SOU 1984:41

Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering

HÄLSOPOLITISKA

MÅL OCH _ BEHOVSBASERAD

PLANERING

HÄLSOPOLITISKA

MÅL ocu BEHOVSBASERAD

PLANERING

oFakta om ohälsans och

vårdutnyttiandets socioekonomiska fördelning iSverige

'Arbetsmiljö,yrke, utnyttjande av sluten vård _

' Den jämlika sjukvården

& Statens offentliga utredningar ww 1984:41 & Socialdepartementet

Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering

Huvudbilaga 1-3

Fakta om ohälsans och vård- utnyttjandets socioekonomiska fördelning i Sverige

Arbetsmiljö — Yrke — Utnyttjande av sluten Vård

Den jämlika sjukvården?

Ilälso- och sjukvård inför 90-talet (HS 90) Stockholm 1984

Omslag Magnus Gunther, AdSum

ISBN 91-38-08371-X ISSN 0375-250X

Minab/Gotab, Stockholm 1984

Förord

I denna skrift presenteras tre bilagor till ”Hälsopolitiska mål och behovsba— serad planering", SOU 1984:40, som är en underlagsstudie inom ramen för HS 90—projektet — Hälso- och sjukvård inför 90-talet.

HS 90:s syfte är att ge ett underlag för den hälsopolitiska utvecklingen och planeringen i perspektivet 1990 — 2000. HS 90 har genomförts inom _ socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning (tidigare sjukvårds- delegationen). En särskild arbetsgrupp för långsiktig planering har svarat för den direkta ledningen av projektet. Sekretariatet har varit förlagt till socialstyrelsen. Sammansättningen av hälso- och sjukvårdsberedningen, arbetsgruppen och sekretariatet redovisas i bilaga 4.

Inom ramen för den första etappen utarbetades ett antal kommenterade kunskapssammanställningar. Dessa skrifter publicerades i respektive förfat- tares namn. En förteckning över publikationerna redovisas i bilaga 5.

Utgångspunkter och riktlinjer för HS 90:s huvudstudier har redovisats i SOU 198114. Generella utgångspunkter har varit

D att hälso- och sjukvårdens verksamhet måste utgå från ett offensivt hälspolitiskt synsätt; |:] att befolkningens behov av vård skall vara av avgörande betydelse vid fördelningen av hälso- och sjukvårdens resurser samt D att hälso- och sjukvårdens resursinsatser härutöver måste relateras till

såväl samhällsekonomiska som sysselsättningspolitiska mål och restrik— tioner.

HS 90 innebär en utveckling och fördjupning av intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen och målet ”en god hälsa för hela befolkningen och en vård på lika villkor”. HS 90 kan också ses som en vidareutveckling och konkretise- ring av de utvecklingslinjer som redovisats i socialstyrelsens principprogram Hälso- och sjukvård inför 80-talet (HS 80).

HS 90-arbetet har inriktats på tre områden; hälsopolitik — förebyggande insatser, vårdstruktur samt personal- och utbildningsplanering.

En uppgift i hälso- och sjukvårdens offensiva hälsopolitiska arbete är att delge andra samhällssektorer och medborgarna kunskaper om hälsorisker och ohälsa inom befolkningen. Hälso- och sjukvårdssektom kan därigenom — utifrån sina erfarenheter och sitt perspektiv på hälsoproblemen — ge ett värdefullt underlag för bl a andra sektorers hälsopolitiska insatser och förändrar således inte ansvarsfördelningen mellan olika sektorer. Den

begränsar inte heller övriga sektorers ansvar att beakta hälsopolitiska konsekvenser och utforma hälsopolitiska mål inom sitt verksamhetsområ- de.

I denna skrift redovisas följande tre studier

El Fakta om ohälsans och vårdutnyttjandets socioekonomiska fördelning i Sverige av Curt-Lennart Spetz El Arbetsmiljö — Yrke — Utnyttjande av sluten vård av Lars Alfredsson, Curt-Lennart Spetz och Töres Theorell D Den jämlika sjukvården? av Bengt Haglund.

Författarna svarar för rapportens innehåll.

