Prop. 2020/21:166
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 1 april 2021
Stefan Löfven
Magdalena Andersson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.
I propositionen föreslås att den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att gälla även under 2021. För gåvor föreslås skattefriheten gälla upp till ett sammantaget värde om 2 000 kronor per anställd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021.
Det föreslås även att s.k. tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och att nivån på anståndsavgiften ska sänkas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 26 april 2021.
Dessutom innehåller propositionen förslag till ändringar i statens budget för 2021. Medel föreslås för att förlänga ersättningar inom sjukförsäkringen och för sjuklönekostnader. Vidare föreslås medel för att förlänga omställningsstödet, omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och stödet till handelsbolag. Dessutom föreslås att medel tillförs för ytterligare stöd till kultur och idrott, i form av bl.a. ett nytt evenemangsstöd, samt till lovaktiviteter för barn och unga. Slutligen föreslås medel för fortsatta insatser som rör vaccinering mot covid-19 och åtgärder för att motverka ytterligare smittspridning.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda (avsnitt 2.1 och 4).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (avsnitt 2.2 och 5).
3. Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2021 (avsnitt 7.1 och tabell 7.1).
4. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enlig t tabell 1.1.
Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till sex dagar.
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2021
Tusental kronor
Utgifts- område
Anslags- nummer
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring
av ram/
anslag
Ny ram/Ny anslagsnivå
1 Rikets styrelse 16 354 164 105 200 16 459 364
5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 897 089 105 200 4 002 289
3 Skatt, tull och exekution 12 678 921 120 000 12 798 921
1:1 Skatteverket
8 288 985 120 000 8 408 985
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 116 917 004 396 400 117 313 404
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård 31 716 986 106 400 31 823 386
2:1 Folkhälsomyndigheten 500 005 90 000 590 005
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 525 151 200 000 725 151
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 102 830 400 6 070 000 108 900 400
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m. 39 518 912 850 000 40 368 912
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
7 300 000 5 200 000 12 500 000
2:1 Försäkringskassan 9 212 424 20 000 9 232 424
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 578 007 850 103 578 857
1:2 Föräldraförsäkring 47 651 790
850 47 652 640
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 685 875 2 424 600 21 110 475
Utgifts- område
Anslags- nummer
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring
av ram/
anslag
Ny ram/Ny anslagsnivå
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 1 969 084 840 000 2 809 084
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1 719 049 40 000 1 759 049
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 116 333 10 600 1 126 933
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer 582 831 188 000 770 831
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1 400 991 65 000 1 465 991
8:2
Centrala museer: Stiftelser
268 714 28 000 296 714
8:3
Bidrag till vissa museer
71 019 21 000 92 019
10:1 Filmstöd
613 444 212 000 825 444
13:1 Stöd till idrotten
2 301 811 1 020 000 3 321 811
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 585 679 2 000 5 587 679
1:4 Boverket
349 583 2 000 351 583
24 Näringsliv 71 101 253 14 144 000 85 245 253
1:23
Stöd till enskilda näringsidkare
8 700 000 2 000 000 10 700 000
1:24 Omställningsstöd 31 900 000 8 500 000 40 400 000 1:26 Stöd till handelsbolag 1 892 000 644 000 2 536 000 1:28 Evenemangsstöd 0 3 000 000 3 000 000
Summa anslagsförändring på ändringsbudget 23 263 050
Hänvisningar till S1
2. Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns bestämmelser om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för vissa förmåner som erhålls på grund av tjänst.
2 § Förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen ska inte tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen (1999:1229) trots vad som föreskrivs om förmåner i 11 kap. den lagen.
3 § Förmån av gåva eller gåvor till en anställd ska till den del gåvornas värde sammantaget uppgår till högst 2 000 kronor inte tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Detta gäller utöver vad som föreskrivs om förmån av gåva till anställda i 11 kap. 14 § första stycket den lagen.
Första stycket gäller inte gåvor som lämnas i pengar.
4 § Förmån som är skattefri enligt denna lag ska inte heller tas upp till beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
5 § Förmån som avses i denna lag är avgiftsfri enligt socialavgiftslagen (2000:980), lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
2. Lagen tillämpas på förmåner som lämnas efter den 31 december 2020.
3. Lagen upphör att gälla vid utgången av december 2021.
4. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förmåner som har lämnats under perioden 1 januari–31 december 2021.
Hänvisningar till S2-1
- Prop. 2020/21:166: Avsnitt 1
2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Skatteverket får efter ansökan i andra fall än som avses i 63 kap.3–5, 7, 7 a, 11–15 och 23 §§skatteförfarandelagen (2011:1244) bevilja anstånd för redovisningsperioder som infaller under januari–december 2020 med inbetalning av
Skatteverket får efter ansökan i andra fall än som avses i 63 kap.3–5, 7, 7 a, 11–15 och 23 §§skatteförfarandelagen (2011:1244) bevilja anstånd för redovisningsperioder som infaller under januari 2020–januari 2021 med inbetalning av
1. avdragen skatt och arbetsgivaravgifter som ska redovisas i en arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 19 § 1 skatteförfarandelagen, och
2. mervärdesskatt som ska redovisas i en sådan deklaration som avses i 26 kap. 5 § skatteförfarandelagen, och vars redovisningsperiod är en kalendermånad eller ett kalenderkvartal enligt 26 kap. 10 och 11 §§ samma lag.
Anstånd enligt första stycket 1 respektive 2 får beviljas för högst sex redovisningsperioder vardera om redovisningsperioden är en kalendermånad. Anstånd enligt första stycket 2 får dock beviljas för högst två redovisningsperioder om redovisningsperioden är ett kalenderkvartal.
Anstånd enligt första stycket 1 får beviljas för högst sju redovisningsperioder. Anstånd enligt första stycket 2 får beviljas för högst sex redovisningsperioder om redovisningsperioden är en kalendermånad, och för högst två redovisningsperioder om redovisningsperioden är ett kalenderkvartal.
Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst till och med den 12 februari 2022. Anståndstiden får efter ansökan förlängas med som längst ett år. Anståndsbeloppet ska betalas senast den förfallodag enligt 62 kap. 9 § första stycket skatteförfarandelagen som infaller närmast efter det att anståndstiden upphör.
Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst till och med den 12 mars 2022. Anståndstiden får efter ansökan förlängas med som längst ett år. Anståndsbeloppet ska betalas senast den förfallodag enligt 62 kap. 9 § första stycket skatteförfarandelagen som infaller närmast efter det att anståndstiden upphör.
5 §2
Utöver ränta enligt 4 § ska den som har beviljats anstånd enligt 1 eller 1 a § betala en avgift
Utöver ränta enligt 4 § ska den som har beviljats anstånd enligt 1 eller 1 a § betala en avgift
1 Senaste lydelse 2021:52. 2
Senaste lydelse 2021:52.
(anståndsavgift). Anståndsavgiften tas ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas enligt 1 § tredje stycket respektive 1 a § tredje stycket. Om anståndet har återkallats enligt 3 §, ska anståndsavgiften sättas ned i motsvarande mån.
(anståndsavgift). Anståndsavgiften tas ut med 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas enligt 1 § tredje stycket respektive 1 a § tredje stycket. Om anståndet har återkallats enligt 3 §, ska anståndsavgiften sättas ned i motsvarande mån.
Anståndsavgiften ska betalas senast den förfallodag som avses i 1 § tredje stycket respektive 1 a § tredje stycket. Om anståndet har återkallats enligt 3 §, ska anståndsavgiften betalas senast den förfallodag som avses i den bestämmelsen.
Anståndsavgiften ska vid tillämpning av inkomstskattelagen (1999:1229) behandlas som ränta enligt 65 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
1. Denna lag träder i kraft den 26 april 2021.
2. Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen ska även tillämpas på beslut om anstånd som avser ansökningar som har
a) lämnats in efter den 4 februari 2021, eller
b) lämnats in före den 5 februari 2021 och som bara har kunnat beviljas efter den 4 februari 2021.
3. Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen ska även tillämpas på beslut om förlängning av anståndstid som har fattats efter den 4 februari 2021.
Hänvisningar till S2-2
- Prop. 2020/21:166: Avsnitt 1
3. Ärendet och dess beredning
3.1. Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid
Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).
Spridningen av sjukdomen covid-19 innebär fortsatt allvarliga konsekvenser för företag och individer. Regeringen har därför vid fem tillfällen i början av 2021 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2021. Propositionerna har avsett stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175–181), vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213–215), förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182–184), förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199–205) samt förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229–231).
Även om arbetet med vaccinering mot covid-19 pågår är smittspridningen på en fortsatt hög nivå, vilket har medfört att de skärpta restriktionerna har kvarstått. Smittspridningen bedöms även fortsättningsvis få betydande konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Det finns mot denna bakgrund behov av att skyndsamt vidta fler åtgärder för att begränsa smittspridningen, skydda riskgrupper och förlänga och förstärka stöd till företag, kultur och idrott samt i övrigt dämpa de negativa konsekvenserna av smittspridningen i samhället. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2021.
Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som ovan anförts att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till sex dagar.
3.2. Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda (bet. 2020/21:SkU32, rskr. 2020/21:197). Enligt tillkänna-
givandet bör regeringen skyndsamt se över hur bestämmelserna om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda kan återinföras samt återkomma till riksdagen med förslag (bet. 2020/21:SkU32 s. 5). Bestämmelserna bör tillämpas på förmåner som lämnas efter den 31 december 2020 och gälla så länge som den nya och tillfälliga lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 gäller (prop. 2020/21:79 En tillfällig covid19-lag, bet. 2020/21:SoU23, rskr. 2020/21:159).
Inom Finansdepartementet har det utarbetats en promemoria med förslag om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda genom införande av en ny tillfällig lag. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/00799).
I denna proposition behandlas promemorians förslag. Förslaget innebär att riksdagens tillkännagivande tillgodoses. Regeringen anser att riksdagens tillkännagivande därmed är slutbehandlat.
Lagrådet
Förslaget till lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda innebär i sak att den skatte- och avgiftsfrihet som gällde enligt lagen (2020:374) om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda förlängs till att gälla även under 2021. Lagrådet lämnade förslaget till den tidigare lagen utan erinran. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det nu aktuella förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.
3.3. Ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om att sänka den årliga sammantagna räntekostnaden för anstånd med skatteinbetalningar (bet. 2020/21:FiU40 punkt 2, rskr. 2020/21:175). Av tillkännagivandet följer bl.a. att regeringens förslag till åtgärder ska säkerställa att räntekostnaden sänks i nivå med den reglering som gällde före den 5 februari 2021, och att detta skulle innebära en betydligt lägre kostnad för de företag som fortfarande är i behov av stöd (bet. 2020/21:FiU40 s. 19).
Inom Finansdepartementet har promemorian Ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt tagits fram. Promemorian innehåller bl.a. förslag om att anstånd ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och att nivån på anståndsavgiften ska sänkas. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/00808).
I denna proposition behandlas promemorians förslag. Förslaget om en sänkning av nivån på anståndsavgiften innebär att riksdagens tillkännagivande tillgodoses. Regeringen anser att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.
Lagrådet
Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.
3.4. Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset
Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44 punkt 2, rskr. 2020/21:231). Regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandet redovisas i avsnitt 7.2. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Hänvisningar till S3-4
4. Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
4.1. Bakgrund och gällande rätt
Bakgrund
Från och med den 1 april 2020 gällde enligt den tillfälliga lagen (2020:374) om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda att förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen inte skulle tas upp till beskattning. Enligt samma lag gällde från och med den 1 juni 2020 att gåvor till en anställd vars värde sammantaget uppgick till högst 1 000 kronor per anställd inte skulle tas upp till beskattning. Arbetsgivare som gav förmånerna skulle heller inte betala arbetsgivaravgifter på förmånerna i fråga.
Syftet med skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering var bl.a. att underlätta för arbetsgivare att erbjuda gratis parkering till anställda som under pågående pandemi måste ta sig till och från sin arbetsplats, och därigenom minska användandet av kollektiva färdmedel och begränsa smittspridningen av sjukdomen covid-19.
Syftet med skatte- och avgiftsfriheten för förmån av gåva var att under en begränsad tidsperiod möjliggöra för arbetsgivare att genom skattefria gåvor till anställda stödja olika branscher inom det lokala näringslivet, öka konsumtionsförmågan generellt och ytterligare lindra de ekonomiska konsekvenser i form av intäktsbortfall som många företag drabbats av till följd av pandemin.
Den tillfälliga lagen upphörde att gälla vid utgången av 2020.
Förmån av fri parkering
Enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. Huvudregeln, som innebär att alla förmåner är skattepliktiga om de inte är särskilt undantagna, gäller även för fri parkering. Förmån av fri parkering för en anställd med en egen bil är därför i princip en skattepliktig förmån. Förmånen värderas till marknadsvärdet, dvs. priset som den anställde själv ska betala för en motsvarande parkeringsplats i närheten av arbetsplatsen (jfr 61 kap. 2 § IL).
Gåvor till anställda
Gåvor är enligt 8 kap. 2 § IL undantagna från inkomstskatt. Om en gåva utgör ersättning för arbete eller tjänst är den dock skattepliktig. Detta följer av huvudregeln i 11 kap. 1 § IL.
Från denna huvudregel görs undantag för särskilda i kapitlet uppräknade förmåner. Exempelvis anges det i 11 kap. 14 § första stycket IL att följande förmåner inte ska tas upp:
1. julgåvor av mindre värde till anställda,
2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller
3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.
När det gäller julgåvor anges i förarbetena att sådana ska ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda för att reglerna om skattefrihet ska vara tillämpliga (prop. 1987/88:52 s. 51). För beskattningsåret 2021 gäller att en julgåva ska anses vara av mindre värde om marknadsvärdet inte är över 500 kronor inklusive mervärdesskatt. Om marknadsvärdet överstiger 500 kronor inklusive mervärdesskatt beskattas hela gåvan. När det gäller jubileumsgåva bör denna anses som skattefri om värdet av gåvan inte överstiger 1 500 kronor inklusive mervärdesskatt (se Skatteverkets allmänna råd, SKV A 2020:27 p. 1.4).
Skattefriheten gäller alla slag av gåvor med undantag för pengar (11 kap. 14 § andra stycket IL). Som pengar räknas även andra betalningsmedel såsom check, postväxel och presentkort som kan bytas ut mot pengar (se SKV A 2020:27 samma punkt).
4.2. Skatte- och avgiftsfriheten förlängs
Regeringens förslag: Skattefriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen förlängs till att gälla förmåner som lämnas under perioden 1 januari–31 december 2021.
Förmån av gåvor som en arbetsgivare ger till en anställd under perioden 1 januari–31 december 2021 ska inte tas upp till beskattning, under förutsättning att gåvornas värde sammantaget inte överstiger 2 000 kronor per anställd och att de inte lämnas i pengar. Detta gäller utöver vad som föreskrivs om förmån av gåva till anställda i 11 kap. 14 § första stycket inkomstskattelagen.
Förmånerna ska inte heller beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. De skattefria förmånerna ska också vara avgiftsfria enligt socialavgiftslagen, lagen om allmän löneavgift och lagen om allmän pensionsavgift.
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslogs dock att gåvornas värde sammantaget inte fick överstiga 1 000 kronor per anställd.
Remissinstanserna: Arbetsgivarverket, Företagarna, Region Stockholm, Småföretagarnas riksförbund, Stockholms kommun, Svenskt
Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner och Västra Götalandsregionen tillstyrker förslaget. Ekonomistyrningsverket, Förvaltningsrätten i Malmö, Konkurrensverket, Malmö kommun, Skatteverket och Tillväxtverket har inga invändningar mot förslaget. Konjunkturinstitutet, som tillstyrker förslaget, påpekar att det är viktigt att skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering upphör efter att smittspridningen i stort sett är borta. Detta eftersom skatte- och avgiftsfriheten uppmuntrar arbetstagare att ta bilen till arbetet, vilket inte är i linje med klimatmålen. Med gåva menas inte pengar och i detta fall är presentkort likställt med pengar.
Arbetsgivaren kan alltså inte ge sina anställda presentkort som gåva och få skatte- och avgiftsfrihet. Srf konsulterna tillstyrker förslaget men anser att eftersom förslaget innebär att skattefriheten ska gälla retroaktivt för förmåner som lämnats från den 1 januari 2021 kommer flera månaders arbetsgivardeklarationer behöva korrigeras. För att underlätta administrationen förordar Srf konsulterna att det i den nya tillfälliga lagen föreskrivs att korrigering av förmånsbeskattning gällande fri parkering som avser perioden 1 januari–30 april 2021 kan göras i kommande arbetsgivardeklaration.
Skälen för regeringens förslag: Folkhälsomyndigheten råder alltjämt till att hålla avstånd i kollektivtrafiken och undvika resor i rusningstid.
Dessa råd kan förväntas gälla fortsättningsvis under delar av 2021. Det finns därför av smittskyddsskäl ett fortsatt behov av att kunna ta sig till arbetet på annat sätt än med kollektiva färdmedel och för att underlätta detta bör fri parkering i anslutning till arbetsplatsen inte förmånsbeskattas. Det föreslås därför att den tillfälliga skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen som infördes under 2020 ska förlängas så att den gäller även under 2021.
Många företag drabbas av inkomstbortfall till följd av de restriktioner och beteendeförändringar som pandemin medfört. Det finns därför fortsatt behov av att genom skattefria gåvor till anställda stödja olika branscher
inom det lokala näringslivet och öka konsumtionen generellt. Även den tillfälliga skattefriheten för gåvor till anställda som infördes under 2020 bör således förlängas till att gälla under 2021. Liksom i den tidigare tillfälliga lagen bör denna skattefrihet gälla utöver vad som föreskrivs om förmån av gåva till anställda i 11 kap. 14 § första stycket IL. Tidigare var en förutsättning för den tillfälliga skattefriheten att gåvornas värde sammantaget inte översteg 1 000 kronor per anställd. För att ytterligare stärka den ekonomiska återhämtningen anser regeringen att beloppsgränsen ska höjas till 2 000 kronor per anställd.
