Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten. Förslaget innebär att kravet på att domstolen ska vara delad i avdelningar tas bort, att rätten är domför med en ledamot i vissa fall och att vittnen och sakkunniga ska få delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Förslaget syftar till att förenkla Patentbesvärsrättens handläggning av mål.

Vidare föreslås ändringar i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. Förslaget utgörs av följdändringar med anledning av att lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet trädde i kraft den 1 november 2011.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2012.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten,

2. lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att 3–5 och 11 §§ lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §¹

Patentbesvärsrätten är delad i avdelningar.

Patentbesvärsrättens ordförande är ordförande på en avdelning. Ett av de övriga patenträttsråden är ordförande på annan avdelning. För varje avdelning finns också ett patenträttsråd som är vice ordförande.

Patentbesvärsrätten får vara delad i avdelningar.

Om Patentbesvärsrätten är delad i avdelningar, är Patentbesvärsrättens ordförande även ordförande på en avdelning. Ett av de övriga patenträttsråden är ordförande på annan avdelning. För varje avdelning finns också ett patenträttsråd som är vice ordförande.

4 §²

Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Fler än fyra får inte i annat fall än som sägs i 5 § sitta i rätten.

I patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar samt i mål om växtförädlarrätt skall minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i rätten och skall en ledamot vara lagfaren, om inte rätten finner att medverkan av lagfaren ledamot är obehövlig. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar skall minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten. I mål om mönster,

Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är Patentbesvärsrätten domför med en ledamot. Detsamma gäller vid beslut om avskrivning av patentansökan enligt 15 § fjärde stycket patentlagen (1967:837). Fler än fyra ledamöter får inte i annat fall än som sägs i 5 § sitta i rätten.

I patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar samt i mål om växtförädlarrätt ska minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i rätten och en ledamot ska vara lagfaren, om inte rätten finner att medverkan av lagfaren ledamot är obehövlig. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten. I mål om mönster,

¹ Senaste lydelse 2010:1407. ² Senaste lydelse 1997:307.

• Sida 5
•  Original

varumärken, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift skall minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten.

varumärken, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten.

En åtgärd som avser ett måls beredande får i den omfattning domstolen bestämmer vidtas av en ledamot i domstolen eller av någon annan tjänsteman hos denna.

5 §³

Finner avdelningen vid överläggning till avgörande av patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar att målet eller viss fråga är av särskild betydelse från principiell synpunkt, får avdelningen förordna att målet eller, om det kan ske, den särskilda frågan skall avgöras av domstolen i dess helhet. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar, mönster, varumärke, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift får i motsvarande fall avdelningen förordna att domstolens samtliga lagfarna ledamöter skall jämte avdelningen deltaga i avgörandet.

Om rätten vid överläggning till avgörande av patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar finner att målet eller en viss fråga är av särskild betydelse från principiell synpunkt, får rätten besluta att målet eller, om det kan ske, den särskilda frågan ska avgöras av domstolen i dess helhet. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar, mönster, varumärke, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift får i motsvarande fall rätten besluta att domstolens samtliga lagfarna ledamöter ska delta i avgörandet.

11 §⁴

Rätten får vid muntlig förhandling höra vittne eller sakkunnig, om det behövs för utredningen. Förhöret får hållas under ed. Om förhör gäller 36 kap.1–18, 20 och 22–25 §§ samt 40 kap.2, 9–11, 14 och 16–18 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar. Vägrar vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avge vittnesmål eller besvara fråga, får rätten vid vite förelägga vittnet att fullgöra sin skyldighet.

Rätten får vid muntlig förhandling höra vittnen eller sakkunniga, om det behövs för utredningen. Förhöret får hållas under ed. Om förhör gäller 36 kap.1–18, 20 och 22–25 §§ samt 40 kap.2, 9–11, 14 och 16–18 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar. Vägrar ett vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avge vittnesmål eller besvara fråga, får rätten vid vite förelägga vittnet att fullgöra sin skyldighet.

³ Senaste lydelse 1987:1331. ⁴ Senaste lydelse 1987:754.

• Sida 6
•  Original

Vittnen och sakkunniga får delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring under samma förutsättningar som gäller enligt 5 kap. 10 § rättegångsbalken .

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2012.