Stockholm i juni 1984

Ingemar Lindberg

statssekreterare ordförande i arbetsgruppen för långsiktig planering

Bilaga 1 Fakta om ohälsans och vårdutnyttjandets socioekonomiska fördelning i Sverige

av Curt-Lennart Spetz

InnehåH

Inledning

1 Upplevd ohälsa 1.1 Långvariga sjukdomar . . . . . . 1.2 Sjukdomar och besvär enligt levnadsnivåundersökningen 1.3 Nedsatt arbetsförmåga 1.4 Några symtom och besvär 1. 4.1 Psykiska besvär . 1. 4. 2 Värk och sjukdomar 1 rygg och leder 1. 4. 3 Hjärt- och kärlsjukdomar 1.5 Personer utan långvariga besvär 1.6 Funktionsnedsättningar 1.6.1 Nedsatt rörelseförmåga 1.6.2 Synbesvär . 1.6.3 Nedsatt hörsel

2 Dödlighet . . 2.1 Dödlighet och civilstånd . . 2.2 Dödlighet 1 olika socioekonomiska grupper 2.2.1 Material 2.2.2 Bearbetning 2.2.3 Resultat . 2.3 Dödlighet och yrke

3 Vårdutnyttjande . 3.1 Undersökningen om levnadsförhållanden 3.1. 1 Familjeförhållanden 3.1.2 Sysselsättning och yrke 3.2 Levnadsnivåundersökningen 3.2.1 Läkarbesök . 3. 2. 2 Sjuksköterskebesök 3. 2. 3 Sluten vård . . . . 313 Patientstatistik — Folk- och bostadsräkningsdata 3.3.1 Undersökningspopulation 3.3.2 Patientstatistiken . . . 3.3.3 Vårdutnyttjande och sammanboendeförhållanden 3.3.4 Vårdutnyttjande och civilstånd

11 11 13 13 15 15 17 18 18 19 19 21 21

23 23 26 26 27 28 33

39 39 39 42 45 45 46 48 48 49 49 51 52

3.3.5 Vårdutnyttjande och yrke . . . 55 3. 3. 6 Vårdutnyttjande 1 olika socioekonomiska grupper 59

Inledning

En genomgång av hur ohälsa och vårdutnyttjande fördelas mellan olika grupper i befolkningen kommer med nödvändighet att innehålla en mängd data om sjuklighet och dess sociala konsekvenser. En sådan kompakt mängd ohälsodata ger lätt en bild av att hälsoläget totalt setti befolkningen är dåligt. Det bör därför inledningsvis konstateras att större delen av den svenska befolkningen i ett internationellt och i ett tidsmässigt perspektiv mår mycket bra.

Bara sex procent av den vuxna befolkningen anser sitt allmänna hälsotillstånd dåligt. 35 procent av den förvärvsarbetande delen av befolk- ningen utnyttjar inte sjukförsäkringen alls under ett år. Den svenska befolkningens medellivslängd tillhör sedan länge de längsta i världen. Spädbamsdödligheten är den lägsta i världen. Förbättringarna i båda dessa aVSeenden har varit avsevärda under 1900—talet.

Trots ett allmänt gott hälsoläge i riket kan man lätt konstatera att vissa grupper i samhället mår ganska dåligt. Man kan även med hjälp av olika grova indelningar av befolkningen konstatera att en del relativt stora socioekonomiska grupper har ett betydligt sämre hälsoläge än andra jämnstora grupper.

1. Upplevd ohälsa

Att mäta hur befolkningen upplever sitt hälsotillstånd är förknippat med många problem. Sättet att formulera och ställa frågor bland annat är av stor betydelse för vilka svar man får.

I Sverige finns två stora undersökningar, som ger information om upplevd ohälsa. Institutet för social forskning (SOFI) har 1974 och 1981 upprepat de levnadsnivåundersökningar (LNU), som första gången genomfördes av låginkomstutredningen 1968. Statistiska centralbyrån (SCB) bedriver årligen sedan 1974 undersökningar om levnadsförhållanden (ULF).

De två undersökningarna har använt litet olika teknik i sina intervjuer. För att kartlägga förekomst av olika sjukdomar har LNU haft en symtomlista med ett 50-tal sjukdomar som fasta svarsalternativ. I ULF har man ställt en allmän fråga om den intervjuade har någon långvarig sjukdom eller annat besvär. De som svarat ja på denna fråga, har uppmanats precisera vilken typ av ohälsa det varit fråga om.

