SJVFS 2016:32
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2016:32
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av
utsädespotatis;
Utkom från trycket
den 2 december 2016
Omtryck
beslutade den 1 december 2016.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 13 §§ utsädesförordningen
(2000:1330), att bilaga 6 till verkets föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m.
av utsädespotatis2 ska ha följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna
författning träder i kraft.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SIDA
Grundläggande bestämmelser
2
Definitioner
2
Registrering
3
Anmälan om utsädesodling
3
Frihet från växtskadegörare
4
Utgångsmaterial och klasser av utsädespotatis
5
Regler som gäller för odling av utsäde
5
Fältbesiktning av utsädesodling
7
Virustest
8
Lagring
9
Knölkvalitetskontroll
10
Förpackning, märkning och försegling
11
Särskilda krav för utsäde av genetiskt modifierade sorter
11
Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter
12
Undantag för produktion av utsäde av bevarandesorter av potatis
12
Särskilda krav för odling av stamutsäde i laboratorium och växthus
eller odlingsrum
12
Utsädespotatis från tredje land
13
Övriga bestämmelser
13
Bilaga 1 - har upphävts genom (SJVFS 2015:39)
15
Bilaga 2 - Fältbesiktning och virustest
16
Bilaga 3 - har upphävts genom (SJVFS 2010:5)
17
Bilaga 4 - Kvalitetskrav vid kontroll
18
Bilaga 5 - har upphävts genom (SJVFS 2015:39)
19
1
Se kommissionens genomförandedirektiv 2016/317/EU av den 3 mars 2016 om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG,
66/402/EEG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG vad gäller den officiella etiketten på
utsädesförpackningar (EGT L 60, 5.3.2016, s 72, Celex 32016L0317).
2
Författningen senast omtryckt SJVFS 2015:39.
SJVFS 2016:32
Bilaga 6 - Märkningskrav
20
Bilaga 7 - har upphävts genom (SJVFS 2015:39)
22
Grundläggande bestämmelser
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering av utsäde finns i utsädeslagen
(1976:298) och i utsädesförordningen (2000:1330). Grundläggande bestämmelser om
frihet från allvarliga växtskadegörare m.m. finns i växtskyddslagen (1972:318) och i
förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. (SJVFS 2014:23).
Definitioner
2 §3 De termer och begrepp som används i växtskyddslagen (1972:318), utsädeslagen
(1976:298) och 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa
föreskrifter.
I dessa föreskrifter avses med
basutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller basutsäde
i klass S eller SE enligt 10 a §. Utsädet är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för
produktion av certifikatutsäde,
bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är
naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas
av genetisk utarmning,
brukningsenhet: företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar av
sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för produktion
av potatis,
certifieringsnummer: ett unikt och spårbart nummer som Jordbruksverket tilldelar
varje enskilt utsädesparti, även kallat SWE-nummer,
certifikatutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller
basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis än utsädespotatis, enligt
10 a §,
eget utsäde: utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken utsädet
härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde. Utsädet ska ha odlats,
lagrats och sorterats på egen eller arrenderad brukningsenhet samt vara avsett för
odling på samma brukningsenhet,
fält: det sammanhängande markområde på vilket en enda jordbrukare odlar en enda
gröda,
kategori av utsädespotatis: stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde,
klasser: en underkategori av utsädespotatis med särskilda krav för sundhet och
kvalitet som är likvärdiga i hela unionen,
klonplantor: plantor uppväxande från en och samma meristemplanta,
meristem: tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag,
meristemklon: samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ förökning
härstammar från ett och samma meristem,
meristemplanta: planta uppväxande från meristem på sterilt substrat,
mikroförökning: metod för att snabbt reproducera växtmaterial i syfte att producera
ett stort antal växter genom in vitro-odling av vegetativa knoppar eller meristem från
en växt,
3
Ändringen innebär bland annat att definitionen av gemenskapsklasser tas bort.
SJVFS 2016:32
moderknöl: knöl från vilken meristem tas,
moderplanta: planta utvecklad från rörstickling och odlad i substrat fritt från
sjukdomsalstrare,
rörstickling: på konstgjort substrat rotad stickling från meristemplanta,
skyddad zon: ett område inom EU som av Europeiska gemenskapen (EG) har
erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att skadegöraren är under
effektiv bekämpning,
stamutsäde: kategori av utsädespotatis som är uppdraget från meristem och
producerat enligt kraven i dessa föreskrifter eller annat utsäde som uppfyller
motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som av Statens jordbruksverk godkänts
som stamutsäde, enligt 10 a §. Utsädet är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för
produktion av basutsäde,
unionsklasser: se klasser,
utsädesodling: odling baserad på certifierat utsäde eller på eget utsäde och som
anmälts till fältbesiktning,
utsädesparti: ”ett parti av utsädespotatis”, en avgränsad mängd potatis som
härstammar från en odling som har ett unikt referensnummer, är av samma sort samt
inte varierar överdrivet i sammansättning och utseende utan är tillräckligt homogent,
utsädespotatis: vegetativt förökningsmaterial av Solanum tuberosum L. (potatis)
som uppfyller fastställda krav på härstamning, kvalitet, produktionsbetingelser och
sundhet,
växtpass: officiell märkning, utformad enligt bilaga 6, som visar att föreskrivna
sundhets- och kvalitetskrav vid förflyttning av växter inom EU är uppfyllda samt,
ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EU:s gemensamma sortlista och
för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den svenska
sortlistan. (SJVFS 2015:39).
