SOU 1989:34

Reformerad företagsbeskattning

Reformerad företags. beskattmng

DEL I

Reformerad företags beskattning

DEL I M otiv och lagförslag

&

Statens offentliga utredningar WW 19:39:34 & Finansdepartementet

Reformerad

företagsbeskattning Del 1 Motiv och lagförslag

Betänkande av utredningen om reformerad företagsbeskattning Stockholm 1989

;—

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som om- fattar åren 1981 -— 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078—X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/ 763 23 20 Telefontid 8'0—1200 (externt och internt) 08/ 763 10 05 1200—1600 (endast internt) ;

Produktion Allmänna Förlaget 106 9 004 Omslag Hans Bergman/ Roland Ingemarsson ISBN 91-38-10325-7 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1989 911206

Till statsrådet och chefen för finansdepartementet

1 Genom beslut den 6 juni 1985 bemyndigade regeringen chefen för finans- departementet att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen. Genom beslut den 9 januari och den 11 juni 1986 bemyndigade regeringen chefen för finans- departementet att tillkalla ytterligare en respektive två ledamöter för utredningsuppdraget. En förteckning över kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter samt dess sekretariat bifogas. Kommittén har antagit namnet utredningen om reformerad företagsbe- skattning (URF).

Som underlag för våra överväganden har vi låtit utföra ett antal under- sökningar som presenteras som bilagor i särskild volym. För dessa svarar respektive författare. För bilagorna förutom bilaga A — i huvudvolymen svarar sekretariatet.

Reservationer har avgivits av ledamöterna von Bahr, Kenneryd, Lundgren och Rexed. '

Särskilda yttranden har vidare avgivits av ledamöterna von Bahr, Bargholtz, Edin och Nicolin, av sakkunnige Herrlin samt av experterna Alderin, Lodin, Mattsson och Stenman.

Utredningsarbetet är härmed slutfört.

Stockholm den 14 juni 1989

Erik Åsbrink

Stig von Bahr Percy Bargholtz Per-Olof Edin

Lars Hedfors Rolf Kenneryd Bo Lundgren

Curt Nicolin Knut Rexed Bengt Silfverstrand Ilan Klippmark Anders Kristoffersson Ingrid Melbi Eva Schön-Engqvist

Ledamöter, sakkunniga, experter och sekretariat

Ledamot, tillika ordförande

fr.o.m. t.o.m. Statssekreteraren Erik Åsbrink 1985-12-19 * Ledamöter Utredningssekreteraren Rolf Andersson 1985-12-19 1987-09-30 Regeringsrådet Stig von Bahr 1985-12-19 * Chefekonomen Percy Bargholtz 1985-12-19 '" Riksdagsledamoten Jan Bergqvist 1986-06-11 1988-10-24 Ekonomen Per-Olof Edin 1987-10-01 * Riksdagsledamoten Lars Hedfors 1985-12-19 * Riksdagsledamoten Rolf Kenneryd 1986-06-11 * Utredningssekreteraren

Karsten Lundequist 1986-01-10 1987-09-30 | Riksdagsledamoten Bo Lundgren 1985-12-19 * ,» 'Rkn. dr Curt Nicolin 1985-12-19 * ' Utredningssekreteraren

Knut Rexed 1987-10—01 * . Riksdagsledamoten ' Bengt Silfverstrand 1988-10—25 *

Sakkunniga

Skattedirektören Klas Herrlin 1985-12-19 *

Departementssekreteraren

Anders Kristoffersson 1986-06-11 1986-09-30

Regeringsrådet Leif Lindstam 1986-06-11 1988-12-31

Departementsrådet

Leif Pagrotsky 1985-12-19 1986-06-10 i Departementsrådet

Gustaf Sandström 1985-12-19 *

Experter

Direktören Robert Alderin 1986-06-11 * ; Departementsrådet Peder André 1987-01-09 * i Ekonomen Per-Olof Edin 1986-06-11 1987-09-30

Departementssekreteraren

Bengt Eklind 1987-04-21 * : Rådmannen Bertil Ekholm 1989-04-01 * . Skattedirektören Mats Henricson 1989-03-01 *

Departementsrådet

Svante Holgersson 1985—12-19 * Skattechefen Bodil Hulgaard 1989-03-01 *

' Förordnad t.o.m. den dag då betänkandet lämnas.

forts. experter fr.o.m. t.o.m.

Kammarrättssassessorn

Eva Lagebrant 1986-06-11 * Professorn Sven-Olof Lodin 1986-06-11 * Hovrättsassessorn Annika Lundius 1989-04-14 * Professorn Nils Mattsson 1985-12-19 * Direktören Folke Nilsson 1986-06-11 1988-02-25 Departementssekreteraren Gunilla Posse 1988-11—01 * Direktören Staffan Seth 1988-02-26 1989-02-06 Jur. kand. Olle Stenman 1989-02-07 * Departementsrådet Olle Stångberg 1987-10-09 * Professorn Jan Södersten 1985-12-19 * Lagmannen Hans Tellander 1988-01-13 * Departementssekreteraren Rolf Tyllström 1988-11-01 * Departementssekreteraren Ann-Marie Wallin 1988-02-26 1988-10-31 Sekreterare

Regeringsrättssekreteraren

Jan Klippmark 1988-11-14 ”" Departementssekreteraren Anders Kristoffersson 1986-10-01 ' Kammarrättsassessorn Ingrid Melbi 1986-08-01 * Kammarrättsassessorn Eva Schön-Engqvist 1986-04-01 *

' Förordnad t.o.m den dag betänkandet lämnas.

0 InnehaH Förkortningar Sammanfattning Summary Författningsförslag 1 Inledning 2 Erfarenheter av dagens system och några mål för den framtida företagsbeskattningen 2.1 Inledning 2.2 Utnyttjandet av reserveringsmöjligheter — en empirisk bakgrund till inlåsningsfrågan 2.3 Inläsning av kapital ett dynamiskt effektivitetsproblem 2.4 Övriga neutralitetsbrister i dagens system 2.5 Erfarenheter av investeringsstyrning 2.5.1 Inledning 2.5.2 Allmänt om investeringsstyrning 2.5.3 Erfarenheter av investeringsfondssystemet 2.6 Neutral beskattning av arbets- och kapitalinkomster 3 Internationella frågor 3.1 Inledning 3.2 Konkurrenskraft på skatteområdet 3.3 Ländergenomgång 3.4 Utvecklingen inom EG 4 Alternativa skattemodeller 4.1 Inledning 4.2 Bruttoskatter och produktionsfaktorskatter 4.3 Cash-flowskatter

4.3.1 Inledning 4.3.2 CF—typer 4.3.3 Egenskaper hos CF-skatter

157 157

158 161 164 167 167 167 169 175

179 179 179 182 187

189 189 190 192 192 193 193

4.4

5.1 5.2

5.3

5.4

5.5

4.3.4

4.3.5 4.3.6

CF-argumentet 4.3.4.l Inledning

4.342 Utdelade vinster

4.3.4.3 Kvarhållna vinster

4.344 Värdering av CF-argumentet Vissa övriga synpunkter Sammanfattning Real företagsbeskattning 4.4.1 4.4.2 4.4.3 4.4.4 4.4.5

Inledning

Innebörden av real företagsbeskattning Förhållandet till beskattningen av hushåll Internationell dubbelbeskattning

En preliminär värdering

Ett nytt bolagsskattesystem Inledning Allmänna utgångspunkter

5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4 5.2.5

5.2.6 5.2.7

5.2.8 5.2.9

Problem i dagens beskattning Begränsade möjligheter till investeringsstyrning Töndenser i omvärlden

Val av skattemodell

Reserveringsmöjligheter i ett basbreddat nominellt system Likformig beskattning av olika slag av inkomster Val av skattesats och behov av lättnader i dubbelbeskattningen Neutralitet mellan olika branscher

Grunderna för inkomstberäkningen

En ny generell reserveringsmöjlighet 5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.3.4 5.3.5 5.3.6

Inledning

Motiv för reserveringsmöjligheter Underlagen för K-SURV och L-SURV m.m. Kopplingen mellan K-SURV och L-SURV Dimensioneringen av K-SURV och L-SURV Extra reserveringsmöjlighet för små företag

Värdering av lager 5.4.1 5.4.2 5.4.3

Nuvarande regler Lagervärdering i ett basbreddat system Den närmare utformningen av värderingsreglerna

Avskrivningsregler

5.5.1 5.5.2

5.5.3

Inledning De reguljära avskrivningsreglerna 5.5.2.1 Nuvarande regler 5.5.2.2 Överväganden Nuvärdeavskrivning

5.5.3.1 Allmänt 5.5.3.2 Ekonomisk innebörd

194 194 195 195 196 196 197 197 197 198 203 203 206

207 207 207 207 208 209 209

211 211

212 215 215 216 216 216 218 219 220 225 227 227 227 229 23 1 231 231 23 1 233 236 236 237

5.533 Överväganden 244 5.5.4 Periodiseringsfonder 248 5.5.4.1 Allmänt 248 5.5.4.2 Överväganden 248 5.6 Inkomstberäkning och förvärvskällor 250 5.6.1 Inledning 250 5.6.2 Nuvarande regler 250 5.6.3 Överväganden 252 5.7 Fondavsättningar 254 5.7.1 Inledning 254 5.7.2 Nuvarande regler 254 5.7.3 Överväganden 255 5.8 Förlustutjämning 256 5.8.1 Inledning 256 5.8.2 Nuvarande regler m.m. 257 5.8.2.1 Inledning 257 5.822 Spärregler 258 5.8.3 Internationellt 259 5.8.4 Överväganden 260 5.8.4.1 Inledning 260 5.8.4.2 Förlustutjämning i förvärvskällan 260 5.8.4.3 Spärregler 262 5.9 Koncernbeskattning m.m. 264 5.9.1 Inledning 264 5.9.2 Kedjebeskattningen 264 5.921 Nuvarande regler 264 5.922 Överväganden 265 5.9.3 Koncernbidrag 267 5.9.3.1 Nuvarande regler 267 5.932 Överväganden 268 5.9.4 Förvaltningsföretag 269 5.9.4.1 Nuvarande regler 269 5.942 Överväganden 270 5.9.5 Överlåtelser av egendom inom koncerner m.m. 271 59.51 Nuvarande regler 271 5.952 Överväganden 271 5.10 Särskilda branscher 272 5.101 Inledning 272 5.102 Investmentföretag och aktiefonder 273 5.10.2.1 Inledning 273 5.10.2.2 Nuvarande regler m.m. för investment- företag 273

5.10.2.3 Nuvarande regler m.m. för aktiefonder 274 5.10.2.4 Utgångspunkter för beskattningen av

mellanhandsägare 275 5.10.2.5 Överväganden 278 5.103 Banker, fondkommissionsbolag och finansbolag 281

5.103] Inledning 281

5.10.3.2 Nuvarande regler m.m. 282 5.10.3.3 Särskilda villkor 284 5.10.3.4 Överväganden 285 5.10.4 Skadeförsäkringsbolag 289 5.10.4.1 Inledning 289 5.10.4.2 Nuvarande regler m.m. 290 5.10.4.3 Särskilda villkor 292 5.10.4.4 Överväganden 293 5.105 Byggnadsföretag m.m. 294 51051 Inledning 294 51052 Nuvarande regler 294 51053 Överväganden 295 5.11 Särskilda företagsformer 295 5.11.l Inledning 295 5.11.2 Nuvarande regler 295 5.113 Överväganden 296 5.12 Ekonomiska effekter 298 5.12.1 Inledning 298 5.122 Effekter på investeringsincitament 298 5.123 Förslagets struktureffekter 301 51231 Inledning 301 51232 Simuleringarnas innebörd m.m. 301 51233 Resultat 303

6. Beskattning av enskild närings- verksamhet och handelsbolag 309 6.1 Inledning 309 6.2 Allmänna utgångspunkter 309 6.3 Enskild näringsverksamhet 313 6.3.1 Inledning 313

6.3.2 Reserveringsmöjligheter m.m. 314 6.3.3 Räntebalansproblemet 317 6.3.4 Indelning i förvärvskällor och underskottsavdrag 319 6.3.5 Beskattningsår 320 6.3.6 Reavinstbeskattning av näringsfastigheter 321 6.3.7 Socialavgiftssystemet 321 6.3.8 Särskild redovisningsmetod 322 6381 Inledning 322 6.3.8.2 FSK:s förslag 322 6383 Andra modeller 323 6.384 Överväganden 324 6.4 Handelsbolag 326 6.4.1 Inledning 326 6.4.2 Val av skattemodell 327

6.4.3 Handelsbolag som skattesubjekt 329 6.431 Allmänt 329 6.432 Bolagsmans beskattning 330

7.1 7.2 7.3 7.4

7.5 7.6 7.7

7.8 7.9

8.1 8.2 8.3 8.4

9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8 9.9

6433 Handelsbolaget och socialavgifter 6.4.3.4 Underskott 6435 Upplösning av handelsbolag 6.4.3.6 Avyttring av andel i handelsbolag 6.4.4 En ny definition av handelsbolaget 6.4.4.1 Inledning 6.442 Nuvarande regler 6.443 Registreringen konstituerar handelsbolaget 6.444 Övergångsbestämmelser 6.4.5 Enmanshandelsbolag

Övergången till det nya systemet Inledning

Några mål för övergången Val av skattesats för avskattning Regler för avskattning av lagerreserv och resultat- utjämningsfond 7.4.1 Perioden 7.4.2 Metod för avskattning 7.4.3 Reglernas närmare utformning 7.4.4 Regler för banker m.fl. 7.4.5 Effekter på skattebetalningar Spärregler mot skattebetingad lageruppbyggnad Awecklingen av investeringsfondssystemet Reavinstregler och ingångsvärden för fastigheter vid beräkning av SURV—underlag

Annellavdragens aweckling

Förlustavdrag m.m.

Statsfinansiella konsekvenser Inledning Icke-finansiella företag

Företag utanför den icke-finansiella sektorn Sammanfattning

Specialmotivering

Kommunalskattelagen (1928z370) Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Lagen om återföring av Obeskattade reserver Lagen om skatteutjämningsreserv Lagen om nuvärdeavdrag, m.m. Lagen om ersättningsfonder

Bokföringslagen (1976:125) J ordbruksbokföringslagen (1979: 141)

Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

331 331 332 333 334 334 334

335 336 337

341 341 341 342

345 345 345 346 349 350 351 351

353 354 354

355 355 356 358 359

361 361 376 382 385 389 392 394 394 395

9.10 9.11 9.12 9.13

9.14 9.15 9.16 9.17

9.18 9.19-

Handelsregisterlagen (1974:157) 396 Lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt 396 Lagen (1960:63) om förlustavdrag 396 Lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning 397 Lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke

börsnoterade aktier 397 Lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m.m. 397 Lagen (1979:609) om allmän investeringsfond 397 Lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv 398 Lagen om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m. 398

Lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1967z96)

9.21 om särskild nyanskaffningsfond och lagen (1967:752) om

avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet 398 9.22 Lagen (1981:296) om eldsvådefonder 398 9.23- Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto och lagen (1982z2) 9.24 om uppfinnarkonto 399 Reservationer och särskilda yttranden 401 Bilagor A Kommittédirektiv 425 B Skattebelastning, dispositioner m.m. hos icke-finansiella

bolag 1979—1986 437 C Inkomster och reserveringar för egenföretagare 1984-1986 453 D Cash-flowskatter 463 E Kapitalkostnader vid nuvärdeavskrivning m.m. 475 F Simuleringar av alternativa skatteregler m.m. 477 G Jämförande skatteberäkningar för enskild firma och

aktiebolag 497 H Några principfrågor vid utformningen av staketmodeller 507 I Beräkning av K-SURV och skatt samt av uppskovsbelopp

för återföring 511 K Beskattning av handelsbolag i olika länder 515

Förkortningar

Aktiebolagslagen (1975: 1385)

AMS Arbetsmarknadsstyrelsen B Budgetdepartementet BFL Bokföringslagen (1976:125) Dir Direktiv Ds Departementsserie EFL Lagen (1981z296) om eldsvådefonder EG Europeiska gemenskapen * FAL Lagen (1960:63) om förlustavdrag l FBL Fastighetsbildningslagen (19702988) Fi Finansdepartementet FSK 1980 års företagskattekommitté HBL Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag IF Investeringsfonder JBL Jordbruksbokföringslagen (19791141) Ju Justitiedepartementet KL Kommunalskattelagen (19281370) Prop Proposition RINK Utredningen om reformerad inkomstbeskattning RSV Riksskatteverket RÅ Regeringsrättens årsbok SCB Statistiska Centralbyrån . SIL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ? SkU Skatteutskottets betänkande SFS Svensk författningssamling SNI Svensk standard för näringsgrensindelning SOU Statens offentliga utredningar UppskL Lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst

URF Utredningen om reformerad företagsbeskattning

Sammanfattning

Utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) föreslår i sitt betänkande en genomgripande förändring av den svenska företagsbeskatt- ningen med en kraftigt sänkt skattesats och betydande breddningar av skattebasen. Bakgrunden till reformförslaget är följande.

Bredare skattebas minskar inläsning

I dagens system för beskattning av aktiebolag tillämpas en hög formell skattesats. Kombinationen av statlig inkomstskatt på 52 % och i förekommande fall — vinstdelningsskatt på 20 % (på en realt definierad skattebas) ger, då hänsyn tas till att de båda skatterna är avdragsgilla mot varandra, en total skattesats på ca 57 %. Företagen har dock stora möjligheter att genom avsättningar till Obeskattade reserver reducera den beskattningsbara inkomsten. Den effektiva skattebelastningen — skatten i relation till resultatet före olika dispositioner - har därigenom historiskt sett legat i intervallet 20—25 %.

Kombinationen av hög skattesats och smal skattebas skapar olika slag av problem. Empiriska uppgifter visar att företagen i allmänhet synes ha ett överskott på resultatreglerande åtgärder. Vid den koppling som i dag råder och som föreslås råda även i framtiden mellan företagens redovisning och beskattning medför detta att skatten på kvarhållna vinstmedel kommer att understiga skatten på utdelad vinst. Detta förhållande har i kombination med en lägre beskattning av reavinster än av utdelningar i ägarledet — bidragit till att låsa in kapital i historiskt sett vinstrika företag. I perioder med krav på omstruktureringar och omal- lokeringar av riskkapital skapar detta risker för samhällsekonomiska effektivitetsförluster. Ett system med bredare skattebas minskar dessa risker.

Utjämning av finansieringskostnader

Den höga skattesatsen och den smala skattebasen skapar också andra slag av neutralitetsbrister. Den svenska aktiebolagsbeskattningen innebär att avkastningen på det egna kapitalet beskattas två gånger, dels i bolaget, dels hos ägarna. Däremot är kostnaderna för det främmande kapitalet avdragsgilla. Detta ger en väsentligt högre skattebelastning på egenfman-

sierade investeringar än på lånefinanserade, som förstärks av den höga formella skattesatsen och de inslag av accelererad avskrivning som finns i systemet. Därmed föreligger incitament till låg soliditet.