• Sida 7
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden

Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Uppgiftsskyldigheten enligt denna lag omfattar inte

1. utredning i enskilda ärenden som rör tillämpning av konkurrenslagen (2008:579),

2. utredning i enskilda ärenden som rör tillämpning av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem,

2. utredning i enskilda ärenden som rör tillämpning av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, lagen (2008:962) om valfrihetssystem eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,

3. överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor,

4. företagshemligheter av teknisk natur,

4. företagshemligheter av teknisk natur, eller

5. skriftlig handling vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och som innehas av advokaten eller biträdet eller den till förmån för vilken tystnadsplikten gäller.

4 §

Ett åläggande enligt 1 § får förenas med vite. Detta gäller dock inte om åläggandet riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller upphandlande enhet enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

Ett åläggande enligt 1 § får förenas med vite. Detta gäller dock inte om åläggandet riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, upphandlande enhet enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller upphandlande myndighet eller enhet enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

• Sida 8
•  Original

Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en sådan talan.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2012.

• Sida 9
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

I promemorian Några frågor om Patentbesvärsrätten, som upprättats inom Näringsdepartementet, lämnas förslag till ändringar i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten. En sammanfattning av promemorian bifogas som bilaga 1. Promemorians lagförslag bifogas som bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats och en sammanställning av remissvaren finns tillgängliga i Näringsdepartementet (N2011/7014/FIN). En förteckning över remissinstanserna bifogas som bilaga 3.

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden är av rättelsekaraktär. Förslaget har under hand beretts med Konkurrensverket.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 9 februari 2012 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns som bilaga 5.

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden har inte remitterats till Lagrådet. Regeringen anser att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet.

4. Utgångspunkter

4.1. Patentbesvärsrättens verksamhet

Patentbesvärsrätten inrättades den 1 januari 1978 genom att den s.k. Besvärsavdelningen i Patent- och registreringsverket ombildades till en självständig förvaltningsdomstol (prop. 1976/77:96, bet. 1976/77:NU29, rskr. 1976/77:237). Ombildningen motiverades i huvudsak av rättssäkerhetsskäl. Patentbesvärsrättens verksamhet regleras i första hand i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten och förordningen (1988:346) med instruktion för Patentbesvärsrätten.

Domstolen överprövar beslut av Patent- och registreringsverket i ärenden om patent, varumärken och mönster samt namn och utgivningsbevis för periodisk skrift. Vidare prövar Patentbesvärsrätten överklaganden av Statens jordbruksverks beslut i ärenden om växtförädlarrätt (1 § lagen om Patentbesvärsrätten). Tyngdpunkten i domstolens verksamhet ligger på prövningen av mål om patent och varumärken, mål som brukar hänföras till det industriella rättsskyddets område. Patentbesvärsrättens avgöranden får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Vid överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd.

Förfarandet i Patentbesvärsrätten är i stort detsamma som i de allmänna förvaltningsdomstolarna (jfr 8 § lagen om Patentbesvärsrätten).

• Sida 10
•  Original

Det finns dock vissa skillnader. En sådan skillnad är att officialprövningen i Patentbesvärsrätten går längre än i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Om det finns särskilda skäl får domstolen t.ex. enligt 26 § patentlagen (1967:837) pröva ett överklagande även om klaganden har återkallat sin talan.

Förfarandet vid domstolen är i princip skriftligt. I handläggningen får dock ingå muntlig förhandling, när det kan antas vara till fördel för utredningen. Muntlig förhandling ska vidare hållas, om part begär det och förhandlingen inte uppenbart är utan betydelse för målets bedömning (9 § lagen om Patentbesvärsrätten). Rätten får vid muntlig förhandling höra vittne eller sakkunnig om det behövs för utredningen. För förhöret tillämpas vissa regler i rättegångsbalken (11 § lagen om Patentbesvärsrätten). Till skillnad från vad som gäller i allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar får vittne och sakkunnig inte delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.