Liksom i den tidigare tillfälliga lagen bör en förutsättning för skattefrihet vara att gåvorna inte lämnas i pengar. Konjunkturinstitutet har framfört uppfattningen att presentkort är att likställa med pengar och att arbetsgivare därför inte kan ge sina anställda presentkort som gåva och få skatte- och avgiftsfrihet. Regeringen vill därför framhålla att det endast är presentkort som kan bytas ut mot pengar som jämställs med pengar i lagens mening. Det är således möjligt för arbetsgivare att i enlighet med förslaget om skatte- och avgiftsfri gåva stödja det lokala näringslivet genom att köpa presentkort på t.ex. restauranger eller butiker till sina anställda.
De förmåner som nu föreslås vara fortsatt skattefria, dvs. förmån av fri parkering och gåva till anställda, ska inte heller tas upp till beskattning enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och ska också vara avgiftsfria enligt socialavgiftslagen (2000:980), lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
Hänvisningar till S4-2
- Prop. 2020/21:166: Avsnitt Författningskommentar till 1 § lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda, Författningskommentar till 2 § lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda, Författningskommentar till 3 § lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda, Författningskommentar till 4 § lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda, Författningskommentar till 5 § lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
4.3. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Den nya lagen om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda ska träda i kraft den 1 maj 2021. Lagen tillämpas på förmåner som lämnas efter den 31 december 2020.
Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av december 2021. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla för förmåner som har lämnats under perioden 1 januari–31 december 2021.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Småföretagarnas riksförbund anser att det är en god idé att förlänga skattefriheten för förmånerna, men anser att förslaget kunde lagts något tidigare för att skapa rimlig framförhållning. I övrigt har ingen remissinstans yttrat sig särskilt över ikraftträdandet eller övergångsbestämmelserna.
Skälen för regeringens förslag: Den nya lagen om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda bör träda i kraft så snart som möjligt. Lagen föreslås därför träda i kraft den 1 maj 2021. Lagen bör tillämpas på förmåner som lämnas efter den 31 december 2020. Med anledning av vad Småföretagarnas riksförbund har anfört om att förslaget kunde ha lagts tidigare vill regeringen framhålla att den föreslagna retroaktiva tillämpningen innebär att arbetsgivare och arbetstagare inte hamnar i en sämre skattemässig situation än om förslaget hade lämnats tidigare under året.
Lagen ska vara tillfällig och föreslås därför att upphöra att gälla vid utgången av 2021.
Den upphävda lagen ska dock fortfarande tillämpas för förmåner som har lämnats under perioden 1 januari–31 december 2021.
4.4. Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet har funnit brister i konsekvensutredningens redovisning av alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd, förslagets överensstämmelse med EU-rätten, berörda företag utifrån antal och storlek, förslagets administrativa kostnader och särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Regelrådets synpunkter hanteras nedan.
De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner.
Syfte och alternativa lösningar
Förslaget om ett generellt tidsbegränsat undantag från förmånsbeskattning av fri parkering syftar till att bidra till en minskad smittspridning av sjukdomen covid-19 i samhället och bedöms vara av värde för samhället i stort.
Syftet med förslaget om skatte- och avgiftsfria gåvor är att under en begränsad tidsperiod möjliggöra för arbetsgivare att genom gåvor till anställda stödja olika branscher inom det lokala näringslivet. Förslaget syftar till att öka konsumtionsförmågan generellt och ytterligare lindra de ekonomiska konsekvenser i form av inkomstbortfall som många företag drabbats av till följd av covid-19.
Regelrådet efterfrågar en redovisning avseende alternativa lösningar och en tydligare motivering av effekter om ingen reglering kommer till stånd.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda. Enligt tillkännagivandet bör regeringen skyndsamt se över hur bestämmelserna om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda kan återinföras samt återkomma till riksdagen med förslag (bet. 2020/21:SkU32, rskr. 2020/21:197). Någon alternativ lösning som möter riksdagens tillkännagivande bedöms inte finnas. Skulle förslaget inte komma till stånd minskar incitamentet för anställda att resa med egen bil till arbetet samt uteblir möjligheten för företag att genom skatte- och avgiftsfria gåvor stödja det lokala näringslivet och öka konsumtionen. Detta kan i sin tur leda till högre smittspridning och sämre ekonomisk återhämtning än om förslaget genomförs. Övriga effekter som beskrivs nedan uteblir likaså.
Offentligfinansiella effekter
Uppskattningen av de offentligfinansiella effekterna av den förlängda skatte- och avgiftsfriheten för fri parkering och gåvor till anställda är baserad på samma antaganden som gjordes vid införandet av skatte- och avgiftsfriheten i prop. 2019/20:166. I beräkningen av effekterna av förslagen har dock hänsyn tagits till att förlängningen av perioden med skatte- och avgiftsfrihet är längre än i prop. 2019/20:166, samt att beloppsgränsen för gåvorna föreslås höjas till 2 000 kronor per anställd. De offentligfinansiella effekterna blir därmed något större.
En förlängning av den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för fri parkering under perioden januari–december 2021 uppskattas minska inkomstskatten med ca 71 miljoner kronor, varav ca 48 miljoner kronor är kommunal inkomstskatt och ca 23 miljoner kronor är statlig inkomstskatt. Arbetsgivaravgifter inklusive allmän löneavgift uppskattas minska med ca 48 miljoner kronor samtidigt som indirekta effekter av minskade arbetsgivaravgifter uppstår för bolagsskattebasen som ökar i samma omfattning. Nettoeffekten på skatteintäkterna 2021 med hänsyn till ökade intäkter av bolagsskatt uppskattas till ca -110 miljoner kronor.
Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för gåvor uppskattas minska bolagsskatteintäkterna med ca 280 miljoner kronor 2021. Hur förlängningen av perioden med skatte- och avgiftsfrihet för gåvor påverkar antalet anställda som kan komma att få gåvor och deras värde är dock väldigt osäkert. Det finns inga tillgängliga uppgifter på antalet personer som har tagit del av dessa förmåner och till vilket värde under 2020.
Eftersom åtgärderna är temporära uppstår inga betydande offentligfinansiella effekter för åren efter 2021 (s e tabell 4.1) .
Åtgärden innebär en tillfällig skatteutgift för skattefri förmån av fri parkering under 2021 samt att skatteutgiften för gåvor till anställda tillfälligt ökar under 2021.1
Tabell 4.1 Offentligfinansiella effekter av förslag om fortsatt skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
Miljarder kronor
Effekt från
Brutto-
effekt Periodiserad nettoeffekt
Varaktig
effekt
2021 2021 2022 2023
Fri parkering 2021-01-01 -0,12 -0,11 0,00 0,00
0,00
Gåva 2021-01-01 -0,28 -0,28 0,00 0,00
0,00
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
1 Den nuvarande skatteutgiften för gåvor är inte siffersatt i skrivelsen Redovisning av
skatteutgifter 2020 (skr. 2019/20:98) eftersom uppgifter över skattefria gåvor till anställda inte särredovisas.
Effekter för enskilda och offentlig sektor
Förslaget innebär att personer som får förmån i form av fri parkering inte behöver betala inkomstskatt på värdet av förmånen. Skattelättnaden för enskilda till följd av detta beräknas uppgå till ca 70 miljoner kronor. Ungefär 43 000 personer beräknas ha haft förmån av fri parkering 2018 (baserat på uppgifter i Statistiska centralbyråns FASIT-modell) och det genomsnittliga förmånsvärdet uppskattas ha varit ca 3 600 kronor per förmånstagare. Vid ett förmånsvärde för parkering på 3 600 kronor är skattelättnaden till följd av förslaget för en person med högsta marginalskatt, 55 procent, ca 1 980 kronor. Fler personer kan också komma att erbjudas parkeringsförmån när kostnaden för detta sjunker för arbetsgivaren.
Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för fri parkering bedöms minska den kommunala inkomstskatten med ca 48 miljoner kronor. Kostnaden för arbetsgivare i offentlig sektor för att erbjuda anställda fri eller rabatterad parkering minskar dock också till följd av förslaget.
För enskilda innebär förslaget om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för gåvor till anställda att mottagandet av gåvor till ett värde på upp till 2 000 kronor inte föranleder ökad inkomstbeskattning. Skattelättnaden för den enskilde till följd av förslaget uppgår till gåvans värde multiplicerat med marginalskatten.
För offentlig sektor innebär förslaget att stöd till det lokala näringslivet kan göras genom inköp av gåvor till ett begränsat värde till personalen utan att det leder till förmånsbeskattning i form av arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. De kommunala skatteintäkterna bedöms inte påverkas i någon högre grad till följd av den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för gåvor.
Effekter för företagen
För företagen innebär förslaget om skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering att de under perioden januari–december 2021 inte behöver betala arbetsgivaravgifter för befintliga parkeringsförmåner. De kan också erbjuda fler anställda fri parkering utan att behöva betala arbetsgivaravgifter på värdet av parkeringen. Vid det uppskattade genomsnittliga förmånsvärdet för parkering på 3 600 kronor per år innebär förslaget minskade arbetsgivaravgifter med ca 1 130 kronor per anställd med parkeringsförmån under 2021. Regelrådet har efterfrågat uppgifter som närmare indikerar antalet berörda företag samt uppgifter om berörda företag utifrån storlek. Antalet personer som har haft parkeringsförmån framgår av kontrolluppgifter från arbetsgivaren. År 2018 uppskattas ungefär 39 000 anställda i privat sektor ha haft förmån av fri parkering (baserat på uppgifter i Statistiska centralbyråns FASIT-modell). Antalet företag som har anställda med parkeringsförmån går däremot inte att beräkna baserat på tillgängliga uppgifter. Antalet personer ger dock en indikation på hur många företag det som mest kan röra sig om.
Anställda med parkeringsförmån 2018 var överrepresenterade i stora och medelstora företag. De var också överrepresenterade i bl.a. näringsgrenarna informations- och kommunikationsverksamhet, försörjning av el,
gas, värme och kyla, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet samt transport och magasinering.
Regelrådet efterfrågar också en kvantifiering av förslagets påverkan på företagens administrativa börda. Den administrativa bördan för företag som har anställda som haft parkeringsförmån under januari, februari eller mars 2021 bedöms öka. Att skatte- och avgiftsfriheten för fri parkering föreslås gälla från 1 januari 2021 samtidigt som lagen träder i kraft 1 maj 2021 innebär att lämnade arbetsgivardeklarationer för anställda med förmånsparkering behöver ändras. Tidsåtgången för att göra en justering och lämna in en ny arbetsgivardeklaration är väldigt osäker. Den första ändringen av en arbetsgivardeklaration tar sannolikt längre tid att göra än de efterföljande. Företag med ett flertal anställda med parkeringsförmån har därmed sannolikt en i genomsnitt mindre tidsåtgång per uppgift jämfört med ett företag där endast en eller ett fåtal arbetsgivardeklarationer behöver ändras.
Om det i genomsnitt antas ta 10 minuter att justera en tidigare lämnad arbetsgivardeklaration uppskattas den administrativa kostnaden uppgå till ca 68 kronor per uppgift.2 För de månader där arbetsgivardeklarationen ännu inte lämnats till Skatteverket bedöms de administrativa kostnaderna vara oförändrade eller minska eftersom företagen inte behöver redovisa den skattefria förmånen i arbetsgivardeklarationen. Eventuella effekter på konkurrensförhållanden mellan företagen bedöms dock vara försumbara.
Srf konsulterna efterfrågar att förmånsbeskattning för förmån av fri parkering för tid före lagens ikraftträdande ska kunna korrigeras i en kommande arbetsgivardeklaration för att minska den administrativa bördan. Det bedöms dock som lämpligare att arbetsgivarna begär omprövning hos Skatteverket, vilket som redovisats ovan förväntas medföra begränsade administrativa kostnader för arbetsgivarna.
Skatteverket kommer att behöva uppdatera externt informationsmaterial för att underlätta för företagen. Någon särskild hänsyn till små företag bedöms inte behöva tas utöver detta.
Förslaget om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för gåva innebär för företagen att de, utöver vad som är möjligt i dag, kan ge sina anställda gåvor upp till ett värde på 2 000 kronor utan att behöva betala arbetsgivaravgifter på värdet av gåvorna. De förmånligare reglerna kan leda till ökad konsumtion och därmed innebära ökad omsättning för de företag som säljer gåvorna. Eftersom det saknas registeruppgifter på eventuella skattepliktiga eller skattefria gåvor som utges till anställda går det inte att uppge vilka företag, deras storlek eller bransch som kan komma att påverkas av förslaget. Eftersom det rör sig om generella men tillfälliga regler för skattefrihet för gåvor till ett begränsat värde bedöms inte konkurrensförhållanden mellan olika företag påverkas. Det bedöms inte finnas skäl att ta särskild hänsyn till små företag vid utformningen av förslaget.
2
Beräknat enligt Tillväxtverkets beräkningsguide Ekonomiska effekter av nya regler
(2017). Genomsnittlig månadslön för en löne- eller personaladministratör i privat sektor 2021 uppskattas vara 35 500 kronor. Uppräknat med schablonvärdet, 1,84, för semesterersättning, arbetsgivaravgifter samt overheadkostnader ger det en kostnad på 68 kronor för 10 minuters arbete.
Den administrativa bördan för företag som ger anställda gåvor upp till det maximala värdet bedöms minska eftersom dessa till följd av förslaget inte behöver redovisas i arbetsgivardeklarationen.
Effekter för miljön
Förslaget om skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering syftar till att fler personer ska åka till arbetet med bil i stället för med kollektivtrafik, för att minska smittspridningen i samhället. En negativ effekt av detta är att utsläppen av koldioxid och andra luftföroreningar från biltrafiken ökar något.
Förslaget om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för gåva bedöms inte ha några betydande effekter på miljön.
Sysselsättningseffekter
Förslaget om skatte- och avgiftsfri förmån av fri parkering bedöms inte ha någon betydande effekt på sysselsättningen. Förslaget syftar dock till att fler ska åka bil till arbetet och därmed minska smittspridningen i samhället. Om det därmed kan minska sjukfrånvaron är effekten på arbetade timmar positiv.
Förslaget om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för gåva bedöms inte heller ha någon betydande effekt på sysselsättningen.
Effekter för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten
Fler män än kvinnor hade parkeringsförmån 2018. Könsfördelningen bland de personer som har parkeringsförmån 2021 kan dock komma att se annorlunda ut om fler personer anställda inom vård och omsorg får parkeringsförmån. Förslagets effekt på den ekonomiska jämställdheten bedöms dock sammantaget vara begränsad.
Personer med parkeringsförmån har i genomsnitt högre disponibel inkomst än personer utan sådana förmåner. Förslaget kan därmed marginellt bidra till en högre spridning i fördelningen av disponibel inkomst.
Förslaget om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för gåva bedöms inte ha några betydande effekter för inkomstfördelningen eller den ekonomiska jämställdheten.
Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Skatteverket kommer att behöva uppdatera internt och externt informationsmaterial och förslaget kan förväntas leda till ett ökat antal frågor till Skatteverket från arbetsgivare och enskilda. Förslaget kan också komma att medföra ett ökat antal omprövningar av arbetsgivardeklarationer vilket innebär att viss tid kan tillkomma för ärendehantering. Tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte medföra att antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att påverkas i någon större utsträckning.
Förslagets förenlighet med EU-rätten
Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.
Regelrådet efterfrågar en närmare motivering till bedömningen. Regeringens förslag innebär att förmåner som skulle ha beskattats enligt såväl inkomstskattelagen som lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta undantas från beskattning. Förslaget innehåller inga regler som direkt eller indirekt leder till en mindre förmånlig skattemässig behandling av fysiska eller juridiska personer som kommer från andra medlemsstater och som utnyttjar den fria rörligheten.
5. Ytterligare utökning av möjligheterna till anstånd med inbetalning av skatt
5.1. Befintliga regler om tillfälliga anstånd
Under finanskrisen 2008–09 infördes tillfälliga anståndsbestämmelser genom lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (prop. 2008/09:113, bet. 2008/09:SkU27, rskr. 2008/09:175). Möjligheten att bevilja anstånd enligt den lagen var tidsbegränsad men lagen som sådan var inte tillfällig.
Regeringen har med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 och dess konsekvenser föreslagit ändringar i lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall i tre extra ändringsbudgetar för 2020 och i en extra ändringsbudget för 2021. Nedan beskrivs relevanta delar i den lagen, med beaktande av de ändringar som trädde i kraft den 30 mars 2020 (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU53, rskr. 2019/20:194), den 6 april 2020 (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204), den 1 juni 2020 (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276) och den 5 februari 2021 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175).
Av 1 § framgår bl.a. att Skatteverket efter ansökan får bevilja anstånd med inbetalning av dels arbetsgivares sammanlagda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, dels mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis, och som gäller för redovisningsperioder som infaller under januari–december 2020. Anstånd får beviljas för högst sex redovisningsperioder för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter respektive mervärdesskatt som redovisas månadsvis. För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis får anstånd beviljas för högst två redovisningsperioder. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst t.o.m. den 12 februari 2022. Anståndstiden får efter ansökan förlängas med som längst ett år. Anståndsbeloppet ska betalas senast den förfallodag enligt en viss bestämmelse i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, som infaller närmast efter det att anståndstiden upphör.
