Prop. 1997/98:94

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.

• Sida 1
•  Original

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 mars 1998

Göran Persson

Ylva Johansson

(Utbildningsdepartementet)

Sammanfattning av betänkandet Skolfrågor – Om skola i en ny tid (SOU 1997:121)

Skolkommittén har haft i uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, att föreslå åtgärder för att stimulera och stödja den pedagogiska utvecklingen och att identifiera hinder för denna utveckling.

Slutbetänkandet består av två delar. I första delen beskrivs förändringar i samhället som har betydelse för arbetet i skolan, främst hur barn och ungdomar socialiseras i dag jämfört med tidigare. Lärandets kontext belyses, dvs. det sammanhang som gör lärandet meningsfullt och engagerande för barn och ungdomar. I första delen diskuteras dessutom en strategi för skolutveckling och decentralisering. I andra delen redogör kommittén för sina förslag, av vilka flertalet har förberetts i de tre tidigare delbetänkandena Föräldrar i självförvaltande skolor (SOU 1995:103),

Inflytande på riktigt – Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar (SOU 1996:22) och Krock eller möte – Om den mångkulturella skolan (SOU 1996:143).

För att öka elevinflytandet föreslår Skolkommittén att utvecklingen av lokala elevfora stimuleras och att elever som har arbetat aktivt för skolans bästa, utöver vad som är rimligt att begära av varje elev, skall ha rätt att få detta inskrivet i slutbetyget. Kommittén föreslår att en regel om detta förs in i grundskoleförordningen och i gymnasieförordningen.

Kommittén föreslår vidare att skollagen ändras, så att bl.a. elevperspektivet blir tydligare. Förslagen går dels ut på att utbildningen skall ta sin utgångspunkt i barns och ungdomars tidigare erfarenheter, språk och kunskaper, dels syfta till att främja deras lärande och kunskapsutveckling. Verksamheten bör således utformas av skolans personal och av de ungdomar som går där. Dessutom skall alla i skolan ta avstånd från och motverka alla former av kränkande behandling. Den centrala timplanen för grundskolan avskaffas. Alternativt föreslås att en försöksverksamhet inleds där ett begränsat antal kommuner ges dispens från kravet att följa den centrala timplanen. Begreppet elev bör ersättas med barn eller

ungdomar.

I betänkandet föreslås att skollagen ändras för att förtydliga statens krav på kommunernas system för uppföljning och utvärdering förändras. Kommunerna skall kunna inrätta en ny typ av tjänst, en s.k. rekryteringstjänst, som är avsedd för personer som ej fyllt 30 år och som är intresserade av att i minst sex månader pröva att arbeta i förskolan, skolbarnsomsorgen, grundskolan eller gymnasieskolan. Kommittén föreslår också att skollagen ändras så att en person med utländsk lärarutbildning skall kunna få en fast anställning som lärare om denne har tillräckliga kunskaper i det svenska språket med hänsyn till tjänsten.

Kommittén anser att det i grundskolans läroplan skall skrivas in att skolan bör se som sin uppgift att vara ett kulturellt centrum i närsamhället. Uppgiften bör ligga på rektor eller den lokala styrelsen för utbildningen.

Kommittén menar vidare att grundskolans läroplan skall kompletteras så att det tydligt framgår hur viktigt det är med samverkan med arbets-

• Sida 30
•  Original

livet för att skapa en bra utbildning. Dessutom föreslås att elever på det samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och estetiska programmet i gymnasieskolan skall ha en del av sin utbildning förlagd till arbetslivet.

Ett avsnitt skall utarbetas om kursplanernas funktion. Avsnittet skall inleda varje enskild kursplan eller ingå på annat sätt i styrdokumenten. Kursplanerna skall utformas så att de blir mer stringenta och renodlade.

Kommittén föreslår en försöksverksamhet med ändrad betygssättning i grundskolan från den 1 juli 1998. Denna skall ge en annan form av urval, bedömning och skriftlig information till elever och föräldrar än de graderade betygen i grundskolan. Försöksverksamheten är tänkt att gälla för ett begränsat antal kommuner i högst fem år.

I betänkandet föreslås att det i skolförfattningarna införs en möjlighet att delegera delar av rektors ansvar och befogenheter till andra personer eller grupper på en skola och att regeringen initierar en utredning om ledarskapet i skolan.

Modersmålet för den som har annat modersmål än svenska föreslås av kommittén få en helt ny ställning och skall i utbildningssammanhang jämställas med svenska som modersmål. Det föreslås bl.a. att en elev skall ha rätt till modermålsundervisning under hela sin skoltid och att begränsningen till minst fem elever tas bort samt att ett av de tre språken franska, spanska och tyska skall kunna ersättas om man i stället kan erbjuda ett i kommunen förekommande invandrarspråk.

I betänkandet föreslås att regeringen utfärdar föreskrifter om att det skall finnas en generell skyldighet att belysa konsekvenser med hänsyn till klass, kön och etnicitet i alla förstudier, utredningar och olika former av planeringsarbete i samband med reformer på skolområdet. Slutligen föreslår kommittén att ett europeiskt centrum för utveckling och forskning gällande barns och ungdomars likvärdiga möjligheter i barnomsorg och skola inrättas.

• Sida 31
•  Original

Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av remissyttrandena över betänkandet Skolfrågor – Om skola i en ny tid (SOU 1997:121)

Remissinstanser

Remissyttranden har inkommit från Kammarrätten i Jönköping, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen (BO), Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Högskoleverket, Göteborgs universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Högskolan i Växjö, Ale, Alvesta, Botkyrka, Båstads, Falköpings och Gävle kommuner, Göteborgs stad, Heby, Härnösands, Jönköpings, Kiruna, Krokoms, Kungsbacka, Laholms, Motala, Mörbylånga, Norrköpings, Orsa, Orust, Skara och Skellefteå kommuner, Stockholms stad, Ånge, Örebro och Östhammars kommuner, Svenska Kommunförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige (SIOS), Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Handikappförbundens samarbetsorgan, Handikappinstitutet, Friskolornas Riksförbund.

Dessutom har yttranden inkommit från Centrum för Tortyr- och Traumaskadade, Karolinska institutet, Lärare vid invandrarundervisningen i Södertälje kommun, Skolledarna, Lärarnas Riksförbund (LR), Lärarförbundet, Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola (DAKS), Institutionen för hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet, Sverigefinska Riksförbundet, Judiska Centralrådet i Sverige, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Föreningen för Flerspråkiga Familjer.

Allmänna synpunkter

En övervägande del av remissinstanserna är positiva till kommitténs grundansats och till slutbetänkandet som helhet, då det anses ge en god bild av hur skolans inre arbete behöver förändras. Många remissinstanser har därför inte kommenterat de olika förslagen, alternativt endast kommenterat de delar av slutbetänkandet som de har helt eller delvis annan uppfattning om. En vanlig åsikt är att det har varit svårt att ta ställning till vissa förslag, då en ekonomisk konsekvensanalys saknas i utredningen.

Majoriteten av kommunerna tillstyrker flertalet förslag, några under förutsättning att de får full kostnadstäckning för de förslag som innebär ökade kommunala kostnader. Lärarförbundet är i stort sett positivt till kommitténs förslag, men konstaterar samtidigt att den inte behandlat det som stått i centrum för de senaste årens debatt ute i skolorna, nämligen hur eleverna skall kunna uppnå de nationella kunskapsmålen med allt knappare resurser.

• Sida 32
•  Original

RRV anser de att det är närmast omöjligt att bedöma om utredningens

förslag är de som är mest angelägna att genomföra. Både RRV och SAF saknar en genomgående analys av vilka effekter utredningsförslagen kan tänkas medföra och i vilken utsträckning de kan bidra till den eftersträvade vitaliseringen av den lokala skolutvecklingen. Handikapporganisatio-

nerna anser att kommittén har frångått sina direktiv eftersom kommittén

inte har belyst skolans arbete med utgångspunkt från elever med funktionshinder. Skolverket framför övervägande kritiska synpunkter.

Sverigefinska Riksförbundet anser att kommittén använder sig av begrepp

som i ljuset av den nya integrationspolitiken känns förgångna.

Elevernas inflytande

Två tredjedelar av remissinstanserna har kommenterat förslagen om ökat elevinflytande. Av dessa är flertalet positiva till elevforum på kommunnivå och till att en elev som har arbetat för skolans bästa, utöver vad som är rimligt att begära av varje elev, skall få detta inskrivet i slutbetyget.

SAF delar bl.a. kommitténs uppfattning om elevernas inflytande och

förslaget om elevforum. Däremot anser SAF att kommittén har undvikit den allra viktigaste inflytandefrågan, nämligen rätten för elev och föräldrar att själva få välja skola samt att friskolor skall ha samma möjlighet att konkurrera med de offentliga skolorna på likvärdiga villkor.

