Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändrad,gränsdragning mellan handelsbolag och enkla bolag. Den nya gränsdragningen innebär att ett handelsbolag uppkommer först genom registrering i handelsregistret och att närings- verksamhet kan utövas även i ett enkelt bolag.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 55 lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen IydeLse ] kap.

1 5

Ett handelsbolag föreligger, om Ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att ge- två eller flera har avtalat att ge- mensamt utöva näringsverksam- mensamt utöva näringsverksam— het i bolag. het i bolag och bolaget har förts in

i handelsregistret.

Första stycket gäller inte i fråga om verksamhet som medför skyl- dighet att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (I979:I41).

Bestämmelser om firma för handelsbolag Finns i Ermalagen (1974: 156) och handelsregisterlagen (l.974:157).

3 5 Ett enkelt bolag föreligger, om två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 5. Ett enkelt bolag blir ett handels- bolag, om bolaget förs in i han- delsregistret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. För handelsbolag och enkla bolag som har bildats enligt äldre lag gäller den nya lagen med det undantag som följer av punkten 3.

3. För handelsbolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 1 kap. 1 & i sin äldre lydelse till utgången av år 1995. Om ett sådant bolag vid utgången av 1995 inte har förts in i handelsregistret är bolaget upplöst.

IQ

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)

Härigenom föreskrivs att 2 & handelsregisterlagen (19741157) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Zä'

[ handeLsregister införes enskild näringsidkare och handelsbolag samt ideell förening eller stiftelse som idkar näring.

Handestolag skall söka regi— strering, innan bolaget börjar sin verksamhet. Detsamma gäller en- skild näringsidkare, ideell före- ning och stiftelse som skulle ha varit bokföringsskyldig enligt bok- föringslagen (l929:117), om den- na gällt även efter utgången av år 1976.

Enkelt bolag får införas i han- deLsregister i den ordning som före- skrives för handestolag. Vad i denna lag sägs om handelsbolag gäller även i fråga om sålunda regi- strerat enkelt bolag.

[ handeLsregistret förs in [. enskild näringsidkare,

2. handestolag,

3. ideell förening eller stiftelse som utövar näringsverksamhet, och

4. bolagsmän i enkla bolag, om näringsverksamhet utövas i bolaget.

En enskild näringsidkare, ideell förening eller stiftelse som skulle ha varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1929:117), om denna gällt även efter utgången av år 1976, skall söka registrering in- nan verksamheten börjar. Detsam- ma gäller bolagsmännen i ett enkelt bolag, om den verksamhet som skall utövas i bolaget skulle ha medfört sådan bokföringsskyldig- het.

BestämmeLserna i denna lag om enskild näringsidkare skall tilläm- pas på de bolagsmän i ett enkelt bolag som förs in i handelsregistret, dock med följande undantag:

]. Någon firma skall inte regi- streras för verksamheten.

2. Bolagsmännen skall registreras under sina namn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

* Senaste lydelse l976:128.

Prop. 1992/93: 137

• Sida 4
•  Original

. . Pro . 1992'931137 Justitiedepartementet p '

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 1993

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig- gebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin. Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Laurén

Proposition om gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag

1. Inledning

I den inom Justitiedepartementet upprättade promemorian Enmans— handelsbolag (dnr 89—2816) föreslås dels en ändrad gränsdragning mellan handelsbolag och enkla bolag och dels att en fysisk person ensam skall kunna bilda ett handelsbolag. Promemorian har remissbe- handlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels promemorians huvud— sakliga innehåll som bilaga I, dels lagförslagen i promemorian som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena Finns tillgänglig i Justitiedeparte- mentet (dnr 89-2816).

Under ärendets beredning i Justitiedepartementet har kontakt hållits med företrädare för de danska, finländska, isländska och norska justi- tiedepartementen samt det danska industridepartementet.

Regeringen beslutade den 21 januari 1992 att inhämta lagrådets yttrande över lagförslagen. De till lagrådet överlämnade förslagen fram— går av bilaga 4.

Lagrådet, som yttrade sig över de remitterade förslagen den 29 januari 1992, lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Vissa redaktionella jämkningar har gjorts i ett av de remitterade lagförslagen.

! det följande behandlas frågorna om gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag (avsnitt 2.1). registrering i samband med det enkla bolaget (avsnitt 2.2), det enkla bolaget och redovisningslagstiftningen (avsnitt 2.3), enmanshandelsbolag (avsnitt 2.4), ikraftträdande (avsnitt 2.5"), och övergångsbestämmelser (avsnitt 2.6).

De enskilda lagbestämmelserna kommenteras i specialmotiveringen (avsnitt 4). 4

• Sida 5
•  Original

.. . . Pro . 1992/93:1'37 2 Allman motivering p

2.1. Gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag

Mitt förslag: Ett handelsbolag uppkommer först genom att bola- get förs in i handelsregistret. Näringsverksamhet får utövas även i ett enkelt bolag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har i huvudsak till— styrkt eller lämnat promemorians förslag utan erinran.

