Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås nya regler för medlemskap i Svenska kyrkan. Som huvudregel föreslås att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i kyrkan. En person skall dock kunna tillhöra kyrkan också efter ett meddelande eller en anmälan. Förslaget innebär inte någon förändring av kyrkotillhörigheten för den som är medlem i Svenska kyrkan när de nya reglerna träder i kraft. 1994 års kyrkomöte har för sin del antagit de nya reglerna för kyrkotillhörighet. Reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 1996.

I propositionen behandlas också vissa ytterligare frågor som kyrko- mötet har tagit upp. Det gäller bl.a. ett förslag om att dop skall införas som förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och anställning i vissa befattningar inom Svenska kyrkan. Något sådant förslag läggs dock inte fram nu.

ww

• Sida 2
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Föreskrifter om medlemslap i. Svensla kyrkan änns i religionsfrihets- lagen (1951:680, ändrad senast 1991:488). I huvudsak innebär reglerna att barn till föräldrar som tillhör kyrlan inträder automatiskt i Svenska kyrlan vid födseln. En evangelisk-luthersk trosbekännare som får svenskt medborgarskap blir medlem i Svensla kyrlan utan någon särskild åtgärd. Det änns också en möjlighet att bli medlem efter ansökan.

Det har satts i fråga om reglema om medlemslap i Svenska kyrkan är förenliga med bestämmelsen om s.k. negativ religionsfrihet i 2 kap. 2 å regeringsformen. Med anledning av återkommande motioner i ämnet har frågan behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen under hela 1980-talet och början av 90-talet.

I april 1992 beslutade regeringen direktiv (dir. l992:45) för en kyrko- beredning. Regeringen slog där fast att religionsfrihetslagens med- lemskapsregler är oförenliga med bestämmelserna i 2 lap. 2 å rege- ringsformen och gav beredningen i uppdrag att behandla frågan. Kyrkoberedningen har i sitt betänkande Staten och trossarnfunden (SOU 1994:42) konstaterat att bestämmelsema om medlemskap måste bringas i överensstämmelse med bestämmelsema i regeringsformen. Beredningen lämnade inget eget förslag i ämnet utan förutsatte att det pågående inomkyrkliga arbetet skulle fullgöras och förslag föreläggas 1994 års kyrkomöte. Kyrkoberedningens betänlande har rernissbehandlats. Renrissyttrandena änns tillgängliga i Civildepartementet (C94/328/KY).

Det arbete som Kyrkoberedningen hänvisade till initierades av 1992 års kyrkomöte. Då begärde kyrkomötet att Svensla kyrkans centralstyrelse skulle tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att lägga fram förslag till en rättslig reglering av kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. Centralsty- relsen tillsatte i september 1992 Kyrkotillhörighetsberedningen som i mars 1993 avlämnade betänkandet Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. I betänkandet föreslogs att dopet skall bli huvudvägen in i Svenska kyrkan. Kyrkotillhörighetsberedningens lagförslag änns i bilaga I . Betänkandet har remissbehandlats av Svenska kyrlans centralstyrelse. En förteclming över remissinstansema och en sammanställning av rernissva- ren redovisas i Centralstyrelsens skrivelse till 1994 års kyrkomöte (CsSkr 1994:4) Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. Remissyttrandena änns också tillgängliga i detta lagstiftningsärende (C94/2315/KY).

Efter remissbehandlingen av Kyrkotillhörighetsberedningens betänkande lade Svenska kyrlans centralstyrelse fram ett förslag till utformning av kyrkotillhörighetsreglema till 1994 års kyrkomöte (CsSkr 1994:4). Centralstyrelsens lagförslag firms i bilaga 2. Kyrkomötet har (ZKL 1994:7, kskr. 1994:1) för sin del antagit dels Centralstyrelsens förslag till ändring i kyrkolagen (19922300, ändrad senast l995z296), med vissa redaktionella ändringar, dels Centralstyrelsens förslag till ändring i religionsfrihetslagen och anhållit att regeringen förelägger riksdagen lagförslagen. De av kyrkomötet antagna lagförslagen änns i bilaga 3.

• Sida 13
•  Original

Lagrådet

Regeringen beslutade den 23 mars 1995 att inhMa Lagrådets yttrande över de lagförslag som änns i bilaga 4.

Lagrådets yttrande änns i bilaga 5. Som kommer att framgå av det följande har regeringen beakat de synpunkter som Lagrådet har framfört. Därutöver har, i förhållande till lagrådsrerrrissens lagförslag, vissa redaktionella ändringar gjorts.

Vi redovisar i propositionen också vår syn på två angränsande frågor som kyrkomötet har tagit upp. Det gäller dels frågan om dop som förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och anställning i vissa beattningar inom Svenska kyrkan (avsnitt 6), dels frågan om lagstiftning om församlingsregister (avsnitt 5.8).

4. Allmänna utgångspunkter

Nuvarande bestämmelser

Bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyrkan änns i 6—19 åå religionsfrihetslagen. Enligt 6 å får bara svenska medborgare och i landet bosatta utlänningar tillhöra Svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder i Svenska kyrlan vid födseln om båda föräldrarna eller en av dem tillhör kyrkan (7 å försa stycket). Barn utom äktenskap inträder enligt 8 å vid födseln i kyrkan om modern tillhör Svenska kyrkan. Barn som på deta sätt inte har inträtt vid födseln kan under vissa förutsättningar erhålla automatisk kyrkotillhörighet, om föräldrarna gifter sig med varandra. Den som förvärvar svenskt medborgarskap as också upp i kyrkan utan någon särskild ansökan, om han eller hon är evangelisk-luthersk trosbekännare och inte har anmält att vederbörande inte önskar träda in i kyrkan (9 å). I övrigt kan man inträda i Svenska kyrkan efter ansökan (10 å). Utträde ur Svenska kyrkan sker genom anmälan hos pastor i den församling där man är folkbokförd (11 och 12 åå).

Föreskrifterna om medlemskap i Svenska kyrkan har ett särskilt konstitutionellt skydd. Sådana föreskrifter kan nämligen bara meddelas genom lag, som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet (punkt 9 andra stycket övergångsbestämmelsema till regeringsformen).

Regeringsformen och religionsfriheten Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att ge tillkänna sin inställning i religiöst hänseende och att tillhöra ett tros- samfund. Detta uttryck för den s.k. negativa religionsfriheten änns r 2 kap. 2 å regeringsformen. Reglerna äck denna utformning genom 1976 års grundlagsrefonn. Samtidigt fördes det in i regeringsformen'en övergångsbestämmelse som gör det möjligt att bestämmelserna 'om tillhörighet till Svenska kyrkan kan gälla utan hinder av 2 kap. 2' å regeringsformen (punkt 3 övergångsbestämmelsema till lagen [1976:871]

• Sida 14
•  Original

om ändring i regeringsformen).

Frågan om tillhörighetsreglernas förenlighet med regeringsformen har varit föremål för behandling i riksdagen vid flera tillfällen. Genom den nämnda övergångsbestämmelsen till regeringsformen i samband med regleringen av den negativa religionsfriheten har riksdagen tagit deänitiv ställning för att reglerna i sig är oförenliga. Vid behandlingen av förslaget till ny kyrkolag (prop. 1991/92z85 s. 22, bet. 1991/92:KU32 s. 12, rskr. 1991/92z222) förutsatte riksdagen att tillhörighetsfrågan skulle få sin lösning i det fortsata utredningsarbetet på det kyrkliga området.