Beträffande en del andra besvär som nedsatt funktionsförmåga tillämpas i båda undersökningarna mer direkta frågor. Frågorna är dock i allmänhet något olika utformade och man utnyttjar oftast inte samma mått för att mäta en viss typ av nedsatt funktionsförmåga. I avsnitt 1.1-1.6 redovisas några resultat från bearbetningar av ULF 1980/81 och LNU 1981, som HS 90 låtit göra, samt en del underhandsdata från ULF 1980/81, som SCB ställt till förfogande. Vidare görs några jämförelser med tidigare levnadsnivåunder- sökningar.

1.1. Långvariga sjukdomar

Enligt ULF hade 1980/81 44 procent av befolkningen i åldersgruppen 16-84 är någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet eller något de regelbundet tog medicin för. (I fortsättningen kallas detta långvarig sjukdom). Långvarig sjukdom var något vanligare bland kvinnor än bland män. Förekomsten ökade också med stigande ålder.

I åldrarna under 65 år rapporterar sammanboende (gifta och ogifta) och ej sammanboende, ogifta mindre ofta långvariga sjukdomar än de som tidigare varit sammanboende (ej sammanboende, gifta, skilda eller änkor/änkling- ar).

De som bor på institution har (ganska naturligt) oftare långvariga

Tabell 1.1 Långvariga sjukdomar efter ålder, kön och några socioekonomiska förhållanden 1980/81. Procentuell andel.

Ålder 16—44 45—64 65—74 75—84

MAN Alla 26 50 68 79 Ej sammanboende/ogift 25 60 73 75 Sammanboende 26 46 68 79 Ej sambo/gift, skild, änkling 40 61 66 82 Flerfamiljshus 1 rum 31 70 80 81 Flerfamiljshus 2 rum eller mer 27 52 70 81 Småhus 25 46 65 76 Ej yrkesutbildad arbetare 31 46 — — Yrkesutbildad arbetare 28 50 — — Lägre tjänsteman 24 48 — — Tjänsteman mellannivå 21 38 — _ Högre tjänsteman 18 38 — — Företagare 33 49 — — Jordbrukare 24 36 — — Studerande 22 70 — — Hemarbetande 57 100 — — Förtidspensionerad 100 98 -— — Arbetslös 54 52 — — KVINNOR Alla 27 55 72 86 Ej sammanboende/ogift 26 54 73 85 Sammanboende 27 53 72 85 Ej sambo/gift, skild, änka 31 60 72 86 Flerfamiljshus 1 rum 27 68 86 94 Flerfamiljshus 2 rum eller mer 28 58. 73 84 , Småhus 26 52 69 82 Ej yrkesutbildad arbetare 28 53 — — Yrkesutbildad arbetare 25 42 — _ -— Lägre tjänsteman 29 41 — —— Tjänsteman mellannivå 21 42 — — Högre tjänsteman 20 40 — — Företagare 28 50 — _- Jordbrukare 28 52 — - Studerande 22 57 — — Hemarbetande 29 55 _ _ Förtidspensionerad 92 99 — — Arbetslös 52 50 _— —

Källa: ULF

sjukdomar än övriga. Men också mellan småhus- respektive lägenhetsboen- de föreligger vissa skillnader. Största andelen med långvariga sjukdomar bland dessa har de som bor i små lägenheter.

I de förvärvsarbetande åldrarna är långvarig sjukdom vanligare bland dem som ej förvärvsarbetar — med undantag av yngre studerande — än bland övriga. Minst andel med långvariga sjukdomar har högre tjänstemän.

1.2. Sjukdomar och besvär enligt levnadsnivåundersökningen

I LNU ställs frågan ”Har Ni under de senaste tolv månaderna haft någon av följande sjukdomar eller besvär?”. Därefter följer en lista på 47 symtom för vilka intervjupersonen får ange om han haft lätta eller svåra besvär eller inga alls.

I tabell 1.2 redovisas andelen i olika befolkningsgrupper som angett att de haft högst ett lätt besvär ("litet besvär”), minst två lätta eller ett svårt men högst fyra lätta eller två svåra ("några besvär") respektive de som haft fler besvär ("många besvär”).