Bakgrunden till mitt förslag: Regler om handelsbolag och enkla bolag finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) som trädde i kraft den 1 juli 1981. Genom den upphävdes lagen ('1895:641 5.1) om handelsbolag och enkla bolag.

Handelsbolaget utmärks av att det är en juridisk person, vilket bl.a. innebär att bolagets borgenärer har företräde till bolagsförmögenheten framför bolagsmännens privata borgenärer. Vidare ansvarar bolagi- männen solidariskt för de förbindelser som ingås på bolagets vägnar.

Det enkla bolaget däremot är inte någon juridisk person. 1 det enkla bolaget svarar en bolagsman i princip endast för förpliktelser på grund av avtal som han själv har deltagit i.

l 2 & handelsregisterlagen (1974:157) föreskrivs att ett handelsbolag skall söka registrering innan bolaget börjar sin verksamhet. Registrer— ing eller ansökan om sådan är dock inte någon förutsättning för att ett handelsbolag skall anses föreligga.

Enligt 1895 års lag krävdes för att ett handelsbolag skulle föreligga, utöver bolagsavtalct, att bolaget hade gemensam firma och att bokför- ingsskyldighet skulle ha förelegat beträffande verksamheten enligt 1929 års bokföringslag.

Enligt huvudregeln i 1 kap. 1 5 första stycket HBL föreligger ett handelsbolag, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag.

Den nämnda handelsbolagsdefinitionen i HBL innebär bl.a. att ett handelsbolag föreligger så snart den verksamhet som bolagsmännen har avtalat att utöva gemensamt är att hänföra till näringsverksamhet. Det behöver således inte längre vara fråga om något av de slag av näringsverksamhet som räknas upp i 1929 års .bokföringslag. Detta betyder en i förhållande till 1895 års lag avsesvärd utvidgning av användningsområdet för handelsbolagen och en motsvarande inskränk- ning för de enkla bolagen.

Den nyssnämnda huvudregeln om vad som är handelsbolag gäller emellertid inte i fråga om verksamhet som medför skyldighet att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen, 1979zl41, (se 1 kap. 1 & andra stycket HBL). Detta innebär att om två eller flera fysiska personer eller dödsbon har avtalat att i bolag utöva näringsverksamhet

U|

• Sida 6
•  Original

inom jord- eller skogsbruk så föreligger inte ett handelsbolag utan ett enkelt bolag (se 1 kap. 3 & HBL). Särbehandlingen av jord- och skogsbruk i förhållande till annan näring beror bl.a. på att den verksamhet som bedrivs på jordbruksfastighet i allmänhet är av mind— re omfattning (se prop. 1979/80:143 s. 40)

Eftersom HBL även gäller för bolag som har bildats enligt äldre rätt, innebär HBL:s bestämning av begreppet handelsbolag att vissa verk- samheter som tidigare har drivits som enkelt bolag omvandlas till handelsbolag. Lagstiftaren fann det dock skäligt att delägarna i ett näringsdrivande enkelt bolag gavs en viss övergångstid för att inrätta sig efter den nya ordningen. Enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till HBL skulle således den nya gränsdragningen emellan handelsbolag och enkla bolag först efter utgången av år 1985 gälla för bolag som har bildats före HBL:s ikraftträdande. Denna övergångstid har senare för- längts vid flera tillfällen och gäller nu till utgången av år 1994 (se SFS 1992:1210).

I sitt betänkande Staketmetod för beskattning av handelsbolag (SOU 1986:44) föreslog 1980 års företagskommitté att handelsbolaget skulle behandlas som ett särskilt skattesubjekt. Detta förutsatte enligt kom- mittén att full klarhet måste råda om när ett handelsbolag förelåg. Kommittén föreslog därför att ett handelsbolag skall anses föreligga först sedan bolaget har förts in i handelsregistret. För en sådan ordning kunde enligt kommittén starka skäl anföras även från civilrättslig synpunkt. Förutom att någon tveksamhet inte längre skulle råda om när ett handelsbolag förelåg, innebär nämligen denna ordning att det blev möjligt att driva näringsverksamhet i enkelt bolag. Det sistnämnda ansåg kommittén vara av särskild betydelse vid jordbruksdrift och fiske samt vid uthyrning av lägenheter i samägda fastigheter.

På de av företagskommittén anförda grunderna föreslog även utred- ningen om reformerad företagsbeskattning (se betänkandet Reformerad företagsbeskattning. SOU 1989:34') att ett handelsbolag skall anses föreligga först sedan bolaget har förts in i handelsregistret.

