Prop. 2003/04:2
Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 25 september 2003
Göran Persson
Lena Sommestad
(Miljödepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I denna proposition föreslås vissa ändringar i miljöbalken för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, det s.k. ramdirektivet för vatten.
I enlighet med direktivets krav föreslås att Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt, vilka består av ett eller flera avrinningsområden som följer vattnets naturliga flöden. Vidare föreslås regeringen få meddela de föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön som behövs.
I fråga om åtgärdsprogram, som är ett viktigt led i vattenarbetet enligt direktivet, föreslås en anpassning av reglerna i 5 kap. miljöbalken. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att allmänheten ges större möjligheter att påverka programmens innehåll samt att myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Regeringen föreslås dessutom få möjlighet att föreskriva kompletterande bestämmelser om åtgärdsprogram.
Ramdirektivet för vatten gör det nödvändigt att meddela andra slags miljökvalitetsnormer än sådana som i dag specificeras i 5 kap. miljöbalken. Därför föreslås kompletteringar i beskrivningen av vad miljökvalitetsnormer kan avse. Detta kommer också att underlätta genomförandet av andra direktiv på miljöområdet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 22 december 2003.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
2. Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs1 i fråga om miljöbalken
dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 7 och 8 §§ skall utgå,
dels att 5 kap. 2 och 4–8 §§, 6 kap. 11 §, 29 kap. 8 § samt rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 5 kap. 5 § skall sättas närmast före 5 kap. 4 §,
dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 10 och 11 §§, samt närmast före 5 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap. Miljökvalitetsnormer 5 kap. Miljökvalitetsnormer och
miljökvalitetsförvaltning
2 §
Miljökvalitetsnormer skall ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter.
Miljökvalitetsnormernas nivåer får inte överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt och de skall ange
1. högsta eller lägsta förekomst i mark, yt- och grundvatten, luft eller miljön i övrigt av kemiska produkter eller biotekniska organismer,
2. högsta nivå för buller, skakning, ljus, strålning eller annan sådan störning, eller
3. högsta eller lägsta nivå eller värde för vattenstånd eller flöde i vattensystem, vattendrag, grundvatten eller delar av dem.
Miljökvalitetsnormer kan också ange högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön.
Miljökvalitetsnormer skall ange
1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
3. högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller
4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §2
Verksamhet skall bedrivas så att miljökvalitetsnormer inte överträds.
Bestämmelser om att tillstånd inte får beviljas för verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds finns i 16 kap. 5 §. Bestämmelser om att tillstånd eller villkor för ett tillstånd får omprövas, om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds, finns i 24 kap. 5 § första stycket 2.
Om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall kunna uppfyllas, skall regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram.
Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område inte kan uppfyllas därför att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, skall ett förslag till åtgärdsprogram upprättas för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att uppfylla normen förekommer.
Myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet skall genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt beredas tillfälle under minst två månader att lämna synpunkter på förslaget.
Efter samråd enligt tredje stycket skall den som upprättat förslaget i en särskild sammanställning redovisa de synpunkter som lämnats och hur de har beaktats. Sammanställningen skall fogas till handlingarna i ärendet.
5 §
Ett åtgärdsprogram skall upprättas, om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall uppfyllas eller om kravet på det följer av
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Regeringen skall i sådana fall i samband med att föreskrifter enligt 1 § meddelas eller när behov uppkommer besluta ett sådant åtgärdsprogram eller besluta att en eller flera myndigheter
Ett åtgärdsprogram som avses i 4 § skall fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Om det behövs får regeringen bestämma att ett åtgärdsprogram skall fastställas av flera myndigheter eller kommuner.
Ett åtgärdsprogram som skall fastställas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige.
2 Senaste lydelse 2002:175.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
eller kommuner skall upprätta sådana åtgärdsprogram. Regeringen får överlåta till en myndighet att besluta om åtgärdsprogram som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område överträds därför att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, skall regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer upprätta ett åtgärdsprogram för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att uppfylla normen förekommer.
Innan en myndighet eller kommun upprättar ett åtgärdsprogram skall den samråda med myndigheter och kommuner som berörs samt med verksamhetsutövare som berörs i betydande omfattning. Ett åtgärdsprogram som upprättas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige.
Åtgärdsprogrammet skall skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer.
Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund.
6 §3
Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet som kan påverka de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som avses i 2 § första stycket. I ett åtgärdsprogram skall anges
1. den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas,
2. de åtgärder som skall vidtas för att miljökvalitetsnormen skall vara uppfylld senast den tidpunkt som avses i 2 § andra stycket,
3. vilka myndigheter och kommuner som skall se till att angivna åtgärder vidtas,
Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att uppfylla föreskrivna miljökvalitetsnormer.
I ett åtgärdsprogram skall anges
1. den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas,
2. de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormen skall kunna uppfyllas, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda,
3 Senaste lydelse 2002:175.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. när de skall vara genomförda, och
5. de uppgifter som i övrigt krävs till följd av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen.
Ett åtgärdsprogram skall omprövas vid behov, dock minst vart femte år.
3. de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Ett åtgärdsprogram skall innehålla en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt.
Ett åtgärdsprogram skall omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år.
7 §
Regeringen får föreskriva att vissa åtgärdsprogram skall prövas av regeringen.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas, vad sådana program skall innehålla och hur samråd skall ske.
8 §
Regeringen får upprätta sådana åtgärdsplaner som kan krävas till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen eller besluta att en eller flera myndigheter eller kommuner eller kommunalförbund skall upprätta sådana åtgärdsplaner.
Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 §.
Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
10 §
För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön skall Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt. Ett vattendistrikt skall bestå av ett eller flera avrinningsområden tillsammans med tillhörande grundvatten och kustvatten.
Ett avrinningsområde utgörs av ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar till havet genom ett enda utlopp eller delta.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Grundvatten, ytvatten, kustvatten och kustområden som inte i sin helhet kan hänföras till ett visst avrinningsområde skall hänföras till det vattendistrikt som är närmast eller lämpligast.
Regeringen meddelar föreskrifter om indelningen i vattendistrikt.
11 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Sådana föreskrifter kan gälla karakterisering av vattenområden, förvaltningsplaner för vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön.
6 kap.
11 §
Varje myndighet som skall tilllämpa denna balk skall se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (1987:10) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet.
Varje myndighet som skall tilllämpa denna balk skall se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (1987:10) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet.
Myndigheten skall också se till att sådana beslutade åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som avses i 5 kap. och som har betydelse för prövningen finns tillgängliga i målet eller ärendet.
Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
29 kap.
8 §4
Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot
1. föreskrift för totalförsvaret meddelad med stöd av 1 kap. 5 §, om överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelse har föreskrivits är straffbelagd,
2. i beslut om naturreservat eller kulturreservat angivna inskränkningar i rätten att använda mark enligt 7 kap. 5 § andra eller tredje stycket,
3. förbud att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder inom biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 §,
4. föreskrifter som behövs för särskilt skydd för djur eller växter enligt 7 kap. 12 §,
5. förbud att inom strandskyddsområde uppföra ny byggnad eller vidta annan åtgärd i strid mot 7 kap. 16 §,
6. föreskrifter om försiktighetsmått inom miljöskyddsområde meddelade med stöd av 7 kap. 20 §,
7. föreskrifter om inskränkning inom vattenskyddsområde meddelade med stöd av 7 kap. 22 §,
8. interimistiskt förbud enligt 7 kap. 24 § första stycket,
9. föreskrifter om förbud till skydd för djur- och växtarter meddelade med stöd av 8 kap. 1 eller 2 §,
10. föreskrifter om förbud eller föreskrifter om särskilda villkor för att sätta ut djur- eller växtarter meddelade med stöd av 8 kap. 3 §,
11. föreskrifter meddelade med stöd av 8 kap. 4 § genom att ta sådan befattning med djur, växter, ägg, rom, bon eller produkter av djur eller växter som strider mot en sådan föreskrift eller mot ett villkor i beslut i enskilt fall,
12. föreskrifter eller beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten m.m. meddelade med stöd av 9 kap. 4 §,
13. föreskrifter om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet meddelade med stöd av 9 kap. 5 §,
14. inskränkningar, villkor eller anmälningsskyldighet föreskrivna beträffande miljöriskområde enligt 10 kap. 12 §,
15. skyldighet att underhålla en vattenanläggning enligt 11 kap. 17 § första stycket eller 20 § första stycket eller 21 § första stycket,
16. förbud att påbörja en verksamhet enligt 12 kap. 6 § tredje stycket, 17. förbud till skydd för naturmiljön enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket, 18. särskilda föreskrifter om utredning och försiktighetsmått vid genteknisk verksamhet meddelade med stöd av 13 kap. 8 eller 11 §,
19. förbud att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg enligt 14 kap. 18 § andra stycket,
20. förbud att sprida bekämpningsmedel mot lövsly enligt 14 kap. 19 § första stycket,
21. föreskrifter som avser förbränning, handel, överlåtelse eller införsel av bränslen meddelade med stöd av 14 kap. 21 §,
4 Senaste lydelse 2003:518.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
22. föreskrifter i fråga om hantering, införsel eller utförsel av kemiska produkter eller biotekniska organismer meddelade med stöd av 14 kap. 24 §,
23. förbud att hantera, föra in eller föra ut kemisk produkt eller bioteknisk organism enligt 14 kap. 25 §,
24. förbud mot dumpning eller förbränning av avfall enligt 15 kap. 31 §,
25. skyldighet att göra anmälan eller lämna uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 304/2003 av den 28 januari 2003 om export och import av farliga kemikalier eller att lämna uppgifter enligt rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen,
26. förbud eller skyldighet att lämna uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, senast ändrad genom förordning (EG) nr 2039/2000,
27. bestämmelser om transport och därigenom transporterar avfall i strid mot rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) 2557/2001,
28. en bestämmelse eller mot villkor i beslut i enskilt fall som meddelats med stöd av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem5, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2476/20016, såvitt avser import till Sverige, export och reexport från Sverige, handel med artificiellt förökade växter, transport och transitering eller köp, försäljning och annan kommersiell åtgärd.
28. bestämmelser i, eller villkor i beslut i enskilt fall som meddelats med stöd av, rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem7, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1497/20038, såvitt avser import till Sverige, export och reexport från Sverige, handel med artificiellt förökade växter, transport och transitering eller köp, försäljning och annan kommersiell åtgärd.
För försök till brott mot första stycket 24 döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Till ansvar enligt första eller andra stycket döms inte, om ansvar kan ådömas enligt 1 eller 2 §.
Denna lag träder i kraft den 22 december 2003.
5 EGT L 61, 3.3.1997, s. 1 (Celex 31997R0338). 6 EGT L 334, 18.12.2001, s. 3 (Celex 32001R2476).
7 EGT L 61, 3.3.1997, s. 1 (Celex 31997R0338). 8 EUT L 215, 27.8.2003, s. 3 (Celex 32003R1497).
3. Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet har antagit direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060), det så kallade ramdirektivet för vatten. Syftet med direktivet är att upprätta en ram för skyddet av såväl ytvatten som grundvatten. Senast den 22 december 2003 skall de nationella författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet träda i kraft. Direktivet återges i bilaga 1.
Regeringen gav den 29 mars 2001 (dir. 2001:25) Miljöbalkskommittén (M 1999:03) i uppdrag att lämna förslag till hur ramdirektivets bestämmelser om bl.a. miljömål, åtgärdsprogram och utsläpp till vatten skall genomföras i svensk lagstiftning (dir. 2001:25).
Den 11 oktober 2001 beslutade regeringen också att tillkalla en särskild utredare för att utarbeta förslag till ett sådant administrativt system för förvaltning av avrinningsdistrikt som behövs enligt ramdirektivet för vatten (dir. 2001:78). I uppdraget ingick att utarbeta förslag till bl.a. avgränsning av avrinningsdistrikten samt myndighetsorganisation och former för beslutsfattande. Utredaren bestämde att utredningen skulle benämnas Utredningen svensk vattenadministration (M 2001:01).
Miljöbalkskommittén överlämnade den 4 december 2002 delbetänkandet Bestämmelser om miljökvalitet (SOU 2002:107). Samma dag överlämnade Utredningen svensk vattenadministration betänkandet Klart som vatten (SOU 2002:105). En sammanfattning av Miljöbalkskommitténs betänkande finns i bilaga 2 och dess lagförslag återges i bilaga 3. En sammanfattning av betänkandet från Utredningen svensk vattenadministration finns i bilaga 4 och dess lagförslag återges i bilaga 5. Dessa betänkanden har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren och sammanställningar av dessa finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M2002/3981/R).
Denna proposition behandlar de lagändringar som föreslås för att genomföra ramdirektivet. De administrativa förändringar som direktivet föranleder i form av att utpeka myndigheter och ge dem uppgifter kommer att göras inom ramen för regeringens förordningsarbete.
Propositionen innehåller också förslag om förtydligande av straffbestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken. Förslaget har föranletts av att Riksåklagaren och Världsnaturfonden har uppmärksammat regeringen på en otydlighet i bestämmelsen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 22 maj 2003 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande återges i bilaga 8. Med anledning av yttrandet, som behandlas närmare i avsnitt 7.1, har lagförslaget justerats. Därutöver har gjorts några ändringar av redaktionell natur.
4. Det svenska miljöarbetet med vatten
4.1. Inledning
Sverige har förhållandevis god tillgång på vatten av bra kvalitet. Detta beror inte bara på naturliga förutsättningar och lågt befolkningstryck utan också på ett långvarigt och framgångsrikt miljöarbete. Sålunda har utsläppen från punktkällor som reningsverk och industrier reducerats avsevärt sedan 1970-talet. Under 1900-talet genomfördes sjösänkningar och vattenregleringar i syfte att utvinna odlingsbar mark och elektrisk kraft. Dessa ingrepp gav initialt betydande effekter på vattenmiljön. En stor del av denna påverkan är också kontinuerlig med negativa effekter för bl.a. våtmarksmiljöer och vattenfauna. Vidare orsakar diffus påverkan allvarliga miljöproblem. Med diffus påverkan avses bakgrundsbelastning och påverkan från ett stort antal geografiskt spridda källor, exempelvis utsläpp av näringsämnen från jordbruk och hushåll. Dessa problem berör såväl inlandsvatten som kust och hav. Delar av södra Sverige har kvalitetsproblem på grund av närsaltsöverskott i grund- och ytvatten, trots att tillförseln av näringsämnen från jordbruket generellt sett har minskat de senaste 15 åren. Vidare är försurning ett problem i delar av landet. Nedfallet av sura ämnen har visserligen minskat, men det är på vissa platser fortfarande större än vad miljön tål och återhämtningen kommer att ta lång tid. Diffusa utsläpp av miljögifter skapar också problem, främst i urbana miljöer. I detta sammanhang kan nämnas bly i bensin och pigment, som tidigare orsakade hälsorisker, och det pågående arbetet med att hantera PCB i fogmassor, diffus spridning av metaller från olika konstruktioner och spridning av polyaromatiska kolväten från slitage av däck.
Riksdagen har genom beslut 1999 och 2001 om nationella miljökvalitetsmål, delmål och åtgärdsstrategier (se nedan) etablerat en förbättrad struktur för det miljöpolitiska arbetet, vilket inneburit en förstärkning. Denna struktur omfattar även vattenfrågorna.
Miljöbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1999, är ett centralt instrument i miljöpolitiken. Lagstiftningen skall verka för att de miljöpolitiska målen säkerställs. Miljömålen ger ledning vid tillämpningen av miljöbalken.
EU:s ramdirektiv för vatten antogs 2000. Syftet med direktivet är att upprätta en ram för skyddet av både ytvatten och grundvatten. Direktivet avser inte enbart vattenkvaliteten utan vattenmiljön i sin helhet och innebär en utveckling och samordning av vattenarbetet såväl i Sverige som i hela EU. Direktivet beskrivs i avsnitt 5. Genomförandet av direktivet medför att ett antal svenska författningar behöver ändras. Såväl direktivets krav på insatser som problemen i svenska vatten gör det enligt regeringens mening nödvändigt att anpassa den myndighetsorganisation som arbetar med vattenfrågor.
Ramdirektivet för vatten innehåller mål för vattenkvaliteten, som i det kommande arbetet skall ges ett konkret innehåll, men är också ett väsentligt verktyg i genomförandet av den nationella politiken på vattenområdet.
4.2. Miljömålsarbetet
Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
Riksdagen fattade i april 1999 beslut om en ny struktur i arbetet med miljömål och fastställde 15 nationella miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Riksdagen antog i november 2001, i syfte att förstärka miljömålsarbetet, regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot. I delmål anges att en viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara genomförda vid en viss tidpunkt så att miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en generation. De av riksdagen fastställda delmålen avser i de flesta fall läget 2010.
Regeringen har utsett ansvariga myndigheter för uppföljning och utvärdering av de 15 miljökvalitetsmålen. Myndigheterna skall bl.a. ge en samlad redovisning av måluppfyllelsen, föreslå kompletterande insatser och i övrigt verka för att miljökvalitetsmålen nås.
Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för regionalt mål- och uppföljningsarbete. Arbetet utförs i en sektorsövergripande process i dialog med kommuner, näringsliv och andra aktörer. Länsstyrelserna ansvarar vidare för att samarbetet med övriga regionala myndigheter och andra regionala organ utvecklas.
Kommunerna har ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella målen. De har viktiga uppgifter i arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen, dels genom sitt myndighetsarbete och åtgärder i den egna verksamheten, dels genom att lokala mål och åtgärdsstrategier samt kommunal samhällsplanering kan ge ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå. För bl.a. miljökvalitetsmålet Ingen övergödning har den kommunala hanteringen av avloppsfrågor väsentlig betydelse. För miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet är det av stor betydelse att kommunerna arbetar med skyddsområden för vattentäkter. Kommunerna har vidare en viktig roll för flera av målen genom att de i sin planering ger underlag för en långsiktig hushållning med mark och vatten. Den kommunala översiktsplanen kan spela en viktig roll i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Översiktsplaneringen är sektorssamordnande och genomförs i en reglerad process som skall garantera medborgarna insyn och inflytande.
Ett särskilt miljömålsråd har inrättats. Det ansvarar för en samlad uppföljning och rapportering av miljömålsarbetet till regeringen. Baserat på detta underlag rapporterar regeringen varje år översiktligt till riksdagen hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider, senast i prop. 2003/04:1 med förslag till statsbudget för 2004, utgiftsområde 20. Vart fjärde år utförs en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen för att klarlägga om mål eller styrmedel behöver korrigeras.
För att de tre miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning och
Hav i balans samt levande kust och skärgård skall kunna nås till 2020 tillsatte regeringen den 14 juli 2002 en havsmiljökommission som en komplettering av miljömålsarbetet (dir. 2002:102). Kommissionen har i
betänkandet Havet – tid för en ny strategi (SOU 2003:72) föreslagit en rad nya åtgärder, bl.a. att alla länder skall ta sitt fulla ansvar genom en förstärkt regional förvaltning av Östersjön, att Helsingforskonventionen revideras och att Sverige utarbetar en nationell marin strategi. Betänkandet, som remissbehandlas under hösten 2003, kommer att utgöra ett betydelsefullt underlag för regeringens fortsatta arbete med havsmiljöfrågorna.
Flera av miljökvalitetsmålen har betydelse för vattenmiljön. Ramdirektivet för vatten framhålls särskilt när det gäller miljökvalitetsmålen
Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dessutom har ramdirektivet betydelse för miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Myllrande våtmarker. Nedan beskrivs de fyra förstnämnda miljökvalitetsmålen och de delmål som är av särskilt intresse i sammanhanget.
Ingen övergödning
Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Ett delmål är att det senast 2009 skall finnas åtgärdsprogram som anger hur en sådan god ekologisk status som avses i ramdirektivet för vatten skall nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten. Andra delmål innebär att de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten, de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav samt utsläppen av ammoniak i Sverige skall begränsas.
Miljökvalitetsmålet innebär enligt propositionen 2000/01:130 bl.a. att sjöar och vattendrag samt svenska kustvatten skall ha god ekologisk status. När det gäller att nå målet om minskad kvävebelastning på havet är det av största vikt att ta fram regionala mål och åtgärdsprogram baserade på de faktiska behoven av kvävereduktion i kustområdena. Sådana mål och åtgärdsprogram följer av ramdirektivet för vatten.
Levande sjöar och vattendrag
Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är att sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och att deras variationsrika livsmiljöer bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.
Ett delmål är att det senast 2005 skall finnas åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i eller i anslutning till sjöar och vattendrag som behöver ett långsiktigt skydd. Minst hälften av dessa skall senast 2010 ha ett långsiktigt skydd. Ett annat delmål är att det senast 2005 skall finnas åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har
förutsättningar att bli skyddsvärda. Vad gäller miljöanpassning av vattenkraften har regeringen tidigare sagt att utgångspunkten bör vara att nuvarande produktionskapacitet bibehålls (prop. 2000/01:130 s. 98). Ett tredje delmål är att det senast 2009 skall ha upprättats vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Ytterligare ett delmål är att det senast 2009 skall finnas åtgärdsprogram som anger hur en sådan god ytvattenstatus som avses i ramdirektivet för vatten skall uppnås.
Enligt propositionen 2000/01:130 innebär ramdirektivet för vatten att goda förutsättningar skapas för att genomföra de flesta av de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla ytvattenförekomster.
Grundvatten av god kvalitet
Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Ett delmål är att grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning senast 2010 skall ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Ett annat delmål är att efter 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtlivet i angränsande ekosystem. Ett tredje delmål är att alla vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än tio kubikmeter per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år senast 2010 skall uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Ett fjärde delmål är att det senast 2009 skall finnas åtgärdsprogram som anger hur en sådan god grundvattenstatus som avses i ramdirektivet för vatten skall uppnås.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård är att Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och att den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Ett delmål är att skyddsvärda marina miljöer och kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden skall få ett långsiktigt skydd. Ett annat delmål är att det senast 2009 skall finnas åtgärdsprogram så att en sådan god ytvattenstatus som avses i ramdirektivet för vatten kan uppnås.
Detta miljökvalitetsmål inriktas på att i ett generationsperspektiv nå fram till att gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för
- hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärde. Ramdirektivet för vatten är av primär betydelse för kust- och havsmiljön.
5. Ramdirektivet för vatten
Hänvisningar till S5
- Prop. 2003/04:2: Avsnitt Författningskommentar till 5 kap. 2 § Förslag till lag om ändring i miljöbalken
5.1. Bakgrund och syfte
Insikten om de gränsöverskridande problem som förorening av vatten orsakar har medfört att EG antagit ett förhållandevis stort antal direktiv på vattenområdet. I dessa anges exempelvis gränsvärden för utsläpp och regler för skyddade områden. Flera av direktiven är inriktade på särskilda avgränsade områden, t.ex. dricksvatten, badvatten eller avloppsvatten.
Med tanke på det stora antalet delvis överlappande direktiv på vattenområdet behövdes ett direktiv som tog ett helhetsgrepp och behandlade förvaltningen av all vattenmiljökvalitet. Efter ett omfattande arbete antog sålunda Europaparlamentet och rådet i december 2000 ett direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, det s.k. ramdirektivet för vatten. Ramdirektivet är ett ramverk för all vattenplanering och vattenvård inom EU. Ramdirektivet omfattar både ytvatten (sjöar och vattendrag, vatten i övergångszon och kustvatten) och grundvatten. Direktivet avser inte enbart vattenkvalitet utan hela vattenmiljön. Detta innebär en ambitionshöjning när det gäller vattenarbetet såväl för svensk del som för EU i dess helhet.
Ramdirektivet syftar sammanfattningsvis till att
skydda och förbättra tillståndet i vattnens ekosystem samt hindra ytterligare försämringar, eftersträva ett ökat skydd för och en förbättring av vattenmiljön, bl.a. genom att utsläpp och spill av vissa ämnen minskar eller upphör, säkerställa att föroreningen av grundvatten gradvis minskar och att ytterligare förorening förhindras, främja en hållbar vattenanvändning samt bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka.
Kvalitetsmål
I ramdirektivet anges miljömål för ytvatten och grundvatten. Centrala begrepp i direktivet är god ytvattenstatus och god grundvattenstatus. Allt vatten skall klassificeras enligt vissa definitioner i direktivet. Utifrån dessa resultat bestäms miljömålen för respektive vatten.
I fråga om ytvatten skall medlemsstaterna skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster för att uppnå målet god ytvattenstatus. För ytvatten som är konstgjorda eller kraftigt modifierade i fysiskt avseende, exempelvis kanaler eller reglerade älvar, skall medlemsstaterna skydda och förbättra vattnet i syfte att uppnå en god kemisk ytvattenstatus och en god ekologisk potential. Det sistnämnda innebär lindrigare krav på skydd och förbättring. Nya miljökvalitetsnormer kommer efter hand att
- tas fram beträffande förekomsten av vissa utvalda kemiska ämnen i vatten.
Enligt direktivet är det mycket viktigt att hänsyn tas till ekologiska faktorer. Under de närmaste åren skall kvalitetskrav för ytvatten utarbetas med sikte på bl.a. hydromorfologiska förhållanden (exempelvis vattenflöde, vattendragens djup och bredd samt förhållandena i strandzoner) och biologiska förhållanden (exempelvis förekomsten av vattenväxter och fisk).
För grundvatten skall målet god grundvattenstatus gälla, varvid både kvalitativa och kvantitativa faktorer skall beaktas. Medlemsstaterna har en allmän skyldighet att förhindra varje betydande tendens till ökning av koncentrationen av föroreningar i grundvatten. Kommissionen utarbetar för närvarande ett förslag till direktiv om grundvatten, ett s.k. dotterdirektiv till ramdirektivet.
Vad som skall uppnås är specificerat i ramdirektivet och gemensamt för medlemsstaterna. Samtidigt måste varje medlemsstat ta fram normer och annat underlag som behövs för att genomföra direktivet.
Direktivets miljömål skall ha uppnåtts senast den 22 december 2015, men under vissa omständigheter kan denna tidpunkt senareläggas.
Åtgärder
Medlemsstaterna har stor frihet att utforma de åtgärder som behövs för att nå målen.
Enligt direktivet krävs att ett kombinerat tillvägagångssätt används. Det innebär att man i fråga om föroreningskällor, såväl punktkällor som diffusa källor, måste iaktta både utsläppsnormer som utgår från bästa tillgängliga teknik och miljökvalitetsnormer som utgår från gränser för vad miljön och människors hälsa bedöms tåla.
Direktivet innehåller regler om karakterisering av vattnen och om den övervakning som skall ske.
Enligt direktivet skall medlemsstaterna genomföra en rad åtgärder. Dessa är framför allt följande.
Medlemsstaterna skall urskilja avrinningsområden och dela in dessa i avrinningsdistrikt. Flera avrinningsområden kan ingå i ett distrikt. Utgångspunkten för den geografiska avgränsningen av avrinningsdistrikten skall vara vattnets flöden och inte befintliga administrativa gränser. För varje distrikt skall det utses lämplig behörig myndighet med uppgift att tillämpa direktivets bestämmelser och samordna vattenförvaltningen så att miljömålen uppnås. För vissa ämnen, framför allt miljögifter, kommer gemensamma miljökvalitetsnormer att fastställas, medan det i fråga om övriga relevanta kemiska ämnen och biologiska faktorer lämnas åt varje medlemsstat att i enlighet med vissa i direktivet givna gemensamma definitioner fastställa miljökvalitetsnormer inklusive miljömål.
Medlemsstaterna skall se till att prispolitiken för vatten stimulerar en effektiv användning av vattenresurserna och att den därigenom bidrar till att de miljömål som anges i direktivet uppfylls samt att olika verksamheter bidrar till kostnadstäckningen av vattentjänster.
Medlemsstaterna skall dock inte anses ha överträtt direktivet om de i enlighet med fastslagen praxis beslutar att inte tillämpa bestämmelserna för prispolitiken för viss vattenanvändningsverksamhet och detta inte äventyrar syftena och möjligheten att nå målen. I detta sammanhang kan erinras om regeringens tidigare uttalanden om användning av vatten för kraftproduktion i dir. 2001:78. För varje avrinningsdistrikt skall upprättas åtgärdsprogram för att uppnå direktivets mål för vattenkvaliteten. För varje avrinningsdistrikt skall förvaltningsplaner upprättas.
Tidsplan för åtgärderna
Genomförandet av ramdirektivet delas in i olika faser. Senast den 22 december 2003 skall den svenska lagstiftning som behövs ha antagits och trätt i kraft. Vid samma tidpunkt skall de ansvariga myndigheter som krävs för genomförandet vara utsedda. Senast den 22 december 2004 skall det finnas en analys av avrinningsdistriktens karakteristika och konsekvenserna av mänsklig verksamhet för tillståndet i ytvattnet och grundvattnet, preliminära miljömål vara satta samt en ekonomisk analys av vattenanvändningen vara klar. Vidare skall program för övervakning av vattnets tillstånd i varje distrikt vara färdiga senast 2006. De första åtgärdsprogrammen och förvaltningsplanerna skall fastställas senast den 22 december 2009 och skall därefter ses över vart sjätte år. Vidare skall det senast 2010 finnas en prispolitik för vatten som motsvarar direktivets krav. Åtgärdsprogrammen skall tillämpas senast 2012.
De nämnda årtalen anger när något senast skall ha gjorts, vilket innebär att exempelvis ett åtgärdsprogram helt eller delvis kan antas tidigare än 2009. Den angivna tidtabellen är alltså inget skäl att dröja med att undersöka och åtgärda angelägna problem.
Ramdirektivets betydelse för miljöarbetet för vatten
Direktivets krav på kartläggning och övervakning är utformade utifrån den generella situationen inom EU-länderna. Då Sverige har hundratusentals sjöar och vattendrag som i de flesta fall har god kvalitet kan arbetet med kartläggning, analys och övervakning bli relativt resurskrävande. Det är därför nödvändigt att anpassa insatserna efter varje avrinningsområdes faktiska behov, vilket innebär att stor omsorg måste ägnas allokeringen av tillgängliga resurser.
Miljönyttan med direktivet ligger bl.a. i att avrinningsområdena bedöms som helheter och att åtgärder därigenom lättare kan sättas in där de gör störst nytta. Vidare kommer arbetet med kartläggning, analyser, mål och åtgärdsprogram att medföra att regionala och lokala resurser samordnas på ett sätt som annars vore svårt att åstadkomma. Kombinationen av helhetstänkande i avrinningsområden, konkreta, regionalt och lokalt förankrade mål för vattenförekomster samt åtgärdsprogram med utgångspunkt i naturvetenskapliga och ekonomiska fakta innebär ett betydelsefullt framsteg i vattenmiljöarbetet. Kraven på att intressenter och allmänhet skall kunna delta i processen gör att åtgärdsprogrammen kan förankras bland dem som berörs och att genomförandet underlättas. Rätt an-
vänd kommer ramdirektivets metod för vattenarbete att medföra att takten ökar när det gäller att genomföra nödvändiga förbättringar.
Genomförandet av ramdirektivet förbättrar vidare förutsättningarna för att framgångsrikt vidta flera av de åtgärder som behövs för att nå miljökvalitetsmålen för vatten. Det är viktigt att arbetet med att genomföra ramdirektivet och att nå miljökvalitetsmålen sker samordnat.
Det bör också betonas att ramdirektivet kan antas leda till förbättringar av vattenkvaliteten i Östersjön och Västerhavet därför att flera andra länder som ligger inom tillrinningsområdena också omfattas av direktivets krav.
5.2. Vattenplanering
Ramdirektivet för vatten förutsätter en vattenplanering som omfattar flera steg. Till de viktigaste stegen i denna planering hör följande.
Ett första steg är att undersöka och beskriva vattendistriktet. I arbetet skall bl.a. ingå en kartläggning av vattenförekomsternas lokalisering, storlek, djup och geologi samt fastställande av referensförhållanden för olika typer av ytvattenförekomster. En inventering skall göras av betydande påverkan och effekter på yt- och grundvattnets tillstånd orsakade av mänsklig verksamhet som föroreningar från punktkällor och diffusa källor samt vattenuttag. Vidare skall en ekonomisk analys av vattenanvändningen göras. Den inledande kartläggningen behöver inte nödvändigtvis syfta till att vara heltäckande i detalj. Så länge direktivets minimikrav inte underskrids kan ambitionen i stället vara att göra en översiktlig kartläggning som avgränsar problem- eller riskområden, där sedan analysen fördjupas. Likartade vattenförekomster behöver inte beskrivas individuellt utan kan sammanföras i grupper.
Ett andra steg är att bedöma om en vattenförekomst skall anses vara konstgjord eller kraftigt modifierad, såsom t.ex. en reglerad älv, vilket medför ett lägre krav på ekologisk kvalitet. Det krävs i sådana fall att medlemsstaten skall se till att vattnet har god ekologisk potential. Vidare skall avgöras om det finns anledning att tillämpa de undantagsbestämmelser i direktivet som gör det möjligt att ställa lägre krav än som följer av god ekologisk status eller god ekologisk potential.
Ett tredje steg är att fastställa miljömål för vattendistrikten. Miljömålen kommer att utgöra miljökvalitetsnormer (jfr avsnitt 6.1). Miljömålen är olika för ytvatten och grundvatten. De nya regler om vattenkvalitet som finns i ramdirektivet har ett komplicerat innehåll som ännu inte har fått sin slutliga form. Detta betyder att det ännu inte kan utläsas vilken faktisk ambitionsnivå för vattenarbetet som direktivet kommer att leda till. Både nationellt och på gemenskapsnivå pågår arbete med att precisera de ekologiska och andra krav som skall gälla för vattenresurserna.
Den analys och beskrivning av vattendistrikten som inledningsvis skall göras kommer att leda fram till beslut om miljömål för olika vattenförekomster. Den övervakning som skall utföras inom distrikten kommer att ske mot bakgrund av krav som följer av miljömålen. Arbetet utmynnar i fastställandet av de åtgärdsprogram som behövs för att uppnå miljömålen.
Ramdirektivets miljömål och de nationella miljökvalitetsmål som beskrivits i avsnitt 4 är av olika karaktär och har olika tidsgränser. Många länsstyrelser har utvecklat regionala miljömål med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen. När miljömålen för ett avrinningsområde fastställs bör såväl de mål som följer av ramdirektivet som de regionala miljömålen beaktas. Ramdirektivet kan ses som ett verktyg och ett stöd i arbetet att nå miljökvalitetsmålen. I den mån de olika målen inte är helt förenliga måste dock de regionala miljömålen anpassas till de miljömål som följer av ramdirektivet, eftersom de sistnämnda bygger på bindande gemenskapsrätt och författningsregleras. Några större praktiska svårigheter torde det dock inte innebära att samordna de olika målen. Det kan tilläggas att även regionala och lokala prioriteringar kan beaktas när miljömålen för vattendistriktet bestäms, om de inte strider mot vad som gäller enligt ramdirektivet eller de nationella miljökvalitetsmålen.
Ett fjärde steg är att upprätta åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Sådana får också upprättas för avrinningsområden. Att upprätta åtgärdsprogram blir en central uppgift för den myndighet som utpekas som vattenmyndighet i enlighet med ramdirektivet. Direktivet innehåller omfattande och delvis detaljerade regler om vilka åtgärder som skall eller kan ingå i ett åtgärdsprogram. Vissa grundläggande åtgärder är obligatoriska. Antingen anges det direkt i programmet att de obligatoriska åtgärder som direktivet räknar upp skall genomföras eller också görs en hänvisning till att motsvarande åtgärder genomförs till följd av nationell lagstiftning. Flera av de obligatoriska åtgärderna enligt direktivet följer redan av svensk lagstiftning. I den mån obligatoriska åtgärder inte är tillräckliga för att nå målen skall kompletterande åtgärder anges. Åtgärder som rör ytvatten och grundvatten som tillhör samma ekologiska, hydrologiska och hydrogeologiska system bör samordnas för hela avrinningsdistriktet. Att regeringen föreslås kunna meddela nödvändiga föreskrifter framgår nedan (jfr avsnitt 6.2). Genom åtgärdsprogrammen får vattenarbetet ett instrument för att utforma effektiva åtgärder optimerade efter behoven i hela avrinningsområdet och med hänsyn tagen till regionala och lokala behov och värderingar.
Ett femte steg är att för varje vattendistrikt upprätta program för övervakning av tillståndet i vattenmiljön. Tre typer av övervakning skall finnas: kontrollerande, operativ och undersökande. Den kontrollerande övervakningen syftar till att ge en generell beskrivning av det ekologiska och kemiska tillståndet i våra vatten. Operativ övervakning genomförs för att fastställa tillståndet för de vatten som bedöms ligga i riskzonen och för att följa de förändringar som åtgärdsprogrammen resulterar i. Slutligen används undersökande övervakning för att fastställa källan till förorening när denna är okänd. Genom övervakningen kommer effekterna av åtgärdsprogrammen att kunna följas upp och behovet av förändringar av programmen att belysas.
Ett sjätte steg är att fastställa en förvaltningsplan för varje vattendistrikt. Genom förvaltningsplanen skapas något som kan liknas vid en verksamhetsplan i ett långsiktigt perspektiv. I denna plan skall informationen om vattenområdena och vattenplaneringen sammanfattas. Ett viktigt moment i ramdirektivet gäller krav på information till och samråd med allmänheten vid arbetet med förvaltningsplanerna.
Ramdirektivet anger en modell för vattenarbetet med karakterisering, fastställande av miljömål, upprättande av åtgärdsprogram och förvaltningsplaner samt övervakning som skall upprepas med högst sex års intervall. Det är dock viktigt att arbetet anpassas till förutsättningarna i varje avrinningsområde. Planeringscykeln illustreras nedan.
Övervakning Undersökning och karakterisering
Förvaltningsplan
Åtgärdsprogram
Miljömål
6. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram
6.1. Innebörden av termen miljökvalitetsnorm
Regeringens förslag: Beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken av vad som skall anges i miljökvalitetsnormer kompletteras. Miljökvalitetsnormerna skall kunna avse olika typer av regler för hur miljön skall eller bör vara beskaffad eller normer i övrigt av betydelse för bedömningen av tillståndet i miljön. Det blir möjligt att införa miljökvalitetsnormer som innebär etappvis skärpta krav. Bestämmelserna i 5 kap. 4 § miljöbalken om hur miljökvalitetsnormer skall beaktas utgår.
Miljöbalkskommitténs förslag har en annan lagteknisk utformning men överensstämmer i sak med regeringens förslag. Kommittén föreslog att den nuvarande beskrivningen av innehållet i en miljökvalitetsnorm skulle behållas, men att beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken skulle flyttas till förordningar. Vidare föreslog kommittén att det i stället för en komplettering av beskrivningen av miljökvalitetsnormer skulle införas ett nytt uttryck, bestämmelser om miljökvalitet, som skulle omfatta olika typer av regler om miljöns beskaffenhet och kunna anpassas till de miljökrav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. I fråga om att nuvarande 5 kap. 4 § miljöbalken skall upphöra att gälla överensstämmer kommitténs förslag med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har behandlat förslaget har i stort sett varit positiva till att 5 kap. miljöbalken utvidgas till att behandla olika slags bestämmelser om miljökvalitet och att sådana bestämmelser detaljregleras i förordningar. Förslaget att helt ta bort
bestämmelserna i 5 kap. 2 § miljöbalken och placera samtliga beskrivningar av miljökvalitetsbestämmelser i olika förordningar har däremot mött kritik. Förslaget att nuvarande 5 kap. 4 § miljöbalken skall upphöra att gälla har tillstyrkts av remissinstanserna, förutom Naturvårdsverket som anfört att om bestämmelsen utgår bör rättsverkan av miljökvalitetsnormer framgå av andra bestämmelser i balksystemet.
Skälen för regeringens förslag: Regler om miljökvalitet förekommer i ett stort antal EG-direktiv och uttrycks med flera olika termer. Någon enhetlig terminologi förekommer inte, varför t.ex. miljökvalitetsnorm i ramdirektivet för vatten definieras som koncentration av ett visst förorenande ämne som inte bör överskridas (riktvärde) medan det s.k.