Registrering
3 § Odlare eller företag som avser att odla eller producera utsädespotatis eller att ändra
sina bruknings- eller produktionsförhållanden ska registrera sin verksamhet hos
Jordbruksverket enligt 3 § verkets föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder
mot spridning av växtskadegörare. (SJVFS 2015:39).
Anmälan om utsädesodling
4 § Den som avser att påbörja produktion av nytt stamutsäde i fält ska skriftligen
anmäla detta till Jordbruksverket senast den 1 juli det år första urval för
stamutsädesproduktion ska ske. (SJVFS 2015:39 ).
5 § Den som avser att odla utsädespotatis ska skriftligen anmäla sin planerade
utsädesodling till Jordbruksverket. Anmälan ska ha kommit in till Jordbruksverket
senast den 20 maj det år odlingen sker. För verksamheter som bedrivs i
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län ska anmälan dock ha
kommit in senast den 1 juni det år odlingen sker. Anmälan ska innehålla sådana
uppgifter att samtliga potatisodlingar som förekommer på brukningsenheten kan
identifieras på en blockkarta. (SJVFS 2015:39).
SJVFS 2016:32
Frihet från växtskadegörare
6 § Vid odling och produktion av utsädespotatis gäller följande krav. När inga
specifika kategorier anges gäller kraven för stam-, bas- och certifikatutsäde.
Följande växtskadegörare får inte förekomma på brukningsenheten eller i
utsädespartiet.
1. Ljus ringröta, Clavibacter michiganensis (Smith) Davis et al. ssp sepedonicus
(Spieckermann et Kotthoff) Davis et al.
2. Mörk ringröta, Ralstonia solanacearum (Smith.) Yabuuchi et al.
3. Potatiskräfta, Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival.
4. Rotgallnematod, Meloidogyne chitwoodi Golden, O'Bannon, Santo & Finley.
5. Koloradoskalbagge, Leptinotarsa decemlineata Say.
6. Bronsfläckvirus, Tomato spotted wilt tospo virus.
Följande växtskadegörare får vid produktion av kategorierna stam- eller basutsäde
inte förekomma på brukningsenheten eller i utsädespartiet. De får vid produktion av
certifikatutsäde inte förekomma på det odlade fältet eller i utsädespartiet.
1. Vit potatiscystnematod, Globodera pallida (Stone) Behrens.
2. Gul potatiscystnematod, Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens.
På det odlade fältet eller i utsädespartiet får inte växtskadegöraren
potatisrötnematod, Ditylenchus destructor Thorne, förekomma.
På fält för utsädespartier som ska certifieras för saluföring till område som är
skyddad zon för växtskadegöraren rhizomania, Beet necrotic yellow vein beny virus,
får inte den växtskadegöraren förekomma. (SJVFS 2015:39).
7 § Därutöver gäller att utsädespotatis inte får odlas på brukningsenhet som är
förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom riskområde med avseende
på potatiskräfta. Utsädesodling får påbörjas tidigast fem år efter det att
smittförklaringen har upphävts.
På brukningsenhet där någon av övriga växtskadegörare angivna i 6 § har
konstaterats, får utsädespotatis odlas endast om sanering har genomförts enligt
Jordbruksverkets anvisningar. (SJVFS 2015:39).
8 § har upphävts genom (SJVFS 2007:55).
9 § Fält där utsädesodling planeras ska före varje odlingssäsong undersökas för att
utesluta förekomst av potatiscystnematoder. Anmälan för provtagning av fält ska
skriftligen göras till Jordbruksverket. Provtagning ska göras av Jordbruksverket under
perioden mellan den senaste skörden på fältet och sättning av utsädespotatis eller
plantering av andra värdväxter för potatiscystnematoder.
Provtagningen enligt första stycket behöver inte göras om det finns skriftlig
dokumentation som visar att potatiscystnematoder inte har påträffats vid tidigare
provtagning utförd av Jordbruksverket och att potatis eller plantor av andra värdväxter
för potatiscystnematoder inte har förekommit vid provtagningen och inte har odlats
därefter. (SJVFS 2015:39).
10 § För att få återuppta produktion av stam- eller basutsäde då potatiscystnematoder
påträffats måste alla fält som ingår i brukningsenhetens växtföljd för potatisproduktion
vara
konstaterat
fria
från
potatiscystnematoder
genom
provtagning
av
SJVFS 2016:32
Jordbruksverket. Vid produktion av certifikatutsäde gäller emellertid kraven bara för
det fält som är avsett för utsädesproduktionen. (SJVFS 2015:39).