Tabell 1.2 Procentuell andel i olika befolkningsgrupper efter antal besvär i befolk- ningen 15-75 år, 1981

Litet Några Många besvär besvär besvär Al la 1 5 33 5 2 Socialgrupp I 19 40 41 Socialgrupp II 17 32 51 Socialgrupp III 14 32 54 Förvärvsarbetande 17 35 47 Bönder 11 31 58 Företagare (exkl bönder) 19 38 43 Anställda 17 35 47

Källa: SOFI

1.3. Nedsatt arbetsförmåga

De som i ULF uppger sig ha långvariga sjukdomar får en följdfråga om sjukdomen medför att deras arbetsförmåga äri hög grad nedsatt. 11 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i åldern 16-84 år svarade 1980/81 ja på denna fråga. Skillnaderna mellan olika grupper följer i stort det mönster som tidigare visats för långvariga sjukdomar överhuvud taget.

I åldern 16-64 år rapporterar utländska medborgare något oftare än svenska att de har nedsatt arbetsförmåga.

Tabell 1.3 Långvarig sjukdom med ihög grad nedsatt arbetsförmåga efter kön, ålder och några socioekonomiska förhållanden 1980/81. Procentuell andel.

Ålder 16—44 45—64 65—74 75—84

MAN

A1 1 a 4 15 25 3 1 Ej sammanboende/ ogif t 4 24 30 28 Sammanboende 3 13 23 30 Ej sambo/gift, skild, änkling 13 24 29 33 Flerfamiljshus 1 rum 6 30 39 30 Flerfamiljshus 2 rum eller mer-_ 4 16 26 30 Småhus 3 14 20 29 Ej yrkesutbi 1 dad arbetare 3 11 — — Yrkesutbi ldad arbetare 4 7 — — Lägre tjänsteman 4 6 - — Tjänsteman mellannivå 2 6 — — Högre tjänsteman 1 4 — — Företagare 5 14 — — J ordbrukare 2 8 — — Studerande ' 2 ' 35 — = — Hemarbetande 9 — — — Förtidspensionerad 84 86 — — Arbetslös 8 — — — KVINNOR

Al 18 4 16 20 35 Ej sammanboende/ ogif t 3 21 30 32 Sammanboende 4 14 15 ' 35 Ej sambo/gift, skild, änka 6 23 24 36 Flerfamiljshus 1 rum 4 32 30 36 Flerfamiljshus 2 rum eller mer 4 19 19 29 Småhus 4 12 16 32 Ej yrkesutbi ldad arbetare 5 7 — — Yrkesutbi ldad arbetare 2 10 -— — Lägre tj änsteman 3 6 — — Tjänsteman mellannivå 2 6 — — Högre tjänsteman — 1 — — Företagare 4 5 — — J ordbrukare 8 12 _ — Studerande 2 14 . — — Hemarbetande 5 14 — — Förtidspensionerad 81 80 — — Arbetslös 10 18 — —

Källa: ULF

Tabell 1.4 Nedsatt arbetsförmåga .bland arbetare i åldern 16-64 år efter kön, sammanboendeförhållande och medborgarskap 1980/81. Procentuell andel.

Män Kvinnor Sammanboende Svensk medborgare 52 58 Utländsk medborgare 87 84 Ej sammanboende Svensk medborgare 47 50 Utländsk medborgare 56 44 ,

Källa: ULF

1.4. Några symtom och besvär

1.4.1. Psykiska besvär

I ULF uppger 20 procent av kvinnorna och 10 procent av männen sig ha ängslan, oro eller ångest. Detta är en direkt fråga och ej kopplad till frågan om långvariga sjukdomar. Kvinnor uppger sig också oftare känna påfallande trötthet på dagarna. Också dessa problem ökar med stigande ålder, men inte i samma utsträckning som exempelvis långvariga sjukdomar gör.

Andelen personer som uppgivit någon form av nedsatt psykiskt välbefin- nandei SOFI:s undersökning 1981 var 19 procent i socialgrupp I, 23 procenti socialgrupp II och 29 procent i socialgrupp 111.

Som framgår av tabell 1.5 är alla de typer av psykiska besvär som undersökts av SOFI vanligast i socialgrupp III. (Tabellen är så konstruerad att de som ingår i siffrorna på rad 2 och 3 ingår även i siffrorna på raden närmast ovanför.)