Under 2008 kom det in 53 patentmål till Patentbesvärsrätten. Domstolen avgjorde under samma år 67 patentmål. Medelbehandlingstiden för dessa mål var 2,6 år. Under samma år kom det in 240 övriga mål – dvs. mål om varumärken, mönster, namn samt utgivningsbevis för periodisk skrift – till Patentbesvärsrätten. Domstolen avgjorde under samma år 324 sådana mål. Medelbehandlingstiden för dessa mål var 1,8 år. Under 2009 kom det in 86 patentmål till Patentbesvärsrätten. Domstolen avgjorde under samma år 61 patentmål. Medelbehandlingstiden för dessa mål var 2,6 år. Under samma år kom det in 279 övriga mål till Patentbesvärsrätten. Domstolen avgjorde under samma år 350 sådana mål. Medelbehandlingstiden för dessa mål var 1,7 år. Under 2010 kom det in 67 patentmål. Domstolen avgjorde under samma år 65 patentmål. Medelbehandlingstiden för dessa mål var 2,2 år. Under samma år kom det in 243 övriga mål till Patentbesvärsrätten. Domstolen avgjorde under samma år 297 sådana mål. Medelbehandlingstiden för dessa mål var 1,5 år. Under 2011 kom det in 52 patentmål. Domstolen avgjorde under samma år 64 patentmål. Medelbehandlingstiden för dessa mål var 2,4 år. Under samma år kom det in 154 övriga mål till Patentbesvärsrätten. Domstolen avgjorde under samma år 307 sådana mål. Medelbehandlingstiden för dessa mål var 1,2 år.

4.2. Domstolens organisation

Patentbesvärsrättens organisation regleras i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten. Därtill finns det särskilda bestämmelser i förordningen (1988:346) med instruktion för Patentbesvärsrätten.

I Patentbesvärsrätten finns patenträttsråd som är tekniskt kunniga eller lagfarna (2 § lagen om Patentbesvärsrätten). Sedan 2003 har domstolen en organisation med tio ledamöter; fem lagfarna och fem tekniskt kunniga. En av de lagfarna ledamöterna är också domstolens ordförande.

Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Fler än fyra ledamöter får normalt inte sitta i rätten. Det finns emellertid en möjlighet att avgöra vissa patentmål i plenum. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar, mönster, varumärke, namn eller utgivningsbevis för

• Sida 11
•  Original

periodisk skrift kan i vissa fall domstolens samtliga lagfarna ledamöter delta (4 och 5 §§ lagen om Patentbesvärsrätten).

I patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar samt i mål om växtförädlarrätt ska minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i rätten. En ledamot ska vara lagfaren, om inte rätten finner att medverkan av lagfaren ledamot är obehövlig. I mål om pantsättning av patent eller patentansökningar ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten. Detsamma gäller i mål om mönster, varumärken, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift (4 § lagen om Patentbesvärsrätten).

Patentbesvärsrätten är delad i avdelningar. Rättens ordförande är ordförande på en avdelning. Ett av de övriga patenträttsråden är ordförande på annan avdelning. För varje avdelning finns också ett patenträttsråd som är vice ordförande (3 § lagen om Patentbesvärsrätten). Det får finnas högst tre avdelningar (4 § förordningen med instruktion för Patentbesvärsrätten). Instruktionen för Patentbesvärsrätten innehåller närmare bestämmelser om domstolens organisation, fördelning av mål på rotlar och handläggningen av målen. Samtliga ledamöter, förutom domstolens ordförande, ansvarar som referenter för en egen rotel med mål. De lagfarna ledamöterna ansvarar för sådana patentmål som i första hand rör annat än tekniska frågor, t.ex. frågor om bättre rätt till patentsökt uppfinning. De har vidare ansvaret för handläggningen av domstolens övriga målkategorier. De tekniska ledamöterna ansvarar för sådana patentmål som i huvudsak rör tekniska frågor. I domstolen finns också en beredningsorganisation med f.n. tre jurister och ett kansli.

5. Överväganden och förslag

5.1. Avdelningskravet slopas

Regeringens förslag: Kravet på att Patentbesvärsrätten ska vara delad i avdelningar tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. Patentbesvärsrätten, som tillstyrker förslaget, anser att även om domstolen inte är avdelningsindelad bör det vid domstolen finnas ett patenträttsråd som är vice ordförande. Den koppling som finns mellan avdelningsindelning och anställning som vice ordförande bör därför tas bort.

Skälen för regeringens förslag: År 1967 lagfästes den praxis som tillämpats i Patentbesvärsrättens föregångare, Patent- och registreringsverkets besvärsavdelning, att besvärsavdelningen skulle få arbeta på avdelningar (prop. 1966:40, LU 1967:53, rskr. 325). Regleringen infördes i 3 § lagen (1967:840) om patent- och registreringsverkets besvärsavdelning där det angavs att besvärsavdelningen må arbeta på avdelningar. Därefter infördes en bestämmelse i verkets instruktion att besvärsavdelningen arbetade på två avdelningar.