Utgångsmaterial och klasser av utsädespotatis
10 a § Utsädespotatis kan certifieras i någon av följande kategorier och klasser.
1. stamutsäde:
a) PBTC, första knölgeneration producerad genom mikroförökning
b) PB1, högst första fältgenerationen
c) PB2, högst andra fältgenerationen
d) PB3, högst tredje fältgenerationen
e) PB4, högst fjärde fältgenerationen
2. basutsäde:
a) S, högst femte fältgenerationen
b) SE, högst sjätte fältgenerationen
c) E, högst sjunde fältgenerationen
3. certifikatutsäde:
a) A, högst åttonde fältgenerationen
b) B, högst nionde fältgenerationen
Jordbruksverket kan dessutom medge certifiering i en klass med mindre strikta
krav vid brist på basutsäde och certifikatutsäde inom EU. (SJVFS 2015:39).
11 § Vid produktion av nytt stamutsäde i fält ska utgångsmaterialet tas från
sorttypiska, friska plantor av högsta möjliga kvalitet. (SJVFS 2015:39).
12 § Stamutsäde kan bestå av utsädesparti i unionsklasserna, eller utsädesparti som
uppfyller motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som antingen är infört från
annat land inom Europeiska unionen (EU) eller från Schweiz. Jordbruksverket kan
godkänna sådana utsädespartier som stamutsäde efter ansökan för varje enskilt
utsädesparti. Den som vill få ett sådant godkännande ska ansöka för varje enskilt
utsädesparti och styrka att det aktuella utsädespartiet uppfyller de sundhets- och
kvalitetskrav för stamutsäde som anges i dessa föreskrifter. Ansökan måste ha kommit
in till Jordbruksverket senast den 20 maj det år odling av utsädespartiet sker. (SJVFS
2015:39).
13 § Bas- och certifikatutsädesodling ska grundas på
1. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass, eller
2. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning, enligt 22-24 §§, i som lägst närmast
högre klass. (SJVFS 2010:5).
Regler som gäller för odling av utsäde
14 § Olika kloner av stamutsäde ska vara åtskilda så att de inte vidrör varandra.
SJVFS 2016:32
14 a § För stamutsäde i klass PBTC gäller utöver de krav som i övrigt framgår av dessa
föreskrifter följande.
1. Växterna, inklusive knölar, ska framställas genom mikroförökning
2. Växterna, inklusive knölar, ska framställas i en skyddad anläggning och i ett
odlingssubstrat som är fritt från skadegörare.
3. Knölar får endast uppförökas en generation. (2015:39).
15 § Stamutsädesodling i klasserna PB1-PB3 ska ha ett avstånd av minst 50 meter i
förhållande till
1. växthus,
2. lagerhus för annan potatis än stam- och basutsäde, eller
3. annan odling av potatis förutom utsädesodling planerad för klass PB1, PB2, PB3
och PB4. (SJVFS 2015:39).
16 § Stamutsädesodling i klass PB4 ska ha ett avstånd av minst 25 meter till
1. växthus,
2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller
3. annan odling av potatis förutom utsädesodling planerad för lägst klass PB1-PB4,
S och SE. (SJVFS 2015:39).
17 § Basutsädesodling ska ha ett avstånd av minst 25 meter till
1. växthus,
2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller
3. annan odling av potatis förutom utsädesodling grundad på stamutsäde eller
basutsäde. (SJVFS 2014:23).
18 § Certifikatutsädesodling ska ligga minst 10 meter från potatisodling som inte är
utsädesodling.
19 § Utöver vad som anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar ska läggas ut
åtskilda med minst 1,5 meter mellan odlingar av olika partier.
Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utsädesodling för
planerad certifiering får endast odlas på en och samma brukningsenhet i olika klasser
om det sker i följande kombinationer
1. PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A och B eller,
2. A, B och annan potatisodling än utsädesodling.
På brukningsenheter med planerad certifiering i klass PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE
eller E får inga andra potatisodlingar, utöver utsädesodlingar, förekomma.
På brukningsenheter med planerad certifiering i klass A eller B får den potatisodling
på brukningsenheten som inte är utsädesodling, endast baseras på certifierat utsäde
eller på eget utsäde som vid föregående års fältbesiktning godkänts i lägst klass A eller
B. (SJVFS 2015:39).
20 § Odling av stamutsäde i klass PB1, PB2 eller PB3 får inte förläggas till areal där
potatis har odlats under något av de närmast föregående fyra åren.
Odling av stamutsäde i klass PB4 samt bas- och certifikatutsäde får inte förläggas
till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående tre åren.
I Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är det tillåtet med
odling av bas- och certifikatutsäde under två år av sex. Om potatis har odlats på skiftet
SJVFS 2016:32
under de föregående två åren ska Jordbruksverket ha godkänt den tidigare odlingen i
lägst samma klass vid fältbesiktning som den planerade odlingen och den tidigare
odlingen ska ha varit av samma sort som den planerade odlingen. (SJVFS 2015:39).
