Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

I propositionen föreslås en tillfällig förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Förslaget innebär att för ersättning som utges under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Genom nedsättningen ökar möjligheterna för 19–23-åringar att stanna kvar på eller komma in på arbetsmarknaden trots pandemins effekter samtidigt som en stimulans ges till företagen. Nedsättningen kan också bidra till en ekonomisk nystart för några av de värst drabbade branscherna som också är de som anställer många unga.

Förslaget medför ändringar i lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år. Lagändringen föreslås träda i kraft den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som utges under perioden 1 juni–31 augusti 2021.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år (avsnitt 2).

2. Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2021 (avsnitt 5.1 och tabell 5.1).

Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till sju dagar.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år samt 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år

Lag om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid

årets ingång fyllt 18 men inte

23 år

2 §

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år ska hela ålderspensionsavgiften men bara nio tjugondelar av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften betalas. Procenttalen för avgifterna ska efter kvoteringen anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

På ersättning som utges under perioden 1 juni–31 augusti 2021 ska dock bara ålderspensionsavgiften betalas.

Första och andra styckena gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

1. Denna lag träder i kraft den 19 juni 2021.

2. Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 maj 2021.

• Sida 5
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

3.1. Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid

Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).

Spridningen av sjukdomen covid-19 innebär fortsatt allvarliga konsekvenser för företag och individer. Utöver den vårändringsbudget för 2021 som lämnades i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen har regeringen vid sex tillfällen under 2021 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2021. Dessa propositioner har avsett stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175–181), vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213–215), förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182–184), förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199– 205), förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229–231) samt förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248).

Spridningen av covid-19 bedöms även fortsättningsvis få betydande konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Även om arbetet med vaccineringen pågår är smittspridningen på en fortsatt hög nivå, vilket medfört att de skärpta restriktionerna och allmänna råden har kvarstått. Det finns mot denna bakgrund ett fortsatt behov av att dämpa de negativa konsekvenserna av smittspridningen i samhället genom att förstärka skyddet för jobb och företagande. En tillfällig förstärkning av den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar ger företag i utsatta branscher med många unga anställda under juni–augusti 2021 ett extra incitament att behålla eller anställa unga. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2021.

Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som ovan anförts att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till sju dagar.

• Sida 6
•  Original

3.2. Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021

Inom Finansdepartementet har det utarbetats en promemoria med förslag om en tillfällig förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/01524).

I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Förslaget innebär att arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år sätts ned ytterligare. Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

4. Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021

4.1. Bakgrund och gällande rätt

4.1.1. Socialavgifter och allmän löneavgift

Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980). Förslaget i denna proposition avser endast nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Regelverket om egenavgifter behandlas därför inte närmare här.

Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en avgift betalas av arbetsgivare och enskilda näringsidkare samt av fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Den allmänna löneavgiften debiteras i samband med, och på samma underlag som, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. Författningstekniskt ingår den allmänna löneavgiften varken i arbetsgivaravgifterna eller i egenavgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet brukar den i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter. Den allmänna löneavgiften är dock i både rättslig och ekonomisk mening en skatt (prop. 1994/95:122 s. 18). Det innebär att den inte ska betalas av företag som saknar fast driftställe i Sverige.

• Sida 7
•  Original

Den allmänna löneavgiften uppgår för inkomståret 2021 till 11,62 procent av underlaget. För inkomståret 2021 uppgår arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften tillsammans till 31,42 procent av underlaget (se tabell 4.1). Egenavgifterna och den allmänna löneavgiften uppgår tillsammans till 28,97 procent av underlaget.

Tabell 4.1 Avgiftsnivåer för socialavgifter och allmän löneavgift 2021

Procent

Avgift Arbetsgivaravgift Egenavgift

Sjukförsäkringsavgift

3,55

3,64

1

Föräldraförsäkringsavgift 2,60

2,60

Ålderspensionsavgift

10,21

10,21

Efterlevandepensionsavgift 0,60

0,60

Arbetsmarknadsavgift

2,64

0,10

Arbetsskadeavgift

0,20

0,20

Allmän löneavgift

11,62

11,62

Summa socialavgifter och allmän löneavgift

31,42

28,97

¹ Vid grundkarens i sjukförsäkringen på 7 dagar.