De nämnda utredningarnas förslag har inte såvitt nu är i fråga lett till någon lagstiftning. I stället har utredningen om beskattning av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag i sitt betänkande Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100) föreslagit nya regler om hur enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall beskattas. Dessa regler förutsätter varken att handelsbolaget görs till skattesubjekt eller att någon ny gräns dras mellan handelsbolag och enkla bolag.

Skälen för mitt försmg: Den nuvarande gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag innebär i princip att varje bolagsavtal om att utöva näringsverksamhet grundar ett handelsbolag. Denna gränsdragning kan enligt min mening med fog kritiseras på två olika grunder.

För det första kan den nuvarande gränsdragningen i vissa fall göra det svårt att dra en klar gränslinje mellan å ena sidan handelsbolag och å andra sidan enkla bolag och vissa konsortier (jfr prop. 1979/80:143 s. 39 foch bet. 1.980/81zLU4 5.7 1). Denna oklarhet kan medföra betydan- de olägenheter. Tveksamhet kan således uppkomma både hos bolags—

()

• Sida 7
•  Original

männen och hos tredje man om i vilken rättslig form en viss verksam— het utövas. En sådan tveksamhet kan leda till osäkerhet om vilka regler som är tillämpliga när det gäller företagets inre rättsförhållanden och ansvarigheten gentemot tredje man. Vidare finns det från skatte- rättslig synpunkt ett starkt intresse av att det inte föreligger någon oklarhet om när ett handelsbolag är för handen, även om de skatte- rättsliga reformförslag som ursprungligen åberopades till stöd för en ny gränsdragning fått minskad aktualitet.

För det andra tillåter den nuvarande gränsdragningen mellan han- delsbolag och enkla bolag endast att sådan näringsverksamhet som medför skyldighet att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen får utövas i enkelt bolag. Enligt min mening finns det emellertid ett behov av att kunna utöva även annan näringsverksamhet än jordbruk och skogsbruk i enkelt bolag. Ett exempel på sådan verksamhet är uthyrning av samägda fastigheter, där det ofta både för fastighetsägarna och för tredje man torde framstå som verklighetsfrämmande att betrak- ta uthyrningsverksamheten som ett handelsbolag. Ett annat exempel gäller yrkesfisket. Ofta drivs en och samma fiskeverksamhet av två bolag, av vilka det ena sedan gammalt utgjort ett enkelt bolag (fiskela- get) och det andra ett partrederi (bätlaget) som äger och tillhandahåller båten. Ett frskelag har ofta kort varaktighet eller består av en växlande personkrets. Bl.a. av dessa skäl torde på detta område det enkla bolaget med dess delade betalningsansvar för bolagsmännen utgöra en lämplig företagsform (jfr skrivelse från Sveriges fiskares riksförbund i bilaga till prop. 1984/85:99). Enligt min uppfattning kan det inte uteslutas att det även på andra näringsområden föreligger ett behov av det enkla bolaget som en alternativ företagsform.

En regel om att ett handelsbolag uppkommer först då det på bolagsmännens begäran har förts in i handelsregistret tillgodoser enligt min mening önskemålet om en klar och entydig gränsdragning mellan handelsbolag och enkla bolag. Regeln innebär också att det överlämnas till bolagsmännen att avgöra om en näringsverksamhet skall utövas i handelsbolag eller enkelt bolag. Därigenom blir det alltså möjligt att utöva näringsverksamhet i enkelt bolag även i andra fall än då det är fråga om jordbruk eller skogsbruk. Det föreligger därför enligt min mening starka skäl av både civilrättslig och skatterättslig natur för den nu föreslagna gränsdragningen.

En remissinstans har avstyrkt promemorians förslag främst på den grunden att inträdet av bolagsmännens solidariska ansvar för bolags- skulderna i fråga om näringsdrivande verksamhet är så viktigt för tredje man, att denna rättsverkan inte bör vara beroende av att bolaget registreras. För egen del kan jag inte tillmäta denna synpunkt någon avgörande vikt. Till följd av den nu föreslagna handelsbolagsdefinitio- nen kan nämligen tredje man alltid genom handelsregistret skaffa sig"

säker kännedom om huruvida han har att göra med ett handelsbolag där bolagsmännen är solidariskt ansvariga eller med ett enkelt bolag där endast den eller de bolagsmän som ingår förbindelsen ansvarar för dess fullgörande. Vidare finns redan i gällande rätt (se 4 kap. 6 & HBL) en bestämmelse om solidariskt ansvar för bolagsmännen i bl.a. sådana

• Sida 8
•  Original

fall då en vilseledande beteckning används som kan ge en medkontra- hent den felaktiga föreställningen att han avtalar med ett handelsbolag. Härtill kommer att det inte heller i framtiden torde vara praktiskt möjligt att utöva näringsverksamhet i någon större skala i ett enkelt bolag. Frånvaron av rättssubjektivitet och solidariskt ansvar är nämli- gen ägnad att begränsa kreditmöjligheterna för ett sådant bolag. Inte heller kan någon firma registreras för det enkla bolaget. Jag återkom- mer till detta i det följande (_avsnitt 2.2). I de flesta fall av näringsverk- samhet torde bolagsmännen därför, liksom hittills, i eget intresse komma att välja handelsbolagsformen framför det enkla bolaget.