21 § Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan
jordbearbetning samt upptagning av utsädespotatis, ska noggrant rengöras och
desinficeras före odlingssäsongens början. Odlaren ska skriftligen dokumentera att
rengöring och desinficering av maskiner och redskap har gjorts. Dokumentationen ska
sparas i minst två år.
Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan
jordbearbetning samt upptagning av utsädespotatis på en brukningsenhet där klasserna
PB1, PB2, PB3, PB4, S och SE odlas får användas i odling på annan brukningsenhet
endast om odlingen är en utsädesodling med samma kombination av klasser. Dessutom
ska maskiner samt redskap dessförinnan och därefter noggrant rengöras och
desinficeras.
Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan
jordbearbetning samt upptagning vid odling av utsädespotatis på en brukningsenhet
där klasserna SE, E, A och B odlas får användas i odling på annan brukningsenhet
endast om odlingen är en utsädesodling med samma kombination av klasser. Dessutom
ska maskiner och redskap dessförinnan och därefter noggrant rengöras och
desinficeras.
Maskiner och redskap som används vid odling av annan potatis än de som vid
fältbesiktning har blivit godkänd som utsädesodling, får användas vid odling av
certifikatutsäde endast om de dessförinnan och därefter noggrant har blivit rengjorda
och desinficerade. (SJVFS 2015:39).
Fältbesiktning av utsädesodling
22 § Innan en certifiering kan ske ska Jordbruksverket göra en besiktning av
utsädesodlingen. Kraven för godkänd besiktning finns i bilaga 2. Besiktningen ska
göras innan blastdödningen påbörjas. Odlingen får inte vara så ogräsbemängd eller
skadad av andra orsaker att Jordbruksverket inte kan bedöma odlingens kvalitet. För
att kunna säkerställa att kvalitetskraven i bilaga 2 uppfylls vid besiktningen får
ytterligare besiktningar ske. (2015:39).
23 § Vid fältbesiktning av stamutsädesodling krävs att den är sorttypisk och i övrigt
uppfyller kraven i bilaga 2. Beståndet får inte utan godtagbar anledning vara luckigt
eller har rensats på grund av stjälkbakterios. (SJVFS 2015:39).
24 § I bas- och certifikatutsädesodling får plantor av främmande sort samt sjuka
plantor rensas bort innan fältbesiktningen. Detta ska göras så tidigt som möjligt genom
uppgrävning. Såväl blast som knölar ska uppsamlas och bortföras från odlingen.
Orsaken och omfattningen av det som utrensas ska finnas dokumenterad vid
fältbesiktningstillfället. (SJVFS 2015:39).
24 a § Fältbesiktning av sådant certifikatutsäde som ett företag tillhandahåller sina
avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivs i 22 §§, utföras av person
som Jordbruksverket har auktoriserat för detta ändamål.
SJVFS 2016:32
Fältbesiktning av stamutsädesodling från vilken hela skörden levereras till
företagets avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivits i 22 §, utföras
av person som Jordbruksverket har auktoriserat för detta ändamål.
Resultaten från fältbesiktningar enligt första och andra stycket ska omgående
skickas till Jordbruksverket. Odlingen kontrolleras genom stickprov av
Jordbruksverket i den omfattning Jordbruksverket beslutar. (SJVFS 2015:39).
24 b § För att bli auktoriserad enligt 24 a § första och andra stycket krävs
genomgången och godkänd kurs i fältbesiktning som ges av Jordbruksverket.
Jordbruksverket ger auktorisation för en period av tre år och under förutsättning att
personen årligen utför fältbesiktning. För fortsatt auktorisation krävs därefter
genomgången och godkänd repetitionskurs vart tredje år. (SJVFS 2015:39).
Virustest
25 § Innan certifiering får ske ska utsädet undersökas i särskilt virustest.
Om produktionen skett i Västerbottens eller Norrbottens län, krävs dock inte virustest
för certifiering av
1. de sorter som Jordbruksverket meddelar i särskilt beslut och som publiceras på
Jordbruksverkets hemsida,
www.jordbruksverket.se
,
2. stamutsäde som producerats och ska odlas vidare inom samma kontraktsbundna
utsädesproduktion,
3. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller
4. kontraktsbunden produktion av basutsäde av klasserna S och SE då utsädet
återtas av den odlare som producerar utsädet.
Om Jordbruksverket utifrån resultatet av fältbesiktningen bedömer att
virusspridningen varit obetydlig kan Jordbruksverket i det särskilda fallet besluta att
virustest inte behöver göras. (SJVFS 2015:39).
25 a § Provtagningar för virustest görs av Jordbruksverket. Knölarna i provet ska
väljas ut slumpmässigt från skörden enligt punkterna 1-3 nedan. Odlaren kan dock i
vissa situationer ta ut en bulklåda inför provtagningen enligt 25 b §. Analysen ska
genomföras i Jordbruksverkets regi. Undersökningen ska omfatta
1. för stamutsäde och basutsäde i klasserna S och SE minst 300 knölar per 5 hektar
odling,
2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och
3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling. (SJVFS 2015:39).