4.1.2. Finansieringen av trygghetssystemen

Arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna är i principiellt hänseende försäkringsavgifter men det faktiska försäkringsinslaget varierar mellan försäkringsslagen och för flertalet försäkringar saknas en direkt koppling mellan avgiften och förmånen. Den inkomstgrundade ålderspensionen intar dock en särställning med en klar koppling mellan inbetalda avgifter och ålderspension.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet finansieras med en fast pensionsavgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget, där 16 procentenheter går till fördelningssystemet för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens respektive den egenavgiftsskyldiges del av avgiftsinbetalningen sker i form av ålderspensionsavgift på 10,21 procent av avgiftsunderlaget enligt socialavgiftslagen.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statens budget. Utbetalda inkomst- och tilläggspensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalda avgifter samt tillgångarna i AP-fonderna. Systemet är konstruerat så att det ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmånssidan – inte genom en förändrad avgiftssats. Premiepensionen är ett fullfonderat system. Ingen skattefinansiering ska således ske utan systemet är helt slutet i detta avseende. En grundläggande princip bakom pensionssystemet är att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av en beslutad och inbetald avgift av en mot rättigheten svarande storlek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin

• Sida 8
•  Original

långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensionsavgiften kan således inte reduceras.

För vilka ändamål de olika avgifter som inflyter som socialavgifter ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

4.1.3. Betalning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift

Av 26 kap. 2 § 1 skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, framgår att en skattedeklaration ska lämnas av den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder (26 kap. 3 § SFL). Den som är registrerad som arbetsgivare ska lämna arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod (26 kap. 3 § andra stycket SFL).

I 26 kap. 19 a–19 e §§ SFL anges vilka uppgifter som rör betalningsmottagaren, dvs. arbetstagaren som fått lön eller annan ersättning, som ska anges. Av deklarationen ska bl.a. framgå vilken ersättning som arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för. Beslut om bl.a. skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § första stycket SFL). Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen (s.k. automatiska beslut, 53 kap. 2 § SFL).

Skatteverket har utvecklat elektroniska lösningar som innebär att arbetsgivardeklarationen kan lämnas direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem.

4.1.4. Nedsättningar av socialavgifter

Det finns flera nedsättningar av socialavgifterna. Dessa återfinns i socialavgiftslagen, t.ex. nedsättning för personer över 65 år och personer som arbetar med forskning och utveckling, men även i särskilda lagar, t.ex. den regionala nedsättningen för arbetsgivare i stödområdet och för arbetsgivarens först anställda. Därtill kommer den tillfälliga nedsättningen för 19–23-åringar. Nedsättningarna är utformade på så sätt att även den allmänna löneavgiften sätts ned. I samtliga fall betalas dock ålderspensionsavgiften. För en närmare genomgång av de olika nedsättningarna av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift, se propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83 s. 61–63).

Det finns några nedsättningar av socialavgifterna som enbart gäller för unga. Dessa beskrivs närmare här.

• Sida 9
•  Original

Nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år

Från och med den 1 augusti 2019 finns en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Nedsättningen omfattar därmed alla som fyller 16 år någon gång under året, upp till alla som fyller 18 år någon gång under året. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad, se propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 s. 59–67).

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år

De restriktioner och beteendeförändringar som covid-19 lett till har särskilt drabbat många av de branscher där unga arbetar. För att motverka dessa negativa konsekvenser och samtidigt förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal infördes nyligen en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna under perioden 1 januari 2021– 31 mars 2023. Den retroaktiva tillämpningen ska ses mot bakgrund av det ekonomiska läge som spridningen av covid-19 gett upphov till (prop. 2020/21:83).

Den tillfälliga nedsättningen gäller för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Därmed omfattas alla som fyller 19 år någon gång under året, upp till alla som fyller 23 år någon gång under året. För att den tillfälliga nedsättningen inte ska blandas ihop med den ovan beskrivna nedsättningen för dem som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år brukar åldersspannet för den tillfälliga nedsättningen benämnas 19–23åringar.

Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och nio tjugondelar av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.

4.2. Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021

Regeringens förslag: Den tillfälliga nedsättningen av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning som utges till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år förstärks under juni–augusti 2021. Den förstärkta nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad som utges under perioden 1 juni–31 augusti 2021.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget.

Arbetsförmedlingen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i

• Sida 10
•  Original

Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget.

Flera remissinstanser, däribland IFAU, LO och TCO anser att generella nedsättningar av arbetsgivaravgifterna är ett ineffektivt sätt att öka sysselsättningen. IFAU framför också att förslaget enligt deras uppfattning inte är ett träffsäkert sätt att stödja företag i branscher som drabbats extra hårt av pandemin. Arbetsgivarverket anser däremot att den föreslagna nedsättningen är försvarbar utifrån de exceptionella förhållanden som råder i nuläget för de branscher som anställer många ungdomar. Visita anser att en lärdom efter pandemins inledningsskede våren 2020 var att just nedsatta arbetsgivaravgifter är den mest effektiva stödåtgärden ur perspektivet att få fram regelrätt ekonomiskt stöd på ett tillräckligt omfattande och snabbt sätt till företagen. Ekonomistyrningsverket (ESV) är av uppfattningen att promemorian inte visar att de speciella omständigheter som pandemin orsakat motiverar ett avsteg från principen att skattesystemet ska vara så generellt som möjligt.