Den parlamenariskt sammansatta Kyrkoberedningen har i betänkandet Staten och trossamfunden (SOU 1994:42) konsaterat att bestämmelserna om kyrkotillhörigheten i Svensla kyrkan måste bringas i överens- stämmelse med bestämmelserna i regeringsformen.

Tillhörighet utifrån Svenska kyrkans identitet

Nya regler om tillhörighet till Svenska kyrkan måste kunna accepteras från allmän synpunkt och uppfylla regeringsformens krav men måste givetvis också bestämmas utifrån Svensla kyrkans identitet som trossamfund. Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller i sin skrivelse till kyrkomötet om kyrkotillhörigheten (CsSkr 1994:4) att det änns starka principiella skäl som alar för att tydligare gesalta sambandet mellan dop och kyrkotillhörighet. Enligt Centralstyrelsen är det dessutom stötande för kyrkan som nådessamfund om gällande tillhörighetsregler kan förknippas med tvång. _

Vid behandlingen av Centralstyrelsens skrivelse har 1994 års kyrkomö- te framhållit att en avgörande utgångspunkt vid utformningen av reglerna om kyrkotillhörigheten är att tillhörigheten bestäms av kyrkan själv utifrån sin egen identitet och självförståelse. Det är alltså kyrkan som utifrån sin bekännelse, karaktär, tradition och ordning måste utforma sina tillhörighetsregler. Vid utformningen av reglerna måste enligt kyrkomötet hänsyn tas såväl till Svenska kyrkans principiella syn på dopet, folkkyr- kan och familjen som till det samhälle i vilket kyrkan verkar (2KL 199417 5. 6).

Nya tillhört ghetsregler bör införas

Regeringen lan konstatera att det från statens sida sedan länge har stått klart att reglerna om tillhörighet till Svenska kyrkan måste reformeras utifrån ett religionsfrihetsperspeiktiv. Samtidigt instämmer regeringen med kyrkomötet i att reglerna måste utformas utifrån Svenska kyrkans syn på sig själv. Numera änns det inom Svenska kyrkan en mycket bred samstämmighet i synen på kyrkan, dopet och kyrkotillhörigheten, vilket har kunnat konsateras vid såväl 1992 års som 1994 års kyrkomöten. Kyrkotillhörighetsberedningens förslag äck vid remissbehandlingen ett utomordentligt starkt stöd från de inomkyrkliga remissinstansema. Således ger 76 procent av de svarande" församlingarna, pastoraten och samfällighetema förslaget sitt stöd endera oreserverateller med önskemål

• Sida 15
•  Original

om endast marginella justeringar. Samtliga domkapitel och stiftsstyrelser eller stiftsfullmäktige tillstyrker helt eller i stort att förslagen läggs till grund för en rättslig reglering. De flesta övrigakyrkliga organ tillstyrker också förslagen. De rättsliga instanserna har i huvudsak en positiv eller neutral bedömning. Kammarrätten i Jönköping framhåller att den föreslagna regleringen ”utgör en rimlig avvägning mellan de synsätt på kyrkan som änns såväl inom kyrkan som bland medborgarna i stort”.

Mot den bakgrund som har redovisats änns det enligt regeringens mening skäl att genomföra en reform med nya regler om tillhörigheten till Svenska kyrkan på det sätt som kyrlan själv har föreslagit. Rege- ringen ar i det följande upp de olika delfrågor som är aktuella vid lagregleringen.

5. Nya regler för kyrkotillhörighet

5.1. Vem som får tillhöra Svenska kyrkan

Regeringens förslag: Svenska medborgare eller här i landet bosatta utländska medborgare får tillhöra Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även andra personer får tillhöra Svenska kyrkan.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: Remissinstansema har inte haft några invändningar mot förslaget i denna del.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med regeringens.

Skälen för regeringensförslag: Enligt 6 å försa stycket religions- frihetslagen får endast svensk medborgare eller här i riket bosatt utlänning vara medlem i Svenska kyrkan. Kyrkomötets förslag överens- stämmer i sak med vad som redan nu gäller.

1994 års kyrkomöte har liksom kyrkotillhörighetsberedningen och Svenska kyrkans centralstyrelse valt att använda orden ”kyrkotillhörig- het” eller "tillhöra Svenska kyrkan” i stället för medlemskap eller medlem i Svenska kyrkan. Skälen för detta har inte redovisats i det nu aktuella sammanhanget. Däremot behandlades frågan av 1992 års kyrkomöte med anledning av en motion i ämnet. Andra kyrkolags- utskottet hänvisade därvid till att Iäronämnden slagit fast att Svenska kyrkan är ett nådessamfund och står i en folkkyrklig tradition och uttalade för sin del följande (2KL l992:3 s. 6): "Utskottet änner det vara avgörande att identiteten som trossamfund får komma till uttryck i regleringen av kyrkotillhörigheten. Det betyder att Svenska kyrkan inte får gestaltas i föreningsrättsliga kategorier, dvs. som en sammanslutning av likasinnade. Eftersom begreppet medlemslap hör samman med ett föreningsrättsligt tänkande bör det i möjligaste mån undvikas. ”

• Sida 16
•  Original

Oavsett hur det förhåller sig med deta kan regeringen för sin del konstatera att de olika uttrycken i sak inte torde innebära någon skillnad. Andra kyrkolagsutskottet påpelade också i sitt betänlande med anledning av Centralstyrelsens sluivelse till 1994 års kyrkomöte att det i punkten 9 övergångsbestämmelsema till regeringsformen alas om medlemskap i Svensla kyrkan (2KL 1994:7 s. 11). Utskottet konsaterade samtidigt att ändringen av uttrycket medlemslap till kyrkotillhörighet inte kan leda till något missförstånd. Regeringen Ilan instämma i den bedömningen.

Idag gäller enligt 6 å andra stycket religionsfrihetslagen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge att även en utom riket bosatt utlänning antas som medlem i kyrlan. Enligt för- ordningen (1979:931) om prövning av vissa ansökningar om medlemskap i Svensla kyrlan är det domkapitlet i Uppsala som prövar sådana ansökningar. Kyrkomötets förslag i denna del innebär den ändringen i förhållande till vad som gäller i dag att sådana ärenden i stället skall prövas av Svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt regeringens mening är detta en lämplig ordning. Centralstyrelsen är den centrala kyrkliga förvaltningsmyndigheten som också ansvarar för kyrlans centrala medlemskapsregister (17 å religionsfrihetslagen). Kyrkomötets förslag bör därför genomföras.

5.2. Huvudregel för kyrkotillhörighet

Regeringens förslag: Den som döps i Svensla kyrkans ordning blir upptagen i Svenska kyrlan.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: Beredningens förslag får en i det närmaste toal uppslutning av de inomkyrkliga remissinstansema. Av övriga tillstyrker alla remissinstanser utom två eller har inga invändningar mot förslaget. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala framhåller att vissa allmänna krav ' bör ställas på regleringen av medlemskapet så länge Svenska kyrkan är offentligrättsligt reglerad. Ett sådant skulle vara att krav på speciäcerade religiösa ceremonier inte införs i lagstiftningen. Juridiska fakultetsstyrel— sen i Lund är också kritisk och anser att förslaget är en kompromiss mellan alternativen dop och anmälan.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Någon regel om dopet som medlems- grund änns inte i religionsfrihetslagen i dag. Som har redovisats i det föregående (avsnitt 4) blir barn automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan, om någon av föräldrama tillhör kyrkan. Om föräldrarna inte är gifa med varandra blir barnet medlem om modern tillhör kyrkan. Den som blir svensk medborgare och är evangelisk-luthersk trosbekännare blir ' också automatiskt medlem i kyrkan. I övrigt krävs någon form av ansökan för medlemskap. Den automatisla medlemsanslutningen har

• Sida 17
•  Original

kritiserats och strider också mot reglerna om negativ religionsfrihet i 2 Prop. 1994/95:226 kap. 2 å regeringsformen.