25 b § Odlaren får ta ut en bulklåda med knölar inför undersökning av virus.
Bulklådan ska hållas åtskild från annan utsädespotatis. Ansvarig provtagare väljer
dock om provet ska tas från bulklåda eller från lagret.
Övriga krav som gäller för bulklåda är följande
1. Odlaren ska ta kontakt med ansvarig provtagare för att samråda i god tid innan
skörd och inlagring startar för planering av provtagning.
2. Provet ska tas ut kontinuerligt, antingen vid skördetillfället, ur lådorna på vagn
inför intransport till det egna lagret, eller vid avlastarbordet.
3. Provet ska innehålla 2000 - 3000 knölar.
4. Provet ska lagras i en låda märkt med fältbesiktningsnummer och potatissort.
(SJVFS 2015:39).
SJVFS 2016:32
25 c § Om provresultatet för certifikatutsäde är högre än 6 % för klass A och högre än
7 % för klass B ska ett nytt prov tas ut och testas.
Den högsta tillåtna andelen knölar med virus för godkännande i de olika
utsädesklasserna anges av bilaga 2. (SJVFS 2015:39).
Lagring
26 § Lager-
och
sorteringslokaler
samt
därtill
hörande
lagrings-
och
sorteringsanordningar som används för utsädespotatis ska vara godkända av
Jordbruksverket.
Lager, sorteringslokaler och lådor ska inför varje säsong vara noggrant rengjorda
och desinficerade senast till fältbesiktningen. Odlaren eller en ansvarig lagerhållare
(om flera brukningsenheter använder samma lager- och sorteringslokaler) ska
skriftligen dokumentera när lager- och sorteringslokaler samt lagrings- och
sorteringsanordningar har rengjorts och desinficerats. Dokumentationen ska sparas i
minst två år. (SJVFS 2015:39).
27 § För lagring av skörd som är avsedd för certifiering gäller följande.
Skörden ska lagras och sorteras i ett av Jordbruksverket godkänt lagerhus. Om
lagerhuset används av flera brukningsenheter för lagring ska den ansvariga
lagerhållaren ansvara för särhållningen av utsädespartier. Om olika utsädespartier
lagras i samma lokal så ska de förvaras åtskilda. Varje parti ska vara märkt med årets
fältbesiktningsnummer och i förekommande fall klonnummer. Lagerlokaler får endast
användas gemensamt för skörd från odling som vid fältbesiktning godkänts i olika
klasser enligt följande:
1. klasserna PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A och B, eller
2. klasserna A och B och annan potatisodling än utsädesodling.
Om sorteringsanordningar används av flera brukningsenheter ska ansvarig
lagerhållare ansvara att sorteringsanordningar rengörs och desinficeras mellan
sorteringen av utsädespartier från olika brukningsenheter.
Lagring av klasserna A och B och annan potatisodling än utsädesodling får endast
baseras på certifierat utsäde eller på eget utsäde som vid föregående års fältbesiktning
godkänts i lägst klass A eller B.
Skörd från utsädesodling som vid fältbesiktning underkänts för certifiering, av
annan orsak än förekomst av stjälkbakterios eller potatiscystnematoder, får dock lagras
och hanteras enligt andra stycket.
Om lagring förekommer utanför brukningsenheten ska märkning enligt 35 § av
partiet ske innan utsädet lämnar odlarens brukningsenhet. (2015:39).
27 a § Lådor och övrig utrustning får endast användas inom samma brukningsenhet
och från odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt följande:
1. klasserna PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A och B, eller
2. klasserna A och B och annan potatisodling än utsädesodling. (SJVFS 2015:39).
28 § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).
SJVFS 2016:32
Knölkvalitetskontroll
29 § Utsädespotatis ska vid saluföringen ha en minsta storlek så att knölarna inte kan
passera genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 25 mm.
Skillnaden mellan övre och nedre gräns för storlek av potatisknölar i ett parti av
utsädespotatis får inte överstiga 25 mm.
För potatisknölar som är för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor
med sidan 35 mm ska gränserna för största och minsta storlek av potatisknölar i ett
parti av utsädespotatis anges i intervall av 5 mm.
Kraven i första och andra stycket gäller inte klasserna PBTC och PB. (SJVFS
2015:39).
30 § Utsädespartiet får inte vara frostskadat eller fuktigt. Om Jordbruksverket
misstänker att ett utsädesparti kan vara frostskadat eller om det föreligger risk för
kraftiga angrepp av Phoma- eller Fusariumröta i partiet, kan Jordbruksverket skjuta
fram knölkvalitetskontrollen högst två veckor. (SJVFS 2015:39).
31 § har upphävts genom (SJVFS 1997:5).
32 § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).
33 § För att bli certifierat ska utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i övrigt som
anges i bilaga 4. Överensstämmelse med dessa krav ska kontrolleras av
Jordbruksverket.