Några remissinstanser, däribland Arbetsgivarverket, Konjunkturinstitutet och IFAU, ifrågasätter att ungdomar i den aktuella åldersgruppen skulle vara i särskilt behov av att omfattas av nedsättningen. Konjunkturinstitutet påpekar att arbetslösheten bland unga som inte är heltidsstuderande är omkring 12 procent jämfört med den sammanlagda ungdomsarbetslösheten på cirka 24 procent. En stor del av ungdomsarbetslösheten utgörs således av studerande som inte hittar extraarbete. Enligt Konjunkturinstitutet skulle denna grupp sannolikt gynnas oproportionerligt av subventionerade sommarjobb. Konjunkturinstitutet påpekar att det är en grupp vars arbetslöshet får anses mindre problematisk, både ur ett försörjningsperspektiv och avseende risken för långtidsarbetslöshet, än många andra grupper av arbetslösa, till exempel nyanlända. ESV anser att unga är i behov av hjälp att stanna kvar eller komma in på arbetsmarknaden, men ifrågasätter om åtgärden är kostnadseffektiv.

Bland andra LO och TCO framhåller att det finns mer effektiva sätt att hjälpa unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, t.ex. genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, nystartsjobb, offentliga sommarjobb eller utbildningar.

Konjunkturinstitutet och TCO framför att det verkar troligt att många företag redan kommer att ha hunnit fatta beslut om sin sommarbemanning innan de får kännedom om förslaget. Småföretagarnas riksförbund ifrågasätter om stimulansåtgärdens syfte enligt promemorian kommer att infrias under den korta tidsperiod sänkningen är gällande. För småföretagare är djungeln av temporära riktade insatser svår att överskåda och leder till administrativa hinder för att anställa de personer som politiken avser.

Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation är positiva till förslaget och framför att det behövs stimulansåtgärder för utsatta branscher. Även Visita tillstyrker förslaget men anser att den övre åldersgränsen ska höjas till 26 år. Företagarna instämmer i promemorians bedömning att sänkta arbetsgivaravgifter kan förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal.

Skälen för regeringens förslag: Många av de branscher där unga arbetar har drabbats hårt av de restriktioner och beteendeförändringar som

• Sida 11
•  Original

spridningen av covid-19 gett upphov till. Detta har också påverkat ungas möjlighet till anställning inklusive extrajobb negativt. En nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga har bedömts kunna motverka de negativa effekterna för unga på arbetsmarknaden och samtidigt förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal. Av den anledningen infördes den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år (jfr prop. 2020/21:83 s. 64–67). Nedsättningen omfattar därmed alla som fyller 19 år någon gång under året, liksom alla som fyller 23 år någon gång under året.

Det finns till följd av pandemins indirekta verkningar anledning att överväga ytterligare tillfälliga nedsättningar för att hjälpa unga att behålla eller få en kontakt med arbetsmarknaden. Som ESV har påpekat innebär en sådan åtgärd ytterligare avsteg från principen att skattesystemet ska vara så generellt som möjligt. Regeringen anser dock att den pågående pandemin och dess påverkan på såväl företagande som arbetsliv utgör skäl att ändå vidta åtgärder.

Eftersom det är fråga om en akut åtgärd som samtidigt ska hjälpa företagen är regeringens uppfattning att en nedsättning av arbetsgivaravgifterna är en mer träffsäker åtgärd än mer långsiktiga satsningar på utbildning och subventionerade anställningar.

Visita har anfört att den övre åldersgränsen bör höjas till 26 år så att en tredjedel av de anställda inom hotell- och restaurangbranschen omfattas av förstärkningen. Regeringen anser dock att en förstärkning av nedsättningen som redan finns för 19–23-åringar ger en bättre effekt eftersom det även efter de aktuella månaderna finns ett incitament att behålla en anställd i den aktuella åldersgruppen. Det bör för de aktuella månaderna inte heller ske någon förändring av det nu gällande taket om 25 000 kronor per kalendermånad. Lagens rubrik bör dock förtydligas så att det redan av den framgår att den omfattar personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år.