TCO anser att elevforum på kommunal nivå bör samordnas med de

ungdomsråd som finns i vissa kommuner.

Skolverket, BO, Laholms, Mörbylånga, Norrköpings och Skara kommuner är kritiska till elevforum på kommunnivå. Norrköpings kommun

menar att elevforum diskvalificerar alla strävanden att främja ett elevperspektiv i all verksamhet. I stället för elevforum föreslås en ändring i skollagen, vilken innebär att kommunen är skyldig att stödja elevernas strävan till inflytande över sin undervisning. BO är kritisk till att utveckla elevforum, då de anser att förslaget ökar avståndet mellan beslutsfattare och elever samt att ansvaret blir mer otydligt.

Skolverket är kritiskt inställt till förslaget om att en elev som arbetat

aktivt för skolans bästa skall få det inskrivet i slutbetyget, eftersom det redan finns utrymme för detta inom regelsystemet då det i förordet till slutbetyget skall anges om en elev har haft ett förtroendeuppdrag. Örebro

kommun föreslår ett intyg för elever som arbetat aktivt för skolan, ej be-

tyg.

FUB tillstyrker förlaget om inskrift i slutbetyget, men anser att lokala

elevforum kräver insikt i andra elevers behov, vilket i sin tur kräver insikt hos pedagogerna i skolan om hur man utvecklar denna förmåga. Botkyrka

kommun anser att elevforum aldrig får ersätta de informella kontakterna i

vardagssituationen mellan lärare och elev. Motala kommun har i princip inget emot ett elevforum, men ställer sig tveksam till att inrätta ytterligare ett organ. Orsa kommun anser att förslaget om elevforum är alltför snävt och föreslår i stället ett ”Barn- och Ungdomsråd” som kan öppna vidare möjligheter.

• Sida 33
•  Original

Statlig styrning och lokalt ansvar samt uppföljning och utvärdering

Flertalet remissinstanser är positiva till kommitténs förslag om att främja barns och ungdomars lärande och kunskapsutveckling samt de ändringar det medför i skollagens portalparagraf. Lärarförbundet tillstyrker dock inte helt den föreslagna ändringen utan föreslår en egen lydelse av 4 kap. 1 §. BO menar att kommitténs tillägg i portalparagrafen bör kompletteras med ytterligare ändringar i skollagen. För närvarande är 4 kap. 2 § begränsad till inflytande över utbildningens utformning, men BO anser att det borde utvidgas till att omfatta inflytande över skolans verksamhet och organisation. BO anser vidare att det i skollagen bör införas en skyldighet för skolstyrelsen eller rektor att inhämta synpunkter från eleverna inför beslut som berör eleverna på ett påtagligt sätt.

Statskontoret instämmer i kommitténs konstaterande att ”själva

livsnerven i styrsystemet är förtroende” och att ”det inte är statens sak att bestämma hur verksamheten skall organiseras, vad det konkreta innehållet skall vara och vilka metoder som är tillämpliga”. De särskilda statliga bestämmelserna för skolans område bör enligt Statskontorets mening utgå. Statskontoret anser att även staten måste utvärdera processerna, dvs. ytterst skolans arbetssätt. Den statliga tillsynen främst koncentrera sig på att följa upp kommunernas kvalitetssäkringssystem.

Av de få remissinstanser som berört förslaget om ändring av benämningen elev till barn och ungdomar är samtliga kritiska. Kammarrätten i

Jönköping och Orsa kommun anser att ändringen är olämplig och bidrar

till att också övriga styrdokument och texter ändras.

Avskaffandet av timplanen

Även om inte alla tillstyrker förslaget om att avskaffa timplanen är dock de flesta remissinstanser positiva till en femårig försöksverksamhet i ett begränsat antal kommuner.

Däremot anser fyra kommuner – Heby, Laholms, Orsa och Skara

kommuner – att timplanen skall avskaffas utan att en försöksverksamhet

läggs fram. Statskontoret instämmer också i kommitténs förslag att slopa timplanerna och fokusera på elevernas kunskaper och färdigheter i förhållande till målen och inte på antalet timmar. Svenska Kommunför-

bundet anser att timplanen skall avskaffas i den takt som kommunerna

beslutar om.

Lärarhögskolan i Stockholm tillstyrker förslaget, men ser farhågor

kring de praktiskt-estetiska ämnenas möjligheter att hävda sig vid en sådan förändring. Örebro kommun föreslår att endast de totalt garanterade timmarna, 6 665, anges i skollagen.

Göteborgs universitet anser däremot att det krävs starkare incitament

än att ta bort timplanen för att i läroplanens anda få in kommunalpolitiker och lokala skolor i en fruktbar diskussion om att utnyttja friutrymmet.

Skolverket, RRV, Lärarförbundet, LR, Högskoleverket, Göteborgs universitet, TCO, Gävle och Mörbylånga kommuner vill inte avskaffa

timplanen. De är däremot positiva till alternativförslaget med en femårig försöksverksamhet.

• Sida 34
•  Original

Kursplaneöversyn

Överlag är remissinstanserna positiva till förslagen om kursplaneöversyn.

SAF tillstyrker förslaget om grundskolans kursplaner och anser även att

kursplaneöversynen bör göras kontinuerligt för gymnasieskolan i samarbete med berörda branschorganisationer. RHS tillstyrker förslagen, men tror till skillnad mot Skolkommittén att ett nationellt avstämningstillfälle vid t.ex. år fyra eller fem är av stort värde.

Skolverket avvisar förslagen och menar att de redan ingår i Skolverkets

generella uppdrag. Enligt Skolverket skall kursplaner vara styrande för undervisningens utformning och innehåll, inte föreskriva en viss uppläggning. Göteborgs universitet betonar behovet av en rullande kursplaneöversyn, men varnar för alltför detaljerat innehåll. DAKS avstyrker förslagen och anser att kursplanerna skall förändras, om de skall vara kvar, och att man bör skriva in det elevcentrerade arbetssättet.

Rektorns roll

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget om utredning av rektorsrollen, men när det gäller förslaget om delegering går åsikterna isär.

BO välkomnar en utredning om ledarskapet i skolan. Däremot ser BO

en risk med att delegera rektorns ansvar och befogenheter till andra personer och grupper på skolan. Även Lärarförbundet tillstyrker förslaget om utredning, men anser att delegeringsmöjligheten för rektor behöver utvecklas.

Skolverket avstyrker förslaget om utredning av ledarskapet i skolan, då

regeringens beslut om det första uppdraget till utbildningsinspektörerna innebär att rektorsfunktionen skall kvalitetsgranskas under 1998. Skolverket avstyrker även förslaget att införa en delegeringsmöjlighet av delar av rektors ansvar och befogenheter till andra personer eller grupper på en skola.

Ånge kommun anser att ansvaret även fortsättningsvis bör ligga hos

skolledningen i och med att en skolledare annars kan välja att delegera ett obekvämt ärende så att en eventuell juridisk påföljd drabbar en annan person eller grupp. Svenska Kommunförbundet anser att frågan bör lösas inom ramen för en total skollagsöversyn. HO anser, i likhet med Kommunförbundet, att rektors roll är unik varför dennes förvaltningsrättsliga befogenheter bör analyseras i en framtida översyn av skollag och förordning. Norrköpings kommun anser att rektorns möjligheter att delegera ansvar inte får innebära att det pedagogiska ledarskapet överlämnas till annan person än rektor.

Göteborgs universitet vill lyfta fram rektors roll som central i arbetet

med att utveckla det inre arbetet och påpekar att den statliga rektorsutbildningen bör innehålla grundläggande kunskaper i specialpedagogik. Skolledarna anser att rektorn måste ha en stab av medarbetare i likhet med vilket företag som helst för att administrativa rutinuppgifter inte skall ta all tid och energi.

• Sida 35
•  Original

Betygssättningen i grundskolan, förslag med ej graderade betyg

Två tredjedelar av de remissinstanser, som svarat, stöder förslaget om en försöksverksamhet med andra former för urval, bedömning och skriftlig information än graderade betyg.

Lärarhögskolan i Stockholm tillstyrker förslaget, men anser att det be-

höver skapas ett forum, där dialog kan föras om sambandet mellan ambitioner, resurser och resultat. SAF anser att förslaget om försöksverksamhet är intressant, men att betyg behövs.

Skolverket anser att behörighetskraven skall ligga fast, men att några

kommuner på försök skall beredas möjlighet att pröva andra vägar. Skolverket avstyrker däremot förslaget att enbart ha kvar betyget Godkänd i grundskolan.