Systemet med investeringsfonder föreslås avskaffat

Det svenska företagsskattesystemet har historiskt sett försetts med många uppgifter såväl i konjunkturpolitiken som i regionalpolitiken. Studier initierade av oss visar dock att möjligheterna att påverka investeringsbe- teendet framstår som begränsade. Detta är delvis en följd av de omfat- tande reserveringsmöjligheterna men beror också på att effekterna av vidtagna åtgärder först med en avsevärd tidsfördröjning får de åsyftade effekterna. Detta ställer stora alltför stora — krav på framförhållning i den ekonomiska politiken.

Det mest markerade uttrycket för statsmakternas ambitioner att påverka investeringsverksamheten utgörs av systemet med allmänna investeringsfon- der som med varierande utformning funnits sedan 1938. Systemet har inneburit att företagen under goda vinstår med avdragsrätt vid beskattning- en har kunnat göra avsättningar till investeringsfond mot att en viss del av det avsatta beloppet deponerats på konto i riksbanken. Denna spärrkontoandel har höjts vid flera tillfällen och uppgår nu till 100 % av avsättningen. Med tillstånd från myndigheterna har fonderna kunnat användas, särskilt under lågkonjunkturår. Systemet är i ekonomiskt avseende i princip likvärdigt med ett system med fria avskrivningar. Erfarenheterna från tillämpningen varierar. För vissa perioder finns indikationer på att en viss omfördelning av investeringar i tiden och i rummet har åstadkommits. För andra perioder — där fondfrisläppen , storleksmässigt endast kunna finansiera en del av investeringarna är ** erfarenheterna mer nedslående.

Mot bakgrund av det allmänna önskemålet att åstadkomma väsentliga basbreddningar och därmed minska riskerna för inlåsning och den begränsade möjligheten att uppnå precision i investeringsstyrningen föreslår vi att investeringsfondssystemet avvecklas.

Den internationella utvecklingen på skatteområdet är av central betydelse

Den svenska ekonomin är starkt internationaliserad. Samma avkastnings- krav ställs på företag verksamma i Sverige som på företag i andra länder. Bolagsskattereglerna i olika länder som driver in kilar mellan avkastnings- kraven på de internationella kapitalmarknaderna och avkastningskravet på investeringar är av ökande betydelse för i vilket land företag förlägger sin verksamhet. I en omvärld, där företagsskattesystemen förändras i riktning mot sänkta skattesatser och bredare skattebaser, är utrymmet begränsat för nationella awikelser. Enligt vår bedömning tillmäts också den formella skattesatsen eller snarare skillnader i skattesatserna en större vikt än I tidigare.

Cash-flowbeskattning avvisas

Utvecklingen i omvärlden har utgjort en viktig restriktion för vår utform- ning av förslaget till nya skatteregler. Vi har prövat olika alternativa skattemodeller, bl.a. en cash-flowbeskattning, ett slag av utgiftsbeskattning av företagen. Denna skatteform som uppfyller högt ställda krav på neutralitet i beskattningen skulle emellertid skapa vissa problem i ett internationellt sammanhang genom sin annorlunda utformning i förhållande till de helt dominerande nettovinstskattesystemen. Andra problem skulle uppkomma i förhållande till en fortsatt inkomstbeskattning av företagens ägare.

Real beskattning avvisas

Vi har också prövat en real nettovinstbeskattning. Även denna skatteform skulle — förutom att den kan skapa tvivel på statsmakternas ambitioner att bekämpa inflationen _ kunna föranleda problem i förhållande till omvärl- den. Detta gäller särskilt vid utformningen av olika dubbelbeskattningsav- tal. Vi avvisar en real nettovinstbeskattning och föreslår också i samman- hanget att den på reala principer uppbyggda vinstdelningsskatten avskaffas fr.o.m. inkomståret 1991.

30 % skattesats för aktiebolag inga lättnader i dubbelbeskattningen

Vi föreslår att skattesatsen för aktiebolag och andra juridiska personer sänks från dagens 52—57 % till 30 %. En sänkning till denna nivå är i linje med den internationella utvecklingen. Den sänker också det (marginella) skatteuttaget på företagens vinster till den nivå som gäller för arbets- inkomstbeskattningen på företagsnivå (uttaget av socialavgifter). Därmed uppfylls interna krav på likvärdighet i beskattningen av de olika produk- tionsfaktorerna i företagen.

Vid den valda skattesatsnivån föreligger enligt vår bedömning inget behov av lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen. Med den sänkning av skattesatsen på utdelningsinkomster till 30 % som samtidigt föreslås av utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) sker en betydande sänkning av skatteuttaget på utdelade vinstmedel. Vi föreslår därför att dagens regler om avdrag för utdelningar på nyemitterat kapital (Annellavdraget) avskaffas, liksom det 70-procentiga utdelningsavdraget.

En ny reserveringsmöjlighet

En nominell nettovinstbeskattning med avdragsrätt för nominella räntor och där skatteuttaget sker på en bred bas är förenad med vissa problem. Även vid en sänkt skattesats kvarstår skillnader i kostnaderna för finansiering med eget och lånat kapital. Mot denna bakgrund och för att ge en indirekt möjlighet till förlustutjämning bakåt — föreslår vi att företagen ges rätt att göra avsättningar till en särskild skatteutjämningsre- serv (SURV), baserad på företagens beskattade egna kapital, om maximalt

30 %. Basen för reserven utgörs i princip av olika tillgångars skattemässiga värden med avdrag för företagets skulder enligt utgående balansräkning.

För företag med ett litet eget kapital - särskilt företag i tjänstesektorn erbjuds en alternativ reserveringsmöjlighet om maximalt 10 % av lönesumman. Som ett stöd för små och nystartade företag ges en förstärkt reserveringsmöjlighet i form av en extra avsättning på 20 % av lönesum- man upp till 25 basbelopp (basbeloppet antas 1991 uppgå till ca 30 000 kr.).

Lagernedskrivning slopas

Företag har i dag rätt att göra nedskrivning med 50 % av lagervärdet. För att skapa utrymme för sänkningen av skattesatsen föreslås att denna rätt slopas. Värderingen av lager skall även i framtiden ske enligt FIFO- principen (först in - först ut). Beskattningen av nominella prisvinster vid värdering enligt FIFO begränsas genom sänkningen av skattesatsen. Företagen ges rätt att schablonmässigt ta hänsyn till inkurans i lagret genom en värdering till 95 % av lagrets totala anskaffningsvärde.

Förändrade avskrivningsregler nuvärdeavskrivning för inventarier

De grundläggande avskrivningsreglerna för inventarier — där enligt huvudregeln avskrivning med 30 % av saldovärdet medges — bibehålls. Som ett alternativ föreslås företagen få rätt till ett direktavdrag — s.k. nuvärdeavskrivning — med 84 % av anskaffningsvärdet. Denna alternativa avskrivningsmetod verkar investeringsbefrämjande genom att förstärka företagens likviditet och genom positiva effekter på risktagandet. För företag som avser att göra nuvärdeavskrivning ges en möjlighet till avsättningar till s.k. periodiseringsfonder med maximalt halva årsvinsten före skatt. Avdrag medges med tre gånger det belopp som insätts på räntelöst konto hos riksgäldskontoret. Under investeringsåret kan företaget kvitta bort den upplösta periodiseringsfonden mot nuvärdeavskrivning. Även för byggnader bibehålls de grundläggande avskrivningsreglerna. Dock avskaffas rätten till s.k. primäravdrag, som möjliggör för företagen att under de första fem åren göra extra avskrivningar om två procent per år.

Full nominell beskattning av realisationsvinster

Sänkningen av skattesatsen till 30 % medger en likformig beskattning av olika slag av inkomster i aktiebolagen. Till skillnad från i dag där beskattningen av realisationsvinster på aktier och fastigheter bygger på en schablonmetod (aktier) och indexuppräkning (fastigheter) föreslås full beskattning av den nominella vinsten vid en försäljning. Den sänkta skattesatsen innebär också att olika slag av fonderingsmöjligheter — vars syfte har varit att reducera likviditetspåfrestningen vid byte av tillgångar kan avskaffas.

Förlustutjämning framåt utan tidsbegränsning

Enligt dagens skatteregler ges aktiebolagen rätt till 10 års förlustutjämning carry-forward. Vi föreslår att tidsbegränsningen slopas och att underskott fastställs löpande. Behovet av förlustutjämning carry-back har bedömts vara begränsat, bl.a. mot bakgrund av den föreslagna allmänna reserve-

ringsmöjligheten.

Koncernbeskattning vissa särregler tas bort

Vissa mindre justeringar görs i reglerna om kedjebeskattning och koncernbidrag.

Skattefrihet för reavinster hos investmentföretag och aktiefonder

Enligt dagens skatteregler beskattas reavinster hos investmentföretag och aktiefonder (för de senare i begränsad omfattning). Denna beskattning — som försvårar omstruktureringar av aktieportföljen föreslås avskaffad. I övrigt innebär de föreslagna, för investmentföretag och aktiefonder gemensamma, skattereglerna att mottagen utdelning är skattepliktig och lämnad utdelning avdragsgill. För att uppnå balans mellan direkt ak- tieägande — hos framför allt hushållen och indirekt ägande föreslår vi att vid beskattningen påförs en schablonintäkt om 1,5 % av aktiernas marknadsvärde.

Skärpt beskattning av banker och andra finansiella företag

Banker m.fl. har historiskt sett haft en låg skattebelastning genom stora möjligheter att göra avsättningar till Obeskattade reserver, knutna till innehavet av lånefordringar, obligationer, valutor m.m. Dessa reser- veringsmöjligheter föreslås slopade; dock ges dessa företag en rätt att schablonmässigt ta upp fordringar på allmänheten till 99 % av summa anskaffningsvärden och de får i likhet med övriga företag rätt att avsätta till den nya skatteutjämningsreserven. De förändrade skattereglerna ger en höjd skattebelastning. I kombination med de nya kapitaltäckningsregler som kommer att föreslås i annat sammanhang kommer dock de nya skattereglerna inte att begränsa möjligheterna att bygga upp en tillräcklig kapitalbas.

För skadeförsäkringsbolag begränsas reserveringsmöjligheterna på liknande sätt som för banker.

Förstärkta incitament till egenfinansiering av investeringar

De föreslagna skattereglerna medför en utjämning av skattebelastningen för egen- och lånefinansierade investeringar. Reformen är särskilt betydelsefull för företag som i sin investeringskalkylering arbetar med den

fulla skattesatsen. Avkastningskraven vid egenfinansiering sjunker i proportion till den sänkta skattesatsen.

En utgångspunkt för reformpaketet har varit att skattebelastningen på icke-finansiella företag skall ligga på ungefär den nivå som gäller i dag. Vid särskilda simuleringar har framkommit att begränsningen av reserverings- möjligheter kommer att utjämna skattebelastningen mellan företagen. För utlandsägda företag som i mindre utsträckning än andra företag uttnyttjat dagens reserveringsmöjligheter kommer skattebelastningen att sjunka.

Beskattningen av egenföretagare

Vid dagens skatteregler har egenföretagare ungefär samma reserverings- möjligheter som aktiebolagen. Liksom för aktiebolagen föreslås dessa reserveringsmöjligheter slopade. Till viss del kompenseras detta av de sänkningar av den personliga inkomstskatten som föreslås av RINK. I övrigt föreslås följande skatteregler.

För egenföretagare, där ingen separation görs mellan näringsverksam— heten och privatekonomin, begränsas reserveringsmöjligheterna till 8 basbelopp (ca 240 000 kr.). Begränsningen motiveras utifrån krav på skattemässig neutralitet mellan egenföretagare och löntagare. Inom ramen för denna begränsning ges egenföretagaren rätt att göra avsättningar till skatteutjämningsreserv på ungefär samma sätt som aktiebolag, med 30 % på det egna kapitalet och samtidigt — med 20 % av lönesumman upp till 25 basbelopp.

För egenföretagare med större behov av reserveringsmöjligheter diskuterar vi två alternativa vägar, som utan krav på bildande av aktiebolag skulle ge egenföretagaren tillgång till samma reserveringsmöjligheter som de som föreslås för aktiebolagen.

Gemensamt för de båda alternativen är att handelsbolaget görs till skattesubjekt vilket vi också föreslår — med i princip samma skatteregler som för aktiebolagen.

Vad gäller de två alternativens utformning i övrigt lämnar vi inga detaljerade förslag. I det första alternativet förutsätts en möjlighet skapas för en enskild person att bilda handelsbolag. Detta alternativ förutsätter vissa civilrättsliga förändringar — och om jordbrukare fullt ut skall kunna utnyttja denna bolagsform en översyn av jordförvärvslagstiftningen.

I det andra alternativet en särskild redovisningsmetod _ förutsätts egenföretagaren utan några civilrättsliga förändringar få tillgång till aktiebolagets reserveringsmöjligheter. Villkoret är dock att näringsverksam- heten redovisningsmässigt och skattemässigt separeras från privatekonomin. Vi förutsätter att detta alternativ utreds vidare så att slutlig ställning kan tas till detaljer under 1990.

Övergångsfrågor

Det nya skattesystemet föreslås i sin helhet införas den 1 januari 1991. Vid övergången till det nya systemet aktualiseras en rad övergångsfrågor. Dessa gäller i första hand gäller awecklingen av de gamla reserverna de

öppna reserverna exkl. investeringsfonder uppgår för de icke-finansiella aktiebolagen till ca 100 miljarder kr. Vi föreslår att de återförda reserverna med hänsyn tagen till möjligheten att göra avsättningar till SURV beskattas med den nya, lägre skattesatsen. Det första året fastställs ett belopp, som skall återföras till beskattning på i normalfallet 5 år med en viss fastställd tidsfördelning. De företag som så önskar kan dock återföra reserverna snabbare, varvid en rabatt utgår. För banker och andra finansiella företag — med i normalfallet ett litet eget kapital i förhållande till återförda reserver — som kommer att lyda under kapitaltäckningsregler skall återföringen ske på högst 3 år med en större rabatt.

Det faktum att de gamla reserverna skall skattas av med den lägre skattesatsen skulle i frånvaro av olika Spärregler skapa ett betydande utrymme för skatteanpassning inför övergången till det nya systemet. Vi föreslår därför Spärregler för uppbyggnaden av lagerreserver. Dessutom föreslår vi att avsättningar till investeringsfonder ej får göras för in- komståret 1990.

Budgetejfekter

De nya skattereglerna i kombination med den slopade vinstdelningsskatten kommer enligt våra — visserligen osäkra - bedömningar att ge ungefär samma skatteuttag för gruppen icke-finansiella aktiebolag som i dag. För de finansiella företagen skärps skattebelastningen. Den löpande beskatt- ningen kommer vid de nya reglerna att ge en budgetförstärkning på ca 1 (en) miljard kr. Till detta kommer effekten av de upplösta och avskattade gamla reserverna, som kan förväntas ge en ytterligare budgetförstärkning på ca 1,8 miljarder kr. Totalt sett ger detta en höjning av det totala skatteuttaget med ca 10 % (i dag uppgår juridiska personers skattebetal- ningar till ca 25 miljarder kr.).

Summary

In its report, the committee on business tax reform (URF) proposes far reaching changes in Swedish business taxation, including a substantially reduced tax rate and significant broadening of the tax base. The back- ground to the reform proposal is as follows.

Broader tax base reduces lacking-in effects

In the current corporate tax system a high statutory tax rate is applied. The state income tax is 52 percent and the profit sharing tax is 20 percent, applied on a real income tax base. Taking into account that the two taxes are mutually deductible, this gives an overall statutory tax rate of approximately 57 %. On the other hand, corporations have a wide range of opportunities to reduce their taxable income through allocations to untaxed reserves. Therefore, the actual tax burden tax in relation to income before various allocations — has been between 20 and 25 percent.

The combination of a high tax rate and extensive tax allowances creates a variety of problems. Empirical data indicate that, in general, corporations appear to have a surplus of tax allowances. Considering the current relationship between corporate accounting and corporate taxation — proposed to remain in effect in the future as well - this means that the tax on retained earnings will be less than the tax on distributed profits. This situation, combined with a lower taxation on capital gains than dividends distributed to shareholders, has contributed to locking in capital in historically profitable corporations. During periods demandin g restructurin g and reallocation of risk capital, this creates the risk of diminishing the efficiency of the economy. A tax system that employs a broader tax base decreases such risks.

Reducing distorsions

In addition, the high tax rate and narrow tax base create other types of neutrality deficiencies. Swedish corporate taxation entails double taxation of corporate income: first for the company and again for the owners. In contrast, the cost of debt finance is tax deductible. This places a tax burden on equity-financed investments that is much heavier than on loan-financed investments, a situation reinforced by the high statutory tax rate and the

elements of accelerated depreciation that are part of the Swedish tax system. Accordingly, there is an incentive for having a high debt-equity ratio.

Discontinuation of the investment funds system proposed

Historically, the Swedish corporate tax system has fulfilled a variety of purposes as a part of national and regional economic policy. Studies commissioned by the committee seem to indicate, however, that the possibilities to affect corporate investment behavior must be considered limited. This is attributable to the existence of unused tax allowances and to the fact that there is a considerable time delay before firms adjust their behaviour to tax measures.

The clearest expression of the government's ambition to influence investment activities in Sweden is the investment funds system (IF-system) which, in a variety of forms, dates back to 1938. The system allows corporations, during years of high profits, to make tax deductible alloca- tions to investment funds. With permission from the appropriate authori- ties, it has been possible to utilize these funds, especially during periods of economic recession. From an economic point of view, the system is in principle the equivalent of a system of free depreciation. The experience gained in the use of the IF-system varies. There are indications that a certain redistribution of investments in time and scope, during certain periods, was accomplished. For other periods, when the funds released sufficed to finance only a portion of the investments, the results were less encouraging.

Considering the common goal of achieving a substantial broadening of the tax base, which would diminish the risks of locking-in effects, and the limited likelihood of succeeding with precision control of investments, we recommend discontinuation of the investment funds system.

International developments in taxation of primary importance

The Swedish economy has a strongly international character. Profitability requirements for companies active in Sweden are the same as those for companies in other countries.

The corporate tax rules in various countries, which tend to widen the gap between after-tax profitability requirements determined on internatio- nal capital markets and pre-tax profitability requirements on investments, are an increasingly important factor when a company decides in what country it will establish operations. In an international environment favoring a change of corporate tax systems toward lower tax rates and broader tax bases, there is little room for divergence by individual countries. We also believe that the statutory tax rate, or rather, the differences in the various tax rates, is now given greater importance.

Cash-flow tax rejected

International conditions imposes significant restrictions on the formulation of our proposal for new tax rules. We have considered a variety of alternative tax models, such as taxing of the cash flow, among others. While this form of taxation certainly meets high demands for neutrality of taxation, it would nevertheless create certain problems internationally, due to its divergent structure in relation to the internationally totally dominant net income tax systems. Additional problems would arise in combining cash flow taxation of firms with a continued income tax levied on the owners (shareholders) of companies.