Ytterligare nedsättningar av arbetsgivaravgifter som vissa remissinstanser, bl.a. Svenskt näringsliv och Visita, anser skulle gynna näringslivet, faller utanför det aktuella lagstiftningsärendet. Detta gör även frågan om en ny skattereform som LO anser bör genomföras. Inte heller

Srf konsulternas förslag att utmönstra ordet utges till förmån för utbetalas faller in under detta lagstiftningsärende.

Några remissinstanser, däribland IFAU och LO, har framfört att förslaget sannolikt innebär begränsade effekter för sysselsättningen. ESV anser att det finns behov av att hjälpa unga att behålla eller få en kontakt med arbetsmarknaden, men att den redovisade konsekvensanalysen inte underbygger slutsatsen att den föreslagna åtgärden tillgodoser detta behov.

Arbetsförmedlingen påpekar att den föreslagna nedsättningen påverkar ersättningsnivån till arbetsgivare i kombination med olika stöd och bidrag som helt eller delvis baseras på uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift och att förslaget därmed påverkar myndighetens verksamhet.

Synpunkter på sysselsättningseffekterna av förslaget liksom på konsekvensanalysen i övrigt behandlas i avsnitt 4.4.

• Sida 12
•  Original

Lagförslag

Förslaget medför att lagens rubrik och 2 § i lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år ändras, se avsnitt 2.

4.3. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringen träder i kraft den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 maj 2021.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås att ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2021.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte berört förslaget. Srf konsulterna är kritiskt mot den retroaktiva tillämpningen och anför att den motverkar syftet med förslaget eftersom företagen inte ges möjlighet att planera samt orsakar merarbete. Visita har däremot anfört att förslaget bör träda i kraft redan den 1 juni 2021.

Skälen för regeringens förslag: Syftet med den förstärkta nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar är att lindra de ekonomiska effekterna för enskilda under den ännu pågående pandemin.

Det är därför mycket angeläget att bestämmelserna kan träda ikraft så snart som möjligt. Det är dock inte möjligt att låta bestämmelserna träda i kraft så tidigt som Visita föreslår. Regeringen bedömer emellertid att det är möjligt att låta bestämmelserna träda i kraft redan den 19 juni 2021 och tillämpas för ersättning som utges efter den 31 maj 2021. Därmed kommer bestämmelserna vara i kraft redan när de flesta av juni månads löneutbetalningar sker. Det är angeläget att sänkningen ska komma till nytta för såväl arbetsgivare som arbetstagare så snart som möjligt. Även med beaktande av vad Srf konsulterna har anfört bedömer regeringen därför att promemorians förslag bör genomföras för att den förstärkta nedsättningen ska få avsedd effekt.

4.4. Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer.

• Sida 13
•  Original

Resonemanget kring effekter i detta avsnitt bygger till stor del på konsekvensanalysen av den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för samma målgrupp (prop. 2020/21:83 s. 69–76).

Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Syfte och alternativa lösningar

Förslaget är en del av de stimulansåtgärder som syftar till att återstarta ekonomin efter covid-19. Många av de branscher där unga arbetar har drabbats hårt under spridningen av covid-19, vilket har påverkat ungas möjlighet till anställning inklusive extrajobb negativt. En förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år under perioden juni–augusti 2021 ger arbetsgivare ytterligare incitament att anställa personer ur målgruppen och på så sätt kan förslaget ytterligare motverka de negativa effekterna för unga på arbetsmarknaden.

Ett alternativ till en nedsättning av arbetsgivaravgifterna skulle vara ett motsvarande stöd på utgiftssidan. Ett sådant stöd föregås emellertid vanligen av ett ansökningsförfarande. Ett stöd till företagen i form av en nedsättning av arbetsgivaravgifter kan i detta perspektiv anses vara mindre administrativt betungande då arbetsgivaren redan fyller i uppgifter månadsvis på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Det finns flera alternativa lösningar på utgiftssidan för att hjälpa unga på arbetsmarknaden, t.ex. arbetsmarknadspolitiska åtgärder, nystartsjobb eller olika utbildningar. I budgetpropositionen för 2021 föreslås bl.a. en rad utbildningssatsningar. Detta förslag ska ses som ett alternativ till dessa åtgärder som dessutom stödjer företag i branscher där många unga arbetar.

De som berörs av regleringen är i första hand företag som anställer eller har anställda personer som omfattas av den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter. Unga som får eller kan behålla en anställning till följd av de nedsatta arbetsgivaravgifterna berörs också av regleringen.

