Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd

Denna författning innehåller bestämmelser om

genom

1. gårdsstödet, 2. stödrätter, 3. förgröningen och 4. nötkreatursstödet.

SJVFS

Bestämmelser om hur ansökningar ska göras finns i separata föreskrifter. (SJVFS 2015:4).

I denna författning finns vissa termer med följande definitioner.

Aktiv jordbruksverksamhet: Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande. Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning eller avslagning räknas inte som aktiv jordbruksverksamhet. På en åkermark i träda och på sådana buffertområden och åkerrenar som avses i 27 c §, anses en odling med etablerade metoder ske om växtligheten består av en blandning av grödor som är särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller insekter en god livsmiljö där. På

5 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 6 EUT L 181, 20.6.2014, s. 1 (Celex 32014R0639). 7 EUT L 181, 20.6.2014, s. 74 (Celex 32014R0641).

Godkänd 2021-12-14 av Christina Nordin

blommande träda som avses i 27 b §, anses odling med etablerade metoder ske om växtligheten domineras av godkända sorter i blandning eller i renbestånd.

Betesmark och slåtteräng: Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning

Upphävd

samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Generellt för betesmark och slåtteräng

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen

genom

används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. SJVFS

För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget 2022:29

betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnande arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd.

Ytor med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement eller som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med 6 §. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 1 som är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen.

Blockdatabasen: Jordbruksverkets register över jordbruksmarken i Sverige.

Godkänd 2021-12-14 av Christina Nordin

Om det finns särskilda skäl, får Jordbruksverket besluta om undantag från bestämmelserna i 5, 9, 19, 20, 21, 27 b, 27 e och 27 f §§ i denna författning. (SJVFS 2018:40).

Den 15 juni det aktuella stödåret ska jordbrukaren förfoga över de skiften som ingår i stödansökan.

I betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter och hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämning, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 1. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt

Upphävd

50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket. (SJVFS 2015:42).

genom

För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar. Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till ett SJVFS

annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar.

Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent.

På all jordbruksmark ska det årligen utföras aktiv jordbruksverksamhet. Vid behov ska åtgärder vidtas för att hindra försumpning av åkermark. Jordbruksmarken ska vara synbart påverkad av den aktiva jordbruksverksamheten senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras. Undantag från första stycket: 1. Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande, får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år.

10 Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640)) för proportionell bedömning av vissa marker.

Godkänd 2021-12-14 av Christina Nordin

2. Åkermark som läggs i träda och sådana buffertområden och åkerrenar som avses i 27 c §, behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under det första året som träda eller buffertområde och åkerren. 3. Mark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för skyddszoner får istället hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av växtnäring och bekämpningsmedel. (SJVFS 2017:33).

har upphävts genom (SJVFS 2018:9).

Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för bevattningsändamål enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska Upphävd

även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats.

Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går på

bete. genom

Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG) . Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten. Det SJVFS

innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark.

Jordbrukare som omfattas av 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i

2022:29

jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom gäller 29-34 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september–15 februari varje år. Detta gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen.

Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av växtskyddsskäl. Bränning av växtskyddsskäl får endast ske efter att länsstyrelsen lämnat dispens. (SJVFS 2017:33).

De tvärvillkorselement som finns på åkermarken i området med tvärvillkorselement och som räknas upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande arealen. Dessa tvärvillkorselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträden ska omges

Varningssystemet i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska tillämpas.

Landskapselement i åkermark som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande får ingå i den stödberättigande arealen, förutsatt att deras bredd inte överstiger två meter.

De stödrätter som en jordbrukare innehar sista ansökningsdag ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som jordbrukaren får

SJVFS

ur nationella reserven det aktuella året ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som överförs till en jordbrukare efter sista ansökningsdag ska ses som tillagda i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. Stödrätter som en jordbrukare för över till någon annan efter sista ansökningsdag ses som borttagna från överlåtarens ansökan 2022:29

om gårdsstöd. Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om utbetalning av gårdsstöd det aktuella året. Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än antalet stödrätter ska de stödrätter med högst värde användas först. Om stödrätter är värda lika mycket ska de stödrätter med lägst ordningsnummer användas först. En jordbrukare får anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning.

Datumet för avstämning av arealinnehav, i samband med att överskott av stödrätter upphör att gälla, är sista ansökningsdag år 2015.

Om stödrätter i jordbrukarens innehav är värda lika mycket tas i första hand stödrätter som har den minsta arealen bort. I andra hand tas stödrätter med högst ordningsnummer bort.

12 EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306). 13 Artikel 21.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307)).

Godkänd 2021-12-14 av Christina Nordin

Det antal stödrätter som jordbrukaren inte använt i sin gårdsstödsutbetalning under två år i rad dras in till nationella reserven i enlighet med artikel 31.1 (b) i förordning (EU) nr 1307/2013 .

En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta minst 0,10 hektar stödberättigande jordbruksmark. (SJVFS 2015:42).

Tilldelning från den nationella reserven kan ske till jordbrukare som söker gårdsstöd. Dessa ska sakna stödrätter för mark som berättigar till tilldelning enligt nedan. De ska inte sakna stödrätter på grund av att de har fört över stödrätter till en annan jordbrukare under det aktuella stödåret utan att mark har följt med. Utöver den tilldelning som måste beviljas i enlighet med artikel 30 i förordning

Upphävd

(EU) nr 1307/2013 , ska, i mån av medel, tilldelning ske för 1. betesmarker och slåtterängar som har blivit godkända för gårdsstöd och registrerats i Jordbruksverkets blockdatabas från och med år 2014 och 2. jordbruksmark som återställts efter markarbeten för infrastruktur av offentlig karaktär.

genom

Vid tilldelning för betesmark och slåtteräng tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar ytan på den mark som tillkommit i blockdatabasen från och med 2014. För att ett block ska ingå i ansökan ska den registrerade ökningen av blockets godkända areal vara minst 0,10 hektar. Marken kan tilldelas stödrätter en gång. Vid tilldelning för jordbruksmark som återställts efter markarbeten för anläggning SJVFS

av infrastruktur av offentlig karaktär tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar den yta som med anledning av anläggningsarbetet inte var stödberättigande under två år i rad eller mer. Med offentlig karaktär menas främst anläggningsarbeten där annan än dåvarande stödsökande var initiativtagare och beställare av infrastrukturen.

2022:29

Jordbruksverket kan bevilja en linjär höjning av värdet på alla stödrätter när överskottet i den nationella reserven, efter tilldelningar enligt ovan, bedöms vara tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42).

Efter en tilldelning enligt EU:s förordningar, beviljas i första hand en full tilldelning för de betesmarker och slåtterängar som tillkommit i Jordbruksverkets blockdatabas från och med 2014. Vid en brist på medel får Jordbruksverket reservera ett belopp som säkerställer att en sådan tilldelning som måste ske enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/2013 kan genomföras. Därefter görs en proportionell tilldelning för så mycket mark som medlen räcker till det aktuella året. Om värdet i den nationella reserven inte räcker till det aktuella året kan sådan mark som inte får stödrätter användas i en ny ansökan året efter. Vid ett överskott på medel efter att alla tilldelningar har gjorts överförs, vid behov och i första hand, medel till stödet till unga jordbrukare. Om ingen överföring behöver göras till stödet till unga jordbrukare, eller om det fortfarande finns ett överskott efter

14 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 15 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 16 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

Godkänd 2021-12-14 av Christina Nordin

en sådan överföring, sker tilldelning till alla stödrättsinnehavarna om Jordbruksverket bedömer att överskottet är tillräckligt stort. (SJVFS 2015:42).

Reglerna om gröddiversifiering som anges i artikel 44.3 d i förordning (EU) nr 1307/2013 ska gälla de jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark i stödområdena 1-5 i bilaga 2 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2017:33).

Jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark i stödområdena 1-5 i

Upphävd

bilaga 2 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/2013 från och med den 1 juni till och med den 31 juli. Jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark utanför stödområdena 1-5 i bilaga 2 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/2013 från och med den 1

genom

maj till och med den 30 juni. (SJVFS 2017:33).

Arealer med ekologiskt fokus

Jordbrukare som har huvuddelen av sin jordbruksmark i områden som omfattas

SJVFS

av ett undantag för områden med stor andel skog är undantagna kravet på att ha arealer med ekologiskt fokus. (SJVFS 2017:33).

Jordbrukare som anmäler träda eller blommande träda som arealer med ekologiskt fokus ska hålla marken utanför produktion minst från och med den 1 januari 2022:29

till och med den 15 augusti under stödåret. På skiften som ska höstsås är det dock tillåtet med förberedande åtgärder och sådd av nästa års gröda från och med den 16 juli. Som förberedande åtgärder räknas inte bete och skörd. Jordbrukare som anmäler blommande träda som arealer med ekologiskt fokus ska ha minst en av grödorna i bilaga 6 etablerade på arealen genom sådd. Grödorna ska vara dominerande på arealen när de är etablerade. Grödorna alsikeklöver, rödklöver och vitklöver får inte vara etablerade i renbestånd. (SJVFS 2018:40).