33 procent av kvinnorna har ett nedsatt psykiskt välbefinnande mot 19 procent av männen. Skillnaderna mellan socialgrupper är också mer uttalad för kvinnor än för män. Totalt sett har andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande minskat från 31,0 procent 1968 till 30,4 procent 1974 och 25,8 procent 1981. Minskning har skett för alla de tre typerna av psykiska besvär

Tabell 1.5 Procentuell andel i olika socialgrupper med några typer av psykiska besvär

Socialgrupp: I II III Nervösa besvär 12 . 13 18 Sömnbesvär 6 8 10 Depression 1 2 4

Källa: SOFI

Tabell 1.6 Ängslan, oro och ångest efter kön, ålder och några socioekonomiska förhållanden 1980/81. Proeentuell andel

Ålder 16—44 45—64 65—74 75—84

MÄN

A1 1 a 8 1 1 1 1 1 1 Ej sammanboende/ ogif t 8 16 13 19 Sammanboende 7 8 10 18 Ej sambo/gift, skild, änkling 21 23 19 19 Flerfamiljshus 1 rum 13 30 24 18 Flerfamiljshus 2 rum eller mer 10 12 12 18 Småhus 6 8 9 18 Ej yrkesutbi ldad arbetare 9 10 _ — Yrkesutbi ldad arbetare 6 10 — — Lägre tjänsteman 11 8 — — Tjänsteman mellannivå 6 10 — — Högre tjänsteman 6 6 — _ Företagare 10 8 — — J ordbrukare 7 9 — _ Studerande 8 30 — — Hemarbetande 18 — — — Förtidspensionerad 41 28 — _ Arbetslös 23 _ — — KVINNOR

Alla 14 22 30 31 Ej sammanboende/ ogit' t 13 16 28 30 Sammanboende 18 21 28 32 Ej sambo/gift, skild. änka 27 29 34 32 Flerfamiljshus 1 rum 17 30 45 31 Flerfamiljshus 2 rum eller mer 15 26 32 34 Småhus 12 20 27 26 Ej yrkesutbi ldad arbetare 16 18 — — Yrkesutbi ldad arbetare 10 17 — — Lägre tjänsteman 12 20 — — Tjänsteman mellannivå 7 _ 13 — _ Högre tjänsteman 10 9 — — Företagare 13 20 _ — Jordbrukare 13 16 — — Studerande 15 15 — — Hemarbetande 16 23 — — Förtidspensionerad 44 54 — — Arbetslös 25 32 — —

Källa: ULF

som undersökts mellan varje undersökningstillfälle. Tydligast är minskning- en beträffande nervösa besvär. Både beträffande nervösa besvär och sömnbesvär är minskningama från 1968 till 1981 relativt jämnstora i alla socialgrupper. Någon utjämning mellan socialgruppema har alltså inte skett.

1.4.2. Värk och sjukdomar i rygg och leder

Medan psykiska problem i befolkningen enligt LNU minskat under 1970-talet har andelen som uppger sig ha värk i rygg och leder ökat under samma period.

Tabell 1.7 Olika typer av värk 1968-81. Procentuell andel

1968 1974 1981 Rygg/höfter 27 30 31 skuldror/axlar 18 21 23 Leder 20 22 24

Källa: SOFI

Ökningen är i stort sett likartad för socialgrupp II och III medan läget för socialgrupp I är i stort sett oförändrat.

Skillnaderna mellan socialgrupperna är relativt stora när det gäller förekomst av värk. Särskilt kraftiga är skillnaderna bland dem som uppger sig ha mycket värk. Elva procent i socialgrupp III uppger sig ha mycket värk mot tre procent i socialgrupp I.

Bland förvärvsarbetande är värk vanligast hos bönder (socialgrupp II). 1981 gällde detta alla tre redovisade typerna av värk. Andra grupper som är svårt utsatta för värk är småbrukare, skogsarbetare rn fl, offentligt anställda i socialgrupp III (rygg/höfter och skuldror/axlar), anställda i servicenäringar (skuldror/axlar) och byggnadsarbetare (leder).

1980/81 uppgav sig 7 procent av befolkningen i åldrarna 16-84 år ha långvariga sjukdomar i lederna i ULF. Andelen med rygg- eller nacksjuk- domar var i stort sett lika stor.

Tabell 1.8 Procentuell andel i olika socialgrupper med olika typer av värk 1981

Socialgrupp Värk i I II III Totalt Rygg/höfter 20 30 34 31 därav svår 6 12 15 13 skuldror/axlar 13 21 26 23 därav svår 3 7 10 8 Leder 13 22 26 24 därav svår 4 8 11 9

Källa: SOFI

Tabell 1.9 Långvariga sjukdomar i leder respektive rygg/nacke efter kön, ålder och socioekonomisk tillhörighet 1980/81. Procentuell andel.