En regel genom vilken dopet blir medlemsgrundande får anses vara förenlig med reglerna i 2 kap. 2 å regeringsformen. Dopet får anses innefata en viljeyttring att tillhöra kyrlan. Därutöver kommer den religiösa innebörd som dopet har.

Som kommer att framgå senare innebär kyrkomötets förslag att dopet skall vara den normala vägen in i kyrkan, men att även andra möjligheter skall ännas. De innebär någon form av anmälan. Mot denna bakgrund änns det från strikt rättsliga utgångspunkter inte något behov av en regel som anger dopet som grund för kyrkotillhörighet.

Enligt regeringens mening är det emellertid i sammanhanget viktigt att framhålla att det här är fråga om lagstiftning som är av grundläggande betydelse för Svenska kyrkans identitet som trossamfund. Det är också av den anledningen som kyrkomötet har getts en grundlagsfäst medbe- stämmanderätt.

Centralstyrelsen har i sin skrivelse till kyrkomötet av principiella teologiska skäl tillbakavisat varje förslag som bygger medlemskapet på ett anmälningsförfärande. Centralstyrelsen framhåller i det sammanhanget följande (CsSkr 199414 5. 23): ”En ordning med anmälan som grund skulle stå i strid med kyrkans karaktär av ett nådessamfund, som grundläggs av de kyrkoskapande faktorerna, dvs. Ordet, dopet och nattvarden”.

Andra kyrkolagsutskottet har i sitt betänkande med anledning av Centralstyrelsens skrivelse för sin del anfört följande (2KL 199417 5. 6): ”Dopet ger tillhörighet till Kristi kyrka. Eftersom Svensla kyrkan vill manifestera Kristi kyrka måste kyrkotillhörigheten vara relaterad till dopet. Samtidigt måste Svenska kyrlans särskilda historia beaktas. Det är viktigt att dopet är inkluderande och inte uteslutande. De odöpas möjlighet att tillhöra kyrkan på väg till dopet får inte sättas i fråga.”

Kyrkomötets förslag i denna del bygger alltså på kyrkans syn på sig själv som trossamfund. Enligt regeringens mening bör staten inte ha några synpunkter på deta, så länge förslagen inte står i strid mot vår konstitution eller grundläggande rättssäkerhetskrav. Kyrkomötets förslag i denna del bör därför genomföras.

5.3. Barn

Regeringens förslag: Ett barn under 18 år som inte döps i Svenska kyrkans ordning skall tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till det.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: Det stora flertalet remissinstanser är positiva till 17 beredningens förslag. Ett par remissinstanser anser att en gräns bör

• Sida 18
•  Original

ännas för kyrkotillhörighet utan dop. Svenska kyrkans fria synod och Katolska biskopsämbetet förordar att enbart dopet skall grunda kyrko- tillhörighet, men framför som ett alternativ att en tidsgräns sätts för tillhörighet utan dop. Teologiska fakultetsnämnden i Uppsala anser att inga vägande teologiska skäl talar för kyrkotillhörighet uan dop. Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala anser att anmälan ensamt skall vara medlemsgrundande. Juridiska fakultetsstyrelsen iLund kritiserar förslaget och anser att endera dopet eller anmälan renodlat bör föra med sig kyrkotillhörighet, om en ändring över huvud taget skall genomföras.

Några remissinstanser anser 311 åldersgränsen för samtycke bör sänkas till 12 respektive 14 år. Svenska kyrkans församlingsnärnnd och Svenska Kyrkans Unga ifrågasätter åldersgränsen 18 år för inträde genom meddelande från vårdnadshavaren och föreslår att den sätts vid 15 år.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med regeringens.

Skälen för regeringens förslag: 1 dag gäller för den som är under 18 år och som inte automatiskt har blivit medlem i Svenska kyrkan att barnet kan vinna inträde i kyrkan efter ansökan. Ansökan skall göras av barnets vårdnadshavare. Om bamet fyllt 15 år, krävs samtycke från barnet. Regler om deta änns i 1.0 och 12 åå religionsfrihetslagen.

Kyrkomötets förslag i denna del ansluter således nära till vad som gäller redan i dag.

I sammanhanget bör nämnas FN:s konvention om barnets rättigheter, till vilken Sverige har anslutit sig (SÖ 1990:20 ). Enligt konventionens artikel 14 skall konventionsstaterna respektera barnets rätt till ankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Vidare skall konventionsstatema respektera föräldrarnas eller vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt. Denna bestämmelse kompletteras av artikel 18, moment 4 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (SÖ 1971 :42). I denna artikel förplikar sig konventionsstater- na att respektera föräldrars frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran som ståri överensstämmelse med föräldrarnas egen övertygelse. Motsvarande bestämmelse änns också i artikel 2, första tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (sö 195235).

De nu föreslagna reglerna ger föräldrarna respektive vårdnadshavarna sådana rättigheter som faller inom ramen för de uppgifter som föräldrar tilläggs i de förut nämnda konventionema. I sammanhanget är det också viktigt att framhålla att förslaget innebär att inträde i kyrkan mellan femton och arton års ålder bara kan ske med barnets samtycke.

Några remissinstanser har ansett att den nyss angivna åldersgränsen för samtycke bör sänkas till tolv eller fjorton år. Regeringen anser för sin del att den frågan bör kunna diskuteras. Regeringen har emellertid beslutat tilllalla en särskild utredare för att se över samtliga åldersgränser som gäller barn och ungdomar (dir. 199529). Det ligger inom ramen för utredarens uppdrag att också överväga de nu aktuella åldersgränserna. Tills vidare bör därför kyrkomötets förslag i denna del accepteras.

Beträffande skälen i övrigt för kyrkomötets förslag i denna del och dess

• Sida 19
•  Original

förhållande till dopet som medlemsgrund kan hänvisas vad Centralstyrel- sen har anfört i sin skrivelse till kyrkomötet (CsSkr 1994:4 s. 24 f.) och vad andra kyrkolagsutskottet har uttalat i sitt betänkande med anledning av Centralstyrelsens skrivelse (2KL 1994:7 s. 6 f.).

5 .4 Vuxna

Regeringens förslag: Den som har fyllt 18 år och vill inträda i Svenska kyrkan i annat fall än genom dop skall efter skriftlig anmälan tas upp i kyrkan, om han eller hon

1. är döpt i Svenska kyrkans ordning eller någon annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning,

2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller

3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: En majoritet av remissinstansema tillstyrker beredningens förslag. Kritik framförs dock på äera punkter. Sålunda anser flera remissinstanser att en tidsgräns bör ännas för kyrkotill- hörighet utan dop. Några är helt avvisande till att vuxna skall tas upp i kyrkan utan dop. Vidare riktas kritik från flera remissinstanser med anknytning till kyrkan mot utformningen av alternativen för vuxnas inträde (se vidare CsSkr 1994:4 s. 26 f.).

