Prop. 1995/96:171

En sjätte AP-fondstyrelse m.m.

Typ: Proposition
Datum: 1996-01-01
Källa: data.riksdagen.se

Prop.

1995/96:171

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 april 1996

Göran Persson

Erik Åsbrink

(F inansdepartementet)

Enligt riksdagens beslut i december 1995 skall en omfördelning göras avde medel som AP-fonden förvaltar så att fonden får förvärva aktier förytterligare 10 miljarder kronor. I propositionen föreslås att nuvarandeavvecklingsstyrelsen (Fond 92-94) permanentas inom ramen for AP-fonden och byter namn till sjätte fondstyrelsen. Den sjätte fondstyrelsenskall förvalta de omfördelade medlen och placera dem huvudsakligen isvenska aktier.

I fråga om första-tredje fondstyrelserna föreslås att placeringsreglemautvidgas i två hänseenden. Fondstyrelsernas möjlighet att lämna direktlåntill näringslivet utökas till att avse även lån i utländsk valuta. Vidare fårfondstyrelserna möjlighet att göra s.k. portföljinvesteringar i svenska ochutländska fastighetsbolag och i utländska fastighetsfonder.

Slutligen föreslås att tidpunkten för när fondstyrelserna skall lämnaårsredovisning tidigareläggs med två månader. Detta innebär att årsredo-visningarna skall lämnas före den 1 februari.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 171

Prop. 1995/96:171

1 Förslag till riksdagsbeslut........................ 3

2 Lagtext .................................. 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) medreglemente for Allmänna pensionsfonden ........... 3

3 Ärendet och dess beredning....................... 9

4 Bakgrund .................................. 9

5 En sjätte fondstyrelse........................... 11

6 Placeringsbestämmelsema för första-tredje fondstyrelserna

utvidgas .................................. 15

7 Tidpunkten för årsredovisning m.m.................. 19

8 Ekonomiska effekter av förslaget................... 20

9 Författningskommentar.......................... 21

Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med

reglemente för Allmänna pensionsfonden ............. 21

Bilaga 1 Första-tredje fondstyrelsernas kompletterande

skrivelse 1995-06-02 till utvärderingen av fond-förvaltningen avseende år 1994 .............. 25

Bilaga 2 Framställning 1995-09-22 från första-tredje fond-

styrelserna om ändring i AP-fondsreglementet .... 29

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser............. 34

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996

Prop. 1995/96:171

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) medreglemente for Allmänna pensionsfonden.

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) medreglemente för Allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglementeför Allmänna pensionsfonden1

dels att punkterna 2-4 i övergångsbestämmelserna till lagen(1991:1857) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,

dels att 1, 12, 15 a, 16, 25, 26, 29, 32, 43 och 45 §§ skall haföljande lydelse,

dels att huvudrubriken närmast före 26 § skall lyda "III Fjärde-sjättefondstyrelserna",

dels att det i lagen skall föras in två nya paragrafer, 31 och 36 §§, avföljande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 De penningmedel, som enligt4 kap. 3 § lagen (1981:691) omsocialavgifter, 6 § lagen

(1994:1744) om allmänna egen-avgifter och 3 § lagen (1958:295)om sjömansskatt skall föras tillAllmänna pensionsfonden, skallförvaltas av första-/emre fond-styrelserna.

Bestämmelser om första-tredjefondstyrelserna finns i 2-16, 21-25, 44 och 45 §§ samt om fjärdeoch femte fondstyrelserna i 26, 28-30, 32-35, 37, 39, och 43-45 §§.

Föreslagen lydelse

§2

De penningmedel, som enligt4 kap. 3 § lagen (1981:691) omsocialavgifter, 6 § lagen

(1994:1744) om allmänna egen-avgifter och 3 § lagen (1958:295)om sjömansskatt skall föras tillAllmänna pensionsfonden, skallförvaltas av första-sjätte fond-styrelserna.

Bestämmelser om första-tredjefondstyrelserna finns i 2-16, 21-25, 44 och 45 §§ samt om fjärde-sjätte fondstyrelserna i 26, 28-37,39 och 43-45 §§.

1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 171

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

12§5

Varje fondstyrelse far placera de medel som styrelsen förvaltar i

1. skuldförbindelser med låg kreditrisk,

2. andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller eko-nomiska föreningar, till belopp som sammanlagt motsvarar högst femprocent av det totala marknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen för-valtar.

Skuldförbindelser enligt förstastycket 1 får vara utställda i ut-ländsk valuta. Sådana skuldför-bindelser skall vara föremål förhandel på en svensk eller utländskbörs, en auktoriserad marknads-plats eller någon annan regleradmarknad. Det sammanlagda mark-nadsvärdet av varje fondstyrelsesinnehav av skuldförbindelser i ut-ländsk valuta får uppgå till ettbelopp som motsvarar högst tioprocent av det totala marknads-värdet av de tillgångar somstyrelsen förvaltar.

Skuldförbindelser enligt förstastycket 1 får vara utställda i ut-ländsk valuta. Om sådana skuldför-bindelser har utfärdats av annanän svensk juridisk person, skall devara föremål för handel på ensvensk eller utländsk börs, enauktoriserad marknadsplats ellernågon annan reglerad marknad.Det sammanlagda marknadsvärdetav varje fondstyrelses innehav avskuldförbindelser i utländsk valutafår uppgå till ett belopp som mot-svarar högst tio procent av dettotala marknadsvärdet av de till-gångar som styrelsen förvaltar.

Trots vad som sägs i första stycket får en fondstyrelse inte placerafondmedel i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade medoptionsrätt till nyteckning.

Om någon av gränserna i denna paragraf efter förvärvet kommer attöverskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så snart det ärlämpligt.

15 a §4

En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt föratt bereda styrelsen lokaler för verksamheten eller för att bereda bostadåt någon som är anställd hos fondstyrelsen.

En styrelse får dessutom, för atttillgodose kravet på en ändamåls-enlig förvaltning av de medel somstyrelsen förvaltar, själv ellergenom bolag som i sin helhetinnehas av fondstyrelsen eller flerafondstyrelser gemensamt

1. förvärva och till nyttjandeupplåta fast egendom eller tomträtt

1. förvärva och till nyttjandeupplåta fast egendom eller tomt-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

samt

2. förvärva aktier i ett bolagsom har till ändamål att äga ellerförvalta sådan egendom (fastig-hetsbolag).

rätt,

2. förvärva aktier i ett bolagsom har till ändamål att äga ellerförvalta sådan egendom (fastig-hetsbolag), och

3. förvärva andelar i en ut-ländsk fond som äger fastighetereller aktier i fastighetsbolag.

Det sammanlagda marknadsvärdet av varje fondstyrelses innehav avtillgångar som förvärvats enligt andra stycket får uppgå till ett beloppsom motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av detillgångar som styrelsen förvaltar. Om denna gräns efter förvärvetkommer att överskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån såsnart det är lämpligt.

16 §5

Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår.

Varje fondstyrelse skall föreden 1 april varje år lämna årsredo-visning. Denna består av resultat-räkning och balansräkning samtförvaltningsberättelse. Årsredovis-ningen skall upprättas i enlighetmed god redovisningssed.

Varje fondstyrelse skall föreden 1 februari varje år lämna års-redovisning. Denna består avresultaträkning och balansräkningsamt förvaltningsberättelse. Års-redovisningen skall upprättas i en-lighet med god redovisningssed.

25 §6

Sedan revisionsberättelsen harkommit fondstyrelsen till handa,skall styrelsen genast överlämnaårsredovisningen och revisions-berättelsen till regeringen, somsenast den 15 oktober samma årskall avgöra frågan om fastställelseav balansräkningen.

Sedan revisionsberättelsen harkommit fondstyrelsen till handa,skall styrelsen genast överlämnaårsredovisningen och revisions-berättelsen till regeringen, somsenast den 1 juni samma år skallavgöra frågan om fastställelse avbalansräkningen.

26 §7

Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte fondstyrelsernas för-valtning överföra de medel, som styrelserna rekvirerar hos verket.Medlen avräknas på medel som belöper på första, andra och tredje fond-styrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsersbalansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast före-gående år.

Till fjärde och femte fond- Till fjärde och femte fondstyrel-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

styrelsernas förvaltning skallockså, med den begränsningsom följer av 28 §, hänförasavkastningen av de medel somstyrelserna förvaltar.

semas förvaltning skall också, medden begränsning som följer av28 §, hänföras avkastningen av demedel som styrelserna förvaltar.Avkastningen av de medel somsjätte fondstyrelsen förvaltar skallhänföras till den fondstyrelsensförvaltning.

De medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrelses för-valtning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaff-ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medelsom första-tredje fondstyrelserna förvaltar.

Var och en av fjärde och femtefondstyrelserna skall med demedel som styrelsen förvaltarbetala kostnaderna för dessverksamhet och för revisionenav dess förvaltning.

Var och en av fjärde-s/ätte fond-styrelserna skall med de medelsom styrelsen förvaltar betalakostnaderna för dess verksamhetoch för revisionen av dess för-valtning.

31 §

Sjätte fondstyrelsen skall bestå avfem ledamöter, som förordnas avregeringen. Av ledamöterna för-ordnas en till ordförande och entill vice ordförande.

32 §9

Om en ledamot eller suppleantentledigas eller avlider eller omhans uppdrag av annat skäl upphörunder den tid för vilken han blivitförordnad, skall för den åter-stående tiden i hans ställe en nyledamot respektive suppleant för-ordnas. Detta skall i fråga omfjärde och femte fondstyrelsernaske i den ordning som anges i30 § och ifråga om ledamöterna isjätte fondstyrelsen i den ordningsom anges i 31 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

36 §

Sjätte fondstyrelsen får placera demedel som styrelsen förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag,

2. i sådana konvertibla skulde-brev eller skuldebrev förenade medoptionsrätt till nyteckning som harutfärdats av svenska aktiebolag,

3. som riskkapital i svenskaekonomiska föreningar samt

4. i andelar i svenska kom-manditbolag.