"2.2 Registreringsfrågor i samband med det enkla bolaget

Mitt förslag: Bolagsmännen i ett enkelt bolag har rätt att föras in i handelsregistret, om näringsverksamhet utövas i bolaget. Registreringsskyldighet för bolagsmännen föreligger, om närings- verksamheten skulle ha medfört bokföringsskyldighet enligt bok- föringslagen (1929:117) om denna gällt även efter utgången av år 1976. Någon firma skall inte registreras för näringsverksamhe— ten.

Promemorian: Promemorian innehåller inte något förslag angående registrering av enkla bolag eller av bolagsmännen i sådana bolag.

Remissinstanserna: Enligt Hovrätten över Skåne och Blekinge är det inkonsekvent att ett enkelt bolag till skillnad från näringsverksamhet av samma slag som drivs av t.ex. en enskild person inte skall vara underkastat registrering i handelsregistret. En tänkbar lösning är enligt hovrätten att vid registrering i handelsregistret skilja på handelsbolag och enkla bolag.

Enligt Svenska Revisorsamfundet SRS föreligger det ett behov av firmaskydd för enkla bolag som driver näringsverksamhet.

Skälen till mitt förslag: Enligt 2 5 andra stycket handelsregisterlagen gäller registreringsskyldighet bl.a. för enskilda näringsidkare som skul- le ha varit bokföringsskyldiga enligt 1929 års bokföringslag om denna gällt efter utgången av 1976. (Sistnämnda lag upphörde att gälla med utgången av sistnämnda år.) Grunden för registreringsskyldigheten är inte bara att näringslivet och allmänheten har intresse från informa- tionSSynpunkt av att näringidkare i största möjliga mån låter registre— ra sina företag, utan även att en något så när fullständig företagsregi- strering är av stor betydelse också från offentligrättsliga synpunkter (se prop. 1974:4 s. 193 och prop. 1975:104 5. 144). Enligt min uppfattning är det otillfredsställande om en näringsverksamhet, som skulle ha varit registreringsskyldig om den bedrevs av en enskild näringsidkare, und— går denna skyldighet enbart av det skälet att verksamheten utövas i enkelt bolag. Även i det fallet bör därför registreringsskyldighet inträ- da, om verlsamheten skulle ha medfört bokföringsplikt enligt 1929 års bokföringslag. Ett enkelt bolag utgör emellertid inget rättssubjekt utan

• Sida 9
•  Original

är i princip endast ett obligationsrättsligt förhållande mellan bolags- männen (se 1 kap. 4 & HBL, jfr SOU 1978:67 s. 118 f. och prop. 1979/80:143 s. 56). Registreringsskyldigheten bör därför enligt min uppfattning inte innebära att själva bolaget skall registreras. I stället bör varje bolagsman registreras för sig.

Intresset från bl.a. offentligrättslig synpunkt av en registrering angå- ende näringsverksamhet är mindre framträdande när det gäller typiska småföretagare utan anställda (se prop. 1975:104 5.144). För sådana enskilda näringsidkare och vissa andra näringsdrivande rättssubjekt som inte skulle ha varit bokföringsskyldiga enligt 1929 års bokförings- lag föreligger därför enligt handelsregisterlagen ingen registreringsplikt utan endast en rätt till registrering. Grunden för denna rätt är främst att varje näringsidkare skall ha möjlighet att få sin firma skyddad genom registrering (se prop. 1974:4 s. 192). Som jag strax skall återkomma till anser jag att f1rma inte bör kunna registreras för det enkla bolaget.

Det kan dock inte uteslutas att en bolagsman i ett näringsdrivande enkelt bolag av andra skäl än som nu nämnts kan önska registrering, även om näringsverksamheten inte skulle ha varit bokföringspliktig enligt 1929 års lag. Från allmän synpunkt möter det enligt min mening inte något hinder mot en sådan ordning. Den ordningen skulle bl.a. medföra att redan registrerade bolagsmän inte behöver avföras ur registret endast av det skälet att verksamheten inte längre har sådan omfattning som krävdes för bokföringsplikt enligt 1929 års lag. Jag anser således att en bolagsman i ett enkelt bolag bör ha rätt till registrering i handelsregistret under samma förutsättningar som bl.a. enskilda näringsidkare.