Leder Rygg—nacke

16—44 år 45—64 år 16—44 år 45—64 år MÄN Jordbrukare 3 6 6 13 Företagare 4 12 9 12 Arbetare 5 6 6 12 Högre tjänsteman 1 2 2 7 KVINNOR Jordbrukare 0 4 4 10 Företagare 2 10 2 15 Arbetare 3 9 5 11 Högre tjänsteman 1 5 2 8

Källa: ULF

Några skillnader mellan sammanboende och ej sammanboende eller mellan dem som bor i småhus och dem som bor i lägenhet kan inte konstateras.

Arbetare, jordbrukare och andra företagare uppger oftare sådana sjukdomar än vad tjänstemän gör. Minst vanliga är rygg- och ledsjukdomar bland högre tjänstemän.

1.4.3. Hjärt- och kärlsjukdomar

I ULF 1980/81 uppgav sig 5 procent av befolkningen i åldern 16-84 år lida av ischemiska hjärtsjukdomar. 6 procent av männen och 10 procent av kvinnorna uppgav sig ha högt blodtryck. Båda dessa besvär är sällsynta före 45 års ålder (mindre än en procent har dem). Män i åldrarna över 65 är och kvinnor äldre än 75 år rapporterar oftare ischemiska hjärtsjukdomar än högt blodtryck. En kontrollundersökning på 1980 års ULF-material visade att ytterligare ca 30 procent fler uppger sig ha högt blodtryck på en direkt fråga om detta än de, som först svarar att de har långvarig sjukdom och sedan preciserar detta till högt blodtryck.

Något konsistent mönster vad gäller skillnader i förekomst mellan olika grupper indelade efter civilstånd/sammanboende, typ av bostad eller förvärvsställning kan inte konstateras varken för högt blodtryck eller ischemiska hjärtsjukdomar.

1.5. Personer utan långvariga besvär

53 procent av männen uppger sig i ULF varken ha långvariga sjukdomar, lida av ängslan, ångest eller oro eller vara påfallande trötta på dagarna. Motsvarande andel bland kvinnorna är betydligt lägre — 43 procent.

Ei. sambo VIII/I/IIIA 7/11/1/1/1/1/11 ($'% skild, 35555557 »:55555555 Ålder 3" V////A ////////// _ _ 1 6-44 Ej sambo VII/III/II/IIA 'IIIIIIIII/l % (ogift) 50:50:55»:— ozozozozozozozozc 45-64 1 65 74 Sambo ”III,/Ill VIII/III,) % 555555 555555555 V////// 7/////,. W- 74—84 70 50 30 10 10 30 50 70

Procent Figur 1.1 Procentuell andel med vare sig lång-

I stort sett återkommer de skillnader mellan olika grupper som redovisats ' ”_" ig ”""/(dom! 'Ö'else' d . 1 1 F. 1 1 ." k k . f" t h d ål (1 t hinder, angslan, oro, un er avsnitt . . lgur . 1 ustrerar ans ei ors a an erns s ora ångest eller trötthet efter betydelse 1 detta sammanhang. ålder, kön och familje-

förhållande. Källa: ULF 1980/8]

1.6. Funktionsnedsättningar

1.6.1. Nedsatt rörelseförmåga

Andelen i den vuxna befolkningen (15-75 år) med nedsatt rörelseförmåga (kan inte springa 100 meter utan större besvär eller gå i trappor utan besvär) har minskat inom samtliga socialgrupper mellan 1968 och 1981 enligt LNU. För hela befolkningen har andelen minskat från 26 till 21 procent.

1981 var nedsatt rörelseförmåga 2,4 gånger vanligare i socialgrupp III än i socialgrupp I. Relationen var i stort sett densamma 1968.

Även kraftigt nedsatt rörelseförmåga (kan varken promenera 100 meter någorlunda raskt eller gå i trappor utan besvär) är betydligt vanligare i socialgrupp III än i socialgrupp I — 8,8 procent mot 3,5 procent enligt 1981 års undersökning. I 1968 och framförallt 1974 års undersökningar var skillnaderna ännu större.

Nedsatt rörelseförmåga — också kraftig sådan — är vanligare bland kvinnor än bland män i alla socialgrupper. Bland kvinnor är också skillnaden mellan socialgrupp III och I störst.

