Prop. 2008/09:53

Godkännande av motorfordon m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 oktober 2008

Maud Olofsson

Andreas Carlgren

(Näringsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon.

Det nya direktivet innebär en ökad harmonisering av de krav som ställs för att nya personbilar, lastbilar och bussar samt släpvagnar till sådana fordon ska få registreras, saluföras och tas i bruk inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till skillnad från tidigare direktiv på området innehåller direktivet även gemensamma regler om godkännande av enstaka fordon. I övrigt är det nya direktivet generellt sett utförligare och tydligare i regleringen och innehåller dessutom moment som är helt nya jämfört med tidigare. Exempelvis finns särskilda kapitel om medlemsstaternas och tillverkarnas allmänna skyldigheter, om giltigheten av EG-typgodkännanden, om skyddsklausuler och om tillhandahållande av teknisk information.

Utöver vad som anges ovan behandlar propositionen vissa frågor som inte har någon omedelbar anknytning till det nya direktivet, men som ändå har ansetts vara naturliga att beröra i detta sammanhang.

I propositionen lämnas förslag till ändringar i fordonslagen (2002:574), lagen (1972:435) om överlastavgift, lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, lagen (2004:629) om trängselskatt och vägtrafikskattelagen (2006:227).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 29 april 2009.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i fordonslagen (2002:574),

2. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

3. lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner,

4. lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen,

5. lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt, och

6. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).

2. Lagtext

2.1. Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

Härmed föreskrivs

TPF

1

FPT

i fråga om fordonslagen (2002:574)

dels att 4 kap. 6 och 7 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 6 och 8 §§ ska utgå, dels att nuvarande 4 kap. 8 och 9 §§ ska betecknas 5 kap. 3 c och 3 d §§,

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 2 och 4 §§ samt 5 kap. 5, 6 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 2 kap. 4 a §, 5 a–5 c §§, 5 kap. 3 a och 3 b §§ samt närmast före 2 kap. 5 b § och 5 kap. 3 a § nya rubriker av följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny rubrik närmast före 5 kap. 3 c § med lydelsen ”Avgifter”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

I denna lag avses med besiktningsorgan: ett sådant organ som anges i 4 kap. 2 §, besiktningstekniker: den som har anställning hos ett besiktningsorgan för att utföra besiktningar,

bilinspektör: den som har anställning som bilinspektör hos en polismyndighet eller hos Rikspolisstyrelsen,

U

tekniker

U

: den som har uppdrag

som tekniker hos en polismyndighet.

U

tekniker

U

: den som har uppdrag

som tekniker hos en polismyndighet,

U

tillverkare

U

: den som inför god-

kännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av typgodkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag.

I övrigt har de beteckningar som används i denna lag samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

TP

1

PT

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om

fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, Celex 32007L0046).

2 kap.

2 §

Ett typgodkännande meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. Typgodkännande kan ske i enlighet med EG-direktiv på området (EG-typgodkännande), i enlighet med överenskommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande.

Ett typgodkännande meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. Typgodkännande kan ske i enlighet med EG-rättsakter på området (EG-typgodkännande), i enlighet med överenskommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande.

Typgodkännande kan även meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande).

Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

4 §

Den som har beviljats ett typgodkännande

1. ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med typgodkännandet,

2. är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet, och

3. är skyldig att till godkännandemyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen.

En tillverkare

1. ansvarar inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av typgodkännandeprocessen,

2. ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med den godkända typen,

3. är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet,

4. är skyldig att till godkännandemyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen, och

5. är, om han eller hon är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), skyldig att utse en företrädare som är etablerad inom EES för att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten.

Vid etappvist typgodkännande gäller tillverkarens skyldigheter enligt första stycket 1 och 2 för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförts under den tillverkningsetapp som han eller hon ansvarar för, samt för komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper och som han eller hon har ändrat.

Godkännandemyndigheten har rätt till tillträde till en fabrik eller en annan anläggning och får där göra nödvändiga undersökningar.

4 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en tillverkare av fordon ska förse en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för att denne ska kunna få

1. ett EG-tygodkännande för sina komponenter eller separata tekniska enheter, eller

2. tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja.

Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

5 a §

Utöver vad som anges i 5 § upphör ett typgodkännande av fordon att gälla när

1. tillverkningen av den godkända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört, eller

2. giltighetstiden för godkännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning.

Enskilt godkännande

5 b §

Ett enskilt godkännande meddelas för ett fordon som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning.

I samband med det enskilda godkännandet ska de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret fastställas.

Den myndighet som regeringen utser är godkännandemyndighet.

5 c §

Det organ som inför ett enskilt godkännande kontrollerar att ett fordon uppfyller föreskrivna krav ska även fastställa fordonets tekniska identitet.

5 kap.

Tillsyn

3 a §

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll utövar tillsyn över sådan besiktningsverksamhet som avses i denna lag. Tillsynen ska omfatta den tekniska kompetensen och utrustningsnivån i verksamheten samt kvalitetssäkringen av denna.

Besiktningsorganen ska på begäran av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll lämna tillträde till lokaler samt ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

3 b §

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag, utöver vad som anges i 3 a §, och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen

utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon ska på begäran av tillsynsmyndigheten

1. lämna tillträde till fordon, slutna utrymmen i fordon, lokaler eller liknande, och till områden i anslutning till dessa där fordon står uppställda, samt

2. lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen.

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag ska efterlevas.

Ett föreläggande enligt tredje stycket får förenas med vite.

Lydelse enligt prop. 2008/09:31 Föreslagen lydelse

5 §

Beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktningsorgan får överklagas hos Transportstyrelsen. Detsamma gäller beslut i ett ärende om registreringsbesiktning, mopedbesiktning eller lämplighetsbesiktning och beslut om återkallelse av en godkänd lämplighetsbesiktning.

Överklagande får ske utan begränsning till viss tid. Överklagandet skall ges in till Transportstyrelsen.

Beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktningsorgan får överklagas hos Transportstyrelsen. Detsamma gäller beslut i ett ärende om registreringsbesiktning, mopedbesiktning eller lämplighetsbesiktning, beslut om återkallelse av en godkänd lämplighetsbesiktning och beslut om fastställande av ett fordons tekniska identitet enligt 2 kap. 5 c §.

Överklagande får ske utan begränsning till viss tid. Överklagandet ska ges in till Transportstyrelsen.

6 §

Beslut i följande fall får inte överklagas.

1. Körförbud eller föreläggande som har meddelats av Transportstyrelsen.

2. Transportstyrelsens beslut i ett ärende som har överklagats till styrelsen.

3. Annat beslut av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktningsorgan än som avses i 5 §.

4. Fråga om godkännande av ett fordon på grundval av ett intyg enligt 3 kap. 6 §.

5. Beslut om undantag från föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Första stycket 1 gäller inte förelägganden som har meddelats enligt 3 b §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning samt i fråga om de kontrollformer som avses i denna lag meddela ytterligare föreskrifter om

1. kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet,

2. förutsättningarna för godkännande vid kontroll,

3. förelägganden och körförbud,

4. förutsättningarna för att bruka vissa fordon, samt

5. avgifter. Regeringen får också föreskriva att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av typgodkännande och som allvarligt brister i miljö- eller trafiksäkerhetshänseende inte får registreras, säljas eller användas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om

1. registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon,

2. att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska,

3. tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, samt om

4. tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

U

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

Härmed föreskrivs att 1 § lagen (1972:435) om överlastavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

TPF

1

FPT

Överlastavgift tas ut enligt denna lag om lastbil eller buss eller tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller släpvagn, som dras av bil, tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av motorredskap klass I framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Överlastavgift tas ut enligt denna lag om

1. lastbil, som inte är en EGmobilkran,

2. buss,

3. tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller

4. släpvagn, som dras av bil, tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av motorredskap klass I

framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats. Högsta för fordonet tillåtna axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck bestäms med ledning av uppgiften i det senaste registreringsbeviset om den garanterade axelbelastningen.

U

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

TP

1

PT

Senaste lydelse 1992:1732.

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Härmed föreskrivs i fråga om lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

dels att 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 §

TPF

1

FPT

Beteckning Betydelse – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Efterfordon Ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som inte är ett släpfordon.

Fordon En anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och inte löper på skenor. Fordon delas in i motordrivna fordon, släpfordon, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Maximilast för ett motorfordon, en traktor, ett motorredskap, ett terrängmotorfordon, ett släpfordon eller en sidvagn

Skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt.

Moped Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två hjul samt a. om det drivs av en motor som bygger på inre förbränning, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller

b. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt,

2. tre hjul samt

TP

1

PT

Senaste lydelse 2006:240.

a. om det drivs av en förbränningsmotor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter,

b. om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller

c. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt, eller

3. fyra hjul och en massa utan last på högst 350 kilogram samt

a. om det drivs av en förbränningsmotor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter,

b. om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller

c. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt.

Vid beräkningen av en fyrhjulig mopeds massa skall i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.

Mopeder delas in i klass I och klass II.

Moped klass I En moped som inte hör till klass II.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

2 §

Beteckning Betydelse – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Efterfordon Ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som inte är ett släpfordon.

EG-mobilkran En tung lastbil som inte är utrustad för godstransporter och som är försedd med en kran vars

lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter.

Fordon En anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och inte löper på skenor. Fordon delas in i motordrivna fordon, släpfordon, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon. – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Maximilast för ett motorfordon, en traktor, ett motorredskap, ett terrängmotorfordon, ett släpfordon eller en sidvagn

Skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt.

Moped Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två hjul samt a. om det drivs av en motor som bygger på inre förbränning, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller

b. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift,

2. tre hjul samt a. om det drivs av en förbränningsmotor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter,

b. om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller

c. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift, eller

3. fyra hjul och en massa utan last på högst 350 kilogram samt

a. om det drivs av en förbränningsmotor med tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter,

b. om det drivs av någon annan typ av motor som bygger på inre förbränning, denna har en nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller

c. om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt för kontinuerlig drift.

Vid beräkningen av en fyrhjulig mopeds massa ska i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.

Mopeder delas in i klass I och klass II.

Moped klass I En moped som inte hör till klass II.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Oavsett vad som anges i 2 § ska ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EG-rättsakt höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i godkännandet.

3 §

Om det inte med ledning av 2 § kan bestämmas till vilket slag av fordon som ett visst fordon eller en viss fordonstyp skall höra, beslutar den myndighet som regeringen bestämmer i frågan.

Om det inte med ledning av 2 eller 2 a § kan bestämmas till vilket slag av fordon som ett visst fordon eller en viss fordonstyp ska höra, beslutar den myndighet som regeringen bestämmer i frågan.

U

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen

Härmed föreskrivs

TPF

1

FPT

att 2 § lagen (2001:1080) om motorfordons avgas-

rening och motorbränslen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

TPF

2

FPT

I denna lag avses med

U

ramdirektiv

U

: rådets direktiv

70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/37/EG, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG,

U

ramdirektiv

U

: rådets direktiv

70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

TPF

3

FPT

,

upphävt genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG

TPF

4

FPT

, Europaparlamentets

och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG

TPF

5

FPT

,

senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG

TPF

6

FPT

, och Europa-

parlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon,

särdirektiv: direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av ramdirektiven,

typgodkännande: det förfarande genom vilket det intygas att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning,

U

tillverkare

U

: den som inför den

ansvariga myndigheten ansvarar för samtliga delar av förfarandet

U

tillverkare

U

: den som inför typ-

godkännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av typ-

TP

1

PT

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om

fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, Celex 32007L0046).

TP

2

PT

Senaste lydelse 2008:262.

TP

3

PT

EGT L 42, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).

TP

4

PT

EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, (Celex 32007L0046).

TP

5

PT

EGT L 124, 9.5.2002, s. 1 (Celex 32002L0024).

TP

6

PT

EUT L 363, 30.12.2006, s. 81 (Celex 32006L0096).

P

godkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag,

rop. 2008/09:53

vid typgodkännande och för produktionsöverensstämmelse, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser,

utsläppsbegränsande anordningar: de komponenter i en bil som styr eller begränsar utsläpp av avgaser och andra föroreningar, – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

U

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt

Härmed föreskrivs att 5 § lagen (2004:629) om trängselskatt ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2008/09:12 Föreslagen lydelse

5 §

Skattepliktig är inte

1. bil som är registrerad på ägare som enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från skatteplikt i Sverige,

2. bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,

3. buss med en totalvikt av minst 14 ton, eller

4. bil som enligt 6 § undantagits från skatteplikt.

3. buss med en totalvikt av minst 14 ton,

4. EG-mobilkran, eller

5. bil som enligt 6 § undantagits från skatteplikt.

U

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

2.6. Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

Härmed föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (2006:227) dels att 2 kap. 12 och 19 §§ samt bilaga 2 ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast efter 2 kap. 14 § ska lyda ”Särskilt om beskattningen av EG-mobilkranar, traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

12 §

TPF

1

FPT

För följande fordon framgår fordonsskattens storlek för ett skatteår av bilaga 2 till denna lag:

1. tunga bussar och tunga lastbilar som inte beskattas i enlighet med andra stycket,

2. traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar, samt

3. släpvagnar. För sådana tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller kraven för miljöklass 2005 eller högre ställda krav enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, framgår fordonsskattens storlek till och med den 30 september 2009 för ett skatteår av bilaga 3 till denna lag.

I fråga om traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar finns kompletterande bestämmelser i 18 och 19 §§.

För sådana tunga bussar och tunga lastbilar som uppfyller kraven för miljöklass 2005 eller högre ställda krav enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, framgår fordonsskattens storlek till och med den 30 september 2009 för ett skatteår av bilaga 3 till denna lag. Detta gäller inte för EG-mobilkranar.

I fråga om EG-mobilkranar, traktorer, motorredskap och tunga terrängvagnar finns kompletterande bestämmelser i 18 och 19 §§.

19 §

Ett motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatteklass II beskattas på det sätt som framgår av C 2 i bilaga 2 till denna lag.

Ett motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatteklass II och en EG-mobilkran beskattas på det sätt som framgår av C 2 i bilaga 2 till denna lag.

U

Denna lag träder i kraft den 29 april 2009.

TP

1

PT

Senaste lydelse 2006:473.

Nuvarande lydelse

U

Bilaga 2

Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grundbelopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – C Traktorer, motorredskap

och tunga terrängvagnar

1. Traktorer och motorredskap som hör till skatteklass I 0 – 1 300 370

1 301 – 3 000 425

55

3 001 – 7 000 1 360

95

7 001 –

5 160

168

2. Motorredskap som inte beskattas enligt punkt 1 2 001 –

1 000

3. Tunga terrängvagnar som hör till skatteklass I

3.1 med två hjulaxlar

2 001 – 6 000 300

35

6 001 – 14 000 1 700

70

14 001 – 7 300 200

3.2 med tre eller flera hjulaxlar

2 001 – 6 000 300

30

6 001 – 14 000 1 500

50

14 001 – 18 000 5 500

130

18 001 –

10 700

170

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

U

Bilaga 2

Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grundbelopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – C EG-mobilkranar, traktorer,

motorredskap och tunga terrängvagnar

1. Traktorer och motorredskap som hör till skatteklass I 0 – 1 300 370

1 301 – 3 000 425

3 001 – 7 000 1 360

7 001 –

5 160

168

2. Motorredskap som inte beskattas enligt punkt 1 och EG-mobilkranar 2 001 –

1 000

3. Tunga terrängvagnar som hör till skatteklass I

3.1 med två hjulaxlar

2 001 – 6 000 300

6 001 – 14 000 1 700

14 001 – 7 300 200

3.2 med tre eller flera hjulaxlar 2 001 – 6 000 300

6 001 – 14 000 1 500

14 001 – 18 000 5 500

130

18 001 –

10 700

170

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

3. Ärendet och dess beredning

Den 5 september 2007 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

TPF

1

FPT

. Den

svenska versionen av direktivet finns i bilaga 1.

Under hösten 2007 och början av 2008 utarbetades inom Näringsdepartementet promemorian Godkännande av motorfordon m.m. (Ds 2008:8), i vilken bl.a. redogörs för vilka lag- och förordningsändringar som krävs med anledning av det nya direktivet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren och en remissammanställning finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2008/2346/TR). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.

En faktapromemoria har upprättats och överlämnats till riksdagen (2004/05:FPM45).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 25 september 2008 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.1 samt i författningskommentaren.

I förhållande till förslagen i lagrådsremissen har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

Hänvisningar till S3

4. Gällande rätt

4.1. EG:s regelverk

De övergripande målen för Europeiska gemenskapen formuleras i artikel 2 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och innefattar bl.a. upprättandet av en gemensam marknad. Enligt artikel 3 ska gemenskapens verksamhet, för att uppnå målen, på de villkor och i den takt som anges i fördraget innefatta bl.a. en inre marknad som kännetecknas av att hindren för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital avskaffas mellan medlemsstaterna.

För att det ska kunna råda en fungerande gemensam marknad krävs i många fall att skilda nationella regler harmoniseras, så att de fungerar i samspel med varandra. På fordonsområdet är lagharmoniseringen mycket långtgående. Det finns tre gällande s.k. ramdirektiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning beträffande typgodkännande av olika fordonsslag. Dessa är:

TP

1

PT

EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, Celex 32007L0046.

  • rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

TPF

2

FPT

,

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars

2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG

TPF

3

FPT

, och

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj

2003 om typgodkännande av jordbruks- och skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG

TPF

4

FPT

.

Ramdirektiven, med senare ändringar, är tämligen översiktliga och behandlar endast hur typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter går till. De närmare krav som ska vara uppfyllda för att ett typgodkännande ska kunna meddelas regleras i s.k. särdirektiv och, på senare tid, i förordningar.

Ett typgodkännande innebär att en medlemsstat intygar att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller kraven i ramdirektivet och i de tillämpliga särdirektiven och förordningarna. För personbilar, motorcyklar, mopeder och traktorer kan tillverkaren få ett helfordonstypgodkännande, dvs. ett godkännande för en hel fordonstyp. Han eller hon utfärdar sedan ett s.k. intyg om överensstämmelse för varje enskilt fordon som har tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen. Ett nytt fordon som är EGtypgodkänt och försett med ett giltigt intyg om överensstämmelse ska kunna registreras och användas i varje medlemsstat utan att behöva genomgå någon ytterligare teknisk kontroll. Detta är systemets grundsats. När det gäller komponenter och separata tekniska enheter till fordon utfärdas inte några intyg om överensstämmelse. Sådana produkter ska i stället vara märkta på visst sätt.

Gemensamt för samtliga av de nu gällande ramdirektiven är att de inte ska tillämpas på godkännande av enskilda fordon och att det från respektive direktivs tillämpningsområde undantas vissa slag av fordon (beroende på användningssätt m.m.). Direktiven reglerar inte heller direkt vilka krav som kan ställas för att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som inte är nya ska få registreras, säljas eller tas i bruk. För sådana produkter gäller i stället de allmänna EU-rättsliga principer som styr den inre marknaden och varors fria rörlighet.

Särdirektiven och förordningarna – det finns omkring 60 knutna till direktiv 70/156/EG – är mycket detaljerade och ändras ofta i takt med den tekniska utvecklingen. De är till sin räckvidd i allmänhet formulerade så att de enbart gäller i fråga om typgodkännande. De artiklar som reglerar införandet av direktivet eller förordningen anger vanligtvis följande. Om kraven i rättsakten är uppfyllda får, vid en första tidpunkt, varken EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande vägras och det är förbjudet att vägra registrering, försäljning eller ibruktagande av

TP

2

PT

EGT L 42, 23.2.1970, s. 1, Celex 31970L0156.

TP

3

PT

EGT L 124, 9.5.2002, s. 1, Celex 32002L0024.

TP

4

PT

EGT L 171, 9.7.2003, s. 1, Celex 32003L0037.

ett fordon som uppfyller de tekniska kraven eller motsvarande som regleras i rättsakten. Vid en senare tidpunkt får EG-typgodkännande inte meddelas med mindre kraven är uppfyllda, och medlemsstaten får dessutom vägra att meddela nationellt typgodkännande. Vissa rättsakter går dock längre än så, men i lite olika utsträckning. Ibland föreskrivs att nationellt typgodkännande ska vägras om de tekniska kraven i rättsakten inte uppfylls. Ibland föreskrivs att medlemsstaterna får, alternativt ska, vägra att registrera nya fordon som inte har ett giltigt intyg om överensstämmelse eller förbjuda att sådana fordon tas i bruk.

Hänvisningar till S4-1

  • Prop. 2008/09:53: Avsnitt 12.2

4.2. FN:s regelverk

ECE-typgodkännande är en form av typgodkännande av system, komponenter och separata tekniska enheter till fordon. Liksom EGtypgodkännandet är ECE-typgodkännandet internationellt. Det är dock inte knutet till EU utan till Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE). I överenskommelsen om fordonsregler från Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa av den 20 mars 1958 (SÖ 1959:28) framgår hur enhetliga regler, eller reglementen, för motorfordons konstruktion och utrustning tas fram.

För närvarande finns det 126 reglementen som gäller ECEtypgodkännande av olika fordonsdetaljer. Dessa utarbetas inom FN under ledning av FN/ECE.

1958 års överenskommelse reviderades under 1990-talet, och till följd av detta är numera även EU avtalspart. Trots detta är det fortfarande medlemsstaternas sak att genomföra de artiklar som gäller förfarandet vid typgodkännande.

Det är inte möjligt att få hela fordon ECE-typgodkända. Möjligheten till ECE-typgodkännande har betydelse även i förhållande till EG-typgodkännandet. Såväl enligt de nu gällande som enligt det nya ramdirektivet gäller att när det i vissa artiklar i direktivet hänvisas till särdirektiv ska godkännanden enligt vissa uppräknade reglementen som utfärdats av ECE bedömas som likvärdiga med godkännanden som beviljats enligt relevanta särdirektiv. Ett EG-typgodkänt fordon kan alltså innehålla fordonsdetaljer som är ECE-typgodkända.

Inom EU pågår för närvarande ett arbete med att ersätta ett stort antal särdirektiv med motsvarande ECE-reglementen.

I konventionen om vägtrafik från FN/ECE av den 8 november 1968 (den s.k. Wienkonventionen) fastställs allmänna riktlinjer för fri rörlighet för internationell trafik. I bilaga 5 till konventionen finns vissa tekniska villkor för att motorfordon och släpvagnar till sådana fordon ska få användas på väg. 1971 träffades en överenskommelse om en komplettering av Wienkonventionen.

4.3. Nationella regler

4.3.1. Huvuddragen i fordonslagstiftningen

Fordonslagen (2002:574) innehåller bl.a. bestämmelser om kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter. Lagen gäller inte fordon som tillhör staten och som är tillverkade för särskilda militära ändamål, motordrivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släpfordon som har kopplats till något sådant fordon, fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs- eller industriområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra liknande inhägnade områden, eller lekfordon.

Kontroll av om ett fordon är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpat för trafik får ske genom de kontrollformer som i sina huvuddrag anges i 2 kap. i lagen. En form av kontroll är typgodkännande, som meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. En annan kontrollform är registreringsbesiktning, som sker för att fastställa fordonets tekniska identitet, kontrollera att fordonet uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning, samt fastställa de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret. Andra kontrollformer som kan nämnas är lämplighetsbesiktning, kontrollbesiktning och flygande inspektion.

Fordonslagen innehåller inga materiella bestämmelser om de tekniska krav som ett fordon ska uppfylla. I stället finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning.

I 2 kap. fordonsförordningen (2002:925) finns vissa grundregler om fordons beskaffenhet och utrustning. Exempelvis får ett fordon normalt användas endast om det är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpat för trafik. I övrigt ankommer det på Vägverket att meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning. Av störst intresse i detta sammanhang är Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:22) om bilar och släpvagnar som dras av bilar, Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:23) om motorcyklar och släpvagnar som dras av motorcyklar och Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:26) om traktorer. Dessa föreskrifter benämns i det följande gemensamt för Vägverkets fordonsföreskrifter.

Bestämmelser om avgasrening finns sedan många år tillbaka intagna i särskilda författningar i stället för att ingå i fordonslagstiftningen i övrigt. I lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen finns bl.a. bestämmelser om indelning av fordon i miljöklasser och om typgodkännande, kontroll och åtgärdsplaner. I förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening finns mer detaljerade bestämmelser, bl.a. om vilka krav som fordon måste uppfylla i fråga om avgasrening.

4.3.2. Typgodkännande

Typgodkännande kan, enligt 2 kap. 2 § fordonslagen, ske i enlighet med EG-direktiv på området (EG-typgodkännande), i enlighet med överens-

P kommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande. Närmare bestämmelser om typgodkännande finns i 3–5 kap. fordonsförordningen och i Vägverkets fordonsföreskrifter.

rop. 2008/09:53

Den grundläggande utgångspunkten är att ett nytt fordon eller ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som omfattas av ett EG- eller ECE-typgodkännande, utan vidare anses uppfylla de krav på beskaffenhet och utrustning som finns i fordonsförordningen och i Vägverkets fordonsföreskrifter (2 kap.6, 7 och 10 §§fordonsförordningen). Ett nytt EG-typgodkänt fordon ska därför godkännas och registreras utan någon teknisk kontroll eller prövning (se 6 kap. 6 § fordonsförordningen). Godkännandemyndigheten får dock, enligt 2 kap. 8 § fordonsförordningen, besluta att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter av en typ som är EG- eller ECE-typgodkänd i en annan stat inte får registreras, säljas eller tas i bruk i Sverige om de allvarligt äventyrar trafiksäkerheten. Detsamma gäller, enligt 2 kap. 11 § fordonsförordningen, beträffande ECE-typgodkända produkter som allvarligt äventyrar trafiksäkerheten eller miljön.

4.3.3. Registreringsbesiktning

Genom registreringsbesiktning ska ett enstaka fordon godkännas, om det uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (6 kap. 1 § fordonsförordningen). I fråga om nya EG-typgodkända personbilar, motorcyklar, mopeder klass I och traktorer omfattar kontrollen endast fastställandet av fordonets tekniska identitet och av de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret. För övriga fordon görs även en kontroll av att fordonet uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. (2 kap. 6 § fordonslagen och 6 kap.57 §§fordonsförordningen). Nya fordon som omfattas av ett typgodkännande och som registreras efter ansökan om registrering (dvs. nya fordon som tillverkats i Sverige av yrkesmässiga fordonstillverkare eller som har förts in till Sverige av registrerade importörer) behöver dock inte registreringsbesiktigas över huvud taget (2 kap. 6 och 8 §§ Vägverkets föreskrifter [VVFS 2001:118] om registrering av fordon m.m. vägtrafikregistret jämfört med 6 kap. 2 § förordningen om vägtrafikregister).

I nuläget gäller att registreringsbesiktningar (och även andra besiktningar) endast får utföras av de organ som särskilt anges i 4 kap. 2 § fordonslagen. När det gäller motorfordon och släpfordon till sådana fordon är det Aktiebolaget Svensk Bilprovning som får utföra sådana besiktningar. Det finns emellertid ett förslag som går ut på att ta bort detta monopol. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet (dnr N2007/8048/TR). Med begreppet ”besiktningsorgan” avses i det följande den som får utföra aktuell typ av besiktningar, oavsett om monopolet i framtiden kommer att finnas kvar eller inte.

4.3.4. Något om behörig myndighet Prop. 2008/09:53

Vägverket har enligt nu gällande rätt en central roll när det gäller fordonslagstiftningen. Verket beslutar i fråga om typgodkännanden, är föreskrivande myndighet i fråga om fordons beskaffenhet och utrustning, prövar överklaganden av beslut som har meddelats av ett besiktningsorgan m.m.

Regeringen har den 25 september 2008 beslutat prop. 2008/09:31, Transportstyrelsen och dess verksamhet, i vilken föreslås ett antal lagändringar innebärande att Vägverkets uppgifter när det gäller norm- och tillståndsgivning samt tillsyn flyttas över till en ny myndighet, Transportstyrelsen, från och med den 1 januari 2009. Denna proposition utgår från att riksdagen kommer att anta förslagen i nämnda proposition.

5. Det nya ramdirektivet

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dessa fordon ersätter direktiv 70/156/EEG. I jämförelse med direktiv 70/156/EEG är det nya ramdirektivet generellt sett utförligare och tydligare i regleringen, och innehåller dessutom vissa större förändringar i förhållande till vad som tidigare har gällt. I det följande redogörs kortfattat för huvuddragen i direktivet.

Hittills har lastbilar, bussar och släpfordon enbart omfattats av vissa av den inre marknadens fördelar i form av obligatoriska krav i särdirektiv, t.ex. krav avseende avgaser från tunga fordon, främre underkörningsskydd och bromsar. Nu har man gått vidare och utvidgat principerna för helfordonstypgodkännande till att även gälla dessa fordonskategorier fullt ut.

Personbilar som byggs i små serier har tidigare inte omfattats av något harmoniserat förfarande för typgodkännande. I stället har ett nationellt typgodkännande, som i princip varit begränsat till den medlemsstat som har beviljat det, kunnat beviljas för sådana fordon, trots att de inte uppfyller samtliga krav i särdirektiv och förordningar. I och med det nya direktivet införs bestämmelser som harmoniserar tillämpningen och undantag från särdirektiven och förordningarna när det gäller fordon som tillverkas i små serier. Det nya ramdirektivet innehåller vidare strikta begränsningar för antalet fordon av varje typ som kan registreras i medlemsstaterna med stöd av ett småseriegodkännande. Parallellt med detta behålls tills vidare möjligheten att meddela nationella typgodkännanden för fordon som tillverkas i små serier. Ett sådant godkännande gäller, precis som tidigare, som huvudregel endast i den stat som har beviljat det och får, i fråga om personbilar, omfatta högst 75 bilar per år.

Det nya direktivet omfattar också, till skillnad från de nu gällande ramdirektiven, enstycksgodkännanden av nya fordon. I direktivet anges ramarna för vad som ska krävas för att enskilt godkännande ska kunna meddelas. Genom kommittéförfarande kommer senare en bilaga att

utvecklas för att precisera vad som menas med de riktningsgivande artiklarna. Innan detta har skett är utgångspunkten att bilar som har ett enskilt godkännande endast kan registreras för första gången i den stat som beviljat godkännandet, såvida inte fordonet uppfyller samtliga krav i särdirektiv och förordningar. När bilagan har utvecklats kan bestämmelserna harmoniseras med möjlighet till fri rörlighet även för enskilt godkända fordon.

För begagnade fordon gäller att inte heller det nya ramdirektivet reglerar vilka krav som kan ställas på fordon som inte är nya. Inte heller definieras i direktivet vad som är att anse som ett nytt fordon.

Andra nyheter som kan nämnas är att det nya ramdirektivet innehåller särskilda kapitel om medlemsstaternas och tillverkarnas allmänna skyldigheter, om giltigheten av EG-typgodkännanden, om skyddsklausuler samt om tillhandahållande av viss teknisk information.

Medlemsstaterna ska före den 29 april 2009 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att iaktta ändringarna i direktivet. Vissa bestämmelser i direktivet blir dock obligatoriska vid olika tidpunkter för olika fordonsslag.

Direktiv 70/156/EEG benämns i det följande ”det gamla ramdirektivet”, medan direktiv 2007/46/EG benämns ”det nya ramdirektivet” eller ”direktivet”.

Merparten av direktivets bestämmelser kommer att genomföras i förordningar och myndighetsföreskrifter. Detta gäller exempelvis bestämmelser om i vilken grad godkännande enligt direktivet är obligatoriskt för att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska får registreras, säljas och tas i bruk, samt bestämmelser om i vilken utsträckning godkännanden som har meddelats utomlands ska gälla i Sverige. Dessa regleringar kommer inte att behandlas i denna proposition, annat än som bakgrundsinformation i de fall det behövs för att framställningen ska bli förståelig.

6. Förhållandet mellan de svenska och de EGrättsliga fordonsdefinitionerna

6.1. Allmänt

Regeringens förslag: Ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EG-rättsakt ska höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i godkännandet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Vissa redaktionella ändringar har emellertid gjorts.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Definitioner av de fordons- och viktbegrepp som används på vägtrafikområdet finns samlade i lagen (2001:559) och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. De beteckningar som finns med i lagen respektive förordningen är avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som föreskrivs i dessa. Vidare innehåller enskilda författningar definitioner av begrepp som används med en viss betydelse endast där. Exempelvis återfinns i 3 kap. fordonsförordningen ett antal definitioner som endast gäller i fråga om EG-typgodkännanden.

I förarbetena till fordonslagen (se prop. 2001/02:130 s. 103 f.) anförde regeringen att en utgångspunkt för regleringen av definitionerna på fordonsområdet är att de svenska definitionerna så långt som möjligt ska stämma överens med de definitioner som finns i EG:s lagstiftning på området. Vidare ansåg regeringen att de svenska definitionerna bör vara desamma inom hela trafik- och fordonsområdet och vara heltäckande. Regeringen konstaterade emellertid att de definitioner som finns i ramdirektiven endast reglerar en del av fordonsområdet. Till den del som ett område är oreglerat av EG är Sverige oförhindrat att tillämpa nationella regler och därvid använda definitioner som skiljer sig från dem i EG:s lagstiftning.

Eftersom direktiven inte är avsedda att vara heltäckande omfattar definitionerna i dem inte alla fordonstyper. Flera fordonstyper som är oreglerade i direktiven kräver dock reglering i nationell rätt. Detta förhållande medför vissa problem när det gäller att anpassa de svenska definitionerna till definitionerna i direktiven, eftersom ett rent övertagande av EG:s definitioner skulle utesluta flera typer av fordon. De svenska definitionerna måste därför i vissa fall vara vidare än EG:s och reglera ett större område. Som ett exempel kan nämnas att den EGrättsliga definitionen av ”motorfordon” endast avser motordrivna fordon som har minst fyra hjul och en maximal konstruktionshastighet som överstiger 25 kilometer i timmen, medan motsvarande definition i lagen om vägtrafikdefinitioner i princip täcker in alla typer av motordrivna fordon utom traktorer och motorredskap. Vidare kan nämnas att den svenska definitionen av ”lastbil” är betydligt vidare än dess EG-rättsliga motsvarighet ”fordon av kategori N”.

Den bedömning som regeringen gjorde i förarbetena till fordonslagen när det gäller regleringen av definitioner på fordonsområdet står sig än i dag. Det bedöms alltså inte vara möjligt att fullt ut harmonisera de svenska fordonsdefinitionerna med de EG-rättsliga, varför det även fortsättningsvis måste finnas särskilda definitioner i fråga om EGtypgodkännanden och enskilda godkännanden som omfattas av direktiven. Det är dock viktigt att de svenska definitionerna inte förhindrar att direktivens materiella regler tillämpas på de fordon som regleras där.

Det nya ramdirektivet anger i artikel 4.3 att medlemsstaterna inte får vägra att registrera fordon som uppfyller kraven i direktivet eller förbjuda att de säljs, tas i bruk eller används (motsvarande skrivning finns även i det gamla ramdirektivet, i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG). Däremot säger direktivet inte någonting om hur fordon ska registreras. Detta torde innebära att man från svensk sida i och för sig är oförhindrad att använda de svenska fordonsdefinitionerna när ett fordon vid registre-

P

ringen ska hänföras till ett visst fordonsslag. Både lagen och förordningen om vägtrafikregister utgår från att det är de svenska fordonsdefinitionerna som ska läggas till grund för hur ett fordon ska klassificeras vid registreringen. Båda anger nämligen att de begrepp som används där har den betydelse som anges i lagen och förordningen om vägtrafikdefinitioner. Varken lagen eller förordningen om vägtrafikdefinitioner innehåller någon hänvisning till de EG-rättsliga definitionerna. I verkligheten är det emellertid inte alltid de svenska fordonsdefinitionerna som är avgörande för hur ett fordon ska registreras. Om det till grund för registrering åberopas ett intyg om överensstämmelse där fordonet är hänfört till en viss fordonskategori, kommer det att registreras som ett sådant även om det skulle strida mot de svenska fordonsdefinitionerna.

rop. 2008/09:53

Skillnaderna mellan de svenska och de EG-rättsliga fordonsdefinitionerna har tidigare lett till vissa problem när det gäller husbilar. Enligt det svenska regelverket skulle husbilar förut normalt hänföras till fordonsslaget lastbilar. Enligt EG:s typgodkännanderegler ska husbilar emellertid hänföras till fordonsslaget personbilar. Denna skillnad fick till följd att en husbil kunde registreras som antingen personbil eller som lastbil i vägtrafikregistret, beroende på vilken typ av godkännande som åberopades till grund för registreringen. Det ena av två identiska fordon kunde alltså registreras som personbil, medan det andra registrerades som lastbil, vilket förde med sig stora och svårmotiverade skillnader bl.a. i fråga om fordonsskatten. Detta problem rättades till genom en lagändring som trädde i kraft den 1 maj 2006, och som innebar att husbilar numera klassificeras som personbilar (klass II) även enligt det svenska regelverket.

Även om den ordning som tillämpas i praktiken gav upphov till vissa märkliga effekter när det gällde husbilar, förefaller den i och för sig vara både logisk och lämplig i de fall en fullständig harmonisering av begreppen inte har skett. Alternativet vore nämligen att ett fordon som är godkänt mot de tekniska krav som gäller för en viss fordonskategori skulle kunna registreras som ett annat fordonsslag, vars tekniska krav fordonet kanske inte alls uppfyller. Detta vore inte lämpligt. Utgångspunkten bör därför även fortsättningsvis vara att fordon ska registreras i enlighet med det underlag som åberopas till grund för registreringen. I den mån detta synsätt leder till problem för någon specifik fordonskategori får detta lösas i särskild ordning.

Även trafikförordningen (1998:1276), körkortslagen (1998:488) och vägtrafikskattelagen (2006:227) med flera författningar hänvisar till lagen och förordningen om vägtrafikdefinitioner. Vid tillämpningen av dessa författningar görs emellertid sällan eller aldrig någon självständig prövning av vilket fordonsslag ett visst fordon ska anses tillhöra, utan avgörande är i praktiken hur fordonet är registrerat. Detta är en logisk ordning av två skäl. För det första är det mycket enklare att kontrollera uppgifterna i vägtrafikregistret än att göra en kontroll och bedömning av själva fordonet. För det andra utgår nämnda författningar från samma definitioner som lagen och förordningen om vägtrafikregister, och det är då rimligt att i vart fall presumera att uppgifterna i vägtrafikregistret är riktiga.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att de EG-rättsliga fordonsdefinitionerna i praktiken har vidare betydelse i Sverige än vad man kan utläsa ur lagar och förordningar på området. Denna praxis bör komma till uttryck i en ny paragraf, 2 a §, i lagen om vägtrafikdefinitioner. Som Lagrådet har framfört bör då paragrafhänvisningen i 3 § samma lag kompletteras med den nya bestämmelsen.

Hänvisningar till S6-1

6.2. Särskilt om mobilkranar

Regeringens förslag: Med ”EG-mobilkran” avses en tung lastbil som inte är utrustad för godstransporter och som är försedd med en kran vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter. En definition med denna innebörd förs in i lagen om vägtrafikdefinitioner.

Vägtrafikskattelagen ändras, så att EG-mobilkranar beskattas på samma sätt som i dag gäller för motorredskap som inte tillhör skatteklass I eller II. Överlastavgift och trängselskatt ska inte utgå för EGmobilkranar.

Regeringens bedömning: Nya mobilkranar som godkänns enligt det nya ramdirektivet kommer att registreras som tunga lastbilar. De behörighetsregler och regler om behöriga besiktningsorgan som gäller för tunga lastbilar kommer då att bli tillämpliga även för sådana mobilkranar.

Promemorians förslag och bedömning: Promemorian har föreslagit att med ”mobilkran” ska avses ett motordrivet fordon som inte är utrustat för godstransporter och som är försett med en kran med en lyftkapacitet av minst tio ton eller, i fråga om tornsvängkranar, minst fyra ton. En mobilkran kan, enligt promemorian, vara antingen en tung lastbil eller ett motorredskap klass I. De föreslagna ändringarna i vägtrafikskattelagen och lagen om överlastavgift avser enligt promemorian lastbilar som är inrättade som mobilkranar. Promemorian berör inte frågan om trängselskatt.

Remissinstanserna: Vägverket har framfört att det finns goda skäl att harmonisera den nationella lagstiftningen inom hela gemenskapen på området mobilkranar, och att utvecklingen har gått starkt framåt mot det gränsvärde som nu anges i direktivet. Svenska Mobilkranföreningen anser att den föreslagna definitionen av mobilkran i sig är sakenlig, men anför att det finns en oro kring vilka regler som i övrigt kan komma att bli tillämpliga på nya mobilkranar då de ska registreras som tunga lastbilar. Som exempel på regler som bör utredas vidare nämns lagen (2004:629) om trängselskatt. I övrigt anser föreningen att förslagen till ändringar i vägtrafikskattelagen och lagen (1972:435) om överlastavgift tillmötesgår branschens önskemål. När det gäller besiktningsorgan anser föreningen att monopolet för Inspecta Sweden AB bör tas bort.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Allmänt

De flesta av de fordonsslag som omfattas av det nya ramdirektivet hänförs enligt svensk rätt redan i dag till en fordonskategori motsvarande vad som anges i direktivet. För dessa fordon innebär det nya ramdirektivet inte några förändringar i registreringshänseende. För en fordonskategori är situationen emellertid en annan, nämligen för mobilkranar.

Enligt de gällande svenska fordonsdefinitionerna kan en mobilkran vara antingen en tung lastbil eller ett motorredskap klass I. I praktiken är mobilkranar emellertid praktiskt taget uteslutande registrerade som motorredskap. Mobilkranar omfattas av det nya fordonsdirektivet. Mobilkranar som godkänns enligt direktivet kommer att hänföras till fordonskategori N3 med karosserikoden SF. I enlighet med vad som angetts ovan kommer ett sådant fordon att registreras som en tung lastbil. En ändring av hur mobilkranar ska registreras i Sverige behöver dock inte innebära en förändrad syn på de övriga bestämmelser som är knutna till fordonsregistreringen, eftersom det trots allt fortfarande är fråga om samma typ av fordon med samma användningsområde. Utgångspunkten bör i stället vara att i sak samma regler ska gälla för mobilkranar även fortsättningsvis, vilket innebär att vissa författningsändringar behöver göras.

Behörighetsregler

För att få framföra ett motorredskap klass I räcker det, enligt 2 kap. 5 § körkortslagen, med förarbehörighet B, oavsett hur tungt fordonet är. För att få framföra en tung lastbil krävs emellertid förarbehörighet C. Formellt sett innebär detta att behörighetskraven på att få framföra mobilkranar skärps om de börjar klassificeras som lastbilar i stället för som motorredskap klass I. Detta bedöms dock inte utgöra något problem. På grund av att de är så tunga behöver mobilkranar nämligen regelmässigt dispens från bestämmelserna om fordons axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck och bruttovikt i 4 kap. 12 § trafikförordningen. I samband med att sådan dispens medges krävs normalt att föraren av fordonet ska ha körkort med förarbehörighet C, vilket innebär att förare av mobilkranar praktiskt taget alltid har en sådan högre behörighet redan i dag. Detta är också rimligt med hänsyn till storleken på fordonen.

Fordonsskatt

Mobilkranar som är klassificerade som motorredskap klass I är i dag gynnade i fordonsskattesammanhang. Till skillnad från när det gäller lastbilar beräknas nämligen inte fordonsskatten utifrån fordonets skattevikt, utan i stället utgår ett fast belopp på 1 000 kr per år. Skälet till detta är i princip att de inte används för gods- eller persontransporter (se prop. 1988/89:48 s. 27). Detta skäl gör sig gällande i samma utsträckning oavsett om fordonet registreras som motorredskap eller som lastbil. Därför bör vägtrafikskattelagen ändras, så att mobilkranar även fort-

sättningsvis beskattas på samma sätt som i dag, även om de i framtiden kommer att registreras som tunga lastbilar.

Överlastavgift

Överlastavgift tas ut enligt lagen om överlastavgift, om lastbil eller buss eller tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller släpvagn, som dras av bil, tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen, eller av motorredskap klass I framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

Ett fordons axeltryck, boggitryck och bruttovikt har, för de fordonsslag som omfattas av lagen, en avgörande betydelse för dess kostnadsansvar. Vilken fordonsskatt som ska utgå för fordonet har fastställts med hänsyn till det kostnadsansvar som ryms inom de för fordonet tillåtna värdena. Ett överskridande av belastningsbestämmelserna innebär därför i princip ett undandragande av skatt och en snedvridning av verksamhetsbetingelserna för olika delar av transportmarknaden. Värdet med en särskild avgift för överlaster ligger i att man kan neutralisera dessa effekter (se prop. 1972:81 s. 69 f.).

När det gäller mobilkranar förhåller det sig annorlunda. Som föreslagits ovan ska även fortsättningsvis en enhetlig fordonsskatt utgå för alla sådana fordon, även om de i framtiden kommer att registreras som lastbilar. En mobilkran är inte inrättad för att transportera gods, vilket innebär att axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck och bruttovikt är i stort sett konstanta. Det är inte motiverat att låta mobilkranar omfattas av lagens tillämpningsområde, även om de i framtiden kommer att registreras som lastbilar. Lagen bör därför ändras, så att mobilkranar undantas.

Trängselskatt

Enligt lagen om trängselskatt är huvudregeln att trängselskatt betalas för bil som när skattskyldigheten inträder är införd i vägtrafikregistret eller brukas med stöd av saluvagnslicens. För vissa bilar gäller dock undantag från skatteplikt.

Begreppet bil i lagen om trängselskatt har samma betydelse som i lagen om vägtrafikdefinitioner. Trängselskatt tas därmed ut för bl.a. lastbilar men inte för motorredskap. Detta innebär att trängselskatt i praktiken inte tas ut för mobilkranar, eftersom dessa nästan uteslutande är registrerade som motorredskap. För att bibehålla detta förhållande bör lagen om trängselskatt ändras, så att trängselskatt inte tas ut för mobilkranar, även om de i framtiden kommer att registreras som tunga lastbilar.

Behörigt besiktningsorgan

Enligt 4 kap. 2 § fordonslagen utför AB Svensk Bilprovning besiktningar av bl.a. motorfordon. SMP Svensk Maskinprovning AB utför bl.a. regi-

streringsbesiktning av motorredskap, medan Inspecta Sweden AB utför kontrollbesiktning av sådana motorredskap klass I som är inrättade som mobilkranar.

Frågan om en eventuell omreglering av besiktningsmarknaden bereds, som tidigare nämnts, för närvarande inom Regeringskansliet. Frågan hur mobilkranar ska besiktas i framtiden bör lösas inom ramen för det arbetet. Några ändringar i detta avseende föreslås därför inte i denna proposition. Detta får till följd att om gällande bestämmelser alltjämt är i kraft den 29 april 2009, så kommer såväl registreringsbesiktningar som kontrollbesiktningar av mobilkranar som är registrerade som lastbilar att utföras av AB Svensk Bilprovning. För äldre mobilkranar som är registrerade som motorredskap klass I sker dock inte någon ändring.

Definition av mobilkran

Begreppet ”mobilkran” förekommer, som ovan nämnts, redan i 4 kap. 2 § fordonslagen. I 1 kap. 8 § Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:27) om motorredskap definieras ”motorredskap klass I inrättat som mobilkran” enligt följande: ”Motorredskap klass I inrättat som mobilkran med en lyftkapacitet av minst 10 ton eller i fråga om torn-svängkranar minst 4 ton.” I direktivet anges att en mobilkran är ett fordon av kategori N3 som inte är utrustat för godstransporter och som är försett med en kran vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter (kNm).

Mot bakgrund av föreslagna ändringar i vägtrafikskattelagen, lagen om överlastavgift och trängselskattelagen behövs en i lag fastställd definition av mobilkran, vilken lämpligen bör föras in i lagen om vägtrafikdefinitioner.

Definitionen av mobilkran i direktivet skiljer sig från den nuvarande svenska definitionen. Något förenklat kan man säga att den EG-rättsliga definitionen ställer högre krav på lyftkapacitet än den svenska. Detta innebär att om en heltäckande definition ska kunna användas måste den utgå från den som i dag finns intagen i Vägverkets föreskrifter. I promemorian föreslås därför att en mobilkran definieras som ett motordrivet fordon som inte är utrustat för godstransporter och som är utrustat med en kran med en lyftkapacitet av minst tio ton eller, i fråga om tornsvängkranar, minst fyra ton. I promemorian framhålls att denna definition inte innebär någon utvidgning av direktivets tillämpningsområde. Endast sådana mobilkranar som är försedda med kranar vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter kommer nämligen att kunna godkännas enligt direktivet och därmed registreras som lastbilar.

Vägverket har framfört att den definition av mobilkran som finns intagen i verkets föreskrifter utgår från vad som var normal kapacitet för en fordonsmonterad kran för 30 år sedan, men att utvecklingen starkt har gått framåt mot vad som nu har definierats som gränsvärde i direktivet. Enligt verket finns det goda skäl att harmonisera den nationella lagstiftningen inom hela gemenskapen på området mobilkranar. Detta talar mot en definition som avviker från den EG-rättsliga. En annan omständighet som talar mot den lösning som föreslagits i promemorian är att det kan finnas en risk för att ägare till ”vanliga” lastbilar låter montera på en mindre kran på flaket för att därigenom kunna hävda att det är fråga om

en lastbil som är inrättad som mobilkran. Av dessa skäl bör i stället definitionen av mobilkran utgå från den som anges i direktivet.

Samtidigt kan det konstateras att det i nuläget inte finns tillräckligt underlag för att föreslå ett upphävande av de svenska bestämmelser som rör mindre motorredskap som är inrättade som mobilkranar, och som inte kommer att kunna godkännas enligt direktivet. En fullständig harmonisering av begreppet ”mobilkran” bedöms alltså inte vara möjlig, varför det är nödvändigt att göra en åtskillnad mellan mobilkranar som omfattas av det nya ramdirektivet och sådana som inte gör det. Av det skälet föreslås att ett nytt begrepp, ”EG-mobilkran”, införs för att beteckna sådana mobilkranar som omfattas av direktivet. Jfr. begreppet ”EG-motorfordon”, som redan finns, se 3 kap. 4 § fordonsförordningen.

7. Skyldigheter för tillverkarna

7.1. Begreppet ”tillverkare”, m.m.

Regeringens förslag: Bestämmelsen om skyldigheter för en innehavare av typgodkännande i 2 kap. 4 § fordonslagen skrivs om, så att det framgår att den gäller även för tillverkare under typgodkännandeprocessen. Med ”tillverkare” avses den som inför godkännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av typgodkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin företrädare. En definition med denna innebörd förs in i fordonslagen. Definitionen av ”tillverkare” i 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen skrivs om så att den blir i enlighet med definitionen i fordonslagen. Vidare görs vissa redaktionella ändringar i 2 kap. 4 § fordonslagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Vissa redaktionella förändringar av den föreslagna definitionen och av utformningen av 2 kap. 4 § fordonslagen har emellertid gjorts.

Remissinstanserna: Vägverket har haft vissa redaktionella synpunkter på den föreslagna definitionen och på utformningen av 2 kap. 4 § fordonslagen.

Skälen för regeringens förslag

Direktivet

Flera artiklar i det nya ramdirektivet reglerar vilka skyldigheter en tillverkare av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter har i olika avseenden. Med ”tillverkare” avses, enligt artikel 3 i den svenska versionen, en person eller ett organ som inför godkännande-

myndigheten ansvarar för samtliga led i typgodkännande- eller tillståndsförfarandet samt för produktionsöverensstämmelsen

TPF

5

FPT

. Det är inte nödvändigt att denna person eller detta organ är direkt engagerat i samtliga etapper av tillverkningen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som godkännandet avser. I samma artikel definieras begreppet ”tillverkarens företrädare” som en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom gemenskapen och i vederbörlig ordning utsedd av tillverkaren att företräda denne inför godkännandemyndigheten och agera på dennes vägnar i frågor som omfattas av direktivet. Då det i direktivet hänvisas till termen ”tillverkare” ska detta förstås som en hänvisning till antingen tillverkaren själv eller dennes företrädare. I artikel 5 i direktivet regleras vissa allmänna skyldigheter för tillverkare. Bl.a. anges i artikel 5.1 att tillverkaren ska vara ansvarig inför godkännandemyndigheten för samtliga delar av godkännandeförfarandet och för produktionsöverensstämmelsen, oavsett om tillverkaren är direkt engagerad i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet. Detta kompletteras med en bestämmelse i artikel 7.4, som anger att tillverkaren ska ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som krävs för att genomföra de föreskrivna provningarna.

Gällande svensk rätt

I svensk rätt regleras tillverkarnas skyldigheter framför allt i fordonsförordningen. En definition av begreppet ”tillverkare” finns intagen i dels 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen, dels 1 kap. 4 § fordonsförordningen. Dessa definitioner motsvarar i allt väsentligt vad som anges i den svenska versionen av direktivet. Någon motsvarighet till definitionen av ”tillverkarens företrädare” finns emellertid inte. Inte heller finns det någonstans angivet att tillverkarens företrädare har samma skyldigheter som tillverkaren själv.

Utöver bestämmelserna om tillverkarnas skyldigheter finns en bestämmelse i 2 kap. 4 § fordonslagen som anger vissa skyldigheter för den som har beviljats ett typgodkännande. Den som har beviljats ett typgodkännande ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med typgodkännandet, är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet och är skyldig att till godkännandemyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen. Bestämmelsen är inte begränsad till förfarandet med EGtypgodkännande, utan gäller även den som har beviljats ett ECEtypgodkännande eller ett nationellt typgodkännande.

TP

5

PT

I den engelska versionen definieras ”manufacturer” som ” the person or body who is

responsible to the approval authority for all aspects of the typeapproval or authorisation process and for ensuring conformity of production”.

2 kap. 4 § fordonslagen bör justeras

2 kap. 4 § fordonslagen motsvarar i princip artiklarna 5.1 och 7.4 i det nya ramdirektivet. En skillnad är emellertid att direktivets bestämmelser inte enbart avser den som har beviljats ett typgodkännande, utan även tar sikte på tillverkarens skyldigheter under ansökningsförfarandet. 2 kap. 4 § fordonslagen bör därför justeras något, så att bestämmelsen blir i full överensstämmelse med direktivet i detta avseende. Detta görs enklast genom att orden ”Den som har beviljats ett typgodkännande” i paragrafens inledning byts ut mot ”En tillverkare”.

Som nämnts ovan gäller 2 kap. 4 § fordonslagen vid alla former av typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. Frågan är dels om det är förenligt med direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG att låta paragrafens nya lydelse få generell giltighet, eller om det är nödvändigt att göra vissa åtskillnader beroende på vilken typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses, dels om det är möjligt och lämpligt att tillämpa den nya lydelsen även i fråga om ECE-typgodkännanden och nationella typgodkännanden.

Den som beviljas ett typgodkännande är tillverkaren av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, jfr. 3 kap. 7 §, 4 kap. 2 § och 5 kap. 2 §fordonsförordningen. Beträffande de skyldigheter som anges i 2 kap. 4 § fordonslagen och som avser tiden efter det att typgodkännande har meddelats saknar det alltså betydelse om uttrycket ”Den som har beviljats ett typgodkännande” byts ut mot ”En tillverkare”.

När det gäller tillverkarens skyldighet enligt det nya ramdirektivet att ansvara inför godkännandemyndigheten för samtliga delar av godkännandeförfarandet, saknas motsvarande reglering i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG. Å andra sidan definieras begreppet ”tillverkare” i båda dessa direktiv som ”den som inför godkännandemyndigheten ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgodkännandet och för säkerställandet av överensstämmelse i produktionen” (se även den nuvarande definitionen av ”tillverkare” i 1 kap. 4 § fordonsförordningen, som inte är begränsad till vissa typer av typgodkännande). Mot den bakgrunden får det anses förenligt med dessa direktiv om en sådan uttrycklig skyldighet för tillverkarna förs in i 2 kap. 4 § fordonslagen.

FN/ECE-överenskommelsen om fordon använder inte begreppet ”tillverkare”. Den anger inte heller uttryckligen några allmänna skyldigheter för vare sig tillverkare eller innehavare av ett typgodkännande. Emellertid framgår av överenskommelsen bl.a. att godkännandemyndigheten ska göra vissa kontroller innan typgodkännande meddelas. Att det är tillverkaren som inför godkännandemyndigheten ansvarar för samtliga delar av godkännandeförfarandet ligger i sakens natur. Det torde därför inte finnas något hinder mot att tillämpa 2 kap. 4 § fordonslagen i dess föreslagna nya lydelse även i fråga om ECE-typgodkännanden. Detsamma gäller i fråga om nationella typgodkännanden.

En definition av ”tillverkare” bör föras in i fordonslagen

Om 2 kap. 4 § fordonslagen skrivs om, så att skyldigheterna i den paragrafen gäller för tillverkare i stället för den som har beviljats ett EG-

typgodkännande, bör definitionen av ”tillverkare” i 1 kap. 4 § fordonsförordningen flyttas till fordonslagen. Definitionen bör vidare utvidgas så att den även träffar den som i direktivet benämns ”tillverkarens företrädare”, eftersom en sådan har samma skyldigheter som tillverkaren själv. Angående skyldighet för tillverkaren att utse en företrädare i vissa fall, se avsnitt 7.4 nedan.

Vägverket har framfört att definitionen av begreppet tillverkare i den svenska lydelsen av direktivet inte är i full överensstämmelse med den engelska versionen, och har därför föreslagit vissa redaktionella förändringar av den i promemorian föreslagna definitionen och av utformningen av 2 kap. 4 § fordonslagen. Regeringen delar Vägverkets uppfattning i detta avseende.

Definitionen i 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen bör justeras på motsvarande sätt som angetts ovan.

7.2. Något om tillverkarens ansvar för produktionsöverensstämmelsen

Regeringens förslag: Tillverkarens ansvar för produktionsöverensstämmelsen formuleras så att han eller hon ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med den godkända typen.

Promemorian berör inte frågan. Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. 4 § anges att tillverkaren ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med typgodkännandet. Vägverket har påpekat att det är brukligt att i stället hänvisa till ”den godkända typen”. Bestämmelsen bör justeras i enlighet med Vägverkets förslag.

7.3. Tillverkarens ansvar vid etappvist typgodkännande

Regeringens förslag: EG-typgodkännande får meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande). En bestämmelse med denna innebörd förs in i fordonslagen.

Vid etappvist typgodkännande ansvarar tillverkaren i fråga om de system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförts under den tillverkningsetapp som han eller hon ansvarar för, samt de komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper och som han eller hon har ändrat.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorian har dock föreslagit att det ska anges att etappvist typgod-

kännande ska kunna meddelas i den utsträckning som framgår av tillämpliga direktiv.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Artikel 5.2 preciserar vilka skyldigheter en tillverkare har vid etappvist typgodkännande. Där anges att vid etappvist typgodkännande ska varje tillverkare vara ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för de system, komponenter och separata tekniska enheter som tillförs under den tillverkningsetapp som han ansvarar för. En tillverkare som ändrar komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper ska vara ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för dessa komponenter och system.

Motsvarande bestämmelse har tidigare funnits i bilaga 14 till det gamla ramdirektivet och finns också i bilaga 7 till direktiv 2003/37/EG. Däremot saknas en sådan motsvarighet i direktiv 2002/24/EG, där begreppet etappvist typgodkännande, eller typgodkännande i flera etapper, över huvud taget inte förekommer. Etappvisa typgodkännanden förekommer inte heller i fråga om ECE-typgodkännanden eller nationella typgodkännanden.

En definition av ”etappvis typgodkännande” finns intagen i 3 kap. 1 § fordonsförordningen.

Bestämmelserna i artikel 5.2 bör genomföras i svensk rätt genom att föras in i 2 kap. 4 § fordonslagen, och därmed få generell tillämplighet i fråga om alla olika former av typgodkännande. Att det saknas motsvarighet i direktiv 2002/24/EG samt i fråga om ECE-typgodkännanden och nationella typgodkännanden torde sakna betydelse, eftersom en tillämpning av bestämmelsen förutsätter att ett förfarande med etappvist typgodkännande faktiskt pågår.