En tredjedel av instanserna avstyrker emellertid förslaget. Bland dessa finns Högskoleverket, Skolledarna, LR, Lärarförbundet, Göteborgs stad,

Alvesta, Botkyrka, Jönköpings, Kungsbacka och Skellefteå kommuner. En

genomgående uppfattning bland dessa är att det nya betygssystemet inte införts fullt ut förrän våren 1998, vilket gör att det inte är bra att genomföra en försöksverksamhet med borttagande av de graderade betygen innan det gamla systemet utvärderats. Däremot ses utvecklingssamtalen som ett led i utvecklingen mot bättre information till elever och föräldrar. Mot bakgrund av det uppdrag som Högskoleverket har att bedöma och ge tillstånd till universitet och högskolor att använda alternativa urvalsmodeller, anser verket att goda skäl finns för ett framtida kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan Högskoleverket och Skolverket.

DAKS anser att både grundskolan och gymnasieskolan bör bli betygs-

fria och avstyrker således förslaget om försöksverksamhet. RRV ser gärna att en försöksverksamhet genomförs, men att de graderade betygen behålls under försöksperioden och menar att kommitténs förslag ökar skälen att fokusera även annat än godkändgränsen. Svenska Kommunför-

bundet avstår från att yttra sig i frågan, men betonar att ett nytt betygs-

system inte får försvåra lärarnas arbete med betygssättning.

Programprov i gymnasieskolan

Förslaget tillstyrks av två tredjedelar av de remissinstanser som svarat. Däremot är svarsbortfallet rörande detta förslag stort.

RRV delar Skolkommitténs uppfattning att gymnasieskolans kursut-

formning innebär risk för alltför stor splittring och att programprov därför behövs. Ett programprov kan också ge lärarna underlag för att bedöma utbildningsresultatet i förhållande till läroplans- och programmålen. RRV anser att programproven skall vara obligatoriska. Högskole-

verket tillstyrker förslaget om att utarbeta nationella prov för gymnasie-

skolans olika program, men anser i likhet med SAF att programproven bör vara nationella och obligatoriska. Dessutom välkomnas åtgärder som syftar till att stärka och garantera betygsättningens jämförbarhet.

Skolverket avvisar förslaget om programprov såsom inaktuellt om pla-

nerna på en gymnasieexamen genomförs. Kostnaderna för att utveckla och genomföra programprov skulle dessutom vara betydande. Även

• Sida 36
•  Original

Alvesta och Norrköpings kommuner är tveksamma till nationella pro-

gramprov.

Uppföljning och utvärdering

Förslagen tillstyrks överlag av flertalet remissinstanser, men många har valt att inte ta ställning till förslagen. Handikappförbundens samar-

betsorgan tillstyrker förslaget, men vill understryka vikten av att tydlig-

göra statens krav på kommunernas system för utvärdering. Dessutom anser de att möjligheterna till sanktioner mot en kommun måste skärpas i skollagen så att staten kan ingripa på ett tidigare stadium.

De flesta kommuner är negativa till förslaget om vidgade sanktionsmöjligheter, men är positiva till att fokus i utvärderingen flyttas från nationell nivå till kommun- och skolnivå.

Skolverket avstyrker förslaget om förändringar i skollagens 2 kap. 8 §

med hänvisning till regleringsbrevet för 1998, där verket ges i uppdrag att bedöma nuvarande åtgärdssystem. Svenska Kommunförbundet anser att frågan om uppföljning och utvärdering skall regleras i en ny skollag.

TCO anser däremot inte att fokus bör flyttas över från den nationella till

den lokala nivån när det gäller uppföljning och utvärdering. Alvesta

kommun efterfrågar tydligare besked från staten om önskade uppgifter,

vilket skulle underlätta för alla kommuner och dessutom göra uppgifterna jämförbara.

Lärares yrkesutveckling – förslag om rekryteringstjänst

Remissinstanserna är generellt sett positiva till förslagen om lärares yrkesutveckling och rekryteringstjänster. En genomgående uppfattning är emellertid att kommitténs förslag till åldersgräns på 30 år bör höjas till 45 år.

Högskoleverket anser att idén med rekryteringstjänster är värd att

pröva, men påpekar att arbetslöshet inte skall ge företräde till en rekryteringstjänst. Den enskilde personens vilja och intresse skall vara avgörande. Göteborgs universitet anser att tanken med rekryteringstjänster kan vara fruktbar om man uppmärksammar att det finns en tydlig skillnad mellan att arbeta utan utbildning och med utbildning. Lärarhögskolan i

Stockholm tillstyrker förslaget, men ser en risk för att ett system med

rekryteringstjänster kan missbrukas i ett trängt ekonomiskt läge. LO anser att förslaget kan få nya grupper att söka sig till skolan och därigenom påskynda en utveckling av skolan.

TCO anser att det är viktigt att få in fler män i läraryrket och fler lärare

med annan kulturell och etnisk bakgrund. Dessutom instämmer de i kommitténs resonemang om att det behövs en ökad samverkan mellan skolan och lärarutbildningen. BO anser att det vore önskvärt med en ökad rörlighet bland lärarna och att det är nödvändigt att hitta nya former för lärarnas kompetensutveckling.

Flertalet kommuner uppfattar dock förslaget om rekryteringstjänster som tveksamt. Finansieringsformerna måste utformas så att de nya tjänsterna inte hotar att tränga undan ordinarie personal eller nyanställningar.

• Sida 37
•  Original

Stockholms stad anser att resonemanget om rekryteringstjänster uteläm-

nar eleverna. Lärarförbundet ställer sig inte bakom förslaget, eftersom kommittén inte har preciserat hur rekryteringstjänsterna skall finansieras. För att rekrytera nya grupper till läraryrket föreslår Lärarförbundet att ett så kallat basår införs. Avsikten är att studerande, främst de med invandrarbakgrund, skall kunna erbjudas möjlighet att förbättra sina språkkunskaper och göra andra kompletteringar för att uppfylla de särskilda behörighetskraven för att komma in på lärarutbildningens olika inriktningar. Detta tillämpas redan vid en del högskolor.

Skolverket anser att staten inte kan besluta om s.k. rekryteringstjänster

då det är skolhuvudmännen, inom ramen för gällande lagar, som har de möjligheter som kommittén efterlyser. SAF är oroat över den statiska syn som kommittén har när det gäller skolans kompetensförsörjning där lärare, utbildade vid lärarhögskolor, ses som den enda rekryteringskällan. Kompetens kan också med fördel tillföras utifrån, exempelvis från näringslivet genom deltidslärare, projektmedlemmar och experter.

RRV anser att utredningen inte tillräckligt diskuterat hur ett system

med rekryteringstjänster bör vara utformat för att effektivt kunna bidra till att bredda och stimulera rekryteringen till läraryrket. RRV anser även att en koppling mellan rekryteringstjänsterna och lärarhögskolans antagning bör aktualiseras.

Friskolornas Riksförbund anser att även fristående skolor som anställer

personer på en rekryteringstjänst skall ha möjlighet till ekonomiskt bidrag från staten.

Utlandsutbildade lärare

Nästan samtliga remissinstanser är positiva till att en person med utländsk lärarutbildning skall kunna få en fast anställning som lärare om hon eller han har tillräckliga kunskaper i svenska språket med hänsyn till tjänsten. Bland annat anser Lärarförbundet att skolan behöver fler lärare med annan nationell och etnisk bakgrund än den svenska för att kunna möta barn av olika nationalitet. Kraven på språkkunskaper och kompetens måste dock ställas i relation till den lärartjänst som är aktuell. Även

Högskoleverket finner det angeläget att fler lärare med utländsk bakgrund

och utbildning rekryteras till svenska skolor och att möjligheter till fast anställning underlättas. Högskoleverket avstyrker dock kommitténs förslag till ändring i skollagen.

Skolverket avstyrker förslaget om uppluckrade behörighetskrav i svenska hos lärare med utländsk lärarutbildning. LR avstyrker också förslaget om ändring i skollagen rörande de sänkta språkkraven på utlandsutbildade lärare. BO stöder inte förslaget om utlandsutbildade lärare, utan menar att det måste vara det som gagnar eleverna som skall stå i centrum och har därför svårt att se hur sänkta språkkrav på något sätt skulle vara bra för eleverna.

• Sida 38
•  Original

Skolan och kulturen

Förslagen om skolan och kulturen tillstyrks nästan av samtliga remissinstanser. Skolledarna anser att förslaget bör gälla för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Skolverket avstyrker förslaget i läroplanen om krav på rektor att skolan

bör se som sin uppgift att vara ett kulturellt centrum i närsamhället. Detta är ett område som ligger inom ramen för huvudmannens ansvar och bör ej vara föremål för statlig styrning. Skolverket avstyrker dessutom förslaget om kulturell yttrandefrihet.