Styrelsen får inte förvärva såmånga vid en svensk börs inregi-strerade aktier i ett aktiebolag attdessa uppgår till 30 procent ellermer av samtliga aktier i bolageteller, om aktierna har olika röst-värde, att röstetalet för aktiernauppgår till 30 procent eller mer avröstetalet för samtliga aktier ibolaget. Detta gäller inte förvärvav aktier i ett svenskt riskkapital-bolag.

43 §10

Föreskrifterna i 4 § andra-fjärdestyckena, 5 § första och andrastyckena, 7-10 §§, 11 § tredje ochfjärde styckena, 12 a §, 14 §, 15 §,15 a § första stycket, 16 §, 16 a §samt 21-25 §§ gäller också i frågaom fjärde och femte fondstyrel-serna.

Föreskrifterna i 4 § fjärde stycket,5 § första och andra styckena, 7-10 §§, 11 § tredje och fjärdestyckena, 12 a §, 14 §, 15 §, 15 §a § första stycket, 16 §, 16 a §samt 21-25 §§ gäller också i frågaom Yfåxde-sjätte fondstyrelserna.För fjärde och femte fond-styrelserna gäller även 4 § andraoch tredje styckena.

45 §"

Regeringen skall årligen göra en sammanställning av fondstyrelsernasårsredovisningar och göra en utvärdering av fondstyrelsernas förvaltningav fondkapitalet.

Sammanställningen, fondstyrel- Sammanställningen, fondstyrel-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1995/96:171

sernas årsredovisningar och rege-ringens utvärdering skall överläm-nas till riksdagen senast den 75oktober året efter räkenskapsåret.

sernas årsredovisningar och rege-ringens utvärdering skall överläm-nas till riksdagen senast den 7 juniåret efter räkenskapsåret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

2. Första-tredje fondstyrelserna skall från styrelsernas förvaltning tillsjätte fondstyrelsen, efter rekvisition från den styrelsen, senast den 1 juli1997 överföra tillgångar motsvarande sammanlagt tio miljarder kronor.Överföringen från första-tredje fondstyrelserna skall ske i förhållande tillkapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers balansräkningar avseendeställningen vid utgången av år 1995.

3. Avvecklingsstyrelsen skall byta namn och utgöra den sjätte fond-styrelse som avses i 31 §.

' Lagen omtryckt 1991:1857.

Senaste lydelse av

punkt 2 i övergångsbestämmelserna 1995:855

punkt 3 i övergångsbestämmelserna 1995:856punkt 4 i övergångsbestämmelserna 1995:855.

2 Senaste lydelse 1994:1749.

’ Senaste lydelse 1993:547.

4 Senaste lydelse 1993:542.

5 Senaste lydelse 1993:542.

6 Senaste lydelse 1993:542.

7 Senaste lydelse 1988:747.

’ Senaste lydelse 1991:1857.

’ Senaste lydelse 1993:542.

Senaste lydelse 1993:542.

" Senaste lydelse 1993:542.

Riksdagen har i december 1995 - i enlighet med regeringens förslag iprop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling (den s.k.tillväxtpropositionen) - beslutat att en omfördelning skall göras av demedel som Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) förvaltar så attfonden får förvärva aktier för ytterligare 10 miljarder kronor. I dettaärende behandlas frågan om hur dessa medel skall förvaltas.

1 skrivelser, som kom in till Finansdepartementet i juni 1995 ochseptember 1995 hemställde första-tredje fondstyrelserna att få göra s.k.portföljinvesteringar i utländska fastighetsbolag och fastighetsfonderresp, lämna direktlån i utländsk valuta. Skrivelserna, som finns ibilagorna 1 och 2, har remissbehandlats. En förteckning överremissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga iFinansdepartementet (dnr 95/2471 och dnr 95/4948).

I ärendet behandlas också frågan om tidpunkten för när fond-styrelserna skall lämna årsredovisning.

Fondstyrelserna inom AP-fonden har beretts tillfälle att komma inmed synpunkter på ett utkast till denna proposition.

AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen om en allmäntilläggspension (ATP) genomfördes år 1960 (prop. 1959:100, Särsk. U 1,rskr. 269, SFS 1959:293). Bestämmelser om AP-fonden finns i lagen(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. AP-fondenhar till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansieraförsäkringen för tilläggspension. Syftet med fonden är dels att klaratillfälliga påfrestningar i pensionssystemet, dels att möjliggöra en ökadkapitalbildning i samhället. Enligt reglementet skall bl.a. pensionsut-betalningar, i den mån andra medel inte står till förfogande, betalasgenom tillskott från fondstyrelserna. Förvaltningen av fondens medeluppdrogs från början åt tre fondstyrelser; första, andra och tredje fond-styrelserna. En fjärde fondstyrelse inrättades i samband med att AP-fonden fick rätt att placera medel i aktier år 1974 (prop. 1973:97, NU58, rskr. 237, SFS 1973:503). Härigenom breddades fondens placerings-möjligheter till att även omfatta riskkapitalmarknaden. Från och med år1984 förstärktes denna inriktning ytterligare genom att fem nya fond-styrelser (de s.k. löntagarfondstyrelserna) inrättades inom ramen för AP-fonden (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092).Löntagarfondstyrelsema skulle i första hand placera fondmedel påaktiemarknaden. Genom ett riksdagsbeslut år 1988 (prop. 1987/88:167,NU 42, rskr. 406, SFS 1988:747) inrättades en femte fondstyrelse medsamma inriktning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen.

Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondstyrelsema år 1992(prop. 1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS1991:1857). De tillgångar och skulder som då förvaltades av dessa

1995/96:171

styrelser fördes över till gemensam förvaltning av en nyinrättadavvecklingsstyrelse (Fond 92-94) i avvaktan på en total utskiftning underår 1994. Det bokförda värdet av den samlade fondförmögenheten upp-gick vid överföringstillfället till 22 miljarder kronor. Avvecklings-styrelsens uppgift har varit att förvalta medlen och forbereda en totalutskiftning av dessa.

Avvecklingsstyrelsen intar samma rättsliga ställning som övrigafondstyrelser inom AP-fonden och regleras i övergångsbestämmelsernatill lagen (1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglementeför Allmänna pensionsfonden. Styrelsen består av fem ledamöter, vilkatillsätts av regeringen. Förvaltade medel skall placeras så att kraven pågod avkastning tillgodoses. Medlen får placeras - förutom i vissaskuldebrev, ekonomiska föreningar samt andelar i svenska kommandit-bolag - endast i aktier i svenska aktiebolag med den begränsningen attstyrelsen får förvärva högst 30 % av aktierna i ett bolag om aktierna ärinregistrerade vid Stockholms Fondbörs. Om det behövs för entillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet påändamålsenlig förvaltning får fondmedel placeras hos Riksbanken, annanbank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuld-växlar samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för denallmänna marknaden. Däremot får avvecklingsstyrelsen inte placeramedel i utländska aktier eller motsvarande. I avvecklingsstyrelsensförvaltning ingår även avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.Avvecklingsstyrelsens förvaltning granskas av två av regeringen för-ordnade revisorer.

Sammanlagt har avvecklingsstyrelsen efter riksdagsbeslut skiftat ut 28miljarder kronor under åren 1992-1994. I juni 1994 beslöt riksdagen attde särskilda bestämmelser som reglerade avvecklingsstyrelsens verksam-het skulle upphöra att gälla vid utgången av juni 1995 (prop.1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399, SFS 1994:1078).I september 1994 lämnade avvecklingsstyrelsens dåvarande styrelse enslutrapport per den 31 juli 1994. Styrelsen ansåg sig därmed ha fullgjortsitt uppdrag och begärde att bli entledigad från uppdraget. Regeringentillsatte emellertid den 29 september 1994 en ny styrelse eftersom AP-fondsreglementet kräver att redovisning sker per kalenderår.

Våren 1995 fanns tillgångar till ett totalt värde av drygt 290 miljonerkronor kvar som omfattades av riksdagens utskiftningsbeslut men somännu inte hade skiftats ut. Riksdagen beslöt enhälligt att dessa medel inteskulle utskiftas utan behållas i AP-fonden och som en temporär lösningförvaltas av avvecklingsstyrelsen. Vidare beslöts att bestämmelserna somreglerade styrelsens verksamhet skulle fortsätta att gälla efter den sistajuni 1995 samt att styrelsen liksom tidigare skall förvalta medlen på ettsådant sätt att möjligheterna till god avkastning tillgodoses (prop.1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:NU28, rskr. 1994/95:444, SFS1994:855 och 856). För närvarande uppgår värdet av de medel somförvaltas av avvecklingsstyrelsen till ca 366 miljoner kronor.

I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) konstaterade regeringen attAP-fonden, vars totala fondkapital vid årsskiftet 1994/95 uppgick till

1995/96:171

562 miljarder kronor, har drygt 90 % av sina tillgångar investerade itillgångsslag som är direkt beroende av ränteutvecklingen. För att bättreuppfylla kravet på god riskspridning och därmed bidra till en ökadavkastning på fondens kapital föreslog regeringen i propositionen att 10miljarder kronor av fondens medel skulle omfördelas till aktie-placeringar. I propositionen framhölls att den svenska ekonominsutveckling och tillväxt gynnas genom att näringslivet får tillgång tillytterligare riskvilligt kapital, både för börsnoterade bolag och föronoterade företag (prop. s. 18 och 87). Regeringens förslag har medbred majoritet antagits av riksdagen (bet. 1995/96:FiUl, rskr.1995/96:132).