• Sida 12
•  Original

Lagen om patent- och registreringsverkets besvärsavdelning upphävdes 1978. Några av bestämmelserna i den lagen fördes över till lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten, bl.a. regleringen om domstolens organisation. I 3 § lagen om Patentbesvärsrätten anges att Patentbesvärsrätten är delad i avdelningar, vilket får anses överensstämma med den tidigare regleringen av domstolens organisation. Enligt 4 § förordningen (1988:346) med instruktion för Patentbesvärsrätten får det finnas högst tre avdelningar. Regleringen om Patentbesvärsrättens organisation lämnar i det här avseendet inget utrymme för domstolen själv att pröva olika organisationsmodeller inom ramen för de bestämmelser om domförhet och sammansättning som gäller för dess dömande verksamhet.

Domstolsväsendet har under en längre tid varit föremål för ett omfattande moderniserings- och reformarbete. Arbetet har syftat till att skapa ett effektivare och mer flexibelt domstolsväsende. Bl.a. har bestämmelserna i rättegångsbalken och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om avdelningsindelning ändrats för att möjliggöra för domstolarna att i högre utsträckning själva besluta om sin organisation (prop. 1998/99:1 utg.omr. 4, bet. 1998/99:JuU1, rskr. 1998/99:80). Motsvarande skäl gör sig nu gällande även för Patentbesvärsrättens del. Kravet på att Patentbesvärsrätten ska vara delad i avdelningar bör därför tas bort. Den frågan bör i stället domstolen själv besluta om. För det fall domstolen väljer att vara avdelningsindelad, bör det för varje avdelning finnas en ordförande och en vice ordförande.

Patentbesvärsrätten har anfört att det utan avdelningsindelning finns behov av en vice ordförande för domstolen. Enligt regeringens mening finns det inte något behov av en vice ordförande i domstolens dömande verksamhet. Att inrätta en anställning som vice chef för domstolen kräver författningsändringar som ligger utanför det beredningsunderlag som finns för förslagen i denna proposition. Mot bakgrund av det anförda lämnar regeringen inte något sådant förslag.

Ett slopande av avdelningskravet medför att formuleringar i lagen som bygger på begreppet avdelning bör bytas ut mot begreppet rätten (jfr prop. 2008/09:117, s. 44). En sådan formulering finns i 5 § lagen om Patentbesvärsrätten, som därför bör ändras.

5.2. Avskrivning av mål och ansökan

Regeringens förslag: Patentbesvärsrätten ska vara domför med en ledamot vid avskrivning av ett mål efter återkallelse. Detsamma ska gälla vid beslut om avskrivning av patentansökan när föreskriven årsavgift inte har betalats.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag. Svenska Patentombudsföreningen anför att i det stora flertalet situationer torde ett avskrivningsbeslut vara helt okontroversiellt och kan med fördel beslutas av en ledamot. I s.k. två- eller flerpartsärenden kan dock, i ljuset av den officialprövning som ska göras, frågan om avskrivning inte vara helt

• Sida 13
•  Original

okomplicerad. För att undvika eventuella problem bör huvudregeln i sådana fall vara att avskrivningsbeslutet fattas av tre ledamöter, om det inte är uppenbart obehövligt.

Skälen för regeringens förslag:4 § lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten innehåller domförhetsregler. Huvudregeln är att Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Fler än fyra får inte i annat fall än som sägs i bestämmelsen om plenum sitta i rätten (5 §). När det gäller rättens sammansättning föreskrivs för patentmål som inte gäller pantsättning av patent eller patentansökningar samt mål om växtförädlarrätt att minst två tekniskt kunniga ledamöter ska ingå i rätten och en ledamot ska vara lagfaren, om inte rätten finner att medverkan av lagfaren ledamot är obehövlig. Vad sammansättningen i mål om pantsättning av patent eller patentansökningar beträffar ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten. I mål om mönster, varumärken, namn eller utgivningsbevis för periodisk skrift ska minst två lagfarna ledamöter ingå i rätten. När det gäller en åtgärd som avser ett måls beredande föreskrivs att sådan får i den omfattning domstolen bestämmer vidtas av en ledamot i domstolen eller av någon annan tjänsteman hos denna. Närmare bestämmelser om handläggningen av mål finns i förordningen (1988:346) med instruktion för Patentbesvärsrätten.

Domförhetsreglerna innebär att avskrivning av mål efter återkallelse beslutas av tre ledamöter i den sammansättning som gäller för måltypen i fråga.

