Sveriges anslutning till

Regeringens proposition

Ån

ja lce]

1994/95:35

[Az]

Sveriges anslutning till

Världshandelsorganisationen m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 20 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Mats Hellström

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

De senaste multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), den s.k. Uruguayrundan,

avslutades i december 1993, efter mer än sju års förhandlingar. Förhandlingarna resulterade bl.a. i ett avtal om upprättande av

Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO), vilket

inbegriper ett stort antal avtal och överenskommelser på de olika

områden som omfattats av förhandlingarna. WTO skall utgöra en institutionell ram för detta samlade multilaterala regelverk, vilket med

några undantag betraktas som en odelbar enhet. Avtalet och slutakten

undertecknades vid ett ministermöte i Marrakech, Marocko, den 15 april 1994. Vidare har särskilda undertecknanden skett av vissa i avtalet ingående överenskommelser, nämligen avtalet om offentlig upphandling, det internationella mejerivaruavtalet och det internationella nötköttsavtalet. Avsikten är att det samlade regelverket, med några

undantag, skall träda i kraft den 1 januari 1995. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen med de till avtalet knutna handelsavtalen samt slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan.

Genomförandet av förhandlingsresultatet för svenskt vidkommande föranleder vissa ändringar eller kompletteringar av svensk lagstiftning. I ett par fall, offentlig upphandling och handelsrelaterade aspekter av

immaterialrätter (Trade related aspects of intellectual property rights,

TRIPs), behöver sådana lagändringar inte träda i kraft förrän den 1

januari 1996. Regeringen avser att i annat sammanhang lägga förslag till

riksdagen om sådan lagstiftning som kan behövas på dessa områden.

1 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

Genomförandet av resultaten för svensk del kommer på ett avgörande sätt att påverkas av ett eventuellt svenskt medlemskap i Europeiska Unionen.

De områden som förhandlingarna i Uruguayrundan omfattat ligger till övervägande del inom EU:s gemensamma handelspolitik. Om Sverige

blir medlem av EU blir det därför inte aktuellt att nationellt genomföra

förhandlingsresultaten, annat än i vissa begränsade avseenden. Vid ett

negativt utslag i folkomröstningen om Sveriges anslutning till EU avser

regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar

som krävs för att särskilt resultatet av tullförhandlingarna skall kunna

träda i kraft för svenskt vidkommande vid den tidpunkt som

överenskommits.

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994 Närvarande: statsministern Carlsson,ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Hellström

Regeringen beslutar propositionen 1994/95:35 Sveriges anslutning till Världshandelsorganisationen m.m.

5.20¶Plurilaterala handelsavtal cooler s css ccs ss 74 Prop. 1994/95:35

1¶Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen med de till detta avtal i bilagan IA fogade multilaterala varuhandelsavtalen, det i bilagan 1B fogade Allmänna tjänstehandelsavtalet, det i bilagan 1C fogade avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i bilagan 2 fogade avtalet om regler och förfaranden för tvistlösning samt

det i bilagan 3 fogade avtalet om handelspolitisk granskning, jämte

slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan.

2. godkänner avtalet om offentlig upphandling, det internationella

mejerivaruavtalet och det internationella nötköttsavtalet i bilagan 4 till

avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen.

2.1¶Inledning

De multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för Allmänna tull-

och handelsavtalet (GATT) i den s.k: Uruguayrundan avslutades i december 1993 och undertecknades under högtidliga former vid ett ministermöte i Marrakech, Marocko, den 15 april 1994. Förhandlingarna inleddes vid ett ministermöte i Punta del Este i Uruguay

i september 1986. Vid detta tillfälle antogs en ministerdeklaration, den

s.k. Punta del Este-deklarationen, som fastlade målsättningar och riktlinjer för förhandlingarna. Förhandlingarna har därefter allmänt omtalats under benämningen Uruguayrundan.

Vid ministermötet i Marrakech den 15 april 1994 undertecknades avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, benämnt WTOavtalet, och slutakten till avtalet av flertalet deltagande länder. Därutöver undertecknade vissa länder de s.k. plurilaterala avtalen om offentlig upphandling, mejerivaror och nötkött. Ytterligare länder har därefter skrivit på avtalen. För svensk del har undertecknandena av avtalen och slutakten skett med förbehåll för riksdagens godkännande. |

Den förhandlingsrunda som nu slutförts - den åttonde i GATT:s

historia - är den mest omfattande som någonsin genomförts inom GATT. Sverige har genomgående deltagit aktivt i förhandlingarna och var även en av de pådrivande krafterna för att förhandlingarna skulle komma till stånd. Det svenska engagemanget i förhandlingarna har krävt omfattande förberedelser och utredningsarbete. En särskild beredningsgrupp för förhandlingarna tillsattes år 1986. I beredningsgruppen har underlag för

svenska ställningstaganden i förhandlingarna kontinuerligt utarbetats och förankrats under förhandlingarnas gång. I gruppen, som under ledning

av Utrikesdepartementets handelsavdelning har verkat fram till förhandlingarnas slutförande, har ingått företrädare för = Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Jordbruksdepartementet, Näringsdepartementet, - Miljödepartementet, . Kommunikationsdepartementet, Kulturdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen, Jordbruksverket, Sjöfartsverket och den svenska delegationen i Genéve.

Utöver beredningsgruppen har också funnits en referensgrupp för förhandlingarna bestående av statssekreterarna i berörda departement,

chefer för vissa underlydande verk och myndigheter samt företrädare på hög nivå för fackliga organisationer och näringslivsorganisationer. Kommerskollegium har från förberedelsefasen och fortlöpande under

förhandlingarnas gång genomfört ett mycket stort antal utredningar. Kollegiets utredningar har gällt grundläggande kartläggningar av svenska förhandlingsintressen och uppföljande utredningar allt eftersom förhandlingarna fortskridit. Kollegiets utredningsverksamhet har bedrivits i nära samråd med näringslivet och dess organisationer, fackliga organisationer och den akademiska världen. Detta har bl.a. skett inom ramen för ett antal kontaktgrupper som knutits till kollegiet.

Efter det att förhandlingarna avslutats har Kommerskollegium efter

remiss avgett yttrande angående konsekvenserna av förhandlingsresultatet för svensk del. Kollegiet har därvid inhämtat synpunkter från Industriförbundet, Sveriges livsmedelsindustriförbund, Jernkontoret, Kemikontoret, Läkemedelsindustriföreningen, Skogsindustrierna, TEKOindustrierna, Sveriges verkstadsindustrier, Lantbrukarnas riksförbund, Tjänsteförbundet, Grossistförbundet svensk handel, Textilimportörerna, ICC:s svenska = nationalkommitté, Stockholms handelskammare, Exportrådet, Sveriges konsumentråd, Exportkreditnämnden, Generaltullstyrelsen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Nämnden för offentlig upphandling, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent-

och = registreringsverket, Riksrevisionsverket, Standardiseringskom-

missionen, Statens jordbruksverk, Statens naturvårdsverk, Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC), Telestyrelsen, en akademisk referensgrupp samt slutligen från Svenska naturskyddsföreningen.

Kommerskollegium har därutöver också gjort en kompletterande utvärdering av förhandlingsresultatet (rapport 1994:1 från Kommerskollegium), vilken legat till grund för ett av kollegiet tillsammans med

Stiftelsen Näringsliv och Samhälle (SNS) organiserat seminarium om

utfallet av Uruguayrundan, vilket riktade sig till företrädare för riksdag, departement, myndigheter och företag.

Utöver kollegiets insatser har Generaltullstyrelsen efter remiss inkommit med ett kompletterande yttrande angående genomförandet av resultatet av tullförhandlingarna för svensk del.

Genom Justitiedepartementets försorg har företagits en hearing angående genomförandet för svensk del av TRIPs-avtalet.

2.2 - Propositionens disposition

Propositionen är indelad i tre delar. Den första delen (del A) tedovisar regeringens allmänna överväganden och motivering till varför Sverige bör ansluta sig till Världshandelsorganisationen. I denna del redogörs

också närmare för resultatet på de olika förhandlingsområdena i

Uruguayrundan. Del A innehåller därutöver bilagorna 1-6. I bilaga I lämnas en Översiktlig redogörelse för förhandlingsförloppet, det nordiska

samarbetet i förhandlingarna, resultatet för u-ländernas del och vissa miljöaspekter av förhandlingarna. En sammanställning av remissyttranden finns i bilaga 2. I bilaga 3 redovisas de svenska tullmedgivandena i

förhandlingarna och övriga medgivanden för jordbruksvaror (den svenska bindningslistan). Bilaga 4 redogör översiktligt för tullmedgivanden i förhandlingarna av betydelse för svensk export och sammanfattar

Sveriges egna tullmedgivanden. Bilaga 5 innehåller en lista över Sveriges

särskilda åtaganden i förhandlingarna om tjänster. I bilaga 6 görs en motsvarande redovisning som i bilaga 4 i fråga om medgivandena beträffande tjänstehandel.

Den andra och tredje delen (del B och C) innefattar bilaga 7 med

samtliga avtalstexter, i engelsk version och i inofficiell svensk

översättning.

Världshandelsorganisationen m.m.

Allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) tillkom år 1947 som ett led i återuppbyggnaden av

världshandeln efter andra världskriget. I GATT-samarbetet deltar numera etthundratjugofyra stater som s.k. avtalsslutande parter. Därutöver

tillämpas avtalet på s.k. de facto-basis av ett trettiotal länder.

Tillsammans svarar dessa länder för omkring nittio procent av

världshandeln. Sverige inträdde som avtalsslutande part år 1950. Inom ramen för GATT har under åren 1947-1967 genomförts sex allmänna tultförhandlingar. Under åren 1973-1979 genomfördes ännu en

förhandlingsomgång, den s.k. Tokyorundan. Dessa förhandlingsomgångar

resulterade i betydande sänkningar av tullarna och stabilitet på

tullområdet. Tokyorundan resulterade utöver tullsänkningar även i en rad

nya multilaterala överenskommelser som reglerar olika former av icketariffära åtgärder.

Bl.a. mot bakgrund av ökade protektionistiska tendenser och bilaterala handelskonflikter mellan de ledande handelsnationerna, kom tanken på

att inleda en ny förhandlingsrunda att växa sig allt starkare under åren

efter Tokyorundans avslutning. En starkt bidragande faktor var också det intresse som USA visade för multilaterala förhandlingar i frågor som hittills varit oreglerade inom GATT, som tjänstehandel, immaterialrätt

och = investeringsfrågor. Informella förberedelser för den nya förhandlingsrundan = inleddes under år 1984. Den = formella

förhandlingsstarten för vad som kom att allmänt kallas Uruguayrundan skedde vid ministermötet i Punta del Este i Uruguay i september 1986.

Förhandlingarna i Uruguayrundan har omfattat fler sakområden än

någon av de tidigare GATT-rundorna. Förhandlingarna har haft tre

övergripande mål, vilka definierats i Punta del Este-deklarationen. Dessa

har varit att: - vidareutveckla liberaliseringen av världshandeln genom tullsänkningar och genom att minska eller avskaffa icke-tariffåra handelshinder, - förstärka GATT:s regelverk och utsträcka detta till områden som hittills varit föremål för omfattande undantag, som jordbruk, teko och vidare till nya och inom GATT hittills oreglerade områden som tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor, - stärka GATT:s roll i utformningen av internationell ekonomisk politik genom att befrämja strukturanpassning och genom närmare samarbete med andra internationella organisationer som Världsbanken och

Internationella valutafonden.

Resultatet av förhandlingarna innefattas i avtalet om upprättande av

Världshandelsorganisationen (WTO). WTO utgör den gemensamma institutionella ramen för det reviderade Allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT 1994) och de övriga avtal och överenskommelser som slutits i

förhandlingarna. Dessa avtal och överenskommelser är fogade till WTO-

avtalet i ett antal bilagor till detta. Bilaga 1A till WTO-avtalet innefattar de s.k. multilaterala handelsavtalen,

nämligen: -GATT 1994, dvs. Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT 1947) kompletterat med överenskommelser om tolkningen av vissa GATTartiklar, -Marrakechprotokollet till GATT 1994, med därtill fogade nationella listor över tullmedgivanden. Dessa dokument utgör det samlade resultatet av tullförhandlingarna i Uruguayrundan, -avtalet om jordbruk,

-avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder (Sanitary

and Phytosanitary Measures, SPS),

-avtalet om textil och konfektion,

-avtalet om tekniska handelshinder (Technical Barriers to Trade, TBT), -avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder (Trade-Related Investment Measures, TRIMS),

-avtalet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994 (antidumpning), -avtalet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994 (tullvärdeberäkning),

-avtalet om kontroll före skeppning (Preshipment Inspection, PST), -avtalet om ursprungsregler,

-avtalet om importlicensförfaranden,

-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder,

-avtalet om skyddsåtgärder. Vissa av avtalen i bilaga 1A, nämligen de som avser tekniska handelshinder, antidumpning, subventioner och utjämningsåtgärder, tullvärdeberäkning och importlicensförfaranden, förhandlades

ursprungligen fram i Tokyorundan åren 1973-1979 (jfr prop. 1979/80:24) och har i olika omfattning reviderats och vidareutvecklats i Uruguayrundan.

Bilaga 1B till WTO-avtalet innehåller det nytillkomna Allmänna

tjänstehandelsavtalet (General Agreement on Trade in Services, GATS).

Bilaga 1C innehåller avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs), vilket också är ett nytt avtalsområde i GATTsammanhang. I bilaga 2 återfinns överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning. Överenskommelsen innebär en förstärkt och integrerad tvistlösningsordning för det samlade WTO-regelverket. Bilaga 3 innehåller överenskommelsen om handelspolitisk granskning (Trade Policy Review Mechanism, TPRM).

I förhandlingsresultatet ingår också ett drygt tjugotal ministerbeslut och

deklarationer. Dessa knyter i flertalet fall an till nämnda avtal och överenskommelser. En slutakt finns också till WTO-avtalet.

Ovan angivna avtal och överenskommelser utgör en i förhandlingarna överenskommen odelbar enhet. Godkännande av WTO-avtalet innebär således samtidigt också ett godkännande av samtliga dessa avtal och överenskommelser.

Därutöver ingår ytterligare fyra avtal i förhandlingsresultatet. Dessa är s.k. plurilaterala avtal, dvs. de är inte obligatoriskt bindande för samtliga medlemmar i WTO-avtalet.

Dessa avtal är:

-avtalet om offentlig upphandling, 10

-internationella mejerivaruavtalet,

-avtalet om handeln med civila flygplan.

Förhandlingsresultatet redovisas område för område i avsnitt 5 i

propositionen.

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen med de till detta avtal knutna multilaterala handelsavtalen, de plurilaterala handelsavtalen om

offentlig upphandling, mejerivaror och nötkött samt slutakten

innefattande resultaten av Uruguayrundan.

Remissinstanserna: Bedömningarna från det trettiotal remissinstanser

som genom <Kommerskollegiets försorg yttrat sig över

förhandlingsresultatet är genomgående positiva. Flera remissinstanser

uttrycker tillfredsställelse över att de utdragna förhandlingarna kunnat

slutföras. Sammanfattningsvis bedöms resultatet som helhet som positivt särskilt vad beträffar upprättandet av Världshandelsorganisationen, det avsevärt utvidgade och förstärkta regelverket, vilket innefattar så gott

som alla tillhörande avtal och överenskommelser, nya och effektivare regler för tvistlösning samt förutsättningar för en sundare global jordbrukspolitik.

Flera remissinstanser menar att. Sverige uppnår betydelsefulla

förbättringar främst genom tullfrihet för viktiga exportvaror på

betydelsefulla exportmarknader utanför Europa, genom avtalet om handetsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs) som innebär ett

förbättrat immaterialrättsligt skydd i framför allt u-länderna samt på sikt också genom kommande liberaliseringar på tjänstehandelsområdet. Avtalet om offentlig upphandling öppnar exportmöjligheter på nya stora

marknader.

Några remissinstanser har pekat på vissa risker för ett negativt utfall på vissa enskilda områden, beroende på hur avtalen på områdena för skyddsåtgärder, subventioner och antidumpning kommer att tillämpas i

praktiken samt möjligen i fråga om hur avvecklingen av

tekorestriktionerna kommer att ske.

Skälen för regeringens förslag: Uruguayrundan har utgjort den i alla

avseenden mest omfattande förhandlingen i GATT:s historia. Det gäller såväl i fråga om omfattningen som svårighetsgraden av de frågor som

förhandingarna omfattat, antalet länder som aktivt deltagit i

förhandlingarna, men också i fråga om den tid det tagit att slutföra förhandlingarna. | Att förhandlingarna, trots flera svåra motgångar under årens lopp och

periodvis totala blockeringar, kunnat slutföras med ett gott resultat är en viktig seger för multilateralt handelssamarbete. Marginalen mellan

misslyckande och framgång var emellertid in i det sista minsta möjliga. Utan avgörande kompromisser i slutskedet mellan huvudkontrahenterna USA och EU i frågor om jordbruk, tjänstehandel och marknadstillträde

hade rundan inte kunnat slutföras. De avgörande bilaterala uppgörelserna

i slutskedet får dock inte skymma det faktum att den helt övervägande

delen av förhandlingsresultatet är produkten av ett mödosamt kollektivt

bidrag.

Vårt eget starka utrikeshandelsberoende har gjort det naturligt för Sverige att spela en aktiv och pådrivande roll i förhandlingarna. Även i den förberedande fasen före ministermötet i Punta del Este tillhörde

Sverige den krets av länder som aktivt verkade för att rundan skulle

komma till stånd.

Den svenska målsättningen har generellt sett varit att verka för så

långtgående resultat som möjligt på de områden som förhandlingarna

omfattat. Även på traditionellt känsliga områden som jordbruk och teko har Sverige kunnat driva en offensiv linje, mot bakgrund av den

avreglering resp. avskaffande av tidigare importrestriktioner som skett i Sverige på dessa områden under förhandlingarnas gång.

Genom ett mycket nära och långt drivet samarbete och koordinering med de andra nordiska länderna, framför allt Norge, Finland och Island,

har Sverige och Norden kunnat få ett större inflytande och

genomslagskraft i förhandlingarna än vad som skulle varit möjligt om varje land agerat ensamt. Den nordiska gruppen har varit en självskriven deltagare i de formella och informella grupper som löpande arbetat under förhandlingarna.

Ur svensk synvinkel måste det resultat som åstadkommits i

förhandlingarna sammantaget anses mycket tillfredsställande. Mot bakgrund av den allmänt liberala linje Sverige drivit i förhandlingarna, finns det naturligtvis områden där vi i och för sig gärna sett längre

gående resultat. Men med hänsyn till att det rör sig om förhandlingskompromisser som innefattat mer än hundra deltagande

länder, är det ändå anmärkningsvärt goda resultat som uppnåtts på

flertalet områden.

Genom de betydande tullsänkningar som överenskommits i

förhandlingarna, genomsnittligt omkring 382 i i-länderna, kommer

svensk export att ges ökat marknadstillträde på viktiga utomeuropeiska marknader. På flera varuområden av stort svenskt exportintresse avvecklas tullarna helt bland industriländerna. Marknadstillträdet förbättras även genom att icke-tariffära handelshinder minskas i omfattning och underkastas striktare uppföranderegler, vilka också kommer att gälla för fler länder än vad som är fallet i dag. Detta uppnås bl.a. genom att Tokyorundans s.k. uppförandekoder om icke-tariffära handelshinder? vidareutvecklats och nu införlivas i WTO. Därmed blir dessa bindande för alla WTO-medlemmar.

Det nya jordbruksavtalet är banbrytande i GATT-sammanhang genom att man för första gången på allvar integrerar jordbrukshandeln i det multilaterala regelverket. Redan genom de marknadsöppningar som nu

sker och genom minskade exportstöd skapas förutsättningar för en

sundare internationell jordbrukshandel och minskade internationella

konflikter. En grundval har också lagts för fortsatt liberalisering på

"Jfr prop. 1979/80:24 om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen 13 för Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) m.m.

jordbruksområdet.

Totalt sett innebär förhandlingsresultatet att det nuvarande GATTregelverket skärps och utvidgas på ett stort antal områden. Det gäller åtgärder alltifrån ökad insyn och övervakning av handelspolitiska åtgärder, skärpta uppföranderegler på viktiga områden som

antidumpning, subventioner m.m., nya regelverk i fråga om

ursprungsregler och kontrollåtgärder före skeppning till reviderade regler för skyddsåtgärder som bl.a. skall leda till en avveckling av olika former av handelsbegränsande gråzonsåtgärder. Utvidgningen av det multilaterala regelverket med avtal om

tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor är en betydande

framgång och speglar det faktum att internationell handel och därmed

handelspolitiken numera omfattar ett allt större område utanför de mer

traditionella handelsfrågorna.

Tjänsteförhandlingarna kunde inte slutföras på områdena för finans-,

telekommunikations-, sjöfarts- och personrörlighetstjänster, vilket i sig

var en besvikelse. Det finns dock hopp om att de fortsatta förhandlingarna inom dessa områden skall leda till tilifredsställande

resultat.

För ett utrikeshandelsberoende land som Sverige med begränsad

förhandlingsstyrka i bilaterala sammanhang är det av stor betydelse att kunna förlita sig på ett starkt och respekterat multilateralt regelverk. I det

sammanhanget bör särskilt framhållas den förstärkning av reglerna för tvistlösning som förhandlats fram i rundan. De nya reglerna borgar för ett snabbare och effektivare tvistlösningsförfarande, något som bör vara särskilt välkommet för mindre handelsnationer. Tillskapandet av Världshandelsorganisationen markerar begynnelsen av

en ny era i det multilaterala handelssamarbetet. GATT, som fungerat som ett provisorium i mer än fyrtio år, omvandlas nu till en regelrätt organisation. WTO innebär att det nya och utvidgade regelverk som utgör resultatet av förhandlingarna nu får en fastare och mer enhetlig organisatorisk ram. En av de viktigaste konsekvenserna av att WTO etableras är att regelverket blir en odelbar enhet (”one single undertaking”). Detta innebär att ett land som ansluter sig till WTO automatiskt blir bundet av hela det samlade regelverket, med undantag

för de s.k. plurilaterala handelsavtalen. Härigenom åstadkommer man ett betydligt mer enhetligt regelverk än vad som är fallet i dag i GATT.

Genom WTO kommer handelspolitikens roll allmänt sett att framhävas genom ett regelbundet ministerengagemang i den styrande Ministerkonferensen. Genom «närmare samarbete mellan WTO, Världsbanken och Internationella valutafonden bör handelspolitiken också kunna få ett större genomslag i formuleringen och samordningen av global ekonomisk politik.

Välfärdsvinsterna av det samlade resultatet av Uruguayrundan går inte att beräkna med någon exakthet. Många av avtalen är av sådan karaktär att effekterna inte går att mäta i konkreta termer. Därtill kommer att de positiva effekterna i flera fall kommer att visa sig först på längre sikt.

De preliminära uppskattningar som hittills gjorts av organisationer som

OECD och Världsbanken pekar ändå på väsentliga välfärdsvinster i

storleksordningen 200-265 miljarder amerikanska dollar årligen i ökad global BNP :i början på 2000-talet, då resultaten kommer att vara helt genomförda. Ändå torde dessa uppskattningar vara i underkant, genom att de endast grundas på de uppskattade effekterna av förbättrat marknadstillträde för industri- och jordbruksvaror och inte tar hänsyn till de dynamiska effekterna av det samlade resultatet över en längre tidsperiod.

Välfärdsvinsterna av minskade handelshinder och ett förstärkt regelverk kommer även utvecklingsländerna till del, även om förutsättningarna att kunna dra nytta av de möjligheter som nu ges givetvis kommer att variera med hänsyn till resp. lands utvecklingsgrad och dess deltagande i internationell handel. Hänsyn till utvecklingsländernas särskilda problem har varit en av ledstjärnorna i förhandlingarna och resultatet medger i flera viktiga avseenden en särbehandling av dessa länder. Det är

samtidigt viktigt att notera att, i takt med en i många regioner snabb ekonomisk utveckling, insikten om betydelsen av ett starkt och

respekterat regelverk också ökat markant bland utvecklingsländerna. Dessa har följaktligen deltagit i förhandlingarna på ett betydligt mer aktivt sätt än i någon tidigare GATT-förhandling.

Det lyckade resultatet i Uruguayrundan är också «viktigt för att balansera den fortgående regionaliseringen av världshandeln. Den parallella frigörelse av handeln på global basis och förstärkning av det multilaterala regelverket som nu sker bör motverka att regionala sammanslutningar utvecklas i riktning mot inåtvända handelsblock.

Resultaten av Uruguayrundan väntar nu på att sättas i kraft, vilket enligt planerna skall ske den 1 januari 1995. Parallellt med nationell ratificering pågår arbetet med förberedelser för ikraftträdandet av WTO i en förberedande kommitté i Genéve. En konferens beträffande genomförandet av förhandlingsresultatet är planerad att hållas i Genéve 1 början av december innevarande år. Då skall bl.a. avgöras om tillräckligt många länder ratificerat avtalet för att det skall kunna träda i kraft planenligt. Utvecklingen i viktigare länder ger anledning att tro att så skall kunna bli fallet.

Även om ikraftträdandet av WTO sker planenligt, är detta i sig ingen garanti för att den nya handelsorganisationen blir framgångsrik. Det kommer att krävas ett starkt engagemang, såväl från medlemmarnas som WTO-ledningens sida, för att de möjligheter som nu öppnas genom WTO-avtalet skall kunna utnyttjas till fullo och för att WTO skall kunna bli ett effektivt instrument för att bekämpa protektionism och fortsätta liberaliseringsarbetet. Det är regeringens avsikt att Sverige skall fortsätta att aktivt driva frihandelsintressena inom WTO. Detta gäller närmast inom de områden av tjänstehandeln som lämnades olösta i Uruguayrundan, nämligen telekommunikations-, finans-, sjöfarts- och

personrörlighetstjänster. Samtidigt är det viktigt att de framtida

förhandlingsfrågor som redan börjar utkristalliseras ges tillräcklig uppmärksamhet. Här kan särskilt framhållas sambandet mellan handelspolitik och miljöpolitik. På detta område har Sverige tillsammans med bl.a. EFTA-länderna varit aktivt pådrivande för att få till stånd en 15 seriös diskussion i GATT. Det är en framgång att det vid den avslutande

ministerkonferensen i Marrakech togs beslut om att upprätta ett fast forum för den fortsatta hanteringen av miljöaspekterna inom WTO.

Sammanfattningsvis anser regeringen att de resultat som uppnåtts i

Uruguayrundan utgör mycket viktiga bidrag till ett förstärkt och vidareutvecklat globalt samarbete och regelverk på utrikeshandelns område. Den mycket snabba utvecklingen av vår utrikeshandel under

efterkrigstiden har kunnat ske mycket tack vare ett öppet handelssystem,

baserat på grundläggande GATT-regler och med stöd av den fortlöpande handelsliberalisering som skett inom ramen för GATT under årens lopp.

Det har därför varit naturligt för Sverige att inta en aktivt pådrivande roll

i GATT-samarbetet. Även om Sveriges utrikeshandel är starkt

koncentrerad till Europa är svensk industri närvarande på de flesta exportmarknader i världen och har behov av stabila och respekterade regler för handelsutbytet. Av det skälet har Sverige också ett starkt

intresse av att den globala frigörelsen av handeln kan ske parallellt och

helst hålla jämna steg med det regionala ekonomiska samarbetet som

fortskrider i många delar av världen.

Som ovan nämnts och som redovisas närmare i avsnitt 5 i propositionen, innebär förhandlingsresultatet viktiga marknadsöppningar

för svensk exportindustri. Samtidigt innebär resultatet att svenska

konsumenter kommer att gynnas genom lägre priser på importerade varor. Även på jordbruksområdet bör konsumentintressena gynnas av ett sänkt gränsskydd och därmed ett större utbud av importerade livsmedel. De nya områdena tjänstehandel, immaterialrätt och investeringar innebär

historiskt sett viktiga landvinningar i GATT-sammanhang. Det i viktiga avseenden förstärkta och utvidgade regelverk som WTO bildar är av särskilt stor betydelse för ett land som Sverige för att kunna

hävda nationella handelsintressen gentemot ekonomiskt starkare handelsparter. Det innebär också ett viktigt steg för att hålla tillbaka protektionistiska krafter. Sammantaget har viktiga framsteg gjorts för att lösa handelskonflikter i multilateralt överenskomna former. Detta bör medföra minskade friktioner i bilaterala handelsrelationer.

Mot denna bakgrund anser regeringen att riksdagen bör godkänna avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen med de till detta avtal i bilagan 1A fogade multilaterala varuhandelsavtalen, nämligen Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994), avtalet om

jordbruk, avtalet om tillämpning av sanitära och fysiosanitära åtgärder,

avtalet om textil och konfektion, avtalet om tekniska handelshinder,

avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder, avtalet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994 (antidumpning), avtalet om tillämpning av

artikel VH i GATT 1994 (tullvärdeberäkning), avtalet om kontroll före skeppning, avtalet om ursprungsregler, avtalet om importlicensförfaranden, avtalet om subventioner 'och utjämningsåtgärder

samt avtalet om skyddsåtgärder, det i bilagan 1B fogade Allmänna tjänstehandelsavtalet, det i bilagan 1C fogade avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i bilagan 2 fogade

avtalet om regler och förfaranden för tvistlösning, det i bilagan 3 fogade

avtalet om handelspolitisk granskning, samt slutligen de i bilagan 4 till 16

avtalet fogade plurilaterala handelsavtalen, nämligen avtalet om offentlig

upphandling, det internationella mejerivaruavtalet och det internationella nötköttsavtalet jämte slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan. Överenskommelsen om handel med civila flygplan från år 1979 undergick inte några förändringar i förhandlingarna, varför detta avtal

inte behöver underställas riksdagen för godkännande.

De områden som förhandlingarna i Uruguayrundan omfattat ligger till övervägande del inom EU:s gemensamma handelspolitik. Om Sverige blir medlem av EU blir det därför inte aktuellt att nationellt genomföra förhandlingsresultaten, annat än i vissa begränsade avseenden.

Regeringen har, i propositionen 1994/95:34 Den svenska tullagstiftningen vid ett EU-medlemskap, lagt fram förslag till sådan svensk lagstiftning som behövs för att komplettera EU:s regler på tullområdet. Vid ett negativt utslag i folkomröstningen om Sveriges anslutning till EU avser

regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som krävs för att särskilt resultatet av tullförhandlingarna skall kunna träda i kraft för svenskt vidkommande vid den tidpunkt som överenskommits.

I det följande lämnas en redogörelse för förhandlingsresultatet område för område.

2 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

rundan

5.1 - Världshandelsorganisationen (WTO)

Sammanfattning: Genom «upprättandet av den nya

Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO)

inleds en ny epok i det multilaterala handelssamarbetet. WTO

bildar den institutionella ramen för det nya och sammanhållna regelverket, vilket omfattar såväl det reviderade Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT 1994) som de andra avtal och överenskommelser som slutits i Uruguayrundan. WTO skapar

förutsättningar för ett mer enhetligt och effektivt multilateralt

regelverk. Det faktum att en anslutning till WTO samtidigt innebär

ett godtagande av samtliga multilaterala avtal som slutits i förhandlingarna, innebär mer likvärdiga åtaganden för olika

handelsnationer. Därmed befrämjas en «utjämning av konkurrensvillkoren i internationell handel. Genom WTO ges också handelspolitiken en större internationell tyngd, bl.a. genom ett

fortlöpande ministerengagemang i WTO:s styrorgan och genom WTO:s närmare relationer med Världsbanken och IMF. I WTO-avtalet erkänns också för första gången miljöfrågornas betydelse i globala handelspolitiska sammanhang. Därmed skapas en inkörsport till framtida förhandlingar om handel och miljö.

Bakgrund

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har allt sedan sin tillkomst år

1947 utgjort ett provisorium i avvaktan på att den då tilltänkta

Internationella handelsorganisationen (International Trade Organization, ITO) skulle inrättas. Av olika skäl kom ITO aldrig att ratificeras och

därmed har GATT kommit att fortsätta att tillämpas provisoriskt under

årens lopp. GATT:s i formellt hänseende lösliga organisatoriska struktur

har haft både för- och nackdelar. GATT har genom sin karaktär kunnat fungera pragmatiskt och med ett förhållandevis litet sekretariat. Just detta

pragmatiska sätt att fungera sägs ofta vara en av förklaringarna till att

GATT sedan sin tillkomst varit så pass framgångsrikt i att liberalisera

världshandeln.

Nackdelarna med den lösliga strukturen har bl.a. varit att GATT formellt fortsatt att tillämpats provisoriskt. Detta innebär i praktiken att

vissa länder kunnat upprätthålla en del handelshinder och regleringar som

är oförenliga med avtalet, men som landet i fråga av olika skäl inte ansett

det möjligt att avskaffa eller anpassa till GATT-reglerna i samband med anslutningen till avtalet.

GATT-regelverket har också, allt eftersom det tillförts nya överenskommelser, kommit att bli alltmer heterogent. Bl.a. är

länderanslutningen till de olika uppförandekoder om icke-tariffära åtgärder som förhandlades fram i Tokyorundan åren 1973-1979 inte tillfredsställande. Det brister också i Ööverensstämmelsen och samordningen mellan själva GATT och senare = tillkomna överenskommelser och avtal vad gäller t.ex. reglerna för tvistlösning.

Organisationsfrågan stod emellertid inte på dagordningen i början av förhandlingarna. Något förhandlingsmandat på detta område gavs inte vid ministermötet i Punta del Este i september 1986. Det var först inför det ministermöte i Bryssel i december 1990, som skulle ha avslutat rundan, som frågan aktualiserades, främst av EG och Kanada. Motiven varierade, men inte minst utsikten att förhandlingarna skulle leda till nya omfattande regelverk för tjänster, immaterialrätt och investeringsfrågor gjorde att behovet av ett mer effektivt sammanhållet regelverk framstod som alltmer angeläget.

Det fanns även andra bevekelsegrunder för att driva WTO-frågan. EG hade ett starkt intresse av att på olika sätt, bl.a. genom åstadkommande av en fast organisation och skärpta tvistlösningsregler, söka bekämpa USA:s tendenser att agera utanför det multilaterala regelverket för att lösa handelsproblem. USA motsatte sig bl.a. just av detta skäl i det längsta tanken på att upprätta en ny organisation och förespråkade i stället en mindre långtgående organisatorisk förstärkning av GATT. Bakom det amerikanska motståndet låg också en rädsla för att WTO skulle ges långtgående överstatliga befogenheter och att det skulle bli svårt att hävda amerikanska intressen i beslutsprocessen i WTO.

Inflytelserika u-länder som Indien och Brasilien genomdrev i WTOförhandlingarna att ansvaret för den organisatoriska hanteringen av avtalen rörande varor, tjänster resp. immaterialrätt skulle fördelas på tre råd. Detta var ett sätt att politiskt markera den särställning många uländer ända från början av förhandlingarna velat ge särskilt tjänstehandeln men också de immaterialrättsliga frågorna.

Sverige och de nordiska länderna stödde målsättningen om en effektiv administration av det nya regelverket och deltog aktivt i WTOförhandlingarna.

Genom intensiva förhandlingar i rundans slutskede, som bl.a. resulterade i att USA fick igenom krav på ändringar av de föreslagna WTO-reglerna rörande bl.a. beslutsfattande, ändringar, undantag och s.k. icke-tillämpning, kunde man slutligen enas om det avtal som nu föreligger.

Förhandlingsresultatet

Genom WTO-avtalet inleds en ny epok i det multilaterala samarbetet på utrikeshandelns område. Det drygt fyrtioåriga provisoriee GATT omvandlas till en regelrätt organisation.

Genom WTO-avtalet upprättas således Världshandelsorganisationen. I avtalet finns bestämmelser om organisationens uppbyggnad och organisatoriska — struktur, dess ställning, verksamhetsområde och 19

uppgifter. Vidare finns bestämmelser om bl.a. ursprungligt medlemskap, anslutning, ikraftträdande, frånträde, beslutsfattande, ändringar i och

undantag från regelverket, sekretariat, och budget. Den nya Världshandelsorganisationen skall utgöra en institutionell ram,

en paraplyorganisation, som skall hålla samman och administrera Uruguayrundans samlade och mycket omfattande förhandlingsresultat. Följaktligen skall WTO enligt avtalet underlätta genomförandet,

tillämpningen och funktionen av avtalet och främja dess målsättningar.

WTO har även andra viktiga uppgifter. WTO skall utgöra ett forum för framtida handelsförhandlingar mellan medlemmarna. Vidare skall WTO

administrera överenskommelsen om tvistlösning och ett genom avtalet

inrättat handelspolitiskt granskningsorgan.

Ett godkännande av WTO-avtalet och därmed ett medlemskap i WTO

innebär samtidigt också ett godkännande av de i bilagorna 1, 2 och 3 till

WTO-avtalet fogade s.k. multilaterala handelsavtalen. Samtliga dessa

avtal och överenskommelser betraktas i avtalet som en odelbar enhet och

utgör integrerade delar av själva WTO-avtalet. Detta omfattande

regelverk innefattar först och främst det reviderade Allmänna tull- och handelsavtalet jämte samtliga uppförandekoder och andra

överenskommelser som tidigare överenskommits inom GATT och som

i varierande utsträckning kompletterats och byggts ut genom Uruguayrundan. Vidare omfattar regelverket de betydelsefulla nya avtal som framförhandlats om tjänstehandel, immaterialrätt och investeringar. Till WTO-avtalet är slutligen också fogade de s.k. plurilaterala

handelsavtalen, nämligen avtalen om offentlig upphandling, mejerivaror,

nötkött och handel med civila flygplan. WTO skall också i fråga om dessa avtal utgöra den institutionella ramen för genomförande, tillämpning och funktion. Till skillnad från de multilaterala handelsavtalen är dessa plurilaterala avtal inte obligatoriskt bindande för samtliga WTO-medlemmar. I stället kan medlemmarna ansluta sig till dessa efter eget val. Det bör nämnas att överenskommelsen om handel med civila flygplan från år 1979 inte undergick några förändringar i rundan. I avtalen om mejerivaror och nötkött har endast företagits vissa

tekniska och redaktionella ändringar.

Organisatoriskt kommer WTO att ledas av en ministerkonferens, som

skall mötas minst en gång vartannat år. Den löpande verksamheten leds

av Allmänna rådet, som också blir det sammanhållande organet för det enhetliga tvistlösningssystem som beslutats i rundan. Rådet ansvarar

också för de handelspolitiska ländergranskningarna. Under Allmänna rådet lyder ytterligare tre råd, ett råd för varuhandeln, ett för tjänstehandeln och ett för immaterialrätt. Uppdelningen av ansvaret för

verksamheten i tre delar var en eftergift till tongivande u-länder, vilka

sedan förhandlingarnas början krävt att framför allt tjänstehandeln skulle

separeras från förhandlingarna om varor. Det separata rådet för immaterialrätt kan också ses som en spegling av många u-länders önskan

att markera en viss särställning också för immaterialrättsfrågorna, som

man länge aktivt motsatte sig att de överhuvud taget skulle ingå i förhandlingarna. Som motprestation fick u-länderna acceptera att 20

möjlighet = till motåtgärder mellan olika = avtalsområden, s.k.

korsretaliation, infördes. Sådana åtgärder kan vidtas mellan områdena för

varor, tjänster resp. immaterialrätt. Detta innebär t.ex. att om en tvist på

tjänstehandelsområdet inte kan lösas utan motåtgärder, kan sådana drabba handeln på varuområdet.

Genom upprättandet av WTO omvandlas GATT till en regelrätt

organisation. WTO kommer dock knappast att innebära några radikala förändringar i förhållande till GATT:s nuvarande sätt att arbeta, i vart

fall inte på kortare sikt. GATT har under sin drygt 40-åriga existens i praktiken kommit att fungera som en organisation. WTO upprätthåller

t.ex. GATT:s hittillsvarande praxis med konsensusbeslut. WTO-beslutet

borgar dock för en rationellare och mer enhetlig administration av

regelkomplexet än hittills. Dessutom skärps disciplinen genom att den hittillsvarande provisoriska tillämpningen av GATT-regelverket nu

upphör. Skärpta regler och krav för att medge undantag från regelverket

är ett annat exempel på en striktare disciplin genom WTO. Ett viktigt resultat är också att WTO i kraft av sin paraplyfunktion bör befrämja

integreringen av u-länderna i handelssystemet och allmänt stärka

principen om ett gemensamt och globalt handelssystem. Jämfört med

GATT bör WTO vidare få en högre status i internationella sammanhang, och på så sätt lättare kunna utöva sin roll att främja en bättre samverkan

mellan ekonomisk politik och handelspolitik. I en särskild ministerdeklaration framhålls betydelsen av ökad samverkan mellan

handelspolitik och andra ekonomisk-politiska områden och WTO:s generaldirektör uppmanas att tillsammans med cheferna för IMF och

Världsbanken studera vilka krav WTO:s nya uppgifter ställer när det

gäller samarbetet mellan organisationerna. |

Det ökade ministerengagemanget i WTO är i det sammanhanget viktigt.

Detta kan ses som en bekräftelse på handelsfrågornas ökade allmänpolitiska betydelse. Det bör också underlätta att både inleda och

avsluta framtida handelsförhandlingar. Möjligen kommer WTO att utvecklas till ett organ för löpande förhandlingar i enskilda frågor i stället för den förhandlingstekniskt komplicerade ordningen med samlade förhandlingar i s.k. rundor.

I WTO-avtalets ingress erkänns miljöfrågornas ökande betydelse och att handelspolitiken bör utformas med hänsynstagande till principen om en hållbar utveckling och att skydda och bevara miljön. Det var därför

följdriktigt att beslut togs vid det avslutande ministermötet i Marrakech

att konstituera en kommitté för handel och miljö. Denna kommer att

fortsätta sin verksamhet i WTO, med sikte på att så småningom inleda förhandlingar om nya regler inom WTO på detta område. Sverige har

varit en av de mest aktiva tillskyndarna i detta arbete.

Den närmare organisatoriska utformningen av WTO, sekretariatets

organisation och storlek, budget m.m. förhandlas för närvarande om i en förberedande kommitté under ledning av GATT:s generaldirektör. WTO:s sekretariat behöver sannolikt utökas något i förhållande till det

nuvarande GATT-sekretariatet, bl.a. för att kunna hantera de nya regelverk som tillförs på områden som tjänster och immaterialrätt.

Det finns också viktiga utestående rättsliga och institutionella frågor 21 som behöver lösas innan WTO träder i kraft. Till dessa hör frågan om

de framtida relationerna mellan det nuvarande GATT-regelverket (GATT 1947) och WTO. Det står klart att WTO och det nuvarande GATTregelverket utgör rättsligt åtskilda avtal. Det existerande GATTregelverket sätts därför inte ur spel genom ikraftträdandet av WTO, utom för de länder som begär utträde ur GATT 1947. För att det inte skall uppstå ett helt avtalslöst tillstånd mellan sådana länder och GATT-

medlemmar som av någon anledning inte omedelbart blir medlemmar av WTO kan någon form av övergångsarrangemang bli nödvändigt. Det kan tilläggas vad gäller medlemsskapet i WTO, att både EU och dess medlemsländer kommer att vara fullvärdiga medlemmar i den nya

organisationen. Alla medlemsländer i EU har undertecknat WTO-avtalet.

Resultatet för svensk del

Sverige, som varit aktivt pådrivande i WTO-förhandlingarna, har haft som primärt intresse att skapa en så rationell och effektiv administration

som möjligt av det samlade resultatet av förhandlingarna. Den organisation som nu förverkligas svarar väl mot dessa önskemål. Tillskapandet av särskilda råd för tjänster och immaterialrätt är något vi

sökt motverka eftersom det finns risk för att detta leder till fragmentering

av regelverket. I någon mån bör detta kunna motverkas av den förstärkta roll det överordnade Allmänna rådet gavs i slutförhandlingarna efter påtryckningar från bl.a. nordisk sida.

Sammanfattningsvis ligger det för ett utrikeshandelsberoende land som

Sverige ett stort värde i att det multilaterala regelverket stärks och

utvidgas och ges en effektiv institutionell ram.

Det kommer dock att krävas en kraftfull ledning av den nya Världshandelsorganisationen och ett aktivt engagemang «från medlemmarnas sida för att fullt ut tillvarata de möjligheter som nu öppnas genom tillkomsten av WTO. Det är regeringens avsikt att Sverige skall fortsätta att aktivt driva frihandelsintressena även inom den nya organisationen.

Det är ännu för tidigt att avgöra när ett eventuellt utträde ur GATT

1947 för svenskt vidkommande bör ske. Beslut härom bör anstå tills klarhet vunnits om övriga GATT-medlemmars intentioner härvidlag i det

förberedande arbete som pågår.

5.2¶GATT 1994 och förändringar i GATT

Sammanfattning: Bland de avtal och överenskommelser som är knutna till WTO-avtalet utgör GATT 1994 ett av huvudelementen. GATT 1994 består av det ursprungliga Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT 1947) jämte tillhörande anslutningsprotokoll m.m. samt ett antal överenskommelser om tolkningar av vissa

GATT-artiklar. GATT 1994 är rättsligt åtskilt från GATT 1947.

Bakgrund

I förhandlingsmandatet för Uruguayrundan ingick att se över vissa

artiklar i GATT. Det har inte varit fråga om en samlad översyn av

GATT:-regelverket, utan en förhandling om enstaka artiklar på förslag av deltagande länder. Resultatet av denna översyn ingår i vad som nu kallas

GATT 1994.

Förhandlingsresultatet

Översynen av olika GATT-artiklar resulterade i = följande överenskommelser.

Artikel II.1b, andra avgifter och skatter. Överenskommelsen föreskriver en skyldighet att i tullbindningslistor förutom bundna tullar också registrera andra förekommande avgifter och skatter som utgår på import. Överenskommelsen gäller andra avgifter och skatter än sådana som är neutrala enligt GATT:s artikel III. Syftet med överenskommelsen är att skapa insyn och förutsebarhet i fråga om berörda avgifter och förhindra att de höjs utan att kompensation lämnas. På sikt bör överenskommelsen befrämja en avveckling av sådana «avgifter.

Bestämmelserna torde i praktiken främst komma att beröra vissa u-länder som tillämpar avgifter och skatter av detta slag, t. ex. hamnavgifter, statistikavgifter och stämpelavgifter.

Artikel XVII, statshandel. Förstärkt övervakning kommer att ske av statshandelsföretag, dvs. företag som har monopol i fråga om

utrikeshandel. Detta åstadkoms genom skärpta regler och procedurer för information och översyn av sådana företag inom ramen för

Världshandelsorganisationen.

Artikel XII och XVIII, betalningsbalansåtgärder. Användandet av importrestriktioner av betalningsbalansskäl har minskat med åren. Ett antal viktigare u-länder, t.ex. Sydkorea, har till följd av snabb ekonomisk utveckling upphört att åberopa GATT:s betalningsbalansregler under senare år. Det har trots detta ansetts nödvändigt att strama upp nuvarande regler. Överenskommelsen i Uruguayrundan bygger på riktlinjer från Tokyorundan. Bl. a. slås fast att i de fall handelsrestriktioner tillgrips för att skydda betalningsbalansen, skall dessa utformas så att störningar i internationell handel minimeras. Överenskommelsen betonar starkare än tidigare att prisbaserade åtgärder, t.ex. importavgifter eller importdepositionssyster skall ges företräde framför kvantitativa restriktioner. Förfarandena = för anmälan och konsultation i GATT om betalningsbalansåtgärder stramas upp. Således skall nu avges årliga rapporter om samtliga restriktioner som är i kraft och tidsfristerna för konsultationer skärps.

Resultatet får anses uppfylla svenska målsättningar, vilka varit relativt begränsade mot bakgrund av att användningen av handelsåtgärder till skydd för betalningsbalansen har minskat under den tid rundan pågått. En något bättre disciplin bör kunna uppnås på grundval av den

överenskommelse som nu träffats.

Art XXIV, frihandelsområden och tullunioner. Överenskommelsen rörande artikel XXIV klargör och förstärker kriterier och förfaranden för granskning och översyn av tullunioner och frihandelsområden. Det har varit ett svenskt intresse att värna om den tolkning av artikel XXIV som hittills gjorts för att inte undergräva GATT-förenligheten av de frihandelsarrangemang Sverige ingått inom ramen för EFTA och med EG. Å andra sidan har vi ur exportsynpunkt också ett intresse av objektiva och fungerande GATT-regler för granskning av andra regionala avtal som t.ex. det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) mellan

USA, Kanada och Mexico. De uttolkningar som görs av artikel XXIV är

relativt försiktiga och får sägas ligga i linje med svenska målsättningar.

Bl.a. klargörs att utvärderingen om huruvida ett frihandelsavtal

överensstämmer med kriteriet enligt artikel XXIV.S5, dvs. att den allmänna nivån för tullar och andra handelshinder inte får höjas till följd

av frihandelsavtalet eller tullunionen, skall ske på grundval av handelsvägd statistik och uppgifter om tulluppbörd. Om detta har rått stor oenighet tidigare, bl.a. i samband med granskningen i GATT av EG:s utvidgning med Storbritannien, Irland och Danmark.

Vad gäller beräkningen av kompensation till tredje land enligt artikel

XXIV.6, bekräftas i stort gällande praxis genom de ytterligare

uttolkningar av artikel XXVIII som gjorts i Uruguayrundan.

Rapporteringsskyldigheten beträffande utvecklingen inom regionala

frihandelsområden och tullunioner skärps. Därutöver innehåller artikel XXIV-överenskommelsen skärpta regler om federala regeringars skyldighet att se till att delstatsregeringar och myndigheter lever upp till GATT-förpliktelser som ingåtts på regeringsnivå.

Artikel XXV, undantag. Många länder, däribland Sverige, har verkat

för klarare och mer enhetliga regler på detta område, i syfte att minska

den nuvarande användningen av undantag och skapa klarare regler för eventuella framtida undantag. Resultatet innebär att undantag som är i kraft vid tidpunkten för ikraftträdandet av WTO automatiskt upphör att gälla, såvida de inte kan förlängas enligt de nya och striktare regler som gäller enligt WTO-avtalet. Bristande efterlevnad av villkoren i ett beslut om undantag kan leda till tvistlösning.

Artikel XXVIII, omförhandlingar av tullmedgivanden. De uttolkningar som görs av artikel XXVII syftar bla. till vissa förstärkningar av mindre länders rättigheter att erhålla kompensation vid

omförhandlingar av tullmedgivanden, något som i princip också varit ett

svenskt intresse. Kriterierna för att fastställa extra förhandlingsrättigheter för sådana länder är dock rätt allmänt utformade. Av det skälet har man kommit överens om att se över dem efter fem år i ljuset av vunna praktiska erfarenheter. Vidare innehåller uttolkningen bl. a. regler för omförhandling av tullmedgivanden för ”nya” produkter och regler för omförhandlingar i fall då tullkvoter införs.

Artikel XXXV, ”icke-tillämpning”. Liksom beträffande undantag från regelverket finns huvudreglerna om s.k. icke-tillämpning nu i själva WTO-avtalet. För att överbrygga skillnaderna mellan det gamla GATT 24 och WTO-avtalet har överenskommits att bestämmelserna om icke-

tillämpning enligt GATT kan åberopas, även om tullförhandlingar i samband med GATT-anslutning inletts mellan berörda parter.

I övrigt innebär införlivandet av GATT-regelverket i WTO att den hittillsvarande provisoriska tillämpningen av GATT med stöd av protokollet om provisorisk tillämpning upphör. Detta innebär att åtgärder som är oförenliga med GATT och som upprätthållits med stöd av detta protokoll nu måste avskaffas. Undantag görs endast för den amerikanska sjöfartslagstiftning, som går under namnet ”Jones Act”, vilket var ett oeftergivligt amerikanskt krav i förhandlingarna.

Resultatet för svensk del

Även om förhandlingarna om vissa GATT-artiklar inte tillhört Sveriges främsta = prioriteringar, innebär det sammantagna resultatet inte oväsentliga förstärkningar av GATT-regelverket. Det faktum att den provisoriska tillämpningen av GATT nu dessutom upphör innebär också att regelverket som sådant blir mer förutsebart och enhetligt och att en del handelshinder avvecklas.

5.3¶Marrakechprotokollet till GATT 1994. Förhandlingarna om marknadstillträde för industrivaror

Sammanfattning: Resultatet av marknadstillträdesförhandlingarna

innebär att industriländerna sänker sina industrivarutullar med nära

40 0 till en genomsnittlig tullnivå på ca 4 7. Drygt 90 7 av

medlemmarnas tullar omfattas nu av åtaganden i GATT. De

svenska exportintressena i viktiga industrisektorer är mycket väl

tillgodosedda, framför allt vad beträffar USA, Japan och Kanada.

Sveriges egna åtaganden om en tredjedels tullsänkning motsvarar

väl den allmänna målsättningen för förhandlingen. Sveriges

åtaganden har utformats så att de kan underlätta en anpassning till

EU:s åtaganden vid ett svenskt medlemskap i EU.

Bakgrund

Inom GATT har under åren 1947-1979 förts sju allmänna

tullförhandlingar, av vilka Sverige deltagit i samtliga utom den första. De deltagande länderna gjorde därvid ömsesidiga åtaganden om tullsänkningar. Tullförhandlingsresultaten var betydande. Efter den senaste förhandlingen, Tokyorundan, som avslutades år 1979 var den

genomsnittliga tullsatsen i i-länderna ca 7 2.

I Uruguayrundan önskade inledningsvis ett flertal deltagande länder

sammanföra tullförhandlingarna med förhandlingar om minskning eller eliminering av icke-tariffära åtgärder, vilka tillsammans kom att

innefattas under rubriken marknadstillträdesförhandlingar. Förhandlingarna om icke-tariffära åtgärder i Uruguayrundan kom dock att i praktiken äga rum i andra sammanhang, varför huvuddelen av marknadstillträdesförhandlingarna kom att gälla tullar.

Målsättningarna för tullförhandlingarna fastlades vid ett ministermöte i Montreal år 1988 och innebar bl.a. att tullarna skulle sänkas med minst en tredjedel, att sänkningar skulle genomföras av både låga och höga tullar samt att den s.k. tullbindningsgraden, dvs. den andel av tullarna som omfattas av GATT-åtaganden om maximitull, skulle ökas avsevärt.

De deltagande länderna kunde dock inte nå en överenskommelse om vilken tullsänkningsmetod som skulle användas. EG, Japan, Kanada, de nordiska länderna m.fl. förespråkade en <:harmoniserande tullsänkningsformel. En sådan hade använts i Tokyorundan och innebär att höga tullar sänks mer än låga. USA avvisade dock en formel och

förordade i stället förhandlingar om sektorsvis tullfrihet kompletterade

med bilaterala förhandlingar enligt vara-för-vara-metoden. En allmän formelförhandling omöjliggjordes därmed.

Under år 1990 inleddes sektorsvisa förhandlingar om tullfrihet och tullharmonisering parallellt med bilaterala förhandlingar vara för vara. Även om framsteg gjordes både i de bilaterala förhandlingarna och i sektorsförhandlingarna förhindrade den grundläggande oenigheten om förhandlingsmetodiken mellan USA och EG länge ett genombrott. Först vid de s. k. G7-ländernas toppmöte i juli 1993 kunde USA, EG, Japan

och Kanada enas om en kombination av de olika metoderna, dock med

betoning på sektorsvisa lösningar. Sverige och de flesta andra i-länder stödde denna ansats. U-länderna, med undantag av Sydkorea, ansåg dock att de sektorer som i överenskommelsen prioriterats för långtgående tullsänkningar inte var av större exportintresse för dem.

Slutförhandlingarna mellan EG och USA i början av december 1993 resulterade i ytterligare uppgörelser om sektorsvis tullfrihet till vilka Japan, Kanada m. fl. länder anslöt sig. Viktigast var att man i ljuset av misslyckandet med att nå en överenskommelse om ett multilateralt stålavtal (Multilateral Steel Agreement, MSA) enades om att oavsett detta eliminera ståltullarna. I två fall, nämligen trävaror och icke-järnhaltiga metaller, uteblev dock japanskt stöd varvid förslagen föll.

Förhandlingsresultatet

Industriländernas tullsänkningar uppgår i genomsnitt till 382. Utfallet överträffar således den allmänna målsättning som uppställts för tullförhandlingarna, dvs. en tredjedels tullsänkning. Efter genomförda tullsänkningar hamnar därmed den genomsnittliga tullnivån i

industriländerna på 3,90. USA sänker sina tullar med i genomsnitt 35

2, EG med 37 7, Japan med 56 7 och Kanada med 47 2. De svenska

medgivandena motsvarar en tullsänkning med 33 +. Efter ett genomförande av åtagandena skulle den svenska genomsnittliga tullnivån

bli 3,1 7 att jämföras med EU:s 3,60, USA:s 3,5 2, Japans 1,7 2 och 26

Förhandlingsresultatet innebär att de flesta i-länder helt avvecklar

tullarna på tio varuområden: läkemedel, papper, stål, byggmaskiner,

jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler och leksaker samt på jordbruksområdet i fråga om öl och vissa spritdrycker. En kraftig ökning sker därmed av andelen tullfri import i i-länderna, från 20 7 till 43 Z.

Tullarna på kemiska produkter harmoniseras på låga nivåer (högst 6,5 7). Med undantag av Sydkorea deltar u-länderna enbart i begränsad

omfattning i sektorsuppgörelserna.

USA sökte härutöver med stöd av flera andra länder att uppnå tulleliminering även för elektronik, vetenskapliga instrument, trävaror, icke-järnhaltiga metaller och fisk. Enighet kunde dock inte uppnås mellan

nyckelländerna. För elektronik och vetenskapliga instrument blir resultatet ändå betydande med sänkningar runt 50 2, i Japan hela 100

2. För trävaror blev sänkningarna 43 / medan utfallet för ickejärnhaltiga metaller såsom koppar, aluminium och nickel blev mellan 20 2Z och 50 2. För fisk och fiskprodukter stannar sänkningen vid 26 7.

På vissa andra varuområden är resultaten betydligt mindre långtgående. EG sökte få till stånd en överenskommelse om tullharmonisering på tekoområdet och därutöver långtgående tullsänkningar för skor, glas och

keramik. Förslagen föll dock efter starkt motstånd från framför allt USA.

Sänkningarna för teko blir genomsnittligt 22 76, för skor och läder 18 7.

Även efter Uruguayrundan kommer således de högsta i-landstullarna

återfinnas i dessa sektorer med genomsnittligt 12,17 resp. 7,3 72. En annan sektor för vilken resultatet blev blygsamt är motorfordon med 23

72 genomsnittlig tullsänkning.

Resultatet innebär att också u-länderna nu binder sina tullar i stor

utsträckning. Även om u-ländernas medgivanden i flertalet fall innebär s. k. takbindningar, dvs. tullarna maximeras vid en högre nivå än den

som gäller för utgående tullar, uppnås betydligt ökad säkerhet och förutsebarhet för exportörer vad gäller marknadstillträdesvillkoren.

Eftersom i-länderna och de central- och östeuropeiska länderna samtidigt

binder nästan samtliga sina tullar, ökar andelen av GATT-medlemmarnas handel som omfattas av bundna tullar från ca 60 7 till drygt 90 2. Målsättningen om en väsentlig ökning av bindningsgraden får därför anses vara uppfylld.

För två varuområden, tropiska produkter och s.k. naturresursbaserade produkter = (fisk, trä och = icke-järnhaltiga metaller), var

förhandlingsmålsättningarna från Montreal-mötet mer ambitiösa. För tropiska produkter genomfördes betydande tullsänkningar redan år 1989,

även från svensk sida (prop. 1988/89:135). Tillsammans med senare

gjorda åtaganden innebär resultatet för tropiska produkter tullsänkningar i i-länderna uppgående till 43 2, dvs. mer än genomsnittet. Utfallet för

naturresursbaserade produkter blev däremot något under genomsnittet, en

tullsänkning med 33 27.

Genomförandet De tullsänkningar som man nu har kommit överens om skall enligt Marrakech-protokollet genomföras i fem lika stora steg med början den

dag då WTO-avtalet träder i kraft. Sluttullarna kommer enligt

huvudregeln därmed att sättas i kraft senast fyra år efter WTO-avtalets ikraftträdande. På vissa områden har längre genomförandeperioder överenskommits. För stål, papper, teko och leksaker skall tullsänkningarna ske under en tioårsperiod. På läkemedelsområdet har däremot berörda länder enats om en omedelbar tullavveckling från den

första dag då WTO-avtalet träder i kraft. Enligt tullprotokollet är det inget som hindrar att sänkningarna görs snabbare eller i färre steg.

Till tullprotokollet har de länder som undertecknat överenskommelsen

fogat sina resp. listor över medgivanden. Hittills har 89 länder lämnat

sina industrivarulistor, varav några återstår att slutgiltigt verifiera. Den

svenska listan framgår av bilaga 4. De minst utvecklade länderna har

givits möjlighet att fram till april 1995 foga sina listor över medgivanden till tullprotokollet.

Resultatet för svensk del

Det svenska intresset för förhandlingarna får ses mot bakgrund av de

frihandelsavtal som reglerar Sveriges industrivaruhandel med de flesta europeiska länder. Av Sveriges totala export av industrivaror går ca 75 7 till länderna i EU, EFTA eller central- och östeuropa. Dessa varor åtnjuter tullfrihet, med några enstaka tidsbestämda undantag. Det betyder att tullförhandlingarna för svensk del i praktiken har berört de återstående ca 235 70 av exporten. De avsättningsmarknader som i första hand har varit av intresse för Sverige är USA, Japan, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Sydkorea, ASEAN-länderna, Indien samt de viktigaste ekonomierna i Latinamerika. Sverige riktade i förhandlingarna önskemål om specifika tullsänkningar av intresse för svenskt näringsliv till ett tjugotal länder. Bilaterala förhandlingar fördes med ett drygt femtontal länder.

Resultatet av förhandlingarna är mycket positivt för svensk del. De största tullsänkningarna görs i varusektorer av starkt eller mycket starkt svenskt exportintresse, medan de varusektorer för vilka sänkningarna blir begränsade i samtliga fall utom ett, nämligen motorfordon, är av mindre betydelse för den svenska exporten. I motorfordonsektorn är dock tullarna på de viktigaste marknaderna, USA och Japan, redan avvecklade eller mycket låga.

Sektorsuppgörelserna innebär att en betydande andel av den svenska exporten till viktiga marknader som USA (35 70), Japan (85 96), Kanada (39 72) och Sydkorea (32 2) nu blir helt befriade från tullar. Tullavvecklingen i fråga om stål, läkemedel, medicinsk utrustning,

byggmaskiner och papper kan särskilt framhållas. Därutöver har betydande tullsänkningar uppnåtts för andra varor av starkt svenskt

exportintresse. Sammantaget kommer tullarna för den svenska exporten

Kanada med 56 7 och till Sydkorea med 52 PR. De kvarstående genomsnittliga tullnivåerna för svensk export blir mycket låga, i USA 1,8 XZ, i Japan 0,4 Z och i Kanada 3,9 RN. I Australien och Nya Zeeland blir 13 2 resp. 43 Z av den svenska

exporten tullfri och dessa länder binder för första gången större delen av sina tullar i GATT.

På de viktigaste u-landsmarknaderna, ASEAN-länderna, Indien och

Latinamerika, binds nu tullarna för den övervägande delen av den svenska exporten. På de största latinamerikanska marknaderna, såsom

Brasilien, Argentina och Mexico, binds t.o.m. samtliga tullar.

Resultaten av förhandlingarna redovisas mer detaljerat i fråga om de viktigaste länderna i bilaga 5. För svensk del har på motsvarande sätt som för exporten enbart ca 25

72 av totalimporten berörts av tullförhandlingarna. En stor del av ulandsimporten är dessutom redan befriad från tullar genom den tullfrihet

Sverige beviljar enligt det allmänna systemet för tullpreferenser till uländerna (Generalized System of Preferences, GSP). Sverige deltar fullt ut i överenskommelserna om tulleliminering för läkemedel, stål,

byggmaskiner, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler och

leksaker. På kemiområdet deltar Sverige i överenskommelsen om tullharmonisering och genomför därutöver de ytterligare sänkningar för

vissa enskilda kemivaror som EG enats om i förhandlingar med USA. Sverige anslöt sig inte till överenskommelsen om tulleliminering för papper. Det svenska medgivandet i denna sektor blev i stället en

tredjedels tullsänkning från en redan låg tullnivå.

För övriga varor är i de flesta fall den svenska erbjudna sluttullnivån

identisk med den som EG erbjudit. Detta gäller exempelvis tekosektorn,

för vilken den genomsnittliga tullnivån sänks från 12,2 till 9,7 Z. Andra

sektorer där tullsänkningarna blir betydande är skor och läder där tullarna sänks från 8,5 7 till 5,0 26 i genomsnitt. I de fall EG helt avstått från erbjudanden om tullsänkningar, exempelvis beträffande personbilar, de flesta fiskprodukter samt viss konsumentelektronik, har heller inga svenska åtaganden gjorts. I övriga fall har tullen vanligen sänkts med en tredjedel i enlighet med målsättningen för förhandlingarna. Sammantaget motsvarar de svenska åtagandena en sänkning av den genomsnittliga tullnivån med 33 27, från 4,6 2 till 3,1 7, således helt i enlighet med förhandlingsmålsättningen.

Genomförandet för svensk del

Genomförandet för svensk del av förhandlingsresultatet i fråga om marknadstillträde för industrivaror blir avhängigt av utslaget i

folkomröstningen om ett medlemskap i Europeiska unionen. Om Sverige blir medlem i EU, kommer de svenska tullsänkningsåtagandena inte att genomföras i den nationella lagstiftningen. I stället kommer Sverige vid

inträdet att bli bundet av EU:s då gällande tullregim och de

Uruguayrundan. De svenska tullåtagandena i Uruguayrundan kommer dock att ligga till grund för den granskning av EU:s utvidgning som kommer att äga rum i WTO enligt GATT:s artikel XXIV och för de kompensationsförhandlingar med tredje land enligt artikel XXIV.6, som kan väntas följa för EU:s del i samband därmed.

Om folkomröstningen om ett svenskt EU-medlemskap skulle resultera i ett negativt utslag avser regeringen återkomma till riksdagen med förslag till hur genomförandet av tullsänkningsåtagandena i GATT skall ske för svensk del.

5.4¶Avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder (Sanitary and Phytosanitary Measures, SPS)

Sammanfattning: Sveriges målsättning i förhandlingarna om

tillämpningen av sanitära och fytosanitära regler har varit att

säkerställa ett upprätthållande av höga gränsvärden och standarder

på detta område. Detta mål har uppnåtts genom SPS-avtalets

utformning. Samtidigt innebär avtalet att SPS-åtgärder inte kan

utnyttjas för protektionistiska syften. En högre grad av insyn och

förutsägbarhet har skapats, vilket är till fördel för såväl exportörer

som importörer.

Bakgrund Inom ramen för jordbruksförhandlingarna i Uruguayrundan tillsattes tidigt en arbetsgrupp för att studera frågan om särskilda regler för användningen av säkerhets- och hälsoföreskrifter avseende handeln med livsmedel, djur och växter. Regler på detta område har tidigare saknats, utöver ett allmänt undantagsmedgivande i GATT:s artikel XX eller i den mån berörda åtgärder faller under koden om tekniska handelshinder (TBT). TBT-koden ansågs emellertid inte = tillräcklig, då skyddsbestämmelser på djur- och växtskyddsområdet i praktiken skiljer sig avsevärt från motsvarande bestämmelser på industrivaruområdet.

Åtgärder på detta område har gett upphov till alltfler svårlösta

handelstvister och det fanns därför ett uttalat behov av att skapa klara regler för tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder. Såväl export- som importländer hade ett intresse av tydligare regler. Exportörer, som ansåg att många SPS-krav var för höga och snarast dolde protektionism och att en substantiell sänkning av gränsskyddet skulle leda till ett ökat missbruk i detta avseende, önskade ökad öppenhet, förutsägbarhet och disciplin. Importländer önskade klara regler till stöd för att vidmakthålla berättigade höga krav, när dessa hade betydelse för hälsa och säkerhet.

Förhandlingarna fördes, på grund av sin tekniska komplexitet, fristående från den egentliga jordbruksförhandlingen. I många delar har

lösningar och formuleringar i avtalet kunnat hämtas från TBT-koden. Avtalet färdigförhandlades i princip vid ett ministermöte i Bryssel i december 1990. I slutet av år 1992 kom emellertid USA med ett antal krav på ändringar i den text som fastlagts i utkastet till slutlig avtalstext från år 1991. Frågorna löstes av en teknisk expertgrupp under år 1993 utan att substansen i avtalet nämnvärt ändrades.

Förhandlingsresultatet Avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder innebär en disciplin för livsmedelsbestämmelser samt veterinärbestämmelser och växtskyddsregler. Disciplinen rör åtgärder för att skydda människors, växters eller djurs liv och hälsa och omfattar inte bestämmelser som grundas på etiska normer, djurskyddshänsyn eller dylikt.

Sanitära och fytosanitära åtgärder skall så långt som möjligt grundas på internationellt erkända gränsvärden eller normer. Avtalet hänvisar således till arbetet inom Codex Alimentarius-kommissionen beträffande livsmedelsstandarder, och till Internationella växtskyddskonventionen samt = Internationella byrån för smittsamma =: husdjurssjukdomar. Medlemmarna uppmanas att så långt som möjligt harmonisera sina sanitära och fytosanitära åtgärder enligt dessa internationella normer och rekommendationer, vilket på sikt förväntas leda till en höjning av SPSstandarden bland medlemmarna. Högre krav är dock tillåtna om ett land bedömer att en högre skyddsnivå är nödvändig. Avtalet kräver dock att sådana högre krav grundas på vetenskapliga underlag och enhetliga riskvärderingsprinciper. Avsikten är att förhindra att högre krav används som förtäckta handelshinder och att säkerställa att en konsekvent riskbedömningsnivå tillämpas.

I avtalet sägs emellertid också att länder ömsesidigt skall erkänna varandras sanitära och fytosanitära åtgärder även om de avviker från internationellt fastställda normer, om den exporterande medlemmen kan visa att de erbjuder ett tillräckligt skydd. Områden som är fria från växtskadegörare eller sjukdomar skall erkännas, även om de inte omfattar hela exportlandet, och export tillåtas om exportlandet kan visa att området i fråga möter importlandets krav på lämplig skyddsnivå.

Tvister under SPS-avtalet skall lösas inom ramen för den allmänna tvistlösningsmekanismen. Vid tvister som omfattar tekniska eller vetenskapliga frågor skall dock panelen rådgöra med experter som utsetts i samråd med de tvistande parterna.

U-länderna tillhör den grupp av länder som ofta sett sanitära och fytosanitära krav som hinder för marknadstillträde. Dessa har därför sett ett värde i att skapa ökad insyn och skärpta regler för användandet av SPS-åtgärder. Importrestriktioner med hänvisning till SPS-krav kan nu inte tillämpas godtyckligt, utan skall vara grundade på internationellt erkända normer och rekommendationer eller, som ovan nämnts, vetenskapligt underlag och konsekventa riskbedömningsprinciper.

I SPS-avtalet sägs dessutom att medlemmarna i sin tillämpning av SPSåtgärder skall ta hänsyn till u-ländernas, och då i synnerhet de minst

utvecklades, särskilda behov. I de fall avtalet medger infasningsperioder för nya SPS-åtgärder, skall längre öÖvergångsperioder medges för produkter som är av särskilt intresse för u-länderna. Den SPS-kommitté som skall upprättas bemyndigas också medge de u-länder som så begär specificerade och tidsbegränsade undantag från samtliga eller delar av

åtagandena i avtalet. Därvid skall vederbörlig hänsyn tas till det berörda

landets handels- och utvecklingsmässiga samt finansiella behov.

Resultatet för svensk del

Sverige har, inom ramen för det nordiska samarbetet, engagerat sig

aktivt i SPS-förhandlingen. Vår målsättning har varit att åstadkomma en så tydlig och omfattande överenskommelse som möjligt för att undvika

tvister och skapa förutsägbarhet beträffande skyldigheter och åtaganden. En viktig aspekt var att säkerställa att SPS-åtgärder inte kan användas på ett protektionistiskt sätt. Eftersom Sverige traditionellt har tillämpat höga

sanitära och fytosanitära skyddskrav för importerade produkter, var det

samtidigt viktigt för Sverige att ha möjlighet att upprätthålla högre standarder och gränsvärden än vad som gäller internationellt på vissa

områden.

Generellt kan sägas att SPS-avtalet väl uppfyller de svenska

målsättningarna. Avtalet gör det möjligt för Sverige att upprätthålla höga SPS- krav beträffande människors, djurs eller växters liv eller hälsa även i framtiden. Avtalet kommer inte att innebära några större förändringar

för svensk industri, förutom. att riskerna för att drabbas av godtyckliga SPS-krav vid export radikalt begränsats.

5.5¶Avtalet om jordbruk

Sammanfattning: Jordbruksavtalet är banbrytande i det att handeln med jordbruksprodukter införlivas i GATT-regelverket. Den

begynnande avreglering och liberalisering av handeln med jordbruksprodukter detta innebär är välkommen. En viktig grund för fortsatta reformer har lagts. För svensk del har en stor del av åtagandena som följer av avtalet uppfyllts genom 1990 års jordbruksreform. Effekterna kommer för svensk del främst att

märkas på gränsskyddssidan. För u-länderna kommer de striktare stödreglerna, främst beträffande exportsubventioner, att öka deras

möjligheter att konkurrera på världsmarknaden.

Bakgrund

Även om jordbruk formellt sett har omfattats av GATT-regelverket, har

jordbrukssektorn i praktiken varit föremål för omfattande undantag från regler om subventioner och gränsskydd. Försök har gjorts under tidigare förhandlingsrundor i GATT att integrera jordbruket i det generella regelsystemet, dock utan större framgång. Resultatet av Tokyorundan blev på jordbruksområdet, förutom vissa begränsade tullsänkningar, att internationella avtal slöts för mejerivaror respektive nöttkött. Avtalen, som administreras av GATT, syftar till att genom övervakning, informationsutbyte och konsultationer verka för en ökad liberalisering och = stabilisering av världshandeln med berörda produkter. Medlemskretsen omfattar viktigare exportörer av de aktuella produkterna. Mejerivaruavtalet har dessutom haft ett system med minimipriser vid export. Avtalet har därigenom haft drag av kartellbildning.