1995/96:171

Regeringens förslag: Nuvarande avvecklingsstyrelsen (Fond 92-94)permanentas inom AP-fonden och byter namn till sjätte fond-styrelsen. Styrelsen skall förvalta de 10 miljarder kronor som enligtriksdagens beslut skall omfördelas inom AP-fonden. Förvaltademedel skall placeras i huvudsak enligt de regler som i dag gäller föravvecklingsstyrelsen. För styrelsens organisation och verksamhetskall också gälla väsentligen samma regler som nu gäller föravvecklingsstyrelsen. Fondstyrelsen skall beakta miljöaspekter i sinverksamhet.

Skälen för regeringens förslag: Såsom konstaterats i tillväxt-propositionen är det viktigt att skapa goda förutsättningar för närings-livet i syfte att främja tillväxt och sysselsättning. En sådan tillväxt förut-sätter bl.a. att riskvilligt kapital ställs till det svenska näringslivets för-fogande. Ett sätt att stärka kapitalförsörjningen till näringslivet är att geAP-fonden möjlighet att investera ytterligare medel i svenska företag.Enligt riksdagens nyligen fattade beslut skall bl.a. i detta syfte en omför-delning göras av de medel som AP-fonden förvaltar så att fonden fårförvärva aktier för ytterligare 10 miljarder kronor.

Tilldelningen av ytterligare 10 miljarder kronor för förvärv av aktierökar tillgången till riskkapital på marknaden. Därmed förbättras företag-ens möjligheter att emittera nya aktier och stärka sin finansiella bas tillgagn för utveckling av företagen.

Inte minst för små och medelstora företag kan bristande tillgång tillriskkapital utgöra en "begränsning för expansion. Medlen bör därförkunna investeras i mindre, nystartade och onoterade bolag. Sådanainvesteringar kräver speciell kompetens och en särskild styrning. AP-fonden behöver inte nödvändigtvis själv bygga upp egen sådankompetens. Denna typ av investeringar kan ske via specialiserade s.k.riskkapitalbolag.

Det är angeläget att riksdagens beslut om en omfördelning av demedel som fonden förvaltar genomförs snarast. Ett enkelt och effektivt

1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 171

sätt att skyndsamt få till stånd en väl fungerande förvaltning av medlenmed inriktning på placeringar i aktier är att utnyttja den befintligaorganisationen inom AP-fonden och nu gällande reglering for fonden.För detta syfte bör avvecklingsstyrelsen göras till en permanent fond-styrelse och anförtros förvaltningen av de omfördelade medlen. Därmedskapas utrymme for en självständig och långsiktig ägare på aktiemark-naden. Styrelsen bör byta namn till sjätte fondstyrelsen. De regler som idag gäller för avvecklingsstyrelsen bör i fortsättningen - med vissasmärre justeringar - gälla for sjätte fondstyrelsen. I det följande redo-visas huvuddragen i dessa bestämmelser.

Målsättning för medelsförvaltningen samt organisation

För avvecklingsstyrelsen gällde inledningsvis - som en grundläggandeprincip for medelsförvaltningen - att styrelsen skulle förvalta medlen såatt kraven på god avkastning och riskspridning tillgodosågs, samtidigtsom placeringarna skulle göras med sikte på den kommande utskift-ningen. Riksdagen beslutade under våren 1995 att inom AP-fondenbehålla vissa tillgångar som inte utskiftats från avvecklingsstyrelsen ochanförtro dessa medel till avvecklingsstyrelsens förvaltning. I sambanddärmed bestämdes att styrelsen skulle placera medlen så att kraven pågod avkastning tillgodoses (prop. 1994/95:150 bil. 7, SFS 1995:856).Förklaringen till att kravet på riskspridning togs bort var den specifikasammansättningen av de tillgångar som avvecklingsstyrelsen skulle tahand om. Det riskspridningskrav som ursprungligen gällde for avveck-lingsstyrelsen bör emellertid gälla for sjätte fondstyrelsen.

Som övergripande mål för medelsförvaltningen inom AP-fondengäller att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på till-gångarna. Detta mål bör ligga till grund även för den sjätte fondstyrel-sen. Särskilt beträffande investeringar i mindre bolag kan det ta några årinnan investeringen blir lönsam. Genom att avkastningskravet är lång-siktigt blir inte sjätte fondstyrelsen begränsad till att investera i huvud-sakligen tillgångar med enbart låg risk för att uppnå en avkastning somär god på kort sikt.

Sjätte fondstyrelsens huvuduppgift bör således - i överensstämmelsemed vad som gäller for övriga aktieplacerande fondstyrelser - varainriktad på att placera medlen så att kraven på långsiktigt hög avkastningoch tillfredsställande riskspridning tillgodoses.

De bestämmelser beträffande styrelsens organisation och samman-sättning som nu gäller for avvecklingsstyrelsen bör tillämpas även i fort-sättningen med det undantaget att det inte kan anses föreligga någotbehov av att utse suppleanter för ledamöterna. Att bestämmelsernalämnas oförändrade innebär bl.a. att sjätte fondstyrelsen - utöver attsjälv handha förvaltningen - bör ha möjlighet att uppdra åt en eller fleraexterna kapitalförvaltare att förvalta medlen. Vidare får sjätte fond-styrelsen anställa den personal som behövs för verksamheten.Kostnaderna for styrelsens verksamhet och revisionen av dess förvalt-ning bör — på samma sätt som gäller övriga fondstyrelser - betalas med

1995/96:171

de medel som styrelsen förvaltar.

1995/96:171

Placeringsbestämmelser

Ett av syftena med ändringen av AP-föndens placeringsinriktning är attfrämja svensk ekonomis utveckling och tillväxt. Av denna anledning börden sjätte fondstyrelsen tillämpa de placeringsregler som hittills gällt föravvecklingsstyrelsen, dvs. medlen får placeras på riskkapitalmarknaden iaktier i svenska aktiebolag och i sådana konvertibla skuldebrev ellerskuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats avsvenskt aktiebolag. Vidare får medel placeras som riskkapital i ekono-miska föreningar, liksom i statsskuldväxlar, bank- och företagscertifikatm.m. Däremot får placeringar inte göras i utländska aktier eller mot-svarande.

För innehav i bolag vars aktier är inregistrerade vid StockholmsFondbörs gäller för avvecklingsstyrelsen en gräns på 30 % av rösterna ibolaget. Denna regel bör gälla även för sjätte fondstyrelsen. Jämfört medfjärde och femte fondstyrelserna, för vilka gäller en röstbegränsnings-regel på 10 %, får sjätte fondstyrelsen därmed bättre förutsättningar attäga andelar i mindre företag. Samtidigt innebär den generösare gränsenatt andelarna inte behöver bli för små i relation till fondkapitalet. Regelnmöjliggör således att små och medelstora företag i större utsträckningkan få ta del av det riskkapital som AP-fonden förser marknaden med.

För att uppmuntra investeringar i svenska riskkapitalbolag bör sjättefondstyrelsen - utan någon röstbegränsning - kunna förvärva börs-registrerade aktier i ett svenskt riskkapitalbolag. Härigenom skapasmöjlighet för såväl nytillkommande som redan existerande riskkapital-bolag att förvalta det kapital som nu ställts till riskkapitalmarknadensförfogande. Riskkapitalbolagens verksamhet riktar sig företrädesvis tillsmå och medelstora tillväxtföretag genom att bolagen erbjuder dessaföretag olika former av riskvilligt kapital. Detta sker vanligtvis i form avdirektinvesteringar i kombination med en aktiv medverkan till företagenstillväxt.

I tillväxtpropositionen framhölls bl.a. att den ekonomiska tillväxtenmåste ske utan ökad förslitning av natur och miljö. Vidare uttalades attmiljöargumentet i allt större utsträckning blir en konkurrensfaktor förföretagen samt att miljöanpassning av varor, tjänster och produktions-metoder kan bidra till att stimulera bl.a. ekonomisk tillväxt. Regeringensade sig eftersträva en ökad användning av ekonomiska styrmedel imiljöpolitiken (prop. s. 18 och 19). Vid investeringar i företag finnsdärför allt större anledning att göra en bedömning av företagetsutvecklingsmöjligheter med hänsyn till nuvarande och förväntademiljökrav. Mot denna bakgrund bör det för sjätte fondstyrelsen, liksomför övriga fondstyrelser, vara välmotiverat att - med iakttagande av degrundläggande målen för sin förvaltning, nämligen att tillgodose kravenpå långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning — tamiijörelaterade hänsyn vid sina placeringar. Fondstyrelsen bör redovisa ivilken utsträckning - och på vilket sätt - styrelsen har tagit hänsyn till

miljöaspekter i sin verksamhet.

1995/96:171

Medelstilldelning och avkastningskrav

Sjätte fondstyrelsens förvaltning avser ett belopp på 10 miljarder kronor.Detta bör överföras från första-tredje fondstyrelserna efter rekvisition avsjätte fondstyrelsen och vid de tidpunkter som bestäms efter samrådmellan första-tredje fondstyrelserna och sjätte fondstyrelsen. Om styrel-serna finner det vara lämpligt kan överföringen - helt eller delvis - skei form av andra tillgångar än kontanter. Inget bör hindra att tillgångarnaöverförs i delposter, men de bör vara helt överförda till sjätte fondstyrel-sen senast den 1 juli 1997. Innehållet i 39 § AP-fondsreglementet gördet möjligt för sjätte fondstyrelsen att behålla överförda medel i form avandra tillgångsslag än aktier i avvaktan på att medlen placeras på aktie-marknaden. I sjätte fondstyrelsens förvaltning bör - i överensstämmelsemed vad som hittills gällt för avvecklingsstyrelsen - ingå ävenavkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. Vidare bör sjättefondstyrelsen tills vidare inte vara skyldig att leverera någon del avavkastningen på de förvaltade medlen till första-tredje fondstyrelserna. Istyrelsens förvaltning kommer också att ingå de medel som ännu intehar skiftats ut från avvecklingsstyrelsen. Värdet av dessa medel uppgårför närvarande till ca 366 miljoner kronor.