Om Jordbruksverket vid sin besiktning misstänker att kraven inte uppfylls, ska
kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks för klass S, SE och E 200
knölar per 5 000 kg och för klass A/B 200 knölar per 10 000 kg. Jordbruksverket har
rätt att göra ombesiktning av ett tidigare besiktigat parti respektive att göra ytterligare
kontrollanalyser.
Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i bilaga 4 får
omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av Jordbruksverket. Partier som
kasserats p.g.a. rötor eller partier som av andra orsaker inte är lämpliga som utsäde får
inte certifieras. (SJVFS 2010:5).
33 a § För certifiering av stamutsäde i klass PBTC gäller att utsädespartiet ska vara
fritt från följande
a. virus
b. röta,
c. lackskorv,
e. vanlig skorv och
f. pulverskorv.
Knölarna i partiet får inte heller vara överdrivet skrumpna på grund av uttorkning
eller ha yttre skador, inklusive missbildningar.
Jordbruksverket kontrollerar att utsädespartiet uppfyller dessa krav. (SJVFS
2015:39).
SJVFS 2016:32
Förpackning, märkning och försegling
34 § Säckar, storsäckar och kartonger som används för att förvara certifierad
utsädespotatis i ska vara nya. Begagnade lådor och lastpallar samt transportmedel ska
vara noggrant rengjorda och desinficerade inför varje odlingssäsong.
Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara förslutna och förseglas under
Jordbruksverkets kontroll. Förpackningarna ska vara förslutna på ett sådant sätt att de
inte kan öppnas utan att skada förslutningen.
Trots kraven i andra stycket får certifierad utsädespotatis som är avsedd för odlare
inom kontraktsbunden produktion förvaras i förpackningar som inte är förslutna.
(SJVFS 2015:39).
34 a § Förpackningar med certifierad utsädespotatis får endast packas om, märkas om
och återförseglas under Jordbruksverkets kontroll. Om en förpackning återförseglas
ska datum för detta samt att det skett under Jordbruksverkets kontroll framgå av
växtpasset. (SJVFS 2015:39).
34 b § På förpackningen ska anges storleksintervall enligt 29 §. För potatispartier där
minsta storleken på potatisknölar är 35 mm ska storleksintervallet anges i intervall av
5 mm. (SJVFS 2015:39).
35 § Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara märkta med växtpass, som
uppfyller kraven i bilaga 6.
Växtpass för förpackningar av certifierad utsädespotatis som medgetts undantag
från EU:s regler enligt artikel 22 i rådets direktiv 2002/56/EG4, ska innehålla en text
som tydligt anger att utsädet uppfyller mindre strikta krav.
Märkningen ska utföras under Jordbruksverkets kontroll och utgör ett bevis på att
utsädet är certifierat. Texten på växtpasset ska vara tydligt läsbar, utan rättningar och
med outplånlig skrift. Växtpasset ska vara av självhäftande eller rivbeständigt
material, placerad på förpackningen eller fäst under plomb på sådant sätt att det inte
kan avlägsnas utan åverkan på underlaget eller märkningen. (SJVFS 2007:55).
Särskilda krav för utsäde av genetiskt modifierade sorter
35 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är genetiskt
modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden finns enligt
13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för utsläppande på
marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 §
förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
Av märkningen på förpackningen samt av alla dokument, officiella eller andra, som
fästs på, eller åtföljer utsädespartiet ska det framgå att sorten är genetiskt modifierad
enligt kraven i bilaga 6. (SJVFS 2015:39).
4
Rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60, Celex
32002L0056) senast ändrat genom kommissionens genomförandedirektiv 2013/63/EU av den 17 december 2013 om ändring av
bilagorna I och II till rådets direktiv 2002/56/EG vad gäller de minimikrav som ska uppfyllas av utsädespotatis och partier av
utsädespotatis (EGT L 341, 18.12.2013 s. 52, Celex 32013L0063).
SJVFS 2016:32
Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter
35 b § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med
kommissionens beslut 2004/842/EG5.
Ansökan om att få sälja utsädespotatis från försöksodling i fältmässig skala ska
skickas till Jordbruksverket av den som har lämnat in ansökan om sortgodkännande
eller en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter
1. planerade försöksodlingar,
2. uppgift om sorten ska provas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras även
till andra medlemsstater ska dessa anges,
3. sortbeskrivning samt
4. information om hur sorten upprätthålls.(SJVFS 2005:81).
35 c § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägst klass B.
Kraven på märkning framgår av bilaga 6 punkterna C och D. (SJVFS 2010:5).
Undantag för produktion av utsäde av bevarandesorter av potatis
35 d § Saluföring av utsädespotatis av bevarandesorter får ske utan att partiet är
certifierat. Det framgår av 10 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66)
om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och
saluföring av sådana sorter. (SJVFS 2015:39).
36 § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).