Situationen inför inledningen av Uruguayrundan kännetecknades av ett kraftigt ökande antal = handelskonflikter på jordbruksområdet. Subventionerna till jordbruket och gränsskydd i form av kvantitativa restriktioner ifrågasattes i allt högre grad i flera tvistlösningspaneler i GATT. Kostnaderna för konsumenterna och budgetbelastningen av de interna stödsystemen blev alltmer uppmärksammade. Stödsystemen gav i ökande grad upphov till en överproduktion som med hjälp av exportsubventioner fick avsättas på världsmarknaden. Denna dumpning av jordbruksprodukter på världsmarknaden skapade en osund konkurrenssituation och stark irritation bland jordbruksexporterande länder, en del av dem u-länder. Dessa u-länder samt stora jordbruksexportörer som Australien och Nya Zeeland ställde därför krav på att en reform av jordbrukshandeln skulle ingå i förhandlingspaketet. Från u-landssidan var detta ett av kraven för att man i sin tur skulle acceptera förhandlingar om t.ex. investeringsregler, immaterialrätt och tjänstehandel.

Jordbruksförhandlingen har utgjort en av de mest turbulenta delarna i rundan. Motsättningarna har varit starkast mellan huvudaktörerna EG och USA, där USA från början verkade för en mycket långtgående reform på jordbruksområdet med bl.a. totalt avskaffande av exportsubventioner. EG intog emellertid, mot bakgrund av att den gemensamma jordbrukspolitiken utgör en central beståndsdel i EG-samarbetet, en betydligt mindre reformvänlig och snarast avvisande attityd. En starkt pådrivande kraft i liberaliserande riktning har varit den s.k. Cairnsgruppen, som består av fjorton jordbruksexporterande u- och iländer. Japan intog, på grund av sin önskan att bevara sitt mycket höga jordbruksstöd och det stora politiska problemet att tillåta import av ris, en mycket återhållsam attityd under hela förhandlingen.

Motsättningarna mellan EG och USA ledde vid ett flertal tillfällen till blockeringar av förhandlingarna. När utkastet till slutuppgörelse i rundan presenterades i slutet av år 1991, deklarerade EG att förslaget till jordbruksavtal inte var acceptabelt. Det faktum att EG våren 1992 kunde fatta beslut om reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (Common Agricultural Policy, CAP) innebar emellertid att möjligheten att nå en uppgörelse på jordbruksområdet ökade. En stor del av år 1992 ägnades åt bilaterala förhandlingar mellan USA och EG om hur en uppgörelse 33 skulle kunna utformas. Den största stötestenen utgjordes av

3 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

att minska de subventionerade exportvolymerna med 247 enligt förslaget till slutuppgörelse. Det var också viktigt för EG att få erkänt att de arealbidrag som införts med CAP-reformen skulle betraktas som ”gröna” stöd, dvs. inte omfattas av krav på nedskärningar. Förhandlingarna ledde i november 1992 till den s.k. Blair House-överenskommelsen. Denna innebar att åtagandet att minska exportsubventioner ändrades från 247 till 212, att arealstödet undantogs från reduktion under reformperioden och att den s.k. fredsklausulen infördes. Frankrike motsatte sig dock fortfarande åtagandet beträffande exportsubventioner. Efter Blair Houseöverenskommelsen kunde processen emellertid återigen multilateraliseras och jordbruket utgjorde inte längre den främsta stötestenen i förhandlingarna. På grundval av de preliminära bindningslistor som deltagarna presenterat i mars 1992 ägnades större delen av år 1993 åt bilaterala förhandlingar om åtaganden och medgivanden i dessa listor. Det franska motståndet mot Blair House-överenskommelsen övervanns i slutskedet, bl.a. genom att en möjlighet skapades att fasa in minskningen av den subventionerade exportvolymen «under reformperioden och jordbruksuppgörelsen i sin slutgiltiga form kunde därmed antas den 15 december 1993.

Förhandlingsresultatet Jordbruksöverenskommelsen innebär att det för första gången inom GATT etableras detaljerade regler för subventioner (internt stöd och exportsubventioner) och gränsskydd även för jordbruksvaror. Genom omvandling av alla former av gränsskydd till tullar, den s.k. tarifferingen, har man också kommit tillrätta med den djungel av variabla avgifter, kvantitativa restriktioner, importförbud, licenser etc. som tidigare varit vanligt förekommande på jordbruksområdet. I avtalet ingår dessutom ett åtagande om att fem år efter avtalets ikraftträdande påbörja förhandlingar om en fortsättning av reformprocessen.

Åtagandet om internt stöd innebär att det sammanlagda interna stödet skall minskas med 207 under sex år (åren 1995-2000). Neddragningen behöver inte ske produktvis, utan beräknas på den sammanlagda stödnivån (Aggregate Measurement of Support, AMS). Utgångspunkt för neddragningen är stödvolymen under basperioden 1986-1988. Från denna neddragning undantas sådant stöd som klassificerats som icke handelsstörande, s.k. grönt stöd, samt vissa typer av areal- och djurbidrag som ingår i produktionsbegränsningsprogram.

Allt gränsskydd skall omvandlas till tullar (tariffering). Tullarna har beräknats som = skillnaden mellan det inhemska priset och världsmarknadspriset under basperioden 1986-1988. I många fall har detta resulterat i tullar på flera hundra procent. På grund av en del länders mycket kraftiga motstånd mot en allomfattande tariffering, har införts en möjlighet att uppskjuta tarifferingen till reformperiodens slut. Kostnaden för att utnyttja denna möjlighet blir att det nedan beskrivna åtagandet om minimitillträde ökas till 470 respektive 89.

De s.k. tullkoefficienterna binds vid de framräknade nivåerna. Detta innebär att på samma sätt som gäller på industrivaruområdet, kan dessa

tullar inte höjas utan förhandlingar om kompensation. Tullarna skall under reformperioden, dvs. fram till år 2001, minskas med i genomsnitt

362. För varje enskild produkt måste tullen minskas med minst 157.

För att inte de i vissa fall mycket höga tullnivåer som blir resultatet av

tarifferingen skall medföra att marknadstillträdesmöjligheter minskar, har införts åtaganden om ett bibehållet resp. minimimarknadstillträde. Det första innebär att man genom kvoter eller på annat sätt garanterar samma

tillträdesmöjligheter till sin marknad som fanns under basperioden. Detta kompletteras med åtaganden om minimitillträde, som innebär att det måste finnas möjlighet att importera kvantiteter som motsvarar 370 av den inhemska konsumtionen. Denna siffra skall öka till 572 under

reformperioden.

Exportsubventionerna skall minskas med 362 i värde och 21970 i kvantitet. Neddragningarna skall ske med utgångspunkt från den subventionerade exporten under basperioden 1986-1990. För att undvika att exportstödsåtagandet får alltför kraftiga effekter i början av reformperioden, finns möjlighet att i beräkningen inkludera även 1991

och 1992 års exportvolymer. Vid reformperiodens slut skall dock

volymen på den subventionerade exporten ha minskat med 2176 jämfört

med volymen under basperioden.

Som ett resultat av Blair House-överenskommelsen finns också en s.k.

fredsklausul i jordbruksavtalet. Denna gäller i hela nio år, dvs. t.o.m. år 2003 och skyddar det gröna stödet mot utjämningstullar eller

tvistlösningsförfaranden. Den typ av arealstöd och djurbidrag som undantagits från reduceringsåtagandet är också, i princip, skyddat från

utjämningstullar och tvistlösningsförfaranden, så länge det håller sig inom 1992 års stödnivåer. Exportsubventioner skall endast vid påvisande av

skada kunna beläggas med antidumpnings- eller utjämningstullar. I samtliga fall uppmanas dessutom parterna att visa återhållsamhet med

inledande av undersökningar om utjämningstullar.

U-länderna medges mildare discipliner när det gäller stödneddragningar och har dessutom möjlighet att utsträcka avtrappningen till tio år. De minst utvecklade u-länderna undantas helt från skyldigheten att minska

sina subventioner. Minskningen av subventioner till jordbruket i

utvecklade länder bör innebära att det blir lättare för u-länderna att konkurrera på världsmarknaden. Framför allt bör minskade exportsubventioner minska risken för att u-landsproducenter konkurreras ut på sina egna marknader av dumpad överskottsproduktion.

Samtidigt kan just minskningen av exportsubventioner innebära vissa svårigheter för u-länder som är nettoimportörer av livsmedel. Minskade exportsubventioner förväntas på sikt leda till ökade världsmarknadspriser, vilket innebär att dessa länders import av livsmedel kan fördyras. Ett särskilt ministerbeslut har därför fattats att inom ramen för den nya jordbrukskommittén övervaka effekterna av jordbruksreformen just för

de u-länder som är nettoimportörer av livsmedel. I beslutet fastslås bl.a.

målsättningar om bibehållet livsmedelsbistånd och möjligheter till hjälp från Internationella valutafonden, Världsbanken m.m.

Resultatet för svensk del För Sveriges del är jordbruksavtalet mycket välkommet. Genom 1990 års jordbruksreform har Sverige redan klarat av mycket av det som

jordbruksavtalet ålägger oss. Effekterna kommer främst att märkas på

gränsskyddssidan. De tullar som nu har bundits i vår bindningslista sätter

ett tak för hur mycket våra interna jordbrukspriser kan överstiga

världsmarknadens. Detta tak sänks dessutom under reformperioden med i genomsnitt 367. I praktiken innebär detta att nuvarande system med variabla införselavgifter kommer att kunna fortsätta tillämpas, dock inom de gränser våra tullbindningar sätter. Effekterna för enskilda produkter

beror således på världsmarknadspriserna och på nivån på vårt nuvarande

tillämpade gränsskydd i förhållande till det som bundits, dvs. den variabla avgiften under basperioden 1986-1988. För en del produkter

ligger dagens gränsskydd under den slutnivå vår tullbindning anger.

När det gäller det interna stödet kommer jordbruksavtalets disciplin

baserad på administrativa priser i princip inte att påverka oss. Genom

1990 års reform avskaffades de svenska regleringarna och därmed merparten av våra administrativa priser. I förhållande till basperioden har således redan i dagsläget en väsentlig stödneddragning gjorts. Detta

innebär bl.a. att vårt Norrlandsstöd ryms inom den tillåtna stödvolymen

I den mån Sverige har kvar exportsubventioner sätter naturligtvis jordbruksavtalet gränser för storleken på och omfattningen av dessa. Det blir t.ex. inte möjligt att införa exportstöd för produkter som inte hade sådant stöd under basperioden. I dagsläget utgår exportsubventioner bl.a.

för kött, fläsk och spannmål. Dessa subventioner skall enligt gällande

riksdagsbeslut vara avvecklade till år 1995. Exportsubventioner enligt GATT:s definition utgår i Sverige även för livsmedelsindustriprodukter genom råvarukostnadsutjämningssystemet. Åtagandena om minskning av basperiodens = budgetutlägg med 367, resp. subventionerade

exportvolymer med 2176, medför i huvudsak inga åtgärder för svensk

del. För livsmedelsindustriprodukterna är dagens exportstöd större än under basperioden till följd av ökade exportvolymer. GATT-åtagandet kan, trots en förväntad minskning av bidragen som en följd av EESavtalet, medföra en begränsning av exportstödet i denna sektor.

I tullförhandlingarna har Sveriges drivit offensiva exportintressen, bl.a.

rörande vodka. Dessa redovisas under avsnitt 5.3 och i bilaga 4.

Svenska exportintressen beaktas också genom att USA öppnar en kvot

med reducerat gränsskydd för vissa typer av svensk ost i utbyte mot att Sverige öppnar en global kvot för viss typ av ost.

Sammanfattning: Det nya avtalet om textil och konfektion innebär

att alla kvantitativa importbegränsningar för teko-varor avskaffas

successivt under en tioårig övergångsperiod och att handeln med dessa produkter kommer att regleras av de normala GATTreglerna, Övergångsperioden är indelad i tre etapper och under

varje etapp införlivas en bestämd andel varor under de allmänna

GATT-reglerna samtidigt som kvoterna ökas för de varor som

kvarstår under begränsning. Eftersom Sverige avskaffade alla sina begränsningar redan år 1991 får avtalet bara direkta effekter för vår del vid ett eventuellt EU-medlemskap med återföljande

återreglering av tekoimporten. För u-ländernas del innebär avtalet successivt ökade exportmöjligheter.

Bakgrund

Handeln med textil: och konfektionsvaror har varit föremål för

regleringar under mycket lång tid. Begränsningarna var till en början

ensidiga eller rent bilaterala. Under 1960-talet och början av 1970-talet

begränsades viss import enligt det korta respektive det långa

bomullstextilavtalet och sedan år 1974 genom multifiberavtalet

(Multifibre Arrangement, MFA) som förlängts i olika omgångar. Genom

MFA har det således varit möjligt att göra avsteg från de normala

GATT-reglerna när det gäller marknadsstörande import av teko-varor.

Sverige begränsade sin tekoimport inom MFA:s ram fram till dess MFA IV löpte ut den 31 juli 1991. I Uruguayrundan var det första gången som man genom förhandlingar sökte införliva denna sektor under de allmänna GATT-reglerna.

Förhandlingarna präglades av motsättningar mellan exportör- och importörländer. De svåraste förhandlingsfrågorna gällde hur övergången skulle ske, övergångstidens längd samt villkoren, dvs. tillväxttakter och flexibilitetsbestämmelser. Det var inte enbart importörländer utan även vissa exportörländer som argumenterade för en lång övergångsperiod. Det gällde utvecklingsländer som relativt nyligen startat tekotillverkning och som önskade bygga upp sin tekoindustri i skydd av den stabilitet i fråga om marknadstillträde som tekokvoter ansågs ge. Sverige drev en liberal linje i förhandlingarna i ett försök att agera brobyggare mellan exportör- och importörländer.

Förhandlingsresultatet

Avtalet innebär att handeln med textil och konfektion nu inordnas i det

allmänna WTO-regelverket efter en övergångsperiod om 10 år uppdelad

i tre etapper. Avvecklingen sker enligt två parallella spår. En bestämd andel av 1990 års import förs under varje etapp över till de allmänna WTO-reglerna, vilket innebär att restriktionerna i multifiberavtalet gradvis avvecklas. För dessa varor gäller således inte den speciella skyddsklausulen i övergångsarrangemanget. Under övergångsperioden måste minst 517 av ett lands import av dessa varor liberaliseras enligt detta schema. För de varor som kvarstår under begränsning ökas kvoterna successivt genom en formel som innebär att kvoterna för de känsligaste varorna, dvs. de med lägst ökningstakter, ökas långsammare än för andra varor där ökningstakterna redan i dag är högre. Avtalet innehåller sedvanliga regler om flexibilitet, dvs. utbytbarhet mellan avtalsår och mellan begränsade varor. Avtalet ger också möjlighet till avsteg gentemot medlemmar som inte fullföljer sina förpliktelser. Avtalet innehåller även regler om kringgående av begränsningsavtal. Till skillnad

MFA-begränsningar att upphöra definitivt år 2005.

Resultatet för svensk del

I förhandlingarna drev Sverige och Norden en liberal linje och strävade efter ett avtal med kortare övergångsperiod och högre ökningstakter. Det visade sig dock svårt att få gehör för denna linje, då viktiga importöroch exportörländers positioner var alltför långt ifrån varandra i dessa centrala frågor. Det viktigaste resultatet är ändå att man genom detta avtal införlivar sektorn i det allmänna GATT-regelverket och att teko-

restriktionerna efter övergångsperiodens utgång avskaffas. U-ländernas

exportmöjligheter förbättras och ett långvarigt irritationsmoment i handelsrelationerna — mellan industriländer och = utvecklingsländer försvinner successivt. Eftersom Sverige avskaffade samtliga importbegränsningar på tekoområdet redan år 1991 får avtalet i rådande läge enbart marginell betydelse ur strikt nationell synvinkel. Däremot får givetvis avtalet stor betydelse också för Sverige för att begränsa verkningarna av den återreglering av tekoimporten som följer av ett eventuellt svenskt EU-medlemskap.

5.7¶Avtalet om tekniska handelshinder (Technical Barriers to Trade, TBT)

Sammanfattning: Det nya TBT-avtalet är en utbyggnad av det avtal som framförhandlades under Tokyorundan. Huvuddragen i det tidigare avtalet har bibehållits, men texten i det nya avtalet har disponerats klarare och vissa avsnitt har utvidgats och preciserats.

Den viktigaste förändringen är att tekniska föreskrifter och standarder har omdefinierats till att omfatta inte enbart en varas

egenskaper utan även relaterade processer och tillverkningsmetoder. Det nya avtalet skapar förutsättningar för en

minskning av onödiga handelshinder. Genom införlivandet i WTO

kommer antalet länder som omfattas av TBT-disciplinen att öka kraftigt.

Bakgrund

Liksom de flesta andra avtal inom GATT som reglerar icke-tariffära handelshinder framförhandlades det nuvarande TBT-avtalet under den s.k. Tokyorundan i slutet av 1970-talet. Liksom i GATT gäller principen

om icke-diskriminering som en huvudregel i TBT-avtalet. Avtalet, som

omfattar såväl industri- som jordbruksvaror, föreskriver att tekniska

föreskrifter och standarder inte får utarbetas, antas eller tillämpas med

avsikt att skapa hinder för internationell handel. Inte heller får sådana

föreskrifter eller standarder eller deras tillämpning leda till att

oberättigade hinder för internationell handel skapas. Anmälningsplikt

råder för sådana förslag till tekniska föreskrifter och förfaranden som skiljer sig från internationella standarder och som bedöms få en väsentlig inverkan på handeln. I avtalet återfinns även definitioner av vad som i avtalets mening utgör tekniska föreskrifter och standarder.

Förhandlingarna inom Uruguayrundans ram har syftat till att göra avtalstexten mera överskådlig samt dessutom att skärpa regelverket, t.ex. med avseende på processer och tillverkningsmetoder, s.k. PPMs (Process and Production Methods).

Förhandlingsresultatet

Huvuddragen i det nya TBT-avtalet överensstämmer med det nuvarande

avtalet. Avtalstexten har dock vunnit i klarhet och vissa avsnitt har

utvidgats och preciserats. En del begrepp har definierats och andra

omdefinierats. Beträffande tekniska föreskrifter sägs att dessa inte skall vara mera handelshindrande än vad som är nödvändigt för att tillgodose ett legitimt syfte, varvid man skall beakta de risker som skulle kunna uppstå om syftet inte tillgodosågs. Som exempel på legitimt syfte nämns

Den viktigaste förändringen jämfört med det nuvarande avtalet är att termerna teknisk föreskrift och standard omdefinierats till att omfatta inte enbart en varas egenskaper utan även relaterade processer och tillverkningsmetoder. Sådana regler kommer att bli allt viktigare, framför allt på miljöområdet.

Avsnitten om provning och certifiering har utökats till att omfatta alla slags förfaranden för bedömning av överensstämmelse med tekniska föreskrifter och standarder. Skyldigheten att anmäla förslag till tekniska föreskrifter har utvidgats till att omfatta även vissa lokala myndighetsorgan, t.ex. inom delstater i federala stater.

Det nya avtalets uppförandekod för standardisering är en nyhet jämfört med Tokyorundans avtal. Avtalet är öppet för anslutning av statliga och privata standardiseringsorgan men är endast obligatoriskt för centrala

statliga organ.

Som ett resultat av Uruguayrundan och tillskapandet av den nya

Världshandelsorganisationen kommer alla WTO-medlemmar att omfattas av det nya avtalet. Det nu gällande TBT-avtalet har enbart drygt fyrtio medlemmar, merparten i-länder. Liksom det existerande TBT-avtalet, innehåller det nya avtalet ett antal bestämmelser om särbehandling av u-

länder, t.ex. genom teknisk rådgivning och genom att på olika sätt ta hänsyn till utvecklingsländernas särskilda problem vid utarbetandet och

tillämpningen av tekniska föreskrifter och standarder.

Resultat för svensk del

TBT-avtalets tillämpningsområde vidgas och omfattar fler tekniska förekrifter och standarder. Dessutom kommer fler länder och flera

myndigheter att omfattas. Genom att tekniska handelshinder i framtiden kan undvikas i högre grad skapas bättre förutsättningar för internationell handel, vilket är en stor fördel för svenska företag.

För Sveriges del kommer den utökade ländertäckningen inledningsvis

att få relativt liten betydelse eftersom vår export till de 40-tal länder som redan i dag är anslutna utgör drygt 90970 av Sveriges totalexport.

5.8¶Avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder

(Trade-Related Investment Measures, TRIMSs)

Sammanfattning: TRIMs-avtalet utgör ett första steg att reglera handelsrelaterade investeringsåtgärder inom GATT/WTO. Avtalet

slår fast att ingen åtgärd får vidtas som står i strid med WTOavtalets artiklar om = icke-diskriminering eller förbud mot

kvantitativa restriktioner. Till avtalet är fogat en förteckning över de åtgärder som är förbjudna. För svenska företag som är

etablerade utomlands innebär det nya avtalet att man kommer att kunna undgå många av de krav som man möter i dag. Detta

kommer att gynna såväl dessa företag som den svenska

exportindustrin i stort. |

Bakgrund

I de multilaterala förhandlingarna som ursprungligen ledde fram till Havanna-stadgan och det ursprungliga GATT från år 1947 framgick tydligt att de deltagande regeringarna då inte var beredda att låta villkor beträffande utländska investeringar bli föremål för internationella regler. Denna situation bestod i stort sett ända fram till tidigt 1980-tal, då

investeringsfrågorna började tilldra sig ökad uppmärksamhet.

I USA företogs studier av industrin och fackföreningsrörelsen som

påvisade handelssnedvridande effekter av investeringsvillkor som t.ex.

krav på köp av lokalt tillverkade komponenter som villkor för utländska

direktinvesteringar.

Även inom internationella organisationer som OECD och Världsbanken

företogs studier i början på «1980-talet av förekommande

investeringsfrämjande medel och krav och hur sådana påverkar utländska investeringar. Studierna visade att många värdländer konkurrerade intensivt om utländska investeringar genom att erbjuda olika incitament. Enligt OECD-studier från år 1983 var de vanligaste handelsrelaterade investeringsvillkoren krav på lokalt innehåll, begränsning av importerade insatsvaror, minimiexport och teknologiöverföring.

Det var också främst USA som drev frågan om TRIMsS som ett handelspolitiskt problem i GATT och det var på amerikanskt initiativ som dessa frågor kom att ingå i förhandlingarna i Uruguayrundan. Förhandlingarna präglades under lång tid av en stark nord-syd

polarisering. USA var pådrivande medan u-länderna agerade defensivt och lade tonvikten på varje lands suveräna rätt att utforma sin investeringspolitik som ett redskap i utvecklingsansträngningarna. U-

ländernas motstånd skall ses mot bakgrund av att det just är främst u-

länder som tillämpar investeringsvillkor av de slag förhandlingarna gällt.

Förhandlingsresultatet

Det nya TRIMSs-avtalet föreskriver att ingen part får vidta någon åtgärd som står i strid med GATT:s artikel III om s.k. nationell behandling,

dvs. förbudet mot att diskriminera import i förhållande till inhemsk

produktion, eller med artikel XI om förbud mot kvantitativa restriktioner.

Till avtalet är fogat en förteckning på de TRIMSs-villkor som är

förbjudna, vare sig de är formellt beordrade eller inte, och som kan genomdrivas av regeringen eller måste efterlevas av investerande företag.

Bland förbjudna TRIMS finns krav på lokalt innehåll i produktionen, krav

på en viss relation mellan import och export eller begränsning av import

för lokal produktion i förhållande till företagets export. Alla sådana villkor som står i strid med avtalet skall anmälas till WTO och skall avvecklas under en övergångsperiod på två år för i-länder, fem år för u-

länder och sju år för minst utvecklade länder (MUL) räknat från avtalets

ikraftträdande, Utvecklingsländer ges också möjlighet att tillfälligt avvika

från förbudet. Övergångstiderna för u-länder kan under särskilt svåra omständigheter förlängas. Avtalet skall ses över inom fem år. I samband

med denna översyn skall man överväga om avtalet skall kompletteras med regler om investerings- och konkurrenspolitik.

Resultatet för svensk del

Den svenska industrin har angivit olika typer av TRIMs som ett reellt

problem vid investeringar utomlands. Samtidigt har man konstaterat att

TRIMS bara utgör en av många faktorer att ta hänsyn till vid ett investeringsbeslut och man har ofta lärt sig att leva med den situation som föreligger. Det är emellertid angeläget att TRIMs-villkor avvecklas i länder där svenska företag är etablerade. När kravet på lokalt innehåll avskaffas kan detta t.ex. leda till att ökade exportmöjligheter skapas för svenska moderföretag liksom för andra svenska leverantörer och allmänt sett kan omer neutrala = investeringsförhållanden skapas. Den framförhandlade TRIMs-texten tillfredställer offensiva svenska intressen på detta område och får allmänt sett betraktas som bra. Det är också viktigt att det i avtalet klargörs att handelsrelaterade investeringsvillkor inte blir tillåtna genom att de kombineras med förmåner av skilda slag.

Det lär visserligen dröja några år innan avtalet får avsedd effekt, men på sikt kommer dock svenska företag att slippa många av de krav man

möter i dag. Därmed bör man kunna konkurrera på bättre villkor. Det är

vidare positivt att man i själva avtalet förutser möjligheter att bredda avtalet till att även omfatta investeringspolitik och konkurrenspolitik. Investeringsfrågorna i bredare bemärkelse framstår redan nu som ett tänkbart framtida förhandlingsområde i WTO och är också föremål för förhandlingar i OECD.

(antidumpning)

Sammanfattning: Det nya antidumpningsavtalet innehåller flera viktiga förbättringar på centrala punkter i förhållande till tidigare avtalslydelse. De reviderade bestämmelserna bör leda till ett

minskat utrymme för godtyckliga antidumpningsåtgärder och en förbättrad användardisciplin. Sammantaget bör avtalet innebära minskade risker för svensk industri att utsättas för

antidumpningsåtgärder.

Bakgrund

En antidumpningstull är en extratull som får tas ut när ett importland,

efter vederbörlig undersökning, har fastställt att en importerad vara är dumpad och därför orsakar skada på importlandets inhemska industri.

Med dumpning avses det förhållandet att priset på varan är lägre vid export än på det exporterande landets hemmamarknad.

Antidumpningsavtalet lägger fast den närmare tillämpningen av artikel VI

i GATT. Avtalet är en utbyggnad av den s.k. antidumpningskoden från

år 1979 och reglerar i detalj under vilka förutsättningar antidumpningsåtgärder får vidtas.

Vid tidpunkten för ministermötet i Punta del Este år 1986 var frågan om antidumpning inte bland de prioriterade förhandlingsfrågorna.

Efterhand ökade intresset, men det dröjde ända till våren 1990 innan

förhandlingar kom igång på allvar. Förhandlingarna kom att präglas av

stora motsättningar mellan å ena sidan USA och EG, vilka motsatte sig striktare regler och å andra sidan övriga länder som förespråkade detta.

Trots mycket intensiva diskussioner och två kompromissförslag under

hösten 1990 kunde man inte enas om ett gemensamt förhandlingsunderlag. Ytterligare tre försök gjordes inför ministermötet

i Bryssel i december samma år men utan framgång. Förhandlingarna

återupptogs därefter under hösten 1991 med en ny ordförande som i sin tur gjorde ett flertal fruktlösa försök att medla mellan de olika intressena. Samtliga utkast förkastades och det sista enbart en månad innan

förhandlingarna skulle vara slutförda i december 1991. Den 20 december samma år presenterades ett förslag av GATT:s dåvarande

generaldirektör Dunkel som kom att utgöra underlaget för det slutliga

avtalet. Inför slutförhandlingarna i Geneve i december 1993 framlade USA ett stort antal ändringsförslag, men fick enbart gehör för ett begränsat antal av dessa i den slutliga avtalstexten.

Anledningen till de starka motsättningarna i förhandlingarna kan spåras i en ökad användning av antidumpningsinstrumentet av i första hand

USA, EG, Kanada och Australien under 90-talet. Kritiken från drabbade 43 länder har stundtals varit mycket hård och användarländerna har

anklagats för att införa åtgärder med protektionistiska förtecken.

Även Sverige har vid ett flertal tillfällen drabbats av åtgärder, främst

i USA och i första hand avseende stålprodukter. Sverige drev, tillsammans med övriga nordiska länderna, mot den bakgrunden en konsekvent linje att bruket av antidumpningsvapnet måste stävjas.

I Sverige utför Kommerskollegium, efter beslut av regeringen,

undersökningar om påstådd dumpning enligt förordningen (1985:738) om dumpnings- och subventionsundersökningar. Efter slutförd utredning överlämnar kollegiet sina slutsatser och förslag till åtgärder till regeringen. Om förutsättningar förelegat har regeringen därefter meddelat

föreskrifter om antidumpnings- och utjämningstullar enligt lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. Det bör framhållas att sedan år 1980 har sådana föreskrifter endast meddelats vid ett par enstaka tillfällen.

Förhandlingsresultatet

Även om det nya antidumpningsavtalet till stora delar bygger på Tokyorundans regelverk innebär det ändringar av de flesta centrala

bestämmelser. Vad gäller beräkning av dumpningsmarginalerna har gjorts

ett antal detaljerade förtydliganden vars samlade innebörd är att

dumpningsmarginalerna bör bli lägre i framtida undersökningar. Dock har vissa av användarländernas ibland tveksamma metoder blivit explicit

godkända genom avtalet. Förändringarna avseende skaderekvisiten är betydligt färre, men det kan nämnas att sammanslagning av undersökta länders importandelar vid skadeanalysen nu blir tillåten. Detta kan få till följd att tröskeln för att bevisa skada sänks för ett enskilt land. Däremot har kraven för att inleda en undersökning höjts och en undersökning

måste omedelbart avslutas om det visar sig att omfattningen av den

dumpade importvolymen eller dumpningsmarginalens storlek understiger en viss miniminivå. Reglerna för hur en undersökning skall genomföras och för hur bevismaterial skall behandlas och värderas har skärpts.

Den kanske viktigaste förändringen är att en antidumpningstull inte får

vara i kraft i mer än högst fem år. Dock kan åtgärden förlängas om det

kan påvisas att ett borttagande av antidumpningstullen skulle innebära att skadevållande dumpning återuppstår. En nyhet är att länder som har

antidumpningslagstiftning i kraft måste ge berörda parter möjlighet att överklaga antidumpningsbeslut. Vad gäller tvistlösning kommer WTO:s generella regler härom att vara tillämpliga, dock med en viss inskränkning gällande en panels rättighet att detaljgranska ett nationellt besluts överensstämmelse med avtalet.

Resultatet för svensk del

Då Sverige tillhör den ländergrupp som främst drabbats av

antidumpningsvapnet, var förhandlingsmålet att öka användardisciplinen genom ett stramare regelverk. Denna målsättning är i viss utsträckning uppfylld, om än inte fullt ut. Det finns anledning att tro att de nya reglerna leder till färre antidumpningsfall. När åtgärder införs kommer troligtvis effekterna att bli mindre kännbara än tidigare. Det nya avtalet kan förhoppningsvis också bidra till att bromsa tendensen att fler och fler länder vidtar antidumpningsåtgärder. Mycket kommer dock att hänga på hur det nya avtalet genomförs och tillämpas i praktiken av de mer framträdande användarländerna.

Som ovan anförts är det i Sverige regeringen som meddelar föreskrifter om antidumpnings- och utjämningstullar enligt den nuvarande lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. Det nya antidumpningsavtalet föreskriver att medlemmarna skall tillhandahålla möjligheter för en berörd part att begära överprövning av slutliga beslut i antidumpningsärenden hos en oberoende rättslig eller administrativ instans. Regeringens beslut att meddela föreskrifter om antidumpnings- och utjämningstullar kan emellertid inte överklagas eller bli föremål för s.k. rättsprövning enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Om Sverige blir medlem i EU kommer dumpningsfrågorna att hanteras gemensamt av Sverige och övriga medlemsstater inom ramen för EU:s gemensamma handelspolitik. Inga lagändringar såvitt gäller ovan berörda överprövningsförfarande torde då behövas. Vid ett negativt utslag i folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU kan vissa ändringar bli aktuella i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. Regeringen avser i sådant fall att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som kan behövas.

5.10¶Avtalet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994

(tullvärdeberäkning)

Sammanfattning: På begäran av vissa u-länder har gjorts vissa uttolkningar av GATT:s tullvärderegler. Härigenom har GATTreglerna om tullvärdeberäkning också kommit att införlivas i WTO. En följd av detta bör bli att anslutningen av utanförstående länder till GATT:s tullvärderegler bör öka. Detta överensstämmer med svenska intressen på området.

Bakgrund

De gemensamma tullvärderegler som överenskoms i Tokyorundan år

1979 var ett av de viktigaste resultaten i den förhandlingsrundan. Genom

den s.k. tullvärdekoden åstadkoms ett harmoniserat internationellt system för beräkning av varors tullvärde. Tullvärdekoden har fungerat väl i

praktiken och det fanns därför inget intresse, åtminstone inte från iländernas sida, att omförhandla tullvärdereglerna i Uruguayrundan.

Anslutningen av u-länder till GATT:s tullvärderegler har dock gått långsamt. Fortfarande står många u-länder utanför tullvärdekoden, då man på grund av olika brister i de egna tullförvaltningarna inte anser sig ha möjlighet att leva upp till de relativt strikta GATT-reglerna för beräkning av tullvärde.

Trots ett länge kompakt motstånd från i-landshåll att ta upp koden i förhandlingarna, kom så småningom ändå vissa diskussioner till stånd. Dessa initierades av en grupp u-länder, som genom uttolkningar av de gällande reglerna ville skapa ett större utrymme för sina tullmyndigheter att i vissa fall kunna ifrågasätta deklarerade tullvärden än vad tullvärdereglerna normalt sett medger.

Förhandlingsresultatet

Den kompromiss man till slut kunde enas om innebär att man genom ett ministerbeslut gör vissa ytterligare uttolkningar av tullvärdekoden till vägledning då tullmyndigheter har grundad anledning att ifrågasätta en varas transaktionsvärde. Beslutet går i sak knappast utöver vad som redan gäller enligt tullvärdekoden. Dessutom antogs två andra texter om s.k. minimitullvärden respektive tullvärdeberäkning vid import genom ensamagenter. Även dessa texter tillkom på initiativ av vissa u-länder. Den förstnämnda texten bekräftar i sak gällande praxis vad gäller möjligheten att göra reservationer i fråga om minimitullvärden. Den andra texten innebär en rekommendation att via Tullsamarbetsrådets (Customs Co-operation Council, CCC) tekniska tullvärdekommitté bistå u-länder med teknisk rådgivning och studier om konkreta tullvärdeproblem uppstår.

Resultatet för svensk del

Genom att tullvärdekoden till följd av ovan nämnda ministerbeslut anses ha förhandlats i Uruguayrundan kom den också att omfattas av WTO och bli del av det sammanhållna förhandlingsresultatet. En viktig följdeffekt av detta är att man nu bör kunna se fram emot ett betydligt större deltagande av u-länder i GATT:s tullvärderegler, vilket varit ett svenskt önskemål. Därmed närmar man sig också det ursprungliga målet med tullvärdekoden, nämligen att åstadkomma ett globalt harmoniserat tullvärdesystem.

Inspection, PSD

Sammanfattning: Kontroll före skeppning (PST) är ett system för

kontroll av exportvarors pris, kvantitet eller kvalitet. Systemet,

som huvudsakligen utnyttjas av u-länder, har till syfte att motverka ett kringgående av höga tullar eller valutaregleringar genom vilseledande fakturering. PSI-avtalet innehåller uppföranderegler för utförandet av exportkontroll i syfte att minimera onödiga förseningar och kostnader för exportföretagen. Sverige har varit aktivt pådrivande för avtalets tillkomst.

Bakgrund

För detta avtalsområde används internationellt begreppet PSI, en förkortning för Preshipment Inspection. PSI är ett kontrollsystem för exportvarors pris, kvantitet eller kvalitet i syfte att säkerställa ett lands tullinkomster. Kontrollen har som mål att motverka kringgåendet av höga tullar eller valutaregleringar genom över- eller underfakturering. Krav på PSI ställs nästan uteslutande av u-länder och kan avse alla produktområden.

Allt fler u-länder har under de senaste årtiondena kommit att kräva PSI-kontroll. För närvarande kräver sammanlagt ett drygt trettiotal uländer PSI och har träffat avtal med i allmänhet privata

inspektionsföretag om att utföra kontrollerna.

Frågan om PSI i dess egenskap av handelshinder har sedan lång tid diskuterats i olika internationella fora. FN:s ekonomiska kommission för Europa har utformat en rekommendation till medlemsländerna att avstå från krav på PSI. I Tullsamarbetsrådet (CCC) studeras frågan för närvarande utifrån u-ländernas behov av kontrollmekanism för att säkerställa sina tullinkomster. Världsbanken har konstaterat att PSTIavtalen ofta innebär stora kostnader för u-länderna och studerar nu kostnads- och intäktsaspekten närmare.

Exportörer i flera länder, däribland Sverige, har länge upplevt PSI som ett handelshinder. Ett skäl är att kontrollen fördyrar och ibland försenar exporten, ett annat är det sätt på vilket inspektionsföretagens ibland utför kontrollen och handlägger inspektionsärenden. Hanteringen

av konfidentiell affärsinformation är givetvis ett känsligt område, men

priskontrollen har upplevts som särskilt besvärande.

Förhandlingsresultatet

PSI-avtalet har ingen tidigare motsvarighet i GATT. Det är en uppförandekod som reglerar hur ett lands PSI-kontroll ska utföras. Det

åligger det land som tillämpar PSI att se till att avtalen med de inspektionsföretag som skall utföra kontrollen står i överensstämmande med PSI-avtalet.

Avtalet innebär bl.a. att inspektionsföretagen skall utföra inspektionen

på icke-diskriminerande sätt. Det reglerar vidare val av plats för

inspektion och anger vilken information som skall kunna krävas av

exportörerna för att inspektionen skall kunna genomföras. Ett avsnitt

behandlar skydd av konfidentiell affärsinformation. Avtalet omfattar också regler för konflikthantering. För utförande av priskontroll innehåller avtalet särskilda riktlinjer.

För konflikter som parterna inte själva kan lösa, föreskriver avtalet

inrättandet av ett oberoende skiljedomsorgan. Detta skall bestå av

representanter = för = inspektionsföretagen respektive exportörerna. Internationella Handelskammaren (International Chamber of Commerce, ICC) och Inspektionsföretagens Internationella Organisation (International Federation of Inspection Agencies, IFIA) har informerat GATTsekretariatet att man har kommit överens om att inrätta ett sådant oberoende skiljedomsorgan. Det kommer att placeras i London på ICC:s Internationella sjöfartsbyrå. Överenskommelsen om skiljedomsorganet gäller för tre år i en första omgång.

De exportörländer som har eller som kommer att införa lagstiftning avseende PSI, t.ex. auktorisering av PSI-företag, åläggs bl.a. att offentliggöra dessa lagar och regler.

Bland i-länderna betraktas avtalet som en uppförandekod som varken tar ställning för eller emot PSI som företeelse. Från u-landshåll hävdar man däremot att avtalet legitimerar rätten att kunna kräva PSI.

Från i-landshåll har hävdats att u-länderna bör ansluta sig till och tillämpa WTO:s tullvärderegler för att därigenom angripa eventuella problem. U-länderna har hävdat att reglerna är otillräckliga för deras

behov.

Eftersom GATT:s tullvärderegler nu knyts till WTO-avtalet, innebär medlemskap i WTO också krav på att tillämpa dessa tullvärderegler, om än med övergångsbestämmelser i vissa fall. I vad mån konflikter kan komma att uppstå mellan avtalen om PSI respektive tullvärdeavtalet, med

hänsyn till tullvärdeavtalets starka presumtion att acceptera s.k.

transaktionsvärden, återstår att se.

Resultatet för svensk del

Med hänsyn till att det inte varit politiskt möjligt att förbjuda tillämpningen av PSI, får en uppförandekod ses som en framgång. Sverige var aktivt engagerad i de förhandlingar som iedde fram till PSIavtalet. Svenska exportföretag tillförsäkras genom avtalet en effektivare och enklare hantering av PSI-ärenden vilket bör bli tids- och kostnadsbesparande.

Viktigt är att regler skapats för tvistlösning, eftersom avsaknaden av detta tidigare upplevts som en besvärande brist. Direkta missbruk i

samband med krav på och utförande av PSI får antas minska väsentligt. Från det att PSTI-avtalet färdigförhandlades i december 1990 anses redan en sanering ha ägt rum bland kontrollföretagen. Det är ännu oklart om olika länder framgent kan komma att vilja reglera PSI-verksamhet inom

de egna territorierna i ökad utsträckning på ett mer formellt sett, t.ex.

genom ett auktorisationsförfarande för PSI-företag. Beroende på utvecklingen kan det eventuellt bli aktuellt att överväga ett sådant

förfarande även i Sverige.

5.12¶Avtalet om ursprungsregler

Sammanfattning: Genom ett nytt avtal införs uppföranderegler för

s.k. icke-preferentiella ursprungsregler, dvs. ursprungsregler som

används i andra sammanhang än inom t.ex. frihandelsavtal. Avtalet

syftar till en global harmonisering av sådana regler inom en treårsperiod från WTO-avtalets ikraftträdande. Ett viktigt syfte med

avtalet är att ursprungsregler inte får användas på ett sätt som

skapar hinder och störningar i internationell handel. Avtalet bör leda till ökad förutsebarhet och minskade handelshinder till följd av ursprungsregler, även om införandet av harmoniserade regler nationellt kan leda till visst administrativt merarbete.

Bakgrund

Detta förhandlingsområde har tidigare inte omfattats av regelverket inom

GATT. För närvarande har olika länder eller ländergrupper egna

regelsystem, i vissa fall flera olika system för olika ändamål.

En icke-neutral ursprungsregel kan utgöra ett mycket effektivt handelshinder. Sådana regler kan tvinga en producent att välja andra underleverantörer eller att höja priset på en vara, vilket kan leda till att kvaliteten på en vara försämras eller att den fördyras.

Frågorna om ursprungsregler drevs hårdast av USA i förhandlingarna. USA:s målsättning var ursprungligen att tillskapa regler för alla typer av ursprungsregler, dvs. även för sådana som tillämpas inom ramen för frihandelsområden och liknande preferensarrangemang. EG och EFTAländerna motsatte sig detta, med hänsyn till att sådana ursprungsregler utgör en del av de kontraktsenliga rättigheter och skyldigheter som parterna i sådana överenskommelser ingått. Däremot stödde man den övriga delen av harmoniseringsprogrammet.

4 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

Förhandlingsresultatet

Avtalet gäller huvudsakligen s.k. icke-preferentiella ursprungsregler.

Med detta avses ursprungsregler som används i andra sammanhang än

frihandelsavtal och andra former av särskild förmånsbehandling. De ickepreferentiella ursprungsreglerna skall harmoniseras och samlas i en

regelbok. De globalt enhetliga reglerna skall utarbetas i samarbete mellan

GATT och Tullsamarbetsrådet (CCC) under en tid av tre år med början

från det att WTO-avtalet träder i kraft.

I avtalet anges att allmänna ursprungsregler inte får användas som

handelspolitiska redskap eller leda till restriktiva, snedvridande eller på annat sätt störande effekter på internationell handel. Medlemmarna åtar sig att tillämpa de harmoniserade ursprungsreglerna

på ett likvärdigt sätt för alla syften vid bestämmande av ursprung. De

skall också administreras på ett enhetligt och neutralt sätt. Ändringar av

reglerna får inte tillämpas retroaktivt.

Reglerna kommer att grundas på den harmoniserade tullnomenklaturen (Harmonized System, HS). Ursprung kommer att bestämmas till det land där en vara i sin helhet är framställd eller där den genomgick senaste

väsentliga bearbetning. Reglerna skall vara tydligt publicerade. Det skall finnas möjlighet att

få förhandsbesked om en varas ursprung och möjlighet att få beslut i ursprungsfrågor prövade av oberoende instans. Information som

myndigheter erhåller för ursprungsbestämning skall vara konfidentiell

förutom i samband med rättsliga prövningar.

Under övergångsperioden fram till dess att de enhetliga reglerna är fastställda skall nationella system för allmänna ursprungsregler tillämpas enligt motsvarande riktlinjer som ovan angivits för de enhetliga reglerna, dvs. krav på publikation, möjlighet till förhandsbesked etc.

Förutom bestämmelserna om allmänna ursprungsregler innehåller

avtalet även en deklaration om ursprungsregler för preferensändamål.

Detta blev den begränsade kompromiss som var nödvändig för att tillgodose något av USA:s förhandlingskrav för sådana ursprungsregler.

För de preferentiella ursprungsreglerna gäller mycket av det som anges

ovan för övergångstiden. En väsentlig skillnad är dock att man tillåter

handelspolitiska inslag i de preferentiella ursprungsreglerna.

Resultatet för svensk del

Ursprungsregler tillhörde inte de av Sverige främst prioriterade förhandlingsområdena. I fråga om s.k. preferentiella ursprungsregler hade Sverige, tillsammans med EG och övriga EFTA-länder närmast defensiva intressen. Ur exportsynvinkel fanns dock ett allmänt intresse att strömlinjeforma de många varianter av nationella ursprungsregler som

tillämpas i t.ex. USA.

Sveriges nuvarande allmänna ursprungsregler är förenliga med avtalets bestämmelser. De generella svenska reglerna är i allt väsentligt samlade

i en enda författning, förordningen (1984:59) om varors ursprung. Under

övergångsperioden kommer avtalet inte att föranleda ändringar av de

svenska reglerna. När de enhetliga reglerna är utarbetade kommer dock Sveriges nuvarande regler att anpassas till dessa.

Avtalet bidrar allmänt sett till ökad säkerhet i internationell handel och kan komma att ha effekt på de regler som gäller på våra exportmarknader och därigenom «förbättra exportföretagens planeringssäkerhet. Detta gäller även under övergångsperioden genom

bestämmelserna om publicering, enhetlighet, förbud mot retroaktivitet,

möjligheterna till förhandsbesked och överprövning. Även bestämmelsen

om sekretess i fråga om uppgifter som myndigheter erhåller i samband

med ursprungsbestämning är positiv för företagen.

Avtalet kommer främst att ha effekt på de sektorer som traditionellt omfattas av = protektionistiska åtgärder. I samband med

ursprungsmärkningsbestämmelser som vissa länder tillämpar uppfattas ibland ursprungsreglerna som störande. Ett exempel på detta är de regler Sydkorea införde år 1991.

Ur rent administrativ synvinkel kommer införandet av de

harmoniserade reglerna innebära att svenska myndigheter har att tillämpa

mer detaljerade och komplicerade bestämmelser. Den myndighet som

främst berörs är Tullverket, men även andra myndigheter som inför bestämmelser rörande varors ursprung kommer att beröras, t.ex.

Livsmedelsverket. Andra som berörs är handelskamrarna och inte minst

företagen. :

Den eventuella nackdel som detta kan innebära för svenskt

vidkommande uppvägs främst av att ursprungsreglerna blir klarare, enhetligare och mer neutrala på våra exportmarknader och att missbruk kan underkastas effektiv tvistlösning.

Om Sverige blir medlem i EU blir EU:s regler om ursprung tillämpliga

i Sverige.

5.13¶Avtalet om importlicensförfaranden

Sammanfattning: Det reviderade importlicensavtalet innehåller

skärpta procedurregler för importlicensförfaranden. Genom integreringen av avtalet i WTO bör också fler länder än vad som är fallet i dag komma att omfattas av reglerna på detta område.

Bakgrund

Den s.k. importlicenskoden ingick bland de uppförandekoder som

överenskoms i Tokyorundan år 1979. Kodens huvudsyfte var att

eliminera eller minska handelshindrande effekter av hanteringen av

importlicenser. Bl.a. sattes vissa maximitidsgränser inom vilka licenser 51

skulle utfärdas. I Uruguayrundan har importlicenskoden setts över och reviderats i vissa avseenden.

Förhandlingsresultatet

Det reviderade importlicensavtalet innebär en förstärkning av de

nuvarande bestämmelserna. Krav ställs på att parterna skall publicera

tillräcklig information så att exportörer och importörer kan få kännedom

om de villkor som gäller för utfärdande av licenser. Skärpta regler för notifikation av importlicenskrav har också införts.

När det gäller s.k. automatisk licensiering eller

övervakningslicensiering innehåller det nya avtalet skärpta krav på att gällande tidsgränser måste följas. För icke-automatisk licensiering har

reglerna omarbetats i syfte att begränsa handelshindrande effekter.

Avtalet slår också fast att den maximala tiden för behandling av

licensansökningar är 60 dagar.

Resultatet för svensk del

Den uppstramning av regelverket som görs i det nya importlicensavtalet

är välkommen. För närvarande har importlicenskoden begränsad anslutning, särskilt när det gäller utvecklingsländer. Det är därför positivt att alla medlemmar i WTO kommer att omfattas av de nya reglerna.

5.14¶Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder

Sammanfattning: Avtalet innehåller reviderade och preciserade

regler avseende subventioner och utjämningsåtgärder. Utfallet avseende subventioner överenstämmer relativt väl med Sveriges målsättningar även om utrymmet för tillåtna subventioner kom att

bli större än önskat. En stor förtjänst är att subventionsbegreppet

klarlagts. Vad gäller utjämningsåtgärder är resultatet tillfredsställande då klarare och tydligare bestämmelser uppnåtts.

Bakgrund

Det nya avtalet, som bygger på den s.k. subventionskoden från Tokyorundan, innehåller allmänna bestämmelser om subventioner och mer detaljerade regler om utjämningsåtgärder. De senare är till stora

delar identiska med motsvarande regler i antidumpningsavtalet.

Erfarenheten har visat att Tokyorundans subventionsregler var otillräckliga och alltför vaga. Efter långa diskussioner beslöts vid ministermötet i Montreal år 1988 att förhandlingarna skulle genomföras på grundval av en ”trafikljusmodell”, dvs. subventioner skulle delas in i tre kategorier: förbjudna (röda), angripbara (gula) resp. tillåtna (gröna). Reglerna om utjämningsåtgärder var för många länder minst lika viktiga. Efter ett antal revideringar lade ordföranden i förhandlingsgruppen fram ett kompromissförslag inför ministermötet i Bryssel i december 1990, som dock förkastades. Förhandlingarna präglades genomgående av stora motsättningar mellan i första hand USA och EG. USA:s grundinställning var att samtliga former av subventioner leder till handelssnedvridningar och därför borde begränsas, medan EG menade att ingen subvention i sig kan antas medföra negativa handelseffekter utan närmare prövning. Samtidigt motsatte sig båda dessa parter, av samma skäl som i antidumpningsförhandlingarna, alltför strikta regler för införande av utjämningsåtgärder. Trots intensiva förhandlingar hösten 1991 var GATT:s dåvarande generaldirektör Dunkel nödsakad att lägga fram en egen kompromisstext som kom att utsättas för stark kritik.

Det amerikanska synsättet på subventioner ändrades påtagligt som en följd av Clintonadministrationens tillträde. Från att tidigare ha motarbetat varje form av tillåtet stöd förespråkades nu utvidgning av den gröna kategorin. Den nya amerikanska förhandlingspositionen fick stora återverkningar i den slutliga utformningen av avtalstexten.

Förhandlingarna om utjämningsåtgärder kom i praktiken att anpassas till och följa antidumpningsförhandlingarna. Frågan var dock av central betydelse då många länder villkorade sin accept av stränga subventionsregler = till införandet av stramare regler för utjämningsåtgärder. |

Som anförts i avsnitt 5.9 kan regeringen med stöd av lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. meddela föreskrifter om utjämnings- och antidumpningsåtgärder. Förfarandet för utjämningsåtgärder är detsamma som för antidumpningsåtgärder. Sverige har aldrig vidtagit några utjämningsåtgärder.

Resultatet av förhandlingarna

Det reviderade avtalet har jämfört med Tokyorundans allmänt hållna bestämmelser om subventioner en ny och tydligare struktur. I texten fastslås bl.a. vilka slag av statliga stödåtgärder som är att betrakta som en subvention, när och hur åtgärder får vidtas mot subventioner samt undantags- och övergångsregler för u-länder och f.d. planekonomier.

Exportsubventioner och subventioner som villkoras på så sätt att inhemska insatsvaror skall användas före importerade är förbjudna. Stöd till forskning och utveckling, regional utveckling och miljöanpassning är tillåtna under förutsättning att ett antal kriterier kan uppfyllas. Övriga stödformer kan angripas. Om de orsakar skada på annat lands industri eller orsakar andra negativa handelseffekter, eller om subventionsnivån 53

motåtgärder. Detta kan = antingen 'ske unilateralt genom utjämningsåtgärder eller multilateralt genom att WTO:s medlemmar bemyndigar landet i fråga att vidta sanktioner som står i proportion till

den skada som åsamkats det. Reglerna om utjämningsåtgärder är till stora delar identiska med de bestämmelser om antidumpning som redovisats i avsnitt 35.9. I undersökningar om utjämningsåtgärder fastställs dock omfattningen av en

subvention istället för dumpningmarginalen. Därutöver är WTO:s allmänna tvistlösningsregler tillämpliga utan några begränsningar. Dock

föreskrivs i en ministerdeklaration att enhetliga lösningar av tvister vad gäller utjämnings- och antidumpningsåtgärder skall eftersträvas. Subventionsbestämmelserna för handel med civila flygplan presenteras i ett särskilt avsnitt. Subventionsreglerna avseende jordbruksområdet regleras genom särskilt avtal.

Resultatet för svensk del

Sverige förespråkade under förhandlingarna den s.k. trafikljusmodellen, där rätten att ge vissa subventioner som har liten eller obefintlig

handelspåverkan skulle balanseras av strikta regler för övriga stödformer. Utfallet ligger väl i linje med denna målsättning, även om utrymmet för

tillåtna subventioner blev större än vad vi önskat. Framför allt gäller

detta subventioner till forskning och utveckling, där de tillåtna subventionsnivåerna är höga. Möjligheten att ge subventioner för

anpassning till nya miljökrav är snävt avgränsad och överensstämmer väl med svenska målsättningar. Bestämmelserna om regionalstöd saknar

hänvisning till befolkningstäthet, men regeringens bedömning är ändå att nuvarande svenska former för regionalstöd kommer att rymmas inom avtalet. För övriga stödformer kommer det nya avtalet att medföra strängare regler och effektivare motåtgärder, vilket är positivt.

Öppenheten i systemet kommer att förbättras i och med den ökade

anmälningsplikten avseende medlemmarnas subventionssystem. Detta kommer för svensk del att hanteras enligt gällande ordning.

Vad gäller utjämningsåtgärder är utfallet tillfredsställande. På samma

sätt som i fråga om antidumpningsavtalet ligger förtjänsten framför allt

i tillkomsten av klarare och tydligare regler. Dessa bör minska utrymmet

för godtycke i framtida undersökningar. Det är också betydelsefullt att utjämningsåtgärder endast får vara i kraft en begränsad tid. Liksom

beträffande antidumpningsåtgärder kommer, om Sverige blir medlem i

EU, subventioner och utjämningsåtgärder, att hanteras gemensamt av Sverige och övriga medlemsstater inom ramen för EU:s gemensamma handelspolitik.

Som anförts i avsnitt 5.9 kan det vid ett negativt utslag i

folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU bli aktuellt med vissa

ändringar i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. Regeringen avser i

sådant fall att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som kan behövas.

Sammanfattning: Det nya avtalet om skyddsåtgärder innebär en

mycket detaljerad uttolkning och vidareutveckling av GATT:s

artikel XIX. Regler för hur och när en skyddsåtgärd får vidtas har

förtydligats och tidsgränser har satts för hur länge skyddsåtgärder får vara i kraft. Förbud mot gråzonsåtgärder har införts. Avtalet föreskriver att skyddsåtgärder skall vara icke-diskriminerande, men

vissa möjligheter till selektiv tillämpning finns vid införande av kvoter. Retaliationsrätten har inskränkts, vilket kan leda till att

användningen av skyddsåtgärder ökar.

Bakgrund

Artikel XIX är den centrala GATT-regeln för skyddsåtgärder. Den

tillåter en medlem att vidta skyddsåtgärder mot plötsliga importökningar som skadar eller hotar skada inhemska producenter av varor av samma

slag eller direkt konkurrerande varor. Artikeln är relativt allmänt utformad och anger inga detaljerade bestämmelser för när en

skyddsåtgärd får införas. Den praxis om icke-diskriminerande tillämpning

som utvecklats har gjort att artikeln har använts relativt sparsamt. Även risken att utsättas för omfattande retaliationsåtgärder torde ha verkat avhållande. Detta har i sin tur lett till ett ökande antal gråzonsåtgärder,

dvs. handelsrestriktioner i form av s.k. frivilliga exportbegränsningsavtal o.d. Diskussioner har länge pågått om hur denna artikel skall tolkas. Liksom under Tokyorundan kom förhandlingarna i Uruguayrundan främst

att gälla frågan om selektivitet kontra globalitet, dvs. om en skyddsåtgärd

kan införas mot bara ett land eller om den måste göras ickediskriminerande. I Tokyorundan misslyckades man med att lösa denna fråga.

En annan förhandlingsfråga rörde rätten för det land som utsätts för en skyddsåtgärd att själv vidta motåtgärder. I artikelns nuvarande utformning finns denna rätt i form av en rättighet att undandra GATTkoncessioner som motsvarar den ”förlust som man får utstå. Retaliationsrätten var främst ägnad åt att höja tröskeln för skyddsåtgärder.

I övrigt diskuterades bl.a. frågan om hur länge en skyddsåtgärd får

vara I kraft och hur gråzonsåtgärder skall avvecklas.

Förhandlingsresultatet

Uruguayrundans avtal om skyddsåtgärder innebär en mycket detaljerad uttolkning och vidareutveckling av GATT:s artikel XIX. Reglerna för när och hur en skyddsåtgärd får vidtas har förtydligats och tidsgränser för

hur länge en skyddsåtgärd får vara i kraft har införts. Avtalet föreskriver vidare förbud mot gråzonsåtgärder som strider mot reglerna om ickediskriminering och lägger också fast tidsgränser för utfasning av existerande åtgärder.

I avtalet föreskrivs att skyddsåtgärder skall vidtas på global och icke-

diskriminerande basis. Om skyddsåtgärden innebär att kvoter införs och importlandet kan påvisa att importen från vissa länder har ökat oproportionerligt mycket i förhållande till den totala importökningen

under en representativ tidsperiod, ges dock möjlighet till riktade åtgärder.

Den generella tidsgränsen för en skyddsåtgärd har satts till fyra år, med rätt till förlängning i ytterligare fyra år. En begränsningsåtgärd får således vara i kraft i högst åtta år. Alla åtgärder med längre varaktighet

än ett år skall dock successivt trappas ned under löptiden. Vidare har en

spärr införts mot att vidta nya åtgärder i anslutning till att de gamla löper ut. En lika lång period som begränsningen har gällt, dock minst två år,

måste gå innan åtgärden får vidtas på nytt mot samma vara. I sådana fall måste naturligtvis en ny prövning göras innan åtgärden återinförs. Rätten till motåtgärder har inskränkts. Om överenskommelse inte kan nås kvarstår rätten att införa motåtgärder, men dessa får inte införas

under de tre första åren som åtgärden är i kraft, om skälet till införandet

av skyddsåtgärder är en importökning i absoluta termer.

I det nya avtalet har man även definierat begreppen ”allvarlig skada”,

”hot om allvarlig skada” och ”inhemsk industri”. Vidare exemplifieras

faktorer som man har att beakta vid fastställande av skada eller hot

därom. Genom avtalet ges u-länderna vissa förmånligare villkor bl.a.

genom att de kan ha en skyddsåtgärd i kraft under längre tidsperioder än i-länder. U-länder skall också undantas från skyddsåtgärder om deras individuella andel av importen till det land som vidtar skyddsåtgärden understiger tre procent, dock på villkor att sådana länders sammantagna andel utgör högst nio procent av totalimporten.

Resultatet för svensk del

Svenskt export kännetecknas av relativt låga importandelar på många marknader, vilket gjort att vi hittills nästan helt har undgått att utsättas

för skyddsåtgärder. En mycket positiv aspekt av det nya avtalet är att gråzonsåtgärder förbjuds och att existerande åtgärder av detta slag skall avvecklas. Detta bör innebära att den långvariga trenden att tillgripa handelsrestriktioner utanför det multilaterala regelverket nu kan brytas, vilket bör bidra till att förtroendet för det multilaterala regelverket ökar. Det finns dock en risk att den inskränkning i retaliationsrätten som det nya avtalet innehåller kan komma att leda till att användandet av

skyddsåtgärder enligt artikel XIX ökar. Det är emellertid först på sikt

som man kan få en uppfattning om hur olika länder kommer att tillämpa de nya reglerna.

5.16¶Allmänna tjänstehandelsavtalet (General Agreement on

Trade in Services, GATS)

Sammanfattning: Enligt GATT:s beräkningar var Sverige år 1991 världens 15:e största tjänsteexportör med ett exportvärde om 15,2 miljarder amerikanska dollar (1,7 20 av den totala världsexporten). Värdet av Sveriges tjänsteexport, så som den kan mätas, utgjorde år 1992 ca 30 Z av värdet av varuexporten samma år, och värdet av den svenska tjänsteexporten har under perioden 1985-1991 ökat betydligt snabbare än värdet av varuexporten. Tillskapandet av ett multilateralt regelverk för den internationella handeln med tjänster har mot den bakgrunden varit ett högt prioriterat svenskt intresse och att tjänstehandelsförhandlingarna i Uruguayrundan ledde till ett sådant avtal får betraktas som en stor framgång. Avtalet är uppbyggt med GATT som förebild och innehåller förutom ett ramavtal och bilagor med kompletterande regler för vissa tjänstesektorer även nationella bindningslistor över åtaganden i fråga om regleringar för handeln med tjänster i olika sektorer. Förhandlingarna om finans-, telekommunikations-, sjöfarts- och personrörlighetstjänster kunde inte slutföras inom ramen för Uruguayrundan och fortsätter därför med sikte på att avslutas inom två år.

Bakgrund

Det totala värdet av den internationella handeln med tjänster uppgick år 1992 till ca 1000 miljarder USD. Värdet av tjänstehandeln hade då under en följd av år ökat betydligt snabbare än värdet av varuhandeln och en fortsatt liknande utveckling förutses. Sverige har intagit en framskjuten position bland världens tjänsteexportörer och värdet av den svenska tjänsteexporten var år 1991 15,2 miljarder USD. Det är tjänsteföretagen i Sverige som svarar för den snabbast växande andelen av Sveriges näringsliv, och värdet av tjänsteexporten uppgick år 1992 till ca 30 Z av värdet av varuexporten. Liksom i andra större industriländer ökar sysselsättningen i Sverige på tjänsteområdet medan den minskar inom de traditionella varuhandelssektorerna.

Förhandlingar om tjänstehandel har inte förts i någon av de tidigare GATT-rundorna.

Genom tillskapandet av ett allmänt tjänstehandelsavtal har man för första gången lyckats etablera ett generellt multilateralt regelverk för handeln med tjänster som även gäller tjänsteföretags etablering i utlandet.

finanssektorn, var det land som starkast drev frågan om att inkludera tjänster i Uruguayrundan. USA fick dock efter hand stöd av EG, som insåg vilken betydelse tjänstehandeln hade för medlemsländerna, och då i första hand Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

Sverige och de övriga nordiska länderna gav också från början sitt stöd åt förhandlingar om tjänstehandel, liksom flertalet övriga i-länder. Sverige och övriga Norden har deltagit mycket aktivt i förhandlingarna om ramavtalet och dess bilagor samt de nationella bindningslistorna.

Många u-länder, däribland nyckelländer som Indien och Brasilien, var däremot starkt negativa till att förhandla om tjänstehandel i Uruguayrundan. De ansåg att tjänstesektorn var av begränsat exportintresse för u-länderna och att förhandlingar skulle befästa 1landsdominansen i tjänstehandeln och dra uppmärksamheten från förhandlingarna om = för u-länderna = prioriterade frågor som marknadstillträde i varusektorn (t.ex. teko och jordbruk). U-ländernas farhågor om att tjänstehandeln skulle dominera den kommande förhandlingsrundan ledde till krav på en formell separering av tjänstehandelsförhandlingarna från förhandlingarna om varor, och en speciell förhandlingsgrupp (GNS, Group on Negotiations in Services) tillskapades.

Trots dessa motsättningar kunde ministrarna i Punta del Este enas om att förhandlingar om handel med tjänster skulle inledas. Målsättningen med förhandlingarna var att etabiera ett multilateralt ramverk av principer och regler för tjänstehandel. Detta skulle leda till ökande handel med tjänster parallellt med ökad öppenhet och fortlöpande liberalisering.

Allt eftersom förhandlingarna fortskred kom också motståndet från uländerna mot förhandlingar om tjänstehandel att successivt minska. I takt med en således allt mer konstruktiv attityd, kunde ambitionen höjas till att omfatta nationella åtaganden också av u-länderna. Denna attitydförändring har motiverats dels av unilaterala liberaliseringsprogram i flera u-länder, dels av att flera u-länder har utvecklat sina tjänstehandelssektorer och fått ökad insikt om egna offensiva förhandlingsintressen.

På grund av oenighet mellan parterna i slutskedet av förhandlingarna om värdet av gjorda åtaganden på vissa områden kunde förhandlingarna om finans-, sjöfarts- och personrörlighetstjänster inte slutföras. Man beslöt därför att fortsätta förhandlingarna efter Uruguayrundans avslutning. För telekommunikationstjänster hade man redan tidigare beslutat om fortsatta förhandlingar. Förhandlingarna på ovan nämnda områden har redan inletts och kommer att fortsätta i högst två år framåt.

Förhandlingsresultatet

Tjänstehandelsavtalet, som enligt avtalets definitioner täcker all handel med tjänster, är uppbyggt med GATT-regelverket som förebild och består av tre huvuddelar: 58

och all tjänstehandel, 2. nationella bindningslistor för åtaganden om marknadstillträde och nationell behandling för enskilda tjänstehandelssektorer samt 3. bilagor och ministerbeslut som behandlar speciella förhållanden inom respektive — tjänstehandelssektor, inklusive beslut om = förlängda förhandlingar inom vissa tjänstehandelssektorer.

Bland de viktigaste tjänstehandelssektorer som omfattas av avtalet kan

särskilt nämnas finansiella tjänster, telekommunikationer och transporter.

Andra viktiga sektorer är t.ex. yrkesmässiga tjänster (advokater, revisorer, arkitekter, ingenjörer, etc.), datatjänster, forsknings- och utvecklingstjänster, fastighetsmäkleri, uthyrning, olika konsult- och

kontorstjänster, posttjänster, distribution, undervisning, miljötjänster,

hälsorelaterade tjänster och turism.

Tjänstehandelsavtalet innehåller också bestämmelser om fortsatta

förhandlingar om och utveckling av regler för bl.a. kvalifikationer,

licenser, subventioner och statlig upphandling.

Ramavtalet

Tjänstehandelsavtalet är uppbyggt med GATT som förebild, men med vissa variationer på grund av tjänstehandelns speciella karaktär. Den kanske viktigaste skillnaden är att tjänstehandelsavtalet gäller såväl handel i traditionell mening som tjänsteföretags investeringar i utlandet.

Nedan anges några av huvudprinciperna och reglerna i avtalet.

Mest gynnad nations-principen (MGN) innebär att den mest förmånliga behandling av tjänster och tjänsteleverantörer som ett visst land ger till

något annat land måste utsträckas till att gälla alla länder som undertecknat tjänstehandelsavtalet på samma villkor. Vissa möjligheter

till undantag från MGN-principen föreskrivs. Sådana får dock inte gälla

för längre tid än tio år och skall ses över vart femte år. En förteckning

över de begärda undantagen (s.k. MGN-undantagslista) skall bifogas varje lands bindningslista.

Även principen om nationell behandling, dvs. principen om att en utländsk tjänst eller tjänsteleverantör inte får ges sämre behandling, varken de facto eller de jure, än motsvarande inhemska tjänster eller

tjänsteleverantörer, finns fastlagd i tjänstehandelsavtalet. Reservationer kan dock, till skillnad från i GATT, göras mot denna princip och skall

1 så fall särskilt anges i resp. lands bindningslista.

Avtalet syftar till öppenhet och insyn i fråga om relevanta lagar och

andra författningar som berör tjänstehandel. Sådana skall offentliggöras

på lämpligt sätt.

Regler om ekonomisk integration tillåter länder att under vissa

förutsättningar ingå avtal om längre gående ekonomisk integration (t.ex. EES, EG och NAFTA). Detta innebär t.ex. att EES-länderna, utöver den nivå som bundits multilateralt i tjänstehandelsavtalet, kan ge sina

resp. tjänster och tjänsteleverantörer en bättre behandling än den man ger 59

utländska tjänster och tjänsteleverantörer. Avtal om full integration av

arbetsmarknader tillåts också. Detta innebär t.ex.att den nordiska

gemensamma arbetsmarknaden inte behöver utsträckas att gälla enligt

MGN-principen. Undantag från de generella avtalsförpliktelserna får, i likhet med vad

som gäller enligt GATT, göras när det gäller att skydda den allmänna

ordningen, djurs, människors eller växters liv och hälsa, tillämpandet av lagar om bl.a. bedrägeri, konfidentiella handlingar, skatter samt rikets

säkerhet, etc.

Tjänstehandelsavtalet innehåller också regler för tvistlösning och konsultation.

Slutligen innehåller tjänstehandelsavtalet även bestämmelser om

inrättande av speciella informations- och kontaktpunkter. Det ankommer

på regeringen att närmare bestämma hur dessa bestämmelser skall genomföras för svensk del.

Nationella bindningslistor

Införandet av en viss tjänstesektor (t.ex. miljötjänster) i ett lands

nationella bindningslista innebär att landet i fråga har gjort ett obegränsat åtagande dels i fråga om marknadstillträde (främst med avseende på

frånvaron av kvantitativa begränsningar), dels beträffande nationell behandling för sektorn i fråga. Det är dock tillåtet att inom resp. tjänstesektor bibehålla ev. kvantitativa restriktioner (t.ex. begränsningar i fråga om värde, volym, etc.) som kan anses begränsa en utländsk tjänsts eller tjänsteleverantörs tillträde till en marknad genom att ange

dem i bindningslistan. Begränsningar i fråga om nationell behandling är

på samma sätt tillåtna genom angivande i bindningslistan av regler som medför att utländska tjänster eller tjänsteleverantörer i något avseende ges

mindre förmånlig behandling än inhemska tjänster och tjänsteleverantörer

på landets hemmamarknad.

Varje land kan alltså välja hur långtgående åtaganden man vill göra

inom varje sektor och därmed dess liberaliseringsgrad. Efter bilaterala förhandlingar med andra länder har åtagandena införts i landets

bindningslista, vilket innebär att de bundits, dvs. mer restriktiva regler

får därefter inte införas. Bindningslistan gäller dock multilateralt - dvs.

lika mot alla avtalsparter enligt MGN-principen. Ett bundet åtagande kan

inte försämras utan att landet i fråga tvingas betala kompensation till

andra avtalsparter i enlighet med tjänstehandelsavtalets bestämmelser.

Bindningslistorna sätter således ett tak för existerande restriktioner. I

kommande förhandlingstundor skall restriktionerna successivt trappas ned

på motsvarande sätt som successiva förhandlingar i GATT reducerat varutullarna sedan år 1947.

Bilagor och ministerbeslut

Bilagan om artikel II-undantag fastställer formerna för hur undantag från MGN-principen skall göras och deras giltighetstid.

Bilagan om rörlighet för fysiska personer som levererar tjänster under avtalet slår fast att avtalet dels inte täcker personer som individuellt söker tillgång till ett annat avtalsslutande lands arbetsmarknad, dels inte gäller permanent anställning, medborgarskap eller bosättning.

För personrörlighetssektorn föreligger dessutom ett ministerbeslut om

att förhandlingarna om dessa tjänster skall fortsätta i syfte att uppnå längre gående åtaganden. Dessa förhandlingar skall vara avslutade senast 6 månader efter WTO-avtalets ikraftträdande. Visserligen har i stort sett

samtliga länder gjort åtaganden för att möjliggöra rörlighet Över gränserna för företagsledare och specialister, men detta har av u-länderna

betraktats som otillräckligt.

Enligt bilagan om lufttransporttjänster och därtill relaterade aktiviteter

ingår reparations- och underhållstjänster, marknadsföring och försäljning samt datareservationssystem i tjänstehandelsavtalet, medan däremot trafikrättigheter är undantagna.

Bilagan om finansiella tjänster reglerar rätten till nationell lagstiftning om försiktighetsåtgärder i syfte att skydda integriteten och stabiliteten i

ett lands finansiella system.

I andra bilagan om finansiella tjänster anges att MGN-undantagen suspenderas och att ändringar av gjorda åtaganden får göras i samband med de ovan nämnda förlängda förhandlingarna om finansiella tjänster. Till tjänstehandelsavtalet finns dessutom fogat ett ministerbeslut om förlängda förhandlingar om finanstjänster. Frågan om åtaganden inom finanssektorn blev i slutförhandlingarna i Uruguayrundan en av de allra viktigaste frågorna. Bakgrunden var att USA, på grund av missnöje med

vissa länders = finanserbjudanden, avsåg att gradera = sitt finanstjänsteerbjudande i två nivåer, vilket skulle ha undergrävt

tjänstehandelsavtalets MGN-förpliktelse.

För att förhindra detta överenskoms i förhandlingarnas absoluta slutskede att de åtaganden som nu görs på MGN-basis inte skall tillämpas förrän de förlängda förhandlingarna om finansiella tjänster avslutats. Förhandlingarna skall vara avslutade senast sex månader efter det att WTO-avtalet trätt i kraft. Vid det tillfället ges de avtalsslutande länderna rätt att utan krav på kompensation förändra sina åtaganden och MGNundantag. Avsikten är att det i samband med de förlängda förhandlingarna om finansiella tjänster skall gå att uppnå sådana förbättringar av vissa länders finanserbjudanden att långtgående MGNundantag inte blir nödvändiga.