Andelen med nedsatt rörelseförmåga bland förvärvsarbetande män var 1981 i socialgrupp I knappt 9 procent. I socialgrupp III var andelen 12 procent för verksamma i tillverkningsarbete eller offentlig tjänst och 15 procent för dem som arbetade i servicenäringar. Bland kvinnor var motsvarande andel 6

procent för företagsledare och kvinnor med s k fria yrken i socialgrupp I. I socialgrupp III var den 14 procent för anställda inom tillverkning eller service och 16 procent för offentligt anställda. Också bland förvärvsarbetande förefaller skillnaderna mellan socialgruppema således något större för kvinnor än för män.

9 procent av alla i åldern 16-84 år har i ULF 1981 uppgivit sig vara rörelsehindrade (kan antingen inte ta en kortare promenad eller varken springa en kortare sträcka eller stiga på en buss obehindrat ). Rörelsehinder ökar kraftigt med åldern och är något vanligare bland kvinnor än bland män.

Rörelsehinder är vanligare hos ej sammanboende gifta, skilda och änkor/änklingar än hos dem som sammanbor. Det är också vanligare bland dem som bor i enrumslägenheter än bland dem som bor i småhus. Betydligt

Tabell 1.10 Rörelsehinder efter kön, ålder och några socioekonomiska förhållanden. Procentuell andel

Ålder

16—44 45—64 65—74 75—84 MÄN Alla 1 7 19 39 Ej sammanboende/ogifta 1 10 20 43 Samboende 1 6 18 27 Ej sambo/gift, skild, änkling 3 12 25 43 Flerfamiljshus 1 rum 1 14 30 39 Flerfamiljshus 2 rum 1 9 22 40 Småhus 1 6 14 34 Arbetare 1 4 — — Tjänsteman 1 3 — — Företagare 0 7 — - Jordbrukare 0 2 — — Förtidspensionär 52 44 -— — Arbetslös 8 0 — — KVINNOR Alla 1 10 21 49 Ej sammanboende/ogift 1 15 20 46 Sammanboende 1 9 18 45 Ej sambo/gift, skild, änka 2 16 26 61 Flerfamiljshus 1 rum 31 43 54 Flerfamiljshus 2 rum 2 13 20 42 Småhus ' 1 8 18 45 Arbetare 1 4 — — Tjänsteman 1 4 — — Företagare 0 6 — — Jordbrukare 1 3 — — Förtidspensionär 4 54 — - Arbetslös 5 6 — —

Källa: ULF

fler av de ej förvärvsarbetande i åldern 16-64 år har rörelsehinder än förvärvsarbetande i samma ålder. Bland de förvärvsarbetande har företagare oftare rörelsehinder än andra grupper.

1.6.2. Synbesvär

Enligt ULF 1981 hade 7 procent av befolkningen i åldern 16-84 år synbesvär eller ögonsjukdom som inte påtagligt avhjälptes med glasögon. Drygt var tredje av dessa hade svåra besvär. Drygt 2 procent uppgav att de inte kunde läsa tidningstext utan svårighet.

Den högsta andelen personer med upplevda synbesvär finns enligt SOFI:s undersökning för 1981 i socialgrupp III (drygt 8 procent) och den lägsta i socialgrupp I (drygt 5 procent).

Skillnaderna mellan 1968 och 1981 års mätningar är obetydliga. Skillnaderna mellan socialgruppema är större bland pensionärer än inom den vuxna befolkningen i sin helhet. 1981 hade 12 procent av pensionärerna i socialgrupp I synbesvär medan motsvarande andel för pensionärer i socialgrupp II och III var 21 respektive 16 procent.

1.6.3. Nedsatt hörsel

Socialgrupp III har enligt SOFI:s undersökning år 1981 en högre andel med hörselnedsättning (14 procent) än socialgrupp I (10 procent) och II (13 procent).

Under perioden 1968 till 1981 har andelen personer i åldern 15-75 år, som uppger sig ha hörselnedsättningar, ökat från 11 ,1 till 13,3 procent. Ökningen har varit störst i socialgrupp II.

Hörselnedsättningar är vanligare bland män (17 procent) än bland kvinnor (10 procent). Också inom de flesta grupper av yrkesverksamma är hörselnedsättningar vanligare hos män. Bland förvärvsarbetande män är bönder (32 procent), småbrukare och skogsbrukare (20 procent) samt förmän (22 procent) de, som har högsta andelarna med hörselnedsättning- ar.