IPPC-direktivet (96/61/EG) med miljökvalitetsnorm avser krav som skall vara uppfyllt vid en viss tidpunkt (gränsvärde). Det förekommer också att det som i 5 kap. 2 § miljöbalken beskrivs som miljökvalitetsnormer uttrycks i andra termer i olika direktiv. Mot denna bakgrund framstår beskrivningen av miljökvalitetsnormer i 5 kap. 2 § miljöbalken som alltför snäv för att kunna omfatta de olika typer av bestämmelser om miljökvalitet som behövs t.ex. på grund av medlemskapet i Europeiska unionen.
Bestämmelserna om miljökvalitet i direktiven har oftast en sådan detaljeringsgrad att de är olämpliga att genomföra i lag. Regeringen har därför i 5 kap. 1 § miljöbalken bemyndigats att meddela de föreskrifter som behövs i fråga om kvaliteten på miljön. Dessa föreskrifter benämns miljökvalitetsnormer. Som bemyndigandet är formulerat skulle det kunna användas för andra typer av bestämmelser än de som omfattas av beskrivningen av miljökvalitetsnormer i 5 kap. 2 § miljöbalken. Den flexibilitet som behövs för att genomföra olika typer av normer finns alltså redan i bemyndigandet och begränsas endast av beskrivningen.
Miljöbalkskommittén har föreslagit att 5 kap. miljöbalken anpassas till behovet av flexibilitet genom att ett nytt samlingsbegrepp, bestämmelser om miljökvalitet, införs för de föreskrifter som bemyndigandet i 5 kap. 1 § miljöbalken avser. Kommittén har också föreslagit att termen miljökvalitetsnorm även fortsättningsvis reserveras för bindande gränsvärden, men att beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken flyttas till de förordningar som tas fram för att införa respektive norm. Kommittén har motiverat sitt förslag med att ordet miljökvalitetsnorm fått en vedertagen betydelse i svensk rätt som motsvarar beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken, nämligen ett bindande gränsvärde.
Enligt regeringens mening finns det inget språkligt hinder mot att låta termen miljökvalitetsnorm omfatta även andra slags normer än vad som är fallet för närvarande, då ”miljökvalitetsnorm” är synonymt med ”bestämmelse om miljökvalitet”. Termen ”miljökvalitetsnorm” är dessutom lämplig i en samlande funktion eftersom den är lättanvänd och väl beskriver sin innebörd. Att förbehålla termen ”miljökvalitetsnorm” till enbart vissa slag av normer om miljökvalitet skulle inte bidra till ökad tydlighet. Någon utbredd och etablerad uppfattning om innebörden av termen miljökvalitetsnorm som motsäger en förändring föreligger inte. Det förhållandet att det i olika direktiv finns divergerande definitioner av termen, liksom att det i den nuvarande lydelsen av 5 kap. 2 § tredje stycket miljöbalken finns en alternativ beskrivning som inte kan betecknas som ett bindande gränsvärde, talar tvärtom mot en uppfattning
som innebär att den nuvarande beskrivningen av ”miljökvalitetsnorm” är alltför inarbetad för att kunna förändras.
Om 5 kap. 2 § miljöbalken utgår, kommer beskrivningen av termen miljökvalitetsnorm endast att framgå av de förordningar som regeringen inför. Detta skulle innebära en icke önskvärd otydlighet om vad miljökvalitetsnormer är avsedda att användas till. Därför bör en beskrivning av miljökvalitetsnormer behållas i 5 kap. 2 § miljöbalken. Den flexibilitet som krävs vid användandet av miljökvalitetsnormer utesluter inte att termen ges en huvudsaklig beskrivning i miljöbalken. Eftersom detaljbestämmelserna måste ges i förordningar är det dock viktigt att beskrivningarna inte blir för snäva och att utrymme lämnas för de ytterligare krav som kan följa av medlemskapet i Europeiska unionen. Det finns också pedagogiska fördelar med att ha kvar beskrivningarna i det att miljöbalkens normsystem blir mer överskådligt och sammanhängande. Genom att behålla termen miljökvalitetsnorm och en beskrivning av den i 5 kap.1 och 2 §§miljöbalken kan dessutom ett flertal följdändringar undvikas, liksom det lagtekniska problem som hänvisningarna till sådana normer i exempelvis 5 kap. 3 § miljöbalken annars skulle innebära.
Innebörden av den nuvarande 5 kap. 4 § miljöbalken framstår som något oklar. Enligt Miljöbalkskommittén är en möjlig tolkning av bestämmelsen att hela ansvaret för att en miljökvalitetsnorm överträds läggs på en enskild verksamhetsutövare. En sådan tolkning är inte rimlig. Enligt miljöbalkens systematik skall miljökvalitetsnormerna beaktas av de myndigheter som har att meddela tillstånd och föreskrifter rörande driften av en verksamhet, varvid kraven på enskilda utformas med stöd av balkens materiella regler och efter en samlad bedömning av föroreningssituationen. Miljöbalkens övriga bestämmelser tryggar således att miljökvalitetsnormerna beaktas, varför det inte finns något egentligt behov av paragrafens första stycke. Sålunda, och då paragrafens andra stycke endast innehåller en hänvisning, kan hela bestämmelsen utgå. Paragrafen föreslås i stället få ett annat innehåll (se avsnitt 6.2 nedan).
Hänvisningar till S6-1
- Prop. 2003/04:2: Avsnitt 8
6.2. Åtgärdsprogram
Regeringens förslag: Innan ett åtgärdsprogram fastställs skall samtliga som berörs av det beredas tillfälle att lämna synpunkter på ett förslag till program. Synpunkterna skall sammanställas och redovisas av den som upprättar åtgärdsprogrammet. Ett åtgärdsprogram skall innehålla en analys av konsekvenserna från allmän och enskild synpunkt. Omprövning av ett åtgärdsprogram skall ske minst vart sjätte år i stället för minst vart femte år. Regeringen bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas och vad de skall innehålla. Myndigheters och kommuners skyldighet att vidta åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram tydliggörs. I den mån det behövs skall åtgärdsprogram och förvaltningsplaner vara en del av beslutsunderlaget när myndigheter tillämpar miljöbalken.
Miljöbalkskommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Jämfört med kommitténs förslag har vissa justeringar gjorts som följer dels av de föreslagna kompletteringarna av vad
miljökvalitetsnormer kan avse, dels av att kommitténs förslag om ett särskilt förfarande för åtgärdsprogram för vattendistrikt i regeringens förslag har ersatts med ett bemyndigande.
Remissinstanserna: I den mån remissinstanserna har berört förslagen har de varit positiva till dem. Vissa remissinstanser har haft synpunkter rörande åtgärdsprogrammens räckvidd, men i den frågan har inte Miljöbalkskommittén lämnat några förslag och inte heller regeringen tar upp saken.
Skälen för regeringens förslag: I 5 kap. miljöbalken finns regler om när ett åtgärdsprogram skall upprättas för att en miljökvalitetsnorm skall uppfyllas och hur myndigheter skall förfara när ett sådant program tas fram. Regeringen föreslår ingen ändring avseende åtgärdsprogrammens funktion som strategiska planeringsdokument för myndigheter och kommuner. För att betona programmens betydelse för uppfyllandet av miljökvalitetsnormer föreslås dock en ny bestämmelse i 5 kap. 8 § miljöbalken som anger myndigheters och kommuners skyldighet att vidta de åtgärder som ankommer på dem enligt ett fastställt åtgärdsprogram.
Detta innebär inte några nya förpliktelser för myndigheter och kommuner, utan är ett tydliggörande av vad som redan gäller (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 260 f). Liksom tidigare bör gälla att åtgärdsprogrammen inte är direkt bindande för enskilda och inte kan anses vara sådan myndighetsutövning mot enskild som kan överklagas (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 271).
Inte heller vad gäller åtgärdsprogrammens förhållande till kommunal planläggning enligt plan- och bygglagen (1987:10) är bestämmelsen avsedd att innebära någon förändring av vad som gäller i dag. I detta avseende har dock regeringen för avsikt att överväga frågan ytterligare och vid behov återkomma med förslag.
Åtgärdsprogrammen kommer att få betydelse för olika beslut som fattas av myndigheter med stöd av miljöbalken. Det är därför viktigt att ett program som innebär att en viss åtgärd skall vidtas finns med i myndighetens beslutsunderlag. Detsamma gäller för de förvaltningsplaner som upprättas för vattendistrikt. Av denna anledning föreslås ett tillägg i 6 kap. 11 § miljöbalken, som innebär att aktuella åtgärdsprogram och förvaltningsplaner skall finnas tillgängliga i mål eller ärenden där myndigheter tillämpar miljöbalken.
Åtgärdsprogram kan komma att omfatta påverkan från flera olika samhällssektorer och företeelser och innebära att åtgärder av skiftande slag skall vidtas. Konsekvenserna för de aktörer som berörs kan vara mycket olika och svåra att överblicka. Eftersom åtgärdsprogrammen inte kan överklagas är det viktigt att alla tänkbara konsekvenser av programmen, särskilt för enskilda personer och företag, övervägs noggrant och görs tillgängliga för dem som berörs. Därför föreslås en ny bestämmelse i 5 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken som innebär att varje åtgärdsprogram skall innehålla en analys av konsekvenserna från allmän och enskild synpunkt.
I ramdirektivet för vatten finns detaljerade bestämmelser för hur en myndighet skall förfara när förvaltningsplaner för vattendistrikt utarbetas. Syftet är att säkra allmänhetens och berörda parters deltagande och att samråd sker. Krav ställs därför bl.a. på upprättande av förslag och kungörande av förslagen. Det är angeläget att ett liknande förfarande
tillämpas också i fråga om åtgärdsprogram, som ju mera påtagligt kan komma att påverka olika aktörer. Någon anledning att särskilja vattenfrågorna i detta hänseende finns inte heller, varför regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs i 5 kap. 4 § miljöbalken med en allmän bestämmelse om samrådsförfarande inför beslutandet av ett åtgärdsprogram. De befintliga bestämmelserna om samråd i 5 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken, som inte alls är lika långtgående, kan utgå.
Regeringen bör också, genom en bestämmelse i 5 kap. 7 § andra stycket miljöbalken, bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas, vad de skall innehålla och om samråd. Regeringen avser att med stöd av detta bemyndigande exempelvis utfärda riktlinjer för hur konsekvensanalyser skall göras.
De åtgärdsprogram som omfattas av ramdirektivet för vatten skall enligt direktivet omprövas vart sjätte år. Eftersom dessa åtgärdsprogram kommer att bli omfattande, är det i normalfallet inte rimligt att de skall behöva förnyas oftare än så. Enligt den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken skall omprövning av åtgärdsprogram ske minst vart femte år. Bestämmelsen bör ändras så att det blir möjligt att anpassa omprövningen till det intervall som följer av direktivet.
7. Vattendistrikt, vattenmyndighet och vattenmiljöförvaltning
7.1. Vattendistrikt
Regeringens förslag: Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt i enlighet med ramdirektivet för vatten.
Utredningens förslag: Förslaget från Utredningen svensk vattenadministration överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna har i huvudsak inte haft några synpunkter på de föreslagna principerna för indelningen.
Skälen för regeringens förslag: Målet att uppnå god vattenstatus bör enligt ramdirektivet för vatten eftersträvas för varje avrinningsområde.
Åtgärder som avser ytvatten och grundvatten som tillhör samma ekologiska, hydrologiska och hydrogeologiska system bör samordnas. Enligt direktivet skall medlemsstaten fastställa vilka avrinningsområden som ligger inom dess nationella territorium och hänföra dem till avrinningsdistrikt – i den svenska lagstiftningen bör dock huvudsakligen den enklare termen vattendistrikt användas i stället för avrinningsdistrikt. Enligt direktivet skall vattendistriktet utgöras av ett eller flera avrinningsområden tillsammans med deras tillhörande grund- och kustvatten.
Vattnets naturliga flöde skall enligt direktivet utgöra grunden för den geografiska avgränsningen av vattendistrikten. Ett avrinningsområde består av ett landområde från vilket allt ytvatten strömmar, genom en följd av åar, floder eller sjöar, till havet genom ett enda utlopp eller ett enda delta. I de allra flesta fall följer grundvattnet vattendelarna för yt-
vatten, varför den indelning av riket i vattendistrikt med tillhörande grundvatten som behöver göras inte utgör något problem. Det kan dock finnas fall då grundvattnet inte helt följer ett avrinningsområde eller då det är oklart vilket avrinningsområde ytvatten skall hänföras till (t.ex. vid bifurkationer). I sådana fall skall vattnet hänföras till det närmaste eller det lämpligaste vattendistriktet. Också kustvattenområdet, som sträcker sig intill en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium, skall fördelas på närmaste eller lämpligaste vattendistrikt. I varje vattendistrikt måste därtill ingå de landområden vid kusten där vattenavrinning sker till havet utan att samlas i ett enda utlopp eller delta. Sådana kustområden bör hänföras till närmaste eller lämpligaste distrikt.
Sverige har 119 huvudavrinningsområden, dvs. avrinningsområden med en areal om minst 200 kvadratkilometer uppströms mynningen i havet. Antalet delavrinningsområden är ca 10 700 med en genomsnittlig storlek av 44 kvadratkilometer. Uppdelningen i delavrinningsområden baseras på naturliga avgränsningspunkter i vattendragen, t.ex. sjöutlopp eller punkter där två vattendrag flyter samman. Varje sjö större än en kvadratkilometer betraktas tillsammans med sitt lokala tillrinningsområde som ett eget delavrinningsområde.
I fråga om antalet vattendistrikt har Utredningen svensk vattenadministration föreslagit en indelning av riket som baseras på avrinningsområdenas sammanhang med de stora havsbassängerna, dvs. Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Västerhavet (Kattegatt och Skagerrak). Då emellertid distriktet Egentliga Östersjön skulle bli alltför stort och svårhanterligt har utredaren föreslagit att detta delas i en nordlig och en sydlig del, vilket skulle innebära fem vattendistrikt totalt.
Eftersom vattendistrikten representerar en helt ny princip för administrativ indelning av riket bör grunderna för indelningen meddelas i lag. Den nya bestämmelse som föreslås i 5 kap. 10 § första–tredje styckena miljöbalken är utformad mot bakgrund av motsvarande definitioner i ramdirektivet för vatten.
Åtgärder som avser ytvatten och grundvatten som tillhör samma ekologiska, hydrologiska och hydrogeologiska system bör samordnas. En indelning av Sverige i vattendistrikt lägger grunden för ett ändamålsenligt och effektivt framtida vattenarbete. En struktur för vattenarbetet baserad på denna indelning är en vidareutveckling av miljöarbetet där miljöproblemen och naturens förhållanden får väga tyngre än befintliga administrativa gränser. Avgränsningen av vattendistrikten är dock inte en renodlat geografisk fråga, utan har nära samband med regeringens utpekande av myndigheter med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (se nedan). Indelningen förutsätter således en mängd överväganden av såväl organisatorisk som finansiell art med hög detaljeringsgrad. I lagrådsremissen föreslogs ett uttrycklig bemyndigande för regeringen att dela in riket i vattendistrikt. Lagrådet har dock påpekat att något sådant bemyndigande inte krävs, eftersom den typen av föreskrifter faller inom området för regeringens restkompetens, och därför inte heller bör finnas. På Lagrådets inrådan har därför det tidigare föreslagna bemyndigandet i 5 kap. 11 § första stycket miljöbalken ersatts med den informationsregel som nu föreslås i 5 kap. 10 § fjärde stycket miljöbalken.
I ramdirektivet för vatten behandlas också frågor om internationella avrinningsdistrikt. Det föreskrivs bl.a. att medlemsstaterna skall se till att ett gränsöverskridande avrinningsområde hänförs till ett internationellt avrinningsdistrikt, att varje medlemsstat säkerställer att ramdirektivets bestämmelser tillämpas inom den del av det internationella distriktet som ligger på dess territorium och att medlemsstaterna ser till att de åtgärdsprogram m.m. som krävs för att uppnå miljömålen samordnas för hela det internationella avrinningsdistriktet. I syfte att genomföra direktivet i dessa delar har regeringen kontakt med regeringarna i Finland respektive Norge och för diskussioner om hur ett samarbete skall utformas.
7.2. Vattenmyndighet
För varje vattendistrikt skall det finnas en ansvarig myndighet för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (vattenmyndighet). Det är regeringen som utser sådan myndighet. Regeringen kan peka ut befintliga myndigheter eller bilda nya. Det är också möjligt att dela uppgifterna i ett vattendistrikt mellan flera myndigheter. En enda myndighet kan ha samma uppgift i flera vattendistrikt. Regeringen har således stor frihet att utforma det administrativa genomförandet av ramdirektivet för vatten.
En av utgångspunkterna för det svenska miljövårdsarbetet är ett integrerat arbetssätt. Ett miljöarbete med denna inriktning ger möjligheter att beakta skilda miljöfrågors ömsesidiga beroende och påverkan. På så sätt kan målkonflikter i miljöarbetet lättare identifieras och avvägningar mellan olika mål komma till stånd. Frågor som rör luft, mark och vatten måste kunna bedömas i ett sammanhang då förändringar i dessa miljöer oundvikligen påverkar varandra. Regeringen anser att en viktig förutsättning för att nå de nationella miljökvalitetsmålen är att arbetet med att genomföra ramdirektivet för vatten infogas i övrigt miljöarbete. Miljöfrågor för vatten kan inte ses separat utan är en del av helheten i svenskt miljöarbete.
Den myndighetsstruktur som i dag hanterar miljöfrågor är väl inarbetad och en naturlig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att genomföra ramdirektivet för vatten. Det arbete som utförs av centrala myndigheter, länsstyrelser, miljödomstolar, kommuner, vattenvårdsförbund och flera andra bör fortsätta.
7.3. Vattenmiljöförvaltning
Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om den förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön som skall utföras av ansvarig myndighet (vattenmyndighet) enligt ramdirektivet för vatten. Bestämmelsen i 5 kap. 8 § miljöbalken om att regeringen får upprätta åtgärdsplaner utgår.
Miljöbalkskommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft några invändningar mot förslaget i den del det avser ett bemyndigande till regeringen.
Skälen för regeringens förslag: Vattenmyndigheten skall ha ansvar för tillämpningen av ramdirektivet för vatten inom respektive vattendistrikt. Även andra uppgifter med anknytning till vattenområdet bör kunna anförtros en sådan myndighet. Den sammanfattande beteckningen för dessa uppgifter är förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Med kvalitet avses här beskaffenhet, vilket innebär att det är vattenmiljöns tillstånd i ett vidare perspektiv som åsyftas. Att förvalta denna kvalitet innebär att bevara och förbättra den – vi förvaltar ju miljön, inte bara för oss själva utan för kommande generationer.
Samtliga steg i vattenplaneringen (se avsnitt 5.2) är ingående reglerade i ramdirektivet och det fordras detaljerade bestämmelser för att genomföra dem på ett korrekt sätt. Vad gäller miljömålen i ramdirektivet och åtgärdsprogrammen bör övergripande bestämmelser finnas i lag med bemyndigande för regeringen att meddela de ytterligare föreskrifter som behövs (jfr avsnitt 6). I övrigt bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att genomföra direktivet i dessa avseenden. Detta eftersom det huvudsakligen rör sig om förvaltningsåtgärder och tekniska krav. En bestämmelse med detta innehåll föreslås i 5 kap. 11 § miljöbalken.
Bestämmelsen i nuvarande 5 kap. 8 § miljöbalken angående åtgärdsplaner, som infördes med ramdirektivet för vatten i åtanke, fyller på grund av vad som nu föreslås ingen funktion och bör därför utgå.
7.4. Övrigt arbete med genomförandet av ramdirektivet för vatten
Lagändringarna behöver följas upp med bestämmelser från regeringen i förordningsform samt myndighetsföreskrifter och allmänna råd.
Regeringen gav den 20 december 2001 Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av ramdirektivet för vatten. Uppdraget, som skall slutredovisas vid utgången av 2003, avser bl.a. informationsbehov, former för informationshantering och rapportering, övervakning av ytvattenförekomster samt underlag när det gäller karakterisering av ytvattenförekomster, påverkan på vatten av mänsklig verksamhet och utförandet av ekonomiska analyser av vattenanvändning. Vidare skall verket utarbeta riktlinjer för att t.ex. fastställa s.k. typspecifika referensförhållanden för ytvattenförekomster. En av de mest centrala uppgifterna är att komplettera och anpassa befintliga bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag samt kust och hav till ramdirektivets behov och därigenom ge underlag för att fastställa miljömål. Verket skall också ta fram underlag för tillämpningen av direktivets bestämmelser om åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Naturvårdsverket samarbetar när det gäller detta uppdrag med bl.a. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges Lantbruksuniversitet, Statistiska centralbyrån, Lantmäteriverket och Räddningsverket. För grundvatten bedrivs i tillämpliga delar motsvarande arbete hos Sveriges geologiska undersökning. I ett samarbete med bl.a. de övriga medlems-
staterna i EU, kandidatländerna och kommissionen utarbetas informella, icke bindande vägledningsdokument för tillämpningen av ramdirektivet. Dessa dokument kommer att bli till hjälp i det beskrivna nationella myndighetsarbetet.
Vidare arbetar Naturvårdsverket med att, i samråd med Sveriges geologiska undersökning och Boverket, utveckla en handbok för vatten. Syftet är att utveckla ett samlat arbete med att nå berörda nationella miljökvalitetsmål och delmål, att genomföra ramdirektivet för vatten samt att ta fram en nationell plan för integrerad vattenförvaltning och effektiv vattenhantering senast 2005 i enlighet med slutsatserna från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002.
Regeringen gav den 6 september 2001 Statens va-nämnd i uppdrag att granska om bestämmelserna om avgifter och taxor i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-lagen) uppfyller de krav som ställs i ramdirektivet för vatten. Va-nämndens granskning visar att va-lagens regler om avgifter och taxor i väsentliga delar motsvarar dessa krav. Om några förtydliganden skulle behövas är det inte nödvändigt att genomföra dem nu. Dessutom har va-lagsutredningen (M 2002:02) i uppdrag att göra en fullständig översyn av va-lagen m.m. och skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 juni 2004. Först därefter avser regeringen att i mån av behov återkomma med kompletterande lagförslag.
8. Straff för brott mot EG-förordningen om handel med vilda djur och växter
8.1. Gällande regler
Bestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken är en bestämmelse om straff för brott mot rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EGT L 61, 3.3.1997, s. 1, Celex 31997R0338), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1497/2003 (EUT L 215, 27.8.2003, s. 3, Celex 32003R1497). Bestämmelsen är också en bestämmelse om straff för den som bryter mot villkor i beslut som i det enskilda fallet har meddelats med stöd av EGförordningen.
8.2. Förtydligande
Regeringens förslag: Straffbestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken förtydligas så att det inte kan råda någon tvekan om att den gäller för brott mot bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 338/97.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 16 i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1497/2003, skall det i Sverige finnas bestämmelser om sanktioner för den som bryter mot EG-förordningen. En sådan bestämmelse har därför tagits in i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken. Det har kommit till regeringens kännedom att det råder olika meningar om hur bestämmelsen skall tolkas. Enligt en tolkning skulle bestämmelsen innebära enbart en föreskrift om straff för brott mot bestämmelser eller villkor som meddelats med stöd av EGförordningen. Med den tolkningen skulle alltså antas att lagstiftaren inte avsett att brott mot EG-förordningen som sådan skulle sanktioneras. För att undvika otydligheter som kan leda till olika tolkningar bör det klart framgå av bestämmelsen att den omfattar brott mot bestämmelser i EGförordningen. Det bör göras genom en redaktionell ändring i texten.
9. Konsekvenser
Allmänt
I propositionen 2000/01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier, framhålls betydelsen av ramdirektivet för vatten för att nå flera av miljökvalitetsmålen. När det gäller Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Hav i balans samt levande kust och skärgård ingår det som delmål att åtgärdsprogram enligt ramdirektivet skall finnas. Konsekvenserna av förslagen behandlas bl.a. på sidorna 237, 241 f. och 244 f. i propositionen. De bedömningar som regeringen redovisar där är väsentligen giltiga även vad gäller insatser för att nå ramdirektivets mål och konsekvenserna av dessa.
Ramdirektivet liksom flera av de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen kräver insatser till skydd för vatten. Detta har den ovärderliga fördelen för samhället att den långsiktiga försörjningen med rent vatten kan säkras.
De åtgärdsprogram som utarbetas för att nå de mål som följer av ramdirektivet kan komma att kräva insatser som inte också samtidigt behövs för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen. Vilken omfattning dessa insatser får och vilka kostnaderna blir kan inte bedömas nu utan först under arbetet med åtgärdsprogrammen. Med det helhetsperspektiv på avrinningsområdena som direktivet kräver förbättras dock möjligheterna att sätta in kostnadseffektiva åtgärder där de är mest angelägna och gör mest nytta. Genom arbetet med analyser och åtgärdsprogram blir det möjligt att samordna lokala och regionala resurser på ett sätt som vore svårt att få till stånd utan direktivets arbetssätt.
Konsekvenser av lagförslagen
För att ramdirektivet för vatten skall kunna genomföras är det nödvändigt med en särskild administrativ indelning av Sveriges land- och kustvatten-
områden. Sverige skall indelas i vattendistrikt och för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i ett sådant skall en vattenmyndighet utses. För att en vattenmyndighet skall kunna fullgöra sina uppgifter behövs bestämmelser i en rad olika frågor, t.ex. om karakterisering, miljömål för vattendistrikt, förvaltningsplaner och övervakning. De nu föreslagna bestämmelserna innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter i dessa frågor. Bemyndigandet i sig medför inte några omedelbara konsekvenser.
Det viktigaste redskapet för att nå miljömålen i ramdirektivet för vatten är åtgärdsprogrammet. Bestämmelser om sådana program finns redan i 5 kap. miljöbalken och de nu föreslagna ändringarna innebär i sig inga nya åligganden för myndigheter, kommuner eller enskilda. De miljömål för vattendistrikt som direktivet föreskriver, och som skall uppnås genom åtgärdsprogram, kan naturligtvis få olika konsekvenser, men dessa är för närvarande svåra att bedöma. Åtgärdsprogrammen föreslås dock innehålla en analys av dess konsekvenser från allmän och enskild synpunkt. Förslagen innebär vidare att åtgärdsprogrammen skall föregås av ett brett samrådsförfarande med stora möjligheter för såväl allmänheten som berörda myndigheter, kommuner och andra aktörer att påverka programmens innehåll. Detta samråd, liksom de föreslagna konsekvensanalyserna, torde leda till en bättre överblick vad gäller kostnader och nytta och bidra till ett hållbart utnyttjande av vattenresurserna. Regeringen bemyndigas enligt förslaget att få komplettera bestämmelserna om åtgärdsprogram, men inte heller detta innebär några omedelbara konsekvenser.
Förslaget beträffande miljökvalitetsnormer innebär att termen ges en vidare innebörd. Förslaget innebär dock inte att några nya regleringar införs utan att redan existerande bestämmelser sammanförs terminologiskt. Den hittills vanligaste formen av miljökvalitetsnormer, normer om gränsvärden, kommer att finnas kvar. Den mer exakta utformningen och innebörden av olika miljökvalitetsnormer kommer även fortsättningsvis att föreskrivas av regeringen med stöd av bemyndigandet i 5 kap. 1 § miljöbalken. Förslaget innebär också att regeringen ges möjlighet att anpassa miljökvalitetsnormer till de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. Ett exempel på det sistnämnda torde bli de miljömål för vattendistrikt som följer av ramdirektivet för vatten. Inte heller i denna del innebär förslaget några omedelbara konsekvenser. Det kan dock förutses att de nya miljökvalitetsnormerna och den därpå följande utökade användningen av åtgärdsprogram kommer att leda till ytterligare arbetsuppgifter för de myndigheter och kommuner som har att vidta de aktuella åtgärderna. Den närmare omfattningen av dessa, liksom konsekvenserna för de verksamhetsutövare som påverkar kvaliteten på vattenmiljön, kan inte förutses innan miljökvalitetsnormerna är fastlagda. Det är vidare angeläget att kommuner, näringsliv, organisationer och allmänhet deltar i utarbetandet av miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Denna möjlighet till inflytande kräver insatser av de berörda men omfattningen, som de avgör själva, kan inte beräknas i detta sammanhang.
10. Författningskommentarer
5 kap. 2 §
Paragrafen formuleras om för att möjliggöra en mer flexibel användning av de miljökvalitetsnormer som regeringen i 1 § har bemyndigats att föreskriva om. Den nuvarande lydelsen är i huvudsak inriktad på normer om gränsvärden, dvs. normer om att vissa värden inte får överskridas eller underskridas efter en viss tidpunkt och som kan vara kopplade till bestämmelser om påföljd. Denna form av miljökvalitetsnormer finns kvar och beskrivs i den nya lydelsen på ett mera översiktligt sätt i första stycket 1. Genom ett tillägg som gör det möjligt att föreskriva att de nivåer som avses inte får överskridas eller underskridas under en eller flera tidsperioder möjliggörs etappvis skärpta krav. Tillägget innebär också en anpassning till sådana utsläppsgränsvärden som förekommer i IPPC-direktivet (96/61/EG). I första stycket 2 beskrivs normer om något som vanligen benämns riktvärden, dvs. normer om att vissa värden inte bör överskridas eller underskridas och som kan ha samband med en skyldighet att vidta åtgärder. Även sådana normer kan vid behov möjliggöra etappvis skärpta krav. Den nu gällande paragrafens tredje stycke överförs oförändrat till första stycket 3. Genom första stycket 4 ges regeringen möjlighet att anpassa miljökvalitetsnormer efter andra krav som följer av EU-medlemskapet. Ett exempel på detta är de miljömål för vattendistrikt som följer av ramdirektivet för vatten och som har beskrivits ovan (se avsnitt 5).
Beskrivningen av miljökvalitetsnormer i paragrafen är av nödvändighet översiktlig. Normernas innehåll, som ju ofta följer av olika direktiv på miljöområdet, måste dock variera mellan olika områden och vara detaljerat. Den exakta beskrivningen och innebörden av olika miljökvalitetsnormer, kommer därför att liksom tidigare finnas i de föreskrifter som meddelas med stöd av 1 §.
5 kap. 4 §
Paragrafen får nytt innehåll. I paragrafen anges när ett åtgärdsprogram skall tas fram och hur det skall göras.
Ett förslag till åtgärdsprogram skall alltid upprättas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen utser. Förslaget skall innehålla allt som enligt 6 § skall ingå i åtgärdsprogrammet, inklusive en konsekvensanalys. Bestämmelserna om samordning då en verksamhet påverkar ett större område flyttas från nuvarande 5 §. Samordning skall föregå upprättandet av ett förslag till åtgärdsprogram.
Sedan ett förslag upprättats skall samråd genomföras med utgångspunkt i förslaget. Samråd skall ske även med allmänheten.
Reglerna om samråd är allmänt hållna. Det innebär att regeringen eller den myndighet som upprättar förslaget till åtgärdsprogram har stor frihet att anpassa formerna för samrådet till hur omfattande och komplext åtgärdsprogrammet är. I många fall torde det vara nödvändigt att genom kungörelse i ortstidning bereda allmänheten tillfälle att lämna synpunkter på förslaget till åtgärdsprogram. Om samrådskretsen är liten, bör samma
information kunna sändas per post i stället. Berörda myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare bör regelmässigt underrättas per post. Undantag i sistnämnda avseende kan övervägas endast om kostnaderna skulle bli orimligt höga. Den som lämnar synpunkter skall själv kunna välja formen för detta. Om det behövs för vissa typer av åtgärdsprogram kan regeringen, med stöd av 7 § andra stycket, meddela särskilda föreskrifter om samrådet, t.ex. längre tid för att lämna synpunkter på förslaget.
5 kap. 5 §
Paragrafens nuvarande regler om hur den myndighet eller kommun som tar fram ett åtgärdsprogram skall förfara ersätts av de nya bestämmelserna i 4 §. De nuvarande hänvisningarna till krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen tas bort. Med den utökade innebörd av miljökvalitetsnorm som följer av 2 §, och då särskilt möjligheten till anpassning i första stycket 4, kommer ett åtgärdsprogram alltid att föranledas av att en sådan norm behöver uppfyllas. Vidare anges det att ett åtgärdsprogram skall fastställas i stället för att upprättas. Skälet till det är att ordet ”upprättas” används i 4 §, enligt vilken det alltid skall upprättas ett förslag till åtgärdsprogram. Reglerna blir tydligare om man skiljer mellan att upprätta ett förslag till åtgärdsprogram och själva beslutet att fastställa åtgärdsprogrammet, särskilt som det kan vara olika instanser som upprättar respektive fastställer ett program. Övriga ändringar är redaktionella.
5 kap. 6 §
De ändringar som görs är en följd av att beskrivningen av termen miljökvalitetsnorm kompletteras. Genom en ny bestämmelse i andra stycket föreskrivs det att ett åtgärdsprograms konsekvenser från allmän och enskild synpunkt skall analyseras. Omfattningen och inriktningen av sådana konsekvensanalyser får anpassas efter omständigheterna i de konkreta fallen, men de skall vara så uttömmande som krävs för dess syfte samt innefatta ekonomiska konsekvenser och miljökonsekvenser. Kostnader och nytta skall i möjligaste mån kvantifieras. Generellt bör det vara av stor vikt att analysera konsekvenserna för de verksamhetsutövare som kan komma att beröras av åtgärderna i programmet. Det är inte nödvändigt att konsekvensanalysen utförs av samma instans som upprättar eller beslutar åtgärdsprogrammet i övrigt. Regeringen får föreskriva närmare bestämmelser om konsekvensanalysens utförande och utformning med stöd av 7 § andra stycket.
5 kap. 7 §
Andra stycket är nytt och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela kompletterande föreskrifter om åtgärdsprogram. Sådana föreskrifter torde främst vara av formell natur och kan exempelvis behövas för att uppfylla krav på åtgärdsprograms utformning som följer av olika direktiv. Ett annat exempel på föreskrifter som kan behövas är sådana
som följer av ramdirektivets krav på samordning med myndigheter i grannländer innan ett åtgärdsprogram fastställs för ett internationellt vattendistrikt.
5 kap. 8 §
Den nuvarande bestämmelsen i 4 § utgår och ersätts av denna nya bestämmelse som tydliggör myndigheters och kommuners ansvar i fråga om genomförandet av åtgärdsprogram.
Innebörden av den nya bestämmelsen är i hög grad beroende av hur åtgärdsprogrammet utformas i enskilda delar. Bestämmelsen som sådan innebär att myndigheter och kommuner, inom sina respektive kompetensområden, skall vidta de åtgärder som behövs enligt programmet. Det kan vara fråga om vitt skilda åtgärder, t.ex. att intensifiera tillsynen, ansöka om omprövning av villkor eller utfärda föreskrifter. Myndigheter och kommuner får använda de verktyg som de redan förfogar över inom ramen för miljöbalken. De som bedriver den miljöstörande verksamheten svarar sedan för genomförandet av de praktiska åtgärderna i enlighet med myndigheters och kommuners anvisningar i t.ex. förelägganden och tillståndsbeslut. Om en kommun faktiskt ansvarar för en verksamhet, blir det kommunen som får genomföra de praktiska åtgärderna, t.ex. om det kommunala reningsverket behöver byggas ut med ytterligare reningssteg.
De åtgärder som kan bli följden av åtgärdsprogrammet för enskilda verksamhetsutövare, t.ex. ny eller förbättrad reningsutrustning efter omprövning av villkoren i ett tillstånd, måste således alltid bedömas enligt de gällande materiella reglerna, såsom de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. Det faktiska resultatet av en åtgärd kommer därför att framgå först efter att myndigheten eller kommunen har gjort denna bedömning.
I förhållande till kommunal planläggning innebär bestämmelsen att ett åtgärdsprogram inte direkt kan tvinga fram antagande, ändring eller upphävande av en plan enligt plan- och bygglagen (1987:10). Ett åtgärdsprogram kan däremot föranleda en kommun att ta initiativ till en planändring.
5 kap. 10 §
Genom paragrafen, och i rubriken som föregår den, introduceras uttrycket förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Med detta avses framför allt alla de åtgärder som vidtas för att de krav som ramdirektivet för vatten ställer skall uppfyllas, men även andra åtgärder inriktade på vattenmiljökvalitet som behövs av de skäl som anges i 1 §. Kvaliteten på vattenmiljön skall i detta sammanhang ges en vid innebörd och även innefatta exempelvis kvantitativa förhållanden.
I paragrafen beskrivs hur Sverige skall delas in i vattendistrikt. Bestämmelsen följer de definitioner av avrinningsdistrikt och avrinningsområde som finns i ramdirektivet för vatten, men har en ordalydelse som anpassats för svensk författningstext. Någon avvikelse från direktivet är inte avsedd, utan omskrivningen har gjorts för att uppnå ökad tydlighet.
Vad som skall indelas är hela Sveriges landområde samt de havsområden som enligt direktivets definition är kustvatten. Det sistnämnda
innebär allt vatten längs våra kuster som finns innanför baslinjen och inom en nautisk mil bortom baslinjen.
Vattendistrikten består till största delen av avrinningsområden, vilka avgränsas utifrån vattnets naturliga flöden. För grundvatten som inte helt följer ett sådant område och kustvattenområden får fördelningen på vattendistrikt, i enlighet med direktivet, göras utifrån närhet eller lämplighet. För att vattendistrikten skall täcka hela landytan finns en motsvarande bestämmelse för sådana kustområden som inte nämns i direktivet, dvs. de landområden som ligger mellan avrinningsområdenas utlopp och från vilka inget vatten strömmar till något sådant utlopp. Någon ledning vad gäller bifurkationer – förbindelser mellan två olika floder – ges inte heller i direktivet, varför bestämmelsen även omfattar sådant ytvatten som inte kan hänföras till ett visst avrinningsområde.
Av fjärde stycket framgår att regeringen har kvar sin möjlighet att föreskriva om vattendistrikten i övrigt.
5 kap. 11 §
Av paragrafen framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Exemplen anknyter till de uppgifter som följer av ramdirektivet för vatten, men bestämmelsen innebär en generell möjlighet att anpassa regelverket även till det som i övrigt behövs för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Med stöd av bestämmelsen kan exempelvis förordnas om rapporteringsskyldighet, register över skyddade områden eller internationella vattendistrikt. Att regeringen får meddela föreskrifter om åtgärdsprogram framgår av 5 kap. 7 § andra stycket
De förvaltningsplaner som nämns i andra stycket är desamma som i nuvarande 8 § benämns åtgärdsplaner. Denna typ av planer behöver inte regleras i lag, varför den nuvarande 8 § utgår.
6 kap. 11 §
I första stycket görs ett tillägg som innebär att myndigheter som tillämpar balken i olika sammanhang skall, när det behövs, hämta in sådana beslutade åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som avses i 5 kap. Om exempelvis uppfyllandet av miljömål för vattendistrikt kan äventyras genom att en ändring av en befintlig verksamhet tillåts, bör den tillståndsprövande myndigheten hämta in dessa handlingar för att få ett bättre beslutsunderlag. Eftersom dessa handlingar är offentliga fordras inget tillägg i andra stycket om skyldighet att lämna ut dem.
29 kap. 8 §
Med den föreslagna ändringen framgår tydligt att straffbestämmelsen omfattar brott mot bestämmelser i EG-förordningen.
Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
I denna bilaga återges Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Celex 32000L0060) i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001 om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område och om ändring av direktiv 2000/60/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1, Celex 32001D2455).