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag i denna del överensstämmer i sin helhet med regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 & religionsfrihetslagen skall en vuxen person som vill vinna inträde i Svenska kyrkan ansöka om det. Om sökanden visar att han är döpt i Svenska kyrkans ordning eller att han tillhör något annat evangeliskt-lutherskt trossamfund, skall han eller hon utan vidare prövning tas upp i kyrkan. Samma sak gäller om sökanden har fått den undervisning i kyrkans lära, som med hänsyn till sökandens ålder och övriga omständigheter bör krävas och sökanden dessutom inför pastor avger en muntlig försäkran att ansökningen är grundad på allvarliga religiösa skäl.

Kyrkomötets förslag ansluter delvis till den ordning som gäller i dag för vuxnas inträde i Svenska kyrkan. En nyhet är att det i kyrkomötets förslag ställs upp krav på skriftlig anmälan. Enligt regeringens mening är detta en lämplig ordning. På så sätt garanteras att underlaget för beslutet änns dokumenterat.

En annan formell nyhet gäller dem som tillhör något annat evangeliskt- lutherskt trossamfund. I dag räcker det med tillhörigheten till ett sådant trossamfund för att en vuxen person efter ansökan skall tas upp i kyrkan. Kyrkomötets förslag innebär den formella ändringen att förutsättningen i stället skall vara att personen är döpt i den ordning som gäller för en

• Sida 20
•  Original

annan evangelisk-luthersk kyrka. I sak torde förslaget inte innebära någon skillnad, eftersom övriga evangelisk-lutherska kyrkor har dopet som medlemsgrund.

För andra än dem som är döpta i Svenska kyrkans ordning eller någon annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning och som vill träda in i kyrkan skall enligt kyrkomötets förslag; gälla helt nya regler. I dag gäller, som nyss har redovisats, att sökanden skall ha fått den undervisning i kyrkans lära, som med hänsyn till sökandens ålder och övriga omständigheter bör krävas, och att sökanden avger en muntlig försäkran om att ansökan är grundad på allvarliga religiösa skäl.

I förarbetena till de nuvarandle bestämmelserna uttalade föredragande statsrådet i denna del följande (]prop. 1951:100 s. 150):

I fråga om måttet av den undervisning, som sökanden sålunda skall ha erhållit för att hans ansökan om inträde skall kunna bifallas, måste uppenbarligen hänsyn tagas till sökandens ålder och övriga omständig- heter. Utgångspunkt för bedömandet bör vara den undervisning som kyrkans medlemmar i allmänhet under motsvarande omständigheter erhållit, och härvid böra självfallet icke för stränga krav ställas. Syftet med bestämmelsen är nämligen endast att det skall finnas en möjlighet att tillse att den som vuxit upp under inflytande av en annan religion eller eljest under sådana förhållanden att han kommit att stå helt främmande för kristendomen, innan han mottages, erhåller under- visning om vad en anslutning till den kristna religionen, och då särskilt .. till den evangelisk—lutherska formen därav, innebär. Vidare bör det naturligtvis, såsom Sveriges yngre prästers förbund påpekat, ännas möjlighet att tillfredsställa en önskan om inträde även för den som har en bristfällig intellektuell utrustning och därför har svårigheter att tillägna sig kyrkans lära. Detsamma gäller om minderårig, som ännu icke kunnat få någon undervisning.

Beträffande den försäkran som sökanden bör avlägga ha vissa dom- kapitel anmärkt att ordalagen icke endast böra tala om ett allvarligt uppsåt, såsom kommittén föreslagit, utan också ha en innehållsmässig bestämning. Det kan vara tveksamt, vilken formulering som härvid är den bästa. Mot det förslag som nämnda domkapitel framställa kan invändas att betydelsen därav måhända icke är så tillgänglig för lekmannen. I anslutning till ett förslag som framställts av Västerås domkapitel i yttrande över 1927 års betänkande har jag föredragit ett uttryck som går ut på att ansökningen är grundad på allvarliga religiösa skäl. Sökandens skäl för sin ansökan skola naturligtvis icke bedömas av pastor. I sådant fall då inträde begäres för barn som ej fyllt 18 år och står under annans vårdnad torde någon försäkran rörande allvaret i uppsåtet icke böra krävas. Ett stadgande härom har upptagits i 10 &.

Kyrkomötets förslag innebär inget krav på att sökanden har fått under- visning i Svenska kyrkans lära. utan i stället att sökanden begär sådan undervisning. För det fall sökzmden inte redan är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning skall begäran om undervisning ske i avvaktan på dop. Kyrkomötet ställer i sitt förslag inte heller upp något krav på muntlig försäkran att ansökan är grundad på allvarliga religiösa skäl.

De föreslagna nya reglerna :i denna del skall ses mot bakgrund av kyrkomötets principiella ställnirrgstagande att vägen in i Svenska kyrkan skall vara dopet, samtidigt som det skall finnas en möjlighet att tillhöra

• Sida 21
•  Original

kyrkan i avvaktan på dop.

Dopet är den normala förutsättningen för att tillhöra en loisten kyrka. Som framhölls vid tillkomsten av religionsfrihetslagen är det felaktigt att betrakta dopet enbart som en inträdesceremoni som hänför sig till ett särskilt kyrkosamfund. Dopet har inte en sådan karaktär. Det upprepas inte; varken när någon som har trätt ur kyrkan åter vill träda in, eller när någon som redan har blivit döpt i ett annat kristet kyrkosarnfund vill träda in i Svenska kyrkan (jfr prop. 1951:100 s. 149).

Vid remissbehandlingen har kritik riktats mot att en vuxen skall kunna tas upp i kyrkan i avvaktan på dop, om hon eller han begär undervisning. Centralstyrelsen har här framhållit att undervisning inte bara skall begäras utan även delges. Centralstyrelsen har vidare i denna del anfört följande (CcSkr 1994:4 s. 28): ”Om undervisningen skall ha delgivits före upptagandet änns inte lika stor anledning att acceptera en kyrkotill- hörighet för vuxen i avvaktan på att dopet tas emot. Om bestämmelsen ändras i den riktningen, uppstår dessutom teologiska svårigheter. En sådan bestämmelse innebär ju principith sett att den som genomgått dop- undervisning väljer att tillhöra kyrkan utan att ta emot dopet.” Kyrko- mötet har för sin del inte uttryckt någon annan åsikt.

Regeringen kan för sin del konstatera att kyrkomötets förslag i prakti- ken kan innebära att den som har fått dopundervisning kan välja att kvarstå i kyrkan utan att ha tagit emot dopet. Sannolikheten för att så blir fallet får emellertid anses som liten. Som Centralstyrelsen framhåller får en begäran om undervisning som förberedelse för dop anses innebära att personen i fråga uttrycker en önskan att träda i nådemedelsgemenskap med kyrkan (CcSkr 1994:4 s. 28).

Kyrkomötets förslag i denna del är således motiverade utifrån principi- ella teologiska skäl mot vilka regeringen inte har anledning att invända. Mot denna bakgrund och då förslaget också är förenligt med regerings- formens regler om religionsfrihet, bör det kunna genomföras.

5.5. Utträde ur kyrkan

Regeringens förslag: Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt genom en egenhändigt undertecknad handling som bevittnats av två personer. För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadsha- vare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag

överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: De allra flesta remissinstansema tillstyrker eller har inga invändningar mot beredningens förslag. Ett par remissinstanser har dock synpunkter på de föreslagna åldersgränserna för beslut eller samtycke och vill sänka dem till 15 respektive 12 år.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med

• Sida 22
•  Original

regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Regler om utträde ur Svenska kyrkan änns i dag i 11 & religionsfrihetslagen. Om en medlem av Svenska kyrkan inte längre vill tillhöra kyrkan, skall hon eller han göra anmälan om utträde hos pastor i den församling där hon eller han är folkbokförd. Anmälan skall göras personligen eller enskilt i en egenhändigt under- tecknad och av två personer bevittnad handling.