Revision, utvärdering och granskning

För samtliga fondstyrelser bör gälla enhetliga regler om revision, utvärd-ering och granskning. Detta innebär att sjätte fondstyrelsens medels-förvaltning skall granskas av två revisorer, vilka utses av regeringen.Vidare bör sjätte fondstyrelsen, i likhet med övriga fondstyrelser, varaskyldig att göra en utvärdering (resultatuppföljning) av sin placerings-verksamhet, som överlämnas till regeringen samtidigt med årsredo-visningen och revisionsberättelsen. En utvärdering av sjätte fondstyrel-sens förvaltning av fondkapitalet bör ingå i den årliga sammanställningav fondstyrelsernas årsredovisningar som regeringen överlämnar tillriksdagen.

Den lagtekniska lösningen

De föreslagna åtgärderna fordrar att ändringar görs i reglementet förAllmänna pensionsfonden. Härvid bör de särskilda regler om avveck-lingsstyrelsen som nu finns i övergångsbestämmelserna till lagen(1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente förAllmänna pensionsfonden tas bort. Eftersom den sjätte fondstyrelsenenligt förslaget skall utgöra en permanent fondstyrelse inom AP-fonds-systemet bör det regelverk som fondstyrelsen skall lyda under tas in iAP-fondsreglementet.

1995/96:171

Regeringens förslag: Första-tredje fondstyrelsernas möjlighet attplacera förvaltade medel i skuldförbindelser i form av direktlån tilldet svenska näringslivet utvidgas till skuldförbindelser med lågkreditrisk utställda i utländsk valuta.

Fondstyrelserna ges vidare rätt att göra s.k. portfölj investeringari svenska och utländska fastighetsbolag och utländska fastighets-fonder.

Fondstyrelsernas förslag: Överensstämmer med regeringens förslagmed den skillnaden att fondstyrelsernas förslag inte omfattar portfölj-investeringar i svenska fastighetsbolag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har uttalat sigtillstyrker framställningarna eller lämnar dem utan erinran. Riksbankenförordar att möjligheten att göra portfölj investeringar i fastighetsbolagäven skall kunna avse svenska bolag. Sveriges Fastighetsägareförbundframför liknande synpunkter. Riksgäldskontoret anser att en utvidgningav möjligheten till såväl fastighetsplaceringar som direktlån i utländskvaluta påkallar överväganden om särskilda begränsningsregler och attkontrollen av storleken på enhandsengagemang resp, på engagemangmed likartad exponering bör ses över.

Direktlån i utländsk valuta

Första-tredje fondstyrelserna skall huvudsakligen placera förvaltademedel på obligations- och penningmarknaden. Enligt 12 § AP-fonds-reglementet får fondmedlen placeras i skuldförbindelser med låg kredit-risk. Exempel på placeringar med låg kreditrisk är obligationer ellerandra skuldförbindelser som getts ut eller garanterats av staten,kommuner eller därmed jämförbara samfälligheter. Placeringar med lågkreditrisk kan även avse s.k. direktlån till bl.a. staten, kommunerna ochmellanhandsinstitut. Placeringar med låg kreditrisk får i begränsadomfattning avse skuldförbindelser utställda i utländsk valuta. Sådanaskuldförbindelser far nämligen motsvara högst 10 % av det totalamarknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar. Vidare krävs attskuldförbindelserna är föremål för handel på en reglerad marknad.Möjligheten att placera i tillgångar i utländsk valuta infördes genom enändring i AP-fondsreglementet år 1990 (prop. 1989/90:27,1989/90:NU12, rskr. 1989/90:92, SFS 1989:1038).

Utöver skuldförbindelser med låg kreditrisk får fondstyrelserna, enligt12 § AP-fondsreglementet, placera medlen i andra skuldförbindelserutfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Dessa

placeringar får inte överstiga 5 % av det totala marknadsvärdet av detillgångar som styrelsen förvaltar. Sådana skuldförbindelser får inte varautställda i utländsk valuta. Även de nu nämnda placeringarna kan ske iform av direktlån.

För första-tredje fondstyrelsernas placeringar gäller som en allmänförutsättning att fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktigthög avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och riskspridningsamt betryggande säkerhet tillgodoses.

I en skrivelse som kom in till Finansdepartementet i september 1995(dnr Fi 95/4948) har första-tredje fondstyrelserna hemställt att fond-styrelserna ges en utökad möjlighet att lämna direktlån i utländsk valuta.Enligt fondstyrelserna har den privata sektorns agerande på den inter-nationella kreditmarknaden ökat under de senaste åren. Företagens upp-låningsbehov och val av valuta styrs bl.a. av deras investeringar ochkapitalflöden i olika valutor. Fondstyrelserna har mötts av en ökadefterfrågan på direktlån i utländsk valuta främst från svenska låntagare.Fondstyrelserna har emellertid inte rätt att ge sådana lån. Möjligheten attplacera fondmedel i utländsk valuta är begränsad till skuldförbindelsermed låg kreditrisk vilka är föremål for handel på en reglerad marknad.Styrelserna anser att denna begränsning är omotiverad mot bakgrund avkreditmarknadens utveckling med ökad internationalisering och nyatekniker för hantering av valutarisk. Det borde därför vara möjligt forfondstyrelserna att också kunna ge direktlån i utländsk valuta till svenskalåntagare. En sådan utvidgning innebär inte någon utökad möjlighet förfonden att ikläda sig kreditrisk. Den innebär inte heller att tioprocents-kvoten for innehav av skuldförbindelser i utländsk valuta behöverändras.

En utvidgning av fondstyrelsernas rätt att ge direktlån i utländskvaluta till det svenska näringslivet genom att placera medel i skuld-förbindelser med låg kreditrisk kan bidra till att ge AP-fonden en ökadavkastning. Den kan vidare komma att förstärka konkurrensen på låne-marknaden. Med hänsyn härtill bör fondstyrelserna få vidgade möjlig-heter att ge direktlån i utländsk valuta.

Riksgäldskontoret har anfört att en sådan utvidgning av placerings-reglerna i fråga om direktlån till näringslivet aktualiserar frågan ombegränsningar for storleken på enskilda engagemang. Enligt kontoret ärdet inte nödvändigt att särskilda begränsningsregler fors in i fondensreglemente. Ett sätt att kontrollera exponeringar och system för risk-kontroll är att regeringen anger särskilda rapporteringskrav som skalltillgodoses i varje fondstyrelses egen utvärdering av sin förvaltning.

För första-tredje fondstyrelsernas placeringar gäller allmänt att fond-medlen skall placeras så att kravet på bl.a. tillfredsställande riskspridningtillgodoses. Detta krav skall givetvis också vara uppfyllt när det gällerfondstyrelsernas placeringar i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Detankommer därför på första-tredje fondstyrelserna att i sin förvaltningförsäkra sig om att riskspridningskravet tillgodoses även i fråga omsådana placeringar i s.k. direktlån utställda i utländsk valuta. Enutvidgning av fondstyrelsernas rätt att lämna direktlån till att avse även

1995/96:171

lån utställda i utländsk valuta innebär ytterligare en verksamhet förfondstyrelserna som kommer att vara förenad med valutakursrisk. För atthantera valutakursrisker åligger det fondstyrelserna att se till atterforderlig kompetens och nödvändiga riskhanteringssystem finns för attpå ett betryggande sätt kunna genomföra placeringar i utländska valutor.

Portföljinvesteringar i fastighetsbolag m.m

Enligt 15 a § andra stycket AP-fondsreglementet får första-tredje fond-styrelserna, för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning avde medel som styrelsen förvaltar, själva eller genom ett bolag som'i sinhelhet ägs av en fondstyrelse eller av fondstyrelserna gemensamt,förvärva fast egendom eller aktier i ett bolag som har till ändamål attäga eller förvalta sådan egendom (fastighetsbolag). Det sammanlagdamarknadsvärdet av en fondstyrelses fastighetsinnehav enligt andrastycket far uppgå till ett belopp som motsvarar högst 5 % av det totalamarknadsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar.

Möjligheten att i placeringssyfte förvärva fast egendom antingengenom direkta förvärv eller indirekt genom förvärv av aktier i ettfastighetsbolag infördes år 1988. Reformen motiverades dels med attAP-fonden, mot bakgrund av de anspråk på fondens avkastning som deökade pensionsutbetalningarna medför, borde få del av den gynnsammavärdeutveckling som placeringar i fastigheter i allmänhet innebär, delsmed att de enskilda försäkringsbolagen redan hade denna möjlighet.Bestämmelsen tillkom således för att tillgodose kravet på enändamålsenlig förvaltning av anförtrodda medel (prop. 1987/88:11, NU1987/88:10, rskr. 1987/88:111, SFS 1987:1326). Eftersom fastighets-investeringar innebar ett nytt inslag i placeringsverksamheten ochdärmed också en ändrad riskprofil begränsades möjligheten på det sättsom beskrivits.

Kravet på att samtliga aktier i ett fastighetsbolag måste förvärvasslopades genom en ändring i 15 a § år 1989, efter en framställning frånförsta-tredje fondstyrelserna. I propositionen betonades särskilt attaktieinnehavet skall syfta till en långsiktig placering och innebära ettägarengagemang. Det sades uttryckligen att någon öppning motportföljinvesteringar inte kunde accepteras. Utifrån dessa utgångspunkterfick en bedömning av fondens syfte med förvärvet och fondens faktiskaställning som aktiv ägare göras (prop. 1988/89:150 bil. 6,1988/89:FiU30, rskr. 1988/89:327, SFS 1989:512).