Skolan och arbetslivet

Förslagen om skolan och arbetslivet tillstyrks av de flesta remissinstanser. SAF tillstyrker kommitténs förslag och menar att kontakterna mellan skolan och arbetslivet inte enbart är viktigt för att göra lärandet meningsfullt. Det handlar även om näringslivets framtida kompetensförsörjning och därmed Sveriges utveckling. LO tillstyrker förslaget och vill att detta kopplas till en starkare gemensam styrning av utformningen av utbildningen som delas av skolan och arbetslivet. Svenska Kommunför-

bundet delar kommitténs uppfattning men anser att frågan bör genomly-

sas närmare. Lärarförbundet delar kommitténs värderingar i frågan men ser problem med det praktiska genomförandet av 15 veckors APU.

Några av de mindre kommunerna är negativa till förslagen om skolan och arbetslivet, då de ser svårigheterna att finna APU-platser till ytterligare ca 50 % gymnasieelever i kommunen.

Skolverket avstyrker förslagen och anser att det krav som finns i läro-

planen att eleverna skall ha kunskap om arbetslivet är tillräcklig. Angående APU anser Skolverket att frågan är för tidigt väckt och hänvisar till pågående arbete med APU och lärlingsutbildning.

RRV anser att utredningens positiva argument för att genomföra arbets-

platsförlagd undervisning är alltför allmänna och otillräckliga.

En jämlik skola – modersmål och andra språk

Förslaget om elevers rätt till modersmålsundervisning under hela skoltiden tillstyrks av flertalet remissinstanser. Samtidigt anser flera att modersmålsundervisningen inte får ställas mot andra ämnen i skolan.

Lärarförbundet och LR tillstyrker samtliga förslag utom förslaget om

att ett av de tre språken tyska, franska och spanska kan ersättas om man i stället erbjuder ett i kommunen förekommande invandrarspråk. Även

RHS, TCO och SAF avstyrker förslaget om att ersätta B-språken. Orsaken

är att detta skulle kunna få en segregerande effekt.

Skolverket instämmer i förslaget att en elev skall ha rätt till mo-

dersmålsundervisning under hela skoltiden. Verket avstyrker dels förslaget om att begränsningen till minst fem elever tas bort, dels förslaget om fler B-språk i grundskolan. En noggrannare kostnadsberäkning måste göras av vad detta skulle kosta kommunerna. Svenska Kommunförbundet tillstyrker förslaget att annat modersmål än svenska ges ny ställning, men avvisar förslaget om att rätten till undervisning i modersmål skall

• Sida 39
•  Original

förlängas från sju till nio år. Dessutom skall kommunen inte vara skyldig att anordna undervisning även om antalet elever understiger fem.

Flertalet kommuner är överlag positiva till förslagen om modersmål. De tillstyrker emellertid inte förslaget om att ett i kommunen vanligt förekommande invandrarspråk. Dessutom är det tveksamt om det är ekonomiskt möjligt att ta bort skyldigheten att anordna modersmålsundervisning om antalet elever är färre än fem. Invandrarundervisningen i

Södertälje kommun anser att modersmålsundervisning skall erbjudas

redan på förskolenivå.

RRV avstyrker förslaget om att ändra reglerna för B- och C-språk och

anser att beslut i frågan om modersmål inte bör tas förrän ett underlag för administrativa och ekonomiska konsekvenser föreligger.

SAF anser att modersmålsundervisningen bör vara frivillig och ej stäl-

las mot undervisningen i svenska som andraspråk och avstyrker förslaget om att inskränka ett av de tre språken tyska, franska och spanska.

Friskolornas riksförbund anser att den nedre gränsen på minst fem ele-

ver bör finnas kvar och avstyrker således kommitténs förslag.

Europeiskt centrum för barns och ungdomars likvärdiga möjligheter i barnomsorg och skola

Förslaget om att ett europeiskt centrum inrättas för utveckling och forskning rörande barns och ungdomars likvärdiga möjligheter i barnomsorg och skola tillstyrks av nästan samtliga remissinstanser som berör frågan.

Skolverket anser emellertid att frågan bör utredas ytterligare.

Ett framtida reformarbete – skyldighet att belysa klass, kön och etnicitet i utredningar

Förslaget om att det skall finnas en skyldighet att försöka belysa konsekvenser med hänsyn till klass, kön och etnicitet i alla utredningar, förstudier och olika former av planeringsarbete i samband med reformer på skolområdet tillstyrks av de flesta remissinstanser som berör frågan.

Högskolan i Växjö saknar dock en diskussion om lämpliga skyddsnät

för att garantera en skola för alla oavsett kön, klass och etnicitet.

• Sida 40
•  Original

Sammanfattning av betänkandet Att lämna skolan med rak rygg (SOU 1997:108)

Läs- och skrivkommittén redovisar olika utgångspunkter för sitt arbete. Kommittén ser skriftspråkligheten som en rättighet. Skolan har ansvar för att alla barn och unga får möjlighet att utveckla och använda sin språkliga förmåga. Språket och lärandet hör samman med identitetsutvecklingen. Läs- och skrivsvårigheter är påverkningsbara med pedagogiska insatser. Kommittén beskriver vidare olika teoretiska utgångspunkter för en diskussion om läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter. Ett avsnitt följer med kommentarer och tankar baserade på enskilda individers olika erfarenheter.

Kommittén föreslår tydligare skrivningar i läroplanerna om språkets roll i barns och ungdomars liv, arbete och lärande. En mer medveten och uttalad syn på språkets roll bör prägla kommande måldokument för pedagogisk verksamhet för 1–16 år och för de frivilliga skolformerna. Kommittén föreslår vidare att en mer medveten satsning på lekfullt pedagogiskt arbete med barns skriftspråksutveckling skrivs in i styrdokumentet för 1–5-årsverksamheten.

Skollagen bör enligt kommittén ändras från elever med särskilda behov och elever som har svårigheter till elever i behov av stimulans och stöd och elever som får svårigheter. Vidare föreslås att grundskoleförordningen ändras så att rektor får ett förstärkt ansvar för arbetet med åtgärdsprogram för elever i svårigheter.

Kommittén föreslår en rad uppdrag till Skolverket. Bl.a. bör verkets uppdrag att arbeta med en kontinuerlig kursplaneöversyn preciseras så att särskild uppmärksamhet riktas mot att inslag av språkande synliggörs i alla kursplaner. Kursplanerna bör analyseras och på sikt förändras mot bakgrund av den kunskapssyn som bär upp grund- och gymnasieskolans läroplaner och den språksyn som präglar framför allt kursplanen i svenska. Skolverkets tillsynsuppdrag bör också preciseras så att ansvaret för läs- och skrivutveckling särskilt lyfts fram. Skolverket bör vidare få i uppdrag att utvärdera på vilket sätt de nationella proven används och om de utgör en utvecklande kraft i verksamheterna. Ett uppdrag bör också ges att utarbeta ett stödmaterial för förskolans och skolans utvecklingsarbete vad gäller åtgärdsprogram samt information om regler och rättigheter för barn och unga med läs- och skrivsvårigheter.

Kommittén föreslår vidare att olika former av forskning om läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter initieras.

Grundläggande kunskaper om läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter bör ges inom samtliga pedagog- och lärarutbildningar. Tillägg och ändringar bör göras i gällande examensordningar.

• Sida 41
•  Original

Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av remissyttrandena över betänkandet Att lämna skolan med rak rygg (SOU 1997:108)

Remissinstanser

Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen (HO), Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Ekerö kommun, Stockholms stad, Eskilstuna, Katrineholms, Linköpings, Eksjö, Växjö, Nybro och Hässleholms kommuner, Malmö stad, Göteborgs stad, Borås, Kristinehamns, Surahammars, Västerås, Falu, Östersunds, Hudiksvalls, Lycksele, Umeå, Kiruna och Luleå kommuner, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund (LR), Skolledarna, Skolledarföreningen, Sveriges Psykologförbund, Svenska förbundet för Specialpedagogik, Svensklärarföreningen, Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Handikappförbundens samarbetsorgan, Handikappinstitutet, AMI Syd, Elevorganisationen i Sverige, Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter (FMLS), Svenska dyslexistiftelsen, Svenska dyslexiföreningen och Föräldraföreningen för dyslektiska barn.

Dessutom har yttranden inkommit från Karlskoga, Simrishamns, Härryda, Lunds och Stenungsunds kommuner, Ulla Welin, Bo Sundblad, Läs- och skrivpunkten i Göteborg, Dyslexikampanjen/Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden, Talboks- och punktskriftsbiblioteket (tpb), Neuroknuten i Stockholm, Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola (DAKS), Läsutveckling i Botkyrka, Åke Olofsson, Christer Jacobsson, Länsbiblioteket i Stockholms län, Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund, Statens institutionsstyrelse (SiS) och Helsingborgs stad.