Real taxation rejected

We also considered real net-profit taxation. In addition to raising doubts concerning the government's determination to fight inflation, this form of taxation might cause problems in an international context. Such problems would most likely arise when formulating double—taxation agreements. Accordingly, we reject real net-profit taxation. We further recommend abandoning the profit-sharing tax, which is built on real tax principles, starting with fiscal year 1991.

30-percent tax rate for corporations — no mitigation of double taxation

We recommend that the tax rate for corporations and other legal persons be lowered from the current 52-57 percent, to 30 percent. A reduction to this level would be in line with international tax trends. This would also reduce the marginal tax on corporate profits to the level currently applicable to labour income in the form of payroll taxation. This w0uld meet internal requirements for equality of taxation for a companyls various production factors.

Given the proposed low statutory tax rate of 30 percent, there will be no need for mitigation of current double taxation. The reduction of the tax rate for dividend income to 30 percent recommended by the committee on income-tax reform (RINK), will result in a substantial lowering of the tax on distributed profits on the shareholder level. Accordingly, we recommend that the current rules for partial deductions for dividends on newly issued shares (the Annell deduction) be abolished.

New reserve option

Taxation of nominal corporate profits, with entitlement to deductions for nominal interest and in which the tax is levied on a broad base, would give rise to certain problems. Even a lower tax rate would not eliminate differences in financing costs between equity capital and borrowed capital. With this in mind, and in order to allow indirectly loss carry-back, we recommend that corporations be granted the right to allocate funds to a special tax equalization reserve (SURV), to be based on the corporations'

equity capital, to a maximum of 30 percent. The reserve will, in principle, be based on the tax accounting values of various assets, less deductions for corporate liabilities in accordance with closing balance sheets. Companies with a small equity capital, especially companies in the service sector, will be offered a reserve option to a maximum of 10 percent of their payroll. Additional support of small and newly started companies will be provided through a reserve option allowing an extra allocation of 20 percent of the payroll to a maximum of 25 base-amounts, with the base-amount to amount to approximately SEK 30,000 by 1991.

Inventory write-downs abolished

Today, corporations have the right to deduct up to 50 percent of the inventory value. We recommend rescinding this right to make possible a lowering of the tax rate. Valuation of inventories will continue in accor- dance with the FIFO principle. Täxation of nominal price gains will be limited by the reduction of the tax rate. Companies will have the right to a standard deduction for obsolescence through a valuation at 95 percent of the inventory's total acquisition value, or historical cost.

Change in depreciation rules first-year-recovery depreciation of equipment

The basic depreciation rules for equipment, allowing depreciation of up to 30 percent of the remaining balance value in accordance with the main rule, will continue to apply. As an alternative, we recommend granting corporations the right to a direct deduction, the so-called first-year-reco- very, of up to 84 percent of the acquisition value of equipment. This alternative depreciation method promotes investments by strengthening corporate liquidity and exerting a favorable influence on risk-taking. Corporations intending to use the first-year-recovery option, will be permitted to make allocations to so-called periodization funds (PF), where the annual allocations are limited to a maximum of 50 percent of pre-tax profits. Such allocations are not to exceed three times the amount deposited in interest—free accounts with the National Swedish Debt Office. When investments are undertaken, assets may be written off against the PF.

The basic rules for depreciation of buildings will continue to apply. However, the right to so-called primary deductions, which allows corpora- tions extra depreciation of two percent annually during the first five years, will be revoked.

Full nominal taxation of capital gains

A reduction of the tax rate to 30 percent will allow uniform taxation of various types of income in incorporated companies. The current practice of taxing capital gains from stock and property through a mix of nominal and real principles is replaced by full taxation of the nominal gain at the time of sale. The reduced tax rate also means that various reserve

allocation possibilities whose purpose was to miti gate effects on corporate liquidity during the process of exchanging assets can be abolished.

Loss carry-forward without time limit

Current tax rules allow companies a 10-year loss carry-forward. We recommend dropping this time limit in favor of determining losses on a continuous basis. The need for loss carry-back equalization is considered limited, partly due to the proposed tax equalization reserve.

Group taxation certain special regulations eliminated

Certain minor adjustments in the regulations governing chain taxation and group contributions are proposed.

Tax exemptions on capital gains for investment companies and mutual funds

Current Swedish tax rules impose taxes on capital gains of investment companies and, to a limited degree, mutual funds. It is proposed that this taxation — which complicates realignments of the share portfolio should be abolished. In other respects, the proposed tax rules, common for investment companies and mutual funds, are that dividends received are taxable and dividends paid are deductible. To achieve a balance between direct share ownership primarily by households - and indirect ownership, we propose that investment companies and mutual funds be taxed on an imputed income of 1.5 percent on the market value of the shares.

Higher taxation of banks and other financial institutions

Historically, banks and similar financial institutions have had a low tax burden as a result of the large possibilities to make allocations to untaxed reserves, linked to holdings of loan receivables, bonds, currencies and other items. It is proposed that these reserve possibilities be eliminated, except for a right to a deduction on loan receivables through a valuation at 99 percent of the acquisition value, and that financial institutions, the same as other companies, be entitled to allocations to the new tax equilization reserve. This results in an increased tax burden. However, combined with the new capital coverage rules that will be proposed in another context, the new tax rules will not limit the possibilities to build an adequate capital base.

The reserve possibilities for general (non-life) insurance companies are to be limited in the same manner as for banks.

Strengthened incentive for equity-financing of investments

The proposed tax rules result in an equalization of the tax burden on equity- and loan-financed investments, particularly for those companies that take the statutory tax rate into account in their investment calculations.

The rate of return requirement on equity-financing then declines in proportion to the reduced tax rate.

A basic assumption for the reform package has been that the tax burden on non-financial companies shall be at about the same level as today. Special simulations further indicates that limiting of the reserve possibilities will equalize the tax burden between companies. For foreign-owned companies which use currently available reserve possibilities to a lesser extent than other companies — the tax burden will decrease.

Taxation of unincorporated businesses

The current tax rules provide an unincorporated business nearly the same reserve possibilities as an incorporated company. In the same manner as for corporations, it is proposed that these reserve possibilities be dissolved. To a certain extent, this measure is offset by the reductions in personal income tax proposed by RINK. In other respects, the following tax rules are proposed.

For unincorporated businesses, where no accounting separation is made between commercial operations and private economy, reserve possibilities are limited to 8 base amounts (app. SEK 240,000). The limitation is justified based on the demand for equality of taxation between an unincorporated business and a wage earner. Within the framework of this limitation, the business is entitled to make allocations to a tax equalization reserve in approximately the same manner as an incorporated company, 30 percent of equity capital and at the same time — 20 percent of the payroll amount up to 25 base amounts.

We discusses two alternative approaches for unincorporated businesses with a great need for the reserve possibilities which, without requiring the formation of a corporation, would give the business access to the same reserve possibilities as those proposed for companies.

A common element in both alternatives is that a partnership (han- delsbolag) would be subject to taxation which we also propose with, in principle, the same rules as for incorporated companies.

We are not providing detailed proposals for the two alternatives. The first alternative presupposes the possibility of a "one-man partnership" (enmanshandelsbolag). This alternative is conditional on certain changes in civil law and, if the possibility shall be provided for farmers to form such a company, on a review of land purchase legislation.

The second alternative, involving a special accounting method, is conditional on unincorporated businesses being provided access to the reserve possibilities available to a corporation, without any changes in civil law. However, one condition is that commercial activity is separated, for accounting ancl tax purposes, from the individual's private economy. We assume that this alternative will be studied further, so that a final position can be presented in detail during 1990.

Transition issues

The new tax system is proposed to be fully introduced at January lst, 1991. During transition to the new system a number of issues arise, which are related mainly to the large now existing reserves — the free reserves, excluding investment reserves, amount to approximately SEK 100 billion for non-financial incorporated companies. We propose that these reserves will be recovered for taxation at the new, lower tax rate, taking into ; account the possibility to transfer a part of the old reserves to the new reserve, normally for 5 years, with a certain fixed time distribution. However, those companies that desire can recover the reserves at a faster pace, whereby a discount would be provided. For banks and other financial institutions — with normally a small equity capital in relation to recovered reserves that will be governed by the capital coverage rules, the reserves . shall be recovered in 3 years with a larger discount. * The fact that the prior reserves shall be taxed at the lower tax rate would, in the absence of various restrictions, create substantial scope for tax planning measures prior to the transition to the new system. According- ly, we propose restrictions on increases in inventory reserves. In addition, we propose that allocations to investment funds not be permitted for fiscal year 1990.

Budget effects

The new tax rules, combined with eliminating the profit-sharing tax, will in our admittedly uncertain — estimation yield approximately the same tax revenues for the sector of non-financial corporations as today. The tax burden on financial companies is heavier. Under the new rules, annual revenue will rise by about SEK 1 billion. In addition, the effect of the recovered now existing reserves is expected to provide about SEK 1.8 billion in revenue. In total, this represents an increase in the total tax levy of about 10 percent (today, tax payments from legal entities amounts to approximately SEK 25 billion.)

m.m—km.

- __we v..

Författningsförslag

1. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370) Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928z370)l

dels att 28—30 åå, 38 & 2 mom., 39 5 2 mom., 41 d &, 46 5 1 mom., anvisningarna till 3 5, punkt 2 av anvisningarna till 19 &, punkterna 2—10 och 12—16 av anvisningarna till 21 &, punkterna 8—10 av anvisningarna till 24 &, punkterna 1—5 och 7—10 av anvisningarna till 25 &, punkterna 1—5 av anvisningarna till 27 &, punkterna 1—3, 5, 6 och 9—11 av anvisningarna till 28 &, punkterna 1—12 och 15—21 av anvisningarna till 29 5, punkt 4 av anvisningarna till 38 5 samt punkterna 1—3 a av anvisningarna till 41 & skall upphöra att gälla,

dels att 3 5, 21—27 55, 53 & 2 mom., punkt 1 av anvisningarna till 21 &, punkterna 1—9 och 11 av anvisningarna till 22 &, punkterna 1, 2, 4 och 5 av anvisningarna till 24 5 samt punkt 10 av anvisningarna till 53 5 skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 22 5 skall införas fyra nya punkter, 10 och 12—14, i anvisningarna till 23 & trettio nya punkter, 1—30, och i anvisningarna till 24 å en ny punkt, 3.

Föreslagen lydelse 3 52 Med taxeringsår förstås i Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verk- vilket taxering i första instans sker, ställes, och med beskatt- och med beskattningsår det nin g s å r det kalenderår, som kalenderår, som närmast föregått Nuvarande lydelse

närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskaps- år), det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars un- der taxeringsåret.

taxeringsåret. När räkenskapsår i samband med att näringsverksamhet påbörjats eller avslutats skiljer sig från kalenderår, utgörs dock be- skattningsåret av det räkenskapsår som slutat närmast före taxe- ringsåret.

21 53

Med näringsverksamhet förstås i denna lag yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet som inte är att hänföra till tjänst. Till näringsverk- samhet räknas också i annat fall innehav och avyttring av näringsfas- tighet och bostadsrätt som inte utgör privatbostad.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 54

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vad som av näringsverksam- heten kommit näringsidkaren till godo m.m. på sätt framgår av anvis- ningarna.

23 55

Från intäkterna i en näringsverk- samhet får avdrag göras för kostna- der i verksamheten på sätt framgår av anvisningarna.

24 56

Inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt bokföringsmäs- siga grunder på sätt framgår av an- visningarna.

25 57

(30 5)

Vad som återstår av intäkt av rörelse, sedan avdrag enligt 29 & gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans, (nettointäkten) utgör inkomst av rörelse. Beträffan- de makar gäller särskilda be— stämmelser i anvisningarna till 52 &. (jfr 23 å och 26 5)

Vad som återstår av intäkterna av en förvärvskälla sedan avdrag gjorts enligt 23 5, hänsyn tagits till in- och utgående balans enligt 24 5 och avdrag gjorts enligt 26 5 utgör inkomsten av förvärvskällan. Be- träffande makar finns särskilda bestämmelser i anvisningarna till 52 5.

26 s”

Uppkommer underskott vid be- räkningen av inkomst av en för- värvskälla medges avdrag för under- skottet från intäkterna i för- värvskällan närmast följande be- skattningsår.

Beträffande underskott vid för- värvskällans upphörande gäller vad som sägs i 35 13 mom. lagen (1947:5 76) om statlig inkomstskatt.

275

Summan av inkomsterna av olika förvärvskällor inom inkomstslaget näringsverksamhet utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid summering- en beaktas inte förvärvskälla som visar underskott.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

535

. _ . ._.. a.,. ___ - _ ___, Aw._mmw _..___.__._.w_., ,m, , _.

2 mom9. Inkomst hos vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer, som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta annan sam- fällighet än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regle- ringssamfällighet, hänförs till de särskilda delägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighetens inkomst. Delä- gare i s.k. gruvbolag taxeras för den inkomst han åtnjutit av bolagets verksamhet.

2 mom. Inkomst hos enkla bo- lag, rederier och juridiska personer, som enligt författning eller på där- med jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom sär- skild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller reglerings- samfällighet, hänförs till de särskil- da delägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighetens inkomst.

Anvisningar till 21 5

(28 å andra stycket)

Ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för ut- nyttjande av materiella eller im- materiella tillgångar är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt inte royaltyn eller avgiften är av beskaf- fenhet att böra hänföras till intäkt av fastighet eller av tjänst.

(anv. till 27 5 p. 5)

Rörelse anses föreligga om del- ägare i fåmansföretag eller när- stående till sådan delägare avyttrar hyresrätt, patenträtt eller liknande rättighet under förutsättning att ersättningen för rättigheten skulle ha utgjort intäkt av rörelse om verksamheten i företaget hade dri- vits av den som avyttrat rättigheten.

1.10 Näringsverksamhet anses föreligga om en skattskyldig erhåller ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för ut- nyttjande av materiella eller im- materiella tillgångar, såvida inte royaltyn eller avgiften är av beskaf- fenhet att böra hänföras till intäkt av tjänst.

Näringsverksamhet anses också föreligga om en delägare i fåmans- företag eller närstående till sådan delägare avyttrar hyresrätt, patent- rätt eller liknande rättighet, under förutsättning att ersättningen för rättigheten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet om verksam- heten i företaget hade drivits av den som avyttrat rättigheten.

till 22 &

1.11 Intäkter av näringsverksam- het består främst av ersättning för avyttrade tillgångar och utförda tjänster och för upplåtelse av verk- samheten eller enstaka tillgångar, av värdet av uttag av tillgångar och tjänster samt av ränta på fordringar som hör till verksamheten.

Nuvarande lydelse

(anv. till 28 5 p. 1 sista stycket)

Avyttras fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse skall värdeminskningsavdragsombelöper på tid före avyttringen återföras till beskattning i rörelsen.

(anv. till 21 & p. 5 fjärde stycket) Övergår awerkningsrätt till skog till ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång skall anses som om av- verkningsrätten avyttrats för ett vederlag motsvarande dess mark- nadspris vid övergången och som om vederlaget betalats kontant. (jfr anv. till 28 & p. 5 andra stycket)

(anv. till 29 & p. 1 andra stycket) Har den skattskyldige i rörelse, som har utövats av honom, för för- ädling eller förbrukning till godogj ort sig produkter från eget jordbruk eller någon dess binäring eller från eget skogsbruk eller råämnen från egen eller av honom brukad, irörel- sen inte använd fastighet, skall, som framgår av 21 och 24 355, värdet av sådana produkter eller råämnen i vissa fall tas upp som intäkt av fastigheten. I sådant fall får samma värde dras av som omkostnad i rörelsen. Detta gäller också, om han i rörelsen har tillgodog'ort sig pro- dukter av annan av honom utövad rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla. (jfr anv. till 21 & p. 7 och anv. till 22 5 p. 1 fjärde stycket)

Föreslagen lydelse

2.12 Vinstberäkning vid avyttring av fastigheter, bostadsrätter, ford- ringar och aktier m.m. som utgör anläggningstillgångar (jfr punkt 2 första stycket av anvisningarna till 24 5 ) sker enligt bestämmelserna i 24—.. få lagen (194 7:5 76) om statlig inkomstskatt.

3.13 Avyttras fastighet som utgör 3 omsättningstillgång i näringsverk- | samhetskallvärdeminskningsavdrag som inte har gjorts i räkenskaperna ; och som belöper på tid före avytt- | ringen återföras till beskattning i | näringsverksamheten. &

4.14 Övergår awerkningsrätt till skog till ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jäm- förligt fång skall anses som om awerkningsrätten avyttrats för ett vederlag motsvarande dess mark- nadspris vid övergången och som om vederlaget betalats kontant.

5.15 Har den skattskyldige i en viss förvärvskälla tillgodogjort sig produkter från en annan av honom bedriven förvärvskälla skall värdet av sådana produkter tas upp som intäkt i den sistnämnda förvärvskäl- lan.

nam-:x...— __L _a...- i: [__—___

Nuvarande lydelse

(anv. till 38 5 p. 2 andra stycket) Har bostad eller annan förmån av fastighet tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är det inte fråga om upplåtelse som avses i tredje stycket, skall värdet av bostaden eller för- månen inte räknas som skattepliktig intäkt för delägaren Till följd härav får avdrag inte ske, såvitt det inte är fråga om en till rörelse hänförlig utgift, för medlemmens eller deläga- rens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra om- kostnader som hänför sig till inne- havet av bostaden eller förmånen.

(anv. till 21 & p. 4 andra stycket)

Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring som avses i punkt 6 andra stycket av anvis- ningarna till 22 å och som bekos- tats av arrendator eller annan nytt- janderättshavare utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren för beskattningsår då nyttjande- rättshavarens rätt till fastigheten upphört, om förbättringen utförts under tid varunder jordägaren inne- haft fastigheten. Intäkten beräknas på grundval av tillgångens värde vid tidpunkten för nyttjanderättens upphörande till den del tillgången bekostats av nyttjanderättshavaren. Har nyttjanderättshavaren erhållit ersättning av jordägaren för förbätt— ringen, utgör ersättningen intäkt av jordbruksfastighet för nyttjande- rättshavaren.