Första-tredje fondstyrelserna har i en skrivelse som kom in tillFinansdepartementet ijuni 1995 (dnr Fi 95/2471) hemställt att det görsmöjligt för fondstyrelserna att investera i utländska fastigheter genomfastighetsbolag och fastighetsfonder utan de begränsningar som uppställtsför motsvarande investering på den svenska marknaden. Fondstyrelsernahar därvid framhållit att styrelserna med ett undantag hittills valt attdirektäga fastigheter eller heläga dem i bolagsform. Det finns dockenligt styrelsernas uppfattning mycket som talar för att en riskspridningav det utländska ägandet borde ske genom att styrelserna tillåts placera i

1995/96:171

fonder eller särskilda fastighetsbolag i olika länder.

Av motiven till 15 a § framgår att fondstyrelserna är förhindrade attgöra portföljinvesteringar i såväl svenska som utländska fastighetsbolag.Bestämmelsen ger i sin nuvarande lydelse inte heller utrymme förplaceringar i utländska fonder som äger fastigheter eller aktier i fastig-hetsbolag. I sin framställning har fondstyrelserna betonat att ett sådantinnehav skulle kunna bidra till en ökad riskspridning i placeringarna. Enytterligare fördel som framhållits är att indirekta placeringar ger lägretransaktionskostnader och bättre likviditet. Detta talar för att ett sådantinnehav skulle kunna ha en-gynnsam effekt på den totala avkastningenav de medel som fonden förvaltar. Mot denna bakgrund bör utrymmeskapas för fondstyrelserna att göra portfölj investeringar i utländskafastighetsbolag. Vidare bör styrelserna ges möjlighet att placera i utländ-ska fonder som äger fastigheter eller aktier i fastighetsbolag. Även ettsådant innehav förutsätter att portfölj investeringar måste accepteras.

Riksbanken har förordat att möjligheten att göra s.k. portfölj-investeringar i fastighetsbolag även bör avse placeringar i svenska fastig-hetsbolag. Riksbanken har därvid uttalat att det knappast kan stå i sam-klang med de nyare formerna för riskhantering att dra en generellgränslinje mellan inhemska och utländska tillgångar. Även SverigesFastighetsägareförbund har förordat en motsvarande utvidgning tillsvenska fastighetsbolag och hävdat att en inskränkning av fördelaktigareplaceringsmöjligheter till utländska fastigheter skulle försämra möjlig-heterna för en önskvärd riskkapitalförsörjning till den svenska fastighets-marknaden.

De fördelar som lyfts fram till stöd för att tillåta fondstyrelserna attgöra portfölj investeringar i utländska fastighetsbolag i form av ökadriskspridning och bättre likviditet gäller i hög grad även för fond-styrelsernas placeringar på den svenska fastighetsmarknaden. I dagensavreglerade värld är principerna för riskspridning och kostnads-effektivitet desamma för den inhemska och de utländska fastighets-marknaderna. Detta talar för att fondstyrelserna bör ges möjlighet tillportfölj investeringar även i svenska fastighetsbolag. En sådan utvidgningkan även sägas följa nu gällande placeringsregler som inte innebär någondifferentiering vad gäller direkta investeringar i svenska eller utländskafastigheter. Det är givetvis en fråga för fondstyrelserna själva att avgöraom och när portfölj investeringar bör företas på den svenska marknaden.

1 fråga om Riksgäldskontorets under remissbehandlingen framfördasynpunkt om särskilda begränsningsregler för enskilda engagemang ifastighetsplaceringar bör det resonemang som förts ovan beträffandeenhandsengagemang i fråga om direktlän äga motsvarande tillämpning.

1995/96:171

7 Tidpunkten för årsredovisning m.m.

1995/96:171

Regeringens förslag: Samtliga fondstyrelser skall senast den1 februari lämna sin årsredovisning. Regeringen skall därefter senastden 1 juni avgöra frågan om fastställelse av balansräkningar ochöverlämna ärendet med aktuella handlingar till riksdagens gransk-ning^

Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler i AP-fondsreglementet skall varje fondstyrelse före den 1 april varje år lämnaårsredovisning, vilken består av resultaträkning, balansräkning ochförvaltningsberättelse (16 och 43 §§). Revisorerna skall sedan för varjekalenderår avge en revisionsberättelse, som skall överlämnas till fond-styrelserna inom fjorton dagar från det att årsredovisningen har kommitrevisorerna till handa (24 §). Därefter skall resp, fondstyrelse genastöverlämna årsredovisningen och revisionsberättelsen till regeringen, somsenast den 15 oktober samma år skall avgöra frågan om fastställelse avbalansräkningen (25 §). Varje fondstyrelse skall samtidigt med attårsredovisningen och revisionsberättelsen överlämnas till regeringenockså överlämna en egen utvärdering (resultatuppföljning) av styrelsensförvaltning av fondmedlen (16 a §). Regeringen skall varje år göra ensammanställning av fondstyrelsernas årsredovisningar och göra enutvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet. Dennasammanställning, fondstyrelsernas årsredovisningar och regeringensutvärdering skall överlämnas till riksdagen senast den 15 oktober åretefter räkenskapsåret (45 §).

Det är av stor vikt att resultatet av AP-fondens förvaltning så snartsom möjligt efter avslutat räkenskapsår offentliggörs och kommer tillbl.a. allmänhetens kännedom. Ambitionsnivån bör i detta hänseendeligga högre hos fondstyrelserna än inom det privata näringslivet. Detidsramar för granskningsforfarandet som i dag gäller for fondstyrelsernaoch regeringen är förhållandevis väl tilltagna och ger fondstyrelsernamöjlighet att avge sin redovisning vid en betydligt senare tidpunkt änvad som är vanligt i större bolag. Högt ställda krav på aktualitet ochöppenhet vad gäller AP-fondens medelsförvaltning motiverar emellertidenligt regeringens uppfattning att den tidpunkt vid vilken redovisningsenast skall ske från fondstyrelsernas sida bör tidigareläggas. Senast tillden 1 februari bör fondstyrelserna ha lämnat sina årsredovisningar.

Revisionsberättelsen skall avlämnas inom fjorton dagar efter det attrevisorerna fått del av årsredovisningen. Fondstyrelserna skall, efter detatt revisionsberättelsen kommit dem tillhanda, genast överlämna dennatillsammans med årsredovisningen och den egna utvärderingen tillregeringen. 1 dessa avseenden föreslås inte någon ändring. Fond-styrelserna behöver viss tid för att med beaktande av bl.a. övriga fond-styrelsers årsredovisningar överlämna en egen utvärdering av sin förvalt-ning. Vidare förutsätter revisorernas arbete att resp, fondstyrelsesårsredovisning färdigställts.

19 Mot bakgrund av den nu föreslagna ändringen i fråga om offent-liggörande av fondstyrelsernas årsredovisningar bör det finnas utrymmeatt återgå till tidigare gällande ordning som innebar att riksdagen fickdel av styrelsernas årsredovisningar och regeringens utvärdering avmedelsförvaltningen redan före riksdagens sommaruppehåll (se bl.a.prop. 1987/88:11 s. 16 och 17). Som senaste tidpunkt for regeringen attöverlämna det aktuella materialet till riksdagen bör gälla den 1 juni åretefter räkenskapsåret. Regeringen bör senast samma dag avgöra fråganom fastställelse av balansräkningarna.

Efter de ändringar av bestämmelserna om avlämnande av årsredo-visningar m.m. som nu föreslås kommer sammanfattningsvis följande attgälla:

- Samtliga fondstyrelser skall före den 1 februari lämna årsredo-visningshandlingar, dvs. resultaträkning, balansräkning samt förvaltnings-berättelse.

- Revisorerna skall inom 14 dagar efter det att årsredovisningshand-lingarna kommit dem tillhanda avge revisionsberättelse.

- Efter det att en fondstyrelse fått revisionsberättelsen skall styrelsengenast överlämna berättelsen tillsammans med årsredovisningshand-lingarna och resultatuppföljningen till regeringen.

- Regeringen skall senast den 1 juni avgöra frågan om fastställelse avfondstyrelsernas balansräkningar.

- Regeringen skall senast den 1 juni överlämna en sammanställningav fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av fondstyrel-sernas förvaltning av fondkapitalet till riksdagen.

Genom att överföra medel från första-tredje fondstyrelserna till en sjättefondstyrelse flyttas medel från obligationsmarknaden till riskkapital-marknaden. Överföringen torde inte medföra några störningar föraktiemarknaden på grund av dels att beloppet är relativt litet ställt irelation till marknadens totala volym, dels att placeringen av medlen iaktier kommer att ske successivt.

Förvaltningen av AP-fondens medel kommer att effektiviseras tillföljd av de föreslagna förändringarna i portföljsammansättningen.Andelen aktier kommer att öka vilket kan bidra till en högre avkastningpå fondmedlen, eftersom aktier över tiden gett högre avkastning änräntebärande tillgångar. Fonden får också bättre möjlighet att spridarisken då andelen aktier ökar och fondens möjlighet att investera iutländska fastighetstillgångar underlättas. Således förbättras risk-spridningen både genom omfördelning av medel mellan tillgångsslagenoch inom tillgångsslagen. Vidare effektiviseras förvaltningen genombredare produktutbud med direkta lån även i utländsk valuta. Dennaförändring i reglementet torde också bidra till att konkurrensen påmarknaden för direkta lån i utländsk valuta ökar.

1995/96:171

20 Reglerna för fondens övergripande valutaexponering ändras inte.Däremot kommer fondens möjligheter att ikläda sig valutarisk att utökas.Lättnaderna for att investera i tillgångsslaget fastigheter och möjlighetenatt ge direkta lån i utländsk valuta gör att antalet tillgångsslag som kanförenas med valutarisk ökar. Detta bör effektivisera förvaltningen ochkunna bidra till en högre avkastning, eftersom fonden får en vissriskspridning i antalet tillgångsslag med möjlig valutaexponering.

