I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/1925

av den 14 september 2022

om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU)

2019/1937 och (EU) 2020/1828 (Förordningen om digitala marknader)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (¹),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (²),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (³), och

av följande skäl:

(1)

Digitala tjänster i allmänhet, och digitala plattformar i synnerhet, spelar en allt viktigare roll i ekonomin, särskilt på

den inre marknaden, genom att göra det möjligt för företag att nå användare i hela unionen, genom att underlätta

gränsöverskridande handel och genom att skapa helt nya affärsmöjligheter för ett stort antal företag i unionen, till

förmån för konsumenter i unionen.

(2)

Av dessa digitala tjänster har samtidigt centrala plattformstjänster vissa egenskaper som kan utnyttjas av de företag

som tillhandahåller dem. Ett exempel på centrala plattformstjänsters egenskaper är extrema stordriftsfördelar, som

ofta beror på att marginalkostnaderna för att lägga till nya företagsanvändare eller slutanvändare är så gott som

obefintliga. Andra sådana egenskaper är mycket starka nätverkseffekter, en förmåga att koppla samman många

företagsanvändare med många slutanvändare tack vare de centrala plattformstjänsternas mångsidiga karaktär,

(¹) EUT C 286, 16.7.2021, s. 64.

(²) EUT C 440, 29.10.2021, s. 67.

(³) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 18 juli 2022.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/1

företagsanvändares och slutanvändares starka beroende, inlåsningseffekter, avsaknad av multihoming för samma

ändamål för slutanvändare, vertikal integration och datadrivna fördelar. Alla dessa egenskaper, i kombination med

otillbörliga metoder i företag som tillhandahåller de centrala plattformstjänsterna, kan allvarligt undergräva de

centrala plattformstjänsternas öppenhet för konkurrens och leda till en mindre rättvis affärsförbindelse mellan

företag som tillhandahåller sådana tjänster och deras företagsanvändare och slutanvändare. Detta leder i praktiken

till en snabb och potentiellt omfattande minskning av företagsanvändares och slutanvändares valmöjligheter, och

kan därmed ge de företag som tillhandahåller tjänsterna ställning som grindvakter. Samtidigt bör det erkännas att

tjänster som utförs i icke vinstdrivande syfte, t.ex. samarbetsprojekt, inte bör betraktas som centrala plattform­

stjänster i den mening som avses i denna förordning.

(3)

Ett litet antal stora företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster med betydande ekonomisk styrka har vuxit

fram, och detta kunde kvalificera dem som grindvakter enligt denna förordning. En typisk egenskap för dem är

förmågan att koppla samman många företagsanvändare med många slutanvändare via sina tjänster, vilket i sin tur

gör det möjligt för dem att utnyttja sina fördelar inom ett verksamhetsområde, till exempel tillgången till stora

datamängder, i ett annat. Vissa av dessa företag har kontroll över hela ekosystem av plattformar i den digitala

ekonomin och är strukturellt mycket svåra att utmana eller konkurrera med för befintliga eller nya

marknadsaktörer, oavsett hur innovativa och effektiva dessa marknadsaktörer är. Möjligheten att konkurrera är

begränsad särskilt på grund av mycket höga inträdes- och utträdeshinder, till exempel höga investeringskostnader,

som inte, eller inte så lätt, kan återfås vid ett eventuellt utträde, och avsaknad av, eller begränsad tillgång till, viktiga

insatsvaror i den digitala ekonomin, såsom data. Till följd av detta ökar sannolikheten för att de underliggande

marknaderna inte fungerar väl, eller snart inte kommer att göra det.

(4)

De här grindvaktsegenskaperna sammantagna kommer sannolikt i många fall att leda till allvarliga obalanser i

förhandlingsstyrka och följaktligen till otillbörliga metoder och orättvisa villkor för företagsanvändare och för

slutanvändare av centrala plattformstjänster som tillhandahålls av grindvakter, vilket kommer att få negativ inverkan

på priser, kvalitet, rättvis konkurrens, urval och innovation inom den digitala sektorn.

(5)

Som en följd av detta saknar marknadsprocesserna ofta förmåga att säkerställa rättvisa ekonomiska resultat inom

centrala plattformstjänster. Även om artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

(EUF-fördraget) är tillämpliga på grindvakters beteende är dessa bestämmelsers tillämpningsområde begränsat till

vissa fall av marknadsstyrka, till exempel dominerande ställning på specifika marknader och vissa fall av konkurrens­

begränsande beteende, och tillsynen sker i efterhand och kräver en omfattande utredning från fall till fall av ofta

mycket komplicerade faktiska omständigheter. I befintlig unionsrätt behandlas dessutom inte, eller inte på ett

ändamålsenligt sätt, de utmaningar för en effektivt fungerande inre marknad som identifierats i beteendet hos

grindvakter som inte nödvändigtvis har en dominerande ställning i konkurrensrättslig mening.

(6)

Grindvakter har en betydande inverkan på den inre marknaden genom att de erbjuder ett stort antal

företagsanvändare ingångar för att nå slutanvändare i hela unionen och på olika marknader. Den negativa inverkan

av otillbörliga metoder på den inre marknaden och den bristande öppenheten för konkurrens hos centrala plattform­

stjänster, inbegripet de negativa samhälleliga och ekonomiska konsekvenserna av dessa otillbörliga metoder, har

föranlett nationella lagstiftare och sektorsspecifika tillsynsmyndigheter att vidta åtgärder. Ett antal lagstiftnings­

lösningar för att helt eller delvis ta itu med otillbörliga metoder och de digitala tjänsternas öppenhet för konkurrens

har redan antagits eller föreslagits på nationell nivå. Detta har skapat divergerande lagstiftningslösningar, vilket leder

till fragmentering av den inre marknaden och därmed till en större risk för ökade efterlevnadskostnader på grund av

skilda uppsättningar nationella rättsliga krav.

(7)

Syftet med denna förordning är därför att bidra till en välfungerande inre marknad genom att fastställa regler för att

säkerställa öppenhet för konkurrens och rättvisa på marknaderna i den digitala sektorn i allmänhet och för

företagsanvändare och slutanvändare av grindvakters centrala plattformstjänster i synnerhet. Företagsanvändare och

slutanvändare av grindvakters centrala plattformstjänster bör erbjudas lämpliga unionsomfattande regleringsmässiga

skyddsåtgärder mot grindvakters otillbörliga metoder för att underlätta gränsöverskridande affärsverksamhet inom

unionen och därigenom skapa en bättre fungerande inre marknad och för att eliminera befintlig eller sannolikt

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/2

12.10.2022

ökande fragmentering på de specifika områden som omfattas av denna förordning. Grindvakter tenderar att anta

globala eller åtminstone alleuropeiska affärsmodeller och algoritmiska strukturer, men de kan tillämpa och har i

vissa fall tillämpat olika affärsvillkor och affärspraxis i olika medlemsstater, vilket riskerar att skapa skillnader i

konkurrensvillkoren för användarna av grindvakters centrala plattformstjänster, till nackdel för integrationen av den

inre marknaden.

(8)

Genom en tillnärmning av olika nationella lagar är det möjligt att undanröja hinder för friheten att tillhandahålla och

motta tjänster på den inre marknaden, inbegripet tjänster till privatpersoner och mindre företag. En riktad

uppsättning harmoniserade rättsliga förpliktelser bör därför fastställas på unionsnivå för att säkerställa öppna och

rättvisa digitala marknader med närvaro av grindvakter inom den inre marknaden till förmån för unionens

ekonomi som helhet och ytterst för unions konsumenter.

(9)

Fragmentering av den inre marknaden kan effektivt undvikas endast om medlemsstaterna hindras från att tillämpa

nationella regler som faller inom tillämpningsområdet för, och har samma mål som, denna förordning. Detta

utesluter inte möjligheten att på grindvakter i den mening som avses i denna förordning tillämpa andra nationella

regler som eftersträvar andra legitima mål av allmänt intresse såsom de fastställs i EUF-fördraget eller beaktar

tvingande hänsyn till allmänintresset i enlighet med rättspraxis från Europeiska unionens domstol (domstolen).

(10)

Eftersom denna förordning syftar till att komplettera kontrollen av efterlevnaden av konkurrensrätten, bör den

samtidigt tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget, motsvarande

nationella konkurrensregler och andra nationella konkurrensregler om ensidigt agerande som grundar sig på en

individuell bedömning av marknadspositioner och marknadsbeteende, inbegripet dess faktiska eller potentiella

effekter och det förbjudna beteendets exakta omfattning, och som ger företagen möjlighet att framföra argument

rörande effektivitet och sakliga skäl för beteendet i fråga, samt av nationella regler om koncentrationskontroll.

Tillämpningen av dessa regler bör dock inte påverka grindvakters skyldigheter enligt denna förordning och en

enhetlig och effektiv tillämpning av dem på den inre marknaden.

(11)

Artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget och motsvarande nationella konkurrensregler om konkurrensbegränsande

multilateralt och ensidigt beteende och koncentrationskontroll syftar till att skydda konkurrensen på marknaden

mot snedvridning. Denna förordning är inriktad på ett mål som kompletterar, men skiljer sig från, målet att skydda

konkurrensen mot snedvridning på marknaden såsom den definieras i konkurrensrättslig mening, nämligen att

säkerställa att marknader där det finns grindvakter är och förblir öppna och rättvisa, oberoende av de faktiska,

potentiella eller förmodade effekterna på konkurrensen på en viss marknad till följd av beteendet hos en viss

grindvakt som omfattas av denna förordning. Denna förordning syftar därför till att skydda ett annat rättsligt

intresse än det som skyddas av de reglerna, och den bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av dem.

(12)

Denna förordning bör också tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som följer av andra

unionsrättsakter som reglerar vissa aspekter av tillhandahållandet av tjänster som omfattas av denna förordning,

särskilt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (⁴) och (EU) 2019/1150 (⁵) och en förordning

(⁴) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän

dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(⁵) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 av den 20 juni 2019 om främjande av rättvisa villkor och transparens för

företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster (EUT L 186, 11.7.2019, s. 57).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/3

om en inre marknad för digitala tjänster, samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (⁶),

2005/29/EG (⁷), 2010/13/EU (⁸), (EU) 2015/2366 (⁹), (EU) 2019/790 (¹⁰) och (EU) 2019/882 (¹¹), samt rådets

direktiv 93/13/EEG (¹²), samt av nationella bestämmelser som syftar till att genomdriva eller genomföra dessa

unionsrättsakter.

(13)

Bristande öppenhet för konkurrens och otillbörliga metoder inom den digitala sektorn är vanligare och mer uttalade

för vissa digitala tjänster än för andra. Detta gäller särskilt utbredda och allmänt använda digitala tjänster som oftast

utgör direkt mellanliggande led mellan företagsanvändare och slutanvändare och där funktioner som extrema

stordriftsfördelar, mycket starka nätverkseffekter, förmåga att koppla samman många företagsanvändare med

många slutanvändare genom dessa tjänsters flersidighet, inlåsningseffekter, avsaknad av multihoming eller vertikal

integration är vanligast. Ofta finns det bara ett enda eller ett litet fåtal företag som tillhandahåller de digitala

tjänsterna. Dessa företag har oftast blivit grindvakter för företagsanvändare och slutanvändare, med långtgående

effekter. I synnerhet har de fått möjlighet att enkelt fastställa affärsvillkoren ensidigt och till men för

företagsanvändare och slutanvändare. Därför är det nödvändigt att endast fokusera på de digitala tjänster som

används mest av företagsanvändare och slutanvändare och där problemen med bristande öppenhet för konkurrens

och otillbörliga metoder från grindvakters sida är mer uppenbara och akuta ur ett inremarknadsperspektiv.

(14)

I synnerhet har onlinebaserade förmedlingstjänster, sökmotorer, operativsystem, sociala nätverk, videodelnings­

plattformar, nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, molnbaserade datortjänster, virtuella

assistenter, webbläsare och webbannonseringstjänster, inbegripet annonsförmedlingstjänster, kapacitet att påverka

ett stort antal slutanvändare och företag, vilket innebär en risk för otillbörliga affärsmetoder. De bör därför ingå i

definitionen av centrala plattformstjänster och omfattas av denna förordning. Onlinebaserade förmedlingstjänster

kan också vara verksamma inom området finansiella tjänster, och kan förmedla eller användas för att tillhandahålla

sådana tjänster som förtecknas på ett icke uttömmande sätt i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2015/1535 (¹³). Vid tillämpningen av den här förordningen bör definitionen av centrala plattformstjänster vara

teknikneutral och omfatta sådana som erbjuds på eller via olika medel eller enheter, t.ex. internetansluten tv eller

integrerade digitala tjänster i fordon. Under vissa omständigheter bör begreppet slutanvändare omfatta användare

som traditionellt betraktas som företagsanvändare, men som i en viss situation inte använder de centrala plattform­

stjänsterna för att tillhandahålla varor eller tjänster till andra slutanvändare, till exempel företag som är beroende av

molnbaserade datortjänster för egna ändamål.

(⁶) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom

sektorn för elektronisk kommunikation (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

(⁷) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare

gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets

direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om

otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).

(⁸) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i

medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella

medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1).

(⁹) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om

ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av

direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

(¹⁰) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den

digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (EUT L 130, 17.5.2019, s. 92).

(¹¹) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster

(EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).

(¹²) Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 21.4.1993, s. 29).

(¹³) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande

tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/4

12.10.2022

(15)

Det faktum att en digital tjänst klassificeras som en central plattformstjänst ger inte i sig upphov till tillräckligt

allvarliga problem med öppenhet för konkurrens eller otillbörliga metoder. Det är endast när en central

plattformstjänst utgör en viktig ingång och drivs av ett företag med betydande inverkan på den inre marknaden och

en fast förankrad och varaktig ställning, eller av ett företag som förutses åtnjuta en sådan ställning inom en snar

framtid, som sådana problem uppstår. Följaktligen bör den riktade uppsättningen harmoniserade regler i denna

förordning endast tillämpas på företag som betecknas på grundval av dessa tre objektiva kriterier, och de bör endast

tillämpas på de av deras centrala plattformstjänster som enskilt utgör en viktig ingång för företagsanvändare för att

nå slutanvändare. Det faktum att det är möjligt att ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster inte

bara förmedlar tjänster mellan företagsanvändare och slutanvändare, utan även mellan slutanvändare och

slutanvändare, till exempel när det gäller nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, bör inte

utgöra ett hinder för slutsatsen att ett sådant företag är eller skulle kunna vara en viktig ingång för företagsanvändare

som vill nå slutanvändare.

(16)

För att säkerställa en effektiv tillämpning av denna förordning på de företag som tillhandahåller centrala plattform­

stjänster som har största sannolikhet att uppfylla dessa objektiva krav, och där otillbörliga metoder som minskar

öppenheten för konkurrens är vanligast och får störst inverkan, bör kommissionen ha möjlighet att direkt beteckna

som grindvakter de företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster som uppfyller vissa kvantitativa

tröskelvärden. Sådana företag bör under alla omständigheter omfattas av ett snabbt förfarande för betecknande som

bör inledas när denna förordning blir tillämplig.

(17)

Det faktum att ett företag har en mycket stor omsättning i unionen och tillhandahåller en central plattformstjänst i

minst tre medlemsstater utgör en övertygande indikation på att det företaget har en betydande inverkan på den inre

marknaden. Detta gäller även när ett företag som tillhandahåller en central plattformstjänst i minst tre medlemsstater

har ett mycket högt börsvärde eller motsvarande skäligt marknadsvärde. Därför bör en leverantör av en central

plattformstjänst antas ha en betydande inverkan på den inre marknaden om leverantören tillhandahåller en central

plattformstjänst i minst tre medlemsstater och antingen dess koncernomsättning inom unionen är lika med eller

överstiger ett specifikt, högt tröskelvärde, eller gruppens börsvärde är lika med eller överstiger ett visst högt absolut

värde. För företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster som tillhör företag som inte är börsnoterade bör

det motsvarande skäliga marknadsvärdet användas som referensvärde. Det bör vara möjligt för kommissionen att

använda sin befogenhet att anta delegerade akter för att utveckla en objektiv metod för att beräkna det värdet.

En hög koncernomsättning som uppnåtts inom unionen i kombination med tröskelvärdet för användare i unionen

av centrala plattformstjänster återspeglar en relativt stark förmåga att monetarisera dessa användare. Ett högt

börsvärde i förhållande till samma tröskelvärde för antalet användare i unionen återspeglar en relativt betydande

potential att monetarisera dessa användare inom den närmaste framtiden. Den här monetariseringspotentialen

återspeglar i sin tur, i princip, de berörda företagens ingångsposition. Båda indikatorerna återspeglar dessutom den

finansiella kapaciteten hos de berörda företagen, inbegripet deras förmåga att utnyttja sin tillgång till

finansmarknaderna för att stärka sin ställning. Detta kan till exempel inträffa när den här överlägsna tillgången

används för att förvärva andra företag, en förmåga som i sin tur visat sig ha möjliga negativa effekter på

innovationen. Börsvärdet kan också avspegla de berörda företagens förväntade framtida ställning och effekter på

den inre marknaden, trots att deras nuvarande omsättning kan vara relativt låg. Börsvärdet bör baseras på en nivå

som återspeglar det genomsnittliga börsvärdet av de största börsnoterade företagen i unionen under en lämplig

period.

(18)

Medan ett börsvärde på eller över tröskelvärdet under det senaste räkenskapsåret bör ge upphov till en presumtion

att ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster har en betydande inverkan på den inre marknaden, bör

ett varaktigt börsvärde för det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster på eller över tröskelvärdet

under tre år eller längre betraktas som en förstärkning av den presumtionen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/5

(19)

Det skulle däremot kunna finnas ett antal faktorer rörande börsvärdet som skulle kräva en ingående bedömning för

att avgöra om ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster bör anses ha en betydande inverkan på den

inre marknaden. Sådana faktorer skulle kunna vara när börsvärdet för det företag som tillhandahåller centrala

plattformstjänster under de föregående räkenskapsåren var betydligt lägre än tröskelvärdet och volatiliteten i

leverantörens börsvärde under den observerade perioden var oproportionell i förhållande till den totala volatiliteten

på aktiemarknaden eller leverantörens marknadskapitaliseringsbana i förhållande till marknadstrender var oförenlig

med en snabb tillväxt i samma riktning.

(20)

Om ett mycket stort antal företagsanvändare är beroende av en central plattformstjänst för att nå ett mycket stort

antal aktiva slutanvändare varje månad, kan det företag som tillhandahåller tjänsten påverka verksamheten hos en

betydande andel företagsanvändare till sin fördel, och det tyder, i princip, på att det företaget är en viktig ingång. De

respektive relevanta nivåerna på de siffrorna bör fastställas såsom en betydande procentandel av hela unionens

befolkning när det gäller slutanvändare, och av hela populationen av företag som använder centrala plattform­

stjänster, för att fastställa tröskelvärdet för företagsanvändare. Aktiva slutanvändare och företagsanvändare bör

identifieras och beräknas på ett sätt som adekvat representerar den berörda centrala plattformstjänstens roll och

räckvidd. För att erbjuda grindvakter rättssäkerhet bör faktorerna för att fastställa antalet aktiva slutanvändare och

företagsanvändare per central plattformstjänst anges i bilagan till denna förordning. Sådana faktorer kan påverkas av

den tekniska utvecklingen och annan utveckling. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta delegerade akter i

syfte att ändra denna förordning genom att uppdatera den metod och den förteckning över indikatorer som används

för att fastställa antalet aktiva slutanvändare och aktiva företagsanvändare.

(21)

En fast förankrad och varaktig ställning när det gäller verksamheten, eller att det förutses att en sådan ställning

kommer att åtnjutas i framtiden, uppstår i synnerhet när det råder begränsad möjlighet att konkurrera med den

ställning som det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster har. Det är sannolikt fallet om företaget har

tillhandahållit en central plattformstjänst i minst tre medlemsstater till ett mycket stort antal företagsanvändare och

slutanvändare under minst tre år.

(22)

Sådana tröskelvärden kan påverkas av marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen. Kommissionen bör

därför ges befogenhet att anta delegerade akter för att specificera metoden för att avgöra om de kvantitativa

tröskelvärdena har uppnåtts, och att vid behov regelbundet anpassa dem till marknadsutvecklingen och den

tekniska utvecklingen. Sådana delegerade akter bör inte ändra de kvantitativa tröskelvärden som fastställs i denna

förordning.

(23)

Ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster bör, under särskilda omständigheter, ha möjlighet att

motbevisa presumtionen att företaget har en betydande inverkan på den inre marknaden genom att visa att det,

även om det uppfyller de kvantitativa tröskelvärden som fastställs i denna förordning, inte uppfyller kraven för att

betecknas som grindvakt. Bevisbördan för att den presumtion som härrör från att de kvantitativa tröskelvärdena

uppfyllts inte bör gälla bör bäras av det företaget. I sin bedömning av de bevis och argument som lagts fram bör

kommissionen endast beakta de faktorer som har ett direkt samband med de kvantitativa kriterierna, nämligen den

inverkan som det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster har på den inre marknaden utöver

inkomsterna eller börsvärdet, såsom dess storlek i absoluta tal och det antal medlemsstater i vilka det har närvaro,

med hur mycket antalet faktiska företagsanvändare och slutanvändare överskrider tröskelvärdena och betydelsen av

företagets centrala plattformstjänster, med beaktande av den totala omfattningen av respektive central

plattformstjänst, och det antal år för vilka tröskelvärdena har uppnåtts.

Varje motivering, som hänvisar till ekonomiska skäl, som syftar till att avgränsa marknaden eller att påvisa effektivi­

tetsvinster till följd av en viss typ av beteende hos det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster bör

förkastas, eftersom de inte är relevanta för betecknandet som grindvakt. Om de framförda argumenten inte är

tillräckligt underbyggda, därför att de inte uppenbart sätter presumtionen i fråga, bör kommissionen kunna avvisa

argumenten inom den tidsfrist på 45 arbetsdagar som fastställts för betecknandet. Kommissionen bör kunna fatta

ett beslut genom att förlita sig på tillgänglig information om de kvantitativa tröskelvärdena, om det företag som

tillhandahåller centrala plattformstjänster hindrar utredningen genom att inte följa de utredningsåtgärder som

kommissionen vidtar.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/6

12.10.2022

(24)

Det bör också vidtas åtgärder för att bedöma vilken roll som grindvakt som företag som tillhandahåller centrala

plattformstjänster som inte uppfyller alla kvantitativa tröskelvärden kan spela, med beaktande av de övergripande

objektiva kraven att de har en betydande inverkan på den inre marknaden, fungerar som en viktig ingång för

företagsanvändare för att nå slutanvändare och har en fast förankrad och varaktig ställning i sin verksamhet, eller att

de förutses göra detta inom en nära framtid. Om det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster är ett

medelstort företag, litet företag eller mikroföretag bör man vid bedömningen noggrant beakta huruvida ett sådant

företag avsevärt skulle kunna undergräva de centrala plattformstjänsternas öppenhet för konkurrens, eftersom

denna förordning i första hand riktar sig till stora företag med betydande ekonomisk styrka snarare än till

medelstora företag, små företag eller mikroföretag.

(25)

En sådan bedömning kan endast göras mot bakgrund av en marknadsundersökning, samtidigt som de kvantitativa

tröskelvärdena beaktas. Kommissionen bör i sin bedömning sträva efter att bevara och främja innovation och

kvaliteten på de digitala produkterna och tjänsterna, rättvisa och konkurrenskraftiga priser samt en hög nivå på

kvaliteten eller urvalet för företagsanvändare och slutanvändare. I samband med det kan faktorer beaktas som är

specifika för de företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster, såsom extrema stordrifts- eller diversifierings­

fördelar, mycket starka nätverkseffekter, datadrivna fördelar, förmåga att koppla samman många företagsanvändare

med många slutanvändare genom tjänsternas mångsidiga karaktär, inlåsningseffekter, brist på multihoming,

företagsstruktur i form av konglomerat eller vertikal integration. Dessutom kan ett mycket högt börsvärde, en

mycket hög andel eget kapital i förhållande till vinsten eller en mycket hög omsättning som härrör från

slutanvändare av en enda central plattformstjänst användas som indikator på en möjlighet för sådana företag att

utnyttja sin ställning och på att jämvikten på marknaden tippar till deras fördel. Tillsammans med börsvärdet är hög

relativ tillväxttakt exempel på dynamiska parametrar som är särskilt relevanta för att identifiera sådana företag som

tillhandahåller centrala plattformstjänster som kan förutses bli fast förankrade och varaktiga. Kommissionen bör

kunna fatta ett beslut genom att dra negativa slutsatser av tillgängliga uppgifter, om det företag som tillhandahåller

centrala plattformstjänster avsevärt hindrar utredningen genom att inte följa de utredningsåtgärder som

kommissionen vidtagit.

(26)

En särskild undergrupp av regler bör gälla för de företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster som kan

förutses få en fast förankrad och varaktig ställning inom en nära framtid. Samma särskilda egenskaper hos de

centrala plattformstjänsterna gör dem benägna att tippa: när ett företag som tillhandahåller centrala plattform­

stjänster har fått en viss fördel jämfört med konkurrenter eller potentiella utmanare i fråga om storlek eller

förhandlingsstyrka, skulle företagets ställning kunna bli ointaglig och läget kunna utvecklas så att den sannolikt blir

fast förankrad och varaktig inom en nära framtid. Företagen kan försöka få marknaden att tippa och bli grindvakter

genom att använda vissa av de orättvisa villkor och otillbörliga metoder som regleras i denna förordning. I en sådan

situation förefaller det lämpligt att ingripa innan marknaden oåterkalleligen har tippat.

(27)

Ett sådant tidigt ingripande bör dock begränsas till att införa endast sådana skyldigheter som är nödvändiga och

lämpliga för att säkerställa att tjänsterna i fråga förblir öppna och för att göra det möjligt att undvika en kvalificerad

risk för orättvisa villkor och otillbörliga metoder. Skyldigheter som hindrar det företag som tillhandahåller berörda

centrala plattformstjänster från att åtnjuta en fast förankrad och varaktig ställning i sin verksamhet, till exempel

sådana skyldigheter som förhindrar utnyttjande av sin ställning, och sådana skyldigheter som underlättar byte och

multihoming, är mer direkt inriktade på detta syfte. För att säkerställa proportionalitet bör kommissionen dessutom

endast tillämpa de skyldigheter i denna undergrupp som är nödvändiga och proportionella för att uppnå målen i

denna förordning och bör regelbundet se över huruvida dessa skyldigheter bör bibehållas, avskaffas eller anpassas.

(28)

En tillämpning av enbart de skyldigheter som är nödvändiga och proportionella för att uppnå målen i denna

förordning bör göra det möjligt för kommissionen att ingripa i tid och på ett effektivt sätt, samtidigt som man fullt

ut respekterar de övervägda åtgärdernas proportionalitet. Detta bör också försäkra befintliga eller potentiella

marknadsaktörer om att de berörda tjänsterna är öppna för konkurrens och rättvisa.

(29)

Grindvakter bör fullgöra de skyldigheter som fastställs i denna förordning med avseende på var och en av de centrala

plattformstjänster som förtecknas i det relevanta beslutet om betecknande. Skyldigheterna bör tillämpas med

beaktande av grindvakters ställning som konglomerat, i tillämpliga fall. Dessutom bör det vara möjligt för

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/7

kommissionen att genom beslut ålägga grindvakten genomförandeåtgärder. Dessa genomförandeåtgärder bör

utformas på ett effektivt sätt, med beaktande av de centrala plattformstjänsternas egenskaper och de eventuella

riskerna för kringgående, och i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen och de berörda företagens och

tredje parters grundläggande rättigheter.

(30)

Den mycket snabbt föränderliga och komplexa tekniska karaktären hos centrala plattformstjänster kräver en

regelbunden översyn av grindvakters status, även sådana grindvakter som förutses få en fast förankrad och varaktig

ställning i sin verksamhet inom en nära framtid. För att ge alla marknadsaktörer, inklusive grindvakter, den säkerhet

som krävs när det gäller tillämpliga rättsliga skyldigheter är det nödvändigt med en tidsfrist för sådana regelbundna

översyner. Det är också viktigt att göra sådana översyner regelbundet, minst vart tredje år. Vidare är det viktigt att

klargöra att inte alla förändringar av de omständigheter som låg till grund för att ett företag som tillhandahåller

centrala plattformstjänster betecknades som grindvakt bör föranleda en ändring av beslutet om betecknande. En

ändring krävs endast om de förändrade omständigheterna även leder till en förändrad bedömning. Huruvida detta

är fallet bör beslutas utifrån en bedömning från fall till fall av fakta och omständigheter.

(31)

För att garantera att de centrala plattformstjänster som tillhandahålls av grindvakter är öppna för konkurrens och

rättvisa är det nödvändigt att en uppsättning harmoniserade regler med avseende på dessa tjänster fastställs på ett

klart och otvetydigt sätt. Sådana regler behövs för att hantera risken för skadliga effekter av metoder som tillämpas

av grindvakter, till gagn för företagsklimatet inom de berörda tjänsterna, användarna och i slutändan samhället som

helhet. Skyldigheterna motsvarar de metoder som anses undergräva öppenheten för konkurrens eller vara

otillbörliga, eller bådadera, när hänsyn tas till den digitala sektorns särdrag, och som har en särskilt negativ direkt

inverkan på företagsanvändare och slutanvändare. Det bör vara möjligt att man i samband med de skyldigheter som

fastställs i denna förordning tar särskild hänsyn till de tillhandahållna centrala plattformstjänsternas karaktär.

Skyldigheterna i denna förordning bör säkerställa öppenhet för konkurrens och vara rättvisa inte bara med avseende

på de centrala plattformstjänster som förtecknas i beslutet om betecknande, utan även med avseende på andra

digitala produkter och tjänster där grindvakter utnyttjar sin ingångsposition och som ofta tillhandahålls tillsammans

med eller till stöd för de centrala plattformstjänsterna.

(32)

Vid tillämpningen av denna förordning bör öppenhet för konkurrens avse företags förmåga att effektivt övervinna

inträdes- och expansionshinder och utmana grindvakten på grundval av de egna produkternas och tjänsternas

fördelar. Särdragen vad avser centrala plattformstjänster i den digitala sektorn, till exempel nätverkseffekter, starka

stordriftsfördelar och datafördelar, har begränsat dessa tjänsters och relaterade ekosystems öppenhet för

konkurrens. Denna begränsade öppenhet minskar grindvaktens, dess företagsanvändares, utmanares och kunders

incitament att förnya och förbättra produkterna och tjänsterna, och får därmed en negativ inverkan på innovations­

potentialen i den bredare onlinebaserade plattformsekonomin. Öppenheten för konkurrens vad avser tjänster inom

den digitala sektorn kan också begränsas om det finns mer än en grindvakt för en central plattformstjänst. Denna

förordning bör därför förbjuda vissa metoder som tillämpas av grindvakter som kan öka inträdes- eller

expansionshindren och införa vissa skyldigheter för grindvakter som bidrar till att minska dessa hinder.

Skyldigheterna bör också omfatta situationer där grindvaktens ställning skulle kunna förankras i en sådan

utsträckning att konkurrensen mellan plattformarna inte är effektiv på kort sikt, vilket innebär att konkurrens inom

plattformarna måste skapas eller ökas.

(33)

Vid tillämpningen av denna förordning bör orättvisa eller otillbörlighet avse en obalans mellan företagsanvändares

rättigheter och skyldigheter, där grindvakten får en oproportionell fördel. Marknadsaktörer, inbegripet

företagsanvändare av centrala plattformstjänster och alternativa leverantörer av tjänster som tillhandahålls

tillsammans med eller till stöd för sådana centrala plattformstjänster, bör på lämpligt sätt kunna utnyttja fördelarna

med sina innovativa eller andra insatser. På grund av grindvakters ingångsposition och överlägsna förhandlingsstyrka

är det möjligt att de agerar på ett sätt som inte gör det möjligt för andra att fullt ut utnyttja fördelarna med sina egna

bidrag och ensidigt fastställer obalanserade villkor för användningen av sina centrala plattformstjänster eller tjänster

som tillhandahålls tillsammans med eller till stöd för deras centrala plattformstjänster. En sådan obalans utesluts inte

av det faktum att grindvakten erbjuder en viss tjänst kostnadsfritt till en specifik grupp av användare, och den kan

också bestå i att företagsanvändare utesluts eller diskrimineras, särskilt om de senare konkurrerar med tjänster som

tillhandahålls av grindvakten. Denna förordning bör därför införa skyldigheter för grindvakter att ta itu med sådant

beteende.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/8

12.10.2022

(34)

Öppenhet för konkurrens och rättvisa är sammanflätade. Ingen eller begränsad öppenhet för konkurrens för en viss

tjänst kan göra det möjligt för en grindvakt att använda otillbörliga metoder. På samma sätt kan en grindvakts

otillbörliga metoder minska möjligheterna för företagsanvändare eller andra att bestrida grindvaktens ställning. En

särskild skyldighet i denna förordning skulle därför kunna omfatta båda aspekterna.

(35)

De skyldigheter som fastställs i denna förordning är därför nödvändiga för att ta itu med identifierade problem

rörande den offentliga politiken, eftersom det inte finns några alternativa och mindre restriktiva åtgärder som

faktiskt skulle leda till samma resultat, med beaktande av behovet av att skydda allmän ordning och privatliv samt

bekämpa bedrägliga och vilseledande affärsmetoder.

(36)

Grindvakter samlar ofta direkt in slutanvändares personuppgifter i syfte att tillhandahålla onlinebaserade

annonseringstjänster när slutanvändare använder tredje parts webbplatser och programvaruapplikationer. Tredje

parter förser också grindvakter med personuppgifter om sina slutanvändare i syfte att utnyttja vissa tjänster som

erbjuds av grindvakter inom ramen för deras centrala plattformstjänster, till exempel rörande anpassade

målgrupper. Behandling av personuppgifter från tredje parter som använder centrala plattformstjänster, i syfte att

tillhandahålla onlinebaserade annonseringstjänster, ger grindvakter potentiella fördelar i form av ackumulering av

data, vilket skapar inträdeshinder. Detta beror på att grindvakter behandlar personuppgifter från ett betydligt större

antal tredje parter än andra företag. Liknande fördelar följer av att i) slutanvändares personuppgifter som samlats in

från en central plattformstjänst kombineras med data som samlats in från andra tjänster, ii) personuppgifter från en

central plattformstjänst samkörs med andra tjänster som tillhandahålls separat av grindvakten, särskilt tjänster som

inte erbjuds tillsammans med eller till stöd för den relevanta centrala plattformstjänsten, och vice versa, eller

iii) slutanvändare loggas in på olika tjänster som tillhandahålls av grindvakter i syfte att kombinera personuppgifter.

För att säkerställa att grindvakter inte på ett otillbörligt sätt undergräver de centrala plattformstjänsternas öppenhet

för konkurrens bör grindvakter göra det möjligt för slutanvändare att fritt välja om de vill delta i sådan

databehandling och inloggning genom att erbjuda ett mindre individanpassat men likvärdigt alternativ, och utan att

göra användningen av den centrala plattformstjänsten eller vissa av dess funktioner avhängiga av slutanvändarens

samtycke. Detta bör inte påverka grindvaktens behandling av personuppgifter eller inloggning av slutanvändare på

en tjänst, på grundval av den rättsliga grunden enligt artikel 6.1 c, d och e i förordning (EU) 2016/679, men inte på

grundval av artikel 6.1 b och f i den förordningen.

(37)

Det mindre individanpassade alternativet bör inte vara annorlunda eller av sämre kvalitet jämfört med den tjänst

som erbjuds de slutanvändare som ger sitt samtycke, såvida inte en försämring av kvaliteten är en direkt följd av att

grindvakten inte kan behandla sådana personuppgifter eller logga in slutanvändare på en tjänst. Att inte ge sitt

samtycke bör inte vara svårare än att ge sitt samtycke. När grindvakten begär samtycke bör den proaktivt presentera

en användarvänlig lösning för slutanvändaren så att denna kan ge, ändra eller återkalla sitt samtycke på ett

uttryckligt, tydligt och enkelt sätt. I synnerhet bör samtycke ges genom en entydig bekräftande handling eller ett

uttalande som innebär ett frivilligt, specifikt, informerat och otvetydigt medgivande från slutanvändaren, enligt

definitionen i förordning (EU) 2016/679. Samtidigt som samtycket ges, och endast i tillämpliga fall, bör

slutanvändaren informeras om att nekat samtycke kan leda till ett mindre individanpassat erbjudande, men att den

centrala plattformstjänsten i övrigt kommer att förbli oförändrad och att inga funktioner försvinner. Om samtycke

inte kan ges direkt till grindvaktens centrala plattformstjänst bör slutanvändare undantagsvis kunna ge sitt samtycke

via varje tredjepartstjänst som använder den centrala plattformstjänsten, så att grindvakten kan behandla

personuppgifter i syfte att tillhandahålla onlinebaserade annonseringstjänster.

Slutligen bör det vara lika lätt att återkalla, som att ge, sitt samtycke. Grindvakter bör inte utforma, organisera eller

driva sina onlinegränssnitt på ett sätt som innebär att slutanvändare vilseleds eller manipuleras eller att deras

möjlighet att frivilligt ge sitt samtycke på annat sätt väsentligen hämmas eller försämras. I synnerhet bör grindvakter

inte tillåtas att mer än en gång om året uppmana slutanvändare att ge sitt samtycke för samma behandlingssyfte för

vilket de ursprungligen inte gav, eller återkallade, sitt samtycke. Den här förordningen påverkar inte tillämpningen

av förordning (EU) 2016/679, inbegripet ramen för övervakning av dess efterlevnad, som förblir fullt tillämplig med

avseende på eventuella anspråk från registrerade vad gäller ett åsidosättande av deras rättigheter enligt den

förordningen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/9

(38)

Barn förtjänar ett särskilt skydd av sina personuppgifter, särskilt när det gäller användningen av deras

personuppgifter för kommersiella meddelanden eller skapande av användarprofiler. Skyddet av barn på nätet är ett

viktigt mål för unionen och bör återspeglas i relevant unionsrätt. I detta sammanhang bör vederbörlig hänsyn tas till

en förordning om en inre marknad för digitala tjänster. Ingenting i denna förordning undantar grindvakter från deras

skyldighet att skydda barn enligt tillämplig unionsrätt.

(39)

I vissa fall kan grindvakter, till exempel genom att införa avtalsvillkor, begränsa möjligheterna för företagsanvändare

som utnyttjar deras onlinebaserade förmedlingstjänster att erbjuda slutanvändare sina produkter eller tjänster till

gynnsammare villkor, inklusive ett lägre pris, via andra onlinebaserade förmedlingstjänster eller via direktkanaler för

onlineförsäljning. Om sådana begränsningar avser en tredje parts onlinebaserade förmedlingstjänster, inskränker de

öppenheten för konkurrens mellan olika plattformar, vilket i sin tur begränsar urvalet av alternativa onlinebaserade

mellanhandstjänster för slutanvändare. Om sådana begränsningar avser direktkanaler för onlineförsäljning,

inskränker de på ett orättvist sätt företagsanvändares frihet att använda sådana kanaler. För att säkerställa att

företagsanvändare av grindvakters onlinebaserade förmedlingstjänster fritt kan välja alternativa nätbaserade

mellanhandstjänster eller direktkanaler för onlineförsäljning och differentiera villkoren för de produkter eller

tjänster som de erbjuder slutanvändare, bör det inte accepteras att grindvakter inskränker deras valmöjlighet när det

gäller att differentiera affärsvillkor, inklusive pris. En sådan begränsning bör gälla alla åtgärder med motsvarande

verkan, till exempel höjda provisionsavgifter eller borttagande av företagsanvändares erbjudanden.

(40)

För att förhindra att företagsanvändares beroende av grindvakters centrala plattformstjänster ytterligare stärks, och

för att främja multihoming, bör företagsanvändare ha frihet att främja och välja den distributionskanal som de

anser är lämpligast för att interagera med slutanvändare som de redan har förvärvat genom centrala plattform­

stjänster som tillhandahålls av grindvakten eller genom andra kanaler. Detta bör gälla främjande av erbjudanden,

inbegripet genom företagsanvändarens programvaruapplikation, och alla former av kommunikation och ingående

av avtal mellan företagsanvändare och slutanvändare. En slutanvändare anses vara en förvärvad slutanvändare om

denne redan har ingått en affärsförbindelse med företagsanvändaren och, i tillämpliga fall, grindvakten direkt eller

indirekt har fått ersättning av företagsanvändaren för att underlätta företagsanvändarens inledande förvärv av

slutanvändaren. Sådana affärsförbindelser kan antingen vara avgiftsbaserade eller kostnadsfria, till exempel gratis

provperioder eller kostnadsfria bastjänster, och kan ingås antingen via grindvaktens centrala plattformstjänst eller

via någon annan kanal. Omvänt bör slutanvändare också ha frihet att välja erbjudanden från sådana

företagsanvändare och att ingå avtal med dem antingen via grindvakternas centrala plattformstjänster, i

förekommande fall, eller från en direkt distributionskanal som tillhör företagsanvändaren eller en annan indirekt

kanal som en sådan företagsanvändare använder.

(41)

Slutanvändares möjligheter att förvärva innehåll, abonnemang, funktioner eller andra föremål utanför grindvaktens

centrala plattformstjänster bör inte undergrävas eller begränsas. Särskilt bör det undvikas att grindvakter begränsar

slutanvändares tillgång till och användning av sådana tjänster via en programvaruapplikation som används i deras

centrala plattformstjänst. Exempelvis bör de som abonnerar på onlineinnehåll som köpts utanför en programvaru­

applikation, programvarubutik eller virtuell assistent inte hindras från att få tillgång till sådant innehåll på en

programvaruapplikation på grindvakters centrala plattformstjänst enbart på grund av att det köptes utanför en

sådan programvaruapplikation, programvarubutik eller virtuell assistent.

(42)

För att säkerställa en rättvis affärsmiljö och skydda den digitala sektorns öppenhet är det viktigt att skydda

företagsanvändares och slutanvändares, inbegripet visselblåsares, rätt att ta upp eventuella betänkligheter rörande

otillbörliga metoder som tillämpas av grindvakter som aktualiserar frågor om bristande efterlevnad av relevant

unionsrätt eller nationell rätt hos alla relevanta administrativa eller andra offentliga myndigheter, inbegripet

nationella domstolar. Till exempel är det möjligt att företagsanvändare eller slutanvändare kommer att vilja framföra

klagomål om olika typer av otillbörliga metoder, såsom diskriminerande villkor för åtkomst, omotiverad stängning

av företagsanvändarkonton eller otydliga grunder för borttagande av produkter. All praxis som på något sätt gör det

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/10

12.10.2022

svårare för eller hindrar dessa användare från att väcka frågor eller att begära prövning, till exempel genom

sekretessklausuler i avtal eller andra skriftliga villkor, bör därför förbjudas. Detta förbud bör inte påverka rätten för

företagsanvändare och grindvakter att i sina avtal fastställa användningsvillkoren, inbegripet användningen av

lagliga mekanismer för hantering av klagomål, däribland eventuell användning av alternativa tvistlösningsme­

kanismer eller behörighet för särskilda domstolar i enlighet med respektive unionsrätt och nationell rätt. Detta bör

inte heller påverka den roll som grindvakter spelar i kampen mot olagligt innehåll online.

(43)

Vissa tjänster som tillhandahålls tillsammans med eller till stöd för grindvaktens relevanta centrala plattform­

stjänster, till exempel identifieringstjänster, webbläsarmotorer, betaltjänster eller tekniska tjänster som stöder

tillhandahållandet av betaltjänster, till exempel betalningssystem för köp i app, är avgörande för att

företagsanvändare ska kunna bedriva sin verksamhet och göra det möjligt för dem att optimera tjänsterna. I

synnerhet bygger varje webbläsare på en webbläsarmotor som ansvarar för viktiga webbläsarfunktioner såsom

hastighet, tillförlitlighet och webbkompatibilitet. När grindvakter driver och beslutar vilka webbläsarmotorer som

ska användas har de möjlighet att avgöra vilken funktion och vilka standarder som ska gälla inte bara för deras egna

webbläsare, utan även för konkurrerande webbläsare och, i sin tur, för webbprogramvaruapplikationer. Grindvakter

bör därför inte utnyttja sin ställning för att kräva att företagsanvändare som är beroende av dem använder någon av

de tjänster som tillhandahålls tillsammans med, eller till stöd för, centrala plattformstjänster av grindvakten själv som

ett led i dessa slutanvändares tillhandahållande av tjänster eller produkter. För att undvika en situation där

grindvakter indirekt tvingar företagsanvändare att använda grindvakternas egna tjänster som tillhandahålls

tillsammans med eller till stöd för centrala plattformstjänster, bör grindvakter också förbjudas att tvinga

slutanvändare att använda sådana tjänster, om detta krav införs i samband med den tjänst som tillhandahålls

slutanvändare av företagsanvändaren med hjälp av grindvaktens centrala plattformstjänst. Detta förbud syftar till att

skydda företagsanvändarens frihet att välja alternativa tjänster i stället för grindvaktens tjänster, men bör inte tolkas

som en skyldighet för företagsanvändaren att erbjuda sina slutanvändare sådana alternativa tjänster.

(44)

Bruket att kräva att företagsanvändare eller slutanvändare abonnerar på eller registrerar sig för eventuella övriga

centrala plattformstjänster hos grindvakten, vilka förtecknas i beslutet om betecknande eller vilka uppfyller de

tröskelvärden för aktiva slutanvändare och företagsanvändare som fastställs i denna förordning, som ett villkor för

att få använda, få tillgång till, anmäla sig till eller registrera sig för en central plattformstjänst, ger grindvakten ett

sätt att fånga och låsa in nya företagsanvändare och slutanvändare i sina centrala plattformstjänster genom att

säkerställa att företagsanvändare inte kan få tillgång till en central plattformstjänst utan att också åtminstone

registrera sig eller skapa ett konto för att få en andra central plattformstjänst. Detta bruk ger även grindvakter en

potentiell fördel i form av ackumulering av data. Det riskerar således att skapa inträdeshinder och bör förbjudas.