(anv. till 19 & p. 2)

Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återbetalningsskyldighet som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med närings- bidrag avses också statligt stöd som är förenat med återbetalningsskyl-

Föreslagen lydelse

6.16 Uttag av bränsle för upp- värmning av privatbostad på fastig- heten utgör inte intäkt av närings- verksamhet.

7.17 Har förmån av fastighet till- kommit näringsidkare i dennes egenskap av medlem av sådan bo- stadsförenin g eller delägare isådant bostadsaktiebolag som avses i 2 5 7 mom. lagen (] 94 7:5 76) om statlig inkomstskatt skall värdet av förmå- nen inte räknas som skattepliktig intäkt för näringsidkaren. Utan hinder härav får avdrag ske för sådana inbetalningar till föreningen eller bolaget som utgör kostnader i näringsverksamheten. ,

8.18 Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan där- med jämförlig förbättring som avses i punkt 15 första stycket av anvis- ningarna till 23 & och som bekos- tats av arrendator eller annan nytt- janderättshavare utgör intäkt för fastighetsägaren för beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphört, om förbätt- ringen utförts under tid varunder fastighetsägaren innehaft fastighe- ten. Intäkten beräknas på grundval av tillgångens värde vid tidpunkten för nyttjanderättens upphörande till den del tillgången bekostats av nytt- janderättshavaren. Har nyttjande- rättshavaren erhållit ersättning av fastighetsägaren för förbättringen, utgör ersättningen intäkt för nytt- janderättshavaren.

9.19 Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återbetalnings- skyldighet som tillfaller en närings- idkare för näringsverksamheten. Med näringsbidrag avses också statligt stöd som är förenat med

36. F örfattningsförslag Nuvarande lydelse

dighet om sådan skyldighet upp- kommer endast om

a) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stödet,

b) näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller

c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förut- sättningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som läm- nas av kommuner, skattskyldiga som avses i 7 & 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skatte- pliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminsk- ningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift iverksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget ut- går avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då bidraget tas upp som intäkt. Yrkande om detta skall göras i deklarationen för det be- skattningsår då yrkande om avdra- get annars enligt denna lag först skulle ha framställts. Återbetalas ett bidrag, som har tagits upp som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade belop- pet.

Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång, för vilken an- skaffningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminsknings- avdrag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. I

Föreslagen lydelse

återbetalningsskyldighet om sådan skyldighet uppkommer endast om

a) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stödet,

b) näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller

c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förut- sättningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som läm- nas av kommuner, skattskyldiga som avses i 7 & 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skatte- pliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminsk- ningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget ut- går avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då bidraget tas upp som intäkt. Yrkande om detta skall göras i deklarationen för det be- skattningsår då yrkande om avdra- get annars enligt denna lag först skulle ha framställts. Återbetalas ett bidrag, som har tagits upp som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade belop- pet.

Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång, för vilken an- skaffningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminsknings- avdrag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. Är

__, ”m=-..?,” . . .

Nuvarande lydelse

fråga om andra markanläggningar än täckdiken, skogsvägar och såda- na som anskaffats av nytt- janderättshavare skall dock såsom anskafningsvärde anses den verkliga utgiften för anläggningen minskad med fyra tredjedelar av bidraget. Är bidraget större än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skill- naden skattepliktig intäkt. Åter- betalas ett näringsbidrag, som har påverkat beräkningen av anskaff- ningsvärdet i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen har påverkats. I den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skatte- pliktig intäkt, får den skattskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för om-

sättning eller förbrukning (lager)

'skall vid tillämpning av 41 å och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaff- ningsvärdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas ett näringsbidrag, som har använts för anskaffande av lagertillgångar, skall tillgångarnas anskaffningsvärde anses ha ökat med det återbetalade beloppet.

Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattningsår, användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yrkande av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde—sjätte styckena uppskjutas till taxeringen för det senare be- skattningsåret.

Har stöd med villkorlig återbe- talningsskyldighet som inte utgör näringsbidrag lämnats till en nä- ringsidkare för näringsverksamhe- ten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbetalningsskyldigheten

Föreslagen lydelse

bidraget större än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skill- naden skattepliktig intäkt. Åter- betalas ett näringsbidrag, som har påverkat beräkningen av anskaff- ningsvärdet i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen har påverkats. I den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skatte- pliktig intäkt, får den skattskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för om- sättning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 24 å den del av lagret för vilken anskaffningsvär- det har täckts av bidraget inte med- räknas vid värdesättningen av till- gångarna. Återbetalas ett närings— bidrag, som har använts för anskaf- fande av lagertillgångar, skall till— gångarnas anskaffningsvärde anses ha ökat med det återbetalade be- loppet.

Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattningsår, användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yrkande av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde—sjätte styckena uppskjutas till taxeringen för det senare be- skattningsåret.

Har stöd med villkorlig återbe- talningsskyldighet som inte utgör näringsbidrag lämnats till en nä- ringsidkare för näringsverksamhe- ten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbetalningsskyldigheten

Nuvarande lydelse

helt eller delvis efterges följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot använts för en ut- gift som varit avdragsgill skall det eftergivna beloppet utgöra skat- tepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet dras av genom årliga värdeminskningsav- drag, får den skattskyldige vid taxe- ringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag motsvarande det eftergivna belop- pet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skattskyldige inte visa vad ett visst skuldbelopp har använts till, skall det anses ha använts till direkt avdragsgilla kost- nader.

(anv. till 21 & p. 12)

Statligt avgångsvederlag tilljord- brukare som upphört med sitt jord- bruk räknas som intäkt av jord- bruksfastighet. Vederlaget räknas dock icke som skattepliktig intäkt, när det utgår till jordbrukare som fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till sitt jordbruk eller varit berättigad att få sådant bi- drag, om han icke upphört med jordbruket.

(jfr anv. till 28 5 p. 1 första stycket)

(anv. till 28 5 p. 9)

Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeför- säkring, lagen (1976:380) om ar- betsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt person- skadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av rörelse om sjukpenningen grundas på in-

Föreslagen lydelse

helt eller delvis efterges följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot använts för en ut- gift som varit avdragsgill skall det eftergivna beloppet utgöra skatte- pliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet dras av genom årliga värdeminskningsav- drag, får den skattskyldige vid taxe- ringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag motsvarande det eftergivna belop- pet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skattskyldige inte visa vad ett visst skuldbelopp har använts till, skall det anses ha använts till direkt avdragsgilla kost- nader.

10. Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphört med sitt jordbruk räknas som intäkt utom när det utgått till jordbrukare som fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel tilljordbruket eller varit berättigad att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket.

11.20 Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen ( 1954:243) om yrkesskadeför- säkring, lagen (1976:380) om ar- betsskadeförsäkring, lagen ( 1977:265) om statligt personskade- skydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt om sjuk- penningen grundas på inkomst, som

Nu varande lydelse

komst, som hänför sig till rörelse och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande in- komst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersätt- ning åt smittbärare. (jfr anv. till 21 5 p. 14 och anv. till

245p. 9)

(anv. till 28 5 p. 11)

Förmån av sådan fri grupplivför- säkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbets- skada som fastställts enligt grunder- na i ett år 1983 träffat avtal mellan Sveriges fiskares riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt utgör inte skattepliktig intäkt. Det- samma gäller för motsvarande för- måner som fastställts enligt grun- derna i ett år 1986 träffat avtal mellan Svenska samernas riksför- bund och vederbörande försäkrings- anstalt. Av 19 å framgår att ej hel- ler ersättning som i annan form än pension eller livränta - utgår på grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skatte- pliktig intäkt. Ersättning enligt sådan trygghetsförsäkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt av rörelse utom, såvitt avser trygghetsförsäkring som avses i första meningen, till den del ersätt- ningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och inte översti- ger för insjuknandedagen 30 kronor och för övriga tjugonio dagar 6 kronor för dag. (jfr anv. till 21 & p. 16)

Föreslagen lydelse

hänför sig till näringsverksamhet och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande in- komst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt hänförs under nämnda förutsätt- ningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smitt- bärare.

12. Förmån av sådan fri grupp- livförsäkring, avtalsgruppsjuk- försäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts en- ligt grunderna i ett år 1978 träffar avtal mellan Lantbrukarnas riksför— bund och vederbörande försäkrings- anstalt och i ett år 1983 träffat avtal mellan Sveriges fiskares riks- förbund och vederbörande försäk- ringsanstalt utgör inte skattepliktig intäkt. Detsamma gäller för mot- svarande förmåner som fastställts enligt grunderna i ett år 1986 träffar avtal mellan Lantbrukarnas riksför- bund och Sveriges skagsägareföre- ningars riksförbund på ena sidan och vederbörande försäkringsanstalt på den andra sidan och i ett år 1986 träffat avtal mellan Svenska samernas riksförbund och vederbö- rande försäkringsanstalt. Av 19 & framgår att ej heller ersättning som i annan form än pension eller livränta utgår på grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skattepliktig intäkt. Ersättning enligt sådan trygg- hetsförsäkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt utom såvitt avser trygghetsförsäkrin g som avses i första meningen till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den ska- dade är arbetsoförmögen och inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för övriga tjugonio dagar 6 kronor för dag.

Nuvarande lydelse

(anv. till 28 5 p. 10)

Till intäkt av rörelse räknas av- drag för egenavgifter som har åter- förts enligt punkt 9 a av anvisning- arna till 29 5 samt i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkning av nettointäkten av rörelsen restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter. (jfr anv. till 21 5 p. 15)

(28 & fjärde—åttonde stycket)

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstif- telse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftel- sen medgivits vid beräkning av net- tointäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare er- hållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (19671531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30 & 2 mom. taxeringsla- gen (1956:623), under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pen— sionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt förelig- ger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna till 29 & denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Finns dis- ponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till sum- man av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och av- dragsgill avgift under året för pen- sionsförsäkring varvid dock beak- tas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild under- rubrik samt en tiondel av dispo- nibla pensionsmedel vid utgången

Föreslagen lydelse

13. Till intäkt räknas avdrag för egenavgifter som har återförts en- ligt punkt 18 av anvisningarna till 23 & samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna vid beräk- ning av inkomsten av förvärvskällan restituerade, avkortade eller av- skrivna egenavgifter.

14. Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller perso- nalstiftelse, räknas som intäkt, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgetts. '

Vederlag, som arbetsgivare er- hållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av näringsverk- samhet räknas som intäkt.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30 5 2 mom. taxeringsla- gen (19561623), under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pen- sionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt förelig- ger enligt punkt 19 d jämfört med punkt 19 e av anvisningarna till 23 & denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsva- rande belopp vid utgången av före- gående beskattningsår, räknas skill- naden som intäkt. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till sum- man av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och av- dragsgill avgift under året för pen- sionsförsäkring varvid dock beak- tas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild under- rubrik samt en tiondel av disponi- bla pensionsmedel vid utgången av

Nuvarande lydelse

av närmast föregående beskatt- ningsår. Räknas disponibla pen- sionsmedel som intäkt enligt när- mast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsva- rande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensions- medel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphör- de. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgi- vare, räknas disponibla pensionsme- del som intäkt för det beskattnings- år då beslutet om likvidation fatta- des eller skiftet ägde rum.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för be- skattningsårets ingång under sär- skild underrubrik jämte förmögen- heten i pensionsstiftelse, som tryg- gar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrub- rik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pen- sionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåta gande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sist- nämnda tidpunkt kvarstående me- del i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftel— sens förmögenhet skall härvid be- räknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmö- genhet enligt lagen (1947:577) om statligförmögenhetsskatt.Disponib- la pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

(jfr anv. till 21 & p. 4 tredje och fjärde styckena och anv. till 24 5 p. 8)

Föreslagen lydelse

närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregåen- de punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin verksamhet, räknas disponibla pen- sionsmedel som intäkt det beskatt- ningsår då verksamheten upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för be- skattningsårets ingång under sär- skild underrubrik jämte förmögen- heten i pensionsstiftelse, som tryg-

gar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild under- rubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pen- sionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sist- nämnda tidpunkt kvarstående me- del i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftel- sens förmögenhet skall härvid be- räknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmö- genhet enligt lagen (1947:577) om statligförmögenhetsskatt.Disponib- la pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 23 &

(anv. till 29 & p. 1 andra stycket) Har den skattskyldige i rörelse, som har utövats av honom, för för- ädlingellerförbrukningtillgodogjort sig produkter från eget jordbruk eller någon dess binäring eller från eget skogsbruk eller råämnen från egen eller av honom brukad, i rörel- sen inte använd fastighet, skall, som framgår av 21 och 24 55, värdet av sådana produkter eller råämnen i vissa fall tas upp som intäkt av fastigheten. I sådant fall får samma värde dras av som omkostnad i rörelsen. Detta gäller också, om han i rörelsen har tillgodog'ort sig pro- dukter av annan av honom utövad rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla. (jfr anv. till 21 & p. 7 och anv. till 22 & p. 1 fjärde stycket)

(anv. till 29 5 p. 17)

Lika med kostnader för repara- tion och underhåll behandlas i av- dragshänseende kostnader för såda- na ändringsarbeten på byggnad som äro normalt påräkneliga i den be- drivna verksamheten, såsom upp- tagande av nya fönster- och dörr- öppningar samt flyttning av inner- väggar och inredning i samband med omdisponering av lokaler. Åtgärder som innebär en väsentlig förändring av fastigheten, såsom då en verkstadsbyggnad ombygges för att i stället användas för helt annat ändamål, äro dock ej att jämställa med reparation och underhåll. (jfr anv. till 22 5 p. 1 andra stycket och anv. till 25 5 p. 4 andra stycket)

(anv. till 39 5 p. 5) Avdrag såsom för ränta får göras vid återbetalning av sådant statligt

]. Kostnaderna i en närings- verksamhet består främst av kostna- der för personal, anskajfande av varor samt reparation, underhåll och värdeminskning av anläggningstill- gångar och av räntor.

2. Har den skattskyldige ien viss förvärvskälla tillgodogjort sig pro- dukter från en annan av honom bedriven förvärvskälla och har vår- det av produkterna tagits upp som intäkt i den sistnämnda förvärvs- källan får samma värde dras av som kostnad i den förstnämnda förvärvskällan.

3. Avdragsom för reparation och underhåll får göras för kostnader för sådana ändringsarbeten på byggnad som normalt kan påräknas i den bedrivna verksamheten, som upptagande av nya fönster- och dörröppningar samt flyttning av innerväggar och inredning i sam- band med omdisponering av loka- ler. Åtgärder som innebär en vä- sentlig förändring av fastigheten, som då ett djurstall eller en verk- stadsbyggnad byggs om för att i stället användas för ett helt annat ändamål,hänförs inte till reparation och underhåll.

4. Avdrag som för ränta får göras vid återbetalning av sådant

Nuvarande lydelse

bidrag som avses i punkt 7 av an- visningarna till 24 &. Avdrag får inte göras med större belopp än som tidigare har avräknats från erlagd ränta.

(25 's'— 2 mom. första stycket b)

Avdrag får icke göras för:

b) kostnad för reparation och underhåll som utförts i samband med sådan ombyggnad för vilken genom preliminärt eller slutligt beslut lån eller bidrag beviljats enligt bostadstinansieringsförord- ningen (1974z946), förordningen (1977:332) om statligt stöd till en- ergibesparande åtgärder i bostads- hus m.m., kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, kungörelsen (1962:538) om förbättringslån, bostadslånekungörelsen (1967:552) eller ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693), till den del kostnaden för reparation och un- derhåll tillsammans med ombygg- nadskostnaden inte överstiger den i låne- eller bidragsärendet godkän- da kostnaden, samt kostnad för reparation och underhåll för vilken bidrag har beviljats enligt förord- ningen (1983:974) om statligt rän- testöd vid förbättring av bostads- hus, till den del kostnaden inte överstiger den i bidragsärendet beräknade kostnaden.

(anv. till 25 5 p. 8 andra stycket) Ifråga om kostnad för reparation och underhåll som avses i 25 5 2 mom. första stycket b) gäller följan- de. Beviljas vid ärendets slutliga avgörande hos lånemyndigheten inte sådant lån eller bidrag som där avses eller begränsas långivningen till att avse bara visst slag av om- byggnadsarbeten och skall på grund härav avdrag medges för kostnad för reparation och underhåll, får sådant avdrag ske efter den skatt- skyldiges eget val för det beskatt- ningsår då slutligt beslut meddelas

Föreslagen lydelse

statligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 19 &. Avdrag får inte göras med större belopp än som tidigare har avräknats från erlagd ränta.

Avdrag får inte göras för kostnad för reparation och underhåll som utförts i samband med sådan om- byggnad för vilken genom preli- minärt eller slutligt beslut län eller bidrag beviljats enligt bostadsfman- sieringsförordningen (1974z946), förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m., kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kul- turhistoriskt värdefull bebyggelse, kungörelsen (1962:538) om förbätt- ringslån, bostadslånekungörelsen (1967z552) eller ombygg- nadslåneförordningen för bostäder (1986:693), till den del kostnaden för reparation och underhåll till- sammans med ombyggnads- kostnaden inte överstiger den i låne- eller bidragsärendet godkända kostnaden, samt kostnad för repa- ration och underhåll för vilken bidrag för vilken bidrag har be- viljats enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus, till den del kostnaden inte överstiger den i bidragsärendet beräknade kost- naden.

Beviljas vid ärendets slutliga avgörande hos lånemyndigheten inte sådant län eller bidrag som nyss nämnts eller begränsas långiv- ningen till att avse bara visst slag av ombyggnadsarbeten och skall på grund härav avdrag medges för kostnad för reparation och under- håll, får sådant avdrag ske efter den skattskyldiges eget val för det be- skattningsår då slutligt beslut med- delas i låneärendet eller för något av de två närmast följande beskatt- ningsåren. Avdraget får även för-

Nuvarande lydelse

i låneärendet eller för något av de två närmast följande beskattnings- åren. Avdraget får även fördelas mellan dessa år på sätt den skatt- skyldige önskar. Har värdeminsk- ningsavdrag enligt bestämmelserna i punkt 2 a av anvisningarna tidi- gare medgivits skall motsvarande belopp avräknas från de kostnader, för vilka avdrag får ske enligt vad nyss sagts. Underlaget för beräk- ningavvärdeminskningsavdragskall därvid minskas med belopp mot- svarande det på vilket avdraget beräknats.

(anv. till 25 & p. 8 tredje stycket)

Innebär det nya beslutet att lån eller bidrag beviljas med högre belopp än som följer av det tidigare beslutet, eller ändras det tidigare beslutet på sådant sätt att avdrag för reparation eller underhåll för tidigare beskattningsår av annat skäl medgivits med för högt belopp, skall därav föranledda tillägg till den för tidigare år fastställda in- komsten och övriga ändringar i stället vidtagas för det beskattnings- år under vilket det nya beslutet om lån eller bidrag meddelats.

(25 ä 2 mom. första stycket c)

Avdrag får icke göras för:

c) kostnad för reparation och underhåll av sådan fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägen- heter åt minst tre delägare (andels- hus), i den mån den på delägare belöpande delen av kostnaden över- stiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret.

(anv. till 29 5 p. 7)

Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är avsedd för använd- ning i ägarens rörelse, dras av ge- nom årliga värdeminskningsavdrag.

Föreslagen lydelse

delas mellan dessa år på sätt den skattskyldige önskar. Har värde- minskningsavdrag enligt bestäm- melserna i punkt 6 av anvisningarna tidigare medgivits skall motsvaran- de belopp avräknas från de kostna- der, för vilka avdrag får ske enligt vad nyss sagts. Underlaget för be— räkning av värdeminskningsavdrag skall därvid minskas med belopp motsvarande det på vilket avdraget beräknats.