I
(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG
av den 23 oktober 2000
om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (
1
),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande (
2
),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande (
3
),
i enlighet med det förfarande som anges i artikel 251 i fördra-
get (
4
), mot bakgrund av det gemensamma utkast som godkän-
des av förlikningskommittén den 18 juli 2000, och
av följande skäl:
(1)
Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som
måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
(2)
I slutsatserna från ministerseminariet om gemenskapens
vattenpolitik i Frankfurt 1988 betonas behovet av en
gemenskapslagstiftning som omfattar ekologisk kvalitet.
I sin resolution av den 28 juni 1988 (
5
) anmodade rådet
kommissionen att lägga fram förslag för att förbättra
den ekologiska kvaliteten hos gemenskapens ytvattenre-
surser.
(3)
I förklaringen från det ministerseminarium om grund-
vatten som hölls i Haag 1991 uppmärksammades beho-
vet av åtgärder för att undvika en försämring av sötvat-
tenkvaliteten och sötvattenkvantiteten på sikt, och ett
åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar förvaltning och
skydd av sötvattenresurserna, som skulle genomföras
före utgången av år 2000, efterlystes. Rådet efterlyste i
sina resolutioner av den 25 februari 1992 (
6
) och den
20 februari 1995 (
7
) ett åtgärdsprogram för grundvatten
och en översyn av rådets direktiv 80/68/EEG av den
17 december 1979 om skydd för grundvatten mot
förorening genom vissa farliga ämnen (
8
)
(4)
Trycket på vattenresurserna i gemenskapen ökar ständigt
på grund av den allt större efterfrågan på tillräckliga
mängder vatten av god kvalitet för alla syften. Europe-
iska miljöbyrån lade den 10 november 1995 i sin rap-
port Environment in the European Union 1995 fram
en uppdaterad rapport om miljötillståndet, vilken
bekräftade behovet av åtgärder för att skydda gemenska-
pens vattenresurser i såväl kvalitativt som kvantitativt
hänseende.
(5)
Rådet begärde i sina slutsatser av den 18 december
1995 bland annat att ett nytt ramdirektiv med de grund-
läggande principerna för en hållbar vattenpolitik i Euro-
peiska unionen skulle utarbetas och uppmanade kom-
missionen att lägga fram ett förslag i detta syfte.
(6)
Kommissionen antog den 21 februari 1996 ett medde-
lande till Europaparlamentet och rådet om Europeiska
gemenskapens vattenpolitik, i vilket principerna för
gemenskapens vattenpolitik fastställdes.
(7)
Kommissionens lade den 9 september 1996 fram ett
förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett
(
1
) EGT C 184, 17.6.1997, s. 20,
EGT C 16, 20.1.1998, s. 14 och
EGT C 108, 7.4.1998, s. 94.
(
2
) EGT C 355, 21.11.1997, s. 83.
(
3
) EGT C 180, 11.6.1998, s. 38.
(
4
) Europaparlamentets yttrande av den 11 februari 1999 (EGT C 150,
28.5.1999, s. 419), bekräftat den 16 september 1999, rådets
gemensamma ståndpunkt av den 22 oktober 1999 (EGT C 343,
30.11.1999, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 16
februari 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT). Europaparlamentets
beslut av den 7 september 2000 och rådets beslut av den 14 sep-
tember 2000.
(
5
) EGT C 209, 9.8.1988, s. 3.
(
6
) EGT C 59, 6.3.1992, s. 2.
(
7
) EGT C 49, 28.2.1995, s. 1.
(
8
) EGT L 20, 26.1.1980, s. 43. Direktivet ändrat genom direktiv
91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).
RRNQRNRPPP
l SRWOQ
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
handlingsprogram för integrerat skydd och förvaltning
av grundvattenmiljön (
1
). I sitt förslag pekade kommis-
sionen på behovet av att fastställa förfaranden för regle-
ring av sötvattenuttag och övervakning av sötvattenkva-
litet och sötvattenkvantiteten.
(8)
Kommissionen beslutade den 29 maj 1995 om ett med-
delande till Europaparlamentet och rådet om försiktigt
nyttjande och bevarande av våtmarker, där våtmarkernas
viktiga funktion för skyddet av vattenresurserna erkän-
des.
(9)
Det är nödvändigt att utarbeta en integrerad gemen-
skapspolitik för vatten.
(10)
Kommissionen anmodades av rådet den 25 juni 1996,
av Regionkommittén den 19 september 1996, av Eko-
nomiska och sociala kommittén den 26 september 1996
och av Europaparlamentet den 23 oktober 1996 att
lägga fram ett förslag till rådets direktiv om upprättande
av en ram för en europeisk vattenpolitik.
(11)
Gemenskapens miljöpolitik skall, på det sätt som anges i
artikel 174 i fördraget, bidra till att uppnå de mål som
består i att bevara, skydda och förbättra miljön och i att
utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt. Den skall
bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att
förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring
företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren
skall betala.
(12)
I enlighet med artikel 174 i fördraget skall gemenskapen
när den utarbetar sin miljöpolitik beakta tillgängliga
vetenskapliga och tekniska data, miljöförhållanden i
gemenskapens olika regioner samt den ekonomiska och
sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet och den
balanserade utvecklingen i dess regioner samt de poten-
tiella fördelar och kostnader som är förenade med att
åtgärder vidtas eller inte vidtas.
(13)
Olika omständigheter och behov inom gemenskapen
kräver särskilda lösningar. Dessa olikheter bör beaktas
vid planering och genomförande av åtgärder som syftar
till att säkerställa skydd för och en hållbar användning
av vatten inom avrinningsområdets ram. Beslut bör fat-
tas så nära de platser där vattnet påverkas eller används
som möjligt. Åtgärder som ligger inom medlemsstater-
nas ansvarsområde bör prioriteras genom utarbetande
av åtgärdsprogram som är anpassade till regionala och
lokala förhållanden.
(14)
Om detta direktiv skall bli framgångsrikt krävs nära
samarbete och samverkan på gemenskapsnivå, medlems-
statsnivå och lokal nivå. Det krävs också information till
allmänheten, inbegripet användarna, och att samråd sker
med dem samt att de är delaktiga.
(15)
Vattenförsörjningen är en tjänst i allmänhetens intresse
enligt kommissionens meddelande Tjänster i allmänhe-
tens intresse i Europa (
2
).
(16)
Det är nödvändigt att ytterligare integrera skyddet och
den hållbara förvaltningen av vattenresurserna med
andra av gemenskapens politikområden, exempelvis
energi, transport, jordbruk, fiskeri, regional politik och
turism. Detta direktiv bör ligga till grund för en fortsatt
dialog och för utvecklingen av strategier för ytterligare
integration av olika politikområden. Detta direktiv kan
också utgöra ett viktigt bidrag till andra områden där
medlemsstaterna samarbetar, till exempel det europeiska
projektet för fysisk utveckling (European Spatial Deve-
lopment Perspective).
(17)
En effektiv och sammanhängande vattenpolitik måste
beakta sårbarheten hos akvatiska ekosystem som är
belägna nära kusten och floddeltan eller i bukter eller
hav som är relativt inneslutet, eftersom deras balans
starkt påverkas av kvaliteten på det inlandsvatten som
flyter in i dem. Skyddet av vattenstatusen inom avrin-
ningsområden kommer att ge ekonomiska fördelar
genom att bidra till skyddet av fiskbestånd, inbegripet
kustnära fiskbestånd.
(18)
Gemenskapens vattenpolitik kräver en klar och tydlig,
effektiv och enhetlig rättslig ram. Gemenskapen bör fast-
ställa gemensamma principer och en allmän ram för
åtgärderna. Detta direktiv bör tillhandahålla en sådan
ram och samordna och integrera och, på längre sikt,
ytterligare utveckla de allmänna principerna och struk-
turerna för skydd och hållbar användning av vattenre-
surserna i gemenskapen i enlighet med subsidiaritets-
principen.
(19)
Detta direktiv syftar till att bevara och förbättra vatten-
miljön i gemenskapen. Detta mål avser först och främst
kvaliteten hos det berörda vattnet. Kvantitetsreglering är
en extra åtgärd för att garantera god vattenkvalitet och
därför bör åtgärder med avseende på kvantiteten som
främjar målet att säkerställa en god kvalitet också fast-
ställas.
(
1
) EGT C 355, 25.11.1996, s. 1.
(
2
) EGT C 281, 26.9.1996, s. 3.
l SRWOR
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
(20)
Den kvantitativa statusen hos en grundvattenförekomst
kan påverka den ekologiska kvaliteten hos ytvatten och
terrestra ekosystem som är förbundna med den grund-
vattenförekomsten.
(21)
Gemenskapen och medlemsstaterna är parter i olika
internationella avtal som innehåller viktiga skyldigheter
när det gäller att skydda marina vatten mot förore-
ningar, särskilt konventionen om skydd av Östersjö-
områdets marina miljö, som undertecknades i Helsing-
fors den 9 april 1992 och godkändes genom rådets
beslut 94/157/EG (
1
), konventionen för skydd av den
marina miljön i Nordostatlanten, som undertecknades i
Paris den 22 septemebr 1992 och godkändes genom
rådets beslut 98/249/EG (
2
) och konventionen om skydd
för Medelhavet mot förorening, som undertecknades i
Barcelona den 16 februari 1976 och godkändes genom
rådets beslut 77/586/EEG (
3
) samt dess protokoll om
skydd av Medelhavet mot förorening från landbaserade
källor, som undertecknades i Aten den 17 maj 1980
och godkändes genom rådets beslut 83/101/EEG (
4
).
Detta direktiv bör bidra till att göra det möjligt för
gemenskapen och medlemsstaterna att uppfylla dessa
skyldigheter.
(22)
Detta direktiv bör bidra till en successiv minskning av
utsläppen av farliga ämnen till vatten.
(23)
Gemensamma principer behövs för att samordna med-
lemsstaternas insatser för att förbättra skyddet av
gemenskapens vattenresurser både när det gäller kvan-
titet och kvalitet, främja en hållbar vattenanvändning,
bidra till regleringen av gränsöverskridande vattenpro-
blem, skydda akvatiska ekosystem och sådana terrestra
ekosystem och våtmarker som är direkt beroende av
dem samt skydda och utveckla de potentiella använd-
ningsområdena för gemenskapens vattenresurser.
(24)
God vattenkvalitet kommer att bidra till att säkerställa
försörjningen av dricksvatten till befolkningen.
(25)
Gemensamma definitioner av vattenstatusen vad gäller
kvalitet och när detta är motiverat från miljöskydds-
synpunkt kvantitet bör fastställas. Miljömål bör ställas
upp för att säkerställa att en god yt- och grundvattensta-
tus uppnås i hela gemenskapen och att försämring av
vattnets status förhindras på gemenskapsnivå.
(26)
Medlemsstaterna bör sträva efter att uppnå åtminstone
god vattenstatus genom att fastställa och genomföra
nödvändiga åtgärder inom integrerade åtgärdsprogram,
med beaktande av befintliga gemenskapskrav. Där en
god vattenstatus redan föreligger, bör denna upprätthål-
las. När det gäller grundvatten bör, utöver kraven avse-
ende god vattenstatuts, varje betydande och ihållande
ökning av koncentrationen av förorenande ämnen iden-
tifieras och motverkas.
(27)
Det slutgiltiga målet med detta direktiv är att uppnå att
all förorening av prioriterade farliga ämnen upphör full-
ständigt och att bidra till att uppnå koncentrationer i
den marina miljön som ligger nära bakgrundsnivåer av
naturligt förekommande ämnen.
(28)
Yt- och grundvattenresurser är i princip förnybara natur-
resurser. Uppgiften att säkerställa en god grundvattensta-
tus kräver åtgärder på ett tidigt stadium och en stabil
och långsiktig planering av skyddsåtgärder med tanke på
den naturliga tidsåtgången för grundvattnets bildning
och förnyelse. I tidsplanerna för åtgärder som syftar till
att uppnå en god grundvattenstatus måste denna tids-
åtgång beaktas och varje betydande och ihållande
ökning av koncentrationen av något förorenande ämne
måste motverkas.
(29)
Medlemsstaterna får i sina ansträngningar för att uppnå
de mål som ställs upp i detta direktiv och när de faststäl-
ler ett åtgärdsprogram för detta ändamål genomföra
åtgärdsprogrammet successivt så att kostnaderna för
genomförandet sprids ut.
(30)
För att säkerställa ett fullständigt och konsekvent
genomförande av detta direktiv bör eventuella förläng-
ningar av tidsplanen göras på grundval av lämpliga,
klara och tydliga kriterier och motiveras av medlemssta-
terna i deras förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten.
(31)
I fall där en vattenförekomst påverkas i sådan utsträck-
ning av mänsklig verksamhet eller där dess naturliga till-
stånd är sådant att det kan vara omöjligt eller orimligt
dyrt att uppnå en god status, kan mindre stränga miljö-
mål ställas upp på grundval av lämpliga, klara och
tydliga kriterier, och alla genomförbara åtgärder bör vid-
tas för att hindra varje ytterligare försämring av vatten-
statusen.
(32)
Det kan finnas skäl att under vissa förutsättningar göra
undantag från kravet att hindra ytterligare försämring
(
1
) EGT L 73, 16.3.1994, s. 19.
(
2
) EGT L 104, 3.4.1998, s. 1.
(
3
) EGT L 240, 19.9.1977, s. 1.
(
4
) EGT L 67, 12.3.1983, s. 1.
RRNQRNRPPP
l SRWOS
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
eller att uppnå god status om detta inte är möjligt på
grund av oförutsedda eller exceptionella omständigheter,
särskilt översvämningar eller torka eller om det är av
utomordentligt stor betydelse från allmän synpunkt, nya
ändringar i en ytvattenförekomsts fysiska karakteristika
eller nivåförändringar hos grundvattenförekomster,
under förutsättning att alla genomförbara åtgärder har
vidtagits för att lindra de negativa konsekvenserna för
vattenförekomstens status.
(33)
Målet att uppnå god vattenstatus bör eftersträvas för
varje avrinningsområde så att åtgärder som avser ytvat-
ten och grundvatten som tillhör samma ekologiska,
hydrologiska och hydrogeologiska system samordnas.
(34)
Ur miljöskyddssynpunkt behövs det en ökad integrering
av de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av både
yt- och grundvattenresurserna som tar hänsyn till de
naturliga vattenflödesförhållandena i den hydrologiska
cykeln.
(35)
Inom sådana avrinningsområden där vattenanvänd-
ningen kan få gränsöverskridande effekter, bör kraven
att nå de miljömål som har uppställts genom detta
direktiv, och särskilt alla åtgärdsprogram, samordnas för
hela avrinningsdistriktet. När det gäller avrinningsområ-
den som sträcker sig utanför gemenskapens gränser bör
medlemsstaterna eftersträva en lämplig samordning med
relevanta icke-medlemsstater. Detta direktiv skall bidra
till genomförandet av gemenskapens förpliktelser enligt
internationella konventioner om skydd av vatten och
om vattenförvaltning, i synnerhet Förenta nationernas
konvention om skydd för och användning av gränsöver-
skridande vattendrag och internationella sjöar, som god-
känts genom rådets beslut nr 95/308/EG (
1
) och senare
överenskommelser om dess tillämpning.
(36)
Det är nödvändigt att analysera avrinningsområdets
karakteristika och konsekvenserna av mänsklig verksam-
het samt att göra en ekonomisk analys av vattenanvänd-
ningen. Utvecklingen av vattenstatusen bör övervakas av
medlemsstaterna på en systematisk och jämförbar grund
inom hela gemenskapen. Denna information är nödvän-
dig för att skapa en god grund för medlemsstaterna att
utarbeta åtgärdsprogram för att uppnå de mål som fast-
ställs enligt detta direktiv.
(37)
Medlemsstaterna bör fastställa vilka vattenresurser som
används för uttag av dricksvatten och se till att bestäm-
melserna i rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli
1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som
dricksvatten (
2
) följs.
(38)
Användning av ekonomiska styrmedel från medlemssta-
ternas sida kan vara en lämplig del av ett åtgärdspro-
gram. Principen om kostnadstäckning för vattentjänster
inberäknat miljö- och resurskostnader i samband med
skada och negativa konsekvenser för vattenmiljön bör
beaktas, i synnerhet i enlighet med principen att förore-
naren betalar. För detta ändamål krävs en ekonomisk
analys av vattentjänsterna som grundar sig på långsik-
tiga prognoser beträffande tillgång och efterfrågan på
vatten i avrinningsdistriktet.
(39)
Det finns ett behov av att förebygga eller minska kon-
sekvenserna av oavsiktliga föroreningar av vatten.
Åtgärdsprogrammet bör omfatta åtgärder med detta
syfte.
(40)
I fråga om förebyggande och reglering av föroreningar
bör gemenskapens vattenpolitik utgå från ett kombinerat
tillvägagångssätt och använda reglering av föroreningar
vid källan genom att fastställa gränsvärden för utsläpp
och miljökvalitetsnormer.
(41)
När det gäller vattenkvantitet bör övergripande principer
fastställas för reglering av uttag och uppdämning för att
säkerställa en hållbar miljö i de påverkade vattensys-
temen.
(42)
Gemensamma miljökvalitetsnormer och värden för
utsläppsgränser för vissa grupper eller familjer av förore-
nande ämnen bör i form av minimikrav föreskrivas i
gemenskapslagstiftningen. Bestämmelser för antagande
av sådana normer på gemenskapsnivå bör antas.
(43)
Föroreningar genom utsläpp eller spill av prioriterade
farliga ämnen måste upphöra eller stegvis elimineras.
Europaparlamentet och rådet bör efter förslag från kom-
missionen besluta vilka ämnen som skall prioriteras och
vilka särskilda åtgärder som skall vidtas mot vattenföro-
reningar som orsakas av dessa ämnen. Rådet bör härvid
beakta alla betydande källor och fastställa en kostnads-
effektiv och rimlig nivå på och kombination av regle-
ringar.
(44)
Vid fastställandet av prioriterade farliga ämnen bör
försiktighetsprincipen beaktas, i synnerhet genom
användning av fastställda potentiella negativa effekter av
produkten och en vetenskaplig bedömning av risken
som stöd.
(
1
) EGT L 186, 5.8.1995, s. 42.
(
2
) EGT L 229, 30.8.1998, s. 11. Direktivet senast ändrat genom
direktiv 98/83/EG (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).
l SRWOT
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
(45)
Medlemsstaterna bör meddela föreskrifter för att elimi-
nera förorening av ytvatten genom de prioriterade
ämnena och för att progressivt minska förorening
genom andra ämnen som annars skulle hindra medlems-
staterna från att uppnå målen för ytvattenförekoms-
terna.
(46)
För att säkerställa allmänhetens, inbegripet vattenanvän-
darnas, deltagande i utarbetande och uppdatering av för-
valtningsplanerna för avrinningsdistrikt är det nödvän-
digt att tillhandahålla riktig information om planerade
åtgärder och att rapportera om framsteg vid åtgärdernas
genomförande för att allmänheten skall kunna delta
innan slutliga beslut om nödvändiga åtgärder fattas.
(47)
I syfte att utarbeta lämpliga gemenskapsstrategier för att
undanröja hinder för en förbättrad vattenstatus bör detta
direktiv tillhandahålla mekanismer för att hantera sådana
hinder som inte omfattas av gemenskapens vattenlag-
stiftning.
(48)
Kommissionen bör årligen lägga fram en uppdaterad
plan över initiativ som den avser att föreslå inom vatten-
området.
(49)
Tekniska specifikationer bör fastställas som en del av
detta direktiv för att säkerställa ett enhetligt tillväga-
gångssätt inom gemenskapen. Kriterierna för utvärdering
av vattenstatus utgör ett viktigt steg framåt. Anpassning
av vissa tekniska aspekter till den tekniska utvecklingen
och till standardiseringen av övervaknings-, insamlings-
och analysmetoder bör ske med hjälp av ett kommitté-
förfarande. För att främja en grundläggande förståelse
och en konsekvent tillämpning av kriterierna för karak-
terisering av avrinningsdistrikten och utvärdering av vat-
tenstatusen får kommissionen anta riktlinjer för tillämp-
ningen av dessa kriterier.
(50)
De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv
bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av
den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas
vid utövandet av kommissionens genomförandebefogen-
heter (
1
).
(51)
Genomförandet av detta direktiv bör medföra en skydds-
nivå för vattenresurser som är åtminstone likvärdig med
den som tillhandahålls i vissa tidigare rättsakter, vilka
därför bör upphävas när de relevanta bestämmelserna i
detta direktiv har genomförts fullt ut.
(52)
Bestämmelserna i detta direktiv övertar den ram för
reglering av föroreningar genom farliga ämnen som
inrättades genom direktiv 76/464/EEG (
2
). Det direktivet
bör därför upphävas när de relevanta bestämmelserna i
detta direktiv har genomförts fullt ut.
(53)
Det bör tillses att befintlig miljölagstiftning om skydd av
vatten genomförs och verkställs fullt ut. Det är nödvän-
digt att säkerställa en riktig tillämpning av bestämmel-
serna om genomförandet av detta direktiv i hela gemen-
skapen genom lämpliga påföljder enligt medlemsstater-
nas lagstiftning. Dessa påföljder bör vara effektiva, pro-
portionella och avskräckande.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av
inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grund-
vatten, för att
a) hindra ytterligare försämringar och skydda och förbättra
statusen hos akvatiska ekosystem och, såvitt avser deras
vattenbehov, även terrestra ekosystem och våtmarker som
är direkt beroende av akvatiska ekosystem,
b) främja en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsik-
tigt skydd av tillgängliga vattenresurser, och
c) eftersträva ökat skydd och förbättring av vattenmiljön
bland annat genom särskilda åtgärder för en gradvis minsk-
ning av utsläpp och spill av prioriterade ämnen samt
genom att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen
upphör eller stegvis elimineras,
d) säkerställa en gradvis minskning av förorening av grund-
vattnet och förhindra ytterligare förorening, och
e) bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka
(
1
) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(
2
) EGT L 129, 18.5.1976, s. 23. Direktivet ändrat genom direktiv
91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).
RRNQRNRPPP
l SRWOU
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
och därigenom bidra till
tillräcklig tillgång på ytvatten och grundvatten av god kva-
litet som behövs för en hållbar, balanserad och rättvis vat-
tenanvändning,
en betydande minskning av förorening av grundvattnet,
skydd för territoriella och marina vatten,
uppfyllande av målen för relevanta internationella överens-
kommelser, inbegripet sådana som syftar till att förebygga
och eliminera förorening av den marina miljön, genom
gemenskapsåtgärder enligt artikel 16.3 för att utsläpp och
spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller gradvis eli-
mineras, med det slutgiltiga målet att uppnå koncentratio-
ner i den marina miljön som ligger nära bakgrundsnivåerna
för naturligt förekommande ämnen och nära noll för av
människan framställda syntetiska ämnen.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv tillämpas följande definitioner:
1) ytvatten: inlandsvatten utom grundvatten; vatten i över-
gångszon och kustvatten utom när det gäller kemisk sta-
tus då det även skall inbegripa territorialvatten.
2) grundvatten: allt vatten som finns under markytan i den
mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken
eller underliggande jordlager.
3) inlandsvatten: allt stillastående eller strömmande vatten på
markytan och allt grundvatten på landsidan av den bas-
linje från vilken territorialvattnets bredd mäts.
4) flod: en förekomst av inlandsvatten som till största delen
strömmar på markytan men som kan strömma under jor-
den en del av sitt lopp.
5) sjö: en förekomst av stillastående inlandsytvatten.
6) vatten i övergångszon: förekomst av ytvatten i närheten av
flodutlopp som delvis är av salthaltig karaktär till följd av
närheten till kustvatten men som på ett väsentligt sätt
påverkas av sötvattenströmmar.
7) kustvatten: ytvatten som finns innanför den linje på vilken
varje punkt befinner sig på ett avstånd av en sjömil från
närmaste punkt på den baslinje från vilken bredden av
territorialvattnet mäts och som, när det är lämpligt,
sträcker sig till den yttre gränsen för vatten i övergångs-
zon.
8) konstgjord vattenförekomst: en ytvattenförekomst som
skapats genom mänsklig verksamhet.
9) kraftigt modifierad vattenförekomst: en ytvattenförekomst
som till följd av fysiska förändringar genom mänsklig
verksamhet på ett väsentligt sätt har ändrat karaktär,
enligt vad som anges av medlemsstaten i enlighet med
föreskrifterna i bilaga II.
10) ytvattenförekomst: en avgränsad och betydande ytvattenföre-
komst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller
kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka.
11) akvifer: ett eller flera lager under ytan, av berggrund eller
andra geologiska skikt med tillräcklig porositet och
genomsläpplighet för att medge antingen en betydande
ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder
grundvatten.
12) grundvattenförekomst: en avgränsad volym grundvatten i en
eller flera akviferer.
13) avrinningsområde: landområde från vilket all ytvattenavrin-
ning strömmar genom en sekvens av åar, floder och, möj-
ligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en
enda flodmynning eller ett enda delta.
14) delavrinningsområde: landområde från vilket all ytvatten-
avrinning strömmar genom en serie åar, floder och, möjli-
gen, sjöar till en viss punkt i ett vattendrag (normalt en
sjö eller ett flodtillopp).
15) avrinningsdistrikt: land- och havsområde som utgörs av ett
eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans
med deras förbundna grund- och kustvatten, som enligt
artikel 3.1 identifieras som huvudenheten för förvaltning
av avrinningsområden.
16) behörig myndighet: en eller flera myndigheter som identifie-
ras enligt artikel 3.2 eller 3.3.
17) ytvattenstatus: allmän benämning på statusen hos en ytvat-
tenförekomst som bestäms av dess ekologiska status eller
dess kemiska status, beroende på vilkendera som är sämst.
l SRWOV
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
18) god ytvattenstatus: den status som uppnås av en ytvattenfö-
rekomst när både dess ekologiska status och dess kemiska
status åtminstone är god.
19) grundvattenstatus: allmän benämning på statusen hos en
grundvattenförekomst, som bestäms av dess kvantitativa
status eller dess kemiska status, beroende på vilkendera
som är sämst.
20) god grundvattenstatus: den status som uppnås av en grund-
vattenförekomst när både dess kvantitativa status och dess
kemiska status åtminstone är god.
21) ekologisk status: ett uttryck för kvaliteten på strukturen och
funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna
med ytvatten, klassificerad i enlighet med bilaga V.
22) god ekologisk status: status hos en ytvattenförekomst, klas-
sificerad i enlighet med bilaga V.
23) god ekologisk potential: status hos en kraftigt modifierad
eller konstgjord vattenförekomst, klassificerad i enlighet
med de relevanta bestämmelserna i bilaga V.
24) god kemisk ytvattenstatus: den kemiska status som krävs för
att uppfylla miljömålen för ytvatten enligt artikel 4.1 a,
det vill säga den kemiska status som uppnås hos en ytvat-
tenförekomst i vilken koncentrationerna av förorenande
ämnen inte överskrider de miljökvalitetsnormer som fast-
ställs i bilaga IX och enligt artikel 16.7 och enligt annan
relevant gemenskapslagstiftning, där miljökvalitetsnormer
på gemenskapsnivå fastställs.
25) god kemisk grundvattenstatus: den kemiska status hos en
grundvattenförekomst som uppfyller alla krav som defi-
nieras i tabell 2.3.2 i bilaga V.
26) kvantitativ status: ett uttryck för i vilken grad en grundvat-
tenförekomst är påverkad av direkta och indirekta uttag.
27) tillgänglig grundvattenresurs: det långsiktiga årsgenomsnittet
för den totala grundvattenbildningen minus det långsiktiga
årliga flöde som krävs för att uppnå de ekologiska kva-
litetsmålen för förbundna ytvatten som anges i artikel 4,
för att undvika en betydande minskning i den ekologiska
statusen hos sådant vatten och för att undvika betydande
skada på terrestra ekosystem.
28) god kvantitativ status: den status som definieras i tabell
2.1.2 i bilaga V.
29) farliga ämnen: ämnen eller grupper av ämnen som är tox-
iska, beständiga och har benägenhet för bioackumulering,
samt andra ämnen eller grupper av ämnen som ger upp-
hov till motsvarande farhågor.
30) prioriterade ämnen: ämnen som fastställts enligt artikel 16.2
och som förtecknas i bilaga X. Bland dessa ämnen finns
prioriterade farliga ämnen med vilket menas ämnen som
fastställts i enlighet med artikel 16.3 och 16.6 och för
vilka åtgärder måste vidtas i enlighet med artikel 16.1 och
16.8.
31) förorenande ämnen: varje ämne som kan orsaka förorening,
särskilt de som förtecknas i bilaga VIII.
32) direkt utsläpp i grundvattnet: utsläpp av föroreningar i
grundvattnet utan att de filtreras genom markytan eller
underliggande jordlager.
33) förorening: direkt eller indirekt tillförsel genom mänsklig
verksamhet av ämnen eller värme till luft, vatten eller
mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på
akvatiska ekosystem eller på terrestra ekosystem som är
direkt beroende av akvatiska ekosystem, som medför
skada på materiell egendom eller försämrar eller hindrar
möjligheterna att utnyttja de fördelar naturen erbjuder
eller annan legitim användning av miljön.
34) miljömål: de mål som fastställs i artikel 4.
35) miljökvalitetsnormer: koncentrationen av ett visst förore-
nande ämne eller en viss grupp av förorenande ämnen i
vatten, sediment eller biota, som, för att skydda männi-
skors hälsa och miljön, inte bör överskridas.
36) kombinerat tillvägagångssätt: reglering av utsläpp till
ytvattnet i enlighet med det tillvägagångssätt som anges i
artikel 10.
37) dricksvatten: samma betydelse som i direktiv 80/778/EEG,
ändrat genom direktiv 98/83/EG.
38) vattentjänster: alla tjänster som tillhandahåller hushåll,
myndigheter eller någon slags ekonomisk verksamhet
a) uttag, uppdämning, lagring, rening och distribution av
ytvatten eller grundvatten,
RRNQRNRPPP
l SRWOW
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
b) insamling och rening av avloppsvatten som senare
släpps ut till ytvatten.
39) vattenanvändning: vattentjänster samt all annan verksamhet
som enligt artikel 5 och bilaga II anges ha en väsentlig
effekt på vattenstatusen.
Detta begrepp gäller för artikel 1 och för den ekonomiska
analys som utförs enligt artikel 5 och bilaga III.b.
40) gränsvärden för utsläpp: massa, uttryckt i vissa specifika
parametrar, i koncentration och/eller i utsläppsnivå, som
inte får överskridas under en eller flera tidsperioder.
Gränsvärden för utsläpp får också bestämmas för vissa
grupper, familjer eller kategorier av ämnen, i synnerhet
för dem som anges i artikel 16.
Gränsvärden för utsläpp när det gäller ämnen skall nor-
malt gälla vid den punkt där utsläppen lämnar anlägg-
ningen, utan hänsyn till utspädning när de bestäms. När
det gäller indirekta utsläpp till vatten får hänsyn tas till
effekten av en reningsanläggning för avloppsvatten när de
berörda anläggningarnas gränsvärden för utsläpp bestäms
förutsatt att en likvärdig nivå garanteras för skydd av mil-
jön som helhet och att detta inte leder till högre nivåer av
förorening i miljön.
41) utsläppsreglering: reglering som kräver särskilda gränser för
utsläppen, t.ex. ett gränsvärde för utsläpp, eller på annat
sätt anger gränser eller villkor för effekter, art eller andra
karakteristika hos ett utsläpp eller driftsförhållanden som
påverkar utsläpp. Användning av uttrycket utsläppsregle-
ring i detta direktiv får, såvitt avser bestämmelserna i
något annat direktiv, inte förstås som en omtolkning av
de bestämmelserna i något avseende.
Artikel 3
Samordning av administrativa arrangemang inom
avrinningsdistrikt
1.
Medlemsstaterna skall identifiera de enskilda avrinnings-
områden som ligger inom deras nationella territorium och skall
för detta direktivs ändamål hänföra dem till enskilda avrin-
ningsdistrikt. Mindre avrinningsområden kan kombineras med
större avrinningsområden eller förenas med angränsande
mindre områden för att bilda enskilda avrinningsdistrikt där
detta är lämpligt. I de fall grundvatten inte helt följer ett visst
avrinningsområde, skall de identifieras och hänföras till det
närmaste eller det lämpligaste avrinningsdistriktet. Kustvatten
skall identifieras och hänföras till det/de närmaste eller lämpli-
gaste avrinningsdistriktet/-distrikten.
2.
Medlemsstaterna skall säkerställa lämpliga administrativa
arrangemang vilket innefattar att de skall identifiera lämplig
behörig myndighet för tillämpningen av bestämmelserna i
detta direktiv inom varje avrinningsdistrikt som ligger på deras
territorium.
3.
Medlemsstaterna skall se till att ett avrinningsområde
som täcker mer än en medlemsstats territorium hänförs till ett
internationellt avrinningsdistrikt. Om de berörda medlemssta-
terna begär det, skall kommissionen vidta åtgärder för att det
skall bli lättare att hänföra avrinningsområden till sådana inter-
nationella avrinningsdistrikt.
Varje medlemsstat skall säkerställa lämpliga administrativa
arrangemang vilket innefattar att de skall identifiera lämplig
behörig myndighet för tillämpningen av bestämmelserna i
detta direktiv inom den del av varje internationellt avrinnings-
distrikt som ligger på dess territorium.
4.
Medlemsstaterna skall se till att detta direktivs krav för
att uppnå miljömålen enligt artikel 4, och i synnerhet alla
åtgärdsprogram, samordnas för hela avrinningsdistriktet. När
det gäller internationella avrinningsdistrikt skall de berörda
medlemsstaterna tillsammans sköta denna samordning och får
för detta ändamål använda befintliga strukturer som internatio-
nella avtal givit upphov till. Om de berörda medlemsstaterna
begär det, skall kommissionen vidta åtgärder för att det skall
bli lättare att upprätta åtgärdsprogrammen.
5.
I de fall ett avrinningsdistrikt sträcker sig utanför gemen-
skapens territorium skall den berörda medlemsstaten eller de
berörda medlemsstaterna sträva efter att på lämpligt sätt åstad-
komma samordning med relevanta icke-medlemsstater för att
uppnå direktivets mål i hela avrinningsdistriktet. Medlemssta-
terna skall se till att bestämmelserna i detta direktiv tillämpas
på deras territorier.
6.
Medlemsstaterna får utse ett befintligt nationellt eller
internationellt organ till behörig myndighet för detta direktivs
ändamål.
7.
Medlemsstaterna skall utse den behöriga myndigheten
senast vid den tidpunkt som anges i artikel 24.
8.
Senast sex månader efter den tidpunkt som anges i artikel
24 skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en för-
teckning över sina behöriga myndigheter och de behöriga
myndigheterna för alla de internationella organ de deltar i. För
varje behörig myndighet skall den information som anges i
bilaga I överlämnas.
9.
Medlemsstaterna skall informera kommissionen om alla
förändringar av den information som har överlämnats enligt
punkt 8, inom tre månader efter det att förändringen har blivit
gällande.
l SRWOX
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Artikel 4
Miljömål
1.
Vid genomförande av de åtgärdsprogram som anges i
förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt skall medlemssta-
terna
a) n ä r d e t g ä l l e r y t v a t t e n
i) genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att
förebygga en försämring av statusen i alla ytvattenföre-
komster, om inte annat följer av tillämpningen av
punkterna 6 och 7 och utan att det påverkar tillämp-
ningen av punkt 8,
ii) skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster
om inte annat följer av tillämpningen av punkt iii när
det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade vatten-
förekomster i syfte att uppnå en god ytvattenstatus
senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande i enlig-
het med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat
följer av tillämpningen av de förlängningar som beslu-
tats i enlighet med punkt 4 och av tillämpningen av
punkterna 5, 6 och 7 och utan att det påverkar
tillämpningen av punkt 8,
iii) skydda och förbättra alla konstgjorda och kraftigt
modifierade vattenförekomster i syfte att uppnå en god
ekologisk potential och en god kemisk ytvattenstatus
senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande i enlig-
het med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat föl-
jer av tillämpningen av de förlängningar som beslutats
i enlighet med punkt 4 och av tillämpningen av punk-
terna 5, 6 och 7 och utan att det påverkar tillämp-
ningen av punkt 8,
iv) genomföra nödvändiga åtgärder i enlighet med artikel
16.1 och 16.8, i syfte att gradvis minska förorening
från prioriterade ämnen och för att utsläpp och spill av
prioriterade farliga ämnen skall upphöra eller stegvis
elimineras,
utan att det påverkar de relevanta internationella avtal som
avses i artikel 1 för de berörda parterna,
b) n ä r d e t g ä l l e r g r u n d v a t t e n
i) genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att före-
bygga eller begränsa att föroreningar kommer ut i
grundvattnet samt att förebygga en försämring av
statusen i alla grundvattenförekomster, om inte annat
följer av tillämpningen av punkterna 6 och 7 och utan
att det påverkar tillämpningen av punkt 8 i denna
artikel och om inte annat följer av tillämpningen av
artikel 11.3 j,
ii) skydda, förbättra och återställa alla grundvattenföre-
komster, säkerställa en balans mellan uttag och grund-
vattenbildning i syfte att uppnå en god grundvattensta-
tus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande, i
enlighet med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat
följer av tillämpningen av de förlängningar som beslu-
tats i enlighet med punkt 4, och av tillämpningen av
punkterna 5, 6 och 7 och utan att det påverkar till-
lämpningen av punkt 8 i denna artikel och om inte
annat följer av tillämpningen av artikel 11.3 j,
iii) genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att mot-
verka varje eventuell betydande tendens till ökning av
koncentrationen av alla föroreningar som orsakas av
mänsklig verksamhet för att gradvis minska förore-
ningen av grundvattnet,
åtgärder för att motverka sådana tendenser skall
genomföras i enlighet med artikel 17.2, 17.4 och 17.5
varvid hänsyn skall tas till tillämpliga standarder i den
relevanta gemenskapslagstiftningen, om inte annat föl-
jer av tillämpningen av punkterna 6 och 7 och utan att
det påverkar tillämpningen av punkt 8,
c) n ä r d e t g ä l l e r s k y d d a d e o m r å d e n
åstadkomma överensstämmelse med alla normer och mål
senast 15 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträ-
dande, om inte annat anges i den gemenskapslagstiftning
enligt vilken de enskilda skyddade områdena har fastställts.
2.
Om fler än ett av målen enligt punkt 1 avser en viss vat-
tenförekomst, skall det strängaste målet gälla.
3.
Medlemsstaterna får definiera en ytvattenförekomst som
konstgjord eller kraftigt modifierad när
a) de förändringar i förekomstens hydromorfologiska egen-
skaper som vore nödvändiga för att uppnå en god ekolo-
gisk status skulle få en betydande negativ inverkan på
i) miljön i stort,
ii) sjöfart, inklusive hamnanläggningar, eller rekreation,
iii) verksamheter för vilka vatten lagras, t.ex. dricksvatten-
försörjning, kraftproduktion eller bevattning,
iv) vattenreglering, skydd mot översvämning, markdräne-
ring, eller
v) andra, lika viktiga, hållbara mänskliga utvecklingsverk-
samheter,
RRNQRNRPPP
l SRWOY
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
b) de nyttiga mål som skall uppnås genom de konstgjorda
eller förändrade egenskaperna hos vattenförekomsten på
grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerligt
höga kostnader inte rimligen kan uppnås på något annat
sätt som utgör ett bättre alternativ för miljön.
En sådan definition samt skälen för den skall särskilt
omnämnas i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt
som krävs enligt artikel 13 samt ses över vart sjätte år.