Förslaget innebär att den tillfälliga skatteutgiften för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år blir större under 2021. Utöver skälen som anges ovan bedöms ingen särskild hänsyn behöva tas vad gäller tidpunkten för ikraftträdandet.

Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella bruttoeffekten av förslaget beräknas till -1,77 miljarder kronor för 2021. Beräkningen av effekten utgår från uppgifter i SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT om löneunderlaget för personer i målgruppen. Den offentligfinansiella nettoeffekten beräknas till -1,48 miljarder kronor. Då åtgärden är tillfällig förväntas ingen löneövervältring och därmed utgörs skillnaden mellan bruttoeffekten och nettoeffekten av ökade bolagsskatteintäkter.

Effekter för företag

Nedsättningar av arbetsgivaravgifter minskar företagens lönekostnader och har en positiv effekt på företagens lönsamhet. Förslaget innebär en förstärkning av den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för

• Sida 14
•  Original

unga anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år för månaderna juni–augusti 2021. I detta fall förväntas ingen övervältring av nedsättningen ske på löner och priser. Bedömningen är att nedsättningen leder till att vinsterna ökar för de företag som har anställda i åldersgruppen under denna period.

Förslaget innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna med 9,52 procentenheter och en sammantagen avgiftsnivå på 10,21 procent (ålderspensionsavgiften) jämfört med den tillfälliga nedsättningen till 19,73 procent som gäller för åldersgruppen fram till 31 mars 2023. Tabell 4.1 nedan illustrerar förändringen i lönekostnad för en anställd som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år vid oförändrad lön. För en anställd med en lön per månad på 15 000 kronor minskar lönekostnaden med knappt 1 430 kronor i månaden till följd av förslaget och för en anställd med en månadslön på 25 000 kronor eller mer minskar lönekostnaden med 2 380 kronor i månaden. För anställda i andra åldersgrupper påverkas inte lönekostnaden av förslaget.

Tabell 4.1 Förändring i lönekostnad för anställda mellan 19 och 23 år juni–augusti 2021, nuvarande och föreslagna regler

Kronor per månad

Månadslön Lönekostnad vid nuvarande regler

Lönekostnad vid föreslagna regler

Förändring

15 000

17 959

16 531

-1 428

25 000

29 932

27 552

-2 380

Källa: Egna beräkningar.

Om och hur mycket lönekostnaden sammantaget minskar för ett företag beror på ålders- och lönesammansättningen bland företagets anställda. Företag som under de aktuella månaderna har en större andel anställda som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år kommer att gynnas av förslaget jämfört med företag med en mindre andel anställda i samma åldersgrupp under samma period. Konkurrensförhållandena mellan företag kan således i viss utsträckning påverkas negativt i denna dimension.

Vad gäller effekter för olika sektorer så omfattas alla branscher av förslaget. Vissa branscher har dock en högre andel unga anställda under de aktuella månaderna och därför gynnas dessa branscher i förhållande till andra. På så sätt kan även konkurrensförhållanden mellan olika branscher påverkas under denna period. De branscher som 2018 anställde en högre andel unga i åldern 19–23 år var arbetsförmedling och bemanning, kontorstjänster, hotell och restaurang, detaljhandeln och post- och kurirverksamhet. Uppgifterna har tagits fram baserat på de branschkoder som framgår av kontrolluppgifter från arbetsgivaren i SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT (SNI 2007 2-siffrig nivå). Utifrån modellen är det dock inte möjligt att ta fram uppgifter över anställda ungdomars fördelning över företagsstorlek eller antalet företag som påverkas av förändringen.

Eftersom arbetsgivaravgifterna redovisas månadsvis på individnivå i arbetsgivardeklarationen och nedsättningen baseras på den anställdes ålder kan Skatteverket automatiskt räkna ut rätt avgifter på löneunderlaget.

• Sida 15
•  Original

Därmed torde förslaget inte innebära mer än en försumbar ökning av de administrativa kostnaderna för företag som anställer personer i målgruppen.

Förslaget bedöms inte medföra några andra kostnader eller förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen. Förslaget bedöms inte heller påverka företagen i några andra avseenden.

Srf konsulterna delar inte bedömningen att förslaget inte torde innebära mer än en försumbar ökning av de administrativa kostnaderna för företag som anställer personer i målgruppen. De delar inte heller bedömningen att förslaget inte kommer att medföra andra kostnader eller förändringar i verksamheten eller att det inte kommer att påverka företagen i några andra avseenden. De framhåller att ändrade arbetsgivaravgifter mitt under året innebär en betydande ökad administration. Srf konsulterna framför vidare att även om arbetsgivardeklaration på individnivå har inneburit förbättrade förutsättningar för rätt beräkning av arbetsgivaravgifter till Skatteverket kan interna avstämningar, systemuppdateringar och rapporteringar påverkas. Att en anställd får olika nivåer av arbetsgivaravgifter under ett pågående kalenderår medför ytterligare regelverk att hålla reda på för företagen.