Det faktum att MGN-undantagen suspenderas fram till december 1995

ledde till att USA endast gjorde åtaganden på en lägre nivå. Som en reaktion därpå reducerade några länder, bl.a. Japan, värdet av sina åtaganden. Emellertid ansåg sig bl.a. EG, Schweiz, de nordiska länderna, Australien, Nya Zeeland, Hongkong, Malaysia, Thailand, Mexico och Kanada, trots detta, kunna bibehålla sina ursprungliga högre 61

åtagandenivåer.

Bilagan om förhandlingar om sjötransporttjänster anger ramarna för de förlängda förhandlingarna om sjötransporttjänster.

Sjöfartsförhandlingarna har komplicerats av att en rad länder haft svårigheter med att göra åtaganden om marknadstillträde och nationell

behandling.

USA har inte gjort åtaganden för en av de tre delsektorerna, internationell sjöfart, samtidigt som man genom MGN-undantag har

bibehållit möjligheten att vidta unilaterala åtgärder mot länder som man

anser föra en ur amerikansk synvinkel orättvis sjöfartspolitik.

Flera andra aktörer, däribland EG och Norden, har emellertid arbetat

för ett långtgående resultat och lyckats få många länder att göra betydande åtaganden inom sjöfartssektorn.

Då läget i slutförhandlingarna var fortsatt blockerat, beslöt man att

skjuta liberaliserande åtaganden på framtiden och förhandlade i stället fram ett ministerbeslut om förlängda förhandlingar.

Detta medförde att flertalet OECD-länder, däribland EG och de

nordiska länderna, helt drog tillbaka sina sjöfartsåtaganden. Mot

bakgrund av de relativt omfattande åtaganden som erbjudits, är resultatet

av sjöfartsförhandlingarna en besvikelse, inte minst för de nordiska länderna som engagerat sig för att sjöfarten skulle införas under tjänstehandelsavtalet. Det är dock positivt att sektorn inte uteslöts heit,

och förhoppningen står nu till de förlängda förhandlingarna, som skall

vara avslutade senast i juni 1996.

Telekommunikationsbilagan innehåller bestämmelser om tillgång till och användande av medlemmarnas allmänna teletjänster på skäliga och ickediskriminerande villkor.

Bilagan om = basteletjänster anger ramarna för de = fortsatta förhandlingarna för basteletjänster (i första hand s.k. taltelefoni), vilka

enligt ett ministerbeslut skall vara avslutade senast den 30 april 1996.

Deltagande länder gör i utgångsläget inte några åtaganden för

basteletjänster, men förbinder sig samtidigt att inte förbättra sin

förhandlingssituation under tidsperioden (s.k. fredsklausul).

Sverige har engagerat sig starkt för de förlängda basteleförhandlingarna, och beslutet om att dessa nu kommer att äga rum var välkommet ur svensk synvinkel.

Yrkesmässiga tjänster

Även för yrkesmässiga tjänster har upprättats en arbetsgrupp, som skall

ge prioritet åt frågor om revisorstjänster. Gruppen har som mål att

etablera multilaterala regler angående kvalifikations- och licenskrav samt tekniska standarder i syfte att onödiga handelshinder avskaffas.

Resultatet för svensk del

Tillkomsten av ett avtal som reglerar den internationella handeln med

tjänster har varit ett av Sveriges högst prioriterade förhandlingsmål. Även

om det är mindre tillfredsställande att viktiga sektorer inom tjänstehandeln inte kunnat färdigförhandlas, är det av största vikt att ett

avtal som reglerar den internationella handeln med tjänster nu tillskapats

och att ett forum därmed inrättats för fortsatta förhandlingar i

liberaliserande riktning om tjänstehandeln. Detta kommer att få stor

betydelse inte bara för den gränsöverskridande tjänstehandeln (som sannolikt utgör en mindre del av den handel avtalet täcker) utan även för

tjänsteföretags möjligheter att investera utomlands eller att förflytta vissa kategorier av sina anställda över gränserna för att arbeta i tjänsteföretag. Tack vare de nationella bindningslistorna ges nu möjlighet att göra sig

underrättad om vilken regim ett visst land upprätthåller med avseende på tjänstehandel. Vidare ges en helt annan förutsebarhet än tidigare eftersom

den i bindningslistan återspeglade regimen inte kan försämras utan att krav på kompensation kan riktas mot landet i fråga. Eftersom de åtaganden Sverige gjort i tjänsteförhandlingarna inte går

utöver vad som för närvarande gäller i fråga om marknadstillträde etc. , föranleder avtalet inte några krav på ändrad eller kompletterad

lagstiftning.

Det närmare utfallet av de bilaterala tjänstehandelsförhandlingarna för

Sveriges och viktigare deltagarländers del redovisas i propositionens

bilaga 6.

5.17 Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights, TRIPs)

Sammanfattning: TRIPs-avtalet tillför Världshandelsorganisationen ett betydelsefullt regelverk inom ett område som tidigare inte förekommit i GATT-sammanhang. Avtalet behandlar skyddet av de immaterialrättsliga ensamrätterna och innefattar bestämmelser om bl.a. upphovsrätt, varumärken, patent, mönster, kretsmönster, geografiska kännetecken och företagshemligheter. Avtalet syftar till att främja ett adekvat och effektivt skydd för immaterialrätterna och att motverka den omfattande internationella handeln med förfalskade varor. Av stor betydelse är att avtalet också ställer krav på att medlemmarna inför nationella förfaranden som skall säkerställa skyddet för immaterialrätterna. Bristfälligt eller obefintligt immaterialrättsligt skydd i många utvecklingsländer har under lång tid vållat rättsinnehavare avsevärda förluster. Avtalet måste mot denna bakgrund anses ha en avsevärd principiell betydelse eftersom åtskilliga utvecklingsländer för första gången inlemmas i en Övergripande och sanktionerad internationell immaterialrättslig skyddsordning.

Avtalet kommer att underlätta för svenska rättsinnehavare och exportföretag att värja sig mot olika former av intrång i immaterialrättsliga ensamrätter på världsmarknaden. Svensk lagstiftning uppfyller avtalets bestämmelser utom såvitt avser skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar och de särskilda kraven i samband med gränsåtgärder. Bestämmelserna i avtalet behöver inte tillämpas förrän den 1 januari 1996. Regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med förslag till sådan lagstiftning som kan behövas.

Bakgrund

De immaterialrättsliga ensamrätterna är som en allmän utgångspunkt nationella och skyddet för dem därför territoriellt begränsat till det land där ensamrätten uppkommit. Dessa ensamrätter kan emellertid i många fall ha ett betydande ekonomiskt värde för rättsinnehavaren på världsmarknaden. Som exempel härpå kan nämnas ensamrätten till välkända varumärken, musikaliska verk eller till patentskyddade industriella uppfinningar. Ofta har avsevärda belopp lagts ned på att utveckla patentskyddade uppfinningar inom t.ex. högteknologi- eller läkemedelsområdet eller på att marknadsföra och inarbeta varumärken på marknaden.

Rättsinnehavarnas och industrins behov av rättsskydd i andra länder har naturligt nog lett till att ett stort antal internationella konventioner slutits

på immaterialrättens område. Immaterialrätten är därför sedan lång tid i hög grad internationell till sin karaktär Särskilt gäller detta upphovsrätten, patenträtten och varumärkesrätten. Grundläggande är inom upphovsrätten Bernkonventionen från år 1886 och inom det industriella rättsskyddet Pariskonventionen från år 1883. Konventionerna har återkommande reviderats och byggts ut. Deras syfte är att säkerställa att rättsinnehavare i ett land som är anslutet till konventionen (s.k. konventionsstat) skall erhålla ett rimligt rättsskydd i övriga konventionsstater. Konventionerna bygger på två grundläggande principer, principerna om nationell behandling och om minimiskydd.

Den särskilda internationella organisationen för immaterialrättsliga frågor, World Intellectual Property Organization (WIPO) administrerar de internationella konventionerna på immaterialrättens område och verkar för deras vidareutveckling. Sverige är anslutet till Bernkonventionen och Pariskonventionen samt är medlem av WIPO.

Det internationella regelverket har emellertid visat sig ha fundamentala brister. Detta gäller både i materiellt och procedurellt hänseende. Ett effektivt patentskydd i utvecklingsländerna har ofta saknats. Vissa länder har använt tvångslicensiering som ett handelspolitiskt instrument i stor omfattning. Regelverket har saknat krav på införande av nationella sanktionsbestämmelser och förfaranden för bindande tvistlösning på internationell nivå. Regelverkets efterlevnad har därför på många håll varit närmast obefintlig. Handel med förfalskade varor - i synnerhet varumärkesförfalskade och upphovsrättsligt piratkopierade varor - har trots det internationella regelverket sedan lång tid och i betydande omfattning förekommit i många delar av världen. Handeln har särskilt varit koncentrerad till ett antal utvecklingsländer i Sydostasien och Latinamerika.

Försök inom WIPO:s ram att komma överens om förbättringar av regelverket i nämnda avseenden har hittills inte varit tillräckligt framgångsrika. Unilaterala påtryckningar och bilaterala överenskommelser mellan enskilda i-länder och u-länder har därför förekommit i stor utsträckning. De här redovisade förhållandena har sammantaget lett till avsevärda ekonomiska förluster för åtskilliga innehavare av immaterialrättsliga ensamrätter. Frågor om handelsrelaterade aspekter beträffande immaterialrätt togs mot denna bakgrund på främst amerikanskt initiativ upp till diskussion redan under förberedelserna för Uruguayrundan och kom efter hårda förhandlingar att ingå i ministerdeklarationen från Punta del Este.

De motsättningar mellan framför allt i-länder och u-länder som konstaterats redan under förberedelserna kom också under lång tid att prägla själva förhandlingarna. Först under år 1990 kom regelrätta multilaterala förhandlingar igång på allvar. Förhandlingarna var ytterst komplicerade. Flera ordförandetexter presenterades och diskuterades under långdragna och tidvis intensiva förhandlingar. Under hösten 1991 intensifierades förhandlingarna ytterligare och den 20 december samma år presenterade GATT-sekretariatet ett textförslag inom ramen för GATT:s förre generalsekreterare Dunkels s.k. avtalspaket som i allt 65 väsentligt motsvarar den slutliga lydelsen av TRIPs-avtalet. Texten var

5 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

i motsats till många andra som då lades fram en i allt väsentligt förhandlad text. Ett mindre antal ändringar och tillägg kom att infogas i

den slutgiltiga avtalstexten under slutförhandlingarna i Genéve i december 1993.

Förhandlingsresultatet

Avtalet inleds med en ingress och innefattar 73 artiklar uppdelade i sju delar.

Av avtalets ingress framgår att avtalet bl.a. syftar till att minska

störningar och hinder för den internationella handeln, särskilt sådana

störningar och hinder som följer av handeln med förfalskade varor, att främja ett effektivt och adekvat skydd för immaterialrätterna, att

säkerställa att effektiva och lämpliga nationella medel finns tillgängliga för skyddets säkerställande samt att tillse att effektiva och snabba multilaterala förfaranden för förebyggande och lösande av tvister mellan medlemmarna finns att tillgå.

Av avtalets inledande del, som innehåller allmänna bestämmelser och grundläggande principer, framgår att bestämmelserna i avtalet är av

minimikaraktär. Medlemmarna är oförhindrade att införa ett längre gående skydd i sina respektive nationella rättsordningar. Förhållandet till

vissa — viktigare immaterialrättskonventioner, däribland Bern- och Pariskonventionen klargörs. I förhållande till dessa konventioner innebär

avtalet ett på flera viktiga punkter förstärkt skydd. Principen om nationell behandling skall iakttas. För första gången i det multilaterala internationella regelverket om immaterialrätt har införts en bestämmelse om -.mest-gynnad-nationsbehandling. Denna innebär att alla immaterialrättsliga förmåner som en medlem beviljar en annan medlems rättssubjekt omedelbart och ovillkorligt skall medges alla andra medlemmars = rättssubjekt. Vissa undantag medges, bl.a. för internationella avtal om skydd för immaterialrätter vilka trätt i kraft före WTO-avtalets ikraftträdande, förutsatt att de anmäls till TRIPs-rådet och inte utgör en godtycklig eller otillbörlig diskriminering av andra

medlemmars rättssubjekt. Vidare finns en särskild artikel som hänför sig

till avtalets förhållande till nationella bestämmelser om s.k. konsumtion av immaterialrätter.

Avtalets andra del innehåller skyddsnormer i fråga om de enskilda immaterialrätterna. Vad först beträffar upphovsrätt och därmed närstående rättigheter är av särskild betydelse att datorprogram skall skyddas som litterärt verk i

enlighet med vad som föreskrivs i fråga om sådana verk i Bernkonventionen. Datorprogram ges därmed ett fullgott upphovsrättsligt

skydd. Även databaser som utgör verk skall erhålla sådant skydd. Vidare

innehåller avtalet bestämmelser som ger rättsinnehavare tillfredsställande uthyrningsrättigheter i fråga om datorprogram och filmverk. De upphovsrätten närstående rättigheterna, dvs. utövande konstnärer,

genom avtalet ett inbördes balanserat och godtagbart skydd. Mindre tillfredsställande är att upphovsmännens ideella rättigheter inte regleras

i avtalet.

Varumärken, mönster och kretsmönster i halvledarprodukter har under

förhandlingarna = utgjort förhållandevis okontroversiella områden.

Förhandlingsresultatet är för svenskt vidkommande tillfredsställande. Särskilt kan nämnas att varumärkesskyddet utsträcks till att omfatta även märken som avser tjänster, att tvångslicensiering av varumärken förbjuds och att möjligheten att föreskriva villkor om att utländska varumärken måste användas i kombination med lokala märken begränsas. Vidare innehåller avtalet särskilda bestämmelser om mönsterskydd för textilmönster. I fråga om kretsmönster har ett mer långtgående skydd

kunnat överenskommas än vad som följer av fördraget om rättsligt skydd

för kretsmönster i halvledarprodukter (den s.k. Washingtonkonventionen).

Patentskyddet har under förhandlingarna utgjort ett nyckelområde där betydande motsättningar förelegat mellan i-länder och u-länder men också

mellan de västeuropeiska länderna och USA. Betydelsefulla framgångar har efter utdragna och komplicerade förhandlingar uppnåtts på patentområdet. Grundstenarna i patentavsnittet är följande. Patent skall

kunna beviljas för alla uppfinningar, både produkter och förfaranden, inom alla teknikområden. Medlemmarna kan i sin nationella lagstiftning

föreskriva om vissa undantag från det patenterbara området. Särskilt kan nämnas att undantag kan föreskrivas för patent på enskilda exemplar av växter och djur. Däremot skall patent kunna meddelas för mikroorganismer och icke-biologiska och mikrobiologiska förfaranden för

framställning av växter och djur. En = betydelsefull = icke-

diskrimineringsprincip i fråga om patent är inskriven i avtalet. Således

föreskrivs att patent skall kunna meddelas och patenträttigheter åtnjutas

oberoende av platsen för uppfinningen, teknikområde och huruvida den

patentskyddade produkten importeras eller = tillverkas lokalt.

Bestämmelsen riktar sig såväl mot amerikansk diskriminering av

utländska patentsökanden som mot många u-länders krav på lokal

tillverkning för erhållande av patent. Såväl produkt- som processpatent erhåller genom avtalet ett tillfredsställtande skydd. Patentskyddets

giltighetstid skall vara 20 år I avtalet finns också detaljerade bestämmelser rörande villkoren för användning av föremålet för patent utan rättsinnehavarens samtycke, främst tvångslicensiering. Möjlighet att

erhålla rättslig prövning av beslut om upphävande eller ogiltigförklaring

av patent skall finnas. I patentavsnittet finns slutligen en bestämmelse om s.k. omkastad bevisbörda i fråga om processpatent.

I avtalet finns också bestämmelser om skydd mot vilseledande användning av geografiska ursprungsbeteckningar. Vidare ges ett särskilt

skydd för geografiska ursprungsbeteckningar med avseende på vin och sprit. Slutligen finns vissa bestämmmelser om skydd = för företagshemligheter. Uppgifter och testresultat som rör läkemedel och

lantbrukskemiska produkter ges ett särskilt skydd i samband med 67 nationella förfaranden för marknadsgodkännande.

I avtalets tredje del ges bestämmelser som avser att säkerställa att Prop. 1994/95:35

enskilda rättsinnehavare tillhandahålles medel att värja sig mot olika former av intrång i sina ensamrätter. Medlemmarna åläggs således genom

avtalet att i sina nationella rättsordningar införa vissa förfaranden för att

möjliggöra att effektiva åtgärder kan vidtas mot immaterialrättsliga intrång, inbegripet förfaranden för att förebygga sådana intrång och

sanktionsmöjligheter som avskräcker från vidare intrång. Såväl civilrättsliga som straffrättsliga förfaranden och sanktionsmöjligheter

berörs. Särskilda bestämmelser om förutsättningarna för interimistiska åtgärder föreskrivs. Krav uppställs om att de rättsliga myndigheterna

skall vara behöriga att besluta om snabba och effektiva interimistiska åtgärder för att förebygga intrång och för att bevara bevisning om intrång. Slutligen uppställs ett obligatoriskt krav på medlemmarna om införande av vissa gränsåtgärder i syfte att hindra import och spridning

av varumärkesförfalskade eller upphovsrättsligt piratkopierade varor på

den inhemska marknaden. Åtgärderna innebär i korthet att skäligen

misstänkta varor efter ansökan av rättsinnehavare tillfälligt hålls kvar vid gränsen av tullmyndigheterna i avvaktan på en närmare prövning av intrångsfrågan.

Avtalets fjärde del innehåller vissa bestämmelser om procedurer och

förfaranden för erhållande och upprätthållande av immaterialrättsliga

ensamrätter.

Del V berör förebyggande och lösande av tvister. Betydelsefullt är att tvister mellan medlemmar i anledning av TRIPs-avtalet skall hanteras

inom ramen för WTO:s integrerade ordning för tvistlösning.

Del VI innehåller övergångsbestämmelser för u-länder och behandlas

nedan. Generellt gäller att ingen medlem är skyldig att tillämpa bestämmelserna i avtalet före utgången av en period av ett år räknat från dagen för WTO-avtalets ikraftträdande.

Avtalets sjunde del, slutligen, innehåller vissa institutionella och

avslutande bestämmelser. Ett särskilt TRIPs-råd inrättas. Vidare finns en

viktig bestämmelse om skydd för existerande skyddsföremål. U-länderna

har i vissa fall erhållit relativt långa övergångsperioder, bl.a. för att införa skydd för produktpatent inom tidigare oskyddade teknikområden. Mot denna bakgrund föreskrivs att berörda u-länder omedelbart skall

registrera patentansökningar avseende läkemedel och lantbrukskemiska produkter så att patent kan beviljas så snart övergångsperioden löpt ut.

Under vissa förutsättningar skall också under Öövergångsperioden exklusiva marknadsföringsrättigheter kunna beviljas för sådana produkter

under en period av högst fem år. TRIPs-avtalet tillvaratar på flera sätt u-ländernas speciella intressen.

Många bestämmelser i avtalet är särskilt utformade för att möta u-

ländernas speciella situation och önskemål i samband med genomförandet av förändringar i sin immaterialrättslagsiftning. Redan i avtalets ingress

sägs att medlemmarna är medvetna om de minst utvecklade ländernas

behov i dessa avseenden i syfte att skapa en sund och livskraftig teknisk grund. U-länderna har medgivits särskilda övergångsperioder för att

genomföra avtalets bestämmelser. För u-länder gäller således en allmän 68 övergångsperiod om fem år. Vissa östeuropeiska länder under utveckling

från centralstyrda ekonomier till marknadsekonomier medges också en

allmän femårig övergångsperiod. För produktpatent inom tidigare

oskyddade teknikområden erhåller berörda u-länder ytterligare en femårig övergångsperiod, alltså sammanlagt tio år från WTO-avtalets ikraftträdande.

Avtalet innehåller också bestämmelser om tekniskt och finansiellt samarbete mellan i-länder och u-länder, bl.a. i samband med genomförandet av avtalsbestämmelserna i u-länderna.

Resultatet för svensk del

Tillskapandet av en sammanhängande immaterialrättslig skyddsordning med global giltighet har från svensk sida utgjort en högt prioriterad fråga i Uruguayrundan. Svenska rättsinnehavare och svensk exportindustri har

starka offensiva intressen på världsmarknaden framför allt i fråga om

skyddet = för upphovsrätt, patent, mönster och varumärken. Förhandlingsresultatet = får sammantaget betecknas som = högst tillfredsställande, särskilt mot bakgrund av de kraftfulla motsättningar mellan i-länder och u-länder som länge präglade förhandlingarna. Förhandlingsresultatet har närmare kommenterats ovan.

Som anförts är ingen medlem skyldig att tillämpa avtalets bestämmelser före utgången av en period av ett år räknat från WTO-avtalets ikraftträdande. För att den svenska lagstiftningen skall uppfylla avtalets bestämmelser fordras vissa ändringar i fråga om skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar för vin- och spritprodukter och de särskilda kraven i samband med gränsåtgärder. De ändringar som behövs för att uppfylla kraven på skydd för geografiska ursprungsbeteckningar har övervägts av Marknadsföringsutredningen i dess slutbetänkande Ny marknadsföringslag (SOU 1993:59). För att uppfylla åtagandena i fråga om geografiska ursprungsbeteckningar enligt TRIPs-avtalet och Madridöverenskommelsen angående «undertryckande av = oriktiga eller vilseledande ursprungsbeteckningar på handelsvaror (SÖ 1969:77) har den förutvarande regeringen i en nyligen beslutad lagrådsremiss begärt lagrådets yttrande över en ändring i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker. Regeringen har, i propositionen 1994/95:34 Den svenska tullagstiftningen vid ett EUmedlemskap, lagt fram förslag till lagstiftning om tullkontroll av varumärkesintrång, vilket föranleds av ett svenskt medlemskap i EU.

5.18¶Överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning

Sammanfattning: Den överenskommelse om tvistlösning som träffats i Uruguayrundan innebär påtagliga förbättringar jämfört med det rådande systemet. Det nya integrerade systemet blir

tillämpligt för hela det regelverk som omfattas av WTO och

innebär en högre grad av automatik i förfarandet och en snabbare hantering av tvister. Överenskommelsen innehåller en uttalad avsikt att medlemmarna skall lösa tvister inom ramen för det multilaterala regelverk som omfattas av WTO uteslutande genom anlitande av det nya enhetliga tvistlösningssystemet. De nya tvistlösningsreglerna utgör en hörnsten i det förstärkta multilaterala regelverket och är av stort potentiellt värde inte minst för att stärka mindre handelsnationers möjligheter att hävda sina intressen

i tvister.

Bakgrund

GATT:s roll som forum för att lösa handelstvister har alltmer kommit att accentueras under de senaste decennierna. Det ökade antalet tvister har

många = förklaringar. Alltfler länder deltar i det internationella handelsutbytet, förekomsten av icke-tariffära handelshinder har ökat och

oklarheter eller brister i regelverket på områden som jordbruk har medfört ökande konflikter, inte minst mellan USA och EU. I grunden är det naturligtvis positivt att länder väljer att slita tvister inom det multilaterala regelverket i stället för att tillgripa gråzonsåtgärder som

utanförstående länder inte har insyn i eller kan påverka. Med ett ökande

antal tvister i GATT har dock även bristerna i det rådande systemet kommit att framstå allt tydligare. Tvistlösningen förhalas ofta genom att upprättandet av paneler fördröjs. Det händer också alltför ofta att panelrapporter inte antas i GATT-rådet och att antagna panelrapporter inte efterlevs av den part som felat. Detta har också erfarits från svensk sida. I två panelfall rörande export av stålprodukter från svenska tillverkare till USA har panelerna som undersökt respektive tvister givit Sverige rätt, men detta har ännu inte lett till att USA avvecklat de berörda åtgärderna (antidumpningstullar).

Ett stärkande av tvistlösningssystemet har varit en förhandlingsmålsättning som omfattats av så gott som alla deltagare i Uruguayrundan. Den har också varit en av de prioriterade frågorna för svenskt och nordiskt vidkommande.

Överenskommelsen om tvistlösning (Dispute Settlement Understanding, DSU) bygger på och utvecklar både existerande GATT-regler och procedurer och den preliminära överenskommelse om tvistlösning som träffades redan vid halvtidsöversynen av Uruguayrundan i Montreal år 1988. Ett genomgående drag i de nya tvistlösningsreglerna är ökad snabbhet och automatik i förfarandet. Detta gäller såväl för upprättande av paneler, antagande av = panelrapporter som för det nya överprövningsförfarande som införs angående panelutslag. Tydligt angivna tidsgränser gäller för alla faser av tvistlösningsförfarandet. Ett permanent överprövningsorgan inrättas som överprövningsinstans för panelrapporter som inte accepteras av en part i en tvist. Ett nytt inslag är att det ges utrymme för skiljedomsförfaranden då det råder oenighet om nivån på kompensation i förekommande fall. Detta är några exempel på förstärkningar av tvistlösningssystemet som bör leda till ett avsevärt effektiviserat system. Det skapas nu förutsättningar för att kunna komma ifrån de flaskhalsar som i dag ofta uppstår genom att beslut om upprättande av paneler förhalas och att vissa panelutslag inte blir antagna I rådet när de framläggs. Det faktum att det nu etableras ett enhetligt tvistlösningssystem för hela det nya regelverket i WTO är också en klar fördel. Den hittillsvarande uppsplittringen av tvistlösningsregler mellan olika uppförandekoder och överenskommelser i GATT har orsakat åtskilliga problem.

Ett viktigt element i tvistlösningsöverenskommelsen är också att den slår fast en allmän förpliktelse att lösa tvister angående avtalsenliga rättigheter och skyldigheter inom ramen för DSU och att följa däri fastslagna regler och procedurer. Överenskommelsen innehåller således en stark presumtion för att söka lösningar i multilateralt accepterade former i stället för genom unilateralt agerande.

Resultatet för svensk del

Som ett utrikeshandelsberoende land med begränsad förhandlingsstyrka i bilaterala sammanhang har Sverige ett starkt intresse av ett väl fungerande och respekterat tvistlösningssystem. Bristerna i det rådande systemet har tydligt illustrerats i de tvister Sverige sökt lösa inom GATT under senare år. Det förstärkta tvistlösningssystemet som nu överenskommits är därför av stort svenskt intresse och är ett av de viktigaste resultaten i förhandlingarna om ett stärkt multilateralt regelverk.

Review Mechanism, TPRM)

Sammanfattning: Ett system för regelbundna granskningar av

WTO-medlemmarnas handelspolitik permanentas inom Världshandelsorganisationen. TPRM-systemet har varit i kraft provisoriskt sedan år 1989. Granskningarna skall särskilt ta fasta på vilken inverkan enskilda länders handelspolitik har på det multilaterala handelssystemet. Granskningsintervallet bestäms av

ländernas andel av världshandeln, där de fyra största

handelsnationerna USA, EU, Kanada och Japan granskas vartannat år. Sverige tillhör den grupp länder som skall granskas vart fjärde år. Sveriges handelspolitik granskades första gången år 1990 och den andra granskningen av Sverige äger rum i december 1994.

Bakgrund

I slutet av år 1983 tillsatte GATT:s dåvarande generaldirektör en informell grupp bestående av sju framstående personer för att studera och rapportera om de problem som det internationella handelssystemet stod inför. Detta arbete kom att bli ett steg i förberedelserna för Uruguay-

rundan. Gruppen avlade sin rapport i början av år 1985 och rekommenderade bland annat att regeringarna borde åläggas att regelbundet redogöra för och försvara sin handelspolitik. Detta kunde

ske genom att införa regelbundna granskningar i GATT i likhet med de

granskningar av den ekonomiska politiken som redan ägde rum inom OECD:s ram. Mot denna bakgrund beslutade ministrarna i samband med halvtidsöversynen av rundan i Montreal år 1988 att inrätta ett system med regelbundna granskningar av enskilda länders handelspolitik i syfte att skapa ökad insyn och kunskap om GATT-ländernas handelsregimer

och hur det multilaterala handelssystemet påverkas av dessa.

Förhandlingsresultatet

GATT-medlemmarna delas in i tre olika grupper beroende på landets andel av världshandeln. I den första gruppen, som omfattar USA, EU, Kanada och Japan sker granskningarna vartannat år. De därpå följande sexton länderna, däribland Sverige, granskas vart fjärde år, medan övriga länder granskas vart sjätte år. För de minst utvecklade länderna kan dock granskningarna ske med längre intervaller. Granskningarna skall ske på

grundval av två rapporter, den ena utarbetad av WTO-sekretariatet och

den andra av det granskade landet.

TPRM-systemet skall enligt överenskommelsen ses över i ljuset av vunnen erfarenhet. En första preliminär diskussion om de hittills vunna

erfarenheterna har nyligen ägt rum i GATT. I maj 1994 beslutades i

GATT:s råd att —- för att undvika dubbelarbete - den tidigare

obligatoriska regeringsrapporten inför granskningen kan ersättas med ett policyuttalande. De nuvarande granskningsintervallen bibehålls trots att det visat sig svårt att genomföra det antal granskningar per år som vore Önskvärt.

Resultatet för svensk del

Den svenska handelspolitiken bedrivs under full allmän insyn. Det ligger i Sveriges intresse att även andra länders handelspolitik ges full

genomlysning. En öppen diskussion och redovisning av handelspolitiken och dess konsekvenser är också viktigt för att hålla tillbaka

protektionistiska krafter och belysa kostnader och samhällskonsekvenser

av handelsrestriktioner. Det tillskapade systemet med regelbundna granskningar av samtliga medlemmars handelspolitik är således ett viktigt

steg i rätt riktning och det finns skäl att välkomna att detta nu permanentas i och med tillskapandet av WTO.

5.20.1 Avtalet om offentlig upphandling

Sammanfattning: Det nya avtalet om offentlig upphandling, som träder i kraft den 1 januari 1996, omfattar samtliga centrala statliga

myndigheter, lokala och regionala myndigheter, vissa bolag samt även myndigheter och vissa bolag inom el-, lokaltransport-,

flygplats-, hamn- och vattensektorn. Avtalet täcker upphandling av

varor, tjänster och byggentreprenader. Regelverket har stramats

upp och förtydligats. En viktig förbättring är att det nu blir möjligt att genom nationella rättsmedel överklaga en upphandling. För

svenska företag medför det nya avtalet att tidigare stängda

marknader nu öppnas och utsätts för konkurrens. Även om Sverige

genom lagen om offentlig upphandling (LOU) redan öppnat sin

upphandlingsmarknad för anbudsgivare från övriga delar av världen, kan WTO-avtalet innebära en viss ökad konkurrens också på den svenska marknaden. Man har beräknat att det nya avtalet innebär en tiodubbling av upphandlingsmöjligheterna jämfört med den nuvarande överenskommelsen. Värdet av den upphandling som kommer att omfattas av det nya avtalet har beräknats till drygt 400 miljarder amerikanska dollar per år.

Bakgrund

När GATT tillkom i slutet av 1940-talet undantogs statlig upphandling från reglerna om icke-diskriminering och nationell behandling. I takt med att den allmänna tullnivån drastiskt sänktes genom de efterföljande

förhandlingsrundorna i GATT, visade det sig att regeringar i många

länder i stället sökte andra vägar för att gynna den inhemska produktionen. Ett sådant sätt var att favorisera inhemska produkter och

företag vid offentlig upphandling. Mot denna bakgrund blev det alltmer

angeläget att skapa internationella regler även på detta område. Detta

skedde under Tokyorundan och en uppförandekod för statlig upphandling låg färdig år 1979. Bland de länder som «undertecknade

upphandlingskoden fanns de flesta viktiga i-länder utom Australien och

Nya Zeeland. Sverige anslöt sig år 1979 (Prop. 1979/80:24). Bland u-

länderna var det dock enbart Hongkong, Singapore och Israel som anslöt sig. Liksom i GATT är hörnstenarna i upphandlingskoden ickediskriminering och nationell behandling, dvs. utländska och inhemska

anbudsgivare skall behandlas lika och det är inte tillåtet att diskriminera

mellan utländska anbudsgivare.

I upphandlingskoden gavs ett uttryckligt mandat till de anslutna länderna att i förhandlingar söka bredda, förbättra och utvidga koden. En

relativt magert resultat. Den andra förhandlingsomgången påbörjades år 1986 och pågick parallellt med Uruguayrundan fram till avslutningen i december 1993. Många av deltagarna betraktade dock även dessa förhandlingar som en del av rundan och då särskilt i fråga om utvärderingen av = förhandlingsresultatet i rundan om = ökat marknadstillträde.

Denna förhandling kom i hög grad att präglas av motsättningar mellan EG och USA, som har haft olika syn på den nuvarande

upphandlingskodens tillämpningsområde. En annan svår stötesten gällde

frågan om att införliva sektorerna för el, vatten, telekommunikationer

och transporter (försörjningssektorerna) under avtalet. Det främsta problemet har gällt telekommunikationssektorn, där EG och USA haft diametralt olika uppfattningar.

Under långa perioder var förhandlingarna låsta och det var först sedan EG och USA lyckats träffa en bilateral överenskommelse som

förhandlingarna på allvar kunde multilateraliseras. EG och USA träffade

ytterligare en bilateral uppgörelse i december 1993, strax innan förhandlingarna skulle avslutas. Båda dessa överenskommelser öppnade

vägen för slutförhandlingarna, som i allt väsentligt baserades på de

bilaterala uppgörelserna.

Förhandlingsresultatet

Det nya avtalet om offentlig upphandling, som träder i kraft den 1 januari 1996, innebär en rad förbättringar jämfört med den tidigare upphandlingskoden. Avtalet har utvidgats till att förutom varor även

omfatta tjänster och byggentreprenader. Regelverket har stramats upp och

förtydligats. En viktig förbättring är att anbudsgivare nu ges en möjlighet

att nationellt överklaga ett upphandlingsbeslut. Parternas möjlighet till tvistlösningsordning kvarstår och är integrerat med WTO:s nya tvistlösningsordning, med det undantaget att s.k. korsretaliering, dvs.

möjlighet — att = retaliera inom «andra områden, inte = tillåts.

Myndighetsomfattningen har utsträckts till samtliga centrala statliga myndigheter, myndigheter och vissa bolag på lokal och regional nivå liksom myndigheter och vissa bolag inom några av försörjningssektorerna.

Liksom i den nuvarande överenskommelsen gäller det nya avtalet enbart för de myndigheter och bolag som finns upptagna i resp. lands förteckning, som bifogas avtalet. Flera länder, däribland Sverige, har

infört olika undantag när det gäller tillämpningen av reglerna. Dessa avsteg bygger på reciprocitetsprincipen och är direkt hämtade från

uppgörelsen i slutskedet av förhandlingarna mellan EG och USA. Liksom den tidigare överenskommelsen omfattar det nya avtalet EG, EFTAländerna utom Island, USA, Kanada, Japan, Israel och Korea. Singapore som är medlem av den nuvarande överenskommelsen deltog inte i de avslutande förhandlingarna och har således heller inte undertecknat 75

avtalet. Hongkong, som accepterade avtalet i december 1993 beslutade dock därefter att inte underteckna det nya avtalet. Skälet var främst ett starkt missnöje med de många undantagen och avstegen från principen om nationell behandling som gjordes i förhandlingarnas slutskede.

För Sveriges del innebär det nya avtalet att samtliga centrala statliga myndigheters upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader omfattas av avtalet. När det gäller myndigheter och vissa bolag på lokal och regional nivå gäller åtagandena gentemot alla parter utom USA och Kanada. Inom försörjningssektorerna omfattas el, lokaltransporter, flygplatser, hamnar och vatten. Även här har en rad avvikelser införts. Åtagandena inom elsektorn gäller inte Kanada, Japan och USA. För lokaltransporter undantas Kanada, Israel, Japan, Korea och USA, för flygplatser undantas Kanada, Korea och USA, för hamnar och vatten Kanada och USA.

EG och USA enades också att man fram till undertecknandet av WTOavtalen i Marrakech skulle söka ytterligare förbättra sina resp. erbjudanden. Detta ledde fram till en skriftväxling i vilken man utvidgar

sina åtaganden på bilateral basis, men med avsikt att multilateralisera resultatet inom WTO:s ram. EG och USA har enats om utvidgningar på

regional och lokal nivå och inom försörjningssektorerna. En del av denna

överenskommelse är dock uteslutande bilateral mellan USA och EG.

Resultatet för svensk del

Trots de inskränkningar som återfinns i det nya avtalet står det klart att

Sverige har en hel del att vinna på den utvidgning av avtalets

tillämpningsområde som ägt rum. Denna innebär en avsevärd förbättring av svenska företags möjligheter att konkurrera på tidigare stängda marknader på samma villkor som inhemska leverantörer. Utvidgningen till tjänster och byggentreprenader innebär också en klar förbättring. Det är naturligtvis också positivt att själva regelverket förbättrats och gjorts klarare. Sverige har genom lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), som trädde i kraft i samband med genomförandet av EES-avtalet den 1 januari 1994, redan öppnat sin upphandlingsmarknad för anbudsgivare från andra länder. Det nya WTO-avtalet om offentlig upphandling kan dock medföra en viss ökad konkurrens på den svenska marknaden genom att tröskelvärdena i praktiken sänks något för ett antal statliga myndigheters upphandling av varor och tjänster. Det nya upphandlingsavtalet omfattar värdemässigt ca tio gånger så mycket som det nuvarande och värdet har beräknats till drygt 400 miljarder amerikanska dollar. Detta värde kommer att ytterligare öka när resultatet av skriftväxlingen mellan EG och USA multilateraliseras.

5.20.2 Internationella mejerivaruavtalet och internationella nötköttsavtalet

Det internationella mejerivaruavtalet och internationella

nötköttsavtalet från år 1979 har genomgått vissa tekniska och

redaktionella förändringar och utgör därmed i formellt hänseende

nya avtal.

Bakgrund

En omförhandling har skett av GATT:s internationella mejerivaruavtal

och internationella nötköttsavtal, vilka ursprungligen tillkom som ett

resultat av Tokyorundan (jfr prop. 1979/80:24). Endast smärre, främst redaktionella, korrigeringar har skett av avtalstexterna. Avtalens syfte är

att genom Övervakning av världshandeln med berörda produkter,

informationsutbyte och konsultationer verka för en stabilisering av

densamma.

Det internationella mejerivaruavtalet består av en allmän del och en varuavtalsdel. Den allmänna delen upptar bestämmelser rörande

information, konsultationer, multilaterala uppföranderegler m.m. och

omfattar färskvaror, mjölkpulver, smör, ost och kasein. De i avtalet deltagande länderna skall regelbundet lämna upplysningar om

utvecklingen beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och

handel. Redogörelser skall även lämnas för den inhemska politiken på

varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder. Varuavtalsdelen, som

tidigare omfattade tre protokoll, utgör nu en bilaga till den allmänna delen och har formen av ett avtal om minimipriser vid export av

mjölkpulver, mjölkfett och ost.

Det internationella nötköttsavtalet är i stort utformat som mejerivaruavtalets allmänna del. Någon motsvarighet till varuavtalsdelen finns inte. Avtalet omfattar nötkött och levande nötkreatur. De avtalsslutande länderna åtar sig att regelbundet lämna upplysningar beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och handel. Redogörelser skall även lämnas för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder.

Resultatet för svensk del

Sverige är anslutet till de resp. ursprungliga avtalen sedan år 1979. Föreliggande avtal är i princip oförändrade i substans men utgör formellt nya avtal genom de tekniska och redaktionella ändringar de genomgått. Regeringen har undertecknat resp. avtal med förbehåll för riksdagens godkännande,

5.20.3 Avtalet om handel med civila flygplan

Sammanfattning: Parallellt med Uruguayrundan fördes

förhandlingar om en revidering av 1979 års avtal om handeln med

civila flygplan. Dessa förhandlingar kunde dock inte slutföras. Trots detta misslyckande innebär ändå resultatet av förhandlingarna i Uruguayrundan förstärka subventionsregler även för flygindustrisektorn, eftersom samtliga parter har accepterat att GATT:s generella subventionsregler, med vissa undantag, skall vara tillämpliga för den civila flygindustrin.

Bakgrund

Det gällande flygindustriavtalet förhandlades fram i Tokyorundan åren 1978-1979. Avtalets huvudsyfte var att bidra till en så störningsfri

internationell handel som möjligt inom den civila flygindustrisektorn, bl.a. genom att avskaffa tullarna för civila flygplan, flygplansdelar och reparationer av civila flygplan. Avtalet innehåller också regler om icketariffära handelshinder, t.ex. tekniska handelshinder, statlig upphandling och kvantitativa restriktioner. Sverige är anslutet till avtalet sedan år

1979.

Den allt mer ökande konkurrensen mellan USA och EG både vad gäller tillverkning och handel med stora flygplan och en minskad efterfrågan av dessa kom under slutet av 1980-talet att leda till allt allvarligare bilaterala kontroverser. USA anklagade EG för att konkurrera ut de amerikanska flygplanstillverkarna Boeing och McDonnell-Douglas genom att ge subventioner till det europeiska Airbus-projektet. EG ansåg å sin sida att den amerikanska flygindustrin åtnjöt stöd i motsvarande omfattning genom indirekta subventionsformer. För att lösa denna konflikt kom EG

och USA i juli 1992 överens om ett bilateralt avtal om begränsningar av

och ramar för det statliga stödet till den civila flygindustrin.

Kort därefter begärdes omförhandlingar av GATT:s flygindustriavtal.

Förhandlingsresultatet

Försöken att uppnå ett reviderat flygindustriavtal har misslyckats trots mycket intensiva förhandlingar och en över tiden förändrad EG-position, som från att eftersträva reviderade GATT-regler enligt mönster från det bilaterala avtalet med USA övergick till att förespråka en lösning baserad på GATT:s subventionsregler. USA kunde, som enda land, inte acceptera det - kompromissförslag som lades fram av ordföranden i förhandlingsgruppen i december 1993. I stället enades deltagarna om att det nya subventionsavtalets regler skall vara tillämpliga för den civila 78

flygindustrisektorn, dock med undantag för vissa av dess bestämmelser, nämligen (a) bestämmelsen att skada förutsätts uppstå när en subvention uppgår till fem procent eller mer av en varas värde, (b) bestämmelsen att skada förutsätts uppstå vid efterskänkande av lån och (c) bestämmelsen

att vissa subventioner till forskning och utveckling är tillåtna.

Förhandlingarna om ett reviderat flygindustriavtal kommer visserligen att fortsätta under år 1994 men utsikterna att nå ett avtal får bedömas som

små.

Resultatet för svensk del

För svensk del hade ett nytt flygindustriavtal enligt det ovan nämnda ordförandeförslaget varit att föredra. Utfallet av Uruguayrundan bör ändå komma att medföra en förbättrad subventionsdisciplin inom den civila flygindustrisektorn trots att vissa av undantagen innebär en svagare

disciplin än med de allmänna subventionsreglerna.

Det kan också konstateras att EG:s accept av subventionskodens generella regler, med ovannämnda undantag, inte hade varit möjlig utan den intensiva förhandling som fördes om flygindustriavtalet i Uruguayrundans slutskede. Det bör noteras att 1979 års avtal fortsättningsvis kommer att vara i kraft vilket bl.a. innebär att tullfrihet för den civila flygplanssektorn fortsatt kommer att råda mellan parterna

i avtalet.

5.21¶Ministerbeslut

I slutakten till WTO-avtalet innefattande Uruguayrundans resultat ingår även ett drygt tjugotal ministerbeslut och deklarationer i det

förhandlingsresultat som är knutet till WTO och som utgör en odelbar enhet. Texterna till dessa återfinns i bilaga 7 till propositionen.

Det rör sig i allmänhet om beslut, tolkningsuttalanden o.d. som är direkt knutna till något av de enskilda avtalen eller överenskommelserna. Dessa texter har berörts ovan i samband med redovisningen av resp. avtal eller överenskommelse.

Utöver dessa ingår två beslut av mer allmänt innehåll. Det ena av dessa fastslår ett antal åtgärder som bör vidtagas för att underlätta anslutningen till WTO av de minst utvecklade länderna (MUL) och för att på olika sätt öka värdet av de resultat som överenskommits i förhandlingarna för denna ländergrupp. MUL ges t.ex. rätt till en flexibel anpassning till WTO-regelverket och förlängd tid att slutföra förhandlingar om egna medgivanden för varor och tjänster. Andra länder uppmanas att

genomföra åtaganden snabbare än de tidtabeller som gäller t.ex. på tullområdet för varor av särskilt exportintresse för MUL.

Det andra av de mer generella besluten behandlar anmälningsförfaranden till WTO och syftar bl.a. till att söka förenkla och 79 skapa överblick över den mängd av information om nationell lagstiftning

etc. som redan nu anmäls till GATT och som kommer att öka betydligt genom WTO:s bredare ansvarsområde. Detta skall bl.a. ske genom tillskapande av ett centralt register över anmälningar som görs till WTO. Bland ministerbesluten kan också nämnas de fyra beslut som antogs vid ministermötet i Marrakech angående anslutningen till WTO, handel och miljö, organisatoriska och finansiella implikationer av WTO resp. upprättande av en förberedande kommitté för WTO.

Uruguayrundan Bilaga 1

Underbilaga: Punta del Este-deklarationen.

1.1¶Bakgrund och förhandlingsförlopp

Nedan lämnas en kronologisk översikt över förberedelserna för

Uruguayrundan och förhandlingsförloppet under de år rundan pågått.

1979-1982. Den föregående förhandlingsrundan inom ramen för GATT (Tokyo-rundan) avslutades i september 1979 efter sex års förhandlingar. Flera av de ledande deltagarländerna gjorde vid avslutningen bedömningen att detta var den sista stora förhandlingsrundan

inom GATT. Visserligen hade förhandlingarna resulterat i flera viktiga

överenskommelser, bl.a. s.k. uppförandekoder rörande icke-tariffära hinder och relativt långtgående tullsänkningar, men just genom det breda spektrum av frågor som omfattats och det stora antalet deltagare hade

förhandlingarna kommit att bli så komplicerade och utdragna att man

ansåg det nödvändigt att tänka sig förhandlingar i andra former i framtiden. Inte minst ansåg man rundeformatet alltför tidskrävande.

Tokyorundan startades år 1973 och var tänkt att avslutas två år senare.

I realiteten kom det att ta sex år att avsluta förhandlingarna.

Det dröjde emellertid inte länge förrän trycket på att fortsätta

liberaliseringsprocessen började växa. Det var inte minst de ökande konflikterna mellan EG och USA på jordbruksområdet som drev på denna utveckling. Dock ansågs inte tiden mogen att inleda nya formella förhandlingar. För att ändå söka avleda det växande trycket att agera

inom GATT, inkallades ett ministermöte i GATT år 1982. Vid detta

antogs ett arbetsprogram, vilket var tänkt att utgöra ett alternativ till de traditionella rundeförhandlingarna. Arbetsprogrammet innefattade flera områden som senare kom att ingå i Uruguayrundan (bl.a. tjänstehandel).

1982-1986. Ministermötet år 1982 konstaterades snart vara ett misslyckande. Utan ett politiskt åtagande att verkligen realförhandla, gick arbetsprogrammet snart i stå. Under tiden fortsatte protektionistiska tendenser att tillta och bilaterala handelskonflikter blev allt mer svårbemästrade. - Mot den bakgrunden började tanken på en ny förhandlingsrunda att så småningom få grogrund bland i-länderna. Liksom i tidigare GATT-förhandlingar var USA den främsta drivkraften i denna utveckling. I mars 1984 hölls ett informellt ministermöte i Washington för att diskutera en ny förhandlingsrunda. Detta möte blev inledningen till en serie informella ministermöten, som först hölls i en mindre i-landskrets, senare med deltagande av några av de tongivande uländerna, och vid vilka planerna på en ny runda tog allt fastare form.

Sverige deltog från ett tidigt skede i denna informella process och stod bl.a. som värd för ett ministermöte i Stockholm i juni 1985. 81

Parallellt startade så småningom en förberedelseprocess inom GATT.

6 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

Förberedelseprocessen blev komplicerad och kännetecknades av misstro Bilaga 1 och konfrontation mellan å ena sidan en växande grupp av länder som ville få till stånd en ny runda och å den andra en militant u-landsgrupp, ledd av Indien och Brasilien. Den senare gruppen verkade framför allt för att undvika en förhandling om de nya områden som särskilt USA

drev, nämligen tjänster, immaterialrätt och investeringsfrågor. I detta

låsta läge kom en informell grupp bestående av ett trettiotal i- och uländer (däribland EFTA-länderna) att spela en central roll i uppspelet tiil ministermötet i Punta del Este. Inom denna grupp lyckades man

förhandla fram ett utkast till en ministerdeklaration som också till stora

delar kom att accepteras i Punta del Este.

September 1986. Ministermötet i Punta del Este, Uruguay, ägde rum

i slutet av september 1986. Efter en veckas segslitna förhandlingar

enades man om den ministerdeklaration som blev startsignalen och angav förhandlingsmålsättningarna för Uruguayrundan. «Deklarationen

innefattade ett stort antal förhandlingsområden, inklusive de tre nya förhandlingsfrågor som USA givit högsta prioritet, men med mindre explicita mandat än vad USA krävt. 105 länder anmälde sig som deltagare i förhandlingarna, som enligt deklarationen skulle vara slutförda inom fyra år. 1986-1987. Hösten 1986 ägnades främst åt förhandlingar om själva

förhandlingsstrukturen, dvs. hur arbetet närmare skulle organiseras. I januari 1987 fastställdes organisationsplanen. Femton förhandlingsgrupper upprättades under ledning av TNC (Trade

Negotiations Committee). Tjänsteförhandlingarna fördes inom en separat förhandlingsgrupp under TNC, (Group on Negotiations and Services - GNS).

1987-1988. Substansförhandlingarna inleddes. Förhandlingsarbetet ägnades i första hand åt grundläggande analyser och fördjupade positionsbestämningar, upprättande av en databas för tullförhandlingarna etc. och generellt åt att närmare definiera ramarna och metoderna för förhandlingarna på olika områden. Arbetet gick långsamt på många områden på grund av djupgående motsättningar, inte minst mellan i- och u-länder, om såväl angreppssätt som de närmare målsättningarna i olika frågor. Under år 1988 inriktade arbetet bl.a. på att åstadkomma vissa delresultat inför den s.k. halvtidsöversyn (”mid-term review”) som var förutsedd i Punta del Este-deklarationen och som man beslöt hålla i Montreal i december 1988. Montrealmötet blev delvis ett misslyckande. Det förhandlingspaket som preliminärt överenskommits, inklusive marknadsöppningar för tropiska produkter, en preliminär uppgörelse om tvistlösningsregler och om en handelspolitisk granskning (TPRM)

blockerades av ett antal latinamerikanska länder som inte kunde acceptera

den föreslagna uppläggningen av jordbruksförhandlingarna. Denna första blockering på grund av jordbruksfrågan kom att följas av flera.

1988-1989. Efter ytterligare förhandlingar och kompromisser, lyckades man vid ett TNC-möte på hög tjänstemannanivå i april 1989 komma överens om paketuppgörelsen från Montrealmötet. Detta innebar att 82 tullmedgivanden m.m. för tropiska produkter kunde genomföras och att

de preliminära överenskommelser som träffats om tvistlösning och TPRM började tillämpas. Halvtidsöversynen innebar i övrigt att Bilaga 1 förhandlingsmålsättningarna på de flesta områden ytterligare preciserades.

1989-1990. Förhandlingarna fortskred men gick trögt på flera av nyckelområdena. Det nödvändiga samspelet saknades mellan huvuddeltagarna, såväl i fråga om målsättning som metodik på viktiga förhandlingsområden som jordbruk och marknadstillträde. Beslut fattades om att hålla det avslutande ministermötet i Bryssel i december 1990. Ju närmare detta möte kom, desto klarare framstod det att förhandlingarna inte skulle kunna avslutas vid denna tidpunkt. Därtill var meningsmotsättningarna = alltför stora på viktiga områden och förhandlingarna helt enkelt inte tillräckligt långt framskridna för att kunna slutföras. Ändå ansågs det av politiska skäl inte möjligt att ställa in mötet. En intensiv upptrappning av förhandlingarna skedde månaderna före Brysselmötet.

Ministermötet i Bryssel den 3-7 december 1990 blev, inte oväntat, ett misslyckande. Återigen stupade förhandlingarna = främst på jordbruksfrågan. Även om en politisk uppgörelse hade träffats på jordbruksområdet, hade ytterligare tid krävts för att tekniskt kunna slutföra förhandlingarna på detta och många andra områden.

GATT:s = generaldirektör Dunkel gavs i uppdrag undersöka möjligheterna att återuppliva förhandlingarna i Geneve.

1991-1992. Efter konsultationer kunde TNC i februari 1991 anta ett program för återupptagande av förhandlingarna. Även om det skedde framsteg under året på flera områden i förhandlingarna förblev motsättningarna stora på jordbruksområdet, förhandlingsuppläggningen i fråga om marknadstillträde, tjänstehandelsavtalets utformning m.m.

I ett läge då avgörande frågor fortsatt var blockerade, tog GATT:s generaldirektör på sig ansvaret, därtill uppmuntrad av ett antal delegater, att presentera ett förslag till förhandlingsuppgörelse. Detta presenterades som en paketuppgörelse, att antas i sin helhet eller förkastas.). Förslaget, den s.k. ”Draft Final Act”, framlades i december 1991 och föregicks av ytterligare en intensiv förhandlingsperiod.

I januari 1992 möttes TNC för att höra deltagarnas reaktioner på den föreslagna paketuppgörelsen.

Flertalet länder, däribland Sverige och de nordiska länderna, kunde acceptera förslaget som en allomfattande kompromisslösning. Det gjorde däremot inte EG, som på grund av motstånd framför allt från Frankrike, inte kunde acceptera jordbruksförslaget. Även USA hade svårigheter med vissa delar av Dunkel-förslaget, men tonade ned dessa med följd att EG framstod som den part som omöjliggjorde en kompromissuppgörelse.

I detta läge beslöt TNC om att fortsätta förhandlingarna enligt fyra ”spår”, omfattande marknadstillträde, tjänster, en rättslig granskning av

samtliga texter och särskild process under TNC:s ansvar för att behandla

förslag till ändringar av Draft Final Act.

1992-1993. I den situation som hade uppstått, dvs. att en övervägande majoritet av deltagarna kunde acceptera Draft Final Act, men däremot inte de två huvuddeltagarna USA och EG, kom förhandlingsprocessen i

utestående frågor på ett avgörande sätt att bestämmas av de bilaterala framsteg, eller lika ofta bristen härpå, som gjordes mellan dessa länder. Bilaga 1 Tullförhandlingarna och tjänstehandelsförhandlingarna fortsatte parallellt med bilaterala förhandlingskontakter mellan ett stort antal deltagare men

inte heller i dessa kunde göras några avgörande genombrott i avsaknad

av kompromisser mellan USA och EG. Den informella s.k. ”Quad”-

gruppen, i vilken förutom EG och USA även Japan och Kanada ingår,

möttes allt oftare för att söka lösa upp knutar i förhandlingarna, men

oftast med blygsamt resultat. Japan var i dessa sammanhang låst av sin mycket restriktiva hållning i jordbruksfrågan, framför allt frågan om importen av ris.

EG:s förhandlingsutrymme begränsades länge av de samtidigt pågående förhandlingarna i Bryssel om reform av den interna jordbrukspolitiken

(CAP). När EG i maj 1992 internt kunde enas om CAP-reformen, ledde detta

också till intensifierade bilaterala förhandlingar med USA. Dessa

resulterade i november samma år i en bilateral uppgörelse mellan de två länderna om justeringar i det föreslagna jordbruksavtalet. Samtidigt träffades en bilateral uppgörelse om importen av oljeväxter till EG, en tvist som länge hotat att leda till handelskrig mellan de två parterna. Den bilaterala uppgörelsen (den s.k. Blair House-överenskommelsen)

ledde också till att förhandlingarna i Genéve kunde multilateraliseras.

Trots intensiva förhandlingar i slutet av år 1992, visade det sig omöjligt

att nå avgörande kompromisser. Efter det att jordbruksfrågan lösts bilateralt mellan huvudkontrahenterna kom tullförhandlingarna att hamna i fokus och ansträngningarna inriktades nu alltmer på att finna en

kompromiss mellan USA:s prioriterade mål att eliminera tullarna inom

vissa varusektorer och EG:s betoning på horisontella tullsänkningar och

att sänka höga tullar mer än låga.

Vid årsskiftet 1992-93 tvingades man dock konstatera att de nödvändiga genombrotten saknades och förhandlingarna tycktes driva mot ett osäkert öde, utan politisk styrning.

Problemen förstärktes i februari 1993 då USA:s förhandlingsmandat (det s.k. ”fast track”-mandatet) löpte ut. Förhandlingarna fortsatte att avmattas under de närmast följande månaderna.

Ytterligare problem tillkom i juni samma år då Frankrike tillkännagav

att man krävde vissa justeringar av Blair House-överenskommelsen.

I juli 1993 godkände den amerikanska kongressen president Clintons begäran om en förlängning av förhandlingsmandatet till den 15 april

1994. För att den interna amerikanska beslutsprocessen skulle kunna

följas, krävde detta att förhandlingarna i Gen&ve kunde slutföras till den

15 december 1993. Detta kom också att bli riktmärket för slutpunkten i förhandlingarna.

Ett första steg mot det slutliga genombrottet togs vid de s.k. G7ländernas möte i Tokyo i juli 1993. Vid detta tillkännagavs en

paketuppgörelse i tullförhandlingarna mellan de deltagande länderna, vilken dock inte var fullständig.

Peter Sutherlands tillträde som ny generaldirektör för GATT under 84 sommaren 1993 kom också att aktivt bidra till att slutförhandlingen tog

fart. Sutherlands personliga kraftfulla agerande i huvudstäderna liksom i Geneve skapade ökat tryck för att nå en uppgörelse i ett läge då många Bilaga 1 redan dödförklarat Uruguayrundan.

Ett intensivt förhandlingsprogram inleddes i augusti 1993. De slutgiltiga avgörandena lät dock vänta på sig in i det sista. I Washington tog kongressbehandlingen av det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) mycket av Clintonadministrationens uppmärksamhet under hösten. När kongressen efter hårda förhandlingar godkände NAFTAavtalet i november, undanröjdes i praktiken också ett av de sista hindren för att USA skulle kunna koncentrera sina krafter på att slutföra förhandlingarna i Uruguayrundan.

Slutförhandlingen, i vilken = tull-, tjänstehandels- och antidumpningsfrågor stod i förgrunden, ägde rum under en veckas tid i december och kulminerade med en paketuppgörelse den 15 december, samma dag som förhandlingarna enligt USA:s förhandlingsmandat måste vara slutförda. På tjänsteområdet nådde man inte ända fram. Deltagarna tvingades acceptera fortsatta förhandlingar inom de centrala sektorerna tele-, finans- och sjöfartstjänster.

1994. Vid den avslutande ministerkonferensen i Marrakech i april 1994, undertecknades förhandlingsresultatet under högtidliga former. Vid mötet fattades också ett antal ministerbeslut bl.a. om upprättande av en förberedande kommitté för WTO. Det förberedande arbetet, som inbegriper = organisatoriska = frågor, <budgetfrågor, rättsliga och institutionella — frågor, fortsatta förhandlingar om = olösta tjänstehandelsfrågor m.m. pågår för närvarande i Genéve.

Parallellt med dessa förberedelser, pågår arbetet med nationell ratificering. Avsikten är att avtalen skall träda i kraft den 1 januari 1995. En s.k. genomförandekonferens är planerad att hållas i början av december 1994. Då skall bl.a. tas slutlig ställning till om tillräckligt många länder ratificerat avtalet för att det skall kunna träda i kraft planenligt den 1 januari 1995.

1.2 Nordiskt samarbete i Uruguay-rundan

De nordiska länderna har en lång tradition av nära samarbete i GATTsammanhang. Både i den s.k. Kennedyrundan 1964-1967 och Tokyorundan 1973-1979 var detta samarbete mycket framträdande och värdefullt. Det nordiska samarbetet kom ytterligare att fördjupas i förhandlingarna i Uruguayrundan. Redan i ett tidigt skede av förhandlingarna genomfördes en nordisk arbetsfördelning där ansvaret för nordiskt talesmannaskap, förberedelser och avrapportering från möten fördelades mellan Norge, Finland och Sverige. Island har också deltagit 1 detta samarbete, men har på grund av begränsade egna administrativa resurser inte haft något eget koordineringsansvar. Danmark, såsom EGmedlem deltog däremot inte i samarbetet. Genom detta långt drivna samarbete har de nordiska länderna påtagligt kunnat rationalisera sitt deltagande i förhandlingarna. Resurser har kunnat frigöras så att Norden varit representerat i alla förhandlingssammanhang, och kunnat tala med 85

förhandlingsdeltagare och ledde till att Norden som grupp kom att Bilaga 1 betraktas som =<självskriven deltagare i alla viktigare förhandlingssammanhang, såväl formella som informella. Det gemensamma agerandet har givetvis också medfört att nordiska ståndpunkter fått större tyngd än vad som skulle ha varit fallet om varje land agerat nationellt. Möjligheten att följa förhandlingarna på alla fronter och bidra med konkreta förslag har naturligtvis också ökat betydligt genom det samfällda nordiska agerandet. Alternativet hade varit att antingen avsätta betydligt större nationella resurser = för förhandlingarna, eller att väsentligt sänka ambitionsnivån. Sverige företrädde de nordiska länderna på områdena marknadstillträde, förhandlingarna om vissa GATT-artiklar, handelsrelaterade investeringsåtgärder (TRIMS), kontroll före skeppning (PSD, ursprungsregler, tullvärde, tjänstehandel, statlig upphandling, flygindustri och i förhandlingarna om WTO.

1.3 - U-länderna i Uruguayrundan

Uruguayrundan har inneburit ett tydligt trendbrott när det gäller uländernas deltagande i GATT-samarbetet och klart visat att u-länderna utgör en i många avseenden alltmer heterogen grupp av stater. Till skillnad från vad som blev fallet i Uruguayrundan, har u-länderna i tidigare förhandlingar främst inriktat sig på att utverka särbehandling och undantag från regelverket. Även om också förhandlingarna i Uruguayrundan till en början visade liknande tendenser och präglades av hårda konfrontationer mellan i-länder och vissa grupper av u-länder, kom förhandlingsklimatet successivt att bli allt mer konstruktivt. Ett stort antal u-länder kom så småningom att aktivt delta i förhandlingarna med egna konstruktiva bidrag både t.ex. i marknadstillträdesförhandlingarna och i förhandlingarna om regelverket.

En viktig erfarenhet från Uruguayrundan är också att det tidigare gruppvisa agerandet i princip upphört. I Tokyorundan förhandlade uländerna mestadels gemensamt för att utverka en så långtgående särbehandling som möjligt.

Som ovan nämnts startade Uruguayrundans förhandlingar i ett konfrontatoriskt klimat. En militant grupp av u-länder, ledd av Indien och Brasilien, sökte i det längsta förhindra, om inte att förhandlingarna inleddes, så åtminstone att de nya förhandlingsområdena skulle tas med. Denna linje fick dock begränsat stöd av andra u-länder. En majoritet av dessa gjorde i stället gemensam sak med den grupp av moderata länder som = förhandlade fram de avgörande kompromisserna för att Uruguayrundan skulle kunna komma till stånd.

Uppluckringen i Uruguayrundan av nord/syd-tänkandet och det gruppvisa agerandet illustreras också av u-landsdeltagandet i de många informella konstallationer som bildades under förhandlingarna, i vilka både i- och u-länder drev likartade intressen. Ett belysande exempel är den s.k. Cairns-gruppen, som består av fjorton jordbruksexporterande i-

och u-länder och som under förhandlingarna fungerat som intressesammanslutning och påtryckargrupp för en långtgående Bilaga 1

liberalisering av den internationella jordbrukshandeln. U-länder har i

olika grupperingar också gjort gemensam sak med mindre och medelstora i-länder för att driva vissa intresseinriktningar i olika delar av förhandlingarna rörande regelverket, t.ex. på områden som tjänstehandel, antidumpning m.m.

Den alltmer konstruktiva inställning som intogs av u-länderna i

förhandlingarna speglar den snabba ekonomiska utveckling som ägt rum

i flera u-landsregioner och den genomgripande omläggning och

liberalisering av handelspolitiken som skett under den tid Uruguayrundan

pågått. Det senare fick också ett påtagligt genomslag i u-ländernas egna medgivanden, särskilt på marknadstillträdesområdet. Handelsliberaliseringen medför avsevärda samhällsekonomiska vinster för dessa länder och underlättar deras exportsatsningar.

I många av de viktigare u-länderna har tullarna sänkts till

genomsnittsnivåer om 15-207 från tidigare i många fall prohibitiva nivåer. I Uruguayrundan har u-länderna för första gången i GATT:s historia bundit sina tullar i betydande grad. På industrivaruområdet har

u-länderna nu ökat graden av tullbindningar till drygt 6076 från att ha legat på endast omkring 207 före Uruguayrundan. Flera u-länder, bl.a. de latinamerikanska, har bundit sina tullar till 1006. Även om det i

allmänhet rör sig om s.k. takbindningar, dvs. bindningar på en högre nivå än de tullar som utgår i praktiken, innebär resultatet av

marknadstillträdesförhandlingarna att u-länderna nu påtagit sig väsentligt ökade förpliktelser på ett område där man tidigare haft mycket stor handlingsfrihet.

På många andra sätt leder resultatet av Uruguayrundan till en närmare integrering av u-länderna i det multilaterala regelverket. Genom anslutning till WTO kommer u-länderna att omfattas av uppföranderegler på många områden som man hittills kunnat stå utanför. Det gäller inte minst Tokyorundans uppförandekoder på det icke-tariffära området (tekniska handelshinder-TBT, antidumpning, subventioner, tullvärde, importlicenser) som hittills haft begränsad anslutning av u-länder, men som genom införlivandet i WTO blir gällande för alla WTO-medlemmar.

Även på de nya områden som införlivas i WTO - tjänster, immaterialrätt och investeringsåtgärder — har det varit ett starkt intresse i förhandlingarna från i-ländernas sida att förmå u-länderna att acceptera multilaterala regler och discipliner. Behovet härav har framstått särskilt tydligt på ett område som immaterialrätt där en stor det av de handelsrelaterade problem som förhandlingarna sökt lösa just gällt piratkopiering, patentintrång etc. i olika u-länder. Men det rör sig ändå inte om ensidiga eftergifter av u-länderna. Insikten har efter hand vuxit om att ett starkt nationellt immaterialrättsligt skydd också är väsentligt för att kunna attrahera utländska investeringar. Införlivandet i WTOregelverket innebär också bättre möjligheter att försvara nationella intressen i tvister.

Även om förhandlingarna således på många sätt syftat till närmare 87 integration av u-länderna i GATT/WTO-regelverket har särbehandling i

olika former medgivits för att underlätta denna anpassning. Som närmare

framgått av redovisningen i avsnitt 5 i propositionen har detta skett på Bilaga 1

många olika sätt. Förutom olika åtgärder för att underlätta u-ländernas anpassning till WTO:s regelverk, som t.ex. längre övergångstider och infasningsmöjligheter, har det ställts betydligt mindre långtgående krav i fråga om u-ländernas medgivanden i förhandlingarna om

marknadstillträde, både på industrivarusidan och på jordbruksområdet,

jämfört med vad som varit fallet för i-ländernas vidkommande. De minst

utvecklade länderna har liksom i tidigare GATT-förhandlingar medgivits långtgående särbehandling, bl.a. med stöd av ett särskilt ministerbeslut, som berörts i avsnitt 5.21 i propositionen. Även i tjänsteförhandlingarna har u-länderna generellt sett gjort mindre långtgående åtaganden inom olika tjänstesektorer än i-länderna.

Vad gäller u-ländernas egen export, bör resultaten av Uruguayrundan genom konjunkturstödjande dynamiska effekter kunna bidra till ökad

efterfrågan på råvaror. Dessa dynamiska effekter förstärks av de viktiga marknadsöppningar som tullförhandlingarna lett till. Även om många u-

länder fortfarande har sina största exportintressen inom jordbruks- och

teko-områdena, finns också betydande <exportintressen på

industrivaruområdet i övrigt, där betydelsefulla marknadsöppningar nu kommit till stånd. Resultatet av tullförhandlingarna i Uruguayrundan innebär att tullarna sänks för huvuddelen av i-ländernas import från uländerna och att andelen av denna import som blir helt tullfri på mest gynnad nationsbasis (MGN) ökar från 227 till 452 i genomsnitt.

GATT-sekreteriatet har visserligen beräknat att = i-ländernas handelsvägda genomsnittstull efter Uruguayrundan är något högre gentemot u-länder än mot i-länderna. Detta beror på att tullarna för vissa viktiga u-landsprodukter som teko, skor, fisk och fiskeprodukter sänks mindre än genomsnittligt i rundan. I sammanhanget bör dock beaktas de kompenserande effekterna av att kvoter och andra handelshinder avskaffas eller minskas på teko- och jordbruksområdena.

Dessutom bör erinras om att u-länderna redan åtnjuter omfattande tullpreferenser enligt det allmänna systernet för u-landspreferenser (GSP) eller andra preferensarrangemang i i-länderna, ofta med särskilt gynnsamma villkor för de minst utvecklade länderna (MUL). Även om dessa förmåner formellt sett urholkas av tullsänkningarna på MGN-basis i Uruguayrundan, uppvägs detta av den ökade stabilitet i handelsvillkoren som kontraktsenligt bundna tullar ger.

Jordbruksavtalet bäddar genom =:begränsning av stöd och exportsubventioner för en mer rättvis konkurrens mellan i- och ulandsbönder. Tullsänkningarna om genomsnittligt 3670 och åtaganden om att garantera ett marknadstillträde motsvarande minst 37, sedemera 57, av den inhemska konsumtionen ger ökade exportmöjligheter. Särskilda åtaganden har gjorts beträffande tropiska produkter, där i-landstullarna sänks med i genomsnitt 426. Dessa sänkningar sattes till större delen i kraft redan under år 1989. Även om jordbruksavtalet på sikt förväntas leda till ökade världsmarknadspriser på livsmedel, bör det faktum att dumpningen av i-ländernas överskottsproduktion begränsas, leda till 88 bättre förutsättningar för att bygga upp den inhemska jordbrukssektorn.

Det begränsar också risken för att effektiva u-landsproducenter konkurreras ut på sina närmarknader på grund av europeiska eller Bilaga 1 amerikanska exportsubventioner.

Teko-export utgör drygt 20 procent av den totala u-landsexporten. Det faktum att i-länderna nu gått med på att avveckla importrestriktionerna inom denna sektor, om än på tio år, är därför av stor betydelse. Detta

kompletteras med en sänkning av teko-tullarna i i-länderna med i genomsnitt 207. Tjänstehandel och tjänsteexport är snabbt växande också i många u-

länder. För dryga hälften av u-landsdeltagarna svarar tjänstehandeln för

mer än 2070 av exportintäkterna. Det faktum att även denna sektor nu omfattas av det multilaterala regelverket har därför sitt intresse även för

många u-länder, särskilt vad gäller arbets- och kunskapsintensiva områden som data, byggnadstjänster och turism, inom vilka viktiga åtaganden gjorts i förhandlingarna.

U-landsreaktionerna — på slutresultatet av förhandlingarna har varit

övervägande positiva. Man har framför allt tagit fasta på att det genom WTO nu tillskapas ett starkare multilateralt regelverk som ger mindre

handelsnationer bättre förutsättningar att försvara sina intressen i relationerna med ekonomiskt starkare handelspartners bl.a. genom ett effektivare system för tvistlösning.

Kritiken har varit begränsad och främst inriktats på att resultatet av

marknadstillträdesförhandlingarna i vissa fall inte ansetts tillräckligt långtgående eller att t.ex. avvecklingen av teko-restriktionerna utsträckts

över alltför lång tid.

De fattigaste länderna som är nettoimportörer av livsmedel utgör en grupp som riskerar att drabbas negativt av höjda livsmedelspriser, som kan bli följd av jordbruksavtalet. Som framgår av redovisningen i avsnitt

5.5 i propositionen har detta erkänts i ett särskilt ministerbeslut. Detta

anvisar också åtgärder för att begränsa sådana eventuella negativa effekter, t.ex. genom livsmedelsbistånd och bistånd genom Världsbanken

och IME. De positiva omdömena om förhandlingsresultatet dominerar dock och

det finns ett påtagligt intresse bland u-länderna att bli medlemmar i den nya Världshandelsorganisationen. Realistiskt bör man dock inte räkna med att alla u-länder som för närvarande är avtalsslutande parter i GATT kommer att kunna ansluta sig till WTO redan från den 1 januari 1995. I många fall, särskilt när det gäller de minst utvecklade länderna, lär det

komma att ställas krav på omfattande teknisk rådgivning för att

möjliggöra en anpassning till det nya regelverket.

1.4 Miljöuspekter i Uruguayrundan

Miljöfrågorna har med all rätt fått en alltmer framträdande plats på den nationella och den internationella dagordningen, och behovet av snabba och omfattande lösningar på miljöområdet är ofta pressande. Miljöfrågor som sådana har dock inte funnits med som något särskilt

förhandlingsområde i Uruguayrundan. När = förhandlingsmandatet 89

för miljöintressena som i dag. Röster höjdes visserligen under Bilaga 1 förhandlingarnas gång för att miljöfrågor skulle inkluderas i den pågående rundan. Förhandlingsparterna var dock eniga om att det snarast skulle ha varit kontraproduktivt att under pågående runda försöka föra in en förhandling om regler för handel och miljö. Man ansåg att detta skulle ha blockerat ett avslutande av rundan under överskådlig framtid.

Trots att de miljörelaterade handelsfrågorna inte funnits med som något förhandlingsområde, avspeglar dock förhandlingsresultatet på flera områden att hänsyn tagits till miljöaspekter. Det främsta exemplet är ingressen till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen. I denna sägs att medlemmarna skall ”medge ett optimalt utnyttjande av världens resurser i enlighet med målsättningen om hållbar utveckling, i syfte att både skydda och bevara miljön och ge ökade möjligheter för detta på sätt som är förenligt med medlemmarnas respektive behov och intressen vid skilda nivåer av ekonomisk utveckling". Främjandet av en hållbar utveckling görs härmed till ett riktmärke för den nya organisation som kommer att stå för hanteringen av samtliga avtal som slutits i Uruguayrundan.