Handläggning av en återkallelse av ett överklagande får anses vara en åtgärd av förhållandevis enkel beskaffenhet, en åtgärd som i normala fall inte motiverar att beslut fattas av tre ledamöter. Detta talar för att ett beslut om avskrivning av mål efter återkallelse bör få fattas av en ledamot. En sådan ordning tillämpas dessutom i t.ex. hovrätt enligt 2 kap. 4 § rättegångsbalken och i kammarrätt enligt 12 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

Mot en ändring av domförhetsreglerna vid avskrivning efter återkallelse talar att officialprövningen i Patentbesvärsrätten går längre än i de allmänna domstolarna och i de allmänna förvaltningsdomstolarna. För samtliga måltyper som Patentbesvärsrätten handlägger, med undantag för mål om utgivningsbevis för periodisk skrift, gäller enligt bestämmelser i de materiella lagarna att rätten får pröva ett mål trots att talan återkallats, om det finns särskilda skäl. Denna ordning motiveras av det allmänna intresset av att oriktiga beslut undanröjs, t.ex. om det skulle brista i de objektiva förutsättningarna för en registrering (se t.ex. prop. 1996/97:128, s. 134).

Det är emellertid ovanligt att en officialprövning behöver ske vid återkallelse av ett överklagande i Patentbesvärsrätten. Officialprövningen utgör därför inget tungt vägande skäl mot en ändring av domförhetsreglerna. Vid avskrivning av mål efter återkallelse bör därför, i likhet med vad som gäller för allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar, Patentbesvärsrätten vara domför med en ledamot.

En avskrivning av patentmål ska ske när föreskriven avgift inte har betalats. Av patentlagen (1967:837) följer att sökanden ska betala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar innan ansökan slutligt har avgjorts. I 15 § fjärde stycket anges att en patentansökan ska avskrivas,

• Sida 14
•  Original

utan föregående föreläggande, om sökanden inte betalar årsavgift. Detta gäller också i fall där patentansökan efter överklagande prövas i högre instans (RÅ 1994 not 66).

Gällande domförhetsregler för Patentbesvärsrätten innebär att frågan om avskrivning enligt 15 § fjärde stycket patentlagen prövas av tre ledamöter, varav två är tekniskt kunniga. Ett beslut om avskrivning pga. att årsavgiften inte har betalats får i regel anses vara ett beslut av enkel natur som inte kräver att rätten består av tre ledamöter. Också i detta fall bör Patentbesvärsrätten därför vara domför med en ledamot.

Vanligtvis bör det vara den för målet ansvarige ledamoten som beslutar om avskrivning efter återkallelse. Detsamma bör också gälla i de fall årsavgift inte har betalats. Det är dock inget som hindrar att han eller hon hänskjuter frågan till avgörande av Patentbesvärsrätten i vanlig sammansättning. Det kan exempelvis bli aktuellt när en part av flera återkallar sitt överklagande i ett patentmål. Någon särskild regel om att avskrivningsbeslutet i så fall ska fattas av tre ledamöter behöver dock inte införas.

5.3. Deltagande i muntlig förhandling

Regeringens förslag: Vittnen och sakkunniga ska få delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring under samma förutsättningar som gäller enligt rättegångsbalken.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: Förfarandet i Patentbesvärsrätten är i stort detsamma som i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Genom en hänvisning i 8 § lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten tillämpas i fråga om måls anhängiggörande och handläggning vissa bestämmelser i förvaltningsprocesslagen (1971:291). Därutöver innehåller lagen om

Patentbesvärsrätten ytterligare bestämmelser om muntlig förhandling och förhör med vittne eller sakkunnig (9–11 §§).

När det gäller kallelse till och deltagande i muntlig förhandling hänvisar 8 § lagen om Patentbesvärsrätten till bestämmelserna i 14 § förvaltningsprocesslagen. Såvitt här är av intresse föreskrivs att sökanden eller klaganden och den som har att svara i målet får delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring under samma förutsättningar som gäller enligt 5 kap. 10 § rättegångsbalken. Hänvisningen till denna bestämmelse i förvaltningsprocesslagen innebär att det är möjligt för en part i ett mål i Patentbesvärsrätten att delta i en förhandling genom ljud- och bildöverföring.

I lagen om Patentbesvärsrätten saknas emellertid bestämmelser som möjliggör för vittne eller sakkunnig att delta i en förhandling i Patentbesvärsrätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Ett vittne måste alltså inställa sig i rättssalen emedan en part kan delta genom ljud- och bildöverföring. Denna ordning är ologisk och avviker från vad som gäller för såväl allmänna domstolar som allmänna förvalt-

• Sida 15
•  Original

ningsdomstolar. Mot den bakgrunden bör det göras möjligt för vittne och sakkunnig att få delta i en muntlig förhandling i Patentbesvärsrätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Förutsättningarna för deltagande regleras i 5 kap. 10 § rättegångsbalken.