Enligt 1 & firmalagen (1974:156) är firma den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Med näringsidkare avses var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, både fysiska och juridiska personer (se t.ex. prop. 1975:104 5.140). Sedan långe (se t.ex. NJA 11 1895 s. 49) gäller att ett enkelt bolag inte kan ha någon firma (jfr 4 kap. 5 och 6 55 HBL). Bakgrunden till detta är att det enkla bolaget inte är en juridisk person och alltså inte kan ha någon egen förmögenhet, rättigheter eller skyldigheter som skall sam- manhållas genom en firma. Något påtagligt praktiskt behov av att ändra denna ordning har inte påvisats. Förekomsten av en firma skulle vidare enligt min mening kunna ge sken av att det enkla bolaget är ett särskilt rättssubjekt. Vid en samlad bedömning kan jag därför inte finna att det nu bör öppnas möjlighet att registrera firma för det enkla bolaget.

2.3. Det enkla bolaget och redovisningslagstiftningen

Den nu föreslagna möjligheten att utöva näringsverksamhet i enkelt bolag aktualiserar frågan om redovisningslagstiftningens tillämplighet i sådana fall (jfr 1 & bokföringslagen, l976:125). Frågan har inte berörts i promemorian eller av remissinstanserna. Redovisningskommittén (Ju 1991:07) har emellertid i uppdrag att göra en allmän översyn av

• Sida 10
•  Original

redovisningslagstiftningen och bör enligt sina direktiv slutföra utred- ningsuppdraget före den 1 december 1993. 1 avvaktan på resultatet av kommitténs arbete och då min avsikt är att den nya gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag skall börja gälla först den 1 januari 1995, avstår jag från att nu ta upp redovisningsfrågan till närmare behandling.

2.4. Enmanshandelsbolag

Mitt ställningstagande: Det införs inte någon möjlighet för en person att ensam bilda ett handelsbolag.

Promemorians förslag: En fysisk person får möjlighet att ensam bilda ett handelsbolag.

Remissinstanserna: Promemorians förslag har fått ett blandat motta- gande under remissbehandlingen.

Bakgrunden till mitt ställningstagande: HBL medger inte att ett handelsbolag bildas av en ensam fysisk eller juridisk person. Däremot tillåter HBL att en enda perser-: efter bildandet förvärvar alla andelarna i bolaget. I syfte att begränsa möjligheten att arbeta med enmanshan- delsbolag föreskrivs dock i 2 kap. 28 & HBL att ett handelsbolag i vilket antalet bolagsmän har gått ned till en skall, när detta förhållande har bestått under sex månader, anses ha trätt i likvidation om så inte har skett tidigare.

I det tidigare nämnda betänkandet SOU 1989:34 presenterade utred- ningen om reformerad företagsbeskattning bl.a. två alternativa förslag till beskattning av egenföretagare som båda skulle ge egenföretagarna samma skattemässiga reserveringsmöjligheter som samtidigt föreslogs för aktiebolag. Det ena av dessa alternativ förutsatte att möjlighet skapades för en fysisk person att ensam bilda ett handelsbolag. Mot denna bakgrund har frågan om bildandet av sådana handelsbolag analyserats närmare ur civilrättslig synvinkel i den inom Justitiedepar- tementet upprättade promemorian Enmanshandelsbolag.

Som tidigare nämnts har därefter utredningen om beskattning av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag i sitt betänkande SOU 1991:1()0 föreslagit nya regler om bl.a. hur enskilda näringsidka— re skall beskattas. Dessa förslag kräver emellertid inte för sitt genomfö— rande att det skapas möjlighet för en person att ensam bilda ett handelsbolag.

Grunden för mitt ställningstagande: Med hänsyn till förslagen i betänkandet SOU 1991:100 och det positiva bemötande som dessa förslag fått under remissbehandlingen av betänkandet finns det enligt min mening inte längre någon anledning att av skatterättsliga skäl införa en möjlighet för en fysisk person att ensam bilda ett handelsbo— lag. Vidare har det varken i promemorian eller av remissinstanserna gjorts gällande att några avgörande civilrättsliga skäl talar för ett införande av denna möjlighet. Inte heller jag anser att några sådana skäl föreligger. I stället skulle enligt min uppfattning godtagandet av

• Sida 11
•  Original

handelsbolag med en enda delägare såsom en normal företeelse vara ägnat att öka riskerna för godtyckliga förmögenhetsöverföringar mellan olika rättssubjekt (jfr SOU l978:67 s. 1.04).

Jag anser alltså inte att det finns tillräckliga skäl att ändra den nuvarande begränsningen i HBL av möjligheterna att arbeta med enmanshandclsbolag.

2.5 ikraftträdande m.m.

