Prop. 1982/83:120

om utveckling i Norrbotten

Prop. 1982/83: "120

Regeringens proposition 1982/83: 120

om utveckling i Norrbotten

beslutad den 3 mars I983.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokollet för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME THAGE G PETERSON

Prop. 1982/83: 120 ' ' 1

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPA RTEM ENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-03

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till proposition om utveckling i Norrbotten

Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för-näringslivets ut- veckling i-Norrbotten. Investeringar på kommunikationsområdet leder också till lägre drift- och underhållskostnader i samhället och medverkar till att göra Sverige rundare. Utrymmet ökar också för framtida investe- ringar i länets olika näringar.

Investeringar i trafrkapparaten kan därför enligt min mening betraktas som medel dels för att förbättra de allmänna förutsättningarna för syssel- sättning i länet. dels för att underlätta utvecklingsinsatser inom de olika näringsgrenarna och dels för omedelbara arbetsmarknadspolitiska åtgär- der. Mot denna bakgrund föreslås i det följande att vissa investeringar av i första hand utvecklingskaraktär ijärnvägar. vägar och luftfart till ett sam- manlagt belopp av 78 milj. kr. kommer till stånd. För att främja en ökad sysselsättning i Norrbotten föreslås också att SJ erhåller 2 milj. kr. för täckning av merkostnader i samband med beställningar av järnvägsmate- riel i Norrbotten.

Jag har också funnit det lämpligt att i detta sammanhang behandla vissa förslag som har väckts om ett förändrat och förenklat transportstöd samt lämna en redogörelse för ett av Loussavaara—Kiirunavaara AB (LKAB). Statensjärnvägar (SJ) och Norske statsbaner (NSB) gemensamt upprättat rationaliseringsprogram för malmbanan. Dessutom föreslås att ett anslag uppförs på statsbudgeten som gör det möjligt att under år 1983 lämna LKAB en samhällsekonomiskt motiverad fraktnedsättning utöver den ra- batt som utgår på företagsekonomiska grunder. Fraktnedsättningen före- slås bli 390 milj. kr. Medlen föreslås disponeras av SJ för avräkning från LKAB:s räkning hos SJ.

2 Riksdagen [982/83. [ saml. Nr [20

• Sida 12
•  Original

Prop. 1982/83: 120

l-J

B Vägväsendet

De väginvesteringar som nu är aktuella är värdefulla för länets närings- liv. De medför också ett behövligt sysselsättningstillskott. När det gäller skogsindustrins möjlighet att få ut mer råvaror ur skogen är det angeläget att bl. a. rusta upp de mindre länsvägarna. Genom att förstärka bärigheten på lågtrafikerade grusvägar kan dessa vägar hållas öppna för skogsbrukets tunga trafik i större utsträckning. Ett rad förstärknings- och upprustnings- . arbeten till en kostnad av sammanlagt 21.3 milj. kr. bör enligt min mening nu påbörjas. Kostnaderna för detta skall belasta anslaget B 2. Drift av statliga vägar som normalt upptar arbeten av denna art. '

När det gäller vägverkets möjligheter att bidra till näringslivets utveck- ling i länet är verkets förmåga att sköta och underhålla vägnätet av stor betydelse. En viktig förutsättning är därvidlag att verket förfogar över rationella. effektiva och väl belägna vägstationer. Mellanriksvägen Kiru- na—Narvik är nu utbyggd på svenska sidan och har öppnats för trafik fram till riksgränsen. För att på ett effektivt sätt underhålla vägen bör en vägstation i Abisko byggas. Kostnaden för detta har beräknats till 3,7 milj. kr.. vilket bör belasta anslaget B 2. Drift av statliga vägar.

Hemställan

Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Drift av statliga vägar på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservations-anslag på 25 000000 kr.

D Järnvägar

D6. Särskilda järnvägsinvesteringar m. m. i Norrbotten

I . Tidigareläggningar av investeringar

År 1979 fick SJ ett särskilt anslag på 275 milj. kr. för att genomföra sysselsättningsbefrämjande investeringar inom Norrbottens län under pe- rioden 1979/80—1984/85 (prop. El979/80:25. 'l"U 1979/80:7. rskr 1979/ 80: 101). Åtgärderna avser i första hand upprustningsarbeten på malm- banan. Härtill kommer bl.a. vissa upprustningsarbeten på inlandsbanan mellan Arvidsjaur och Slagnäs samt en linjeomläggning mellan Älvsbyn och Bergträsk på stambanan.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1982/83: 120 3

Huvuddelen av anslaget används för upprustning av sträckan Kiruna— Gällivare till 25 tons axellast. När arbetena är klara kommer hela sträckan Gällivare—Riksgränsen att ha denna spårstandard.

Den södra delen av malmbanan mellan Gällivare och Boden har en standard som medger 20 tons axellast. ] SJ:s långsiktiga investeringsplancr finns en upprustning av denna sträcka inlagd med början vid mitten av 1980-talet.

Enligt min mening är det angeläget att malmbanan får en ökad standard. Härigenom ges LKAB bättre konkurrensförutsättningar gentemot utländ- ska konkurrenter och kostnaderna för all trafik på malmbanan kan hållas nere. Med hänsyn till LKAB:s situation och sysselsättningsläget i Norr- botten måste nödvändiga upprustningsåtgärder genomföras så snabbt som möjligt.

En förutsättning är att det nu pågående upprustningsarbetet mellan Gällivare och Kiruna slutförs snabbt. En viss uppsnabbning av arbetena i förhållande till tidigare uppgjorda tidsplaner bör enligt min mening vara möjlig. För spårupprustningsarbeten på sträckan Gällivare—Kiruna t.o.m. budgetåret 1984/85 behövs — utöver av riksdagen tidigare anslagna medel —— 40 milj. kr. Så småningom behövs vidare en ny tunnel vid Nuolja. Enligt min mening är det angeläget att tunneln blir projekterad så att en hög beredskap för byggstart möjliggörs. Jag föreslår att 2 milj. kr. anslås för ändamålet. Det sammanlagda resursbehovet för åtgärder på sträckan Gälli- vare—Riksgränsen t.o.m. budgetåret 1984/85 uppgår därmed till 42 milj. kr. Jag föreslår att ett särskilt anslag förs upp på statsbudgeten för detta ändamål.

Med hänsyn till att regeringen i årets budgetproposition (prop. 1982/' 83: 100. bilaga 8) föreslagit att malmbanan överförs till det ersättningsbe- rättigade bannätet skall beloppet inte föras till statskapitalet.

Upprustningen av sträckan Gällivare—Kiruna till 25 tons axellast beräk- nas vara helt genomförd under är 1986.

Behovet av upprustningsåtgärder på sträckan Gällivare—Luleå bestäms av vilka malmkvantiteter som totalt kommer att transporteras på malm- banan samt hur dessa volymer kommer att fördelas mellan utskeppnings- hamnarna i Narvik och Luleå.

2. Tillverkning (1t'järnt't'igsmateriel

Tillverkning av järnvägsmateriel är av tradition koncentrerad till södra Sverige. I Norrbotten är den anknytande sysselsättningen begränsad till i huvudsak service för de tunga transporterna vid malmbanan. För att utveckla denna verksamhet och för att uppnå en mer balanserad utveckling har inom en arbetsgrupp under ledning av generaldirektören Bertil Rehn- berg tagits fram vissa förslag. En rapport har överlämnats till regeringen den 30 november 1982. Jag kommer i det följande att behandla dessa förslag samt vissa andra frågor som väckts Linder ärendets beredning.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1982/83: 120 4

Rehnbergsgruppen har i sin rapport föreslagit att SJ får i uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för nytillverkning av godsvagnar i sina verkstäder i Kiruna och ev. i Notviken vid Luleå. Förslag har vidare väckts om ombyggnad av äldre godsvagnar.

lnom ASEA har en helsvensk boggie nyligen utvecklats för personvag- nar. Enligt ASEA skulle ungefär halva boggiens värde utgöras av detaljer som kan läggas ut på legotillverkning och som kunde tänkas vara lämpliga för de mindre verkstadsföretag som finns i Norrbotten.

Slutligen kan nämnas ett förslag om att skrota uttjänta malmvagnar. SJ skulle kunna sysselsätta sammanlagt 75 personer med detta i Norrbotten vilket är 18 ller än för närvarande. Den av LKAB. NSB och S] genomför- da malmtransportutredningen har föreslagit att ytterligare ett antal malm— vagnar skulle kunna skrotas om LKAB investerade i lossningsanordningar i Luleå.

Jag kan konstatera att inom det norrbottniska näringslivet finns resurser för att klara en utökad tillverkning av viss slags järnvägsmäteriel. Med hänsyn till de omfattande investeringsplancr som finns hos SJ och hos järnvägsförvaltningar i ett flertal andra länder kan en tillverkning i Norr- botten öppna intressanta möjligheter i framtiden. Det kan dock inte uteslu- tas att beställningar förlagda till Norrbotten under ett inledningsskede kan förorsaka merkostnader för SJ.

Jag vill i det här sammanhanget erinra om att affärsverkens upphandling regleras av upphandlingsförordningen. I princip skall denna ske enligt affärsmässiga principer. Verken har inte rätt att själva avvika från denna princip. Undantag kan dock beslutas av regeringen och kan ske när väsent- liga ekonomisk-politiska målsättningar påverkasÄFör upphandling gäller dock samtidigt att myndigheterna inom ramen för gällande upphandlings- bcslämmelser aktivt bör medverka till att en ökad del av upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra nordligaste länen.

Jag föreslår mot denna bakgrund att SJ erhåller 2 milj. kr. för täckande av ev. merkostnader i samband med beställningar av järnvägsmateriel i Norrbotten. Det bör ankomma på SJ att till regeringen lämna förslag på beställningar som kan förläggas i Norrbotten.

' Beställningarna bör för att få snabb sysselsättningseffekt göras redan . under år 1983 och ske efter samråd med Iänsarbetsnämnden i Norrbottens län.

I sammanhanget har upplysts av SJ att vissa underentreprenadcr vid ombyggnad av godsvagnar kommer att förläggas till Norrbotten.

D7. Bidrag till vissa transporter på malmbanan

I. Inledning

Marknaden för den typ av malm som bryts i Norrbotten har minskat drastiskt under de senaste åren. En bidragande orsak till LKAB:s dåliga

• Sida 15
•  Original

Prop. 1982/83: 120 5

ekonomi är också gruvornas geografiska läge i förhållande till utskepp- ningsplatsen. vilket medför höga transportkostnader.

Såväl LKAB, SJ som Norske Statsbaner (NSB) deltar i transporterna av den norrbottniska järnmalmen. LKAB svarar för lastning och lossning av malmvagnar. lageruppläggning och skeppslästning. SJ och NSB svarar för transporterna till skeppningshamnarna. För transporterna betalar LKAB frakt till S] och NSB enligt särskilda fraktavtal. Avtalen är inte formellt samordnade mellan de två järnvägsföretagen och skiljer sig därför bl. a. i fråga om innehåll och giltighet i tid.

Vid sidan av fraktavtalet har träffats en separat överenskommelse mel- lan SJ och LKAB om upprättande av ett åtgärdsprogram för rationalisering och effektivisering av malmens hantering-och transport på i förstahand kort sikt. LKAB får andel i uppkommande"rationaliseringsvinst och effek- tiviseringsförbättring i form av en på förhand bestämd. årsvis ökande reduktion av frakten.

Med anledning av 1980 års budgetproposition ( prop. 1979/80: 100 . bilaga 9) yrkades i riksdagen i motioner att det år 1978 träffade fraktavtalet mellan SJ och LKAB skulle omprövas. Motiveringen var att SJ:s intäkter i traf- ken på malmbanan skulle vara orättmätigt stora. Trafikutskottet erinrade vid behandlingen av motionerna (TU 1979/80: 10) om att SJ — som måste sträva efter att nå sina ekonomiska mål — enligt riksdagens beslut över en längre period skall förränta det kapital som staten lagt" ned i företaget. I anslutning härtill relaterades att SJ redan lämnar LKAB stora rabatter på normaltaxan.

Trafikutskottet slog vidare fast att varken regeringen eller riksdagen bör ingripa i SJ:s prisöverenskommelser. Sådana ingripanden skulle enligt utskottet i hög grad försvåra företagets ställning som affärsverk och där- med dess förmåga att konkurrera på lika villkor. Utskottet kunde mot denna bakgrund inte tillstyrka att avtalet revs tipp eller omprövades. Enligt utskottets mening borde emellertid en samhällsekonomiskt övergripande bedömning av den nuvarande situationen komma till stånd. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. .

Regeringens ställningstaganden och förslag med anledning av riksdagens - beslut redovisades i prop. 1981/82: 32 om bidrag till vissa transporter på malmbanan. I propositionen förutsågs en snabb rationalisering av verk- samheten på malmbanan. Med hänsyn till LKAB:s ekonomiska situation sådan den kommit att utvecklas under senare år bedömdes emellertid att rationaliseringsåtgärderna under en viss period borde kompletteras med statliga åtgärder som direkt kunde reducera LKAB:s transportkostnader.

För att inte sådana åtgärder framdeles skulle påverka SJ:s förutsättning- ar som affärsverk föreslogs ett temporärt anslag för att ge LKAB en tillfällig samhällsekonomiskt motiverad fraktnedsättning utöver den rabatt som SJ lämnar på företagsekonotriiska grunder. Med utgångspunkt i bl.a. LKAB:s ekonomiska förlustsituation samt den regionalpolitiska betydelse

• Sida 16
•  Original

Prop. 1982/83: 120 6

verksamheten i malmfälten har föreslogs en fraktnedsättning på totalt 600 milj. kr_. under en tidsperiod. som begränsades tillåren 1982— 1984. Frakt- nedsättningen föreslogs bli 350 milj. kr. för år 1982. 150 milj. kr. för år 1983 och 100 milj. kr. för år 1984.

Trafikutskottet ("TU 1981/82: 7) konstaterade vid behandlingen av propo- sitionen att kostnaderna för järnvägstransporterna av malm har stor bety- delse för LKAB:s ekonomi. I likhet med föredraganden ansåg utskottet att betydande vinster kan uppnås genom en effektivisering av transporterna på malmbanan och underströk att det nödvändiga rationaliseringsarbetet skulle bedrivas kraftfullt.

Utskottet ansåg i likhet med vad som framhölls i motion 1981/82: 102 (partimotion. 5) att regeringen för riksdagen så snart som möjligt. helst redan våren 1982. borde redovisa ett långsiktigt samordnande åtgärdspro- gram för rationaliseringen på malmbanan. I programmet borde enligt ut- skottet dels redovisas resultatct av utredningsarbetet inom LKAB. NSB och SJ. dels de ytterligare åtgärder som enligt regeringen borde vidtas för att tillfredsställande effektivitet på malmbanan skall kunna uppnås.

! likhet med föredraganden ansåg utskottet att åtgärder inte bör komma i fråga som påverkar SJ:s förutsättningar som affärsverk. Utskottet erinrade om sitt tidigare uttalande att i princip varken regeringen eller riksdagen bör ingripa i SJ:s prisöverenskommelser'eftersom sådana ingripanden i hög grad skulle kunna försvåra företagets .ställning som affärsverk och därmed dess förmåga att konkurrera på lika villkor.

Såsom även yrkades i motionerna 1981/82: 101 (partimotion. m) och 1981/82: 102 (partimotion. s) borde dock enligt utskottets mening riksdagen endast anvisa de medel som beräknats erforderliga för år 1982 dvs. de föreslagna 350 milj. kr. Behovet av fraktnedsättning efter denna tidpunkt ansågs bäst kunna bedömas efter det att regeringen hade redovisat det ' ovan angivna åtgärdsprogrammet.

LKAB har i en skrivelse till regeringen i september 1982 hemställt att regeringen vidtar åtgärder så att ändrade villkor förjärnvägstransporter på malmbanan kan genomföras fr.o.m. ingången av år 1983. Även den stat- liga malmfältsutrcdningen ([ l981:06) har i en skrivelse i september 1982 tagit upp frågan om LKAB:s fraktkostnader och understrukit betydelsen av att ett snabbt beslut tas om vad som skall gälla åtminstone för år 1983. Enligt utredningens mening bör reduceringen av fraktkostnaderna vara av samma storleksordning som för innevarande år.

2. F örea'rugandenx Övertfr'iganden Jag vill börja med en tämligen utförlig redbgörclse för rationaliseringsåt- gärderna. Såväl NSB som SJ har en fullständig administration förjärnvägs- trafik på malmbanan i form av trafikplanering. tågledning. lok- och lokper- sonallcdning, övrig personaladministration, transportledning; lok- och vagnunderhåll, spårunderhåll samt underhåll av elektro-. signal- och tele/

• Sida 17
•  Original

Prop. 1982/83:120 . 7

radioutrustning. dvs. dubbel uppsättning av alla nödvändiga funktioner. Utefter malmbanan arbetar drygt 1000 personer i SJ och drygt 300 perso- ner i NSB för malmtrafiken. Härtill kommer att inom LKAB. som har _drygt 5900 anställda i Norrbotten. har drygt 200 personer direkt anknyt- ning till malmtransporterna.

Den i samarbete mellan LKAB. NSB och SJ genomförda nmlmrmns- portutredningen med en totalanalys av kostnaderna och effektiviteten i malmflödet till Narvik färdigställdes i slutet av april 1982. 1 erforderliga delar behandlas även trafiken till och från Luleå. Analysen anvisar utan att gå in på företagsstrukturcr. landgränser och avtal alternativa vägar för att nedbringa transport-. administrations- och hanteringskostnadcn samtidigt som man åstadkommer ett effektivare flödessystem.

Det förhållandet att sammanlagt tre administrationer är inblandade i styrningen av malmflödet försvårar en rationell hantering. Vid enjämförel- se med vissa utländska malmbanor och terminaler har det också visat sig att malmbanetrafiken har en tung administration. högt personalantal.1ånga terminaltider för lastning och lossning av malmvagnar. låg undervägskapa— citet per tåg. stor personalinsats för banunderhäll. lågt vagnutnyttjande och ett stort antal verkstäder. Härtill kommer personalinsatsen för drift och underhåll av lossningsstationen i Narvik.

[ utredningen anges olika tänkbara volymer för LKAB:s framtida pro- duktion med krav på transportorganisationen att klara transport av maxi- malt 28 milj. ton per år och 2.8 milj. ton per månad. Transporterna kan antingen gå med fördelning på Narvik och Luleå eller enbart över Narvik.

Utredningen anger att nuvarande system med 52-vagnarståg klarar maximialternativet oavsett om alla transporter går över Narvik eller om de fördelas på Narvik och Luleå. Utredningen har emellertid också undersökt system med större tåg då det gäller trafiken över Narvik. De alternativ som studerats avser tåg med 78 vagnar. 104 vagnar och tåg med ller än 104 vagnar. Alternativet med 52-vagnarståg har bedömts vara det mest ekono- miska med hänsyn till de stora ombyggnadskostnader som längre tåg kräver. De fyra nämnda tågalternativen har beräknats kräva investeringar för tåg och undervägssystem på 14. .97. 177 resp. mer än 400 milj. kr. Därtill kommer varierande kostnader för ombyggnad av terminaler. Lägst är även i detta fall kostnaden för 52-vagnarståg.

En övergång till automatisk lastning och lossning av malmtågen under gång eller från nuvarande system med bottentömningsvagnar till lådvagnar och vagnvändare kräver betydande investeringar utan att ge rimligt ekono- miskt utbyte.

Nuvarande lok- och vagnpark har bedömts tillräcklig oavsett transport- alternativ. En tidigare planerad nyanskaffning av 500 s. k. Uad-vagnar för trafiken på sträckan Vitåfors—Narvik erfordras således inte. Det minskade behovet beror på övergång till kontinuerliga transporter och effektivisering av arbetet på terminalerna med avsevärt förkortade uppehållstider för tågen och därmed snabbare lok- och vagnomlopp.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1982/83: 120 8

Utredningen föreslår också att ett nytt system för underhåll av Uad- vagnar införs vilket medför kortare terminaltider och lägre kostnader.

Uad-vagnparken är enligt utredningen tillräcklig även'för trafik över Luleå och ger förutsättningar för ett slopande av Ud-vagnparken på 2000 vagnar med bl.a. minskade verkstadsinsatser som följd. För trafik med Uad-vagnar på Luleå krävs ombyggnad av lossningsstationen där för ca 10 - milj. kr.

En effektivisering av terminalarbetet och ökad samordning mellan järn- vägsföretagen och LKAB möjliggör enligt utredningen betydande perso- nalbesparingar framför allt i Narvik och Kiruna. Vidare kan enligt utred- ningen betydande besparingar uppnås vid övergång till enbemanning av malmtågen i samband med installation av automatisk tåghastighetskon- troll. ATC.

Även i fråga om ban-. elektro- och teleteknik ger en samordning mellan SJ och NSB ökad effektivitet och besparingar. Problemet med sligspill som kostar samtliga tre företag betydande belopp ser enligt utredningen ut att lösas. Av betydelse är också frågan om vilken rälsvikt och rälskvalitet som skall användas i framtiden liksom sambandet löpverk/räls vad gäller sli- tage.

Antalet verkstäder för traliken Vitåfors—Narvik föreslås begränsas från totalt fem till en för lok och en för vagnar. Verkstaden i Notviken bör dock vara kvar för lokrevisioner så länge nuvarande svenska malmtågslok an-. ' vänds. Enligt utredningen utgör alternativet med lokverkstad i Narvik och vagnverkstad i Kiruna den ekonomiskt bästa lösningen. En sådan koncen- tration innebär enligt utredningen betydande effektivisering och besparing- ar. Utredningen anser dock att ytterligare detaljstudier bör föregå lokali- seringsbeslut.

Det totala investeringsbeloppet för de i utredningen föreslagna åtgärder- na uppgår till 54 milj. kr. Härav faller 16.1 milj. kr. på SJ. 8.5 milj. kr. på NSB och 29.1 milj. kr. på LKAB — utöver tidigare angivna investeringar på malmbanan. Installationskostnader för redan tidigare planerad utbygg- nad av ATC om 13.1 milj. kr. ingår inte i de angivna beloppen.

Av utredningen framgår sammanfattningsvis vilka besparingar i personal och materiel för malmflödet som kan uppnås om de föreslagna åtgärderna genomförs och under förutsättning att den årliga transportvolymen uppgår till ovan angivna maximala 28 milj. ton och att en uppdelning sker av transporterna på Narvik och Luleå. Härvid framgår att personalbehovet för de tre företagen kan minskas med ca 600 man. antalet lokenheter med 27 och antalet terminallok med 9. antalet Uad-vagnar med 527 och antalet Ud-vagnar med 2600 samt antalet verkstäder med tre.

De ärliga driftkostnader-na skulle enligt utredningen minska med ca 97 milj. kr. och kostnaderna för reinvesteringar kapitaliserade till nuvärde med 120 milj. kr. om åtgärderna genomfördes.

• Sida 19
•  Original

' Prop. 1982/83: 120 9

l avvaktan på att LKAB i samband med nya fraktavtalsförhandlingar preciserar vilken största transporterad kvantitet SJ skall hålla beredskap för under den nya perioden bör försiktighet iakttas vid användning av nu nämnda besparingseffekter m. m. _

Frågan om vilka alternativa ekonomiska/juridiska former för en samord- nad/gemensam ledning och drift av malmtrafiken som är tänkbara har studerats av särskilda sakkunniga inom LKAB, NSB och SJ i anslutning till malmtransportutredningen. De diskuterade åtgärderna är mycket detal- jerade och ligger helt inom de tre företagens område att besluta om. Jag går därför inte in närmare på förslagens innebörd. Jag vill dock framhålla att det inte är aktuellt att bilda något gemensamt bolag för transporterna eller överlåta ansvaret för dem på LKAB. Däremot kommer man att använda lämpliga former för gemensam planering och samordnad ledning av verk- samheten.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det linns möjligheter till väsent- ligt ökad effektivitet och betydande besparingar i malmbanetrafiken. Sam- råd har skett med min norska kollega i denna fråga ochvi är överens om att arbetet med att gemensamt öka effektiviteten på malmbanan nu skyndsamt skall genomföras. _

LKAB, SJ och NSB har också kommit överens om att med utgångs- punkt i malmtransportutredningens förslag fortsätta arbetet med sikte på att genomföra möjliga effektivitetsåtgärder i syfte att åstadkomma de för malmtransporterna sammantaget lägsta kostnaderna. Då det gäller fördel- ningen av arbetstillfällen mellan NSB och SJ kommer man att sträva efter samma relativa fördelning som finns i dag. sett över verksamheten i dess helhet.

Det fortsatta arbetet bedrivs i ett särskilt projekt. Ett av Statsanställdas Förbund (SF) utarbetat och till SJ överlämnat handlingsprogram med förslag till effektivisering av malmflödet kommer enligt överenskommelsen också att tas med i det vidare arbetet.

Jag räknar inte med att rationaliseringsåtgärderna kommer att få någon egentlig effekt redan under år 1983. Detta begränsar naturligtvis SJ:s möjligheter att för detta år erbjuda lägre frakter. Av stor betydelse i sammanhanget är också att det skett en mycket kraftig nedgång av malmle- veranserna under senare tid och att SJ:s möjligheter att på kort sikt minska sin produktionsapparat på malmbanan. som är anpassad till en genomsnitt- lig volym på 28 milj. ton. till lägre volymer är mycket begränsade. Under år 1982 uppgick leveranserna endast till knappt 13 milj. ton. För år 1983 har LKAB beställt en kapacitet på ca 11 milj. ton. vilket är ungefär en tredjedel av behovet i mitten av 1970-talet. . '

Det kan alltså konstateras att LKAB som en följd av de kraftigt minska- de malmleveranserna fått ökade förluster som inte kan kompenseras ge- nom att anpassa transport— och hanteringskostnaderna. Med tanke på hur LKAB:s försäljningsintäkter minskat innebär detta stora påfrestningar på

• Sida 20
•  Original

Prop. 1982/83: 120 . 10

bolagets resultat och likviditet. Jag anser det därför nödvändigt att de rationaliseringsåtgärder som vidtas kompletteras med statliga insatser som direkt reducerar LKAB:s transportkostnader under år 1983. Det synes mot den bakgrundjag i det föregående beskrivit lämpligt att av samma skäl som för år 1982 ge SJ möjlighet att också under år 1983 ge LKAB en samhälls- ekonomiskt motiverad rabatt utöver den rabatt som redan utgår på före- tagsekonomiska grunder. Rabatten föreslås bli 390 milj. kr.