4
De tidsfrister som fastställs enligt punkt 1 kan förlängas i
syfte att stegvis nå målen för vattenförekomster, under
förutsättning att ingen ytterligare försämring av en påverkad
vattenförekomsts status äger rum, när samtliga följande villkor
är uppfyllda:
a) Medlemsstaterna konstaterar att alla nödvändiga förbätt-
ringar av statusen hos vattenförekomsterna inte rimligen
kan åstadkommas inom de tidsramar som fastställs i den
punkten av åtminstone ett av följande skäl:
i) Omfattningen av de erforderliga förbättringarna kan av
tekniska skäl endast åstadkommas stegvis på ett sätt
som spränger tidsramarna.
ii) Att slutföra förbättringarna inom tidsramarna skulle bli
oproportionerligt kostsamt.
iii) Naturliga förhållanden omöjliggör tillräckligt snabb
förbättring av vattenförekomstens status.
b) Förlängningen av tidsfristen, och skälen till detta, anges sär-
skilt och förklaras i den förvaltningsplan för avrinnings-
distriktet som krävs enligt artikel 13.
c) Förlängningarna är begränsade till högst två ytterligare
uppdateringar av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet
utom i fall där de naturliga förhållandena är sådana att
målen inte kan nås inom denna period.
d) En sammanfattning av de åtgärder som krävs enligt artikel
11 och som anses nödvändiga för att progressivt höja
vattenförekomsternas status till den nivå som krävs inom
den förlängda tidsfristen, anledningarna till varje betydande
försening med genomförandet av dessa åtgärder och den
förväntade tidtabellen för deras genomförande återges i för-
valtningsplanen för avrinningsdistriktet. En översyn av
genomförandet av dessa åtgärder och en sammanfattning
av eventuella tilläggsåtgärder skall tas med i uppdaterade
versioner av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.
5.
Medlemsstaterna får inrikta sig på att uppnå mindre
stränga miljömål än de som krävs enligt punkt 1 för särskilda
vattenförekomster när dessa är så påverkade av mänsklig verk-
samhet, i enlighet med artikel 5.1, eller när deras naturliga till-
stånd är sådant att uppnåendet av dessa mål skulle vara omöj-
ligt eller oproportionerligt dyrt och om samtliga följande vill-
kor är uppfyllda:
a) De miljömässiga och samhällsekonomiska behov som
sådan mänsklig verksamhet fyller kan inte tillgodoses på
något annat sätt som skulle vara ett bättre alternativ för
miljön utan att medföra oproportionerliga kostnader.
b) Medlemsstaterna ser till
att bästa möjliga ekologiska och kemiska status uppnås
för ytvatten med beaktande av de inverkningar som
inte rimligtvis hade kunnat undvikas på grund av den
mänskliga verksamhetens eller föroreningens karaktär,
att grundvattnets status som gott vatten förändras så
lite som möjligt med beaktande av de inverkningar
som inte rimligtvis hade kunnat undvikas på grund av
den mänskliga verksamhetens eller föroreningens
karaktär.
c) Ingen fortsatt försämring av den påverkade vattenföre-
komstens status inträffar.
d) Uppställandet av mindre stränga miljömål, och skälen till
detta, anges särskilt i den förvaltningsplan för avrinnings-
distriktet som krävs enligt artikel 13 och dessa mål ses över
vart sjätte år.
6.
Tillfällig försämring av vattenförekomsternas status utgör
ingen överträdelse av detta direktivs krav om försämringen är
ett resultat av omständigheter som orsakas av naturliga skäl
eller force majeure och som är exceptionella eller som inte
rimligtvis hade kunnat förutses, särskilt extrem översvämning
och utdragen torka, eller som är ett resultat av omständigheter
till följd av olyckor som inte rimligtvis kunnat förutses, när
samtliga följande villkor är uppfyllda:
a) Alla genomförbara åtgärder vidtas för att förebygga ytterli-
gare statusförsämring och för att inte äventyra uppnåendet
av detta direktivs mål i andra vattenförekomster som inte
påverkas av dessa omständigheter.
l SRWOQP
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
b) Förutsättningarna för att sådana omständigheter som är
exceptionella eller som rimligtvis inte hade kunnat förutses
skall kunna förklaras föreligga, inbegripet antagande av
lämpliga indikatorer, anges i förvaltningsplanen för avrin-
ningsdistriktet.
c) De åtgärder som skall vidtas under sådana exceptionella
omständigheter finns upptagna i åtgärdsprogrammet och
kommer inte att äventyra återställandet av vattenförekoms-
tens kvalitet när dessa omständigheter inte längre förelig-
ger.
d) Effekterna av omständigheter som är exceptionella eller
som rimligtvis inte hade kunnat förutses ses över årligen
och, med förbehåll för de skäl som anges i punkt 4 a, alla
genomförbara åtgärder vidtas i syfte att återställa vattenfö-
rekomsten till dess status före effekterna av dessa omstän-
digheter så snart detta rimligen kan genomföras.
e) En sammanfattning av effekterna av omständigheterna och
av de åtgärder som vidtas eller skall vidtas i enlighet med
punkterna a och d skall tas med i nästa uppdaterade ver-
sion av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.
7.
Medlemsstaterna gör sig inte skyldiga till överträdelse av
detta direktiv i följande fall:
om god grundvattenstatus, god ekologisk status eller, i
förekommande fall, god ekologisk potential inte uppnås
eller försämring av statusen hos en yt- eller grundvattenfö-
rekomst inte förebyggs, och detta är en följd av nya modi-
fieringar i en ytvattenförekomsts fysiska karakteristika eller
förändringar i nivån hos grundvattenförekomster, eller
om en försämring från hög status till god status hos en
ytvattenförekomst inte förebyggs och detta är en följd av
nya hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter,
och om samtliga följande villkor är uppfyllda:
a) Alla genomförbara åtgärder vidtas för att mildra de nega-
tiva konsekvenserna för vattenförekomstens status.
b) Skälen för ändringarna anges särskilt och förklaras i den
förvaltningsplan för avrinningsdistriktet som krävs enligt
artikel 13 och målen ses över vart sjätte år.
c) Skälen för dessa modifieringar eller förändringar är ett all-
mänintresse av större vikt, och/eller fördelarna för miljön
och samhället med att uppnå målen enligt punkt 1 upp-
väger inte fördelarna med de nya modifieringarna eller för-
ändringarna för människors hälsa, för vidmakthållandet av
människors säkerhet eller för en hållbar utveckling.
d) De nyttiga mål som dessa modifieringar eller förändringar
av vattenförekomsten skall medföra kan, av tekniska skäl
eller på grund av orimliga kostnader, inte uppnås på något
annat sätt som skulle vara ett betydligt bättre alternativ för
miljön.
8.
Vid tillämpning av punkterna 3, 4, 5, 6 och 7 skall en
medlemsstat se till att tillämpningen inte permanent hindrar
eller äventyrar uppnåendet av detta direktivs mål i andra vat-
tenförekomster inom samma avrinningsdistrikt och att den är
förenlig med genomförandet av gemenskapens övriga miljö-
lagstiftning.
9.
Åtgärder måste vidtas för att se till att tillämpningen av
de nya bestämmelserna, däribland tillämpningen av punkterna
3, 4, 5, 6 och 7, säkerställer åtminstone samma skyddsnivå
som den befintliga gemenskapslagstiftningen.
Artikel 5
Avrinningsdistriktets karakteristika, översyn av
miljökonsekvenserna av mänsklig verksamhet och
ekonomisk analys av vattenanvändning
1.
Varje medlemsstat skall se till att det för varje avrinnings-
distrikt eller för den del av ett avrinningsdistrikt som ligger på
dess territorium, utförs
en analys av dess karakteristika,
en översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet för
ytvattnets och grundvattnets status, och
en ekonomisk analys av vattenanvändningen
enligt de tekniska specifikationerna i bilagorna II och III, och
att dessa är avslutade senast fyra år efter tidpunkten för detta
direktivs ikraftträdande.
2.
De analyser och översyner som anges i punkt 1 skall ses
över och om nödvändigt uppdateras senast 13 år efter tidpunk-
ten för detta direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter.
RRNQRNRPPP
l SRWOQQ
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Artikel 6
Register över skyddade områden
1.
Medlemsstaterna skall se till att det upprättas ett eller
flera register över alla områden inom varje avrinningsdistrikt
som har förklarats kräva särskilt skydd enligt viss gemenskaps-
lagstiftning för skyddet av deras yt- och grundvatten eller för
bevarandet av livsmiljöer och arter som är direkt beroende av
vatten. De skall se till att registren färdigställs senast fyra år
efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.
2.
Registret eller registren skall omfatta alla vattenförekoms-
ter som identifierats enligt artikel 7.1 och alla skyddade områ-
den som omfattas av bilaga IV.
3.
För varje avrinningsdistrikt skall registret eller registren
över skyddade områden ses över regelbundet och hållas upp-
daterade.
Artikel 7
Vatten som används för uttag av dricksvatten
1.
Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt identi-
fiera
alla vattenförekomster som används för uttag av vatten
som är avsett att användas som dricksvatten och som ger
mer än 10 m
3
per dag i genomsnitt eller betjänar mer än
femtio personer, och
de vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida
användning.
Medlemsstaterna skall i enlighet med bilaga V övervaka sådana
vattenförekomster som enligt bilaga V ger mer än 100 m
3
per
dag i genomsnitt.
2.
I fråga om de vattenförekomster som identifieras enligt
punkt 1, skall medlemsstaterna se till att uppfylla målen i arti-
kel 4 i enlighet med detta direktivs krav för ytvattenförekoms-
ter, inklusive de kvalitetsnormer som fastställs på gemenskaps-
nivå enligt artikel 16 och dessutom se till att det resulterande
vattnet enligt det vattenreningssystem som används och i enlig-
het med gemenskapslagstiftningen uppfyller kraven i direktiv
80/778/EEG, ändrat genom direktiv 98/83/EG.
3.
Medlemsstaterna skall säkerställa erforderligt skydd för de
identifierade vattenförekomsterna i syfte att undvika försämring
av deras kvalitet för att minska den nivå av vattenrening som
krävs för framställning av dricksvatten. Medlemsstaterna får
upprätta säkerhetszoner för dessa vattenförekomster.
Artikel 8
Övervakning av ytvattenstatus, grundvattenstatus och
skyddade områden
1.
Medlemsstaterna skall se till att det upprättas program
för övervakning av vattenstatusen för att upprätta en samman-
hållen och heltäckande översikt över vattenstatusen inom varje
avrinningsdistrikt enligt följande:
För ytvatten skall dessa program omfatta
i) volym och nivå eller flödeshastighet i den mån det är
relevant för den ekologiska och kemiska statusen och
den ekologiska potentialen, och
ii) den ekologiska och kemiska statusen och den ekolo-
giska potentialen.
För grundvatten skall dessa program omfatta övervakning
av kemisk och kvantitativ status.
För skyddade områden skall de ovannämnda programmen
kompletteras med specifikationerna i den gemenskapslag-
stiftning enligt vilken de enskilda skyddade områdena upp-
rättades.
2.
Dessa program skall vara operationella senast sex år efter
tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande, om inte annat
anges i den berörda lagstiftningen. Övervakningen skall
stämma överens med kraven i bilaga V.
3.
Tekniska specifikationer och standardmetoder för analys
och övervakning av vattenstatusen skall fastställas enligt för-
farandet i artikel 21.
Artikel 9
Täckning av kostnaderna för vattentjänster
1.
Medlemsstaterna skall beakta principen om kostnadstäck-
ning för vattentjänster inberäknat miljö- och resurskostnader,
med beaktande av den ekonomiska analys som utförs enligt
bilaga III och i enlighet framförallt med principen att förorena-
ren betalar.
l SRWOQR
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Medlemsstaterna skall senast 2010 se till att:
prispolitiken för vatten ger vattenförbrukarna tillräckliga
incitament till effektiv användning av vattenresurserna och
att den därigenom bidrar till miljömålen i detta direktiv,
de olika vattenanvändningsverksamheterna, uppdelade på
åtminstone industri, hushåll och jordbruk adekvat bidrar
till kostnadstäckningen för vattentjänster, med utgångs-
punkt i den ekonomiska analys som utförts enligt bilaga III
och med beaktande av principen om att förorenaren
betalar.
Medlemsstaterna kan härvid beakta kostnadstäckningens
sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter liksom geogra-
fiska och klimatiska förhållanden i den eller de regioner som
påverkas.
2.
Medlemsstaterna skall i förvaltningsplanerna för avrin-
ningsdistrikten rapportera om de planerade praktiska åtgärder
för att genomföra punkt 1, vilka kommer att bidra till att mil-
jömålen i detta direktiv uppnås samt om de olika vatten-
användningsverksamheternas bidrag till en kostnadstäckning
för vattentjänster.
3.
Inget i denna artikel hindrar finansiering av särskilda
förebyggande eller avhjälpande åtgärder för att nå detta direk-
tivs mål.
4.
Medlemsstaterna skall inte anses ha överträtt detta direk-
tiv om de i enlighet med fastslagen praxis beslutar att inte till-
lämpa bestämmelserna i punkt 1 andra stycket och i samma
syfte de relevanta bestämmelserna i punkt 2 för en viss vatten-
användningsverksamhet, såvida detta inte äventyrar syftena och
möjligheten att uppnå målen för detta direktiv. Medlemssta-
terna skall rapportera skälen till varför de inte fullt ut tillämpar
punkt 1 andra stycket i förvaltningsplanerna för avrinnings-
distrikten
Artikel 10
Kombinerat tillvägagångssätt för punktkällor och diffusa
källor
1.
Medlemsstaterna skall se till att alla utsläpp som avses i
punkt 2 till ytvatten regleras i enlighet med det kombinerade
tillvägagångssätt som framgår av denna artikel.
2.
Medlemsstaterna skall säkerställa upprättande och/eller
genomförande av
a) utsläppsregleringar som grundas på bästa tillgängliga teknik
eller
b) relevanta gränsvärden för utsläpp eller,
c) i fall av diffusa konsekvenser, regleringarna inklusive, när
det är lämpligt, bästa miljöpraxis,
enligt
rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om
samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föro-
reningar (
1
),
rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening
av avloppsvatten för tätbebyggelse (
2
),
rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om
skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbru-
ket (
3
),
de direktiv som har antagits i enlighet med artikel 16 i
detta direktiv,
de direktiv som förtecknas i bilaga IX,
all annan relevant gemenskapslagstiftning
senast tolv år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande,
om inte annat anges i den berörda lagstiftningen.
3.
Om ett kvalitetsmål eller en kvalitetsnorm, oavsett om
det/den har upprättats i enlighet med detta direktiv, i enlighet
med de direktiv som förtecknas i bilaga IX eller i enlighet med
någon annan gemenskapslagstiftning, uppställer strängare vill-
kor än de som skulle bli resultatet vid tillämpning av punkt 2,
skall strängare utsläppsregleringar fastställas.
Artikel 11
Åtgärdsprogram
1.
Varje medlemsstat skall för varje avrinningsdistrikt eller
för den del av ett internationellt avrinningsdistrikt som ligger
på dess territorium se till att ett åtgärdsprogram upprättas och
därvid beakta resultaten av de analyser som krävs enligt artikel
5 för att uppnå de mål som fastställs enligt artikel 4. Sådana
åtgärdsprogram kan hänvisa till åtgärder till följd av lagstift-
ning som antagits på nationell nivå och som omfattar hela
(
1
) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.
(
2
) EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom
kommissionens direktiv 98/15/EG (EGT L 67, 7.3.1998, s. 29).
(
3
) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.
RRNQRNRPPP
l SRWOQS
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
medlemsstatens territorium. När det är lämpligt kan en med-
lemsstat besluta om åtgärder för alla avrinningsdistrikt och/eller
de delar av internationella avrinningsdistrikt som ligger på dess
territorium.
2.
Varje åtgärdsprogram skall inbegripa de grundläggande
åtgärder som anges i punkt 3, samt vid behov komplette-
rande åtgärder.
3.
Med grundläggande åtgärder avses de minimikrav som
skall uppfyllas och de skall bestå av följande:
a) De åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslag-
stiftningen för skydd av vatten, inklusive de åtgärder som
krävs enligt den lagstiftning som anges i artikel 10 och i
bilaga VI, del A.
b) Åtgärder som anses lämpliga för de syften som anges i
artikel 9.
c) Åtgärder för att främja en effektiv och hållbar vatten-
användning för att undvika att uppnåendet av de mål som
anges i artikel 4 äventyras.
d) Åtgärder för att uppfylla kraven i artikel 7, däribland åtgär-
der för att skydda vattenkvaliteten för att minska den nivå
av vattenrening som krävs för framställning av dricksvat-
ten.
e) Reglering av uttag av sött ytvatten och grundvatten, samt
uppdämning av sött ytvatten, inklusive ett eller flera regis-
ter över vattenuttag och ett krav på förhandsprövning för
uttag och uppdämning. Dessa regleringar skall regelbundet
ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras. Medlems-
staterna kan från dessa regleringar undanta uttag och upp-
dämning som inte har några betydande konsekvenser för
vattnets status.
f) Regleringar, inklusive ett krav på förhandsprövning för
konstgjord påfyllning eller förstärkning av grundvattenföre-
komster. Vattnet som används kan hämtas från vilket ytvat-
ten eller grundvatten som helst, förutsatt att användningen
av källan inte äventyrar uppnåendet av de miljömål som
fastställts för källan eller den påfyllda eller förstärkta grund-
vattenförekomsten. Dessa regleringar skall regelbundet ses
över och, när så är nödvändigt, uppdateras.
g) När det gäller utsläpp från punktkällor som kan ge upphov
till föroreningar, ett krav på förhandsreglering, till exempel
ett förbud mot att förorenande ämnen släpps ut i vattnet,
eller ett krav på förhandsprövning eller registrering som
baseras på allmänna bindande regler, där utsläppsregle-
ringar för de berörda förorenande ämnena fastställs, inbe-
gripet regleringar i enlighet med artikel 10 och 16. Dessa
regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nöd-
vändigt, uppdateras.
h) När det gäller diffusa källor som kan ge upphov till förore-
ningar, åtgärder för att hindra eller reglera utsläpp av föro-
renande ämnen. Regleringarna kan vara i form av ett krav
på förhandsreglering, till exempel ett förbud mot att föro-
renande ämnen släpps ut i vattnet, eller ett krav på för-
handsprövning eller registrering på grundval av allmänna
bindande regler där ett sådant krav inte annars föreskrivs i
gemenskapslagstiftningen. Dessa regleringar skall regelbun-
det ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras.
i) När det gäller alla andra betydande negativa konsekvenser
för den vattenstatus som identifieras enligt artikel 5 och
bilaga II, särskilt åtgärder för att se till att vattenförekoms-
ternas hydromorfologiska förhållanden är förenliga med
uppnåendet av den ekologiska status som krävs eller god
ekologisk potential för vattenförekomster som betecknas
som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Regleringar för
detta ändamål kan vara i form av ett krav på förhandspröv-
ning eller registrering på grundval av allmänna bindande
regler där ett sådant krav inte annars föreskrivs i gemen-
skapslagstiftningen. Dessa regleringar skall regelbundet ses
över och, när så är nödvändigt, uppdateras.
j) Ett förbud mot direkta utsläpp av förorenande ämnen till
grundvatten om inte annat följer av följande bestämmelser:
Medlemsstaterna får tillåta återföring till samma akvifer av
vatten som använts för geotermiska ändamål.
De får också, med angivande av villkoren härför, tillåta
injektering av vatten som innehåller ämnen som är ett
resultat av utforskning och utvinning av kolväten eller
av gruvverksamhet och injektering av vatten av tek-
niska skäl i geologiska formationer ur vilka kolväten
eller andra ämnen har utvunnits eller i geologiska for-
mationer som av naturliga skäl är permanent olämpliga
för andra ändamål. Dessa injekteringar får inte inne-
hålla andra ämnen än sådana ämnen som är ett resultat
av ovannämnda verksamheter,
återföring av grundvatten som pumpats upp ur gruvor
och stenbrott eller i samband med uppförande eller
underhåll av konstruktionsarbeten,
l SRWOQT
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
injektering av naturgas och gasol (LPG) för lagrings-
ändamål i geologiska formationer som av naturliga skäl
är permanent olämpliga för andra ändamål,
injektering av naturgas eller gasol (LPG) för lagrings-
ändamål i andra geologiska formationer där en tryggad
gasförsörjning är av utomordentligt stor betydelse, och
där injekteringen är sådan att alla nuvarande eller fram-
tida risker för en försämring av kvaliteten på motta-
gande grundvatten hindras,
konstruktions- och byggnadsarbeten och liknande verk-
samheter på eller i marken som kommer i kontakt med
grundvatten. För dessa ändamål får medlemsstaterna
bestämma att sådana verksamheter skall behandlas som
tillåtna under förutsättning att de utförs i enlighet med
allmänna bindande regler som medlemsstaterna har
utarbetat med avseende på sådana verksamheter,
utsläpp av små mängder av ämnen för vetenskapliga
ändamål, för karakterisering, skydd eller förbättring av
grundvattenförekomster, dock högst den mängd som är
absolut nödvändig för dessa ändamål,
förutsatt att dessa utsläpp inte äventyrar uppnåendet av de
miljömål som fastställts för den grundvattenförekomsten.
k) I enlighet med åtgärder som vidtas enligt artikel 16, åtgär-
der för att eliminera förorening av ytvatten genom de
ämnen som specificeras i den lista över prioriterade ämnen
som beslutas enligt artikel 16.2 och för att progressivt
minska förorening genom andra ämnen som annars skulle
kunna hindra medlemsstaterna från att uppnå de mål för
ytvattenförekomster som anges i artikel 4.
l) Alla åtgärder som krävs för att hindra betydande spill av
förorenande ämnen från tekniska installationer, och för att
hindra och/eller minska konsekvenserna av oavsiktliga
föroreningsincidenter exempelvis på grund av översväm-
ning, bl.a. genom system för att upptäcka eller varna för
sådana händelser, inkusive i händelse av olyckor som inte
rimligtvis kunnat förutses, alla lämpliga åtgärder för att
minska risken för akvatiska ekosystem.
4.
Med kompletterande åtgärder avses åtgärder som utfor-
mas och genomförs utöver de grundläggande åtgärderna för att
nå mål som ställs upp enligt artikel 4. Bilaga VI del B innehål-
ler en icke-uttömmande förteckning över sådana åtgärder.
Medlemsstaterna får också besluta om ytterligare komplette-
rande åtgärder som syftar till ytterligare skydd eller förbätt-
ringar av vatten som omfattas av detta direktiv, inbegripet
genomförande av sådana relevanta internationella avtal som
avses i artikel 1.
5.
När övervakningsdata eller andra data indikerar att det är
osannolikt att de mål för vattenförekomsten som ställs upp
enligt artikel 4 kommer att nås, skall medlemsstaten se till att
orsakerna till det eventuella misslyckandet undersöks,
relevanta tillstånd och godkännanden granskas och ses över
vid behov,
övervakningsprogrammen ses över och ändras vid behov,
och
ytterligare åtgärder som kan vara nödvändiga för att nå
dessa mål beslutas, bland annat, då så är lämpligt, faststäl-
lande av strängare miljökvalitetsnormer i enlighet med
förfarandena i bilaga V.
När dessa orsaker är ett resultat av omständigheter som orsa-
kats av naturliga skäl eller force majeure och som är exceptio-
nella eller inte rimligtvis kunnat förutses, särskilt extrem över-
svämning och utdragen torka, kan medlemsstaten bestämma
att ytterligare åtgärder inte är genomförbara, om inte annat
föreskrivs i artikel 4.5.
6.
Vid genomförandet av åtgärder enligt punkt 3 skall med-
lemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att föroreningen
av marina vatten inte skall öka. Utan hinder av befintlig lag-
stiftning får tillämpningen av åtgärder som vidtas enligt punkt
3 inte på några villkor, varken direkt eller indirekt, leda till
ökad förorening av ytvatten. Detta krav skall inte gälla om det
skulle leda till ökad förorening av miljön som helhet.
7.
Åtgärdsprogrammen skall inrättas senast nio år efter tid-
punkten för detta direktivs ikraftträdande och alla åtgärder
skall vara operationella senast tolv år efter tidpunkten för detta
direktivs ikraftträdande.
8.
Åtgärdsprogrammen skall ses över, och om nödvändigt
uppdateras, senast 15 år efter tidpunkten för detta direktivs
ikraftträdande och vart sjätte år därefter. Alla nya eller revide-
rade åtgärder som fastställs enligt ett uppdaterat program skall
vara operationella inom tre år efter deras fastställande.
RRNQRNRPPP
l SRWOQU
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Artikel 12
Frågor som inte kan hanteras på medlemsstatsnivå
1.
Om en medlemsstat identifierar en fråga som har kon-
sekvenser för förvaltningen av dess vatten, men som inte kan
lösas av medlemsstaten själv, får medlemsstaten underrätta
kommissionen och varje annan berörd medlemsstat om frågan
och lämna rekommendationer om hur frågan kan lösas.
2.
Kommissionen skall svara på alla rapporter eller rekom-
mendationer från medlemsstaterna inom en sexmånaders-
period.
Artikel 13
Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt
1.
Medlemsstaterna skall se till att det för alla avrinnings-
distrikt som i sin helhet finns på dess territorium utarbetas
förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten.
2.
Om ett internationellt avrinningsdistrikt i sin helhet ligger
inom gemenskapen, skall medlemsstaterna säkerställa samord-
ning i syfte att utarbeta en enda internationell förvaltningsplan
för avrinningsdistriktet. Om en sådan internationell förvalt-
ningsplan inte utarbetas, skall medlemsstaterna utarbeta förvalt-
ningsplaner som omfattar åtminstone de delar av det interna-
tionella avrinningsdistriktet som befinner sig på deras territo-
rium för att uppnå målen i detta direktiv.
3.
Om ett internationellt avrinningsdistrikt sträcker sig utan-
för gemenskapens gränser, skall medlemsstaterna eftersträva att
utarbeta en enda förvaltningsplan för avrinningsdistriktet, och
om detta inte är möjligt skall planen åtminstone omfatta den
del av det internationella avrinningsdistriktet som ligger på den
berörda medlemsstatens territorium.
4.
Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt skall innehålla
den information som anges i bilaga VII.
5.
Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt kan kompletteras
med mer detaljerade program och förvaltningsplaner för del-
avrinningsområde, sektor, fråga eller vattentyp som beaktar
särskilda aspekter på vattenförvaltningen. Genomförande av
dessa åtgärder skall inte frita medlemsstaterna från någon av
deras skyldigheter enligt återstoden av detta direktiv.
6.
Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt skall offentliggö-
ras senast nio år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträ-
dande.
7.
Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt skall ses över
och uppdateras senast 15 år efter tidpunkten för detta direktivs
ikraftträdande och vart sjätte år därefter.
Artikel 14
Information till och samråd med allmänheten
1.
Medlemsstaterna skall uppmuntra aktiv medverkan från
samtliga berörda parter i genomförandet av detta direktiv,
särskilt när det gäller att utarbeta, se över och uppdatera för-
valtningsplanerna för avrinningsdistrikten. Medlemsstaterna
skall för varje avrinningsdistrikt offentliggöra följande, som
skall göras tillgängligt för kommentarer från allmänheten,
däribland användarna:
a) En tidtabell och ett arbetsprogram för utarbetandet av
planen samt en redogörelse för vilka samråd som skall
genomföras, minst tre år före början av den period som
planen avser.
b) En interimsöversikt över väsentliga vattenförvaltningsfrågor
i avrinningsområdet minst två år före början av den period
som planen avser.
c) Kopior av utkast till förvaltningsplanen för avrinnings-
distriktet minst ett år före början av den period som planen
avser.
På begäran skall underlag och information som har använts vid
utarbetande av utkastet till förvaltningsplanen för avrinnings-
distriktet göras tillgängliga.
2.
För att möjliggöra ett aktivt deltagande och samråd skall
medlemsstaterna anslå en tid av minst sex månader för skrift-
liga kommentarer till dessa handlingar.
3.
Punkterna 1 och 2 skall i motsvarande grad gälla för
uppdaterade förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.
l SRWOQV
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Artikel 15
Rapportering
1.
Medlemsstaterna skall sända kopior av förvaltningspla-
nerna för avrinningsdistrikt och alla senare uppdateringar till
kommissionen och till alla andra berörda medlemsstater inom
tre månader efter offentliggörandet
a) för avrinningsdistrikt som helt och hållet är belägna på en
medlemsstats territorium, alla förvaltningsplaner för avrin-
ningsdistrikt som omfattar det nationella territoriet och
som offentliggjorts i enlighet med artikel 13,
b) vad gäller internationella avrinningsdistrikt, minst den del
av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt som täcker
medlemsstatens territorium.
2.
Medlemsstaterna skall lämna sammanfattande rapporter
om
de analyser som krävs enligt artikel 5, och
de övervakningsprogram som utarbetas enligt artikel 8
vilka utarbetas med avseende på den första förvaltningsplanen
för avrinningsdistriktet inom tre månader efter deras slut-
förande.
3.
Medlemsstaterna skall inom tre år efter offentliggörandet
av varje förvaltningsplan för ett avrinningsdistrikt eller upp-
datering enligt artikel 13, lägga fram en interimsrapport med
en beskrivning av hur långt genomförandet av det planerade
åtgärdsprogrammet har framskridit.
Artikel 16
Strategier mot förorening av vatten
1.
Europaparlamentet och rådet skall besluta om särskilda
åtgärder mot förorening av vatten genom enskilda förorenande
ämnen eller grupper av förorenande ämnen som innebär en
betydande risk för eller som via vattenmiljön utgör en sådan
risk, inbegripet sådana risker för vatten som används för uttag
av dricksvatten. Åtgärderna skall med avseende på dessa föro-
renande ämnen syfta till en gradvis minskning och med avse-
ende på prioriterade farliga ämnen, enligt artikel 2.30, syfta till
att utsläpp och spill upphör eller stegvis elimineras. Dessa
åtgärder skall beslutas på grundval av de förslag som läggs
fram av kommissionen i enlighet med de förfaranden som fast-
ställs i fördraget.
2.
Kommissionen skall senast den 31 december 1999 lägga
fram ett förslag med en lista över prioriterade ämnen som valts
ut bland dem som innebär en betydande risk för eller via vat-
tenmiljön utgör en sådan risk. Ämnena skall prioriteras med
avseende på åtgärder som skall vidtas på grundval av den risk
för eller via vattenmiljön som identifieras genom
a) riskbedömningar som utförs i enlighet med rådets förord-
ning (EEG) nr 793/93 (
1
), rådets direktiv 91/414/EEG (
2
)
och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG (
3
)
eller
b) målinriktad riskbaserad bedömning (enligt metoden i för-
ordning (EEG) nr 793/93) som endast inriktas på akvatisk
ekotoxicitet och humantoxicitet via vattenmiljön.
Om det är nödvändigt för att kunna följa det tidsschema som
fastställs i punkt 4 skall ämnena prioriteras med avseende på
åtgärder som skall vidtas på grundval av den risk för eller via
vattenmiljön som identifieras genom ett förenklat riskbaserat
bedömningsförfarande som bygger på vetenskapliga principer
med särskild hänsyn till
belägg för det berörda ämnets inneboende risk och i
synnerhet dess akvatiska toxicitet och humantoxicitet via
akvatiska exponeringsvägar,
genom övervakning erhållna belägg för en utbredd
kontaminering av miljön, och
andra styrkta faktorer som kan indikera en möjlig utbredd
kontaminering av miljön, till exempel produktions- eller
användningsmängden av det berörda ämnet samt använd-
ningsmönstret.
3.
I kommissionens förslag skall också de prioriterade farliga
ämnena fastställas. Härvid skall kommissionen ta hänsyn till
det val av ämnen som ger upphov till oro vilket har gjorts i
relevant gemenskapslagstiftning om farliga ämnen eller i rele-
vanta internationella avtal.
4.
Kommissionen skall se över den antagna listan över
prioriterade ämnen senast fyra år efter tidpunkten för detta
direktivs ikraftträdande och minst vart fjärde år därefter samt
lägga fram förslag när så är lämpligt.
(
1
) EGT L 84, 5.4.1993, s. 1.
(
2
) EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom
direktiv 98/47/EG (EGT L 191, 7.7.1998, s. 50).
(
3
) EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.
RRNQRNRPPP
l SRWOQW
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
5.
Kommissionen skall när den utarbetar sitt förslag beakta
rekommendationer från Vetenskapliga kommittén för toxicitet,
ekotoxicitet och miljö, medlemsstaterna, Europaparlamentet,
Europeiska miljöbyrån, gemenskapens forskningsprogram,
internationella organisationer som gemenskapen är part i,
europeiska näringslivsorganisationer inbegripet sådana som
företräder små och medelstora företag, europeiska miljöorgani-
sationer samt annan relevant information som kommer till dess
kännedom.
6.
Kommissionen skall för de prioriterade ämnena lägga
fram förslag om reglering för
att gradvis minska utsläpp och spill av de berörda ämnena,
och i synnerhet
att utsläpp och spill av de ämnen som fastställs i enlighet
med punkt 3 upphör eller stegvis elimineras, inklusive en
lämplig tidsplan för detta. Tidsplanen skall inte sträcka sig
längre än 20 år efter det att dessa förslag antas av Europa-
parlamentet och rådet i enlighet med bestämmelserna i
denna artikel.
Kommissionen skall därvid fastställa en kostnadseffektiv och
proportionell nivå på och kombinationen av produkt- och pro-
cessreglering för både punktkällor och diffusa källor och beakta
de gränsvärden för utsläpp för processreglering som gäller i
hela gemenskapen. När så är lämpligt kan åtgärder på gemen-
skapsnivå för processreglering utformas sektor för sektor. När
produktregleringen omfattar en översyn av de relevanta till-
stånd som har utfärdats enligt direktiv 91/414/EEG samt direk-
tiv 98/8/EG, skall en sådan översyn genomföras i enlighet med
bestämmelserna i de direktiven. I varje förslag till reglering
skall anges hur dessa skall revideras, uppdateras samt hur deras
effektivitet skall bedömas.
7.
Kommissionen skall lägga fram förslag om kvalitetsnor-
mer för koncentrationen av de prioriterade ämnena i ytvatten,
sediment eller biota.
8.
Kommissionen skall lägga fram förslag i enlighet med
punkterna 6 och 7, åtminstone med avseende på utsläppsregle-
ringar för punktkällor och om miljökvalitetsnormer, inom två
år från det att ämnet i fråga förts upp på listan över priorite-
rade ämnen. För ämnen som är upptagna på den första listan
över prioriterade ämnen skall medlemsstaterna, när det saknas
överenskommelse på gemenskapsnivå, sex år efter tidpunkten
för detta direktivs ikraftträdande fastställa miljökvalitetsnormer
för dessa ämnen för alla ytvatten som är påverkade av utsläpp
av dessa ämnen och reglering av huvudkällorna för sådana
utsläpp vilka bland annat grundar sig på överväganden av alla
tekniska möjligheter till minskning. För ämnen som därefter
förs upp på listan över prioriterade ämnen skall medlemssta-
terna när det saknas överenskommelse på gemenskapsnivå
vidta sådana åtgärder fem år efter den dag då ämnet förts upp
på listan.
9.
Kommissionen får utarbeta strategier mot förorening av
vatten genom andra förorenande ämnen eller grupper av
ämnen, inbegripet varje förorening som inträffar till följd av
olyckor.
10.
När kommissionen utarbetar sina förslag enligt punk-
terna 6 och 7 skall den också göra en översyn av alla direktiv
som förtecknas i bilaga IX. Den skall inom tidsfristen i punkt 8
föreslå en översyn av regleringarna i bilaga IX för alla ämnen
på listan över prioriterade ämnen och skall föreslå lämpliga
åtgärder inklusive eventuellt avskaffande av regleringarna enligt
bilaga IX för alla andra ämnen.
Alla regleringar i bilaga IX för vilka översyn föreslås skall
avskaffas senast den dag då dessa ändringar träder i kraft.
11.
Kommissionen skall föreslå en lista över prioriterade
ämnen, vilken omnämns i punkt 2 och 3 och vilken när den
antas av Europaparlamentet och rådet, skall bli bilaga X till
detta direktiv. Översynen av listan över prioriterade ämnen
vilken omnämns i punkt 4 skall ske enligt samma förfarande.
Artikel 17
Strategier för att hindra och reglera
förorening av grundvatten
1.
Europaparlamentet och rådet skall besluta om särskilda
åtgärder för att hindra och reglera förorening av grundvatten.
Dessa åtgärder skall syfta till att målet om god kemisk grund-
vattenstatus uppnås i enlighet med artikel 4.1 b och skall
beslutas på grundval av det förslag som inom två år efter detta
direktivs ikraftträdande läggs fram av kommissionen i enlighet
med de förfaranden som fastställs i fördraget.
2.
När kommissionen föreslår åtgärder skall den ta hänsyn
till den analys som utförs i enlighet med artikel 5 och bilaga II.
Dessa åtgärder skall föreslås tidigare om data finns tillgängliga
och skall omfatta
a) kriterier för bedömning av god kemisk grundvattenstatus i
enlighet med avsnitt 2.2 i bilaga II samt avsnitten 2.3.2
och 2.4.5 i bilaga V,
b) kriterier för identifiering av betydande och ihållande upp-
åtgående trender och för fastställande av utgångspunkter
för att motverka trender, vilka skall användas i enlighet
med avsnitt 2.4.4 i bilaga V.
3.
De åtgärder som beslutas enligt punkt 1 skall ingå i de
åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11.
l SRWOQX
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
4.
Om kriterier enligt punkt 2 saknas på gemenskapsnivå
skall medlemsstaterna fastställa lämpliga kriterier senast fem år
efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
5.
Om kriterier enligt punkt 4 saknas på nationell nivå
skall utgångspunkten för att motverka trender ligga på högst
75 procent av nivån på de kvalitetsstandarder som fastställts i
den befintliga gemenskapslagstiftning som gäller för grundvat-
ten.
Artikel 18
Kommissionens rapport
1.
Kommissionen skall offentliggöra en rapport om detta
direktivs genomförande senast tolv år efter tidpunkten för detta
direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter och över-
lämna den till Europaparlamentet och rådet.
2.
Rapporten skall innefatta följande:
a) En översyn av hur direktivets genomförande fortskrider.
b) En översyn av yt- och grundvattenstatusen i gemenskapen
samordnat med Europeiska miljöbyrån.
c) En översikt över de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt
som har lagts fram i enlighet med artikel 15, inklusive för-
slag till förbättringar av framtida planer.
d) En sammanfattning av svaret på var och en av de rapporter
eller rekommendationer till kommissionen som framförts
av medlemsstaterna i enlighet med artikel 12.
e) En sammanfattning av de förslag, regleringsåtgärder och
strategier som har utarbetats enligt artikel 16.
f) En sammanfatttning av svaren på Europaparlamentets och
rådets kommentarer till tidigare genomföranderapporter.
3.
Kommissionen skall även offentliggöra en rapport om
hur genomförandet fortskrider på grundval av medlemsstater-
nas sammanfattande rapporter i enlighet med artikel 15.2 samt
överlämna den till Europaparlamentet och medlemsstaterna
senast två år efter de tidpunkter som avses i artiklarna 5 och 8.
4.
Kommissionen skall inom tre år efter offentliggörandet
av varje rapport, i enlighet med punkt 1, offentliggöra en inte-
rimsrapport som på grundval av medlemsstaternas interimsrap-
porter enligt artikel 15.3 redogör för hur genomförandet fort-
skrider. Den skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet.
5.
Kommissionen skall, när det är lämpligt och i överens-
stämmelse med rapporteringscykeln, sammankalla en konferens
med berörda parter från var och en av medlemsstaterna om
gemenskapens vattenpolitik, för att de skall kunna ge synpunk-
ter på kommissionens rapporter om genomförandet och för att
utbyta erfarenheter.
Deltagarna skall omfatta företrädare för de berörda myndighe-
terna, Europaparlamentet, icke-statliga organisationer, parterna
på arbetsmarknaden och inom näringslivet, konsumentorgani-
sationer, akademiker och andra experter.
Artikel 19
Planer för framtida åtgärder från gemenskapens sida
1.