Den nu föreslagna gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag innebär att ett handelsbolag uppkommer först genom registrer- ingen. Det är därför givetvis angeläget att ärenden om sådan registrer- ing handläggs snabbt. Goda förutsättningar för detta har skapats genom den av riksdagen nyligen antagna lagstiftningen om ändrad handels- och föreningsregistrering (se prop. 1992/93:27, bet. 1992/93:LU10, rskr. 1992/93:75, SFS 1992:1448—1459)_ Sistnämnda lagstiftning innebär att ansvaret för handels— och föreningsregistren förs över från länsstyrel- serna till Patent— och registreringsverket (PRV).

De olika länens register skall vara överförda till PRV senast den 31 december 1994. Som jag tidigare nämnt (se avsnitt 2.1) innebär vidare nu gällande övergångsbestämmelser till HBL att frågan om ett bolag som har bildats enligt äldre lag är att betrakta som ett handelsbolag eller ett enkelt bolag intill utgången av sistnämnda år skall bedömas enligt 1895 års lag om handelsbolag och enkla bolag. Den nu föreslag- na lagstiftningen bör därför lämpligen träda i kraft den 1 januari 1995.

De föreslagna lagändringarna torde inte medföra några kostnader för det allmänna.

2.6. Övergångsbestämmelser

Mitt förslag: De nya reglerna om gränsdragningen mellan han- delsbolag och enkla bolag skall gälla även för bolag som har bildats före den 1 januari 1995. För ett handelsbolag som har bildats enligt äldre rätt gäller dock de äldre gränsdragningsreglerna så länge bolaget är oregistrerat. Om ett sådant bolag ännu vid utgången av år 1995 är oregistre- rat, skall det då anses upplöst.

Promemorians lörslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. [ promemorian föreslås även särskilda regler om att bolagsmännen skall svara solidariskt mot tredje man för ett upplöst bolags förpliktelser och inträda i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit med tredje man.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat prome- morians förslag utan erinran. En remissinstans har befarat att förslaget kan innebära en försämring för bolagsborgenärerna.

• Sida 12
•  Original

Skälen för mitt förslag: Enligt min mening är det uppenbart oprak- tiskt att ha olika bolagsdefinitioner beroende på vid vilken tidpunkt ett bolag bildats. De nya reglerna bör därför i princip gälla även för bolag som har bildats före ikraftträdandet.

Om den nya gränsdragningen tillämpas fullt ut på äldre bolag, skulle detta emellertid innebära att vid ikraftträdandet befintliga oregi- strerade handelsbolag då förlorar sin egenskap av särskilda rättssubjekt och i stället formlöst övergår till att bli enkla bolag. En sådan ordning skulle kunna leda till oklarhet om rättsläget och rättsförluster för bolagets befintliga borgenärer. Samtidigt är det dock önskvärt att oregistrerade äldre handelsbolag inte består som särskilda rättssubjekt under någon längre tid vid sidan av registrerade handelsbolag. En lösning som knyter an till HBL:s regelverk är att betrakta oregistrerade handelsbolag som upplösta. En sådan lösning innebär inte enligt min mening att bolagsborgenärernas intressen åsidosätts. Redan enligt gäl- lande rätt (se 2 kap. 34 & HBL) kan nämligen bolagsmännen, om de är ense. fördela bolagets tillgångar mellan sig på det sätt de önskar. Vidare svarar bolagsmännen solidariskt för bolagets förpliktelser även sedan detta upplösts (se 2 kap. 20 & HBL"). Om behov av en likvida- tionsåtgärd uppkommer efter upplösningen är bestämmelserna i 2 kap. 45 & HBL om fortsatt likvidation tillämpliga. På grund av vad jag nu anfört anser jag, i enlighet med förslaget i promemorian, att ett oregistrerat handelsbolag bör betraktas som upplöst. Med hänsyn till den nyssnämnda bestämmelsen i 2 kap. 20 & HBL kan jag dock inte finna att det i detta sammanhang behöver införas några särskilda regler angående bolagsmännens solidariska ansvar för det upplösta bolagets förpliktelser. Vidare kan bolagsmännen genom en enkel registrerings- åtgärd säkra handelsbolagets fortsatta bestånd. Därför anser jag, i motsats till vad som föreslagits i promemorian. att det är obefogat med en bestämmelse som — för att skydda bolagsmännens intressen - före- skriver att bolagsmännen skall inträda i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit med tredje man (jfr prop. 1973:168 5. 16 f.).

Främst för att olägenheter skall undvikas för bolagsmän som ansö- ker om registrering av bolaget under tiden närmast före eller efter de nya reglernas ikraftträdande bör, som föreslagits i promemorian, en- dast handelsbolag som ännu ett år efter ikraftträdandet är oregistrerade betraktas som upplösta.

När det gäller de föreslagna ändringarna i handelsregisterlagen be- hövs inte några särskilda övergångsbestämmelser.

3. Upprättade lagförslag

[ enlighet med det anförda har inom Justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag,

2. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).