Tillskottet av riskkapital kan bidra till att finansiera näringslivetsexpansion. Ökade investeringar bidrar till högre tillväxt och ger därmedpositiva effekter på samhällsekonomin i stort. Särskilt gynnas de mindreoch medelstora företagen av att sjätte fondstyrelsen kan äga en störreandel i ett företag och bidra till företagens riskkapitalförsörjning.

Uppbyggnaden av sjätte fondstyrelsen samt den fortlöpande verksam-heten kommer såväl initialt som fortsättningsvis att medföra ökadeförvaltningskostnader för AP-fonden. Syftet med sjätte fondstyrelsensförvaltning är emellertid att bidra till en långsiktigt högre avkastning påAP-fondens kapital. De ökade förvaltningskostnaderna bör därför mer änväl kompenseras av den förväntade högre avkastningen.

Punkterna 2-4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) omändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-fonden upphävs till följd av att avvecklingsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli1996 blir en permanent fondstyrelse inom AP-fondssystemet.

Genom att avvecklingsstyrelsen blir en permanent fondstyrelse inomramen för AP-fonden kommer det fr.o.m. den 1 juli 1996 att finnas sexpermanenta fondstyrelser. Den sjätte fondstyrelsen får samma rättsligaställning som övriga fondstyrelser i fondsystemet.

1 första stycket har den sjätte fondstyrelsen lagts till som förvaltareav de penningmedel som genom vissa lagar tillförs AP-fonden.

Andra stycket har ändrats eftersom nya paragrafer införts medanledning av att avvecklingsstyrelsen blir en bestående fondstyrelse.

Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att fondstyrelsernasmöjlighet att lämna direktlån till det svenska näringslivet utvidgats i ochmed att kravet på att skuldförbindelser utställda i utländsk valuta skallvara föremål för handel på en reglerad marknad tas bort. Ändringen harbehandlats i avsnitt 6.

1995/96:171

Enligt gällande bestämmelser har första-tredje fondstyrelserna rätt att iplaceringssyfte förvärva fast egendom antingen genom direkta förvärveller indirekt genom förvärv av aktier i ett fastighetsbolag. Dennaplaceringsmöjlighet gäller såväl svenska som utländska fastigheter ochfastighetsbolag. Enligt tidigare motivuttalanden har fondstyrelsernaemellertid inte fått göra portfölj investeringar i fastighetsbolag. Iförevarande proposition accepteras nu att fondstyrelserna tillåts att göraportföljinvesteringar i såväl svenska som utländska fastighetsbolag.Fondstyrelserna kan därmed att förvärva mindre poster av aktier isvenska och utländska fastighetsbolag.

Paragrafen har i andra stycket tillförts en ny tredje punkt. Enligtdenna får fondstyrelserna möjlighet att förvärva andelar i en utländskfastighetsfond, dvs. en utländsk- fond som äger fastigheter eller aktier ifastighetsbolag. Förvärv kan ske i form av portfölj investeringar. Dettainnebär att fondstyrelserna också i fråga om sådana utländska placeringarär oförhindrade att förvärva en mindre del av andelarna i en utländskfastighetsfond. Ändringen har behandlats närmare i avsnitt 6.

1 bestämmelsen har tidpunkten för när en fondstyrelse skall avlämna sinårsredovisning tidigarelagts med två månader.

Tidpunkten för när regeringen senast skall avgöra frågan om fastställ-ande av fondstyrelsernas balansräkningar har flyttats från den 15 oktobertill den 1 juni.

1 paragrafens andra stycke anges att avkastningen av de medel som sjättefondstyrelsen förvaltar skall ingå i styrelsens förvaltning. Något avkast-ningskrav på sjätte fondstyrelsen i förhållande till första-tredje fond-styrelserna har inte införts.

1 paragrafen har lagts till sjätte fondstyrelsen, vilket innebär attkostnaderna för styrelsens verksamhet och revisionen av dess förvaltningskall betalas med de medel som styrelsen förvaltar.

Paragrafen är ny. Sjätte fondstyrelsen skall bestå av fem ledamöter.Samtliga ledamöter utses av regeringen. För styrelsen gäller genom en

hänvisning i 43 § bestämmelserna i 4 § fjärde stycket om behörig- 1995/96:171hetskrav, 5 § första och andra styckena om förordnande resp, entledig-ande av ledamöter samt 7-10 §§. I 7-8 §§ regleras kallelseförfarandet,beslutsregler och protokollföring. Med stöd av 9 § kan styrelsen anställaden personal som erfordras och enligt 10 § bestämmer regeringenarvoden och andra ersättningar till ledamöterna.

I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av attavvecklingsstyrelsen övergår till att bli en permanent fondstyrelse och attbestämmelser om styrelsen finns i 31 §.

1 paragrafen som är ny anges de placeringsbestämmelser som skalltillämpas av sjätte fondstyrelsen vid medelsförvaltningen. Fondstyrelsenhar dessutom genom en hänvisning i 43 § till bestämmelsen i 12 a §möjlighet att handla med optioner och terminer eller andra likartadefinansiella instrument för att bl.a. effektivisera förvaltningen av fondenstillgångar.

I andra stycket anges att begränsningsregeln i samma stycke i frågaom förvärv av börsregistrerade aktier inte gäller vid sjätte fondstyrelsensförvärv av sådana aktier i ett svenskt riskkapitalbolag. Härigenomlikställs förvärv av sådana aktier med aktier som inte är inregistreradevid en börs, vilka sedan tidigare kunnat förvärvas fritt av avvecklings-styrelsen. Bestämmelsen har kommenterats närmare i avsnitt 5.

I bestämmelsen anges genom en hänvisning de paragrafer om första-tredje fondstyrelserna som skall gälla också i fråga om sjättefondstyrelsen.

Ändringen är betingad av att tidpunkten för när fondstyrelserna skallavlämna sina årsredovisningar har tidigarelagts (se avsnitt 7).

Punkt 2

Sjätte fondstyrelsen skall tillföras medel på sammanlagt 10 miljarderkronor från första-tredje fondstyrelserna i form av antingen kontantamedel eller tillgångar till motsvarande värde. Det är marknadsvärdet vidöverföringstillfället som skall ligga till grund för beräkningen av devärden som skall överföras till sjätte fondstyrelsen. Överföringen skall

ske i samråd med första-tredje fondstyrelserna efter rekvisition frånsjätte fondstyrelsen. Medlen kan rekvireras i delposter vid de tidpunktersom särskilt överenskoms, men överföringen skall vara slutförd tillhalvårsskiftet 1997.

Punkt 3

Bestämmelsen innebär att avvecklingsstyrelsen från den 1 juli 1996 byternamn till sjätte fondstyrelsen och utgör en permanent AP-fondstyrelse.

1995/96:171

24 Allmänna Pensionsfondens, Första, Andra ochTredje fondstyrelserna kompletterande skrivelse tillutvärderingen av fondförvaltningen avseende år1994.

Allmänna Pensionsfonden, Första, Andra och Tredje fondstyrelserna (AP-Fönden) har tidigare i en skrivelse daterad den 6 april 1995 överlämnaten-utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning avseende verksamhetsåret1994. Vid tidpunkten for denna utvärdering hade livförsäkringsbolagenännu inte slutligt redovisat sina årsbokslut. I skrivelsen redovisade fond-styrelserna därför sin avsikt att senare komplettera utvärderingen med enjämförelse med livförsäkringsbolagens avkastning. Fondstyrelserna fårhärmed (se bilaga A) överlämna en komplettering av utvärderingen avse-ende en jämförelse mellan AP-fondens och livförsäkringsbolagens avkast-ning.

Härutöver vill fondstyrelserna ta upp en fråga om indirekta fastighets-investeringar i utlandet som aktualiserats under senare tid. Fondstyrelser-na har hittills med undantag för ägandet i Pleiad valt att direktäga fastig-heter eller heläga dem i bolagsform. Det finns dock mycket som talar foratt en riskspridning av det utländska ägandet borde ske genom att fondenkunde placera i fonder eller särskilda fastighetsbolag i olika länder.

En genomgång av förarbetena till den ändring i Allmänna Pensions-fondens reglemente som gav fondstyrelserna möjlighet att äga fastigheter,visar emellertid på begränsningar i fondstyrelsernas möjligheter till sådanriskspridning i fastighetsinvesteringama. I förarbetena markeras kraven pålångsiktighet och ägarinflytande när det gäller förvärv av aktier i fastig-hetsbolag. En rimlig tolkning av dessa begränsningar är att dessa i förstahand avser sådana placeringar på den svenska marknaden. När det gällerfastighetsplaceringar i utlandet kan knappast några vägande invändningarriktas mot att fonden tillåts göra indirekta placeringar utan angivna be-gränsningar, varför fondstyrelserna bör ha möjlighet att agera mer fritt.

Fondstyrelserna hemställer mot denna bakgrund och vad som i övrigtframgår av bilaga B att det görs möjligt for fondstyrelserna att indirektinvestera i utländska fastighetsbolag och fastighetsfonder utan de be-gränsningar som uppställts för motsvarande investering på den svenskamarknaden.

För

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Carl Johan Åberg

Prop. 1995/96:171

Bilaga 1

25 Bakgrund

Fondstyrelserna begärde i en gemensam skrivelse daterad den 2 april1987 en ändring av Allmänna Pensionsfondens Reglemente (APR) § 15för att bl.a. få möjlighet att investera i fastigheter och fastighetsbolag.Placeringarna skulle få uppgå till 10% av AP-fondens tillgångar. Rege-ringen avvek (prop. 1987/88:11) på några punkter från fondstyrelsernashemställan. Beloppsgränsen sattes till 5% och for investering i fastighets-bolag var fonden tvungen att inneha samtliga aktier. Den senare begräns-ningen tillkom för att skilja placeringstillgången fastigheter från aktier.Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1988.