I 1 a § finns en motsvarande möjlighet för den som redovisar mervärdesskatt helårsvis att få anstånd med inbetalning av mervärdesskatt som ska redovisas under perioden 27 december 2019–17 januari 2022. Anståndsmöjligheten gäller för en redovisningsperiod, dvs. ett beskattningsår. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst t.o.m. den 17 januari 2023. Anståndstiden får efter ansökan förlängas med som längst ett år.
Enligt 2 § ska anstånd beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma gäller vid förlängning av anståndstiden.
Av 3 § framgår att Skatteverket ska återkalla anståndet helt eller delvis om den skattskyldige begär det. Om de skatter och avgifter som anståndet avser har satts ned, får Skatteverket återkalla anståndet i motsvarande mån. Skatteverket får även återkalla anståndet helt eller delvis om den skattskyldige har näringsförbud eller är försatt i konkurs, om beslutet om anstånd är felaktigt och felaktigheten beror på att den skattskyldige har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter eller om det finns synnerliga skäl. Om anståndet har återkallats, ska anståndsbeloppet betalas senast den förfallodag enligt en viss bestämmelse i skatteförfarandelagen som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från den dag då beslutet om återkallelse fattades.
Enligt 4 § ska den som har beviljats anstånd betala den kostnadsränta som enligt skatteförfarandelagen gäller vid anstånd.
Av 5 § följer vidare att den som har beviljats anstånd även ska betala en anståndsavgift, utöver kostnadsränta. Anståndsavgiften tas ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att anstånd beviljats t.o.m. den månad då anståndsbeloppet ska betalas. Om anståndet har återkallats enligt 3 §, ska anståndsavgiften sättas ned i motsvarande mån. Anståndsavgiften ska betalas senast den dag då anståndsbeloppet ska vara inbetalt.
I 9 § anges att Skatteverkets beslut omprövas och överklagas enligt bestämmelserna i 66 och 67 kap. SFL. Av detta följer bl.a. att Skatteverkets beslut om anstånd får överklagas till förvaltningsrätten.
5.2. Anstånd ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder
Regeringens förslag: Anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter ska kunna beviljas för högst sju redovisningsperioder. Anstånd med inbetalning av dessa skatter och avgifter samt mervärdesskatt som redovisas månadsvis ska kunna beviljas även för redovisningsperioder som infaller under januari 2021. Den bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden avseende avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter samt mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis ska senareläggas till den 12 mars 2022.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: FAR, Kammarrätten i Stockholm, Konjunkturinstitutet och Kronofogdemyndigheten tillstyrker förslaget. Ett flertal remissinstanser, däribland Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsver-
ket, Förvaltningsrätten i Malmö, Riksgäldskontoret, Srf konsulterna och Åklagarmyndigheten, har inga invändningar mot förslaget.
Företagarna tillstyrker förslaget, även om systemet blir svårare att överblicka när det gäller mervärdesskatt. Företagarna har dock förståelse för skälen till förslaget. Utöver detta vill Företagarna uppmärksamma det förhållandet att ett beviljat anståndsbelopp i vissa fall inte kan betalas ut från skattekontot, om det finns ett tidigare anståndsbelopp som snart ska betalas. För att ett ”nytt” anståndsbelopp då ska kunna betalas ut från skattekontot måste företaget ansöka om förlängning av anståndstiden för det tidigare anståndet, med ny kostnadsränta och anståndsavgift som följd. Företagarna anser att detta bör korrigeras. Även Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) ställer sig bakom förslaget men anför att fler valbara redovisningsperioder bör läggas till. Näringslivets Skattedelegation, till vilken även Svenskt Näringsliv ansluter sig (förkortat NSD m.fl.), tillstyrker förslaget men anser att anstånd ska kunna beviljas för nio redovisningsperioder (tre redovisningsperioder för mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis), att även februari och mars 2021 ska läggas till som valbara redovisningsperioder och att mervärdesskatt ska omfattas av samtliga föreslagna utökningar. NSD m.fl. utgår även från att Skatteverket inte kommer att tillämpa det skatterättsliga företrädaransvaret på sådana skatter och avgifter som omfattas av anstånd enligt nu aktuella förslag. Visita framför liknande synpunkter och anför också att systemet blir mindre överskådligt när mervärdesskatt undantas i förslaget om en utökning av antalet redovisningsperioder som anstånd kan beviljas för. Visita anser härutöver att en amorteringsmöjlighet över ett intervall på tre till fem år bör införas. Skatteverket har inga invändningar mot förslaget men noterar att den föreslagna bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden innebär att den maximala möjliga anståndstiden för anstånd som beviljas enligt det nu aktuella förslaget blir kortare än för andra tillfälliga anstånd. Enligt myndigheten kan därför den bortre tidsgränsen justeras så att den maximala möjliga anståndstiden blir densamma som för övriga tillfälliga anstånd. Småföretagarnas Riksförbund anser att ett kompletterande regelverk för skuldsanering avseende uppskjuten skatt skyndsamt bör utredas, samt att företag som beviljats anstånd bör prioriteras i handläggningen av stöd för korttidsarbete. Småföretagarnas Riksförbund vill även uppmärksamma att det skatterättsliga företrädaransvaret inte nämns i den remitterade promemorian, och ställer vidare frågan varför regelverket om tillfälliga anstånd inte omfattar andra företagsformer än aktiebolag, samt varför småföretag inte har möjlighet att beviljas anstånd med inbetalning av mervärdesskatt som redovisas helårsvis.
Skälen för regeringens förslag: Möjligheten att bevilja anstånd enligt lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall återinfördes den 30 mars 2020. Från och med detta datum har det således varit möjligt för
Skatteverket att bevilja s.k. tillfälliga anstånd. Syftet med dessa anstånd är att dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för i grunden sunda och livskraftiga företag med anledning av pandemin och åtgärderna för att begränsa smittspridningen.
Det likviditetsstöd som anstånden innebär har utnyttjats i mycket hög utsträckning. Den 29 mars 2021 uppgick det totala antalet anståndsbeslut till ca 168 000 och det sammanlagda anståndsbeloppet till ca 48,9 miljarder kronor. Detta kan ställas i relation till att det sammanlagda anstånds-
beloppet uppgick till ca 6,8 miljarder kronor när en motsvarande anståndsmöjlighet fanns från mars 2009 till januari 2011 i samband med finanskrisen.
I detta sammanhang bör det även lyftas fram att en kraftig utökning av det aktuella likviditetsstödet nyligen har genomförts (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175). Dessa ändringar innebär bl.a. att anståndstiden för tillfälliga anstånd kan förlängas med som längst ett år. De innebär också bl.a. att anstånd för avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter respektive mervärdesskatt som redovisas månadsvis får beviljas för högst sex redovisningsperioder (sex kalendermånader) vardera, i stället för högst tre redovisningsperioder som tidigare har gällt. Anstånd för mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis får vidare beviljas för högst två redovisningsperioder (sex kalendermånader), i stället för högst en redovisningsperiod som tidigare har gällt. Anstånd för nu nämnda skatter och avgifter får slutligen beviljas även för redovisningsperioder som infaller under oktober–december 2020, utöver januari–september 2020 som tidigare har gällt. Lagändringarna trädde i kraft den 5 februari 2021.
Med hänsyn till den allvarliga situation som delar av det svenska näringslivet fortfarande befinner sig i och andra delar befaras hamna i, görs bedömningen att det finns anledning att överväga ytterligare extraordinära åtgärder, som ska komplettera redan genomförda anpassningar av regelverket om tillfälliga anstånd.
Ett effektivt sätt att i ännu högre grad underlätta för företagen i den rådande situationen bedöms vara att ytterligare utöka det högsta antalet redovisningsperioder som anstånd kan beviljas för. En sådan åtgärd skulle innebära att företag som i grunden är sunda och livskraftiga får ännu större möjligheter till anstånd med inbetalning av skatter och avgifter. Med anledning av vad NSD m.fl. och Visita anför bör det dock betonas att den kraftiga utökningen av anståndsmöjligheterna som nyligen har genomförts måste beaktas vid utformningen av ett sådant förslag. Hänsyn måste också tas till att uppbördsförlusterna och kostnaderna för skattebetalarna bedöms bli större vid mer omfattande eller längre anstånd.
Mot den bakgrunden föreslås det en mer begränsad utökning av anståndsmöjligheterna, på så sätt att anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter får beviljas för högst sju redovisningsperioder. Mervärdesskatt omfattas således inte av förslaget. Ytterligare möjligheter att få anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter bedöms särskilt kunna förbättra företagens likviditet (se även prop. 2019/20:132 s. 34 och avsnitt 5.5 nedan). Det kan också nämnas att det enbart var just den skatten och de avgifterna som omfattades av den möjlighet till tillfälliga anstånd som fanns under finanskrisen (prop. 2008/09:113 s. 8 och 9). Vad Företagarna och Visita framför om att systemet blir något mindre sammanhängande bedöms inte i sig utgöra skäl att inkludera mervärdesskatt i det nu aktuella förslaget. Förslaget innebär bl.a. att företag som redan har beviljats anstånd med inbetalning av t.ex. arbetsgivaravgifter avseende sex redovisningsperioder kan beviljas anstånd med inbetalning av arbetsgivaravgifter eller avdragen preliminär skatt avseende ytterligare en redovisningsperiod.
Med anledning av vad Småföretagarnas Riksförbund anför om vilka som omfattas av det aktuella likviditetsstödet bör det nämnas att alla
företag, oavsett företagsform, kan beviljas tillfälliga anstånd om de redovisar avdragen preliminär skatt eller arbetsgivaravgifter (se 1 § lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Alla företag kan dessutom beviljas tillfälliga anstånd med inbetalning av mervärdesskatt, oavsett om de redovisar mervärdesskatt månadsvis, kvartalsvis eller årsvis (se 1 och 1 a §§ samma lag).
Det föreslås också att anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter samt mervärdesskatt som redovisas månadsvis även ska få beviljas för redovisningsperioder som infaller under januari 2021. På så sätt får företagen större valmöjligheter när det gäller vilka redovisningsperioder som anstånd ska sökas för, med beaktande av bestämmelserna om det högsta antalet redovisningsperioder som anstånd kan beviljas för. Förslaget innebär även bl.a. att fler företag som har startats under 2020 får möjlighet att ta del av det likviditetsstöd som de tillfälliga anstånden innebär. Även i denna del bör det lyftas fram, bl.a. med hänsyn till vad LRF och NSD m.fl. anför, att det aktuella förslaget har utformats med beaktande av den kraftiga utökningen av anståndsmöjligheterna som infördes den 5 februari 2021 och som nämnts ovan. Sammantaget bedöms det lämpligt att också i denna del föreslå en mer begränsad utökning av anståndsmöjligheterna.
Av 1 § tredje stycket lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall framgår bl.a. att anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst t.o.m. den 12 februari 2022. Det finns alltså en bortre gräns för den ursprungliga anståndstiden för anstånd enligt 1 §. Denna bortre tidsgräns är bestämd till ett år efter den senaste förfallodagen för det slag av skatter och avgifter som anståndet kan avse, nämligen förfallodagen för mervärdesskatt som ska redovisas för perioden oktober–december 2020 (prop. 2020/21:77 s. 22 och 23). Som en följd av förslaget att anstånd även ska kunna beviljas för redovisningsperioder som infaller under januari 2021 föreslås det att denna bortre tidsgräns ska senareläggas till den 12 mars 2022. Även denna bortre tidsgräns infaller ett år efter den senast möjliga förfallodagen för det slag av skatter och avgifter som anståndet kan avse, nämligen mervärdesskatt som ska redovisas för perioden januari 2021. Som Skatteverket noterar innebär den föreslagna bortre tidsgränsen att den möjliga anståndstiden för anstånd som beviljas enligt det nu aktuella förslaget blir något kortare än för andra tillfälliga anstånd. Denna skillnad bedöms dock vara marginell, särskilt om hänsyn tas till möjligheten att förlänga anståndstiden med ett år. Regeringen anser därför att den föreslagna bortre tidsgränsen är väl avvägd.
Det bör i detta sammanhang lyftas fram att det befintliga regelverket möjliggör retroaktiva anstånd, när skatt eller avgift som är hänförlig till en viss redovisningsperiod redan är inbetald när anståndet beviljas. Ett beslut om anstånd innebär att ett belopp motsvarande skatten eller avgiften krediteras på den skattskyldiges skattekonto. Det kommer även framöver att vara möjligt att beviljas retroaktiva anstånd.
Med anledning av vad Företagarna anför om hinder mot återbetalning (utbetalning) från skattekontot bör följande nämnas. Av 64 kap. 4 § 3 a SFL framgår bl.a. att en återbetalning inte ska göras av belopp som kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt och särskild A-skatt eller avgift som har beslutats men ännu inte ska ha betalats. I de aktuella anståndsfallen skapas en sådan ”spärr” när det är mindre än
32 dagar till förfallodagen för ett tidigare beviljat anståndsbelopp (se 1 § tredje stycket respektive 1 a § tredje stycket lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).
Det finns inte skäl att ändra denna grundläggande systematik för återbetalning från skattekontot. Den av Företagarna beskrivna situationen kan bara uppstå inom den ovan nämnda begränsade tidsrymden. Ett ”nytt” beviljat retroaktivt anståndsbelopp kommer då inte att kunna återbetalas från skattekontot till den del det behövs för att undvika att ett underskott uppstår på skattekontot, exempelvis på grund av ett tidigare beviljat anståndsbelopp som snart ska betalas. Systemet förhindrar således återbetalningar som annars inom kort skulle kunna följas av nya krav på betalning. Det ska också understrykas att ett beviljat anståndsbelopp alltid kommer att krediteras på skattekontot, även om det inte kan återbetalas beroende på saldot på skattekontot. På så sätt kommer ett eventuellt underskott på skattekontot, t.ex. till följd av ett tidigare beviljat anståndsbelopp som snart ska betalas, att minska eller inte alls uppkomma. Om det tidigare beviljade anståndsbeloppet inte betalas i tid innebär detta i sin tur att den höga kostnadsränta som beräknas på underskott vid för sen betalning kommer att tas ut med ett mindre belopp eller inte alls (se 65 kap. 13 § SFL).
Småföretagarnas Riksförbunds synpunkter om att ett kompletterande regelverk för skuldsanering bör utredas, samt att företag som beviljats anstånd bör prioriteras i handläggningen av stöd för korttidsarbete, liksom Visitas önskemål om att en amorteringsmöjlighet över ett intervall på tre till fem år bör införas, faller utanför ramen för detta lagstiftningsärende. Detsamma gäller frågan om det skatterättsliga företrädaransvaret, som bl.a. NSD m.fl. tar upp. Här kan dock upplysningsvis nämnas att Skatteverket i det rättsliga ställningstagandet Tillfälliga anstånd och företrädaransvar (2021-02-05, dnr 8-723825) har uttalat sig om tillämpningen av företrädaransvaret när det gäller tillfälliga anstånd. Det anges där bl.a. att Skatteverket inte kommer att ansöka om företrädaransvar för skatter och avgifter som omfattas av anstånd enligt lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall. Detta gäller även anstånd som har förlängts och för den anståndsavgift som tas ut under anståndstiden. Om någon uppenbart har utnyttjat möjligheterna till att beviljas ett tillfälligt anstånd helt i strid med syftet med anståndsbestämmelserna, kan det dock enligt Skatteverket bli aktuellt att i enstaka och mycket speciella fall ansöka om ett företrädaransvar gentemot en företrädare som har agerat uppsåtligt.
I denna del bör det slutligen nämnas att bestämmelserna i lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall kommer att vara tillämpliga på de anståndsbeslut som fattas enligt de nu aktuella förslagen (se avsnitt 5.1). Detta innebär bl.a. att anstånd får beviljas efter ansökan (1 § första stycket) och att anstånd ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det (2 §). Det innebär också att anståndstiden efter ansökan får förlängas med som längst ett år (1 § tredje stycket), att den som har beviljats anstånd ska betala den kostnadsränta som enligt skatteförfarandelagen gäller vid anstånd (4 §) samt att anståndsavgift tas ut från och med kalendermånaden efter att anstånd beviljats (5 § första stycket).
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 1 § lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
Hänvisningar till S5-2
- Prop. 2020/21:166: Avsnitt Författningskommentar till 1 § lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall
5.3. Anståndsavgiften ska sänkas
Regeringens förslag: Anståndsavgift ska tas ut med 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: FAR, Företagarna, Kammarrätten i Stockholm,
Konjunkturinstitutet, Kronofogdemyndigheten, NSD m.fl. och Visita tillstyrker förslaget. Ett flertal remissinstanser, däribland Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, Skatteverket och Srf konsulterna, har inga invändningar mot förslaget.
LRF framför att det är positivt att nivån på anståndsavgiften sänks men att det inte är möjligt att bedöma om den sammantagna kreditkostnaden är skälig. LRF utgår ifrån att den sammantagna kreditkostnaden kommer att sänkas ytterligare om beräkningarna av de offentligfinansiella effekterna visar sig vara felaktiga. Småföretagarnas Riksförbund anser att förslaget är ett steg i rätt riktning men att den sammantagna kreditkostnaden bör sänkas ytterligare. Småföretagarnas Riksförbund ställer vidare frågan om förslaget innebär att kostnadsräntan och anståndsavgiften får dras av.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om att sänka den årliga sammantagna räntekostnaden för anstånd med skatteinbetalningar (bet. 2020/21:FiU40 punkt 2, rskr. 2020/21:175). Riksdagen anser bl.a. att regeringens förslag till åtgärder ska säkerställa att räntekostnaden sänks i nivå med den reglering som gällde före den 5 februari 2021, och att detta skulle innebära en betydligt lägre kostnad för de företag som fortfarande är i behov av stöd.