(45)

Villkoren för de onlinebaserade annonseringstjänster som grindvakter tillhandahåller företagsanvändare, såväl

annonsörer som utgivare, brister ofta i transparens och insyn. Denna bristande insyn är delvis kopplad till ett fåtal

plattformars praxis, men beror också på att den programmatiska annonsering som i dag förekommer är

komplicerad. Sektorn anses ha blivit mindre transparent efter införandet av ny lagstiftning om integritetsskydd.

Detta leder ofta till att annonsörer och utgivare får bristande information och kunskap om villkoren för de

onlinebaserade annonseringstjänster de köper och undergräver deras möjligheter att byta mellan företag som

tillhandahåller onlinebaserade annonseringstjänster. Dessutom är kostnaderna för onlinebaserade annonsering­

stjänster under dessa villkor sannolikt högre än de skulle varit i ett rättvisare, mer transparent och öppet

plattformsklimat. Dessa högre kostnader återspeglas sannolikt i de priser som slutanvändare betalar för många

dagligvaror och dagliga tjänster som är beroende av onlinebaserade annonseringstjänster. Det bör därför införas

skyldigheter om transparens som ålägger grindvakter att på begäran och kostnadsfritt förse de annonsörer och

utgivare till vilka de tillhandahåller onlinebaserade annonseringstjänster med information som gör det möjligt för

båda parter att förstå vilket pris som betalas för var och en av de olika onlinebaserade annonseringstjänster som

tillhandahålls som en del av den relevanta annonseringsvärdekedjan.

Denna information bör på begäran tillhandahållas en annonsör för individuella annonser och avse det pris och de

avgifter som åläggs annonsören samt, efter överenskommelse med den utgivare som äger den databas där annonsen

visas, den ersättning som den samtyckande utgivaren ska erhålla. Det dagliga tillhandahållandet av denna

information kommer att göra det möjligt för annonsörer att få information som är tillräckligt detaljerad för att

kostnaderna för att använda grindvakters onlinebaserade annonseringstjänster ska kunna jämföras med kostnaderna

för att använda andra företags onlinebaserade annonseringstjänster. Om vissa utgivare inte ger sitt samtycke till att

den relevanta informationen delas med annonsören bör grindvakten förse annonsören med information om den

genomsnittliga ersättning per dag som dessa utgivare erhåller för de relevanta annonserna. Samma skyldigheter och

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/11

principer för delning av relevant information om tillhandahållandet av onlinebaserade annonseringstjänster bör gälla

för begäranden från utgivare. Eftersom grindvakter kan använda olika prissättningsmodeller för tillhandahållandet

av onlinebaserade annonseringstjänster till annonsörer och utgivare, till exempel ett pris per budskap, per visning

eller något annat kriterium, bör grindvakter också tillhandahålla den metod enligt vilken varje pris och ersättning

beräknas.

(46)

Under vissa omständigheter har en grindvakt en dubbel roll som företag som tillhandahåller centrala plattform­

stjänster, varigenom det tillhandahåller en central plattformstjänst, och eventuellt andra tjänster som tillhandahålls

tillsammans med eller till stöd för den centrala plattformstjänsten, till en företagsanvändare, samtidigt som den

konkurrerar, eller avser att konkurrera, med samma företagsanvändare om tillhandahållandet av samma eller

liknande tjänster eller produkter till samma slutanvändare. Under dessa förhållanden kan en grindvakt utnyttja sin

dubbla roll och använda data som genererats eller tillhandahållits av företagsanvändare i samband med den

verksamhet som dessa företagsanvändare bedriver vid användningen av de centrala plattformstjänsterna eller de

tjänster som tillhandahålls tillsammans med eller till stöd för dessa centrala plattformstjänster, för de tjänster eller

produkter som de själva erbjuder. Företagsanvändarens data kan också omfatta alla data som genereras av eller

tillhandahålls under dess slutanvändares verksamhet. Detta kan till exempel vara fallet när en grindvakt

tillhandahåller företagsanvändare en e-marknadsplats eller programvarubutik och samtidigt tillhandahåller dem

tjänster som ett företag som tillhandahåller onlinebaserade butikstjänster eller programvaruapplikationer. För att

förhindra att grindvakter otillbörligt drar nytta av sin dubbla roll är det nödvändigt att säkerställa att de inte

använder aggregerade eller icke-aggregerade data, som skulle kunna inbegripa anonymiserade uppgifter och

personuppgifter som inte är allmänt tillgängliga, för att tillhandahålla tjänster som liknar företagsanvändarnas.

Denna skyldighet bör gälla för varje grindvakt som helhet, inbegripet men inte begränsat till dess affärsenhet som

konkurrerar med en central plattformstjänsts företagsanvändare.

(47)

Företagsanvändare kan också köpa onlinebaserade annonseringstjänster från ett företag som tillhandahåller centrala

plattformstjänster i syfte att tillhandahålla varor och tjänster till slutanvändare. Då kan det hända att data inte

genereras på den centrala plattformstjänsten, utan tillhandahålls den centrala plattformstjänsten av företagsan­

vändaren eller genereras utifrån dess verksamhet via den berörda centrala plattformstjänsten. I vissa fall kan den

centrala plattformstjänst som tillhandahåller annonsering ha en dubbel roll, både som ett företag som

tillhandahåller onlinebaserade annonseringstjänster och som ett företag som tillhandahåller tjänster som

konkurrerar med företagsanvändare. I enlighet därmed bör förbudet för grindvakter med dubbla roller att använda

företagsanvändares data även gälla data som en central plattformstjänst har mottagit av företag i syfte att

tillhandahålla onlinebaserade annonseringstjänster med koppling till den centrala plattformstjänsten.

(48)

När det gäller molntjänster bör skyldigheten att inte använda företagsanvändares data utvidgas till att även omfatta

data som tillhandahålls eller genereras av grindvaktens företagsanvändare i samband med deras användning av

grindvaktens molntjänst, eller via dess programvarubutik som ger slutanvändare av molntjänster tillgång till

programvaruapplikationer. Denna skyldighet bör inte påverka grindvakters rätt att använda aggregerade data för att

tillhandahålla andra tjänster som tillhandahålls tillsammans med eller till stöd för dess centrala plattformstjänst, till

exempel dataanalystjänster, under förutsättning att kraven i förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG

uppfylls och de relevanta skyldigheterna i den här förordningen när det gäller sådana tjänster efterlevs.

(49)

En grindvakt kan använda andra medel för att gynna sina egna eller en tredje parts tjänster eller produkter i sitt

operativsystem, sin virtuella assistent eller sin webbläsare, till nackdel för samma eller liknande tjänster som

slutanvändare skulle kunna erhålla genom en annan tredje part. Detta kan till exempel hända när vissa programvaru­

applikationer eller programvarutjänster förinstalleras av en grindvakt. För att erbjuda slutanvändare valmöjlighet bör

grindvakter inte hindra slutanvändare från att avinstallera programvaruapplikationer i sitt operativsystem. Det bör

vara möjligt för en grindvakt att begränsa sådan avinstallation enbart om dessa programvaruapplikationer är

nödvändiga för att operativsystemet eller enheten ska fungera. Grindvakter bör också göra det möjligt för

slutanvändare att enkelt ändra operativsystemets, den virtuella assistentens och webbläsarens standardinställningar

om dessa standardinställningar gynnar deras egna programvaruapplikationer och tjänster. Detta inbegriper visandet

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/12

12.10.2022

av en dialogruta när användarna för första gången använder en sökmotor, virtuell assistent eller webbläsare som är

förtecknad i beslutet om betecknande, varigenom slutanvändare ges möjlighet att välja en alternativ standardtjänst

när grindvaktens operativsystem dirigerar slutanvändare till denna sökmotor, virtuella assistent eller webbläsare,

och när grindvaktens virtuella assistent eller webbläsare dirigerar användaren till den sökmotor som är förtecknad i

beslutet om betecknande.

(50)

De regler som en grindvakt fastställer för distribution av programvaruapplikationer kan under vissa omständigheter

begränsa slutanvändares möjligheter att installera och effektivt använda tredje parts programvaruapplikationer eller

programvarubutiker på den grindvaktens maskinvara eller operativsystem och begränsa slutanvändares möjlighet

att få tillgång till sådana programvaruapplikationer eller programvarubutiker utanför den grindvaktens centrala

plattformstjänster. Sådana begränsningar kan minska programutvecklarnas möjligheter att använda alternativa

distributionskanaler och slutanvändares möjlighet att välja mellan olika programvaruapplikationer från olika

distributionskanaler och bör förbjudas eftersom de är orättvisa och riskerar att minska de centrala plattform­

stjänsternas öppenhet. För att säkerställa öppenhet för konkurrens bör grindvakten dessutom tillåta att tredje parts

programvaruapplikationer eller programvarubutiker via en dialogruta låter slutanvändaren besluta om den tjänsten

bör bli standard och göra det lätt att genomföra ändringen.

För att säkerställa att tredje parts programvaruapplikationer eller programvarubutiker inte äventyrar integriteten hos

den maskinvara eller det operativsystem som grindvakten tillhandahåller bör det vara möjligt för den berörda

grindvakten att genomföra proportionella tekniska eller avtalsmässiga åtgärder för att uppnå detta mål, om

grindvakten visar att sådana åtgärder är nödvändiga och motiverade och att det inte finns några mindre restriktiva

åtgärder för att skydda maskinvarans eller operativsystemets integritet. Maskinvarans eller operativsystemets

integritet bör omfatta alla konstruktionsalternativ som måste införas och underhållas för att skydda maskinvaran

eller operativsystemet mot obehörig åtkomst, genom att säkerställa att de säkerhetskontroller som specificeras för

den berörda maskinvaran eller det berörda operativsystemet inte kan äventyras. För att säkerställa att tredje parts

programvaruapplikationer eller programvarubutiker inte undergräver slutanvändares säkerhet bör det dessutom

vara möjligt för grindvakten att genomföra strikt nödvändiga och proportionella åtgärder och inställningar, förutom

standardinställningar, som gör det möjligt för slutanvändare att effektivt skydda säkerheten i förhållande till tredje

parts programvaruapplikationer eller programvarubutiker, om grindvakten visar att sådana åtgärder och

inställningar är strikt nödvändiga och berättigade och att det inte finns några mindre restriktiva åtgärder för att

uppnå detta mål. Grindvakten bör hindras från att genomföra sådana åtgärder som en standardinställning eller

förinstallation.

(51)

Grindvakter är ofta vertikalt integrerade och erbjuder vissa produkter eller tjänster till slutanvändare genom sina

egna centrala plattformstjänster eller genom en företagsanvändare som de kontrollerar, vilket ofta leder till

intressekonflikter. Detta kan inbegripa en situation där en grindvakt tillhandahåller sina egna onlinebaserade

förmedlingstjänster via en sökmotor. När grindvakter erbjuder dessa produkter eller tjänster på den centrala

plattformstjänsten kan de reservera en högre position i rangordningen, samt därtill hörande indexering och

webbsökning, för sina egna erbjudanden än för produkter eller tjänster från tredje parter som också bedriver

verksamhet på den centrala plattformstjänsten. Detta kan till exempel gälla produkter eller tjänster, inklusive andra

centrala plattformstjänster, som rangordnas i de resultat som kommuniceras av sökmotorerna, eller som helt eller

delvis är integrerade i sökmotorresultatet, grupper av resultat som hör till ett speciellt ämne och som visas

tillsammans med resultaten från en sökmotor, som av vissa slutanvändare betraktas eller används som en tjänst som

skiljer sig från eller kompletterar sökmotorn.

Andra exempel är programvarutillämpningar som distribueras genom programvarubutiker, eller videor som

distribueras via en videodelningsplattform, eller produkter eller tjänster som framhävs och visas i en onlinebaserad

social nätverkstjänsts nyhetsflöde, eller produkter eller tjänster som rangordnas i sökresultaten eller visas på en

e-marknadsplats, eller produkter eller tjänster som erbjuds genom en virtuell assistent. En sådan reservering av en

högre position för grindvaktens eget erbjudande kan ske redan före rangordningen efter en sökning, till exempel

under webbsökning eller indexering. Redan under webbsökning, som en upptäcktsprocess genom vilken nytt och

uppdaterat innehåll påträffas, och indexering, vilket innebär att det innehåll som påträffats under webbsöknings­

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/13

processen lagras och organiseras, kan grindvakten till exempel gynna sitt eget innehåll i förhållande till tredje parters.

Under dessa omständigheter har grindvakten en dubbel roll som mellanhand för tredjepartsföretag och som företag

som direkt tillhandahåller produkter eller tjänster. Följaktligen har sådana grindvakter möjlighet att direkt

undergräva dessa produkters eller tjänsters möjlighet att konkurrera på de centrala plattformstjänsterna, till nackdel

för de företagsanvändare som inte kontrolleras av grindvakten.

(52)

I sådana situationer bör grindvakten inte ägna sig åt någon form av differentierad eller förmånlig behandling vid

rangordning på centrala plattformstjänster, och därtill hörande indexering och webbsökning, vare sig rättsligt,

kommersiellt eller tekniskt, till förmån för produkter eller tjänster som den erbjuder själv eller genom en

företagsanvändare som den kontrollerar. För att säkerställa att denna skyldighet är effektiv bör de villkor som gäller

för en sådan rangordning i allmänhet också vara rättvisa och transparenta. Rangordning bör i detta sammanhang

omfatta alla former av relativ synlighet, inbegripet visning, betygsättning, länkning eller röstresultat och bör även

omfatta fall där en central plattformstjänst presenterar eller vidarebefordrar endast ett resultat till slutanvändaren.

För att säkerställa att denna skyldighet är effektiv och inte kan kringgås bör den även tillämpas på eventuella

åtgärder som har en likvärdig effekt i förhållande till den differentierade eller förmånliga behandlingen i

rangordningen. De riktlinjer som antas i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2019/1150 bör också underlätta

genomförandet och efterlevnaden av denna skyldighet.

(53)

Grindvakter bör inte begränsa eller hindra slutanvändares fria val genom att tekniskt eller på annat sätt förhindra

byte mellan eller abonnemang på olika programvaruapplikationer och programvarutjänster. Detta skulle göra det

möjligt för fler företag att erbjuda sina tjänster, vilket i slutändan skulle ge slutanvändare ökat urval. Grindvakter

bör säkerställa det fria valet, oavsett om de är tillverkaren av en maskinvara som används för att få tillgång till

sådana programvaruapplikationer eller programvarutjänster, och bör inte skapa artificiella tekniska eller andra

hinder för att göra byten omöjliga eller inte ändamålsenliga. Att enbart erbjuda konsumenter en viss produkt eller

tjänst, även genom förinstallation, eller att förbättra erbjudandet till slutanvändare, t.ex. genom lägre priser eller

högre kvalitet, bör inte tolkas som ett förbjudet hinder för byte.

(54)

Grindvakter kan göra det svårare för slutanvändare att få tillgång till onlineinnehåll och onlinetjänster, inklusive

programvaruapplikationer. Därför bör det fastställas regler för att säkerställa att slutanvändares rätt att få tillgång till

ett öppet internet inte äventyras av grindvakters agerande. Grindvakter kan också tekniskt begränsa slutanvändares

möjligheter att effektivt byta mellan olika företag som tillhandahåller internetanslutningstjänster, särskilt genom att

ha kontrollen över maskinvaran eller operativsystemen. Detta snedvrider villkoren för internetanslutningstjänster

och är i slutändan till nackdel för slutanvändare. Det bör därför säkerställas att grindvakter inte på ett otillbörligt

sätt begränsar slutanvändares val av företag som tillhandahåller internetanslutningstjänster.

(55)

En grindvakt kan tillhandahålla tjänster eller maskinvara, till exempel kroppsburna enheter, som har tillgång till en

enhets maskinvara eller programvarufunktioner som nås eller kontrolleras via ett operativsystem eller en virtuell

assistent i syfte att erbjuda slutanvändare specifika funktioner. I så fall behöver konkurrerande tillhandahållare av

tjänster eller maskinvara, såsom tillhandahållare av kroppsburna enheter, lika effektiv interoperabilitet med och

tillgång i interoperabilitetssyfte till samma maskinvara eller programvarufunktioner för att kunna tillhandahålla

slutanvändare ett konkurrenskraftigt erbjudande.

(56)

Grindvakter kan också ha en dubbel roll som utvecklare av operativsystem och tillverkare av enheter, inbegripet de

tekniska funktioner som sådana enheter kan ha. Till exempel kan en grindvakt som är tillverkare av en enhet

begränsa tillgången till vissa av funktionerna i enheten, såsom säkra detaljer och processorer för teknik för nära

kommunikation, autentiseringsmekanismer och den programvara som används för att driva den tekniken, vilken

kan krävas för att grindvakten, och eventuella tredjepartsföretag som tillhandahåller en sådan tjänst, effektivt ska

kunna tillhandahålla en tjänst som tillhandahålls tillsammans med, eller till stöd för, den centrala plattformstjänsten.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/14

12.10.2022

(57)

Om dubbla roller används på ett sätt som hindrar alternativa leverantörer av tjänster och maskinvaror från att på lika

villkor få tillgång till samma operativsystem, maskinvara eller programvarufunktioner som är tillgängliga eller

används av grindvakten vid tillhandahållande av sina egna kompletterande eller stödjande tjänster eller maskinvaror,

skulle detta kunna ha mycket skadlig inverkan på innovationen hos sådana alternativa leverantörer och på

slutanvändares urval. Grindvakterna bör därför vara skyldiga att kostnadsfritt säkerställa effektiv interoperabilitet

med, och tillgång i interoperabilitetssyfte till, samma operativsystem, maskinvara eller programvarufunktioner som

är tillgängliga eller används för tillhandahållande av deras egna kompletterande och stödjande tjänster och

maskinvaror. Sådan tillgång kan även krävas för programvaruapplikationer med koppling till de relevanta tjänster

som tillhandahålls tillsammans med eller till stöd för den centrala plattformstjänsten i syfte att effektivt utveckla och

tillhandahålla funktioner som är interoperabla med dem som tillhandahålls av grindvakter. Syftet med

skyldigheterna är att göra det möjligt för konkurrerande tredje parter att bedriva samtrafik genom gränssnitt eller

liknande lösningar med respektive funktioner lika effektivt som grindvaktens egna tjänster eller maskinvaror.

(58)

Villkoren för de webbannonseringstjänster som grindvakter tillhandahåller företagsanvändare, såväl annonsörer som

utgivare, brister ofta i transparens och insyn. Detta leder ofta till att annonsörer och utgivare inte får information om

effekten av en viss annons. För att ytterligare öka rättvisan, transparensen och öppenheten för konkurrens hos de

webbannonseringstjänster som förtecknas i beslutet om betecknande samt de som är helt integrerade med andra

centrala plattformstjänster från samma företag bör grindvakter på begäran ge annonsörer och utgivare samt tredje

parter som auktoriserats av annonsörer och utgivare kostnadsfri tillgång till grindvakternas resultatmätningsverktyg

och de data, inbegripet aggregerade och icke-aggregerade data, som krävs för att annonsörer, auktoriserade tredje

parter såsom reklambyråer som annonserar för ett företags räkning och utgivare ska kunna utföra sina egna

oberoende kontroller av tillhandahållandet av de relevanta webbannonseringstjänsterna.

(59)

Grindvakter har tillgång till mycket stora mängder data som de samlar in när de tillhandahåller de centrala plattform­

stjänsterna och andra digitala tjänster. För att säkerställa att grindvakter inte undergräver de centrala plattform­

stjänsternas öppenhet för konkurrens eller innovationspotentialen inom den dynamiska digitala sektorn genom att

begränsa byte eller multihoming, bör slutanvändare och tredje parter som auktoriserats av en slutanvändare ges

effektiv och omedelbar tillgång till de data som de tillhandahöll eller som genererades genom deras verksamhet på

grindvaktens relevanta centrala plattformstjänster. Uppgifterna bör tas emot i ett format som omedelbart och

effektivt kan nås och användas av slutanvändaren eller den berörda tredje part som auktoriserats av slutanvändaren

och till vilken uppgifterna porteras. Grindvakter bör också genom lämpliga tekniska åtgärder av hög kvalitet, såsom

programmeringsgränssnitt, säkerställa att slutanvändare eller tredje parter som auktoriserats av slutanvändare fritt

kan portera data kontinuerligt och i realtid. Detta bör även gälla alla andra data på olika aggregeringsnivåer som är

nödvändiga för att möjliggöra en sådan portabilitet på ett effektivt sätt. För att undvika tveksamhet kompletterar

grindvaktens skyldighet att säkerställa effektiv dataportabilitet inom ramen för denna förordning rätten till

dataportabilitet enligt förordning (EU) 2016/679. Ett underlättande av byte eller multihoming bör i sin tur leda till

ökat urval för slutanvändare och fungerar som ett incitament för grindvakter och företagsanvändare att innovera.

(60)

Företagsanvändare av centrala plattformstjänster som tillhandahålls av grindvakter och dessa företagsanvändares

slutanvändare tillhandahåller och genererar en mycket stor mängd data. För att säkerställa att företagsanvändare har

tillgång till de relevanta data som genereras på detta sätt bör grindvakten på deras begäran ge kostnadsfri effektiv

tillgång till sådana data. Sådan tillgång bör också ges till tredje parter som kontrakterats av företagsanvändaren, som

fungerar som personuppgiftsbiträden för dessa data åt företagsanvändaren. Tillgången bör inbegripa tillgång till data

som tillhandahålls eller genereras av samma företagsanvändare och samma slutanvändare av dessa

företagsanvändare inom ramen för andra tjänster som tillhandahålls av samma grindvakt, inbegripet tjänster som

tillhandahålls tillsammans med eller till stöd för centrala plattformstjänster om detta är oupplösligt förbundet med

begäran i fråga. Därför bör en grindvakt inte använda några avtalsmässiga eller andra begränsningar för att hindra

företagsanvändare från att få tillgång till relevanta data och bör göra det möjligt för företagsanvändare att få

samtycke av sina slutanvändare till sådan tillgång till och sökning av data, om sådant samtycke krävs enligt

förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG. Grindvakter bör också säkerställa kontinuerlig tillgång i realtid

till sådana data genom lämpliga tekniska åtgärder, till exempel genom att inrätta programmeringsgränssnitt av hög

kvalitet eller integrerade verktyg för företagsanvändare som behöver tillgång till små datavolymer respektive som

har små transaktionsvolymer.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/15

(61)

Sökmotorers värde för företagsanvändare och slutanvändare ökar i takt med att det totala antalet företags- och

slutanvändare ökar. Företag som tillhandahåller sökmotorer samlar in och lagrar aggregerade dataset som innehåller

information om vad användarna sökte efter och hur de interagerade med de resultat som de tillhandahölls. Företag

som tillhandahåller sökmotorer samlar in dessa data från sökningar som gjorts på deras egen sökmotor och, i

tillämpliga fall, sökningar som gjorts på plattformar tillhörande deras affärspartner nedströms. Grindvakters tillgång

till sådana data om rangordning, sökningar, klickningar och visningar utgör ett viktigt hinder för inträde och

expansion, vilket undergräver möjligheten att konkurrera för de sökmotorerna. Grindvakter bör därför vara

skyldiga att på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor ge andra företag som tillhandahåller sådana tjänster

tillgång till dessa data om rangordning, sökningar, klickningar och visningar i samband med kostnadsfria och betalda

sökningar som genereras av konsumenter på sökmotorer, så att de tredjepartsföretagen kan optimera sina tjänster

och konkurrera med de centrala plattformstjänsterna i fråga. Sådan tillgång bör också ges till tredje parter som

kontrakterats av en sökmotorleverantör, som fungerar som personuppgiftsbiträde för dessa data åt sökmotorn. När

en grindvakt ger tillgång till sina sökdata bör den säkerställa att slutanvändares personuppgifter skyddas på lämpligt

sätt, bland annat mot eventuella risker för återidentifiering, exempelvis genom anonymisering av personuppgifterna,

utan att uppgifternas kvalitet eller användbarhet avsevärt försämras. De relevanta uppgifterna anonymiseras om

personuppgifter ändras oåterkalleligt på ett sådant sätt att informationen inte avser en identifierad eller identifierbar

fysisk person eller om personuppgifterna anonymiseras på ett sådant sätt att den registrerade inte eller inte längre är

identifierbar.

(62)

För programvarubutiker, sökmotorer och onlinebaserade sociala nätverkstjänster som förtecknas i beslutet om

betecknande bör grindvakter offentliggöra och tillämpa allmänna villkor för tillträde som bör vara rättvisa, rimliga

och icke-diskriminerande. De allmänna villkoren bör föreskriva en unionsbaserad alternativ tvistlösningsmekanism

som är lättillgänglig, opartisk, oberoende och kostnadsfri för företagsanvändaren, utan att det påverkar företagsan­

vändarens egen kostnad och proportionella åtgärder som syftar till att förhindra att företagsanvändare missbrukar

tvistlösningsmekanismen. Tvistlösningsmekanismen bör inte påverka företagsanvändares rätt att begära prövning

vid rättsliga myndigheter i enlighet med unionsrätten och nationell rätt. I synnerhet är grindvakter som ger tillgång

till programvarubutiker en viktig ingång för de företagsanvändare som försöker nå slutanvändare. Med tanke på

obalansen i förhandlingsstyrka mellan de grindvakterna och företagsanvändare av deras programvarubutiker bör de

grindvakterna inte tillåtas att införa allmänna villkor, inbegripet prisvillkor, som skulle vara orättvisa eller leda till

omotiverad differentiering.

Prissättningen eller andra allmänna villkor för tillträdet bör anses vara orättvisa om de leder till en obalans mellan

rättigheter och skyldigheter för företagsanvändare eller ger grindvakten en fördel som är oproportionell i

förhållande till den tjänst som grindvakten tillhandahåller företagsanvändare eller leder till en nackdel för

företagsanvändare när de tillhandahåller samma eller liknande tjänster som grindvakten. Följande riktmärken kan

användas för att avgöra om de allmänna tillträdesvillkoren är rättvisa: de priser eller villkor som andra leverantörer

av programvarubutiker tillämpar på samma eller liknande tjänster, de priser eller villkor som leverantören av

programvarubutiken tillämpar på olika tillhörande eller liknande tjänster eller på olika typer av slutanvändare, de

priser eller villkor som leverantören av programvarubutiken tillämpar på samma tjänst i olika geografiska regioner,

de priser eller villkor som leverantören av programvarubutiken tillämpar på samma tjänst som grindvakten

tillhandahåller sig själv. Denna skyldighet bör inte skapa rätt till tillträde och bör inte påverka möjligheten för

leverantörerna av programvarubutiker, sökmotorer och onlinebaserade sociala nätverkstjänster att ta det ansvar

som krävs i kampen mot olagligt och oönskat innehåll i enlighet med en förordning om en inre marknad för

digitala tjänster.

(63)

Grindvakter kan göra det svårare för företagsanvändare och slutanvändare att säga upp en central plattformstjänst

som de tidigare har abonnerat på. Därför bör regler fastställas för att undvika en situation där grindvakter

undergräver företagsanvändares och slutanvändares rätt att fritt välja vilken central plattformstjänst de använder.

För att skydda företagsanvändares och slutanvändares fria val bör grindvakter inte ha rätt att göra det onödigt svårt

eller komplicerat för företagsanvändare eller slutanvändare att säga upp en central plattformstjänst. Att avsluta ett

konto eller ett abonnemang bör inte göras mer komplicerat än att öppna ett konto eller att abonnera på samma

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/16

12.10.2022

tjänst. Grindvakter bör inte ta ut ytterligare avgifter när de avslutar avtal med sina slutanvändare eller

företagsanvändare. Grindvakter bör säkerställa att villkoren för att säga upp avtal alltid är proportionella och inte

orsakar onödiga svårigheter för slutanvändare, till exempel när det gäller skälen för uppsägning, uppsägningstiden

eller formen för en sådan uppsägning. Detta påverkar inte tillämpningen av nationell lagstiftning som är tillämplig i

enlighet med unionsrätten och som fastställer rättigheter och skyldigheter när det gäller villkor för slutanvändares

uppsägning av tillhandahållandet av centrala plattformstjänster.

(64)

Avsaknaden av interoperabilitet ger grindvakter som tillhandahåller nummeroberoende interpersonella kommunika­

tionstjänster möjlighet att dra nytta av starka nätverkseffekter som minskar öppenheten för konkurrens. Oavsett om

slutanvändare använder sig av multihoming eller inte, tillhandahåller grindvakter dessutom ofta nummeroberoende

interpersonella kommunikationstjänster som en del av sina ekosystem av plattformar, och detta förvärrar

inträdeshindren för alternativa leverantörer av sådana tjänster och ökar kostnaderna för slutanvändare vid byte.

Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 (¹⁴) och, i

synnerhet, de villkor och förfaranden som föreskrivs i artikel 61 i det direktivet, bör grindvakter därför kostnadsfritt

och på begäran säkerställa interoperabilitet med vissa grundläggande funktioner i deras nummeroberoende

interpersonella kommunikationstjänster som de tillhandahåller sina egna slutanvändare för tredjepartsleverantörer

av sådana tjänster.

Grindvakter bör säkerställa interoperabilitet för tredjepartsleverantörer av nummeroberoende interpersonella

kommunikationstjänster som erbjuder eller avser att erbjuda sina nummeroberoende interpersonella kommunika­

tionstjänster till slutanvändare och företagsanvändare i unionen. För att underlätta det praktiska genomförandet av

sådan interoperabilitet bör den berörda grindvakten vara skyldig att offentliggöra ett referenserbjudande som

fastställer de närmare tekniska uppgifterna och de allmänna villkoren för interoperabilitet med dess

nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster. I tillämpliga fall bör kommissionen kunna samråda

med Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation i syfte att fastställa huruvida de

närmare tekniska uppgifter och de allmänna villkor som offentliggjorts i referenserbjudandet och som grindvakten

avser att genomföra eller har genomfört säkerställer fullgörande av denna skyldighet.

I samtliga fall bör grindvakten och den begärande leverantören säkerställa att interoperabiliteten inte undergräver en

hög nivå av säkerhet och dataskydd i linje med deras skyldigheter enligt denna förordning och tillämplig unionsrätt, i

synnerhet förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG. Skyldigheten till interoperabilitet bör inte påverka

den information och de val som ska göras tillgängliga för slutanvändare av grindvaktens nummeroberoende

interpersonella kommunikationstjänster och den begärande leverantören inom ramen för denna förordning och

annan unionsrätt, särskilt förordning (EU) 2016/679.

(65)

För att säkerställa att de skyldigheter som fastställs i denna förordning är ändamålsenliga och samtidigt se till att de

skyldigheterna är begränsade till vad som är nödvändigt för att säkerställa öppenheten för konkurrens och åtgärda

de skadliga effekterna av grindvakters otillbörliga metoder, är det viktigt att tydligt definiera och begränsa dem så att

grindvakten kan uppfylla dem till fullo och samtidigt till fullo efterleva tillämplig lagstiftning, i synnerhet förordning

(EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG samt lagstiftning om konsumentskydd, cybersäkerhet, produktsäkerhet

och tillgänglighetskrav, inbegripet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 och (EU) 2016/2102 (¹⁵).

Grindvakter bör säkerställa inbyggd överensstämmelse med denna förordning. Därför bör de nödvändiga

åtgärderna i möjligaste mån integreras i den tekniska utformning som grindvakterna använder.

(¹⁴) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för

elektronisk kommunikation (EUT L 321, 17.12.2018, s. 36).

(¹⁵) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters

webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/17

Det kan i vissa fall vara lämpligt att kommissionen, efter en dialog med den berörda grindvakten och efter att ha gett

tredje parter möjlighet att lämna synpunkter, ytterligare specificerar vissa av de åtgärder som den berörda

grindvakten bör vidta för att effektivt fullgöra skyldigheter som kan komma att specificeras ytterligare eller, vid

kringgående, samtliga skyldigheter. I synnerhet bör en sådan ytterligare specificering vara möjlig om fullgörandet av

en skyldighet som kan komma att specificeras ytterligare kan påverkas av variationer i tjänster inom en enda

kategori av centrala plattformstjänster. Grindvakten bör därför kunna begära att kommissionen ska inleda en

process där kommissionen ytterligare kan specificera vissa av de åtgärder som den berörda grindvakten bör vidta för

att effektivt fullgöra de skyldigheterna.

Kommissionen bör ha utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller huruvida och när sådan ytterligare

specificering bör tillhandahållas, samtidigt som principerna om likabehandling, proportionalitet och god

förvaltning respekteras. I detta avseende bör kommissionen ange huvudskälen för sin bedömning, inbegripet

eventuella prioriteringar avseende övervakningen av regelefterlevnaden. Denna process bör inte användas för att

undergräva ändamålsenligheten i denna förordning. Processen påverkar inte heller kommissionens befogenheter att

anta ett beslut där det fastställs att en grindvakt har underlåtit att fullgöra någon av de skyldigheter som föreskrivs i

denna förordning, inbegripet möjligheten att förelägga böter eller viten. Kommissionen bör kunna återuppta

förfarandet, bland annat om det visar sig att de specificerade åtgärderna inte är ändamålsenliga. Genom ett

återupptagande på grund av en icke ändamålsenlig specificering som antagits genom beslut bör kommissionen

kunna ändra specificeringen inför framtiden. Kommissionen bör också kunna fastställa en rimlig tidsperiod inom

vilken förfarandet kan återupptas om det visar sig att de specificerade åtgärderna inte är ändamålsenliga.

(66)

Som ett ytterligare led i att säkerställa proportionalitet bör grindvakter ges möjlighet att, i den utsträckning det är

nödvändigt, begära tillfälligt upphävande av en specifik skyldighet under exceptionella omständigheter som ligger

utanför grindvaktens kontroll, till exempel en oförutsedd extern chock som tillfälligt har eliminerat en betydande

del av slutanvändares efterfrågan på den relevanta centrala plattformstjänsten, om grindvakten visar att fullgörandet

av en särskild skyldighet äventyrar den ekonomiska bärkraften hos den berörda grindvaktens verksamhet i unionen.

Kommissionen bör identifiera de exceptionella omständigheter som motiverar det tillfälliga upphävandet, och se

över beslutet regelbundet för att bedöma huruvida villkoren för beviljandet fortfarande är giltiga.

(67)

I undantagsfall, som grundas på hänsyn till folkhälsa eller allmän säkerhet som fastställs i unionsrätten och tolkas av

domstolen, bör kommissionen kunna besluta att en viss skyldighet inte gäller en viss central plattformstjänst. Om

sådana allmänintressen skadas skulle detta kunna tyda på att kostnaderna för samhället som helhet för att

genomföra en viss skyldighet i ett visst undantagsfall är för höga och därmed oproportionella. I lämpliga fall bör

kommissionen kunna underlätta fullgörandet genom att bedöma om ett begränsat och vederbörligen motiverat

tillfälligt upphävande eller ett begränsat och vederbörligen motiverat undantag är berättigat. Därigenom bör

proportionaliteten i skyldigheterna i denna förordning säkerställas utan att de avsedda förhandseffekterna på

rättvisan och öppenheten för konkurrens undergrävs. När ett sådant undantag beviljas bör kommissionen se över

sitt beslut varje år.

(68)

Grindvakter bör, inom tidsfristen för att fullgöra de skyldigheter de är ålagda enligt denna förordning, genom

obligatorisk rapportering informera kommissionen om de åtgärder som de avser att vidta eller har vidtagit för att

säkerställa effektivt fullgörande av de skyldigheterna, inbegripet åtgärderna för efterlevnad av förordning

(EU) 2016/679, i den mån som de är relevanta för fullgörandet av de skyldigheter som föreskrivs enligt den här

förordningen, vilket bör göra det möjligt för kommissionen att fullgöra sina skyldigheter enligt den här

förordningen. Dessutom bör en tydlig och heltäckande icke-konfidentiell sammanfattning av denna information

göras tillgänglig för allmänheten, samtidigt som hänsyn tas till grindvakters berättigade intresse av att skydda sina

affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter. Denna icke-konfidentiella publikation bör göra det möjligt för

tredje parter att bedöma om grindvakterna fullgör de skyldigheter som fastställs i denna förordning.

Rapporteringen bör inte påverka några av kommissionens åtgärder för efterlevnadskontroll vid någon tidpunkt efter

rapporteringen. Kommissionen bör offentliggöra en länk till den icke-konfidentiella sammanfattningen av rapporten

online och all annan offentlig information på grundval av informationsskyldigheterna enligt denna förordning, i

syfte att säkerställa att sådan information är tillgänglig på ett användbart och heltäckande sätt, särskilt för små och

medelstora företag.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/18

12.10.2022

(69)

Grindvakters skyldigheter bör endast uppdateras om det upptäcks specifika nya metoder, där man efter en grundlig

undersökning av deras art och inverkan fastställer att de är otillbörliga eller begränsar öppenheten för konkurrens

på samma sätt som de otillbörliga metoder som fastställs i denna förordning, samtidigt som de potentiellt undgår

att omfattas av den befintliga uppsättningen skyldigheter. Kommissionen bör kunna inleda en utredning i syfte att

avgöra om de befintliga skyldigheterna behöver uppdateras, antingen på kommissionens eget initiativ eller till följd

av en motiverad begäran från minst tre medlemsstater. När medlemsstaterna lägger fram sådana motiverade

begäranden bör det vara möjligt för dem att inkludera information om nyligen introducerade erbjudanden om

produkter, tjänster, programvara eller funktioner som kan innebära problem när det gäller öppenhet för konkurrens

eller rättvisa, oavsett om de genomförs inom ramen för befintliga centrala plattformstjänster eller inte. I de fall då

kommissionen efter en marknadsundersökning anser det vara nödvändigt att ändra väsentliga delar av denna

förordning, till exempel genom att införa nya skyldigheter som avviker från de frågor om öppenhet för konkurrens

och rättvisa som åtgärdas genom denna förordning, bör kommissionen lägga fram ett förslag om att ändra denna

förordning.

(70)

Med tanke på grindvakters betydande ekonomiska styrka är det viktigt att skyldigheterna tillämpas på ett

ändamålsenligt sätt och inte kringgås. Därför bör reglerna i fråga gälla varje metod som en grindvakt tillämpar,

oberoende av dess form och oberoende av om den är avtalsmässig, kommersiell, teknisk eller av annan art, i den

mån metoden motsvarar den typ av metoder som omfattas av en av de skyldigheter som föreskrivs i denna

förordning. Grindvakter bör inte bete sig på ett sätt som skulle undergräva ändamålsenligheten i de förbud och

skyldigheter som fastställs i denna förordning. Sådant beteende inbegriper den utformning som grindvakten

använder, presentation av slutanvändares val på ett icke-neutralt sätt, eller användning av strukturen, funktionen

eller driftsättet för ett användargränssnitt eller en del av detta för att undergräva eller försämra användarnas

autonomi, beslutsfattande eller valmöjligheter. Vidare bör grindvakten inte tillåtas att bete sig på ett sätt som

undergräver interoperabiliteten enligt kraven i denna förordning genom att till exempel tillämpa oberättigade

tekniska skyddsåtgärder, diskriminerande villkor för tjänsten, olagliga anspråk på upphovsrätt till programmering­

sgränssnitt eller tillhandahållande av missvisande uppgifter. Grindvakter bör inte få kringgå sitt betecknande genom

att på ett konstlat sätt segmentera, dela, underindela, fragmentera eller splittra sin centrala plattformstjänst för att

kringgå de kvantitativa tröskelvärden som fastställs i denna förordning.

(71)

För att säkerställa att översynen av grindvakters status är verkningsfull, och för att göra det möjligt att anpassa

förteckningen över de centrala plattformstjänster som tillhandahålls av en grindvakt, bör grindvakter informera

kommissionen om alla planerade förvärv, innan de genomförs, av andra företag som tillhandahåller centrala

plattformstjänster eller andra tjänster som tillhandahålls inom den digitala sektorn eller andra tjänster som

möjliggör insamling av data. Den informationen bör inte bara fungera som underlag för översynsförfarandet när det

gäller enskilda grindvakters status, utan kommer också att vara avgörande för att övervaka bredare trender rörande

öppenheten för konkurrens inom den digitala sektorn och kan därför vara en användbar faktor att beakta i

samband med de marknadsundersökningar som föreskrivs i denna förordning. Dessutom bör kommissionen

informera medlemsstaterna om sådan information, med tanke på att informationen kan användas för nationell

koncentrationskontroll och eftersom den nationella behöriga myndigheten under vissa omständigheter har

möjlighet att hänvisa sådana förvärv till kommissionen för koncentrationskontroll. Kommissionen bör också

årligen offentliggöra en förteckning över de förvärv som den har informerats om av grindvakten. I syfte att

säkerställa att informationen är så transparent som krävs och kan användas för de olika syften som föreskrivs i

denna förordning bör grindvakter tillhandahålla information om åtminstone de företag som berörs av

koncentrationen, deras årliga omsättning inom unionen och globalt, deras verksamhetsområde, inbegripet sådan

verksamhet som är direkt relaterad till koncentrationen, transaktionsvärdet eller en uppskattning av detta, en

sammanfattning av koncentrationen, inbegripet dess art och bakgrund, samt en förteckning över de medlemsstater

som berörs av insatsen.

(72)

Slutanvändares intressen i fråga om dataskydd och integritet är relevanta för alla bedömningar av möjliga negativa

effekter av grindvakters observerade praxis att samla in och lagra stora mängder data från slutanvändare. En lämplig

grad av transparens i de profileringsmetoder som grindvakter använder, inbegripet men inte begränsat till profilering

i den mening som avses i artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/679, gör det lättare att konkurrera med centrala

plattformstjänster. Genom transparensen utsätts grindvakter för yttre påtryckningar om att inte göra djupgående

konsumentprofilering till branschstandard, med tanke på att potentiella nya aktörer eller nystartade företag inte kan

få tillgång till data i samma utsträckning och djup, och i samma omfattning. Ökad transparens bör göra det möjligt

för andra företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster att differentiera sig bättre genom att använda

överlägsna garantier för den personliga integriteten.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/19

För att säkerställa en miniminivå av effektivitet hos denna transparensskyldighet bör grindvakter åtminstone

tillhandahålla en beskrivning, granskad genom en oberoende revision, av den grund på vilken profileringen utförs,

inbegripet om personuppgifter och data som härrör från användaraktiviteter i enlighet med förordning (EU)

2016/679 används, vilken behandling som görs, för vilka ändamål profilen förbereds och slutligen används, hur

länge profileringen pågår, hur profileringen påverkar grindvakters tjänster, samt vilka åtgärder som vidtagits för att

på ett ändamålsenligt sätt göra det möjligt för slutanvändare att få kännedom om den relevanta användningen av

sådan profilering, och för att begära deras samtycke eller ge dem möjlighet att vägra eller ta tillbaka samtycke.

Kommissionen bör överlämna den genom revision granskade beskrivningen till Europeiska dataskyddsstyrelsen för

att informera om efterlevnaden av unionens dataskyddsregler. Kommissionen bör ges befogenhet att utarbeta

metoden och förfarandet för den genom en revision granskade beskrivningen i samråd med Europeiska

datatillsynsmannen, Europeiska dataskyddsstyrelsen, det civila samhället och experter i enlighet med Europapar­

lamentets och rådets förordningar (EU) nr 182/2011 (¹⁶) och (EU) 2018/1725 (¹⁷) och reglerna för kommittéför­

farandet.

(73)

För att säkerställa att målen för denna förordning fullständigt och varaktigt uppnås bör kommissionen kunna

bedöma om ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster bör betecknas som grindvakt utan att det

uppnår de kvantitativa tröskelvärden som fastställs i denna förordning, om en grindvakts systematiskt bristande

fullgörande motiverar att ytterligare korrigerande åtgärder vidtas, om fler tjänster inom den digitala sektorn bör

läggas till i förteckningen över centrala plattformstjänster, och om ytterligare metoder som på liknande sätt är

otillbörliga och begränsar de digitala marknadernas öppenhet behöver utredas. En sådan bedömning bör baseras på

marknadsundersökningar som ska utföras inom en lämplig tidsram, med hjälp av tydliga förfaranden och tidsfrister,

för att stödja denna förordnings förhandseffekt på öppenheten och rättvisan inom den digitala sektorn, och för att ge

den rättssäkerhet som krävs.

(74)

På grundval av en marknadsundersökning bör kommissionen kunna fastställa att ett företag som tillhandahåller en

central plattformstjänst uppfyller alla övergripande kvalitativa kriterier för att identifieras som grindvakt. Det

företaget bör då i princip fullgöra alla relevanta skyldigheter som fastställs i denna förordning. För grindvakter som

av kommissionen har betecknats som sådana på grund av att de förväntas nå en fast förankrad och varaktig

ställning inom en nära framtid bör kommissionen dock endast införa sådana skyldigheter som är nödvändiga och

lämpliga för att förhindra att berörda grindvakter uppnår en fast förankrad och varaktig ställning i sin verksamhet.

När det gäller sådana nya grindvakter bör kommissionen ta hänsyn till att denna status i princip är av tillfällig natur,

och det bör därför vid en given tidpunkt beslutas om huruvida ett sådant företag som tillhandahåller centrala

plattformstjänster bör omfattas av alla skyldigheter för grindvakter, eftersom det har uppnått en fast förankrad och

varaktig ställning, eller om villkoren för betecknandet slutligen inte uppfylls och att alla tidigare ålagda skyldigheter

därför borde undantas.

(75)

Kommissionen bör undersöka och bedöma om ytterligare beteendemässiga korrigerande åtgärder eller, i

förekommande fall, strukturella korrigerande åtgärder är motiverade för att säkerställa att grindvakten inte kan

motverka målen i denna förordning genom att systematiskt underlåta att fullgöra en eller flera av de skyldigheter

som fastställs i denna förordning. Detta är fallet när kommissionen har utfärdat minst tre beslut om bristande

efterlevnad mot en grindvakt inom en period av åtta år, som kan gälla olika centrala plattformstjänster och olika

skyldigheter som fastställs i denna förordning, och om grindvakten har bibehållit, utvidgat eller ytterligare stärkt sin

inverkan på den inre marknaden, sina företagsanvändares och slutanvändares ekonomiska beroende av grindvaktens

centrala plattformstjänster eller den fasta förankringen av dess ställning. En grindvakt bör anses ha bibehållit,

utvidgat eller ytterligare stärkt sin ställning som grindvakt om grindvakten, trots de tillsynsåtgärder som

kommissionen vidtar, fortfarande innehar eller ytterligare har befäst eller fast förankrat sin betydelse som ingång för

företagsanvändare när de ska nå slutanvändare.