En gång per år skall kommissionen i informationssyfte
för den kommitté som avses i artikel 21 lägga fram en vägle-
dande plan över åtgärder som har konsekvenser för vattenlag-
stiftningen och som den avser att föreslå inom den närmaste
framtiden, inklusive sådana som härrör från de förslag, regle-
ringsåtgärder och strategier som har utarbetats enligt artikel
16. Detta skall ske första gången senast två år efter tidpunkten
för detta direktivs ikraftträdande.
2.
Kommissionen kommer att se över detta direktiv senast
19 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och
föreslå nödvändiga ändringar.
Artikel 20
Tekniska anpassningar av direktivet
1.
Bilagorna I och III och avsnitt av 1.3.6 i bilaga V får i
enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 21 anpassas
till vetenskapliga och tekniska framsteg, med beaktande av de
perioder för översyn och uppdatering av förvaltningsplanerna
för avrinningsdistrikt som avses i artikel 13. När det är nöd-
vändigt får kommissionen anta riktlinjer för genomförandet av
bilagorna II och V i enlighet med de förfaranden som anges i
artikel 20.
2.
För överföring och behandling av data, inklusive statis-
tiska och kartografiska data, kan tekniska format med avseende
på punkt 1 antas i enlighet med de förfaranden som fastställs i
artikel 21.
RRNQRNRPPP
l SRWOQY
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Artikel 21
Föreskrivande kommitté
1.
Kommissionen skall biträdas av en kommitté (nedan
kallad kommittén).
2.
När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7
i beslut 1999/468/ EG tillämpas, med beaktande av bestäm-
melserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara
tre månader.
3.
Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 22
Upphävanden och övergångsbestämmelser
1.
Följande rättsakter skall upphävas med verkan sju år efter
tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande:
Direktiv 75/440/EEG av den 16 juni 1975 om den kvalitet
som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning
av dricksvatten i medlemsstaterna (
1
).
Rådets beslut 77/795/EEG av den 12 december 1977 om
ett gemensamt förfarande för utbyte av information om
kvaliteten på sött ytvatten inom gemenskapen (
2
).
Rådets direktiv 79/869/EEG av den 9 oktober 1979 om
mätmetoder samt provtagnings- och analysfrekvenser avse-
ende ytvatten för dricksvattenframställning i medlemssta-
terna (
3
).
2.
Följande rättsakter skall upphävas med verkan 13 år efter
tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande:
Rådets direktiv 78/659/EEG av den 18 juli 1978 om
kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller
förbättras för att upprätthålla fiskbestånden (
4
).
Rådets direktiv 79/923/EEG av den 30 oktober 1979 om
kvalitetskrav för skaldjursvatten (
5
).
Rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om
skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga
ämnen.
Direktiv 76/464/EEG med undantag för artikel 6, som skall
upphävas med verkan från och med tidpunkten för detta
direktivs ikraftträdande.
3.
Följande övergångsbestämmelser skall tillämpas för direk-
tiv 76/464/EEG:
a) Den lista över prioriterade ämnen som antas enligt
artikel 16 i detta direktiv skall ersätta listan över priorite-
rade ämnen i kommissionens meddelande till rådet av den
22 juni 1982.
b) Med avseende på artikel 7 i direktiv 76/464/EEG får med-
lemsstaterna tillämpa principerna för identifiering av föro-
reningsproblem och av de ämnen som orsakar dem, fast-
ställande av kvalitetsnormer, och antagande av åtgärder
enligt detta direktiv.
4.
Miljömålen i artikel 4 och de miljökvalitetsnormer som
fastställs i bilaga IX och enligt artikel 16.7 samt av medlemssta-
terna enligt bilaga V i fråga om ämnen som inte finns upp-
tagna i listan över prioriterade ämnen och enligt artikel 16.8
med avseende på prioriterade ämnen för vilka gemenskapsnor-
mer inte har fastställts, skall betraktas som miljökvalitetsnor-
mer med avseende på artikel 2.7 och artikel 10 i direktiv
96/61/EG.
5.
När ett ämne på den lista över prioriterade ämnen som
antas enligt artikel 16 inte finns upptaget i bilaga VIII till detta
direktiv eller i bilaga III till direktiv 96/61/EG skall det läggas
till i de bilagorna.
6.
När det gäller ytvattenförekomster skall miljömål som
fastställs i enlighet med den första avrinningsområdesvisa för-
valtningsplan som krävs enligt detta direktiv åtminstone inne-
bära att kvalitetsnormer, som är minst lika stränga som de
som krävs för att genomföra direktiv 76/464/EEG, blir
gällande.
Artikel 23
Påföljder
Medlemsstaterna skall bestämma vilka påföljder som skall till-
lämpas i fall av överträdelse av de nationella bestämmelser som
antas till följd av detta direktiv. De påföljder som föreskrivs
skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
(
1
) EGT L 194, 25.7.1975, s. 26. Direktivet senast ändrat genom
direktiv 91/692/EEG.
(
2
) EGT L 334, 24.12.1977, s. 29. Beslutet senast ändrat genom 1994
års anslutningsakt.
(
3
) EGT L 271, 29.10.1979, s. 44. Direktivet senast ändrat genom
1994 års anslutningsakt.
(
4
) EGT L 222, 14.8.1978, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 1994
års anslutningsakt.
(
5
) EGT L 281, 10.11.1979, s. 47. Direktivet ändrat genom direktiv
91/692/EEG.
l SRWORP
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Artikel 24
Genomförande
1.
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra för-
fattningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast
den 22 december 2003. De skall omedelbart underrätta kom-
missionen om detta.
När en medlemsstat beslutar om dessa föreskrifter skall de
innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en
sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om
hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv
fastställa.
2.
Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna tex-
terna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de
antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kom-
missionen skall underrätta övriga medlemsstater om detta.
Artikel 25
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 26
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Luxemburg den 23 oktober 2000.
På Europaparlamentets vägnar
N. FONTAINE
Ordförande
På rådets vägnar
J. GLAVANY
Ordförande
RRNQRNRPPP
l SRWORQ
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
BILAGA I
INFORMATION SOM KRÄVS FÖR FÖRTECKNINGEN ÖVER BEHÖRIGA MYNDIGHETER
I enlighet med artikel 3.8 skall medlemsstaterna tillhandahålla följande information om alla behöriga myndigheter inom
vart och ett av sina avrinningsdistrikt, samt den del av varje internationellt avrinningsdistrikt som är belägen på deras
territorier.
i) D e n b e h ö r i g a m y n d i g h e t e n s n a m n o c h a d r e s s Officiellt namn och adress för den myndighet som
anges i artikel 3.2.
ii) A v r i n n i n g s d i s t r i k t e t s g e o g r a f i s k a u t s t r ä c k n i n g Namnen på de viktigaste floderna inom avrinnings-
distriktet, tillsammans med en detaljerad beskrivning av avrinningsdistriktets gränser. Denna information bör i så
stor utsträckning som möjligt vara tillgänglig för införande i ett geografiskt informationssystem (GIS) och/eller i
kommissionens geografiska informationssystem (GISCO).
iii) B e h ö r i g m y n d i g h e t s r ä t t s l i g a s t ä l l n i n g En beskrivning av behörig myndighets rättsliga ställning och,
där detta är relevant, en sammanfattning eller ett exemplar av dess stadgar, den handling genom vilken myndighe-
ten upprättats eller motsvarande rättsliga dokument.
iv) A n s v a r En beskrivning av varje behörig myndighets rättsliga och administrativa ansvar och av dess roll inom
varje avrinningsdistrikt.
v) M e d l e m s k a p I de fall den behöriga myndigheten agerar som samordnande organ för andra behöriga myndig-
heter krävs en förteckning över dessa organ tillsammans med en sammanfattning av de institutionella förbindelser
som upprättas för att sköta samordningen.
vi) I n t e r n a t i o n e l l a f ö r b i n d e l s e r I de fall ett avrinningsdistrikt sträcker sig över fler än en medlemsstats
territorium eller inkluderar en icke-medlemsstats territorium, krävs en sammanfattning av de institutionella förbin-
delser som upprättas för att sköta samordningen.
l SRWORR
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
BILAGA II
1.
YTVATTEN
1.1
Karakterisering av typ av ytvattenförekomster
Medlemsstaterna skall fastställa ytvattenförekomsternas lokalisering och gränser och genomföra en första
karakterisering av alla sådana förekomster i enlighet med följande metod. För denna första karakterisering får
medlemsstaterna sammanföra ytvattenförekomsterna i grupper.
i) Det skall fastställas till vilken av följande ytvattenkategorier floder, sjöar, vatten i övergångszon eller
kustvatten ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet hör, eller om förekomsten utgörs av en konst-
gjord eller en kraftigt modifierad ytvattenförekomst.
ii) För varje ytvattenkategori skall de relevanta ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet differentieras
efter typ. Dessa typer är de som definieras med användning av antingen system A eller system B enligt
avsnitt 1.2.
iii) Om system A används skall ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet först delas in i tillämpliga
ekoregioner i enlighet med de geografiska områden som fastställs i avsnitt 1.2 nedan och som framgår av
den relevanta kartan i bilaga XI. Vattenförekomsterna inom varje ekoregion skall sedan differentieras efter
typ av ytvattenförekomst i enlighet med de deskriptorer som anges i tabellerna för system A.
iv) Om system B används måste medlemsstaterna uppnå minst samma differentieringsnivå som skulle ha
uppnåtts med användning av system A. Ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet skall följaktligen
differentieras efter typ med användning av värdena för de obligatoriska deskriptorerna och de tilläggs-
deskriptorer, eller den kombination av deskriptorer, som erfordras för att säkerställa att de typspecifika
biologiska referensförhållandena kan härledas på ett tillförlitligt sätt.
v) När det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster skall differentiering företas i enlig-
het med deskriptorerna för den ytvattenkategori som mest liknar den aktuella kraftigt modifierade eller
konstgjorda vattenförekomsten.
vi) Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en eller flera kartor (i GIS-format) över den geografiska
lokaliseringen av typer som överensstämmer med den differentieringsnivå som erfordras enligt system A.
1.2
Ekoregioner och typer av ytvattenförekomster
1.2.1 F l o d e r
System A
Fast typologi
Deskriptorer
Ekoregion
De ekoregioner som framgår av karta A i bilaga XI
Typ
Höjdtypologi
hög: >800 m
medelhög: 200 800 m
lågland: <200 m
Storlekstypologi baserad på tillrinningsområdet
Liten: 10 100 km
2
Medelstor: >100 1 000 km
2
Stor: >1 000 10 000 km
2
Mycket stor: >10 000 km
2
Geologi
Kalkhaltig
Kiselhaltig
Organisk
RRNQRNRPPP
l SRWORS
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
System B
Alternativ karakterisering
Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer karakteristika för floden eller del av
floden och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning
Obligatoriska faktorer
höjd
breddgrad
längdgrad
geologi
storlek
Tilläggsfaktorer
avstånd från flodens källa
flödesenergi (funktion av flöde och fallhöjd)
vattnets medelbredd
vattnets medeldjup
vattnets medelfallhöjd
huvudflodbäddens förlopp och form
vattenförings-(flödes)kategori
dalgångsprofil
transport av fasta partiklar
syraneutraliserande förmåga (ANC)
substratets genomsnittliga sammansättning
klorid
lufttemperaturintervall
medellufttemperatur
nederbörd
1.2.2 S j ö a r
System A
Fast typologi
Deskriptorer
Ekoregion
De ekoregioner som framgår av karta A i bilaga XI
Typ
Höjdtypologi
hög: >800 m
medelhög: 200 800 m
lågland : <200 m
Djuptypologi baserad på medeldjupet
<3 m
3 15 m
>15 m
Storlekstypologi baserad på ytan
0,5 1 km
2
1 10 km
2
10 100 km
2
>100 km
2
Geologi
Kalkhaltig
Kiselhaltig
Organisk
l SRWORT
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
System B
Alternativ karakterisering
Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer sjöns karakteristika och följaktligen den
biologiska populationens struktur och sammansättning
Obligatoriska faktorer
höjd
breddgrad
längdgrad
djup
geologi
storlek
Tilläggsfaktorer
vattnets medeldjup
sjöns form
uppehållstid
medellufttemperatur
lufttemperaturintervall
blandningskarakteristik (t.ex. monomiktisk, dimiktisk, polymiktisk)
syraneutraliserande förmåga (ANC)
bakgrundsnäringsstatus
substratets genomsnittliga sammansättning
vattenståndsvariation
1.2.3 V a t t e n i ö v e r g å n g s z o n
System A
Fast typologi
Deskriptorer
Ekoregion
Följande regioner enligt karta B i bilaga XI
Östersjön
Barents hav
Norska havet
Nordsjön
Nordatlanten
Medelhavet
Typ
Baserad på årsmedelsalthalt
<0,5: sötvatten
0,5 <5: oligohalin
5 <18: mesohalin
18 <30: polyhalin
30 <40: euhalin
Baserad på medeltidvattenhöjd
<2 m: liten tidvattennivåskillnad
2 4 m: mediär tidvattennivåskillnad
>4 m: stor tidvattennivåskillnad
RRNQRNRPPP
l SRWORU
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
System B
Alternativ karakterisering
Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer karakteristika för vatten i övergångszon
och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning
Obligatoriska faktorer
latitud
longitud
tidvattenintervall
salthalt
Tilläggsfaktorer
djup
strömningshastighet
vågexponering
uppehållstid
medelvattentemperatur
blandningskarakteristik
turbiditet
substratets genomsnittliga sammansättning
form
vattentemperaturintervall
1.2.4 K u s t v a t t e n
System A
Fast typologi
Deskriptorer
Ekoregion
Följande enligt karta B i bilaga XI
Östersjön
Barents hav
Norska havet
Nordsjön
Nordatlanten
Medelhavet
Typ
Baserad på årsmedelsalthalt
<0,5: sötvatten
0,5 <5: oligohalin
5 <18: mesohalin
18 <30: polyhalin
30 <40: euhalin
Baserad på medeldjup
grunt vatten: <30 m
medeldjupt: 30 200 m
djupt: >200 m
l SRWORV
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
System B
Alternativ karakterisering
Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer kustvattnets karakteristika och
följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning
Obligatoriska faktorer
breddgrad
längdgrad
tidvattenintervall
salthalt
Tilläggsfaktorer
strömhastighet
vågexponering
medelvattentemperatur
blandningskarakteristik
turbiditet
uppehållstid (slutna vikar)
substratets genomsnittliga sammansättning
vattentemperaturintervall
1.3
Fastställande av de typspecifika referensförhållandena för typer av ytvattenförekomster
i) För varje typ av ytvattenförekomst som har karakteriserats i enlighet med avsnitt 1.1 skall typspecifika
hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska förhållanden fastställas som anger värdena för de hydromorfolo-
giska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna enligt avsnitt 1.1 i bilaga V för denna typ av ytvatten-
förekomst vid hög ekologisk status enligt definitionen i relevant tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V. Typspecifika
biologiska referensförhållanden skall fastställas som anger värdena för de biologiska kvalitetsfaktorer som
anges i avsnitt 1.1 i bilaga V för denna typ av ytvattenförekomst vid hög ekologisk status enligt aktuell
tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V.
ii) När de förfaranden som anges i detta avsnitt tillämpas på kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvatten-
förekomster skall hänvisningar till hög ekologisk status tolkas som hänvisningar till maximal ekologisk
potential som den definieras i tabell 1.2.5 i bilaga V. Värdena för maximal ekologisk potential för en
vattenförekomst skall ses över vart sjätte år.
iii) De typspecifika förhållandena enligt punkterna i och ii och typspecifika biologiska referensförhållanden kan
antingen vara volymbaserade, eller grundas på modellberäkningar, eller härledas genom att en kombination
av dessa två metoder används. Där det inte är möjligt att använda dessa metoder får medlemsstaterna
använda expertbedömningar för att fastställa sådana förhållanden. När hög ekologisk status med avseende
på koncentrationerna av särskilda syntetiska förorenande ämnen fastställs skall detektionsnivåerna vara de
som kan uppnås med den teknik som är tillgänglig vid den tidpunkt de typspecifika förhållandena skall
fastställas.
iv) När det gäller volymbaserade typspecifika biologiska referensförhållanden skall medlemsstaterna upprätta
ett nät av referensstationer för varje typ av ytvattenförekomst. Nätet skall innehålla ett så stort antal statio-
ner med hög status att en tillräcklig konfidensnivå för värdena för referensförhållandena kan uppnås med
hänsyn till variationen hos värdena för de kvalitetsfaktorer som svarar mot hög ekologisk status för den
aktuella typen av ytvattenförekomst och den teknik för modellberäkning som tillämpas enligt punkt v.
v) Typspecifika biologiska referensförhållanden baserade på modellberäkningar kan härledas genom att
använda antingen predikativa modeller eller metoder som utgår från historiska data. I metoderna skall
historiska, paleologiska och andra tillgängliga data användas och en tillfredsställande konfidensnivå för
värdena för referensförhållandena skall uppnås för att säkerställa att de förhållanden som sålunda härleds är
konsekventa och gäller för varje typ av ytvattenförekomst.
RRNQRNRPPP
l SRWORW
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
vi) Där det för en typ av ytvattenförekomst inte är möjligt att fastställa tillförlitliga typspecifika referensförhål-
landen för en kvalitetsfaktor beroende på den, inte bara på grund av årstidsvariationer, stora naturliga varia-
tionen i denna faktor, får denna faktor undantas från bedömningen av ekologisk status för denna typ av
ytvattenförekomst. Medlemsstaterna skall i så fall i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet ange skälen
till att denna faktor undantagits.
1.4
Fastställande av påverkan
Medlemsstaterna skall samla in och bevara information om typ och omfattning av den betydande antropogena
påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, i synnerhet:
Uppskattning och identifiering av betydande förorening från punktkällor särskilt genom ämnen som förtecknas
i bilaga VIII från tätorts-, industri-, jordbruks- och andra anläggningar och verksamheter, bland annat på grund-
val av uppgifter som har samlats in i enlighet med
i) artiklarna 15 och 17 i direktiv 91/271/EEG,
ii) artiklarna 9 och 15 i direktiv 96/61/EG (
1
),
och, när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet,
iii) artikel 11 i direktiv 76/464/EEG, och
iv) direktiv 75/440/EEG, 76/160/EEG (
2
), 78/659/EEG och 79/923/EEG (
3
).
Uppskattning och identifiering av betydande förorening från diffusa källor särskilt genom ämnen som förteck-
nas i bilaga VIII från tätorts-, industri,-, jordbruks- och andra anläggningar och verksamheter, bland annat på
grundval av uppgifter som har samlats in i enlighet med
i) artiklarna 3, 5 och 6 i direktiv 91/676/EEG (
4
),
ii) artiklarna 7 och 17 i direktiv 91/414/EEG,
iii) direktiv 98/8/EG,
och, när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet,
iv) direktiv 75/440/EEG, 76/160/EEG, 76/464/EEG, 78/659/EEG och 79/923/EEG.
Uppskattning och identifiering av betydande vattenuttag för användning i tätorter, industrier, jordbruk och för
andra användningsområden, inbegripet årstidsvariationer och total årlig efterfrågan, samt vattenförluster i distri-
butionssystemen.
Uppskattning och identifiering av konsekvenserna av betydande flödesreglering, inbegripet överföring och avled-
ning av vatten, på totala flödeskarakteristika och vattenbalanser.
Identifiering av betydande morfologiska förändringar av vattenförekomster.
Uppskattning och identifiering av andra betydande antropogena effekter på ytvattenstatusen.
Uppskattning av markanvändningsmönster, inbegripet identifiering av de viktigaste tätorts-, industri- och
jordbruksområdena och, i tillämpliga fall fiskeriverksamhet och skogar.
1.5
Bedömning av miljökonsekvenser
Medlemsstaterna skall genomföra en bedömning av hur känslig ytvattenförekomsternas status är för den
påverkan som har angivits ovan.
(
1
) EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/15/EG (EGT L 67, 7.3.1998, s. 29).
(
2
) EGT L 31, 5.2.1976, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.
(
3
) EGT L 281, 10.11.1979, s. 47. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).
(
4
) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.
l SRWORX
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Medlemsstaterna skall använda den information som samlats in enligt ovan, och all annan relevant information
inbegripet befintliga miljöövervakningsdata, för att genomföra en bedömning av sannolikheten att ytvattenföre-
komster inom avrinningsdistriktet inte kommer att uppfylla de miljökvalitetsmål som enligt artikel 4 ställs upp
för förekomsterna. Medlemsstaterna får använda modelleringsteknik som hjälp vid en sådan bedömning.
För de förekomster där det finns risk för att kvalitetsmål avseende miljön inte kommer att uppfyllas skall där så
är lämpligt en ytterligare karakterisering genomföras för att optimera utformningen av både de övervaknings-
program som krävs enligt artikel 8 och de åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11.
2.
GRUNDVATTEN
2.1
Första karakterisering
Medlemsstaterna skall genomföra en första karakterisering av alla grundvattenförekomster för att bedöma deras
användning och i vad mån det finns risk för att de inte uppfyller målen för varje grundvattenförekomst enligt
artikel 4. Vid denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanföra grundvattenförekomsterna i
grupper. I denna analys kan befintliga hydrologiska, geologiska, pedologiska markanvändnings-, utsläpps-,
uttags- och andra data användas, men den skall identifiera
grundvattenförekomstens/-förekomsternas lokalisering och gränser,
den påverkan som varje grundvattenförekomst kan komma att utsättas för, däri inbegripet
diffusa föroreningskällor,
punktkällor för föroreningar,
uttag,
konstgjord infiltration,
den allmänna karaktären hos överliggande skikt i det tillrinningsområde från vilket grundvattenbildningen
sker,
de grundvattenförekomster som har direkt beroende ytvattenekosystem eller terrestra ekosystem.
2.2
Ytterligare karakterisering
Efter denna första karakterisering skall medlemsstaterna genomföra en ytterligare karakterisering av de
grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som identifierats vara utsatta för risker för att göra en
mer noggrann bedömning av vad dessa risker innebär och att fastställa sådana åtgärder som krävs enligt
artikel 11. Denna karakterisering skall därför innefatta relevanta uppgifter om konsekvenserna av mänsklig
verksamhet och, om det är relevant, uppgifter om
geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och typ av geologiska
enheter,
hydrogeologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet hydraulisk konduktivitet, porositet
och inneslutning,
karakteristika för de ytliga avlagringarna och jordarna i det tillrinningsområde från vilket grundvattenbild-
ningen sker, inbegripet tjocklek, porositet, hydraulisk konduktivitet och absorptionsegenskaper för dessa
avlagringar och jordar,
stratifieringskarakteristika för grundvattnet inom grundvattenförekomsten,
en inventering av de förbundna ytsystem, inbegripet terrestra ekosystem och ytvattenförekomster, som
grundvattenförekomsten är dynamiskt förbunden med,
RRNQRNRPPP
l SRWORY
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
uppskattningar av riktningar och vattenutbytesgrad mellan grundvattenförekomsten och de därmed
förbundna ytsystemen, och
tillräckliga uppgifter för att beräkna det långfristiga årsgenomsnittet för den totala grundvattenbildningen,
karakterisering av grundvattnets kemiska sammansättning, inbegripet angivande av bidragen från mänsklig
verksamhet. Medlemsstaterna får använda typologier för karakterisering av grundvatten när de upprättar de
naturliga bakgrundsnivåerna för dessa grundvattenförekomster.
2.3
Översyn av de konsekvenser som mänsklig verksamhet har för grundvattnet
För sådana grundvattenförekomster som överskrider gränsen mellan två eller flera medlemsstater, eller för vilka
det vid den första karakteriseringen enligt punkt 2.1 ovan fastställdes att det finns risk för att de inte uppfyller
de mål som fastställts för varje förekomst enligt artikel 4, skall, om det är relevant, följande information samlas
in och bevaras för varje grundvattenförekomst:
a) Lokaliseringen av punkter i grundvattenförekomsten som används för uttag av vatten med undantag av
punkter för uttag av vatten som ger mindre än 10 m
3
per dag i genomsnitt, eller
punkter för uttag av vatten avsett som dricksvatten och som ger mindre än 10 m
3
per dag i genom-
snitt eller betjänar mindre än 50 personer.
b) Det genomsnittliga uttaget per år från sådana punkter.
c) Den kemiska sammansättningen hos det vatten som tas ut från grundvattenförekomsten.
d) Lokalisering av punkter i grundvattenförekomsten dit vatten tillförs direkt.
e) Storleken på tillflödet vid sådana punkter.
f) Den kemiska sammansättningen av det vatten som tillförs grundvattenförekomsten.
g) Markanvändningen i det eller de tillrinningsområden som grundvattenbildningen sker ifrån, inbegripet
föroreningar och antropogena förändringar i tillflödeskarakteristika, till exempel avledning av regnvatten
och avrinning genom marktätning, konstgjord infiltration, uppdämning eller dränering.
2.4
Översyn av förändringarnas konsekvenser för grundvattennivån
Medlemsstaterna skall även fastställa för vilka grundvattenförekomster det enligt artikel 4 kan fastställas mindre
stränga mål efter det att följande effekter på förekomstens status har beaktats:
i) Ytvatten och därmed sammanhängande terrestra ekosystem.
ii) Vattenreglering, skydd mot översvämningar och markdränering.
iii) Mänsklig utveckling.
2.5
Översyn av konsekvenserna av föroreningar på grundvattenkvaliteten
Medlemsstaterna skall fastställa för vilka grundvattenförekomster det enligt artikel 4.5 skall uppställas mindre
stränga mål, där grundvattenförekomsten som en konsekvens av mänsklig verksamhet, enligt artikel 5.1, är så
förorenad att det är omöjligt eller orimligt dyrt att uppnå god kemisk grundvattenstatus.
l SRWOSP
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
BILAGA III
EKONOMISK ANALYS
Den ekonomiska analysen skall innehålla tillräcklig och tillräckligt detaljerad information (med beaktande av kostnaden
för att samla in de relevanta uppgifterna) för att det skall vara möjligt att göra
a) de relevanta beräkningarna för att i enlighet med artikel 9 beakta principen om täckning av kostnaderna för vat-
tentjänster med hänsyn till långsiktiga försörjnings- och behovsprognoser avseende vattnet i avrinningsdistriktet
och, om nödvändigt
uppskattningar av de volymer, priser och kostnader som är förenade med vattentjänster, och
uppskattningar av relevanta investeringar, däri inbegripet prognoser för sådana investeringar,
b) bedömningar av den mest kostnadseffektiva kombination av åtgärder när det gäller vattenanvändningen som skall
ingå i det åtgärdsprogram som avses i artikel 11, på grundval av uppskattningar av de potentiella kostnaderna för
sådana åtgärder.
RRNQRNRPPP
l SRWOSQ
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
BILAGA IV
SKYDDADE OMRÅDEN
1. Det register över skyddade områden som krävs enligt artikel 6 skall omfatta följande typer av skyddade områden:
i) Områden som enligt artikel 7 fastställts för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten.
ii) Områden som har fastställts för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djur- eller växtarter.
iii) Vattenförekomster som fastställts som rekreationsvatten, inklusive områden som fastställts som badvatten enligt
direktiv 76/160/EEG.
iv) Områden som är känsliga för näringsämnen, inklusive områden som fastställts som sårbara enligt direktiv
91/676/EEG och områden som fastställts som känsliga områden enligt direktiv 91/271/EEG.
v) Områden som har fastställts för skydd av livsmiljöer eller arter där bevarandet eller förbättrandet av vattnets
status är en viktig faktor för deras skydd, inklusive relevanta Natura 2000 områden som fastställts enligt direk-
tiv 92/43/EEG (
1
) och direktiv 79/409/EEG (
2
).
2. I den sammanfattning av registret som skall ingå i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet skall ingå kartor, som
visar var varje skyddat område är beläget, och en beskrivning av den gemenskapslagstiftning, den nationella eller
den lokala lagstiftning i enlighet med vilken de blivit förklarade som sådana.
(
1
) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/62/EG (EGT L 305, 8.11.1997, s. 42).
(
2
) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/49/EG (EGT L 223, 13.8.1997, s. 9).
l SRWOSR
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
BILAGA V
1.
YTVATTENSTATUS
1.1
Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status
1.1.1
F l o d e r
1.1.2
S j ö a r
1.1.3
V a t t e n i ö v e r g å n g s z o n
1.1.4
K u s t v a t t e n
1.1.5
K o n s t g j o r d a e l l e r k r a f t i g t m o d i f i e r a d e v a t t e n f ö r e k o m s t e r
1.2
Normativa definitioner för klassificering av ekologisk status
1.2.1
D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i f l o d e r
1.2.2
D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i s j ö a r
1.2.3
D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i v a t t e n i ö v e r g å n g s z o n
1.2.4
D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i k u s t v a t t e n
1.2.5
D e f i n i t i o n a v m a x i m a l , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k p o t e n t i a l f ö r k o n s t g j o r d a e l l e r
k r a f t i g t m o d i f i e r a d e v a t t e n f ö r e k o m s t e r
1.2.6
F ö r f a r a n d e f ö r m e d l e m s s t a t e r n a s f a s t s t ä l l a n d e a v k e m i s k a m i l j ö - k v a l i t e t s n o r m e r
1.3
Övervakning av ekologisk status och kemisk status för ytvatten
1.3.1
U t f o r m n i n g a v d e n k o n t r o l l e r a n d e ö v e r v a k n i n g e n
1.3.2
U t f o r m n i n g a v d e n o p e r a t i v a ö v e r v a k n i n g e n
1.3.3
U t f o r m n i n g a v d e n u n d e r s ö k a n d e ö v e r v a k n i n g e n
1.3.4
Ö v e r v a k n i n g s f r e k v e n s
1.3.5
T i l l ä g g s k r a v p å ö v e r v a k n i n g a v s k y d d a d e o m r å d e n
1.3.6
N o r m e r f ö r ö v e r v a k n i n g a v k v a l i t e t s f a k t o r e r
1.4
Klassificering och redovisning av ekologisk status
1.4.1
J ä m f ö r b a r h e t f ö r b i o l o g i s k a ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t
1.4.2
R e d o v i s n i n g a v ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t o c h k l a s s i f i c e r i n g a v e k o l o g i s k s t a t u s o c h e k o -
l o g i s k p o t e n t i a l
1.4.3
R e d o v i s n i n g a v ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t o c h k l a s s i f i c e r i n g a v k e m i s k s t a t u s
2.
GRUNDVATTEN
2.1
Grundvattnets kvantitativa status
2.1.1
P a r a m e t e r f ö r k l a s s i f i c e r i n g a v k v a n t i t a t i v s t a t u s
2.1.2
D e f i n i t i o n a v k v a n t i t a t i v s t a t u s
2.2
Övervakning av grundvattnets kvantitativa status
2.2.1
N ä t f ö r ö v e r v a k n i n g a v g r u n d v a t t e n n i v å n
2.2.2
T ä t h e t m e l l a n ö v e r v a k n i n g s s t a t i o n e r n a
2.2.3
Ö v e r v a k n i n g s f r e k v e n s
2.2.4
T o l k n i n g o c h r e d o v i s n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k v a n t i t a t i v a s t a t u s
RRNQRNRPPP
l SRWOSS
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
2.3
Grundvattnets kemiska status
2.3.1
P a r a m e t r a r f ö r b e s t ä m n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k e m i s k a s t a t u s
2.3.2
D e f i n i t i o n a v g o d k e m i s k s t a t u s h o s g r u n d v a t t n e t
2.4
Övervakning av grundvattnets kemiska status
2.4.1
N ä t e t f ö r ö v e r v a k n i n g a v g r u n d v a t t n e t
2.4.2
K o n t r o l l e r a n d e ö v e r v a k n i n g
2.4.3
O p e r a t i v ö v e r v a k n i n g
2.4.4
I d e n t i f i e r i n g a v t e n d e n s e r f ö r f ö r o r e n a n d e ä m n e n
2.4.5
T o l k n i n g o c h r e d o v i s n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k e m i s k a s t a t u s
2.5
Redovisning av grundvattnets status
1.
YTVATTENSTATUS
1.1
Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status
1.1.1
F l o d e r
Biologiska faktorer
Sammansättning och förekomst av vattenväxter
Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater
Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan
Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Hydrologisk regim
kvantitet och dynamik för vattenflöde
förbindelser med grundvattenförekomster
Flodens kontinuitet
Morfologiska förhållanden
variation i floddjup och flodbredd
flodbäddens struktur och substrat
strandzonens struktur
Kemiska och fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Allmänt
Vattentemperatur
Syreförhållanden
Salthalt
Försurningsstatus
Näringsförhållanden
l SRWOST
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Särskilda förorenande ämnen
Förorening från alla de prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten.
Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenföre-
komsten.
1.1.2
S j ö a r
Biologiska faktorer
Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton
Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter
Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater
Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan
Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Hydrologisk regim
vattenflödesvolym och vattenflödesdynamik
uppehållstid
förbindelser med grundvattenförekomster
Morfologiska förhållanden
variation i sjövattendjup
sjöbäddens volym, struktur och substrat
sjöstrandens struktur
Kemiska och fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Allmänt
Siktdjup
Vattentemperatur
Syreförhållanden
Salthalt
Försurningsstatus
Näringsförhållanden
Särskilda förorenande ämnen
Förorening från alla de prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten.
Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenföre-
komsten.
1.1.3
V a t t e n i ö v e r g å n g s z o n
Biologiska faktorer
Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton
Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter
Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater
Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan
RRNQRNRPPP
l SRWOSU
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Morfologiska förhållanden
djupvariation
bäddens volym, struktur och substrat
tidvattenzonens struktur
Tidvattenmönster
sötvattenflöde
vågexponering
Kemiska och fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna
Allmänt
Siktdjup
Vattentemperatur
Syreförhållanden
Salthalt
Näringsförhållanden
Särskilda förorenande ämnen
Förorening från alla prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten.
Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenföre-
komsten.
1.1.4
K u s t v a t t e n
Biologiska faktorer
Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton
Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter
Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater
Hydromorfologiska faktorer till grund för de biologiska faktorerna
Morfologiska förhållanden
djupvariation
kustbäddens struktur och substrat
tidvattenzonens struktur
Tidvattenmönster
de dominerande strömmarnas riktning
vågexponering
l SRWOSV
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Kemiska och fysikalisk-kemiska faktorer till grund för de biologiska faktorerna
Allmänt
Siktdjup
Vattentemperatur
Syreförhållanden
Salthalt
Näringsförhållanden
Särskilda förorenande ämnen
Förorening från alla prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten.
Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenföre-
komsten.
1.1.5
K o n s t g j o r d a e l l e r k r a f t i g t m o d i f i e r a d e v a t t e n f ö r e k o m s t e r
För konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster skall de kvalitetsfaktorer tillämpas som skall tilläm-
pas för den av de ovan nämnda fyra naturliga grundvattenkategorierna som närmast liknar den konstgjorda
eller kraftigt modifierade vattenförekomsten i fråga.
RRNQRNRPPP
l SRWOSW
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
1.2
Normativa definitioner för klassificeringen av ekologisk status
Tabell 1.2
Allmän definition för floder, sjöar, vatten i övergångszon och kustvatten
Följande text ger en allmän definition av ekologisk kvalitet. Vid klassificeringen skall de värden för kvalitetsfaktorer när det gäller ekologisk status för varje grundvattenkategori användas som framgår av tabel-
lerna 1.2.11.2.4 nedan.
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Allmänt
Det finns inga eller endast mycket små av människor
framkallade förändringar av ytvattenförekomstens värden
för de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kva-
litetsfaktorerna, jämfört med de värden som normalt gäl-
ler för denna typ av förekomst vid opåverkade förhållan-
den.
Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfak-
torer avspeglar de värden som normalt är förknippade
med denna typ vid opåverkade förhållanden och upp-
visar inga eller mycket små tecken på störningar.
Dessa är de typspecifika förhållandena och samhällena.
Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfak-
torer uppvisar små av mänsklig verksamhet framkallade
störningar, men avviker endast i liten omfattning från de
värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid
opåverkade förhållanden.
Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfakto-
rer avviker i måttlig omfattning från de värden som nor-
malt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhål-
landen. Värdena visar på måttliga av mänsklig verksamhet
framkallade störningar och är avsevärt mer påverkade än
vid förhållanden med god status.
Vatten med status under måttlig skall klassificeras som otillfredsställande eller dåliga.
Vatten som uppvisar tecken på större förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällena avviker väsentligt från
dem som normalt är förknippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden, skall klassificeras som otillfredsställande.
Vatten som uppvisar tecken på allvarliga förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällen som normalt är för-
knippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden saknas, skall klassificeras som dåliga.
l
SRWOSX
RRNQRNRPPP
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
1.2.1
D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i f l o d e r
Biologiska kvalitetsfaktorer
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Fytoplankton
Artsammansättning av fytoplankton motsvarar helt eller
nästan helt opåverkade förhållanden.
Den genomsnittliga förekomsten av fytoplankton stäm-
mer helt överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska
förhållandena och förändrar inte väsentligt de typspeci-
fika siktdjupsförhållandena.
Planktonblomning inträffar med den frekvens och inten-
sitet som stämmer överens med de typspecifika fysika-
lisk-kemiska förhållandena.
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och
förekomst av fytoplankton jämfört med de typspecifika
samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon
accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade
störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av
vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den
typspecifika planktonblomningen kan förekomma.
Artsammansättningen av fytoplankton skiljer sig måttligt
från sammansättningen i typspecifika samhällen.
Förekomsten är måttligt påverkad och kan förorsaka en
betydande oönskad påverkan på värdena för andra bio-
logiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.
En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av
planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar
kan inträffa under sommarmånaderna.
Makrofyter och
fytobentos
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller
nästan helt opåverkade förhållanden.
Inga förändringar i den genomsnittliga förekomsten av
makrofyter och fytobentos kan upptäckas.
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och
förekomst av makrofyter och fytobentos i förhållande till
de typspecifika samhällena. Sådana förändringar tyder
inte på någon accelererande tillväxt av fytobentos eller
högre former av växtliv som orsakar oönskade störningar
av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets
eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
Det fytobentiska samhället har inte till följd av mänsklig
verksamhet påverkats negativt av flockar eller mattor av
bakterier.
Det finns måttliga förändringar i artsammansättningen av
makrofyter och fytobentos i förhållande till de typspecifika
samhällena och den är väsentligt mer påverkad än vad som
är fallet vid god status.
Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten
av makrofyter och fytobentos kan påvisas.
Det fytobentiska samhället kan till följd av mänsklig verk-
samhet ha påverkats och i vissa områden flyttats av flockar
och mattor av bakterier.
Bentiska evertebrater
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller
nästan helt opåverkade förhållanden.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan
och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar inga
tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållan-
den.
Graden av mångfald av evertebrater uppvisar inga tecken
på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och
förekomst av evertebrater i förhållande till de typspecifika
samhällena.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan
och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar en
lätt förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
Mångfalden av evertebrater uppvisar vissa tecken på för-
ändring jämfört med typspecifika värden.
Artsammansättning och förekomst av evertebrater skiljer
sig måttligt från de typspecifika förhållandena.
Viktiga grupper av arter i det typspecifika samhället sak-
nas.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och
arter som inte är känsliga för påverkan, samt graden av
mångfald, är väsentligt lägre än det typspecifika värdet och
väsentligt lägre än vid god status.
RRNQRNRPPP
l
SRWOSY
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Fiskfauna
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller
nästan helt opåverkade förhållanden.
Alla typspecifika arter som är känsliga för påverkan före-
kommer.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar få tecken på av
människor framkallade störningar och den tyder inte på
brister i någon särskild arts fortplantning eller utveckling.
Det finns sådana lätta förändringar i arternas samman-
sättning och förekomst i förhållande till de typspecifika
samhällena som kan hänföras till av människor framkal-
lad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfolo-
giska kvalitetsfaktorerna.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar tecken på stör-
ningar som kan hänföras till av människor framkallad
påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfolo-
giska kvalitetsfaktorerna och åldersstrukturen tyder i
vissa fall på brister i en särskild arts fortplantning eller
utveckling av en omfattning som gör att vissa åldersgrup-
per kan saknas.