I och med den ovan föreslagna ändringen bör begreppet ”etappvist typgodkännande” på något sätt definieras i fordonslagen i stället för, som i dag, i fordonsförordningen. Detta kan göras genom att man i 2 kap. 2 § fordonslagen anger att EG-typgodkännande kan meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande).

7.4. Skyldighet att utse en företrädare

Regeringens förslag: En tillverkare som är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska vara skyldig att utse en företrädare som är etablerad inom EES att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Ytterligare en nyhet som införs genom artikel 5 i det nya ramdirektivet är en skyldighet för en tillverkare som är etablerad utanför gemenskapen att utse en företrädare som är etablerad inom gemenskapen att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten. Någon sådan skyldighet fanns inte enligt det gamla ramdirektivet, och existerar inte heller i direktiv 2000/24/EG eller 2003/37/EG eller i FN/ECE-överenskommelsen om fordon. Detta talar för att skyldigheten att utse en företrädare endast bör gälla för tillverkare av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av det nya ramdirektivet. Å andra sidan torde det inte finnas några EG-rättsliga hinder mot att från svensk sida ställa upp motsvarande krav på tillverkare av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av något av de andra ramdirektiven, eftersom skyldigheten endast gäller för tillverkare som är etablerade utanför gemenskapen och alltså inte kan ha någon negativ inverkan på den fria rörligheten av varor mellan medlemsstaterna. De skäl som har motiverat de nya reglerna är knappast specifika endast för den typ av produkter som omfattas av det nya ramdirektivet. Det ligger exempelvis i sakens natur att det är betydligt enklare att kontrollera att en tillverkare uppfyller sina skyldigheter enligt direktiven om tillverkaren är etablerad inom gemenskapen än vad det annars skulle vara. Av praktiska skäl bör därför skyldigheten att utse en representant vara densamma oavsett vilken typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillverkas. Detsamma bör gälla i fråga om ECE-typgodkännanden och nationella typgodkännanden.

Skyldigheten att utse en företrädare bör föras in i 2 kap. 4 § fordonslagen.

Hänvisningar till S7-4

7.5. Tillhandahållande av teknisk information

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en tillverkare av fordon ska förse en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för att denne ska kunna få ett EGtypgodkännande för sina komponenter eller separata tekniska enheter, eller tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja. Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även meddela andra föreskrifter om tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter.

Promemorians förslag: Promemorian har föreslagit att fordonstillverkarens skyldighet att förse tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med information ska anges i lag. Promemorian har vidare föreslagit att det i lag ska anges att

– en tillverkare ska, i den utsträckning som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver, vara skyldig att tillhandahålla användarna all relevant information och nödvändiga instruktioner som krävs för användningen av ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet,

– en tillverkare inte får tillhandahålla teknisk information som avviker från de uppgifter som godkänts av godkännandemyndigheten, samt att

– en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter ska förse fordonstillverkaren med all information om begränsningar för användningen och särskilda monteringskrav rörande komponenterna eller de separata tekniska enheterna, samt, i den utsträckning som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver, tillhandahålla instruktioner rörande begränsningar för användningen och särskilda monteringskrav.

Vidare har i promemorian föreslagits att information som hänför sig till immateriella rättigheter inte behöver lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell.

Remissinstanserna: Vägverket har anfört att i förhållande till direktivet kan den föreslagna författningstexten tolkas som en utvidgning av förbudet respektive skyldigheten att tillhandahålla viss information enligt direktivet.

Skälen för regeringens förslag

Direktivet

Enligt artikel 37 får tillverkaren inte, med avseende på de uppgifter som föreskrivs i direktivet eller i de rättsakter som förtecknas i en bilaga till direktivet, tillhandahålla teknisk information som avviker från de uppgifter som godkänts av godkännandemyndigheten. Om så föreskrivs i en rättsakt ska tillverkaren tillhandahålla användarna all relevant information och nödvändiga instruktioner där eventuella särskilda villkor eller begränsningar anges för användningen av ett fordon, en komponent eller en separat teknisk enhet. Denna information ska vara avfattad på gemenskapens officiella språk. Informationen ska, i samförstånd med godkännandemyndigheten, tillhandahållas i en lämplig medföljande handling, t.ex. en instruktions- eller servicebok.

I artikel 38 anges att en fordonstillverkare ska förse tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för EG-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter eller för att erhålla ett tillstånd enligt artikel 31 (dvs. tillstånd att sälja vissa delar eller viss utrustning som annars skulle vara förbjudna att sälja). Fordonstillverkaren får, enligt den svenska versionen av direktivet, kräva att tillverkarna av komponenter eller separata tekniska enheter ingår bindande avtal om att information som inte är allmänt tillgänglig eller som hänför sig till immateriella rättigheter ska hållas konfidentiell.

TPF

6

FPT

Om en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter är

TP

6

PT

I den engelska versionen talas om ”any information that is not in the public domain,

including what is related to intellectual property rights”.

innehavare av ett EG-typgodkännandeintyg som omfattar begränsningar för användningen och/eller särskilda monteringskrav ska han eller hon förse fordonstillverkaren med all information om detta. Om så föreskrivs i en rättsakt ska tillverkaren av komponenter eller separata tekniska enheter tillsammans med dessa komponenter eller separata tekniska enheter tillhandahålla instruktioner rörande begränsningar för användningen och/eller särskilda monteringskrav.

Bestämmelserna i artiklarna 37 och 38 är nya i förhållande till det gamla ramdirektivet. Motsvarande bestämmelser saknas i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG samt i FN/ECE-överenskommelsen om fordon.

Gällande svensk rätt

Den svenska fordonslagstiftningen innehåller inte några bestämmelser som anger att en tillverkare måste eller inte får lämna viss information. I 20 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen finns emellertid ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att i fråga om utsläpp av avgaser och andra föroreningar från motorfordon meddela föreskrifter om bl.a. skyldighet för tillverkaren att tillhandahålla information och dokumentation om motorfordon, motorer och motorers utrustning. Bemyndigandet har utnyttjats genom en reglering i 9 b § förordningen om motorfordons avgasrening.

Bör skyldigheten att tillhandahålla information regleras i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter?

En skyldighet eller ett förbud för tillverkarna att tillhandahålla viss information kan vara antingen offentligrättslig eller privaträttslig. I det första fallet kan regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, bemyndigas att meddela föreskrifter härom med stöd av 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen, medan möjligheten till delegation inom det privaträttsliga området är i stort sett obefintlig (jfr. Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen, prop. 2007/08:46 bilaga 5). I princip kan man säga att en regel som kan åberopas av en enskild gentemot en annan enskild är privaträttslig, medan en regel som kan åberopas endast av eller mot en representant för det allmänna är offentligrättslig.

Föreskrifter om skyldighet för tillverkare att tillhandahålla viss teknisk information i form av exempelvis instruktions- eller serviceböcker eller att upplysa om begränsningar för användningen kan, till skillnad från vad som antagits i promemorian, inte anses utgöra sådana föreskrifter om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden som avses i 8 kap. 2 § regeringsformen och som faller inom det obligatoriska lagområdet. Detsamma gäller i fråga om förbud att lämna viss information som avviker från uppgifter som har godkänts av godkännandemyndigheten. Det bör vara möjligt för någon myndighet att förelägga en tillverkare att fullgöra sina skyldigheter att lämna information (se vidare avsnitt 11

nedan), men tanken är inte att bestämmelserna ska kunna åberopas och göras gällande i tvister mellan enskilda. Mot bakgrund av det anförda är det möjligt för riksdagen att med stöd av 8 kap. 7 § första stycket 1, 3 och 5 samt 11 § regeringsformen delegera till regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. Detta förefaller också vara en lämplig ordning, inte minst med hänsyn till den detaljeringsnivå som kommer att krävas. Bemyndigandet bör föras in i 5 kap. 8 § fordonslagen.

Situationen är något annorlunda när det gäller skyldigheten för fordonstillverkare att förse tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för EG-typgodkännande eller för att få tillstånd att sälja vissa delar eller viss utrustning som annars är förbjudna att sälja. Här är det av förklarliga skäl inte klart uttalat i direktivet exakt vilken information som ska lämnas, utan detta beror på vad som efterfrågas och behövs i det enskilda fallet. En tänkbar lösning skulle kunna vara att ge dessa bestämmelser en civilrättslig utformning, vilket skulle innebära att om inte parterna kan komma överens om vilken information som ska lämnas och om villkoren för detta så kan frågan prövas av allmän domstol. En sådan ordning skulle emellertid innebära vissa praktiska problem. Inte minst är en civilrättslig domstolsprocess ett förhållandevis dyrt och omständligt förfarande, som ter sig mindre lämpligt för tvister av den här karaktären. I stället föreslår regeringen att även dessa bestämmelser förenas med någon form av offentligrättslig sanktion. Det framstår i och för sig som lämpligt att reglera även den här skyldigheten i förordning eller i myndighetsföreskrifter. Regeringen anser emellertid att skyldigheten att lämna information i detta avseende är så ingripande för de enskilda tillverkarna att bemyndigandet bör utformas tämligen strikt. Det föreslås att detta bemyndigande placeras i en helt ny paragraf, 2 kap. 4 a §, i fordonslagen.

Hanteringen av hemlig information

Den tekniska information som en fordonstillverkare kommer att kunna tvingas lämna ut till tillverkare av komponenter och separata tekniska enheter kan vara information om affärs- eller driftförhållanden som han eller hon vill hålla hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom eller henne i konkurrenshänseende. Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter kan knappast anses ge tillverkaren ett tillräckligt starkt skydd, eftersom bestämmelserna i den lagen tar sikte på uppgifter som har anskaffats olovligen eller i samband med en affärsförbindelse. Skyldigheten att lämna ut information som inte är allmänt tillgänglig bör därför villkoras av att tillverkaren av komponenter eller separata tekniska enheter förbinder sig att hålla informationen konfidentiell, vilket bör anges direkt i lagen. Brott mot en sådan utfästelse får sedan bedömas enligt avtalsrättsliga principer. I sammanhanget bör nämnas att lagen om skydd för företagshemligheter är föremål för översyn. Utredningen om skyddet för företagshemligheter har nyligen föreslagit vissa ändringar,

bl.a. när det gäller straffansvaret (SOU 2008:63). Betänkandet är föremål för remissbehandling.

När det gäller information som hänför sig till immateriella rättigheter ger den svenska versionen av direktivet intrycket av att en tillverkare alltid kan vägra att lämna ut sådan information om inte mottagaren förbinder sig att hålla den konfidentiell, och att detta skulle gälla oavsett om informationen redan är allmänt tillgänglig eller inte. Detta kan emellertid knappast ha varit avsikten. I den engelska versionen framstår information som hänför sig till immateriella rättigheter som ett exempel på information som kan vara att betrakta som inte allmänt tillgänglig. Det skulle exempelvis kunna handla om information i en patentansökan. Det saknas anledning att föra in en sådan exemplifiering i den svenska lagtexten.

8. Giltigheten av ett typgodkännande

Regeringens förslag: Ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när tillverkningen av den godkända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört eller när giltighetstiden för godkännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås emellertid att det i lag ska anges att ett typgodkännande ska upphöra att gälla när nya krav i en rättsakt som är tillämplig på den godkända fordonstypen blir obligatoriska för registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon och det inte går att uppdatera typgodkännandet.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 17 i det nya ramdirektivet regleras hur ett EG-typgodkännande kan upphöra att gälla. I artikel 17.1 anges att ett EG-typgodkännande ska upphöra att gälla när a) nya krav i en rättsakt som är tillämplig på den godkända fordonstypen blir obligatoriska för registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon och det inte går att uppdatera typgodkännandet, b) tillverkningen av den godkända fordonstypen slutgiltigt och frivilligt har upphört eller c) giltighetstiden för godkännandet går ut till följd av en särskild begränsning. Om bara en variant eller en version av en fordonstyp upphör att gälla blir, enligt artikel 17.2, EG-typgodkännandet av fordonet bara ogiltigt för denna variant eller version.

Uttryckliga bestämmelser om att ett EG-typgodkännande kan upphöra att gälla utan att det har återkallats av godkännandemyndigheten är någonting nytt i förhållande till det tidigare ramdirektivet, och saknas i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG samt i FN/ECE-

överenskommelsen om fordon. Samtidigt kan det konstateras att regelverket redan i dag tillämpas på det sätt som beskrivs i artikel 17.1 a). Det ligger nämligen i sakens natur att ett typgodkännande inte kan läggas till grund för registrering om nya tekniska krav har blivit obligatoriska, vilket för övrigt regelmässigt anges i särdirektiv och förordningar. Det kan även nämnas att när det gäller nationella typgodkännanden anges i 5 kap. 8 § fordonsförordningen att typintyg inte får utfärdas för ett fordon som, på grund av att nya eller ändrade bestämmelser om fordonets beskaffenhet eller utrustning har trätt i kraft efter det att ett nationellt typgodkännande meddelats, inte skulle kunna godkännas vid en registreringsbesiktning. Vidare anges att ett typintyg som utfärdats innan ändrade bestämmelser om fordonets beskaffenhet och utrustning trätt i kraft inte längre är giltigt.

Artikel 17.1 a) innebär alltså inte några större förändringar i praktiken. För tydlighetens skull bör emellertid uttryckliga bestämmelser om hur ett typgodkännande kan upphöra att gälla införas i svensk rätt. Av anförda skäl bör dessa bestämmelser kunna tillämpas generellt på alla slags typgodkännanden av fordon.

I promemorian föreslås att ett typgodkännande ska upphöra att gälla när nya krav i en rättsakt som är tillämplig på den godkända fordonstypen blir obligatoriska för registrering, försäljning eller ibruktagande av nya fordon. En sådan utformning av den nya bestämmelsen skulle emellertid vara problematisk av två skäl. För det första skulle den föreslagna ordalydelsen innebära att ett typgodkännande upphör att gälla på grund av nya krav i ett direktiv oavsett om Sverige har införlivat direktivet i den nationella lagstiftningen eller inte. För det andra är det, rent författningstekniskt, inte en förutsättning för registrering, försäljning eller ibruktagande att vissa tekniska krav är uppfyllda, utan att det finns ett giltigt typgodkännande (eller enskilt godkännande), se avsnitt 5.12 i promemorian. Därmed hamnar man i ett cirkelresonemang. Det enklaste sättet att åstadkomma en författningsreglering torde i stället vara att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett typgodkännande ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen blir obligatoriska, varefter godkännandemyndigheten i sina föreskrifter kan ange exakta övergångsbestämmelser för varje nytt direktiv som genomförs. Ett sådant bemyndigande bör föras in i 5 kap. 8 § fordonslagen. I den mån nya krav beslutas i form av EG-förordningar gäller dessa emellertid direkt.

Bestämmelser om att ett typgodkännande av fordon kan upphöra att gälla på de grunder som anges i 17.1 b) och c) i direktivet bör föras in i en helt ny paragraf, 2 kap. 5 a §, i fordonslagen.

9. Enskilda godkännanden

Regeringens förslag: En ny kontrollform, enskilt godkännande, inrättas. Ett enskilt godkännande meddelas för ett fordon som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. I samband med det enskilda godkännandet ska de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret fastställas. Den myndighet som regeringen utser är godkännandemyndighet. Den som kontrollerar att ett fordon uppfyller föreskrivna krav inför ett enskilt godkännande ska även fastställa fordonets tekniska identitet. Beslut i fråga om fastställande av ett fordons tekniska identitet får överklagas hos Transportstyrelsen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens i denna del. Vissa redaktionella förändringar har emellertid gjorts.

Remissinstanserna: Vägverket har haft vissa redaktionella synpunkter på förslaget. I övrigt har remissinstanserna endast haft synpunkter på frågor som inte behandlas i denna proposition.

Skälen för regeringens förslag

Direktivet

I artikel 24.1 i det nya ramdirektivet anges att medlemsstaterna får medge undantag för ett visst fordon, oavsett om det är unikt eller inte, från en eller flera av bestämmelserna i direktivet eller från en eller flera av de rättsakter som förtecknas i bilagor till direktivet, förutsatt att staterna ställer alternativa krav. Sådana undantag ska endast medges om en medlemsstat har godtagbara skäl för att göra det. I artikel 24.2 anges att medlemsstaterna inte ska utföra förstörande provningar. De ska använda all relevant information som lämnats av den sökande för att fastställa överensstämmelse med de alternativa kraven. I stället för de alternativa kraven i fråga ska medlemsstaterna, enligt artikel 24.3, godta ett EGtypgodkännande som utfärdats för ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet. Av artikel 24.4 följer att en ansökan om enskilt godkännande ska lämnas in av tillverkaren, av ägaren till fordonen eller av en person som agerar för någon av dessa personers räkning och som är etablerad i gemenskapen. Medlemsstaten ska, enligt artikel 24.5, bevilja ett enskilt godkännande om fordonet överensstämmer med den beskrivning som bifogas ansökan och uppfyller gällande tekniska krav för det fordonet, och ska utan omotiverat dröjsmål utfärda ett enskilt godkännandeintyg. Ett sådant intyg ska utformas i enlighet med en särskild mall.

I artikel 24.6 anges att enskilda godkännanden endast gäller i den medlemsstat som har beviljat godkännandet. Om en sökande önskar sälja, registrera eller ta i bruk, i en annan medlemsstat, ett fordon som har beviljats ett enskilt godkännande, ska den medlemsstat som beviljat godkännandet på begäran ge den sökande en redogörelse för de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes. När det gäller ett fordon som har beviljats ett enskilt godkännande av en medlemsstat enligt

bestämmelserna i artikel 24 ska en annan medlemsstat tillåta att fordonet säljs, registreras eller tas i bruk, såvida den inte har godtagbara skäl för att anse att de tekniska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar dess egna.

Av artikel 24.7 framgår att medlemsstaterna på begäran av tillverkaren eller fordonets ägare ska bevilja ett enskilt godkännande för ett fordon som överensstämmer med bestämmelserna i direktivet och med de rättsakter som förtecknas i en bilaga till direktivet. I detta fall ska övriga medlemsstater acceptera det enskilda godkännandet och tillåta att fordonet säljs, registreras eller tas i bruk.

Bestämmelserna om enskilt godkännande får, enligt artikel 24.8, även tillämpas på fordon som har blivit typgodkända enligt direktivet och som har ändrats innan de registrerades eller togs i bruk för första gången.

Av artikel 25 följer att förfarandet med enskilt godkännande även kan tillämpas på ett enskilt fordon under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etappvist typgodkännande. Förfarandet får dock inte ersätta någon mellanliggande etapp i det normala förfarandet för ett etappvist typgodkännande och får inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.

Gällande svensk rätt

I Sverige godkänns enskilda fordon genom registreringsbesiktning. Registreringsbesiktning av ett fordon sker för att fastställa fordonets tekniska identitet, kontrollera att fordonet uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning, samt fastställa de uppgifter som ska föras in i vägtrafikregistret (2 kap. 6 § fordonslagen). Även fordon som omfattas av ett typgodkännande ska genomgå registreringsbesiktning innan de ställs på och tas i bruk, om det inte är fråga om ett nytt fordon som har tillverkats i Sverige av en yrkesmässig fordonstillverkare eller importerats till Sverige av en registrerad importör. I fråga om nya personbilar, motorcyklar, mopeder klass I och traktorer som stämmer överens med ett EG-typgodkännandeintyg ska besiktningen dock inte omfatta en kontroll av fordonets beskaffenhet och utrustning (6 kap. 6 § fordonsförordningen). Vilka tekniska krav som övriga fordon ska uppfylla för att godkännas framgår av Vägverkets fordonsföreskrifter. Ofta är dessa krav identiska med de krav som gäller för att ett fordon ska EG-typgodkännas.

En ny kontrollform behöver inrättas

Direktivet ställer inte upp några närmare krav på hur ett enskilt godkännande av fordon ska gå till. Av definitionen av begreppet ”godkännandemyndighet” i artikel 3 framgår emellertid att det är godkännandemyndigheten som formellt ska meddela det enskilda godkännandet. Detta är en avgörande skillnad mot registreringsbesiktningen, där det är besiktningsorganet som beslutar om fordonet ska godkännas eller inte. En ny kontrollform behöver därför inrättas för enskilda godkännanden enligt det nya ramdirektivet.

Huvuddragen i den nya kontrollformen

Ett enskilt godkännande innebär alltså, i likhet med godkännande vid en registreringsbesiktning men till skillnad från ett typgodkännande, att ett enstaka fordon godkänns i fråga om beskaffenhet och utrustning. De närmare bestämmelserna om hur ett enskilt godkännande ska gå till och vilka krav som ska uppfyllas för att ett sådant ska kunna meddelas kommer att tas in i fordonsförordningen och i myndighetsföreskrifter. För ett närmare resonemang om hur den nya kontrollformen skulle kunna se ut hänvisas till avsnitt 5.11 i promemorian. Här ska endast två viktigare aspekter beröras.

För det första är det inte givet att godkännandemyndigheten själv ska genomföra den tekniska kontrollen av fordonet. Tvärtom framstår det som osannolikt att godkännandemyndigheten skulle ha förutsättningar att göra detta. En rimlig utgångspunkt är i stället att den tekniska kontrollen ska kunna utföras av sådana besiktningsorgan som får genomföra registreringsbesiktningar. I stället för att meddela ett formellt godkännande får emellertid besiktningsorganet utfärda någon form av bedömningsrapport som kan läggas till grund för godkännandemyndighetens prövning.

För det andra är det angeläget att utforma förfarandet med enskilt godkännande på ett sådant sätt att ett fordon kan registreras direkt efter godkännandet, dvs. utan att dessutom behöva genomgå en registreringsbesiktning. Uppgiften att fastställa fordonets tekniska identitet och de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret bör därför, på ett eller annat sätt, bakas in i den nya kontrollformen. Eftersom det är besiktningsorganet som kommer att göra den fysiska kontrollen av fordonet bör det vara det organet som, precis som när det gäller registreringsbesiktningar, fastställer fordonets tekniska identitet. Ett sådant beslut bör få kunna överklagas hos Transportstyrelsen. Däremot bör inte besiktningsorganet fastställa de uppgifter om fordonet som ska föras in i fordonsregistret, utan detta bör göras av godkännandemyndigheten i samband med det enskilda godkännandet. Skälet till detta är att det vore olyckligt om de uppgifter som ska föras in i vägtrafikregistret fastställs av något annat organ än det som slutligen ska godkänna fordonet, eftersom det i sådana fall skulle finnas en i vart fall teoretisk risk för att de olika organen gör motstridiga bedömningar. Däremot bör besiktningsorganet inom ramen för sin provning lämna underlag till godkännandemyndigheten för fastställandet av dessa uppgifter.

Huvuddragen i den nya kontrollformen enskilt godkännande förs in i två nya paragrafer, 2 kap. 5 b och 5 c §§, i fordonslagen. Av 5 kap. 4 § fordonslagen framgår att ett beslut som godkännandemyndigheten fattar i fråga om enskilt godkännande får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

10. Försäljningsförbud m.m.

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon.

Den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 8 § andra stycket fordonslagen, som anger att regeringen får föreskriva att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av typgodkännande och som allvarligt brister i miljö- eller trafiksäkerhetshänseende inte får registreras, säljas eller användas, tas bort.

Promemorians förslag: I promemorian har föreslagits att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att

1. fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som inte uppfyller föreskrivna krav,

2. fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av godkännande i enlighet med EG-direktiv på området men som allvarligt brister i miljö- eller trafiksäkerhetshänseende, samt

3. fordonsdelar eller utrustning som kan medföra en allvarlig risk för miljö eller trafiksäkerhet inte får registreras, säljas, tas i bruk eller användas, eller att detta får ske endast om vissa villkor är uppfyllda.

Remissinstanserna: Vägverket har påpekat att ”folkhälsa” saknas som grund för att förhindra registrering och användning av fordon trots att de är typgodkända.

Skälen för regeringens förslag

Direktivet

I artikel 26 i direktivet anges som huvudregel att medlemsstaterna ska registrera fordon och tillåta att de säljs eller tas i bruk endast om de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse. När det gäller fordon som inte är färdigbyggda ska medlemsstaterna tillåta försäljning, men får vägra tillåta att de registreras varaktigt eller tas i bruk innan de är färdigbyggda. Fordon som är undantagna från kravet på att åtföljas av ett intyg om överensstämmelse får endast registreras, säljas eller tas i bruk om de uppfyller tillämpliga tekniska krav. När det gäller fordon som tillverkas i små serier (och som under vissa förutsättningar kan typgodkännas trots att de inte uppfyller alla de tekniska krav som normalt ställs på fordon) får antalet fordon som under ett år registreras, säljs eller tas i bruk inte överstiga det antal enheter som anges i en bilaga till direktivet.

I artikel 27 anges vad som gäller för registrering, försäljning och ibruktagande av fordon i s.k. slutserier. Sammanfattningsvis går dessa bestämmelser ut på att medlemsstaterna under vissa förutsättningar och under vissa begränsade övergångsperioder får tillåta registrering,

försäljning och ibruktagande av fordon som stämmer överens med en fordonstyp vars EG-typgodkännande inte längre är giltigt.

Enligt artikel 28 ska medlemsstaterna tillåta att komponenter eller separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk om och endast om de uppfyller kraven i de tillämpliga rättsakterna och är märkta på föreskrivet sätt. Vissa undantag från denna bestämmelse finns dock.

Huvuddragen i artiklarna 26–28 är inte nya, utan fanns redan i det gamla ramdirektivet. Motsvarande bestämmelser återfinns även i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG.

I artikel 29 anges att om en medlemsstat finner att nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, trots att de uppfyller de tillämpliga kraven eller har föreskriven märkning, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller folkhälsan, har medlemsstaten rätt att under högst sex månader vägra att registrera sådana fordon eller vägra att tillåta att sådana fordon, komponenter eller separata tekniska enheter säljs eller tas i bruk inom dess territorium.

Enligt artikel 31 ska medlemsstaterna tillåta försäljning, saluföring eller ibruktagande av delar som kan medföra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda endast under förutsättning att delarna eller utrustningen i fråga har godkänts av en godkännandemyndighet. Delar eller sådan utrustning som omfattas av ett sådant godkännande ska föras in i en särskild förteckning. Artikel 31 ska dock inte ska tillämpas på en del eller utrustning innan den förtecknas i en viss bilaga till direktivet. Den bilagan saknar än så länge innehåll.

Gällande svensk rätt

Bestämmelser som reglerar förutsättningar för registrering och ibruktagande av fordon finns redan i svensk rätt. I 5 kap. 8 § fordonslagen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter bl.a. om fordons beskaffenhet och utrustning och om förutsättningarna för godkännande vid kontroll. Närmare bestämmelser om vilka tekniska krav som fordon måste uppfylla framgår av fordonsförordningen och, framför allt, av Vägverkets fordonsföreskrifter. Fordon som inte uppfyller de fordonstekniska kraven får inte registreras eller tas i bruk i Sverige.

Vidare finns det i 5 kap. 8 § andra stycket fordonslagen ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av typgodkännande och som allvarligt brister i miljö- eller trafiksäkerhetshänseende inte får registreras, säljas eller användas. Regeringen har delvis utnyttjat bemyndigandet genom en reglering i 2 kap. 8 § fordonsförordningen, där det sägs att om godkännandemyndigheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter av en typ som är EG-typgodkänd av en typgodkännandemyndighet i en annan stat allvarligt äventyrar trafiksäkerheten, trots att de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse eller har föreskriven märkning, får godkännandemyndigheten besluta att de inte får registreras, säljas eller tas i bruk. En motsvarande bestämmelse som avser ECE-typgodkända system, kompo-

nenter och separata tekniska enheter finns i 2 kap. 11 § fordonsförordningen. Den bestämmelsen ger även möjlighet att förbjuda registrering, försäljning och ibruktagande med hänvisning till att produkten i fråga allvarligt äventyrar miljön. I övrigt finns det inte några bestämmelser i fordonslagstiftningen som rent allmänt förbjuder försäljning av produkter som inte uppfyller gällande tekniska krav.

I 20 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen anges att i fråga om avgaser och andra föroreningar från motorfordon får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om bl.a. ibruktagande och försäljning av motorfordon, motorer och motorers utrustning. Bemyndigandet att meddela föreskrifter om försäljning anses omfatta även föreskrifter som innebär förbud mot försäljning (se prop. 2007/08:46 s. 13).

Bemyndigandet i fordonslagen behöver justeras

Som framgått ovan har något svenskt genomförande av bestämmelserna om försäljningsförbud i det gamla ramdirektivet och i direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG aldrig skett. En förklaring till detta kan vara att EG-typgodkännande i praktiken inte är obligatoriskt, eftersom direktiven inte omfattar enstycksgodkända fordon. Inget av dessa direktiv anger alltså att det skulle vara förbjudet att sälja fordon som har godkänts genom registreringsbesiktning, eller komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon. Därmed framstår ett författningsreglerat försäljningsförbud som svårt både att utforma och att övervaka.

Läget är alltjämt detsamma när det gäller fordon, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av direktiv 2002/24/EG och 2003/37/EG. När det däremot gäller fordon, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av det nya ramdirektivet är situationen numera en annan, eftersom detta direktiv i princip är heltäckande. Förbud mot att sälja fordon, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av det nya ramdirektivet men som inte är godkända enligt detta måste därför regleras i svensk rätt.

Bestämmelser som innehåller förbud för enskilda att sälja eller använda vissa saker är att betrakta som föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Sådana föreskrifter tillhör det primära lagområdet, men kan delegeras till regeringen att föreskriva om när det handlar om föreskrifter som avser skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, eller trafik eller ordningen på allmän plats (8 kap. 7 § 1 och 5 regeringsformen). En sådan delegering framstår som lämplig i detta fall. Bemyndigandet i 5 kap. 8 § fordonslagen behöver därför justeras.

Bemyndigandet i 5 kap. 8 § fordonslagen behöver justeras även i vissa andra avseenden. Exempelvis bör det vara möjligt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att förbjuda registrering, försäljning och ibruktagande av godkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter om de allvarligt skadar folkhälsan (i dag anges endast miljö- och trafiksäkerhetsskäl). Vidare bör det vara möjligt

för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att fordonsdelar eller utrustning som kan medföra en allvarlig risk för miljö, folkhälsa eller trafiksäkerhet inte får säljas, saluföras eller tas i bruk.

I promemorian har de föreslagna ändringarna i 5 kap. 8 § fordonslagen (5 kap. 12 § fordonslagen enligt promemorians förslag) utformats på ett väldigt detaljerat sätt. Detta skulle innebära att möjligheterna för regeringen att meddela föreskrifter om att fordon etc. inte får säljas är tämligen strikt begränsade. Det kan ifrågasättas om detta är en lämplig ordning, inte minst med hänsyn till att regelverket på fordonsområdet ändras så ofta. Som nämnts ovan finns det redan i 20 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen ett mer allmänt hållet bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bl.a. ibruktagande och försäljning av motorfordon, motorer och motorers utrustning. Bemyndigandet i fordonslagen bör enligt regeringens uppfattning utformas på ett likartat sätt. Därför föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon. Det nuvarande bemyndigandet i 5 kap. 8 § andra stycket fordonslagen kan då tas bort.

Hänvisningar till S10

11. Tillsynen över fordonslagstiftningen, m.m.

Regeringens förslag: Den myndighet som regeringen bestämmer ska, utöver den tillsyn över besiktningsverksamheten som redan utövas av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, utöva tillsyn över efterlevnaden av fordonslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon ska på begäran av tillsynsmyndigheten lämna tillträde till fordon, slutna utrymmen i fordon, lokaler eller liknande och till områden i anslutning till dessa där fordon står uppställda, samt lämna upplysningar och tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att fordonslagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen ska efterlevas.

Tillsynsmyndighetens förelägganden får förenas med vite, och får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om tillsynen.

Bestämmelserna om tillsyn över besiktningsverksamheten i 4 kap. fordonslagen flyttas till 5 kap.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian har emellertid inte föreslagits någon generell möjlighet för tillsynsmyndigheten att meddela de förelägganden som behövs.

Promemorian har dock föreslagit att det i lag ska anges att godkännandemyndigheten får förelägga en tillverkare att lämna viss information, och att ett sådant föreläggande ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Remissinstanserna: Länsrätten i Örebro län har beträffande möjligheten till vitesföreläggande konstaterat att konstruktionen ”får förenas med vite” ger en större flexibilitet för den föreläggande myndigheten, och anser att lagstiftaren bör överväga om inte den konstruktionen är att föredra.

Skälen för regeringens förslag:

Behovet av en tillsynsmyndighet

Det nya ramdirektivet lägger ett tydligare och mer uttalat ansvar på medlemsstaterna än tidigare att se till att bestämmelserna i direktivet efterlevs. Bl.a. mot den bakgrunden finns det skäl att överväga att införa ett tillsynsansvar för någon eller några myndigheter.

Vägverket har redan ett uttryckligt tillsynsansvar när det gäller lagen och förordningen om motorfordons avgasrening. När det gäller fordonslagstiftningen utövar SWEDAC tillsyn över sådan besiktningsverksamhet som avses i fordonslagen. Vägverket å sin sida har, i sin egenskap av godkännandemyndighet, långtgående befogenheter att utöva kontroll över den som har beviljats ett typgodkännande. Slutligen framgår, om än indirekt, av 1 kap. 2 a § och 3 kap. 4 §fordonslagen att Vägverket utövar tillsyn enligt produktsäkerhetslagen (2004:451) när det gäller varor som regleras i fordonslagen. I övrigt saknar fordonslagstiftningen uttryckliga bestämmelser om tillsyn. Denna brist blir särskilt påtaglig om det införs bestämmelser om förbud att saluföra och sälja vissa produkter som inte uppfyller kraven i direktivet (jfr. avsnitt 10 ovan).

Enligt förordningen (2007:960) med instruktion för Vägverket gäller följande. Vägverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. Verket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås och ska inom ramen för sitt sektorsansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Vägverket ska särskilt verka bl.a. för att fordonens säkerhets- och miljöprestanda utvecklas. Vägverket ansvarar även bl.a. för vägtrafikregistret och för frågor om fordons beskaffenhet och utrustning.

Vägverket har således i dag i praktiken ett ansvar för de frågor som regleras i fordonslagen och fordonsförordningen, men saknar formellt ett mandat att utöva tillsyn. Det finns inte heller någon annan myndighet som har ett sådant tillsynsansvar. För att säkerställa att Sverige fullt ut efterlever kraven i direktivet bör den myndighet som regeringen bestämmer få ett uttryckligt ansvar att utöva tillsyn över efterlevnaden av fordonslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

För överskådlighetens skull bör alla bestämmelser om tillsyn samlas i 5 kap. fordonslagen.

Tillsynsmyndighetens befogenheter

För att ett tillsynsansvar ska vara meningsfullt måste tillsynsmyndigheten ha vissa befogenheter. Sådana finns, som nämnts ovan, redan när det gäller kontroll av tillverkare som har beviljats typgodkännande och även när det gäller SWEDAC:s kontroll av besiktningsorganen. Vad som återstår är framför allt en möjlighet för tillsynsmyndigheten att, utöver vad produktsäkerhetslagen medger, kunna kontrollera att den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon inte saluför eller säljer produkter som inte är tillåtna, och att vidta åtgärder om så ändå sker.

Enligt 26 § produktsäkerhetslagen får tillsynsmyndigheten förelägga en näringsidkare som tillhandahåller eller har tillhandahållit varor eller tjänster att yttra sig och lämna de upplysningar som behövs i ett ärende om efterlevnaden av lagen, och tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som kan ha betydelse för utredningen. Ett sådant föreläggande ska, enligt 31 §, förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Härigenom har tillsynsmyndigheten en reell möjlighet att förmå näringsidkaren att lämna ut handlingar och liknande även om han eller hon inte vill. Vidare anges i 26 § att tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen där varor hanteras, dock inte bostäder.

Enligt regeringens mening bör ett tillsynsansvar enligt fordonslagen utformas ungefär på samma sätt som enligt produktsäkerhetslagen, eftersom de båda regelverken till stor del har samma syften. Det bör därför införas en bestämmelse med innebörden att den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon på begäran av tillsynsmyndigheten ska lämna tillträde till fordon, slutna utrymmen i fordon, lokaler eller liknande och till områden i anslutning till dessa där fordon står uppställda, samt lämna upplysningar och tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten bör kunna förelägga den som saluför fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter att medverka i tillsynen på föreskrivet sätt. Vidare bör tillsynsmyndigheten kunna förelägga den som saluför varor som inte är tillåtna på marknaden att upphöra med detta.

I övrigt kan det konstateras att tillverkarnas skyldigheter enligt direktivet och enligt den svenska lagstiftningen i de allra flesta fall är mer eller mindre självreglerande och att det i allmänhet ligger i tillverkarens eget intresse att följa de bestämmelser som finns och att samarbeta med myndigheterna. Det finns emellertid fall där situationen är en annan. Exempelvis när det gäller skyldigheten för fordonstillverkare att lämna specifik information till tillverkare av komponenter och separata tekniska enheter kan tillverkaren ha ett starkt intresse av att inte göra detta. Någon form av påtryckningsmedel är därför motiverat. En straffrättslig sanktion framstår emellertid inte som ändamålsenligt. En tillverkare är praktiskt taget alltid en juridisk person, där det kan vara svårt att utreda om det är någon enskild individ, och i sådant fall vem, som bör få bära ansvaret. Dessutom skulle det, vid en jämförelse med andra liknande brott, knappast vara aktuellt med någonting annat än ett bötesstraff, vilket inte skulle vara en särskilt kännbar påföljd i sammanhanget. I stället bör

tillsynsmyndigheten även i dessa fall kunna meddela förelägganden för att förmå tillverkarna att fullgöra sina skyldigheter.

För att täcka in dessa olika fall bör det i fordonslagen föras in en allmänt hållen bestämmelse som ger tillsynsmyndigheten en möjlighet att meddela de förelägganden som behövs för att fordonslagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen ska efterlevas. I enlighet med vad länsrätten i Örebro län har framfört bör det anges att sådana förelägganden får förenas med vite, vilket ger en större flexibilitet för tillsynsmyndigheten än den konstruktion som promemorian har föreslagit.

Av rättssäkerhetsskäl bör tillsynsmyndighetens förelägganden kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol, oavsett om föreläggandet har förenats med vite eller inte. Detta föranleder en ändring i 5 kap. 6 § fordonslagen.

12. Vissa övriga frågor

12.1. Begreppet ”ramdirektiv”

Regeringens förslag: Definitionen av ”ramdirektiv” i 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen kompletteras med en hänvisning till det nya ramdirektivet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I den svenska lagstiftningen återfinns begreppet ”ramdirektiv” främst i fordonsförordningen. Emellertid finns det en definition av begreppet i 2 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen, som räknar upp de tre nu gällande ramdirektiven. Denna definition måste kompletteras med det nya ramdirektivet. Även det gamla ramdirektivet behöver dock finnas kvar i uppräkningen tills vidare, eftersom bestämmelserna i det direktivet fortfarande är tillämpliga i fråga om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som har typgodkänts med stöd av detta.

12.2. Hänvisningar till ”EG-rätt” m.m.

Regeringens förslag: Ordet ”EG-direktiv” i 2 kap. 2 § fordonslagen byts ut mot ”EG-rättsakter”.

Promemorian behandlade inte denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Som nämnts i avsnitt 4.1 har det blivit allt vanligare att ramdirektiven fylls ut med tekniska krav som beslutas i form av förordningar. Ordet ”EG-direktiv” i 2 kap. 2 § fordonslagen framstår därför i viss mån som missvisande, och bör bytas ut mot ”EG-rättsakter”.

Hänvisningar till S12-2

12.3. Begränsning av överklagandefristen enligt 5 kap. 5 § fordonslagen?

Regeringens bedömning: Det finns för närvarande inte skäl att tidsbegränsa möjligheten att överklaga enligt 5 kap. 5 § fordonslagen.

Promemorian behandlade inte denna fråga. Remissinstanserna: Vägverket har väckt frågan om det inte finns skäl att tidsbegränsa möjligheten att överklaga enligt 5 kap. 5 § fordonslagen.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 5 kap. 5 § fordonslagen i dess nuvarande lydelse får beslut om körförbud som har meddelats av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktningsorgan överklagas hos Vägverket (se dock förslag till ändring i prop. 2008/09:31). Detsamma gäller beslut i ett ärende om registreringsbesiktning, mopedbesiktning eller lämplighetsbesiktning och beslut om återkallelse av en godkänd lämplighetsbesiktning. Överklagande får ske utan begränsning i viss tid. Vägverket har i sitt remissyttrande ställt frågan hur ett sådant förfarande hanteras om de handlingar på vilka beslutet grundats redan har gallrats hos besiktningsorganet. Verket menar visserligen att det kanske inte är givet att det blir ett praktiskt problem, eftersom ett överklagande i de flesta fall torde ske i nära anslutning till det beslut som överklagas, men undrar om en sista tid för överklagandefristens utgång ändå inte är rimlig att sätta.

Bestämmelsen att överklagande får ske utan begränsning i viss tid är inte ny. Det har inte framkommit att regleringen skulle ha gett upphov till några praktiska problem. Det saknas därför, enligt regeringens uppfattning, skäl att nu göra några ändringar i detta avseende.

12.4. Definition av moped

Regeringens förslag: Definitionen i lagen om vägtrafikdefinitioner av en moped som drivs av en elektrisk motor anges på följande sätt: ”om det drivs av en elektrisk motor, denna har en effekt av högst 4 kilowatt avsedd för kontinuerlig drift”.

Promemorian behandlade inte denna fråga. Remissinstanserna: Vägverket har i sitt remissyttrande framför att den nuvarande definitionen har fått en olämplig ordföljd och därför bör ändras i enlighet med förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar Vägverkets uppfattning att det bör göras en språklig justering av definitionen av moped som drivs av en elektrisk motor.

13. Ikraftträdande

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den 29 april 2009.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på detta förslag.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 48 ska medlemsstaterna före den 29 april 2009 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att iaktta ändringarna i sak i direktivet. Bestämmelserna ska tillämpas från och med den 29 april 2009.

I artiklarna 44 och 45 finns bestämmelser som i korthet innebär att EGtypgodkännande eller enskilt godkännande enligt direktivet blir obligatoriskt vid olika tidpunkter för olika fordonsslag. Det kan alltså sägas vara fråga om ett successivt ikraftträdande när det gäller dessa bestämmelser. Detta kommer emellertid att regleras i förordning eller myndighetsföreskrifter.

Några särskilda övergångsbestämmelser vad avser de lagändringar som föreslås i denna proposition behövs inte.

14. Konsekvenser

14.1. Allmänt

Förslagen i denna proposition syftar till ett genomförande av det nya ramdirektivet. De föreslagna lagändringarna är, med få undantag, väldigt övergripande till sin natur. Merparten av direktivets bestämmelser kommer i stället att genomföras i förordningar och – inte minst – i myndighetsföreskrifter. Som exempel kan nämnas den nya kontrollformen enskilt godkännande, som får anses vara den största förändring som föreslås. I de föreslagna lagändringarna anges i princip bara att en sådan kontrollform ska införas, medan de mer detaljerade bestämmer om hur detta ska gå till kommer att regleras på en lägre nivå. Detta gör att det är mycket svårt att i dag bilda sig någon bestämd uppfattning om vilka konsekvenser införandet av den nya kontrollformen kommer att få – det beror helt enkelt på hur de utfyllande reglerna utformas. Trots detta väljer regeringen att redan nu lägga fram de föreslagna lagändringarna. Skälet till detta är följande.

Direktivet ska vara genomfört i svensk rätt senast den 29 april 2009, och de flesta bestämmelserna ska också kunna tillämpas från det datumet. För att detta ska hinnas med måste de lagändringar som krävs läggas fram för riksdagen redan nu. Att exempelvis kontrollformen enskilt godkännande ska införas står redan klart – direktivet ger inte utrymme för en medlemsstat att låta bli detta. Inom Vägverket pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram förslag till ett stort antal myndighetsföreskrifter, som enligt uppgift kommer att remitteras under hösten. Regeringen förutsätter att dessa förslag kommer att åtföljas av en

konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, och att verket arbetar för att företagens administrativa kostnader inte ska öka.

Trots de svårigheter som angetts ovan följer här en översiktlig bedömning av vilka ekonomiska konsekvenser som de föreslagna lagändringarna kan väntas få för statliga myndigheter, företag och privatpersoner.

Hänvisningar till S14-1

  • Prop. 2008/09:53: Avsnitt 14.3

14.2. Ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter

14.2.1. Godkännandemyndigheten/tillsynsmyndigheten

De föreslagna ändringarna innebär att godkännandemyndigheten får en helt ny uppgift, nämligen att fatta beslut om enskilt godkännande (se avsnitt 9). Denna verksamhet bör, precis som när det gäller ansökningar om typgodkännande, finansieras genom avgifter. Hur stora dessa avgifter kommer att bli är ännu inte helt klart, men det mesta talar för att det i normalfallet kommer att handla om ca 200–300 kr.

När det gäller uppgiften att utöva tillsyn (se avsnitt 11) kan det konstateras att Vägverket i dag i praktiken redan har ett ansvar för de frågor som regleras i fordonslagstiftningen, men att verket saknar ett formellt mandat att utöva tillsyn. De föreslagna ändringarna syftar egentligen endast till att tydliggöra myndighetens roll i detta avseende, och bör kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag.

När det gäller frågan vilken myndighet som kommer att ha rollen som godkännandemyndighet/tillsynsmyndighet efter årsskiftet hänvisas till det allmänna resonemang som förs i prop. 2008/09:31.

Sammanfattningsvis är bedömningen att de föreslagna ändringarna inte bör föranleda några ökade anslag för godkännandemyndighetens/tillsynsmyndighetens del.

Hänvisningar till S14-2-1

  • Prop. 2008/09:53: Avsnitt 14.3

14.2.2. Domstolsväsendet

De föreslagna ändringarna innebär att några nya typer av överklagningsärenden kommer att belasta de allmänna förvaltningsdomstolarna, nämligen överklaganden av godkännandemyndighetens beslut i fråga om enskilt godkännande (se avsnitt 9), tillsynsmyndighetens beslut om vissa förelägganden och prövning av frågor om utdömande av vite (se avsnitt 11).

I dag är det ett besiktningsorgan som godkänner enstaka fordon vid en registreringsbesiktning. Besiktningsorganets beslut får överklagas hos Vägverket (se 5 kap. 5 § fordonslagen samt det förslag till ändring som lämnats i prop. 2008/09:31). I den nya kontrollformen enskilt godkännande kommer besiktningsorganen fortfarande att fatta beslut om att fastställa fordonets tekniska identitet, men i övrigt kommer det att vara godkännandemyndigheten som godkänner fordonet. Ett sådant beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt 5 kap. 4 § fordonslagen.

Med den nuvarande ordningen handlägger Vägverket årligen ca 300 överklagade beslut i fråga om registreringsbesiktningar. Av dessa

ärenden avser enligt uppgift cirka 60 procent fastställande av fordonets tekniska identitet. Dessa ärenden berörs, som angetts ovan, inte alls av de föreslagna ändringarna. Resterande ärenden avser nästan uteslutande begagnade fordon. Att nya fordon underkänns vid en registreringsbesiktning och att ett sådant beslut överklagas är ytterst sällsynt. Skälen till detta är att nya fordon vanligen tillverkas i Sverige av yrkesmässiga fordonstillverkare eller importeras hit av professionella fordonshandlare. Dessa är normalt väl medvetna om vilka krav som gäller för att ett fordon ska godkännas i Sverige. I den mån ett fordon inte uppfyller gällande krav redan från början är det vanliga att man ansöker om dispens innan fordonet inställs för registreringsbesiktning. Fordon som importeras till Sverige av privatpersoner har praktiskt taget alltid varit registrerade, åtminstone någon dag, i ursprungslandet och anses därmed inte längre vara nya. Eftersom endast nya fordon omfattas av förfarandet med enskilt godkännande innebär detta att de flesta privatimporterade bilar även i fortsättningen kommer att godkännas för registrering i Sverige genom registreringsbesiktning.

I promemorian föreslås att beslut i fråga om enskilda godkännanden ska få fattas genom automatiserad behandling av uppgifter. Samtidigt föreslås en möjlighet till omprövning av sådana beslut. Enligt regeringens bedömning innebär förslaget en påtagligt minskad risk för att domstolarna ska behöva belastas med överklaganden som har sin grund i att ”systemet” fattar ett felaktigt beslut. Eftersom förslaget endast innefattar förordningsändringar behandlas det emellertid inte vidare i denna proposition.

Sammanfattningsvis är bedömningen att den nya ärendetypen inte kommer att innebära någon större arbetsbelastning för förvaltningsdomstolarna, utan att det på sin höjd kan handla om något enstaka ärende per år.

Frågor om förelägganden och om viten är egentligen inte någon ny ärendetyp, eftersom sådana frågor redan prövas av allmän förvaltningsdomstol i andra sammanhang. Det är för närvarande svårt att uppskatta hur många nya ärenden det kommer att bli fråga om, om tillsynsmyndigheten ges möjlighet att använda sig av förelägganden på föreslaget sätt. Det finns dock ingenting som talar för att det kommer att röra sig om något större antal.

Sammantaget har regeringen uppfattningen att de nya ärendetyperna inte kommer att medföra en sådan belastning för domstolsväsendet att de motiverar ökade anslag.

Hänvisningar till S14-2-2

14.3. Ekonomiska konsekvenser för företag

För tillverkare av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter innebär den ökade harmoniseringen ett minskat krångel med att olika stater ställer olika tekniska krav på fordon och att det blir lättare att få produkter godkända i andra medlemsstater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta är dock positiva effekter som är svåra att värdera i kronor.

Införandet av kontrollformen enskilt godkännande kan antas innebära något ökade kostnader för den som vill få ett enstaka nytt fordon godkänt

för trafik i Sverige. Detta beror på att de provningar som behöver utföras inför ett enskilt godkännande troligen behöver vara något mer omfattande än den tekniska kontroll som görs vid en registreringsbesiktning.

TPF

7

FPT

Till detta kommer att sökanden, utöver avgiften till

besiktningsorganet, kommer att behöva betala en avgift till godkännandemyndigheten, som ju har att pröva själva ansökan. Som angetts i avsnitt 14.2.1 ovan kan den sistnämnda avgiften preliminärt uppskattas till ca 200–300 kr. När det gäller avgiften till besiktningsorganet är det, mot bakgrund av vad som anförts under avsnitt 14.1 ovan, ännu svårare att i dagsläget bilda sig någon bestämd uppfattning om hur stora dessa kan komma att bli, särskilt som frågan om en eventuell omreglering av besiktningsmarknaden alltjämt bereds.

I övrigt bedöms förslagen i denna proposition inte få några effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.

Hänvisningar till S14-3

  • Prop. 2008/09:53: Avsnitt 14.4

14.4. Ekonomiska konsekvenser för privatpersoner

De högre kostnader som eventuellt kan bli följden av den nya kontrollformen enskilt godkännande får på motsvarande sätt betydelse även för privatpersoner. Samtidigt verkar naturligtvis den ökade tekniska harmoniseringen i prissänkande riktning, till gagn även för privata bilköpare och bilägare (se vidare avsnitt 14.3 ovan).

Hänvisningar till S14-4

14.5. Konsekvenser för miljön

Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för miljön.

TP

7

PT

En registreringsbesiktning av en personbil som tidigare inte har varit registrerad kostar i

dag omkring 1 000 kr. Utöver detta tillkommer kostnader för att införskaffa säker- hets /miljöintyg från generalagent eller tillverkare eller för att utföra kontroll hos godkänt kontrollorgan. Dessa kostnader kan variera mycket beroende på till exempel fordon, årsmodell eller ursprungsland.

15. Författningskommentar

15.1. Förslaget till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

1 kap.

3 §

En definition av begreppet ”tillverkare” återfanns tidigare i 1 kap. 4 § fordonsförordningen, men har nu flyttats till lagen. Vissa redaktionella ändringar har dock gjorts, se avsnitt 7.1 ovan. Med tillverkare avses dels den som i allmänt språkbruk själv är att anse som tillverkare, dels den som han eller hon har utsett som sin företrädare. I 2 kap. 4 § regleras en skyldighet för tillverkare att utse en företrädare i vissa fall.

2 kap.

2 §

I första stycket har begreppet ”EG-direktiv” bytts ut mot ”EG-rättsakter”. Ändringen motiveras av att det har blivit allt vanligare att ramdirektiven fylls ut med tekniska krav som beslutas i form av förordningar i stället för direktiv.

Andra stycket är nytt, och anger vad som avses med etappvist EGtypgodkännande, jfr. den nuvarande definitionen i 3 kap. 1 § fordonsförordningen. Se vidare avsnitt 7.3.

4 §

Bestämmelsen gällde tidigare endast för den som beviljats ett typgodkännande, men tar nu även sikte på tillverkarens ansvar under godkännandeprocessen. I den nya första stycket första punkten anges nämligen att tillverkaren ansvarar inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av typgodkännandeprocessen. Se vidare avsnitt 7.1.

Andra–fjärde punkterna i första stycket motsvarar, med vissa redaktionella förändringar, nuvarande första–tredje punkterna.

I femte punkten, som är ny, anges en skyldighet för en tillverkare som är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet att utse en företrädare som är etablerad här för att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten. Att en utsedd företrädare har samma skyldigheter som tillverkaren själv framgår av 1 kap. 3 §. Se vidare avsnitt 7.4.

I andra stycket anges vilket ansvar en tillverkare har vid etappvist typgodkännande. Vad som avses med etappvist typgodkännande framgår av 1 kap. 3 §. Se vidare avsnitt 7.3.

Tredje stycket motsvarar nuvarande andra stycket. Begreppet ”tillverkare” definieras i 1 kap. 3 §.

4 a §

I denna paragraf, som är ny, anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en fordonstillverkare ska förse en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för att denne ska kunna få ett EGtypgodkännande för sina komponenter eller separata tekniska enheter, eller tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja.

I andra stycket anges att information som inte är allmänt tillgänglig inte behöver lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla den konfidentiell. Brott mot en sådan utfästelse får sedan bedömas enligt avtalsrättsliga principer.

Ett mer allmänt hållet bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter finns i 5 kap. 8 §.

Se vidare avsnitt 7.5.

5 a §

I bestämmelsen, som är ny, anges på vilka sätt ett typgodkännande av fordon kan upphöra att gälla utan att det återkallats enligt 5 §. Se vidare avsnitt 8.

I första punkten anges att tillverkningen av den godkända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört. Detta torde innebära att exempelvis en konkurs inte nödvändigtvis behöver medföra att typgodkännandet upphör att gälla. Vad som annars avses med ”slutgiltigt” och ”frivilligt” får bli en fråga för rättstillämpningen att ta ställning till. Vad som avses med ”variant” och ”version” framgår av artikel 3 samt bilaga II, avsnitt B i direktivet.

I andra punkten anges att giltigheten för godkännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning. Som exempel på en sådan begränsning kan nämnas att ett s.k. särskilt EG-typgodkännande upphör att gälla efter sex månader från det att kommissionen beslutat att inte ge tillstånd till EG-typgodkännande med utnyttjande av ny teknik som är oförenlig med bestämmelserna i särdirektiven, se avsnitt 5.9.1 i promemorian.

I 5 kap. 8 § finns dessutom ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att ett typgodkännande ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska.

5 b §

Enskilt godkännande är en ny kontrollform. Det avser, till skillnad från EG-typgodkännandet, enstaka fordon och inte en viss fordonstyp. Kontrollformen liknar i det avseendet registreringsbesiktningen. Beslut om enskilt godkännande fattas emellertid av godkännandemyndigheten, medan det vid en registreringsbesiktning är ett besiktningsorgan som beslutar om fordonet ska godkännas eller inte.

Ett enskilt godkännande ska, enligt första stycket, meddelas för ett fordon som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. De föreskrivna kraven kan vara antingen EG-rättsliga eller rent nationella. Närmare bestämmelser om vilka fordon som den nya kontrollformen kan användas på kommer att föras in i fordonsförordningen.

Av andra stycket framgår att i samband med det enskilda godkännandet ska de uppgifter om fordonet som ska föras in i vägtrafikregistret fastställas. Detta görs alltså inte vid en registreringsbesiktning i detta fall.

Se vidare avsnitt 9.

5 c §

Av denna paragraf framgår att det organ som inför ett enskilt godkännande kontrollerar att ett fordon uppfyller föreskrivna krav även ska fastställa fordonets tekniska identitet. Jfr. vad som gäller vid registreringsbesiktning enligt 6 §. Att ett sådant beslut får överklagas till Transportstyrelsen framgår av 5 kap. 5 §.

Se vidare avsnitt 9.

5 kap.

3 a §

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 kap.6 och 7 §§fordonslagen, som upphävs.

3 b §

Bestämmelsen är ny, och ger, utöver vad som anges i 3 a §, ett uttryckligt tillsynsansvar för den myndighet som regeringen bestämmer. Jfr. 25 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.

I andra stycket första punkten regleras tillsynsmyndighetens rätt till tillträde till bl.a. lokaler. Det bör observeras att tillsynsmyndigheten inte har rätt till tillträde till fordon eller lokaler som tillhör någon annan än den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon. Vidare kan konstateras att bostäder inte omfattas av den uppräkning av platser som tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till. Andra punkten anger en skyldighet för den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon att medverka även på andra sätt i tillsynen genom att lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar, varuprover och liknande.

Enligt tredje stycket får tillsynsmyndigheten meddela de förelägganden som behövs för att lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska efterlevas. Det kan exempelvis handla om förelägganden för en fordonstillverkare att lämna viss information, eller för en försäljare att medverka i tillsynen enligt andra stycket eller att upphöra med försäljningen av produkter som inte är tillåtna på marknaden. Att ett föreläggande som har meddelats med stöd av denna paragraf får överklagas

till allmän förvaltningsdomstol framgår av 6 §. Detta gäller oavsett om föreläggandet har förenats med vite enligt fjärde stycket eller inte.

Se vidare avsnitt 11.

5 §

Paragrafen har kompletterats, så att även ett besiktningsorgans beslut när det gäller fastställandet av ett fordons tekniska identitet inför ett enskilt godkännande (se 2 kap. 5 c §) får överklagas till Transportstyrelsen. När det gäller fordon som godkänns genom registreringsbesiktning fastställs fordonets tekniska identitet inom ramen för denna besiktning. Besiktningsorganets beslut i fråga om registreringsbesiktning får överklagas till Transportstyrelsen redan enligt den lydelse som har föreslagits i prop. 2008/09:31.

6 §

Ett nytt andra stycke har lagts till, som gör det möjligt att trots bestämmelsen i första stycket 1 överklaga sådana förelägganden som har meddelats med stöd av 3 b §. Beslut om ett sådant föreläggande får överklagas oavsett om föreläggandet har förenats med vite eller inte.

Se vidare kommentaren till 3 b § samt avsnitt 11.

8 §

Andra stycket har skrivits om.

Andra stycket första punkten bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon, jfr. 20 § lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Bemyndigandet är tämligen vitt utformat, och omfattar bl.a. det som anges i andra stycket i paragrafens nuvarande lydelse. Andra bestämmelser som kan vara aktuella att meddela med stöd av bemyndigandet är förbud att sälja fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som inte uppfyller kraven i det nya ramdirektivet, eller fordonsdelar som kan medföra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av system som är nödvändiga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda. Se vidare avsnitt 10.

Andra punkten ger en möjlighet att föreskriva att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska. Tanken är att den föreskrivande myndigheten ska ange exakta övergångsbestämmelser i samband med att nya tekniska krav införs, vilket är en ordning som redan tillämpas i praktiken. Se vidare avsnitt 8.

I tredje punkten anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. Bemyndigandet gäller utöver det bemyndigande som finns i 2 kap. 4 a §. Avsikten är att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela före-

skrifter om skyldighet eller förbud för en tillverkare att lämna annan, mer allmänt hållen information än som avses i den bestämmelsen. Se vidare avsnitt 7.5.