(¹⁶) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och

principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,

s. 13).

(¹⁷) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt

om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/20

12.10.2022

Kommissionen bör i sådana fall ha befogenhet att införa eventuella korrigerande åtgärder, antingen de är

beteendemässiga eller strukturella, med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen. I den mån en sådan

korrigerande åtgärd är proportionell och nödvändig för att bibehålla eller återställa rättvisa och öppenhet som

påverkats av det systematiskt bristande fullgörandet, bör kommissionen i detta sammanhang ha befogenhet att

under en begränsad tidsperiod förbjuda grindvakten att ingå en koncentration avseende de centrala plattform­

stjänsterna eller de andra tjänster som tillhandahålls inom den digitala sektorn eller tjänster som möjliggör

insamling av data som påverkas av den systematiska bristande efterlevnaden. I syfte att möjliggöra ett effektivt

deltagande av tredje parter och möjligheten att testa korrigerande åtgärder innan de tillämpas bör kommissionen

offentliggöra en detaljerad icke-konfidentiell sammanfattning av fallet och de åtgärder som ska vidtas.

Kommissionen bör kunna återuppta förfarandet, bland annat om det visar sig att de specificerade korrigerande

åtgärderna inte är ändamålsenliga. Genom ett återupptagande på grund av icke ändamålsenliga korrigerande

åtgärder som antagits genom beslut bör kommissionen kunna ändra de korrigerande åtgärderna inför framtiden.

Kommissionen bör också kunna fastställa en rimlig tidsperiod inom vilken det bör vara möjligt att återuppta

förfarandet om det visar sig att de korrigerande åtgärderna inte är ändamålsenliga.

(76)

Om en grindvakt under en undersökning av systematiskt bristande fullgörande erbjuder kommissionen åtaganden,

bör kommissionen ha möjlighet att anta ett beslut som gör dessa åtaganden bindande för den berörda grindvakten,

om den konstaterar att åtagandena säkerställer att de skyldigheter som föreskrivs i denna förordning fullgörs

effektivt. I det beslutet bör det också konstateras att det inte längre finns skäl för kommissionen att ingripa när det

gäller det systematiska bristande fullgörande som undersöks. Vid bedömning av om de åtaganden som grindvakten

erbjuder är tillräckliga för att säkerställa effektivt fullgörande av skyldigheterna enligt denna förordning bör

kommissionen tillåtas att ta hänsyn till prov som gjorts av grindvakten för att visa att de erbjudna åtagandena är

ändamålsenliga i praktiken. Kommissionen bör kontrollera att beslutet om åtaganden respekteras fullt ut och når

sina mål och bör ha rätt att ompröva beslutet om den konstaterar att åtagandena inte är ändamålsenliga.

(77)

Tjänsterna inom den digitala sektorn och de typer av metoder som rör dessa tjänster kan förändras snabbt och i

betydande utsträckning. För att säkerställa att denna förordning förblir aktuell och utgör en effektiv och heltäckande

rättslig reaktion på de problem som orsakas av grindvakter är det viktigt att föreskriva en regelbunden översyn av

förteckningarna över centrala plattformstjänster samt av de skyldigheter som föreskrivs i denna förordning. Detta är

särskilt viktigt för att säkerställa att en metod som sannolikt kan begränsa de centrala plattformstjänsternas öppenhet

eller är otillbörlig identifieras. Även om det är viktigt att regelbundet göra en översyn, med tanke på den digitala

sektorns dynamiskt föränderliga karaktär, för att säkerställa rättssäkerheten när det gäller de rättsliga villkoren, bör

eventuella översyner genomföras inom en rimlig och lämplig tidsram. Genom marknadsundersökningar bör det

också säkerställas att kommissionen har en solid bevisgrund som gör det möjligt för den att bedöma huruvida den

bör föreslå en ändring av denna förordning för att se över, utöka, eller ytterligare specificera, förteckningarna över

centrala plattformstjänster. De bör också säkerställa att kommissionen har en solid bevisgrund som gör det möjligt

för den att bedöma huruvida den bör föreslå ändringar av de skyldigheter som fastställs i denna förordning eller om

den bör anta en delegerad akt om uppdatering av sådana skyldigheter.

(78)

När det gäller grindvakters beteenden som inte omfattas av de skyldigheter som fastställs i denna förordning bör

kommissionen ha möjlighet att inleda en marknadsundersökning av nya tjänster och nya metoder i syfte att avgöra

huruvida de skyldigheter som fastställs i denna förordning ska kompletteras genom en delegerad akt som omfattas

av tillämpningsområdet för den befogenhet som fastställs avseende sådana delegerade akter i denna förordning, eller

genom ett förslag om ändring av denna förordning. Detta påverkar inte möjligheten för kommissionen att, när så är

lämpligt, inleda förfaranden i enlighet med artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget. Sådana förfaranden bör genomföras

i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1/2003 (¹⁸). I fall som är brådskande, på grund av att konkurrensen riskerar

att lida allvarlig och irreparabel skada, bör kommissionen överväga att anta interimistiska åtgärder i enlighet med

artikel 8 i förordning (EG) nr 1/2003.

(¹⁸) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget

(EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/21

(79)

Om grindvakter använder en metod som är otillbörlig eller som begränsar möjligheten att konkurrera med de

centrala plattformstjänster som redan har betecknats enligt denna förordning, men utan att sådana metoder

uttryckligen omfattas av de skyldigheter som föreskrivs i denna förordning, bör kommissionen kunna uppdatera

denna förordning genom delegerade akter. Sådana uppdateringar genom delegerade akter bör omfattas av samma

utredningsstandard och därför föregås av en marknadsundersökning. Kommissionen bör också tillämpa en

fördefinierad standard för att identifiera sådana typer av metoder. Denna rättsliga standard bör säkerställa att den

typ av skyldigheter som grindvakter när som helst skulle kunna åläggas enligt denna förordning är tillräckligt

förutsägbara.

(80)

För att säkerställa ett effektivt genomförande och en effektiv efterlevnad av denna förordning bör kommissionen ha

starka utrednings- och tillsynsbefogenheter, så att den kan utreda, övervakar efterlevnaden av, och bevaka,

bestämmelserna i denna förordning, samtidigt som den säkerställer respekten för den grundläggande rätten att

höras och få tillgång till handlingarna i ärendet i samband med genomdrivandeförfarandena. Kommissionen bör ha

dessa utredningsbefogenheter även för att genomföra marknadsundersökningar, bland annat i syfte att uppdatera

och se över denna förordning.

(81)

Kommissionen bör ges befogenhet att begära information som är nödvändig för tillämpningen av denna förordning.

Kommissionen bör särskilt ha tillgång till alla relevanta handlingar, data, databaser, algoritmer och den information

som behövs för att inleda och genomföra utredningar och övervaka fullgörandet av de skyldigheter som fastställs i

denna förordning, oavsett vem som innehar sådan information, oavsett form och format, lagringsmedium eller den

plats där de lagras.

(82)

Kommissionen bör direkt kunna begära att företag eller företagssammanslutningar tillhandahåller alla relevanta

bevis, data och information. Dessutom bör kommissionen kunna begära all relevant information från behöriga

myndigheter i medlemsstaten eller från fysiska eller juridiska personer vid tillämpningen av denna förordning. När

företagen följer ett kommissionsbeslut är de skyldiga att besvara frågor om de faktiska omständigheterna och

tillhandahålla handlingar.

(83)

Kommissionen bör också ges befogenhet att utföra inspektioner av företag eller företagssammanslutningar och att

intervjua alla personer som skulle kunna ha tillgång till användbar information och att protokollföra de uttalanden

som gjorts.

(84)

Interimistiska åtgärder kan vara ett betydelsefullt verktyg för att säkerställa att en överträdelse som utreds, så länge en

utredning pågår, inte leder till allvarlig och irreparabel skada för grindvakters företagsanvändare eller slutanvändare.

Detta verktyg är viktigt för att undvika en utveckling som kan vara mycket svår för kommissionen att häva genom ett

beslut fattat vid förfarandets slut. Kommissionen bör därför ha befogenhet att besluta om interimistiska åtgärder

inom ramen för de förfaranden som inletts med sikte på ett eventuellt antagande av ett beslut om bristande

efterlevnad. Denna befogenhet bör gälla i fall då kommissionen har gjort ett prima facie-konstaterande av en

grindvakts bristande efterlevnad av skyldigheter och det föreligger en risk för allvarlig och irreparabel skada för

grindvakters företagsanvändare eller slutanvändare. Interimistiska åtgärder bör endast tillämpas under en viss

tidsperiod, som antingen upphör när kommissionen har avslutat förfarandet eller omfattar en bestämd period som

kan förnyas i den mån detta är nödvändigt och lämpligt.

(85)

Kommissionen bör kunna vidta nödvändiga åtgärder för att övervaka det faktiska genomförandet och fullgörandet

av de skyldigheter som fastställs i denna förordning. Sådana åtgärder bör inbegripa en förmåga för kommissionen

att utse oberoende externa experter och revisorer, för att bistå kommissionen i denna process, i förekommande fall

även från medlemsstaternas behöriga myndigheter, såsom dataskydds- eller konsumentskyddsmyndigheter. När

kommissionen utser revisorer bör den säkerställa tillräcklig rotation.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/22

12.10.2022

(86)

För att säkerställa att de skyldigheter som åläggs enligt denna förordning fullgörs bör böter och viten kunna åläggas.

Därför bör det även fastställas lämpliga nivåer för böter och viten för bristande fullgörande av skyldigheterna och

brott mot förfarandereglerna i överensstämmelse med lämpliga preskriptionsfrister, i enlighet med proportionalitets­

principen och principen ne bis in idem. Kommissionen och de berörda nationella myndigheterna bör samordna sina

tillsynsåtgärder för att säkerställa att dessa principer respekteras. I synnerhet bör kommissionen beakta eventuella

böter och viten som åläggs samma juridiska person för samma sakförhållanden genom ett slutligt beslut i

förfaranden som rör en överträdelse av andra unionsregler eller nationella regler, för att säkerställa att de totala

böter och viten som utdöms står i proportion till de överträdelsernas allvar.

(87)

För att säkerställa en effektiv indrivning av böter som ålagts företagssammanslutningar för överträdelser som dessa

har begått är det nödvändigt att fastställa på vilka villkor det bör vara möjligt för kommissionen att kräva betalning

av böterna av medlemmar i den företagssammanslutningen, om den inte är solvent.

(88)

I samband med förfaranden som genomförs enligt denna förordning bör det berörda företaget ges rätt att höras av

kommissionen, och de beslut som fattas bör ges stor spridning. Samtidigt som rätten till god förvaltning, rätten att

få tillgång till handlingarna i ärendet och rätten att höras säkerställs är det viktigt att skydda konfidentiella uppgifter.

Dessutom bör kommissionen, med respekt för sekretesskyddet av informationen, se till att all information på vilken

beslutet grundas lämnas ut i en omfattning som gör det möjligt för den som beslutet riktar sig till att förstå de

omständigheter och överväganden som lett till beslutet. Det är också nödvändigt att säkerställa att kommissionen

endast använder information som har samlats in enligt denna förordning med avseende på tillämpningen av denna

förordning, såvida inte annat specifikt förutses. Slutligen bör det på vissa villkor vara möjligt att betrakta vissa

affärshandlingar, såsom kommunikation mellan advokater och deras klienter, som konfidentiella om de relevanta

villkoren är uppfyllda.

(89)

När kommissionen utarbetar icke-konfidentiella sammanfattningar för offentliggörande för att på ett effektivt sätt

göra det möjligt för berörda tredje parter att lämna synpunkter, bör den ta vederbörlig hänsyn till företagens

berättigade intresse av att deras affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter skyddas.

(90)

En enhetlig, ändamålsenlig och kompletterande tillämpning av tillgängliga rättsliga instrument som är tillämpliga på

grindvakter kräver samarbete och samordning mellan kommissionen och nationella myndigheter inom ramen för

deras befogenheter. Kommissionen och nationella myndigheter bör samarbeta och samordna de insatser som är

nödvändiga för tillämpningen av de tillgängliga rättsliga instrument som är tillämpliga på grindvakter i den mening

som avses i denna förordning och respektera den princip om lojalt samarbete som föreskrivs i artikel 4 i fördraget

om Europeiska unionen (EU-fördraget). Stödet från behöriga myndigheter till kommissionen bör kunna inbegripa

att kommissionen förses med alla nödvändiga uppgifter som dessa förfogar över eller att de på begäran bistår

kommissionen vid utövandet av dess befogenheter så att kommissionen bättre kan utföra sina uppgifter enligt

denna förordning.

(91)

Kommissionen är den enda instans som har befogenhet att kontrollera efterlevnaden av denna förordning. I syfte att

stödja kommissionen bör medlemsstaterna kunna ge sina behöriga myndigheter befogenhet att kontrollera

efterlevnaden av konkurrensregler för att genomföra utredningar av grindvakters eventuella bristande efterlevnad av

vissa skyldigheter enligt denna förordning. Detta skulle särskilt kunna vara relevant i fall där det från början inte går

att fastställa om en grindvakts beteende kan strida mot denna förordning, mot de konkurrensregler för vilka den

nationella behöriga myndigheten har befogenhet att kontrollera efterlevnaden eller båda delarna. Den nationella

behöriga myndighet som kontrollerar efterlevnaden av konkurrensregler bör rapportera till kommissionen om sina

resultat avseende grindvakters eventuella bristande efterlevnad av vissa skyldigheter enligt denna förordning, så att

kommissionen kan inleda förfaranden för att utreda eventuell bristande efterlevnad i sin roll som enda myndighet

med befogenhet att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i denna förordning.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/23

Kommissionen bör ha full frihet att besluta om dessa förfaranden ska inledas. För att undvika överlappande

utredningar enligt denna förordning bör den berörda nationella behöriga myndigheten informera kommissionen

innan den vidtar sin första utredningsåtgärd med anledning av en grindvakts eventuella bristande efterlevnad av

skyldigheterna enligt denna förordning. De nationella behöriga myndigheterna bör också nära samarbeta och

samordna med kommissionen när de kontrollerar efterlevnaden av nationella konkurrensregler mot grindvakter,

inbegripet när det gäller fastställande av böter. I det syftet bör de informera kommissionen när de inleder

förfaranden på grundval av nationella konkurrensregler mot grindvakter och innan de inför skyldigheter för

grindvakter i sådana förfaranden. För att undvika dubbelarbete bör det i tillämpliga fall vara möjligt för information

om utkastet till beslut i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 1/2003 att fungera som underrättelse enligt den

här förordningen.

(92)

För att slå vakt om en samordnad tillämpning och efterlevnadskontroll av denna förordning är det viktigt att

säkerställa att nationella myndigheter, inbegripet nationella domstolar, har all information som krävs för att

säkerställa att deras beslut inte strider mot något beslut som kommissionen har antagit enligt denna förordning.

Nationella domstolar bör ha möjlighet att be kommissionen att skicka information eller yttranden i frågor som rör

tillämpningen av denna förordning. Samtidigt bör kommissionen kunna lämna muntliga eller skriftliga synpunkter

till de nationella domstolarna. Detta påverkar inte de nationella domstolarnas möjlighet att begära ett

förhandsavgörande enligt artikel 267 i EUF-fördraget.

(93)

För att säkerställa samstämmighet och faktisk komplementaritet vid genomförandet av denna förordning och av

andra sektorsspecifika förordningar som är tillämpliga på grindvakter bör kommissionen dra nytta av

sakkunskapen hos en särskild högnivågrupp. Den högnivågruppen bör även i relevanta fall kunna bistå

kommissionen genom rådgivning, sakkunskap och rekommendationer i allmänna frågor med anknytning till

genomförandet eller efterlevnaden av denna förordning. Högnivågruppen bör bestå av relevanta europeiska organ

och nätverk, och dess sammansättning bör säkerställa en hög nivå av sakkunskap och en geografisk balans.

Medlemmarna i högnivågruppen bör regelbundet rapportera till de organ och nätverk som de företräder om de

uppgifter som utförs inom ramen för gruppen och samråda med dem i detta avseende.

(94)

Eftersom alla beslut som kommissionen fattar enligt denna förordning kan prövas av domstolen i enlighet med EUF-

fördraget bör domstolen i enlighet med artikel 261 i EUF-fördraget ha obegränsad behörighet i fråga om böter och

viten.

(95)

Kommissionen bör kunna utarbeta riktlinjer för att ge ytterligare vägledning om olika aspekter av denna förordning

eller för att bistå företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster vid fullgörandet av skyldigheter enligt denna

förordning. Sådan vägledning bör kunna baseras i synnerhet på den erfarenhet som kommissionen får genom

övervakningen av efterlevnaden av denna förordning. Kommissionen har ensamrätt att efter eget gottfinnande

utfärda riktlinjer enligt denna förordning, och utfärdandet av sådana riktlinjer bör inte anses utgöra en

grundläggande del i säkerställandet av att de berörda företagen eller företagssammanslutningarna fullgör sina

skyldigheter enligt denna förordning.

(96)

Genomförandet av vissa av grindvakternas skyldigheter, såsom de som avser tillgång till data, dataportabilitet eller

interoperabilitet kan underlättas av att tekniska standarder används. I detta avseende bör det vara möjligt för

kommissionen att, när så är lämpligt och nödvändigt, begära att europeiska standardiseringsorgan utvecklar dem.

(97)

I syfte att säkerställa öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn överallt i unionen där grindvakter

finns bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det

gäller ändring av den metod som ingår i en bilaga till denna förordning och som fastställer om de kvantitativa

tröskelvärdena för aktiva slutanvändare och aktiva företagsanvändare för betecknande av grindvakter är uppfyllda,

när det gäller närmare specificering av de ytterligare delar av metoden som inte omfattas av den bilagan, för att

fastställa huruvida de kvantitativa tröskelvärdena för beteckning som grindvakt är uppfyllda, och när det gäller

komplettering av de befintliga skyldigheter som fastställs i denna förordning, om kommissionen på grundval av en

marknadsundersökning har fastställt behovet av att uppdatera skyldigheterna för att åtgärda metoder som begränsar

centrala plattformstjänsters öppenhet eller som är otillbörliga och den uppdatering som övervägs omfattas av

tillämpningsområdet för den befogenhet som fastställs avseende sådana delegerade akter i den här förordningen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/24

12.10.2022

(98)

När kommissionen antar delegerade akter enligt denna förordning är det särskilt viktigt att den genomför lämpliga

samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med

principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstif tning (¹⁹). För att säkerställa lika

stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar

samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens

expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(99)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomföran­

debefogenheter för att ange åtgärder som ska vidtas av grindvakter för att effektivt fullgöra skyldigheterna enligt

denna förordning, tillfälligt upphäva, helt eller delvis, en särskild skyldighet som ålagts en grindvakt, helt eller delvis

undanta en grindvakt från en viss skyldighet, ange de åtgärder som en grindvakt ska vidta när den kringgår

skyldigheter enligt denna förordning, slutföra en marknadsundersökning för betecknande av grindvakter, ålägga

åtgärder vid systematisk bristande efterlevnad, besluta om interimistiska åtgärder mot en grindvakt, göra åtaganden

bindande för en grindvakt, redovisa sina resultat om bristande efterlevnad, fastställa det slutliga vitesbeloppet,

fastställa formen, innehållet och andra detaljer för underrättelser, inlämning av uppgifter, motiverade begäranden

och rapporter om efterlevnad som översänds av grindvakter, fastställa operativa och tekniska arrangemang i syfte

att genomföra interoperabilitet samt metoden och förfarandet för den genom revision granskade beskrivningen av

de tekniker som används för profilering av konsumenter, föreskriva praktiska arrangemang för förfaranden,

förlängning av tidsfrister, utövande av rättigheter under förfaranden, villkor för offentliggörande samt samarbete

och samordning mellan kommissionen och de nationella myndigheterna. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet

med förordning (EU) nr 182/2011.

(100) Granskningsförfarandet bör tillämpas vid antagandet av en genomförandeakt om de praktiska arrangemangen för

samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna. Det rådgivande förfarandet bör tillämpas

för de återstående genomförandeakter som avses i denna förordning. Motiveringen till det är att dessa återstående

genomförandeakter avser praktiska aspekter av de förfaranden som fastställs i denna förordning, såsom form,

innehåll och andra aspekter av förfarandets olika etapper, de praktiska arrangemangen för olika etapper i

förfarandet såsom exempelvis förlängningen av tidsfrister i förfarandena eller rätten att höras, samt enskilda

genomförandebeslut som riktar sig till en grindvakt.

(101) I enlighet med förordning (EU) nr 182/2011 bör varje medlemsstat vara företrädd i den rådgivande kommittén och

besluta om sammansättningen av sin delegation. En sådan delegering kan inbegripa bland annat experter från de

behöriga myndigheterna i medlemsstaterna som har relevant sakkunskap för en specifik fråga som läggs fram för

den rådgivande kommittén.

(102) Visselblåsare kan göra behöriga myndigheter uppmärksamma på ny information som kan hjälpa de behöriga

myndigheterna att upptäcka överträdelser av denna förordning och påföra sanktioner. Det bör säkerställas att det

finns lämpliga arrangemang som ger visselblåsare möjlighet att uppmärksamma de behöriga myndigheterna på

faktiska eller potentiella överträdelser av denna förordning och skyddar visselblåsare mot repressalier. I detta syfte

bör det i denna förordning föreskrivas att Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (²⁰) är tillämpligt

på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skydd av personer som rapporterar sådana

överträdelser.

(103) För att öka rättssäkerheten bör tillämpligheten, i enlighet med denna förordning, av direktiv (EU) 2019/1937 på

rapporter om överträdelser av denna förordning och på skyddet av personer som rapporterar sådana överträdelser

återspeglas i det direktivet. Bilagan till direktiv (EU) 2019/1937 bör därför ändras i enlighet med detta. Det

ankommer på medlemsstaterna att säkerställa att denna ändring återspeglas i deras införlivandeåtgärder som antas i

enlighet med direktiv (EU) 2019/1937, även om antagandet av nationella införlivandeåtgärder inte är ett villkor för

att direktivet ska vara tillämpligt på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skyddet av

rapporterande personer från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas.

(¹⁹) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(²⁰) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om

överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/25

(104) Konsumenter bör ha rätt att åberopa sina rättigheter i förhållande till de skyldigheter som infördes för grindvakter

enligt denna förordning genom grupptalan i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2020/1828 (²¹). I detta syfte bör det i denna förordning föreskrivas att direktiv (EU) 2020/1828 är tillämpligt på

grupptalan om grindvakters överträdelser av bestämmelserna i denna förordning när dessa skadar eller kan skada

konsumenternas kollektiva intressen. Bilagorna till det direktivet bör därför ändras i enlighet med detta. Det

ankommer på medlemsstaterna att se till att denna ändring återspeglas i deras införlivandeåtgärder som antas i

enlighet med direktiv (EU) 2020/1828, även om antagandet av nationella införlivandeåtgärder i detta avseende inte

är ett villkor för att det direktivet ska vara tillämpligt på den grupptalan. Tillämpligheten av direktiv (EU)

2020/1828 på grupptalan om grindvakters överträdelser av bestämmelserna i denna förordning när dessa skadar

eller kan skada konsumenternas kollektiva intressen, bör inledas på datumen för tillämpning av medlemsstaternas

lagar och andra författningar som är nödvändiga för att införliva det direktivet eller på datumet för tillämpning av

denna förordning, beroende på vilket som inträffar sist.

(105) Kommissionen bör regelbundet utvärdera denna förordning och noga övervaka dess effekter i fråga om öppenhet

och rättvisa på affärsförbindelser i onlineplattformsekonomin, särskilt i syfte att fastställa behovet av ändringar mot

bakgrund av relevant teknisk eller kommersiell utveckling. Utvärderingen bör inbegripa en regelbunden översyn av

förteckningen över centrala plattformstjänster och de skyldigheter som gäller för grindvakter, liksom deras

efterlevnad, i syfte att säkerställa att de digitala marknaderna i hela unionen är öppna och rättvisa. I det

sammanhanget bör kommissionen också utvärdera tillämpningsområdet för skyldigheten avseende

nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänsters interoperabilitet. För att få en bred överblick över

utvecklingen inom den digitala sektorn bör man inom ramen för utvärderingen ta hänsyn till medlemsstaternas och

de berörda parternas erfarenheter. Kommissionen bör i detta avseende även kunna beakta de yttranden och

rapporter som lagts fram för den av observationscentrumet för onlineplattformsekonomin, som först inrättades

genom kommissionens beslut C(2018)2393 av den 26 april 2018. Till följd av utvärderingen bör kommissionen

vidta lämpliga åtgärder. Kommissionen bör ha som mål att upprätthålla en hög skyddsnivå och respekt för de

gemensamma rättigheterna och värdena, särskilt jämlikhet och icke-diskriminering, när den gör bedömningar och

översyner av praxis och skyldigheter enligt denna förordning.

(106) Utan att det påverkar budgetförfarandet, och genom befintliga finansieringsinstrument, bör kommissionen tilldelas

tillräckliga personalresurser och ekonomiska och tekniska resurser för att säkerställa att den kan utföra sina

uppgifter på ett effektivt sätt och utöva sina befogenheter med avseende på efterlevnaden av denna förordning.

(107) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa en öppen och rättvis digital sektor i allmänhet och

öppna och rättvisa centrala plattformstjänster i synnerhet, för att främja innovation, högkvalitativa digitala

produkter och digitala tjänster, rättvisa och konkurrenskraftiga priser samt hög kvalitet och urval för slutanvändare

i den digitala sektorn, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av

grindvakternas affärsmodeller och verksamhet samt storleken på och effekterna av deras verksamhet, kan uppnås

bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I

enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt

för att uppnå detta mål.

(108) Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett

yttrande den 10 februari 2021 (²²).

(109) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 16, 47 och 50. Tolkningen och

tillämpningen av denna förordning bör således respektera dessa rättigheter och principer.

(²¹) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1828 av den 25 november 2020 om grupptalan för att skydda konsumenters

kollektiva intressen och om upphävande av direktiv 2009/22/EG (EUT L 409, 4.12.2020, s. 1).

(²²) EUT C 147, 26.4.2021, s. 4.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/26

12.10.2022

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.

Syftet med denna förordning är att bidra till en välfungerande inre marknad genom fastställande av harmoniserade

regler som för alla företag säkerställer öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn i hela unionen där

grindvakter finns, till gagn för företagsanvändare och slutanvändare.

2.

Denna förordning är tillämpligt på centrala plattformstjänster som tillhandahålls eller erbjuds av grindvakter till

företagsanvändare som är etablerade i unionen eller slutanvändare som är etablerade eller befinner sig i unionen, oavsett

grindvakternas etableringsort eller hemvist och oberoende av vilken lag som annars skulle vara tillämplig på tillhanda­

hållandet av tjänster.

3.

Denna förordning är inte tillämplig på marknader som avser

a) elektroniska kommunikationsnät enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2018/1972,

b) andra elektroniska kommunikationstjänster enligt definitionen i artikel 2.4 i direktiv (EU) 2018/1972 än sådana som

avser nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster.

4.

När det gäller interpersonella kommunikationstjänster enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv (EU) 2018/1972

påverkar denna förordning inte de befogenheter och ansvarsområden som tilldelats de nationella regleringsmyndigheterna

och andra behöriga myndigheter i enlighet med artikel 61 i det direktivet.

5.

För att undvika fragmentering av den inre marknaden ska medlemsstaterna inte ålägga grindvakter ytterligare

skyldigheter genom lagar och andra författningar i syfte att säkerställa öppna och rättvisa marknader. Inget i denna

förordning hindrar medlemsstaterna från att ålägga skyldigheter för företag, inbegripet företag som tillhandahåller centrala

plattformstjänster, för frågor som inte omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning, förutsatt att dessa

skyldigheter är förenliga med unionsrätten och inte uppkommer på grund av de berörda företagens status som grindvakt i

den mening som avses i denna förordning.

6.

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget. Den påverkar inte heller

tillämpningen av

a) nationella konkurrensregler som förbjuder konkurrensbegränsande avtal, beslut av företagssammanslutningar,

samordnade förfaranden och missbruk av dominerande ställning,

b) nationella konkurrensregler som förbjuder andra former av ensidigt beteende i den mån de tillämpas på andra företag än

grindvakter eller innebär att grindvakter åläggs ytterligare skyldigheter, och

c) rådets förordning (EG) nr 139/2004 (²³) och nationella bestämmelser om koncentrationskontroll.

(²³) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning)

(EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/27

7.

Nationella myndigheter får inte fatta beslut som strider mot ett beslut som kommissionen har antagit enligt denna

förordning. Kommissionen och medlemsstaterna ska ha ett nära samarbete och samordna sina tillsynsåtgärder på grundval

av de principer som fastställs i artiklarna 37 och 38.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

grindvakt: ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster vilket betecknats i enlighet med artikel 3.

2.

central plattformstjänst avser något av följande:

a) Onlinebaserade förmedlingstjänster.

b) Sökmotorer.

c) Onlinebaserade sociala nätverkstjänster.

d) Videodelningsplattformstjänster.

e) Nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster.

f) Operativsystem.

g) Webbläsare.

h) Virtuella assistenter.

i) Molntjänster.

j) Onlinebaserade annonseringstjänster, inbegripet annonseringsnätverk, annonsutbyten och andra annonsförmed­

lingstjänster, som tillhandahålls av ett företag som tillhandahåller någon av de centrala plattformstjänster som

förtecknas i leden a–i.

3.

informationssamhällets tjänster: varje tjänst enligt definitionen i artikel 1.1 b i direktiv (EU) 2015/1535.

4.

den digitala sektorn: sektorn för produkter och tjänster som tillhandahålls med hjälp av eller genom informations­

samhällets tjänster.

5.

onlinebaserade förmedlingstjänster: onlinebaserade förmedlingstjänster enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU)

2019/1150.

6.

sökmotor: en sökmotor enligt definitionen i artikel 2.5 i förordning (EU) 2019/1150.

7.

onlinebaserad social nätverkstjänst: en plattform som gör det möjligt för slutanvändare att ansluta sig till och

kommunicera med varandra, dela innehåll och upptäcka andra användare och annat innehåll via flera olika enheter,

särskilt via chattar, inlägg, videor och rekommendationer.

8.

videodelningsplattformstjänst: en videodelningsplattformstjänst enligt definitionen i artikel 1.1 aa i direktiv 2010/13/EU.

9.

nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst: en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst enligt

definitionen i artikel 2.7 i direktiv (EU) 2018/1972.

10. operativsystem: en systemprogramvara som kontrollerar maskinvarans eller programvarans grundläggande funktioner

och gör det möjligt för programvaruapplikationer att köras på den.

11. webbläsare: en programvaruapplikation som gör det möjligt för slutanvändare att få tillgång till och interagera med

webbinnehåll på servrar som är anslutna till nätverk såsom internet, inbegripet fristående webbläsare och webbläsare

som är integrerade eller inkapslade i programvara eller liknande.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/28

12.10.2022

12. virtuell assistent: en programvara som kan behandla begäranden, utföra uppgifter eller besvara frågor baserade på ljud,

bild, skrift, gester eller rörelser och som på grundval av dessa begäranden, uppgifter eller frågor ger tillgång till andra

tjänster eller styr anslutna/fysiska enheter.

13. molntjänst: en molntjänst enligt definitionen i artikel 4.19 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2016/1148 (²⁴).

14. programvarubutiker: en typ av onlinebaserade förmedlingstjänster som är inriktad på programvaruapplikationer som

förmedlad produkt eller tjänst.

15. programvaruapplikation: varje digital produkt eller tjänst som körs på ett operativsystem.

16. betaltjänst: en betaltjänst enligt definitionen i artikel 4.3 i direktiv (EU) 2015/2366.

17. teknisk tjänst som stöder betaltjänster: en tjänst i den mening som avses i artikel 3 j i direktiv (EU) 2015/2366.

18. betalningssystem för köp i app: en programvaruapplikation, en tjänst eller ett användargränssnitt som underlättar köp av

digitalt innehåll eller digitala tjänster i en programvaruapplikation, inbegripet innehåll, abonnemang, funktioner eller

egenskaper, och betalningen för sådana köp.

19. identifieringstjänst: en typ av tjänst som tillhandahålls tillsammans med eller som stöd för centrala plattformstjänster

och som möjliggör någon form av kontroll av slutanvändares eller företagsanvändares identitet, oavsett vilken teknik

som används.

20. slutanvändare: varje fysisk eller juridisk person som använder centrala plattformstjänster på annat sätt än som

företagsanvändare.

21. företagsanvändare: varje fysisk eller juridisk person som affärs- eller yrkesmässigt använder centrala plattformstjänster i

syfte att eller i samband med att tillhandahålla varor eller tjänster till slutanvändare.

22. rangordning: den relativa position som tilldelas varor eller tjänster som erbjuds via onlinebaserade förmedlingstjänster,

onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattformstjänster eller virtuella assistenter, eller den relevans

som sökresultat ges av sökmotorer, såsom dessa presenteras, organiseras eller vidarebefordras av företag som

tillhandahåller onlinebaserade förmedlingstjänster, onlinebaserade sociala nätverkstjänster, videodelningsplattform­

stjänster, virtuella assistenter eller sökmotorer, oavsett vilka tekniska medel som används för sådan presentation,

organisation eller vidarebefordran och oavsett om endast ett resultat presenteras eller vidarebefordras.

23. sökresultat: all information i vilket format som helst, inbegripet text, grafik, tal eller andra utdata, som returneras som

svar på och med anknytning till en sådan sökfråga, oavsett om den information som returneras är ett betalt eller

obetalt resultat, ett direkt svar eller en produkt, en tjänst eller information som erbjuds i samband med de organiska

resultaten eller visas tillsammans med eller helt eller delvis är inbäddad i dem.

24. data: varje digital återgivning av handlingar, fakta eller information och varje sammanställning av sådana handlingar,

fakta eller information, även i form av ljudupptagningar, bildupptagningar eller audiovisuella upptagningar.

25. personuppgifter: personuppgifter enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.

26. icke-personuppgifter: andra uppgifter än personuppgifter.

27. företag: en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett juridisk form och hur den finansieras, inbegripet alla

anknutna eller anslutna företag som bildar en grupp genom ett annat företags direkta eller indirekta kontroll över ett

företag.

(²⁴) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i

nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/29

28. kontroll: möjligheten att utöva ett avgörande inflytande på ett företag i den mening som avses i artikel 3.2 i förordning

(EG) nr 139/2004.

29. interoperabilitet: möjligheten att utbyta information och ömsesidigt använda den information som har utbytts genom

gränssnitt eller andra lösningar, så att alla maskinvaru- eller programvaruelement fungerar ihop med annan

maskinvara och programvara och med användare på alla sätt som de är avsedda att fungera på.

30. omsättning: ett företags intäkter i den mening som avses i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 139/2004.

31. profilering: profilering enligt definitionen i artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/679.

32. samtycke: samtycke enligt definitionen i artikel 4.11 i förordning (EU) 2016/679.

33. nationell domstol: en domstol i en medlemsstat i den mening som avses i artikel 267 i EUF-fördraget.

KAPITEL II

GRINDVAKTER

Artikel 3

Betecknande som grindvakt

1.

Ett företag ska betecknas som grindvakt om

a) det har en betydande inverkan på den inre marknaden,

b) det tillhandahåller en central plattformstjänst som är en viktig ingång för företagsanvändare för att nå ut till

slutanvändare, och

c) det har en fast förankrad och varaktig ställning i sin verksamhet eller det kan förutses att det kommer att ha en sådan

ställning inom en nära framtid.

2.

Ett företag ska förutsättas uppfylla de respektive kraven i punkt 1

a) när det gäller punkt 1 a, om företaget har uppnått en årlig omsättning inom unionen på minst 7,5 miljarder EUR under

vart och ett av de tre senaste räkenskapsåren, eller om dess genomsnittliga börsvärde eller motsvarande rättvisa

marknadsvärde uppgick till minst 75 miljarder EUR under det senaste räkenskapsåret, och det tillhandahåller samma

centrala plattformstjänst i minst tre medlemsstater,

b) när det gäller punkt 1 b, om företaget tillhandahåller en central plattformstjänst som under det senaste räkenskapsåret

har haft minst 45 miljoner aktiva slutanvändare i månaden som är etablerade eller befinner sig i unionen och minst

10 000 aktiva företagsanvändare per år som är etablerade i unionen, som identifierats och räknats i enlighet med den

metod och de indikatorer som fastställs i bilagan.

c) när det gäller punkt 1 c, om tröskelvärdena i led b i den här punkten uppnåddes under vart och ett av de tre senaste

räkenskapsåren.

3.

Om ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster uppnår alla tröskelvärden i punkt 2 ska det underrätta

kommissionen om detta utan dröjsmål, dock senast två månader efter det att dessa tröskelvärden har uppnåtts, och

tillhandahålla den relevanta information som anges i punkt 2. Underrättelsen ska innehålla den relevanta information som

anges i punkt 2 för var och en av de centrala plattformstjänster som tillhandahålls av det företag som uppnår tröskelvärdena

i punkt 2 b. När en annan central plattformstjänst som tillhandahålls av det företag som tidigare har betecknats som

grindvakt uppnår tröskelvärdena i punkt 2 b och c, ska det företaget underrätta kommissionen om detta senast två

månader efter det att dessa tröskelvärden har uppnåtts.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/30

12.10.2022

Om det företag som tillhandahåller den centrala plattformstjänsten underlåter att underrätta kommissionen i enlighet med

första stycket i denna punkt och underlåter att inom den tidsfrist som fastställts av kommissionen i dess begäran om

information i enlighet med artikel 21 tillhandahålla all relevant information som krävs för att kommissionen ska kunna

beteckna det berörda företaget som grindvakt i enlighet med punkt 4 i den här artikeln, ska kommissionen fortfarande ha

rätt att beteckna det företaget som grindvakt på grundval av information som kommissionen har tillgång till.

Om det företag som tillhandahåller den centrala plattformstjänsten uppfyller begäran om information i enlighet med denna

punkt andra stycket eller om informationen tillhandahålls efter utgången av den tidsfrist som avses i det stycket, ska

kommissionen tillämpa det förfarande som anges i punkt 4.

4.

Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål, dock senast 45 arbetsdagar efter att ha mottagit den fullständiga

information som avses i punkt 3, beteckna ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster och som uppfyller

alla tröskelvärden i punkt 2 som grindvakt.

5.

Det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster får, tillsammans med sin underrättelse, lägga fram

tillräckligt underbyggda argument som visar att det, i undantagsfall, även om det uppfyller alla tröskelvärden i punkt 2,

på grund av de omständigheter under vilka den relevanta centrala plattformstjänsten är verksam inte uppfyller kraven i

punkt 1.

Om kommissionen anser att de argument som det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster har lagt fram i

enlighet med första stycket inte är tillräckligt underbyggda eftersom de inte uppenbart sätter i fråga antagandena i punkt 2

i denna artikel, får kommissionen avvisa dessa argument inom den tidsfrist som avses i punkt 4 utan att tillämpa det

förfarande som fastställs i artikel 17.3.

Om det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster lägger fram sådana tillräckligt underbyggda argument som

uppenbart sätter i fråga antagandena i punkt 2 i denna artikel, får kommissionen, utan hinder av första stycket i denna

punkt, inom den tidsfrist som avses i punkt 4 i denna artikel, inleda det förfarande som fastställs i artikel 17.3.

Om kommissionen drar slutsatsen att det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster inte kan styrka att de

relevanta centrala plattformstjänster som det tillhandahåller inte uppfyller kraven i punkt 1 i denna artikel, ska den

beteckna det företaget som grindvakt i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 17.3.

6.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att komplettera denna

förordning genom att specificera metoden för att avgöra om de kvantitativa tröskelvärden som fastställs i punkt 2 i den här

artikeln har uppnåtts och regelbundet anpassa den metoden till marknadsutvecklingen och den tekniska utvecklingen, vid

behov.

7.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att ändra denna förordning

genom att uppdatera den metod och den förteckning över indikatorer som fastställs i bilagan.

8.

Kommissionen ska, i enlighet med förfarandet i artikel 17, som grindvakt beteckna varje företag som tillhandahåller

centrala plattformstjänster och som uppfyller vart och ett av kraven i punkt 1 i den här artikeln, men som inte uppfyller

vart och ett av tröskelvärdena i punkt 2 i den här artikeln.

I detta syfte ska kommissionen beakta vissa eller samtliga följande omständigheter, i den utsträckning de är relevanta för det

berörda företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster:

a) Företagets storlek, inbegripet omsättning och börsvärde, verksamhet och ställning.

b) Det antal företagsanvändare som använder den centrala plattformstjänsten för att nå slutanvändare och antalet

slutanvändare.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/31

c) Nätverkseffekter och datadrivna fördelar, särskilt när det gäller det företagets tillgång till och insamling av

personuppgifter och icke-personuppgifter eller analyskapacitet.

d) Eventuella stordrifts- och diversifieringsfördelar som företaget drar nytta av, bland annat när det gäller data och, i

förekommande fall, dess verksamheter utanför unionen.

e) Inlåsning av företagsanvändare eller slutanvändare, inbegripet omställningskostnader och beteendebias som minskar

möjligheten för företagsanvändare och slutanvändare att byta eller använda sig av multihoming.

f) En företagsstruktur i form av konglomerat eller vertikal integration av det företaget, som till exempel gör det möjligt för

företaget att korssubventionera, att kombinera data från olika källor och att utnyttja sin position.

g) Andra strukturella affärs- eller tjänsteegenskaper.

Vid sin bedömning i enlighet med denna punkt ska kommissionen ta hänsyn till den förutsebara utvecklingen i förhållande

till de faktorer som anges i andra stycket, inbegripet planerade koncentrationer som involverar ett annat företag som

tillhandahåller centrala plattformstjänster eller andra tjänster inom den digitala sektorn eller som möjliggör datainsamling.

Om ett företag tillhandahåller en central plattformstjänst som inte uppfyller de kvantitativa tröskelvärdena i punkt 2 på ett

betydande sätt underlåter att efterleva de utredningsåtgärder som kommissionen har beordrat, och den underlåtenheten

kvarstår efter det att företaget har uppmanats att uppfylla kraven inom en rimlig tidsfrist och att lämna synpunkter, får

kommissionen beteckna det företaget som grindvakt på grundval av de uppgifter som kommissionen har tillgång till.

9.

För varje företag som betecknas som grindvakt enligt punkt 4 eller 8 ska kommissionen i beslutet om betecknande

förteckna de relevanta centrala plattformstjänster som tillhandahålls inom det företaget och som enskilt är en viktig ingång

för företagsanvändare att nå slutanvändare i enlighet med punkt 1 b.

10.

Grindvakten ska uppfylla de skyldigheter som fastställs i artiklarna 5, 6 och 7 senast sex månader efter det att en

central plattformstjänst har förtecknats i beslutet om betecknande enligt punkt 9 i den här artikeln.

Artikel 4

Översyn av statusen som grindvakt

1.

Kommissionen får på begäran eller på eget initiativ när som helst ompröva, ändra eller upphäva ett beslut om

betecknande som antagits i enlighet med artikel 3 av något av följande skäl:

a) Det har skett en väsentlig förändring av något av de sakförhållanden som ligger till grund för beslutet om betecknande.

b) Beslutet om betecknande grundades på ofullständiga, oriktiga eller vilseledande upplysningar.

2.

Kommissionen ska regelbundet, och minst vart tredje år, kontrollera om grindvakterna fortsätter att uppfylla kraven i

artikel 3.1. I den kontrollen ska det även utredas om förteckningen över grindvaktens centrala plattformstjänster, som

enskilt är en viktig ingång för företagsanvändare att nå slutanvändare i enlighet med artikel 3.1 b, behöver ändras. Dessa

översyner ska inte ha någon suspensiv verkan på grindvaktens skyldigheter.

Kommissionen ska dessutom minst varje år utreda om nya företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster uppfyller

dessa krav.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/32

12.10.2022

Om kommissionen, på grundval av översynerna enligt första stycket, konstaterar att de sakförhållanden som låg till grund

för att beteckna företagen som tillhandahåller centrala plattformstjänster som grindvakter har ändrats, ska kommissionen

anta ett beslut som bekräftar, ändrar eller upphäver beslutet om betecknande.

3.

Kommissionen ska fortlöpande offentliggöra och uppdatera en förteckning över grindvakter och förteckningen över

de centrala plattformstjänster för vilka de måste uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i kapitel III.

KAPITEL III

KONKURRENSBEGRÄNSANDE ELLER OTILLBÖRLIGA METODER SOM TILLÄMPAS AV GRINDVAKTER

Artikel 5

Skyldigheter som åligger grindvakter

1.

Grindvakten ska uppfylla samtliga krav i denna artikel för var och en av sina centrala plattformstjänster som är

förtecknade i beslutet om betecknande i enlighet med artikel 3.9.

2.

Grindvakten får inte göra något av följande:

a) i syfte att tillhandahålla annonseringstjänster online behandla personuppgifter om slutanvändare som använder tjänster

av tredje parter som använder grindvaktens centrala plattformstjänster,

b) kombinera personuppgifter från den relevanta centrala plattformstjänsten med personuppgifter från ytterligare centrala

plattformstjänster eller från eventuella andra tjänster som tillhandahålls av grindvakten eller med personuppgifter från

tredjepartstjänster,

c) korsanvända personuppgifter från den relevanta centrala plattformstjänsten i andra tjänster som grindvakten

tillhandahåller separat, inbegripet andra centrala plattformstjänster, och vice versa, och

d) logga in slutanvändare på andra tjänster som tillhandahålls av grindvakten för att kombinera personuppgifter,

om inte slutanvändaren har givits det specifika valet och har gett sitt samtycke i den mening som avses i artiklarna 4.11

och 7 i förordning (EU) 2016/679.