Det finns sådana måttliga förändringar i fiskarternas sam-
mansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika
samhällena som kan hänföras till av människor framkallad
påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska
kvalitetsfaktorerna.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar betydande tecken
på av människor framkallade störningar i en omfattning
som gör att en måttlig andel av de typspecifika arterna sak-
nas eller förekommer i mycket begränsad omfattning.
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Hydrologisk regim
Flödesvolym och flödesdynamik, samt den förbindelse
med grundvattnet som blir följden, motsvarar helt eller
nästan helt opåverkade förhållanden.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Kontinuitet
Flodens kontinuitet är inte påverkad av människors verk-
samhet och den tillåter att vattenlevande organismer obe-
hindrat kan vandra och sedimenttransport ske.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Morfologiska
förhållanden
Strömningsmönster, variation i djup och bredd, flödes-
hastigheter, substratförhållanden samt strandzonens
struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt
opåverkade förhållanden.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
l
SRWOTP
RRNQRNRPPP
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (1)
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Allmänna
förhållanden
Värdena för de fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar
helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Koncentrationen av näringsämnen ligger i det intervall
som normalt gäller vid opåverkade förhållanden.
Nivåerna för salthalt, pH, syrebalans, surhetsneutralise-
rande förmåga och temperatur uppvisar inga tecken på
av människor framkallad påverkan och ligger inom det
intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
Värdena för temperatur, syrebalans, pH, surhetsneutrali-
serande förmåga och salthalt ligger inte utanför det inter-
vall som har fastställts för att det typspecifika ekosys-
temets funktion skall säkerställas och de biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de
nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion
skall säkerställas och att de biologiska kvalitetsfaktorer
som har angivits ovan skall uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Särskilda syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-
sen för upptäckt vid användning av den mest avancerade
analysteknik som är i allmänt bruk.
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Särskilda icke-syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationerna ligger inom det intervall som normalt
gäller vid opåverkade förhållanden (bakgrundsnivåer =
bgl).
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6 (2), utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
(1) Följande förkortningar används: bgl = bakgrundsnivå, eqs = miljökvalitetsnorm.
(2) Tillämpningen av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna (eqs>bgl).
RRNQRNRPPP
l
SRWOTQ
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
1.2.2
D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i s j ö a r
Biologiska kvalitetsfaktorer
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Fytoplankton
Artsammansättning och förekomst av fytoplankton mot-
svarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Den genomsnittliga förekomsten av fytoplanktonbio-
massa överensstämmer helt med de typspecifika fysika-
lisk-kemiska förhållandena och förändrar inte väsentligt
de typspecifika siktdjupsförhållandena.
Planktonblomning inträffar med den frekvens och inten-
sitet som stämmer överens med de typspecifika fysika-
lisk-kemiska förhållandena.
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och
förekomst av plankton i förhållande till de typspecifika
samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon
accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade
störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av
vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den
typspecifika planktonblomningen kan förekomma.
Artsammansättning och förekomst av plankton skiljer sig
måttligt från sammansättningen i typspecifika samhällen.
Biomassan är måttligt påverkad och kan förorsaka en bety-
dande oönskad påverkan på andra biologiska och fysika-
lisk-kemiska kvalitetsfaktorers värden och på vattnets eller
sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av
planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar
kan inträffa under sommarmånaderna.
Makrofyter och
fytobentos
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller
nästan helt opåverkade förhållanden.
Inga förändringar i den genomsnittliga förekomsten av
makrofyter och fytobentos kan upptäckas.
Det finns lätta förändringar i sammansättning och före-
komst av makrofyter och fytobentos i förhållande till
typspecifika samhällen. Sådana förändringar tyder inte på
någon accelererande tillväxt av fytobentos eller högre for-
mer av växtliv som orsakar oönskade störningar av vat-
tenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller
sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.
Det fytobentiska samhället har inte till följd av mänsklig
verksamhet påverkats negativt av flockar eller mattor av
bakterier.
Det finns måttliga förändringar i artsammansättningen av
makrofyter och fytobentos i förhållande till de typspecifika
samhällena och den är väsentligt mer påverkad än vad som
kan iakttas vid god kvalitet.
Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten
av makrofyter och fytobentos kan påvisas.
Det fytobentiska samhället kan till följd av mänsklig verk-
samhet ha påverkats och i vissa områden flyttats av flockar
och mattor av bakterier.
Bentiska evertebrater
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller
nästan helt opåverkade förhållanden.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan
och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar
ingen förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
Graden av mångfald av evertebrater uppvisar inga tecken
på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och
förekomst av evertebrater i förhållande till de typspecifika
samhällena.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan
och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar
vissa tecken på förändring jämfört med opåverkade för-
hållanden.
Mångfalden av evertebrater uppvisar vissa tecken på för-
ändring jämfört med opåverkade förhållanden.
Artsammansättning och förekomst av evertebrater skiljer
sig måttligt från typspecifika förhållanden.
Viktiga grupper av arter i det typspecifika samhället sak-
nas.
Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och
arter som inte är känsliga för påverkan, samt graden av
mångfald, är väsentligt lägre än det typspecifika värdet och
väsentligt lägre än vid god status.
l
SRWOTR
RRNQRNRPPP
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Fiskfauna
Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller
nästan helt opåverkade förhållanden.
Alla typspecifika arter som är känsliga för påverkan före-
kommer.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar få tecken på av
människor framkallade störningar och den tyder inte på
brister i någon särskild arts fortplantning eller utveckling.
Det finns sådana lätta förändringar i artsammansättning
och förekomst i förhållande till de typspecifika samhäl-
lena som kan hänföras till av människor framkallad
påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfolo-
giska kvalitetsfaktorerna.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar tecken på stör-
ningar som kan tillskrivas av människor framkallad
påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfolo-
giska kvalitetsfaktorerna och åldersstrukturen tyder i
vissa fall på brister i en särskild arts fortplantning eller
utveckling av en omfattning som gör att vissa åldersgrup-
per kan saknas.
Det finns sådana måttliga förändringar i fiskarternas sam-
mansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika
samhällena som kan hänföras till av människor framkallad
påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska
kvalitetsfaktorerna.
Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar betydande tecken
på störningar, som kan tillskrivas av människor framkallad
påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska
kvalitetsfaktorerna av en omfattning som gör att en måttlig
andel av de typspecifika arterna saknas eller förekommer i
mycket begränsad utsträckning.
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Hydrologisk regim
Flödesvolym, flödesdynamik, nivå och uppehållstid samt
den förbindelse med grundvattnet som blir följden, mot-
svarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Morfologiska kvalitets-
faktorer
Variationer i sjödjup, substralförhållanden samt strand-
zonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller
nästan helt opåverkade förhållanden.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
RRNQRNRPPP
l
SRWOTS
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (1)
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Allmänna
förhållanden
Värdena för de fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar
helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.
Koncentrationen av näringsämnen ligger i det intervall
som normalt gäller vid opåverkade förhållanden.
Nivåerna för salthalt, pH, syrebalans, surhetsneutralise-
rande förmåga, siktdjup och temperatur uppvisar inga
tecken på av människor framkallad påverkan och ligger
inom det intervall som normalt råder vid opåverkade
förhållanden.
Värdena för temperatur, syrebalans, pH, surhetsneutrali-
serande förmåga, siktdjup och salthalt ligger inte utanför
det intervall som har fastställts för att ekosystemets funk-
tion skall säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer
som har angivits ovan skall uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de
nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion
skall säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som
har angivits ovan skall uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Särskilda syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-
sen för upptäckt vid användning av den avancerade ana-
lysteknik som är i allmänt bruk.
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Särskilda icke-syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationerna ligger inom det intervall som normalt
gäller vid opåverkade förhållanden (bakgrundsnivåer =
bgl).
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6 (2), utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
(1) Följande förkortningar används: bgl = bakgrundsnivå, eqs = miljökvalitetsnorm.
(2) Tillämpningen av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna (eqs >bgl).
l
SRWOTT
RRNQRNRPPP
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
1.2.3
D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i v a t t e n i ö v e r g å n g s z o n
Biologiska kvalitetsfaktorer
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Fytoplankton
Artsammansättning och förekomst av fytoplankton över-
ensstämmer med opåverkade förhållanden.
Den genomsnittliga förekomsten av fytoplankton-
biomassa överensstämmer med typspecifika fysikalisk-
kemiska förhållanden och förändrar inte väsentligt de
typspecifika siktdjupsförhållandena.
Planktonblomning inträffar med den frekvens och inten-
sitet som stämmer överens med typspecifika fysikalisk-
kemiska förhållanden.
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och
förekomst av fytoplankton.
Biomassan uppvisar lätta förändringar jämfört med typ-
specifika förhållanden. Sådana förändringar tyder inte på
någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oöns-
kade störningar av vattenförekomstens organismbalans
eller av vattnets fysikalisk-kemiska kvalitet.
En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den
typspecifika planktonblomningen kan förekomma.
Artsammansättning och förekomst av fytoplankton skiljer
sig måttligt från sammansättningen i typspecifika förhållan-
den.
Biomassan är måttligt påverkad och kan förorsaka en bety-
dande oönskad påverkan på andra biologiska kvalitetsfakto-
rers värden.
En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av
planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar
kan inträffa under sommarmånaderna.
Makroalger
Artsammansättning av makroalger överensstämmer med
opåverkade förhållanden.
Inga förändringar genom människors verksamhet av mat-
tan av makroalger kan upptäckas.
Det finns lätta förändringar i artsammansättning och
förekomst av makroalger i förhållande till de typspecifika
samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon
accelererande tillväxt av fytobentos eller högre former av
växtliv som orsakar oönskade störningar av vattenföre-
komstens organismbalans eller av vattnets fysikalisk-ke-
miska kvalitet.
Artsammansättningen av makroalger skiljer sig måttligt
från typspecifika förhållanden och den uppvisar väsentligt
större skevheter än vid god kvalitet.
Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten
av makroalger kan påvisas och de kan orsaka oönskade
störningar av vattenförekomstens organismbalans.
Gömfröiga växter
Artsammansättning motsvarar helt eller nästan helt opå-
verkade förhållanden.
Inga förändringar genom människors verksamhet av
förekomsten av gömfröiga växter kan upptäckas.
Det finns lätta förändringar i artsammansättningen av
gömfröiga växter jämfört med de typspecifika samhälle-
na.
Förekomsten av gömfröiga växter uppvisar vissa tecken
på störningar.
Artsammansättningen av gömfröiga växter skiljer sig mått-
ligt från sammansättningen i typspecifika samhällen och
den uppvisar väsentligt större skevheter än vid god kvalitet.
Förekomsten av gömfröiga växter uppvisar måttliga skev-
heter.
RRNQRNRPPP
l
SRWOTU
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Bentiska evertebrater
Artsammansättning och förekomst av bentiska evertebra-
ter ligger inom ett intervall som normalt råder vid opå-
verkade förhållanden.
Alla arter som är känsliga för påverkan och som förknip-
pas med opåverkade förhållanden förekommer.
Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater lig-
ger endast något utanför det intervall som råder vid typ-
specifika förhållanden.
De flesta av de typspecifika samhällenas känsliga arter
förekommer.
Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger
måttligt utanför det intervall som råder vid typspecifika
förhållanden.
Arter som tyder på föroreningar förekommer.
Många av de känsliga arterna i de typspecifika samhällena
saknas.
Fiskfauna
Artsammansättning och förekomst motsvarar opåverkade
förhållanden.
Förekomsten av arter som är känsliga för påverkan upp-
visar vissa tecken på skevheter jämfört med typspecifika
förhållanden som kan hänföras till av människor fram-
kallad påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromor-
fologiska kvalitetsfaktorerna.
En måttlig andel av de typspecifika arterna som är känsliga
för påverkan beroende på av människor framkallad påver-
kan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kva-
litetsfaktorerna.
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Tidvattenmönster
Mönstret för sötvattenflöde motsvarar helt eller nästan
helt opåverkade förhållanden.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Morfologiska
förhållanden
Variationer i djup, substratförhållanden samt tidvattenzo-
nens struktur och förhållanden motsvarar helt eller näs-
tan helt opåverkade förhållanden.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
l
SRWOTV
RRNQRNRPPP
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (1)
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Allmänna
förhållanden
De fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller näs-
tan helt opåverkade förhållanden.
Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det inter-
vall som normalt gäller vid opåverkade förhållanden.
Temperatur, syrebalans och siktdjup uppvisar inga tecken
på av människor framkallad påverkan och ligger inom
det intervall som normalt råder vid opåverkade
förhållanden.
Värdena för temperatur, syresättningsförhållanden och
siktdjup ligger inte utanför det intervall som har fast-
ställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och
de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan
skall uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de
nivåer som har fastställts för att det typspecifika ekosys-
temets funktion skall säkerställas och att de biologiska
kvalitetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Särskilda syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-
sen för upptäckt vid användning av den mest avancerade
analysteknik som är i allmänt bruk.
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Särskilda icke-syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationerna ligger inom det intervall som normalt
gäller vid opåverkade förhållanden (bakgrundsnivåer =
bgl).
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6 (2), utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
(1) Följande förkortningar används: bgl = bakgrundsnivå, eqs = miljökvalitetsnorm.
(2) Tillämpningen av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna (eqs >bgl).
RRNQRNRPPP
l
SRWOTW
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
1.2.4
D e f i n i t i o n a v h ö g , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k s t a t u s i k u s t v a t t e n
Biologiska kvalitetsfaktorer
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Fytoplankton
Artsammansättning och förekomst av fytoplankton över-
ensstämmer med opåverkade förhållanden.
Den genomsnittliga biomassan av fytoplankton stämmer
överens med typspecifika fysikalisk-kemiska förhållanden
och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsför-
hållandena.
Planktonblomning inträffar med en frekvens och intensi-
tet som stämmer överens med de typspecifika fysikalisk-
kemiska förhållandena.
Det finns vissa tecken på störningar i artsammansätt-
ningen och förekomsten av fytoplankton.
Biomassan uppvisar lätta förändringar jämfört med typ-
specifika förhållanden. Sådana förändringar tyder inte på
någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oöns-
kade störningar av vattenförekomstens organismbalans
eller av vattnets kvalitet.
En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den
typspecifika planktonblomningen kan förekomma.
Sammansättningen och förekomsten av planktonarter upp-
visar tecken på måttlig störning.
Biomassan av alger ligger väsentligt utanför det intervall
som råder vid typspecifika förhållanden och är sådan att
den kan påverka andra biologiska kvalitetsfaktorer.
En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av
planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar
kan inträffa under sommarmånaderna.
Makroalger och
gömfröiga växter
Alla arter av makroalger och gömfröiga växter som är
känsliga för påverkan och som förknippas med opåver-
kade förhållanden förekommer.
Omfattning av mattan av makroalger och förekomst av
gömfröiga växter överensstämmer med opåverkade
förhållanden.
De flesta arter av makroalger och gömfröiga växter som
är känsliga för påverkan och som förknippas med opå-
verkade förhållanden förekommer.
Omfattningen av mattan av makroalger och förekomsten
av gömfröiga växter uppvisar vissa tecken på störning.
Ett måttligt antal av de arter av makroalger och gömfröiga
växter som är känsliga för påverkan och som förknippas
med opåverkade förhållanden saknas.
Mattan av makroalger och förekomsten av gömfröiga väx-
ter uppvisar måttliga störningar och kan orsaka en oöns-
kad störning av vattenförekomstens organismbalans.
Bentiska evertebrater
Graden av mångfald och förekomst av bentiska ever-
tebrater ligger inom det intervall som normalt råder vid
opåverkade förhållanden.
Alla arter som är känsliga för påverkan och förknippas
med opåverkade förhållanden förekommer.
Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater lig-
ger endast något utanför det intervall som råder vid typ-
specifika förhållanden.
De flesta av de typspecifika samhällenas känsliga arter
förekommer.
Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger
måttligt utanför det intervall som råder vid typspecifika
förhållanden.
Arter som tyder på förorening förekommer.
Många av de typspecifika samhällenas känsliga arter sak-
nas.
l
SRWOTX
RRNQRNRPPP
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Tidvattenmönster
Mönstret för sötvattenflöde och de dominerande ström-
marnas riktning och hastighet motsvarar helt eller nästan
helt opåverkade förhållanden.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Morfologiska
förhållanden
Variationer i djup, substratförhållanden samt tidvattenzo-
nens struktur och förhållanden motsvarar helt eller näs-
tan helt opåverkade förhållanden.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer (1)
Faktorer
Hög status
God status
Måttlig status
Allmänna förhållanden
De fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller näs-
tan helt opåverkade förhållanden.
Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det inter-
vall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.
Temperatur, syrebalans och siktdjup uppvisar inga tecken
på av människor framkallad påverkan och ligger inom
det intervall som normalt råder vid opåverkade
förhållanden.
Värdena för temperatur, syresättningsförhållanden och
siktdjup ligger inte utanför det intervall som har fast-
ställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och
att de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan
skall uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de
nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion
skall säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som
har angivits ovan skall uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Särskilda syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-
sen för upptäckt vid användning av den mest avancerade
analysteknik som är i allmänt bruk.
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Särskilda icke-syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationerna ligger inom det intervall som normalt
råder vid opåverkade förhållanden (bakgrundsnivåer =
bgl).
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6 (2), utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
(1) Följande förkortningar används: bgl = bakgrundsnivå, eqs = miljökvalitetsnorm.
(2) Tillämpning av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna.
RRNQRNRPPP
l
SRWOTY
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
1.2.5
D e f i n i t i o n a v m a x i m a l , g o d o c h m å t t l i g e k o l o g i s k p o t e n t i a l f ö r k r a f t i g t m o d i f i e r a d e e l l e r k o n s t g j o r d a v a t t e n f ö r e k o m s t e r
Faktorer
Maximal ekologisk potential
God ekologisk potential
Måttlig ekologisk potential
Biologiska
kvalitetsfaktorer
Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna
återspeglar så långt det är möjligt de värden som gäller
för den närmast jämförbara typen av ytvattenförekomst,
givet de fysikaliska förhållanden som beror på vattenföre-
komstens konstgjorda eller kraftigt förändrade karakteris-
tika.
Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna
uppvisar lätta förändringar jämfört med de värden som
föreligger vid maximal ekologisk potential.
Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna
uppvisar måttliga förändringar jämfört med de värden som
föreligger vid maximal ekologisk potential.
Dessa värden är väsentligt mer påverkade än de som före-
ligger vid god kvalitet.
Hydromorfologiska fak-
torer
De hydromorfologiska förhållandena överensstämmer
med att den enda påverkan på ytvattenförekomsten är
den som härrör från vattenförekomstens konstgjorda
eller kraftigt förändrade karakteristika efter det att alla
lindrande åtgärder har vidtagits så att det säkerställs att
förhållandena i praktiken ligger närmast ett ekologiskt
oförändrat tillstånd, särskilt i fråga om migrerande fauna
och lämpliga lek- och fortplantningsplatser.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kva-
litetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Fysikalisk-kemiska fak-
torer
Allmänna förhållanden
De fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller näs-
tan helt de opåverkade förhållanden som råder för den
typ av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med
den berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade före-
komsten.
Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det inter-
vall som normalt råder vid sådana opåverkade förhållan-
den.
Värdena för temperatur, syrebalans och pH motsvarar
dem som vid opåverkade förhållanden råder för den typ
av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med den
berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekomsten.
Värdena för de fysikalisk-kemiska faktorerna ligger inom
de intervall som har fastställts för att ekosystemets funk-
tion skall säkerställas och för att de biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan skall uppnås.
Värdena för temperatur och pH ligger inte utanför de
intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion
skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfakto-
rer som har angivits ovan skall uppnås.
Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de
nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion
skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfakto-
rer som har angivits ovan skall uppnås.
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
l
SRWOUP
RRNQRNRPPP
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
Faktorer
Maximal ekologisk potential
God ekologisk potential
Måttlig ekologisk potential
Särskilda syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än grän-
sen för upptäckt vid användning av den mest avancerade
analysteknik som är i allmänt bruk.
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Särskilda icke-syntetiska
förorenande ämnen
Koncentrationerna ligger inom det intervall som vid opå-
verkade förhållanden normalt råder för den typ av ytvat-
tenförekomst som är närmast jämförbar med den
berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekoms-
ten (bakgrundsnivåer = bgl).
Koncentrationer som inte överstiger de normer som upp-
rättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i
avsnitt 1.2.6 (1) utan att detta påverkar tillämpningen av
direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (<eqs)
Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitets-
faktorer som har angivits ovan kan uppnås.
(1) Tillämpning av de normer som härletts i enlighet med detta protokoll skall inte erfordra att koncentrationen av förorenande ämnen minskas så att den underskrider bakgrundsnivåerna.
RRNQRNRPPP
l
SRWOUQ
Europeiska
gemenskapernas
officiella
tidning
sv
1.2.6
F ö r f a r a n d e f ö r m e d l e m s s t a t e r n a s f a s t s t ä l l a n d e a v k e m i s k a m i l j ö k v a l i t e t s n o r m e r
Medlemsstaternas arbete med att ta fram miljökvalitetsnormer för de förorenande ämnen som anges i punk-
terna 19 i bilaga VIII till skydd för vattenlevande biota skall ske enligt nedanstående bestämmelser. Normer
kan fastställas för vatten, sediment eller biota.
Om möjligt skall både akuta och kroniska data inhämtas för nedanstående artsammansättningar, som är rele-
vanta för den berörda vattenförekomsttypen, samt för övriga akvatiska artsammansättningar där uppgifter finns
att tillgå. Grunduppsättningen för artsammansättningar är:
Alger och/eller makrofyter.
Daphnia eller organismer som är representativa för saltvatten.
Fisk.
Fastställande av miljökvalitetsnormer
Följande förfarande skall tillämpas vid fastställandet av en högsta årsmedelkoncentration:
i) Medlemsstaterna skall fastställa lämpliga säkerhetsfaktorer i varje fall i överensstämmelse med de tillgäng-
liga uppgifternas beskaffenhet och kvalitet och enligt de riktlinjer som anges i avsnitt 3.3.1 i del II av den
tekniska handledningen till stöd för kommissionens direktiv 93/67/EEG om riskbedömning för nya
anmälda ämnen samt kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 om riskbedömning för existerande
ämnen samt med hänsyn till säkerhetsfaktorerna i nedanstående tabell:
Säkerhetsfaktor
Minst en akut L(E)C
50
från var och en av de tre näringsnivåerna i grund-
uppsättningen
1 000
En kronisk NOEC (antingen fisk eller daphnia eller en organism som är repre-
sentativ för saltvatten)
100
Två kroniska NOEC från arter som representerar två näringsnivåer (fisk och/el-
ler daphnia eller en organism som är representativ för saltvatten och/eller
alger)
50
Kroniska NOEC från minst tre arter (normalt fisk, daphnia eller en organism
som är representativ för saltvatten och alger) som representerar tre
näringsnivåer
10
Andra fall, däribland fältdata eller modellekosystem, som medger beräkning
och tillämpning av mer exakta säkerhetsfaktorer
Bedöms från fall till fall
ii) Om data beträffande persistens och bioackumulerbarhet finns tillgängliga, skall dessa beaktas vid beräk-
ningen av miljökvalitetsnormens slutliga värde.
iii) Den på detta sätt beräknade normen bör jämföras med eventuella belägg från fältstudier. Om avvikelser
framträder skall beräkningen ses över så att en mer exakt säkerhetsfaktor kan beräknas.
iv) Den beräknade normen skall granskas av utomstående experter och bli föremål för samråd med allmänhe-
ten i medlemsstaten så att en mer exakt säkerhetsfaktor kan beräknas.
l SRWOUR
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
1.3
Övervakning av ekologisk status och kemisk status för ytvatten
Nätet för ytvattenövervakning skall upprättas i enlighet med kraven i artikel 8. Övervakningsnätet skall utfor-
mas så att det ger en sammanhängande och heltäckande översikt över den ekologiska och den kemiska statusen
inom varje avrinningsområde, och det skall tillåta en klassificering av vattenförekomster i fem klasser i överens-
stämmelse med de normativa definitionerna i avsnitt 1.2. Medlemsstaterna skall i förvaltningsplanen för avrin-
ningsdistriktet tillhandahålla en eller flera kartor som visar nätet för ytvattenövervakning.
På grundval av den karakterisering och bedömning av miljöpåverkan som skall göras enligt artikel 5 och bilaga
II skall medlemsstaterna för varje period som en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt gäller för utarbeta ett
program för kontrollerande övervakning och ett program för operativ övervakning. I en del fall kan medlems-
staterna också behöva utarbeta program för undersökande övervakning.
Medlemsstaterna skall övervaka parametrar som indikerar statusen för varje relevant kvalitetsfaktor. I valet av
parametrar för biologiska kvalitetsfaktorer skall medlemsstaterna fastställa den lämpliga nivå för artsammansätt-
ningar som krävs för att uppnå adekvat tillförlitlighet och noggrannhet i klassificeringen av kvalitetsfaktorerna.
Förvaltningsplanen skall innehålla uppskattningar av konfidens- och noggrannhetsnivån för de resultat som
erhålls genom övervakningsprogrammen.
1.3.1
U t f o r m n i n g a v d e n k o n t r o l l e r a n d e ö v e r v a k n i n g e n
Mål
Medlemsstaterna skall inrätta program för kontrollerande övervakning för att inhämta uppgifter i syfte att
komplettera och bekräfta det förfarande för bedömning av miljöpåverkan som anges i bilaga II,
kunna utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningsprogram i framtiden,
bedöma de långsiktiga förändringarna i naturliga förhållanden,
bedöma de långsiktiga förändringar som orsakas av omfattande mänsklig verksamhet.
Resultaten av sådan övervakning skall ses över och utnyttjas, tillsammans med den bedömning av miljöpåver-
kan som anges i bilaga II, för att avgöra vilka krav som bör ställas på övervakningsprogrammen i befintliga
och framtida förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.
Val av övervakningspunkter
Kontrollerande övervakning skall användas för ett så stort antal ytvattenförekomster att en bedömning kan
göras av den allmänna ytvattenstatusen i varje avrinningsområde eller delavrinningsområde inom avrinnings-
distriktet. Vid valet av vattenförekomster skall medlemsstaterna där det är lämpligt säkerställa att övervakningen
genomförs vid punkter där
vattenflödeshastigheten är betydande inom hela avrinningsdistriktet; inbegripet punkter i stora floder där
tillrinningsområdet är större än 2 500 km
2
,
där vattenvolymen inom avrinningsdistriktet, även stora sjöar och vattenmagasin, är betydande,
betydande vattenförekomster överskrider en medlemsstats gränser,
de stationer identifieras enligt beslutet om informationsutbyte (77/795/EEG), och
vid andra stationer som är nödvändiga för att uppskatta den föroreningsmängd som förs över medlemsstater-
nas gränser, och som förs ut i havsmiljön.
RRNQRNRPPP
l SRWOUS
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Val av kvalitetsfaktorer
Kontrollerande övervakning skall för varje övervakningsstation ske under en period av ett år inom förvaltnings-
planens tidsram när det gäller
parametrar som indikerar samtliga biologiska kvalitetsfaktorer,
parametrar som indikerar samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer,
parametrar som indikerar samtliga allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer, prioriterade förorenande
ämnen som släpps ut i avrinningsområdet eller delavrinningsområdet, och
andra förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängder i avrinningsområdet eller delavrinnings-
området.
Såvida inte tidigare kontrollerande övervakning visat att förekomsten ifråga har uppnått god status och det
inte finns något tecken enligt översynen av konsekvenserna av mänsklig verksamhet i enlighet med bilaga II
på att konsekvenserna för vattenförekomsten har förändrats. I dessa fall skall kontrollerande övervakning
utföras för var tredje förvaltningsplan för avrinningsdistrikten.
1.3.2
U t f o r m n i n g a v d e n o p e r a t i v a ö v e r v a k n i n g e n
Operativ övervakning skall genomföras för att
fastställa statusen för de vattenförekomster som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen,
och
bedöma de förändringar av statusen för dessa vattenförekomster som åtgärdsprogrammen resulterar i.
Programmet kan ändras under den period förvaltningsplanen för avrinningsdistrikten gäller på grundval
av uppgifter som har inhämtats som en del av kraven i bilaga II eller i denna bilaga, framför allt om syftet är
att minska övervakningsfrekvensen när konsekvenserna inte anses betydande eller den aktuella påverkan har
försvunnit.
Val av övervakningsstationer
Operativ övervakning skall utföras för alla de vattenförekomster som, på grundval av antingen en bedömning
av miljöpåverkan enligt bilaga II eller kontrollerande övervakning, har bedömts ligga i riskzonen för att inte
uppfylla miljömålen enligt artikel 4 och för de vattenförekomster i vilka prioriterade ämnen släpps ut. Övervak-
ningspunkter skall, när det gäller prioriterade ämnen, väljas i enlighet med den lagstiftning i vilken de relevanta
miljökvalitetsnormerna fastställs. I övriga fall skall, även när det gäller prioriterade ämnen för vilka särskilda
riktlinjer saknas, övervakningspunkterna väljas enligt följande:
När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från punktkällor: tillräck-
ligt antal övervakningspunkter inom varje vattenförekomst för att kunna bedöma omfattningen och effek-
terna av påverkan från punktkällorna. Om en vattenförekomst utsätts för påverkan från ett antal punktkäl-
lor kan övervakningspunkterna väljas så att den totala omfattningen och de sammanlagda konsekvenserna
av denna påverkan kan bedömas.
När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från en diffus källa: till-
räckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekomster för att kunna bedöma omfatt-
ningen och konsekvenserna av påverkan från diffusa källor. De utvalda vattenförekomsterna skall vara
representativa för de relativa risker för påverkan från diffusa källor som finns, och för den relativa risken
att inte uppnå god ytvattenstatus.
När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande hydromorfologisk påverkan: till-
räckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekomster för att kunna bedöma omfatt-
ningen och konsekvenserna av den hydromorfologiska påverkan. Valet av vattenförekomster skall spegla
de totala effekterna av den hydromorfologiska påverkan som samtliga vattenförekomster utsätts för.
l SRWOUT
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Val av kvalitetsfaktorer
För att kunna bedöma omfattningen av den påverkan som ytvattenförekomster utsätts för skall medlemssta-
terna övervaka de kvalitetsfaktorer som återspeglar den påverkan som vattenförekomsten eller vattenförekoms-
terna utsätts för. För att bedöma konsekvenserna av denna påverkan skall medlemsstaterna i relevanta delar
övervaka
parametrar för den biologiska kvalitetsfaktor, eller de biologiska kvalitetsfaktorerna, som är mest känslig(-a)
för den påverkan som vattenförekomsterna utsätts för,
alla prioriterade förorenande ämnen som släpps ut, samt andra förorenande ämnen som släpps ut i bety-
dande mängd, eller
parametrar som indikerar den hydromorfologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan
som har konstaterats.
1.3.3
U t f o r m n i n g a v d e n u n d e r s ö k a n d e ö v e r v a k n i n g e n
Mål
Undersökande övervakning skall genomföras
när orsaken till överskridandena är okänd,
när den kontrollerande övervakningen visar att de mål som fastställts enligt artikel 4 för en viss vattenföre-
komst troligtvis inte kommer att uppnås, och operativ övervakning inte redan har inletts, i syfte att fast-
ställa orsakerna till att en eller flera vattenförekomster inte uppnår miljömålen, eller
för att fastställa omfattningen och konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter.
Denna övervakning skall ligga till grund för inrättande av ett åtgärdsprogram som syftar till att nå miljömålen
och särskilda åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med effekterna av oavsiktliga föroreningsinci-
denter.
1.3.4
Ö v e r v a k n i n g s f r e k v e n s
När det gäller perioden med kontrollerande övervakning bör de frekvenser för övervakningen av parametrar
för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer som anges nedan tillämpas om inte större intervall skulle vara motive-
rade på grundval av teknisk kunskap och expertutlåtande. Övervakning av biologiska eller hydromorfologiska
kvalitetsfaktorer skall ske minst en gång under perioden med kontrollerande övervakning.
När det gäller operativ övervakning skall frekvensen för den övervakning som krävs för en parameter vilken
som helst fastställas av medlemsstaten så att tillräckliga data föreligger för en tillförlitlig bedömning av statusen
för den relevanta kvalitetsfaktorn. Som en riktlinje gäller att övervakningsintervallen inte bör överstiga dem
som anges i tabellen nedan såvida inte större intervall är motiverat på grundval av teknisk kunskap och expert-
utlåtande.
Övervakningsfrekvenserna skall väljas så att en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet uppnås. Den kon-
fidensnivå och noggrannhet som uppnås med övervakningssystemet skall anges i förvaltningsplanen för avrin-
ningsdistriktet.
Övervakningsfrekvenserna skall väljas med hänsyn till parametrarnas föränderlighet på grund av både naturliga
och mänskliga förhållanden. Tidpunkten för övervakningen skall väljas så att inverkan av årstidsvariationer på
resultatet blir så liten som möjligt, och på så sätt säkerställa att resultaten återspeglar förändringar i vattenföre-
RRNQRNRPPP
l SRWOUU
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
komsten som beror på förändringar orsakade av mänsklig påverkan. Om så krävs för att nå detta mål skall
ytterligare övervakning ske under olika årstider under ett och samma år.
Kvalitetsfaktor
Floder
Sjöar
Vatten i
övergångszon
Kustvatten
Biologiska
Fytoplankton
6 månader
6 månader
6 månader
6 månader
Andra vattenväxter
3 år
3 år
3 år
3 år
Makroinvertebrater
3 år
3 år
3 år
3 år
Fisk
3 år
3 år
3 år
Hydromorfologiska
Kontinuitet
6 år
Hydrologi
kontinuerligt
1 månad
Morfologi
6 år
6 år
6 år
6 år
Fysikalisk-kemiska
Temperaturförhållanden
3 månader
3 månader
3 månader
3 månader
Syresättning
3 månader
3 månader
3 månader
3 månader
Salthalt
3 månader
3 månader
3 månader
Näringsstatus
3 månader
3 månader
3 månader
3 månader
Försurningsstatus
3 månader
3 månader
Andra förorenande ämnen
3 månader
3 månader
3 månader
3 månader
Prioriterade ämnen
1 månad
1 månad
1 månad
1 månad
1.3.5
T i l l ä g g s k r a v f ö r ö v e r v a k n i n g e n a v s k y d d a d e o m r å d e n
De övervakningsprogram som krävs enligt ovan skall kompletteras för att uppfylla följande kriterier:
Punkter där uttag av dricksvatten sker
De ytvattenförekomster som anges i artikel 7 och som ger mer än 100 m
3
per dag i genomsnitt skall väljas ut
som övervakningsstationer och skall underställas sådan ytterligare övervakning som är nödvändig för att upp-
fylla kraven i den artikeln. Dessa vattenförekomster skall övervakas med avseende på alla prioriterade ämnen
som släpps ut och alla andra ämnen som släpps ut i betydande mängd, vilka kan påverka vattenförekomstens
status och vilka regleras enligt bestämmelserna i direktivet om dricksvatten. Övervakning skall ske enligt den
frekvens som anges nedan.
Antal förbrukare
Frekvens
<10 000
4 ggr/år
10 00030 000
8 ggr/år
>30 000
12 ggr/år
l SRWOUV
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Livsmiljöer och artskyddsområden
Vattenförekomster som utgör sådana områden skall omfattas av det program för operativ övervakning som
anges ovan, enligt vilket de på grundval av miljökonsekvensbedömningen och den kontrollerande övervak-
ningen skall identifieras som vattenförekomster som riskerar att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4. Över-
vakning skall genomföras för att bedöma omfattningen och konsekvenserna av all relevant betydande påverkan
på dessa vattenförekomster och, vid behov, för att bedöma vilka förändringar i dessa vattenförekomsters status
som åtgärdsprogrammen medför. Övervakningen skall fortsätta till dess att områdena uppfyller de vattenrelate-
rade kraven i den lagstiftning enligt vilken de identifierats och målen enligt artikel 4.
1.3.6
S t a n d a r d e r f ö r ö v e r v a k n i n g a v k v a l i t e t s f a k t o r e r
De metoder som används för övervakningen av typparametrar skall överensstämma med de internationella
standarder som anges nedan eller med andra nationella eller internationella standarder varigenom det säkerställs
att data av motsvarande vetenskapliga kvalitet och jämförbarhet finns att tillgå.
Provtagning av makroinvertebrater
ISO 5667-3:1995
Water QualitySamplingPart 3: Guidance on the preservation and handling of
samples
EN 27828:1994
Water QualityMethods for biological samplingGuidance on hand net sampling
of benthic macroinvertebrates
EN 28265:1994
Water QualityMethods for biological samplingGuidance on the design and use
of quantitative samplers for benthic macroinvertebrates on stony substrata in
shallow waters
EN ISO 9391:1995
Water QualitySampling in deep waters for macroinvertebratesGuidance on the
use of colonization, qualitative and quantitative samplers
EN ISO 8689-1:1999
Biological Classification of Rivers Part I: Guidance on the Interpretation of Bio-
logical Quality Data from Surveys of Benthic Macroinvertebrates in Running
Waters
EN ISO 8689-2:1999
Biological Classification of Rivers Part II: Guidance on the Presentation of Bio-
logical Quality Data from Surveys of Benthic Macroinvertebrates in Running
Waters
Provtagning av makrofyter
Relevanta CEN/ISO-standarder när dessa har utarbetats
Provtagning av fisk
Relevanta CEN/ISO-standarder när dessa har utarbetats
Provtagning av kiselalger
Relevanta CEN/ISO-standarder när dessa har utarbetats
Standarder för fysikalisk-kemiska parametrar
Alla relevanta CEN/ISO-standarder
Standarder för hydromorfologiska parametrar
Alla relevanta CEN/ISO-standarder
RRNQRNRPPP
l SRWOUW
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
1.4
Klassificering och redovisning av ekologisk status
1.4.1
J ä m f ö r b a r h e t f ö r b i o l o g i s k a ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t
i)
Medlemsstaterna skall upprätta övervakningssystem i syfte att beräkna värdena för de biologiska kvalitets-
faktorer som fastställts för varje ytvattenkategori eller för kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvatten-
förekomster. Vid tillämpningen av nedanstående förfarande på kraftigt modifierade eller konstgjorda vat-
tenförekomster bör hänvisningar till ekologisk status tolkas som hänvisningar till ekologisk potential. I
sådana system kan man använda sig av särskilda arter eller grupper av arter som är representativa för
den totala kvalitetsfaktorn.
ii)
För att säkerställa att dessa övervakningssystem är jämförbara skall resultaten av medlemsstaternas sys-
temverksamhet redovisas i form av ekologiska kvalitetskvoter för klassificering av ekologisk status. Dessa
kvoter skall motsvara förhållandet mellan värdena för de biologiska parametrar som har iakttagits för en
viss ytvattenförekomst och värdena för dessa parametrar under de referensförhållanden som är tillämpliga
på denna vattenförekomst. Kvoten skall uttryckas som ett numeriskt värde mellan 0 och 1, där hög
ekologisk status motsvaras av värden nära ett (1) och dålig ekologisk status motsvaras av värden nära noll
(0).
iii) Varje medlemsstat skall för varje ytvattenkategori dela in skalan för de ekologiska kvalitetskvoterna i över-
vakningssystemet i fem klasser, från hög till dålig ekologisk status, enligt definitionen i avsnitt 1.2, genom
att tilldela varje klassgräns ett numeriskt värde. Värdet för gränsen mellan hög och god status, samt vär-
det för gränsen mellan god och måttlig status, skall fastställas med hjälp av det interkalibreringsförfarande
som beskrivs nedan.
iv) Kommissionen skall underlätta detta interkalibreringsförfarande för att säkerställa att klassgränserna fast-
ställs i överensstämmelse med de normativa definitionerna i avsnitt 1.2 och att klasserna är jämförbara
medlemsstaterna emellan.
v)
Som en del av detta förfarande skall kommissionen underlätta det informationsutbyte mellan medlemssta-
terna som gör det möjligt att identifiera ett antal övervakningsstationer i varje ekoregion i gemenskapen;
dessa stationer kommer att bilda ett interkalibreringsnät. Nätet skall utgöras av ett urval av övervaknings-
stationer som valts bland de typer av ytvattenförekomster som finns inom varje ekoregion. För varje typ
av ytvattenförekomst som valts skall det i nätverket finnas minst två stationer som motsvarar gränsen
mellan de normerande definitionerna hög och god status samt minst två stationer som motsvarar gränsen
mellan de normerande definitionerna av god och måttlig status. Övervakningsstationerna skall väljas efter
ett expertutlåtande som har sin grund i gemensamma inspektioner och annan tillgänglig information.
vi) Varje övervakningssystem i medlemsstaterna skall tillämpas på de stationer i interkalibreringsnätet som
både ligger i ekoregionen och som utgörs av en sådan typ av ytvattenförekomst för vilken systemet skall
tillämpas enligt kraven i detta direktiv. Resultatet av denna tillämpning skall användas för att fastställa de
numeriska värdena för de klassgränser som är relevanta i varje medlemsstats övervakningssystem.
vii) Kommissionen skall inom tre år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande utarbeta ett utkast till
register över de stationer som skall utgöra interkalibreringsnätet, vilket kan anpassas i enlighet med de
förfaranden som föreskrivs i artikel 21. Det slutgiltiga registret över övervakningsstationer skall fastställas
senast fyra år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och det skall offentliggöras av kommissio-
nen.
viii) Kommissionen och medlemsstaterna skall slutföra interkalibreringen senast 18 månader efter tidpunkten
för offentliggörande av det slutgiltiga registret.
ix) Resultaten av interkalibreringen och de värden som har fastställts för klassificeringarna i medlemsstaternas
övervakningssystem skall offentliggöras av kommissionen senast sex månader efter det att interkalibre-
ringen har slutförts.