Uruguayrundan innefattade totalt femton förhandlingsområden och de ändringar 1 regelverket som dessa resulterat i kan i och för sig tänkas få effekter även på miljöområdet. De förhandlingsområden som närmast berör miljöaspekter är bl.a. avtalet om tekniska handelshinder (TBT) och avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS). Båda avtalen erkänner uttryckligen medlemmarnas rätt att vidta de åtgärder de anser nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa eller miljön. Detta skall dock ske på ett sätt som inte diskriminerar gentemot eller mellan medlemmarna samt på det sätt som är minst handelsstörande. För första gången i GATT:s regelverk tillåts också handelsåtgärder baserade på processer eller produktionsmetoder som påverkar en varas egenskaper. Detta är ett viktigt steg framåt från miljösynpunkt, då tidigare enbart åtgärder baserade på produktens innehåll varit tillåtna. Som exempel kan nämnas att krav på värmebehandling av timmer nu blir helt legalt som importrestriktion. I SPS-avtalet hänvisas till internationella normer eller standarder på det sanitära och fysosanitära området. Dessa sätter emellertid inte något tak för vilka gränsvärden det enskilda landet kan tillämpa för sin import. Medlemmarna är fria att tillämpa strängare gränsvärden om dessa grundar sig på ett vetenskapligt underlag och = enhetliga riskvärderingsprinciper. Avsikten med dessa krav är att säkerställa att högre gränsvärden inte används som förtäckta handelshinder. I SPSavtalet fastställs också att paneler tillsatta för att lösa tvister inom avtalet skall kunna söka råd från vetenskaplig expertis.

Jordbruksavtalet är också högst relevant ur miljösynvinkel. En del av de hittillsvarande stödformerna till jordbruket (främst i i-länder) är utformade så att de driver fram en mycket intensiv produktion. Det har lönat sig att med hjälp av gödnings- och bekämpningsmedel åstadkomma en så stor produktion som möjligt. Uruguayrundans jordbruksreform 90

innebär att det för första gången skapats internationella regler för

begränsning av de mest produktionsdrivande stödformerna. Denna typ av Prop. 1994/95:35 intensiva jordbruk blir därmed inte längre lika lönsam. Omläggning till Bilaga 1

mer extensiv och miljövänlig odling uppmuntras. Så är t.ex. stöd kopplade till miljö- eller naturvårdsprogram undantagna från åtaganden om stödreducering.

Avtalet om handelsrelaterade immaterialrätter (TRIPs) har kritiserats

av flera miljö- och u-landsorganisationer. Kritiken har framför allt gällt huruvida patent skall kunna beviljas för växter och djur och andra typer av liv. En sådan rätt skulle bl.a. påverka u-landsbönders rätt till utveckling av sitt eget utsäde. I TRIPs-avtalet föreskrivs emellertid

uttryckligen att parter till avtalet har rätt att undanta växter och djur samt biologiska förfaranden för framställning av växter och djur från

patenteringsskyldighet. På den positiva sidan kan också framhållas att det

stärkta rättsliga skydd för uppfinningar och teknologi som avtalet

innebär, bör öka möjligheterna för alla länder att få tillgång till bl.a. ny

miljövänlig teknologi.

Andra områden som uppmärksammats och kritiserats av miljörörelsen är Världshandelsorganisationen (WTO) som sådan och bristen på insyn

i tvistlösningsförfarandet. Kritik har riktats mot WTO för påstådd överstatlighet. Detta bygger dock i mångt och mycket på missuppfattningar om syftena med det multilaterala handelssamarbetet.

WTO kommer inte att få någon högre grad av överstatlighet än

nuvarande GATT och beslut kommer också fortsättningsvis fattas med

enhällighet. När det gäller den påtalade bristen på insyn i tvistlösningssystemet innebär WTO i sig ingen förändring jämfört med tidigare regler. Det bör här framhållas att tvistlösningspanelernas uppgift enbart är att yttra sig över huruvida en part i en tvist brutit mot det handelspolitiska regelverket eller ej, inte att uttala sig om olika miljöåtgärders berättigande. Panelmedlemmarna behöver därför inte

själva ha miljökompetens. Skulle de emellertid känna att de behöver vägledning i en tvist finns möjlighet för dem att knyta en expertgrupp till

sig. Att det inte finns möjlighet för enskilda intresseorganisationer eller andra utomstående att närvara som observatörer vid tvistlösningsförfaranden hänger samman med att tvistlösningsförfarandet ofta har som mål att uppnå en förlikning mellan de tvistande parterna. I slutändan innebär detta många gånger en form av förhandling om hur balansen mellan de inblandade parternas medgivanden och åtaganden skall upprätthållas. I denna ofta känsliga process måste av naturliga skäl insynsmöjligheterna för utomstående begränsas. Det kan tilläggas att inte

heller medlemsländer som inte är parter i tvisten har tillträde till denna

del av förfarandet. I den mån enskilda intresseorganisationer vill försöka påverka ett tvistlösningsförfarande, kan detta ske via hänvändelser till respektive nationella regeringar.

Slutsatsen är således att Uruguayrundan inte innebär något som kan tolkas som försämringar ur miljösynpunkt jämfört med de regler som

gällt hittills. GATT:s artikel XX kvarstår oförändrad och ger enskilda länder samma möjligheter som tidigare att införa handelsrestriktioner, då sådana anses nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växterns 91

liv eller hälsa. Avtalen i övrigt ger också medlemmarna stor frihet att

införa — miljöregler, så länge dessa uppfyller kraven på ickediskriminering, dvs. behandlar alla medlemmar lika, och så länge samma Bilaga 1

regler gäller för importerade och inhemska produkter (s.k. nationell

behandling).

Ser man mer generellt på effekterna av Uruguayrundan är förhoppningen att den liberalisering av världshandeln som denna innebär,

skall leda till ett ökat handelsutbyte mellan världens nationer och stärkt

ekonomisk tillväxt. En förbättrad ekonomisk tillväxt bör i sin tur innebära att möjligheterna ökar för att avsätta resurser för

miljövårdsinsatser. Genom handelsliberalisering utnyttjas komparativa fördelar på den internationella marknaden. Detta leder till att

produktionen i ökad utsträckning äger rum där förutsättningarna är bäst.

Den ökade konkurrensen innebär också ett effektivare utnyttjande av världens resurser. Konsekvenserna av en avskärmning från internationell

konkurrens genom handelshinder eller på annat sätt, har i många länder

varit förödande. Detta gäller inte bara för den ekonomiska tillväxten,

utan också för miljön genom att föråldrade, mycket energislösande

produktionsmetoder konserverats. Speciellt tydligt har detta visat sig i

förhållandena i de gamla statshandelsländerna.

Det finns emellertid ett stort behov av att se över relationen mellan handels- och miljöregler. Det är angeläget att dessa två politikområden

samverkar i strävan att uppnå hållbar utveckling. Sverige tog därför redan för flera år sedan initiativ till diskussion och konkret arbete rörande handel och miljö i arbetsgrupper i såväl GATT som OECD. Sverige är nordisk talesman för handel och miljö i GATT. Från svensk

sida eftersträvas klarare regler beträffande åtgärder för att skydda den

globala miljön. En utgångspunkt är härvidlag att globala miljöproblem

bör lösas genom multilateralt samarbete. Det är viktigt att det i GATT/WTO bereds utrymme för åtgärder som överenskommits inom ramen för internationella miljökonventioner. Åtgärder som vidtas av ett enskilt land och som inte har stöd i globala överenskommelser

(unilaterala åtgärder) har i regel begränsad effekt på globala

miljöproblem. Det finns också stor risk för att sådana åtgärder utnyttjas i protektionistiska syften.

Vid ministermötet i Marrakech i april i år beslutades om att upprätta

en speciell miljökommitté i GATT/WTO och ett arbetsprogram för denna

antogs. U-länderna har varit och är skeptiska till hela handel- och

miljöprocessen. Arbetsprogrammet är därför upplagt så att det inrymmer punkter av intresse för såväl i- som u-länder. Frågan om internationella miljökonventioner finns med, liksom bl.a. olika miljöreglers effekter på möjligheterna = till - marknadstillträde och = märknings- och

förpackningsfrågor. Arbetsprogrammet är tillfredsställande ur svensk

synvinkel.

Bilaga 1

20 September 1986

Multilateral Trade Negotiations The Uruguay Round

MINISTERIAL DECLARATION ON THE URUGUAY ROUND

Ministers, meeting on the occasion of the Special Session of the CONTRACTING PARTIES at Punta del Este, have decided to launch

Multilateral Trade Negotiations (The Uruguay Round). To this end, they have adopted the following Declaration. - The Maultilateral Trade Negotiations will be open to the participation of countries as indicated in

Parts I and II of this Declaration. A Trade Negotiations Committee is established to carry out the negotiations. The Trade Negotiations Committee shall hold its first meeting not later than 31 October 1986.

It shall meet as appropriate at Ministerial level. The Multilateral Trade

Negotiations will be concluded within four years.

PART I

NEGOTIATIONS ON TRADE IN GOODS

The CONTRACTING PARTIES meeting at Ministerial level

DETERMINED to halt and reverse protectionism and to remove

distortions to trade

DETERMINED also to preserve the basic principles and to further the objectives of the GATT

DETERMINED also to develop a more open, viable and durable

multilateral trading system

CONVINCED that such action would promote growth and development

MINDFUL of the negative effects of prolonged financial and monetary Prop. 1994/95:35

instability in the world economy, the indebtedness of a large number of Bilaga I

less-developed contracting parties, and considering the linkage between

trade, money, finance and development

DECIDE to enter into Multilateral Trade Negotiations on trade ingoods within the framework and under the aegis of the General Agreement on Tariffs and Trade.

A. OBJECTIVES

Negotiations shall aim to:

(i) — bring about further liberalization and expansion of world trade to the benefit of all countries, especially less-developed contracting parties, including the improvement of access to markets by the reduction and elimination of tariffs, quantitative restrictions and

other non-tariff measures and obstacles;

(ii) strengthen the röle of GATT, improve the multilateral trading

system based on the principles and rules of the GATT and bring about a wider coverage of world trade under agreed, effective and enforceable multilateral disciplines;

(iii) increase the responsiveness of the GATT system to the evolving

international economic environment, through facilitating necessary structural adjustment, enhancing the relationship of the GATT with the relevant international organizations and taking account of changes in trade patterns and prospects, including the growing

importance of trade in high technology products, serious difficulties

in commodity markets and the importance of an improved trading environment providing, inter alia, for the ability of indebted

countries to meet their financial obligations;

(iv) foster concurrent co-operative action at the national and

international levels to strengthen the inter-relationship between trade policies and other economic policies affecting growth and

development, and to contribute towards continued, effective and

determined efforts to improve the functioning of the international

monetary system and the flow of financial and real investment resources to developing countries.

Bilaga 1

(i) Negotiations shall be conducted in a transparent manner, and consistent with the objectives and commitments agreed in this

Declaration and with the principles of the General Agreement in order to ensure mutual advantage and increased benefits to all

participants.

(ii) The launching, the conduct and the implementation of the outcome

of the negotiations shall be treated as parts of a single undertaking.

However, agreements reached at an early stage may be implemented on a provisional or a definitive basis by agreement prior to the formal conclusion of the negotiations. Early agreements shall be taken into account in assessing the overall balance of the negotiations.

(il) Balanced concessions should be sought within broad trading areas and subjects to be negotiated in order to avoid unwarranted cross-sectoral demands.

(iv) The CONTRACTING PARTIES agree that the principle of differential and more favourable treatment embodied in Part IV and other relevant provisions of the General Agreement and in the Decision of the CONTRACTING PARTIES of 28 November 1979

on Differential and More Favourable Treatment, Reciprocity and Fuller Participation of Developing Countries applies to the

negotiations. In the implementation of standstill and rollback, particular care should be given to avoiding disruptive effects on the

trade of less-developed contracting parties.

(v) The developed countries do not expect reciprocity for commitments rnade by them in trade negotiations to reduce or remove tariffs and

other barriers to the trade of developing countries, i.e. the

developed countries do not expect the developing countries, in the course of trade negotiations, to make contributions which are inconsistent with their individual development, financial and trade needs. Developed contracting parties shall therefore not seek, neither shall less-developed contracting parties be required to make, concessions that are inconsistent with the latter's

development, financial and trade needs.

(vi) Less-developed contracting parties expect that their capacity to make contributions or negotiated concessions or take other

mutually agreed action under the provisions and procedures of the General Agreement would improve with the progressive

development of their economies and improvement in their trade

situation and they would accordingly expect to participate more fully in the framework of rights and obligations under the General 95 Agreement.

problems of the least-developed countries and to the need to Bilaga 1 encourage positive measures to facilitate expansion of their trading opportunities. — Expeditious implementation of the relevant provisions of the 1982 Ministerial Declaration concerning the leastdeveloped countries shall also be given appropriate attention.

C. STANDSTILL AND ROLLBACK

Commencing immediately and continuing until the formal completion of the negotiations, each participant agrees to apply the following commitments:

Standstill

(i) not to take any trade restrictive or distorting measure inconsistent with the provisions of the General Agreement or the Instruments negotiated within the framework of GATT or under its auspices;

(ii) not to take any trade restrictive or distorting measure in the legitimate exercise of its GATT rights, that would go beyond that which is necessary to remedy specific situations, as provided for in the General Agreement and the Instruments referred to in (i) above;

(iii) not to take any trade measures in such a manner as to improve its negotiating positions;

Rollback

(i) that all trade restrictive or distorting measures inconsistent with the provisions of the General Agreement or Instruments negotiated within the framework of GATT or under its auspices, shall be phased out or brought into conformity within an agreed timeframe not later than by the date of the formal completion of the negotiations, taking into account multilateral agreements, undertakings and understandings, including strengthened rules and disciplines, reached in pursuance of the Objectives of the Negotiations;

(ii) there shall be progressive implementation of this commitment on an equitable basis in consultations among participants concerned, including all affected participants. This commitment shall take account of the concerns expressed by any participant about measures directly affecting its trade interests;

(iii) there shall be no GATT concessions requested for the elimination

of these measures. Bilaga 1

Surveillance of standstill and rollback

Each participant agrees that the implementation of these commitments on standstill and rollback shall be subject to multilateral surveillance so as to ensure that these commitments are being met. The Trade Negotiations Committee will decide on the appropriate mechanisms to

carry out the surveillance, including periodic reviews and evaluations. Any participant may bring to the attention of the appropriate surveillance mechanism any actions or omissions it believes to be relevant to the

fulfilment of these commitments. These notifications should be

addressed to the GATT secretariat which may also provide further relevant information.

D. SUBJECTS FOR NEGOTIATION

Tariffs

Negotiations shall aim, by appropriate methods, to reduce or, as

appropriate, eliminate tariffs including the reduction or elimination of high tariffs and tariff escalation. Emphasis shall be given to the expansion of the scope of tariff concessions among all participants.

Non-tariff measures

Negotiations shall aim to reduce or eliminate non-tariff measures,

including quantitative restrictions, without prejudice to any action to be taken in fulfilment of the rollback commitments.

Tropical products

Negotiations shall aim at the fullest liberalization of trade in tropical

products, including in their processed and semi-processed forms and shall

cover both tariff and all non-tariff measures affecting trade in these

products.

The CONTRACTING PARTIES recognize the importance of trade in tropical products to a large number of less-developed contracting parties

and agree that negotiations in this area shall receive special attention,

including the timing of the negotiations and the implementation of the

results as provided for in B(ii).

7 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

Natural resource-based products

Bilaga 1

Negotiations shall aim to achieve the fullest liberalization of trade in

natural resource-based products, including in their processed and semiprocessed forms. The negotiations shall aim to reduce or eliminate tariff

and non-tariff measures, including tariff escalation.

Textiles and clothing

Negotiations in the area of textiles and clothing shall aim to formulate modalities that would permit the eventual integration of this sector into

GATT on the basis of strengthened GATT rules and disciplines, thereby

also contributing to the objective of further liberalization of trade.

Agriculture

The CONTRACTING PARTIES agree that there is an urgent need to

bring more discipline and predictability to world agricultural trade by correcting and preventing restrictions and distortions including those related to structural surpluses so as to reduce the uncertainty, imbalances and instability in world agricultural markets.

Negotiations shall aim to achieve greater liberalization of trade in

agriculture and bring all measures affecting import access and export

competition under strengthened and more operationally effective GATT

rules and disciplines, taking into account the general principles governing the negotiations, by:

(1) - improving market access through, inter alia, the reduction of

import barriers;

(ii) improving the competitive environment by increasing discipline on

the use of all direct and indirect subsidies and other measures

affecting directly or indirectly agricultural trade, including the

phased reduction of their negative effects and dealing with their

causes;

(iii) minimizing the adverse effects that sanitary and phytosanitary regulations and barriers can have on trade in agriculture, taking into account the relevant international agreements.

In order to achieve the above objectives, the negotiating group having

primary responsibility for all aspects of agriculture will use the Recommendations adopted by the CONTRACTING PARTIES at their Fortieth Session, which were developed in accordance with the GATT 1982 Ministerial Work Programme, and take account of the approaches suggested in the work of the Committee on Trade in Agriculture without

prejudice to other alternatives that might achieve the objectives of the 98

negotiations.

GATT Articles

| Bilaga 1

Participants shall review existing GATT Articles, provisions and disciplines as requested by interested contracting parties, and, as appropriate, undertake negotiations.

Safeguards

(i) A comprehensive agreement on safeguards is of particular

importance to the strengthening of the GATT system and to progress in the Multilateral Trade Negotiations.

(ii) The agreement on safeguards:

- shall be based on the basic principles of the General Agreement;

- shall contain, inter alia, the following elements: transparency, coverage, objective criteria for action including the concept of serious injury or threat thereof, temporary nature, degressivity and structural adjustment, compensation and retaliation, notification, consultation, multilateral surveillance and dispute settlement; and

- shall clarify and reinforce the disciplines of the General Agreement and should apply to all contracting parties.

MTN Agreements and Arrangements

Negotiations shall aim to improve, clarify, or expand, as appropriate, Agreements and Arrangements negotiated in the Tokyo Round of Multilateral Negotiations.

Subsidies and countervailing measures

Negotiations on subsidies and countervailing measures shall be based on a review of Articles VI and XVI and the MTN Agreement on subsidies and countervailing measures with the objective of improving GATT disciplines relating to all subsidies and countervailing measures that affect international trade. A negotiating group will be established to deal with these issues.

Dispute settlement

In order to ensure prompt and effective resolution of disputes to the benefit of all contracting parties, negotiations shall aim to improve and strengthen the rules and the procedures of the dispute settlement process, while recognizing the contribution that would be made by more effective and enforceable GATT rules and disciplines. Negotiations shall include the development of adequate arrangements for overseeing and monitoring 99 of the procedures that would facilitate compliance with adopted

Bilaga 1

Trade-related aspects of intellectual property rights, including trade in counterfeit goods

In order to reduce the distortions and impediments to international

trade, and taking into account the need to promote effective and adequate protection of intellectual property rights, and to ensure that measures and procedures to enforce intellectual property rights do not themselves

become barriers to legitimate trade, the negotiations shall aim to clarify

GATT provisions and elaborate as appropriate new rules and disciplines. Negotiations shall aim to develop a multilateral framework of

principles, rules and disciplines dealing with international trade in

counterfeit goods, taking into account work already undertaken in the GATT.

These negotiations shall be without prejudice to other complementary

initiatives that may be taken in the World Intellectual Property Organization and elsewhere to deal with these matters.

Trade-related investment measures

Following an examination of the operation of GATT Articles related

to the trade restrictive and distorting effects of investment measures,

negotiations should elaborate, as appropriate, further provisions that may

be necessary to avoid such adverse effects on trade.

E. -FUNCTIONING OF THE GATT SYSTEM

Negotiations shall aim to develop understandings and arrangements:

(i) to enhance the surveillance in the GATT to enable regular

monitoring of trade policies and practices of contracting parties and

their impact on the functioning of the multilateral trading system;

(ii) to improve the overall effectiveness and decision-making of the

GATT as an institution, including, inter alia, through involvement

of Ministers;

(iii) to increase the contribution of the GATT to achieving greater

coherence in global economic policy-making through strengthening

its relationship with other international organizations responsible

for monetary and financial matters.

E PARTICIPATION

Bilaga 1

(a) Negotiations will be open to:

(i) — all contracting parties,

(ii) countries having acceded provisionally,

(iii) countries applying the GATT on a de facto basis having announced, not later than 30 April 1987, their intention to accede

to the GATT and to participate in the negotiations,

(iv) countries that have already informed the CONTRACTING PARTIES, at a regular meeting of the Council of Representatives,

of their intention to negotiate the terms of their membership as a

contracting party, and :

(v) developing countries that have, by 30 April 1987, initiated

procedures for accession to the GATT, with the intention of

negotiating the terms of their accession during the course of the negotiations.

(b) Participation in negotiations relating to the amendment or application of GATT provisions or the negotiation of new provisions will,

however, be open only to contracting parties.

G. ORGANIZATION OF THE NEGOTIATIONS

A Group of Negotiations on Goods (GNG) is established to carry out the programme of negotiations contained in this Part of the Declaration. The GNG shall, inter alia:

(i) — elaborate and put into effect detailed trade negotiating plans prior

to 19 December 1986;

(11) designate the appropriate mechanism for surveillance of commitments to standstill and rollback;

(iii) establish negotiating groups as required. Because of the interrelationship of some issues and taking fully into account the general principles governing the negotiations as stated in B(iii)

above it is recognized that aspects of one issue may be discussed in more than one negotiating group. Therefore each negotiating group should as required take into account relevant aspects

emerging in other groups; 101

(iv) also decide upon inclusion of additional subject matters in the

negotiations; Bilaga 1

(v) co-ordinate the work of the negotiating group and supervise the

progress of the negotiations. As a guideline not more than two

negotiating groups should meet at the same time;

(vi) the GNG shall report to the Trade Negotiations Committee.

In order to ensure effective application of differential and more favourable treatment the GNG shall, before the formal completion of the negotiations, conduct an evaluation of the results attained therein in terms of the Objectives and the General Principles Governing Negotiations as set out in the Declaration, taking into account all issues of interest to less-developed contracting parties.

PART II

NEGOTIATIONS ON TRADE IN SERVICES

Ministers also decide, as part of the Multilateral Trade Negotiations, to launch negotiations on trade in services.

Negotiations in this area shall aim to establish a multilateral framework of principles and rules for trade in services, including elaboration of possible disciplines for individual sectors, with a view to expansion of such trade under conditions of transparency and progressive liberalization and as a means of promoting economic growth of all trading partners and the development of developing countries. Such framework shall respect the policy objectives of national laws and regulations applying to services and shall take into account the work of relevant international organizations.

GATT procedures and practices shall apply to these negotiations. A Group of Negotiations on services is established to deal with these matters. — Participation in the negotiations under this Part of the Declaration will be open to the same countries as under Part I. GATT secretariat support will be provided, with technical support from other organizations as decided by the Group of Negotiations on Services.

The Group of Negotiations on Services shall report to the Trade Negotiations Committee.

IMPLEMENTATION OF RESULTS UNDER PARTS I AND II

| Bilaga 1

When the results of the Multilateral Trade Negotiations in all areas have been established, Ministers meeting also on the occasion of a Special Session of CONTRACTING PARTIES shall decide regarding the international implementation of the respective results.

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden

Bilaga 2

Inledning

Remissbehandlingen av förhandlingsresultatet i Uruguayrundan har skett genom Kommerskollegiets försorg. Kollegiet har presenterat sitt svar i två delar. Dels hänvisar man till den sammanfattande utvärdering av förhandlingsresultaten som = presenterats i en rapport från Kommerskollegium ”Uruguayrundan - avstamp mot en ny världshandelsordning" (Rapport 1994:1 från Kommerskollegium), vilken bifogats remissvaret. Den andra delen av remissvaret utgörs av de inkomna svaren från det trettiotal näringslivsorganisationer och myndigheter som tillställts avtalstexterna och vilka omnämns i avsnitt 2.1 i propositionen.

Kommerskollegiets egna slutsatser sammanfattas i inledningen till ovan nämnda rapport. Efter att först ha framhållit de allmänna fördelarna med det utvidgade regelverket under WTO, i vilket grundläggande GATTprinciper som icke-diskriminering och nationell behandling bevaras, konstaterar kollegiet att resultatet av Uruguayrundan mest innebär fördelar för Sverige enligt följande ämnesvisa sammanfattning:

Tullar

När det gäller tullar fanns allt att vinna i förhandlingen och föga att förlora för ett högindustrialiserat lågtulland som Sverige.

Resultaten visar att förhandlingsresultatet nästan är skräddarsytt för svenska exportintressen. Vi får nu tullfrihet på våra viktigaste exportmarknader för massa/papper, läkemedel, stål och viktiga maskiner och instrument.

I genomsnitt sänks tullarna i industriländerna med närmare 407. De svenska tullarna sänks med ca 3370. Motsvarande siffror för våra viktigaste handelspartners är: EG 3777, USA 332, Canada 467 och Japan 5672. Skillnaderna mellan Sveriges och EG:s tullar minskar generellt, vilket bör underlätta Sveriges anslutning till EU.

Jordbruk

Jordbrukssektorn har i praktiken till stora delar varit tämligen orörd av GATT:s regelverk. Detta har resulterat i allt annat än fri konkurrens på lika villkor. Både gränsskydd i en mångfald former och subventioner av olika slag har skapat en snedvriden konkurrenssituation och en helt artificiell prisbild på världsmarknaden.

Det vore fel att påstå att vi genom Uruguayrundan helt kommit till rätta med dessa problem, men en god grund för fortsatt liberalisering har ändå lagts. Gränsskydden samordnas till enbart prisrelaterade åtgärder. Dessa binds och kan bli föremål för fortsatta förhandlingar. Än så länge utgör 104

många bindningar av jordbrukstullar s.k. takbindningar, dvs. det finns en Prop. 1994/95:35 hel del "luft" i systemet. Möjligheterna att subventionera jordbruket, Bilaga 2 såväl internt som vid export begränsas. Allt detta bidrar på sikt till en sundare jordbrukspolitik och mer realistiska priser på världsmarknaden.

Teko

EU-anslutningen underlättas även i andra avseenden av rundans resultat.

Exempel på detta är avvecklingen av teko-restriktionerna gentemot u-

länder efter en övergångstid som gör att Sverige endast temporärt behöver återinföra licenssystem som en följd av anpassningen till EU.

Regelverket

Uppstramningar av regelverket bidrar också generellt till ökad samsyn mellan olika länder när det gäller nationell handelspolitik. Detta kommer

förstås att bli mest märkbart inom områden där det förekommit

störningar och avsteg från frihandelslinjen. Eftersom Sverige i eget intresse av tradition förspråkat frihandel och stor restriktivitet när det

gällt avsteg från denna linje, är alla uppstramningar av regelverket som kan bidra till ökad återhållsamhet hos våra handelspartners och stärka

våra rättigheter vid eventuella tvister av godo.

Antidumpning, skyddsåtgärder

Fördelar kommer = förhoppningsvis att märkas när det gäller

antidumpning, där både USA och EG kanske kommer att bli något mer

restriktiva i sin tillämpning och där Sverige redan har en restriktiv linje.

Risken finns dock att dessa återhållande faktorer kan komma att

balanseras av att utrymmet för andra skyddsåtgärder vidgas. Hur detta

kommer att se ut i praktiken kan förstås inte bedömas ännu.

Offentlig upphandling

Utvidgningen av avtalet om offentlig upphandling innebär väsentligt utökade konkurrensmöjligheter för svenska företag.

Fortsatta förhandlingar

Inom vissa förhandlingssektorer har man ännu inte lyckats nå slutgiltiga resultat, utan förhandlingarna fortsätter. Exempel på sektorer av stort intresse för Sverige är finansiella tjänster och bastelefonitjänster samt civil flygindustri och stål. Speciellt när det gäller stålsektorn är utgången Oviss innan man hunnit utvärdera resultaten av en rad andra avtal i paketet. Det är inte helt uteslutet att man kan komma att lägga planerna på ett speciellt sektorsavtal för stål på hyllan tills vidare. 105

Bilaga 2

Miljöfrågor

Ett speciellt arbetsprogram för att hantera de viktiga sambanden mellan miljö- och handelspolitik slås fast. Norden har aktivt deltagit i detta

arbete och kommer säkert även i fortsättningen att ha en hög profil. Programmet är en kompromiss mellan olika u- och i-landsintressen men bör lämna utrymme för diskussion av samtliga frågor av handels- och miljöpolitiskt intresse inom ramen för WTO:s kompetens. En särskild

kommitté för dessa frågor inrättas.

En grundläggande princip för arbetet är att det inte ska råda någon

konflikt mellan å ena sidan att upprätthålla ett öppet och ickediskriminatoriskt handelssystem och å andra sidan att värna om miljön och verka för en bärkraftig utveckling.

U-länderna

U-länderna har naturligtvis både givit och tagit i rundan liksom alla andra

deltagare. Generellt sett verkar resultaten balanserade. U-länderna vinner

långsiktigt på avregleringen av tekosektorn och det minskade

jordbruksskyddet. Det har mycket riktigt i debatten påpekats att jordbruksuppgörelsen kan innebära höjda livsmedelspriser och ökade

nettokostnader för u-länder som är nettoimportörer. Att detta skulle vara

ett motiv för att inte begränsa jordbruksskyddet måste dock bestämt avvisas. Dessa länder bör i stället stödjas på andra sätt. På sikt får dessutom dessa länders export bättre förutsättningar och nya avsättningsmöjligheter.

I tullförhandlingarna har de flesta u-länder åtagit sig avsevärt fler bindningar än tidigare. Samtidigt bör man känna till att dessa i regel

ligger på en högre nivå än de faktiskt tillämpade tullarna. Med andra ord

har u-länderna generellt fortfarande stor handlingsfrihet när det gäller tullar, samtidigt som de kommer i åtnjutande av tullsänkningarna i iländerna.

I den andra delen av kommerskollegiets remissvar sammanfattas remissinstansernas synpunkter under nedanstående rubriker:

- Allmänt - Institutionella frågor (WTO, tvistlösning m.m.) - Varuhandel - GATT 1994 - Tjänstehandel - GATS - Immaterialrättigheter - TRIPs

- Tvistlösning

- Upphandling

Vissa av förhandlingsområdena har inte föranlett närmare analys och

kommentarer från remissinstanserna. Detta gäller t.ex. ursprungsregler, handelsrelaterade = investeringsvillkor (TRIMs) och kontroll före Bilaga 2 skeppning (PSI) som därför saknas i sammanställningen.

Allmänt

Flera tunga remissinstanser uttrycker = tillfredsställelse över att

förhandlingarna = slutförts. Industriförbundet säger att "stabilare förhållanden för den internationella handeln tillskapas samtidigt som grunden läggs för fortsatta liberaliseringar på ett antal områden." Grossistförbundet Svensk Handel betraktar den principiella enigheten "som viktigare än detaljer i vissa förhandlingsgrupper." Med en avslutad runda anser man att det finns en gemensam plattform för fortsatta diskussioner i «internationella handelsfrågor. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bedömer att "överenskommelsen som helhet bör leda till att handeln blir friare och därmed till positiva effekter för det svenska näringslivet, även om önskade förhandlingsresultat inte nåtts på alla punkter." Konkurrensverket finner det värdefullt "att GATT:s regelverk har tydliggjorts eller förstärkts på en rad områden som är av stor vikt för att främja utvecklingen av den internationella handeln.”

Institutionella frågor

Beträffande bildandet av WTO anser Industriförbundet att skapandet av en sammanhållen organisation är "ett av de viktigare resultaten av förhandlingarna". Genom WTO uppnås ett helhetspaket för rundans resultat, ett "one single undertaking” som enligt förbundet är ett klart plus som förtjänar att lyftas fram.

Förändringarna av tvistlösningssystemet och utvidgningen till nya sakområden är enligt förbundets mening en klar förbättring, "särskilt för mindre länder som tidigare ofta varit utlämnade åt större länders goda vilja”. Jernkontoret anser t.o.m. att de nya reglerna "lovar...att avsevärt förbättra svenska stålföretags situation". Särskilt välkomnas att panelutslag ska antas automatiskt utom när samtliga WTO-länder anser det felaktigt.

Varuhandel - GATT 1994

Industrivaror

I det material kollegiet lämnat ut för analys och kommentarer ingick inga specificerade resultat av förhandlingarna om marknadstillträde för industrivaror, eftersom de inte förelåg förrän helt nyligen. Några få branschorganisationer - Skogsindustrierna, Jernkontoret och :

Kemikontoret - har ändå uttalat sig i positiv riktning om det preliminära utfall som nämndes från förhandlingarna. Bilaga 2

Samtidigt beklagar <Grossistförbundet, Kemikontoret och Textilimportörerna att avvecklingsperioderna för kvantitativa restriktioner och tullar - upp till tio år - är alltför långa.

Jordbruk

På jordbruksområdet konstaterar Jordbruksverket att avtalets effekter på handelsvolymerna är svåra att uppskatta men att ökningar får förutsättas. Verket ser det som positivt att nya stödregler leder till stabilare och högre prisnivå på världsmarknaden samt att tidigare stängda marknader öppnas när allt gränsskydd omvandlas till tullar. Man slår fast att åtagandena vad gäller gränsskydd/marknadstillträde kommer att få de största effekterna för Sverige och att världsmarknadspriserna och kronans växelkurs är starkt styrande för effekterna.

Även Lantbrukarnas Riksförbund pekar på ett antal faktorer som gör avtalets effekter osäkra: världsmarknadspriserna och infasningen av . Sverige i EU:s jordbrukspolitik och GATT-åtaganden: Den generella bedömningen av avtalet är positiv även om man menar att medlemskap i EU är av väsentligt större betydelse för jordbruket.

Sveriges Livsmedelsindustriförbund bedömer att högre världsmarknadspriser inte är att vänta förrän tidigast i slutet av reformperioden, främst till följd av att både EU och USA väljer en sen basperiod för avvecklingen av exportstöd. Man klargör också att världsmarknadsprisernas svängningar kommer att slå igenom alltmer på de svenska priserna.

Förbundet menar att GATT-avtalet i kombination med ett svenskt medlemskap i EU ger "möjligheter till expansion och internationell marknad, medan avsaknaden av ett EU-medlemskap medför kontraktion och begränsning till svensk marknad för jordbruket och den övervägande delen av svensk livsmedelsindustri.” Samtidigt menar förbundet att sänkta importtullar genom GATT-avtalet kommer att ge lägre livsmedelspriser och ett mer varierat utbud. |

Sanitära och fytosanitära regler

Både Jordbruksverket och Livsmedelsindustriförbundet anser i princip att avtalet inte innebär några förändringar för Sverige och våra höga krav på detta område.

Teko

Även om avregleringsperioden på tio år anses för lång är avtalets slutmål positivt enligt Grossistförbundet. Man betonar också att Sverige har en 108.

genomförs. För Textilimportörerna är det viktigaste beslutet att Bilaga 2 integrera teko under normala GATT-regler och att processen har en hög

grad av automatik. Man har dock farhågor att det finns krafter som kan försena arbetet. Enligt Konkurrensverket kan rundans resultat väntas

leda till vissa prissänkningar. Effekterna på konkurrensen av återinförda restriktioner till följd av EU-medlemskap kan ännu inte överblickas.

TEKO-industrierna har avstått från att lämna synpunkter.

Tekniska handelshinder (TBT)

Flera remissinstanser - främst SIS, SWEDAC, Konkurrensverket och Industriförbundet - ser positivt på det nya avtalet. Det största intresset

ligger i att produktionsmetoder numera omfattas och att en frivillig

uppförandekod inkluderats. Konkurrensverket menar att harmonisering av standarder etc. är en viktig förutsättning för ökad konkurrens och hoppas att TBT-kommittén kommer att ta konkurrensmässiga hänsyn i sitt

arbete.

Antidumpning

Skärpningen av antidumpningsreglerna kommenteras av ett antal

instanser. Industriförbundet hade "gärna sett större inskränkningar i möjligheterna att utnyttja AD-reglerna" och menar rentav att rundan som

one-single-undertaking riskerar att aktivera nya länder på detta område. Jernkontoret signalerar en positiv inställning till de nya reglerna, men meddelar samtidigt att det i branschen finns en försiktig attityd innan man sett hur USA kommer att agera. Ett klarare regelverk och ett mer begränsat utrymme för antidumpningsåtgärder är positivt från Konkurrensverkets utgångspunkter, även om visst godtycke vid tolkningen ännu kan förutses.

Subventioner

Industriförbundet anser det vara förvånansvärt höga stödnivåer som tillåts för forskning och utveckling, vilket bör bevakas noga så att svensk industri inte hamnar i en sämre konkurrenssituation. Däremot anser man

nivåerna för tillåtet stöd till miljöförbättrande åtgärder alltför lågt satta. Förbundet menar också att reglerna om motåtgärder i vissa fall utan

föregående skadeprövning kan ge omfattande utrymme för skyddsåtgärder och vara en källa till konflikter. Jernkontoret anser avtalet vara till fördel för svensk stålindustri eftersom det är konkurrenter i andra länder

som påverkas av de striktare reglerna. NUTEK bedömer att de

nuvarande svenska statsstöden till företag faller inom de tillåtnas ram.

Några av dem kan räknas till den grupp som kan leda till motåtgärder, .109

men enligt verket fyller dessa stöd inte avtalets kriterier för att föranleda åtgärder. Konkurrensverket menar att revideringen av GATT:s Bilaga 2 skydsklausul bl.a. kan minska användningen av = frivilliga exportbegränsningar (VERs) som faktiskt påverkar konkurrensen på berörda nationella marknader.

Skyddsåtgärder

Den maximala skyddstiden åtta år är enligt Industriförbundet alltför lång. En annan svaghet i de nya reglerna är retaliationsförbudet under de första tre åren av en åtgärd. Förbundet sätter också frågetecken för öppningen mot viss begränsad selektivitet. Konkurrensverket menar att revideringen av GATT:s skyddsklausul bl.a. kan minska användningen av frivilliga exportbegränsningar (VERS) som faktiskt påverkar konkurrensen på berörda nationella marknader.

Tjänster

Även om avtalet inte innehåller så stora liberaliseringar, hälsar Tjänsteförbundet med stor tillfredsställelse att ett avtal kommit till stånd. Effekterna för handeln blir dock märkbara först när man åstadkommer de väsentliga liberaliseringarna. Telestyrelsen anser att utgången av rundan, speciellt i sin förlängning, har positiva effekter för den svenska telemarknaden och teletjänstföretagen. Detta i sin tur kommer att kunna öka efterfrågan på teleutrustning, vilket kan vara väsentligt också för den svenska tillverkande industrin. Industriförbundet anser att GATS är ett av rundans viktigare resultat, trots att den omedelbara praktiska effekten är osäker. En grund för framtida liberaliseringar har lagts.

Handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs)

Patent- och registreringsverket noterar med tillfredsställelse att avtalet är ägnat att medföra ett förstärkt internationellt skydd för innehavare av svenska immaterialrättigheter. Vissa lagändringar krävs och har redan initierats. Enligt Industriförbundet är TRIPs-avtalet rundans kanske främsta resultat utifrån förutsättningarna. Den största bristen anses ligga i de långa övergångsperioder som u-länderna tillerkänts trots att "merparten av de problem avtalet söker lösa finns i dessa länder." Kemikontoret anför att avtalet har betydelse inom stora delar av den kemiska industrin, särskilt läkemedelsindustrin. Resultatet innebär steg i rätt riktning, men kritik kan komma mot att u-ländernas åtaganden inte går långt nog.

Offentlig upphandling 110

Det nya avtalet om offentlig upphandling medför enligt Nämnden för Bilaga 2 offentlig upphandling inte några större förändringar för de svenska upphandlande enheterna jämfört med vad som redan gäller enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Vissa skillnader i systemen finns dock, varför en samordning till ett regelverk förordas. Skillnaden kan hanteras så att det strängaste alternativet väljs. Riksrevisionsverket konstaterar att det ingångna avtalet kommer att ge svenskt näringsliv stora exportmöjligheter, medan exportbetydelsen för statliga myndigheter blir liten. Även importmässigt blir konsekvenserna små eftersom GATTreglerna till stor del överensstämmer med LOU som i sin tur är anpassad till EG-direktiv om offentlig upphandling.

Industriförbundet anser det nya avtalet innehålla "väsentliga förbättringar och utvidgningar av upphandlingsreglerna" bl.a. genom ökad myndighetsomfattning och breddning med tjänsteområdet och byggentreprenader m.m. Om motsättningarna mellan EG och USA kan lösas anser förbundet att förhandlingsresultatet t.o.m. är mycket bra.

11i

Bilaga 3 - Svenska tullmedgivanden (bindningslista) Bilaga 3

Allmänna anmärkningar (jordbruksvaror)

Nuvarande marknadstillträde

Sverige har baserat beräkningarna av tullekvivalenterna (TE) på de faktiskt tillämpade införselavgifterna under basperioden. Eftersom marknadstillträde gavs över importavgifterna under basperioden kommer samma möjligheter till marknadstillträde att kvarstå efter tarifferingen. ' Tillämpad skyddsnivå kommer att justeras på lämpligt sätt om sådant marknadstillträde inte skulle uppkomma. Sådana situationer skulle kunna innefatta interna policyändringar som påverkar möjligheterna till marknadstillträde. | |

I händelse av tillämpning av skyddsmekanismen, kommer Sverige att respektera åtagandena i Artikel 5.2 i avtalet om jordbruk. Detta innebär att nuvarande marknadstillträde, mätt som importkvantiteter under basperioden, inte kommer att påverkas av tillämpningen av skyddsmekanismen.

Vid mätning av nuvarande marknadstillträde skall avvikelser såsom extremt låg skörd i basperioden beaktas.

Prisutjämning

Produkter som ingår i prisutjämningssystemet är i bindningslistan indikerade med 2. Dessa är i allmänhet av högre bearbetningsgrad och är ofta en blandning av två eller fler jordbruksprodukter. Den bundna tullen för dessa produkter består av två komponenter, en fast komponent och en komponent baserad på tullekvivalenterna (TE) för de obearbetade jordbruksprodukter som använts i produktionen. Tillämpad tull för den senare komponenten kommer att baseras på faktiskt använda kvantiteter av obearbetade jordbruksprodukter, men bara upp till den bundna tullnivån.

Bilaga 3 Svenska tullmedgivanden (bindningslista)

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tulisatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6

JORDBRUKSVAROR

01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor:

hästar: ur 110, föl under ett år sososss ss ss sas sa 100 kg IT 627:- fri” 489:ur 190 ur 110, hingstär oososseses esse oss e rr rer ess B fri fri fri ur 190

andra: ur 110, varmblodiga o..sosssscs svs oss ss I st. 1B 150:- fri 117:ur 190 ur 110, andra sosse s esse rer ess resa I st. | B 50:- fri 39:ur 190

200 åsnor, mulor och mulåsnor ...o.sssssss css ra B fri fri fri 01.02 Levande nötkreatur och andra oxdjur:

renrasiga avelsdjur: ur 100 bufflär sosse reser ras re sr rr rss rss B fri fri fri ur 100 aANdfå cos eeserrer ss ss ss sea 100 kg IT 806:- fri” 628:-

andra

nötkreatur:

901 kalvar sosse es rs er ers sena 100 kg | T 771:- fri" 655:-

902 UNgNÖt sosse ree ess sera 100 kg | T 806:- fri" 685:-

andra oxdjur: ur 904 bufflar sosse rerrre rs rer er res ssd B fri fri fri ur 9J4 EV Te Fr: VR O fri fri fri 01.03 Levande svin:

100 renrasiga avelsdjur ...o.osscssoccscccc vs. 100 kg | T 768:- frit 491:-

andra:

vägande mindre än 50 kg: ur 910 vildSvil sosse ser ee rr ser rr rs ess B fri fri fri ur 910 LAT Fr 100 kg I T 768:- fri" 491:-

vägande 50 kg eller mer: ur 920 vildSviln mossor e reses rr sera rs B fri fri fri ur 920 andra sosse ser rr res s ss era 100 kg | T 768:- fri” 491:- 01.04 Levande får och getter:

100 får sosse ss sr ses ess edra rr es 100 kg | T 858:- fri” 600:-

200 [4310 B fri fri fri 01.05 Levande fjäderfä, nämligen höns, ankor, gäss, kalkoner

och pärlhöns: 113

vägande högst 185 g:

8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

110 hÖNS soseeersersess ses ses ss sr ss 100 kg T 731:- fri” 467:-

aNdfå ocoeeerserreser res ss ss ss 100 kg T 803:- fri? 513:-

andra slag: 910 HÖNS sorseeserseserr ess es ser es 100 kg T 731:- fri” 467:- 9290 ANÅTA ooseererserrres rss ser ses 100 kg T 942:- fri” 602:- 01.06 Andra levande djur ...ssscsessss rss oss B fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandi. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 02.01 Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt:

hela eller halva kroppar: ur 100 kört av buffel ss .ss ooo s rer rss rss rr rd B fri fri fri ur 100 ET ETT 100 kg IT 1898:- fri” 1320:-

(380 KX) (266 KH)

styckat kött med ben:

av kalv: ur 201 kött av buffel = ssoosr rr e rss ss sr res B fri fri fri ur 201 ANNA os oes sees ess es es era 100 kg | T 3037:- fri” 1974:-

(167 76) (108 26)

202 fjärdedels kroppar av andra nötkreatur

än kalv sosse sess esse ss ss sea 100 kg I T 1898:- fri” 1320:-

(158 £) (110 2)

andra slag: ur 209 kött av buffel «oso rses ses ere rr resa B fri fri fri ur 209 ETT pET SN 100 kg | T 3037:- fri” 1974:-

(169 40) (109 2)

benfritt kött:

av kalv: ur 301 kött av buffel «sosse rss ss ss ss rr en B fri fri fri ur 301 ANNA oo sosse ree rr se ss es sa 100 kg | T 3037:- fri? 2308:-

(94 4) (71 2)

andra slag: ur 309 kött av buffel = ossos oss rss ss ss rs r ra B fri fri fri ur 309 ana oss os rer ers kr ss rr rea 100 kg IT 3037:- fri" 2308:-

(56 70) (42 70) 02.02 Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst:

hela eller halva kroppar: ur 100 kött av buffel = ssro roses ses ss ser res ss B fri fri fri ur 100 ETT ET RA 100 kg IT 1898:- fri” 1320:-

(79 7) (55 2)

styckat kött med ben:

av kalv: ur 201 kött av buffel sosse ssesa ser ere resa B fri fri fri ur 201 anNät oss osees restes rerna 100 kg IT 3037:- fri" 1974:-

(122 R) (79 70)

202 fjärdedels kroppar av andra nötkreatur

änkalv soooossees reser ess ss 100 kg I T 1898:- fri” 1320:-

(189 20) (132 0)

andra slag: ur 209 kött av buffel sosos oss ss rss ss ss trea B fri fri fri ur 209 ANNA oo ooes rer rr ess rs ss ss 100 kg i T 3037:- fri” 1974:-

(183 2) (119 0)

benfritt kött:

av kalv: 115

ur 301 B fri fri fri ur 301 T 3037:- fri" 2277:-

(117 K) (88 7)

andra slag: ur 309 kött av buffel sosse oss ses rss rr rs B fri fri fri ur 309 T 3037:- fri" 2277:-

(96 70) (72 7) 02.03 Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

färskt eller kylt:

hela eller halva kroppar: ur 110 kött av vildsvin soosssssss ss rss res B fri fri ur 110 T 1242:- 1794:-

(232 X) (148 20)

skinka och bog, med ben: ur 120 kött av vildsvin soossossse ss ss rer ra B fri fri ur 120 T 1906:- 1219:-

(86 6) (55 2)

annat: ur 190 B fri fri ur T 1906:- fri” 1219:-

(51 20) (32 7)

fryst:

hela eller halva kroppar: ur 210 kött av vildsvin sosse rss sr ers B fri fri fri ur 210 T 1242:- fri" 794:-

(169 20) (108 70)

skinka och bog, med ben: ur 220 kött av vildsvin ooo ss ses rr B fri fri ur 220 T 1906:- fri" 1219:-

(102 20) (65 7)

annat: ur 290 B fri fri fri ur 290 T 1906:- fri" 1219:-

(68 7) (44 Fo) 02.04 Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst:

hela eller halva kroppar av lamm, färska

eller kylda sosoessrs sr rr rr rr ere tt 100 kg T 1746:- fri” 1271:-

(91 0) (66 &)

annat kött av får, färskt eller kylt:

(17 96) (57 6)

230 benfritt KÖft « ...ssss res ss sr sr rr 100 kg T 2260:- fri” 1920:-

(83 I) (0 2)

300 hela elier halva kroppar av lamm,

frysta mee r ere rss ser rr area 100 kg T 1746:- fri” H17:-

(95 70) (61 76)

annat kött av får, fryst:

kött av svin:

skinka och bog, med ben: ur 110 av vildsvin s.oosrssssrr rer rr rr raka B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande lÖverens- . nummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden l 2 3 4 5 6 04.01 Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel:

(130 22) (81 RN) 200 med en fetthalt av mer än 1 viktprocent

05 2) (46 70) 300 med en fetthalt av mer än 6 viktprocent oso re rr rss rr era rs ss 100 kg I T 1650:- fri" 1400:- (82 RK) (69 7) 04.02 Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel: 100 i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en fetthalt av högst 1,5 viktprocent . .. 100 kg IT 2096:- fri” 1048:- (276 70) (138 2) i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en fetthalt av mer än 1,5 viktprocent: 210 inte försatta med socker eller annat

(98 20) (51 20) 290 EUT Te Vr 100 kg | T 2420:- fri" 1258:-

(283 4) (147 26)

andra slag: 910 inte försatta med socker eller annat sötningsmedel s.osoossrsr ess sees 100 kg | T 2650:- fri” 1378:- (351 2) (183 2) 9290 ANÄrA mosse eres sr rr rr rt tera 100 kg | T 2650:- fri” 1378:- (378 2) (197 2) 04.03 Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, = försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao: 100 yOghUrt sosse sees s ss rs res sees 100 kg I T 2420:-2 frio 1258:-0 (359 90) (187 2) 9200 andra slag oososssesers ss ss ses 100 kg) T 2420:-2 frict 1258:-0 (195 7) (101 2) 04.04 Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: 100 vassle och modifierad vassle, även koncentrerad etter försatt med socker eller annat sötningsmedel 100 kg | T 862:- fri" 730:- (139 70) (118 7) 9200 andra slag oosoesserr reses rr rena 100 kg) T 862:- fri” 730:- (33 70) (28 2)

04.05 Smör och andra fetter och oljor framställda av T 1213:- fri” 1030:- (46 7) (39 2) 04.06 Ost och ostmassa: färsk (inte mognad) ost (inbegripet mesost) samt ostmassa: 101 UT 100 kg T 1314:- fri” 1116:- (53 2) (45 2) 109 ANNAN mosse eererrre reser sees 100 kg T 2243:- fri” 1650:- (78 7) (58 7) 200 riven eller pulveriserad ost av alla Slåg sosse sr rs rr ers rr rk ka 100 kg T 2679:- fri" 1419:- (105 £) (56 7) 300 smältost, inte riven eller pulveriserad soososerssr ser rs rr rt 100 kg T 2109:- fri" 1600:- (90 2) (68 70) 400 grönmögelOost o..ssesssssss rer r ee 100 kg T 2419:- frit 1210:- (73 40) (36 R) annan ost:

(74 P0) (50 HM) 909 ANNAN ooseeereserer er rr rer res 100 kg T 2679:- fri" 1650:- (161 2) (100 7 ) 04.07

ur 000 T 604:- frit 386:- (186 7) (119 7 ) ur aNdfTa moss eeeeseesss ert ser rt Ks B fri fri 04.08 Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel: äggula: 110 [(070.€ UF 100 kg T 2962:- fri” 1895:- (80 72) (51 6) ANNAN mosse eeresse tess rese res 100 kg T 1228:- fri" 785:- (123 2) (79 7) andra slag: 910 torkade sosse rr ser rer rea 100 kg T 3208:- fri" 2053:- (162 70) (104 Zz ) 9290 ANTA ooosresseres ser ras rr sr 100 kg T 826:- fri” 528:- (54 7) (34 7) 04.09 Naturlig honung ...ossrssseras sr res ra 100 kg B 2S5:- 25:- 16:- 04.10 Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda

Tulltaxe- Varunummer Varuslag Bastullsatser Gällande Överensnummer i förhandl. tullsatser komna

med-

givanden

3 6

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat eller avfettat; avfall av människohår ooo oss sr rss sr ere ra B fri fri fri 05.02 Borst och andra hår av svin; hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning; avfall av sådana borst och hår ooo sees e rer eee rer reser rss KK Kr B fri fri fri 05.03 Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med eller utan underlag: 001 råtagel; tagelavfall sco ssos rss sr sr rr skr rr B fri fri fri 009 andra släg ..o.ssssossesrsee ses ort 100 kg B 10:- fri

05.04 Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar ..sssososes sr rs rr rr rer tr rs B fri fri 05.05 Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare bearbetade; mjöl och avfall av fjädrar eller delar av fjädrar sosse ses res reser rer rs Ks B fri fri fri

05.06 Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin; mjöl och avfall av dessa prOduktef .ossserrsr rr rss rr rr rr rr rt ss B fri fri fri 05.07 Elfenben, sköldpadd, valbarder och valbardsborst, horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter =. oossss ss ses ser rer B fri fri fri 05.08 Korall och liknande material, obearbetade eller enkelt preparerade men inte vidare bearbetade; skal av blötdjur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter ..oosssss ses sr rss rs sr rr rs B fri fri fri

05.10 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda, frysta eller = tillfälligt konserverade på annat Sätt sosse ereser rr rr tr rer Rts B fri fri fri 05.11 Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur av sådana slag som omfattas av 1 och 3 kap., otjänliga till människoföda B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 5 6 06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 12.12:

lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila: 101 inte planterade ..osssose sosse ss ere rosa B fri fri fri

planterade:

994 krukväxter ossosss sosse rr rs rr rt ts 082 87 6,8 7 995 akvarieväxtef o..ssoscsoors ser ss res sees 087 8” fri

andra växter: ur 999 B 10 Z 87 8,5 7 ur 999 Oo8 87 6,8 7 06.03 Snittblommor och blomknoppar av sådana slag som är tämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade:

friska:

mimosa, ljung, ginst, heliconia och strelitzia:

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 07.01 Potatis, färsk etter kyld:

under tiden 1 juni - 30 november: ur 101 blomkål :osossersrrses ers ek ss sr res 0107 10 2 8,5 2 ur 101 broccolO ..ssoesre rr rss rer ss rr ks B 20 2 107 17 R

under tiden I december - 31 maj: ur 102 blomkål under tiden 1 december - 30 april B fri fri fri

under tiden 16 december - 29 februari:

201 under tiden I maj - 30 juni —. oss... osso oa B 142 11,9 Z

809 O beläggs beläggs beläggs under hela under hela under hela året med året med året med samma tull samma tull samma tull som motsva- som som rande färska motsva- motsvaprodukter rande rande under den tid färska färska dessa är produk-ter produk-ter högst tulibe- under den under den lagda tid dessa tid dessa

är högst ' är högst tullbe- tullbelagda lagda

blandningar av köksväxter:

909 andra ooosrerrerrere rr srt K KK ns O beläggs beläggs beläggs under hela under hela under hela året med året med året med samma tull samma tull samma tull som motsva- som som rande färska motsva- motsvaprodukter rande rande under den tid färska färska dessa är produk-ter produk-ter högst under den under den tullbelagda tid dessa tid dessa

är högst är högst tullbe- tullbelagda lagda

07.11 Köksväxter = tillfälligt — konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: kepalök (vanlig lök) sosse rsrss ss rss rea O 20 RH 20 7 17 7 25:- 25:- 21:- (6) [0 01027 10 Zz fri kapris sosse seesrrrs ser rs rr Rss ers 0102 102 fri gurkor: 401 SlanggurkOf ss some ee rr rer rr rer rr era O 20 20 R 17 Zz 70:- 70:- 59:- 409 ANTA more ee sees rer rr str rr rr trea 0202 20 & 17 7 andra köksväxter; blandningar av köksväxter: ur 900 frukter av släktet Capsicum, andra än sötpaprika,

9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

ur 900 andra Ssläg ss ssos ere rr rr rr rr rr sk s a O beläggs beläggs beläggs under hela under hela under hela året med året med året med samma tull samma tull samma tull som motsva- som som rande färska motsva- motsvaprodukter rande rande under den tid färska färska dessa är produk-ter produk-ter högst tullbe- under den under den lagda tid dessa tid dessa är högst är högst tullbe- tullbelagda lagda

07.12 Torkade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda: potatis, även i bitar eller skivad, men inte vidare beredd sssosss rss es rr reser rer 100 kg T 357:- fri 303:-

(33 7) (28 PR)

200 kepalök (vanlig lök) sococossse ss rer rss sa B3 2 3 fri svampar och tryffel: 301 champinjoner o..sosssssessser so sosse nt B3z 3 fri 309 andra svampar samt tryffel sc. c.o sco. s B fri fri fri andra köksväxter; blandningar av köksväxter: vitlök, sparris och sockermajs: ur 901 VillÖök sor see e reser rer rer rr res ss B fri fri fri ur 901 SPA IS sosse sr ere s er rr rr rss ss ss B3 2 fri fri ur 901 SOCkefrMajS ooseserererr rss rs ers O fri fri fri blandningar av köksväxter innehållande potatis, vitlök, sparris, sockermajs, tryffel eller svampar, andra än champinjoner, som karaktärsgivande beståndsdel: ur 902 innehållande potatis eller sockermajs som

ur 902 innehållande vitlök, tryffel eller svampar, andra än champinjoner, som = karaktärsgivande beståndsdel -ososssesess rss ser rn na B fri fri fri ur 902 innehållande sparris som = karaktärsgivande beståndsdel .oosssossssss rss sees B3 2 fri fri

andra slag: ur 909 blandningar av köksväxter andra än de enligt stat.nr 07.12.902 Lose seserse rese sor es B3 Xx 37 fri ur 909 B3 Zz 37 fri 07.13 Torkade, spritade baljväxtfrön av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, även skalade eller sönderdelade: ärter (Pisum sativum) ..o..s.s.o.ccscc.c.. 100 kg T 98:- fri" 80:- (24 7) (14 9) 200 kikäftef ooo reser r rer rs rr rr rr rt sees O fri fri fri bönor (arter av släktena Vigna och Phaseolus):

310 bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och

Vigna radiata (L.) Wilczek sososers rss reser sr rea 100 kg T 201:- fri” fri

320 adzukibönor (Phaseolus eller Vigna

angularis) ..sssssssers sr rs rr rea 100 kg T 201:- fri” fri 330 trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor,

(31 2) (26 0)

390 andra ocoooesessrees rr rss res ses 100 kg T 201:- fri” fri 400 LES O fri fri fri 500 bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor

(Vicia faba var. equina och Vicia faba

Var. MiNOf) oososesesesess sr ss era 100 kg T 39:- fri” 33:-

(30 40) 25 2)

900 andra slag oocoossss ess rer rent 100 kg T 39:- fri” 33:-

(8 7) (6 70) 07.14 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater

(sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm:

maniokrot (kassava) ...sssssss soc ra 100 kg T 222:- fri” 135:-

(23 70) (14 7) 200 batater (SÖtpOtatis) ..oososrrs res rr res ss O fri fri fri 9200 andra slåg ooooosaerses rss er rs rss 100 kg T 222:- fri” 135:-

(8 2) (5 7)

Tulltaxe- Varunummer Varuslag Bastullsatser | Gällande Överen: Snummer t förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 5 6 8 kap.

Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av

citrusfrukter etter meloner

08.01 Kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller

torkade, även skalade ...oosssesss oss sr oroa B fri fri fri 08.02 Andra nötter, färska eller torkade, även skalade B fri fri fri 08.03 Bananer, inbegripet mjölbananer, färska eller torkade . IB fri fri fri 08.04 Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och

08.09 Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner),

plommon och slånbär, färska:

aprikOSer sosse ser rr ert rr str rr rests B fri fri fri

körsbär:

201 under tiden 16 juni - 31 juli ...sscscoc ccs. BS 2 5”

hallOon sosse eee esse reses 100 kg B fri frin fri T 44:-2a 37:-0 (4 20) 3 2

svarta vinbär ..oosos css ss sees 100 kg OMR 11 70 9,3 NR T 44:-2 37:-0 (5 20) (4 2) 209 EVAT Dr VR O beläggs beläggs beläggs under hela under hela under hela året med året med året med samma tull samma tull samma tull som motsva- som som rande färska motsva- motsvaprodukter rande rande under den tid färska färska dessa är produk-ter produk-ter högst twllbe- under den under den lagda tid dessa tid dessa

är högst är högst tullbe- tullbelagdagn lagda

100 kg T 44:-0 37:-0

(1 RP) (5 2)

andra slag: 901 blåbär oso ese esse ss ss ses ss 100 kg B fri fric fri T 44:-0 37:-0 (3 70) 2 7) 902 liNgOM sosse ee reser r sr sets 100 kg O fri frin fri T 44:-0 37:-0 (57) (4 70) 903 äpplen och päron ...sososcsccc sovr 100 kg O25:- 25:-0 21:- 100 kg T 44:-2 37:-a

7 (5 2)

909 ANdfå mosse eee rr res se ses str rr rs O beläggs beläggs beläggs under hela under hela under hela året med året med året med samma tull samma tull samrna tull som motsva- som som rande färska motsva- motsvaprodukter rande rande under den tid färska färska dessa är produk-ter produk-ter högst tullbe- under den under den lagda tid dessa tid dessa

är högst är högst

tullbe- tullbelagdar lagda

100 kg T 44:-20 37:-20

(5 20) (4 20)

08.12 Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd: körsbär:

ur 100 i svavelsyrlighetsvatten, under tiden 1 juni - 31

jUlf oense rer ee reser s reser ss ss ss sa BS 7 SR fri

ur 100 ETT vr OS SR fri 200 jordgubbar och smultron = ..ssosss rss esse sa O178 172 14,4 7 andra slag: 901 äpplen esse eee sees ss ss ses esta O 20 2 202 17 Zz 902 hallOm moseeeeeseereses sasse ss ers ess O fri fri fri 903 OQO 25:- 25:- fri

ur 909 B fri fri fri ur 909 O beläggs beläggs beläggs under hela under hela under hela året med året med året med samma tull samma tull samma tull som motsva- som som rande färska motsva- motsvaprodukter rande rande under den tid färska färska dessa är produk-ter produk-ter högst tullbe- under den under den lagda tid dessa tid dessa är högst är högst tullbe- tullbelagda lagda

08.13 Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr 08.03 - 08.06; blandningar av nötter eller av torkad

08.14 Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade = eller = tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten = eller andra konserverande lÖSNINgAr ooo eeeeeer reser rr ess rss rss ens B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande = |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 S 6

9 kap.

Kaffe, te, matte och kryddor 09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och

hinnor av kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe,

Oavsett Mängden ...sossreres rss rr rr reses B fri fri fri 09.02 Te, även aromatiserat:

ur 100- annat än aromatiserat te, innehållande en mekanisk

400 blandning av vanligt te och delar av olika andra

aromatiska växter eller frukter (även ytterligare

aromatiserat genom tillsats av eteriska oljor eller

konstgjorda aromämnen) ..ossssssorssssso es B fri fri fri

ur 100- ANNA oosseeeserrrsre ser reser s esse nns O fri fri fri

400 09.03 Matte oososser ere rr rss rr rer rr rer rss B fri fri fri 09.04 Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum

(paprika) och Pimenta, torkade, krossade eller malda . |B fri fri fri 09.05 Vanilj «soo ses ser rer rr rr rr rr rr RR Rts B fri fri fri 09.06 Kanel och kanelknopp .oososssssssss esset B fri fri fri

09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin,

kumrnin och enbär oososoeseser ss esse rensa B fri fri fri 09.10 Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry

och andra kryddor . sssse ser scr raser rr rr rs B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande l|Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden l 2 3 4 5 6 10 kap.

Spannmål 10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg: 100 durumvete sososereer er er rs sr saa 100 kg | T 86:- fri" 73:- (66 70) (56 70) 9200 andra slaäg o.sssssrreers ses ss sr 100kg | T 95:- fri" 70:- (78 2) (58 7) 10.02 Råg sosse ses sosse ere rs reses sons 100 kg | T 92:- fri" 69:- (98 7) (73 7) 10.03 KOM oosoeerrees ers rr rer rr es rest 100 kg I T 82:- fri" 69:- (90 2) (75 70) 10.04 Havre sosoooesrr er rer rr ter rss 100 kg | T 79:- fri” 66:- (28 7) (23 2) 10.05 Majs: 100 Utsädesmajs .ososeee rr rr rss rr ses 100 kg I T 93:- fri” 25:andra slag: ur 900 majs för POPCOMM sososesrsresres rese rea B fri fri fri ur 900 ANNAN ooseersersrrseser see ses r st 100 kg I T 93:- fri" 70:- (33 7) (24 7) 10.06 RIS sosse eea rer rer rss rr rr er rss rs est B fri fri fri 10.07 SOrghuM oosoeserrererrse rer ere sn 100 kg IT 91:- fri" 70:- (40 2) (31 2) 10.08 Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål 100 [007-57 B fri fri fri 200 hirs sosse eesse rer rr sr res sk rea 100 kg I T 91:- frit 58:- (19 7) (12 7) 300 kanarieffÖ oososoe ere ers rs rr rr ses rss B fri fri fri annan spannmål:

ur 900 andra slag sosse er rer ers rss a 100 kg | T 82:- fri 69:- C 7) (2 70)

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastulisatser | Gällande IÖverensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden 1 2 3 4 5 6 11.01 Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete OCH fåg soseeeererr es ser rs rer rss 100 kg IT 121:- fri” 102:- (38 N) (32 7) 11.02 Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg: 100 AV TÅR ooreeere reser er rr rr rr rss 100 kg I T 118:- fri" 100:- (39 20) (33 7) 200 aV [MäjS sorseeseer rer ere rr rr rs res 100 kg IT 119:- fri” 101:- (62 2) (52 70) 300 AVIS ooseeeeee ses s reser rer rr rr tres B fri fri fri andra slag: ur 900 av bovete, kanariefrö och = vildris (Zizania AQUaliCd) sosse eerseser res sr rr rss B fri fri fri ur 900 ET eV 100 kg | T 126:- fri” 107:- (22 2) (18 7) 11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål: krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet fingryn): 110 AV VEle oo ss rer rer rr rr rr ers ss 100 kg IT 121:- fri" 102:- (46 7) (39 70) 120 av havre oso ses rs se rr ess ss 100 kg IT 126:- fri” 107:- (16 2) (13 2) 130 AV MAIS soseeosss ss ss ss sees sa 100 kg IT 119:- fri” 101:- (127 7) (107 20) 140 EVIL CR B fri fri fri av annan spannmål: ur 190 av bovete, kanariefrö och = vildris (Zizania Te [VE 1476 B fri fri fri ur 190 adda morse rr r ser res ss 100 kg | T 118:- fri” 100:- (5 7) (12 2) pelletar: 210 AV Vele sosse sees ses ss ss ss ss 100 kg | T 121:- fri” 102:- (S7 7) (48 70) av annan spannmål: ur 290 av ris, bovete, kanariefrö och vildris (Zizania AQUaliCa) mosse rer rr rr rr er rs B fri fri fri ur 290 FVT er VR 100 kg | T 118:- fri” 100:- (24 7) (20 2) 11.04 Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor e!ler pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 10.06; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda: spannmål, valsad eller bearbetad till flingor: 110 KOM ooseerereres res ses se sea 100 kg IT 107:- fri” 90:- (19 20) (16 Po

120 T 126:- fri” 107:- (28 RK) (23 7) av annan spannmål: ur 190 av ris, bovete, kanariefrö och vildris (Zizania aquatica) ..sssesserrrrs res ss ss sont B fri fri fri ur 190 T 118:- fri” 100:-

(5 4) (2 4)

spannmål bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, bearbetad till pärlgryn, klippt eller gröpad): 210 [0753 Br 100 kg T 107:- fri" 90:- (14 2) (11 RH) 220 havre oo sor ers rr ers rr rr ers ess 100 kg T 126:- fri” 107:-

(14 RH) (11 2)

230 MAJS sosse eeerrrr ee er rr rna 100 kg T 119:- fri” 101:- (98 70) (83 70) av annan spannmål: ur av ris, bovete, kanariefrö och vildris (Zizania aqQUaliC2) morse rr rr rss rr rese sa B fri fri fri ur 290 T 118:- fri” 100:-

(29 46) (24 X)

300 groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda ...ssoossscs cc sc vvs 100 kg T 71:- fri? 55:- (21 0) (16 RH) 11.05 Mjöl, flingor, korn och pelletar av potatis: 100 IMjÖl sosse sr rer rr rs ens 100 kg T 308:- fri” 261:-

(39 46) (33 7)

200 flingor, korn och pelletar ...ssoccc cc. 100 kg T 359:- fri" 305:- (70 70) (59 20) 11.06 Mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13, av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 07.14; mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap.:

mjöl av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr O7.14 mosoossr reser rr rea 100 kg T 222:- fri” 135:- 07) (4 7)

11.07 Malt, även rostat: [93 (05 FT SN 100 kg T 133:- fri” 113:-

(02 6) (61 4)

200¶T 133:- fri” 113:- (58 2) (49 26)

11.08 Stärkelse; inulin: stärkelse: 110 VELeStärkelse oocsss sr ser sr ess es 100 kg T 291:- fri” 190:- (155 20) (101 RH) 120 majsstärkelse ...cssossor rss csr sa 100 kg T 318:- frit 190:- (174 RK) (104 2)

(77 R) (106 70)

(155 2)

03 2)139

(40 26) (24 2)

200 inuliM sosse rr rer rr rr rss rr rr rs ss B fri fri fri 11.09 Vetegluten, även torkat ...o.ossss ses sosse es B6 7 6 7 5

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 S 6

MÄTA sosse eeser ere ses rr rr rr rest B fri fri fri

frön av foderväxter, andra än betor: 210 lusernfrön (alfalfafrön) ..os.co.oos sc rv revs B fri fri fri

frön av klöver (arter av släktet Trifolium): ur 220 vitklöverfrÖnm oooossesse rr rss rr serna B fri fri fri ur 220 O fri fri fri 230 svingelffÖöN sosse eresrrrse ser rr ers t O fri fri fri

250 frön av rajgräs (Lolium multiflorum

Lam., Lolium perenne L.) ...ssssocscscon. O fri fri fri

timotejfrön oo .sssssrsreer rs r rr rr ra O fri fri fri

andra: ur frön av hundäxing (Dactylis glomerata) och

O fri fri fri ur B fri fri fri

B fri fri fri

andra slag: 910 köksväxtffÖn sosse rss ers rs rr rr tra B fri fri fri

andra: 991 B fri fri fri 999 B fri fri fri Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin:

humle, varken mald, pulveriserad eiler i form av

pelletår mosse ers r sees rr rss esse tres eta B fri fri fri 200 humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar;

(upuliA oe eee rer rs ess rr rr skr rs rss B fri fri fri 12.11 Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedelt, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade = .osoos oss ss ss ers rer ers B fri fri fri 12.12 Johannesbröd, alger, sockerbetor och sockerrör, färska eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst till människoföda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

B fri fri fri

B fri fri fri

andra slag: 910 sockerbetor ...sssss csr sr rs er ra 100 kg T 28:- fri" 23:-

(20 2) (17 70) 920 SOCKETfÖT sosse e rr rer es er rr rs rr rss ss B fri fri 990 Ada esse eessesress ss rr rr es ss B fri fri fri 12.13 Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar . . . . B fri fri

fri 142

12.14 Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö,

lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, Iupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar:

(21 7) (17 70)

andra slag: ur 901 hÖ soreeeereeererr ers sosse s seen B fri fri fri ur 901 mjöl och pelletar av hö ...s.sss.vso ss 100 kg T 65:- fri” 5§5:-

(47 Ro) (40 7)

andra: ur 909 fodermedel, andra än foderrotfrukter, i form av

mjöl eller pelletar «ss. ss ss cos 100 kg T 65:- fri” 55:-

(35 20) (29 7) ur 909 B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden lt 2 3 4 5 6 13 kap.

Schellack o.d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 13.01 Schellack o.d.; — naturliga — gummiarter, = hartser, gummihartser och balsamer ...osssssr scr r sr B fri fri fri 13.02 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter . .occc scen B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 14 kap.