6. Ändring i lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden

Regeringens förslag: Uppgiftsskyldighet enligt lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden ska inte omfatta utredning i enskilda ärenden som rör tillämpning av lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Ett åläggande att lämna uppgifter som riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet eller enhet enligt den lagen ska inte få förenas med vite.

Skälen för regeringens förslag: Lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, uppgiftsskyldighetslagen, innehåller bestämmelser som syftar till att tillgodose de behov av uppgifter rörande marknads- och konkurrensförhållanden som

Konkurrensverket har för att främja en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt en effektiv offentlig upphandling. Av lagen följer att Konkurrensverket får ålägga företag eller någon annan att lämna de uppgifter som verket behöver. Ett sådant åläggande får förenas med vite.

Den uppgiftsskyldighet som föreskrivs i uppgiftsskyldighetslagen omfattar inte Konkurrensverkets utredning i enskilda ärenden enligt bl.a. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och lagen (2007:1092) om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Ett åläggande som riktas till någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet eller enhet enligt nämnda upphandlingslagar får inte förenas med vite.

Den 1 november 2011 trädde lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, i kraft. Konkurrensverket har tillsynsansvar över LUFS och har möjlighet att väcka talan om upphandlingsskadeavgift. Av förbiseende lämnade regeringen i propositionen Upphandling på försvarsområdet (prop. 2010/11:150) inget förslag till lag om ändring i uppgiftsskyldighetslagen när LUFS infördes. Regeringen finner dock att förslaget är en nödvändig följdändring och får anses ligga inom ramen för sistnämnda proposition. I likhet med vad som gäller i fråga om ovan nämnda upphandlingslagar bör uppgiftsskyldighetslagen inte omfatta enskilda ärenden enligt LUFS, som tillkommit efter uppgiftsskyldighetslagens ikraftträdande (jfr prop. 2009/10:218, s. 23). Dessutom bör ett åläggande att lämna uppgifter, som riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet eller enhet enligt LUFS, inte få förenas med vite.

• Sida 16
•  Original

7. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2012.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna ändringarna i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten bör träda i kraft den 1 augusti 2012.

Detsamma bör gälla för föreslagna ändringar i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

Några övergångsbestämmelser behövs inte.

8. Konsekvenser

Patentbesvärsrätten har en förhållandevis ansträngd arbetssituation och relativt höga målbalanser. Medelbehandlingstiden för inkomna mål är förhållandevis lång. Handläggningstiderna har under de senaste åren förkortats något, men åtgärder behöver vidtas för att förkorta tiderna ytterligare. De föreslagna ändringarna i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten syftar till att förenkla domstolens arbetsformer och därmed förkorta handläggningstiderna. Förslagen träffar i första hand domstolen, men har sannolikt också betydelse för såväl myndigheter som företag vilka berörs av domstolens verksamhet. Förslagen torde inte medföra några kostnadsökningar för det allmänna. För företagens del bör förslagen vara positiva. Förutsättningarna för en effektiv handläggning av inkomna mål ökar. Näringslivets behov av snabba besked och förutsebarhet kan därmed tillgodoses i högre utsträckning.

Förslagen bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Några särskilda hänsyn behöver inte tas i fråga om tidpunkten för ikraftträdandet. Inte heller bedöms det finnas behov av speciella informationsinsatser.

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden är av rättelsekaraktär och bedöms inte medföra några konsekvenser för det allmänna.

• Sida 17
•  Original

9. Författningskommentar

9.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten

3 §

4 §

5 §

11 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om bevisupptagning. Språkliga ändringar har skett i första stycket.

I paragrafen införs i andra stycket en möjlighet för Patentbesvärsrätten att besluta att vittne eller sakkunnig ska få delta i muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. De närmare förut-

• Sida 18
•  Original

sättningarna för ett sådant deltagande regleras i 5 kap. 10 § rättegångsbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

9.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden

2 §

4 §

I första stycket kompletteras andra meningen med en hänvisning till lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Ändringen innebär att Konkurrensverket inte får rikta ett åläggande förenat med vite mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet eller enhet enligt den lagen.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.

• Sida 19
•  Original