Om slutanvändaren har nekat eller dragit tillbaka samtycke som givits enligt första stycket får grindvakten inte upprepa sin

begäran om samtycke för samma ändamål mer än en gång inom en period på ett år.

Denna punkt påverkar inte grindvaktens möjlighet att i tillämpliga fall förlita sig på artikel 6.1 c, d och e i förordning (EU)

2016/679.

3.

Grindvakten får inte hindra företagsanvändare från att erbjuda slutanvändare samma produkter eller tjänster genom

onlinebaserade förmedlingstjänster från tredje part eller genom sina egna direktkanaler för onlineförsäljning till priser eller

villkor som skiljer sig från dem som erbjuds genom grindvaktens onlinebaserade förmedlingstjänster,

4.

Grindvakten ska göra det möjligt för företagsanvändare att kostnadsfritt informera om och marknadsföra

erbjudanden, bland annat enligt andra villkor, till slutanvändare som förvärvats via dess centrala plattformstjänst eller

genom andra kanaler och att ingå avtal med dessa slutanvändare, oavsett om de för detta ändamål använder grindvaktens

centrala plattformstjänster.

5.

Grindvakten ska ge slutanvändare möjlighet att via dess centrala plattformstjänster få tillgång till och använda

innehåll, abonnemang, funktioner eller andra produkter med hjälp av en företagsanvändares programvaruapplikation,

inbegripet om dessa slutanvändare har förvärvat dessa produkter från den berörda företagsanvändaren utan att använda

grindvaktens centrala plattformstjänster.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/33

6.

Grindvakten får inte direkt eller indirekt hindra eller begränsa företagsanvändare eller slutanvändare från att med

relevanta offentliga myndigheter, inbegripet nationella domstolar, ta upp eventuella frågor om grindvaktens bristande

efterlevnad av relevant unionsrätt eller nationell rätt, som gäller metoder som används av grindvakten. Detta påverkar inte

rätten för företagsanvändare och grindvakter att i sina avtal fastställa användningsvillkoren för lagenliga mekanismer för

hantering av klagomål.

7.

Grindvakten får inte kräva att slutanvändare ska använda, eller att företagsanvändare ska använda, erbjuda eller

samverka med, den grindvaktens identifieringstjänst, webbläsare, betaltjänst eller tekniska tjänster som stöder tillhanda­

hållandet av betaltjänster, såsom ett betalningssystem för köp i app, i samband med tjänster som företagsanvändare

tillhandahåller genom att använda den grindvaktens centrala plattformstjänster,

8.

Grindvakten får inte kräva att företagsanvändare eller slutanvändare abonnerar på eller registrerar sig hos ytterligare

centrala plattformstjänster som är förtecknade i beslutet om betecknande i enlighet med artikel 3.9 eller som uppfyller

tröskelvärdena i artikel 3.2 b som ett villkor för användning av, åtkomst till, anslutning till eller registrering hos någon av

den grindvaktens centrala plattformstjänster som förtecknats i enlighet med den artikeln.

9.

Grindvakten ska på annonsörens begäran ge varje annonsör till vilken den tillhandahåller onlinebaserade

annonseringstjänster, eller tredje part som auktoriserats av annonsörer, daglig kostnadsfri information avseende varje

annons som annonsören lagt upp, om

a) det pris och de avgifter som den annonsören betalar, inbegripet eventuella avdrag och tilläggsavgifter, för var och en av

de relevanta onlinebaserade annonseringstjänster som tillhandahålls av grindvakten,

b) den ersättning som utgivaren erhåller, inbegripet eventuella avdrag och tilläggsavgifter, med förbehåll för utgivarens

samtycke, och

c) parametrar för beräkning av pris, avgift respektive ersättning.

Om en utgivare inte ger sitt samtycke till att information om den erhållna ersättningen delas, enligt vad som avses i första

stycket b, ska grindvakten ge varje annonsör kostnadsfri information om den genomsnittliga ersättning som den utgivaren

erhåller dagligen, inbegripet eventuella avdrag och tilläggsavgifter, för de relevanta annonserna.

10.

Grindvakten ska på annonsörens begäran ge varje utgivare till vilken den tillhandahåller onlinebaserade

annonseringstjänster, eller tredje part som auktoriserats av utgivare, daglig kostnadsfri information avseende varje annons

som visas i utgivarens annonsdatabas, om

a) den ersättning som erhålls och de avgifter som den utgivaren betalar, inbegripet eventuella avdrag och tilläggsavgifter,

för var och en av de relevanta onlinebaserade annonseringstjänster som tillhandahålls av grindvakten,

b) det pris som annonsören betalar, inbegripet eventuella avdrag och tilläggsavgifter, med förbehåll för annonsörens

samtycke, och

c) parametrar för beräkning av pris respektive ersättning.

Om en annonsör inte ger sitt samtycke till att informationen delas ska grindvakten ge varje utgivare kostnadsfri information

om det genomsnittliga pris som den annonsören betalar dagligen, inbegripet eventuella avdrag och tilläggsavgifter, för de

relevanta annonserna.

Artikel 6

Grindvaktens skyldigheter som kan komma att anges närmare enligt artikel 8

1.

Grindvakten ska uppfylla samtliga skyldigheter i denna artikel för var och en av sina centrala plattformstjänster som

är förtecknade i beslutet om betecknande i enlighet med artikel 3.9.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/34

12.10.2022

2.

Grindvakten får inte, i konkurrens med företagsanvändare, använda data som inte är allmänt tillgängliga och som

genereras eller tillhandahålls av dessa företagsanvändare i samband med deras användning av de relevanta centrala

plattformstjänsterna eller av de tjänster som tillhandahålls tillsammans med eller till stöd för de relevanta centrala

plattformstjänsterna, inbegripet data som genereras eller tillhandahålls av dessa företagsanvändares kunder.

Vid tillämpning av första stycket ska data som inte är allmänt tillgängliga omfatta alla aggregerade och icke-aggregerade data

som genererats av företagsanvändare och som kan härledas från eller samlas in genom företagsanvändares eller deras

kunders kommersiella verksamhet, inbegripet klick-, sök-, visnings- och röstdata, på de relevanta centrala plattform­

stjänsterna eller på tjänster som tillhandahålls tillsammans med eller till stöd för grindvaktens relevanta centrala plattform­

stjänster.

3.

Grindvakten ska tillåta och göra det tekniskt möjligt för slutanvändare att enkelt avinstallera alla programvaruappli­

kationer i grindvaktens operativsystem utan att det påverkar möjligheten för den grindvakten att begränsa sådan

avinstallering med avseende på programvaruapplikationer som är nödvändiga för operativsystemets eller enhetens

funktion och som inte tekniskt kan erbjudas fristående av tredje parter.

Grindvakten ska tillåta och göra det tekniskt möjligt för slutanvändare att enkelt ändra operativsystemets standardin­

ställningar, grindvaktens virtuella assistent och webbläsare som dirigerar eller styr slutanvändare till produkter eller tjänster

som erbjuds av grindvakten. Detta inbegriper att uppmana slutanvändare, när de första gången använder en sökmotor,

grindvaktens virtuella assistent eller webbläsare som är förtecknad i beslutet om beteckning i enlighet med artikel 3.9, att

ur en förteckning över de huvudsakliga tillgängliga tjänsteleverantörerna välja den sökmotor, virtuella assistent eller

webbläsare till vilken grindvaktens operativsystem som standard dirigerar eller styr användare, och den sökmotor till

vilken grindvaktens virtuella assistent och webbläsare som standard dirigerar eller styr användare.

4.

Grindvakten ska tillåta och tekniskt möjliggöra installation och effektiv användning av tredje parts programvaruapp­

likationer eller programvarubutiker som använder, eller är interoperabla med, dess operativsystem och göra det möjligt att

komma åt dessa programvaruapplikationer eller programvarubutiker på annat sätt än genom den grindvaktens relevanta

centrala plattformstjänster. Grindvakten ska, i tillämpliga fall, inte hindra nedladdade tredjeparts programvaruapplikationer

eller programvarubutiker från att uppmana slutanvändare att besluta om de vill ställa in den nedladdade programvaruapp­

likationen eller programvarubutiken som standard. Grindvakten ska göra det tekniskt möjligt för slutanvändare som

beslutar att ställa in den nedladdade programvaruapplikationen eller programvarubutiken som standard att enkelt utföra

denna ändring.

Grindvakten ska inte hindras från att vidta åtgärder, förutsatt att de är strikt nödvändiga och proportionella, för att

säkerställa att tredje parts programvaruapplikationer eller programvarubutiker inte äventyrar integriteten hos den hårdvara

eller det operativsystem som tillhandahålls av grindvakten, förutsatt att dessa åtgärder vederbörligen motiveras av

grindvakten.

Grindvakten ska inte heller hindras från att använda sig av andra åtgärder och inställningar än standardinställningarna,

förutsatt att de är strikt nödvändiga och proportionella, för att göra det möjligt för slutanvändare att skydda säkerheten i

förhållande till tredje parts programvaruapplikationer eller programvarubutiker, förutsatt att dessa åtgärder och andra

inställningar än standardinställningarna vederbörligen motiveras av grindvakten.

5.

Grindvakten får inte behandla tjänster och produkter som erbjuds av grindvakten själv förmånligare, när det gäller

rangordning och tillhörande indexering och webbsökning, än liknande tjänster eller produkter från en tredje part.

Grindvakten ska tillämpa transparenta, rättvisa och icke-diskriminerande villkor för denna rangordning.

6.

Grindvakten får inte tekniskt eller på annat sätt begränsa slutanvändares möjlighet att byta mellan och abonnera på

olika programvaruapplikationer och tjänster som nås med hjälp av grindvaktens centrala plattformstjänster, även när det

gäller slutanvändares val av internetanslutningstjänster.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/35

7.

Grindvakten ska kostnadsfritt ge tjänsteleverantörer och leverantörer av maskinvara möjlighet till effektiv

interoperabilitet med, och för interoperabilitetsändamål ge tillgång till, samma maskinvaru- och programvarufunktioner,

vilka är åtkomliga eller styrs via det operativsystem eller den virtuella assistent som förtecknats i beslutet om betecknande

enligt artikel 3.9, som är tillgängliga för tjänster eller maskinvara som tillhandahålls av grindvakten. Dessutom ska

grindvakten kostnadsfritt ge företagsanvändare och alternativa leverantörer av tjänster som tillhandahålls tillsammans

med, eller till stöd för, centrala plattformstjänster, möjlighet till effektiv interoperabilitet med, och för interoperabili­

tetsändamål ge tillgång till, samma operativsystem eller maskinvaru- eller programvarufunktioner, oavsett om dessa

funktioner utgör en del av operativsystemet eller inte, som är tillgängliga för, eller används av, den grindvakten vid

tillhandahållandet av sådana tjänster.

Grindvakten ska inte hindras från att vidta strikt nödvändiga och proportionella åtgärder för att säkerställa att denna

interoperabilitet inte äventyrar integriteten hos det operativsystem, den virtuella assistent eller de maskinvaru- eller

programvarufunktioner som tillhandahålls av grindvakten, förutsatt att sådana åtgärder vederbörligen motiveras av

grindvakten.

8.

Grindvakten ska ge annonsörer och utgivare, samt tredje parter som bemyndigats av annonsörer och utgivare, på

deras begäran och kostnadsfritt, tillgång till grindvaktens resultatmätningsverktyg och de data som krävs för att

annonsörer och utgivare ska kunna göra en egen, oberoende kontroll av annonsdatabasen, inbegripet aggregerade och

icke-aggregerade data. Dessa data ska tillhandahållas på ett sätt som gör det möjligt för annonsörer och utgivare att

använda sina egna verifierings- och mätverktyg för att bedöma prestandan hos de centrala plattformstjänster som

grindvakterna tillhandahåller.

9.

Grindvakten ska tillhandahålla slutanvändare eller tredje parter som bemyndigats av en slutanvändare, på deras

begäran och kostnadsfritt, faktisk portabilitet för data som tillhandahållits av slutanvändaren eller genererats genom

slutanvändarens verksamhet i samband med användningen av de relevanta centrala plattformstjänsterna, bland annat

genom att kostnadsfritt tillhandahålla verktyg för att underlätta det faktiska utövandet av sådan dataportabilitet, och

genom att tillhandahålla kontinuerlig åtkomst till dessa data i realtid.

10.

Grindvakten ska på begäran och kostnadsfritt ge företagsanvändare, och tredje parter som bemyndigats av en

företagsanvändare, effektiv, högkvalitativ, kontinuerlig tillgång i realtid till, och möjlighet att använda, aggregerade och

icke-aggregerade data, inbegripet personuppgifter, som tillhandahålls eller genereras i samband med användningen av de

relevanta centrala plattformstjänsterna eller tjänster som tillhandahålls tillsammans med, eller till stöd för, de relevanta

centrala plattformstjänsterna av dessa företagsanvändare och de slutanvändare som tar i anspråk i de produkter eller

tjänster som dessa företagsanvändare tillhandahåller. När det gäller personuppgifter ska grindvakten tillhandahålla sådan

tillgång till och användning av personuppgifter endast om uppgifterna har ett direkt samband med slutanvändarens

användning av de produkter eller tjänster som tillhandahålls av den berörda företagsanvändaren genom den relevanta

centrala plattformstjänsten, och när slutanvändaren väljer att delta genom att ge sitt samtycke.

11.

Grindvakten ska ge alla tredjepartsföretag som tillhandahåller sökmotorer, på deras begäran, tillgång på rättvisa,

rimliga och icke-diskriminerande villkor till rangordning, sökning, klickning och visning av data i samband med

kostnadsfri och betald sökning som genereras av slutanvändare på grindvaktens sökmotorer. Varje sådan sökning,

klickning och visning av data som utgör personuppgifter ska anonymiseras.

12.

Grindvakten ska tillämpa rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande allmänna villkor för företagsanvändares tillträde

till sina programvarubutiker, sökmotorer och onlinebaserade sociala nätverkstjänster som är förtecknade i beslutet om

betecknande enligt artikel 3.9.

För detta ändamål ska grindvakten offentliggöra allmänna villkor för tillträde, inbegripet en alternativ tvistlösnings­

mekanism.

Kommissionen ska bedöma om de allmänna villkoren för tillträde som offentliggörs är förenliga med denna punkt.

13.

Grindvaktens allmänna villkor för att säga upp tillhandahållandet av en central plattformstjänst får inte vara

oproportionella. Grindvakten ska säkerställa att uppsägningsvillkoren kan tillämpas utan onödiga svårigheter.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/36

12.10.2022

Artikel 7

Grindvaktens skyldigheter när det gäller interoperabiliteten hos nummeroberoende interpersonella

kommunikationstjänster

1.

Om en grindvakt tillhandahåller nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster som är förtecknade i

beslutet om betecknande i enlighet med artikel 3.9 ska grindvakten göra de grundläggande funktionerna i sina

nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster interoperabla med de nummeroberoende interpersonella

kommunikationstjänsterna hos en annan leverantör som erbjuder eller avser att erbjuda sådana tjänster i unionen, genom

att på begäran och kostnadsfritt tillhandahålla de nödvändiga tekniska gränssnitt eller liknande lösningar som möjliggör

interoperabilitet.

2.

Grindvakten ska göra åtminstone följande grundläggande funktioner som avses i punkt 1 interoperabla om

grindvakten själv tillhandahåller sina egna slutanvändare dessa funktioner:

a) Efter förtecknande i beslutet om betecknande enligt artikel 3.9,

i) obruten textöverföring mellan två enskilda slutanvändare,

ii) delning av bilder, röstmeddelanden, videor och andra bifogade filer i obruten kommunikation mellan två enskilda

slutanvändare.

b) Inom två år efter betecknandet,

i) obruten textöverföring inom grupper av enskilda slutanvändare,

ii) delning av bilder, röstmeddelanden, videor och andra bifogade filer i obruten kommunikation mellan en gruppchatt

och en enskild slutanvändare.

c) Inom fyra år efter betecknandet,

i)

obrutna röstsamtal mellan två enskilda slutanvändare,

ii) obrutna videosamtal mellan två enskilda slutanvändare,

iii) obrutna röstsamtal mellan en gruppchatt och en enskild slutanvändare,

iv) obrutna videosamtal mellan en gruppchatt och en enskild slutanvändare.

3.

Den säkerhetsnivå, inbegripet totalsträckskryptering, i förekommande fall, som grindvakten tillhandahåller sina egna

slutanvändare ska bevaras i alla de interoperabla tjänsterna.

4.

Grindvakten ska offentliggöra ett referenserbjudande som fastställer närmare tekniska uppgifter och allmänna villkor

för interoperabilitet med dess nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster, inbegripet nödvändiga uppgifter

om säkerhetsnivå och totalsträckskryptering. Grindvakten ska offentliggöra detta referenserbjudande inom den tidsfrist

som fastställs i artikel 3.10 och uppdatera det vid behov.

5.

Efter det att referenserbjudandet offentliggjorts enligt punkt 4 får varje leverantör av nummeroberoende

interpersonella kommunikationstjänster som erbjuder eller avser att erbjuda sådana tjänster i unionen begära

interoperabilitet med de nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster som tillhandahålls av grindvakten. En

sådan begäran får omfatta vissa eller alla de grundläggande funktioner som anges i punkt 2. Grindvakten ska uppfylla varje

rimlig begäran om interoperabilitet inom tre månader från mottagande av en sådan begäran genom att göra de begärda

grundläggande funktionerna operativa.

6.

Kommissionen får undantagsvis, på motiverad begäran av grindvakten, förlänga tidsfristerna för uppfyllande enligt

punkt 2 eller 5 om grindvakten visar att det är nödvändigt för att säkerställa en effektiv interoperabilitet och för att

upprätthålla en nödvändig säkerhetsnivå, inbegripet totalsträckskryptering, i förekommande fall.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/37

7.

Slutanvändarna av grindvaktens nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster och den begärande

leverantörens nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster ska fortsatt fritt kunna besluta huruvida de ska

använda de interoperabla grundläggande funktioner som grindvakten kan tillhandahålla i enlighet med punkt 1.

8.

Grindvakten ska samla in och utbyta med leverantören av nummeroberoende interpersonella kommunikations­

tjänster som gör en begäran om interoperabilitet endast de personuppgifter om slutanvändare som är absolut nödvändiga

för att tillhandahålla effektiv interoperabilitet. Varje sådan insamling och sådant utbyte av slutanvändares personuppgifter

ska fullt ut uppfylla kraven i förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG.

9.

Grindvakten ska inte hindras från att vidta åtgärder för att säkerställa att tredjepartsleverantörer av

nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster som begär interoperabilitet inte äventyrar integriteten och

säkerheten hos grindvaktens tjänster, förutsatt att sådana åtgärder är strikt nödvändiga och proportionella och

vederbörligen motiveras av grindvakten.

Artikel 8

Efterlevnad av grindvaktens skyldigheter

1.

Grindvakten ska säkerställa och visa att de skyldigheter som fastställs i artiklarna 5, 6 och 7 i denna förordning

efterlevs. De åtgärder som vidtas av grindvakten för att säkerställa att dessa artiklar efterlevs ska vara effektiva när det gäller

att uppnå målen med denna förordning och med den berörda skyldigheten. Grindvakten ska se till att dessa åtgärder

tillämpas i enlighet med tillämplig lagstiftning, i synnerhet förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG samt

lagstiftning om konsumentskydd, cybersäkerhet, produktsäkerhet och tillgänglighetskrav.

2.

Kommissionen får på eget initiativ eller på begäran av en grindvakt enligt punkt 3 i denna artikel inleda ett förfarande

enligt artikel 20.

Kommissionen får anta en genomförandeakt, med angivande av vilka åtgärder den berörda grindvakten ska vidta för att

effektivt efterleva de skyldigheter som fastställs i artiklarna 6 och 7. Den genomförandeakten ska antas inom sex månader

från det att ett förfarande enligt artikel 20 har inletts i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 50.2.

När ett sådant förfarande inleds på eget initiativ, avseende kringgående, enligt artikel 13, får sådana åtgärder avse de

skyldigheter som fastställs i artiklarna 5, 6 och 7.

3.

En grindvakt får begära att kommissionen inleder ett förfarande för att avgöra om de åtgärder som den grindvakten

avser att genomföra eller har genomfört för att säkerställa efterlevnad av artiklarna 6 och 7 är effektiva när det gäller att

uppnå syftet med den relevanta skyldigheten under grindvaktens specifika omständigheter. Det ska vara upp till

kommissionen att besluta om ett sådant förfarande ska inledas, med respekt för principerna om likabehandling,

proportionalitet och god förvaltning.

I sin begäran ska grindvakten lämna en motiverad skrivelse för att förklara de åtgärder som grindvakten avser att genomföra

eller har genomfört. Grindvakten ska dessutom tillhandahålla en icke-konfidentiell version av sin motiverade skrivelse som

kan delas med tredje parter i enlighet med punkt 6.

4.

Punkterna 2 och 3 i denna artikel ska inte påverka kommissionens befogenheter enligt artiklarna 29, 30 och 31.

5.

I syfte att anta det beslut som avses i punkt 2 ska kommissionen meddela grindvakten sina preliminära resultat inom

tre månader från det att förfarandet enligt artikel 20 inleddes. I de preliminära resultaten ska kommissionen förklara vilka

åtgärder den överväger att vidta eller anser att den berörda grindvakten bör vidta för att effektivt åtgärda de preliminära

resultaten.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/38

12.10.2022

6.

För att på ett ändamålsenligt sätt göra det möjligt för berörda tredje parter att lämna synpunkter ska kommissionen,

när den meddelar grindvakten sina preliminära resultat i enlighet med punkt 5 eller så snart som möjligt därefter,

offentliggöra en icke-konfidentiell sammanfattning av ärendet och de åtgärder den överväger att vidta eller anser att den

berörda grindvakten bör vidta. Kommissionen ska ange en rimlig tidsfrist inom vilken sådana synpunkter ska lämnas.

7.

När kommissionen fastställer åtgärderna enligt punkt 2 ska den se till att åtgärderna är ändamålsenliga när det gäller

att uppnå målen i denna förordning och för den relevanta skyldigheten och står i proportion till de särskilda

omständigheter som gäller för grindvakten och den berörda tjänsten.

8.

I syfte att fastställa skyldigheterna enligt artikel 6.11 och 6.12 ska kommissionen också bedöma huruvida de

planerade eller genomförda åtgärderna säkerställer att det inte finns någon återstående obalans i fråga om rättigheter och

skyldigheter för företagsanvändare och att åtgärderna inte i sig ger grindvakten en oproportionell fördel i förhållande till

den tjänst som grindvakten tillhandahåller företagsanvändare.

9.

På begäran eller på eget initiativ får kommissionen besluta att återuppta förfarandet enligt punkt 2 om

a) det har skett en väsentlig förändring av något av de sakförhållanden som ligger till grund för beslutet, eller

b) beslutet grundades på ofullständiga, oriktiga eller vilseledande upplysningar, eller

c) de åtgärder som anges i beslutet inte är ändamålsenliga.

Artikel 9

Tillfälligt upphävande

1.

Om grindvakten i en motiverad begäran visar att efterlevnaden av en särskild skyldighet som fastställs i artikel 5, 6

eller 7 för en central plattformstjänst som är förtecknad i beslutet om betecknande enligt artikel 3.9, på grund av

exceptionella omständigheter som ligger utanför grindvaktens kontroll, skulle äventyra den ekonomiska lönsamheten för

grindvaktens verksamhet i unionen, får kommissionen anta en genomförandeakt som fastställer dess beslut att

undantagsvis tillfälligt upphäva, helt eller delvis, den särskilda skyldighet som avses i denna motiverade begäran (beslutet om

tillfälligt upphävande). I den genomförandeakten ska kommissionen motivera sitt beslut om tillfälligt upphävande genom att

ange de exceptionella omständigheter som motiverar det tillfälliga upphävandet. Den genomförandeakten ska begränsas till

den omfattning och den tid som krävs för att hantera detta hot mot grindvaktens lönsamhet. Kommissionen ska sträva efter

att anta den genomförandeakten utan dröjsmål och senast tre månader efter mottagandet av en fullständig motiverad

begäran. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 50.2.

2.

Om tillfälligt upphävande beviljas i enlighet med punkt 1 ska kommissionen se över sitt beslut om tillfälligt

upphävande varje år, om inte ett kortare intervall anges i det beslutet. Efter en sådan översyn ska kommissionen antingen

helt eller delvis häva det tillfälliga upphävandet eller besluta att villkoren i punkt 1 fortfarande är uppfyllda.

3.

I brådskande fall får kommissionen på motiverad begäran av en grindvakt tillfälligt upphäva tillämpningen av en

särskild skyldighet som avses i punkt 1 på en eller flera enskilda centrala plattformstjänster redan före beslutet enligt den

punkten. En sådan begäran får göras och beviljas när som helst i avvaktan på kommissionens bedömning enligt punkt 1.

4.

Vid bedömningen av den begäran som avses i punkterna 1 och 3 ska kommissionen särskilt beakta vilken effekt

efterlevnaden av den särskilda skyldigheten har på den ekonomiska lönsamheten för grindvaktens verksamhet i unionen

samt på tredje parter, särskilt små och medelstora företag och konsumenter. Det tillfälliga upphävandet får förenas med

villkor och skyldigheter som ska fastställas av kommissionen för att säkerställa en rättvis balans mellan dessa intressen och

målen för denna förordning.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/39

Artikel 10

Undantag på grund av folkhälsa och allmän säkerhet

1.

Kommissionen får, på motiverad begäran av en grindvakt eller på eget initiativ, anta en genomförandeakt som

fastställer dess beslut, för att helt eller delvis befria den grindvakten från en särskild skyldighet enligt artikel 5, 6 eller 7

med avseende på en central plattformstjänst som förtecknats i beslutet om betecknande i enlighet med artikel 3.9, om ett

sådant undantag är motiverat av de skäl som anges i punkt 3 i den här artikeln (beslutet om undantag). Kommissionen ska

anta beslutet om undantag inom tre månader efter att ha mottagit en fullständig motiverad begäran och ska tillhandahålla

en motivering i vilken skälen till undantaget förklaras. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande

förfarande som avses i artikel 50.2.

2.

Om ett undantag beviljas i enlighet med punkt 1 ska kommissionen se över sitt beslut om undantag om grunden för

undantaget inte längre föreligger eller åtminstone varje år. Efter en sådan översyn ska kommissionen antingen helt eller

delvis häva undantaget eller besluta att villkoren i punkt 1 fortfarande är uppfyllda.

3.

Ett undantag enligt punkt 1 får beviljas endast på grund av folkhälsa och allmän säkerhet.

4.

I brådskande fall får kommissionen på motiverad begäran av en grindvakt eller på eget initiativ tillfälligt upphäva

tillämpningen av en särskild skyldighet som avses i punkt 1 på en eller flera enskilda centrala plattformstjänster redan före

beslutet enligt den punkten. En sådan begäran får göras och beviljas när som helst i avvaktan på kommissionens bedömning

enligt punkt 1.

5.

Vid bedömningen av den begäran som avses i punkterna 1 och 4 ska kommissionen särskilt beakta effekterna av

fullgörandet av den särskilda skyldigheten på de grunder som anges i punkt 3 samt effekterna på den berörda grindvakten

och på tredje parter. Kommissionen får göra det tillfälliga upphävandet avhängigt av villkor och skyldigheter för att

säkerställa en rimlig balans mellan de mål som eftersträvas med skälen i punkt 3 och målen för denna förordning.

Artikel 11

Rapportering

1.

Inom sex månader från dess betecknande som grindvakt enligt artikel 3, och i enlighet med artikel 3.10, ska

grindvakten förse kommissionen med en rapport som på ett detaljerat och transparent sätt beskriver de åtgärder den har

vidtagit för att säkerställa att de skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7 efterlevs.

2.

Inom den tidsfrist som avses i punkt 1 ska grindvakten offentliggöra och förse kommissionen med en icke-

konfidentiell sammanfattning av den rapporten.

Grindvakten ska uppdatera rapporten och den icke-konfidentiella sammanfattningen åtminstone en gång om året.

Kommissionen ska lägga ut en länk till den icke-konfidentiella sammanfattningen på sin webbplats.

Artikel 12

Uppdatering av grindvaktens skyldigheter

1.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att komplettera denna

förordning med avseende på de skyldigheter som fastställs i artiklarna 5 och 6. Dessa delegerade akter ska grundas på en

marknadsundersökning enligt artikel 19 som har fastställt att det finns ett behov av att hålla dessa skyldigheter

uppdaterade för att åtgärda metoder som begränsar centrala plattformstjänsters öppenhet eller som är otillbörliga på

samma sätt som de metoder som omfattas av skyldigheterna i artiklarna 5 och 6.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/40

12.10.2022

2.

Räckvidden för en delegerad akt som antas i enlighet med punkt 1 ska vara begränsad till att

a) utvidga en skyldighet som endast gäller med avseende på vissa centrala plattformstjänster till att även gälla andra

centrala plattformstjänster som förtecknas i artikel 2.2,

b) utvidga en skyldighet som gynnar vissa företagsanvändare eller slutanvändare till att även gynna andra

företagsanvändare eller slutanvändare,

c) närmare ange hur de skyldigheter som fastställs i artiklarna 5 och 6 ska fullgöras av grindvakten för att säkerställa en

ändamålsenlig efterlevnad av dessa skyldigheter,

d) utvidga en skyldighet som endast gäller med avseende på vissa tjänster som tillhandahålls tillsammans med eller till stöd

för centrala plattformstjänster till andra tjänster som tillhandahålls tillsammans med eller till stöd för centrala plattform­

stjänster,

e) utvidga en skyldighet som endast gäller med avseende på vissa datatyper till att även gälla andra datatyper,

f) lägga till ytterligare villkor i fall där en skyldighet ålägger vissa villkor för en grindvakts beteende, eller

g) tillämpa en skyldighet som reglerar förhållandet mellan en grindvakts olika centrala plattformstjänster på förhållandet

mellan en av grindvaktens centrala plattformstjänster och grindvaktens övriga tjänster.

3.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att ändra denna förordning med

avseende på den förteckning över grundläggande funktioner som fastställs i artikel 7.2 genom att lägga till eller ta bort

funktioner hos nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster.

Dessa delegerade akter ska grundas på en marknadsundersökning enligt artikel 19, i vilken det har fastställts att det finns ett

behov av att hålla dessa skyldigheter uppdaterade för att åtgärda metoder som begränsar centrala plattformstjänsters

öppenhet eller som är otillbörliga på samma sätt som de metoder som omfattas av skyldigheterna i artikel 7.

4.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att komplettera denna

förordning med avseende på skyldigheterna i artikel 7 genom att närmare ange hur dessa skyldigheter ska fullgöras för att

säkerställa en ändamålsenlig efterlevnad av dessa skyldigheter. Dessa delegerade akter ska grundas på en marknadsun­

dersökning enligt artikel 19, vilken identifierar ett behov av att hålla dessa skyldigheter uppdaterade för att åtgärda

metoder som begränsar centrala plattformstjänsters öppenhet eller som är otillbörliga på samma sätt som de metoder som

omfattas av skyldigheterna i artikel 7.

5.

En metod som avses i punkterna 1, 3 och 4 ska anses begränsa centrala plattformstjänsters öppenhet eller vara

otillbörlig om

a) metoden tillämpas av grindvakter och kan hindra innovation och begränsa utbudet för företagsanvändare och

slutanvändare eftersom den

i) påverkar eller riskerar att påverka öppenheten hos en central plattformstjänst eller andra tjänster inom den digitala

sektorn på varaktig grund till följd av skapande eller förstärkande av inträdeshinder eller expansion som

leverantörer av en central plattformstjänst eller andra tjänster inom den digitala sektorn skapas eller förstärks, eller

ii) hindrar andra aktörer från att få samma tillgång som grindvakten till en viktig insatsvara, eller

b) det råder obalans mellan företagsanvändares rättigheter och skyldigheter och grindvakten erhåller en förmån från

företagsanvändare som inte står i proportion till den tjänst som den grindvakten tillhandahåller dessa

företagsanvändare,

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/41

Artikel 13

Åtgärder mot kringgående

1.

Ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster får inte segmentera, dela, underindela, fragmentera eller

splittra upp dessa tjänster med avtalsmässiga, kommersiella, tekniska eller andra medel för att kringgå de kvantitativa

tröskelvärden som fastställs i artikel 3.2. Inga sådana metoder från ett företags sida ska hindra kommissionen från att

beteckna det som grindvakt i enlighet med artikel 3.4.

2.

När kommissionen misstänker att ett företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster använder en metod som

anges i punkt 1, får den kräva att företaget lämnar all information som den anser vara nödvändig för att avgöra om det

företaget har ägnat sig åt en sådan metod.

3.

Grindvakten ska säkerställa att skyldigheterna i artiklarna 5, 6 och 7 fullgörs fullt ut och effektivt.

4.

Grindvakten får inte ägna sig åt något beteende som undergräver en effektiv efterlevnad av skyldigheterna i artiklarna

5, 6 och 7, oavsett om detta beteende är av avtalsmässig, kommersiell, teknisk eller annan art eller om det består i

användning av beteendemässiga tekniker eller gränssnittsdesign.

5.

Om samtycke till insamling, behandling, samkörning och utbyte av personuppgifter krävs för att säkerställa

efterlevnad av denna förordning, ska en grindvakt vidta nödvändiga åtgärder för att göra det möjligt för företagsanvändare

att antingen direkt inhämta det samtycke till behandling av uppgifterna som krävs, om detta samtycke krävs enligt

förordning (EU) 2016/679 eller direktiv 2002/58/EG, eller följa unionens regler och principer för dataskydd och integritet

på andra sätt, bland annat genom att förse företagsanvändare med vederbörligen anonymiserade uppgifter när så är

lämpligt. Grindvakten får inte göra det mer betungande för företagsanvändaren att få detta samtycke än att få samtycke för

sina egna tjänster.

6.

Grindvakten får inte försämra villkoren för eller kvaliteten på någon av de centrala plattformstjänster som

tillhandahålls företagsanvändare eller slutanvändare som utnyttjar de rättigheter eller valmöjligheter som fastställs i

artiklarna 5, 6 och 7, eller göra det orimligt svårt att utöva dessa rättigheter eller valmöjligheter, bland annat genom att

erbjuda slutanvändare valmöjligheter på ett sätt som inte är neutralt eller genom att undergräva slutanvändares eller

företagsanvändares handlingsfrihet, beslutsfattande eller valfrihet genom strukturen, utformningen, funktionen eller

driftsättet för användargränssnittet eller någon del av detta.

7.

Om grindvakten kringgår eller försöker kringgå någon av skyldigheterna i artikel 5, 6 eller 7 på ett sätt som beskrivs i

punkterna 4, 5 eller 6 i den här artikeln, får kommissionen inleda ett förfarande enligt artikel 20 och anta en

genomförandeakt som avses i artikel 8.2 för att ange de åtgärder som den berörda grindvakten ska vidta.

8.

Punkt 6 i denna artikel påverkar inte kommissionens befogenheter enligt artiklarna 29, 30 och 31.

Artikel 14

Skyldighet att informera om koncentrationer

1.

En grindvakt ska informera kommissionen om alla planerade koncentrationer i den mening som avses i artikel 3 i

förordning (EG) nr 139/2004, om de samgående enheterna eller målet för koncentrationen tillhandahåller centrala

plattformstjänster eller andra tjänster inom den digitala sektorn eller möjliggör datainsamling, oavsett om de är

anmälningspliktiga till kommissionen enligt den förordningen eller till en behörig nationell konkurrensmyndighet enligt

nationella koncentrationsregler.

Grindvakten ska informera kommissionen om en sådan koncentration innan den genomförs och efter ingåendet av avtalet,

tillkännagivandet av det offentliga budet eller förvärvet av en kontrollerande andel.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/42

12.10.2022

2.

Den information som grindvakten lämnar enligt punkt 1 ska åtminstone omfatta en redogörelse för de företag som

berörs av koncentrationen, deras årsomsättning inom unionen och globalt, deras verksamhetsområde, inbegripet

verksamheter som är direkt relaterade till koncentrationen, och avtalets transaktionsvärde eller en uppskattning av detta,

tillsammans med en sammanfattning av koncentrationen, inbegripet dess art och syfte, samt en förteckning över de

medlemsstater som berörs av koncentrationen.

Den information som grindvakten lämnar ska också för alla relevanta centrala plattformstjänster omfatta en redogörelse för

deras respektive årsomsättning inom unionen, antalet aktiva företagsanvändare per år och antalet aktiva slutanvändare per

månad.

3.

Om ytterligare centrala plattformstjänster, efter en koncentration som avses i punkt 1 i denna artikel, individuellt

uppfyller tröskelvärdena i artikel 3.2 b, ska den berörda grindvakten informera kommissionen om detta inom två månader

från genomförandet av koncentrationen och förse kommissionen med den information som avses i artikel 3.2.

4.

Kommissionen ska underrätta medlemsstaternas behöriga myndigheter om all information som mottagits i enlighet

med punkt 1 och årligen offentliggöra en förteckning över förvärv som den har informerats om av grindvakter i enlighet

med den punkten.

Kommissionen ska ta hänsyn till företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas.

5.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter får använda den information de mottagit i enlighet med punkt 1 i denna

artikel för att begära att kommissionen undersöker koncentrationen i enlighet med artikel 22 i förordning (EG)

nr 139/2004.

Artikel 15

Skyldighet att genomföra en revision

1.

Inom sex månader efter att ha betecknats som grindvakt i enlighet med artikel 3 ska grindvakten till kommissionen

lämna in en beskrivning, granskad genom en oberoende revision, av alla eventuella tekniker för profilering av

konsumenter som grindvakten tillämpar på eller använder på sina centrala plattformstjänster som förtecknas i beslutet om

betecknande i enlighet med artikel 3.9. Kommissionen ska översända den reviderade beskrivningen till Europeiska

dataskyddsstyrelsen.

2.

Kommissionen får anta en genomförandeakt som avses i artikel 46.1 g för att utarbeta metoden och förfarandet för

revisionen.

3.

Grindvakten ska offentliggöra en översikt över den reviderade beskrivning som avses i punkt 1. Grindvakten ska

därvid ha rätt att beakta behovet av att skydda sina affärshemligheter. Grindvakten ska uppdatera beskrivningen och

översikten åtminstone en gång om året.

KAPITEL IV

MARKNADSUNDERSÖKNING

Artikel 16

Inledande av en marknadsundersökning

1.

När kommissionen avser att genomföra en marknadsundersökning i syfte att eventuellt anta beslut enligt artiklarna

17, 18 och 19 ska den anta ett beslut att inleda en marknadsundersökning.

2.

Utan hinder av punkt 1 får kommissionen utöva sina utredningsbefogenheter i enlighet med denna förordning innan

den inleder en marknadsundersökning enligt den punkten.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/43

3.

Det beslut som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

a) Datum för inledandet av marknadsundersökningen.

b) Beskrivning av den fråga som marknadsundersökningen avser.

c) Syftet med marknadsundersökningen.

4.

Kommissionen får återuppta en marknadsundersökning som den har avslutat om

a) det har skett en väsentlig förändring av något av de sakförhållanden som ligger till grund för ett beslut som antagits

enligt artikel 17, 18 eller 19, eller

b) det beslut som antagits enligt artikel 17, 18 eller 19 grundades på ofullständiga, oriktiga eller vilseledande upplysningar.

5.

Kommissionen får anmoda en eller flera nationella behöriga myndigheter att bistå den i marknadsundersökningen.

Artikel 17

Marknadsundersökning med tanke på betecknande av grindvakter

1.

Kommissionen får genomföra en marknadsundersökning i syfte att undersöka om ett företag som tillhandahåller

centrala plattformstjänster bör betecknas som en grindvakt i enlighet med artikel 3.8, eller för att identifiera de centrala

plattformstjänster som ska förtecknas i beslutet om betecknande i enlighet med artikel 3.9. Kommissionen ska sträva efter

att slutföra sin marknadsundersökning inom tolv månader från det datum som avses i artikel 16.3 a. För att avsluta sin

marknadsundersökning ska kommissionen anta en genomförandeakt som fastställer beslutet. Den genomförandeakten ska

antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 50.2.

2.

Under loppet av en marknadsundersökning enligt punkt 1 i denna artikel ska kommissionen sträva efter att meddela

sina preliminära resultat till det berörda företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster inom sex månader från det

datum som avses i artikel 16.3 a. I de preliminära resultaten ska kommissionen förklara om den preliminärt anser att det

är lämpligt att det företaget betecknas som grindvakt i enlighet med artikel 3.8, och att de relevanta plattformstjänsterna

förtecknas i enlighet med artikel 3.9.

3.

Om det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster uppfyller tröskelvärdena i artikel 3.2, men har lagt

fram tillräckligt underbyggda argument i enlighet med artikel 3.5 som uppenbart ifrågasatt presumtionen i artikel 3.2, ska

kommissionen sträva efter att slutföra marknadsundersökningen inom fem månader från det datum som avses i

artikel 16.3 a.

I så fall ska kommissionen sträva efter att meddela sina preliminära resultat enligt punkt 2 i denna artikel till det berörda

företaget inom tre månader från det datum som avses i artikel 16.3 a.

4.

När kommissionen, i enlighet med artikel 3.8, som grindvakt betecknar ett företag som tillhandahåller centrala

plattformstjänster vilket ännu inte har en fast förankrad och varaktig ställning i sin verksamhet, men vilket kan förutses

åtnjuta en sådan ställning inom en nära framtid, får den förklara att endast en eller flera av de skyldigheter som fastställs i

artikel 5.3–5.6 samt artikel 6.4, 6.7, 6.9, 6.10, och 6.13 är tillämpliga på denna grindvakt såsom anges i beslutet om

betecknande som grindvakt. Kommissionen ska endast förklara de skyldigheter tillämpliga som är lämpliga och

nödvändiga för att förhindra att den berörda grindvakten på ett otillbörligt sätt uppnår en fast förankrad och varaktig

ställning i sin verksamhet. Kommissionen ska ompröva betecknandet som grindvakt i enlighet med förfarandet i artikel 4.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/44

12.10.2022

Artikel 18

Marknadsundersökning av systematisk bristande efterlevnad

1.

Kommissionen får genomföra en marknadsundersökning i syfte att undersöka om en grindvakt har gjort sig skyldig

till systematisk bristande efterlevnad. Kommissionen ska slutföra marknadsundersökningen inom tolv månader från det

datum som avses i artikel 16.3 a. Om marknadsundersökningen visar att en grindvakt systematiskt har överträtt en eller

flera av de skyldigheter som föreskrivs i artikel 5, 6 eller 7 och har behållit, stärkt eller utvidgat sin ställning som grindvakt

i förhållande till de krav som anges i artikel 3.1, får kommissionen anta en genomförandeakt som ålägger en sådan

grindvakt sådana beteendemässiga eller strukturella korrigerande åtgärder som är proportionella och nödvändiga för att

säkerställa en effektiv efterlevnad av denna förordning. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande

förfarande som avses i artikel 50.2.

2.

Den korrigerande åtgärd som åläggs i enlighet med punkt 1 i denna artikel får, i den mån den är proportionell och

nödvändig för att upprätthålla eller återställa rättvisa och öppenhet som påverkats av den systematiska bristande

efterlevnaden, inbegripa ett förbud för grindvakten att under en begränsad period ingå en koncentration i den mening som

avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 139/2004 avseende de centrala plattformstjänsterna eller de andra tjänster som

tillhandahålls inom den digitala sektorn eller möjliggör insamling av data som påverkas av den systematiska bristande

efterlevnaden.

3.

En grindvakt ska anses ha gjort sig skyldig till systematisk bristande efterlevnad av de skyldigheter som föreskrivs i

artiklarna 5, 6 och 7, om kommissionen har utfärdat minst tre beslut om bristande efterlevnad enligt artikel 29 mot en

grindvakt med avseende på någon av dess centrala plattformstjänster inom en period av åtta år före antagandet av beslutet

om att inleda en marknadsundersökning inför ett eventuellt antagande av ett beslut enligt denna artikel.

4.

Kommissionen ska meddela den berörda grindvakten sina preliminära resultat inom sex månader från det datum som

avses i artikel 16.3 a. I sina preliminära resultat ska kommissionen förklara om den preliminärt anser att villkoren i punkt 1

i den här artikeln är uppfyllda och vilken korrigerande åtgärd eller vilka korrigerande åtgärder som den preliminärt anser

vara nödvändiga och proportionella.

5.

För att göra det möjligt för berörda tredje parter att på ett ändamålsenligt sätt lämna synpunkter, ska kommissionen,

samtidigt som den meddelar grindvakten sina preliminära resultat i enlighet med punkt 4 eller så snart som möjligt därefter,

offentliggöra en icke-konfidentiell sammanfattning av ärendet och de korrigerande åtgärder som den överväger att ålägga.

Kommissionen ska ange en rimlig tidsfrist inom vilken sådana synpunkter ska lämnas.

6.

Om kommissionen avser att anta ett beslut i enlighet med punkt 1 i denna artikel genom att göra åtaganden som

erbjuds av grindvakten i enlighet med artikel 25 bindande, ska den offentliggöra en icke-konfidentiell sammanfattning av

ärendet samt huvuddragen i åtagandena. Berörda tredje parter får framföra sina synpunkter inom en rimlig tidsfrist som

ska fastställas av kommissionen.

7.

Under loppet av marknadsundersökningen får kommissionen förlänga dess varaktighet om en sådan förlängning är

motiverad av objektiva skäl och proportionell. Förlängningen kan gälla den tidsfrist inom vilken kommissionen måste

framföra sina preliminära resultat eller tidsfristen för antagande av det slutliga beslutet. Den sammanlagda varaktigheten av

en eller flera förlängningar enligt denna punkt får inte överstiga sex månader.

8.

För att säkerställa att grindvakten effektivt fullgör sina skyldigheter enligt artiklarna 5, 6 och 7 ska kommissionen

regelbundet se över de korrigerande åtgärder den ålägger i enlighet med punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

Kommissionen ska ha rätt att ändra dessa korrigerande åtgärder om den efter en ny marknadsundersökning finner att de

inte är ändamålsenliga.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/45

Artikel 19

Marknadsundersökning av nya tjänster och nya metoder

1.