Fr.o.m. år 1984 räknar jag med att rationaliseringsåtgärderna skall få sådant genomslag att de mera påtagligt kan minska kostnaderna för traf- ken på malmbanan. Detta bör enligt min mening få direkt genomslag också på LKAB:s ersättning till SJ i det nya avtal som efter vad jag erfarit skall upprättas och som avses gälla fr. o. m. är 1984. Jag vill i det sammanhanget erinra om regeringens förslag i årets budgetproposition om att malmbanan fr.o.m. den ljuli 1983 skall överföras till det ersättningsberättigade bannä- tet. Härigenom minskar den del av malmtrafikens särkostnad som utgörs av kapitalkostnaderna för själva banan vilket jag utgår från beaktas i avtalsförhandlingarna. Jag räknar mot den här bakgrunden med att beho- vet av särskilda statliga stödinsatser kommer att falla bort fr. o. m. är 1984.

Det ligger enligt de trafikpolitiska riktlinjerna inom SJ:s beslutsområde att ta ut sådana priser från sina kunder att det ekonomiska målet totalt sett kan nås. Den av tralikutskottet vid flera tillfällen uttalade principen att varken regeringen eller riksdagen bör ingripa i SJ:s prisöverenskommelser utgör enligt min mening den kanske väsentligaste grundstenen i de förut- sättningar affärsverket SJ har att arbeta efter.

Det är således väsentligt att LKAB även i framtiden behandlas på samma sätt som SJ:s övriga kunder. Grundprincipen är att LKAB:s ersätt- ning till SJ skall täcka malmtrafikens särkostnader och dessutom ge ett skäligt bidrag till SJ:s gemensamma kostnader.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1." till Särskilda järnvägsinvesreringar m.m. i Norrbotten på till- läggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag på 44 000 000 kr. . till Bidrag till vissa transporter på malmbanan på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reserva- tionsanslag på 390 000 000 kr. IQ

• Sida 21
•  Original

Prop. 1982/83: 120 11 F Luftfart

De tlygplatsinvesteringar som är aktuella är vissa byggnads- och an- läggningsarbeten på Kiruna flygplats. . Det gäller bl. a. om- och tillbyggnad av verkstaden eftersom den befint- liga verkstadsbyggnaden inte är anpassad till den fordonsutrustning som successivt har införskaffats till flygplatsen. Vidare krävs lokaler för el- och VVS-verkstad. fönåd och kontor.

På flygplatsen saknas vidare egentliga lokaler för flygfrakt. Flygfrakten. som är ett viktigt komplement till passagerarbefordran. bedöms fortsätta att utvecklas varför en utbyggnad för flygfrakt anses som angelägen.

Nuvarande taxibana byggdes åren 1958— 1960. I och med övergången till allt större flygplanstyper finns behov av att utöka taxibanans bredd. Dess- utom finns behov av att utöka den befintliga plattan för uppställning av flygplan för att separation av lättare och tyngre flygplan samt helikopter- trafik skall kunna upprätthållas.

Den totala investeringskostnaden för de redovisade åtgärderna beräknas till 1 1 milj. kr. i genomförandepris. Investeringen bör inte tillföras statska- pitalet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygplatser m.m. på tilläggsbudget lII till statsbudgeten för

budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag på 1 1 000000 kr.

I Institut m. m.

1 1. Transportstöd till Norrland m. m.

Iden socialdemokratiska utvecklingsplanen föreslås att det regionalpoli- tiska transponstödet förenklas genom att reglerna görs mer smidiga och att särskild information och service ges åt företagen för att underlätta ansökan om bidrag. För att få ett förstärkt stöd föreslås vidare ändrade bidragsan- delar. Dessutom föreslås att bidrag skall kunna ges till sågverk i kustområ- det som har liknande produktionsförutsättningar som sågverken i inlandet samt för vissajärn- och stålverkstransporter.

I utvecklingsplanen föreslås vidare att möjligheterna klarläggs att genom ett sjötransportstöd främja en mer regelbunden sjöfart längs Norrlandskus- ten. Särskild uppmärksamhct bör enligt planen riktas mot vintersjöfartens förutsättningar som bl.a. kostnaderna för hamnisbrytning. Förutsättning-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1982/83: 120 12

arna för ett persontransportstöd föreslås slutligen grundligt klarläggas och därefter övervägas tillsammans med det allmänna transportstödet.

F öredraguna'ens överrf'igamlen

Till de trafikpolitiska målen hör att främja en balanserad befolknings- och näringslivsutvecklingi Skilda delar av landet. Enligt min mening är det därför viktigt att medverka till att företagen i regioner långt från de stora avsättningsmarknaderna ges långsiktiga och mer likvärdiga villkor att kon- kurrera med företag i andra delar av landet. Transportstödet till Norrland har därför en viktig regionalpolitisk funktion att fylla genom att minska de kostnadsmässiga olägenheter som kan följa med de stora avstånden i Norrbotten.

Sedan utvecklingsplanen lades fram har efter riksdagsbeslut ijuni 1982 tran-sportstödet förändrats och förstärkts i den riktning som utvecklings- planen syftar. I årets budgetproposition föreslås också att transportrådet får ökade resurser för att handlägga transportstödet. Jag har vidare inhäm- tat att transportrådet fortlöpande arbetar på att ytterligare underlätta och effektivisera bidragshanteringen. I detta sammanhang kanjag också erinra om att regeringen nyligen tillkallat en särskild utredning för att pröva det regionalpolitiska stödet till näringslivet. I direktiven till utredningen (Dir 1982: 105) pekas särskilt på att utredningen bör belysa det regionalpolitiska transportstödcts roll i den regionala utvecklingen och lämna förslag om dess framtida utformning-. I utredningens uppgift ingår även att pröva frågan om ett stöd för sjö- och persontransporter..

Jag finner det lämpligt att hela. transportstödet kan ses över i ett sam- manhang genom den regionalpolitiska utredningen. Därmed ges möjlighe- ter till en samlad avvägning av bidragets regler och de önskemål som förts fram om skilda utvidgningar i stödet. I avvaktan på utredningens resultat är jag inte beredd att f.n. förorda. förändringar i reglerna för transportstö- det.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagens tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående om det regionalpoli- tiska transportstödet för Norrland m. m.

• Sida 23
•  Original

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

• Sida 24
•  Original

• Sida 25
•  Original

Prop. 1982/83: 120 1

Bilaga 2 Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1983-03-03

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén, såvitt avser inledning och littera D, E utom i vad avser anslag E 37, F och I:

statsrådet [. Carlsson såvitt avser littera E. anslag E 37.

Anmälan till proposition om utveckling i Norrbotten

I utvecklingsplanen för Norrbotten betonas den betydelse som verksam- heten vid högskolan i Luleå har för det norrbottniska näringslivets utveck- ling. För att förbättra konkurrensförmågan föreslås förstärkta insatser vid högskolan för forskning och teknisk utveckling som är av långsiktig bety- delse för förnyelse av regionens näringar.

Genom de förslag som läggs fram i utvecklingsplanen skapas nya och bättre möjligheter till arbete för ungdomar i Norrbotten. I utvecklings- planen betonas behovet av insatser för att genom yrkesutbildning trygga tillgången på kompetent personal till näringslivet. Enligt min bedömning är det mot denna bakgrund angeläget att göra ytterligare insatser inom utbild- ningsområdet.

Kostnaden för mina förslag till utbildningsinsatser för ungdomar och till ökad satsning på högskolan i Luleå uppgår till sammanlagt 37 milj. kr.

D Skolväsendet

D 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Beslut har nyligen fattats om ett nytt planeringssystem för gymnasieskolan och om att yrkesutbildning kan utökas på mindre icke etablerade gymnasieorter. Därigenom har möj- ligheterna ökat att anpassa gymnasieskolans utbildningsutbud till den re- gionala arbetsmarknadens efterfrågan av personal. De förslag jag nu pre- senterar Om höjt stimulansbidrag och särskilt försök med högre special- kurser är avsedda att ytterligare befordra denna utveckling i Norrbottens län.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1982/83: 120

I”»)

Regeringen har i budgetpropositionen 1983 föreslagit ett förhöjt stimu- lansbidrag för budgetåret 1983/84 per nyinrättad plats inom industri- och hantverksutbildningar i gymnasieskolan (prop. 1982/83: 100 bil. 10. s. 308). Bidraget per plats uppgår till 6000 kr. för utbildning som omfattar ett läsår eller däröver. Kommunerna i Norrbotten har mycket svårt att utöka den yrkesinriktade utbildningen. eftersom denna kräver stora investeringar i främst lokaler från kommunernas sida. För att stimulera en utveckling av utbildningsutbudet i Norrbottens län i detta avseende bör- stimulansbidra- get till kommunerna i detta län utgå även för andra årskursen. dvs. uppgå till sammanlagt 12000kr. per nyinrättad plats. om utbildningen omfattar två läsår eller mera. Därvid bör emellenid belopp som hänför sig till årskurs 2 betalas ut endast för platser som utnyttjas i årskurs 2 när denna aktualiseras budgetåret 1984/85. Ett sådant bidrag får. kostnadskonse- kvenser först budgetåret 1984/85. Regeringen bör hemställa om medel för detta ändamål i budgetpropositionen 1984. För fem nyinrättade klasser med sammanlagt 80 elever kan kostnaden beräknas till 480000 kr. _

Riksdagen har genom budgetpropositionen 1983 (bil. 10s. 303 f.) beretts tillfälle att ta del av vad jag anfört beträffande ett särskilt försök med vissa högre specialkurser. Försöket avses bl. a. innebära att länsskolnämnderna i Södermanlands. Västernorrlands och Jämtlands län får med hänsyn till regionala utbildningsbehov utforma högre specialkurser med inriktning mot regionens arbetsmarknad.

Mot bakgrund av vad jag har anfört anser jag det lämpligt att försöks- verksamheten med regionalt utvecklingsarbete för högre specialkurser får gälla även Norrbottens län. Samtliga län i Umeå högskoleregion utom Västerbottens skulle härigenom omfattas av försöket. Med hänsyn till vad jag anfört i budgetpropositionen om samverkan mellan högskolans och gymnasieskolans regionala planering bör enligt min uppfattning även Väs- terbottens län få delta, detta för att en samplanering mellan regionstyrelsen i Umeå högskoleregion och länsskolnämnderna skall underlättas.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om det särskilda försöket med vissa högre specialkurser även i Norrbottens och Västerbottens län.

Jag hemställer att regeringen

i. föreslår riksdagen att godkänna de särskilda grunder för stimu- lansbidrag till kommuneri Norrbottens län somjag har förordat.

2. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om ett särskilt försök med vissa högre specialkurser.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1982/83: 120 3 E Högskola och forskning

Högskoleutbildning och forskning har enligt utvecklingsplanen en viktig roll att fylla när det gäller möjligheterna att höja konkurrenskraften hos näringslivet i Norrbotten. Mot den bakgrunden är en fortsatt kraftig sats- ning på högskolan i Luleå angelägen. Investeringar vid högskoleenheten och förstärkning av resurserna för driften av denna ger. förutom de direkta sysselsättningseffekterna. även långsiktiga effekter i form av kunskaps- och kompetensuppbyggnad samt industriell utveckling och förnyelse.

I förhållande till sin storlek har högskolan i Luleå en väl differentierad teknisk utbildning. Civilingenjörsutbildning ges i dag på fem allmänna utbildningslinjer och med ca 15 olika möjligheter till specialisering. Vidare förekommer yrkesteknisk högskoleutbildning på tre linjer.

' Mot bakgrund av de regionalpolitiska mål som har angetts för högskolan i Luleå (prop. 1971159. UbU 1971: 17, rskr 1971: 174) är det naturligt att högskolan till stor del har ett utbildningsutbud som svarar mot de stora basnäringarna i övre Norrland. dvs. gruv-, stål-. trä- och verkstadsindu— sttierna. Under senare år har utbildningen inriktats även mot nya områden av betydelse för näringslivet i Norrbotten. t. ex. elektronik och datateknik. Forskningen vid högskolan har i huvudsak samma inriktning som utbild- ningen.

Även om Norrbottens näringsliv kan komma att få en något annan sammansättning och inriktning än hittills kommer alltjämt basnäringarna att ha stor betydelse. Den roll i den regionala utvecklingen som angavs för högskolan i Luleå i nyssnämnda proposition och riksdagsbeslut bör såle- des bestå även framgent. Därutöver kommer krav att ställas på att högsko- lan medverkar i differentieringen av Norrbottens näringsliv. Det är väsent- ligt att vid högskolan utveckla ytterligare kompetensområden som kan bidra till länets industrialisering. Det är vidare viktigt att finna en organisa- torisk form för samarbetet och dialogen mellan högskolan och näringslivet. En lösning skulle kunna vara att inrätta ett särskilt utvecklingscentrum. Innan ställning tas till denna fråga krävs dock ett ingående utredningsarbe- te bl.a. för att klarlägga lämpliga utvecklings- och forskningsområden. samarbetsformer och finansiering av verksamheten. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen i frågan.

E 4. Utbildning för tekniska yrken

Metallurgiskt centrum i Luleå

År 1972 flyttades delar av den bergsvetenskapliga utbildningen och forskningen från tekniska högskolan i Stockholm till högskolan i Luleå. De delar som berördes var prospekteringsteknik. mineralteknik och bergtek- nik.

Högskolan i Luleå har vid upprepade tillfällen föreslagit att även den

• Sida 28
•  Original

Prop. 1982/83: 120 4

tunga processmetallurgiska utbildningen och forskningen skulle flyttas från Stockholm till Luleå i syfte att där bygga upp ett metallurgiskt cent- rum. . '

Genom beslut den 17 september 1981 uppdrog regeringen åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att. i samband med ämbetets utredning av utbildning och forskning inom det materialtekniska området. undersöka förutsättningarna för en flyttning av nämnda slag. Den arbetsgrupp som utrett dessa frågor har nyligen lagt fram sina förslag i en särskild rapport (UHÄ-rapport 198313). UHÄ räknar med att redovisa uppdraget i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85. Det kan redan nu sägas att en förstärkning av den metallurgiska utbildningen och forskningen vid hög- skolan i Luleå kräver betydandc investeringar i lokaler. inredning och utrustning. sannolikt för mer än 100-milj. kr.

En satsning på materialteknik/metallurgi i Luleå skulle kunna få positiva effekter för högskolan och regionen. Omfattningen av en sådan satsning måste dock bedömas i förhållande till de resurser som kan ställas till förfogande för en utbyggnad av hela det materialtekniska utbildnings- och forskningsområdet. Sedan UHÄ redovisat sitt uppdrag avser jag att åter- komma-till regeringen med. en samlad bedömning av utvecklingen inom detta område.

Teknikcerttrum i Luleå .

I USA och Canada finns en rad teknikcentra där man på olika sätt arbetar med att levandegöra tekniska och naturvetenskapliga fenomen i anknytning till medborgarnas vardag och tillvaro. Dessa teknikcentra är också kunskapsförmedlare och därmed utvecklingsfaktorer av stor bety- delse. I Sverige finns ännu inga anordningar av detta slag.

Med stöd av forskningsrådsnämnden prövas emellertid sedan några år möjligheterna att i anslutning till högskolan i Luleå bygga upp ett teknik- centrum med verksamheter som framförallt riktar sig till barn och ungdom. Ett sådant teknikcentrum skulle utgöra en resurs för skolans och det övriga samhällets arbete inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena.

Regering och riksdag har under en följd av år-prioriterat olika åtgärder för att främja information om forskning. Särskild vikt har därvid lagts på åtgärder som riktar sig till barn och ungdomar.

Syftet med detta teknikcentrum är bl.a. att kunna erbjuda barn en intresseskapande verksamhet inom det naturvetenskapliga och tekniska området samt att utmana deras nyfikenhet och experimentlusta. Samtidigt planeras fort- och vidareutbildning av lärare och fritidsledare. kurser för speciella yrkesgrupper, utställningar. service och rådgivning till skolor m.m.

Enligt min mening bör den planerade verksamheten i Luleå kunna vara en viktig kontaktväg mellan forskningen och olika grupper i samhället. Särskilt betydelsefullt är det att man härigenom får en möjlighet att tidigt

• Sida 29
•  Original

IJ]

Prop. 1982/83: 120

väcka intresset för teknik hos flickor, eftersom kvinnor är starkt underre- presenterade i teknisk utbildning och i tekniska yrken. Högskolan i Luleå har goda möjligheter att knyta samman teknik och pedagogik genom att den inrymmer såväl högre teknisk utbildning och forskning som utbildning av pedagoger för fritid, förskola och låg- och mellanstadierna. Jag är därför positivt inställd till den verksamhet med teknikcentrum som påbörjats. Jag förutsätter dock att intressenterna skall svara för driftkostnaderna. Innan ställning kan tas till frågan om ett permanent teknikcentrum måste emeller— tid nuvarande försöksverksamhet utvärderas. I vad gäller lokaler återkom- mer jag under anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Samverkan mellan näringslivet och högskolan i Luleå

De små och medelstora företagen i Norrbotten saknari stor utsträckning erfarenhet av vad det innebär att anställa en civilingenjör eller ekonom och vilket värde detta kan ha för företaget. Det har konstaterats att dessa företag inte har ansett sig ha ekonomiska och andra förutsättningar att i önskvärd utsträckning anställa kvalificerad personal för erforderliga ut- vecklingsinsatser. Detta gäller i viss mån även för uppläggning av admini- strativa funktioner.

Sedan budgetåret 1979/80 har högskolan i Luleå efter samråd med läns- arbetsnämnden i Norrbottens län låtit några nyexaminerade och arbetslösa civilingenjörer utföra arbetsuppgifter hos ett antal expansiva företag i länet. De utvalda företagen bedömdes ha behov av civilingenjörer även på sikt och skulle därför ha möjlighet att erbjuda fortsatt anställning. Huvud- delen av dessa civilingenjörer har fått arbeta med utvecklingsuppdrag.

Erfarenheterna av försöksverksamheten har varit mycket goda. Civilin- genjörerna har upplevts som ett positivt tillskott inom'verksamheten och företagen har kunnat accelerera utvecklingsarbetet. Många av ingenjörer- na har också kunnat beredas fortsatt fast anställning i det företag de arbetat ' vid.

Jag anser detta sätt att höja teknikkunnandet i små och medelstora företag utomordentligt värdefullt för Norrbotten. Efter samråd med chefen för industridepartementet anser jag det därför angeläget att verksamheten fortsätter under en treårsperiod. Detta bör kunna ske genom att högskolan i Luleå anvisas särskilda medel för verksamheten. Denna bör få avse även högskoleutbildade ekonomer. Vidare bör den samplaneras med kontakt- forskarverksamheten ( prop. 1981/82: 106 . UbU 37, rskr 397). I vad avser medelsbehovet för verksamheten hänvisar jag till vad chefen för industri- departementet senare kommer-att anföra.

Utbildning inom arbetsmiUöområdet

I 1983 års budgetproposition ( prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 407) tog jag upp frågan om utbildning inom arbetsmiljöområdet. Jag redogjorde där för

• Sida 30
•  Original

Prop. 1982/83: 120 6

innehållet i det förslag som har utarbetats av en arbetsgrupp inom UHÄ. resultatet av remissbehandlingen och UHÄ: s ställningstagand'e i frågan.

Med hänvisning till 'det statsfinansiella läget var jag inte beredd att tillstyrka att en särskild arbetsmiljölinje inrättades vid högskolan i Luleå, då denna skulle fordra stora ekonomiska åtaganden bl. a. för investeringar i lokaler, inredning och-utrustning. Jag förordade därför. att den inriktning mot arbetsvetenskap söm i dag finns på maskintekniklinjen vid högskolan skulle utvecklas och profileras starkare mot arbetsmiljöområdet. För att möjliggöra en sådan utveckling förordade jag att för detta ändamål 250 000 kr. skulle anvisas till högskolan i Luleå för nästa budgetår.

Jag kommer under anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparte- mentets verksamhetsområde att föreslå att ytterligare lokaler för utbild- ning och forskning tillförs högskolan i Luleå. Därmed öppnas möjligheten att bl.a. tillgodose behovet av lokaler för en fullständig utbildningslinje inom arbetsmiljöområdet. Det förslag om en fyraårig utbildningslinje som har lagts fram av UHÄ bör i princip kunna ligga till grund för utformningen av en sådan linje. Med hänvisning till vad remissinstanserna har framfört bör dock de grundläggande tekniska och naturvetenskapliga ämnena få ett större utrymme än vad som har föreslagits i rapporten. Jag avser att återkomma i denna fråga i samband med beredning av budgetproposi- tionen för budgetåret 1984/85.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om metallurgiskt centrum. teknikcentrum och utbildning inom arbetsmiljöområdet samt om samverkan mellan näringslivet och högskolan i Luleå.

E 15. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Det är en angelägen uppgift att utarbeta och pröva strategier för fortsatt planering av åtgärder som kan vända den negativa utvecklingen i Norrbot- ten. Ett forskningsprogram med inriktning mot Norrbottens utvecklings- problem bör därför genomföras. Förslag till ett sådant program har redovi- sats av organisationskommittén för det blivande centrumet för regionalpo- litisk forskning vid universitetet i Umeå. Jag utgår från att programmets inriktning prövas närmare under medverkan av berörda organ i Norrbot- ten. .

Jag beräknar 2 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1983/84 och 1984/85. Medlen bör ställas till regeringens disposition och utbetalas efter särskild framställning.

• Sida 31
•  Original

Pr0p. 1982/83:120 7

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

!. godkänna vad jag har förordat om forskning kring Norrbottens utvecklingsproblem. .

2. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1983/84 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande -till prop. 1982/83: 100 bil. 10 punkt E 15 med 4000000 kr. förhöjt reserva- tionsanslag av 176 688 000 kr.

E 20. Tekniska fakulteterna

Som en följd av statsmakternas tidigare beslut om sysselsättningsfräm- jande åtgärder i Norrbotten har forskningen vid högskolan i Luleå fått väsentliga temporära medelsförstärkningar. För budgetåren 1982/83 och 1983/84 uppgår dessa till sammanlagt 7 milj. kr. Medlen är avsedda främst för områdena elektronik, datateknik och verkstadsteknik.

Att bygga upp kompetens inom nya forskningsområden fordrar en lång- siktig planering och uthållighet i medelstilldelningen. För att högkolan i Luleå skall kunna planera och genomföra en kompetensuppbyggnad inom de nämnda områdena måste den kunna utgå från att medelsförstärkningen för dessa ändamål har en viss varaktighet. Därför bör högskolan få dispo- nera ytterligare sammanlagt 9 milj. kr. för budgetåren 1984/85—1986/87 för forskning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag förordat om forskning vid högskolan i Luleå.

2. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1983/84 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83: 100 bil. 10 punkt E 20 med 9000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 344 429 000 kr.

E 37. Kiruna geofysiska institut

Vid Kiruna geofysiska institut (KGI) bedrivs i första hand grundforsk- ning men även i viss utsträckning mät- och registreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområdet. Därvid studeras huvudsakligen ut- bredningen av högfrekventa vågor i atmosfären.

sedan början av 1970-talet har forskningen utvidgats till ett nytt närlig- gande område. nämligen studiet av vågor med låga frekvenser. Forsk- ningsresultaten inom det lågfrekventa ljudområdet inrymmer en mängd potentiella industritillämpningar. KGI har därför väckt förslag om att mer systematiskt utnyttja grundforskningsresultaten inom institutet för att via tillämpad forskning och produktutveckling möjliggöra industrietablering och sysselsättning främst inom kirunaområdet.

De tillämpningsområden som härvid kan bli aktuella är diagnostisk appa-

• Sida 32
•  Original

Prop. 1982/83: 120 - 8

ratur för industriella processer inom vattenkraftverk och vid bergborrning samt avancerad övervakning av kritiska maskindelar i verkstadsprocesser. Vidare _kan detektering göras av tr'yckluftsinstallationer och kraftlednings- isolatorer liksom modalanalys vid olika typer av materialp'rovning.

Den tillämpade forskningen och produktutvccklingcn kan enklast och mest rationellt bedrivas om den grundas på de basresurser i form av verkstäder. datorer och programrneringsservice som finns vid KGI i Kiru- na. Forskningsmiljön där är väl anpassad för detta syfte.

KGI beräknar behovet av resurser till ett årligt anslag om 1000000 kr. varav ca 350000 kr. skulle utgöra lönekostnader för elektronikingenjörer och tekniker. Övriga kostnader avser teknisk utrustning. finmekaniskt legoarbete vid institutet samt material och vissa resemedel. Medlen skulle ställas direkt till KGl'. s förfogande. '

Den av KGI föreslagna tillämpningen och produktutvccklingcn av grundforskningsresultat inom det lågfrekventa vågområdet har redan i viss utsträckning givit upphov till industriprodukter och sysselsättning. Möjlig- heterna för vidare industriella tillämpningar inom detta hittills föga exploa- terade område har bedömts som goda. Det föreliggande förslaget ligger väl i linje med de principer som antagits av statsmakterna med anledning av prop. 1981/82: 106. där det angelägna i att högskoleanknuten forskning medverkar i långsiktig kunskapsuppbyggnad för sektoriella och industriel- la ändamål stryks under. I detta speciella fall talar även ett antal argument för att tillämpningen och produktutvecklingen. i varje fall under en inle- dande period. knyts till institutet i direkt kontakt med grundforskningsmil- jön och med utnyttjande av tillgängliga verkstads- och datorresurser. '

Jag förordar nu att anslaget Kiruna geofysiska institut ökas med sam- manlagt 3000 000 kr. för här angivet ändamål under budgetåren 1983/84— 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om tillämpad forskning och ut- vecklingsarbete vid Kiruna geofysiska institut.

2. till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1983/84 under åt- tonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83: 100 bil. 10 punkt E 37 med 3 000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 17 407000 kr.

F Vuxenutbildning

F 4. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. För den kommunala _ vuxenutbildningen och för grundutbildning för vuxna gäller för innevaran- de budgetår en totalram om nära 3.9 miljoner.undervisningstimmar. [ årets budgetproposition har jag föreslagit Oförändrade timramar för budgetåret

• Sida 33
•  Original

Prop. 1982/83: 120 ' 9

1983/84. Mitt förslag innebär således att några ytterligare besparingar inte skall göras på anslagen till komvux och grundvux. Som motiv härför har jag bl.a. angivit den betydelse dessa båda utbildningsformer har i den situation som f. n'. råder på arbetsmarknaden.

Med hänsyn till den särskilt svåra situation som råder i Norrbotten föreslår jag nu att komvux och grundvux i-Norrbottens län under nästa budgetår skall ges möjlighet att expandera utöver vad som kan ske genom omfördelning inom en oförändrad timram. Enligt min mening bör Norrbot- tens län tilldelas ytterligare 5000 undervisningstimmar till en beräknad kostnad av ca 1 milj. kr.--

[ budgetpropositionen 1983 har regeringen föreslagit "riksdagen att till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. anvisa ett förslagsanslag av 722 149 000 kr. Den av mig nu föreslagna förändringen beträffande timtill- delningen till Norrbottens län får enligt min mening inte sådana kostnads- mässiga konsekvenser att den bör föranleda någon förändrad beräkning av anslagsbehovet. '

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat om undervisningstimmar i kom- munal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna i Norrbot- tens län.

I Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ge- mensamma ändamål

I 1. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I regeringens investeringspolitik utgör lokalförsörjning för högskolan en viktig del. särskilt vad avser lokaler för forskning och utbildning som är av betydelse för förnyelse av näringslivet. En del av de resurser som är tillgängliga för investeringar i Norrbottens län bör därför enligt min mening utnyttjas för högskolan i Luleå. Den verksamhet som utvecklats där med stöd av extern finansiering har hittills kunnat låna lokaler på bekostnad av utbildning och forskning. Enligt min bedömning är det nu motiverat att högskolan och byggnadsstyrelsen får planera för ett tillskott av lokaler för den externt finansierade verksamheten.

Jag har under avsnittet Högskola och forskning redogjort för planer på utbildning inom arbetsmiljöömrådet. Planeringen av lokaler för denna verksamhet bör samordnas med planeringen för den externt finansierade verksamheten. Eftersom byggnadsprogram ännu inte färdigställts för be- rörd verksamhet förordar jag att ställning till lokalbehoven direkt tas i form av en kostnadsram för byggnadsarbetena. Det tillgängliga investerings— utrymmet blir härigenom styrande för lokalförsörjningen. Mot denna bak- grund förordar jag en kostnadsram av 20 milj. kr. för lokaler för externfi-

• Sida 34
•  Original

Prop. 1982/83:120 - ' 10

nansierad forskning m.m. Byggnad sstyrelsen bör därutöver ges möjlighet att planera lokaler som kan uthyras till myndigheter. sektorsorgan och företag som är intresserade av att förlägga utvecklingsarbete i anslutning till högskoleenheten.

Jag förordar vidare att de utrymmen som kan friställas i samband med överflyttning av verksamheter till nämnda nybyggnad används för utbild- ning och övrig forskning samt för bibliotek. I detta sammanhang bör i första hand lokaler för arbetsmiljöutbildningen komma ifråga. Det bör även vara möjligt att i begränsad omfattning planera lokaler för fortsatt försöksverksamhet med teknikcentrum, detta under förutsättning att hög- skolan kan redovisa täckning för de årliga driftskostnaderna för verksam- heten. Jag utgår ifrån att endast begränsade ombyggnadsåtgärder kan komma ifråga för här nämnda verksamhet och räknar med att ombyggna- derna kan planeras och utföras inom tillgängliga medel på kostnadsra- marna Diverse objekt.

Jag har slutligen erfarit att lokaler inom kort kan komma att friställas inom den byggnad som Sveriges geologiska undersökningar (SGU) dispo- nerar och som ligger i direkt anslutning till högskoleområdet. De aktuella lokalerna omfattar ca 500 ml och kan anpassas för högskolans behov. Jag har därför för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga.

Jag förordar därför att följande nya kostnadsramar förs upp i investe- ringsplanen.

Byggnadsobjekt Kostnadsram (1000-tal kr.) Luleå

Lokaler för externfrnansierad forskning 20000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att I. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten i Luleå inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde inom den kostnadsram som jag har förordat. ix) . till Byggnadsarbeten inom uthildningsdepartementets verksam- hetsområde för budgetåret 1983/84 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83: 100 bil. 10 punkt 1 1 med 20 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 20 001 000 kr.

• Sida 35
•  Original

J ordbruksdepartementets verksamhetsområde

• Sida 36
•  Original

• Sida 37
•  Original

'Prop. 1982/83:120 . ' . 1

Bilaga 3

- Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET - PROTOKOLL ' . vid regeringssammanträde 1983-03-03-

Föredragande: statsrådet Lundkvist

' Anmälan till proposition om utveckling i Norrbotten

Chefen för industridepartementet har tidigare denna dag lämnat en all- män redogörelse för de åtgärder som föreslås för att främja sysselsättning- en i Norrbottens län. Jag har nu för avsikt att närmare redovisa de åtgärder som är aktuella förjordbruksdepartementets del. Jag kommer därvid att ta upp även vissa anslagsfrågor för budgetåret 1983/84 som följer av de framförda förslagen.

1 Skogsbruk

I utvecklingsplanen för Norrbotten framhållsatt skogsbruket är en bety- delsefull näring i Norrbotten. Om de ekonomiska förutsättningarna är tillfredsställande kan skogsbruket ge värdefull sysselsättning i glesbygden och utbudet av råvara till skogsindustrin ökas.

Sedan länge har tyngdpunkten för det statliga stödet till skogsbruket legat i Norrlands inland. Förutom detta generella stöd har särskilda sats- ningar gjorts på skogsbruket i Norrbotten. Erfarenheterna härav är goda.

Ytterligare satsningar på återväxtåtgärder och skogsvägar i Norrbotten . kan medverka till en ökning av virkesutbudet på kort sikt och en aktivare skogsvård. Därmed förbättras också tillgången på virkesråvara långsiktigt.

Mot denna bakgrund bör ett extra belopp få tillföras Norrbotten att användas för återväxtåtgärder och skogsvägar. Jag avser därför att senare, i samband med mina förslag rörande skogspolitiken. föreslå att ett extra bidragsbelopp av 10 resp. 5 milj. kr. per år får disponeras för återväxtåt- gärder resp. skogsvägar i Norrbotten under en period av tre år med början budgetåret 1983/84. Jag vill i sammanhanget erinra om de former för samråd som utarbetats mellan samerna och skogsbruket i frågor som rör skogsskötseln. '

4 Riksdagen I 982/83. ] saml. Nr 120

• Sida 38
•  Original

Prop. 1982/83:120

IJ

2 Rennäring

Fjällområdets näringsstruktur och isolerade läge medför svåra problem från sysselsättnings- och bocndesynpunkt. Statsmakterna har vid ett flertal tillfällen uttalat att möjligheten att bevara den samiska kulturen är beroen- de av en livskraftig renSkötsel. Det är också viktigt att skapa underlag för en mera företagsmässig syn på renskötseln. För att nå dessa syften bör utvecklingsprogram upprättas för samebyarna. Lantbruksnämnden bör därför få medel som möjliggör att för en tid av tre år bistå med rådgivning genom bl.a. upprättande av programhandling för resp. sameby vad avser åtgärder för renantal. komplementsysselsättning. samarbetsfrågor mellan samebyarna. driftsåtgärder m.m. [Kostnaderna beräknarjag till 150000 kr. per år. Medel för ändamålet bör anvisas under anslaget Främjande av rennäringen.

3 Fiske

Vid sidan av de traditionella basnäringarna har turism och rekreation fått en allt större betydelse för sysselsättningen i Norrbottens län. I denna del av landet är sportfisket av central betydelse för turistnäringcns utveckling. Detta gäller särskilt fisket efter laxartad fisk. Utbyggnaden av turistanlägg- ningar och en fortlöpande upprustning av vandringsleder och fiskevatten har fått samhällets stöd på skilda sätt. Likaså lämnar samhället stöd till marknadsföringsåtgärder. Dessa åtgärder förbättrar sysselsättningssitua- tionen inom främst servicesektorn.

Ett försämrat fiske har konstaterats under senare tid. Läget är särskilt allvarligt för de älvar som inte är utbyggda för kraftproduktion. Under år 1983 införs skärpta skyddsbestämmelser för att säkra uppvandringen av lekfisk i älvarna. Olika projekt är planerade för att genom fiskevårdsåt- gärder förbättra fisket. Projekten har i avsaknad på medel ännu inte kom- mit till utförande.

Genom utsättning av laxungar kan fångstuttagen öka inom både fritids- fisket och yrkesfisket. Viss utsättning av laxartad fisk sker redan i dag med statligt stöd. Effekterna av detta är emellertid av begränsad betydelse för fisket i Norrbottens län. För att genomföra ett utökat program för utsätt- ning av laxfisk i länets älvar bör nu 750000 kr. anvisas under anslaget Bidrag till fiskevård m.m. Jag har därvid räknat med att utsättningen skall pågå under tre år till en årlig kostnad av 250000 kr.

Pajala kommun har god tillgång på fiskevatten. De möjligheter som- därmed erbjuds utnyttjas emellertid inte eftersom fiskevårdsplanering sak- nas liksom resurser för fiskevård. Ett projekt som särskilt tar sikte på fiskevård och fiskevårdsplanering har utformats för utvecklingen av fisket inom kommunen. Projektet är tidsbcräknat till tre år och innebär en kost- nad av totalt 1.2 milj. kr.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1982/83: 120 3

4 Pälsdjursföretag

intresset för pälsdjursuppfödning i Norrbotten har ökat kraftigt under senare år. ] undersökningar utförda av bl.a. lantbruksnämnden om förut- sättningarna för pälsdjursuppfödning med avseende på fodertillgång. lön- samhet och marknad har det konstaterats att sådana förutsättningar _finns. Undersökningarna har också resulterat i att fiera pälsdjurstrppfödningar startats. För att bygga upp en pälsdjursfarm krävs en stor kapitalinsats. Det normala är att man bygger upp företaget successivt under en femårspe- riod. Man kan räkna med att ett enmansföretag fullt utbyggt till 300 avelshonor kräver en total investering på ca 1.8 milj. kr. I vissa fall finns" det möjligheter att minska kostnaderna något genom att flera företag utför vissa anläggningar gemensamt. Exempel härpå är väg- och ledningsdrag- ning. vattentäkt och servicehus.

De utredningar och beräkningar som lantbruksnämnden gjort visar att pälsdjursföretagen företagsekonomiskt kan bära en kapitalkostnad som motsvarar ungefär halva investeringsbeloppet. Företagen är också mycket känsliga för variationer i skinnpriserna.

Statligt stöd till investeringar i pälsdjursfarmer utgår f. n. bara inom det område som kan erhålla glesbygdsstöd. Glesbygdsbidrag utgår med högst 50 % men är maximerat till 200000 kr. Norrbottendelegationen har tidigare kunnat lämna bidrag så att man i praktiken har kunnat erhålla bidrag med 50% av projekterad kostnad. Norrbottendelegationens verksamhet har sedan en tid upphört varför denna bidragsmöjlighet inte längre finns. Detta innebär i praktiken att några pälsdjursförctag f.n. inte kan påbörjas samt att utbyggnaden av redan påbörjade projekt avstannat.

Enligt vad jag erfarit har ca fem pälsdjursförctag byggts upp i Norrbot- tens län. Därtill är ett 25-tal företag under uppbyggnad. Härutöver finns ansökningar om uppbyggnad av ytterligare företag.

Mot bakgrund av den beskrivningjag lämnat ovan förordarjag att medel anvisas till uppbyggnad av pälsdjursförctag i Norrbottens län. Under en treårsperiod bör 2 milj. kr. få disponeras från anslaget Bidrag tilljordbru- kets rationalisering. m.m.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1982/83: 1204 5 Hemställan .

Jag hemställer att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag har anfört om insatser inom jordbruksdepartementcts område för att främja sysselsätt- ningen i Norrbotten. dels föreslår riksdagen att

1. godkänna att statligt stöd till uppbyggnad av pälsdjursförctag i Norrbottens län lämnas från förslagsanslaget Bidrag till jordbru- kets rationalisering. m.m. under nionde huvudtiteln. . . till Främjande av rennäringen för budgetåret 1983/84 under

nionde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83: 100 bil. 11 punkt B 12 med 450000 kr. förhöjt reservationsanslag av 3 040000 kr.. '

3. till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1983/84 under nionde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83: 100 bil. 11 punkt E 15 med 1 950000 kr. förhöjt reservationsanslag av 6970 000 kr. ' PJ

• Sida 41
•  Original

Arbetsmarknads-

departementets verksamhetsområde

• Sida 42
•  Original

• Sida 43
•  Original

Prop. 1982/83: 120 . 1 Bilaga 4

. . Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1983-03-03

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till proposition om utveckling i Norrbotten

Inledning

De förslag till åtgärder som på grundval av utvecklingsplanen för Norr- botten läggs fram i denna proposition syftar till att på sikt stärka förutsätt- ningarna för produktion och sysselsättning i länet. Som konstateras i utvecklingsplanen kvarstår dock i avvaktan på att dessa förslag får ett genomslag behovet av omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Jag vill erinra om att regeringen under hösten 1982 har vidtagit ett flertal åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens område för att förbättra syssel- sättningsläget i Norrbottens län. Statliga investeringar för ca 180 milj. kr. har tidigarelagts i Norrbotten och av de medel för beredskapsarbeten som riksdagen beviljat med anledning av regeringens prop. 1982/83:50 om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder m.m. har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) tilldelat länet 165 milj. kr. Totalt har för innevarande budgetår 730 milj. kr. tilldelats länet för beredskapsarbeten. Statsbidraget till beredskapsarbeten har av AMS jämkats uppåt-väsentligt i Norrbottens kommuner och då . främst i malmfältskommunerna. AMS har tilldelats 100 milj. kr. för råd- rumsbeställningar' och har därigenom fått möjlighet att prioritera verk- stadsindustrin i Malmfälten. Hittills har under innevarande budgetår ca 40 milj. kr. lagts ut i rådrumsbeställningar i Norrbottens län. Vidare har AMS anvisats medel för att anställa tio arbetsförmedlare för att förstärka arbets- förmedlingama i Gällivare och Kiruna. Dessutom har för innevarande budgetår anställning av 20 tjänstemän tidigarelagts inom arbetsförmedling- en i Norrbottens län. Vidare har terminaler för sökning och matchning av lediga platser placerats hos LKAB i Kiruna och Gällivare kommuner. För . att bättre kunna anpassa arbetsmarknadsutbildningens resurser till de spe- ciella förhållanden som råder i Norrbottens län har regeringen uppdragit åt AMS och skolöverstyrelsen (SÖ) att låta kursstyrelsen i länet inom en given medelsram få möjlighet att när så bedöms lämpligt. tillämpa lokala läroplaner. SÖ har också fått möjlighet att anställa en särskild befattnings- havare vid kursstyrelsen i Norrbottens län med uppgift att samordna, 5 Riksdagen 1982/83. ] saml. Nr [20

• Sida 44
•  Original

Prop. 1982/83: 120

IQ

organisera och följa upp arbetsmarknadsutbildningen i länet. Kiruna och Gällivare kommuner har givits möjlighet att utse en ledamot vardera i kursstyrelsen för frågor som berör Malmfälten. Jag kommer senare i dag föreslå regeringen att uppdra åt AMS att i samråd med stiftelsen Admini- strativ produktion i malmfälten och kammarkollegiet undersöka förutsätt- ningarna för att stiftelsen skall kunna handha återkraven av de lån och bidrag för vilka återbetalningsskyldighet föreligger enligt beslut av arbets- marknadsverket.

Samhällets arbetsmarknadspolitiska medel har stor betydelse för att hjälpa de enskilda människor som drabbas av arbetslöshet eller under- sysselsättning. Sysselsättningssituationen i Norrbottens län är extremt besvärlig. I slutet av januari iår var över 11 000 personer arbetslösa i länet och det fanns då endast ca 400 lediga platser. Vid samma tidpunkt var ca 12 000 personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av de arbetslösa i åldern 16—64 år var 45 % kvinnor och av de arbetslösa i åldern 16—19 år var 59 % kvinnor. "

Det finns därför. vidtagna åtgärder till trots. anledning att gå in med ytterligare insatser från samhällets sida i Norrbottens län. Inte minst är detta nödvändigt på grund av den minskning som föreslås ske av arbets- styrkan vid LKAB. De uppsägningar av personal som förväntas inom LKAB. och som statsrådet R. Carlsson senare i dag kommer att redogöra för. kommer att ytterligare förvärra sysselsättningssituationen i länet och främst då i Malmfälten.

I det följande kommer jag att föreslå åtgärder dels för att underlätta för den övertaliga personalen inom LKAB att finna nya arbeten. dels för att förstärka de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i Norrbottens län i övrigt. Jag vill särskilt understryka att dessa arbetsmarknadspolitiska insatser skall ses som ett komplement till de mer offensiva åtgärder som vidtas främst inom de näringspolitiska områdena.

Särskilda insatser för övertalighet inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

För att underlätta för den övertaliga personalen vid LKAB i Kiruna och Gällivare kommuner att finna arbeten inom annan verksamhet krävs sär- skilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag anser att en säskild organisa- - tion bör inrättas för detta ändamål inom arbetsmarknadsverket. För att denna organisation skall kunna arbeta inom det för de arbetsmarknadspoli- tiska åtgärderna befintliga regelsystemet förordarjag att organisationen får formen av en särskild arbetsförmedling (Af/ami-LKAB). Verksamheten bör inrättas direkt under länsarbetsnämnden i Norrbottens län och fungera under tiden den 1 juli 1983—den 30 juni 1985. varefter verksamheten bör upphöra.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1982/83: 120 3

Af/ami-LKAst uppgift bör vara att ta hand om den personal som blir övertalig vid LKAB inom Kiruna och Gällivare kommuner under åren 1983 och 1984.

Ledningen för af/ami-LKAB bör bestå av en delegation med sex leda- möter representerande arbetsmarknadsverket. Gällivare och Kiruna kom- muner, LKAB och berörda personalorganisationer. Delegationen bör utses av länsarbetsnämnden i Norrbottens län för den tid af/ami-LKAB ' skall fungera. Ordföranden och två övriga ledamöter bör inom delegatio- nen arbeta på heltid med övertalighctsfrägorna.

Delegationen bör få samma befogenheter som en distriktsarbetsnämnd och disponera de särskilda medel som jag senare kommer att föreslå för sysselsättningsskapande åtgärder m.m. inom malmfältskommunerna för de övertaliga inom LKAB. Delegationen bör dessutom få möjlighet att i länsarbetsnämndens ställe inom ramen för ordinarie anslag besluta om arbetsmarknadspolitiska åtgärder som det nu ankommer på nämnden att besluta om för berörda personer. Förutom att af/ami-LKAB bör ha tillgång till de vanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som alla arbetsförmed- lingar har bör till delegationens förfogande stå fem extra ami-lag.

Chef för verksamheten bör enligt min mening vara en föreståndare med särskild insikt i övertalighetsproblematiken. Chefen bör också vara ordfö- rande i delegationen. Arbetsförmedlingen bör i övrigt ha det antal tjänste- män som bedöms erforderligt. Vid fullt kapacitetsutnyttjande bedömerjag behovet till 50 arbetsförmedlare för denna verksamhet. En del av dessa förmedlare bör vid behov kunna förstärka den ordinarie arbetsförmedling- en i malmfältskommunerna och då särskilt arbeta med den mycket svåra sysselsättningssituationen bland kvinnor i kommunerna. Personalstyrkan bör byggas upp under andra halvåret 1983 för att kunna arbeta med full styrka under hela år 1984. Därefter bör personalstyrkan successivt avveck- las fram till den 30juni 1985. Förmedlingstjänstemännen bör anställas för viss tid. ' '

För att verksamheten skall kunna fungera tillfredsställande bör länsar- betsnämnden bistå af/ami-LKAB med olika servicefunktioner. Verksam- heten bör utrustas med terminaler för sökning och matchning av lediga platser. Vidare förutsätter jag att LKAB upplåter nödvändiga lokaler för verksamheten och även bistår med viss arbetsledning för projekt som kan beröra LKAB.

] Norrbottens län finns fyra arbetsmarknadsinstitut med sammanlagt tio arbetslag och ett institut med särskilda resurser för psykiskt arbetshandi- kappade. De är belägna i Luleå. Kalix. Gällivare, Kiruna och Piteå. Jag föreslår att verksamheten under budgetåren 1983/84 och 1984/85 förstärks med ytterligare sju arbetslag. Av dessa bör tre avsättas för i första hand insatser i Svappavaara. Institutet i Kiruna bör förstärkas med två arbets- lag. Dessa fem extra arbetslag bör stå till af/ami-LKAB:s disposition. Vidare bör verksamheten i Kalix och Piteå kunna förstärkas med vardera

• Sida 46
•  Original

Prop. 1982/83: 120 4

ett arbetslag. främst för insatser för långtidsarbetslösa. Jag återkommer till dessa två arbetslag under anslaget C 5. Yrkesinriktad rehabilitering. AMS bör kunna omdisponera dessa resurser om arbetsmarknadslägct ger anled- ning härtill. '

Genom de föreslagna tillfälliga förstärkningarna bör ytterligare ca 600 personer årligen kunna ges service vid arbetsmarknadsinstituten.

Af/ami-LKAB bör få möjlighet att inom arbetsmarknadsutbildningens ram köpa utbildning inom det reguljära skolväsendet och i företag samt att anordna nya utbildningar typ ”starta eget kurser". Vidare bör af/ami- LKAB anvisas särskilda medel för att kunna anordna beredskapsarbeten för övertaliga och för att starta särskilda projekt som kan leda till anställ- ning för sådan personal. För att öka intresset för att genomgå utbildning föreslårjag att en särskild utbildningspremie införs så att alla som fullföljer påbörjad utbildning erhåller högst 4 000 kr. vid kursens slut.

Erfarenheterna visar att främst äldre och arbetshandikappade drabbas särskilt hårt vid företagsnedläggelser och större personalinskränkningar. Därför behövs särskilda insatser för att förhindra att arbetshandikappade som blir arbetslösa därmed helt slås ut från arbetsmarknaden. Jag förordar därför att den särskilda beslutsram om 300 platser som nu gäller för lönebidrag till arbetsgivare vid rekrytering av arbetstagare i skyddat arbete under budgetåren 1983/84 och 1984/85 också skall gälla när en arbetsgivare anställer någon som tvingats lämna sin anställning hos LKAB. Lönebidrag bör således kunna lämnas med 90 % av lönekostnaden under första anställ- ningsåret och med 50 % under de tre följande åren. Bidragsgivningen bör avse de arbetstagare inom LKAB i Malmfälten. som varit föremål för särskilda rehabiliteringsåtgärder inom LKAB eller vid arbetsmarknadsin- stitut eller som beretts särskild sysselsättning inom LKAB p. g. a. varak- tigt nedsatt arbetsförmåga. Sysselsättningseffekten av denna åtgärd kan beräknas till ca 100 personer.

Jag vill dessutom erinra om de övriga möjligheter som finns att lämna lönebidrag enligt förordningen (1980: 338) om anställning med lönebidrag.

Vidare vill jag anmäla att Stiftelsen Samhällsföretag inom kort kommer att ges ett uppdrag att undersöka möjligheterna till utökning av den skyd- dade verksamheten i malmfältsområdet.

Jag återkommer till mina kostnadsberäkningar för verksamheten-vid af/ami-LKAB under anslaget B 16. Medel för särskilda insatser för överta- lighet inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer somjag har förordat ifråga om en särskild arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsinstitutsverksamhet un- der länsarbetsnämnden i Norrbottens län.

• Sida 47
•  Original

'.Il

Prop. 1982/83:120

B 1. Arbetsmarknadsservice '

Flyttningsbidrag

För att underlätta för arbetssökande som vill flytta till annan ort för att där ta arbete finns olika former av flyttningsbidrag, såsom starthjälp. sökanderesor, tillträdesresor. månadsresor och ersättning för bohagstran- sporter. För dessa bidrag finns dels vissa gemensamma allmänna bestäm- melser. dels vissa särskilda bestämmelser för varje bidragsform. Bestäm- melserna om flyttningsbidrag finns i 29—56 ss arbetsmarknadskungörelsen (19662368. ändrad senast 1982: 1233).

De betydande kostnader för den enskilde och hans eller hennes familj som en etablering på en annan ort vanligtvis medför täcks ofta inte av de - nu gällande bidragsformerna. 1 ett läge där det behövs såväl geografisk som yrkesmässig rörlighet är detta inte tillfredsställande. Jag vill därför nu föreslå en försöksverksamhet med dels en ny bidragsform. traktamente vid dubbel bosättning, dels en förlängning av den tid under vilken månadsresor vid dubbel bosättning kan utgå. Försöksverksamheten bör pågå under tre år och omfatta personer som har eller har haft sina arbetsplatser i Kiruna eller Gällivare kommun. Försöksverksamheten bör bara omfatta dem som blir arbetslösa den 1 juli 1983 eller senare. De allmänna villkoren för flyttningsbidrag bör gälla även dessa bidragsformer.

Traktamentet vid dubbel bosättning skall utgöra ett bidrag till de mer- kostnader som en dubbel bosättning medför. Det bör kunna utgå till den som har eller har haft sin arbetsplats i försöksområdet och som tar arbete på annan ort utom dagpendlingsavstånd. Traktamente bör utgå till dels den som har kostnader för dubbel bosättning genom att en del av familjen stannar på utflyttningsorten. dels den som endast har kvar sin bostad på utflyttningsorten.

Jag anser att det är rimligt att traktamentet differentieras med hänsyn till försörjningsbördan och jag föreslår därför att traktamentsbeloppet skall vara 50 kr. per dag för den som har enpersonshushäll och 75 kr. för den som har flerpersonshushåll. Traktamentet bör få utgå under fem dagar per vecka under högst tolv månader. Det bör liksom övriga former av flytt- ningsbidrag vara skattefritt. '

Månadsresor vid dubbel bosättning utgår f.n. under sex månader till den som har beviljats starthjälp och har kostnader för egen bostad på två orter. Tidsperioden under vilken resorna kan utgå bör enligt min mening förläng- as för den som beviljas traktamente vid dubbel bosättning till högst tolv månader i konsekvens med att traktamentet skall kunna utgå under den tiden. . _

Det bör ankomma på regeringen att fastställa d_e närmare. villkoren för dessa bidrag. _

Försöksverksamheten bör påbörjas den 1 juli 1983.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1982/83: 120 6

Inlösen av egnahem m.m.

Inlösen av egnahemsfastigheter och bostadsrättslägcnheter av arbets- marknadspolitiska skäl får f.n. ske i Västernorrlands, Jämtlands. Väster- bottens och Norrbottens län. Om synnerliga skäl föreligger. får inlösen ske även i andra delar av landet. Frågan om inlösen prövas av AMS efter samråd med bostadsstyrelsen. De nuvarande riktlinjerna för inlösenverk- samheten har fastlagts av riksdagen år 1971 (prop. 197121 bil. 13. an 3. rskr 56).

Vid bestämmande av inlösenvärdet för en fastighet utgår man f. n. som regel från fastighetens taxeringsvärde. Jämkning uppåt kan ske i vissa fall. nämligen om län har upptagits för att förbättra fastigheten. om taxerings- värdet är uppenbart lågt i förhållande till vad som gäller likvärdiga fastighe- ter på orten eller om i fastigheten intecknad skuld är högre än taxeringsvär- det. Inlösenvärdet för bostadsrätter utgör högst summan av den av bo- stadsrättsinnehavaren till bostadsrättsföreningen erlagda grundavgiften och gjorda amorteringar.

Under de senaste åren har 2—3 fastigheter inlösts per år. Det inlösenvärde som nu kan åsättas en fastighet tar i princip inte hänsyn till värdet av eget arbete som lagts ned på fastighetens förbättring efter den senaste fastighetstaxeringen. För att möjliggöra kompensation även för sådant arbete föreslår jag att inlösenvärdet för fastighet också skall få jämkas uppåt med det fulla värdet av investeringar gjorda efter 1981 års taxering enligt de grunder som gäller vid fastighetstaxering.

AMS bör även fortsättningsvis ansvara för inlösenverksamheten men den ekonomiska förvaltningen av inlösta fastigheter. som inte kan avyttras omgående. bör handhas av länsbostadsnämnd. AMS bör också ha rätt att mot skälig ersättning anlita kommunala organ för den faktiska förvaltning- en av inlösta fastigheter. dvs. för tillsyn och andra åtgärder som är nödvän- diga för att förhindra kapitalförstöring.

De förändringar somjag nu har föreslagit bör prövas under en försökspe- riod på tre år och bör begränsas till fastigheter i Kiruna och Gällivare kommuner. Liksom nu bör inlösen bara få ske om det är arbetsmarknads- politiskt motiverat. Nu gällande bestämmelser bör även fortsättningsvis gälla oförändrade vid inlösen i övriga delar av landet. Försöksverksamhe- ten i Kiruna och Gällivare kommuner bör påbörjas den 1 juli 1983.

Det bör ankomma på regeringen att fastställa de närmare villkoren för inlösen. förvaltning och avyttring av fastigheterna i fråga.

Kostnader

Kostnaderna för de förslag som jag nu har förordat i fråga om flyttnings- bidrag beräknar jag till 13.7 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Dessutom beräknar jag att de förslag i fråga om förstärkningar av ami-verksamheten i Norrbotten som jag tidigare har förordat innebär merkostnader för sökan- deresor på 5,2 milj. kr. Kostnaderna för försöksverksamheten med inlösen av egnahem m.m. beräknarjag för samma budgetår till 10 milj. kr.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1982/83:120 7

Kostnaderna för delprogrammen Flyttningsbidrag och Inlösen av egna- hem m.m. bestrids över anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice under tion- de huvudtiteln. Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1983/84 skall anvisas ett förslagsan- slag av 1 230 082 000 kr. Av detta avser 19] 226 000 kr. kostnader för delprogrammet Flyttningsbidrag och 1 000 kr. för delprogrammet Inlösen av egnahem m.m. Till dessa poster bör föras de kostnader som jag har beräknat för de förslag som jag nu har redogjort för.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag har förordat i fråga om försöksverksamhet med . flyttningsbidrag och inlösen av egnahem m.m.. 2. till Arbets/nurknadsserrive för budgetåret 1983/84 under tionde hu- vudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83: 100 bil. 12 punkt B 1 med 28 900000 kr. förhöjt förslagsanslag av 1 258 982000 kr.

B 2. Arbetsmarknadsutbildning

För att ytterligare öka den regionala anpassningen av arbetsmarknadsut- bildningen och i ökad utsträckning möjliggöra för de arbetslösa på mindre orter i Norrbottens län att genomgå arbetsmarknadsutbildning förordarjag att Norrbottens län via AMS får tillföras ytterligare medel för köp av utbildning i företag och hos andra utbildningsanordnare som t.ex. den kommunala vuxenutbildningen. Genom att kursstyrelsen har bemyndigats att fastställa lokala läroplaner har möjligheten ökat att inom arbetsmark- nadsutbildningens ram anordna kurser inriktade på arbete i mindre företag . vars behov av utbildad arbetskraft inte alltid kan "tillgodoses genom kurser vid AMU-center eller inom det reguljära skolväsendet. Genom en utökning av resurserna för köp av utbildningskapacitet kan också arbetslösa som är bosatta på orter på långt avstånd från ett AM U-ccnter ges ökade möjlighe- ter att genomgå arbetsmarknadsutbildning.

Jag har erfarit att Sveriges Turistråd vill genomföra en utbildning av arbetslösa ungdomar för servicearbeten inom turistnäringen. Den planera- de utbildningen skall omfatta såväl praktiska som teoretiska moment och bör därför kunna anordnas genom varvning av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete enligt de riktlinjer som AMS har gett länsarbets- nämnderna. Kursstyrelsen i Norrbottens län har möjlighet att själv fast- ställa läroplaner för sådan utbildning i länet.

Kostnaderna för denna verksamhet kan beräknas till 2.75 milj. kr. per år och blir då för en försöksperiod på tre år 8.25 milj. kr.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1982/83: 120 s

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att till Arbetsmark- nadsutbildning för budgetåret 1983/84 skall anvisas ett reservationsanslag av 1 911 592 000 kr. '

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbersmarkrradsutbiidning för budgetåret 1983/84'undcr tion- de huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83: 100 bil. 12 punkt B 2 med 2750000 kr. förhöjt reservationsanslag av 1914342 000 kr.

B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder

Den extremt svåra sysselsättningssituationen i Norrbottens län moti- verar enligt min mening en utvidgning av möjligheterna att anordna bered- skapsarbeten till vissa områden som normalt inte kommer ifråga inom gällande regler för beredskapsarbeten. Beredskapsarbeten bör kunna aktu- aliseras i fråga om turistanläggningar typ Karlsviksområdet i Luleå och husvagnsparkeringar vid Silvervägen. energianläggningar av typ fastbräns- leanläggningar. exploatering av torvtäkter och insatser för investeringar för att uppnå energibesparingar i kommunala och landstingskommunala byggnader. Med hänsyn till den höga arbetslösheten bland byggnadsarbe- tare bör byggnadsarbeten även få utföras inom boendemiljöprojektet Örnä- set i Luleå under budgetåren 1983./84. 1984/85 och 1985/86.

De senaste årens stora insatser på investeringssidan av arbetsmarknads- politiska Skäl har medfört att såväl den statliga som den kommunala inve- steringsreserven har minskat kraftigt. Kommunernas ansträngda ekonomi har lett till att nya investeringsobjekt inte tas fram i någon större utsträck- ning. För att stimulera till att ytterligare objekt projekteras föreslårjag att de ordinarie medlen för beredskapsarbeten i Norrbottens län får användas även för att ge bidrag till projektering. Bidrag bör under budgetåren 1983/84. 1984/85 och 1985/86 få beviljas för totalt 10 milj. kr. Detta bidrag bör kunna utgå till bl. a. kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbe- ten. statlig projektering av skogsvägar och skogsvårdsarbeten och invente- ring av naturvårdsobjckt lämpliga att utföra som beredskapsarbeten. Till statlig projektering av skogsvägar och skogsvårdsarbeten samt till invente- ring av Statliga naturvårdsobjckt bör bidrag utgå med 100 %. Till projekte- ring av kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbeten bör bidrag utgå med 75 % på av AMS godkända kostnader.

Verkstadsföretagen i Norrbottens län. och då i synnerhet de som står i beroendeförhållande till LKAB:s järnmalmsrörelse. har under senare år fått vidkännas en ständigt minskande efterfrågan på sina produkter. Många av företagen har nya produktidéer' som ännu inte är helt färdiga för mark- naden. På grund av orderbrist nödgas företagen "varsla" sin personal om

• Sida 51
•  Original

Prop. "1982/83: 120 9

uppsägning eller permittering. AMS har möjlighet att lägga ut s.k. råd- rumsbeställningar till dessa företag och så sker också i viss utsträckning.

I och med tillkomsten av 1982 års anställningsskyddslag har de tidigare reglerna om varsel anpassats till medbestämmandelagen ( prop. 1981/82: 71 s. 85 tf). Varsel till den eller de berörda personalorganisationerna har från och med den 1 april 1982 ersatts med påkallandc av MBL-förhandlingar (29.5 anställningsskyddslagen ). Reglerna i den s.k. främjandelagen om varsel till länsarbetsnämnden har samtidigt kompletterats med en regel. varigenom en arbetsgivare i stället för att varsla länsarbetsnämnden kan underrätta nämnden 'om att företaget har påkallat eller avser att påkalla MBL-förhandlingar om en sådan förändring av verksamheten som medför eller kan medföra en driftsinskränkning. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att varselreglcrna vid rådrumsbeställningar anpassas till gällande lagstiftning. Detta bör leda till att rådrumsbeställningar kan läggas ut redan i samband med att länsarbetsnämnden underrättas om M-BL- förhandlingar. dvs. i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. vilket bör vara till gagn för företag i Norrbottens län.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den av mig förordade utvidgningen av möjligheterna att

anordna beredskapsarbeten i Norrbottens län. . medge att projekteringsbidrag får beviljas i Norrbottens län enligt de.

av mig förordade riktlinjerna. r.)

B 16. Medel för särskilda insatser för övertalighet inom Luossavaara- Kiirunavaara AB (LKAB)

Kostnaderna för de särskilda insatser för övertaligheten vid LKAB som jag tidigare har förordat bör bestridas över ett särskilt anslag. Jag beräknar kostnaderna för de extra 50 förmedlingstjänstemännen som jag bedömer erforderliga. fördelegationen och för terminaler samt för förvaltningskost- nader i övrigt under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 17.5 milj. kr. Medelsbehovet för utbildningsinsatser beräknarjag till 12.5 milj. kr. Kost- naderna för den föreslagna utbildningspremien beräknarjag till 2 milj. kr. Vidare beräknar jag kostnaderna för de fem extra ami-lag som jag nu har förordat till 14 milj. kr. För beredskapsarbeten och särskilda projekt beräk- narjag kostnaderna till 262 milj. kr. för de båda budgetåren.

Dessa särskilda insatser bör följas upp och utvärderas i ett vetenskapligt projekt. Jag föreslår att 1 milj. kr. avsätts för detta ändamål.

Med hänsyn till att kostnaderna fördelar sig på två budgetår bör medlen föras upp som reservationsanslag.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1982/83: 120 ' lt)

Med hänvisning till vad jag. nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Medel för särskilda insatser för övertalighet inom Luossa-

vaara-Kiimnamara AB (LKAB) för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 309 000 000 kr.

C 5. Yrkesinriktad rehabilitering

Utöver den förstärkning av resurserna vid arbetsmarknadsinstituten i Malmfälten. som jag nyss har föreslagit. bör. som jag också tidigare har förordat. instituten i Kalix och Piteå tillfälligt utökas med vardera ett arbetslag. främst för långtidsarbetslösa.

- Jag beräknar kostnaderna härför till 1.3 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1983/84 skall anvisas ett reservationsanslag av 461 345 000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1982/83: 100 bil. 12 punkt C 5 med 1 300000 kr. förhöjt reservationsanslag av 462 645 000 kr.

• Sida 53
•  Original

Bostadsdepartementets verksamhetsområde

• Sida 54
•  Original

• Sida 55
•  Original

Prop. 1982/83: 120 ' - 1

Bilaga 5 Utdrag BOSTADSDEPAR'I'EMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1983-03-03

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till proposition om utveckling i Norrbotten

B Bostadsförsörjning m. m.

Inledning

I den socialdemokratiska utvecklingsplanen för Norrbotten poängteras byggandets betydelse för möjligheterna att skapa utveckling och syssel- sättning i Norrbotten.

Speciellt betydelsefulla är förslag inom detta område för länets bygg- nadsarbetare. I slutet av december 1982 fanns ca 1 400 arbetslösa bygg- nadsarbetare i Norrbottens län.. Det motsvarar 23.0 procent av det totala antalet. Kraftfulla insatser för att öka sysselsättningen är därför nödvän- diga. De åtgärderjag föreslår i det följande syftar till att öka sysselsättning- en inom byggnadssektorn.

Samtidigt har förslagen också ett annat syfte. I utvecklingsplanen för Norrbotten föreslås en sammanhållen plan för länets energiproduktion och energiförbrukning samtidigt som sambandet mellan energihushållningsåt- gärder och reparationer. ombyggnader m.m. betonas. Mina förslag skall ses som led i ett arbete för att åstadkomma denna sammanhållna plan.

Avsikten är att Norrbotten skall bli ett försökslän. där landet som helhet kan få viktiga erfarenheter. samtidigt som det befintliga bostadsbeståndet i Norrbotten förbättras och vårdas och sysselsättningen kan öka.

Jag föreslår i det följande bl.a. att kommunerna får resurser för att genomföra en verksamhet med inventering och besiktning av bostadsbe- ståndet för att utröna behovet av ombyggnads- och underhållsåtgärder samt insatser för att spara energi. Jag föreslår vidare ökat stöd för ombygg- nad av hyres- och bostadsrättshus. förlängda reparationslån — som också" innebär vissa förbättringar av- finansieringsvillkoren för allmännyttiga bo- stadsföretag — och en förlängning av det särskilda bidragsstödet till energi- besparande åtgärder. Avsikten med förslagen är att få till stånd samordna- de och effektiva åtgärder. I detta arbete är besiktningen och inventeringen en förutsättning.

• Sida 56
•  Original

' Prop. 1982/83: 120

|»)

Statsrådet Dahl kommer senare denna dag att föreslå riktlinjer för ökad fastbränsleanvändning samt för förstärkt energiplanering och energihus- hållning i Norrbottens län. _

Dessa åtgärder skapar tillsammans med dem jag själv föreslår goda möjligheter för länsstyrelsen i Non'botten att i samverkan med kommuner- na utarbeta och genomföra den sammanhållna plan för energiproduktion och energiförbrukning som den socialdemokratiska utvecklingsplanen för Norrbotten talar om.

Program för reparationer. ombyggnader och tillbyggnader

Enligt regeringsförklaringen kommer ett särskilt program för ROT-sek- torn. dvs. reparationer. ombyggnader och tillbyggnader inom bostadsbe- ståndet. att utarbetas. Jag har gett en arbetsgrupp inom bostadsdeparte- mentet i uppdrag att arbeta fram ett sådant program med sikte på att ett förslag skall ktrnna föreläggas riksdagen hösten 1983. En viktig del i arbetet med programmet är att finna former för samordning mellan energihushåll- ningsåtgärder och reparationer och ombyggnader i övrigt.

Det är angeläget att det parallellt med arbetet inom regeringskansliet så snart som möjligt kommer igång en praktisk verksamhet ute i kommuner- na. En försöksverksamhet med en integrerad planering av energiåtgärder samt ombyggnads- och underhållsåtgärdcr bör snarast komma igång. Bl.a. sysselsättningsskäl talar för att en sådan verksamhet bör förläggas till Norrbottens län. Kommunerna i länet bör ges möjlighet att delta i verk- samheten.

Inventering Qch besiktning

I kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen ingår att kartlägga för- nyelsebchoveni kommunen. Att meri detalj undersöka vilka insatser som bör göras i bostadsbeståndet och att projektera olika åtgärder ligger i första hand inom fastighetsägarnas ansvarsområde.

' Det finns ett behov av att mer systematiskt gå igenom bostadsbeståndet och att planera för samordnade insatser inom sammanhållna bostadsområ- den. Det är naturligt att kommunerna tar ansvar för detta. Inom ramen för försöksverksamheten bör kommunerna snarast i samverkan med länssty- relsen och länsbostadsnämnden organisera en sådan verksamhet med in- ventering och besiktning av bostadsbeståndet för att utröna behovet av ombyggnads- och underhållsåtgärder samt insatser för att spara energi. Efter samråd med energiministern harjag funnit att även uppvärmningsan- läggningarna bör omfattas av denna verksamhet.

I likhet med vad som gäller för energibesiktningar bör statsbidrag lämnas till kommunernas ökade kostnader för inventerings- och besiktningsverk-

• Sida 57
•  Original

Prop. 1982/83: 120 3

samheten. Ett villkor för bidrag bör vara att kommunen inventerar bostä- derna inom minst ett större sammanhängande område.

Det bör ankomma på regeringen att utforma riktlinjerna för verksamhe- ten samt de närmare detaljerna i bidragsgivningen. Jag vill dock redan nu som information till riksdagen redovisa vissa riktlinjer. Bidrag bör lämnas till merkostnader som uppkommer i de kommuner i Norrbotten vilka deltar i försöksverksamheten. Bidraget bör kunna avse bl. a. kostnader för plane- ring och uppläggning av verksamheten. inventering och besiktning. Det är önskvärt att inventeringarna avser såväl tekniska som sociala förhållan- den. Vidare bör kostnader för en mer handlingsinriktad information och rådgivning till fastighetsägarna kunna ingå. Med merkostnader avser jag lönekostnader m.m. för verksamheten i den del som går utöver vad kom- munerna redan tidigare bedriver. . Som jag tidigare har nämnt erhåller kommunerna statsbidrag för att besikta bostäder i syfte att klarlägga vilka energisparåtgärder som bör vidtas samt för att ge råd till fastighetsägarna om detta. Eftersom sådan besiktning och rådgivning skall ingå som en del i en mer samordnad förbättringsverksamhet. måste de medel som tilldelas kommunerna för de nu föreslagna ändamålen och de medel som kommunerna redan i annat sammanhang har garanterats för energibesiktning behandlas som en sam- lad resurs för hela verksamheten.

Verksamheten omfattar ett brett register av förbättringsåtgärder. En kompletterande utbildning kan i vissa fall behövas för dem som utför inventerings- och besiktningsarbetet i kommunerna. Statens planverk och statens industriverk har utbildningsansvaret inom detta område.

Det bör ankomma på regeringen att dra upp riktlinjerna för hur de särskilda stödinsatserna skall utvärderas liksom att bestämma formerna för denna utvärdering.

Jag föreslår att en medelsram om 9 milj. kr. avsätts för de nya verksam- heterna. Bidraget till kommunerna bör fördelas av länsstyrelsen och anvi- sas under ett nytt reservationsanslag benämnt Bidrag till inventering och _ besiktning m.m. av bostadshus i Norrbottens län. Anslaget. som är ett engångsbelopp. bör föras tipp med 9 milj. kr. på statsbudgeten för budget- året 1983/84. 1 det redovisade beloppet ingår även medel för utbildningsin- satser och för utvärdering av verksamheten.

Stimulanserför reparationer och (tillbyggnader av hr:).rtadshus

Med utgångspunkt i kartläggningen av bristerna i bostadsbeståndet är det viktigt att kommunerna aktivt söker stimulera fastighetsägarna att i lämplig ordningsföljd och omfattning på ett varsamt sätt bygga om eller reparera sina hus och att samtidigt vidta åtgärder så att energiförbrukning- en begränsas.

Sådana åtgärder kan i viss utsträckning finansieras med hjälp av bo- stadslån och energisparstöd m. m. För att underlätta för fastighetsägarna i

• Sida 58
•  Original

Prop. 1982/83: 120 4

Norrbottens län att genomföra bl.a. de ombyggnz'tdsätgärder som besikt- ningsverksamheten kommer att aktualisera bör giltighetstiden förlängas i Norrbottens län för de tillfälliga stimulanser som f.n. finns. Villkoren bör samtidigt förbättras i vissa avseenden.

Riksdagen beslöt i höstas på grundval av regeringens förslag i prop. 1982/83:50 bil. 5 om ett åtgärdsprogram inom bostadsbyggnadssektorn (CU 8. rskr 112). För att stimulera byggandet infördes ett system med hyresralmtter för hyres- och bostadsrättshus som uppförs eller byggs om med stöd av bostadslån. Vid ombyggnad lämnas rabatt med maximalt 60 kr./m:. om byggnadsarbetena påbörjas under år 1983 och 45 kr./m2 om arbetena påbörjas under år 1984.

Systemet med hyresrabatter vid ombyggnad behöver förbättras och få förlängd giltighetstid i Norrbottens län. Jag förordar att statsbidrag till hyresrabatter vid ombyggnad får lämnas även då byggnadsarbetena påbör- jas under år [985 Vidare bör det maximala bidraget bestämmas till 60 kr./m: även för ombyggnader som påbörjas under åren l984 och 1985.

Utgifterna för denna bidragsgivning beräknar jag till totalt 8 milj. kr. Utgifterna bör belasta anslaget B 4. Räntebidrag m.m. Något medelsbehov till följd av mitt förslag uppkommer inte under budgetåret [983/84.

Som en stimulansåtgärd har statliga lån kunnat lämnas temporärt för reparationer av vissa byggnadstekniska britter ( rvparatimmlån ). exempel- vis mögel-. röt-, fukt- eller korrosio-nsskador ( prop. 1981/82: 150 bil. 5. CU 42. rskr 395). För att lån skall kunna lämnas skall arbetena i huvudsak avslutas senast den 30juni 1983.

Möjligheten att få reparationslån bör finnas även fortsättningsvis i Norr- bottens län. Jag förordar att möjligheten till sådana lån behålls ytterligare en tid för åtgärder inom länet. Lånemöjligheten bör gälla arbeten som påbörjas senast den 3l december 1985.

För de allmännyttiga bostadsföretagen i Norrbottens län bör enligt min mening finansieringsvillkoren förbättras jämfört med de tidigare reglerna. Jag förordar därför att reparationslänen förenas med räntebidrag när lånta— garen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Liksom i fråga om räntebidragen till hus som har uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån bör räntebidragen för reparationslån motsvara skillnaden mellan låntagarens faktiska ränta för lånet och en på visst sätt bestämd garanterad ränta. Den garanterade räntesatsen för det första året bör bestämmas till 75%. Den bör sedan årligen höjas med 0,5 procentenheter. Räntesatsen bör. liksom när det gäller räntebidrag för underhållslån. beräknas på vid varje tidpunkt aktuell låneskuld. Räntebidragen bör lämnas för hus för vilka beslut om lån lämnas efter den 3 mars 1983. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utfärda övriga för bidragen erforder- liga regler.

Utgifterna för reparationslånen beräknar jag till l3 milj. kr. Lånen bör betalas ut från anslaget B 3. Lån till bostadsbyggande. Jag räknar endast

• Sida 59
•  Original

Prop. 1982/83: 120 , 5

med en mindre effekt på statsbudgeten för budgetåret l983/84. Utgifterna för räntestödet bör belasta anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Beträffande ekonomiskt stöd till energibesparom/e åtgärder vill jag an- föra följande. I syfte att öka takten i energisparaktiviteterna lämnas — förutom lån — ett tillfälligt bidrag till förbättring av isolering i bjälklag och ytterväggar samt för byte och komplettering till treglasfön'ster. Bidraget uppgår till 15% av den godkända kostnaden men lämnas inte till byte av fasadskikt. Den del av den godkända kostnaden som inte täcks av bidrag utgör låneunderlag för bostadslån för energibesparande åtgärder. För att bidrag skall kunna lämnas skall arbetena i huvudsak vara utförda före den 30juni 1984.

Det tillfälliga bidraget till energibesparande åtgärder bör. såvitt gäller Norrbotten. förlängas till att avse samma tid som de stimulansåtgärderjag har förordat i det föregående. Jag föreslår sålunda att nu gällande stödbe- stämmelser skall omfatta arbeten som påbörjas före utgången av år 1985.

Erfarenheterna av den nu pågående bidragsverksamheten är begränsa- de. varför underlag för beräkning av stimulanseffekten i stort sett saknas. Jag räknar dock med att de förlängda bidragen skall föra med sig att isoleringsåtgärderna ökar i Norrbottens län. De beslut om bidrag och lån det här blir fråga om kommer att belasta beslutsramen först under andra halvåret 1984 och statsbudgeten under budgetåret 1984/85. Jag kan dock redan nu förutskicka att det torde röra sig om jämförelsevis små belopp.

Jag vill i detta sammanhang även peka på att chefen för arbetsmarknads- departementet i det föregående har förordat att möjlighet bör finnas att som beredskapsarbeten utföra energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader. Även andra möjligheter att finansi- era energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader har utvecklats under senare tid. Jag avser här en ordning som innebär att den entreprenör som svarar för arbetena betalas i den takt som - de utfästa besparingarna förverkligas. Det ankommer i första hand på kommunerna själva att överväga sådana alternativa finansieringsformer.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. till Bidrag till inventering och besiktning m. nr. av bostatislm..s' i Norr- bottens län för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 9000000 kr.. . godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag till hyresrabatter vid ombyggnad, . godkänna vadjag har förordat i fråga om lån för vissa byggnadstekni- ska åtgärder (reparationslån).

4. godkänna vadjag har förordat i fråga om bidrag till vissa energibespa-

rande åtgärder. |») '.!-)

• Sida 60
•  Original

Prop. 1982/83: 120 6

D Lantmäteriet Inledning

Lantmäteriets produktion av kartor och annan landskapsinformation har under senare år inte kunnat bedrivas i en för avnämarna önskvärd takt. Viktiga behov har blivit eftersatta. I Norrbottens län är det allmänna kartmaterialet så föråldrat att det utgör ett direkt hinder för en effektiv verksamhet inom bl.a. skogsbruket ochenergi- och mineralområdena. Produktion av kartor och annan landskapsinformation i Norrbotten kan ge bestående sysselsättningstillfällen. samtidigt som samhällets behov av landskapsinformation förbättras. Jag har vid utformningen av de förslag som jag nu skall redovisa utgått från sådan produktion som på sikt ändå bör genomföras. Förslagen innebär alltså att produktionen tidigareläggs.

De åtgärder som jag lämnar förslag om har goda möjligheter att utveck- las vidare på sikt. De kan bidra till att göra Luleå och Kiruna till centra för sådan högteknologisk verksamhet som modem produktion av landskapsin- formation utgör. Jag vill därvid särskilt peka på den möjlighet till samarbeå te i fråga om nya typer av kartprodukter rn. m. mellan lantmäteriet och det nybildade företaget Satellitbild AB som mina förslag ger förutsättningar för.

Jag har eftersträvat att den verk samhet jag föreslår till stor del skall kunna lokaliseras till malmfälten och utföras av kvinnlig arbetskraft.

Framställning av ekonomiska kartan

Ekonomiska kartan är föråldrad för större delen av Norrbottens län. Detta medför betydande nackdelar och svårigheter för såväl samhällspla- neringen som näringslivet. Vid överlantmätarmyndigheten i Norrbottens län har under senare år utvecklats ett särskilt kunnande i fråga om produk- tion av kartor. framför allt i samband med framställning av en vegetations- karta över länet. Det finns därför goda förutsättningar att till länet förlägga huvuddelen av produktionen av ekonomiska kartan för länet.

Ekonomiska kartan är föråldrad inte bara för Norrbottens län. Behovet av kartrevidering är stort i många delar av landet. Inom de ekonomiska ramar som f. n. står till statens lantrnäteriverks förfogande för produktion av ekonomiska kartor kan Norrbottens län inte prioriteras särskilt. Mot bakgrund av kartbehovet och sysselsättningsläget i länet anserjag därför att särskilda medel bör ställas till förfogande för produktion av ekonomiska kartor i Norrbotten.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har anslagit medel för en utredning med syfte att klarlägga förutsättningarna för att i Norrbotten revidera ekono— miska kartan för länet. Utredningen har genomförts av lantmäteriverket. Länsstyrelsen har i en skrivelse till bostadsdepartementet i februari 1983 hemställt att medel ställs till förfogande för produktion i Norrbotten av ekonomiska kartan för länet.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1982/83: 120 7

Den av mig nyss nämnda utredningen visar att det finns ett behov att revidera ca 800 av de 1200 blad som har getts ut av ekonomiska kartan över Norrbottens län. Enligt länsstyrelsen är det rimligt att dimensionera en verksamhet i Norrbotten för en årlig framställning av ca 100—150 kartblad. Detta skulle ge sysselsättning åt ca 20—30 personer i länet. Därtill kommer 15—20 personer under 4—5 månader per år som sysselsätts med den fornminnesinventering som regelmässigt ingår i revideringen av ekonomiska kartan. Vid lantmäteriverket skulle dessutom sysselsättas5— l0 personer med sådan verksamhet som med hänsyn till kravet på avance- rad teknisk utrustning. särskilt tekniskt kunnande etc. bör utföras centralt vid verket. Verksamheten kan påbörjas redan under sommaren 1983.

En verksamhet i Norrbotten kan på något längre sikt byggas ut till en årlig produktion av minst 150 blad. En sådan produktion förutsätter emel- lertid att beslut fattas om att förlägga produktion av kartor även för andra län till Norrbotten. Jag är inte beredd att nu ta ställning, till detta. Jag förordar därför att verksamheten I. v. dimensioneras för att framställa 100 blad per år. Kostnaderna härför har i länsstyrelsens nyss nämnda utred- ning beräknats til.l 6800000 kr. per år. varav ca 80 % för produktionen i Norrbottens län. Därtill kommer 1 800000 kr. per år för inventeringen av fornlämningar som bör ske i riksantikvarieämbetets regi.

För att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt behövs ordentliga förberedelser och utbildning av personal. I utredningen föreslås därför att det under budgetåret 1983/84 bedrivs förberedande flygfotografering etc. i lantmäteriverkets regi samt att samtidigt verksamheten planeras och per- sonal rekryteras m.m i Norrbotten. Under budgetåret 1984/85 utbildas personalen. anskaffas huvuddelen av utrustningen och påbörjas produk- tionen i liten omfattning. Budgetåret 1985/86 bedrivs produktionen i full omfattning. Inventeringen av fornlämningar bedrivs enligt utredningens förslag i full omfattning fr.o.m. budgetåret 1986/87. Jag anser att utred- ningens förslag är väl lämpat att ligga till grund för genomförandet av den verksamhet jag har förordat.

För budgetåret 1983/84 bedömer jag att resursbehovet för lantmäteriet blir 1900000 kr. Därav behövs 1 700000 kr. för förberedande produktion. som utförs vid lantmäteriverket. och 200000 kr. för regionala utgifter för projektplanering etc. Under budgetåret l984/85 beräknarjag ett medelsbe- hov av 6500000 kr., varav 3500000 kr. behövs för anskaffning av utrust- ning. projektledning etc. och utbildning av personal. För budgetåret 1985/86 bedömerjag att verksamheten kan bedrivas i full omfattning till en kostnad av 6800 000 kr. Utgifterna för riksantikvarieämbetets fornminnes- inventering bedömer jag till 600000 kr. budgetåret 1984/85. l200000 kr. budgetåret 1985/86 och | 800000 kr. per år fr.o.m. budgetåret 1986/87.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1982/83: 120 g

Vegetationskartering

Kunskap om marken och dess vegetation är ett viktigt led i en god hushållning med våra naturresurser. Sådan kunskap är också av stor betydelse nu när det blir allt viktigare att utnyttja inhemska resurser för att producera energi. I Norrbottens län med dess stora naturrikedomar men samtidigt vidsträckta och ofta svårtillgängliga områden är det särskilt önskvärt att man kan utnyttja ny teknik för att samla in och dokumentera kunskap om naturtillgångarna. Detta kan numera åstadkommas genom att man analyserar flygfoton framställda på s. k. infraröd färgfilm och sam- manställer resultatet till vegetationskartor.

År 1978 tog länsstyrelsen initiativ till ett utvecklingsarbete som syftade till att framställa vegetationskartor över länets kust och inland. Utveck- lingsarbetet har lett till att vegetationskartor nu framställs i Luleå under ledning av överlantmätaren. Enligt planerna skall hela länet utom fjällom- rådet redovisas på ett 80-tal vegetationskartor i skala 1:50000. Hittills har ca 1/3 av området vegetationstolkaizs och ett tiotal kartor getts ut.

Produktionskostnaderna uppgår "till ca 100000 kr. per kartblad i 1982 års prisnivå. Kostnaderna har hittills i stor utsträckning finansierats av använ- ' darna. nämligen skogsvårdsstyrelsen. domänverket. lantbruksstyrelsen (för rennäringen). naturvårdsverket. försvaret. Norrbottens Kraftverk. fle- ra av länets kommuner och några övriga intressenter. En sådan samfinan- siering har emellertid visat sig svår att åstadkomma och vidmakthålla eftersom intressenterna ofta har olika önskemål om när i tiden de olika områdena skall kartläggas. Detta har lett till att en del av kostnaderna inte har kunnat tas ut av intressenterna. Dessa kostnader har hittills kunnat täckas genom att särskilda medel har tillskjutits i olika sammanhang bl. a. från den s.k. Jokkmokksgruppen. länsstyrelsen och lantmäteriet.

Arbetet sysselsätter tio personer till en kostnad av ca 1500000 kr. per år. Verksamheten beräknas pågå i ca fem år.

Finansieringen är säkerställd för större delen av innevarande budgetår. Ett medelstillskott från statsbudgeten bör enligt min mening verksamt kunna bidra till att vegetationskarteringen kan fullföljas. vilket enligt min uppfattning är angeläget. Jag förordar därför ett årligt resurstillskott av 300000 kr. till verksamheten.

Företrädare för flera av de övriga Norrlandslänen har hos lantmäteriet i Norrbotten väckt frågan om det är möjligt att producera vegetationskartor även för dessa län i Norrbotten under förutsättning att verksamheten kan finansieras. En fortsättning med kartering för andra län är således tänkbar och kan ge långsiktig sysselsättning i Norrbottens län.

• Sida 63
•  Original

"Prop. 1982/83: 120 - 9

Modernisering av fastighetsregisterkartorna

En viktig beståndsdel i fastighetsregistret är fastighetsregisterkartorna. Dessa kartor äri stor omfattning gamla och förslitna. De har ofta tekniska brister. Det material avvilket kartorna är framställda är många gånger av dålig kvalitet. Bristerna gör det svårt att föra in ändringar. Kartorna har ofta hållits aktuella utan att kravet på en riktig lägesredovisning har kunnat tillgodoses i en tillfredsställande utsträckning. Skalan är i flera fall för liten för att medge en fullständig redovisning av fastighetsindelningen. Det finns alltså ett stort behov av nya och bättre kartor som tillförlitligt redovisar fastighetsindelningcn. chisterkartornas brister medför betydande olägen- heter inte bara för fastighetsregistreringen utan också i hög grad för all planerings- och projekteringsverksamhet som kräver tillgång på tillförlit- liga uppgifter om fastighetsinclelningen. I takt med att de nuvarande jord- och stadsregistren läggs över till det nya ADB-baserade fastighetsregistret ställs också ökade krav på fastighetsregisterkartorna.

Arbetet med att modernisera registerkartorna är till följd av resursbrist starkt eftersatt i hela landet. Lantmäteriverket har bedömt att betydande resurser behöver sättas in för att avhjälpa de mest påtagliga bristerna. Verket har uppskattat de totala kostnaderna för detta till i storleksordning- en minst 50 milj. kr.

Utan påtagliga olägenheter kan registerkartor till huvudsaklig del fram- ställas på annan ort än den där registren förs. En förutsättning är dock att produktionen leds av sakkunnig p'ersonal. Registerkartor kan alltså fram- ställas i Norrbottens län. Jag anser att det är angeläget att så sker med hänsyn både till behovet av förbättrade registerkartor och sysselsättnings- läget i Norrbotten.

Verksamheten kan ge sysselsättning i Norrbotten under en lång tid framöver. Den kräver förberedande arbete i berörda län. Dessutom krävs resurser hos lantmäteriverket för att leda verksamheten.

Arbetet bör kunna komma igång redan inom ett par månader efter ett beslut. Jag förordar att verksamheten kommer till stånd och att den under budgetåret 1983/84 dimensioneras så att den i Norrbottens län sysselsätter något mer än tio personer. Utgiften för verksamheten har beräknats till ca- 3 800000 kr. per år. Härutöver krävs under budgetåret 1983/84 investering- ar om ca 700000 kr. Det är möjligt att senare bygga ut verksamheten så att ca 20 personer sysselsätts i Norrbotten. '

Sysselsättningseffekter, lokalisering, varaktighet m. 111.

När den verksamhet som jag har föreslagit pågår i full skala räknar jag med att den i Norrbottens län ger sysselsättning som motsvarar ca 50 årsarbetskrafter. Enligt min mening bör arbetet förläggas till Luleå och Kiruna.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1982/83: 120 IO

Delar av arbetet med att framställa ekonomiska kartan bör förläggas till Luleå med hänsyn till att där redan finns tillgång till utrustning, kvalifi- cerad arbetsledning m.m. En betydande del av t.ex. det kartografiska arbetet kan med fördel utföras på annan ort. Lämpligast för detta bedömer jag att Kiruna är. Verksamheten kan där samlokaliseras med bl.a. det nybildade företaget Satellitbild AB och den lokala lantmäteriorganisa- tionen. Också arbetet med att förbättra fastighetsregisterkartorna kan med fördel bedrivas i Kiruna. Arbetet med vegetationskarteringen pågår redan i Luleå.

Som jag redan tidigare anfört kan de verksamheter som jag föreslagit utvecklas vidare och pågå under lång tid. Produktionen av ekonomiska kartan kan vidgas till att omfatta även andra län än Norrbottens län. " Detsamma gäller vegetationskarteringen. Fastighetsregisterkartorna behö- ver efter moderniseringen underhållas och revideras. Den tänkta samlo- kaliseringen av delar av verksamheten med Satellitbild AB ger som jag tidigare antytt goda förutsättningar för att utveckla nya produkter.

Anslagsfrågor

Särskilda medel behöver ställas till förfogande för att den verksamhet somjag nu har redogjort för skall komma till stånd. ] fråga om vegetations- karteringen gäller mitt förslag emellertid endast ett mindre medelstillskott till den verksamhet som redan bedrivs.

Arbetet med vegetationskarteringen och fastighetsregisterkartorna inne— håller till en del sådan verksamhet som normalt inte ligger inom lantmäteri- verkets direkta ansvarsområde.

Arbetet med fastighetsregisterkartorna utgör en service till fastighetsre- gistermyndigheterna. dvs. främst länsstyrelserna. Lantmäteriverket har enligt sin instruktion tillsyn över fastighetsregistreringen och har därige- nom god överblick över behovet av åtgärder inom området. Verket arbetar dessutom normalt med sådan teknisk verksamhet som det här är fråga om. Jag anser därför att särskilda medel för verksamheten bör anvisas över lantmäteriverkets ordinarie anslag. Även medel för berörda länsstyrelser bör anvisas denna väg eftersom det enligt min mening bör åligga verket att avgöra i vilken ordning fastighetsregisterkartorna skall moderniseras. Jag har i denna fråga särskilt samrått med chefen för civildepartementet.

Till följd av att vegetationskarteringen redan pågår inom lantmäteriet i Norrbottens län bör också tillskott av medel för denna verksamhet anvisas över lantmäteriverkets ordinarie anslag. Särskilda medel till framställning av ekonomiska kartan bör självfallet också anvisas samma väg.

Jag övergår nu till att redovisa anslagsbehoven för budgetåret [983/84.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1982/83: 120 ' 11

D 3. Lantmäteriet: Landskapsinformation

[ prop. 1982/83:100 bil. 13 har regeringen föreslagit riksdagen att till Lantmäteriet: Landskapsinformation anvisa ett "reservationsanslag av 93 031 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader för program 3 Land- skapsinformation.

Jag föreslår att medel för att framställa ekonomiska kartan över Norr- bottens län anvisas över anslaget och redovisas under delprogram 3 b Ekonomiska kartor. Fr. om. budgetåret 1984/85 erfordras också medel för fornminnesinventeringar i riksantikvarieämbetets regi. Efter att ha samrått med statsrådet Göransson.. har jag erfarit att medel för denna verksamhet senare kommer att begäras över riksantikvarieämbetets ordinarie anslag.

Också bidraget till vegetationskarteringen bör enligt min mening anvisas över lantmäteriets anslag D 3. Denna verksamhet bör redovisas under delprogram 3c Topografiska kartor. Upprustningen av fastighetsregister- kartorna utgör en service till länsstyrelserna och övriga användare av kartorna. Medel för denna verksamhet anserjag bör anvisas över anslaget D 3 och redovisas under delprogram 3 h Rådgivning. som huvudsakligen avser service åt statliga och kommunala myndigheter.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantmr'iteriet: Lands/capsinformation för budgetåret l983/84 under elfte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. l982/83: l00 bil. l3 punkt D 3 med 6700000 kr. förhöjt reserva- tionsanslag av 99 731000 kr.

• Sida 66
•  Original

• Sida 67
•  Original

Industridepartementets verksamhetsområde

• Sida 68
•  Original

• Sida 69
•  Original

Prop. 1982/83:120 1

Bilaga 6 Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1983-03-03

Föredragande: statsrådet Peterson såvitt avser inledningen och littera C: statsrådet Dahl såvitt avser littera E: statsrådet R. Carlsson såvitt avser littera G.

Anmälan till proposition om utveckling i Norrbotten

Inledning

De omfattande sysselsättningsproblemen i Norrbotten — vilka jag tidi- gare redogjort för — beror till stor del på att länet har en för liten industri- sektor.

Den förvärrade situationen på arbetsmarknaden under senare tid hänger samman med industrins ensidiga inriktning på branscher med stora struk- turproblem. Särskilt svårt är sysselsättningsläget i malmfältskommunerna Gällivare och Kiruna som en följd av avsättningssvårigheter för LKAB:s järnmalm.

En viktig del i arbetet på att stärka sysselsättningen i Norrbotten blir mot denna bakgrund insatser för att stödja och främja industrin i länet. Det gäller dels att överbrygga basindustrins svårigheter. dels att underlätta tillkomsten av ny industriell verksamhet och därmed bredda länets indu- stri.

Åtgärder för att stödja de statliga industriföretagen i länet föreslås sena- ,re av statsrådet R. Carlsson.

Som jag tidigare redovisat har omfattande insatser gjorts för Norrbotten under senare år. Riksdagen har anvisat betydande medel till länets statliga basindustrier. Likaså har omfattande regional- och arbetsmarknadspoli- tiskt stöd lämnats till länet. Vid två tillfällen. våren l979 och våren l982. har vidare riksdagen beslutat om särskilda program med åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten. Programmen har förutom åtgärder inriktade mot industrin innefattat även insatser inom andra sektorer. Ät- gärderna har i betydande utsträckning grundats på utredningar och förslag som utarbetats i länet av länsstyrelsen och av andra organ. Stöd har lämnats dels till vissa av riksdagen särskilt beslutade insatser, dels via medelsramar i form av reservationsanslag som ställts till regeringens förfo- gande. F.n. finns två sådana medelsramarom vardera l50 milj. kr. till 7 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 120

• Sida 70
•  Original

I.)

Prop. 1982/83: 120

regeringens disposition. en under arbetsmarknadsdepartementets huvudti- tel och en under industridepartementets huvudtitel. '

Enligt min mening är det dock nu nödvändigt med ytterligare åtgärder som långsiktigt stärker utvecklingskraften i'länct. Detta är syftet med utvecklingsplanen för Norrbotten och tar sig där uttryck dels i förslag till åtgärder för att generellt förbättra konkurrenskraften för länets industri. dels i förslag till åtgärder av särskild art för att utveckla näringslivet och därmed sysselsättningen. . _

För att möta den alltmer besvärliga situationen på arbetsmarknaden och för att långsiktigt förbättra sysselsättningen måste ytterligare åtgärder vidtas för att stärka länets industri och övriga näringsliv.

C Regional utveckling 1 Åtgärder för att höja konkurrenskraften i näringslivet

Förslagen i utvecklingsplanen syftar ytterst till att höja konkurrenskraf- ten i det norrbottniska näringslivet. Endast därigenom kan arbetslösheten och undersysselsättningen varaktigt pressas tillbaka. Det är mot denna bakgrund nödvändigt att vidta åtgärder som sänker norrbottenföretagens kostnader. för såväl kapital som personal och transporter. Därigenom förbättras möjligheterna för industriell verksamhet i Norrbotten genom att öka företagens förmåga att konkurrera med fördelaktiga priser.

De statliga företagen utgör en dominerande del av industriverksamheten i Norrbotten. Dessa företag är mycket kapitalkrävande på grttnd av sin karaktär av basindustrier. Staten har som ägare vid många tillfällen till- skjutit kapital för att möjliggöra modernisering och utbyggnad av dessa industrier. Förslag om vissa kapitaltillskott till de statliga företagen i Norr- botten kommer i det följande att redovisas av statsrådet R. Carlsson.

I enlighet med vad som föreslås i utvecklingsplanen för Norrbotten bör, enligt min mening. de norrbottniska företagens konkurrenskraft stärkas genom sänkning av personalkosmoderna. En sådan åtgärd bör leda till att företagens ställning på marknaden stärks. vilket i sin tur bör leda till ökad produktion och ökad sysselsättning. Av grundläggande betydelse är. enligt min mening. att gruv- och tillverkningsindustrin kan få ett bättre kostnads- läge. En sänkning av personalkostnaderna bör därför i första hand komma dessa näringsgrenar till del. Sänkningen bör dessutom omfatta vissa andra näringsgrenar och branscher, som t. ex. uppdragsverksamhet som dels har indirekt betydelse för industrins utveckling. dels till följd av den teknolo— giska utvecklingen kan bli av väsentlig betydelse för sysselsättningsut- vecklingen i vissa regioner. Det kan även finnas skäl att inbegripa produ- centvaruinriktad partihandel och turistverksamhet i den grupp av verk- samheter som bör omfattas av åtgärder för att sänka personalkostnaderna.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1982/83: 120 3

Jag förordar mot denna bakgrund efter samråd med cheferna för social- och finansdepartementen att en sänkning av norrbottenföretagens perso- nalkostnader görs genom en nedsättning av de socialavgifter företagen har att erlägga enligt lagen (1.981 : 691) om socialavgifter. Den procentsats som socialavgifterna sammanlagt utgår med bör under en längre period sättas ned med 10 procentenheter i Norrbottens län för verksamheter av den typ jag nyss har förordat. Kostnaden i form av minskade avgiftsintäkter till följd av en sådan sänkning av socialavgifterna kan beräknas till ca 330 milj. kr. per år. Detta kan jämföras med en kostnad av ca 170 milj. kr. per år för den nedsättning av socialavgifter som gäller fr.o.m. den 1 januari 1983 i Gällivare. Jokkmokks. Kiruna och Pajala kommun. Därutöver bör en ytterligare reducering av socialavgifterna ske vid en sysselsättningsökning i företag inom de nyss nämnda kategorierna. Detta kommer. tillsammans med det regionalpolitiska sysselsättningsstödet. att ge en stimtllans till nyrekrytering av personal. En sådan åtgärd bör leda till en förstärkt ställ- ning för företagen. Detta bör ge en ökad produktion och sysselsättning.

Frågor om den tekniska utformningen och administrationen av en ned- Sättning av socialavgifter för verksamheter i Norrbottens län bereds f. n. inom regeringskansliet. Efter att denna beredning aVSIutats har jag för avsikt att under hösten 1983 framlägga förslag om lagstiftning för nedsätt- ning av socialavgifterna i Norrbottens län. Härigenom möjliggörs en ned- sättning av avgifterna fr.o.m. den ljanuari 1984.

[ årets budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 14 punkt C 5) har till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1983/84 tagits upp ett förslagsanslag av 170 milj. kr. Jag avser att i samband med mitt förslag senare i år om ett nytt system för nedsättning av socialavgifter på tilläggsbudget I för statsbudgeten för budgetåret 1983/84 återkomma be- träffande det ökade medelsbehov som mitt förslag kommer att föranleda.

För att motverka de högre transport/msmaderna för företag i norra delen av landet finns sedan början av 1970-talet ett regionalpolitiskt godsf transportstöd. Vissa förbättringar av stödet gjordes senast våren 1982. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag redovi- sat sin syn på transportstödet. Han har därvid redogjort för de principer som bör gälla för dess utformning och konstaterar att dessa harmonierar med de förslag som väckts i utvecklingsplanen.

Regeringen har nyligen tillsatt en kommitté (dir. 1982: 105) med uppgift att behandla det regionalpolitiska stödet till näringslivet. Till kommitténs uppgifter bör bl.a. att behandla det regionalpolitiska transportstödets roll i regionalpolitiken. Kommittén skall vidare överväga om stödet bör kom- pletteras med stöd till sjötransporter och med åtgärder som kan sänka företagens kostnader för persontransponer. Kommittén skall också bc- handla frågan om den regionalpolitiska betydelsen av att differentiera kostnaderna för informationsövcrföring. Hela transportstödsystemet kom-

• Sida 72
•  Original

Prop. 1982/83: 120 ' 4

mer således att ses överi ett sammanhang. Därmed ges också möjligheter till en samlad avvägning av bidragets regler och de önskemål som förts fram om skilda utvidgningar av stödet.

Frågan om en sänkning av transportkostnaden liksom om en fraktned- sättning för malmtransporterna på malmbanan har tidigare idag behandlats av chefen för kommunikationsdepartemcntct.

2 Särskilda insatser inom skillda sektorer

De grundläggande delarna i utvecklingsplanen syftar till att möjliggöra en expansion av industriproduktionen och därmed den samlade sysselsätt- ningen i Norrbotten. Ätgärderna får effekter för hela näringslivet eller för ett flertal näringar samtidigt. Dessa generella åtgärder behöver. för att få full effekt. föras vidare genom åtgärder som möter de speciella utveck- lingsbehov som finns inom de olika näringsgrenarna.

Statsrådet R. Carlsson kommer att lämna förslag om åtgärder av detta slag vad gäller de statliga basindustrierna i Norrbotten. Därigenom ges möjlighet att realisera en rad frarntidssatsningar av stor betydelse för dessa och för länets fortsatta utveckling.

Cheferna för utbildnings-. jorclbruks- och bostadsdepartementen liksom statsrådet l. Carlsson har tidigare denna dag redovisat förslag av denna karaktär inom sina respektive områden. Senare idag kommer statsrådet Dahl att lämna sådana förslag inom energiområdet.

Jag kommer i det följande att lämna förslag av betydelse för utveckling- en inom bl.a. vcrkstadsindustrin och turismen. Jag kommer också att ta upp frågan om åtgärder som kan stärka den norrbottniska glesbygdens utveckling liksom frågor om lokalisering av statlig verksamhet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i skrivelse till regeringen den Zl januari [983 redovisat ett stort antal förslag till åtgärder som långsiktigt skulle kunna stärka sysselsättningen i länet. Förslagen har olika grad av konkretisering. Flertalet kräver viss ytterligare bearbetning. Huvuddelen av de föreslagna åtgärderna förutsätter helt eller delvis en finansiering utanför ordinarie stödformer och anslagsramar.

Länsstyrelsen föreslår att en sammanhållen medelsram för sysselsätt- ningsfrämjande åtgärder ställs till förfogande inom vilken projekt xsucces- sivt kan preciseras och genomföras. Länsstyrelsen uttalar mycket positiva erfarenheter av det nuvarande arbetssättet med medelsramar till regering- ens disposition för stöd till särskilda insatser i länet. För att främja över- blicken och samordningen i det regionalpolitiska arbetet bör dock-enligt ' länsstyrelsens mening. medelshanteringen hållas samman på ett departe- ment. '

Jag delar länsstyrelsens uppfattning om att nuvarande arbetssätt med . sammanhållna medelsramar till regeringens förfogande för särskilda insat-

• Sida 73
•  Original

'»Jl

Prop. 1982/83: 120

ser i Norrbotten fungerat väl. Arbetssättet medger ett aktivt och smidigt projekt- och utvecklingsarbete såväl regionalt i länet som centralt inom regeringskansliet. Samtidigt innebär det möjlighet till överblick och sam- ordning liksom till avvägningar gentemot krav och intressen från andra politikområden och andra delar av landet. . "

Jag förordar mot denna bakgrund att det under industridepartementets huvudtitel anslås 200 milj. kr. för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län under de närmaste tre budgetåren. Prövningen av ärenden om anspråk på medel från detta anslag bör ligga på regeringen. Länsstyrel- sen bör som regionalpolitiskt sammanhållande organ i länet yttra sig över framställningarna. För vissa typer av stöd kan, i likhet med tidigare. medel ställas till länsstyrelsens eller annan myndighets förfogande för att fatta beslut om stöd till enskilda projekt eller verksamheter.

Medel från detta anslag skall kunna lämnas till regionalpolitiskt angeläg- na projekt i länet. Medlen skall ses som ett komplement till gängse stöd- former t.ex. inom regional-. industri-. arbetsmarknads-. jordbruks- och energipolitiken.

Jag övergår nu till att redogöra för åtgärder som enligt min mening bör kunna komma ifråga för stöd från den medelsram somjag nyss förordat för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län. Jag kommer därvid att ta upp även vissa andra frågor som har anknytning till dessa åtgärder. Flertalet åtgärder har förts fram i länsstyrelsens löpande länsplaneringsar- bete och finns också med bland de åtgärdsförslag som länsstyrelsen re- dovisade i sin skrivelse den 21 januari 1983. vilkenjag tidigare nämnt. Som underlag för mina förslag finns också den rapport med förslag till åtgärder i Malmfälten somäden s.k. Rehnbergsgruppen redovisade till regeringen den 30 november 1982. '

2.1 Det regionalpolitiska stödet

[ utvecklingsplanen har föreslagits vissa förstärkningar av det regional- politiska stödet till näringslivet i Norrbotten. Med hänsyn till att riksdagen fastställde nya regler för det regionalpolitiska stödet så sent som ijuni 1982 och till att en särskild kommitté nyligen tillsatts för att behandla ett stort antal frågor som rör det regionalpolitiska stödet till näringslivet, är jag nu inte beredd att förorda några förändringar vad gäller detta stöd. Jag vill i "detta sammanhang betona att det allmänt sett inte råder brist på medel då det gäller stöd till t. ex. industriinvesteringar i länet. Bristen ligger snarare på tillgången på utvecklingsbara och ekonomiskt bärande projekt. Där- emot-kan det i vissa fall vara så att ordinarie stödformer inte är användbara eller tillräckliga.

Eventuella kompletteringar till det gängse regionalpolitiska stödet bör. enligt min mening. ske med medel från det anslag för särskilda regionalpo- litiska insatser i länet somjag tidigare förordat. Prövning bör därvid ske av regeringen i varje enskilt fall. '

• Sida 74
•  Original

Prop. 1982/83: 120 - 6

2.2 Den regionala utvecklingsfoniden

Den regionala utvecklingsfonden har en viktig uppgift i utvecklingen av länets näringsliv. Fonden tillhandahåller dels service- och konsultinsatser, dels finansiellt stöd. bl.a. i form av s.k. utvecklingskapital. Genom ett speciellt landstingsanslag på lt") milj. kr. för åren 1982—1984 samt ett särskilt bidrag på 4 milj. kr. innevarande budgetår från anslaget C5. Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbottens län är fondens resurser för service- och konsultinsatser förhållandevis goda.

När det gäller fondens finansieringsverksamhet anser jag att det är angeläget att fonden ges möjlighet att också satsa på tämligen riskfyllda projekt. En förutsättning för detta är att finansieringsverksamheten tillförs ytterligare medel så att inte fondens utlåningskapacitet urholkas. För att behålla fondens reala lånekapacitet intakt under de närmaste åren beräk- nar jag att det behövs ett medelstillskott till fonden på 15 milj. kr. Medlen bör tas från anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i länet.

] den tidigare nämnda Rehnbergsgruppens rapport föreslås att utveck- lingsfonden i länet tillförs resurser för att placera 2—3 handläggare i Gälli- vare resp. Kiruna kommun'för i första hand en period av tre år. Vidare föreslås att resurser avsätts för extra konsultinsatser i dessa kommuner. Behovet av extra medel för detta ändamål får bedömas med hänsyn till fondens resurser i övrigt för sådana insatser. Medel för dessa särskilda insatser från fondens sida i Malmfälten bör kunna tas från anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i länet.

2.3 Lokaliseringssamråd m. m.

Parallellt med ett aktivt arbete i länet måste insatser göras på central nivå för att lokalisera verksamhet till länet.

Lokuliseringsmmråde! med de stora industriföretagen har bl. a. till följd av strukturella åtgärder och sysselsättningsminskningar inom industrin till stor del bestått av överläggningar i samband med företagsrekonstruktioner och åtgärder för att skaffa ersättningsverksamhet vid företagsnedläggelser. Inom samrådet har handlagts några ärenden om lokaliseringsstöd omfat- tande sammantaget ett hundratal arbetstillfällen i Norrbotten. Samrådet har nu fått utökade personella resurser och en intensifierad verksamhet har påbörjats. där insatser för att öka sysselsättningen i Norrbotten intar en framträdande plats.

Enligt min mening bör de förslag som nu lämnas för att förstärka konkur- rensmöjligheterna för näringslivet i Norrbotten i kombination med det regionalpolitiska stödet ge betydligt förbättrade förutsättningar att lokali- sera verksamhet till länet. Jag kommer ingående att följa utvecklingen härvidlag och då speciellt uppmärksamma Malmfältens situation.

I Rehnbergsgruppens rapport betonas att ytterligare ansträngningar

• Sida 75
•  Original

Prop. 1982/83: 120 " . 7

måste göras för att söka förmå företag i andra delar av landet att förlägga produktion och sysselsättning till Malmfälten. Med hänsyn till svårigheter- na att i nuvarande läge med låg aktivitets- och investeringsnivåi näringsli- vet uppnå resultat i sådana ansträngningar måste. sägs i rapporten. insat- serna göras så mycket mer kvalificerade och bedrivas särskilt intensivt. I rapporten föreslås att regeringen skall uppdra åt en särskildjYirIzundIirigs- grupp att överlägga med ett antal företag om förläggning av varu- och tjänsteproduktion till Malmfälten. En utgångspunkt för förhandlingarna bör. sägs det i rapporten. vara att snabbt få till stånd ny sysselsättning till regionen och att staten därvid bör vara beredd att ge ett betydande ekono- miskt stöd.

Jag delar Rehnbergsgruppens uppfattning om behovet av särskilda insat- ser för Malmfälten. liksom för Norrbotten i övrigt. Jag avser mot denna bakgrund föreslå regeringen tillkalla en särskild förhandlingsgrupp med uppgift att hos ett antal större företag undersöka möjligheterna att få till stånd ny verksamhet och ny sysselsättning i Norrbotten. Jag vill här understryka att det skall gälla nya verksamheter och inte flyttning av befintlig verksamhet och sysselsättning från andra delar av landet.

Med hänsyn till den mycket speciella situationen som gäller för Svappa- vaara samhälle aVser jag — vilket jag återkommer till — dessutom tillkalla en särskild förhandlare med uppgift att förmå företag att göra etableringar på denna ort för att möta den sysselsättningsminskning som förutses inom gruvbrytningen.

Det arbete som bedrivits inom industridepartementet med systematisk produktsökning. produktfömwdling och förmedling av Iegoarbelmz samt med laka/iseringssamråd inom den privata tjänste- och scrvit'esekmrn visar att det finns möjligheter att få fram idéer och projekt som kan styras till regionalpolitiskt prioriterade regioner som t. ex. Norrbotten. Det finns enligt min mening tltifrän nu vunna erfarenheter förutsättningar för ett intensifierat arbete på detta område. I den nyligen avlämnade propositio-' nen om verksamheten vid statens industriverk ( prop. 1982/83: 113 ) harjag föreslagit (s. 42) att denna verksamhet förs över till industriverket. Arbetet bör. enligt min mening. bedrivas i samma former som hittills och med utnyttjande av befintliga stödformer och medelsramar inom regionalpoliti- ken. Stödbehov som inte kan tillgodoses den vägen bör täckas via anslaget för särskilda'regionalpolitiska insatser i Norrbottens län.

Den statliga Upphandlingen har hittills inte använts på något systema- tisktsätt inom regionalpolitiken. Det bör dock enligt min mening finnas förutsättningar för en ökad regionalpolitisk påverkan på detta område. Jag vill erinra om vad som sägs i anvisningarna till 9 och 15 555 i upphandlings- kungörelsen om att statliga myndigheter och verk vid upphandling aktivt bör inhämta anbud från sådana företag i de fyra nordligaste länen som kan komma ifråga som leverantörer och att vid likvärdiga anbud upphandling- en skall läggas till företag i denna del av landet.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1982/83: 120 8

Från industrihåll har vissa elableringsprojckt aktualiserats med tänkbar lokalisering till Norrbotten. Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att det privata näringslivet gör satsningar också i Norrbotten. Bortsett från en deltilialetableringar som kom till stånd under slutet av 1960-talet med villkorade frisläpp av investeringsfonder-har några mer betydande privata satsningar inte skett i länet under senare årtionden. '

Mot denna bakgrund hälsar jag med tillfredsställelse Gränges Alumini- um AB:s planer på att lokalisera ett aluminiumsmältverk till Piteå. Bolaget har hos regeringen ansökt om tillstånd enligt 136 a & byggnadslagen beträf- fande denna lokalisering. Ärendet bereds f.n. inom regeringskansliet. Det är min förhoppning att Gränges Aluminium AB skall komma fram till ett beslut att etablera industriell verksamhet i Piteå. En sådan skulle. förutom att skapa produktion och sysselsättning. också ha ett symbolvärde och visa att det privata näringslivet är berett att göra kommersiella satsningar i Norrbotten.

Ett annat projekt som SKF-Steel aktualiserat är byggandet av ett järn- svampverk i Malmfälten. De förstudier som gjorts har dock inte lett fram till beslut om igångsättning av projektet.

2.4 Administrativ tjänsteproduktion m. m.

Etableringen av den statliga Servicecentralen i Gällivare (SlGA) har utfallit väl och visar att det är möjligt att förlägga administrativ tjänstepro- duktion till Malmfälten och Norrbotten. De etableringar som bl.a. Control Data AB och Allmänna Ingeniörsbyrån AB med statligt stöd gjort i länet stärker möjligheterna att utveckla denna administrativa tjänsteproduktion samtidigt som de tillför övrigt näringsliv viktig kompetens inom bl.a. ADB-området.

I syfte att öka förutsättningarna för SlGA att ta emot ytterligare projekt har verksamheten nyligen omorganiserats. Omorganisationen innebär att verksamheten vid SIGA förts över i ett bolag under en stiftelse med namnet Stiftelsen Administrativ Produktion i Malmfälten. Genom denna förändring frigörs resurser i stiftelsen för att utveckla nya verksamheter och företag samtidigt som den nuvarande verksamheten vid SlGA kan konsolideras och vidareutvecklas. * '

l Rehnbergsrapportcn föreslås; en utbyggnad av verksamheten vid SlGA. ] rapporten föreslås vidare att regeringen skyndsamt skall uppdra åt samtliga centrala statliga myndigheter och affärsdrivande verk i Stockholm att redovisa arbetsuppgifter som kan förläggas till en utbyggd SlGA-verk- samhet i Malmfälten. Siktet bör, sägs i rapporten, vara att under en period av 2—3 år flytta arbetsuppgifter motsvarande 250—300 årsanställda. Medel måste ställas till förfogande så att SlGA kan klara de extra kostnader som dessa nya verksamheter skulle innebära i inledningsskedet.

Stiftelsen Administrativ Produktion .i Malmfälten har i en skrivelse till

• Sida 77
•  Original

Prop. 1982/83:120 . - 9

regeringen förklarat sig beredd att äta sig en sådan utbyggnad under vissa förutsättningar vad avser finansiering m.m. Som en bas för fortsatt expan- sion krävs bl.a. ett förstärkt stiftelsekapital. Staten måste därtill vara beredd att tillskjuta medel för att täcka vissa initialkostnader för myndig- heter och verk som förlägger verksamhet till SlGA. Sammantaget beräk- nar stiftelsen att en utbyggnad av verksamheten för att ge arbete för ytterligare 300 personer kommer att erfordra ca 70 milj. kr. i särskild finansiering.

Jag delar Rehnbergsgruppens uppfattning att SlGA-verksamheten bör byggas ut ytterligare. Regeringen har nyligen givit ett fyrtiotal centrala myndigheter och verk i uppdrag att redovisa administrativa uppgifter som skulle kunna fullgöras i Malmfälten. Jag kommer senare idag att föreslå regeringen att uppdra åt Stiftelsen Administrativ Produktion i Malmfälten att utarbeta en plan för en utbyggd och breddad verksamhet och samtidigt medge visst medelstillskott för utvecklingsarbete m.m. i anslutning till utbyggnaden. [ detta uppdrag ingår också att skyndsamt utreda förutsätt- ningarna för etablering av verksamhet i Svappavaara.- Ett uppdrag har också givits till AMS att i samråd med Stiftelsen Administrativ Produktion i Malmfälten och kammarkollegiet undersöka förutsättningarna för att stiftelsen skall kunna handha återkraven på de lån och bidrag som betalas ut av arbetsmarknadsverket.

Finansieringen av en utbyggd SlGA-verksamhet bör kunna ske med utnyttjande av regionalpolitiskt stöd och medel från anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län.

Då det gäller riksdagens beslut våren 1982 (prop. 1981/82: 113. AU 1981/ 82:23. rskr 1981/82:388) om att uppdrag skall lämnas till större centrala myndigheter att inkomma med förslag till hur verksamhet kan decentrali- seras. vill jag nämna att förberedelsearbetet pågår inom regeringskansliet med inriktning på att sådana uppdrag skall kunna lämnas under våren 1983. I den mån central statlig verksamhet visar sig kunna decentraliseras bör detta i enlighet med riksdagens ställningstagande i första hand ske till skogslänen.

2.5 Särskilda insatser för Malmfälten

Jag vill först erinra om malmfältsutredningens (1 1981 : 06) arbete med att utarbeta ett program för utvecklingen på längre sikt i malmfältskommu- nerna. Enligt vad jag erfarit kommer utredningen att redovisa sina förslag och överväganden till regeringen i slutet av innevarande år.

Från skilda håll har förts fram förslag om startande av konstgödseltill- verkning och utvinning av sällsynta jordartsmeta/Ier baserat på apatiten i järnmalmen. Dessa frågor utreds f. n. av malmfältsutredningen.

Inom ramen för de s.k. Gällivare- och Kirunapmjekten bedrivs sedan några år tillbaka ett aktivt arbete på att utveckla näringslivet i de båda

• Sida 78
•  Original

Prop. 1982/83: 120 10

malmfältskommunerna. Arbetet bedrivs i samarbete mellan kommun. LKAB. utvecklingsfond. länsstyrelse. länsarbetsnämnd och Regioninvest i Norr AB. Industri-departementet har också deltagit i vissa delar av arbe- tet. lnsatserna har främst varit inriktade på att stödja utvecklingen inom de befintliga småföretagen på orten. men också på att stimulera till nyetable- n'ngar. En viktig del i arbetet har varit utbildning av personer som är intresserade av att starta egna företag. Verksamheten har gemensamt finansierats av de deltagande parterna. Även i Rehnbergsgruppens rapport betonas vikten av ett aktivt arbete i kommunerna på det näringspolitiska området.

Erfarenheterna från projekten i Gällivare och Kiruna visar. enligt min mening. vikten av ett aktivt utvecklingsarbete i kommunerna. Ett sådant är väsentligt i flera avseenden. Det engagerar människor att ta egna initiativ för att skapa försörjning och sysselsättning. Det stödjer företagens möjlig- heter till utvecklingsarbete. Det skapar en beredskap och kunnighet hos kommunerna att ta emot ny verksamhet.

Jag ser mot denna bakgrund det näringslivsbefrämjande arbete som bedrivs i de båda malmfältskommunerna som en viktig del i arbetet på att skapa ny sysselsättning i Malmfälten. Jag anser vidare att staten bör stödja verksamheten ekonomiskt. Stöd för detta bör kunna lämnas från anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i länet.

. Jag har tidigare redogjort för min syn på Rehnbergsgruppens förslag angående en förstärkning av utvecklingsfondens resurser att utnyttjas i Malmfälten. Den strukturplan som LKAB lagt fram och som statsrådet R. Carlsson senare idag kommer att redogöra närmare för. innebär att malm- brytningen för den nu överblickbara tiden kan beräknas bli 13— 15 milj. ton per år. LKAB föreslår att verksamheten koncentreras till Kiruna och Malmberget. Någon verksamhet avses däremot t.v. inte bedrivas i Svap- pavaara. Ett sådant ställningstagande får vittgående konsekvenser för samhället Svappavaara som helt byggts upp kring gruvbrytningen. 1 samhället finns tillgång till bostäder. samhällelig och kommersiell service som förlorar starkt i värde när gruvbrytningen upphör. I och för sig har motsvarande situation tidigare uppstått och kan komma att inträffa i framtiden i andra samhällen. Men den speciella situationen i Norrbottens malmfält och $vappavaaras geografiska belägenhet ger problemen en särskild dimen- sion. Också för orter i Svappavaaras närhet uppkommer stora problem. Enligt min mening är det därför nödvändigt att — utöver de generella åtgärder som föreslås i denna proposition — göra särskilda insatser i Svappavaara. Jag har tidigare denna dag förordat en allmän nedsättning med 10 procentenheter av de lagstadgade socialavgifterna för vissa verk- samheter i Norrbottens län. Jag förordar att ytterligare ett steg tas för att främja etableringar av i första hand industriell verksamhet i Svappavaara samhälle genom att den typ av ve rksamheterjag tidigare nämnt helt befrias

• Sida 79
•  Original

Prop. 1982/83: 120 11

' från lagstadgade socialavgifter (inkl. den allmänna löneavgiften) för nytill- kommande sysselsättning. Avgiftsbefrielsen bör träda i kraft den I januari 1984 och gälla i 10 år. Den närmare utformningen av denna åtgärd prövas i det beredningsarbete rörande den föreslagna nedsättningen av socialavgif- terna i länet somjag tidigare nämnt pågår inom regeringskansliet. Jag avser därför återkomma med förslag under hösten 1983 om den tekniska utform— ningen av och anvisande av medel för detta borttagande av de lagstadgade socialavgifterna (inkl. den allmänna löneavgiften) i Svappavaara. Ett aktivt arbete måste också ske för att få företag att förlägga verksamhet till samhället Svappavaara. Jag avser därför att tillkalla en särskildförhand- lare med uppdrag att förmå företag att göra etableringar på denna ort för att ersätta de arbetstillfällen som förloras när sysselsättningen i malmbryt- ningen minskar.

2.6 Forskningsstiftelsen Svensk Gruvteknik

Forskningsstiftelsen Svensk Gruvteknik genomför ett femårigt forsk- ningsprojekt i Luossavaaragruvan i Kiruna. Finansiering av projektet sker delvis genom försäljning av malm till LKAB. LKAB har emellertid medde- lat att bolaget av ekonomiska skäl inte längre kan ta emot och sälja den av stiftelsen producerade malmen.

[ och med detta har stiftelsen försatts i en svår situation och har hos regeringen hemställt om hjälp för att kunna fortsätta med och fullfölja de planerade forskningsprojektet i Kiruna. För att säkra driften under hela forskningsperioden 1981—1985 krävs det enligt stiftelsen ett lån på 153 milj. kr. År 1985 kommer det att finnas 1,7 milj. ton lagrad malm till ett värde av 182 milj. kr. räknat efter dagens malmpriser. Om denna malm kan säljas kommer verksamheten att ge ett överskott på knappt 30 milj. kr. Detta förutsätter dock attjärnmalmskonjunkturen blir bättre så att malmen från forskningsgruvan kan avyttras till nu gällande eller högre marknads- priser.

Jag finner det synnerligen angeläget att i någon form säkerställa driften vid forskningsgruvan under hela den avtalade perioden. Det är kostnads- krävande och enligt min mening på många sätt olyckligt att lägga ned forskningsstiftelsen i förtid. Långsiktigt skulle det innebära att svensk gruvindustri går miste om värdefulla resultat från forskningsverksamhe- ten. På kort sikt skulle det innebära att ca 80 personer blir utan sysselsätt- ning efter den 1 april 1984.

Jag avser att snarast ge i uppdrag åt en särskild förhandlare att under våren 1983 utvärdera forskningsstiftelsens verksamhet och undersöka un- _ der vilka förutsättningar som driften där kan fortsätta. Förhandlingar bör därför upptas med stiftelsens delägare och med eventuella andra intressen- ter i syfte att säkerställa forskningsgruvans framtid.

• Sida 80
•  Original

Prop. 1982/83: 120 . 12

För att tills vidare lösa stiftelsen.—. ekonomiska problem anserjag. i likhet med vad statsrådet R. Carlssou senare kommer att föreslå. att stiftelsen via LKAB bör tillföras medel så att verksamheten kan bedrivas i oförändrad omfattning under år 1983.

2.7 Rymdbolagets verksamhet i Kiruna

' Svenska Rymdaktiebolaget avser att genom sitt dotterbolag. Skandina- visk Satellitbild AB. etablera verksamhet i Kiruna för mottagning. bearbet- ning och försäljning av data från fjärranalyssatelliter. Etableringen bygger främst på utnyttjande av information från den franska satelliten Spot i vilken statens delegation för rymdverksamhet (DFR) är delägare. Verk- samheten beräknas ge sysselsättning för drygt 100 personer.

Behovet av investeringar i maskiner och utbildning av personal är omfat- tande. Det totala kapitalbehtwet är beräknat till drygt 150 milj. kr. varav erfordras ca 30 milj. kr. i särskilda bidragsntedel utöver ordinarie regional- politiskt stöd. Regeringen har tidigare beviljat 5 milj. kr. för aktiekapital i det nya bolaget. Vidare har regeringen beslutat om lokaliseringsstöd till byggande av ett kommunalt kontorshus i Kiruna som ska rymma bl.a. Satellitbilds verksamhet. Regeringen har nyligen också beslutat om lokali- seringsstöd till Rymdbolaget för byggande av kontrollstation för Spot- satelliten. Utöver reguljärt regionalpolitiskt stöd bör även här ytterligare stöd kunna lämnas från anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i länet.

2.8 Högskolan i Luleå

Högskolan i Luleå spelar en viktig roll i ansträngningarna att utveckla näringslivet i Norrbotten. Högskolan har i olika omgångar fått särskilda resursförstärkningar med regionalpolitiska medel för att t. ex. kunna bygga ut forskningen snabbare på angelägna områden.

Jag ser ytterligare satsningar på högskolan i Luleå som en viktig del i arbetet med att långsiktigt stärka näringslivet och sysselsättningen i Norr- botten. Jag anser det därför. i likhet med vad chefen för utbildningsdepar- tementet tidigare anfört. viktigt att högskolans möjligheter att stödja nä- ringslivsutvecklingen i länet förstärks. Verksamheten med att låta ny- examinerude civilingenjörer och lufigskoleutbildade ekonmnar under viss tid arbeta i små och medelstora företag. vilken tidigare beskrivits av chefen för utbildningsdepartementet. anserjag därvid i fortsättningen bör finansi- eras via anslaget för. särskilda regionalpolitiska insatser.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1982/83: 1.20 ' . . 13

2.9 Prospekteringsverksamhet

En omfattande prospektering för att finna nya malm- och mineralfyn- digheter pågår i länet. Detta sker dels med ordinarie finansiering inom gruvföretagen, dels med 28 milj. kr. som anslagits särskilt för basprospek- tering i länet och som utförs av Sveriges Geologiska AB (SGAB) under huvudmannaskap av nämnden för statens gruvegendom (NSG).

Genom beslut av riksdagen hösten 1982 har 300 milj. kr. anslagits för ett femårigt program för prospektering och projektering av nya gruvor inom landets stora gruvdistrikt. En betydande del därav, ca 100 milj. kr.. kom- mer att disponeras i Norrbotten. Med detta skapas förutsättningar för ett intensifierat arbete för att få fram ny gruvverksarnhct. På mitt initiativ har nyligen bildats tre arbetsgrupper. varav en för Norrbotten. med represen- tanter från gruv- och mineralindustrin med uppgift att lämna förslag till regeringen på angelägna projekt. En utgångspunkt för arbetsgruppens ar-' bete är att projekten skall bidra till en långsiktig utveckling av gruv- och mineralindustrin i Norrbottens län.

2.10 Handelskonsulent på Nordkalotten

För att stödja ett ökat handelssamarbete på Nordkalotten finns inom ramen för Nordkalottkommitténs verksamhet en handelskonsulent i Norr- botten. Handelskonsulentens verksamhet har tidigare finansierats helt med medel från nordiska ministerrådet. För att kunna fortsätta verksamhe- ten under ytterligare en treårsperiod har Nordkalottkommittén ansökt om medel från regeringarna i Finland. Norge och Sverige. Verksamheten kommer därefter att utvärderas. Den del av kostnaderna som skulle an- komma på Sverige uppgår till ca 200000 kr. per år. Medel bör anvisas för de närmaste tre åren över anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser.

2.11 Särskilda glesbygdsinsatser m. m.

Under senare år har gjorts särskilda glesbygdxinsatser i länets inland. Det gäller bl.a. stöd till komplementsysselsättning inom jordbruk. småin- dustri, hantverk, turism m.m. Erfarenheter från denna typ av insatser i bl. a. Pajala kommun är mycket positiva. Ett-betydande antal småföretag har etablerats och nya arbetstillfällen har därmed tillskapats i områden med hög arbetslöshet och undersysselsättning och med små möjligheter att dra till sig större industrietableringar. t.ex. med hjälp av lokaliseringsstöd. Stöd till fortsatta särskilda glesbygdsinsatser i länets inland bör kunna lämnas via anslaget för särskilda regionalpölitiska insatser i länet.

Länsstyrelsen i Norrbotten har låtit utreda frågan om ökat tillvaratagan- de av här och svamp i länet. Syftet är bl. a. att få rationellare uppsamling av produkter. distribution m.m. Vissa företagsidéer för att möjliggöra

• Sida 82
•  Original

Prop. 1982/83: 120 14

detta bearbetas f.n. I det fall dessa företagsidéer visar sig ekonomiskt och praktiskt genomförbara bör eventuella behov av stöd utöver ordinarie regionalpolitiskt stöd och glesbygdsstöd kunna täckas via anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i. länet.

Chefen förjordbruksdepartementet har tidigare redogjort för vissa åtgär- der vad gäller fiske. pälsdjursuppfödning och samebyarnas utveckling som är av liknande karaktär som de jag nu redogjort för.

2.12 Turistnäringen

Turistnäringen spelar en viktig sysselsättningsmässig roll i vissa delar av länet. En utbyggnad av turistanläggningarna har skett under senare är bl. a. med stöd från de tidigare nämnda medelsramarna för särskilda sysselsätt- ningsinsatser i länet. '

Enligt min mening bör sådant särskilt stöd kunna lämnas för komplette- rande utbyggnad av anläggningarna i redan etablerade turistområden i länet: detta som ett komplement till det ordinarie regionalpolitiska stödet. ] övrigt bör satsningar ske för att nå ökat utnyttjande av befintliga anlägg- ningar bl.a. genom bättre och billigare transporter samt utbildning av personer som arbetar inom turistnäringen. Medel för sådana insatser bör också kunna lämnas via anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län.

2.13 Energiproduktion och energianvändning

Från anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i länet bör stöd också kunna lämnas till vissa encrgisatsningar. vilka statsrådet Dahl sena- re kommer att redogöra för. Det gäller bl. a. byggande av anläggningar för produktion och användning av fasta bränslen.

2.14 Resurser för utrednings- och projektarbete i länet

De åtgärder som jag här redovisat för att stärka sysselsättningen i Norrbottens län bygger i stor utsträckning på det fortlöpande utrednings- ac/z prru'ekturbete som bedrivs ilänet. Detta gäller även åtgärder som redovisas i övriga delar av denna proposition. Ett aktivt arbete i länet utgör också grunden för genomförandet av de åtgärder som här föreslås.

Länsstyrelsen har i sin skrivelse den 21 januari 1983 pekat på nödvändig- heten att få förstärkta resurser för denna typ av utrednings- och utveck- lingsarbete. Jag anser. efter samråd med chefen för civildepartementet. att från anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser bör få anvisas medel med ett belopp av högst 1 milj. kr. per år under de närmaste tre budgetåren för en förstärkning av länsstyrelsens resurser för detta arbete. bl.a. för

• Sida 83
•  Original

'Jl

Prop. 1982/83: 120 |

projektanställning av ytterligare personal. I detta inryms också extra re- surser för det arbete med förstärkt energiplanering m.m. i länet. som statsrådet Dahl senare idag kommer att redogöra för.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag anfört om nedsättning av socialavgifter för verksamheter i Norrbottens län, 2. till Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reserva- tionsanslag av 200000000 kr. '

E Energi

Iden socialdemokratiska utvecklingsplanen för Norrbotten betonas någ- ra från energisynpunkt viktiga aspekter. Norrbotten är rikt på naturtill- gångar. Vattenkraften har länge kommit till utnyttjande. Torvtillgången är mycket god och står inför exploatering. _

Även energiförbrukningen uppvisar speciella särdrag. T. ex. består indu- strisektorn till stor del av företag med produktionsproeesser som kräver mycket energi. Klimatet medför stor energiåtgång för uppvärrnningsända- mål.

Mot bakgrund av dessa förhållanden sägs i utvecklingsplanen: "Dessa förhållanden öppnar särskilt stora möjligheter att genom för- söksverksamhet i Norrbotten vinna erfarenheter av stort värde för energi- politiken i hela landet.

Målet skall vara en genomtänkt kommunal energiplanering och en sam- manhållen plan för Norrbottens energiproduktion och energiförbrukning."

Mina förslag i det följande syftar till att samordna åtgärder för energihus- hållning och för energitillförsel och låta Norrbotten bli ett försökslän för en offensiv energipolitik. Därigenom kan erfarenheter vinnas till nytta för landet som helhet. samtidigt som utveckling och sysselsättning främjas i Norrbotten.

Jag föreslår bl.a. omfattande stöd till fastbränsleeldade anläggningar. förstärkt upphandling inom energiområdet från företag i Norrbotten. ex- perimentverksamhet avseende energihushållning i näringslivets byggnader samt en förstärkt energiplanering. där länsstyrelsen får en central roll.

Chefen för bostadsdepartementet har tidigare denna dag lämnat förslag

• Sida 84
•  Original

Prop. 1982/83: 120 __ ' 16

om bl.a. en integrerad planering av energisparåtgärder och ombyggnads- verksamhet i Norrbotten.

Också dessa förslag utgör en viktig del i en sammanhållen politik för att ge Norrbottens län förutsättningar för en sammanhållen plan för energipro- duktion och energianvändning.

1 Ökad satsning på fastbränsleanläggningar

Den totala energiförbrukningen i Norrbotten var år 1980 ca 26.5 'l'Wh. varav ca 21.9 TWh bränslen och 4.6 TWh elenergi. Med undantag för ca 2.6 TWh bark och lutar var samtliga bränslen importerade.

Oljeförbrukningen inom industrin och inom den s. k. övrigsektorn i Norrbotten uppgick år 1980 till 7.8 TWh eller 680000 ton oljeekvivalcnter. 1 enlighet med lagen om kommunal energiplanering har oljereduktions- planer fastställts av kommunerna. Enligt länsstyrelsens bedömning och kommunernas planer skulle det under 1980-talet vara möjligt att ersätta ca 45 % av denna oljeanvändning med inhemska bränslen om bl. a. tillräckliga finansiella resurser ställdes till kommunernas förfogande.

Sammanställning av kommunernas olljereduktionsplaner. Siffrorna anger mJ olja Eo-S.

Kommun oljean- oljereduktion 1980— 1990 oljean- vändning vändning 1980 sparande substi- totalt 1990 tut i ':??- Arjeplog 3 800 100 500 15.8 3 200 Arvidsjaurl 3 455 887 1 756 76.7 812 Boden 55 763 8 133 16 594 44.0 31 (136 Gällivare 36800 4274 16380 57.8 15 155 Haparanda 1 1 080 1 810 4 880 60.7- ' 4 390 Jokkmokk2 10 000 417 5 583 59.8 4 000 Kalix 63000 9690 35 425 71.6 17885 Kiruna 64 075 7 303 29 930 58.1 26 842 Luleå 1 13 000 21 800 47 800 61.1 43 300 Pajala] 10118 560 6 152 66.5 3 476 Piteå 52 025 . 8 825 19 500 54.5 23 700 Älvsbyn 11659 1013 6779 66.8 4442 (__)verkalix 5 605 998 2 006 53.6 2 601 Overtorneå 8 020 1 860 5 610 93.2 550 59.5 181 329

Länet 447 340 67 670 198 895

1 Endast kommunens och landstingets byggnader : Total eldningsolja enligt SCB:s statistik 8 383 m-! 3 Total eldningsolja enligt SCB:s statistik 9038 ml

1 december 1982 beslöt riksdagen om åtgärder för att öka investeringar- na i utbyggnader av distributidnsanläggningar för ijärrvärme och i torvel- dade förbränningsanläggningar samt om åtgärder i fråga om upphandling inom energiområdet ( prop. 1982/83: 50 bil.6. NU 18. rskr 111). Enligt riksdagens beslut kan stöd utgå med högst 1092 av kostnaderna för distri-

• Sida 85
•  Original

- Prop. 1982/83: 120 17

butionsanläggningar för fjärrvärme och med högst 25 % av kostnaderna för förbränningsanläggningar som byggs för att eldas med främst torv. Stöd kan i båda fallen utgå endast till anläggningar som beställs under år 1983.

1 Norrbotten planeras fastbränslceldade anläggningar i bl. a. Pajala. Överkalix. Kalix. Övertorneå. Haparanda. Boden. Kiruna och Älvsbyns kommun. Flera av dessa anläggningar kan komma ifråga för stöd i enlighet med riksdagens beslut. I flera fall planeras anläggningar uppföras i samar- bete med statens vattenfallsverk.

Betingelserna för utbyggnad av fjärrvärme och för uppförande av fast- bränsleeldade hetvattencentraler i Norrbotten är på grund av bl. a. glesare bebyggelse och större andel enfamiljshus mindre goda än på många andra platser i landet. Jag finner det emellertid från energipolitisk synpunkt angeläget att de fastbränsleanläggningar som har projekterats i länet verkli- gen kommer till utförande. Ett särskilt stöd utöver befintligt stöd bör därför utgå till investeringar i sådana anläggningar i Norrbotten. Tillsam- mans med andra stödformer bör bidrag kunna lämnas till högst 40% av investeringskostnaden. Det i det föregående nämnda stödet till torveldade fastbränsleanläggningar utgår enligt riksdagens beslut endast under år 1983. För projekt i Norrbotten bör stöd intill 40% av investeringskostna- den kunna lämnas för anläggningar som beställs även under år 1984 och 1985. ' _ _

Om de'i det föregående nämnda fastbränslcanläggningarna kommer till stånd kan sysselsättningseffekten under driftskedet beräknas till ca 60 årsverken vid anläggningar och ca 100 årsverken vid torvbrytning m.m. utöver de som erfordras för drift av oljeeldade anläggningar. Till detta skall läggas byggsysselsättning under uppförandetid och sysselsättning hos bl.a. panntillverkare.

Kostnaden för det av mig förordade stödet till fastbränsleanläggningar i Norrbotten bör inom 25 % av investeringskostnaden hcstridas inom den av riksdagen angivna ramen för torveldade anläggningar som beställs under är 1983. Kostnaden därutöver intill 40% av investeringskostnaden bör bestri- das från de medel för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län som chefen för industridepartementet tidigare i dag har föreslagit. Länssty- relsen bör härvid ha ett inflytande över medlens fördelning och prioritering mellan anläggningar.

2 Samordning av bränsleförsörjningen

Norrbotten är det län som har de största torvtillgångarna i landet. Av länets yta på ca 105 000 kmzlutgörs ca 20000 km2 av torvmarker. Enligt länsstyrelsens torvinventering är 680 km2 av dessa lämpliga som torvtäkts- objekt.

8 Riksdagen [982/83. I saml. Nr [20

• Sida 86
•  Original

Prop. 1982/83: 120 18

Flera intressenter. bl. a. kommuner. vattenfallsverket och privata före- tag. har sökt och erhållit koncession i länet för torvutvinning.

Genom det av mig tidigare förordade ekonomiska stödet bör ett flertal torveldade anläggningar komma till utförande i länet. Mot denna bakgrund är det enligt min mening angeläget att ett stabilt system för leverans av bränsle etableras och att olika intressenter samarbetar för att möjliggöra en säker bränsletillförsel på rimliga ekonomiska villkor. Förutsättningarna för ett regionalt fastbränslebolag med kommuner, vattenfallsverket m.fl. som intressenter bör klarläggas. Jag kommer därför att förorda att regeringen uppdrar åt länsstyrelsen och vattenfallsverket att gemensamt utreda frä- gan. Kapitaltillskott till ett fastbränslebolag i enlighet med vad jag har anfört bör kunna utgå från det i det föregående nämnda anslaget för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län.

3 Upphandling inom energiområdet i Norrbotten

1 Norrbotten finns flera tillverkare av energiutrustningar. Det är angelä- get att denna industri får möjlighet att utvecklas. I enlighet med de av riksdagen beslutade riktlinjerna för upphandling inom energiområdet (prop. l982/83:50 bil. 6, NU l8, rskr ll [) har en särskild delegation för _ frågor rörande upphandling inom energiområdet tillkallats. Denna bör enligt min mening ägna särskild uppmärksamhet åt företagen i Norrbotten. Jag beräknar att av de av delegationen f. n. disponerade medlen kommer omkring 50 milj. kr. att utnyttjas för lån till tillverkare av energiutrustningi Norrbottens län. _

4 Utbyggnad av vattenkraften

Under decennier har utbyggnad ägt rum av de stora vattenkrafttillgång- arna i Norrbotten. Lule älv är landets mest reglerade älv. Älvens normal- årsproduktion utgör nästan 19 procent av landets samlade vattenkraftpro- duktion. Utbyggnaden har inneburit ett stort antal arbetstillfällen under byggnadsskedet men också ingrepp i landskapet. För drift och underhåll av kraftstationerna vid Lule älv har 300 varaktiga sysselsättningstillfällen skapats. Utbyggnaden av den relativt billiga vattenkraften har bidragit till att ge de svenska energikrävande basindustrierna väsentliga konkurrens- fördelar och har positivt påverkat sysselsättningen inom dessa industrier. Nyligen har om- och tillbyggnader slutförts i Porjus, Harspränget och Ligga. Arbeten pågår i Messaure och Vietas. Regeringen har i december 1982 medgivit att tillstånd enligt vattenlagen får lämnas för tillbyggnader med ett tredje aggregat i Porsi och Laxede. Härigenom bereds l20 perso- ner sysselsättning i drygt fyra år.

• Sida 87
•  Original

Prop. 1982/83: 120 19

I den socialdemokratiska utvecklingsplanen för Norrbotten föreslås en projektering av Kalix älv.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades i november 1982 en beredning för att föreslå en plan för en utbyggnad av vattenkraften till 66 TWh per år. Beredningen är enligt sina-direktiv oförhindrad att studera sådana älvar och älvsträckor som f. n. är undantagna från utbyggnad enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen. Själv- fallet kommer vattenkraftberedningen att pröva frågan om utbyggnad av Kalix älv.

Förslag om en eventuell utbyggnad av vattenkraften utöver 66 TWh övervägs inom 1981 års energikommitté. som har till uppgift att utreda frågan om åtgärder för att säkra kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende.

Beslut om ytterligare utbyggnad av vattenkraftstillgångar i Norrbotten bör enligt min mening fattas först efter det att erforderliga utredningar har ägt rum och bör samordnas med överväganden med anledning av vatten— kraftbcredningens förslag senare i är.

Om en utbyggnad av ytterligare en älv i Norrbotten kommer till stånd bör ett regionalt ägt bolag skapas" som blir ägare till kraftstationerna. Bolaget kan uppdra åt vattenfallsverket att handha utbyggnaden.

För att kunna ta tillvara möjligheterna till kraftproduktion i minikraft— verk bör enligt min mening en inventering av utbyggnadsmöjligheter för minikraftverk i Norrbotten göras av länsstyrelsen.

5 Energihushållningsåtgärder

Riksdagen beslutade våren 1981 om ett samlat energihushållningspro- gram för 1980-talet (prop. 1980/81:90 bil. ]. NU 60. rskr 381). Målet för detta program är att — med beaktande av samhälleliga mål och ekonomiska förutsättningar — nå lägsta möjliga nivå på energianvändningen; En viktig och omfattande del av programmet avser energibesparande åtgärder i befintlig bebyggelse (prop. 1980/81: 133, CU 37. rskr 884). Många energi- sparåtgärder kan och bör vidare kombineras med reparations- och om- byggnadsarbeten av olika slag.

Det samlade energihushållningsprogrammet skall mot bakgrund av erfa— renheterna av vidtagna energihushållningsåtgärder och eventuella behov av ändrad inriktning omprövas i mitten av 1980-talet. Vissa åtgärder för att öka effektiviteten i energisparandet bör dock vidtas dessförinnan. Rege- ringen föreslog därför i prop. 1982/83:50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. vissa stimulansåtgärder för att öka volymen på byggnads- tekniskt mera krävande energi-sparåtgärder.

Chefen för bostadsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att en försöksverksamhet med integrerad planering av energisparåtgärder och

• Sida 88
•  Original

Prop. 1982/83:120 20

ombyggnadsåtgärdcr anordnas i Norrbotten. [ försöksverksamheten ingår att bidrag kan lämnas till kommunernas ökade kostnader för bl.a. invente- ring och besiktning av bostadsbeståndet.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har i det föregående förordat att möjlighet bör finnas att som beredskapsarbete utföra energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader.

För egen del vill jag framhålla attjag i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 108) aviserade att de regler som gäller för kommuner- nas ansvar och befogenheter inom energihushållningen m.m. kommer att ses över. I detta sammanhang betonade jag. att även det statliga energi- sparstödet bör prövas i syfte att öka möjligheterna att styra stödet till den bebyggelse. där det får bäst effekt.

De förslag om en försöksverksamhet med integrerad planering av energi- sparåtgärder och ombyggnadsverksamhet i Norrbotten som chefen för bostadsdepartementet tidigare denna dag har föreslagit skall ses i detta sammanhang.

För egen del vill jag framhålla att det är väsentligt att samordna åtgärder för energihushållning och för energitillförsel. Det är också angeläget att ta tillvara möjligheten att använda Norrbotten som ett försökslän för att dels få erfarenheter av en samlad energiplanering som underlag för åtgärder i övriga delar av landet, dels snabbt skapa sysselsättning i Norrbotten.

Jag förordar därför att — utöver den inventering av bostadsbeståndet som chefen för bostadsdepartementet har föreslagit — en inventering görs inom samtliga kommuner i Norrbottens län av vidtagna och planerade åtgärder som rör energitillförsel. särskilt vad avser införande av ny energi— teknik och planerad övergång till andra bränslen än olja. I de kommunala oljereduktionsplanerna och den socialdemokratiska utvecklingsplanen för Norrbotten har betydande delar av detta inventeringsarbete redan vidta— gits. Vidare bör i Norrbotten en inventering och besiktning av näringslivets byggnader prövas. Det är angeläget att energisparplaneringen förs fram parallellt med planeringen av energitillförseln inom kommunerna.

Genom dessa inventeringar och de inventeringar som chefen för bo- stadsdepartementet har föreslagit avseende bostadsbeståndet bör man få ett underlag för att inom olika områden åtgärder för energisparande och energitillförsel planeras och genomförs på bästa möjliga sätt.

Verksamheten bör utvärderas för att i möjligaste mån kunna ingå i det underlag för den samlade omprövningen av energihushållningsprogrammet som skall ske år 1985.

Resurser för verksamheten bör disponeras av länsstyrelsen i enlighet med mina förslag i det följande om förstärkt energiplanering.

Som ytterligare ett led i arbetet med att göra Norrbotten till ett försöks- län bör stöd lämnas till vissa försök avseende energihushållning i näringsli- vets byggnader. Försöksverksamheten bör avse en genomgång och analys av möjliga energisparåtgärderi ett antal byggnader i Norrbotten i syfte att

• Sida 89
•  Original

Prop. 1982/83:120 21

finna en modell för att identifiera och analysera lönsamheten av energi- sparande åtgärder i näringslivets byggnader. Försöksverksamheten bör avse ett tiotal anläggningar. För denna genomgång och analys anserjag att - bidrag bör kunna beviljas. För denna del beräknar jag att medelsbehovet uppgår till ca 500000 kr.

För genomförande av dei den nämnda genomgången identifierade åtgär- derna bör visst stöd lämnas. Åtgärder med mycket god lönsamhet. t. ex. med en återbetalningstid för investeringen på upp till ca två år finns det inte anledning att stödja. Åtgärder med en återbetalningstid på mellan ca två och ca åtta år bör emellertid stimuleras särskilt. Dessa åtgärder bör kunna finansieras med relativt förmånliga lån grundade på statligt räntebi- drag till 5 % ränta. Medelsbehovet för detta räntebidrag beräknarjag till ca 2.5 milj. kr. per år.

Verksamheten bör handhas av länsstyrelsen. Vid val av lämpliga anlägg- ningar och av vilka åtgärder som bör vidtas bör samråd ske med energi- sparkonsulten vid utvecklingsfonden. Verksamheten bör utvärderas så att erfarenheterna av den kan utnyttjas inom hela näringslivet.

Jag räknar med att medel för stödet till denna försöksverksamhet ryms inom ramen för det anslag som chefen för industridepartementet har föror- dat till särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län.

6 Förstärkt energiplanering

Ett betydande arbete har lagts ned av länsstyrelsen i Norrbottens län för att kartlägga länets energiresurser och för att inventera byggnadsbestånd m.m. i syfte att klarlägga möjliga energihushållningsåtgärder. Det är ange- läget att detta arbete vidareutvecklas i samarbete med länets kommuner. Länsstyrelsen bör därför ges förstärkta resurser inom detta område. En särskild energigrupp med företrädare för statens vattenfallsverk. statens industriverk och oljeersättningsfonden (t.o.m. 1983-06-30. därefter sta- tens energiverk). länsbostadsnämnden. länsarbetsnämnden och den regio- nala utvecklingsfonden bör knytas till länsstyrelsen. Gruppen bör till läns- styrelsen kunna lämna förslag, synpunkter och råd avseende genomföran- de av energiplaneringen. .

För förstärkt energiplanering och andra av mig förordade åtgärder bör länsstyrelsen tillföras särskilda resurser. Chefen för industridepartementet har tidigare i dag angivit att medel för utrednings- och projektarbete bör ställas till länsstyrelsens förfogande inom ramen för anslaget Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län.

9 Riksdagen 1982/83. [ saml. Nr 120

• Sida 90
•  Original

Prop. 1982/83: 120 22

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att . I. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ökad fastbräns- leanvändning i Norrbottens län. 2. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för förstärkt energi- planering och energihushållning i Norrbottens län.

G Statsägda företag

1 Allmänt

De statsägda företagen utgör en dominerande del av industriverksamhe- ten i Norrbotten. 1 den tidigare nämnda utvecklingsplanen föreslås omfat- tande åtgärder som berör de statliga bolagen. För Luossavaara-Kiiruna— vaara AB (LKAB) samt SSAB Svenskt Stål AB (SSAB) och AB Statens Skogsindustrier (ASSI) till de delar som finns i Norrbotten föreslås en finansiell förstärkning av totalt 2000 milj. kr. för att sänka kapitalkostna- derna och därmed lägga en bättre grund för den framtida utvecklingen. Ett sätt att sänka kostnaderna skulle enligt förslaget kunna vara att göra en nedskrivning av företagens anläggningstillgångar i Norrbotten.

Efter det att utvecklingsplanen lagts fram har regeringen i proposition (1982/83: 68) om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen föreslagit att ASSI skall få ett kapitaltillskott på 2000 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion. Beloppet är tillräckligt stort för att medge erfor- derliga neskrivningar av anläggningstillgångar och ge ASSI en_solid grund inför framtiden. I propositionen framhålls också att detta tillskott bör ge möjlighet för ASSI att genomföra behövliga miljöinvesteringar vid Karls- borgs bruk. Utöver detta tillskott föreslås i den nämnda propositionen att staten skall efterge ett lån på 275 milj. kr. till ASSI avseende Karlsborgs bruk. Om riksdagen godkänner dessa förslag är det möjligt att på ett tillfredsställande sätt genomföra en finansiell rekonstruktion av ASSI. Något tillskott utöver dessa 2275 milj. kr. behövs f.n. inte.

SSAB har betydande anläggningar utanför Norrbotten. Bolaget har strä- vat efter att komma bort från ortstänkandet och har bl.a. därför organi- serat sig i divisioner där likartad verksamhet från flera orter ingår. Divi- sionerna har resultatansvar och avräkning sker mellan olika produktions- enhetcr till priser som så långt som möjligt avspeglar förhållandena på den externa marknaden. Det skulle krävas omfattande ingrepp i SSAB:s orga- nisation och kalkyl- och redovisningssystem om föreslagen nedskrivning av anläggningstillgångarna i Luleå-enheterna skulle få den effekt som avses i utvecklingsplanen, dvs. stärka Luleå—enheternas ekonomiska ställ-

• Sida 91
•  Original

Prop. 1982/83:120

l—J '.'-)

ning. Problemet har också påtalats i utvecklingsplanen där man påpekat att _ andra lösningar kan bli nödvändiga. Ett bakomliggande syfte med förslaget om nedskrivning är att förutsättningar skulle skapas för att mer förutsätt- ningslöst kunna pröva framtida investeringsprojekt. Detta syfte kan i stäl- let på ett bättre sätt uppnås genom att medel ställs till SSAB:s förfogande ' för investeringar i Luleå och detta tarjag upp i det följande.

För LKAB är situationen annorlunda. Bolaget har huvuddelen av sina anläggningar i Norrbotten. Anläggningstillgångarna har dimensionerats för ett högre kapacitetsutnyttjande än nu aktuell nivå. Det är därför nödvän- digt att skriva ned värdet av anläggningstillgångarna. Dessutom finns be- hov av att skriva ned värdet av delar av färdigvarulagret.

Efter dessa synpunkter av mera allmän karaktär övergårjag nu till att närmare behandla de olika företagens situation och behovet av statliga insatser.

2 LKAB

Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om statliga stödåtgär- der till LKAB. Vid det senaste tillfället. hösten 1981. beslöt riksdagen om ett kapitaltillskott på 1500 milj. kr. till Statsföretag AB för att genomföra en finansiell rekonstruktion av LKAB ( prop. 1981/82: 56 . NU 13. rskr 82).

LKAB har den 15 februari 1983 inkommit med en utredning rörande företagets framtida struktur. i det följande benämnd långsiktsplanen. l frågan har också kommit in skrivelser från bl.a. Kiruna kommun samt fackliga och andra organisationer.

Till grund för beslutet hösten 1981 om kapitaltillskott låg bl.a. en av LKAB under våren 1981 upprättad strukturplan. Planen innehöll bl. a. en bedömning över utvecklingen på stål- och malmmarkanden. Stålproduk- tionen inom den Europeiska Gemenskapen (EG). där LKAB har sin hu- vudsakliga marknad förjärnmalm. bedömdes då komma att pendla mellan 125 milj. ton och 145 milj. ton beroende på konjunkturläge. Beträffande Östersjöländerna. som var LKAB:s andra mer betydande marknadsom- råde. bedömdes framtidsutvecklingen som osäker. LKAB:s målsättning var att uppnå en avsättning på ca 20 milj. ton järnmalm per år inom EG. vilket motsvarade en marknadsandel på ca 16%. Totalt räknade bolaget med att komma upp till volymer på ca 25 milj. ton järnmalm per år.

Under år 1982 har stålproduktionen minskat över hela världen. Inom EG har stålproduktionen legat på ca 110 milj. ton med en årstakt på mindre än 100 milj. ton under andra halvåret. LKAB. vars marknadsandel inom EG år 1980 var 14%. uppnådde för år 1982 en andel på endast 9%.

Som följd av dels stålmarknadens nedgång. dels vikande marknadsande— lar har LKAB:s leveranser av järnmalm minskat kraftigt under år 1982. De totala leveranserna uppgick till 13.1 milj. ton. vilket endast utgör hälften av den målsättning som fastlades under år 1981.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1982/83: 120 34

LKAB har i den nu upprättade långsiktsplanen gjort en reviderad be- dömning av de framtida försäljningsmöjligheterna. Detaljerade prognoser har upprättats för perioden 1983— 1986. Den allmänna konjunkturen antas utvecklas så att år 1983 blir ett sämre år än 1982. År 1984 antas bli ett uppgångsår som år 1985 kulminerar i en högkonjunktur. År 1986 förutsätts en viss avmattning. Världsproduktionen av stål antas år 1985 inte överstiga 1979 års produktion som uppgick till ca 750 milj. ton. Det innebär att ökningstakten i världens stålproduktion under perioden 1980—1985 beräk- nas bli ca 1% per år. LKAB:s bedömning är att stålproduktionen inom EG i mitten av 1980-talet kommer att ligga kring 105— 1 10 milj. ton. Betydande kapacitetsminskningar sägs komma att krävas inom den europeiska stålin- dustrin för att den skall nå lönsamhet. EG:s malmimport beräknas bli ca 100 milj. ton malm.

LKAB konstaterar att företagets leveranser av ht'igfosformalm till EG har minskat de senare åren. Högfosformalmen används i regel i äldre och mindre moderna produktionsanläggningar. Eftersom en fortsatt omstruk- turering av stålindustrin förväntas medföra att tillverkningen koncentreras till mer moderna anläggningar finns det risk för ytterligare leveransbortfall för LKAB vad gäller högfosformalm.

Närmare 80%- av EG:s järnmalmsimport utgörs av lågfosformalm. LKAB har här av kvalitetsskäl haft svårt att hävda sig på marknaden. Företaget har emellertid satt in produktutvecklingsåtgärder som förbättrat kvaliteten på lågfosformalmerna och ytterligare åtgärder håller på att ge- nomföras. Detta beräknas medföra att man på ett bättre sätt kan möta stålverkens ökade kvalitetskrav. Härigenom bedöms förutsättningar finnas att återta marknadsandelar inom EG.

Det totala utrymmet för leveranser av pellets till EG bedöms även i fortsättningen vara begränsat. LKAB anser sig dock ha vissa utsikter att med marknadsföringsåtgärder kunna hävda sig eftersom kvaliteten på före- tagets pelletsprodukter bedöms vara konkurrenskraftig. En växande mark- nad ftnns för direktreduktionspellets.

De viktigaste marknaderna för LKAB utanför EG är Sverige. Finland och Östeuropa. lnom Sverige beräknas leveranserna av järnmalm fortgå som hittills. Det finns enligt LKAB förutsättningar att öka försäljningen till Finland. LKAB har också målsättningen att öka försäljningen till Östeuro- pa. En förutsättning för att detta skall kunna ske är dock att motköpskom- binationer kan arrangeras.

LKAB räknar med att de totala leveranserna av järnmalm blir ca 11 milj. ton år 1983. För åren 1984—1986 beräknas leveranserna uppgå till 13— 15 milj. ton per år. Antagandet förutsätter att den sedan år 1975 nedåtgående försäljningsutvecklingen kraftigt bryts. Enligt LKAB:s mening bör de per- sonella och maskinella produktionsresurserna anpassas till en nivå på 15 milj. ton järnmalm per år.

LKAB:s produktionssystem består av tre gruvor och två hamnar. Det

• Sida 93
•  Original

Prop. 1982/83: 120 25

finns f.n. anläggningar för en produktion av nära 30 milj. ton färdiga produkter. I den strukturutredning som genomfördes av LKAB under år 1981 konstaterades att det var ekonomiskt fördelaktigt att ha samtliga enheter i drift vid produktionsvolymer på ca 23 milj. ton järnmalm eller mer per år. Eftersom det långsiktiga målet var att uppnå 25 milj. ton per år ansågs produktionsstrttkturen då inte behöva ändras.

Enligt LKAB:s nyligen upprättade långsiktsplan har. som jag tidigare nämnt. leveransprognoserna i väsentlig grad justerats. LKAB uppger att den fortsatta tillbakagången för högfosformalmer. frånvaron av en tillräck- ligt stor marknad för pellets och de kvardröjande kvalitetsnackdelarna hos lågfosforprodukterna har medfört att LKAB:s problem koncentreras till-- Kiruna och Svappavaara. Malmberget är i dag en gruva som ur kvalitets- synpunkt inte längre inger oro. Enligt LKAB bör Kirunas och Malmber- gets gruvor med tillhörande pelletsverk fortsättningsvis svara för LKAB:s hela produktion. medan Svappavaara bör avställas med möjlighet att vid en kraftigt förbättrad marknadssituation kunna tas i drift igen. Fortsatt drift i Svappavaara skulle enligt-LKAB:s beräkningar innebära en merkostnad om 60—80 milj. kr. per årjämfört med motsvarande produktion i Kiruna.

Den angivna produktionsstrukturen inom LKAB:s järnmalmsrörelse med två gruvor och två hamnar är i fråga om anläggningar och fasta' maskiner tillräcklig för en varaktig produktionsnivå på drygt 20 milj. ton per år. Först vid en produktion över den nivån behöver Svappavaara- gruvan tas i drift.

Av ekonomiska skäl a_vser LKAB att hålla investeringarna under peri- oden 1983—1986 på en lågnivå. En utbyggnad av en ny transportnivå beräknas dock ske i Malmberget enligt gällande planer. vilka innebär projekteringsstart år 1985. byggstart år 1987 och produktionsstart år 1990. En ny transportnivå i Kiruna blir med de lägre produktionsvolymerna inte aktuell förrän tidigast i början av 2000-talet, varför detta projekt vilar tills vidare.

1 långsiktsplanen utgår man vidare från fortsatt prospekteringsverksam- het på minst nuvarande nivå. fortsatt internationell konsultverksamhct och en satsning på att utveckla den s.k. stålbandsprocesscn.

Antalet anställda vid LKAB har minskat kraftigt. I slutet av år 1981 uppgick antalet anställda inom järnmalmsrörelsen till ca 6500 personer. Vid slutet av år 1982 hade antalet minskat till ca 5900 personer. Till slutet av år 1983 beräknas antalet anställda minska ytterligare till ca 5 100 genom s.k. naturlig avgång och genom att ca 320 personer som sagts upp slutar sin anställning. För den produktion som planeras för år 1983 erfordras en personalstyrka av endast 4000 personer. Detta innebär att det beräknas uppstå en övertalighet under år 1983 på ca 1 100 personer. Personalbehovct under perioden 1984— 1986 bedöms uppgå till 3 700 anställda.

1 1981 ars bokslut intäktsförde LKAB ägartillskott på tillsammans 2250 milj. kr. Av detta belopp utgjorde 750 milj. kr. medel som erhållits att täcka

• Sida 94
•  Original

Prop. 1982/83: 120 26

1981 års förlust. Av resterande summa på 1500 milj. kr. som anvisats för finansiell rekonstruktion användes 700 milj. kr. till engångsnedskrivning av anläggningstillgångar. Återstoden. dvs. 800 milj. kr.. avsattes till en be- skattad reserv. Det senare beloppet var avsett att stärka bolagets soliditet och ge en buffert att möta framtida förluster. _

År 1982 beräknas medföra en förlust på ca 500 milj. kr. före bokslutsdis- positioner och skatt för koncernen i sin helhet. Ca 250 milj. kr. av förlusten består emellertid av kursförluster på utländska lån. Trots de stora problem LKAB haft under år 1982 har således förlustnivån kunnat begränsas. Rörelseresultatet före avskrivningar beräknas bli positivt för tredje året i följd. En redovisning av LKAB:s resultatutveckling under perioden 1979— 1982 bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 6.1.

LKAB hari sin långsiktsplan gjort beräkningar över resultatutveckling- en för perioden 1983— 1986. Resultatet har inte belastats med kostnader för övertalig personal. Vidare har bolaget i beräkningarna förutsatt att frakt- kostnaderna för år 1983 halveras ijämförclse med gällande fraktavtal. För åren därefter antas ytterligare kostnadsminskningar för fraktsatserna som följd av att vissa rationaliseringar vidtas. Av beräkningen framgår- att LKAB:s likviditet försämras snabbt under år 1983. I början av år 1984 kommer de likvida resurserna att vara helt uttömda. LKAB hävdar att en finansiell rekonstruktion är nödvändig för att företaget på sikt skall fort- leva.

LKAB har övervägt tillvägagångssättet för en rekonstruktion. Mot bak- grund av det förväntat låga kapacitetsutnyttjandct för anläggningarna har LKAB åter granskat värderingen av dem och kommit fram till att det finns ett behov av extra nedskrivning med ca 800 milj. kr.

LKAB har lyckats väl med sina ansträngningar att förbättra kvaliteten på lågfosformalmerna. Detta har dock medfört att tidigare producerad malm relativt sett minskat i värde. Enligt LKAB:s beräkning är det därför rimligt att skriva ned värdet av varulagret med ca 200 milj. kr.

Rekonstruktionen bör enligt LKAB:s mening vara dimensionerad så att företaget kan klara sig utan ytterligare stöd. En rekonstruktion föreslås ske genom att företaget får statliga medel för att täcka en nedskrivning av anläggningstillgångar med 800 milj. kr. samt en nedskrivning av varulager med 200 milj.'kr. LKAB föreslår att kapitaltillskottet ges i kontant form. Detta ökar LKAB:s likvida medel.. vilka då kan användas för att återbetala lån och därmed minska kostnadsräntorna.

För egen del villjag anföra följande. Som jag nämnt beslutade riksdagen hösten 1981 om ett kapitaltillskott till LKAB med syftet att finansiellt rekonstruera företaget. Jag kan nu drygt ett år senare konstatera att avsättningen av LKAB:s produkter kommit att understiga den nivå som då förutsågs. Detta beror på dels en mycket svag stålkonjunktur. dels att den tekniska utvecklingen inom stål- industrin medfört att efterfrågan på de kvaliteter av malm som LKAB kan

• Sida 95
•  Original

Prop. 1982/83: 120 27

leverera har minskat. Någon större ökning av stålmarknaden kan inte förväntas för framtiden och en fortsatt omstrukturering av den internatio- nella stålindustrin synes oundviklig. När det gäller den framtida internatio- nella utvecklingen på stålområdet med de konsekvenser som den har på efterfrågan på LKAB:s produkter finns det enligt min mening inte några skäl att ifrågasätta företagets bedömningar. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.

LKAB står inför några år som karaktäriseras av omdaning och anpass- ning. Det bokförda värdet av tillgångarna behöver anpassas till de nya förhållandena. Värderingen av anläggningstillgångarna bör återspegla det kapacitetsutnyttjande som kan förväntas i framtiden. Vidare bör vissa delar av varulagret skrivas ned. Jag kan för egen del ansluta mig till den bedömning av nedskrivningsbehovet som LKAB har gjort.

Nedskrivningar av denna storlek kan inte göras utan att LKAB erhåller ägartillskott för ändamålet eftersom i annat fall det egna kapitalet i bolaget urholkas. Enligt min mening bör hela tillskottet ges i kontant form efter- som detta dels löser LKAB:s likviditetsproblem inför år 1984. dels ger företaget möjligheter att amortera lån och därmed ytterligare förbättra resultatet genom minskning av det negativa räntesaldot.

Jag förordar därför att regeringen föreslår riksdagen att på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisa ett belopp av 1000 milj. kr. för nämnda ändamål.

Den kraftiga personalminskningen vid LKAB har lett till allvarliga sys- selsättningsproblem i Malmfälten. För att förbättra möjligheterna för den personal som sagts upp under perioden den 1 december 1982 till den 1 februari 1983 att få nya arbeten har regeringen. under förutsättning av riksdagens godkännande. träffat ett avtal med LKAB om sex månaders förlängd uppsägningstid för de ca 320 personer som sagts upp. Under den förlängda uppsägningstiden avses de uppsagda så långt som möjligt-syssel- sättas i utbildning eller andra aktiviteter. Avtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 6.2. Staten skall enligt avtalet ersätta LKAB för kostnaderna med ett fast belopp på 41300000 kr. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att anvisa dessa medel på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för innevarande budgetår.

LKAB har inrättat en särskild enhet". Organisationen för Särskilda Pro- jekt (OSP). där personal som inte arbetar med direkta driftuppgifter inom järnmalmsrörelsen sysselsätts med olika projektarbeten. utbildning. m.m. LKAB har i sin budget för år 1983. inte tagit upp några medel för fortsatt verksamhet inom ramen för OSP.

Den tidigare nämnda malmfältsutredningen har i en skrivelse till rege- ringen den 15 september 1982 framfört att statliga medel bör anvisas för framtidsinriktade sysselsättningsprojekt vid LKAB intill dess malmfälts- utredningen avslutat sitt arbete

Även Rehnbergsgruppen. också den tidigare berörd. har lagt fram för-

• Sida 96
•  Original

Prop. 1982/83: 120 28

slag om statliga medel för fortsatt verksamhet för övertaliga inom ramen för ()SP vid LKAB. Gruppen har föreslagit att OSP får fortsätta under åren 1983 och 1984. Vidare har gruppen föreslagit att den som slutar sin anställ— ning utan att vara uppsagd får bibehålla sin lön sex månader efter det att anställningen hos LKAB upphört.

LKAB har inkommit med förslag om åtgärder för personal som beräknas bli övertalig. LKAB uppger att övertaligheten f.n. uppgår till ca 1500 personer inräknat de ca 370 personer som sagts upp. Företaget föreslår att all övertalig personal överförs till ett särskilt bolag. i vilket LKAB medver- kar med lednings-. projekterings- och utredningskapacitet medan staten står för finansieringen av verksamheten.

Drygt 300 personer kommer att lämna LKAB år _1983 efter den förlängda uppsägningstiden. [ övrigt föreslår LKAB att knappt 400 personer som är födda år 1928 och tidigare förtidspensioneras. Kostnaden har beräknats uppgå till ca 360 milj. kr. Vidare föreslås att ca 400 personer sysselsätts i olika tidigarelagda projekt såväl inom som utom LKAB-samt att ca 400 personer placeras i utbildning. Enligt LKAB:s beräkningar uppgår de totala kostnaderna för personal som sysselsätts med projektarbeten och utbildning till ca 240 milj. kr. år 1983. År 1984 antas kostnaderna för detta ändamål kunna begränsas till ca 190 milj. kr. Därefter reduceras kostna- derna ytterligare i takt med avgångarna.

Som framgått av min redogörelse för LKAB:s långsiktiga bedömningar kommer den framtida omfattningen av järnmalmsrörelsen inte att medge ' att den personalstyrka som nu är övertalig ges en varaktig sysselsättning i företaget. Då det således inte är fråga om en överbryggningsperiml utan en bestående situation är det inte motiverat att utge stöd till LKAB föratt företaget skall kunna behålla den övertaliga personalen.

Tidigare i dag har ett antal förslag lagts fram om åtgärder som leder till att antalet sysselsättningstillfällcn i Norrbotten kommer att öka. Vidare har det föreslagits särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder med syfte att underlätta för den övertaliga personalen vid LKAB att omplaceras till annan verksamhet. LKAB bör emellertid tilldelas statliga medel för löner och för att under år 1983' och till viss del under år 1984 bereda övertalig personal meningsfull sysselsättning i form av utbildning. tidigarelagda projekt m.m. Dessa statliga insatser bör således upphöra under år 1984. Medelsbehovet kan beräknas till 340 milj. kr. Jag förordar således att regeringen föreslår riksdagen att till LKAB anvisa ett belopp av 340 milj. kr. på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för innevarande budgetår för sysselsättningsåtgärder m.m.

Som jag nyss berörde har LKAB föreslagit att förtidspensionering skall kunna tillgripas i vissa fall. Jag är emellertid inte beredd att föreslå särskil- da medel för detta.

I den förut nämnda propositionen om rekonstruktion av Statsföretags- gruppen har framhållits att de statliga företagen måste drivas efter affärs-

• Sida 97
•  Original

Prop. 1982/83: 120 ' 29

mässiga principer och så rationellt att de kan hävda sig i den internationella konkurrensen. Detta gäller också LKAB.

Mot bakgrund av dessa krav är det som LKAB framhållit inte rimligt att driften vid LKAB:s enhet i Svappavaara vid nuvarande marknadsförhål- landen upprätthålls.

En nedläggning av verksamheten vid LKAB:s anläggningar i Svappa- vaara får emellertid allvarliga samhällsekonomiska och sociala verkningar. Chefen för industridepartementet har därför tidigare i dag lagt fram förslag om särskilda åtgärder för Svappavaara. '

Chefen för industridepartementet har tidigare i dag redogjort för förhål- landena vid forskningsstiftelsen Svensk Gruvteknik. den s. k. Forsknings- gruvan i Luossavaara. Jag delar hans uppfattning att verksamheten vid Forskningsgruvan bör fortgå åtminstone så länge att den hittillsvarande verksamheten kan utvärderas. Därför bör LKAB ges ekonomiska resurser att under år 1983 fullfölja sin del av avtalet med Forskningsgruvan om att köpa järnmalm. Enligt min bedömning erfordras ett belopp av 50 milj. kr. för detta. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att till LKAB anvisa ett belopp av 50 milj. kr. för köp av malm från Forskningsgruvan. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget 111 för innevarande budgetår.

När det gäller den i utvecklingsplanen aktualiserade frågan om ett apatit- verk i Malmberget kan konstateras att stor osäkerhet råder beträffande projektets möjligheter att i sin nuvarande utformning bli lönsamt. Vidare erhålls endast en med hänsyn till storleken av investeringsbeloppet relativt begränsad sysselsättningseffekt. Jag har därför kommit till slutsatsen att det inte finns skäl att förorda statliga medel för en sådan investering.

3 SSAB

Jag nämnde inledningsvis att utvecklingsplanen innehåller förslag om att basindustrierna i Norrbotten skall tilldelas medel för att möjliggöra ned- skrivning av anläggningstillgångar. Jag nämnde också att detta för SSAB:s del medför praktiska problem som blir svåra att övervinna. Ett bakomlig- gande syfte med förslaget om nedskrivning är att förutsättningar skulle- skapas för att mer förutsättningslöst pröva framtida investeringsprojekt. Detta syfte kan i stället bättre uppnås genom att medel ställs till SSAB:s förfogande för investeringar i Luleå.

Jag har under hand med ledningen för SSAB diskuterat investeringspro- jekt för att stärka industristrukturen i Norrbotten och därmed förbättra sysselsättningssituationen i länet. Därutöver har det kommit in skrivelser från de fackliga organisationerna vid SSAB m.fl.

SSAB har presenterat förslag till investeringar som tillsammans'har kostnadsberäknats till 200 milj. kr. Förutom den direkta sysselsättningsef- fekten som uppstår i SSAB till följd av investeringarna uppkommer en

• Sida 98
•  Original

Prop. 1982/83: 120 30

indirekt effekt eftersom stora beställningar kan läggas ut till länets verk- stadsindustri. SSAB föreslår investeringar inom metallurgidivisionen i Lu- leå som syftar till att befästa Luleås ställning som malmmetallurgiskt centrum. Investeringarna beräknas medföra bättre energihushållning samt ta tillvara fördelarna hos malmmetallurgin och stränggjutningstekniken. Projekten antas leda till att kvalitetsutvecklingen kan inriktas mot att tillgodose höga krav på materialegenskaper. hög renhet och analysjämn- het. Därigenom kan kraven från de mest krävande kunderna tillgodoses. Projekt inom andra enheter i Luleå syftar till att ta tillvara möjligheterna till vidareförädling av stålprodukterna. Dessutom föreslås projekt som möjliggör satsningar på utbytes- och miljöförbättringar. Med hänsyn till sysselsättningssituationen i Norrbotten anserjag att ett belopp av 200 milj. kr. bör ställas till SSAB:s förfogande.

När det gäller den form i vilken medlen bör ställas till SSAB:s förfogan- de villjag erinra om att SSAB till 25 % ägs av Gränges AB samt att — enligt gällande konsortialavtal om SSAB — Gränges har rätt att den 2 januari 1991 få sina aktieri SSAB inlösta av staten för 875 milj. kr. Skulle Gränges välja att efter denna tidpunkt stanna kvar som delägare i SSAB gäller vissa andra inlösenregler som bl.a. innebär att under vissa i avtalet angivna förutsättningar inlösen kan komma att ske till det matematiska värdet. dock att från detta värde på visst sätt skall frånräknas statliga rekonstruk- tionslån. De nämnda avtalen finns i bilaga 4 till prop. 1977/78:87 och i bilaga 3 till prop. 1981/82:56. Med hänsyn till inlösenreglerna och till att det nu är fråga om en ensidig statlig satsning bör medlen ställas till förfo- gande som ett rekonstrtiktionslån.

Villkoren för lånet bör i huvudsak vara desamma som för det rekon- struktionslån som lämnades vid SSAB:s bildande. Den närmare utform- ningen av villkoren bör regeringen besluta om med hänsyn till den utveck- ling som därefter skett. Jag förordar således att 200 milj. kr. anvisas för detta ändamål.

Enligt min mening bör en utgångspunkt för de fortsatta övervägandena vara att SSAB skall tillföras ytterligare medel för verksamheten i Luleå. Med hänsyn till ortens regionalpolitiska betydelse är min preliminära be- dömning att ett belopp av storleksordniiigen 400 milj. kr. kan erfordras för en förstärkning. Jag avser att senare föreslå regeringen att förelägga riks- dagen förslag i denna fråga.

Enligt min uppfattning är det angeläget att vi i Sverige. bl.a. av bered- skapsskäl. bibehåller en tillverkning av järnvägsräls. Enda tillverkaren av järnvägsräls i Sverige är SSAB.

1 den strukturplan som fastlades av SSAB:s styrelse år 1978 angavs att SSAB:s produktion av grova och medelgrova profiler skulle koncentreras till Luleå. Vidare slogs fast att rälsverket i Domnarvet på sikt borde läggas ned och tillverkningen av räls överföras till Luleå. något som ännu inte genomförts.

• Sida 99
•  Original

Prop. 1982/83: 120 31

Från SSAB harjag inhämtat följande.

SSAB:s slutsats nu är att av strukturella skäl bör rälstillverkning förläg- gas till Luleå. dvs. räls bör vara en av produkterna i ett modernt verk snarare än den enda produkten i ett äldre verk. SSAB uppger att en förutsättning för fortsatt produktion av räls inom SSAB-koncernen är att det långsiktiga samarbetet med SJ och NSB kan bibehållas. För investe- ringar om ca 15 milj. kr. under planperioden kan dock rälsproduktion bibehållas i Domnarvet under hela 1980-talet. SSAB uppger vidare att nödvändiga investeringar för rälsproduktion i Luleå har en längre återbe- talningstid än vad som är möjligt att acceptera med hänsyn till SSAB:s lönsamhetskrav och finansiella situation. SSAB har framfört att kostna- derna för att överföra rälsproduktion till Luleå inkl. nödvändiga investe- ringar beräknas till ca 180 milj. kr. exkl. räntor under byggnadstiden. i 1983 års penningvärde. Rälsproduktion i Luleå förutsätter att statsmakterna ställer särskilda medel till koncernens förfogande.

Jag anser att det är angeläget att strukturplanen från år 1978 fullföljs vad gäller lokalisering av tillverkningen av järnvägsräls. För dagen saknas dock underlag för att ta ställning till bl.a. formerna för statlig medelstill- delning för flyttning av rälstillverkningen till Luleå. Jag har vidare i det föregående föreslagit att 200 milj. kr. anvisas för omedelbara investeringar i Luleå. Det är enligt min mening angeläget att ha en jämn investeringsvo— lym. När den nämnda första etappen av investeringarna går mot sitt slut. bör den därför följas av investeringen för rälstillverkningen. SSAB bör redovisa ett underlag för flyttningen mot denna bakgrund. Jag avser att därefter föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

4 Regioninvest

Statsföretag AB har i skrivelse den 14 februari 1983. överlämnat en handlingsplan för verksamheten i chioninvest i Norr AB.

Jag avser att senare i är återkomma med förslag till regeringen om kapitaltillskott till Regioninvest.

5 ASSI

ASSI har beslutat att genomföra en investering vid massa- och pappers- bruket i Karlsborg. Investeringen avser ändrad energitillförsel genom övergång till fasta bränslen och bättre utnyttjande av udda råvaror. Syssel- sättningseffekten är positiv. Denna ligger främst på skogsarbetarsidan och kan röra sig om 90 årsarbetare. Investeringen beräknas kosta ca 57 milj. kr. och kommer att finansieras med hjälp av sedvanliga lokaliseringsstöd och

• Sida 100
•  Original

Prop. 1982/83: 120 32

av ASSI. bl. a. inom ramen för det kapitaltillskott som redan föreslagits av regeringen. '

Inom ASSI utreds därutöver ett investeringsprojekt som avser viss kapacitetsutbyggnad vid Karlsborgs bruk. ASSI har sökt tillstånd för ut- byggnaden enligt 136as' byggnadslagen. Koncessionsbehandlingen har inte avslutats ännu. Bl.a. återstår att närmare studera råvarusituationen inom området. Under förutsättning att nödvändiga tillstånd meddelas ASSI utgårjag från att investeringen skall kunna finansieras med hjälp av tillgängliga regionalpolitiska stödformer.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att I. till Tillskott till Luosavaara-Kiirunavaara AB för nedskrivning av tillgångar på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budget- året 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservations- anslag av 1 000000 000 kr.. . till Ersättning till Luossavaara-Kiirunuvaara AB för förlängd uppsägningstid på tilläggsbudget III till statsbudgeten för bud- getåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reserva— tionsanslag av 41 300000 kr..

3. till Bidrag till I.na.s'savaara—Kiirunavaara ABjör sysselsättnings- ls)

åtgärder m.m. i fråga om övertalig personal på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde hu- vudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 340 000 000 kr.. 4. till Bidrag till Luossat'aura-Kiirunavaara ABför inköp av malm jrån fors/(iiingsgrin'an i [.ilossavaara på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.. till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för rekonstruktiansä"damål på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 200000000 milj. kr. '.I!

• Sida 101
•  Original

Prop. 1982/83: 120 33

Undarbilaga 6.1

Resultat LKAB-koncernen (Belopp i milj. kr.)

1979 1980 198 | 1982

' ' prognos Rörelsens intäkter 2 267 .2 317 2 242 2 077 Rörelsens kostnader 2 324 2 189 2 136 2 035 Rörelseresultat före avskriv- ningar — 57 128 106 42 Planenliga avskrivningar ' —244 —258 — 316 .—213 Finansiella intäkter och kostnader — 191 —222 — 453 -—413 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader —492 —352 — 663 —584 Aganillskott +440 +340 +2 250 — Ovriga extraordinära poster netto - — 10 —— 2 —2000 +112 Resultat före bokslutsdis- positioner och skatt — 62 — 14 — 413 —472

Nettoresultat — 45 — 102 — 22

• Sida 102
•  Original

Prop. 1982/83: 120 34

Underbilaga 6.2

AVTAL

Den kraftiga neddragningen av järnmalmsproduktionen inom Luossa- vaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har föranlett allvarliga sysselsätt- ningsproblem i malmfältskommunerna. Inom LKAB har ca 260 kollektiv- anställda sagts upp den 1 december 1982 och ytterligare uppsägningar av ett 50-tal tjänstemän har aviserats till den 1 februari 1983. I syfte att skapa bättre förutsättningar för uppsagda arbetstagare att få nya arbeten eller utbildning har LKAB och staten denna dag träffat följande avtal.

] & LKAB förbinder sig att ge de arbetstagare — ca 320 personer — som sagts upp eller kommer att sägas upp under perioden den 1 december 1982 —den 1 februari 1983 en med sex månader förlängd uppsägningstid utöver vad som enligt lag eller avtal skulle gälla för varje arbetstagare. De sålunda uppsagda arbetstagarna skall ingå i en särskild arbetsstyrka. vilken så långt möjligt skall sysselsättas i utbildning eller andra aktiviteter som förbättrar de uppsagda arbetstagarnas möjligheter att få ny anställning hos annan arbetsgivare än LKAB. Den särskilda arbetsstyrkan skall vara skild från järnmalmsrörelsen, dock att hinder inte skall föreligga mot att arbetstagare inom den särskilda arbetsstyrkan ges möjlighet till praktik inom järn- malmsrörelsen i den mån det erfordras för det i föregående mening angivna syftet. 'De uppsagda arbetstagarna skall behålla sin företrädesrätt till åter- anställning inom LKAB.

2 %$ Arbetstagarna inom den särskilda arbetsstyrkan skall under den för- längda uppsägningsperioden vara berättigade till ledighet med bibehållna löneförmåner för erforderliga besök hos arbetsförmedlingen samt för erfor- derliga kontakter med de s.k. AMI-lag som avses finnas tillgängliga i Kiruna och Gällivare.

3 & Arbetstagare inom den särskilda arbetsstyrkan som slutar sin anställ- ning hos LKAB före utgången av den förlängda uppsägningstiden för att övergå till annan arbetsgivare eller egen förvärvsverksamhet skall ändå ha rätt till bibehållna löneförmåner intill utgången'av den förlängda uppsäg- ningstiden. För de arbetstagare inom den särskilda arbetsstyrkan som under den förlängda uppsägningstiden deltar i arbetsmarknadsutbildning skall LKAB utge mellanskillnaden mellan bibehållen lön och utbildningsbi- drag.

4 & Staten förpliktar sig att för de åtaganden som anges i 1—3 åå ersätta LKAB med ett belopp av 41300000 kr. Betalning skall ske snarast efter det att avtalet i enlighet med 6 & slutligt godkänts.

• Sida 103
•  Original

Prop. 1982/83: 120 35 5 & Tvist rörande detta avtal. dess innehåll. tillkomst. giltighet eller tillämpning. så ock annan tvist hänflytande ur rättsförhållandct mellan parterna på grund av avtalet får inte hänskjutas till domstol utan skall avgöras av skiljemän enligt lag.

6 & Regeringen kommer — under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför — att slutligt godkänna detta avtal.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den 20januari 1983

STATEN LUOSSAVAARA-KIIRUNA- VAARA AKTIEBOLAG

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

• Sida 104
•  Original