Allmänna synpunkter

Flertalet instanser instämmer i kommitténs grundläggande resonemang om språkets betydelse. Svenska Kommunalarbetareförbundet (bilaga till LO:s remissyttrande) uttrycker att ”språket ger människan identitet och möjlighet till gemenskap, till att utvecklas och till att skaffa sig inflytande. Det handlar också om demokrati, och att så många har bristande läs- och skrivförmåga är en av de allvarligaste ojämlikheter vi har i Sverige i dag”. Också Skolverket och RHS ser språkets betydelse som en demokrati- och likvärdighetsfråga. Göteborgs universitet menar att kommitténs perspektiv, att språk och kommunikation bör genomsyra hela skolans verksamhet och alla ämnen för att stimulera skriftspråksutveckling, är en behövlig och positiv nyhet som står i samklang med aktuella forskningsrön.

• Sida 42
•  Original

En grupp av instanser, t.ex. Skolverket och RHS samt flertalet kommuner, delar också kommitténs synsätt att se läs- och skrivsvårigheter som pedagogiska frågor i stället för individuella problem. Elevorganisationen

i Sverige framhåller att alla kan lära sig läsa och skriva, trots olika förut-

sättningar. Det handlar om att ge dem som har det svårt de rätta förutsättningarna inte bara i skolan utan i alla sammanhang där eleverna utvecklar språk. Svenska Kommunförbundet menar att svårigheterna kan hänga samman med såväl pedagogiska som individuella och sociala problem.

HO motsätter sig synsättet att läs- och skrivsvårigheter främst skall ses

som pedagogiska frågor. Ombudsmannen är, liksom Linköpings univer-

sitet och dyslexirörelsen, t.ex. Svenska Dyslexistiftelsen, Svenska Dyslexiföreningen, Dyslexikampanjen/Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden, Föräldraföreningen för Dyslektiska barn och FMLS, kritisk mot att kommit-

tén inte behandlat läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utifrån ett medicinskt perspektiv utan endast sett frågan som ett pedagogiskt problem. Dyslexi måste ses som ett handikapp eller en funktionsnedsättning, vilken ibland riskerar att bli permanent. Kommitténs förslag anses vara otillräckliga för den grupp barn som har neurologiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och som kan diagnosticeras. Flera instanser, bl.a. Sveriges

Psykologförbund, menar vidare att kommittén inte analyserat vari svårig-

heterna består för elever med grava läs- och skrivsvårigheter.

Handikappinstitutet anser att det är viktigt att utgå från att det i grup-

pen elever med läs- och skrivsvårigheter finns både elever som har sina problem främst till följd av en funktionsnedsättning (dyslexi) och andra elever i svårigheter av sociala eller psykologiska skäl. De olika svårigheterna kräver olika pedagogiska åtgärder. Stockholms stad, Växjö kom-

mun och Läsutvecklingen i Botkyrka menar att kommittén borde ha integ-

rerat de två olika falangerna om pedagogik och neurologi för att komma närmare det som faktiskt sker i praktiken. Också Kristinehamns kommun understryker att specifika läs- och skrivsvårigheter kan ingå som komponenter i ett komplex av svårigheter och att utgångspunkten måste vara en helhetskunskap om individen. Flera instanser betonar elevvårdens roll. Sveriges Psykologförbund framhåller betydelsen av att utreda läs- och skrivsvårigheter ur såväl pedagogisk och psykologisk som medicinsk synvinkel.

Linköpings kommun är utan undantag positiv till betänkandet men var-

nar för att helhetsperspektivet försvinner genom att övriga handikapp hamnar i skymundan i fråga om t.ex. resursstyrning.

Socialstyrelsen pekar på de förebyggande insatser som kan göras i för-

skolan. Styrelsen saknar i betänkandet en tydligare koppling mellan förskolans och skolans verksamheter. Också Skolverket anser att det är viktigt att förskolans tradition att lära genom lek behålls och vidareutvecklas. LO är positiv till betänkandet och betonar liksom Skolverket att utredningens förslag är relevanta även för vuxenutbildning. LR anser att många av kommitténs förslag endast kan genomföras om skolan tillförs nya resurser i form av tid och pengar. RRV saknar uppgifter om resurser och resursanvändning i förslaget.

Uppsala universitet anser att betydelsen av socialgruppstillhörighet och

kön för att nå framgång i skolan, liksom datorn som pedagogiskt hjälpmedel borde ha behandlats mer ingående. Man saknar också en belysning

• Sida 43
•  Original

av de problem som elever med annat modersmål än svenska har. Vad gäller pedagogiska hjälpmedel poängterar också flera andra instanser, bl.a. HO, Dyslexikampanjen/Insamlingsstiftelsen Dyslexifonden och

Linköpings universitet, att kommittén inte återspeglar de problem och

möjligheter som finns knutna till hjälpmedelssituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Ombudsmannen menar att det krävs skärpta nationella bestämmelser för att säkerställa att elever med dyslexi garanteras tillgång till hjälpmedel och andra anpassningar i skolsituationen.

Svensklärarföreningen, liksom RHS, lyfter fram de icke datorbaserade

läromedlens betydelse.

Förändringar i måldokumenten

Åsikterna kring förslaget om ändring av skollagen går i sär, beroende på om instanserna anslutit sig till att läs- och skrivsvårigheter är pedagogiska frågor eller inte. De som delar kommitténs grundsyn, är i regel också positiva till ändring av skollagen. Lärarförbundet instämmer helt i kommitténs förslag att elever med behov av stöd benämns elever i behov av stöd. Detta flyttar perspektivet till elevens totala situation. Svenska

Kommunförbundet förordar att frågan ses över inom ramen för en total

skollagsöversyn. Skolverket anser att det behövs en översyn av regelverket som sådant, varför de förslag till förändringar av skollag, grundskoleförordning och läroplan bör hänvisas till en sådan översyn. Uppsala

universitet framhåller att det kan finnas skäl att se över skollagens

formuleringar men att föreslagen ändring inte är tillräcklig för att få genomslag i den praktiska skolverksamheten.

Handikappombudsmannen m.fl. menar att förslaget ger elever med

funktionsnedsättning ett svagare skydd. Också BO anser att den föreslagna formuleringen ”på ett olyckligt och negativt sätt pekar ut det enskilda barnet”.

FMLS anser att det bör stå elever ”med och i svårigheter” eftersom be-

nämningen i svårigheter inte täcker problematikens olika aspekter, dvs. att läs- och skrivsvårigheter kan ha både biologiska och sociala orsaker. Också Växjö kommun framför att man i stället borde integrera de två olika huvudfalangerna genom att skriva ”elever med/i svårigheter”. LR föreslår en liknande lösning vad gäller formulering av 4 kap. 1 § skollagen där stöd skall ges till elever som ”har och /eller får svårigheter i skolarbetet”.

Flertalet instanser som uttalat sig om ändringar i grundskoleförord-

ningen tillstyrker förslaget. Skolledarna, liksom Förbundet för Specialpedagogik och RHS, är positiv till att förtydliga rektors och berörd skol-

personals ansvar att fastställa åtgärdsprogram. TCO understryker vikten av att åtgärdsprogrammen utvärderas och följs upp. AMI Syd betonar vikten av att förskolans erfarenheter tas till vara i uppläggningen av åtgärdsförslagen vid övergången från barnomsorg till skola. Sveriges

Psykologförbund menar att åtgärdsprogram är viktiga men att kompeten-

sen om läs- och skrivsvårigheter i skolan måste öka avsevärt för att klara detta uppdrag. Handikappinstitutet betonar att ett åtgärdsprogram måste föregås av en utredning. SIH föreslår att ändringen också skall göras i

• Sida 44
•  Original

särskoleförordningen, specialskoleförodningen och sameskolförordningen.

LR

varnar för att lärare och studie- och yrkesvägledare, som skall pla-

nera och genomföra åtgärdsprogrammen, kommer i en ”besvärande och arbetshindrande mellanhand”.

Svenska Kommunförbundet anser att rektors ansvar inte behöver för-

tydligas då ansvaret som pedagogisk ledare och personalchef redan i dag är tydligt nog. Föräldraföreningen för Dyslektiska barn avstyrker förslaget då ansvaret för den enskilde eleven bör ligga så långt ute i organisationen som möjligt. Ansvaret skall således ligga på klassläraren.