Kommissionen får genomföra en marknadsundersökning i syfte att undersöka om en eller flera tjänster inom den

digitala sektorn bör läggas till i förteckningen över centrala plattformstjänster i artikel 2.2 eller i syfte att upptäcka metoder

som begränsar centrala plattformstjänsters öppenhet eller som är otillbörliga och som inte på ett ändamålsenligt sätt

åtgärdas genom denna förordning. Kommissionen ska vid sin bedömning beakta eventuella relevanta slutsatser från

förfaranden enligt artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget angående digitala marknader samt annan relevant utveckling.

2.

När kommissionen genomför en marknadsundersökning i enlighet med punkt 1 får den samråda med tredje parter,

inbegripet företagsanvändare och slutanvändare av tjänster inom den digitala sektorn som är under utredning samt

företagsanvändare och slutanvändare som är föremål för metoder som är under utredning.

3.

Kommissionen ska offentliggöra sina resultat i en rapport inom 18 månader från det datum som avses i artikel 16.3 a.

Den rapporten ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet samt i lämpliga fall åtföljas av

a) ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning för att ta med ytterligare tjänster inom den digitala sektorn i

förteckningen över centrala plattformstjänster i artikel 2.2 eller för att införa nya skyldigheter i kapitel III, eller

b) ett utkast till delegerad akt som kompletterar denna förordning med avseende på de skyldigheter som föreskrivs i

artiklarna 5 och 6, eller ett utkast till delegerad akt som ändrar eller kompletterar denna förordning med avseende på

de skyldigheter som föreskrivs i artikel 7, i enlighet med artikel 12.

I det lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning som avses i led a i andra stycket får, när så är lämpligt, även

föreslås att befintliga tjänster avlägsnas från förteckningen över centrala plattformstjänster i artikel 2.2 eller att befintliga

skyldigheter avlägsnas från artikel 5, 6 eller 7.

KAPITEL V

UNDERSÖKNINGS-, TILLSYNS- OCH ÖVERVAKNINGSBEFOGENHETER

Artikel 20

Inledande av förfaranden

1.

Om kommissionen avser att inleda ett förfarande i syfte att eventuellt fatta beslut enligt artiklarna 8, 29 och 30 ska

den anta ett beslut om att inleda ett förfarande.

2.

Utan hinder av punkt 1 får kommissionen utöva sina utredningsbefogenheter i enlighet med denna förordning innan

den inleder ett förfarande enligt den punkten.

Artikel 21

Begäran om upplysningar

1.

För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får kommissionen, genom en enkel begäran eller genom beslut,

begära att företag och företagssammanslutningar lämnar all nödvändig information. Kommissionen får också, genom en

enkel begäran eller genom beslut, begära tillgång till företags data och algoritmer samt information om tester, och begära

förklaringar om dessa.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/46

12.10.2022

2.

När kommissionen skickar en enkel begäran om information till ett företag eller en företagssammanslutning ska den

ange den rättsliga grunden för och syftet med begäran, precisera vilken information som begärs och fastställa den tidsfrist

inom vilken informationen ska lämnas samt de böter som föreskrivs i artikel 30 som är tillämpliga om ofullständiga,

oriktiga eller vilseledande upplysningar eller förklaringar lämnas.

3.

Om kommissionen genom beslut begär att företag och företagssammanslutningar ska lämna information, ska den

ange den rättsliga grunden för och syftet med begäran, precisera vilken information som begärs och fastställa den tidsfrist

inom vilken informationen ska lämnas. Om kommissionen begär att företag ska ge tillgång till data, algoritmer och

information om tester ska den ange syftet med begäran samt fastställa den tidsfrist inom vilken detta ska tillhandahållas.

Den ska också ange de böter som föreskrivs i artikel 30 och ange eller förelägga de viten som föreskrivs i artikel 31. Den

ska vidare upplysa om rätten att få beslutet prövat av domstolen.

4.

Företagen eller företagssammanslutningarna eller deras företrädare ska lämna den begärda informationen på det

berörda företagets eller den berörda företagssammanslutningens vägnar. I behörig ordning befullmäktigade advokater får

lämna uppgifterna på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen ska förbli fullt ansvariga om den information som lämnas är

ofullständig, oriktig eller vilseledande.

5.

På begäran av kommissionen ska medlemsstaternas behöriga myndigheter förse kommissionen med all nödvändig

information som de förfogar över för att kunna fullgöra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning.

Artikel 22

Befogenhet att genomföra höranden

1.

För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får kommissionen höra varje fysisk eller juridisk person som

samtycker till detta, i syfte att samla in information om frågor som har samband med föremålet för en utredning.

Kommissionen ska ha rätt att ta upp sådana förhör med alla typer av tekniska medel.

2.

Om ett förhör enligt punkt 1 i denna artikel hålls i ett företags lokaler ska kommissionen underrätta den nationella

behöriga myndighet som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 i den medlemsstat på vars territorium

intervjun äger rum. Om den myndigheten så begär får dess tjänstemän bistå de tjänstemän och andra medföljande personer

som bemyndigats av kommissionen att hålla förhöret.

Artikel 23

Befogenhet att genomföra inspektioner

1.

För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får kommissionen genomföra alla nödvändiga inspektioner av

ett företag eller en företagssammanslutning.

2.

De tjänstemän och andra medföljande personer som bemyndigats av kommissionen att genomföra en inspektion har

befogenhet att

a) bereda sig tillträde till företags eller företagssammanslutningars lokaler, mark och transportmedel,

b) granska räkenskaperna och andra affärshandlingar som avser verksamheten, oavsett i vilken form de föreligger,

c) göra eller erhålla alla former av kopior av eller utdrag ur sådana räkenskaper och affärshandlingar,

d) begära att företaget eller företagssammanslutningen ger tillgång till och redogör för sin organisation, sitt funktionssätt,

sina it-system, sina algoritmer, sin datahantering och sina affärsmetoder och protokollföra eller dokumentera de

förklaringar som ges med alla typer av tekniska medel,

e) försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för

inspektionen,

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/47

f) begära att företagets eller företagssammanslutningens företrädare eller medarbetare lämnar förklaringar till

sakförhållanden och dokument som har samband med föremålet för och syftet med inspektionen och protokollföra

deras svar med alla typer av tekniska medel.

3.

För att genomföra inspektioner får kommissionen begära hjälp av revisorer eller experter som utsetts av

kommissionen i enlighet med artikel 26.2, liksom av den nationella behöriga myndighet som övervakar efterlevnaden av

de regler som avses i artikel 1.6 i den medlemsstat på vars territorium inspektionen ska genomföras.

4.

Vid inspektioner får kommissionen, de revisorer eller experter som den utsett samt den nationella behöriga

myndighet som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 i den medlemsstat på vars territorium

inspektionen ska genomföras begära att företaget eller företagssammanslutningen ger tillgång till och redogör för sin

organisation, sitt funktionssätt, sina it-system, sina algoritmer, sin datahantering och sin affärsverksamhet. Kommissionen

och de revisorer eller experter som den utsett samt den nationella behöriga myndighet som övervakar efterlevnaden av de

regler som avses i artikel 1.6 i den medlemsstat på vars territorium inspektionen ska genomföras får ställa frågor till alla

företrädare eller medarbetare.

5.

De tjänstemän och andra medföljande personer som kommissionen bemyndigat att genomföra en inspektion ska

utöva sina befogenheter efter uppvisande av ett skriftligt tillstånd som anger föremålet för och syftet med inspektionen

samt de böter som föreskrivs i artikel 30 och som är tillämpliga om begärda räkenskaper eller andra affärshandlingar inte

läggs fram i fullständigt skick eller om svaren på en begäran enligt punkterna 2 och 4 i den här artikeln är oriktiga eller

vilseledande. Kommissionen ska i god tid före inspektionen underrätta den nationella behöriga myndigheten i den

medlemsstat som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 inom vars territorium inspektionen ska

genomföras om denna.

6.

Företag eller företagssammanslutningar är skyldiga att underkasta sig en inspektion som beordrats genom ett beslut

av kommissionen. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med inspektionen, fastställa startdatum och ange de böter och

viten som föreskrivs i artiklarna 30 respektive 31 samt rätten att få beslutet prövat av domstolen.

7.

Tjänstemän från och personer som bemyndigats eller utsetts av den nationella behöriga myndighet som övervakar

efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 i den medlemsstat på vars territorium inspektionen ska genomföras ska,

på begäran av den myndigheten eller av kommissionen, aktivt bistå de tjänstemän och andra medföljande personer som

bemyndigats av kommissionen. För detta ändamål ska de åtnjuta de befogenheter som anges i punkterna 2 och 4 i den här

artikeln.

8.

Om de tjänstemän och andra medföljande personer som kommissionen har bemyndigat konstaterar att ett företag

eller en företagssammanslutning motsätter sig en inspektion som har beslutats i enlighet med denna artikel, ska den

berörda medlemsstaten lämna dem det bistånd, vid behov handräckning av polisen eller annan motsvarande rättsvårdande

myndighet, som behövs för att de ska kunna genomföra sin inspektion.

9.

Om det bistånd som föreskrivs i punkt 8 i denna artikel enligt nationella regler kräver tillstånd av en rättslig

myndighet, ska kommissionen eller den nationella behöriga myndigheten i den medlemsstat som övervakar efterlevnaden

av de regler som avses i artikel 1.6 eller tjänstemän som bemyndigats av dessa myndigheter ansöka om ett sådant tillstånd.

Ett sådant tillstånd kan också begäras i förebyggande syfte.

10.

Vid ansökan om ett tillstånd enligt punkt 9 i denna artikel ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera

autenticiteten i kommissionens beslut och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående

i förhållande till föremålet för inspektionen. Den nationella rättsliga myndigheten får, vid sin kontroll av att

tvångsåtgärderna är proportionella, direkt eller via den nationella behöriga myndighet i medlemsstaten som övervakar

efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6, be kommissionen om närmare förklaringar särskilt om de grunder på

vilka kommissionen misstänker överträdelse av denna förordning samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och

på vilket sätt det berörda företaget är inblandat. Den nationella rättsliga myndigheten får dock inte ifrågasätta att en

inspektion behövs eller begära att få tillgång till uppgifter i kommissionens handlingar i ärendet. Lagenligheten i

kommissionens beslut kan endast prövas av domstolen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/48

12.10.2022

Artikel 24

Interimistiska åtgärder

I brådskande fall, på grund av risken för allvarlig och irreparabel skada för grindvakters företagsanvändare eller

slutanvändare, får kommissionen anta en genomförandeakt med beslut om interimistiska åtgärder mot en grindvakt på

grundval av ett prima facie-konstaterande av en överträdelse av artikel 5, 6 eller 7. Den genomförandeakten ska antas

endast i samband med förfaranden som inleds i syfte att eventuellt anta ett beslut om bristande efterlevnad i enlighet med

artikel 29.1. Den ska gälla endast under en bestämd tidsperiod och får förnyas om det är nödvändigt och lämpligt. Den

genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 50.2.

Artikel 25

Åtaganden

1.

Om den berörda grindvakten under förfaranden enligt artikel 18 erbjuder åtaganden för de relevanta centrala

plattformstjänsterna för att säkerställa efterlevnad av de skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7, får

kommissionen anta en genomförandeakt som gör dessa åtaganden bindande för den grindvakten och förklara att det inte

finns några ytterligare skäl att vidta åtgärder. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande

som avses i artikel 50.2.

2.

Kommissionen får, på begäran eller på eget initiativ, genom beslut återuppta det relevanta förfarandet, om

a) det har skett en väsentlig förändring av något av de sakförhållanden som ligger till grund för beslutet,

b) den berörda grindvakten handlar i strid med sina åtaganden,

c) beslutet grundades på ofullständiga, oriktiga eller vilseledande upplysningar från parterna,

d) åtagandena inte är ändamålsenliga.

3.

Om kommissionen anser att de åtaganden som lämnats in av den berörda grindvakten inte kan säkerställa ett

ändamålsenligt fullgörande av de skyldigheter som fastställs i artiklarna 5, 6 och 7, ska den förklara skälen till att dessa

åtaganden inte gjorts bindande i beslutet om att avsluta de relevanta förfarandena.

Artikel 26

Övervakning av skyldigheter och åtgärder

1.

Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att övervaka det faktiska genomförandet och efterlevnaden av de

skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7 och de beslut som fattas enligt artiklarna 8, 18, 24, 25 och 29. Dessa

åtgärder kan särskilt omfatta införandet av en skyldighet för grindvakter att bevara alla handlingar som anses relevanta för

att bedöma genomförandet och efterlevnaden av dessa skyldigheter och beslut.

2.

Åtgärderna enligt punkt 1 får omfatta utnämning av oberoende externa experter och revisorer, och utnämning av

tjänstemän från medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter, som ska bistå kommissionen med övervakningen av

skyldigheterna och åtgärderna och förse kommissionen med särskild expertis eller kunskap.

Artikel 27

Information från tredje parter

1.

Varje tredje part, inbegripet företagsanvändare, konkurrenter eller slutanvändare av de centrala plattformstjänster

som förtecknas i beslutet om betecknande enligt artikel 3.9, samt deras företrädare, får informera den nationella behöriga

myndighet i medlemsstaten som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6, eller kommissionen direkt,

om alla metoder eller beteenden från grindvakters sida som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/49

2.

Den nationella behöriga myndighet i medlemsstaten som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6

och kommissionen ska ha full handlingsfrihet när det gäller lämpliga åtgärder och de är inte skyldiga att följa upp den

mottagna informationen.

3.

Om den nationella behöriga myndighet i medlemsstaten som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i

artikel 1.6, på grundval av den information den mottagit i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, fastställer att det kan

vara fråga om bristande efterlevnad av denna förordning, ska den översända denna information till kommissionen.

Artikel 28

Funktion för regelefterlevnad

1.

Grindvakter ska inrätta en funktion för regelefterlevnad som ska vara oberoende av deras operativa funktioner och

bestå av en eller flera regelefterlevnadsansvariga, inbegripet chefen för funktionen för regelefterlevnad.

2.

Grindvakten ska säkerställa att den funktion för regelefterlevnad som avses i punkt 1 får tillräcklig auktoritet och

ställning och tillräckliga resurser samt tillträde till grindvaktens ledningsorgan för att kunna övervaka grindvaktens

efterlevnad av denna förordning.

3.

Grindvaktens ledningsorgan ska säkerställa att de regelefterlevnadsansvariga som utnämnts enligt punkt 1 har de

yrkeskvalifikationer, kunskaper och erfarenheter och den förmåga som krävs för att utföra de uppgifter som avses i punkt 5.

Grindvaktens ledningsorgan ska också säkerställa att en sådan chef för funktionen för regelefterlevnad är en oberoende

person i högre ledande ställning med särskilt ansvar för funktionen för regelefterlevnad.

4.

Chefen för funktionen för regelefterlevnad ska rapportera direkt till grindvaktens ledningsorgan och får peka på

farhågor och varna detta organ om det uppstår risk för bristande efterlevnad av denna förordning, utan att detta påverkar

ledningsorganets ansvar för tillsyn och styrning.

Chefen för funktionen för regelefterlevnad får inte avskedas utan förhandssamtycke från grindvaktens ledningsorgan.

5.

Regelefterlevnadsansvariga som en grindvakt utnämnt enligt punkt 1 ska ha följande uppgifter:

a) Att organisera, övervaka och utöva tillsyn över de åtgärder grindvakterna vidtar och den verksamhet de utför i syfte att

säkerställa efterlevnaden av denna förordning.

b) Att förse grindvakternas ledning och anställda med information och råd om efterlevnaden av denna förordning.

c) Att i förekommande fall övervaka fullgörandet av åtaganden som gjorts bindande i enlighet med artikel 25, utan att

detta påverkar kommissionens möjligheter enligt artikel 26.2 att utnämna oberoende externa experter.

d) Att samarbeta med kommissionen vid tillämpningen av denna förordning.

6.

Grindvakterna ska till kommissionen meddela namnet på och kontaktuppgifter till chefen för funktionen för

regelefterlevnad.

7.

Grindvakternas ledningsorgan ska fastställa, ha uppsikt över och vara ansvariga för genomförandet av de

styrningsupplägg som grindvakterna infört för att säkerställa att funktionen för regelefterlevnad blir oberoende, inbegripet

genom ansvarsfördelning inom grindvakternas organisation och förebyggande av intressekonflikter.

8.

Ledningsorganet ska regelbundet, minst en gång om året, godkänna och se över strategierna och politiken för

införande, förvaltning och övervakning av efterlevnaden av denna förordning.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/50

12.10.2022

9.

Ledningsorganet ska avsätta tillräcklig tid åt förvaltning och övervakning av efterlevnaden av denna förordning. Det

ska aktivt delta i beslut som rör förvaltning och kontroll av efterlevnaden av denna förordning och säkerställa att

tillräckliga resurser anslås till funktionen för regelefterlevnad.

Artikel 29

Bristande efterlevnad

1.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt där den konstaterar bristande efterlevnad (beslutet om bristande

efterlevnad) om den konstaterar att en grindvakt underlåter att uppfylla ett eller flera av följande krav:

a) Någon av de skyldigheter som anges i artikel 5, 6 eller 7.

b) Åtgärder som anges av kommissionen i ett beslut som antagits i enlighet med artikel 8.2.

c) Korrigerande åtgärder som har ålagts i enlighet med artikel 18.1.

d) Interimistiska åtgärder som har beslutats i enlighet med artikel 24.

e) Åtaganden som gjorts rättsligt bindande i enlighet med artikel 25.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 50.2.

2.

Kommissionen ska sträva efter att anta sitt beslut om bristande efterlevnad inom tolv månader från det att förfarandet

enligt artikel 20 inletts.

3.

Innan kommissionen antar beslutet om bristande efterlevnad ska den meddela den berörda grindvakten sina

preliminära resultat. I dessa preliminära resultat ska kommissionen förklara vilka åtgärder den överväger att vidta eller

anser att grindvakten bör vidta för att effektivt åtgärda de preliminära resultaten.

4.

Om kommissionen avser att anta ett beslut om bristande efterlevnad får den samråda med tredje parter.

5.

I beslutet om bristande efterlevnad ska kommissionen ålägga grindvakten att upphöra med den bristande

efterlevnaden inom en lämplig tidsfrist och förklara hur den planerar att följa beslutet.

6.

Grindvakten ska förse kommissionen med en beskrivning av de åtgärder den har vidtagit för att säkerställa efterlevnad

av beslutet om bristande efterlevnad.

7.

Om kommissionen beslutar att inte anta ett beslut om bristande efterlevnad ska den avsluta förfarandet genom ett

beslut.

Artikel 30

Böter

1.

I beslutet om bristande efterlevnad får kommissionen ålägga grindvakten böter på högst 10 % av dess totala globala

omsättning under det föregående räkenskapsåret, om den konstaterar att grindvakten uppsåtligen eller av oaktsamhet

underlåter att uppfylla

a) någon av de skyldigheter som anges i artiklarna 5, 6 och 7,

b) åtgärder som anges av kommissionen i ett beslut som antagits i enlighet med artikel 8.2,

c) korrigerande åtgärder som har ålagts i enlighet med artikel 18.1,

d) interimistiska åtgärder som har beslutats i enlighet med artikel 24, eller

e) åtaganden som gjorts rättsligt bindande i enlighet med artikel 25.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/51

2.

Utan hinder av punkt 1 i denna artikel får kommissionen i beslutet om bristande efterlevnad ålägga en grindvakt

böter på högst 20 % av dess totala globala omsättning under det föregående räkenskapsåret om den finner att grindvakten

har begått samma eller en liknande överträdelse av en skyldighet som förskrivs i artikel 5, 6 eller 7 med avseende på

samma centrala plattformstjänst som den konstaterades ha begått i ett beslut om bristande efterlevnad som antagits under

de åtta föregående åren.

3.

Kommissionen får anta ett beslut som ålägger företag, i tillämpliga fall inbegripet grindvakter, och företagssammans­

lutningar böter på högst 1 % av deras sammanlagda globala omsättning under det föregående räkenskapsåret, om de

uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) underlåter att inom den utsatta fristen lämna upplysningar som krävs för att bedöma betecknandet av dem som

grindvakter enligt artikel 3 eller lämnar oriktig, ofullständig eller vilseledande information,

b) underlåter att fullgöra skyldigheten att underrätta kommissionen i enlighet med artikel 3.3,

c) underlåter att meddela information eller lämnar oriktig, ofullständig eller vilseledande information som krävs enligt

artikel 14,

d) underlåter att lämna in den beskrivning som krävs eller lämnar oriktig, ofullständig eller vilseledande information som

krävs enligt artikel 15,

e) underlåter att ge åtkomst till data och algoritmer eller information om testning som svar på en begäran som gjorts i

enlighet med artikel 21.3,

f) underlåter att lämna den begärda informationen inom den tidsfrist som fastställts i enlighet med artikel 21.3 eller

lämnar oriktiga, ofullständiga eller vilseledande upplysningar eller förklaringar som begärs i enlighet med artikel 21

eller lämnas i ett förhör i enlighet med artikel 22,

g) underlåter att inom en frist som fastställts av kommissionen korrigera oriktig, ofullständig eller vilseledande

information från en företrädare eller medarbetare, eller underlåter eller vägrar att lämna fullständig information om

sakförhållanden som rör föremålet för och syftet med en inspektion enligt artikel 23,

h) vägrar att underkasta sig en inspektion enligt artikel 23,

i) underlåter att fullgöra de skyldigheter som ålagts av kommissionen enligt artikel 26,

j) underlåter att införa en funktion för efterlevnad i enlighet med artikel 28, eller

k) underlåter att uppfylla villkoren för tillgång till kommissionens handlingar i enlighet med artikel 34.4.

4.

Vid fastställandet av bötesbeloppet ska kommissionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, hur länge den har

varat, om den upprepats och, när det gäller böter som utdöms i enlighet med punkt 3, till den försening av förfarandet

som överträdelsen orsakat.

5.

Om böter åläggs en företagssammanslutning och hänsyn tas till medlemmarnas globala omsättning men

sammanslutningen inte är solvent, ska den vara skyldig att kräva betalning från sina medlemmar för att täcka

bötesbeloppet.

Om sådana inbetalningar inte har gjorts till företagssammanslutningen inom den tidsfrist som kommissionen fastställt, får

kommissionen kräva att böterna betalas direkt av vilket som helst av de företag vars företrädare var medlemmar i

sammanslutningens berörda beslutsfattande organ.

Efter det att kommissionen har krävt betalning enligt andra stycket får den, om så är nödvändigt för att garantera att hela

bötesbeloppet betalas, kräva betalning av vilken som helst av företagssammanslutningens medlemmar.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/52

12.10.2022

Kommissionen får dock inte kräva betalning enligt andra och tredje styckena från företag som kan visa att de inte har

genomfört det beslut som fattades av företagssammanslutningen och som ledde till överträdelse av denna förordning och

antingen inte var medvetna om beslutets existens eller aktivt tog avstånd från det innan kommissionen inledde ett

förfarande enligt artikel 20.

När det gäller betalning av böterna får betalningsansvaret för varje företag inte överstiga 20 % av föregående räkenskapsårs

sammanlagda globala omsättning.

Artikel 31

Viten

1.

Kommissionen får anta ett beslut som förelägger företag, i tillämpliga fall inbegripet grindvakter, och företagssam­

manslutningar vite på högst 5 % av den genomsnittliga globala dagsomsättningen under det föregående räkenskapsåret för

varje dags dröjsmål, räknat från den dag som anges i beslutet, för att tvinga dem att

a) följa de åtgärder som anges av kommissionen i ett beslut antaget enligt artikel 8.2,

b) följa det beslut som avses i artikel 18.1,

c) lämna korrekt och fullständig information inom den tidsfrist som krävs enligt en begäran om information som görs

genom ett beslut enligt artikel 21,

d) säkerställer tillgång till data, algoritmer och information om testning som svar på en begäran som gjorts i enlighet med

artikel 21.3, och tillhandahålla förklaringar om dem som krävs genom ett beslut enligt artikel 21,

e) underkasta sig en inspektion som beordrats genom ett beslut enligt artikel 23,

f) följa ett beslut om interimistiska åtgärder enligt artikel 24,

g) fullgöra åtaganden som gjorts rättsligt bindande genom ett beslut enligt artikel 25.1,

h) följa ett beslut enligt artikel 29.1.

2.

Om företag eller företagssammanslutningar har fullgjort den skyldighet för vars uppfyllande vitet har förelagts, får

kommissionen anta en genomförandeakt där den fastställer det slutliga vitet till ett belopp som är lägre än det som följer av

det ursprungliga beslutet. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i

artikel 50.2.

Artikel 32

Preskriptionsfrister för åläggande av sanktioner

1.

De befogenheter som kommissionen tilldelas genom artiklarna 30 och 31 ska omfattas av en preskriptionsfrist på

fem år.

2.

Preskriptionsfristen ska räknas från och med den dag då överträdelsen begicks. Vid fortsatta eller upprepade

överträdelser ska dock tiden räknas från och med den dag då överträdelsen upphörde.

3.

Eventuella åtgärder som kommissionen vidtar i samband med en marknadsundersökning eller förfaranden avseende

en överträdelse ska avbryta preskriptionsfristen för åläggande av böter eller viten. Avbrottet i preskriptionsfristen ska gälla

från och med den dag då minst ett företag eller en företagssammanslutning som har deltagit i överträdelsen underrättas

om åtgärden. Åtgärder som avbryter preskriptionsfristen ska särskilt utgöras av

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/53

a) kommissionens begäran om information,

b) skriftliga tillstånd att genomföra inspektioner vilka kommissionen har givit sina tjänstemän,

c) kommissionens inledande av ett förfarande enligt artikel 20.

4.

Efter varje avbrott ska preskriptionsfristen börja löpa på nytt. Preskriptionsfristen ska dock löpa ut senast den dag då

en period som är lika med den dubbla preskriptionsfristen har förflutit utan att kommissionen har ålagt böter eller viten.

Fristen ska förlängas med den tid under vilken preskriptionen tillfälligt avbryts enligt punkt 5.

5.

Preskriptionsfristen för åläggande av böter eller viten ska avbrytas tillfälligt så länge som kommissionens beslut är

föremål för domstolens prövning.

Artikel 33

Preskriptionsfrister för verkställighet av sanktioner

1.

En preskriptionsfrist på fem år ska gälla för kommissionens befogenhet att verkställa beslut som fattats enligt

artiklarna 30 och 31.

2.

Preskriptionsfristen ska räknas från och med den dag då beslutet vinner laga kraft.

3.

Preskriptionsfristen för verkställande av påföljder ska avbrytas

a) genom underrättelse om ett beslut om ändring av det ursprungliga bötes- eller vitesbeloppet eller om avslag på en

begäran om en sådan ändring, eller

b) genom åtgärder som vidtas av kommissionen eller av en medlemsstat på kommissionens begäran för att driva in böter

eller viten.

4.

Efter varje avbrott ska preskriptionsfristen börja löpa på nytt.

5.

Preskriptionsfristen för verkställande av påföljder ska upphöra att löpa så länge som

a) en betalningsfrist medges, eller

b) indrivningen har skjutits upp enligt ett beslut av domstolen eller ett beslut av en nationell domstol.

Artikel 34

Rätt att höras och tillgång till handlingar i ärendet

1.

Innan kommissionen antar ett beslut enligt artiklarna 8, 9.1, 10.1, 17, 18, 24, 25, 29, 30 och 31.2 ska den ge den

berörda grindvakten eller det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen möjlighet att yttra sig om

a) kommissionens preliminära resultat, inbegripet alla frågor där kommissionen har invändningar, och

b) åtgärder som kommissionen kan komma att vidta mot bakgrund av de preliminära resultaten enligt led a i denna punkt.

2.

Berörda grindvakter, företag och företagssammanslutningar får till kommissionen lämna sina synpunkter angående

kommissionens preliminära resultat inom en tidsfrist som kommissionen fastställt i sina preliminära resultat och som inte

får vara kortare än 14 dagar.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/54

12.10.2022

3.

Kommissionen ska grunda sina beslut endast på preliminära resultat, inbegripet alla frågor där kommissionen har

invändningar, som berörda grindvakter, företag och företagssammanslutningar har kunnat yttra sig om.

4.

Den berörda grindvaktens, det berörda företagets eller den berörda företagssammanslutningens rätt till försvar ska

respekteras fullt ut i alla förfaranden. Den berörda grindvakten, det berörda företaget eller den berörda företagssammans­

lutningen ska ha rätt att få tillgång till kommissionens handlingar i enlighet med villkoren för insyn, med förbehåll för

företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. I händelse av oenighet mellan parterna får

kommissionen anta beslut om dessa villkor för offentliggörande. Rätten till tillgång till kommissionens handlingar i

ärendet ska inte omfatta konfidentiell information och interna handlingar hos kommissionen eller medlemsstaternas

behöriga myndigheter. Särskilt, ska rätten till tillgång till handlingar i ärendet inte omfatta skriftväxling mellan

kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter. Detta ska inte hindra kommissionen från att röja eller

använda information som är nödvändig för att bevisa en överträdelse.

Artikel 35

Årlig rapportering

1.

Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna en årlig rapport om genomförandet av denna

förordning och om de framsteg som gjorts för att uppnå dess mål.

2.

Den rapport som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

a) En sammanfattning av kommissionens verksamhet, inbegripet antagna åtgärder eller beslut och pågående marknadsun­

dersökningar i samband med denna förordning.

b) Resultaten av övervakningen av grindvakternas genomförande av skyldigheterna enligt denna förordning.

c) En bedömning av den reviderade beskrivning som avses i artikel 15.

d) En översikt över samarbetet mellan kommissionen och nationella myndigheter i samband med denna förordning.

e) En översikt över de verksamheter och uppgifter som utförs av högnivågruppen för digitala tillsynsmyndigheter,

inbegripet hur dess rekommendationer vad gäller efterlevnaden av denna förordning ska genomföras.

3.

Kommissionen ska offentliggöra rapporten på sin webbplats.

Artikel 36

Tystnadsplikt

1.

Den information som samlas in enligt denna förordning ska användas med avseende på tillämpningen av denna

förordning.

2.

Den information som samlas in enligt artikel 14 ska användas med avseende på tillämpningen av denna förordning,

förordning (EG) nr 139/2004 och nationella koncentrationsregler.

3.

Den information som samlas in enligt artikel 15 ska användas med avseende på tillämpningen av denna förordning

och förordning (EU) 2016/679.

4.

Utan att det påverkar det utbyte och den användning av information som tillhandahålls för att användas enligt

artiklarna 38, 39, 41 och 43, får kommissionen, medlemsstaternas behöriga myndigheter, deras tjänstemän, anställda och

övriga personer som arbetar under dessa myndigheters övervakning liksom fysiska eller juridiska personer, inbegripet

revisorer och experter som utnämnts i enlighet med artikel 26.2, inte röja information som de har inhämtat eller utbytt

med stöd av denna förordning och som är av sådant slag att den omfattas av tystnadsplikt.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/55

Artikel 37

Samarbete med nationella myndigheter

1.

Kommissionen och medlemsstaterna ska ha ett nära samarbete och samordna sina tillsynsåtgärder för att säkerställa

en enhetlig, ändamålsenlig och kompletterande tillämpning av tillgängliga rättsliga instrument som är tillämpliga på

grindvakter i den mening som avses i denna förordning.

2.

Kommissionen får när så är lämpligt samråda med nationella myndigheter i alla frågor som rör tillämpningen av

denna förordning.

Artikel 38

Samarbete och samordning med nationella behöriga myndigheter som övervakar efterlevnaden av

konkurrensregler

1.

Kommissionen och de nationella behöriga myndigheter i medlemsstaterna som övervakar efterlevnaden av de regler

som avses i artikel 1.6 ska samarbeta med varandra och genom Europeiska konkurrensnätverket underrätta varandra om

sina respektive tillsynsåtgärder. De ska ha befogenhet att förse varandra med information om faktiska eller rättsliga

omständigheter, även konfidentiella uppgifter. Om den behöriga myndigheten inte är medlem i Europeiska konkurrens­

nätverket ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för samarbete och informationsutbyte i ärenden som rör

efterlevnaden av denna förordning och sådana myndigheters tillsyn av de fall som avses i artikel 1.6. Kommissionen får

fastställa sådana åtgärder i en genomförandeakt som avses i artikel 46.1 l.

2.

Om en nationell behörig myndighet i medlemsstater som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6

avser att inleda en utredning av grindvakter på grundval av den nationella lagstiftning som avses i artikel 1.6, ska den

skriftligen underrätta kommissionen om den första formella utredningsåtgärden, innan eller omedelbart efter det att en

sådan åtgärd har inletts. Denna information får också göras tillgänglig för övriga medlemsstaters nationella behöriga

myndigheter som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6.

3.

Om en nationell behörig myndighet i medlemsstaterna vilken övervakar efterlevnaden av de regler som avses i

artikel 1.6 avser att ålägga grindvakter skyldigheter på grundval av den nationella lagstiftning som avses i artikel 1.6 ska

den senast 30 dagar innan förslaget till denna åtgärd antas översända förslaget till kommissionen, åtföljt av en motivering

av åtgärden. Om det rör sig om interimistiska åtgärder ska den nationella behöriga myndighet i medlemsstaterna vilken

övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 underrätta kommissionen om det utkast till åtgärder som

planeras så snart som möjligt och senast omedelbart efter antagandet av sådana åtgärder. Denna information får också

göras tillgänglig för övriga medlemsstaters nationella behöriga myndigheter som övervakar efterlevnaden av de regler som

avses i artikel 1.6.

4.

De informationsmekanismer som föreskrivs i punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas på beslut som planeras i enlighet

med nationella koncentrationsregler.

5.

Information som utbyts i enlighet med punkterna 1–3 i denna artikel får endast utbytas och användas för att

samordna tillämpningen av denna förordning och de regler som avses i artikel 1.6.

6.

Kommissionen får be medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter som övervakar efterlevnaden av de regler

som avses i artikel 1.6 att stödja dess marknadsundersökningar i enlighet med denna förordning.

7.

En nationell behörig myndighet i medlemsstaterna som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6

får på eget initiativ genomföra en utredning av ett fall av eventuell bristande efterlevnad av artiklarna 5, 6 och 7 i denna

förordning på sitt territorium, om den enligt nationell rätt har behörighet och utredningsbefogenheter att göra detta. Den

myndigheten ska skriftligen underrätta kommissionen innan den vidtar sin första utredningsåtgärd.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/56

12.10.2022

Om kommissionen inleder ett förfarande enligt artikel 20 ska de nationella behöriga myndigheterna i medlemsstaterna som

övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 fråntas möjligheten att genomföra en sådan undersökning eller

avsluta den om den redan pågår. Dessa myndigheter ska rapportera till kommissionen om resultaten av en sådan

undersökning för att stödja kommissionen i dess roll som enda myndighet med befogenhet att övervaka efterlevnaden av

bestämmelserna i av denna förordning.

Artikel 39

Samarbete med nationella domstolar

1.

Vid förfaranden i samband med tillämpningen av denna förordning får nationella domstolar begära att kommissionen

ska överlämna upplysningar som den förfogar över eller avge yttranden i frågor som rör tillämpningen av denna

förordning.

2.

Medlemsstaterna ska till kommissionen översända en kopia av eventuella skriftliga domar från nationella domstolar

som beslutar om tillämpningen av denna förordning. Dessa kopior ska översändas utan dröjsmål efter det att den

fullständiga skriftliga domen har meddelats parterna.

3.

När så krävs för en enhetlig tillämpning av denna förordning får kommissionen på eget initiativ lämna skriftliga

synpunkter till nationella domstolar. Med tillstånd från domstolen i fråga får kommissionen också avge muntliga yttranden.

4.

Kommissionen får, men endast i syfte att utarbeta sina synpunkter, begära att den berörda nationella domstolen ska

översända eller se till att alla handlingar som är nödvändiga för bedömningen av ärendet översänds till kommissionen.

5.

De nationella domstolarna får inte fatta beslut som strider mot ett beslut som kommissionen har antagit enligt denna

förordning. De ska också undvika att fatta beslut som skulle stå i strid med ett beslut som kommissionen överväger i

förfaranden som inletts enligt denna förordning. I detta syfte får den nationella domstolen bedöma om det är nödvändigt

att inhibera förfarandet. Detta påverkar inte de nationella domstolarnas möjlighet att begära ett förhandsavgörande enligt

artikel 267 i EUF-fördraget.

Artikel 40

Högnivågruppen

1.

Kommissionen ska inrätta en högnivågrupp för förordningen om digitala marknader (högnivågruppen).

2.

Högnivågruppen ska bestå av följande europeiska organ och nätverk:

a) Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation.

b) Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska dataskyddsstyrelsen.

c) Europeiska konkurrensnätverket.

d) Nätverket för konsumentskyddssamarbete.

e) Den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster.

3.

De europeiska organ och nätverk som avses i punkt 2 ska vart och ett ha samma antal företrädare i högnivågruppen.

Antalet ledamöter i högnivågruppen ska inte överstiga 30.

4.

Kommissionen ska tillhandahålla högnivågruppen sekretariatstjänster för att underlätta dess arbete. Kommissionen

ska vara ordförande i högnivågruppen och delta i dess möten. Högnivågruppen ska sammanträda på begäran av

kommissionen minst en gång per kalenderår. Kommissionen ska också sammankalla gruppen till ett möte på begäran av

majoriteten av gruppens ledamöter för att behandla en viss fråga.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/57

5.

Högnivågruppen får ge kommissionen råd och sakkunskap på de områden som omfattas av medlemmarnas

befogenheter, inbegripet

a) råd och rekommendationer inom ramen för deras sakkunskap som är relevanta för alla allmänna frågor som rör

genomförandet eller efterlevnaden av denna förordning, eller

b) rådgivning och sakkunskap som främjar en konsekvent regleringsstrategi mellan olika regleringsinstrument.

6.

Högnivågruppen får i synnerhet identifiera och bedöma den aktuella och potentiella samverkan mellan denna

förordning och de sektorsspecifika regler som tillämpas av de nationella myndigheter som ingår i de europeiska organ och

nätverk som avses i punkt 2 och överlämna en årlig rapport till kommissionen med en sådan bedömning och identifiering

av möjliga övergripande regleringsfrågor. En sådan rapport får åtföljas av rekommendationer som syftar till konvergens

mot konsekventa sektorsövergripande strategier och synergier mellan genomförandet av denna förordning och av andra

sektorsspecifika förordningar. Rapporten ska översändas till Europaparlamentet och rådet.

7.

I samband med marknadsundersökningar av nya tjänster och nya metoder får högnivågruppen bistå kommissionen

med sakkunskap om behovet av att ändra, lägga till eller ta bort regler i denna förordning för att säkerställa att de digitala

marknaderna i hela unionen är öppna och rättvisa.

Artikel 41

Begäran om en marknadsundersökning

1.

Tre eller flera medlemsstater får begära att kommissionen ska inleda en marknadsundersökning enligt artikel 17 om

de anser att det finns rimliga skäl att misstänka att ett företag bör betecknas som grindvakt.

2.

En eller flera medlemsstater får begära att kommissionen ska inleda en marknadsundersökning enligt artikel 18 om

de anser att det finns rimliga skäl att misstänka att en grindvakt systematiskt har överträtt en eller flera av de skyldigheter

som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7 och har behållit, stärkt eller utvidgat sin ställning som grindvakt i förhållande till

kraven enligt artikel 3.1.

3.

Tre eller flera medlemsstater får begära att kommissionen ska genomföra en marknadsundersökning enligt artikel 19

om de anser att det finns rimliga skäl att misstänka att

a) en eller flera tjänster inom den digitala sektorn bör läggas till i förteckningen över centrala plattformstjänster enligt

artikel 2.2, eller

b) en eller flera metoder inte på ett ändamålsenligt sätt åtgärdas genom denna förordning och kan begränsa centrala

plattformstjänsters öppenhet för konkurrens eller vara otillbörliga.

4.

Medlemsstaterna ska lägga fram bevis till stöd för sin begäran enligt punkterna 1, 2 och 3. För begäranden enligt

punkt 3 får sådana bevis omfatta information om nyligen introducerade erbjudanden om produkter, tjänster, programvara

eller funktioner som kan innebära problem när det gäller öppenhet för konkurrens eller rättvisa, oavsett om de genomförs

inom ramen för befintliga centrala plattformstjänster eller inte.

5.

Inom fyra månader efter mottagandet av en begäran enligt denna artikel ska kommissionen undersöka om det finns

rimliga skäl att inleda en marknadsundersökning enligt punkt 1, 2 eller 3. Kommissionen ska offentliggöra resultaten av

sin bedömning.

Artikel 42

Grupptalan

Direktiv (EU) 2020/1828 ska tillämpas på grupptalan om grindvakters överträdelser av bestämmelserna i denna förordning

som skadar eller kan skada konsumenternas kollektiva intressen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/58

12.10.2022

Artikel 43

Rapportering av överträdelser och skydd för personer som rapporterar om överträdelser

Direktiv (EU) 2019/1937 ska tillämpas på rapporteringen av alla överträdelser av denna förordning och på skyddet för

personer som rapporterar om sådana överträdelser.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 44

Offentliggörande av beslut

1.

Kommissionen ska offentliggöra de beslut som den fattar enligt artiklarna 3, 4, 8.2, 9, 10, 16–20, 24, 25.1, 29, 30

och 31. I ett sådant offentliggörande ska de berörda parternas namn och huvuddragen i beslutet anges, inbegripet ålagda

påföljder.

2.

Offentliggörandet ska ske med hänsyn tagen till grindvakters eller tredje parters berättigade intresse av att deras

konfidentiella information skyddas.

Artikel 45

Domstolens prövning

I enlighet med artikel 261 i EUF-fördraget har domstolen obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka

kommissionen har ålagt böter eller viten. Den får upphäva, minska eller öka ålagda böter eller viten.

Artikel 46

Tillämpningsföreskrifter

1.

Kommissionen får anta genomförandeakter där det fastställs detaljerade arrangemang för tillämpningen av följande:

a) Form, innehåll och andra närmare bestämmelser om underrättelser och skrivelser enligt artikel 3.

b) Form, innehåll och andra närmare bestämmelser om de tekniska åtgärder som grindvakter ska vidta för att säkerställa

efterlevnaden av artikel 5, 6 eller 7.

c) Operativa och tekniska arrangemang i syfte att genomföra interoperabilitet för nummeroberoende interpersonella

kommunikationstjänster enligt artikel 7.

d) Form, innehåll och andra närmare uppgifter om den motiverade begäran enligt artikel 8.3.

e) Form, innehåll och andra närmare uppgifter om den motiverade begäran enligt artiklarna 9 och 10.

f)

Form, innehåll och andra närmare uppgifter om de rapporter om efterlevnad som avges enligt artikel 11.

g) Metod och förfarande för den reviderade beskrivningen av de tekniker som används för profilering av konsumenter

som föreskrivs i artikel 15.1. Kommissionen ska, när den utarbetar ett utkast till genomförandeakt för detta ändamål,

samråda med Europeiska datatillsynsmannen och får samråda med Europeiska dataskyddsstyrelsen, det civila

samhället och andra relevanta experter.

h) Form, innehåll och andra närmare bestämmelser om anmälningar och skrivelser enligt artiklarna 14 och 15.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/59

i)

De praktiska arrangemangen för förfaranden rörande marknadsundersökningar enligt artiklarna 17, 18 och 19 samt

för förfaranden enligt artiklarna 24, 25 och 29.

j)

De praktiska arrangemangen för utövandet av rätten att höras enligt artikel 34.

k) De praktiska arrangemangen för de villkor för offentliggörande av information som föreskrivs i artikel 34.

l)

De praktiska arrangemangen för det samarbete och den samordning mellan kommissionen och nationella myndigheter

som föreskrivs i artiklarna 37 och 38.

m) De praktiska arrangemangen för beräkning och förlängning av tidsfrister.

2.

De genomförandeakter som avses i punkt 1 a–k och m i denna artikel ska antas i enlighet med det rådgivande

förfarande som avses i artikel 50.2.

Den genomförandeakt som avses i punkt 1 l i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i

artikel 50.3.

3.

Innan kommissionen antar en genomförandeakt enligt punkt 1 ska den offentliggöra ett utkast till dessa åtgärder och

ge alla berörda parter tillfälle att framföra sina synpunkter inom en tidsfrist som inte får understiga en månad.

Artikel 47

Riktlinjer

Kommissionen får anta riktlinjer för alla aspekter av denna förordning i syfte att underlätta dess ändamålsenliga

genomförande och tillsyn.

Artikel 48

Standardisering

När så är lämpligt och nödvändigt får kommissionen uppdra åt europeiska standardiseringsorgan att underlätta

genomförandet av de skyldigheter som föreskrivs i denna förordning genom att utveckla lämpliga standarder.

Artikel 49

Utövande av delegeringen

1.

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.6, 3.7, 12.1, 12.3 och 12.4 ges till kommissionen

för en period på fem år från och med den 1 november 2022. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av

befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst

medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan

förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.

Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.6, 3.7, 12.1, 12.3 och 12.4 får när som helst återkallas av

Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet

upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett

senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.

Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i

enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/60

12.10.2022

5.

Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.

En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.6, 3.7, 12.1, 12.3 och 12.4 ska träda i kraft endast om varken

Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den

dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den

perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader

på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 50

Kommittéförfarande

1.

Kommissionen ska biträdas av en kommitté (den rådgivande kommittén för digitala marknader). Denna kommitté ska vara

en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om

kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna

så begär.

3.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.

Kommissionen ska överlämna kommitténs yttrande till adressaten för ett enskilt beslut, tillsammans med det beslutet.

Den ska offentliggöra yttrandet tillsammans med det enskilda beslutet, varvid hänsyn ska tas till det berättigade intresset av

skydd för tystnadsplikt.

Artikel 51

Ändring av direktiv (EU) 2019/1937

I del I punkt J i bilagan till direktiv (EU) 2019/1937 ska följande led läggas till:

”iv) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa

marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828

(förordningen om digitala marknader) (EUT L 265, 21.9.2022, s. 1).”