Den som har beviljats ett s.k. tillfälligt anstånd ska betala dels den kostnadsränta som enligt skatteförfarandelagen gäller vid anstånd, dels en anståndsavgift (se 4 respektive 5 § lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Enligt de bestämmelser som gällde före den 5 februari 2021 togs anståndsavgift ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad fr.o.m. den sjunde månaden efter att anstånd beviljats. Detta innebar en sammantagen kreditkostnad som för aktiebolag motsvarar en avdragsgill årsränta på 3,1 procent vid nuvarande basränta. Enligt de bestämmelser som trädde i kraft den 5 februari 2021 tas anståndsavgift ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att anstånd beviljats. Detta innebär en sammantagen kreditkostnad som för aktiebolag motsvarar en avdragsgill årsränta på 4,6 procent vid nuvarande basränta.
Ett sätt att sänka den sammantagna kreditkostnaden för företagen skulle kunna vara att återinföra en inledande period då anståndsavgift inte tas ut, dvs. att anståndsavgiften på samma sätt som tidigare tas ut fr.o.m. den sjunde kalendermånaden efter att anstånd beviljats. En sådan lösning skulle dock innebära att den sammantagna kreditkostnaden sänks endast
under den s.k. ursprungliga anståndstiden, dvs. det som i normalfallet är år 1 av den totala möjliga anståndstiden. Den sammantagna kreditkostnaden skulle alltså inte sänkas under en förlängning av anståndstiden, dvs. det som i normalfallet är år 2 av den totala möjliga anståndstiden.
Det bedöms att en mer ändamålsenlig lösning för att sänka den sammantagna kreditkostnaden är att sänka nivån på anståndsavgiften. En sådan åtgärd skulle bl.a. innebära att den sammantagna kreditkostnaden sänks för företagen under hela den möjliga anståndstiden, dvs. både under den ursprungliga anståndstiden och under en förlängning av anståndstiden. Mot bakgrund av det ovan nämnda, och med hänsyn till vad riksdagen har anfört, föreslås det att anståndsavgift ska tas ut med 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att anstånd beviljats, i stället för med nu gällande 0,2 procent. Förslaget innebär att den sammantagna kreditkostnaden för tillfälliga anstånd sänks till en nivå som för aktiebolag motsvarar en avdragsgill årsränta på 3,1 procent vid nuvarande basränta, dvs. i nivå med den reglering som gällde före den 5 februari 2021. Som svar på Småföretagarnas Riksförbunds fråga kan det här nämnas att förslaget inte innebär någon ändring när det gäller möjligheterna att dra av kostnadsränta och anståndsavgift (se 9 kap. 8 § första stycket inkomstskattelagen [1999:1229] och 5 § tredje stycket lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).
Mot bakgrund av vad LRF och Småföretagarnas Riksförbund anför om den sammantagna kreditkostnaden m.m. vill regeringen lyfta fram följande. En utgångspunkt är att staten rent principiellt inte ska ge krediter på andra villkor än kreditgivare på marknaden. Vid kreditgivning tas räntor och avgifter ut som kompensation för bl.a. kreditförluster. De tillfälliga anstånden medför att staten får större uppbördsförluster, bl.a. eftersom möjligheterna att beviljas denna typ av anstånd är större jämfört med de anstånd som regleras i skatteförfarandelagen. Som tidigare nämnts har dessutom en kraftig utökning av anståndsmöjligheterna nyligen genomförts, och i denna proposition föreslås alltså dessa möjligheter utökas ytterligare. Detta bedöms medföra att uppbördsförlusterna kommer att öka. Anståndsavgiften utgör en kompensation för dessa ökade uppbördsförluster och de ökade kostnader för skattebetalarna som dessa medför. Detta har beaktats vid utformningen av det nu aktuella förslaget, samtidigt som en utgångspunkt är att förslaget ska syfta till att i ännu högre grad underlätta för företag i det rådande läget.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 5 § lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
Hänvisningar till S5-3
- Prop. 2020/21:166: Avsnitt 5.4, Författningskommentar till 5 § lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall
5.4. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagen ska träda i kraft den 26 april 2021.
Bestämmelserna om anståndsavgift i den nya lydelsen ska även tillämpas på beslut om anstånd som avser ansökningar som har lämnats in efter den 4 februari 2021, eller ansökningar som har lämnats in före den 5 februari 2021 och som bara har kunnat beviljas efter den 4 februari 2021.
Bestämmelserna om anståndsavgift i den nya lydelsen ska också tillämpas på beslut om förlängning av anståndstid som har fattats efter den 4 februari 2021.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna:
FAR, Företagarna, Kammarrätten i Stockholm,
Konjunkturinstitutet och Kronofogdemyndigheten tillstyrker förslaget. Ett flertal remissinstanser, däribland Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Malmö, Justitiekanslern, Riksgäldskontoret och Srf konsulterna, har inga invändningar mot förslaget.
LRF konstaterar att för vissa företag kommer förfallodagen för skatter och avgifter avseende redovisningsperioder som infaller under januari 2021 redan att ha passerats vid tidpunkten för det föreslagna ikraftträdandet. NSD m.fl. anser att ikraftträdandet bör tidigareläggas om det är möjligt, och Småföretagarnas Riksförbund och Visita framför liknande synpunkter. Skatteverket anser att lagen bör träda i kraft den 12 mars 2021, bl.a. för att myndigheten ska ges möjlighet att förbereda verksamheten för hanteringen av ett stort antal ansökningar. Om denna tidpunkt inte är möjlig bör lagen i vart fall träda i kraft i god tid före avstämningsdagen för skattekontot den 3 april 2021. Med ett ikraftträdande den 26 april 2021 görs bedömningen att myndigheten före ikraftträdandet inte kommer att kunna hjälpa ett stort antal skattskyldiga som har likviditetsproblem, och att företag riskerar att restföras för obetalda skatter och avgifter avseende redovisningsperioder som infaller under januari 2021.
Skälen för regeringens förslag: Ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Ett tidigt ikraftträdande är viktigt bl.a. för att företag så snart som möjligt ska kunna ta del av det utökade likviditetsstöd som förslaget innebär, och mot bakgrund av att bestämmelserna som innebär en sänkning av nivån på anståndsavgiften föreslås få en retroaktiv verkan (se nedan i detta avsnitt). Det föreslås därför att lagen ska träda i kraft den 26 april 2021. Med hänsyn till vad bl.a. LRF, NSD m.fl. och Skatteverket anför ska det understrykas att detta bedöms vara det tidigast möjliga ikraftträdandedatumet. Det kan också nämnas att förslagen innebär att Skatteverket, från och med den 26 april 2021, kommer att kunna bevilja retroaktiva anstånd för nu aktuella skatter och avgifter, vilket bedöms kunna underlätta ytterligare för företag som har likviditetsproblem. Det bör även lyftas fram att företag redan före ikraftträdandet kan ta del av den kraftiga utökning av likviditetsstödet som infördes den 5 februari 2021. Som det tidigare har redogjorts för är den nu föreslagna utökningen av anståndsmöjligheterna mer begränsad, vilket bl.a. bedöms innebära att antalet ansökningar med anledning av förslagen kommer att vara lägre jämfört med de ansökningar som har föranletts av den kraftiga utökning som nyligen har genomförts.
Som nämnts ovan höjdes den sammantagna kreditkostnaden för tillfälliga anstånd genom den lydelse av 5 § lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall som trädde i kraft den 5 februari 2021 (se avsnitt 5.3). Den föreslagna sänkningen av nivån på anståndsavgiften bör därför även omfatta anstånd som har beviljats innan sänkningen träder i kraft, och som har en sådan högre sammantagen kreditkostnad som följer av nu gällande regler om anståndsavgift. Sänkningen bör dock inte omfatta anstånd som visserligen har beviljats före ikraftträdandet men på vilka 5 § i dess lydelse före den 5 februari 2021 tillämpas (se punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen [2021:52] om ändring i lagen [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). För sådana anstånd uppgår den sammantagna kreditkostnaden under den ursprungliga anståndstiden redan till en nivå som för aktiebolag motsvarar en avdragsgill årsränta på 3,1 procent vid nuvarande basränta, dvs. den nivå som följer av förslaget i avsnitt 5.3. En bestämmelse med denna innebörd tas in i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagändringen. I detta sammanhang kan det tilläggas att om en högre anståndsavgift redan har debiterats för t.ex. kalendermånaden mars 2021, kan ett belopp motsvarande differensen mellan denna högre nivå och den föreslagna lägre nivån krediteras på den skattskyldiges skattekonto efter ikraftträdandet den 26 april 2021. Detta görs genom ett omprövningsbeslut av Skatteverket.
Den 5 februari 2021 infördes även nya bestämmelser som innebär att anståndstiden kan förlängas med som längst ett år (se avsnitt 5.1). Från och med detta datum har det således varit möjligt för Skatteverket att fatta beslut om förlängd anståndstid. Sänkningen av nivån på anståndsavgiften bör omfatta alla sådana förlängningsperioder, dvs. även beslut om förlängd anståndstid som har fattats innan sänkningen träder i kraft. På så sätt kommer sänkningen att omfatta sådan avgift som tas ut under samtliga förlängningsperioder för alla anstånd. En bestämmelse med denna innebörd tas in i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagändringen.
Hänvisningar till S5-4
5.5. Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
Befintliga regler samt förslag
Möjligheten att bevilja anstånd enligt lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall återinfördes den 30 mars 2020. Anpassningar av regelverket har därefter trätt i kraft den 6 april 2020 och den 1 juni 2020. Den 5 februari 2021 trädde dessutom nya regler i kraft som bl.a. innebär att anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter respektive mervärdesskatt som redovisas månadsvis får beviljas
för högst sex redovisningsperioder (högst två redovisningsperioder för mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis). Anståndstiden får vidare förlängas med som längst ett år. De nya bestämmelserna innebär även att anståndsavgift tas ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljats.
I denna proposition föreslås det bl.a. att anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter får beviljas för ytterligare en redovisningsperiod, dvs. för högst sju redovisningsperioder. Det föreslås även att anstånd för avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som redovisas månadsvis får beviljas för redovisningsperioder som infaller under januari 2021. Det föreslås också att nivån på anståndsavgiften ska sänkas till 0,1 procent för anstånd där avgiften tas ut från och med kalendermånaden efter att anstånd beviljats.
Syfte och alternativa lösningar
Möjligheten att få anstånd med inbetalning av skatter och avgifter infördes för att dämpa tillfälliga likviditetsproblem i företag som i grunden är sunda och livskraftiga. Anstånd med inbetalning av skatter och avgifter bedöms vara ett effektivt sätt att lindra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och de åtgärder som satts in för att minska smittspridningen.
I denna proposition föreslås att antalet anståndsgrundande redovisningsperioder utökas med ytterligare en redovisningsperiod (en kalendermånad) för avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. Även antalet sökbara perioder föreslås utökas med ytterligare en kalendermånad (januari 2021). Samtidigt föreslås det att nivån på anståndsavgiften ska sänkas till 0,1 procent för anstånd där avgiften tas ut från och med kalendermånaden efter beslutet om anstånd. Det huvudsakliga syftet med att utöka utrymmet för anstånd är att, i den osäkerhet som följer av pandemin, öka företagens flexibilitet när det gäller att hantera tillfälliga likviditetsproblem. Syftet med att utöka antalet sökbara perioder är bl.a. att förbättra möjligheterna för nystartade företag att öka likviditeten. Anståndsavgiften sätts ned så att kostnadsräntan och anståndsavgiften tillsammans motsvarar samma sammantagna kreditkostnad på årsbasis som för de anstånd där den första sexmånadersperioden är avgiftsfri, vilken är 3,1 procent ((1,25 + (6 x 0,2))/(1 – 0,206) = (1,25 + (12 x 0,1))/(1 – 0,206) = 3,1).
Det finns flera skäl till att utökningen av anståndsutrymmet är begränsad till avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter och att den därmed inte omfattar mervärdesskatt. Ett skäl är att redovisningsperioden för mervärdesskatt för vissa företag är ett kalenderkvartal. En utökning med en månad skulle därmed inte omfatta mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis. En utökning av antalet perioder som omfattar även mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis skulle samtidigt innebära en utökning av anståndsmöjligheten med tre månader, vilket inte bedöms vara lämpligt av offentligfinansiella skäl. Ett annat skäl att begränsa utökningen med en redovisningsperiod till avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter, är att behovet av likviditetsförstärkning i många fall är större i företag vars skatteavdrag och arbetsgivaravgifter är stora i förhållande till redovisad mervärdesskatt. För företag som tillfälligt tappat försäljning samtidigt som personalkostnaderna finns kvar, är skatteavdragen och arbetsgivaravgif-
terna oförändrade till skillnad mot redovisad mervärdesskatt som minskat. Avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter bör därför anses utgöra ett mer prioriterat underlag för anstånd än mervärdesskatt. Sammanfattningsvis bedöms förslaget vara väl avvägt utifrån det offentligfinansiella utrymmet och företagens behov av ytterligare likviditetsförstärkning. Någon alternativ lösning som uppfyller företagens behov och samtidigt inte överskrider de offentligfinansiella begränsningarna bedöms inte finnas. Skulle förslaget inte komma till stånd uteblir effekten på företagens likviditet, vilket kan leda till att annars sunda och livskraftiga företag drabbas av likviditetsproblem.
Förslaget bedöms inte medföra att det uppstår särskilda behov av informationsinsatser. Särskild hänsyn behöver heller inte tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet, utöver vad som har förts fram i avsnitt 5.4.
Offentligfinansiella effekter
Förslaget påverkar de offentliga finanserna på två sätt. För det första påverkas de genom att det totala anståndsbeloppet ökar och för det andra genom att den samlade anståndsavgiften, som anståndstagarna betalar, minskar. Det totala anståndsbeloppet ökar i sin tur genom att såväl utrymmet som antalet valbara perioder för tillfälliga anstånd utökas. Utrymmet utökas med ett belopp motsvarande redovisad avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter för en redovisningsperiod. De perioder för vilka anstånd kan sökas utökas med januari 2021. Effekterna på de offentliga finanserna uppstår genom att den ökning av anstånden som blir följden av förslaget påverkar statens kapitalkostnad, kreditrisk och intäkter. Statens kapitalkostnad uppstår genom att den förskjutning av skattebetalningen, som följer av anstånden, måste täckas genom ökad upplåning. Statens kreditrisk uppstår genom en ökad risk för uppbördsförluster. Förslagets olika delar kan förväntas påverka statens kreditrisk på skilda sätt. Förslagets olika deleffekter på de offentliga finanserna beskrivs närmare nedan.
Det är i allmänhet svårt att ge en precis uppskattning av hur möjligheter till anstånd påverkar kreditrisken. Med anstånd förlängs tiden mellan den skattepliktiga händelsen och betalningen av skatten, vilket typiskt sett ökar risken för uppbördsförluster. Samtidigt medför anstånden att företag som har tillfälliga likviditetsproblem, men som i grunden är livskraftiga, får hjälp att överbrygga en tillfällig svårighet, vilket minskar risken för uppbördsförluster. Sammantaget innebär alltså möjligheten till anstånd med inbetalning av skatter och avgifter att risken för uppbördsförluster från vissa företag ökar, samtidigt som risken minskar från andra företag. Nettoeffekten på uppbördsförlusterna av utökad kredittid är generellt sett negativ, men storleken är svår att bedöma och skiljer sig sannolikt åt beroende på hur situationen ser ut. Det är dock troligt att när en extern chock inträffar i ekonomin, som t.ex. en pandemi, så ökar antalet företag som får förbättrade möjligheter att övervinna de tillfälliga svårigheterna med hjälp av den likviditetslättnad som anstånden medför. Bedömningen är därför att den rådande pandemin medför att den negativa nettoeffekten på uppbördsförlusterna av en generösare kreditgivning via skattekontot är mindre än den hade varit under normala omständigheter.
Staten kompenseras i viss mån för kapitalkostnaden och eventuella uppbördsförluster genom att företag som får tillfälligt anstånd med inbetalning av skatter och avgifter får betala en kostnadsränta och en anståndsavgift. Vid införandet av möjligheterna till tillfälliga anstånd uppgick kostnadsräntan till 1,25 procent och anståndsavgiften till 0,3 procent per påbörjad anståndsmånad. Anståndsavgiften sänktes senare till 0,2 procent per påbörjad anståndsmånad samtidigt som den togs ut först från och med den sjunde månaden efter att anstånd beviljats (prop. 2019/20:166 s. 33–35). Enligt de bestämmelser som trädde i kraft den 5 februari 2021 tas anståndsavgiften som huvudregel ut från och med kalendermånaden efter att anstånd beviljats, för anstånd som beviljas från och med den 5 februari 2021. I denna proposition föreslås det att nivån på anståndsavgiften för dessa anstånd sätts ned till 0,1 procent per anståndsmånad.
Beräkningen av de offentligfinansiella effekterna utgår från Skatteverkets statistik över beviljade och återbetalda anstånd. För att underlaget inte ska vara påverkat av de regler som trädde i kraft den 5 februari används statistik som tagits fram före denna tidpunkt. Enligt Skatteverket hade anstånd beviljats med totalt ca 38,7 miljarder kronor per den 18 januari 2021. Av det beviljade anståndsbeloppet hade ca 15,3 miljarder kronor upphört vid samma tidpunkt. Det betyder att det utestående anståndsbeloppet då uppgick till ca 23,4 miljarder kronor.