Majoriteten av de instanser som uttalat sig om starkare skrivningar kring språkets betydelse i läroplaner och kursplaner är positiva. Skol-

verket delar kommitténs grundläggande utgångspunkter men menar att

kommittén lägger för stor vikt vid det skriftliga språket för måldokumentet för 1–5-åringar. Lärarförbundet uttrycker att det behövs starkare skrivningar för att elever i behov av särskild stimulans och stöd verkligen får det. TCO tillstyrker förslagen och betonar bl.a. att skrivningar som handlar om ökad kommunikation mellan skolan, föräldrar och elever vad gäller barns språkutveckling är särskilt viktiga. RHS understryker förskolans roll att erbjuda en rik miljö för språkstimulans med förmåga att upptäcka barn med specifika språksvårigheter. Borås kommun uttrycker att ett lekfullt och lustbetonat möte med skriftspråket i förskolan är en viktig grund för barns livslånga lärande. Göteborgs universitet menar att förslagen till ändringar i styrdokumenten är välmotiverade men att dessa endast kan åstadkomma förändringar långsiktigt under förutsättning att kommunerna prioriterar dessa frågor och ger erforderliga resurser.

De flesta instanser tycker också att det är bra med en översyn av kursplanerna där kursplanen i svenska skall få genomslag. Ansvaret för språkutveckling skall inte bara ligga på svenskämnet.

Många instanser, bl.a. TCO, stödjer kommitténs skrivningar om skolans textmiljö. Man uttrycker att ett modernt skolbibliotek med ny teknik och brett bokutbud är viktigt för skolans möjligheter att stimulera ett elevaktivt och undersökande arbetssätt med ett lustfyllt användande av språket.

Utveckling och utvärdering

Flertalet kommuner ställer sig positiva till förslagen om utveckling och utvärdering. Skolverket ställer sig dock tveksam till kommitténs olika förslag om uppdrag. Verket anser att uppdraget om de nationella proven inte behövs, eftersom ett sådant arbete redan är på gång med inriktning mot svenska. Vad gäller uppdraget om lokala utvecklingsprogram hänvisar man bl.a. till det arbete som pågår inom verket samt till två av de uppdrag som de statliga utbildningsinspektörerna skall fokusera under år 1998. Även vad gäller kursplanerna menar Skolverket att man redan i dag har i uppdrag att följa, granska och vid behov lämna förslag till revidering. Skolverket påpekar vidare att stödmaterial för arbetet med åtgärdsprogram i förskolan och skola nyligen utarbetats av SIH. Verket ställer sig mer positivt till förslaget om att utarbeta information om rättigheter som barn och unga har med läs- och skrivsvårigheter. Ett sådant

• Sida 45
•  Original

arbete bör ske i samverkan och samråd med andra myndigheter och organisationer som till exempel Barnombudsmannen, elevorganisationerna och RHS. RHS uttrycker i sitt remissvar att man gärna medverkar i sådana informationsinsatser till föräldrar vars barn har läs- och skrivsvårigheter.

Uppsala universitet ställer sig positiv till flertalet uppdrag och framför

att det också är angeläget att de nationella proven utvärderas för att utröna i vilken utsträckning de används och bidrar till att elever med behov av särskilt stöd faktiskt får hjälp. HO menar att uppdraget om nationella prov och stödmaterial bör utvidgas till att omfatta ett perspektiv på elevers funktionsnedsättning vid sidan om klass, kön och etnicitet. Handi-

kappinstitutet vill att Skolverket och andra berörda ges i uppdrag att ut-

reda hur elever med dyslexi skall kunna erhålla kompenserande hjälpmedel i ökad omfattning.

RRV saknar en genomgång och utvärdering av effekterna av de insatser

som hittills genomförts av Skolverket.

Vad gäller pedagogiska centrumbildningar förespråkar Lärarförbundet att kommunerna samordnar de olika resurs-/kunskapscentra som byggts upp till ett enda kunskapscentrum som stöd till förskola och skola. Även på regional nivå behövs det tvärvetenskapliga team för vissa elever med mycket speciella problem. Dyslexikampanjen/Insamlingsstiftelsen Dys-

lexifonden, Svenska Dyslexiföreningen och Föräldraföreningen för Dyslektiska barn betonar också vikten av olika strukturerade kontaktnät då

det är i dessa samarbeten som de tidiga upptäckterna görs och de tidiga insatserna skall sättas in. Stockholms stad ser det som beklagligt att uppdrag inte ges Skolverket eller SIH att utveckla dessa centra. TCO liksom

RHS betonar att det behövs ett samlat grepp om problemområdet över

skolformernas gränser och inom kommunen. Falu kommun framför även betydelsen av nätverk mellan grannkommunerna.

Forskning

Flertalet instanser tillstyrker kommitténs förslag om forskningsinsatser.

Göteborgs universitet sammanfattar att betänkandet innebär ett synsätt

och ett antal förslag som ligger väl i linje med forskningsfronten på området språk- och skrivinlärning och språk- och skrivproblem. Förslagen skulle innebära ett förstärkt samarbete mellan lärarutbildningarna och forskare respektive lärare på området inom olika ämnen och fakulteter.

Uppsala universitet instämmer i kommitténs förslag till forskningsinsat-

ser, men kritiserar kommitténs forsknings- och undersökningsunderlag för att vara alltför begränsat och snävt. Socialstyrelsen stöder förslagen men menar att forskningen även bör omfatta de yngre åldersgrupperna för att man så tidigt som möjligt skall kunna förebygga och hindra att läsoch skrivsvårigheter uppstår senare under skoltiden. Borås kommun stöder kommitténs förslag och föreslår dessutom forskning om invandrarelevers läs- och skrivsvårigheter. Detta får stöd av Svenska Dyslexiföre-

ningen som påpekar att flera undersökningar har visat att elever med in-

vandrarbakgrund är överrepresenterade bland de svaga läsarna.

Linköpings universitet understryker betydelsen av medvetna och sys-

tematiska tillämpningar av läsforskningens resultat för att förhindra upp-

• Sida 46
•  Original

komsten av läs- och skrivsvårigheter. Universitetet menar att kommitténs beskrivning av olika vetenskapliga skolor inte överensstämmer med verkligheten. Man framför att ett grundläggande problem som utredningen i stort sett förbigår i sina förslag är bristen på kontaktytor på nationell och regional nivå där forskare och lärare kan mötas. Dessutom framhålls att betänkandet vittnar om ett antal missförstånd och feltolkningar av viktiga forskningsresultat. Detta får stöd av HO och Svenska

Dyslexistiftelsen som liksom universitetet menar att kommittén inte tagit

hänsyn till sina egna faktaunderlag samt har en för grund beskrivning och tolkning av befintlig forskning. Ombudsmannen framför att kommittén inte i tillräcklig utsträckning beaktat medicinsk forskning. Man efterlyser vidare mer tvärvetenskaplig forskning.

Pedagog/lärarutbildning och examensordning

Flertalet instanser tillstyrker huvudinriktningen i förslagen till förändringar och delar kommitténs syn att kunskaper om läs- och skrivsvårigheter bör tillföras lärares och pedagogers utbildning. Flera poängterar också att kompetensutvecklingen måste bli mer forskningsanknuten. Lärarför-

bundet instämmer i att kunskapen hur man åtgärdar läs- och skrivsvårig-

heter bör tillföras all grundläggande utbildning. Det behövs en tydligare styrning mot läs- och skrivutveckling i högskoleförordningen. Tanken om en framtida sammanhållen grundutbildning för alla som arbetar i förskola, grundskola och gymnasieskola tilltalar förbundet liksom flera andra instanser. Förbundet anser, liksom kommittén, att speciallärare/specialpedagoger behöver kompetensutveckling om läs- och skrivsvårigheter i ett specialpedagogiskt perspektiv. Den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen bör också innehålla mer om denna problematik än vad den gör i dag. LR instämmer också i att alla pedagoger och lärare oavsett ämne och årskurs skall ha kunskaper om språkutveckling och lärande men anser inte att alla lärare skall ha identiska kunskaper. I förskolan gäller det främst förståelsen, i grundskolans lägre årskurser främst inlärningen medan det i de högre årskurserna och gymnasieskolan främst gäller att fokusera förståelse samt förmågan att integrera läs- och skrivinlärningen i den övriga undervisningen. LR ifrågasätter om all kompetensutveckling behöver ske genom att alla lärare och pedagoger fortbildar sig tillsammans. Vissa delar kan behandlas bättre genom samverkan mellan begränsade kategorier. Stockholms stad menar, till skillnad från kommittén, att det också krävs specifika kunskaper och erfarenheter hos de lärare som skall undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter. LR anser vidare att utrymmet inom specialpedagogutbildningen för bl.a. läs- och skrivsvårigheter bör utökas. En ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning för lärare med inriktning mot undervisning i dyslexi bör inrättas.