Regeringen noterar att Regelrådet inte har funnit några skäl till att ifrågasätta bedömningen i dessa avseenden och att Regelrådet finner beskrivningen av förslagets påverkan på företagen godtagbar. Vidare anser regeringen att eventuell ökad administration måste ställas i relation till de fördelar som förslaget innebär genom lägre arbetskraftskostnader. Sammantaget bör effekten vara positiv för de företag som anställer unga i målgruppen under den period förslaget gäller.

Effekter för sysselsättningen

Den ytterligare nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år under perioden juni–augusti 2021 bedöms medföra att lönekostnaderna minskar ytterligare och att efterfrågan på arbetskraft i målgruppen ökar jämfört med övriga på arbetsmarknaden under perioden.

Flera remissinstanser, däribland IFAU och LO, har framfört att sysselsättningseffekterna av förslaget sannolikt är små. LO hänvisar till tidigare forskning och framför att det finns en skadlig generell övertro på att sänkta lönekostnader skulle öka sysselsättningen och stimulera företagande. IFAU anser att då nedsättningen är kortvarig, till skillnad från tidigare nedsättningar, finns ännu större skäl att befara att eventuella effekter på sysselsättningen för unga är små. Anledningen är att många företag sannolikt fattar beslut baserat på en längre planeringshorisont. ESV är av uppfattningen att det finns behov av att hjälpa unga att behålla eller få en kontakt med arbetsmarknaden, men anser att den redovisade konsekvensanalysen inte underbygger slutsatsen att den föreslagna åtgärden tillgodoser detta behov.

Företagarna instämmer i promemorians bedömning att sänkta arbetsgivaravgifter minskar företags lönekostnader och att detta kan förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal. Visita framhåller att arbetskraftskostnaderna är en viktig faktor i

• Sida 16
•  Original

personalintensiva branscher, såsom besöksnäringen, och att en sänkning av arbetskraftskostnaden i branschen skulle öka sysselsättningen. Vidare anför Visita att eftersom många redan gått miste om sysselsättning i besöksnäringen så kan mindre dödviktseffekter förväntas än under normala omständigheter. Arbetsgivarverket finner det inte särskilt sannolikt att förslaget kan komma att skapa många nya jobb om restriktionerna ligger kvar under sommaren då det är troligt att de branscher som drabbats hårdast börjar nyanställa först när restriktionerna lyfts. Däremot anser Arbetsgivarverket att det är rimligt att tro att förslaget kan rädda både jobb och företag i de utsatta branscherna.

Som beskrivs i prop. 2020/21:83 förväntas generella nedsättningar av arbetsgivaravgifterna som införs på permanent basis övervältras helt på lönerna på längre sikt. Det innebär att det inte uppstår någon effekt på efterfrågan på arbetskraft på lång sikt. På kort sikt, innan full övervältring uppnåtts, kan dock efterfrågan på arbetskraft öka. Vidare bedöms en tillfällig nedsättning övervältras på lönerna i mindre grad än en permanent. Eftersom nominella löner mycket sällan sänks, är det rimligt att anta att löneförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter främst beaktar företagens långsiktiga löneutrymme. Förslaget innebär en ytterligare nedsättning under tre månader. Det förefaller därför sannolikt att förslaget inte kommer att påverka löneförhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter och således inte leda till löneövervältring. Därmed förväntas företagens lönsamhet öka och målgruppens arbetskostnad minska under perioden med den ytterligare nedsättningen.

I prop. 2020/21:83 gjordes vidare bedömningen att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för målgruppen sannolikt medför en positiv effekt på sysselsättningen i gruppen under den period som nedsättningen gäller, men att storleken på effekterna är osäker. Bedömningen är att den ytterligare nedsättningen under juni–augusti förstärker de positiva effekterna under denna period. Därmed får unga en större chans att förbättra anknytningen till arbetsmarknaden i en period med lägre ekonomisk aktivitet än normalt. Flera remissinstanser ifrågasätter denna bedömning. TCO anför att de branscher som nedsättningen riktas till främst är beroende av att vaccineringen fullföljs och att det inte i första hand är kostnaderna för att anställa utan behovet av arbetskraft som avgör. TCO påtalar också att arbetsgivarna inte hinner få kännedom om nedsättningen i tid för att det överhuvudtaget ska påverka deras anställningsbeslut. Även Konjunkturinstitutet anser att det verkar troligt att många företag redan kommer att ha hunnit fatta beslut om sin sommarbemanning innan de får kännedom om förslaget. Srf konsulterna påpekar att företag måste ges förutsättningar att planera sin verksamhet för att förslaget ska få den förväntade effekten och att ju närmare beslut och ikraftträdande av lagen ligger avsedd period, desto större osäkerhet kring att företagen faktiskt kommer att anställa enligt ambitionen.