Nedan visas beräkningar av de offentligfinansiella effekterna av förslagen i denna proposition. Beräkningarna förutsätter dock att vissa justeringar görs av de redovisade effekterna i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77). Justeringarna görs med anledning av att det tillkommit information som inte var tillgänglig när propositionen togs fram. Effekterna av dessa justeringar redovisas i de två första avsnitten. I det efterföljande avsnittet redovisas effekterna av sänkningen av nivån på anståndsavgiften från 0,2 till 0,1 procent. I avsnittet därefter redovisas effekterna av utökningen av utrymmet för anstånd och antalet valbara anståndsmånader.
Justering av underlag
I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77) beräknades det totala anståndsbeloppet utifrån en uppskattning av dels den förväntade ökningen av det totala anståndsbeloppet som följer av det ökade utrymmet för anstånd, dels den förväntade förlängningen av anståndsbeloppen som följer av den utökade anståndstiden. Dessa uppskattningar gjordes utifrån Skatteverkets statistik över totalt beviljade anståndsbelopp. Efter att denna uppskattning gjordes har Skatteverket tagit fram ny statistik. Denna statistik visar att återbetalningarna av anstånden underskattades i den tidigare beräkningen. Med anledning av detta görs i denna proposition en revidering av de beräknade genomsnittliga anståndsbelopp som låg till grund för uppskattningen av den offentligfinansiella effekten i nämnda proposition. Den samlade offentligfinansiella effekten av det ökade utrymmet för anstånd beräknades utifrån att anstånden skulle öka med 18,3 miljarder kronor i årsgenomsnitt det första året och med 8,4 miljarder kronor det andra året. Den samlade offentlig-
finansiella effekten av den utökade anståndstiden beräknades utifrån att det förlängda anståndsbeloppet kommer att uppgå till 15,0 miljarder kronor i årsgenomsnitt.
Enligt aktuell statistik från Skatteverket uppgick det utestående anståndsbeloppet den 18 januari 2021 till ca 23,4 miljarder kronor. Totalt hade vid denna tidpunkt anstånd om ca 15,3 miljarder kronor upphört. Den genomsnittliga återstående anståndstiden för det utestående anståndsbeloppet uppskattas till ca 4 månader. Om de utestående anståndsbeloppen återbetalas i samma takt som hittills varit fallet skulle det betyda att det utestående anståndsbeloppet efter ett år uppgår till ca 15,8 miljarder kronor (23,4 – [15,3 x 4/8] = 15,8). Den offentligfinansiella effekten beräknas enligt samma antaganden som i propositionen. I denna antas att det tillkommande anståndsutrymmet kommer att utnyttjas med ett belopp som motsvarar det utestående anståndsbeloppet efter ett år och att återbetalningstakten är densamma som under det första året. Detta innebär att ett beräknat årsgenomsnitt för det andra året kan användas som underlag för beräkningen. För att beräkna årsgenomsnittet måste en uppskattning göras av återbetalningstakten. Om det samlade anståndsbeloppet minskar från 38,7 miljarder kronor till 15,8 under ett år motsvarar det en återbetalningstakt om ca 60 procent per år ([38,7 – 15,8] / 38,7 = 0,59). Med utgångspunkt från återbetalningstakten kan det genomsnittliga anståndsbeloppet, som tillkommer som en följd av förslaget om ökat utrymme, det första året uppskattas till 11,1 miljarder kronor ([15,8 + (15,8 x 0,4)]/2 = 11,1). Med samma beräkningssätt kan årsgenomsnittet det andra året uppskattas till 4,4 miljarder kronor ([(15,8 x 0,4) + (15,8 x 0,4 x 0,4)]/2 = 4,4). Ökningen av anståndsbeloppet som följer av möjligheten att förlänga anståndstiden med ett år för redan beviljade anstånd kan antas motsvara den beräknade ökningen av anstånden som en följd av det utökade utrymmet, dvs. underlaget för den offentligfinansiella effekten motsvarar årsgenomsnittet 11,1 miljarder kronor.
Utifrån beräkningarna ovan justeras underlaget för de offentligfinansiella effekterna enligt följande. Underlaget för effekten av utökningen av utrymmet för anstånd för det första året minskas med 7,2 miljarder kronor (11,1 – 18,3 = -7,2) och för det andra året med 4,0 miljarder kronor (4,4 – 8,4 = -4,0). Underlaget för utökningen av anståndstiden påverkas inte av justeringarna.
Justeringarna av underlagen påverkar den offentligfinansiella effekten på två sätt. Det ena är att statens kapitalkostnad för den beräknade upplåningen minskar. Det andra är att differensen minskar mellan den förväntade uppbördsförlusten å ena sidan och den samlade kostnadsräntan och anståndsavgiften å den andra sidan.
Utifrån vad som beskrivs ovan justeras den negativa kapitalkostnaden ned med ett belopp som motsvarar den ränta som tas ut på statens upplåning -0,01 (7,2 x 0,0013 = 0,009) för 2021 och med -0,01 (4,0 x 0,0013 = 0,005) för 2022.
Differensen mellan den beräknade uppbördsförlusten och den samlade kostnadsräntan och anståndsavgiften antogs i propositionen uppgå till 1,2 procent det första året ([0,3 – 0,2] x 12 = 1,2). För det andra året antogs att uppbördsförlusten motsvaras av den samlade kostnadsräntan och anståndsavgiften. Justeringen det första året kan därmed uppskattas till
-0,09 miljarder kronor (7,2 x 0,012 = 0,09). Någon justering behöver inte göras för det andra året.
Den samlade justeringen uppgår därmed till -0,1 miljarder kronor för 2021 (-0,01 – 0,09 = -0,1) och till -0,01 för 2022.
Justering med anledning av ändrad ränteprognos
Beräkningarna i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77) behöver även justeras för ändrade ränteprognoser. Sedan propositionen togs fram har Finansdepartementet gjort en ny prognos över den femåriga statsobligationsräntan, som ligger till grund för beräkningen av statens kapitalkostnad. Enligt den nya prognosen uppgår den femåriga statsobligationsräntan 2021 till -0,18 procent. När ovannämnda proposition togs fram uppgick motsvarande prognos till -0,13 procent. Det underlag som ska användas för att justera kapitalkostnaden är de totala anståndsbeloppen för 2021 och 2022, beräknade som årsgenomsnitt. Enligt beräkningen ovan uppgår dessa till 11,1 respektive 4,4 miljarder kronor. Justeringen uppgår därmed till +0,01 miljarder kronor för 2021 (11,1 x [0,0018 – 0,0013] = 0,006) och till +0,00 miljarder kronor för 2022 (4,4 x [0,0018 – 0,0013] = 0,002).
Offentligfinansiell effekt av sänkning av anståndsavgiften
Nivån på anståndsavgiften föreslås sänkas från 0,2 procent till 0,1 procent per anståndsmånad. Den offentligfinansiella effekten av den sänkta anståndsavgiften motsvarar det beräknade anståndsbeloppet i årsgenomsnitt multiplicerat med den ändrade anståndsavgiften för tolv månader. I avsnittet ”Justering av underlag” ovan beräknas årsgenomsnittet för de anstånd som tillkommer som en följd av att anståndsutrymmet utökas. Årsgenomsnittet beräknas till 11,1 miljarder kronor för 2021 och till 4,4 miljarder kronor för 2022. Detta innebär att sänkningen av anståndsavgiften kan beräknas till -0,13 miljarder kronor (11,1 x 0,001 x 12 = 0,13) för 2021 och till -0,05 miljarder kronor (4,4 x 0,001 x 12 = 0,05) för 2022.
Offentligfinansiell effekt av utökningen av utrymmet för anstånd och antalet valbara månader
Anståndsbeloppet
Det är inte känt hur mycket det beviljade anståndsbeloppet kommer att öka som en följd av att avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter för ytterligare en redovisningsperiod kan ligga till grund för anstånd och att antalet valbara anståndsperioder utökas med januari 2021. Ett rimligt antagande är dock att de samlade anstånden ökar med ett belopp som motsvarar den del av det beräknade utestående anståndsbeloppet, vid den föreslagna regelns ikraftträdande, som kan antas motsvara en månads redovisning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter.
Underlaget för förslaget beräknas utifrån samma antaganden som görs i avsnittet ”Justering av underlag” ovan. Det utestående anståndsbeloppet uppgick den 18 januari 2021 till ca 23,4 miljarder kronor. Med samma antaganden som ovan kan det utestående anståndsbeloppet efter ett år
uppskattas till ca 15,8 miljarder kronor. Genom att det samlade anståndsbeloppet minskar från 38,7 till 15,8 miljarder kronor under ett år beräknas återbetalningstakten till ca 60 procent per år ([38,7 – 15,8] / 38,7 = 0,59).
Det utestående anståndsbeloppet baseras på avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt för tre redovisningsperioder (en viss del av anstånden för mervärdesskatt baseras på kvartalsredovisning). Enligt statistik från Skatteverket är den totalt redovisade mervärdesskatten under ett år ungefär lika stor som den samlade preliminära skatten och arbetsgivaravgifterna som redovisas av arbetsgivare utanför offentlig sektor. Ett rimligt antagande är därmed att cirka hälften av det utestående anståndsbeloppet baseras på avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. Utifrån informationen ovan kan ökningen av det samlade anståndsbeloppet som följer av förslaget antas uppgå till en tredjedel av hälften av det beräknade utestående anståndsbeloppet, dvs. 1/6 av 15,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 2,6 miljarder kronor (15,8 x 1/6 = 2,6).
Kapitalkostnad, kostnadsränta och anståndsavgift
Statens kapitalkostnad och den kostnadsränta och anståndsavgift som anståndstagarna får betala beräknas utifrån anståndsbeloppet sett som årsgenomsnitt. Med utgångspunkt från beräkningarna ovan kan det genomsnittliga anståndsbeloppet, som tillkommer som en följd av förslaget, det första året uppskattas till 1,8 miljarder kronor ([2,6 + (2,6 x 0,4)]/2 = 1,8). Med samma beräkningssätt kan årsgenomsnittet det andra året uppskattas till 0,7 miljarder kronor ([(2,6 x 0,4) + (2,6 x 0,4 x 0,4)]/2 = 0,7). Statens upplåningskostnad antas motsvara den femåriga statsobligationsräntan, som för 2021 prognostiseras till -0,18 procent. Med en ökning av det genomsnittliga anståndsbeloppet med 1,8 miljarder kronor det första året och 0,7 miljarder kronor det andra året, uppgår den offentligfinansiella effekten av statens upplåning därmed till +0,00 miljarder kronor (1,8 x 0,0018 = 0,0032) respektive +0,00 miljarder kronor (0,7 x 0,0018 = 0,001). Upplåningskostnaden är negativ på grund av den negativa räntan på statsskuldsobligationer. Kostnadsräntan uppgår till 1,25 procent beräknad som årsränta och anståndsavgiften uppgår till 0,1 procent per påbörjad anståndsmånad. Den samlade kostnadsräntan och anståndsavgiften beräknas därmed till +0,04 miljarder kronor (1,8 x [0,0125 + (12 x 0,001)] = 0,04) respektive +0,02 miljarder kronor (0,7 x [0,0125 + (12 x 0,001)] = 0,02).
Uppbördsförluster
Beräkningen av uppbördsförluster följer den beräkning som gjordes då reglerna för tillfälliga anstånd infördes (prop. 2019/20:132). Utgångspunkten då reglerna infördes var att staten kompenseras för uppbördsförluster genom den kostnadsränta och anståndsavgift som staten tar ut. Den föreslagna kostnadsräntan och anståndsavgiften var vid införandet 1,25 procent respektive 0,3 procent per påbörjad anståndsmånad. Det finns inga uppenbara skäl att göra en annan bedömning avseende uppbördsförluster som uppkommer på grund av nya anstånd än till de anstånd som redan beviljats. När det gäller uppbördsförlusterna för de företag som väljer att förlänga anstånden efter ett år, när den initiala anståndstiden löpt
ut, bedöms den negativa effekten på uppbördsförlusterna vara lägre. Anledningen till detta är att de företag som blir aktuella för förlängning av anståndstiden är de som har kunnat hantera de ekonomiska utmaningarna under pandemin på ett förhållandevis bra sätt, vilket kan antas indikera en relativt sett hög kreditvärdighet. Dessutom kan företagen förväntas ha bättre möjligheter att bedöma hur pandemin påverkar verksamheten och den egna betalningsförmågan, när de ansöker om förlängning än de hade då möjligheten till anstånd infördes. I brist på annat underlag antogs därför i prop. 2020/21:77 att nettoeffekten på uppbördsförlusterna av en förlängning av redan beviljade anstånd motsvarar den kostnadsränta och anståndsavgift som där föreslogs, 1,25 procent respektive 0,2 procent per påbörjad anståndsmånad. Det har efter att propositionen togs fram inte tillkommit någon ny information som motiverar någon annan bedömning i detta avseende. Med dessa utgångspunkter beräknas uppbördsförlusterna till följd av förslaget uppgå till 0,09 miljarder kronor (1,8 x [0,0125 + (12 x 0,003)] = 0,09) det första året och till 0,03 miljarder kronor (0,7 x [0,0125 + (12 x 0,002)] = 0,03) det andra året.
Den offentligfinansiella effekten beräknas utifrån en maximal anståndstid om två år. Eftersom anstånd kan medges avseende redovisade skatter och avgifter under perioden januari 2020 till januari 2021 kommer den offentligfinansiella effekten att fördela sig mellan åren 2021, 2022 och 2023. De företag som begär anstånd för en sjunde redovisningsperiod och utnyttjar den längsta möjliga anståndstiden kommer att betala de skatter och avgifter som anstånd har beviljats för i början av 2023. Fördelningen mellan åren är svår att uppskatta, men största delen bedöms uppstå under 2021. I brist på annat underlag antas att de effekter som beräknats för det första anståndsåret uppstår under 2021 och att de effekter som beräknats för det andra anståndsåret fördelar sig med hälften vardera på 2022 och 2023. Den sammantagna offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas för 2021 därmed till -0,05 miljarder kronor (0,04 – 0,09 + 0,00 = -0,05) och till -0,01 miljarder kronor för åren 2022 och 2023 ([0,02 / 2] – [0,03 / 2] + 0,00 = -0,01).
Samlad offentligfinansiell effekt
I tabell 5.1 visas en sammanställning av effekterna av justeringar av tidigare beräkningar och de offentligfinansiella effekterna av respektive förslag.
Tabell 5.1 Effekter av justeringar och offentligfinansiella effekter av förslag
Miljarder kronor
Effekt från Brutto-
effekt
Periodiserad nettoeffekt Varaktig
effekt
2021 2022 2023
Justering av effekter pga. ändrat underlag
+0,1 +0,1 +0,01
+0,00
Justering av effekter pga. ändrad ränteprognos
+0,01 +0,01 +0,00
+0,00
Summa effekt av justeringar
+0,11 +0,11 +0,01
+0,00
Sänkning av anståndsavgift 2021-04-26 -0,13 -0,13 -0,05
-0,00
Utökning av utrymme, ränteeffekt senarelagd skattebetalning 2021-04-26 +0,00 +0,00 +0,00 +0,00 +0,00 Utökning av utrymme, kostnadsränta och anståndsavgift 2021-04-26 +0,04 +0,04 +0,01 +0,01 +0,00 Utökning av utrymme, effekt på uppbördsförlust 2021-04-26 -0,09 -0,09 -0,02 -0,02 -0,00
Summa offentligfinansiell effekt av förslag 2021-04-26 -0,18 -0,18 -0,06 -0,01 -0,00
Budgetsaldo
Anstånden avser skatter som är fastställda, men inte betalda. De fastställda skatterna, och därmed det finansiella sparandet, påverkas inte av den förskjutna betalningen. Däremot påverkas statens lånebehov och därmed även budgetsaldot.
Förslaget i denna proposition att utöka anståndsutrymmet med en månad för avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter bedöms öka det totala anståndsbeloppet med 2,6 miljarder kronor. Vidare antas att 60 procent har återbetalats inom ett år från det att anstånd beviljats och att ytterligare 60 procent har återbetalats inom två år efter beslutsdatum. Det saknas underlag för att uppskatta hur återbetalningarna fördelar sig mellan åren, men ett rimligt antagande är att hälften av återbetalningarna sker under 2022 och den andra hälften under 2023. Det betyder att det anståndsbelopp som beviljas under 2021, 2,6 miljarder kronor, kommer att behöva finansieras genom lån som till hälften löper på ett år och till hälften på två
år. Detta kan också beskrivas som att skattebetalningar om 2,6 miljarder kronor förskjuts med 1,3 miljarder kronor till 2022 respektive 2023.
I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77) beräknades att anståndsbeloppet skulle uppgå till 15 miljarder kronor den 31 december 2021 och till 5 miljarder kronor den 31 december 2022, som en följd av förslagen. Det betyder att betalningar om 15 miljarder kronor förskjuts framåt, där 10 miljarder kronor kommer att betalas in under 2022 och 5 miljarder kronor betalas in under 2023. Mot bakgrund av den osäkerhet som finns när det gäller fördelningen av det samlade anståndsbeloppet över tiden bedöms att det inte finns anledning att justera det beräknade budgetsaldot med anledning av att Skatteverket reviderat statistiken över de samlade anståndsbeloppen.
Makroekonomiska effekter
Åtgärden är riktad mot företag med likviditetssvårigheter, och bedöms få positiva effekter på den makroekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska effekten av åtgärden är högst betydelsefull för anställda och andra intressenter i de företag som har problem att få lån och som utnyttjar möjligheten till anstånd för ytterligare en (sjunde) redovisningsperiod. Även företag som inte har likviditetssvårigheter kan gynnas när deras kunder och leverantörer får förbättrad likviditet. Med en utökning av utrymmet för anstånd förbättras förutsättningarna för företag som har en möjlighet att återgå till normal verksamhet efter pandemin, vilket i sin tur bidrar till att stabilisera den makroekonomiska utvecklingen.