Jordbrukare som anmäler buffertområden och åkerrenar som arealer med ekologiskt fokus ska under stödåret 1. anlägga buffertområdena och åkerrenenarna på den yttersta odlingsbara arealen som i normala fall kan sås längs med skiftesgränserna, 2. hålla buffertområdena och åkerrenarna utanför produktion till och med den 31 juli under ansökansåret, med undantag för de skiften som höstsås, då får buffertområdena och åkerrenarna brytas inför sådden av nästa års gröda,

17 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 18 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 19 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 20 23 a § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

Godkänd 2021-12-14 av Christina Nordin

3. se till att buffertområdena och åkerrenarna är tydligt avgränsade eller tydligt urskiljbara från växtligheten på den omkringliggande åkermarken som jordbrukaren själv förfogar över samt 4. se till att huvudgrödan som odlas på skiftet utgör den övervägande delen av skiftets areal. Jordbrukarna ska inte anlägga buffertområdena och åkerrenenarna på eller längs med de skiften med träda som jordbrukaren själv förfogar över, eller längs med de skiften där jordbrukaren söker utbetalning av en miljöersättning för skyddszon. (SJVFS 2017:33).

Jordbrukare som anmäler salix som arealer med ekologiskt fokus får inte använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel på odlingen förutom det första året grödan odlas. (SJVFS 2017:33).

Jordbrukare som anmäler arealer med växttäcke och fånggrödor som arealer med ekologiskt fokus ska under stödåret Upphävd

1. etablera arealerna med växttäcke genom en insådd av gräs, vallfröer eller en blandning av dessa i huvudgrödan eller 2. etablera fånggrödorna med en blandning av minst två av grödorna i bilaga 3 senast den 1 september. Jordbrukarna får bryta arealerna med växttäcke och fånggrödorna efter den 31

genom

oktober under stödåret. Jordbrukarna ska inte etablera arealerna med växttäcke och fånggrödorna på skiften som de söker utbetalning av miljöersättningen för minskat kväveläckage på. (SJVFS 2017:33).

SJVFS

De godkända kvävefixerande grödorna som kan användas som arealer med ekologisk fokus är ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Dessa grödor, utom konservärter, får brytas efter den 31 juli under stödåret. (SJVFS 2017:33).

2022:29

har upphävts genom (SJVFS 2018:40).

har upphävts genom (SJVFS 2018:40).

har upphävts genom (SJVFS 2017:33).

Betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område

Gårdsstödsberättigande betesmarker och slåtterängar som ligger i Natura 2000områden och som för förgröningsstödet klassats som miljömässigt känsliga permanenta gräsmarker får endast ställas om till annan användning om den ändrade användningen är förenlig med bevarandeplanen för det aktuella Natura 2000-området. (SJVFS 2016:41).

Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under räkningsperioden som har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Stödets storlek bestäms av det antal dagar ett djur har hållits på den anläggning eller de anläggningar som

Godkänd 2021-12-14 av Christina Nordin

företaget har anmält. Antalet dagar räknas från och med dagen efter djuret har passerat 12 månaders ålder. Det djur som avses i första stycket ska uppfylla stödvillkoren i 29 § tredje stycket förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare från och med första dagen på räkningsperioden. För den första stödperioden är räkningsperioden för djurinnehavet den 1 januari 2015 till och med den 31 juli 2015. Därefter är räkningsperioden återkommande den 1 augusti till och med den 31 juli med start den 1 augusti 2015. Referensåret för Nötkreatursstödet är den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli 2011. I den mån stödformen blir översökt i relation till antalet djur referensåret, reduceras stödet per djur i relation till hur stor översökningen är. Bison med raskod 90 och jak med raskod 93 omfattas inte av nötkreatursstöd. (SJVFS 2016:41).

Om djuret anländer till en anläggning samma dag som den lämnat en annan anläggning, ska djuret tillgodoräknas den anläggningUpphävd som den lämnar. Den som har

anmält anläggningen som djuret anländer till ska räkna efterföljande dag till sin räkningsperiod. (SJVFS 2015:14).

har upphävts genom (SJVFS 2015:4).

genom