Med tanke på den osäkerhet som finns och har funnits kring restriktioner och vaccinationstakt finns skäl att tro att fler företag har avvaktat längre med rekryteringen inför sommaren detta år jämfört med ett år som inte präglats av spridningen av covid-19. För de företag som ännu inte slutfört rekryteringen när förslaget offentliggjordes i början av april kan förslaget innebära ökade incitament för ytterligare anställningar under sommarperioden. Det bör även framhållas att minskade arbetskraftskostnader

• Sida 17
•  Original

under perioden juni–augusti innebär ökade möjligheter för arbetsgivare att behålla anställda under en period när den ekonomiska aktiviteten förväntas vara lägre än normalt. Detta bedöms i sin tur bidra till en högre sysselsättning än vad som annars skulle vara fallet under perioden.

Det är möjligt att den föreslagna nedsättningen kan resultera i viss undanträngning på arbetsmarknaden av exempelvis dem som är något yngre eller något äldre än målgruppen under perioden nedsättningen gäller. Att arbetsgivaravgifterna för personer som fyllt 15 men inte 18 år vid årets ingång redan är nedsatta till 10,21 procent permanent torde mildra sådana effekter för yngre personer relativt sett. Vidare ökar sannolikheten för att en ung person har högskoleutbildning eller är etablerad på arbetsmarknaden med stigande ålder. Målgruppen för förslaget bedöms således ha en svagare anknytning till arbetsmarknaden överlag än personer i äldre åldersgrupper.

Effekter på den ekonomiska fördelningen och den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män

De individer som gynnas av förslaget är ägare av företag som under perioden juni–augusti 2021 har anställda som fyllt 18 men inte 23 år, vilka, allt annat lika, gör större vinster till följd av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Förslaget bedöms även gynna ungdomar i den berörda åldersgruppen som vill arbeta under dessa månader eftersom förslaget förväntas öka efterfrågan på ungdomars arbetskraft under den perioden. Sammantaget är effekten på inkomstfördelningen svårbedömd, men är sannolikt liten.

Vad gäller den ekonomiska jämställdheten bedöms förslaget gynna företagsägare i viss utsträckning eftersom de får lägre lönekostnader under perioden och därmed gör högre vinster. Att män är överrepresenterade som företagare indikerar att förslaget kan komma att gynna män i högre utsträckning än kvinnor.

Under 2019 var sysselsättningsgraden något högre bland män i åldern 20–24 år än bland kvinnor i samma ålder. Unga män har även ett högre arbetskraftsdeltagande och står i högre utsträckning än unga kvinnor till arbetsmarknadens förfogande. Därmed kan sysselsättningen bland unga män komma att påverkas i högre grad än bland unga kvinnor till följd av förslaget. Unga kvinnor har dock i större utsträckning än unga män förlorat sin anställning och gått ur arbetskraften i samband med covid-19. Syftet med förslaget är främst att motverka negativa effekter för ungas arbetsmarknadssituation. Det är emellertid inte möjligt att säga om en ökad efterfrågan på arbetskraft under juni–augusti kommer att gynna kvinnors eller mäns anställningar i större utsträckning. Sammantaget är det osäkert i vilken riktning förslaget påverkar den ekonomiska jämställdheten men effekten bedöms vara liten.

Effekter för myndigheter

Förslaget kommer att innebära kostnader för Skatteverket avseende informationsinsatser och anpassning av olika it-system. Dessa kostnader ska hanteras inom Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.

Arbetsförmedlingen har anfört att beslut om ersättning till arbetsgivare för

• Sida 18
•  Original

bl.a. nystartsjobb rörande personer i den aktuella åldersgruppen behöver ändras till följd av nedsättningen och att detta innebär ett omfattande administrativt arbete. Eventuella tillkommande kostnader för detta ska hanteras inom Arbetsförmedlingens befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte påverka antalet mål hos de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några betydande effekter för miljön. För den offentliga sektorn, liksom för företagen, innebär förslaget att lönekostnaden för personer i åldersgruppen minskar.