Effekter för företag
Småföretagarnas Riksförbund framför att promemorian saknar en analys av företagens förutsättningar att återbetala de anståndsbelopp som beviljats. Enligt Småföretagarnas Riksförbund finns det en risk att intäktsmöjligheterna försämras, och för att undvika en konkursvåg bör möjligheterna till skuldsanering avseende uppskjuten skatt utredas.
Förslaget syftar till att hjälpa företag som befinner sig i akut likviditetsbrist. Genom förslaget bedöms likviditetsbristen mildras och företagandet underlättas för de som redan beviljats anstånd och som ansöker om anstånd för ytterligare en redovisningsperiod. Utökningen av antalet perioder för vilka anstånd kan sökas medför att företag som startat sin verksamhet under senare tid får ökade möjligheter att använda anstånden som tillfällig likviditetsförstärkning. Det finns även andra företag än de som ansöker om nya anstånd som kan gynnas. Andra företag kan gynnas genom att anståndsmöjligheten minskar tänkbara likviditetsproblem hos kunder och leverantörer. Företagen kommer visserligen att betala en ränta för anståndskrediten, men räntekostnaden har en mycket mer begränsad effekt på företagens likviditet. Kostnadsräntan och anståndsavgiften motsvarar tillsammans en avdragsgill årsränta i ett aktiebolag om 3,1 procent per år.
Med anledning av vad Småföretagarnas Riksförbund anför om att det saknas en analys av förutsättningarna för att återbetala anståndsbeloppen kan följande tilläggas. Det råder i nuläget stor osäkerhet om såväl pande-
mins utveckling, vad gäller smittspridning och varaktighet i tiden, som de ekonomiska konsekvenserna av smittspridningen och åtgärderna för att minska den. På samma sätt som denna osäkerhet försämrar företagens möjligheter att förutse framtiden påverkar den regeringens förutsättningar att utforma välavvägda stödåtgärder. De stödåtgärder som har tagits fram har utformats utifrån den information som varit tillgänglig vid respektive tidpunkt. Regeringen följer också kontinuerligt utvecklingen i alla relevanta avseenden och anpassar åtgärderna allteftersom situationen förändras. Så kommer också att ske fortsättningsvis så länge pandemin pågår.
Den 19 januari 2021 var det totalt 29 641 företag som hade beviljats anstånd som ännu inte betalats tillbaka. De flesta företagen finns inom handel, restaurang och hotell samt inom byggbranschen. Cirka 95 procent av alla företag som beviljats anstånd tillhör kategorierna mikroföretag eller små företag. Resterande fem procent är medelstora eller stora företag. Av det samlade anståndsbeloppet har 32 procent beviljats mikroföretag eller små företag. Resterande 68 procent har beviljats medelstora eller stora företag.
Tidsåtgången och den administrativa bördan för att ansöka om anstånd bedöms vara begränsade. På grund av enkelheten bedöms förslaget vara anpassat även för mindre företags verksamhet.
Effekter för myndigheter och allmänna förvaltningsdomstolar
Förslagen förväntas medföra vissa tillkommande kostnader för Skatteverket för bl.a. ärendehantering och uppdatering av verksamhetssystem. Kostnaderna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar för myndigheten.
Det bedöms inte finnas något behov av särskilda informationsinsatser förutom Skatteverkets information om möjligheten till anstånd för ytterligare en redovisningsperiod.
Enligt uppgifter från Skatteverket hade totalt 48 avslagsbeslut efter ansökan om tillfälliga anstånd överklagats per den 11 februari 2021. Mot den bakgrunden finns det inte anledning att räkna med att införandet av möjligheten till anstånd för ytterligare en redovisningsperiod kommer att medföra någon nämnvärd ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Därmed ryms tillkommande kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna inom befintliga ekonomiska ramar.
Effekter för den ekonomiska jämställdheten
Genom att företagen får utökade möjligheter till skattekrediter gynnas indirekt även företagsägare. Eftersom män är överrepresenterade som företagare indikerar det att förslaget kan komma att gynna män i högre utsträckning än kvinnor. Eftersom förslaget är tillfälligt bedöms också effekterna vara övergående.
Förslagets förenlighet med EU-rätten
Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.
Övriga effekter
Åtgärden är tidsbegränsad och förväntas därför inte ha några nämnvärda effekter när det gäller miljön. Direkta effekter för enskilda och offentlig sektor och fördelningseffekter kan också anses vara kortfristiga. Åtgärdens kortfristiga effekt är samtidigt betydelsefull för anställda och andra intressenter i de företag som har problem med likviditeten och som utnyttjar möjligheten till anstånd för ytterligare en redovisningsperiod.
Hänvisningar till S5-5
- Prop. 2020/21:166: Avsnitt 5.2
6. Författningskommentar
6.1. Förslaget till lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
1 §
Paragrafen anger lagens innehåll. Av paragrafen framgår att lagen innehåller bestämmelser om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för vissa förmåner som erhålls på grund av tjänst och som annars är skattepliktiga för mottagaren och avgiftspliktiga för givaren.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
2 §
Paragrafen anger under vilka förutsättningar förmån av fri parkering inte ska tas upp till beskattning enligt de tillfälliga reglerna. Med parkering avses även garageplats. Skattefriheten omfattar enbart parkering i anslutning till arbetsplatsen. Om arbetet utförs hemifrån ska således förmån av fri parkering vid bostaden tas upp till beskattning. Med förmån av fri parkering avses inte att arbetsgivaren betalar en anställds parkeringsböter. Skattefriheten gäller förmåner som lämnats under perioden 1 januari– 31 december 2021. En förmån av fri parkering kan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, lämnas i samband med det faktiska nyttjandet av en parkeringsplats eller i samband med erhållandet av dispositionsrätten till en viss parkeringsplats. Skattefriheten i sistnämnda fall gäller dispositionsrätt till parkeringsplats under perioden 1 januari– 31 december 2021. Skattefriheten gäller trots vad som föreskrivs om förmåner i 11 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
3 §
Paragrafen anger under vilka förutsättningar förmån i form av gåva till anställda inte ska tas upp till beskattning enligt de tillfälliga reglerna.
Av första stycket framgår att förmån av gåva upp till ett visst värde är skattefri. Det kan gälla en eller flera gåvor från en arbetsgivare till en anställd. En förutsättning för skattefrihet är att gåvornas värde sammantaget uppgår till högst 2 000 kronor inklusive mervärdesskatt per anställd. Om värdet av gåvorna överstiger 2 000 kronor ska överskjutande del tas upp till beskattning. Skattefriheten gäller gåvor som lämnas under perioden 1 januari–31 december 2021, även om gåvan skulle utnyttjas vid ett senare tillfälle. På samma sätt som förutsätts för julgåvor ska det vara fråga om gåvor som ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda (jfr prop. 1987/88:52 s. 51). Skattefriheten gäller utöver vad som anges om förmån av gåva till anställda i 11 kap. 14 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Detta innebär att en anställd både kan få en julgåva och en eller flera gåvor enligt den nu föreslagna paragrafen utan att förmånsbeskattning sker.
Av andra stycket framgår att skattefriheten inte gäller om en gåva lämnas i pengar. Samma villkor för skattefrihet uppställs i 11 kap. 14 § andra stycket inkomstskattelagen för julgåvor, jubileumsgåvor och minnesgåvor.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
4 §
Paragrafen anger att förmån som är skattefri enligt den tillfälliga lagen inte heller tas upp till beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Paragrafen är en konsekvens av den lagtekniska lösning som valts att inte reglera undantagen från beskattning i inkomstskattelagen (1999:1229) utan i en egen lag.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
5 §
Paragrafen anger att förmån enligt den tillfälliga lagen är avgiftsfri enligt socialavgiftslagen (2000:980), lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Paragrafen är en konsekvens av den lagtekniska lösning som valts att inte reglera undantagen från beskattning i inkomstskattelagen (1999:1229) utan i en egen lag.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
6.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall
1 §
I paragrafen finns bestämmelser om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
Ändringen i första stycket innebär att Skatteverket efter ansökan i andra fall än som avses i 63 kap.3–5, 7, 7 a, 11–15 och 23 §§skatteförfarandelagen (2011:1244), utöver för redovisningsperioder som infaller under januari–december 2020, även får bevilja anstånd för en sådan redovisningsperiod som infaller under januari 2021.
Ändringen i andra stycket innebär att anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter får beviljas för högst sju redovisningsperioder. Övriga ändringar i stycket föranleds av att ökningen av antalet redovisningsperioder som anstånd kan beviljas för endast gäller just avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter.
Ändringen i tredje stycket innebär att anstånd enligt första stycket som längst får bestämmas till ett år, dock längst t.o.m. den 12 mars 2022. Ändringen innebär även att en förlängningsperiod som längst kan sträcka sig fram t.o.m. den 12 mars 2023.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
5 §
I paragrafen finns bestämmelser om anståndsavgift.
Ändringen i första stycket innebär att anståndsavgift tas ut med 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljats t.o.m. den månad då anståndsbeloppet ska betalas.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 26 april 2021.
Av andra punkten a framgår att bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen ska tillämpas även på beslut om anstånd som avser ansökningar som har lämnats in efter den 4 februari 2021. Det som avses är alltså alla ansökningar om anstånd som har lämnats in efter det angivna datumet, oavsett vilka redovisningsperioder som ansökan avser. Bestämmelsen innebär bl.a. att anståndsavgift tas ut med 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att anstånd av det nu aktuella slaget har beviljats.
Av andra punkten b framgår att bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen ska tillämpas även på beslut om anstånd som avser ansökningar som har lämnats in före den 5 februari 2021 och som bara har kunnat beviljas efter den 4 februari 2021. Det rör sig alltså om ansökningar som har lämnats in före den 5 februari 2021 och som avser anstånd för sådana redovisningsperioder som tillkom genom de lydelser av 1 respektive 1 a § som trädde i kraft den 5 februari 2021 (lydelserna enligt SFS 2021:52). Den aktuella övergångsbestämmelsen innebär bl.a. att anståndsavgift tas ut med 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att anstånd av det nu aktuella slaget har beviljats.
Två exempel kan illustrera hur denna bestämmelse ska tillämpas. Den 4 februari 2021 lämnades en ansökan in om anstånd för arbetsgivaravgifter avseende en fjärde redovisningsperiod. Vid denna tidpunkt kunde ansökan inte beviljas, eftersom anstånd för arbetsgivaravgifter då fick beviljas för högst tre redovisningsperioder. Ansökan kunde dock beviljas enligt den lydelse av 1 § som trädde i kraft den 5 februari 2021, enligt vilken anstånd för arbetsgivaravgifter fick beviljas för högst sex redovisningsperioder. Ansökan beviljades också den 5 februari 2021. Detta innebär att anståndsavgift ska tas ut med 0,1 procent, i stället för tidigare gällande 0,2 procent, på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att anstånd beviljades, dvs. fr.o.m. kalendermånaden mars 2021.
Följderna hade blivit desamma som i exemplet ovan om ansökan i stället hade avsett t.ex. anstånd för arbetsgivaravgifter avseende en första redovisningsperiod för oktober 2020. Före den 5 februari 2021 var det endast möjligt att bevilja anstånd för arbetsgivaravgifter avseende redovisningsperioderna januari–september 2020. Genom den lydelse av 1 § som trädde i kraft den 5 februari 2021 blev det möjligt att bevilja anstånd för arbetsgivaravgifter även för redovisningsperioderna oktober–december 2020. Den aktuella övergångsbestämmelsen innebär alltså att anståndsavgift även i detta exempel ska tas ut med 0,1 procent, i stället för tidigare gällande 0,2 procent, på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att anstånd beviljades.
Av tredje punkten framgår att bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen även ska tillämpas på beslut om förlängning av anståndstid som har fattats efter den 4 februari 2021. Detta innebär bl.a. att anståndsavgift ska tas ut med 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad under samtliga förlängningsperioder.
Ett exempel kan illustrera hur denna bestämmelse ska tillämpas. Ett anstånd beviljas den 15 april 2020. Anståndstiden bestäms till ett år, vilket innebär att anståndet gäller fram t.o.m. den 15 april 2021. Enligt äldre bestämmelser tas anståndsavgiften ut fr.o.m. den sjunde kalendermånaden efter att anstånd beviljats, dvs. fr.o.m. november 2020, t.o.m. kalendermånaden april 2021. Den 1 april 2021 beviljar Skatteverket en förlängning av anståndstiden med ett år, vilket innebär att anståndet nu gäller fram t.o.m. den 15 april 2022. Detta innebär att den lägre nivån på anståndsavgiften, dvs. 0,1 procent, ska tillämpas på sådan avgift som är hänförlig till förlängningsperioden, dvs. avgift som tas ut fr.o.m. kalendermånaden maj 2021 t.o.m. kalendermånaden april 2022.
Övervägandena finns i avsnitt 5.4.
7. Ändringar i statens budget för 2021
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2021 med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Ändringarna är dels en följd av de lagförslag som lämnas i denna proposition, dels en följd av de åtgärder som regeringen avser att vidta för att begränsa smittspridningens följdverkningar.
7.1. Ändringar av statens inkomster
Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 som redovisas i Tabell 7.1 godkänns.
Skälen för regeringens förslag: I detta avsnitt lämnas förslag till en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de förslag som lämnas i denna proposition. Den ändrade inkomstberäkningen redovisas i
Tabell 7.1. Av tabellen framgår bruttoeffekten av förslagen på respektive inkomsttitel.
Tabell 7.1 Specifikation av ändrad beräkning av statens inkomster för 2021
Tusental kronor
Inkomsttitel
Godkänd beräkning
Ny
beräkning
Bruttoeffekt av åtgärd på
inkomstsidan
1111 Statlig inkomstskatt 49 800 443 49 777 443 -23 000 1115 Kommunal inkomstskatt 783 111 174 783 062 674 -48 500 1217 Allmän löneavgift 214 902 040 214 853 540 -48 500 1321 Skatt på företagsvinster 131 071 148 130 791 148 -280 000 1612 Restförda skatter, företag -4 896 477 -4 986 477 -90 000 1931 Anstånd 21 000 000 18 400 000 -2 600 000 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 2 130 074 2 040 074 -90 000
Förslaget om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering påverkar inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt inom inkomsthuvudgrupp 1100 Direkta skatter på arbete. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt till 49 800 miljoner kronor. Prognosen har reviderats ned med 23 miljoner kronor till följd av förslaget om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering.
Förslaget om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering påverkar även inkomsttitel 1115 Kommunal inkomstskatt inom inkomsthuvudgrupp 1100 Direkta skatter på arbete. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår inkomsttitel 1115
Kommunal inkomstskatt till 783 111 miljoner kronor. Prognosen har reviderats ned med 48,5 miljoner kronor till följd av förslaget om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering.
Förslaget om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering påverkar dessutom inkomsttitel 1217 Allmän löneavgift inom inkomsthuvudgrupp 1200 Indirekta skatter på arbete. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår inkomsttitel 1217
Allmän löneavgift till 214 902 miljoner kronor
(prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182). Prognosen har reviderats ned med 48,5 miljoner kronor till följd av förslaget om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering.
Sammantaget har prognosen på statens inkomster 2021 reviderats ned med 120 miljoner kronor till följd av förslaget om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering.
Förslagen om förlängd skatte- och avgiftsfrihet och höjd beloppsgräns från 1 000 till 2 000 kronor för förmån av gåva till anställda påverkar inkomsttitel 1321 Skatt på företagsvinster inom inkomsthuvudgrupp 1300 Skatt på kapital. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2021 uppgår inkomsttitel 1321 Skatt på företagsvinster till 131 071 miljoner kronor. Prognosen har reviderats ned med 280 miljoner kronor
till följd av förslaget om förlängd skatte- och avgiftsfrihet och höjd beloppsgräns från 1 000 till 2 000 kronor för förmån av gåva till anställda.
Förslaget om ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt påverkar inkomsttitel 1612 Restförda skatter, företag under inkomsthuvudgrupp 1600 Restförda och övriga skatter. Enligt den av riksdagen godkända beräkningen för 2021 uppgår inkomsttitel 1612 Restförda skatter, företag till -4 896 miljoner kronor (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175). Prognosen har reviderats ned med 90 miljoner kronor till följd av ändrade beräkningar i samband med förslaget om ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.
Förslaget om ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt påverkar även inkomsttitel 1931 Anstånd under inkomsthuvudgrupp 1900 Periodiseringar. Enligt den av riksdagen godkända beräkningen för 2021 uppgår inkomsttitel 1931 Anstånd till 21 000 miljoner kronor (samma beslut som ovan). Prognosen har reviderats ned med 2 600 miljoner kronor till följd av förslaget om ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.
Förslaget om ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt påverkar dessutom inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet under inkomsthuvudgrupp 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet. Enligt den av riksdagen godkända beräkningen för 2021 uppgår inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet till 2 130 miljoner kronor (samma beslut som ovan). Prognosen har reviderats ned med 90 miljoner kronor till följd av förslaget om ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.
Sammantaget har prognosen på statens inkomster 2021 reviderats ned med 2 780 miljoner kronor till följd av förslaget om ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 som redovis as i tabell 7.1 godkänns.