I en senare skrivelse daterad den 3 februari 1989 begärde fondstyrel-serna gemensamt om en ändring av APR § 15a så att kravet på att ägasamtliga aktier i ett fastighetsbolag togs bort. Fondstyrelserna framfördebl.a. “Det är enligt fondstyrelsernas uppfattning ej meningsfullt ellerrationellt att diskutera vid vilken preciserad ägarandel som gränsdrag-ningen gentemot placeringstillgången aktier blir tydlig. I stället for attprecisera en sådan andel är det bättre att se till fondens syfte med förvär-vet och fondens faktiska ställning som aktiv ägare. Från detta kan enutvärdering göras, om fonden som en av ett fåtal stora ägare i ett fastig-hetsbolag uppfyller de nämnda kraven.”

Regeringen gick på fondstyrelsernas förslag (prop. 1988/89:150, bila-ga 6) och slopade det angivna kravet. Föredragande statsråd anförde dockföljande (sid 5); “Jag vill särskilt markera att aktieinnehavet skall syftatill en långsiktig placering och innebära ett ägarengagemang. Någonöppning mot portfölj investeringar kan således inte accepteras. Utifråndessa utgångspunkter får en bedömning av fondens syfte med förvärvetoch fondens faktiska ställning som aktiv ägare göras.” Ändringen avreglementet trädde i kraft den 1 juli 1989.

Den tydliga markeringen att fondens innehav av aktier i fastighetsbo-lag skall vara långsiktigt och innebära ett ägarengagemang skall ses motbakgrund av att det inte fick råda någon misstanke om att AP-Fondenstre första fondstyrelser skulle kunna börja placera i aktier på den svenskamarknaden.

Riksdagen fattade senare beslut om en revidering av APR (prop.1992/93:206) som trädde i kraft den 1 juli 1993. Bl.a. renodladesavkastningskravet och fondens roll som buffert mellan in- och utbetal-ningar i ATP-sytemet. Målet för fondförvaltningen formulerades somlångsiktig maximal avkastning givet kraven på tillfredsställandebetalningsberedskap och riskspridning samt betryggande säkerhet i place-ringarna. Kravet på riskspridning var nytt for Första, Andra och Tredjefondstyrelsernas förvaltning och hade tidigare bara gällt Fjärde och Fem-

te Fondstyrelserna. Prop. 1995/96:171

Riskspridningen innebär en diversifiering av portföljen mellan och Bilaga 1inom tillgångsslag så att risken reduceras för att resultatet av enskildaplaceringar får ett större genomslag i totalportföljen.

Kravet på riskspridning är ett av flera centrala krav som fondstyrelsernabeaktar vid utformningen av fondens placeringsstrategi. För fastighetsin-vesteringar innebär riskspridning bl.a. en diversifiering, dels på olikageografiska områden, dels på olika typer av fastigheter.

Marknadsvärdet av fondens fastighetsinvesteringar uppgår idag till ca

16 mdkr motsvarande ca 3% av fondens tillgångar. Fastighetsinnehavetsfördelning framgår av följande tablå.

Mdkr

Fastigheter i Sverige

13,1

82 Fastigheter i utlandet

2,4

varav i London

2,1

Aktier i Pleiad

0,5

Totalt

16,0

100 Av sammanställningen framgår att fondens fastighetsinnehav är starktkoncentrerat till den svenska marknaden. Mindre än en sjättedel av fas-tighetsinnehavet ligger i utlandet och då huvudsakligen i London. Fon-dens fastighetsplaceringar har i allt väsentligt skett genom direkt ägande.Ett undantag är det indirekta ägandet i Pleiad. Fondstyrelserna förvärvadeaktierna i Pleiad 1989 och utövar ett aktivt ägaransvar genom styrelserep-resentation i bolaget.

Av riskspridningsskäl har fondstyrelserna fattat beslut om ytterligarediversifiering av fastighetsportföljen i och utanför Sverige. För utländskaförvärv bör placeringarna i första hand vara indirekta. Ett direkt ägandebör i första hand vara aktuellt där fonden har längre erfarenhet och dju-pare kunskap om fastighetsmarknaden t.ex. i London.

En indirekt placering innebär lägre krav på lokal kännedom. Iställetför att direkt konkurrera med lokala aktörer medför en indirekt placeringatt fonden investerar tillsammans med parter som har lokal expertis. Viden indirekt investering befrias AP-fonden från en rad komplicerade ochtidsödande frågeställningar som är kopplade till ett direkt ägande. Indi-rekt ägande är inte lika management- och personal intensivt utan mer tidkan istället ägnas åt övergripande analys och allokeringsbeslut. Ett för-värv av en andel i en fastighetsportfölj ger också en, i normalfallet, störreriskspridning än ett direktförvärv av en fastighet. En ytterligare fördel äratt indirekta placeringar ger lägre transaktionskostnader och bättre likvi-ditet.

Fondstyrelserna anser att kravet på riskspridning är centralt för fond-förvaltningen. En möjlighet att sprida riskerna inom tillgångslaget fastig-

heter är att göra placeringar i utlandet. Av skäl som redan nämnts är det Prop. 1995/96:171då inte alltid lämpligast att direkt äga fastigheter utan ett indirekt ägande Bilaga 1kan vara att föredra. Ett sådant indirekt ägande kan inte alltid kombinerasmed kraven på långsiktigt ägande och aktivt ägaransvar. Snarare försvå-rar dessa krav en lämplig spridning av fastighetsplaceringama i utlandet.

Nedanstående exempel illusterar detta förhållande.

Enligt fondstyrelsernas uppfattning föreligger det inget behov av för-ändring av reglementet i syfte att vidga fondstyrelsernas möjligheter attplacera på den svenska fastighetsmarknaden. Kravet på att ägande avaktier i fastighetsbolag inte skall öppna för portfölj investeringar på densvenska marknaden är sannolikt lika stort i dag som då fondstyrelsernafick möjlighet till placeringar i fastigheter.

För att indirekta fastighetsplaceringar skall kunna utgöra ett alternativ tillatt direkt förvärva fastigheter, bör det finnas en bred, djup och transpa-rant marknad. Det finns det bl.a. i USA. På den amerikanska marknadenfinns det börsnoterade s.k. Real Estate Investments Trust's (REIT's) medsyfte att poola kapital från ett stort antal placerare för investeringar ifastigheter. REIT's har oftast en fokuserad investeringsstrategi med in-riktning på ett fastighetssegment i en viss region. Inriktningen kan varapå kontor, bostäder, shoppingcenter, hotell eller industrifastigheter. Detfinns begränsningar i hur stor andel av en REIT som en enskild investe-rare får inneha.

För att uppnå en lämplig riskspridning krävs placeringar såväl i olikaregioner som i olika fastighetstyper. Placeringar i REIT's innebärinnehav av mindre ägarandelar i ett sannolikt större antal sådana fastig-hetsbolag. Även om fondens aktivitet på den amerikanska fastighetsmark-naden skulle vara långsiktig så skulle sannolikt andelarna i enskildaREIT's omsättas till viss del för att uppnå en effektiv förvaltning. Fond-styrelserna skulle vid denna typ av placering i fastighetsfonder inte ha föravsikt att ta ett aktivt ägaransvar.

Därmed skulle fondens engagemang i en enskild REIT inte uppfyllakraven på långsiktighet och ägarengagemang som idag gäller för indirek-ta fastighetsplaceringar.

28 Inledning

Allmänna Pensionsfondens reglemente (APR) har varit föremål för ettantal förändringar sedan slutet av 1980-talet. Vissa ändringar harinitierats genom gemensamma framställningar från Första, Andra ochTredje fondstyrelserna. Detta gäller bl.a. möjligheten att få lämna s.k.direktlån, förvärva fastigheter och placera i skuldförbindelser i utländskvaluta.

Den senaste ändringen av APR trädde i kraft den 1 juli 1993(prop. 1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383). Till grundför denna låg en promemoria från finansdepartementet (Ds 1991:14).Med den nya utformningen av Första - Tredje fondstyrelsernasplaceringsreglemente renodlades avkastningskravet. Placeringsreglemagavs en enklare och mer generell utformning för att bättre anpassas tillkravet på långsiktig hög avkastning. Den snabba utvecklingen på densvenska kapitalmarknaden och den ökande internationaliseringen samttillkomsten av nya finansiella intrument var andra viktiga motiv för attinte i lag ange alltför detaljerade placeringsregler.

I den nu föreliggande gemensamma skrivelsen från Första, Andra ochTredje fondstyrelserna begär fondstyrelserna att fa en utökad möjlighetatt lämna direktlån i utländsk valuta. Med direktlån avses en placering iskuldförbindelse som ej normalt är föremål för handel på någon regleradmarknad. Möjligheten att lämna direktlån har hittillls begränsats till låni SEK.

Tidigare skrivelse

Redan i oktober 1983 begärde fondstyrelserna i en skrivelse tillregeringen att få möjlighet till att ge direktlån, dvs sådana räntebärandeplaceringar som inte var avsedda för allmän omsättning, utan borgens-förbindelse från stat, kommun eller därmed jämförlig samfällighet.Regeringen tog inte ställning i frågan utan denna överfördes förbehandling i kreditmarknadskommittén, vilken hade i uppdrag att göraen översyn av kreditmarknadens struktur.