Särskilda krav för odling av stamutsäde i laboratorium och växthus eller
odlingsrum
37 § Den som avser att producera stamutsäde ska ha tillgång till växtpatologisk
expertis samt produktions- och lagringslokal som uppfyller kraven i paragraferna 38-
41. (SJVFS 2014:23).
38 § För att undvika infektion av växtmaterialet vid laboratoriearbete och vid odling
av meristemplantor, rörsticklingar och moderplantor ska erforderlig försiktighet och
största möjliga hygien iakttas. En kultur som visar sig vara förorenad av svamp eller
bakterier ska kasseras.
Meristem, meristemkloner och moderplantor ska lätt kunna identifieras. De ska
därför numreras och hållas väl åtskilda under hela odlingen. (2015:39).
39 § Den som producerar stamutsäde ska för varje uppdragning föra fortlöpande
noteringar beträffande skärning av meristem, odling av meristemplantor och
rörsticklingar, kylförvaring av rörsticklingar och odling av moderplantor. Uppgifter
om tidpunkten för genomförande av respektive arbetsmoment, antalet meristem och
plantor samt eventuell kassationsorsak och omfattning ska på begäran kunna redovisas
till Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81).
5 Kommissionens beslut 2004/842/EG av den 1 december 2004 om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna
får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den
nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter (EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842).
SJVFS 2016:32
40 § Rörsticklingar från varje meristemklon, som ska användas för produktion av
stamutsäde, ska vara fria från potato Y potyvirus (PVY), potato leafroll polerovirus
(PLRV), potato A potyvirus (PVA), potato M carlavirus (PVM), potato S carlavirus
(PVS), potato X potexvirus (PVX), tomato spotted wilt tospovirus (TSWV), tobacco
rattle tobravirus (TRV), potato mop-top pomovirus (PMTV), potato spindle tuber
pospiviroid (PSTVd), Pectobacterium atrosepticum (syn. Erwinia carotovora subsp.
atroseptica), Pectobacterium carotovorum subsp. carotovorum (syn. Erwinia
carotovora subsp. carotovora), Dickeya spp. (syn. Erwinia chrysanthemi),
Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia solanacearum och andra
växtpatogena virus samt bakterier och svampar. Dessutom ska moderknölen vara fri
från Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia solanacearum.
Undersökningen ska ske i Jordbruksverkets regi då det gäller nationell produktion.
(SJVFS 2014:23).
41 § Meristemplantor ska lagras och hanteras på sätt som hindrar återinfektion av
skadegörare. De får användas för upprepad produktion av stamutsäde.
Meristemplantorna ska sticklingförökas klonvis. Rörsticklingar ska överföras till
odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av moderplantor i
växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en knölgeneration, PBTC,
produceras. Rörsticklingar får även planteras i fält för produktion av PB1. (SJVFS
2015:39).
Utsädespotatis från tredje land
42 § Import av utsädespotatis från länder utanför EU är förbjuden utom från Schweiz.
Detta framgår av 9 § första stycket och bilaga 3 del A punkt 10 i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare.
Import från Schweiz ska skriftligen anmälas till Jordbruksverket för utsädespotatis
som överstiger 2 kg. Anmälan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast en vecka
efter införseln och den ska innehålla uppgifter om
1. importör,
2. produktionsland och kontrollerande myndighet,
3. avsändarland,
4. sort,
5. kvantitet,
6. referensnummer, samt
7. kategori och eventuell certifieringsklass.
(SJVFS 2015:39).
Övriga bestämmelser
43 § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).
43 a § har upphävts genom (SJVFS 2015:39).
43 b § Utsädespotatis får inte saluföras
om
den
har behandlats
med
groningshämmande medel. (SJVFS 2015:39).
44 § har upphävts genom (SJVFS 2007:55).
SJVFS 2016:32
45 § Vid brist på utsäde eller om särskilda skäl annars föreligger, kan Jordbruksverket
medge undantag från de krav som angivits i dessa föreskrifter, såvida detta inte
påverkar kvaliteten vid fortsatt uppförökning och det inte strider mot EU:s
bestämmelser. (SJVFS 2015:39).
46 § Ytterligare bestämmelser om krav på märkning med växtpass, vid förflyttning
inom EU av utsädespotatis som inte certifieras, samt krav på förvaring av växtpass
finns i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot
spridning av växtskadegörare.
______________
Denna författning6 träder i kraft den 1 april 2017.
BIRGITTA EK
Anders Johansson
(Växtregelenheten)
6 SJVFS 2016:32
.
SJVFS 2016:32
Bilaga 1 har upphävts genom (SJVFS 2015:39).
SJVFS 2016:32
Bilaga 2
Fältbesiktning och virustest
A. Fältbesiktning
Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass
Fel
Klass PB 1 – PB 4
S
SE
E
A
B
Främmande sort eller avvikande typ
0,01
0,1
0,1
0,1
0,2
0,5
Stjälkbakterios
0
0,1
0,5
1,0
2,0
4,0
Mosaiksymptom eller bladrullsjuka
inklusive krussjuka
0,1
0,2
0,5
0,8
2,0
6,0
B. Virustest
Högsta tillåtna andel knölar med virus, angivet i procent, i respektive klass
Klass
PB 1
PB 2
PB 3
PB 4
S
SE
E
A
B
PVY och
PLRV7
0,58
0,5
1,0
2,0
4,0
8,0
10,0
PVX, PVA
0
--- Undersöks inte ---
(SJVFS 2015:39).