Tabell 7.2 Offentligfinansiella effekter 2021 av ändrade skatte- och avgiftsregler i denna proposition
Miljarder kronor
Förslag Effekt från
Bruttoeffekt
2021
Nettoeffekt
2021
Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering 2021-01-01
-0,12
-0,11
Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av gåva till anställda 2021-01-01
-0,28
-0,28
Ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt12021-04-26
-0,18
-0,18
Summa
-0,58
-0,57
1 Inklusive den föreslagna sänkningen av nivån på anståndsavgiften.
I Tabell 7.2 redovisas de offentligfinansiella effekterna för 2021 av förslagen till ändrade skatte- och avgiftsregler i denna proposition. Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna. Vid bedömningen av hur en skatteförändring påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande på kort sikt, är den offentligfinansiella nettoeffekten den mest relevanta.
Sammantaget bedöms förslagen om ändrade skatte- och avgiftsregler i denna proposition minska skatteintäkterna med 0,57 miljarder kronor 2021. Effekterna av förslagen om förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda redovisas i avsnitt 4 och de utökade möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt i avsnitt 5.
Hänvisningar till S7-1
- Prop. 2020/21:166: Avsnitt 1
7.2. Ändringar av statens utgifter
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
5:1 Länsstyrelserna m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 897 089 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 105 200 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 227 000 000 kronor för länsstyrelsernas hantering och kontroll av utbetalningar av ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för perioden augusti–december 2020 respektive ett nytt stöd till handelsbolag för perioden mars–december 2020, och för att länsstyrelserna ska bistå regionerna i deras arbete med testning och vaccinationer (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 –
Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 219 600 000 kronor för länsstyrelsernas hantering och kontroll av utbetalningar av ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive stöd till handelsbolag för perioden januari–februari 2021 samt för länsstyrelsernas uppgifter med anledning av införandet av lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 och förlängningen av lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder
på serveringsställen (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199).
För att stärka enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av spridningen av sjukdomen covid-19 avser regeringen att utöka omsättningsstödet till enskilda näringsidkare till att även omfatta perioden mars–juni 2021 (se nedan under anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Utökningen innebär att länsstyrelserna får tillkommande kostnader för hantering och kontroll av stödet. Anslaget bör därför ökas med 70 000 000 kronor.
Regeringen avser även att utöka stödet till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, med minst en fysisk person som delägare till att även omfatta perioden mars–juni 2021 (se anslaget 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Utökningen innebär att länsstyrelserna får tillkommande kostnader för hantering och kontroll av stödet. Anslaget bör därför ökas med 34 000 000 kronor.
Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen trädde i kraft den 1 juli 2020. Lagen är tidsbegränsad och gäller efter förlängning t.o.m. den 31 maj 2021. Mot bakgrund av den fortsatta smittspridningen har regeringen föreslagit att lagen ska fortsätta att gälla till utgången av september 2021 (prop. 2020/21:107). Länsstyrelserna får till följd av förslaget utökade uppgifter, då de ska stödja kommunerna i tillsynsarbetet. Anslaget bör därför ökas med 1 200 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 105 200 000 kronor.
Utgiftsområde 3 Skatt tull och exekution
1:1 Skatteverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 288 985 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 120 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 120 000 000 kronor för hantering av dels en utökning av omställningsstödet till att omfatta perioden augusti–december 2020, dels en utökad möjlighet till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 –
Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 120 000 000 kronor för hantering av dels en utökning av omställningsstödet till att omfatta perioden januari–februari 2021, dels det nya nedstängningsstödet (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 25 000 000 kronor för hantering av en utökning av omställningsstödet till
att omfatta perioden mars–april 2021 (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229).
För att stärka företagens möjligheter att överbrygga de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 avser regeringen att förlänga omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag som för närvarande gäller perioden juni–juli 2020 till att även omfatta perioden augusti 2020– april 2021. Regeringen avser även att förlänga det ordinarie omställningsstödet till att omfatta perioden maj–juni 2021 (se anslaget 1:24
Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Förlängningarna innebär att Skatteverket får tillkommande kostnader för hantering och kontroll av stöden. Anslaget bör därför ökas med 120 000 000 kronor.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 31 716 986 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 106 400 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet och kvalitet, baseras på kunskap, är behovsanpassad och effektiv samt stärker patientens delaktighet i vården. Medel från anslaget får också användas för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Anslaget får även användas för utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med utbrottet av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 och för att ersätta kommuner för merkostnader inom omsorgen som uppstår i det arbetet.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 13 270 000 000 kronor för bl.a. testning, smittspårning, vaccin och vaccinering (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:177). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 1 620 500 000 kronor för bl.a. antigentester (snabbtester), merkostnader för skyndsamma transporter och medel för ersättning till kommunerna för tillsyn med anledning av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201).
Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen trädde i kraft den 1 juli 2020. Lagen är tidsbegränsad och gäller efter förlängning t.o.m. den 31 maj 2021. Mot bakgrund av den fortsatta smittspridningen har regeringen föreslagit att lagen ska fortsätta att gälla till utgången av september 2021 (prop. 2020/21:107). Kommunerna bör för sitt arbete att utöva tillsyn över att lagen och anslutande föreskrifter följs få ersättning med sammanlagt 60 000 000 kronor för perioden juni–september 2021.
Regionerna bör för det arbete som smittskyddsläkarna behöver utföra i enlighet med lagen och anslutande föreskrifter få ersättning med sammanlagt 4 400 000 kronor för samma period. Anslaget bör därför ökas med 64 400 000 kronor.
Vikten av att Sverige ska kunna tillhandahålla ett internationellt accepterat bevis om vaccination mot covid-19 till sina invånare har blivit allt tydligare sedan vaccinationerna kom igång i slutet av 2020. Inom EU pågår arbete för att införa ett gemensamt digitalt grönt intyg, där bevis om genomförd vaccination ingår. Myndigheten för digital förvaltning fick därför i början av februari 2021 i uppdrag att vara projektledare för utveckling av en digital infrastruktur för vaccinationsbevis (I2021/00395), medan E-hälsomyndigheten och Folkhälsomyndigheten fick varsitt uppdrag att bl.a. delta i Europeiska kommissionens respektive Världshälsoorganisationens arbete rörande vaccinationsbevis (S2021/01107 och S2021/01108). En första redovisning från myndigheterna visar att kostnaderna för den lösning som bedöms vara mest ändamålsenlig beräknas uppgå till ca 30 miljoner kronor under 2021 (I2021/00395). Kostnaderna innefattar utveckling av tekniska tjänster som skapar en komplett teknisk arkitektur för vaccinationsbevis och förvaltning av systemet under den återstående delen av året. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
Spridningen av covid-19 har lett till att efterfrågan på ambulansflygtransporter förändrats. Smittspridningen har ställt krav på att transporterna ska vara anpassade för patienter som har insjuknat i covid-19, samtidigt som efterfrågan på vissa andra ambulansflygtransporter har minskat. Statligt stöd till företag som utför patienttransporter med ambulansflyg på uppdrag av hälso- och sjukvården kan för närvarande lämnas för perioden januari–juni 2021. Syftet med det statliga stödet är att säkerställa tillgång till ambulansflygtransporter dygnet runt under utbrott av sjukdomen covid-19. För att säkerställa en fortsatt tillgång till ambulansflyg-transporter även under sommaren 2021 bör det statliga stödet förlängas t.o.m. den 15 augusti 2021. Anslaget bör därför ökas med 12 000 000 kronor. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
Sammantaget bör anslaget ökas med 106 400 000 kronor.
2:1 Folkhälsomyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 500 005 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten ökas med 90 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Den pågående spridningen av covid-19 medför extra kostnader för Folkhälsomyndigheten. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att genomföra nationella informationsinsatser om vaccination mot covid-19. Syftet med informationsinsatserna är att säkerställa att nödvändig information om vaccinationsprocessen når allmänheten på ett lättillgängligt och effektivt sätt. Därtill ska riktade informationsinsatser genomföras till grupper där benägenheten att vaccinera sig är
låg, för att bidra till en högre vaccinationstäckning mot covid-19 i dessa grupper (S2020/09553). Anslaget bör därför ökas med 60 000 000 kronor.
Spridningen av covid-19 har ökat arbetsbelastningen på myndigheten på flera sätt. Myndigheten behöver tillföras ytterligare resurser för arbetet med vaccinationer och för att förstärka sin kapacitet inom bl.a. it- och säkerhetsområdet. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 90 000 000 kronor.
4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 525 151 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för bidrag för att stimulera utvecklingen av socialt arbete.
Många barn och unga har till följd av spridningen av covid-19 fått avstå aktiviteter och socialt umgänge med andra barn och unga. De riskerar även att bli utan meningsfulla aktiviteter under loven, vilket kan bidra till social isolering. Detta kan förstärkas av att familjer fått eller riskerar att få sänkta disponibla inkomster på grund av pandemin. Barn och unga som redan befinner sig i en utsatt situation riskerar att drabbas särskilt hårt.
Lovaktiviteter för barn och unga kan bidra till att underlätta deras situation och livsförutsättningar. Regeringen avser att införa ett riktat statsbidrag till kommunerna för avgiftsfria och smittsäkra lovaktiviteter under lovtillfällen 2021, med fokus på barn och unga i åldern 6–15 år. Lovaktiviteterna kan vara arrangerade inom exempelvis fritidshem, öppen fritidsverksamhet eller av civilsamhällets organisationer. Anslaget bör därför ökas med 200 000 000 kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 39 518 912 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 850 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för sjukpenning.
Enligt 2 kap. 5 a § socialförsäkringsbalken får regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser om bl.a. sjukpenning och smittbärarpenning. Med stöd av dessa bestämmelser har det införts särskilda ersättningar till vissa riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper för att bidra till ett ökat skydd
för de individer som löper störst risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 400 000 000 kronor för att ersättningar till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper skulle kunna lämnas t.o.m. den 30 april 2021 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:177). Därefter har anslaget ökats med 250 000 000 kronor efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen till följd av nya bestämmelser om bedömningen av arbetsförmågan vid dag 180 i rehabiliteringskedjan i ärenden om sjukpenning (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:214). I avvaktan på att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 100 000 000 kronor för ett tillfälligt upphörande av prövningen av den försäkrades arbetsförmåga mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:183). Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 970 000 000 kronor för förlängd möjlighet till ersättning för karensavdrag och för karensdagar för egenföretagare t.o.m. den 30 april 2021 samt för förlängd tid för sjukpenning vid uppskjuten vård t.o.m. den 30 juni 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201).
Även om arbetet med vaccinering mot covid-19 pågår är smittspridningen på en fortsatt hög nivå. Det innebär att det fortfarande finns ett behov av att skydda riskgrupper. Regeringen bedömer därför att ersättningar till dessa grupper bör kunna lämnas för tiden fram t.o.m. den 30 juni 2021. Kostnaderna för sjukpenning i förebyggande syfte bedöms öka med anledning av detta. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. bör därför ökas med 100 000 000 kronor. Kostnaderna för viss smittbärarpenning, som belastar anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, bedöms endast öka ytterst marginellt.
Vidare bedömer regeringen att även ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare samt regleringen om uppskjutet krav på läkarintyg bör förlängas t.o.m. den 30 juni 2021 till följd av den fortsatta smittspridningen. Anslaget bör därför ökas med 750 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 850 000 000 kronor. Regeringen avser att förlänga de särskilda ersättningarna till vissa riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper samt ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare till dess att vaccinationsmålet är uppnått.
1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 300 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ökas med 5 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.
Enligt 2 a § lagen om sjuklön får regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna om arbetsgivarens rätt till ersättning för sjuklönekostnader. Med anledning av spridningen av covid-19 har det införts särskilda bestämmelser som innebär att staten ersätter arbetsgivarna för sjuklönekostnader över den normala nivån. Vidare har 8 § samma lag tillfälligt ändrats så att arbetstagaren inte behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 2 700 000 000 kronor för att förlänga ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala och undantaget från kravet på läkarintyg t.o.m. den 30 april 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201).
Till följd av den fortsatta spridningen av covid-19 bedömer regeringen att ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala bör förlängas t.o.m. den 30 juni 2021. Anslaget bör därför ökas med 2 500 000 000 kronor.
Vidare bör även undantaget från kravet på läkarintyg förlängas t.o.m. den 30 juni 2021 för att begränsa smittspridningen och avlasta hälso- och sjukvården. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.
Utgifterna för sjuklönekostnader bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats. Det beror på dels eftersläpningar i krediteringen av ersättningen då vissa utgifter som har beräknats för 2020 har uppstått först under 2021, dels att arbetsgivarnas ersättningsanspråk har blivit större än beräknat. Anslaget bör därför ökas med 2 600 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 5 200 000 000 kronor. Regeringen avser att förlänga ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala och undantaget från kravet på läkarintyg till dess att vaccinationsmålet är uppnått.
2:1 Försäkringskassan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 212 424 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 20 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Med anledning av att Socialstyrelsen har bedömt att covid-19 utgör en särskild risk för gravida i graviditetsvecka 20–36 kan fler gravida komma att få rätt till graviditetspenning när det finns risker i arbetsmiljön. Detta beräknas medföra fler ärenden under 2021 och därmed ökade kostnader för Försäkringskassan. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:2 Föräldraförsäkring
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 47 651 790 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökas med 850 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för tillfällig föräldrapenning.
Enligt 2 kap. 5 a § socialförsäkringsbalken får regeringen vid extraordinära händelser i fredstid meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser om bl.a. tillfällig föräldrapenning. Med stöd av denna reglering har det införts en möjlighet för föräldrar att få viss tillfällig föräldrapenning för vård av nyligen allvarligt sjuka barn som löper risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 och när en förälder behöver avstå från förvärvsarbete i samband med att barnets förskola eller skola är helt eller delvis stängd i vissa situationer som är hänförliga till sjukdomen. Sådan tillfällig föräldrapenning kan lämnas t.o.m. den 30 april 2021.
Även om arbetet med vaccinering mot covid-19 pågår är smittspridningen på en fortsatt hög nivå. Regeringen bedömer därför att viss tillfällig föräldrapenning bör kunna lämnas för tiden fram t.o.m. den 30 juni 2021. Anslaget bör därför ökas med 850 000 kronor.
Regeringen avser att förlänga möjligheten för föräldrar att få viss tillfällig föräldrapenning till dess att vaccinationsmålet är uppnått.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 969 084 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 840 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 380 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för kulturverksamheter och kulturskapare (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/01:204).
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av sjukdomen medför omfattande negativa ekonomiska konsekvenser för kulturaktörer i hela landet. De fortsatt begränsade möjligheterna att
bedriva verksamhet medför låga eller uteblivna intäkter. Mot denna bakgrund bedöms hittills anvisade medel inte vara tillräckliga. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra viss verksamhet under rådande förutsättningar samt för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 840 000 000 kronor.
Anslagsökningen är en av de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av riksdagens tillkännagivande om garantistöd till kultur och idrott (se anslaget 1:28 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv).
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 719 049 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet ökas med 40 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter.
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av sjukdomen medför negativa ekonomiska konsekvenser för de verksamheter som finansieras från anslaget. Eftersom en betydande del av dessa verksamheters finansiering, vid sidan av den offentliga finansieringen från staten, regioner och kommuner, utgörs av publikintäkter, medför de fortsatt begränsade möjligheterna att bedriva verksamhet, låga eller uteblivna intäkter. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna, och för att öka möjligheterna till fortsatt verksamhet, bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 40 000 000 kronor.
2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 116 333 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner ökas med 10 600 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och
Voksenåsen AS.
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av sjukdomen medför negativa ekonomiska konsekvenser för scenkonstinstitutioner. De fortsatt begränsade möjligheterna att bedriva verksamhet medför kraftigt minskade intäkter. Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara AB och Voksenåsen AS bedöms få akuta likviditetsproblem under våren och sommaren 2021 och behöver därför tillskjutas ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 10 600 000 kronor.
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 582 831 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ökas med 188 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 60 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för konstnärer (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204).
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av sjukdomen medför omfattande negativa ekonomiska konsekvenser för konstnärer och upphovsmän i hela landet. De fortsatt begränsade möjligheterna att bedriva verksamhet medför låga eller uteblivna intäkter. Mot denna bakgrund bedöms hittills anvisade medel inte vara tillräckliga. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 188 000 000 kronor.
8:1 Centrala museer: Myndigheter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 400 991 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 65 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för förvaltningsutgifter för de centrala museer som är myndigheter, däribland Statens maritima och transporthistoriska museer.
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av sjukdomen medför särskilt negativa ekonomiska konsekvenser för Vasamuseet, som ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer och som nästan enbart finansieras med avgiftsintäkter. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för Vasamuseet behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 65 000 000 kronor.
8:2 Centrala museer: Stiftelser
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 268 714 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser ökas med 28 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen,
Tekniska museet och Arbetets museum.
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av sjukdomen har medfört negativa ekonomiska konsekvenser för de verksamheter som finansieras med medel från anslaget, särskilt Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet. De fortsatt begränsade möjligheterna att bedriva verksamhet medför kraftigt minskade intäkter. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för stiftelserna Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 28 000 000 kronor.
8:3 Bidrag till vissa museer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 71 019 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer ökas med 21 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.
Spridningen av covid-19 och de restriktioner som införts med anledning av sjukdomen medför negativa ekonomiska konsekvenser för de verksamheter som finansieras genom anslaget, särskilt Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Nobelprismuseet och Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde. De fortsatt begränsade möjligheterna att bedriva verksamhet medför kraftigt minskade intäkter. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Nobelprismuseet och Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 21 000 000 kronor.
10:1 Filmstöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 613 444 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 10:1 Filmstöd ökas med 212 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 60 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för filmbranschen (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204).
Spridningen av covid-19 och de restriktioner och allmänna råd som införts med anledning av sjukdomen medför negativa ekonomiska konsekvenser för filmbranschen. De fortsatt begränsade möjligheterna att
bedriva verksamhet medför låga eller uteblivna intäkter. De mycket stora intäktsbortfallen för biograferna drabbar även övriga aktörer inom branschen, t.ex. distributörer och producenter. Mot denna bakgrund bedöms hittills anvisade medel inte vara tillräckliga. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för verksamheterna att starta upp igen bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 212 000 000 kronor.