1.4.2
R e d o v i s n i n g a v ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t o c h k l a s s i f i c e r i n g a v e k o l o g i s k s t a t u s o c h
e k o l o g i s k p o t e n t i a l
i) När det gäller ytvattenkategorier skall klassificeringen av ekologisk status för vattenförekomsten anges som
det lägsta av värdena för resultaten av den biologiska och fysikalisk-kemiska övervakningen avseende de
relevanta kvalitetsfaktorerna vilka har klassificerats enligt första kolumnen i nedanstående tabell. Medlems-
staterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar klassificeringen av ekologisk sta-
l SRWOUX
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
tus för varje vattenförekomst; färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell för att visa klassifice-
ringen av vattenförekomstens ekologiska status.
Klassificering av ekologisk status
Färgkod
Hög
Blå
God
Grön
Måttlig
Gul
Otillfredsställande
Orange
Dålig
Röd
ii) När det gäller kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster skall klassificeringen av ekologisk
potential för vattenförekomsten anges som det lägsta av värdena för resultaten av den biologiska och fysi-
kalisk-kemiska övervakningen avseende de relevanta kvalitetsfaktorer vilka har klassificerats enligt första
kolumnen i nedanstående tabell. Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta
som visar klassificeringen av ekologisk potential för varje vattenförekomst; färgkodad enligt andra kolum-
nen i nedanstående tabell när det gäller konstgjorda vattenförekomster och enligt tredje kolumnen i samma
tabell när det gäller kraftigt modifierade vattenförekomster.
Klassificering av ekologisk
potential
Färgkod
Konstgjorda vattenförekomster
Kraftigt modifierade vattenförekomster
God och däröver
Lika breda gröna och ljusgrå
ränder
Lika breda gröna och mörkgrå
ränder
Måttlig
Lika breda gula och ljusgrå
ränder
Lika breda gula och mörkgrå rän-
der
Otillfredsställande
Lika breda orange och ljusgrå
ränder
Lika breda orange och mörkgrå
ränder
Dålig
Lika breda röda och ljusgrå
ränder
Lika breda röda och mörkgrå
ränder
iii) Medlemsstaterna skall också ange, med hjälp av en svart prick på kartan, vilka av de vattenförekomster där
god status eller god ekologisk potential inte har kunnat uppnås p.g.a. icke-överensstämmelse med en eller
flera av de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattenförekomsten i fråga med avseende på särskilda
syntetiska eller icke-syntetiska förorenande ämnen (enligt den ordning för miljökvalitet som har fastställts
av medlemsstaten i fråga).
1.4.3
R e d o v i s n i n g a v ö v e r v a k n i n g s r e s u l t a t o c h k l a s s i f i c e r i n g a v k e m i s k s t a t u s
En vattenförekomst som uppfyller alla de miljökvalitetsnormer som avses i bilaga IX, i artikel 16 och i annan
relevant gemenskapslagstiftning där miljökvalitetsnormer fastställs, skall registreras med klassificeringen god
kemisk status. Om vattenförekomsten inte uppfyller normerna skall det registreras att den inte uppnår god
kemisk status.
Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar den kemiska statusen för
varje vattenförekomst; kartan skall vara färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell för att illustrera
klassificeringen av vattenförekomstens kemiska status.
Klassificering av kemisk status
Färgkod
God
Blå
Uppnår ej god kemisk status
Röd
RRNQRNRPPP
l SRWOUY
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
2.
GRUNDVATTEN
2.1
Grundvattnets kvantitativa status
2.1.1
P a r a m e t e r f ö r k l a s s i f i c e r i n g a v k v a n t i t a t i v s t a t u s
System för grundvattennivån
2.1.2
D e f i n i t i o n a v k v a n t i t a t i v s t a t u s
Faktorer
God status
Grundvattennivå
Grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att den tillgängliga
grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttags-
nivån per år.
Grundvattennivån är följaktligen inte utsatt för sådan mänsklig påverkan som
kan leda till
att de ekologiska miljömålen i artikel 4 inte kan uppnås vad beträffar för-
bundna ytvattenresurser,
till någon som helst betydande sänkning av status hos sådana vatten,
till någon som helst betydande skada på anslutna terrestra ekosystem som
är direkt beroende av grundvattenförekomsten,
och förändringar i strömningsriktningen till följd av nivåförändringar kan upp-
stå tillfälligt eller varaktigt inom ett begränsat område men sådana omsväng-
ningar medför inte intrusion av saltvatten eller annan intrusion och utgör inte
en indikation på en konsekvent och klar utvecklingstendens till följd av mänsk-
lig påverkan när det gäller flödesriktningar som kan leda till sådana intrusioner.
2.2
Övervakning av grundvattnets kvantitativa status
2.2.1
N ä t f ö r ö v e r v a k n i n g a v g r u n d v a t t e n n i v å n
Nätet för övervakning av grundvattnet skall upprättas i enlighet med kraven i artiklarna 7 och 8. Övervak-
ningsnätet skall utformas så att det ger en tillförlitlig bedömning av den kvantitativa statusen för alla grundvat-
tenförekomster eller grupper av förekomster inklusive bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen.
Medlemsstaterna skall tillhandahålla en karta eller kartor som visar nätet för övervakning av grundvattnet i för-
valtningsplanen för avrinningsdistriktet.
2.2.2
T ä t h e t m e l l a n ö v e r v a k n i n g s s t a t i o n e r n a
Nätet skall innehålla tillräckligt representativa övervakningspunkter för att uppskatta grundvattennivån i varje
grundvattenförekomst eller grupp av förekomster under hänsynstagande till kort- och långsiktiga variationer i
fråga om grundvattenbildning och särskilt följande:
I fråga om grundvattenförekomster som riskerar att inte kunna uppnå miljömålen i artikel 4, se till att
övervakningspunkterna ligger tillräckligt tätt för en bedömning av uttagens och utsläppens inverkan på
grundvattennivån.
I fråga om grundvattenförekomster inom vilka grundvattnet sträcker sig över en medlemsstats gränslinje,
se till att det finns tillräckligt många övervakningspunkter för att uppskatta grundvattenflödets riktning
och hastighet över medlemsstatens gränslinje.
2.2.3
Ö v e r v a k n i n g s f r e k v e n s
Observationsfrekvensen skall vara tillräcklig för bedömningar av den kvantitativa statusen hos varje grundvat-
tenförekomst eller grupp av förekomster under hänsynstagande till kort- och långsiktiga variationer i fråga om
grundvattenbildning och särskilt följande:
l SRWOVP
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
I fråga om grundvattenförekomster som riskerar att inte kunna uppnå miljömålen i artikel 4, se till att
mätningarna görs tillräckligt ofta för en bedömning av uttagens och utsläppens inverkan på grundvatten-
nivån.
I fråga om grundvattenförekomster inom vilka grundvattnet sträcker sig över en medlemsstats gränslinje,
se till att mätningarna görs tillräckligt ofta för en bedömning av grundvattenflödets riktning och hastighet
över medlemsstatens gränslinje.
2.2.4
T o l k n i n g o c h r e d o v i s n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k v a n t i t a t i v a s t a t u s
De resultat som kommer fram genom övervakningsnätet för en grundvattenförekomst eller grupp av förekoms-
ter skall användas för att bedöma kvantitativ status hos denna förekomst eller de förekomsterna. Om inte annat
följer av avsnitt 2.5 skall medlemsstaterna tillhandahålla en karta över den bedömning av grundvattnets kvan-
titativa status detta resulterar i, med följande färgkoder:
God status grön
Otillfredsställande status röd
2.3
Grundvattnets kemiska status
2.3.1
P a r a m e t r a r f ö r b e s t ä m n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k e m i s k a s t a t u s
Konduktivitet
Koncentrationer av förorenande ämnen
2.3.2
D e f i n i t i o n a v g o d k e m i s k s t a t u s h o s g r u n d v a t t n e t
Faktorer
God status
Allmänt
Den kemiska sammansättningen av grundvattenförekomsten är sådan att kon-
centrationen av förorenande ämnen
inte uppvisar effekter av intrusion av saltvatten eller annat intrusion enligt
specifikation nedan,
inte överstiger de kvalitetsnormer som är tillämpliga enligt annan relevant
gemenskapslagstiftning enligt artikel 17,
inte är sådan att den skulle leda till att miljömålen enligt artikel 4 beträf-
fande anslutna ytvatten inte uppnås eller till någon betydande sänkning av
den ekologiska eller kemiska kvaliteten hos sådana förekomster eller till
någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av
grundvattenförekomsten.
Konduktivitet
Förändringar i konduktiviteten påvisar inte intrusion av saltvatten eller annan
intrusion i grundvattenförekomsten.
2.4
Övervakning av grundvattnets kemiska status
2.4.1
N ä t e t f ö r ö v e r v a k n i n g a v g r u n d v a t t n e t
Nätet för övervakning av grundvattnet skall upprättas i enlighet med kraven i artiklarna 7 och 8. Nätet för
övervakning skall utformas så att det ger en heltäckande översikt över grundvattnets kemiska status inom varje
avrinningsområde och så att långsiktiga uppåtgående tendenser när det gäller föroreningar som är förorsakade
av människor upptäcks.
RRNQRNRPPP
l SRWOVQ
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
På grundval av den karakterisering och konsekvensbedömning som genomförs i enlighet med artikel 5 och
bilaga II skall medlemsstaterna för varje period förvaltningsplanen för avrinningsområdet är tillämplig upprätta
ett program för kontrollerande övervakning. Resultaten av detta program skall användas för att upprätta ett
operativt övervakningsprogram som skall tillämpas för planens återstående period.
Uppskattningar av konfidensnivån och noggrannheten i resultaten från övervakningsprogrammen skall göras i
planen.
2.4.2
K o n t r o l l e r a n d e ö v e r v a k n i n g
Mål
Kontrollerande övervakning skall ske för att
komplettera och validera konsekvensbedömningsförfarandet,
tillhandahålla upplysningar som används för bedömning av de långsiktiga tendenserna både till följd av
förändringar i de naturliga förhållandena och genom mänsklig verksamhet.
Urval av övervakningsstationer
Tillräckligt antal övervakningsstationer skall väljas ut för
förekomster som har bedömts vara i riskzonen efter karakteriseringsprogrammet enligt bilaga II,
förekomster som korsar en medlemsstats gräns.
Urval av parametrar
Följande uppsättning grundparametrar skall övervakas i alla utvalda grundvattenförekomster:
syrehalt
pH-värde
konduktivitet
nitrat
ammonium
Förekomster som enligt bilaga II identifieras såsom fall där det finns betydande risk att de inte uppnår god sta-
tus skall också övervakas när det gäller sådana parametrar som utgör indikation på konsekvenserna av sådan
påverkan.
Gränsöverskridande vattenförekomster skall också övervakas när det gäller sådana parametrar som är relevanta
för att skydda alla de användningar som grundvattenflödet har.
2.4.3
O p e r a t i v ö v e r v a k n i n g
Mål
Operativ övervakning skall ske under perioderna mellan de kontrollerande övervakningsprogrammen för att
fastställa kemisk status för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som bedöms vara i
riskzonen,
fastställa förekomsten av eventuella långsiktiga uppåtgående tendenser för koncentrationen av varje typ av
förorenande ämnen på grund av mänsklig verksamhet.
l SRWOVR
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Urval av övervakningsstationer
Operativ övervakning skall ske för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som på grundval
av både den konsekvensbedömning som genomförts i enlighet med bilaga II och kontrollerande övervakning
identifieras som att de riskerar att inte uppfylla målen i artikel 4. Urvalet av övervakningsstationer skall också
återspegla en bedömning av i vilken mån övervakningsdata från den stationen är representativa för kvaliteten
på grundvattenförekomsten eller grundvattenförekomsterna i fråga.
Övervakningsfrekvens
Operativ övervakning skall ske tillräckligt ofta under perioderna mellan de kontrollerande övervakningspro-
grammen för att konsekvenserna av påverkan i fråga skall kunna upptäckas, dock minst en gång per år.
2.4.4
I d e n t i f i e r i n g a v u t v e c k l i n g s t e n d e n s e r f ö r f ö r o r e n a n d e ä m n e n
Medlemsstaterna skall använda data från både kontrollerande och operativ övervakning vid identifiering av
långsiktiga av människan orsakade uppåtgående tendenser i koncentrationen av förorenande ämnen och
omsvängningar av sådana tendenser. Det år eller den period som beräkningen av tendensidentifieringen skall
baseras på skall anges. Beräkningen av tendenser skall ske för en förekomst eller vid behov en grupp av grund-
vattenförekomster. En omsvängning skall påvisas statistiskt och konfidensnivån för identifieringen skall anges.
2.4.5
T o l k n i n g o c h r e d o v i s n i n g a v g r u n d v a t t n e t s k e m i s k a s t a t u s
Vid bedömningen av status skall resultaten från individuella övervakningspunkter inom en grundvattenföre-
komst läggas samman för hela förekomsten. Utan att det påverkar tillämpningen av de berörda direktiven skall,
för att god status skall uppnås för en grundvattenförekomst för de kemiska parametrar för vilka miljökvalitets-
normer fastställts i gemenskapslagstiftningen,
medelvärdet av resultaten av övervakningen på varje punkt i grundvattenförekomsten eller gruppen av
förekomster beräknas, och
dessa medelvärden i enlighet med artikel 17 användas för att visa att god kemisk grundvattenstatus efter-
levs.
Om inte annat följer av avsnitt 2.5 skall medlemsstaterna tillhandahålla en karta över grundvattnets kemiska
status, med följande färgkoder:
God status grön
Otillfredsställande status röd
Medlemsstaterna skall också med en svart prick på kartan markera de grundvattenförekomster som företer en
betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentrationer av förorenande ämnen till följd av
mänsklig verksamhet. En omsvängning i denna tendens skall markeras med en blå prick på kartan.
Dessa kartor skall föras in i förvaltningsplanen för avrinningsområdet.
2.5
Redovisning av grundvattnets status
Medlemsstaterna skall se till att det i förvaltningsplanen för avrinningsområdet finns en karta som för varje
grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster visar både kvantitativ status och kemisk status
för denna förekomst eller grupp av förekomster, med färgkodning i enlighet med kraven i avsnitten 2.2.4 och
2.4.5. Medlemsstaterna kan välja att inte återge separata kartor i avsnitten 2.2.4 och 2.4.5, men måste i så fall
också se till att det finns en anvisning i enlighet med kraven i 2.4.5 på den karta som krävs i detta avsnitt av
de förekomster för vilka det föreligger en betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentra-
tion av varje typ av förorenande ämnen eller en omsvängning av en sådan tendens.
RRNQRNRPPP
l SRWOVS
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
BILAGA VI
FÖRTECKNING ÖVER ÅTGÄRDER SOM SKALL INKLUDERAS I ÅTGÄRDSPROGRAMMEN
DEL A
Åtgärder som krävs enligt följande direktiv:
i)
Badvattendirektivet (76/160/EEG).
ii) Direktivet om vilda fåglar (79/409/EEG) (
1
).
iii) Dricksvattendirektivet (80/778/EEG), ändrat genom direktiv 98/83/EG.
iv) Direktivet om risker för storolyckor (Sevesodirektivet) (96/82/EG) (
2
).
v) Direktivet om miljökonsekvensbedömningar (85/337/EEG) (
3
).
vi) Direktivet om avloppsslam (86/278/EEG) (
4
).
vii) Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG).
viii) Direktivet om växtskyddsmedel (91/414/EEG).
ix) Nitratdirektivet (91/676/EEG).
x) Direktivet om livsmiljö (92/43/EEG) (
5
).
xi) Direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (96/61/EG).
DEL B
Följande är en icke-uttömmande förteckning över kompletterande åtgärder som medlemsstaterna inom varje avrinnings-
distrikt kan välja att anta som en del av det åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11.4:
i)
Lagstiftning.
ii)
Administrativa styrmedel.
iii) Ekonomiska eller fiskala styrmedel.
iv) Framförhandlade miljööverenskommelser.
v)
Utsläppsreglering.
vi) Uppförandekodexar.
vii) Återskapande och återställande av våtmarksområden.
viii) Uttagsreglering.
ix) Åtgärder för hantering av efterfrågan, bland annat främjande av anpassad jordbruksproduktion som till exempel
odling av grödor som kräver små vattenmängder inom områden som påverkas av torka.
x)
Effektivitets- och återanvändningsåtgärder, bland annat främjande av vatteneffektiv teknik inom industrin och
vattenbesparande bevattningsmetoder.
(
1
) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1.
(
2
) EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.
(
3
) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet ändrat genom direktiv 97/11/EG (EGT L 73, 14.3.1997, s. 5).
(
4
) EGT L 181, 8.7.1986, s. 6.
(
5
) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
l SRWOVT
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
xi) Byggnadsprojekt.
xii) Avsaltningsanläggningar.
xiii) Projekt för återställande.
xiv) Konstgjord infiltration av akviferer.
xv) Utbildningsprojekt.
xvi) Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt.
xvii) Andra relevanta åtgärder.
RRNQRNRPPP
l SRWOVU
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
BILAGA VII
FÖRVALTNINGSPLANER FÖR AVRINNINGSDISTRIKT
A. Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt skall bestå av följande:
1.
En allmän beskrivning av avrinningsdistriktets karakteristika som krävs enligt artikel 5 och bilaga II. Denna
skall innefatta följande:
1.1
För ytvatten
kartläggning av vattenförekomsternas lokalisering och gränser,
kartläggning av ekoregioner och typer av ytvattenförekomster inom avrinningsområdet,
identifiering av referensförhållanden för typer av ytvattenförekomster.
1.2
För grundvatten
kartläggning av grundvattenförekomsternas lokalisering och gränser.
2.
En sammanfattning av betydande påverkan och effekter på ytvattnets och grundvattnets status orsakade av
mänsklig verksamhet, bl.a.
uppskattning av föroreningar från punktkällor,
uppskattning av föroreningar från diffusa källor, inbegripet en sammanfattning av markanvändning,
uppskattning av påverkan på vattnets kvantitativa status, inbegripet uttag,
analys av andra konsekvenser som mänsklig verksamhet har för vattnets status.
3.
Identifiering och kartläggning av skyddade områden som krävs enligt artikel 6 och bilaga IV.
4.
En karta över de nätverk för övervakning som upprättats för de syften som anges i artikel 8 och bilaga V,
och en redovisning i kartform över resultaten av de övervakningsprogram som genomförts i enlighet med
dessa bestämmelser när det gäller statusen hos
4.1
ytvatten (ekologisk och kemisk),
4.2
grundvatten (kemisk och kvantitativ),
4.3
skyddade områden.
5.
En förteckning över miljömål som fastställts enligt artikel 4 för ytvatten, grundvatten och skyddade områ-
den, i synnerhet inbegripet identifiering av exempel då artikel 4.47 har kommit till användning, och den
tillhörande information som krävs enligt den artikeln.
6.
En sammanfattning av den ekonomiska analys över vattenanvändningen som krävs enligt artikel 5 och
bilaga III.
7.
En sammanfattning av det eller de åtgärdsprogram som antagits enligt artikel 11 inbegripet på vilket sätt de
i artikel 4 fastställda målen därmed avses att uppnås.
7.1
En sammanfattning av de åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslagstiftningen för vattenskydd.
7.2
En rapport om praktiska åtgärder som vidtagits för att tillämpa principen om återvinning av kostnaderna
för vattenanvändning i enlighet med artikel 9.
7.3
En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven i artikel 7.
7.4
En sammanfattning av regleringar för uttag och uppdämning av vatten, inklusive hänvisning till register och
identifiering av de fall där undantag har gjorts enligt artikel 11.3 e.
7.5
En sammanfattning av de regleringar som antagits för punktkälleutsläpp och annan verksamhet som inver-
kar på vattenstatusen i enlighet med bestämmelserna i artikel 11.3 g och 11.3 i.
7.6
En identifiering av de fall där direkta utsläpp till grundvattnet har tillåtits i enlighet med bestämmelserna i
artikel 11.3 j.
l SRWOVV
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
7.7
En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 16 om prioriterade ämnen.
7.8
En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för att hindra eller minska konsekvenserna av oavsiktliga
föroreningsincidenter.
7.9
En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits enligt artikel 11.5 för vattenförekomster för vilka det är
osannolikt att målen i artikel 4 kommer att uppnås.
7.10 Uppgifter om kompletterande åtgärder som identifieras som nödvändiga för att uppfylla de miljömål som
upprättats.
7.11 Uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att undvika ökad förorening av marina vatten i enlighet med
artikel 11.6.
8.
Ett register över alla mer detaljerade program och förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som handlar om
särskilda delavrinningsområden, sektorer, frågor eller vattentyper, tillsammans med en sammanfattning av
deras innehåll.
9.
En sammanfattning av de åtgärder för information till allmänheten och samråd som har vidtagits, resultaten
härav och de ändringar i planen som gjorts till följd av detta.
10.
En förteckning över behöriga myndigheter i enlighet med bilaga I.
11.
Kontaktpunkter och förfaranden för att få sådant underlag och sådan information som avses i artikel 14.1, i
synnerhet detaljer om regleringar som beslutats i enlighet med artikel 11.3 g och 11.3 i och om faktiska
övervakningsdata som samlats in i enlighet med artikel 8 och bilaga V.
B. Den första uppdateringen av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet och alla efterföljande uppdateringar skall
också inkludera:
1. En sammanfattning av alla ändringar eller uppdateringar sedan offentliggörandet av den föregående versionen
av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet, inklusive en sammanfattning av de revideringar som skall
genomföras enligt artikel 4.4 och artiklarna 57.
2. En bedömning av framstegen för uppnåendet av miljömålen, inklusive en redovisning av resultaten av övervak-
ningen under perioden för föregående plan i form av en karta, och en förklaring till varför ett eller flera miljö-
mål inte har uppnåtts.
3. En sammanfattning av, och en förklaring till, varje åtgärd som planerades i den tidigare versionen av förvalt-
ningsplanen för avrinningsdistriktet och som inte har vidtagits.
4. En sammanfattning av varje ytterligare övergångsåtgärd som i enlighet med artikel 11.5 antagits sedan offent-
liggörandet av den föregående versionen av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.
RRNQRNRPPP
l SRWOVW
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
BILAGA VIII
ORIENTERANDE FÖRTECKNING ÖVER HUVUDSAKLIGA FÖRORENANDE ÄMNEN
1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i akvatisk miljö.
2. Organiska fosforföreningar.
3. Organiska tennföreningar.
4. Ämnen och beredningar eller nedbrytningsprodukter av dessa för vilka det har påvisats att de har cancerogena
eller mutagena egenskaper eller sådana egenskaper som i eller via vattenmiljön kan påverka steroidogena funktio-
ner, sköldkörtelns funktioner, fortplantningen eller andra endokrina funktioner.
5. Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och bioackumulerbara organiska, toxiska ämnen.
6. Cyanider.
7. Metaller och deras föreningar.
8. Arsenik och dess föreningar.
9. Biocider och växtskyddsmedel.
10. Uppslammade ämnen.
11. Ämnen som bidrar till eutrofiering (i synnerhet nitrater och fosfater).
12. Syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som till exempel BOD och COD).
l SRWOVX
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
BILAGA IX
GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP OCH MILJÖKVALITETSNORMER
De gränsvärden och kvalitetsmål som fastställts enligt dotterdirektiven till direktiv 76/464/EEG skall betraktas som
gränsvärden för utsläpp och miljökvalitetsnormer i detta direktiv. Dessa har fastställts i följande direktiv:
i) Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från klor-alkaliindustrin (82/176/EEG) (
1
).
ii) Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp (83/513/EEG) (
2
).
iii) Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från andra källor än klor-alkaliindustrin
(84/156/EEG) (
3
).
iv) Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av hexaklorcyklohexan (84/491/EEG) (
4
).
v) Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen (86/280/EEG) (
5
).
(
1
) EGT L 81, 27.3.1982, s. 29.
(
2
) EGT L 291, 24.10.1983, s. 1.
(
3
) EGT L 74, 17.3.1984, s. 49.
(
4
) EGT L 274, 17.10.1984, s. 11.
(
5
) EGT L 181, 4.7.1986, s. 16.
RRNQRNRPPP
l SRWOVY
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
SV
Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15.12.2001
L 331/4
CAS-nummer (
1
) EU-nummer (
2
) Det prioriterade ämnets namn
Identifierat som prioriterat
farligt ämne
BILAGA
”BILAGA X
lista Över prioriterade Ämnen inom omrÅdet fÖr vattenpolitik HJI
(1) 15972-60-8
240-110-8
Alaklor
(2) 120-12-7
204-371-1
Antracen
(X) (***)
(3) 1912-24-9
217-617-8
Atrazin
(X) (***)
(4) 71-43-2
200-753-7
Bensen
(5) Ingen uppgift Ingen uppgift Bromerade difenyletrar (**)
X (****)
(6) 7440-43-9
231-152-8 Kadmium och kadmiumföreningar
X
(7) 85535-84-8
287-476-5
C
10-13
-kloralkaner (**)
X
(8) 470-90-6
207-432-0 Klorfenvinfos
(9) 2921-88-2
220-864-4 Klorpyrifos
(X) (***)
(10) 107-06-2
203-458-1 1,2-Dikloretan
(11) 75-09-2
200-838-9 Diklormetan
(12) 117-81-7
204-211-0 Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)
(X) (***)
(13) 330-54-1
206-354-4
Diuron
(X) (***)
(14) 115-29-7
204-079-4 Endosulfan
(X) (***)
959-98-8 Ingen uppgift (alfa-endosulfan)
(15) 206-44-0
205-912-4 (Fluoranten) (*****)
(16) 118-74-1
204-273-9 Hexaklorbensen
X
(17) 87-68-3
201-765-5 Hexaklorbutadien
X
(18) 608-73-1
210-158-9 Hexaklorcyklohexan
X
58-89-9
200-401-2 (gamma-isomer, lindan)
(19) 34123-59-6
251-835-4 Isoproturon
(X) (***)
(20) 7439-92-1
231-100-4 Bly och blyföreningar
(X) (***)
(21) 7439-97-6
231-106-7 Kvicksilver och kvicksilverföreningar
X
(22) 91-20-3
202-049-5
Naftalen
(X) (***)
(23) 7440-02-0
231-111-4 Nickel och nickelföreningar
SV
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
15.12.2001
L 331/5
CAS-nummer (
1
) EU-nummer (
2
) Det prioriterade ämnets namn
Identifierat som prioriterat
farligt ämne
(24) 25154-52-3
246-672-0 Nonylfenoler
X
104-40-5
203-199-4 (4-(para)-nonylfenol)
(25) 1806-26-4
217-302-5 Oktylfenol
(X) (***)
140-66-9 Ingen uppgift (para-tert-oktylfenol)
(26) 608-93-5
210-172-5 Pentaklorbensen
X
(27) 87-86-5
201-778-6 Pentaklorfenol
(X) (***)
(28) Ingen uppgift Ingen uppgift Polyaromatiska kolväten
X
50-32-8
200-028-5 (Benso(a)pyren),
205-99-2
205-911-9 (Benso(b)fluoranten)
191-24-2
205-883-8 (Benso(g,h,i)perylen)
207-08-9
205-916-6 (Benso(k)fluoranten)
193-39-5
205-893-2 (Indeno(1,2,3-cd)pyren)
(29) 122-34-9
204-535-2
Simazin
(X) (***)
(30) 688-73-3
211-704-4 Tributyltennföreningar
X
36643-28-4 Ingen uppgift (Tributyltennkatjon)
(31) 12002-48-1
234-413-4 Triklorbensen
(X) (***)
120-82-1
204-428-0 (1,2,4-triklorbensen)
(32) 67-66-3
200-663-8 Triklormetan (kloroform)
(33) 1582-09-8
216-428-8 Trifluralin
(X) (***)
(*) Om grupper av ämnen har valts ut, anges typiska enskilda representanter som indikatorer (inom parentes och utan nummer). Fastställandet av regleringar kommer att riktas in på dessa enskilda ämnen utan att detta hindrar att andra enskilda representanter inbegrips om detta är lämpligt. (**) Dessa grupper av ämnen inbegriper normalt ett stort antal enskilda föreningar. För närvarande kan inte någon lämplig indikator anges. (***) Dessa prioriterade ämnen är föremål för en översyn som syftar till att fastställa möjliga prioriterade farliga ämnen. Kommissionen kommer att framlägga ett förslag till slutlig klassificering senast 12 månader efter det att listan antagits. Den tidsplan som fastställts i artikel 16 i direktiv 2000/60/EG för kommissionens förslag till kontroller påverkas inte av denna översyn. (****) Endast pentabromdifenyleter (CAS-nummer 32534-81-9). (*****) Fluoranten finns på listan som en indikator på andra, farligare polycykliska aromatiska kolväten. (
) CAS: Chemical Abstract Services. (
) EU-nummer: Euroepan Inventory of Existing Commercial Chemical Substances (EINECS) eller European List of Notified Chemical Substances (ELINCS).”
BILAGA XI
KARTA A
System A: Ekoregioner för floder och sjöar
1. Iberisk-makaronesiska regionen
2. Pyrenéerna
3. Italien, Korsika och Malta
4. Alperna
5. Dinariska västra Balkan
6. Grekiska västra Balkan
7. Östra Balkan
8. Västra högländerna
9. Centrala högländerna
10. Karpaterna
11. Ungerska lågländerna
12. Pontiska regionen
13. Västra slätten
14. Centralslätten
15. Baltiska regionen
16. Östra slätten
17. Irland och Nordirland
18. Storbritannien
19. Island
20. Boreala högländerna
21. Tundran
22. Fennoskandiska skölden
23. Tajgan
24. Kaukasus
25. Kaspiska sänkan
RRNQRNRPPP
l SRWOWQ
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
KARTA B
System A: Ekoregioner för vatten i övergångszoner och kustvatten
1. Atlanten
2. Norska havet
3. Barents hav
4. Nordsjön
5. Österjön
6. Medelhavet
l SRWOWR
RRNQRNRPPP
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
sv
Sammanfattning av Miljöbalkskommitténs betänkande
Här återges den sammanfattning som Miljöbalkskommittén gjorde i sitt betänkande Bestämmelser om miljökvalitet (SOU 2002:107).
Miljöbalkskommitténs övergripande uppdrag är att utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer. I detta delbetänkande behandlas de särskilda delar av vårt uppdrag som dels gäller EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och dels miljökvalitetsnormer.
Vi skall lämna förslag till hur de delar av ramdirektivet för vatten som gäller miljömål, åtgärdsprogram och utsläpp till vatten skall genomföras i svensk lagstiftning. Vi skall också lämna sådana förslag till ändringar av systemet med miljökvalitetsnormer som kan bidra till att föreskrifterna i 5 kap. miljöbalken fungerar som ett instrument för att minska miljöbelastningen till nivåer som naturen långsiktigt tål. I dessa delar redovisar vi nu dels slutliga förslag till nya och ändrade regler som vi anser bör införas så snart som möjligt, dels vissa principförslag som vi avser att behandla ytterligare inför vårt slutbetänkande vid utgången av år 2003.
Genomförandet av ramdirektivet för vatten i Sverige är föremål för flera utredningar. Det är en uppgift för Naturvårdsverket och SGU att ta fram underlag för ett nationellt regelverk om miljökvaliteten i enskilda vattenförekomster. Samtidigt som vi lämnar detta delbetänkande, lämnar Utredningen svensk vattenadministration sitt betänkande Klart som vatten (SOU 2002:105) som innehåller förslag till den organisation med vattenmyndigheter som ramdirektivet kräver. Gemensamt med Utredningen svensk vattenadministration redovisar vi i kapitel 5 i vårt betänkande några viktiga principiella utgångspunkter för arbetet med genomförandet av ramdirektivet för vatten och en bild av hur vi tror att den vattenplanering som följer av direktivet kommer att gestalta sig i praktiken i Sverige.
Våra övergripande ställningstaganden
Svenskt miljövårdsarbete har hittills främst varit inriktat mot störningskällorna. Det arbetet har varit effektivt för att minska påverkan från stora punktkällor, men är mindre effektivt eller helt verkningslöst när det gäller många mindre källor och diffus påverkan. Det finns därmed ett behov av att utveckla arbetsmetoder som i stället inriktas mot förhållandena i miljön och den miljökvalitet som är önskvärd att nå. Det arbetet är påbörjat genom de regler om miljökvalitetsnormer som infördes då miljöbalken trädde i kraft och genom det pågående arbetet med de 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen fattat beslut om. Erfarenheterna är dock än så länge begränsade, och det finns brister i utformningen och osäkerheter i tillämpningen av reglerna om miljökvalitetsnormer.
Ramdirektivet för vatten ställer krav på ett kombinerat tillvägagångssätt som innebär både reglering av individuella störningskällor och regler som utgår från vilken kvalitet miljön skall ha. Direktivet gäller dock enbart vattenfrågor. Den svenska miljöbalken är integrerad så att samma bestämmelser gäller oavsett om det är fråga om utsläpp till vatten, luft eller andra störningar. En viktig utgångspunkt för vårt arbete är att även det regelsystem som tar sin utgångspunkt i miljökvaliteten måste utformas så att det så långt möjligt kan tillämpas lika för både vattenkvalitet, luftkvalitet och andra omgivningsförhållanden. Vi vill förhindra att det skapas särlösningar för vatten.
Genomförandet av ramdirektivet för vatten är en process som kommer att vara långt utdragen i tiden. Miljömålen skall i princip vara nådda senast den 22 december 2015. Med hänsyn till detta, samt till de begränsade erfarenheter som än så länge finns av tillämpningen av bestämmelser om miljökvalitet överhuvudtaget i Sverige, anser vi att de förslag vi lämnar bör vara inriktade på de grundläggande byggstenar som behövs för ett fungerande system. Samtidigt ställer dock ramdirektivet krav på delvis mycket detaljerade bestämmelser.
Åtgärdsprogrammets ställning är viktig för hur regelsystemet skall byggas upp. Vi anser att åtgärdsprogrammet skall utgöra ett strategiskt planeringsdokument. Det kan omfatta åtgärder av många olika slag som inte enbart behöver grundas på miljöbalken. Åtgärdsprogrammet kommer som regel inte att vara direkt bindande för dem som påverkar miljökvaliteten, utan kommer att behöva omsättas till olika slag av beslut med stöd av bestämmelser utanför åtgärdsprogrammet. Myndigheter och kommuner kommer att vara bundna att fullgöra de uppgifter som följer av ett åtgärdsprogram, men inte att nå de resultat som bedöms möjliga i programmet.
Genomförandet av ramdirektivet är en omfattande arbetsuppgift där ett flertal utredningar, myndigheter och andra deltar på lokal, nationell och gemenskaplig nivå. Det kommer att fortgå under lång tid, och konsekvenserna för svensk del kan ännu inte förutses fullt ut. Vi föreslår att regeringen, med underlag från de vattenmyndigheter som kommer att inrättas, rapporterar sina erfarenheter av genomförandets olika steg till riksdagen med en första rapportering våren 2005.
Slutliga förslag
Våra förslag innebär att 5 kap. miljöbalken, som nu gäller enbart miljökvalitetsnormer, utvidgas till att gälla även andra typer av bestämmelser om miljökvalitet som exempelvis riktvärden för miljökvalitet. Hur de olika bestämmelserna skall definieras får fastställas i förordningen för varje enskild bestämmelse. En typ av bestämmelse om miljökvalitet som omfattas av 5 kap. blir de miljömål som följer av ramdirektivet för vatten som på detta sätt författningsregleras och kallas miljömål för vattendistrikt. Våra förslag påverkar inte den rättsliga statusen av de 15 nationella miljökvalitetsmålen som inte heller i fortsättningen kommer att vara författningsreglerade.
Ett särskilt avsnitt i vårt förslag till utvidgat 5 kap. behandlar förvaltning av vattendistrikt. Där anges att det normalt är vattenmyndigheten
som fastställer åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för vattendistrikten. I vissa fall kan regeringen fastställa åtgärdsprogrammet, till exempel när det rör andra betydande samhällsintressen än miljöintresset. Vi föreslår också regler för den process som skall tillämpas när åtgärdsprogram och förvaltningsplaner skall tas fram. Processen har likheter med den som gäller för framtagande av planer enligt plan- och bygglagen och ställer bland annat krav på samråd med myndigheter, kommuner, organisationer, allmänheten och dem som i övrigt berörs.
Vi föreslår också ändringar av de regler som gäller övriga typer av bestämmelser om miljökvalitet i 5 kap., utöver miljömålen för vattendistrikt. Även i fortsättningen bör reglerna vara allmänt hållna så att de kan anpassas till omfattningen och karaktären av de åtgärder som behövs för att klara bestämmelserna om miljökvalitet. Reglerna om åtgärdsprogram bör utformas på ungefär samma sätt som reglerna om åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för vattendistrikt. Förslagen innebär bland annat att det tydligt framgår vem som ansvarar för fastställelse respektive upprättande av förslag till åtgärdsprogram och hur processen för framtagandet skall gå till.
Vi föreslår att regeringen bemyndigas att i en förordning meddela mer detaljerade bestämmelser om vattendistriktens förvaltning. Dessa bör gälla exempelvis karaktärisering och undersökning av vattenområden, de omfattande miljömålen och förutsättningarna att meddela undantag från dessa, tidsscheman för fastställande av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram samt innehållet i planer och program. I de delar det följer av vårt uppdrag har vi lämnat förslag till bestämmelser som bör ingå i förordningen. Utredningen svensk vattenadministration har utgående från sitt uppdrag lämnat ytterligare förslag, men förslaget till förordning är ändå inte fullständigt, utan ytterligare bestämmelser kommer att behöva ingå.
Principförslag
En fråga av central betydelse, både när det gäller att nå ramdirektivets miljömål för vattendistrikt och andra bestämmelser om miljökvalitet, är hur bestämmelser om miljökvalitet skall kopplas till dagens system med individuell prövning.