Innebär det nya beslutet att län eller bidrag beviljas med högre belopp än som följer av det tidigare beslutet, eller ändras det tidigare beslutet på sådant sätt att avdrag för reparation eller underhåll för tidigare beskattningsår av annat skäl medgivits med för högt belopp, skall därav föranledda tillägg till den för tidigare år fastställda in- komsten och övriga ändringar i stället vidtagas för det beskatt- ningsår under vilket det nya beslu- tet om lån eller bidrag meddelats.

5. Avdrag får inte göras för kost- nad för reparation och underhåll av sådan fastighet som ägs av tre eller flera och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare (andelshus), i den mån den på del- ägare belöpande delen av kost- naden överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxerings- värde året näst före taxeringsåret.

6. Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga vär- deminskningsavdrag. Avdraget be- räknas enligt avskrivningsplan till

w_ ...,. ___ _ _...

Nuvarande lydelse

Avdraget beräknas enligt avskriv- ningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffnings- värde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdig- ställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsut- gifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.

I en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens använd- ning för rörelseändamål (byggnads— inventarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i en industribyggnad tillgångar avsed- da för den industriella driften, så- som maskiner, anordningar för godstransport som t.ex. räls, tra- versbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., samt anordningar för användningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda fundament. Som byggnadsinven- tarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m.m., avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskil- da skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinven- tarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas exempel- vis hyllor, diskar eller annan butiks- inredning, rulltrappor m.m. Tjänst- gör en konstruktion, för vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarier. Däremot in- räknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anord- ningar som är nödvändiga för bygg- nadensallmännaanvändning,såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för

Föreslagen lydelse

viss procent för år räknat av bygg- nadens anskaffningsvärde. Beräk- ningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.

I en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens använd- ning i näringsverksamheten (bygg- nadsinventarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som bås, box eller spilta, båsavskiljare, foder- bord, fodergrind, vattenkopp, spalt- golv, utrustning för skrap- och sväm- utgödsling med tillhörande urin- brunn eller gödselbehållare, gödsel- stad, mjölkningsanläggning, kyl- bassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. I en industribyggnad räknas som byggnadsinventarier tillgångar avsedda för den in— dustriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t.ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., samt anordningar för använd- ningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda fundament. Som bygg- nadsinventarier räknas vidare led- ningar för vatten, avlopp m.m., avsedda att direkt tjäna den in- dustriella driften, och speciella värmeanläggningar, ventilations- anordningar och särskilda skorste- nar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i en bygg- nad som är avsedd för affärsända- mål räknas exempelvis hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rull-

46. Författningsförslag Nuvarande lydelse

en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning för rörelse- ändamål som byggnadens allmänna användning fördelas mellan bygg- nadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av led- ningen som tjänar rörelseändamålet respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsin- ventarier om utgifterna för ledning- en till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till rörelseända- målet. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3—5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket fram- går att utgifter för vissa till marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens an- skaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av bygg- naden. Till anskaffningsvärdet hän- förs även utgifter för till- eller om- byggnad. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jäm- förligt fång, skall den verkliga utgif- ten utgöra anskaffningsvärdet. För-

Föreslagen lydelse

trappor m.m. Tjänstgör en kon- struktion, för vilken ett bygg- nadsvärde har fastställts vid fas- tighetstaxeringen, i sin helhet eller till viss del som maskin eller red- skap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarier. Däremot in- räknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana an— ordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaff- ningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads an- vändning i driften som byggnadens allmänna användning fördelas mel- lan byggnadsinventarier och bygg- naden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnads- inventarier om utgifterna för led- ningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna använd- ning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 12—14 gäller för maski- ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 7 tredje stycket fram- går att utgifter för vissa till marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens an— skaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av bygg- naden. Till anskaffningsvärdet hän- förs även utgifter för till- eller om- byggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 6 av anvisningarna till 22 5 utgör intäkt av näringsverksam- het för fastighetsägaren. Till anskajf-

Nuvarande lydelse

värvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av veder- laget för fastigheten — i förekom- mande fall efter avdrag för egen- dom som avses i 2 kap. 3 & jorda- balken belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fast- ställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnaden kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaff- ningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget för fastig- heten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över— eller understiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade anskaff- ningsvärdet jämkas. Har den skatt- skyldige eller någon, som står ho- nom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna till- godoräkna sig ett högre anskaff- ningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obe- hörig förmån i beskattningsavseen- de, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsreserv e.d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsvärde för bygg- naden anses den verkliga utgiften

Föreslagen lydelse

ningsvärdet hänförs vidare utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkt 4 eller 5 och för vilka bidrag inte har utgått. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark på vilka de är be- lägna, anses så stor del av veder- laget för fastigheten i före- kommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 & jordabalken — belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxerings- värde. Vad som enligt denna beräk- ning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaff- ningsvärdet för byggnader erhålls. Det sammanlagda anskaff- ningsvärdet för byggnaderna får jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräk- ning inte anses belöpa på bygg- naderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över» eller un- derstiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda för- måner m.m. som har förvärvats. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åt- gärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaff- ningsvärdet i skälig mån jämkas. Har en ersättningsfond e.d. tagits i anspråk för anskaffning av en byggnad skall som anskaff- ningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för byggnaden

Nuvarande lydelse

för byggnaden minskad med det ianspråktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde- minskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden.

Procentsatsen för värdeminsk- ningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveck- ling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggna- dens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och som används i rörelse, vid nyttjanderättens upp- hörande inte skall lösas av jord- ägaren.

Skattskyldig får i fråga om en byggnad, som är avsedd att använ- das i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen — utom med årliga värdeminskningsavdrag — med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, till- eller om- byggnad (primäravdrag). Primär- avdraget medges med 2 procent för år räknat från den tidpunkt då bygg- naden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får denne tillgodogöra sig de primär- avdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaff-

Föreslagen lydelse

minskad med det ianspråktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde- minskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden.

Procentsatsen för värdeminsk- ningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveck- ling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggna- dens värde för verksamheten be- gränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och som används i verksamhet, vid nyttjanderättens upphörande inte skall lösas av fas- tighetsägaren.

Utrangeras en byggnad, får av- drag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i

Nuvarande lydelse

ningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen. (jfr anv. till 22 5 p. 3 och anv. till 25 5 p. 2 a)

(anv. till 29 5 p. 16)

Utgifter för anskaffande av så- danamarkanläggningar på fastighet, avsedd för användning i ägarens rörelse, som avses i andra stycket, dras av genom årliga värdeminsk- ningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Av- draget beräknas enligt avskrivnings- plan till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anläggningens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då anlägg- ningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anlägg- ningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförandet av stödmurar och torrläggning av marken. Till mark- anläggning hänförs också olika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fot- bollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för personal, planteringar e.d. samt, i den mån de inte vid fastighetstaxe- ring är att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar

Föreslagen lydelse

den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.

7. Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet, avsedd för användning i ägarens näringsverksamhet, dras - om annat inte följer av punkt 8 andra stycket av genom årliga värdeminsknings- avdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skatt- skyldige själv och endast om ut- gifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 pro- cent för år räknat av anskaff- ningsvärdet av täckdiken och skogs- vägar och till 5 procent för år räk- nat av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anlägg- ningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anlägg- ningen anskaffades. Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande av stödmurar och torr- läggning av marken. Till markan- läggning hänförs också olika anord- ningar såsom vägar, kanaler, hamn- inlopp och andra tillfarter, kör- planer, parkeringsplatser, fotbolls- planer och tennisbanor eller där- med jämförliga anläggningar för personal, planteringar e.d., täck- dike, öppet dike, invallnings- och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra

Nuvarande lydelse

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadig- varande bruk avsedda inventarier i rörelse eller sådana inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, tra- versbanor samt ledningar för vat- ten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinventarier). Till mark- inventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrnings- anordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mel- lan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastig- heten bedrivna verksamheten re- spektive byggnadens allmänna an- vändning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinven- tarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om ut- gifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall led- ningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt

Föreslagen lydelse

till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e.d. Till anskaff- ningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en markan- läggning som enligt punkt 6 av an- visningarna till 22 5 utgör intäkt av näringsverksamhet för fastig- hetsägaren. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadig- varande bruk avsedda inventarier i näringsverksamhet eller sådana inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, traversbanor, gödsel- bassäng som är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar för vat- ten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinventarier). Till mark- inventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrnings- anordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mel- lan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastig- heten bedrivna verksamheten res- pektive byggnadens allmänna an- vändning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinven- tarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om ut- gifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall led- ningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt

? %

Nuvarande lydelse

punkterna 3—5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsreserv e.d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanlägg- ning, skall som anskaffningsvärde för markanläggningen anses den verkliga utgiften för markanlägg- ningen minskad med fyra tredjedelar av det ianspråktagna beloppet.

Övergår en rörelsefastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för mark- anläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fort- farande hade ägt fastigheten.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller där- med jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskriv- ningsbara anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har med- getts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten be- drivna rörelsen läggs ned och fastig- hetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare. (jfr anv. till 22 5 p. 4)

(anv. till 29 5 p. I tredje stycket) Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skattskyldiges eget val dras av an- tingen i sin helhet det år då inköpet eller planteringen har ägt rum eller genom årliga värdeminskningsav- drag. Värdeminskningsavdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av od- lingens anskaffningsvärde. Beräk- ningen görs från den tidpunkt då odlingen har färdigställts. Procent- satsen för värdeminskningsavdrag bestäms efter den tid odlingen be- räknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 16 sjätte och sjunde styckena skall tillämpas. (jfr anv. till 22 5 p. I tredje stycket)

Föreslagen lydelse

punkterna 12—14 gäller för maski- ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en ersättningsfond e.d. tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning skall som anskaff- ningsvärde för markanläggningen anses den verkliga utgiften för an- läggningen minskad med det ian- språktagna beloppet.

Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde- minskningsavdrag för markanlägg- ning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller där- med jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av anskaff- ningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna verksamheten läggs ned och fastighetens mark- anläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare.

8. Utgifter för inköp och plante- ring av träd och buskar för frukt- eller bärodling får efter den skatt- skyldiges eget val dras av antingen omedelbart eller genom årliga vär- deminskningsavdrag. Värdeminsk- ningsavdraget beräknas enligt av- skrivningsplan till viss procent för år räknat av odlingens anskaff- ningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då odlingen har fär- digställts. Procentsatsen för värde- minskningsavdragbestämsefterden tid odlingen beräknas vara ekono- miskt användbar. Föreskrifterna i punkt 7 sjätte och sjunde styckena skall tillämpas.

Nuvarande lydelse

(anv. till 22 5 p. 7)

Avdrag på grund av avyttring av skog medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedöm- ningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens an- skaffningsvärde och gällande in- gångsvärde. Med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jordbruksfastighet. Med gällande ingångsvärde avses anskaffnings- värdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisnings- punkt. I punkt 8 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med av- dragsgrundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av av- verkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter i förvärvskällan eller för eget bruk eller i annan av honom bedriven verksamhet.

Fysisk person får under inne- havstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogs- intäkten.

Har fysisk person förvärvat fas- tigheten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruksnämnd eller på annat sätt att förvärvet utgör ett led i jordbru- kets eller skogsbrukets yttre ratio- nalisering (rationaliseringsförvärv),

Föreslagen lydelse

Avdrag får vidare göras för ut- gifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogs- bruket.

9. Avdrag på grund av avyttring av skog på jordbruksfastighet (skogsavdrag) medges enligt be- stämmelserna i denna anvis- ningspunkt. Bedömningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Med an- skaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogs- mark vid förvärv av jordbruksfas- tighet. Med gällande ingångsvärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har medgetts en- ligt denna anvisningspunkt. I punkt 10 föreskrivs hur anskaff- ningsvärdet och det gällande in- gångsvärdet beräknas. Med av— dragsgrundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av av- verkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter i förvärvskällan eller för eget bruk eller i annan av honom bedriven verksamhet. Fysisk person får under in- nehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogs- intäkten. Har fysisk person förvärvat fas- tigheten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruksnämnd eller på annat sätt att förvärvet utgör ett led ijordbru- kets eller skogsbrukets yttre ratio- nalisering (rationaliseringsförvärv),

Nuvarande lydelse

medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvär- vats och för de därpå följande fem beskattningsåren. Vid fastig- hetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastig- hetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige har yrkat det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal. Det samman- lagda avdragsbeloppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som be- löper på rationaliseringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den avlidne, avdrag enligt de be- stämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag un- der innehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsin- täkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

I fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om han- delsbolag skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respektive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skatt- skyldige tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvärvskällan, har för- värvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 5 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i form av enkelt bolag eller under sam- äganderätt får dock, såvida ett för hela den gemensamt bedrivna verk- samheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 5000 kronor,

Föreslagen lydelse

medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvär- vats och för de därpå följande fem beskattningsåren. Vid fastig- hetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastig- hetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige har yrkat det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal. Det samman- lagda avdragsbeloppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som be- löper på rationaliseringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den avlidne, avdrag enligt de be- stämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag un- der innehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsin- täkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

I fråga om dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas,beräknas avdraget för boet.

Rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skatt- skyldige tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvärvskällan, har förvär- vats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 15 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i form av enkelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den gemensamt bedrivna verksamhetenberäknatavdraghade uppgått till minst 15 000 kronor,

54. Författningsförslag Nuvarande lydelse

avdraget för varje delägare uppgå till lägst 1 000 kronor.

(anv. till 22 & p. 8)

Har fastighet förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång anses — om annat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista meningen som anskaffningsvärde så stor del av vederlaget för fastig- heten som fastighetens skogsbruks- värde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvstillfället. Kan detta be- räkningssätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som awiker från det verkliga vederlaget för skog och skogsmark, tas som anskaffningsvärde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkliga vederlaget. Vad sist sagts gäller också för vederlag som utgår vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skattskyldige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått honom.

I fråga om rationaliseringsför- värv får i anskaffningsvärdet, för- utom vederlaget för skog och skog- smark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den för- värvade skogen och skogsmarken.

Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den före- gående ägarens förvärvskälla, över- tar den nye ägaren den föregående ägarens anskaffningsvärde och gäl- lande ingångsvärde. Omfattar för- värvet endast en del av skogs- marken, anses som anskaff- ningsvärde och gällande ingångs- värde för den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken

Föreslagen lydelse

avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor.

10. Har jordbruksfastighet för- värvats genom köp, byte eller där- med jämförligt fång anses om annat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista meningen som anskaffningsvärde enligt punkt 9 så stor del av vederlaget för fas- tigheten som fastighetens skogs— bruksvärde utgör av hela taxerings- värdet vid förvärvstillfället. Kan detta beräkningssätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som awiker från det verkliga vederlaget för skog och skogsmark, tas som anskaff- ningsvärde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkliga veder- laget. Vad sist sagts gäller också för vederlag som utgår vid fas- tighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skattskyldige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått honom. I fråga om rationaliseringsför- värv får i anskaffningsvärdet, för- utom vederlaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade skogen och skogs- marken. Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den före- gående ägarens förvärvskälla, över- tar den nye ägaren den föregående ägarens anskaffningsvärde och gäl- lande ingångsvärde. Omfattar för- värvet endast en del av skogs- marken, anses som anskaff- ningsvärde och gällande ingångs- värde för den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken

Nuvarande lydelse

utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid för- värvstillfället. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvärvs- källan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye äga- ren dock inte något anskaff- ningsvärde eller gällande ingångs- värde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det föregående stycket, skall vid tillämpning av punkt 7 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället överstigit hans gällande ingångsvärde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaff- ningsvärde och gällande ingångs- värde ha minskat i samma propor- tion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skatt- skyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas på grund av fastighetsreglering eller klyvning.

Skall ersättning för skog och skogsmark beskattas enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvis- ningarna till 35 &, anses vid tillämp- ningen av det föregående stycket som om den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsätt- ningstillgång i rörelse. Bestäm- melserna i femte stycket gäller också

Föreslagen lydelse

utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid för- värvstillfället. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i förvärvs- källan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye äga- ren dock inte något anskaff- ningsvärde eller gällande ingångs- värde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det föregående stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället överstigit hans gällande ingångsvärde.

Har det av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaff- ningsvärde och gällande ingångsvär- de ha minskat i samma proportion som minskningen av värdet av för- värvskällans skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skatt- skyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas på grund av fastighetsreglering eller klyvning.

Har sådan ersättning som avses i 25 5 2mom. andra eller tredje stycket lagen (] 9475 76) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och skogsmark, anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Nuvarande lydelse

i fall då fastighet enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 27 5 har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha förvärvats av ny ägare.

(anv. till 22 5 p. 9)

Avdrag för substansminskning på grund av utvinning av natur- tillgångar samt avdrag för avsätt- ning som avser framtida sub- stansminskning på grund av sådan utvinning medges enligt bestäm- melserna i denna anvisningspunkt.

För inträdd substansminskning medges avdrag vid taxeringen för ett visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper på utvinningen före beskattningsårets utgång.

Har den skattskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till ut- vinning och har han uppburit för- skottsbetalning för utvinningen, får han göra avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts för fram- tida substansminskning. Vid taxe- ringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst ett be- lopp motsvarande den del av an- skaffningsvärdet för hela natur- tillgången som kan anses belöpa på den framtida utvinning för vilken förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall återföras till beskatt- ning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt föregående stycke medges dock inte om upp- låtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare som har in- tressegemenskap (moder- och dot- terföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till fysisk person räknas dels personer som anges i 35 &

Föreslagen lydelse

11. Avdrag för substansminsk- ning på grund av utvinning av na- turtillgångar samt avdrag för avsätt- ning som avser framtida sub- stansminskning på grund av sådan utvinning medges enligt be- stämmelserna i denna anvis- ningspunkt. För inträdd substansminskning medges avdrag vid taxeringen för ett visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper på utvinningen före beskattningsårets utgång. Har den skattskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till ut- vinning och har han uppburit för- skottsbetalning för utvinningen, får han göra avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts för fram- tida substansminskning. Vid taxe- ringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst ett be- lopp motsvarande den del av an- skaffningsvärdet för hela natur- tillgången som kan anses belöpa på den framtida utvinning för vilken förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall återföras till beskatt- ning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt föregående stycke medges dock inte om upp- låtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare som har in- tressegemenskap (moder- och dot- terföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till fysisk person räknas dels personer som anges i 35ä

Nuvarande lydelse

1 a mom., dels sådana fåmansföre- tag som avses i nämnda lagrum och i vilka den fysiska personen eller någon honom närstående person är företagsledare eller — direkt eller genom förmedling av juridisk per- son — äger aktier eller andelar.