Kyrkomötets förslag överensstämmer i sak med den ordning för utträde som gäller i dag. Regeringen anser i likhet med de flesta remissinstan- serna att förslaget bör godtas.

Beträffande frågan om vilka åldersgränser som skall gälla för beslut och samtycke för barn under 18 år, kan hänvisas till vad som har sagts i det föregående (avsnitt 5.3).

5.6. Beslut om kyrkotillhörighet

Regeringens förslag: Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbok- förd. Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana frågor. I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet av Svenska kyrkans centralstyrelse.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstansema: Remissinstansema har inte haft några invändningar mot beredningens förslag.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer i sin helhet med regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Enligt den ordning som gäller i dag prövas frågor om medlemskap i Svenska kyrkan av pastor i den församling där sökanden är folkbokförd. I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas frågorna av pastor i den församling inom landet där sökanden vistas.

Begreppet pastor deänieras i 16 & religionsfrihetslagen. Med pastor avses i lagen kyrkoherde i en församling i Svenska kyrkan eller någon annan präst som domkapitlet har förordnat att sköta de uppgifter som pastor har enligt lagen. Domkapitlet får också förordna någon annan att handlägga ärenden som pastor har enligt lagen. Regeringen får också uppdra åt en svensk diplomatisk. eller konsulär ämbetsman att handlägga frågor som enligt religionsfrihetslagen ankommer på pastor.

Kyrkomötets förslag skiljer sig delvis från vad som gäller i dag. Kyrkomötet använder inte begreppet pastor och möjligheten att delege- ra pastors uppgifter till andra än präster slopas. Vidare övertar Svenska kyrkans centralstyrelse uppgiften att pröva frågor om kyrkotillhörighet i fråga om dem som inte är folkbokförda i Sverige.

• Sida 23
•  Original

Ansvaret när det gäller beslut om kyrkotillhörighet läggs enligt kyrko- mötets förslag uttryckligen på kyrkoherden i stället för på pastor. Som skäl anförs att det är rimligt att huvudansvaret för hela pastoratet läggs på kyrkoherden, eftersom de nya bestämmelserna förutsätter ett gemen- samt pastoralt program. Om någon annan präst behöver anlitas för att fullgöra uppgifterna, får kyrkoherden delegera till en annan präst i pastoratet (CsSkr 1994:4 s. 29 f.).

Kyrkomötets förslag ansluter nära till vad som gäller i dag i fråga om dem som är folkbokförda i Sverige. Enligt regeringens mening är det en rimlig ordning att beslutanderätten i frågor om kyrkotillhörighet läggs på kyrkoherden eller på den präst i pastoratet som kyrkoherden förordnar. Detta i synnerhet som man inom Svenska kyrkan planerar ett offensivt pastoralt program som skall fastställas av biskopen och domkapitlet i varje stift med anledning av de föreslagna nya reglerna (jfr CsSkr 1994:4 s. 35 f.). I sammanhanget kan påpekas att kyrkoherden, liksom pastor för närvarande, i sin beslutsfunktr'on när det gäller frågor om kyrkotillhörig- het utgör en statlig förvaltrringsmyndighet under regeringen.

Kyrkomötet föreslår att frågor om kyrkotillhörighet i fråga om dem som inte är folkbokförda i Sverige skall prövas av Svenska kyrkans centralstyrelse. Motsvarande uppgifter ankommer i dag på pastor i den församling där den person som ansökan eller anmälan avser vistas eller på svensk diplomat eller konsul som har fått regeringens förordnande. Svenska kyrkans centralstyrelse är en central förvaltningsmyndighet inom Svenska kyrkan och ansvarar i den egenskapen också för kyrkans centrala medlemskapsregister. Det är därför naturligt och även en lämplig ordning att Centralstyrelsen beslutar i dessa frågor.

Regeringen änner sammanfattningsvis att kyrkomötets förslag i dessa delar bör genomföras.

5.7. Tidpunkten för inträde och utträde

Regeringens förslag: Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan gäller från och med

1. dopdagen, eller

2. den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kom in till kyrkoherden. Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan om utträde kom in till kyrkoherden.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt beredningens förslag skall tidpunkten för inträde knytas till den dag då meddelande eller anmälan kom in. Beredningen har således inte i sitt förslag angett till vem anmälan skall ha kommit in.

Remissinstansema: Remissinstansema har inte haft några invändningar mot förslaget.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med

• Sida 24
•  Original

regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Medlemskapet i Svenska kyrkan för med sig en rad rättsverkningar. Den som är medlem i Svenska kyrkan är skyldig att betala full församlingsskatt. Med medlemskapet följer också rösträtt och valbarhet vid kyrkliga val.

Bortsett från reglerna om barn som vid födseln blir medlemmar i Svenska kyrkan och evangelisk-lutherska trosbekännare som vid förvärv av svenskt medborgarskap automatiskt blir medlemmar i kyrkan, saknas uttryckliga regler i religionsfrihetslagen om tidpunkten för inträde respektive utträde ur kyrkan. I .avsalmad av uttryckliga regler om detta får anses gälla att sökanden blir medlem respektive ”icke-medlem" när ett lagakraftvunnet beslut i frågan föreligger. I allmänhet torde an- sökningar om inträde respektive utträde bifallas. I dessa fall änns inte någon som kan överklaga beslutet. Det vinner därför laga kraft om- edelbart.

Eftersom rättsverkningar är knutna till medlemskapet i Svenska kyrkan är det enligt regeringens mening lämpligt att — såsom kyrkomötet har föreslagit — tidpunkten för inträdet respektive utträdet uttryckligen regleras. De nu föreslagna reglerna för kyrkotillhörighet bygger på dopet och i vissa fall meddelande eller anmälan, dvs. någon form av vilje- yttring. Den som låter döpa sig eller anmäler sig för inträde eller utträde kan förutsättas vilja träda in eller ut ur kyrkan omedelbart. Med hänsyn till detta är det en rimlig utgångspunkt att rättsverkningama av med- lemskapet knyts till dagen för tlopet eller dagen för meddelande eller anmälan om inträde. Detsamma bör gälla för utträde. Detta förutsätter naturligtvis att åtgärden också lexier till beslut om inträde eller utträde, dvs. att övriga krav också är upp-fyllda.

Enligt kyrkomötets förslag skall kyrkotillhörigheten gälla eller upphöra från och med den dag då anmälan kom in till kyrkoherden. Denna ordning fungerar i fråga om dem som är folkbokförda i Sverige. Beträffande andra skall anmälan göras till och prövas av Svenska kyrkans centralstyrelse. Någon regel om när kyrkotillhöriget gäller eller upphör att gälla i dessa fall har inte antagits eller föreslagits av kyrkomötet. För dessa fall får i stället allmänna regler tillämpas, dvs. inträdet eller utträdet kommer då att gälla från det att beslutet har vunnit laga kraft.

Det får i och för sig anses vara en brist att regleringen inte täcker samtliga fall av inträde och utträde. Enligt regeringens mening får denna brist emellertid inte anses så allvarlig, eftersom det här är fråga om personer som inte är folkbokförda i Sverige. De rättsverkningar som är förenade med medlemskapet har inte någon omedelbar effekt på sådana personer.