Även Socialstyrelsen anser att det är viktigt att läs- och skrivsvårigheter oavsett orsak beaktas i lärar- och speciallärarutbildningen samt inom forskningen. Hittills har läs- och skrivsvårigheter som har sin grund i dyslexi fått stor uppmärksamhet medan andra orsaker har hamnat i skymundan. ”Personalens kunskap om det enskilda barnets eventuella funktionshinder och speciella situation eller om invandrarbarnets språk och

• Sida 47
•  Original

kultur är avgörande för en lyckad integrering och för att skapa en skola som tar tillvara barnens utvecklingspotentialer”. LO understryker vikten av att även andra personalkategorier än pedagoger inom förskola och skolbarnsomsorg, t.ex. barnskötare, fritidsledare och dagbarnvårdare, genom sin utbildning får kunskap om läs- och skrivsvårigheter och därigenom bättre kan stödja barnens språkutveckling. Svenska Kommunalar-

betareförbundet stöder detta och menar att alla som arbetar med barn och

ungdom borde få sådan utbildning.

Linköpings universitet menar att kommittén försummat bristen på fors-

karanknytning och framför att stöd borde ges till nationella nätverk mellan lärarutbildare och forskare. Andra frågor som universitet saknar, liksom flera andra t.ex. Linköpings kommun, är förslag för kompetensutveckling för redan yrkesverksamma pedagoger och lärare samt skolledare.

Uppsala universitet tillstyrker förslagen om utbildning, men avstyrker

ändringarna i examensbeskrivningen då kommitténs förslag karaktäriseras som detaljstyrning. Svenska Kommunförbundet avstyrker förslaget om ändrad högskoleförordning med hänvisning till Lärarutbildningskommitténs utredning.

• Sida 48
•  Original

Sammanfattning av förslagen i betänkandet Växa i lärande – Förslag till läroplan för barn och unga 6–16 år (SOU 1997:21)

I Barnomsorg och skolakommitténs betänkande Växa i lärande – Förslag

till läroplan för barn och unga 6–16 år (SOU 1997:21) redovisas en

jämförelse mellan barnomsorgens och skolans utveckling och styrfunktioner, bl.a. beskrivs skillnaderna mellan förskolans och fritidshemmets pedagogiska program och skolans läroplan. Kommittén konstaterar att skola och barnomsorg har byggts upp och utvecklats från delvis olika utgångspunkter. De centrala skillnaderna beskrivs i betänkandet sammanfattningsvis:

• det är obligatoriskt att gå i skolan medan barnomsorgen är frivillig,
• barnomsorgen har en servicefunktion till föräldrar som skolan saknar samt en tydligare inriktning på omvårdnad,
• ansvarsfördelningen mellan stat och kommun skiljer sig åt,
• innehållet i de centrala styrdokumenten dvs. de pedagogiska programmen och läroplanen.

Kommittén menar också att skolan är mer ämnescentrerad och att innehållet till stor del har bestämts av andra än barnen och de unga. Verksamheten i skolan handlar om att återskapa den rådande kulturen och den kunskap som samtiden anser vara väsentlig. Skolan är således mer framtidsinriktad än förskolan. Barnomsorgen värnar om en helhetssyn på barnet och omsorg om hela barnet, hela dagen. I förskolan har barnen större möjlighet att själva välja innehåll och uttrycksformer.

I betänkandet diskuteras ett antal utvärderingar när det gäller samverkan mellan förskola för sexåringar, skola och skolbarnsomsorg. Kommittén betonar att utvärderingarna visar på att samspelet också inrymmer svårigheter. Förändringsarbetet måste, enligt kommittén, ta sin utgångspunkt i en gemensam syn på barnet, kunskap och lärande. Ett gemensamt synsätt på kunskap och lärande underlättas genom ett gemensamt måldokument.

Läroplansförslaget innebär bl.a. att en vidgad syn på undervisning kräver ett utnyttjande av olika kompetenser i skolan. Detta innebär att arbetet utformas i arbetslag som arbetar mot gemensamma mål och skapar en gemensam praktik.

Kommittén föreslår att läroplanen skall gälla för de pedagogiska verksamheterna för inskrivna barn och unga. Detta innebär att termen skola används för förskola för sexåringar, grundskola, sameskola, specialskola, den obligatoriska särskolan och fritidshemmet.

Läroplanens struktur och inriktning föreslås i huvudsak bestå. I kapitel 2 föreslås dock en omdisponering så att avsnitt Normer och värden läggs först i kapitlet. Läroplanen tillförs nya mål så att den kan omsluta alla verksamheter. Målen föreslås benämnas nationella mål i stället för som nu riksgiltiga. Mål att sträva mot och mål att uppnå skall vara de samma för förskola för sexåringar, grundskola, särskola och fritidshem. För förskolan innebär detta att målen sätts längre fram i tiden jämfört med målen i det pedagogiska programmet. Mål att uppnå för sameskolan, specialskolan och särskolan har inte ändrats i förslaget.

• Sida 49
•  Original

Läroplansförslaget innehåller tillägg när det gäller ett mångkulturellt synsätt samt förslag till ett femte perspektiv för att förstärka jämställdhet. Förstärkningar när det gäller målformuleringar för barn som behöver särskilt stöd föreslås under flera avsnitt, samt ett tillägg till rektors ansvar för en individuell handlingsplan enligt LSS-lagen.

Kommittén föreslår att begreppet förmedla kunskaper ersätts av främja

lärande och främja läroprocesser med hänvisning till att undervisnings-

begreppet vidgas. Vidare föreslås att omsorgen om den enskilde individen tillförs läroplanen och att lekens betydelse för lärande samt formuleringar som understödjer tema- och projektarbete lyfts fram. Några av de förstärkningar som ytterligare föreslås är bl.a. att utforskande, nyfikenhet, lust och skapande skall prägla undervisningen, liksom att eleverna skall utveckla flera "språk" där även musik, drama, bild och dans ingår. Skolans ansvar för elevens trygghet, trivsel och tillit till sin egen förmåga framhålls också i förslaget.

Helt nya mål föreslås också för att understryka de integrerade verksamheternas ansvar för barnens hela dag. Dessa förslag handlar t.ex. om barns rätt till vila, avkoppling och möjligheter till att utveckla ett aktivt fritids- och kulturliv.

Ytterligare ett antal förändringar i läroplanens terminologi föreslås, bl.a. att termen elev ersätts med barn och unga alternativt individ, att

undervisning ersätts av verksamhet och ämnen ändras till innehåll.

Kommittén föreslår också att lärare ersätts av benämningen pedagog.

Slutligen föreslår kommittén att ett urval av internationella konventioner samt ett avsnitt om kvalitetssystem och kvalitetssäkring skall anges i särskild bilaga till läroplanen.

• Sida 50
•  Original

Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning av remissyttrandena över betänkandet Växa i lärande – Förslag till läroplan för barn och unga 6– 16 år (SOU 1997:21)

Remissinstanser

Remissyttranden har inkommit från Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen (HO), Barnombudsmannen (BO), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Lärarhögskolan i Stockholm, Universitetet i Linköping, Sameskolstyrelsen, Manillaskolan, Östervångsskolan, Länsstyrelserna i Skåne och Uppsala län, Svenska Kommunförbundet, Arjeplogs, Avesta, Bräcke, Danderyds, Eskilstuna, Finspångs och Gällivare kommuner, Göteborgs stad, Härryda, Kristianstads, Kungsbacka, Lilla Edets och Luleå kommuner, Malmö stad, Mörbylånga, Norrköpings, Norrtälje, Oskarshamns, Sandvikens, Skurups och Stenungsunds kommuner, Stockholms stad, Sunne, Söderköpings, Umeå, Uppsala och Örebro kommuner, Sveriges Akademikers Centralorganistaion (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Friskolornas Riksförbund, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Synskadades Riksförbund (SRF), Föreningen Sveriges Socialchefer och Sveriges Kristna Råd.

Dessutom har yttranden inkommit från Ann-Ki Ulnes, Göteborg, Sollentuna, Perstorps och Skara kommuner, Lärarnas Riksförbund (LR), personal vid Kärraskolan i Göteborg, Lärarförbundet, Stockholmskretsen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola (DAKS), Hörselskadades riksförbund, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), Riksförbundet Ungdom för Social hälsa, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Idrottshögskolan i Stockholm, Sveriges Förskollärares Yrkesförening (SFY), European Network for School-Age Childcare (ENSAC), Arbetsgruppen Kultur i skolan, barnskötare i Vännäs kommun, Institutet för matematik och naturvetenskap vid Lärarhögskolan i Stockholm samt en gemensam skrivelse från Linköpings universitet, Lantbruksuniversitetet Uppsala och Movium.