Mot bakgrund av ökad fokusering på fondens avkastning och kredit-marknadens utveckling gjorde fondstyrelserna r april 1987 en förnyadframställan om att få rätt till direktlån då kreditmarknadskommittén ännuinte avlämnat sitt slutbetänkande. Avsikten var att i begränsadomfattning ge lån direkt till företag som hade obligationslån somalternativ finansieringsform men där obligationslån inte gav den flexiblalåneprofil som företaget önskade. Omfattningen av direktlånen föreslogsbegränsad till högst fem procent av AP-fondens 1-3 tillgångar.

Remissinstanserna hade i huvudsak inget att erinra även om några

varnade för ökade administrationskostnader för fonden (kreditprövning,täckande av kreditförluster m.m.) som skulle bli följden av direkt-utlåningen. Indsutriförbundet och bankföreningen avstyrkte förslagetmed motiven att fondens köp av obligationer skulle minska och därmeddriva upp obligationsräntan samt att fonden skulle fa en alltförbetydande roll inom den institutionella direktlånemarknaden.

I december 1987 fattade riksdagen beslut (prop. 1987/88:11,NU 10, rskr 111) om att ge fonden möjlighet att lämna direktlån tillsvenska aktiebolag och ekonomiska föreningar till ett belopp somsammanlagt motsvarar högst fem procent av anskaffningsvärdet(marknadsvärde fr.o.m. 1993-07-01) av de tillgångar som styrelsenförvaltar. De nya reglerna om direktlån trädde i kraft den 1 februari1988.

I en skrivelse till finansdepartementet (1989-03-23) begärde fond-styrelserna gemensamt en ytterligare ändring av reglementet som gjordedet möjligt för fonden att placera upp till tio procent av fondkapitalet tillanskaffningsvärde i “obligationer och andra för den allmänna rörelsenavsedda skuldförbindelser utställda i utländsk valuta”.

Skrivelsen föranleddes av riksdagens beslut 1989-03-08 att avvecklavalutaregleringen fullt ut. Genom detta beslut fick försäkringsbolagenomedelbar möjlighet att placera i utländska fastigheter och räntebärandevärdepapper. Det principiella motiv som angavs i skrivelsen till att ocksåfonden skulle få placera i utländska värdepapper var att fonden häri-genom skulle likställas med försäkringsbolagen. Begränsningen tioprocent skulle motsvara försäkringsbolagens placeringsfrihet inom dens.k. fria sektorn.

Utöver motivet om likabehandling angavs också som skäl för utlands-placeringar att fondförvaltningen skulle kunna effektiviseras medavseende på ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fonden kunde p.g.a.sin storlek inte variera ränterisken på ett opimalt sätt om dessverksamhet enbart begränsades till den svenska marknaden. Genom attfonden var hänvisad till ett begränsat antal låntagare ökade ocksåkreditrisken. Dessa problem skulle reduceras genom tillgång till deninternationella räntemarknaden.

Samtliga remissinstanser tillstyrkte förslaget eller lämnade det utanerinran. Några remissinstanser kommenterade förslaget, däriblandRiksbanken som b.la. anförde att “Placeringarna bör, oberoende avvaluta, avgränsas till sådana marknadspapper som offentligen utbjuditsgenom emissionsinstitut.” Denna synpunkt beaktades av regeringen.

Riksdagen fattade beslut (prop 1989/90:27, NU12, rskr.92) i enlighetmed fondstyrelsernas förslag men med tillägget om att skuldförbindel-serna skulle vara offentligen utbjudna dvs fondstyrelserna fick inte rättatt lämna direktlån i utländsk valuta. Ändringen trädde i kraft den1 januari 1990.

Som nämndes inledningsvis har placeringsreglerna i APR fr.om.1993-07-01 givits en mer generell utformning. Den paragraf i APR,§ 12, som styr fondens möjlighet att lämna direktlån förenkladesavsevärt. Istället för en detaljerad uppräkning av möjliga placeringar

Prop. 1995/96:171

Bilaga 2

gjordes en uppdelning i skuldförbindelser med låg kreditrisk resp, i Prop. 1995/96:171

andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller Bilaga 2ekonomiska föreningar. Den senare kategorin begränsades till attmotsvara högst fem procent av fondens totala tillgångar beräknade tillmarknadsvärde.

I prop 1992/93:206 anförde föredragande statsråd angåendemöjligheten att lämna direktlån; “Bestämmelserna bör även omfattaplaceringar i s.k. direktlån till bl.a. staten, kommuner ochmellanhandsinstitut. För placeringar i sådana tillgångar bör som endarestriktion gälla att dessa har låg kreditrisk. Det bör på samma sätt somidag finnas möjlighet ått placera fondmedel i direktlån till näringslivet.För dessa uppställs inte samma krav på att varje enskild skuldförbindelseskall ha låg kreditrisk. Däremot innebär bestämmelserna i APR omtillfredsställande riskspridning och betryggande säkerhet att placeringar idirektlån till näringslivet som inte har låg kreditrisk måste anpassas såatt den totala förvaltningen uppfyller dessa krav.”

Fondens möjlighet att lämna direktlån till svenska aktiebolag ochekonomiska föreningar begränsades genom att sådana lån som inte harlåg kreditrisk får uppgå till högst fem procent av fondens totalatillgångar beräknade till marknadsvärde.

Möjligheten att placera fondmedel i utländsk valuta begränsades ilikhet med tidigare till skuldförbindelser vilka är föremål för handel påsvensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller annanreglerad marknad. Likaså kvarstod begränsningen att sådana placeringarfar uppgå till tio procent av fondens tillgångar men beräknade tillmarknadsvärde istället för till anskaffningsvärde. Någon möjlighet attlämna direktlån i utländsk valuta gavs således inte.

Direktlån i utländsk valuta

Utvecklingen under de senaste åren visar på en klart ökad aktivitet i denprivata sektorns agerande på den internationella kreditmarknaden.Företagens upplåningsbehov och val av valuta styrs bl.a. av dessinvesteringar och kapitalflöden i olika valutor. Visserligen kan företagenta lån i SEK för att sedan swapa lånet till annan valuta för att uppnå enönskad valutaexponering. En sådan transaktion är inte alltidkostnadseffektiv om möjlighet föreligger för företaget att direkt låna iönskad valuta.

AP-fonden har mötts av en ökad efterfrågan på direktlån i utländskvaluta främst från svenska låntagare men som framgått tidigare harfonden inte rätt att ge sådana lån. Fondstyrelserna anser att denna be-gränsning är omotiverad mot bakgrund av kreditmarknadens utveckling- ökad internationalisering och utvecklade tekniker för hantering avvalutarisk. Det borde därför vara möjligt för fonden att också kunna gedirektlån i utländsk valuta till svenska låntagare. Förändringen innebärinte någon utökad möjlighet för fonden att ikläda sig kreditrisk.Förslaget innebär inte heller någon förändring i tioprocentskvoten förinnehav av skuldförbindelserna i utländsk valuta.

31 Hemställan

Prop. 1995/96:171

Bilaga 2

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer fondstyrelserna om enändring av 12 § i lagen (1983:1092) med Allmänna Pensionsfondensreglemente i enlighet med Bilaga A, som ger fondstyrelserna möjlighetatt lämna direktlån i utländsk valuta.

För

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Carl Johan Åberg

32 Förslag till Prop. 1995/96:171

Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Bilaga 2Allmänna Pensionsfonden

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

Varje fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar i

1. skuldförbindelser med lågkreditrisk,

2. andra skuldförbindelserutfärdade av svenska aktiebolageller ekonomiska föreningar, tillbelopp som sammanlagt mot-svarar högst fem procent av dettotala marknadsvärdet av detillgångar som styrelsen för-valtar.

Skuldförbindelser enligtförsta stycket får vara utställdai utländsk valuta. Sådana skuld-förbindelser skall vara föremålför handel på en svensk ellerutländsk börs, en auktoriseradmarknadsplats eller någonannan reglerad marknad. Detsammanlagda marknadsvärdetav varje fondstyrelses innehavav skuldförbindelser i utländskvaluta får uppgå till ett beloppsom motsvarar högst tioprocent av det totala marknads-värdet av de tillgångar somstyrelsen förvaltar.

1. skuldförbindelser med lågkreditrisk,

Skuldförbindelser enligtförsta stycket får vara utställdai utländsk valuta. Sådana skuld-förbindelser skall vara föremålför handel på en svensk ellerutländsk börs, en auktoriseradmarknadsplats eller någonannan reglerad marknad. Dennabegränsning gäller dock ejskuldförbindelser utställda avsvenska juridiska personer. Detsammanlagda marknadsvärdetav varje fondstyrelses innehavav skuldförbindelser i utländskvaluta får uppgå till ett beloppsom motsvarar högst tioprocent av det totala marknads-värdet av de tillgångar somstyrelsen förvaltar.

Trots vad som sägs i första stycket får en fondstyrelse inte placerafondmedel i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade medoptionsrätt till nyteckning.

Om någon av gränserna i denna paragraf efter förvärvet kommer attöverskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande mån så snart det ärlämpligt.

33 Prop. 1995/96:171

Bilaga 3

Efter remiss har yttranden över skrivelserna från första-tredje fond-styrelserna som kom in till Finansdepartementet den 2 juni 1995 resp,den 22 september 1995 avgetts av Sveriges Riksbank, Riksgäldskontoret,Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, Allmänna pensions-fonden, femte fondstyrelsen, Konkurrensverket, Landsorganisationen iSverige (LO), Sveriges Arbetsgivareföreningen (SAF), TjänstemännensCentralorganisation (TCO), Sveriges Industriförbund, Svenska Bank-föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Försäkrings-förbund samt Sveriges Fastighetsägareförbund.

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) har förklarat sigavstå från att yttra sig.

34 Prop. 1995/96:171

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson,Uusmann, Ulvskog, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,Pagrotsky, Östros,

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Regeringen beslutar propositionen 1995/96:171 En sjätte AP-fondstyrelse

m.m..

gotab 49781, Stockholm 1996