• Sida 13
•  Original

4. Specialmotivering

4.1. Förslaget till lag om ändring i lagen om handelsbolag och enkla bolag

lkap. 15

Ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemen- samt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handels- registret.

Första stycket

Ändringen, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1), innebär att det för att ett handelsbolag skall uppkomma krävs att bolaget har förts in i handelsregistret. För uppkomsten av handelsbola— get krävs därutöver, liksom enligt hittills gällande rätt, att ”två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag".

[ promemorian (s. 23) föreslogs att ordet gemensamt i den citerade texten skall utgå. Grunden för förslaget synes vara att ordet gemensamt ursprungligen infördes i lagtexten för att underlätta bedömningen av om ett konsortialavtal skall anses grunda ett handelsbolag eller inte samt att den nya, klarare gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag gör ordet överflödigt. Ordet gemensamt torde emellertid ge uttryck för den mera övergripande och alltjämt giltiga principen att ett bolagsavtal skall konstituera ett handelsbolag endast när näringsverk- samheten verkligen skall ske i det gemensamma bolaget och inte hos bolagsmännen (se bet. 1980/81zLU4 5.14). Ordet gemensamt har därför fått stå kvar i lagtexten.

[ promemorian (5.4, se även SOU 1989:34 s. 395) föreslås vidare att i den nyss citerade lagtexten ordet näringsverksamhet skall ersättas med ordetverksamhet. Några sakliga skäl för att annan verksamhet än näringsverksamhet skall kunna utövas i handelsbolag torde dock inte föreligga. Även ordet näringsverksamhet har därför fått kvarstå i lag- texten (se även specialmotiveringen till 1 kap. 3 5).

Andra stycket

Det hittillsvarande andra stycket har innehållit en undantagsbestäm- melse som innebar att i bolag utövad näringsverksamhet med skyldig- het att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen inte utgjorde handelsbolag. Eftersom bolagsmännen i fortsättningen skall kunna välja om en näringsverksamhet skall utövas i handelsbolag eller enkelt bolag har undantagsbestämmelsen blivit obehövlig och stycket har därför fått utgå.

Det nya andra stycket överensstämmer med det hittillsvarande tredje

stycket.

• Sida 14
•  Original

1 kap. 3 & Första stycket

lagtexten, som är oförändrad, anger att ett enkelt bolag föreligger om två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 &. Den föreslagna ändringen av sist- nämnda lagrum innebär följaktligen, som närmare utvecklats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.1), att i fortsättningen näringsverk— samhet kan utövas i enkla bolag även i andra fall än som hittills har varit möjligt. Frågan har uppkommit om detta nya rättsläge bör föranleda någon ändring av bestämmelserna i 4 kap. HBL om bolags— männens inbördes rättigheter och skyldigheter i ett enkelt bolag. Vid tillkomsten av dessa bestämmelser var nämligen utgångspunkten att det enkla bolaget i princip inte skall användas för näringsdrift. Ingen av bestämmelserna är dock tvingande och bolagsmännen kan alltså ge- nom avtal reglera sina inbördes förhållanden på ett från lagen avvikan— de sätt. Härtill kommer att det redan i de ursprungliga förarbetena till HBL har förutsatts att bestämmelserna i 2'kap. om handelsbolagsmän- nens inbördes förhållanden kan komma till analog tillämpning på vissa enkla bolag (se prop. 1979/80:143 s. 142). Mot denna bakgrund och då det har antagits (se avsnitt 2.1) att det enkla bolaget även i fortsättningen endast mera undantagsvis kommer att användas för näringsdrift, har de berörda bestämmelserna i 4 kap. inte ansetts behöva ändras. Inte heller i övrigt har det ansetts erforderligt med några ändringar i sistnämnda kap.

Det förhållandet att ett handelsbolag för sin uppkomst kräver inför- ande i handelsregistret medför att bolaget dessförinnan utgör ett enkelt bolag. Att så är fallet framgår av bestämmelserna i förevarande stycke.

Med hänsyn till bestämmelserna i 4 kap. 6 & HBL om solidariskt ansvar i vissa fall för bolagsmännen i ett enkelt bolag har det inte ansetts erforderligt med några särskilda regler angående ansvaret för förbindelser i sådana bolag som avses bli införda i handelsregistret, men där detta ännu inte har skett (jfr 2 kap. 13 & aktiebolagslagen. 1975:1385).

Andra stycket

Det hittillsvarande andra stycket har innehållit en bestämmelse om att ett enkelt bolag kan övergå till att bli handelsbolag genom att föras in i handelsregistret. Den nya konstruktionen av handelsbolagsbegreppet har gjort bestämmelsen överflödig och stycket har därför fått utgå.