13:1 Stöd till idrotten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 301 811 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 1 020 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till idrotten.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 335 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för idrottsverksamheter (prop. 2020/21:84, bet 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204).
Spridningen av covid-19 och de restriktioner och allmänna råd som införts med anledning av sjukdomen medför fortsatta negativa ekonomiska konsekvenser för idrottsverksamheter i hela landet. De fortsatt begränsade möjligheterna att bedriva verksamhet medför låga eller uteblivna intäkter. Mot denna bakgrund bedöms hittills anvisade medel inte vara tillräckliga. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna, bidra till en jämställd och jämlik idrottsverksamhet samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för verksamheterna att starta upp igen bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 1 020 000 000 kronor.
Anslagsökningen är en av de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av riksdagens tillkännagivande om garantistöd till kultur och idrott (se anslaget 1:28 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv).
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:4 Boverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 349 583 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Boverket ökas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 6 000 000 kronor för Boverkets administration och utbetalningar av ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för perioden augusti– december 2020 respektive ett nytt stöd till handelsbolag för perioden mars–december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen
Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 1 000 000 kronor för Boverkets administration och utbetalningar av ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive stöd till handelsbolag för perioden januari–februari 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199).
För att stärka enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av spridningen av sjukdomen covid-19 avser regeringen att utöka omsättningsstödet till dessa näringsidkare till att även omfatta perioden mars–juni 2021 (se anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Utökningen innebär att Boverket får tillkommande kostnader för att administrera ansökningsförfarandet och, efter beslut av länsstyrelserna, betala ut stödet. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Regeringen avser även att utöka stödet till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, med minst en fysisk person som delägare till att även omfatta perioden mars–juni 2021 (se anslaget 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Utökningen innebär att Boverket får tillkommande kostnader för att administrera ansökningsförfarandet och, efter beslut av länsstyrelserna, betala ut stödet. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 2 000 000 kronor.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:23 Stöd till enskilda näringsidkare
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 8 700 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare ökas med 2 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för ett ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 5 100 000 000 kronor för omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för perioden augusti–december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag
och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 2 100 000 000 kronor för omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för perioden januari–februari 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:203).
Även om arbetet med vaccinering mot covid-19 pågår är smittspridningen på en fortsatt hög nivå, vilket har medfört att de skärpta restriktionerna har kvarstått. Det innebär att spridningen av covid-19 kommer att ha en fortsatt stor ekonomisk påverkan på många företag under ytterligare en tid. Regeringen anser därför att det finns skäl att utöka omsättningsstödet till enskilda näringsidkare till att även omfatta perioden mars–juni 2021. Mars, april, maj och juni ska utgöra individuella stödperioder. Den sammanlagda nettoomsättningen för respektive månad ska ha minskat med mer än 30 procent för att omsättningsstöd ska betalas ut. Anslaget bör därför ökas med 2 000 000 000 kronor.
1:24 Omställningsstöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 31 900 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:24 Omställningsstöd ökas med 8 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Skatteverkets utbetalningar av omställningsstöd till företag i enlighet med lagen (2020:548) om omställningsstöd.
Omställningsstöd är ett ekonomiskt stöd för företag vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Stöd lämnas för vissa fasta kostnader som företaget har och beräknas som en andel av dessa kostnader för respektive stödperiod. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 9 000 000 000 kronor för att omställningsstödet även skulle omfatta perioden augusti–december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 9 200 000 000 kronor för dels en utökning av omställningsstödet med perioden januari–februari 2021, dels införandet av ett nedstängningsstöd utformat som ett förstärkt omställningsstöd (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:184). Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset med 11 700 000 000 kronor för att omställningsstödet även skulle omfatta perioden mars–april 2021 och för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamheter (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:230).
Regeringen följer löpande utvecklingen av den pågående smittspridningen och effekterna för företagen, bl.a. för att kunna bedöma
behovet av ytterligare stödåtgärder. Även om arbetet med vaccinering mot covid-19 pågår är smittspridningen på en fortsatt hög nivå, vilket har medfört att de skärpta restriktionerna har kvarstått. Det innebär att spridningen av covid-19 kommer att ha en fortsatt stor ekonomisk påverkan på många företag under ytterligare en tid.
Regeringen anser därför att det finns skäl att förlänga omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag som för närvarande gäller perioden juni och juli 2020 till att även omfatta perioden augusti 2020–april 2021. En förutsättning för stöd bör vara att företaget förlorat minst 25 procent av sin nettoomsättning på grund av vissa särskilt angivna restriktioner jämfört med de månader som utgör referensperioden. Anslaget bör därför ökas med 2 300 000 000 kronor.
Av samma skäl anser regeringen att det ordinarie omställningsstödet bör förlängas till att även omfatta månaderna maj och juni 2021. En förutsättning för stöd bör vara att företaget förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning jämfört med motsvarande månad 2019. Anslaget bör därför ökas med 6 200 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget ökas med 8 500 000 000 kronor. Förlängningarna förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
1:26 Stöd till handelsbolag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 892 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:26 Stöd till handelsbolag ökas med 644 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för ett ekonomiskt stöd som riktar sig till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, med minst en fysisk person som delägare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset fördes detta anslag upp på statens budget med 1 570 000 000 kronor för ett nytt ekonomiskt stöd som riktar sig till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, med minst en fysisk person som delägare för perioden mars–december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 322 000 000 kronor för stöd till handelsbolag för perioden januari–februari 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:203).
Även om arbetet med vaccinering mot covid-19 pågår är smittspridningen på en fortsatt hög nivå, vilket har medfört att de skärpta restriktionerna har kvarstått. Det innebär att spridningen av covid-19 kommer att ha en fortsatt stor ekonomisk påverkan på många företag under ytterligare en tid. Regeringen anser därför att det finns skäl att utöka stödet till handelsbolag till att även omfatta perioden mars–juni 2021. Mars, april,
maj och juni ska utgöra individuella stödperioder. Den sammanlagda nettoomsättningen för respektive månad ska ha minskat med mer än 30 procent för att omsättningsstöd ska betalas ut. Anslaget bör därför ökas med 644 000 000 kronor.
1:28 Evenemangsstöd
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.
Regeringens förslag: Ett nytt anslag 1:28 Evenemangsstöd förs upp på statens budget med 3 000 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för stöd till evenemang som planerats genomföras under perioden juli–december 2021 men som till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19 inte har kunnat genomföras eller har begränsats i stor utsträckning. Anslaget får även användas för administrativa utgifter hänförliga till hanteringen av stödet.
Skälen för regeringens förslag: Spridningen av covid-19 har inneburit att bl.a. arrangörer av evenemang har drabbats hårt, eftersom de begränsningar av antalet deltagare som de införda restriktionerna innebär förhindrar dem att bedriva verksamhet. Det gäller exempelvis arrangörer av konserter, scenkonstföreställningar, utställningar, festivaler och andra liknande kulturevenemang, mässor, marknader, evenemang inom det civila samhället samt idrotts- och sportevenemang.
Regeringen avser därför införa ett nytt ekonomiskt stöd till arrangörer av evenemang som innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om evenemanget inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av restriktioner för evenemang med anledning av spridningen av covid-19.
Utifrån en bedömning av när regelverket för stödet kan beslutas bör stödet omfatta evenemang som planeras äga rum under perioden juli– december 2021. Stödet bör uppgå till högst 70 procent av de kostnader som inte täcks av intäkter eller andra stöd. Enligt regeringens bedömning är det angeläget att evenemangen planeras för att kunna genomföras på ett smittsäkert vis.
För att finansiera stödet bör ett nytt anslag föras upp på statens budget med 3 000 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för stöd till evenemang som planerats genomföras under perioden juli–december 2021, men som till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19 inte har kunnat genomföras eller begränsats i stor utsträckning. Anslaget bör även få användas för administrativa utgifter hänförliga till hanteringen av stödet.
Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen. Det nya evenemangsstödet är en av de åtgärder regeringen avser att vidta i enlighet med riksdagens tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott (bet. 2020/21:FiU44 punkt 2, rskr. 2020/21:231). Åtgärden ska ses tillsammans med de stöd till kultur och idrott som regeringen avser finansiera med de föreslagna medlen på anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och sam-
arbete och anslaget 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområdet 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Hänvisningar till S7-2
- Prop. 2020/21:166: Avsnitt 3.4
7.3. Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 23,3 miljarder kronor 2021. Ökningen hänförs i huvudsak till omställningsstödet, ersättningen för höga sjuklönekostnader, det nya evenemangsstödet och stödet till enskilda näringsidkare. Utgiftsökningarna försämrar statens finansiella sparande och ökar statens lånebehov med motsvarande belopp.
På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag om utökade möjligheter till tillfälliga anstånd, förlängd och utökad skattefrihet för förmån av gåvor samt förlängd skattefrihet för förmån av fri parkering. Förslagen beräknas minska statens inkomster med 3,2 miljarder kronor 2021. För 2022 beräknas i stället inkomsterna öka med 1,3 miljarder kronor och för 2023 med 1,3 miljarder kronor. Statens lånebehov ökar 2021, men minskar 2022 och 2023 med motsvarande belopp. Statens finansiella sparande försämras däremot med 0,6 miljarder kronor 2021 och 0,1 miljarder kronor 2022. Skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet kan hänföras till förslaget om utökade möjligheter till tillfälliga anstånd. I redovisningen av det finansiella sparandet hänförs skatter till året för den underliggande ekonomiska aktiviteten, medan lånebehovet mäter inbetalningarna av skatt. Förslaget om anstånd med betalning av skatt får därför en annan effekt på lånebehovet än på det finansiella sparandet.
Sammantaget beräknas därmed statens finansiella sparande försämras med 23,8 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar 0,5 procent av BNP. För 2022 försämras statens finansiella sparande med 0,1 miljarder kronor. Den sammantagna effekten för statens lånebehov är en försvagning med 26,4 miljarder kronor 2021, en förstärkning med 1,3 miljarder kronor 2022 och en förstärkning med 1,3 miljarder kronor 2023.
Sammanfattning av promemorian Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
Under våren 2020 infördes en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen. Det infördes också en tillfällig skattefrihet för gåvor upp till ett värde på 1 000 kronor per anställd som en arbetsgivare kan ge till sina anställda. Den tillfälliga skattefriheten för förmånerna reglerades i en lag som upphörde att gälla vid utgången av 2020.
I promemorian föreslås att förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen under ytterligare en tid ska vara skatte- och avgiftsfri. Det föreslås även att den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för gåvor som en arbetsgivare kan ge till sina anställda ska förlängas. Av lagtekniska skäl föreslås att detta ska ske genom införandet av en ny, tillfällig lag. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. Den ska dock gälla förmån som lämnas från och med den 1 januari 2021.
Lagen upphör att gälla den 31 december 2021. Den fortsatta skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering och gåva föreslås således gälla förmån som lämnas under perioden 1 januari–31 december 2021. För skattefriheten för gåva gäller vidare att sådan förmån inte ska tas upp till beskattning, under förutsättning att gåvornas värde sammantaget inte överstiger 1 000 kronor per anställd under denna period och att de inte lämnas i pengar.
Lagförslag i promemorian Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
Förslag till lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag finns bestämmelser om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för vissa förmåner som erhålls på grund av tjänst.
2 § Förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen ska inte tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen (1999:1229) trots vad som föreskrivs om förmåner i 11 kap. den lagen.
3 § Förmån av gåva eller gåvor till en anställd ska till den del gåvornas värde sammantaget uppgår till högst 1 000 kronor inte tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Detta gäller utöver vad som föreskrivs om förmån av gåva till anställda i 11 kap. 14 § första stycket den lagen.
Första stycket gäller inte gåvor som lämnas i pengar.
4 § Förmån som är skattefri enligt denna lag ska inte heller tas upp till beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
5 §
Förmån som avses i denna lag är avgiftsfri enligt socialavgiftslagen
(2000:980), lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
2. Lagen tillämpas på förmån som lämnas efter den 31 december 2020.
3. Lagen upphör att gälla vid utgången av december 2021.
4. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förmån som har lämnats under perioden 1 januari–31 december 2021.
Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda
Efter remiss har yttranden över promemorian Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda kommit in från Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Företagarna, Förvaltningsrätten i Malmö, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Malmö kommun, Regelrådet, Region Stockholm, Skatteverket, Småföretagarnas riksförbund, Srf konsulterna, Stockholms kommun, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner, Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Göteborgs kommun, FAR, Folkhälsomyndigheten, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets regelnämnd, Riksrevisionen, Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation och Uppsala kommun.
Sammanfattning av promemorian Ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt
I promemorian föreslås vissa ändringar i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
Det föreslås bl.a. att anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter får beviljas för högst sju redovisningsperioder. Det föreslås även att anstånd för dessa skatter och avgifter samt mervärdesskatt som redovisas månadsvis får beviljas för redovisningsperioder som infaller under januari 2021. Det föreslås också att anståndsavgiften ska tas ut med 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 26 april 2021.
Lagförslag i promemorian Ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Skatteverket får efter ansökan i andra fall än som avses i 63 kap.3–5, 7, 7 a, 11–15 och 23 §§skatteförfarandelagen (2011:1244) bevilja anstånd för redovisningsperioder som infaller under januari–december 2020 med inbetalning av
Skatteverket får efter ansökan i andra fall än som avses i 63 kap.3–5, 7, 7 a, 11–15 och 23 §§skatteförfarandelagen (2011:1244) bevilja anstånd för redovisningsperioder som infaller under januari 2020–januari 2021 med inbetalning av
1. avdragen skatt och arbetsgivaravgifter som ska redovisas i en arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 19 § 1 skatteförfarandelagen, och
2. mervärdesskatt som ska redovisas i en sådan deklaration som avses i 26 kap. 5 § skatteförfarandelagen, och vars redovisningsperiod är en kalendermånad eller ett kalenderkvartal enligt 26 kap. 10 och 11 §§ samma lag.
Anstånd enligt första stycket 1 respektive 2 får beviljas för högst sex redovisningsperioder vardera om redovisningsperioden är en kalendermånad. Anstånd enligt första stycket 2 får dock beviljas för högst två redovisningsperioder om redovisningsperioden är ett kalenderkvartal.
Anstånd enligt första stycket 1 får beviljas för högst sju redovisningsperioder. Anstånd enligt första stycket 2 får beviljas för högst sex redovisningsperioder om redovisningsperioden är en kalendermånad, och för högst två redovisningsperioder om redovisningsperioden är ett kalenderkvartal.
Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst till och med den 12 februari 2022. Anståndstiden får efter ansökan förlängas med som längst ett år. Anståndsbeloppet ska betalas senast den förfallodag enligt 62 kap. 9 § första stycket skatteförfarandelagen som infaller närmast efter det att anståndstiden upphör.
Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst till och med den 12 mars 2022. Anståndstiden får efter ansökan förlängas med som längst ett år. Anståndsbeloppet ska betalas senast den förfallodag enligt 62 kap. 9 § första stycket skatteförfarandelagen som infaller närmast efter det att anståndstiden upphör.
1 Senaste lydelse 2021:52.
5 §2
Utöver ränta enligt 4 § ska den som har beviljats anstånd enligt 1 eller 1 a § betala en avgift (anståndsavgift). Anståndsavgiften tas ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas enligt 1 § tredje stycket respektive 1 a § tredje stycket. Om anståndet har återkallats enligt 3 §, ska anståndsavgiften sättas ned i motsvarande mån.
Utöver ränta enligt 4 § ska den som har beviljats anstånd enligt 1 eller 1 a § betala en avgift (anståndsavgift). Anståndsavgiften tas ut med 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas enligt 1 § tredje stycket respektive 1 a § tredje stycket. Om anståndet har återkallats enligt 3 §, ska anståndsavgiften sättas ned i motsvarande mån.
Anståndsavgiften ska betalas senast den förfallodag som avses i 1 § tredje stycket respektive 1 a § tredje stycket. Om anståndet har återkallats enligt 3 §, ska anståndsavgiften betalas senast den förfallodag som avses i den bestämmelsen.
Anståndsavgiften ska vid tillämpning av inkomstskattelagen (1999:1229) behandlas som ränta enligt 65 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
1. Denna lag träder i kraft den 26 april 2021.
2. Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen ska även tillämpas på beslut om anstånd som avser ansökningar som har
a) lämnats in efter den 4 februari 2021, eller
b) lämnats in före den 5 februari 2021 och som bara har kunnat beviljas efter den 4 februari 2021.
3. Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen ska även tillämpas på beslut om förlängning av anståndstid som har fattats efter den 4 februari 2021.
2 Senaste lydelse 2021:52.
Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt
Efter remiss har yttranden över promemorian Ytterligare utökning av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt kommit in från Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, FAR, Företagarna, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Uppsala, Justitiekanslern, Kammarrätten i Stockholm, Konjunkturinstitutet, Kronofogdemyndigheten, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets Skattedelegation, Regelrådet, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Småföretagarnas Riksförbund, Srf konsulterna, Svenskt Näringsliv, Visita och Åklagarmyndigheten.
Följande remissinstanser har angett att de avstår från att yttra sig: Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionen. Följande remissinstanser har inte svarat: Föreningen Svensk Handel, Stockholms universitet (juridiska fakulteten) och Sveriges advokatsamfund.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 2021
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Ygeman, Linde, Ekström, Dahlgren, Lindhagen, Nordmark, Olsson Fridh
Föredragande: statsråden Bolund, Baylan, Andersson, Ekström, Nordmark
Regeringen beslutar proposition 2020/21:166 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset