SOU 1981:21

Internationellt patentsamarbete

SOU 198121

Till statsrådet och chefen för handelsdepartementet

Patentpolicykommittén lade i juni 1974 fram betänkandet (SOU 1974:63) "Internationellt patentsamarbete [, 1970 års konvention om patentsamarbe- te” och i juni 1976 betänkandet (SOU 1976:24—25) "Internationellt patentsamarbete II, 1973 års europeiska patentkonvention”. I betänkandena föreslog kommittén att Sverige skulle tillträda konventionen om patentsam- arbete resp. den europeiska patentkonventionen. Betänkandena innehöll också förslag till de författningsändringar som föranleddes av ett tillträde till konventionerna.

Kommittén får härmed i enlighet med de tilläggsdirektiv som kommittén fick den 15 september 1977 överlämna betänkande med förslag till de författningsändringar som föranleds av ett tillträde till 1977_års Budapest- överenskommelse om internationellt erkännande av deposition av mikroor- ganismer i samband med patentärenden. I betänkandet läggs också fram förslag till vissa författningsändringar som föranleds av ändringar i tillämp- ningsföreskrifterna till konventionen om patentsamarbete och den europeis- ka patentkonventionen.

Särskilda yttranden har avgivits av experten Persson och experten Uggla.

Ledamoten Ekstam har inte tagit del i arbetet på detta betänkande. Experten Lewin entledigades från sitt uppdrag i kommittén den 5 december 1979, sedan han hade tillträtt en tjänst vid det europeiska patentverket i Miinchen.

Kommittén har såvitt gäller de mikrobiologiska frågorna till sig adjungerat numera avdelningsdirektören Ragnhild Walles, patent- och registreringsver- ket.

Kommittén har härmed slutfört sitt uppdrag.

Stockholm den 29 april 1981.

Göran Borggård

Nils Bergling Gunnar Ekstam Lennart Körner Nils Larfeldt Olof Wallerius Lars Jonson Eskil Persson Clae's Uggla

/Lennarth Törnroth Måns Jacobsson Erik Tersmeden

rt "Ean:": In,.n..17|9lli'rl|ll||:| 11! |'_ -."| ”PRE-Ewy "' .— ny"" -' * " »..'."". wi... " 31.9 .......... *" -- *' -*|I:| |" ' -' " 51,41" | || .» '.' '--'.'1'-'-—— ,; .j,_».».t,, '1»»' ' 'j'r. - r» ,',»,1.'...,»,,- ". .'7»".' »'|.. '.:».»: .,.5 "'.-"fl "..::.-»'.-"' 1'.."'r,».' » »

sjal.-"=... . . ...; -"' * " " :::"- i.”::':1.-1':.,:... : _

.""'. l'. -a', ... -... ,,",'::'-' .. .:,"

""-1 i. , ,.m . ,,, .-:'::: 1|",,- : ,.,.'I |. r."- ..

'1_,.'.-'. ' aj,—_| .. ., _ '11 -'|.:

' v- " - '!oqfri mtl.

”Franklin utval”

.... ...nu»,

!; l'r' . ”ihm " mit-rti ».l "*Miflf-l;

: r'.1' i,...l. . ...' |. .

.| '.' .' .-' :: :.:.- | . | 'i ":

__ . . _... ', r .”.: l, ...... »»-»:—n.w.t.||.|£..:..i..-..r

SOU 1981:21

InnehåH

Sammanfattning Summary

Författningsförslag .

1 Förslag till ändring [ patentlagen(1967: :837):

2 Förslag till ändring 1 patentkungörelsen (1967:838) 3 Förslag till ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten

1 Inledning

2 Praktiska användningar av mikroorganismer

3 Gällande rätt

4 Budapestöverenskommelsens innehåll 4.1 Huvuddragen i överenskommelsen 4.2 De särskilda bestämmelserna i överenskommelsen

5 Författningsändringar som föranleds av ett svenskt tillträde till Budapestöverenskommelsen

6 Ändrade regler i den europeiska patentkonventionen och frågan om anpassning av svensk rätt till dessa 6.1 Bakgrunden till ändringarna

6. 2 De särskilda bestämmelserna ! regel 28 och regel 28 a

6.3 Anpassning av svensk rätt till de ändrade reglerna

7 Bestämmelser i samarbetskonventionen om deposition av mikro- organismer

7.1 Inledning . . . . .

7.2 Det närmare innehållet i regel 13 bis 7.3 Inverkan på svensk rätt av regel 13 bis

8 Frågor om andra ändringar i patentlagstiftningen med hänsyn till samarbetskonventionen

11

15 15 20 33

35

39

43

47 47 48

63

77 77 79 82

89 89 90 93

95

SOU 1981:21

9 Specialmotivering . . . . . . . . . . . . . . . 99 9.1 Förslaget till lag om ändring 1 patentlagen . . . . . . . 99 9. 2 Förslaget till förordning om ändring 1 patentkungörelsen . . 110 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om patentbesvärsrätten . 126

Särskilda yttranden

1 Experten Persson . . . . . . . . . . . . . 127 2 Experten Persson med instämmande av experten Uggla . . . 128 Bilagor

Bilaga 1 Budapestöverenskommelsen om internationellt erkännande av

deposition av mikroorganismer i samband med patentären- den 129

Bilaga 2 Tillämpningsföreskrifter till överenskommelsen om internatio- nellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentärenden . . . . . . . . . . . . . . 169

Bilaga3 Regel 28 och regel 28 a i tillämpningsföreskrifterna till den europeiska patentkonventionen . . . . . . . . . . 223

Bilaga4 Regel 13 bis och regel 80.6 i tillämpningsföreskriftema till samarbetskonventionen . . . . . . . . . . . . 235

SOU l981:21

Sammanfattning

Föreliggande betänkande, som är kommitténs tredje och sista betänkande, rör väsentligen sådana ändringar i svensk patentlagstiftning som föranleds av ett svenskt tillträde till 1977 års Budapestöverenskommelse om internatio- nellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentärenden. Betänkandet innehåller också förslag till vissa lagändringar till följd av ändringar som har vidtagits i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen.

En patentansökan skall innehålla en tydlig beskrivning av den uppfinning som söks skyddad. I fall då en mikroorganism kommer till användning vid utövande av uppfinningen, kan det ibland vara nödvändigt att sökanden deponerar organismen för att åstadkomma en tillräckligt tydlig beskrivning. Sådant krav på deposition gäller enligt svensk rätt och enligt lagstiftningen i åtskilliga andra länder. Genom Budapestöverenskommelsen bildas en union för internationellt erkännande av deposition av mikroorganismer. Enligt överenskommelsen skall vissa institutioner som tar emot och förvarar mikroorganismer utses till internationella depositionsmyndigheter. Deposi- tion av mikroorganism som har skett vid internationell depositionsmyndighet i enlighet med överenskommelsens bestämmelser skall erkännas som en i laga ordning gjord deposition i varje fördragsslutande stat som tillåter eller kräver deposition av mikroorganism i samband med patentärenden. Deponerad mikroorganism skall förvaras under minst fem år från det att senaste begäran om att få tillgång till prov av organismen gjordes, dock under minst 30 år från dagen för depositionen. Överenskommelsen innehåller också vissa bestämmelser om rätt för tredje man att få tillgång till deponerad organism genom att få prov från den. Denna rätt regleras i princip i nationell lag. Om en deponerad kultur upphör att vara livsduglig eller om av annan anledning prov inte kan tillhandahållas från den, får ny deposition göras i viss ordning.

Enligt patentlagen gäller i fråga om patentansökningar på det mikrobio- logiska området att den skriftliga beskrivningen av uppfinningen måste kompletteras med en deposition av den mikroorganism som skall användas vid utövande av uppfinningen, om denna organism inte är allmänt tillgänglig. I detta avseende föreslår kommittén att deposition skall vara nödvändig endast om organismen varken är allmänt tillgänglig eller kan beskrivas tillräckligt tydligt i ansökningshandlingarna. Motsvarande ändring har genomförts i tillämpningsföreskrifterna till den europeiska patentkonventio— nen.

Sammanfattning 7

8 Sammanfattning

SOU l98l:21

Kommittén föreslår att deposition i fortsättningen skall kunna ske antingen hos institution som är internationell depositionsmyndighet enligt Budapestöverenskommelsen eller hos institution som patentmyndigheten har godkänt. Kommittén har ansett att det t. v. finns behov av att kunna godkänna depositionsställen vid sidan av Budapestsystemet.

Budapestöverenskommelsen innehåller, som nyss har nämnts, föreskrifter om minsta förvaringstid och om rätt att göra ny deposition när den tidigare depositionen har upphört att existera eller när det brister i dess tillgänglighet. Med utgångspunkt häri har kommittén tagit upp frågor om hur länge en deposition skall bibehållas och om vad som bör krävas i fråga om en depositions tillgänglighet för tredje man.

Kommittén föreslår att deposition alltid skall göras för den minimitid som gäller enligt Budapestöverenskommelsen. Sökanden resp. patenthavaren föreslås inte vara skyldig att aktivt se till att depositionen faktiskt bibehålls under hela denna tid. Om depositionen faller bort, kan detta emellertid få betydelse vid prövningen av patentansökningen och för frågan om ett patents giltighet. För att en patentansökan som omfattar en nödvändig deposition skall kunna bifallas måste sålunda, enligt kommitténs förslag, depositionen i princip ha funnits kontinuerligt från den dag ansökningen gjordes och till dess ansökningen slutligt prövas. Om patent meddelas, måste depositionen i princip hållas kontinuerligt deponerad så länge patentet skall bestå.

För att depositionen skall kunna fylla sitt ändamål som en del av beskrivningen räcker det, enligt kommitténs mening, inte att depositionen enbart existerar. Den måste också vara tillgänglig så att tredje man, som är berättigad att få prov, faktiskt kan få ut prov. Kommittén anser att kravet på tillgänglighet bör innebära att prov alltid skall kunna levereras till Sverige.

När det gäller sådan brist i beskrivningens tydlighet som har uppstått genom att en deposition inte har vidmakthållits eller inte är tillgänglig i erforderlig omfattning anser kommittén att bristen i princip bör kunna leda till ogiltigförklaring av patentet.

Om en deponerad organism upphör att vara livsduglig eller om prov av annan anledning inte kan levereras från organismen, kan detta enligt kommitténs förslag innebära hinder för att meddela patent eller grund för att förklara patentet ogiltigt. Kommittén föreslår emellertid också, enligt förebild från Budapestöverenskommelsen, att deponenten ges möjlighet att avhjälpa sådana brister. Detta kan ske genom ny deposition inom viss frist.

Handlingsoffentligheten i patentärenden regleras i 22 & patentlagen. Handlingar i sådant ärende skall hållas tillgängliga för envar från och med den dag då patentansökningen utläggs. När 18 månader har förflutit från ansökningsdagen eller, om prioritet yrkas, prioritetsdagen, blir handlingarna offentliga även om ansökningen inte har utlagts. Om sökanden begär det, skall handlingarna hållas tillgängliga tidigare än vad nu har sagts. I fall då en mikrobiologisk kultur skall deponeras utgör den deponerade kulturen en viktig del av ansökningen. En sådan kultur bör därför i princip hållas allmänt tillgänglig i samma utsträckning som övriga delar av ansökningen. Genom 1978 års lagstiftning togs därför i 22 & patentlagen in en särskild bestämmelse om offentlighet i fråga om deponerad mikroorganism. En kultur av

SOU 1981:21

mikroorganism som har deponerats skall sålunda. sedan handlingarna i ärendet har blivit tillgängliga för envar, hållas tillgänglig för den som gör skriftlig framställning därom och förbinder sig att iaktta vad regeringen föreskriver till förebyggande av missbruk av sådan kultur (22 & sjätte stycket patentlagen).

Från den kemiska industrins sida har hävdats att de nuvarande reglerna om allmän tillgänglighet medför risk för att tredje man missbrukar prov. Det har hävdats att mikrobiologiska uppfinningar ofta kräver ett både långvarigt och dyrbart utvecklingsarbete som väsentligen materialiseras i den mikroorga- nism som kommer till användning vid utövande av uppfinningen. Genom att få ut prov på denna organism kommer tredje man i direkt besittning av det väsentliga verktyget för att utnyttja uppfinningen. Från industrin har framhållits att tillgång till ett prov från den deponerade organismen därför skiljer sig från tillgång till en skriftlig beskrivning av uppfinningen. Från samma håll har vidare anförts att det ekonomiska värdet av ett sedermera meddelat patent till största delen går förlorat. om en konkurrent missbrukar ett prov som han har fått på ett tidigt stadium och använder det för egen konkurrerande produktion. Patenthavaren har ofta stora svårigheter att bevisa ett sådant missbruk. I den europeiska patentkonventionen har därför införts bestämmelser om att, såvitt gäller tiden intill dess patent har meddelats eller ansökningen eljest har avgjorts, prov får lämnas ut endast till särskild sakkunnig som har utsetts av rekvirenten, om sökanden begär detta. Som sakkunnig får anlitas antingen någon som patentsökanden har godkänt eller någon som har godkänts av det europeiska patentverkets president.

Kommittén föreslår i harmoniseringssyfte att i den svenska lagstiftningen införs en motsvarande ordning. Sålunda förordas att, till dess patentansök— ningen har utlagts eller avgjorts slutligt utan att ha utlagts, prov från deposition får lämnas ut endast till särskild sakkunnig, om patentsökanden begär det. Som sakkunnig får anlitas antingen någon som är upptagen på en förteckning som upprättas av patentmyndigheten eller någon som i det särskilda fallet har godkänts av patentsökanden.

Sammanfattning 9

| . 1.

1' '. EF" r

mammw.mmmågå '

memmäWWmMMHM , ., .

| M.:—:c" ")I ll'i' |

www met.-......

e,. man. mat...

mrwmmlunw : 'wzsunwwua Dumåemwnåmmmwm: thumpnnm mm::gtrm'l'antmuinmpdnåun tilldatum WWMWhMMpMewu—Mnhw mem'.m Muang—s malignt-| nu Mlltll Mul'm.-D.-:m hm nu genom när man. inom rm fm, . : -.. -

WW | mmm råjärn 1 231" påhittiga-, Film-inpriammtimukfklll Uthullghgllintwm'ewhån 11:1le armmitl-jmuw um. Nlrlllquåartdnlumträn man. 'MwhmmMcwm-mulh limiting-ma mkmwmwwmmww.

.WWWWMM'WWJMÅH

www-amana MW'MW lmlmm en WwwwWMtu-dmum

Iwiwwwår'u 'mäm

QWimmdlw—WÖMMEDW'IT

SOU 1981:21

Summary

The present report, presented by a Government Committee, contains proposals for amendments to the Swedish patent legislation consequent upon a Swedish ratification of the Budapest Treaty on the International Recognition of the Deposit of Microorganisms for the Purposes of Patent Procedure. The Committee also recommends certain amendments to the Swedish legislation due to the fact that the Regulations under the Patent Cooperation Treaty and the Implementing Regulations to the European Patent Convention have been amended since Sweden ratified these Conventions.

A patent application shall disclose the invention for which protection is sought in a sufficiently clear manner. If the invention involves the use of a microorganism, it may sometimes be necessary for the applicant to deposit the organism in order to fulfill this requirement. Such deposit is required under Swedish law as well as under the legislation of several other states. Under the Budapest Treaty, there is established a union for the international recognition of the deposit of microorganisms. Under the Treaty, certain institutions which receive and store microorganisms are given the status of international depositary authorities. Any deposit of a microorganism with an international depositary authority in accordance with the provisions of the Treaty shall be recognized as a deposit made in due order in any Contracting State which allows or requires deposits of microorganisms for the purposes of patent procedure. A microorganism deposited under the Treaty shall be stored for a period of at least five years after the most recent request for the furnishing of a sample of the deposited microorganism was received, and in any case for a period of at least 30 years after the date of the deposit. The Treaty also contains certain provisions concerning the right of third parties to have access to a deposited microorganism by obtaining samples from it. That right is in principle governed by national law. Where a deposited microorganism is no longer viable or where for some other reason the depositary authority cannot furnish samples of the deposited microorganism, a new deposit may be made in accordance with certain provisions.

The Swedish Patent Act contains special provisions concerning certain patent applications in the field of microbiology. In case the invention concerns a microbiological process or the product thereof and involves the use of a microorganism, the written description of the invention shall be supplemented by a deposit of that microorganism, if the microorganism is not available to the public. In this regard. the Committee proposes that a deposit

Summary 11

12 Summary

SOU 1981:21

shall be necessary only if the organism is neither available to the public nor can be described in the documents in a sufficiently clear manner. The corresponding amendment has been made in the Implementing Regulations to the European Patent Convention.

The Committee proposes that a deposit may in the future be made with an institution which has acquired the status of international depositary authority under the Budapest Treaty or with an institution approved by the Swedish Patent Office. The Committee has considered that, at least for the time being, there is a need to have depositary institutions in addition to those recognized under the Budapest Treaty.

As mentioned above, the Budapest Treaty contains provisions concerning the minimum duration of the storage and concerning the right to make new deposits in certain cases. For this reason, the Committee has examined the question concerning the minimum period of time for which a deposit shall be maintained and the question to what extent there must be access to the deposited m1croorganism for third parties.

The Committee proposes that a deposit must be made for the minimum period of time laid down in the Budapest Treaty. It is not suggested that the applicant or the patentee shall be under an obligation actively to see to it that the deposit will effectively be maintained during the whole of this period of time. If, however, the deposit ceases to exist, this may be of relevance when the patent application is examined or when the validity of the patent is questioned. Under the proposal of the Committee, a patent application which contains a necessary deposit may in principle be granted only if the deposit has existed continuously from the date on which the application was filed and until that application is finally examined. If a patent is granted. the deposit shall in principle be maintained continuously as long as the patent exists.

Ifa system of deposits shall attain its objectives as a part of the description. it is in the view of the Committee not enough that the deposit only exists. It must also be required that third parties who are entitled to obtain samples of the deposited microorganisms will effectively obtain such samples. The Committee considers that the requirement concerning access for third parties shall imply that samples can always be delivered to Sweden.

Under the Patent Act, a patent may be revoked if the invention is not disclosed in a manner sufficiently clear and complete for it to be carried out by a person skilled in the art. Where the deficiency in this regard is due to the fact that a deposit has not been maintained or is not available to third parties to the extent required, the Committee considers that the deficiency may in principle constitute a ground for revocation of the patent.

Where a deposited microorganism ceases to be viable or where for any other reason the furnishing of samples can no longer take place, this may under the proposal of the Committee imply that no patent may be granted or that the patent may be revoked. In view of this. the Committee proposes also. following the model of the Budapest Treaty, that the depositor be given the possibility of rectifying such deficiencies. This will under the proposal be possible by making a new deposit within a certain period of time.

The Patent Act contains special provisions governing the right of third parties to have access to the file relating to patent applications. Such access

SOU 1981:21

shall be given from the day when the relevant patent application is laid open for public inspection for the purposes of the opposition procedure. Third parties shall always have access to the file when 18 months have expired from the date of filing or, if priority is claimed. from the date of priority. If the applicant so requests, third parties shall be given access to the file before the expiry of the period just mentioned. Where a microorganism shall be deposited, the deposited culture is an important part of the application. Such culture shall, therefore, in principle be available to third parties to the same extent as other parts of the application. For this reason, there was in 1978 inserted in the Patent Act a special provision concerning the right of third parties to have access to deposited microorganisms. Under the Patent Act, a culture of a microorganism which has been deposited shall, when third parties have access to the file, be available to anyone who makes a written request to this effect and undertakes to observe what the Government provides in order to prevent abuse of such culture.

The chemical industry has maintained that the present system, in the European Patent Convention as well as in the Swedish legislation, leads to risks that third parties will abuse samples of microorganisms that they have obtained. It has been argued that inventions in the microbiological field often require a long and expensive development the result of which is mainly embodied in the microorganism that is used when the invention is worked. By obtaining a sample of this organism, the third party will be in a direct possession of the essential means for working the invention. The industry has emphasized that in view of this, access to a sample of a deposited microorganism differs from access to a written description of an invention. The industry has also argued that the economical value of a patent which is granted at a later stage is to a large extent lost if the competitor abuses a sample which he has obtained at an early stage and uses this sample for his own competing production. The patentee will often have great difficulties to prove such abuse. For this reason, there has been inserted in the Implementing Regulations to the European Patent Convention provisions to the effect that, until the publication of the mention of the grant of the European Patent or until the date on which the application has been refused or withdrawn or is deemed to be withdrawn. the availability shall be effected only by the issue of a sample to an expert nominated by the party requesting it, if the applicant so deSires. Under the Convention. the expert can be' either somebody approved by the applicant or somebody approved by the President of the European Patent Office.

The Committee is of the opinion that for the purpose of-harmonization a corresponding system should be introduced in the Swedish legislation. It is thus proposed that, until the patent application is laid open for public inspection for the purposes of the opposition procedure or has been finally decided without having been laid open for such inspection, samples of a deposited microorganism may be furnished only to a specially nominated expert, if the applicant so requests. Such expert may be either somebody who is entered on a list established by the Swedish Patent Office or somebody who has been approved in the particular case by the applicant.

Summary 13

,:., |:. E:: ,, ,,:j . m.. 1' J:.. :',|,k -.t',.,|,t-*I,D'I "# -' i: ' ""D .."q' '|'-':: | :". ."q ' | |.| | |, ' , || | :','_'1|

"_j—s.,.u-i'. ' ' "" "' ' '. .,. '. ltr.-||lnpu't'lnnniwl-mu

H—'£,- WRC:": ruin-atm" ..||,- uu. ..], |

_'1'." ' ' "'. " -' '...'l|..':_. n|',"-:'.:-| : .'.'..",1"..."|.,

,,' .. ' ' '|' ". , ':': '... ' ' ,,',',|r-'1_, . ::LT' | r|",',|i' _ '|:' [,

'.—',; , ..., ' .», — ' - ". ":.':'..,:"'|":':.' (L'rj' ' ":':"':1'-:""::T:'ll::':"- '|'» |::::: :"'—""f'|'rit':l'.:it|l|l' [tomma &. 'L',|J : | , ,,,»= .:, , ," |'€|':'..'.:',, ' .',1': 'håg, :" -.' .:_"'.'_lf,'_'|'1.::",;,:',-.11|.'i.- 311,91. malin in '.m 41]

'. , ' ""..l '. . '. " '-' .. »: ' .'.','."'..'|:'1 " "",",1 ' , .

",_ _ , :, : : ,, ' .. . ,',_ |," " _T:,:.."-': ,'|.',' :',' "1':.:"'i'|" ' ' '_.| . ' " , ..,' " '|-' .,-.»-"_',.'...' ...'... .

n'... * , _, |, '. . . ,» dine; 1.14: |.- what";

- . :" : , '.;f, _, :: :: ,. 1111)! "11 11"! mil mmm .m

,, ' , , ..'.' - - ' _l _ ",—.',, 5 " :'g'u "';|'- ilägg” ,"-|=i=.'tj,1.1|m... S'; .; ' , -, ' ,, ':')»:il _. ' " _ . ,',, ....-_ _"'l" l'fluuimjrltw Metall—|! , , . , ,,-" _' ,,, ',,_ ._'. , ' ','_' '_-, , m.m-nn

!: ._ : _, ' ' .',. " ",,. _, _, , ".'-.. -. ":':'..:: ,,, ' :| Juli,-äl Mwai

, ' ' , _ . ' " . ' ." ' %!; .il'i'ti'nc-lb '_'»dT:

- | :' | '|' , ,, | '|| . , " . . | -— _ . . . ,,» | - . * _ : ' | I , I I i ' ' ' I ,1' | _ . _- ” ... , , * * * — * I | ,T , | '1 _, || : 1| ' ' ' | . ' I | .. ; - . . . ,l . i | : _lf 11 11 , r f'ltl I 'I "+ - .-. | : ", , . ' ,1. , g.. . , _ : , , .:, , , ; , , _. * : . . . :. _,_,,- lin...?" ,, j : : || |? .. . || ||| | |, , , *. , . _| ..- J :, , ,f 'i, ,- ' ....:'-':.|Ö' ' ." : : I 1: :' z-I ** ' *' > . ,, , - , ; , , , - ,,, ;. .. , - . l * ,T _ i :*7' :| ', i l— _ , , - ,, l : g "|: ' |,__|| * * * : . L ,,-I : ' ' ?

SOU 1981:21

Författningsförslag

1. Förslag till Lag om ändring i patentlagen(1967z837)

Härigenom föreskrivs att 8, 22, 31, 33, 38, 52 och 56 åå patentlagen (1967z837)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ansökan om patent göres skriftligen hos patentmyndigheten eller, i fall som avses i 3 kap., hos patentmyndighet i främmande stat eller hos internationell organisation. Ansökningen skall innehålla be- skrivning av uppfinningen, innefat- tande även ritningar om sådana behövas, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom paten- tet (patentkrav). Den omständighe- ten att uppfinningen avser kemisk förening medför icke att bestämd användning måste anges i patentkra- vet. Beskrivningen skall vara så tyd- lig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. Av— ser uppfinning mikrobiologiskt för- farande eller alster av sådant förfa— rande och skall mikroorganism som icke är allmänt tillgänglig användas vid utövande av uppfinningen, anses uppfinningen icke tillräckligt tydligt angiven, med mindre en kultur av denna mikroorganism lämnas i för- var enligt föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bestämmande, patentmyndigheten meddelar.

Ansökningen skall innehålla be- skrivning av uppfinningen, innefat- tande även ritningar om sådana behövas, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom paten- tet (patentkrav). Den omständighe- ten att uppfinningen avser kemisk förening medför icke att bestämd användning måste anges i patentkra- vet. Beskrivningen skall vara så tyd- lig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. Av- ser uppfinning mikrobiologiskt för- farande eller alster av sådant förfa- rande och skall vid utövande av uppfinningen användas mikroorga- nism som varken är allmänt tillgäng- lig eller kan beskrivas så i ansök- ningshandlingarna att en fackman med ledning därav kan utöva uppfin- ningen, anses uppfinningen icke till- räckligt tydligt angiven, med mindre en kultur av denna mikroorganism senast från den dag då ansökningen göres är deponerad under villkor som regeringen föreskriver.

15

1 Lagen omtryckt 1978: 149.

16 Författningsförslag SOU 1981:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ansökningen skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivning och patentkrav. Sammandraget skall tjäna enbart som teknisk information och må icke tillmätas betydelse i annat avseende.

I ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Sökes patent av annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.

Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift.

22 &

Från och med den dag då ansökningen utlägges skola handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för envar.

När aderton månader förflutit från den dag då patentansökningen gjordes, eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres. skola handlingarna hållas tillgängliga för envar, även om ansökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag, skola handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökningen äterupptages. anför besvär eller gör framställning enligt 72 eller 73 5.

På framställning av sökanden skola handlingarna hållas tillgängliga tidigare än som följer av första och andra styckena.

När handlingarna blir tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, skall kungörelse därom utfärdas.

Innehåller handling företagshemlighet och rör den icke uppfinning varå patent sökes, äger patentmyndigheten, om särskilda skäl föreligga, på yrkande förordna att handlingen icke må utlämnas. Har sådant yrkande framställts, må handlingen icke utlämnas förrän yrkandet ogillats genom beslut som vunnit laga kraft.

Kultur av mikroorganism som lämnas i förvar enligt 85 andra stycket skall, sedan handlingarna i ärendet blivit tillgängliga för envar, hållas tillgänglig för den som gör skriftlig framställning därom och förbinder sig att iakttaga vad rege- ringen föreskriver till förebyggande av missbruk av sådan kultur.

Sedan handlingarna blivit tillgäng- liga enligt första, andra eller tredje stycket, har envar rätt att få prov från kultur som är deponerad enligt 8 5 andra stycket. Den som vill få prov skall göra skriftlig framställning där- om och förbinda sig att iakttaga vad regeringen föreskriver till förebyg- gande av missbruk av provet.

Till dess patentansökningen har utlagts eller avgjorts slutligt utan att ha utlagts gäller utan hinder av sjätte stycket att prov från deposition får lämnas endast till särskild sakkunnig, om sökanden begär det. Regeringen föreskriver inom vilken tid sådan begäran får göras och vem som får anlitas som sakkunnig. Den sakkun- nige skall förbinda sig att iakttaga vad regeringen föreskriver till förebyg- gande av missbruk av provet.

SOU 1981:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

315

Vill sökanden fullfölja internatio- nell patentansökan såvitt avser Sve- rige, skall han inom tjugo månader från den internationella ingivnings- dagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres till patentmyndigheten inge avskrift av den internationella patentansök- ningen och, i den omfattning rege- ringen förordnar, översättning av denna till svenska samt erlägga fast- ställd avgift.

Har internationell nyhetsgransk- ningsmyndighet beslutat att interna- tionell nyhetsgranskningsrapport ej skall upprättas, skall sökanden full- göra vad i första stycket sägs inom två månader från det myndigheten avsände underrättelse till honom om beslutet.

Vill sökanden fullfölja internatio- nell patentansökan såvitt avser Sve- rige, skall han inom tjugo månader från den internationella ingivnings- dagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres till patentmyndigheten inge översätt- ning till svenska av den internationel- la patentansökningen i den omfatt- ning regeringen förordnar samt erlägga fastställd avgift.

Har internationell nyhetsgransk- ningsmyndighet beslutat att interna- tionell nyhetsgranskningsrapport ej skall upprättas, skall sökanden full- göra vad i första stycket sägs inom frist som regeringen föreskriver.

Har sökanden begärt att den internationella ansökningen skall underkas- tas internationell förberedande patenterbarhetsprövning och har han inom nitton månader från den i första stycket angivna dagen i överensstämmelse med konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna avgivit förklaring att han avser att använda resultatet av denna prövning vid ansökan om patent för Sverige, skall han fullgöra vad i första stycket sägs inom tjugofem månader från nämnda dag.

Fullgör sökanden ej vad som åligger honom enligt första, andra eller tredje stycket, skall ansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige.

33 5 Har internationell patentansökan fullföljts enligt 31 &, gäller i fråga om ansökningen och dess handläggning 2 kap. , om ej annat sägs i denna paragraf eller 34—37 åå. Ansökningen må endast på framställning av sökanden upptagas till prövning före utgången av frist som gäller enligt 31 &. Skyldighet enligt 125 att ha ett här bosatt ombud inträder först då ansökningen må upptagas till prövning.

Bestämmelserna i 22 å andra och tredje styckena bli tillämpliga så snart sökanden fullgjort sin skyldig- het enligt 31 5 att inge översättning av ansökningen.

Bestämmelserna i 22 å andra och tredje styckena bli tillämpliga redan innan ansökningen fullföljts så snart sökanden fullgjort sin skyldighet enligt 31 5 att inge översättning av ansökningen eller, om ansökningen är avfattad på svenska, så snart sökanden ingivit avskrift av den till patentmyndigheten.

Författningsförslag 17

18 Författningsförslag

SOU 198l:21

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om internationell patentansökan skall vid tillämpning av 48, 56 och 60 åå vad där sägs om att handlingarnai ansökningsårendet blivit tillgängliga enligt 22 å i stället avse att handlingarna blivit tillgängliga enligt 22 & med iakttagande av tredje stycket.

Uppfyller patentansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrif— terna till denna, skall den godtagas i dessa avseenden.

38 %

Har mottagande myndighet vägrat att fastställa internationell ingivnings- dag för internationell patentansökan eller förklarat, att ansökningen skall anses återkallad eller att yrkande om att ansökningen skall omfatta Sverige skall anses återkallat, skall patentmyndigheten på begäran av sökanden pröva om detta beslut var riktigt. Detsamma skall gälla i fråga om beslut av internationella byrån att ansökningen skall anses återkallad.

Begäran om prövning enligt första stycket skall framställas till interna- tionella byrån inom två månader från det underrättelse om den mottagande myndighetens eller internationella byråns beslut avsändes till sökanden. Sökanden skall inom samma tid till patentmyndigheten inge översätt— ning av ansökningen i den omfatt- ning regeringen förordnar samt erlägga fastställd ansökningsavgift.

Begäran om prövning enligt första stycket skall framställas till interna- tionella byrån inom frist som rege- ringen föreskriver. Sökanden skall inom samma tid till patentmyndighe- ten inge översättning av ansökning- en i den omfattning regeringen förordnar samt erlägga fastställd ansökningsavgift.

Finner patentmyndigheten att den mottagande myndighetens eller inter- nationella byråns beslut ej var riktigt, skall patentmyndigheten handlägga ansökningen enligt 2 kap. Har internationell ingivningsdag ej fastställts av mottagande myndighet, skall ansökningen anses gjord den dag som patentmyndigheten finner borde ha fastställts såsom internationell ingiv- ningsdag. Uppfyller ansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrif— terna till denna, skall den godtagas i dessa avseenden.

Bestämmelsen i 25 andra stycket andra punkten äger tillämpning på ansökan som upptagits till handläggning enligt tredje stycket, om ansökning- en blir allmänt tillgänglig enligt 22 &.

525

På talan därom skall rätten förkla- På talan därom skall rätten förkla-

ra patent ogiltigt, om det

1) meddelats oaktat villkoren i 1 och 2 55 icke äro uppfyllda,

2) meddelats oaktat uppfinningen icke är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den,

ra patent ogiltigt, om det

1) meddelats oaktat villkoren i 1 och 2 åå icke äro uppfyllda,

2) avser uppfinning som icke är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den,

SOU 1981:21

Nuvarande lydelse

3) omfattar något som ej fram- gick av ansökningen när den gjor- des, eller

4) meddelats oaktat patentskyd- dets omfattning utvidgats efter det ansökningen godkänts för utlägg- ning.

Författningsförslag 19

Föreslagen lydelse

3) omfattar något som ej fram- gick av ansökningen när den gjor- des, eller

4) meddelats oaktat patentskyd- dets omfattning utvidgats efter det ansökningen godkänts för utlägg- ning.

Patent må ej förklaras ogiltigt på den grund att den som erhållit patentet varit berättigad till blott viss andel däri.

Utom i fall som avses i fjärde stycket må talan föras av envar som lider förfång av patentet och, om det finnes påkallat ur allmän synpunkt, av myndighet som regeringen bestämmer.

Talan, som grundas på att patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 %, må föras endast av den som påstår sig berättigad till patentet. Talan skall väckas inom ett år efter erhållen kännedom om patentets meddelande och de övriga omständigheter på vilka talan grundas. Var patenthavaren i god tro när patentet meddelades eller när det övergick på honom, må talan ej väckas senare än tre är efter patentets meddelande.

565

Äberopar patentsökande ansök- ningen gentemot annan innan hand- lingarna i ansökningsårendet blivit tillgängliga enligt 22 5, är han skyl— dig att på begäran lämna sitt sam- tycke till att denne får taga del av handlingarna.

Åberopar patentsökande ansök- ningen gentemot annan innan hand— lingarna i ansökningsårendet 'blivit tillgängliga enligt 22 &, är han skyl- dig att på begäran lämna sitt sam— tycke till att denne får taga del av handlingarna. Omfattar patentansö- kan sådan deposition av kultur av mikroorganism som avses i 8 & andra stycket, skall samtycket inbegripa också rätt att få prov från kulturen. Bestämmelserna i 22 å sjätte stycket andra punkten och sjunde stycket äga tillämpning ifall då någon vill få prov med stöd av sådant samtycke.

Den som genom direkt hänvändelse till annan, 1 annons eller genom påskrift på vara eller dess förpackning eller på annat sätt anger att patent sökts eller meddelats utan att samtidigt lämna upplysning om ansökningens eller patentets nummer, är skyldig att på begäran utan dröjsmål lämna sådan upplysning. Anges icke uttryckligen att patent söktseller meddelats men är vad som förekommer ägnat att framkalla uppfattningen att så är fallet, skall

på begäran utan dröjsmål lämnas upplysning huruvida patent sökts eller meddelats.

20 Författningsförslag

1 Förordningen omtryckt 1978:151.

SOU l981121

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Ifråga om patentansökan som har gjorts före ikraftträdandet tillämpas 8, 22 och 56 åå i sin äldre lydelse.

3. Har sökanden beträffande internationell patentansökan vid ikraftträdan- det fullgjort sin skyldighet enligt 31 & att inge översättning av ansökningen och erlägga avgift och har fristen för fullföljd inte gått ut, skall ansökningen anses fullföljd vid ikraftträdandet.

4. Fråga om ogiltigförklaring av patent, som har meddelats eller meddelas enligt lagen i dess äldre lydelse, skall bedömas enligt lagen i den

lydelsen.

2 Förslag till Förordning om ändring i patentkungörelsen (1967z838)

Härigenom föreskrivs i fråga om patentkungörelsen (1967:838)1 dels att 17, 25, 31, 39, 40 och 44 åå skall ha nedan angivna lydelse dels att i kungörelsen skall införas nio nya paragrafer, 17 a, 17 b, 17 c, 17 d, 25 a, 25 b, 25 c, 25 d och 57 a && av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17å

Beskrivning skall vara så tydlig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. Beskrivningen får innehålla endast sådant som bi- drar till att klargöra uppfinningen. Måste nyskapad eller annan ej all- mänt godtagen term användas, skall termen förklaras. Beteckning eller måttenhet får icke avvika från vad som är allmänt brukligt i de nordiska staterna.

Kultur av mikroorganism, som enligt 8 5 andra stycket patentlagen skall lämnas i förvar, skall senast den dag ansökningen görs lämnas i förvar hos institution som patentverket god- känt. Bevis om att kulturen har lämnats i förvar hos sådan institution skall inges till patentverket inom två månader från nämnda dag. I fråga om internationell patentansökan får beviset dock inges inom frist som avses i31 5 patentlagen. Beviset skall innehålla de uppgifter som erfordras

Beskrivning får innehålla endast sådant som bidrar till att klargöra uppfinningen. Måste nyskapad eller annan ej allmänt godtagen term användas, skall termen förklaras. Beteckning eller måttenhet får icke avvika från vad som är allmänt brukligt i de nordiska staterna.

Omfattar patentansökan sådan de- position av kultur av mikroorganism

. som avses i 8 5 andra stycket patent-

lagen, skall sökanden, när ansök- ningen göres, i handlingarna ange alla de uppgifter av betydelse om organismens karakteristika som sö- kanden har tillgång till.

SOU 1981:21 Författningsförslag 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för att identifiera kulturen.

Institution får godkännas för att mottaga kultur av mikroorganism för förvaring endast om den i särskilt avtal förbundit sig att hålla kulturen tillgänglig enligt 22 55 sjätte stycket patentlagen och med stöd därav med- delade föreskrifter samt att fortlöpan- de underrätta sökanden eller, i före- kommande fall, patenthavaren om vilka som fått tillgång till kulturen. Patentverket upprättar förteckning över godkända institutioner. Envar kan utan avgift erhålla exemplar av förteckningen.

Framställning om att få tillgång till kultur av mikroorganism enligt 22 5 sjätte stycket patentlagen skall göras hos den institution som förvarar kul- turen. Framställningen skall innehål- la uppgift om namn och adress för den som önskar få tillgång till kultu- ren. Vid framställningen skall fogas skriftlig utfästelse gentemot patentsö- kanden eller patenthavaren att icke låta annan få tillgång till kulturen med mindre ansökningen avskrivits och icke mer kan återupptagas eller ansökningen avslagits eller patentet upphört att gälla. Den som vill få tillgång till kulturen medan patentan- sökan ännu är under handläggning skall i utfästelsen också förbinda sig att icke använda kulturen för annat ändamål än experiment innan ansök- ningen avskrivits och icke mer kan återupptagas eller ansökningen av- slagits eller patent meddelats. Utfäs- telse som sist angivits är dock icke bindande för den som erhåller tvångslicens att utnyttja uppfinning- en.

17aå

Deposition som avses i 8 5 andra stycket patentlagen skall göras I ) hos institution som är internatio-

22 Författningsförslag sou 1981:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nell depositionsmyndighet enligt

den i Budapest den 28 april 1977 avslutade överenskommelsen om

internationellt erkännande av de- position av mikroorganismer i

samband med patentärenden ( Bu- dapestöverenskommelsen ) eller 2) hos institution som patentverket har godkänt. Deposition som göres hos interna- tionell depositionsmyndighet skall göras enligt Budapestöverenskom- melsen.

Deposition som göres hos insti- tution som godkänts av patentverket skall göras under villkor att institutio- nen bevarar depositionen minst fem år från det någon senast begärde prov från den, dock alltid minst trettio år från den dag då depositionen gjordes. Sådan deposition skall vidare ske på sådana villkor att prov från deposi- tionen kan erhållas i enlighet med 22 5 sjätte stycket och 56 5 första stycket patentlagen.

17 b 5

Har deposition av kultur av mikro- organism gjorts, skall sökanden inom sexton månader från den dag då ansökningen gjordes eller, om priori- tet yrkas, den dag från vilken prioritet begärs lämna patentverket skriftlig uppgift om vilken institution deposi- tionen har gjorts hos och det nummer som institutionen har åsatt depositio- nen. Ifråga om internationell patent- ansökan får uppgifterna inom sam- ma frist lämnas till den i 8 5 nämnda internationella byrån.

Görsökanden framställning om att handlingarna rörande patentansök- ningen skall hållas tillgängliga tidiga- re än som följer av 22 5 första eller andra stycket patentlagen, skall de uppgifter som avses i första stycket lämnas senast tillsammans med fram-

SOU 1981:21

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

ställningen. Gör sökanden beträffan- de internationell patentansökan framställning om tidigare publicering av ansökningen enligt artikel 21.2. b i konventionen om patentsamarbete, skall uppgifterna lämnas senast till- sammans med framställningen om publicering.

Sökanden skall så snart ske kan lämna patentverket uppgift om vilken dag depositionen gjorts. I fråga om internationell patentansökan behöver sådan uppgift dock inte lämnas förr- än ansökningen har fullföljts i Sveri- ge enligt 31 å patentlagen eller uppta- gits till handläggning enligt 38 .é' sam- ma lag.

Patentverket får infordra bevis om att uppgifter som avses i första och tredje styckena är riktiga.

17cå

Upphör kultur av mikroorganism som deponerats att vara livsduglig eller kan av annan orsak prov inte tillhandahållas från den, får den deponerade kulturen ersättas med ny kultur av samma mikroorganism enligt andra och tredje styckena. Har så skett, skall anses som om kulturen varit tillgänglig utan avbrott.

Ny kultur skall deponeras inom tre månader från den dag deponenten mottog underrättelse från institutio- nen att prov från den tidigare gjorda depositionen ej längre kan tillhanda- hållas. Ny kultur får deponeras hos valfri institution som är internationell depositionsmyndighet eller godkänd av patentverket. Göres ny deposition därför att den tidigare deponerade kulturen har upphört att vara livsdug- lig, skall den nya depositionen dock göras hos samma institution som den tidigare, om denna institution fortfa- rande är internationell depositions- myndighet eller är godkänd av

Författningsförslag 23

24 Författningsförslag

Nuvarande lydelse

SOU 1981:21

Föreslagen lydelse

patentverket. Ny deposition skall åtföljas av försäkran från deponenten att den utgöres av samma mikroorga- nism som den tidigare depositio- nen.

Bevis om den nya depositionen från den institution som har mottagit den skall inges till patentverket inom fyra månader från det att den nya depositionen gjordes. Om den frist som avses i 17 b 5 första eller andra stycket utlöper senare, får beviset dock inges inom den fristen. När beviset inges, skall uppgift lämnas om numret. på den patentansökan eller det patent som depositionen hör till.

Har institution som patentverket godkänt avbrutit sin verksamhet och kan till följd därav prov från deposi- tion som gjorts hos den institutionen ej erhållas, skall patentverket kungö- ra detta. Har deponenten isådant fall ej senast samma dag som kungörel- sen utfärdas fått underrätttlse från institutionen att prov från depositio- nen ej längre kan tillhandahållas, skall, utan hinder av vad som sägs i andra stycket, ny deposition göras inom tre månader från dagen för kungörelsen. Ifall som avses i artikel 4. I . e i Budapestö verenskommelsen får ny deposition, utan hinder av vad som sägs i andra stycket, göras inom frist som där föreskrives.

17då

Patentverket får godkänna insti- tution för att mottaga depositioner av mikroorganismer endast ort den i särskilt avtal med patentverket för- bundit sig att I ) mottaga depositioner urder så-

dana depositionsvillkor .'om an- ges i I7a $$ tredje stycket. 2 ) mottaga ny deposition son ersätt- ning för tidigare deposiion om

SOU 1981:21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

den nya depositionen görs enligt l7c 5 första och andra styckena, 3) fortlöpande underrätta deponen- ten om vilka som fått prov från kulturen och 4) omgående underrätta deponenten i fall då prov inte kunnat tillhan- dahållas någon som begärt prov med stöd av 22 åsjätte stycket eller samtycke enligt 56 5 första stycket patentlagen och varit berättigad att få prov.

Beslut om godkännande av insti- tution och om återkallelse av sådant godkännande skall kungöras i den ordning som föreskrives i 49 5.

Patentverket upprättar förteckning över institutioner som är internatio- nella depositionsmyndigheter enligt Budapestöverenskommelsen och över institutioner som verket god- känt. Envar kan utan avgift erhålla exemplar av förteckningen.

25 5 Om handlingarna i patentansökningsärende enligt 22 å andra eller tredje stycket patentlagen blir allmänt tillgängliga före utläggningen, skall samman- draget tryckas så snart dess slutliga lydelse fastställts. Patentverket får trycka också andra delar av ansökningen tillsammans med sammandraget. Envar kan mot föreskriven avgift erhålla sålunda tryckt exemplar.

Kungörelse enligt 25 fjärde stycket patentlagen skall innehålla uppgift om ansökningens nummer och klass, ingivningsdag, löpdag om denna är annan än ingivningsdagen, uppfinningens benämning samt sö- kandens och uppfinnarens namn och adress. Har prioritet begärts, skall kungörelsen även innehålla uppgift om var åberopad ansökan ingivits, dagen för denna ansökan samt ansökningens nummer.

Kungörelse enligt 22% fjärde stycket patentlagen skall innehålla uppgift om ansökningens nummer och klass, ingivningsdag, löpdag om denna är annan än ingivningsdagen, uppfinningens benämning samt sö- kandens och uppfinnarens namn och adress. Har prioritet begärts, skall kungörelsen även innehålla uppgift om var åberopad ansökan ingivits, dagen för denna ansökan samt ansökningens nummer. Omfattar ansökningen deposition av kultur av mikroorganism, skall detta anges i kungörelsen.

Författningsförslag 25

26 Författningsförslag

Nuvarande lydelse

SOlU 1981:21

Föreslagen lydelse

Har översättning av beskrivning och patentkrav ändrats med stöd av 21 å andra stycket efter det att handlingarna i ärendet blivit allmänt tillgängliga, skall kungörelse därom utfärdas.

2535

Framställning enligt 22 &? sjätte stycket patentlagen om att få prov från deposition skall göras slkrtftligen hos patentverket. Är Budapestöver- enskommelsen tillämplig på deposi- tionen, gäller i fråga om framställ- ningens avfattning bestämmelserna i den överenskommelsen. I ämnat fall avfattas framställningen enligt före- skrifter som patentverket meddelar.

Göres framställning som avses i första stycket innan den patentansö- kan till vilken depositionen här har avgjorts slutligt, skall framställning- en åtföljas av skriftlig utfästelse från den som önskar få provet gentemot patentsökanden att ]) icke använda provet eller sådan

därifrån avledd kultur som behål- lit de karakteristika hos den depo- nerade kulturen som är väsentliga för utövande av uppfinningen för annat än experiment innan patent- ansökningen har avgjorts slut- ligt, 2) icke låta annan få tillgång till provet eller sådan därifrån avledd kultur som avses under I förrän patentansökningen har avskrivits och inte mer kan återupptagas eller avslagits genom beslut som vunnit laga kraft eller, om patent meddelats, innan patentet upp- hört att gälla. Göres framställning som avses i första stycket efter det att patentan- sökningen har avgjorts slutligt skall, om patent har meddelats och patentet ännu är gällande, framställningen åtföljas av skriftlig utfästelse från den som önskar få prov gentemot patent— havaren att icke innan patentet upp-

SOU 1981:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hört att gälla låta annan få tillgång till provet eller sådan därifrån avledd kultur som avses i andra stycket.

25bå

Begäran enligt 22 å sjunde stycket patentlagen att prov skall utlämnas endast till särskild sakkunnig skall göras inom sexton månader från ansökningsdagen eller, om prioritet yrkas, från den dag från vilken prio- riteten begäres. Patentverket upprät- tar förteckning över personer som förklarat sig villiga att åtaga sig uppdrag som sakkunnig och som är lämpliga härför. Som sakkunnig får anlitas den som är upptagen på för- teckningen eller den som i det särskil- da fallet har godkänts av patentsö- kanden.

Beslut om vilka personer som skall upptagas på förteckningen över sak- kunniga skall kungöras i den ordning som föreskrives i 49 5.

Får prov utlämnas endast till sak- kunnig som avses i första stycket, skall i framställningen om prov anges den sakkunnige som skall anlitas. Framställningen skall åtföljas av skriftlig utfästelse från den sakkunni- ge gentemot patentsökanden motsva- rande den utfästelse som föreskrives i 25 a 5 andra stycket. I sådant fall behöver icke den som gjort framställ- ningen om prov lämna utfästelse.

25c€

Utan hinder av utfästelse som före- skrives i 25 a och 25 b 55 får avledd kultur deponeras för patentansökan, om deposition av kulturen erfordras för ansökningen.

25dä

Har framställning om prov gjorts och är förutsättningarna uppfyllda för att prov skall tillhandahållas,

Författningsförslag 27

28 Författningsförslag

Nuvarande lydelse

SOU 1981:21

Föreslagen lydelse

utfärdar patentverket bevis därom. Patentverket överlämnar framställ- ning om prov och bevis till den institution hos vilken depositionen finnes. Patentverket tillställer samti- digtpatentsökanden eller patenthava- ren kopia av framställningen och beviset.

Finner patentverket att bevis som avses i första stycket icke kan utfär- das, skall patentverket meddela beslut härom. Den som gjort fram- ställning om provet får föra talan mot beslutet genom besvär hos patentbe- svärsrätten inom två månader från beslutets dag. Mot patentbesvärsrät- tens beslut får talan ej föras.

315

Tryckning av beskrivning med till- hörande ritning, av patentkrav och av sammandrag för utläggning enligt 21% patentlagen (utläggningsskrift) ombesörjes av patentverket och påbörjas snarast möjligt efter god- kännandet. Utläggningsskrift skall ange utläggningsdagen och upptaga

1. ansökningens diarienummer och de klasser till vilka ansökningen hänförts,

2. sökandens namn, hemvist och adress,

3. om sökanden företrädes av ombud, ombudets namn,

4. uppfinnarens namn adress,

5. uppgift huruvida ansökningen är svensk patentansökan, internatio— nell patentansökan eller omvandlad europeisk patentansökan,

6. om ansökningen är svensk patentansökan, ansökningens ingiv- ningsdag samt, om löpdagen är annan än ingivningsdagen, även löp- dagen,

7. om ansökningen är internatio- nell patentansökan, den internatio-

och

Tryckning av beskrivning med till- hörande ritning, av patentkrav och av sammandrag för utläggning enligt 215 patentlagen (utläggningsskrift) ombesörjes av patentverket och påbörjas snarast möjligt efter god- kännandet. Utläggningsskrift skall ange utläggningsdagen och upptaga

1. ansökningens diarienummer och de klasser till vilka ansökningen hänförts,

2. sökandens namn. hemvist och adress,

3. om sökanden företrädes av ombud, ombudets namn,

4. uppfinnarens namn adress,

5. uppgift huruvida ansökningen är svensk patentansökan, internatio- nell patentansökan eller omvandlad europeisk patentansökan,

6. om ansökningen är svensk patentansökan, ansökningens ingiv- ningsdag samt, om löpdagen är annan än ingivningsdagen, även löp- dagen,

7. om ansökningen är internatio- nell patentansökan, den internatio-

och

SOU 1981:21

Nuvarande lydelse

nella ingivningsdagen samt den dag ansökningen fullföljdes enligt 31? patentlagen eller inkom enligt 38å samma lag,

8. om ansökningen är omvandlad europeisk patentansökan, den dag ansökningen ingavs för handlägg- ning enligt den europeiska patent- konventionen eller, i förekomman- de fall, den dag som fastställts som ingivningsdag för den europeiska patentansökningen samt den dag ansökningen inkom till patentverket för omvandling,

9. upplysning om prioritet samt uppgift om var åberopad tidigare ansökan ingivits, dagen för denna ansökan och ansökningens num- mer,

10. om ansökningen är interna- tionell patentansökan, det interna- tionella ansökningsnumret,

11. om ansökningen är omvand- lad europeisk patentansökan, den europeiska patentansökningens nummer,

12. om ansökningen erhållits ge- nom delning eller utbrytning, stam- ansökningens diarienummer,

I3. anförda publikationer.

Författningsförslag 29

Föreslagen lydelse

nella ingivningsdagen samt den dag ansökningen fullföljdes enligt 31% patentlagen eller inkom enligt 385 samma lag,

8. om ansökningen är omvandlad europeisk patentansökan, den dag ansökningen ingavs för handlägg- ning enligt den europeiska patent- konventionen eller, i förekomman— de fall, den dag som fastställts som ingivningsdag för den europeiska patentansökningen samt den dag ansökningen inkom till patentverket för omvandling,

9. upplysning om prioritet samt uppgift om var åberopad tidigare ansökan ingivits, dagen för denna ansökan och ansökningens num- mer,

10. om ansökningen är interna- tionell patentansökan, det interna- tionella ansökningsnumret,

11. om ansökningen är omvand- lad europeisk patentansökan, den europeiska patentansökningens nummer,

12. om ansökningen erhållits ge- nom delning eller utbrytning, stam- ansökningens diarienummer,

13. uppgift huruvida ansökningen omfattar deposition av kultur av mikroorganism,

14. anförda publikationer.

395

När patent meddelats här i riket, införes det i registret. Därvid antecknas 1. patentansökningens diarie- nummer samt patentets register- nummer och klasser,

2. patenthavarens namn, hemvist och adress,

3. om patenthavaren företrädes av ombud, ombudets namn, hemvist och adress,

4. uppfinnarens namn och

När patent meddelats här i riket, införes det i registret. Därvid antecknas 1. patentansökningens diarie- nummer samt patentets register- nummer och klasser,

2. patenthavarens namn, hemvist och adress,

3. om patenthavaren företrädes av ombud, ombudets namn, hemvist och adress,

4. uppfinnarens namn och

30 Författningsförslag

Nuvarande lydelse

adress,

5. a) om patentet grundas på svensk patentansökan, ansökning- ens ingivningsdag samt den dag från vilken patenttiden löper, om den ej är densamma som ansökningens in- givningsdag, b) om patentet grundas på internationell patentansökan, den internationella ingivningsdagen eller, i förekommande fall, den dag ansökningen enligt 38 5 tredje styc- sket patentlagen skall anses gjord, c) om patentet grundas på omvandlad europeisk patentansökan, den dag ansökningen ingavs för handlägg- ning enligt den europeiska patent- konventionen eller, i förekomman- de fall, den dag som fastställts som ingivningsdag för den europeiska patentansökningen, d) den dag då ansökningshandlingarna blev all- mänt tillgängliga, e) den dag då patentansökningens utläggning kungjordes enligt 215 patentlagen och f) den dag då patentet medde- lades,

6. prioritet med uppgift om var den prioritetsgrundande ansökning- en ingivits, dagen för denna ansökan samt ansökningens nummer,

7. om patentet meddelats på grund av internationell patentansö- kan, det internationella ansöknings- numret,

8. om ansökningen är omvandlad europeisk patentansökan, den euro- peiska patentansökningens mer,

9. uppfinningens benämning.

num-

SOU 1981:21

Föreslagen lydelse

adress,

5. a) om patentet grundas på svensk patentansökan. ansökning— ens ingivningsdag samt den dag från vilken patenttiden löper, om den ej är densamma som ansökningens in- givningsdag, b) om patentet grundas på internationell patentansökan, den internationella ingivningsdagen eller, i förekommande fall, den dag ansökningen enligt 38 5 tredje styck- et patentlagen skall anses gjord, c) om patentet grundas på omvandlad europeisk patentansökan, den dag ansökningen ingavs för handlägg- ning enligt den europeiska patent- konventionen eller, i förekomman- de fall, den dag som fastställts som ingivningsdag för den europeiska patentansökningen, d) den dag då ansökningshandlingarna blev all- mänt tillgängliga, e) den dag då patentansökningens utläggning kungjordes enligt 215 patentlagen och f) den dag då patentet medde- lades,

6. prioritet med uppgift om var den prioritetsgrundande ansökning- en ingivits, dagen för denna ansökan samt ansökningens nummer,

7. om patentet meddelats på grund av internationell patentmsö- kan, det internationella ansökrings- numret,

8. om ansökningen är omvandlad europeisk patentansökan, den euro- peiska patentansökningens tum- mer,

9. uppfinningens benämning,

10. om ansökningen omfattar de- position av kultur av mikroorgarism, uppgift om den institution där (epo- sitionen finnes samt det nummer som institutionen har åsatt depositioren.

SOU 1981:21

Nuvarande lydelse

Författningsförslag 31

Föreslagen lydelse

405

Europeiskt patent införes i regist- ret när det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patent- ansökningen, om sökanden ingivit översättning och erlagt avgift enligt 825 första stycket första punkten patentlagen. Därvid antecknas da- gen då det europeiska patentverket kungjort sitt beslut, dagen då över- sättning och avgift enligt 82 5 första stycket första punkten patentlagen inkommit samt uppgifter motsvaran- de dem som angesi 39 5 1—4,5 a, 5 b, 5 c, 6, 7 och 9 i den mån dessa föreligger.

Europeiskt patent införes i regist- ret när det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patent- ansökningen, om sökanden ingivit översättning och erlagt avgift enligt 82 5 första stycket första punkten patentlagen. Därvid antecknas da- gen då det europeiska patentverket kungjort sitt beslut, dagen då över- sättning och avgift enligt 82 5 första stycket första punkten patentlagen inkommit samt uppgifter motsvaran- de dem som anges i 39 5 1—4, 5 a, 5 b, 5 c, 6, 7, 9 och 10 i den mån dessa föreligger.

Har det europeiska patentverket upphävt europeiskt patent eller beslutat att europeiskt patent skall upprätthållas i ändrad avfattning, antecknas det i registret. Har patenthavaren i fall då patentet skall upprätthållas i ändrad avfattning ingivit översättning och erlagt avgift enligt 825 första stycket andra punkten patentlagen, antecknas detta.

Inkommer rättelse av översättning som avses i första eller andra stycket, antecknas när detta skett samt om rättelsen föranlett kungörelse.

44 5

Anteckning enligt 44 5 patentlagen om övergång eller licensupplåtelse av patent skall innehålla rättsinnehavarens namn, hemvist och adress samt dagen för övergången eller upplåtelsen. På begäran skall beträffande licens antecknas om patenthavarens rätt att upplåta ytterligare licens begränsats. Kan fråga om anteckning av övergång eller licensupplåtelse icke omedelbart avgöras, skall likväl i registret anmärkas att anteckning har begärts.

Har patent utmätts, antecknas det efter anmälan i registret. Anmälan om ändring rörande ombud antecknas i registret.

Har sådan deposition av kultur av mikroorganism som hör till patent ersatts med ny deposition, antecknas det sedan patenthavaren fullgjort vad som föreskrives i 175 tredje styck- et.

57 a 5 Fristen för att fullfölja internatio- nell patentansökan enligt 31 .5 andra stycket patentlagen är två månader från det den internationella nyhets— granskningsmyndigheten avsände

32 Författningsförslag

SOU 1981:21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

underrättelse till sökanden om sitt beslut att ej upprätta internationell nyhetsgranskningsrapport.

Fristen för att framställa begäran om prövning enligt 38 .5 första stycket patentlagen är två månader från det den mottagande myndigheten eller internationella byrån avsände under— rättelse till sökanden om beslut som avses i nämnda stycke.

Visar sökanden att han mottagit underrättelse som avses i första eller andra stycket mer än sju dagar efter den dag då underrättelsen dagteck- nats, förlängs fristen med så många dagar utöver sju som förflutit från dagtecknandet till dess sökanden mottog underrättelsen.

1. Denna förordning träder i kraft den 2. I fråga om patentansökan för vilken 8, 22 och 56 55 patentlagen skall tillämpas i sin äldre lydelse gäller att 17 5 andra, tredje och fjärde styckena skall tillämpas i sin äldre lydelse i stället för 17 a, 17 b, 17 c, 17 d, 25 a, 25 b, 25 c och 25 d 55. . Har en kultur av mikroorganism deponerats hos institution som patentverket har godkänt, får denna deposition, på de villkor som anges härefter, ersättas med deposition enligt Budapestöverenskommelsen av en kultur av samma organism. Har så skett, skall den deposition som har gjorts enligt Budapestöverenskommelsen (ersättningsdepositionen ) anses gjord den dag då depositionen hos den av patentverket godkända institutionen gjordes. Har den kultur som skall ersättas upphört att vara livsduglig eller kan av annan orsak prov inte tillhandahållas från den , skall ersättningsdeposition göras inom tre månader från den dag då deponenten mottog underrättelse från institutionen att prov inte längre kan tillhandahållas. I annat fall får ersättningsdepositionen göras när som helst. Deponenten skall, inom fyra månader från det ersättningsdepositionen gjordes, till patentverket inge bevis om den samt en skriftlig försäkran till patentverket att ersättnings- depositionen utgörs av samma mikroorganism som den tidigare deposi- tionen.

SOU 1981:21

3. Förslag till

Författningsförslag 33

Lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att 15 lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Patentbesvärsrätten upptager som förvaltningsdomstol besvär mot be- slut av patent- och registreringsver— ket enligt vad som föreskrives i patentlagen (1967:837), mönster- skyddslagen (1970z485), varumär- keslagen (1960z644), namnlagen (1963:521) och lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfri- hetsförordningens område.

Föreslagen lydelse

Patentbesvärsrätten upptager som förvaltningsdomstol besvär mot be- slut av patent- och registreringsver- ket enligt vad som föreskrives i patentlagen (1967z837), patent- kungörelsen (I967:838), mönster- skyddslagen (1970:485), varumär- keslagen (1960:644), namnlagen (1963:521) och lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfri- hetsförordningens område.

Patentbesvärsrätten har sitt kansli i patent— och registreringsverket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

att. ”'i. 'att-Freni!

'I'iji i inf "F

| | ' _ ' '* ' ' | - ju | | _ , _' .. _ _ '_' ._ . '..t ' ' .'.". '_ ".',_'_p,'_._1_"_i'___l_t__l_... '__.l:."':__ _ ' - . i' '. '. '_.. .. —.| -' __ ,. .... '; __ '.t' .. '='; , .. ut _ . _ ___” ._ :. || __| , _ ._ _ - ., _. : , .. , .'j- r - — ...— . _ .| . ' . ' _.| " _. |" "' t' __I"fr____ . _ - - -. . . , ._Ii _. . _n. '-. '- ' —-_.- . _ | ....i. | _.c __ _ _ , _:_ LI ______._______ .____ _|. _"__'r "U':— . ________:_ .' l. &" l * _ . . _ .. .t _ _ |__ ' _ __ '_..,._. l l- ' Il *. " ...'—_.r ,; ' 1 .'1

I ' ll __l _- _

l JI ll, ',_ H

I ' _

SOU 1981:21

1 Inledning

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 15 december 1967 hade bemyndigat chefen för handelsdepartementet därtill tillsattes patentpolicykommittén för att utreda följderna för Sveriges del av ett internationellt patentsamarbete enligt ett förslag som hade utarbetats inom Paris- och Bernunionernas gemensamma internationella organ (BIRPI, numera WIPO). Förslaget ledde till att en konvention om patentsamarbete (Patent Cooperation Treaty), i det följande benämnd samarbetskonventionen, avslutades i Washington den 19 juni 1970. Sedan denna konvention hade undertecknats av Sverige, förklarade Kungl. Maj:t den 29 januari 1971 att kommitténs uppdrag skulle innefatta även de frågor rörande författningsändringar som kunde uppkomma i anslutning till ett svenskt tillträde till denna konven- tion.

I juni 1974 avgav kommittén betänkandet ”Internationellt patentsamar— bete I, 1970 års konvention om patentsamarbete” (SOU 1974:63). I det betänkandet föreslog kommittén att Sverige skulle tillträda samarbetskon- ventionen. Vidare lades fram förslag till erforderlig lagstiftning för ett svenskt tillträde till den konventionen.

År 1969 inbjöd de stater som då var medlemmar i de europeiska gemenskaperna (EG) Sverige att delta i förhandlingar om ett europeiskt patentsystem. Sedan den svenska regeringen hade antagit denna inbjudan, förklarade Kungl. Maj:t den 30 december 1969 att kommitténs uppdrag skulle innefatta även utredning av följderna för Sveriges del av de förslag som dessa förhandlingar kunde leda till.

Förhandlingarna om ett europeiskt patentsystem ledde till att en konvention om meddelande av europeiska patent (Convention on the Grant of European Patents, European Patent Convention), i det följande benämnd den europeiska patentkonventionen, avslutades i Miinchen den 5 oktober 1973. Kungl. Maj:t förklarade den 1 mars 1974 att kommitténs uppdrag skulle innefatta även utredning av de författningsändringar som föranleddes av en svensk anslutning till den konventionen.

Kommittén avgav i april 1976 betänkandet ”Internationellt patentsamar- bete II, 1973 års europeiska patentkonvention” (SOU 1976:24—25). I betänkandet föreslogs att Sverige under vissa förutsättningar skulle tillträda den europeiska patentkonventionen. Kommittén lade också fram förslag till den lagstiftning som föranleddes av ett svenskt tillträde.

På grundval av kommitténs betänkanden föreslog regeringen i proposition 1977/7821 riksdagen att Sverige skulle tillträda de två nu nämnda konven-

35

36 Inledning

1 Den svenska delegatio- nen vid konferensen bestod av generaldirek- tören Göran Borggård, ordförande, expeditions- chefen Lars Jonson, patenträttsrådet Tore Oredsson, hovrättsasses- som Måns Jacobsson och byrådirektören Ragnhild Walles.

SOU 1981:21

tionerna. Propositionen innehöll vidare förslag till den lagstiftning som föranleddes av ett svenskt tillträde. Riksdagen biföll propositionen (LU 1977/78:10, rskr 126).

Sverige ratificerade år 1978 både samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen. Konventionerna trädde i kraft för Sveriges del den 1 juni 1978. Den lagstiftning som föranleddes av tillträdet till konventionerna trädde också i kraft den 1 juni 1978 med undantag dock för vissa bestämmelser som trädde i kraft först den 1 oktober samma år (SFS 1978:149—159).

Den 27 april 1977 avslutades i Budapest en överenskommelse om internationellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentärenden. Sedan regeringen den 15 september 1977 beslutat att överenskommelsen skulle undertecknas av Sverige, beslöt regeringen samma dag att utvidga policykommitténs uppdrag till att omfatta frågor om de författningsändringar som föranleds av ett svenskt tillträde till överens- kommelsen. Kommittén borde i dessa frågor nära samarbeta med de övriga nordiska länderna.

För att patent skall kunna meddelas på en uppfinning krävs i de flesta länder bl. a. en noggrann beskrivning av uppfinningen. För Sveriges del gäller sålunda enligt 85 patentlagen att patentansökan skall innehålla en beskrivning av den patentsökta uppfinningen som är så tydlig, att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen. När det gäller vissa uppfinningar inom mikrobiologin har efter hand i åtskilliga länder kommit krav på att den skriftliga beskrivningen kompletteras med en deposition av den mikroorganism som används. Ofta måste depositionen ske hos institution som har godkänts för ändamålet av den patentmyndighet där ansökan görs.

Krav på deposition av mikroorganismer i vissa fall infördes i svensk rätt genom 1978 års lagändringar. Avser sålunda en uppfinning mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande och skall mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig användas vid utövande av uppfinningen, anses uppfinningen vara tillräckligt tydligt angiven endast om mikroorganismen deponeras i viss ordning. Bestämmelserna härom trädde i kraft den 1 oktober 1978.

Till följd av att krav på deposition hos godkänd institution har blivit allt vanligare kan den som vill söka patent i flera länder på en mikrobiologisk uppfinning bli tvungen att deponera organismen på flera ställen. På förslag av Storbritannien tog därför Världsorganisationen för intellektuell äganderätt (World Intellectual Property Organization, WIPO) år 1973 upp frågan om möjligheten att få till stånd ett system som skulle innebära att en enda deposition skulle vara tillräcklig även när patent söks i flera länder. En expertkommitté inom WIPO utarbetade 1974—1976 ett utkast till en överenskommelse i ämnet. Detta utkast behandlades vid en diplomatisk konferens i Budapest den 14—28 april 1977.' Vid konferensen antogs, som förut nämnts, den 27 april 1977 en överenskommelse om internationellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentären- den.

Budapestöverenskommelsen har undertecknats av fjorton stater, nämli- gen Amerikas Förenta Stater, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike,

SOU 1981:21

Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och Ungern. Överenskommelsen trädde i kraft den 19 augusti 1980. Fram till den 1 april 1981 hade överenskommelsen tillträtts av Amerikas Förenta Stater, Bulgarien, Frankrike, Förbundsrepu- bliken Tyskland, Japan, Spanien, Storbritannien och Ungern.

Sedan Budapestöverenskommelsen trätt i kraft har tillämpningsföreskrif- terna till överenskommelsen i vissa delar ändrats genom beslut inom den union som de fördragsslutande staterna bildar. Dessa ändringar trädde i kraft den 31 januari 1981.

Överenskommelsen samt de därtill hörande tillämpningsföreskrifterna i den lydelse som gäller sedan den 31 januari 1981, båda i de engelska och franska versionerna jämte av kommittén utarbetad översättning till svenska, har fogats vid betänkandet som bilagor I och 2.

Den europeiska patentkonventionen, som tillträddes av Sverige år 1978, har i sina tillämpningsföreskrifter krav på deposition av mikroorganismer i vissa fall då patentansökan avser en uppfinning på det mikrobiologiska området. Dessa föreskrifter, som i sin ursprungliga lydelse utgjorde förebild för de svenska bestämmelserna i ämnet, har den 30 november 1979 ändrats i två viktiga hänseenden. Dels har bestämmelserna anpassats till Budapest- överenskommelsen, dels har nya regler införts när det gäller tredje mans rätt att ta del av sådan deposition som hör till en europeisk patentansökan (regel 28 och regel 28 a). Ändringarna har trätt i kraft den 1 juli 1980. Den sålunda antagna lydelsen av reglerna 28 och 28 a i tillämpningsföreskrifterna i de engelska, franska och tyska versionerna jämte av kommittén utarbetad översättning till svenska har fogats vid betänkandet som bilaga 3.

1970 års samarbetskonvention innehöll i sin ursprungliga avfattning inga bestämmelser om deposition av mikroorganismer i samband med interna- tionell patentansökan. Inom samarbetsunionen, som bildas av de stater som har tillträtt konventionen, har det emellertid sedermera bedömts lämpligt att i tillämpningsföreskrifterna till konventionen ta in vissa bestämmelser om deposition. Beslut om sålunda ändrade föreskrifter fattades av samarbets- unionens generalförsamling vid dess möte den 9—16 juni 1980. Vid utformandet av de nya bestämmelserna beaktades Budapestöverenskom- melsen. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1981.

Vid samma möte beslöts också en ändring i bestämmelserna om beräkning av frister. Den ändringen, som trädde i kraft den 1 oktober 1980, påverkar vissa nu gällande bestämmelser i 2 kap. patentlagen.

De nu berörda, nya och ändrade bestämmelserna i samarbetskonventio- nen i engelsk och fransk text jämte av kommittén utarbetad översättning till svenska har fogats vid betänkandet som bilaga 4.

Det förslag till författningsändringar som kommittén lägger fram i förevarande betänkande innefattar inte bara sådana ändringar som föranleds av ett svenskt tillträde till Budapestöverenskommelsen. Vid utarbetandet av förslaget har hänsyn tagits också till de ovan berörda ändringarna i tillämpningsföreskrifterna till den europeiska patentkonventionen resp. samarbetskonventionen. Kommittén har vidare tagit upp två andra frågor om justering av patentlagstiftningen med hänsyn till samarbetskonventio- nen, vilka inte har samband med deposition av mikroorganismer.

Kommitténs arbete såvitt avser föreliggande betänkande har, liksom

Inledning 37

38 Inledning sou 1981:21

arbetet avseende samarbetskonventionen och den europeiska patentkonven— tionen, bedrivits i nordiskt samarbete. Nordiska överläggningar har sålunda hållits i Oslo den 12—14 maj 1980, i Helsingfors den 15—17 oktober 1980 ochi Köpenhamn den 2—4 mars 1981. Därvid har enighet uppnåtts om i allt väsentligt likalydande författningsändringar. Även motiven till den föreslag- na lagstiftningen har utarbetats i nordiskt samarbete.

SOU 1981:21

2 Praktiska användningar av mikroorganismer

Mikroorganismer har använts i tusentals är, framförallt för framställning av livsmedel såsom ost, öl och vin. Ytterligare exempel på mikrobiologiska förfaranden kända sedan länge är förfaranden för framställning av bageri- jåst, yoghurt, ättika och ett stort antal alkoholhaltiga drycker.

Definitionen av begreppet ”mikroorganism” inom patenträtten överens- stämmer numera inte nödvändigtvis med användningen i vetenskapliga kretsar. Under förarbetet till Budapestöverenskommelsen rådde enighet om att begreppet ”mikroorganismer" skall tolkas i sin vidaste mening under hänsynstagande till överenskommelsens syfte samt att alla mikroorganismer som kan bevaras vid en depositionsinstitution skall inbegripas. Vanliga mikroorganismer är bakterier samt mögel- och jästsvampar. I detta sammanhang avses emellertid med mikroorganismer även sådana virus, icke — differentierade växt- och djurceller (cellinjer), protozoa och encelliga alger som kan deponeras.

Särskilt under de senaste tjugo åren har en betydande utveckling ägt rum på det mikrobiologiska området. Detta har inneburit att på detta område ett stort antal patentansökningar lämnats in i de flesta industriländerna. I huvudsak har dessa avsett förfaranden för framställning av nya antibiotika eller nya enzymer.

Nya antibiotika används för att bekämpa sjukdomar som man inte tidigare har kunnat bekämpa eller inte kunnat bekämpa så framgångsrikt. De används vidare som ersättning för kända antibiotika för de fall då sjukdomsalstrande mikroorganismer har anpassat sig till omgivningen så att de har fått motståndskraft (resistens) mot kända antibiotika.

Enzymer, som är biologiska katalysatorer, används för att påskynda olika reaktioner. Exempel på sådana reaktioner är nedbrytning av cellulosa eller stärkelse i bl. a. avfall, torv eller halm (t. ex. för framställning av socker som är ett mycket vanligt utgångsmaterial för mikrobiologiska synteser), nedbrytning av andra polysackarider (t. ex. som del i tandkräm) och nedbrytning av proteiner (t. ex. som del i tvättmedel). Enzymer används också som läkemedel (t. ex. asparaginas, som är ett antitumörmedel), för framställning av läkemedel (t. ex. penicillin eller steroider, vilka kan vara hormoner), för bearbetning av livsmedel (t. ex. vid ostframställning) samt för omvandling av en sockerart till en annan (så används t. ex. glukosisome- ras, vilket ger ett drygare sötningsmedel).

Andra viktiga mikrobiologiska förfaranden är förfaranden för framställ- ning av s. k. essentiella aminosyror, dvs. sådana som kroppen inte själv kan

39

40 Praktiska användningar av mikroorganismer SOU 1981:21

syntetisera. Dessa aminosyror används för att ge kosten en mer allsidig sammansättning i områden där det enda protein som ingår i kosten saknar en viss essentiell aminosyra. Som exempel kan nämnas att proteinet i majs saknar både tryptofan och lysin.

Viktiga förfaranden år också sådana som avser framställning av polysac- karider, t. ex. xantan som används som viskositetshöjande medel och smörjmedel vid oljeborrning, pullulan som kan ge en ätbar plastliknande film och framför allt dextran som används som blodersättningsmedel. Dextran används också som bärare t. ex. för enzymer och hela mikroorganismer i syfte att materialet ska bli stabilare och kunna separeras bl. a. för återanvändning. '

I alla förfaranden som nu har nämnts är det egenskaperna hos det alster som mikroorganismen producerar som motiverar patentskydd. Eftersom det före den 1 juni 1978 rådde förbud mot patent på alster som är livs- eller läkemedel, har patent i regel sökts på förfarande för odling av en viss mikroorganism för framställning av det önskade alstret. Sedan detta förbud har upphävts, söks numera i stor utsträckning patent även på alstret.

I vissa fall är syftet med ett mikrobiologiskt förfarande att framställa en stor mängd av en mikroorganism. Ett exempel på detta är förfarande för förökning av mikroorganismer med mycket hög halt av protein, vilket gör mikroorganismen användbar som foder och eventuellt även som livsmedel. Ett annat sådant exempel är förfarande för framställning av vaccin mot bl. a. rabies och influensa. Mikroorganismer används också som komponenter i biocider.

Även förfaranden för att framställa nya, dvs. tidigare inte kända, mikroorganismer är mikrobiologiska förfaranden, eftersom i dessa förfaran- den ingår odling av mikroorganismer. Alstret av det mikrobiologiska förfarandet blir i så fall den nya mikroorganismen. Ansökningar om patent på sådana förfaranden har före hybrid — DNA — tekniken varit sällsynta. Med annan teknik är det nämligen svårt att få sådana förfaranden reproducerbara i patenträttslig' mening.

I en tredje typ av mikrobiologiska förfaranden är det varken mikroorga- nismen eller dess produkt som är av primärt intresse, utan syftet är att avlägsna något. Detta är t. ex. fallet vid bekämpning av oljeföroreningar samt vid vattenrening, där biologisk rening blir alltmer vanlig som ett tredje steg utöver mekanisk och kemisk rening.

Mikroorganismer och enzymer har en viktig användning vid analytiska förfaranden, i synnerhet vid bestämning av komponenter i kroppsvätskor såsom glukos och kolesterol.

Biotekniken är ett område där stora satsningar för närvarande görs över hela världen. Till följd av den internationella oljekrisen har förfaranden för framställning av etanol och metanol för användning som drivmedel för bilar blivit alltmer intressanta. Dessa ämnen kan med fördel framställas genom odling av mikroorganismer på cellulosa, sockerbetor eller sockerrör. Genom förjäsning av avfall med mikroorganismer kan man erhålla metan, som kan användas för belysning, uppvärmning och matlagning. En sådan decentrali- serad energiproduktion anses lämplig bl. a.i u-länderna. Genom att förbättra metoderna för mikrobiell vätgasframställning hoppas man kunna binda solenergi i stor skala.

SOU 1981:21 ' Praktiska användningar av mikroorganismer 41

Ett mycket aktuellt" område är hybrid-DNA-tekniken. Är den kemiska sammansättningen hos en substans byggd på aminosyror känd, kan man med denna teknik få en mikroorganism att framställa substansen genom att framställa och införa en syntetisk gen i denna organism. Alternativt kan man med denna teknik överföra genen för produktion av en önskad substans från en mikroorganism till en annan eller t. o. m. mellan en växt eller ett djur och en mikroorganism. Framgångsrikt arbete har bedrivits på framställning av humant tillväxthormon. Andra relativt framskridna projekt är framställning av humant insulin som skiljer sig något från animalt insulin, interferoner (som används bl. a. för att bekämpa vissa typer av virus, hämma celltillväxt och reglera kroppens immunförsvar), vacciner mot bl. a. gulsot och mul- och klövsjuka, hormonet thymosin alfa — 1 (som stimulerar kroppens immun- försvar) samt ,B-endorfin (kroppseget opiat).

Mikrobiologiska processer är ofta mer energisnåla och miljövänliga än kemiska processer, som kan användas alternativt.

. J'Fuutl'mt. 11335 in]

WMF meta...-..,

Frattini. Lars_ *l'iä'fmä'tw ml

ä;

_. J. ?

",?th”? ._Wrg.

'-'. EILr'jjll.

. |"|'| ._|_| '.j_ ”' |_.'Il

SOU 1981:21

3 Gällande rätt

De grundläggande patenträttsliga bestämmelserna finns i patentlagen (1967:837). Verkställighetsföreskrifter till denna lag ges i patentkungörelsen (1967:838). Med stöd av kungörelsen har patentverket utfärdat vissa föreskrifter (patentbestämmelser). I instruktionen för patent- och registre- ringsverket (19781822) finns föreskrifter om handläggningen av patentären— den inom verket.

Vad som kan vara föremål för patent anges i 1 5 patentlagen. Där föreskrivs bl. a. att patent inte får meddelas på växtsorter och djurraser samt väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande (1 5 fjärde stycket).

När det gäller uppfinningar som avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande ges i patentlagstiftningen särskilda bestämmelser i två väsentliga avseenden. Sålunda ställs krav på deposition av kultur av mikroorganism i vissa fall. Vidare ges särskilda föreskrifter rörande rätt för tredje man att få tillgång till deponerad kultur.

Patentansökan skall innehålla bl. a. beskrivning av den patentsökta uppfinningen, innefattande ritningar om sådana" behövs, samt bestämd uppgift om vad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Beskrivning- en skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen (8 5 andra stycket patentlagen).

Tidigare fanns inte något allmänt krav på deposition av mikroorganismer i svensk rätt. Patentmyndigheten hade dock redan enligt tidigare gällande rätt möjlighet att förelägga sökanden att deponera kultur, om beskrivningen inte ensam kunde anses ange uppfinningen tillräckligt tydligt. I de bestämmelser som patentverket hade utfärdat med stöd av 41 5 patentkungörelsen gavs vissa föreskrifter om deposition av mikroorganism. Enligt patentbestämmel- serna var sådan deposition önskvärd och lämplig i vissa fall, nämligen om beskrivningen inte kunde göras sådan att förväxling med andra organismer var utesluten, om organismen var så sällsynt att det kunde antas vara förbundet med svårighet att anträffa den i naturen eller om framställningen av organismen inte med säkerhet var reproducerbar. Sådan deposition borde ske hos internationellt känd vetenskaplig in— eller utländsk institution som var oberoende av uppfinnaren (sökanden).

Genom de lagändringar som antogs av riksdagen år 1978 infördes emellertid ett allmänt krav på deposition av mikroorganism. Kravet gäller det fall att uppfinning avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant

44 Gällande rätt SOU 1981:21

förfarande och mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig skall användas vid utövande av uppfinningen. I sådant fall anses enligt 8 5 andra stycket sista punkten uppfinningen inte vara tillräckligt tydligt angiven, om inte en kultur av mikroorganismen lämnas i förvar enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Regeringen bemyndigas i lagen att delegera till patentmyndighe- ten att meddela sådana föreskrifter.

I 17 5 patentkungörelsen ges närmare föreskrifter angående deposition av mikroorganismer. I de fall som avses i 8 5 andra stycket sista punkten patentlagen skall sålunda en kultur av ifrågavarande mikroorganism senast den dag då patentansökan görs lämnas i förvar hos institution som patentmyndigheten har godkänt. Vidare skall sökanden inom två månader från ansökningsdagen till patentmyndigheten ge in bevis om att deposition har ägt rum. Beviset skall innehålla uppgift om var kulturen förvaras samt de uppgifter som erfordras för att identifiera kulturen. I fråga om s. k. internationell patentansökan, dvs. ansökan som görs enligt 1970 års konvention om patentsamarbete, gäller dock att beviset skall ges in inom frist som anges i 315 patentlagen, dvs. den frist som gäller för att fullfölja internationell patentansökan för att få patent för Sverige. Denna frist utlöper i regel 20 månader från ansökningsdagen eller, om prioritet yrkas, prioritetsdagen.

Institution får godkännas för att ta emot kultur för förvaring endast om den i särskilt avtal med patentmyndigheten har förbundit sig att hålla kulturen tillgänglig enligt vad som föreskrivs i den svenska lagstiftningen, när framställning därom görs i behörig ordning (17 5 andra stycket patentkungö- relsen). Institutionen skall vidare ha förbundit sig att underrätta patentsö- kanden resp. patenthavaren om vilka som har fått tillgång till kulturen. Hitintills har patentmyndigheten godkänt sju institutioner för detta ända- mål.

Patentmyndigheten skall upprätta förteckning över godkända institutio- ner. Envar kan utan avgift erhålla exemplar av denna förteckning.

Vad angår rätten för tredje man att få del av deponerad mikroorganism följer de särskilda föreskrifterna i patentlagstiftningen i detta avseende de allmänna reglerna om handlingsoffentlighet i patentärenden.

I fråga om allmänna handlingar i patentansökningsärende gäller enligt 8 kap. 13 5 första stycket sekretesslagen (1980:100) sekretess för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om annat inte följer av gällande lagstiftning om patent. Bestämmelser om undantag från sekretessen i patentärenden finns i 22 5 patentlagen. Där föreskrivs att handlingari sådant ärende skall hållas tillgängliga för envar fr. o. m. den dag då patentansök- ningen utläggs. När 18 månader har förflutit från ansökningsdagen eller, om prioritet yrkas, prioritetsdagen skall handlingarna hållas allmänt tillgängliga, även om ansökningen inte har utlagts. Har redan då beslut fattats om avskrivning eller avslag, skall handlingarna dock hållas allmänt tillgängliga endast om sökanden begär att ansökningen skall återupptas eller anför besvär eller gör framställning om att en för sent vidtagen åtgärd enligt 72 eller 73 5 patentlagen skall anses företagen i rätt tid. Om sökanden begär det, skall handlingarna hållas allmänt tillgängliga tidigare än vad nu har sagts. Om särskilda skäl föreligger, kan patentmyndigheten på yrkande förordna att handling, som innehåller företagshemlighet och som inte rör uppfinning på

SOU 1981:21

vilken patent söks, inte skall lämnas ut.

I fall då en mikrobiologisk kultur skall deponeras utgör den deponerade kulturen en viktig del av ansökningen. En sådan kultur skall därför i princip hållas allmänt tillgänglig i samma utsträckning som övriga delar av ansökningen. Genom 1978 års lagstiftning togs därföri 22 5 patentlagen in en särskild bestämmelse om offentlighet i fråga om deponerad mikroorganism. Med hänsyn till de möjligheter till missbruk som det kunde innebära att den deponerade kulturen hölls allmänt tillgänglig infördes emellertid också vissa formkrav för att få del av deponerad kultur. I 22 5 föreskrivs sålunda att kultur av mikroorganism som har lämnats i förvar enligt 8 5 andra stycket skall, sedan handlingarna i ärendet blivit tillgängliga för envar, hållas tillgänglig för den som gör skriftlig framställning därom och förbinder sig att iaktta vad regeringen föreskriver till förebyggande av missbruk av sådan kultur.

Föreskrifter i detta avseende har meddelats i 175 patentkungörelsen. Framställning om att få tillgång till mikrobiologisk kultur skall göras hos den institution som förvarar kulturen. Sådan framställning skall innehålla uppgift om namn och adress för den som gör framställningen. Vid framställningen skall fogas skriftlig utfästelse gentemot patentsökanden eller patenthavaren att inte låta annan få tillgång till kulturen med mindre ansökningen har avskrivits och inte mer kan återupptas eller ansökningen har avslagits eller patentet har upphört att gälla. Den som vill få tillgång till kulturen medan patentansökan ännu är under handläggning (dvs. innan patent har medde- lats) skall i utfästelsen också förbinda sig att inte använda kulturen för annat ändamål än experiment innan ansökningen har avskrivits och inte mer kan återupptas eller ansökningen avslagits eller patent meddelats. Utfästelse att inte använda kulturen för annat ändamål än experiment är dock inte bindande för den som erhåller tvångslicens att utnyttja uppfinningen.

1978 års lagändringar trädde, som tidigare har nämnts, till största delen i kraft den 1 juni 1978. Undantag gjordes emellertid för de bestämmelser som rör deposition av mikroorganism, dvs. i fråga om patentlagen 85 andra stycket sista punkten och 22 5 sjätte stycket. Anledningen härtill var att det inte var möjligt att till nämnda tidpunkt praktiskt lösa de problem som sammanhänger med deposition. Enligt patentlagen skall deposition av mikrobiologisk kultur göras hos institution som patentmyndigheten har godkänt. Sådant godkännande förutsätter att avtal träffas mellan den svenska patentmyndigheten och vederbörande institution. I avtalet måste institutionen förplikta sig bl. a. att hålla deponerad kultur allmänt tillgänglig under de förutsättningar som anges i den svenska lagstiftningen. Sedan erforderliga avtal hade ingåtts, trädde som tidigare har nämnts de bestämmelser i den nya lagstiftningen som rör deposition av mikroorganis- mer i kraft den 1 oktober 1978.

Gällande rätt 45

'-| ' ...'-'-:'n"..' . [_ ________ __r..r_.|...

. rl |:...

'_'tlml Malm"? mil.?

Wiki.-an r||.'|||| | »

_Niiärjl. __'.'.f1_l".'"| '| || .lm' ål p" 15'_' :| |||"

_ MUMS; l.. '_ H I _ ' ' ._ ' ' _.*" . ' :.- . _'I'JLIJUJJJL' | JFI

. __ 't... . := ' .. 'n'-:.. _ . . .. d.ll| _-.—_ .1 " '. '__*| ..' _|_ _1u'1__..f_ . .."il:I i'_'_' -,-._T H' "' __', _ _ |'_'__ ||| __ __|_'4| "|__ ;._ H* | | |._ 1..: _ __ . _.._ |' & ll|_ j.

. __ __ __ _ _ __| _ _ ___.______ __

:: .. '|'-Mb "'.'.E' wti-'... _ _ _ _ . tin %? .. _m ___ "___ ._ . ' ._|| .'| : |J_.__|| , ___ _j__ |P_:J_ _ _ m" ..I

' _. . '_|'-' _|... .. . ' lm'wul

_. _ , _ ._ |. .. :'_|' ..

"I I ' ':- ||'T | | |||:u | ' ' - -- " .' ." 'I ' "LMM' I |_ :*.I"_' * : .-.. 'till'—”m'a

.. _ :' ”aj.”? |__ " '- |;"':i_' '|'; .i'r

_-—. : || _ . ||| __ ___H __ — _|.

. _ ' ___: __ ' |___"_ _|_ ___' .. '_' ' .|'r'|_l.'l. | __' '_t' _-'_'|._; "a_i;

SOU 1981:21

4 Budapestöverenskommelsens innehåll

4.1 Huvuddragen i överenskommelsen

De stater som tillträder Budapestöverenskommelsen bildar en union för internationellt erkännande av deposition av mikroorganismer. Enligt överenskommelsen skall vissa institutioner som tar emot och förvarar mikroorganismer utses till internationella depositionsmyndigheter (Interna- tional Depository Authorities). Endast institution som är belägen i fördragsslutande stat kan utses till sådan myndighet. För att en institution skall kunna få status som internationell depositionsmyndighet måste den fördragsslutande stat inom vars område vederbörande institution ligger försäkra att institutionen uppfyller vissa i överenskommelsen angivna krav.

Deposition av mikroorganism som har skett vid internationell depositions- myndighet i enlighet med överenskommelsens bestämmelser skall erkännas av varje fördragsslutande stat som tillåter eller kräver deposition av mikroorganism i samband med patentärenden. I vissa fall får förnyad deposition göras. Detta gäller bl. a. om den deponerade organismen inte längre är livsduglig eller om på grund av import- eller exportrestriktioner prov av den deponerade organismen inte kan sändas utomlands. Sådan förnyad deposition skall i princip ha samma rättsverkan som om den hade gjorts den dag då den ursprungliga depositionen ägde rum.

Deponerad mikroorganism skall förvaras under minst fem år från det att senaste begäran om att få tillgång till prov av organismen gjordes. Den skall dock under alla förhållanden förvaras minst 30 år från dagen för depositio- nen.

Vad angår rätten för tredje man att få tillgång till deponerad organism innehåller överenskommelsen inte någon självständig reglering av denna fråga, utan rätten för tredje man att få tillgång till deponerad organism avgörs av nationell lag. Tredje man har sålunda enligt överenskommelsen rätt att få tillgång till prov av deponerad mikroorganism, om hänvisning till depositio- nen gjorts i patentansökan som har ingivits i någon fördragsslutande stat och tredje man enligt lagen i denna stat har rätt att få prov av organismen. Som huvudregel uppställs visserligen i överenskommelsen att tredje man inte har rätt att få prov av organismen förrän den patentansökan som rör denna organism har publicerats. Fördragsslutande stat får dock i sin nationella lag ge tredje man rätt att få prov av deponerad mikroorganism före publicering- en, och även nationell domstol kan ge tredje man sådan rätt.

47

48 Budapestöverenskommelsens innehåll SOU 1981:21

Endast stater kan tillträda Budapestöverenskommelsen. Internationell organisation som meddelar regionala patent, t. ex. den europeiska patent- organisationen, kan få en särskild ställning inom Budapestöverenskommel- sens system. Enligt överenskommelsen kan sådan internationell organisation genom att avge särskild förklaring bli bunden av vissa bestämmelser i överenskommelsen, framför allt bestämmelserna rörande skyldighet att erkänna deposition av mikroorganism som har gjorts enligt överenskommel- sen. Organisation som har avgivit sådan förklaring blir inte fördragsslutande part men har rätt att utan rösträtt vara närvarande vid alla möten inom den union som bildas genom överenskommelsen. Vidare jämställs försäkran av sådan organisation att en institution uppfyller de krav på internationell depositionsmyndighet som uppställs i överenskommelsen med försäkran av fördragsslutande stat.

4.2 De särskilda bestämmelserna i överenskommelsen

Budapestöverenskommelsen innehåller 20 artiklar. Av dessa är två inledan- de bestämmelser. De återstående artiklarna är fördelade på fyra kapitel. Till överenskommelsen hör vissa tillämpningsföreskrifter (reglerna 1—15).

Inledande bestämmelser

Enligt artikel 1 bildar de fördragsslutande staterna en union för internatio- nellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentärenden. Föreskrifter om hur unionen administreras finns i artiklarna 10—12 och i reglerna 14 och 15. Unionen benämns i det följande Budapest- unionen.

I artikel 2 definieras vissa uttryck som används i Budapestöverenskom- melsen.

Med patent avses i överenskommelsen inte bara patent i egentlig mening utan även uppfinnarcertifikat, certifikat för nyttighetsmodell, nyttighetsmo- dell, tilläggspatent, tilläggscertifikat, tilläggsuppfinnarcertifikat och tilläggs- certifikat för nyttighetsmodell.

Uttrycket "deposition av mikroorganism” avser — beroende på samman- hanget — själva översändandet av mikroorganismen för förvaring eller förvaringen av organismen eller både översändandet och förvaringen.

Med ”patentärende” avses varje förvaltningsärende eller domstolsärende rörande patentansökan eller patent.

Uttrycket "publicering i samband med patentärende” omfattar inte bara publicering i egentlig mening av patentansökan eller patent utan också officiellt förfarande genom vilket allmänheten bereds tillfälle att ta del av patentansökan.

Med uttrycket ”mellanstatlig organisation för industriell äganderätt" avses enbart sådan organisation som har förbundit sig att erkänna deposition som har gjorts enligt Budapestöverenskommelsen.

I fråga om övriga definitioner hänvisas till konventionstexten. I regel 1 i tillämpningsföreskrifterna definieras ytterligare några uttryck som förekommer i dessa föreskrifter.

SOU 1981:21 Budapestöverenskommelsens innehåll 49

Kapitel ]. Materiella bestämmelser

I artikel 3 finns den centrala bestämmelsen om erkännande av deposition som sker enligt överenskommelsen. Sålunda skall varje fördragsslutande stat som tillåter eller kräver deposition av mikroorganism i samband med patentärende för sådant ändamål erkänna deposition som sker hos interna- tionell depositionsmyndighet. Erkännandet omfattar dels att deposition har ägt rum, dels att deposition har skett den dag som anges av den internationella depositionsmyndigheten, dels att det som tillhandahålls som prov på viss deponerad mikroorganism faktiskt är prov på denna orga- nism.

Beteckningen "internationell depositionsmyndighet" är i överenskom- melsen förbehållen institution som i den ordning som föreskrivs i överens- kommelsen har fått denna ställning.

Såvitt gäller frågor som regleras i överenskommelsen och dess tillämp- ningsföreskrifter får fördragsslutande stat inte ställa upp krav som skiljer sig från eller går utöver vad som föreskrivs i överenskommelsen eller tillämp- ningsföreskrifterna.

Artikel 4 innehåller bestämmelser om deposition i fall då internationell depositionsmyndighet inte kan tillhandahålla prov på mikroorganism som har deponerats där. Som exempel på fall då prov inte tillhandahålls nämns särskilt det fallet att organismen inte längre är livsduglig och det fallet att prov inte kan tillhandahållas till följd av export- eller importrestriktioner. Inträder sådant förhinder, skall den som har gjort depositionen omgående underrättas om detta. Han är då berättigad att i viss ordning göra ny deposition av samma mikroorganism. Om den nya depositionen har gjorts i vederbörlig ordning, skall den anses gjord den dag då den ursprungliga' depositionen gjordes.

Ny deposition skall i regel göras hos den depositionsmyndighet där den ursprungliga depositionen gjordes. I två fall får dock ny deposition göras hos annan internationell depositionsmyndighet. Det gäller det fall att vederbö- rande institution har upphört att vara internationell depositionsmyndighet, helt eller såvitt gäller det aktuella slaget av organismer, eller har upphört att fullgöra sina åligganden som internationell depositionsmyndighet samt det fall att hindret för att tillhandahålla prov har bestått i import- eller exportrestriktioner.

Ny deposition skall åtföljas av förklaring av deponenten att den nya depositionen avser samma organism som den som ursprungligen depone-

' I tillämpningsföreskrifterna till överenskommelsen används uttrycket ”föregående deposition” (regel 6 och regel 7). Om ingen ny deposition har gjorts, avses med "föregående deposition” den ursprungliga depositionen. Har det däremot gjorts en eller flera nya depositioner avses med "föregående deposition” den senaste av dessa (regel 6.2).

Budapestunionens församling antog vid sitt möte den 12—20 januari 1981 ett uttalande om hur uttrycken ”ursprunglig deposition" och ”ursprungligen deponerad” i artikel 4 skulle förstås. De skulle förstås på samma sätt som uttrycket "föregående deposition” utom i ett fall. Undantaget är just bestämmelsen att en i vederbörlig ordning gjord ny deposition skall anses gjord den dag då den ursprungliga depositionen gjordes. Där avses med "ursprunglig deposition" endast den första depositionen (doc. BP/A/II/ll, annex III, punkt 2).

50 Budapestöverenskommelsens innehåll SOU 1981:21

rades. Skulle riktigheten av sådan förklaring bestridas av någon, regleras bevisbördan av tillämplig lag.

För att ny deposition skall få träda i den ursprungliga depositionens ställe krävs att alla tidigare utlåtanden om den ursprungligen deponerade mikroorganismens livsduglighet visade att den var livsduglig. Vidare fordras att den nya depositionen gjordes inom tre månader från det att deponenten tog emot underrättelse från vederbörande depositionsmyndighet om att myndigheten var förhindrad att tillhandahålla prov. Om depositionsmyndig- het har upphört att ha ställning som internationell depositionsmyndighet eller om den inte fullgör sina åligganden i fråga om sådana organismer som ifrågavarande deposition avser och deponenten inte inom viss frist har fått besked om detta, gäller särskilda regler om tidsfrist för ny deposition.

Rätt att göra ny deposition föreligger inte, om den ursprungligen deponerade kulturen har överförts från en internationell depositionsmyn- dighet till annan sådan myndighet, så länge den senare myndigheten är i stånd att tillhandahålla prov på organism. Närmare föreskrifter om tillvägagångssättet vid deposition ges i reglerna 6 och 7. Ursprunglig deposition skall åtföljas av en skriftlig förklaring, vars innehåll noga anges i regel 6.1. Bl. a. skall den innehålla en uppgift om att depositionen görs enligt Budapestöverenskommelsen och ett åtagande att inte återta depositionen inom den minsta förvaringstid som föreskrivs i regel 9.1. Vidare bör nämnas att förklaringen skall innehålla uppgift om de villkor som är nödvändiga för odling av mikroorganismen, för dess förvaring och för prövning av dess livsduglighet. Deponenten bör också lämna en vetenskaplig beskrivning av eller förslag till taxonomisk beteckning på organismen. Ny deposition, som skall ersätta en tidigare, skall åtföljas av, förutom förklaring vars innehåll anges i regel 6.2, avskrift av kvittot på den föregående depositionen och avskrift av det senaste utlåtandet rörande livsdugligheten hos organismen i den föregående depositionen enligt vilket den organismen var livsduglig.

Internationell depositionsmyndighet får i vissa hänseenden, som anges i regel 6.3, utfärda egna föreskrifter om vad som skall iakttas vid deposition hos myndigheten. Myndigheten får sålunda kräva att mikroorganismer deponeras i viss form och mängd och att deponenten fyller i de formulär som behövs för myndighetens administration. Myndigheten får ställa krav beträffande språk i den förklaring som enligt regel 6.1 eller 6.2 skall åtfölja en ursprunglig resp. en ny deposition. Vidare får myndigheten kräva betalning för förvaringen av organismen och den får också, om tillämplig lag medger det, kräva att deponenten ingår avtal med myndigheten om skadeståndsan- svar.

Bestämmelser om hur depositionsmyndigheten skall förfara då den har fått en organism för deposition finns i regel 6.4. I tre fall får myndigheten omedelbart vägra att befatta sig med organismen. Detta gäller om organismen är av annat slag än som myndigheten har utfäst sig att ta emot, om organismen har så ovanliga egenskaper att myndigheten inte tekniskt är i stånd att hantera den enligt bestämmelserna i överenskommelsen samt om depositionen har mottagits i sådant tillstånd att det är uppenbart att organismen saknas eller att det av vetenskapliga skäl är uteslutet att godta organismen. Vid andra brister skall myndigheten behålla organismen och

SOU 1981:21 Budapestöverenskommelsens innehåll 51

anmoda deponenten att avhjälpa dem. Organismen skall godtas som deposition först då alla krav som gäller enligt regel 6.1, 6.2 och 6.3 har uppfyllts. Har alla krav uppfyllts och organismen godtagits som deposition, skall depositionen anses gjord den dag då myndigheten mottog organis- men.

En deposition som har gjorts vid en institution, som senare blir internationell depositionsmyndighet, skall på sökandens begäran övergå till att gälla som deposition enligt Budapestöverenskommelsen från den dag institutionen blev internationell depositionsmyndighet. Deponenten måste dock se till att alla villkor för deposition enligt överenskommelsen blir uppfyllda (regel 6.4.d).

Enligt anteckning i rapporten från mötet med Budapestunionens försam- ling den 12—20 januari 1981 rådde enighet om att den som gjort en deposition hos en internationell depositionsmyndighet utan att göra depositionen enligt Budapestöverenskommelsen senare skulle kunna få sin deposition ansedd som gjord enligt överenskommelsen, om alla krav enligt överenskommelsen uppfylls (doc. BP/A/II/ll punkt 29).

Regel 7 innehåller föreskrifter om det kvitto som den internationella depositionsmyndigheten skall utfärda när den tar emot deposition, ursprung- lig eller ny. Sådant kvitto skall utfärdas för varje deposition som görs eller överförs. Kvittot skall avfattas på ett för unionen enhetligt formulär.

Deponent, som inte har lämnat vetenskaplig beskrivning eller taxonomisk beteckning i samband med att depositionen gjordes får komplettera med dessa uppgifter senare. Beskrivning eller beteckning som har lämnats får alltid ändras. Ändring skall göras skriftligen. I samband med att ändring görs skall lämnas vissa uppgifter (regel 8).

Envar som är berättigad att få prov på deponerad mikroorganism har också rätt att få del av sådan vetenskaplig beskrivning eller taxonomisk beteckning som bör lämnas av deponenten vid deposition (regel 7.6).

I artikel 5 behandlas det fall att export- eller importrestriktioner föreligger ifråga om mikroorganism. Denna artikel skiljer sig från övriga bestämmelser i Budapestöverenskommelsen genom att den till sin natur är en deklaration i stället för en rättslig föreskrift. I artikeln sägs sålunda att de fördragsslutande staterna erkänner det vara synnerligen önskvärt att, i den mån export- eller importrestriktioner föreligger beträffande vissa slags mikroorganismer, sådana restriktioner inte tillämpas på organismer som deponerats eller är avsedda för deposition enligt Budapestöverenskommelsen annat än då det är nödvändigt med hänsyn till nationell säkerhet eller risker för hälsa eller miljön.

I artiklarna 6 och 7 regleras vilka krav en internationell depositionsmyn- dighet måste uppfylla samt förfarandet för att utse internationella deposi- tionsmyndigheter. Till dessa två artiklar ansluter sig föreskrifterna i reglerna 2 och 3.

Till internationell depositionsmyndighet får utses endast institution som är belägen i fördragsslutande stat. Vidare måste den stat där institutionen är belägen avge försäkran att institutionen uppfyller nedan angivna villkor i fråga om personal och utrustning m. m. Sådan försäkran kan också avges av mellanstatlig organisation för industriell äganderätt såvitt gäller institution belägen i någon av organisationens medlemsstater (art. 6.1).

52 Budapestöverenskommelsens innehåll SOU 1981:21

Internationell depositionsmyndighet skall enligt konventionen 1) bedriva sin verksamhet kontinuerligt, 2) ha den personal och den utrustning som enligt tillämpningsföreskrifterna är erforderlig för att fullgöra sin veten— skapliga och administrativa verksamhet enligt överenskommelsen, 3) vara opartisk och objektiv, 4) stå till förfogande för alla deponenter på lika villkor. 5) godta för deposition antingen alla slags mikroorganismer eller vissa slags mikroorganismer samt undersöka organismernas livsduglighet och förvara dem i enlighet med tillämpningsföreskrifterna, 6) utfärda kvitto till deponenten och utlåtande om livsduglighet i enlighet med tillämpningsföre- skrifterna, 7) iaktta den sekretess i fråga om depositioner som anges i tillämpningsföreskrifterna samt 8) tillhandahålla prov på deponerade mikroorganismer i enlighet med tillämpningsföreskrifterna (art. 6.2).

Till internationell depositionsmyndighet får utses statlig myndighet, däri inbegripet offentlig institution som är anknuten till annan myndighet än sådan som ingår i den centrala statsförvaltningen. samt privat institution. Internationell depositionsmyndighet skall ha sådan personal och utrustning att myndigheten kan förvara deponerade organismer på ett sätt som säkerställer att de hålls livsdugliga och inte förorenas. Vidare måste internationell depositionsmyndighet vidta säkerhetsåtgärder, som gör risken för förlust av deponerade organismer så liten som möjligt. Depositionsmyn— digheten skall kunna tillhandahålla prov på deponerade mikroorganismer snabbt och på ett lämpligt sätt (regel 2).

Institution förvärvar ställning som internationell depositionsmyndighet genom skriftligt meddelande till WIPO:s generaldirektör från den fördrags— slutande stat där institutionen är belägen eller från mellanstatlig organisation för industriell äganderätt. Sådant meddelande skall innehålla försäkran om att institutionen uppfyller och i fortsättningen kommer att uppfylla de krav som anges i artikel 6.2. I det skriftliga meddelandet skall också lämnas de upplysningar om institutionen som anges i tillämpningsföreskrifterna. Om generaldirektören finner att meddelandet innehåller föreskriven försäkran och att erforderliga upplysningar har inkommit, skall WIPO:s internationella byrå omgående publicera meddelandet. Institutionen får ställning som internationell depositionsmyndighet från den dag då meddelandet publice- rades. Har i nyssnämnda meddelande angivits att myndigheten skall få ställning som internationell depositionsmyndighet från viss dag som infaller efter publiceringen av meddelandet, får institutionen denna ställning från angiven dag (art. 7).

Meddelande av det slag som avses i artikel 7 skall innehålla: 1) namn och adress på ifrågavarande institution, 2) ingående upplysningar om institutio- nens möjligheter att uppfylla de krav som anges i artikel 6.2., 3) uppgift huruvida institutionen avser att godta endast vissa slags mikroorganismer och i så fall vilka, 4) uppgift om de avgifter som institutionen kommer att ta ut för förvaring, utlåtande om livsduglighet och tillhandahållande av prov samt 5) institutionens officiella språk (regel 3.1).

Om meddelande varigenom institution anmäls som internationell deposi— tionsmyndighet uppfyller de krav som gäller för sådant meddelande, skall WIPO:s generaldirektör omgående översända meddelandet till alla fördrags- slutande stater och mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt (regel 3.2).

SOU 1981:21 Budapestöverenskommelsens innehåll 53

Har institution anmälts som internationell depositionsmyndighet för enbart vissa slags mikroorganismer, får anmälan när som helst utvidgas till att omfatta ytterligare slags organismer. I fråga om sådan komplettering gäller samma föreskrifter som för ursprunglig anmälan (regel 3.3).

Bestämmelser om förvaring av deponerade mikroorganismer, prövning av livsduglighet, utlåtande om livsduglighet och utlämnande av prov på deponerad kultur ges i reglerna 9—11.

Deponerad mikroorganism skall förvaras under minst fem år efter det någon senast begärde att få tillgång till prov på organismen. Den skall dock alltid förvaras minst trettio år från depositionsdagen (regel 9.1).

Depositionsmyndighet får inte lämna upplysning om huruvida mikroorga- nism har deponerats där. Utom i de fall då någon enligt regel 11 är berättigad att få tillgång till prov på deponerad mikroorganism får depositionsmyndig- heten inte heller lämna ut upplysningar rörande de mikroorganismer som har deponerats hos den (regel 9.2).

Som tidigare har nämnts skall internationell depositionsmyndighet under- söka deponerad organisms livsduglighet och utfärda utlåtande om livsdug- ligheten. Kontroll av livsdugligheten skall ske omgående efter det att organismen har deponerats och därefter med skäliga tidsmellanrum bero— ende på slaget av mikroorganism och möjliga förvaringsbetingelser. Sådan kontroll skall vidare äga rum så snart deponenten begär det. Om det är nödvändigt av tekniska skäl, skall kontroll ske när som helst (regel 10.1). Utlåtande om vad kontroll av livsduglighet har givit vid handen skall utfärdas till deponenten omgående efter det att deposition har skett eller överföring ägt rum samt i övrigt när som helst när denne begär det. Utlåtande skall vidare på begäran utfärdas till den som med stöd av regel 11 har fått ut prov på deponerad mikroorganism (regel 10.2).

I regel 10.3 finns detaljerade föreskrifter om hur utlåtande om livsduglig- het skall avfattas. Bl. a. föreskrivs att de betingelser under vilka prövning har företagits skall anges, om den till vilken utlåtandet utfärdas särskilt har begärt det och resultatet av prövningen var negativt. Bevis som utfärdas på begäran skall alltid hänföra sig till det senast utförda provet. Utlåtandet skall utfärdas på formulär som fastställs av WIPO:s generaldirektör och på språk som bestäms av Budapestunionens församling. För utlåtande som utfärdas till deponent i samband med att deposition görs eller till patentmyndighet får inte tas ut avgift. I övriga fall tas ut avgift, som skall erläggas senast i samband med att utlåtande begärs.

Utlämnande av prov på deponerad mikroorganism regleras i regel 11. Sådant prov kan erhållas av myndighet för industriell äganderätt (i det följande benämnd ”patentmyndighet”), av deponenten, av den som har deponentens medgivande samt av part som enligt lag är berättigad därtill (i regel 11 benämnd ”berättigad part”).

Patentmyndighet i fördragsslutande stat eller inom mellanstatlig organi- sation för industriell äganderätt har under vissa förutsättningar rätt att få tillgång till prov på deponerad mikroorganism. Som förutsättning gäller att patentmyndigheten framställer begäran härom och att begäran åtföljs av förklaring att patentansökan som innehåller hänvisning till depositionen har givits in hos patentmyndigheten och att ansökningen avser denna mikroor- ganism eller användning av den, att denna ansökan är anhängig hos

54 Budapestöverenskommelsens innehåll SOU 1981:21

myndigheten eller att ansökningen har lett till patent, att provet behövs i samband med patentärende som har verkan i vederbörande stat eller, i förekommande fall, inom organisationen eller dess medlemsstater samt att provet kommer att användas enbart i samband med detta patentärende (regel 11.1).

Deponenten skall alltid på begäran få tillgång till prov när han begär det. Prov skall också alltid utlämnas till den som begär det och som till begäran fogar deponentens skriftliga medgivande till att prov utlämnas (regel 11.2).

Prov på deponerad mikroorganism skall, som nämnts, under vissa förutsättningar på begäran också lämnas ut till den som enligt lag är berättigad att få tillgång till prov (berättigad part). Begäran av berättigad part skall framställas på särskilt formulär vars innehåll bestäms av Budapestunionens församling. På detta formulär skall vederbörande patent- myndighet intyga att patentansökan som innehåller hänvisning till ifrågava- rande deposition har givits in hos myndigheten och att denna ansökan avser mikroorganismen eller användning av den. Av intyget skall också framgå att ifrågavarande patentansökan har publicerats av myndigheten. Slutligen skall patentmyndigheten intyga antingen att vederbörande enligt den lag som är tillämplig på handläggningen av patentärendet är berättigad att få tillgång till prov på organismen och, om enligt denna lag rätten att få tillgång till prov är beroende av att vissa villkor uppfylls, myndigheten finner att dessa villkor faktiskt har uppfyllts, eller att vederbörande inför myndigheten har undertecknat ett formulär vilket enligt lag medför att han är berättigad att få tillgång till provet. Skulle berättigad part ha rätt att få tillgång till prov innan patentansökningen har publicerats, skall detta uttryckligen anges i intyget. I detta fall skall också hänvisning lämnas till tillämpliga lagbestämmelser och, i förekommande fall, domstolsavgöranden. I sådant fall krävs givetvis inte intyg om att publicering av ansökningen har skett (regel 11.3.a).

Ifråga om utlämnande av prov på deposition som hänför sig till meddelade patent finns särskilda föreskrifter. Sålunda kan patentmyndighet periodiskt tillställa internationell depositionsmyndighet förteckning över diarienum- mer på depositioner som hänför sig till meddelade patent. Prov från deposition som tas upp i sådan förteckning skall lämnas ut till den som begär att få tillgång till sådant prov utan att något intyg från vederbörande patentmyndighet behöver företes (regel 11.3.b).

I regel 11.4 finns ett antal regler om de handlingar som krävs i samband med begäran om prov. Sådana handlingar (begäran om prov samt förklaring, intyg och övriga meddelanden) skall upprättas på det språk som är officiellt språk vid ifrågavarande depositionsmyndighet, om detta språk är engelska, franska, ryska eller spanska. Skall handlingen upprättas på ryska eller spanska, får den dock ges in på engelska eller franska. I sådant fall översätter WIPO:s internationella byrå på begäran kostnadsfritt handlingen. Om depositionsmyndighetens språk inte är engelska, franska, ryska eller spanska får handling ges in på depositionsmyndighetens officiella språk eller på engelska eller franska. Undantag från nu återgivna bestämmelser görs dock beträffande begäran från patentmyndighet vars officiella språk är ryska eller spanska. Sådan myndighet får använda sitt officiella språk, och WIPO:s internationella byrå ombesörjer i så fall på vederbörande patentmyndighets

SOU 1981:21 Budapestöverenskommelsens innehåll 55

eller depositionsmyndighets begäran omgående och kostnadsfritt översätt- ning till engelska eller franska.

Begäran om att få tillgång till prov samt förklaring, intyg och övriga meddelanden som är föreskrivna i ärenden om utlämnande av prov skall upprättas skriftligen samt vara daterade och vederbörligen undertecknade. Vidare finns föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas i dessa handlingar.

I regel 11.4 finns också föreskrifter om hur försändelse med prov skall vara beskaffad och om de handlingar som skall åtfölja provet.

Depositionsmyndighet som har lämnat ut prov på deponerad mikroorga- nism skall enligt regel 11.4 omgående skriftligen underrätta deponenten om detta. Därvid skall uppges när utlämnandet skedde samt namn och adress på den som har fått prov utlämnat till sig. Deponenten skall också samtidigt med underrättelsen få avskrift av begäran om prov.

Särskilda bestämmelser om hur reglerna 11.1 och 11.3 skall tillämpas vid internationell patentansökan finns i regel 11.5. Reglerna innebär bl. a. att designerad myndighet för internationell patentansökan behandlas som myndighet där ansökningen har givits in.

Prov som har begärts av patentmyndighet lämnas ut utan avgift. I övriga fall tas ut avgift. Avgiften skall erläggas senast när begäran om prov framställs.

Bestämmelser om avgifter vid internationell depositionsmyndighet finns i regel 12. För fullgörande av sina uppgifter enligt Budapestöverenskommel- sen får depositionsmyndighet ta ut avgifter av fem slag, nämligen avgift för förvaring av mikroorganism, avgift för intyg till deponenten om att vetenskaplig eller taxonomisk beskrivning har mottagits från honom, avgift för utlåtande om livsduglighet (utom när sådant utlåtande utfärdas till patentmyndighet), avgift för utlämnande av prov (utom när provet har begärts av patentmyndighet) samt avgift för att översända exemplar av vetenskaplig beskrivning eller taxonomisk beteckning till tredje man som har rätt att få sådant exemplar enligt regel 7.6.

Avgift för förvaring skall avse hela den minsta förvaringstid som gäller enligt konventionen, dvs. 30 år från den dag då depositionen gjordes, dock minst fem år från den dag då begäran om att få tillgång till prov senast mottogs.

Avgiftsbelopp får inte bestämmas olika med hänsyn till den betalnings- skyldiges medborgarskap eller hemvist.

Ändring av avgift skall meddelas till WIPO:s generaldirektör av den stat eller mellanstatliga organisation som har avgivit föreskriven försäkran beträffande vederbörande institution. Generaldirektören skall omgående underrätta alla fördragsslutande stater och mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt om ändringen. Meddelande om avgiftsändring och generaldirektörens underrättelse skall omgående publiceras av WIPO:s internationella byrå. Ändring träder i kraft den dag som anges i meddelandet till generaldirektören. Om ändringen innebär att avgift höjs, får ändringen dock träda i kraft tidigast 30 dagar efter internationella byråns publice- ring.

I regel 12 bis finnsbestämmelser om hur tidsfrister skall beräknas. Sättet att beräkna frister som anges i år, månader och dagar överensstämmer med

56 Budapestöverenskommelsens innehåll SOU 1981:21

vad som är gängse i Sverige.

Publicering som internationell depositionsmyndighet skall ombesörja skall enligt regel 13 göras i den månatliga tidskrift som WIPO:s internationella byrå ger ut. Åtminstone i det första numret av varje årgång av tidskriften skall tas in förteckning över internationella depositionsmyndigheter. I förteckningen skall för varje myndighet anges vilka organismer som får deponeras hos den och vilka avgifter som den tar ut.

Vissa omständigheter skall publiceras i tidskriften i det nummer som kommer ut närmast efter det att omständigheten har inträffat. Detta gäller när institution har förvärvat ställning som internationell depositionsmyndig- het, upphört att ha ställning som sådan myndighet, begränsat sin verksamhet som depositionsmyndighet eller utökat sitt åtagande till ytterligare slag av mikroorganismer. Detsamma gäller varje upphörande av depositionsmyn- dighets verksamhet, vägran att godta vissa slag av mikroorganismer samt de åtgärder som har vidtagits i samband med sådant upphörande eller sådan vägran. Vidare skall publiceras avgiftsändringar samt krav som depositions- myndighet med stöd av regel 6 har uppställt när det gäller hur deposition skall göras och ändring i sådant krav.

Bestämmelser om upphävande av ställning som internationell depositions- myndighet och begränsning av sådan ställning finns i artikel 8 och regel 4. I anslutning härtill bör också beaktas vissa föreskrifter i regel 5 om åtgärder som skall vidtas när depositionsmyndighet inte fullgör sina åligganden.

Enligt artikel 8 får fördragsslutande stat och mellanstatlig organisation för industriell äganderätt hos Budapestunionens församling begära att försam- lingen upphäver eller begränsar depositionsmyndighets ställning som inter- nationell depositionsmyndighet. Som grund för sådan begäran får åberopas endast att depositionsmyndigheten inte har iakttagit eller inte längre iakttar de villkor som enligt artikel 6 gäller för internationell depositionsmyndighet. Sådan begäran får dock inte framställas av den stat eller organisation som har avgivit försäkran att institutionen uppfyller de villkor som uppställs för förvärv och ställning som sådan myndighet. Denna stat eller organisation har i stället möjlighet att återta denna försäkran.

Innan begäran görs till Budapestunionens församling om att institution skall berövas sin ställning som internationell depositionsmyndighet eller få den begränsad, skall grunden för avsedd begäran genom WIPO:s general- direktör delges den stat eller organisation som avgivit försäkran beträffande ifrågavarande institution. Denna stat eller organisation skall sedan ges en frist på 6 månader för att vidta åtgärder för att få rättelse till stånd.

Finner församlingen begäran välgrundad, skall den upphäva institutionens ställning som internationell depositionsmyndighet eller begränsa denna ställning till att avse endast vissa slag av mikroorganismer. För sådant beslut krävs två tredjedels majoritet av avgivna röster.

Stat eller mellanstatlig organisation som har avgivit försäkran för institution som internationell depositionsmyndighet får genom meddelande till WIPO:s generaldirektör återta sin försäkran helt eller delvis. Sådant återtagande medför att institutionens ställning som internationell deposi- tionsmyndighet upphävs resp. begränsas. Vederbörande stat eller organisa- tion är skyldig att ta tillbaka försäkran i den mån denna inte längre

gäller.

SOU 1981:21 Budapestöverenskommelsens innehåll 57

Närmare föreskrifter om förfarandet vid upphävande av eller begränsning av depositionsmyndighets ställning som internationell depositionsmyndighet ges i regel 4. Bl. a. föreskrivs att begäran om sådant upphävande eller sådan begränsning skall tas upp till behandling av Budapestunionens församling tidigast sex och senast åtta månader från det att underrättelsen om begäran har sänts ut till de fördragsslutande staterna. Om generaldirektören finner att iakttagande av denna frist skulle medföra risk för deponenters eller framtida deponenters intressen, får han kalla församlingen till möte före sexmåna- dersfristens utgång.

Beslutar Budapestunionens församling att upphäva institutions ställning som internationell depositionsmyndighet eller att begränsa dess verksamhet som myndighet till vissa slags mikroorganismer. träder beslutet i kraft tre månader från det att beslutet fattades.

Om WIPO:s generaldirektör tar emot återkallelse av försäkran beträffan- de internationell depositionsmyndighet, skall han omgående underrätta alla fördragsslutande stater och mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt. Återtagande skall publiceras av WIPO:s internationella byrå.

I regel 5 finns föreskrifter om hur det skall förfaras med deponerade mikroorganismer när internationell depositionsmyndighet slutgiltigt eller tillfälligt upphör att fullgöra sina uppgifter som sådan myndighet. Dessa föreskrifter gäller i tillämpliga delar också när depositionsmyndighets ställning upphävs eller begränsas (enligt regel 4.3).

Stat eller organisation som har avgivit försäkran beträffande depositions- myndighet har enligt regel 5.1 visst ansvar i de nu nämnda fallen. Staten eller organisationen skall sålunda så långt det är möjligt tillse att tre olika åtgärder vidtas, nämligen att mikroorganismer som berörs överförs från vad som benämns den ”försumliga myndigheten” till ”ersättningsmyndigheten”, att post samt andra meddelanden och handlingar som avser överförda organis- mer överförs till ersättningsmyndigheten samt att berörda deponenter underrättas om överföringen. WIPO:s generaldirektör skall omgående underrättas om den omfattning i vilken depositionsmyndighet har upphört att fullgöra sina åligganden samt de åtgärder som med anledning därav har vidtagits av staten resp. organisationen. Generaldirektören skall underrätta alla fördragsslutande stater och mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt om vad som har meddelats honom i dessa avseenden. Underrät- telse från stat resp. organisation och från generaldirektören skall publiceras av WIPO:s internationella byrå.

Ersättningsmyndigheten skall tillsammans med det diarienummer som den åsätter depositionen på lämpligt sätt bibehålla det gamla diarienumret. Fördragsslutande stat och mellanstatlig organisation för industriell ägande- rätt får föreskriva skyldighet för deponenten att underrätta vederbörande patentmyndighet om ändring av diarienummer för deposition som hör samman med patentärendet.

Den ”försumliga myndigheten” är skyldig att, utöver sådan överföring som sker på föranstaltande av stat eller organisation, på begäran av deponent överföra deponerade organismer och dithörande handlingar till annan internationell depositionsmyndighet än ”ersättningsmyndigheten”. Förut- sättning för sådan överföring är att deponenten betalar alla kostnader för

58 Budapestöverenskommelsens innehåll SOU 1981:2l

överföringen. Deponenten skall också till den nya myndigheten betala avgiften för förvaring där.

På deponentens begäran skall ”försumlig myndighet” såvitt möjligt behålla prov på den mikroorganism som har deponerats där, även om depositionen i princip överförs till annan internationell depositionsmyndig- het.

I regel 5 finns också vissa föreskrifter om åtgärder när internationell depositionsmyndighet har vägrat ta emot mikroorganism av ett slag som den borde ha tagit emot enligt den försäkran som har avgivits av vederbörande stat eller mellanstatliga organisation. I sådant fall skall vederbörande stat eller organisation omgående underrätta WIPO:s generaldirektör om detta och om de åtgärder som har vidtagits. Denna underrättelse skall generaldi- rektören sända ut till alla fördragsslutande stater och mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt. Underrättelsen skall också publi- ceras av WIPO:s internationella byrå (regel 5.2).

Med uttrycket ”mellanstatlig organisation för industriell äganderätt” avses i Budapestöverenskommelsen organisation som har förbundit sig att erkänna deposition som görs enligt denna överenskommelse (artikel 2). Närmare bestämmelser om ställningen inom Budapestunionen för sådan mellanstatlig organisation för industriell äganderätt finns i artikel 9.

Förbindelse att erkänna deposition som görs enligt Budapestöverenskom- melsen får avges av mellanstatlig organisation för industriell äganderätt åt vilken flera stater har uppdragit att meddela regionala patent, under förutsättning att samtliga medlemsstater i organisationen är medlemmar i Parisunionen för industriellt rättsskydd. Däremot krävs inte att organisatio- nens medlemsstater tillhör Budapestunionen. Sådan förbindelse avges i form av förklaring till WIPO:s generaldirektör i vilken organisationen förpliktar sig att erkänna deposition som görs enligt Budapestöverenskommelsen och att inte såvitt gäller frågor som regleras i överenskommelsen ställa upp regler som skiljer sig från eller går utöver de krav som ställs upp i konventionen eller tillämpningsföreskrifterna samt att iaktta varje rättsverkan av de bestäm— melser i överenskommelsen och tillämpningsföreskrifterna som är tillämplig på mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt.

Förklaring som avges innan Budapestöverenskommelsen har trätt i kraft gäller från dagen för överenskommelsens ikraftträdande. Förklaring som avges efter ikraftträdandet blir gällande efter det tre månader förflutit från det att den avgavs, om inte senare dag har satts ut i förklaringen. Har särskild dag angivits, gäller förklaringen från den dagen.

Ändras sådan bestämmelse i Budapestöverenskommelsen eller tillämp- ningsföreskrifterna som berör mellanstatlig organisation för industriell äganderätt, får sådan organisation som har avgivit förklaring av det slag som här avses återta sin förklaring. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av att sådan organisation i motsats till stat inte är medlem i Budapestunionen och därför inte har säte i unionens församling. Återtagande sker genom meddelande till WIPO:s generaldirektör. Återtagande som har kommit in innan ändring har trätt i kraft gäller från ikraftträdandet. Kommer återtagande in efter ikraftträdandet, gäller det från den dag som anges i meddelandet eller, om dag inte har angivits, från det att tre månader har förflutit från mottagandet.

SOU 1981:21 Budapestöverenskommelsens innehåll

Mellanstatlig organisation får återta sin förklaring även utan att överens- kommelsen har ändrats. I sådant fall får återtagande dock inte göras förrän fem år har förflutit från det att förklaringen trädde i kraft. Därefter får förklaring återtas genom meddelande till WIPO:s generaldirektör och återtagande får verkan när två år har förflutit från mottagandet.

När mellanstatlig organisation för industriell äganderätt återtar förklaring av det slag som nu avses, medför detta att depositionsinstitution som har fått ställning som internationell depositionsmyndighet på grund av försäkran från denna organisation upphör att ha denna ställning. Denna verkan inträder ett år från det att generaldirektören mottog återtagandet.

I överenskommelsen regleras också den ordning i vilken mellanstatlig organisation skall fatta vissa beslut som har anknytning till Budapestöverens- kommelsen (art 9.5). Detta gäller beslut att organisationen åtar sig förpliktelse som mellanstatlig organisation för industriell äganderätt enligt artikel 9.1, beslut att återta sådan förklaring, beslut att avge försäkran som utgör grund för att viss institution skall utses till internationell depositions- myndighet och återtagande av sådan försäkran samt beslut att begära att depositionsinstitutions ställning som internationell depositionsmyndighet upphävs eller begränsas. Sådant beslut skall fattas av organisationens högsta beslutande organ i vilket alla medlemsstater ingår och i vilket besluten fattas av officiella företrädare för medlemsstaternas regeringar.

Kapitel 11 Administrativa bestämmelser

Unionens högsta beslutande organ är dess församling. Bestämmelser om församlingen finns i artikel 10 samt i reglerna 14 och 15.

Enligt artikel 10 består församlingen av de fördragsslutande staterna. Varje stat skall företrädas av ett ombud, som får bistås av biträdande ombud, rådgivare och sakkunniga. Mellanstatlig organisation för industriell ägande- rätt skall företrädas av särskilda observatörer i församlingen och i alla kommittéer och arbetsgrupper som församlingen upprättar.

Icke fördragsslutande stat som är medlem i WIPO eller i Parisunionen för industriellt rättsskydd får företrädas av observatör vid möte med församling- en. Detsamma gäller annan mellanstatlig organisation vars verksamhet är inriktad på patentfrågor som inte har avgivit förklaring som har givit den ställningen som mellanstatlig organisation för industriell äganderätt. I den mån församlingen medger detta får sådan stat eller organisation företrädas av observatör även i kommittéer och arbetsgrupper.

Församlingen skall enligt artikel 10.1) behandla frågor om hur Budapest- unionen skall vidmakthållas och utvecklas samt om Budapestöverenskom- melsens tillämpning, 2) fullgöra de uppgifter som uttryckligen åligger den eller särskilt uppdras åt den i överenskommelsen, 3) ge WIPO:s generaldi- rektör anvisningar och förberedelser för revisionskonferenser, 4) granska och godkänna generaldirektörens verksamhetsberättelse rörande unionen och dennes åtgärder rörande unionen i övrigt samt ge generaldirektören erforderliga instruktioner, 5) tillsätta erforderliga kommittéer och arbets- grupper, 6) besluta om rätt för observatörer att närvara i den mån sådan rätt inte är föreskriven direkt i överenskommelsen, 7) vidta de åtgärder i övrigt som främjar unionens syften samt 8) utföra alla övriga uppgifter som

59

60 Budapestöverenskommelsens innehåll SOU 1981:21

erfordras enligt överenskommelsen. I frågor som rör även andra unioner som administreras av WIPO skall församlingen fatta sina beslut efter att ha hört WIPO:s samordningskommitté.

Varje fördragsslutande stat har en röst i församlingen. Ombud får utöva rösträtt för endast en stat. Församlingen är beslutför när hälften av de fördragsslutande staterna är representerade. Även om församlingen inte är beslutför, får den dock fatta beslut i procedurfrågor samt provisoriska beslut i andra frågor. Beslut som i andra frågor än procedurfrågor har fattats utan att erforderligt antal stater varit företrädda i församlingen blir emellertid gällande först efter ett skriftligt omröstningsförfarande. Närmare föreskrif— ter om skriftlig omröstning finns i tillämpningsföreskrifterna (regel 15).

Om inte annat är särskilt föreskrivet, fattas beslut i församlingen med enkel majoritet av avgivna röster. Nedlagd röst anses inte som avgiven. Bestämmelser om kvalificerad majoritet i vissa fall finns i artikel 8 (upphävande av ställning som internationell depositionsmyndighet eller begränsning av sådan ställning), artikel 12 (ändring av tillämpningsföreskrif- terna) och artikel 14 (ändring av artiklarna 10 och 11).

Församlingen skall hålla ordinarie möte vart tredje år. Extra ordinarie möte skall hållas när generaldirektören finner det erforderligt eller när en fjärdedel av de fördragsslutande staterna begär det.

Utgifter för delegation som deltar i möte med församlingen eller med kommitté eller arbetsgrupp skall bestridas av den stat eller organisation som har utsett delegationen (regel 14).

WIPO:s internationella byrå svarar för Budapestunionens administration (art. 11). Byrån skall vidare tillhandahålla sekretariat för revisionskonferen- ser, för församlingen och för kommittéer och arbetsgrupper som församling- en tillsätter samt för möten som WIPO:s generaldirektör sammankallar för behandling av frågor rörande Budapestunionen.

WIPO:s generaldirektör är unionens högste verkställande tjänsteman och företräder unionen. Han sammankallar alla möten som behandlar frågor rörande unionen. Generaldirektören och av honom utsedda tjänstemän får delta i alla möten med församlingen, kommittéer och arbetsgrupper som tillsätts av församlingen och andra möten som generaldirektören samman- kallar. Det åligger särskilt generaldirektören att förbereda revisionskonfe— renser.

De tillämpningsföreskrifter som hör till Budapestöverenskommelsen skall enligt artikel 12 innehålla regler beträffande frågor i vilka överenskommel- sen hänvisar till tillämpningsföreskrifterna eller anger att föreskrifter finns eller utfärdas. Vidare skall i tillämpningsföreskrifterna finnas regler beträf- fande administrativa krav, frågor och förfaranden samt i andra frågor som är av betydelse vid tillämpning av överenskommelsen.

Tillämpningsföreskrifterna får ändras av unionens församling. För beslut om ändring av tillämpningsföreskrifterna krävs två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna. Bestämmelser som gäller utlämnande av prov på depone- rad mikroorganism får dock ändras endast om inte någon fördragsslutande stat röstar mot ändringen (art. 12.3 och 12.4).

Bestämmelserna i själva överenskommelsen gäller före tillämpningsföre- skrifterna, om överenskommelsen och tillämpningsföreskrifterna skulle strida mot varandra (art. 12.5).

SOU 1981:21 Budapestöverenskommelsens innehåll 6l

Kapitel [11 Revision och ändring

Överenskommelsen kan revideras genom revisionskonferens mellan de fördragsslutande staterna (art. 13). Församlingen beslutar om sammankal- lande av sådan konferens.

Artiklarna 10 och 11 kan ändras inte endast genom revisionskonferens utan även genom beslut av unionens församling (art. 14). Förslag till ändring av dessa artiklar får framläggas av varje fördragsslutande stat och av WIPO:s generaldirektör. Sådant förslag skall av generaldirektören sändas ut till de fördragsslutande staterna senast sex månader innan det skall behandlas av församlingen. För ändring av artikel 10 krävs fyra femtedels majoritet och för ändring av artikel 11 tre fjärdedels majoritet av de avgivna rösterna.

Ändring som församlingen har beslutat enligt artikel 14 träder i kraft en månad efter det att generaldirektören från tre fjärdedelar av de stater som deltog i beslutet har mottagit skriftligt meddelande om att ändringen har godkänts av vederbörande stat i enlighet med dess konstitutionella bestäm- melser. Ändring som har godkänts på detta sätt är bindande för alla stater som var fördragsslutande stater när församlingen fattade sitt beslut. Ändring som innebär nya eller ökade ekonomiska förpliktelser är dock bindande endast för fördragsslutande stat som har meddelat att den godkänt ändringen.

Ändring, som har godkänts och trätt i kraft, är bindande för alla stater som tillträder överenskommelsen efter det att församlingen beslutade om ändringen.

Kapitel IV Slutbeståmmelser

Stat som är medlem i Parisunionen för industriellt rättsskydd får tillträda Budapestöverenskommelsen antingen genom undertecknande följt av depo- nering av ratifikationsinstrument eller genom deponering av anslutningsin- strument. Sådant instrument skall deponeras hos WIPO:s generaldirektör (art. 15).

Överenskommelsen träder i kraft tre månader efter det att fem stater har deponerat sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument. För stat, som deponerar sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument efter ikraftträdan- det, träder överenskommelsen i kraft tre månader efter det att instrumentet deponerades. Har senare dag angivits i instrumentet, gäller dock den dagen.

Uppsägning av överenskommelsen regleras i artikel 17. Uppsägning sker genom skriftligt meddelande till WIPO:s generaldirektör och träder i kraft två år efter det att generaldirektören mottog meddelandet. Enligt artikeln får stat inte säga upp överenskommelsen förrän fem år har förflutit från det att staten blev bunden av överenskommelsen. Om stat säger upp överenskom- melsen, medför det att institution som grundar sin ställning som internatio— nell depositionsmyndighet på försäkran från denna stat förlorar denna ställning ett år efter det att uppsägningen mottogs.

Överenskommelsen är enligt artikel 18.1 upprättad i ett exemplar på engelska och franska språken. Båda texterna äger lika vitsord.

Genom generaldirektörens försorg upprättas officiella texter på de övriga

62 Budapestöverenskommelsens innehåll SOU 1981:21

språk på vilka WIPO-konventionen undertecknades (ryska och spanska). Vidare skall generaldirektören upprätta officiella texter på arabiska, italienska, japanska, portugisiska och tyska samt på de andra språk som församlingen beslutar.

Originalexemplaret av överenskommelsen skall förvaras av WIPO:s generaldirektör (art. 19).

I artiklarna 19 och 20 ges vissa föreskrifter angående WIPO:s åligganden som depositarie för Budapestöverenskommelsen.

SOU l98lz2l

5 Författningsändringar som föranleds av ett svenskt tillträde till Budapestöverenskommelsen

Såsom har framgått av redogörelsen för gällande rätt (avsnitt 3) måste en patentansökan ibland omfatta deposition av mikroorganism. För att en tillräckligt tydlig beskrivning skall föreligga krävs sålunda i vissa fall, när det gäller patentansökningar på det mikrobiologiska området, att den skriftliga beskrivningen av uppfinningen kompletteras med en deposition av den mikroorganism som kommer till användning vid utövande av uppfinningen. Sådan deposition skall enligt gällande rätt göras hos institution som patentmyndigheten har godkänt. För att en institution skall kunna godkän- nas krävs att den har ingått avtal med patentmyndigheten om att fullgöra vissa förpliktelser som depositionsställe.

Krav på deposition hos en institution som har godkänts av den nationella patentmyndigheten finns i flera länders lagstiftning. Även om en del institutioner har godkänts som depositionsställen av flera stater, råder det inte överensstämmelse mellan staterna när det gäller de godkända institutio- nerna. För den som vill söka patent i flera stater kan det därför bli nödvändigt att göra mer än en deposition för att uppfylla de nationella kraven. Förutom denna nackdel innebär den nuvarande ordningen också att det för institutionerna uppstår ett nätverk av avtal med olika nationella patentmyn- digheter.

Av redogörelsen för Budapestöverenskommelsens innehåll (avsnitt 4.2) framgår att denna överenskommelse syftar till att förenkla förhållandena både för de patentsökande och för de institutioner som tar emot depositio- nerna. Detta uppnås genom att vissa institutioner utses till internationella depositionsmyndigheter. De blir gemensamma för alla de stater som har tillträtt överenskommelsen. Vidare skall i fråga om depositionsmyndighe- ternas förpliktelser och handläggningen av depositionsärendena gälla enbart bestämmelserna i Budapestöverenskommelsen. Godkännande av en insti- tution som internationell depositionsmyndighet lämnas av den union som bildas av de stater som har tillträtt Budapestöverenskommelsen (Budapest- unionen).

Kommittén har inte i direktiven ålagts att pröva frågan huruvida Sverige bör tillträda Budapestöverenskommelsen. Kommittén vill emellertid ändå uttala att den för sin del ser påtagliga skäl för ett svenskt tillträde. Budapestöverenskommelsen har redan tillträtts av flertalet av de industrista- ter där de flesta patenten på det mikrobiologiska området söks. Den medför därför en önskvärd förenkling av depositionssystemen i dessa stater.

Ett svenskt tillträde till Budapestöverenskommelsen medför att vissa

63

64 Författningsåndringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen SOU 1981:21

författningsändringar måste göras. Enligt kommitténs uppfattning föranle- der tillträde till överenskommelsen också överväganden om andra författ- ningsändringar än de som direkt krävs för tillträdet. Både patentlagen och patentkungörelsen berörs.

Den huvudsakliga följden av ett tillträde till Budapestöverenskommelsen blir att deposition som har gjorts hos en internationell depositionsmyndighet i enlighet med överenskommelsen måste erkännas i Sverige. I patentlagen finns inte någon bestämmelse som direkt anger var deposition skall göras. [ stället har det överlåtits åt regeringen att utfärda föreskrifter härom. Sådana föreskrifter finns f. n. i 17 åpatentkungörelsen. Som förut nämnts innebär de bl. a. att deposition i patentärende skall göras hos institution som patent- myndigheten har godkänt. Denna bestämmelse måste ändras vid ett svenskt tillträde till överenskommelsen.

Vid en anslutning till Budapestöverenskommelsen uppkommer frågan huruvida den svenska patentmyndigheten skall ha möjlighet att även i fortsättningen godkänna institutioner som inte är internationella deposi- tionsinstitutioner enligt Budapestöverenskommelsen. Ett system med natio- nellt godkända institutioner vid sidan av de internationella depositionsinsti- tutionerna medför att lagstiftningen blir mer komplicerad. Enligt kommit- téns mening bör emellertid patentmyndigheten även i fortsättningen ha möjlighet att utse depositionsinstitutioner vid sidan av Budapestöverens— kommelsen. Skälet till en sådan ordning är främst att endast institutioner i unionens medlemsländer kan utses till internationella depositionsmyndighe— ter. Den europeiska patentorganisationen har sålunda godkänt institutioner som i vart fall inte ännu är internationella depositionsmyndigheter, och det synes önskvärt att Sverige godtar samma institutioner.

De institutioner som patentmyndigheten godkänner bör givetvis i princip ha samma vetenskapliga standard och tillförlitlighet som de institutioner som är internationella depositionsmyndigheter. Enligt gällande bestämmelser i patentkungörelsen får institution inte godkännas förrän den har slutit avtal med patentmyndigheten och däri förbundit sig att iaktta vissa saker. Denna ordning avses bestå. I förslaget till ändringar i patentkungörelsen ställs dock upp fler villkor på avtalet mellan institutionen och patentmyndigheten för att institutionen skall kunna godkännas som depositionsställe.

En del av de institutioner som är godkända av den svenska patentmyn- digheten har sedermera fått ställning som internationell depositionsmyndig- het. Detsamma kan förutses bli fallet med fler av de godkända institutio— nerna. Enligt kommitténs mening bör sådana institutioner som har blivit internationella depositionsmyndigheter inte fortsätta att vid sidan därav också vara godkända av den svenska patentmyndigheten. Deposition för patentändamål som görs hos en institution som är internationell depositions- myndighet bör, såvitt gäller medlemsstater i Budapestunionen, göras enligt Budapestöverenskommelsen. I samband med Sveriges tillträde till Buda- pestöverenskommelsen bör därför patentmyndighetens avtal med de insti- tutioner som redan är internationella depositionsmyndigheter revideras. Det synes lämpligt att avtalen sägs upp i vad gäller möjligheten att göra nya depositioner. Däremot är det önskvärt att redan gjorda depositioner får stå kvar och gälla som existerande hos godkänd institution. Det kan nämnas att detta är det tillvägagångssätt som bl. a. det europeiska patentverket avser att

SOU 1981:21 Författningsändringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen 65

tillgripa sedan den europeiska patentorganisationen numera har kommit att medverka i Budapestunionen. Eftersom det kan antas att antalet nationellt godkända institutioner kommer att minska efter hand, synes det lämpligt att öppna möjligheter att föra över depositioner från nationellt godkänd institution till internationell depositionsmyndighet. Den närmare reglering- en av var deposition får ske finns i patentkungörelsen. Bestämmelser om överföringsmöjligheter kan därför meddelas inom ramen för kungörelsen.

Tillträde till Budapestöverenskommelsen medför vidare att Sverige måste medge att en deposition som har gjorts enligt överenskommelsen i vissa fall ersätts av en ny deposition. Denna omständighet leder i sin tur till frågor om hur länge en deposition skall bestå och om följderna av att en deposition upphör att finnas till eller att vara tillgänglig. Vidare uppkommer frågan om vad kravet på tillgänglighet skall innebära.

Budapestöverenskommelsen innehåller inte någon för de fördragsslutan- de staterna bindande bestämmelse om hur länge en deposition skall bibehållas. Däremot föreskrivs i överenskommelsen att de internationella depositionsmyndigheterna skall bibehålla depositionerna minst fem år från det någon senast begärde prov från depositionen, dock alltid minst trettio år från depositionsdagen. Trots att överenskommelsen inte reglerar frågan i vad mån patentsökanden resp. patenthavaren är skyldig att se till att depositio- nen består, finns det i överenskommelsen bestämmelser om rätt för - deponenten att i vissa fall ersätta den ursprungligen gjorda depositionen. Om den ursprungligen deponerade organismen i viss bestämd ordning ersätts av en kultur av samma organism, skall den nya depositionen anses gjord den dag då den ursprungliga depositionen gjordes. Detta innebär att den ursprung- liga depositionen anses ha bestått utan avbrott. Denna reglering, som uppenbart förutsätter att sökanden kan drabbas av rättsförlust om hans deposition faller bort, måste införlivas med svensk rätt, om Sverige skall tillträda överenskommelsen.

Deponenten skall enligt Budapestöverenskommelsen ha rätt att ersätta sin ursprungligen gjorda deposition med en ny deposition, om prov från den ursprungliga depositionen inte längre kan tillhandahållas. Som exempel på orsaker till att prov inte längre kan tillhandahållas nämns att den deponerade kulturen inte längre är livsduglig och att export- eller importrestriktioner hindrar att prov lämnas ut. Åtskilliga bestämmelser finns om den ordning i vilken den nya depositionen skall göras. Bl. a. gäller att den måste göras inom viss frist från det deponenten får underrättelse om att prov inte kan tillhandahållas från den ursprungligen gjorda depositionen. Sådan underrät- telse skall lämnas från den internationella depositionsmyndighet som har den ursprungliga depositionen.

Rätten att ersätta en tidigare deposition med en ny deposition bör i svensk rätt inte begränsas till att avse depositioner som har gjorts enligt Budapest- överenskommelsen. Samma rätt bör den ha som har deponerat hos en institution som har godkänts av den svenska patentmyndigheten. Av hänsyn till deponenterna bör reglerna för hur ny deposition skall göras så långt detär möjligt vara desamma för båda fallen. Endast på en punkt synes det erforderligt att ha olika reglering. Under vissa förutsättningar skall nämligen fristen för att göra ny deposition hos internationell depositionsmyndighet räknas från ett i Budapestöverenskommelsen reglerat kungörelseförfarande.

66 Författningsändringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen SOU l98lz21

Den ordningen kan givetvis inte direkt gälla vid depositioner som skett hos andra institutioner.

En särskild fråga är huruvida bestämmelserna om rätt att göra ny deposition bör tas in i patentlagen eller i patentkungörelsen. Den grundläg- gande bestämmelsen om skyldighet att deponera finns f. n. i 8 & patentlagen. I paragrafen sägs att en kultur av mikroorganismen skall lämnas i förvar enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Redan när 8 $? patentlagen fick sin nuvarande lydelse förutsågs att det kunde bli aktuellt att införa regler om rätt att ersätta en deposition. Med anledning härav uttalade lagrådet i anslutning till 8 & att ett bemyndigande som var utformat på det sätt som nyss nämnts inte kunde anses medföra befogenhet att meddela föreskrifter om förnyelse av deposition av mikrobiologisk kultur. Ett system med ny deposition fordrade därför, enligt lagrådets mening. en ändring i paragrafen (prop. l977/78:1 s. 221. 502).

Reglerna om rätt att göra ny deposition och om verkan av ny deposition är av materiellrättslig betydelse. Detta talar för att dessa regler tas in i patentlagen. De erforderliga reglerna kan emellertid också ses som verkställighetsföreskrifter till det i lagen ställda kravet på deposition. Sålunda anvisas genom bestämmelserna om ny deposition en väg att uppfylla lagens krav på deposition. Från praktisk synpunkt kan framhållas att de erforderliga bestämmelserna blir ganska omfattande. Härtill kommer att de blir svåra att på ett systematiskt riktigt sätt placera in i patentlagen.

Kommittén vill också framhålla att det från dansk, finsk och norsk sida har uttalats ett önskemål om att reglerna om ny deposition i den nordiska patentlagstiftningen inte tas in i patentlagen utan i patentkungörelsen och dess motsvarigheter i Danmark, Finland och Norge.

Vid sammanvägandet av dessa synpunkter anser kommittén att övervä- gande skäl talar för att reglerna om ny deposition betraktas som verkstäl- lighetsföreskrifter och att de därför tas in i patentkungörelsen. Där ansluter de f. ö. väl till andra bestämmelser angående deposition som nu bör införas i kungörelsen.

Som tidigare nämnts skall enligt Budapestöverenskommelsen ny deposi- tion som har gjorts i behörig ordning anses gjord samma dag som den ursprungliga depositionen. Detta innebär att den tidigare depositionen anses ha bestått oavbrutet. Alla bestämmelser rörande ursprunglig deposition blir därför direkt tillämpliga också på ny deposition.

En fråga som uppkommer när en ny deposition har gjorts är huruvida den senast deponerade kulturen består av samma organism som den tidigare deponerade kulturen. Om identitet inte föreligger, kan givetvis patentansök— ningens resp. patentets innehåll förändras avsevärt genom ny deposition.

Enligt Budapestöverenskommelsen skall deponenten i samband med att den nya depositionen görs skriftligen försäkra att den nya kulturen består av samma organism som den tidigare. Detta medför dock inte någon garanti för att identitet verkligen föreligger. Såvitt kommittén kan bedöma kan kontroll i detta hänseende praktiskt ske endast genom den kontroll som berörda konkurrenter till deponenten i eget intresse utövar.

För det fall att någon gör gällande att identitet inte föreligger mellan de deponerade kulturerna sägs i Budapestöverenskommelsen endast att bevis- bördan skall bedömas efter den lag som är tillämplig på tvisten.

SOU 1981:2l Författningsändringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen 67

Identitetsfrågan kan komma upp i ett invändningsförfarande. Är det fråga om ett svenskt patentansökningsärende. gäller svensk rätt. Av allmänna grundsatser för handläggningen av patentansökningsärenden torde följa. att den invändare som gör gällande att den nya depositionen inte utgörs av samma organism som den tidigare måste förete så pass mycket utredning till stöd för sitt påstående att detta framstår som sannolikt. Kan invändaren inte förete någon sådan utredning, torde hans påstående få lämnas utan avseende. Framstår invändarens påstående som sannolikt. bör patentmyn- digheten förelägga sökanden att förebringa utredning i saken.

Om identitetsfrågan kommer upp i samband med mål rörande giltigheten hos eller omfattningen av ett patent som avser Sverige, är svensk domstol behörig och svensk rätt tillämplig. Några fasta bevisbörderegler finns emellertid inte i svensk rätt. Frågor rörande bevisbördan när identiteten ifrågasätts i sådana mål får därför avgöras i rättstillämpningen.

Bestämmelserna i Budapestöverenskommelsen om rätt att göra ny deposition aktualiserar frågan om vilka krav som bör ställas på att depositioner vidmakthålls och är tillgängliga. Vidare aktualiseras frågor om följderna av att en deposition, som har gjorts i föreskriven ordning, upphör att existera eller att vara tillgänglig för tredje man.

Kommittén vill först framhålla att kravet på deposition medför vissa särskilda problem som bara till viss del kan lösas enligt de principer som i övrigt gäller inom patenträtten. Skyldigheten för patentsökanden och patenthavaren att göra och vidmakthålla en deposition innebär att den enskilde sökanden resp. patenthavaren åläggs visst ansvar för att tredje man har möjlighet att få del av innehållet i en patentansökan eller ett patent. Detta ansvar har tidigare helt åvilat patentmyndigheten. När det gäller att ta ställning till vilka rättsverkningar som bör uppkomma om de föreskrifter som i tredje mans intresse ges beträffande deposition inte iakttas, finns det inte någon ledning att hämta från andra rättsområden. Det blir därför nödvändigt att i lagstiftningen göra en avvägning mellan olika berörda intressen och finna en lösning som från skilda synpunkter framstår som rimlig.

Kravet på deposition utgör i svensk rätt en del av kravet på tydlig beskrivning av uppfinningen. Denna konstruktion överensstämmer med vad som gäller enligt den europeiska patentkonventionen. Med depositionskra- vet som en del av tydlighetskravet är det uppenbart att det inte kan vara tillräckligt enbart att depositionen en gång har kommit till stånd. För att kunna fylla sin funktion måste depositionen, enligt kommitténs mening, fortsätta att existera, åtminstone så länge patenträttigheter kommer i fråga för uppfinningen. Om depositionen är nödvändig för att tydlig beskrivning av uppfinningen skall föreligga, innebär ett bortfall av depositionen nämligen att man inte längre kan avgöra vad patentet avser. Det är emellertid inte tillräckligt att depositionen bara existerar hos någon institution. Tydlighets- kravet är uppställt i tredje mans intresse. För att fylla sin funktion som en del av beskrivningen av uppfinningen måste depositionen i princip också vara tillgänglig för tredje man i samma omfattning som handlingarna angående patentet.

Både kravet på en kontinuerlig existens och kravet på tillgänglighet är krav som har betydelse såväl för frågan huruvida patent skall meddelas som för frågan huruvida patent skall få bestå. Enligt kommitténs mening måste

68 Författningsåndringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen SOU 1981:21

emellertid bedömningen av brister när det gäller dessa krav göras utifrån skilda utgångspunkter beroende på om bedömningen görs före eller efter patentmeddelandet.

Gäller frågan om patent skall meddelas, måste bedömningen göras utifrån regleringen i 2 kap. patentlagen och de föreskrifter i patentkungörelsen som anknyter till denna reglering. Det är härvid bestämmelsernai 8 & patentlagen som är av särskilt intresse när det gäller deposition av mikroorganismer. Kommer fråga om bristande kontinuitet eller tillgänglighet upp sedan patent har meddelats föreligger, enligt kommitténs mening, ett spörsmål huruvida patentet skall förklaras ogiltigt på grund av bristfällig beskrivning. Bedöm- ningen skall då ske utifrån regleringen av ogiltighetsgrunderna (52 å patentlagen). Kommittén återkommer till frågan längre fram.

Kommittén vill i detta sammanhang anmärka att den har övervägt huruvida sådana brister beträffande deposition som uppkommer efter patentmeddelandet skulle kunna föranleda att patentet i stället förföll, såsom vid underlåtenhet att betala årsavgift. Kravet på deposition utgör emellertid i svensk rätt, liksom i den europeiska patentkonventionen, en del av kravet på tydlig beskrivning. Med hänsyn härtill bör sådana brister rörande deposition som påverkar beskrivningens tydlighet genomgående behandlas på samma sätt som gäller vid andra brister i beskrivningens tydlighet.

Spörsmålen om den närmare innebörden i kravet på deposition och om följderna av att detta krav inte uppfylls har inte behandlats i förarbetena till 1978 års lagändringar. Kommittén anser emellertid att det redan enligt gällande rätt är uppenbart att en patentansökan inte får bifallas, om det vid prövningen av ansökningen framkommer att en deposition, som är nödvändig för att en tillräckligt tydlig beskrivning skall föreligga, har fallit bort innan ansökningen avgjorts. Ett bifall till patentansökningen trots att en sådan deposition saknas skulle stå i direkt strid med kravet på tydlig beskrivning av den patentsökta uppfinningen. Det kan däremot inte anses klart att det enligt gällande rätt finns ett principiellt krav på kontinuerlig existens. Inte heller kan det anses framgå av gällande bestämmelser att bristande tillgänglighet hos en i och för sig existerande deposition är något som medför hinder att meddela patent. Enligt kommitténs uppfattning bör därför bestämmelsen om deposition i 8 & patentlagen formuleras om.

Bestämmelsen bör ges en sådan avfattning att därav framgår att depositionen fortlöpande skall finnas från den tidpunkt då den senast måste göras. Kravet att depositionen skall vara tillgänglig för tredje man i samma mån som handlingarna behöver däremot enligt kommitténs mening inte regleras direkt i 8å patentlagen. I stället hör av paragrafen framgå att depositionen, för att fylla sin beskrivande uppgift, också fortlöpande måste vara deponerad under villkor som regeringen föreskriver. Till följd härav kommer tydlighetskravet att vara uppfyllt endast om de villkor för deposition som regeringen föreskriver har iakttgits. Detta är enligt kommitténs uppfattning en ändamålsenlig lösning. Föreskrifterna om vad avtalet mellan deponenten och vederbörande depositionsinstitution skall innehålla för att en deposition skall uppfylla lagens tydlighetskrav bör därför tas in i patentkungörelsen.

Kommittén vill framhålla att, av de föreskrifter angående deposition som regeringen utfärdar, endast de som rör depositionsvillkoren bör omfattas av

SOU 1981:21

tydlighetskravet. I förslaget till ändringar i patentkungörelsen kommer att tas in föreskrift om att deponenten skall göra sin deposition under villkor att den bibehålls en viss minsta tid och dessutom under sådana villkori övrigt att den är tillgänglig för tredje man i viss bestämd utsträckning. Andra föreskrifter i patentkungörelsen rörande deposition än de som gäller depositionsvillkoren mellan deponenten och institutionen, t. ex. föreskrift att bevis om deposition skall lämnas till patentmyndigheten, hör sålunda inte till tydlighetskravet.

Kommittén går härefter över till att behandla de spörsmål som rör ogiltigförklaring av patent för det fall att en deponerad mikroorganism faller bort eller under längre eller kortare tid inte är tillgänglig för tredje man.

När bristande tydlighet i beskrivningen infördes som grund för ogiltighet genom 1978 års lagstiftning, anförde föredragande statsrådet att det måste vara fråga om en avsevärd brist för att det skulle kunna göras gällande att en fackman inte med ledning av beskrivningen kunde utöva uppfinningen. Han utgick från att svenska domstolar kom att iaktta stor försiktighet vid tillämpning av denna ogiltighetsgrund. Mot bakgrund härav ansåg han att ogiltighetsgrunden i praktiken sällan torde bli tillämplig. Den omständighe- ten att beskrivningen var behäftad med brist eller otydlighet som borde ha föranlett patentmyndigheten att kräva förtydligande eller komplettering behövde därför inte innebära att tillräcklig grund för ogiltigförklaringen förelåg (prop. 1977/78:1 s. 261 f, 363). Den grundsyn som kommer till uttryck ide nu återgivna uttalandena bör enligt kommitténs mening vara vägledande även när det blir fråga om brister som gäller depositionen.

Frågan om följderna av att deposition upphör att finnas till eller upphör att vara tillgänglig har, som förut har nämnts, inte behandlats i förarbetena till den nu gällande lagstiftningen. Någon direkt ledning i vad gäller möjligheten till ogiltighetsförklaring kan därför inte hämtas i dessa förarbeten.l För det fall att en för beskrivningen nödvändig deposition har upphört att existera är det, enligt kommitténs uppfattning, oklart om ogiltigförklaring av patentet kan ske med stöd av 52å första stycket 2 i dess nuvarande lydelse. Enligt denna bestämmelse får nämligen ett patent förklaras ogiltigt, om det har meddelats oaktat uppfinningen inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning därav kan utöva den. Bestämmelsen utformades med sikte på det fall att den bristande tydligheten förelåg redan när patentet meddelades. Bestämmelserna om ogiltighet bör inte vara så utformade att tveksamhet kan uppstå om rättsläget såvitt gäller ett så principiellt viktigt fall som det då en nödvändig deposition har fallit bort.2 Redan av den anledningen bör bestämmelsens avfattning ändras. Av lagtexten bör framgå att ogiltighets- förklaring kan ske, om deposition faller bort. Bedömningen i detta avseende bör i princip vara densamma, oavsett om depositionen har fallit bort före eller efter patentmeddelandet. Har depositionen fallit bort före patentmed- delandet, förelåg en så allvarlig brist i beskrivningens tydlighet att patent inte skulle ha meddelats. En sådan brist kan inte rimligen läkas genom patentmeddelandet, såsom kan ske i fall då patentmyndigheten har meddelat patent trots att det förelåg formella brister som borde ha föranlett avslag.

Bestämmelsen i sin nya avfattning bör ge möjlighet att förklara patent ogiltigt inte blott då depositionen har upphört att existera utan även då tydlighetskravet åsidosatts därigenom att tillgängligheten har brustit. Såsom

Författningsåndringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen 69

1 Om patent har medde- lats utan att nödvändig deposition har funnits, bör i vissa fall ogiltigför— klaring kunna ske med stöd av 52 & första styc- ket 1. Det kan nämligen då hävdas att det i pa— tentet inte finns något som ger uttryck för en uppfinning som uppfyller patenterbarhetsvillkoren i 1 och 2 åå patentlagen (jfr NU 1963z6 s. 315 och prop. 1977/7811 5. 252). 2 Skulle ett patent inte kunna förklaras ogiltigt enligt gällande rätt trots att en nödvändig depo- sition har fallit bort, torde det dock bli svårt för patenthavaren att hävda sitt patent i ska- deståndsrättsligt hänse— ende. Patentskyddets omfattning kan nämligen då inte utredas med säkerhet.

70 Författningsändringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen SOU 1981:21

förut har framhållits kan sålunda en deposition inte anses bidra till att göra beskrivningen tydlig, om tredje man inte kan få tillgång till prov från depositionen.

Det bör påpekas att en ogiltighetsgrund med det innehåll som nu har föreslagits kan tillämpas även såvitt gäller europeiskt patent för Sverige. Enligt artikel 138.1.b i den europeiska patentkonventionen får nämligen europeiskt patent förklaras ogiltigt, om patentet inte beskriver uppfinningen så tydligt att en fackman med ledning av detta kan utöva uppfinningen. Denna bestämmelse täcker, enligt kommitténs mening, inte bara det fall att bristen i beskrivningen förelåg vid patentmeddelandet utan även det fall där bristen i beskrivningen uppkommer efter patentmeddelandet genom att deposition som hör till beskrivningen faller bort. Den reglering som kommittén sålunda föreslår innebär att det kan bli skillnad mellan följderna av att en brist som gäller depositionen uppdagas under prövningen av patentansökningen och att bristen uppdagas först sedan patentet har meddelats. När det är fråga om prövning av en patentansökan finns inte grund för att överse med brister i fråga om tydligheten. Såvitt gäller en deposition som ingår i beskrivningen måste krävas att alla villkor avseende tydlighet som ställs upp i patentlagen och patentkungörelsen — däri inbegripet bestämmelserna om tillgänglighet — är uppfyllda när beslut meddelas i ansökningsårendet. Grund för ogiltighet föreligger däremot endast om beskrivningen är så bristfällig att en fackman inte kan utöva uppfinningen med ledning av den. Bristen måste vara väsentlig från tredje mans synpunkt. Enligt kommitténs mening innebär detta t. ex. att kravet på kontinuerlig existens av en deposition som regel inte bör medföra att ett patent förklaras ogiltigt, om det visserligen har förekommit avbrott i tillgängligheten men tredje mans intresse inte påtagligt har trätts för när. Även om det inte kan visas att en viss tredje mans intresse påtagligt har trätts för när, kan det emellertid tänkas att ogiltigförklaring bör ske, om det allmänna tredjemansintresset har åsidosatts i väsentlig omfattning. Detta kan vara fallet t. ex. när avbrottet är mycket långvarigt eller om upprepade, inte obetydliga avbrott har förekommit.

Som nyss har nämnts föreslås ifrågavarande ogiltighetsgrund bli tillämplig både på patent meddelade av patentmyndigheten och på patent meddelade av det europeiska patentverket. Det är att märka att ett europeiskt patent för Sverige givetvis inte kan anses bristfälligt beskrivet endast därför att den till patentet hörande depositionen har gjorts enligt andra regler än de svenska. Finns beträffande sådant patent en deposition som uppfyller de krav som gäller enligt den europeiska patentkonventionen, torde det som regel inte föreligga någon sådan brist i tydligheten att ogiltighet kan följa.

Idet föregående har kommittén funnit att depositionskravet, som en del av tydlighetskravet, bör innebära dels att depositionen i princip skall finnas kontinuerligt, dels att depositionen skall vara tillgänglig för tredje man i den mån handlingarna i ärendet är det. Utifrån dessa ställningstaganden vill kommittén behandla frågorna om hur länge en deposition skall vidmakthål- las och den närmare innebörden i tillgänglighetskravet. Vidare skall behandlas frågan om patentsökandens resp. patenthavarens möjligheter att avhjälpa sådana brister som uppkommer genom att deposition upphör att existera eller att tillgängligheten inskränks.

SOU 1981:21 Författningsåndringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen 71

Kommitténs överväganden rörande depositionens roll som en del av beskrivningen av uppfinningen leder till att deposition måste vidmakthållas till dess patentansökningen har avgjorts för att patent skall kunna meddelas. Övervägandena leder också till att patenthavaren måste vidmakthålla en sådan deposition så länge han önskar upprätthålla sitt patent. I båda fallen förutsätts givetvis att deposition är nödvändig för att uppnå en tillräckligt tydlig beskrivning. Med att depositionen vidmakthålls avses här både att depositionen existerar hos en behörig depositionsinstitution och att den är tillgänglig för tredje man i föreskriven omfattning.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att en deposition som var nödvändig när patentansökningen gjordes sedermera kan bli överflödig. Detta är fallet när organismen efter ansökningsdagen har blivit allmänt tillgänglig på sådant sätt att deposition inte hade erfordrats, om den vid ansökningstillfället hade varit tillgänglig på detta sätt. Omvänt kan det givetvis inträffa att en mikroorganism, som när ansökningen gjordes var allmänt tillgänglig så att deposition då inte behövdes, senare kan upphöra att vara tillgänglig på detta sätt. Sökanden resp. patenthavaren måste för att undvika rättsförlust tillse att organismen förblir allmänt tillgänglig.

Beträffande innebörden av begreppet "allmänt tillgänglig" i detta sammanhang anfördes i 1978 års lagstiftningsärende, att det borde fordras att organismen kunde erhållas utan större svårighet eller kostnad (prop. 1977/7811 5. 334). Enligt kommitténs uppfattning torde detta kunna anses vara fallet i huvudsak endast när det rör sig om en väldefinierad organism som lätt kan erhållas från ett laboratorium eller en stamkollektion. Om prov kan tillhandahållas från en sådan inrättning, innebär det normalt också att provet kan levereras till önskad adress för en tämligen låg kostnad. Enligt kommitténs mening kan däremot en organism inte anses åtkomlig utan svårighet eller kostnad, om identifieringen är vansklig och den kända tillgången knapp och osäker. Enbart det förhållandet att en organism förekommeri naturen kan inte anses medföra att organismen skall betraktas som allmänt tillgänglig i förevarande sammanhang. I naturen är dessutom kulturerna oftast blandade och förorenade. Enligt kommitténs mening bör patentsökanden resp. patenthavaren inte åläggas att, sedan deposition har gjorts i vederbörlig ordning, vidtaga åtgärder för att vidmakthålla sin deposition under längre tid än till dess patentansökningen slutligt har avskrivits eller avslagits resp. den tid som patentet upprätthålls. Om en patentansökan har avgjorts slutligt utan att leda till patent, kan inte den tidigare sökanden drabbas av någon rättsförlust som gäller hans ansökan. I allmänhet kan rättsförlust inte heller uppstå beträffande ett patent som har upphört att gälla. Undantag kan dock förekomma, t. ex. om det efter patenttidens utgång förs talan om ett tidigare patentintrång. I sådant fall torde patenthavaren i allmänhet inte kunna hävda sitt patent, om en nödvändig deposition inte finns kvar när hans talan prövas. Som regel torde dock patenthavaren sakna anledning att upprätthålla depositionen sedan patentet har upphört att gälla.

Det ställningstagande som kommittén nu har gjort innebär inte att kommittén har bortsett från det önskvärda i att depositioner av mikroorga- nismer av dokumentationsskäl upprätthålls under lång tid. Principen inom patenträtten är att offentliggjord patentdokumentation skall vara bestående

72 Författningsändringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen SOU 1981:21

dokumentation. Det finns emellertid möjlighet att uppnå att depositioner som regel kommer att bestå och hållas tillgängliga väsentlig tid efter det ansökningen har avslagits resp. patentet har upphört att gälla, utan att några åtgärder av den tidigare patentsökanden resp. den tidigare patenthavaren krävs efter de nämnda tidpunkterna. Sålunda kan föreskrivas att depositio- nen från början skall göras under villkor att institutionen åtar sig att bevara depositionen en viss minsta tid och att under denna tid hålla den tillgänglig i enlighet med vad som är föreskrivet därom.

En sådan ordning är förenlig med Budapestöverenskommelsen. Som förut nämnts skall de internationella depositionsmyndigheterna bevara depositio- ner som har gjorts enligt Budapestöverenskommelsen minst fem år från det någon senast begärde prov från depositionen, under alla omständigheter dock minst trettio år från det depositionen gjordes. Bestämmelserna i överenskommelsen om utlämnande av prov från depositioner innebär garanti för att internationella depositionsmyndigheter kommer att tillhanda- hålla prov till tredje man i enlighet med vad som föreskrivs i svensk rätt.

Såvitt gäller sådana institutioner som godkänns av den svenska patent- myndigheten bör det göras till förutsättning för godkännande att institutio- nen förbinder sig att bevara depositionerna i samma utsträckning som de internationella depositionsmyndigheterna och att under denna tid hålla depositionerna tillgängliga i enlighet med vad som föreskrivs därom i svensk rätt. Såsom senare skall behandlas (avsnitt 6) kan undvikas att institutioner- na själva måste bedöma innehållet i svensk rätt, om framställningar att få ut prov kanaliseras genom patentmyndigheten. Denna myndighet kan då i varje särskilt fall utfärda ett särskilt bevis om att förutsättningarna för utlämnande av prov är uppfyllda.

Genom den föreslagna ordningen kommer depositionsinstitutionerna att ha en skyldighet att bibehålla depositionerna under viss tid som är oberoende av patentsökandens eller patenthavarens skyldighet att vidmakthålla sin deposition. Den patentsökandes skyldighet såvitt gäller denna längre förvaring inskränker sig till att från början göra depositionen för sådan förvaring. Med denna ordning torde i flertalet fall uppnås att depositionerna, oberoende av vad som senare händer med patentansökningen eller patentet, kommer att finnas under minst trettio år och under denna tid vara tillgängliga för tredje man i enlighet med vad som föreskrivs därom. Av det förhållandet att deponenten är skyldig att begära en viss minsta förvaringstid följer att han inte får återta depositionen inom den minsta tiden.

I den mån den deponerade kulturen skulle upphöra att vara livsduglig, kan ersättning genom ny deposition förväntas endast om patentsökanden eller patenthavaren måste sörja för ersättning för att undgå rättsförlust. Enligt hittills vunnen erfarenhet inträffar det inte ofta att en deponerad kultur upphör att vara livsduglig. Det kan därför inte anses som någon allvarlig brist i det föreslagna systemet att depositioner till patentansökningar som har avgjorts utan att leda till patent eller depositioner som hört till patent som har upphört att gälla av denna anledning kan komma att falla bort tidigare än som avsetts.

I den mån patentsökanden eller patenthavaren måste vidmakthålla sin deposition för att undgå rättsförlust, innebär detta, som tidigare har nämnts, enligt kommitténs mening både att depositionen skall existera hos en

SOU 1981:21 Författningsåndringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen 73

godkänd institution och att denna institution skall vara beredd att hålla kulturen tillgänglig för tredje man i enlighet med vad som är föreskrivet därom. Budapestöverenskommelsen ger emellertid anledning att överväga vad som skall ligga i kravet att prov skall vara tillgängligt för tredje man.

Som förut har nämnts föreskrivs i Budapestöverenskommelsen att deponenten skall ha rätt att göra ny deposition i fall då depositionsmyndig- heten inte kan tillhandahålla prov från den tidigare depositionen. Som exempel på fall då rätt att göra ny deposition föreligger anges i överenskom- melsen. förutom fallet att kulturen har upphört att vara livsduglig, det fallet att provet behöver sändas utomlands och export- eller importrestriktioner hindrar detta. Idet senare fallet är det sålunda inte fråga om att prov inte kan fås från institutionen utan att provet inte kan föras till annat land där rekvirenten önskar få tillgång till det. Vid ett svenskt tillträde till Budapestöverenskommelsen måste deponenten ges rätt att göra ny deposi- tion i samtliga de fall som föreskrivs i överenskommelsen. Det bör anmärkas att den omständigheten att ny deposition har gjorts inte nödvändigtvis behöver innebära att den tidigare depositionen upphör att gälla. Den kan mycket väl finnas kvar vid sidan av den nya och ha avsedd rättsverkan i förhållande till vissa stater.

En annan fråga i detta sammanhang är huruvida förekomsten av vart och ett av de hinder för att leverera prov som enligt Budapestöverenskommelsen medför rätt att göra ny deposition också skall anses innebära att depositionen inte är tillgänglig för tredje man. Frågan blir sålunda om patentsökanden eller patenthavaren skall anses inte ha vidmakthållit den nödvändiga depositionen därför att prov från den inte kan levereras vart som helst där en viss tredje man önskar få tillgång till provet. Kommittén anser att denna fråga bör besvaras nekande. Det är inte rimligt att depositionen skall anses ha upphört att vara tillgänglig därför att prov inte kan levereras till varje annat land än det där depositionen befinner sig.

När det gäller svensk patentansökan och svenskt patent anser kommittén däremot att prov i princip skall kunna levereras till Sverige. Detsamma bör också gälla europeiskt patent för Sverige. Kommittén har övervägt en uttrycklig bestämmelse om att prov alltid skall kunna levereras till Sverige. En sådan bestämmelse torde dock vara överflödig. Enligt kommitténs mening kan nämligen ett principiellt krav på provleveranser i Sverige i nu nämnda fall stödjas redan på grundläggande patenträttsliga principer.

Kravet på en tydlig beskrivning har uppställtsi tredje mans intresse. Med hänsyn härtill och till patentens territoriella begränsning skulle det i princip inte vara rimligt, om tredje man, som skall respektera patenträttigheter i Sverige, inte hade möjlighet att annat än utomlands ta del av vad dessa rättigheter avser. Det skulle strida mot grundläggande patenträttsliga principer, om tredje man såvitt gällde handlingarna i ärendet var hänvisad enbart till exemplar som fanns i utlandet. På samma sätt skulle det inte vara godtagbart, om den del av beskrivningen som depositionen utgör inte fanns att tillgå i det land där patentet gäller.

Det nu angivna betraktelsesättet medför enligt kommitténs mening att någon tillfredsställande beskrivning som regel inte kan anses föreligga i patentlagens mening, om beskrivningen — däri inbegripet en nödvändig deposition — inte finns att tillgå i Sverige. Patentmyndigheten skall därför i

74 Författningsändringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen SOU 1981:21

princip avslå en patentansökan, om det vid prövningen av ansökningen framkommer att prov från en sådan deposition inte kan levereras till Sverige. I det följande kommer kommittén att föreslå vissa möjligheter för deponenten att avhjälpa brist i tillgängligheten genom ny deposition. Grund för avslag på grund av bristande tillgänglighet i Sverige föreligger givetvis inte sålänge bristen kan avhjälpas på det sättet. Vidare måste beaktas att hinder för leverans som beror på hälso- eller miljöskäl inte alltid bör medföra att tillgängligheten anses brista. Även den frågan skall kommittén behandla i det följande. Som tidigare anförts kan ett meddelat patent förklaras ogiltigt, om den brist i tydlighet som det innebär att depositionen inte är tillgänglig är en väsentlig brist från tredje mans synpunkt.

Det bör i detta sammanhang anmärkas att bestämmelsen om ogiltigför- klaring på grund av bristande tydlighet är densamma för svenska nationella patent och europeiska patent. Den europeiska patentkonventionen synes inte hindra att tydlighetskravet tillämpas på det sätt som kommittén nu har föreslagit. Konventionens reglering av offentligheten i patentärenden syftar uppenbart, liksom den svenska, till att tredje man skall ha en reell möjlighet att få insyn i ärendena. Detta framgår tydligt av regleringen vad avser handlingarna. Det saknas anledning anta att någon annan princip skall gälla beträffande den del av patentansökningen som depositionen utgör.

Kommitténs ställningstagande innebär sålunda att tydlighetskravet som regel kan anses uppfyllt endast om prov kan levereras till Sverige. Kommittén vill i anslutning till detta ställningstagande beröra frågan om inverkan på tydlighetskravet av vissa särskilda hinder för provleveranser.

Beträffande vissa mikroorganismer kan det av hälso— eller miljöskäl förekomma begränsningar i rätten att hantera dem. För det fall att sådana restriktioner gäller enligt svensk rätt och prov av den anledningen inte lagligen kan utlämnas till viss tredje man i Sverige, bör detta enligt kommitténs mening inte medföra att brist i tillgängligheten anses föreligga. Det kan nämligen i sådant fall inte anses att tredje mans rätt träds förnär. eftersom endast sådana tredje män som inte har rätt att hantera organismen över huvud taget hindras att få prov.

Annorlunda förhåller det sig i det fall att en utländsk depositionsinstitution vägrar tredje man i Sverige, som här är berättigad att hantera organismen, att få ut prov. Sådan vägran bör under vissa omständigheter föranleda att kravet på tillgänglighet i Sverige inte anses uppfyllt. Skillnad torde här få göras mellan fall då institutionens vägran även från svensk synpunkt framstår som befogad och övriga fall. Framstår vägran som befogad. bör som regel tillgängligheten inte anses brista i Sverige. Det kan i detta sammanhang påpekas att Budapestunionens andra generalförsamling i januari 1981 beträffande leveransplikten uttalade att internationell depositionsmyndighet inte var skyldig att leverera prov från deponerad mikroorganism med farliga egenskaper till någon som på goda grunder inte kunde anses i stånd att hantera organismen med erforderlig omsorg. Skulle vägran att leverera prov bero på en sådan bedömning, torde vägran vara befogad även från svensk synpunkt.

Kommitténs uppfattning är sålunda att prov från en deposition som regel måste kunna levereras till Sverige för att tydlighetskravet skall anses uppfyllt. Patenthavarens skyldighet att hålla depositionen tillgänglig blir alltså i

SOU 1981:21 Författningsåndringar p. g. a. Budapestöverenskommelsen 75

praktiken samma sak som att se till att prov kan levereras till Sverige. Detta bör också från patenthavarens synpunkt framstå som en lämplig ordning. Patenthavaren behöver sålunda inte vidta åtgärder för att skydda sig mot rättsförlust annat än om han erfar att prov inte kan levereras till Sverige. Först om det brister på den punkten kan ogiltighetsgrund föreligga.

Enligt kommitténs förslag kommer den omständigheten att en deposition faller bort eller att avbrott i tillgängligheten uppkommer att medföra hinder för bifall till patentansökningen och under vissa förutsättningar utgöra grund för ogiltigförklaring. Att en deposition faller bort eller upphör att vara tillgänglig är, med den reglering som kommittén har föreslagit, vanligen beroende på omständigheter som deponenten inte råder över. Av den anledningen bör patentsökanden resp. patenthavaren ges möjlighet att avhjälpa brister som består i bortfall av deposition och bristande tillgänglig- het hos deposition.

Kommittén anser att den inom Budapestsystemet garanterade rätten att göra ny deposition utgör en väl avvägd möjlighet för patentsökanden resp. patenthavaren att avhjälpa sådana brister som här avses. Såsom tidigare har nämnts anser kommittén att samma möjlighet bör föreligga även vid depositioner utanför Budapestsystemet.

Enligt den reglering som sålunda förordas gälla för alla depositioner får deponenten, när det har befunnits att prov inte kan levereras, inorn viss frist och i viss ordning göra en ny deposition. Har ny deposition gjorts i behörig ordning, anses den gjord samma dag som den tidigare depositionen. Detta innebär att deposition anses ha bestått oavbrutet från det att den ursprungliga depositionen gjordes. Genom att göra ny deposition i föreskri- ven ordning kan patentsökanden resp. patenthavaren sålunda uppnå att avbrott i depositionen anses inte ha förekommit, trots att sådant avbrott i verkligheten har inträffat.

Fristen räknas, med ett undantag som torde sakna praktisk betydelse, från det deponenten fick underrättelse om att prov inte kunnat levereras, oavsett om detta har berott på att kulturen upphört att vara livsduglig eller på annan omständighet. Fristens längd är tre månader. Den frist som sålunda står patentsökanden resp. patenthavaren till buds får anses tillräcklig för denne. Den är också godtagbar med hänsyn till tredje man.

Faktiska avbrott i en depositions existens eller tillgänglighet som inträderi samband med invändningsperioden kan komma olägligt för tredje man. Även om ett sådant avbrott skulle hindra tredje man från att inom invändningsfristen få tillräckligt underlag för att utveckla grunderna för invändningen, torde detta inte hindra honom från att göra invändning. Enligt stadgad praxis ges sålunda invändaren rätt att, om skäl föreligger, efter invändningstidens slut komplettera grunderna för invändningen. I den mån invändaren begär anstånd med att precisera grunderna därför att depositio- nen inte har varit åtkomlig, torde det föreligga goda skäl att medge anstånd.

SOU 1981:21

6 Ändrade regler i den europeiska patentkonventionen och frågan om en anpassning av svensk rätt till dessa

6.1 Bakgrunden till ändringarna

I regel 28 i tillämpningsföreskrifterna till den europeiska patentkonventio- nen har alltsedan konventionens tillkomst funnits särskilda föreskrifter angående patentansökan som avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande. Dessa föreskrifter har tjänat som förebild för de svenska bestämmelserna i ämnet. Regel 28 i dess lydelse före den 1 juni 1980 är att betrakta huvudsakligen som en tillämpningsföreskrift till artikel 83 där kravet på en tydlig beskrivning finns.

Enligt regel 28 i dess lydelse före den 1 juni 1980 fordrades i visst fall en deposition av mikroorganismer för att beskrivningen skulle anses tillräckligt tydlig. Detta var fallet om uppfinningen avsåg mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande och det vid utövande av uppfinningen skulle användas en mikroorganism som inte var allmänt tillgänglig. Depositionen skulle göras hos institution som hade godkänts av det europeiska patentver- ket. Den patentsökande åtnjöt en frist på två månader från ansökningsdagen för att lämna uppgifter om depositionen. Hade uppgifterna väl lämnats, innebar det att sökanden lämnat ett oåterkalleligt samtycke till att depositionen sedermera hölls allmänt tillgänglig i enlighet med de särskilda föreskrifterna därom. Deponerad kultur som hörde till europeisk patentan- sökan skulle hållas allmänt tillgänglig från och med den dag då patentan- sökningen publicerades. Begäran om att få ta del av deposition skulle göras i viss ordning och vissa utfästelser göras gentemot patentsökanden resp. patenthavaren.

I syfte att kunna medverka i Budapestunionen på det sätt som mellanstat- liga organisationer för industriell äganderätt kan göra (artikel 9 i Budapest- överenskommelsen) beslöt den europeiska patentorganisationen att anpassa bestämmelserna om deposition i regel 28 till Budapestöverenskommelsen.

I samband med detta arbete tog emellertid organisationen också upp till övervägande ändringar i regel 28 av annan natur. Dessa överväganden föranleddes av framställningar från den europeiska industrin.

Arbetet på en revision av regel 28 inleddes under hösten 1978. I januari 1979 tillsattes en särskild arbetsgrupp för arbetet, och arbetsgruppens förslag behandlades vid sammanträden med den europeiska patentorganisationens förvaltningsråd i maj, september och november 1979. Vid sammanträdet i november beslutade förvaltningsrådet att ge regel 28 ändrad lydelse och att införa en ny regel 28 a i tillämpningsföreskrifterna till konventionen.

77

78 Ändringar i den europeiska patentkonventionen SOU 1981:21

Ändringarna trädde i kraft den 1 juni 1980.

De ändringar som betingades av den europeiska patentorganisationens medverkan i Budapestsystemet föranledde inte några svårigheter vare sig inom arbetsgruppen eller vid behandlingen inom förvaltningsrådet. De ändringsförslag som hade förts fram från industrin blev däremot föremål för långvariga förhandlingar under vilka det i vissa hänseenden rådde starkt delade meningar bland organisationens medlemmar.

Industrin hade framfört särskilt två önskemål. Det ena var att deposition skulle krävas endast om organismen i fråga varken var allmänt tillgänglig då ansökningen gjordes eller kunde beskrivas tillräckligt tydligt i ansöknings- handlingarna. Det andra önskemålet gick ut på att tredje mans rätt att få ut prov från depositioner skulle begränsas.

Inom den europeiska patentorganisationens förvaltningsråd ansågs all- mänt att man kunde tillmötesgå det första av de två önskemålen. Enligt regel 28 i dess nya lydelse är sålunda deposition nödvändig endast om organtsmen varken är allmänt tillgänglig eller kan beskrivas så i ansökningen att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen.

Önskemålet om ändringar i reglerna om tredje mans tillgång till prov från depositioner berodde på fruktan för missbruk av proverna. Redan under förarbetet till konventionen framförde den europeiska kemiska indistrin kritik mot den lösning som valdes när konventionen senare antogs år 1973. Denna kritik har bestått sedan dess. Från industrin har hävdats att prov från en kultur av mikroorganismer mycket lätt kan nyttjas av en konkurreit för att få fram en stam som han kan använda i sin produktion. Pros från deposition bör därför inte jämställas med en skriftlig beskrivning. Nedan beskrivningen ger anvisningar för en teknisk lösning, innebär utlämnande av prov att själva produktionsmedlet blir tillgängligt. Till detta kom enligt industrins företrädare att det praktiskt var mycket svårt att bevisa misabruk av prover.

Den lösning som föreslogs från industrins sida gick ut på att tredje mai inte skulle få ut prov själv utan att han för undersökning av provet skulle hänvisas till att anlita en oberoende sakkunnig. Därigenom skulle förhindras att provet utnyttjades i konkurrenters rörelser. Enligt industrins ursprurgliga förslag skulle denna s. k. expertlösning gälla för alltid om ansökningen inte ledde till patent. Om europeiskt patent meddelades. skulle lösn ngen tillämpas så länge patentet gällde i någon stat.

Inom den europeiska patentorganisationen kunde majoritet inte samlas för industrins ursprungliga förslag i frågan om depositionernas tillgänglighet. Däremot ansåg en majoritet av organisationens medlemsstater att det ianns fog för att under en begränsad tid inskränka tredje mans tillgång till depositionen genom att hänvisa honom till att anlita en oberoende sakkunnig för undersökning av provet. Majoriteten delade industrins uppfattnitg att risken för missbruk av proverna motiverade särskilda åtgärder.

Motstånd mot expertlösningen restes från framför allt svensk och brittisk sida. Förhandlingarna inom den europeiska patentorganisationen leddeefter hand till att den tidsperiod varunder ordningen med en sakkunnig som mellanhand skulle få användas inskränktes mer och mer. Från svensk och brittisk sida hävdades emellertid att det fick anses tveksamt om en depo:ition som var tillgänglig endast genom en mellanhand kunde anses tillgänglg för

SOU 1981:21 Ändringar i den europeiska patentkonventionen 79

envar. Enligt dessa delegationer rimmade expertlösningen illa med de bestämmelser om handlingarnas offentlighet som fanns i konventionens artikel l28. Den princip om tredje mans rätt att ta del av ansökningen som låg bakom dessa bestämmelser var viktig och måste gälla även depositionerna. Införande av expertlösningen framstod därför för dessa delegationer som principiellt tveksam även om den skulle avse endast en kortare tid. Denna uppfattning delades emellertid inte av förvaltningsrådets majoritet. Enligt majoritetens uppfattning innebar expertlösningen inte att man rörde vid principen att deposition som hör till europeisk patentansökan skall bli allmänt tillgänglig när ansökningshandlingarna blir det. Tillgänglighållandet skulle alltid ske genom att prov lämnades ut för undersökning. Majoriteten ansåg inte att det förelåg någon principiell skillnad mellan att prov lämnades direkt till tredje man och att prov lämnades till en av tredje man anlitad sakkunnig. Sedan expertlösningen hade antagits av förvaltningsrådet. hemställdes från svensk sida att erfarenheterna av systemet skulle studeras efter en period om fem år och att fråga om omprövning av systemet då också skulletas upp. Majoriteten hade inte någon erinran häremot.

Resultatet av förhandlingarna blev att på sökandens begäran prov från hans deposition skall lämnas endast till särskilt anlitad sakkunnig till dess patent har meddelats eller ansökningen har avslagits. återkallats eller skall anses återkallad. Efter det att ansökningen har avgjorts på något av dessa sätt, skall prov alltid lämnas direkt till tredje man. Begäran om att expertlösningen skall tillämpas måste göras innan de tekniska förberedelser- na för publicering av patentansökningen har avslutats. Enligt beslut av det europeiska patentverkets president skall dessa förberedelser anses avslutade tio veckor innan 18 månader har förflutit från ingivningsdagen eller, om prioritet åberopas, från prioritetsdagen.

6.2 De särskilda bestämmelserna i regel 28 och regel 28 a

Om en uppfinning avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande, skall uppfinningen enligt regel 28.1 i vissa fall endast under vissa särskilda villkor anses beskriven så tydligt som anges i artikel 83 i den europeiska patentkonventionen. Detta är fallet då uppfinningen omfattar användning av en mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig och som inte i den europeiska patentansökningen kan beskrivas så att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. Föreligger sådant fall. skall sålunda kultur av mikroorganismen senast den dag då ansökningen ges in ha deponerats hos institution som har godkänts för ändamålet. Ansökningen skall vid ingivandet innehålla de uppgifter av betydelse beträffande mikroorganismen som sökanden har tillgång till. I ansökningen skall anges den institution där depositionen har gjorts och det depositionsnummer som har åsatts den deponerade kulturen.

I regel 28.2 föreskrivs att uppgifterna om depositionsställe och deposi- tionsnummer får lämnas senare än när ansökningen ges in. Tre olika frister anges. I varje särskilt fall gäller den frist som löper ut först. Enligt huvudregeln skall uppgifterna lämnas inom sexton månader från den dag då ansökningen ingavs eller, om prioritet yrkas, från prioritetsdagen. Den andra

80 Ändringar i den europeiska patentkonventionen SOU 1981:21

fristen gäller för det fall att sökanden gör framställning om att hans europeiska patentansökan skall publiceras tidigare än aderton månader från ingivningsdagen resp. prioritetsdagen. I sådant fall skall uppgifterna lämnas senast när framställningen om tidig publicering av ansökan görs. Den tredje fristen gäller det fall att sökanden har åberopat sin europeiska patentansökan mot annan och denne därför enligt artikel 1282 har rätt att ta del av handlingarna i ansökningsårendet innan de har blivit allmänt tillgängliga. I sådant fall skall uppgifterna lämnas inom en månad efter det att det europeiska patentverket har underrättat sökanden om att någon enligt artikel 1282 har rätt att ta del av ansökningshandlingarna.

Har de uppgifter som nu avses lämnats, anses sökanden därmed enligt regel 28.2 utan förbehåll och oåterkalleligt ha medgivit att den kultur som har deponerats får hållas tillgänglig för envar i enligt med vad som sägs i regel 28.

I regel 28.3 finns bestämmelser om när och hur en deponerad kultur skall hållas tillgänglig för tredje man. Deponerad kultur skall sålunda på framställning hållas tillgänglig för envar från den dag då den europeiska patentansökningen publiceras. Dessförinnan skall den hållas tillgänglig för envar som har rätt att ta del av handlingarna i ärendet enligt artikel 1282. Om inte annat följer av regel 28.4, skall den deponerade kulturen hållas tillgänglig på så sätt att prov utlämnas till den som gör framställning därom (rekvirenten).

Den som vill få tillgång till prov skall dock göra vissa utfästelser gentemot patentsökanden resp. patenthavaren. Rekvirenten skall sålunda förbinda sig att inte låta annan få tillgång till kulturen eller en från denna avledd kultur innan patentansökningen har avslagits, återkallats eller skall anses återkallad eller, om patent har meddelats, innan patentet har upphört att gälla i samtliga designerade stater. Vidare skall rekvirenten förbinda sig att inte använda den deponerade kulturen eller en därifrån avledd kultur för annat än experiment innan patent har meddelats eller ansökningen har avslagits, återkallat; eller skall anses återkallad. Det senare åtagandet gäller dock inte, om rekvirenten använder kulturen på grund av tvångslicens. Vad som skall anses som avledd kultur i förevarande sammanhang definieras i regel 28.6.

Regel 28.4 innehåller bestämmelser om annat sätt att tillhandahålla deponerad kultur än som föreskrivs i regel 28.3. Till dess de tekniska förberedelserna för publicering av patentansökningen skall anses avslutade får sålunda sökanden meddela att, intill dess patent har meddelats eller ansökningen eljest har avgjorts, prov får lämnas ut endast till särskild sakkunnig som har utsetts av rekvirenten.

Föreskrifterna om vem som får utses till sakkunnig finns i regel 28.5. Endast fysisk person kan komma i fråga som sakkunnig. Den sakkunnige kan vara antingen en person som patentsökanden har godkänt för ändamålet eller någon som har godkänts av det europeiska patentverkets presdent. Anlitas en sakkunnig som har godkänts av den patentsökande, skall rekvirenten visa att sådant godkännande föreligger när han gör framställning om prov. Anlitas en sakkunnig som har godkänts av det euroteiska patentverkets president, skall den sakkunnige gentemot patentsökanden göra samma utfästelser som krävs av rekvirenten då han själv kan få utprov. Det anges uttryckligen att rekvirenten i förhållande till den sakkunnige är att

SOU 1981:21 Ändringar i den europeiska patentkonventionen 81

anse som ”annan”. Den sakkunnige får alltså inte lämna ut provet eller därifrån avledd kultur till sin uppdragsgivare rekvirenten.

Som förut nämnts finns i regel 28.6 en definition av vad som i rekvirentens och den sakkunniges utfästelser avses med kultur som har avletts från den deponerade kulturen. Som sådan anses varje kultur som har bibehållit de karakteristika hos den deponerade kulturen som är väsentliga för utövande av uppfinningen.

En viss begränsning i verkan av de utfästelser som har föreskrivits i regel 28.3 och 28.5 görs i regel 28.6. Sådana utfästelser hindrar inte att avledd kultur deponeras, om detta är erforderligt för att söka patent.

Närmare bestämmelser om hur framställning om prov skall göras finns i regel 28. 7. Framställning skall ges in till det europeiska patentverket och vara avfattad på fastställt formulär. Det europeiska patentverket skall på formuläret bestyrka att en europeisk patentansökan som innehåller hänvis- ning till depositionen har ingivits och att rekvirenten resp. den sakkunnige är berättigade att få prov utlämnat.

Enligt regel 28.8 skall det europeiska patentverket översända ett exemplar av framställningen med bestyrkande till depositionsinstitutionen och dess- utom till patentsökanden eller patenthavaren.

Det europeiska patentverkets president skall enligt regel 28.9 i det europeiska patentverkets tidning publicera en förteckning över institutioner och sakkunniga som har godkänts enligt regel 28.

Regel 28 a innehåller bestämmelser enbart om ny deposition av mikroor- ganism. Den är sålunda föranledd av Budapestöverenskommelsen.

Skulle mikroorganism som har deponerats enligt regel 28.1 upphöra att vara tillgänglig hos den institution där den har deponerats, skall något avbrott i depositionen anses inte ha ägt rum om ny deposition görs i viss ordning (regel 28 a. I ). Ny deposition fordras dock inte, om organismen har förts över till annan godkänd institution och är tillgänglig där. För att få den rättsverkan som nu har nämnts skall den nya depositionen göras inom tre månader från den dag då deponenten från depositionsinstitutionen under- rättades om avbrottet i tillgängligheten. Vidare skall avskrift av mottagnings- kvitto för den nya depositionen jämte uppgift om numret på den patentan- sökan eller det patent som depositionen hör till ges in till det europeiska patentverket inom fyra månader från det att den nya depositionen gjordes.

I regel 28 a 1 skils mellan två fall då deposition upphör att vara tillgänglig, nämligen då det beror på att organismen inte längre är livsduglig och då institutionen av annat skäl inte kan lämna ut prov. Görs ny deposition därför att den tidigare deponerade kulturen inte längre är livsduglig, skall den nya depositionen enligt regel 28 a.2 göras hos samma institution som den föregående depositionen. I annat fall får den nya depositionen göras hos annan godkänd institution.

En särskild frist för att göra ny deposition gäller enligt regel 28 a.3 i vissa fall då institutionen har försummat att underrätta deponenten om avbrott i tillgängligheten. De fall som avses är dels det då institutionen har upphört att vara godkänd helt eller för det slag av mikroorganismer som depositionen gäller, dels det då institutionen tillfälligt eller slutligt har upphört att fullgöra sina uppgifter i fråga om depositioner. Skulle sådant fall föreligga och har

6

82 Ändringar i den europeiska patentkonventionen SOU 1981:21

institutionen inte underrättat deponenten om avbrottet inom sex månader från det avbrottet inträdde, räknas tremånadersfristen för att göra ny deposition i stället från den dag då avbrottet tillkännagavs i det eurOpeiska patentverkets tidning.

I Budapestöverenskommelsen finns en reglering som svarar mot regel 28 a.3. Fristen för att göra ny deposition räknas emellertid där från en kungörelse som skall utfärdas av WIPO:s internationella byrå. För att undvika konflikt med den bestämmelsen föreskrivs i regel 28 a.5 att bestämmelserna i Budapestöverenskommelsen gäller före regel 28 a. om ny deposition görs enligt den överenskommelsen och bestämmelserna i regel 28 a och i överenskommelsen inte är förenliga.

I regel 28 a.4 föreskrivs att ny deposition skall åtföljas av förklaring undertecknad av deponenten i vilken denne intygar att den mikroorganism som deponeras på nytt är densamma som den ursprungligen deponerade.

6.3 Anpassning av svensk rätt till de ändrade reglerna

Som förut har nämnts har ändringarna i regel 28 tillkommit i syfte dels att anpassa den europeiska patentkonventionen till Budapestöverenskommel- sen, dels att möta vissa önskemål från industrin. Frågan om vilka ändnngar i svensk rätt som föranleds av ett svenskt tillträde till Budapestöverenskom- melsen har behandlats i avsnitt 5. Vid utformningen av de bestämmelser som måste ändras bör, enligt kommitténs mening, avseende fästas vid hur motsvarande anpassning har gjorts i den europeiska patentkonventzonen. För de patentsökande och andra som berörs av bestämmelserna ir det uppenbart till fördel, om den svenska regleringen i största möjliga utsträckning överensstämmer med konventionens.

När Budapestöverenskommelsens bestämmelser om ny deposition fördes över till regel 28 a i tillämpningsföreskrifterna till den europeiska patent- konventionen, gjordes en viss förenkling i förhållande till föreskrifterna i Budapestöverenskommelsen. Bestämmelserna i regel 28 a utformades så att de — med ett undantag — är tillämpliga både på depositioner enligt Budapestöverenskommelsen och på andra depositioner som godtas av det europeiska patentverket. De svenska bestämmelserna bör utformas på samma sätt.

Enligt Budapestöverenskommelsen krävs visst intyg från vederbörande patentmyndighet då någon vill få ut prov med stöd av författningsbestäm- melser (regel 11.3). I syfte att förenkla arbetet både för institutionena och för den som rekvirerar prov har i regel 28 tagits in en bestämmelse am att framställning om prov som sker med hänvisning till europeisk patentansökan eller europeiskt patent alltid skall lämnas till det europeiska patentverket. På framställningen tecknar verket det erforderliga beviset om att rekvirenten är berättigad att få ut prov (själv eller genom en sakkunnig), och verket vidarebefordrar framställningen till depositionsinstitutionen.

Kommittén anser att denna ordning där rekvisitioner av prov kanaliseras genom patentmyndigheten är lämplig. Den bör därför införas också i ;venSk rätt och gälla oberoende av om provet begärs från en internationell depositionsmyndighet eller från annan godkänd depositionsinstitution.

SOU 1981:21 Ändringar i den europeiska patentkonventionen 83

Bland de ändringar som har införts i den europeiska patentkonventionen till följd av önskemål från industrin är, som förut nämnts, en viss begränsning av de fall i vilka deposition krävs. Deposition är sålunda inte längre obligatorisk enbart därför att organismen inte är allmänt tillgänglig. Deposition är nödvändig endast om organismen varken är allmänt tillgänglig eller kan beskrivas tillräckligt tydligti ansökningen. Ifråga om innebörden av kravet att en mikroorganism skall vara allmänt tillgänglig hänvisas till vad som anförs därom i avsnitt 5.

Kommittén anser att svensk rätt på denna punkt bör anpassas till regel 28. Det framstår inte som meningsfullt att i svensk rätt ha längre gående krav på deposition än som finns i regel 28, eftersom patent för Sverige också kan fås i form av europeiskt patent. Härtill kommer att den gjorda begränsningen framstår som motiverad med hänsyn till utvecklingen inom mikrobiologin. Det har sålunda från vetenskapligt håll hävdats att det numera är möjligt atti vissa fall genom beskrivning i dokument åstadkomma en beskrivning som gör det möjligt att framställa och entydigt identifiera den organism som kommer till användning vid utövande av uppfinningen. Så har man t. ex. för enstaka virus kunnat bestämma hela DNA-sekvensen. Beskrivning i dokument har eljest hitintills mestadels skett genom uppgift om hur en väl definierad och allmänt tillgänglig mikroorganism förändrats genom ett reproducerbart rekombinant DNA-förfarande. Det finns anledning anta att det efter hand blir möjligt att i större utsträckning åstadkomma en tillfredsställande beskrivning enbart i dokument.

Det bör i detta sammanhang erinras om att det av beskrivningen — däri inbegripet eventuell deposition — måste framgå att det grundläggande kravet på reproducerbarhet hos uppfinningen är uppfyllt. Detta gäller på mikro- biologiska området liksom på alla andra tekniska områden.

Den andra väsentliga ändringen i konventionen som föranleddes av industrins önskemål är de nya reglerna om sättet att ge tredje man tillgång till en deponerad kultur. Som framgått av den tidigare redogörelsen kan sökanden numera genom ett meddelande till det europeiska patentverket åstadkomma att under viss tid prov inte lämnas ut direkt till tredje man. I stället hänvisas tredje man till att anlita en särskilt utsedd sakkunnig som får prov för undersökning.

Som också förut nämnts har önskemålet om denna s. k. expertlösning motiverats med risken för att tredje man skulle missbruka provet. Det har hävdats att mikrobiologiska uppfinningar ofta kräver ett både långvarigt och dyrbart utvecklingsarbete som väsentligen materialiseras i den mikroorga- nism som kommer till användning vid utövande av uppfinningen. Genom att få ut prov på denna organism kommer tredje man i direkt besittning av det väsentliga verktyget för att utnyttja uppfinningen. Från industrin har framhållits att tillgång till ett prov från en deponerad organism därför skiljer sig från tillgång till en skriftlig beskrivning av uppfinningen. Från industrin har vidare anförts att det ekonomiska värdet av ett sedermera meddelat patent till största delen går förlorat, om en konkurrent missbrukar ett prov som hah har fått på ett tidigt stadium och använder det för egen konkurrerande produktion. Stora svårigheter har ansetts föreligga att bevisa att just missbruk av prov ligger till grund för en produktion.

Kommittén har under hand erhållit upplysningar från patentmyndigheter

84 Ändringar i den europeiska patentkonventionen SOU 1981:21

och anvariga ministerieri övriga medlemsstater i den europeiska patentor- ganisationen. Av dessa upplysningar har framgått att expertlösningen kommer att införas i fransk rätt omgående. I övriga medlemsstater är frågan ännu under övervägande. Det är därför än så länge ovisst om och i såfall när expertlösningen kommer att införas i nationell rätt där. Beträffande de övriga nordiska länderna har inhämtats att expertlösningen sannolikt kommer att föreslås i Danmark, medan frågan är öppen i Finland och Norge.

När den europeiska patentorganisationen införde bestämmelsen om att prov från deposition under viss tid får tillhandahållas bara för undersökning hos en särskilt utsedd sakkunnig, var inställningen hos den majoritet som stod bakom beslutet att depositionen ändå under denna tid skulle anses vara tillgänglig för envar. Enligt kommitténs mening innebär systemet med sakkunnig som mellanhand en så långt gående inskränkning i den faktiska tillgängligheten att principiella betänkligheter inställer sig.

Enligt kommitténs uppfattning måste starka skäl kunna anföras för att införa en ordning som innebär att något som bara är tillgängligt genom en mellanhand ändå skall anses allmänt tillgängligt. Kommittén anser att sådana starka skäl finns. Väsentlig vikt måste läggas vid den svenska kemiska industrins synpunk- ter. Denna industri fäster uppenbarligen stort avseende vid det skydd som systemet med sakkunnig mellanhand innebär. Enligt uppfattningen inom kemiindustrin finns det nämligen skäl att frukta missbruk av provet på ett tidigt stadium i patentansökningsärendet. Patent för Sverige kan erhållas, förutom hos den svenska patentmyndigheten, hos det europeiska patentver— ket. Om systemet med sakkunnig mellanhand kan erhållas endast vid europeisk patentansökan, måste man räkna med att patent för Sverige på det mikrobiologiska området praktiskt taget alltid kommer att sökas h)s det europeiska patentverket. Det skulle därför i praktiken ha föga betydelse för offentligheten att systemet med sakkunnig mellanhand inte införs i svensk rätt. Om patent för Sverige på det mikrobiologiska området komrrer att sökas endast genom europeisk patentansökan, leder detta sannolikt till att det svenska patentverket så småningom kommer att sakna expertis på ett tekniskt område som nu förefaller bli mycket betydelsefullt. En sådan utveckling är inte till gagn för svensk forskning och utveckling tå det mikrobiologiska området. Om det svenska patentverket i fortsättningei skall kunna betjäna den svenska industrin på det mikrobiologiska området,måste svensk rätt erbjuda samma skydd mot missbruk av prover som den europeiska patentkonventionen. Det svenska patentverkets tekniska kapa- citet på det mikrobiologiska området får också betydelse för verket som internationell myndighet enligt samarbetskonventionen. Det nu arförda innebär enligt kommitténs mening att svensk rätt av praktiska skäl näste anpassas till konventionens reglering i vad avser systemet med sakkunnig mellanhand. Till detta kommer att det finns ett allmänt intresse av att svensk patenträtt överensstämmer med den europeiska patentkonventionen

Vid överföring till svensk rätt av systemet med sakkunnig mellaihand uppstår ett särskilt problem beroende på olikheterna mellan svensk rät och konventionen när det gäller förläggningen av invändningsförfarandet. Enligt svensk rätt meddelas patent först efter invändningsförfarandet. nedan

SOU 1981:21 Ändringar i den europeiska patentkonventionen 85

invändningsförfarandet enligt konventionen äger rum efter det att euro- peiskt patent har meddelats.

Som förut har nämnts, kan enligt konventionen ordningen med sakkunnig som mellanhand tillämpas fram till dess att patentansökningen har avgjorts antingen genom att patent har meddelats eller genom att ansökningen har avslagits, återkallats eller skall anses återkallad. Leder ansökningen till patent, kan tredje man i och med att patentet meddelas alltså själv direkt få ut prov. Eftersom invändningsförfarandet äger rum efter patentmeddelandet, innebär det att tredje man under hela fristen för att göra invändning (nio månader från patentmeddelandet) har direkt tillgång till prov.

Enligt kommitténs mening är det inte lätt att avgöra vad som i svensk rätt är den närmaste motsvarigheten till konventionens reglering när det gäller den tid under vilken sakkunnigsystemet får användas. En tänkbar lösning är att sakkunnigsystemet skulle få användas intill dess patentansökningen har avgjorts antingen genom att patent har meddelats eller genom att ansök- ningen har avslagits genom beslut som har vunnit laga kraft eller avskrivits och inte mer kan återupptas. Den lösningen innebär emellertid att tredje man under fristen för att göra invändning inte får direkt tillgång till prov utan måste anlita sakkunnig. Därtill kommer att den kortare tiden för invändning i svensk rätt — tre månader från kungörelsen om utläggningen — kan medföra svårigheter att få erforderliga undersökningar utförda genom särskild sakkunnig.

En annan lösning är att i förevarande sammanhang jämställa meddelandet av europeiskt patent med utläggning av svensk patentansökan. Därmed skulle vinnas att tredje man i det svenska invändningsförfarandet, liksom i det europeiska, får direkt tillgång till en eventuell deposition.

Bakom regleringen i den europeiska patentkonventionen ligger betraktel- sesättet att ordningen med sakkunnig mellanhand kan upphöra, när det har blivit klart antingen att patentskydd har uppnåtts eller att ansökningen inte kan leda till patent. Sakkunnigsystemet sådant det utformats har till syfte att förebygga att värdet av ett eventuellt patentskydd urholkas genom åtgärder innan patentansökningen har avgjorts. När europeiskt patent har meddelats, är emellertid inte patentfrågan avgjord på samma slutliga sätt som när patent meddelas av den svenska patentmyndigheten. Som förut framhållits kommer i det europeiska systemet invändningsförfarandet efter patentmeddelandet. Om invändning görs, kan detta leda till att patentet upphävs av det europeiska patentverket eller att verket formulerar om patentet. Vid en jämförelse mellan den säkerhet som patenthavaren har uppnått i och med att europeiskt patent har meddelats med något stadium i den svenska handläggningsordningen är det europeiska patentmeddelandet närmast att jämställa med utläggningen av svensk patentansökan. I båda fallen har patentmyndigheternas prövning lett till bedömningen att patent bör kunna meddelas. I båda fallen återstår också invändningsförfarandet.

Det bör vidare framhållas att i och med utläggningen av svensk patentansökan fullt skadeståndsrättsligt skydd inträder, om ansökningen leder till patent. Från och med att europeiskt patent har meddelats åtnjuter patenthavaren också fullt skadeståndsrättsligt skydd, förutsatt att patentet inte återkallas eller ändras till följd av invändning. Även ] skadeståndsrätts- ligt hänseende motsvarar sålunda ställningen för svensk patentsökande efter

86 Ändringar i den europeiska patentkonventionen SOU 1981:21

utläggningen ställningen för en innehavare av europeiskt patent innan invändningsförfarandet har slutförts.

Jämförelserna mellan meddelande av europeiskt patent och utläggning av svensk patentansökan leder. enligt kommitténs mening, till att dessa två moment i förevarande sammanhang bör anses svara mot varandra. Kommittén föreslår därför att systemet med sakkunnig som mellanhand i svensk rätt skall få tillämpas längst till dess patentansökningen utläggs. För det fall att ansökningen avgörs slutligt utan att dessförinnan ha utlagts, skall sakkunnigsystemet givetvis inte tillämpas sedan ansökningen är avgjord. Slutligt avgörande av ansökan utan att den dessförinnan har utlagts föreligger, om ansökningen har avskrivits och inte mer kan återupptas eller om ansökningen har avslagits och avslagsbeslutet vunnit laga kraft.

Om svensk utläggning jämställs med meddelande av europeiskt patent så som kommittén har föreslagit, uppnås parallellitet mellan svensk rätt och den europeiska patentkonventionen också när det gäller invändarens ställning. I båda fallen kan prov då levereras direkt till tredje man under hela fristen för invändning. Invändningsfristen är visserligen kortare i det svenska förfaran- det än i förfarandet vid det europeiska patentverket (3 månader mot f. n. 9). Å andra sidan gäller enligt fast praxis att invändaren i det svenska förfarandet inte behöver utveckla grunderna för sin invändning inom invändningsfristen. När det gäller förfarandet inför det europeiska patentverket ställs strängare krav på att grunderna för invändningen skall anges inom invändningsfris— ten.

Om den som söker europeiskt patent vill att prov, för den tid som kan komma i fråga, skall lämnas ut endast till särskild sakkunnig. måste han meddela det europeiska patentverket detta inom viss frist. Begäran om att sakkunnigsystemet skall tillämpas får sålunda göras endast till dess de tekniska förberedelserna för publicering av den europeiska patentansök- ningen skall anses avslutade. Det europeiska patentverkets president bestämmer när dessa förberedelser skall anses avslutade. F. n. gäller att de anses avslutade tio veckor innan patentansökningen obligatoriskt skall publiceras. Den obligatoriska publiceringen sker när aderton månader har förflutit från ingivningsdagen resp. prioritetsdagen. Genom att bestämma fristen på detta sätt avsåg förvaltningsrådet att det vid publicering av patentansökningen också skulle vara klart på vilket sätt en till ansökningen hörande deposition hölls tillgänglig.

Enligt regel 28 i dess tidigare lydelse gällde att vissa närmare uppgifter om depositionen måste lämnas inom två månader från den dag då den europeiska patentansökningen gavs in. Uppgifterna rörde den mottagande institutionen, dagen då depositionen gjordes och det nummer som deposi- tionen hade åsatts. Dessa bestämmelser har ändrats.

Kravet på uppgift om den dag då depositionen gjordes har sålunda utgått. Det ansågs inte erforderligt att kräva uppgift i detta hänseende. Såvitt gäller de två övriga uppgifterna är fristen för att lämna dem nu olika för olika fall. Huvudregeln är att de skall lämnas inom sexton månader från ingivningsda- gen resp. prioritetsdagen. Ivissa fall skall uppgifterna dock lämnas tidigare. Begär sökanden förtida publicering av sin ansökan, måste uppgifterna sålunda lämnas senast tillsammans med sådan begäran. om den görs innan fristen enligt huvudregeln har löpt ut. Vidare gäller att uppgifterna rnåste

SOU 1981:21 Ändringar i den europeiska patentkonventionen 87

lämnas inom en månad efter det att det europeiska patentverket har underrättat sökanden om att någon enligt artikel 1282 har rätt att ta del av handlingarna i ansökningsårendet.

När det gäller fristen för att begära tillämpning av sakkunnigsystemet och fristen för att lämna identifieringsuppgifter om depositionen bör enligt kommitténs mening svensk rätt så nära som möjligt ansluta sig till konventionens bestämmelser.

Vad först gäller fristen för att begära tillämpning av sakkunnigsystemet kan den inte bestämmas helt på samma sätt som i konventionen, eftersom andra regler gäller för det obligatoriska offentliggörandet av svensk patentansökan. Enligt kommitténs mening bör fristen bestämmas till sexton månader från ansökningsdagen eller, om prioritet åberopas, från prioritets— dagen. Om fristen bestäms på detta sätt. kommer det, frånsett det fall att sökanden begär förtida offentliggörande, att i god tid före offentliggörandet av ansökningen vara klart hur depositionen hålls tillgänglig när den blir allmänt tillgänglig.

I fråga om fristen för att lämna de närmare uppgifterna om depositionen gäller f. n. enligt svensk rätt, liksom förut enligt konventionen. att uppgifterna skall lämnas inom två månader från ansökningsdagen. De uppgifter som krävs senast då är uppgift om depositionsinstitutionen, dagen för depositionen och depositionens nummer.

En fullständig anpassning till den europeiska patentkonventionen skulle innebära att man i svensk rätt frånföll kravet på att få uppgift om den dag då depositionen gjordes. Kommittén anser emellertid att denna uppgift är så viktig att sökanden även fortsättningsvis alltid bör lämna den. Har en nödvändig deposition inte skett i rätt tid kan sökanden nämligen inte avhjälpa bristen, utom i fall då löpdagsförskjutning ännu kan ske. Det kan anmärkas att krav på uppgift om depositionsdag finns i flera länders lagstiftning. Detta har föranlett att enligt regel 13 bisi tillämpningsföreskrif- terna till samarbetskonvention uppgift om depositionsdag i princip skall lämnas. Stat som inte kräver uppgift om depositionsdag får dock bortse från brist i internationell patentansökan i vad avser sådan uppgift. Även om uppgift om depositionsdagen alltid bör lämnas, är det emellertid. enligt kommitténs mening, inte nödvändigt att det sker inom en förutbestämd frist. Det synes tillräckligt föreskriva att uppgiften skall lämnas så snart ske kan. Med en sådan föreskrift undviks att sökanden drabbas av rättsförlust genom att ansökningen inte får fullföljas i Sverige. därför att han har förbisett att uppgift om depositionsdag måste lämnas enligt svensk rätt.

Beträffande de två övriga uppgifterna, nämligen de som avser institutio- nens namn och depositionsnumret, bör fristerna i svensk rätt bestämmas på ett sätt som motsvarar bestämmelserna i konventionen (regel 28.2).

Vid revisionen av regel 28 ändrades föreskrifterna om de utfästelser som skall lämnas av den som begår prov i ett viktigt hänseende. Utfästelserna gick tidigare ut på att mottagaren av provet inte fick lämna provet vidare till annan före viss tidpunkt och att han, under en angiven tid. inte fick använda provet för annat än experiment. Innehållet i utfästelserna har nu vidgats till att avse inte bara det erhållna provet utan också vissa från provet avledda kulturer. Skälet till ändringen var att de tidigare utfästelserna ansågs lätt kunna kringgås i praktiken. Från kulturen i provet kunde i många fall avledas nya

88 Ändringar i den europeiska patentkonventionen SOU 1981:21

kulturer som visserligen hade en del andra egenskaper än kulturen i provet, men som tillika behållit de karakteristika som var väsentliga för utövande av uppfinningen. För att förebygga missbruk från tredje mans sida av sådan avledd kultur hari regel 28.6 föreskrivits att utfästelserna skall omfatta också sådana från provet avledda kulturer som har bibehållit de karakteristika som är väsentliga för utövande av uppfinningen. Kommittén anser att motsva- rande ändring bör göras i den svenska regleringen.

Utvidgningen av utfästelserna till att omfatta även vissa avledda kulturer kan medföra problem när det gäller vidareutveckling av en uppfinning. Det kan sålunda tänkas att vidareutvecklingen av en uppfinning är så betydande att den i sig själv utgör en patenterbar uppfinning. Det är möjligt att vid utövande av den nya uppfinningen kommer till användning en mikroorga- nism som har avletts från ett prov från en deposition och som kan omfattas av utfästelsen att inte lämna ut kulturen till annan.

Ifall som nu angivits skulle de föreskrivna utfästelserna leda till att patent på den nya uppfinningen inte skulle kunna sökas, om deposition av organismen är nödvändig. För att undvika en sådan följd av de vidgade utfästelserna infördes på svenskt initiativ i regel 28 den föreskriften att utfästelserna inte hindrar deposition av den avledda kulturen, om sådan deposition är nödvändig för att söka patent. Motsvarande föreskrift bör införas i svensk rätt.

Möjligheten att för en egen patentansökan få deponera en avledd kultur, som eljest inte skulle få lämnas ut till annan, kan utnyttjas i illojalt syfte. Prov från depositionen av den avledda kulturen lämnas sålunda ut utan att den som har deponerat den första kulturen får någon underrättelse. Detta kan få betydelse, om den avledda kulturen kan utnyttjas på samma sätt som den första kulturen. Denna möjlighet till illojalt förfarande har emellertid inte ansetts böra leda till att möjligheten att få patent på en utveckling av en uppfinning skärs av.

7 Bestämmelser i samarbetskonventionen om deposition av mikroorganismer

7.1 Inledning

Samarbetskonventionen har tidigare inte innehållit några bestämmelser om deposition av mikroorganismer i samband med internationell patentansö- kan. Sådana bestämmelser har dock numera tillkommit (regel 13 bis i tillämpningsföreskrifterna till konventionen) genom beslut av samarbets- unionens generalförsamling i juni 1980. De trädde i kraft den 1 januari 1981.

Initiativet till den nya regleringen kom från WIPO:s internationella byrå, som handhar samarbetsunionens administrativa uppgifter. Frågan behand- lades av en särskild arbetsgrupp inom samarbetsunionen. Vid ett samman- träde i december 1979 enades arbetsgruppen i allt väsentligt om en reglering i samarbetskonventionen av spörsmålet med depositioner. Endast i ett hänseende måste till följd av meningsskiljaktigheter alternativa texter läggas fram.

Den fråga där alternativa texter utarbetades gällde den tidpunkt från vilken en deposition som hör till en internationell patentansökan skall vara allmänt tillgänglig. Internationella byrån hade i denna fråga intagit den inställningen att depositionen skulle få göras tillgänglig enligt nationell lagstiftning i designerad stat först när den nationella handläggningen av den internationella ansökningen fick börja där. Mot detta hävdades från svensk sida att depositionen i princip borde bli tillgänglig samtidigt som handling- arna i ärendet. I vart fall borde depositionen, enligt den svenska uppfatt- ningen, i varje designerad stat vara tillgänglig från den tidpunkt från vilken ansökningen där kunde åtnjuta skadeståndsrättsligt skydd, s. k. provisoriskt skydd.

Majoriteten inom arbetsgruppen anslöt sig till det svenska synsättet i denna fråga. Internationella byrån motsatte sig dock bestämt en sådan reglering och fick stöd från några delegationer i arbetsgruppen. Alternativa texter förelades därför samarbetsunionens generalförsamling, när den vid sitt möte den 10—16 juni 1980 skulle besluta om regleringen i samarbetskon- ventionen. Efter en kort diskussion antog församlingen enhälligt den avfattning av bestämmelserna som arbetsgruppens majoritet hade föror- dat.

Iden nya regel 13 bis finns inte några bestämmelser om när en deposition fordras. Den frågan lämnas helt till nationell lagstiftning. I bestämmelserna anges däremot vad sökanden skall iaktta, om han vill att hans internationella

89

90 Samarbetskonventionen och depositioner SOU 1981:21

patentansökan skall omfatta en deposition. Kraven har utformats så att de vid sin tillkomst täckte alla de krav som förekom i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Stat som inte har så omfattande krav får. när en internationell patentansökan fullföljs i den staten, bortse från sådana krav som går utöver de nationella kraven. Tanken bakom denna konstruktion av bestämmelserna i konventionen är att en sökande som uppfyller allt vad som föreskrivs i konventionen skall kunna vara säker på att därmed ha uppfyllt allt vad de designerade staterna enligt konventionen får kräva av honom när det gäller formalia kring depositionen.

7.2 Det närmare innehållet i regel 13 bis

Regel 13 bis inleds med en definition av begreppet "hänvisning till deponerad mikroorganism”. Därmed förstås i regeln uppgifter som i en internationell patentansökan har lämnats antingen om deponerandet av en mikroorganism eller om den deponerade organismen (regel 13 bis. I). Hänvisning till en deponerad mikroorganism skall göras i enlighet med vad som föreskrivs i regel 13 bis. Har regelns bestämmelser iakttagits, skall det anses att fordringarna i de designerade staternas nationella lagstiftning är uppfyllda (regel 13 bis. 2).

Närmare föreskrifter rörande de uppgifter som skall lämnas tm en deposition finns i regel 13 bis. 3. De uppgifter som i första hand skall lämnas är namn och adress på depositionsinstitutionen. vilken dag depositionen gjordes och den nummerbeteckning som depositionen har fått hos deposi- tionsinstitutionen (regel 13 bis. 3. a.i—iii). Till dessa uppgifter kan behöva fogas ytterligare uppgifter beroende på krav från de nationella patentmyn- digheterna. Sådana krav skall publiceras av internationella byrån i den officiella tidningen. De får tillämpas endast i fråga om ansökningar som görs sedan mer än två månader förflutit från publiceringen (regel 13 bis.3 a.iv). Underlåtenhet att göra hänvisning till en deponerad organism eller underlåtenhet att i en hänvisning ta med de föreskrivna uppgifterna skall inte ha någon verkan i sådan designerad stat som inte kräver sådan hänvsning eller sådana uppgifter i nationell ansökan (regel 13 bis.3.b).

Om de uppgifter som krävs enligt regel 13 bis.3.a inte har lämnats recan då ansökningen gjordes, skall de lämnas till internationella byrån inom sexton månader från prioritetsdagen. Uppgifter som har lämnats inom den lristen skall anses lämnade i rätt tid av alla designerade stater. Beträffande vissa stater kan dock gälla att uppgifterna skall lämnas tidigare. Härför krävs att vederbörande stat i särskild ordning har meddelat internationella byr'tn att uppgifterna skall lämnas tidigare samt att byrån har publicerat uppgift om detta och att mer än två månader har förflutit från publiceringen nnan patentansökningen gjordes (regel 13 bis.4). I regel 13 bis.4 finns )ckså föreskrivet en särskild frist för att lämna uppgifter om depositionen i tall då sökanden begär förtida publicering av patentansökningen enligt artikel 21.2.b. Varje designerad stat får anse att uppgift, som inte har lämnas när begäran om förtida publicering framställs, är för sent inkommen.

I regel 13 bis.4 finns slutligen också föreskrifter om underrättelse" som internationella byrån skall sända ut rörande uppgifter om depositoner.

SOU 1981:21 Samarbetskonventionen och depositioner 91

Oavsett om uppgiften har lämnats i rätt tid eller ej, skall byrån sålunda underrätta sökanden och de designerade myndigheterna om dagen då den har mottagit sådan uppgift om deposition som inte fanns i ansökningen när den gjordes. Dagen då uppgift lämnades skall vidare anmärkas i den internationella publiceringen av ansökningen, förutsatt att uppgiften har kommit in innan de tekniska förberedelserna för publiceringen avslu- tades.

Hänvisning till en deponerad mikroorganism skall anses gjord för alla designerade stater, om den inte uttryckligen anges vara avsedd bara för viss stat. Detsamma gäller enskilda uppgifter i hänvisningen (regel 13 bis.5.a). För olika stater får göras hänvisningar till olika depositioner (regel 13 bis.5 .b). Designerad stat får bortse från hänvisning till sådan deposition som har gjorts hos annan institution än som har tagits upp i underrättelse från den staten om godtagna institutioner (regel 13 bis.5.e).

Bestämmelser om rätt att få ut prov från deponerad organism finns i regel 13 bis.6. Först regleras rätten för internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning att få ut prov. Sådan myndighet får kräva att sökanden tillhandahåller prov från depositionen. Som förutsättning härför gäller dock att myndigheten har meddelat internationella byrån att den kan komma att kräva prov, att proven kommer att användas enbart för nyhetsgranskningen resp. patenterbarhets- prövningen samt att meddelandet har publicerats i den officiella tidningen (regel 13 bis.6.a).

Bortsett från de fall som behandlas i regel 13 bis.6.a gäller som huvudregel att prov från deposition som hör till internationell patentansökan inte utan sökandens medgivande skall lämnas ut innan den nationella handläggningen får börja enligt artikel 23 resp. artikel 40. Denna huvudregel har dock två viktiga undantag. Som första undantag gäller att om sökanden har fullföljt ansökningen enligt artikel 22 resp. artikel 39 efter det att den internationella publiceringen har ägt rum, prov alltid får lämnas ut även om den nationella handläggningen då ännu inte får påbörjas. Vidare gäller, utan hinder av de nu nämnda bestämmelserna, att prov får lämnas ut enligt nationell rätt i designerad stat från den tidpunkt då den internationella publiceringen i den staten har samma verkan som en obligatorisk publicering av en icke prövad nationell ansökan (regel 13 bis.6.b).

Regel 13 bis avslutas med föreskrifter om vissa underrättelser från de nationella myndigheterna till internationella byrån (regel 13 bis. 7). Nationell myndighet får sålunda underrätta byrån om att enligt nationell lag ytterligare uppgifter krävs om depositioner utöver de uppgifter som alltid skall lämnas enligt regel 13 bis.3.a.i—ii. Vidare får nationell myndighet underrätta byrån om att en eller flera av de uppgifter som krävs måste lämnas redan när ansökningen görs eller tidigare än sexton månader från prioritetsdagen. Varje nationell myndighet skall innan regeln träder i kraft underrätta internationella byrån om vilka depositionsinstitutioner som godtas enligt nationell rätt eller, i förekommande fall, om deposition inte krävs eller inte tillåts. Därefter skall de nationella myndigheterna fortlöpande underrätta byrån om förändringar i dessa hänseenden. Internationella byrån skall omgående i den officiella tidningen publicera krav och uppgifter som den meddelats från de nationella myndigheterna.

92 Samarbetskonventionen och depositioner SOU 1981:21

7.3 Inverkan på svensk rätt av regel 13 bis.

När regel 13 bis. utarbetades var ambitionen hos medlemsstaterna i samarbetsunionen att i samarbetskonventionen få en reglering av deposi- tionsfrågan som i så liten grad som möjligt skulle föranleda ingrepp i befintlig lagstiftning om depositioner. Samtidigt skulle regleringen ge sökanden tillräckliga anvisningar för att han skall kunna undvika rättsförlust på grund av nationella krav i designerad stat. Dessa önskemål får anses tillgodosedda. För svenskt vidkommande medför regleringen i samarbetskonventionen av depositionsfrågan mycket få sårbestämmelser i patentlagstiftningen.

Såvitt gäller internationell patentansökan skall sålunda enligt regel 13 bis.3.a.i—iii vissa uppgifter alltid lämnas om en deposition, nämligen namn och adress på depositionsinstitutionen. vilken dag depositionen gjordes och den nummerbeteckning som depositionen har fått hos institutionen. Detta överensstämmer med vad som föreslås gälla för nationell ansökan. Även tidsfristen för att lämna uppgifterna (regel 13 bis.4) överensstämmer med vad som avses gälla för nationella ansökningar. Bestämmelserna i svensk rätt behöver endast kompletteras med föreskrift att, såvitt gäller internationell ansökan, uppgifterna får lämnas till internationella byrån i stället för patentmyndigheten. Av det sagda framgår att Sverige inte behöver underrätta internationella byrån att det för svenskt vidkommande krävs uppgifter utöver dem som krävs enligt regel 13 bis.3.a.i—iii. Inte heller behöver Sverige meddela byrån andra tidsfrister för att lämna uppgifterna än som föreskrivs direkt i regel 13 bis.4.

Såväl enligt gällande rätt som enligt föreliggande förslag har tredje man rätt att få prov från en deposition så snart handlingarna i patentansöknings- ärendet har blivit offentliga enligt 22å patentlagen. Bestämmelserna om handlingsoffentlighet i 22 % patentlagen är tillämpliga inte bara på nationella patentansökningar utan — under vissa förutsättningar — även på internatio- nella patentansökningar i vilka Sverige har designerats. Om en patentansö- kan omfattar en deposition. skall depositionen — både enligt gällande rätt och enligt det förslag som kommittén lägger fram i detta betänkande — vara tillgänglig för tredje man från den tidpunkt då handlingarna är det. Enligt kommitténs uppfattning hindrar inte regleringen i regel 13 bis denna orcning. Till stöd för sin uppfattning vill kommittén anföra följande.

Enligt regel 13 bis.6 får som tidigare har nämnts designerad stat i sin lag tillåta att prov lämnas ut från den dag från vilken den internationella publiceringen har samma verkan i den staten som obligatorisk publicer ng av icke prövad nationell patentansökan. Denna avfattning kan ge intryck JV att utlämnande av prov inte skulle få ske förrän den internationella publicering- en i alla avseenden har fått samma verkan som en nationell publicering Med hänsyn till vad som förekom under förhandlingarna inom samarbetsunonen är det dock klart att bestämmelsen inte skall förstås på det sättet. När det i regel 13 bis.6 talas om ”samma verkan" som av obligatorisk publiceringav en icke prövad nationell ansökan. åsyftas därmed den verkan som föreslrivs i artikel 29, nämligen att internationell publicering skall ge samma verkat som obligatorisk nationell publicering när det gäller skadeståndsrättsligt stydd, s. k. provisoriskt skydd. Detta framgår direkt av internationella tvråns kommentarer till textförslagen inför mötet med den generalförsamlirg vid

sou 1981:21 Samarbetskonventionen och depositioner 93

vilket texten antogs (doc PCT/A/V/Z Annex B punkt 10). Det framgår också av den skrivelse som inför samma möte hade utarbetats inom det svenska justitiedepartementet och tillställts samarbetsunionens medlemmar (doc PCT/A/V/7).

Enligt svensk rätt gäller att provisoriskt skydd uppkommer från den dag då ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 & patentlagen. Eftersom provisoriskt skydd för en internationell patentansökan får räknas från den dag då den blir tillgänglig enligt 22 &. är det förenligt med regel 13 bis.6 att ge tredje man rätt till prov från och med samma dag. Någon särskild reglering för de internationella patentansökningarna krävs sålunda inte heller i detta avseende. Det kan f. 6. enligt kommitténs mening ifrågasättas om reglering- en i regel 13 bis.6 är förenlig med de principer som ligger till grund för konventionens reglering av tredje mans rätt att ta del av internationell patentansökan (jfr art. 30). Det rimmar illa med dessa principer att hindra tredje man att få ut prov efter det att ansökningen har publicerats av internationella byrån.1

Endast i ett hänseende uppkommer problem med depositioner i samband med internationella patentansökningar. Det sammanhänger med fristen för sökanden att begära tillämpning av systemet med sakkunnig mellanhand vid utlämnande av prov från depositionen. Enligt kommitténs förslag skall sökanden. om han önskar få detta system tillämpat. framställa begäran därom inom sexton månader från ansökningsdagen resp. prioritetsdagen. Vid den tidpunkten har den internationella ansökningen vanligen ännu inte fullföljts i Sverige. I regel 13 bis finns inte någon bestämmelse som direkt berör sådana valmöjligheter enligt nationell rått. Under dessa omständighe— ter kan det bli svårt för sökanden att få sakkunnigsystemet tillämpat när det gäller deposition som hör till internationell patentansökan.

En tänkbar lösning är att Sverige med stöd av regel 13 bis.3.a meddelar internationella byrån att sakkunnigsystemet skall begäras inom viss frist och att sådan begäran för Sveriges del krävs i tillägg till de uppgifter som alltid skall lämnas enligt regel 13 bis.3.a.i—iii. Principiellt kan dock invändningar resas mot en sådan lösning. De uppgifter som avses i den bestämmelsen är sådana uppgifter om depositionen som obligatoriskt skall lämnas för att depositionen skall anses höra till patentansökningen. Begäran att sakkun- nigsystemet skall tillämpas är inte någon sådan nödvändig uppgift. Enligt kommitténs mening bör därför det ifrågasatta tillvägagångssättet inte tillgripas. Det torde i princip få lämnas åt sökanden att själv se till att begäran om att sakkunnigsystemet skall tillämpas kommer in i ansökningen i tid. Möjligheter finns dessutom att fästa sökandens uppmärksamhet på rätten att begära tillämpning av sakkunnigsystemet. En upplysning om denna rätt kan sålunda tas in i samarbetsunionens officiella tidning. Dessutom torde internationella byrån vara beredd att ta in ett påpekande härom i den handledning rörande internationell patentansökan som byrån ger ut.

1 Denna uppfattning framfördes också av den svenska delegationen när regeln utarbetades.

'||. || -.-I|l|| |

I | .-||| |'|| -

. _ 'i | ||”... lidi' lk."- 'nl". | i'l- '-'jl .', , '»5' i..-"1 |- ”iii":- | . |||-ål”. | 'Ajj-"llp'l'l- hur:-'hl'lih'IFrl. ' ||| ' ||,| , ||| |LH "I'll! till!" || _# IITIIEIW||H'IÖ':IJVT;:1I |I . . .. ||. | ||||||||||1 || ;I'JT.'|||II'|||||.I |'_||i ||l|| | | »,-f”'.":"-l.lfi"-"' . "

. __|” |

+:.» | '|'-.-

.;"--.=.i'ä"'if '

uj.

. _. . .'i ': hg|f||||d|ijl .1'.:|u_|.| '. "fl. ' ”...i-,; |...L . "::.-_ QL” "'. .i' _'(ln' ' .. | "___ - |||-_|: '1'|'|l |l"|'|| |'||| . ;- |'F||'|.,_|-i' ['"-PG '.'-'. |||

..|ll|l|'|_.

SOU 1981:21

8 Frågor om andra ändringar i patentlagstiftningen med hänsyn till samarbetskonventionen

Kommittén har uppmärksammat att det finns behov av att justera patentlagstiftningen med hänsyn till samarbetskonventionen även i andra hänseenden än då det gäller deposition av mikroorganismer. Kommittén tar i det följande upp frågor om sådana justeringar.

En fråga gäller ordningen för fullföljd av internationell patentansökan. Enligt gällande bestämmelser (31 & första stycket patentlagen) krävs för fullföljd alltid att sökanden till patentmyndigheten ger in avskrift av ansökningen och betalar föreskriven avgift. I vissa fall krävs dessutom översättning till svenska av ansökningen. Samtliga åtgärder skall ha vidtagits inom en viss frist.

Det har sedermera visat sig att endast mycket få länderi samarbetsunionen kräver att sökanden tillhandahåller avskrift av ansökningen i samband med fullföljd. Det helt övervägande antalet av unionens medlemsländer följer vad som framstår som huvudregeln i samarbetskonventionen (art. 20.1.a), nämligen att avskriften överlämnas direkt från internationella byrån före fullföljdsfristens utgång, medan sökanden har att erlägga avgift och eventuellt ge in översättning.

Att svensk rätt på denna punkt avviker från vad som i allmänhet gäller i de fördragsslutande staterna har bedömts innebära risk för rättsförlust för sökandena genom att de inte i tid uppmärksammar de särskilda reglerna i Sverige. Det har vidare visat sig medföra fördyrande särskilda rutiner för internationella byrån. I fall då en internationell patentansökan omfattar Sverige måste byrån sålunda, vid sidan om den rutinmässiga utsändningen av avskrifter av patentansökningen som skall ske till designerade staters patentmyndigheter, inom viss frist sända sökanden ett särskilt exemplar att använda vid fullföljd av ansökningen i Sverige.

Sedan dessa problem hade påtalats av internationella byrån, dryftades frågan vid överläggningar mellan de för patentlagstiftningen ansvariga departementen i Danmark. Finland, Norge och Sverige. Enighet rådde därvid om att de nordiska staterna för fullföljd inte borde kräva att sökanden inom viss frist ger in avskrift av ansökningen. Det ansågs tillräckligt att sådan avskrift som regel inom fullföljdstiden skulle erhållas från internationella byrån.

I finsk och norsk rätt har sedermera införts bestämmelser enligt vilka det vid fullföljd av internationell patentansökan inte av sökanden krävs någon avskrift av ansökningen. I Danmark har regeringen i november 1980 förelagt folketinget förslag om ändringar i patentlagen. Häri ingår bl. a. att

95

96 Övriga ändringar i samarbetskonventionen SOU 1981:21

fullföljdsbestämmelserna får ett innehåll som svarar mot regleringen i Finland och Norge.

Kommittén anser att även Sverige bör frånfalla det nuvarande kravet att sökanden vid fullföljd av internationell patentansökan skall ge in avskrift av ansökningen. Patentmyndigheten kan i stället få sådan avskrift direkt från internationella byrån. Enligt regel 47.1.b i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen i dess nuvarande lydelse skall internationella byrån sända avskrift av ansökningen till varje designerad myndighet omgående efter den internationella publiceringen och senast inom nitton månader från ansökningens prioritetsdag.

I samband med genomgången av bestämmelserna om när en deposition som hör till en internationell patentansökan blir tillgänglig för tredje man har kommittén funnit en brist i den nu gällande regleringen av offentliggörande av internationell patentansökan.

Huvudregeln i samarbetskonventionen är att den internationella publice- ringen av internationell patentansökan skall ha samma verkan i designerad stat när det gäller skyddet av sökandens rättigheter som den verkan som uppkommer i den staten genom obligatorisk nationell publicering av en icke prövad nationell ansökan (art. 29.1).

Från denna huvudregel görs tre undantag. För det första får särskilda villkor ställas för rättsverkan i fall då den internationella ansökningen publiceras på främmande språk. I sådant fall behöver rättsverkan medges först från den dag då översättning av ansökningen har publicerats eller blivit allmänt tillgänglig enligt nationell lag eller har tillställts tredje man som obehörigen utnyttjar eller förväntas obehörigen utnyttja uppfinningen. Det senare kravet får kombineras med ettdera av kravet på nationell publicering och kravet på nationellt offentliggörande (art. 29.2).

Det andra undantaget gäller det fall då sökanden begär att hans ansökan skall publiceras tidigare än 18 månader från prioritetsdagen. Fördragsslu- tande stat får för sådant fall föreskriva att rättsverkan inte skall inträda förrän från den dag då 18 månader har förflutit från prioritetsdagen (art. 29.3).

Som tredje undantag från huvudregeln i artikel 29.1 gäller att fördrags- slutande stat får föreskriva att rättsverkan skall inträda först från den dag då dess nationella patentmyndighet erhåller en avskrift av ansökningen sådan den har publicerats av internationella byrån. Den nationella patentmyndig- heten skall, om denna möjlighet utnyttjas, i sin officiella tidning så fort som möjligt publicera uppgift om dagen då avskriften mottogs (art. 29.4).

Enligt gällande svensk rätt krävs för provisoriskt skydd att ansökningen har blivit allmänt tillgänglig enligt 22% patentlagen. Detta gäller både beträffande nationell patentansökan och beträffande internationell patent- ansökan. Denna paragraf ingår i 2 kap. patentlagen. Enligt huvudregeln i 33 5 första stycket patentlagen blir 2 kap. patentlagen tillämpligt på internationell patentansökan först sedan den har fullföljts i Sverige.

Beträffande internationell patentansökan som publiceras på annat språk än svenska ansågs under förarbetena till 1978 års patentlagstiftning att Sverige borde utnyttja möjligheten att inte ge skadeståndsrättsligt skydd förrän från den dag då översättning av ansökningen har givits in till den svenska patentmyndigheten och denna översättning blivit offentlig i Sverige (prop. 1977/78:1 s. 294). Enligt konventionen var det dock inte tillåtet att

SOU 1981:21 Övriga ändringar i samarbetskonventionen 97

kräva att ansökningen hade fullföljts. Lagtekniskt löstes saken på det sättet att, utan hinder av huvudregeln i 33 & första stycket patentlagen, 22 å andra och tredje styckena gjordes tillämpliga på internationell patentansökan så snart sökanden hade fullgjort sin skyldighet enligt 31 & att ge in översättning av ansökningen.

Vid denna reglering torde ha bortsetts från det fall att den internationella patentansökningen har gjorts på svenska. Enligt sin ordalydelse medger bestämmelserna i 33 å andra stycket att 22 & blir tillämplig före fullföljd av ansökningen endast om översättning till svenska ges in enligt 31 &. Är ansökningen ursprungligen avfattad på svenska, krävs ingen översättning. Därmed skulle det för sådant fall formellt inte finnas någon bestämmelse som medger att 22å blir tillämplig innan ansökningen har fullföljts. En sådan ordning är varken rimlig eller konventionsenlig. Det har inte heller varit avsikten att åstadkomma en sådan ordning.

För att undanröja den bristande överensstämmelsen med konventionen föreslår kommittén att 33% tredje stycket justeras. Till lagrummet i dess nuvarande lydelse bör sålunda läggas en bestämmelse om vad som fordras för att 22ä andra och tredje styckena patentlagen skall bli tillämpliga på en internationell patentansökan som ännu inte har fullföljts och beträffande vilken översättning inte behöver ges in.

Enligt kommitténs mening måste det krävas att sökanden på något sätt har gjort klart sin önskan att 22 & skall börja tillämpas på hans ansökan redan innan den har fullföljts. Detta kan lämpligen ske genom att ställa upp krav att sökanden skall ge in avskrift av ansökningen till patentmyndigheten för att 22 & skall bli tillämplig på ansökningen. Sådan avskrift får krävas av honom enligt samarbetskonventionen (art. 29.4). Den avskrift det här är fråga om skall sålunda ges in särskilt för ändamålet.

I det föregående har kommittén föreslagit att det för fullföljd av internationell patentansökan inte längre skall krävas att sökanden till patentmyndigheten ger in avskrift av patentansökningen. Den erforderliga avskriften kommer i stället att erhållas från internationella byrån. Detta innebär att, i fall då översättning inte fordras, fullföljd sker enbart genom att sökanden betalar fullföljdsavgiften. För att 22 & patentlagen skall bli tillämplig före fullföljden skulle däremot, enligt vad här förut har föreslagits, krävas att sökanden själv ger in en avskrift av ansökningen.

Kommittén har övervägt om den avskrift som skall ges in för att'22å patentlagen skall bli tillämplig bör hänföra sig till den internationella patentansökningen i den lydelse den har publicerats av internationella byrån. Det synes dock rimligt att sökanden skall kunna få provisoriskt skydd från en tidpunkt före den internationella publiceringen, om han önskar det. Samarbetskonventionen hindrar inte en sådan ordning. Ansökans lydelse i den internationella publiceringen är också utan betydelse för skyddsomfång- et. Av dessa skäl har kommittén funnit att avskriften inte behöver hänföra sig till den internationella ansökningen sådan den har publicerats. Med detta ställningstagande följer att sökanden, om han inte ger in avskriften förrän efter den internationella publiceringen, kan lämna en avskrift som avser ansökningen med sådana ändringar som har gjorts efter publiceringen. Han kan därmed få ett annat provisoriskt skydd i Sverige än om han hade varit tvungen att hålla sig till lydelsen vid den internationella publiceringen.

7

98 Övriga ändringar i samarbetskonventionen SOU 1981:21

I 31 å andra stycket och 38 å andra stycket patentlagen finns bestämmelser om frister som räknas från den dag då en handling avsändes. Dessa bestämmelser går tillbaka på föreskrifter i samarbetskonventionen och dess tillämpningsföreskrifter, bestämmelsen i 31 & på artikel 22.2 och bestämmel- sen i 38å på regel 51.3. Vid utformningen av de båda paragraferna togs dessutom hänsyn till de särskilda föreskrifter om beräkning av vissa frister som tidigare fanns i regel 80.6. Av artikel 22.2 och regel 51.3 följer Sålunda att fristerna skall räknas från den dag en viss handling är dagtecknad. Enligt regel 80.6 i dess tidigare lydelse gällde emellertid i tillägg till detta att fristerna skulle räknas från avsändandet av handlingen, om det kunde visas att handlingen avsänts senare än den dag den hade dagtecknats.

Regel 80.6 har byggts ut genom beslut den 16 juni 1980 av samarbetsunio- nens generalförsamling. Särskilda regler för beräkning av utgångspunkten för de frister som det nu är fråga om har tillkommit för det fall att det dröjer mer än sju dagar från handlingens datum innan handlingen når mottagaren. Dessa nya regler trädde i kraft den 1 oktober 1980. Från svensk sida framhölls i generalförsamlingen att en reglering med sådant innehåll inte kunde tillämpasi Sverige utan lagändring. Till följd härav gavs konventionsstaterna rätt att t. v. inte tillämpa regel 80.6 i dess nya lydelse. Stat som önskade utnyttja denna rätt skulle avge särskild förklaring inom viss tid. Sverige, liksom övriga nordiska länder, har genom förklaring förbehållit sig att t. v. inte tillämpa nya regel 80.6.

Kommittén anser att den svenska lagstiftningen bör ändras så att de för sökanden mera fördelaktiga reglerna i nya regel 80.6 kan tillämpas även i Sverige. Undantagsbestämmelserna för det fall att postgången har tagit mer än sju dagar i anspråk är emellertid så detaljerade att de inte lämpligen bör tas in i patentlagen. Härtill kommer att regel 80.6 på nytt kan ändras genom majoritetsbeslut i samarbetsunionens generalförsamling. På grund härav bör, enligt kommitténs mening, ifrågavarande frister regleras i patentkungö- relsen. I 31 å andra stycket och 38 5 andra stycket patentlagen skulle sålunda endast anges att där angivna åtgärder skall vidtas inom frist som regeringen föreskriver.

12 kap. patentlagen finns ytterligare frister som räknas från det att en viss handling avsändes, nämligen i 36 och 37 åå. Dessa bestämmelser går emellertid inte tillbaka på någon bestämmelse i samarbetskonventionen. De berörs därför inte av ändringen i regel 80.6.

SOU 1981:21

9 Specialmotivering

9.1 Förslaget till lag om ändring i patentlagen

855

Denna paragraf innehåller i sin nu gällande lydelse grundläggande bestäm- melser om var patentansökan skall göras och om vad patentansökan skall innehålla. Ändring görs endast i paragrafens andra stycke.

Enligt den nuvarande lydelsen av denna paragrafs andra stycke skall patentansökan innehålla bl. a. en beskrivning av uppfinningen. Beskrivning— en skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. I fråga om uppfinningar på det mikrobiologiska området gäller i vissa fall särskilda krav för att beskrivningen skall anses tillräckligt tydlig. Om sålunda en uppfinning avser ett mikrobiologiskt förfarande eller ett alster av sådant förfarande och det vid utövande av uppfinningen skall användas en mikroorganism, som inte är allmänt tillgänglig, anses uppfin- ningen inte tillräckligt tydligt angiven med mindre en kultur av denna mikroorganism lämnas i förvar i viss ordning. Det ankommer på regeringen eller, efter regeringens bestämmande, på patentmyndigheten att meddela närmare föreskrifter om sådan deposition. Om uppfinningen inbegriper användning av en mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig, är kravet på deposition av en kultur sålunda enligt gällande rätt absolut. Underlåtenhet att deponera eller åsidosättande av föreskrifterna om deposition innebär i sådant fall att beskrivningen anses otillräcklig. Denna reglering hade sin förebild i den europeiska patentkonventionen (prop. 1977/78:1 s. 220 foch s. 334).

Den europeiska patentkonventionens bestämmelser om deposition av mikroorganismer har sedermera ändrats så att deposition inte ovillkorligen krävs för det fall att mikroorganismen inte är allmänt tillgänglig. En möjlighet att beskriva organismen i handlingar har sålunda öppnats även i detta fall. Deposition krävs numera endast om organismen varken är allmänt tillgänglig eller kan beskrivas så tydligt i ansökningen att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen (regel 28.1). Ändringen har föranletts främst av att förhållandena när det gäller möjligheten att beskriva en mikroorganism i dokument har förändrats sedan kravet på deposition infördes (jfr avsnitt 6.3).

Som framhållits i den allmänna motiveringen bör i svensk rätt inte ställas upp strängare krav på beskrivningen än vad som gäller enligt den europeiska

99

100 Specialmotivering

SOU 1981:21

patentkonventionen. Regleringen i 8 5 andra stycket fjärde punkten har därför ändrats så att deposition krävs endast om mikroorganism som skall användas vid utövande av uppfinningen varken är allmänt tillgänglig eller kan beskrivas så i ansökningshandlingarna att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen.

Vad som i detta sammanhang skall förstås med att organismen är allmänt tillgänglig har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5). Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom mikrobiologin får det lämnas till rättstillämpningen att avgöra i vilken utsträckning beskrivning enbart i dokument av en mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig skall godtas. En beskrivning kan godtas, endast om den gör det möjligt att framställa och entydigt identifiera den organism som kommer till användning vid utövande av uppfinningen. Det är att märka att en bristfällig beskrivning kan utgöra grund för att förklara patent ogiltigt. Patentmyndigheten har därför anledning att iaktta försiktighet med att godta beskrivning enbart i handlingarna när det är fråga om en mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig.

Om deposition inte har skett därför att organismen vid ansökningstillfället är allmänt tillgänglig, måste sökanden bevaka att organismen förblir allmänt tillgänglig. Skulle organismen upphöra att vara allmänt tillgänglig, kan sökanden drabbas av rättsförlust. Sålunda kan patentansökan inte bifallas, om organismen efter ansökningstillfället har upphört att vara allmänt tillgänglig och beskrivningen i dokumenten inte är tillräcklig. Inget hindrar sökanden att deponera en organism, även om den kan anses allmänt tillgänglig vid ansökningstillfället. Depositionen måste givetvis göras senast på ansökningsdagen för att kunna åberopas som en deposition enligt förevarande paragraf. Det kan förebygga rättsförlust att göra en sådan deposition. Sökanden torde ha lättare att kontrollera att depositionen fyller sin funktion som en del av beskrivningen än att kontrollera att en organism finns allmänt tillgänglig utan deposition.

Andra stycket fjärde punkten har ändrats också i ytterligare hänseenden. Om en deposition krävs, skall enligt lagrummet i dess nya lydelse en ktltur av mikroorganismen senast från den dag då ansökningen görs vara deponerad under villkor som regeringen föreskriver. Såsom framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 5) måste en deposition som är nödvändig för en tillräckligt tydlig beskrivning i princip både existera kontinuerligt och från en viss tidpunkt vara tillgänglig för tredje man. Brister det i något är dessa hänseenden, kan depositionen inte fylla sin funktion som en viktig del av beskrivningen.

Lagrummet har nu formulerats så att det därav framgår att organismen i princip skall vara kontinuerligt deponerad senast från en viss tidpunkt(”från den dag ansökningen göres är deponerad”). Liksom tidigare skall deprsition göras senast den dag då patentansökningen görs. Frågan om när deposition senast måste ske har hitintills reglerats i patentkungörelsen.

Det bör märkas att, om en deposition är nödvändig, det f. ö. torde strida mot 13 & patentlagen att tillföra ansökningen en deposition efter ansölnings- dagen. Om deposition görs senare, synes detta nämligen som regel leda till att patent söks på något som inte framgick av ansökningen när den gprdes. Patentansökningen får då inte bifallas. Har en nödvändig deposition gjorts

SOU 1981:21

för sent, torde därför som regel ogiltighetsgrund föreligga enligt 52 5 första stycket 3.

Enligt lagrummets nya avfattning skall organismen vidare vara deponerad under villkor som regeringen föreskriver. Bestämmelser som gäller deposi- tionstiden och depositionens tillgänglighet har tagits in i förslaget till ändringar i patentkungörelsen. Deposition skall sålunda ske för en viss minsta tid. Deposition skall vidare ske på sådana villkor att prov från den kan fås enligt bestämmelserna i 22% om tredje mans rätt till prov. Även om depositionen förvaras under sådana villkor, kan det uppkomma faktiska hinder för att lämna ut prov från den. Rättsverkan av sådana hinder har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5). Sålunda medför inte varje hinder för leverans av prov att tydligheten i beskrivningen brister. Av grundläggande patenträttsliga principer följer emellertid att prov som regel måste kunna erhållas i Sverige för att erforderlig tydlighet skall anses föreligga. Om det vid prövningen av en svensk patentansökan framkommer att prov från en nödvändig deposition som hör till ansökningen inte kan levereras till Sverige, skall ansökningen i princip avslås.

Såsom har utvecklats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5) bör deponenten ha möjlighet att avhjälpa både bortfall av deposition och brist i tillgängligheten hos en existerande deposition. I förslaget till ändringar i patentkungörelsen har tagits in bestämmelser om rätt att göra ny deposition som träderi den ursprungliga depositionens ställe. Bortfall av en deposition eller bristande tillgänglighet hos en deposition innebär med sådana bestämmelser inte något definitivt hinder att bifalla ansökningen så länge deponenten har möjlighet att genom ny deposition avhjälpa bristen.

Det är att märka att bortfall av en deposition i vissa fall kan vara utan betydelse. Detta gäller om den deponerade organismen innan depositionen föll bort har blivit allmänt tillgänglig på sådant sätt att deposition inte hade erfordrats, om organismen vid ansökningstillfället hade varit tillgänglig på detta sätt. Härvidlag gäller dock den förutsättningen att organismen kan identifieras med tillräcklig säkerhet.

I redaktionellt hänseende har andra stycket i förevarande paragraf ändrats så att uttrycket ”deponera” används i stället för ”lämna i förvar”. Anledningen till detta är att det medför redaktionella fördelar att i andra bestämmelser om deposition, särskilt i patentkungörelsen, kunna använda uttrycken ”deposition" och ”deponera”.

225

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om offentliggörande av patentansökan.

I paragrafens sjätte stycke i dess nuvarande lydelse regleras rätten för tredje man att få tillgång till sådan deposition av mikrobiologisk kultur som hör till en patentansökan. Enligt denna reglering skall kultur av deponerad mikroorganism hållas tillgänglig för envar från och med den tidpunkt då handlingarna i ärendet blir tillgängliga för envar. I motsats till vad som gäller i fråga om handlingarna ställs dock upp vissa villkor för att tredje man skall få tillgång till depositionen. Sålunda hålls depositionen tillgänglig endast för den som gör skriftlig framställning därom och förbinder sig att iaktta vad

Specialmotivering

101

102 Specialmotivering SOU 1981:21

regeringen föreskriver till förebyggande av missbruk av kulturen. Föreskrif- ter i detta hänseende finns i 17 & fjärde stycket patentkungörelsen.

Gällande rätt innebär sålunda att prov alltid skall lämnas ut direkt till den som begär det. Av skäl som har angivits i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.3) anpassas nu regleringen i svensk rätt även på denna punkt till den ändrade regleringen i den europeiska patentkonventionen. Detta innebär att formerna för hur kulturen hålls tillgänglig kan bli olika före och efter den tidpunkt då patentansökningen utläggs eller avgörs slutligt. Sökanden har möjlighet att fram till denna tidpunkt få den ordningen tillämpad att prov lämnas ut bara till en för ändamålet anlitad sakkunnig som är oberoende i förhållande till den tredje man som rekvirerar provet. Det är dock att märka att båda formerna för tillhandahållande anses innebära att den deponerade kulturen är tillgänglig för envar.

Systemet med en sakkunnig som mellanhand vid tillgänglighällandet av depositioner är ett undantag från huvudregeln om hur deposition skall hållas allmänt tillgänglig. Bestämmelserna i förevarande paragraf om tillgänglig- hållande av deposition har med hänsyn härtill ordnats så att de bestämmelser som anger huvudprincipen har tagits upp i ett stycke för sig — sjätte stycket — medan bestämmelserna om systemet med sakkunnig mellanhand har placerats i ett nytt sjunde stycke.

I sjätte stycket första punkten finns huvudregeln för det obligatoriska tillgänglighällandet av en deposition. Här anges både från vilken tidpunkt och på vilket sätt depositionen skall hållas tillgänglig. Idet senare hänseendet har hitintills inte funnits någon bestämmelse. Deposition skall hållas tillgänglig genom att prov från den lämnas ut. Detta sätt att hålla deposition tillgänglig överensstämmer med vad som redan tillämpas i praktzken. I Budapestöverenskommelsen förutsätts att deposition som har gjorts enligt den överenskommelsen skall hållas tillgänglig genom utlämnande av prov. I fråga om tidpunkten för tillgängliggörandet föreskrivs att envar har rätt att få prov från deposition sedan handlingarna i patentansökningsärendet har blivit tillgängliga enligt första, andra eller tredje stycket. Bestämmelsen innebär sålunda att om handlingarna är offentliga, depositionen också är allmänt tillgänglig.

Enligt förevarande bestämmelse har alltså envar rätt att få ut prov, )avsett om han finnsi Sverige eller utomlands. Följden av att prov inte kan le/ereras blir emellertid olika beroende på om provet har rekvirerats till adress i Sverige eller till adress i utlandet. Såsom anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5) måste beträffande patentansökan och patent för Sverige krävas inte blott att handlingarnai ärendet finns att tillgå i Sverige utan även att prov från en nödvändig deposition kan erhållas där. I annat fall kan tydighets- kravet — som har uppställts i tredje mans intresse — inte anses uppfyllt. Däremot påverkar det inte tydligheten, sett från svensk rätt, att prov irte kan levereras till annat land. I denna fråga hänvisas till den al'männa motiveringen samt till vad som anförs i anslutning till 8 och 52 åå.

Sjätte stycket andra punkten innehåller en bestämmelse om vad son skall iakttas av den som vill få ut prov från deposition. I sak överensstimmer bestämmelsen med vad som gäller f. n. Den som vill få ut prov skall sålunda göra skriftlig framställning om prov och förbinda sig att iaktta vad regeringen föreskriver till förebyggande av missbruk av provet. Av bestämnelsens

SOU 1981:21 Specialmotivering 103

placering framgår att det är fråga om fall då någon vill få prov med stöd av första punkten. Förevarande punkt är därför inte tillämplig t. ex. om patentsökanden själv vill få ut prov från depositionen.

I lagrummet har inte angivits hos vem den skriftliga framställningen skall göras. Någon sådan bestämmelse finns inte heller f.n. i sjätte stycket. I förslaget till ändringar i patentkungörelsen har tagits in en föreskrift om att framställning som här avses skall göras hos patentmyndigheten. Det ankommer sedan på patentmyndigheten att vidarebefordra framställningen till den institution som har depositionen.

Förevarande punkt avser sålunda direkt endast det fall att prov begärs med stöd av första punkten. Till följd av den bestämmelse som nu föreslås i 56 5 första stycket tredje punkten skall emellertid samma ordning gälla också då någon vill få ut prov med stöd av sådant samtycke som avses i 565 första stycket.

I sjunde stycket ges den patentsökande möjlighet att under viss tid få en särskild ordning tillämpad vid utlämnande av prov från deposition. Till dess patentansökningen har utlagts eller har avgjorts slutligt utan att ha utlagts, får prov lämnas ut endast till särskilt sakkunnig, om sökanden begär det (första punkten). Har sökanden begärt att sakkunnigsystemet skall tillämpas, kan sålunda tredje man, som önskar få prov från en deposition, inte få provet levererat direkt till sig. Istället måste han anlita en särskild sakkunnig som tar emot och hanterar provet.

Istyckets andra punkt bemyndigas regeringen att föreskriva inom vilken tid en patentsökande, som vill få sakkunnigsystemet tillämpat, måste framställa begäran därom. Vidare bemyndigas regeringen att föreskriva vem som får anlitas som sakkunnig. Bestämmelser härom har tagits in i förslaget till ändringar i patentkungörelsen. Dessa bestämmelser överensstämmer i huvudsak med motsvarande reglering i den europeiska patentkonventionen. Fristen för att påkalla tillämpning av sakkunnigsystemet har bestämts så att det normalt står klart innan en deposition blir allmänt tillgänglig om prov kan lämnas ut direkt till tredje man eller ej.

Ordningen med utlämnande av prov endast till särskild sakkunnig får som nyss har nämnts tillämpas bara till dess patentansökningen antingen har utlagts eller har avgjorts slutligt utan att ha utlagts. Detta innebär att sakkunnigsystemet inte kommer i fråga under invändningsfristen och inte heller sedan ansökningen har avskrivits och inte mer kan återupptas eller avslagits genom beslut som har vunnit laga kraft.

Tredje punkten innehåller en bestämmelse om vad den sakkunnige måste iaktta för att kunna få ut det prov han behöver för att fullgöra sitt sakkunniguppdrag. Liksom tredje man, som vill få ut prov direkt, måste den sakkunnige för att få ut prov förbinda sig att iaktta vad regeringen föreskriver till förebyggande av missbruk av provet. Det är däremot inte den sakkunnige som skall göra framställningen om att få ut provet. Den skall göras av den tredje man som är den sakkunniges uppdragsgivare.

Syftet med sakkunnigsystemet är att förhindra att tredje man direkt kommer i besittning av ett prov. Bland den sakkunniges förpliktelser måste därför ingå åtagande att inte lämna det erhållna provet vidare till annan. Eftersom den sakkunniges uppdragsgivare sålunda inte genom den sakkun- nige skall komma i besittning av provet, finns det inte något behov av

104 Specialmotivering

SOU 1981:21

förbindelse från honom jämsides med förbindelsen från den sakkunnige. En uttrycklig bestämmelse därom har tagits in i förslaget till ändring i patentkungörelsen. Den har placeratsi anslutning till bestämmelserna om de förbindelser som skall lämnas av den som vill få ut prov.

315

Denna paragraf innehåller bestämmelser om fullföljd i Sverige av interna- tionell patentansökan. Ändringar har gjorts i första och andra styckena.

Enligt första stycket i dess hittillsvarande lydelse skall sökanden för fullföljd alltid ge in en avskrift av ansökningen till patentmyndigheten samt erlägga fastställd avgift. I den omfattning som regeringen föreskriver skall sökanden dessutom ge in översättning till svenska av ansökningen. Samtliga åtgärder skall ha vidtagits inom tjugo månader från den internationella ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, från prioritetsdagen.

Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 8) har nu i första stycket gjorts den ändringen att kravet på avskrift tagits bort. För fullföljd av ansökningen krävs av sökanden sålunda enbart att han inom tjugomånadersfristen ger in erforderlig översättning och betalar fastställd avgift. Översättning fordras inte om ansökningen har gjorts på svenska och i sådant fall krävs alltså bara fullföljdsavgift.

Den avskrift av patentansökningen som patentmyndigheten behöver för handläggningen kommer i stället att sändas till myndigheten från WIPO:s internationella byrå. Enligt numera gällande bestämmelser i tillämpningsfö- reskrifterna till samarbetskonventionen skall sådan avskrift sändas till de designerade myndigheterna omgående efter den internationella publicering- en. Utsändningen får inte ske senare än nitton månader från ansökningens prioritetsdag (regel 47.1.b).

I paragrafens andra stycke anges en särskild frist för fullföljd av internationell patentansökan i fall då internationell nyhetsgranskningsrap- port inte upprättas. Fristens längd har hitintills angivits direkti förevarande stycke. Bestämmelsen har emellertid nu ändrats så att de för fullföljd nödvändiga åtgärderna skall vidtas inom frist som regeringen föreskriver.

Den frist som skall gälla för fullföljd i förevarande fall regleras i samarbetskonventionen (artikel 22.2). Hur fristen skall beräknas anges närmare i tillämpningsföreskrifterna till konventionen (regel 80.6). Av skäl som anförts i den allmänna motiveringen har det ansetts lämpligt att i fortsättningen ange fristen i patentkungörelsen och inte i patentlagen.

33?

I denna paragraf finns bestämmelser om handläggningen vid den svenska patentmyndigheten av internationell patentansökan som har fullföljts i Sverige.

Enligt första stycket gäller som huvudregel att sedan ansökningen har fullföljts, 2 kap. är tillämpligt, om inte annat särskilt anges i förevarande paragraf eller i 34—37 åå. Ett av undantagen från denna huvudregel gäller frågan när offentlighetsreglerna i 22%: andra och tredje styckenr blir tillämpliga på internationell patentansökan. Denna undantagsbestärrmelse

SOU 1981:21 Specialmotivering 105

utgör tredje stycket i förevarande paragraf.

Enligt tredje stycket i dess hittillsvarande lydelse blir 22 å andra och tredje styckena tillämpliga så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet enligt 31 % att ge in översättning av ansökningen. För det fall att översättning inte behövs — nämligen då ansökningen är gjord på svenska — finns det emellertid formellt inte någon bestämmelse enligt vilken 22 & kan bli tillämplig innan ansökningen fullföljs. Eftersom tillgängliggörande enligt 22å andra eller tredje stycket är en förutsättning för s. k. provisoriskt skydd har det därmed framstått som om provisoriskt skydd inte kunde uppnås före fullföljden i de fall då översättning inte behövdes.

En sådan ordning har inte varit avsedd och är inte heller förenlig med samarbetskonventionen. Tredje stycket har därför ändrats så att det däri uttryckligen anges vad som krävs för att 22 å andra och tredje styckena skall bli tillämpliga redan före fullföljden, om ansökningen är avfattad på svenska och översättning sålunda inte fordras. Dessa lagrum blir i det fallet tillämpliga så snart sökanden har givit in en avskrift av den internationella ansökningen till patentmyndigheten. Det är att märka att, medan kravet att sökanden skall ge in en avskrift av ansökningen har strukits när det gäller fullföljd, sökanden måste ge in en sådan avskrift, om han vill att 22 å andra och tredje styckena skall bli tillämpliga på ansökningen redan innan den har fullföljts. Sökanden kan alltså på detta sätt göra 22% tillämplig på sin internationella patentansökan redan innan ansökningen har publicerats av internationella byrån, om han så önskar.

Liksom tidigare gäller i fall då översättning fordras, att 22å andra och tredje styckena blir tillämpliga så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet enligt 31 & att ge in översättning. Om översättning fordras för fullföljd, blir alltså 22 & inte tillämplig genom att sökanden ger in en avskrift av ansökningen.

385

I förevarande paragraf regleras bl. a. i vilka fall den svenska patentmyndig- heten får ompröva vissa beslut som har meddelats av mottagande myndighet eller av internationella byrån.

Enligt andra stycket måste begäran om sådan omprövning framställas inom viss frist. Vidare måste sökanden inom samma frist vidta vissa andra åtgärder. Fristens längd har hitintills angivits direkt i andra stycket. Detta har nu ändrats. I stället anges att begäran skall framställas inom frist som regeringen föreskriver och att övriga åtgärder skall vidtas inom den fristen. Bestämmelser om fristen har tagits in i förslaget till ändringar i patentkungö- relsen. I fråga om skälen till ändringen hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 8).

Den frist som skall gälla i förevarande fall regleras i regel 51.3 i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen. Närmare bestäm- melser om hur fristen skall beräknas finns i regel 80.6 i samma föreskrif- ter.

106 Specialmotivering

SOU 1981:21

525

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om de grunder på vilka ett patent får förklaras ogiltigt.

I första stycket anges i fyra numrerade punkter olika ogiltighetsgrunder. Enligt punkten 2 i dess hittillsvarande lydelse får patent förklaras ogiltigt, om det har meddelats oaktat uppfinningen inte är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den. Bestämmelsen utformades med tanke på det fall att bristen förelåg redan då patentet meddelades.

När det gäller patent på mikrobiologiska uppfinningar är det möjligt att en beskrivning som var tillräckligt tydlig när patentet meddelades sedermera blir bristfällig. Vid ansökan om patent på sådana uppfinningar måste nämligen beskrivningen ibland omfatta, förutom en beskrivning i dokument, också en deposition av en mikroorganism. En sådan deposition kan falla bort eller upphöra att vara tillgänglig. Inträffar något sådant, innebär det vanligen också att en viktig del av beskrivningen saknas för tredje man. Såsom anförts iden allmänna motiveringen (avsnitt 5) är det oklart om ogiltigförklaring kan ske med stöd av 52 5 första stycket 2 i dess hittillsvarande lydelse, om bristen i tydligheten har uppkommit efter patentmeddelandet. Paragrafen har därför ändrats på denna punkt.

Punkten 2 har nu avfattats så att det framgår att ett patent kan förklaras ogiltigt, om det avser en uppfinning som inte är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den. I sin nya avfattning inrymmer bestämmelsen både det fall att beskrivningen var otillräcklig redan vid patentmeddelandet och det fall att beskrivningen sedermera har blivit otillräcklig.

Möjligheten att förklara ett patent ogiltigt på grund av bristfällig beskrivning svarar mot kravet på en tydlig beskrivning som förutsättning för att patent skall kunna meddelas. Rättsverkningarna av brister i tydligheten kan dock bli olika beroende på om bristen bedöms före eller efter patentmeddelandet. När det är fråga om att pröva om patent skall meddelas finns inte någon grund för att överse med upptäckta brister. Ogiltigförklaring får däremot ske endast om beskrivningen är så bristfällig att en fackmm inte kan utöva uppfinningen med ledning av den. När bristande tydlighet i beskrivningen infördes som grund för ogiltighet genom 1978 års lagsti'tning anförde föredragande statsrådet, att det måste vara fråga om en avsevärd brist för att det skulle kunna göras gällande att en fackman inte kunde itöva uppfinningen med ledning av beskrivningen. Den omständigheten att beskrivningen är behäftad med brist eller otydlighet som borde ha förinlett patentmyndigheten att under handläggningen av ansökningen kräva förtyd- ligande eller komplettering behöver därför inte innebära att tillräcklig grund för ogiltigförklaring föreligger (prop. 1977/78:1 s. 262 f och 363). Den grundsyn som kommer till uttryck i detta uttalande bör, såsom framhtllits i den allmänna motiveringen, vara vägledande också när det är frågi om sådana brister i beskrivningen som gäller deposition av mikroorganiamer. För att en brist som gäller en deposition skall kunna föranleda ogiltigft'rkla- ring av patentet bör bristen sålunda vara av den art att tredje mans inresse har påtagligt trätts för när (se härom avsnitt 5, s. 70).

En brist i beskrivningen som är att hänföra till depositionen kan mpstå

SOU 1981:21 Specialmotivering 107

antingen genom att depositionen har upphört att existera eller genom att depositionen, trots att den finns, inte är tillgänglig för tredje man. Huruvida bortfallet av depositionen eller depositionens bristande tillgänglighet inne— bär någon brist, beror emellertid på om depositionen fortfarande är nödvändig för en tillräckligt tydlig beskrivning. Skulle organismen redan ha blivit allmänt tillgänglig på annat sätt när bristen med avseende på depositionen uppkommer, har depositionen givetvis inte längre någon betydelse. Det måste dock vara klart att det är fråga om samma organism. För att organismen skall kunna anses allmänt tillgänglig på annat sätt måste den finnas att tillgå på sådant sätt att deposition inte hade behövts, om organismen hade varit tillgänglig på detta sätt när patentansökningen gjordes.

Enligt förslaget till ändringar i patentkungörelsen hari kungörelsen tagits in regler om rätt för sökanden och patenthavaren att under vissa förutsätt- ningar ersätta en deposition, som inte kan fylla sin funktion, med ny deposition. Görs ny deposition i föreskriven ordning, skall det anses som om kulturen hade varit tillgänglig utan avbrott. En brist beträffande depositio- nen kan alltså bli utan betydelse, om sökanden eller patenthavaren utnyttjar sin rätt att göra ny deposition. Härav följer att frågan huruvida brist föreligger beträffande depositionen inte kan avgöras innan fristen för att göra ny deposition har gått ut.

Av den allmänna motiveringen (avsnitt 5) framgår att det torde vara klart att det brister i tydlighet, om en nödvändig deposition har fallit bort utan att ersättas med ny deposition i föreskriven ordning. I sådant fall är det inte längre möjligt att avgöra patentets innehåll. Såsom också framhållits i den allmänna motiveringen kan det däremot inte anses att varje brist i tillgängligheten hos en existerande deposition också utgör en brist i beskrivningens tydlighet. Det förhållandet att prov från depositionen inte kan levereras vart som helst bör sålunda inte anses medföra att tillgänglig- heten — och därmed beskrivningens tydlighet — brister. Däremot har det där hävdats att av grundläggande patenträttsliga principer torde följa att en tillräckligt tydlig beskrivning som regel inte kan anses föreligga i en patentansökan eller i ett patent för Sverige, om prov från en nödvändig deposition inte kan fås i Sverige.

För att bristande tillgänglighet i Sverige skall anses föreligga måste det röra sig om ett generellt hinder för berättigad tredje man att få hit prov. Sådana omständigheter som att en provrekvisition har kommit bort hos depositions— institutionen eller att försändelsen med provet har försvunnit medför inte att bristande tillgänglighet föreligger.

Såsom har nämnts i den allmänna motiveringen kan t. ex. på grund av hälso- eller miljörisker i Sverige förekomma begränsningar i rätten att hantera vissa slags organismer. Att prov inte levereras till den som saknar erforderligt tillstånd att hantera organismen i fråga utgör dock inte brist i tillgängligheten. Däremot kan det i vissa fall anses brista i tillgängligheten, om en depositionsinstitution vägrar att leverera prov på en deponerad organism till en viss tredje man i Sverige. trots att hinder för denne att hantera organismen inte föreligger enligt svensk rätt. Avgörande för om ett sådant leveranshinder skall anses innebära att tillgängligheten brister bör, såsom har påpekats i den allmänna motiveringen, vara huruvida vägran från

108 Specialmotivering

SOU l981z21

svensk synpunkt framstår som befogad eller ej.

Här ovan har erinrats om vad som framgår av den allmänna motiveringen när det gäller frågan om hur brister i beskrivningen kan uppkomma genom avbrott i en depositions existens eller tillgänglighet. Det bör härefter också erinras om att det av den allmänna motiveringen vidare framgår, att inte varje brist i beskrivningens tydlighet medför att det finns grund för att förklara patentet ogiltigt. Grund för ogiltigförklaring föreligger sålunda endast om beskrivningen är så bristfällig att en fackman inte kan utöva uppfinningen med ledning av den. Bristen måste, framhålls det, vara väsentlig från tredje mans synpunkt.

Ett sådant avbrott i en depositions existens eller tillgänglighet som i och för sig medför att det har uppstått en brist i beskrivningen kan vara utan väsentlig betydelse för tredje man. Ett exempel på då så kan vara fallet är då depositionen har ersatts eller på nytt blivit tillgänglig utan att någon tredje man har begärt att få prov under avbrottet.

När det gäller frågan om ogiltigförklaring på grund av sådana brister i beskrivningens tydlighet som är att hänföra till en deposition hänvisas i övrigt till den allmänna motiveringen.

Det bör understrykas att endast åsidosättande av sådana föreskrifter rörande deposition som utgör del av tydlighetskravet utgör grund för ogiltigförklaring. Såsom anförs i den allmänna motiveringen bör — såvitt gäller de föreskrifter som regeringen utfärdar — endast sådana som gäller depositionsvillkoren mellan deponenten och depositionsstället utgöra del av tydlighetskravet. I förslaget till ändringar i patentkungörelsen har tagits in två sådana föreskrifter, nämligen att depositionen skall göras för viss minsta tid och att depositionen skall göras på sådana villkor att den är tillgänglig för tredje man i viss bestämd utsträckning. Däremot utgör t. ex. den omstän- digheten att sökanden har överskridit fristen för att lämna vissa uppgifter om depositionen inte en brist i tydligheten.

Bestämmelserna om deposition omfattar också kravet att deposition skall göras senast den dag då patentansökningen görs. Visar det sig i efterhand att det brister i detta hänseende, torde det som regel föreligga grund för ogiltigförklaring enligt andra stycket 3 i förevarande paragraf. För det fall att deposition är nödvändig synes nämligen patentet i sådant fall ha kommit att omfatta något som inte framgick av patentansökningen när den gjordes.

565

I denna paragraf finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet rörande patent och patentansökan.

I första stycket behandlas det fall att patentsökanden gentemot annan åberopar en patentansökan som ännu inte är offentlig. På begäran är patenthavaren i sådant fall skyldig att lämna sitt samtycke till att den som har fått ansökningen åberopad emot sig får ta del av handlingarna i ansöknings— ärendet.

Om en deposition av en mikroorganism krävs för att beskrivningen skall anses tillräckligt tydlig, år depositionen en viktig del av ansökningen Den som har fått åberopat emot sig en ansökan som innefattar också en deposition torde vanligen inte, utan att ha fått tillgång till depositionen, kunna få en

sou 1981:21 Specialmotivering 109

tillräckligt klar uppfattning om det skydd som ansökningen kan leda till. För att undanröja eventuella oklarheter huruvida ett samtycke som skall lämnas enligt 56 & också innebär att vederbörande får tillgång till depositionen har en uttrycklig bestämmelse härom fogats till paragrafens första stycke (andra punkten). Om patentansökningen omfattar en deposition, skall sålunda samtycket inbegripa också rätt att få prov från den deponerade kulturen.

Det bör i detta sammanhang påpekas att förevarande paragrafs första stycke är tillämpligt inte bara på svensk patentansökan utan också på internationell patentansökan som omfattar Sverige (jfr prop. 1977/78:1 s. 271). När det gäller europeisk patentansökan tillgodoses de intressen som har föranlett denna bestämmelse genom artikel 128.2 i den europeiska patentkonventionen.

För den som vill få ut prov med stöd av ett samtycke som har lämnats enligt förevarande paragraf äger bestämmelserna i 22 & sjätte stycket andra punkten och sjunde stycket tillämpning (tredje punkten). Han har alltså att göra skriftlig framställning om prov hos patentmyndigheten och förbinda sig att iaktta vad regeringen föreskriver till förebyggande av missbruk av kulturen. Skulle den patentsökande redan vid denna tidpunkt ha påkallat tillämpning av sakkunnigsystemet enligt 22 & sjunde stycket, lämnas prov ut bara till särskilt anlitad sakkunnig. Det förhållandet att samtycket skall inbegripa rätt att få del av deponerad kultur som ansökningen omfattar innebär givetvis att patentsökanden måste lämna erforderliga identifierings- uppgifter om kulturen.

Paragrafens andra stycke är oförändrat.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Punkt 1

De flesta av de i sak väsentliga ändringar som föreslås i patentlagen föranleds av Sveriges tillträde till Budapestöverenskommelsen. De är avsedda att sättas i kraft i samband med att överenskommelsen träderi kraft för Sveriges del. Det torde vara till fördel för de patentsökande, om övriga föreslagna lagändringar träder i kraft samtidigt med de ändringar som hänger samman med Budapestöverenskommelsen. Av dessa skäl bör det ankomma på regeringen att förordna om ikraftträdandet.

Såsom framgår av inledningen (avsnitt 1) har Budapestöverenskommelsen trätt i kraft. Om Sverige tillträder överenskommelsen, blir Sverige bundet av den när tre månader har förflutit från den dag då ratifikationsinstrumentet deponeras. Skulle Sverige i ratifikationsinstrumentet ange en senare dag, gäller dock att bundenhet inträder först från och med den dagen (art.

16.2).

Punkt 2

I denna punkt föreskrivs att vissa ändrade paragrafer skall fortsätta att tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om patentansökan som har gjorts före ikraftträdandet. Detta gäller sålunda 8, 22 och 56 åå. Dessa paragrafer innehåller en i flera avseenden ny reglering rörande deposition i samband

110 Specialmotivering

SOU 1981:21

med patentansökan. Det har ansetts lämpligt att den reglering av deposi- tionsfrågan som gällde när en ansökan gjordes får fortsätta att gälla för ansökningen.

Punkt 3

Såsom framgått av den allmänna motiveringen och av specialmotiveringen till 31 5 har ett av de nuvarande kraven vid fullföljd av internationell patentansökan utgått, nämligen kravet att sökanden inom fullföljdsfristen skall ge in en avskrift av ansökningen till patentmyndigheten. Om sökanden, när ändringen träder i kraft, har gjort vad som i övrigt krävs av honom för fullföljd, skall enligt förevarande punkt ansökningen anses fullföljd på dagen för ikraftträdandet. Detta gäller dock bara om fullföljdsfristen ännu inte har gått ut vid ikraftträdandet. Det torde i och för sig följa av allmänna principer att lättnader i fullföljdskraven endast kan komma den till del som ännu vid ikraftträdandet har frist kvar att fullfölja ansökningen. För klarhetens skull har detta dock angivits i övergångsbestämmelserna.

Punkt 4

Bestämmelserna om ogiltigförklaring av patent har ändrats såvitt gäller 52 & första stycket 2. Såsom framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 5) är det oklart om 525 första stycket 2 i sin hittillsvarande lydelse medger att patent förklaras ogiltigt på grund av att en nödvändig deposition har upphört att existera. Ändringen har gjorts för att det skall vara klart att denna bestämmelse är tillämplig i fall då en nödvändig deposition har upphört att existera eller vara tillgänglig för tredje man i erforderlig utsträckning, oavsett om bristen har uppkommit före eller efter patentmeddelandet.

Ändringen i 52% bör ses i samband med den samtidigt föreslagna nya regleringen av depositioner. Denna reglering innefattar bl. a. bestämmelser om hur sökanden resp. patenthavaren kan avhjälpa sådana brister som består i att en nödvändig deposition har upphört att existera eller har upphört att vara tillgänglig för tredje man i erforderlig utsträckning.

Mot den nu angivna bakgrunden bör den ändrade ogiltighetsgrunden inte tillämpas på patent, som har meddelats eller meddelas enligt äldre bestämmelser. I förevarande punkt föreskrivs därför att fråga om ogiltigför- klaring av patent, som har meddelats eller meddelas enligt lagen i dess äldre lydelse, skall bedömas enligt lagen i den lydelsen.

9.2 Förslaget till förordning om ändring i patentkungörelsen

175

Denna paragraf innehåller i sin nuvarande lydelse dels, i första stycket, föreskrifter rörande den skriftliga beskrivningen, dels, i andra, tredje och fjärde styckena, föreskrifter rörande deposition av mikrobiologisk kultur i samband med patentansökan. Bestämmelserna om depositioner har brutits ut ur paragrafen och

SOU 1981:21

placerats som 17 a, 17 b, 17 c, 17 d, 25 a, 25 b, 25 c och 25 d åå. Bestämmel- serna har också ändrats i åtskilliga hänseenden.

Första punkten i paragrafens hittillsvarande första stycke har utgått. I den punkten upprepades endast bestämmelsen i 8 & andra stycket tredje punkten patentlagen. Övriga föreskrifter i det hittillsvarande första stycket kvarstår oförändrade.

Som andra styckei paragrafen har nu satts in en föreskrift om skyldighet för sökanden att i patentansökningens handlingar lämna uppgifter om depone- rad organism. när en sådan ingår i ansökningen. Om ansökningen omfattar en deposition, skall sökanden, redan när ansökningen görs, i handlingarna ange alla de uppgifter av betydelse om organismens karakteristika som han har kännedom om. Handlingarna skall alltså innehålla en så ingående beskrivning som möjligt av organismen. Det är sålunda inte tillräckligt för sökanden att beträffande organismens egenskaper hänvisa till depositionen. En motsvarande bestämmelse finns i regel 28.1 i tillämpningsföreskrifterna till den europeiska patentkonventionen.

Huruvida den skriftliga beskrivningen kan anses godtagbar får bedömas utifrån vad som kan fordras av en fackman på området. Bristfälliga uppgifter kan föranleda föreläggande om komplettering enligt 15 & patentlagen.

17:15

Denna paragraf innehåller bestämmelser om var deposition skall göras och under vilka villkor den skall göras.

I första stycket anges var deposition skall göras. Deposition skall sålunda göras antingen hos en institution som är internationell depositionsmyndighet enligt Budapestöverenskommelsen eller hos en institution som patentverket har godkänt.

I andra stycket föreskrivs att deposition som görs hos internationell depositionsmyndighet skall göras enligt Budapestöverenskommelsen. Över- enskommelsen innehåller en utförlig reglering av villkoren för deposition. Genom den regleringen tillgodoses samma ändamål som föreskrifterna i tredje stycket har när det gäller depositioner hos sådana institutioner som patentverket har godkänt.

Tredje stycket innehåller föreskrifter om de villkor under vilka deposition skall göras, när den görs hos sådan institution som patentverket har godkänt. Två villkor skall gälla. Det ena är att institutionen skall bevara depositionen en viss minsta tid, nämligen minst fem år från det någon senast begärde prov från depositionen, dock alltid minst trettio år från depositionsdagen. Detta svarar mot den minsta förvaringstid som gäller enligt Budapestöverenskom- melsen. Det andra är att prov skall kunna fås från depositionen i viss omfattning. Depositionen skall sålunda ske på sådana villkor att prov från depositionen kan erhållas i enlighet med 22 & sjätte stycket och 56 5 första stycket patentlagen. I dessa paragrafer regleras tredje mans rätt att ta del av deposition, som ingår i en patentansökan. Det ankommer på deponenten att se till att institutionen åtager sig att uppfylla dessa villkor.

Såsom kommer att behandlas i anslutning till 17 d & krävs för att en institution skall bli godkänd av det svenska patentverket att institutionen i särskilt avtal med verket har förbundit sig att iaktta vissa villkor beträffande

Specialmotivering 111

112 Specialmotivering

SOU 1981:21

depositionerna. Det bör framhållas att med den utformning som föreskrif- terna om depositionsvillkor har fått det inte är nödvändigt att depositionen från början har skett under åberopande just av institutionens avtal med patentverket. Det enda som fordras är att deponenten har gjort sin deposition under sådana villkor att de svenska kraven på förvaringstid och tillgänglighet är uppfyllda. Detta kan ha sin betydelse t. ex. för en utländsk sökande som först deponerar för en patentansökan i sitt hemland och därvid deponerar hos en institution som inte är internationell depositionsmyndighet enligt Budapestöverenskommelsen. Om den institutionen är godkänd av det svenska patentverket, kan depositionen sedermera åberopas också vid svensk patentansökan, bara villkoren om förvaringstid och tillgänglighet är uppfyllda.

Såsom anmärkts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5) får det i kravet att en viss minsta förvaringstid skall vara avtalad anses ligga att deponenten inte får ta tillbaka depositionen under den tiden. Ett avtal, som ger honom en sådan rätt, kan inte anses tillgodose de svenska kraven beträffande depositionsvillkor.

Institutioner som har fått ställning som internationella depositionsmyn- digheter kan ta emot depositioner både enligt Budapestöverenskommelsen och på andra villkor. Det är därför nödvändigt att deponenten gör klart vilka villkor han önskar. Enligt förevarande bestämmelse skall en deposition hos internationell depositionsmyndighet alltid göras enligt Budapestöverens- kommelsen. Bestämmelsen gäller både svenska patentansökningar och internationella patentansökningar som omfattar Sverige. Har en deposition skett hos internationell depositionsmyndighet utan att vara gjord enligt Budapestöverenskommelsen, kan den på vissa villkor senare överföras till att bli en deposition enligt överenskommelsen (uttalande vid andra mötet med Budapestunionens generalförsamling den 12—20 januari 1981; mötesrappor- ten — BP/A/II/11, punkt 29, jfr avsnitt 5). Vid sådan överföring får depositionen anses gjord enligt Budapestöverenskommelsen redan från den ursprungliga depositionsdagen.

17b5

I denna paragraf finns föreskrifter om sökandens skyldighet att lämna patentverket uppgifter om deposition.

Uppgift om depositionsinstitution och depositionsnummer skall enligt första stycket första punkten som regel lämnas till patentverket inom ;exton månader från ansökningsdagen eller, om prioritet yrkas, från den )rkade prioritetsdagen. Uppgifterna skall lämnas skriftligt. Ifråga om internationell patentansökan gäller enligt första stycket andra punkten att uppgifterna får lämnas till WIPO:s internationella byrå i stället för att lämms till patentverket. Samma tidsfrist gäller dock även vid internationell patentan- sökan. Regleringen beträffande internationell patentansökan ligger inom ramen för vad som gäller enligt huvudregeln i regel 13 bis. 3 resp. 13 '>is. 4i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen.

Om sökanden hos patentverket begär att hans ansökan skall hållas almänt tillgänglig tidigare än som följer av 22 & första eller andra sycket

SOU 1981:21 Specialmotivering 113

patentlagen, gäller en annan frist än sextonmånadersfristen. I sådant fall skall enligt andra stycket första punkten de uppgifter som avsesi första stycket lämnas senast tillsammans med framställningen om förtida offentliggörande. Om sökanden önskar förtida publicering av internationell patentansökan, skall han lämna uppgifterna senast tillsammans med framställningen om sådan publicering. En bestämmelse härom utgör andra stycket andra punkten.

I tredje stycket föreskrivs att sökanden skall lämna patentverket uppgift om vilken dag deposition har gjorts. ] fråga om svensk patentansökan skall uppgiften lämnas så snart det kan ske. När det gäller internationell patentansökan behöver uppgiften dock inte lämnas förrän ansökningen har fullföljts i Sverige eller upptagits till handläggning enligt 38å patentlagen.

Om en deposition är nödvändig för en tillräckligt tydlig beskrivning, måste depositionen ha gjorts senast samma dag som patentansökningen görs. En deposition som har gjorts senare än ansökningens löpdag kan inte i något fall godtas. Det bör i detta sammanhang märkas att 72%5 patentlagen inte är tillämplig för det fall att deposition har gjorts för sent. Det är nämligen inte fråga om någon frist som skall iakttas gentemot patentverket. Mot denna bakgrund bör patentverket inte påbörja någon teknisk prövning av en ansökan, i vilken en deposition åberopas, innan uppgift föreligger om depositionsdagen. Såvitt gäller svenska ansökningar torde det i allmänhet dock vara tillfyllest att uppgiften lämnas inom den frist som normalt gäller för att lämna identifieringsuppgifterna rörande depositionen.

Enligt fjärde stycket får patentverket infordra bevis om att de uppgifter som avses i första och tredje styckena är riktiga. Enligt första och tredje styckena skall sökanden lämna skriftlig uppgift om vissa förhållandena. Det krävs sålunda inte att han företer kvitto e. d. från depositionsinstitutionen. Patentverket måste emellertid ha möjlighet att kontrollera att uppgifterna är riktiga. I enlighet med gängse principer för handläggning av patentansökan får det anses åligga sökanden att vid behov förebringa utredning som styrker hans uppgifter.

Det ärinte avsikten att föreläggande om bevis skall utfärdas regelmässigt. Patentverket kan emellertid med stöd av bestämmelsen t. ex. göra stickprov. En särskild anledning att kontrollera uppgifterna kan vara att ansökningen skall anföras som nyhetshinder mot annan ansökan.

17c5

Denna paragraf innehåller bestämmelser om ny deposition.

Enligt första stycket första punkten har deponenten rätt att under vissa förutsättningar ersätta en tidigare deponerad kultur med en ny kultur av samma mikroorganism. Det får ske om den deponerade kulturen upphör att vara livsduglig eller om prov av annan orsak inte kan tillhandahållas. Sådan annan orsak kan t. ex. vara att exportförbud råder i det land där kulturen är deponerad. Ny deposition, som skall ersätta en tidigare, skall ske i enlighet med de regler som ges i andra och tredje styckena.

Om en deponerad kultur har ersatts med ny kultur i enlighet med styckets första punkt, skall enligt andra punkten anses som om kulturen hade varit

114 Specialmotivering

SOU 1981:21

tillgänglig utan avbrott. Den nya depositionen träder i den gamlas ställe, och det anses som om en och samma kultur fortlöpande hade funnits tillgäng- lig.

Deponenten har enligt förevarande stycke rätt att göra ny deposition så snart prov från den tidigare deponerade kulturen inte kan tillhandahållas. Ny deposition kan sålunda göras så snart prov från deposition inte kan levereras vart som helst. Såsom framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 5) har emellertid hinder för provleverans betydelse för patentansökan och patent som gäller Sverige endast om prov inte kan levereras till Sverige. Ny deposition får alltså enligt svensk rätt göras även om det inte är nödvändigt med hänsyn till den ansökan eller det patent som avser Sverige. Detta kan vara av betydelse då en och samma deposition åberopas både i patentansö- kan som avser Sverige och i patentansökningar som avser andra länder.

Det bör i detta sammanhang påpekas att om ny deposition har skett utan att det har varit påkallat med hänsyn till den ansökan eller det patent som gäller Sverige, den ursprungliga depositionen fortfarande fortsätter att gälla som deposition till den ansökan eller det patent som avser Sverige. Det kan sålunda komma att finnas två depositioner som båda gäller för den ansökan resp. det patent som avser Sverige.

Andra stycket innehåller bestämmelser om den tidsfrist inom vilken ny deposition skall göras och var den skall göras. Där finns också en bestämmelse om viss försäkran som skall lämnas i samband med ny deposition.

Fristen för att göra ny deposition är tre månader från den dag då deponenten mottog underrättelse från depositionsinstitutionen om att prov inte längre kan tillhandahållas från den tidigare gjorda depositionen (första punkten). Det är sålunda utan betydelse om deponenten på annat sätt har fått kännedom om att hinder för provleveranser har uppstått. För visst fall, som behandlas i fjärde stycket, gäller dock andra regler.

Med ett undantag gäller att den nya depositionen får göras hos valfri institution som har ställning som internationell depositionsmyndighet eller är godkänd av patentverket (andra punkten). Undantaget avser det fall att den nya depositionen görs därför att den tidigare deponerade kulturen har upphört att vara livsduglig. I sådant fall skall den nya depositionen göras hos samma institution som den tidigare, förutsatt att institutionen fortfarande är internationell depositionsmyndighet eller godkänd av patentverket (tredje punkten). Denna reglering beror på bestämmelserna i Budapestöverens- kommelsen (art. 4.1.b). Vid överföring till svensk rätt har bestämmelserna dock förenklats på samma sätt som i tillämpningsföreskrifterna till den europeiska patentkonventionen (regel 28.a.2).

I fjärde punkten föreskrivs att ny deposition skall åtföljas av försäkran från deponenten att den utgörs av samma organism som den tidigare depositio— nen. I fall då två eller flera nya depositioner följer på varandra, skall försäkran alltså avse förhållandet mellan den nya depositionen och den nästföregående. Om allt gått riktigt till vid varje ny deposition, innebär försäkran i sak att den nya depositionen består av samma organism som den ursprungligen deponerade. Att försäkran skall hänföra sig till förhållandet mellan den nya depositionen och den nästföregående beror på att denna ordning föreskrivs i Budapestöverenskommelsen (regel 6.2.a.ii).

SOU 1981:21 Specialmotivering 115

Tredje stycket innehåller bestämmelser om vad som skall iakttas gentemot patentverket i samband med ny deposition. Sålunda gäller att bevis om den nya depositionen skall ges in inom viss frist. Fristen är enligt huvudregeln fyra månader från det att den nya depositionen gjordes (första punkten). I ett fall ' kan fristen dock bli längre, nämligen om den nya depositionen har gjorts redan innan sökanden behövt lämna uppgifter om den ursprungliga depositionen enligt 17 b 5. Har sålunda fristen enligt 17 b 5 första eller andra stycket ännu inte löpt ut när fyra månader förflutit från det att den nya depositionen gjordes, får beviset ges in inom den fristen (andra punkten). Det bör observeras att det här är fråga om bevis om ny deposition och inte — som i 17 b 5 — om uppgifter från sökanden. Detta krav på bevis överens- stämmer med vad som gäller enligt den europeiska patentkonventionen (regel 28 a.1).

När beviset om ny deposition ges in till patentverket, skall sökanden eller, i förekommande fall, patenthavaren lämna uppgift om numret på den ansökan resp. det patent som depositionen hör till (tredje punkten).

Bestämmelserna i fjärde stycket utgör undantag från bestämmelserna i andra stycket angående fristen för att göra ny deposition. Två skilda fall regleras. I första och andra punkterna behandlas det fall att en av patentverket godkänd institution har avbrutit sin verksamhet och att prov till följd därav inte kan fås från den institutionen. Har den situationen inträtt, skall patentverket kungöra det. Om deponenten inte har fått någon underrättelse från institutionen ännu den dag då kungörelsen utfärdas, är fristen för att göra ny deposition tre månader från dagen för kungörelsen. Enligt 49 & utfärdas kungörelseri patentärenden i en av patentverket utgiven publikation (Svensk Patenttidning).

I tredje punkten behandlas ett motsvarande fall då deposition har skett enligt Budapestöverenskommelsen. I artikel 4.1.e i överenskommelsen ges särskilda föreskrifter om tidsfristen för ny deposition, när en internationell depositionsmyndighet helt eller delvis har avbrutit sin verksamhet och försummat att underrätta de berörda deponenterna. Om sådant fall som avses i artikel 4.1.e är för handen, får, enligt förevarande punkt, ny deposition utan hinder av andra stycket göras inom frist som föreskrivs i den artikeln.

Bestämmelserna i förevarande paragraf är, med undantag av bestämmel- serna i fjärde stycket, tillämpliga både vid ny deposition som görs hos internationell depositionsmyndighet och vid ny deposition hos sådan institution som har godkänts av patentverket. När det gäller förhållanden som regleras i Budapestöverenskommelsen får fördragsslutande stat inte fordra att andra krav än de som anges i överenskommelsen skall iakttas. De gemensamma reglerna angående ny deposition ligger helt inom ramen för bestämmelserna i Budapestöverenskommelsen. Det har därför ansetts obehövligt med en föreskrift om att överenskommelsen gäller före denna paragraf i fall av konflikt mellan paragrafen och överenskommelsen.

l7då

I denna paragraf regleras patentverkets godkännande av depositionsinstitu- tioner.

116 Specialmotivering

SOU 1981:21

I första stycket anges de villkor som måste vara uppfyllda för att patentverket skall få godkänna en institution för att ta emot depositioner av mikroorganismer. Institutionen måste i skriftligt avtal med patentverket ha gjort fyra åtaganden.

Institutionen måste för det första åtaga sig att ta emot depositioner under sådana villkor som anges i 17 aå tredje stycket. Enligt det stycket skall deposition avse en viss minsta tid. Deposition skall vidare hållas tillgänglig enligt vissa regler. Depositionsinstitution får sålunda inte godkännas, om den inte tar emot depositioner på sådana villkor. Det andra åtagande som måste göras är att institutionen skall ta emot ny deposition som ersättning för en tidigare deposition, om den nya depositionen görs enligt 17 cå första och andra styckena. Det tredje åtagande som fordras är att institutionen fortlöpande skall underrätta deponenten om vilka som har fått prov från hans deponerade kultur. För det fjärde måste institutionen åtaga sig att omgående underrätta deponenten i fall då prov inte har kunnat tillhandahållas någon som har begärt prov med stöd av 22 5 sjätte stycket patentlagen eller med stöd av samtycke enligt 56 5 första stycket samma lag. Samtliga åtaganden svarar mot förpliktelser som enligt Budapestöverenskommelsen åvilar internationell depositionsmyndighet (jfr regel 9.1 resp. artikel 4.1.b, regel 11.4.g och artikel 4.1.a).

Framställningar om att få ut prov med stöd av 22 & sjätte stycket patentlagen eller med stöd av samtycke enligt 56 5 första stycket samma lag skall enligt 25 a 5 första stycket göras hos patentverket. Om rekvirenten är berättigad att få prov, utfärdar patentverket bevis härom och sänder framställningen om prov tillsammans med beviset till vederbörande insti- tution. Institutionen kan därför direkt av framställningen och medföljande bevis avgöra om rekvirenten är berättigad att få prov enligt svensk rätt (jämför vad som anförs i anslutning till 25 ä ä).

Enligt andra stycket skall beslut om godkännande av institution och om återkallelse av godkännande kungöras i den ordning som föreskrivs i 49 ©. Detta innebär att kungörandet, liksom när det gäller kungörelser i patentärenden, skall ske i Svensk Patenttidning. Beslut om godkännande eller om återkallelse av godkännande är överklagbart. Vem som får anföra besvär får avgöras efter allmänna grunder för besvärsrätt i förvaltningsären- den. Besvären förs hos regeringen. Besvärstiden bestäms av de allmänna bestämmelserna i förvaltningslagen (12 5). Eftersom beslutet har karaktär av föreskrift till allmän efterrättelse och inte delges utan kungörs, torde detta innebära att besvärsfristen skall räknas från dagen för kungörandet.

I tredje stycket första punkten åläggs patentverket att upprätta en förteckning över sådana institutioner som är internationella depositionsmyn- digheter och över sådana som verket har godkänt. Förteckningen bör innehålla uppgift om resp. institutions adress. Patentverket kan givetvis, som en service, förse förteckningen med ytterligare upplysningar, t. ex. om de slag av organismer som resp. institution tar emot. Det har däremot ansetts kunna orsaka för mycket arbete för patentverket att ålägga verket att ständigt bevaka vilka slag av organismer som de olika institutionerna tar emot och att tillhandahålla aktuella förteckningar angående detta.

Enligt andra punkten kan envar utan avgift få exemplar av den förteckning som avses i första punkten.

SOU 1981:21 Specialmotivering 117

255

I denna paragraf finns bl. a. föreskrifter om innehållet i sådan kungörelse som skall utfärdas enligt 22 & fjärde stycket patentlagen. Till föreskrifterna om vad kungörelsen skall innehålla har lagts att om patentansökningen omfattar en deposition, detta skall anges i kungörelsen.

25a$5

Denna paragraf innehåller bestämmelser om framställning att få ut prov från deposition. Den gäller endast fall då framställning görs enligt 22% sjätte stycket patentlagen. Paragrafen ärinte tillämplig när det gäller depositioner som hör till europeisk patentansökan. Framställning om prov från sådan deposition görs hos det europeiska patentverket.

I första stycket första punkten föreskrivs att framställning enligt 22 & sjätte stycket patentlagen skall göras skriftligen hos patentverket. Denna bestäm- melse i patentlagen om hur framställning skall göras är tillämplig i två fall. Den gäller dels då framställningen om prov grundar sig på offentlighetsregeln i 22 & sjätte stycket första punkten, dels då framställningen om prov sker med stöd av sådant samtycke som har lämnats enligt 56 5 första stycket patentlagen.

Offentlighetsregeln i 225 sjätte stycket första punkten patentlagen är tillämplig inte bara på svensk patentansökan utan också på internationell patentansökan som har blivit allmänt tillgänglig enligt 225 patentlagen. Såsom framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.3) medger regel 13 bis. 6 i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen atti svensk rätt regleras rätten att få ut prov från deposition som hör till sådan internationell patentansökan som har blivit allmänt tillgänglig enligt 22 & patentlagen.

Skyldigheten att gå via patentverket med framställningen om prov gäller, som nyss nämnts, bl. a. i fall då framställningen görs med stöd av offentlighetsregeln i 22å sjätte stycket första punkten. Detta innebär att bestämmelserna i förevarande stycke är tillämpliga inte bara medan patentansökningen är under handläggningi patentverket utan även därefter, så länge depositionen existerar.

Om Budapestöverenskommelsen är tillämplig på depositionen, måste framställningen avfattas på sätt som anges i överenskommelsen (regel 11.3 och 11.4). Särskilt formulär skall användasi sådant fall. En bestämmelse om att Budapestöverenskommelsens föreskrifter gäller för sådana framställning- ar har tagits in som första stycket andra punkten.

För det fall att Budapestöverenskommelsen inte är tillämplig på deposi- tionen har det lämnats åt patentverket att besluta om hur framställningen skall avfattas (första stycket tredje punkten).

Avgift utgår inte för patentverkets befattning med framställningar om prov. Däremot kan depositionsinstitutionen kräva avgift för att lämna ut prov.

Andra stycket innehåller föreskrifter om de utfästelser som provrekviren— ten skall göra gentemot den patentsökande, om prov begärs innan patentansökningen har avgjorts slutligt. Utfästelserna skall vara skriftliga och fogas till framställningen om prov. Utfästelser skall lämnas i två

118 Specialmotivering

SOU 1981:21

avseenden. För det första skall rekvirenten utfästa sig att inte använda provet eller vissa därifrån avledda kulturer för annat än experiment innan patentansökningen har avgjorts slutligt. För det andra skall han utfästa sig att inte låta annan få tillgång till provet eller vissa därifrån avledda kulturer förrän ansökningen har avgjorts slutligt eller, om patent har meddelats, patentet har upphört att gälla.

De från provet avledda kulturer som skall omfattas av utfästelserna är sådana som har bibehållit de karakteristika hos den deponerade kulturen som är väsentliga för utövande av uppfinningen. Avgränsningen har sin förebild i den europeiska patentkonventionen (regel 28.6). Utfästelsen har utsträckts till att omfatta inte bara provet från den deponerade kulturen utan även vissa från provet avledda kulturer för att förhindra att tredje man skall stå fri att utnyttja avledda kulturer som visserligen fått något ändrade egenskaper men som skulle kunna fylla samma funktioner som den deponerade kulturen vid utövande av uppfinningen.

Beträffande innebörden av begreppet ”avledd kultur” kan vidare anföras följande. När regel 28.6 utarbetades inom den europeiska patentorganisa- tionen, diskuterades begreppets innebörd inom en särskild arbetsgrupp. Därvid uttalades bl. a. att ”avledd kultur" skulle omfatta varje kultur som kunde genetiskt härledas från den deponerade kulturen, och detta oberoen- de av huruvida den nya kulturen hade nya karakteristika (refererat i förvaltningsrådets handlingar, doc. CA/P V/5 e punkt 62). Detta uttalande — som inte föranledde någon erinran i organisationens förvaltningsråd — bör tjäna till ledning vid tolkningen av uttrycket ”avledd kultur” i förevarande paragraf. Vid tillämpningen av begreppet bör beaktas det ovan angivna syftet med bestämmelsen, nämligen att skydda patentsökanden resp. patenthava- ren mot kringgående av förbudet att utnyttja den deponerade kulturen på visst sätt. Begreppet "avledd kultur” bör därför inte ges en allför restriktiv tolkning.

Utfästelsen att nyttja provet och de avledda kulturerna endast för experiment upphör att gälla i och med att patentansökningen avgörs slutligt. Detta kan ske genom att patent meddelas eller genom att ansökningen har avskrivits och inte mer kan återupptas eller avslagits genom beslut som vunnit laga kraft. Meddelas patent inträder patentskydd. Blir ansökningen avskriven eller avslagen, kommer inte något patenträttsligt skydd i fråga. Det finns då inte anledning att inom ramen för patentlagstiftningen förhindra utnyttjande av erhållet prov.

Utfästelsen att inte låta annan få tillgång till provet eller sådana därifrån avledda kulturer som förut har nämnts skall avse tiden fram till dess ansökningen har avskrivits och inte mer kan återupptas eller avslagits genom beslut som har vunnit laga kraft eller, om patent har meddelats, till dess patentet har upphört att gälla. Med hänsyn till den risk för missbruk av prov som finns, har det ansetts rimligt att patentsökanden resp. innehavaren av ett ännu gällande patent får vetskap om vem som får ut prov från den deposition som hör till patentärendet. Detta skulle dock vara meningslöst, om den som har fått ut prov fritt fick sprida det vidare.

Utfästelsen att inte låta annan få tillgång till provet eller vissa därifrån avledda kulturer får något olika innebörd beroende på om det lämnas av en juridisk person, t. ex. ett aktiebolag, eller en fysisk person. Lämnas

SOU 1981:21 Specialmotivering 119

utfästelsen av ett aktiebolag, torde provet eller avledd kultur inte få lämnas ut till eller hanteras av annan än den som tillhör bolagets personal. Lämnas utfästelsen av fysisk person, torde denne inte få lämna ut provet eller avledd kultur till annan, vare sig fysisk eller juridisk person. Hinder föreligger däremot inte mot att den som fått ut provet såsom fysisk person i sitt arbete med provet biträds av andra personer, förutsatt att de arbetar under hans överinseende. En forskare vid en institution som har fått ut prov för egen räkning bör sålunda kunna biträdas av sina laboratoriebiträden i arbetet med provet.

Det är uppenbart att de utfästelser som avses i förevarande stycke inte längre binder den som får rätt att utnyttja uppfinningen genom tvångslicens eller expropriation. Någon uttrycklig föreskrift härom har inte ansetts erforderlig.l Vid frivilliga licenser regleras givetvis förhållandena i avtal mellan licensgivaren och licenstagaren.

I tredje stycket regleras vilken utfästelse som skall lämnas om framställning om prov görs efter det att ansökningen har avgjorts slutligt och detta avgörande har lett till ett patent som ännu gäller. Den som vill få ut prov skall i sådant fall skriftligen förbinda sig gentemot patenthavaren att inte innan patentet har upphört att gälla låta annan få tillgång till provet eller sådan därifrån avledd kultur som avses i andra stycket. Motsättningsvis framgår att det inte krävs någon utfästelse, om ansökningen har avgjorts slutligt på annat sätt än genom att patent meddelats. Inte heller krävs det någon utfästelse, om prov önskas från en deposition som har hört till ett patent som har upphört att gälla.

I fråga om den närmare innebörden av förpliktelsen att inte låta annan få tillgång till provet eller avledd kultur hänvisas till vad som har sagts i anslutning till andra stycket. Detsamma gäller verkan av utfästelsen vid tvångslicens, expropriation och frivilliga licensöverenskommelser.

25bé'

Paragrafen innehåller föreskrifter för det fall att sökanden med stöd av 22 & sjunde stycket patentlagen önskar att prov skall lämnas ut endast till särskild sakkunnig.

Begäran om att prov skall lämnas ut endast till särskild sakkunnig skall göras inom sexton månader från ansökningsdagen eller, om prioritet yrkas, från den begärda prioritetsdagen (första stycket första punkten). Tidsfristen har bestämts så att det som regel skall vara klart då ansökningen blir offentlig huruvida depositionen är omedelbart tillgänglig för tredje man eller tillgänglig endast genom en mellanhand.

Genom den nu behandlade bestämmelsen säkerställs dock inte helt att det, när ansökningen blir offentlig, är klart huruvida sakkunnigsystemet skall tillämpas eller inte. För att uppnå det skulle det ha krävts särskilda frister för de fall då sökanden begär tidigare offentliggörande av ansökningen och för det fall då ansökningen godkänns för utläggning så tidigt att utläggning kan ske före det offentliggörande som skall ske sedan 18 månader har förflutit från ansökningsdagen resp. prioritetsdagen. Det har dock inte synts erforderligt att tynga författningstexten också med en sådan reglering. I praktiken torde en patentsökande inte begära förtida offentliggörande av sin

1 Såvitt gäller tvångsli- cens finns en uttrycklig bestämmelse i regel 28.3 i tillämpningsföreskrif- terna till den europeiska patentkonventionen.

120 Specialmotivering

SOU 1981:21

ansökan utan att samtidigt ta ställning till om prov från depositionen skall få lämnas ut direkt till tredje man. Utläggning av en ansökan sker mycket sällan innan 18 månader har förflutit från ansökningsdagen resp. prioritetsda- gen.

Om prov utlämnas endast till särskild sakkunnig, ankommer det på den som vill få ut prov för undersökning att anlita en sakkunnig för hanteringen av provet. Föreskrifter om vem som får anlitas som sakkunnig finns i första stycket andra och tredje punkterna. Två kategorier sakkunniga finns. Sökanden får sålunda anlita antingen en sakkunnig som patentverket efter viss prövning har fört upp på en förteckning eller en sakkunnig som patentsökanden och den som begår provet har enats om i det enskilda fallet.

I andra punkten föreskrivs sålunda att patentverket skall upprätta en förteckning över personer som har förklarat sig villiga att åtaga sig uppdrag som sakkunnig och som är lämpliga härför. För att kunna anses lämplig för sakkunniguppdrag måste vederbörande givetvis besitta särskild sakkunskap på det mikrobiologiska området. Det ligger emellertid mera i lämplighets- kravet än ett krav på teoretisk kompetens. Den som skall komma ! fråga måste också ha en sådan ställning att han kan utföra uppdraget på eget ansvar. Förutom forskare vid universitetsinstitutioner och liknande bör även mikrobiologer anställda i näringslivet, t. ex. i ett läkemedelsföretag, kunna komma i fråga. Beträffande de senare måste det dock vara klart att de kan utföra sitt sakkunniguppdrag självständigt i förhållande till företaget.

Även om patentverket skall bedöma lämpligheten hos vederbörande person, är avsikten inte att verket skall göra någon noggrann personutred- ning. En ordning med ett noggrant prövningsförfarande skulle bli för otymplig och dyrbar. Det finns inte anledning anta att sakkunniguppdragen kommer att missbrukas. Ett illojalt uppträdande kan inte heller alltid förebyggas genom noggrann prövning innan den sakkunnige förs upp på listan.

Det krävs vidare enligt andra punkten att den sakkunnige gertemot patentverket har förklarat sig beredd att åtaga sig sakkunniguppdrag. Detta innebär inte att han skulle vara pliktig att åtaga sig uppdrag. Huruvida den sakkunnige skall åtaga sig ett uppdrag är i varje särskilt fall en förhandlings- och avtalsfråga mellan den sakkunnige och den tredje man som önskar utnyttja den sakkunniges tjänster. Om en på förteckningen upptagen sakkunnig trots sitt allmänna åtagande oftast avböjer uppdrag eller betingar sig orimligt hög ersättning, kan det däremot vara skäl för patentvertet att överväga att avföra honom från förteckningen. Patentverket har gvetvis alltid möjlighet att ompröva huruvida en sakkunnig bör stå kiar på förteckningen.

På listan över sakkunniga kan föras upp både svenska och utländska sakkunniga. Det är givetvis av vikt att patentverket vinnlägger sig ort att få fram sakkunniga inom landet. Det skulle vara olyckligt om tredje man, som har sin verksamhet i Sverige, helt skulle sakna möjlighet att få sakkmnig- uppdrag utförda inom landet. Som nyss nämnts får tredje man alltid anlita sakkunnig som finns upptagen i patentverkets förteckning. Därmed kan uppkomma fall då patentsökanden anser den sakkunnige jävig. Det har emellertid inte ansetts påkallat attinföra

SOU l981:21 Specialmotivering

en reglering av jävsfrågan. En sådan reglering skulle bli ganska omfattande. Det finns emellertid anledning utgå från att en person som är upptagen i förteckningen inte åtager sig uppdrag som sakkunnig i ett ärende i vilket han eller en honom närstående person har ett direkt intresse, och inte heller i ett ärende som ligger inom ett område där han själv är direkt verksam i sin anställning. För det fall att någon som är upptagen i förteckningen åtager sig ett uppdrag som patentverket inte anser lämpligt, torde denne böra avföras från verkets förteckning. Om en sakkunnig missbrukar ett sakkunnigupp- drag, kan även skadeståndsansvar komma i fråga.