Ett gemensamt måldokument – allmänna synpunkter

De myndigheter som lämnat synpunkter på förslaget är positiva till ett gemensamt måldokument, med undantag för RRV. Även merparten av övriga remissinstanser, däribland Svenska Kommunförbundet, Manilla-

skolan, Östervångsskolan, FUB, HSO, RBU, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn och så gott som samtliga kommuner

är mycket positiva till grundtankarna i förslaget och välkomnar ett mål-

• Sida 51
•  Original

dokument som stödjer integrering. SACO, Lärarhögskolan i Stockholm,

Friskolornas riksförbund och Idrottshögskolan i Stockholm är också po-

sitiva till en sammanhållen läroplan. Några kommuner samt TCO och LR hade dock föredragit en tioårig skolgång, men anser att förslaget är ett steg i rätt riktning. Även Lärarförbundet ser förslaget som ett led i en tioårig skola. Några kommuner anser att det hade varit bättre med ett gemensamt måldokument med början redan från ett år. Socialstyrelsen, anser att åldersspannet 6 – 16 år är alltför stort, och att delmål för vissa åldersgrupper eller verksamheter skulle undvika en slagsida för skolans mål. Socialstyrelsen föredrar benämningen måldokument i stället för

läroplan. Några instanser påminner om att elever i specialskola kan gå tio

år i skola, vilket borde påverka skrivningen, t.ex. genom en ändring av målen för specialskolorna.

RRV hävdar att betänkandet inte utrett eller tagit ställning till skillna-

derna mellan de obligatoriska och frivilliga verksamheterna. RRV menar också att de terminologiska förändringarna innebär betydande förändringar för skolans uppdrag samt att ansvarsfördelning och styrning blir otydliga i förslaget. Därmed försvåras möjligheterna att följa upp och utvärdera verksamheten i skolan och en nationell likvärdighet blir svårare att garantera. Även Socialstyrelsen anser att vissa problem av bl.a. juridisk karaktär i samband med ett sammanförande av tre olika verksamheter inte är helt utredda. SFY hävdar att det råder vissa oklarheter kring vilka verksamheter som läroplanen omfattar, t.ex. när det gäller heltidsverksamhet för sexåringar och vad som är obligatorisk respektive frivillig verksamhet. De menar att läroplanerna borde byggas från grunden, med 0-åringen som utgångspunkt i stället för att – som i dag – "överliggande" skolformer har ett avgörande inflytande på underliggande stadier. Örebro

kommun anser att det är nödvändigt att förändra kursplanerna för att un-

derlätta en helhetssyn i enlighet med förslaget, i stället för nuvarande ämnessplittring. Lärarhögskolan i Stockholm menar att kursplaner för förskoleklassen skulle förstärka den kognitiva processen. LO tillstyrker förslaget som en försiktig och genomtänkt förändring, men menar att omsorgskompetensen kommer i skymundan. SKAF är dock starkt kritiskt till förslaget. Ett arbetslag från Kärraskolan i Göteborg skriver att det är svårt att veta vad läroplanen egentligen omfattar och att begreppet undervisning är oklart.

Innehållsmässig anpassning av läroplanen

En helt övervägande del av remissinstanserna, bl.a. Statens skolverk,

Kommunförbundet, SIH, TCO, Lärarförbundet, LR, Lärarhögskolan i Stockholm samt en majoritet av kommunerna, är positiva till att en

helhetssyn på lärande präglar förslaget och att läroplanen kompletteras med förskole- och fritidshemsspecifika mål. Många remissinstanser framhåller betydelsen av förskolepedagogikens inflytande i skolan och att lekens roll betonas. Skolverket t.ex. delar betänkandets syn på att traditioner inom barnomsorg och skola kommer att vitaliseras av ett närmande. Många remissinstanser är också uttalat positiva till förslaget när det gäller att se lärandet som en process, att vidga kunskaps- och undervisningsbegreppen samt att arbetssätt från förskolan och fri-

• Sida 52
•  Original

tidshemmet tillförs skolan. Flera av instanserna, däribland Manillaskolan,

Östervångsskolan och RBU anser att ställningen för barn, som behöver

särskilda stödåtgärder, förstärks generellt i förslaget genom att ett livsperspektiv och en helhetssyn på lärandet betonas. Sveriges Kristna Råd menar att barnomsorgens "här och nu" perspektiv kan befrukta skolans mer målorienterade perspektiv. Lärarhögskolan i Stockholm saknar en tydligare belysning av barnomsorgens tradition när det gäller barn som behöver särskilt stöd.

Flera instanser som är positiva till grundtankarna i förslaget är trots detta tveksamma eller kritiska till en del av begreppsförändringarna eller föreslår innehållsmässiga förändringar. Kritiken spänner från att förslaget är alltför skolliknande, vilket bl.a. SKAF anser, till att förskoletraditionen är alltför accentuerad, vilket Universitetet i Linköping hävdar. LR anser att leken överbetonas när det gäller skolans uppgifter. LR och

Lärarförbundet framhåller båda att begreppet undervisning ej bör bytas

mot verksamhet och att benämningen pedagog inte bör ersätta lärare.

TCO menar att vissa begrepp är inkonsekvent använda och att det skapar

osäkerhet. Socialstyrelsen anser att den obligatoriska skolan kommer i förgrunden på bekostnad av barnomsorgen och att sambandet mellan omsorg och pedagogik är oklart. Även Skolverket menar att det krävs tydliggöranden av omsorgsbegreppet samt av andra begrepp och yrkesroller. Ett antal kommuner har synpunkter på förändringar i terminologin och förslag till omformuleringar i förhållande till betänkandet. Kommunför-

bundet framhåller att arbetslag är ett medel – inte ett mål och anser att ett

gemensamt måldokument kommer att främja ett sådant sätt att arbeta utan ytterligare regleringar. Kommunförbundet anser inte att det krävs någon bilaga om kvalitetssäkring utan efterfrågar istället diskussioner mellan stat och kommun om hur kvalitetsutvecklingen skall stärkas.

SKAF anser att förslaget innebär en risk för att barnen skall anpassas

till pedagogiken istället för tvärtom och att barn med behov av särskilt stöd förlorar på reformen. SKAF menar att omsorgspedagogik står i motsats till inlärningspedagogik och att lärarnas, förskollärarnas och fritidspedagogernas kompetens inte i tillräckligt stor utsträckning tillvaratar barns omsorgsbehov.

Även Sveriges Socialchefers Förening är skeptisk till förändringarna, som man menar innebär otydlighet i respektive verksamhets uppdrag, trots att syftet är vällovligt. RHS anser att förslaget är en olycklig kompromiss, som ser ut att ha tillkommit i all hast och påpekar att undervisningsmålen blir otydligare.

Enligt SFY jämställs lek med avkoppling och vila i förslaget, vilket de kritiserar. Idrottshögskolan i Stockholm ifrågasätter om lek i förslaget har betydelse i form av rekreation eller som en metod för lärande. ENSAC menar att förslaget framställer leken som ett medel för lärande istället för en läroprocess i sig.

DAKS välkomnar gemensamma mål, men anser att förskole- och fri-

tidshemsverksamheterna är styvmoderligt behandlade och undrar om detta ändå är en förklädd tioårig grundskola. DAKS anser att förslaget värnar om ämnesundervisning och att övriga verksamheter alltför mycket får anpassa sig till skolans kultur. Även ENSAC menar att skolans upp-

• Sida 53
•  Original

drag i detta förslag mest är inriktat på grundskolans uppgifter genom att fritidspedagogiken inte är tillräckligt uppmärksammad.

Övriga synpunkter

Flera instanser, däribland Skolverket och Länsstyrelsen i Skåne, anser att förslaget om att rektors ansvar för att upprätta handlingsplan för barn enligt LSS-lagen inte kan gälla. Även andra remissinstanser påpekar att förslaget utgår från felaktiga förutsättningar. Förslag om förstärkning av rektors ansvar för att utarbeta individuella åtgärdsprogram möts dock av positiva reaktioner hos flera instanser.

Skolverket, Socialstyrelsen, TCO, LO m.fl. betonar betydelsen av kom-

petensutveckling i samband med reformen.

Flera remissinstanser är positiva till förslag om en bilaga med konventioner och uttalar även önskemål om tillägg i form av FN:s standardregler samt Salamancadeklarationen. Några framhåller också betydelsen av kvalitetsarbete och förordar därför en bilaga när det gäller kvalitetssäkring.

• Sida 54
•  Original

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros

Föredragande: Ylva Johansson

Regeringen beslutar proposition 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.

• Sida 55
•  Original

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande

Celexnummer för bakomliggande EGregler

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

5 kap. 5 §