Artikel 52

Ändring av direktiv (EU) 2020/1828

I bilaga I till direktiv (EU) 2020/1828 ska följande punkt läggas till:

”67. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa

marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828

(förordningen om digitala marknader) (EUT L 265, 21.9.2022, s. 1).”

Artikel 53

Översyn

1.

Senast den 3 maj 2026, och därefter vart tredje år, ska kommissionen utvärdera denna förordning och rapportera till

Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/61

2.

Genom utvärderingarna ska det bedömas om syftena med denna förordning att säkerställa öppna och rättvisa

marknader har uppnåtts och vilka konsekvenser förordningen har för företagsanvändare, särskilt små och medelstora

företag, och slutanvändare. Dessutom ska kommissionen utvärdera om tillämpningsområdet för artikel 7 kan utvidgas till

att omfatta onlinebaserade sociala nätverkstjänster.

3.

Utvärderingarna ska fastställa om det är nödvändigt att ändra regler, bland annat avseende förteckningen över

centrala plattformstjänster i artikel 2.2 och de skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7 och efterlevnadskontrollen

av dem, för att säkerställa att digitala marknader i hela unionen är öppna och rättvisa. Till följd av utvärderingarna ska

kommissionen vidta lämpliga åtgärder, som får inbegripa lagstiftningsförslag.

4.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska tillhandahålla all relevant information som de har och som

kommissionen kan komma att behöva för att utarbeta den rapport som avses i punkt 1.

Artikel 54

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas från och med den 2 maj 2023.

Artiklarna 3.6, 3.7, 40, 46, 47, 48, 49 och 50 ska dock tillämpas från och med den 1 november 2022 och artiklarna 42

och 43 ska tillämpas från och med den 25 juni 2023.

Om datumet den 25 juni 2023 föregår det tillämpningsdatum som avses i andra stycket i denna artikel ska tillämpningen av

artiklarna 42 och 43 skjutas upp till det tillämpningsdatum som avses i andra stycket i denna artikel.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourgden 14 september 2022.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

M. BEK

Ordförande

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/62

12.10.2022

BILAGA

A. ”Allmänt”

1. Denna bilaga syftar till att specificera metoden för att identifiera och beräkna aktiva slutanvändare och aktiva

företagsanvändare för varje central plattformstjänst som förtecknas i artikel 2.2. Den innehåller en hänvisning som gör

det möjligt för ett företag att bedöma huruvida dess centrala plattformstjänster uppfyller de kvantitativa tröskelvärden

som anges i artikel 3.2 b och därför kan antas uppfylla kravet i artikel 3.1 b. En sådan hänvisning kommer därför

också att vara relevant för en bredare bedömning i enlighet med artikel 3.8. Det är företagets ansvar att göra bästa

möjliga uppskattning i enlighet med de gemensamma principer och särskilda metoder som anges i denna bilaga.

Ingenting i denna bilaga hindrar kommissionen från att, inom de tidsfrister som föreskrivs i de relevanta

bestämmelserna i denna förordning, kräva att det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster ska

tillhandahålla sådan information som är nödvändig för att identifiera och beräkna aktiva slutanvändare och aktiva

företagsanvändare. Ingenting i denna bilaga bör utgöra en rättslig grund för spårning av användare. Metoden i denna

bilaga påverkar inte heller någon av de skyldigheter som föreskrivs i denna förordning, särskilt inte skyldigheterna i

artiklarna 3.3, 3.8 och 13.3. I synnerhet innebär kravet på efterlevnad av artikel 13.3 också att aktiva slutanvändare och

aktiva företagsanvändare ska identifieras och beräknas på grundval av antingen en exakt mätning eller den bästa

tillgängliga uppskattningen – i linje med den faktiska kapacitet för identifiering och beräkning som det företag som

tillhandahåller centrala plattformstjänster förfogar över vid den relevanta tidpunkten. Dessa mätningar eller den bästa

tillgängliga uppskattningen ska överensstämma med och inbegripa dem som rapporteras enligt artikel 15.

2. I artikel 2.20 och 2.21 fastställs definitionerna av slutanvändare och företagsanvändare, som är gemensamma för alla

centrala plattformstjänster.

3. För identifiering och beräkning av antalet aktiva slutanvändare och aktiva företagsanvändare hänvisas i denna bilaga till

begreppet unika användare. Begreppet unika användare omfattar aktiva slutanvändare och aktiva företagsanvändare som

endast räknas en gång, för den relevanta centrala plattformstjänsten, under en viss tidsperiod (dvs. en månad för aktiva

slutanvändare och ett år för aktiva företagsanvändare), oavsett hur många gånger de utnyttjade den relevanta centrala

plattformstjänsten under den perioden. Detta påverkar inte det faktum att samma fysiska eller juridiska person

samtidigt kan utgöra en aktiv slutanvändare eller en aktiv företagsanvändare för olika centrala plattformstjänster.

B. ”Aktiva slutanvändare”

1. Antalet unika användare ska, när det gäller aktiva slutanvändare, fastställas i enlighet med det mest noggranna mått som

rapporterats av det företag som tillhandahåller någon av de centrala plattformstjänsterna, särskilt följande:

a) Insamling av data om användningen av centrala plattformstjänster från miljöer där användaren antingen loggar in

varje gång eller är permanent inloggad anses vid första anblicken innebära den minsta risken för dubblering, till

exempel när det gäller användarnas beteende i olika enheter eller på olika plattformar. Företaget ska därför lämna in

sammanställda anonymiserade data om antalet unika slutanvändare för varje central plattformstjänst på grundval av

miljöer där användaren antingen loggar in varje gång eller är permanent inloggad, om sådana data finns.

b) När det gäller centrala plattformstjänster som också är tillgängliga för slutanvändare utanför miljöer där användaren

antingen loggar in varje gång eller är permanent inloggad, ska företaget dessutom lämna in sammanställda

anonymiserade data om antalet unika slutanvändare för respektive central plattformstjänst, baserat på ett

alternativt mått som även räknar in slutanvändare utanför miljöer där användaren antingen loggar in varje gång

eller är permanent inloggad, såsom IP-adresser, kakor eller andra identifierare, t.ex. radiofrekvensetiketter, förutsatt

att dessa adresser eller identifierare objektivt sett är nödvändiga för tillhandahållandet av de centrala plattform­

stjänsterna.

2. Antalet aktiva slutanvändare per månad är baserat på det genomsnittliga antalet aktiva slutanvändare per månad under

den största delen av räkenskapsåret. Begreppet den största delen av räkenskapsåret är avsett att ge ett företag som

tillhandahåller centrala plattformstjänster möjlighet att bortse från avvikande siffror under ett visst år. Med avvikande

SV

Europeiska unionens officiella tidning

12.10.2022

L 265/63

siffror avses siffror som faller avsevärt utanför de normala och förutsebara siffrorna. En oförutsedd topp eller nedgång i

användarutnyttjandet som inträffade under en enda månad under räkenskapsåret är ett exempel på vad som kan utgöra

sådana avvikande siffror. Siffror som avser årligen återkommande händelser, såsom årliga säljfrämjande åtgärder, är inte

avvikande siffror.

C. ”Aktiva företagsanvändare”

Antalet unika användare ska, när det gäller aktiva företagsanvändare, i tillämpliga fall fastställas på kontonivå, där varje

separat företagskonto som förknippas med användningen av en central plattformstjänst som tillhandahålls av det

företaget utgör en unik företagsanvändare av just den centrala plattformstjänsten. Om begreppet företagskonto inte är

tillämpligt på en viss central plattformstjänst ska det berörda företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster

fastställa antalet unika företagsanvändare genom att hänvisa till det berörda företaget.

D. ”Inlämning av uppgifter”

1. Det företag som lämnar uppgifter till kommissionen i enlighet med artikel 3.3 om antalet aktiva slutanvändare och

aktiva företagsanvändare för varje central plattformstjänst ska ansvara för att säkerställa att de uppgifterna är

fullständiga och korrekta. I detta avseende gäller följande:

a) Företaget ska ansvara för att lämna in data för varje central plattformstjänst och ska undvika underräkning och

överräkning av antalet aktiva slutanvändare och aktiva företagsanvändare (t.ex. när användare får tillgång till

centrala plattformstjänster via olika plattformar eller enheter).

b) Företaget ska ansvara för att tillhandahålla exakta och koncisa förklaringar om den metod som använts och som

resulterat i uppgifterna och för den eventuella risken för underräkning och överräkning av antalet aktiva

slutanvändare och aktiva företagsanvändare för varje central plattformstjänst samt för de lösningar som tillämpats

för att hantera denna risk.

c) Företaget ska tillhandahålla data som är baserade på ett alternativt mått om kommissionen hyser tvivel om

riktigheten i de data som lämnas av det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster.

2. Vid beräkningen av antalet aktiva slutanvändare och aktiva företagsanvändare ska följande gälla:

a) Det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster får inte identifiera centrala plattformstjänster som enligt

artikel 2.2 tillhör samma kategori av centrala plattformstjänster som separata huvudsakligen på grundval av att de

tillhandahålls med olika domännamn, oavsett om det rör sig om nationella toppdomäner (ccTLD) eller generiska

toppdomäner (gTLD), eller geografiska attribut.

b) Det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster ska som separata centrala plattformstjänster betrakta

sådana centrala plattformstjänster som används för olika ändamål av antingen deras slutanvändare eller deras

företagsanvändare, eller båda, även om deras slutanvändare eller företagsanvändare kan vara desamma och även

om de enligt artikel 2.2 tillhör samma kategori av centrala plattformstjänster.

c) Det företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster ska betrakta sådana centrala plattformstjänster som

separata som det berörda företaget erbjuder på ett integrerat sätt, men som

i) inte tillhör samma kategori av centrala plattformstjänster enligt artikel 2.2 eller som

ii) används för olika ändamål av antingen deras slutanvändare eller deras företagsanvändare, eller båda, även om

deras slutanvändare och företagsanvändare kan vara desamma och även om de enligt artikel 2.2 tillhör samma

kategori av centrala plattformstjänster.

E. ”Särskilda definitioner”

I tabellen nedan anges särskilda definitioner av aktiva slutanvändare och aktiva företagsanvändare för varje central

plattformstjänst.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/64

12.10.2022

Centrala plattformstjänster

Aktiva slutanvändare

Aktiva företagsanvändare

Onlinebaserade

förmedlingstjänster

Antal unika slutanvändare som utnyttjade den onlinebaserade

förmedlingstjänsten minst en gång under månaden, exempelvis genom att

aktivt logga in, göra en sökning, klicka eller skrolla, eller som gjorde en

transaktion via den onlinebaserade förmedlingstjänsten minst en gång

under månaden

Antal unika företagsanvändare som hade minst en produkt hos den

onlinebaserade förmedlingstjänsten under hela året eller gjorde en

transaktion som möjliggjordes av den onlinebaserade förmedlingstjänsten

under året.

Sökmotorer

Antal unika slutanvändare som utnyttjade sökmotorn minst en gång under

månaden, till exempel genom att göra en sökning.

Antal unika företagsanvändare med företagswebbplatser (dvs. webbplatser

som används affärs- eller yrkesmässigt) som indexeras av sökmotorn eller är

en del av sökmotorns indexering under året.

Onlinebaserade sociala

nätverkstjänster

Antal unika slutanvändare som utnyttjade den onlinebaserade sociala

nätverkstjänsten minst en gång under månaden, till exempel genom att

aktivt logga in, öppna en sida, skrolla, klicka, gilla, göra en sökning, göra ett

inlägg eller kommentera.

Antal unika företagsanvändare som har en företagslistning eller ett

företagskonto hos den onlinebaserade sociala nätverkstjänsten och som har

utnyttjat tjänsten på något sätt minst en gång under året, till exempel genom

att aktivt logga in, öppna en sida, skrolla, klicka, gilla, göra en sökning, göra

ett inlägg, kommentera eller använda dess företagsverktyg.

Videodelningsplattformstjän-

ster

Antal unika slutanvändare som utnyttjade videodelningsplattformstjänsten

minst en gång under månaden, till exempel genom att spela upp ett segment

audiovisuellt innehåll, göra en sökning eller ladda upp audiovisuellt

innehåll, i synnerhet användargenererade videor.

Antal unika företagsanvändare som tillhandahöll minst ett audiovisuellt

innehåll som laddades upp eller spelades på videodelningsplattformstjänsten

under året.

Nummeroberoende

interpersonella

kommunikationstjänster

Antal unika slutanvändare som inledde eller på något sätt deltog i

kommunikation via den nummeroberoende interpersonella

kommunikationstjänsten minst en gång under månaden.

Antal unika företagsanvändare som använde ett företagskonto eller på annat

sätt inledde eller på något sätt deltog i kommunikation via den

nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänsten för att

kommunicera direkt med en slutanvändare minst en gång under året.

Operativsystem

Antal unika slutanvändare som använde en enhet med operativsystemet

vilken har aktiverats, uppdaterats eller använts minst en gång under

månaden.

Antal unika programutvecklare som under året gav ut, uppdaterade eller

erbjöd minst en programvaruapplikation eller programvara med hjälp av det

programmeringsspråk eller något av de programutvecklingsverktyg som

ingår i eller på något sätt körs på operativsystemet.

SV

Europeiska

unionens

off

iciella

tidning

12.10.2022

L

265/65

Centrala plattformstjänster

Aktiva slutanvändare

Aktiva företagsanvändare

Virtuella assistenter

Antal unika slutanvändare som utnyttjade den virtuella assistenten på något

sätt minst en gång under månaden, till exempel genom att aktivera den,

ställa en fråga, få tillgång till en tjänst genom ett kommando eller kontrollera

en enhet för smarta hem.

Antal unika programutvecklare som under året erbjöd minst en

programvaruapplikation för en virtuell assistent eller en funktion för att göra

en befintlig programvaruapplikation tillgänglig via den virtuella assistenten.

Webbläsare

Antal unika slutanvändare som utnyttjade webbläsaren minst en gång under

månaden, till exempel genom att skriva in en sökning eller webbadress i

webbläsarens adressfält.

Antal unika företagsanvändare vars företagswebbplatser (dvs. webbplatser

som används kommersiellt eller yrkesmässigt) har besökts via webbläsaren

minst en gång under året eller som erbjöd ett insticksprogram, ett tillägg eller

add-ons som använts i webbläsaren under året.

Molntjänster

Antal unika slutanvändare som utnyttjade någon molntjänst från den

relevanta leverantören av molntjänster minst en gång under månaden mot

någon typ av ersättning, oavsett om ersättningen inföll under samma

månad.

Antal unika företagsanvändare som under året tillhandahöll någon

molntjänst för vilken molninfrastrukturen hos den relevanta leverantören av

molntjänster är värd.

Onlinebaserade

annonseringstjänster

För egen försäljning av annonsutrymme:

Antal unika slutanvändare som exponerades för ett annonsbudskap minst

en gång under månaden.

För annonsförmedlingstjänster (inbegripet annonsnätverk, annonsutbyte

och andra annonsförmedlingstjänster):

Antal unika slutanvändare som exponerades för ett annonsbudskap som

aktiverade annonsförmedlingstjänsten minst en gång under månaden.

För egen försäljning av annonsutrymme:

Antal unika annonsörer som fick minst ett annonsbudskap visat under året.

För annonsförmedlingstjänster (inbegripet annonsnätverk, annonsutbyte

och andra annonsförmedlingstjänster):

Antal unika företagsanvändare (inbegripet annonsörer, utgivare eller andra

förmedlare) som interagerade via eller betjänades av

annonsförmedlingstjänsten under året.

SV

Europeiska

unionens

off

iciella

tidning

L

265/66

12.10.2022

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/2560

av den 14 december 2022

om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114 och 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (¹),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (²), och

av följande skäl:

(1)

En stark, öppen och konkurrenskraftig inre marknad gör det möjligt för både europeiska och utländska företag att

konkurrera på grund av meriter. Unionen gynnas av ett sofistikerat och ändamålsenligt system för kontroll av

statligt stöd som syftar till att säkerställa rättvisa villkor för alla företag som bedriver ekonomisk verksamhet på den

inre marknaden. Detta system för kontroll av statligt stöd hindrar medlemsstaterna från att bevilja statligt stöd som

på ett otillbörligt sätt snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

(2)

Samtidigt kan både privata företag och offentliga företag som direkt eller indirekt kontrolleras eller ägs av en stat, få

subventioner från tredjeländer som sedan används exempelvis för att finansiera ekonomisk verksamhet på den inre

marknaden inom alla sektorer av ekonomin, såsom deltagande i offentliga upphandlingsförfaranden eller förvärv av

företag, däribland företag med strategiska tillgångar såsom kritisk infrastruktur och innovativ teknik. Sådana

utländska subventioner omfattas för närvarande inte av unionens regler om statligt stöd.

(3)

Denna förordning omfattar alla ekonomiska sektorer, inbegripet de som är av strategiskt intresse för unionen och

kritisk infrastruktur, exempelvis de som nämns i artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2019/452 (³).

(4)

Utländska subventioner kan snedvrida den inre marknaden och undergräva systemet med lika villkor för

ekonomiska verksamheter i unionen. Detta kan särskilt ske i samband med koncentrationer som medför en

förändring av kontrollen över företag i unionen, i de fall sådana koncentrationer helt eller delvis finansieras genom

utländska subventioner, eller i de fall ekonomiska aktörer som gynnas av utländska subventioner tilldelas kontrakt i

unionen.

(¹) EUT C 105, 4.3.2022, s. 87.

(²) Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 november 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 28 november

2022.

(³) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av

utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79 I, 21.3.2019, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/1

(5)

Inga befintliga unionsinstrument hanterar snedvridningar som orsakas av utländska subventioner. Handelspolitiska

skyddsinstrument gör det möjligt för kommissionen att agera när subventionerade varor importeras till unionen,

men inte när utländska subventioner ges i form av subventionerade investeringar eller när det gäller tjänster och

finansiella flöden. Enligt WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder kan unionen inleda ett förfarande

för tvistlösning mellan stater i samband med vissa utländska subventioner som beviljas av WTO-medlemmar, dock

begränsat till varor.

(6)

Befintliga unionsinstrument måste därför kompletteras med ett nytt verktyg för att på ett ändamålsenligt sätt hantera

snedvridningar på den inre marknaden som orsakas av utländska subventioner för att säkerställa lika villkor. Det nya

verktyget kompletterar särskilt unionens regler om statligt stöd, som hanterar snedvridningar på den inre marknaden

som orsakas av subventioner från medlemsstaterna.

(7)

Det är viktigt att regler och förfaranden för att utreda utländska subventioner som faktiskt eller potentiellt snedvrider

den inre marknaden fastställs, och i relevanta fall att dessa snedvridningar gottgörs. Utländska subventioner kan

snedvrida den inre marknaden om ett företag som gynnas av den utländska subventionen bedriver ekonomisk

verksamhet i unionen. En korrekt tillämpning och verkställighet av denna förordning kommer att bidra till den inre

marknadens motståndskraft mot snedvridningar som orsakas av utländska subventioner och därigenom bidra till

unionens öppna strategiska oberoende. Denna förordning fastställer därför regler för alla företag, inbegripet

offentliga företag som direkt eller indirekt kontrolleras av en stat, som bedriver ekonomisk verksamhet i unionen.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt denna förordnings inverkan på små och medelstora företag med tanke på

betydelsen av den ekonomiska verksamhet som de bedriver och deras bidrag till uppfyllandet av unionens centrala

politiska mål.

(8)

För att säkerställa lika villkor på hela den inre marknaden och en konsekvent tillämpning av denna förordning är

kommissionen den enda myndighet som är behörig att tillämpa denna förordning. Kommissionen bör ha

befogenhet att på eget initiativ granska alla utländska subventioner, i den mån de omfattas av denna förordning,

inom alla sektorer av ekonomin, och därvid grunda sig på information från alla tillgängliga källor. För att säkerställa

en ändamålsenlig kontroll när det särskilt gäller stora koncentrationer (sammanslagningar och förvärv) och

offentliga upphandlingsförfaranden över vissa tröskelvärden, bör kommissionen ges befogenhet att granska

utländska subventioner på grundval av en förhandsanmälan från företaget till kommissionen.

(9)

Denna förordning bör tillämpas och tolkas mot bakgrund av relevant unionslagstiftning, inbegripet den som rör

statligt stöd, sammanslagningar och offentlig upphandling.

(10)

Genomförandet av denna förordning påverkar inte tillämpningen av varje medlemsstats rätt att skydda sina

väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-

fördraget).

(11)

Med en utländsk subvention inom ramen för denna förordning bör avses ett ekonomiskt bidrag, som tillhandahålls

direkt eller indirekt av ett tredjeland, som innebär en förmån, och som är begränsat till ett eller flera företag eller

branscher. Dessa villkor är kumulativa.

(12)

Ett ekonomiskt bidrag kan beviljas genom offentliga eller privata enheter. Huruvida en offentlig enhet har

tillhandahållit ett ekonomiskt bidrag bör avgöras från fall till fall med vederbörlig hänsyn till sådana faktorer som

den berörda enhetens egenskaper och den rättsliga och ekonomiska miljö som råder i det tredjeland där enheten

verkar, inbegripet den offentliga förvaltningens roll i det landets ekonomi. Ekonomiska bidrag kan också beviljas

genom en privat enhet, om den privata enhetens åtgärder kan tillskrivas tredjelandet i fråga. Begreppet ekonomiskt

bidrag omfattar ett brett spektrum av stödåtgärder som inte är begränsade till penningöverföringar till exempel

beviljande av särskilda eller exklusiva rättigheter till ett företag utan skälig ersättning i enlighet med normala

marknadsvillkor.

(13)

Ett ekonomiskt bidrag bör innebära en förmån för ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre

marknaden. Ett ekonomiskt bidrag bör anses innebära en förmån för ett företag om det inte hade kunnat erhållas

under normala marknadsvillkor. Förekomsten av en förmån bör fastställas på grundval av jämförande riktmärken,

såsom privata investerares investeringspraxis, de räntor som kan erhållas på marknaden, en jämförbar

skattebehandling eller vad som utgör skälig ersättning för en viss vara eller tjänst. Om det inte finns några

tillgängliga direkt jämförbara riktmärken kan befintliga riktmärken justeras eller alternativa riktmärken fastställas på

grundval av allmänt accepterade bedömningsmetoder. Förmåner kan, till exempel, beviljas inom ramen för

förhållandet mellan offentliga myndigheter och offentliga företag om ett sådant förhållande, och särskilt eventuell

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/2

23.12.2022

finansiering från de offentliga myndigheterna till offentliga företag, inte är förenligt med normala marknadsvillkor.

Tillhandahållande eller köp av varor eller tjänster efter ett konkurrensutsatt, transparent och icke-diskriminerande

anbudsförfarande förutsätts vara förenligt med normala marknadsvillkor. Ett ekonomiskt bidrag till ett företag som

bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden bör inte anses innebära en förmån om riktmärkesbe­

dömningen visar att företaget skulle ha erhållit denna förmån under normala marknadsförhållanden. Internpris­

sättning i samband med utbyte av varor och tjänster inom ett företag kan innebära en förmån om den internpris­

sättningen inte sker på normala marknadsvillkor. Den förmån som ett ekonomiskt bidrag innebär kan överföras till

ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet i unionen.

(14)

Förmånen bör ha beviljats ett eller flera företag eller branscher. Den utländska subventionens specificitet kan

fastställas rättsligt eller i praktiken.

(15)

En utländsk subvention bör anses vara beviljad från och med den tidpunkt då mottagaren får rätt att motta den

utländska subventionen. Att en utländsk subvention faktiskt har utbetalats är inte en nödvändig förutsättning för att

en utländsk subvention ska omfattas av denna förordning.

(16)

Ett ekonomiskt bidrag som endast ges avseende ett företags icke-ekonomiska verksamhet utgör inte en utländsk

subvention. Om ett ekonomiskt bidrag till en icke-ekonomisk verksamhet används för att korssubventionera

företagets ekonomiska verksamhet kan det dock utgöra en utländsk subvention som omfattas av denna förordning.

Om ett företag använder sig av ekonomiska bidrag, till exempel i form av särskilda eller exklusiva rättigheter, eller

ekonomiska bidrag som erhålls för att kompensera för en börda som ålagts av offentliga myndigheter, för att

korssubventionera annan verksamhet, kan den korssubventioneringen tyda på att de särskilda eller exklusiva

rättigheterna tillhandahålls utan skälig ersättning, eller att bördan överkompenseras och därmed utgör en utländsk

subvention.

(17)

När väl förekomsten av en utländsk subvention har fastställts bör kommissionen från fall till fall bedöma om den

snedvrider den inre marknaden. Till skillnad från statligt stöd som beviljas av en medlemsstat är utländska

subventioner i allmänhet inte förbjudna.

(18)

Det är möjligt att bristen på insyn när det gäller många utländska subventioner och affärsvärldens komplexitet gör

det svårt att otvetydigt identifiera eller kvantifiera påverkan av en viss utländsk subvention på den inre marknaden.

För att fastställa snedvridningen förefaller det därför nödvändigt att använda en icke-uttömmande uppsättning

indikatorer. Vid bedömningen av i vilken utsträckning en utländsk subvention kan förbättra ett företags

konkurrensläge och om den utländska subventionen därigenom faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på

konkurrensen på den inre marknaden, skulle kommissionen kunna beakta vissa indikatorer, inbegripet den

utländska subventionens belopp och art, syftet med och villkoren för den utländska subventionen samt dess

användning på den inre marknaden.

(19)

När indikatorerna för att avgöra om det förekommer en snedvridning på den inre marknaden används kan

kommissionen beakta olika faktorer såsom den utländska subventionens storlek i absoluta tal eller i förhållande till

marknadens storlek eller investeringens värde. Till exempel är det sannolikt att en koncentration där en utländsk

subvention täcker en betydande del av objektets inköpspris är snedvridande. På liknande sätt är det sannolikt att

utländska subventioner som täcker en betydande del av det uppskattade värdet på ett kontrakt som ska tilldelas i ett

offentligt upphandlingsförfarande orsakar snedvridningar. Om en utländsk subvention beviljas för driftskostnader

förefaller det mer sannolikt att den orsakar snedvridningar än om den beviljas för investeringskostnader. Det kan

anses vara mindre sannolikt att utländska subventioner till små och medelstora företag orsakar snedvridningar

jämfört med utländska subventioner till stora företag. Dessutom bör hänsyn tas till marknadens särdrag, särskilt

konkurrensvillkoren på marknaden, såsom inträdeshinder. Utländska subventioner på marknader som

kännetecknas av en överkapacitet eller utländska subventioner som leder till överkapacitet genom att upprätthålla

olönsamma tillgångar eller uppmuntra investeringar i kapacitetsökningar som annars inte skulle ha skett kommer

sannolikt att orsaka snedvridningar. En utländsk subvention till en mottagare som inte har mycket verksamhet på

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/3

den inre marknaden, mätt i exempelvis omsättning i unionen, ger mindre sannolikt upphov till snedvridningar än en

utländsk subvention till en mottagare som har mer betydande verksamhet på den inre marknaden. Som en allmän

regel bör det anses osannolikt att utländska subventioner som inte överstiger 4 miljoner EUR under en

sammanhängande period på tre år skulle snedvrida den inre marknaden i den mening som avses i denna

förordning. Utländska subventioner till ett enda företag som inte överstiger beloppet för stöd av mindre betydelse

enligt definitionen i artikel 3.2 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (⁴) per tredjeland under en

sammanhängande period på tre år bör inte anses snedvrida den inre marknaden i den mening som avses i den här

förordningen.

(20)

Liksom i fråga om vissa typer av statligt stöd är det sannolikt att vissa kategorier av utländska subventioner, såsom

obegränsade garantier, nämligen garantier utan någon begränsning av garantins belopp eller varaktighet, även

orsakar snedvridningar på den inre marknaden på grund av sin art. Detsamma gäller för ett otillbörligt fördelaktigt

anbud vars fördelaktiga karaktär, som dess pris, inte är motiverat av andra faktorer. Dessutom skulle subventioner i

form av exportfinansiering kunna, såvida de inte föreskrivs i enlighet med OECD-överenskommelsen om

statsstödda exportkrediter, vara särskilt oroande på grund av sina snedvridande effekter. Eftersom dessa kategorier

av utländska subventioner mest sannolikt orsakar snedvridningar på den inre marknaden behöver kommissionen

inte göra en detaljerad bedömning baserad på indikatorer. Ett företag skulle under alla omständigheter kunna visa

att den utländska subventionen i fråga inte skulle snedvrida den inre marknaden under de särskilda

omständigheterna i fallet.

(21)

Medlemsstaterna och alla fysiska eller juridiska personer kan lämna information om de positiva effekterna av en

utländsk subvention, som kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till när den utför avvägningstestet.

Kommissionen bör beakta de positiva effekterna av den utländska subventionen på grundval av den bevisning om

sådana positiva effekter som lämnas in under utredningen. De positiva effekterna bör avse utvecklingen av den

berörda subventionerade ekonomiska verksamheten på den inre marknaden. Andra positiva effekter bör beaktas

när så är lämpligt för att undvika att avvägningen leder till omotiverad diskriminering. Kommissionen bör också

undersöka vidare positiva effekter i förhållande till de relevanta politiska målen, särskilt unionens. Dessa politiska

mål kan särskilt omfatta en hög nivå på miljöskydd och sociala standarder samt främjande av forskning och

utveckling. Kommissionen bör väga dessa positiva effekter mot de negativa effekterna av en utländsk subvention i

form av snedvridningar på den inre marknaden. I samband med ett offentligt upphandlingsförfarande bör

kommissionen beakta tillgången till alternativa försörjningskällor för de berörda varorna och tjänsterna.

Avvägningstestet kan leda till slutsatsen att inte ålägga gottgörande åtgärder om tillämpningen av det testet visar att

de positiva effekterna av en utländsk subvention uppväger de negativa effekterna. När det gäller de kategorier av

utländska subventioner som mest sannolikt snedvrider den inre marknaden är det mindre troligt att de positiva

effekterna uppväger de negativa effekterna. Om de negativa effekterna överväger kan avvägningstestet bidra till att

bestämma lämplig karaktär och nivå på åtagandena eller de gottgörande åtgärderna. Eftersom avvägningstestet

beaktar de positiva effekterna av en utländsk subvention bör tillämpningen av det avvägningstestet under alla

omständigheter inte leda till ett resultat för företaget som skulle vara sämre än om inget avvägningstest hade

tillämpats. Om kommissionen utför ett avvägningstest bör den redogöra för sitt resonemang i beslutet om

avslutande av en fördjupad utredning.

(22)

När kommissionen granskar en utländsk subvention på eget initiativ bör den ha befogenhet att ålägga ett företag

gottgörande åtgärder för att avhjälpa alla snedvridningar till följd av en utländsk subvention på den inre marknaden.

De gottgörande åtgärderna bör inbegripa strukturella och icke-strukturella korrigerande åtgärder samt återbetalning

av den utländska subventionen, och bör vara lämpliga för att avhjälpa snedvridningen i fråga och vara

proportionella. Om kommissionen överväger alternativa gottgörande åtgärder som var och en till fullo och på ett

ändamålsenligt sätt skulle avhjälpa snedvridningen, bör kommissionen välja den åtgärd som är minst betungande

för det företag som är föremål för utredning.

(⁴) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om

Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/4

23.12.2022

(23)

Det företag som är föremål för utredning bör kunna erbjuda åtaganden för att avhjälpa den snedvridning som

orsakas av den utländska subventionen. Om kommissionen anser att de erbjudna åtagandena till fullo och på ett

ändamålsenligt sätt avhjälper snedvridningen, bör den kunna godta dem och göra dem bindande genom ett beslut. I

sådana fall bör kommissionen inte ålägga gottgörande åtgärder.

(24)

Det företag som är föremål för utredning bör kunna erbjuda sig att återbetala subventionen jämte lämplig ränta.

Kommissionen bör godta en återbetalning som erbjuds som ett åtagande om den kan förvissa sig om att

återbetalningen till fullo avhjälper snedvridningen, utförs på ett transparent och kontrollerbart sätt och sker i

praktiken, samtidigt som den beaktar risken för att denna förordnings mål kringgås.

(25)

Såvida inte företaget som är föremål för utredning erbjuder åtaganden som till fullo och på ett ändamålsenligt sätt

skulle avhjälpa den konstaterade snedvridningen bör kommissionen ha befogenhet att förbjuda en koncentration

eller en tilldelning av ett kontrakt innan den äger rum. Om koncentrationen redan har genomförts, särskilt i fall där

ingen förhandsanmälan krävdes eftersom tröskelvärdena för anmälan inte uppnåddes, kan snedvridningen ändå vara

så betydande att den inte kan avhjälpas genom beteenderelaterade eller strukturella åtgärder eller genom

återbetalning av subventionen. I sådana fall bör kommissionen kunna besluta att avhjälpa snedvridningen genom

att ålägga företagen att upplösa koncentrationen.

(26)

Det företag som är föremål för utredning kan föreslå eller kommissionen kan, i de fall det är proportionellt och

nödvändigt, begära att de företag som är föremål för utredning underrättar kommissionen om sitt deltagande i

framtida koncentrationer eller offentliga upphandlingsförfaranden i unionen under en lämplig tidsperiod. Inlämning

av sådan information, eller ett svar eller avsaknad av svar från kommissionen, kan inte ge upphov till berättigade

förväntningar från företagets sida om att kommissionen inte senare kommer att inleda en utredning av eventuella

utländska subventioner till det företag som deltar i koncentrationen eller förfarandet för offentlig upphandling.

(27)

Kommissionen bör ha befogenhet att på eget initiativ granska information om utländska subventioner.

Medlemsstaterna och varje fysisk eller juridisk person eller sammanslutning bör kunna lämna information till

kommissionen om påstådda utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden. Kommissionen skulle

kunna inrätta en kontaktpunkt för att underlätta tillhandahållandet av sådan information på ett konfidentiellt sätt.

När medlemsstaterna lämnar relevant information till kommissionen om påstådda utländska subventioner som

snedvrider den inre marknaden bör kommissionen säkerställa att dessa medlemsstater får ett svar. För att undersöka

eventuella utländska subventioner och huruvida de snedvrider den inre marknaden och för att avhjälpa sådana

snedvridningar fastställs i denna förordning ett förfarande som består av två steg, nämligen en preliminär översyn

och en fördjupad utredning. Ett företag som omfattas av något av dessa två steg bör betraktas som ett företag som

är föremål för utredning.

(28)

Kommissionen bör ges lämpliga utredningsbefogenheter för att samla in all nödvändig information. Den bör därför

ha befogenhet att begära information från alla företag eller företagssammanslutningar under hela förfarandet.

Dessutom bör kommissionen ha befogenhet att ålägga böter eller viten för underlåtenhet att lämna den begärda

informationen i tid eller för inlämning av ofullständig, oriktig eller vilseledande information. Kommissionen bör

också kunna rikta frågor till medlemsstater eller tredjeländer. Vidare bör kommissionen ha befogenhet att göra

utredningsbesök i ett företags eller en företagssammanslutnings lokaler som är belägna i unionen eller, om det

berörda tredjelandet har underrättats officiellt och inte har några invändningar, i företagets lokaler i tredjelandet. För

att säkerställa en effektiv inspektion bör kommissionen ha befogenhet att begära att företaget eller företagssammans­

lutningen samtycker till inspektionen. Kommissionen bör också ha befogenhet att fatta beslut på grundval av

tillgängliga uppgifter om företaget som är föremål för utredning eller det tredjeland som beviljade subventionen inte

samarbetar.

(29)

När det är nödvändigt för att förhindra irreparabel skada för konkurrensen på den inre marknaden bör

kommissionen ha befogenhet att anta interimistiska åtgärder.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/5

(30)

Om kommissionen, till följd av en preliminär granskning, har tillräckliga indikationer på att det förekommer en

utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden, bör kommissionen ha befogenhet att inleda en fördjupad

utredning för att samla in ytterligare relevant information som behövs för att bedöma den utländska subventionen.

Det företag som är föremål för utredning bör ges möjlighet att utöva sin rätt till försvar.

(31)

Kommissionen bör avsluta en fördjupad utredning genom att anta ett beslut. Den bör i möjligaste mån sträva efter

att avsluta den fördjupade utredningen inom 18 månader, med särskilt beaktande av ärendets komplexitet och de

berörda företagens och tredjeländernas samarbetsvilja.

(32)

Kommissionen bör ha lämpliga instrument för att säkerställa att åtaganden och gottgörande åtgärder är

ändamålsenlighet. Om ett företag inte efterlever ett beslut om åtaganden, ett beslut om gottgörande åtgärder eller ett

beslut om interimistiska åtgärder bör kommissionen ha befogenhet att ålägga böter eller viten av tillräckligt

avskräckande karaktär. Kommissionen bör ta hänsyn till fall av upprepad bristande efterlevnad när den ålägger

sådana böter eller viten. För att stärka denna förordnings ändamålsenlighet är det möjligt för kommissionen att

tillämpa åtaganden eller gottgörande åtgärder parallellt med böter och viten.

(33)

För att säkerställa en korrekt och ändamålsenlig tillämpning av denna förordning bör kommissionen ha befogenhet

att återkalla ett beslut och anta ett nytt, om beslutet grundats på ofullständig, oriktig eller vilseledande information,

om ett företag agerar i strid med sina åtaganden eller de gottgörande åtgärder som ålagts, eller i de fall där

åtagandena eller de gottgörande åtgärderna inte var ändamålsenliga.

(34)

Med tanke på den potentiellt betydande inverkan på den inre marknaden av koncentrationer bör kommissionen ha

befogenhet att, efter en anmälan, granska information om utländska ekonomiska bidrag i samband med en

föreslagen koncentration. Företag bör inte tillåtas genomföra koncentrationen innan kommissionens granskning har

avslutats. Kommissionens granskning bör följa samma förfarande som det som används för granskningen av en

utländsk subvention på kommissionens eget initiativ, med förbehåll för justeringar för att spegla särdragen hos

koncentrationer.

(35)

Det är nödvändigt att finna en balans mellan kravet på ett ändamålsenligt skydd av den inre marknaden och behovet

av att begränsa den administrativa bördan för företag som omfattas av denna förordning. Därför bör endast

koncentrationer som uppfyller de kombinerade tröskelvärden som definieras i denna förordning på grundval av

storleken på omsättningen i unionen och de utländska ekonomiska bidragens storlek vara föremål för obligatorisk

förhandsanmälan.

(36)

I de fall tröskelvärdena för anmälan inte uppnås bör kommissionen kunna kräva anmälan av potentiellt

subventionerade koncentrationer som ännu inte genomförts eller anmälan av potentiellt subventionerade anbud

före tilldelningen av ett kontrakt, om den anser att koncentrationen eller anbudet skulle motivera en

förhandsgranskning med tanke på dess inverkan i unionen. Kommissionen bör också ha möjlighet att på eget

initiativ granska koncentrationer som redan är genomförda eller kontrakt som redan är tilldelade.

(37)

Vid en granskning av en koncentration bör bedömningen av huruvida det förekommer en snedvridning på den inre

marknaden begränsas till den berörda koncentrationen, och endast de utländska subventioner som beviljas under de

tre åren före koncentrationen bör beaktas vid bedömningen.

(38)

Inom ramen för mekanismen för förhandsgranskning av koncentrationer bör företag kunna begära samråd före

anmälan med kommissionen grundat på god tro, i syfte att få vägledning om huruvida de formella tröskelvärdena

för anmälan har uppnåtts eller inte.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/6

23.12.2022

(39)

När en koncentration anmäls till kommissionen i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (⁵) och

den här förordningen bör kommissionen sträva efter att begränsa den administrativa bördan för de parter som enligt

den här förordningen ska göra anmälan. Företagen bör särskilt ha möjlighet att ange vilken specifik information som

lämnats i samband med ett förfarande enligt den här förordningen och som kommissionen också har rätt att

använda i förfaranden enligt förordning (EG) nr 139/2004.

(40)

Behovet av att hantera utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden är särskilt framträdande vid

offentliga upphandlingar, med tanke på dessas ekonomiska betydelse på den inre marknaden och det faktum att de

finansieras med skattemedel. Kommissionen bör ha befogenhet att, efter en anmälan före tilldelningen av ett

kontrakt, granska information om utländska ekonomiska bidrag till den deltagande ekonomiska aktören i samband

med ett förfarande för offentlig upphandling. Förhandsanmälningar bör vara obligatoriska över ett tröskelvärde som

fastställs i denna förordning för att fånga upp ekonomiskt betydelsefulla fall och samtidigt minimera den

administrativa bördan och undvika att hindra små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling.

Denna skyldighet att lämna en förhandsanmälan när ett tröskelvärde överskrids bör också gälla för sådana grupper

av ekonomiska aktörer som avses i artikel 26.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU (⁶),

artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (⁷) och artikel 37.2 i Europaparlamentets och

rådets direktiv 2014/25/EU (⁸). Kommissionen har också rätt att begära förhandsanmälan av ett utländskt

ekonomiskt bidrag under ett offentligt upphandlingsförfarande trots att dess uppskattade värde ligger under

tröskelvärdena för anmälan. Kommissionen bör sträva efter att begränsa inblandningen i offentliga upphandlingsför­

faranden genom att ta hänsyn till hur nära datumet för tilldelning av kontraktet är när den beslutar om den ska

begära en sådan förhandsanmälan.

(41)

Avvägningen mellan utvecklingen av en europeisk marknad för försvars- och säkerhetsutrustning, som är avgörande

för att upprätthålla en europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas, och skydda medlemsstaternas nationella

säkerhet kräver ett särskilt system för de försvars- och säkerhetskontrakt som omfattas av Europaparlamentets och

rådets direktiv 2009/81/EG (⁹). Offentlig upphandling för tilldelning av sådana kontrakt bör därför inte omfattas av

anmälningskrav enligt denna förordning. Det bör dock vara möjligt att granska de utländska subventionerna i

samband med sådana avtal genom en granskning på eget initiativ. Dessutom bör offentlig upphandling som

omfattas av direktiv 2009/81/EG och som undantas genom det direktivet eller som uppfyller villkoren för

tillämpning av artikel 346 i EUF-fördraget – samtidigt som hänsyn tas exempelvis till att möjligheten att utnyttja

sådana undantag, enligt Europeiska gemenskapernas domstols rättspraxis bör tolkas på ett sådant sätt att dess

effekter inte utsträcks utöver vad som är strikt nödvändigt för att skydda de berättigade intressen som dessa

bestämmelser medger skydd för samt kommissionens tolkningsmeddelande om tillämpningen av artikel 296 i EUF-

fördraget på området för försvarsupphandlingar – inte omfattas av denna förordning

(42)

Ramavtal är en effektiv upphandlingsmetod som i stor utsträckning används av upphandlande myndigheter och

upphandlande enheter. Den flexibilitet som köparna erbjuds efter ingåendet av ramavtalet bör inte påverkas av

denna förordning. Skyldigheten att anmäla utländska ekonomiska bidrag i offentliga upphandlingsförfaranden

enligt denna förordning bör därför begränsas till det förfarande som föregår ingåendet av ett ramavtal och bör inte

tillämpas på kontrakt som grundar sig på ett ramavtal.

(⁵) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrations­

förordning”) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).

(⁶) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014,

s. 1).

(⁷) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av

direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(⁸) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på

områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

(⁹) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa

kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och

om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/7

(43)

Med tanke på att upphandlingsförfaranden som genomförs i enlighet med artikel 27.3 eller 28.6 i direktiv

2014/24/EU eller artikel 45.3 i direktiv 2014/25/EU är brådskande bör kommissionen göra sitt yttersta för att

prioritera sådana förfaranden under en preliminär granskning och en fördjupad utredning för att komma fram till

meningsfulla slutsatser så snart som möjligt. Detta bör därför gälla för liknande förfaranden som genomförs i

enlighet med direktiv 2014/23/EU.

(44)

På grund av särdragen i flerstegsförfaranden vid offentlig upphandling bör kommissionen inleda en preliminär

granskning med den relevanta information som finns tillgänglig i en anmälan när den lämnar in sin anbudsansökan.

För att säkerställa att informationen är fullständig och att utredningen går snabbt bör en uppdaterad anmälan lämnas

in tillsammans med det slutliga anbudet. Kommissionen bör också ha rätt att begära kompletterande information

innan det slutliga anbudet lämnas in.

(45)

Tillträdet till unionens upphandlingsmarknad för ekonomiska aktörer från tredjeländer regleras inte i denna

förordning. Den frågan regleras i tillämplig unionsrätt och internationella avtal.

(46)

I de fall ett utländskt ekonomiskt bidrag anmäls i samband med ett offentligt upphandlingsförfarande bör

bedömningen begränsas till det förfarandet.

(47)

När så är lämpligt bör kommissionen försöka hitta sätt att säkerställa att elektroniska kommunikationsmedel

används för att underlätta fullgörandet av skyldigheterna i samband med offentlig upphandling enligt denna

förordning.

(48)

Det bör säkerställas att principerna för offentlig upphandling, särskilt i fråga om proportionalitet, icke-

diskriminering, likabehandling, öppenhet och konkurrens, respekteras när det gäller alla ekonomiska aktörer som

deltar i ett förfarande för offentlig upphandling, oberoende av de utredningar som inleds och pågår i enlighet med

denna förordning. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av direktiven 2014/23/EU, 2014/24/EU

och 2014/25/EU vad gäller tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

(49)

Upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter kan besluta att tilldela ett kontrakt i form av separata delar,

särskilt i enlighetmed artikel 46 i direktiv 2014/24/EU och artikel 65 i direktiv 2014/25/EU och med iakttagande av

förbudet mot konstlad uppdelning. Utländska ekonomiska bidrag bör meddelas av anbudsgivare som lämnar anbud

på delar vars värde överstiger ett tillämpligt tröskelvärde.

(50)

Denna förordning bör inte påverka de ekonomiska aktörernas möjlighet att förlita sig på andra enheters kapacitet i

enlighet med direktiven 2014/23/EU, 2014/24/EU och 2014/25/EU.