Enligt andra stycket skall beslut om vilka personer som skall finnas upptagna på förteckningen kungöras i den ordning som föreskrivs i 49 &. Kungörelse skall alltså utfärdas både när någon tillkommer på listan och när någon avförs därifrån. Beslut som här avses är överklagbara. Vem som är besvärsberättigad får avgöras enligt allmänna grundsatser för besvärsrätt i förvaltningsärenden. Besvären förs hos regeringen. Beslut av detta slag har till betydande del karaktär av föreskrift till allmän efterrättelse. Särskilt påtagligt är detta i förhållande till de patentsökande. Med hänsyn härtill och då besluten kungörs torde besvärstiden böra beräknas enligt 125 andra stycket andra punkten förvaltningslagen. Detta innebär att besvärstiden räknas från dagen för kungörandet.

När det gäller sådan sakkunnig som har godtagits av den patentsökande gäller inga andra krav än det som ligger i att han har godkänts av sökanden. Det får anses självklart att den som begär att prov skall utlämnas till sakkunnig, vilken anges vara godkänd av patentsökanden, måste visa att sådant godkännande föreligger.

I tredje stycket första punkten föreskrivs att i framställning om prov skall anges den sakkunnige som skall anlitas. Framställningen om prov skall alltså göras av den som vill få undersökningen utförd och inte av den sakkunnige som anlitas.

I tredje stycket andra punkten finns föreskrift om viss utfästelse som måste lämnas av sakkunnig för att han skall kunna få ut prov för sin huvudmans räkning. Den sakkunnige skall gentemot patentsökanden göra skriftlig utfästelse som motsvarar den utfästelse som föreskrivs i 25 a 5 andra stycket.

Bland de åtaganden som skall ingå i den sakkunniges utfästelse ingår åtagande att inte före viss tidpunkt lämna ut provet eller vissa därifrån avledda kulturer till annan. Härigenom är den sakkunnige förhindrad att lämna provet eller någon sådan därifrån avledd kultur som omfattas av åtagandet till sin uppdragsgivare. Den sakkunnige är däremot inte förhind- rad atti sitt arbete med provet biträdas av andra. Det måste dock fordras att dessa personer arbetar helt under hans överinseende och inte har anknytning till hans uppdragsgivare. Den sakkunnige utgör tredje mans verktyg för undersökningen av provet. Den utfästelse som den sakkunnige skall lämna har samma innehåll som den utfästelse tredje man skulle ha lämnat, om han hade varit berättigad att själv få provet i sin hand. Den sakkunnige får sålunda utföra alla de undersökningar och experiment med provet och därifrån avledda kulturer som tredje man själv hade varit berättigad att göra, om han hade disponerat över provet. Den sakkunnige får utan begränsningar delge sin huvudman upplysningar om sina arbetsresultat.

121

122 Specialmotivering

SOU l98l121

Om provet skall lämnas ut till särskild sakkunnig, skall alltså den sakkunnige lämna sådana utfästelser gentemot patentsökanden som svarar mot vad rekvirenten skulle ha lämnat om han hade kunnat få ut provet själv. Eftersom den sakkunnige inte får lämna provet till sin uppdragsgivare, behövs inte någon utfästelse direkt från rekvirenten. En bestämmelse härom har tagits in som andra stycket tredje punkten.

25c5

Denna paragraf innehåller en bestämmelse om inskränkning i verkan av sådan utfästelse som skall lämnas enligt 25 a och 25 b åå. Sådan utfästelse hindrar sålunda inte att en avledd kultur deponeras för patentansökan, om deposition av denna kultur erfordras för ansökningen. Bestämmelsen har sin motsvarighet i den europeiska patentkonventionen (regel 28.6). Den syftar till att utfästelserna inte skall bli till hinder för utveckling av ny teknik. Det har sålunda förutsetts att en avledd kultur, som enligt utfästelsen inte skulle få lämnas till annan, kan ha en funktioni en ny uppfinning. Den som har gjort en sådan uppfinning bör ha möjlighet att få patent på den (jfr avsnitt 6.3). Oavsett att den avledda kulturen annars inte skulle få lämnas till annan får den, enligt denna bestämmelse, deponeras för en patentansökan. Av detta följer naturligtvis att prov från en deposition som omfattar den avledda kulturen kan komma att lämnas ut i enlighet med vad som gäller för den patentansökan till vilken depositionen hör.

Ifråga om innebörden av begreppet ”avledd kultur” hänvisas till vad som anförts därom i anslutning till 25 a %.

25då

I denna paragraf regleras patentverkets handläggning av framställning om prov från deposition.

I första stycket regleras det fall att förutsättningarna för att få ut prov är uppfyllda. Har framställning gjorts och finner patentverket att förutsättning- arna är uppfyllda för att prov skall tillhandahållas, skall verket utfärda bevis om detta. Detta gäller både om provet skall tillhandahållas tredje man direkt och om provet enbart skall lämnas till en av honom anlitad sakkunnig. Av beviset skall givetvis i förekommande fall framgå om prov skall lämnas ut enbart till sakkunnig och i så fall vem den sakkunnige är. Genom denna ordning kan den institution som har depositionen begränsa sin prövning till att avse frågan huruvida bevis finns eller inte. Detta system skall tillämpas både när det är fråga om institutioner som patentverket har godkänt och när det är fråga om internationella depositionsmyndigheter. Såvitt gäller de sistnämnda måste patentverket dock iaktta att beviset skall avfattas enligt särskilda föreskrifteri Budapestöverenskommelsen (regel 11.3). Om bevis utfärdas och framställningen om prov därmed vidarebefordras till den institution som har depositionen, skall patentverket samtidigt tillställa patentsökanden resp. patenthavaren avskrift av framställningen och beviset. Till framställningen hör i förekommande fall de utfästelser som rekvirenten skall göra gentemot patentsökanden resp. patenthavaren. Det är givetvis

SOU 1981:21 Specialmotivering 123

viktigt att dessa utfästelser överbringas till patentsökanden resp. patentha- varen.

Har bevis om rätt till prov utfärdats, skall patentverket överlämna framställningen om prov och beviset till den institution som har depositio- nen. Med hänsyn till institutionerna har det bedömts lämpligt att framställ- ningarna om prov kanaliseras genom patentverket. Detta gäller dock bara framställning som görs enligt 22 & sjätte stycket patentlagen. Deponenten själv eller den som har fått deponentens fritt lämnade samtycke att få ut prov är oförhindrad att vända sig direkt till institutionen.

I andra stycket föreskrivs att, om patentverket finner att bevis inte kan utfärdas, verket skall meddela beslut härom. Föreligger hinder för att utfärda bevis om prov, skall framställningen om prov givetvis inte vidarebefordras till depositionsstället (första punkten).

Andra stycket innehåller också en bestämmelse om rätt att föra talan mot patentverkets beslut att inte utfärda bevis (andra punkten). Taleberättigad är den som har gjort framställning om provet. Talan skall föras genom besvär hos patentbesvärsrätten. Besvärsfristen är densamma som vid besvär till patentbesvärsrätten enligt patentlagen, nämligen två månader från beslutets dag.

Mot patentbesvärsrättens beslut i ärende om bevis får talan inte föras (tredje punkten). Om patentbesvärsrättens beslut skulle ha fått överklagas, skulle besvären ha förts hos regeringsrätten. Det har inte ansetts rimligt att rekvirenten skulle få föra en fråga av denna art ända upp i regeringsrät- ten.

Såvitt gäller ärenden om utfående av prov från en deposition finns alltså i förevarande paragraf särskilda bestämmelser om besvärsrätten. I dessa regler medges besvärsrätt i fall då bevis har vägrats. Motsättningsvis torde gälla att besvärsrätt inte föreligger mot beslut att utfärda bevis. Den som skulle kunnat föra besvär mot sådant beslut är deponenten. Denne är emellertid inte part i ärende om utfående av prov. Det finns inte heller skäl att han ändå skall ha besvärsrätt mot beslut att utfärda bevis. Att deponenten får underrättelse om vem som har fått bevis om rätt till prov beror på att deponenten skall ha de till framställningen hörande utfästelserna som rekvirenten skall göra angående hanteringen av provet samt på deponentens berättigade intresse att ha kontroll över vilka som får ut prov från hans deposition.

315

Paragrafen innehåller bl. a. föreskrifter om vad utläggningsskrift skall innehålla. De uppgifter som skall tas med anges f.n. i tretton punkter. Punkten 13 har ändrats till att avse en föreskrift om att utläggningsskriften skall innehålla uppgift huruvida ansökningen omfattar deposition av kultur av mikroorganism. Den tidigare punkten 13 har blivit punkt 14.

124 Specialmotivering

SOU l98lz21

395

I paragrafen regleras bl. a. vad som skall antecknas i patentregistret. De uppgifter som skall antecknas anges f. n. i nio punkter. Till dessa har lagts en punkt 10 med föreskrift att om ansökningen omfattar deposition av kultur av mikroorganism, i registret skall tas upp uppgift om den institution där depositionen finns och det nummer som institutionen har åsatt depositio- nen.

405

Denna paragraf innehåller bl.a. föreskrifter om de uppgifter rörande europeiskt patent som skall antecknas i det svenska patentregistret. Hänvisningarna till vissa punkter i 39 % har justerats så att de omfattar även punkten 10 där.

44.5

I denna paragraf finns föreskrifter om anteckningar i patentregistret av vissa förhållanden rörande licensupplåtelser, utmätning och ombud.

Till paragrafen har som ettfjärde stycke fogats en bestämmelse om att deti patentregistret skall antecknas om en deposition som hör till ett patent har ersatts med ny deposition.

57aå

I denna paragraf anges fristen dels för fullföljd av internationell patentan- sökan enligt 31 å andra stycket patentlagen, dels för att framställa begäran om att internationell patentansökan tas upp till prövning enligt 38 & samma lag.

Enligt första stycket gäller att fristen för att fullfölja patentansökan enligt 31 å andra stycket patentlagen är två månader från det att en viss underrättelse avsändes till sökanden. På motsvarande sätt är enligt andra stycket fristen för att framställa begäran om prövning enligt 38.5 första stycket patentlagen två månader från det att en viss underrättelse avsändes till sökanden.

Dessa båda föreskrifter utgör huvudregeln i respektive fall. Underrättel— sen får anses vara avsänd den dag som den har dagtecknats, om inte sökanden visar att den faktiskt har avsänts senare. Poststämpelns datum torde därvid kunna anses som tillräckligt bevis om avsändningsdagen.

I tredje stycket finns en föreskrift om att sådana frister om avses i första och andra styckena förlängs i visst fall. Sålunda gäller att, om sökanden visar att han har mottagit underrättelsen mer än sju dagar efter den dag den har dagtecknats, fristen blir längre än två månader från dagtecknandet. Den förlängs då med lika många dagar utöver sju som har förflutit från dagtecknandet till dess sökanden mottog underrättelsen.

Denna bestämmelse är till fördel för sökanden i fall då underrättelsen har avsänts den dag som den har dagtecknats men postbefordringen har tagit lång tid. Har däremot underrättelsen avsänts senare än den dag då den har

SOU 1981:21 Specialmotivering 125

dagtecknats, torde det ofta vara mest fördelaktigt för honom att fristen räknas från avsändningsdagen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkt 1

Ändringarna i kungörelsen bör träda i kraft samtidigt med ändringarna i patentlagen.

Punkt 2

Bestämmelserna i 17 a, 17 b, 17 c, 17 d, 25 a, 25 b, 25 c och 25 d åå utgör verkställighetsföreskrifter till den ändrade regleringen rörande depositioner i 8, 22 och 56 åå patentlagen. Såsom har framgått av förslaget till ändring i patentlagen (ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna punkten 2) skall denna reglering inte tillämpas på patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet. Som en följd därav bör givetvis inte heller de nya verkställighetsföreskrifterna tillämpas på ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet. Enligt förevarande punkt gäller för sådana ansökningar i stället 17 å andra, tredje och fjärde styckena i sin äldre lydelse.

Punkt 3

I punkten 3 finns bestämmelser om hur deposition som har gjorts hos en institution som patentverket har godkänt får ersättas med deposition enligt Budapestöverenskommelsen.

Det kan förutses att sedan Sverige har tillträtt Budapestöverenskommel- sen, kretsen av institutioner som är godkända av patentverket kommer att minska. Iden allmänna motiveringen har framhållits, att det inte torde finnas skäl att institutioner, som har blivit internationella depositionsmyndigheter enligt Budapestöverenskommelsen, dessutom fortsätter att vara av patent- verket godkända depositionsställen. Med en krympande krets av nationellt godkända institutioner kan svårigheter uppkomma att göra nydepositioner, t. ex. för att avhjälpa brist i tillgängligheten. Det är nämligen inte möjligt enligt Budapestöverenskommelsen att nydeponera enligt överenskommel- sen annat än då den tidigare depositionen också var gjord enligt Budapest- överenskommelsen.

Det har därför ansetts nödvändigt att skapa en brygga mellan de två depositionssystemen. Bestämmelserna i förevarande punkt ger deponenten möjlighet att ersätta en deposition hos en nationellt godkänd institution med en deposition enligt Budapestöverenskommelsen. Den senare depositionen kallas ersättningsdeposition. Görs en ersättningsdeposition i enlighet med de villkor som anges i punkten, anses ersättningsdepositionen — för svenskt vidkommande — vara gjord den dag då depositionen hos den nationellt godkända institutionen gjordes. Ersättningsdepositionen får alltså i Sverige samma verkan som en ny deposition enligt 17 c å. Enligt Budapestöverens- kommelsen framstår den däremot som en ursprunglig deposition.

Ersättningsdeposition får göras både i fall då rätt att göra ny deposition

126 Specialmotivering SOU 1981:21

föreligger och eljest. Om det endast finns helt få institutioner som är godkända av patentverket, kan det uppstå svårigheter att genom ny deposition inom denna krets avhjälpa en brist i en depositions tillgänglighet. Ersättningsdepositionen kan därvid tjäna som substitut för ny deposition och deponenten kommer därmed över i Budapestöverenskommelsens system.

Har sådant fall uppkommit att ny deposition är medgiven, gäller att ersättningsdeposition måste göras inom samma frist som en ny deposition

skulle ha gjorts. I annat fall får ersättningsdeposition göras när som helst. Det bör framhållas att, om ersättningsdeposition görs medan den ursprungliga depositionen finns i behåll, deponenten har tillfälle att få betryggande utredning om att de båda depositionerna utgörs av samma kultur.

Oavsett om ersättningsdepositionen görs därför att den tidigare deposi- tionen behöver ersättas eller av annat skäl gäller att bevis om den skall ges in till patentverket inom fyra månader från det den gjordes. Vidare skall deponenten inom samma frist ge in en skriftlig försäkran gentemot patentverket att ersättningsdepositionen utgörs av samma mikroorganism som den tidigare depositionen.

Det bör i sammanhanget påpekas att bestämmelserna i patentkungörelsen inte innebär något hinder att göra ny deposition hos en nationellt godkänd institution som ersättning för deposition enligt Budapestöverenskommel- sen.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om patentbesvärsrätten

15

I denna paragraf anges patentbesvärsrättens kompetensområde. Rätten tar sålunda upp besvär mot beslut av patentverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen, mönsterskyddslagen, varumärkeslagen, namnlagen och lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetens område.

Enligt förslaget till ändringar i patentkungörelsen kommer besvär att kunna anföras till patentbesvärsrätten också enligt en bestämmelse i kungörelsen, nämligen 25 d å andra stycket. Till följd härav har uppräkning— en av de författningar, enligt vilka besvär kan tas upp av patentbesvärsrätten, kompletterats med uppgiften. att rätten tar upp besvär också enligt patentkungörelsen.

SOU 1981:21

Särskilda yttranden

I Särskilt yttrande av experten Persson angående ändringen i 8 å andra stycket patentlagen

Kommitténs förslag innebär att det i gällande lag — i tydlighetens intresse — uppställda kravet på deposition av mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig slopas för det fall organismen ”kan beskrivas så i ansökningshand- lingarna att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen”. Förslaget grundas dels på en allmän strävan att harmonisera svensk rätt med motsvarande regler i den europeiska patentkonventionen, dels på att begränsningen i skyldigheten att deponera är motiverad av hänsyn till utvecklingen inom mikrobiologien.

Även om det såsom kommittén anför i motiven från vetenskapligt håll hävdats att det numera är möjligt att ”i vissa fall” genom beskrivning i dokument åstadkomma den tydlighet som bör krävasi sammanhanget, utgör detta enligt min mening en alltför bräcklig grund för den föreslagna ändringen. För att en sådan generell ändring skall framstå som meningsfull bör krävas att det är klarlagt att det föreligger möjlighet att i handlingarna beskriva mikroorganismer i ej ringa omfattning. Emellertid är det i själva verket högst oklart i vilken utsträckning det redan i dagens läge verkligen är realistiskt att — annat än i enstaka undantagsfall — räkna med möjligheten av att kunna åstadkomma en i vedertagen patenträttslig mening tillräckligt tydlig beskrivning av mikroorganismer i ord, formler, siffror eller annan typ av skriftlig dokumentation. Den framtida utvecklingen inom överskådlig tid är svår att bedöma.

Man får heller inte blunda för de risker som ett genomförande av förslaget skulle medföra i olika hänseenden. En felbedömning från sökandens sida i den mestadels mycket kinkiga frågan huruvida organismen kan beskrivas tillräckligt tydligt i handlingarna torde ej kunna botas i efterhand genom deponering med hänsyn till föreskriften i 13 å patentlagen. En sådan felbedömning leder därför — under förutsättning att den upptäcks vid granskningen — ofelbart till att ansökningen avslås med därav följande rättsförlust för sökanden. Skulle åter patentmyndigheten göra en motsva— rande felbedömning och släppa igenom en ansökning med en ej fullt tydlig beskrivning, kan detta leda till ogiltighetsförklaring av patentet med alla de olägenheter som är förbundna med ett sådant förfarande. Sammantaget föreligger enligt min uppfattning därför en ej obetydlig risk för att det på det mikrobiologiska området uppkommer en allmän oreda inom patentväsen—

127

128 Särskilda yttranden SOU 1981:21

det, om kommitténs förslag genomförs. Detta är uppenbarligen ett alltför högt pris för att uppnå det i och för sig vällovliga syftet att harmonisera svensk rätt med den europeiska patentkonventionen. Jag anser för min del därför att tiden ännu inte är mogen för att genomföra den av kommittén föreslagna ändringen i 8 år 2 st patentlagen.

2 Särskilt yttrande av experten Persson med instämmande av experten Uggla angående den s. k. expertlösningen (22 å sjunde stycket patentlagen)

Expertlösningen genomdrevs i förvaltningsrådet inom den europeiska patentorganisationen under starkt motstånd från bl.a. svensk sida. Vid beslutets fattande framhölls också från svensk sida att det framstod som nödvändigt att ompröva denna lösning efter en försöksperiod på högst fem år. Kommitténs sonderingar i utlandet synes ge vid handen att det f. n. bara är Frankrike som är berett att i nationell lagstiftning införa den högst omstridda expertlösningen. Den uppenbara tvekan som sålunda råder i de flesta västeuropeiska stater inför denna lösning framstår inte som överras- kande.

De rent praktiska skäl som kommittén anför till stöd för förslaget att nu införa expertlösningen i svensk nationell lagstiftning är enligt min mening inte av sådan tyngd, att de uppväger de av kommittén redovisade starka principiella betänkligheterna mot en sådan lösning. Att efter vad som förekommit under överläggningarna i förvaltningsrådet nu gå i täten med att introducera lösningen i nationell lag framstår dessutom i sig som påtagligt inkonsekvent och torde vara ägnat att minska trovärdigheten i ett kommande svenskt agerande i riktning mot en omprövning av lösningen inom den europeiska patentorganisationen. Jag anser alltså att kommitténs förslag i denna del inte bör genomföras.

sou 1981:21 129

Bilaga 1 Budapestöverenskommelsen om internationellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentärenden

130 Bilaga ]

Art. I Art. 2

CHAPTER I CHAPITRE I KAPITEL I Art. 3

Art. 4 Art. 5 Art. 6

Art. 7 Art. 8

Art. 9

CHAPTER II CHAPITRE II KAPITEL II Art. 10

Art. ]] Art. 12

CHAPTER III CHAPITRE III KAPITEL III Art. 13

Art. 14

CHAPTER IV CHAPITRE IV KAPITEL IV Art. 15 Art. 16 Art. 17

Art. 18

Art. 19

Art. 20

SOU 1981:21

Table of contents

INTRODUCTORY PROVISIONS Establishment of a Union Definitions

SUBSTANTIVE PROVISIONS Recognition and Effect of the Deposit of Microorganisms New Deposit Export and Import Restrictions Status of International Depositary Authority

Acquisition of the Status of International De- positary Authority Termination and Limitation of the Status of International Depositary Authority Intergovernmental Industrial Property Organi- zations

ADMINISTRATIVE PROVISIONS

Assembly International Bureau Regulations

REVISION AND AMENDMENT Revision of the Treaty Amendment of Certain Provisions of the

Treaty

FINAL PROVISIONS Becoming Party to the Treaty Entry Into Force of the Treaty Denunciation of the Treaty Signature and Languages of the Treaty

Deposit of the Treaty; Transmittal of Copies; Registration of the Treaty

Notifications

SOU 1981:21

Table des matieres

DISPOSITIONS INTRODUCTIVES Constitution d'une union De'finitions

DISPOSITIONS DE FOND Reconnaissance et effets du de'pöt des micro- organismes Nouveau dépöt Restrictions & l'exportation et ä l'importation Statut d'autorite' de dépöt internationale

Acquisition du statut d'autorité de dépöt inter- nationale Cessation et limitation du statut d'autorité de de'pöt internationale Organisations intergouvernementales de pro- prie'te' industrielle

DISPOSITIONS ADMINISTRATIVES Assemblée Bureau international Reglement d'exécution

REVISION ET MODIFICATION Revision du Traité Modification de certaines dispositions du Trai- té

CLAUSES FINALES Modalités pour devenir partie au Traité Entrée en vigueur du Traité Dénonciation du Traité Signature et langues du Traité

Dépöt du Traité; transmission de copies; enre- gistrement du Traité

Notifications

Bilaga 1 131

Innehållsförteckning

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Upprättande av en union Definitioner

MATERIELLA BESTÄMMELSER Erkännande och verkan av deposition av mikroorganismer Ny deposition Export- och importrestriktioner Ställning som internationell depositionsmyn- dighet

Förvärv av ställning som internationell deposi- tionsmyndighet Upphävande och begränsning av ställning som internationell depositionsmyndighet Mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Församlingen Internationella byrån Tillämpningsföreskrifter

REVISION OCH ÄNDRING Revision av överenskommelsen Ändring av vissa bestämmelser i överenskom- melsen

SLUTBESTÄMMELSER

Tillträde till överenskommelsen Överenskommelsens ikraftträdande Uppsägning av överenskommelsen Undertecknande av överenskommelsen och dennas språk Deponering av överenskommelsen; överläm- nande av avskrifter; registrering av överens- kommelsen Meddelanden

132 Bilaga ]

Budapest Treaty on the International Recognition of the Deposit of Microorganisms for the Purposes of Patent Procedure

INTRODUCTORY PROVISIONS

Article I Establishment of a Union

The States party to this Treaty (hereinafter called ”the Contracting States”) constitute a Union for the international recognition of the deposit of microorganisms for the purposes of patent procedure.

Article 2 Definitions

For the purposes of this Treaty and the Regulations:

(i) references to a "patent” shall be con- strued as references to patents for inventions, inventors* certificates, utility certificates, utili- ty models, patents or certificates of addition, inventors' certificates of addition, and utility certificates of addition;

(ii) "deposit of a microorganism” means, according to the context in which these words appear, the following acts effected in accord- ance with this Treaty and the Regulations: the transmittal of a microorganism to an interna- tional depositary authority, which receives and accepts it, or the storage of such a microorgan- ism by the international depositary authority, or both the said transmittal and the said storage;

(iii) ”patent procedure” means any adminis- trative or judicial procedure relating to a patent application or a patent;

(iv) ”publications for the purposes of patent procedure” means the official publication, or the official laying open for public inspection, of a patent application or a patent;

(v) "intergovernmental industrial property organization” means an organization that has filed a declaration under Article 9 (1);

SOU 1981:21

Traité de Budapest sur la reconnaissance internationale du dépöt des micro-organismes aux fins de la procedure en matiere de brevets

DISPOSITIONS INTRODUCTIVES Article premier

Constitution d'une union

Les Etats parties au present Traité (ci-apres dénommés (( les Etats contractants ») sont constitués å l*état d'Union pour la reconnais- sance internationale du dépöt des micro- organismes aux fins dela procédure en matiere de brevets.

Article 2 Definitions

Aux fins du présent Traité et du Reglement d'exécution,

i) toute référence ä un (( brevet » s*entend comme une référence aux brevets d'invention, aux certificats d'auteur d”invention, aux certi- ficats d*utilité, aux modeles d'utilité, aux brevets ou certificats d'addition, aux certificats d*auteur d”invention additionnels et aux certi- ficats d'utilité additionnels;

ii) on entend par (( dépöt d*un micro-orga- nisme », selon le contexte dans lequel ces mots figurent, les actes suivants, accomplis confor- mément au présent Traité et au Réglement d'exécution: la- transmission d'un micro-orga- nisme ä une autorite' de dépöt internationale, qui le recoit et l'accepte, ou la conservation d”un tel micro—organisme par l'autorité de dépöt internationale, ou a la fois ladite trans- mission et ladite conservation;

iii) on entend par (( procédure en matiere de brevets » toute procédure administrative ou judiciaire relative ä une demande de brevet ou å un brevet;

iv) on entend par (( publication aux fins de la procédure en matiere de brevets » la publi- cation officielle, ou la mise officielle a la disposition du public pour inspection, d”une demande de brevet ou d'un brevet;

v) on entend par (( organisation intergou- vernementale de propriété industrielle » une organisation qui a présenté une declaration en vertu de l'article 9.1);

sou 1981:21 Bilaga 1 133

(Översättning) Budapestöverenskommelsen om internationellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentärenden

INLEDAN DE BESTÄMMELSER Artikel 1

Upprättande av en union

De stater som tillträtt denna överenskom- melse (i det följande benämnda ”de fördrags- slutande staterna”) bildar en union för inter- nationellt erkännande av deposition av mikro- organismer i samband med patentärenden.

Artikel 2 Definitioner I denna överenskommelse och i tillämp- ningsföreskrifterna avses med: (i) ”patent” — förutom patent — uppfinnar— certifikat, certifikat för nyttighetsmodell, nyt- tighetsmodell, tilläggspatent, tilläggscertifi- kat, tilläggsuppfinnarcertifikat och tilläggscer- tifikat för nyttighetsmodell;

(ii) "deposition av mikroorganism” — bero- ende på det sammanhang i vilket dessa ord förekommer — följande åtgärder vidtagna enligt denna överenskommelse och tillämp- ningsföreskrifterna: översändande av mikro- organism till internationell depositionsmyn- dighet, som mottager och godtager den, eller förvaring av sådan mikroorganism vid interna- tionell depositionsmyndighet, eller både sådant översändande och sådan förvaring;

(iii) ”patentärende” varje förvaltnings- ärende eller domstolsärende rörande patent- ansökan eller patent;

(iv) ”publicering i samband med patent- ärende" officiell publicering av patentansökan eller patent eller officiellt förfarande vari- genom allmänheten beredes tillfälle att taga del av patentansökan eller patent;

(v) ”mellanstatlig organisation för indu- striell äganderätt” organisation som har avgi- vit förklaring enligt artikel 9.1;

134 Bilaga 1

(vi) "industrial property office” means an authority of a Contracting State or an intergov- ernmental industrial property organization competent for the grant of patents;

(vii) "depositary institution" means an insti- tution which provides for the receipt, accept- ance and storage of microorganisms and the furnishing of samples thereof;

(viii) "international depositary authority” means a depositary institution which has ac- quired the status of international depositary authority as provided in Article 7;

(ix) ”depositor” means the natural person or legal entity transmitting a microorganism to an international depositary authority, which receives and accepts it, and any successor in title of the said natural person or legal enti- W;

(X) "Union” means the Union referred to in Article 1;

(xi) ”Assembly” means referred to in Article 10;

(xii) "Organization" means the World Intellectual Property Organization;

the Assembly

(xiii) "International Bureau” means the International Bureau of the Organization and, as long as it subsists, the United International Bureaux for the Protection of Intellectual Property (BIRPI);

(xiv) "Director General” means the Direc- tor General of the Organization;

(xv) ”Regulations” means the Regulations referred to in Article 12.

CHAPTER I SUBSTANTIVE PROVISIONS Article 3

Recognition and Effect of the Deposit of Microorganisms (1) (a) Contracting States which allow or require the deposit of microorganisms for the purposes of patent procedure shall recognize, for such purposes, the deposit of a microorgan- ism with any international depositary author-

SOU 1981:21

vi) on entend par (( office de la propriété industrielle » une autorité d'un Etat contrac- tant ou d'une organisation intergouvernemen- tale de propriété industrielle qui est compéten- te pour la délivrance de brevets;

vii) on entend par (( institution de dépöt » une institution qui assure la réception, l'accep- tation et la conservation des micro-organismes et la remise d'échantillons de ceux-ci;

viii) on entend par (( autorité de dépöt internationale » une institution de dépöt qui a acquis le statut d'autorité de dépöt internatio- nale conformément å l'article 7;

ix) on entend par (( déposant » la personne physique ou morale qui transmet un micro- organisme å une autorité de dépöt internatio- nale, laquelle le recoit et l'accepte, et tout ayant cause de ladite personne;

x) on entend par (( Union » l'Union visée ä l'article premier;

xi) on entend par (( Assemblée » l'Assem- blée visée ä l'article 10;

xii) on entend par (( Organisation » l'Orga- nisation Mondiale de la Propriété Intellectuel- le;

xiii) on entend par (( Bureau international » le Bureau international de l'Organisation et, tant qu'ils existeront, les Bureaux internatio- naux réunis pour la protection de la propriété intellectuelle (BIRPI);

xiv) on entend par (( Directeur général » le Directeur général de l'Organisation;

xv) on entend par (( Reglement d'exécu- tion » le Réglement d'exécution visé ä l'article 12.

CHAPITRE PREMIER DISPOSITIONS DE FOND Article 3

Reconnaissance et effets du dépöt des micro-organismes 1) a) Les Etats contractants qui permettent ou exigent le dépöt des micro-organismes aux fins de la procédure en matiére de brevets reconnaissent, aux fins de cette procedure, le dépöt d'un micro-organisme effectué aupres

SOU l98lz21

(vi) "myndighet för industriell äganderätt” sådan myndighet i fördragsslutande stat eller inom mellanstatlig organisation för industriell äganderätt som är behörig att meddela patent;

(vii) "depositionsinstitution" institution som åtager sig att mottaga, godtaga och förvara mikroorganismer samt att tillhanda- hålla prov på sådan organism;

(viii) "internationell depositionsmyndig- het" depositionsinstitution som har erhållit ställning som internationell depositionsmyn- dighet enligt artikel 7;

(ix) ”deponent" fysisk eller juridisk person som översänder mikroorganism till internatio- nell depositionsmyndighet, vilken mottaget och godtager den, samt denna fysiska eller juridiska persons rättsinnehavare;

(x) ”union” den union som avses i artikel 1;

(xi) ”församling” den församling som avses i artikel 10;

(xii) ”organisation' Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten;

(xiii) ”internationella byrån” organisatio- nens internationella byfå och, så länge de består, De förenade internationella byråerna för skydd för den intellektuella äganderätten (BIRPI);

(xiv) ”generaldirektören” organisationens generaldirektör;

(xv) "tillämpningsföreskrifter”' de tillämp- ningsföreskrifter som avses i artikel 12.

KAPITEL I MATERIELLA BESTÄMMELSER Artikel 3

Erkännande och verkan av deposition av mikroorganismer

1. a) Fördragsslutande stat som tillåter eller kräver deposition av mikroorganism i sam- band med patentärende skall för sådant ända- mål erkänna deposition av mikroorganism hos internationell depositionsmyndighet. Sådant

Bilaga 1 135

136 Bilaga ]

ity. Such recognition shall include the recogni- tion of the fact and date of the deposit as indicated by the international depositary au— thority as well as the recognition of the fact that what is furnished as a sample is a sample of the deposited microorganism.

(b) Any Contracting State may require a copy of the receipt of the deposit referred to in subparagraph (a), issued by the international depositary authority.

(2) As far as matters regulated in this Treaty and the Regulations are concerned. no Con- tracting State may require compliance with requirements different from or additional to those which are provided in this Treaty and the Regulations.

Article 4

New Deposit

(1) (a) Where the international depositary authority cannot furnish samples of the depos- ited microorganism for any reason, in partic- ular,

(i) where such microorganism is no longer viable, or where the furnishing of samples would require that they be sent abroad and the sending or the receipt of the samples abroad is prevented by export or import restrictions, (ii) that authority shall, promptly after having noted its inability to furnish samples, notify the depositor of such inability, indicating the cause thereof, and the depositor, subject to para- graph (2) and as provided in this paragraph, shall have the right to make a new deposit of the microorganism which was originally depos- ited.

(b) The new deposit shall be made with the international depositary authority with which the original deposit was made, provided that:

(i) it shall be made with another internation- al depositary authority where the institution with which the original deposit was made has ceased to have the status of international

SOU 1981:21

d”une autorité de dépöt internationale. Cette reconnaissance comprend la reconnaissance du fait et de la date du dépöt tels que les indique l'autorité de dépöt internationale, " ainsi que la reconnaissance du fait que ce qui est remis en tant qu'échantillon est un échan— tillon du micro-organisme déposé.

b) Tout Etat contractant peut exiger une copie de récépissé du dépöt visé au sous-alinéa a), délivré par l'autorité de dépöt internatio- nale.

2) En ce qui concerne les matieres régies par le présent Traité et le Reglement d'exécu- tion, aucun Etat contractant ne peut exiger qu'il soit satisfait ä des exigences différentes de celles qui sont prévues dans le présent Traité et dans le Reglement d'exécution ou å des exigences supplémentaires.

Article 4

Nouveau dépöt

1) a) Lorsque, pour quelque raison que ce soit, l'autorité de dépöt internationale ne peut pas remettre d'échantillons du micro-organis- me déposé, en particulier

i) lorsque le micro-organisme n"est plus

viable, ou ii) lorsque la remise d'échantillons nécessi-

terait leur envoi ä l'étranger et que des restrictions å l'exportation ou ä l'impor- ' tation empéchent l'envoi ou la réception des échantillons ä l'étranger, cette autorité notifie au déposant qu'elle est dans l'impossibilité de remettre des échantil- lons, å bref délai apres avoir constaté cette impossibilité, et lui en indique la raison; sous réserve de l'alinéa 2) et conformément aux dispositions du présent alinéa, le déposant a le droit d'effectuer un nouveau dépöt du micro- organisme qui faisait l'objet du dépöt initial.

b) Le nouveau dépöt est effectué auprés de l'autorité de dépöt internationale auprés de laquelle a été effectué le dépöt initial; toute- fois,

i) il est effectué auprés d'une autre autorité de dépöt internationale si l'institution auprés de laquelle a été effectué le dépöt initial & cessé d'avoir le statut d'autorité de dépöt internatio-

SOU 1981:21

erkännande skall omfatta erkännande av att deposition har ägt rum och av dagen för depositionen i enlighet med vad som anges av den internationella depositionsmyndigheten samt erkännande av att det som tillhandahålles som prov är prov på den deponerade mikroor- ganismen.

b) Fördragsslutande stat får kräva avskrift av sådant kvitto på deposition som avses under a och som utställes av den internationella depositionsmyndigheten.

2. Såvitt gäller frågor som regleras i denna överenskommelse och i tillämpningsföreskrif- terna får fördragsslutande stat icke uppställa krav som skiljer sig från eller går utöver de krav som föreskrives i denna överenskommel- se och tillämpningsföreskrifterna.

Artikel 4 Ny deposition 1.a) Kan internationell depositionsmyn- dighet av någon anledning ej tillhandahålla .

prov på deponerad mikroorganism, särskilt

(i) om denna mikroorganism ej längre är livsduglig eller (ii) om tillhandahållande av prov skulle kräva att provet sändes utomlands och export— eller importrestriktioner för- hindrar att provet sändes utomlands,

skall denna myndighet omgående efter att ha funnit att den icke är i stånd att tillhandahålla prov underrätta deponenten härom och därvid ange orsaken till detta; om ej annat följer av vad som sägs under 2, skall i sådant fall deponenten ha rätt att i enlighet med vad som föreskrives under b—e göra ny deposition av den mikroorganism som ursprungligen depo- nerades.

b) Den nya depositionen skall göras hos den internationella depositionsmyndighet hos vil- ken den ursprungliga depositionen gjordes; dock gäller att

(i) den skall göras hos annan internationell depositionsmyndighet, om den institution hos vilken den ursprungliga depositionen gjordes

Bilaga 1 137

138 Bilaga 1

depositary authority, either entirely or in respect of the kind of microorganism to which the deposited microorganism belongs, or where the international depositary authority with which the original deposit was made dis- continues. temporarily or definitively, the performance of its functions in respect of deposited microorganisms;

(ii) it may be made with another interna- tional depositary authority in the case referred to in subparagraph (a) (ii).

(c) Any new deposit shall be accompanied by a statement signed by the depositor alleging that the newly deposited microorganism is the same as that originally deposited. If the allegation of the depositor is contested, the burden of proof shall be governed by the applicable law.

(d) Subject to subparagraphs (a) to (c) and (e), the new deposit shall be treated as if it had been made on the date on which the original deposit was made where all the preceding statements concerning the viability of the originally deposited microorganism indicated that the microorganism was viable and where the new deposit was made within three months after the date on which the depositor received the notification referred to in subparagraph (a).

(e) Where subparagraph (b) (i) applies and the depositor does not receive the notification referred to in subparagraph (a) within six months after the date on which the termina- tion. limitation or discontinuance referred to in subparagraph (b) (i) was published by the International Bureau, the three-month time limit referred to in subparagraph (d) shall be counted from the date of the said publica- tion.

(2) The right referred to in paragraph (1) (a) shall not exist where the deposited micro- organism has been transferred to another international depositary authority as long as that authority is in a position to furnish samples of such microorganism.

SOU 1981:21

nale, soit totalement soit ä l'égard du tjpe de micro-organisme auquel le micro-organisme déposé appartient, ou si l'autorité de dépöt internationale auprés de laquelle a été effectué le dépöt initial cesse. temporairement ou définitivement, d'exercer ses fonctions å l'égard de micro-organismes déposés:

ii) il peut étre effectué auprés d'une autre autorité de dépöt internationale dans le cas visé au sous-alinéa a) ii).

c) Tout nouveau dépöt est accomaagné d'une declaration signée du déposant. aux termes de laquelle celui—ci affirme que le micro-organisme qui fait l'objet du norveau dépöt est le méme que celui qui faisait lobjet du dépöt initial. Si l'affirmation du déposant est contestée, le fardeau de la preuve est régi par le droit applicable.

d) Sous réserve des sous-alinéas a) a e) et e). le nouveau dépöt est traite' comme s'il avait été effectué a la date å laquelle a été effec—ué le dépöt initial si toutes les déclarations anté- rieures sur la viabilité du micro—organisme qui faisait l'objet du dépöt initial ont indiqué que le micro—organisme était viable et si le nouveau dépöt a été effectué dans un délai de trois mois å compter de la date å laquelle le dép05ant a recu la notification visée au sous-alinéaa).

e) Lorsque le sous—alinéa b) i) s'applitue et que le déposant ne recoit pas la notifitation visée au sous-alinéa a) dans un délai de si) mois ä compter de la date å laquelle la cessatiin, la limitation ou l'arrét de l'exercice des foncions, visés au sous—alinéa b) i), a été publié par le Bureau international, le délai de trois mos visé au sous-alinéa d) est calculé ä partir de la date de cette publication.

2) Le droit visé a l'alinéa 1) a) n'exise pas lorsque le micro-organisme déposé a été rans- féré a une autre autorité de dépöt intenatio- nale aussi longtemps que cette autorité (st en mesure de remettre des échantillons (e ce micro-organisme.

SOU 1981:21

har upphört att ha ställning som internationell depositionsmyndighet, antingen helt eller i fråga om det slag av mikroorganismer som den deponerade mikroorganismen tillhör, eller om den internationella depositionsmyndighet hos vilken den ursprungliga depositionen gjordes upphör, tillfälligt eller slutligt, att fullgöra sina åligganden i fråga om deponerade mikroorga- nismer;

(ii) den får göras hos annan internationell depositionsmyndighet i fall som avses under a. ii.

c) Ny deposition skall åtföljas av förklaring undertecknad av deponenten i vilken han försäkrar att mikroorganismen i den nya depo- sitionen är densamma som den mikroorganism som ursprungligen deponerades. Om depo- nentens försäkran bestrides, regleras bevisbör- dan av tillämplig lag.

d) Om ej annat följer av vad som sägs under a—c och e, skall den nya depositionen behand- las som om den hade gjorts den dag då den ursprungliga depositionen gjordes, under för- utsättning att alla tidigare utfärdade utlåtan- den rörande den ursprungligen deponerade mikroorganismens livsduglighet gav vid han- den att denna mikroorganism var livsduglig och att den nya depositionen gjordes inom tre månader från den dag då deponenten mottog underrättelse som avses under a.

e) Är bestämmelsen under b.i tillämplig och mottager deponenten icke underrättelse som avses under a inom sex månader från den dag då internationella byrån publicerade upp- gift om sådant upphörande, sådan begränsning eller sådant avbrott som avses under b.i, skall den tremånadersfrist som anges under d räknas från dagen för denna publicering.

2. Rätt som avses under 1. a föreligger ej, om den deponerade mikroorganismen har överförts till annan internationell depositions- myndighet, så länge denna myndighet är i stånd att tillhandahålla prov på mikroorganis- men.

Bilaga 1 139

140 Bilaga 1

Article 5

Export and Import Restrictions

Each Contracting State recognizes that it is highly desirable that, if and to the extent to which the export from or import into its territory of certain kinds of microorganisms is restricted, such restriction should apply to microorganisms deposited, or destined for deposit, under this Treaty only where the restriction is necessary in view of national security or the dangers for health or the environment.

Article 6

Status of International Depositary Authority

(1) In order to qualify for the status of international depositary authority. any deposi- tary institution must be located on the territory of a Contracting State and must benefit from assurances furnished by that State to the effect that the said institution complies and will continue to comply with the requirements specified in paragraph (2). The said assurances may be furnished also by an intergovernmental industrial property organization; in that case. the depositary institution must be located on the territory of a State member of the said organization.

(2) The depositary institution must, in its capacity of international depositary authori- ty:

(i) have a continuous existence; (ii) have the necessary staff and facilities. as prescribed in the Regulations, to perform its scientific and administrative tasks under this Treaty;

(iii) be impartial and objective; (iv) be available , for the purposes of deposit, to any depositor under the same conditions;

(v) accept for deposit any or certain kinds of microorganisms, examine their viability and store them. as prescribed in the Regulations;

(vi) issue a receipt to the depositor, and any required viability statement. as prescribed in the Regulations:

SOU 1981:21

Article 5

Restrictions ä l'exportation et a l'importation

Chaque Etat contractant reconnait qu'il est hautement souhaitable que, si et dans la mesure ou est restreinte l'exportation å partir de son territoire ou l'importation sur son territoire de certains types de micro-organis- mes, une telle restriction ne s'applique aux micro-organismes qui sont déposés ou destinés å étre déposés en vertu du présent Traité que lorsque la restriction est nécessaire en considé- ration de la Sécurité nationale ou des risques pour la santé ou l'environnement.

Article 6

Statut d'autorité de dépöt internationale

1) Pour avoir droit au statut d'autorité de dépöt internationale, une institution de iépöt doit étre située sur le territoire d'un Etat contractant et doit bénéficier d'assunnces fournies par cet Etat aux termes desqielles cette institution remplit et continuera de rem- plir les conditions énumérées å l'alinéa 2 . Ces assurances peuvent également étre fournies par une organisation intergouvernementale de propriété industrielle; dans ce cas, l'institution de dépöt doit étre située sur le territoire d'un Etat membre de cette organisation.

2) L'institution de dépöt doit, å titre d'au- torité de dépöt internationale,

i) avoir une existence permanente; ii) posséder, conformément au Reglement d'exécution. le personnel et les installations nécessaires a l'accomplissement des tiches scientifiques et administratives qui lui iicom- bent en vertu du présent Traité;

iii) étre impartiale et objective; iv) étre, aux fins du dépöt, ä la dispodtion de tous les déposants aux mémes condi'ions;

v) accepter en dépöt des micro-organsmes de tous les types ou de certains d'entre eux, examiner leur viabilité et les conserver. con— formément au Reglement d'exécution:

vi) délivrer un récépissé au déposznt et toute declaration requise sur la viabilité con- formément au Reglement d'exécution:

SOU 1981:21

Artikel 5

Export- och importrestriktioner

Fördragsslutande stat erkänner det vara synnerligen önskvärt att, i den mån restriktio- ner föreligger i fråga om export från eller import till dess område av vissa slags mikroor- ganismer, sådana restriktioner skall tillämpas på mikroorganismer som deponerats eller är avsedda för deposition enligt denna överens- kommelse endast när restriktionerna är nöd- vändiga med hänsyn till nationell säkerhet eller till risker för hälsa eller miljö.

Artikel 6

Ställning som internationell depositionsmyndighet

1. För att kunna utses till internationell depositionsmyndighet måste depositionsinsti- tution vara belägen i fördragsslutande stat och omfattas av en av denna stat avgiven försäkran med innebörd att ifrågavarande institution uppfyller och kommer att fortsätta att uppfylla de villkor som anges under 2. Sådan försäkran får avges också av mellanstatlig organisation för industriell äganderätt; i sådant fall måste depositionsinstitutionen vara belägen i stat som är medlem av ifrågavarande organisa— tion.

2. Depositionsinstitution måste i sin egen- skap av internationell depositionsmyndighet:

(i) bedriva verksamhet kontinuerligt; (ii) i enlighet med vad som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna ha erforderlig per- sonal och erforderlig utrustning för att fullgöra sina vetenskapliga och administrativa uppgif- ter enligt denna överenskommelse;

(iii) vara opartisk och objektiv; (iv) stå till förfogande för deposition för varje deponent på lika villkor;

(v) godtaga för deposition varje slags mikroorganism eller vissa slags mikroorganis- mer, undersöka deras livsduglighet och förva- ra dem i enlighet med vad som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna;

(vi) utfärda kvitto till deponenten och utfär- da erforderligt intyg rörande livsduglighet i enlighet med vad som föreskrives i tillämp- ningsföreskrifterna;

Bilaga 1

141

142 Bilaga 1

(vii) comply. in respect of the deposited microorganisms. with the requirement of secrecy, as prescribed in the Regulations;

(viii) furnish samples of any deposited microorganism under the conditions and in conformity with the procedure prescribed in the Regulations. (3) The Regulations shall provide the meas-

ures to be taken:

(i) where an international depositary au- thority discontinues, temporarily or definitive- ly. the performance of its functions in respect of deposited microorganisms or refuses to accept any of the kinds of microorganisms which it should accept under the assurances furnished;

(ii) in case of the termination or limitation of the status of international depositary au- thority of an international depositary authori-

ty. Article 7

Acquisition of the Status of International Depositary Authority (1) (a) A depositary institution shall acquire the status of international depositary authority by virtue of a written communication ad- dressed to the Director General by the Con- tracting State on the territory of which the depositary institution is located and including a declaration of assurances to the effect that the said institution complies and will continue to comply with the requirements specified in Article 6 (2). The said status may be acquired also by virtue of a written communication addressed to the Director General by an intergovernmental industrial property organi- zation and including the said declaration.

(b) The communication shall also contain information on the depositary institution as provided in the Regulations and may indicate the date on which the status of international depositary authority should take effect.

(2) (a) Ifthe Director General finds that the communication includes the required declara- tion and that all the required information has

SOU 1981:21

vii) Observer le secret. a l'égard des micro- organismes déposés. conformément au Regle— ment d'exécution;

viii) remettre, dans les conditions et selon la procédure prescrites dans le Reglement d'exé- cution, des échantillons de tout micro-organis- me déposé.

3) Le Reglement d'exécution prévoit les mesures ä prendre

i) lorsqu'une autorité de dépöt internatio- nale cesse, temporairement ou définitivement. d'exercer ses fonctions å l'égard de micro- organismes déposés ou refuse d'accepter des types de micro—organismes qu'elle devrait accepter en vertu des assurances fournies;

ii) en cas de cessation ou de limitation du statut d'autorité de dépöt internationale d'une autorité de dépöt internationale.

Article 7

Acquisition du statut d'autorité de dépöt internationale

1) a) Une institution de dépöt acquiert le statut d'autorité de dépöt internationale en vertu d'une communication écrite qui est adressée au Directeur général par l'Etat con— tractant sur le territoire duquel est située l'institution de dépöt et qui comprend une declaration contenant des assurances aux ter- mes desquelles ladite institution remplit et continuera de remplir les conditions énumé— rées å ['article 6.2). Ledit statut peut égale- ment étre acquis en vertu d'une communica- tion écrite qui est adressée au Directeur général par une organisation intergouverne- mentale de propriété industrielle et qui com- prend ladite déclaration.

b) La communication contient également des renseignements sur l'institution de dépöt, conformément au Reglement d'exécution, et peut indiquer la date å laquelle devrait prendre effet le statut d'autorité de dépöt internatio- nale.

2) a) Si le Directeur général constate que la communication comprend la déclaration requise et que tous les renseignements requis

SOU 1981:21

(vii) i fråga om deponerad mikroorganism iakttaga sekretess i enlighet med vad som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna;

(viii) tillhandahålla prov på deponerad mikroorganism under de villkor och på det sätt som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna.

3. I tillämpningsföreskrifterna skall före- skrivas vilka åtgärder som skall vidtagas (i) om internationell depositionsmyndighet tillfälligt eller slutligt upphör att fullgöra sina åligganden i fråga om deponerad mikroorga- nism eller vägrar att godtaga mikroorganism av sådant slag som den skulle godtaga enligt den försäkran som avgivits;

(ii) om internationell depositionsmyndig- hets ställning som sådan myndighet upphör eller begränsas.

Artikel 7

Förvärv av ställning som internationell depositionsmyndighet

1. a) Depositionsinstitution erhåller ställ- ning som internationell depositionsmyndighet genom skriftligt meddelande till generaldirek- tören från den fördragsslutande stat där depo- sitionsinstitutionen är belägen, vilket medde- lande skall innehålla en försäkran av innebörd att ifrågavarande institution uppfyller och kommer att fortsätta att uppfylla de villkor som anges i artikel 6.2. Sådan ställning kan erhållas också genom skriftligt meddelande till generaldirektören från mellanstatlig organisa- tion för industriell äganderätt vilket meddelan— de innehåller sådan förklaring.

b) Meddelandet skall också innehålla upp- lysningar om depositionsinstitutionen i enlig- het med vad som föreskrives i tillämpningsfö- reskrifterna; i meddelandet får också anges den dag från vilken institutionen skall ha ställning som internationell depositionsmyn- dighet.

2. a) Finner generaldirektören att medde- landet innehåller erforderlig försäkran och att alla erforderliga upplysningar har mottagits, -

Bilaga 1 143

144 Bilaga 1

been received. the communication shall be promptly published by the International Bu- reau.

(b) The status of international depositary authority shall be acquired as from the date of publication of the communication or, where a date has been indicated under paragraph (1) (b) and such date is later than the date of publication of the communication, as from such date. (3) The details of the procedure under paragraphs (1) and (2) are provided in the Regulations.

Article 8

Termination and Limitation of the Status of International Depositary Authority (1) (a) Any Contracting State or any inter- governmental industrial property organization may request the Assembly to terminate, or to limit to certain kinds of microorganisms, any authority's status of international depositary authority on the ground that the requirements specified in Article 6 have not been or are no longer complied with. However, such a request may not be made by a Contracting State or intergovernmental industrial property organization in respect of an international depositary authority for which it has made the declaration referred to in Article 7 (1) (a).

(b) Before making the request under sub- paragraph (a), the Contracting State or the intergovernmental industrial property organi- zation shall, through the intermediary of the Director General, notify the reasons for the proposed request to the Contracting State or the intergovernmental industrial property organization which has made the communica- tion referred to in Article 7 (1) so that that State or organization may, within six months from the date of the said notification, take appropriate action to obviate the need for making the proposed request.

(c) Where the Assembly finds that the request is well founded, it shall decide to terminate, or to limit to certain kinds of

SOU 1981:21

om été regus, la communication est publiée å bref délai par le Bureau international.

b) Le statut d'autorité de dépöt internatio- nale est acquis å compter de la date de publication de la communication ou. lors- qu'une date a été indiquée en vertu de l'alinéa 1) b) et que cette date est postérieure a la date de publication de la communication, å compter de cette date.