I fjärde punkten slutligen bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Se vidare kommentaren till 3 b § och avsnitt 11.

15.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

1 §

Av ändringen framgår att överlastavgift inte tas ut för EG-mobilkranar. Angående begreppet EG-mobilkran, se kommentaren till 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner samt avsnitt 6.2. Vidare har första stycket genomgått en redaktionell bearbetning i syfte att göra den mer överskådlig.

15.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

2 §

En definition av ”EG-mobilkran” har införts. Definitionen träffar endast sådana mobilkranar som omfattas av det nya ramdirektivet. Som angetts i avsnitt 6.2 kommer alla mobilkranar som godkänns enligt det nya ramdirektivet att klassificeras som lastbilar, se även 2 a §. Mindre mobilkranar kan emellertid fortfarande vara ”motorredskap inrättat som mobilkran”.

Se även föreslagna ändringar i lagen om överlastavgift, lagen om trängselskatt och vägtrafikskattelagen.

Vidare har en mindre justering gjorts av definitionen av moped som drivs av en elektrisk motor. Någon ändring i sak är dock inte avsedd.

2 a §

Paragrafen är ny och anger att ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EG-rättsakt ska höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i detta intyg, oavsett hur fordonet skulle klassificeras med tillämpning av de svenska fordonsdefinitionerna. Detta synsätt har i praktiken funnits redan tidigare, men får nu uttryckligt stöd i lagen.

Se vidare avsnitt 6.1.

3 §

I enlighet med vad Lagrådet har framfört har bestämmelsen kompletterats så att paragrafhänvisningen även omfattar den nya 2 a §.

15.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen

2 §

Definitionen av ”ramdirektiv” har kompletterats med det nya ramdirektivet.

Definitionen av ”tillverkare” har utvidgats till att även avse den som tillverkaren har utsett som sin företrädare, jfr. 1 kap. 3 § fordonslagen. Vidare har vissa redaktionella förändringar gjorts, se avsnitt 7.1. Skyldigheten för en tillverkare som är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet att utse en företrädare som är etablerad här framgår av 2 kap. 4 § fordonslagen.

15.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt

5 §

Av ändringen framgår att EG-mobilkran inte är skattepliktig för trängselskatt. Angående begreppet EG-mobilkran, se kommentaren till 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner samt avsnitt 6.2.

15.6. Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)

2 kap.

12 §

Ändringarna i andra och tredje styckena innebär att EG-mobilkranar enligt den nya definitionen i lagen om vägtrafikdefinitioner behandlas på samma sätt som motorredskap enligt 19 §. Reglerna om fordonsskatt för en mobilkran kommer därmed att vara desamma oavsett om mobilkranen är registrerad som tung lastbil eller som motorredskap klass I. Angående begreppet EG-mobilkran, se kommentaren till 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner samt avsnitt 6.2.

19 §

Bestämmelsen har kompletterats, så att EG-mobilkranar beskattas på samma sätt som motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatteklass II.

Bilaga 2

Punkten C 2 har kompletterats, så att EG-mobilkranar beskattas på samma sätt som motorredskap som inte hör till skatteklass I eller skatteklass II.

Prop. 2008/09:53

Bilaga 1

68

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG

I

(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som skall offentliggöras)

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2007/46/EG

av den 5 september 2007

om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av

system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

(”Ramdirektiv”)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR

ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit-

téns yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om

tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgod-

kännande av motorfordon och släpvagnar till dessa

fordon (3) har ändrats vid flera tillfällen i väsentliga avse-

enden. Eftersom ytterligare ändringar skall göras, bör

direktivet omarbetas för att skapa större klarhet.

(2)

För att gemenskapens inre marknad skall kunna upprät-

tas och fungera väl bör medlemsstaternas godkännande-

system ersättas med ett förfarande för gemenskaps-

godkännande som bygger på principen om fullständig

harmonisering.

(3)

De tekniska krav som gäller för system, komponenter,

separata tekniska enheter och fordon bör harmoniseras

och specificeras i rättsakter. Syftet med dessa rättsakter

bör främst vara att säkerställa en hög nivå av trafiksäker-

het, hälsoskydd, miljöskydd, energieffektivitet och skydd

mot obehörig användning.

(4)

Genom rådets direktiv 92/53/EEG av den 18 juni 1992

om ändring av direktiv 70/156/EEG om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av

motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (4) begrän-

sades tillämpningen av gemenskapens typgodkännande-

förfarande för hela fordon till fordon i kategori M

1

. För

att den inre marknaden skall förverkligas och fungera väl

bör emellertid tillämpningsområdet för det här direktivet

utvidgas till att gälla alla fordonskategorier, så att tillver-

karna kan utnyttja fördelarna med den inre marknaden

genom gemenskapens typgodkännande.

(5)

För att tillverkarna skall kunna anpassa sig till de nya har-

moniserade förfarandena bör de få en tillräckligt lång över-

gångstid fram till dess att gemenskapens typgodkännande

för fordon blir obligatoriskt för fordon i andra kategorier

än M

1

som byggs i en etapp. Denna övergångstid bör vara

längre för fordon i andra kategorier än M

1

som skall god-

kännas etappvis, eftersom detta förfarande kommer att

omfatta karosstillverkare, som behöver mer erfarenhet på

det området så att de förfaranden som behövs kan tilläm-

pas korrekt. Eftersom det är viktigt att säkerheten för for-

don i kategorierna M

2

och M

3

kan garanteras, under

övergångstiden då det nationella typgodkännandet fortfa-

rande gäller för att tillverkarna skall ha möjlighet att göra

sig förtrogna med gemenskapens typgodkännande för for-

don, är det emellertid nödvändigt att dessa fordon uppfyl-

ler de tekniska kraven i de harmoniserade direktiven.

(1) EUT C 108, 30.4.2004, s. 29.

(2) Europaparlamentets yttrande av den 11 februari 2004 (EUT C 97 E,

22.4.2004, s. 370), rådets gemensamma ståndpunkt av den

11 december 2006 (EUT C 64 E, 20.3.2007, s. 1), Europaparlamen-

tets ståndpunkt av den 10 maj 2007 (ännu ej offentliggjord i EUT)

och rådets beslut av den 23 juli 2007.

(3) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europa-

parlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 (EUT L 171,

29.6.2007, s. 1).

(4) EGT L 225, 10.8.1992, s. 1.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/1

(6)

Hittills har tillverkare som producerar fordon i små serier

inte haft möjlighet att till fullo utnyttja fördelarna med

den inre marknaden. Erfarenheterna har visat att trafiksä-

kerheten och miljöskyddet skulle kunna förbättras avse-

värt om fordon som tillverkas i små serier helt omfattades

av gemenskapens system för typgodkännande för fordon,

inledningsvis fordon i kategori M

1

.

(7)

För att förebygga missbruk bör ett förenklat förfarande för

fordon i små serier inskränkas till en mycket liten produk-

tion. Därför är det nödvändigt att närmare ange hur

begreppet små serier skall definieras i fråga om antalet till-

verkade fordon.

(8)

Det är viktigt att införa bestämmelser som gör det möjligt

att godkänna enskilda fordon, så att tillräcklig flexibilitet

medges inom det etappvisa typgodkännandet. Fram till

dess att harmoniserade särskilda gemenskapsbestämmel-

ser fastställts bör dock medlemsstaterna få fortsätta att

utfärda enskilda godkännanden i enlighet med sina natio-

nella regler.

(9)

Fram till dess att gemenskapens förfaranden för typgod-

kännande för fordon börjar gälla för andra fordonskatego-

rier än M

1

bör medlemsstaterna få fortsätta att utfärda

nationella typgodkännanden för fordon, och övergångsbe-

stämmelser för detta bör fastställas.

(10)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta

direktiv skall antas i enlighet med rådets beslut

1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden

som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens

genomförandebefogenheter (1).

(11)

Genom rådets beslut 97/836/EG (2) anslöt sig gemenska-

pen till FN:s ekonomiska kommission för Europa och dess

överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska

föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och

delar som kan monteras eller användas på hjulförsett for-

don samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typ-

godkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter

(”Reviderad överenskommelse av år 1958”).

Följaktligen bör föreskrifter antagna av FN:s ekonomiska

kommission för Europa (FN/ECE) som gemenskapen

ansluter sig till, med tillämpning av det beslutet, och änd-

ringar av FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen redan har

anslutit sig till, införas i förfarandet för gemenskapens typ-

godkännande antingen som krav för EG-typgodkännande

för fordon eller som alternativ till befintlig gemenskaps-

rätt. Om gemenskapen genom ett rådsbeslut bestämmer

att FN/ECE-föreskrifter skall bli en del av förfarandet för

EG-typgodkännande av fordon och ersätta befintlig

gemenskapsrätt, bör kommissionen särskilt ges behörig-

het att göra de nödvändiga anpassningarna av detta direk-

tiv. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och

avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller

att komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga

delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfa-

randet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(12)

För att förbättra och förenkla lagstiftningen och förhindra

att befintlig gemenskapsrätt ständigt måste uppdateras

med avseende på tekniska specifikationer, bör det vara

möjligt att i detta direktiv och i särdirektiv och förord-

ningar införa hänvisningar till gällande internationella

standarder och föreskrifter utan att dessa måste kopieras i

gemenskapens regelverk.

(13)

För att se till att förfarandet för kontroll av produktions-

överensstämmelse, som är en av hörnstenarna i gemen-

skapens system för typgodkännande, har genomförts och

fungerar korrekt, bör tillverkare kontrolleras regelbundet

av behörig myndighet eller av en teknisk tjänst med lämp-

liga kvalifikationer som utses för detta ändamål.

(14)

Det främsta målet med lagstiftningen om godkännande av

fordon är att se till att nya fordon, komponenter och sepa-

rata tekniska enheter som släpps ut på marknaden uppfyl-

ler höga krav i fråga om säkerhet och miljöskydd. Detta

mål bör inte få äventyras av att vissa delar eller viss utrust-

ning monteras efter det att fordonen har släppts ut på

marknaden eller tagits i bruk. Lämpliga åtgärder bör där-

för vidtas för att garantera att delar eller utrustning som

kan monteras på fordon och som avsevärt kan försämra

funktionen hos system som är nödvändiga när det gäller

säkerhet eller miljöskydd, kontrolleras av en godkännande

myndighet innan de saluförs. Dessa åtgärder bör bestå av

tekniska föreskrifter om de krav som dessa delar eller

utrustningar måste uppfylla.

(15)

Åtgärderna bör endast gälla ett begränsat antal delar eller

utrustningar. Förteckningen över dessa delar eller utrust-

ningar och de efterföljande kraven bör upprättas efter sam-

råd

med

berörda

aktörer.

Vid

upprättandet

av

förteckningen skall kommissionen samråda med berörda

aktörer på grundval av en rapport och försöka skapa en

rimlig balans mellan å ena sidan kraven på att förbättra

trafiksäkerheten och miljöskyddet och å andra sidan kon-

sumenternas, tillverkarnas och distributörernas intressen

av att konkurrensen på eftermarknaden upprätthålls.

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut

2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(2) EGT L 346, 17.12.1997, s. 78.

L 263/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

(16)

Förteckningen över delar och utrustning, de nödvändiga

systemen i fråga samt åtgärder för provning och genom-

förande bör fastställas i enlighet med beslut 1999/468/EG.

Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser

att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv eller att

komplettera det genom tillägg av nya icke väsentliga delar,

bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet

med kontroll i artikel 5a i det beslutet.

(17)

Detta direktiv utgör en uppsättning särskilda säkerhets-

krav i den mening som avses i artikel 1.2 i Europaparla-

mentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den

3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (1), som

anger särskilda krav för att skydda konsumenternas hälsa

och säkerhet. Det är därför viktigt att fastställa bestämmel-

ser för att säkerställa att tillverkaren har vidtagit effektiva

skyddsåtgärder, inklusive återkallelse av fordon, om ett

fordon utgör en allvarlig fara för konsumenterna genom

tillämpningen av detta direktiv eller de rättsakter som för-

tecknas i bilaga IV. Godkännandemyndigheterna bör där-

för kunna bedöma om de föreslagna åtgärderna är

tillräckliga eller inte.

(18)

Det är viktigt att tillverkarna ger fordonsägarna relevant

information så att felanvändning av säkerhetsanordningar

undviks. Bestämmelser om detta bör införas i detta

direktiv.

(19)

Det är också viktigt för tillverkarna av utrustning att få till-

gång till viss information som de endast kan få från for-

donstillverkaren, nämligen den tekniska information,

inbegripet ritningar, som är nödvändig för att ta fram delar

för eftermarknaden.

(20)

Det är även viktigt att tillverkarna gör information lätt till-

gänglig för oberoende operatörer, så att det skapas förut-

sättningar för reparation och underhåll av fordon på en

fullt konkurrensutsatt marknad. Dessa informationskrav

har hittills ingått i gemenskapsrätten och framför allt i

Europaparlamentets

och

rådets

förordning

(EG)

nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande

av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta per-

sonbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och 6) och om till-

gång till information om reparation och underhåll av

fordon (2), varvid förutsättningen har varit att kommissio-

nen senast fyra år efter den förordningens ikraftträdande

kommer att lägga fram en rapport om hur systemet med

tillgång till information om reparation och underhåll av

fordon fungerar och överväga om det vore lämpligt att

konsolidera alla bestämmelser som reglerar tillgång till

information om reparation och underhåll av fordon i ett

reviderat ramdirektiv om typgodkännande.

(21)

För att förenkla och påskynda förfarandet bör åtgärder för

att genomföra särdirektiven eller förordningarna liksom

åtgärder för att anpassa detta direktivs och särdirektivens

eller förordningarnas bilagor till den vetenskapliga och

tekniska utvecklingen beslutas i enlighet med beslut

1999/468/EG. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räck-

vidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke

väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskri-

vande förfarandet med kontroll i artikel 5a i det beslutet.

Samma förfarande bör gälla för de nödvändiga anpass-

ningarna när det gäller typgodkännandet av fordon

avsedda för funktionshindrade.

(22)

Erfarenheten visar att lämpliga åtgärder ibland måste vid-

tas utan dröjsmål för att bättre skydda trafikanterna, när

det har framkommit brister i befintlig lagstiftning. I sådana

brådskande fall bör de nödvändiga ändringarna av särdi-

rektiv eller förordningar antas i enlighet med beslut

1999/468/EG. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räck-

vidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv eller att komplettera det genom tillägg av nya icke

väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskri-

vande förfarandet med kontroll i artikel 5a i det beslutet.

(23)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förverkliga

den inre marknaden genom införandet av ett obligatoriskt

system för EG-typgodkännande av alla fordonskategorier,

inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemssta-

terna och de därför, på grund av den föreslagna åtgärdens

omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemen-

skapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med

subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet

med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta

direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå

detta mål.

(24)

Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lag-

stiftning bör bara gälla de bestämmelser som har ändrats

i väsentlig utsträckning jämfört med tidigare direktiv. Skyl-

digheten att införliva de bestämmelser som är oföränd-

rade föreligger enligt de tidigare direktiven.

(25)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet

om bättre lagstiftning (3) uppmuntras medlemsstaterna till

att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna

tabeller som så vitt det är möjligt visar överensstämmel-

sen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt

att offentliggöra dessa tabeller.

(1) EGT L 11, 15.1.2002, s. 4.

(2) EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.

(3) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/3

(26)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldig-

heter vad gäller de tidsfrister för införlivande med natio-

nell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges

i del B i bilaga XX.

(27)

Kraven i detta direktiv är i överensstämmelse med princi-

perna i handlingsplanen för en bättre och enklare

lagstiftning.

(28)

Det är särskilt viktigt att framtida åtgärder som föreslås

på grundval av detta direktiv eller förfaranden som

genomförs för dess tillämpning överensstämmer med

dessa principer, vilka har framhållits i kommissionens

meddelande om ett konkurrenskraftigt motorfordonsre-

gelverk för tjugohundratalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs en harmoniserad ram som innefattar de

administrativa bestämmelserna och allmänna tekniska kraven för

godkännande av alla nya fordon som omfattas av dess tillämp-

ningsområde samt av de system, komponenter och separata tek-

niska enheter som är avsedda för dessa fordon, i syfte att

underlätta registrering, försäljning och ibruktagande av fordo-

nen inom gemenskapen.

I detta direktiv fastställs även bestämmelser om försäljning och

ibruktagande av delar och utrustning som är avsedda för fordon

som godkänts i enlighet med direktivet.

Särskilda tekniska krav avseende fordons konstruktion och funk-

tion skall i enlighet med detta direktiv fastställas i rättsakter över

vilka det finns en uttömmande förteckning i bilaga IV.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.

Detta direktiv skall tillämpas på typgodkännande av for-

don som är konstruerade och tillverkade i en eller flera etapper

för användning på väg, och av system, komponenter och sepa-

rata tekniska enheter som är konstruerade och tillverkade för

sådana fordon.

Det skall också tillämpas på enskilt godkännande av sådana

fordon.

Detta direktiv skall också tillämpas på delar och utrustning som

är avsedda för fordon som omfattas av direktivet.

2.

Direktivet skall inte tillämpas på typgodkännande eller

enskilt godkännande av följande fordon:

a)

Jordbruks- eller skogsbrukstraktorer enligt definitionen i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den

26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogs-

brukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maski-

ner till sådana traktorer samt av system, komponenter och

separata tekniska enheter till dessa fordon (1) och släpvag-

nar som är särskilt konstruerade och tillverkade för att dras

av dessa.

b) Fyrhjulingar enligt definitionen i Europaparlamentets och

rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typ-

godkännande av två- och trehjuliga motorfordon (2).

c)

Bandfordon.

3.

Typgodkännande eller enskilt godkännande enligt detta

direktiv är fakultativt för:

a)

fordon som är konstruerade och tillverkade för användning

huvudsakligen på byggplatser, i stenbrott, i hamnar eller på

flygplatser,

b) fordon som är konstruerade och tillverkade för användning

av försvarsmakten, civilförsvaret, brandförsvaret och ord-

ningsmakten och

c)

mobila maskiner

i den utsträckning dessa fordon uppfyller kraven i detta direktiv.

Detta fakultativa typgodkännande skall inte påverka tillämp-

ningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG

av den 17 maj 2006 om maskiner (3).

4.

Enskilt godkännande enligt detta direktiv är fakultativt för

följande fordon:

a)

Fordon som uteslutande är avsedda för tävling på väg.

b) Prototyper av fordon som används på väg för utförande av

ett särskilt provningsprogram under en tillverkares ansvar

under förutsättning att de särskilt har konstruerats och till-

verkats för detta ändamål.

(1) EUT L 171, 9.7.2003, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets

direktiv 2006/96/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 81).

(2) EGT L 124, 9.5.2002, s. 1. Direktivet senast ändrat genom rådets

direktiv 2006/96/EG.

(3) EUT L 157, 9.6.2006, s. 24.

L 263/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, om

inte annat föreskrivs i dessa, gäller följande definitioner:

1.

rättsakt: ett särdirektiv eller en förordning eller en FN/ECE-

föreskrift som är fogad till den reviderade överenskommel-

sen av år 1958.

2.

särdirektiv eller förordning: ett direktiv eller en förordning som

förtecknas i del I i bilaga IV. I denna term inbegrips även

deras genomförandeakter.

3.

typgodkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat

intygar att en typ av fordon, system, komponent eller sepa-

rat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa

bestämmelserna och tekniska kraven.

4.

nationellt typgodkännande: förfarande för typgodkännande

som fastställs i en medlemsstats nationella lagstiftning, var-

vid godkännandet endast gäller på den medlemsstatens

territorium.

5.

EG-typgodkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat

intygar att en typ av fordon, system, komponent eller sepa-

rat teknisk enhet uppfyller de tillämpliga administrativa

bestämmelserna och tekniska kraven i detta direktiv och i

de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller XI.

6.

enskilt godkännande: förfarande genom vilket en medlemsstat

intygar att ett enskilt fordon, oavsett om det är unikt eller

inte, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna

och tekniska kraven.

7.

etappvis typgodkännande: förfarande genom vilket en eller flera

medlemsstater intygar att en typ av etappvis färdigbyggt eller

icke färdigbyggt fordon, i det tillverkningsstadium det befin-

ner sig i, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmel-

serna och tekniska kraven i detta direktiv.

8.

typgodkännande i flera steg: förfarande för godkännande av

fordon som består av stegvis insamling av samtliga

EG-typgodkännandeintyg för system, komponenter och

separata tekniska enheter avseende fordonet och som i slut-

skedet leder till typgodkännande av hela fordonet.

9.

typgodkännande i ett steg: förfarande för godkännande av hela

fordonet i ett enda steg.

10. kombinerat typgodkännande: förfarande för typgodkännande i

flera steg genom vilket ett eller flera systemgodkännanden

erhålls under slutskedet av godkännandet av hela fordonet,

utan att EG-typgodkännandeintyg behöver utfärdas för dessa

system.

11. motorfordon: alla färdigbyggda, etappvis färdigbyggda eller

icke färdigbyggda motordrivna fordon som framdrivs av

egen kraft och som har minst fyra hjul och en maximal kon-

struktionshastighet som överstiger 25 km/tim.

12. släpvagn: icke självgående fordon på hjul som är konstruerat

och tillverkat för att dras av ett motorfordon.

13. fordon: motorfordon eller släpvagnar till sådana fordon enligt

definitionerna i punkterna 11 och 12.

14. hybridmotorfordon: fordon som för sin framdrivning är för-

sett med minst två olika energiomvandlare och två olika

energilagringssystem (på fordonet).

15. hybridelfordon: hybridfordon som för mekanisk framdrivning

hämtar energi från båda av följande energi-/kraftkällor på

fordonet:

— Ett bränsle.

— En lagringsanordning för elektrisk energi/kraft (t.ex. bat-

teri, kondensator, svänghjul/generator osv.).

16. mobil maskin: självgående fordon som är särskilt konstruerat

och tillverkat för att utföra arbete och som med hänsyn till

sin konstruktion inte lämpar sig för person- eller godsbefor-

dran. Maskiner som är monterade på ett motorfordonschassi

skall inte betraktas som mobila maskiner.

17. fordonstyp: fordon av en viss kategori utan inbördes skillna-

der åtminstone i fråga om de väsentliga egenskaper som

anges i avsnitt B i bilaga II. Varianter och versioner kan före-

komma inom en fordonstyp i enlighet med vad som anges i

avsnitt B i bilaga II.

18. grundfordon: fordon som används under den inledande etap-

pen av ett etappvis typgodkännande.

19. icke färdigbyggt fordon: fordon som måste genomgå åtmins-

tone ytterligare en etapp i tillverkningsprocessen för att upp-

fylla de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

20. etappvis färdigbyggt fordon: fordon som, efter att ha typgod-

känts etappvis, uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i

detta direktiv.

21. färdigbyggt fordon: fordon som inte behöver kompletteras för

att uppfylla de tillämpliga tekniska kraven i detta direktiv.

22. fordon i slutserier: fordon i lager som inte kan registreras, säl-

jas eller tas i bruk eftersom nya tekniska krav har trätt i kraft

enligt vilka fordonet inte har godkänts.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/5

23. system: sammansättning av anordningar som är kombine-

rade för att utföra en eller flera specifika funktioner i ett for-

don och som omfattas av krav i någon av rättsakterna.

24. komponent: anordning som omfattas av krav i en rättsakt och

som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan

vara typgodkänd oberoende av ett fordon förutsatt att rätts-

akten uttryckligen tillåter detta.

25. separat teknisk enhet: anordning som omfattas av krav i en

rättsakt och som är avsedd att vara en del av ett fordon men

som kan typgodkännas separat, dock endast i förbindelse

med en eller flera specificerade fordonstyper förutsatt att rätts-

akten uttryckligen tillåter detta.

26. originaldelar eller originalutrustning: delar eller utrustning som

tillverkas enligt fordonstillverkarens specifikationer och pro-

duktionsstandarder för framställning av delar eller utrust-

ning för montering av fordonet i fråga. Detta innefattar delar

eller utrustning som tillverkas på samma produktionslinje

som dessa delar eller denna utrustning. Om inte motsatsen

bevisas förutsätts det att delar utgör originaldelar om deltill-

verkaren intygar att delarna är av samma kvalitet som de

komponenter som används för monteringen av fordonet och

att de har tillverkats enligt fordonstillverkarens specifikatio-

ner och produktionsstandarder.

27. tillverkare: person eller organ som inför godkännandemyn-

digheten ansvarar för samtliga led i typgodkännande- eller

tillståndsförfarandet samt för produktionsöverensstämmel-

sen. Det är inte nödvändigt att denna person eller detta organ

är direkt engagerat i samtliga etapper av tillverkningen av

det fordon, det system, den komponent eller den separata

tekniska enhet som godkännandet avser.

28. tillverkarens företrädare: fysisk eller juridisk person som är eta-

blerad inom gemenskapen och i vederbörlig ordning utsedd

av tillverkaren att företräda denne inför godkännandemyn-

digheten och agera på dennes vägnar i frågor som omfattas

av detta direktiv, och då det hänvisas till termen tillverkare

skall detta förstås som en hänvisning till antingen tillverka-

ren eller dennes företrädare.

29. godkännandemyndighet: myndighet som i en medlemsstat har

behörighet att handlägga dels samtliga led i förfarandet för

godkännande av en typ av fordon, system, komponent eller

separat teknisk enhet eller i ett enskilt godkännande av ett

fordon, dels tillståndsförfarandet, och som även har behörig-

het att utfärda och, i förekommande fall, återkalla intyg om

godkännande, att fungera som kontaktpunkt med godkän-

nandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att utse de tek-

niska tjänsterna och att se till att tillverkaren uppfyller sina

skyldigheter när det gäller produktionsöverensstämmelse.

30. behörig myndighet: i artikel 42, antingen den godkännande

myndigheten eller en utsedd myndighet, eller ett ackredite-

ringsorgan som agerar på dessas vägnar.

31. teknisk tjänst: organisation eller organ som har utsetts av

en medlemsstats godkännandemyndighet för att som

kontrollaboratorium utföra provning eller för att som organ

för bedömning av överensstämmelse utföra inledande

bedömningar och andra provningar eller inspektioner för

godkännandemyndighetens räkning. Godkännandemyndig-

heten kan även själv utöva dessa funktioner.

32. virtuell provningsmetod: datorsimulationer inklusive beräk-

ningar som visar om ett fordon, ett system, en komponent

eller en separat teknisk enhet uppfyller de tekniska kraven i

en rättsakt. Med den virtuella metoden är det inte nödvän-

digt vid provning att använda ett fysiskt fordon eller system

eller en fysisk komponent eller separat teknisk enhet.

33. typgodkännandeintyg: handling genom vilken godkännande-

myndigheten officiellt intygar att en typ av fordon, system,

komponent eller separat teknisk enhet är godkänd.

34. EG-typgodkännandeintyg: det intyg som anges i bilaga VI eller i

motsvarande bilaga till ett särdirektiv eller en förordning.

Det rapportformulär som anges i den berörda bilagan till en

av de FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i del I eller II i

bilaga IV till detta direktiv betraktas som likvärdigt med ett

EG-typgodkännandeintyg.

35. intyg om enskilt godkännande: handling genom vilken godkän-

nandemyndigheten officiellt intygar att ett enskilt fordon är

godkänt.

36. intyg om överensstämmelse: det dokument som anges i

bilaga IX och som utfärdats av tillverkaren, genom vilket

denne intygar att ett fordon som tillhör den typ som har god-

känts enligt detta direktiv överensstämmer med alla rätts-

akter vid tillverkningstillfället.

37. informationsdokument: det dokument som återfinns i bilaga I

eller III eller i motsvarande bilaga till ett särdirektiv eller en

förordning, och som anger vilka uppgifter som skall lämnas

av den sökande. Dokumentet får även lämnas i elektroniskt

format.

38. underlag: den fullständiga samling dokument eller handlingar

i ärendet, inklusive informationsdokument, datafil, uppgif-

ter, ritningar, foton osv. som inlämnas av den sökande.

Underlaget får även lämnas i elektroniskt format.

L 263/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

39. tekniskt underlag: underlaget kompletterat med de provnings-

rapporter och övriga dokument som den tekniska tjänsten

eller godkännandemyndigheten har bifogat under sin

behandling av ärendet. Det tekniska underlaget får även läm-

nas i elektroniskt format.

40. index till det tekniska underlaget: det dokument där det tek-

niska underlagets innehåll redovisas, uppställt enligt ett

lämpligt numrerings- eller märkningssystem som gör det

möjligt att lätt hitta varje sida. Detta index skall utformas

som en förteckning över de olika stadierna i förfarandet för

EG-typgodkännandet, i synnerhet datum för revideringar och

uppdatering.

KAPITEL II

ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Artikel 4

Medlemsstaternas skyldigheter

1.

Medlemsstaterna skall se till att tillverkare som ansöker om

godkännande uppfyller sina skyldigheter enligt detta direktiv.

2.

Medlemsstaterna skall godkänna endast sådana fordon, sys-

tem, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller

kraven i detta direktiv.

3.

Medlemsstaterna skall registrera eller tillåta försäljning eller

ibruktagande av endast sådana fordon, komponenter och sepa-

rata tekniska enheter som uppfyller kraven i detta direktiv.

De får inte förbjuda, begränsa eller hindra registrering, försälj-

ning, ibruktagande eller användning i trafik på väg av fordon,

komponenter eller separata tekniska enheter av skäl som hänför

sig till sådana aspekter av deras konstruktion eller funktion som

omfattas av detta direktiv, om dessa fordon, komponenter eller

separata tekniska enheter uppfyller kraven i detta direktiv.

4.

Medlemsstaterna skall inrätta eller utse godkännandemyn-

digheter och underrätta kommissionen om detta i enlighet med

artikel 43.

Underrättelsen om godkännandemyndigheterna skall innehålla

namn, adress, inklusive elektronisk adress, samt deras

ansvarsområden.

Artikel 5

Tillverkarens skyldigheter

1.

Tillverkaren skall vara ansvarig inför godkännandemyndig-

heten för samtliga delar av godkännandeförfarandet och för

produktionsöverensstämmelsen, oavsett om tillverkaren är direkt

engagerad i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett

system, en komponent eller en separat teknisk enhet.

2.

Vid etappvis typgodkännande skall varje tillverkare vara

ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen

för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som

tillförs under den tillverkningsetapp han ansvarar för.

En tillverkare som ändrar komponenter eller system som redan

har godkänts vid tidigare etapper skall vara ansvarig för godkän-

nandet och produktionsöverensstämmelsen för dessa komponen-

ter och system.

3.

I enlighet med detta direktiv skall en tillverkare som är eta-

blerad utanför gemenskapen utse en företrädare som är etable-

rad inom gemenskapen för att företräda honom inför

godkännandemyndigheten.

KAPITEL III

FÖRFARANDEN FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 6

Förfaranden för EG-typgodkännande av fordon

1.

Tillverkaren kan välja ett av följande förfaranden:

a)

Typgodkännande i flera steg.

b) Typgodkännande i ett steg.

c)

Kombinerat typgodkännande.

2.

En ansökan om typgodkännande i flera steg skall bestå av

underlaget med de uppgifter som krävs enligt bilaga III samt en

fullständig uppsättning typgodkännandeintyg i enlighet med varje

tillämplig rättsakt som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI. Vid

typgodkännande av ett system eller en separat teknisk enhet

enligt de tillämpliga rättsakterna skall godkännandemyndigheten

ha tillgång till det tillhörande tekniska underlaget fram till dess

att godkännandet har utfärdats eller vägrats.

3.

En ansökan om typgodkännande i ett steg skall bestå av

underlaget med de uppgifter som krävs enligt bilaga I avseende

de rättsakter som anges i bilaga IV eller bilaga XI, och i förekom-

mande fall i del II i bilaga III.

4.

Vid ett förfarande för kombinerat typgodkännande kan

godkännandemyndigheten befria en tillverkare från skyldigheten

att uppvisa ett eller flera EG-typgodkännandeintyg avseende sys-

tem, under förutsättning att den tekniska informationen kom-

pletteras med de uppgifter som anges i bilaga I och som krävs

för godkännande av dessa system vid godkännande av fordonet,

varvid vart och ett av dessa EG-typgodkännandeintyg skall ersät-

tas med provningsrapporter.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/7

5.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2, 3

och 4 skall följande information lämnas vid etappvis

typgodkännande:

a)

För första etappen: För grundfordonet i dess aktuella kon-

struktionsfas, tillämpliga delar av det underlag och de

EG-typgodkännandeintyg som krävs för ett färdigbyggt

fordon.

b) För samtliga därpå följande etapper: De delar av underlaget

och EG-typgodkännandeintygen som hänför sig till den aktu-

ella

tillverkningsetappen

samt

en

kopia

av

det

EG-typgodkännande för fordonet som utfärdades för den

föregående etappen. Dessutom skall tillverkaren lämna full-

ständiga upplysningar om de ändringar eller kompletteringar

han gjort på fordonet.

Den information som anges i leden a och b kan lämnas i

enlighet med det kombinerade typgodkännandeförfarande

som fastställs i punkt 4.

6.

Tillverkaren skall lämna ansökan till godkännandemyndig-

heten. Endast en ansökan får lämnas in för en viss fordonstyp

och endast i en medlemsstat.

En separat ansökan skall lämnas in för varje typ för vilken god-

kännande söks.

7.

Genom en motiverad begäran får godkännandemyndighe-

ten anmoda tillverkaren att tillhandahålla ytterligare information

som behövs för att ett beslut skall kunna fattas om vilka prov-

ningar som krävs eller för att underlätta genomförandet att dessa

provningar.

8.

Tillverkaren skall ge godkännandemyndigheten tillgång till

så många fordon som krävs för att typgodkännandeförfarandet

skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt.

Artikel 7

Förfarandet vid EG-typgodkännande av system, kompo-

nenter eller separata tekniska enheter

1.

Tillverkaren skall lämna ansökan till godkännandemyndig-

heten. Endast en ansökan får lämnas in för en viss typ av sys-

tem, komponent eller separat teknisk enhet och endast i en

medlemsstat. En separat ansökan skall lämnas in för varje typ för

vilken godkännande söks.

2.

Ansökan skall åtföljas av underlaget med det innehåll som

anges i särdirektiven eller förordningarna.

3.

Genom en motiverad begäran får godkännandemyndighe-

ten anmoda tillverkaren att tillhandahålla ytterligare information

som behövs för att ett beslut skall kunna fattas om vilka prov-

ningar som krävs eller för att underlätta genomförandet av dessa

provningar.

4.

Tillverkaren skall ge godkännandemyndigheten tillgång till

så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter

som i enlighet med de tillämpliga särdirektiven eller förordning-

arna krävs för att genomföra de föreskrivna provningarna.

KAPITEL IV

GENOMFÖRANDE AV FÖRFARANDEN FÖR

EG-TYPGODKÄNNANDE

Artikel 8

Allmänna bestämmelser

1.

Innan medlemsstaterna utfärdar ett EG-typgodkännande

måste de försäkra sig om att de förfaranden som avses i arti-

kel 12 har genomförts på ett vederbörligt och tillfredsställande

sätt.

2.

Medlemsstaterna skall utfärda EG-typgodkännanden i enlig-

het med artiklarna 9 och 10.

3.

Om en medlemsstat finner att en typ av fordon, system,

komponent eller separat teknisk enhet, trots att den uppfyller

bestämmelserna, utgör en allvarlig risk för trafiksäkerheten eller

allvarligt skadar miljön eller folkhälsan får den vägra att bevilja

EG-typgodkännande. Den skall då omedelbart underrätta övriga

medlemsstater och kommissionen om detta med en utförlig sam-

manställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet till-

sammans med styrkande uppgifter.

4.

EG-typgodkännandeintyg skall numreras i enlighet med den

metod som anges i bilaga VII.

5.

Godkännandemyndigheten skall inom 20 arbetsdagar till

godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en

kopia av intyget om EG-typgodkännande, inklusive bilagor, för

varje fordonstyp som den har godkänt. Papperskopian får ersät-

tas av en elektronisk fil.

6.

Godkännandemyndigheten skall utan dröjsmål meddela

godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater när den har

avslagit eller återkallat ett typgodkännande för fordon samt ange

skälen för beslutet.

7.

Godkännandemyndigheten skall var tredje månad till god-

kännandemyndigheterna i övriga medlemsstater sända en för-

teckning över de EG-typgodkännanden av system, komponenter

eller separata tekniska enheter som den har beviljat, ändrat, väg-

rat att bevilja eller återkallat under föregående tremånaderspe-

riod. Förteckningen skall innehålla de uppgifter som anges i

bilaga XIV.

8.

På begäran av en annan medlemsstat skall den medlems-

stat som har beviljat ett EG-typgodkännande inom tjugo arbets-

dagar efter mottagandet av begäran översända en kopia av

EG-typgodkännandeintyget inklusive bilagor. Papperskopian får

ersättas av en elektronisk fil.

L 263/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för fordon

1.

Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för

a)

fordonstyper som motsvarar uppgifterna i underlaget och

som uppfyller de tekniska kraven i de tillämpliga rättsakter

som förtecknas i bilaga IV,

b) sådana typer av fordon för särskilda ändamål som motsva-

rar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tekniska

kraven i de tillämpliga rättsakter som företecknas i bilaga XI.

De förfaranden som beskrivs i bilaga V skall tillämpas.

2.

Medlemsstaterna skall bevilja etappvis typgodkännande för

icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordonstyper som

motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller de tek-

niska kraven i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV

eller bilaga XI, med hänsyn till det konstruktionsstadium fordo-

net befinner sig i.

Etappvis typgodkännande skall också tillämpas på nya fordon

som konverterats eller ändrats av en annan tillverkare.

De förfaranden som anges i bilaga XVII skall tillämpas.

3.

För varje fordonstyp skall godkännandemyndigheten

a)

fylla i alla tillämpliga delar av EG-typgodkännandeintyget,

inklusive bilagan för provningsresultat, i enlighet med mal-

len i bilaga VIII,

b) sammanställa eller kontrollera indexet till det tekniska

underlaget,

c)

utan omotiverat dröjsmål utfärda det ifyllda intyget med bila-

gor till den sökande.

4.

Om ett EG-typgodkännande har begränsad giltighet i enlig-

het med artikel 20, artikel 22 eller bilaga XI, eller om det har

gjorts undantag från vissa bestämmelser i rättsakterna, skall dessa

begränsningar eller undantag anges i EG-typgodkännandet.

5.

Om det i underlaget finns uppgifter som hänvisar till

bestämmelser för fordon för särskilda ändamål i enlighet

med

bilaga

XI,

skall

dessa

bestämmelser

anges

i

EG-typgodkännandeintyget.

6.

Om tillverkaren väljer det kombinerade typgodkännande-

förfarandet, skall godkännandemyndigheten i del III av underla-

get (enligt mallen i bilaga III) fylla i uppgifterna om de

provningsrapporter som fastställts genom rättsakter och för vilka

det inte finns något EG-typgodkännandeintyg.

7.

Om tillverkaren väljer typgodkännandeförfarandet i ett steg,

skall godkännandemyndigheten upprätta en förteckning över de

tillämpliga rättsakterna (enligt mallen i tillägget till bilaga VI) och

bifoga denna förteckning till EG-typgodkännandeintyget.

Artikel 10

Särskilda bestämmelser för system, komponenter eller se-

parata tekniska enheter

1.

Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för sys-

tem som motsvarar uppgifterna i underlaget och som uppfyller

de tekniska kraven i det tillämpliga särdirektivet eller förord-

ningen enligt bilaga IV eller bilaga XI.

2.

Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för kom-

ponenter eller separata tekniska enheter som motsvarar uppgif-

terna i underlaget och som uppfyller de tekniska kraven i det

tillämpliga särdirektivet eller förordningen enligt bilaga IV.

3.

Om komponenter eller separata tekniska enheter, oavsett

om de är avsedda för reparation, service eller underhåll, också

ingår i ett typgodkännande för system avseende ett fordon, krävs

inte något ytterligare godkännande för komponenten eller den

separata tekniska enheten om detta inte krävs enligt den tillämp-

liga rättsakten.

4.

Om det endast är i kombination med andra delar av fordo-

net som en komponent eller en separat teknisk enhet har avsedd

funktion eller uppvisar ett särdrag, och dess överensstämmelse

med kraven därför endast kan kontrolleras när denna kompo-

nent eller separata tekniska enhet fungerar i kombination med

dessa andra delar av fordonet, skall EG-typgodkännandets

räckvidd

begränsas

i

motsvarande

utsträckning.

I

EG-typgodkännandeintyget skall då eventuella begränsningar för

dess användning anges samt vilka särskilda krav som ställs vid

monteringen. Om en sådan komponent eller separat teknisk

enhet monteras av fordonstillverkaren, skall det i samband med

godkännandet av fordonet kontrolleras att eventuella begräns-

ningar för användning eller krav vid monteringen har iakttagits.

Artikel 11

Provningar för EG-typgodkännande

1.

Överensstämmelse med de tekniska bestämmelserna i detta

direktiv och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV skall visas

genom lämpliga provningar utförda av utsedda tekniska tjänster.

Provningsförfarandena, den särskilda utrustning och de särskilda

verktyg som är nödvändiga för att utföra provningarna skall

beskrivas i varje rättsakt.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/9

2.

Nödvändiga provningar skall utföras på fordon, kompo-

nenter och separata tekniska enheter som är representativa för

den typ som skall godkännas.

Tillverkaren får dock efter överenskommelse med godkännande-

myndigheten välja ett fordon, ett system, en komponent eller en

separat teknisk enhet som inte är representativ för den typ som

skall godkännas, men som kombinerar några av de mest nega-

tiva egenskaperna vad avser den nödvändiga prestandanivån. Vir-

tuella

provningsmetoder

kan

användas

till

stöd

för

beslutsfattandet under urvalsprocessen.

3.

Som alternativ till provningsförfarandena i punkt 1 och

efter överenskommelse med godkännandemyndigheten får virtu-

ella provningsmetoder användas på tillverkarens begäran vad

avser de rättsakter som förtecknas i bilaga XVI.

4.

De allmänna villkor som de virtuella provningsmetoderna

skall uppfylla anges i tillägg 1 till bilaga XVI.

För varje rättsakt som förtecknas i bilaga XVI skall de särskilda

provningsvillkoren och de administrativa bestämmelserna i denna

anges i tillägg 2 till denna bilaga.

5.

Den förteckning över rättsakter för vilka virtuella prov-

ningar är tillåtna, de särskilda villkoren och de administrativa

bestämmelserna i dessa skall fastställas av kommissionen. Dessa

åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direk-

tiv, bland annat genom att komplettera det, skall fastställas och

uppdateras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kon-

troll som avses i artikel 40.2.

Artikel 12

Åtgärder för produktionsöverensstämmelse

1.

Den medlemsstat som beviljar ett EG-typgodkännande skall

vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga X för att kontrol-

lera – vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i

övriga medlemsstater – att tillräckliga åtgärder har vidtagits för

att se till att de serietillverkade fordonen, systemen, komponen-

terna eller separata tekniska enheterna överensstämmer med den

godkända typen.

2.

Den medlemsstat som har beviljat ett EG-typgodkännande

skall vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga X i sam-

band med detta godkännande för att kontrollera – vid behov i

samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlems-

stater – att de åtgärder som avses i punkt 1 även fortsättningsvis

är tillräckliga, och att de serietillverkade fordonen, systemen,

komponenterna eller separata tekniska enheterna även fortsätt-

ningsvis överensstämmer med den godkända typen.

Kontrollen av produkternas överensstämmelse med den god-

kända typen skall begränsas till de metoder som anges i bilaga X

samt i de rättsakter som innehåller särskilda sådana krav. God-

kännandemyndigheten i den medlemsstat som har beviljat

EG-typgodkännandet får för detta ändamål utföra de kontroller

eller provningar som anges i rättsakter som förtecknas i bilaga IV

eller bilaga XI på stickprov som hämtats från tillverkarens loka-

ler, inklusive produktionsanläggningar.

3.

När

en

medlemsstat

som

har

beviljat

ett

EG-typgodkännande konstaterar att de åtgärder som anges i

punkt 1 inte tillämpas, att de avviker i väsenligt grad från över-

enskomna åtgärder och kontrollplaner eller har upphört att

tillämpas, även om tillverkningen inte lagts ned, skall den med-

lemsstaten vidta nödvändiga åtgärder, däribland återkallelse av

typgodkännandet, för att se till att förfarandet för produktionsö-

verensstämmelse följs korrekt.

KAPITEL V

ÄNDRINGAR AV EG-TYPGODKÄNNANDEN

Artikel 13

Allmänna bestämmelser

1.

Tillverkaren skall utan dröjsmål underrätta den medlems-

stat som har beviljat EG-typgodkännandet om varje ändring av

uppgifterna i det tekniska underlaget. Den medlemsstaten skall, i

enlighet med reglerna i detta kapitel, besluta vilket förfarande

som skall tillämpas. Vid behov får medlemsstaten i samråd med

tillverkaren besluta att ett nytt EG-typgodkännande skall beviljas.

2.

Ansökningar om ändring av ett EG-typgodkännande skall

endast lämnas in till den medlemsstat som beviljade det

ursprungliga EG-typgodkännandet.

3.

Om medlemsstaten finner att en ändring kräver att nya

kontroller eller provningar utförs, skall den underrätta tillverka-

ren om detta. Förfarandena i artiklarna 14 och 15 skall tillämpas

endast efter det att de nödvändiga nya kontrollerna eller prov-

ningarna har utförts med tillfredsställande resultat.

Artikel 14

Särskilda bestämmelser för fordon

1.

Om uppgifterna i det tekniska underlaget har ändrats, skall

ändringen betecknas som ”rättelse”.

Godkännandemyndigheten skall då i nödvändig utsträckning

utfärda rättelseblad till det tekniska underlaget och på varje rät-

telseblad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vil-

ken dag rättelsen utfärdats. En konsoliderad, uppdaterad version

av det tekniska underlaget tillsammans med en detaljerad beskriv-

ning av ändringen skall anses uppfylla detta krav.

2.

Utöver vad som gäller enligt punkt 1 skall rättelsen beteck-

nas som ”utvidgning” i följande fall:

a)

Om det krävs ytterligare kontroller eller nya provningar.

b) Om några uppgifter i EG-typgodkännandeintyget, med

undantag för bilagorna, har ändrats.

c)

Om nya krav i enlighet med någon av de rättsakter som är

tillämpliga på den godkända fordonstypen träder i kraft.

L 263/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Godkännandemyndigheten

skall

utfärda

ett

ändrat

EG-typgodkännandeintyg med tilläggsnummer i enlighet med det

antal utvidgningar som redan beviljats.

Motivet till utvidgningen och datum för det nya utfärdandet skall

tydligt framgå av godkännandeintyget.

3.

Varje gång rättelseblad eller en konsoliderad, uppdaterad

version utfärdas skall även index till det tekniska underlaget, som

bifogas intyget om godkännande, ändras så att datum för den

senaste utvidgningen eller rättelsen eller datum för den senaste

konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.

4.

Det krävs ingen ändring av godkännandet för en fordons-

typ om de nya kraven i punkt 2 c rent tekniskt saknar betydelse

för denna fordonstyp eller gäller andra fordonskategorier än den

som fordonstypen tillhör.

Artikel 15

Särskilda bestämmelser för system, komponenter eller se-

parata tekniska enheter

1.

Om uppgifterna i det tekniska underlaget har ändrats, skall

ändringen betecknas som ”rättelse”.

Godkännandemyndigheten skall då i nödvändig utsträckning

utfärda rättelseblad till det tekniska underlaget och på varje rät-

telseblad tydligt markera vilket slag av ändring det gäller och vil-

ken dag rättelsen utfärdats. En konsoliderad, uppdaterad version

av det tekniska underlaget tillsammans med en detaljerad beskriv-

ning av ändringen skall anses uppfylla detta krav.

2.

Utöver vad som gäller enligt punkt 1 skall en rättelse

betecknas som ”utvidgning” i följande fall:

a)

Om det krävs ytterligare kontroller eller nya provningar.

b) Om några uppgifter i EG-typgodkännandeintyget, med

undantag för bilagorna, har ändrats.

c)

Om nya krav träder i kraft i enlighet med någon av de rätts-

akter som är tillämpliga på de godkända systemen, kompo-

nenterna eller tekniska enheterna.

I sådana fall skall godkännandemyndigheten utfärda ett ändrat

EG-typgodkännandeintyg med tilläggsnummer i enlighet med det

antal utvidgningar som redan beviljats. Om ändringen är nöd-

vändig genom tillämpning av punkt 2 c, skall avsnitt 3 i godkän-

nandenumret uppdateras.

Skälet till utvidgningen och datum för det nya utfärdandet skall

tydligt framgå av godkännandeintyget.

3.

Varje gång rättelseblad eller en konsoliderad, uppdaterad

version utfärdas skall även index till det tekniska underlaget, som

bifogas intyget om godkännande, ändras så att datum för den

senaste utvidgningen eller rättelsen eller datum för den senaste

konsolideringen av den uppdaterade versionen framgår.

Artikel 16

Utfärdande av och meddelande om ändringar

1.

Om en utvidgning företagits skall godkännandemyndighe-

ten uppdatera motsvarande delar av EG-typgodkännandeintyget,

dess bilagor och indexet till det tekniska underlaget. Det uppda-

terade intyget med bilagor skall utan omotiverat dröjsmål utfär-

das till den sökande.

2.

Om en rättelse företagits skall godkännandemyndigheten

utan omotiverat dröjsmål utfärda de reviderade dokumenten eller

den konsoliderade, uppdaterade versionen inklusive det revide-

rade indexet till det tekniska underlaget till den sökande.

3.

Godkännandemyndigheten skall i enlighet med förfarandet

i artikel 8 underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyn-

digheter om de ändringar som företagits i EG-typgodkännandena.

KAPITEL VI

GILTIGHETEN AV EG-TYPGODKÄNNANDEN FÖR FORDON

Artikel 17

Giltighetens upphörande

1.

Ett EG-typgodkännande av fordon skall upphöra att gälla i

följande fall:

a)

När nya krav i en rättsakt som är tillämplig på den god-

kända fordonstypen blir obligatoriska för registrering, för-

säljning eller ibruktagande av nya fordon och det inte går

att uppdatera typgodkännandet.

b) När tillverkningen av den godkända fordonstypen slutgiltigt

och frivilligt har upphört.

c)

När giltighetstiden för godkännandet går ut till följd av en

särskild begränsning.

2.

Om bara en variant eller en version av en fordonstyp upp-

hör att gälla, blir EG-typgodkännandet av fordonet i fråga ogil-

tigt bara för denna variant eller version.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/11

3.

När tillverkningen av en fordonstyp slutgiltigt upphör skall

tillverkaren underrätta den godkännandemyndighet som har

beviljat EG-typgodkännandet för det fordonet. När myndigheten

har fått uppgift om detta skall den inom 20 arbetsdagar under-

rätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter.

Artikel 27 är tillämplig endast då tillverkningen upphör på grund

av de omständigheter som anges i punkt 1 a i den här artikeln.

4.

Om ett EG-typgodkännande för fordon skall upphöra att

gälla, skall tillverkaren, utan att det påverkar tillämpningen av

punkt 3, underrätta den godkännandemyndighet som beviljade

EG-typgodkännandet.

Godkännandemyndigheten skall utan omotiverat dröjsmål med-

dela all relevant information till godkännandemyndigheterna i

övriga medlemsstater så att artikel 27 vid behov skall kunna

tillämpas. I detta meddelande skall särskilt anges det tillverknings-

datum som avses samt identifikationsnumret på det sist tillver-

kade fordonet.

KAPITEL VII

INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE OCH MÄRKNING

Artikel 18

Intyg om överensstämmelse

1.

En tillverkare som innehar ett EG-typgodkännande av for-

don, skall utfärda ett intyg om överensstämmelse som skall åtfölja

varje fordon – vare sig det är färdigbyggt, icke färdigbyggt eller

etappvis färdigbyggt – som tillverkas i överensstämmelse med

den godkända fordonstypen.

I fråga om icke färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon

skall tillverkaren endast fylla i de uppgifter på sidan 2 av intyget

om överensstämmelse som har tillkommit eller ändrats på det

aktuella stadiet av godkännandeförfarandet samt, i tillämpliga fall,

till detta intyg bifoga samtliga intyg om överensstämmelse som

utfärdats under den föregående etappen.

2.

Intyget om överensstämmelse skall avfattas på ett av

gemenskapens officiella språk. Medlemsstaterna får begära att

intyget om överensstämmelse översätts till det egna språket eller

de egna språken.

3.

Intyg om överensstämmelse skall utformas på ett sådant

sätt att det inte går att förfalska. Det papper som används skall

därför skyddas antingen av färggrafik eller av en vattenstämpel

med tillverkarens identifikationsmärke.

4.

Intyget om överensstämmelse skall fyllas i fullständigt och

får inte innehålla några andra begränsningar för användningen

av fordonet än vad som finns föreskrivet i en rättsakt.

5.

På det intyg om överensstämmelse enligt del I i bilaga IX

för fordon som godkänts i enlighet med bestämmelserna i arti-

kel

20.2

skall

det

i

rubriken

stå

följande:

”För

färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon – typgodkännande

enligt artikel 20 (preliminärt godkännande)”.

6.

I rubriken till intyget om överensstämmelse enligt del I i

bilaga IX för de fordon som är typgodkända enligt artikel 22

skall det stå ”För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon som

är typgodkända i små serier”, och i nära anslutning till detta till-

verkningsåret följt av ett löpnummer mellan 1 och det högsta

nummer som anges i tabellen i bilaga XII, vilket för varje tillverk-

ningsår anger fordonets löpnummer i produktionen för det året.

7.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i

punkt 1 får tillverkaren på elektronisk väg översända uppgifter

eller information i intyget om överensstämmelse till medlemssta-

tens registreringsmyndighet.

8.

Endast tillverkaren har rätt att utfärda en dubblett av inty-

get om överensstämmelse. Ordet ”dubblett” skall synas tydligt på

framsidan av dubbletten.

Artikel 19

EG-typgodkännandemärke

1.

Tillverkaren av en komponent eller en separat teknisk

enhet, oavsett om denna ingår i ett system eller inte, skall på

varje komponent eller enhet som tillverkas i överensstämmelse

med den godkända typen fästa ett EG-typgodkännandemärke i

enlighet med det tillämpliga särdirektivet eller den tillämpliga

förordningen.

2.

Om inget EG-typgodkännandemärke krävs, skall tillverka-

ren åtminstone anbringa sitt handelsnamn eller varumärke samt

typbeteckning och/eller identifikationsnummer.

3.

EG-typgodkännandemärket skall utformas i enlighet med

tillägget till bilaga VII.

KAPITEL VIII

NY TEKNIK ELLER NYA PRINCIPER SOM ÄR OFÖRENLIGA

MED BESTÄMMELSERNA I SÄRDIREKTIVEN

Artikel 20

Undantag för ny teknik eller nya principer

1.

Medlemsstaterna får på tillverkarens begäran bevilja ett

EG-typgodkännande för ett system, en komponent eller en sepa-

rat teknisk enhet där teknik eller principer utnyttjas som är oför-

enliga med bestämmelserna i en eller flera av de rättsakter som

förtecknas i del I i bilaga IV, förutsatt att kommissionen lämnar

sitt tillstånd i enlighet med förfarandet i artikel 40.3.

L 263/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

2.

I avvaktan på beslutet om huruvida tillstånd beviljas eller

ej får medlemsstaten bevilja ett tillfälligt godkännande som bara

gäller det egna territoriet för en fordonstyp som omfattas av det

begärda undantaget, förutsatt att den utan dröjsmål underrättar

kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta och i

sammanställd form

a)

anger varför tekniken eller principerna i fråga gör att syste-

met, komponenten eller den separata tekniska enheten inte

uppfyller kraven,

b) beskriver de säkerhets- och miljöaspekter som påverkas och

vilka åtgärder som vidtagits,

c)

beskriver de provningar, inklusive resultaten av dessa, som

visar att en säkerhets- och miljöskyddsnivå uppnås som är

likvärdig med eller bättre än den som ges enligt de krav från

vilka undantag har sökts.

3.

Andra medlemsstater får besluta att godta ett sådant tillfäl-

ligt godkännande som avses i punkt 2 på sitt territorium.

4.

Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i arti-

kel 40.3, besluta om medlemsstaten skall få bevilja ett

EG-typgodkännande för den fordonstypen.

I förekommande fall skall det i beslutet även anges om dess gil-

tighet är begränsad, till exempel med avseende på tiden. Godkän-

nandet skall alltid gälla minst 36 månader.

Om kommissionen beslutar att inte bevilja tillstånd, skall med-

lemsstaten omedelbart underrätta innehavaren av det tillfälliga

typgodkännande som nämns i punkt 2 i denna artikel om att det

tillfälliga typgodkännandet kommer att upphävas sex månader

efter kommissionens beslut. Fordon som tillverkats i överens-

stämmelse med det tillfälliga typgodkännandet innan det upp-

hävdes, skall dock kunna registreras, försäljas eller tas i bruk i de

medlemsstater som godtagit det tillfälliga typgodkännandet.

5.

Denna artikel skall inte tillämpas om ett system, en kom-

ponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med en

FN/ECE-föreskrift som gemenskapen har anslutit sig till.

Artikel 21

Nödvändiga åtgärder

1.

Om kommissionen finner att det finns goda skäl att bevilja

ett undantag enligt artikel 20, skall den genast vidta nödvändiga

åtgärder för att anpassa de berörda särdirektiven eller förordning-

arna till den tekniska utvecklingen. Dessa åtgärder, som avser att

ändra icke väsentliga delar av de särdirektiv eller förordningar

som är förtecknade i del I i bilaga IV, skall antas i enlighet med

det föreskrivande förfarande med kontroll som avses

i artikel 40.2.

Om undantaget enligt artikel 20 avser en FN/ECE-föreskrift, skall

kommissionen föreslå en ändring i den berörda FN/ECE-

föreskriften i enlighet med det förfarande som är tillämpligt enligt

1958 års reviderade överenskommelse.

2.

Så snart de berörda rättsakterna har ändrats skall eventu-

ella begränsningar av undantagen omedelbart upphävas.

Om de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa rättsakterna

inte har vidtagits, kan giltighetstiden för ett undantag förlängas

på begäran av den medlemsstat som beviljade typgodkännandet

genom ett nytt beslut som fattas i enlighet med förfarandet i

artikel 40.3.

KAPITEL IX

FORDON SOM TILLVERKAS I SMÅ SERIER

Artikel 22

EG-typgodkännande av små serier

1.

På begäran av tillverkaren och inom de kvantitativa

begränsningar som anges i del A avsnitt 1 i bilaga XII skall med-

lemsstaterna, i enlighet med förfarandet i artikel 6.4, bevilja

EG-typgodkännande för en fordonstyp som uppfyller minst de

krav som anges i tillägg 1 till del I i bilaga IV.

2.

Punkt 1 skall inte tillämpas på fordon avsedda för särskilda

ändamål.

3.

EG-typgodkännandeintyg skall numreras i enlighet med

bilaga VII.

Artikel 23

Nationellt typgodkännande av små serier

1.

För fordon som tillverkas inom de kvantitativa begräns-

ningar som anges i del A avsnitt 2 i bilaga XII får medlemssta-

terna medge undantag från en eller flera bestämmelser i en eller

flera av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI,

förutsatt att de föreskriver relevanta alternativa krav.

”Alternativa krav” innebär administrativa bestämmelser och tek-

niska krav som syftar till att säkerställa en trafiksäkerhets- och

miljöskyddsnivå som i största möjliga utsträckning motsvarar den

nivå som föreskrivs i bestämmelserna i bilaga IV eller bilaga XI.

2.

Medlemsstaterna får medge undantag från en eller flera av

bestämmelserna i detta direktiv för de fordon som anges i

punkt 1.

3.

För de bestämmelser som anges i punkterna 1 och 2 får

undantag medges endast om en medlemsstat har godtagbara skäl

för att göra detta.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/13

4.

För att typgodkänna fordon enligt denna artikel skall med-

lemsstaterna acceptera system, komponenter eller separata tek-

niska enheter som är typgodkända enligt de rättsakter som

förtecknas i bilaga IV.

5.

I typgodkännandeintyget skall det särskilt anges vilken typ

av undantag som har beviljats enligt punkterna 1 och 2.

Typgodkännandeintyget, för vilket en mall finns i bilaga VI, får

inte ha rubriken ”EG-typgodkännandeintyg för fordon”. Typgod-

kännandeintygen skall dock numreras i enlighet med bilaga VII.

6.

Typgodkännandets giltighet skall begränsas till territoriet

för den medlemsstat som beviljade godkännandet. På tillverka-

rens begäran skall dock godkännandemyndigheten sända en

kopia av typgodkännandeintyget, inklusive bilagor, som rekom-

menderad försändelse eller e-post till godkännandemyndighe-

terna i de medlemsstater som tillverkaren angett.

Senast 60 dagar efter mottagandet skall denna medlemsstat

besluta huruvida den godtar typgodkännandet. Den skall formellt

meddela detta till den godkännandemyndighet som avses i för-

sta stycket.

En medlemsstat får inte vägra ett typgodkännande, såvida den

inte har godtagbara skäl att anse att de tekniska bestämmelser

enligt vilka fordonet godkändes inte motsvarar dess egna.

7.

På begäran av en sökande som önskar sälja, registrera eller

ta i bruk ett fordon i en annan medlemsstat skall den medlems-

stat som beviljade godkännandet ge sökanden en kopia av typ-

godkännandeintyget, inklusive det tekniska underlaget.

En medlemsstat skall tillåta att ett fordon säljs, registreras eller

tas i bruk, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de tek-

niska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsva-

rar dess egna.

KAPITEL X

ENSKILDA GODKÄNNANDEN

Artikel 24

Enskilda godkännanden

1.

Medlemsstaterna får medge undantag för ett visst fordon,

oavsett om det är unikt eller inte, från en eller flera av bestäm-

melserna i detta direktiv eller från en eller flera av de rättsakter

som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI, förutsatt att de ställer

alternativa krav.

Undantag från bestämmelserna i första stycket skall endast med-

ges om en medlemsstat har godtagbara skäl att göra detta.

”Alternativa krav” innebär administrativa bestämmelser och tek-

niska krav som syftar till att säkerställa en trafiksäkerhets- och

miljöskyddsnivå som i största möjliga utsträckning motsvarar den

nivå som anges i bestämmelserna i bilaga IV eller bilaga XI.

2.

Medlemstaterna skall inte utföra förstörande provningar.

De skall använda all relevant information som lämnats av den

sökande för att fastställa överensstämmelse med de alternativa

kraven.

3.

Medlemsstaterna skall i stället för de alternativa kraven i

fråga godta ett EG-typgodkännande som utfärdats för ett system,

en komponent, en separat teknisk enhet.

4.

En ansökan om enskilt godkännande skall lämnas in av till-

verkaren, av ägaren till fordonet eller av en person som agerar

för deras räkning, förutsatt att sistnämnda person är etablerad i

gemenskapen.

5.

Medlemsstaten skall bevilja ett enskilt godkännande om for-

donet överensstämmer med den beskrivning som bifogas ansö-

kan och uppfyller gällande tekniska krav för det fordonet och

skall

utan

omotiverat

dröjsmål

utfärda

ett

enskilt

godkännandeintyg.

Intyget om enskilt godkännande skall utformas i överensstäm-

melse med mallen för EG-typgodkännandeintyg enligt bilaga VI

och skall innehålla åtminstone de uppgifter som krävs för att

fylla i ansökan om registrering enligt rådets direktiv 1999/37/EG

av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (1). Intyg

om enskilt godkännande får inte förses med rubriken ”EG-

godkännande för fordon”.

Fordonets identifieringsnummer skall stå angivet på intyget om

enskilt godkännande.

6.

Enskilda godkännanden gäller endast i den medlemsstat

som beviljat godkännandet.

Om en sökande önskar sälja, registrera eller ta i bruk, i en annan

medlemsstat, ett fordon som beviljats ett enskilt godkännande,

skall den medlemsstat som beviljat godkännandet på begäran ge

den sökande en redogörelse för de tekniska bestämmelser enligt

vilka fordonet godkändes.

När det gäller ett fordon som beviljats ett enskilt godkännande

av en medlemsstat enligt bestämmelserna i denna artikel, skall

en annan medlemsstat tillåta att fordonet säljs, registreras eller

tas i bruk, såvida den inte har godtagbara skäl att anse att de tek-

niska bestämmelser enligt vilka fordonet godkändes inte motsva-

rar dess egna.

(1) EGT L 138, 1.6.1999, s. 57. Direktivet senast ändrat genom direktiv

2006/103/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 344).

L 263/14

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

7.

På begäran av tillverkaren eller fordonets ägare skall med-

lemsstaterna bevilja ett enskilt godkännande för ett fordon som

överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv och med

de rättsakter som förtecknas i bilaga IV eller bilaga XI.

I detta fall skall medlemsstaterna acceptera det enskilda godkän-

nandet och tillåta att fordonet säljs, registreras och tas i bruk.

8.

Bestämmelserna i denna artikel får tillämpas på fordon som

har blivit typgodkända enligt detta direktiv och som har ändrats

innan de registrerades eller togs i bruk för första gången.

Artikel 25

Särskilda bestämmelser

1.

Förfarandet i artikel 24 kan tillämpas på ett enskilt fordon

under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etapp-

vis typgodkännande.

2.

Förfarandet i artikel 24 får inte ersätta någon mellanlig-

gande etapp i det normala förfarandet för ett etappvis typgod-

kännande och får inte tillämpas för godkännande av den första

tillverkningsetappen för ett fordon.

KAPITEL XI

REGISTRERING, FÖRSÄLJNING OCH IBRUKTAGANDE

Artikel 26

Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i

artiklarna 29 och 30 skall medlemsstaterna registrera fordon och

tillåta att de säljs eller tas i bruk endast om de åtföljs av ett gil-

tigt intyg om överensstämmelse som utfärdats i enlighet med

artikel 18.

När det gäller icke färdigbyggda fordon skall medlemsstaterna

tillåta försäljning men får vägra tillåta att de registreras varaktigt

eller tas i bruk innan de är färdigbyggda.

2.

Fordon som är undantagna från kravet på att åtföljas av ett

intyg om överensstämmelse får endast registreras, säljas eller tas

i bruk om de uppfyller de tillämpliga tekniska kraven i detta

direktiv.

3.

När det gäller fordon som tillverkas i små serier får antalet

fordon som under ett år registreras, säljs eller tas i bruk inte över-

stiga det antal enheter som anges i del A i bilaga XII.

Artikel 27

Registrering, försäljning och ibruktagande av fordon i

slutserier

1.

Medlemsstaterna får, med de begränsningar som anges i

avsnitt B i bilaga XII och för en begränsad period, registrera och

tillåta försäljning eller ibruktagande av fordon som överensstäm-

mer med en fordonstyp vars EG-typgodkännande inte längre är

giltigt.

Första stycket skall tillämpas endast på fordon inom gemenska-

pens

territorium

som

omfattades

av

ett

giltigt

EG-typgodkännande när de tillverkades, men som inte hade

registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta

EG-typgodkännande gick ut.

2.

För färdigbyggda fordon skall den möjlighet som anges i

punkt 1 gälla i tolv månader från och med den dag då giltighets-

tiden för EG-typgodkännandet gick ut, och för etappvis färdig-

byggda fordon i 18 månader från den dagen.

3.

En tillverkare som vill utnyttja bestämmelserna i punkt 1

skall lämna en begäran om detta till den behöriga myndighet i

varje medlemsstat som berörs av ibruktagandet av de berörda

fordonen. I begäran skall det anges av vilka tekniska eller ekono-

miska skäl dessa fordon inte uppfyller de nya tekniska kraven.

De berörda medlemsstaterna skall inom tre månader från motta-

gandet av begäran besluta om och för hur många av dessa for-

don registrering skall tillåtas inom deras territorium.

4.

Punkterna 1–3 skall i tillämpliga delar gälla fordon som

omfattades av ett nationellt typgodkännande, men som inte hade

registrerats eller tagits i bruk när det typgodkännandet upphörde

att gälla enligt artikel 45 på grund av att förfarandet för

EG-typgodkännande blivit obligatoriskt.

5.

Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att se till

att antalet fordon som skall registreras eller tas i bruk inom

ramen för det förfarande som anges i denna artikel övervakas

effektivt.

Artikel 28

Försäljning och ibruktagande av komponenter och separata

tekniska enheter

1.

Medlemsstaterna skall tillåta att komponenter eller sepa-

rata tekniska enheter säljs eller tas i bruk om och endast om de

uppfyller kraven i de tillämpliga rättsakterna och är märkta i

enlighet med artikel 19.

2.

Punkt 1 skall inte gälla komponenter eller separata tekniska

enheter som är särskilt konstruerade eller avsedda för nya for-

don som inte omfattas av detta direktiv.

3.

Med avvikelse från punkt 1 får medlemsstaterna tillåta för-

säljning och ibruktagande av komponenter eller separata tek-

niska enheter som har undantagits från en eller flera

bestämmelser i en rättsakt enligt artikel 20 eller som är avsedda

att monteras på fordon som omfattas av godkännanden som

beviljats enligt artiklarna 22, 23 eller 24 som avser ifrågavarande

komponent eller separata tekniska enhet.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/15

4.

Med avvikelse från punkt 1 och såvida inget annat före-

skrivs i en rättsakt får medlemsstaterna tillåta försäljning och

ibruktagande av komponenter eller separata tekniska enheter som

är avsedda att monteras i fordon som vid tidpunkten för ibruk-

tagandet inte behövde EG-typgodkännas enligt detta direktiv eller

enligt direktiv 70/156/EEG.

KAPITEL XII

SKYDDSKLAUSULER

Artikel 29

Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enhe-

ter som är förenliga med detta direktiv

1.

Om en medlemsstat finner att nya fordon, system, kompo-

nenter eller separata tekniska enheter, trots att de uppfyller de

tillämpliga kraven eller har föreskriven märkning, utgör en all-

varlig risk för trafiksäkerheten eller allvarligt skadar miljön eller

folkhälsan, har denna medlemsstat rätt att under högst sex måna-

der vägra att registrera sådana fordon eller vägra att tillåta att

sådana fordon, komponenter eller separata tekniska enheter säljs

eller tas i bruk inom dess territorium.

Medlemsstaten skall i sådana fall omedelbart underrätta tillverka-

ren, övriga medlemsstater och kommissionen om detta samt ange

skälen till sitt beslut, och särskilt ange om det beror på

:

— brister i de tillämpliga rättsakterna, eller

— felaktig tillämpning av de relevanta kraven.

2.

För att förbereda beslutet skall kommissionen samråda med

berörda parter så snart som möjligt, särskilt med den godkännan-

demyndighet som utfärdade typgodkännandet.

3.

Om de åtgärder som avses i punkt 1 tillskrivs brister i de

tillämpliga rättsakterna, skall lämpliga åtgärder vidtas enligt

följande:

— När det gäller särdirektiv eller förordningar som är förteck-

nade i del I i bilaga IV skall kommissionen ändra dem i enlig-

het med det föreskrivande förfarande med kontroll som

avses i artikel 40.2.

— När det gäller FN/ECE-föreskrifter skall kommissionen före-

slå erforderliga utkast till ändringar av berörda FN/ECE-

föreskrifter i enlighet med det förfarande som är tillämpligt

enligt 1958 års reviderade överenskommelse.

4.

Om de åtgärder som avses i punkt 1 tillskrivs felaktig

tillämpning av relevanta krav, skall kommissionen vidta de åtgär-

der som krävs för att se till att kraven efterlevs.

Artikel 30

Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enhe-

ter som inte överensstämmer med den godkända typen

1.

Om

den

medlemsstat

som

har

beviljat

ett

EG-typgodkännande finner att nya fordon, system, komponen-

ter eller separata tekniska enheter med intyg om överensstäm-

melse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den

typ som den har godkänt, skall denna medlemsstat vidta nödvän-

diga åtgärder, vid behov inbegripet återkallelse av typgodkännan-

det, för att se till att serietillverkade fordon, system, komponenter

eller separata tekniska enheter överensstämmer med den god-

kända typen. Godkännandemyndigheten i denna medlemsstat

skall underrätta godkännandemyndigheterna i övriga medlems-

stater om de vidtagna åtgärderna.

2.

Vid avvikelser från uppgifterna i EG-typgodkännandeintyget

eller det tekniska underlaget, skall bristande överensstämmelse

med den godkända typen anses föreligga med avseende på

punkt 1.

Ett fordon skall inte anses avvika från den godkända typen om

eventuella toleranser som medges i de tillämpliga rättsakterna har

iakttagits.

3.

Om en medlemsstat påvisar att nya fordon, komponenter

eller separata tekniska enheter med intyg om överensstämmelse

eller godkännandemärke inte överensstämmer med den god-

kända typen, kan den begära att den medlemsstat som beviljade

EG-typgodkännandet skall kontrollera att de serietillverkade for-

donen, systemen, komponenterna eller separata tekniska enhe-

terna även fortsättningsvis överensstämmer med den godkända

typen. Efter att ha mottagit en sådan begäran skall den berörda

medlemsstaten vidta de begärda åtgärderna snarast möjligt, dock

inte senare än sex månader efter denna begäran.

4.

Godkännandemyndigheten skall begära att den medlems-

stat som beviljade typgodkännandet av systemet, komponenten,

den särskilda tekniska enheten eller det icke färdigbyggda fordo-

net vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att serietillverkade

fordon åter överensstämmer med den godkända typen i följande

fall:

a)

Om det i samband med EG-typgodkännande av fordon visat

sig att ett fordons bristande överensstämmelse uteslutande

beror på bristande överensstämmelse hos ett system, en

komponent eller en separat teknisk enhet.

L 263/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

b) Om det i samband med etappvis typgodkännande visat sig

att den bristande överensstämmelsen hos ett etappvis färdig-

byggt fordon uteslutande beror på bristande överensstäm-

melse hos ett system, en komponent eller en separat teknisk

enhet som ingår i det icke färdigbyggda fordonet eller hos

det ej färdigbyggda fordonet i sig.

Efter att ha mottagit en sådan begäran skall den berörda med-

lemsstaten, vid behov i samarbete med den medlemsstat som

lämnade in begäran, vidta nödvändiga åtgärder snarast möjligt,

dock inte senare än sex månader efter denna begäran. Om bris-

tande överensstämmelse konstateras, skall godkännandemyndig-

heten i den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet för

systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten eller

godkände det icke färdigbyggda fordonet vidta de åtgärder som

anges i punkt 1.

5.

Godkännandemyndigheterna skall inom 20 arbetsdagar

underrätta

varandra

om

varje

återkallelse

av

EG-typgodkännanden och orsakerna till detta.

6.

Om den medlemsstat som beviljade EG-typgodkännandet

bestrider den bristande överensstämmelse som anmälts till den,

skall de berörda medlemsstaterna söka lösa denna tvist. Kommis-

sionen skall hållas underrättad och, då så är nödvändigt, inleda

samråd i syfte att nå fram till en uppgörelse.

Artikel 31

Försäljning och ibruktagande av delar eller utrustning som

kan utgöra en betydande risk för den korrekta funktionen

av nödvändiga system

1.

Medlemsstaterna skall tillåta försäljning, saluföring eller

ibruktagande av delar eller utrustning som kan medföra en bety-

dande risk vad gäller korrekt funktion av system som är nödvän-

diga för fordonets säkerhet eller för dess miljöprestanda endast

under förutsättning att delarna eller utrustningen i fråga har god-

känts

av

en

godkännandemyndighet

i

enlighet

med

punkterna 5–10.

2.

Delar eller sådan utrustning som omfattas av godkännan-

det i punkt 1 skall föras in i förteckningen i bilaga XIII. Ett sådant

beslut skall föregås av en utvärdering till följd av en rapport och

ha som mål att skapa en rimlig balans mellan följande

omständigheter:

a)

Förekomsten av en allvarlig risk för säkerhet eller miljö-

prestanda hos fordon som utrustats med aktuella delar eller

utrustning.

b) De konsekvenser ett eventuellt krav om godkännande av

aktuella delar eller utrustning enligt denna artikel har för

konsumenter och tillverkare på eftermarknaden.

3.

Punkt 1 skall inte tillämpas på originaldelar eller original-

utrustning som ingår i ett typgodkännande för system avseende

ett fordon eller på delar eller utrustning som har typgodkänts i

enlighet med bestämmelserna i någon av de rättsakter som för-

tecknas i bilaga IV, såvida godkännandena inte hänför sig till

andra aspekter än de som omfattas av punkt 1. Punkt 1 skall inte

tillämpas på delar eller utrustning som uteslutande framtagits för

tävlingsfordon som inte är avsedda för användning på allmänna

vägar. Om delar eller utrustning som ingår i bilaga XIII kan

användas både i tävlingsfordon och i fordon som är avsedda för

användning på allmänna vägar, får delarna eller utrustningen inte

säljas eller saluföras till allmänheten för användning i fordon

avsedda för användning på allmänna vägar, såvida delarna eller

utrustningen inte uppfyller kraven i denna artikel.

Kommissionen skall vid behov anta bestämmelser för att identi-

fiera de delar eller den utrustning som avses i denna punkt.

4.

Förfarandet för och kraven i samband med den godkännan-

deprocess som avses i punkt 1, samt formerna för senare uppda-

teringar av förteckningen i bilaga XIII skall fastställas av

kommissionen efter samråd med de berörda parterna. Dessa krav

skall bland annat omfatta föreskrifter för säkerhet, miljöskydd

och, vid behov, provningsnormer. Kraven kan baseras på de rätts-

akter som förtecknas i bilaga IV eller fastställas i överensstäm-

melse med de tekniska framstegen när det gäller säkerhet,

miljöskydd och provningar eller, om detta är ett lämpligt sätt att

uppfylla de fastställda säkerhets- eller miljöskyddsmålen, bestå av

en jämförelse mellan delen eller utrustningen och miljö- eller

säkerhetsprestandan hos originalfordonet eller någon av dess

delar beroende på vad som är lämpligt.

5.

I enlighet med punkt 1 skall tillverkaren av delarna eller

utrustningen förelägga godkännandemyndigheten en provnings-

rapport från den utsedda tekniska tjänsten som intygar att de

delar eller den utrustning för vilka godkännande söks uppfyller

de krav som avses i punkt 4. Endast en ansökan får lämnas in av

tillverkaren per typ och per del och endast till en

godkännandemyndighet.

Ansökan skall innehålla detaljerade uppgifter om tillverkaren av

delarna eller utrustningen, om typ, identifikation och delnum-

mer för de delar eller den utrustning för vilka godkännande söks

och även fordonstillverkarens namn, fordonstypen och vid behov

tillverkningsår eller andra uppgifter för identifikation av det for-

don för vilket monteringen av dessa delar eller denna utrustning

är avsedd.

När godkännandemyndigheten, med beaktande av provningsrap-

porten och övriga styrkande uppgifter, är övertygad om att

delarna eller utrustningen i fråga uppfyller kraven i punkt 4, skall

den utan onödigt dröjsmål utfärda ett intyg för tillverkaren. Detta

intyg skall tillåta att delarna eller utrustningen säljs, saluförs eller

monteras på fordon i gemenskapen, om inte annat följer av

punkt 9 andra stycket.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/17

6.

Varje del eller utrustning som godkänns med tillämpning

av denna artikel skall märkas på lämpligt sätt.

Kommissionens skall fastställa märknings- och emballagekrav,

liksom mallen och numreringssystemet för det intyg som avses i

punkt 5.

7.

De åtgärder som avses i punkt 2–6 skall antas i enlighet

med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i arti-

kel 40.2, eftersom de avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv, bland annat genom att komplettera det.

8.

Tillverkaren skall utan dröjsmål informera den godkännan-

demyndighet som utfärdade intyget om varje ändring med avse-

ende på de villkor enligt vilka det utfärdades. Denna

godkännandemyndighet skall besluta om det är nödvändigt att

omarbeta intyget eller utfärda ett nytt och om nya provningar är

nödvändiga.

Tillverkaren skall säkerställa att delarna och utrustningen tillver-

kas och fortsätter att tillverkas i enlighet med de villkor enligt

vilka intyget utfärdades.

9.

Innan något tillstånd beviljas skall godkännandemyndighe-

ten kontrollera att det finns tillfredsställande rutiner och förfa-

randen

för

att

säkerställa

effektiv

kontroll

av

produktionsöverensstämmelsen.

Om godkännandemyndigheten finner att villkoren för att utfärda

tillståndet inte längre är uppfyllda, skall den begära att tillverka-

ren vidtar de åtgärder som krävs för att se till att delarna eller

utrustningen återigen uppvisar överensstämmelse. Om det är

nödvändigt skall godkännandemyndigheten återkalla tillståndet.

10.

Kommissionen skall uppmärksammas på all oenighet mel-

lan medlemsstaterna beträffande de intyg som avses i punkt 5.

Den skall vidta lämpliga åtgärder, och även vid behov begära att

tillståndet återkallas, efter att ha samrått med medlemsstaterna.

11.

Denna artikel skall inte tillämpas på en del eller utrust-

ning innan den förtecknas i bilaga XIII. För varje post eller grupp

av poster i bilaga XIII skall en rimlig övergångsperiod fastställas

så att tillverkaren av den delen eller utrustningen kan ansöka om

och erhålla ett tillstånd. Samtidigt kan en tidpunkt i förekom-

mande fall fastställas så att delar och utrustning avsedda för for-

don som typgodkänts före denna tidpunkt inte omfattas av

tillämpningen av denna artikel.

12.

Så länge som ett beslut inte är fattat om huruvida en del

eller utrustning skall ingå i den förteckning som avses i punkt 1,

får medlemsstaterna behålla sådana nationella bestämmelser om

delar eller utrustning som kan utgöra en betydande risk för den

korrekta funktionen av system som är nödvändiga för fordonets

säkerhet eller dess miljöprestanda.

När ett sådant beslut har fattats, skall nationella bestämmelser

om de berörda delarna eller utrustningen upphöra att gälla.

13.

Från och med den 29 oktober 2007 skall medlemssta-

terna inte anta nya bestämmelser som rör delar och utrustning

som kan påverka den korrekta funktionen av system och som är

nödvändiga för fordonets säkerhet eller dess miljöprestanda.

Artikel 32

Återkallelse av fordon

1.

Om en tillverkare som har beviljats ett EG-typgodkännande

är tvungen, med tillämpning av bestämmelserna i en rättsakt

eller i direktiv 2001/95/EG, att återkalla fordon som redan sålts,

registrerats eller tagits i bruk på grund av att ett eller flera sys-

tem eller en eller flera komponenter eller separata tekniska enhe-

ter som monterats på fordonet, oavsett om de vederbörligen

godkänts enligt detta direktiv eller inte, utgör en allvarlig risk för

trafiksäkerheten, folkhälsan eller miljöskyddet, skall han omedel-

bart underrätta den godkännandemyndighet som beviljade for-

donsgodkännandet om detta.

2.

Tillverkaren skall föreslå godkännandemyndigheten lämp-

liga åtgärder för att undanröja de risker som avses i punkt 1.

Godkännandemyndigheten skall utan dröjsmål meddela myndig-

heterna i de övriga medlemsstaterna de föreslagna åtgärderna.

De behöriga myndigheterna skall se till att dessa åtgärder genom-

förs på ett verksamt sätt på deras respektive territorium.

3.

Om de berörda myndigheterna anser att åtgärderna är otill-

räckliga eller om de inte har genomförts tillräckligt snabbt, skall

de utan dröjsmål informera den godkännandemyndighet som

beviljat EG-typgodkännandet.

Godkännandemyndigheten skall därefter informera tillverkaren.

Om

den

godkännandemyndighet

som

beviljat

EG-typgodkännandet själv inte godtar tillverkarens åtgärder, skall

den vidta alla de skyddsåtgärder som krävs inbegripet återkal-

lelse av EG-typgodkännandet om tillverkaren inte föreslår och

genomför effektiva korrigerande åtgärder. Vid återkallelse av

EG-typgodkännandet skall den berörda godkännandemyndighe-

ten inom 20 arbetsdagar underrätta tillverkaren, övriga medlems-

staters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta

med rekommenderad post eller på likvärdigt elektroniskt sätt.

4.

Denna artikel skall tillämpas även på delar som inte omfat-

tas av några krav enligt en rättsakt.

L 263/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Artikel 33

Meddelande av beslut och möjlighet till prövning

Varje beslut som fattas enligt bestämmelser som antagits för

genomförandet av detta direktiv och varje beslut som innebär att

EG-typgodkännande vägras eller återkallas, att registrering väg-

ras eller att försäljning förbjuds, skall i detalj ange de skäl på vilka

beslutet grundas.

Den berörda parten skall underrättas om varje sådant beslut och

samtidigt upplysas om vilka möjligheter till prövning av beslutet

som finns inom ramen för gällande lagstiftning i den berörda

medlemsstaten och inom vilken tid prövning skall begäras.

KAPITEL XIII

INTERNATIONELLA FÖRESKRIFTER

Artikel 34

FN/ECE-föreskrifter som krävs för EG-typgodkännande

1.

De FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig

till och som förtecknas i del I i bilaga IV och i bilaga XI utgör en

del av EG-typgodkännandet för fordon på samma villkor som

särdirektiven eller förordningarna. De skall tillämpas på de for-

donskategorier som förtecknas i de relevanta kolumnerna i tabel-

len i del I i bilaga IV och i bilaga XI.

2.

När gemenskapen har beslutat om obligatorisk tillämpning

av en FN/ECE-föreskrift för ett EG-typgodkännande i enlighet

med artikel 4.4 i beslut 97/836/EG, skall bilagorna i detta direk-

tiv ändras på lämpligt sätt i enlighet med det föreskrivande för-

farande med kontroll som avses i artikel 40.2 i direktivet. I

rättsakten om ändring av bilagorna till direktivet skall även tid-

punkterna för obligatorisk tillämpning av FN/ECE-föreskriften

eller dess ändringar anges. Medlemsstaterna skall upphäva eller

anpassa eventuell nationell lagstiftning som inte är förenlig med

FN/ECE-föreskriften i fråga.

Om en sådan FN/ECE-föreskrift ersätter ett befintligt särdirektiv

eller en befintlig förordning, skall den berörda posten i del I i

bilaga IV och i bilaga XI ersättas av numret på FN/ECE-

föreskriften, och motsvarande post i del II i bilaga IV skall stry-

kas i enlighet med samma förfarande.

3.

I det fall som avses i punkt 2 andra stycket skall det särdi-

rektiv eller den förordning som ersätts av FN/ECE-föreskriften

upphävas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kon-

troll som avses i artikel 40.2.

Om ett särdirektiv upphävs, skall medlemsstaten upphäva even-

tuell nationell lagstiftning som antogs för införlivande av det

direktivet.

4.

Detta direktiv får liksom särdirektiven och förordningarna

innehålla direkta hänvisningar till internationella standarder och

föreskrifter utan att dessa måste kopieras i gemenskapens

regelverk.

Artikel 35

FN/ECE-föreskrifters likvärdighet med direktiv eller

förordningar

1.

De FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i del II i bilaga IV

erkänns som likvärdiga med motsvarande särdirektiv eller förord-

ningar i den mån de har samma tillämpningsområde och syfte.

Medlemsstaternas godkännandemyndigheter skall godta godkän-

nanden som beviljats enligt dessa FN/ECE-föreskrifter samt, i

tillämpliga fall, tillhörande godkännandemärken i stället för mot-

svarande godkännanden och godkännandemärken som beviljats

i enlighet med det likvärdiga särdirektivet eller den likvärdiga

förordningen.

2.

Om gemenskapen i enlighet med punkt 1 har beslutat att

tillämpa en ny FN/ECE-föreskrift eller en ändrad FN/ECE-

föreskrift, skall del II i bilaga IV till detta direktiv ändras på lämp-

ligt sätt. Dessa åtgärder, som avser ändra icke väsentliga delar av

detta direktiv, skall antas i enlighet med det föreskrivande förfa-

rande med kontroll som avses i artikel 40.2.

Artikel 36

Likvärdighet med andra föreskrifter

Inom ramen för multilaterala eller bilaterala avtal mellan gemen-

skapen och tredjeländer får rådet, på förslag av kommissionen,

med kvalificerad majoritet förklara sådana förfaranden som upp-

rättats genom internationella föreskrifter eller föreskrifter i tred-

jeländer som likvärdiga med de villkor eller bestämmelser för

EG-typgodkännande av system, komponenter och separata tek-

niska enheter som införs genom detta direktiv.

KAPITEL XIV

TILLHANDAHÅLLANDE AV TEKNISK INFORMATION

Artikel 37

Information som är avsedd för användarna

1.

Tillverkaren får inte, med avseende på de uppgifter som

föreskrivs i detta direktiv eller i de rättsakter som förtecknas i

bilaga IV, tillhandahålla teknisk information som avviker från de

uppgifter som godkänts av godkännandemyndigheten.

2.

Om så föreskrivs i en rättsakt, skall tillverkaren tillhanda-

hålla användarna all relevant information och nödvändiga

instruktioner där eventuella särskilda villkor eller begränsningar

anges för användningen av ett fordon, en komponent eller en

separat teknisk enhet.

Denna information skall vara avfattad på gemenskapens offici-

ella språk. Den skall, i samförstånd med godkännandemyndighe-

ten, tillhandahållas i en lämplig medföljande handling, t.ex.

instruktionsbok eller servicebok.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/19

Artikel 38

Information som är avsedd för tillverkare av komponenter

eller separata tekniska enheter

1.

Fordonstillverkaren skall förse tillverkare av komponenter

eller separata tekniska enheter med alla uppgifter – i förekom-

mande fall även ritningar som uttryckligen anges i bilagan eller

tillägget till en rättsakt – som krävs för EG-typgodkännande av

komponenter eller separata tekniska enheter eller för att erhålla

ett tillstånd i enlighet med artikel 31.

Fordonstillverkaren får kräva att tillverkarna av komponenter

eller separata tekniska enheter ingår bindande avtal om att infor-

mation som inte är allmänt tillgänglig eller som hänför sig till

immateriella rättigheter skall hållas konfidentiell.

2.

Om en tillverkare av komponenter eller separata tekniska

enheter är innehavare av ett EG-typgodkännandeintyg som i

enlighet med i artikel 10.4 omfattar begränsningar för använd-

ningen och/eller särskilda monteringskrav skall han förse for-

donstillverkaren med all information om detta.

Om så föreskrivs i en rättsakt, skall tillverkaren av komponenter

eller separata tekniska enheter tillsammans med dessa kompo-

nenter eller separata tekniska enheter tillhandahålla instruktio-

ner rörande begränsningar för användningen och/eller särskilda

monteringskrav.

KAPITEL XV

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER OCH ÄNDRINGAR

Artikel 39

Genomförandebestämmelser och ändringar av detta direk-

tiv och av särdirektiven och förordningarna

1.

Kommissionen skall anta de bestämmelser som är nödvän-

diga för att genomföra varje särdirektiv eller förordning i över-

ensstämmelse med reglerna i varje tillämpligt direktiv eller

tillämplig förordning.

2.

Kommissionen skall anta de ändringar av bilagorna till detta

direktiv eller av bestämmelserna i de särdirektiv eller förord-

ningar som förtecknas i del I i bilaga IV som är nödvändiga för

att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen

eller till funktionshindrades särskilda behov.

3.

Kommissionen skall anta de ändringar av detta direktiv som

är nödvändiga för att fastställa tekniska krav för fordon som till-

verkas i små serier, fordon som godkänts i enlighet med förfa-

randet för enskilda godkännanden samt fordon avsedda för

särskilda ändamål.

4.

Om kommissionen får kännedom om allvarliga risker för

trafikanter eller miljön som kräver brådskande åtgärder, får den

ändra bestämmelserna i de särdirektiv eller förordningar som för-

tecknas i del I i bilaga IV.

5.

Kommissionen skall anta de ändringar som är nödvändiga

för god förvaltning och särskilt dem som behövs för att säker-

ställa konsekvens i de särdirektiv eller förordningar som förteck-

nas i del I i bilaga IV, antingen sinsemellan eller gentemot annan

gemenskapslagstiftning.

6.

Om nya FN/ECE-föreskrifter eller ändringar av gällande

FN/ECE-föreskrifter som gemenskapen har anslutit sig till antas

med tillämpning av beslut 97/836/EG, skall kommissionen göra

motsvarande ändringar i bilagorna till detta direktiv.

7.

Varje nytt särdirektiv eller ny förordning skall innehålla de

ändringar som krävs i bilagorna till detta direktiv.

8.

Bilagorna till detta direktiv får ändras genom förordningar.

9.

De åtgärder som avses i denna artikel skall antas i enlighet

med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i arti-

kel 40.2 eftersom de avser att ändra icke väsentliga delar av detta

direktiv eller av särdirektiven och förordningarna, bland annat

genom att komplettera dem.

Artikel 40

Kommittéförfarande

1.

Kommissionen skall biträdas av en kommitté kallad ”tek-

niska kommittén för motorfordon”.

2.

När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5a.1–5a.4

och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av

bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.

När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i

beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel-

serna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara

tre månader.

KAPITEL XVI

UTSEENDE OCH ANMÄLAN AV TEKNISKA TJÄNSTER

Artikel 41

Utseende av tekniska tjänster

1.

När en medlemsstat utser en teknisk tjänst skall denna

iaktta bestämmelserna i detta direktiv.

L 263/20

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

2.

De tekniska tjänsterna skall själva genomföra eller över-

vaka de provningar som krävs för godkännande eller de inspek-

tioner som anges närmare i detta direktiv eller i en rättsakt som

förtecknas i bilaga IV, utom i de fall där alternativa förfaranden

särskilt medges. De får inte genomföra provningar eller inspek-

tioner för vilka de inte vederbörligen har utsetts.

3.

Beroende på kompetensområde skall de tekniska tjänsterna

ingå i en eller flera av följande fyra kategorier:

a)

Kategori A, tekniska tjänster som i sina egna anläggningar

genomför de provningar som avses i detta direktiv och i de

rättsakter som förtecknas i bilaga IV.

b) Kategori B, tekniska tjänster som övervakar de provningar

som avses i detta direktiv och i de rättsakter som förtecknas

i bilaga IV och som utförs i tillverkarens anläggningar eller i

en tredje parts anläggningar.

c)

Kategori C, tekniska tjänster som regelbundet bedömer och

övervakar

tillverkarens

rutiner

för

kontroll

av

produktionsöverensstämmelsen.

d)

Kategori D, tekniska tjänster som övervakar eller genomför

provningar eller inspektioner inom ramen för övervak-

ningen av produktionsöverensstämmelse.

4.

De tekniska tjänsterna skall uppvisa relevant kompetens,

särskild teknisk kunskap och styrkt erfarenhet på de områden

som omfattas av detta direktiv och de rättsakter som förtecknas

i bilaga IV.

Vidare skall de tekniska tjänsterna uppfylla de standarder som

förtecknas i tillägg 1 till bilaga V som är relevanta för deras verk-

samhet. Detta krav gäller dock inte den sista etappen i förfaran-

det för etappvis typgodkännande enligt vad som avses i

artikel 25.1.

5.

En godkännandemyndighet kan agera som teknisk tjänst

för en eller flera av de verksamheter som avses i punkt 3.

6.

En tillverkare eller en underleverantör som handlar i den-

nes ställe kan utses till teknisk tjänst för verksamheter i kategori

A när det gäller de rättsakter som förtecknas i bilaga XV.

Kommissionen skall vid behov ändra förteckningen med dessa

rättsakter i enlighet med det föreskrivande förfarande med kon-

troll som avses i artikel 40.2.

7.

De enheter som avses i punkterna 5 och 6 skall uppfylla

bestämmelserna i denna artikel.

8.

Andra tekniska tjänster än de som har utsetts i ett tredje-

land i enlighet med punkt 6 kan endast anmälas som teknisk

tjänst i enlighet med artikel 43 inom ramen för ett bilateralt avtal

mellan gemenskapen och det aktuella tredjelandet.

Artikel 42

Bedömning av de tekniska tjänsternas kompetens

1.

Den kompetens som avses i artikel 41 skall bestyrkas

genom en bedömningsrapport som upprättas av en behörig myn-

dighet. I rapporten kan ett ackrediteringsintyg som utfärdats av

ett ackrediteringsorgan ingå.

2.

Den bedömning som ligger till grund för den rapport som

avses i punkt 1 skall utföras i enlighet med bestämmelserna i

tillägg 2 till bilaga V.

Bedömningsrapporten skall revideras efter en period på högst tre

år.

3.

Bedömningsrapporten skall på begäran översändas till

kommissionen.

4.

Den godkännandemyndighet som agerar som teknisk tjänst

skall visa att den uppfyller tillämpliga standarder genom doku-

mentation om detta.

Detta inbegriper en bedömning som skall utföras av bedömare

som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms.

Sådana bedömare kan komma från samma organisation under

förutsättning att de är oberoende i förhållande till den personal

som utför den verksamhet som är föremål för bedömning.

5.

En tillverkare eller underleverantör som handlar i dennes

ställe och som har utsetts som teknisk tjänst skall uppfylla de

relevanta bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 43

Anmälningsförfaranden

1.

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla namn på

och adress, inbegripet elektronisk adress, till ansvariga personer

samt verksamhetskategori för varje utsedd teknisk tjänst. De skall

också anmäla alla senare ändringar av dessa uppgifter till

kommissionen.

Av anmälningsakten skall framgå vilka rättsakter som de tek-

niska tjänsterna har utsetts för.

2.

En teknisk tjänst får utföra den verksamhet som beskrivs i

artikel 41 för typgodkännande enbart om detta på förhand har

anmälts till kommissionen.

3.

Samma tekniska tjänst kan utses och anmälas av flera med-

lemsstater oberoende av vilken kategori av verksamhet den

bedriver.

4.

Om en särskild organisation eller behörigt organ, vars verk-

samhet inte omfattas av artikel 41, vid tillämpningen av en rätts-

akt behöver utses enligt den rättsakten, skall anmälan göras enligt

bestämmelserna i denna artikel.

5.

Kommissionen skall offentliggöra en förteckning och de

närmare uppgifterna om godkännandemyndigheterna och de tek-

niska tjänsterna på sin webbsida.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/21

KAPITEL XVII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 44

Övergångsbestämmelser

1.

Fram till dess att nödvändiga ändringar av detta direktiv

görs för att inkludera fordon som ännu inte omfattas av det, eller

för att fullborda de administrativa och tekniska bestämmelser

som rör typgodkännande av fordon i andra kategorier än M

1

som tillverkas i små serier, och för att fastställa harmoniserade

administrativa och tekniska bestämmelser för förfarandet vid

enskilda godkännanden samt i avvaktan på att övergångsperio-

derna enligt artikel 45 löper ut, skall medlemsstaterna fortsätta

att bevilja nationella godkännanden för dessa fordon, förutsatt

att dessa godkännanden grundar sig på de harmoniserade tek-

niska krav som anges i detta direktiv.

2.

Efter ansökan av tillverkaren eller av fordonsägaren när det

gäller enskilt godkännande, och när den information som krävs

lämnats in, skall den aktuella medlemsstaten fullständiga och

utfärda typgodkännandeintyget eller intyget om enskilt godkän-

nande. Intyget skall utfärdas till sökanden.

I fråga om fordon av samma typ skall övriga medlemsstater godta

en bestyrkt kopia som bevis på att de föreskrivna provningarna

har utförts.

3.

Om ett visst fordon som omfattas av enskilt godkännande

skall registreras i en annan medlemsstat, får denna medlemsstat

begära av den godkännandemyndighet som har utfärdat det

enskilda godkännandet att den lämnar ytterligare uppgifter som

i detalj anger vilka tekniska krav som fordonet uppfyller.

4.

I avvaktan på harmoniseringen av medlemsstaternas

registrerings- och skattesystem för de fordon som omfattas av

detta direktiv, får medlemsstaterna använda nationella kodsys-

tem för att underlätta registrering och beskattning inom deras

territorium. För detta ändamål får medlemsstaterna dela in ver-

sionerna i del II i bilaga III i mindre enheter, förutsatt att det sys-

tem som används för indelning uttryckligen anges i det tekniska

underlaget eller kan härledas genom en enkel beräkning.

Artikel 45

Tidpunkter för tillämpning av EG-typgodkännanden

1.

Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för nya

fordonstyper från och med de datum som anges i bilaga XIX.

2.

På tillverkarens begäran får medlemsstaterna bevilja

EG-typgodkännande för nya fordonstyper från och med den

29 april 2009.

3.

Fram till de datum som anges i fjärde kolumnen i tabellen

i bilaga XIX skall artikel 26.1 inte tillämpas på nya fordon som

har blivit nationellt godkända före de datum som anges i tredje

kolumnen i bilagan eller som inte var godkända.

4.

På tillverkarens begäran och fram till de datum som anges

i tredje kolumnen på raderna 6 och 9 i tabellen i bilaga XIX skall

medlemsstaterna fortsätta att bevilja nationella typgodkännan-

den som ett alternativ till EG-typgodkännanden för fordon i kate-

gori M

2

eller M

3

, under förutsättning att dessa fordon, deras

system, komponenter och separata tekniska enheter har typgod-

känts i enlighet med de rättsakter som förtecknas i del I i bilaga IV

till detta direktiv.

5.

Detta direktiv upphäver inga EG-typgodkännanden för for-

don av kategori M

1

som beviljats före den 29 april 2009, och

det hindrar inte heller att sådana godkännanden utvidgas.

6.

När det gäller EG-godkännanden av nya typer av system,

komponenter eller separata tekniska enheter skall medlemssta-

terna tillämpa detta direktiv från och med den 29 april 2009.

Detta direktiv upphäver inga EG-typgodkännanden för system,

komponenter eller separata tekniska enheter som beviljats före

den 29 april 2009, och det hindrar inte heller att sådana godkän-

nanden utvidgas.

Artikel 46

Sanktioner

Medlemsstaterna skall fastställa de sanktioner som skall tilläm-

pas vid överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv, och fram-

för allt av de förbud som ingår i eller är en följd av artikel 31,

och i de rättsakter som förtecknas i del I i bilaga IV och skall

vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra dem.

Sanktionerna skall vara effektiva, proportionella och avskräck-

ande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kom-

missionen senast den 29 april 2009 samt alla senare ändringar

av bestämmelserna så snart som möjligt.

Artikel 47

Bedömning

1.

Senast den 29 april 2011 skall medlemsstaterna underrätta

kommissionen om tillämpningen av de typgodkännandeförfaran-

den som föreskrivs i detta direktiv, och särskilt om tillämpningen

av det etappvisa förfarandet. I förekommande fall skall kommis-

sionen föreslå de ändringar som anses nödvändiga för att för-

bättra typgodkännandeförfarandet.

2.

På grundval av den information som lämnas i enlighet med

punkt 1, skall kommissionen rapportera till Europaparlamentet

och rådet om tillämpningen av detta direktiv senast den 29 okto-

ber 2011. Vid behov kan kommissionen föreslå en senarelägg-

ning av de tillämpningsdatum som avses i artikel 45.

Artikel 48

Införlivande

1.

Medlemsstaterna skall före den 29 april 2009 anta och

offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvän-

diga för att iaktta ändringarna i sak i detta direktiv. De skall genast

överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

L 263/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den

29 april 2009.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla

en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis-

ning när de offentliggörs. De skall även innehålla en uppgift om

att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det

direktiv som upphävts genom detta direktiv skall anses som hän-

visningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvis-

ningen skall göras och om hur uppgiften skall formuleras skall

varje medlemsstat själv utfärda.

2.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten

till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar

inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 49

Upphävande

Direktiv 70/156/EEG skall upphöra att gälla från och med den

29 april 2009, dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyl-

digheter när det gäller de tidsfrister för införlivande i nationell

lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i del B i

bilaga XX.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvis-

ningar till det här direktivet och skall läsas i enlighet med den

jämförelsetabell som anges i bilaga XXI.

Artikel 50

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det

har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 51

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 5 september 2007.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

M. LOBO ANTUNES

Ordförande

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/23

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

Bilaga I

Fullständigt informationsdokument för användning vid EG-typgodkännande av fordon

Bilaga II

Definition av fordonskategorier och fordonstyper

Bilaga III

Information för användning vid EG-typgodkännande av fordon

Bilaga IV

Förteckning över krav i samband med EG-typgodkännande av fordon

Tillägg:

Förteckning över kraven för EG-typgodkännande av fordon som hör till kategori M

1

och

tillverkas i små serier

Bilaga V

Förfaranden vid EG-typgodkännande av fordon

Tillägg 1:

Standarder som de enheter som avses i artikel 41 skall uppfylla

Tillägg 2:

Förfarande för bedömning av de tekniska tjänsterna

Bilaga VI

EG-typgodkännandeintyg

Tillägg:

Förteckning över de rättsakter som fordonstypen överensstämmer med

Bilaga VII

Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg

Tillägg:

EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter

Bilaga VIII

Provningsresultat

Bilaga IX

EG-intyg om överensstämmelse

Bilaga X

Förfaranden vid kontroll av produktionsöverensstämmelse

Bilaga XI

Beskaffenhet hos fordon för särskilda ändamål samt föreskrifter för dessa

Tillägg 1:

Campingbilar, ambulanser och likbilar

Tillägg 2:

Bepansrade fordon

Tillägg 3:

Rullstolsanpassade fordon

Tillägg 4:

Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (inklusive husvagnar)

Tillägg 5:

Mobilkranar

Bilaga XII

Gränsvärden för små serier och slutserier

Bilaga XIII

Förteckning över delar eller utrustning som kan utgöra en betydande risk vad gäller korrekt funktion av

system som är väsentliga för fordonets säkerhet eller miljöprestanda, prestandakrav, tillämpliga provnings-

förfaranden, märknings- och emballageföreskrifter

Bilaga XIV

Förteckning över EG-typgodkännanden utfärdade enligt rättsakter

Bilaga XV

Förteckning över rättsakter för vilka en tillverkare kan utses till teknisk tjänst

Bilaga XVI

Förteckning över rättsakter för vilka virtuella provningsmetoder kan användas av en tillverkare eller tek-

nisk tjänst

Tillägg 1:

Allmänna villkor för virtuella provningsmetoder

Tillägg 2:

Särskilda villkor för virtuella provningsmetoder

Bilaga XVII

Förfaranden vid etappvis EG-typgodkännande

Tillägg:

Mall över tillverkarens extraskylt

Bilaga XVIII

Fordonets ursprungsintyg – Tillverkarintyg för grundfordon/icke färdigbyggda fordon som inte är för-

sedda med ett intyg om överensstämmelse

Bilaga XIX

Tidtabell för genomförande av detta direktiv när det gäller typgodkännande

Bilaga XX

Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning av de upphävda direktiven

Bilaga XXI

Jämförelsetabell

L 263/24

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA I

Fullständigt informationsdokument för användning vid EG-typgodkännande av fordon

Samtliga mallar för den tekniska dokumentationen som avses i detta direktiv och i särdirektiven eller förordningarna skall

bestå uteslutande av utdrag ur denna fullständiga förteckning och använda samma numreringssystem.

Tillämpliga delar av följande upplysningar skall lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall

vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade och lämnas i A 4-format eller i vikt A 4-format. Eventuella foton skall vara

tillräckligt detaljerade.

Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda, skall uppgifter om deras prestanda lämnas.

(På sista sidan i bilagan finns förklaringar)

0.

ALLMÄNT

0.1

Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2

Typ:

0.2.0.1

Chassi:

0.2.0.2

Kaross/färdigbyggt fordon:

0.2.1

Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.3

Identifiering av typ om sådan finns märkt på fordonet komponenten/den separata tekniska enheten (b) (1)

0.3.0.1

Chassi:

0.3.0.2

Kaross/färdigbyggt fordon:

0.3.1

Märkningens placering:

0.3.1.1

Chassi:

0.3.1.2

Kaross/färdigbyggt fordon:

0.4

Fordonskategori (c):

0.4.1

Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera:

0.5

Tillverkarens namn och adress:

0.6

Placering av föreskrivna skyltar samt fastsättningsmetod och placering av fordonets identifieringsnummer

0.6.1

På chassit:

0.6.2

På karosseriet:

0.7

För komponenter och separata tekniska enheter – placering av EG-typgodkännandemärket och

fastsättningsmetod:

0.8

Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9

Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/25

1.

ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1

Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

1.2

Måttskiss av hela fordonet:

1.3

Antal axlar och hjul:

1.3.1

Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering:

1.3.2

Antal styrda axlar och deras placering:

1.3.3

Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar):

1.4

Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

1.5

Material i sidobalkar (d):

1.6

Motorns placering och montering:

1.7

Förarhytt (frambyggd eller normal) (z):

1.8

Styrning (höger eller vänster) (1)

1.8.1

Fordonet är utrustat för körning i höger/vänstertrafik (1)

1.9

Ange om motorfordonet är avsett att dra påhängsvagnar eller andra släpvagnar och om släpvagnen är

en påhängsvagn, släpvagn med ledad dragstång eller släpkärra; ange fordon som är särskilt avsedda för

temperaturreglerad varutransport:

2.

MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

2.1

Hjulbas(er) (vid full last) (f):

2.1.1

För påhängsvagnar

2.1.1.1

Avstånd mellan kopplingstappens centrum och bakersta delen av påhängsvagnen:

2.1.1.2

Största avstånd mellan kopplingstappens centrum och godtycklig punkt i påhängsvagnens front:

2.1.1.3

Påhängsvagnens hjulbas (i enlighet med punkt 7.6.1.2 i bilaga I till direktiv 97/27/EG):

2.2

För dragfordon med påhängsvagn

2.2.1

Vändskivans placering i förhållande till bakaxeln (max. och min.; i fråga om ett ej färdigbyggt fordon

skall de tillåtna värdena anges) (g):

2.2.2

Högsta höjd för vändskiva (standardiserad) (h):

2.3

Spårvidd och axelbredd:

2.3.1

Spårvidd för varje styraxel (i):

2.3.2

Spårvidd för samtliga övriga axlar (i):

2.3.3

Bredd för den bredaste bakaxeln:

L 263/26

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

2.3.4

Bredd för den främsta axeln (mätt vid däckens yttersta punkter förutom utbuktningen av däcken när-

mast marken):

2.4

Fordonets maximala mått (totalt)

2.4.1

För chassi utan karosseri

2.4.1.1

Längd (j):

2.4.1.1.1

Högsta tillåtna längd:

2.4.1.1.2

Minsta tillåtna längd:

2.4.1.2

Bredd(k):

2.4.1.2.1

Högsta tillåtna bredd:

2.4.1.2.2

Minsta tillåtna bredd:

2.4.1.3

Höjd (i körklart skick) (l) (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

2.4.1.4

Främre överhäng (m):

2.4.1.4.1

Främre infallsvinkeln (na): … grader

2.4.1.5

Bakre överhäng (n):

2.4.1.5.1

Bakre yttre frigångsvinkeln (nb): … grader

2.4.1.5.2

Största och minsta tillåtna överhäng på kopplingspunkten (nd):

2.4.1.6

Markfrigång (enligt definitionen i punkt 4.5 i avsnitt A i bilaga II):

2.4.1.6.1

Mellan axlarna:

2.4.1.6.2

Under framaxeln (framaxlarna):

2.4.1.6.3

Under bakaxeln (bakaxlarna):

2.4.1.7

Rampvinkeln (nc): … grader

2.4.1.8

Tillåtna gränsvärden för tyngdpunktens placering för karosseriet, inredningsdetaljer, utrustning och

nyttolast:

2.4.2

För chassi med karosseri

2.4.2.1

Längd (j):

2.4.2.1.1

Lastytans längd:

2.4.2.2

Bredd (k):

2.4.2.2.1

Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport):

2.4.2.3

Höjd (i körklart skick) (l) (vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

2.4.2.4

Främre överhäng (m):

2.4.2.4.1

Främre infallsvinkeln (na): … grader

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/27

2.4.2.5

Bakre överhäng (n):

2.4.2.5.1

Bakre yttre frigångsvinkeln (nb): … grader

2.4.2.5.2

Största och minsta tillåtna överhäng på kopplingspunkten (nd):

2.4.2.6

Markfrigång (enligt definitionen i punkt 4.5 i avsnitt A i bilaga II):

2.4.2.6.1

Mellan axlarna:

2.4.2.6.2

Under framaxeln (framaxlarna):

2.4.2.6.3

Under bakaxeln (bakaxlarna):

2.4.2.7

Rampvinkeln (nc): … grader

2.4.2.8

Tillåten tyngdpunktsförskjutning på nyttolasten (i fråga om ojämn belastning):

2.4.2.9

Läget av tyngdpunkten för fordonet (i kategori M

2

och M

3

) i dess högsta tekniskt tillåtna vikt i längsgå-

ende, tvärgående och vertikal riktning:

2.4.3

För karosser godkända utan chassin (fordon i kategori M

2

och M

3

)

2.4.3.1

Längd (j):

2.4.3.2

Bredd (k):

2.4.3.3

Höjd (i körklart skick) (l) i fråga om tilltänkta chassityper (vid fjädring med nivåreglering ange normal

körposition):

2.5

Det rena chassits vikt (utan hytt, kylvätska, oljor, bränsle, reservhjul, verktyg och förare):

2.5.1

Viktens fördelning mellan axlarna:

2.6

Fordonets vikt med karosseri – för dragfordon i andra kategorier än M

1

, med kopplingsanordning, om den

är fabriksmonterad – i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller

kopplingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive

vätskor, verktyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en be-

sättningsmedlem om det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum

för varje variant):

2.6.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunk-

ten (maximum och minimum för varje variant):

2.7

Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt

fordon:

2.7.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på

kopplingspunkten:

2.8

Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*):

2.8.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunk-

ten (*):

2.9

Högsta tekniskt tillåtna axeltryck:

2.10

Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp:

2.11

Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

2.11.1

släpvagn:

L 263/28

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

2.11.2

påhängsvagn:

2.11.3

Släpkärra:

2.11.3.1

Maximalt förhållande mellan kopplingsöverhänget (p) och hjulbasen:

2.11.3.2

Största V-värde: … kN

2.11.4

Tekniskt tillåten maximal tågvikt inklusive last för varje version (*):

2.11.5

Fordonet är/är inte (1) lämpligt att dra last (punkt 1.2 i bilaga II till direktiv 77/389/EEG)

2.11.6

Högsta vikt för obromsad släpvagn:

2.12

Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt

2.12.1

på motorfordonet:

2.12.2

på påhängsvagnen eller släpkärran:

2.12.3

Högsta tillåtna vikt på kopplingsanordningen (om den inte är fabriksmonterad):

2.13

Svepyta:

2.14

Förhållande motoreffekt/största vikt … (kW/kg)

2.14.1

Förhållande motoreffekt/högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last hos kombinationen (enligt definition i

punkt 7.10 i bilaga I till direktiv 97/27/EG): … (kW/kg)

2.15

Förmåga att starta i motlut (ensamt fordon) (+++): … %

2.16

Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kon-

trolleras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG):

2.16.1

Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje

teknisk konfiguration (#)):

2.16.2

Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller

släpkärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den

tekniskt tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk kon-

figuration (#)):

2.16.3

Avsedd högsta tillåtna belastning på varje axelgrupp vid registrering/ibruktagande (flera varianter möj-

liga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.4

Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje tek-

nisk konfiguration (#)):

2.16.5

Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk kon-

figuration (#)):

3.

Motor (q) (Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin, diesel etc. eller i

kombination med ett annat bränsle (+))

3.1

Tillverkare:

3.1.1

Tillverkarens motorkod enligt märkning på motorn:

3.2

Förbränningsmotor

3.2.1

Särskilda upplysningar om motorn

3.2.1.1

Funktionssätt: ottomotor/kompressionständning, fyrtakt/tvåtakt (1)

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/29

3.2.1.2

Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

3.2.1.2.1

Borrning (r): … mm

3.2.1.2.2

Slaglängd (r): … mm

3.2.1.2.3

Tändningsföljd:

3.2.1.3

Slagvolym (s): … cm3

3.2.1.4

Volymkompressionsförhållande (2):

3.2.1.5

Ritningar av förbränningsrum, kolvtopp och, i fråga om ottomotorer, kolvringar:

3.2.1.6

Normalt tomgångsvarvtal (2): … min

–1

3.2.1.6.1

Förhöjt tomgångsvarvtal (2): … min

–1

3.2.1.7

Koloxidhalt i volym i avgaserna vid tomgång (2): … % enligt tillverkarens uppgift (endast ottomotorer)

3.2.1.8

Maximal nettoeffekt (t): … kW vid … min–1

(enligt tillverkaren)

3.2.1.9

Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: … min –1

3.2.1.10

Maximalt nettovridmoment (t): … Nm vid … min–1

(tillverkarens deklarerade värde)

3.2.2

Bränsle: diesel/bensin/LPG/naturgas/etanol … (1)

3.2.2.1

Oktantal, blyhaltigt:

3.2.2.2

Oktantal, blyfritt:

3.2.2.3

Bränslepåfyllning: begränsad öppning/märkning (1)

3.2.3

Bränsletank(ar)

3.2.3.1

Huvudbränsletank(ar)

3.2.3.1.1

Antal, kapacitet, material:

3.2.3.1.2

Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och venti-

lationsrör, lås, ventiler och fästanordningar:

3.2.3.1.3

Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet:

3.2.3.2

Extra bränsletank(ar)

3.2.3.2.1

Antal, kapacitet, material:

3.2.3.2.2

Ritning och teknisk beskrivning av tanken (tankarna) med alla anslutningar och utluftnings- och venti-

lationsrör, lås, ventiler och fästanordningar:

3.2.3.2.3

Ritning som tydligt visar tankens (tankarnas) placering i fordonet:

3.2.4

Bränslematning

3.2.4.1

Med förgasare: ja/nej (1)

3.2.4.1.1

Fabrikat:

3.2.4.1.2

Typ(er):

3.2.4.1.3

Antal:

L 263/30

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

3.2.4.1.4

Regleringar (2)

3.2.4.1.4.1

Munstycken: …

Eller en kurva över bränslematningen i förhållande

till luftinsugningen och de inställningar som krävs

för att upprätthålla kurvan

3.2.4.1.4.2

Venturirör: …

3.2.4.1.4.3

Flottörkammarnivå: …

3.2.4.1.4.4

Flottörvikt: …

3.2.4.1.4.5

Flottörnål: …

3.2.4.1.5

Kallstartsystem: manuellt/automatiskt (1)

3.2.4.1.5.1

Funktionsprincip(er):

3.2.4.1.5.2

Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2):

3.2.4.2

Med bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1)

3.2.4.2.1

Systembeskrivning:

3.2.4.2.2

Arbetsprincip: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

3.2.4.2.3

Insprutningspump

3.2.4.2.3.1

Fabrikat:

3.2.4.2.3.2

Typ(er):

3.2.4.2.3.3

Maximal insprutad bränslemängd (1) (2): … mm3/takt eller varv vid en pumphastighet av: … min–1, alter-

nativt karakteristikdiagram:

3.2.4.2.3.4

Insprutningstidpunkt (2):

3.2.4.2.3.5

Kurva för förinställd insprutning (2):

3.2.4.2.3.6

Kalibreringsmetod: provbänk/motor (1)

3.2.4.2.4

Regulator

3.2.4.2.4.1

Typ:

3.2.4.2.4.2

Avregleringspunkt

3.2.4.2.4.2.1

Avreglering under belastning: … min

–1

3.2.4.2.4.2.2

Avreglering utan belastning: … min

–1

3.2.4.2.5

Insprutningsrör

3.2.4.2.5.1

Längd: … mm.

3.2.4.2.5.2

Invändig diameter: … mm.

3.2.4.2.6

Insprutare

3.2.4.2.6.1

Fabrikat:

3.2.4.2.6.2

Typ(er):

3.2.4.2.6.3

Öppningstryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2):

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/31

3.2.4.2.7

Kallstartsystem

3.2.4.2.7.1

Fabrikat:

3.2.4.2.7.2

Typ(er):

3.2.4.2.7.3

Beskrivning:

3.2.4.2.8

Extra starthjälp

3.2.4.2.8.1

Fabrikat:

3.2.4.2.8.2

Typ(er):

3.2.4.2.8.3

Systembeskrivning:

3.2.4.2.9

Elektronisk styrenhet

3.2.4.2.9.1

Fabrikat:

3.2.4.2.9.2

Systembeskrivning:

3.2.4.3

Med bränsleinsprutning (endast styrd tändning): ja/nej (1)

3.2.4.3.1

Arbetsprincip: inloppsrör (enpunkts-/flerpunkts-(1))/direktinsprutning/annan (precisera) (1):

3.2.4.3.2

Fabrikat:

3.2.4.3.3

Typ(er):

3.2.4.3.4

Systembeskrivning

3.2.4.3.4.1

Styrenhetens typ eller nummer: …

För system utan kontinuerlig insprutning skall

motsvarande uppgifter anges.

3.2.4.3.4.2

Typ av bränsleregulator: …

3.2.4.3.4.3

Typ av luftflödesavkännare: …

3.2.4.3.4.4

Typ av bränslefördelare: …

3.2.4.3.4.5

Typ av tryckregulator: …

3.2.4.3.4.6

Typ av mikroströmställare: …

3.2.4.3.4.7

Typ av tomgångsjusterskruv: …

3.2.4.3.4.8

Typ av spjällhus: …

3.2.4.3.4.9

Typ av vattentemperaturavkännare: …

3.2.4.3.4.10

Typ av lufttemperaturavkännare: …

3.2.4.3.4.11

Typ av lufttermostat: …

3.2.4.3.5

Insprutare: öppningstryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram:

3.2.4.3.6

Insprutningstidpunkt:

L 263/32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

3.2.4.3.7

Kallstartsystem

3.2.4.3.7.1

Funktionsprincip(er):

3.2.4.3.7.2

Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2):

3.2.4.4

Matarpump

3.2.4.4.1

Tryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2):

3.2.5

Elsystem

3.2.5.1

Märkspänning: … V, positiv/negativ jord (1)

3.2.5.2

Generator

3.2.5.2.1

Typ:

3.2.5.2.2

Nominell effekt: … VA

3.2.6

Tändning

3.2.6.1

Fabrikat:

3.2.6.2

Typ(er):

3.2.6.3

Funktionssätt:

3.2.6.4

Tändförställningskurva (2):

3.2.6.5

Statisk tändningsinställning (2): … grader före ÖD (övre dödpunkt)

3.2.6.6

Avstånd, brytarspetsar (2): … mm

3.2.6.7

Kamvinkel (2): … grader

3.2.7

Kylsystem (vätska/luft) (1)

3.2.7.1

Nominell inställning för temperaturkontrollmekanismen för motorn:

3.2.7.2

Vätska

3.2.7.2.1

Slag av vätska:

3.2.7.2.2

Cirkulationspump(ar): ja/nej (1)

3.2.7.2.3

Egenskaper: eller

3.2.7.2.3.1

Fabrikat:

3.2.7.2.3.2

Typ(er):

3.2.7.2.4

Utväxlingsförhållande(n):

3.2.7.2.5

Beskrivning av fläkten och dess drivmekanism:

3.2.7.3

Luft

3.2.7.3.1

Fläkt: ja/nej (1)

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/33

3.2.7.3.2

Egenskaper: eller

3.2.7.3.2.1

Fabrikat:

3.2.7.3.2.2

Typ(er):

3.2.7.3.3

Utväxlingsförhållande(n):

3.2.8

Inloppssystem

3.2.8.1

Överladdare: ja/nej (1)

3.2.8.1.1

Fabrikat:

3.2.8.1.2

Typ(er):

3.2.8.1.3

Systembeskrivning (t.ex. maximalt laddtryck): … kPa, eventuell övertrycksventil)

3.2.8.2

Laddluftkylare: ja/nej (1)

3.2.8.3

Insugningsundertryck vid nominell motorhastighet och 100 % belastning

tillåtet minimum: … kPa

tillåtet maximum: … kPa

3.2.8.4

Beskrivning och ritningar av inloppsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, yt-

terligare luftintag osv.):

3.2.8.4.1

Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton):

3.2.8.4.2

Luftfilter, ritningar: eller

3.2.8.4.2.1

Fabrikat:

3.2.8.4.2.2

Typ(er):

3.2.8.4.3

Inloppsljuddämpare, ritningar: eller

3.2.8.4.3.1

Fabrikat:

3.2.8.4.3.2

Typ(er):

3.2.9

Avgassystem

3.2.9.1

Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenrör:

3.2.9.2

Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet:

3.2.9.3

Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning: … kPa

3.2.9.4

Ljuddämpare: för främre, mittre och bakre ljuddämpare: konstruktion, typ, märkning; om detta är av

betydelse för yttre ljudnivå även: ljuddämpande åtgärder i motorutrymmet och på motorn:

3.2.9.5

Placering av avgasutlopp:

3.2.9.6

Ljuddämpare som innehåller fibermaterial:

3.2.10

Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler:

3.2.11

Ventilinställning eller motsvarande uppgifter

3.2.11.1

Maximal ventillyftning, öppnings- och slutningsvinklar eller tidsuppgifter för alternativa fördelningssys-

tem i förhållande till dödpunkterna:

L 263/34

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

3.2.11.2

Referens- och/eller inställningsområden (1):

3.2.12

Åtgärder mot luftföroreningar

3.2.12.1

Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar):

3.2.12.2

Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

3.2.12.2.1

Katalysator: ja/nej (1)

3.2.12.2.1.1

Antal katalysatorer och katalysatorelement:

3.2.12.2.1.2

Dimensioner, form och volym på katalysatorn/katalysatorerna:

3.2.12.2.1.3

Typ av katalys:

3.2.12.2.1.4

Totalt ädelmetallinnehåll:

3.2.12.2.1.5

Relativ koncentration:

3.2.12.2.1.6

Substrat (struktur och material):

3.2.12.2.1.7

Celltäthet:

3.2.12.2.1.8

Typ av hölje på katalysatorn/katalysatorerna:

3.2.12.2.1.9

Katalysatorns/katalysatorernas placering (placering och referensavstånd i avgasledningen):

3.2.12.2.1.10

Värmesköld: ja/nej (1)

3.2.12.2.2

Syreavkännare: ja/nej (1)

3.2.12.2.2.1

Typ:

3.2.12.2.2.2

Placering:

3.2.12.2.2.3

Arbetsintervall:

3.2.12.2.3

Luftinsprutning: ja/nej (1)

3.2.12.2.3.1

Typ (pulserande luft, luftpump osv.):

3.2.12.2.4

Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1)

3.2.12.2.4.1

Egenskaper (flödeshastighet osv.):

3.2.12.2.5

Anordningar för att begränsa utsläpp genom avdunstning: ja/nej (1)

3.2.12.2.5.1

Detaljerad beskrivning av anordningarna och deras inställningar:

3.2.12.2.5.2

Ritning över systemet för att begränsa avdunstning:

3.2.12.2.5.3

Ritning över kolbehållare:

3.2.12.2.5.4

Vikten på torrt kol: … gram

3.2.12.2.5.5

Schematisk ritning över bränsletank med uppgifter om volym och material:

3.2.12.2.5.6

Ritning över värmesköld mellan tank och avgassystem:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/35

3.2.12.2.6

Partikelfälla: ja/nej (1)

3.2.12.2.6.1

Partikelfällans dimensioner, form och volym:

3.2.12.2.6.2

Partikelfällans typ och konstruktion:

3.2.12.2.6.3

Placering (referensavstånd i avgasledningen):

3.2.12.2.6.4

Regenereringsmetod/regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning:

3.2.12.2.7

Omborddiagnossystem (OBD): ja/nej (1)

3.2.12.2.7.1

Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering:

3.2.12.2.7.2

Förteckning över och syfte med alla komponenter som styrs av OBD-systemet:

3.2.12.2.7.3

Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för:

3.2.12.2.7.3.1

Ottomotorer (1)

3.2.12.2.7.3.1.1 Övervakning av katalysator (1):

3.2.12.2.7.3.1.2 Upptäckt av feltändning (1):

3.2.12.2.7.3.1.3 Övervakning av syreavkännare (1):

3.2.12.2.7.3.1.4 Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (1):

3.2.12.2.7.3.2

Motorer med kompressionständning (1)

3.2.12.2.7.3.2.1 Övervakning av katalysator (1):

3.2.12.2.7.3.2.2 Övervakning av partikelfälla (1):

3.2.12.2.7.3.2.3 Övervakning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet (1):

3.2.12.2.7.3.2.4 Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (1):

3.2.12.2.7.4

Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod):

3.2.12.2.7.5

Förteckning över alla OBD-koder och OBD-format som används (med förklaring av samtliga):

3.2.12.2.8

Andra system (beskrivning och funktion):

3.2.13

Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning):

3.2.14

Närmare upplysningar om eventuella anordningar för att påverka bränsleekonomin (som inte kan hän-

föras till andra rubriker):

3.2.15

LPG-bränslesystem: ja/nej (1)

3.2.15.1

EG-typgodkännandenummer enligt direktiv 70/221/EEG (när direktivet ändrats så att det omfattar behål-

lare för gasformiga bränslen):

3.2.15.2

Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för LPG-drift

3.2.15.2.1

Fabrikat:

3.2.15.2.2

Typ(er):

3.2.15.2.3

Justeringsmöjligheter som påverkar utsläpp:

L 263/36

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

3.2.15.3

Ytterligare dokumentation

3.2.15.3.1

Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling från bensindrift till LPG-drift och tillbaka:

3.2.15.3.2

Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar, etc.):

3.2.15.3.3

Teckning av symbolen:

3.2.16

Naturgasbränslesystem: ja/nej (1)

3.2.16.1

EG-typgodkännandenummer enligt direktiv 70/221/EEG (när direktivet ändrats så att det omfattar behål-

lare för gasformiga bränslen):

3.2.16.2

Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för naturgasbränslen

3.2.16.2.1

Fabrikat:

3.2.16.2.2

Typ(er):

3.2.16.2.3

Justeringsmöjligheter som påverkar utsläpp:

3.2.16.3

Ytterligare dokumentation

3.2.16.3.1

Beskrivning av skyddet av katalysatorn vid omkoppling från bensindrift till naturgasdrift och tillbaka:

3.2.16.3.2

Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar, etc.):

3.2.16.3.3

Teckning av symbolen:

3.3

Elmotor

3.3.1

Typ (lindning, magnetisering):

3.3.1.1

Maximal effekt per timme: … kW

3.3.1.2

Driftspänning: … V

3.3.2

Batteri

3.3.2.1

Antal celler:

3.3.2.2

Vikt: … kg

3.3.2.3

Kapacitet: … Ah (amperetimmar)

3.3.2.4

Placering:

3.4

Andra förbrännings- eller elmotorer eller kombinationer av sådana (lämna närmare upplysningar om

dessa förbrännings- eller elmotorers konstruktion):

3.5

Koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning (u) (tillverkarens deklarerade värde)

3.5.1

Koldioxidviktutsläpp

3.5.1.1

Koldioxidviktutsläpp (stadstrafik): … g/km

3.5.1.2

Koldioxidviktutsläpp (landsvägskörning): … g/km

3.5.1.3

Koldioxidviktutsläpp (blandad körning): … g/km

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/37

3.5.2

Bränsleförbrukning

3.5.2.1

Bränsleförbrukning (stadstrafik): … l/100 km/m3/100 km (1)

3.5.2.2

Bränsleförbrukning (landsvägskörning): … l/100 km/m3/100 km (1)

3.5.2.3

Bränsleförbrukning (blandad körning): … l/100 km/m3/100 km (1)

3.6

Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren

3.6.1

Kylsystem

3.6.1.1

Vätskekylning

Högsta temperatur vid motorns utlopp: … K

3.6.1.2

Luftkylning

3.6.1.2.1

Referenspunkt:

3.6.1.2.2

Högsta temperatur vid referenspunkten: … K

3.6.2

Högsta utloppstemperatur hos laddluftkylare: … K

3.6.3

Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret/avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets

utloppsfläns(ar): … K

3.6.4

Bränsletemperatur

minimum: … K

maximum: … K

3.6.5

Smörjmedelstemperatur

minimum: … K

maximum: … K

3.7

Motordriven tilläggsutrustning

Högsta tillåtna effekt som absorberas av den motordrivna tilläggsutrustning som specificeras i direktiv

80/1269/EEG, bilaga I, punkt 5.1.1, under där angivna driftsbetingelser vid vart och ett av de motorvarv-

tal som anges i punkt 4.1 i bilaga III till direktiv 88/77/EEG

3.7.1

Tomgång: … kW

3.7.2

Mellan: … kW

3.7.3

Beräknad: … kW

3.8

Smörjsystem

3.8.1

Beskrivning av systemet

3.8.1.1

Smörjmedelsbehållarens placering:

3.8.1.2

Matningssystem (med pump/insprutning i intag/blandning med bränsle osv.) (1)

3.8.2

Smörjpump

3.8.2.1

Fabrikat:

3.8.2.2

Typ(er):

L 263/38

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

3.8.3

Blandning med bränsle

3.8.3.1

Procenttal:

3.8.4

Oljekylare: ja/nej (1)

3.8.4.1

Ritning(ar):

eller

3.8.4.1.1

Fabrikat:

3.8.4.1.2

Typ(er):

3.9

GASDRIVNA MOTORER (ange motsvarande information när det rör sig om system som är uppbyggda

på annat sätt)

3.9.1

Bränsle: LPG/naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1)

3.9.2

Tryckregulator(er) eller förångare/tryckregulator(er) (1)

3.9.2.1

Fabrikat:

3.9.2.2

Typ(er):

3.9.2.3

Antal tryckreduceringssteg:

3.9.2.4

Tryck i slutsteget:

min … kPa

max … kPa

3.9.2.5

Antal huvudinställningspunkter:

3.9.2.6

Antal inställningspunkter för tomgång:

3.9.2.7

EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.3

Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning (1)

3.9.3.1

Reglering av bränsle–luftförhållandet:

3.9.3.2

Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar:

3.9.3.3

EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.4

Blandarenhet

3.9.4.1

Antal:

3.9.4.2

Fabrikat:

3.9.4.3

Typ(er):

3.9.4.4

Placering:

3.9.4.5

Inställningsmöjligheter:

3.9.4.6

EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/39

3.9.5

Insprutning via inloppsgrenrör

3.9.5.1

Insprutning: enpunkts/flerpunkts (1)

3.9.5.2

Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell (1)

3.9.5.3

Insprutningsutrustning

3.9.5.3.1

Fabrikat:

3.9.5.3.2

Typ(er):

3.9.5.3.3

Inställningsmöjligheter:

3.9.5.3.4

EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.5.4

Matarpump (i tillämpliga fall)

3.9.5.4.1

Fabrikat:

3.9.5.4.2

Typ(er):

3.9.5.4.3

EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.5.5

Insprutare

3.9.5.5.1

Fabrikat:

3.9.5.5.2

Typ(er):

3.9.5.5.3

EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.6

Direktinsprutning

3.9.6.1

Insprutningspump/tryckregulator (1)

3.9.6.1.1

Fabrikat:

3.9.6.1.2

Typ(er):

3.9.6.1.3

Insprutningstidpunkt:

3.9.6.1.4

EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.6.2

Insprutare

3.9.6.2.1

Fabrikat:

3.9.6.2.2

Typ(er):

3.9.6.2.3

Öppningstryck eller karakteristikdiagram (2):

3.9.6.2.4

EG-typgodkännandenummer enligt …/…/EG:

3.9.7

Elektronisk styrenhet (ECU)

3.9.7.1

Fabrikat:

3.9.7.2

Typ(er):

3.9.7.3

Inställningsmöjligheter:

L 263/40

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

3.9.8

Specifik utrustning för naturgas

3.9.8.1

Version 1 (gäller endast i fråga om typgodkännande av motorer för flera olika bränslesammansättningar)

3.9.8.1.1

Bränslesammansättning:

metan (CH

4

): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

etan (C

2

H

6

): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

propan (C

3

H

8

): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

butan (C

4

H

10

): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

C

5

/C

5+

: basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

syre (O

2

): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

ädelgas (N

2

, He etc.): basiskt: … % mol min … % mol max … % mol

3.9.8.1.2

Insprutare

3.9.8.1.2.1

Fabrikat:

3.9.8.1.2.2

Typ(er):

3.9.8.1.3

Andra (i tillämpliga fall): …

3.9.8.1.4

Bränsletemperatur

minimum: … K

maximum: … K

vid tryckregulatorns tryck i slutsteget i fråga om gasdrivna motorer.

3.9.8.1.5

Bränsletemperatur

minimum: … kPa

maximum: … kPa

vid tryckregulatorns tryck i slutsteget i fråga om naturgasdrivna motorer.

3.9.8.2

Variant 2 (endast i fråga om godkännanden för flera specifika bränslesammansättningar)

4.

KRAFTÖVERFÖRING (v)

4.1

Ritning av kraftöverföringssystemet:

4.2

Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.):

4.2.1

En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

4.3

Motorsvänghjulets tröghetsmoment:

4.3.1

Överskjutande tröghetsmoment utan ilagd växel:

4.4

Koppling (typ):

4.4.1

Maximal momentomvandling:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/41

4.5

Växellåda

4.5.1

Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling) (1)

4.5.2

Placering i förhållande till motorn:

4.5.3

Manövreringsmetod:

4.6

Utväxlingsförhållanden

Växel

Intern utväxling (för-

hållandet mellan

motorvarvtal och

varvtalet på växellå-

dans utgående axel)

Slutlig utväxling (för-

hållandet mellan väx-

ellådans utgående axel

och de drivande hju-

lens varvtal)

Total utväxling

Maximivärde för CVT

1

2

3

Minimivärde för CVT

Backväxel

4.7

Fordonets maximihastighet (km/tim) (w):

4.8

Hastighetsmätare (för färdskrivare anges endast typgodkännandemärke)

4.8.1

Funktionssätt och beskrivning av drivmekanismen:

4.8.2

Instrumentkonstant:

4.8.3

Tolerans hos hastighetsmätarens mätmekanism (enligt punkt 2.1.3 i bilaga II till direktiv 75/443/EEG):

4.8.4

Totalt utväxlingsförhållande (enligt punkt 2.1.2 i bilaga II till direktiv 75/443/EEG) eller motsvarande

uppgifter:

4.8.5

Diagram över hastighetsmätarens skala eller andra visningssätt:

4.9

Differentialspärr: ja/nej/valfri (1)

5.

AXLAR

5.1

Beskrivning av varje axel:

5.2

Fabrikat:

5.3

Typ: …

5.4

Placering av lyftbar(a) axel(axlar):

5.5

Placering av belastningsbar(a) axel(axlar):

6.

HJULUPPHÄNGNING

6.1

Ritning av hjulupphängningssystemet:

L 263/42

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

6.2

Typ och utformning av upphängning för varje axel eller grupp av axlar eller hjul:

6.2.1

Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1)

6.2.2

En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

6.2.3

Luftfjädring för drivaxel (drivaxlar): ja/nej (1)

6.2.3.1

Upphängning av drivaxel likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1)

6.2.3.2

Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning:

6.3

Uppgifter om upphängningens fjädrande delar (utformning, materialegenskaper och dimensioner):

6.4

Krängningshämmare: ja/nej/valfritt (1)

6.5

Stötdämpare: ja/nej/valfritt (1)

6.6

Däck och hjul

6.6.1

Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för läg-

sta hastighetskategori, ange motsvarande information för däck i kategori Z som är avsedda för fordon vars

maximihastighet överstiger 300 km/t, samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup)

6.6.1.1

Axlar

6.6.1.1.1

Axel 1:

6.6.1.1.2

Axel 2:

osv.

6.6.1.2

Reservhjul, i förekommande fall:

6.6.2

Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

6.6.2.1

Axel 1:

6.6.2.2

Axel 2:

osv.

6.6.3

Ringtryck enligt tillverkarens rekommendationer: … kPa

6.6.4

Kombination snökedja/däck/hjul för fram- och/eller bakaxel som tillverkaren rekommenderar för

fordonstypen:

6.6.5

Kort beskrivning av eventuellt nödreservhjul:

7.

STYRNING

7.1

Skiss av axel (axlar) med styrda hjul som visar styrinrättningens uppbyggnad:

7.2

Styrtransmission och manöverorgan

7.2.1

Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.2

Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen.):

7.2.2.1

En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/43

7.2.3

Eventuellt servosystem:

7.2.3.1

Funktionssätt med diagram, fabrikat och typ(er):

7.2.4

Skiss av hela styrsystemet som visar de olika anordningar som påverkar fordonets styrförmåga:

7.2.5

Skiss(er) av styrorgan:

7.2.6

Eventuella möjligheter till justering av styrorganen och intervall för denna:

7.3

Hjulens maximala styrutslag

7.3.1

åt höger … °; antal rattvarv (eller motsvarande uppgifter)

7.3.2

åt vänster … °; antal rattvarv (eller motsvarande uppgifter)

8.

BROMSAR

Följande uppgifter skall lämnas, i tillämpliga fall tillsammans med identifikationsuppgifter:

8.1

Bromsarnas typ och egenskaper (enligt definitionen av broms i bilaga I, punkt 1.6, till direktiv

71/320/EEG) med ritning (t.ex. trummor eller skivor, bromsade hjul, förbindelse till bromsade hjul,

bromsbackarnas/bromsklossarnas och beläggens fabrikat och typ, effektiva bromsytor, trummornas, klos-

sarnas eller skivornas radie, trummornas vikt, justeringsanordningar, relevanta delar av axeln (axlarna)

och hjulupphängningen):

8.2

Funktionsdiagram, beskrivning och/eller ritning av följande bromsanordningar (enligt definitionen i bila-

ga I, punkt 1.2, till direktiv 71/320/EEG) med t.ex. transmission och manöverorgan (konstruktion, kor-

rigering, utväxlingsförhållanden, manöverorganets tillgänglighet och placering, spärrhjulsmekanism vid

mekanisk transmission, egenskaperna hos de viktigaste delarna av kopplingsanordningen, cylindrar och

kolvar, bromscylindrar eller motsvarande komponenter i elektriska bromssystem):

8.2.1

Färdbromssystem:

8.2.2

Reservbromssystem:

8.2.3

Parkeringsbromssystem:

8.2.4

Eventuellt ytterligare bromssystem:

8.2.5

Automatiskt bromssystem för släpvagn:

8.3

Manöverorgan och transmission hos bromssystem för släpvagnar till fordon som är avsedda att dra

släpvagnar:

8.4

Fordonet är utrustat för att dra en släpvagn med elektrisk/pneumatisk/hydraulisk (1) färdbromsanord-

ning: ja/nej (1)

8.5

ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1)

8.5.1

För fordon med antilåsningsanordning: beskrivning av funktionssätt (även för eventuell elektronik), block-

diagram över elektriska förbindelser och diagram över hydrauliskt eller pneumatiskt kretslopp:

8.6

Beräkning och kurvor enligt tillägg till punkt 1.1.4.2 i bilaga II till direktiv 71/320/EEG (eller, i tillämp-

liga fall, tillägget till bilaga XI):

8.7

Beskrivning och/eller ritning av energiförsörjningen (skall även lämnas för servobromssystem):

8.7.1

I fråga om tryckluftsdrivna bromsanordningar, utgångstryck p2 i behållaren/behållarna:

8.7.2

I fråga om vakuumbromsanordningar, den första energinivån i behållaren/behållarna:

L 263/44

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

8.8

Beräkning av bromsverkan: bestämning av förhållandet mellan den totala bromskraften på hjulens rull-

ningsomkrets och den kraft som anbringas på manöverorganet:

8.9

Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direk-

tiv 71/320/EEG):

8.10

Om undantag begärs från typ I-, typ II- eller typ III-provning, ange provningsrapportens nummer enligt

tillägg 2 till bilaga VII till direktiv 71/320/EEG:

8.11

Beskrivning av typen (typerna) avseende tillsatsbromsanordningar:

9.

KAROSSERI

9.1

Typ av karosseri:

9.2

Förekommande material samt konstruktion:

9.3

Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn

9.3.1

Dörrarnas utformning och antal:

9.3.1.1

Mått, öppningsriktning och största öppningsvinkel:

9.3.2

Ritning av lås och gångjärn och deras placering på dörrarna:

9.3.3

Teknisk beskrivning av lås och gångjärn:

9.3.4

Tillämpliga uppgifter (även om mått) om insteg, fotsteg och nödvändiga handtag:

9.4

Siktfält (direktiv 77/649/EEG)

9.4.1

Uppgifter om de primära referenspunkterna som är tillräckligt detaljerade för att man lätt skall kunna

identifiera varje referenspunkt och dess läge i förhållande till övriga punkter och den R-punkt som skall

kontrolleras:

9.4.2

Ritning(ar) eller foto(n) som visar komponenternas placering inom siktfältet 180° framåt:

9.5

Vindruta och övriga rutor

9.5.1

Vindruta

9.5.1.1

Använda material:

9.5.1.2

Monteringssätt:

9.5.1.3

Lutningsvinkel:

9.5.1.4

EG-typgodkännandenummer:

9.5.1.5

Tillbehör till vindrutor och i vilket läge de monteras samt en kort beskrivning av eventuella

elektriska/elektroniska komponenter:

9.5.2

Övriga rutor

9.5.2.1

Använda material:

9.5.2.2

EG-typgodkännandenummer:

9.5.2.3

En kortfattad beskrivning av de elektriska/elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i rutornas

hissmekanism:

9.5.3

Glasruta i taklucka

9.5.3.1

Använda material:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/45

9.5.3.2

EG-typgodkännandenummer:

9.5.4

Övriga glasytor

9.5.4.1

Använda material:

9.5.4.2

EG-typgodkännandenummer:

9.6

Vindrutetorkare

9.6.1

Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar):

9.7

Vindrutespolare

9.7.1

Detaljerad teknisk beskrivning med foton eller ritningar eller EG-typgodkännandenummer om anord-

ningen är godkänd som separat teknisk enhet:

9.8

Avfrostnings- eller avimningsanordning

9.8.1

Detaljerad teknisk beskrivning (med foton eller ritningar):

9.8.2

Maximal elförbrukning: … kW

9.9

Anordningar för indirekt sikt

9.9.1

Speglar (uppgifter för varje spegel)

9.9.1.1

Fabrikat:

9.9.1.2

EG-typgodkännandemärkning:

9.9.1.3

Variant:

9.9.1.4

Ritning(ar) för identifiering av spegeln som visar spegelns placering i förhållande till karosseriet:

9.9.1.5

Uppgifter om fästmetod samt vid vilken del av fordonet spegeln är fäst:

9.9.1.6

Tilläggsutrustning som kan påverka siktfältet bakåt:

9.9.1.7

En kortfattad beskrivning av de elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i inställningssyste-

met: …

9.9.2

Andra anordningar för indirekt sikt än speglar:

9.9.2.1

Typ och egenskaper (såsom fullständig beskrivning av anordningen):

9.9.2.1.1

I fråga om en kamera- och monitoranordning, detekteringsavstånd (mm), kontrast, luminansomfång, kor-

rektion

för

bländning,

visningsprestanda

(svartvitt/färg),

bildrepetitionsfrekvens,

monitorns

luminansomfång):

9.9.2.1.2

Tillräckligt utförliga ritningar så att den kompletta anordningen kan identifieras, inbegripet installations-

anvisningar. EG-typgodkännandemärkets läge skall anges på ritningarna.

9.10

Inredningsdetaljer

9.10.1

Inre säkerhetsanordningar för förare och passagerare (direktiv 74/60/EEG)

9.10.1.1

Översiktsritning eller foton som visar läget för bifogade tvärsnitt eller projektioner:

9.10.1.2

Foto eller ritning som visar referensområdet samt det område som skall undantas från detta (punkt 2.3.1

i bilaga I till direktiv 74/60/EEG):

L 263/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

9.10.1.3

Foton, ritningar och/eller sprängskiss av inredningsdetaljerna som visar passagerarutrymmets delar och

förekommande material (med undantag av invändiga backspeglar) manöverorganens utformning, tak och

soltak, ryggstöd, säten och dessas baksidor (punkt 3.2 i bilaga I till direktiv 74/60/EEG):

9.10.2

Manöverorganens, visarnas och kontrollampornas placering och märkning:

9.10.2.1

Foton och/eller ritningar av utformningen av symboler och manöverorgan, visare och kontrollampor:

9.10.2.2

Foton och/eller ritningar av märkningen av manöverorgan, visare och kontrollampor samt i tillämplig

utsträckning övriga delar av fordonet som nämns i direktiv 78/316/EEG:

9.10.2.3

Sammanfattande tabell

Detta fordon är utrustat med följande manöverorgan, kontrollampor och visare enligt bilagorna II och III

till direktiv 78/316/EEG:

Manöverorgan, visare och kontrollampor för vilka, om de finns monterade, märkning är obligatorisk samt de

symboler som skall användas vid märkning

Sym-

bol-

nummer

Anordning

Manöver-

organ/

manöver-

visare

finns (1)

Märkt med

symbol (1)

Var (2)

Kontrollampa

finns

Märkt

med

symbol (1)

Var (2)

1

Huvudströmbrytare för strål-

kastare

OK (10)

2

Halvljus

3

Helljus

4

Sidopositionslyktor

5

Främre dimljus

6

Bakre dimljus

7

Nivåinställning för helljus

8

Parkeringsljus

9

Körriktningsvisare

10

Varningsblinker

11

Vindrutetorkare

12

Vindrutespolare

13

Vindrutetorkare och vindrute-

spolare

14

Strålkastarrengörare

15

Avimning och avfrostning av

vindrutan

16

Avimning och avfrostning av

bakrutan

17

Fläkt

18

Dieselförvärmare

19

Choke

20

Bromsfel

21

Bränslenivå

22

Laddningsindikator

23

Kylvätsketemperatur

(1) x = ja.

– = nej, eller finns inte separat.

o = tillval.

(2) d = på manöverorganet, visaren eller kontrollampan.

c = i dess omedelbara närhet.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/47

Manöverorgan, visare och kontrollampor för vilka, om de finns monterade, märkning är frivillig samt de sym-

boler som skall användas vid märkning

Sym-

bol-

nummer

Anordning

Manöver-

organ/

manöver-

visare

finns (1)

Märkt med

symbol (1)

Var (2)

Kontrollampa

finns

Märkt

med

symbol (1)

Var (2)

1

Parkeringsbroms

2

Bakrutetorkare

3

Bakrutespolare

4

Torkare/spolare för bakrutan

5

Intervalltorkare för vindrutan

6

Akustisk varningsanordning

7

Motorhuv

8

Baklucka

9

Säkerhetsbälte

10

Oljetryck

11

Blyfri bensin

(1) x = ja.

– = nej, eller finns inte separat.

o = tillval.

(2) d = på manöverorganet, visaren eller kontrollampan.

c = i dess omedelbara närhet.

9.10.3

Säten

9.10.3.1

Nummer:

9.10.3.2

Placering och arrangemang:

9.10.3.2.1

Antal sittplats(er):

9.10.3.2.2

Sittplats(er) avsedd(a) för användning endast när fordonet är stillastående:

9.10.3.3

Vikter:

9.10.3.4

Egenskaper: för säten som inte typgodkänts som komponenter, beskrivning och ritning av:

9.10.3.4.1

sätena och deras förankringar:

9.10.3.4.2

inställningssystemet:

9.10.3.4.3

system för inställning i längdriktningen och låsning:

9.10.3.4.4

bilbältesförankringar (om dessa ingår i säteskonstruktionen):

9.10.3.4.5

de delar av fordonet som används som förankringar:

9.10.3.5

Koordinater för eller ritning av R-punkten (x)

9.10.3.5.1

Förarsäte:

9.10.3.5.2

Alla övriga sittplatser:

L 263/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

9.10.3.6

Ryggstödsvinkel

9.10.3.6.1

Förarsäte:

9.10.3.6.2

Alla övriga sittplatser:

9.10.3.7

Inställningsmöjligheter

9.10.3.7.1

Förarsäte:

9.10.3.7.2

Alla övriga sittplatser:

9.10.4

Huvudstöd

9.10.4.1

Typ(er) av huvudstöd: inbyggda/löstagbara/separata (1)

9.10.4.2

EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.4.3

För huvudstöd som ännu inte är godkända

9.10.4.3.1

En detaljerad beskrivning av huvudstödet, där särskilt typen av vadderingsmaterial anges och, i förekom-

mande fall, stagens och förankringspunkternas positioner och specifikationer för den typ av säte(n) som

ansökan om typgodkännande avser:

9.10.4.3.2

Vid ”separat” huvudstöd

9.10.4.3.2.1

En detaljerad beskrivning av den fordonsdel som huvudskyddet skall fästas vid:

9.10.4.3.2.2

En detaljerad beskrivning av fordonsdelen och huvudskyddet:

9.10.5

Uppvärmningssystem för passagerarutrymme

9.10.5.1

Kort beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om detta utnyttjar kyl-

vätskans värme:

9.10.5.2

Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på uppvärmningssystemet om kylluft eller motor-

avgaser utnyttjas som värmekälla, inklusive

9.10.5.2.1

skiss av uppvärmningssystemet som visar dess placering i fordonet:

9.10.5.2.2

skiss av värmeväxlaren, om systemet utnyttjar avgaser för uppvärmningen, eller av de delar där värme-

växlingen äger rum, om systemet utnyttjar motorns kylluft:

9.10.5.2.3

genomskärningsritning av värmeväxlaren respektive de delar där värmeväxlingen äger rum som visar

väggarnas tjocklek, förekommande material och ytegenskaper:

9.10.5.2.4

Specifikationer skall lämnas för övriga viktiga komponenter i uppvärmningssystemet, t.ex. värmefläkten,

med avseende på konstruktionsmetod och tekniska data:

9.10.5.3

En kort beskrivning av fordonstypen med avseende på systemet med förbränningsvärmare och den au-

tomatiska kontrollen:

9.10.5.3.1

Skiss av förbränningsvärmaren, systemet för luftintag, avgassystemet, bränsletanken, bränsletillförselsys-

temet (inklusive ventiler) och de elektriska anslutningarna som visar deras läge i fordonet.

9.10.5.4

Maximal elförbrukning: … kW

9.10.6

Komponenter som påverkar styrväxelns beteende i händelse av sammanstötning (direktiv 74/297/EEG)

9.10.6.1

Detaljerad beskrivning med foto(n) och/eller ritning(ar) av fordonstypen med avseende på strukturen,

måtten, formgivningen och förekommande material hos den del av fordonet som befinner sig framför

styrorganet, inklusive de komponenter som är avsedda att bidra till energiabsorptionen om styrorganen

utsätts för stötar:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/49

9.10.6.2

Foto(n) och/eller ritning(ar) av andra komponenter än de som avses i 9.10.6.1 som tillverkaren med

godkännande av den tekniska tjänsten anger som bidragande till styrväxelns beteende vid

sammanstötning:

9.10.7

Brandegenskaper avseende material som används inuti vissa kategorier motorfordon (direktiv 95/28/EG)

9.10.7.1

Material som används för takets inklädnad

9.10.7.1.1

Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.1.2

För ej godkända material

9.10.7.1.2.1

Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.1.2.2

Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.1.2.3

Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.1.2.4

Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.2

Material som används för bak- och sidoväggar

9.10.7.2.1

Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.2.2

För ej godkända material

9.10.7.2.2.1

Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.2.2.2

Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.2.2.3

Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.2.2.4

Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.3

Material som används för golvet

9.10.7.3.1

Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.3.2

För ej godkända material

9.10.7.3.2.1

Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.3.2.2

Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.3.2.3

Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.3.2.4

Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.4

Material som används till sätenas stoppning

9.10.7.4.1

Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.4.2

För ej godkända material

9.10.7.4.2.1

Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.4.2.2

Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.4.2.3

Typ av ytbeläggning (1):

L 263/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

9.10.7.4.2.4

Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.5

Material som används till värme- och ventilationsrören

9.10.7.5.1

Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.5.2

För ej godkända material

9.10.7.5.2.1

Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.5.2.2

Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.5.2.3

Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.5.2.4

Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.6

Material som används till bagagehylla

9.10.7.6.1

Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.6.2

För ej godkända material

9.10.7.6.2.1

Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.6.2.2

Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.6.2.3

Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.6.2.4

Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.7

Material som används för andra ändamål

9.10.7.7.1

Avsedda ändamål:

9.10.7.7.2

Komponentens EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.10.7.7.3

För ej godkända material

9.10.7.7.3.1

Grundmaterial/beskrivning: …/…

9.10.7.7.3.2

Sammansatt/enkelt (1) material, antal lager (1):

9.10.7.7.3.3

Typ av ytbeläggning (1):

9.10.7.7.3.4

Maximi-/minimitjocklek: …/… mm

9.10.7.8

Komponenter som godkänts som kompletta anordningar (säten, åtskiljande väggar, bagagehyllor osv.)

9.10.7.8.1

Komponentens EG-typgodkännandenummer:

9.10.7.8.2

För den kompletta anordningen: säte, åtskiljande vägg, bagagehyllor osv. (1)

9.11

Utskjutande delar (direktiv 74/483/EEG och direktiv 92/114/EEG)

9.11.1

Utformningen av fordonet som helhet (ritning eller foton) med angivande av lägena för bifogade tvär-

snitt och projektionsritningar:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/51

9.11.2

Ritningar och/eller foton av t.ex., där det är relevant, dörr- och fönsterstolpar, galler till luftintag, kylar-

galler, vindrutetorkare, dropplister, handtag, glidskenor, slangskydd, gångjärn och lås på dörrar, krokar,

öppningar, kromlister, märken, falsar samt alla övriga utskjutande delar och delar av fordonets utvän-

diga yta som kan anses medföra fara (t.ex. belysningsanordningar). Om de delar som anges i föregående

mening inte medför fara kan dokumentationen begränsas till foton, då så är nödvändigt åtföljda av måt-

tuppgifter och/eller text:

9.11.3

Ritningar av delar av fordonets utvändiga yta enligt punkt 6.9.1 i bilaga I till direktiv 74/483/EEC:

9.11.4

Ritning av stötfångarna:

9.11.5

Ritning av golvlinjen:

9.12

Bilbälten och/eller andra fasthållningsanordningar

9.12.1

Bilbältenas och fasthållningsanordningarnas antal och placering samt uppgift om vilka säten de kan

användas på:

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

Fullständig

EG-typgodkännande-

märkning

Eventuell variant

Höjdjustering av

säkerhetsbältet (ange

ja/nej/tillval)

Framsäten

V

M

H

Baksäten (1)

V

M

H

(1) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre

säten utmed fordonets bredd.

9.12.2

Typ och placering av kompletterande fasthållningsanordningar (ange ja/nej/valfritt):

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

Krockkudde

Sidokrockkudde

Bältesförsträckare

Framsäten

V

M

H

Baksäten (1)

V

M

H

(1) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre

säten utmed fordonets bredd.

9.12.3

Bilbältesförankringarnas antal och placering samt bevis om överensstämmelse med direktiv 76/115/EEC

(t.ex. EG-typgodkännandenummer eller provrapport):

9.12.4

Kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

9.13

Bilbältesförankringar

9.13.1

Foton och/eller ritningar av karosseriet som visar de befintliga fungerande förankringarnas placering och

mått, inklusive R-punkter:

9.13.2

Ritningar av bilbältesförankringarna och de delar av fordonet de är fästade vid (med uppgift om material):

L 263/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

9.13.3

Typbeteckningar (**) för de bilbälten som är godkända för montering på de förankringar fordonet är

utrustat med:

Förankringens placering

I fordonsstruk-

turen

I sätesramen

Framsäten

Höger säte

Undre förankringar

yttre

inre

Övre förankringar

Mittsäte

Undre förankringar

höger

vänster

Övre förankringar

Vänster säte

Undre förankringar

yttre

inre

Övre förankringar

Andra sätesraden (1)

Höger säte

Undre förankringar

yttre

inre

Övre förankringar

Mittsäte

Undre förankringar

höger

vänster

Övre förankringar

Vänster säte

Undre förankringar

yttre

inre

Övre förankringar

(1) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre

säten utmed fordonets bredd.

9.13.4

Särskild beskrivning, om bältet är av den typ som är förankrad i ryggstödet eller är försedd med

energiupptagare:

9.14

Monteringsutrymme för bakre registreringsskyltar (ange alternativa möjligheter om sådana finns; ritning-

ar får användas då så är lämpligt)

9.14.1

Höjd över marken, övre kant:

9.14.2

Höjd över marken, nedre kant:

9.14.3

Mittpunktens avstånd från fordonets symmetrilängdplan:

9.14.4

Avstånd från fordonets vänsterkant:

9.14.5

Mått (längd × bredd):

9.14.6

Skyltens lutning i förhållande till lodplanet:

9.14.7

Skyltens synbarhetsvinkel mot horisontalplanet:

9.15

Bakre underkörningsskydd (direktiv 70/221/EEG)

9.15.0

Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1)

9.15.1

Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det bakre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av

fordonet och/eller chassit som visar den bakersta axelns placering och montering, ritning av monte-

ringen av och/eller beslagen till det bakre underkörningsskyddet. Om underkörningsskyddet inte är en

separat anordning skall det klart framgå av ritningen att dess mått uppfyller kraven:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/53

9.15.2

Om det bakre underkörningsskyddet är en separat anordning skall en fullständig beskrivning och/eller

ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet,

EG-typgodkännandenummer:

9.16

Hjulskydd (direktiv 78/549/EEG)

9.16.1

Kort beskrivning av fordonet med avseende på hjulskydd:

9.16.2

Detaljerade ritningar av hjulskydden och deras placering i fordonet som visar de mått som anges i figur

1 i bilaga I till direktiv 78/549/EEG med beaktande av ytterlighetsfall i fråga om däck-/hjulkombinationer:

9.17

Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG)

9.17.1

Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets

identifieringsnummer:

9.17.2

Foton och/eller ritningar av de officiella delarna av skyltarna och märkningarna (ifyllt exempel med

måttsangivelser):

9.17.3

Foton och/eller ritningar av chassinumret (ifyllt exempel med måttsangivelser):

9.17.4

Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG

9.17.4.1

Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla

kraven i avsnitt 5.3 i ISO-standarden 3779–1983:

9.17.4.2

Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standarden 3779–1983 skall

dessa tecken anges:

9.18

Radioavstörning

9.18.1

Beskrivning och ritningar/foton av utformningen av och förekommande material i den del av karosseriet

som utgör motorrummet och de delar av passagerarutrymmet som gränsar till motorrummet:

9.18.2

Ritningar eller foton som visar hur de metallkomponenter som inryms i motorrummet är placerade (t.ex.

värmeutrustning, reservhjul, luftfilter, styrväxel osv.):

9.18.3

Tabell för och ritningar av avstörningsutrustningen:

9.18.4

Uppgifter om det nominella värdet för likströmsresistanserna och, när det gäller resistiva tändkablar, om

deras nominella resistans per meter:

9.19

Sidoskydd (direktiv 89/297/EEG)

9.19.0

Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1)

9.19.1

Ritning av de fordonsdelar som har betydelse för sidoskyddet, dvs. ritningar av fordonets chassi med

axelns/axlarnas position och montering, ritningar av hoppassningarna och/eller sidoskyddsanordningen

(sidoskyddsanordningarna). Om sidoskydd finns utan sidoskyddsanordning(ar), skall ritningen tydligt visa

att de erforderliga måtten är uppfyllda:

9.19.2

I fråga om sidoskyddsanordning(ar) ges en fullständig beskrivning och/eller ritning av anordningen (anord-

ningarna) (med monteringar och hoppassningar), eller komponenternas EG-typgodkännandenummer:

9.20

Stänkskyddssystem (direktiv 91/226/EEG)

9.20.0

Medföljer: ja/nej/ofullständigt (1)

9.20.1

Kortfattad beskrivning av fordonet med avseende på stänkskyddssystemet och de ingående

beståndsdelarna:

L 263/54

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

9.20.2

Detaljerade ritningar av stänkskyddssystemet och dess position i fordonet som visar de mått som anges i

figurerna 1–7 i bilaga III till direktiv 91/226/EEG och med beaktande av extrema däck-/hjulkombinationer:

9.20.3

Godkännandenummer för stänkskyddsanordningar (i förekommande fall):

9.21

Sidokollisionsskydd (direktiv 96/27/EG)

9.21.1

En detaljerad beskrivning med fotografier och/eller ritningar av fordonstypen vad gäller konstruktion,

mått, utformning och materialsammansättning, sidoväggar i passagerarutrymmet (yttre och inre) och

eventuellt med uppgifter om skyddssystemet:

9.22

Främre underkörningsskydd

9.22.1

Ritning av de delar av fordonet som är av betydelse för det främre underkörningsskyddet, t.ex. ritning av

fordonet och/eller chassit som visar det främre underkörningsskyddets placering och montering. Om

underkörningsskyddet inte är en separat anordning skall det klart framgå av ritningen att dess mått upp-

fyller kraven:

9.22.2

Om det främre underkörningsskyddet är en separat anordning skall en fullständig beskrivning och/eller

ritning lämnas (även av montering och beslag) eller, om det godkänts som separat teknisk enhet,

EG-typgodkännandenummer:

9.23

Fotgängarskydd

9.23.1

En detaljerad beskrivning skall tillhandahållas med fotografier och/eller ritningar av fordonet vad gäller

konstruktion, mått, relevanta referenslinjer och materialsammansättning i fråga om fordonets front (inre

och yttre). Denna beskrivning bör innehålla detaljerade uppgifter om eventuella aktiva skyddssystem som

installerats.

10.

BELYSNING OCH LJUSSIGNALANORDNINGAR

10.1

Tabell över samtliga anordningar: antal, fabrikat, typgodkännandemärkning, helljusstrålkastarnas högsta

ljusstyrka, färg, kontrollampa:

10.2

Ritning som visar belysningens och ljussignalanordningarnas placering:

10.3

Följande upplysningar skall lämnas (i text- eller diagramform) för samtliga lyktor och reflexanordningar

som anges i direktiv 76/756/EEG (efter ändring):

10.3.1

Ritning av vilken den lysande ytans storlek framgår:

10.3.2

Använd metod för att definiera den synliga ytan (stycke 2.10 i de dokument som anges i bilaga II till

direktiv 76/756/EEG, punkt 1):

10.3.3

Referensaxel och referenscentrum:

10.3.4

Funktionssätt för indirekt belysning:

10.3.5

Särskilda bestämmelser om montering och ledningar:

10.4

Halvljusstrålkastare: grundinställning enligt stycke 6.2.6.1 i de dokument som anges i bilaga II till direktiv

76/756/EEG, punkt 1:

10.4.1

Värde för grundinställningen:

10.4.2

Plats där detta värde anges:

10.4.3

Beskrivning/ritning (1) och typ av anordning för nivåreglering av

strålkastarna (t.ex. automatiska, stegvis, manuellt reglerbara,

steglöst manuellt reglerbara): …

Gäller endast fordon som är

utrustade med en anordning

för nivåreglering av strålkastarna

10.4.4

Manöverorgan: …

10.4.5

Referensmärkning: …

10.4.6

Märkning som anger lastförhållandena: …

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/55

10.5

Kortfattad beskrivning av elektriska/elektroniska komponenter med undantag för lampor (i förekom-

mande fall):

11.

KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR

11.1

Klass och typ på den/de kopplingsanordning (kopplingsanordningar) som är monterade eller skall

monteras:

11.2

De karakteristiska värdena D, U, S, och V för den kopplingsanordning som monterats eller minimivär-

dena för de karakteristiska värdena D, U, S och V för den kopplingsanordning som får monteras: … daN

11.3

Instruktioner för infästning av kopplingstyp till fordonet och foton eller ritningar av fästpunkterna på

fordonet som ges av tillverkaren. Ytterligare information, om användningen av kopplingstypen är begrän-

sad till vissa varianter eller versioner av fordonstypen:

11.4

Upplysningar om utrustning med särskilda bogseringskrokar eller monteringsplåtar:

11.5

EG-typgodkännandenummer:

12.

ÖVRIGT

12.1

Ljudsignalanordning(ar):

12.1.1

Läge, monteringssätt, placering och orientering av anordningen med måttsuppgifter:

12.1.2

Antal anordningar:

12.1.3

EG-typgodkännandenummer:

12.1.4

Elektriskt/pneumatiskt (1) kretsloppsdiagram:

12.1.5

Märkspänning eller nominellt tryck:

12.1.6

Ritning av monteringsanordningen:

12.2

Anordningar som förhindrar otillbörlig användning av fordonet:

12.2.1

Stöldskydd

12.2.1.1

Detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på anordning och utformning av det manöveror-

gan eller den enhet som stöldskyddet påverkar:

12.2.1.2

Ritningar av stöldskyddet och dess montering i fordonet:

12.2.1.3

Teknisk beskrivning av utrustningen:

12.2.1.4

Uppgifter om använda låskombinationer:

12.2.1.5

Startspärr

12.2.1.5.1

EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

12.2.1.5.2

För ännu inte godkända startspärrar

12.2.1.5.2.1

En detaljerad teknisk beskrivning av startspärren och åtgärder mot ofrivillig aktivering:

12.2.1.5.2.2

Angivande av hur startspärren fungerar:

12.2.1.5.2.3

Antal utbytbara koder, i tillämpliga fall:

12.2.2

Larmsystem, i förekommande fall:

12.2.2.1

EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

L 263/56

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

12.2.2.2

För larmsystem som ännu inte är godkända

12.2.2.2.1

En detaljerad beskrivning av larmsystemet och de delar av fordonet som har anknytning till det installe-

rade larmsystemet:

12.2.2.2.2

En förteckning över de viktigaste komponenterna i larmsystemet:

12.2.3

En kortfattad beskrivning över elektriska/elektroniska komponenter (i förekommande fall):

12.3

Draganordning(ar)

12.3.1

Framtill: krok/ögla/annat (1)

12.3.2

Baktill: krok/ögla/annat/ingen (1)

12.3.3

Ritning eller foto av chassit/karosseridelen som visar draganordningens (draganordningarnas) placering,

konstruktion och montering:

12.4

Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att påverka bränsleförbruk-

ningen (om dessa inte omfattas av annan rubrik):

12.5

Uppgifter om eventuella anordningar oberoende av motorn som är avsedda att dämpa ljudnivån (om

dessa inte omfattas av annan rubrik):

12.6

Farthållare (direktiv 92/24/EG)

12.6.1

Tillverkare:

12.6.2

Typ(er):

12.6.3

EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

12.6.4

Hastighetsgräns eller hastighetsnivåer som farthållaren kan ställas in på: … km/tim

12.7

Tabell över installation och användning av radiosändare i fordonet/fordonen i förekommande fall:

frekvensband (Hz)

maximal uteffekt (W)

antennens läge i fordonet, särskil-

da villkor för installation

och/eller användning

Den som ansöker om typgodkännande skall även, i förekommande fall, tillhandahålla följande:

Tillägg 1

En förteckning (med fabrikat och typ[er]) över alla elektriska och/eller elektroniska komponenter som

omfattas av detta direktiv (se punkterna 2.1.9 och 2.1.10 i direktiv 2004/104/EG) och som inte förteck-

nats tidigare.

Tillägg 2

Schema eller ritning över den allmänna installationen av elektriska och/eller elektroniska komponenter

(som omfattas av direktiv 2004/104/EG) samt den allmänna dragningen av ledningar.

Tillägg 3

Beskrivning av fordon som valts som representativt för sin fordonstyp

Karossutförande:

Vänster- eller högerstyrd:

Hjulbas:

Tillägg 4

Relevanta provningsrapporter tillhandahållna av tillverkaren eller av godkända/erkända laboratorier för

att upprätta typgodkännandeintyg.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/57

12.7.1

Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: ja/nej (stryk det som inte

är tillämpligt)

12.7.2

Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 79 GHz: ja/nej (stryk det som inte

är tillämpligt).

13.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR PERSONBEFORDRAN MED MER

ÄN ÅTTA SÄTEN UTÖVER FÖRARSÄTET

13.1

Fordonsklass (Klass I, Klass II, Klass III, Klass A, Klass B):

13.1.1

EG-typgodkännandenummer för kaross som godkänts som separat teknisk enhet: …

13.1.2

Typer av chassin på vilka EG-typgodkända karosser kan monteras (tillverkare och typ av ej färdigbyggt

fordon):

13.2

Passagerarutrymme (m2)

13.2.1

Totalt (S

0

):

13.2.2

Övre våningen (S

0a

) (1):

13.2.3

Nedre våningen (S

0b

) (1):

13.2.4

För ståplatspassagerare (S

1

):

13.3

Antal passagerare (sittplats och ståplats):

13.3.1

Totalt (N):

13.3.2

Övre våningen (N

a

) (1):

13.3.3

Nedre våningen (N

b

) (1):

13.4

Antal sittplatspassagerare:

13.4.1

Totalt (A):

13.4.2

Övre våningen (A

a

) (1):

13.4.3

Nedre våningen (A

b

) (1):

13.5

Antal på- och avstigningsdörrar:

13.6

Antal nödutgångar (dörrar, fönster, utrymningsluckor, förbindelsetrappor och halvtrappor):

13.6.1

Totalt:

13.6.2

Övre våningen (1):

13.6.3

Nedre våningen (1):

13.7

Bagageutrymmenas volym (m3):

13.8

Takyta för transport av bagage (m2):

13.9

Tekniska anordningar som underlättar påstigning (t.ex. ramp, hissplattform, nigningssystem), om sådana

är monterade:

L 263/58

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

13.10

Karosseristommens hållfasthet:

13.10.1

EG-typgodkännandenummer, om det finns att tillgå:

13.10.2

För ännu ej godkända karosseristommar

13.10.2.1

Detaljerad beskrivning av fordonstypens karosseristomme med mått, konfiguration och materialsamman-

sättning samt av monteringen på chassiramen:

13.10.2.2

Ritningar på fordonet och de delar av inredningen som har inverkan på karosseristommens hållfasthet

eller på överlevnadsutrymmet:

13.10.2.3

Tyngdpunktens läge för fordonet i körklart skick i längsgående, tvärgående och vertikal riktning:

13.10.2.4

Maximalt avstånd mellan mittlinjerna för de yttre passagerarsätena:

13.11

Följande punkter i direktiv […/…/EG] skall genomföras och visas för denna tekniska enhet:

14.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ÄR AVSEDDA FÖR TRANSPORT AV FARLIGT

GODS (direktiv 98/91/EG)

14.1

Elektrisk utrustning i enlighet med direktiv 94/55/EG

14.1.1

Skydd mot överhettning av elledningar:

14.1.2

Typ av strömbrytare:

14.1.3

Typ och manövrering av batteriets huvudströmbrytare:

14.1.4

Beskrivning av och placering av färdskrivarens säkerhetsspärr:

14.1.5

Beskrivning av permanent strömsatta installationer. Ange vilken EN-norm som används:

14.1.6

Uppbyggnad och skydd av elektriska installationer som är placerade bakom förarhytten:

14.2

Förebyggande av brandrisker

14.2.1

Typ av icke-lättantändligt material i förarhytten:

14.2.2

Typ av värmesköld bakom förarhytten (i tillämpliga fall):

14.2.3

Motorns placering och dess värmeskydd:

14.2.4

Avgassystemets placering och dess värmeskydd:

14.2.5

Typ och utförande av hjälpbromssystemets värmeskydd:

14.2.6

Typ, utförande och placering av förbränningsvärmare:

14.3

Eventuella särskilda krav på karossen i enlighet med direktiv 94/55/EG

14.3.1

Beskrivning av åtgärder för att uppfylla kraven för fordon i kategorierna EX/II och EX/III:

14.3.2

När det gäller fordon i kategori EX/III, motståndskraft mot hetta utifrån:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/59

Förklaringar

(*)

Ange högsta och lägsta värde för varje variant.

(**)

I punkterna 1.1.3 och 1.1.4 i bilaga III till direktiv 77/541/EEG finns information om vilka symboler och märk-

ningar som kan användas. Om det rör sig om bilbälten av S-typ, ange vilken typ/vilka typer det handlar om.

(***)

Information om komponenterna behöver inte anges här om informationen finns i installationens godkännandeintyg.

(+)

Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften endast skall användas i

nödfall och vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som

enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.

(+++) Gäller endast för terränggående fordon.

(#)

Anges på ett sådant sätt att det faktiska värdet blir tydligt för varje teknisk konfiguration av fordonstypen.

(1)

Stryk vad som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).

(2)

Ange tolerans.

(a)

Komponenter som är typgodkända behöver inte beskrivas, förutsatt att hänvisning lämnas till godkännandet. På

samma sätt behöver komponenter inte beskrivas om deras konstruktion klart framgår av bifogade scheman eller

skisser. I varje rubrik, där foton eller ritningar skall bifogas, skall samtliga bilagenummer anges för motsvarande

bifogade dokument.

(b)

Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den kom-

ponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa

tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(c)

Klassificerade enligt definitionerna i bilaga II, avsnitt A.

(d)

Om möjligt med Euronorm-benämning. I annat fall lämnas följande upplysningar:

Materialbeskrivning.

Sträckgräns.

Högsta dragpåkänning.

Förlängning (i %).

Brinell-hårdhet.

(e)

När det finns ett utförande med normal hytt och ett utförande med sovhytt, skall mått och vikter anges för båda.

(f)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.4.

(g)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.19.2.

(h)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.20.

(i)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.5.

(j)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.1 och för andra fordon än de i kategori M

1

: Direktiv 97/27/EG, bilaga I,

punkt 2.4.1.

(k)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.2 och för andra fordon än de i kategori M

1

: Direktiv 97/27/EG, bilaga I,

punkt 2.4.2.

(l)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.3 och för andra fordon än de i kategori M

1

: Direktiv 97/27/EG, bilaga I,

punkt 2.4.3.

L 263/60

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

(m)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.6.

(n)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.7.

(na)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.10.

(nb)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.11.

(nc)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.9.

(nd)

ISO-standard 612:1978, term nr 6.18.1.

(o)

Förarens vikt och, i förekommande fall, besättningsmedlemmens är fastställd till 75 kg (indelad i 68 kg förar

passagerarvikt och 7 kg bagagevikt enligt ISO standard 2416:1992), bränsletanken är fylld till 90 % och övriga

vätskesystem (utom de för spillvatten) till 100 % av den kapacitet som anges av tillverkaren.

(p)

”Kopplingsöverhänget” är det horisontella avståndet mellan kopplingen för släpkärror och bakaxelns/bakaxlarnas

mittpunkt.

(q)

I fråga om icke-konventionella motorer och system, skall uppgifter som motsvarar dem som det hänvisas till här

lämnas av tillverkaren.

(r)

Denna siffra skall avrundas till närmaste tiondels millimeter.

(s)

Detta värde måste beräknas med (π = 3,1416) och därefter avrundas till närmaste cm3.

(t)

Fastställd i enlighet med kraven i direktiv 80/1269/EEG.

(u)

Fastställd i enlighet med kraven i direktiv 80/1268/EEG.

(v)

De angivna uppgifterna skall ges för alla föreslagna varianter.

(w)

En tolerans på 5 % är tillåten.

(x)

Med ”R-point” eller ”sätets referenspunkt” avses en punkt som fordonstillverkaren definierat för varje sätesposition

och som fastställts med beaktande av det tredimensionella referenssystemet i bilaga III till direktiv 77/649/EEG.

(y)

För släpvagnar eller påhängsvagnar, och för fordon som är kopplade till en släpvagn eller påhängsvagn, som utövar

ett betydande vertikalt tryck på kopplingsenheten eller vändskivan. Detta tryck, som skall divideras med standard-

värdet för tyngdaccelerationen, är medräknat i den maximala tekniskt tillåtna massan.

(z)

Med ”frambyggd” menas ett byggnadssätt där mer än halva motorns längd ligger bakom nedre vindrutekantens

främsta punkt och rattnavet i den främre fjärdedelen av fordonets längd.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/61

BILAGA II

Definition av fordonskategorier och fordonstyper

A.

DEFINITION AV FORDONSKATEGORI

Fordonskategorierna definieras enligt följande klassificering: (Med ”högsta vikt” i nedanstående definitioner avses ”högsta

tekniskt tillåtna vikt inklusive last” enligt specifikationen i punkt 2.8 i bilaga I.)

1.

Kategori M:

Motorfordon med minst fyra hjul, konstruerade och byggda för persontransport.

Kategori M

1

:

Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med högst åtta säten utöver förarsätet.

Kategori M

3

:

Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta säten utöver förarsätet och

en högsta vikt som inte överstiger 5 ton.

Kategori M

3

:

Fordon, konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta säten utöver förarsätet och

en högsta vikt som överstiger 5 ton.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori M anges i punkt 1 i del C i denna bilaga

(fordon i kategori M

1

) och i punkt 2 (fordon i kategorierna M

2

och M

3

) och skall användas för det ändamål som

anges i den delen.

2.

Kategori N:

Motorfordon med minst fyra hjul, konstruerade och byggda för varutransport.

Kategori N

1

:

Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton.

Kategori N

2

:

Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som överstiger 3,5, men

inte 12 ton.

Kategori N

3

:

Fordon, konstruerade och byggda för varutransport, med en högsta vikt som överstiger 12 ton.

För dragfordon som utformats för att sammankopplas med en påhängsvagn eller släpkärra skall den vikt som lig-

ger till grund för klassificeringen vara dragfordonets vikt i körklart skick plus den vikt som motsvarar den största

statiska vertikala belastning som påhängsvagnen eller släpkärran överför till dragfordonet samt, i tillämpliga fall,

den högsta vikten av dragfordonets egen last.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori N anges i punkt 3 i del C i denna bilaga och

skall användas för det ändamål som anges i den delen.

3.

Kategori O:

Släpvagnar (inkl. påhängsvagnar).

Kategori O

1

:

Släpvagnar med en högsta vikt som inte överstiger 0,75 ton.

Kategori O

2

:

Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 0,75, men inte 3,5 ton.

Kategori O

3

:

Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 3,5, men inte 10 ton.

Kategori O

4

:

Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 10 ton.

För påhängsvagnar och släpkärror skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara den statiska vertikala

belastning som påhängsvagnens eller släpkärrans axel/axlar överför till marken då den kopplas till dragfordonet

med maximal last.

Karosserityper och kodifieringar som hänför sig till fordon i kategori O anges i punkt 4 i del C i denna bilaga och

skall användas för det ändamål som anges i den delen.

4.

Terränggående fordon (symbol G)

4.1

Fordon i kategori N

1

med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M

1

skall anses som terränggående fordon

om de har

minst en framaxel och minst en bakaxel som konstruerats för samtidig drivning, inbegripet fordon som med-

ger urkoppling av drivningen till en axel,

L 263/62

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion och kan köras uppför en 30-procentig

lutning som beräknats för enskilt fordon.

Dessutom måste de uppfylla minst fem av följande sex krav:

Främre infallsvinkeln måste vara minst 25°.

Bakre infallsvinkeln måste vara minst 20°.

Rampvinkeln måste vara minst 20°.

Markfrigången under framaxeln måste vara minst 180 mm.

Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 180 mm.

Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 200 mm.

4.2

Fordon i kategori N

1

med en högsta vikt på mer än två ton och fordon i kategorierna N

2

, M

2

och M

3

med en

högsta vikt på tolv ton skall anses som terränggående fordon, om alla hjulen är konstruerade för samtidig drivning

– inbegripet fordon som medger urkoppling av drivningen till en axel – eller om följande tre krav uppfylls:

Minst en framaxel och minst en bakaxel är konstruerade för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger

urkoppling av drivningen till en axel.

Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

De kan köras uppför en 25-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

4.3

Fordon i kategori M

3

med en högsta vikt på mer än tolv ton eller fordon i kategori N

3

skall anses som terränggå-

ende fordon om hjulen är konstruerade för samtidig drivning, inbegripet fordon som medger urkoppling av driv-

ningen till en axel, eller om följande krav uppfylls:

Minst hälften av hjulen drivs.

Det finns minst en differentialspärr eller minst en anordning med likartad funktion.

De kan köras uppför en 25-procentig lutning som beräknats för enskilt fordon.

Minst fyra av följande sex krav uppfylls:

Främre infallsvinkeln måste vara minst 25°.

Bakre infallsvinkeln måste vara minst 25°.

Rampvinkeln måste vara minst 25°.

Markfrigången under framaxeln måste vara minst 250 mm.

Markfrigången mellan axlarna måste vara minst 300 mm.

Markfrigången under bakaxeln måste vara minst 250 mm.

4.4

Belastnings- och kontrollvillkor.

4.4.1 Fordon i kategori N

1

med en högsta vikt på två ton och fordon i kategori M

1

måste vara i körklart skick, dvs.

försedda med kylvätska, smörjmedel, bränsle, verktyg, reservhjul och förare (se fotnot (o) i bilaga I).

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/63

4.4.2 Andra motorfordon än de som anges i punkt 4.4.1 måste vara lastade med den högsta tekniskt tillåtna vikten enligt

tillverkarens uppgift.

4.4.3 Förmågan att klara angivna uppförslutningar (25 % och 30 %) kontrolleras genom en enkel beräkning. I undantags-

fall får dock det tekniska organet begära att ett fordon av den aktuella typen tillhandahålls för en verklig provning.

4.4.4 Vid mätning av främre och bakre infallsvinklarna och rampvinkeln skall hänsyn inte tas till underkörningsskydd.

4.5

Definitioner och skisser av markfrigången. (Se fotnoterna (na), (nb) och (nc) i bilaga I för definition av främre och ba-

kre infallsvinklarna samt rampvinkeln).

4.5.1 Med ”markfrigång mellan axlarna” avses det kortaste avståndet mellan markplanet och den lägsta fasta punkten på

fordonet. Fleraxlade boggier anses som en enda axel.

4.5.2 Med ”markfrigång under en axel” avses avståndet från markplanet till den högsta punkten på en cirkelbåge som går

genom centrum av hjulens däckavtryck på samma axel (de inre hjulen för axlar med tvillingmonterade hjul) och

vidrör den lägsta fasta punkten på fordonet mellan hjulen.

Ingen fast fordonsdel får sträcka sig in i det skuggade området enligt skissen. I tillämpliga fall anges markfrigången

för flera axlar i placeringsordning, t.ex. 280/250/250.

4.6

Kombinerad beteckning

Symbolen ”G” skall kombineras med symbolen ”M” eller ”N”. Till exempel skall ett fordon i kategori N

1

som lämpar

sig för att användas i terräng betecknas N

1

G.

5.

Fordon avsedda för särskilda ändamål: Ett fordon avsett för utförande av uppgifter som kräver särskilda karosseriar-

rangemang eller särskild utrustning. Denna kategori skall inbegripa rullstolsanpassade fordon.

5.1

Campingbil: Ett fordon i kategori M avsett för ett särskilt ändamål konstruerat med boendemöjligheter vilket omfat-

tar minst följande utrustning

sittplatser och bord,

sittplatser som kan göras om till sovplatser,

L 263/64

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

matlagningsmöjligheter, och

lagringsmöjligheter.

Denna utrustning skall vara ordentligt fastsatt i väggar, golv eller tak. Bordet kan dock vara konstruerat så att det

lätt går att flytta.

5.2

Bepansrade fordon: fordon avsedda för skydd av de personer eller varor som transporteras och som uppfyller krav på

skottsäker pansarplåt.

5.3

Ambulanser: motorfordon i kategori M avsedda för transport av sjuka eller sårade och med särskild utrustning för

detta ändamål.

5.4

Likbilar: Motorfordon i kategori M avsedda för transport av avlidna och som har särskild utrustning för detta

ändamål.

5.5

Rullstolsanpassade fordon: Fordon i kategori M

1

som särskilt tillverkats eller konverterats för att ha plats för en eller

flera rullstolsburna personer som färdas sittande i sin rullstol/sina rullstolar.

5.6

Husvagnar: Se ISO-standard 3833:1977, term nr 3.2.1.3.

5.7

Mobilkranar: Ett specialfordon i kategori N

3

, som inte är utrustat för godstransporter, försett med en kran vars lyft-

moment är minst 400 kNm.

5.8

Andra fordon avsedda för särskilda ändamål: Fordon enligt definitionen i punkt 5 ovan med undantag för de fordon

som nämns i punkterna 5.1–5.6.

Kodifieringar som hänför sig till ”fordon avsedda för särskilda ändamål” definieras i punkt 5 i del C i denna bilaga

och skall användas för det ändamål som anges i den delen.

B.

DEFINITION AV FORDONSTYP

1.

Inom kategori M

1

avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga

avseenden:

karosseriform (t.ex. sedan, halvkombi, kupé, cabriolet, stationsvagn, fordon avsett för flera ändamål),

motor:

funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

antal cylindrar och cylinderarrangemang,

effektskillnader på över 30 % (högsta effekt mer än 1,3 × lägsta),

skillnader i slagvolym på mer än 20 % (största slagvolym mer än 1,2 × minsta),

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/65

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i

enlighet med i bilaga VIII.

Flera alternativ av följande parametrar för en och samma version får inte kombineras:

högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last,

slagvolym,

högsta nettomotoreffekt,

typ av växellåda och antal växlar,

maximalt antal sittplatser enligt definitionen i bilaga II C.

2.

Inom kategorierna M

2

och M

3

avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/självbärande kaross, envåningsbuss/tvåvåningsbuss, oledad/ledad (gäller uppenbara och grundläg-

gande skillnader),

antal axlar,

motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga

avseenden:

klass enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/85/EG av den 20 november 2001 om

särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran med mer än åtta säten utöver förarsä-

tet (1) (gäller endast färdigbyggda fordon),

i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

motor:

funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

antal cylindrar och cylinderarrangemang,

effektskillnader på över 50 % (högsta effekt mer än 1,5 × lägsta),

skillnader i slagvolym på mer än 50 % (största slagvolym mer än 1,5 × minsta),

placering (frontmonterad, mittmonterad, svansmotor),

(1) EGT L 42, 13.2.2002, s. 1.

L 263/66

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i

enlighet med i bilaga VIII.

3.

Inom kategorierna N

1

, N

2

och N

3

avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader),

antal axlar,

motor (förbränningsmotor/el/hybrid).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga

avseenden:

typ av kaross (t.ex. flakbil/tippfordon/tankfordon/dragfordon för påhängsvagn) (gäller endast färdigbyggda

fordon),

i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

motor:

funktionssätt (enligt punkt 3.2.1.1 i bilaga III),

antal cylindrar och cylinderarrangemang,

effektskillnader på över 50 % (högsta effekt mer än 1,5 × lägsta),

skillnader i slagvolym på mer än 50 % (största slagvolym mer än 1,5 × minsta),

skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet i

enlighet med i bilaga VIII.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/67

4.

Inom kategori O

1

, O

2

, O

3

och O

4

avses med

fordonstyp: fordon som åtminstone i följande väsentliga avseenden inte skiljer sig från varandra:

tillverkare,

tillverkarens typbeteckning,

kategori,

väsentliga konstruktions- och formgivningsaspekter:

chassi/bottenplatta (uppenbara och grundläggande skillnader),

antal axlar,

släpvagn/påhängsvagn/släpkärra,

typ av bromssystem (t.ex. obromsat/påskjutsbroms/servo).

Med variant av en fordonstyp avses fordon av samma typ som inte skiljer sig åt i åtminstone följande väsentliga

avseenden:

i vilken etapp fordonet befinner sig (t.ex. färdigbyggt/ej färdigbyggt),

karosseriform (t.ex. husvagn/flakbil/tankfordon) (gäller endast färdigbyggda/avslutade fordon),

skillnader i högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på mer än 20 % (högsta vikt mer än 1,2 × lägsta),

styraxlar (antal och placering).

Med version av en variant avses fordon som bygger på kombinationer som framgår av informationsmaterialet.

5.

Följande gäller alla kategorier:

En fullständig identifiering av fordonet som uteslutande bygger på typ-, variant- och versionsbeteckningarna skall

överensstämma med en exakt enhetlig definition av samtliga tekniska egenskaper som krävs för att fordonet skall

få tas i bruk.

C.

DEFINITION AV TYP AV KAROSSERI (endast för färdigbyggda/avslutade fordon)

Typ av karosseri i bilaga, I, bilaga III, del I, punkt 9.1 och i bilaga IX, punkt 37 skall anges med följande kodifiering:

1.

Personbilar (M

1

)

AA Sedan

ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.1, även inklusive fordon med mer än

fyra sidorutor.

AB Halvkombi

Sedan (AA) med halvkombibaklucka.

AC Stationsvagn

ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.4 (kombi)

AD Kupé

ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.5

AE Cabriolet

ISO-standard 3833:1977, term nr 3.1.1.6

L 263/68

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

AF Fordon avsett för flera ända-

mål (multi-purpose vehicle)

Annat motorfordon än de som avses i AA-AE avsett att frakta personer och

deras bagage eller tillhörigheter i samma utrymme. Om ett sådant fordon upp-

fyller följande båda villkor anses det dock inte vara ett fordon i kategori M

1

:

i)

Antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är högst 6.

En ”sittplats” skall anses finnas om fordonet har ”åtkomliga” sätesförank-

ringar.

”Åtkomliga” skall syfta på de sätesförankringar som kan användas. För att

förhindra sätesförankringar från att vara ”åtkomliga” skall tillverkaren

fysiskt förhindra deras användning, t.ex. genom att svetsa fast täckplåtar

eller genom att montera någon annan typ av permanent anordning som

inte kan avlägsnas med användning av normalt tillgängliga verktyg, och

ii)

P–(M + N × 68) > N × 68

där:

P = högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last i kg

M = vikt i kg i körklart skick

N = antal sittplatser förutom förarplatsen

Detta anses inte vara ett fordon i kategori M

1

2.

Motorfordon i kategori M

2

or M

3

Fordon i klass I (se direktiv 2001/85/EG)

CA

Envåningsbuss

CB

Tvåvåningsbuss

CC

Ledad envåningsbuss

CD

Ledad tvåvåningsbuss

CE

Envånings låggolvsbuss

CF

Tvåvånings låggolvsbuss

CG

Ledad envånings låggolvsbuss

CH

Ledad tvåvånings låggolvsbuss

Fordon i klass II (se direktiv 2001/85/EG)

CI

Envåningsbuss

CJ

Tvåvåningsbuss

CK

Ledad envåningsbuss

CL

Ledad tvåvåningsbuss

CM

Envånings låggolvsbuss

CN

Tvåvånings låggolvsbuss

CO

Ledad envånings låggolvsbuss

CP

Ledad tvåvånings låggolvsbuss

Fordon i klass III (se direktiv 2001/85/EG)

CQ

Envåningsbuss

CR

Tvåvåningsbuss

CS

Ledad envåningsbuss

CT

Ledad tvåvåningsbuss

Fordon i klass A (se direktiv 2001/85/EG)

CU

Envåningsbuss

CV

Envånings låggolvsbuss

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/69

Fordon i klass B (se direktiv 2001/85/EG)

CW

Envåningsbuss

3.

Motorfordon i kategori N

BA

Lastbil

Se punkt 2.1.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets

direktiv 97/27/EG av den 22 juli 1997 om massa och dimensioner för

vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (1).

BB

Skåpbil

Lastbil med hytten integrerad i karossen.

BC

Dragfordon för påhängsvagn

Se punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 97/27/EG.

BD

Dragfordon för släpvagn

Se punkt 2.1.1 i bilaga I till direktiv 97/27/EG.

Om ett fordon i klass BB med en högsta tekniskt tillåten vikt på 3 500 kg:

har mer än 6 sittplatser förutom förarplatsen

eller

uppfyller följande båda villkor:

i)

antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är högst 6 och

ii)

P–(M + N × 68) ≤ N × 68

anses det dock inte vara ett fordon i kategori N.

Om ett fordon i klass BA eller BB med en högsta tekniskt tillåten vikt på över 3 500 kg, eller i klass BC eller

BD, uppfyller ett av följande båda villkor:

i)

Antalet sittplatser, förutom förarplatsen, är fler än 8, eller

ii)

P–(M + N × 68) ≤ N × 68

anses det dock inte vara ett fordon i kategori N.

Se punkt 1 i del C i denna bilaga för definition av ”sittplatser”, P, M och N.

4.

Fordon i kategori O

DA

Påhängsvagn

Se punkt 2.2.2 i bilaga I till direktiv 97/27/EG

DB

Släpvagn med dragstång

Se punkt 2.2.3 i bilaga I till direktiv 97/27/EG

DC

Släpkärra

Se punkt 2.2.4 i bilaga I till direktiv 97/27/EG

5.

Fordon avsedda för särskilda ändamål

SA

Campingbilar (se punkt 5.1 i bilaga II A)

SB

Bepansrade fordon (se punkt 5.2 i bilaga II A)

SC

Ambulanser (se punkt 5.3 i bilaga II A)

SD

Likbilar (se punkt 5.4 i bilaga II A)

SE

Husvagnar (se punkt 5.6 i bilaga II A)

SF

Mobilkranar (se punkt 5.7 i bilaga II A)

SG

Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (se punkt 5.8 i bilaga II A)

SH

Rullstolsanpassade fordon (se punkt 5.5 i bilaga II A)

(1) EGT L 233, 25.8.1997, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/19/EG (EUT L 79, 26.3.2003, s. 6).

L 263/70

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA III

Information för användning vid EG-typgodkännande av fordon

(På sista sidan i bilaga I finns förklaringar)

DEL I

Tillämpliga delar av följande upplysningar skall lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Eventuella ritningar skall

vara tillräckligt detaljerade och lämnas i lämplig skala på A 4-papper eller i vikt A 4-format. Eventuella foton skall vara

tillräckligt detaljerade.

Om system, komponenter eller separata tekniska enheter är elektroniskt styrda, skall uppgifter om deras prestanda lämnas.

A. För kategorierna M och N

0.

ALLMÄNT

0.1

Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2

Typ: …

0.2.1

Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.3

Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet (b): …

0.3.1

Märkningens placering: …

0.4

Fordonskategori (c):

0.4.1

Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera:

0.5

Tillverkarens namn och adress:

0.8

Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9

Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

1.

AlLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1

Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

1.3

Antal axlar och hjul:

1.3.2

Antal styrda axlar och deras placering:

1.3.3

Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar):

1.4

Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

1.6

Motorns placering och montering:

1.8

Styrning (höger eller vänster) (1)

1.8.1

Fordonet är utrustat för körning i höger/vänstertrafik (1)

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/71

2.

MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm)

(Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

2.1

Hjulbas(er) (vid full last) (f):

2.3.1

Spårvidd för varje styraxel (i):

2.3.2

Spårvidd för samtliga övriga axlar (i):

2.4

Fordonets maximala mått (totalt)

2.4.2

För chassi med karosseri

2.4.2.1

Längd (j):

2.4.2.1.1

Lastytans längd:

2.4.2.2

Bredd (k):

2.4.2.2.1

Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport):

2.4.2.3

Höjd (i körklart skick) (l) vid fjädring med nivåreglering ange normal körposition):

2.6

Fordonets vikt med karosseri – för dragfordon i andra kategorier än M

1

, med kopplingsanordning, om den är

fabriksmonterad – i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopp-

lingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verk-

tyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en besättningsmedlem om

det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant):

2.6.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten

(maximum och minimum för varje variant):

2.7

Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon:

2.8

Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*):

2.8.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten (*):

2.9

Högsta tekniskt tillåtna axeltryck:

2.10

Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp:

2.11

Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

2.11.1

Släpvagn:

2.11.2

Påhängsvagn:

2.11.3

Släpkärra:

2.11.4

Högsta tekniskt tillåtna tågvikt:

2.11.5

Fordonet är/är inte lämpligt (1) som dragfordon (se punkt 1.2 i bilaga II till direktiv 77/389/EEG)

2.11.6

Högsta vikt för obromsad släpvagn:

2.12

Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt

L 263/72

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

2.12.1

på motorfordonet:

2.16

Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolleras

i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG):

2.16.1

Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje tek-

nisk konfiguration (#)):

2.16.2

Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släp-

kärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den tekniskt

tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.3

Avsedd högsta tillåtna belastning för varje grupp av axlar vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga

för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.4

Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk kon-

figuration (#)):

2.16.5

Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfigu-

ration (#)):

3.

MOTOR (q) (Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin, diesel, etc. eller i kom-

bination med ett annat bränsle (+)).

3.1

Tillverkare:

3.1.1

Tillverkarens motorkod enligt märkning på motorn:

3.2

Förbränningsmotor

3.2.1.1

Funktionssätt: ottomotor/kompressionständning, fyrtakt/tvåtakt (1)

3.2.1.2

Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

3.2.1.3

Slagvolym (s): … cm3

3.2.1.6

Normalt tomgångsvarvtal (2): … min

–1

3.2.1.8

Maximal nettoeffekt (t): … kW vid … min-1

(enligt tillverkaren)

3.2.1.9

Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: … min –1

3.2.2

Bränsle: diesel/bensin/LPG/naturgas/etanol … (1)

3.2.2.1

Oktantal, blyhaltigt:

3.2.2.2

Oktantal, blyfritt:

3.2.4

Bränslematning

3.2.4.1

Med förgasare: ja/nej (1)

3.2.4.2

Med bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1)

3.2.4.2.2

Arbetsprincip: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

3.2.4.3

Med bränsleinsprutning (endast styrd tändning): ja/nej (1)

3.2.7

Kylsystem (vätska/luft) (1)

3.2.8

Inloppssystem

3.2.8.1

Överladdare: ja/nej (1)

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/73

3.2.12

Åtgärder mot luftföroreningar

3.2.12.2

Ytterligare anordningar mot luftföroreningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

3.2.12.2.1 Katalysator: ja/nej (1)

3.2.12.2.2 Syreavkännare: ja/nej (1)

3.2.12.2.3 Luftinsprutning: ja/nej (1)

3.2.12.2.4 Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1)

3.2.12.2.5 Anordningar för att begränsa utsläpp genom avdunstning: ja/nej (1)

3.2.12.2.6 Partikelfälla: ja/nej (1)

3.2.12.2.7 Omborddiagnossystem (OBD): ja/nej (1)

3.2.12.2.8 Andra system (beskrivning och funktion):

3.2.13

Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning):

3.2.15

LPG-bränslesystem: ja/nej (1)

3.2.16

Naturgasbränslesystem: ja/nej (1)

3.3

Elmotor

3.3.1

Typ (lindning, magnetisering): …

3.3.1.1

Maximal effekt per timme: … kW

3.3.1.2

Driftspänning: … V

3.3.2

Batteri

3.3.2.4

Placering:

3.6.5

Smörjmedelstemperatur

minimum: … K

maximum: … K

4.

KRAFTÖVERFÖRING (v)

4.2

Typ (mekanisk, hydraulisk, elektrisk osv.):

4.5

Växellåda

4.5.1

Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling) (1)

L 263/74

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

4.6

Utväxlingsförhållanden

Växel

Intern utväxling

(förhållande mellan

motorvarvtal och varvtalet

på växellådans

utgående axel)

Slututväxling

(förhållande mellan

varvtalet på växellådans

utgående axel och

de drivande

hjulens varvtal)

Total utväxling

Maximivärde för CVT

1

2

3

Minimivärde för CVT

Backväxel

4.7

Fordonets maximihastighet (km/tim) (w):

5.

AXLAR

5.1

Beskrivning av varje axel:

5.2

Fabrikat:

5.3

Typ: …

5.4

Placering av lyftbar(a) axel (axlar):

5.5

Placering av belastningsbar(a) axel (axlar):

6.

HJULUPPHÄNGNING

6.2

Typ och utformning av upphängning för varje axel eller hjul:

6.2.1

Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1)

6.2.3

Luftfjädring för drivaxel(-axlar): ja/nej (1)

6.2.3.1

Upphängning för drivaxel likvärdig med luftfjädring: ja/nej (1)

6.2.3.2

Frekvens och dämpning av de fjädrande delarnas svängning:

6.6.1

Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta

hastighetskategori samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup)

6.6.1.1

Axlar

6.6.1.1.1

Axel 1:

6.6.1.1.2

Axel 2:

osv.

6.6.1.2

Reservhjul, i förekommande fall:

6.6.2

Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/75

6.6.2.1

Axel 1:

6.6.2.2

Axel 2:

osv.

7.

STYRNING

7.2

Styrtransmission och manöverorgan

7.2.1

Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.2

Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.3

Eventuellt servosystem:

8.

BROMSAR

8.5

ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1)

8.9

Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv

71/320/EEG):

8.11

Beskrivning av typen (typerna) avseende tillsatsbromsanordningar:

9.

KAROSSERI

9.1

Typ av karosseri:

9.3

Dörrar för förare och passagerare, dörrlås och gångjärn

9.3.1

Dörrarnas utformning och antal:

9.9

Anordningar för indirekt sikt

9.9.1

Speglar (uppgifter för varje spegel)

9.9.1.1

Fabrikat

9.9.1.2

EG-typgodkännandemärkning:

9.9.1.3

Variant:

9.9.1.4

Ritning(ar) för identifiering av spegeln som visar spegelns placering i förhållande till karosseriet:

9.9.1.5

Uppgifter om fästmetod samt vid vilken del av fordonet spegeln är fäst:

9.9.1.6

Tilläggsutrustning som kan påverka siktfältet bakåt:

9.9.1.7

En kortfattad beskrivning av de elektroniska komponenterna (i förekommande fall) i inställningssystemet:

9.9.2

Andra anordningar för indirekt sikt än speglar:

9.9.2.1

Typ och egenskaper (såsom fullständig beskrivning av anordningen):

9.9.2.1.1

I fråga om en kamera- och monitoranordning, detekteringsavstånd (mm), kontrast, luminansomfång, korrek-

tion för bländning, visningsprestanda (svartvitt/färg), bildrepetitionsfrekvens, monitorns luminansomfång:

9.9.2.1.2

Tillräckligt utförliga ritningar så att den kompletta anordningen kan identifieras, inbegripet installationsanvis-

ningar. EG-typgodkännandemärkets läge skall anges på ritningarna.

L 263/76

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

9.10

Inredningsdetaljer

9.10.3

Säten

9.10.3.1

Antal:

9.10.3.2

Placering och arrangemang:

9.10.3.2.1 Antal sittplats(er):

9.10.3.2.2 Sittplats(er) avsedd(a) för användning endast när fordonet är stillastående:

9.10.4.1

Typ(er) av huvudstöd: inbyggda/löstagbara/separata (1)

9.10.4.2

EG-typgodkännandenummer, i förekommande fall:

9.12.2

Typ och placering av kompletterande fasthållningsanordningar (ange ja/nej/valfritt):

(V = vänster, M = mitt, H = höger)

Krockkudde

Sidokrockkudde

Bältesförsträckare

Framsäten

V

M

H

Baksäten (1)

V

M

H

(1) Tabellen kan vid behov utvidgas så att den omfattar fordon med mer än två sätesrader eller om det finns mer än tre säten

utmed fordonets bredd.

9.17

Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG)

9.17.1

Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets

identifieringsnummer:

9.17.4

Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG

9.17.4.1

Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i

avsnitt 5.3 i ISO-standard 3379:1983:

9.17.4.2

Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standard 3379:1983 skall dessa

tecken anges:

9.23

Fotgängarskydd

9.23.1

En detaljerad beskrivning skall tillhandahållas med fotografier och/eller ritningar av fordonet vad gäller kon-

struktion, mått, relevanta referenslinjer och materialsammansättning i fråga om fordonets front (inre och yttre).

Denna beskrivning bör innehålla detaljerade uppgifter om eventuella aktiva skyddssystem som installerats.

11.

KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR

11.1

Klass och typ på den kopplingsanordning/de (kopplingsanordningar) som är monterade eller skall monteras:

11.3

Instruktioner för infästning av kopplingstyp till fordonet och foton eller ritningar av fästpunkterna på fordo-

net som ges av tillverkaren. Ytterligare information, om användningen av kopplingstypen är begränsad till

vissa varianter eller versioner av fordonstypen:

11.4

Upplysningar om utrustning med särskilda bogseringskrokar eller monteringsplåtar:

11.5

EG-typgodkännandenummer:

12.7.1

Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz: ja/nej (stryk det som inte är

tillämpligt)

12.7.2

Fordon utrustat med en kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 79 GHz: ja/nej (stryk det som inte är

tillämpligt).

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/77

13.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FORDON SOM ANVÄNDS FÖR PERSONBEFORDRAN MED MER ÄN

ÅTTA SÄTEN UTÖVER FÖRARSÄTET

13.1

Fordonsklass (klass I, klass II, klass III, klass A, klass B):

13.1.1

Chassityper där det EG-typgodkända karosseriet kan monteras (tillverkare och fordonstyp[er]):

13.3

Antal passagerare (sittplats och ståplats):

13.3.1

Totalt (N):

13.3.2

Övre våningen (N

a

) (1):

13.3.3

Nedre våningen (N

b

) (1):

13.4

Antal sittplatspassagerare

13.4.1

Totalt (A):

13.4.2

Övre våningen (A

a

) (1):

13.4.3

Nedre våningen (A

b

) (1):

B. För kategori O

0.

ALLMÄNT

0.1

Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2

Typ:

0.2.1

Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.3

Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (b):

0.3.1

Märkningens placering:

0.4

Fordonskategori (c):

0.4.1

Klassificering(ar) beroende på det farliga gods som fordonet är avsett att transportera:

0.5

Tillverkarens namn och adress:

0.8

Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9

Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare: …

1.

ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION

1.1

Foton och/eller ritningar av ett representativt fordon:

1.3

Antal axlar och hjul:

1.3.2

Antal styrda axlar och deras placering:

1.4

Chassi (om sådant finns) (översiktsritning):

2.

MÅTT OCH VIKTER (e) (i kg och mm)

(Hänvisa till ritning i tillämpliga fall)

L 263/78

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

2.1

Hjulbas(er) (vid full last) (f):

2.3.1

Spårvidd för varje styraxel (i):

2.3.2

Spårvidd för samtliga övriga axlar (i):

2.4

Fordonets maximala mått (totalt)

2.4.2

För chassi med karosseri

2.4.2.1

Längd (j):

2.4.2.1.1

Lastytans längd:

2.4.2.2

Bredd (k):

2.4.2.2.1

Tjocklek på väggar (i fråga om fordon avsedda för temperaturreglerad varutransport):

2.4.2.3

Höjd (i körklart skick) (l) vid upphängning med nivåreglering ange normal körposition):

2.6

Fordonets vikt med karosseri – för dragfordon i andra kategorier än M

1

, med kopplingsanordning, om den är

fabriksmonterad – i körklart skick, eller vikten av chassit eller av chassit med hytt utan kaross och/eller kopp-

lingsanordning om karossen och/eller kopplingsanordningen inte är fabriksmonterade (inklusive vätskor, verk-

tyg, reservhjul, om monterat, och förare, och för bussar och turistbussar, vikten av en besättningsmedlem om

det i fordonet finns en sittplats avsedd för besättning) (o) (maximum och minimum för varje variant):

2.6.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten

(maximum och minimum för varje variant):

2.7

Det färdigbyggda fordonets minimivikt enligt tillverkarens uppgifter, med avseende på ett ej färdigbyggt fordon:

2.8

Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last enligt tillverkarens uppgifter (y) (*):

2.8.1

Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar och släpkärror, belastning på kopplingspunkten

(*):

2.9

Högsta tekniskt tillåtna axeltryck:

2.10

Högsta tekniskt tillåtna belastning/vikt på varje axelgrupp:

2.12

Högsta tekniskt tillåtna vikt/statiska vertikala belastning på motorfordonets kopplingspunkt

2.12.2

På påhängsvagnen eller släpkärran:

2.16

Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande (villkor: om dessa värden anges, skall de kontrolle-

ras i enlighet med kraven i bilaga IV till direktiv 97/27/EG):

2.16.1

Avsedd högsta tillåtna massa vid registrering/ibruktagande inklusive last (flera varianter möjliga för varje tek-

nisk konfiguration (#)):

2.16.2

Avsedd högsta tillåtna belastning per axel vid registrering/ibruktagande och i fråga om påhängsvagn eller släp-

kärra, avsedd belastning på den kopplingspunkt som anges av tillverkaren om den är lägre än den tekniskt

tillåtna högsta belastningen på kopplingspunkten (flera varianter möjliga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.3

Avsedd högsta tillåtna belastning för varje grupp av axlar vid registrering/ibruktagande (flera varianter möj-

liga för varje teknisk konfiguration (#)):

2.16.4

Avsedd högsta tillåtna släpvagnsvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk

konfiguration (#)):

2.16.5

Avsedd högsta tillåtna tågvikt vid registrering/ibruktagande (flera varianter möjliga för varje teknisk konfigu-

ration (#)):

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/79

5.

AXLAR

5.1

Beskrivning av varje axel:

5.2

Fabrikat:

5.3

Typ: …

5.4

Placering av lyftbar(a) axel (axlar):

5.5

Placering av belastningsbar(a) axel (axlar):

6.

HJULUPPHÄNGNING

6.2

Typ och utformning av upphängning för varje axel eller hjul:

6.2.1

Nivåjustering: ja/nej/valfritt (1)

6.6.1

Däck-/hjulkombinationer (ange däckens dimensionsbeteckningar, lägsta belastningstal och symbol för lägsta

hastighetskategori, samt hjulens fälgdimensioner och pressningsdjup)

6.6.1.1

Axlar

6.6.1.1.1

Axel 1:

6.6.1.1.2

Axel 2:

etc.

6.6.1.2

Reservhjul, i förekommande fall:

6.6.2

Övre och undre gräns för däckens rullningsomkrets

6.6.2.1

Axel 1:

6.6.2.2

Axel 2:

etc.

7.

STYRNING

7.2

Styrtransmission och manöverorgan

7.2.1

Typ av styrtransmission (ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen):

7.2.2

Koppling till hjulen (även icke-mekaniska system. Ange i förekommande fall för fram- och bakhjulen:

7.2.3

Eventuellt servosystem:

8.

BROMSAR

8.5

ABS-bromsar: ja/nej/valfritt (1)

8.9

Kort beskrivning av bromsanordningarna (enligt punkt 1.6 i addendum till tillägg I till bilaga IX till direktiv

71/320/EEG):

9.

KAROSSERI

9.1

Typ av karosseri

9.17

Föreskrivna skyltar (direktiv 76/114/EEG)

9.17.1

Foton och/eller ritningar av de föreskrivna skyltarnas och märkningarnas placering samt av fordonets

identifieringsnummer:

9.17.4

Tillverkarens intyg om överensstämmelse med kravet i punkt 1.1.1 i bilaga II till direktiv 76/114/EEG

L 263/80

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

9.17.4.1

Förklaring av tecknen i andra delen och, i tillämpliga fall, tredje delen, som används för att uppfylla kraven i

avsnitt 5.3 i ISO-standard 3379:1983:

9.17.4.2

Om tecken i andra delen används för att uppfylla kraven i avsnitt 5.4 i ISO-standard 3779:1983 skall dessa

tecken anges:

11.

KOPPLINGAR MELLAN DRAGFORDON OCH SLÄPVAGNAR OCH PÅHÄNGSVAGNAR

11.1

Klass och typ på den/de kopplingsanordning (-anordningar) som är monterade eller skall monteras:

11.5

EG-typgodkännandenummer:

DEL II

Nedanstående schema visar tillåtna kombinationer av punkter som finns i del I och där olika alternativ angavs. För sådana

punkter skall varje valt alternativ föregås av en bokstavsbeteckning som skall visa alternativ som hör ihop med respektive

version.

För varje variant av fordonstypen skall ett separat schema sammanställas.

Alternativ som fritt kan kombineras inom en variant skall markeras under kolumnrubriken ”alla”.

Punkt nr

Alla

Version 1

Version 2

Osv.

Version nr

Dessa upplysningar kan presenteras med annat format eller annan utformning, förutsatt att syftet med schemat uppfylls.

Varje variant och version skall identifieras med en numerisk eller alfanumerisk kod, som även skall anges i intyget om

överensstämmelse (bilaga IX) för det aktuella fordonet.

I fråga om en variant/varianter i enlighet med bilaga XI eller med artikel 20 skall tillverkaren tilldela en specialkod.

DEL III

Typgodkännandenummer

I nedanstående schema skall uppgifter lämnas om de punkter i bilaga IV eller bilaga XI som är relevanta för fordonet (***).

(Samtliga relevanta godkännanden för varje punkt skall uppges.)

Område

Typgodkännandenum-

mer

Medlemsstat eller för-

dragsslutande part (+)

som utfärdat

typgodkännandet (++)

Utvidgning

av godkännandet

(datum)

Variant(er)/Version(er)

(+) Fördragsslutande parter till 1958 års reviderade överenskommelse.

(++) Skall anges om uppgiften inte framgår av typgodkännandenumret.

Underskrift:

Befattning:

Datum:

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/81

BILAGA IV

Förteckning över krav i samband med EG-typgodkännande av fordon

DEL I

Förteckning över rättsakter

(I förekommande fall med beaktande av räckvidd och senaste ändring av var och en av nedanstående rättsakter. När det gäller föreskrifter från Förenta

nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) avser hänvisningen till rättsakten den relevanta serien av ändringar till de FN/ECE-föreskrifter

som gemenskapen har anslutit sig till.)

Område

Rättsakt

EGT/EUT

Tillämplighet

M

1

M

2

M

3

N

1

N

2

N

3

O

1

O

2

O

3

O

4

1

Ljudnivåer

70/157/EEG

L 42, 23.2.1970, s. 16

X

X

X

X

X

X

2

Avgaser

70/220/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 1

X

X

X

X

X

X

3

Bränsletankar/bakre

underkörningsskydd

70/221/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 23

X (5)

X (5)

X (5)

X (5)

X (5)

X (5)

X

X

X

X

4

Utrymme för bakre

registreringsskylt

70/222/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 25

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

5

Styrkraft

70/311/EEG

L 133, 18.6.1970,

s. 10

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

6

Dörrlås och dörrgång-

järn

70/387/EEG

L 176, 10.8.1970, s. 5

X

X

X

X

7

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

L 176, 10.8.1970,

s. 12

X

X

X

X

X

X

8

Anordningar för indirekt

sikt

2003/97/EG (8) L 25, 29.1.2004, s. 1

X

X

X

X

X

X

9

Bromsutrustning

71/320/EEG

L 202, 6.9.1971, s. 37

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

10 Radioavstörning

72/245/EEG

L 152, 6.7.1972, s. 15

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

11 Föroreningar från diesel-

motorer

72/306/EEG

L 190, 20.8.1972, s. 1

X

X

X

X

X

X

12 Inredningsdetaljer

74/60/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 2

X

13 Stöldskydd

74/61/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 22

X

X

X

X

X

X

14 Sammanstötningsskydd

för styrmekanismen

74/297/EEG

L 165, 20.6.1974,

s. 16

X

X

15 Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

L 221, 12.8.1974, s. 1

X

X

X

X

X

X

16 Utskjutande delar

74/483/EEG

L 256, 2.10.1974, s. 4

X

17 Hastighetsmätare och

backväxel

75/443/EEG

L 196, 26.7.1975, s. 1

X

X

X

X

X

X

18 Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 1

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

19 Förankring av bilbälten

76/115/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 6

X

X

X

X

X

X

L 263/82

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Område

Rättsakt

EGT/EUT

Tillämplighet

M

1

M

2

M

3

N

1

N

2

N

3

O

1

O

2

O

3

O

4

20 Belysnings- och ljussig-

nalanordningarnas

installering

76/756/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 1

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

21 Reflexanordningar

76/757/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 32

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

22 Breddmarkeringslyktor,

främre sidopositionslyk-

tor, bakre sidopositions-

lyktor, stopplyktor och

varsellyktor

76/758/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 54

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

23 Körriktningsvisare

76/759/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 71

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

24 Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 85

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

25 Huvudstrålkastare

(inklusive glödlampor)

76/761/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 96

X

X

X

X

X

X

26 Främre dimljus

76/762/EEG

L 262, 27.9.1976,

s. 122

X

X

X

X

X

X

27 Bogseringsanordningar

77/389/EEG

L 145, 13.6.1977,

s. 41

X

X

X

X

X

X

28 Bakre dimljus

77/538/EEG

L 220, 29.8.1977,

s. 60

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

29 Backningsstrålkastare

77/539/EEG

L 220, 29.8.1977,

s. 72

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

30 Parkeringsljus

77/540/EEG

L 220, 29.8.1977,

s. 83

X

X

X

X

X

X

31 Bilbälten och fasthåll-

ningsanordningar

77/541/EEG

L 220, 29.8.1977,

s. 95

X

X

X

X

X

X

32 Siktfält framåt

77/649/EEG

L 267, 19.10.1977,

s. 1

X

33 Märkning av manöveror-

gan

78/316/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 3

X

X

X

X

X

X

34 Avfrostnings-/

avimningsanordningar

78/317/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 27

X

(1)

(1)

(1)

(1)

(1)

35 Vindrutetorkare och

vindrutespolare

78/318/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 49

X

(2)

(2)

(2)

(2)

(2)

36 Värmesystem

2001/56/EG

L 292, 9.11.2001,

s. 21

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

37 Hjulskydd

78/549/EEG

L 168, 26.6.1978,

s. 45

X

38 Huvudstöd

78/932/EEG

L 325, 20.11.1978,

s. 1

X

39 CO

2

-utsläpp/

bränsleförbrukning

80/1268/EEG

L 375, 31.12.1980,

s. 36

X

X

40 Motoreffekt

80/1269/EEG

L 375, 31.12.1980,

s. 46

X

X

X

X

X

X

41 Gasformiga föroreningar

från dieselmotorer

88/77/EEG

L 36, 9.2.1988, s. 33

X

X

X

X

X

X

42 Sidoskydd

89/297/EEG

L 124, 5.5.1989, s. 1

X

X

X

X

43 Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

L 103, 23.4.1991, s. 5

X

X

X

X

44 Mått och vikter

(personbilar)

92/21/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 1

X

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/83

Område

Rättsakt

EGT/EUT

Tillämplighet

M

1

M

2

M

3

N

1

N

2

N

3

O

1

O

2

O

3

O

4

45 Säkerhetsglas

92/22/EEG

L 129, 14.5.1992,

s. 11

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

46 Däck

92/23/EEG

L 129, 14.5.1992,

s. 95

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

47 Hastighetsbegränsande

anordningar

92/24/EEG

L 129, 14.5.1992,

s. 154

X

X

X

48 Mått och vikter

(för andra fordon än de

som avses i punkt 44)

97/27/EG

L 233, 28.8.1997, s. 1

X

X

X

X

X

X

X

X

X

49 Utskjutande delar på

förarhytter

92/114/EEG

L 409, 31.12.1992,

s. 17

X

X

X

50 Kopplingsanordningar

94/20/EG

L 195, 29.7.1994, s. 1

X (3)

X (3)

X (3)

X (3)

X (3)

X (3)

X

X

X

X

51 Brandfarlighet

95/28/EG

L 281, 23.11.1995,

s. 1

X

52 Bussar

och långfärdsbussar

2001/85/EG

L 42, 13.2.2002, s. 1

X

X

53 Frontalkollision

96/79/EG

L 18, 21.1.1997, s. 7

X

54 Sidokollisionsskydd

96/27/EG

L 169, 8.7.1996, s. 1

X

X

55

56 Fordon avsedda för

transport av farligt gods

98/91/EG

L 11, 16.1.1999, s. 25

X (4)

X (4)

X (4)

X (4)

X (4)

X (4)

X (4)

57 Främre

underkörningsskydd

2000/40/EG

L 203, 10.8.2000, s. 9

X

X

58 Fotgängarskydd

2003/102/EG

L 321, 6.12.2003,

s. 15

X (6)

X (6) (7)

X: Tillämpliga rättsakter.

(1) Fordon i denna kategorin skall utrustas med en anordning för avfrostning och avimning av vindrutan med tillräcklig kapacitet.

(2) Fordon i denna kategorin skall utrustas med vindrutetorkare och vindrutespolare med tillräcklig kapacitet.

(3) Kraven i direktiv 94/20/EG gäller endast fordon som är försedda med kopplingsanordning.

(4) Kraven i direktiv 98/91/EG gäller endast i de fall då tillverkare ansöker om EG-typgodkännande av ett fordon som är avsett för transport av farligt gods.

(5) I väntan på att relevanta ändringar i direktiv 70/221/EEG skall antas för att även LPG- och CNG-tankar skall omfattas, krävs för LPG- eller CNG-fordon fordonsgodkän-

nande i enlighet med FN/ECE-föreskrift 67–01 eller 110.

(6) Med en högsta totalvikt på 2,5 ton.

(7) Som bygger på fordon i kategori M

1

.

(8) Fram till och med de datum som avses i artikel 2 i direktiv 2003/97/EG skall godkännanden som har beviljats i enlighet med direktiv 71/127/EEG förbli giltiga för

typgodkännande för hela fordon.

L 263/84

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Tillägg

Förteckning över kraven för EG-typgodkännande av fordon som hör till katego-

ri M

1

och tillverkas i små serier

(I förekommande fall med beaktande av senaste ändring av vart och ett av nedanstående särdirektiv)

Område

Rättsakt

EGT/EUT

M

1

1

Ljudnivå

70/157/EEG

L 42, 23.2.1970, s. 16

A

2

Avgaser (med undantag för alla

krav som gäller omborddiagnos

[OBD])

70/220/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 1

A

3

Bränsletankar/bakre

underkörningsskydd

70/221/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 23

B

4

Utrymme för bakre registrerings-

skylt

70/222/EEG

L 76, 6.4.1970, s. 25

B

5

Styrkraft

70/311/EEG

L 133, 18.6.1970, s. 10

C

6

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

L 176, 10.8.1970, s. 5

C

7

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

L 176, 10.8.1970, s. 12

B

8

Anordningar för indirekt sikt

2003/97/EG (5)

L 25, 29.1.2004, s. 1

X (2)

B (4)

9

Bromsutrustning

71/320/EEG

L 202, 6.9.1971, s. 37

A

10

Radioavstörning

72/245/EEG

L 152, 6.7.1972, s. 15

A (1)

C (3)

11

Föroreningar från dieselmotorer

72/306/EEG

L 190, 20.8.1972, s. 1

A

12

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 2

C

13

Stöldskydd

74/61/EEG

L 38, 11.2.1974, s. 22

A

14

Sammanstötningsskydd för styr-

mekanismen

74/297/EEG

L 165, 20.6.1974, s. 16

C

15

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

L 221, 12.8.1974, s. 1

C

16

Utskjutande delar

74/483/EEG

L 266, 2.10.1974, s. 4

C

17

Hastighetsmätare och backväxel

75/443/EEG

L 196, 26.7.1975, s. 1

B

18

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 1

B

19

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

L 24, 30.1.1976, s. 6

B

20

Belysnings- och ljussignalanord-

ningarnas installering

76/756/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 1

B

21

Reflexanordningar

76/757/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 32

X

22

Breddmarkeringslyktor, främre

sidopositionslyktor, bakre sidopo-

sitionslyktor, stopplyktor och

varsellyktor

76/758/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 54

X

23

Körriktningsvisare

76/759/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 71

X

24

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 85

X

25

Huvudstrålkastare (inklusive glöd-

lampor)

76/761/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 96

X

26

Främre dimljus

76/762/EEG

L 262, 27.9.1976, s. 122

X

27

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

L 145, 13.6.1977, s. 41

B

28

Bakre dimljus

77/538/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 60

X

29

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 72

X

30

Parkeringsljus

77/540/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 83

X

31

Bilbälten

och fasthållningsanordningar

77/541/EEG

L 220, 29.8.1977, s. 95

A (2)

B (4)

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/85

Område

Rättsakt

EGT/EUT

M

1

32

Siktfält framåt

77/649/EEG

L 267, 19.10.1977, s. 1

A

33

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 3

X

34

Avfrostnings-/

avimningsanordningar

78/317/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 27

C

35

Vindrutetorkare

och vindrutespolare

78/318/EEG

L 81, 28.3.1978, s. 49

C

36

Värmesystem

2001/56/EG

L 292, 9.11.2001, s. 21

C

37

Hjulskydd

78/549/EEG

L 168, 26.6.1978, s. 45

B

39

Bränsleförbrukning

80/1268/EEG

L 375, 31.12.1980, s. 36

A

40

Motoreffekt

80/1269/EEG

L 375, 31.12.1980, s. 46

C

41

Gasformiga föroreningar

från dieselmotorer

88/77/EEG

L 36, 9.2.1988, s. 33

A

44

Mått och vikter (personbilar)

92/21/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 1

C

45

Säkerhetsglas

92/22/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 11

X (2)

B (4)

46

Däck

92/23/EEG

L 129, 14.5.1992, s. 95

X (2)

B (4)

50

Kopplingsanordningar

94/20/EG

L 195, 29.7.1994, s. 1

X (2)

A (4)

53

Frontalkollision

96/79/EG

L 18, 21.1.1997, s. 7

Ej tillämpligt

54

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

L 169, 8.7.1996, s. 1

Ej tillämpligt

58

Fotgängarskydd

2003/102/EG

L 321, 6.12.2003, s. 15

Ej tillämpligt

(1) Elektronisk underenhet.

(2) Komponent.

(3) Fordon.

(4) Installationsanvisningar.

(5) Till och med den 26 januari 2006 kan godkännanden enligt direktiv 71/127/EEG godtas som alternativ.

Symbol

X:

Fullständig överensstämmelse med direktivet krävs; EG-typgodkännandeintyg skall utfärdas; produktionsöverensstämmelse

skall säkerställas.

A:

Inga undantag förutom de som anges i särdirektivet. Typgodkännandeintyg och typgodkännandemärke krävs inte. Provnings-

rapporter skall sammanställas av en anmäld teknisk tjänst.

B:

De tekniska föreskrifterna i särdirektivet skall iakttas. De provningar som föreskrivs enligt direktivet skall vara fullständigt

utförda; om godkännandemyndigheten är införstådd med detta får dessa utföras av tillverkaren själv; han kan få tillstånd att

utfärda den tekniska rapporten; något typgodkännandeintyg behöver inte utfärdas och typgodkännande krävs inte.

C:

Tillverkaren skall visa för godkännandemyndigheten att de väsentliga kraven i särdirektivet har iakttagits.

Ej tillämpligt: Denna rättsakt är inte tillämplig (inga krav).

L 263/86

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

DEL II

När hänvisning sker till ett särdirektiv eller en förordning, skall ett godkännande som utfärdats i enlighet med följande

FN/ECE-föreskrifter (med hänsyn tagen till räckvidden (1) och till ändringar av de FN/ECE-föreskrifter som är förtecknade

nedan) erkännas som alternativ till ett EG-typgodkännande som beviljats i enlighet med relevant särdirektiv eller förord-

ning i tabellen i del I.

Dessa FN/ECE-föreskrifter har gemenskapen anslutit sig till i egenskap av avtalsslutande part till FN:s ekonomiska kommis-

sion för Europa ”1958 års reviderade Genève-avtal” genom rådets beslut 97/836/EG, eller efterföljande rådsbeslut i enlig-

het med artikel 3.3 i det beslutet.

Alla ytterligare ändringar av de FN/ECE-föreskrifter som anges nedan skall anses vara likvärdiga, i enlighet med det gemen-

skapsbeslut som avses i artikel 4.2 i beslut 97/836/EG (++).

Område

FN-ECE-föreskrift i sin

grundversion, nr

Ändringsserie

1.

Ljudnivåer

51

02

1.

Reservljuddämparsystem

59

00

2.

Avgaser

83

03

2.

Ersättningskatalysator

103

00

3.

Bakre underkörningsskydd

58

01

3.

Bränsletankar

34

01

3.

Bränsletankar

67

01

3.

Bränsletankar

110

00

5.

Styrkraft

79

01

6.

Dörrlås och dörrgångjärn

11

02

7.

Ljudsignalanordningar

28

00

8.

Backspeglar

46

01

8A.

Anordningar för indirekt sikt

46

02

9.

Bromsutrustning

13

09

9.

Bromsutrustning

13H

00

9.

Bromsar (bromsbelägg)

90

01

10.

Radioavstörning

10

02

11.

Föroreningar från dieselmotorer

24

03

12.

Inredningsdetaljer

21

01

13.

Stöldskydd

18

02

13.

Startspärr

97

00

13.

Larmsystem

97

00

13.

Skydd mot obehörig användning

116

00

14.

Sammanstötningsskydd för styrmekanismen

12

03

15.

Sätenas hållfasthet

17

06

15.

Sätenas hållfasthet (bussar och långfärdsbussar)

80

01

16.

Utskjutande delar

26

02

17.

Hastighetsmätare

39

00

19.

Förankring av bilbälten

14

04

20.

Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering

48

01

21.

Reflexanordningar

3

02

22.

Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre

sidopositionslyktor och stopplyktor

7

02

(1) Om särdirektiven eller förordningarna innehåller monteringsföreskrifter, gäller dessa även för komponenter och separata tekniska enhe-

ter som godkänts enligt FN/ECE-föreskrifterna.

(++) För senare ändringar, se UN/ECE TRANS/WP.29/343 i dess senaste version.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/87

Område

FN-ECE-föreskrift i sin

grundversion, nr

Ändringsserie

22.

Varselljus

87

00

22.

Sidopositionslyktor

91

00

23.

Körriktningsvisare

6

01

24.

Bakre skyltlyktor

4

00

25.

Huvudstrålkastare (R

2

och HS

1

)

1

01

25.

Sealed beam-strålkastare

5

02

25.

Strålkastare (H

1

, H

2

, H

3

, HB

3

, HB

4

, H

7

, och/eller H

8

)

8

04

25.

Strålkastare (H

4

)

20

02

25.

Sealed beam-strålkastare (halogen)

31

02

25.

Glödlampor för användning i godkända lampenheter

37

03

25.

Strålkastare med gasurladdningslampor

98

00

25.

Gasurladdningslampa för användning i godkända gasur-

laddningslampenheter

99

00

26.

Främre dimljus

19

02

28.

Bakre dimljus

38

00

29.

Backningsstrålkastare

23

00

30.

Parkeringsljus

77

00

31.

Bilbälten och fasthållningsanordningar

16

04

31.

Fasthållningsanordningar för barn

44

03

38.

Huvudstöd (i kombination med säten)

17

06

38.

Huvudstöd

25

04

39.

Bränsleförbrukning

101

00

40.

Motoreffekt

85

00

41.

Gasformiga föroreningar från dieselmotorer

49

02

42.

Sidoskydd

73

00

45.

Säkerhetsglas

43

00

46.

Däck, motorfordon och släpfordon till dessa

30

02

46.

Däck, fordon i nyttotrafik och släpfordon till dessa

54

00

46.

Nödreservhjul/däck

64

00

46.

Rulljud

117

00

47.

Hastighetsbegränsande anordningar

89

00

50.

Kopplingsanordningar

55

01

51.

Brandfarlighet

118

00

52.

Karosseristommens hållfasthet (bussar)

66

00

53.

Frontalkollision

94

01

54.

Sidokollision

95

02

55.

Främre underkörningsskydd

93

00

L 263/88

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA V

Förfaranden vid EG-typgodkännande av fordon

1. Vid ansökan om typgodkännande för hela fordon skall EG-typgodkännandemyndigheten

a)

kontrollera att samtliga EG-typgodkännandeintyg som har utfärdats i enlighet med de rättsakter som gäller för

typgodkännande av fordon omfattar fordonstypen och överensstämmer med de angivna kraven,

b)

granska dokumentationen för att förvissa sig om att de specifikationer och uppgifter om fordonet som ingår i del

I av informationsdokumentet för fordonet finns med i det tekniska underlaget och EG-typgodkännandeintygen i

fråga om de tillämpliga rättsakterna samt, om en punkt i del I av informationsdokumentet saknas i det tekniska

underlag som upprättats i enlighet med en rättsakt, kontrollera att den aktuella delen eller egenskapen motsvarar

uppgifterna i underlaget,

c)

på ett urval fordon av den typ ansökan gäller utföra, eller låta utföra, kontroller av fordonens delar och system

för att kontrollera att fordonet (eller fordonen) tillverkats i enlighet med de relevanta uppgifterna i det bestyrkta

tekniska underlaget med avseende på tillämpliga EG-typgodkännandeintyg,

d)

i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av monteringen av separata tekniska enheter,

e)

i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av om de anordningar som nämns i fotnoterna 1

och 2 i del I i bilaga IV finns.

2. Det antal fordon som skall kontrolleras enligt punkt 1 c skall vara tillräckligt stort för att möjliggöra en tillfredsstäl-

lande kontroll av de olika kombinationer ansökan gäller på följande punkter:

Fordonskategori

M

1

M

2

M

3

N

1

N

2

N

3

O

1

O

2

O

3

O

4

Kriterium

Motor

X

X

X

X

X

X

Växellåda

X

X

X

X

X

X

Antal axlar

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Drivaxlar (antal, placering,

koppling till andra axlar)

X

X

X

X

X

X

Styraxlar (antal och placering)

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Utformning av karosseriet

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Antal dörrar

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Höger- eller vänsterstyrd

X

X

X

X

X

X

Antal säten

X

X

X

X

X

X

Utrustningens omfattning

X

X

X

X

X

X

3. Om det saknas godkännandeintyg för någon av de tillämpliga rättsakterna, skall EG-typgodkännandemyndigheten

a)

ordna så att de nödvändiga provningar och kontroller som föreskrivs i de tillämpliga rättsakterna genomförs,

b)

kontrollera att fordonet motsvarar uppgifterna i informationsdokumenten om fordonet och de tekniska kraven i

varje tillämplig rättsakt,

c)

i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av monteringen av separata tekniska enheter,

d)

i tillämpliga fall, utföra eller låta utföra lämpliga kontroller av om de anordningar som nämns i fotnoterna 1

och 2 i del I i bilaga IV finns.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/89

Tillägg 1

Standarder som de enheter som avses i artikel 41 skall uppfylla

1.

Verksamhet som rör provning för typgodkännande som skall utföras i enlighet med de rättsakter som förtecknas i bi-

laga IV till detta direktiv:

1.1 Kategori A (provningar som har genomförts i egna lokaler):

EN ISO/IEC 17025:2005 om allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier.

En teknisk tjänst utnämnd för verksamhet inom kategori A får utföra eller övervaka de provningar som avses i de

rättsakter för vilka den har utnämnts i en tillverkares eller en tredje parts lokaler.

1.2 Kategori B (övervakning av provningar som utförs i tillverkarens lokaler eller i en tredje parts lokaler):

EN ISO/IEC 17020: 2004 om allmänna kriterier för verksamheten hos olika typer av kontrollorgan.

Den tekniska tjänsten skall, innan den utför eller övervakar en eventuell provning i en tillverkares eller en tredje parts

lokaler, kontrollera att provningsanläggningarna och mätinstrumenten uppfyller de relevanta kraven enligt den stan-

dard som avses i punkt 1.1.

2.

Verksamhet som rör produktionsöverensstämmelse.

2.1 Kategori C (förfarande för den inledande bedömningen och övervakning av tillverkarens kvalitetsstyrningssystem):

EN 45012:1998 om allmänna krav på organ som bedömer och certifierar/registrerar kvalitetssystem.

2.2 Kategori D (kontroll eller provning av produktionsexemplar eller övervakning av denna):

EN ISO/IEC 17020:2004 om allmänna kriterier för verksamheten hos olika typer av kontrollorgan.

L 263/90

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Tillägg 2

Förfarande för bedömning av de tekniska tjänsterna

1.

SYFTET MED DETTA TILLÄGG

1.1

I detta tillägg fastställs de villkor enligt vilka bedömningen av de tekniska tjänsterna bör utföras av den behöriga

myndighet som avses i artikel 42 i detta direktiv.

1.2

Dessa krav skall efter nödvändig anpassning gälla alla tekniska tjänster, oberoende av deras rättsliga status (obero-

ende organisation, tillverkare eller godkännandemyndighet som agerar som teknisk tjänst).

2.

BEDÖMNINGSPRINCIPER

Bedömning grundar sig på ett antal principer:

Oberoende som utgör grund för slutsatsernas opartiskhet och objektivitet.

En metod som grundas på belägg och som garanterar tillförlitliga och reproducerbara slutsatser.