Anskaffningsvärdet för en natur- tillgång beräknas med utgångspunkt i den skattskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fastigheten har förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller något där- med jämförligt fång, den faktiska utgiften vid det närmast föregående köpet, bytet eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige det, skall dock till utgångspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige skulle få avdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 36 5 om han vid tidpunkten för utvinningens början hade avyttrat täktmarken för ett vederlag som motsvarar dess all- männa saluvärde vid nämnda tid- punkt. Beräkning enligt nämnda anvisningspunkt får dock inte leda till att den till förvärvet hänförliga delen av anskaffningsvärdet tas upp till högre belopp än vad som mot- svarar 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde vid tidpunkten ifråga. Har tillstånd enligt lag givits för utvinning av tillgången, be- räknas anskaffningsvärdet endast för det område som omfattas av tillståndet och vid tillämpning av andra och tredje meningarna på grundval av förhållandena vid tid- punkten för utvinningens början på detta område.

I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats enligt föregående stycke, även utgif- ter för tillgångens exploatering i den mån utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid beräkning enligt punkt 2 a av anvisningarna till 36 5.

Om en fastighet, på vilken en naturtillgång har börjat uttas, har övergått till en ny ägare på annat

Föreslagen lydelse

1 a mom., dels sådana fåmansföre- tag som avses i nämnda lagrum och i vilka den fysiska personen eller någon honom närstående person är företagsledare eller direkt eller genom förmedling av juridisk per- son äger aktier eller andelar.

Anskaffningsvärdet för en natur- tillgång beräknas med utgångspunkt i den skattskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fastigheten har förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller något där- med jämförligt fång, den faktiska utgiften vid det närmast föregående köpet, bytet eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige det, skall dock till utgångspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige skulle få avdrag enligt [punkt 2 a av anvisningarna till 36 5] om han vid tidpunkten för utvinningens början hade avyttrat täktmarken för ett vederlag som motsvarar dess all- männa saluvärde vid nämnda tid- punkt. Beräkning enligt nämnda anvisningspunkt får dock inte leda till att den till förvärvet hänförliga delen av anskaffningsvärdet tas upp till högre belopp än vad som mot- svarar 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde vid tidpunkten i fråga. Har tillstånd enligt lag givits för utvinning av tillgången, beräk— nas anskaffningsvärdet endast för det område som omfattas av till- ståndet och — vid tillämpning av andra och tredje meningarna — på grundval av förhållandena vid tid- punkten för utvinningens början på detta område.

I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats enligt föregående stycke, även ut- gifter för tillgångens exploatering i den mån utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid beräkning enligt [punkt 2 a av anvisningarna till 36 5].

Om en fastighet, på vilken en naturtillgång har börjat uttas, har övergått till en ny ägare på annat

Nuvarande lydelse

sätt än genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de avdrag för substansminskning på fastigheten som skulle ha tillkom- mit den förre ägaren, om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vid tillämpningen av be- stämmelserna i denna anvis- ningspunkt skall en fastighetsägare, som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning, utan hinder av vad som föreskrivs i 47 & jämförd med 1 kap. 5 & första stycket f fastighetstaxeringslagen (1979:1152), betraktas som ägare till marken även efter det att upp- låtelsen har skett. (jfr anv. till 25 5 p. 10 och anv. till 29 5 p. 8)

(anv. till 29 & p. 3)

Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadig- varande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värde- minskningsavdrag enligt be- stämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 4 eller om rest- värdeavskrivning i punkt 5. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras anskaffande dras av under anskaff- ningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier av mindre värde.

Har ett fåmansföretag anskaffat inventarier, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedda för företagsledares eller honom närstående persons privata bruk, medges inte avdrag på grund av anskaffningen.

Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade in- ventarier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 sista stycket av an- visningarna till 41 &.

Har den skattskyldige yrkat av- drag för värdeminskning av inven- tarier, skall avdraget anses med- givet i den mån det har medfört att

Föreslagen lydelse

sätt än genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de avdrag för substansminskning på fastigheten som skulle ha tillkom- mit den förre ägaren, om denne fortfarande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestäm- melserna i denna anvisningspunkt skall en fastighetsägare, som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning, utan hinder av vad som föreskrivs i 4 & jämförd med 1 kap. 5 & första stycket f fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), betraktas som ägare till marken även efter det att upplåtel- sen har skett.

12. Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadig- varande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värde- minskningsavdrag enligt be- stämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 eller om restvärdeavskrivning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras anskaffande dras av under anskaffningsåret. Omedelbart av- drag får även ske i fråga om inven- tarier av mindre värde. Har ett fåmansföretag anskaffat inventarier, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedda för företagsledares eller honom närstående persons privata bruk, medges inte avdrag på grund av anskaffningen. Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade in- ventarier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 24 &. Har den skattskyldige yrkat av- drag för värdeminskning av inven- tarier, skall avdraget anses med- givet i den mån det har medfört att

Nuvarande lydelse

den taxerade inkomsten har beräk- nats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av förlust som berättigar till avdrag enligt bestämmelserna i lagen (1960:63) om förlustavdrag. Inven- tariernas anskaffningsvärde minskat med medgivna värdeminsknings- avdrag utgör det skattemässiga restvärdet. (jfr anv. till 22 5 p. 5 och anv. till

25åp. 3)

(anv. till 29 & p. 4)

Skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt att tills vidare få avdrag för värde- minskning av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller

a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar av- skrivningen i räkenskaperna;

e) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skat- temässiga restvärde;

d) att inventarierna och av- skrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utred- ning att trygghet föreligger att vins- ter vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt

e) att om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret det bokförda värdet av inven- tarierna före avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga restvärde vid beskatt- ningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för in- ventarier skall anses, då inven- tarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga utgiften för deras an- skaffande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvär-

Föreslagen lydelse

den taxerade inkomsten har beräk- nats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av underskott. Inventarier- nas anskaffningsvärde minskat med medgivna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet.

13. Skattskyldig har rätt till av- drag för värdeminskning av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsen- lig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller

3) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar av- skrivningen i räkenskaperna;

e) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte- mässiga restvärde;

d) att inventarierna och avskriv- na belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenska- per och i företedd utredning att trygghet föreligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte und- går beskattning; samt

e) att — om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret det bokförda värdet av inven- tarierna före avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga restvärde vid beskatt- ningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för in- ventarier skall anses, då inventarier- na har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga utgiften för deras anskaf- fande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvär-

Nuvarande lydelse

vet. Dock skall följande iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skattskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall, om inte särskilda omständig- heter föranleder annat, som an- skaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åt- gärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och det kan antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende åt någon av dem, skall anskaff- ningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har skattskyldig medgivits av- drag för kontraktsavskrivning av- seende inventarier, som har anskaf- fats under beskattningsåret, skall som anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget. Detta skall gälla även när in- vesteringsreserv e.d. tagits i anspråk för anskaffning av inventarier under beskattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inven- tarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid beskatt- ningsårets utgång fortfarande till- hörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaf- fats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till försäkringsersättning för inven- tarier, som har gått förlorade under beskattningsåret,medgesettsärskilt

Föreslagen lydelse

vet. Dock skall följande iakttas. Har inventarierna ingått i en närings- verksamhet, som den skattskyldige har förvärvat på annat sätt än ge- nom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall, om inte sär- skilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skat- temässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna till- godoräkna sig ett högre anskaff- ningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i be- skattningsavseende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har skattskyldig medgivits av- drag för kontraktsavskrivning av- seende inventarier, som har anskaf- fats under beskattningsåret, skall som anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget. Detta skall gälla även när ersättningsfond e.d. tagits i anspråk för anskaffning av inventarier under beskatt- ningsåret.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inven- tarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid beskatt- ningsårets utgång fortfarande till- hörde näringsverksamheten. Vad nu sagts gäller oavsett när under be- skattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaf- fats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till försäkringsersättning för inven- tarier, som har gått förlorade under beskattningsåret,medgesettsärskilt

Nuvarande lydelse

avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäk- ten. Avdraget får dock inte över- stiga underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för in- ventarier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbets- tillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, med- ges för det beskattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan mer- utgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt be- stämmelserna i fjärde stycket be- räknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga in- ventarier, vilka vid beskatt- ningsårets utgång tillhörde rörelsen, sedan från detta värde har av- räknats en beräknad årlig avskriv- ning av 20 procent. Visar den skatt- skyldige att inventariernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av detta.

Då inventarier, som har anskaf- fats under beskattningsåret, avytt- ras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för an- skaffningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörelsen för att tillföras annan för- värvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvis- ningarna till 28 å framgår att be- lopp, som erhålls vid avyttring av

Föreslagen lydelse

avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäk- ten. Avdraget får dock inte över- stiga underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för in- ventarier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt ar- betstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har anskaf- fats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffnings- värdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga in- ventarier, vilka vid beskatt- ningsårets utgång tillhörde närings- verksamheten, sedan från detta värde har avräknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att inven- tariernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av detta.

Då inventarier, som har anskaf- fats under beskattningsåret, avytt- ras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för an- skaffningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur näringsverksamheten för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i 22 5 framgår att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas

Nuvarande lydelse

inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskriv- ning med större belopp i räken- skaperna än han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med be- skattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig av- skrivning utöver avdrag enligt rä- kenskaperna tillgodogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före över- gången men inte har föranlett av- drag vid beskattningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.

Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats större värdeminsk- ningsavdrag vid taxeringen än enligt räkenskaperna, skall, för åstad- kommande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga rest- värde, det belopp, varmed inven- tariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren. (jfr anv. till 22 5 p. 5 och anv. till 25 5 p. 3)

Föreslagen lydelse

upp som intäkt av näringsverksam- het.

Har skattskyldig gjort avskriv- ning med större belopp i räken- skaperna än han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutande beloppet får istället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med be- skattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig av- skrivning utöver avdrag enligt rä- kenskaperna tillgodogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före över- gången men inte har föranlett av- drag vid beskattningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.

Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats större värdeminsk- ningsavdrag vid taxeringen än enligt räkenskaperna, skall, för åstad- kommande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga rest- värde, det belopp, varmed inven- tariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Nuvarande lydelse

(anv. till 29 5 p. 5)

Vid restvärdeavskriv- ning medges den skattskyldige avdrag för visst beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av avskrivningsunderlagetförmaskiner och andra inventarier. Avskriv- ningsunderlaget utgörs av inven- tariernas skattemässiga restvärde vid utgången av det närmast före- gående beskattningsåret med tillägg av anskaffningsvärdet för inven- tarier, som har anskaffats under beskattningsåret och som vid ut- gången av detta fortfarande till- hörde rörelsen, och med avdrag för belopp motsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller för- säkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskatt- ningsårets ingång och som har av- yttrats eller förlorats under beskatt- ningsåret.

Visar den skattskyldige att inven- tariernas verkliga värde understiger det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt bestämmelserna i första stycket, medges det ytter- ligare avdrag som motiveras av detta.

Vad som föreskrivs om räken- skapsenlig avskrivning i punkt 4 andra och tredje samt femte, sjätte och åttonde styckena gäller i tillämpliga delar också i fråga om restvärdeavskrivning. (jfr anv. till 22 5 p. 5 och anv. till

255p. 3)

(anv. till 22 & p. 6)

Avdrag för värdeminskning av tillgång som avses i punkterna 3-5 medges endast skattskyldig ägare av tillgången, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

Har en arrendator eller en an- nan nyttjanderättshavare haft ut- gifter för ny-, till- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig för- bättring av en fastighet, som han innehar med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som har utförts, får nytt- janderättshavaren dra av dessa

Föreslagen lydelse

14. Vid restvärdeavskriv- ning medges den skattskyldige avdrag för visst beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av avskrivningsunderlaget förmaskiner och andra inventarier. Avskriv- ningsunderlaget utgörs av inven- tariernas skattemässiga restvärde vid utgången av det närmast före- gående beskattningsåret med tillägg av anskaffningsvärdet för inven- tarier, som har anskaffats under beskattningsåret och som vid ut- gången av detta fortfarande till- hörde näringsverksamheten, och med avdrag för belopp motsvaran- de vad som utgör intäkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller förlorats under beskattningsåret. Visar den skattskyldige att inven- tariernas verkliga värde understiger det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt bestämmelserna i första stycket, medges det ytter- ligare avdrag som motiveras av detta. Vad som föreskrivs om räken- skapsenlig avskrivning i punkt 13 andra och tredje samt femte, sjätte och åttonde styckena gäller i tillämpliga delar också i fråga om restvärdeavskrivning.

15. Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft utgifter för ny-, till- eller ombygg- nad eller annan därmed jämförlig förbättring av en fastighet, som han innehar med nyttjanderätt, och blir fastighetsägaren omedelbart ägare till vad som har utförts, får nytt- janderättshavaren dra av dessa

Nuvarande lydelse

utgifter genom årliga värdeminsk- ningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 pro- cent för år räknat av anskaffnings- värdet av täckdike och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar eller av byggnader. Dessutom har nyttjande- rättshavaren såvitt gäller bygg- nader rätt till primäravdrag enligt punkt 3 tionde stycket. I fråga om byggnader eller markanläggningar, som är avsedda att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffnings- utgifterna i sin helhet dras av det år då tillgången anskaffades.

Har en arrendator eller en an- nan nyttjanderättshavare haft ut- gifter för anskaffande av byggnads- inventarier, markinventarier eller maskiner och andra för stadig- varande bruk avsedda inventarier, som han innehar med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som har anskaffats, får nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmel- serna i punkt 5.

Har nyttjanderättshavaren er- hållit ersättning av jordägaren för vad som har anskaffats, får nytt- janderättshavaren på en gång göra avdrag för vad som återstår oav- skrivet av anskaffningsvärdet, dock inte med högre belopp än ersätt- ningen. Det beskattningsår då nytt- janderätten upphör får nytt- janderättshavaren göra avdrag med oavskriven del av anskaff- ningsvärdet.

(anv. till 29 & p. 6)

Avdrag enligt bestämmelserna i punkterna 4 och 5 får även göras för utgifter för anskaffning av pa- tenträtt och liknande tidsbegränsad rättighet. Det är härvid utan bety- delse om rörelseidkaren har för- värvat rättigheten för att utnyttja den vid tillverkning som han bed- river eller om han tillgodogör sig rättigheten genom att överlåta ut- nyttjandet av denna till annan. Ock-

Föreslagen lydelse

utgifter genom årliga värdeminsk- ningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 pro- cent för år räknat av anskaff- ningsvärdet av täckdike och till 5 procent för år räknat av anskaff- ningsvärdet av andra markanlägg- ningar eller av byggnader. I fråga om byggnader eller markanlägg- ningar, som är avsedda att använ- das endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då tillgången an- skaffades.

Har en arrendator eller en an- nan nyttjanderättshavare haft ut- gifter för anskaffande av byggnads- inventarier, markinventarier eller maskiner och andra för stadig- varande bruk avsedda inventarier, som han innehar med nyttjanderätt, och blir fastighetsägaren omedelbart ägare till vad som har anskaffats, får nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmel- serna i punkterna 12—14.

Har nyttjanderättshavaren er- hållit ersättning av fastighetsägaren för vad som har anskaffats, får nyttjanderättshavaren på en gång göra avdrag för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet, dock inte med högre belopp än ersättningen. Det beskattningsår då nyttjanderätten upphör får nytt- janderättshavaren göra avdrag med oavskriven del av anskaff- ningsvärdet.

16. Avdrag enligt bestämmelser- na i punkterna 13 och 14 får även göras för utgifter för anskaffning av patenträtt och liknande tidsbegrän- sad rättighet. Det är härvid utan betydelse om näringsidkaren har förvärvat rättigheten för att utnyttja den vid tillverkning som han bedri- ver eller om han tillgodogör sig rättigheten genom att överlåta ut- nyttjandet av denna till annan. Ock-

Nuvarande lydelse

så utgifter för anskaffning av hyres- rätt och av varumärke, firma eller annan rättighet av goodwills natur dras av enligt de nämnda be- stämmelserna. (jfr anv. till 22 & p. 5 tredje stycket)

(anv. till 22 & p. 11)

Har skattskyldig erlagt anslut- ningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastighet, som han äger, och är nyttigheten knuten till fastigheten och ej till ägaren personligen, får avdrag här- för göras enligt reglerna ipunkt 5. (jfr anv. till 25 & p. 2 b första styck- et och anv. till 29 5 p. 20)

(anv. till 29 & p. 9 a)

Avdrag medges för påförda eg- enavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån av- gifterna hänför sig till rörelsen.

Fysisk person, som bedrivit rörel- se här i riket, får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka de på beskattningsåret be- löpande egenavgifterna. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskatt- ning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket be- räknas på ett underlag som motsva- rar den skattskyldiges nettointäkt av rörelsen, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med

1) sjukpenning eller annan er- sättning som avses i punkt 9 av anvisningarna till 28 ä,

2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. Zå första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

Föreslagen lydelse

så utgifter för anskaffning av hyres- rätt och av varumärke, firma eller annan rättighet av goodwills natur dras av enligt de nämnda be- stämmelserna.

17. Har skattskyldig erlagt an- slutningsavgift eller anläggningsbi- drag avseende nyttighet för fas- tighet, som han äger, och är nyt- tigheten knuten till fastigheten och ej till ägaren personligen, får av- drag härför göras enligt reglerna i punkterna 13 och 14.

18. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån av- gifterna hänför sig till näringsverk- samheten.

Fysisk person, som bedrivit nä- ringsverksamhet här i riket, får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka de på be- skattningsåret belöpande egenav— gifterna. Den som enligt bokfö- ringslagen (1976:125) eller jord- bruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svaran- de belopp i räkenskaperna för be- skattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning näst- följande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket be- räknas på ett underlag som motsva- rar den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt, före avdraget, minskad med

1) sjukpenning eller annan er- sättning som avses i punkt 10 av anvisningarna till 22 ä,

2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 5 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

66. Författningsförslag Nuvarande lydelse

3) intäkt som omfattas av öve- renskommelse enligt 3 kap. 2 & andra stycket lagen om allmän för- säkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av un- derlaget, beräknat enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första—fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett han- delsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av en här i riket bedriven rörelse och att deläga- ren genom bolaget har drivit rörel- sen. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid göras av del- ägaren. Vad som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo, för vilket reglerna om han- delsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 å en med- hjälpande make för en del av in- komst av en verksamhet, som be- drivs av den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort av- drag enligt andra stycket skall vid självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifter- na skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riks- skatteverket. (jfr anv. till 22 5 p. 2 a)

(anv. till 29 & p. 2)

a. Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till personal- stiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Har fåmansföretag avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbets— krafter. Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från detta stycke. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

Föreslagen lydelse

3) intäkt som omfattas av öve- renskommelse enligt 3 kap. 2 & andra stycket lagen om allmän för- säkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av un- derlaget, beräknat enligt tredje stycket.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 å en med- hjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort av- drag enligt andra stycket skall vid självdeklarationen foga uppgifter om avdra gets beräkning. Uppgifter- na skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riks- skatteverket.