3) Le Reglement d'exécution prévoit les détails de la procédure visée aux alinéas 1) et 2).

Article 8

Cessation et limitation du statut d'autorité de dépöt internationale

1) a) Tout Etat contractant ou toute organi- sation intergouvernementale de propriété industrielle peut requérir de l'Asscmblée qu'elle mette fin au statut d'autorité de dépöt internationale d'une autorité ou qu'elle le limite å certains types de micro-organismes. en raison du fait que les conditions énumerées a l'article 6 n'ont pas été remplies ou ne e sont plus. Toutefois, une telle requéte ne peut pas étre présentée par un Etat contractant ou une organisation intergouvernementale de pro- priété industrielle ä l'égard d'une autoité de dépöt internationale pour laquelle cet Etat ou cette organisation a fait la declaration *isée å l'article 7.1) a).

b) Avant de presenter la requéte er vertu du sous-alinéa a), l'Etat contractant ou 'orga- nisation intergouvernementale de prtpriété industrielle notifie par l'intermédiai'e du Directeur général ä l'Etat contractan' ou å l'organisation intergouvernementale d: pro- priété industrielle qui a fait la communcation visée å l'article 7.1) les motifs de la requéte envisagée, afin que ledit Etat ou ladite trgani- sation puisse prendre, dans un délai de sx mois å compter de la date de ladite notificatim. les mesures appropriées pour que la présettation de la requéte ne soit plus nécessaire.

c) L'Assemblée, si elle constate le bien— fondé de la requéte, décide de mettre fin au statut d'autorité de dépöt internatiomle de

SOU 1981:21

skall meddelandet omgående publiceras av internationella byrån.

b) Ställning som internationell depositions— myndighet erhålles från dagen för publicering- en av meddelandet eller, om dag har angivits i enlighet med vad som sägs under 1. b och denna dag infaller senare än dagen för publi- ceringen av meddelandet, från denna dag.

3. Närmare bestämmelser om förfarandet enligt 1 och 2 ges i tillämpningsföreskrifter— na.

Artikel 8

Upphävande och begränsning av ställning som internationell depositionsmyndighet

1. a) Fördragsslutande stat eller mellanstat- lig organisation för industriell äganderätt får begära att församlingen skall upphäva myndig- hets ställning som internationell depositions- myndighet eller begränsa denna ställning till att avse vissa slags mikroorganismer på den grund att de villkor som anges i artikel 6 ej har iakttagits eller ej längre iakttages. Sådan begäran får emellertid icke framställas av fördragsslutande stat eller mellanstatlig orga- nisation för industriell äganderätt i fråga om internationell depositionsmyndighet för vilken den har avgivit förklaring som avses i artikel 7. 1. a.

b) Fördragsslutande stat eller mellanstatlig organisation för industriell äganderätt skall, innan den framställer begäran som avses under a, genom generaldirektörens förmedling un- derrätta den fördragsslutande stat eller den mellanstatliga organisation för industriell äganderätt som har lämnat meddelande enligt artikel 7.1 om skälen för avsedd begäran, så att denna stat eller organisation får möjlighet att inom sex månader från dagen för denna underrättelse vidtaga lämpliga åtgärder för att undanröja behovet av att framställa sådan begäran.

c) Finner församlingen att begäran är väl— grundad, skall den besluta att upphäva ställ-Å ningen som internationell depositionsmyndig-

10

Bilaga 1 145

146 Bilaga 1

microorganisms, the status of international depositary authority of the authority referred to in subparagraph (a). The decision of the Assembly shall require that a majority of two-thirds of the votes cast be in favor of the request.

(2) (a) The _Contracting State or intergov— ernmental industrial property organization having made the declaration referred to in Article 7 (1) (a) may, by a communication addressed to the Director General, withdraw its declaration either entirely or in respect only of certain kinds of microorganisms and in any event shall do so when and to the extent that its assurances are no longer applicable.

(b) Such a communication shall, from the date provided for in the Regulations, entail, where it relates to the entire declaration, the termination of the status of international depositary authority or, where it relates only to certain kinds of microorganisms, a corre- sponding limitation of such status.

(3) The details of the procedure under paragraphs (1) and (2) are provided in the Regulations.

Article 9

Intergovernmental Industrial Property Organizations ( 1) (a) Any intergovernmental organization to which several States have entrusted the task of granting regional patents and of which all the member States are members of the Inter- national (Paris) Union for the Protection of Industrial Property may file with the Director General a declaration that it accepts the obligation of recognition provided for in Arti- cle 3 (1) (a), the obligation concerning the requirements referred to in Article 3 (2) and all the effects of the provisions of this Treaty and the Regulations applicable to intergovernmen- tal industrial property organizations. If filed before the entry into force of this Treaty according to Article 16 (1), the declaration referred to in the preceding sentence shall become effective on the date of the said entry into force. If filed after such entry into force,

SOU 1981:21

l'autorité visée au sous—alinéa a) ou de le limiter å certains types de micro-organismes. La décision de l'Assemblée exige qu'une majorité des deux tiers de votes exprimés soit en faveur de la requéte.

2) a) L'Etat contractant ou I'organisation intergouvernementale de propriété industriel- le qui a fait la declaration visée a l'article 7.1) a) peut, par une communication adressée au Directeur général, retirer cette declaration entierement ou å l'égard seulement de certains types de micro-organismes et doit en tout cas le faire lorsque et dans la mesure ou ses assuran- ces ne sont plus applicables.

b) A compter de la date prévue dans le Reglement d'exécution, une telle communica- tion entraine, si elle se rapporte a la declara— tion en entier, la cessation du statut d'autorité de dépöt internationale ou, si elle se rapporte seulement å certains types de micro-organis- mes, une limitation correspondante de ce statut—.

3) Le Reglement d'exécution prévoit les détails de la procédure visée aux alinéas 1) et

2).

Article 9

Organisations intergouvernementales de propriété industrielle 1) a) Toute organisation intergouvernemen- tale å laquelle plusieurs Etats ont confié le soin de délivrer des brevets de caractére regional et dont tous les Etats membres sont membres de l'Union internationale pour la protection de la propriété industrielle (Union de Paris) peut présenter au Directeur général une declaration aux termes de laquelle elle accepte l'obligation de reconnaissance prévue å l'article 3.1) a), l'obligation concernant les exigences visées ä l'article 3.2) et tous les effets des dispositions du présent Traité et du Reglement d'exécution qui sont applicables aux organisations inter- gouvernementales de propriété industrielle. Si elle est présentée avant l'entrée en vigueur du présent Traité conformément å l'article 16.1). la déclaration visée ä la phrase précédente prend effet a la date de cette entrée en vigueur.

SOU 1981:21

het för den myndighet som avses under a eller begränsa denna ställning till att avse vissa slags mikroorganismer. För beslut av församlingen kräves att en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna avges för bifall till denna begäran.

2. a) Fördragsslutande stat eller mellanstat— lig organisation för industriell äganderätt som har avgivit försäkran som avses i artikel 7. 1. a får genom meddelande till generaldirektören återtaga sin försäkran antingen i dess helhet eller i fråga om endast vissa slags mikroorga- nismer och skall i vart fall göra dettai den mån dess försäkran ej längre gäller.

b) Sådant meddelande skall från den dag som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna medföra, om den hänför sig till försäkran i dess helhet, upphävande av ställningen som inter- nationell depositionsmyndighet eller, om den hänför sig till endast vissa slags mikroorganis— mer, motsvarande begränsning av denna ställ- ning.

3. Närmare bestämmelser om förfarandet enligt 1 och 2 ges i tillämpningsföreskrifter- na.

Artikel 9

Mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt

1. a) Mellanstatlig organisation, åt vilken)

flera stater har uppdragit att meddela regiona- la patent och vars samtliga medlemsstater är medlemmar av internationella unionen för industriellt rättsskydd (Parisunionen), får till generaldirektören avge skriftlig förklaring att den godtager den förpliktelse att erkänna deposition som föreskrives i artikel 3. 1. a. den förpliktelse rörande krav som avses i artikel 3. 2 samt varje rättsverkan av de bestämmelser i denna överenskommelse och i tillämpningsfö- reskrifterna som är tillämpliga på mellanstatlig organisation för industriell äganderätt. Avges förklaring som avses i föregående mening innan denna överenskommelse har trätti kraft enligt artikel 16.1, gäller förklaringen från dagen för ikraftträdandet. Om förklaring avges efter ikraftträdandet, gäller förklaringen

Bilaga 1 147

148 Bilaga 1

the said declaration shall become effective three months after its filing unless a later date has been indicated in the declaration. In the latter case, the declaration shall take effect on the date thus indicated.

(b) The said organization shall have the right provided for in Article 3 (1) (b).

(2) Where any provision of this Treaty or of the Regulations affecting intergovernmental industrial property organizations is revised or amended, any intergovernmental industrial property organization may withdraw its decla- ration referred to in paragraph (1) by notifica- tion addressed to the Director General. The withdrawal shall take effect:

(i) where the notification has been received before the date on which the revision or amendment enters into force, on that date;

(ii) where the notification has been received after the date referred to in (i), on the date indicated in the notification or, in the absence of such indication, three months after the date on which the notification was received.

(3) In addition to the case referred to in paragraph (2). any intergovernmental indus- trial property organization may withdraw its declaration referred to in paragraph (l) (a) by notification addressed to the Director Gener- al. The withdrawal shall take effect two years after the date on which the Director General has received the notification. No notification of withdrawal under this paragraph shall be receivable during a period of five years from the date on which the declaration took ef- fect.

(4) The withdrawal referred to in paragraph (2) or (3) by an intergovernmental industrial property organization whose communication under Article 7 (1) has led to the acquisition of the status of international depositary authority by a depositary institution shall entail the termination of such status one year after the date on which the Director General has received the notification of withdrawal.

(5) Any declaration referred to in para— graph (1) (a), notification of withdrawal re- ferred to in paragraph (2) or (3). assurances

SOU 1981:21

Si elle est présentée apres cette entrée en vigueur, ladite déclaration prend effet trois mois aprés sa presentation, å moins qu'une date ultérieure ne soit indiquée dans la décla— ration. Dans ce dernier cas. la declaration prend effet a la date ainsi indiquée.

b) Ladite organisation a le droit prévu a l'article 3.1) b).

2) En cas de revision ou de modification de toute disposition du présent Traité ou du Reglement d'exécution qui affecte les organi- sations intergouvernementales de propriété industrielle, toute organisation intergouverne- mentale de propriété industrielle peut retirer sa déclaration visée å l'alinéa 1) par notifica- tion adressée au Directeur général. Le retrait prend effet,

i) si la notification a été recue avant la date de l'entrée en vigueur de la revision ou de la modification. å cette date;

ii) si la notification a été recue aprés la date visée au point i), å la date indiquée dans la notification ou, en l'absence d'une telle indi- cation, trois mois apres la date a laquelle la notification a été recue.

3) Outre le cas visé ä l'alinéa 2). toute organisation de propriété industrielle peut retirer sa declaration visée ä l'alinéa ]) 1) par notification adressée au Directeur général. Le retrait prend effet deux ans apres la Gate å laquelle le Directeur général a recu la iotifi- cation. Aucune notification de retrait selon le présent alinéa n'est recevable duran' une période de cinq ans å compter de la date 51 laquelle la declaration a pris effet.

4) Le retrait, visé å l'alinéa 2) ou 3). ptr une organisation intergouvernementale de pro- priété industrielle dont la communication selon l'article 7.1) a abouti ä l'acquisitiOi, par une institution de dépöt, du statut d'attorité de dépöt internationale entraine la ceszation de ce statut un an apres la date å laquelle le Directeur général a recu la notification de retrait.

5) Toute declaration visée å l'alinéa [) a), toute notification de retrait visée a l'aliiéa 2) ou 3), toutes assurances fournies en vettu de

SOU 1981:21

från den dag då tre månader har förflutit från det att den avgavs, om ej senare dag har angivits i förklaringen. Isistnämnda fall gäller förklaringen från den dag som sålunda har angivits.

b) Nämnda organisation skall ha den rätt som föreskrives i artikel 3.1.b.

2. Revideras eller ändras sådan bestämmel- se i denna överenskommelse eller i tillämp- ningsföreskrifterna som berör mellanstatlig organisation för industriell äganderätt, får sådan organisation återtaga förklaring som avses under 1 genom meddelande till general- direktören. Återtagandet träder i kraft,

(i) om meddelandet har mottagits före den dag då reviderad eller ändrad lydelse träder i kraft, den dagen,

(ii) om meddelandet har mottagits efter den dag som avses under i, den dag som anges i meddelandet eller, om någon dag ej anges, tre månader från den dag då meddelandet mot- togs.

3. Förutom i fall som avses under 2 får mellanstatlig organisation för industriell ägan- derätt återtaga förklaring som avses under 1.a genom meddelande till generaldirektören. Återtagandet träder i kraft två år från den dag då generaldirektören mottog meddelandet. Meddelande rörande återtagande i fall som avses i detta stycke får icke göras under en tid av fem år från den dag då förklaringen trädde i kraft.

4. Återtagande som avses under 2 eller 3 från mellanstatlig organisation för industriell äganderätt skall, om meddelande från organi- sationen enligt artikel 7.1 har medfört att depositionsinstitution fått ställning som inter- nationell depositionsmyndighet, medföra att sådan ställning upphör ett år från den dag då generaldirektören mottog meddelandet om återkallelse.

5. Förklaring som avses under 1. a, medde— lande om återtagande som avses under 2 eller 3, försäkran som avgivits enligt artikel 6.1

Bilaga 1 149

150 Bilaga ]

furnished under Article 6 (1), second sentence, and included in a declaration made in accord- ance with Article 7 (1) (a), request made under Article 8 (1) and communication of withdrawal referred to in Article 8 (2) shall require the express previous approval of the supreme governing organ of the intergovernmental industrial property organization whose mem- bers are all the States members of the said organization and in which decisions are made by the official representatives of the govern- ments of such States.

CHAPTER II ADMINISTRATIVE PROVISIONS Article 10

Assembly

(1) (a) The Assembly shall consist of the Contracting States.

(b) Each Contracting State shall be repre- sented by one delegate, who may be assisted by alternate delegates, advisors, and experts.

(c) Each intergovernmental industrial property organization shall be represented by special observers in the meetings of the Assem- bly and any committee and working group established by the Assembly.

(d) Any State not member of the Union which is a member of the Organization or of the International (Paris) Union for the Protec- tion of Industrial Property and any intergov- ernmental organization specialized in the field of patents other than an intergovernmental industrial property organization as defined in Article 2 (v) may be represented by observers in the meetings of the Assembly and, if the Assembly so decides, in the meetings of any committee or working group established by the Assembly.

(2) (a) The Assembly shall: (i) deal with all matters concerning the maintenance and development of the Union and the implementation of this Treaty;

(ii) exercise such rights and perform such tasks as are specially conferred upon it or assigned to it under this Treaty;

SOU 1981:21

l'article 6.1), deuxieme phrase, et comprises dans une declaration faite conformément a l'article 7.1) a), toute requéte présentée en vertu de l'article 8.1) et toute communication de retrait visée å l'article 8.2) requierent l'approbation préalable expresse de l'organe souverain de l'organisation intergouverne- mentale de propriété industrielle dont les membres sont tous les Etats membres de ladite organisation et dans lequel les décisions sont prises par les représentants officiels des gou- vernements de ces Etats.

CHAPITRE II DISPOSITIONS ADMINISTRATIVES Article 10

Assemblée

1) a) L'Assemblée est composée des Etats contractants.

b) Chaque Etat contractant est représenté par un délégué, qui peut étre assisté de suppléants, de conseillers et d'experts.

c) Chaque organisation intergouvernemen- tale de propriété industrielle est représentée par des observateurs spéciaux aux réunions de l'Assemblée et de tout comité et groupe de travail créés par l'Assemblée.

d) Tout Etat non membre de l'Union mais membre de l'Organisation ou de l'Union internationale pour la protection de la proprié- té industrielle (Union de Paris) et toute organisation intergouvernementale spécialisée dans le domaine des brevets qui n'est pas une organisation intergouvernementale de pro- priété industrielle au sens de l'article 2.v) peuvent se faire représenter par des observa- teurs aux réunions de l'Assemblée et, si l'Assemblée en décide ainsi, aux réunions de tout comité ou groupe de travail créé par l'Assemblée.

2) a) L'Assemblée

i) traite de toutes les questions concernant le maintien et le développement de l'Union et l'application du présent Traité;

ii) exerce les droits qui lui sont spécialement conférés et s'acquitte des täches qui lui sont spécialement assignées par le présent Traité;

SOU 1981:21

andra meningen och som ingått i meddelande enligt artikel 7.1.a. begäran enligt artikel 8.1 och meddelande om återtagande som avses i artikel 8.2 kräver uttryckligt föregående god- kännande av det högsta beslutande organet hos den mellanstatliga organisationen för industriell äganderätt i vilket alla de stater som är medlemmar av ifrågavarande organisation ingår och i vilket beslut fattas av officiella företrädare för dessa staters regeringar.

KAPITEL II ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Artikel 10

Församlingen

1. a) Församlingen skall bestå av de för- dragsslutande staterna.

b) Fördragsslutande stat skall företrädas av ett ombud, som får bistås av biträdande ombud. rådgivare och sakkunniga.

c) Mellanstatlig organisation för industriell äganderätt skall företrädas av särskilda obser- vatörer vid möten i församlingen samt i kom- mitté och arbetsgrupp som upprättas av för- samlingen.

d) Stat som ej är medlem i unionen men som är medlem i organisationen eller i den internationella unionen för industriellt rätts- skydd (Parisunionen) och annan mellanstatlig organisation vars verksamhet är inriktad på patentfrågor än sådan mellanstatlig organisa- tion för industriell äganderätt som avses i artikel 2.v får företrädas av observatörer vid möten i församlingen och, om församlingen beslutar detta, vid möten med kommitté eller arbetsgrupp som upprättas av församlingen.

2. a) Församlingen skall: (i) behandla alla frågor rörande vidmakt- hållandet och utvecklingen av unionen samt rörande tillämpningen av denna överenskom- melse;

(ii) utöva de rättigheter och fullgöra de uppgifter som uttryckligen åligger den eller särskilt uppdrages åt den enligt denna överens- kommelse;

Bilaga 1

151

152 Bilaga 1

(iii) give directions to the Director General concerning the preparations for revision con- ferences;

(iv) review and approve the reports and activities of the Director General concerning the Union, and give him all necessary instruc- tions concerning matters within the compe- tence of the Union;

(v) establish such committees and working groups as it deems appropriate to facilitate the work of the Union;

(vi) determine. subject to paragraph (1) (d). which States other than Contracting States, which intergovernmental organizations other than intergovernmental industrial prop- erty organizations as defined in Article 2(v). and which international non-governmental organizations shall be admitted to its meetings as observers and to what extent international depositary authorities shall be admitted to its meetings as observers;

(vii) take any other appropriate action designed to further the objectives of the Union;

(viii) perform such other functions as are appropriate under this Treaty.

(b) With respect to matters which are of interest also to other Unions administered by the Organization. the Assembly shall make its decisions after having heard the advice of the Coordination Committee of the Organiza- tion.

(3) A delegate may represent. and vote in the name of. one State only.

(4) Each Contracting State shall have one vote.

(5) (a) One—half of the Contracting States shall constitute a quorum.

(b) In the absence of the quorum, the Assembly may make decisions but. with the exception of decisions concerning its own procedure, all such decisions shall take effect only if the quorum and the required majority are attained through voting by correspondence as provided in the Regulations.

SOU 1981:21

iii) donne au Directeur général des directi- ves concernant la preparation des conferences de revision;

iv) examine et approuve les rapports et les activités du Directeur général relatifs ä l'Union et lui donne toutes directives utiles concernant les questions de la compétence de l'Union;

v) crée les comités et groupes de travail qu'elle juge utiles pour faciliter les activités de l'Union;

vi) décide, sous réserve de l'alinéa 1) d), quels sont les Etats autres que des Etats contractants, quelles sont les organisations intergouvernementales autres que des organi— sations intergouvernementales de propriété industrielle au sens de l'article 2.v) et quelles sont les organisations internationales non gou- vernementales qui sont admis å ses réunions en qualité d'observateurs, et décide la mesure dans laquelle les autorités de dépöt internatio- nales sont admises å ses réunions en qualité d'observateurs;

vii) entreprend toute autre action appro- priée en vue d'atteindre les objectifs de l'Union;

viii) s'acquitte de toutes autres fonctions utiles dans le cadre du présent Traité.

b) Sur les questions qui intéressent égale- ment d'autres unions administrées par l'Orga— nisation, l'Assemblée statue apres avoir pris connaissance de l'avis du Comité de coordina- tion de l'Organisation.

3) Un délégué ne peut représenter qu'un seul Etat et ne peut voter qu'au nom de celui-ci.

4) Chaque Etat contractant dispose d'une voix.

5) a) La moitié des Etats contractants cons- titue le quorum.

b) Si ce quorum n'est pas atteint, l'Assem- blée peut prendre des decisions; toutefois, ces décisions, ä l'exception de celles qui concer- nent sa procedure, ne deviennent exécutoires que si le quorum et la majorité requis sont atteints par le moyen du vote par correspon— dance prévu par le Réglement d'exécution.

SOU 1981:21

(iii) ge anvisningar åt generaldirektören rörande förberedelser för revisionskonferen- ser;

(iv) granska och godkänna de verksamhets- berättelser som avges av generaldirektören ävensom dennes åtgärder rörande unionen samt ge honom alla erforderliga instruktioner i frågor som faller inom unionens verksamhets- område;

(v) tillsätta de kommittéer och arbetsgrup- per som den anser vara erforderliga för att underlätta unionens arbete;

(vi) om ej annat följer av vad som föreskri— ves under 1. d, bestämma vilka icke fördrags- slutande stater, vilka mellanstatliga organisa- tioner andra än mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt som avses i artikel 2.v och vilka internationella icke statliga orga- nisationer som skall tillåtas att deltaga som observatörer i församlingens möten och i vilken utsträckning internationella deposi- tionsmyndigheter skall tillåtas att deltaga som observatörer i dess möten;

(vii) vidtaga varje annan lämplig åtgärd som avser att främja unionens syften;

(viii) utföra alla andra uppgifter som erfordras enligt denna överenskommelse.

b) I frågor av intresse även för andra unioner som administreras av organisationen skall församlingen fatta sina beslut efter att ha inhämtat yttrande av organisationens samord- ningskommitté.

3. Ombud har rätt att företräda och rösta för endast en stat.

4. Varje fördragsslutande stat har en röst.

5. a) Församlingen är beslutsmässig när hälften av antalet fördragsslutande stater är representerade.

b) När församlingen icke är beslutsmässig får den likväl fatta beslut. Utom såvitt avser beslut i församlingens egna procedurfrågor blir sådant beslut gällande endast om beslutsmäs— sighet erhålles och föreskriven majoritet upp- nås vid röstning per korrespondens enligt tillämpningsföreskrifterna.

Bilaga 1

153

154 Bilaga 1

(6) (a) Subject to Articles 8 (1) (c), 12 (4) and 14 (2) (b), the decisions of the Assembly shall require a majority of the votes cast.

(b) Abstentions shall not be considered as votes.

(7) (a) The Assembly shall meet once in every third calendar year in ordinary session upon convocation by the Director General, preferably during the same period and at the same place as the General Assembly of the Organization.

(b) The Assembly shall meet in extraordi- nary session upon convocation by the Director General, either on his own initiative or at the request of one-fourth of the Contracting States.

(8) The Assembly shall adopt its own rules of procedure.

Article 11

International Bureau

(1) The International Bureau shall: (i) perform the administrative tasks con- cerning the Union, in particular such tasks as are specifically assigned to it under this Treaty and the Regulations or by the Assembly;

(ii) provide the secretariat of revision con- ferences, of the Assembly, of committees and working groups established by the Assembly, and of any other meeting convened by the Director General and dealing with matters of concern to the Union.

(2) The Director General shall be the chief executive of the Union and shall represent the Union.

(3) The Director General shall convene all meetings dealing with matters of concern to the Union.

(4) (a) The Director General and any staff member designated by him shall participate, without the right to vote, in all meetings of the Assembly, the committees and working groups established by the Assembly, and any other meeting convened by the Director General and dealing with matters of concern to the Union.

SOU 1981:21

6) a) Sous réserve des articles 8.1) c), 12.4) et 14.2) b), les decisions de l'Assemblée sont prises a la majorité des votes exprimés.

b) L'abstention n'est pas considérée comme un vote.

7) a) L'Assemblée se réunit une fois tous les trois ans en session ordinaire. sur convocation du Directeur général, autant que possible pendant la méme période et au méme lieu que l'Assemblée générale de l'Organisation.

b) L'Assemblée se réunit en session extra- ordinaire sur convocation adressée par le Directeur général, soit å l'initiative de celui-ci, soit a la demande d'un quart des Etats contractants.

8) L'Assemblée adopte son régiement inté- rieur.

Article ]]

Bureau international

1) Le Bureau international

i) s'acquitte des täches administratives incombant å l'Union. en particulier de celles qui lui sont spécialement assignées par le present Traité et le Réglement d'exécution ou par l'Assemblée;

ii) assure le secretariat des conferences de revision, de l'Assemblée, des comités et grou- pes de travail créés par l'Assemblée et de toute autre réunion convoquée par le Directeur général et traitant de questions concernant l'Union.

2) Le Directeur général est le plus haut fonctionnaire de l'Union et la représente.

3) Le Directeur général convoque toutes les réunions traitant de questions interessant l'Union.

4) a) Le Directeur général et tout irembre du personnel désigné par lui prennen: part, sans droit de vote, å toutes les réunions de l'Assemblée. des comités et groupes detravail créés par l'Assemblée et är toute autre réunion convoquée par le Directeur général et traitant de questions intéressant l'Union.

SOU 1981:21

6. a) Om ej annat följer av vad som före- skrives i artiklarna 8. 1. c, 12. 4 och 14. 2. b kräves för beslut av församlingen majoritet av de avgivna rösterna.

b) Nedlagda röster anses icke avgivna.

7. a) Församlingen skall på kallelse av generaldirektören sammanträda till ordinarie möte en gång vart tredje kalenderår, såvitt möjligt under samma tid och på samma plats som organisationens generalförsamling.

b) Församlingen skall sammanträda till extra ordinarie möte på kallelse av generaldi- rektören, antingen på dennes eget initiativ eller om en fjärdedel av de fördragsslutande staterna begär det.

8. Församlingen skall antaga sin egen arbetsordning.

Artikel 1 1

Internationella byrån

1. Internationella byrån skall: (i) fullgöra de administrativa uppgifter som åligger unionen, särskilt sådana uppgifter som särskilt ålägges den i överenskommelsen eller tillämpningsföreskrifterna eller av församling- en; (ii) tillhandahålla sekretariat för revisions- konferenser, församlingen, kommittéer och arbetsgrupper som tillsättes av församlingen samt annat möte som sammankallas av gene- raldirektören och behandlar frågor som rör unionen.

2. Generaldirektören är unionens högste verkställande tjänsteman och företräder unio- nen.

3. Generaldirektören sammankallar alla möten som behandlar frågor rörande unio— nen.

4. a) Generaldirektören och av honom utsedda tjänstemän skall utan rösträtt deltaga i alla möten som hålles av församlingen, kom- mittéer och arbetsgrupper som tillsättes av församlingen samt annat möte som samman- kallas av generaldirektören och behandlar frågor rörande unionen.

Bilaga 1 155

156 Bilaga 1

(b) The Director General, or a staff mem- ber designated by him, shall be ex officio secretary of the Assembly, and of the commit- tees, working groups and other meetings referred to in subparagraph (a).

(5) (a) The Director General shall, in accordance with the directions of the Assem- bly, make the preparations for revision confer- ences.

(b) The Director General may consult with intergovernmental and international non- governmental organizations concerning the preparations for revision conferences.

(c) The Director General and persons designated by him shall take part, without the right to vote, in the discussions at revision conferences.

(d) The Director General, or a staff mem- ber designated by him, shall be ex officio secretary of any revision conference.

Article 12

Regulations

(1) The Regulations provide rules concern- ing:

(i) matters in respect of which this Treaty expressly refers to the Regulations or expressly provides that they are or shall be prescribed;

(ii) any administrative requirements, mat- ters or procedures;

(iii) any details useful in the implementation of this Treaty.

(2) The Regulations adopted at the same time as this Treaty are annexed to this Trea- ty. (3) The Assembly may amend the Regula- tions.

(4) (a) Subject to subparagraph (b), adop- tion of any amendment of the Regulations shall require two-thirds of the votes cast.

(b) Adoption of any amendment concern- ing the furnishing of samples of deposited microorganisms by the international deposi- tary authorities shall require that no Contrac- ting State vote against the proposed amend- ment.

SOU 1981:21

b) Le Directeur général ou un membre du personnel désigné par lui est d'office secrétaire de l'Assemblée et des comités. groupes de travail et autres réunions mentionnés au sous— alinéa a).

5) a) Le Directeur général prépare les conferences de revision selon les directives de l'Assemblée.

b) Le Directeur général peut consulter des organisations intergouvernementales et inter— nationales non gouvernementales au sujet de la preparation des conferences de revision.

c) Le Directeur général et les personnes désignées par lui prennent part, sans droit de vote, aux délibérations dans les conferences de revision.

d) Le Directeur général ou tout membre du personnel désigné par lui est d'office secrétaire de toute conférence de revision.

Article 12

Reglement d'exécution

1) Le Reglement d'exécution contient des regles relatives

i) aux questions au sujet desquelles le pré- sent Traité renvoie expressément au Regle- ment d'exécution ou prévoit expressément qu'elles sont ou seront l'objet de prescrip- tions;

ii) å toutes conditions, questions ou procé- dures d'ordre administratif;

iii) å tous détails utiles en vue de l'exécution des dispositions du present Traité.

2) Le Reglement d'exécution du present Traité est adopté en méme temps que ce dernier et lui est annexé.

3) L'Assemblée peut modifier le Regle- ment d'exécution.

4) a) Sous réserve du sous-alinéa b), l'adop- tion de toute modification du Réglement d'exécution requiert les deux tiers des votes exprimés.

b) L'adoption de toute modification con- cernant la remise, par les autorités de dépöt internationales, d'échantillons des microorga- nismes déposés exige qu'aucun Etat contrac- tant ne vote contre la modification propo- see.

SOU 1981:21

b) Generaldirektören eller av honom ut- sedd tjänsteman skall ex officio vara sekrete- rare i församlingen samt i kommittéer, arbets- grupper och andra möten som avses under a.

5. a) Generaldirektören skall i enlighet med församlingens anvisningar förbereda revi- sionskonferenser.

b) Generaldirektören får rådgöra med mel- lanstatliga organisationer och internationella icke statliga organisationer rörande förbere- delserna för revisionskonferenser.

c) Generaldirektören och av honom utsed- da personer skall utan rösträtt deltaga i över- läggningarna vid revisionskonferenser.

d) Generaldirektören eller av honom ut— sedd tjänsteman skall ex officio vara sekrete- rare vid revisionskonferens.

Artikel 12

Tillämpningsföreskrifter

1. Tillämpningsföreskrifterna innehåller regler beträffande: (i) frågor i vilka denna överenskommelse uttryckligen hänvisar till tillämpningsföreskrif- terna eller uttryckligen anger att föreskrifter finnes eller skall utfärdas;

(ii) administrativa krav, frågor eller förfa- randen;

(iii) andra frågor som är av betydelse vid tillämpningen av denna överenskommelse.

2. Tillämpningsföreskrifterna, som har an- tagits samtidigt med denna överenskommelse. bifogas överenskommelsen.

3. Församlingen får ändra tillämpningsföre- skrifterna.

4. a) Om ej annat följer av vad som före- skrives under b, kräves för antagande av ändringi tillämpningsföreskrifterna två tredje- dels majoritet av de avgivna rösterna.

b) För antagande av ändring som gäller utlämnande av prov på deponerad mikroorga- nism från internationell depositionsmyndighet kräves att icke någon fördragsslutande stat röstar emot den föreslagna ändringen.

Bilaga 1 157

158 Bilaga 1

(5) In the case of conflict between the provisions of the Treaty and those of the Regulations, the provisions of this Treaty shall prevail.

CHAPTER III REVISION AND AMENDMENT Article 13

Revision of the Treaty

(1) This Treaty may be revised from time to time by conferences of the Contracting States.

(2) The convocation of any revision confer- ence shall be decided by the Assembly.

(3) Articles 10 and 11 may be amended either by a revision conference or according to Article 14.

Article 14

Amendment of Certain Provisions of the Treaty (1) (a) Proposals under this Article for the amendment of Articles 10 and 11 may be initiated by any Contracting State or by the Director General.

(b) Such proposals shall be communicated by the Director General to the Contracting States at least six months in advance of their consideration by the Assembly.

(2) (a) Amendments to the Articles re- ferred to in paragraph (1) shall be adopted by the Assembly.

(b) Adoption of any amendment to Article 10 shall require four-fifths of the votes cast; adoption of any amendment to Article 11 shall require three-fourths of the votes cast.

(3) (a) Any amendment to the Articles referred to in paragraph (1) shall enter into force one month after written notifications of acceptance. effected in accordance with their respective constitutional processes, have been received by the Director General from three— fourths of the Contracting States members of the Assembly at the time the Assembly adopt- ed the amendment.

SOU 1981:21

5) En cas de divergence entre le texte du présent Traité et celui du Reglement d'exécu- tion, le texte du Traité fait foi.

CHAPITRE III REVISION ET MODIFICATION Article 13

Revision du Traité

]) Le présent Traité peut étre revisé pério- diquement par des conferences des Etats contractants.

2) La convocation des conferences de revi- sion est décidée par l'Assemblée.

3) Les articles 10 et 11 peuvent étre modi- fiés soit par une conférence de revision, soit conformément å l'article 14.

Article 14

Modification de certaines dispositions du Traité

1) a) Des propositions. faites en vertu du présent article, de modification des articles 10 et 11 peuvent étre présentées par tout Etat contractant ou par le Directeur général.

b) Ces propositions sont communiquées par le Directeur général aux Etats contractants six mois au moins avant d'étre soumises å l'exa- men de l'Assemblée.

2) a) Toute modification des articles visés å l'alinéa 1) est adoptée par l'Assemblée.

b) L'adoption de toute modification de l'article 10 requiert les quatre cinquiemes des votes exprimés; l'adoption de toute modifica- tion de l'article 11 requiert les trois quarts des votes exprimés.

3) a) Toute modification des articles visés å l'alinéa 1) entre en vigueur un mois apres la réception par le Directeur général des notifi- cations écrites d'acceptation, effectuée en conformité avec leurs regles constitutionnelles respectives, de la part des trois quarts des Etats contractants qui étaient membres de l'Assem- blée au moment ou cette derniere a adopté la modification.

SOU 1981:21

5. Vid bristande överensstämmelse mellan denna överenskommelse och tillämpningsfö- reskrifterna skall överenskommelsens bestäm- melser gälla.

KAPITEL III REVISION OCH ÄNDRING Artikel 13

Revision av överenskommelsen

1. Denna överenskommelse kan revideras genom särskilda konferenser bestående av de fördragsslutande staterna.

2. Om sammankallande av revisionskonfe- rens beslutar församlingen.

3. Artiklarna 10 och 11 kan ändras antingen vid revisionskonferens eller i enlighet med vad som föreskrives i artikel 14.

Artikel 14

Ändring av vissa bestämmelser i överenskommelsen

1. a) Förslag enligt denna artikel till ändring av artiklarna 10 och 11 får framläggas av fördragsslutande stat samt av generaldirek- tören.

b) Sådant förslag skall av generaldirektören tillställas de fördragsslutande staterna minst sex månader innan det skall behandlas av församlingen.

2. a) Ändring av de artiklar som avses under 1 skall antagas av församlingen.

b) För antagande av ändring av artikel 10 kräves fyra femtedels majoritet av de avgivna röstcrna; för antagande av ändring av artikel 11 kräves tre fjärdedels majoritet av de avgiv- na rösterna.

3. a) Ändring av artikel som avses under 1 träder i kraft en månad efter det att general- direktören från tre fjärdedelar av de fördrags— slutande stater som var medlemmar av försam— lingen när ändringen antogs mottagit skriftligt meddelande om att ändringen godkänts i enlighet med vederbörande stats konstitutio- nella bestämmelser.

Bilaga 1 159

160 Bilaga 1

(b) Any amendment to the said Articles thus accepted shall bind all the Contracting States which were Contracting States at the time the amendment was adopted by the Assembly, provided that any amendment cre- ating financial obligations for the said Con- tracting States or increasing such obligations shall bind only those Contracting States which have notified their acceptance of such amend- ment.

(c) Any amendment which has been accept- ed and which has entered into force in accor- dance with subparagraph (a) shall bind all States which become Contracting States after the date on which the amendment was adopted by the Assembly.

CHAPTER IV FINAL PROVISIONS Article 15

Becoming Party to the Treaty

(1) Any State member of the International (Paris) Union for the Protection of Industrial Property may become party to this Treaty by: (i) signature followed by the deposit of an instrument of ratification, or

(ii) deposit of an instrument of accession. (2) Instruments of ratification or accession shall be deposited with the Director Gener- al.

Article 16

Entry Into Force of the Treaty

(1) This Treaty shall enter into force. with respect to the first five States which have deposited their instruments of ratification or accession, three months after the date on which the fifth instrument of ratification or accession has been deposited.

(2) This Treaty shall enter into force with respect to any other State three months after the date on which that State has deposited its instrument of ratification or accession unless a later date has been indicated in the instrument of ratification or accession. In the latter case, this Treaty shall enter into force with respect to that State on the date thus indicated.

SOU 1981:21

b) Toute modification de ces articles ainsi acceptée lie tous les Etats contractants qui étaient des Etats contractants au moment ou l'Assemblée a adopté la modification. étant entendu que toute modification qui crée des obligations financieres pour lesdits Etats con- tractants ou qui augmente ces obligations ne lie que ceux d'entre eux qui ont notifié leur acceptation de cette modification.

c) Toute modification acceptée et entrée en vigueur conformément au sous-alinéa a) lie tous les Etats qui deviennent des Etats C( ntrac- tants apres la date å laquelle la modification a été adoptée par l'Assemblée.

CHAPITRE IV CLAUSES FINALES Article 15

Modalités pour devenir partie au Traité

1) Tout Etat membre de l'Union internatio- nale pour la protection de la propriété iidust- rielle (Union de Paris) peut devenir pa'tie au present Traité par

i) sa signature suivie du dépöt d'un nstru- ment de ratification, ou

ii) le dépöt d'un instrument d'adhéson. 2) Les instruments de ratification or d'ad- hésion sont déposés auprés du Directeur général.

Article 16

Entrée en vigueur du Traité

1) Le present Traité entre en vigueur. ä l'égard des cinq Etats qui, les premiers, ont déposé leurs instruments de ratificatim ou d'adhésion, trois mois apres la date ä laqrelle a été déposé le cinquieme instrument de ratifi- cation ou d'adhésion.

2) Le présent Traité entre en vigteur å l'égard de tout autre Etat trois mois ajres la date ä laquelle cet Etat a déposé son nstru- ment de ratification ou d'adhésion. ä moins qu'une date postérieure ne soit indiquée dans l'instrument de ratification ou d'adhésion. Dans ce dernier cas, le présent Traité ertre en vigueur å l'égard de cet Etat a la date ainsi indiquée.

SOU 1981:21

b) Ändring av dessa artiklar som sålunda godkänts är bindande för alla de fördragsslu— tande stater som var fördragsslutande stater när ändringen antogs av församlingen; ändring som ålägger dessa fördragsslutande stater eko- nomiska förpliktelser eller innebär ökning i sådana förpliktelser är dock bindande endast för de fördragsslutande stater som har medde- lat att de godkänt ändringen.

c) Ändring som har godkänts och trätt i kraft på sätt som sägs under a är bindande för alla stater som blir fördragsslutande stater efter den dag då ändringen antogs av försam- lingen.

KAPITEL IV SLUTBESTÄMMELSER Artikel 15

Tillträde till överenskommelsen

1. Stat som är medlem av internationella unionen för industriellt rättsskydd (Parisunio— nen) kan tillträda denna överenskommelse genom (i) undertecknande följt av deponering av ratifikationsinstrument, eller

(ii) deponering av anslutningsinstrument.

2. Ratifikations— eller anslutningsinstru- ment skall deponeras hos generaldirektören.

Artikel 16

Överenskommelsens ikraftträdande

1. I fråga om de fem stater som först har deponerat sitt ratifikations- eller anslutnings— instrument träder denna överenskommelse i kraft tre månader efter den dag då det femte ratifikations- eller anslutningsinstrumentet de- ponerades.

2. I fråga om annan stat träder denna överenskommelse i kraft tre månader efter den dag då staten deponerade sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument, om inte senare dag har angivits i ratifikations— eller anslut- ningsinstrumentet. I sistnämnda fall träder överenskommelsen i kraft i fråga om den staten den dag som sålunda har angivits.

11

Bilaga 1 161

162

Bilaga ]

Article 17

Denunciation of the Treaty

(1) Any Contracting State may denounce this Treaty by notification addressed to the Director General.

(2) Denunciation shall take effect two years after the day on which the Director General has received the notification.

(3) The right of denunciation provided for in paragraph (1) shall not be exercised by any Contracting State before the expiration of five years from the date on which it becomes party to this Treaty.

(4) The denunciation of this Treaty by a Contracting State that has made a declaration referred to in Article 7 (1) (a) with respect to a depositary institution which thus acquired the status of international depositary authority shall entail the termination of such status one year after the day on which the Director General received the notification referred to in

paragraph (1).

A rticle 18

Signature and Languages of the Treaty (1) (a) This Treaty shall be signed in a single original in the English and French languages, both texts being equally authen- tic.

(b) Official texts of this Treaty shall be established by the Director General, after consultation with the interested Governments and within two months from the date of signature of this Treaty, in the other languages in which the Convention Establishing the World Intellectual Property Organization was signed.

(c) Official texts of this Treaty shall be established by the Director General, after consultation with the interested Governments, in the Arabic, German, Italian, Japanese and Portuguese languages, and such other lan- guages as the Assembly may designate.

(2) This Treaty shall remain open for signa- ture at Budapest until December 31, 1977.

SOU 1981:21

Article 1 7

Dénonciation du Traité

1) Tout Etat contractant peut dénoncer le présent Traité par notification adressée au Directeur général.

2) La dénonciation prend effet deux ans aprés le jour ou le Directeur général a recu la notification.

3) La faculté de dénonciation du présent Traité prévue å l'alinéa 1) ne peut étre exercée par un Etat contractant avant l'expiration d'un délai de cinq ans ä compter de la date ä laquelle il est devenu partie au présent Traité.

4) La dénonciation du présent Traité par un Etat contractant qui a fait une declaration visée å l'article 7.1) a) a l'égard d'une institu- tion de dépöt ayant ainsi acquis le statut d'autorité de dépöt internationale entraine la cessation de ce statut un an aprés le jour ou le Directeur général a recu la notification visée ä l'alinéa 1).

Article 18

Signature et langues du Traité

1) a) Le présent Traité est signé en un seul exemplaire original en langues francaise et anglaise, les deux textes faisant également foi.

b) Des textes officiels du présent Traité sont établis par le Directeur général. aprés consul- tation des gouvernements intéressés et dans les deux mois qui suivent la signature du présent Traité, dans les autres langues dans lesquelles a été signée la Convention instituant l'Organi- sation Mondiale de la Propriété Intellectuel- le.

c) Des textes officiels du présent Traité sont établis par le Directeur général, aprés consul- tation des gouvernements intéressés. dans les langues allemande, arabe, italienne. japonaise et portugaise, et dans les autres langues que l'Assemblée peut indiquer.

2) Le présent Traité reste ouvert a la signature, ä Budapest, jusqu'au 31 décembre 1977.

SOU 1981:21

Artikel 17

Uppsägning av överenskommelsen

1. Fördragsslutande stat får uppsäga denna överenskommelse genom meddelande till generaldirektören.

2. Uppsägning träder i kraft två år efter den dag då generaldirektören mottog meddelan- det.

3. Den rätt till uppsägning som föreskrives under 1 får ej utövas av fördragsslutande stat innan fem år har förflutit från den dag då denna stat blev bunden av denna överenskom- melse.

4. Uppsägning av denna överenskommelse av fördragsslutande stat som har avgivit för- säkran som avses i artikel 7.1.a i fråga om depositionsinstitution som därigenom förvär- vat ställning som internationell depositions- myndighet skall medföra att denna ställning upphör ett år från den dag då generaldirektö- ren mottog underrättelse som avses under 1.

Artikel 18

Undertecknande av överenskommelsen och dennas språk

1. a) Denna överenskommelse skall under- tecknas i ett exemplar på engelska och franska språken, vilka båda texter äger lika vitsord.

b) Inom två månader från den dag då denna överenskommelse undertecknades skall offi- ciella texter av överenskommelsen efter sam- råd med vederbörande regeringar upprättas av generaldirektören på de andra språk på vilka konventionen rörande upprättande av världs- organisationen för den intellektuella ägande— rätten undertecknades.

c) Officiella texter av denna överenskom- melse skall efter samråd med berörda rege- ringar upprättas av generaldirektören på ara- biska, italienska, japanska, portugisiska och tyska språken samt på de andra språk som församlingen kan komma att bestämma.

2. Denna överenskommelse är öppen för undertecknande i Budapest till och med den 31 december 1977.

Bilaga 1 163

164 Bilaga ]

Article 19

Deposit of the Treaty; Transmittal of Copies; Registration of the Treaty

(1) The original of this Treaty, when no longer open for signature, shall be deposited with the Director General.

(2) The Director General shall transmit two copies, certified by him, of this Treaty and the Regulations to the Governments of all the States referred to in Article 15 (1). to the intergovernmental organizations that may file a declaration under Article 9 (1) (a) and, on request, to the Government of any other State.

(3) The Director General shall register this Treaty with the Secretariat of the United Nations.

(4) The Director General shall transmit two copies, certified by him, of any amendment to this Treaty and to the Regulations to all ' Contracting States, to all intergovernmental industrial property organizations and, on request, to the Government of any other State and to any other intergovernmental organiza- tion that may file a declaration under Article 9

(1) (a)-

Article 20

Notifications

The Director General shall notify the Con- tracting States, the intergovernmental indus- trial property organizations and those States not members of the Union which are members of the International (Paris) Union for the Protection of Industrial Property of:

(i) signatures under Article 18;

(ii) deposits of instruments of ratification or accession under Article 15 (2);

(iii) declarations filed under Article 9 (1) (a) and notifications of withdrawal under Article 9 (2) or (3);

(iv) the date of entry into force of this Treaty under Article 16 (1);

SOU 1981:21

A rticle 1 9

Dépöt du Traité; transmission de copies: enregistrement du Traité

1) L'exemplaire original du présent Traité. lorsqu'il n'est plus ouvert a la signature. est déposé auprés du Directeur général.

2) Le Directeur général certifie et transmet deux copies du présent Traité et du Réglement d'exécution aux gouvernements de tous les Etats visés å l'article 15.1) et aux organisations intergouvernementales qui peuvent présenter une déclaration en vertu de l'article 9.1) a) ainsi que, sur demande. au gouvernement de tout autre Etat.

3) Le Directeur général fait enregistrer le présent Traité auprés du Secretariat de l'Orga- nisation des Nations Unies.

4) Le Directeur général certifie et transmet deux copies de toute modification du présent Traité et du Reglement d'exécution å tous les Etats contractants et är toutes les organisations intergouvernementales de propriété indust- rielle ainsi que. sur demande. au gouverne- ment de tout autre Etat et ä toute autre organisation intergouvernementale qui peut présenter une declaration en vertu de l'article 9.1) a).

Article 20

Notifications

Le Directeur général notifie aux Etats con— tractants, aux organisations intergouverne- mentales de propriété industrielle et aux Etats non membres de l'Union mais membres de l'Union internationale pour la protection de la propriété industrielle (Union de Paris)

i) les signatures apposées selon .'article 18;

ii) le dépöt d'instruments de ratification ou d'adhésion selon l'article 15.2);

iii) les declarations présentées selon l'artic— le 9.1) a) et les notifications de retrat selon l'article 9.2) ou 3);

iv) la date d'entrée en vigueur du orésent Traité selon l'article 16.1):

SOU 1981:21

Artikel 19

Deponering av överenskommelsen; överlämnande av avskrifter; registrering av överenskommelsen

1. När denna överenskommelse icke längre är öppen för undertecknande. skall originalet till överenskommelsen deponeras hos general- direktören.

2. Generaldirektören skall överlämna två av honom bestyrkta avskrifter av denna över- enskommelse och tillämpningsföreskrifterna till regeringarna i de stater som avses i artikel 15. 1, till de mellanstatliga organisationer som får avge förklaring enligt artikel 9.1. a och. på begäran. till regeringen i annan stat.

3. Generaldirektören skall låta registrera denna överenskommelse hos Förenta Natio- nernas sekretariat.

4. Generaldirektören skall överlämna två av honom bestyrkta avskrifter av varje ändring av denna överenskommelse och av tillämp- ningsföreskrifterna till alla fördragsslutande stater. till alla mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt samt, på begäran, till regeringen i annan stat och till varje mellan- statlig organisation som får avge förklaring enligt artikel 9. l. a.

Artikel 20

Meddelanden

Generaldirektören skall underrätta de för- dragsslutande staterna, mellanstatliga organi- sationer för industriell äganderätt och de stater som icke är medlemmar i unionen men är medlemmari internationella unionen för indu- striellt rättsskydd (Parisunionen) angående

(i) undertecknanden enligt artikel 18;

(ii) deponering av ratifikations- eller anslut- ningsinstrument enligt artikel 15. 2;

(iii) förklaringar som avges enligt artikel 9. l. a och meddelanden om återtagande enligt artikel 9. 2 eller 3;

(iv) dagen då denna Överenskommelse trä- der i kraft enligt artikel 16. 1;

Bilaga 1 165

166 Bilaga 1

(v) the communications under Articles 7 and 8 and the decisions under Article 8;

(vi) acceptance of amendments to this Trea- ty under Article 14 (3);

(vii) any amendment of the Regulations;

(viii) the dates on which amendments to the Treaty or the Regulations enter into force;

(ix) denunciations received under Article 17.

IN THE WITNESS WHEREOF , the undersigned, being duly authorized thereto, have signed this Treaty.

Done at Budapest, this twenty-eighth day of April, one thousand nine hundred and seven- ty-seven.

SOU 1981:21

v) les communications selon les articles 7 et 8 et les décisions selon l'article 8;

vi) les acceptations de modifications du présent Traité selon l'article 14.3);

vii) les modifications du Reglement d'exé- cution;

viii) les dates d'entrée en vigueur des modi- fications du Traité ou du Reglement d'exécu- tion;

ix) toute dénonciation notifiée selon l'artic- le 17.

EN FOI DE QUOI, les soussignés, diiment autorisés a cette fin, ont signé le present traité. Fait ä Budapest le vingt-huit avril mil neuf cent soixante-dix-sept.

sou 1981:21 Bilaga 1 167

(v) meddelanden enligt artiklarna 7 och 8 samt beslut enligt artikel 8;

(vi) godkännande av ändringar av överens- kommelsen enligt artikel 14.3;

(vii) ändringar av tillämpningsföreskrifter- na;

(viii) den dag då ändring av överenskom- melsen eller tillämpningsföreskrifterna träder i kraft;

(ix) uppsägningar enligt artikel 17.

TILL BEKRÄPTELSE HÄRAV har un- dertecknade, därtill vederbörligen befullmäk- tigade, undertecknat denna konvention.

Som skedde i Budapest den 28 april 1977.

|. ' m ”I... | l

_ ,. .w.'— uj. .|f. " l . . . r- .. -. (l.-”L. ' -.| . .. "'.'-| -. . ||| n _ .'- l'l'f |." l|l| . .,. , » |||."..;-,...l'-u»_' __. lif .. 1—1.vr-CI..HL||-."F|: |. * | L|| :( , ] .. .__'—.V'_|.L (&in lh ._-—.'. ur"”- .| . " | I » 'I ». _'I _| _|. 1 . l.. | . 1 J ll.' I. . "*.. ”_'.. , . ,Ål' .

sou 1981:21 169

Bilaga 2 Tillämpningsföreskrifter till överenskommelsen om internationellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentärenden

170 Bilaga 2

Rule/Régle/Regel 1

1.1 1.2 1.3

2.1 2.2 2.3

3.1 3.2 3.3

4.1 4.2 4.3

5.1 5.2

6.1 6.2 6.3

6.4

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6

SOU 1981:21

Table of contents

Abbreviated Expressions and Interpreta'tion of the Word ”Signature” "Treaty" "Article"

”Signature"

International Depositary Authorities Legal Status Staff and Facilities Furnishing of Samples

Acquisition of the Status of International Depositary Authority Communication Processing of the Communication Extension of the List of Kinds of Microorganisms Accepted