Bedömarna skall visa pålitlighet och integritet och iaktta konfidentialitet och diskretion. De skall sanningsenligt

och noggrant rapportera sina resultat och slutsatser.

3.

KRAV PÅ BEDÖMARNAS KUNSKAPER

3.1

Bedömningarna får utföras endast av bedömare med den tekniska och administrativa kunskap som är nödvändig

för uppdraget.

3.2

Bedömarna skall ha utbildats särkilt för bedömningen. De skall dessutom ha de särskilda kunskaper som rör det

tekniska område på vilket den tekniska tjänsten kommer att bedriva sin verksamhet.

3.3

Utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 3.1 och 3.2 skall den bedömning som avses i artikel 42.4 utfö-

ras av bedömare som är oberoende i förhållande till den verksamhet som bedöms.

4.

ANSÖKAN OM ATT UTSES

4.1

En vederbörligen bemyndigad företrädare för den ansökande tekniska tjänsten skall göra en formell ansökan till

den behöriga myndigheten med följande innehåll:

a)

Allmän beskrivning av den tekniska tjänsten, inklusive bolagsenhet, namn, adresser, rättslig status samt perso-

nella och tekniska resurser.

b)

Allmän information om den tekniska tjänsten, till exempel dess verksamhet, ställning i en eventuellt större

bolagsenhet och adresser till alla dess anläggningar som skall omfattas av utnämningen.

c)

En överenskommelse om att uppfylla kraven för att utses och den tekniska tjänstens andra åligganden enligt

de berörda direktiven.

d)

En beskrivning av de tjänster för bedömning av överensstämmelse som den tekniska tjänsten utför inom ramen

för de tillämpliga direktiven och en förteckning över de direktiv för vilka den tekniska tjänsten ansöker om att

utses, inklusive, i förekommande fall, gränsen för kompetensen.

e)

En kopia av den tekniska tjänstens kvalitetshandbok.

4.2

Den behöriga myndigheten skall kontrollera att den tekniska tjänstens information är tillräcklig.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/91

5.

ÖVERSYN AV RESURSERNA

Den behöriga myndigheten skall se över sin förmåga att bedöma den tekniska tjänsten med avseende på dess egen

policy, dess kompetens och tillgången på lämpliga bedömare och experter.

6.

UTLÄGGANDE AV BEDÖMNING PÅ ENTREPRENAD

6.1

Den behöriga myndigheten får lägga ut delar av bedömningen på entreprenad till någon annan utseendemyndighet

eller ansöka om hjälp från tekniska experter från andra behöriga myndigheter. Underentreprenörerna och exper-

terna skall godtas av den ansökande tekniska tjänsten.

6.2

Den behöriga myndigheten skall beakta ackrediteringsbevis med relevant omfattning för att komplettera sin sam-

lade bedömning av den tekniska tjänsten.

7.

FÖRBEREDELSE INFÖR BEDÖMNING

7.1

Den behöriga myndigheten skall formellt tillsätta en bedömningsgrupp. Myndigheten skall se till att lämplig sak-

kunskap finns tillgänglig för varje uppdrag. I synnerhet skall gruppen i sin helhet

a)

ha tillräckliga kunskaper för det specifika område som ansökan om att utses gäller och

b)

ha tillräckliga kunskaper för att göra en tillförlitlig bedömning av den tekniska tjänstens kompetens för den

verksamhet för vilken den utses.

7.2

Den behöriga myndigheten skall tydligt definiera bedömningsgruppens uppdrag. Bedömningsgruppens uppgift är

att se över de dokument som har samlats in från den ansökande tekniska tjänsten och att utföra bedömningen på

plats.

7.3

Den behöriga myndigheten skall, tillsammans med den tekniska tjänsten och den bedömningsgrupp som tillsatts,

komma överens om tidpunkt och tidsplan för bedömningen. Det åligger emellertid den behöriga myndigheten att

försöka hitta en tidpunkt som överensstämmer med planen för övervakning och förnyad bedömning.

7.4

Den behöriga myndigheten skall se till att bedömningsguppen förses med lämpliga kriteriedokument, tidigare

bedömningsprotokoll samt relevanta dokument och protokoll från den tekniska tjänsten.

8.

BEDÖMNING PÅ PLATS

Bedömningsgruppen skall utföra bedömningen av den tekniska tjänsten i dess lokaler där en eller flera huvudverk-

samheter bedrivs och skall i förekommande fall inspektera andra utvalda lokaliteter där den tekniska tjänsten har

verksamhet.

9.

RESULTATANALYS OCH BEDÖMNINGSRAPPORT

9.1

Bedömningsgruppen skall analysera all relevant information och alla belägg som har samlats in under undersök-

ningen av dokument och protokoll samt bedömningen på plats. Denna analys skall vara tillräcklig för att gruppen

skall kunna bedöma den tekniska tjänstens kompetens och huruvida den uppfyller kraven för att utses.

9.2

Den behöriga myndighetens rapportförfaranden skall uppfylla följande krav.

9.2.1 Ett möte skall äga rum mellan bedömningsgruppen och den tekniska tjänsten innan gruppen lämnar platsen. Vid

detta möte skall bedömningsgruppen lämna en skriftlig och/eller muntlig rapport om analysresultatet. Den tek-

niska tjänsten skall få tillfälle att ställa frågor om resultatet, även i fråga om bristande överensstämmelse, om sådan

finns, och grunden för denna.

9.2.2 En skriftlig rapport om bedömningsresultatet skall snarast läggas fram för den tekniska tjänsten. Denna bedöm-

ningsrapport skall innehålla kommentarer om kompetens och överensstämmelse och skall ange eventuella brister i

överensstämmelse som skall åtgärdas för att uppfylla alla krav för att utses.

L 263/92

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

9.2.3 Den tekniska tjänsten skall erbjudas att kommentera bedömningsrapporten och beskriva de specifika åtgärder som

har vidtagits eller som, inom en fastställd tid, planeras för att åtgärda eventuella konstaterade brister i

överensstämmelse.

9.3

Den behöriga myndigheten skall se till att den tekniska tjänstens insatser för att åtgärda brister i överensstämmelse

undersöks för att konstatera om åtgärderna verkar vara tillräckliga och har haft effekt. Om den tekniska tjänstens

insatser anses otillräckliga skall ytterligare information begäras. Dessutom kan krav ställas på belägg för att åtgär-

derna faktiskt har genomförts eller kan en uppföljningsbedömning utföras för att kontrollera att korrigeringarna

faktiskt genomförts.

9.4

Bedömningsrapporten skall minst omfatta följande:

a)

Den tekniska tjänstens unika identitet.

b)

Tidpunkt(er) för bedömningen på plats.

c)

Namn på den/de bedömare och/eller experter som har deltagit i bedömningen.

d)

Samtliga bedömda lokalers unika identitet.

e)

Det område som bedömts och för vilket den sökande föreslås bli utsedd.

f)

En redogörelse för effektiviteten i den inre organisation och de förfaranden som den tekniska tjänsten har

antagit för att inge förtroende för sin kompetens på grundval av dess förmåga att uppfylla kraven för att utses.

g)

Information om hur alla brister i överensstämmelse har åtgärdats.

h)

En rekommendation om huruvida den sökande bör utses eller bekräftas som teknisk tjänst och i så fall det

område den utsetts för.

10.

BEVILJANDE/BEKRÄFTELSE AV UTSEENDE

10.1 Godkännandemyndigheten skall utan onödigt dröjsmål fatta beslut om den skall bevilja, bekräfta eller förlänga utse-

endet på grundval av rapporten/rapporterna och annan relevant information.

10.2 Godkännandemyndigheten skall ge den tekniska tjänsten ett intyg. I intyget skall följande fastställas:

a)

Godkännandemyndighetens identitet och logo.

b)

Den utsedda tekniska tjänstens unika identitet.

c)

Den faktiska tidpunkt då tjänsten utsågs och för hur lång tid den utsågs.

d)

En kortfattad beskrivning av eller en hänvisning till det område tjänsten utsetts för (tillämpliga direktiv, för-

ordningar eller delar av dem).

e)

En redogörelse för överensstämmelse och hänvisning till detta direktiv.

11.

FÖRNYAD BEDÖMNING OCH ÖVERVAKNING

11.1 Förnyad bedömning liknar en första bedömning förutom att erfarenheter från föregående bedömningar skall beak-

tas. Bedömning genom övervakning på plats är mindre omfattande än förnyade bedömningar.

11.2 Den behöriga myndigheten skall upprätta sin plan för förnyad bedömning och övervakning av varje utsedd teknisk

tjänst så att representativa prov på det område tjänsten utsetts för regelbundet bedöms.

Intervallen mellan bedömningarna på plats, antingen förnyad bedömning eller övervakning, beror på den stabilitet

som den tekniska tjänsten har visat prov på.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/93

11.3 När brister i överensstämmelse konstateras under en övervakning eller förnyad bedömning skall den behöriga myn-

digheten fastställa strikta tidsgränser för de korrigerande åtgärder som skall vidtas.

11.4 Om de korrigerande eller förbättrande åtgärderna inte har vidtagits inom den överenskomna tidsramen eller bedöms

otillräckliga skall den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder, till exempel utföra ytterligare en bedömning

och tillfälligt eller slutgiltigt återkalla tillståndet för en eller flera av de verksamheter för vilka den tekniska tjänsten

har utsetts.

11.5 Om den behöriga myndigheten beslutar att tillfälligt eller slutgiltigt återkalla en teknisk tjänsts tillstånd skall den

meddela den senare genom rekommenderat brev. Under alla förhållanden skall den behöriga myndigheten vidta

alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i den verksamhet som den tekniska tjänsten redan bedriver.

12.

REGISTER ÖVER UTSEDDA TEKNISKA TJÄNSTER

12.1 Den behöriga myndigheten skall föra register över tekniska tjänster för att visa att kraven för att utses, inklusive

kompetens, faktiskt har uppfyllts.

12.2 Den behöriga myndigheten skall säkerställa sekretessen för registren över tekniska tjänster.

12.3 Register över tekniska tjänster skall minst omfatta följande:

a)

Relevant korrespondens.

b)

Protokoll och rapporter från bedömningen.

c)

Kopior av intyg på att en tjänst utsetts.

L 263/94

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA VI

MALL A

Största format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

EG-typgodkännandemyndighetens

stämpel

Meddelande om:

Av en typ av:

EG-typgodkännande (1)

färdigbyggt fordon (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

etappvis färdigbyggt fordon (1)

vägrat EG-typgodkännande (1)

icke färdigbyggt fordon (1)

återkallat EG-typgodkännande (1)

fordon av färdigbyggda och icke färdigbyggda varianter (1)

fordon av etappvis färdigbyggda och icke färdigbyggda varianter (1)

med avseende på direktiv 2007/46/EG, senast ändrat genom direktiv …/…/EG

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1

Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2

Typ:

0.2.1 Varumärke(n) (2):

0.3

Identifiering av typ om sådan finns märkt på fordonet:

0.3.1 Märkningens placering:

0.4

Fordonskategori (3):

0.5

Namn på och adress till tillverkaren av det färdigbyggda fordonet (1):

Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet (1) (4):

Namn på och adress till tillverkaren av det icke färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (1) (4):

Namn på och adress till tillverkaren av det etappvis färdigbyggda fordonet (1) (4):

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Om denna uppgift inte är tillgänglig vid beviljandet av typgodkännandet, skall den kompletteras senast när fordonet släpps ut på mark-

naden.

(3) Enligt bilaga II A.

(4) Se s. 2.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/95

0.8

Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9

Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

Jag intygar härmed att tillverkarens beskrivning i bifogade dokument med upplysningar om det ovan angivna

fordonet/fordonen (varav EG-typgodkännandemyndigheten har tagit ut ett prov/prover som tillverkaren har tillhandahållit

som prototyp/er/för fordonstypen) är riktig och att de bifogade provningsresultaten gäller denna fordonstyp.

1. För färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon/varianter (1):

Fordonstypen uppfyller/uppfyller inte (1) de tekniska kraven i samtliga tillämpliga rättsakter enligt föreskrifterna i

bilaga IV och bilaga XI (1) (2) till direktiv 2007/46/EG.

2. För icke färdigbyggda fordon/varianter (1):

Fordonstypen uppfyller/uppfyller inte (1) de tekniska kraven i de rättsakter som finns förtecknade i tabellen på sidan 2.

3. Godkännandet beviljas/vägras/återkallas (1).

4. Godkännandet beviljas i enlighet med artikel 20 och giltigheten för godkännande är således begränsad till dag/månad/år.

(Ort)

(Underskrift)

(Datum)

Bilagor:

Tekniskt underlag.

Provningsresultat (se bilaga VIII).

Namn och exempel på namnteckning(ar) för den eller de personer på företaget som har befogenhet att

underteckna intyg om överensstämmelse samt intyg om deras befattning i företaget

Anm.: Om denna mall används för typgodkännande enligt artikel 20, 22 eller 23, får rubriken ”EG-typgodkännandeintyg

för fordon” endast användas

— då kommissionen, i det fall som avses i artikel 20, har beslutat att tillåta medlemsstaten att bevilja ett typgodkännande

i enlighet med detta direktiv,

— för fordon i kategori M

1

som är typgodkända enligt det förfarande som anges i artikel 22.

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG FÖR FORDON

Sida 2

Detta EG-typgodkännande grundas på, i fråga om icke färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon eller varianter, föl-

jande godkännande(n) av icke färdigbyggda fordon:

Etapp 1: Tillverkare av grundfordonet:

EG-typgodkännandenummer:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Se s. 2.

L 263/96

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Datum:

Tillämpligt på varianter:

Etapp 2: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Tillämpligt på varianter:

Etapp 3: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Tillämpligt på varianter:

I de fall som godkännandet omfattar en eller flera icke färdigbyggda varianter skall de varianter som är färdigbyggda eller

etappvis färdigbyggda anges.

Färdigbyggda/etappvis färdigbyggda varianter:

Förteckning över krav som är tillämpliga på den godkända icke färdigbyggda fordonstypen eller varianten. (Efter vad som

är tillämpligt, med beaktande av räckvidd och senaste ändring för var och en av nedan angivna rättsakter.)

Punkt

Område

Rättsakt

Senast ändrat

Tillämpligt på varianter

(Ange endast de ämnen för vilka det finns ett EG-typgodkännande.)

I fråga om fordon avsedda för särskilda ändamål, beviljade undantag eller särskilda bestämmelser som tillämpas i enlighet

med bilaga XI och undantag som beviljats i enlighet med artikel 20.

Rättsakt

Punkt

Typ av godkännande och form

av undantag

Tillämpligt på varianter

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/97

Tillägg

Förteckning över de rättsakter som fordonstypen överensstämmer med

(skall fyllas i endast vid typgodkännande enligt artikel 6.3)

Område

Rättsakt (1)

Ändrad genom

Tillämplig på varianter

1.

Ljudnivåer

70/157/EEG

2.

Avgaser

70/220/EEG

3.

Bränsletankar/bakre underkörningsskydd

70/221/EEG

4.

Utrymme för bakre registreringsskylt

70/222/EEG

5.

Styrkraft

70/311/EEG

6.

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

7.

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

8.

Backspeglar

71/127/EEG

8A. Anordningar för indirekt sikt

2003/97/EG

9.

Bromsutrustning

71/320/EEG

10. Radioavstörning

72/245/EEG

11. Föroreningar från dieselmotorer

72/306/EEG

12. Inredningsdetaljer

74/60/EEG

13. Stöldskydd

74/61/EEG

14. Sammanstötningsskydd för styrmekanismen

74/297/EEG

15. Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

16. Utskjutande delar

74/483/EEG

17. Hastighetsmätare och backväxel

75/443/EEG

18. Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

19. Förankring av bilbälten

76/115/EEG

20. Belysnings- och ljussignalanordningarnas

installering

76/756/EEG

21. Reflexanordningar

76/757/EEG

22. Breddmarkeringslyktor, främre sidoposi-

tionslyktor, bakre sidopositionslyktor,

stopplyktor och varsellyktor

76/758/EEG

23. Körriktningsvisare

76/759/EEG

24. Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

25. Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor)

76/761/EEG

26. Främre dimljus

76/762/EEG

27. Bogseringsanordningar

77/389/EEG

28. Bakre dimljus

77/538/EEG

29. Backningsstrålkastare

77/539/EEG

30. Parkeringsljus

77/540/EEG

31. Bilbälten och fasthållningsanordningar

77/541/EEG

32. Siktfält framåt

77/649/EEG

33. Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

34. Avfrostnings-/avimningsanordningar

78/317/EEG

35. Vindrutetorkare och vindrutespolare

78/318/EEG

36. Värmesystem

2001/56/EG

L 263/98

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Område

Rättsakt (1)

Ändrad genom

Tillämplig på varianter

37. Hjulskydd

78/549/EEG

38. Huvudstöd

78/932/EEG

39. CO

2

-utsläpp/bränsleförbrukning

80/1268/EEG

40. Motoreffekt

80/1269/EEG

41. Gasformiga föroreningar från dieselmotorer

88/77/EEG

42. Sidoskydd

89/297/EEG

43. Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

44. Mått och vikter (personbilar)

92/21/EEG

45. Säkerhetsglas

92/22/EEG

46. Däck

92/23/EEG

47. Hastighetsbegränsande anordningar

92/24/EEG

48. Mått och vikter (för andra fordon än de som

avses i punkt 44)

97/27/EG

49. Utskjutande delar på förarhytter

92/114/EEG

50. Kopplingsanordningar

94/20/EG

51. Brandfarlighet

95/28/EG

52. Bussar och långfärdsbussar

2001/85/EG

53. Frontalkollision

96/79/EG

54. Sidokollisionsskydd

96/27/EG

55. Fordon avsedda för transport av farligt gods

98/91/EG

56. Främre underkörningsskydd

2000/40/EG

57. Fotgängarskydd

2003/102/EG

(1) Eller de FN/ECE-föreskrifter som anses vara likvärdiga.

MALL B

(för typgodkännande av system eller typgodkännande av fordon med avseende på ett system)

Största format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

EG-typgodkännandemyndighetens

stämpel

Meddelande om:

EG-typgodkännande (1)

av en systemtyp/fordonstyp med avseende på ett system (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

vägrat EG-typgodkännande (1)

återkallat EG-typgodkännande (1)

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/99

med avseende på direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1), senast ändrat/ändrad genom direktiv …/…/EG/förordning

(EG) nr …/… (1)

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1

Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2

Typ:

0.2.1 Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.3

Identifiering av typ, om sådan finns märkt på fordonet (2):

0.3.1 Märkningens placering:

0.4

Fordonskategori (3):

0.5

Tillverkarens namn och adress:

0.8

Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9

Tillverkarens representant:

AVSNITT II

1. Ytterligare information (i tillämpliga fall): se Addendum

2. Teknisk tjänst som har ansvaret för att utföra provningar:

3. Datum för provningsrapport:

4. Provningsrapportens nummer:

5. Eventuella anmärkningar: se Addendum

6. Ort:

7. Datum:

8. Underskrift:

Bilagor:

Tekniskt underlag.

Provningsrapport.

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den

separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i

dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

(3) Enligt bilaga II avsnitt A.

L 263/100

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

1.

Ytterligare information

1.1

[…]:

1.1.1 […]:

(…)

2.

Typgodkännandenummer för varje komponent eller separat teknisk enhet som monterats på fordonet för att det skall

uppfylla bestämmelserna i detta direktiv eller denna förordning

2.1

[…]:

3.

Anmärkningar

3.1

[…]:

MALL C

(för typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter)

Största format: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

EG-typgodkännandemyndighetens

stämpel

Meddelande om:

EG-typgodkännande (1)

för en typ av komponenter eller separata tekniska enheter (1)

utvidgning av EG-typgodkännande (1)

vägrat EG-typgodkännande (1)

återkallat EG-typgodkännande (1)

med avseende på direktiv …/…/EG/förordning (EG) nr …/… (1), senast ändrat/ändrad genom direktiv …/…/EG/förordning

(EG) nr …/… (1)

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1

Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2

Typ:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/101

0.3

Identifiering av typ, om sådan finns märkt på komponenten eller den separata tekniska enheten (1) (2):

0.3.1 Märkningens placering:

0.5

Tillverkarens namn och adress:

0.7

För komponenter och separata tekniska enheter: placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod:

0.8

Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.9

Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1. Ytterligare information (i tillämpliga fall): se Addendum

2. Teknisk tjänst som har ansvaret för att utföra provningar:

3. Datum för provningsrapport:

4. Provningsrapportens nummer:

5. Eventuella anmärkningar: se Addendum

6. Ort:

7. Datum:

8. Underskrift:

Bilagor:

Tekniskt underlag.

Provningsrapport.

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

1.

Ytterligare information

1.1

[…]:

1.1.1 […]:

(…)

2.

Eventuella begränsningar för användningen av anordningen

2.1

[…]:

3.

Anmärkningar

3.1

[…]:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den

separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, skall dessa tecken ersättas av symbolen ”?”

i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).

L 263/102

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA VII

NUMRERINGSSYSTEM FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG (1)

1. EG-typgodkännandenummer skall bestå av fyra avsnitt för typgodkännanden av hela fordon och fem avsnitt för typ-

godkännanden av system, komponenter och separata tekniska enheter enligt beskrivning nedan. Avsnitten skall alltid

åtskiljas med en asterisk.

Avsnitt 1:

Bokstaven ”e” följd av numret för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet:

1. för Tyskland.

2. för Frankrike.

3. för Italien.

4. för Nederländerna.

5. för Sverige.

6. för Belgien.

7. för Ungern.

8. för Tjeckien.

9. för Spanien.

11. för Förenade kungariket.

12. för Österrike.

13. för Luxemburg.

17. för Finland.

18. för Danmark.

19. för Rumänien.

20. för Polen.

21. för Portugal.

23. för Grekland.

24. för Irland.

26. för Slovenien.

27. för Slovakien.

29. för Estland.

32. för Lettland.

34. för Bulgarien.

36. för Litauen.

49. för Cypern.

50. för Malta.

Avsnitt 2:

Grunddirektivets eller grundförordningens nummer.

(1) Komponenter och separata tekniska enheter skall markeras i enlighet med bestämmelserna i relevant rättsakt.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/103

Avsnitt 3:

Numret

senaste

ändringsdirektiv

eller

förordning

som

är

tillämpligt/tillämplig

EG-typgodkännandet.

I fråga om EG-typgodkännanden av hela fordon innebär detta det senaste direktiv eller den senaste

förordning genom vilket/vilken en eller flera artiklar i direktiv 2007/46/EG senast ändrats.

I fråga om EG-typgodkännanden av hela fordon som beviljats enligt förfarandet i artikel 22 inne-

bär detta det senaste direktiv eller den senaste förordning genom vilket en eller flera artiklar i

direktiv 2007/46/EG senast ändrats, med undantag för de första två siffrorna som ersätts med

bokstäverna KS skrivet med versaler.

I fråga om typgodkännanden enligt särdirektiv innebär detta det senaste direktiv/den senaste för-

ordning som innehåller aktuella bestämmelser med vilka systemet, komponenten eller den tek-

niska enheten överensstämmer.

Om, enligt ett direktiv eller en förordning, olika tekniska standarder skall börja tillämpas vid skilda

tidpunkter, skall en bokstav läggas till för att ange för vilken standard godkännandet beviljats.

Avsnitt 4:

Ett fyrsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) vid EG-typgodkännande av hela

fordon, eller fyr- eller femsiffrigt vid EG-typgodkännande enligt ett särdirektiv eller en förordning, för

att ange grundtypgodkännandet. Nummerföljden skall börja med 0001 för varje grunddirektiv eller

förordning.

Avsnitt 5:

Ett tvåsiffrigt följdnummer (då det är tillämpligt, med nollor först) för att ange utvidgningen. Nummer-

följden skall börja från 00 för varje grundläggande godkännandenummer.

2. Vid EG-typgodkännande av hela fordon skall avsnitt 2 utelämnas.

I fråga om ett nationellt typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier enligt artikel 23 skall avsnitt 2 ersättas

med bokstäverna NKS skrivet med versaler.

3. Endast på fordonets föreskrivna skylt(ar), skall avsnitt 5 utelämnas.

4. Exempel på ett tredje systemgodkännande (hittills inte med någon förlängning) utfärdat av Frankrike för bromsdirektivet:

e2*71/320*98/12*0003*00

eller

e2*88/77*91/542A*0003*00 i fråga om ett direktiv med två etapper för genomförande A och B.

5. Exempel på den andra förlängningen av det fjärde fordonstypgodkännande som utfärdats av Förenade kungariket:

e11*98/14*0004*02

Direktiv 98/14/EG är det direktiv genom vilket artiklarna i direktiv 70/156/EEG senast ändrats.

6. Exempel på ett EG-typgodkännande av hela fordon som tillverkas i små serier som utfärdats av Luxemburg enligt

artikel 22:

e13*KS[…/…]*0001*00

7. Exempel på ett nationellt EG-typgodkännande av fordon som tillverkas i små serier som utfärdats av Nederländerna

enligt artikel 23:

e4*NKS*0001*00

8. Exempel på EG-typgodkännandenummer som är stämplat på fordonets föreskrivna skylt(ar):

e11*98/14*0004

9. Bilaga VII är inte tillämplig på de FN/ECE-föreskrifter som förtecknas i bilaga IV till detta direktiv. I typgodkännanden

som utfärdats i enlighet med FN/ECE-föreskrifter skall man fortsätta att använda den numrering som är tillämplig enligt

respektive föreskrifter.

L 263/104

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Tillägg

EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter

1.

EG-typgodkännandemärke för komponenter och separata tekniska enheter skall omfatta följande:

1.1 En rektangel runt bokstaven ”e” följd av en bokstavs- eller sifferbeteckning för den medlemsstat som utfärdat

EG-typgodkännandet för komponenten eller den separata tekniska enheten:

1

för Tyskland

2

för Frankrike

3

för Italien

4

för Nederländerna

5

för Sverige

6

för Belgien

7

för Ungern

8

för Tjeckien

9

för Spanien

11 för Förenade kungariket

12 för Österrike

13 för Luxemburg

17 för Finland

18 för Danmark

19 för Rumänien

20 för Polen

21 för Portugal

23 för Grekland

24 för Irland

26 för Slovenien

27 för Slovakien

29 för Estland

32 för Lettland

34 för Bulgarien

36 för Litauen

49 för Cypern

50 för Malta

1.2 I närheten av rektangeln det grundläggande godkännandenumret, som finns i avsnitt 4 av typgodkännandenumret,

föregånget av de två siffror som anger ordningsnumret för den senaste större tekniska ändringen av det tillämpliga

särdirektivet eller förordningen.

1.3 En eller flera tilläggssymboler ovanför rektangeln, så att det blir lättare att identifiera vissa egenskaper. Denna tilläggs-

information anges i detalj i de tillämpliga särdirektiven eller förordningarna.

2.

Typgodkännandemärket för komponenten eller den separata tekniska enheten skall fästas vid den separata tekniska

enheten eller komponenten på ett sådant sätt att det är outplånligt och tydligt läsbart.

3.

Ett exempel på typgodkännandemärke för komponenter eller separata tekniska enheter finns i addendumet.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/105

Addendum till tillägg 1

Exempel på ett typgodkännandemärke för en komponent eller en separat teknisk enhet

Förklaring: typgodkännandet ovan har utfärdats av Belgien som nummer 0004.01 är ett ordningsnummer som anger nivån

på de tekniska krav som denna komponent uppfyller. ordningsnumret tilldelas i enlighet med de tillämpliga särdirektiven

eller förordningarna.

Observera att tilläggssymbolerna inte visas i detta exempel.

L 263/106

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA VIII

PROVNINGSRESULTAT

(Skall fyllas i av behöriga typgodkännandemyndigheter och bifogas fordonets EG-typgodkännandeintyg om godkännande)

I samtliga fall måste det tydligt anges för vilken variant och version som informationen gäller. En version får inte ha mer

än ett resultat. Det är dock tillåtet med en kombination av flera resultat per version där det sämsta resultatet anges. I det

senare fallet skall det förklaras att det sämsta resultatet anges för punkter som är markerade med en asterisk.

1.

Resultat av ljudnivåprovningen

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rätts-

akt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

Variant/version:

Under körning (dB(A)/E):

Stillastående(dB(A)/E):

vid varvtal (min–1):

2.

Resultat av provningen av avgasutsläpp

2.1

Utsläpp från motorfordon

Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig

om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier:

Bränsle(n) (1) … (diesel, bensin, LPG, naturgas, Bi-fuel: bensin/LPG, Bi-fuel: bensin/naturgas, etanol …)

2.1.1 Provtyp I (2) utsläpp från fordon i provcykeln efter kallstart:

Variant/version:

CO

Kolväten

NO

x

Kolväten + NO

x

Partiklar

2.1.2 Provtyp II (2) utsläppskrav för att klara kraven för trafikdugligt skick:

Typ II, tomgångsprov vid lågt varvtal:

Variant/version:

CO %

Motorvarvtal

Motoroljetemperatur

(1) Anges i de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).

(2) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt

bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och

vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor-

migt bränsle.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/107

Typ II, tomgångsvarvtal vid högt varvtal:

Variant/version:

CO %

Lambdavärde

Motorvarvtal

Motoroljetemperatur

2.1.3 Resultat av typ III-prov: …

2.1.4 Resultat av typ IV-prov (förångningsprov): … g/prov

2.1.5 Resultat av typ V-prov om hållbarhet:

Hållbarhetskrav: 80 000 km/100 000 km/ej tillämpligt (1)

Försämringsfaktor DF: beräknad/fast (1)

Specificeringsvärde:

CO: …

Kolväten: …

NO

x

: …

2.1.6 Resultat av typ VI-prov för utsläpp vid låga omgivningstemperaturer:

Variant/version:

CO g/km

Kolväten g/km

2.1.7 OBD: ja/nej (1)

2.2

Utsläpp från motorer för användning i fordon.

Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig

om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier: …

Bränsle(n) (2): … (diesel, bensin, LPG, naturgas, etanol …)

2.2.1 Resultat av ESC-provet (3)

CO:

g/kWh

THC:

g/kWh

NO

x

:

g/kWh

PT:

g/kWh

2.2.2 Resultat av ELR-provet (3)

Rökvärde … m

–1

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Anges i de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).

(3) Om tillämpligt.

L 263/108

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

2.2.3 Resultat av ETC-provet (1)

CO:

g/kWh

THC:

g/kWh (1)

NMHC:

g/kWh (1)

CH

4

:

g/kWh (1)

NO

x

:

g/kWh (1)

PT:

g/kWh (1)

2.3

Föroreningar från dieselmotorer

Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig

om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier:

2.3.1 Provresultat vid fullgasacceleration

Variant/version

Korrigerat värde för

absorptionskoefficienten

(m–1)

Normalt tomgångsvarvtal

Maximalt varvtal

Oljetemperatur

(min./max.)

3.

Resultat av provningen av CO

2

-utsläpp/bränsleförbrukning (1) (2)

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som gäller godkännandet:

Variant/version

CO

2

(utsläppsmängd)

(stadstrafik) (g/km)

CO

2

(utsläppsmängd)

(landsvägskörning) (g/km)

CO

2

(utsläppsmängd)

(blandad körning) (g/km)

Bränsleförbrukning (stads-

trafik) (l/100 km) (3)

Bränsleförbrukning (lands-

vägskörning) (l/100 km) (3)

Bränsleförbrukning (blan-

dad körning) (l/100 km) (3)

(1) Om tillämpligt.

(2) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt

bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och

vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor-

migt bränsle.

(3) För fordon som drivs med naturgas skall ”l/100 km” bytas ut mot ”m3/100 km”.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/109

BILAGA IX

EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE

För färdigbyggda/etappvis färdigbyggda (1) fordon

DEL I

(Största format: A4 [210 × 297 mm] eller vikt A4-format)

Sida 1

Undertecknad:

(Fullständigt namn)

intygar härmed att nedanstående fordon:

0.1

Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2

Typ:

variant (2):

version (2):

0.2.1 Varumärke(n):

0.4

Kategori:

0.5

Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet:

Namn på och adress till tillverkaren av det icke färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (1):

0.6

Placering av föreskrivna skyltar:

Fordonets identifieringsmärkning:

Placering av fordonets identifieringsnummer på chassit:

baserat på den typ/de typer av fordon som beskrivs i EG-typgodkännandet (1)

Grundfordon:

Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Ange även identifieringskoden som kan vara antingen numerisk eller kombinerad. Koden får vara högst 25 positioner för en variant

och 35 positioner för en version.

L 263/110

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Etapp 2: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

överensstämmer i alla avseenden med den färdigbyggda/etappvis färdigbyggda (1) typen som beskrivs i

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Fordonet får utan ytterligare EG-typgodkännanden registreras varaktigt i medlemsstater som har

höger/vänstertrafik (2) och som tillämpar metersystemet/brittisk (3) standard för hastighetsmätare.

(Ort) (Datum)

(Underskrift) (Befattning)

Bilagor (gäller endast fordonstyper som tillverkas i flera etapper). Intyg om överensstämmelse skall lämnas för varje

etapp.

Sida 2

För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategori M

1

(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta rättsakternas typgodkännandedokumentation.

När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fast-

ställts i de relevanta rättsakterna med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i

dessa rättsakter.)

1.

Antal axlar: … och hjul: …

2.

Drivaxlar:

3.

Hjulbas: … mm

5.

Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm

6.1

Längd: … mm

7.1

Bredd: … mm

8.

Höjd: … mm

11.

Bakre överhäng: … mm

12.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: … kg

14.1 Största tekniskt tillåtna vikt inklusive last … kg

14.2 Viktens fördelning mellan axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg etc.

14.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axel: 1. … kg 2. … kg 3. … kg etc.

16.

Högsta tillåtna taklast: … kg

17.

Högsta vikt för släpfordon (bromsat): … kg (obromsat): … kg

18.

Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till släpfordonet: … kg

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Ange om fordonet är avsett för antingen vänster- eller högertrafik eller både vänster- och högertrafik.

(3) Ange om hastighetsmätaren är graderad i km/t eller i både km/t och miles/h.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/111

20.

Motortillverkare:

21.

Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.

Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

23.

Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.

Slagvolym: … cm3

25.

Bränsle:

26.

Maximal nettoeffekt: … kW vid … min –1

27.

Koppling (typ):

28.

Växellåda (typ):

29.

Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.

Slutlig utväxling:

32.

Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … (för däck i kategori Z som är avsedda för fordon vars maximihastig-

het överstiger 300 km/t, skall väsentliga däcksuppgifter anges)

34.

Styrning, typ av servosystem:

35.

Kort beskrivning av bromssystemet:

37.

Typ av karosseri:

38.

Fordonskategori (2):

41.

Dörrarnas utformning och antal:

42.1 Säten (antal och placering):

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning:

44.

Maximihastighet: … km/tim.

45.

Ljudnivå:

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om rättsakter

med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: …

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min

–1

Under körning: … dB(A)

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Ange endast någon av följande färger: vit, gul, orange, röd, violett, blå, grön, grå, brun eller svart.

L 263/112

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

46.1 Avgasutsläpp (1):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om rättsakter

med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: …

1.

Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NO

x

: … Kolväten + NO

x

: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): Partiklar: …

2.

Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NO

x

: … NMHC: … THC: … CH

4

: … Partiklar: …

46.2 CO

2

-utsläpp/bränsleförbrukning (1):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som gäller EG-typgodkännandet: …

Koldioxidutsläpp

Bränsleförbrukning

Stadstrafik

… g/km

… l/100 km/m3/100 km (2)

Landsvägskörning

… g/km

… l/100 km/m3/100 km (2)

Blandad körning

… g/km

… l/100 km/m3/100 km (2)

47.

Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

— Belgien:

— Bulgarien:

— Republiken Tjeckien:

— Danmark:

— Tyskland:

— Estland:

— Grekland:

— Spanien:

— Frankrike:

— Irland:

— Italien:

— Cypern:

— Lettland:

— Litauen:

— Luxemburg:

— Ungern:

— Malta:

— Nederländerna:

— Österrike:

— Polen:

— Portugal:

— Rumänien:

— Slovenien:

— Slovakien:

— Finland:

— Sverige:

— Förenade kungariket:

(1) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt

bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och

vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor-

migt bränsle.

(2) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/113

50.

Anmärkningar (1):

51.

Undantag:

Sida 2

För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategorierna M

2

och M

3

(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta rättsakternas typgodkännandedokumentation.

När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fast-

ställts i de relevanta rättsakterna med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i

dessa rättsakter.)

1.

Antal axlar: … och hjul: …

2.

Drivaxlar: …

3.

Hjulbas: … mm

5.

Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm 4. … mm

6.1

Längd: … mm

6.3

Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm

7.1

Bredd: … mm

8.

Höjd:… mm

10.1 Markyta som täcks av fordonet: … m2

11.

Bakre överhäng: … mm

12.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: … kg

14.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2 Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.4 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

16.

Högsta tillåtna taklast: … kg

17.

Högsta vikt för släpfordon (bromsat): … kg (obromsat): … kg

18.

Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till motorfordonet: … kg

20.

Motortillverkare:

21.

Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.

Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (2)

(1) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange:

”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

(2) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/114

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

23.

Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.

Slagvolym: … cm3

25.

Bränsle:

26.

Maximal nettoeffekt: … kW vid … min –1

27.

Koppling (typ):

28.

Växellåda (typ):

29.

Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.

Slutlig utväxling: …

32.

Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … axel 4: …

33.1 Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.

Styrning, typ av servosystem:

35.

Kort beskrivning av bromssystemet:

36.

Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar

37.

Typ av karosseri:

41.

Dörrarnas utformning och antal:

42.2 Antal sittplatser förutom förarplatsen:

42.3 Antal ståplatser:

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning

44.

Maximihastighet: … km/tim

45.

Ljudnivå:

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden.

I fråga om en rättsakt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är

aktuellt:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min

–1

Under körning: … dB(A)

46.1 Avgasutsläpp (2):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rät-

tsakt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

1.

Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NO

x

: … HC + NO

x

: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): … Partiklar: …

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt

bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och

vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor-

migt bränsle.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/115

2.

Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NO

x

: … NMHC: … THC: … CH

4

: … Partiklar: …

47.

Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

— Belgien:

— Bulgarien:

— Republiken Tjeckien:

— Danmark:

— Tyskland:

— Estland:

— Grekland:

— Spanien:

— Frankrike:

— Irland:

— Italien:

— Cypern:

— Lettland:

— Litauen:

— Luxemburg:

— Ungern:

— Malta:

— Nederländerna:

— Österrike:

— Polen:

— Portugal:

— Rumänien:

— Slovenien:

— Slovakien:

— Finland:

— Sverige:

— Förenade kungariket:

50.

Anmärkningar (1):

51.

Undantag

Sida 2

För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategorierna N

1

, N

2

och N

3

(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta rättsakternas typgodkännandedokumentation.

När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fast-

ställts i de relevanta rättsakterna med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i

dessa rättsakter.)

1.

Antal axlar: … och hjul: …

2.

Drivaxlar: …

3.

Hjulbas: … mm

4.1

Vändskivans placering (maximi- och minimivärde i fråga om justerbara vändskivor): … mm

5.

Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm 4. … mm

6.1

Längd: … mm

6.3

Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm

6.5

Lastytans längd: … mm

7.1

Bredd: … mm

8.

Höjd: … mm

(1) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange:

”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

L 263/116

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

10.2 Markyta som täcks av fordonet (endast N

2

och N

3

): … m2

11.

Bakre överhäng: … mm

12.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: … kg

14.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2 Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.4 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

15.

Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: …

17.

Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

17.1 Släpvagn:

17.2 Påhängsvagn:

17.3 Släpkärra:

17.4 Högsta tekniskt tillåtna vikt för släpfordon (obromsat): … kg

18.

Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till motorfordonet: … kg

20.

Motortillverkare:

21.

Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.

Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

23.

Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.

Slagvolym: … cm3

25.

Bränsle:

26.

Maximal nettoeffekt: … kW vid … min –1

27.

Koppling (typ):

28.

Växellåda (typ):

29.

Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.

Slutlig utväxling:

32.

Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … axel 4: …

33.1 Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.

Styrning, typ av servosystem:

35.

Kort beskrivning av bromssystemet:

36.

Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/117

37.

Typ av karosseri:

38.

Fordonets färg (1) (gäller endast N

1

):

39.

Tankvolym (gäller endast tankfordon): … m …

40.

Maximalt kranmomentvärde: kNm

41.

Dörrarnas utformning och antal:

42.1 Säten (antal och placering):

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning

44.

Maximihastighet: … km/tim

45.

Ljudnivå:

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rätts-

akt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min

–1

Under körning: … dB(A)

46.1 Avgasutsläpp (2):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rätts-

akt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: …

1.

Provförfarande: …

CO: … Kolväten: … NO

x

: … HC + NO

x

: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): … Partiklar: …

2.

Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NO

x

: … NMHC: … CH

4

: … Partiklar: …

46.2 CO

2

-utsläpp/bränsleförbrukning (3) (endast N

1

):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig på EG-typgodkännandet: …

Koldioxidutsläpp

Bränsleförbrukning

Stadstrafik

… g/km

… l/100 km eller för gasformiga bränslen m3/100 km (3)

Landsvägskörning

… g/km

… l/100 km eller för gasformiga bränslen m3/100 km (3)

Blandad körning

… g/km

… l/100 km eller för gasformiga bränslen m3/100 km (3)

(1) Ange endast någon av följande färger: vit, gul, orange, röd, violett, blå, grön, grå, brun eller svart.

(2) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt

bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och

vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor-

migt bränsle.

(3) När det gäller fordon som kan drivas antingen med bensin eller med ett gasformigt bränsle, upprepa uppgifterna för bensin och gasfor-

migt bränsle. Fordon som har ett bränslesystem där bensindriften skall användas endast i nödfall och vid start, och som har en bensin-

tank som rymmer högst 15 liter bensin, skall vid provning anses som fordon som enbart kan drivas med ett gasformigt bränsle.

L 263/118

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

47.

Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

— Belgien:

— Bulgarien:

— Republiken Tjeckien:

— Danmark:

— Tyskland:

— Estland:

— Grekland:

— Spanien:

— Frankrike:

— Irland:

— Italien:

— Cypern:

— Lettland:

— Litauen:

— Luxemburg:

— Ungern:

— Malta:

— Nederländerna:

— Österrike:

— Polen:

— Portugal:

— Rumänien:

— Slovenien:

— Slovakien:

— Finland:

— Sverige:

— Förenade kungariket:

48.1 EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): …/nej (1)

48.2 EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): …/nej (1)

50.

Anmärkningar (2):

51.

Undantag:

Sida 2

För färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordon i kategorierna O

1

, O

2

, O

3

och O

4

1.

Antal axlar: … och hjul: …

3.

Hjulbas: … mm

5.

Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm

6.1

Längd: … mm

6.4

Avståndet mellan fordonets bakre del och kopplingsanordningens centrum: … mm

6.5

Lastytans längd: … mm

7.1

Bredd: … mm

8.

Höjd: … mm

10.3 Markyta som täcks av fordonet (gäller endast O

2

, O

3

och O

4

) … m2

11.

Bakre överhäng: … mm

12.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri: … kg

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange:

”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/119

14.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.5 Fördelning av vikten på axlarna och, när det gäller en påhängsvagn eller släpkärra, belastning på kopplingspunkten:

1. … kg 2. … kg 3. … kg kopplingspunkten: … kg

14.6 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1 … kg 2 … kg 3 … och, när det gäller en påhängsvagn eller släp-

kärra, belastning på kopplingspunkten: … kg

15.

Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar:

19.2 För kopplingsanordningar i klasserna B, D, E och H: högsta tillåtna vikt för dragfordonet (T) eller för fordonskom-

binationen (om T < 32 000 kg): … kg

32.

Däck och hjul: Axel 1: … Axel 2: … Axel 3: …

33.2 Axel/axlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.

Styrning, typ av servosystem:

35.

Kort beskrivning av bromssystemet:

37.

Typ av karosseri:

39.

Tankvolym (gäller endast tankfordon): … m3

43.2 EG-typgodkännandemärke för kopplingsanordning:

47.

Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

— Belgien:

— Bulgarien:

— Republiken Tjeckien: …

— Danmark:

— Tyskland:

— Estland:

— Grekland:

— Spanien:

— Frankrike:

— Irland:

— Italien:

— Cypern:

— Lettland:

— Litauen:

— Luxemburg:

— Ungern:

— Malta:

— Nederländerna:

— Österrike:

— Polen:

— Portugal:

— Rumänien:

— Slovenien:

— Slovakien:

— Finland:

— Sverige:

— Förenade kungariket:

48.1 EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): …/nej (1)

48.2 EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): …/nej (1)

50.

Anmärkningar (2):

51.

Undantag:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange:

”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

L 263/120

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

DEL II

EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE

för icke färdigbyggda fordon

(Största format: A4 [210 × 297 mm] eller vikt A4-format)

Sida 1

Undertecknad:

(Fullständigt namn)

intygar härmed att nedanstående fordon:

0.1

Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2

Typ:

Variant (1):

Version (1):

0.2.1 Varumärke(n) (i förekommande fall):

0.4

Kategori:

0.5

Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet:

Namn på och adress till tillverkaren av det icke färdigbyggda fordonets senaste tillverkningsetapp (2):

0.6

Placering av föreskrivna skyltar:

Fordonets identifieringsmärkning:

Placering av fordonets identifieringsnummer på chassit:

baserat på den typ/de typer av fordon som beskrivs i EG-typgodkännandet (2)

Grundfordon: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Etapp 2: Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

överensstämmer i alla avseenden med den ej färdigbyggda typen som beskrivs i

EG-typgodkännandenummer:

Datum:

Fordonet kan inte registreras varaktigt utan ytterligare EG-typgodkännande.

(Ort) (Datum) (Underskrift) (Befattning)

Bilagor: Intyg om överensstämmelse för varje etapp.

(1) Ange även identifieringskoden som kan vara antingen numerisk eller kombinerad. Koden får vara högst 25 positioner för en variant

och 35 positioner för en version.

(2) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/121

Sida 2

För icke färdigbyggda fordon i kategori M

1

(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta rättsakternas typgodkännandedokumentation.

När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fast-

ställts i de relevanta rättsakterna med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i

dessa rättsakter.)

1.

Antal axlar: … och hjul: …

2.

Drivaxlar:

3.

Hjulbas: … mm

5.

Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm

6.2

Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: … mm

7.2

Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: … mm

9.1

Tyngdpunktens höjd: … mm

9.2

Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

9.3

Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

13.1 Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: … kg

13.2 Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg

14.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2 Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg

14.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axel: 1. … kg 2. … kg 3. … kg

16.

Högsta tillåtna taklast: … kg

17.

Högsta vikt för släpfordon (bromsat): … kg (obromsat): … kg

18.

Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till släpfordonet: … kg

20.

Motortillverkare:

21.

Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.

Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/122

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

23.

Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.

Slagvolym: … cm3

25.

Bränsle:

26.

Maximal nettoeffekt: … kW vid … min –1

27.

Koppling (typ):

28.

Växellåda (typ):

29.

Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.

Slutlig utväxling:

32.

Däck och hjul: Axel 1: … Axel 2: … Axel 3: …

34.

Styrning, typ av servosystem:

35.

Kort beskrivning av bromssystemet:

41.

Dörrarnas utformning och antal:

42.1 Säten (antal och placering):

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning

43.3 Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras:

43.4 Karakteristiska värden (1): D …/ V …/ S …/ U …

45.

Ljudnivå:

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rätts-

akt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min

–1

Under körning: … dB(A)

46.1 Avgasutsläpp (2):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rätts-

akt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

1.

Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NO

x

: … HC + NO

x

: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): Partiklar: …

2.

Provförfarande (i tillämpliga fall):

CO: … NO

x

: … NMHC: … THC: … CH

4

: … Partiklar: …

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt

bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och

vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor-

migt bränsle.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/123

47.

Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

— Belgien:

— Bulgarien:

— Republiken Tjeckien:

— Danmark:

— Tyskland:

— Estland:

— Grekland:

— Spanien:

— Frankrike:

— Irland:

— Italien:

— Cypern:

— Lettland:

— Litauen:

— Luxemburg:

— Ungern:

— Malta:

— Nederländerna:

— Österrike:

— Polen:

— Portugal:

— Rumänien:

— Slovenien:

— Slovakien:

— Finland:

— Sverige:

— Förenade kungariket:

49.

Chassi som endast är avsett för terrängfordon: ja/nej (1)

50.

Anmärkningar (2):

51.

Undantag:

Sida 2

För icke färdigbyggda fordon i kategori M

2

och M

3

(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta rättsakternas typgodkännandedokumentation.

När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fast-

ställts i de relevanta rättsakterna med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i

dessa rättsakter.)

1.

Antal axlar: … och hjul: …

2.

Drivaxlar: …

3.

Hjulbas: … mm

5.

Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm 4. … mm

6.2

Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: … mm

6.3

Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm

7.2

Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: … mm

9.1

Tyngdpunktens höjd: … mm

9.2

Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

9.3

Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

(1) Stryk om ej tillämpligt.

(2) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange:

”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

L 263/124

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

12.3 Det rena chassits vikt: … kg

13.1 Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: … kg

13.2 Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2 Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.4 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

16.

Högsta tillåtna taklast: … kg

17.

Högsta vikt för släpfordon (bromsat): … kg (obromsat): … kg

18.

Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till motorfordonet: … kg

20.

Motortillverkare:

21.

Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.

Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

23.

Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.

Slagvolym: … cm3

25.

Bränsle:

26.

Maximal nettoeffekt: … kW vid … min –1

27.

Koppling (typ):

28.

Växellåda (typ):

29.

Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.

Slutlig utväxling: …

32.

Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … axel 4: …

33.1 Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.

Styrning, typ av servosystem:

35.

Kort beskrivning av bromssystemet:

36.

Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar

41.

Dörrarnas utformning och antal:

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning:

43.3 Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras:

43.4 Karakteristiska värden (1): D …/ V …/ S …/ U …

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/125

45.

Ljudnivå:

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rätts-

akt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min

–1

Under körning: … dB(A)

46.1 Avgasutsläpp (1):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rätts-

akt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

1.

Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NO

x

: … HC + NO

x

: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): … Partiklar: …

2.

Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NO

x

: … NMHC: … THC: … CH

4

: … Partiklar: …

47.

Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

— Belgien:

— Bulgarien:

— Republiken Tjeckien:

— Danmark:

— Tyskland:

— Estland:

— Grekland:

— Spanien:

— Frankrike:

— Irland:

— Italien:

— Cypern:

— Lettland:

— Litauen:

— Luxemburg:

— Ungern:

— Malta:

— Nederländerna:

— Österrike:

— Polen:

— Portugal:

— Rumänien:

— Slovenien:

— Slovakien:

— Finland:

— Sverige:

— Förenade kungariket:

49.

Chassi som endast är avsett för terrängfordon: ja/nej (2)

50.

Anmärkningar (3):

51.

Undantag:

(1) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt

bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och

vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor-

migt bränsle.

(2) Stryk om ej tillämpligt.

(3) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange:

”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

L 263/126

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Sida 2

För icke färdigbyggda fordon i kategorierna N

1

, N

2

och N

3

(De värden och enheter som anges nedan är de som återfinns i de relevanta rättsakternas typgodkännandedokumentation.

När det gäller provningar av produktionsöverensstämmelse, måste värdena verifieras i enlighet med de metoder som fast-

ställts i de relevanta rättsakterna med beaktande av provningstoleranser för produktionsöverensstämmelsen som finns i

dessa rättsakter.)

1.

Antal axlar: … och hjul: …

2.

Drivaxlar: …

3.

Hjulbas: … mm

4.2

Maximi- och minimimått för vändskivan för släpfordonets dragfordon: … mm

5.

Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm 4. … mm

6.2

Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: … mm

6.3

Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm

7.2

Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: … mm

9.1

Tyngdpunktens höjd: … mm

9.2

Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

9.3

Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

12.3 Det rena chassits vikt: … kg

13.1 Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: … kg

13.2 Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.2 Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

14.4 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … kg 4. … kg

15.

Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: …

17.

Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt hos motorfordonet i fråga om

17.1 Släpvagn: …

17.2 Påhängsvagn: …

17.3 Släpkärra: …

17.4 Högsta tekniskt tillåtna släpvagnsvikt (obromsat): … kg

18.

Högsta tekniskt tillåtna tågvikt: … kg

19.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt på kopplingspunkten till släpfordonet: … kg

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/127

20.

Motortillverkare:

21.

Motorkod enligt märkningen på motorn:

22.

Funktionssätt:

22.1 Direktinsprutning: ja/nej (1)

23.

Antal cylindrar och cylinderarrangemang:

24.

Slagvolym: … cm3

25.

Bränsle:

26.

Maximal nettoeffekt: … kW vid … min –1

27.

Koppling (typ):

28.

Växellåda (typ):

29.

Utväxlingsförhållanden: 1. … 2. … 3. … 4. … 5. … 6. …

30.

Slutlig utväxling:

32.

Däck och hjul: axel 1: … axel 2: … axel 3: … axel 4: …

33.1 Drivaxel/drivaxlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.

Styrning, typ av servosystem:

35.

Kort beskrivning av bromssystemet:

36.

Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar

41.

Dörrarnas utformning och antal:

42.1 Säten (antal och placering):

43.1 EG-typgodkännandemärke för eventuell kopplingsanordning:

43.3 Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras:

43.4 Karakteristiska värden (1): D …/ V …/ S …/ U …

45.

Ljudnivå:

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller EG-typgodkännanden. I fråga om en rätts-

akt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal … min

–1

Under körning: … dB(A)

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/128

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

46.1 Avgasutsläpp (1):

Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakten som gäller för godkännandet. I fråga om en rättsakt

med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt:

1.

Provförfarande:

CO: … Kolväten: … NO

x

: … HC + NO

x

: …

Rök (korrigerat värde för absorptionskoefficienten [m–1]): … Partiklar: …

2.

Provförfarande (i tillämpliga fall): …

CO: … NO

x

: … NMHC: … CH

4

: … Partiklar: …

47.

Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

— Belgien:

— Bulgarien:

— Republiken Tjeckien:

— Danmark:

— Tyskland:

— Estland:

— Grekland:

— Spanien:

— Frankrike:

— Irland:

— Italien:

— Cypern:

— Lettland:

— Litauen:

— Luxemburg:

— Ungern:

— Malta:

— Nederländerna:

— Österrike:

— Polen:

— Portugal:

— Rumänien:

— Slovenien:

— Slovakien:

— Finland:

— Sverige:

— Förenade kungariket:

48.1 EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): …/nej (2)

48.2 EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): …/nej (2)

49.

Chassi som endast är avsett för terrängfordon: ja/nej (2)

50.

Anmärkningar (3):

51.

Undantag:

Sida 2

För icke färdigbyggda fordon i kategorierna O

1

, O

2

, O

3

och O

4

1.

Antal axlar: … och hjul: …

3.

Hjulbas: … mm

(1) Upprepa uppgifterna för bensin och gasformigt bränsle i fråga om fordon som kan drivas med antingen bensin eller ett gasformigt

bränsle. Fordon som kan drivas med både bensin och ett gasformigt bränsle, men där bensindriften skall användas endast i nödfall och

vid start, och som har en bensintank som rymmer högst 15 liter bränsle, skall anses vara fordon som enbart kan drivas med ett gasfor-

migt bränsle.

(2) Stryk om ej tillämpligt.

(3) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet i enlighet med beslut 2005/50/EG skall tillverkaren här ange:

”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i 24 GHz-bandet”.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/129

5.

Spårvidd för varje axel: 1. … mm 2. … mm 3. … mm

6.2

Det färdigbyggda fordonets största tillåtna längd: … mm

6.4

Avståndet mellan fordonets bakre del och kopplingsanordningens centrum: … mm

7.2

Det färdigbyggda fordonets största tillåtna bredd: … mm

9.1

Tyngdpunktens höjd: … mm

9.2

Största tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

9.3

Minsta tillåtna höjd för tyngdpunkten i det färdigbyggda fordonet: … mm

12.3 Det rena chassits vikt: … kg

13.1 Det färdigbyggda fordonets minsta tillåtna vikt: … kg

13.2 Fördelning av vikten på axlarna: 1. … kg 2. … kg 3. … kg

14.1 Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last: … kg

14.5 Fördelning av vikten på axlarna och, när det gäller en påhängsvagn eller släpkärra, belastning på kopplingspunkten:

1. … kg 2. … kg 3. … kg kopplingspunkten: … kg

14.6 Tekniskt tillåten vikt på varje axel/axelgrupp: 1. … kg 2. … kg 3. … och, när det gäller en påhängsvagn eller släp-

kärra, belastning på kopplingspunkten: … kg

15.

Placering av lyftbar(a) eller belastningsbar(a) axel/axlar: …

19.2 För kopplingsanordningar i klasserna B, D, E och H: högsta tillåtna vikt för dragfordonet (T) eller för fordonskom-

binationen (om T < 32 000 kg): … kg

32.

Däck och hjul: Axel 1: … Axel 2: … Axel 3: …

33.2 Axel/axlar utrustad(e) med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (1)

34.

Styrning, typ av servosystem:

35.

Kort beskrivning av bromssystemet:

43.2 Godkännandemärke för kopplingsenheten:

43.3 Typer eller klasser av kopplingsenheter som kan monteras:

43.4 Karakteristiska värden (1): D …/ V …/ S …/ U …

(1) Stryk om ej tillämpligt.

L 263/130

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

47.

Skattekoder eller nationella kodnummer, i tillämpliga fall:

— Belgien:

— Bulgarien

— Republiken Tjeckien:

— Danmark:

— Tyskland:

— Estland:

— Grekland:

— Spanien:

— Frankrike:

— Irland:

— Italien:

— Cypern:

— Lettland:

— Litauen:

— Luxemburg:

— Ungern:

— Malta:

— Nederländerna:

— Österrike:

— Polen:

— Portugal:

— Rumänien:

— Slovenien:

— Slovakien:

— Finland:

— Sverige:

— Förenade kungariket:

48.1 EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera farligt gods: ja/klass(er): …/nej (1)

48.2 EG-typgodkänt i enlighet med kraven för att transportera vissa djur: ja/klass(er): …/nej (1)

50.

Anmärkningar:

51.

Undantag:

(1) Stryk om ej tillämpligt.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/131

BILAGA X

FÖRFARANDEN VID KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

0.

MÅL

Förfarandet vid kontroll av produktionsöverensstämmelse syftar till att säkerställa att varje tillverkat fordon, sys-

tem, komponent och separat teknisk enhet är i överensstämmelse med den godkända typen.

Förfarandet omfattar alltid kontroll av kvalitetsledningssystem, nedan kallat inledande kontroll (1), och kontroll

av det område som skall godkännas samt produktrelaterade kontroller, nedan kallade rutiner för

produktöverensstämmelse.

1.

INLEDANDE KONTROLL

1.1

Innan EG-typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat beviljar EG-typgodkännande, skall den kontrollera att

det finns tillfredsställande rutiner och förfaranden som ger en effektiv kontroll av att komponenter, system, sepa-

rata tekniska enheter och fordon under tillverkning överensstämmer med den godkända typen.

1.2

Den myndighet som beviljar EG-typgodkännandet skall förvissa sig om att kraven i punkt 1.1 uppfylls.

Myndigheten skall godta den inledande kontrollen och de inledande åtgärderna för produktöverensstämmelse

enligt punkt 2 nedan, och skall vid behov ta hänsyn till någon av de åtgärder som anges i 1.2.1 till 1.2.3, eller,

om så är lämpligt, en kombination av dessa åtgärder.

1.2.1

Den aktuella inledande kontrollen eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse skall utföras av den EG-

typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännandet eller det organ som tillsatts för detta ändamål av

EG-typgodkännandemyndigheten.

1.2.1.1 För att bestämma hur omfattande den inledande kontrollen skall vara, kan EG-typgodkännandemyndigheten

beakta följande information:

Tillverkarens intyg enligt beskrivning i 1.2.3 nedan som inte har uppfyllt kraven eller erkänts enligt den

punkten.