4.5. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år

2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om den särskilda beräkningen av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.

Andra stycket innehåller en ny bestämmelse som utgör ett undantag från bestämmelsen i första stycket och gäller för ersättning som utges under juni–augusti 2021. På ersättning som utges under den perioden ska bara ålderspensionsavgiften betalas.

Tredje stycket motsvarar det tidigare andra stycket.

5. Ändringar i statens budget

5.1. Ändringar av statens inkomster

Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 som redovisas i tabell 5.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I detta avsnitt lämnas förslag till en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av förslaget om förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021 som lämnas i denna proposition. Den ändrade inkomstberäkningen redovisas i tabell 5.1. Av tabellen framgår bruttoeffekterna av förslaget.

• Sida 19
•  Original

Tabell 5.1 Specifikation av ändrad beräkning av statens inkomster för 2021

Tusental kronor

Inkomsttitel

Godkänd beräkning

Ny beräkning Bruttoeffekt av

åtgärd

på inkomstsidan

1211 Sjukförsäkringsavgift 65 606 996 65 243 983

-363 013

1212 Föräldraförsäkringsavgift 48 084 793 47 867 820

-216 973

1216 Arbetsmarknadsavgift 48 222 015 48 001 704

-220 311

1217 Allmän löneavgift 214 853 540 213 883 837

-969 703

1219 Nedsatta avgifter 14 152 198 15 922 198

1 770 000

1282 Arbetsgivaravgifter -14 152 198 -15 922 198 -1 770 000

Förslaget om förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23åringar under juni–augusti 2021 påverkar inkomsttitel 1211

Sjukförsäkringsavgift inom inkomsttitelgrupp 1210 Arbetsgivaravgifter.

Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår denna inkomsttitel till 66 miljarder kronor. Prognosen har reviderats ned med 0,4 miljarder kronor till följd av förslaget.

Vidare påverkar förslaget inkomsttitel 1212 Föräldraförsäkringsavgift inom inkomsttitelgrupp 1210 Arbetsgivaravgifter. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår denna inkomsttitel till 48 miljarder kronor. Prognosen har reviderats ned med 0,2 miljarder kronor till följd av förslaget.

Förslaget påverkar dessutom inkomsttitel 1216 Arbetsmarknadsavgift inom inkomsttitelgrupp 1210 Arbetsgivaravgifter. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår denna inkomsttitel till 48 miljarder kronor. Prognosen har reviderats ned med 0,2 miljarder kronor till följd av förslaget.

Förslaget påverkar även inkomsttitel 1217 Allmän löneavgift inom inkomsttitelgrupp 1210 Arbetsgivaravgifter. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår denna inkomsttitel till 215 miljarder kronor. Prognosen har reviderats ned med 1,0 miljarder kronor till följd av förslaget.

Vidare påverkar förslaget inkomsttitel 1219 Nedsatta avgifter inom inkomsttitelgrupp 1210 Arbetsgivaravgifter. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår denna inkomsttitel till 14 miljarder kronor. Prognosen har reviderats upp med 1,8 miljarder kronor till följd av förslaget.

Slutligen påverkar förslaget inkomsttitel 1282 Arbetsgivaravgifter inom inkomsttitelgrupp 1280 Nedsättningar. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår denna inkomsttitel till -14 miljarder kronor. Prognosen har reviderats ned med 1,8 miljarder kronor till följd av förslaget.

Sammanfattningsvis leder förslaget om en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021 till en ändrad beräkning av statens inkomster för 2021 med -1,8 miljarder kronor.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 som redovisas i tabell 5.1 godkänns.

• Sida 20
•  Original

Tabell 5.2 Offentligfinansiella effekter 2021 av ändrade skatte- och avgiftsregler i denna proposition

Miljarder kronor

Förslag Effekt från Bruttoeffekt

2021

Nettoeffekt

2021

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19– 23-åringar under juni–augusti 2021

2021-06-01

-1,77

-1,48

Summa

-1,77

-1,48

I tabell 5.2 redovisas de offentligfinansiella effekterna för 2021 av förslagen till ändrade skatte- och avgiftsregler i denna proposition. Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna. Vid bedömningen av hur en skatteförändring påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande på kort sikt, är den offentligfinansiella nettoeffekten den mest relevanta.

Sammantaget bedöms förslaget om en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021 minska skatteintäkterna med 1,48 miljarder kronor 2021. Effekterna av förslaget beskrivs i avsnitt 4.

• Sida 21
•  Original