(51)

Denna förordning bör inte påverka den upphandlande myndighetens eller upphandlande enhetens möjlighet att

kräva att de ekonomiska aktörerna kompletterar, förtydligar eller färdigställer relevant information eller

dokumentation, i enlighet med direktiv 2014/23/EU, 2014/24/EU eller direktiv 2014/25/EU eller i enlighet med

den nationella lagstiftning som genomför dessa direktiv, förutsatt att sådana begäranden görs i full

överensstämmelse med principerna om likabehandling och öppenhet.

(52)

Det finns en stark tendens hos offentliga upphandlare att centralisera sina inköp för att uppnå stordriftsfördelar och

effektivitetsvinster. Sådana inköpscentraler är upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter i den mening

som avses i direktiven 2009/81/EG, 2014/24/EU och 2014/25/EU. Det är därför lämpligt att kommissionen kan

granska utländska subventioner i samband med kontrakt som tilldelas av sådana upphandlande myndigheter eller

upphandlande enheter.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/8

23.12.2022

(53)

Utländska subventioner som gör det möjligt för en ekonomisk aktör att lämna ett anbud som är otillbörligt

fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna bör anses faktiskt eller

potentiellt skapa en snedvridning i ett förfarande för offentlig upphandling. Dessa snedvridningar bör därför

bedömas på grundval av en icke-uttömmande uppsättning indikatorer. Indikatorerna bör göra det möjligt att

fastställa hur den utländska subventionen snedvrider konkurrensen genom att förbättra ett företags konkurrensläge

och möjliggöra för företaget att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud. Ekonomiska aktörer bör ges möjlighet att

motivera varför ett anbud inte bör anses vara otillbörligt fördelaktigt, inbegripet genom att åberopa de faktorer som

avses i artikel 69.2 i direktiv 2014/24/EU eller artikel 84.2 i direktiv 2014/25/EU, som reglerar onormalt låga anbud.

Förbudet mot tilldelning av ett kontrakt bör endast tillämpas om den fördelaktiga karaktären hos det anbud som

gynnas av utländska subventioner inte kan motiveras med hänvisning till andra faktorer, om anbudsgivaren skulle

tilldelas kontraktet och om det företag som lämnat anbudet inte erbjudit åtaganden som anses lämpliga och

tillräckliga för att till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälpa snedvridningen. Förbudet mot tilldelning avser

således det särskilda förfarande i vilket det otillbörligt fördelaktiga anbudet lämnades. Kommissionens

konstaterande att en ekonomisk aktör erhållit en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden som

gjorde det möjligt för denne att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud bör därför inte anses utgöra en

omständighet som ger upphov till uteslutning i enlighet med de fakultativa skäl för uteslutning som anges i

artikel 38.7 i direktiv 2014/23/EU, artikel 57.4 i direktiv 2014/24/EU eller artikel 80 i direktiv 2014/25/EU i

samma eller ett annat offentligt upphandlingsförfarande som genomförs i enlighet med dessa direktiv.

(54)

Ett otillbörligt fördelaktigt anbud skulle också kunna vara resultatet av utländska subventioner som beviljas en

underleverantör eller leverantör på grund av deras konkurrensmässiga inverkan på det anbud som lämnats till en

upphandlande myndighet eller upphandlande enhet. För att begränsa den administrativa bördan bör dock endast

huvudunderleverantörer eller huvudleverantörer, dvs. de vars produkter eller tjänster rör centrala delar av kontraktet

eller överstiger en viss procentandel av kontraktets värde, anmäla utländska ekonomiska bidrag. Delar av kontraktet

kan betraktas som väsentliga delar, särskilt på grundval av delens specifika betydelse för anbudets kvalitet, inbegripet

specifik know-how, teknik, specialiserad personal, patent eller liknande fördelar som är tillgängliga för underleve­

rantören eller leverantören, i synnerhet om man förlitar sig på de elementen för att fullgöra merparten av minst ett

av urvalskriterierna i ett förfarande för offentlig upphandling. För att säkerställa en stabil faktagrund för

granskningen bör den preliminära bedömningen beakta de huvudunderleverantörer och huvudleverantörer som

redan är kända vid inlämningen av en fullständig anmälan eller försäkran eller en uppdaterad anmälan eller

försäkran vid flerstegsförfaranden. Denna förordning bör inte påverka de ekonomiska aktörernas möjlighet att

använda nya underleverantörer vid fullgörandet av sina kontrakt. Till följd av detta bör byte av underleverantörer

och leverantörer efter inlämnandet av en fullständig anmälan eller försäkran eller en uppdaterad anmälan eller

försäkran eller under fullgörandet av ett avtal inte skapa ytterligare anmälningsskyldigheter, men det bör vara

möjligt för kommissionen att inleda en granskning på eget initiativ om den har information, inbegripet från en

medlemsstat, fysisk eller juridisk person eller sammanslutning, om att dessa underleverantörer och leverantörer

skulle kunna ha erhållit utländska subventioner.

(55)

I linje med direktivet om offentlig upphandling bör det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ur den upphandlande

myndighetens eller den upphandlande enhetens synvinkel fastställas på grundval av priset eller kostnaden genom en

analys av kostnadseffektivitet, exempelvis en analys av livscykelkostnader, och kan innefatta det bästa förhållandet

mellan pris och kvalitet, vilket ska bedömas på grundval av kriterier såsom kvalitetsaspekter, miljöaspekter eller

sociala aspekter, som är kopplade till föremålet för kontraktet i fråga.

(56)

När det gäller rättsmedel som rör tillämpningen av denna förordning, särskilt i fråga om offentliga upphandlingsför­

faranden, har en nationell domstol i den mening som avses i artikel 267 i EUF-fördraget, som anser att ett avgörande

i frågan är nödvändigt för att döma i saken, rätt att, eller i det fall som avses i artikel 267 i EUF-fördraget,

skyldigheten att, begära ett förhandsavgörande från domstolen om tolkningen av unionsrätten, inbegripet denna

förordning. Enligt domstolens fasta rättspraxis har denna nationella domstol emellertid inte rätt att hänskjuta en

fråga om giltigheten av kommissionens beslut på begäran av en berörd ekonomisk aktör, som hade möjlighet att

väcka talan om ogiltigförklaring av nämnda beslut, särskilt om denne var direkt och personligen berörd av detta

beslut, men inte gjorde det inom den frist som föreskrivs i artikel 263 i EUF-fördraget.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/9

(57)

Med hänsyn till arten av mekanismen för förhandsgranskning av koncentrationer och tilldelningar av kontrakt vid

offentlig upphandling och behovet av rättssäkerhet när det gäller dessa specifika transaktioner, bör kommissionen

inte på eget initiativ göra en ny granskning av en koncentration eller ett anbud vid offentlig upphandling som

anmälts och bedömts inom ramen för respektive förfarande. Det är dock möjligt att de ekonomiska bidrag som

kommissionen informerats om genom anmälningsförfarandet också är relevanta utanför det koncentrations- eller

upphandlingsförfarandet.

(58)

Medlemsstaterna bör samarbeta effektivt med kommissionen vid tillämpningen av denna förordning. För att

underlätta detta samarbete bör kommissionen kunna inrätta en samarbetsmekanism.

(59)

För att samla in information om utländska subventioner bör kommissionen kunna inleda utredningar avseende vissa

sektorer av ekonomin, särskilda typer av ekonomisk verksamhet eller användningen av särskilda utländska

subventionsinstrument. Kommissionen bör kunna använda den information som erhållits från sådana

marknadsstudier för att granska vissa transaktioner inom ramen för förfarandena enligt denna förordning.

(60)

Om kommissionen misstänker att det förekommer upprepade utländska subventioner som snedvrider den inre

marknaden eller om flera verkställighetsåtgärder enligt denna förordning identifierar utländska subventioner som

snedvrider den inre marknaden som beviljats av samma tredjeland, bör kommissionen kunna föra en dialog med

det berörda tredjelandet för att undersöka möjligheterna att få de utländska subventioner som snedvrider den inre

marknaden att upphöra eller ändras i syfte att undanröja deras snedvridande effekter på den inre marknaden. Om

det i ett bilateralt avtal mellan unionen och ett tredjeland föreskrivs en samrådsmekanism som omfattar utländska

subventioner som snedvrider den inre marknaden som faller inom denna förordnings tillämpningsområde, kan

denna samrådsmekanism användas för att underlätta dialogen med tredjelandet. Dialogen med tredjelandet bör inte

hindra kommissionen från att inleda eller fortsätta granskningar enligt denna förordning. Kommissionen bör hålla

Europaparlamentet och rådet informerade om relevant utveckling.

(61)

Av rättssäkerhetsskäl är det lämpligt att begränsa den period under vilken kommissionen har möjlighet att utreda en

utländsk subvention till tio år från och med den dag då den utländska subventionen beviljades.

(62)

Av samma skäl är det lämpligt att föreskriva preskriptionsfrister för åläggande och verkställighet av böter eller viten.

(63)

För öppenhetens och rättssäkerhetens skull är det lämpligt att kommissionen, i tillämpliga fall, offentliggör eller

meddelar allmänheten alla beslut som den antar enligt denna förordning, antingen i sin helhet eller i sammanfattad

form.

(64)

Vid offentliggörandet av sina beslut bör kommissionen iaktta reglerna om tystnadsplikt, inbegripet skyddet av

samtliga konfidentiella uppgifter och affärshemligheter, i enlighet med artikel 339 i EUF-fördraget. Behandlingen av

personuppgifter inom ramen för denna förordning bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) 2018/1725 (¹⁰) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (¹¹), beroende på

vilken av förordningarna som är tillämplig på behandlingen i fråga.

(¹⁰) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt

om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(¹¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän

dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/10

23.12.2022

(65)

Om information som av ett företag uppgetts vara konfidentiell eller en affärshemlighet inte verkar omfattas av kravet

på tystnadsplikt bör det finnas en mekanism som ger kommissionen rätt att avgöra i vilken utsträckning sådan

information kan lämnas ut. I varje beslut om att avvisa en begäran om konfidentiell behandling av information bör

anges en period vid vars utgång informationen kommer att lämnas ut, så att uppgiftslämnare kan ta tillvara det

rättsliga skydd som står till deras förfogande, inklusive eventuella interimistiska åtgärder.

(66)

De företag som är föremål för utredning enligt denna förordning bör ha möjlighet att lämna synpunkter på de

grunder på vilka kommissionen avser anta ett beslut och bör därför ha rätt att få tillgång till handlingarna i ärendet.

Samtidigt som rätten till försvar säkerställs för de företag som är föremål för utredning är det väsentligt att affärshem­

ligheter skyddas.

(67)

Om uppgiftslämnaren samtycker bör kommissionen kunna använda information som inhämtats enligt denna

förordning vid tillämpningen av andraunionsakter.

(68)

Medlemsstaterna och kommissionen bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att säkerhetsskyddsklassi­

ficerade uppgifter skyddas, särskilt i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i

rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse (¹²),

kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (¹³) och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (¹⁴).

(69)

Unionens genomförande av denna förordning bör vara förenligt med unionsrätten och WTO-avtalet och med

åtaganden enligt andra handels- och investeringsavtal i vilka unionen eller medlemsstaterna är parter. Denna

förordning bör komplettera unionens insatser för att förbättra de multilaterala regler som åtgärdar snedvridande

subventioner.

(70)

Inskränkningar av de friheter som fastställs i artiklarna 34, 49, 56 och 63 i EUF-fördraget kan motiveras av behovet

av att undvika illojal konkurrens, förutsatt att sådana inskränkningar, liksom andra restriktioner av de

grundläggande friheterna, följer de allmänna principerna i unionsrätten, exempelvis i fråga om proportionalitet,

rättssäkerhet och grundläggande rättigheter.

(71)

Det är möjligt att genomförandet av denna förordning överlappar sektorsbestämmelser, särskilt på sjö- och lufttrans­

portområdet. Det är därför nödvändigt att klargöra förhållandet mellan denna förordning och sektorsspecifika

instrument som behandlar utländska subventioner, dvs. rådets förordning (EEG) nr 4057/86 (¹⁵), Europapar­

lamentets och rådets förordning (EU) 2016/1035 (¹⁶) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2019/712 (¹⁷).

(72)

Akter som antas av kommissionen enligt denna förordning kan prövas av domstolen i enlighet med artikel 263 i

EUF-fördraget. Domstolen bör, i enlighet med artikel 261 i EUF-fördraget, ges obegränsad behörighet i fråga om

kommissionsbeslut om att ålägga böter eller viten.

(¹²) Avtal mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts

i Europeiska unionens intresse (EUT C 202, 8.7.2011, s. 13).

(¹³) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).

(¹⁴) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassi­

ficerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

(¹⁵) Rådets förordning (EEG) nr 4057/86 av den 22 december 1986 om illojal prissättning inom sjöfartssektorn (EGT L 378, 31.12.1986,

s. 14).

(¹⁶) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1035 av den 8 juni 2016 om skydd mot skadlig prissättning av fartyg

(EUT L 176, 30.6.2016, s. 1).

(¹⁷) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/712 av den 17 april 2019 om skydd av konkurrensen inom luftfarten och om

upphävande av förordning (EG) nr 868/2004 (EUT L 123, 10.5.2019, s. 4).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/11

(73)

För att främja denna förordnings förutsägbarhet bör kommissionen offentliggöra och regelbundet uppdatera

riktlinjer avseende kriterierna för att avgöra om det föreligger en snedvridning på den inre marknaden som orsakats

av en utländsk subvention, tillämpningen av avvägningstestet, tillämpningen av dess befogenhet att begära

förhandsanmälan av koncentrationer eller utländska ekonomiska bidrag som en ekonomisk aktör mottagit i ett

offentligt upphandlingsförfarande samt bedömningen av en snedvridning i ett offentligt upphandlingsförfarande.

När kommissionen utfärdar sådana riktlinjer bör den genomföra lämpliga samråd med berörda parter och

medlemsstaterna. För att underlätta genomförandet av denna förordning i ett tidigt skede av dess tillämpning bör

kommissionen sträva efter att offentliggöra klargöranden om tillämpningen av dessa bestämmelser innan

riktlinjerna offentliggörs.

(74)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomföran­

debefogenheter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europapar­

lamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (¹⁸) och bör avse: beslut om att avsluta den fördjupade

utredningen, åläggande av interimistiska åtgärder, beslut om koncentrationer som har genomförts i strid med

anmälningsskyldigheten eller i strid med ett beslut med åtaganden eller ett beslut om förbud mot en koncentration

eller mot tilldelning av kontrakt vid ett förfarande för offentlig upphandling, återkallelse av vissa beslut, och

genomförandebefogenheterna för form, innehåll, förfaranden och därmed sammanhängande inslag som rör

preliminära granskningar och fördjupade utredningar.

(75)

Kommissionen bör ha möjlighet att införa ett förenklat förfarande genom vilket den behandlar vissa koncentrationer

eller offentliga upphandlingsförfaranden på grundval av att det förefaller mindre sannolikt att de leder till

snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden som orsakats av utländska subventioner.

(76)

I syfte att säkerställa lika villkor på den inre marknaden även på lång sikt och för att säkerställa lämplig täckning av

ärenden som utreds både till följd av anmälningar och på eget initiativ, samtidigt som onödiga administrativa

bördor begränsas, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till

kommissionen med avseende på att ändra tröskelvärdena för anmälningar i samband med koncentrationer och

offentliga upphandlingsförfaranden och förkorta tidsfristerna för preliminära granskningar och fördjupade

utredningar av anmälda koncentrationer eller anmälda ekonomiska bidrag i samband med ett förfarande för

offentlig upphandling. Utan att det påverkar möjligheten till ändring av tröskelvärdena för anmälningar avseende

koncentrationer och offentlig upphandling genom ett lagstiftningsförslag, inbegripet i samband med den översyn

som föreskrivs i denna förordning, kan dessa tröskelvärden ändras genom en delegerad akt en gång under perioden

för delegering enligt denna förordning. När det gäller ekonomiska bidrag i samband med ett offentligt upphandlings­

förfarande bör befogenheten att anta en sådan akt utövas på ett sätt som tar hänsyn till små och medelstora företags

intressen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete,

inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet

av den 13 april 2016 om bättre lagstif tning (¹⁹). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade

akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras

experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av

delegerade akter.

(77)

Om en koncentration är anmälningspliktig enligt denna förordning bör de ekonomiska bidrag till någon av parterna

i koncentrationen som beviljats under de tre år som föregår den dag då denna förordning börjar tillämpas omfattas

av denna förordnings tillämpningsområde. I samband med ett offentligt upphandlingsförfarande bör denna

förordning också tillämpas på de ekonomiska bidrag som en ekonomisk aktör beviljats under de tre år som föregår

den dag då denna förordning börjar tillämpas.

(¹⁸) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och

principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,

s. 13).

(¹⁹) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/12

23.12.2022

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.

Syftet med denna förordning är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att inrätta en harmoniserad ram

för att hantera snedvridningar som direkt eller indirekt orsakas av utländska subventioner, i syfte att säkerställa lika villkor. I

denna förordning fastställs regler och förfaranden för att utreda utländska subventioner som snedvrider den inre

marknaden och för att gottgöra sådana snedvridningar. Sådana snedvridningar kan uppstå i samband med all ekonomisk

verksamhet, särskilt vid koncentrationer och offentliga upphandlingsförfaranden.

2.

Denna förordning hanterar utländska subventioner som beviljas företag, inbegripet offentliga företag som direkt eller

indirekt kontrolleras av staten, som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden. Bland annat ska ett företag

som förvärvar kontroll över eller slås samman med ett företag som är etablerat i unionen eller ett företag som deltar i ett

offentligt upphandlingsförfarande i unionen anses bedriva ekonomisk verksamhet på den inre marknaden.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. ett företag: när det gäller offentliga upphandlingsförfaranden, en ekonomisk aktör enligt definitionen i artikel 1.14 i

direktiv 2009/81/EG, artikel 5.2 i direktiv 2014/23/EU, artikel 2.1.10 i direktiv 2014/24/EU och artikel 2.6 i direktiv

2014/25/EU.

2. kontrakt: när det gäller offentliga upphandlingsförfaranden, om inte annat anges, ett offentligt kontrakt enligt

definitionen i artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24/EU, ett kontrakt enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2009/81/EG och

varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2014/25/EU samt koncession enligt

definitionen i artikel 5.1 i direktiv 2014/23/EU.

3. ett offentligt upphandlingsförfarande:

a) alla typer av tilldelningsförfaranden som omfattas av direktiv 2014/24/EU för ingående av ett offentligt kontrakt eller

direktiv 2014/25/EU för ingående av ett varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt,

b) ett förfarande för tilldelning av en byggkoncession eller tjänstekoncession som omfattas av direktiv 2014/23/EU,

c) förfaranden för tilldelning av kontrakt som omfattas av direktiv 2009/81/EG, såvida de inte är undantagna av

medlemsstaterna på grundval av artikel 346 i EUF-fördraget,

d) förfaranden för tilldelning av koncessioner och kontrakt som avses i artikel 10.4 a i direktiv 2014/23/EU, artikel 9.1

a i direktiv 2014/24/EU eller artikel 20.1 a i direktiv 2014/25/EU.

4. upphandlande myndighet: när det gäller offentliga upphandlingsförfaranden, upphandlande myndighet enligt definitionen

i artikel 1.17 i direktiv 2009/81/EG, artikel 6 i direktiv 2014/23/EU, artikel 2.1.1 i direktiv 2014/24/EU och artikel 3 i

direktiv 2014/25/EU.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/13

5. upphandlande enhet: när det gäller offentliga upphandlingsförfaranden, upphandlande enhet enligt definitionen i

artikel 1.17 i direktiv 2009/81/EG, artikel 7 i direktiv 2014/23/EU och artikel 4 i direktiv 2014/25/EU.

6. ett flerstegsförfarande: ett offentligt upphandlingsförfarande i enlighet med artiklarna 28–32 i direktiv 2014/24/EU och

artiklarna 46–52 i direktiv 2014/25/EU, antingen det selektiva förfarandet, ett förhandlat förfarande under konkurrens,

ett förhandlat förfarande utan föregående meddelande om upphandling, en konkurrenspräglad dialog eller ett

innovationspartnerskap, eller ett liknande förfarande enligt direktiv 2014/23/EU.

Artikel 3

Förekomst av en utländsk subvention

1.

Vid tillämpning av denna förordning ska en utländsk subvention anses förekomma om ett tredjeland direkt eller

indirekt tillhandahåller ett ekonomiskt bidrag som innebär en förmån för ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet

på den inre marknaden och som rättsligt eller i praktiken är begränsat till ett eller flera företag eller en eller flera branscher.

2.

Med avseende på denna förordning ska ett ekonomiskt bidrag inbegripa bland annat följande:

a) Överföring av medel eller förpliktelser, såsom kapitaltillskott, bidrag, lån, lånegarantier, skattemässiga incitament,

kvittning av driftsförluster, ersättning för ekonomiska ålägganden påförda av myndigheter, skuldavskrivning,

konvertering av skulder till aktier eller skuldomläggning.

b) Avstående från intäkter som annars skulle ha mottagits, såsom skattebefrielser eller beviljande av särskilda eller

exklusiva rättigheter utan skälig ersättning.

c) Tillhandahållande av varor eller tjänster eller inköp av varor eller tjänster.

Ett ekonomiskt bidrag som tillhandahålls av ett tredjeland ska inbegripa ett ekonomiskt bidrag från

a) staten och offentliga myndigheter på alla andra nivåer,

b) en utländsk offentlig enhet vars agerande kan tillskrivas tredjelandet, med beaktande av faktorer som enhetens

egenskaper och den rättsliga och ekonomiska miljö som råder i den stat där enheten verkar, inbegripet den offentliga

förvaltningens roll i ekonomin, eller

c) en privat enhet vars agerande kan tillskrivas tredjelandet, med beaktande av alla relevanta omständigheter.

Artikel 4

Snedvridningar på den inre marknaden

1.

En snedvridning på den inre marknaden ska anses föreligga om en utländsk subvention kan förbättra ett företags

konkurrensläge på den inre marknaden och om den utländska subventionen därigenom faktiskt eller potentiellt inverkar

negativt på konkurrensen på den inre marknaden. En snedvridning på den inre marknaden ska fastställas på grundval av

indikatorer som kan innefatta särskilt följande:

a) Den utländska subventionens belopp.

b) Den utländska subventionens art.

c) Situationen för företaget, inbegripet dess storlek och de berörda marknaderna eller sektorerna.

d) Omfattningen och utvecklingen av företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden.

e) Syftet med och villkoren för den utländska subventionen samt dess användning på den inre marknaden.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/14

23.12.2022

2.

Om en utländsk subvention till ett företag till sitt totala belopp inte överstiger 4 miljoner EUR under en

sammanhängande period på tre år, ska det anses osannolikt att den utländska subventionen snedvrider den inre

marknaden.

3.

Om en utländsk subvention till ett företag till sitt totala belopp inte överstiger beloppet för stöd av mindre betydelse

enligt definitionen i artikel 3.2 första stycket i förordning (EU) nr 1407/2013 per tredjeland under en sammanhängande

period på tre år, ska den utländska subventionen inte anses snedvrida den inre marknaden.

4.

En utländsk subvention kan anses icke snedvridande för den inre marknaden i den mån den syftar till att avhjälpa

skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser.

Artikel 5

Kategorier av utländska subventioner som mest sannolikt är snedvridande för den inre marknaden

1.

Det är mest sannolikt att en utländsk subvention är snedvridande för den inre marknaden om den ingår i någon av

följande kategorier:

a) En utländsk subvention som beviljas ett företag i svårigheter dvs. ett företag som sannolikt kommer att lägga ned sin

verksamhet på kort eller medellång sikt utan subventioner, såvida det inte finns en omstruktureringsplan som kan leda

till långsiktig lönsamhet för företaget och den planen inbegriper ett betydande eget bidrag från företaget.

b) En utländsk subvention i form av en obegränsad garanti för företagets skulder eller förpliktelser, dvs. utan någon

begränsning av garantins belopp eller varaktighet.

c) En exportfinansieringsåtgärd som inte är i linje med OECD-överenskommelsen om statsstödda exportkrediter.

d) En utländsk subvention som direkt underlättar en koncentration.

e) En utländsk subvention som gör det möjligt för ett företag att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud på grundval av

vilket företaget skulle kunna tilldelas det relevanta kontraktet.

2.

Ett företag som är föremål för utredning ska ges möjlighet att lämna relevant information om huruvida en utländsk

subvention tillhör en av de kategorier som anges i punkt 1 inte snedvrider den inre marknaden under de särskilda

omständigheterna i fallet.

Artikel 6

Avvägningstest

1.

Kommissionen får, på grundval av mottagen information, väga de negativa effekterna av en utländsk subvention i

form av snedvridningar på den inre marknaden, enligt artiklarna 4 och 5, mot de positiva effekterna på utvecklingen av

den berörda subventionerade ekonomiska verksamheten på den inre marknaden, samtidigt som den beaktar andra positiva

effekter av den utländska subventionen, till exempel de vidare positiva effekterna i förhållande till relevanta politiska mål,

särskilt unionens.

2.

Kommissionen ska beakta bedömningen enligt punkt 1 när den fattar beslut om huruvida gottgörande åtgärder ska

åläggas eller åtaganden godtas och om vilken art och nivå dessa gottgörande åtgärder eller åtaganden ska ha.

Artikel 7

Åtaganden och gottgörande åtgärder

1.

Kommissionen får ålägga gottgörande åtgärder för att avhjälpa den snedvridning på den inre marknaden som faktiskt

eller potentiellt orsakas av en utländsk subvention, såvida den inte har godtagit åtaganden som erbjuds av det företag som är

föremål för utredning i enlighet med punkt 2.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/15

2.

Kommissionen får godta åtaganden som erbjudits av det företag som är föremål för utredning, om sådana åtaganden

till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälper snedvridningen på den inre marknaden. Om kommissionen godtar sådana

åtaganden ska den göra dem bindande för det företag som är föremål för utredning i ett beslut med åtaganden i enlighet

med artikel 11.3. Företagets fullgörande av de överenskomna åtagandena ska övervakas, om så är lämpligt.

3.

Åtaganden eller gottgörande åtgärder ska vara proportionella och ska till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälpa

den faktiska eller potentiella snedvridning på den inre marknaden som orsakas av den utländska subventionen.

4.

Åtaganden eller gottgörande åtgärder får bland annat bestå av följande:

a) Att på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor erbjuda tillträde till infrastruktur, inbegripet forskningsan­

läggningar, produktionsmedel eller nödvändiga faciliteter, som förvärvats med hjälp av eller fått stöd genom utländska

subventioner som snedvrider den inre marknaden, såvida inte sådant tillträde redan föreskrivs i unionslagstiftningen.

b) Att minska kapaciteten eller marknadsnärvaron, inbegripet genom en tillfällig begränsning av den kommersiella

verksamheten.

c) Att avstå från vissa investeringar.

d) Att på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor bevilja licenser för tillgångar som förvärvats eller utvecklats

med hjälp av utländska subventioner.

e) Att offentliggöra resultat av forskning och utveckling.

f) Att avyttra vissa tillgångar.

g) Att begära att företagen upplöser den berörda koncentrationen.

h) Att återbetala den utländska subventionen, jämte lämplig ränta, beräknad i enlighet med den metod som anges i

kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (²⁰).

i) Att begära att de berörda företagen anpassar sin ledningsstruktur.

5.

Kommissionen ska vid behov införa krav på rapportering och öppenhet, inbegripet regelbunden rapportering om

genomförandet av de åtaganden och gottgörande åtgärder som förtecknas i punkt 4.

6.

Om det företag som är föremål för utredning föreslår att det ska återbetala den utländska subventionen, jämte lämplig

ränta, ska kommissionen godta återbetalningen som ett åtagande endast om den kan förvissa sig om att återbetalningen är

transparent, kontrollerbar och sker i praktiken, samtidigt som den beaktar risken för kringgående.

Artikel 8

Information om framtida koncentrationer och offentliga upphandlingsförfaranden

I beslut som antas enligt artiklarna 11, 25 och 31, och när det är proportionellt och nödvändigt, kan det företag som är

föremål för utredning åläggas att under en begränsad tidsperiod underrätta kommissionen om sitt deltagande i

koncentrationer eller offentliga upphandlingsförfaranden. Det kravet påverkar inte anmälningsskyldigheten enligt

artiklarna 21 och 29.

(²⁰) Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om

tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/16

23.12.2022

KAPITEL 2

GRANSKNING PÅ EGET INITIATIV OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR GRANSKNING AV UTLÄNDSKA

SUBVENTIONER

Artikel 9

Granskning på eget initiativ av utländska subventioner

1.

Kommissionen får på eget initiativ granska information från vilken källa som helst, inbegripet medlemsstaterna, en

fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning, om påstådda utländska subventioner som snedvrider den inre

marknaden.

2.

Granskningar på eget initiativ av offentliga upphandlingar ska begränsas till tilldelade kontrakt.

Sådana granskningar får inte leda till att beslutet om tilldelning av ett kontrakt upphävs eller att ett kontrakt sägs upp.

Artikel 10

Preliminär granskning

1.

Om kommissionen anser att den information som avses i artikel 9 tyder på möjligheten att en utländsk subvention

som snedvrider den inre marknaden föreligger, ska kommissionen inhämta all information som den anser nödvändig för

att preliminärt bedöma om det ekonomiska bidrag som granskas utgör en utländsk subvention och om det snedvrider den

inre marknaden. I detta syfte får kommissionen särskilt

a) begära information i enlighet med artikel 13, och

b) utföra inspektioner inom och utanför unionen i enlighet med artikel 14 eller 15.

2.

Om en medlemsstat har informerat kommissionen om att ett relevant nationellt förfarande planeras eller har inletts

ska kommissionen informera den medlemsstaten om inledandet av den preliminära granskningen. Kommissionen ska

särskilt informera sådana medlemsstater som har underrättat kommissionen om ett nationellt förfarande enligt förordning

(EU) 2019/452 om inledandet av den preliminära granskningen. Om den preliminära granskningen inleds i samband med

ett offentligt upphandlingsförfarande, ska kommissionen också informera den berörda upphandlande myndigheten eller

upphandlande enheten.

3.

Om kommissionen på grundval av den preliminära granskningen har tillräckliga indikationer på att ett företag har

beviljats en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden, ska den

a) anta ett beslut om att inleda en fördjupad utredning (beslut om inledande av en fördjupad utredning), som sammanfattar

relevanta sakliga och rättsliga omständigheter och inbegriper en preliminär bedömning av förekomsten av en utländsk

subvention och av den faktiska eller potentiella snedvridningen på den inre marknaden,

b) informera det företag som är föremål för utredning,

c) informera medlemsstaterna och, om den fördjupade utredningen inleds i samband med ett förfarande för offentlig

upphandling, den berörda upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten, och

d) offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning med en inbjudan att lämna skriftliga synpunkter

inom en av kommissionen föreskriven tidsfrist.

4.

Om kommissionen, under en preliminär granskning, drar slutsatsen att det inte finns tillräckliga indikationer för att

inleda en fördjupad utredning, antingen på grund av att det inte förekommer någon utländsk subvention eller på grund av

att det inte finns tillräckliga indikationer på en faktisk eller potentiell snedvridning på den inre marknaden, ska den avsluta

den preliminära granskningen, informera det företag som är föremål för utredning och de medlemsstater som informerades

enligt punkt 2, samt den berörda upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten om den preliminära

granskningen inleddes i samband med ett förfarande för offentlig upphandling.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/17

Artikel 11

Fördjupad utredning

1.

Under den fördjupade utredningen ska kommissionen ytterligare bedöma den utländska subvention som identifierats

i beslutet om inledande av en fördjupad utredning och inhämta all information som den anser nödvändig i enlighet med

artiklarna 13, 14 och 15.

2.

Om kommissionen, enligt artiklarna 4–6, konstaterar att en utländsk subvention snedvrider den inre marknaden, får

den anta en genomförandeakt i form av ett beslut om åläggande av gottgörande åtgärder (beslut om åläggande av gottgörande

åtgärder). Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

3.

Om kommissionen, enligt artiklarna 4–6, konstaterar att en utländsk subvention snedvrider den inre marknaden och

det företag som är föremål för utredning erbjuder åtaganden som kommissionen anser vara lämpliga och tillräckliga för att

till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälpa snedvridningen, får den anta en genomförandeakt i form av ett beslut för att

göra dessa åtaganden bindande för företaget (beslut med åtaganden). Ett beslut om att godta återbetalning av en utländsk

subvention i enlighet med artikel 7.6 ska anses som ett beslut med åtaganden. Den genomförandeakten ska antas i enlighet

med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

4.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt i form av ett beslut om att inte göra invändningar om den konstaterar

att

a) den preliminära bedömning som anges i dess beslut om inledande av en fördjupad utredning inte kan bekräftas, eller

b) en snedvridning av den inre marknaden uppvägs av positiva effekter i den mening som avses i artikel 6.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

5.

Kommissionen ska i möjligaste mån sträva efter att anta ett beslut inom en period på 18 månader från det att den

fördjupade utredningen har inletts.

Artikel 12

Interimistiska åtgärder

1.

För att bevara konkurrensen på den inre marknaden och förhindra irreparabel skada får kommissionen anta en

genomförandeakt i form av ett beslut om interimistiska åtgärder, om

a) det finns tillräckliga indikationer på att ett ekonomiskt bidrag utgör en utländsk subvention och snedvrider den inre

marknaden, och

b) det finns en risk för allvarlig och irreparabel skada.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

2.

De interimistiska åtgärderna kan, särskilt, men inte uteslutande, bestå av de åtgärder som nämns i artikel 7.4 a, c och

d. Inga interimistiska åtgärder får vidtas med avseende på offentliga upphandlingsförfaranden.

3.

De interimistiska åtgärderna ska gälla antingen för en viss tidsperiod, som kan förlängas i den mån det är nödvändigt

och lämpligt, eller till dess att det slutliga beslutet fattas.

Artikel 13

Begäran om information

1.

I syfte att fullgöra de uppgifter som kommissionen tilldelas genom denna förordning får den begära information i

linje med denna artikel.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/18

23.12.2022

2.

Kommissionen får begära att ett företag som är föremål för utredning lämnar all nödvändig information, inbegripet

information om sitt anbud i ett offentligt upphandlingsförfarande.

3.

Kommissionen får också begära sådan information från andra företag eller företagssammanslutningar, inbegripet

information om deras anbud i offentliga upphandlingsförfaranden, med vederbörligt beaktande av proportionalitets­

principen.

4.

En begäran om information enligt punkt 2 eller 3 ska

a) innehålla uppgift om dess rättsliga grund och syfte, specificera vilken information som krävs och fastställa en lämplig

tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas,

b) innehålla en förklaring om att om den information som lämnas är oriktig, ofullständig eller vilseledande kan böter eller

viten enligt artikel 17 åläggas,

c) innehålla en förklaring om att bristande samarbete gör det möjligt för kommissionen att enligt artikel 16 fatta ett beslut

på grundval av tillgängliga uppgifter.

5.

På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna förse kommissionen med all nödvändig information för att kunna

fullgöra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning. Punkt 4 a ska gälla i tillämpliga delar.

6.

Kommissionen får också begära att ett tredjeland lämnar all nödvändig information. Punkt 4 a och c ska gälla i

tillämpliga delar.

7.

Kommissionen får höra en fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in information som

rör föremålet för utredningen. Om en intervju inte genomförs i kommissionens lokaler eller per telefon eller på annan

elektronisk väg ska kommissionen före intervjun

a) informera den medlemsstat på vars territorium intervjun ska äga rum, eller

b) inhämta samtycke från det tredjeland på vars territorium intervjun ska äga rum.

Artikel 14

Inspektioner inom unionen

1.

För att fullgöra de uppgifter som kommissionen tilldelas genom denna förordning får den utföra nödvändiga

inspektioner hos företag och företagssammanslutningar.

2.

Om kommissionen utför en sådan inspektion ska de tjänstemän som kommissionen bemyndigat att utföra en

inspektion ha befogenhet att

a) bereda sig tillträde till företagets eller företagssammanslutningens lokaler, mark och transportmedel,

b) granska räkenskaper och andra affärshandlingar, oberoende av det medium på vilket de lagras, få tillgång till all

information som är tillgänglig för den enhet som är föremål för inspektionen och att göra eller begära kopior eller

utdrag från dessa räkenskaper eller handlingar,

c) begära att företagets eller företagssammanslutningens företrädare eller medarbetare lämnar förklaringar till

sakförhållanden eller dokument som har samband med föremålet för och syftet med inspektionen och registrera deras

svar,

d) försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar under den tidsperiod och i den omfattning som

krävs för inspektionen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/19

3.

Företaget eller företagssammanslutningen ska gå med på inspektioner som beordrats genom ett beslut av

kommissionen. De tjänstemän och andra medföljande personer som kommissionen bemyndigat att utföra en inspektion

ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett kommissionsbeslut som

a) anger föremålet för och syftet med inspektionen,

b) innehåller en förklaring om att bristande samarbete gör det möjligt för kommissionen att i enlighet med artikel 16 fatta

ett beslut på grundval av de uppgifter som den har tillgängliga,

c) hänvisar till den möjlighet att ålägga böter eller viten som föreskrivs i artikel 17, och

d) anger rätten att få beslutet prövat av domstolen i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget.

4.

I god tid före inspektionen ska kommissionen underrätta den medlemsstat på vars territorium inspektionen ska

utföras om inspektionen och dess startdatum.

5.

Tjänstemän och andra personer som bemyndigats eller utsetts av den medlemsstat på vars territorium inspektionen

ska utföras ska, på begäran av medlemsstaten eller kommissionen, aktivt bistå de tjänstemän och andra medföljande

personer som kommissionen har bemyndigat. De ska för det ändamålet ha de befogenheter som anges i punkt 2.

6.

Om de tjänstemän eller andra medföljande personer som kommissionen bemyndigat konstaterar att ett företag eller

en företagssammanslutning motsätter sig en inspektion i den mening som avses i denna artikel, ska den medlemsstat på

vars territorium inspektionen äger rum ge dem nödvändigt bistånd och, när det är lämpligt, begära handräckning av

polisen eller annan motsvarande verkställande myndighet, för att de ska kunna utföra sin inspektion. Om det bistånd som

föreskrivs i denna punkt kräver tillstånd av en rättslig myndighet enligt nationella bestämmelser ska ett sådant tillstånd

begäras. Ett sådant tillstånd kan också begäras i förebyggande syfte.

7.

På begäran av kommissionen ska en medlemsstat på sitt eget territorium utföra inspektioner eller andra utrednings­

åtgärder enligt sin nationella rätt för att fastställa om det förekommer en utländsk subvention som snedvrider den inre

marknaden.

Artikel 15

Inspektioner utanför unionen

För att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning får kommissionen utföra inspektioner på ett tredjelands

territorium, förutsatt att det tredjelandets offentliga förvaltning har underrättats officiellt och inte har några invändningar

mot inspektionen. Kommissionen får också begära att företaget eller företagssammanslutningen ger sitt samtycke till

inspektionen. Artikel 14.1, 14.2 och 14.3 a och b ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 16

Bristande samarbete

1.

Kommissionen får fatta ett beslut enligt artikel 10, 11, 25.3 c eller 31.2, på grundval av tillgängliga uppgifter, om ett

företag som är föremål för utredning eller ett tredjeland som beviljade den utländska subventionen

a) lämnar ofullständig, oriktig eller vilseledande information som svar på en begäran om information enligt artikel 13,

b) underlåter att lämna den begärda informationen inom den tidsfrist som fastställts av kommissionen,

c) vägrar att gå med på en inspektion av kommissionen inom eller utanför unionen som beordrats enligt artikel 14 eller

15, eller

d) på annat sätt hindrar en preliminär granskning eller en fördjupad utredning.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/20

23.12.2022

2.

Om ett företag eller en företagssammanslutning, en medlemsstat eller ett tredjeland har lämnat oriktig eller

vilseledande information till kommissionen, ska denna information inte beaktas.

3.

Om ett företag, inbegripet ett offentligt företag som direkt eller indirekt kontrolleras av staten, underlåter att lämna

den information som krävs för att avgöra om ett ekonomiskt bidrag innebär en förmån för företaget, kan det anses ha

mottagit en sådan förmån.

4.

Om tillgängliga uppgifter används kan resultatet av förfarandet bli mindre gynnsamt för företaget än om det hade

samarbetat.

Artikel 17

Böter och viten

1.

Kommissionen får genom ett beslut ålägga böter eller viten om ett företag eller en företagssammanslutning

uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) lämnar ofullständig, oriktig eller vilseledande information som svar på en begäran om information enligt artikel 13,

eller inte lämnar informationen inom den föreskrivna tidsfristen,

b) vid inspektioner enligt artikel 14 lägger fram nödvändiga räkenskaper eller andra affärshandlingar som rör

verksamheten i ofullständig form,

c) som svar på en fråga som ställts i enlighet med artikel 14.2 c

i)

ger ett oriktigt eller vilseledande svar,

ii) underlåter att inom en av kommissionen fastställd tidsfrist rätta ett oriktigt, ofullständigt eller vilseledande svar från

en medarbetare, eller

iii) underlåter eller vägrar att ge ett fullständigt svar angående fakta i samband med föremålet för och syftet med en

inspektion som beordrats genom ett beslut som antagits enligt artikel 14.3,

d) vägrar att gå med på inspektioner som beordrats enligt artikel 14 eller har brutit förseglingar som anbringats i enlighet

med artikel 14.2 d, eller

e) underlåter att uppfylla de villkor för tillgång till handlingar i ärendet eller de villkor för utlämnande av information som

kommissionen har infört enligt artikel 42.4.

2.

Böter som åläggs enligt punkt 1 får inte överstiga 1 % av det berörda företagets eller den berörda företagssammans­

lutningens sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret.

3.

Viten som åläggs enligt punkt 1 får inte överstiga 5 % av det berörda företagets eller den berörda företagssammans­

lutningens genomsnittliga sammanlagda dagsomsättning under det föregående räkenskapsåret för varje arbetsdag som

dröjsmålet varar, beräknat från den dag som anges i beslutet, till dess att företaget eller företagssammanslutningen lämnar

fullständig och riktig information enligt kommissionens begäran, eller till dess att det går med på en inspektion.

4.

Innan kommissionen antar ett beslut i enlighet med punkt 1 a ska den fastställa en slutgiltig tidsfrist på två veckor för

att erhålla den information som saknas från företaget eller företagssammanslutningen.

5.

Om ett företag inte efterlever ett beslut med åtaganden enligt artikel 11.3, ett beslut om interimistiska åtgärder enligt

artikel 12 eller ett beslut om åläggande av gottgörande åtgärder enligt artikel 11.2, får kommissionen genom ett beslut

ålägga

a) böter på högst 10 % av det berörda företagets sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret, eller

b) viten som inte överstiger 5 % av det berörda företagets genomsnittliga sammanlagda dagsomsättning under föregående

räkenskapsår för varje dag av bristande efterlevnad, från och med dagen för kommissionens beslut om åläggande av

sådana viten, till dess att kommissionen konstaterar att det berörda företaget efterlever beslutet.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/21

Kommissionen får också ålägga sådana böter eller viten om ett företag inte efterlever ett beslut som antagits enligt

artikel 11, 25 eller 31, genom vilket företaget ålagts att underrätta kommissionen om sitt framtida deltagande i

koncentrationer eller offentliga upphandlingsförfaranden enligt artikel 8.

6.

Vid fastställandet av bötes- eller vitesbeloppet ska kommissionen ta hänsyn till överträdelsens art, allvarlighet och

varaktighet, med vederbörlig hänsyn till principerna om proportionalitet och lämplighet.

7.

Om det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen har fullgjort den skyldighet för vars

fullgörande vitet har förelagts, får kommissionen reducera det slutliga vitet till ett belopp som är lägre än det som följer av

det ursprungliga beslutet om att förelägga vite.

Artikel 18

Återkallelse

1.

Kommissionen får återkalla ett beslut som fattats enligt artikel 11.2, 11.3 eller 11.4, artikel 25.3 och artikel 31.1,

31.2 eller 31.3 och anta en ny genomförandeakt i form av ett beslut i något av följande fall:

a) Det företag till vilket det ursprungliga beslutet riktades agerar i strid med sina åtaganden eller de gottgörande åtgärder

som ålagts.

b) Det ursprungliga beslutet grundades på ofullständig, oriktig eller vilseledande information.

c) Åtagandena eller de gottgörande åtgärderna är inte ändamålsenliga.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

2.

Kommissionens återkallande och antagande av ett nytt beslut enligt punkt 1 ska inte påverka den upphandlande

myndighetens eller upphandlande enhetens beslut om tilldelning av ett kontrakt. De ska inte heller påverka ett kontrakt

som redan ingåtts till följd av ett sådant tilldelningsbeslut.

KAPITEL 3

KONCENTRATIONER

Artikel 19

Snedvridningar på den inre marknaden som orsakas av utländska subventioner vid koncentrationer

Bedömningen av om en utländsk subvention vid en koncentration snedvrider den inre marknaden i den mening som avses i

artikel 4 eller 5 ska begränsas till den berörda koncentrationen. Endast utländska subventioner som beviljats under de tre år

som föregår ingåendet av avtalet, tillkännagivandet av det offentliga budet eller förvärvet av en kontrollerande andel ska

beaktas vid bedömningen.

Artikel 20

Koncentrationer och tröskelvärden för anmälan

1.

Vid tillämpning av denna förordning ska en koncentration anses uppstå om en varaktig förändring av kontroll beror

på något av följande:

a) Att två eller flera tidigare självständiga företag eller delar av företag slås samman.

b) Att en eller flera personer som redan kontrollerar minst ett företag, eller att ett eller flera företag, genom förvärv av

värdepapper eller tillgångar, genom avtal eller på annat sätt, direkt eller indirekt kontroll, helt eller delvis, över ett eller

flera andra företag.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/22

23.12.2022

2.

Bildandet av ett gemensamt företag som på varaktig basis fyller en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner

ska utgöra en koncentration enligt punkt 1.

3.