En ändring av den föreslagna bestämmelsen kräver kyrkomötets samtycke. Det är enligt regeringens mening angeläget att förslaget till nya tillhörighetsregler föreläggs riksdagen så snart som möjligt och före kyrkomötets sammanträde i augusti 1995 . Förslaget bör därför genom- föras i det skick som det nu befinner sig, med inriktning på att senare med kyrkomötets samtycke göra de smärre justeringar som föranleds av den nu påpekade bristen.

• Sida 25
•  Original

5.8. Register över dem som tillhör Svenska kyrkan m.m.

Regeringens förslag: Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över alla som tillhör Svenska kyrkan.

Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrel— se, när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av församlingsskatt och framställning av röstlängder.

Någon lagstiftning om församlingsregister behövs inte.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Beredningen har därutöver föreslagit att det av det centrala registret också skall framgå om den som tillhör Svenska kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kristen kyrkas ordning. Beredningen har vidare föreslagit att det av kyrkoherdens underrättelse till Centralstyrelsen skall framgå om den som har upptagits i Svenska kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kristen kyrkas ordning.

Remissinstansema: Det fåtal remissinstanser som har uttalat sig i frågan har inte haft några invändningar mot beredningens förslag.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med beredningens förslag. Kyrkomötet har dessutom begärt sådana ändringar av gällande bestämmelser att det blir möjligt att i församlingsregistret få en helhetsbild av en familj där någon tillhör Svenska kyrkan.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1991 flyttades huvud— mannaskapet för folkbokföringen över från Svenska kyrkan (pastorsämbe— tena) till skatteförvaltningen. Uppgifter om medlemskap i Svenska kyrkan registreras inte i folkbokföringens ADB-register. Lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister medger inte heller att så sker. Enligt vad som uttalades i samband med genomförandet av folkbokföringsreformen bör det vara en kyrklig angelägenhet att hålla register över medlemmarna, även om skatteförvaltningen också behöver uppgifter om medlemmar i Svenska kyrkan (prop. 1990/91:153 s. 127).

Genom ändringar i religionsfrihetslagen (SFS 1991 :488) lades uppgiften att föra ett register över medlemmarna i Svenska kyrkan på Svenska kyrkans centralstyrelse. Samtidigt ålades pastor att underrätta Centralsty- relsen om sina beslut om medlemskap och Centralstyrelsen att lämna de uppgifter till skatteförvaltningen om medlemskap i Svenska kyrkan som behövs för debitering och uppbörd av församlingsskatt och framställning av röstlängder. .

Denna ordning bör enligt regeringens mening behållas även med nya regler för kyrkotillhörighet.

Kyrkomötet har föreslagit att det av lagen skall framgå att registret och kyrkoherdens underrättelser skall innehålla uppgifter om dop i Svenska kyrkans eller någon annan kristen kyrkas ordning. Några skäl för en lagreglering i denna del har inte anförts.

• Sida 26
•  Original

Dopet är ett ämne där normgivningskompetensen med stöd av punkten 10 övergångsbestämmelsema 'till regeringsformen har delegerats till kyrkomötet. Kyrkomötet har också meddelat föreskrifter om register- föring i kyrklig kungörelse (SKFS 1990:6) om dop- och konämrations- register av döpta respektive konärrnerade i Svenska kyrkans ordning. Ett sådant register får också föras centralt med hjälp av ADB enligt Datainspektionens föreskrifter (DIFS 1993:2) om ett förenklat ansök- ningsförfarande för vissa personregister i Svenska kyrkans verksamhet.

Enligt regeringens mening bör det ankomma på kyrkomötet att också i fortsättningen reglera frågan om dop och register över dop. I lagstift- ningsärendet har inte kommit: fram något förhållande eller någon omständighet som motiverar en annan ordning. Kyrkomötets förslag i denna del bör därför inte genomföras.

Kyrkomötet har hos regeringen begärt sådana ändringar av gällande bestämmelser att det öppnas en möjlighet atti försarrrlingsregistren få en helhetsbild av en familj där någon tillhör Svenska kyrkan (2KL 1994:7 s. 9).

Inom Svenska kyrkan förbercxler man ett offensivt pastoralt program som inkluderar en uppsökande verksamhet med erbjudande av d0p i anslutning till nya regler för kyrkotillhörighet. För genomförande av ett sådant program är det av grundläggande betydelse att familjen kan ses som en enhet och att man kan få en helhetsbild av en familj i för- samlingsregistret. Detta kan clock uppnås på annat sätt än genom lagstiftningsåtgärder. Svenska kyrkans centralstyrelse har i december 1994 hos Datainspektionen begärt ändringar i de för Svenska kyrkan gällande föreskrifterna om församlingsregister. Enligt vad regeringen har inhämtat änns det goda förutsättningar för att kyrkomötets önskemål kan komma att tillgodoses genom Datainspektionens föreskrifter. Det änns därför inte skäl att nu överväga någon lagstiftningsåtgärd.

5.9. Meddelande om dop

Regeringens förslag: Den som har förrättar ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan enligt 2 5.

I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrel- se.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Beredningen har föreslagit att underrättelse skall ske i fråga om alla dop som förrättas i Svenska kyrkans ordning.

Remissinstansema: Remissinstansema har inte haft några invändningar mot beredningens förslag.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med

• Sida 27
•  Original

regeringens på samma sätt som beredningens.

Skälen för regeringens förslag: I det föregående har regeringen föreslagit att Svenska kyrkans centralstyrelse även i fortsättningen skall föra ett centralt register över dem som tillhör Svenska kyrkan. För att Centralstyrelsen skall kunna hålla registret aktuellt har också föreslagits att kyrkoherden skall underrätta Centralstyrelsen om vilka personer som har tagits upp i respektive trätt ut ur Svenska kyrkan.

För att kunna fullgöra sin undenättelseskyldighet krävs att kyrkoherden i den församling där personen i fråga är folkbokförd alltid får kunskap om dem som blir upptagna i eller träder ut ur Svenska kyrkan. I de fall barn eller vuxna tas upp i kyrkan eller utträder efter meddelande eller anmälan föreligger inga problem, eftersom meddelandet eller anmälan alltid skall göras till kyrkoherden i den församling där barnet eller den vuxne är folkbokförd.

Enligt förslaget skall som huvudregel för inträde i Svenska kyrkan gälla att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i kyrkan. Något krav på att dopet skall förrättas av kyrkoherden i hemförsamlingen ställs inte upp. För att denne skall få den nödvändiga kunskapen om vilka som har tagits upp i kyrkan med stöd av huvudregeln om dop, bör det införas en lagreglerad skyldighet för den som har förrättat ett sådant dop att underrätta kyrkoherden om det medlemsgrundande dopet. I de fall en svensk medborgare, som har tagits upp i Svenska kyrkan genom dop, inte är folkbokförd i Sverige bör i stället meddelandet ske direkt till Centralstyrelsen.

Kyrkomötet har föreslagit att underrättelseskyldigheten skall avse alla fall av dop, således även när den döpte redan tillhör Svenska kyrkan. Kyrkomötets förslag i denna del får ses som en följd av dess förslag att i lag reglera registrering av dop i det centrala medlemsregistret. Regeringen har i det föregående ansett att det även i fortsättningen bör ankomma på kyrkomötet att inom ramen för sin normgivningskompetens meddela föreskrifter om dop och register över dop (avsnitt 5.8). Som en konsekvens av detta ställningstagande bör inte heller någon skyldighet att lämna meddelanden om dop i andra fall än när dopet leder till kyrkotill- hörighet regleras i lag.

5.10. Ikraftträdande— och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De nya reglema för kyrkotillhörighet skall träda i kraft den 1 januari 1996.

Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör även i fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält sitt utträde.

Nya valbarhetsregler för vissa ledamöter och ersättare i Kyrko- fondens styrelse och Domkyrkorådet i Lund påverkar inte uppdra- gen för dem som har valts till ett sådant uppdrag före ikraftträdan- det.

• Sida 28
•  Original

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningen har föreslagit att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1995 .

Remissinstansema: De flesta remissinstansema kommenterar inte den föreslagna tiden för ikraftträdande. Några remissinstanser anser att de nya bestämmelserna bör träda i kraft senare.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag: De nya reglerna för kyrkoällhörighet i Svenska kyrkan kräver förberedelser av praktisk och organisatorisk natur, främst inom kyrkan själv. Enligt vad regeringen har inhämtat pågår ett sådant förberedelsearbete. Sålunda håller ett pastoralt program på att utarbetas samt informationsmaterial, utbildning och nya admini- strativa rutiner att förberedas. Enligt regeringens bedömning bör de nya medlemskapsbestämmelsema därför kunna genomföras till den 1 januari 1996, såsom kyrkomötet också lhar föreslagit.

De nya reglerna för kyrkotillhörighet innebär att ingen längre auto— matiskt kommer att tillhöra Svenska kyrkan. För kyrkotillhörighet kommer att krävas antingen dop i Svenska kyrkans ordning eller anmälan. Det är uppenbart att dessa nya regler inte kommer att innebära någon ändring i de förhållanden som är etablerade vid reglernas ikraftträdande. De som tillhör Svenska kyrkan vid övergångstillfållet förblir medlemmar också därefter, även om de inte är döpta eller har gjort anmälan om inträde. För att det inte skall råda någon tvekan om att så är fallet bör det anges i en övergångsbestämmelse till de nya reglerna.

I lagrådsremissen (se bilaga 4) föreslog regeringen att övergångs- bestämmelsen skulle utformas i enlighet med kyrkomötets förslag. lagrådet har dock för att undvika tvekan om tolkningen förordat en annan utformning av bestämmelsen. Regeringen instämmer i vad Lagrådet har anfört i denna del. Övergångsbestämmelsen bör således, i enlighet med Lagrådets förslag, utformas så att där anges att den som tillhör Svenska kyrkan vid utgången av år 1995 tillhör kyrkan även i fort- sättningen så långe han eller hon inte har anmält sitt utträde.

Propositionens lagförslag irurebär att kyrkotillhörighet införs som valbarhetskrav för vissa ledamöter och ersättare i Domkyrkorådet i Lund och Kyrkofondens styrelse (se avsnitt 8 Författningskommentar, 39 kap. 5 & och 42 kap. 7 5). I en övergångsbestämmelse bör slås fast att dessa regler inte påverkar uppdragen för dem som valts före ikraftträdandet. Om i något sådant fall det nya kravet inte är uppfyllt, innebär detta således inte att uppdraget upphör.

6. Valbarhet och anställning

Regeringens bedömning: Något krav på att den som väljs till ett kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställs i vissa befattningar inom Svenska kyrkan skall vara döpt bör inte införas nu.

• Sida 29
•  Original

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningen har föreslagit att den som väljs till ett kyrkligt förtroendeuppdrag skall vara döpt. Den som före ikraftträdandet valts till ett kyrkligt förtroendeuppdrag utan att vara döpt skall dock enligt förslaget även därefter kunna inneha ett sådant uppdrag.

Remissinstansema: En betydande majoritet av remissinstansema tillstyrker beredningens förslag. Detta gäller särskilt de inomkyrkliga instanserna. Så tillstyrker exempelvis så gott som samtliga organ på stiftsplanet. Stifthlmäkti ge i Västerås betonar att dopet är grundval för ansvarstagandet i kyrkans demokratiska organ. Stiftsstyrelsen i Strängnäs framhåller att det också är en trovärdighetsfråga i en kyrka som enligt sin bekännelse har dopet som gnmd.

Några remissinstanser har dock principiella invändningar mot förslaget. Bland dessa är Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som bl.a. menar att de föreslagna valbarhetsreglema leder till en tvångssitua- tion och en gradering av de kyrkotillhöriga. Juridiska fakultetsstyrelsen i Lund framför liknande synpunkter. Kammarkollegiet påpekar att förslaget saknar motsvarighet i den borgerliga kommunallagstiftrtingen, enligt vilken alla kommunmedlemmar som har fyllt 18 år både har rösträtt och är valbara. Teologiska fakultetsnämnden i Uppsala anser att dopet skall vara grund för såväl rösträtt som valbarhet.

Flera kyrkliga remissinstanser tar upp frågan om dopkrav även för anställda i församlingsvårdande tjänst.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med beredningens förslag. Kyrkomötet betonar den teologiska och principiella betydelsen av valbarhetsfrågan och framhåller att det inte änns något teologiskt undantag från regeln att mandatet att företräda kyrkan ges genom dopet.

Kyrkomötet har dessutom begärt sådana ändringar i kyrkolagen att det för behörighet att anställas på en tjänst som organist eller som kantor också skall krävas dop i Svenska kyrkan eller någon annan kyrkas ordning. Vidare har kyrkomötet uttalat att samma krav bör gälla för sekreteraren i Ansvarsnämnden för biskopar.

Skälen för regeringens bedömning: De frågor om dopet som förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och anställning i vissa befattningar inom Svenska kyrkan som aktualiserats är i huvudsak av principiell natur. Det stora flertalet förtroendevalda är redan döpta. Detsamma gäller säkert för de kategorier av anställda som omfattas av kyrkomötets begäran. Regeringen ser också detta som naturligt.

Det finns enligt regeringens mening skäl både för och emot förslaget om att den som väljs till ett kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställs i vissa befattningar inom kyrkan skall vara döpt. Teologiska skäl som bl.a. hänger samman med mandatet att företräda kyrkan och sambandet med den föreslagna huvudregeln om dopet som grund för kyrkotillhörigheten kan anföras för förslaget. Det har också en stark koppling till Svenska kyrkans identitet. Mot förslaget talar bl.a. den i kommunala och andra sammanhang tillämpade principen om samband mellan rösträtt och valbarhet.

Frågan om de framtida relationerna mellan staten och Svenska kyrkan

• Sida 30
•  Original

bereds för närvarande inom Civildepartementet. Inriktningen är att ett förslag på grundval av Kyrkoberedningens slutbetänkande (SOU 1994:42) skall föreläggas 1995 års kyrkomöte. Om ett sådant förslag genomförs innebär det att frågor om valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och behörighet att anställas i Svenska kyrkan blir inomkyrkliga angelägen- heter.

Regeringen är, mot bakgrund av både frågans art och de förändringar i ansvarsfördelningen mellan riksdag och kyrkomöte som kan förväntas, inte beredd att nu lägga fram förslag i enlighet med kyrkomötets begäran.

7. Kostnadskonsekvenser

Regeringens bedömning: För Svenska kyrkan kommer nya medlemskapsregler att föra med sig ökade kostnader i ett inled- ningsskede när personal skall utbildas och nya rutiner införas.

Kostnaderna bör dock kunna bäras inom ramen för de resurser som nu står till buds.

Skälen för regeringens bedömning: En viktig utgångspunkt för kyrkomötets förslag om nya medlemskapsregler, som bygger på en aktiv handling av dem som vill tillhöra kyrkan, är att kyrkan själv också blir aktiv i en uppsökande verksamhet där dopet eller kyrkotillhörighet i övrigt erbjuds, främst nyfödda barn till dem som redan tillhör Svenska kyrkan. För detta ändamål utarbetas inom kyrkan för närvarande ett oEensivt pastoralt program.