Vegetabiliska flätningsmaterial; vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans 14.01 Vegetabiliska material av sådana slag som används främst för flätning (t. ex. bambu, rotting, vass, säv, vide, rafia, tvättad, blekt eller färgad halm samt lindbast) -.sososseser rer rr rer rr rss ss ss B fri fri fri 14.02 Vegetabiliska material av sådana slag som används främst som fyllning eller stoppning (t. ex. kapock, krollsplint och sjögräs), även i ordnade skikt med eller utan underlag sosse r esse er rs rr rst rss sa B fri fri fri 14.03 Vegetabiliska material av sådana slag som används främst i borstar eller kvastar (t. ex. kvastdurra, piassava, risrot och tampicofibrer), även snodda eller buntade .oossesersrererrrr ess rr rss ers B fri fri fri 14.04 Vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna NÅgON ANNANSANS sooseeerees ers ser ses sea B fri fri fri

10 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 S 6 15.01 Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel O fri fri fri 15.02 Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel .ooosereeserseesess rss ss era O fri fri fri 15.03 Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda sooososseer rr rr rer rss ss ses ess O fri fri fri 15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

fiskleveroljor och fraktioner av sådana oljor: ur 100 fiskleveroljor sosse ere rr rr rss rs ers B fri fri fri

200, ANdfå oooeeerererr rr rr rr rs ss ss ss ss O fri fri fri 300 15.05 Ullfett och = fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin) sosooresers rss reses sons B fri fri fri 15.06 Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade = .sosssersss ss rss rss ns O fri fri fri 15.07 Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

andra slag: 901 avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk |O 8 9 87n S1 2

andra: 902 fasta fraktioner ooo ooe ses ses reses ra O172 17 R 10,9 2 909 andra produkter .osocosss oss ss ss ons 0157 15 7 9,6 Zz 15.08 Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: 100 oraffinerad olja sosse rss ses sr rss sn ns O fri fri fri

andra slag: 901 avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk |O 8 & 8 Si 2

andra: 902 fasta fraktioner oso o oss ss ss essens 0177 17 2 10,9 R 9209 AA ooo rer rr rer s esse ss ss es OI15RK IN 9,6 Z 15.09 Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: 100 jungfruolja soo seser reser s re rs reses ss O fri fri fri

andra slag: 901 avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk 108 Zz En 51 RR

andra: 902 fasta fraktioner «oso so rss ser ss esset O 17 177 10,9 2146 9209 ETT [VR OI15R 15 Zz 9,6 Z

15.10 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av

sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09:

001 oraffinerade oljor, även blandade med jungfruolja . . O fri fri fri

andra slag: 002 avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk O87 En S1 R

andra:

palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor: oraffinerade Oljor ...ooososeos ers soo s a O fri fri fri andra slag: avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk soseeesraese era ss ss ss ss sees Oo87 ER 51 R andra: 292 fasta fraktioner ...o.ssoocseors sovr st OI17R 17 Zz 10,9 % 299 andra produkter ...ossoss.csco cc ooo. O157 152 9,6 7” 15.14 Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: 100 oraffinerade oljor ...o.o.osorss secs ss ses rr O fri fri fri andra slag: 901 avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk Oo8R 87 SIR andra: 902 fasta fraktioner «..osoooss sosse os resa O177 17 7 10,9 7 909 andra produkter ...ososssessess ess sa OI152 15 Zz 9,6 7 15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: linolja och fraktioner av denna olja:

110 oraffinerad olja ...s.ssss oss ss esse sea B fri fri fri andra slag: ur 190 fraktioner sosse oss er ere rs rr ers a O fri fri fri ur 190 andra produkter ...osososos svs sosse s. B fri fri fri majsolja och fraktioner av denna olja: 210 oraffinerad olja ..ososss ess rr ess rest O fri fri fri andra slag: 291 avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ooseerseeesee ser e rss ses O8 ER 51 R andra: 292 fasta fraktioner —..oosossr oss oro ra OR 177 10,9 % 299 andra produkter ...oosssscc ccs. ea 0152 15 Zz 9,6 HZ ricinolja och fraktioner av denna olja: ur 300 fraktioner sosse ses rer rr rr rer ek sa O fri fri fri ur 300 andra produkter s.sooscsss ses er ses sr sea B fri fri fri tungolja och fraktioner av denna olja: ur 400 fraktiOner ooo sees ee rr rr ere O fri fri fri ur 400 andra produkter .ssoscss sr srers ass r sera B fri fri fri sesamolja och fraktioner av denna olja: 501 oraffinerad olja sosse ss ss sr ss ess O fri fri fri andra slag: 502 avsedda att användas uteslutande för tekniskt DrUk soseeesres rer rss es ers sn nea 0827 8 51 andra:

509 andra produkter s.sosossasss sr rss 0157 IS 2

jojobaolja och fraktioner av denna olja: ur 600 fraktioner oss se ers rer rr sr rer rer rs O fri fri fri ur 600 andra produkter sosse s ere rr rr rr rr rr B fri fri fri andra fetter och oljor samt fraktioner av dessa: krotonolja, oiticicaolja och tobaksfröolja samt fraktioner av dessa oljor:

ur 901 andra produkter ososssrrser ers rr rss O fri fri fri andra slag:

andra: 903 avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk oosoeese ses rr rr rer reses O87 8n S,1 2 andra:

909 andra produkter ...ossscrcs ers 0152 152 9,6 R 15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade: animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor: 101 produkter med karaktär av konstgjorda vaxer ... O587 5,87 3,7 7 andra slag: 102 avsedda att användas uteslutande för tekniskt DrUk sosse ererer ere rr rr rr tsk 087 8 5,1 2 109 O177 177 10,9 Zz vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor: produkter med karaktär av konstgjorda vaxer ... B 5,8 Zz 5,8 2 3,7 RP andra slag: avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk: linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricin olja, tobaksfröolja, tungolja och jojobaolja samt fraktioner av dessa oljor: ur tobaksfröolja och fraktioner av denna [5] IE VR O fri fri fri ur B fri fri fri 087 8n 5,1 7 O17 2 17 7 10,9 Z 15.17 Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16: 101, margarin med undantag av flytande 109 MATgariM ocossessesrresas ars ss sera 100 kg 025 & 25 Po 217

T 182:-2 154:-2

(6 46) a3 9,)149

andra slag: konstister och annat berett ätbart fett med undantag 0258 25 n 16 R av MAargarid oocosorseorer rss ss ser tes rss blandningar av raffinerade produkter enligt nr 15.07 - 15.16, i flytande form, med undantag av emulsioner: 902 avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk sososesresss ss ess sr rss sea 087 ER Si 7 903 OIS 15 2 9,6 7 andra slag: ur 909 flytande fettemulsioner -..s.o.sosocc rs sea O fri fri fri ur 909 andra, avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk sooososss ss ss sas rese 0897 82 S1 ur 909 0157 15 z 9,6 Zz

15.18 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaolja och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt modifierade; blandningar som huvudsakligen består av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor, även kemiskt modifierade: ur 001 Jinolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaolja och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt modifierade; blandningar av icke kemiskt modifierade vegetabiliska oljor som huvudsakligen består av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja

ur 001 andra slåg ..ssssss esse sr rs ess 100 kg 0 3:- 3:- fri 002 andra oätliga blandningar som består av raffinerade

009 andra släg ososssesererrr rss rst rr O fri fri 15.19 Tekniska enbasiska = fettsyror; sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer: tekniska — enbasiska — fettsyror; sura = oljor från raffinering: 110 SÅCATIA oo sera esse rer rr rr rss tkr rss O fri fri fri 120 B fri fri fri 130 1allfettsyrå sosse rr rese rr rr rt tr O fri fri fri andra: ur 190 ricinoljefettsyra, även dehydratiserad; lanolinsyfå vose reser er rr rr ta ras B fri fri fri

ur 190 fettsyror av linolja; andra fettsyror med ett

ur 190 O fri fri

tekniska fettalkoholer:

201 produkter med karaktär av konstgjorda vaxer ... B fri fri fri

209 andfa omoseeeseere rr see rr rr reses B6 2 6 7 fri 15.20 Glycerol (glycerin), även ren; glycerolvatten och

glycerOllut sosse rer rr rer rr rer rr rr rr ra O fri fri fri 15.21 Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax,

andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även

raffinerade eller färgade sosoooos oss ss ere ss B fri fri fri 15.22 Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor

eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller

vegetabiliska Växel mosse rss rs rr rr rr rs ss B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden 1 2 3 4 S 6 16.01 Korv och liknande produkter av kött, andra djurdelar eller blod; beredningar av dessa produkter: korv och liknande produkter: ur 001 gåsleverkOrV .osooesoess reses rss sn sn B fri fri fri

(41 70) (1 2) 002 beredningar o..ssosrssssss ss resa 100 kg IT 1468:- fri" 1115:- (49 70) (37 7) 16.02 Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller konserverade på annat sätt:

(112 K) 05 7)

varor av lever av alla slags djur: 201 gåsleverpastej ..oooosssr rr rr sr rss sa B fri fri fri 209 andrå ooossssess rr raser rr rss 100 kg I T 1362:- fri” 1062:- (49 4) (38 20) varor av fjäderfä enligt nr 01.05: 310 av kalkon ssssssees ses rs ess ret 100 kg | T 1468:-' fri” 940:- (36 0) (23 7)

390¶ETT: Fe: VA 100 kg | T 1606:-' fri" 1028:-

(34 70) (21 7) varor av svin: 410 skinka sosse ssss ses ss restresa 100 kg I T 1875:- frit 1200:- (68 2) (43 2) 420 DO sosse ere ers rr er rr tests ss 100 kg | T 1875:- fri" 1200:- (85 X) (54 2) andra produkter av svin, inbegripet blandade styckningsdelar: ur 490 konserverade produkter i hermetiskt tillslutna detaljhandelsförpackningar, bestående av bönor

ur 490 andra sosse rer res rr rr rerna 100 kg I T 1875:- fri” 1200:- (86 7) (55 7) varor av nötkreatur eller andra oxdjur: ur 500 konsererverade produkter i hermetiskt tillslutna detaljhandelsförpackningar, innehållande minst 40

får inte får inte överstiga 32 överstiga 20 av den 32 Zz av variabla den avgiften på variabla hela avgiften på nötkroppar hela nöt- (ur kroppar 02.02.100) (ur 02.02.

100) 152

ur 500 T 2019:- fri” 1716:-

(106 2) (90 70)

900 andra varor, inbegripet beredningar av blod av alla slags djur s..sso secs ers rr rr rr resa 100 kg T 1620:- fri" 1377:- (48 70) (40 7) 16.03 Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur

> Införselavgift

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande = |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 17.01 Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt

ren sackaros, i fast form:

råsocker utan tillsats av aromämnen eller färgämnen:

sockerrörsmelasS ossorsresesss ser ser ses O fri fri fri andra släg sososossrress ere ss re rs er rs O fri fri fri 17.04 Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao: tuggummi, även överdraget med socker ... 100 kg B5 97 5 0 4,2 7 T 283:-0 240:-2 (12 7) (10 70) andra slag: fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra

T 1540:-2 830:-2 (110 2) (59 20) andra konfektyrer: 902 karameller «sosse s reses sr ons 100 kg BS 7 5 0 2,72 T 1540:-0 830:-0 (84 70) (71 70) 903 pastillet soo sr sars rs sr rss ers 100 kg BS 7 5 20 2,7 7 T 1540:-2 830:-a (62 7) (52 20) 9204 lakritskonfekt och andra lakritsvaror . . 100 kg B5 2 520 4,2 2 T 290:-2 245:-0 (20 0) (17 0) 905 BS 27 5 0 3,4 2 T 680:-2 457:-0a (44 20) (30 70) 909 BS 7 5 P0 3 Zz T 616:-2 364:-0 (38 0) (22 2)

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6

902 glasspulver och glasspasta (glassmassa); puddingar och andra liknande efterrätter; pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande

T 1540:-20 830:-0

(130 70) (70 70) 909 ANA ooo er reses sr es ss ss 100 kg [BS & 5 gon 2,8 7

T 814:-2 452:-0

(22 7) (12 20)

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser I komna medgivanden 1 2 3 4 5 6 19.01 Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopuiver, inte nämnda = eller inbegripna någon «annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar: ur 100 livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04, innehållande mindre än 10 viktprocent kakaopulver (med undantag av följande: pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck; puddingar och andra liknande efterrätter; glasspulver och glasspasta glasSMasSa) ...c.oscsss ser rs rr res 100 kg IB 5 7 frin 2,6 2 T 1027:-0 532:-0 (73 7) (38 7) ur 100 andfå ososeeeeseersers rr rr rer 100 kg | T 1027:-2 fria 532:-0 (73 7) (38 2) 200 mixer och degar för beredning av bakverk enligt nr 19.05 oso eeee rss ser rr reser era 100 kg IT 1035:-0 fria 673:-0 (93 7) (61 2) andra slag: 901 maltextrakt .oosssss rr rr rr str rer rr rs B fri fri fri livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04: 902 alkoholfria beredningar för framställning av drycker sosse ser rr rr rr skr 100 kg l 05 2 5 0 2.9 KR T 1106:-0 647:-0 (284 70) (106 70) 903 glasspulver, — glasspasta — (glassmassa) och puddingpulver s.sssssss core e ra 100 kg 10 5 7 5 0 2.9 T 1106:-2 647:-0a (236 70) (139 20) andra: ur 905 livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04, innehållande mindre än 10 viktprocent kakaopulver (med undantag av följande: pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt elller dryck; puddingar och andra liknande efterrätter; — glasspulver och = glasspasta

T 1203:-0 713:-0 (142 H) (85 72)158

ur 905 T 1203:-0 frin 713:-0 (142 7) (85 7)

(97 2) (49 2) 19.02 Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd: okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda:

(18 2) (14 2) 190 T 209:-02 fric 165:-2

(36 46) (28 2)

tyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt beredda: ur 200 innehållande mer än 20 viktprocent fisk, kräftdjur

T 763:-2 473:-2

(57 4) (35 2)

ur 200 ANdra sosse ser srt rs ses ss 100 kg T 1145:-2 frio TTV:-0

(85 0) (58 0)

300 andra pastaprodukter ...sssosss oso sr 100 kg T 757:-0 fric 446:-0 (62 7) (36 7) 400 COUSCOUS roses rerrerrr rr rr sr ea 100 kg T 202:-2 fria 170:-0 (32 0) (27 70) 19.03 Flingor, gryn o.d., framställda av stärkelse sosse rer rr rr rr rr res 100 kg T 290:-0 fria 173:-0 (07 KR) (10 20) 19.04 Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn, förkokt eller på annat sätt beredd: livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter: 101 innehållande kakaopulver >. ...c..o.cv. 100 kg B5 7 5 oc 3.9 4 T 257:-0 199:-2

(20 70) (15 20)

109 aNdfå sosse rerrrr raser ess 100 kg B 10 & 10 oc 17,8 % T 257:-0 199:-0

(14 2) (11 960)

andra slag: 901 risproduktef o..osooorcr ses rss ena 100 kg T 690:-0 frin 461:-2 (63 2) (42 0) 909 E14T6 Fe: Vr 100 kg T 212:-0 frit 180:-2

(24 946) (20 20)

19.05 Bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter: knäckebröd: 101 på basis av råg ooooosoooovovo.v os. 100 kg OS 5 en 3,7 7 T 129:-a 97:-0

(5 «ry 159

0 70)

109 anda sosse seee reser rr resa 100 kg JO 5 PH S gon 3,7 P T 129:-0 97:-0 (11 90) (8 70) 200 pain d'ÉpiceS ..so soo reser rr rasera 100 kg] OS RK 5 fn 3,9 Po T 513:-2 405:-0 (39 4) (31 2) söta kex, småkakor o.d.; våfftor och rån (wafers): 301 rån (wafers) med mellanlägg av kräm e.d., till övervägande delen överdragna med choklad ...s.ssssossr orre. 100 kg|B 5 K 5 20 3R T 673:-0 400:-2 (27 7) (16 2)

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer : i förhand. tullsatser | komna medgivanden I 2 3 4 5 6 20.01 Köksväxter, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra: gurkor: | 101 hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen vikt oss r rese rer rr res rss B5 2 59 fri

902 ärter, med undantag av produkter av ärter enligt nr 7.13 ooo eeeereses rer ert rr rr rss B 10 & 10 2 8,5 R 903 bönor, med undantag av produkter av bönor enligt nr Ö7.13 oso eeeses sees era rr rr eta B8x ER fri kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad; surkål: ur 904 skivad kepalök, stekt eller friterad; surkål... BS 2 5R fri

blandningar av köksväxter: ur 909 produkter av potatis, av ärter eller bönor enligt nr 07.13, av frukter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) eller Pimenta eller av annan sockermajs än majskolvar och majskorn i

med samma med med tull som den samma vull samma tull bestånds-del som den som den eller de bestånds- bestånds- | bestånds- del eller del eller delar som de de ger bland- bestånds- beståndsningen dess delar som delar som huvud- ger bland- ger blandsakliga ningen ningen karaktär dess dess

huvud- huvudsakliga sakliga karaktär karaktär

ur 909 av andra produkter ..sosossssss rs ere B beläggs Tbeläggs beläggs med samma med med tull som den samma tull samma tull bestånds-delt som den som den eHer de bestånds- beståndsbestånds- del eller del eller delar som de de ger bland- bestånds- beståndsningen dess delar som delar som huvud- ger bland- ger blandsakliga ningen ningen karaktär dess dess

huvud- huvudsakliga sakliga karaktär karaktär

20.05 Andra köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta:. homogeniserade köksväxter:

ur 100 av majskolvar eiler majskorn, inte i detaljhandelsförpackningar, av produkter av potatis

O beläggs beläggs beläggs med samma med med tull som den samma tull samma tull bestånds-de! som den som den eller de bestånds- beståndsbestånds- del eller del eller delar som de de ger bered- bestånds- beståndsningen dess delar som delar som huvud- ger bered- ger beredsakliga ningen ningen karaktär dess dess

huvud- huvudsakliga sakliga karaktär karaktär

ur 100 av andra produkter ...oosssscc ss esse B beläggs beläggs beläggs med samma med med tull som den samma tull samma tull bestånds-del som den som den eller de bestånds- beståndsbestånds- del eller del eller delar som de de ger bered- bestånds- beståndsningen dess delar som delar som huvud- ger bered- ger beredsakliga ningen ningen karaktär dess dess

huvud- huvudsakliga sakliga karaktär karaktär

potatis: 201 produkter av mjöl av potatis enligt nr 11.05 :.ooss.ocssc cos so sa 100 kg OS 5 0 3,3 R T 698:-0 465:-0 (53 £) (35 K)

(67 &) (49 RK) 300 surkål ooo oeee ers ers rss rr rs rr rr Ks BS Rx SR fri ärter (Pisum sativum):

409 andra produkter ..ossssosssers esse ser ra B 10 10 & 8,5 bönor (arter av släktena Vigna och Phaseolus): spritade bönor: Su produkter av bönor enligt nr ÖA sosse oee ses ss es reses 100 kg T 20:- fri” fri 519 andra produkter ..sosorsers reser rr rs B8x Ex fri 590 andra bDÖNOr ooooseeerersera ser rests B8x ER fri 600 SPATIS oo oss rer ere est r rst rt rr resa B fri fri fri 700 oliver ... . Freak reser rer K KR RK B fri fri fri sockermajs (Zea mays var. saccharata):

ur 800 majskolvar och majskorn i detaljhandelsförpack-

NINgAr sosse r reser er rer rr rr rr RKA B fri fri fri ur 800 andra cos osrsece srt ess rr ra O fri fri fri

andra köksväxter samt blandningar av köksväxter:

kapris och frukter av släktena Capsicum (paprika)

och Pimenta:

20.07 Sykher, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, beredda genom kokning eller annan värmebehandling, med elter utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel: | homogeniserade beredningar: Jur 100 äpplen, beredda genom kokning eller annan värmebehandling «sosse er esse rr rs O fri fri fri ur 100 andra .osssassssasssara reas s ers sars ta B fri fri fri andra slag: 910 av citrusfrukter oococssos sosse sr rr sr 100 kg BS 2 5 a 4,2 T 191:-0 162:-0 (18 KH) (15 RH) andra: av jordgubbar, smultron, svarta vinbär eller äpplen: ur 991 av äpplen ..osssssss oss ses 100 kg OTR 17 70 SR T 191:-0 162:-0 (18 50) (15 2) ur 991 av jordgubbar, smultron och

T 191:-0 162:-0

(18 &) (15 96)

999 andfå sosse rsrers rr rr rs rr ss 100 kg B5 4 5 0 4,2 7 191:-0 162:-0 (18 7) (15 0) 20.08 Frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte - | nämnda eller inbegripna någon annanstans: 110- nötter, jordnötter och andra frön, även blandade med 800 varandra; ananas; citrusfrukter; päron; aprikoser;

andra slag, inbegripet blandningar, andra än blandningar enligt stat. nr 20.08.190: 910 palmhjärtan ..sosoossrsss ss rr er ss ss ks B fri fri fri blandningar: ur 920 av andra ätbara växtdelar, inte inlagda i sockerlag eds tkr der rer rr rer tres 100 kg T 226:-0 frit 191:-0 (24 RF) (20 26) ur 920 B fri fria T 226:-0 191:-a (24 7) (20 70) andra:

ur 990 ANTA oss ers rr ser rss rer es ss B fri fri fri 20.09 Frukt- och = bärsaft (inbegripet druvmust) samt köksväxtsaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel: 110- apelsinsaft; grapefruktsaft; oblandad saft av andra 400, citrusfrukter; — ananassaft; druvsaft (inbegripet 600 druvmust) ooo ss rss ss ss er 100 kg B fri fria fri T I61:-0 136:-0

(11 &,!65

(13 2)

tomatsaft:

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastulisatser | Gällande | Överensnummer i förhand. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 21.01 Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller

matte samt beredningar på basis av dessa produkter

eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot

och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser

och koncentrat av dessa produkter:

extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt

beredningar på basis av sådana extrakter, essenser

eller koncentrat eller på basis av kaffe:

ur 100 extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt

beredningar på basis av sådana extrakter, essenser

302 beredd Senap ...sssosesrs reses rna 100 kg B5 Zz 50. 4,2 7

T 59:-0 50:-0 (5 70) (4 2)

andra slag:

majonnäs:

ur 200 innehållande fisk, kräftdjur, blötdjur, grönsaker eller frukt «= -.sss oss ss ers rese nr 100 kg B7 5 7 0 3,8 K T 480:-0 261:-0 (29 RK) (18 &) ur 200 andra omoseerreerr rr ers res ses 100 kg Oo7 2 70 3,8 Rh T 480:-2 261:-0 (29 R) (18 7)

T 1278:-2 854:-0

(66 7) (44 2)

21.06 Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: proteinkoncentrat och texturerade proteiner: ur 100 vegetabiliska proteinkoncentrat, även texturerade, i

T 95:-0 80:-0 (12 RH) (10 90) ur 100 anNdfå sosse rrrrrrs sr res res sr 100 kg O fri frin T 95:-0 80:-0 (12 R) (10 90) andra slag: 901 alkoholfria beredningar för framställning av drycker some res rss rr rss rss sa 100 kg OSA Sön 2,9 R T 1639:-0 966:-2 (48 k) (28 7) 903 glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver ooosssss ess ser osa 100 kg OS 5 fon 2,6 R T 1229:-0 635:-0 (175 2) (90 2) 904 produkter beredda av smör eller annat mjölkfett .ososrerr sr rr reser 100 kg O25 2 25 fn 21 R T 970:-0 824:-0

(22 7) (18 4)

sockerfria konfektyrer för direkt konsumtion: 905 tuggUumMi sosssssssese osv ra 100 kg OSK 5 <Ön 2,5 Rh T 105:-0 52:-0

(2 2) (1 2)

906 pastillef sor s sr rer rr er ara 100 kg [03506] Sön 2,5 KH T 105:-0 5S2:-0

2 2) (1-7)

9207 andra sosse er reser ss reset rss OoSR 5 ön 2,5 R 100 kg T 524:-2 262:-0 (10 RK) (5 20) 909 andra ooserererere rer sr sees 100 kg O fri frin T 3784:-0 2679:-2 (105 KR) (74 RK)

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande Överensnummer | i förhandl. tullsatser | komna medgivanden | 2 3 4 5 6 22.01 Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö: mineralvatten och kolsyrat vatten: ur 100 kolsyrat vattell sosse ses ss rss res rss O fri fri fri ur 100 ANN so oosseser esse reser rs ss ss ses B fri fri fri 900 andra slag ssoosssssssessr rr rer rs ers B fri fri fri 22.02 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr 20.09: vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne:

musserande vin, med en alkoholhalt: 101 överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25

001 överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25

vOLymprocent . ss sees ers er rer rskr s O fri fri fri

andra:

brännvin, okryddat eller kryddat; vodka: 903 på kärl rymmande högst 10 liter . .. 1001 B 40:- 40:- 30:- 904 på andra kärl ..osoos00o 0.0 vs 100 I B 15:- 15:35 11:25!

andra: 905 på kärl rymmande högst 10 liter . . . 1001 B 67:50 67:50 27:-

22.09¶Ättika more emereer res rr rss ess rss orsa B6 5 6 Rh 2,4 R

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 S 6 23.01 Mjöl och pelletar av kött eller andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, otjänliga till männniskoföda; grevar: 100 mjöl och pelletar av kött eller andra djurdelar; grevar

B fri fri fri 200 mjöl och pelletar av fisk eller av kräftdjur, blötdjur

23.02 Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, matning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter: 100 av MajS oossossssss rss ess rr ess sa 100 kg IT 71:- fri" 60:-

(85 96) (72 R) 200 av fi sosse esers ere rer ers ere 100 kg IT 71:- fri? 60:-

(18 X) (15 2) 300 EVR 100 kg I T 71:- fri” 60:-

(100 2) (85 RK)

(65 X) (55 0) 500 av baljväxter ...sosssoss sor ers rs ss 100 kg) T 71:- frit 60:-

(13 7) (11 RF)

23.03¶Återstoder från stärkelseframställning och liknande

återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframstälining, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar: 100 återstoder från stärkelseframställning och liknande

(48 7) (30 2) 200 betmassa, bagass och annat avfall från

(118 k) (100 2)

300 drav, drank och annat avfall från bryggerier eller

brännerief o.sososssesesss ere ss ess 100 kg I T 71:- fri? 55:-

(59 26) (45 R) 23.04 Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar 100 kg IT 114:- fri” 70:-

(63 H) (39 R) 23.05 Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar s.sooro ers ses rr rr rr rr ra 100 kg I T 114:- fri” 10:-

(11 X) (6 X) 23.06 Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 23.04 eller 23.05, även malda eller i form av pelletar: 100 av bomullsfrön = .ssosssssrss reses sa 100 kg ÅT 114 Rh fri” 70:-

(70 2) (43 FR) 200 av JinffÖR oss os reser ss rss rr res 100 kg) T 114:- fri? 70:-

(81 &) (s0 4)174

300 av solrosfrön . .. sosse res rer rer ra 100 kg T 114:- fri? 70 R

(107 R) (66 4)

909 ANNA ooo ooeresr rss rs rs rss ess 100 kg T 1115:- fri" 710:-

(22 7) (14 2)

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 5 6 24.01 Råtobak; tobaksavfall .ssossosr ser rs ere sr B fri fri fri 24.02 Cigarrer, cigariller och cigaretter av tobak eller |

tobaksersättning:

cigarrer och cigariller innehållande tobak: .

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhand. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 29.05 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat av sådana alkoholer:

andra polyoler:

430 MANNIOl oo so soess ser ses ers reser reses B 11 [Nr 12

440 D-glucitol (sorbitol) -...o.sssss oc s sa Bi! 2 118 79

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. — |tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 S 6 33.01 Eteriska oljor (även terpenfria), inbegripet "concretes” och "absolutes"; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett, icke flyktig olja, vax e.d., erhållna genom s.k. enfleurage eller maceration; terpenhaltiga biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana Oljor ...ssosesssersrers ere rs es ss B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överens-

nummer | i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 5 6 35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat, kaseinlim: 100 kaSeil sosse eeereser rer rr rr rr rr rr sr rss B fri fri fri 900 andra slag oososersrrer rs rr rr rr rr 100 kg | B 14:-- 14:- 9:- 35.02 Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat:

äggalbumin:

tjänligt till människoföda: 101 tOrkat oo ess rr rr re rer rr rr saa 109 kg 1 O 300:- 300:-2 216:-

100 kg IT 3972:-0 2860:-0

(96 70) (69 2) 102 ANNA ooo ses er rs sr sr rr res 100 kg 10 100:- 100:-2 1T2:-

100 kg IT 596:-0 429:-0

(263 £) (189 2) 109 otjänligt till människoföda ...sssssss cv... O fri fri fri 9200 andra slåg .sserseseeersres rr r rss rss ss B fri fri fri 35.03 Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och gelatinderivat; husbloss; annat lim av animaliskt ursprung, dock inte kaseinlim enligt nr 35.01 . 100 kg |B 14:- 14:- 9:- 35.04 Peptoner och peptonderivat; andra proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; hudpulver, även behandlat med kromsalt «oso ososseser reser ss sr sees ss B fri fri fri 35.05 Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse:

dextrin och annan modifierad stärkelse: 101 innehållande mer än 20 9 stärkelse eller

100 kg I T 319:-0 190:-0

(85 90) (51 20)

109 andra slag sssosseos ess sr ses rss rer ra 09 9 5,7 Re

lim och klister: 201 innehållande mer än 20 9 stärkelse eller

stärkelseprodukter . ...s.osssss ccs 100 kg | O 40:40 40:400 24:20

100 kg ÅT 319:-0 190:-2

(56 70) (33 2) 209 andra slåg ...ossroesesss esse e rr s ess 09R 9 5,7 7

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. — |tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 43.01 Oberedda pälsskinn (inbegripet huvuden, svansar, tassar

och andra delar eller = avklipp lämpliga = för körsnärsbruk), andra än oberedda hudar och skinn enligt nr 41.01, 41.02 eller 41.03 ..sssssosso soo sees B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastuilsatser | Gällande Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 S 6

50.03 Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte

lämpliga för avhaspling, garnavfall samt rivet avfall och riven luUMp) oooooeseserere rer er rar tre ns B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag - Bastullsatser. | Gällande = |Överensnummer i förhandl. tullsatser I komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 51.01 Uil, okardad och okammad ...ssssssrsssser ra B fri fri fri 51.02 Fina eller grova djurhår, okardade och okammade ...|B fri ' fri fri 51.03 Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 S 6

52.02 Avfall av bomull (inbegripet garnavfall samt rivet avfall

och riven lump) .ooososeosses esse rs ess B fri fri fri

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 53.01 Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och

avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) ooo reor rr ers rr rt rer rr Kr B fri fri fri

53.02 Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd

men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) |B fri fri fri

+ Införselavgift (Hänvisar till 1, 2, 4, 7, 10, 11, 12, 16, 17, 20 och 23 kap.) 2 Råvarukostnadsutjämning (Hänvisar till 4, 8, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 35 och 38 kap.) ! Minimitullen kan justeras i relation till utvecklingen av produktionskostnaderna i Sverige för dessa varor. Denna justering skall emellertid inte i något fall överstiga utvecklingen av levnadskostindex i Sverige under samma period. (Hänvisar till nr 07.02 och 07.07) ? Sverige förbehåller sig rätten att enligt GATT Artikel XXVII modifiera importprisintervallen och den differentierat bundna tullen i relation till utvecklingen av CIF-priserna för import till Sverige av äpplen och päron. (Hänvisar till nr 08.08) > Beroende på ändring i tulltaxelagen är bastullsatsen = tullsatsen fr o m 1 juli 1992, se SFS (1992:570). (Hänvisar till ar 15.17) + Avgiftskoefficient 1,6 (Hänvisar till nr 16.02) 3 Tullsatsen avser en alkoholhalt av 50 volymprocent vid +20 ?C. (Hänvisar till nr 22.08)

JOX[[A UapuejleUYrog

Yso

e3elquapun) L

eapuy

— -sSut[pueysojrentur

ne

-SZutIaIuaWuadu

IN/ugx

0007-S661. S

porad

JEN)

uoy

UP

Spel

JOIBASYNIGPIOT

IM 430

10AY4

10AN Lyp -:1S€ "Lvp -LvP -'8bZz -:09L -:Z6S$ -:09L -:09L -'8b€ -'69§ -:OL+P -'bIS

WOUI Lå

FrNns

103¶J0ANUOL

UIPULAISPI

u03 OTE

EYSUIJAS

1OAXY 10AN WOUI -'Lvp TSE "iLbp "Lv -8bZ -:09L -:z6§ -:09L -:09L -:8p€ -'69§ -:OLP -pIS ISfauUABIA

EIPUY

[Nn

IASOSTRIS][NL IJWNUNUNIEA 001 OIc OCZ 0€ET OTE 06E OTt Och Of+b 00S £06 OTE 06£

£0 LO LO LO £0 LO £0 LO LO LO OT zO z0 zcO zcO cO 70 zO zO zO CO CO cO zO 91 91

BUTUALDISIQ]YNpoId "NOY IAJOL Tejapinfp

INSIEJ 1SÄJ Tees

AP 132 13112 IEIJAIISUOY Ja PoIq

BJOpefld BJrapeld ejapel

JEYIO] NI ewpue 188 HAX Ia]]a

JOXIIM USpUuej[eYIOJ

420 e3eliqrapun L

espuy

— -sSutpueysojrernrup

Ne

-SFULIIIUIWI InN/ueIj

S661 S ponrrad

du]

TL[N)

UP JOJEASYNIGPIOS

HN)

430 10AY

10AY 2 WOUWI v ol Finis

10J

2330AY[[NE

UJPUEAIBPIU

uo?

00€

EYSUJAS

10AX 10AY

WOuUI 2 asjauuA22g € Ol

EIPUYy

[JM

00€

PISNSHLISHOL JIJUUWNUMIEA

601 (4 90 0

FuruALYNSaIQLYNnpoIg '3[ ed

"ua3owo paw fa UP F21oswnuny "24 1

1eng 25 Ie3uwuypedoj

Ia ZS 8€

1 [eyavuna SÄ

"IsoPzzId ULGUINLA TEN

I IpuesgA vanys

'3y 189

ua

G

01'6'8'L'9'p

salqe

191aQEIPNIS

SUABJANURUNYOP 'ddns

IMS/ISOV

PIULADJIA

10/0007 rr

00/6661 +$'860L1

SIWV

I10L

tuo (Sas 66/8661 €'T8LLI

apuvSe)y

Juoffru)

:GOLSNYTLNI PAU 86/L661 T99v81 (rung/ing) uapung [4 18tns 10/0007-96/5661 L6/9661 Tt'OST6T

y3o Bijlry 96/S661 Upe86T

SWV (IAS ”TVLOL suofttW) 081507 Sva

aqv 208

12112Qe2pQIs SUaIRJINUIUNYOP

"ddns 'ddns

IMS/LSOV FMS/LSOV

EIeARY

dl 1

— 6'£99 8'6£9 8's19 L16S S'tpS 0'ZSS O'cES 6'11S 6'I6P 6'ILP &'ISV NNS IpuUeFeIeSIaLHUeAX YI Loc

30 (01

96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0002 96/S661 L6/9661 86/L661T 66/8661 00/6661 10/0007

ITINy 000.)

UpuUEBLjgsutruBLIPPIU 18 tunf/tng runf/ing

Jedure

889 TLS

(sauuo)

BÖISSKUISJONUBAN

000.)

-sytRn 28t0sS

(HAS

YIO wo

430¶UgAIU I3uoffrur)

Ipue3ele 96/$661 L6/9661T 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S661 L6/9661 86/L66T 66/8661 00/6661 10/0007

BÅsseWBpng Lå

I3tIy €'899 L'Se9 O'€8S 0O'Opc LU O'SsSv $'IDS 6905 E'TLv 9'89€ LEV 8 LEV ct £Or

runr/ng Tunf/tyng

:ua000UdAgnsuuodx] 2

1edurelL

TIL 9LS gArusytdin (IS

uofjnu)

seg

Bes Ja2INNpoId

xas

pd I9furananm AR

suaxenn iFATu-SH rewuuwedsiapog JuruALrsag

Y3O

yo IDA

13112Qe2p015 SUIIIJINUIUNYOP aqua ajqer

'ddns 'ddns

PIUPADJIYU IMS/LSOV IMS/LSOV

QIO

äl 1

23NS SpUeFEIRSIIINULAN STR 0'0r S$'8r OLE SSE O'vE (u01 ” ” - - ” uapuredsjessurudesppau 400 L 000.) 13ry 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0002

8¶Jedwep Tunf/tmar rungstyng

E3IssKwsjajueAY

EP IINNUPAY (sauuo1

Yo 000.

Seg eÅtssewjaäpng

)

18tmys

(IIS

WO UPATIUS]JI31n ” - ” ” ” ”

apue3ee 19uofjrur)

Yo LÅ :IauonuAqnsuodxq 1itry 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0002 96/S661 £6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 001 o'£ol 6'S6 6'88 6'18 &'bi

Je jeduwejl runf/ting tung/tmg

LU BATUSIJIBIN (IAS

s1uofnuwu)

Se

Btjjels 22NNpold

xas PATU-SH AR ed ruaxenn) 1301) ZuruAnysag

e3NEpiIO eTejq

yo as

Sy 192

12112Q€2pP015 SUI13JINUIUNYAOP arqer ajqe alqv

"ddns 'ddns 'ddns

JMS/ISOV IMS/LSOV

EJUPAS

I MS/LSOV

DIY YIO

1 | 11

28tnS apUue3re1esIANULAN

(uor - - - - - - - - - - - - - - - N - -

uapue3ejessurudeusppau Ydo 000.)

18t1y 96/5661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S5661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007

Je tedwelL Tung/tyng Tanf/tune tunf/tng 9 e3ssguwsjajnueAyY

- - ” INULAX (Sau4uo3

S do 000, Se e3issemjaäpng )

13tmjs

(HIS

wo ” ” ” ” ” ” ” - ” ” ” ” ” ” ” ” ” uPATUS]JI

apue3er 1uoffru)

do v :NUuonuAqnsuodxq 18Iy 96/S661 £6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S5661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z Zn

Je

1eduwejni tung/tng numf/tf tunf/tng

£

- ” "

BAIUSIJIBIN (NIS

I2uoffrur) (4

Seg

Firas 1222Ynpoid

xas FATU-SH

Ae ed 10ffo

ruaxerin I JuruArysag

exstIqeradaA

10FEXFIO B3ejq

Yyso Je3ns

a

13 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

JaL[2QLIPOIS SUaIJJONURUNYOP aqer aqu

"ddns 'ddns

EIULASLIY IMS/LSOV JMS/LSDV

YIO

[| a

23nsS IpUueReIgs)NUPAX LL ÖL €'91 9'SI O'ST TET €Tc SIT L'Oc 8'61 061 £'81 (uor uapue3ejesäurudesppau 430 L 000.) 18HIV 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007

Je

1edtuefni tungytmg tunfyune

e3ssewsjpyrnueay

61 +vz

22NULAY (sawuor

Yo 000, Seg

e3sspwnåpng

)

(HIS

WO UBAIUSYIdIn

apue3elg uoffrun)

420 v :I2UonuaAqnsuodxq 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0002 96/S661T L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0002 IV 6'9€2 9902 SI61 VILI E€T91 STve O'LeT 9 T'961T 9081 1'S9t 8 ICT IIZ

JB

1eduwren tungyung Tunf/taf

est 85 PATIUSYIZIN (MAS

Iauoffrun

Se

Bes 121NNpoId

xas BATU-SH efjorows Ae ed JA JutuAuysag suaxenn ndxy[ofunwunys e3elq 420 qvo IOWS as

21[2QeIp01s SUJIJJaNURUNYOP

EIULADIY

YIO

28tnys apuedrIesiaUUeAN

(u0r uapue3eiesdurudesppau 430 L

000.) 13tIry

Je edt

9 e3ssewsjaueAy

JAMULAY (sauuo)

S Yo 000. Seg e3ssewja2png )

(HAS

wo UBAIUSIJIBIN

apuegelr 1uoffrur) do rv :$IauouaAqnsrodx 1iyry

Je 1edwrtnu

€

PATIUSIJISIN (HAS

muofjnu)

Seg

Btjjels Jaynpold

xas

ed PAtu-SH AR

suaxenym JurtuAnnysag

rårNg

ag

yo

;

11[2QLpQIS SUa12JanNuawunyop aqvr arqer age

'ddns 'ddns 'ddns

EIUPADIY FMS/LSDV JMS/LSOIV FMS/LSOV

uu 1" [di

18 IpueZeILSIINULAYX et Ut 67 87 LT 9 ST bT €T TT Uz Oo L£L8 v8 (u02 uapue3ejesdurudeppau 40 000.) L 18tIy 96/S661T L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z 96/S661T L6/9661

Je

1eduwelu tung/ting tunf/tme tunf/UDf

e3ssewsjpInuesy

Lä 97 6 1INURAY (sauuol

Yo 000, Seg e3rssewjn3Ipng )

23tnSs L'6 0'6 v8 LL OL

(NAS

uro ugAtus]yrgin

apue3eg Iuoffrut)

gro :Ppuonuasqnsuodxq iv 96/S66T L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S66T L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z 96/5661 L£6/9661 6851 L8vI Of 6'67 8'$c 8&tc 817 £'01 6 LT

Je

1edwelL runf/tme tunf/tung Tunf/nf

ve TT 691 BAIuUSIIBIN (IIS

1uoffru)

Se

BRIS 121ynpoId

xas INNpoadofu

ed PATu-SH Ae Juruauysag IUaXeN[M JP reg

repuy JUIAOT Y2o as

150 196

13112Qe1p01S SUJIJIINUILUNYOP alqe! a1qe

'ddns "ddns

PIULASIA IMS/LSOv IMS/I1SDVv

YIO

LH "n

18 apuede1esIanNueAN vv LUtv O'ctp vor 88 UL 960 £6'0

08 UL vie UL

(u01 wpueBejesZurude.uppau 430 L

000.) 13ry 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z 96/S5661 L£6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z 96/S661 L6/9661

Je

Jedwejn funf/tng rungytng

e3IssewsjjrrueaY

Lv I IJINUPAY (sauuo3

430 000.

Seg e3rssewj3png

)

18tngs 6 88

Oras

WO UPAIUS]JI3]n

apue3er 1uoffru)

Q20 Lå :12uornuaAqnsuodxq

86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000C 96/$661 L6/9661 1ätry

9'8E v'8Z €'8l T' L'8L9 0'z6S L'8B»S +'SOoS UZ9P

801 vr se9

Je 1eduwrejuu tunf/ung rungytng

CeL [0]

PAIUSIJITIN (Mas

suoffu)

(6

Seg

—

Bijers 121YNpoad

xas

PAT-SH AR pd

ruaxeyn 1 BUruALNsaIg

NOAEILIPElJ e3rjg

NONSTLID

-— DN rr

490 25

121[2Qe2p01s SUAJIJILNUINUNYOP ajqvr arqer

"ddns 'ddns

PIUPASIYA IMS/1SDIV JMS/LSIV

YIO

" di

13 apue3r)esjaNUueAJ 060 980 280 6L£'0 £€f'0 670 870 LTO 970 1£'0 (03 ” ” ” ” ” uapue3ejesäurudesppau 490 L 000.) 13tjy 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007€ 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z

1edtwetu runfy/t[nf runf/tmg

eÅsseWwWsjapnmueAY

$t0

1ANULAY (sauuol

420 000.

Seg e3ssgpwja3png

)

3tns c8 9L OL r9

OS

wo uegAIusLYtän ” ” ” - ” ”

apue3er 1auoffru)

420 b :RuonuaAqnsHodxq Bry 86/L661T 66/8661 00/6661 10/0002 96/S661T L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0002 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 Sug 007 SBI OLI St SPI

Je Jedwreltu tunf/tung tung/tmg

€T PArusyl3Iin (MISS

uoffrur)

seg

Fes 1220YNpoId

xas PAIU-SH Ae ed ZutuAuysag suaxenn iInfp

e3vjq

apuenaT HOATIEA Y2o I

13[12Q22p015 SUI1IJANUIUNYOP alqu alqv qv

'ddns 'ddns 'ddns

EIULADJIU FMS/LSOV JMS/LSOV IMS/1SOv

YO

t " UT

28 IpUueBeIesiNUeAY 9'6 €'6 0'6 98 T8 &L (u01 ” ” ” ” ” ” ” ” uapue3ejesäuradeippau 400

000.)

18try 96/S661 L6/966! 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S661T L6/966T 86/L661 66/8661 00/6661 107000 96/5661 L6/9661

Je 1edure[lt.L rungf/ungf Tunf/tng tfunf/tng

E3ISSPULSJajtjUeAN

[0 321NULAY (sauuo)

150 000. Seg BJsspwyaBpng )

23nS (SAS

WO - ” ” ” - - - - UeATUSYIZIN

apue3elg 19u0fjur)

430 +

:ouonusAqnsiodxq 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0002 96/S661T L6/9661

13jy

Leda 8L9 1€9 §8c 6&€ES €'6P

Je tedurejuL tung/tnf runf/torf trung/tag

LL BAIUSIJIBIN OAS

I9voffru)

Seg

Fes Jaynpold

xas PAtIU-SH Ae ed FUruALIYysIg suaxenn:

e3elq

-— I a

yo ITU 25

33y UTA

12119Qe!P01s SUI1JaNUILUNYOp

8 eIueASIA

YIO

— INNS ApUueFLIESINULAY

(407 - ” ” ” uapue3ejesdurudgsppau 430 L

000.) IBV 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007:

18 1edwe

9 e3sseuwsjajnueAY tu

1ANULAY (Sauu0?

S Yo 000, Seg e2sspwjaäpng )

sätpnts

(AS

WO UgAtuSYT3n ” ” - ”

apue3elrg 1avoffru)

30 | :uonusAqnsiodxq 1itIry 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z

18 1eduteju

£

eAlusYIam (HAS

12v0ffrur)

(4

seg

SILIS IAYANpoId

Xas

PAIU-SH Ae Ed BUUALDISaIG IUFxeIN

v3eNg

I

Yao 3

12][2Q€1p015 SU3I3JINUIJUNYOP ajqer ajqu arqer

'ddns 'ddns "ddns

PIULADIY IAS/1ISOv JMS/LSOv IMS/LSOVv

4IO

äl di [Äl

23ms IpUueFLIESIINULAN 8'61 0'61

T€Z €'Tz g'IZ L'0Z

(u01 - ”

u3puegejesJurudesppau YN0

000.)

13 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z 96/5661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z 96/S661 L£6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z

Je JedwrL trungyunf runfs/ung tunf/wung

e3rsspwsjajtueay

(sauuor

4do 000.

essgwjaäpng )

3Qms €'S 6 ov [HA 8e

(N3IS

wo URATUSYJIZIn

apuegelr 19voftrun

:I2uornuaAqnsuodxq

96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z 96/$661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 96/S661 L£6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/0007 13Iry

Je

1edwen tung/me tung/tqne Tunf/ting

9¶PAIUS]JIZIN (NIS

s13uoffrur)

Seg

BI[LIS JaynpoId

xIS VFatu-SH Ae pd BUruALIISdIg suaxenn) JINESUOIN) e3ejq

Hnwog

4ao Xeq0L

J3[[2423p05 SUSI3JaNUaWUNYOp aQe

"ddns

E1UrAN IMS/LSIvV

NIA Y3Io

[äl

280MS apue3eiesjInNUeAY

(u01

uapue3ejesäuru3esppau Y30

000.)

3Iy

Je 1eduWrIL

e3rssgwsjajnueAy

IANULAY (sauuor

420 000. Seg e3sspwjadpng )

28tpnjs

(MISS

110 UBATIUSIJIZn

apue3erg 19u0ffrun)

yo LÅ

:sauornuaAqnsuodx47

13ry 96/S661 L6/9661 86/L661 66/8661 00/6661 10/000Z €OSp S'TCP 8'C6C O'b9t €'SEff 9'90€

Je 1eduwen rungyme

6Lv BAIUSYJIZIN (MAIS

I9uoftru)

Seg

teras JaNyNpoId

PruDIarynpoid

xas

PAtu-SH

AP ed

UI2NNXxI

ZuruALDISag Iuaxeyni

(Buwuwehnsud

aperagreag QIO e3ejq

VINN AN SS N

yo a

Bilaga - Exportsubventioner

Tulltaxenummer inkluderade i produktgrupperna i

åtagandelistan för exportsubventioner

Produktbeskrivning Tulltaxenummer Vete och vetemjöl 10.01, IL.OL, [1.03.11, 11.03.21 Foderspannmål 10.02 - 10.05, 10.07 - 10.08, 11.02, 11.03.12 - 11.03.19, 11.03.29,

11.04, 11.07 Ris Oljehaltiga fröer Vegetabiliska oljor Oljekakor Socker Smör och smörolja 04.05 Skummjölkpulver 04.02 Ost 04.06 Andra mjölkprodukter 04.01, 04.02 Nötkött 02.01, 02.02, 02.06.10 - 02.06.29, 02.10.20, ex 16.01.00,

ex 16.02.10, 16.02.50, 16.02.90 Griskött 02.03, 02.06.30 - 02.06.49, ex 02.09.00, 02.10.11 - 02.10.19, ex

16.01.00, ex 16.02.10, 16.02.41, 16.02.42, 16.02.49, 16.02.90 Fjäderfäkött 02.07, ex 02.09.00, ex 02.10.90, 16.02.31, 16.02.39, 16.02.90 Fårkött

D Se bilaga

Tuiltaxenummer inkluderade i produktgrupperna i

åtagandelistan för exportsubventioner

ex 16.01, ex 16.02.10, 16.02.20, 17.04.10, 17.04.90, 18.06.10, 18.06.20, 18.06.30, 18.06.90, 19.01.10, 19.01.20, 19.01.90, 19.02.11 - 19, ex 19.02.20, 19.02.30, 19.02.40, 19.03.00, 19.04.10 - 19.04.90, 19.05.10, 19.05.20, 19.05.30, 19.05.40, 19.05.90, 20.04.10, 20.05.20, 20.06.00, 20.07.91 - 99, ex 20.08.92, ex 20.09.10 - 90, 21.03.20, ex 21.03.30, 21.03.90, 21.04.10, 21.04.20, 21.05.00, 21.06.10, 21.06.90,

ex 22.02.10, ex 22.02.90, 22.03.00, ex 22.08.90, 35.02.10, 35.05.10, 35.05.20, ex 38.09.10

Se bilaga

Allmänna anmärkningar (industrivaror)

Genomförandet av medgivanden (kolumn 4) +)

a) Allmänna bestämmelser Om inget annat anges nedan skall alla medgivanden som tas upp i kolumn 4 genomföras i fem lika stora sänkningssteg. Den första av dessa sänkningar skall ske då WTO-avtalet träder i kraft, och varje efterföljande sänkning skall ske den 1 januari varje efterföljande år.

b) Kemiska produkter: - Tullarna på varor som innefattas i Överenskommelsen om att

eliminera tullarna på särskilt angivna framaceutiska varor

kommer att elimineras omedelbart vid ikraftträdandet av WTO-

avtalet (se den följande allmänna anmärkningen).

- Medgivanden för alla andra kemiska varor kommer att

genomföras enligt följande:

Bastullar 10 2 eller 5 lika stora sänkningar

därunder

10.1 7 eller däröver 10 lika stora sänkningar

- De alternativa maximumtullar som anges i kolumn 4 för

tullpositioner med specifik tull inom kapitel 28, 29, 31, 35, 36

och 37 kommer att införas den dag då WTO-avtalet träder i

kraft.

- Den alternativa maximumtull som anges i kolumn 4 för statistiskt

varunummer ur 38.23.102 kommer att införas enligt de allmänna

bestämmelserna om genomförandet av medgivanden, med

utgångspunkt från en bastull (värdetullekvivalens) på 9.2 2.

c) Kapitel 50-63 - Medgivanden för textilier och kläder kommer att genomföras i

10 lika stora sänkningar.

d) Kapitel 72-73 - Medgivanden om tullfrihet kommer att genomföras i 10 lika stora

steg.

e) HS 9501-9505 - Medgivanden om tullfrihet kommer att genomföras i 10 lika stora

steg.

"Se bilaga 205

Farmaceutiska varor

Tullarna på farmaceutiska varor enligt definitionen i GATT-dokument L/7430 kommer att elimineras i överensstämmelse med föreskrifterna i detta diskussionsprotokoll och de förfaranden som anges däri.

Tecknet B i kolumn 4 anger de tullpositioner som täcks av dokument

L/7430.

») Med "kolumn 4" avses här kolumn 4 i den svenska tullbindningslistan

i GATT. Uppgifterna i denna kolumn återfinns i kolumn 6 i den följande

förteckningen.

" Se bilaga 206

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5: 6

INDUSTRIVAROR

03.01 Levande fisk:

100 akvariefisk sososessrr ere rr rr rr rr rr re rea B fri fri fri

920 ål (arter av släktet Anguilla) ...s.sssscs ss 0 ss. O fri fri frå 03.02 Fisk, färsk eller kyld, med undantag av fiskfiléer och

annat fiskkött enligt nr 03.04:

03.03 Fisk, fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött

enligt nr 03.04:

760 ål (arter av släktet Anguilla) ...sssssssss cr. O fri fri fri 03.05 Fisk, torkad eller saltad; rökt (även varmrökt) fisk; mjöl

och pelletar av fisk, tjänliga till människoföda:

lever, rom och mjölke,torkade, rökta eller saltade: ur 200 torskrom i tunnor, saltad eller rökt; sockersaltad

fiskfOMM oss see e rer rr rear rss es as res B fri fri fri ur 301, sockersaltad fisk oss. ser rss ses ss rss rer s B fri fri fri ur 309, ur 510, ur 590, ur 610, ur 620, ur 630, ur 690 ur 309, lax, öring och regnbåge, hel eller i filéer, saltad, men ur 690 inte torkad eller rökt sossar ess ss ses reor sa B fri fri fri 03.06 Kräftdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta,

torkade eller saltade; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten även kylda, frysta, torkade eller saltade; mjöl och pelletar av kräftdjur, tjänliga till människoföda:

ur 191, sötvaltenskräftor ooocooss sees rss ss sr essens B fr fri fri ur 290

mjöl och pelletar av kräftdjur, tjänliga — till människoföda:

av räkor:

"Se bilaga 207

ur 199, BS AN fri ur 290 ur 199, B 3,5 ” fri 3,5 20 ur 290 ur 199, B fri fri fri ur 290 ur 191, B 3,5 "4 fri 3,5 20

ur 199,

ur 290 03.07 Blötdjur, även utan skal, levande, färska kylda, frysta,

torkade eller saltade; ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta, torkade eller saltade; mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur, tjänltiga = till människoföda:

ur 910, ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och ur 990 blötdjur oso see rer rr ears rr rer sr rer rss B fri fri fri

mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än

kräftdjur, tjänliga till människoföda: ur 9290 AV OSIOM mosse eeeeerererr ers sr rr sees B fri

ur 9290 B 5» fri ur 9290 B 3,5” fri

Se bilaga 208

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 16.04 Fisk, beredd eller konserverad: kaviar:

fisk, hel efter i bitar, men inte hackad eller malen:

lax: nu inkokt laX sosse sss ss ass sees een e es B fri fri fri 119 ANNAN oo oeeeeree reses er ers rr rss rss B 3,5 24 3,5 4 3,5 ”

sill och strömming: 121 i förpackningar med en nettovikt av minst 45

14 B fri fri fri 122, i andra förpackningar -..sssssssc css sea B 3,5 24 3,5 4 3,5 4 129

äkta sardiner samt sardineller och skarpsill: 131 i förpackningar med en nettovikt av minst 45

1.5 B fri fri fri 132- i andra förpackningar s.ssssssss sosse ses B 3,5 = 3,5 No 2,3 2 139 140 tonfisk (av släktet Thunnus) och bonit (Euthynnus

eller Katsuwonus pelamis samt arter av släktet

Sarda) socsoessrr reser r sr rr rr er rr rss sa B fri fri fri 150 makrill ooooos esse ere rss rss ses ers es ns B3,S An 3,5 4 3,5 Ah

äkta ansjovis: 161 i förpackningar med en nettovikt av minst 45

15 B fri fri fri

annan fisk: 191 sillfisk, annan än sillfisk enligt stat. nr

16.04.121, — 16.04.131 eller —16.04.161, i

förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg IB fri fr fri 192 fiskfiléer, fiskpinnar och liknande produkter,

ur 199 beredd eller konserverad fisk av ostrimmig

ur 199 ANNAN ooo eee ere reses ss re rr rr rerna B 3,5 24 3,5 20 3,5 20

annan beredd eller konserverad fisk:

fiskrom, annan än kaviar: 201 i förpackningar med en nettovikt av minst 5 kg | B fri fri fri

Se bilaga 209

14 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

202 I andra förpackningar s.ossssosss rss sr rs B5 4 5” 5

annan, fryst: 203 fiskpinnar och liknande produkter andra än

enligt stat. nr 16.04.192, panerade, även stekta B 524 5 3,3 Ho 204 B 5” 5” 5”

andra slag: 205 fiskbullar sosossssesse ss reser e sees B 3,5 2 3,5 HN 2,3 No 209 B 3,5 3,5 4 3,5 24

301 B fri fri fri

annan: 302 i förpackningar med en nettovikt av minst 5 kg B fri fri 309 i andra förpackningar ..sssoss seas save B5 5” 3,5 NM 16.05 Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur,

beredda eller konserverade: 101, B fr fri 109

räkor: 201 utan skal, kokta och frysta men inte vidare beredda B fri fri

209 B 3,5 2" 3,5 4 3,5 N 300 B fri fri fri 400 andra kräftdjur =oocosse esse rr rer rss sr reses B 3,5 2 3,5 20 3,5 N

andra slag: 901 B fri fri fri 902 B 5 5” 540 9209 B 3,5 4 3,5 240 3,5

"Se bilaga 210

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhand tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 5 6 25.01 Salt (inbegripet bordsalt och denaturerat salt) och ren

natriumklorid, även i vattenlösning och även med tillsats av klumpningshindrande medel eller flytmedel; havsvatten sosooosesseess ser res ss ss sr es sa B fri fri fri$

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade .. |B fri fri fri 25.03 Svavel av alla slag, annat än sublimerat svavel, fällt

svavel och kolloidalt svavel oso osos ss ss ss ses B fri ri fri 25.04 Naturlig grafit ooosossr rss rer rr rr rr ers rea B fri fri fri 25.05 Naturlig sand av alla slag, även färgad, annan än

25.06 Kvarts (annan än naturlig sand); kvartsitäven

grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form —.sssossesses sees reses B fri fri frå

25.07 Kaolin och andra kaolinartade leror, även brända . . .. |B fri fri fri 25.08 Annan lera (med undantag av expanderade leror enligt

nr 68.06), andalusit, cyanit och sillimanit, även brända; mullit; chamotte och dinas ...s..sssssocsrs ses B fri fri fri

25.09 Krita:

001 obearbetad oosososserere reser rr reses B fri fri fri 002 malen eller slammad soocoossesersrss ser ses B 2,2 "4 2.2 4 fri

25.10 Naturliga kalciumfosfater, naturliga

aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita ... sc... B fri fri fri 25.1 Naturligt - bariumsulfat (tungspat); naturligt

bariumkarbonat (witherit) även bränt, dock inte

bariumoxid enligt nr 28.16 s.sssssss oss ers enn B fri fri fri 25.12 Kiseldioxidhaltiga fossilmjöl (t. ex. kiselgur, trippel och

diatomit) och liknande kisetdioxidhaltiga jordarter, även brända, med en skrymdensitet av högst I. sssoon. B fri fri fri

25.13 Pimsten; smärgel, naturlig korund, naturlig granat och

andra naturliga slipmedel, även värmebehandlade B fri fri fri 2514 Skiffer, även grovhuggen eller enkelt sönderdelad,

genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor

"Se bilaga 211

25.15 Marmor, travertin, s.k. belgisk granit och annan monument- eller byggnadskalksten med en skrymdensitet av minst 2,5 samt alabaster, även grovhuggna eller enkelt sönderdelade, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär | B fri fri fri fOMM sees reser re re reser rr rs rr RR sr ses 25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monumenteller byggnadssten, även grovhuggna eller enkelt sönderdelade, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form |B fri fri fri 25.17 Småsten, grus och krossad sten av sådana slag som vanligen används för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen e.d., singel och flinta, även värmebehandlade; makadam av stagg eller liknande industriellt avfall, även innehållande sådana material som är nämnda i första delen av detta nummer; tjärmakadam; krosskorn, skärv och pulver av stenarter enligt nr 25.15

25.18 Dolomit, även bränd; dolomit, grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form;

25.19 Naturligt — magnesiumkarbonat = (magnesit); smält magnesia; — dödbränd = (sintrad) magnesia, även innehållande små mängder av andra oxider, tillsatta före

25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller innehållande små «mängder = acceleratorer = eller fördröjningsmedel -.ssosseer rer res r ers ses rna B fri fri fri 25.21 Kalksten med användning som flussmedel; kalksten av sådana slag som vanligen används för framställning av kalk eller Cement soo ossereerers ess ses enes B fri fri fri 25.22 Osläckt kalk, släckt kalk och hydraulisk kalk, dock inte kalciumoxid och kalciumhydroxid enligt nr 28.25 ... IB fri fri fri 25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande hydraulisk cement, även färgade eller i form av klinker mos es ere r reser ere rss rese sa 100 kg | B 0:30 0:30 0:20 25.24 ÅSDeSto oso er reser rr ers sr rss rer sr ses B fri fri fri

25.26 Talk (inbegripet naturlig steatit), även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk etter rektangulär fOMN soseeeeree rer ess rss rr rr ss rr sr sne sa B fri fri fri

Se bilaga 212

Naturlig kryolit; naturlig chiolit =. ...s.scs so. - cs. B fri fri Naturliga borater och koncentrat av sådana borater (även brända), med undantag av borater utvunna ur naturliga saltlösningar; naturlig borsyra innehållande högst 85

25.29 Fältspat; leucit; nefelin och nefelinsyenit; flusspat ... B fri fri fri 25.30 Mineraliska ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon

ANNANSTANS sosesesee rs er ere reses rr rss ss B fri fri fri

Se bilaga 213

Tuiltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

! 2 3 4 5 6 26.01 Järnmalm, även anrikad, inbegripet rostad svavelkis och

26.19 Ogranuterad slagg, glödspån och annat avfall från järn-

och ståltillverkning s.soosssrsssrser rss rer resa B fr fri 26.20 Aska och återstoder (andra än från järn- och

ståltillverkning) innehållande metaller = eller

metallföreningar ooo eser sr rssr rs sr rss B fr fri 26.21 Annan slagg och annan aska, inbegripet aska av

hävstång soooeeerrererres rer ers rer rr r rss B fri fri

Se bilaga 215

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 27.01 Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen framställda

av stenkol sosossseserrer reses sa ss sees ess B fri fri fri 27.02 Brunkol, även agglomererad, dock inte gagat (jet) ... IB fr fri fri

27.14 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar och oljeskiffrar samt naturlig bitumenhaltig sand; asfaltit och asfaltstef oso sees ere rr rer ser rr rr rr Reka B fri fri fri 27.15 Bituminösa blandningar baserade på naturasfalt, naturlig bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära = eller mineraltjärbeck (t. ex. asfaltmastix, ”cut backs"):

flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

med vatten s.sososserses ess er rer rr 100 kg B 1:- 001 andra Släg s.ossoseesssses arr rer rss stra a B fri

"Se bilaga 217

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastulisatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 5 6 28.01 Fluor, klor, brom och jod: 100 LS RR B 4,1 No $,1 2 4,1 200 IT B fri fri fri 300 fluOr; DrOM sososossesrrerser ss ss ss sas sa B fri fri fri 28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt

EE MC BR B fri fri fri 28.03 Kol (kimrök och andra former av kol, inte nämnda eller

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller:

ädelgaser oosserrrereer rer rr rss reses sa B fri fri fri 210, 290 Oxygen (SYfe) sosse seseesesss ses ess es B 5,3 Yo 5,3 2 5,3 4 400 kisel, innehållande minst 99,99 viktprocent 610 L$ET3 100 kg | B 5:- 5:- fri

annan Kisel sosoosoos ra rr rss rr esse a 100 kg | B $5:- 5:- 5:- 690 Maximitull: 5,5 20

andra Slåg sssosese ss raser e rer rer ers ess B fr fri fri 100, 300, 500, 700- 9200 28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta

jordartsmetaller, skandium och yttrium, även blandade

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra (klorvätesyra);

klorosvavelsyfa ..osseesss sees rer ere rss ss B 3,2 3,2 No 3,2 No

28.08 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra] B 8 "4 8” 5,5 No 28.09 Fosforpentoxid; fosforsyror och polyfosforsyror:

hypofosfOrsyra ..sosossrssrer sars sr sees ot B 5.8 fri 5,5 HN 201 andra Slåg ..sosressrerer esse ses ess er ena B42A 4” 4” 100, 202, 209

28.10 Boroxider; bBOrSyfOf sosse raser reser rr resa B fri fri fr

"Se bilaga 218

28.11 Andra oorganiska syror och andra oorganiska

oxygenföreningar av ickemetaller:

andra oorganiska syror: ur 199 ArsenikSyfOr sosse see es ere ses res er ena B fri fri fri

191 perklorSyfa ..soseoeeesreer reser rskr sees B 5,8 5,8 =” 5,5 ”

110, andra slåg ...sossrserreree rs r ere es rena B 5,8 ” Mm 5,5 24 ur 199

andra oorganiska oxygenföreningar av ickemetaller:

28.25 Hydrazin och hydroxylamin samt oorganiska salter av

dessa ämnen; andra oorganiska baser, andra metalloxider, metallhydroxider och metallperoxider:

101 andra slåg ..sssssers ess rr rr es rr rett sera B fri fri 102- 900 Fluorider; fluorosilikater, fluoroaluminater och andra fluorkomplexa salter:

110- fluOrider sosse ee e reser r rs sr rss rr rer ess B fr fri fri

200- andra släg sosse ses ere rr rr rr rr er rer res B 3,8 ” fri 3,8 ”

900 28.27 Klorider, kloridoxider och hydroxidklorider; bromider

28.28 Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypoklorit; kloriter;

hypobromiter:

100 kommersiellt kalciumhypoklorit och andra

kalciumhypokloriter ..sssss rss rese rr ere res B fr fri

901 B fri fr fri

909 B 5,8 2 5,8 £ 5,5 28.29 Klorater och perklorater, bromater och perbromater;

Jodater och perjodater:

901 perklorater sosse res raser era rr rr ers B 5,8 Na 5,8 "a 5,5 4

110, andra slåg sissors se see rr rr rr rer rr ers B fri fr fri

190,

909 28.30 Sulfider; polysulfider = ssssos ess rr rr rs rr rerna B fri fri fri 28.31 Ditioniter (hydrosulfiter) och sulfoxylater:

101 natriumformaldehydsulfoxylat =. .occsssr ere rss B 3,2 2 3,2 Na 3,2

109, andra slag sssooorsses ss er rr arsa rr rr rss B fri fri

28.32 Sulfiter; tiosulfater ..sosss oss ss rss sr rer rer B fri fri

"Se bilaga 220

28.33 Sulfater; alunarter; peroxosulfater (persulfater):

aluminiumsulfat .ossseserser sr rr rr rer rr ra B 3,5 2 3,5 HN 3,5 UY R 220 koppar(Ilsulfat, — jäm(Ilsulfat — (ferrosulfat) och 251, aluminiumkaliumsulfat (kalialun) > ..ccss...v vv. B 32” 3,2” 291, 301 andra slåg ...sererrserrrs rer rss rr rss er ses B fri fri fri 110- 210, 230, 240, 259- 270, 299, 309, 400

28.34 Nitriter; nitrater: 100 Nitritér oss oss rr rer ers rr rr rskr Ar rss rss B 5,8 "2 fri 5,5 4 210- [Tr 1 B fri fri fri 290 28.35 Fosfinater (hypofosfiter), fosfonater (fosfiter), fosfater

och polyfosfater: mono-, di- och trinatriumfosfat; kaliumfosfater; andra kalciumfosfater än kalciumhydrogenortofosfat;

310, 391 ammoniumfosfater, natriumfosfater, andra än mono-, 210, di- och trinatriumfosfat; ammoniumpolyfosfater ... B 3,5 24 fri 3,5 240 ur 290, andra slåg sosse se rr rer rre rr e rr rss ses ss B fri fri ur 399 100, 250, ur 290, ur 399 28.36 Karbonater; peroxokarbonater (perkarbonater);

kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammoniumkarbamat:

kommersiellt ammoniumkarbonat och andra

100 ammoniumkarbonater sosse sss ss sosse B 5,8 = 5,8 ” 5,5 2”

andra släg sossar sr reser rr rr ser res erna B fri fri fri 200- 9290

28.38 Fulminater, cyanater och tiocyanater B fr fri

"Se bilaga 221

28.39 Silikater, kommersiella silikater av alkalimetaller:

110- andra Slåg sissors s rss s rr rr rs rr rer tra B 3,2 24 fri 3,2 4

900 28.40 Borater; peroxoborater (perborater):

200 andra bOrater ..sososs reses reser reser resa B fri fri frå

peroxoborater (perborater):

301 natriumperoxoborat sossss orre sr ers reses B 3,5 20 3,5 3,5

309 B fri

28.42 Andra salter av oorganiska syror eller peroxosyror, med

28.43 Ädla metaller i kolloidal form; oorganiska och organiska

föreningar av ädla metaller, även inte kemiskt

definierade; amalgamer av ädla metaller:

SilVernitrat sosse ere es rss r ere rr sr rr ss B 1.4 4 fri 1,4 0 B

210 andra släg so ssoseo reses r ere rar rss ess tra B fri fri fri

100,

290-

9200 28.44 Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva

isotoper (inbegripet klyvbara och fertila kemiska

grundämnen och isotoper) samt föreningar av sådana

grundämnen och isotoper; blandningar och återstoder

innehållande dessa produkter sososssosso css c oa B fri fri fri R 28.45 Isotoper som inte omfattas av nr 28.44; oorganiska och

organiska föreningar av sådana isotoper, även inte

kemiskt definierade = .sssosrseserrs resa ses ee ra B fri fri fri B 28.46 Oorganiska och organiska föreningar av sällsynta

jordartsmetaller, yttrium eller skandium eller av

blandningar av dessa metaller ...oscssccs scr s ss B fri fri fri B 28.47 Hydrogenperoxid (väteperoxid), även i fast form (i

förening med karbamid) ..sssossssss css sees B 5,8 £ 5,8 20 5,5 20 28.48 Fosfider, även inte kemiskt definierade, med undantag

av järnfosfid (fosforjärm) s.ssssssssrs ser rss rna B fri fri 28.49 Karbider, även inte kemiskt definierade:

100 kalciumkarbid =oocososssssss ses r ser ses sees B 5” 5”

200 kiselkarbid (karborundum) —.ossscsoooss soon ns B fri frå

901, andra släg sosoeeeee reses s rr esse sr ser rss sa B fri fri

" Se bilaga 222

28.50 Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även inte kemiskt definierade, med undantag av sådana föreningar

28.51 Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsvarande renhetsgrad); flytande [luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft; amalgamer, med

N Se bilaga 223

Tuiltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 29.01 Acykliska kolväten: 291 nonen och dodecen ...sssrsereessse sasse B fr fri fri 100- EUT: BES ET: B 6,5 ”h 6,5 AN fri 240, 299 29.02 Cykliska kolväten: 110, cyklohexan, dekahydronaftalen (dekalin), bensen 191, (bensol), toluen (toluol), xylener (xyloler), cymen 200- (cymol), — naftalen — (naftalin), — tetrahydronaftalen

700, 901 styren (StyrOl) sosossersrsere er raser rr rr rs B 6,5 "0 fri fri B

199, 600, 909 29.03 Halogenderivat av kolväten:

omättade klorderivat av acykliska kolväten: 210 vinylklorid (monokloreten) ...sssssiser ess B9 2” fri 5,5 No 220- andra Ssläg ...ssssoee sees rss rr rr rer rs B II ” 1” 5,5 HN 290 300 fluor-, brom- eller jodderivat av acykliska kolväten . IB II 246 IVA 5,5 BR

halogenderivat av acykliska kolväten innehållande två eller flera olika halogener:

mättade klorfluorkolväten =. .ossosssoss cr. B fri fri fri B

401-

406 aANdrå ooo seeserer ee reser rr rer rer nes B I1 1” 5,5 NB

407-

409 andra släg s.sosesrreserserer ere rer rr rr ss B 6,5 24 6,5 24 5,5 BR 510- 690

Se bilaga 224

29.04 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten, även

halogenerade: 100 derivat med enbart sulfonsyragrupper, samt salter och

201- andra Slåg sossos esse ser ser rr rss res ers a B9 Nn 9 5,5 AB 9200 29.05 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat av sådana alkoholer:

mättade monoalkoholer: 110 metanol (metylalkohol) .sisssssss sosse ere ea B 9 4 9” 5,5 ”

propanol-(1) (propylalkohol) och

propanol-(2) (isopropylalkohol): 121 avsedda att användas uteslutande för tillverkning av

B9Y 9 5,5 No 129 B I1 5,5 130, 140 pentanol (amylalkohol) och pentanolisomerer:

avsedda att användas uteslutande för tillverkning av

151 B9 4 9” 5,5 24

B 1” 1 5,5 2”

B 6,5 Yo 6,5 4 5,5 4 159 160 B 6,5 24 6,5 5,5 AB 170, 190 B IH 2 1” 5,5 NB 210- 290 BI1 2” HH» 5,5 Nn 310- 390 410, halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av acykliska 420, alkoholer sosse serree rer ers rr rss resa B 6,5 "0 6,5 20 5,5 Yo BR 490 500 29.06 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat av sådana alkoholer: 110 B fri 120 cyklohexanol, metylcyklohexanoler och

dimetylcyklohexanoler sosse s rss rss sans B fri 130- andra Slåg s.sossesserr ess reses res rss rna B 6,5 2 S,5 RB 290 29.07 Fenoler; fenolalkoholer:

"Se bilaga 225

15 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

120, kresoler, — xylenoler, naftoler, — butylfenol — och 140- amylfenol, resorcinol, hydrokinon (kinol) och

29.14 Ketoner och kinoner, även med annan oxygenfunktion, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:

120 210, kamfer, cyklohexanon och metylcyklohexanoner ... B fri fri 220 130, andra släg ss eesese ers rr rr ker rr rr ers B 5.8 20 5,8 Na 5,5 YR 190, 230- 700 29.15 Mättade acykliska monokarboxylsyror samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar: FAME rr Sn BI” 11-20 5,5 4 blyacetater oososs sees rer s sera rr rr rr rr era B fr fri fr estrar av ättiksyra: vinylaCetat mono oss ess rr rr rr re rer reta B9 AA 9” 5,5 11” 1” 5,5 Yo B

myrsyra; salter av myrsyra; syror med minst 10 kolatomer ooseoseerrereserer er ert r ers sa B 6,5 "0 fr 5,54 B

130, andra Släg sssoserese ser ses sr rs rese rs tess B 6,5 "0 6,5 HN 5,5 UR

220- 240, 299, 400- 600, 709, 909

29.16 Omättade = acykliska monokarboxylsyror, cykliska monokarboxylsyror samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:

D-Se bilaga 227

110- andra slåg ...s.osssssssssre rr rr rr rr re res B 6,5 20 6,5 4 6,5 vo R

140, 159, 199, 200, 312- 390

29.17 Polykarboxylsyror samt deras anhydrider, halogenider,

peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:

1 oxalsyra och bärnstenssyra samt salter av dessa syror B fri fri fri B 191 140 maleinsyraanhydrid = sosssoosss ere rr ers rr rs B 6,5 4 6,5 4 6,5 24 H2- andra släg «sosse r sees reser tre rr rr rs B 112 1” 6,5 "ÖR 130, 199- 390 29.18 Karboxylsyror med annan oxygenfunktion samt deras

anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar: karboxylsyror med alkoholfunktion men utan annan oxygenfunktion samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; derivat av sådana föreningar: mjölksyra och salter av mjölksyra -..ccco0000 cc. B fri fri fi BR estrar av mjölksyra ..ssosssse ss rr re rss rss B 6,5 4 6,5 "4 6,5 "0

eStrafr av VINSYId Losossesresse reser ses sea B 6,5 24 6,5 2” 6,5 "0 CItfONSYIA ooseseeerrer ere rer ere rese rs B 6,5 "4 fri 6,5 "4 salter av CitlrOnSyrå ...sossorserr ere ser see es B fri fri estrar av CItröNSyra ...sssosssrser esse rs sr ss B 6,5 0 6,5 24 6,5 No

160, glukonsyra och mandelsyra (fenylglykolsyra) samt

andra slag: 191 andra syror samt salter och estrar av dessa... .. B 6,5 20 6,5 24 6,5 "> R 199 B 5,8 24 5,8 "0 5,8 > R

karboxylsyror med fenolfunktion men utan annan oxygenfunktion samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och = peroxisyror; derivat av sådana föreningar:

"Se bilaga 228

210, salicylsyra och o-acetylsalicylsyra samt salter av 221 [$ (EST B fri fr fi B

230 andra estrar av salicylsyra samt salter av sådana

CSA oe ere ser rr rer rer rr rer rss Rs B 6,5 2” 6,5 4 6,5 20 B

andra stag:

292 estrar av gallussyra; andra syror samt salter och

estrar av deSSå ..s.sorss ses ere ss ses stra B 6,5 24 6,5 20 6,5 "0 BR

ANdlAå sosse r rer rer rese rr rr rer sr ss rs B 5,8 ” 5,8 5,8 Yo R

karboxylsyror med aldehyd- eller ketonfunktion men

utan annan oxygenfunktion samt deras anhydrider,

halogenider, peroxider och peroxisyror; derivat av

sådana föreningar:

309 [Te [er VR B 5,8 "4 5,8 Yo 5,8 AB

andra stag:

909 få tat Fe: VR B 5,8 5,8 5,8 AR 29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, inbegripet

laktofosfater; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:

001 estrar med fenoler ososesessesr reses esse B 6,5 24 6,5 "4 6,5 NB 009 ANA oosoeeoreeerere reser ere ere ses ses B 5,8 "4 5,8 4 5,8 BR 29.20 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av

estrar av hydrogenhalogenider) och deras salter; halogen- . sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:

901 estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra; halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar |B 6,5 246 6,5 "a 6,5 "0 RB 100, andra slåg ..sosserrrre rr ser rr ss ses rss ss B 6,9 6,9 2 6,5 0 BR 909 29.21 Föreningar med aminofunktion: 410, anilin, nitranilin, toluidiner, 421, 1-naftylamin, 2-naftylamin, xylidiner, 431, o-, m-, p-fenylendiamin och tolylendiaminer samt 451, salter av dessa föreningar s.sosssssssssv ss sea B 5,8 DA 5,8 AB 491, 5

Se bilaga 229

HO- andra slåg ...ssssrsesrr ers rer rr rr raserna B 9 9” 6,5 NB

300, 429, 432, 440, 459, 499, 519, 590

29.22 Aminoföreningar med oxygenfunktion: 291, p-(N-metylamino)-fenolsulfat (metol); 491 dimetylaminoättiksyra och alkalisalter av denna syra B fri fri R 110- andra Slag .o.ssssssrer rer rr r ert ass reed B 6,5 24 6,5 "0 6,5 vB

220, 299- 420, 492- 500

29.23 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider;

29.24 Föreningar med karboxamidfunktion; föreningar av

kolsyra med amidfunktion sosse se rer rss ser ra B 6,5 "4 6,5 N 6,5 BR 29.25 Föreningar med karboximidfunktion (inbegripet sackarin

och dess salter) och föreningar med iminofunktion:

190, andra släg ss seses rer rr ere rr rs rr rr sees B 6,5 "4 6,5 "a 6,5 40 200 29.26 Föreningar med nitrilfunktion = .ssoserss sosse rs B 5,8” 5,8 4 5,8 YR

29.28 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin .-.. B 5,8 20 5,8 No 5,8 VR 29.29 Föreningar med annan nitrogenfunktion: 901 cyklohexylsulfaminsyra och salter av denna syra . .. B fri fri fri B 100, andra Släg .ssossser sr ser esse rss sr ss res B 6,9 "0 6,9 20 6,5 "0 RB 909 29.30 Svavelorganiska föreningar: 101 natrium- och kaliumxantater ...ccccco... 100 kg B 1:50 fri 1:50

6,5 N

901 tiokarbanilid (difenyltiokarbamid) =. ..ccccc0co oo. B 5,8 "4 fr 5,8 "0 BR 109- andra Släg sosse sars rr rer rer ess rr rss B 5,8 5,8 4 5,8 > BR 400, 909

" Se bilaga 230

29.31 Andra = metallorganiska och = ickemetallorganiska

föreningar:

003, andra Slag sosse eees ser rss res rer res rett B 5,8 ” 5,8 2 5,8” R 009 29.32 Heterocykliska föreningar med enbart oxygen som

heteroatom(er) ..osssosrrsserresr rss sr sana B 5,8 24 5,8 0 5,8 AB 29.33 Heterocykliska föreningar med enbart nitrogen som

heteroatom(er); nukleinsyror och salter av nukleinsyror: 311 pyfidin sosse e er rer rr arr rr rer rr reta B fri fri fri 391 pyridinhomologer «.oosessser ere sees ers orsa B 5,8 5,8 ”N 5,8 NR 901 hexametylentetramin ...ossessserr sees sea B 6,9 "0 6,9 N 6,5 N 110- andra Slåg ..osssesrrrrsesrers rer ers rss rr ra B 6,5 24 6,5 4 6,5 Va R 290, 312, 392- 790, 909 29.34 Andra heterocykliska föreningar: 901 heterocykliska föreningar med enbart svavel som

heteroatom(er) ..ssossosesses rss e ss r ss rs B 5,8 24 5,8 "0 5,8 NB 902 sultoner och sultamer ...ossoscsserseress sera rs B 6,9 2 6,9 N 6,5 Y B 100- andra Slag s.ssrsesssee sr rer rer arr sr es B 6,5 "4 6,5 40 6,5 YR 300, 9209 29.35 Sulfonamider sosse seserrer reser rr rer ers ar a B 6,9 2 6,9 Ho 6,5 YZ B 29.36 Provitaminer och vitaminer, naturliga eller syntetiskt

reproducerade (inbegripet naturliga koncentrat), sådana derivat av provitaminer eller vitaminer som används främst som vitaminer samt blandningar av dessa ämnen

29.37 Hormoner, naturliga eller syntetiskt reproducerade;

hormonderivat använda främst som hormoner; andra

29.38 Glykosider, naturliga eller syntetiskt reproducerade, samt

salter, etrar, estrar och andra derivat av glykosider . .. 1B fri fri fri B 29.39 Växtalkaloider, naturliga eller syntetiskt reproducerade,

samt salter, etrar, estrar och andra derivat av växtalkaloider sosse reses rs er rs rr rss rss B fri fri fri B

Se bilaga 231

29.40 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, laktos,

maltos, glukos och fruktos; sockeretrar och sockerestrar

samt salter av sockeretrar eller sockerestrar, andra än

29.41 Antibiotika = .ssoeeserr ere reser rr rr rr rerna B fri fri fri R 29.42 Andra organiska föreningar o..ssssssses reser ss B 6,9 2 6,9 20 6,5 "0 B

"Se bilaga 232

Tulltaxe- Varunummer Varustag Bastullsatser Gällande Överensnummer i förhandl. tullsatser komna

med-

givanden

3 6 30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade; extrakter av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; heparin och salter av heparin; andra ämnen och material från människor eller djur, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

100, andra Sslåg s.soorrers rr rras rss reser tree sana B fri fri B 200, ur 900 30.02 Människoblod; — djurblod = berett för terapeutiskt, profylaktiskt eller diagnostiskt bruk; immunsera och andra fraktioner av blod; vacciner, toxiner, kulturer av mikroorganismer (med undantag av jäst) och liknande Produkter doses ee ere sera res rr rr rr rr rs B fri fri fri RB 30.03 Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 30.02, 30.05 eller 30.06) bestående av två eller flera beståndsdelar som har blandats med varandra för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk men som inte föreligger i avdelade doser eller i former eller

30.04 Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 30.02, 30.05 eller 30.06) bestående av blandade eller oblandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, föreliggande i avdelade doser eller i former eller

30.05 Vadd, förbandsgas, bindor och liknande artiklar (t.ex. färdiga — förband, — häftplåster och = kataplasmer), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål:

100, aNdra släg sosse essrrer ser ses r rss sees sa B 12:23 12” fri B 909 30.06 Farmaceutiska produkter enligt anm. 3 till detta kapitel:

"Se bilaga 233

tandcement och andra tandfyllningsmedel; bencement:

401 bencement .oososeseserer rer res s rr ers B 3,8 2 fri fri R 409 andra Släg ..sssorose esse see sees rer ers B 4,4 "0 4,4 40 fi B 500 lådor, askar, etuier o.d. med utrustning för första

förband sosse eeseseserss ers rr rs rr tra B 4,4 2 4,4 Ya fri B 100- andra släg ...osoosrsrsssrs ser rer rr rer rr ss B fri fri fri BR 300, 600

1 -Se bilaga 234

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 5 6 31.01 Animaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även

blandade med varandra eller kemiskt behandlade; gödselmedel framställda genom blandning eller kemisk behandling av animaliska eller vegetabiliska produkter |B fri fri fri

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

ammoniumsulfat; dubbelsalter och blandningar av

ammoniumsulfat och ammoniumnitrat: 210 ammoniumsulfat ...ssssssssree sara 100 kg) B 2:40 2:40 2:40

Maximitull: 6,5 20 290 andra släg ..sssssses rs rr ess ser rs terra B 8” 80 6,5 Yo

ammoniumnitrat, även löst i vatten: 301 I förr fOrMM oso ere ere rr s se rs ses era na B8 Nn 8” 6,5 0 302 löst i vattel mosse s ess ser ser rer era B 9,5 2” 9,5 N 6,5 Na

blandningar av ammoniumnitrat med kalciumkarbonat eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan:

401 innehållande mer än 15 viktprocent

ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri

tOrrsUubstälS ooo reses ers esse ere ss rr es B8” 8” 6,5 No 402 innehållande mer än 1,8 men högst 15 viktprocent

ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri torrsubstans «ses rss res sr rer rss 100 kg | B 2:40 2:40 2:40

Maximitull: 6,5 AN 409 EV [5 Vr B fri fri fri 500 natriumnitrat o..ossosserss rer r ss ers rss rr sa B fri fri fri

dubbelsalter och blandningar av kalciumnitrat och

ammoniumnitrat: 601 blandningar innehållande mer än 15 viktprocent

ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri

tOMSUbStänS ooo esse esse rss ers ers er ras B 383” 8” 6,5 ” 602 produkter innehållande mer än 1,8 men högst I5

viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på

Maximitull: 609 ANA orerar e terass rer rr es er rerna B fri fri fri 700 kalciumCcyanaMid ojoosooossrss ser sr reser aa B fri fri fri

"Se bilaga 235

800 blandningar av karbamid och ammoniumnitrat, lösta i

vatten eller ammoniak oosoosssss see rr ers rs B 9,5 2 9,5 24 6,5 24

andra slag, inbegripet blandningar som inte omfattas av de föregående varunumren:

blandningar med karbamid; karbamid löst i

ammoniak; ammoniumnitrat löst i ammoniak ... B 9,5 4 9,5 24 6,5 "40 902 blandningar med ammoniumnitrat, innehållande

mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat

på vattenfri torrsubstans s.ssssssss ess ss ss B3 8 6,5 20 903 produkter innehållande mer än 1,8 men högst 15

viktprocent ammoniumnitrogen, — beräknat på

909 B fri

31.05 Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller

två eller tre av grundämnena nitrogen (kväve), fosfor och kalium; andra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg:

100 varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande

former eller i förpackningar med en bruttovikt av

högst IO kg s.oseeersrsse rer rr rr rer rer rss B 7? TT 6,5 Ho 200 mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller

både nitrogen, fosfor och kalium (NPK-gödselmedel) B 720 6,5 20 300 diammoniumhydrogenortofosfat (diammoniumfosfat) B 3,5 3,5 2 3,5 4 400 ammoniumdihydrogenortofosfat

(monoammoniumfosfat) och blandningar av detta ämne med diammoniumhydrogenortofosfat

(diammoniumfosfät) oossssssssss ss re rss rr ra B 3,5 24 3,5 20 3,5 40

S10, andra mineraliska eller kemiska gödselmedel som

600 mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller

både fosfor och kalium = .oooossss rr ess rer oa B fri fri andra slag:

901 B 7 20 TA 6,5 4 909 B fri fm fri

P-Se bilaga 236

Tulitaxe- Varunummer Varuslag Bastullsatser Gällande Överensnummer i förhandl. tullsatser komna

med-

givanden

3 6 Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung; garvsyror (tanniner) samt salter, etrar, estrar och andra derivat av FETA B fri fri fri 32.02 Syntetiska organiska garvämnen; oorganiska garvämnen; garvningspreparat, även innehållande naturliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat: 101 syntetiska organiska garvämnen med en askhalt av

högst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen . .. B 3,8 ” 3,8 "0 3,8 ”N 109, andra Ssläg sosss rss ess ss rr reser rr rss ra B fri fri 9200 32.03 Färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (inbegripet firgämnesextrakter men inte djurkol), även kemiskt definierade; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung sosse osers ser rr rer sera B fri fri fri B 32.04 Syntetiska — organiska färgämnen, även kemiskt definierade; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av syntetiska organiska färgämnen; syntetiska organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer, även kemiskt definierade = soseeeeee reser rr rr ers rer rr res B fri fri B 32.05 Substratpigment; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel

32.06 Andra färgämnen; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel, som inte omfattas av nr 32.03, 32.04 eller 32.05; oorganiska produkter av sådana slag som används som

32.07 Beredda pigment, beredda opakmedel, beredda färger, icke frittad emalj- och glasyrmassa, engober, flytande lysterfärger och liknande preparat av sådana slag som används inom keramik-, emaljerings- eller glasindustrin; fritta och annat glas i form av pulver, korn eller flingor B fri fri Lacker (även opigmenterade) och andra målningsfärger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller lösta I icke vattenhaltigt medium; lösningar enligt anm. 4 till detta Kapitel sosoo oss ers s ess ss rss ss rs ss sea B 10 220 10 20 6,5 No

I - Se bilaga 237

Lacker (även opigmenterade) och andra målningsfärger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller lösta i vattenhaltigt medium = ..ossssssssrrs sr rer res B 6” 6” 6” 32.10 Andra lacker (även opigmenterade) och målningsfärger (inbegripet kallvattenfär ger); beredda kallvattenfär ger av sådana slag som används för färgning av läder: 001 lacker och andra målningsfärger, andra än

kallvattenfärger sosse ssrer rer rr ere rr res B 10 2 10 24 6,5 40 009 andra släg ..ssoosrrre rer r ere rr er rr rr rs B 3,8 2 3,8 24 3,8 No 32.11 Beredda sickativ ..ssssso resas rr rr rr rer reta B 3,8 3,8 Na 3,8 0 32.12 Pigment (inbegripet pulver och fjäll av metall) dispergerade' i icke vattenhaltigt medium, i flytande form eller i pastaform, av sådana slag som används vid tillverkning av målningsfärger, brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln: 901 bronspasSta «sosse ee ser er res rer rs rr rr ret B 6” 6” 6” 100, andra slåg ..sosssarssa rss er rer rer rer rr rss B 3,8 = 3,8 0 3,8 "0 9209 32.13 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytningsfärger, hobhyfärger och liknande färger i form av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i

Fönsterkitt, ympvax, hartscement och andra tätnings- och utfyllningsmedel; spackelfärger; icke eldfasta preparat för ytbeläggning av fasader, innerväggar, golv, innertak [956 B 3,8 2 3,8 2 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger, även koncentrerade eller i fast form: ut- tryckfärger soseseseerrerre rr er rr ers rr rs B 4,9 24 4,9 "0 4,9 20 190

andra slag: 901 B 4,9 "4 4,9 0 +,9 20 9209 B 32 4 32 Nn 3,2 4

» Se bilaga 238

Tulltaxe- | Varunummer Varuslag Bastullsatser | Gällande Överensnummer i förhand, tullsatser | komna

med-

givanden

| 2 3 4 5 6 33.02 Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet

alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin! B 3,8 24 fri fri

Tulltaxe- Varunummer Varuslag Bastullsatser Gällande Överensnummer i förhandl. tullsatser komna

med-

givanden -

3 6 34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och preparat avsedda att användas som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; papper, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, överdragna etter belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel: iu toalettvål (inbegripet raktvål) samt organiska ytaktiva

produkter och preparat avsedda att användas som

toalettvål, i form av stänger, kakor eller

gjutna Stycken .sssoser res r ser rr ena 100 kg B 35: fri 119- andra Släg sososese reser r rr rr rr rr ess rs ess B 6,2 "4 6,2 200 34.02 Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa); ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpmedel) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa, andra än sådana som omfattas av nr 34.01:

organiska ytaktiva ämnen, även i

detaljhandelsförpackningar:

121, 131, 191 119, B 7 24 129, 139, 199 200, andra släg «sossar er rr ere re rer rr rr ss ss B 5,8 ” 5,8 "4 9200 34.03 Beredda smörjmedel (inbegripet sådana beredda skäroljor, preparat för tosstagning av bultar och muttrar, rostskyddsmedel och andra medel mot korrosion samt formsläppmedel som är baserade på smörjmedel) samt preparat av sådana slag som används för olje- eller fettbehandling av textilmaterial, läder, pälsskinn eller andra material, med undantag av preparat som innehåller som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral B fri 34.04 Konstgjorda vaxer och beredda vaxer:

av kemiskt modifierat montanvax:

1¶Se bilaga 240

i vatten lösliga eller direkt emulgerbara vaxer .. B 5,8 ” 5,8 "a

B fri fri

av polyetylenglykOl sosse ssssss sr rr ers rr ra B 5,8 5,8”

andra slag: 201 vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt

emulgerbara Växer sosoosocss ses a rer rr rss B 5,8 ” 5,8 fri 909 B fri fri 34.05 Puts- och polermedel för = skodon, möbler, golv, karosserier, glas eller metall, skurpasta, skurpulver och liknande preparat (även i form av papper, vadd, filt, bondad duk, porös plast eller poröst gummi som impregnerats, överdragits eller belagts med sådana preparat), med undantag av vaxer enligt nr 34.04 B 3,2 3,2 40

34.07 Modelleringspastor, inbegripet sådana som är avsedda för barn; s.k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalt bruk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpackningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e.d.; andra preparat för dentalt bruk, på basis av gips . B fri fri fri

1 Se bilaga 241

16¶Riksdagen 1994/95, I saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- | Varunummer 1 Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 S 6 35.06 Lim och klister, beredda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst I kg: 100 produkter lämpliga för användning som lim eller

klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som

lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av

högst IKkg sososoeseseses rss esse seen ess B 6,5 ”4 6,5 Na 6,5 4

andra slag: 910 lim och klister på basis av gummi eller plast

Maximitull: 6,5 9290 C 1455 [5 Sr 100 kg] B I14:- 14:- 14:- 6,5 "0

Maximitull: 35.07 Enzymer: enzympreparat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

andra slag:

ur 900 E-1aT+ | Vr B fri fri fri RB

Se bilaga 242

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 36.01 Krut: 001 SVAartkrut oso s ss era ss est rr rer rr KR rr res B 3,2 "4 3,2 No 3,2 4 009 andra Slag ...sssssssrrrre rr rr rr rs reses B 6” 6” 6”

36.03 Stubin; tändhattar, — rivtändare, sprängkapslar och

liknande tändmedel (även elektriska): 001 svartkrutsstubin oosoossssr rer rss rr rr rss B 3,2 3,2 No 3,2 No 002 annan stubin .ssssrrsrrerre rr rss seat B 6” 6” 6” 009 andra slåg ..sssrsrsrrsrr reser sr rr reses saras B fri fri fri 36.04 Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer, knallsignaler

och andra pyrotekniska artiklar: 901 pyrotekniska artiklar (andra än fyrverkeripjäser) för

100, andra Slåg ..sssssssr rs rester rss rr rs rr ess B 5,1 4 5,1 24 5,1 4 209 36.05 Tändstickor, andra än pyrotekniska artiklar enligt ar

36.04 sosoeeesrasr esse rs rr str rens 100 kg | B 4:-! 4: 4:2

Maximitull: 6,5 HN 36.06 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar i

alla former; varor av brännbara ämnen enligt anm. 2 till detta kapitel ss oss oss ss ser rr rr rr rer rr sera B fri fri fri

"Se bilaga 243

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden I 2 3 4 S 6 37.01 Fotografiska plåtar och = fotografisk = bladfilm, strålningskänsliga, oexponerade, av annat material än papper, papp eller textilvara; bladfilm, strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar bildframställning, även i form av filmpaket: röntgenplåtar och röntgenfilm:

200- andra slag -..ssosse reses r ras ses res sets B fri fri fri 9290 37.02 Fotografisk film i rullar, strålningskänslig, oexponerad, av annat material än papper, papp eller textilvara; film i rutflar, — strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar bildframställning: 100 röntgenfilm socoososseseeses esse ser rese ss B fri fri fri 200- andra Släg sosse e reses r rr rr ers res ser es B fri fr fri 950 37.03 Fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, strålningskänsliga, oexponerade:

201, 901 andra stag: 102, papper OCh Papp sosse esesses ser rr reta B 3,2 24 3,2 "4 3,2 4 202, 902

103, textilvara sosse serer ss erer ee sr ere sets B 3,8 4 3,8 4 3,8 24

203, 903 37.04 Fotografiska plåtar, fotografisk film, fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, exponerade men inte framkallade sosososersrrsrs ser er sera B tri få fri 37.05 Fotografiska plåtar och fotografisk film, exponerade och

37.06 Kinofilm, exponerad och framkallad, med eller utan ljudspår eller med enbart ljudspår:

" Se bilaga 244

ur 901

andra slag: ur 101, annan kinofilm, negativ, ävensom positiv avsedd att

109, ANNAN ooo ee see rese rr ere er res res 100 kg | B 350:- 350:- 350:- 909 Maximitull: 6,5 Ah 37.07 Kemiska preparat för fotografiskt bruk (andra än lacker,

lim, klister och liknande preparat); oblandade produkter för fotografiskt bruk, föreliggande i avdelade doser eller i bruksfärdigt skick i sådan form som säljs i detaljhandeln:

strålningskänsliga emulsioner:

101 kollodiumemulsion s.oosorerser rr re res rt B 5,3 4 5,3 Ya 5,3 Ho 109 ETT [rs VR B fri fr fri 9200 andra släg s.sssseserar ere rese res rr rr tess B fri fri fri

"Se bilaga 245

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden I 2 3 4 5 6 38.01 Konstgjord grafit; kolloidal och halvkolloidal grafit; preparat på basis av grafit eller annat kol, i pastaform eller i form av block, plattor eller andra halvfabrikat . |B fri fri frå 38.02 Aktiverat — kol; aktiverade naturliga mineraliska produkter; djurkol, inbegripet använt djurkol: 100 aktiverat kOl ..sssssre rr rer rer rr rs rr sans B fri fri fri 901, andra Sslaäg ..ssersrrrer rer rr rr rr rs rr es B fri fri fri 909

38.04 Avfallslut från tillverkning av massa av ved, även koncentrerad, avsockrad eller kemiskt behandlad, inbegripet ligninsulfonater men inte tallolja enligt nr 38.03 ooooeeeeereesr ers rss rss ss ser essens B fri fri fri 38.05 Balsamterpentin, extraherad terpentin, sulfatterpentin och andra terpentinoljor, framställda genom destillation eller annan behandling av barrträ; rå dipenten; sulfitterpentin och annan rå p-cymen; "pine oil" innehållande

38.06 Kolofonium och hartssyror samt derivat av dessa ämnen; hartssprit och hartsoljor; naturhartser modifierade genom utsmältning: 100, kolofonium och hartssyror samt salter av kolofonium 200 och av hartssyrOr ...ssssssssss ess sees sens B fri fri fri 300 estrar bildade av hartssyror och glycerol eller annan POlyOl mos eeeeerererer ere rar reses seek ra B 5,3 ” 5,3 ” 5,3 20 andra slag: 901 naturhartser modifierade genom utsmältning . . .. |B 5,3 4 5,3 No 5,3 2” 909 C:1966 53 VR B fri fri fri 38.07 Trätjära; — trätjäroljor, — trätjärkreosot;, rå metanol; vegetabiliskt beck; bryggeriharts och liknande preparat på basis av kolofonium, hartssyror eller vegetabiliskt Beck soseeeeeeeree reser rss reser sr r ser et B fri fri fri

I Se bilaga 246

38.08 Insekts-, svamp- och = ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxtreglerande medel för växter, desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot gnagare och liknande produkter, föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller utformade artikiar (t.ex. band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugpapper) .. B 5,8 5,8 No 5,8 ” lg 38.09 Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: 910- andra slag (andra än sådana på basis av stärkelse eller

38.10 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande hjälpmedel vid lödning eller svetsning; pulver och pastor för lödning eller svetsning, bestående av metall och andra ämnen; preparat av sådana slag som används för fyllning eller beläggning av svetselektroder eller Svetstråd «.sooorese rss rss rss sr rr rss res 2,2 "0 2,2 No 38.11 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion eller hartsbildning, viskositetsförbättrande preparat och andra beredda tillsatsmedel för mineraloljor (inbegripet bensin) eller för andra vätskor som används

38.12 Beredda =vulkningsacceleratorer; sammansatta mjukningsmedel för gummi eller plast, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; antioxidanter och andra sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast:

200 sammansatta mjukningsmedel för gummi eller plast B9n 9 Y

6,5 4 antioxidanter och andra sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast:

301 antioxidanter för gummi —.oossssoss ss ss sea B fri fri 309 B 94 9” 6,5 "0 38.13 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber .sossssersss ess ss sana B 2,5 hn 2,5 Aa 2,5 HW

38.14 Sammansatta organiska lösnings- och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; beredda färg- eller lackborttagningsmedel =. .s.sso0o0 ov. B 92 9 6,5 24

Se bilaga 247

38.15 Reaktionsinitiatorer, reaktionsacceleratorer samt beredda katalysatorer, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans ...ssssssssssss vec B 6,5 "0 fri 6,5 38.16 Fldfast cement, eldfast murbruk, eldfast betong och liknande eidfasta beredningar, andra än produkter enligt Or 38.01 oosoeeeeereee reser ere rss ss rett B fri fri fri 38.17 Blandningar av alkylbensener och blandningar av alkylnaftalener, andra än sådana som omfattas av nr 27.07 eller 29.02 cooooorssssesr se ss ess sera B 6,5 "0 6,5 No 6,5 ” 38.18 Kemiska grundämnen, dopade för användning inom elektroniken, i form av skivor, plattor eller liknande former; kemiska föreningar, dopade för användning inom elektroniken:

001 B 6,5 "0 6,5 240 6,5 24 009 andra slåg s.socsos reser r rer sr rer rs er resa B9 2 9 6,5 ” 38.19 Hydrauliska bromsvätskor och andra beredda vätskor för hydraulisk kraftöverföring, inte innehållande oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral eller innehållande mindre än 70 viktprocent sådana oljor . . B 92 9” 6,5 "40 38.20 Frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsmedel B 924 9” 6,5 240 38.21 Beredda närsubstrat för odling av mikroorganismer .. B fri fri fri 38.22 Sammansatta reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, andra än sådana som omfattas av nr 30.02 eller 30.06 soseoossssese rss sr essens B 992 9” fri Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor; kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; restprodukter från kemiska eller närstående industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor: 101 på basis av naturliga hartsartade produkter B fri fri fri ur 102 på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter och

innehållande mer än 20 4 av dessa ämnen, i

förpackningar med en nettovikt

av högst I kg sosossssss sees se sea 100 kg B I1 20 40:40 6,5 20 ur 102 andra på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter

och innehållande mer än 20 2

av dessa ämnen oosssososso ss vs oso. 100 kg O 40:40 40:40 28:20

Maximitull: 6,5

Se bilaga 248

ur 109 på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter och innehållande högst 20 20 av dessa ämnen, i förpackningar med en nettovikt av mer än I kg 09” IN 6,5 No ur 109 B9 AN 9 6,5 Na naftensyror, vattenolösliga salter av naftensyror samt estrar av naftensyror: 201 naftensyror samt sådana alkalisalter av naftensyror

209 B 9” 92 6,5 24 300 osintrade metallkarbider, blandade med varandra eller med metalliska bindemedel ..ssssssssssrs ss sa B fri fri fri

beredda tillsatsmedel för cement, murbruk eller betong: 401 B fri fri 409 B 9 2" 9” 6,5 4

andra slag: ur 901 sulfonaftensyror samt sådana = alkalisalter av sulfonaftensyror som inte omfattas av nr 34.02; rå vinsyra samt salter av rå citronsyra och rå vinsyra B fri ur 901 rå CItTONSYVIA sososeeeeeers ser rr area B 6,5 "0 6,5

904 restprodukter från kemiska eller närstående industrier ..osososcs ss esse sena B fri

M Se bilaga 249

905 blandningar som inte omfattas av stat.nr 38.23.101 - 38.23.904 och som består av oorganiska ämnen (t.ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier, glas- eller metallpulver), i förpackningar som väger

med

samma

tull som

den

bestånds-

del vars

tullsats

medför

högsta

tullen,

dock högst

9 Yo;

någon

hänsyn

skall dock

inte tas till

ringa

mängd

ämnen

som inte

väsentli-

gen

påverkar

varans

beskaf-

fenhet 906- blandningar som inte omfattas av stat.nr 38.23.101 909 - 38.23.904 och som består av oorganiska ämnen (t.ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier, glas- eller metallpulver), i förpackningar som väger per styck högst 10 kg brutto; andra kemiska produkter och preparat från kemiska eller närstående industrier = sosssos ses ses rr sera B 94 9 Nn 6,5 YR

Db Se bilaga 250

Tulltaxe- | Varunummer | Varaslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 5 6

39.13 Naturliga polymerer (t.ex. alginsyra) och modifierade naturliga polymerer (t.ex. härdade proteiner och kemiska derivat av naturgummi), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form:

andra slag: 901 B fri fri 909 B 5,3 4 5,3 ” 5,3 "0 B 39.14 Jonbytare på basis av polymerer enligt nr 39.01 - 39.13, i obearbetad förm sosse sesee rs ser rr er ret B 94 9” 6,5 Yo BR 39.15 Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot . ... B 9 2” 9” 6,5 24 39.16 Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än I mm samt stavar, stänger och strängar (inbegripet profilerade stänger och strängar), även ytbehandlade men inte bearbetade på annat sätt, av plast: ur 901 av härdade proteiner «.oossssss oss rss ss sees B fri fri fri ur 901 av cellulosanitrat sosse ses ses rr er sr rr rs B 12” fri 6,5 20 100, B 12 4 12 24 6,5 20 200, 902, 909 39.17 Rör och slangar samt rördelar (t.ex. skarvrör, knärör och flänsar) och andra tillbehör till rör eller slangar, av plast: konsttarmar av härdade proteiner = eller av cellulosaplast: 101 av härdade proteiner «.cocssses rer ere rer B 6,9 "0 6,9 "0 6,5 20 102 av cellulosaplast score rr rer rr rs B fri fri fri för användning i civila flygplan: ur 210- rör och slangar, försedda med kopplingsanordningar 310, e.d.; rördelar och andra tillbehör till rör eller ur 330- B fri fri fri 400 ur 210- andra rör, slangar, rördelar och andra tillbehör till rör 310, eller Slängaåf ososeseeeeserr rr ere ere sees tea Bl12” 12” 6,5 2 321, 329, ur 330- 400 39.18 Golvbeläggningsmaterial av plast, även självhäftande, i rullar eller i form av plattor; vägg- etter takbeklädnad av plast enligt definition i anm. 9 till detta kapitel... .. B 12 6,5 20

1 Se bilaga 252

39.19 Plattor, duk, film, folier, tejp, remsor och andra platta produkter av plast, självhäftande, även i rullar:

ur 901 ur 101, av cellulosanitrat ..sossre ser rr rr rr rr rer ss B 12 6,5 20 ur 901 109, av annan plast s.sssos ser rer rer ra ser era B 12” 12” 6,5 20 9209 Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor, av plast, inte porösa och inte förstärkta, laminerade eller på liknande sätt kombinerade med annat material: 100- av polymerer av eten, propen, styren eller vinylklorid, 690 av akrylpolymerer, polykarbonater, alkydhartser,

av cellulosa eller kemiska cellulosaderivat: ur 711 av cellulosaregenerat, avsedda att användas uteslutande för tillverkning av strålningskänslig B fri fri ur 711 produkter av cellulosaregenerat, med en tjocklek av minst 1,$S MM ..ooooososessrsee rs reses es B 12 2 6,5 24

720 av vulkanfiber —.ooooo ses ss sr r rss rr rr rss B 3,2 4 3,2 4 32 N av cellulosaacetat: 731 produkter med en tjocklek av minst 1,5 mm B 12 "40 fr 6,5 20 andra: 732 avsedda att användas uteslutande = för tillverkning av strålningskänslig film B fri fri fri 739 B 1224 122 6,5 24 av andra cellulusaderivat: av cellulosanitrat (oavsett tjocktek) eller av andra cellulosaderivat med en tjocklek av minst ÅS MM oso oesresess rer rese ses sa B 1220 6,5 22 andra: avsedda att användas uteslutande = för tillverkning av strålningskänslig film B fri 799 B 124 av annan plast: av härdade proteiner «..osscosrsss ser rss ers B fri av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) B 6,3 ”

"Se bilaga 253

940, 9299 39.21 Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor av

plast:

porösa produkter: 141, av härdade proteiner eller cellulosanitrat (oavsett 191 tjocklek); av annan plast enligt nr 39.12 med en

tjocklek av minst 1,$ mm ...ssssooss orsa B 12” fri 6,5 ”0

192 av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) B 12” 6,3 0 6,5 0

130, 149, 199

andra produkter: ur 901 av härdade proteiner «..sssssssr sees ere rs B fri ur 901 av cellulosanitrat (oavsett tjocklek); av annan plast

enligt nr 39.12 med en tjocklek av minst 1,5 mm B 12” fr 6,5 902 av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) B 6,3 4 6,3 "0 6,3 "0 903, av annan plast sosse esse reser rr ser res B 12 4 12” 6,5 20 909 39.22 Badkar, duschkar, tvättställ, bidéer, toalettstolar, sitsar

och lock till toalettstolar, spolcisterner och liknande

Aniklar för transport eller förpackning av varor, av plast; proppar, lock, kapsyler och andra

förslutningsartiklar av plast =. .ossscsssscs ss rer s a B 12” 12” 6,5 No 39.24 Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt

toalettartiklar, av plast ...o.ssoss oss r rs rr rna B 12” 12” 6,5 4

Byggvaror av plast, inte nämnda eller inbegripna någon

aNNANStälS so soseess errors ser rer er rr tr RR kkr B 12 2 12” 6,5 "a

Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr 39.01 - 39.14:

101 SterCiler sor eseere rr era rer re rer rr rr rss B 6,9 = 6,9 2 6,5 ur 900 andra plastvaror, för användning i civila flygplan . B fri fri 109- andra släg s.soso esse e ers rer r rer era B 12” 12 vn 6,5 Na 400, ur 900

"Se bilaga 254

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden | 2 3 4 5 6 40.01 Naturgummi, balata, = guttaperka, = guayulegummi, chiclegummi och tiknande naturliga produkter, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller [204 ETT B fri fri fri 40.02 Syntetgummi samt faktis framställd av oljor, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor; blandningar av produkter enligt nr 40.01 med produkter enligt nr 40.02, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor ..sosssss ss rr r sea B fr fri fri 40.03 Gummiregenerat, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor s.osossosser rss soner B fri fri fri 40.04 Avklipp och annat avfall samt skrot, av annat gummi än

40.05 Ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor: 101, förrådsblandningar s.sssssooserss resor rss es B fri fri fri 911, 991 109, andra slag =.soseee ere rss rss rr rer rr serna B 3,2 ” 3,2 4 fri 200, 919, 999 40.06 Ovulkat gummi i andra former (t.ex. stänger, rör eller strängar) samt varor av ovulkat gummi (t.ex. ringar och rondeller): 901 varor av ovulkat gummi i förening med annat

Material sosseeeresesereesr re rss reses rea B 3,8 4 3,8 40 fri 100, andra släg sossar ers ere sr sr rr ers rss sa B 3,2 24 3,2 20 fri 909 40.07 Tråd och rep av mjukgummi: 001 ("3 TR B fri fri fri 009 [1 B 6,2 4 6,2 0 3” 40.08 Plattor, duk, remsor, stänger och strängar (inbegripet profilerade stänger och strängar), av mjukgummi: 110, plattor, duk och remMsOr «.sssssssss ses esse ss B 5,3 2 5,3 4 3 24 210

N Se bilaga 255

andra slag: ur 299 profilerade stänger och strängar av icke poröst mjukgummi, i avpassade längder, för användning i civila flygplan -osossss rss ser rer rr ra B fri fri fri 190, B 4,4 "0 4,4 Na 2,9 No 291, 292, ur 299 40.09 Rör och slangar av mjukgummi, även försedda med kopplingsanordningar e.d. (t.ex. skarvrör, knärör och flänsar) 100 inte förstärkta eller på annat sätt kombinerade med annat material, inte försedda med kopplingsanordningar [Rn B 724 79 förstärkta eller på annat sätt kombinerade med enbart metall, inte försedda med kopplingsanordningar e.d.:

40.12 Regummerade eler begagnade däck, andra ' än

massivdäck, av gummi; massivdäck, utbytbara slitbanor samt fälgband, av gummi:

regummerade däck:

101, B9 9” 4” ur Minimitull: per 100 kg 70:- 31:-

begagnade däck, andra än massivdäck: ur 200 ur 200 9” 4”

70:- 31:-

andra slag:

909 9” 4”

70:- 31:-

40.13 Innerslangar av gummi o.ossssssssse rr rr sara 9 4”

Minimitull: per 100 kg 70:- 31:- 40.14 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (inbegripet

dinappar), av mjukgummi, även med delar av hårdgummi:

100 kondomer sososeresserere restes s resa ss B fri

andra slag:

9209 ACA sosse eeereree sr e sr rr rer rss rr ss B 2,2 NN 2,2” 40.15 Kläder och tillbehör till kläder (inbegripet handskar), för

alla ändamål, av mjukgummi:

handskar: 110 för kirurgiskt bruk -.ooosssss oss rr sonsons B 3,8 "4 3,8 AN 2” 190 B 3,8 Ah 3,8 "Na 2,1 Na 9200 andra slåg .ssoesoerseer ers rs rr sr ss ss ss B 5,1 4 5.1” 5” 40.16 Andra varor av mjukgummi:

av poröst gummi:

ur B 3,8 A 3,8 No 3,5 4

andra slag: 910, golvbeläggningsmaterial och mattor, radergummin; 920, fendrar för fartyg eller kajer, äver uppblåsbara; 940, andra uppblåsbara artiklar; delar och tillbehör till 950, motorfordon s.sesseressresrr rer rr sees B 3,8 4 3,8 Ya 2,5 ” 991

D Se bilaga 257

17 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

ur 931, packningar, tätningar o.d.,för användning i civila ur 939 [1044 0 CT B fri fri fri ur 999 andra varor, för användning i civila flygplan ... |B fri fri fri

ur 931, ANA ooseseres ere ser rr tre rr rr tre ss B 3,8 "4 3,8 = 2,5 N

ur 939, ur 999 40.17 Hårdgummi (t.ex. ebonit) i alla former, inbegripet avfall

och skrot; varor av hårdgummi:

ur 009 rör av hårdgummi, försedda med kopplingsanordningar

e.d. lämpliga som ledningar för gaser eller vätskor,

ur 009 add mosse rreer ere ser rer ret rr rss B 3,2 4 32 fri

P "Se bilaga 258

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 41.04 Läder av nötkreatur och andra oxdjur samt av hästdjur,

annat än läder enligt nr 41.08 eller 41.09: |

101, förgarvade hudar och skinn, avsedda för vidare 211, garvVNiNg oososoreee rr ere rr rest rer rr tr B fri fri fri 221 109, ANA ooseereererrrr er rr er sr rr rr rr reta B 4,4 N 4,4 Na 4,4 Na 219, 229- 390 41.05 Läder av får och lamm, annat än läder enligt nr 41.08

eller 41.09: ut, förgarvade hudar och skinn, avsedda för vidare 121 BAVNINg sosse eree rr ser rer rr e stress rss B fri fri fri 200 berett till pergament eller vidare berett efter

BarVNINgEN ooseeerreeser rer rr er ser rr sekr B 4,4 "0 4,4 Na 2,5 4 119, [:T1Ts Fr. VN B 4,4 0 4,4 4 2” 129, 190 41.06 Läder av get och killing, annat än läder enligt nr 41.08

eller 41.09: nn, förgarvade hudar och skinn, avsedda för vidare 121 ZAVNINg sosse ererrerrrere rs rese er re ber B fri fri fri

200 berett till pergament eller vidare berett efter

BarVNINgeN oo ooeerrrersessrr rer rr res rs rea B 4,4 ”N 4,4 Yo 3” 119, EDT. B 4,4 2 4,4 4 270 129, 190 41.07 Läder av andra djur, annat än läder enligt nr 41.08 eller

41.09: 101, förgarvade hudar och skinn, avsedda för vidare 211, [TALET B fri fri fri 291, 901 109, ANÄTA soseoeeeereese res s reses reses resa B 4,4 240 4,4 Yo 2” 219, 299, 909

Se bilaga 259

41.09 Lackläder och laminerat lackläder; metalliserat läder . | B 4,4 24 4,4 4 2,5 4

41.10 Avklipp och annat avfall av läder eller konstläder,

olämpligt för tillverkning av lädervaror; läderpulver B fri fri fri

41.11 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor,

» Se bilaga 260

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser I komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 42.01 Sadelmakeriarbeten för alla slags djur (inbegripet draglinor, koppel, knäskydd, munkorgar, vojlockar, sadelväskor, hundtäcken o.d.), av alla slags material B 49” 4,9 "4 2,7 Na 42.02 Koffertar, resväskor, sminkväskor, «<attachéväskor, portföljer, 'skolväskor, fodral, etuier och väskor för glasögon, kikare, kameror, musikinstrument eller vapen samt liknande artiklar; ressäckar, necessärer, ryggsäckar, handväskor, shoppingväskor, plånböcker, portmonnäer, kartfodral, cigarettetuier, tobakspungar, verktygsväskor, sportväskor, flaskfodral, smyckeskrin, puderdosor, matsilveretuier och liknande artiklar, av läder, konstläder, plast (i form av plattor, duk eller folier), textilvara, vulkanfiber eller papp eller helt eller till största delen belagda med sådant material eller med papper:

koffertar, resväskor, sminkväskor, attachéväskor, portföljer, skolväskor och liknande artiklar:

110 med utsida av läder, konstläder

eller lackläder sosoooses ers esse sr rer sa B 6,2 ho 6,2 Na 3”

190 ANTA sosse eeeeeserse reser ses sr re rr sa B 6,2 6,2 N 5,7

handväskor, även med axelrem, inbegripet handväskor utan handtag:

210 med utsida av läder, konstläder

eller lackläder sssssssssssssss ss rss ner B 6.2 ” 6,2 ”0 6,2 Na

Maximitull: per 100 kg |400:- 400:- 400:- 220, EUT): Vr B 6,2 6,2 6.2 ”N

290¶Maximitull: per 100 kg | 400:- 400:- 400:-

artiklar av sådana slag som normalt bärs i fickan eller handväskan:

310 med utsida av läder, konstläder

eller lackläder s.ssossss ses ss ss ers ers ra B 6,2 No 6,2 NA 3” 320 med utsida av plast (i form av plattor, duk eller

390 ANA ooseeeerers reses r ses ss ss sor e sea B 6,2 Yo 6,2 ”o 3,7 No

andra slag:

Se bilaga 261

910 med utsida av läder, konstläder

eller lackläder = ..ssssosoass ss re ere rr rent B 6,2 ” 6,2 "a 34 920 med utsida av plast (i form av plattor, duk eller

990 B 6,2 ” 6,2 3,7 Ha 42.03 101- B7”N TN 4 109 210- B 6,5 "No 6,5” 6,5 Ya 299 300, B 4,9 2 4,9 No 4,9 Ya 400 42.04 Varor av läder eller konstläder, av sådana slag som

används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap

42.06 Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor .. B fri

Se bilaga 262

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överens-

nummer i förhandi. tulisatser I komna :

med-

givanden

LD 2 3 4 5 6

43.02 Garvade eller på annat sätt beredda pälsskinn (inbegripet

huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp),

lösa eller hopfogade (dock inte med andra material),

med undantag av varor enligt nr 43.03:

hela skinn, med eller utan huvud, svans eller tassar,

lösa: 110- av mink, av kanin och hare eller av följande lamm: 130 astrakan, breitschwanz, karakul, persian och liknande | lamm, indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt

tibetlammM sosssoerererer rss sa rr rr ra rr es B 2,5 4 2,5 4 fri

andra: 191, av lamm, andra än sådana enligt stat.nr 43.02.130,

193 AVTÄV ooseseeser rr re reses ser skar ra B 2,5 ” 2,5 N fri

199¶ANÅfA sosse eererer ere reses sr rer et rs B 2,5 2,5 HN 2,2 Na

200 huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp,

icke hopfogade ..soosossersers ses res rr B 2,5 ” 2,5 No fri hela skinn och delar eller avklipp av skinn, hopfogade:

301 s.k. ryckta skinfp oooosooosser ser sr rese ra B7” 79 2,7 N 309 andra slag ...oosrsessesess reses rss rr resa B 3,2” 3,2 ha 2,2 Na 43.03 Kiäder och tillbehör till kläder samt andra varor av

pälsskinn: 103 handskar .ssooserseeererre reser str rr tra B 4,9 4 4,9 Ya 3,7 HN

OL, CT fr: VA B7”N 72 3,7 Na 102, 109, 900

43.04 Konstgjord päls och varor av konstgjord päls:

001 konstgjord päls sssseseerrsraser rs rss rss B 5,3 4 5,3 YA 3,2 Na

» Se bilaga 263

Tuiltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

H 2 3 4 5 6 44.01 Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar,

risknippen e.d.; trä i form av flis eller spån, annat än

träspån enligt nr 44.04; sågspån och annat träavfall, även

agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller

44.02 Träkol (inbegripet kol av nötter eller nötskal), även

agglomererat ..ssosssesrrersrrr reser es orda B fri fri fri 44.03 Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat

44.04 Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar

av trä, tillspetsade men inte sågade i längdriktningen;

träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda

eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning

av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft ed.;

träspån av sådana slag som används för tillverkning av

44.05 Träull; trämjöl oooooos ess ss rss sees es rear es B fri fri fri 44.06 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä rrea sees ess B fri | fri fri 44.07 Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen eller skuret

eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat eller

fingerskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm:

ur 103,

ur 210-

101, andra Slåg sososooesse rese rr rss ers sees B fri fri fri

ur 102,

ur 103,

104,

109,

ur 210-

999 44.08 Faner (även skarvat) och annat virke, sågat i

längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även

hyvlat, slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av

högst 6 mm:

100 Av bartä sosse resssea sees sasse sees sees B 1,4 "0 1,4 20 0,9 2

D Se bilaga 264

200 av följande tropiska träslag: mörkröd meranti, tjusröd meranti, vit lauan, sipomahogny, limba, okoumé, obeche (abachi), afrikansk mahogny, sapellimahogny, baboen, äkta mahogny (arter av släktet Swietenia), brasiliansk jakaranda och rosenträ =. ...c.ss.oov vs B 1,4 0,9 20

44.09 Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter heia längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter eller sidor, även hyvlat, slipat eller fingerskarvat: av barrträ:

102 profilerat virke sssosos ere rer rr rr rer rss B 3,2 ” 3,2 2 107, andra Slag ..ssosssasr ere rr ere rr rr ses B fri fri 109 av lövträ: 201 icke sammansatt parkettstav ...o..cssos.c.v... B 2,5 N 2,5 "a fri 202 profilerat virke s.osossssss sr rr rr ss resa B 3,2 32” fri 209 andra Släg s..ssos res rr rr rr rater res resa B fri fri 44.10 Spånskivor och liknande skivor av trä eller andra vedartade material, även agglomererade med harts eller andra organiska bindemedel sosse ssr re rr arsa B 2,2” 22” 44.11 Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra

44.12 Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat: 110- kryssfaner (plywood) bestående enbart av träfanerskikt 199 som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm ... B 2,5 ” 2,5 ha L7 210- andra slåg s.s.osssserrses sees rr rr re rese na B 3,5 4 3,5 4 2,3 Na 990 44.13 Förtätat trå i block, plattor, ribbor eller profilerade fOrfMer ooo esse ee rer esse rs rs rss rr rese ss B fri 44.14 Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d. B 3,2 4 32” 44.15 Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor, andra än tunnor enligt nr 44.16, och liknande förpackningar, av trä; kabeltrummor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä: packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor (andra än tunnor enligt nr 44.16) och liknande förpackningar; kabeltrummor:

Se bilaga 265

förpackningar: 101 bestående huvudsakligen av skivor enligt nr

44 ooo oee reser rs er re ret ra er Rs B 3,2 ” 3,2 ”N 2,1”

102 B fri 103 kabeltrummor oo.ossssrssereassr ere reda B 3,8 ”N 3,8 Nn 2,5 N 200 lastpallar, pallboxar och liknande anordningar B 3,8 "2 3,8 2,5 ” 44.16 Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet fUNNSLäV ooseeeeesererrer er re rer rr rr RAKA B 2,5 2,5 Na 44.17 Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock, av trä: verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft: 001 av hickOfy ssooooseeeeeer sr esse esse rea B fri fri

skoläster och skoblock:

006 andra Slåg s.sorssrs ers sser ere rr rr rr ast B 3,8 ” 3,8 Ha 44.18 Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatt parkettstav samt vissa takspån ("shingles" och ”shakes"):

dörrar, dörrkarmar och dörrtrösklar: 201 bestående huvudsakligen av skivor enligt nr 44.11 B 3,2 4 3,2 No 209 B fri sammansatt parkettstav: ur 300 för MOSaikgOlv sosse sss sees rer ss rss B 2,5 4 2,5 Na ur 300 B 2,5 "4 2,5 0 formar, formluckor o.d., för betonggjutning: 401 bestående huvudsakligen av skivor enligt nr 44.11 B 3,2 "4 3,2 No 409 B fr

andra slag: 901 cellplattor ..oooss sees ere res rer rr ss es B 3,5 "4 3,5 4 andra produkter: 902 bestående huvudsakligen av skivor enligt nr 4 oe eserer ers rr ers es sr er er see ss B 3,2 3,2 Nn

» Se bilaga 266

903, andra soseeserrrerk rer rer rrr tr rs B fri fri fri 909

44.20 Trä med inläggningar; skrin, askar, etuier och fodral för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä; statyetter och andra prydnadsföremål, av trä; rumsinventarier av trä, inte inbegripna i 94 kap.:

100, aNdfå ooseseseerr rskr esse ters RK RR rs B 3,8 ” 3,8 4 fri 909 44.21 Andra varor av trä: 100 klädhängare o.ssssesesisesr sees er rr edra B 3,8 AH 3,8 N fri

909 ANdra sosse sese rer rer rer rr rk rr RR KK KA B 3,8 4 3,8 4 fri

Se bilaga 267

Tulltaxe- | Varunummer | Varustag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4. 5 6

45.01 Naturkork, obearbetad eller enkelt förarbetad; korkavfall;

45.02 Naturkork, befriad från det yttre barklagret eller sågad

eller skuren så att yttersidan och innersidan blivit

tämligen parallella, samt naturkork i kvadratiska eller

rektangulära — block, plattor, skivor eller remsor

45.03 Varor av naturkOrk oooosossssss esse re rer sr sa B fri fri fri 45.04 Presskork (kork som agglomererats med eller utan

bindemedel) och varor av presskork:

ur 900 packningar, tätningar o.d., för användning i civila

flygplaäft ooo oeeseee sees r ere ss ss rer rr rasa B fri fri fri

101, EU4C ar B 2,9 HN 2,9 Ya 1,9 4

109,

ur 900

D Se bilaga 268

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande ' | Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden H 2 3 4 5 6 46.01 Flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, även

sammanfogade till band; flätningsmaterial, flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, hopbundna i parallella parter eller vävda till platta produkter, även utgörande färdiga artiklar (t.ex. mattor och gallerverk):

101, av plast mosse s ser r rr rr rr ret ere r er rna B 7,2 No 12 0 1,7” 991 109, av annat material ...c..ssssssr sossar reser ra B 3,8 4 fri frå 200, 910, 999 46.02 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, formade direkt av

flätningsmaterial eller tillverkade av varor enligt nr 46.01; artiklar av luffa:

901 EN EE SA B 7,2 T2” 4,7 N

» Se bilaga 269

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandi. tulisatser I komna

med-

givanden

i 2 3 4 S 6

47.01 Mekanisk massa av ved s.sssososses sosse reses B fri fri fri 47.02 Dissolvingmassa av Ved s..s.sssssssss ss es ora B fri fri fri 47.03 Sodamassa och sulfatmassa, av ved, med undantag av

dissolvingmmassa ..sssssseeresrserr ser ser era B fri fri fri 47.04 Sulfitmassa av ved, med undantag av dissolvingmassa |B fri fri fri 47.05 Halvkemisk massa av ved ..ssssssssssr sees B fri fri fri 47.06 Massa av andra fibrösa cellulosahaltiga material B fri fri frå 47.07 Avfall och förbrukade varor av papper eller papp ... |B fri fri fri

D Se bilaga 270

Tulltaxe- Varunummer Varuslag Bastullsatser Gällande Överensnummer i förhandl. tulisatser komna

med-

givanden

3 6 48.01 Tidningspapper i rullar eller ark s.sososor see 0 ra B fri fri 48.02 Papper och papp, obelagda och obestrukna, av sådana

slag som används för skrivning, tryckning eller annat

grafiskt ändamål, samt papper och papp till hålkort och

hålremsor, i rullar eller ark, med undantag av papper

enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, handgjorda:

110- ANNA sosse reeeerra ss rr rar rr rer rr rs ska B 2,2 ” 2,2 Yo 1,5 2 290, - 312- 590 48.05 Annat papper och annan papp, obelagda och obestrukna,

i rullar eller ark:

48.13 Cigarettpapper, även = tillskuret eller i häften; cigaretthylsor sosse r ser ere rs rr rr rr rt tt B22 22” 48.14 Papperstapeter och liknande väggbeklädnad; s.k. fönsterpapper: 100 papperstapeter och liknande väggbeklädnad av

ingrainpapper ocooseserersrs reser str sr rss B 3,8 » 3,8 "2 2,5 2 200 papperstapeter och liknande väggbeklädnad av papper

som på utsidan är överdraget eller belagt med ett kornat, präglat, färgat, mönstertryckt eller på annat sätt

papperstapeter och liknande väggbeklädnad av papper som på utsidan är belagt med flätningsrmaterial, även hopbundet till parallella parter eller vävt:

900 andra Släg s.sss rese err reser rr rr rer er rs B 3,8 24 3,8 4 2,5 20 48.15 Golvbeläggningsmaterial med botten av papper eller papp. även tillskuret ..ossoss ser rs ere ers rent B 3,8 ” 3,8 4 2,5 Yo 48.16 Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar: 101 karbonpapper och liknande kopieringspapper i rullar

med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm . . B22 2 1,3 2 109- B 3,2 ” 3,2 2,1 4 900 48.17 Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart = postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper etler papp, innehållande ett

48.18 Toalettpapper, näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, hushållspapper, borddukar, bordsservetter, bl5jor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer: 100 toalettpapper oosossssere reses ss terass B 2,5 4 2,5 L,7 ”

näsdukar, servetter för rengöring av

ansikte eller händer, handdukar ochhushållspapper: 201 hushållspapper i rullar soscsooss soccer sens B 2, to > 220 1,5 2 209 B 3,2” 32 No 2,1

Se bilaga 273

18 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

902 aNdrå sosse re rese er ere sr rese tres B 2,5 Na 2,5 N 1,7 %

andra slag:

ur 909 packningar, tätningar o.d. av papper eller papp,

ur 909 aNdr& oosoererr rer rr rr rr rr ss tek rss B 3,2 4 124 2,1 4

D Se bilaga 275

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 på 6 49.01 Tryckta böcker, broschyrer, häften och liknande

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade = eller

innehållande reklam sosse ssssss rer ee rs aret B fri fri fri 49.03 Bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn B fri fri fri 49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även häftade,

bundna eller illustrerade = ..sssscssss rer rer tra B fri fri fri 49.05 Kartor av alla slag, inbegripet atlaser, väggkartor,

49.06 Planritningar, andra ritningar samt teckningar för

arkitektoniskt, ingenjörstekniskt, industriellt, kommersiellt, topografiskt eller liknande ändamål, i form av handgjorda original; handskrivna texter, karbonkopior samt fotografiska reproduktioner påstrålningskänsligt papper av de varor som nämnts tidigare i detta nummer ...ssosssss ser B fri fri fri

49.07 Omakulerade = frimärken, beläggningsstämplar o.d.,

gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade; stämpelpapper; sedlar; checkblanketter; — aktier, obligationer och liknande värdehandlingar sososeorsers res ers rss re resa B fri fri fri

49.08 Dekalkomanier ...ssssersrssas ers rr sr rr set srt B 3,2 4 3,2 Na 2,1 4 49.09 Brevkort och vykort, med bildtryck eller annat tryck;

tryckta kort med personliga hälsningar, meddelanden

eller tillkännagivanden, även med bildtryck,

49.10 Almanackor av alla slag, tryckta, inbegripet

almanacksblock = ssssssseosereree rr er rr rest B fri fri fri 49.11 Andra tryckalster, inbegripet tryckta bilder samt

fotografier sosse e esse rr reser rss ser rr rr ss B fri fri fri

P-Se bilaga 276

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

i 2 3 4 5 6 50.04 Gam av natursilke (annat än garn spunnet av avfall av

50.05 Gam spunnet av avfall av natursilke, inte i

50.06 Gam av natursilke samt garn spunnet av avfall av

50.07 Vävnader av natursilke eller av avfall av natursilke B fri fri fri

" Se bilaga 277

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

|| 2 3 4 5 6

51.04 Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller

grova djurhår -..sssssees see rss rr rr rr resa B fri fri fri 51.05 Ull samt fina elter grova djurhår, kardade eller kammade

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden || 2 3 4 S 6 52.04 Sytråd av bomull, även i detaljhandelsuppläggningar:

52.05 Garn av bomull (annat än sytråd), innehållande minst 85

viktprocent bomull, inte i detaljhandelsuppläggningar:

140, 210- 240, 310- 340, 410- 440

med en längdvikt av mindre än 125 decitex:

ur 150, med en längdvikt av minst 66,35 decitex (högst 89 ur 250, engelskt nummer) .ssosorsssssss rss sr ss B74 fri 4” ur 350, ur 450 ur 150, med en längdvikt av mindre än 66,35 decitex (mer ur 250, än 89 engelskt nummer) ..ssssosssssvv svs B fri fri fri ur 350, ur 450 52.06 Gam av bomull (annat än sytråd), innehållande mindre

än 85 viktprocent bomull, inte i

detaljhandelsuppläggningar:

140, 210- 240, 310- 340, 410- 440

med en längdvikt av mindre än 125 decitex:

" Se bilaga 279

ur 150, med en längdvikt av minst 66,35 decitex (högst 89 ur 250, engelskt nummer) ...ssssrssssseser reser B7N 4” ur 350, ur 450 ur 150, med en längdvikt av mindre än 66,35 decitex (mer

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 S 6 53.03 Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med

undantag av lin, mjukhampa och rami), oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lUMpP) soseeeereesrerrrer street tr tkr rr red B fr fri fri

53.04 Sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave,

oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump) «..sssssssss ser ers rss ra B fri fri fri

S3.05 Kokosfibrer, manillahampa (abaca eller Musa textilis

Nee), rami och andra vegetabiliska textilfibrer, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och avfall av dessa fibrer (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lUMpP) sosooooesss sees sr r reser ess ess B fri fri fri

53.06 Gam av lin:

enkelt:

101 över nr 35 engelsk numrering, inte i

53.10 Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt

ändamål enligt nr 53.03: 101, med en bredd av högst 150 cm och en vikt av minst 901 310 ZM ooo eeeeeess ers reser es rr rr ess B8N 8 4 109, B 10” 10” 4 909 53.11 Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer; vävnader av

pappersgam: 001 av kokosfibrer utan inblandning av

andra textilfibrer ..osossosssss ses ser ere sa B 3,2 3,2 No 002 av mjukhampa ...oseseeserer ere reise rr resa B 72 712” 12” 009 B 6,2 "No 6,2 Na 6,2 No

» Se bilaga 282

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 S 6 54.01 Sytråd av konstfilament, även i

detaljhandelsuppläggningar:

av syntetfilament:

av regenatfilament:

Minimitull: per 100 kg | 130:- 130:- 65:-

54.02 Gam av syntetfilament (annat än sytråd), inte i

detaljhandelsuppläggningar, inbegripet monofilamentgarn av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex:

101, kordgarn .sosssrerrrer rss rer rr tr tr kras B 13 2 13” 4” 201, 611, 621, 691 109, ANNA oso eesseresesrr res rr rr rr rr rr res sa B7A fri 424

209, NN

310- 590, 619, 629, 699 54.03 Garn av regenatfilament (annat än sytråd), inte i

detaljhandelsuppläggningar inbegripet monofilamentgarn av regenatmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex:

lot, kOrdgarN sosse sereeser rr ser sr rr rr rr rr era B 13 4 13 4 411, 421, 491

"Se bilaga 283

109- B8 AN 8 4” 390, Minimitull: per 100 kg 130:- 130:- 419, 429, 499

54.04 Monofilamentgarn av syntetmaterial med en längdvikt av

minst 67 decitex och med ett största tvärmått av högst I mm; remsor o.d. (t. ex. konstbast) av syntetmaterial,

med en bredd i föreliggande skick av högst 5 mm . . . B 7” fri 4” 54.05 Monofilamentgarn av regenatmaterial med en längdvikt

av minst 67 decitex och med ett största tvärmått av |:

högst I mm; remsor o.d. (t. ex. konstbast) av

regenatmaterial med en bredd i föreliggande skick av B7N TN 4N

högst S MM sosossrsrses res ser rer rr rr resa 54.06 Gam av = konstfilament (annat än = sytråd), i

detaljhandelsuppläggningar: 100 garn av syntetfilament = ..oooscssss sosse rss B72N 5”

54.07 Vävnader av garn av syntetfilament, inbegripet vävnader

framställda av material enligt nr 54.04 .. ss... vs. B 13” 12” 8” 54.08 Vävnader av gam av regenatfilament, inbegripet

vävnader framställda av material entigt nr 54.05:

vävnader framställda av högstyrkegarn av viskos: 101 innehållande minst 85 viktprocent regenatfilament

Minimitull: per 100 kg 560:- 560:- 280:- 109 B 16” 16 ” 8”

Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 200:- 210- andra vävnader, innehållande minst 85 viktprocent 240 regenatfilament eller remsor e.d. av regenatmaterial B 16 16 "0 8”

Minimitull: per 100 kg 560:- 560:- 280:-

andra vävnader:

321, Minimitull: per 100 kg 560:- 560:- 280:-

331, 341

312, vägande minst 200 g/m? s.sssesessss ser ra B 16 ” 16” 8

322, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 200:-

332, 342

D Se bilaga 284

Tulltaxe- Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande lÖverensnummer i 'förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 5 6

ur 110- med en längdvikt av mindre än 125 men inte mindre

ur 110- B 10 2 10 20 4” 900 SSH Gam (annat än sytråd) av <konststapelfibrer, i

detaljhandelsuppläggningar:

55.12 Vävnader av syntetstapelfibrer innehållande minst 85

viktprocent sådana fibrer s..ssoososes ers rss sea B 13” 13” 8 55.13 Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än

85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eliter uteslutande av bomull, med en vikt

av högst 170 g/M sossosoer er sse ss rr ere sera B 13 2 13” 8”

55.14 Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än

85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt

av mer än 170 g/M sososossssssss esse sr ss B 13” 13” 8”

55.16 Vävnader av regenatstapelfibrer: 211, innehållande minst 40 viktprocent regenatfilament BIS” 15” 8”

21, 231, 241

110- BIS” 13” 8n

140, 219, 229, 239, 249, 310- 940

" Se bilaga 286

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden I 2 3 4 5 6 56.01 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial: 300 textilfibrer med en längd av högst 5 mm samt stoft

10t, sanitetsbindor och sanitetstamponger, blöjor och

210- andra Släg s..sssssersers er rr rs rr ss rr rr sa B9 2 9 un 4” 290 56.02 Filt, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad:

210- andra Slåg ..sssrrrssser ere rs rr ers rst rs B 10 104 8”

56.03 Bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad ososooesereererieees stress reste ra B 10 "0 10” 8” 56.04 Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; textilgarn samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast: 200 högstyrkegarn av polyestrar, av nylon eller andra polyamider eller av viskos, impregnerat eller

Överdraget sosse resssser ser rss rskr tra B 13 2 13” 4 YA

100, andra Slag —s.ssssseorrer res restes rk ers B 6,2 6,2 ”o 4” 900 56.05 Metalliserat garn (även överspunnet), dvs. textilgarn eller remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i förening med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna med metall: 001 remsor o.d. enligt nr 54.04 sososossss sosse saa B7n fri 4” 009 andra släg s.ssoserrrerrsee rr rss rss ss trea B7” 70 4n 56.06 Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, överspunna (dock inte garn enligt nr 56.05 och överspunnet tagelgarn); sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilflock); chainettegarn: sniljgarn: 001 av bomull sosse rrrer re rss ss sr ert ra B724 TA 79

ND Se bilaga 287

ur 194 av regenatfilament ..soossss soo sor e sea B 16 ” 16” 8

ur 909 56.09 Varor av gam, av remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05

eller av surmingsgarn eller tågvirke, inte nämnda eiler inbegripna någon annanstans:

001 av syntetfilament sosse ssssessrr ser rr rea B 7,2 "4 72 ”N 72”

002 av regenatfilament .sssoossssseser sees ers B8N 8 8

009 av annat textilmaterial osssooosssss sir ses sa B 5,3 4 5,3 =" 5,3 "0

D Se bilaga 289

19 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- I Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden 1 2 3 4 5 6 57.01 Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial,

57.02 Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, vävda, inte ruftade eller flockade, även konfektionerade, inbegripet kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande handvävda produkter: 100 kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande handvävda produkter ...soosssssss rss sr res B 6,9 240 6,9 ” 34 golvbeläggning av kokosfibrer:

209 ANNAN sosse eeereeeere teer sr rr rr trees B 12” 12” 8” 310- andra Ssläg ...ssssssersee reser rr er rr rk ss B 12 120 20 990 57.03 Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, tuftade, även konfektionerade: 901 av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer B fri fri fri 100- ANÄfA oooeeser ere ere sars ser er rr rr rr ss B12 "4 12” 8”

300,

909 57.04 Mattor och annan golvbeläggning av filt av textilmaterial, — inte tuftade eller flockade, även konfektionerade = ...ssossesere rr res re rer ers B 10 20 10 2 8 57.05 Andra mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, även konfektionerade: 001 av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer B fri fri fri 009 av annat textilmaterial ..osssssssss ses sera B 12” 12” 8”

D Se bilaga 290

Tulltaxe- | Varunummer Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden I 2 3 4 5 6 58.01 Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, andra än varor enligt nr 58.02 och 58.06: 901 av natursilké sossoosssss ess ess ser rss sees B 7,2 12” T2 100- av annat textilmaterial osoooosooss ss svs sve ra B 13 4 13” 8 360, 909 58.02 Handduksfrotté och liknande frottévävnader, andra än band enligt nr 58.06; tuftade dukvaror av textilmaterial, andra än varor enligt nr 57.03 ..scscoo00 soon. B 13 4 13 ” 8” 58.03 Slingervävnader, andra än band enligt nr 58.06: 901 av syntetfiläment .oososoererersserr aren ta B 13” 12” 8N 902 av regenatfilament sosse soss sees sera na B 16 ”N 16 8” 100, av annat textilmaterial oocsososoo oss sosse sa B 13 24 13 0 8 909 58.04 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar som längdvara eller i form av motiv: 101 fisknät av bomull «= .soooos oss sosse s res 100 kg | B 8 2 25:- 8 102 fisknät av annat textilmaterial = ..coc0s0 ov. 100 kg|B 8 Yo 45:- 8” andra slag: 103, av syntetfiläment ...sosssees rss r rss sera B 6,9 6,9 "4 6,9 2” 211, 301 104, av regenatfilament .soossssssss ses ses st B 8” 8” 8 212, 302 109, av annat textilmaterial = ..ossssssssss rs ess B 7,2 No 72” T2 ” 219, 290, 309 58.05 Handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn), även konfektionerade sisseeseseserer sees rss sea B 6,2 "0 6,2 Na 6,2 "0

58.06 Vävda band, andra än varor enligt nr 58.07; band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

"Se bilaga 291

andra slag:

[JA 7” 201, av regenatfilament ..ossserserssre ss e resa B 16” 16 4 321, 500:- 500:- 250:- 401 ur 202, AV jUle mosse ere rer ere ere rt ere rr reses B8N ur 391, ur 402 ur 202, av andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr ur 391, B 12” 8” EN ur 402 209, B 12” 12 2 8” 310, 329, 399, 409 58.07 Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmaterial,

som längdvara eller tillskurna, inte broderade: 101, av regenatfiläment oosososerse reses ss sera sa B 16” 16 8n 901 109, av annat textilmaterial ooocosossses ss ss ss sea B 12 "4 8” 9209 58.08 Flätor som längdvara; snörmakeriarbeten som längdvara,

utan broderier och inte utgörande trikåvaror; tofsar, pomponger och liknande aniklar:

101, av regenatfiläment .osssosrersss oss ss er ert B 16 40 8” 901 109, av annat textilmaterial oososo sossar ss se ses ss B 12” 12” 9209 58.09 Vävnader av metalltråd och vävnader av metalliserat

garn enligt ar 56.05, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

009 andra släg ss sor esse e rs rr reser ess ses sees B 7 24 72 7 58.10 Broderier som längdvara eller i form av motiv: 101, av regenatfilament oocososesssss ss ss esse sa 8” 921

Se bilaga 292

109, av annat textilmaterial ..o.s.ossssssrs roses sont B 5,8 = 5,8 24 5,8 ” 910, 929, 9290 58.11 Textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt, andra än broderier enligt nr 58.10 ..sssssss oss ss B beläggs beläggs beläggs med samma | med med tull som den | samma tull I samma tull dukvara som | som den som den ger varan dukvara dukvara dess karaktär | som ger som ger

varan dess | varan dess

karaktär karaktär

" Se bilaga 293

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden Il 2 3 4 5 6 59.01 Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar: 100 textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som

9200 andra Slåg ...ssserrser rer rss rer rr rr ka B 6,9 4 6,9 Na 6,9 40 59.02 Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos: 901 av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd med gUMME orre rerrer rer rr ere rskr rr reta B 16 16 4 84 Minimitull: per 100 kg] 175:- 175:- 88:- 101, av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar, 201 impregnerad, överdragen eller belagd med gummi .1|B 13 24 fri 8”

109, andra slåg sosse ers rer r rer rr rr tres terra B 13 24 13” 8” 209, 909 59.03 Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 59.02: 101, av sådana slag som används till bokpärmar o.d. ... IB 824 84 8 9201 109, EUT: B 12” 12” 8” 200, 909 59.04 Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken .. |B 5,6 24 5,6 "0 5,6 "0

H Se bilaga 294

59.05 Textiltapeter: ur 001, med utsida av textilmaterial av konstfibrer eller ur 009 bomull sosse rerrere rer ss str rr sera B beläggs beläggs beläggs med samma med med tull som ået samma tull samma tull textil- som det som det material textil- textilvarav utsidan material material består varav varav utsidan utsidan består består

ur 009 med samma med med textilma- samma samma terial varav textilma- textilmautsidan terial varav terial varav består utsidan utsidan består består

59.06 Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader enligt nr 59.02: trikå: 101, av syntetfilament ..osossssssss rss rr rr na B 6,9 Y 6,9 6,9 N 91 102, av regenatfilament ..ossossss ss rss er er rs B 8,5 ho 8,5 N 8” 912 103, av annat textilmaterial ...s.s.s.ssssscs vv svs B 72” 7,2 NA 172 919 109, Bi12” 2” 8” 9290 59.07 Textilvävnader med annan impregnering, annat överdrag eller annan beläggning; målade = teaterkulisser,

59.08 Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmaterial, för lampor, kaminer, tändare, ljus e.d.; glödstrumpor och rundstickad glödstrumpsväv, även impregnerade B 4,6 h 4,6 Na 4,6 20 59 09 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör av annat material Locos sss ess ss rr sr sr rna B 62 ” 6,2 Na 6,2 Na

D Se bilaga 295

59.10 Drivremmar och transportband av textilmaterial, även

förstärkta med metall eller annat material... ss... . B 5,8 4 5,8 ho 5,8 "4 59.11 Produkter och artiklar av textilmaterial, för tekniskt

bruk, specificerade i anm. 7 till detta kapitel:

100, andra Slag ..ssrsereeer er rer rr rr rr rk rr ret B 924 9 8”

310-

Se bilaga 296

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 5 6 60.01 Luggvaror, inbegripet varor med lång fugg samt frotté,

av trikå: 101, av syntetfilament ..ossseseeerrrre tre rss ns B 13” 10 20 8” 221, 921 102, av regenatfilament s.ossossererreer ers rss rs B 16 16” 8” 222, 922 109, av annat textilmaterial =. ..ssscsse reses r ra B I4 2” 14” 8N 210, 223, 290, 9210, 923, 9290 60.02 Andra dukvaror av trikå:

innehållande minst 5 viktprocent töjfibergarn eller

gummitråd: 101, av syntetfilament sosse erseerrrss ss ss B 6,9 "4 6,9 "0 6,9 Yo 301 102, av regenatfilament sosse s reses er rss rss B 8,5 4 8,5 4 8N 302 109, av annat textilmaterial =. csssssssr rss sas ss B 7,2 ”N 72” 72 Na 309

andra slag: 201, av syntetfilament sosse erer rss es ss rss B 13 ” 10 0 8N 431, 931 202, av regenatfifament s.sssrsres rer ser ers ra B 16” 16 "0 8 432, 932

"Se bilaga

209, av annat textilmaterial B 14” 14 2” 8” 410, 420, 433, 490, 910, 920, 933, 9290

1 Se bilaga

Tulitaxe- | Varunummer Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 61.01 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjackor,

vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för män eller pojkar:

100 av ull eller fina djurhår ..ossssoss ers servrar B 154 15 24 12 4

302 av regenatfilament oosssssssssss rss sasson O 17” 17 vn 12”

Minimitull: per 100 kg] 700:- 700:- 494:-

303, Minimitull: per 100 kg] 400:- 400:- 320:- 900 61.02 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker,

skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för kvinnor eller flickor:

100 av ull eller fina djurhår = sossssssss ere ses ra B 15” IS” 12” 301 av syntetfilament sosse sssssess ss reses ra 013” 13” 12”

302 av regenatfilament ..sooesssse reser rr sr saa 017” 17” 12”

Minimitull: per 100 kg] 700:- 700:- 494:- 200, av annat textilmaterial .ccsooos rss sr rr ser sea OI5SK 15 4 12” 303, Minimitull: per 100 kg] 400:- 400:- 320:- 900 61.03 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än

sådana enligt nr 61.01) och byxor (andra än badbyxor), av trikå, för män celler pojkar:

110, av ull eller fina djurhår «.sosssoss ers rss son B 15 24 15 2” 12”

210, 310, 410

121, av syntetfiläment sosse sessrrere reses saa O 13” 13 20 12”

231, 331, 431 191, av regenatfilament o.ssssssss esse rss sis s sa O 17” 17” 12 24 291, Minimitull: per 100 kg | 700:- 700:- 494:- 391, 491

Se bilaga 299

122, av annat textilmaterial sooosssssss ss osv ost O 15” 15 2 12 0 199, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 220, 232, 299, 320, 332, 399, 421, 422, 433, 434, 499 61.04 Dräkter, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än

sådana enligt nr 61.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor, av trikå, för kvinnor eller flickor:

110, av ull eller fina djurhår = soooooss ere rr rr nea B 15 24 15 2 120 210, 310, 410, 510, 610 131, av Syntetfiläment oocoooossr sees ers res sa 013” 13 12” 231, 331, 431, S31, 631 191, av regenatfilament oocooosssrer ser er rss ses O 17” 17 12” 291, Minimituli: per 100 kg 700:- 700:- 494:- 391, 441, 591, 691

1¶Se bilaga 300

120, av annat textilmaterial = ..oosssss csr ses er rr O 15” 15” 2” 132, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:-

199, 220, 232, 299, 320, 332, 399, 420, 432, 442, 490, 520, 532, 599, 621, 622, 633, 634, 699

61.05 Skjortor av trikå, för män eller pojkar: 201 av syntetfilament ...ssssssere reser rer rs B 17 "0 10 0 12”

560:- 560:- 420:- 901 av ull eller fina djurhår .ssccsccs ss sees rara B 152 15 4 12” 100, av annat textilmaterial =. ..sssrrsr rer esse res O154 15 12” 203, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 909 61.06 Blusar, skjortor och skjortblusar av trikå, för kvinnor

eller flickor: 901 av ull eller fina djurhår «=. oosssss ss esse see ra B 15” 15” 12” 201 av syntetfilament ..soosserer rs ser ers sets O 13” 13” 12” 202 av regenatfilament ..ossossesess sr rs ss resa OI17”N 17” 12”

700:- 700:- 494:- 100, av annat textilmaterial ..cosossos sosse svs ss ss OI5” IS” 12” 203, Minimitull: 100 kg 400:- 400:- 320:- 909 61.07 Kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar,

morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för män

eller pojkar:

kalsonger, nattskjortor och pyamas:

121, av syntetfilament ...ss.srsssser error sera B 17 1024 12” 221 122, av regenatfilament ...sssssse ser ers era ra B 16” 16 "0 12” 222 560:- 560:- 420:- 191, av ull eller fina djurhår ...sssssc ccs soc css B 154 15” 12” 291

I Se bilaga 301

110, av annat textilmaterial o.oossssssos ss ess O ISM 15 Nn 12 123, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 199, 210, 223, 299

andra slag: 991 av ull eller fina djurhår = .ssosssssss csr scr B 15 4 15 2 12” 921 av syntetfilament sosse ssssse rss ss ass Oo 13” 13” 12” 922 av regenatfilament ..osssosossss ss e esset O 17” 17 "4 12”

700:- 700:- 494:- 910, av annat textilmaterial s.ssssosss vs reses sas O 15240 15” 12” 923, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 999 61.08 Underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor,

nattlinnen, pyjarnas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för kvinnor eller flickor:

underklänningar, underkjofar, underbyxor, trosor,

nattlinnen och pyamas:

iu, av syntetfilament sosoososss ess svs enes B 17 "4 10 20 12” 221, 321

222, Minimitull: per 100 kg 560:- 560:- 420:- 322

291, 391

199, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 210, 223, 299, 310, 323, 399

andra slag: 991 av ull eller fina djurhår . ..sssoooos 000 v vn. B 152 15” 12” 921 av syntetfilament ..ossossssssss ses res sa 0132 13 4 12” 922 av regenatfilament s.sssssssrss rss sr ss ers Ol7N 17 vu 12 va

700:- 700:- 494:- 910, av annat textilmaterial .occsoossoss ess oss 015 1596 12 20 923, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 999 61.09 T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor, av trikå:

av syntetfilament: 901 013” 13 ?o Le 3 902 B 17 4 10 20 ta -& PS

Se bilaga 302

av regenatfilament: 903 T-trÖjör sosse r rr rare rr rt rt rr rt rea O 17” 170 12 4

700:- 700:- 494:- 904 B 16” 16 "0 12 24

560:- 560:- 420:- 905 av ull eller fina djurhår «.ssscssses ses er esse B 15 4 154 12 24 101, av annat textilmaterial =. cccscssss ere rr rr rs 015” 15 2 12 24 109, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 907, 909 61.10 Tröjor (andra än sådana enligt nr 61.09), pullovrar,

koftor, västar och liknande artiklar, av trikå: 100 av ull eller fina djurhår . ...ocos.s ccs csr rer B 152 IS” 12” 301 av syntetfilament -.osssosesserr rer rer rr res 013” 13” 12” 302 av regenatfilament ..osssssser sees ee rr rr rs Oo17” 17” 12

700:- 700:- 494:-

303, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 9200 6I[.11 Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå:

av ull eller fina djurhår: 101 Vantar oo eeeeeee rer er rr rt RKA B 7,7 Ho T2A 7,1 Yo

av bomull: 201 Vantar sosse ses a ser rr tta RR RR B 7,7 4 712” 17 ”N 202 strumpor, sockor o.d., inbegripet skodon utan påsatt

EF CR O 13” 134 12” 209 andra slåg sossers sees rr str tres sr rer O 154 15 220 129

400:- 400:- 320:-

av syntetfilament: 301 underkläder sssssss rss ser er rr rr rr rr ess B 17” 10 "a 12” 302 VäNtaf sosse e ere rr rr rr tt rs RR Rs B 6,2 6,2 Na 6,2 N 303 andra slåg ..soosssss rs raser r rt rs rr resa O 13” 13” 12”

a < syntetstapelfibrer: 304 VANtal sosse ee ere ers dee rett rt RK Ra B 7,7 Yo 12” 7,1 AN 305 strumpor, sockor o.d., inbegripet skodon utan påsatt

SUlQ sor ssee sees sera rr rr tr rr rer rr rea B 13 2 13 vn 12 309 015” 15” 12”

Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:-

av annat textilmaterial:

av regenatfilament: 901 underkläder .osssesrs esse rss rr ers ra B 16 16” 12”

Minimitull: per 100 kg 560:- 560:- 420:- 902 ME: UTE T B 8,9 4 8,5 24 8,9 2 903 andra Släp sosse eese rss rer ras rer rs 017 2 17 24 12 24

Minimitull: per 100 kg 700:- 700:- 494:-

andra:

"Se bilaga 303

904 B 7,7 AN 72” TI 4 909 O15” 1524 2 4

Mirimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 61.12 Träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och badbyxor,

av trikå:

203,

392, 492 121, av syntetfilament ..oooooeesrserrr rss rer es O 13” 13 20 12” 201, 311, 411 191, av regenatfilament sosse se rs ere rer sea O 17 17 2” 202, 700:- 700:- 494:- 391, 491 110, av annat textilmaterial .ocosososs ss... oss os O 15” 15 2 12” 122, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 199, 209, 312, 399, 412, 499 61.13 Kläder av dukvaror av trikå enligt nr 59.03, 59.06 eller

59.07:

av dukvaror enligt nr 59.03 eller 59.07: 00: av syntetfilament s.sooooeeeses rss ss sees O 13” 13 20 12 24 002 av regenatfiläment o.ososooosss ss ss ss ses O 17 240 17 Yo 12 20

700:- 700:- 494:- 003 av ull eller fina djurhår =. ossssoooss sov oo. BIS” 15 4 12” 005 av annat textilmaterial ..coososos sosse ses O 15” 15 24 12.”

Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:-

av dukvaror enligt nr 59.06: 006 av syntetfiläment sosse sere ess ses ess B 6,9 20 6,9 20 6,9 Na 007 av regenatfilament ..ssssosssere ses sosse B 8,5 24 8,5 240 8,5 40 009 av annat textilmaterial oocososss svs s ss ss. B 7,2 No 1,2 20 T2 0 61.14 Andra kläder av trikå: 100 av ull eller fina djurhår = soooooos oss sosse resa B 152 15 20 12 24 301 av syntetfiläment soooeeeererrr sees reses 0134 13 20 302 av regenatfilärment sososoeserrr rer es ers s rea O 17 240 17 24 12 20

700:- 700:- 494:- 200, av annat textilmaterial ooososssssss ss sosse ss. 015” 15 20 12” 303, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 9200 61.15 Strumpbyxor, trikåer, strumpor, sockor o.d., inbegripet

åderbrocksstrumpor samt skodonutan påsatt sula, av

trikå:

"Se bilaga 304

strumpbyxor och trikåer:

av syntetfibergarn hos vilket enkelgarmet har en

längdvikt av mindre än 67 decitex (60 denier):

919, av annat textilmaterial. ...c..ssss ss c soc B 13” 13” 12” 922, 9229, 934, 935, 999 61.16 Handskar och vantar av trikå: 101, av syntetfilament ..s.sssssrcr rer rss er sera B 6,2 "0 6,2 ” 931

991 109, av annat textilmaterial ooccsssss reser ser ra es B 7,7 AN 72” 7,1 No 910, 920, 932, 999 61.17 Andra konfektionerade tillbehör till kläder, av trikå;

delar till kläder eller till tillbehör till kläder, av trikå:

103, av ull eller fina djurhår «.ssosssse recos ee ers B 15 4 15” 12” 203, 803, 903 101, av syntetfilament ..ssooseree res rer ere ers O 132 13 20 12” 201, 801, 901 102, av regenatfilament ..oosseeee reser reser s res O 17” 17” 1224 202, 700:- 700:- 494:- 802, 902 109, av annat textilmaterial ..cscsssss rer se rr era O15” 15 240 12” 209, Minimitull: per 100 kg 400:- 400:- 320:- 809, 909

Se bilaga 306

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande fÖverensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 5 6 62.01 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjackor,

vindjackor och liknande ytterkläder, för män eller

pojkar: i31, av syntetfilä ment .ssosrrrserrrse ser sr ss ss Bi3 13 20 12” 931 132, av regenatfilament s.osooosseesss ss sr rese rs B 17 4 17 12 24 932 110, av annat textilmaterial o.oossrsssssss essens B 14 2 14 24 122 120, 133. 920, 933, 9290 62.02 Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker,

skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för

kvinnor eller flickor: 131, av syntetfila ment ..oosrsosesressssres rss era B 17 20 13 20 124 9312

132, av regenatfiläment s.cocosssrssss ser rr rara B 17 2 17 20 124 932 110, av annat textilmaterial ..ccssoss oss see rr ra B 14 4 14 va 2” 120, 133- 920, 933. 990 62.03 Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än

sådana enligt nr 62.01) och byxor (andra än badbyxor),

för män eller pojkar: 121, av syntetfllament sosse esessss rr rr rss ra B 13 13 Yo 12 4 231, 331, 431, 432 191, av regenatfiläment oc ooo oo osssssr essens B 17 24 17 24 12 24 291, 391, 491

"Se bilaga 307

110, av annat textilmaterial .ocssssss ers ses rea B 14 24 14 24 12 122, 199- 220, 232, 299- 320, 332, 399- 422, 433, 434, 499

Dräkter, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än

sådana enligt nr 62.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och

byxor, för kvinnor eller flickor: 131, av syntetfila ment ..ssseserreer ess rer reses B 17 13 4 12 24 231, 331, 431, 531, 631, 632 191, av regenatfilament oocsoserer rer ers er rer ae B 17” 17 "0 12” 291, 391, 441, 591, 691 HO, av annat textilmaterial oococosssssss ss reser ra B 14 2” 14 12” 120, 132, 199- 220, 232, 299- 320, 332, 399- 420, 432, 442- 520, 532, 599- 622, 633, 634, 699

Skjortor för män eller pojkar: 301 av syntetfilament sosse seeeree rr rr rer rs B 13 24 13 24 302 av regenatfilament ..sssssssrrs ers er reor ra B 17 "0 17 Y

Se bilaga 308

100, av annat textilmaterial ..ososssssssre oss sosse B 1524 15” 12” 200, 303, 900 62.06 Blusar, skjortor och skjortblusar, för kvinnor eller

flickor: 401 av syntetfilament ooo osrsse rr rr ss ser rna B 17 2 13 240 12

402 av regenatfilament o.scossssessss ere reses B 17 17 12” 1008- av annat textilmaterial oosossorsses sees sosse B 14 2 14 24 12 300, 403, 900 62.07 Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar,

morgonrockar och liknande artiklar, för män = eller pojkar:

9, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar av

andra slag: 191, av syntetfilament .ssossssesrss rss ess sera B 13 24 13 &4

av regenatfilament ..oossssss sr rss ss ser B 17 4 17 vn 12”

av annat textilmaterial ..cosssoss ss sosse B 15 24 12”

Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjarnas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, för Kvinnor eller fickor:

91, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande

andra slag: in, av syntetfilament -..oosssssssss ses ss oss. Bi34n 13.” 12 Ya 221, 921

av regenatfilament s.sososss esse rs esse so B 17 "2 17 "0 12 vu

"Se bilaga 309

113- av annat textilmaterial ...s.sso.c-s csr ers rs B 15” 15 20 12 2

210, 223, 290, 919, 929, 999

Babykläder och tillbehör till sådana kläder:

vantar, strumpor, sockor och strumpskyddare: 301 av syntetfilament ..sssrrsersere rr ses s rea B 6,2 ” 6,2 Yo 6,2 Yo 901 av regenatfilament ...ossssserse rr r reser B8 8 8” 101, av annat textilmaterial ...oosssssss sverre B 7,2 1,2 Nn 1,2 0 201, 303, 905

andra slag: 302 av syntetfilament -..ossssssrs ser s rss esse B 17” 13” 12” 902 av regenatfilament ..ssssssssrer rer rs rr B 17 4 17” 2” 109, av annat textilmaterial .coos.sssess verser ss B 14 24 14 2 12” 209, 309, 9209 62.10 Kläder av textilvaror enligt nr 56.02, 56.03, 59.03, 59.06

eller 59.07:

underkläder: 101 B 15 2” 15 2 124 ur 400, BIS” 14 240 12 vn ur 500 109, B 14 90 14” 12” 200, 300, ur 400, ur 500 62.11 Träningsoverallter, skiddräkter, baddräkter och badbyxor;

andra kläder:

av syntetfilament: Hr, för män eller pojkar —..s.ssssso reser sera B 13 ” 13 Nn 12” ur 201, 331, 332 121, för kvinnor eller flickor s.ossosss over rasa B 17 24 13” 12” ur 201, 431, 432 H2, av regenatfilament sosssss rss ss ers rer r er ss B 17 240 1224 122, 202, 333, 433

I -Se bilaga 310

119, av annat textilmaterial ooosososssss oss oss rss B 14 2 14” 12 2» 129, 209- 322, 335- 422, 435- 490 62.12 Bysthållare, gördlar, korsetter, hängslen, strumphållare,

strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, även av trikå:

101, av syntetfiläment sososersrererr rasar rr rs es B 13 2 132 1220 201, 301, 901 102, av regenatfilarnent ..ososeessesrsesse rs rr et B 17” 17 "0 12 20 202, 302, 902 109, av annat textilmaterial sosse ss ss reser resa B152 15” 12 Yo 209, 309, 909 62.13 Näsdukar: 901 av syntetfilarment -osossssssrseres sees rr rea B 6,2 6,2 0 6,2 No 902 av regenatfilä ment s.ssssorrrsss reses rs era B 8 4 8” 8” 100, av annat textilmaterial oo.ososese sosse rese n a B 7,2 4 1712” 7,2 "0 200, 909 62.14 Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d.: 301 av syntetfilament soooossseseeer ers ss ere rea B 6,2 "2 6,2 "0 6,2 "a 401 av regenatfilament s.sosssss ess r ses ss e rasa B8N 8 8 4

100, av annat textilmaterial sosse sis ser er resa B 7,2 4 T2 NP 724

200, 302, 402, 9200 62.15 Slipsar och liknande artiklar .ssissssss css oe rea B 7,5 240 1,5 4 T,5 62.16 Handskar och vantar: 001 av syntetfilament ..sosossssssers reser rs sees B 6,2 "0 6,2 0 6,2 "0 002 av regenatfilament sosososs rasar ss ess sars B 8” 8 8” 009 av annat textilmaterial o.ocossssss sees rss sea B 7,2 20 7,2” 7,2 Ha

" Se bilaga 311

62.17 Andra konfektionerade tillbehör till kläder; delar till

kläder eller till tillbehör till kläder, andra än sådana

enligt nr 62.12: 101, av regenatfilament ..sososresrse rr rr rr rs es B 16 4 16” 12 2 901

av annat textilmaterial: 109 tillbehÖr oososers ses e rr ee rss er rss reses B 13 4 13 24 6,3 0 909 EE B 13 2 13 20 12 20

" Se bilaga 312

Tulltaxe- Varunummer Varuslag Bastullsatser Gällande Överensnummer i förhandl. tullsatser komna

med-

givanden

6 63.01 Res- och sängfiltar:

101, av ull eller fina djurhåf sosse ee ers rr rr rna O 13” 13 2 1220

200 300:- 300:- 277:-

109, av annat textilmaterial o..ossoose rss rss sansa Oo 13” 13 4 12”

300,

400,

9200 63.02 Sänglinne, bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar

och liknande artiklar:

av trikå:

401, ur 931

102, av regenatfilament —..sssssrssr reser rer ss 0204 20 4 12”

402, ur 932

409, ur 600-

920, ur 933, ur 990 ur 210- av filt eller bondad duk «..sosssssse css sees B 10 2 10 2 10”

390, ur 510-

590, ur 910-

andra slag: ur 221, av syntetfilament ..sssssssss esse rss sr ea Oo 12” 12” 12” ur 321, ur 531, ur 931 ur 222, av regenatfilament -.ossssssssse rss ere ara 0207 20 ur 322, ur 532, ur 932

I Se bilaga 313

ur 210, av annat textilmaterial ..ssossss oss ss svea 0:14 2 14 2” 12 2 ur 223- 310, ur 323, ur 390, ur S10, ur 520, ur 533- 920, ur 933, ur 990 63.03 Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och

sängomhängen:

av trikå: 121 av syntetfilament -sososssssssess ses ser ra 013” 13” 12” 191 av regenatfilament s.osososese ser ers rs er O 17” 17 120

700:- 700:- 494:- 192 av ull eller fina djurhår «..scocsooosoc cv sees 015” 15 20 12 4 10, av annat textilmaterial = ..o.s.oscscs rss ess O 15” 15 4 12” 122, 400:- 400:- 320:- 199

andra slag:

991 av regenatfilament s.ssssssss esse reses s a 0207 20” 12”

922, 9299 63.04 Andra inredningsartiklar, andra än sådana enligt nr

94.04:

av trikå: Hl, av syntetfilament -.sossssrs sosse rs se ser es 0134 13 4 124 91 2, av regenatfilament s.osososss ss ss ss ss sr 017 4 17 vu 1220 912 700:- 700:- 494:- 113, av ull eller fina djurhår «=. .ossoscsc oss c osa O 15” 15” 12” 913 119, av annat textilmaterial os ...s..sssssssss oss O15N IS 4 12” 919 400:- 400:- 320:-

andra slag: 191, av syntetfilament ...ossorsssssess ses eos s a 012” 12” 12” 931

920, 932, 999 63.05 Säckar och påsar av sådana slag som används för

förpackning av varor:

Se bilaga 314

100 av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt

Nr 530 ooo oe sees rs e rer r sr see sera B fri 200- B 6,2 6,2 6,2 No 900 63.06 Presenningar och markiser; tält; segel till båtar,

segelbrädor eller fordon; kampingartiklar: 410- luftmadrasser och luftkuddar ..ocosssoscs svs oss B 42 4” 4” 9u, 991 110- B 13” 12 2” 390, 919, 9299 63.07 Andra konfektionerade artiklar, inbegripet

tillskärningsmönster:

av trikå: 102, av syntetfilament ..oooor rss rss rss rss rss 013” 13” 12” 202, 902 103, av regenatfilament s.sooseseress ers ses ss O 17” 17 2 12 240 203, 700:- 700:- 494:- 903 104, av ull eller fina djurhår = sssoooos rss sees ra O IS” 15” 12 40 204, 904 105. av annat textilmaterial ooososssssss rss ses 015” 15 20 12 4 205. 400:- 400:- 320:- 905 101, av filt eller bondad duk « ssososssss ss sosse aa B 10 22 10 2 10 2 201, 901

andra slag: 106, av syntetfilament -.ssosesors rss sr ss sort B 1124 "vn 206, 9206 107, av regenatfilament —...sosssss sasson ess B 16 24 16 No 12 20 207, 907 109, av annat textilmaterial. ...c.ss.cs. ss... B 13 2” 13 4 12 20 209, 909

"Se bilaga 315

63.08 Satser bestående av vävnadsstycken och garn, med eller utan tillbehör, och avsedda för tillverkning av mattor, tapisserier, broderade borddukar eller servetter eller liknande artiklar av textilmaterial samt föreliggande i detaljhandelsförpackningar s.ssosos ss esse sees B beläggs beläggs beläggs med samma | med med tull som den | samma tull | samma tull bestånds-del |som den som den som ger bestånds- | beståndssatsen dess | del som del som karaktär ger satsen |eger satsen

dess dess karaktär karaktär

63.10 Lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textilvaror

"Se bilaga 316

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 5 6 64.01 Vattentäta skodon med yttersulor och överdelar av

gummi eller plast och hos vilka överdelarna varken är fästade vid sulan eller hopfogade genom sömnad, nitning, spikning, skruvning, pluggning eller liknande förfarande:

100- ANTA sosse eee reser ers rr rss rr rest rea 014” 14 20 10 4

920, ur 990 64.02 Andra skodon med yttersulor och överdelar av gummi

eller plast:

191 skodon för sport eller idrott, avsedda för montering på

SkridskOfr ocossseserrer reser rs rr rr rr rr rs 032 4 3,2 10 24

HL 1aTe I VR O 14” 14 4 10 20

119,

199-

9290 64.03 Skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller

konstläder och med överdelar av läder:

191 skodon för sport eller idrott, avsedda för montering på

SkridskOr ooooos ser reser e rr er sr rr rer sera B 14 2” 3,2 Na 8”

110, ETAC VR B 14 24 14 240 8”

199-

64.04 Skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller

konstläder och med överdelar av textilmaterial:

skodon med yttersulor av gummi eller plast:

med överdelar av kanvas:

ur 190 ur 110, ET 416: O 14 240 14 4 10 "0 ur 190 ur 110, med överdelar av vävnad innehållande silke, ur 190 konstfilarnent eller tunn metalltråd —..ccocc cs B 18 14 2 10 20 ur 110, med överdelar av annat textilmaterial. .o..c.c... O 14 20 14 20 10 0 ur 190

skodon med yttersulor av läder eller konstläder: ur 200 med överdelar av kanvas eller vävnad innehållande

O 14 2 14 4 10 24

"Se bilaga 317

64.05 Andra skodon:

200 med överdelar av textilmaterial ...s.csocscc vv. B 5,8 "4 5,8 ”N 4 Nn

andra slag: 901 med yttersulor av gummi, plast, läder eller

konstläder s.sososossese rr r rr rs rr er rna B 14” 14” 10”

64.06 Delar till skodon (inbegripet överdelar, även hopfogade

med andra sulor än yttersulor); lösa inläggssulor, hälinlägg o.d.; damasker, benläder och liknande artiklar samt delar till sådana artiklar:

överdelar och delar till överdelar, andra än styvnader:

101 nåtlade överdelar, avsedda för montering på

skridskOr osooosssses sr e rr rss rss see sa B 7,2 ” 3,2 Na 3”

109 andra slaäg s.ssoe ses rs ss rr rr rr rr rr rss B 5,8 4 5,8 4 3 4

andra slag: 910 ML vr B 5.8 ” 5,8 24 3”

av annat materal: 991 delar till skodon, inte omfattade av stat.nr

64.06.109, 64.06.200 eller 64.06.910, samt

inläggssutor, hälinlägg o.d. ..v.sss.c.c cv >. B 5,8 24 5,8 4 3”

damasker, benläder och liknande artiklar samt

delar till sådana artiklar: 992 av textilmaterial ..ssossss ss ses rss B 7,2 "0 72 34 9299 av annat material ...csssss css ess ss a B 4,9 4 4,9 240 3 240

"Se bilaga 318

Tulltaxe- | Varunummer Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer | i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden || 2 3 4 5 6 65.01 Hattstumpar av filt, varken formpressade eller försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen (inbegripet uppskurna hattämnen) av filt ...ccsscsssss scr rv ea B 6,2 ” 6,2 Na 2,7 va 65.02 Hattstumpar, flätade eller hopfogade av band eller remsor av alla slags material, varken formpressade eller

65.03 Filthattar och andra huvudbonader av filt, tillverkade av hattstumpar eller plana hattimnen enligt nr 65.01, även ofodrade och ogarnerade: 001 capeliner av hårfilt «oso osos sosse ss ers rr rea B 6,2 240 6,2 Yo 2,7 Yo 009 andra Slåg ..ssreserrereere rr rs reser sr rss B 6,2 0 6.2 Na 5,7 Yo 2:75

Maximitull: per styck ] 3:- 3:- 65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller hopfogade av band eller remsor av alla stags material, även ofodrade och ogarnerade ..oossssssss sees ers B 6,2 20 6.2 Ya fri

Maximitull: per styck |3:- 3:-

65.05 Hattar och andra huvudbonader, av trikå eller tillverkade av spetsar, filt eller annan textilvara i längder (dock inte av band eller remsor), även ofodrade och ogamerade; håmät av alla slags material, även fodrade och garnerade: 101 hårnät av människohår ocsssosss ses rss sera B fri fri fri 109- ETeTs fr: VR B 10 "2 10 2 2,7 Yo 1:35 9209 Maximitull: per styck | 5:- 5:- 65.06 Andra huvudbonader, även ofodrade och ogamerade B 8 "4 8 4 2,7 Ya

65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, hattstommar,

hattställningar, mösskärmar och hakremmar = för huvudbonader: 001 SVettreMMAr oosseeeerreseses rss sees rossa B fri fri fri 009 EU Tr. B 4,4 4 4,4 "4 2,7 Yo

" Se bilaga 319

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

medgivanden I 2 3 4 S 6

66.01 Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer,

Minimitull: per styck | 1:- 1:- 66.02 Promenadkäppar, sittkäppar, piskor, ridspön o.d. B 3,8 3,8 "Na 2,7 NM 66.03 Delar, beslag och tillbehör till artiklar enligt nr 66.01

och 66.02 soseseseraeserss reser skr sk KK ss B 3,8 4 3,8 No 2,7 No

"Se bilaga 320

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

medgivanden H 2 3 4 5 6

67.01 Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar

eller dun, fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor av

dessa produkter (andra än varor enligt nr 05.05 samt

67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar till

sådana varor; artiklar tillverkade av konstgjorda blommor, blad eller frukter ..ossossss svs sosse B 5,1 "4 5,1 Na 4,7 4

67.03 Människohår, rotvänt, tunnat, blekt eller på annat sätt

bearbetat; ull, andra djurhår och andra textilmaterial, bearbetade för användning vid tillverkning av peruker [> ÄR B fri fri fri

67.04 Peruker, lösskägg, lösa ögonbryn och ögonfransar,

lösflätor o.d., av människohår, = djurhår = eller

textilmaterial; varor av människohår, inte nämnda etter

D Se bilaga 321

21 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden Il 2 3 4 5 6 68.01 Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (utom

skiffer) sosooesesesrerer reser rr rr rr rss se rea B fri fri fri 68.02 Bearbetad monument- eller byggnadssten (utom skiffer)

samt varor av sådan sten, andra än varor enligt nr 68.01; mosaikbitar o.d. av naturlig sten (inbegripet skiffer), även på underlag; konstfärgade korn, skärvor och pulver av naturlig sten (inbegripet skiffer):

101, opolerade och oslipade ...s..sscssrssrs scr ra B fri fri fri 210- 911, 921, 931, 991

polerade eller slipade: 102 plattor, kuber och liknande artiklar, även av annan

form än kvadratisk eller rektangulär, vilkas största yta kan inneslutas i en kvadrat med en sidlängd av mindre än 7 cm; konstfärgade kom, skärvor och

PUIVer oo eeee esse reses rr re rett rer ss B 3,8 24 3,8 Na fri 912, ANNAN sosse sees ess re rr rer rr rr rr ss B 3,8 = 3,8 HN L7 ” 922, 932, 992 68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer etter agglomererad

skiffer: 001 opolerade och oslipade sosse rsser rer r rs era B fri fri fri 002 polerade eller slipade -..ssosose rr ser rs rr rt B 3,8 2 3,8 24 1,7 24 68.04 Kvamstenar, slipstenar, slipskivor o.d., utan ställning,

för malning, slipning, skärpning, polering, riktning eller skärning, handverktyg för skärpning eller polering samt delar till sådana varor, av naturlig sten, av agglomererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med delar av andra material:

andra artiklar, utom handverktyg:

210 av agglomererad naturlig eller syntetisk diamant |B fri fri fri

av andra agglomererade slipmedel eller av

keramiskt material:

229 ANA oo oeeeerer rr era ser rer rr resa B 5,1” 5,1 No fri 230 av naturlig Stel sssssessrer rr rer rs rer ra B fri fri fri

handverktyg för skärpning eller polering: 301 av naturlig sten, trippelsten, wienerpimsten eller

agglomererad naturlig eller syntetisk diamant . .. IB fri fri fri 309 ANdfA oso eessess era ss esse ess ss ss B 3,8 4 3,8 N fri

I Se bilaga 322

68.05 Naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver

eller korn, på underlag av textilmaterial, papper, papp

eller annat material, även tillskuret, sytt eller på annat

sätt utformat:

100- andra Slåg ..ssssosssse rer ee rss ser ss ssk sa B fri 600, 909 68.13 Friktionsmaterial och varor av sådant material (t.ex. skivor, rullar, remsor, segment, rondeller, brickor och klossar), omonterade, för bromsar, kopplingar e.d., på basis av asbest, andra mineraliska ämnen eller cellulosa, även i förening med textilmaterial eller annat material: ur 101- bromsbelägg och bromsklossar samt andra varor för 900 kopplingar e.d., av friktionsmaterial på basis av asbest

eller andra mineraliska ämnen, omonterade, avsedda

ur 102, andra släg ..ssserserrrre rs e rer rr rer sr rss B 3,8 = 3,8 No 2,7 NY ur 9200 68.14 Bearbetad glimmer och varor av glimmer, inbegripet agglomererad eller rekonstruerad glimmer, även på

68.15 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (inbegripet varor av torv), inte nämnda eller inbegripna någon aNNANStåNS ooo e sees rer reses rr ss ses see sa B fri fri fri

D Se bilaga 324

Tulltaxe- | Varunummer | Varustag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 69.01 Murstenar, block, plattor och andra keramiska varor av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl (t.ex. kiselgur, trippel eller diatomit) eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter 1B fri fri fri 69.02 Eldfasta murstenar, block, plattor och liknande eldfasta keramiska byggvaror, andra än sådana som består av kiseldioxidhaltiga — fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter: 101 magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter | B fri fri fri 109- ETT Ir: B 2,2 ” 2,2 Na L5 2 9200 69.03 Andra eldfasta keramiska varor (t.ex. retorter, deglar, mufflar, munstycken, stoppare, stöd, skålar, rör, hylsor och stänger), andra än sådana som består av kiseldioxidhaltiga — fossilmjöl — eller av liknande

69.04 Murtegel, bjälklagstegel, håltegel o.d., av keramiskt material: 101, av syrafast material ooososssssss ses se sr sera B 2,2 ” 2,2 1,5 901 109, av annat Material ...o.osssssss sosse rss rss rea B fri fr fri 209 69.05 Takpannor, skorstenspipor, rökhuvar, skorstensfoder, | byggnadsornament och andra byggvaror, av keramiskt material .oososossrseserreses rss secs ss sr rss B 2,2 "a 2,2 Yo fri 69.06 Ledningsrör, rännor och rördelar, av keramiskt material:

009 av annat material sosse sssssersers ses rea B fri fri fri 69.07 Oglaserade "gatstenar”, trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; oglaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag:

902- 904 69.08 Glaserade "gatstenar", trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; glaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag —.sossssss ss ss sor B 8» 8” 6”

'" Se bilaga 325

69.09 Laboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt eller annat

tekniskt bruk, av keramiskt material; hoar, kar och liknande behållare av keramiskt material, av sådana slag som används inom lantbruket; krukor, burkar och liknande artiklar av keramiskt material, av sådana slag som används för transport eller förpackning av varor:

199, 909 69.10 Diskhoar, tvättställ, pelare till tvättställ, badkar, bidéer,

WC-stolar, — spolcisterner, — urinaler och liknande

sanitetsartiklar för installation, av keramiskt material . 1B 7 90 TA 4,7 Nn 69.11 Bords- och köksaniklar, andra hushållsartiklar samt

toalettartiklar, av porslin: 101- vita eller enfärgade = sosssosssse rer reser rna B 10 4 10 2” 8,5 ” 103, 901 107- aa sosse serr sees r er rr rer rr ses B 10 2” 10 2” 8,5 4 109, Minimitull: per 100 kg |75:- 15:- 63:75 909 69.12 Bords- och köksartiklar, andra hushållsartikfar samt

toalettartiklar, av andra keramiska material än porslin:

vita eller enfärgade: 001 SteNgOdS sosse srserr ere rer rr rt ser res B 10 2 10 2” 5,5 002, ANA voseserrr rs ser e rer rer rr rr rr srt B [04 10 2 9” 003

andra slag: . 007 SteNngOdS sosse ee rss rr rr rr rr rer rer ss B 10 4 10 24 5,5 2

Minimitull: per 100 kg | 25:- 25:- 13:75 008, ANATA soseeseere ere sr re rer rss ers AA B 10 4 10 24 9 "0 22:50 009 Minimitull: per 100 kg | 25:- 25:- 69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål av keramiskt

smaterial oososesserressessa rs rer rer rs res B 10 102 6”

Se bilaga 326

Tulltaxe- | Varunummer | Varustlag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6

70.02 Glas i form av kulor (andra än refiexpärlor o.d. enligt nr

70.03 Gjutet eller valsat planglas och profilglas, även försedda med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetade på annat sätt: 110- Pplangla$ sososossreer rer rr rer s rr rr rer tt B 5,3 ” 53 ” 3I,8 NY 200 300 profilgläs oosssrseserer rer rr est ss rates B 5,8 5,8 AA 3” 70.04 Draget eller blåst planglas, även försett med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på annat SÄft .ososesssrr rss ers rs ess rr ss B 5,8 = 5,8 Na 4,4 No 70.05 Flytglas och ytslipat eller ytpolerat planglas, även försett med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på annat sält . . ..s.ssosssos ss ses ss es B 5,3 "4 5,3 40 20 70.06 Glas enligt nr 70.03, 70.04 eller 70.05, böjt, bearbetat på kanterna, graverat, borrat, emaljerat eller på annat sätt bearbetat, men inte inramat och inte i förening med annat material ..ssssssesrreers ser rer rer rs B 5,8 2 5,8 2” 3 70.07 Säkerhetsglas bestående av härdat eller laminerat glas: ur 210 vindrutor av laminerat säkerhetsglas, för användning i

civila flygplaft o.sosesserr rss rss sr rer etta B fri fri fri andra slag:

10, härdat säkerhetsglas ...oossssssesrss sr rt B 5,8 4 5,8 No 3 190

70.09 Speglar av glas, inbegripet backspeglar, även inramade | B 6,2 240 6,2 Yo 4 HN

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, ampuller och andra behållare av glas, avsådana slag som används för transport eller förpackning av varor; konserveringsburkar av glas; proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas: 100 aMpPuUuller sorsoeererererrerrr ers s sr sas ns B fri fri fri 901- ANÅTA oossressrrerer ere ers er A sr bes tra B 5,3 4 5,3 No 3,5 4 909

70.H Öppna glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till

elektriska lampor, katodstrålerör e.d. samt delar av glas till sådana höljen, inte försedda med påmonterade detaljer sosse sssrserss rest rr rr rss KK rr rss B fri fri fri

70.12¶Glas till termosflaskor eller andra termoskärl:

Se bilaga 327

001 B 4,4 20 4,4 24 3” 009 B 5,1 2 5,1 20 3,4 No 70.13 Glasvaror av sådana slag som används som bords-, köks- , toalett- eller kontorsaniklar, för prydnadsändamål inomhus eller för liknande ändamål (andra än sådana

70.14 Glasvaror för signaleringsändamål samt optiska element av glas (andra än sådana som omfattas av nr 70.15), inte

70.15 Urglas och liknande glas, glas för icke synkorrigerande eller synkorrigerande glasögon, böjda, kupiga eller formade på liknande sätt, inte optiskt bearbetade; ihåliga glasglober och segment av glasglober för tillverkning av sådana glaä$ ...osreresoreses seas sees rr era B fri 70.16 Block, plattor, murstenar och andra artiklar av pressat eller formgjutet glas, även med trådinlägg, av sådana slag som används i byggnader eller andra konstruktioner; glastärningar och andra små glasbitar, även på underlag, för mosaikarbeten eller liknande dekorativa ändamål; s.k. blyinfattade rutor o.d., av glas; cellglas i form av block,

plattor, skivor, isolermantlar e.d.: 100 glastärningar och andra små glasbitar, även på

underlag, för mosaikarbeten eller liknande dekorativa

ändamål .oooosorsessss ss rss ser str str sa B 5,1 "4 5,1”

andra slag:

909 B fri 70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade oss s reser ser rer s ra rr rr rr es B 6,2 "2 6,2 4 3N 70.18 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor tillverkade av sådana artiklar, andra än bijouterivaror; ögon av glas, andra ärproteser; statyetter och andra prydnadsartiklar av glas, framställda genom s.k. lamparbete, andra än bijouterivaror; refiexpärlor o.d. av glas med en diameter av högst 1 mm: 100 glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av

ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre

artiklar av gläS cooosssosses rss sr rer res B 3,8 ” 3,8 4 3 Nn 200 reflexpärtor o.d. av glas med en diameter av högst I

[473 B 5,1 5,1 ” 3”

andra slag: 901 varor tillverkade av artiklar enligt stat.nr 70.18.100 B 3,8 ” 3,8 ”N 3” 909 B 5,1 "4 5,1 4 3,4 Ho 70.19 Glasfibrer (inbegripet glasull) och varor av glasfibrer (t.ex. garn och vävnader):

D Se bilaga 328

101, huggna fiberknippen; tunn duk, filt, mattor, skivor, 390 plattor och liknande icke vävda produkter (andra än

armeringsmattor och tunn duk) ...scoccsssccc cs. B7”” 7 S” 310, armeringsmattor; tunn duk sscssssosss ss re res B7”"” LO SN” 320 109, roving och andra fiberknippen (andra än huggna 200 fiberknippen); annat garn; vävnader och vävda band B 9 4 9” 7”

andra slag: 901 trikåvaror, flätor o.d. samt artiklar tillverkade av

dessa varor eller av garn, vävnader eller vävda

band sososseseeereress ss ss rr tres B 924 9” 6” 909 B7 2” 7 5” 70.20 B 6,2 Yo 6,2 Na 3”

Se bilaga

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överens-

nummer i förhandl. tullsatser HI komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 71.01 Naturpärlor och odlade pärlor, även bearbetade eller

sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade;

osorterade naturpärlor och odlade pärlor, temporärt

7115 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering

av ädel metall:

100 katalysatorer i form av trådduk eller trådnät av platina B fr

andra slag:

9209 B 3,8 ” 3,8 4 71.16 Varor bestående av naturpärlor eller odlade pärlor eller

av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) -..osossscssss rr re rr ss rs B fri

71.17 Bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16:

av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller

platinerad:

190 B 3,8 2” 3,8 Nn 3,7 NA

901 av plast sosse sssesss rer str rer rr sees B122 12” 3,7 Ah

909 B 3,8 N 3,8 hn 3,7 4 71.18 B fri fri fri

» Se bilaga 331

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tulisatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 72.01 Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra

obearbetade former:

101- olegerat tackjärn innehållande högst 0,5 viktprocent

103 fOSfOr sosse sees reser rss rr rer sr res B 2.5 2 fri L7 ”

200 olegerat tackjärn innehållande mer än 0,5 viktprocent

fOSfOf oo see reser er rr reser rer rer rskr rr es B 2,5 4 fri 2,2 Nn

72.06 Järn och olegerat stål i form av göt eller i andra

obearbetade former (med undantag av järn enligt nr 72.03):

100 gÖL sosreeere rer rer res ert rr RR Rts B 2,5 4 2,5 NA

andra slag:

909 B 2,5 24 2,5 4 2

72.08 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med

en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:

110- i ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter 240 varmvalsningen ..sossesrsss ss ser rss ere sa B 3,2 3,2 4

andra slag: 310, inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, 410 valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en

bredd av högst I 250 mm och med en tjocklek av

321- aNÄfA sososese rer rr er rr rr rest rr rss BS” 5 4 350, 421- 909

72.09¶Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med |

en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag sosse ssers ers er rr rara BS” Sn”

72.10 Valsade platta produkter av järn eiler olegerat stål, med

en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:

1il- pläterade eller på annat sätt överdragna med tenn . . B fri fri 129, ur 701, ur 709, ur 902, ur 909 201, pläterade eller på annat sätt överdragna = med 209, aluminium eller bly ssoossossser error ers ra BS AN 601, 609, ur 701, ur 709, ur 902, ur 909

Se bilaga 333

311- BS5S 5” 509, 702, 703, ur 709, 901, ur 902, ur 909 72.11 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med

en bredd av mindre än 600 mm och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:

HO, varmvalsade men inte vidare bearbetade efter 210 varmvalsningen, valsade på fyra sidor eller i slutna

spår, med en bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av minst 4 mm, inte i ringar eller rullar och

utan mönster i relief -...s.s.oossesserss oso r rt B 4,4 "0 4,4 "0

120- BS 5” 192, 220- 909 72.12 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med

en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på annat sätt

metallöverdragna eller försedda med annat överdrag; 191, pläterade eller på annat sätt överdragna med tenn . . B fri fri

109, ur 401, ur 403, ur 601,

ur 603 ur 401, pläterade eller på annat sätt överdragna med ur 403, aluminium eller bly -..osoossesserssrs ss ere et BS”

501, 503, ur 601, ur 603

211- BS» 5”

309, 402, 409, 502, 509, 602, 609

72.13 Stång av jäm eller olegerat stål, varmvalsad, i

72.14 Annan stång av jäm eller olegerat stål, smidd,

varmvalsad, varmdragen eller varmsträngpressad, även

vriden efter valsningen men inte vidare bearbetad ... BS” 5” fri

5¶Se bilaga 334

72.16 Profiler av järn eller olegerat stål: ur 904, profilerade valsade platta produkter (andra än ur 905 sinuskorrugerade), pläterade eller på annat sätt

överdragna med teff osssosrsisrses ers ere rss B fri ur 904, profilerade valsade platta produkter (andra än ur 905 sinuskorrugerade), pläterade eller på annat sätt

101, H-profiler oavsett vikten per löpmeter samt andra 311, profiler vägande minst 60 kg per =: löpmeter, 321, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade

332, 401, 501 102, BS” 5” fri 210, 220, 312, 322, 402, 502- 903, 909

2.17 Tråd av järn eller olegerat stål ..sssssss css rss BS” Sn” '2.18 Rostfritt stål i form av göt eller i andra obearbetade

former; halvfärdiga produkter av rostfritt stål: 100 i form av göt eller i andra obearbetade

fOrMer sor esererree sr ret ess ss rr raset B 2,5 Nn 2,5 N fri 901- halvfärdiga produkter s.ossssess rss rr rr sr ra B 3,2 3,2 4 fri 909 72.19 Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd

av minst 600 mm: I11- varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller 142 [LET B 3,2 3,2 ” 211- BS” 5” 904 72.20 Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd

av mindre än 600 MM s.sosoorsrsss ses errors BS” 5” 72.21 Stång av rostfritt stål, varmvalsad, i oregelbundet

upprullade ringar c.osssssserrrse ess rr rr era BS” 5N 72.22 Annan stång av rostfritt stål; profiler av rostfritt stål

BS» 5” 72.23 Tråd av rostfritt stål ssosossss es sosse ere na BS” 5” fri 72.24 Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbetade

former; halvfärdiga produkter av annat legerat stål:

Se bilaga 335

Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en

bredd av minst 600 mm:

101, varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller

201, [VET B 3,2 ” 3,2 No

300 ur 103, pläterade eller på annat sätt överdragna med tenn . . B fri ur 104, ur 204, ur 209, ur 901, ur 909 ur 103, pläterade eller på annat sätt överdragna med ur 104, aluminium eller bly sssoooseses ser ser sr sea B5A ur 204, ur 209, ur 901, ur 909

102, BS 5 ur 103, ur 104,

202,

203, ur 204, ur 209,

401-

502. ur 901, ur 9209 12.26 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en

bredd av mindre än 600 mm: ur 102, pläterade eller på annat sätt överdragna med tenn . . B fri fri ur 103, ur 104, ur 205, ur 209, ur 991, ur 999 ur 102, pläterade eller på annat sätt överdragna med ur 103, aluminium eller bly =soosoossass ss ses rr rr na BS ur 104, ur 205, ur 209, ur 991, ur 9299

Se bilaga 336

101, ANA ooo eeeerrrer ere ser rss rs res ssk B5N 5” fri ur 102, ur 103, ur 104,

201-

204, ur 205, ur 209,

910-

922, ur 991, ur 999 72.27 Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet

upprullade ringaf os.osooooeesssssss ers ss ert BS 5” fri 72.28 Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat

legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål: ur 709 profilerade valsade platta produkter, pläterade eller på

ur 709 profilerade valsade platta produkter, pläterade eller på

annat sätt överdragna med aluminium eller bly . ... 1B 524 fri fri ur 701 H-profiler oavsett vikten per löpmeter samt andra

profiler vägande minst 60 kg per = löpmeter,

varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade

men inte vidare bearbetade = ..soosossso ses so. BS fri fri

101- ANÄfA oooeeeeeeese rer ere rss rr er ras rea BS” Sn fri

609, ur 701,

702,

703, ur 709,

801,

72.29¶Tråd av annat legerat stål ...s.sssss sor ss os sea B5N 5n fri

Se bilaga 337

22 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden I 2 3 4 5 6 73.01 Spont av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profiler framställda genom svetsning, av järn eller stål: 100 SPONt soseeeoerreres esse rer rest r tr R rss BS 4 fri fri 200 profiler oss ses rr er rer sats rr rr rr sr ess B 4,4 4 4,4 N0 fri 13.02 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, — sliprar, — rälskarvjärn, — rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel = för sammanbindning etler fästande av räler: 101, [r:|C5 B fri fri fri 109 200 SliPfAl ooo eresrses ere rer ratt t rr rer es B 3,8 "0 3,8 N fri 300 växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar oooosssoss ser sera B 3,8 4 3,8 Ha 2,17 4 rälskarvjärn och underläggsplattor: 401 välsåde s.ssosss reses rss rr rr rr tera B 3,8 = 3,8 4 fri

409 ANA sosse erserr ere rer sees rr rr rer Res B 3,8 4 3,8 No fri andra slag: 901 MOträler .ososesrese rss rskr erste tres B 3,8 "4 3,8 No fri 909 16 B 3,8 2 3,8 4 fri 73.03 Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn:

009 aNÄfA sossar ere ess sera rer rett RK ers B7”N 7 3,2 No 73.04 Rör och ihåliga profiler, av järn (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa: ur 310, rör, försedda med kopplingar, lämpliga som ledningar ur 392, för gaser eller vätskor, för användning i civila ur 393, flygplan ooseserresrerss ere srt rr rr er tra B fri fri fri ur 410, ur 492- 519, ur 592- 594, ur 900

"Se bilaga 338

100- B7”N 7

204, ur 310, 391, ur 392, ur 393, 394, ur 410, 491, ur 492- 519, 591, ur 592- 594, 595, ur 900

73.05 Andra rör av järn eller stål (t.ex. svetsade eller nitade)

med runt inre och yttre tvärsnitt och med en

73.06 Andra rör och andra ihåliga profiler, av järn eller stål

(t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade)y: ur 301, rör, försedda med kopplingar, lämpliga som ledningar ur 306- för gaser eller vätskor, för användning i civila

609 flygplaål oosessee ere e ers rr rr rr rr rer ss B fri

101- B7”N TA fri

200, ur 301,

302-

305, ur 306-

609,

900 73.07 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av jämn

eller stål:

ur 920

110- B7 2” TN 3,7 Ho

210, ur 220,

231-

910, ur 920,

931-

9299 73.08 Konstruktioner (med undantag av monterade eller

monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar

till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, slussportar,

tom, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar,

fönster, döm- och = fönsterkarmar, = dörrtrösklar,

fönsterluckor, räcken och pelare), av järn eller stål; plåt,

stång, profiler, rör o.d. av järn eller stål, bearbetade för

användning i konstruktioner —...ssscssso ss svs B 4,4 24 4,4 Yo fri

” Se bilaga 339

73.09 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 I, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för

73.10 Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 I, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning soooseseerrerer rr reser rr er rss B 4,4 2 4,4 Yo 2,7” 73.11 Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas$ s.ssossosss rss ss rss rr rens B 4,4 HN 4,4 Na 2,7 ”N 73.12 Tvinnad tråd, linor, kablar, flätade band, sling o.d., av järn eller stål, utan elektrisk isolering: ur 100, försedda med ändbeslag, för användning i civila ur 900 flygplan oosoeseererer ers rer r rr rer ters B fri fri fri ur 100, B 4,4 4 4,4 Yo fri ur 9200 73.13 Taggtråd av järn eller stål; vridet band eller vriden enkel flat tråd, med eller utan taggar, samt löst tvinnad dubbel tråd, av sådana slag som används till stängsel, av järn eller stål sosososs sees sar rer s rss rer r rr es B 4,4 "0 4,4 ” fr 73.14 Duk (även ändlös), galler och nät (inbegripet stängselnät), av järn- eller ståltråd; klippnät av järn eller 15 | B 4,4 20 4,4 Ya 73.15 Kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av järn eller stål sosossosssees rr ers sar rr rr rr rs B 4,4 "0 4,4 Na 2,7 N 73.16 Ankaren och draggar samt delar till dessa varor, av järn eller Stål sososaerereree rr res rr rr er rk sena B 3,2 3,2 2,7 No 73.17 Spik, stift (inbegripet häftstift), spikbleck, märlor och liknande artiklar, av järn eiler stål, även med huvud av annat material, dock inte sådana med huvud av koppar B 4,4 40 4,4 No

73.18 Skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av järn eller stål . B 4,4 4,4 AQ 3,7 No 73.19 Synålar, stickor, snörnålar, virknålar, broderprylar och liknande artiklar, för handarbete, av jämn eller stål; knappnålar, säkerhetsnålar och liknande artiklar av järn eller stål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: 100 B fri 200, B 3,2 ”N 3,2 No 27”

300, 900

B 4,4 An 4,4 Aa 2,7 N

Se bilaga 340

73.21 Kaminer, spisar (inbegripet värmeledningsspisar), grillar, glödpannor, gaskök, tallriksvärmare och liknande icke elektriska artiklar för hushållsbruk samt delar till sådana artiklar, av järn eller stål sosososs ss se rss arr rs B 4,4 4 4,4 AN 2,7 73.22 Radiatorer för centraluppvärmning, inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning, och delar till sådana radiatorer, av järn eller stål; luftvärmare och varmluftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar till sådana apparater, av järn eller stål: Jur 900 luftvärmare och varmluftsfördelare, inte försedda med

elektrisk uppvärmnings-anordning men utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin, av järn eller stål, men inte delar till sådana apparater, för användning i

civila flygplåln sosoosss esse rs rr rer rr rna B fri fri fri 110, ANTA ooo eeererere ser sr er rr rt r Ks sr sta B 4,4 "0 4,4 Yo 3,2 No 190, ur 900 73.23 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av järn eller stål; stålull; diskbotlar, putsvantar o.d., av järn eller stål:

910- andra slåg «oso eresr ere sr rr tr rer sr ks B 4,4 24 4,4 4 3,2 No 990 . 73.24 Sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av järn elter stål: ur 100 diskbänkar och tvättställ, av rostfritt stål, för

användning i civila flygplan ...o.co.ssccs cc ccs B fri fri fri ur 900 annat sanitetsgods (än badkar) av jäm eller stål, för

användning i civila flygplan =. ..sssocssscss ess B fri fri fri ur 100, andra släg sosse reses e rss satt rer sr e Ks B 4,4 24 4,4 "0 3,2 HN 210, 290, ur 900 73.25 Andra gjutna varor av jäm eller stål:

910, andra slåg sosse rsssse reser rr rr rr rr rest B 4,4 20 4,4 2,7 N 9290 73.26 Andra varor av järn eller stål: ur 200 varor av järn- eller ståltråd, för användning i civila

flygplät sosse ee ser reses reser tr rs rr res B fri fri fri

199, ur 200, 901, 909

Se bilaga 341

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastulisatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6

110, ANTA oooeeseseses sera rer sak KRK ett ss B 2,5 4 2,5 ” L7 129, 210, 229

74.11 Rör av koppal sooooosssss reses ers rr arr resa B 2,5 2,5 1,7 24 74.12 Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av

kOppal oo eeearsas ere ers rer str rr rr er rs B 3,2 ” 3,2 No 2,1 4 74.13 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av koppar, utan

elektrisk isolering:

ur 000 försedda med ändbeslag, för användning i civila

flygplaft sosse esesse reses ser tr rss rr tes B fri fri fri

ur 000 ANTA ooseeeeeeerser ers ers rr rr rr rr tess B 2,5 2” 2,5 No L7 ” 74.14 Duk (även ändlös), galler och nät av tråd av koppar;

klippnät av KOPppar sosse s rs rer rer rer rna B 3,2 3,2 Na 2,1 4 74.15 Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor och liknande

artiklar, av koppar eller av järn eller stål med huvud av

koppar; skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar,

sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet

74.16 Fjädrar av KOppar .sosoos se rs ss ss sr re sera B 3,2 3,2 No 2,1 74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av

sådana slag som används i hushåll, icke elektriska, samt

74.18 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till

sådana artiklar, av koppar; diskbollar, putsvantar o.d., av

koppar; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av

[67 2) 7 VR B 3,2 3.2” 2,1 Ya 74.19 Andra varor av koppar:

991 knappnålar och säkerhetsnålar =. ...ccccs svs sea B 3,8 3,8 20 2,5 hv

100, ETT: Fr: Vr B 3,2 ”N 32” 2,1

910,

1 Se bilaga 343

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

|| 2 3 4 5 6 75.01 Nickelskärsten, nickeloxidsinter och andra

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6

901, andra slåg ...ssosseeserseere rs rss rr rr rs rs B 32 3,2 4 2,1 4

909 76.13 Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska

förtätad gåS s.sssssereerseere rs ser ere ses ss sa B 3,2 ” 3,2 2,1 76.14 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av aluminium,

utan elektrisk isolering o.sssessssers res ser ra B 2,5 2,5 NA 1,7 76.15 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till

sådana artiklar, av aluminium; diskbollar, putsvantar

o.d., av aluminium; sanitetsgods och delar till

Se bilaga 346

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 S 6

78.02 Avfall och skrot av bly soooossss ses sr reses B fri fri fri

78.04 Plåt, band och folier av bly; pulver och fjäll av bly .. IB fri fri fri 78.05 Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar)

Av bly sosse ee rer reses rs rer sr reser sr rasa B fri fri fri 78.06 Andra varor av bly:

001 förpackningstuber sososoosss oss ess ss een a B 3,8 4 3,8 AN 2,5 002 biyul! samt linor av bly sosoossso ss ss ses nt B fri fri fri 009 andra slag ..ss.ssrsesssrsss ssk es rr ess ss B 3,2 4 3,2 No 2,1”

"Se bilaga 347

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

medgivanden l 2 3 4 5 6

79.01 Zink i obearbetad form .ssososssssrs ers sr red B fri fri fri 79.02 Avfall och skrot av zink sssssssssrs ss ers sees B fri fri fri

79.05 Plåt, band och folier av zink ss... ssssss rss ss B fri fri fri 79.06 Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar)

av ZINK ooooeeeee ere rr ere rr rss rs rt rr rd B fri fri fri 79.07 Andra varor av zink:

100, takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra 901 färdiga byggvaror, spik, stift, bultar och nitar . . ... B fri fri fri 9209 ANA sosse ere ra er rs rr krk rr KRKA es B 32 ” 3,2 No 2,1 2”

Se bilaga 348

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

1 2 3 4 5 6 80.01 Tenn i obearbetad form -ososoosss sr r errors sa B fri fri fri 80.02 Avfall och skrot av tenn socsoooso oss ss ess sees B fri fri fri

80.04¶Plåt och band av tenn med en tjocklek av mer än 0,2 |

MM ooeeeeeeseesra ere rer ass sr rr Kr ss ss ss B fri fri fri 80.05 Folier av tenn (även tryckta eller på baksidan förstärkta

med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm; pulver och fjäll av tenn: 100 fOlier sosse eere rer rr reser reser rr rs es ss B 1,4 24 1,4 240 fri 200 pulver och fjäll sisossessres rss ser rss B fri fri fri

80.06 Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar)

AV CAM sees oose see rer rss er ss ssk ss B fri fri fri 80.07 Andra varor av tenn:

009 andra Slåg ..ssossese rr reser rr rr rs rss sees B 3,2 4 3,2 Yo fri

Se bilaga 349

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden || 2 3 4 5 6 81.01 Volfram och varor av volfram, inbegripet avfall och skrot: 930 [Tr B 1,4 "0 1,4” 0,9 2 991 Spiralef sosse ere res ss erste sker rr RR RR KRA B 1,4 "0 1,4 0,9 24 100- ANA sooeeeeeereas esse rer srrrr sr srt ta B fri fri fri 920, 9299

81.02¶Molybden och varor av molybden, inbegripet avfall och

skrot: 930, tråd och spiraler oss ossse rr ess rr sr rr rs B 1,4 ” 1,4 "0 0,9 2 991 100- [CT B fri fr fri 920, 999 81.03 Tantal och varor av tantal, inbegripet avfall och skrot )B fri frå fri 81.04 Magnesium och varor av magnesium, inbegripet avfall och skrot:

190 200, avfall och skrot; jämnstora spån och korn; pulver .. |B fri fri fri 300 andra slag: 901 stång, profiler, tråd, plåt, band, folier och rör . .. |B 1,4 20 1,4 "0 0,9 Yo 909 ET 9Cs VR B 3,2 4 3,2 No 2,1 2 81.05 Koboltskärsten och andra mellanprodukter = vid framställning av kobolt; kobolt och varor av kobolt, inbegripet avfall och skrot -.s.ssssscsrs ser sr rr ra B fri fri fri 81.06 Vismut och varor av vismut, inbegripet avfall och skrot|B fri fri fri 81.07 Kadmium och varor av kadmium, inbegripet avfall och SKIOt sosse esse tet r ess rr rr rr RR RR tta B fri fri fri 81.08 Titan och varor av titan, inbegripet avfall och skrot: ur 900 rör av titan, försedda med kopplingar, lämpliga som ledningar för gaser eller vätskor, för användning i civila flygplan = ssososss oss sr srt rer rr rs B fri fri fri 100, KATaTe Ur Vr B fri fri fri ur 900 81.09 Zirkonium och varor av zirkonium, inbegripet avfall och LITA Sn B fri fri fri 81.10 Antimon och varor av antimon, inbegripet avfall och SKOL see sees er sera rss re tr rr RR res B fri fri fri

81.11¶Mangan och varor av mangan, inbegripet avfall och

SKO sees sees rer rese sr ser kr stR r Rts B fr fri fri

Dp Se bilaga 350

81.12 Beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium,

hafnium, indium, niob, rhenium och tallium samt varor 81.13 Kermeter och varor av kermeter, inbegripet avfall och

SKIOt ooo reser ers ser rr rr ers sar KK KK Rss B fri fri

"Se bilaga 351

Tulltaxe- | Varunummer Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 82.01 Handverktyg och handredskap av följande slag: spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; sekatörer och liknande klippverktyg av alla slag; liar, skäror, höknivar, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller SKOgSbruk . .. sosse rese rer rer ser Rts B 3,2 No 3,2 1,7 0 82.02 Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet stitsfräsar, spårfräsar och otandade sågblad):

591 B 3,2 4 3,2 No 3,2 Na 599 B 4,4 "0 4,4 Na 3,7 Ya 600 DUET ETT Te B 4,4 "0 4,4 No 2,7 No 701, skruvstycken, skruvtvingar o.d. ...o.sscs css cc ca B 4,4 2 4,4 3,7 No 709 800 städ; — transportabla — smidesässjor; hand- = eller

pedaldrivna slipstenar och slipskivor med ställning . B 4,4 24 4,4 Yo 27”

satser av artiklar enligt två eller flera av de föregående varunumren:

901 innehållande något eller några av följande verktyg

som karaktärsgivande beståndsdel: handborrar,

skruvmejslar, borr- och sparrsockar, tubpressar

och skärcirklar ososoooss ess ser rr rr se ers B 3,2 3,2 4 3,2 N 909 B 4,4 ”N 4,4 Y 3,7 No 82.06 Satser av handverktyg enligt två eller flera av numren

82.02 - 82.05, föreliggande i detaljhandelsförpackningar: 001 innehållande något eller några av följande verktyg som

karaktärsgivande beståndsdel: röravskärare, handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar, tubpressar och

skärcirklar oosooos esse s ers rr rr ste rr rr rr ts B 3,2” 3,2 No 3.2 ”N 009 B 4,4 ”0 4,4 AN 3,7 Nn 82.07 Utbytbara verktyg för handverktyg, även mekaniska,

eller för verktygsmaskiner (t.ex. för pressning, stansning, gängning, bormrming, arborming, driftning, fräsning, svarvning eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för dragning och matriser för strängpressning av metall,

82.08 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska

apparater sosse sees reser rer rr rr rr tr Rs B 3,2 3,2 No L,7 4 82.09 Plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg,

82.10 Handdrivna mekaniska apparater och redskap, som väger

högst 10 kg och som används för beredning eller

82.11 Knivar med skärande egg, även tandad (inbegripet

trädgårdsknivar), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, samt blad till sådana knivar:

100 satser med olika artiklar .osoooocss rer s ere rs B7 2 790 4,7 No

andra slag: 9, skaft oense eee rese sees rer ser rer ess rss B 3,2 "a 3,2 Yo 2,7 Na 921, 931 919, B7 4 4,7 Yo

922, 929, 939, 940

82.12 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska)

samt blad till dessa (inbegripet ämnen till rakblad i

bandform):

D Se bilaga 353

23 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

101, rakknivar samt blad och andra delar till rakknivar B 3,2 3,2 HW 2,7 YA 901 102, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar 909 [TU ETT ETT: B 4,6 "= 4,6 "0 2,17” 200 blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen

till rakblad i bandform) ..sosososss sosse B 5,1 2 5,1 NA 2,7 NY 82.13 Saxar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans,

82.14 Andra Sskär- och klippverktyg (t.ex.

hårklippningsmaskiner, huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av artiklar för

82.15 Skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar,

smörknivar, sockertänger och liknande köks- och bordsartiklar:

991 100, ANA sosse eereeree see rr ser ser ers ers B7 24 729 4,7 No 200, 919, 9299

Se bilaga 354

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 83.01 Hänglås och andra lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) av oädel metall; knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås, av oädel metall; nycklar av oädel metall till i detta nummer nämnda artiklar: 401, kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar till 601 sådana låS o.sssres sosse rer rss rer rr ers es B 5,3 2” 5,3 4 2,7 Yo 100- ANA oorserereeeereres er ers e rr rer reses B 4,4 24 4,4 4 2,7 300, 402- 500, 609, 700 83.02 Beslag och liknande artiklar av oädel metall, som är lämpliga för möbler, dörrar, trappor, fönster, markiser, persienner, rullgardiner, karosserier, sadelmakeriarbeten, koffertar, kistor, skrin ed.; hatthyltor, hatthängare, konsoler o.d., av oädel metall; länkrullar med hjulhållare av oädel metall, automatiska dörrstängare av oädel metall:

för användning i civila flygplan: ur 100, gångjärn; länkrullar; andra beslag och liknande ur 200, artiklar (andra än sådana lämpliga för motorfordon ur 420, eller byggnader), automatiska dörrstängare B fri fri fri ur 490, ur 600 ur 100, ANA sosse eereeer reser r res r rs er rr ss B 3,2 24 3,2 4 2,7 AN ur 200, 300- 419, ur 420, ur 490, 500, ur 600 83.03 Kassaskåp, kassakistor samt dörrar till kassavalv e.d. armerade eller på annat sätt förstärkta, förvaringsfack för kassavalv samt kassaskrin, dokumentskrin o.d., av oädel Neal ooo esse ere e ere esse ss ess rss ess ses B 3,2 4 3,2 Yo 2,71 Yo 83.04 Dokumentskåp, kortregisterskåp, brevkorgar, manuskripthållare, pennfat, stämpelställ och liknande kontors- och skrivbordsartiktar, av oädel metall, andra än kontorsmöbler enligt fr 9403 s.ssososo ss ss sv nns B 3,2 4 3,2 4 2,7 26 83.05 Mekanismer och beslag för samlingspärmar eller brevordnare, — pappersklämmor, gem, = ryttare = till kortregister och liknande kontorsartiklar, av oädel metall; häftklammer i staplar (för t.ex. kontorsbruk, tapetserarbruk eller emballering), av oädel! metall B 3,2 2 3,2 na 2,74

Se bilaga 355

83.06 Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d., icke elektriska, av oädel metall, statyetter och andra prydnadsföremål, av oädel metall; fotografiramar, tavelramar och liknande ramar, av oädel metall; speglar av oädel metall:

ringklockor, bjällror, gonggonger o.d.: 101 cykelringklockor och delar till sådana

ringklockOr oso oeoese rss ess rer rer esta B 5,1 2 5,1 "a 109 B tri 210, B fri fri 290 300 fotografiramar, tavelramar och liknande ramar; B 3,2 ” 3,2 "40 2,7 Na

SPeglär sosse srse rese rss r esset tr rss ses 83.07 Böjliga slangar och rör av oädel metall, även med kopplingsanordningar: ur 100, försedda med kopplingar, för användning i civila ur 9200 flygplä sosse sees see er rer ters rr rea B fri fri ur [JA 100, B 3,2 4 3,2 0 2,7 No ur 900 83.08 Knäppen, byglar med knäppe, spännen med eller utan knäppe, hakar, hyskor, snörhålsringar o.d., av oädel metall, av sådana slag som används till kläder, skodon, markiser, handväskor, reseffekter e.d.; rörnitar och tvåspetsnitar, av oädel metall; pärlor och paljetter, av

| oädel metall s.soooes esse rr rese rr etter rs ss - SS 3,2 Nn hd fa so SS 83.09 Proppar, kapsyler och lock (inbegripet kronkorkar, skruvkapsyler och proppar med pip), sprundtappar med gängning, sprundplåtar, plomber och andra tillbehör till förpackningar, av oädel metall oocccc ss ss ss css s B 32 DA 3,2 0 27 83.10 Skyltar, namnplåtar, adressplåtar och tiknande plåtar, siffror, bokstäver och andra symboler, av oädel metall, med undantag av sådana som omfattas av nr 94.05 SS 27” 83.11 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande produkter av oädel metall eller hårdmetall, överdragna eller fyllda med flussmedel, av sådana slag som används för lödning eller svetsning eller för pålödning eller påsvetsning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av agglomererat pulver av oädel metall, för metallsprutning B 32 4 2,7 20

"Se bilaga 356

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser I komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 84.01 Kärnreaktorer; — obestrålade = bränsleelement = för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation: 100 kärnreaktOrer ooo reser ere rer reser rerna B 38” 3,8 Nn 3,7 N 200 maskiner och apparater för isotopseparation samt delar

[ULUEED ETT VR B 3,8 4 3,8 4 3,7 Y

400 delar till kärnreaktorer s.ooossoss ss reser ss sen B 3,8 = 3,8 1,9 2 84.02 Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också

84.03 Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt nr 84.02 sosoooosrese rr sr see r rer res B 4,4 4,4 40 21 v 84.04 Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller värmepannor enligt nr 84.02 eller 84.03 (t.ex. economisers, överhettare, sotningsapparater och anordningar för stoftåterföring); kondensorer för åNgMAasKiner oossesr er ere sera ss rer rr tre rs B 3,8 3,8 Yo 2,7 Yo 84.05 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gASFCNAC sosse er rr rr rr rr rr ss sr rr RR tr rss B 3,8 AN 3,8 20 1,7 24 84.06 Ångturbinefr sosse res esse ess rs rer ses r rea B 3,8 AN 3,8 Ha 27” 84.07 Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar: 100 motorer till luftfartyg sosooorare rss reser ses B fri fri fri

motorer för fartygsdrift: 210 utombordsmotorer oo.sssossssss esse ess sa B3 4 34 20 290 ANTA ooseserere sera ers ere r er rss tes es B3 3N 1,5 2 310- andra Släg s.sosrrseeserr rr es er rr erste rs B 3,8 Ho 3,8 Na 2,17” 9200 84.08 Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer): ur 900 för användning i civila flygplan -...ssscc ccs ss B fr fri fri 100, andra Ssläg sossor sees rer e rr rr rer rr rr res B 3,8 3,8 "0 2,7 Na 200, ur 900 84.09 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till motorer enligt nr 84.07 elter 84.08: 100 till luftfartygsmotOrer sosse se ser rese rr rea B fri fr fri 9210, andra släg sosse eee sera ser e rer rr ers B 3,8 20 3,8 40 2,7 4 9290 84.10 Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för sådana MaskiNer o.sososossss resor sr ser stressa B 3,8 = 3,8 No 2,7 a

4¶Se bilaga 357

84.11 Turbojetmotorer, — turbopropmotorer och andra

gasturbinmotorer:

110- turbojet- och turbopropmotorer samt delar därtill

220, B fri fr fri

andra gasturbinmotorer och delar därtill: ur 810, för användning i civila flygplan =. oc... ccs .. B fri fri ur 820,

9290 ur 810, andra släg ...sssose rss ses rs ers rr rr es ss B 3,8 4 3,8” 2,7 AN ur 820, ur 9290 84.12 Andra motorer:

100, reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer samt delar

901 därtill sosse re rer rr rer rer rr rr srt rskr B fri fri ur 210, hydrauliska motorer samt delar därtill, för användning ur 290, i civila flygplan sososossose rr er rr rr er rest B fri fri fri ur 909 ur 310- andra motorer samt delar därtill, för användning i

800, civila flygplan oso oos orre rss rr rr rr rr rss B fri ur 909 ur 210- andra släg ssssoooe reses er rr rr r ss sr K ses B 3,8 ” 3,8 4 2,17 Yo

800, ur 9209 84.13 Vätskepumpar, även försedda med mätanordning;

vätskeelevatorer: ur 190- vätskepumpar, även försedda med mätanordning

300, (andra än bränsle- eller smörjmedelspumpar av sådana ur 500- slag som används på bensinstationer eller i garage) och

810, betongpumpar samt delar därtill, för användning i ur 910 civila flygplan sosse ses s ss rr rer rr rr ras B fr fri

110, andra släg s.sooosee ere rese reser terra res B3” 3” L7 ur 190-

300,

400, ur 500-

810,

820, ur 910,

920 84.14 Luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller

andra gaser samt fläktar och blåsmaskiner; ventilationseller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter:

för användning i civila Aygplan:

NM Se bilaga 358

ur 100- luft- och vakuumpumpar, kompressorer för luft

300, eller andra gaser, andra än luftkompressorer ur 510, monterade på ett hjulförsett underrede och avsedda ur 590, att dragas, samt fläktar och blåsmaskiner; ur 801- ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd

909 fläkt, andra än sådana kåpor med en horisontell

sidlängd av högst 120 cm; delar till luft- eller

vakuumpumpar, kompressorer för luft eller andra

gaser samt till fläktar och andra blåsmaskiner . . . B fri fri

andra slag: ur 100 Vakuumpumpar ooosssssrrrsrs rss ss sar rt B3Y 3” 1,7 40 ur 510, bords-, golv-, vägg-, fönster- eller takfläktar med

600, inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125 ur 901 W; ventilations- eller cirkulationskåpor med en

horisontell sidlängd av högst 120 cm, delar till

dessa artiklar ..sssssso oss ss ss rer ere rs B 4,4 4 44 AN 2,2 ”N ur 200, andra släg ss. sor os ssre sera reser err rer B3 3” 2,2 No ur 300,

400, ur 590, ur 801, ur 809, ur 909 84.15 Luftkonditioneringsapparater = bestående av en

motordriven fläkt samt anordningar för reglering av

temperatur och fuktighet, inbegripet sådana apparater i

vilka fuktigheten inte kan regleras separat:

100 apparater av fönster- eller väggtyp, hopbyggda till en

enhet sosse eerrre ser e reser r ere rr rr res B 3 4 3” 2,2 No

andra slag: ur 810- luftkonditioneringsapparater , andra än apparater av

900 fönster- eller väggtyp hopbyggda till en enhet, samt

delar därtill, för användning i civila flygplan ... B fri => ur 810- B3 2 3” NN ES

900 84.16 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle

eller gas, till eldstäder, mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar för sådana apparater:

100- andra släg = ooseresssees rss ser tres tra B 3.8 4 3,8 Nn 1.7 No

300,

9209 84.17 Industri- och = laboratorieugnar, inbegripet

84.18 Kylskåp, frysar och annan kyl eller frysutrustning,

elektriska och andra; värmepumpar, andra än luftkonditioneringsapparater enligt nr 84.15:

Se bilaga 359

för användning i civila flygplan: ur 100, kombinerade kyl- och frysskåp med separata dörrar; ur 300, frysboxar med en rymd av högst 800 I; frysskåp ur 400, med en rymd av högst 900 I; annan kyl- eller ur 610- trysutrustning än kyl- eller frysutrustning enligt nr

100, andra kombinerade kyl- och frysskåp med separata

219 220, andra Slåg sosse ser re rer er rr rer ess sera B 3,8 "4 2,2 Ne 290, ur 300, ur 400, 500, ur 610- 699, 910, 290 84.19 Maskiner och apparater, även med — elektrisk uppvärmning, för behandling av material genom förfaranden som inbegriper temperaturändring, såsom uppvärmning, kokning, rostning, = destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, dock inte maskiner och apparater av sådana slag som används för hushållsbruk; genomströmningseller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska: för användning i civila flygplan:

ur 500, värmeväxlare och delar därtill ..cccccc0 000. B fri fri ur 900 ur 810 apparater för beredning av varma drycker, för

andra slag: 110, genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, 190 icke elektriska sosse ee rs er rr rss rr rea B 3,8 24 3,8 =” 2,6 0 200, steriliseringsapparater för medicinskt eller kirurgiskt ur 900 bruk eller för laboratoriebruk samt delar därtill B 3,8 "0 3,8 4 310- andra slag sosse oss rr er ras rr reser rr ers B 3,8 20 3,8 4

400. ur 500, 600, ur 810, 890, ur 9200

84.20 Kalandrar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas, samt valsar till sådana maskiner: 100 B 38 2 3,8 24 1,7 20 910, B 3,8 3,8 40 2,2 Na 9290

"Se bilaga 360

84.21 Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger; maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser: för användning i civila flygplan: ur 190, centrifuger (andra än torkcentrifuger), maskiner och ur 210, apparater för filtrering eller rening av vätskor ur 230- (exklusive drycker andra än vatten) eller gaser . . B fri fri 390 andra slag: centrifuger, inbegripet torkcentrifuger: 110 mjölkseparatorer oo.osssssss ers ere rr rs B 3,8 ” 3,8 4

ur 190 B 3,8 4 3,8 HN ur 210, B 3,8 3,8 4 220, ur 230- 390, 910, 9290 Diskmaskiner; maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra förpackningar, andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i drycker: 200, maskiner och apparater för rengöring eller torkning av 309 flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar etter andra förpackningar oosoosssssss ere res sr rare B fri fr fri

119 190, andra släg sosooesersre ser ere er rr rr rr rr ss B 3,8 4 3,8 0 L7 301, 400, 900 Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0.05 g eller mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av alla slag för Vågar oso ses ess sosse rss esse B 3,8 ” 3,8 No L7 20 84.24 Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver; — brandsläckningsapparater, även laddade; sprutpistoler och liknande apparater; ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater: ur 100 brandsläckningsapparater, även laddade, = för användning i civila flygplan s.ssosos oss s cos B fri fri fri ur 100, B 3,8 20 3,8 "4 L,7 24 200-

84.25 Taljor och lyftblock; vinschar och gångspel: domkrafter:

1 Se bilaga 361

för användning i civila flygplan: ur 110, taljor och lyftblock; vinschar; gångspel och ur 190, domkrafter sosososes sees e rr rss rss sr a B fri ur 310, ur 390, ur 420, ur 490 ur 110, andra slåg s.ssosesere reser rr rr rr rr rr ars B 3,8 ” 3,8 ha fri ur 190,

200, ur 310, ur 390,

410, ur 420, ur 490 84.26 Lyftkranar, inbegripet = kabelkranar och mobila

portallyftare; gränsletruckar och krantruckar: ur 990 lyftkranar (andra än travers-, bro-, bock-, portal-, tomn-

eller portalsvängkranar eller sådana avsedda för montering på vägfordon) ej självgående, för

användning i civila flygplan ..cooossss ss sc osa B fri fri

110- andra Slåg ..sseos sees rr reses ss rr res sr rs B 3,8 3,8 fr

910, ur 9290 84.27 Gaffeltruckar; andra truckar samt icke självgående

vagnar, med lyft- eller annan hanteringsutrustning ... B 3,8 "4 3,8 "4 3,4 20 84.28 Andra maskiner och apparater för lyftning eller annan

hantering, lastning, lossning eller transport (t.ex. hissar,

rulltrappor, transportörer och linbanor): ur 100, hissar, inbegripet skiphissar; pneumatiska elevatorer ur 200, och pneumatiska transportörer; andra kontinuerligt ur 330, arbetande godselevatorer och godstransportörer, ej ur 390, försedda med skopor; andra maskiner och apparater ur 9200 för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning

eller transport, för användning i civila flygplan B fri fri ur 100, andra släg ...sssesses reser rr rer rr rss B 3,8 4 3,8 Na fri ur 200,

310,

320, ur 330, ur 390,

400-

600, ur 9200 84.29 Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar, skrapor,

grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvältar .. B 3,8 "4 3,8 4 fri 84.30 Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling,

planering, stampning, tillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller malm; pålningsmaskiner och = påluppdragningsmaskiner;

snöplogar och snöslungor =. osssss ss ss ss ss sees B 3,8 2 3,8” fri

N Se bilaga 362

84.31 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller

huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nr 84.25

- 84.30:

84.42 Maskiner, — apparater och redskap (andra än verktygsmaskiner enligt ar 84.56 - 84.65) för typgjutning eller typsättning eller för preparcring eller tillverkning av klichéer, tryckplåtar, tryckeylindrar eller andra — tryckformar; = typer, = tryckplåtar, — klichéer, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. slipade, kornade eller polerade): 501 tryckplåtar, klichéer, tryckeylindrar och andra

tryckfölmar sooeoses sera rea rs etter rr rt rs B 3.8 20 100- andra släg sosse sees ss rr rr a stress rr rs B fri 400, 503

84.43¶Tryckpressar; — hjälpapparater för användning vid

tryCkDiDng oo sosse ee reses rese rr rett rer rst B fri fri fri 84.44 Maskiner för sprutning, sträckning, texturering eller

84.45 Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för spinning, tvinning eller snodd av textilgarn samt andra maskiner för framställning av textilgarn; maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgarn samt maskiner för beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nr 84.46 eller LEE B 3,8 L,7 24 84.46 VävstOlar sosse see ser ser res raser rt rr rr res B 3,8 20 1,7 ” 84.47 Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning s.sosssserere rss rr ers B 3,8 "0 3,8 to L,7 40 84.48 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 84.47 (t.ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner, varpoch skottväktare samt anordningar för skyttelväxling); delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 84.47 (t.ex. spindlar, spinnvingar. kardbeslag, kammar, spinnmunstycken, = skyttlar, solv, skaftramar och trikåmaskinsnålar): 511 trikåmaskinsnålar osooss sees ser ere rss erna B fri 110- B 3,8 24 3,8 20 1,7 20 490, 519, 590 84.49 Maskiner och apparater för tillverkning = eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för

84.50 Vattentvättmaskiner = för — hushåll — eller — tvätterier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten:

maskiner för högst 10 kg torr tvätt:

"Se bilaga 364

helautomatiska: in B 3,8 "4 3,8 4 3” 119 B 3,8 "4 3,8 40 2,6 "0 120, B 3,8 ” 3,8 "4 2,7 Na 190 200 B 3,8 ” 3,8 2,2” 900 delar oooseeeerrerrer rr rr rr skr rr rss B 3,8 hn 3,8 4 27” 84.51 Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt nr

84.50) för tvättning eller annan rengöring, vridning, torkning, strykning, pressning (inbegripet fixeringspressar), blekning, färgning, appretering, beläggning, impregnering eller annan efterbehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade, samt maskiner för anbringande av massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning; maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning celler tandning av dukvaror av textilmaterial:

301, stryk- och pressmaskiner (inbegripet fixeringspressar) B 3,8 "ho 3,8 2,2 N 309 100- B 3,8 4 3,8 Ha 22 Nn 290, 400- 9200 84.52 Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nr 84.40;

möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för

symaskiner; symaskinsnålar:

210, andra symaskiner sosse seesras rss ses sr res B 5,3 4 5,3 40 3,7 4

300¶B fri frå

400, B 5,3 4 5,3 No 2,7 No 9200 84.53 Maskiner och apparater för beredning, garvning eller

annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor

84.54 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner av

sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterier:

götkokiller samt delar därtill ...oocoo000sc ccs. B 2,2 4 22” L7 2

kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar B fri frå fri

fel: 5a.51 | SR

Hb Se bilaga 365

100, EET fe; B 3,8 "4 3.8 1,7 24 202, 309, 9209 84.55 Metallvalsverk och valsar till sådana valsverk:

100- ANTA ooeeeeeser reser rer res rr rss seeds B 3,8 4 3,8 AN 2,7 Yo 300, 909 84.56 Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla

slags material med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge:

101, maskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall, 201, vägande per styck 301, mer än 10 O0O kg sosseeerereerrse sr ers es B fri fri fri 901 102, maskiner för bearbetning av trä, kork, ben, 202, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material . |B fri fri fri 902

andra slag: 109 arbetande med laser eller annan ljus- eller

fotonstråle ooo s ser re ere rer rer sr era B 3,8 4 3,8 20 2,7 24 209, ANÅTA sosoeeraeeeeerer er raser esse sea B 3,8 0 3,8 ”0 2,2 309, 909 84.57 Fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än

en — bearbetningsenhet samt = transfermaskiner, för metallbearbetning:

201, 301 109, aNdra släg sissors erererr rer ert ar sasse res B 3,8 "0 3,8 20 2,7 40 209, 309 84.58 Svarvar för metallbearbetning:

191, 9, 991 119, E1916 UV B 3,8 4 3,8 20 2,7 24 199, 919, 9299 84.59 Verktygsmaskiner — (inbegripet — borr, = fräs- = och

gängenheter) för borrning, arborming, fräsning eter gängskärning i metall, andra än svarvar enligt nr 84.58:

"Se bilaga 366

291, 311, 391, 401, SH, 591, 611, 691, 701

andra slag: 319, maskiner för arborming, utgörande kombinerade 399, bort- och fräsverk; andra maskiner för arborrning B 3,8 3,8 No 1,7 4 409 100, B 3,8 "4 3,8 No 2,7 Ya 219, 299, 519, 599, 619, 699, 709 84.60 Verktygsmaskiner för gradning, skärpning, stipning,

hening, läppning, polering eller annan ytbehandling av metall, hårdmetall eller annan kermet med hjälp av slipstenar, slipmedel = eller polerdon, andra än kuggskämings- och kuggslipmaskiner enligt nr 84.61:

191, 211, 291, 311, 391, 401, 901

andra slag: 119, slipmaskiner, i vilka varje axels läge kan ställas in

219, 299 319, skärpningsmaskiner; heningsmaskiner och 399, läppningsmaskiner ..ossssssrrrr rer ss sea B 3,8 24 3,8 N 1,7 409 909 B 3,8 4 3,8 no 2,7 Nn 84.61 Verktygsmaskiner för hyvling, stickning, drftning,

kuggskärning, kuggslipning, sågning eller kapning samt

andra verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av

metall, hårdmetall eller annan kermet, inte nämnda eller

inbegripna någon annanstans:

"Se bilaga 367

201, 301, 401, 501, 901

andra slag: 209, kipphyvlar och stickmaskiner; = driftmaskiner; 309, sågmaskiner och kapmaskiner ...osssscsoss ce B 3,8 4 3,8 240 1,7 24

109, B 3,8 4 3,8” 2,1”

409, 909

84.62 Verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av

metall genom smidning; verktygsmaskiner (inbegripet

pressar) för bearbetning av metall genom bockning,

falsning, riktning, klippning eller stansning; pressar för

bearbetning av metall eller metallkarbider, inte nämnda

ovan: 210, numeriskt styrda maskiner för bockning, falsning eller 310, riktning (inbegripet pressar); numeriskt styrda 410 klippmaskiner — (inbegripet — pressar), andra än

kombinerade stans- och klippmaskiner; numeriskt

styrda — stansmaskiner (inbegripet pressar) samt

100, B 3,8 4 290, 390, 490, 910, 9290 84.63 Andra verktygsmaskiner för icke avverkande bearbetning

84.64 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska

produkter, betong, asbestcement = eller liknande

mineraliska material elter för bearbetning av glas i kallt

[CUETET 6 B 3,8 4 3,8 ha 2,2 20 84.65 Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning,

klamring, limning eller annan sammansättning) för

bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller

liknande hårda material:

maskiner som kan utföra olika slags bearbetningar

utan verktygsbyte mellan

bearbetningarna: 10! för avverkande bearbetning, andra än svarvar eller

maskiner för barkning, hyvling eller sågning ... B fri fri 109 andra Slåg ...ssses sees ere rr rr rr rr rr ers B 5,3 20 5,3 24

andra slag: 910 sågmaskiner sosooosesess sr ere reses ses B 5,3 2

maskiner för hyvling, fräsning eller gradning

(genom utskärning):

1 Se bilaga 368

B 5,3 2” 5,3 2” 2,71” B fri fri

ur 200 andra digitalmaskiner med åtminstone en centralenhet,

ett inorgan och ett utorgan (de sistnämnda får vara

kombinerade) inom samma hölje B 3,8 = 3,8 20 1,9 ur 910 andra digitala centralenheter, även sådana som

föreligger tillsammans med övriga enheter i ett

datorsystem och även sådana som innehåller ett eller

två av följande tre slag av enheter inom samma hölje,

ur 920, B 3,8 = ur 930, 990 84.72 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t.ex. dupliceringsmaskiner av hektograftyp, stencilapparater, adresseringsmaskiner, — sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater): 100 dupliceringsmaskiner av hektograftyp

och stencilapparater ..ss.sssss svs vo ere nns B 3,8 3,8 No 2” 200 adresseringsmaskiner och maskiner för prägling av

adressplåtar oso r sees rr sr rer rr rr rr ess B 3,8 "4 3,8 20 2,3 300 maskiner för sortering, vikning, <kuvenering,

banderollering, öppning, tillslutning eller försegling av

post samt maskiner för anbringande eller makulering

av frimärken sosse eereer ere rr rr ra ser ss B 3,8 ”N 3,8 2,2 No 9200 andra Släg sosse reses ses er rer rss rr raser B 3,8 24 3,8 20 2,2 2 4 84.73 Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor o.d.) som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.69 - 84.72: 300 delar och tillbehör till maskiner och apparater enligt nr

EE Nr B 3,8 3,8 20 2 100- B 3,8 ” 3,8 ” 3” 290, 400 84.74 Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning, tvättning, krossning, malning, blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform); maskiner och apparater för aggtomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller pastaform; maskiner

84.75 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd: 100 maskiner för sammansättning av elektriska eller

elektroniska tampor, rör eller blixtlampor i glashöljen B 3,8 ” 3,8” 1,7

"Se bilaga 370

200 maskiner för tillverkning av glas eller

84.83 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar)

och vevar; lagerhus och glidlager, kuggtransmissioner och friktionstransmissioner; kulskruvar; växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar; svänghjul, remskivor, = linskivor, block och = blockskivor; friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar):

för användning i civila flygplan:

ur 101- andra än lagerhus med kullager eller rullager; delar

109, till varor enligt nr 8483.10, 8483.30, 8483.40, ur 300- 8483.50 eller 8483.60 s.siossoss esse orre B fri fri fri

909 ur I01- ANA soseoeeeseesrserserr sees rr rr rer ses s B 3,8 24 3,8 4 2,7 Yo

109,

200, ur 300-

9209 84.84 Packningar av metallplåt i förening med annat material

eller av två eller flera skikt av metall; satser av packningar av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar:

ur 900 ur 100, Cs 1459 eV B 3,8 24 3,8 4 L,7 ” ur 900 84.85 Delar till maskiner och apparater, inte försedda med

elektriska — kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta

kapitel sosssssss sr ere sera ere e ses senta B 3,8 2 3,8 No 1,7 240

" Se bilaga 372

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden I 2 3 4 5 6 85.01 Elektriska motorer och generatorer (med undantag av

generatoraggregat):

för användning i civila flygplan:

ur 200- motorer med en uteffekt av mer än 735 W men

531, högst 150 kW; likströmsgeneratorer; ur 610- växelströmsgeneratorer med en uteffekt av högst

630 750 KVA sodeeeeesens esse rss rr rr rss esta B fri fri fri

100, EU Ts fe VN B 3,8 3,8 No 2,7 Ya ur 200-

531,

532,

533, ur 610-

630,

640 85.02 Elektriska generatoraggregat och roterande omformare:

400 ur 110- ES Ta Te Ur VR B 3,8 20 3,8 Yo 2,7 No

400 85.03 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller

huvudsakligen till maskiner enligt nr 85.01 eller 85.02 |B 3,8 2 3,8 40 2,7 Na 85.04 Elektriska transformatorer, statiska omformare (t.ex.

likriktare) och induktansspolar:

för användning i civila flygplan:

ur 100, förkopplingsdon för gasurladdningslampor och ur 310- andra induktansspolar; elektriska transformatorer

330, andra än dielektriska transformatorer med ur 400, vätskeisolation, med en normaleffekt av högst 500 ur 500 kVA; statiska Omformare .ocsssssrs res sons B fri fri fri

andra slag:

9200 [e FET B 3,8 3,8 = 2,2 No ur 100, ANA oss erer ss see era ser t rr tr ses B 3,8 4 3,8 ”N 2,7 Na

210-

230, ur 310-

330,

340, ur 400, ur 500

"Se bilaga 373

85.05 Elektromagneter; permanentmagneter samt varor avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter = efter magnetisering; magnetchuckar och andra elektromagnetiska eller permanentmagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon: 110- permanentmagneter samt varor avsedda att tjänstgöra 300 som = permanentmagneter = efter — magnetisering;

elekromagnetiska kopplingar och bromsar;

85.14 Elektriska ugnar (inbegripet sådana med induktiv eller

dielektrisk uppvärmning) för = industri- = eller laboratoriebruk; annan utrustning med induktiv eller dielektrisk uppvärmning, för industri- = eller

laboratoriebruk ..oosossse rer rr rss rr rr rss rss B 3,8 2 2,2” 85.15 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning,

elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elektriskt

uppvärmd gas) eller arbetande med laser eller annan

ljus- eller — fotonstråle, = ultraljud, — elektronstråle,

magnetpuls eller plasmaljusbåge, inbegripet sådana som

också kan användas för skärning; elektriska maskiner

och apparater för varmsprutning av metall eller

hårdmetall sosse reeesererse ers ss ers rr sr es B 3,8 ho 3,8 2,7 No 85.16 Elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvatten-

beredare och doppvärmare; elektriska apparater för rumsuppvärmning eller för uppvärmning av marken; elektriska värmeapparater för hårbehandling (tex. hårtorkar, onduleringsapparater och locktångsvärmare) eller för torkning av händerna; elektriska stryk- och pressjärn; andra elektriska värmeapparater av sådana slag som används för hushållsbruk; elektriska värmemotstånd, andra än sådana enligt nr 85.45:

[00 elektriska varmvattenberedare och doppvärmare ... B 3,8 20 3,8 20 2,7 4 210- elektriska apparater för rumsuppvärmning eller för 320 uppvärmning av marken; elektriska värmeapparater för

hårbehandling =osooossrrserer reser sars sees B 3.8 4 3,8” 2,17”

400, elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra

500 MIKrOvÅgSUgNAf orre rerr ears rr ser esse s B 3,8 "a 3,8 4 2,7 vo 601- andra ugnar; spisar, kokplattor (kompletta), grillar och

elektriska värmemotstånd: ur 800 endast försedda med stommar av isolermaterial och

med clektriska anslutningar samt avsedda att användas mot isbeläggning eller för avisning, för användning i civila flygplan ...c.c00c0.. cs. B fri fri

ur 800 B 3,8 3,8 Nn 2,1 No 909 andra delar sosoeseesrsrsser rss sr rr rr ses B 3,8 24 3,8 20 2,7 Na 85.17 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi,

inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem: 100 telefonapparater oso sreer rss rss rr ss ss es B 3,8 24 3,8 N

200- B 3,8 "4 3,8 "0 2,5 4 309, 810- 900 85.18 Mikrofoner och mikrofonstativ; högtalare, med eller utan

hölje; hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon: tonfrekvensförstärkare; elektriska ljudförstärkningsanläggningar:

" Se bilaga 375

ur 100- andra än delar, för användning i civila flygplan B fri fri fri

andra slag:

901 ljudinspelningsapparater för kinematografiskt bruk doser erere re reser rer rr rr rea B 3,8 ” 3,8” 2” ur 9209 B 5,3 4 5,3 ” 2” 85.21 Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler, även med inbyggd videotuner: ur 100 arbetande med magnetband, för användning i civila flygplan oso e esse eee rer rs ere rss reses B fri fri fr ur 100, B 5,3 "0 5,3 No 5,3 4 9200 85.22 Delar och tillbehör till apparater enligt nr 85.19 - 85.21: ur 9200 enheter och underenheter avsedda för apparater enligt nr 85.20.901 eliter 85.20.909, bestående av två eller flera med varandra hopsatta eller hopfogade detaljer,

100 B 3,8 "4 3,8 2,5 Nn ur 900 B 3,8” 3,8 NA 2,5 NR 85.23 Beredda oinspelade media för inspelning av ljud eller för liknande inspelning av andra fenomen, andra än produkter enligt 37 kap. s.osssssss ras rss rr ons B fri fri 85.24 Grammofonskivor, inspelade band och andra media med inspelningar av ljud eller av andra fenomen, inbegripet matriser för tillverkning av grammofonskivor men inte produkter enligt 37 kap.: 109 grammofonskivor (andra än CD-skivor), andra än för språkundervisning ..ssssssssss seen ss 100 kg B 25:- 25:- fri 101, andra släg ...ssoseeeserersr reses sr se see ns B fri 210- 909 85.25 Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotetegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror: för användning i civila flygplan: ur 100- apparater för sändning av radiotelefoni eller 209 radiotelegrafi, med eller utan inbyggd utrustning för MOLagNINg oosreoseeseerrerser res sera B fri andra slag:

apparater för sändning, med inbyggd utrustning för mottagning: ur B 4,9 20 4,9 N 4,9 No ur B 6,5 ” 6,5 4 6,5

B 4,9 240 4,9 20 3” B 4924 4,9 4.9 4 85.26 Radarapparater, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyming:

"Se bilaga 377

ur 100- B fri fri

920 ur 100- B 4,9 2 4,9 No 3,7 Na

920 85.27 Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotelegrafi

eller rundradio, även med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur:

ur 901, apparater för mottagning av radiotelefoni eller

andra slag: ur 101, till apparater för mottagning av radiotelegrafi,

ur 109, B 4,9 2 4,9 No 3,6 20 ur 909 85.30 Elektrisk signalerings-, säkerhets- = eller trafikövervakningsutrustning för jämvägar, spårvägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält (andra än sådana enligt nr 86.08) sosooosessesese ses ser rs res sr ess B 3,8 4 3,8 N 85.31 Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms- och brandlarmsapparater), andra än apparater enligt nr 85.12 eller 85.30: ur 100- andra än delar, för användning i civila flygplan B fr frå fri 800

ur 200 signaltablåer med flytande kristaller (LCD) eller lysdioder (LED) socsooosses reses rss rer ee sa B 4,9 AA 4,9 4” ur 800 andra apparater ...soossrrrereres ess rss ers B 4,9 20 4,9 N 2,2 Yo 9200 [4 13 ET B 4.9 40 4,9 No 4 85.32 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla: fasta kondensatorer för användning i kretsar med 50/60 Hz och som kan arbeta vid en reaktiv effekt av minst 0,5 kvar (faskormpensatorer): 101 B 5,6 0 5,6 4 2,7 Nn 102- B 3,8 Nn 3,8 4 2,7” 104 andra fasta kondensatorer: tantalkondensatorer; elektrolytkondensatorer med aluminium:

221 219, B 3,8 3.8 3,7 229 andra slag:

241, 251, 291 239, B 3,3 ” 3,8 40 2,1 249, 259, 292- 294 vridkondensatorer och andra variabla kondensatorer: B 5,6 4 5.6 "0 3,7 No 309 B 383 4 3,8 No 3,7 Mm

Se bilaga 379

901 B 5,6 ” 5,6 Yo 3,7 909 B 3,8 20 3,8 AN 3,7 Nn 85.33 Elektriska — motstånd = (inbegripet = reostater och potentiometrar), andra än värmemotstånd: 100- MOLStåNd oososseeseese rr reses sr sr ers sea B 5,3 2” 5,3 ” 2,7 NA 400 900 B 4,9 4 4,9 4 2,7” 85.34 Tryckta kretsar s.ssooosss rr ers ss a rer rr rr rs B 4,9 4 4,9 NY 3,3 N 85.35 Elektriska apparater och andra artiklar för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. strömställare, smältsäkringar, överspänningsavledare, = spänningsbegränsare, stötvågsfilter, stickproppar och kopplingsdosor), för en driftspänning av mer än 1 000 V: smältsäkringar: 101 av keramiskt material ...scsssscrs ers rr rs B 6,2 6,2 Na 2,71 0

210- andra Slåg sosse ros ses ers rr are rr rr rr B 4,9 20 +,9 N 2,7 MN 900 85.36 Elektriska apparater och andra artiklar för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. strömställare, reläer, smältsäkringar, = stötvågsfilter, = stickproppar, = uttag, lamphållare och kopplingsdosor), för en driftspänning av högst 1 000 V: smältsäkringar: 101 av keramiskt material ...ssossssss rs reses B 6,2 4 6,2 4 2,3 Na 109 av annat material oso ses ser ser rr rr rr B 5,3 No 5,3 No 2,3 glödlampshållare: 611 B 6,2 No 6,2 Na 2,3 Nn 612 B 5,3 4 5,3 2,3 Yo 200- B 4,9 20 4,9 4 2,3

500, 690, 900

85.37 Tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två eller flera apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35 eller 85.36 och avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan, inbegripet sådana tavior etc. som innehåller instrument eller apparater enligt 90 kap., dock inte kopplingsanordningar enligt nr 85.17 . B 4,9 2” 4,9 HN 2,1 4 85.38 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35, 85.36 eller 85.37: 100 tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. för varor

900 B 4,9 20 4,9 NA 3,2 20

"Se bilaga 380

85.39 Elektriska — glödlampor och = gasurladdningslampor,

inbegripet s.k. sealed beam lamp units, samt lampor för

ultraviolett eller infrarött ljus; båglampor:

S.k. sealed beam lamp units: ur 100 B fri ur 100 B 3,8 4 3,8 240

andra glödlampor, med undantag av lampor för

ultraviolett eller infrarött ljus:

andra lampor, med en effekt av högst 200 W och

för en spänning av mer än 100 V: 221 B 200:- 200:- 130:- 229 3,8 ”N 3,8 Na 2,17 Ya

andra:

metalltrådslampor:

292 dvärglampor (för cykelbelysning, ficklampor

Cd.) sorrsrsrrseserrs sr rr rr rt 100 kg B 200:- 200:- 130:-

andra släg sssososes ss ss rss 100 kg B 200:- 200:- 130:-

ANÄTA soseereesse rr rese ees esse rr rr res B 3,8 2 3,8 No 2,7

andra slag: 901 B fri fri fri 310- B 3,8 "4 3,8 20 2,7 4 400, 909 85.40 Elektronrör, glödkatodrör, kallkatodrör och fotokatodrör

(t.ex. rör med vakuum, rör fyllda med ånga eller gas, rör för kvicksilverströmriktare, katodstrålerör och rör för televisionskameror):

110, bildrör för televisionsmottagare, inbegripet sådana för 120 videOmOnitoref ocorerereeererree er rer sera B fr fri fri

rör till televisionskameror, bildomvandlasrör och bildförstärkarrör; andra fotokatodrör:

201 rör för televisionskamerOr —.s.ssssssss.. vv. B fri 209 B 3,8 24 300 B fri fri 891, B fr 991 410- B 3,8 3,8 "0 2,7 810, 899, 910, 9299 85.41 Dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter

eller halvledarelement; ljuskänsliga halvledarkomponenter eller halvledarelement, inbegripet fotoelektromotoriska celler, även sammanfogade till moduler eller monterade i paneler; lysdioder; monterade piezoelektriska kristaller:

Se bilaga 381

100- dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter 402, eller — halvtedarelement = andra än = ljuskänsliga 500 halvledarkomponenter = eller = halvledarelement;

lysdioder cos reseserre rr reser rr rer esse B 2,5 = 2,5 Yo LT ”N 409 ljuskänsliga halvtedarkomponenter eller

halvledarelement, — inbegripet — fotoelektromotoriska

celler, även sammanfogade till moduler eller

monterade i paneler s.sosossss se sr ss se orsa B 3,8 ” 3,8 Yo 2,3 4 600, B 3,8 3,8 HN 2,5 NA 900 85.42 Elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar: 110- integrerade kretsar och andra elektroniska B 2,5 N 2,5 No L7 800 mikrokretsäf osooososseks sees eri rese resta 900 B 3,8 3,8 4 2,9 24 85.43 Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel:

för användning i civila flygplan: ur 800, färdskrivare, = ”synchros" och = transduktorer, ur 900 elektriska; avfrostnings- och avimningsanordningar

med elektriska motstånd, för luftfartyg; enheter och

underenheter för färdskrivare, bestående av två eller

flera med varandra hopsatta eller hopfogade

detaljer sosse sees ser ere rer ess ns B fri fri fri

andra slag: 100- partikelacceleratorer, signalgeneratorer, maskiner 300 och apparater för elmetallisering på elektrolytisk

ur 800 andra maskiner och apparater ...csss.cc cs. B 4,9 20 4,9 26 3,3 AN

ur 900 B 4,9 20 4,9 20 3,7 85.44 Isolerad (inbegripet lackerad eller anodoxiderad) tråd och kabel (även koaxialkabel) och andra isolerade elektriska ledare, även försedda med kopplingsanordningar; optiska fiberkablar, i vilka varje enstaka fiber är försedd med eget hölje, även i förening med = elektriska ledare eller försedda med kopplingsanordningar: 110- tråd för lindning av spolar; koaxialkabel och andra

tändstiftskabelsatser och andra kabelsatser, av sådana

slag som används i fordon, luftfartyg eller fartyg: ur 300 av sådana slag som används i luftfartyg, för

användning i civila flygplan ...scsccc0os ccs. B fri ur 300 andra släg sosse os ss ers sars rr e rss orsa B 5,3 5,3 20 3,7 20

" Se bilaga 382

411- andra elektriska ledare, för en spänning av högst 1 000

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

l 2 3 4 S 6 86.01 Lok drivna med kraft från en yttre elektrisk kraftkälla

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden || 2 3 4 5 6 87.01 Traktorer (andra än dragtruckar enligt nr 87.09):

andra slag: ur 901, lantbrukstraktorer (med undantag av traktorer som ur 902 körs av gående) och skogsbrukstraktorer, hjulburna | B 5,3 246 5,3 Nn fri ur 901, ANA oss reeerrrer er rs er rs reser ska B 5,3 24 5,3 No 3,5 4 ur 902 87.02 Motorfordon för transport av minst 10 personer, inbegripet fÖraren ...osossssserass es rr rr sans B 7,7 4 7” 6,2 "0 87.03 Bilar och andra motorfordon, konstruerade huvudsakligen för personbefordran (andra än sådana enligt nr 87.02), inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar:

103- ANTA vosserrerrerrr rer er sars rr rss ts ss B 6,2 "4 6,2 Na 6,2 9200 ' 87.04 Motorfordon för godsbefordran: 100 dumprar, konstruerade för användning i terräng B 7,7 4 TT No fri 211- andra fordON ...seseerrrsrere rr rr rer rr ra B 7,7 4 71” 6,2 0 900 87.05 Motorfordon för speciella ändamål, andra än sådana som är konstruerade huvudsakligen för person- eller godsbefordran (t.ex. bärgningsbilar, kranbilar, brandbilar, bilar med betongblandare, bilar med anordning för sopning eller spolning, verkstadsbilar och röntgenbilar) | B 6,5 6 6,5 No 3,7 NY 87.06 Underreden försedda med motor, till motorfordon enligt nr 87.01 - 87.05: 001 till fordon enligt nr 87.01 s.sososs sosse ses ss B 5,3 4 5,3 2 3,5 Na 002 till fordon enligt nr 87.03 s.sosssosso ss ss son. B 6,5 4 6,5 4,5 4 009 till andra fordon sosse srere rer reser rss rat B 7,7 N TA” 6,7 NA 87.07 Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfordon enligt nr 87.01 - 87.05: 100 till fordon enligt nr 87.03 sosssssss sa sas rss B 6,5 4 6,5 HN 4,5 N 900 till andra fordon sosososessrs ss ses ere sent B 7,7 ” 1,1” 4,5 2” 87.08 Delar och tillbehör till motorfordon enligt nr 87.01 - 87.05:

" Se bilaga 385

25 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

101, till fordon enligt ar 87.01 sosososss sees sr srt B 5,3 4 5,3 4 3,5 NA 291, 311, 391, 401, 501, 601, 701, 801, 91, 921, 931, 941, 991 109, till andra ford sosse e esse s ess ess es rosa B 6,2 24 6,2 4 4,5 No 210, 299, 319, 399, 409, 509, 609, 709, 809, 919, 929, 939, 949, 9299 87.09 Truckar, inte försedda med lyft- eller

hanteringsutrustning, av sådana slag som används i

fabriker, magasin, hamnområden eller på flygplatser för

korta transporter av gods; dragtruckar av sådana slag

som används på järnvägsperronger; delar till i detta

nummer nämnda fordon ...sssser ses s arr sr rna B 3,8 20 3,8 20 3,5 24 87.10 Stridsvagnar och andra motordrivna = pansrade

stridsfordon, även utrustade med vapen, samt delar till

sådana fordon sosoeessee ere rer rer rss ss ras B tri fri fri 87.11 Motorcyklar (inbegripet mopeder) samt cyklar försedda

med hjälpmotor, med eller utan sidvagn, sidvagnar: 100, med förbränningskolvmotor med fram- och återgående 201 kolv eller kolvar och med &n cylindervolym av högst

245 CM ooo sees rer res rs ers ss er rensa B 5,1 2å 5,1 4 209- B 3,8 20 3,8 20 900 87.12 Tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga

87.13 Rullstolar och andra fordon för sjuka = eller

rörelsehindrade, med eller utan motor eler annan mekanisk framdrivningsanordning:

9200 B fr

"Se bilaga 386

87.14 Delar och tillbehör till fordon enligt nr 87.11 - 87.13: 190 200 BSI” SI nn fri 910- B 5,1 2 51 4 4,7 NA 990 87.16 Släpfordon och påhängsvagnar; andra fordon, utan

mekanisk framdrivningsanordning; delar till fordon

enligt detta nummer: 400 9200

" Se bilaga 387

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande lÖverensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 5 6 88.01 Ballonger och luftskepp; segel- och glidflygplan,

inbegripet flygdrakar, samt andra luftfartyg utan motor JB fri frå fri 88.02 Andra luftfartyg (t.ex. helikoptrar och flygplan);

rymdfarkoster (inbegripet satelliter) och bärraketer för rymdfarkoster soossososr ses s ert rr ras sr rt ss B fri fri frå

88.04 Fallskärmar (inbegripet styrbara fallskärmar) och s.k.

rotochutes; delar och tillbehör till dessa varor:

001 fallskärmar samt delar och tillbehör till fallskärmar IB 3,8 20 3,8 HN 2,7 Na

88.05 Startanordningar för luftfartyg; inbromsningsanordningar

av sådana slag som används på hangarfartyg samt

liknande utrustning; markträningsapparater = för

flygutbildning; delar till i detta nummer nämnda varor:

ur 200 markträningsapparater för flygutbildning samt delar till

sådana apparater, för användning i civila flygplan .. iB fri fri fri

100, andra Slag ...ssssssssss esse ser ses sen na B fri fri fri

ur 200

"Se bilaga 388

Tulltaxe- Varunummer Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 5 6 89.01 Kryssningsfartyg, utflyktsfartyg, färjor, lastfartyg,

pråmar och liknande fartyg för person- eller

godsbefordran:

89.08 | Fartyg och annan flytande materiel avsedda att huggas

UPP ooooseeresese rer sea re rese kr rr Rts I Se bilaga 390

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överens-

nummer i förhandl. tullsatser | komna medgivanden || 2 3 4 5 6 90.01 Optiska fibrer och optiska fiberknippen; optiska fiberkablar, andra än sådana enligt nr 85.44; skivor och plattor av polariserande material; linser (inbegripet kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, omonterade, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade: ur 900 linser (med undantag av kontaktlinser och glasögontinser), prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, omonterade, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade,

101-- ANdfA oosserssrrrrerrrrr rss ss ere rss sa B fri fri fri 500,

ur 900 90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, monterade, utgörande delar eller tillbehör till instrument eller apparater, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade: för användning i civila Rygplan: ur 901, linser, prismor, speglar och andra optiska element, ur 909 andra än objektiv eller filter, oavsett materialet, monterade, utgörande delar eller tillbehör till instrument eller apparater, andra än sådana element

perser teaser raser sets rr skr rss B fri fri fri andra slag: HI, kameraobjektiv samt delar och tillbehör till sådana ur 901 objektiv, vägande mer än 3 kg per styck; optiska sökare till kameror samt delar och tillbehör till sådana sökare ..sossesrraesssrses rr rer es B 2,2 2,2 ”o 1,5 No 119- [VT I: B 3,8 3,8 4 2,5 HN 200, ur 909 90.03 Bågar och infattningar för glasögon e.d. samt delar till sådana artikläf ooooooooseosso ss ses rer rr rensa B 32 3,2 Yo 22” 90.04 Glasögon o.d., avsedda för synkorrektion, som skydd för ögonen eller för annat ändamål «..ososssos sc > os B 3,2 3,2 Yo 2,1 "a 90.05 | Kikare (monokulära och binokulära), inbegripet teleskop, samt stativ till sådana; andra astronomiska instrument och stativ till sådana, med undantag av radioastronomiska instrument ..o..scsssc ss esse. B fri fri fri 90.06 Stillbildskameror; blixtljusapparater och blixtlarmpor, för fotografiskt bruk, andra än gasurladdningslampor enligt nr 85.39:

b Se bilaga 391

201, stillbildskameror samt delar och tillbehör till sådana 301, (andra än kassetter, slutare, bländare och icke optiska 401, sökare samt delar och tillbehör tll sådana artiklar) st, vägande högst 3 kg per styck; blixtljusapparater och s21, blixtlampor för fotografiskt bruk samt delar och S31, tillbehör till sådana sosososoreerers rr er sea B 3,8 24 3,8 4 2,5 4 s91, 610- 690, 919, 9290 100, ANÅA sosse eeesere rer rss srt rr ser es B 2,2” 2,2 No L,5 209, 309, 409, 519, 529, 539, 599, 911 90.07 Kinokameror och kinoprojektorer, även med inbyggd

utrustning för inspelning eller återgivning av ljud: 119, kinokameror, även med inbyggd utrustning för 199, inspelning eller återgivning av ljud, samt delar och 9t tillbehör till sådana, vägande mer än 3 kg per styck;

kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare till

Ht, ANdfä ooseeesererere sees sr er rr str ss B 3,8 2 3,8 RN 2,5 4 191, 210, 290, 919, 920 90.08 Stillbildsprojektorer; = fotografiska (andra än

kinematografiska) — förstorings- och = förminsknings-

apparater sosse sosse sr reser ere tra rk rs rss B 3,8 = 3,8 "0 2,5 Ho 90.09 Fotokopieringsapparater med optiskt system eller av

kontakttyp samt värmekopieringsapparater:

120 210 andra fotokopieringsapparater med optiskt system ..

B 2,2 2,2 4 1,5 2 220- ET) VA B 3,8 4 3,8 20 2,5 Yo 900 90.10 Apparater och utrustning för foto- eller kinolaboratorier

(inbegripet apparater för projicering av ledningsmönster på strålningskänsliga halvledarmaterial), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel;

negatoskop; projektionsdukar —...ssssesssc oss rs B 3,8 4 3,8 No 2,7 Yo

Se bilaga 392

90.11 Optiska mikroskop, inbegripet sådana för fotomikrografi,

90.12 Mikroskop, andra än optiska mikroskop; diffraktionskamerOr ...sssersererer reser ess B fri 90.13 Anordningar med flytande kristaller, inte utgörande artiklar som är mera specifikt beskrivna i andra nummer; lasrar, andra än laserdioder; andra optiska apparater och instrument samt andra optiska artiklar, inte nämnda eller

90.14 Kompasser; andra instrument och apparater för navigering:

för användning i civila flygplan: ur 100, kompasser och andra instrument och apparater för ur 200, flygnavigering samt delar och tillbehör till sådana B fr fri ur 900

andra slag: 801 B fri ur 100, B 3,8 "0 3,8 Yo 2,7 No ur 200, 809, ur 9200 90.15 Instrument och apparater för geodesi (inbegripet fotogrammetrisk — geodesi), lantmäteri, hydrografi, oceanografi, hydrologi, meteorologi eller geofysik, med

90.16 Vågar känsliga för 0,05 g eller mindre, även med tillhörande vikter sososooseese oss sees ses B 3,8 NA 3,8 "4 2,7” 90.17 Ritinstrument, ritsinstrument och räkneinstrument (t.ex. ritapparater, — pantografer, = gradskivor, = ritbestick, räknestickor och räkneskivor); instrument "som hålls i handen för längdmätning (t.ex. mätstockar, mätband, mikrometrar och skjutmått), inte nämnda elter inbegripna

90.18 Instrument och apparater som används för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinän bruk, inbegripet scintigrafer, andra elektromedicinska apparater samt instrument för synprovning: 491 tandläkarstolar med inbyggd tandläkarutrustning ... B 3,2 "no 32” fri 110- B 3,8 "= 3,8 4 410, 499- 9200 90.19 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater för psykotekniska undersökningar; apparater = för ozonterapi, syreterapi, aerosolterapi eller konstgjord andning samt andra andningsapparater för terapeutiskt DrUk ooseeeereras reser sr ses rst rr er ee ses B 3,8 ” 3,84

"Se bilaga 393

90.20 Andra andningsapparater, inbegripet gasmasker men inte sådana enkla skyddsmasker som varken har mekaniska delar eller utbytbart filter: ur 000 andningsapparater, inbegripet gasmasker, men inte

delar till andningsapparater, för användning i civila

ÅYgplåå mossor reersr rare ere res r es es rss B fr fri fri

ur 000 B 3,8” 3,8 L7 un 90.21 Ortopediska artiklar, inbegripet kryckor, medicinskkirurgiska gördlar och brockband; spjälor och andra artiklar för behandling av frakturer; konstgjorda kroppsdelar; hörapparater för hörselskadade och andra artiklar som är avsedda att bäras av användaren, att hållas i handen eller att implanteras i kroppen för att kompensera en defekt eller ett handikapp: 110- ortopediska artiklar, inbegripet kryckor, medicinsk- 300 kirurgiska gördlar och brockband; spjälor och andra

artiklar för behandling av frakturer; konstgjorda

kroppsdelar ooo se ers ers ser rr rk rr rr rna B fr fri

hörapparater för hörselskadade och andra artiklar som

är avsedda att bäras av användaren, att hållas i handen

eller att implanteras i kroppen för att kompensera en

defekt eller ett handikapp: 400, hörapparater för hörselskadade samt delar och 901 tillbehör till sådana sosse sss ere res resa B 2,2 22” fri 500, B 3,8 24 tri fri 909 90.22 Apparater baserade på utnyttjandet av röntgen-, alfa-, beta- eller gammastrålar, även för annat än medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet radiografi- och radioterapiapparater, röntgenrör och andra — röntgengeneratorer, högspänningsgeneratorer, manöverpaneler och manöverpulpeter, skärmar samt bord, stolar o.d. för röntgenundersökning = eller röntgenbehandling: HO, apparater, baserade på utnyttjandet av röntgenstrålar, 190 även för annat än medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller

veterinärt — bruk, inbegripet = radiografi- och

radioterapiapparater o.ooss sees rr r rr rr ss rs B2” nm MJ > fri

apparater, inbegripet delar och tillbehör, baserade på

utnyttjandet av alfa-, beta- eller gammastrålar, även

för annat än medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller

veterinärt bruk, inbegripet = radiografi- och

radioterapiapparater: 210 apparater för medicinskt, kirurgiskt, dentatt eller

veterinärt Druk oossossre rer rr ers rr ss rs B 3,8” 3.8 No 290 apparater för annat bruk ..oossosss ris nr B 3,8 "4 3,8 20 21” 902 delar och tillbehör till apparater enligt stat.nr

90.22.210 och 90.22.290 sissors oss ses sas B 3,8 3,8 4 2,1 4

» Se bilaga 394

90.30 Oscilloskop, spektrumanalysapparater samt andra

instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter, med undantag av mätare enligt nr 90.28; instrument och apparater för mätning eller påvisande av alfa-, beta-, gamma- eller röntgenstrålning, kosmisk strålning eller annan joniserande strålning: 100- för användning i civila flygplan «...sssr ess ses B fri fri 900

ur 9200 B 3,8 ” 3,8 N 2,5 No ur 100- B 3,8 No 3,8 Na 2,1”

890 90.31 Instrument, .apparater och maskiner för mätning eller

kontroll, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

i detta kapitel, profilprojektorer:

100- maskiner för balansering av mekaniska delar;

400 provbänkar; profilprojektorer; andra optiska instrument

och apparater oo.osssse rss sr rr rr rr rr rss B 3,8 Nn 3,8 N0 2,8 ”

för användning i civila flygplan: ur 800, instrument och apparater för mätning eller kontroll; ur 9200 deltar och tillbehör till instrument och apparater

enligt stat.nr 90.31.800 isso srr rer rs er ers Bf fri ur 800, andra slåg ..sssss ess ser rer rese ter tr rer B 3,8 4 3,8 2,8 No ur 200 90.32 Instrument och apparater för automatisk reglering: ur 100- för användning i civila flygplan ...sccccss ss >> B fri fri

200 ur 100- B 3,8 20 3,8 20 2,8 ”

900 90.33 Delar och tillbehör (inte nämnda eller inbegripna någon

annanstans i detta kapitel) till maskiner, instrument och

D Se bilaga 396

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhand. tullsatser | komna medgivanden 1 2 3 4 5 6 91.01 Armbandsur, fickur och liknande ur, inbegripet stoppur, med boett av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall sosooosssssss esse reor s sr B 2,2 2,2 No 1,5 4 91.02 Armbandsur, fickur och liknande ur, inbegripet stoppur,

91.03 Vägg- och bordsur med fickursverk, med undantag av ur enligt nr 91.04 sosoooossaes ess ers ere sr rena B 2,2 ” 2,2 N 2,2” 91.04 Ur till instrumentbräden och liknande ur för fordon, luftfartyg, rymdfarkoster eller fartyg:

ur 000 andfå ooseerereseererr sar rr rer r rs R Resa B 2,2” 2,2 ” 1,5 2 91.05 Andra ur: 110, VE: 06: B 2,2 2,2 Na LS 2 190 210, NM: 124241 B 4,6 ” 4,6 Yo 3,7 No 290 andra slag: 910 batteridrivna eller avsedda för nätanslutning B 4,6 "0 4,6 Yo 3,7 AN andra:

999 aNÄfA oosooeseeeeree ee rr rss ers sr resa B 4,6 20 4,6 NW 3,7 No 91.06 Apparater för registrering av tid på dygnet samt apparater för mätning, registrering eller annan indikering av — tidsintervaller, försedda med urverk eller synkronmotor (t.ex. tidkontrollur och tidstärnpelur) B 4,9 4 4,9 "0 3,7 Ya 91.07 Tidströmställare med urverk eller synkronmotor B 4,9 24 4,9 Ya 3,7 Yo

91.08 Verk till fick- eller armbandsur, kompletta och SAMMANSAtÉå oosseseesrsress ers es ses rs tr rs B 2,2 ” 2,2 N 1,5 ” 91.09 Andra urverk, kompletta och sammansatta: för användning i civila flygplan: ur 191, urverk med en bredd eller diameter av högst 50 ur 901 mm, kompletta och sammansatta, andra än till VÄCKAU vo sosesr area rr rr ras ser ts ses B fri fn fri andra slag: 110, till ur enligt stat.nr 91.04.000, 91.05.110, 91.05.190 ur 191, eller 91.05.9991 sooososesre ess ss ere rr era B 2,2 2,2 Yo 1,5 24 ur 901 192, till ur enligt stat.nr 91.05.210, 91.05.290, 91.05.910 902 eller 91.05.999 osooosoess ss sees rr een B 4,6 2 4,6 Ya 3,7 Yu

D-Se bilaga 397

91.10 Kompletta urverk, inte sammansatta eller delvis

sammansatta = (urverkssatser); ofullständiga urverk, sammansatta; råurverk ..sossoosss ess os res ses B fr

91.11 Boetter till ur enligt nr 91.01 eller 91.02 samt deiar till

SÅdaNa oosseeerrreserer rer ers sr stressa B 2,2” 2,2 ” 4,5” 91.12 Urfoder och andra höljen till varor enligt detta kapitel

91.13 Urarmband och delar till urarmband:

100 av ädel metall eller av metall med plätering av ädel

metall .oocsoosesress ser ses rres ess B 3,8 ” 3,8 h 2,7 ha

901 B 4,9 4,9 Na 3,7 Na

200, B 3,8 ha 3,8 4 2,7 AN

909 91.14 B fri fri

" Se bilaga 398

Tulltaxe- | Varunummer Varuslag Bastullsatser | Gällande Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 5 6 92.01 Pianon, inbegripet självspelande pianon; cembalor och

andra stränginstrument med klaviatur: 100- PIANO sosaeeeea sees e ears ere ss ss r rss saa B SÅ1 SÅ1 ” 3,2 MN 901 Maximitull: per styck] 125:- 125:- 78:- 9202 andra Slag s..sssossserr rss seas r ser see ess B fri frå fri 92.02 Andra stränginstrument (t.ex. gitarrer, violiner och

harpor): 100, stråkinstrument; harpOr .ssoss sosse ser sasse a B fri fri fri 901 9209 Es VAT Fer VR B 4,4 20 4,4 3,2 Yo 92.03 Piporglar med klaviatur, orgelharmonier och liknande

92.05 Andra blåsinstrument (t.ex. klarinetter, trumpeter och

SÄCkpipOf) sosse erssssaer reser sr rss ras reser B fri fri fr 92.06 Slaginstrument (t.ex. trummor, xylofoner, cymbaler,

92.07 Musikinstrument hos vilka ljudet framställs eter måste

förstärkas på elektrisk väg (t.ex. orglar, gitarrer och

[42:51:55 74) B 4,4 24 4,4 Yo 3,2 Na 92.08 Speldosor, orkestrion, positiv, mekaniska sångfåglar,

musiksågar och andra musikinstrument, inte nämnda

eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel;

lockpipor o.d. av alla stag för härmning av djurläten;

visselpipor, signalhom och andra ljudsignaltedskap som

blåses Med MUNNEN «..ossooososeses sees oss st B 4,4 "4 4,4 Ya 3,2 No 92.09 Delar (t.ex. mekanismer till speldosor) och tillbehör

(t.ex. kort, rondeller och rullar till mekaniska instrument) till musikinstrument; metronomer, stämgafflar och stämpipor av alla slag:

300 strängar till musikinstrument sosse ss ses es B 4,4 "0 4,4 No 2,71”

andra slag: 91 höljen och stomryggar till pianon samt delar till

sådana artiklar sosse ss ess rr r rr rss ora B 5,1 HN S,1 4 2,7 No 919, klaviaturer till musikinstrument enligt nr 92.01, 921, 92.03 eller 92.07 samt delar till sådana klaviaturer; 931, andra delar och tillbehör till instrument enligt nr 941, 92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till 991 sådana = tonbord; delar och = tillbehör = till

stråkinstrument eller harpor samt till instrument enligt nr 92.05 Lose ooossss ss sera ss oa sa B fri fri fri

200 mekanismer till speldosor ...ssosccss soc oo B 4,4 20 4,4 20 1,7 2

" Se bilaga 399

929, aNdra .sssssssrere rensa rear earn B 4,4 40 4,4 4 27 4

939, 949, 999

" Se bilaga 400

Tulltaxe- | Varunummer = | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden 1 2 3 4 S 6 93.01 Vapen för militärt bruk, andra än revolvrar, pistoler samt vapen enligt nr 93.07 soooooosessssss esse ra B fri fri fri 93.02 Revolvrar och pistoler, andra än sådana som omfattas av nr 93.03 eller 93.04 dossoooosss rss sosse ser B fri fri fri 93.03 Andra eldvapen och liknande artiklar som verkar genom förbränning av en explosiv laddning (t.ex. jaktgevär, mynningsladdade eldvapen, signalpistoler och liknande artiklar för enbart ljussignalering, pistoler och revolvrar för lös ammunition, slaktapparater och

93.04 Andra vapen (t.ex. fjäder-, luft- eller gasdrivna gevär och pistoler samt batonger), med undantag av vapen enligt fr 93.07 soooosereesr ers ers sr rr ers B 3,2 4 32” 2,1” 93.05 Delar och tillbehör till artiklar enligt nr 93.01 - 93.04: 101, delar och tillbehör till vapen för militärt bruk och till 291, revolvrar och pistoler enligt nr 93.02; andra delar och 901, tillbehör, av tä sooosooosssssssssss sosse B fri fri fri 902 102 delar och tillbehör till revolvrar och pistoler enligt nr

JIOJ ooo esse sera rer res r ers ess ses ess B 2,5 4 2,5 N 1,7 4

299, 903 109, EUT fr: VN B 32” 3,2 2,1 4 909 93.06 Bomber, granater, torpeder, minor, robotprojektiler och liknande krigsammunition samt delar till sådan ammunition; annan ammunition (t.ex. patroner) och andra projektiler samt delar till sådana artiklar, inbegripet hagel och förladdningar: 301, ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för

100- aANdTå moss ee see rr rr rer rer reser r rst ens B 3,2 240 3,2 "Na 1,7 24 290, 309, 9209 23.07 Värjor, sablar, bajonetter, lansar och liknande vapen samt delar till sådana vapen, ävensom slidor och baljor till sådana vapen sosososse esse r rss ses sees B fri fri fr

D Se bilaga 401

26 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastultsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser I komna

med-

givanden I 2 3 4 S 6 94.01 Sittmöbler (andra än sådana som omfattas av nr 94.02),

även bäddbara, samt delar till sittmöbler:

sittmöbler av sådana slag som används till luftfartyg: ur 100 inte läderöverklädda, för användning i civila

flygpläft ooo o oe sres rss rr rer ss skr rr ss B fri frå ri ur 100 E1469 7 B 3,8” 3,8 No fri 200 sittmöbler av sådana slag som används till motor-

fOrdOf oso eeeeeser rer rr rer rese ere B 3,8 3,8 N 2,5 NA 500 sittmöbler av rotting, vide, bambu eller liknande

Material ..oossoroesererer reser ses ss ess B 3,8 4 fr fri

400, 610- 809

delar: 903 av rotting, vide, bambu eller liknande material . . |B 3,8 "4 fri fri

902, 909 94.02 Möbler för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt

bruk (t.ex. operations- eller undersökningsbord, sjukhussängar med mekaniska anordningar, tandläkarstolar); frisörstolar och liknande stolar som kan både vridas, lutas bakåt och höjas; delar till i detta

94.03 Andra möbler samt delar till sådana möbler: ur 200, möbler av metall eller av plast, för användning i civila ur 701, flygplaf ses esse rese re rr rr sees rk res sea B fri fri frå ur 709 401- köksmöbler av Nå sosooosoeerses ss ss ere B 3,8 ” 3,8 ” 2,7 NW 409 801 möbler av rotting, vide, bambu eller liknande material | B 3,8 2 fri fri 100, andra Möbler ...oosrosseerere rss reses ent B 3,8 "4 3,8 ” fri ur 200, 300, 501- 609, ur 701, ur 709, 809

delar: 903 av rotting, vide, bambu eller liknande material . . 1B 3,8 240 fr fri 901, av annat material .o.ossssssss oss esse sn B 3,8 26 3.8” frå 902, 9209

"Se bilaga 402

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande

inredningsartiklar (t.ex. madrasser, sängtäcken, kuddar och puffar) försedda med resårer, stoppning eller inlägg av vilket material som helst eller tillverkade av poröst gummi eller porös plast, med eiler utan överdrag:

901 elektriska värmedynor oo sossossssssss ss ess B 5,3 4 5,3 4 3,7 Yo

andra slag: 101, av metall, trä elter poröst gummi, utan överdrag B 4,4 "N 3,8 4 3,7 No 211, 902 109, B 7,2 No 1,2 Nn 3,7 Ya 219- 300, 903- 909 94.05 Belysningsarmatur och andra = belysningsartiklar

(inbegripet strålkastare) samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplåtar med belysning, o.d. med fast, varaktigt monterad ljuskälla samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

för användning i civila flygplan:

ur 104- elektriska tak- eller vägglampor av oädel metall 107, eller plast; ljusskyltar, namnplåtar med belysning, ur 601, 0. d., av oädel metall eller plast; delar till sådana

ur 920, ur 999

andra slag: 300 julgransbelysningar o.ssssosssrsses ass orsa B 4,4 4,4 hN 3,7 4

andra: ur 104, B12” 12” 4,7 No ur 105, 201, 401, 405, 501, ur 601, ur 920 103, B 62” 6,2 ” 3,7 Na 203, 402, 407, 503, 603, 910 102, av textilmaterial ..ososssssssos ss es era 014” 14 4 4,7 Na 202, 406, 502, 602,

Se bilaga 403

ur 107,

209,

403,

408,

509, ur 609, ur 999 94.06 Monterade elter monteringsfärdiga byggnader:

001 av trä, av spånskivor enligt nr 44.10, av trälaminat

002 AV Plast sosse sees reser ser rer rer sees Bi2”N 12” fri

003 av järn eller stål sooooosss esse rss ss rss rs a B 4,4 2 44 Na 2,7 No

Se bilaga 404

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överens-

nummer | i förhand. tulisatser | komna

| med-

| givanden

| 2 3 | 4 5 6

95.01 Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t.ex.

trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och trampbilar); dOCkVagnar sosssesserrrsesess ss ss rr rt s B 4,4 24 4,4 Yo fri

95.03 Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande

modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska; pussel av alla Släg «sssosoos res ss sosse rr r ss B 4,4 4 4,4 AN fri

95.04 Aniklar för inomhusspel, inbegripet spelapparater för

spelhallar, nöjesfält e.d., biljardbord och bord för kasinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar:

100, ANTA sosse reeereesr rer ere rer ert rr rs B 4,4 2 4,4 Ya fri 200, 400, 900 95.05 Prydnadsartiklar för högtider, kamevalsartiklar och

liknande artiklar, inbegripet trolleri- och skämtartiklar |B 4,4 9 4,4 HQ fr 95.06 Redskap och annan utrustning för kroppsövningar,

gymnastik, idrott, annan sport (inbegripet bordtennis), utomhusspel eller utomhuslek, inte nämnda eller inbegripna . någon annanstans i detta kapitel; simbassänger och plaskdammar: :

400 bordtennisutrustning —..ssseesrsss sr ss ere B 4,4 4 4,4 HN 2,7 Ya 510, tennisracketar, även osträngade; bollar av läder B fri fri fri 621, 691 701 skridskor och rullskridskor, inbegripet skridskokängor

med fastsatta skridskor eller rullskridskor, av läder eller metall sosoooseeeeessesr ess ss ss es nea B 32 3,2 4 fri andra slag:

ny, ENE cr B 2,2 = 2,2 NW 1,5 2” 191, 291, 311, 391, 591, 692, 911, 991, 992

1¶Se bilaga 405

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande |Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

I 2 3 4 S 6 96.01 Elfenben, ben, sköldpadd, hom, korall, pärlemor och

andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt

varor av dessa material (inbegripet varor erhållna genom

gjutning):

ur 100, plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare

96.06 Knappar samt knappformar och andra delar till knappar; knappämnen: 101, knappar av plast soooooso rss rss sr ses rer sa B 6,2 6,2 Na 3,7 NM 210, 291 109, B 4,4 20 4,4 HN 3,7 Yo 220, 299, 300 96.07 Blixtlås och delar till blixtlås ...cccossss css rr B 6,2 "no 6,2 "0 4,1 240 96.08 Kulpennor; pennor med filtspets eller annan porös spets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för duplicering; stiftpennor; pennskaft, pennförlängare o.d.; delar (inbegripet hylsor och hållare) till artiklar enligt detta nummer, andra än sådana som omfattas av nr

96.09: |

skrivpennor (stålpennor o.d.) och spetsar till sådana pennor:

91 av ädel metall -.sossosrssss ess sees sees a B 3,8 4 3,8 AN 2,7 No 919 B fri 100- B2” 2 L3 4 600, 990 96.09 Biyerts-, anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt nr 96.08), blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, pastellkritor och andra färgkritor, ritkol, skriv- och ritkrita samt skräddarkrita =.ococossscoss css cc ers B 3,8 "wo 3,8 NA 2,7 Yo

96.11 Datumstämptlar, sigillstämplar, pagineringsstämplar och liknande handstämplar (inbegripet handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter); s.k. typtryckerier B 3,2 4 3,2 No 2,7 Nn 96.12 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, indränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner; färgdynor (även sådana som inte är indränkta med färg), med eller utan ask ..sooososss ss ess ses ser ta B 5,3 5,3 Yo 2,7 96.13 Cigarettändare och andra tändare, även mekaniska eller elektriska, samt delar till sådana tändare, andra än tändstenar och vekar —...osssssssss ss sr scenes B 3,2” 32” 2,7 No

96.14 Rökpipor = (inbegripet — piphuvuden), cigarr- och cigarettmunstycken samt delar till sådana artiklar: 100, grovt tillformade ämnen av trä eller rot för tillverkning

209, B 3,8 4 3,8 HN 2,7 Na 9200 96.15 Kammar, hårspännen o.d.; håmålar, hårklämmor, papiljotter o.d., andra än sådana som omfattas av nr 85.16, samt delar till sådana artiklar:

H- Se bilaga 408

10, kammar, hårspännen O.d. ...ssssssreass sr rr rs B 6,2 ”0 6,2 0 2,7 4

andra slag:

901 Av plast sosse rser ere rr ers rer ses se nns BI12” 12 4 2,7 No

96.16 Rafräschissörer och beslag till sådana; pudervippor och

liknande varor för anbringande av kosmetiska preparat

eller toalettmedel:

200 pudervippor och liknande varor för anbringande av

96.17 Termosflaskor och andra termoskärl, kompletta med

ytterhölje; delar till sådana kärl, andra än lösa glas .. |B 5,3 "4 5,3 4 3,5 N

96.18 Provdockor, skyltdockor o.d.; rörliga figurer och ställ av

D Se bilaga 409

Tulltaxe- | Varunummer | Varuslag Bastullsatser | Gällande | Överensnummer i förhandl. tullsatser | komna

med-

givanden

l 2 3 4 5 6 97.01 Målningar och teckningar utförda helt för hand, andra än

teckningar enligt nr 49.06 och andra än handdekorerade

97.02 Konstgrafiska originalblad s.sosossss sverre sera B fri fri fri

97.04 Frimärken och beläggningsstämplar, frankeringsstämplar,

förstadagsbrev samt kuvert, brevkort, kortbrev o.d.

försedda med frimärke, makulerade, eller, om de är

omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som

97.05 Samlingar och föremål för samlingar av zoologiskt,

botaniskt, — mineralogiskt, = anatomiskt, — historiskt, arkeologiskt, — paleontologiskt, — etnografiskt = eller numismatiskt intresse o.ooososos ser se ss oss ora B fri fri fri

!'Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln. (Hänvisar till nr 36.05) Tullen beräknas efter varornas nettovikt. (Hänvisar till nr 36.05) Med bruttodräktighet avses det bruttodräktighetstal som anges i fartygets mätbrev. (Hänvisar till nr 89.01, 89.04 och 89.06)

"Se bilaga 410

Bilaga 4 Tullmedgivanden av betydelse för svensk export samt svenska tullmedgivanden i Uruguayrundan Bilaga 4

4.1. Fördelar för svensk export

USA

Jordbruksvaror

Sveriges exportintressen på jordbruksområdet är tämligen begränsade. Bland de produkter som prioriterades i förhandlingarna med USA är vodka den ekonomiskt mest betydelsefulla med en svensk export 1989 uppgående till 79 miljoner amerikanska dollar. Tullen sänks med 36 7 till 8,4 cent/l, motsvarande 1,9 Z tull. Vidare erhölls tullfrihet för sojabönsolja för läkemedelstillverkning med 5 miljoner dollar i exportvärde.

Industrivaror

USA är den i särklass viktigaste utomeuropeiska exportmarknaden för svensk del. Allmänt sett får USA:s medgivanden på industrivaruområdet betraktas som mycket förmånliga för svensk export. När tullsänkningarna genomförts erhåller övervägande delen av svensk export till USA en tullbehandling i USA som är mycket näraliggande den som Kanada och Mexico åtnjuter under NAFTA-avtalet.

Nuvarande genomsnittliga tullbelastning för hela den svenska exporten av industrivaror är 3,2 72. USA:s tullmedgivanden leder till att genomsnittstullen för dessa varor minskas till 1,8 2, vilket motsvarar en sänkning med 45 2. Om hänsyn tas till att USA inte gav några medgivanden beträffande den för Sverige ekonomiskt betydelsefulla personbilsexporten, kan = tullsänkningen för övrig svensk industrivaruexport beräknas till ca 65 720. Ca 35 Z av svensk export kommer att vara helt befriad från tull, motsvarande 1,5 miljarder amerikanska dollar 1989.

I det följande belyses närmare effekten av USA:s medgivanden inom vissa varusektorer som väger tungt i den svenska exporten till USA.

De amerikanska tullarna elimineras helt för svensk export i enlighet med plurilaterala sektorsöverenskommelser avseende stål, läkemedel, papper, byggmaskiner, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler och leksaker. USA är en viktig avsättningsmarknad på samtliga dessa varuområden. Stål kan särskilt framhållas eftersom de amerikanska tullarna för rostfritt stål för många produkter ofta är höga, mellan 10 och 12,5 2.

Därutöver kommer USA att eliminera tullen för en rad andra produkter av starkt svensk exportintresse såsom parkettpanel, vätskepumpar, centrifuger, diskmaskiner, symaskiner och kedjesågar.

På kemiområdet erhålls betydande tullsänkningar även utanför läkemedelsområdet. I enlighet med överenskommelsen om 411 tullharmonisering sänks samtliga höga tullar ned till 6,5 2.

Tullarna på kristallglas sänks för dricksglas av blykristall från 6 90 till

3 70 och för övriga dricksglas från 7,2 » till 5 Zz. Bilaga 4

På = verkstadsproduktområdet erhöll Sverige i de bilaterala

förhandlingarna betydelsefulla sänkningar för bageriugnar från 5,7 7 till

3,5 2, för elektriska absorbtionskylskåp från 2,9 % till I Z samt för tvättmaskiner för mer än 10 kg från 2,8 P7 till I 2.

För telekommunikationsutrustning har visserligen USA erbjudit vissa

tullsänkningar, men genomförandet är mycket osäkert eftersom de villkorats till en framtida utvidgning av upphandlingsuppgörelsen till att omfatta teleprodukter . Övriga elektroniktullar och tullar på vetenskapliga instrument sänks med mer än 50 2. På personbilsområdet gjorde som nämnts USA inga åtaganden

beträffande personbilstullen, som dock redan är låg, 2,5 2. Tullen på

bildelar sänks från 3,1 7 till 2,5 7. .

För de teko-varor som Sverige prioriterat sänks tullen med mellan 12

och 50 /, vilket är betydligt mer än de genomsnittliga sänkningarna med

13 2 som USA erbjuder på teko-området. Ett annat område där tullsänkningarna blev obetydliga är ickejärnhaltiga metaller.

Japan

Sverige har inga starka exportintressen på jordbruksområdet i Japan, som dock i enlighet med jordbruksavtalet i genomsnitt sänkt jordbrukstullarna

med 36 7. Eftersom Japan i förhandlingarna accepterade att eliminera

tullarna på whisky och konjak fanns ett starkt svenskt intresse att uppnå

samma tullstatus för vodka. Detta lyckades emellertid inte och vodkatullen sänks enbart marginellt till 88 yen/I, motsvarande ca 2597. För gelatin och dextrin erhölls tullsänkningar med 15 4.

På industrivaruområdet får Japans medgivanden allmänt sett betraktas som utomordentligt förmånliga för svensk export. Tullarna sänks i

genomsnitt med 84 Z, från 3,3 ZP till 0,4 AZ genomsnittlig tull dvs. mycket nära fullständig tullfrihet. 85 Z av den svenska exporten kommer

att vara helt befriad från tull, 1989 motsvarande ett värde av 803 miljoner amerikanska dollar. Exporten till Japan har sedan dess ökat kraftigt.

De japanska tullarna är i många fall lägre än de s.k. bastullarna för

förhandlingarna, från vilka sänkningarna beräknas. De verkliga

tullsänkningar som svensk export kommer i åtnjutande av är därför lägre

än de beräknade 84 7, vilket självfallet inte reducerar värdet av de utomordentligt låga sluttullarna.

De japanska tullarna elimineras helt för svensk export i enlighet med

plurilaterala sektorsöverenskommelser avseende stål, läkemedel, papper, byggmaskiner, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler och leksaker. Därutöver elimineras tullarna för samtliga verkstadsprodukter

av svenskt exportintresse, liksom för vetenskapliga instrument. För kemiprodukter vid sidan av läkemedel ansluter sig Japan till 412

överenskommelsen om tullharmonisering och erbjuder därutöver även

sänkningar för produkter med låga tullar, vilka flera är av svenskt Prop. 1994/95:35 exportintresse. Bilaga 4

På trävaruområdet sänks de japanska tullarna med ca 50 7 från bastullnivån. Av särskilt svenskt intresse är att tullen på sågade trävaror sänks till 4,8 Z och att tullen på prefabricerade trähus elimineras.

Tullarna på kristallglas halveras till nivåer mellan 3,1 och 3,9 7 tull. För icke-järnhaltiga metaller såsom koppar maximeras tullen till 3 7.

På fiskområdet erhöll Sverige sänkningar för rökt fisk från 15 9 till 10 7 tull och för öring och regnbåge från 5 7 till 3,5 7.

Kanada

Kanadas medgivanden på industrivaruområdet är mycket förmånliga för svensk export. Nuvarande genomsnittliga tullbelastning för den svenska exporten uppgår till 8,8 72. Kanadas medgivanden leder till att denna sänks med 56 7 till 3,9 R. 39 Z av den svenska exporten kommer att. bli helt befriad från tullar, vilket 1988 motsvarade 282 miljoner amerikanska dollar. Diskrimineringseffekterna för svensk industri som följer av Kanadas frihandelsavtal med USA och av NAFTA-avtalet lindras därmed betydligt.

De kanadensiska tullarna elimineras helt för svensk export i enlighet med plurilaterala sektorsöverenskommelser avseende stål, läkemedel, papper, byggmaskiner, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler och leksaker. Kanada har dock undantagit möbler för hushållsbruk från tullfrihet. Tullsänkningarna blir i de flesta fall betydande eftersom berörda tullar i dessa sektorer för närvarande är relativt höga, runt 10 2.

Därutöver kommer Kanada som följd av en bilateral uppgörelse med Sverige eliminera tullarna för kristallglas, från dagens nivå mellan 10,2 2 och 20 2, och för vissa elektriska kondensatorer, från dagens nivå på 10,2 2. | |

För bilar och bildelar sänks tullen från 9,2 7 till 6,1 Z. För de flesta övriga produkter av svenskt exportintresse sänks tullarna med runt en tredjedel. |

Australien

Det viktigaste resultatet beträffande svensk export till Australien är att landet för första gången binder merparten, eller 96 PP, av sina industrivarutullar. De tullsänkningar Australien inledde redan under 1980-talet binds nu i de flesta fall i GATT. Ytterligare tullsänkningar genomförs i några fall. Den genomsnittliga bindningsnivån för svensk export kan beräknas till 14 70 tull. 13 2 av den svenska exporten befrias helt från tull.