19. a. Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till per- sonalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Har fåmansföretag avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskraf- ter. Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från detta stycke. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

Nuvarande lydelse

b. Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till pensions- stiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. för att uppbringa stiftelsens tillgångar till vad som motsvarar ar- betsgivarens pensionsreserv för sådana pensionsåtaganden, som tryggas av stiftelsen och för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt bestämmelserna i e, efter avdrag för den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig.

c. Arbetsgivare får avdrag enligt bestämmelserna i e för kostnader för pensionsförsäkring för att trygga pensionsåtagande.

d. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är vad som enligt 305 2mom. taxeringslagen (1956:623) skall redovisas under den särskilda un- derrubriken Avdragsgilla pensions- åtaganden och avser sådana pen- sionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt be- stämmelserna i e större än motsva- rande belopp vid utgången av före- gående beskattningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda beloppen.

e. Arbetsgivare har under de förutsättningar som anges i tredje stycket rätt till avdrag för kostna- der för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämp- ning av planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föran- ledda av denna utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 45 lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även

a) pensionsåtagande för pen-

Föreslagen lydelse

b. Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till pensions- stiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. för att uppbringa stiftelsens tillgångar till vad som motsvarar ar- betsgivarens pensionsreserv för sådana pensionsåtaganden, som tryggas av stiftelsen och för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt bestämmelserna i e, efter avdrag för den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig.

c. Arbetsgivare får avdrag enligt bestämmelserna i e för kostnader för pensionsförsäkring för att trygga pensionsåtagande.

d. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är vad som enligt 30 & 2mom. taxeringslagen (1956:623) skall redovisas under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pen- sionsåtaganden och avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryg- gande avdragsrätt föreligger enligt bestämmelserna i e större än mot- svarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda beloppen.

e. Arbetsgivare har under de förutsättningar som anges i tredje stycket — rätt till avdrag för kostna- der för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämp- ning av planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föran- ledda av denna utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 45 lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, även

a) pensionsåtagande för pen-

Nuvarande lydelse

sionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbets- tagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förut- sättning att annat åtagande än så- dant som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kom- munförbundet, Landstingsför- bundet eller Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratförbund och antagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Lands- tingsförbundet, Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings- institut eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund, Svenska kom- munförbundet, Landstingsförbun- det eller Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratförbund tecknat borgen, och

c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att även annat pensionsåtagande vid tillämp- ning av denna lag skall anses som allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt- ning dels att högsta pensionsgrun- dande lön enligt den allmänna pen- sionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (1962z381) om allmän försäk- ring bestämts för året närmast före taxeringsåret eller det högre pen- sionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålders-

Föreslagen lydelse

sionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbets- tagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förut- sättning att annat åtagande än så- dant som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kom- munförbundet, Landstingsförbund- et eller Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratförbund och antagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Lands— tingsförbundet, Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings- institut eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund, Svenska kom- munförbundet, Landstingsförbun- det eller Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratförbund tecknat borgen, och

c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att även annat pensionsåtagande vid tillämp- ning av denna lag skall anses som allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt- ning dels att högsta pensionsgrun- dande lön enligt den allmänna pen- sionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- ring bestämts för året närmast före taxeringsåret eller det högre pen- sionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålderspen-

Nuvarande lydelse

pension vid full intjänandetid enligt planen icke avses komma att över- stiga 15 procent av den pen- sionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, 70 pro- cent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda bas- belopp eller det högre pen- sionsbelopp som gällde enligt pla- nen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får — även om detta ej har medgivits i allmän pen- sionsplan i pensionsåtagande inräknas såväl arbetstagares anställ- ningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet lämnats som an- ställningstid hos förutvarande ar- betsgivare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- bär rätt till pension före 65 års ålder härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens av- gång före 65 års ålder trygga sam- ma pensionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder medges i den ut- sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestäm-

Föreslagen lydelse

sion vid full intjänandetid enligt planen icke avses komma att över- stiga 15 procent av den pensions- grundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, 70 pro- cent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda bas- belopp eller det högre pen- sionsbelopp som gällde enligt pla- nen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får även om detta ej har medgivits i allmän pen- sionsplan i pensionsåtagande inräknas såväl arbetstagares anställ- ningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet lämnats som an- ställningstid hos förutvarande ar- betsgivare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- bär rätt till pension före 65 års ålder härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens av- gång före 65 års ålder trygga sam- ma pensionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder medges i den ut- sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestäm-

70. F örfattningsförslag Nuvarande lydelse

melserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be- stämmande inflytande över före- taget, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en ar- betstagare har bestämmande in- flytande lägges det samlade inne- havet av aktier eller andelar i före- taget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35 5 3 mom. nionde stycket denna lag.

För medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsför- säkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmel- serna i första—femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även ut- över vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att utfästelserna till den del de avser sådana awikelser har tryggats genom pensionsförsäk- ring. Vidare fordras att utfästelser- na har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbets- tagare som därefter erhållit anställ- ning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av ar- betsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundan- de lön enligt planen under förut- sättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kost- naden för pensionsåtagande enligt

Föreslagen lydelse

melserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be- stämmande inflytande över före- taget, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en ar- betstagare har bestämmande in- flytande lägges det samlade inne- havet av aktier eller andelar i före- taget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35 ä 3 mom. nionde stycket denna lag.

För medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsför— säkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmel- serna i första—femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även ut- över vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre awikelser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att utfästelserna till den del de avser sådana awikelser har tryggats genom pensionsförsäk- ring. Vidare fordras att utfästelser- na har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbets- tagare som därefter erhållit anställ- ning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av ar- betsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre awikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensionsgrundan- de lön enligt planen under förut- sättning att den- genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kost- naden för pensionsåtagande enligt

Nuvarande lydelse

den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmåns- beloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den all- männa pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kost- naden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdrags- rätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre awikelser från all- män pensionsplan föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riks- skatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensions- åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har ar- betsgivare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan, får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 pro- cent av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det närmast föregående beskatt- ningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25å lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig

Föreslagen lydelse

den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmåns- beloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den all- männa pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kost- naden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdrags- rätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre awikelser från all- män pensionsplan föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riks- skatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensions- åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har ar- betsgivare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan, får han under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 pro- cent av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger näm- nda basbelopp. Avdraget får beräk- nas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det närmast föregående beskattnings- året.

Arbetsgivare, som enligt 25ä lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig

Nuvarande lydelse

att trygga upplupen del av pen- sionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbets- tagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga ar- betsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningar- na till 31 &.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styck- ena ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras. (jfr anv. till 22 & p. 1 femte och sjätte styckena och anv. till 25 & p. 7)

(anv. till 29 5 p. 10)

Regeringen kan förklara att, om förlust på aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk eko- nomisk förening eller utländskt bolag med uppgift att driva verk- samhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt fram- kommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträf- fande förlust på lån eller dylikt som han lämnat företaget.

Bestämmelserna i första stycket om förlust tillämpas också på för- lust, som kan beräknas uppkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall beräknas. Har skattskyldig fått

Föreslagen lydelse

att trygga upplupen del av pen- sionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbets- tagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga ar- betsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningar- na till 31 5.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styck- ena ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras.

20. Avdrag får göras för avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningar- na till 46 5.

21. Regeringen kan förklara att, om förlust på aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk eko- nomisk förening eller utländskt bolag med uppgift att driva verk- samhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt fram- kommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträf- fande förlust på län eller dylikt som han lämnat företaget. Bestämmelserna i första stycket om förlust tillämpas också på för- lust, som kan beräknas uppkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall beräknas. Har skattskyldig fått

Nuvarande lydelse

avdrag som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill förlust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller an- delarna eller vid upplösning av företaget. Uppkommer vinst genom att aktierna eller andelarna avyttras eller genom att tillskjutet kapital återfås, skall vinsten tas upp som skattepliktig intäkt av rörelse hos den som haft vinsten.

(anv. till 29 5 p. 9)

Såsom speciella för rörelse ut- gående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverk- ningsskatter, stämpelavgifter, tull- och hamnumgälder m.m. dyl. Där- emot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 å).

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad irörel- sen. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av för- säkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattnings- havare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda be- fattningshavare räknas som omkost- nad i rörelsen.

Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 ä 3 b mom. förs- ta stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 335 om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshets- kassa gäller också beträffande in- komst av rörelse.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 & om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträf- fande inkomst av rörelse. (jfr anv. till 22 & p. 2, 25 ä 1 mom. och 29 ä 1 mom.)

Föreslagen lydelse

avdrag som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill förlust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller an- delarna eller vid upplösning av företaget. Uppkommer vinst genom att aktierna eller andelarna avyttras eller genom att tillskjutet kapital återfås, skall vinsten tas upp som intäkt hos den som haft vinsten.

22. Avdrag får göras för skogs- vårdsavgift och fastighetsskatt och speciella för näringsverksamheten utgående skatter och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 å). Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss nä- ringsverksamhet, utgör avdragsgill omkostnad i verksamheten. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupp- livförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupp- livförsäkring för nämnda befatt- nin gshavare räknas som omkostnad i verksamheten. Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 5 3 b mom. för- sta stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 & om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshets- kassa gäller också beträffande in- komst av näringsverksamhet.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 & om avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträf- fande inkomst av näringsverksam- het.

Nu varande lydelse

(anv. till 29 5 p. 18)

Avdrag må ske för kostnad för sådan forskning och sådant utveck- lingsarbete som har eller kan an- tagas få betydelse för den skatt- skyldiges rörelse. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av information om sådan forskning och sådant utvecklingsarbete. Avser kostnaden anskaffning av sådana tillgångar, för vilka anskaff- ningskostnadenenligtbestämmelser i denna lag får avdragas endast genom årlig avskrivning på grund av värdeminskning, gäller dock bestämmelserna om sådan avskriv- ning även beträffande den kostna- den.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att bidrag, som den skattskyldige lämnar till viss forskning, visst ut- vecklingsarbeteellervissmuseiverk- samhet, skall för tid som anges i förordnandet helt eller delvis anses såsom driftkostnad i den skatt- skyldiges rörelse. (jfr anv. till 22 & p. 1 åttonde styck- et)

(anv. till 29 5 p. 18 a)

Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till regional utvecklingsfond som avses i förord- ningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagare- förening till regional utveck- lingsfond.

(anv. till 29 & p. 18 b)

En basisk person som driver rö- relse har rätt till avdrag i efterhand för utgifter i verksamheten före rörelsens påbörjande. Avdraget får avse utgifter under det år då rörel- sen påbörjades och det närmast föregående året, såvida rätt till omedelbart avdrag skulle ha före- legat om verksamheten redan un- der denna tid haft karaktär av rö- relse.

Vid beräkningen av avdraget

Föreslagen lydelse

23. Avdrag må ske för kostnad för sådan forskning och sådant utvecklingsarbete som har eller kan antagas få betydelse för den skatt- skyldigesnäringsverksamhet.Avdrag medges även för kostnad för erhål- lande av information om sådan forskning och sådant utvecklingsar- bete. Avser kostnaden anskaffning av sådana tillgångar, för vilka an— skaffningskostnaden enligt bestäm- melser i denna lag får avdragas endast genom årlig avskrivning på grund av värdeminskning, gäller dock bestämmelserna om sådan avskrivning även beträffande den kostnaden. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att bidrag, som den skattskyldige lämnar till viss forskning, visst ut- vecklingsarbete eller viss museiverk- samhet, skall för tid som anges i förordnandet helt eller delvis anses såsom driftkostnad i den skatt- skyldiges näringsverksamhet.

24. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till regional utvecklingsfond som avses i förord- ningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagare- förening till regional utveck- lingsfond.

25. En skattskyldig som driver näringsverksamhet har rätt till av- drag i efterhand för utgifter i verk- samheten före verksamhetens på- börjande. Avdraget får avse utgifter under det år då verksamheten på- börjades och det närmast föregåen- de året, såvida rätt till omedelbart avdrag skulle ha förelegat om verk- samheten redan under denna tid haft karaktär av näringsverksamhet. Vid beräkningen av avdraget

Nuvarande lydelse

skall utgifterna minskas i den mån

1) avdrag för utgifterna har gjorts i annan förvärvskälla,

2) utgifterna inräknats i anskaff- ningsvärdet för tillgångar vilka till- förts rörelsen när denna påbörjades eller

3) inkomster som inte tagits upp till beskattning har uppkommit i verksamheten under den tid som avses i första stycket.

Har avdraget inte kunnat helt utnyttjas vid taxeringen för det första beskattningsåret, får reste- rande belopp dras av vid taxeringen för något eller några av de fem följande beskattningsåren. Avdrag medges inte för något beskatt- ningsår med så högt belopp att underskott uppkommer i förvärvs- källan.

Avdrag medges endast i den mån den skattskyldige visar att förutsättningar för avdrag före-

ligger.

(anv. till 29 5 p. 11)

Har som arbetsrum för rörelsen använts sådan del av den skatt- skyldiges bostad som särskilt in- rättats för ändamålet, medges av- drag för skälig del av bo- stadskostnaden.

Även om särskilt arbetsrum inte inrättats medges avdrag för bo— stadskostnad om arbete utförts i bostaden minst 800 timmar under beskattningsåret. Vid beräkning av antalet timmar beaktas endast ar- bete som det med hänsyn till verk- samhetens art varit motiverat att utföra i bostaden. I timantalet får jämte arbete för rörelsen även in- räknas tillfälligt arbete som har nära samband med rörelsen men är att hänföra till tjänst. Arbete som utförts av den skattskyldiges barn tillgodoräknas endast om barnet fyllt 16 år och arbete som utförts av den skattskyldiges make endast om makarna drivit rörelsen gemen- samt. Avdrag medges med 2 000

Föreslagen lydelse

skall utgifterna minskas i den mån

1) avdrag för utgifterna har gjorts i annan förvärvskälla,

2) utgifterna inräknats i anskaff- ningsvärdet för tillgångar vilka till- förts näringsverksamheten när den- na påbörjades eller

3) inkomster som inte tagits upp till beskattning har uppkommit i verksamheten under den tid som avses i första stycket.

Har avdraget inte kunnat helt utnyttjas vid taxeringen för det första beskattningsåret, får reste- rande belopp dras av vid taxeringen för något eller några av de fem följande beskattningsåren. Avdrag medges inte för något beskatt- ningsår med så högt belopp att underskott uppkommer i förvärvs- källan.

Avdrag medges endast i den mån den skattskyldige visar att förutsättningar för avdrag före-

ligger.

26. Har som arbetsrum för nä- ringsverksamheten använts sådan del av den skattskyldiges bostad som särskilt inrättats för ändamålet, medges avdrag för skälig del av bostadskostnaden. Även om särskilt arbetsrum inte inrättats medges avdrag för bo- stadskostnad om arbete utförts i bostaden minst 800 timmar under beskattningsåret. Vid beräkning av antalet timmar beaktas endast ar- bete som det med hänsyn till verk- samhetens att varit motiverat att utföra i bostaden. I timantalet får jämte arbete för verksamheten även inräknas tillfälligt arbete som har nära samband med verksamheten men är att hänföra till tjänst. Ar- bete som utförts av den skatt- skyldiges barn tillgodoräknas endast om barnet fyllt 16 år och arbete som utförts av den skattskyldiges make endast om makarna drivit verksamheten gemensamt. Avdrag

Nuvarande lydelse

kronor om arbetet utförts i bostad på den skattskyldiges egen eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor i annat fall. Omfattar beskattningsåret annan tid än tolv månader jämkas timantalet och avdragsbeloppet med hänsyn härtill.

Den omständigheten att avdrag medgetts enligt andra stycket för kostnad för bostad på egen fastighet, medför inte att fastigheten vid tillämpning av 24, 25 och 29 55 skall anses använd i rörelsen.

(anv. till 29 5 p. 12)

Vid utövande av litterär, konst- närlig eller därmed jämförlig verk- samhet kan resor ingå som ett na- turligt led i verksamheten. Kostna- derna för sådana resor är avdrags- gilla i den mån de inte utgör per- sonliga levnadskostnader.

(anv. till 29 & p. 19)

Yrkesfiskare som under längre tidsperioder personligen bedrivit fiske äger åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden, som han därvid kan hava fått vidkännas på den grund att han vistats utom sin vanliga hemort. Riksskatte- verket fastställer för varje kalender- år belopp motsvarande högsta nor- mala ökning i levnadskostnaden för ett dygn vid havsfiske och annat yrkesfiske.

(anv. till 22 & p. 1 sjunde stycket) Skattskyldigs barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten, som barnet kan ha haft i form av pengar, na- turaförmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar mark- nadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Den skattskyldiges kostnad får med motsvarande be- gränsning dras av som driftkostnad. För lön och underhåll till skattskyl- digs barn, som inte har fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall då inte heller tas

Föreslagen lydelse

medges med 2 000 kronor om ar- betet utförts i bostad på den skatt- skyldiges egen eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor i annat fall. Omfattar beskatt- ningsåret annan tid än tolv måna- der jämkas timantalet och avdrags- beloppet med hänsyn härtill.

27. Vid utövande av litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet kan resor ingå som ett naturligt led i verksamheten. Kost- naderna för sådana resor är av- dragsgilla i den mån de inte utgör personliga levnadskostnader.

28. Yrkesfiskare som under lång- re tidsperioder personligen bedrivit fiske äger åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden, som han därvid kan ha fått vidkännas på den grund att han vistats utom sin vanliga hemort. Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår be- lopp motsvarande högsta normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn vid havsfiske och annat yrkes- fiske.

29. Skattskyldigs barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete i näringsverksam- heten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt veder- lag för barnets arbetsinsats. Den skattskyldiges kostnad får med motsvarande begränsning dras av som driftkostnad. För lön och un- derhåll till Skattskyldigs barn, som inte har fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall

Nuvarande lydelse

upp som inkomst för barnet. (jfr anv. till 29 5 p. 20)

(anv. till 25 & p. 5)

Därest brandförsäkring tagits för all framtid, må avdrag enligt 25 5 1 mom. för under året erlagd för- säkringspremie ske med 5 procent av dennas belopp, om den enligt försäkringsavtalet erlägges på en gång.

Därest premien för försäkring för all framtid enligt försäk- ringsavtalet erlägges under ett be- stämt antal år med lika belopp för år räknat, mä för vart och ett av dessa år avdrag enligt 25 5 1 mom. ske med så många procent av un- der året erlagd premie, som angives i nedanstående tabell:

Det hela antal år, varunder premien enligt försäkringsavtalet skall erläggas från avtalets

Föreslagen lydelse

då inte heller tas upp som inkomst för barnet.

30. Om brandförsäkring tagits för all framtid, får avdrag för under året erlagd försäkringspremie ske med 5 procent av dennas belopp, om den enligt försäkringsavtalet erlägges på en gång.