Det pastorala programmet bör kunna genomföras inom ramen för den verksamhet som kyrkan redan nu bedriver.

För kyrkans del kan en ny reglering av kyrkotillhörighet korrrma att föra med sig att nya rutiner för aviseringar mellan olika kyrkliga organ måste komma till stånd. De engångskostnader som därvid kan komma att uppstå får antas vara förutsedda av kyrkan och bör kunna finansieras inom ramen för tillgängliga resurser.

För statens del torde reformen inte kräva några ändrade aviserings- rutiner eller merkostnader i övrigt.

8. Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen

I enlighet med kyrkomötets förslag föreslår regeringen att de nya reglerna om kyrkotillhörighet tas in i 3 kap. kyrkolagen. I dag innehåller det kapitlet endast en paragraf som hänvisar till religionsfrihetslagen. Kapitlet, som har rubriken ”Om medlemskap" utgör också lagens tredje avdelning, som har rubriken ”Medlemskap i Svenska kyrkan”. Kyrko-

• Sida 31
•  Original

mötet har föreslagit att avdelningsrubriken ändras till ”Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan” och att kapitelmbriken ändras till ”Om kyrkotillhörig- het”. Regeringen anser för sin del att kyrkomötets förslag i dessa delar bör godtas med några smärre rent språkliga justeringar.

Flertalet av de bestämmelser i 3 kap. som regeringen nu föreslår har närmare behandlats och kommenterats i det föregående. Det gäller följande paragrafer:

1 5 om vem som får tillhöra Svenska kyrkan (se avsnitt 5.1), 2 & om upptagande i kyrkan genom dop (se avsnitt 5.2), 3 5 om barns upptagande i kyrkan (se avsnitt 5.3), 4 5 om vuxnas upptagande i kyrkan (se avsnitt 5.4), 5 & om utträde ur kyrkan (se avsnitt 5.5), 6 5 om beslut om kyrkotillhörighet (se avsnitt 5.6), 7 och 8 55 om tidpunkten för inträde och utträde (se avsnitt 5.7), 9 5 om register (se avsnitt 5.8), 10 5 om meddelande om dop (se avsnitt 5.9), 11 5 om meddelande om kyrkotillhörighet m.m. (se avsnitt 5.8), 13 & om Centralstyrelsens uppgiftsskyldighet (se avsnitt 5.8), ikraftträdande- och övergångsbestämmelsema (se avsnitt 5.10). Kyrkomötet har även föreslagit vissa andra ändringar i kyrkolagen med anledning av att begreppet medlemskap byts ut mot tillhörighet. Vi anser att dessa ändringar bör genomföras. Härigenom tillgodoses också i allt väsentligt Lagrådets synpunkter i denna del. Det kyrkokommunala medlemsbegreppet bör dock inte ändras. Detta gäller såväl territoriella som icke-territoriella församlingar.

Beträffande lagförslaget i övrigt kan följande kommentarer lämnas.

3kap. 12 5

Paragrafen innehåller bestämmelser om att den som har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan skall få ett skriftligt bevis om det. Någon motsvarande regel finns inte i dag i religionsfrihetslagen. Däremot finns en regel i 1 & förordningen (1991 :751) om underrättelse om medlemskap i Svenska kyrkan, om att den som har anmält utträde ur Svenska kyrkan skall få bevis om sin anmälan.

Enligt 21 & förvaltningslagen (1986:223) skall en sökande, klagande eller annan part underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Farten behöver dock inte underrättas, om detär uppenbart obehövligt. Exempel på fall där det torde vara uppenbart obehövligt att underrätta parten om myndighetens avgörande är rutinbeslut i icke kontroversiella ärenden, såsom beslut om folkbokföring i enlighet med de uppgifter som parten har lämnat (jfr Hellners m.fl., Nya förvaltnings- lagen, tredje upplagan, 1991 s. 257).

Att bli upptagen i eller träda ut ur Svenska kyrkan har stor betydelse för den enskilde. Den som berörs bör därför alltid få ett bevis om detta. En regel med denna innebörd bör därför ges, som kyrkomötet också har föreslagit. Regeln bör gälla i stället för reglerna om underrättelseskyldig- het i 21 & förvaltningslagen (jfr 3 & förvaltningslagen).

• Sida 32
•  Original

3kap.14å

Paragrafen motsvarar 19 & religionsfrihetslagen. I sak överensstämmer den också med kyrkomötets förslag.

3kap.155

I sak motsvarar första stycket 15 & första stycket religionsfrihetslagen. Det överenstämmer också med kyrkomötets förslag.

Andra och tredje styckena innebär att domkapitlets beslut i andra instans och Svenska kyrkans centralstyrelses beslut i första instans skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. hos länsrätt. För överklagande till kammarrätten skall krävas prövningstillstånd. Den föreslagna överklagningsordningen ansluter till den reform om instans- ordningen i allmän förvaltningsdomstol som riksdagen har godkänt riktlinjerna för (prop. 1992/93:100 bil. 3, s. 24 f. och s. 93, bet. 1992/93:1uU24, rskr. 1992/935.289).

39 kap. 5 5

I paragrafen föreslås ett nytt tredje stycke. Det innebär att kyrkotillhörig- het införs som valbarhetskrav för valda ledamöter och ersättare i Domkyrkorådet i Lund. Förslaget överensstämmer i den delen med kyrkomötets förslag. Förslaget från kyrkomötet om att dessutom införa ett dopkrav för valbarhet bör inte genomföras nu (jfr avsnitt 6).

42 kap. 75

Paragrafen är ny och innebär att kyrkotillhörighet införs som ett valbarhetskrav för de ledamöter och ersättare i Kyrkofondens styrelse som utses av kyrkomötet. Förslaget överensstämmer i den delen med kyrkomötets förslag. Förslaget från kyrkomötet om att dessutom införa ett dopkrav för valbarhet bör inte genomföras nu (jfr avsnitt 6).

8.2. Förslaget till lag om ändring i religionsfrihetslagen

De nuvarande reglerna om medlemskap i Svenska kyrkan änns, som förut har sagts, i 6—19 && religionsfrihetslagen. Dessa regler måste upphävas samtidigt som de nya reglerna tas in i kyrkolagen. Kyrkomötet har också för sin del antagit en sådan lagändring.

Kyrkomötet har vidare föreslagit en övergångsbestämmelse, enligt vilken ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan som vid utgången av år 1995 har kommit in till kyrkoherden men ännu inte avgjorts skall handläggas enligt äldre föreskrifter. Kyrkomötet har inte angivit några skäl för den föreslagna övergångsbestämmelsen eller avsikten med den. Kyrkomötets förslag innebär att en oförändrad handläggningsordning

• Sida 33
•  Original

skall gälla för sådana medlemskapsärenden som har kommit in till Prop. 1994/95:226 kyrkoherden (pastor) före ikraftträdandet. Det änns anledning att anta att det kommer att finnas ytterst få, om ens några, oavgjorda ärenden hos pastor vid övergångstillfället. Med hänsyn härtill ochdå pastor enligt huvudregeln är kyrkoherden i församlingen saknas det enligt regeringens mening skäl att föreskriva om en oförändrad handläggningsordning för dessa fall. Regeringen avstår därför från att lägga fram förslag till en sådan övergångsbestämmelse.

• Sida 34
•  Original