I fråga om EG-typgodkännande av komponent eller separat teknisk enhet, utvärdering av kvalitetssystem

som skall utföras i tillverkarens lokaler (dvs. tillverkaren av komponenten eller den separata tekniska enhe-

ten) av fordonstillverkaren/fordonstillverkarna, i enlighet med en eller flera av industrisektorns specifikatio-

ner som uppfyller kraven i den harmoniserade standarden EN ISO 9002:1994 eller EN ISO 9001:2000 med

tillåtet undantag av kraven som rör design och utveckling, stycke 7.3 ”Kundtillfredsställelse och ständiga

förbättringar” (Customer Satisfaction and Continual Improvement).

1.2.2

Den egentliga inledande kontrollen eller kontrollen av rutiner för produktöverensstämmelse kan även utföras av

en EG-typgodkännandemyndighet i en annan medlemsstat eller av det organ som tillsatts för detta ändamål av

den

EG-typgodkännandemyndighet

som

utfärdar

typgodkännanden.

I

sådant

fall

skall

EG-typgodkännandemyndigheten i den andra medlemsstaten utfärda ett intyg om överensstämmelse som sam-

manfattar de områden och produktionsanläggningar samt de direktiv eller förordningar som den har ansett vara

tillämpliga i fråga om den produkt/de produkter som har varit föremål för typgodkännande (2). När en

EG-typgodkännandemyndighet i en medlemsstat mottar en ansökan om ett intyg om överensstämmelse från en

EG-typgodkännandemyndighet i en annan medlemsstat, skall den förstnämnda EG-typgodkännandemyndigheten

genast sända intyget om överensstämmelse eller meddela att den inte har den befogenhet som krävs för att kunna

utfärda ett sådant intyg. Intyget om överensstämmelse bör omfatta:

(1) En vägledning angående planering och genomförandet av bedömningen finns i den harmoniserade standarden ISO 10011, del 1, 2

och 3, 1991.

(2) Dvs. relevant särdirektiv om den produkt som skall godkännas är ett system, en komponent eller en teknisk enhet, och direktiv

2007/46/EG om det är ett helt fordon.

L 263/132

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Grupp eller företag:

(t.ex. XYZ bilfabrik)

Särskild organisation:

(t.ex. Europaavdelningen)

Fabriker/anläggningar:

(t.ex. maskinfabrik 1 (Förenade kungariket), fordonsfabrik 2

(Tyskland)

Fordons-/komponentsortiment:

(t.ex. alla modeller i kategori M

1

)

Bedömda områden:

(t.ex. motormontering, karosseripressning & -montering, fordons-

montering)

Undersökta dokument:

(t.ex. företagets och anläggningarnas kvalitetshandbok och

-metoder.)

Bedömning:

(t.ex. utförd den 18–30 september 2001)

(t.ex. planerad uppföljning: mars 2002)

1.2.3

Typgodkännandemyndigheten skall också godta intyg från tillverkaren som är godkänt enligt den harmoniserade

standarden EN ISO 9002:1994 (som omfattar produktionslokalerna och den produkt [de produkter] som skall

godkännas) eller EN ISO 9001:2000 med tillåtet undantag av kraven som rör design och utveckling, stycke 7.3

”Kundtillfredsställelse och ständiga förbättringar” (Customer Satisfaction and Continual Improvement) eller mot-

svarande harmoniserad standard som uppfyller de första utvärderingskraven i punkt 1.2. Tillverkaren skall ge

närmare upplysningar om intygets utfärdande och upplysa EG-typgodkännandemyndigheten om ändringar i gil-

tighet eller omfattning.

1.3

För EG-typgodkännandet för hela fordon behöver de inledande kontrollerna som utförs för beviljande av godkän-

nanden av fordons system, komponenter och tekniska enheter inte upprepas, men skall kompletteras med en

kontroll som omfattar de platser och verksamheter som rör monteringen av hela fordonet och som inte omfattas

av tidigare kontroller.

2.

PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

2.1

Varje fordon, system, komponenter eller separat teknisk enhet som godkänns enligt detta direktiv eller enligt ett

särdirektiv eller en förordning skall tillverkas på ett sådant sätt att de överensstämmer med den typ som godkänts

enligt kraven i detta direktiv eller i ett särdirektiv eller en förordning som ingår i den fullständiga förteckning som

återfinns i bilaga IV eller bilaga XI.

2.2

Då EG-typgodkännandemyndigheten i en medlemsstat beviljar ett EG-typgodkännande skall den kontrollera att

det finns lämpliga rutiner och dokumenterade kontrollplaner, som vid varje enskilt godkännande fastställs i sam-

råd med tillverkaren och i vilka det anges fastställda tidsintervall för de provningar och därmed sammanhäng-

ande kontroller som är nödvändiga för att kontrollera fortlöpande överensstämmelse med den godkända typen,

inklusive, i tillämpliga fall, sådana kontroller som anges i särdirektiven eller förordningarna.

2.3

Innehavaren av EG-typgodkännandet skall särskilt

2.3.1

förvissa sig om att det finns metoder för en effektiv kontroll av produkternas (fordonens, systemens, komponen-

ternas eller de separata tekniska enheternas) överensstämmelse med den godkända typen och att dessa tillämpas,

2.3.2

ha tillgång till den utrustning som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med varje godkänd typ eller

annan lämplig utrustning,

2.3.3

se till att provningsdata eller kontrolldata arkiveras och att bilagorna ständigt hålls tillgängliga under en tidsrymd

som fastställs i samråd med typgodkännandemyndigheten och som inte behöver överstiga tio år,

2.3.4

analysera resultaten av varje typ av provning eller kontroll för att kontrollera och säkerställa att produktens egen-

skaper hålls konstanta inom ramen för normala avvikelser vid serietillverkning,

2.3.5

se till att åtminstone de kontroller utförs som föreskrivs i detta direktiv och i tillämpliga särdirektiv eller förord-

ningar enligt den fullständiga förteckning som återfinns i bilaga IV eller bilaga XI,

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/133

2.3.6

om provtagningen vid en kontroll visar på bristande överensstämmelse, se till att detta leder till förnyad provtag-

ning och förnyade kontroller samt att alla nödvändiga åtgärder skall vidtas för att återställa överensstämmelse i

den aktuella tillverkningen,

2.3.7

vid EG-typgodkännande av hela fordon skall de kontroller som avses i punkt 2.3.5 inskränkas till sådana (kon-

troller) som gäller en riktig byggspecifikation i förhållande till intyget om godkännande och särskilt till det infor-

mationsdokument som anges i bilaga III och den information som erfordras för intyg om överensstämmelse i

enlighet med bilaga IX till detta direktiv.

3.

FORTSATTA ÅTGÄRDER VID UTFÄRDANDE AV INTYG

3.1

Den myndighet som har beviljat EG-typgodkännandet kan när som helst undersöka de metoder som används för

att kontrollera produktionsöverensstämmelse vid varje produktionsenhet.

3.1.1

Normala åtgärder skall vara att övervaka effektiviteten hos de förfaranden som fastställts enligt 1.2 (inledande kon-

troll och produktöverensstämmelse) till denna bilaga.

3.1.1.1 Kontrollåtgärder som utförs av ett certifieringsorgan (behörigt eller erkänt enligt punkt 1.2.3 i denna bilaga), skall

anses uppfylla kraven enligt 3.1.1 i fråga om de förfaranden som fastställts vid den första bedömningen

(punkt 1.2.3).

3.1.1.2 Den normala frekvensen av dessa inspektioner (andra än enligt 3.1.1.1) av EG-typgodkännandemyndigheten skall

säkerställa att de nödvändiga kontroller som utförs enligt avsnitten 1 och 2 i denna bilaga gås igenom med tids-

intervall som typgodkännandemyndigheten finner lämpliga.

3.2

Vid varje inspektion skall resultat från prover eller kontroller och produktionsjournaler hållas tillgängliga för

inspektören, i synnerhet resultat från tester eller kontroller som krävs enligt punkt 2.2 i denna bilaga.

3.3

Om det är lämpligt med hänsyn till kontrollens art får inspektören ta stickprover för kontroll i tillverkarens labo-

ratorium (eller genom den tekniska tjänsten, om detta föreskrivs i särdirektivet eller förordningen). Minsta antal

stickprover får fastställas i förhållande till resultaten från tillverkarens egen kontroll.

3.4

Om kontrollnivån inte förefaller tillfredsställande eller om det anses nödvändigt att bestämma riktigheten av de

provningar som utförts enligt punkt 3.2, skall inspektören välja ut stickprover som skall sändas till den tekniska

tjänst som utförde provningarna i samband med typgodkännandet.

3.5

Om

det

under

inspektion

eller

kontrollöversyn

har

påvisats

otillfredsställande

resultat

skall

EG-typgodkännandemyndigheten se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att snarast möjligt återställa

produktionsöverensstämmelse.

L 263/134

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA XI

BESKAFFENHET HOS FORDON FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL SAMT FÖRESKRIFTER FÖR DESSA

Tillägg 1

Campingbilar – ambulanser – likbilar

Punkt

Område

Rättsakt

M

1

2 500 (1) kg

M

1

>

2 500 (1) kg

M

2

M

3

1

Ljudnivåer

70/157/EEG

H

G + H

G + H

G + H

2

Avgaser

70/220/EEG

Q

G + Q

G + Q

G + Q

3

Bränsletankar/bakre underkör-

ningsskydd

70/221/EEG

F

F

F

F

4

Utrymme för bakre registre-

ringsskylt

70/222/EEG

X

X

X

X

5

Styrkraft

70/311/EEG

X

G

G

G

6

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

B

G + B

7

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

X

X

X

X

8

Anordningar för indirekt sikt

71/127/EEG

X

G

G

G

9

Bromsutrustning

71/320/EEG

X

G

G

G

10

Radioavstörning

72/245/EEG

X

X

X

X

11

Föroreningar från dieselmoto-

rer

72/306/EEG

H

H

H

H

12

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

C

G + C

13

Stöldskydd

74/61/EEG

X

G

G

G

14

Sammanstötningsskydd för

styrmekanismen

74/297/EEG

X

G

15

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

D

G + D

G + D

G + D

16

Utskjutande delar

74/483/EEG

X för hyt-

ten; A för

resterande

delen

G avser hyt-

ten, A för

resterande

delen

17

Hastighetsmätare och back-

växel

75/443/EEG

X

X

X

X

18

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

X

X

X

X

19

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

D

G + L

G + L

G + L

20

Belysnings- och ljussignalan-

ordningarnas installering

76/756/EEG

A + N

A + G + N

för hytten;

A + N för

resterande

delen

A + G + N

för hytten;

A + N för

resterande

delen

A + G + N

för hytten;

A + N för

resterande

delen

21

Reflexanordningar

76/757/EEG

X

X

X

X

22

Breddmarkeringslyktor,

främre sidopositionslyktor,

bakre sidopositionslyktor,

stopplyktor och varsellyktor

76/758/EEG

X

X

X

X

23

Körriktningsvisare

76/759/EEG

X

X

X

X

24

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

X

X

X

X

25

Huvudstrålkastare (inklusive

glödlampor)

76/761/EEG

X

X

X

X

26

Främre dimljus

76/762/EEG

X

X

X

X

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/135

Punkt

Område

Rättsakt

M

1

2 500 (1) kg

M

1

>

2 500 (1) kg

M

2

M

3

27

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

E

E

E

E

28

Bakre dimljus

77/538/EEG

X

X

X

X

29

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

X

X

X

X

30

Parkeringsljus

77/540/EEG

X

X

X

X

31

Bilbälten och fasthållningsan-

ordningar

77/541/EEG

D

G + M

G + M

G + M

32

Siktfält framåt

77/649/EEG

X

G

33

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

X

X

X

X

34

Avfrostnings- /

avimningsanordningar

78/317/EEG

X

G + O

O

O

35

Vindrutetorkare och vindrute-

spolare

78/318/EEG

X

G + O

O

O

36

Värmesystem

2001/56/EG

X

X

X

X

37

Hjulskydd

78/549/EEG

X

G

38

Huvudstöd

78/932/EEG

D

G + D

39

CO

2

-utsläpp/

bränsleförbrukning

80/1268/EEG

N/A

N/A

40

Motoreffekt

80/1269/EEG

X

X

X

X

41

Gasformiga föroreningar från

dieselmotorer

88/77/EEG

H

G + H

G + H

G + H

44

Mått och vikter (personbilar)

92/21/EEG

X

X

45

Säkerhetsglas

92/22/EEG

J

G + J

G + J

G + J

46

Däck

92/23/EEG

X

G

G

G

47

Hastighetsbegränsande anord-

ningar

92/24/EEG

X

48

Mått och vikter (för andra

fordon än de som avses i

punkt 44)

97/27/EG

X

X

50

Kopplingsanordningar

94/20/EG

X

G

G

G

51

Brandfarlighet

95/28/EG

G avser hyt-

ten, X avser

resten

52

Bussar och långfärdsbussar

2001/85/EG

A

A

53

Frontalkollision

96/79/EG

N/A

N/A

54

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

N/A

N/A

58

Fotgängarskydd

2003/102/EG

X

(1) Högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.

L 263/136

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Tillägg 2

Bepansrade fordon

Punkt

Område

Rättsakt

M

1

M

2

M

3

N

1

N

2

N

3

O

1

O

2

O

3

O

4

1

Ljudnivåer

70/157/EEG

X

X

X

X

X

X

2

Avgaser

70/220/EEG

A

A

A

A

A

A

3

Bränsletankar/bakre under-

körningsskydd

70/221/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

4

Utrymme för bakre regist-

reringsskylt

70/222/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

5

Styrkraft

70/311/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

6

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

X

X

X

X

7

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

A + K

A + K

A + K

A + K

A + K

A + K

8

Anordningar för indirekt

sikt

71/127/EEG

A

A

A

A

A

A

9

Bromsutrustning

71/320/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

10

Radioavstörning

72/245/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

11

Föroreningar från diesel-

motorer

72/306/EEG

X

X

X

X

X

X

12

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

A

13

Stöldskydd

74/61/EEG

X

X

X

X

X

X

14

Sammanstötningsskydd för

styrmekanismen

74/297/EEG

N/A

N/A

15

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

X

D

D

D

D

D

16

Utskjutande delar

74/483/EEG

A

17

Hastighetsmätare och

backväxel

75/443/EEG

X

X

X

X

X

X

18

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

19

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

A

A

A

A

A

A

20

Belysnings- och ljussignal-

anordningarnas installering

76/756/EEG

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

21

Reflexanordningar

76/757/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

22

Breddmarkeringslyktor,

främre sidopositionslyktor,

bakre sidopositionslyktor,

stopplyktor och varsellyk-

tor

76/758/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

23

Körriktningsvisare

76/759/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

24

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

25

Huvudstrålkastare (inklu-

sive glödlampor)

76/761/EEG

X

X

X

X

X

X

26

Främre dimljus

76/762/EEG

X

X

X

X

X

X

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/137

Punkt

Område

Rättsakt

M

1

M

2

M

3

N

1

N

2

N

3

O

1

O

2

O

3

O

4

27

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

A

A

A

A

A

A

28

Bakre dimljus

77/538/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

29

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

30

Parkeringsljus

77/540/EEG

X

X

X

X

X

X

31

Bilbälten och fasthållnings-

anordningar

77/541/EEG

A

A

A

A

A

A

32

Siktfält framåt

77/649/EEG

S

33

Märkning av manöveror-

gan

78/316/EEG

X

X

X

X

X

X

34

Avfrostning-

savimningsanordningar

78/317/EEG

A

O

O

O

O

O

35

Vindrutetorkare och vind-

rutespolare

78/318/EEG

A

O

O

O

O

O

36

Värmesystem

2001/56/EG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

37

Hjulskydd

78/549/EEG

X

38

Huvudstöd

78/932/EEG

X

39

CO

2

-utsläpp/

bränsleförbrukning

80/1268/EEG

N/A

40

Motoreffekt

80/1269/EEG

X

X

X

X

X

X

41

Gasformiga föroreningar

från dieselmotorer

88/77/EEG

A

X

X

X

X

X

42

Sidoskydd

89/297/EEG

X

X

X

X

43

Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

X

X

X

X

44

Mått och vikter (personbi-

lar)

92/21/EEG

X

45

Säkerhetsglas

92/22/EEG

N/A

N/A

N/A

N/A

N/A

N/A

N/A

N/A

N/A

N/A

46

Däck

92/23/EEG

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

47

Hastighetsbegränsande

anordningar

92/24/EEG

X

X

X

48

Mått och vikter (för andra

fordon än de som avses i

punkt 44)

97/27/EG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

49

Utskjutande delar på förar-

hytter

92/114/EEG

A

A

A

50

Kopplingsanordningar

94/20/EG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

51

Brandfarlighet

95/28/EG

X

52

Bussar och långfärdsbussar

2001/85/EG

A

A

53

Frontalkollision

96/79/EG

N/A

54

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

N/A

N/A

56

Fordon avsedda för trans-

port av farligt gods

98/91/EG

X (1)

X (1)

X (1)

X (1)

X (1)

X (1)

X (1)

57

Främre underkörnings-

skydd

2000/40/EG

X

X

58

Fotgängarskydd

2003/102/EG

N/A

N/A

(1) Kraven i direktiv 98/91/EG gäller endast i de fall då tillverkare ansöker om EG-typgodkännande av ett fordon som är avsett för transport av farligt gods.

L 263/138

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Tillägg 3

Rullstolsanpassade fordon

Punkt

Område

Rättsakt

M

1

1

Ljudnivåer

70/157/EEG

X

2

Avgaser

70/220/EEG

G + W

1

3

Bränsletankar/bakre underkörningsskydd

70/221/EEG

X + W

2

4

Utrymme för bakre registreringsskylt

70/222/EEG

X

5

Styrkraft

70/311/EEG

X

6

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

X

7

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

X

8

Anordningar för indirekt sikt

2003/97/EEG

X

9

Bromsutrustning

71/320/EEG

X

10

Radioavstörning

72/245/EEG

X

11

Föroreningar från dieselmotorer

72/306/EEG

X

12

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

X

13

Stöldskydd

74/61/EEG

X

14

Sammanstötningsskydd för styrmekanismen

74/297/EEG

X

15

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

X + W

3

16

Utskjutande delar

74/483/EEG

X + W

4

17

Hastighetsmätare och backväxel

75/443/EEG

X

18

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

X

19

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

X + W

5

20

Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering

76/756/EEG

X

21

Reflexanordningar

76/757/EEG

X

22

Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sido-

positionslyktor, stopplyktor och varsellyktor

76/758/EEG

X

23

Körriktningsvisare

76/759/EEG

X

24

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

X

25

Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor)

76/761/EEG

X

26

Främre dimljus

76/762/EEG

X

27

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

X

28

Bakre dimljus

77/538/EEG

X

29

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

X

30

Parkeringsljus

77/540/EEG

X

31

Bilbälten och fasthållningsanordningar

77/541/EEG

X + W

6

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/139

Punkt

Område

Rättsakt

M

1

32

Siktfält framåt

77/649/EEG

X

33

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

X

34

Avfrostnings-/ avimningsanordningar

78/317/EEG

X

35

Vindrutetorkare och vindrutespolare

78/318/EEG

X

36

Värmesystem

2001/56/EG

X

37

Hjulskydd

78/549/EEG

X

39

CO

2

-utsläpp/bränsleförbrukning

80/1268/EEG

X + W

7

40

Motoreffekt

80/1269/EEG

X

41

Dieselutsläpp

2005/55/EG

X

44

Mått och vikter (bilar)

92/21/EEG

X + W

8

45

Säkerhetsglas

92/22/EEG

X

46

Däck

92/23/EEG

X

50

Kopplingsanordningar

94/20/EG

X

53

Frontalkollisionsskydd

96/79/EG

X + W

9

54

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

X + W

10

58

Fotgängarskydd

2003/102/EG

X

59

Materialåtervinning

2005/64/EG

N/A

60

Frontskydd

2005/66/EG

X

61

Luftkonditioneringssystem

2006/40/EG

X

L 263/140

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Tillägg 4

Andra fordon avsedda för särskilda ändamål (inklusive husvagnar)

Undantag medges endast om tillverkaren för typgodkännandemyndigheten kan visa att fordonet inte kan uppfylla samtliga krav på grund av dess sär-

skilda användning.

Punkt

Område

Rättsakt

M

2

M

3

N

1

N

2

N

3

O

1

O

2

O

3

O

4

1

Ljudnivåer

70/157/EEG

H

H

H

H

H

2

Avgaser

70/220/EEG

Q

Q

Q

Q

Q

3

Bränsletankar/bakre underkör-

ningsskydd

70/221/EEG

F

F

F

F

F

X

X

X

X

4

Utrymme för bakre registre-

ringsskylt

70/222/EEG

A + R

A + R

A + R

A + R

A + R

A + R

A + R

A + R

A + R

5

Styrkraft

70/311/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

6

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

B

B

B

7

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

X

X

X

X

X

8

Backspeglar

71/127/EEG

X

X

X

X

X

9

Bromsutrustning

71/320/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

10

Radioavstörning

72/245/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

11

Föroreningar från dieselmoto-

rer

72/306/EEG

H

H

H

H

H

13

Stöldskydd

74/61/EEG

X

X

X

X

X

14

Sammanstötningsskydd för

styrmekanismen

74/297/EEG

X

15

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

D

D

D

D

D

17

Hastighetsmätare och

backväxel

75/443/EEG

X

X

X

X

X

18

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

19

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

D

D

D

D

D

20

Belysnings- och ljussignalan-

ordningarnas installering

76/756/EEG

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

A + N

21

Reflexanordningar

76/757/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

22

Breddmarkeringslyktor, främre

sidopositionslyktor, bakre

sidopositionslyktor, stopplyk-

tor och varsellyktor

76/758/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

23

Körriktningsvisare

76/759/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

24

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

25

Huvudstrålkastare (inklusive

glödlampor)

76/761/EEG

X

X

X

X

X

26

Främre dimljus

76/762/EEG

X

X

X

X

X

27

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

A

A

A

A

A

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/141

Punkt

Område

Rättsakt

M

2

M

3

N

1

N

2

N

3

O

1

O

2

O

3

O

4

28

Bakre dimljus

77/538/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

29

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

30

Parkeringsljus

77/540/EEG

X

X

X

X

X

31

Bilbälten och fasthållningsan-

ordningar

77/541/EEG

D

D

D

D

D

33

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

X

X

X

X

X

34

Avfrostnings-

/avimningsanordningar

78/317/EEG

O

O

O

O

O

35

Vindrutetorkare och vindrute-

spolare

78/318/EEG

O

O

O

O

O

36

Värmesystem

2001/56/EG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

40

Motoreffekt

80/1269/EEG

X

X

X

X

X

41

Gasformiga föroreningar från

dieselmotorer

88/77/EEG

H

H

H

H

H

42

Sidoskydd

89/297/EEG

X

X

X

X

43

Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

X

X

X

X

45

Säkerhetsglas

92/22/EEG

J

J

J

J

J

J

J

J

J

46

Däck

92/23/EEG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

47

Hastighetsbegränsande anord-

ningar

92/24/EEG

X

X

X

48

Mått och vikter

97/27/EG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

49

Utskjutande delar på förarhyt-

ter

92/114/EEG

X

X

X

50

Kopplingsanordningar

94/20/EG

X

X

X

X

X

X

X

X

X

51

Brandfarlighet

95/28/EG

X

52

Bussar och långfärdsbussar

2001/85/EG

X

X

54

Sidokollisionsskydd

96/27/EG

A

56

Fordon avsedda för transport

av farligt gods

98/91/EG

X

X

X

X

X

X

57

Främre underkörningsskydd

2000/40/EG

X

X

58

Fotgängarskydd

2003/102/EG

N/A

L 263/142

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Tillägg 5

Mobilkranar

Punkt

Område

Rättsakt

Mobilkranar i kategori N

3

1

Ljudnivåer

70/157/EEG

T

2

Avgaser

70/220/EEG

X

3

Bränsletankar/bakre underkörningsskydd

70/221/EEG

X

4

Utrymme för bakre registreringsskylt

70/222/EEG

X

5

Styrkraft

70/311/EEG

X krabbstyrning tillåten

6

Dörrlås och dörrgångjärn

70/387/EEG

A

7

Ljudsignalanordningar

70/388/EEG

X

8

Backspeglar

71/127/EEG

X

9

Bromsutrustning

71/320/EEG

U

10

Radioavstörning

72/245/EEG

X

11

Föroreningar från dieselmotorer

72/306/EEG

X

12

Inredningsdetaljer

74/60/EEG

X

13

Stöldskydd

74/61/EEG

X

15

Sätenas hållfasthet

74/408/EEG

D

17

Hastighetsmätare och backväxel

75/443/EEG

X

18

Föreskrivna skyltar

76/114/EEG

X

19

Förankring av bilbälten

76/115/EEG

D

20

Belysnings- och ljussignalanordningarnas installering

76/756/EEG

A + Y

21

Reflexanordningar

76/757/EEG

X

22

Breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, ba-

kre sidopositionslyktor, stopplyktor och varsellyktor

76/758/EEG

X

23

Körriktningsvisare

76/759/EEG

X

24

Bakre skyltlyktor

76/760/EEG

X

25

Huvudstrålkastare (inklusive glödlampor)

76/761/EEG

X

26

Främre dimljus

76/762/EEG

X

27

Bogseringsanordningar

77/389/EEG

A

28

Bakre dimljus

77/538/EEG

X

29

Backningsstrålkastare

77/539/EEG

X

30

Parkeringsljus

77/540/EEG

X

31

Bilbälten och fasthållningsanordningar

77/541/EEG

D

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/143

Punkt

Område

Rättsakt

Mobilkranar i kategori N

3

33

Märkning av manöverorgan

78/316/EEG

X

34

Avfrostnings-/avimningsanordningar

78/317/EEG

O

35

Vindrutetorkare och vindrutespolare

78/318/EEG

O

36

Värmesystem

2001/56/EG

X

40

Motoreffekt

80/1269/EEG

X

41

Gasformiga föroreningar från dieselmotorer

88/77/EEG

V

42

Sidoskydd

89/297/EEG

X

43

Stänkskyddsanordningar

91/226/EEG

X

45

Säkerhetsglas

92/22/EEG

J

46

Däck

92/23/EEG

A, under förutsättning att kra-

ven i ISO 10571: 1995 (E) eller

ETRTOnormerna (1998)

är uppfyllda

47

Hastighetsbegränsande anordningar

92/24/EEG

X

48

Mått och vikter

97/27/EG

X

49

Utskjutande delar på förarhytter

92/114/EEG

X

50

Kopplingsanordningar

94/20/EG

X

57

Främre underkörningsskydd

2000/40/EG

X

Bokstävernas betydelse

X

Inga undantag förutom dem som anges i rättsakten.

N/A

Denna rättsakt är inte tillämpligt på detta fordon (inga krav).

A

Undantag medges, om fordonets särskilda användning gör det omöjligt att följa kraven helt. Tillverkaren skall för

typgodkännandemyndigheten visa att fordonet inte kan uppfylla kraven på grund av dess särskilda användning.

B

Gäller endast dörrar vid säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik, och om avståndet mellan punk-

ten R på sätet och mittplanet på dörrytan, mätt vinkelrätt mot fordonets längsgående mittplan, inte överskrider

500 mm.

C

Gäller endast den del av fordonet som befinner sig framför det bakersta av de säten som är avsedda för normal

användning i vägtrafik och endast huvudets islagsområde i enlighet med direktiv 74/60/EEG.

D

Gäller endast säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik. Säten som är avsedda för användning i väg-

trafik måste vara klart identifierbara för användarna, antingen med en symbol eller en skylt med lämplig text.

E

Endast framtill.

F

Ändring av tankningsrörets dragning och längd och omplacering av den inre tanken är tillåten.

G

Krav enligt kategorin grundfordon/ej färdigbyggt fordon (det som används för att bygga fordon avsett för särskilt

ändamål). Vad gäller icke färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordon, är det godtagbart att fordonskraven för den

motsvarande kategorin N (baserad på maxvikt) är uppfyllda.

H

Ändring av avgassystemets längd upp till 2 meter efter den sista ljuddämparen är tillåten utan ytterligare provning.

J

För all glasinsättning utom i förarens hytt (vindruta och sidoglas), skall materialet antingen vara av säkerhetsglas

eller hård plast.

K

Ytterligare nödlarmsanordningar är tillåtna.

L 263/144

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

L

Gäller endast säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik. Minsta kravet är förankringar för höftbälten

i baksätet. Säten som är avsedda för användning i vägtrafik måste vara klart identifierbara för användarna, anting-

en med en symbol eller en skylt med lämplig text.

M

Gäller endast säten som är avsedda för normal användning i vägtrafik. Minsta kravet är höftbälten på alla platser

i baksätet. Säten som är avsedda för användning i vägtrafik måste vara klart identifierbara för användarna, anting-

en med en symbol eller en skylt med lämplig text.

N

Förutsatt att alla obligatoriska belysningsanordningar är monterade och att den geometriska sikten inte påverkas.

O

Fordonet skall vara utrustat med ett adekvat system i främre delen.

Q

Ändring av avgassystemets längd upp till 2 meter efter den sista ljuddämparen är tillåten utan ytterligare provning.

Ett godkännande utfärdat för det mest representativa grundfordonet förblir giltigt oavsett om referensvikten änd-

ras.

R

Under förutsättning att samtliga medlemsstaters registreringsskyltar kan monteras och förbli synliga.

S

Ljustransmissionsfaktorn måste vara minst 60 %, och A-stolparna får inte skymma mer än 10° av sikten.

T

Provet skall endast utföras med det färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordonet. Fordonet kan provas i enlighet

med direktiv 70/157/EEG, senast ändrat genom direktiv 1999/101/EG. Följande gränsvärden gäller för

punkt 5.2.2.1 i bilaga I till direktiv 70/157/EEG:

81 dB(A) för fordon med en motoreffekt som är lägre än 75 kW,

83 dB(A) för fordon med en motoreffekt som är högre än 75 kW, men lägre än 150 kW,

84 dB(A) för fordon med en motoreffekt som är 150 kW eller mer.

U

Provet skall endast utföras med det färdigbyggda/etappvis färdigbyggda fordonet. Fordon med upp till fyra axlar

skall uppfylla samtliga krav i direktiv 71/320/EEG. Undantag medges för fordon med fler än fyra axlar, under

följande förutsättningar:

Undantagen skall vara motiverade av den särskilda konstruktionen.

Bromskraven rörande parkeringsbroms, färdbroms och reservbroms i direktiv 71/320/EEG skall uppfyllas.

V

Överensstämmelse med direktiv 97/68/EG kan accepteras.

W

1

Kraven måste följas, men ändringar av avgassystemet godtas utan några ytterligare prövningar, förutsatt att avgas-

reningssystemen, inklusive eventuella filter, inte påverkas. Inget nytt förångningsprov skall krävas på det ändrade

fordonet, förutsatt att systemet för att begränsa avdunstning bevaras sådant det monterats av tillverkaren av

grundfordonet.

Ett EG-typgodkännande utfärdat för det mest representativa grundfordonet förblir giltigt oavsett om referensvik-

ten ändras.

W

2

Kraven måste följas, men ändringar av tankningsrörets, bränsleslangens och ångledningarnas dragning och längd

godtas. Omplacering av den ursprungliga bränsletanken godtas.

W

3

Ett rullstolsutrymme betraktas som en sittplats. Tillräckligt utrymme skall finnas för varje rullstol. Det särskilda

utrymmets längsgående plan skall löpa parallellt med fordonets längsgående plan.

Fordonsägaren skall på lämpligt sätt informeras om att en rullstol som används som ett säte i fordonet måste

kunna tåla de belastningar som överförs av förankringsmekanismen under olika trafikförhållanden.

Lämpliga anpassningar får göras av fordonets säten, förutsatt att deras förankringar, mekanismer och huvudstöd

garanterar en lika hög prestanda som den som föreskrivs i direktivet.

W

4

Direktivet skall tillämpas på hjälpmedel för påstigning när dessa befinner sig i viloläge.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/145

W

5

Varje rullstolsutrymme skall utrustas med integrerade fasthållningsanordningar som består av en fasthållningsan-

ordning för rullstolen och en fasthållningsanordning för den rullstolsburne.

Förankringarna för fasthållningsanordningarna skall tåla de belastningar som anges i direktiv 76/115/EEG

och i standarden ISO 10542–1:2001.

Remmar och andra säkerhetsanordningar som är avsedda för att fixera rullstolen (förankringsmekanismerna) skall

uppfylla kraven i direktiv 77/541/EEG och i den relevanta delen av standarden ISO 10542.

Provningarna skall utföras av den tekniska tjänst som har utsetts för att genomföra provningar och kontroller i

enlighet med de ovannämnda direktiven. Kriterierna ingår i de direktiven. Provningarna skall utföras på den rull-

stolstyp som beskrivs i standarden ISO 10542.

W

6

När säkerhetsbältenas förankringspunkter på grund av konverteringen måste överskrida den tillåtna avvikelse

som fastställs i punkt 2.7.8.1 i bilaga I till direktiv 77/541/EEG, skall den tekniska tjänsten kontrollera om änd-

ringen innebär en försämring eller inte. Om den innebär en försämring skall den provning som fastställs i

bilaga VII till direktiv 77/541/EEG utföras. Det är inte nödvändigt att utvidga EG-typgodkännandet.

W

7

En ny mätning som rör CO

2

-utsläpp behöver inte utföras ifall inga nya provningar måste utföras, enligt bestäm-

melserna i W

1

, när det gäller utsläpp från avgasröret.

W

8

För dessa beräkningar skall vikten på rullstolen och användaren förmodas vara 100 kg. Vikten skall koncentreras

vid den tredimensionella maskinens H-punkt.

Den tekniska tjänsten skall också överväga möjligheten att använda elektroniska rullstolar vars vikt, inklusive

användaren, förmodas uppgå till 250 kg. Varje begränsning av passagerarkapaciteten som är en följd av använd-

ningen av elektroniska rullstolar skall anges i typgodkännandeintyget och klart och tydligt framgå av intyget om

överensstämmelse.

W

9

Inga nya provningar skall krävas på det ändrade fordonet, förutsatt att den främre delen av chassiet, som ligger

framför förarens R-punkt, inte påverkas av konverteringen av fordonet och ingen del av den kompletterande

fasthållningsanordningen (krockkudden/krockkuddarna) har avlägsnats eller tagits ur bruk.

W

10

Inga nya provningar skall krävas på det ändrade fordonet, förutsatt att sidoförstärkningarna inte har ändrats och

att ingen del av den kompletterande fasthållningsanordningen (sidokrockkudden/sidokrockkuddarna) har avlägs-

nats eller tagits ur bruk.

Y

Under förutsättning att alla obligatoriska ljusinstallationer är monterade.

L 263/146

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA XII

GRÄNSVÄRDEN FÖR SMÅ SERIER OCH SLUTSERIER

A. GRÄNSVÄRDEN FÖR SMÅ SERIER

1. Antalet enheter inom en fordonstyp som skall registreras, försäljas eller tas i bruk per år inom gemenskapen med

tillämpning av artikel 22 får inte överstiga det antal enheter som anges nedan för aktuell fordonskategori.

Kategori

Enheter

M

1

1 000

M

2

, M

3

0

N

1

0

N

2

, N

3

0

O

1

, O

2

0

O

3

, O

4

0

2. Antalet enheter inom en fordonstyp som skall registreras, försäljas eller tas i bruk per år i en medlemsstat med tillämp-

ning av artikel 23 skall beslutas av den medlemsstaten men får inte överstiga det antal enheter som anges nedan för

aktuell fordonskategori.

Kategori

Enheter

M

1

75

M

2

, M

3

250

N

1

500

N

2

, N

3

250

O

1

, O

2

500

O

3

, O

4

250

B. GRÄNSVÄRDEN FÖR SLUTSERIER

Färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon som tas i bruk i varje medlemsstat enligt slutserieförfarandet skall

begränsas på något av följande sätt som medlemsstaten får välja:

Det högsta antalet fordon av en eller flera typer får, i fråga om kategori M

1

, inte överstiga 10 % och i fråga om

alla andra kategorier inte överstiga 30 % av det totala antalet fordon av samtliga berörda typer som togs i bruk i

medlemsstaten i fråga under föregående år. Om 10 % respektive 30 % skulle vara färre än 100 fordon kan med-

lemsstaten tillåta ibruktagande av högst 100 fordon.

Fordon av alla typer skall begränsas till fordon för vilka giltigt intyg om överensstämmelse var utfärdat på till-

verkningsdagen eller senare och som var giltigt minst tre månader efter utfärdandedagen och där intyget senare

blev ogiltigt på grund av en rättsakt som trädde i kraft.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/147

BILAGA XIII

FÖRTECKNING ÖVER DELAR ELLER UTRUSTNING SOM KAN UTGÖRA EN BETYDANDE RISK VAD GÄL-

LER KORREKT FUNKTION AV SYSTEM SOM ÄR VÄSENTLIGA FÖR FORDONETS SÄKERHET ELLER MIL-

JÖPRESTANDA, PRESTANDAKRAV, TILLÄMPLIGA PROVNINGSFÖRFARANDEN, MÄRKNINGS- OCH

EMBALLAGEFÖRESKRIFTER

I.

Delar eller utrustning som är av stor betydelse för fordonssäkerheten

Punkt nr

Beskrivning

Prestandakrav

Provningsförfa-

rande

Märkningskrav

Emballagekrav

1

(…)

2

3

II. Delar eller utrustning som är av stor betydelse för fordonets miljöprestanda

Punkt nr

Beskrivning

Prestandakrav

Provningsförfa-

rande

Märkningskrav

Emballagekrav

1

(…)

2

3

L 263/148

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA XIV

FÖRTECKNING ÖVER EG-TYPGODKÄNNANDEN UTFÄRDADE ENLIGT RÄTTSAKTER

Typgodkännande-myndighetens

stämpel

Förteckningsnummer:

För perioden mellan den … och den …

Följande uppgifter skall anges på varje tilldelat, vägrat eller återkallat EG-typgodkännande under ovanstående period.

Tillverkare:

EG-typgodkännandenummer:

Skäl till utvidgningen (i förekommande fall):

Fabrikat:

Typ:

Utfärdandedatum:

Första utfärdandedatum (vid utvidgning):

BILAGA XV

FÖRTECKNING ÖVER DE RÄTTSAKTER ENLIGT VILKA EN TILLVERKARE KAN UTSES

TILL TEKNISK TJÄNST

Område

Rättsakt

Direktiv eller förordning

Motsvarande FN/ECE föreskrift (+)

1.

Däck

92/23/EEG

30, 54

(+) Se del II i bilaga IV för ytterligare information.

BILAGA XVI

FÖRTECKNING ÖVER RÄTTSAKTER FÖR VILKA VIRTUELLA PROVNINGSMETODER KAN ANVÄNDAS AV

EN TILLVERKARE ELLER TEKNISK TJÄNST

Område

Rättsakt

Direktiv eller förordning

Motsvarande FN/ECE föreskrift (+)

(…)

(+) Se del II i bilaga IV för ytterligare information.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/149

Tillägg 1

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR VIRTUELLA PROVNINGSMETODER

1.

Mall för virtuell provning

Följande schema skall användas som grundstruktur för att beskriva och genomföra virtuell provning:

a)

Syfte.

b)

Strukturmall.

c)

Gränsvillkor.

d)

Belastningsantaganden.

e)

Beräkning.

f)

Bedömning.

g)

Dokumentation.

2.

Grundprinciperna för datorsimulering och beräkning

2.1 Matematisk mall

Den simulerings-/beräkningsmall som den sökande lämnat in skall återspegla hur komplicerat fordonets och/eller

komponentens struktur är i kombination med kraven och gränsvillkoren i rättsakterna.

Mallen skall lämnas till den tekniska tjänsten.

2.2 Validering av mallen

Mallen skall valideras i jämförelse med de faktiska provningsförhållandena. Det måste visas att resultaten enligt mal-

len kan jämföras med resultaten av konventionella provningsförfaranden.

2.3 Dokumentation

De uppgifter och extra hjälpmedel som använts vid simulering och beräkning skall tillhandahållas av den sökande,

dokumenteras på lämpligt sätt och arkiveras.

Tillägg 2

SÄRSKILDA VILLKOR FÖR VIRTUELLA PROVNINGSMETODER

Rättsakt

Provningsförhållanden och administrativa bestämmelser

Nummer

Punkt

[…]

(för varje rättsakt

i bilaga XVI)

(…)

(…)

L 263/150

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA XVII

FÖRFARANDEN VID ETAPPVIS EG-TYPGODKÄNNANDE

1.

ALLMÄNT

1.1 För att etappvis EG-typgodkännande skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt krävs samverkan av samt-

liga berörda tillverkare. Av denna anledning skall typgodkännandemyndigheterna, innan de utfärdar ett typgodkän-

nande för en första eller senare etapp, försäkra sig om att det finns lämpliga metoder för tillhandahållande och utbyte

av dokument och information mellan de berörda tillverkarna för att myndigheterna skall kunna försäkra sig om att

det etappvis färdigbyggda fordonet uppfyller kraven i samtliga berörda rättsakter i enlighet med bilaga IV och bilaga XI.

Denna information skall omfatta uppgifter om godkännanden av berörda system, komponenter och enskilda tek-

niska enheter och om fordonsdelar som ingår i det ej färdigbyggda fordonet, men som ännu inte godkänts.

1.2 EG-typgodkännanden i enlighet med denna bilaga skall utfärdas beroende på i vilket byggnadsstadium fordonet befin-

ner sig och skall omfatta samtliga typgodkännanden som utfärdats för tidigare etapper.

1.3 Varje tillverkare i en etappvis typgodkännandeprocess ansvarar för godkännande och överensstämmelse med den

godkända typen i fråga om samtliga system, komponenter eller separata tekniska enheter som han tillverkat, eller

som han har kompletterat de fordon med som är under uppbyggnad från föregående etapp. Han ansvarar inte för

sådant som godkänts i en föregående etapp, såvida han inte förändrar tidigare godkända delar i sådan utsträckning

att det tidigare lämnade godkännandet inte längre är giltigt.

2.

FÖRFARANDET

Typgodkännandemyndigheterna

a)

kontrollera att alla EG-typgodkännandeintyg, som utfärdas enligt de rättsakter som är tillämpliga på typgodkän-

nande av fordon omfattar fordonstypen på dess byggnadsstadium och motsvarar angivna krav,

b)

se till att alla nödvändiga uppgifter, med beaktande av i vilket byggnadsstadium fordonet befinner sig i, finns

med i underlaget,

c)

vad dokumentationen beträffar, se till att fordonsspecifikationerna och uppgifterna i del I i underlaget finns med

bland uppgifterna i de tekniska underlagen och i EG-typgodkännandeintygen som utfärdats i enlighet med rele-

vanta rättsakter, och vad etappvis färdigbyggda fordon beträffar, när ett rubriknummer i del I i underlaget inte

finns med i det tekniska underlaget till någon av rättsakterna skall de bekräfta att egenskapen eller delen i fråga

överensstämmer med uppgifterna i underlaget,

d)

på ett urval på de fordonstyper som skall godkännas utföra inspektioner, eller se till att de utförs, av delar och

system för att fastställa om fordonet/fordonen konstruerats i överensstämmelse med de relevanta uppgifterna i

det bestyrkta tekniska underlaget när det gäller EG-typgodkännanden som utfärdats i enlighet med alla relevanta

rättsakter,

e)

i förekommande fall utföra nödvändiga installationskontroller av separata tekniska enheter, eller se till att de

utförs.

3.

Det antal fordon som skall kontrolleras i enlighet med punkt 2 d måste vara tillräckligt för att det skall kunna ske en

ordentlig kontroll av de olika kombinationerna som skall EG-typgodkännas beroende på vilket byggnadsstadium for-

donet befinner sig i och i enlighet med nedanstående kriterier

motor,

växellåda,

drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar),

styraxlar (antal och placering),

utformning av karosseriet,

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/151

antal dörrar,

höger- eller vänsterstyrd,

antal säten,

utrustningens omfattning.

4.

IDENTIFIERING AV FORDONET

4.1 Fordonets identifieringsnummer

a)

Grundfordonets identifieringsnummer (VIN) enligt direktiv 76/114/EEG skall behållas under alla påföljande etap-

per av typgodkännandeförfarandet för att säkerställa att förfarandet kan rekonstrueras i efterhand.

b)

Under den sista produktionsetappen får dock den tillverkare som svarar för denna etapp, i samförstånd med

godkännandemyndigheten, ersätta den första och den andra delen av fordonets identifieringsnummer med sin

egen tillverkarkod och fordonets identifieringskod om och endast om fordonet måste registreras under hans

eget handelsnamn. I så fall får inte hela grundfordonets identifieringsnummer strykas.

4.2 Tillverkarens extraskylt

Under den andra och påföljande etapper skall varje tillverkare, förutom den obligatoriska skylt som föreskrivs i direk-

tiv 76/114/EEG, på fordonet fästa en extraskylt. En mall för skylten finns i tillägget till denna bilaga. Skylten skall

vara ordentligt fastsatt, på ett väl synligt och lättillgängligt ställe på en del av fordonet som inte kan förväntas bytas

ut. Skylten skall på ett outplånligt sätt innehålla nedanstående information i den ordning som anges där:

Tillverkarens namn.

Avsnitt 1, 3 och 4 i EG-typgodkännandenumret.

Typgodkännandeetapp.

Fordonets identifieringsmärkning.

Högsta tillåtna vikt inklusive last (a).

Högsta tillåtna tågvikt inklusive last (i de fall fordonet är godkänt för att dra släpfordon) (a).

Högsta tillåtna vikt på varje axel; framaxeln skall anges först (a).

För påhängsvagn eller släpkärra, största tillåtna vikt i kopplingspunkten (a).

Om ej annat föreskrivs ovan skall skylten uppfylla kraven i direktiv 76/114/EEG.

(a) Endast om värdet har ändrats under den aktuella godkännandeetappen.

L 263/152

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Tillägg

MALL ÖVER TILLVERKARENS EXTRASKYLT

Nedanstående skall endast ses som ett exempel.

TILLVERKARENS NAMN (etapp 3)

e2*98/14*2609

Etapp 3

WD9VD58D98D234560

1 500 kg

2 500 kg

1–700 kg

2–810 kg

BILAGA XVIII

FORDONETS URSPRUNGSINTYG

Tillverkarintyg för grundfordon/icke färdigbyggda fordon som inte är försedda

med ett intyg om överensstämmelse

Undertecknad förklarar härmed att det fordon som anges nedan har tillverkats i undertecknads fabrik och att det är ett

fordon som nyligen tillverkats.

0.1

Fabrikat (tillverkarens varumärke):

0.2

Typ av fordon:

0.2.1 Varumärke(n):

0.3

Typidentifikationsmärkning:

0.6

Fordonets identifieringsmärkning:

0.8

Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

Dessutom intygar undertecknad att fordonet vid leverans uppfyllde bestämmelserna i följande rättsakter:

Område

Rättsakt

Typgodkännandenummer

Medlemsstat eller fördragsslu-

tande part (+) som utfärdar

typgodkännandet (++)

1. Ljudnivå

2. Avgaser

3. …

etc.

(+) Fördragsslutande parter till 1958 års överenskommelse.

(++) Skall anges om uppgiften inte framgår av typgodkännandenumret.

Detta intyg har utfärdats i enlighet med bestämmelserna i bilaga XI till direktiv 2007/46/EG.

(Ort)

(Underskrift)

(Datum)

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/153

BILAGA XIX

TIDTABELL FÖR GENOMFÖRANDE AV DETTA DIREKTIV NÄR DET GÄLLER TYPGODKÄNNANDE

Berörda kategorier

Datum för tillämpning

Nya fordonstyper Frivilligt

Nya fordonstyper

Obligatoriskt

Befintliga fordonstyper

Obligatoriskt

M

1

Ej tillämpligt (*)

29 april 2009

Ej tillämpligt (*)

Fordon avsedda för särskilda

ändamål i kategori M

1

29 april 2009

29 april 2011

29 april 2012

Icke färdigbyggda och färdig-

byggda fordon i kategori N

1

29 april 2009

29 oktober 2010

29 oktober 2011

Etappvis färdigbyggda fordon i

kategori N

1

29 april 2009

29 oktober 2011

29 april 2013

Icke färdigbyggda och färdig-

byggda fordon i kategorierna N

2

,

N

3

, O

1

, O

2

, O

3

, O

4

29 april 2009

29 oktober 2010

29 oktober 2012

Icke färdigbyggda och färdig-

byggda fordon i kategorierna M

2

,

M

3

29 april 2009

29 april 2009 (1)

29 oktober 2010

Fordon avsedda för särskilda

ändamål i kategorierna N

1

, N

2

,

N

3

, M

2

, M

3

, O

1

, O

2

, O

3

, O

4

29 april 2009

29 oktober 2012

29 oktober 2014

Etappvis färdigbyggda fordon i

kategorierna N

2

, N

3

29 april 2009

29 oktober 2012

29 oktober 2014

Etappvis färdigbyggda fordon i

kategorierna M

2

, M

3

,

29 april 2009

29 april 2010 (1)

29 oktober 2011

Etappvis färdigbyggda fordon i

kategorierna O

1

, O

2

, O

3

, O

4

29 april 2009

29 oktober 2010

29 oktober 2010

(*) Ej tillämpligt.

(1) När det gäller tillämpningen av artikel 45.4 senareläggs detta datum med 12 månader.

L 263/154

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA XX

TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE I NATIONELL LAGSTIFTNING

AV DE UPPHÄVDA DIREKTIVEN

DEL A

Direktiv 70/156/EEG och dess ändringsrättsakter

Direktiv/förordningar

Kommentarer

Direktiv 70/156/EEG (1)

Direktiv 78/315/EEG (2)

Direktiv 78/547/EEG (3)

Direktiv 80/1267/EEG (4)

Direktiv 87/358/EEG (5)

Direktiv 87/403/EEG (6)

Direktiv 92/53/EEG (7)

Direktiv 93/81/EEG (8)

Direktiv 95/54/EG (9)

Endast artikel 3

Direktiv 96/27/EG (10)

Endast artikel 3

Direktiv 96/79/EG (11)

Endast artikel 3

Direktiv 97/27/EG (12)

Endast artikel 8

Direktiv 98/14/EG (13)

Direktiv 98/91/EG (14)

Endast artikel 3

Direktiv 2000/40/EG (15)

Endast artikel 4

Direktiv 2001/92/EG (16)

Endast artikel 3

Direktiv 2001/56/EG (17)

Endast artikel 7

Direktiv 2001/85/EG (18)

Endast artikel 4

Direktiv 2001/116/EG (19)

Förordning (EG) nr 807/2003 (20)

Endast punkt 2 i bilaga III

Direktiv 2003/97/EG (21)

Endast artikel 4

Direktiv 2003/102/EG (22)

Endast artikel 6

Direktiv 2004/3/EG (23)

Endast artikel 1

Direktiv 2004/78/EG (24)

Endast artikel 2

Direktiv 2004/104/EG (25)

Endast artikel 3

Direktiv 2005/49/EG (26)

Endast artikel 2

(1) EGT L 42, 23.2.1970, s. 1.

(2) EGT L 81, 28.3.1978, s. 1.

(3) EGT L 168, 26.6.1978, s. 39.

(4) EGT L 375, 31.12.1980, s. 34.

(5) EGT L 192, 11.7.1987, s. 51.

(6) EGT L 220, 8.8.1987, s. 44.

(7) EGT L 225, 10.8.1992, s. 1.

(8) EGT L 264, 23.10.1993, s. 49.

(9) EGT L 266, 8.11.1995, s. 1.

(10) EGT L 169, 8.7.1996, s. 1.

(11) EGT L 18, 21.1.1997, s. 7.

(12) EGT L 233, 25.8.1997, s. 1.

(13) EGT L 91, 25.3.1998, s. 1.

(14) EGT L 11, 16.1.1999, s. 25.

(15) EGT L 203, 10.8.2000, s. 9.

(16) EGT L 291, 8.11.2001, s. 24.

(17) EGT L 292, 9.11.2001, s. 21.

(18) EGT L 42, 13.2.2002, s. 42.

(19) EGT L 18, 21.1.2002, s. 1.

(20) EUT L 122, 16.5.2003, s. 36.

(21) EUT L 25, 29.1.2004, s. 1.

(22) EUT L 321, 6.12.2003, s. 15.

(23) EUT L 49, 19.2.2004, s. 36.

(24) EUT L 153, 30.4.2004, s. 107.

(25) EUT L 337, 13.11.2004, s. 13.

(26) EUT L 194, 26.7.2005, s. 12.

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/155

DEL B

Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

Tillämpningsdatum

Direktiv 70/156/EEG

10 augusti 1971

Direktiv 78/315/EEG

30 juni 1979

Direktiv 78/547/EEG

15 december 1979

Direktiv 80/1267/EEG

30 juni 1982

Direktiv 87/358/EEG

1 oktober 1988

Direktiv 87/403/EEG

1 oktober 1988

Direktiv 92/53/EEG

31 december 1992

1 januari 1993

Direktiv 93/81/EEG

1 oktober 1993

Direktiv 95/54/EG

1 december 1995

Direktiv 96/27/EG

20 maj 1997

Direktiv 96/79/EG

1 april 1997

Direktiv 97/27/EG

22 juli 1999

Direktiv 98/14/EG

30 september 1998

1 oktober 1998

Direktiv 98/91/EG

16 januari 2000

Direktiv 2000/40/EG

31 juli 2002

1 augusti 2002

Direktiv 2001/92/EG

30 juni 2002

Direktiv 2001/56/EG

9 maj 2003

Direktiv 2001/85/EG

13 augusti 2003

Direktiv 2001/116/EG

30 juni 2002

1 juli 2002

Direktiv 2003/97/EG (1)

25 januari 2005

Direktiv 2003/102/EG (2)

31 december 2003

Direktiv 2004/3/EG

18 februari 2005

Direktiv 2004/78/EG

30 september 2004

Direktiv 2004/104/EG

31 december 2005

1 januari 2006

Direktiv 2005/49/EG

30 juni 2006

1 juli 2006

(1) EUT L 25, 29.1.2004, s. 1.

(2) EUT L 321, 6.12.2003, s. 15.

L 263/156

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

BILAGA XXI

JÄMFÖRELSETABELL

(som avses i artikel 49 andra stycket)

Direktiv 70/156/EEG

Detta direktiv

Artikel 1

Artikel 1 första stycket

Artikel 2.1

Artikel 1 andra stycket

Artikel 2.2 a och b

Artikel 2.2 c

Artikel 2.3 och 2.4

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 6.1

Artikel 3.1

Artikel 6.2

Artikel 3.2

Artikel 6.3

Artikel 6.4

Artikel 3.3

Artikel 6.5

Artikel 3.4

Artikel 7.1 och 7.2

Artikel 3.5

Artiklarna 6.6 och 7.1

Artikel 6.7 och 6.8

Artikel 7.3 och 7.4

Artikel 4.1 a första stycket

Artikel 9.1

Artikel 4.1 b första stycket

Artikel 9.2

Artikel 4.1 c första stycket

Artikel 10.1

Artikel 4.1 d första stycket

Artikel 10.2

Artikel 10.3

Artikel 4.1 andra stycket

Artikel 9.4

Artikel 4.1 tredje stycket

Artikel 9.5

Artikel 9.6 och 9.7

Artikel 8.1 och 8.2

Artikel 4.2

Artikel 8.3

Artikel 4.3 första och tredje meningen

Artikel 9.3

Artikel 4.3 andra meningen

Artikel 8.4

Artikel 4.4

Artikel 10.4

Artikel 4.5

Artikel 8.5 och 8.6

Artikel 4.6

Artikel 8.7 och 8.8

Artikel 11

Artikel 5.1

Artikel 13.1

Artikel 5.2

Artikel 13.2

Artikel 5.3 första stycket

Artikel 15.1

Artikel 5.3 andra stycket

Artikel 15.3

Artikel 5.3 tredje stycket

Artiklarna 15.2, 16.1 och 16.2

Artikel 5.3 fjärde stycket

Artikel 13.3

Artikel 5.4 första stycket

Artikel 14.1

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/157

Direktiv 70/156/EEG

Detta direktiv

Artikel 5.4 andra stycket

Artiklarna 14.3 och 16.2

Artikel 5.4 tredje stycket

Artikel 14.2

Artikel 5.4 fjärde stycket första meningen

Artikel 13.3

Artikel 5.4 fjärde stycket andra meningen

Artikel 16.3

Artikel 5.5

Artikel 17.4

Artikel 5.6

Artikel 14.4

Artikel 17.1–17.3

Artikel 6.1 första stycket

Artikel 18.1

Artikel 18.2

Artikel 6.1 andra stycket

Artikel 18.3

Artikel 6.2

Artikel 18.4–18.8

Artikel 6.3

Artikel 19.1 och 19.2

Artikel 19.3

Artikel 6.4

Artikel 38.2 första stycket

Artikel 38.2 andra stycket

Artikel 7.1

Artikel 26.1

Artikel 26.2

Artikel 7.2

Artikel 28

Artikel 7.3

Artikel 29.1 och 29.2

Artikel 29.3 och 29.4

Artikel 8.1

Artikel 22

Artikel 8.2 a första meningen

Artikel 26.3

Artikel 8.2 a andra meningen

Artikel 8.2 a tredje till sjätte meningen

Artikel 23.1, 23.3, 23.5 och 23.6

Artikel 23.2

Artikel 23.4

Artikel 23.7

Artikel 8.2 b 1 första och andra stycket

Artikel 27.1

Artikel 8.2 b 1 tredje stycket

Artikel 27.2

Artikel 8.2 b 2 första och andra stycket

Artikel 27.3

Artikel 8.2 b 2 tredje och fjärde stycket

Artikel 27.4 och 27.5

Artikel 8.2 c första stycket

Artikel 20.1 och 20.2

Artikel 8.2 c andra stycket

Artikel 20.4 första stycket

Artikel 8.2 c tredje stycket

Artikel 8.2 c fjärde stycket

Artikel 20.4 andra stycket

Artikel 20.4 tredje stycket

Artikel 20.3 och 20.5

Artikel 8.2 c femte och sjätte stycket

Artikel 21.1 första stycket och artikel 21.2

Artikel 21.1 andra stycket

L 263/158

SV

Europeiska unionens officiella tidning

9.10.2007

Direktiv 70/156/EEG

Detta direktiv

Artikel 8.3

Artikel 23.4 andra stycket

Artikel 24

Artikel 25

Artikel 9.1

Artikel 36

Artikel 9.2

Artikel 35.1

Artikel 34

Artikel 35.2

Artikel 10.1

Artikel 12.1

Artikel 10.2

Artikel 12.2 första stycket, första meningen

Artikel 12.2 andra stycket, andra meningen

Artikel 12.3

Artikel 11.1

Artikel 30.2

Artikel 11.2

Artikel 30.1

Artikel 11.3

Artikel 30.3

Artikel 11.4

Artikel 30.4

Artikel 11.5

Artikel 30.5

Artikel 11.6

Artikel 30.6

Artikel 31

Artikel 32

Artikel 12 första meningen

Artikel 33.1

Artikel 12 andra meningen

Artikel 33.2

Artikel 37

Artikel 38.1

Artikel 13.1

Artikel 40.1

Artikel 39.1

Artikel 13.2

Artikel 39.2

Artikel 13.3

Artikel 40.3

Artikel 40.2

Artikel 13.4

Artikel 39.7

Artikel 13.5

Artikel 39.2

Artikel 39.3–39.6 och 39.8–39.9

Artikel 41.1 och 41.3

Artikel 14.1 första strecksatsen

Artikel 43.1

Artikel 14.1 andra strecksatsen första meningen

Artikel 14.1 andra strecksatsen andra meningen

Artikel 41.4

Artikel 14.1 andra strecksatsen i

Artikel 41.6

Artikel 14.1 andra strecksatsen ii

Artikel 14.2 första stycket

Artikel 41.5 och 41.7

Artikel 14.2 andra stycket

Artikel 41.8

Artikel 42

Artikel 43.2–43.5

Artiklarna 44–51

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga II

9.10.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 263/159

Direktiv 70/156/EEG

Detta direktiv

Bilaga III

Bilaga III