Om premien för försäkring för all framtid enligt försäkringsav- talet erlägges under ett bestämt antal år med lika belopp för år räknat, får för vart och ett av dessa år avdrag ske med så många pro- cent av under året erlagd premie, som angives i nedanstående tabell:

Avdrag i procent av den för året erlagda premien

avslutande

högst 4 år 5 % 5 till och med 7 år 10 " 8 " || || 10 " 15 'I 11 || || " 13 " 20 " 14 " VI " 16 " 25 || 17 || || " 19 || 30 || 20 || " " 23 " 35 || minst 24 år 40 "

till 24 &

(anv. till 41 % p. 1)

Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av be- stämmelserna i denna anvisnings- punkt. Vid inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder tas hän- syn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmate- rial, liel- och halvfabrikat m.m., till pågående arbeten samt till fordrings- och skuldposter. Värdet av utgåen-

1.21 Inkomst av näringsverksam- het skall beräknas enligt bokförings- mässiga grunder. För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt och i punk- terna 2—5. Vid inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder tas hänsyn till in- och utgående tillgångs- och skuldposter. Värdet av utgående tillgångs- och skuldpos- ter bestäms med hänsyn till för- hållandena vid beskattningsårets

78. Fötfattningsförslag Nuvarande lydelse

de lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som vär- de av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuld- poster tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgåen- de lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter. Be- stämmelserna i 41 5 om lager får i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den skattskyldige har utfört eller avser att utföra arbete i icke ovä- sentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige har avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget har levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1 ).

Inkomst av annan fastighet som avses i 24 Q' 1 mom. får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. Har skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för näst- följande beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder om bestämmelserna i 24 5 1 mom. är tillämpliga det året.

Har det bokförda resultatet på- verkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller ute- slutits belopp, som borde ha med- räknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är av- dragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstbe- räkningen enligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av att la- ger, pågående arbeten eller ford- ringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige justering av det bokförda resultatet underlåtas

Föreslagen lydelse

utgång. Som värde av ingående tillgångs- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående be- skattningsårs utgående tillgångs- och sku ldposter. Som tillgångsposter räknas här inte anläggn in gstillgångar (jfr punkt 2 första stycket) i form av fastigheter, bostadsrätter, fordringar och aktier m.m.

Har det bokförda resultatet på- verkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller ute- slutits belopp, som borde ha med- räknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är av- dragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstbe- räkningen. I de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller fordringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock på yrkande av den skatt- skyldige justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det

Nuvarande lydelse

i den mån det är uppenbart att denne i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag — genom dispositioner i bokslutet avseende nämnda till- gångs- och skuldposter eller genom större avskrivningar på anläggnings- tillgångar än som skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter justeringen. Om särskilda omstän- digheter föranleder det skall dock resultatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jord- bruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant eller eljest kom- mit den skattskyldige tillhanda t.ex. i form av levererade varor, fullgjor- da prestationer eller på annat har- med jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tilläm- pas också i fråga om utgiftsposter- na. Avdrag för tantiem eller liknan- de ersättning från fåmansföretag till företagsledare eller honom när- stående person får dock åtnjutas först under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upp- tagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hän- förs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis in- flutna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett komman- de år, till denna del bokföringsmäs- sigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på

Föreslagen lydelse

är uppenbart att denne i överens- stämmelse med reglerna för in- komstberäkning i denna lag — ge- nom större avskrivningar på anlägg- ningstillgångar än som skett eller större avsättning enligt lagen (1990:000) om skatteutjämnings- reserv än som gjorts skulle ha kun- nat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter justeringen. Om särskilda omstän- digheter föranleder det skall dock resultatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jord- bruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant eller eljest kom- mit den skattskyldige tillhanda t.ex. i form av levererade varor, fullgjor- da prestationer eller på annat här- med jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tilläm- pas också i fråga om utgiftsposter- na. Avdrag för tantiem eller liknan- de ersättning från fåmansföretag till företagsledare eller honom när- stående person får dock åtnjutas först under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upp- tagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hän- förs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis in- tlutna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett komman- de år, till denna del bokföringsmäs- sigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på

Nuvarande lydelse

lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avyttrade varor skall även om fakturering inte skett redovisas som fordran, såvida varorna leve- rerats till den nye ägaren före årets utgång.

Har awerkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influ- tit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet varav intäkterna beräknas enligt 24 5 1 mom. gäller även punkt 8 av anvisningarna till 25 5.

Om beskattningsmyndighet, med från gående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade in- komstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokfö- ringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstbe- räkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den re- dan beskattade vinsten inte beskat- tas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkarföljandeårsinkomstberäk- ning.

Föreslagen lydelse

lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avyttrade varor skall — även om fakturering inte skett redovisas som fordran, såvida varorna levere- rats till den nye ägaren före årets utgång.

Har awerkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influ- tit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningar- na till 23 &.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade in- komstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokfö- ringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstbe- räkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den re- dan beskattade vinsten inte beskat- tas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkar följande årsinkomstberäk- ning.

2.22 I denna punkt har begreppen anläggningstillgångochomsättnings- tillgång den innebörd som anges i bokföringslagen (1976:125 ) och jordbruksbokföringslagen (1979.- 141 ). Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd som anges i bokföringslagen.

Nuvarande lydelse

(anv. till 41 & p. 2 femte stycket) Lager av djur på jordbruksfastig- het eller i renskötselrörelse får inte

Föreslagen lydelse

Ifråga om näringsverksamhet, för vilken bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen föreligger med skyl- dighet att upprätta årsbokslut, skall de värden till vilka sådana tillgångar som avses i punkt 1 första stycket har tagits upp i bokslutet godtas vid inkomstberäkningen. En förutsätt- ning för detta är dock att värdesätt- ningen inte strider mot be- stämmelserna i denna anvisnings- punkt eller i punkt 3. Beträffande annan näringsverksamhet gäller motsvarande.

Andra tillgångar än sådana som avses i fjärde stycket och punkt 3 får inte tas upp till lägre värde än det högsta värde som är tillåtet enligt bestämmelserna i 14—16å5 bokfö- ringslagen. En tillgång skall dock inte tas upp till högre värde än det bokförda värdet på grund av be- stämmelserna i sista styckena av 14 och 15 åå bokföringslagen. Tillgång- ar som avses i 17 5 andra stycket bokföringslagen omfattas inte av bestämmelserna i första och andra meningarna. Vid bestämmande av anskaffningsvärde för lagertillgång skall de lagertillgångar, som ligger kvar i lagret vid utgången av beskatt- ningsåret, anses vara de senast an- skaffade eller tillverkade.

Inventarier m.m., som fortlöpan- de minskar i värde på grund av ålder eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak, får inte tas upp till lägre värde än vad som följer av bestämmelserna om avdrag för värdeminskning i punkterna 13 och 14 av anvisningarna till 23 5.

Utan hinder av vad som sägs i tredje stycket får annat varulager än lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obliga- tioner, lånefordringar och liknande tillgångar (värdepapper) tas upp till lägst 95 procent av det samlade anskaffningsvärdet.

Regeringen eller efter rege- ringens bemyndigande riksskatte-

Nuvarande lydelse

tas upp till lägre belopp än 50 pro- cent av den genomsnittliga produk- tionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskat- teverket fastställer för varje taxe- ringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 50 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

(anv. till 41 5 p. 2 sista stycket)

N edskrivnin g av värdet på rättig- heter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning)fårgodkän- nas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av sam- ma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det görs sannolikt att sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgångar- na levereras eller såljs vidare av den skattskyldige i oförändrat eller för- ädlat skick. Beträffande värdet på rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej full- gjorda köpekontrakt kan avskriv- ning(kontraktsavskrivning)godkän- nas endast i den mån den skatt- skyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balans- dagen understiger det kontraherade priset, eller det görs sannolikt att sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

(anv. till 41 5 p. 3 sjätte stycket) Förvärvas aktie i svenskt aktie- bolag av skattskyldig, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är

Föreslagen lydelse

verket fastställer för varje taxe- ringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnad för djur i jord- bruk och renskötsel. Ifråga om djur, för vilka produktionskostnaden kan beräknas med ledning av föreskrif- terna, skall kostnaden anses som anskaffningsvärde.

Nedskrivning av värdet på rättig- heter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivnin g) får godkän- nas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av sam- ma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffan- de värdet på rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadig- varande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning (kontraktsavskriv- ning) godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköps- priset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset.

Förvärvas aktie i svenskt aktie- bolag av skattskyldig, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för vilken aktien utgör lagertillgång, och är det inte

Nuvarande lydelse

det inte uppenbart att den skatt- skyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörel- se, får sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar till- skjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det be- skattningsår, under vilket utdelning- en äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i beskatt- ningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan denskattskyldigesanskaffningskost- nad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade belopp- et. Sker utdelning utan att det vär- de för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skattskyl- di ges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplös- ning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdel- ning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid in- betald insats.

(anv. till 41 5 p. 3 a)

I fråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse eller konsult- rörelse, godtas den i räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte står i strid med

Föreslagen lydelse

uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verk- ligt och särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörelse, får sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skatt- skyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet be- lopp, inte föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skatt- skyldige tas upp till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffnings- kostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skatt- skyldiges anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskatt- ningsår, under vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i beskatt- ningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan denskattskyldigesanskaffningskost- nad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade belop- pet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skatt- skyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra me- del än sådana som motsvarar till- skjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även be- träffande andel i ekonomisk före- ning. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

3. I fråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse eller konsult- rörelse, godtas den i räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte står i strid med

Nuvarande lydelse

bestämmelserna i denna anvisnings- punkt. Utförs de pågående arbete- na på löpande räkning gäller be- stämmelserna i tredje, åttonde och nionde styckena. Beträffande arbe- ten, som utförs till fast pris, gäller bestämmelserna i fjärde-nionde styckena. Enskild näringsidkare, i vars verksamhet den årliga brutto- omsättningssumman normalt un- derstiger ett gränsbelopp som mot- svarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret, får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpan- de räkning om ersättningen uteslut- ande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på för- hand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och - i förekommande fall den skattskyl- diges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat under beskattningsåret.

Värdet av pågående arbeten som utförs till fast pris får, såvitt gäller byggnads-, hantverks- eller anlägg- ningsrörelse, tas upp till lägst ett belopp motsvarande 85 procent av de vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna av- seende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. I fråga om konsultrörelse får värdet av pågående arbeten, som utförs till fast pris, tas upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskattningsårets utgång ned- lagda direkta kostnader avseende de arbeten för vilka slutlig resultat- redovisning då inte har skett. Från

Föreslagen lydelse

bestämmelserna i denna anvisnings- punkt. Utförs de pågående arbete- na på löpande räkning gäller be- stämmelserna i tredje, åttonde och nionde styckena. Beträffande arbe- ten, som utförs till fast pris, gäller bestämmelserna i fjärde—nionde styckena. Enskild näringsidkare, i vars verksamhet den årliga brutto- omsättningssumman normalt un- derstiger ett gränsbelopp som mot- svarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret, får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpan- de räkning om ersättningen uteslut- ande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på för- hand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och — i förekommande fall den skattskyl- diges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat under beskattningsåret.

Värdet av pågående arbeten som utförs till fast pris får, såvitt gäller byggnads-, hantverks- eller anlägg- ningsrörelse, tas upp till lägst ett belopp motsvarande 95 procent av de vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna av- seende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. I fråga om konsultrörelse får värdet av pågående arbeten, som utförs till fast pris, tas upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskattningsårets utgång ned- lagda direkta kostnader avseende de arbeten för vilka slutlig resultat- redovisning då inte har skett. Har

Nuvarande lydelse

sistnämnda värde får avdrag åtnjut- as med högst ett belopp motsvarande det basbelopp som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret, dock inte med högre belopp än som svarar mot de direkta kostnaderna. Har den skattskyldige erhållit er- sättning för arbete, som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en

skuld till den för vars räkning ar- betet utförs.

Som direkt kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats som utförs av den skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år. Är uppdragstagaren ett handelsbolag skall som direkt kostnad inte anses värdet av arbetsinsats som utförs av delägare i bolaget.

Uppgår värdet av pågående ar- beten i byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana arbeten vid utgången av de två när- mast föregående beskattningsåren ( jämförelseåren ), får värdet av pågå- ende arbeten vid beskattningsårets utgång tas upp till lägst ett belopp motsvarande skillnaden mellan värdet av pågående arbeten vid nämnda tidpunkt och 15 procent av jämförelseårens medeltalsvärden. Blir skillnaden negativ får bestäm- melserna i de två sista meningarna av punkt 2 sjätte stycket tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan den skattskyldige och uppdragsgi- varen och anledning flnns att anta att bestämmelserna ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförmån åt den skattskyldige eller uppdragsgi- varen, nämnda bestämmelser inte gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt.

Har den skattskyldige i betydan-

Föreslagen lydelse

den skattskyldige erhållit ersättning för arbete, som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.

Som direkt kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats som utförs av den skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan den skattskyldige och uppdragsgiva- ren och anledning finns att anta att bestämmelserna ovan i denna anvis- ningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförmån åt den skatt- skyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte gälla. 1 nu avsedda fall skall den skatt- skyldiges inkomst på grund av ar- betena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna fram- står som skäligt.

Har den skattskyldige i betydan-

Nuvarande lydelse

de omfattning underlåtit att slutre- dovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller fak- tureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra san- nolikt att det belopp, som enligt bestämmelserna ovan skall redovi- sas som intäkt av pågående arbe- ten, överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkomsten i skälig utsträckning jämkas nedåt.

(anv. till 41 5 p. 1 a)

Avdrag för framtida garantiutgift får åtnjutas med belopp, som sva- rar mot vad som i räkenskaperna för beskattningsåret avsatts för täckande av risker med anledning av garantiförpliktelse, som utestår vid beskattningsårets utgång. Av- draget får dock icke överstiga det sammanlagda beloppet för år räk- nat av de utgifter till följd av ga- rantiförpliktelser, som redovisats i räkenskaperna under beskattnings- året. Avser garantiförpliktelsen tid, som är kortare än två år, beräknas avdraget högst till belopp som sva- rar mot så många tjugofjärdedelar av nyssnämnda sammanlagda be- lopp av utgifter som den tid ga- rantiförpliktelsen avser utgör i må- nader. Brutet månadstal bortfaller. Avdrag får dock åtnjutas med skä- ligt belopp om den skattskyldige visar att betydligt större avdrag för avsättningen än som skulle medges enligt nyssnämnda föreskrifter är påkallat till följd av

att rörelsen är nystartad,

att garantiförpliktelserna avser ett eller ett fåtal mycket stora till- verkningsobjekt eller mycket stora arbeten,

att en betydande ökning av de utestående garantiförpliktelsernas omfattning skett under beskatt- nin gsåret,

Föreslagen lydelse

de omfattning underlåtit att slutre- dovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller fak- tureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra san- nolikt att det belopp, som enligt bestämmelserna ovan skall redovi- sas som intäkt av pågående arbe- ten, överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkomsten i skälig utsträckning jämkas nedåt.

4.23 Avdrag för framtida garan- tiutgift får åtnjutas med belopp, som svarar mot vad som i räken- skaperna för beskattningsåret av- satts för täckande av risker med anledning av garantiförpliktelse, som utestår vid beskattningsårets utgång. Avdraget får dock icke överstiga det sammanlagda belop- pet för år räknat av de utgifter till följd av garantiförpliktelser, som redovisats i räkenskaperna under beskattningsåret. Avser garan- tiförpliktelsen tid, som är kortare än två år, beräknas avdraget högst till belopp som svarar mot så många tjugofjärdedelar av nyss- nämnda sammanlagda belopp av utgifter som den tid garantiför- pliktelsen avser utgör i månader. Brutet månadstal bortfaller. Avdrag får dock åtnjutas med skäligt be- lopp om den skattskyldige visar att betydligt större avdrag för avsätt- ningen än som skulle medges enligt nyssnämnda föreskrifter är påkallat till följd av att näringsverksamheten är ny- startad,

att garantiförpliktelserna avser ett eller ett fåtal mycket stora till- verkningsobjekt eller mycket stora arbeten,

att en betydande ökning av de utestående garantiförpliktelsernas omfattning skett under beskatt- nin gsåret,

Nuvarande lydelse SOU 1989:34

att produktsammansättningen avsevärt ändrats under beskatt- ningsåret,

att den tid en väsentlig del av utestående garantiförpliktelser av- ser betydligt överstiger två år eller

att annan med de nämnda jäm- förlig omständighet föreligger.

Om särskilda förhållanden i viss bransch föranleder det, får riksskat- teverket, utan hinder av vad som föreskrivits i första stycket om av- drag för framtida garantiutgifter, meddela anvisningar för beräkning av avdrag för sådana utgifter.

Medgivet avdrag för framtida garantiutgifter skall återföras till beskattning nästföljande beskatt- ningsår.

(anv. till 41 & p. 1 b)

Företag, som driver kärnkrafts- anläggning, får avdrag för belopp som i räkenskaperna för beskatt- ningsåret avsätts för att täcka före- tagets utgifter för framtida hante- ring av utbränt kärnbränsle, radio- aktivt avfall o.d. Avdrag medges dock inte för hanteringsutgifter som belöper på verksamhet som bedrivs efter beskattningsårets utgång och inte heller för hanteringsutgifter för vilka företaget kan påräkna ersätt- ning enligt 9 9 lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Regering- en eller efter regeringens bemyn- digande riksskatteverket utfärdar årligen föreskrifter för beräkning av avdraget. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljan- de beskattningsår.

Vad i föregående stycke sagts gäller även i fråga om företag, som icke driver kärnkraftsanläggning, såvida företaget mot förskottsbetal- ning åtagit sig att svara för framtida utgifter för hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall o.d.

Föreslagen lydelse

att produktsammansättningen avsevärt ändrats under beskatt- ningsåret,

att den tid en väsentlig del av utestående garantiförpliktelser av- ser betydligt överstiger två år eller

att annan med de nämnda jäm- förlig omständighet föreligger.

Om särskilda förhållanden i viss bransch föranleder det, får riks- skatteverket, utan hinder av vad som föreskrivits i första stycket om avdrag för framtida garantiutgifter, meddela anvisningar för beräkning av avdrag för sådana utgifter.

Medgivet avdrag för framtida garantiutgifter skall återföras till beskattning nästföljande beskatt- ningsår.

5.24 Företag, som driver kärn- kraftsanläggning, får avdrag för belopp som i räkenskaperna för beskattningsåret avsätts för att täcka företagets utgifter för fram- tida hantering av utbränt kärn- bränsle, radioaktivt avfall o.d. Av- drag medges dock inte för hante- ringsutgifter som belöper på verk- samhet som bedrivs efter beskatt- ningsårets utgång och inte heller för hanteringsutgifter för vilka före- taget kan påräkna ersättning enligt 9 5 lagen (1981:669) om finansie- ring av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket utfärdar årligen föreskrifter för beräkning av av- draget. Medgivet avdrag skall åter- föras till beskattning nästföljande beskattningsår. Vad i föregående stycke sagts gäller även i fråga om företag, som icke driver kärnkraftsanläggning, såvida företaget mot förskottsbetal- ning åtagit sig att svara för framtida utgifter för hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall o.d.