Vi har i ett tidigare delbetänkande lämnat ett principförslag som innebär att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken grupperas i block. Vi bygger nu vidare på detta förslag och föreslår att det skapas tre block av bestämmelser. Blocken skall innehålla hänsynsregler, regler om val av plats respektive miljökvalitetsregler och vart och ett av dem måste uppfyllas före en slutavvägning. Miljökvalitetsreglerna i 2 kap. skulle få sin verkan i de fall det finns bestämmelser om miljökvalitet enligt 5 kap. och dessa inte klaras eller riskerar att inte klaras. De skulle göra det möjligt att ställa krav som går utöver vad som följer av hänsynsreglerna och reglerna om val av plats när miljökvaliteten inte är godtagbar.
Det återstår en rad överväganden innan slutliga förslag på bestämmelser av detta slag i 2 kap. kan lämnas. De förslag vi lämnar i denna del är därför principförslag som vi avser att bearbeta vidare till vårt slutbetänkande. Principförslagen innebär att det i de fall en
bestämmelse om miljökvalitet inte klaras, skall göras åtskillnad på vad som skall gälla om det finns respektive saknas åtgärdsprogram. Det är ett kollektiv av påverkare av olika slag som bidrar till att en miljökvalitet inte är godtagbar. Åtgärdsprogrammet är det instrument som fördelar kravbördorna inom det kollektivet. När det finns ett åtgärdsprogram bör det vara möjligt att ställa mer långtgående krav på enskilda verksamheter än vad som följer av hänsynsreglerna och platsvalsreglerna. Kraven bör dock inte kunna vara mer långtgående än vad som följer av åtgärdsprogrammet.
Principförslagen till ändringar av 2 kap. har återverkningar på andra bestämmelser som återfinns i miljöbalken, och som också åberopas i en rad andra lagar. Också konsekvenserna för de andra lagarna måste övervägas innan slutliga förslag kan lämnas.
Plan- och bygglagen påverkas både av våra förslag i denna del och av andra förslag som nu lämnas slutligt. Vilka förändringar som kan behövas i plan- och bygglagen är alltså delvis beroende av den slutliga utformningen av de principförslag vi lämnat beträffande 2 kap. och andra bestämmelser i miljöbalken. Vi lämnar därför inga förslag till ändringar nu, utan återkommer till denna fråga i vårt slutbetänkande sedan vi också samrått med kommittén för översyn av plan- och bygglagen.
Vi konstaterar också att det finns oklarheter i hur den nuvarande avvägningsregeln i 2 kap. 7 § skall tolkas. Vi avser att föreslå ett förtydligande av den bestämmelsen samtidigt som vi lämnar slutliga förslag till övriga delar av 2 kap.
Miljöbalkskommitténs lagförslag
Förslag till lag om ändring av miljöbalken
Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken
dels att 5 kap. 2 och 8 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse,
dels att 5 kap. 1, 4–6 och 9 §§, 6 kap. 7 och 13 §§, 7 kap. 19 §, 16 kap. 8 § och 24 kap. 5 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas nya paragrafer, 5 kap. 5 a och 12–19 §§ och 6 kap. 11 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap. Bestämmelser om miljökvalitet
1 §
Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (bestämmelser om miljökvalitet).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela bestämmelser om miljökvalitet som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Vad bestämmelser om miljökvalitet skall ange
2 §
Miljökvalitetsnormer skall ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter.
Miljökvalitetsnormernas nivåer får inte överskridas eller underskridas efter en viss angiven
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tidpunkt och de skall ange
1. högsta eller lägsta förekomst i mark, yt- och grundvatten, luft eller miljön i övrigt av kemiska produkter eller biotekniska organismer,
2. högsta nivå för buller, skakning, ljus, strålning eller annan sådan störning, eller
3. högsta eller lägsta nivå eller värde för vattenstånd eller flöde i vattensystem, vattendrag, grundvatten eller delar av dem.
Miljökvalitetsnormer kan också ange högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön.
Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas.
4 §
Verksamhet skall bedrivas så att miljökvalitetsnormer inte överträds.
Bestämmelser om att tillstånd inte får beviljas för verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds finns i 16 kap. 5 §. Bestämmelser om att tillstånd eller villkor för ett tillstånd får omprövas, om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds, finns i 24 kap. 5 § första stycket 2.
Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden fullgöra de uppgifter som ankommer på dem enligt åtgärdsprogram fastställda enligt 5 och 14 §§.
5 §
Ett åtgärdsprogram skall upprättas om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall uppfyllas eller om kravet på det följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Regeringen skall i sådana fall i samband med att föreskrifter enligt 1 § meddelas eller när behov uppkommer besluta ett sådant åtgärdsprogram eller besluta att en
Ett åtgärdsprogram skall fastställas om det behövs för att en bestämmelse om miljökvalitet skall uppfyllas eller om kravet på det följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Regeringen skall i sådana fall i samband med att föreskrifter enligt 1 § meddelas eller när behov uppkommer fastställa ett sådant åtgärdsprogram
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bilaga 3
eller besluta att en eller flera myndigheter eller kommuner skall fastställa sådana åtgärdsprogram. Regeringen får överlåta till en myndighet att fastställa åtgärdsprogram som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
eller flera myndigheter eller kommuner skall upprätta sådana åtgärdsprogram. Regeringen får överlåta till en myndighet att besluta om åtgärdsprogram som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område överträds därför att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, skall regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer upprätta ett åtgärdsprogram för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att uppfylla normen förekommer.
Innan en myndighet eller kommun upprättar ett åtgärdsprogram skall den samråda med myndigheter och kommuner som berörs samt med verksamhetsutövare som berörs i betydande omfattning. Ett åtgärdsprogram som upprättas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige.
Åtgärdsprogrammet skall skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer.
Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund.
Om en bestämmelse om miljökvalitet för ett geografiskt område överträds därför att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, skall regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställa ett åtgärdsprogram för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att uppfylla bestämmelsen om miljökvalitet förekommer.
Ett åtgärdsprogram som skall fastställas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige.
Åtgärdsprogrammet skall skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer.
Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund.
Bestämmelserna i första–femte stycket gäller inte för åtgärdsprogram för vattendistrikt.
5 a §
Innan ett åtgärdsprogram enligt 5 § fastställs, skall regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram. Myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet skall genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt beredas tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på förslaget till åtgärdsprogram under minst två månader.
Efter samråd över förslaget till åtgärdsprogram skall myndigheten
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
eller kommunen sammanställa de synpunkter som lämnats och redovisa sina förslag med anledning av dem, däribland de ändringar som gjorts i förslaget till åtgärdsprogram, i ett utlåtande som skall fogas till handlingarna i ärendet.
Bestämmelserna i första och andra stycket gäller inte för åtgärdsprogram för vattendistrikt.
6 §
Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet som kan påverka de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som avses i 2 § första stycket.
I ett åtgärdsprogram skall anges
1. den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas,
2. de åtgärder som skall vidtas för att miljökvalitetsnormen skall vara uppfylld senast den tidpunkt som avses i 2 § andra stycket,
Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som föreskrivits i bestämmelser om miljökvalitet med stöd av 1 §.
I ett åtgärdsprogram skall anges
1. den bestämmelse om miljökvalitet som skall uppfyllas,
2. de åtgärder som skall vidtas för att bestämmelsen om miljökvalitet skall vara uppfylld senast den tidpunkt som anges i föreskriften om miljökvalitet,
3. vilka myndigheter och kommuner som skall se till att angivna åtgärder vidtas,
4. när de skall vara genomförda, och
5. de uppgifter som i övrigt krävs till följd av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen.
Ett åtgärdsprogram skall innehålla en analys av programmets konsekvenser utifrån allmän och enskild synpunkt.
Ett åtgärdsprogram skall omprövas vid behov, dock minst vart femte år.
Bestämmelserna i första–fjärde stycket gäller inte för åtgärdsprogram för vattendistrikt.
Åtgärdsplaner
8 §
Regeringen får upprätta sådana åtgärdsplaner som kan krävas till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen eller besluta
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse att en eller flera myndigheter eller kommuner eller kommunalförbund skall upprätta sådana åtgärdsplaner.
9 §
Regeringen skall i samband med att föreskrifter enligt 1 § meddelas även besluta vilka som är skyldiga att kontrollera att en miljökvalitetsnorm uppfylls.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om provtagning och andra metoder för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls samt hur resultatet av sådana kontroller skall redovisas.
Regeringen skall i samband med att föreskrifter enligt 1 § meddelas även besluta vilka som är skyldiga att kontrollera att bestämmelser om miljökvalitet uppfylls.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om provtagning och andra metoder för att kontrollera att bestämmelser om miljökvalitet uppfylls samt hur resultatet av sådana kontroller skall redovisas.
Förvaltning av vattendistrikt
12 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om
1. karaktärisering, undersökning av miljöpåverkan och ekonomisk analys av vattenanvändning,
2. miljömål för vattendistrikt,
3. undantag från miljömål för vattendistrikt,
4. förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för vattendistrikt,
5. övervakning av vattenmiljön, och
6. förvaltning av vattendistrikt i övrigt, som följer av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen.
13 §
I en förvaltningsplan för vattendistrikt skall redovisas en sammanfattning av vattenförvaltningen och förhållandena i distriktet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
I ett åtgärdsprogram för vattendistrikt skall anges de åtgärder som skall vidtas för att uppfylla miljömål för vattendistrikt. Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka vattnets kvalitet.
Ett åtgärdsprogram skall innehålla en analys av programmets konsekvenser utifrån allmän och enskild synpunkt.
15 §
Innan förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för vattendistriktet fastställs skall vattenmyndigheten upprätta
1. en tidtabell och ett arbetsprogram för att utarbeta förvaltningsplaner och åtgärdsprogram samt en redogörelse för vilka samråd som planeras,
2. en preliminär översikt över väsentliga frågor som rör vattenförvaltningen, och
3. förslag till förvaltningsplaner och åtgärdsprogram.
16 §
Vattenmyndigheten skall samråda med myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av en förvaltningsplan eller ett åtgärdsprogram.
Vattenmyndigheten skall genom kungörelse i ortstidning bereda de som omfattas av samrådet tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på de handlingar som anges i 15 § under minst sex månader. Av kungörelsen skall framgå var handlingarna finns tillgängliga samt inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter skall lämnas. Ett exemplar av handlingarna skall alltid förvaras hos
ilaga 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
B
vattenmyndigheten och berörda kommuner. För kungörandet gäller vad som är föreskrivet i lagen ( 1977:654 ) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
17 §
Efter samråd över förslagen till förvaltningsplaner och åtgärdsprogram skall vattenmyndigheten sammanställa de synpunkter som lämnats och redovisa sina förslag med anledning av dem, däribland de ändringar som gjorts i förslagen till planer och program, i ett utlåtande som skall fogas till handlingarna i ärendet.
18 §
Vattenmyndigheten skall fastställa förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för vattendistriktet.
19 §
Vattenmyndigheten skall med eget yttrande överlämna till regeringen att fastställa ett åtgärdsprogram eller en del av ett program om
1. detta är nödvändigt för att uppfylla miljömålen för vattendistriktet, eller
2. åtgärdsprogrammet rör ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än sådant som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken .
6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
En miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet enligt 3 §, däribland – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en
2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds
bestämmelser om miljökvalitet enligt 5 kap. överträds,
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
11 a §
Varje myndighet som skall tillämpa denna balk skall se till att sådana åtgärdsprogram och förvaltningsplaner enligt 5 kap. som behövs för att belysa tillämpningen av bestämmelser om miljökvalitet finns tillgängliga i målet eller ärendet.
Om myndigheten begär det, är vattenmyndigheten eller annan myndighet eller kommun som upprättat åtgärdsprogram och förvaltningsplaner enligt 5 kap. skyldig att tillhandahålla dessa.
13 §
Regeringen får i ett visst fall besluta att en eller flera kommuner skall redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kommunen eller kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att
1. genomföra ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. 5 § eller på annat sätt skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. uppfylls, och
1. genomföra ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. eller på annat sätt skapa förutsättningar för att bestämmelser om miljökvalitet enligt 5 kap. uppfylls, och
2. tillgodose ett intresse som rör hushållningen med mark och vatten enligt 3 och 4 kap.
Statliga myndigheter skall anmäla till regeringen om det uppkommer behov av en sådan redovisning.
7 kap. Skydd av områden
19 §
Ett större mark- eller vattenområde får av regeringen förklaras som miljöskyddsområde, om det krävs särskilda föreskrifter därför att området eller en del av området är utsatt för föroreningar eller annars inte uppfyller en miljökvalitetsnorm.
Ett större mark- eller vattenområde får av regeringen förklaras som miljöskyddsområde, om det krävs särskilda föreskrifter därför att området eller en del av området är utsatt för föroreningar eller annars inte uppfyller en bestämmelse om miljökvalitet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 kap. Allmänt om prövningen
8 §
Om två eller flera som bedriver eller avser att bedriva verksamhet kommer överens om att vidta åtgärder för att förebygga eller motverka olägenheter för människors hälsa och miljön, får villkor som avses i 2 § andra stycket omfatta två eller flera verksamheter. Som förutsättning för detta gäller att möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. ökar eller att fördelar från hälso- och miljösynpunkt uppnås på något annat sätt.
Om två eller flera som bedriver eller avser att bedriva verksamhet kommer överens om att vidta åtgärder för att förebygga eller motverka olägenheter för människors hälsa och miljön, får villkor som avses i 2 § andra stycket omfatta två eller flera verksamheter. Som förutsättning för detta gäller att möjligheterna att uppfylla bestämmelser om miljökvalitet enligt 5 kap. ökar eller att fördelar från hälso- och miljösynpunkt uppnås på något annat sätt.
Frågor enligt första stycket får avgöras genom gemensamt beslut om tillstånd som innehåller villkor för verksamheterna eller genom skilda beslut med gemensamma villkor.
24 kap. Tillstånds giltighet, omprövning m.m.
5 §
I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd såvitt avser bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds,
2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att bestämmelser om miljökvalitet överträds,
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Sammanfattning av betänkandet från Utredningen svensk vattenadministration
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Här återges den sammanfattning som Utredningen svensk vattenadministration gjorde i sitt betänkande Klart som vatten (SOU 2002:105).
Sverige och övriga medlemsstater i EU har genom ramdirektivet för vatten åtagit sig att väsentligt öka ambitionerna vad gäller att skydda våra vatten och ekosystemen i vatten.
Jag föreslår nu att
Sverige delas in i fem vattendistrikt, med utgångspunkt från de geografiska områdenas samband med havsbassängerna Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet – naturen och miljön blir styrande, inte gamla administrativa gränser. Resurser och kompetens avseende vattenfrågor koncentreras, i syfte att uppnå hög kostnadseffektivitet och tydliga ansvarsgränser I vart och ett av de fem distrikten etableras en vattenmyndighet, som skall se till att miljömålen för vatten uppnås. Till en början knyts myndighetsansvaret till en av länsstyrelserna i varje distrikt. Vattenmyndigheterna skall ansvara för miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för vattendistriktet och se till att analyser och övervakning av vattendragen kommer till stånd. På den lokala nivån bildas lokala samverkansorgan genom kommunernas försorg, i princip baserade på landets huvudavrinningsområden. I samverkansorganen kan också ingå organisationer, vattenvårdsförbund m.fl. Uppgiften är att driva det lokala vattenvårdsarbetet. Vattenvårdssamfälligheter bör bildas där det behövs särskilda åtgärder för att skydda vissa vattendrag eller grundvattenförekomster. För detta föreslås en ny lag. Avtal mellan vattenbrukare i syfte att åstadkomma förbättringar i vattenmiljöer skall kunna ges myndighetssanktion, för att åstadkomma mindre byråkrati och större rättssäkerhet. För att skapa nödvändiga resurser i miljömålsarbetet behövs ett fungerande avgiftssystem. Utredningen föreslår en principmodell för ett sådant avgiftssystem. Vattenmyndigheterna skall ha ett tillsynsansvar avseende beredskapsåtgärder för vattenförsörjningen. En av myndigheterna skall ha ett nationellt samordningsansvar för sådan tillsyn.
EG:s ramdirektiv innebär högre ambitioner
Sverige kommer att höja ribban i arbetet för att skydda våra vatten. Det är innebörden av det ramdirektiv för vatten som Europaparlamentet och rådet antog i december 2000. Syftet är att skydda vattenkvaliteten och ekosystemen i vattnen och att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i unionen.
Ramdirektivet omfattar både ytvatten och grundvatten. ”God vattenstatus” skall uppnås till år 2015. Någon försämring av vattnet accepteras
inte. Centrala delar är att ta fram miljömål för vatten och åtgärdsprogram, som skall vara klara år 2009. Myndigheter skall etableras, och de skall grundas på vattnets avrinning och inte befintliga administrativa gränser.
EG-direktiv är bindande för medlemsstaten, vilket innebär att varje medlemsstat är skyldig att se till att direktivet genomförs i den nationella lagstiftningen.
Uppdraget – Utredningen svensk vattenadministration
Regeringen tillsatte i oktober 2001 en särskild utredare för att utarbeta förslag till organisation för genomförande av EG:s ramvattendirektiv i Sverige (Dir 2001:78). Utredningen har tagit namnet Utredningen svensk vattenadministration. I uppdraget har även ingått att analysera förutsättningarna för vattenavgifter i Sverige, att föreslå former för miljösamverkan kring vattenförekomster och att lämna förslag angående tillsynsansvaret för beredskapsåtgärder för vattenförsörjningen.
Miljöbalkskommittén har haft i uppdrag att föreslå hur ramvattendirektivets materiella innehåll skall implementeras i svensk lagstiftning. Våra båda utredningar har haft ett nära samarbete och våra förslag är koordinerade.
Utredningsarbetet har bedrivits i en bred och öppen process. Tre hearingar har genomförts med vardera ett 80-tal deltagare.
Fem vattendistrikt …
Landet delas in i fem vattendistrikt. Avgränsningen utgår från avrinningsområdenas sammanhang med de stora havsbassängerna, dvs. Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, södra Östersjön och Västerhavet (se karta i bilaga 2).
Vattenmyndigheternas inriktning på strategiska frågor, behovet av kompetens och möjligheterna att effektivisera vattenarbetet och begränsa behovet av nya resurser är några av skälen för ett begränsat antal distrikt.
På sikt ges möjlighet till samordning med en eventuell förändring av tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Miljöbalkskommittén har föreslagit att den flyttas från miljödomstolarna till förvaltningsmyndighet och då kan den ske i myndigheter av samma antal, på samma orter och med samma geografiska områden som vattenmyndigheterna.
… och fem vattenmyndigheter
I vart och ett av de fem vattendistrikten etableras en vattenmyndighet. Härigenom koncentreras resurser och kompetens, i syfte att uppnå hög kostnadseffektivitet och tydliga ansvarsgränser.
Med hänsyn till den snäva tidplanen för myndighetsorganisationen, klart december 2003, bör myndigheterna till en början knytas i form av en delegation till en länsstyrelse i varje vattendistrikt.
Myndighetens styrelse (inledningsvis delegation) bör utses av regeringen, som också bör utse styrelsens ordförande och myndighetschefen. Styrelsen bör spegla olika delar av samhället – staten, kommunerna,
näringslivet och miljövårdens organisationer. Myndigheten bör förutom ett huvudkontor kunna ha områdeskontor på olika platser i vattendistriktet.
Myndighetens uppgifter – se till att miljömålen nås
Den grundläggande uppgiften för myndigheterna är att se till att miljömålen för vatten uppnås. Dessa miljömål kommer att vara författningsreglerade, och får därmed en särskild ställning gentemot övriga miljömål.
De viktigaste besluten för vattenmyndigheterna avser målen och åtgärdsprogrammet. Vattenarbetet skall dokumenteras i förvaltningsplaner. De skall spegla helheten – vattnets tillstånd, mål, åtgärder och övervakning – och blir viktiga dokument för dialogen med medborgare och organisationer. Som underlag för mål och åtgärdsprogram skall man ta fram en analys och karakteristik av vattnet. Vidare skall en övervakning av vattnet etableras.
Genomförandet av åtgärdsprogrammet berör ett stort antal nationella och regionala myndigheter, kommuner, vattenvårdsförbund, företag m.fl. Myndigheter och kommuner skall genomföra beslutade åtgärdsprogram.
Lokala samverkansorgan bildas
Enligt ramdirektivet skall organisationen av vattenarbetet följa vattnets avrinning. Det innebär att Sveriges 119 huvudavrinningsområden (se karta i bilaga 3) bör vara utgångspunkt för det lokala arbetet.
Kommunerna bildar lokala samverkansorgan med bas i huvudavrinningsområdena. Mindre huvudavrinningsområden kan kanske slås ihop och större kan delas. Hur många det blir – kanske 70–90 – får bli resultatet av en lokal och regional process. I samverkansorganen kan även ingå företag, vattenvårdsförbund, organisationer m.m.
Samverkansorganen bör medverka i att ta fram analyser, ge underlag för miljömål, ta fram åtgärdsförslag och vara aktiva i genomförandet. En förvaltningsplan skall tas fram för varje huvudavrinningsområde. En viktig del är att driva samråd. Vattenmyndigheten skall ha en rätt att i sista hand kunna besluta om bildande av samverkansorgan.
Bilda vattenvårdssamfälligheter
På den lokala nivån finns även en ”superlokal” dimension. Det kan handla om åtgärder och samverkan för att skydda eller förbättra ett visst vattenområde eller en grundvattenförekomst. Utredningen föreslår en ny lag om vattenvårdssamfälligheter
På grundval av åtgärdsprogrammet för vattendistriktet skall samfälligheter kunna bildas för att genomföra vattenvårdande åtgärder. Eftersom åtgärdsprogrammet är övergripande kan vattenmyndigheten behöva specificera samverkansbehov m.m. Samfällighetens uppgift är att genomföra åtgärderna. Bildande sker genom förrättning. Innan åtgärdsprogram finns kan samfälligheter bildas om behovet klarläggs genom beslut av vattenmyndigheten.
Avtal mellan vattenbrukare skall kunna användas mera i vattenvårdsarbetet och den modellen författningsregleras. Avtal om åtgärder kan upprättas t.ex. mellan jordbrukare och den ansvariga myndigheten kan som ”motprestation” ge dispens från bestämmelser eller göra andra åtaganden gentemot den samverkande gruppen. Överenskommelsen bekräftas genom ett myndighetsbeslut.
En principmodell för avgiftssystem
För att skapa nödvändiga resurser för arbetet att nå målen för vattenmiljön behövs ett fungerande avgiftssystem. Utredningen föreslår en principmodell för ett sådant system.
Alla vattenanvändare som påverkar vattnet i fysikaliskt/kemiskt och/eller ekologiskt avseende skall ta ansvaret för sin påverkan – genom kompensatoriska åtgärder eller avgifter
Avgifter bör bekosta vattenvårdande aktiviteter. Vattenmyndigheternas planerande och myndighetsutövande verksamhet bör inte bekostas med avgifter utan finansieras skattevägen.
Befintliga avgifter bör inordnas i en sammanhängande modell där påverkan på vatten kopplas samman med avgiftsuttag. Där avgifter inte tas ut idag och kostnader uppkommer bör avgifter införas. I första hand bör prioriterade farliga ämnen ingå avgiftssystemet. Avgifterna kan behöva differentieras regionalt beroende på recipientens status.
Ett avgiftssystem bör införas i etapper, där steg 1 kan vara kväve och fosfor. Även diffusa utsläpp från jordbruk och skogsbruk bör ingå i modellen, men här krävs mer generella lösningar. Skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel utreds av en annan statlig utredning.
Enligt ramdirektivet skall medlemsstaterna senast 2010 se till att prispolitiken för vatten ger vattenförbrukarna incitament till en effektiv användning av vattenresurserna. Principen skall vara att förorenaren betalar.
Tillsynsansvaret för beredskapsåtgärder
Beredskapsskyddet för vattnet har avgörande betydelse för samhället. Störningar kan uppstå genom t.ex. skador på vattentäkter och i distributionsnät och bortfall av elförsörjning.
För en effektiv hantering av beredskapsåtgärder måste ansvaret, som i dag ligger på flera händer, vara tydligt och samordningen fungera. Utredningen föreslår att de fem vattenmyndigheterna får ansvaret för den övergripande tillsynen av beredskapsåtgärder. Samverkan skall ske med berörda centrala myndigheter. Vattenmyndigheterna kompetens och helhetssyn inom vattenområdet utgör en styrka, även inom beredskapsområdet. En av myndigheterna har ett nationellt ansvar för rapportering och samordning. Införandet av vattenmyndigheter ger även nya möjligheter att på regional nivå samordna tillsynen av beredskapsåtgärder.
Lagförslagen från Utredningen svensk vattenadministration
Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken att 5 kap. 10 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
10 §
Sveriges land- och havsområden skall indelas i vattendistrikt. Ett vattendistrikt består av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten. Ett avrinningsområde utgörs av ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta.
För varje vattendistrikt skall det finnas en myndighet som ansvarar för förvaltningen av distriktet (vattenmyndighet).
Regeringen får indela riket i vattendistrikt med tillhörande avrinningsområden och utse vattenmyndigheter, som följer av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen.
11 § För varje huvudavrinningsområde skall finnas ett samverkansorgan med uppgift att medverka i vattenförvaltningen. Efter bestämmande av vattenmyndigheten kan ett samverkansorgan omfatta mer än ett huvudavrinningsområde, eller del av ett huvudavrinningsområde.
Berörda kommuner skall ingå i samverkansorganet. I samverkans-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
organet får även ingå juridisk person eller annan som väsentligt berörs av vattenförvaltningen. Vattenmyndigheten får förordna om medverkan i samverkansorganet och i samband därmed besluta i vilken omfattning medverkan skall ske.
Förteckning över remissinstanser avseende betänkandena Bestämmelser om miljökvalitet (SOU 2002:107) och Klart som vatten (SOU 2002:105)
Svea hovrätt (Miljööverdomstolen), Stockholms tingsrätt (Miljödomstolen), Växjö tingsrätt (Miljödomstolen), Vänersborgs tingsrätt (Miljödomstolen), Östersunds tingsrätt (Miljödomstolen), Umeå tingsrätt (Miljödomstolen), Krisberedskapsmyndigheten, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Statens räddningsverk, Kustbevakningen, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Riksrevisionsverket, Fortifikationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Högskolan i Kalmar, Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet, Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk, Fiskeriverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, Stockholm Environment Institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Lantmäteriverket, Statens va-nämnd, Boverket, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Dammsäkerhetsrådet, Statens geotekniska institut, Statens energimyndighet, Jernkontoret, Kommittén för översyn av plan- och bygglagstiftningen (M2002:05), Havsmiljökommissionen (M2002:07), Arjeplogs kommun, Borlänge kommun, Borås kommun, Botkyrka kommun, Eskilstuna kommun, Flens kommun, Göteborgs stad, Hallstahammars kommun, Halmstads kommun, Helsingborgs kommun, Hultsfreds kommun, Härnösands kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun, Kristianstads kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Marks kommun, Nordmalings kommun, Nyköpings kommun, Ockelbo kommun, Skara kommun, Stockholms stad, Tibro kommun, Uppsala kommun, Örebro kommun, Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Advokatfirman Åberg & Co AB, Alrutz´ Advokatbyrå, Bohuskustens vattenvårdsförbund, Föreningen Sveriges Skogsindustrier, Företagarnas Riksorganisation, Greenpeace, Göta älvs vattenvårdsförbund, Kemikontoret, Kävlingeåns vattenvårdsförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Ljusnan-voxnans vattenvårdsförbund, LRF Skogsägarna, Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Miljöförbundet Jordens vänner, Mälarens vattenvårdsförbund, Skogs-
och Träfacket, Skogsindustrierna, Sportfiskarna, Stockholm International Water Institute, Svensk Energi, Svenska Gruvföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenskt Vatten AB, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Bergmaterielindustri, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges Fiskevattenägareförbund, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sveriges Verkstadsindustrier, Sågverkens Riksförbund, Vattenregleringsföretagen, Världsnaturfonden i Sverige.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken
dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 7 och 8 §§ skall utgå,
dels att 5 kap. 2 och 4–8 §§, 6 kap. 11 §, 29 kap. 8 § samt rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 5 kap. 5 § skall sättas närmast före 5 kap. 4 §,
dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 10 och 11 §§, samt närmast före 5 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning
2 §
Miljökvalitetsnormer skall ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter.
Miljökvalitetsnormernas nivåer får inte överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt och de skall ange
1. högsta eller lägsta förekomst i mark, yt- och grundvatten, luft eller miljön i övrigt av kemiska produkter eller biotekniska organismer,
2. högsta nivå för buller, skakning, ljus, strålning eller annan sådan störning, eller
3. högsta eller lägsta nivå eller värde för vattenstånd eller flöde i vattensystem, vattendrag, grundvatten eller delar av dem.
Miljökvalitetsnormer kan också ange högsta eller lägsta förekomst i yt- eller grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön.
Miljökvalitetsnormer skall ange
1. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
2. föroreningsnivåer eller störningsnivåer som skall eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder,
3. högsta eller lägsta förekomst i yt- eller grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, eller
4. de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Miljökvalitetsnormer skall vid behov omprövas.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §9
Verksamhet skall bedrivas så att miljökvalitetsnormer inte överträds.
Bestämmelser om att tillstånd inte får beviljas för verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds finns i 16 kap. 5 §. Bestämmelser om att tillstånd eller villkor för ett tillstånd får omprövas, om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds, finns i 24 kap. 5 § första stycket 2.
Om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall kunna uppfyllas, skall regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram.
Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område inte kan uppfyllas därför att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, skall ett förslag till åtgärdsprogram upprättas för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att uppfylla normen förekommer.
Myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet skall genom kungörelse i ortstidning eller på annat sätt beredas tillfälle att under minst två månader lämna synpunkter på förslaget.
Efter samråd enligt tredje stycket skall den som upprättat förslaget i en särskild sammanställning redovisa de synpunkter som lämnats och hur de har beaktats. Sammanställningen skall fogas till handlingarna i ärendet.
5 §
Ett åtgärdsprogram skall upprättas om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall uppfyllas eller om kravet på det följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Regeringen skall i sådana fall i samband med att föreskrifter enligt 1 § meddelas eller när behov uppkommer besluta ett sådant åtgärdsprogram eller besluta att en eller flera myndigheter eller kommuner skall upprätta sådana
Ett åtgärdsprogram som avses i 4 § skall fastställas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. Om det behövs får regeringen bestämma att ett åtgärdsprogram skall fastställas av flera myndigheter eller kommuner.
Ett åtgärdsprogram som skall fastställas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige.
9 Senaste lydelse 2002:175.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
åtgärdsprogram. Regeringen får överlåta till en myndighet att besluta om åtgärdsprogram som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område överträds därför att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, skall regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer upprätta ett åtgärdsprogram för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att uppfylla normen förekommer.
Innan en myndighet eller kommun upprättar ett åtgärdsprogram skall den samråda med myndigheter och kommuner som berörs samt med verksamhetsutövare som berörs i betydande omfattning. Ett åtgärdsprogram som upprättas av en kommun skall beslutas av kommunfullmäktige.
Åtgärdsprogrammet skall skickas till de myndigheter som regeringen bestämmer.
Med kommun avses i denna paragraf även kommunalförbund.
6 §10
Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet som kan påverka de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som avses i 2 § första stycket.
I ett åtgärdsprogram skall anges
1. den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas,
2. de åtgärder som skall vidtas för att miljökvalitetsnormen skall vara uppfylld senast den tidpunkt som avses i 2 § andra stycket,
3. vilka myndigheter och kommuner som skall se till att angivna åtgärder vidtas,
4. när de skall vara genomförda, och
5. de uppgifter som i övrigt
Ett åtgärdsprogram får omfatta all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att uppfylla föreskrivna miljökvalitetsnormer.
I ett åtgärdsprogram skall anges
1. den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas,
2. de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormen skall kunna uppfyllas, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda,
3. de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
10 Senaste lydelse 2002:175.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
krävs till följd av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen.
Ett åtgärdsprogram skall omprövas vid behov, dock minst vart femte år.
Ett åtgärdsprogram skall innehålla en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt.
Ett åtgärdsprogram skall omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år.
7 §
Regeringen får föreskriva att vissa åtgärdsprogram skall prövas av regeringen.
Regeringen får föreskriva att vissa åtgärdsprogram skall prövas av regeringen.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas, vad sådana program skall innehålla och hur samråd skall ske.
8 §
Regeringen får upprätta sådana åtgärdsplaner som kan krävas till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen eller besluta att en eller flera myndigheter eller kommuner eller kommunalförbund skall upprätta sådana åtgärdsplaner.
Myndigheter och kommuner skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som fastställts enligt 5 §.
Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
10 §
För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön skall Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt. Ett vattendistrikt skall bestå av ett eller flera avrinningsområden tillsammans med deras tillhörande grundvatten och kustvatten.
Ett avrinningsområde utgörs av ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar till havet genom ett enda utlopp eller delta.
Grundvatten, ytvatten, kustvatten och kustområden som inte i sin helhet kan hänföras till ett visst
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
avrinningsområde skall hänföras till det vattendistrikt som är närmast eller lämpligast.
11 §
Regeringen får dela in riket i vattendistrikt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön såsom karakterisering av vattenområden, förvaltningsplaner för vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön.
6 kap.
11 §
Varje myndighet som skall tilllämpa denna balk skall se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (1987:10) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet.
Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa.
Varje myndighet som skall tilllämpa denna balk skall se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (1987:10) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet.
Myndigheten skall också se till att sådana beslutade åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som avses i 5 kap. och som har betydelse för prövningen finns tillgängliga i målet eller ärendet.
Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa.
29 kap.
8 §11
Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot
1. föreskrift för totalförsvaret meddelad med stöd av 1 kap. 5 §, om överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelse har föreskrivits är straffbelagd,
11 I dess lydelse enligt bet. 2002/03:MJU15.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. i beslut om naturreservat eller kulturreservat angivna inskränkningar i rätten att använda mark enligt 7 kap. 5 § andra eller tredje stycket,
3. förbud att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder inom biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 §,
4. föreskrifter som behövs för särskilt skydd för djur eller växter enligt 7 kap. 12 §,
5. förbud att inom strandskyddsområde uppföra ny byggnad eller vidta annan åtgärd i strid mot 7 kap. 16 §,
6. föreskrifter om försiktighetsmått inom miljöskyddsområde meddelade med stöd av 7 kap. 20 §,
7. föreskrifter om inskränkning inom vattenskyddsområde meddelade med stöd av 7 kap. 22 §,
8. interimistiskt förbud enligt 7 kap. 24 § första stycket,
9. föreskrifter om förbud till skydd för djur- och växtarter meddelade med stöd av 8 kap. 1 eller 2 §,
10. föreskrifter om förbud eller föreskrifter om särskilda villkor för att sätta ut djur- eller växtarter meddelade med stöd av 8 kap. 3 §,
11. föreskrifter meddelade med stöd av 8 kap. 4 § genom att ta sådan befattning med djur, växter, ägg, rom, bon eller produkter av djur eller växter som strider mot en sådan föreskrift eller mot ett villkor i beslut i enskilt fall,
12. föreskrifter eller beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten m.m. meddelade med stöd av 9 kap. 4 §,
13. föreskrifter om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet meddelade med stöd av 9 kap. 5 §,
14. inskränkningar, villkor eller anmälningsskyldighet föreskrivna beträffande miljöriskområde enligt 10 kap. 12 §,
15. skyldighet att underhålla en vattenanläggning enligt 11 kap. 17 § första stycket eller 20 § första stycket eller 21 § första stycket,
16. förbud att påbörja en verksamhet enligt 12 kap. 6 § tredje stycket, 17. förbud till skydd för naturmiljön enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket, 18. särskilda föreskrifter om utredning och försiktighetsmått vid genteknisk verksamhet meddelade med stöd av 13 kap. 8 eller 11 §,
19. förbud att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg enligt 14 kap. 18 § andra stycket,
20. förbud att sprida bekämpningsmedel mot lövsly enligt 14 kap. 19 § första stycket,
21. föreskrifter som avser förbränning, handel, överlåtelse eller införsel av bränslen meddelade med stöd av 14 kap. 21 §,
22. föreskrifter i fråga om hantering, införsel eller utförsel av kemiska produkter eller biotekniska organismer meddelade med stöd av 14 kap. 24 §,
23. förbud att hantera, föra in eller föra ut kemisk produkt eller bioteknisk organism enligt 14 kap. 25 §,
24. förbud mot dumpning eller förbränning av avfall enligt 15 kap. 31 §,
25. skyldighet att göra anmälan eller lämna uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 304/2003 av den 28 januari 2003 om export och import av farliga kemikalier,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26. förbud eller skyldighet att lämna uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den 29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet, senast ändrad genom förordning (EG) nr 2039/2000,
27. bestämmelser om transport och därigenom transporterar avfall i strid mot rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) 2557/2001 av den 28 december 2001,
28. en bestämmelse eller mot villkor i beslut i enskilt fall som meddelats med stöd av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2476/2001 av den 17 december 2001, såvitt avser import till Sverige, export och reexport från Sverige, handel med artificiellt förökade växter, transport och transitering eller köp, försäljning och annan kommersiell åtgärd.
28. bestämmelser i, eller villkor i beslut i enskilt fall som meddelats med stöd av, rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2476/2001 av den 17 december 2001, såvitt avser import till Sverige, export och reexport från Sverige, handel med artificiellt förökade växter, transport och transitering eller köp, försäljning och annan kommersiell åtgärd.
För försök till brott mot första stycket 24 döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Till ansvar enligt första eller andra stycket döms inte, om ansvar kan ådömas enligt 1 eller 2 §.
Denna lag träder i kraft den 22 december 2003.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-06
Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand.
Enligt en lagrådsremiss den 22 maj 2003 (Miljödepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i miljöbalken.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ulf Yngvesson.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
5 kap. 10 § och 11 § första stycket
Enligt 5 kap. 10 § ”skall” Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt. Vidare ges i paragrafen relativt utförliga regler om principerna för indelningen. I 5 kap. 11 § första stycket ges ett bemyndigande av innebörd att regeringen ”får” dela in riket i vattendistrikt. Lästa tillsammans framstår bestämmelserna som motstridiga.
Genom regleringen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Ett korrekt genomförande torde förutsätta att en indelning verkligen görs. Dessutom blir regleringen meningslös om det inte i någon form fattas beslut om vilka vattendistrikt som skall finnas.
Föreskrifter av det slag det nu är fråga om torde i och för sig inte kräva lagform utan falla inom området för regeringens restkompetens (8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen). Regeringen har dock ansett (avsnitt 6.1) att grunderna för indelningen bör meddelas i lag eftersom det är fråga om en helt ny princip för administrativ indelning av riket (jfr 8 kap. 14 § regeringsformen). Till den del ämnet inte har lagreglerats har regeringen kvar sin möjlighet att meddela föreskrifter. Något bemyndigande krävs således inte och bör enligt Lagrådets mening inte heller finnas. Däremot kan det mot bakgrund av vad som anförts ovan vara lämpligt med en informationsregel om att regeringen avser att besluta om den närmare indelningen (jfr Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, tredje upplagan s. 154 f.).
Lagrådet förordar att 5 kap. 11 § första stycket utgår och att det i stället i 5 kap. 10 § införs ytterligare ett stycke av förslagsvis följande lydelse. ”Regeringen meddelar föreskrifter om indelningen i vattendistrikt.”
Miljödepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 september 2003
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad, Karlsson H., Lund, Nykvist, Andnor, Nuder, Johansson, Hallengren, Björklund
Föredragande: Lena Sommestad
Regeringen beslutar proposition Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EGregler
Lag om ändring i miljöbalken
5 kap. 7 och 11 §§ 32000L0060 31997R0338 32003R1497