Att stycket har utgått innebär också att i fortsättningen endast bolag sOm driver näringsverksamhet får föras in i handelsregistret ("se 1 kap. 1 5 första stycket denna lag jämfört med 2 ; handelsregisterlagen; angående det hittillsvarande rättsläget se Nial. Om handelsbolag och enkla bolag, 1983, 5.96, tidskriften Balans 2/1989 s. 44 och 5/1989 5.47. SOU 1989:34 s. 395 samt Pettersson m.fl., Handelsbolag/Årsredovis- ning, 1991, s.33 f).

• Sida 15
•  Original

Ikraftträdande m.m. Prop. 1992/"931137

4.2. Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen

25

[ handeLsregistret förs in ]. enskild näringsidkare, 3. handelsbolag, 3. ideell förening eller stiftelse som utövar näringsverksamhet, och 4. bolagsmän i enkla bolag, om näringsverksamhet utövas i bolaget.

En enskild näringsidkare, ideell förening eller stiftelse som skulle ha varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1929:117), om denna gällt även efter utgången av år 1976, skall söka registrering innan verksamheten börjar. Detsamma gäller bolagsmännen i ett enkelt bolag om den verksamhet som skall utövas i bolaget skulle ha medfört sådan bokföringsskyldigh et.

BestämmeLserna i denna lag om enskild näringsidkare skall tillämpas på de bolagsmän i ett enkelt bolag som förs in i handelsregistret, dock nted följande undantag:

]. Någon firma skall inte registreras för verksamheten.

2. Bolagsmännen skall registreras under sina namn.

Paragrafen har behandlats i (len allmänna motiveringen (avsnitt 2.2). Första stycket

Den nya bestämmelsen i punkt 4 innebär att bolagsmännen i ett enkelt bolag får föras in i handelsregistret om näringsverksamhet utövas i bolaget. Det bör observeras att det är bolagsmännen och inte bolaget som får föras in i handelsregistret enligt punkt 4. På det sättet skiljer sig verksamhet som bedrivs i form av enkelt bolag från verksamhet som bedrivs i form av handelsbolag. När det gäller handelsbolaget är det bolaget som är föremål för registreringen.

Två eller flera personer som skall bedriva näringsverksamhet i bolagsform kan alltså välja mellan att låta registrera bolaget eller att låta registrera bolagsmännen. 1 det förra fallet blir det fråga om ett handelsbolag och i det senare fallet blir det ett enkelt bolag.

Övriga ändringar i stycket är redaktionella.

Andra stycket

Enligt 1 kap. l 5 första stycket HBL i dess nu föreslagna lydelse uppkommer ett handelsbolag först genom registreringen. Bestämmel- sen i den hittillsvarande första meningen av förevarande stycke om registreringsskyldighet för handelsbolag har därför blivit överflödig och meningen har fått utgå. .b

• Sida 16
•  Original

Den nya andra meningen innebär att registreringsskyldighet förelig— ger för bolagsmännen i ett enkelt bolag under samma förutsättningar som gäller för enskilda näringsidkare, ideella föreningar och stiftelser.

Tredje stycket

Föreskriften om att bestämmelserna i förevarande lag om enskild näringsidkare skall tillämpas på bolagsmännen innebär bl.a. att sådana uppgifter, med undantag för uppgift om firma. som handelsregistret enligt 4 5 skall innehålla om en enskild näringsidkare även skall red0visas för bolagsmännen.

Eftersom det enkla bolaget inte utgör ett särskilt rättssubjekt torde prokuralagen (1974:158) inte vara tillämplig i fråga om näringsverk- samhet som utövas i sådant bolag (se 1 5 första stycket sistnämnda lag). Bestämmelserna i 8 & handelsregisterlagen om registrering av prokura är följaktligen inte tillämpliga när det gäller ett enkelt bolag eller dess bolagsmän.

Enligt punkt 1 skall inte någon firma registreras för verksamhet som utövas i ett enkelt bolag. Detta innebär att de bestämmelser i handels— registerlagen som avser enskilda näringsidkares firma (se 4 5 första stycket, 5—7 55, 15 5 första stycket och 16 & första och tredje styckena) inte blir tillämpliga vare sig på det enkla bolaget eller på bolagsmän- nen.

Ikraftträdande m.m.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag,

2. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före— draganden har lagt fram.

lf.)

• Sida 17
•  Original

Promemorians huvudsakliga innehåll gäniålpomsm

( gt [ promemorian föreslås vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag samt i handelsregisterlagen. Förslaget innebär att det skall bli möjligt för en fysisk person att ensam bilda och driva handelsbolag, s.k. enmanshandelsbolag. Förslaget innebär vidare att registreringen i handelsregistret, såsom redan föreslagits i betänkandet (SOU 1989:34)

Reformerad företagsbeskattning, skall konstituera handelsbolaget.

• Sida 18
•  Original