Vid tillämpning av denna förordning ska en anmälningspliktig koncentration anses förekomma om, i en

koncentration,

a) minst ett av de företag som slås samman, det förvärvade företaget eller det gemensamma företaget är etablerat i unionen

och har en sammanlagd omsättning i unionen på minst 500 miljoner EUR, och

b) följande företag beviljats kombinerade sammanlagda ekonomiska bidrag på mer än 50 miljoner EUR från tredjeländer

under de tre år som föregår ingåendet av avtalet, tillkännagivandet av det offentliga budet eller förvärvet av en

kontrollerande andel:

i)

vid ett förvärv, förvärvaren eller förvärvarna och det förvärvade företaget,

ii) vid en sammanslagning, de företag som slås samman,

iii) vid ett gemensamt företag, de företag som skapar det gemensamma företaget och det gemensamma företaget.

4.

En koncentration ska inte anses uppstå om

a) kreditinstitut eller andra finansinstitut eller försäkringsbolag, vilkas normala verksamhet omfattar transaktioner och

handel med värdepapper för egen eller andras räkning, tillfälligt innehar värdepapper som de har förvärvat i ett företag

i avsikt att vidareförsälja dem, förutsatt att de inte utövar rösträttigheter som följer med dessa värdepapper i syfte att

bestämma företagets konkurrensbeteende eller att de utövar dessa rösträttigheter endast i syfte att förbereda

försäljningen av företaget, helt eller delvis, eller av dess tillgångar eller försäljningen av värdepappren och att en sådan

försäljning äger rum inom ett år efter tidpunkten för förvärvet,

b) kontroll förvärvas av en tjänsteman som är utsedd enligt en medlemsstats lagstiftning om likvidation, konkurs,

obestånd, betalningsinställelse, ackord eller liknande förfaranden,

c) de transaktioner som avses i punkt 1 b genomförs av sådana finansiella holdingföretag som definieras i artikel 2.15 i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (²¹), förutsatt att de rösträttigheter som följer med det innehavet

utövas, särskilt beträffande utnämningen av ledamöter i ledningen och styrelsen för de företag i vilka de har innehav,

endast för att upprätthålla dessa investeringars fulla värde och inte för att direkt eller indirekt bestämma företagens

konkurrensbeteende.

Den tidsfrist på ett år som avses i första stycket a kan på begäran förlängas av kommissionen om de berörda instituten eller

bolagen kan styrka att det inte fanns någon rimlig möjlighet att genomföra försäljningen inom tidsfristen.

5.

Kontroll anses utgöras av rättigheter, avtal eller andra medel som, antingen var för sig eller tillsammans och med

hänsyn till alla faktiska eller rättsliga förhållanden, ger möjlighet att utöva ett avgörande inflytande på ett företag, särskilt

genom

a) äganderätt eller nyttjanderätt till ett företags samtliga tillgångar eller en del av dessa,

b) rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande på sammansättningen av ett företags organ och dessa organs

omröstningar eller beslut.

(²¹) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa

typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv

78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/23

6.

Kontroll ska anses förvärvas av personer eller företag som

a) är innehavare av rättigheterna eller berättigade till rättigheter enligt de berörda avtalen, eller

b) utan att vara innehavare av rättigheterna eller berättigade till rättigheter enligt sådana avtal har befogenhet att utöva de

rättigheter som härleds från dessa.

Artikel 21

Förhandsanmälan av koncentrationer

1.

Anmälningspliktiga koncentrationer ska anmälas till kommissionen innan de genomförs och efter ingåendet av

avtalet, tillkännagivandet av det offentliga budet eller förvärvet av en kontrollerande andel.

2.

De berörda företagen får också anmäla en föreslagen koncentration när de visar för kommissionen att de har en ärlig

avsikt att ingå ett avtal eller, om det gäller ett offentligt bud, när de offentligt har tillkännagett sin avsikt att lägga ett sådant

bud, förutsatt att det avsedda avtalet eller budet skulle leda till en anmälningspliktig koncentration enligt punkt 1.

3.

En koncentration som består av en företagssammanslagning enligt artikel 20.1 a eller ett förvärv av gemensam

kontroll enligt artikel 20.1 b ska anmälas gemensamt av parterna i företagssammanslagningen eller av dem som förvärvar

gemensam kontroll, beroende på vad som är tillämpligt. I övriga fall ska anmälan göras av den person eller det företag som

helt eller delvis förvärvar kontroll över ett eller flera företag.

4.

Om de berörda företagen inte fullgör sin anmälningsskyldighet får kommissionen granska en anmälningspliktig

koncentration i enlighet med denna förordning genom att begära att koncentrationen anmäls. I så fall ska kommissionen

inte vara bunden av de tidsfrister som avses i artikel 24.1 och 24.4.

5.

Kommissionen får begära en förhandsanmälan av en koncentration som inte är anmälningspliktig i den mening som

avses i artikel 20 när som helst innan koncentrationen genomförs, om kommissionen misstänker att de berörda företagen

kan ha beviljats utländska subventioner under de tre år som föregått koncentrationen. Vid tillämpning av denna

förordning ska en sådan koncentration anses vara en anmälningspliktig koncentration.

Artikel 22

Beräkning av omsättning

1.

Begreppet sammanlagd omsättning ska omfatta de belopp som de berörda företagen har erhållit under föregående

räkenskapsår från försäljning av produkter och tillhandahållande av tjänster inom ramen för företagens ordinarie

verksamhet efter avdrag för försäljningsrabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som direkt hänför sig till

omsättningen. I ett berört företags sammanlagda omsättning ska inte inräknas försäljning av produkter eller tillhanda­

hållande av tjänster mellan de företag som avses i punkt 4.

Omsättningen i unionen ska omfatta produkter som säljs och tjänster som tillhandahålls till företag eller konsumenter i

unionen.

2.

Genom undantag från punkt 1 gäller, om koncentrationen består av förvärv av delar av ett eller flera företag, oavsett

om dessa delar utgör rättsliga enheter eller inte, att, med avseende på säljaren eller säljarna, endast den omsättning som

härrör från de delar som är föremål för koncentrationen ska tas med i beräkningen.

Två eller fler transaktioner i den mening som avses i första stycket i denna punkt vilka äger rum inom en tvåårsperiod

mellan samma personer eller företag, ska dock behandlas som endast en koncentration, som uppstår på dagen för den

senaste transaktionen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/24

23.12.2022

3.

Följande ska användas i stället för omsättning:

a) För kreditinstitut och andra finansiella institut, summan av följande intäkter enligt definitionen i rådets direktiv

86/635/EEG (²²), i tillämpliga fall efter avdrag av mervärdesskatt och andra skatter som har direkt anknytning till dessa

intäkter:

i)

Ränteintäkter och liknande intäkter.

ii) Intäkter från värdepapper:

— Intäkter från aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.

— Intäkter från ägarintressen.

— Intäkter från aktier och andelar i anknutna företag.

iii) Provisionsintäkter.

iv) Nettovinst av finansiella transaktioner.

v) Övriga rörelseintäkter.

b) För försäkringsföretag, värdet av de tecknade bruttopremierna, som omfattar samtliga mottagna och utestående belopp

enligt försäkringsavtal som har tecknats av försäkringsföretagen eller för deras räkning, inklusive utgående återförsäk­

ringspremier, efter avdraget för skatter och skatteliknande avgifter som debiteras på grundval av de individuella

premiebeloppen eller den totala premievolymen.

Vid tillämpning av led a ska, för ett kreditinstitut eller finansiellt institut, omsättningen i unionen omfatta de intäkter, enligt

definitionen i det ledet, som erhålls av den filial eller den avdelning av institutet som är etablerad i unionen.

Vid tillämpning av led b ska, för ett försäkringsföretag, omsättningen i unionen omfatta bruttopremierna som erhållits från

personer bosatta i unionen.

4.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska ett berört företags sammanlagda omsättning beräknas genom att

respektive omsättning summeras för

a) det berörda företaget,

b) de företag i vilka det berörda företaget direkt eller indirekt

i)

äger mer än hälften av kapital- eller rörelsetillgångarna,

ii) har befogenhet att utöva mer än hälften av rösträttigheterna,

iii) har befogenhet att utse mer än hälften av ledamöterna i styrelsen, direktionen eller organ som rättsligt företräder

dessa företag, eller

iv) har rätt att leda dessa företags verksamhet,

c) de företag som i det berörda företaget har någon av de rättigheter eller befogenheter som avses i led b,

d) de företag i vilka ett företag som avses i led c har någon av de rättigheter eller befogenheter som avses i led b,

e) de företag i vilka två eller flera företag som avses i leden a–d gemensamt har någon av de rättigheter eller befogenheter

som avses i led b.

(²²) Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella

institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/25

5.

När berörda företag gemensamt har de rättigheter eller befogenheter som anges i punkt 4 b ska, vid beräkningen av de

berörda företagens sammanlagda omsättning,

a) hänsyn tas till omsättningen från försäljning av produkter och tillhandahållande av tjänster mellan det gemensamma

företaget och eventuella tredje företag, och denna omsättning ska fördelas lika mellan de berörda företagen,

b) ingen hänsyn tas till omsättningen från försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster mellan det

gemensamma företaget och vart och ett av de berörda företagen eller ett annat företag som har anknytning till något av

dem enligt punkt 4 b–e.

Artikel 23

Sammanläggning av ekonomiska bidrag

Det sammanlagda ekonomiska bidraget till ett berört företag ska beräknas genom att de respektive ekonomiska bidrag som

tillhandahållits av tredjeländer till alla företag som avses i artikel 22.2 och 22.4 a–e summeras.

Artikel 24

Uppskjutande av koncentrationer och tidsfrister

1.

En anmälningspliktig koncentration får inte genomföras innan den anmäls.

Dessutom:

a) Om kommissionen mottar en fullständig anmälan får koncentrationen inte genomföras under en period av 25

arbetsdagar från mottagandet.

b) Om kommissionen inleder en fördjupad utredning senast 25 arbetsdagar efter mottagandet av en fullständig anmälan,

får koncentrationen inte genomföras under en period av 90 arbetsdagar från det att den fördjupade utredningen har

inletts. Den perioden ska förlängas med 15 arbetsdagar om de berörda företagen erbjuder åtaganden i enlighet med

artikel 7 i syfte att avhjälpa snedvridningen på den inre marknaden.

c) Om kommissionen har antagit ett beslut enligt artikel 25.3 a eller b får koncentrationen genomföras därefter.

Den tidsperiod som avses i leden a och b ska inledas den arbetsdag som följer på den dag då en fullständig anmälan

mottagits eller det relevanta kommissionsbeslutet antagits.

2.

Punkt 1 ska inte utgöra hinder för genomförandet av ett offentligt bud eller av en rad transaktioner med värdepapper,

inklusive sådana som kan konverteras till andra värdepapper som är upptagna till handel på en marknad såsom en

fondbörs, genom vilket kontroll förvärvas från diverse säljare, förutsatt att

a) koncentrationen anmäls till kommissionen enligt artikel 21 utan dröjsmål, och

b) förvärvaren inte utövar de rösträttigheter som följer med värdepapperen i fråga eller gör det endast för att upprätthålla

det fulla värdet av sina investeringar, på grundval av en dispens som har beviljats av kommissionen i enlighet med

punkt 3 i denna artikel.

3.

Kommissionen får på begäran bevilja dispens från de skyldigheter som anges i punkt 1 eller 2. En begäran om dispens

ska ange skälen för en sådan begäran. När kommissionen fattar beslut om begäran ska den särskilt beakta hur

uppskjutandet påverkar det eller de företag som berörs av koncentrationen eller tredje part och den risk för snedvridning

på den inre marknaden som koncentrationen innebär. En sådan dispens får förenas med vissa villkor och skyldigheter för

att säkerställa att den inre marknaden inte snedvrids. En dispens får begäras och beviljas när som helst, antingen före

anmälan eller efter transaktionen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/26

23.12.2022

4.

De tidsfrister som anges i punkt 1 b i denna artikel ska förlängas om de berörda företagen lämnar en begäran om

detta senast 15 arbetsdagar efter det att en fördjupad utredning enligt artikel 10 har inletts. De berörda företagen får lämna

in endast en sådan begäran.

De tidsfrister som anges i punkt 1 b i denna artikel får när som helst efter det att den fördjupade utredningen har inletts

förlängas av kommissionen med de berörda företagens samtycke.

Den totala varaktigheten av en eller flera förlängningar enligt denna punkt får inte överstiga 20 arbetsdagar.

5.

Kommissionen får, i undantagsfall, skjuta upp de tidsfrister som anges i punkt 1 om företagen inte har lämnat den

fullständiga information som den begärt enligt artikel 13 eller om de har vägrat att gå med på en inspektion som beordrats

genom ett beslut enligt artikel 14.

6.

Kommissionen får anta ett beslut enligt artikel 25.3 utan att vara bunden av de tidsfrister som avses i punkterna 1

och 4 i den här artikeln om

a) den konstaterar att en koncentration har genomförts i strid med de åtaganden som är knutna till ett beslut enligt

artikel 25.3 a, eller

b) ett beslut har återkallats i enlighet med artikel 25.1.

7.

Varje transaktion som utförs i strid med punkt 1 ska anses vara giltig först efter det att ett beslut enligt artikel 25.3 har

antagits.

8.

Denna artikel ska inte påverka giltigheten av transaktioner med värdepapper, inklusive sådana som kan konverteras

till andra värdepapper som är upptagna till handel på en marknad såsom en fondbörs, såvida inte köparen och säljaren var

medvetna eller borde ha varit medvetna om att transaktionen genomfördes i strid med punkt 1.

Artikel 25

Förfaranderegler för preliminära granskningar och fördjupade utredningar av anmälda koncentrationer

1.

Artiklarna 10, 11.1, 11.3, 11.4, 12–16 och 18 ska tillämpas på anmälda koncentrationer.

2.

Kommissionen får inleda en fördjupad utredning enligt artikel 10.3 senast 25 arbetsdagar efter mottagandet av en

fullständig anmälan.

3.

Efter den fördjupade utredningen ska kommissionen anta en genomförandeakt i form av ett av följande beslut:

a) Ett beslut med åtaganden enligt artikel 11.3.

b) Ett beslut om att inte göra invändningar enligt artikel 11.4.

c) Ett beslut om förbud mot en koncentration, om kommissionen konstaterar att en utländsk subvention snedvrider den

inre marknaden enligt artiklarna 4–6.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

4.

Beslut enligt punkt 3 ska antas senast 90 arbetsdagar efter det att den fördjupade utredningen inletts, vilken period i

tillämpliga fall får förlängas enligt artikel 24.1 b, 24.4 och 24.5. Om kommissionen inte antar något beslut inom denna

tidsfrist ska de berörda företagen få genomföra koncentrationen.

5.

I varje begäran om information som riktas till ett företag ska kommissionen ange huruvida tidsfrister kommer att

skjutas upp enligt artikel 24.5 om företaget inte lämnar fullständig information inom den föreskrivna tidsfristen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/27

6.

Om kommissionen konstaterar att en koncentration som är anmälningspliktig enligt artikel 21.1 eller som anmälts

på begäran av kommissionen enligt artikel 21.5 redan har genomförts och att utländska subventioner i den

koncentrationen snedvrider den inre marknaden i enlighet med artiklarna 4, 5 och 6, får den vidta någon av följande

åtgärder:

a) Kräva att de berörda företagen upplöser koncentrationen, särskilt genom att upplösa sammanslagningen eller avyttra

alla aktier, andelar eller tillgångar som har förvärvats, för att återställa den situation som rådde innan koncentrationen

genomfördes; om det återställandet inte är möjligt genom att koncentrationen upplöses, andra lämpliga åtgärder för att

i största möjliga utsträckning uppnå ett sådant återställande.

b) Beordra alla andra lämpliga åtgärder för att säkerställa att de berörda företagen upplöser koncentrationen eller vidtar

andra återställande åtgärder i enlighet med kommissionens beslut.

Kommissionen får ålägga de åtgärder som avses i leden a och b i denna punkt antingen genom ett beslut enligt punkt 3 c i

denna artikel eller genom ett separat beslut.

Kommissionen får, genom en genomförandeakt i form av ett beslut, anta någon av de åtgärder som avses i led a eller b i

denna punkt om den konstaterar att en koncentration har genomförts i strid med ett beslut som fattats enligt punkt 3 a i

denna artikel, enligt vilket koncentrationen i avsaknad av åtaganden skulle uppfylla kriteriet i punkt 3 c i denna artikel.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

7.

Kommissionen får även anta en genomförandeakt i form av ett beslut om interimistiska åtgärder som avses i

artikel 12 i de fall då

a) en koncentration har genomförts i strid med artikel 21,

b) en koncentration har genomförts i strid med ett beslut med åtaganden enligt punkt 3 a i denna artikel.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

Artikel 26

Böter och viten som är tillämpliga vid koncentrationer

1.

Kommissionen får ålägga böter eller viten i enlighet med artikel 17.

2.

Kommissionen får, genom beslut, även ålägga berörda företag böter på högst 1 % av deras sammanlagda omsättning

under det föregående räkenskapsåret, om dessa företag uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande

information i en anmälan enligt artikel 21 eller i ett tillägg till en anmälan.

3.

Kommissionen får, genom beslut, även ålägga berörda företag böter på högst 10 % av deras sammanlagda omsättning

under det föregående räkenskapsåret, om dessa företag uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) underlåter att anmäla en anmälningspliktig koncentration i enlighet med artikel 21 innan den genomförs, såvida de inte

uttryckligen har tillåtits att genomföra koncentrationen enligt artikel 24,

b) genomför en anmäld koncentration i strid med artikel 24,

c) genomför en anmäld koncentration som förbjudits i enlighet med artikel 25.3 c,

d) har kringgått eller försökt kringgå de anmälningskrav som avses i artikel 39.1.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/28

23.12.2022

KAPITEL 4

OFFENTLIGA UPPHANDLINGSFÖRFARANDEN

Artikel 27

Utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden vid offentliga upphandlingsförfaranden

Med utländska subventioner som orsakar eller riskerar att orsaka en snedvridning i ett offentligt upphandlingsförfarande

avses utländska subventioner som gör det möjligt för en ekonomisk aktör att lämna ett anbud som är otillbörligt

fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna. Bedömningen enligt artikel 4 av

huruvida det förekommer en snedvridning på den inre marknaden och huruvida ett anbud är otillbörligt fördelaktigt i

förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna ska begränsas till det aktuella offentliga

upphandlingsförfarandet. Endast utländska subventioner som beviljats under de tre år som föregått anmälan ska beaktas

vid bedömningen.

Artikel 28

Tröskelvärden för anmälan vid offentliga upphandlingsförfaranden

1.

Vid tillämpningen av denna förordning ska ett anmälningspliktigt utländskt ekonomiskt bidrag i ett offentligt

upphandlingsförfarande anses förekomma om

a) det uppskattade värdet av den offentliga upphandlingen eller ramavtalet exklusive mervärdesskatt, beräknat i enlighet

med bestämmelserna i artikel 8 i direktiv 2014/23/EU, artikel 5 i direktiv 2014/24/EU och artikel 16 i direktiv

2014/25/EU, eller en särskild upphandling inom ramen för det dynamiska inköpssystemet, är minst 250 miljoner EUR,

och

b) den ekonomiska aktören, inbegripet dess dotterbolag utan kommersiell självständighet, dess holdingbolag och, i

tillämpliga fall, dess huvudunderleverantörer och huvudleverantörer som deltar i samma anbud i förfarandet för

offentliga upphandling, beviljades sammanlagda ekonomiska bidrag under de tre år som föregick anmälan eller, i

tillämpliga fall, den uppdaterade anmälan, som uppgår till minst 4 miljoner EUR per tredjeland.

2.

Om den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten beslutar att dela upp upphandlingen i delar ska ett

anmälningspliktigt utländskt ekonomiskt bidrag i ett offentligt upphandlingsförfarande anses förekomma om det

uppskattade värdet av upphandlingen exklusive mervärdesskatt överstiger det tröskelvärde som anges i punkt 1 a och

värdet på delkontraktet eller det sammanlagda värdet av alla de delar som anbudsgivaren lämnar anbud på är minst 125

miljoner EUR och det utländska ekonomiska bidraget är lika med eller högre än det tröskelvärde som anges i punkt 1 b.

3.

Förfaranden för tilldelning av kontrakt som omfattas av direktiv 2009/81/EG ska inte omfattas av detta kapitel.

4.

Förfaranden för tilldelning av kontrakt enligt artikel 32.2 c i direktiv 2014/24/EU och artikel 50 d i direktiv

2014/25/EU ska omfattas av bestämmelserna i kapitel 2 i denna förordning och ska undantas från tillämpningen av kapitel

4 i denna förordning.

5.

Genom undantag från artikel 29.1 ska, om byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna endast kan tillhandahållas

av en viss ekonomisk aktör i enlighet med artikel 31.4 i direktiv 2014/23/EU, artikel 32.2 b i direktiv 2014/24/EU och

artikel 50 c i direktiv 2014/25/EU och det uppskattade värdet på kontraktet är lika med eller högre än det värde som

fastställs i punkt 1 a i den här artikeln, ekonomiska aktörer som lämnar ett anbud eller en anbudsansökan underrätta

kommissionen om alla utländska ekonomiska bidrag om det villkor som anges i punkt 1 b i den här artikeln är uppfyllt.

Utan att det påverkar möjligheten att inleda en granskning enligt kapitel 2 i denna förordning ska inlämnandet av sådan

information inte betraktas som en anmälan och inte vara föremål för utredningar enligt det här kapitlet.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/29

6.

Den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten ska i meddelandet om upphandling eller, om ett

förfarande utan föregående meddelande genomförs, i upphandlingsdokumenten förklara att de ekonomiska aktörerna

omfattas av den anmälningsskyldighet som anges i artikel 29. Avsaknaden av en sådan förklaring påverkar dock inte

tillämpningen av denna förordning på kontrakt som omfattas av dess tillämpningsområde.

Artikel 29

Förhandsanmälan eller försäkran av utländska ekonomiska bidrag i samband med offentliga

upphandlingsförfaranden

1.

När villkoren för anmälan av ekonomiska bidrag i enlighet med artikel 28.1 och 28.2 är uppfyllda ska ekonomiska

aktörer som deltar i ett offentligt upphandlingsförfarande anmäla alla utländska ekonomiska bidrag enligt definitionen i

artikel 28.1 b till den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten. I alla andra fall ska de ekonomiska

aktörerna i en försäkran förteckna alla utländska ekonomiska bidrag som mottagits och bekräfta att de utländska

ekonomiska bidrag som mottagits inte är anmälningspliktiga i enlighet med artikel 28.1 b. Vid ett öppet förfarande ska

anmälan eller försäkran lämnas in endast en gång, tillsammans med anbudet. I ett flerstegsförfarande ska anmälan eller

försäkran lämnas in två gånger, först tillsammans med anbudsansökan och sedan som en uppdaterad anmälan eller

uppdaterad försäkran tillsammans med det inlämnade anbudet eller det slutliga anbudet.

2.

När anmälan eller försäkran har lämnats in ska den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten utan

dröjsmål vidarebefordra anmälan eller försäkran till kommissionen.

3.

Om en anmälan eller en försäkran saknas i anbudsansökan eller anbudet får den upphandlande myndigheten eller

upphandlande enheten begära att de berörda ekonomiska aktörerna lämnar in den relevanta handlingen inom tio

arbetsdagar. Anbud eller anbudsansökningar från ekonomiska aktörer som omfattas av de skyldigheter som anges i denna

artikel och som i slutändan inte åtföljs av en anmälan eller en försäkran som ska lämnas in i enlighet med punkt 1, trots en

begäran från den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten i enlighet med den här punkten, ska förklaras

ogiltiga och förkastas av den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten. Den upphandlande myndigheten

eller upphandlande enheten ska underrätta kommissionen om det förkastandet.

4.

Kommissionen ska granska innehållet i den anmälan som mottagits utan onödigt dröjsmål. Om kommissionen finner

att anmälan är ofullständig ska den meddela sina slutsatser till den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten

och till den berörda ekonomiska aktören och begära att den ekonomiska aktören kompletterar dess innehåll inom tio

arbetsdagar. Om en anmälan som åtföljer ett anbud eller en anbudsansökan fortfarande är ofullständig trots en begäran

från kommissionen i enlighet med denna punkt, ska kommissionen anta ett beslut i vilket anbudet förklaras ogiltigt. I detta

beslut ska kommissionen också begära att den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten antar ett beslut om

att förkasta ett sådant ogiltigt anbud eller en sådan ogiltig anbudsansökan.

5.

Skyldigheten att anmäla utländska ekonomiska bidrag enligt denna artikel ska gälla ekonomiska aktörer, grupper av

ekonomiska aktörer som avses i artikel 26.2 i direktiv 2014/23/EU, artikel 19.2 i direktiv 2014/24/EU och artikel 37.2 i

direktiv 2014/25/EU, samt huvudunderleverantörer och huvudleverantörer som redan är kända vid inlämningen av en

fullständig anmälan eller försäkran eller en fullständig uppdaterad anmälan eller försäkran. Vid tillämpningen av denna

förordning ska en underleverantör eller leverantör betraktas som huvudunderleverantör eller huvudleverantör om dess

deltagande säkerställer att väsentliga delar av kontraktet fullgörs och under alla omständigheter om den ekonomiska

andelen av dess bidrag överstiger 20 % av värdet på det inlämnade anbudet.

6.

För grupper av ekonomiska aktörer, huvudunderleverantörer och huvudleverantörer ska huvudentreprenören i den

mening som avses i direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU eller huvudkoncessionshavaren i den mening som avses i

direktiv 2014/23/EU säkerställa att anmälan eller försäkran lämnas in. Vid tillämpningen av artikel 33 ska huvudentre­

prenören eller huvudkoncessionshavaren endast ansvara för sanningshalten i de uppgifter som rör dennes egna utländska

ekonomiska bidrag.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/30

23.12.2022

7.

Om den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten vid granskningen av anbuden misstänker att det

förekommer utländska subventioner, trots att en försäkran har lämnats in, ska den utan dröjsmål underrätta

kommissionen om sådana misstankar. Utan att det påverkar upphandlande myndigheters eller upphandlande enheters

befogenheter enligt direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU att undersöka om ett anbud är onormalt lågt, ska den

upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten inte göra en bedömning av om ett anbud är onormalt lågt, om en

sådan bedömning skulle inledas enbart på grund av misstankar som indikerar en möjlig förekomst av utländska

subventioner. Om kommissionen drar slutsatsen att det inte finns något otillbörligt fördelaktigt anbud i den mening som

avses i denna förordning, ska den underrätta den berörda upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten om

detta. Andra juridiska eller fysiska personer får till kommissionen rapportera all information som rör utländska

subventioner som snedvrider den inre marknaden och får meddela alla misstankar om att en falsk försäkran möjligen har

lämnats.

8.

Utan att det påverkar kommissionens möjlighet att inleda ett förfarande på eget initiativ får kommissionen, om den

misstänker att en ekonomisk aktör kan ha gynnats av utländska subventioner under de tre år som föregått inlämningen av

ett anbud eller en anbudsansökan i ett offentligt upphandlingsförfarande, före tilldelningen av kontraktet begära en

anmälan av de utländska ekonomiska bidrag som tredjeländer tillhandahållit den ekonomiska aktören i samband med ett

offentligt upphandlingsförfarande och som inte är anmälningspliktiga enligt artikel 28.1 eller omfattas av artikel 30.4. Om

kommissionen har begärt att ett sådant ekonomiskt bidrag ska anmälas, ska det ekonomiska bidraget anses vara ett

anmälningspliktigt utländskt ekonomiskt bidrag i ett offentligt upphandlingsförfarande och omfattas av bestämmelserna i

kapitel 4.

Artikel 30

Förfaranderegler för preliminära granskningar och fördjupade utredningar av anmälda ekonomiska bidrag i

samband med offentliga upphandlingsförfaranden

1.

Artiklarna 10, 11.1, 11.3, 11.4, 13, 14, 15, 16, 18 och 23 ska tillämpas på anmälda ekonomiska bidrag i samband

med offentliga upphandlingsförfaranden.

2.

Kommissionen ska utföra en preliminär granskning senast 20 arbetsdagar efter det att den mottagit en fullständig

anmälan. I vederbörligen motiverade fall får kommissionen förlänga denna tidsfrist en gång med tio arbetsdagar.

3.

Kommissionen ska besluta huruvida en fördjupad utredning ska inledas inom tidsfristen för att slutföra den

preliminära granskningen och utan dröjsmål underrätta den berörda ekonomiska aktören och den upphandlande

myndigheten eller upphandlande enheten.

4.

Om kommissionen har avslutat en preliminär granskning utan att anta ett beslut och mottar ny information som får

den att misstänka att en inlämnad anmälan eller försäkran var ofullständig, eller om en sådan anmälan eller försäkran inte

vidarebefordrats till kommissionen, får den begära ytterligare information i enlighet med artikel 29.4. Kommissionen får

återuppta en preliminär granskning på grundval av denna nya information. Om den preliminära granskningen inleds

enligt detta kapitel, och utan att det påverkar möjligheten att vid behov inleda en preliminär granskning enligt kapitel 2,

ska utgångspunkten för fastställandet av den preliminära granskningens varaktighet vara kommissionens mottagande av

den nya anmälan eller försäkran.

5.

Kommissionen får anta ett beslut om avslutande av en fördjupad utredning senast 110 arbetsdagar efter det att den

har mottagit den fullständiga anmälan. Denna period får förlängas en gång med 20 arbetsdagar, efter samråd med den

upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten, i vederbörligen motiverade undantagsfall, inbegripet de

utredningar som avses i punkt 6 eller i de fall som avses i artikel 16.1 a och b.

6.

Genom undantag från punkt 2 ska kommissionen, om det offentliga upphandlingsförfarandet är ett

flerstegsförfarande, granska den fullständiga anmälan som lämnats tillsammans med anbudsansökan inom 20 arbetsdagar

från mottagandet av den anmälan, utan att avsluta den preliminära granskningen eller fatta ett beslut om att inleda en

fördjupad utredning. Efter utgången av tidsfristen på 20 arbetsdagar ska den preliminära granskningen tillfälligt avbrytas

till dess att ett slutligt anbud, eller ett anbud i samband med ett selektivt förfarande, har lämnats in. När anbudet eller det

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/31

slutliga anbudet innehållande en fullständig uppdaterad anmälan har lämnats in, ska den preliminära granskningen

återupptas och kommissionen har 20 arbetsdagar på sig att slutföra den, med beaktande av eventuell ytterligare

information. Kommissionen ska anta ett beslut om att avsluta en efterföljande fördjupad utredning inom 90 arbetsdagar

från det att den fullständiga uppdaterade anmälan lämnades in.

Artikel 31

Beslut av kommissionen

1.

Om kommissionen efter en fördjupad utredning konstaterar att en ekonomisk aktör gynnas av en utländsk

subvention som snedvrider den inre marknaden i enlighet med artiklarna 4, 5 och 6 och om den berörda ekonomiska

aktören erbjuder åtaganden som till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälper snedvridningen på den inre marknaden,

ska den anta en genomförandeakt i form av ett beslut med åtaganden enligt artikel 11.3. Den genomförandeakten ska

antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

2.

Om den berörda ekonomiska aktören inte erbjuder åtaganden eller om kommissionen anser att de åtaganden som

avses i punkt 1 varken är lämpliga eller tillräckliga för att till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälpa snedvridningen,

ska kommissionen anta en genomförandeakt i form av ett beslut som förbjuder tilldelning av kontraktet till den berörda

ekonomiska aktören (beslut om förbud mot tilldelning av kontrakt). Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det

rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2. Som en följd av detta beslut ska den upphandlande myndigheten eller

upphandlande enheten förkasta anbudet.

3.

Om kommissionen efter en fördjupad utredning inte finner att en ekonomisk aktör gynnas av en utländsk subvention

som snedvrider den inre marknaden, ska den anta en genomförandeakt i form av ett beslut enligt artikel 11.4. Den

genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 48.2.

4.

Bedömningen enligt artikel 6 får inte leda till att den ekonomiska aktörens anbud eller slutliga anbud ändras på ett

sätt som är oförenligt med unionsrätten.

Artikel 32

Utvärderingar vid offentliga upphandlingsförfaranden som involverar en anmälan och ett uppskjutande av

tilldelning

1.

Under den preliminära granskningen och den fördjupade utredningen får alla steg i det offentliga upphandlingsför­

farandet fortsätta, med undantag för tilldelning av kontrakt.

2.

Om kommissionen beslutar att inleda en fördjupad utredning i enlighet med artikel 30.3 får kontraktet inte tilldelas

en ekonomisk aktör som lämnat in en anmälan enligt artikel 29 förrän kommissionen fattar ett beslut enligt artikel 31.3

eller innan de tidsfrister som anges i artikel 30.5 eller 30.6 löper ut. Om kommissionen inte har antagit något beslut inom

tillämplig tidsfrist får kontraktet tilldelas vilken ekonomisk aktör som helst, inbegripet den ekonomiska aktör som lämnat

in anmälan.

3.

Om den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten konstaterar att det ekonomiskt mest fördelaktiga

anbudet lämnats av en ekonomisk aktör som lämnat in en försäkran i den mening som avses i artikel 29 och om

kommissionen inte har inlett en granskning i enlighet med artiklarna 29.8, 30.3 eller 30.4 får kontraktet tilldelas den

ekonomiska aktör som lämnar in ett sådant anbud innan kommissionen fattar något av de beslut som avses i artikel 31

eller innan de tidsfrister som anges i artikel 30.2, 30.5 eller 30.6 löper ut eller innan kommissionen fattar något av de

beslut som avses i artikel 31 avseende andra anbud under utredning.

4.

Om kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 31.2 avseende ett anbud som den upphandlande

myndigheten eller upphandlande enheten har funnit vara det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet får kontraktet tilldelas

den ekonomiska aktör som inte är föremål för ett beslut enligt artikel 31.2 och som har lämnat det näst bästa anbudet.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/32

23.12.2022

5.

Om kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 31.1 eller 31.3 får kontraktet tilldelas vilken ekonomisk

aktör som helst som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, inbegripet till den ekonomiska aktör som har

lämnat in anmälan enligt artikel 29.

6.

Den upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten ska utan onödigt dröjsmål underrätta kommissionen

om alla beslut som rör avbrytande av det offentliga upphandlingsförfarandet, förkastande av den berörda ekonomiska

aktörens anbud eller anbudsansökan, den berörda ekonomiska aktörens inlämnande av ett nytt anbud eller tilldelning av

kontraktet.

7.

Principerna för offentliga upphandlingsförfaranden, inbegripet principerna om proportionalitet, icke-diskriminering,

likabehandling, öppenhet och konkurrens, ska iakttas när det gäller alla ekonomiska aktörer som deltar i ett offentligt

upphandlingsförfarande. En utredning av utländska subventioner enligt denna förordning får inte leda till att den

upphandlande myndigheten eller enheten behandlar den berörda ekonomiska aktören på ett sätt som strider mot dessa

principer. Miljörelaterade, sociala och arbetsrättsliga krav ska gälla för ekonomiska aktörer i enlighet med direktiven

2014/23/EU, 2014/24/EU och 2014/25/EU eller annan unionsrätt.

8.

De tidsfrister som anges i detta kapitel ska inledas den arbetsdag som följer på den dag då en anmälan mottagits eller

det relevanta kommissionsbeslutet antagits.

Artikel 33

Böter och viten som är tillämpliga vid ekonomiska bidrag i samband med offentliga upphandlingsförfaranden

1.

Kommissionen får ålägga böter eller viten i enlighet med artikel 17.

2.

Kommissionen får, genom beslut, även ålägga berörda ekonomiska aktörer böter som inte överskrider 1 % av deras

sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret, om dessa ekonomiska aktörer uppsåtligen eller av

oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande information i en anmälan eller en försäkran enligt artikel 29 eller i ett tillägg

därtill.

3.

Kommissionen får, genom beslut, ålägga berörda ekonomiska aktörer böter som inte överskrider 10 % av deras

sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret, om dessa ekonomiska aktörer uppsåtligen eller av

oaktsamhet

a) underlåter att anmäla utländska ekonomiska bidrag i enlighet med artikel 29 under ett offentligt upphandlings­

förfarande,

b) kringgår eller försöker kringgå anmälningskraven, såsom anges i artikel 39.1.

KAPITEL 5

GEMENSAMMA FÖRFARANDEBESTÄMMELSER

Artikel 34

Förhållande mellan förfaranden

1.

Ett ekonomiskt bidrag som anmälts i samband med en koncentration enligt artikel 21 eller i samband med ett

offentligt upphandlingsförfarande enligt artikel 29 kan vara relevant för och bedömas enligt denna förordning i

förhållande till en annan ekonomisk verksamhet.

2.

Ett ekonomiskt bidrag som bedömts i samband med ett förfarande på eget initiativ i förhållande till en specifik

ekonomisk verksamhet enligt artikel 10 eller 11 kan vara relevant för och bedömas enligt denna förordning i förhållande

till en annan ekonomisk verksamhet.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/33

Artikel 35

Kommunikation av information

1.

Om en medlemsstat anser att en utländsk subvention eventuellt förekommer och att denna kan snedvrida den inre

marknaden ska den översända denna information till kommissionen. Kommissionen får på grundval av den informationen

besluta att inleda en preliminär granskning enligt artikel 10 eller begära en anmälan enligt artikel 21.5 eller 29.8.

2.

En fysisk eller juridisk person eller sammanslutning får meddela kommissionen all information den har om utländska

subventioner som kan snedvrida den inre marknaden. Kommissionen får på grundval av den informationen besluta att

inleda en preliminär granskning enligt artikel 10 eller begära en anmälan enligt artikel 21.5 eller 29.8.

3.

Kommissionen ska i en särskild elektronisk databas ge medlemsstaterna och de berörda upphandlande

myndigheterna eller upphandlande enheterna tillgång till de icke-konfidentiella versionerna av alla beslut som antas enligt

denna förordning.

Artikel 36

Marknadsstudie

1.

Om den information som kommissionen har tillgänglig styrker en rimlig misstanke om att utländska subventioner

inom en viss sektor, för en viss typ av ekonomisk verksamhet eller som baseras på ett visst subventionsinstrument kan

snedvrida den inre marknaden, får kommissionen göra en marknadsstudie av den specifika sektorn, den särskilda typen av

ekonomisk verksamhet eller användningen av det berörda subventionsinstrumentet. Under denna marknadsstudie får

kommissionen begära att de berörda företagen eller företagssammanslutningarna lämnar nödvändig information och får

även utföra nödvändiga inspektioner. Kommissionen får också begära att de berörda medlemsstaterna eller det berörda

tredjelandet lämnar information.

2.

Kommissionen ska i förekommande fall offentliggöra en rapport om resultaten av sin marknadsstudie avseende vissa

sektorer, särskilda typer av ekonomisk verksamhet eller särskilda subventionsinstrument och efterfråga synpunkter.

3.

Kommissionen får använda information som erhållits från sådana marknadsstudier inom ramen för förfaranden

enligt denna förordning.

4.

Artiklarna 13, 14, 15 och 17 ska tillämpas på marknadsstudier.

Artikel 37

Dialog med tredjeland

1.

Om kommissionen efter en marknadsstudie enligt artikel 36 misstänker att det förekommer upprepade utländska

subventioner som snedvrider den inre marknaden eller om flera verkställighetsåtgärder enligt denna förordning

identifierar utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden som beviljats av samma tredjeland, får

kommissionen inleda en dialog med det berörda tredjelandet för att undersöka möjligheterna att få sådana subventioner

att upphöra eller ändras i syfte att undanröja deras snedvridande effekter på den inre marknaden. Kommissionen ska

underrätta Europaparlamentet och rådet om all relevant utveckling.

2.

Den dialogen med tredjeland ska inte hindra kommissionen från att vidta åtgärder enligt denna förordning. Enskilda

åtgärder som antas i enlighet med denna förordning ska inte tas upp inom ramen för den dialogen.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/34

23.12.2022

Artikel 38

Preskriptionsfrister

1.

Kommissionens befogenheter enligt artiklarna 10 och 11 ska omfattas av en preskriptionsfrist på tio år från och med

den dag då en utländsk subvention beviljas ett företag. Alla åtgärder som kommissionen vidtar enligt artikel 10, 13, 14 eller

15 med avseende på utländska subventioner ska avbryta preskriptionsfristen. Efter varje avbrott ska preskriptionsfristen på

tio år börja löpa på nytt.

2.

Kommissionens befogenhet att ålägga böter eller viten enligt artiklarna 17, 26 och 33 ska omfattas av en

preskriptionsfrist på tre år från och med den dag då den överträdelse som avses i artikel 17, 26 eller 33 ägde rum. I

händelse av fortsatta eller upprepade överträdelser ska preskriptionsfristen börja löpa den dag då överträdelsen upphör.

Alla åtgärder som kommissionen vidtar med avseende på en överträdelse som avses i artikel 17, 26 eller 33 ska avbryta

preskriptionsfristen för åläggande av böter eller viten. Efter varje avbrott ska preskriptionsfristen på tre år börja löpa på

nytt.

3.

Kommissionens befogenhet att se till att beslut om åläggande av böter eller viten enligt artiklarna 17, 26 och 33

efterlevs ska omfattas av en preskriptionsfrist på fem år från och med den dag då kommissionens beslut om åläggande av

böter eller viten antas. Alla åtgärder som vidtas av kommissionen, eller av en medlemsstat som agerar på kommissionens

begäran, i syfte att driva in böter eller viten, ska avbryta preskriptionsfristen. Efter varje avbrott ska preskriptionsfristen på

fem år börja löpa på nytt.

4.

Preskriptionsfristen ska löpa ut senast den dag då en tidsperiod som är lika med den dubbla preskriptionsfristen har

förflutit förutsatt att kommissionen inte har

a) fattat ett beslut enligt artikel 10 eller 11 i de fall som anges i punkt 1 i den här artikeln, eller

b) ålagt böter eller viten i den situation som anges i punkt 2 i den här artikeln.

5.

Preskriptionsfristen ska avbrytas tillfälligt så länge som kommissionens beslut är föremål för prövning av Europeiska

unionens domstol.

Artikel 39

Åtgärder mot kringgående

1.

Ett företag får inte organisera finansiella transaktioner eller avtal för att kringgå anmälningskraven i artiklarna 21.1,

21.5, 29.1, 29.5 och 29.8.

2.

Om kommissionen misstänker att ett företag har använt eller använder en metod som avses i punkt 1, får den kräva

att det företaget lämnar all information som kommissionen anser vara nödvändig för att avgöra om företaget har använt

eller använder sådana metoder som avses i punkt 1 och får inleda en granskning enligt artikel 21.4 eller 30.4.

Artikel 40

Offentliggörande av beslut

1.

Kommissionen ska offentliggöra ett sammanfattande meddelande om de beslut som antas i enlighet med artikel 10.3

a, som gör det möjligt för fysiska eller juridiska personer, medlemsstater eller det tredjeland som beviljade den utländska

subventionen att framföra sina synpunkter.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

23.12.2022

L 330/35

2.

Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra de beslut som antas enligt artiklarna 11.2, 11.3,

11.4, 25.3, 25.6, 31.1, 31.2 och 31.3.

3.

Vid offentliggörandet av sammanfattande meddelanden och beslut ska kommissionen ta vederbörlig hänsyn till

företagens berättigade intressen av att deras affärshemligheter och annan konfidentiell information skyddas.

Artikel 41

Beslutens adressater

1.

Kommissionen ska utan dröjsmål delge ett beslut som riktas till ett företag eller till en företagssammanslutning och ge

det företaget eller den företagssammanslutningen möjlighet att meddela kommissionen vilken information i beslutet som

den anser vara konfidentiell.

2.

Kommissionen ska informera den berörda upphandlande myndigheten eller upphandlande enheten om ett beslut

antaget enligt artikel 31.1 och 31.3 som riktas till en ekonomisk aktör som deltar i ett offentligt upphandlingsförfarande.

3.

Beslut som antas enligt artiklarna 29.4 och 31.2 ska riktas till den berörda upphandlande myndigheten eller

upphandlande enheten. Kommissionen ska förse den ekonomiska aktör som omfattas av ett förbud mot tilldelning av ett

kontrakt med en kopia av det beslutet.

Artikel 42

Utlämnande av uppgifter och rätt till försvar

1.

Innan kommissionen antar ett beslut enligt artiklarna 11, 12, 17, 18, 25.3, 26, 31 eller 33 ska den ge det företag som

är föremål för utredning möjlighet att lämna synpunkter på de grunder på vilka kommissionen avser att anta sitt beslut.

2.

Genom undantag från punkt 1 får ett beslut enligt artikel 12 fattas interimistiskt, utan att det företag som är föremål

för utredning får tillfälle att på förhand framföra sina synpunkter, förutsatt att kommissionen ger företaget tillfälle att göra

detta så snart som möjligt efter det att den har fattat sitt beslut.

3.

Kommissionen ska endast basera sitt beslut på grunder angående vilka de berörda företagen har fått möjlighet att

lämna synpunkter.

4.

För att det företag som är föremål för utredning ska kunna utöva sina rättigheter enligt punkt 1, ska det ha rätt att få

tillgång till kommissionens handlingar i ärendet. Rätten till tillgång till handlingar i ärendet ska inte omfatta konfidentiell

information eller interna handlingar hos kommissionen eller medlemsstaterna eller, särskilt, skriftväxling mellan

kommissionen och medlemsstaterna.

Rätten till tillgång till handlingar i ärendet ska medges med förbehåll för företagens eller företagssammanslutningarnas

berättigade intresse av att deras affärshemligheter och annan konfidentiell information skyddas. Kommissionen får begära

att det företag som är föremål för utredning och de företag eller företagssammanslutningar som har lämnat information till

kommissionen kommer överens om villkor för att lämna ut den informationen. Om företagen eller företagssammanslut­

ningarna är oeniga om dessa villkor ska kommissionen ha befogenhet att införa villkor för utlämnandet av informationen.

Ingenting i denna punkt ska hindra kommissionen från att i nödvändig utsträckning använda och lämna ut information

som visar att en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden förekommer.

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 330/36

23.12.2022