7 Förekomst av PLRV (bladrullvirus) undersöks endast om misstanke om smitta föreligger.
8 Inklusive PVS och PVM.
SJVFS 2016:32
Bilaga 3 har upphävts genom (SJVFS 2010:5).
SJVFS 2016:32
Bilaga 4
Kvalitetskrav vid kontroll enligt 33 § inför certifiering (viktprocent, högst):
Kvalitetsfel
Klass
PB 1 –
PB 4
S/SE/E A/B
Annan röta än ljus ringröta eller mörk ringröta
varav blöta rötor
0,2
0,5
0,2
0,5
0,2
Djupa växtsprickor, starkt missformade och fysiologiska
skador samt mekaniska skador
3,0
3,0
3,0
Vanlig skorv på mer än 1/3 av ytan
5,0
5,0
5,0
Lackskorv, mer än 1/10 av ytan
1,0
5,0
5,0
Pulverskorv och blåskorv, mer än 1/10 av ytan
1,0
3,0
3,0
Skrumpna knölar orsakade av överdriven uttorkning
eller uttorkning orsakad av silverskorv
0,5
1,0
1,0
Total tolerans för ovanstående fel
6,0
6,0
8,0
Stora knölar (större än den övre gränsen)
3
3
3
Små knölar (mindre än den nedre gränsen)
3
3
3
Jord och andra främmande ämnen
1,0
1,0
2,0
(SJVFS 2015:39).
SJVFS 2016:32
Bilaga 5 har upphävts genom (SJVFS 2015:39).
SJVFS 2016:32
Bilaga 6
Märkningskrav
A. Text som ska finnas på ett växtpass för förpackningar överstigande 5 kg:
1)
”EG-växtpass"
2)
”Sverige"
3)
”Jordbruksverket”
3a)
”Officiellt tilldelat löpnummer”
4)
”Odlarens registreringsnummer:.......………"
5)
”Certifieringsnummer:................"
6)
”Utsädespotatis. Solanum tuberosum."
7)
”Nettovikt:....................kg"
8)
”ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *
9)
"EG:s regler och normer"
10)
"Månad och år eller datum för certifiering:.........…….."
11)
"Sort:......……….". **
12)
"Kategori och klass:...................."
13)
"Storlek:...................."
14)
"Kemisk behandling:...................."
* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på
den skyddade zonen anges efter koden ZP.
** För en genetiskt modifierad sort anges även texten "(genetiskt modifierad)".
B. Text som ska finnas på ett växtpass för förpackningar om 5 kg eller
mindre:
1)
”EG-växtpass"
2)
”Sverige” eller ”SE"
3)
”Jordbruksverket” eller ”SJV”
3a)
”Officiellt tilldelat löpnummer”
4)
”Certifieringsnummer:................"
5)
”Utsädespotatis. Solanum tuberosum."
6)
”Nettovikt:....................kg"
7)
”ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *
8)
"Månad och år eller datum för certifiering:.........…….."
9)
"Sort:......……….". **
10)
"Storlek:...................."
11)
"Kemisk behandling:...................."
* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på
den skyddade zonen anges efter koden ZP.
** För en genetiskt modifierad sort anges även texten "(genetiskt modifierad)".
SJVFS 2016:32
C. Text som ska finnas på ett växtpass för utsäde av en ännu icke godkänd
sort:
1)
"EG-växtpass"
2)
"Sverige"
3)
"Jordbruksverket"
3a)
”Officiellt tilldelat löpnummer”
4)
"Odlarens registreringsnummer:.......………"
5)
"Certifieringsnummer:................"
6)
"Utsädespotatis. Solanum tuberosum."
7)
"Nettovikt:....................kg"
8)
"ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *
9)
"EG:s regler och normer"
10)
"Månad och år eller datum för certifiering:.........…….."
11)
Sortens benämning **
12)
Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".
13)
Texten ”Endast för försöksodling”.
14)
"Kemisk behandling:...................."
* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på
den skyddade zonen anges efter koden ZP.
** förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning eller den godkända
officiella sortbenämningen. För en genetiskt modifierad sort anges även texten
"(genetiskt modifierad)".
D. Växtpassets utformning
Kategori:
Klass:
Färg:
Stamutsäde
PB
vitt med violett band
Basutsäde
S/SE/E
vitt
Certifikatutsäde
A/B
blått
Särskilda klassen
U
brun
Ännu icke godkänd sort
orange
Storlek:
Minsta storlek för förpackningar med en vikt av 25 kg eller större: 110
millimeter x 67 millimeter. (SJVFS 2016:32).
SJVFS 2016:32
Bilaga 7 har upphävts genom (SJVFS 2015:39).