Svåra hörselnedsättningar har 2,8 procent av befolkningen. I socialgrupp I är motsvarande andel 1,5 procent, i socialgrupp II 2,4 procent och i socialgrupp III 3,3 procent. Bland yrkesgruppema är andelen 7,4 procent hos byggnadsarbetare och 4,1 procent hos bönder.

I ULF 1981 uppgav 18 procent i åldern 16-84 år att de hade hörselned- sättningar. Drygt 3 procent hade svåra besvär. 9 procent uppgav sig inte utan svårighet kunna följa ett samtal mellan flera personer.

2. Dödlighet

2.1. Dödlighet och civilstånd

SCB har i en bearbetning av dödsorsaksregistret för perioden 1969 — 1978 analyserat dödligheten efter civilstånd (Statistiska meddelanden HS 1981110).

Denna analys visar att skillnaden mellan olika civilstånd är större för män än för kvinnor. För båda könen är dödligheten i alla åldrar, där någon meningsqu jämförelse kan göras, minst bland gifta.

För män är dödligheten i åldrarna över 40 år högst bland de frånskilda. Ogifta och änklingar har i åldrarna över 40 år klart lägre dödlighet än frånskilda men också högre än de gifta.

Figur 2.1 Dödlighet efter civilstånd och ålder. Män 1974—1978

Döda/100 OOO/år 10000

8000

skild 6 000

4000

2000

O21124 30-34 4644 5054 60-64 7074

Ålder

Döda/1000OO/år- 6 000

_.__._

4000 skild änk 2000 ogift -:: -------- gig, -------

o ' ' - - - - 20- 24 30- 34 40-44 50- 54 60- 64 70- 74 Ålder

Figur 2.2 Dödlighet efter civilstånd och ålder. Kvinnor 1974—1978

Figur 2.3 Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar efter civilstånd och ålder. Män 1974—1978

Dödsfall/100000 inv

45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70—74 Ålder

Dödsfall/100000 inv 800

600

400

200

45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 Ålder

Figur 2.4 Dödlighet i tumörsjukdomar efter civilstånd och ålder. Kvinnor 1974—1978

Figur 2.5 Dödlighet i skador efter civilstånd och ålder. Män 1974—1978

Dödsfall/100000 inv 400

300

200

100

015-19 25-29 35-39 45-49 55-59 65-69 Ålder

Dödsfall/100000 inv 150

125 100 75

0 151 9 25—29

Figur 2.6 Dödlighet i skador efter civilstånd och ålder. Kvinnor 1974-1978

35—39 45-49 55-59 65-69 Ålder

2.2. Dödlighet i olika socioekonomiska grupper

2.2.1. Material

SCB har genomfört två samkörningar mellan folk- och bostadsräkningar (FoB) och dödlighets- och dödsorsaksstatistiken. Två s k dödsfallsregister har upprättats. Ett avser dödsfall under perioden 1961— 1970 och innehåller uppgifter från FoB 1960 (se PM från SCB 1981:5). Det andra avser perioden 1971 — 1980 med uppgifter från FoB 1970.

IFoB 1960 och 1970 användes en socioekonomisk gruppering, som byggde på yrkesuppgift kompletterad med uppgift som angav om personen var företagare/medhjälpare i familjeföretag eller anställd. Familjemedlemmar, som själva inte förvärvsarbetade, erhöll familjehuvudmannens socioeko- nomiska grupp.

Den socioekonomiska indelningen var identisk 1960 och 1970. Den omfattade nio grupper av förvärvsarbetande. Antalet förvärvsarbetande utan identilierbar yrkesuppgift var 1960 en promille och 1970 två promille av de förvärvsarbetande. De nio socioekonomiska grupperna av förvärvsarbe- tande var

Företagare inom

1 jordbruk, skogsbruk m m 2 industri—, handels-, transport— och serviceyrken

3 fria yrken (läkare, advokater m fl)

Anställda

4 företagsledare

5 inom jordbruk, skogsbruk m m

6 inom tekniska, humanisktiska, kontorstekniska och kommersiella yrken m m

7 inom huvudsakligen industri— och transportyrken

8 inom vissa serviceyrken (hembiträden, serveringspersonal m fl)

militärer

Dessa grupper benämns nedan SEI—SE9.

Befolkningsantal i olika grova grupper enligt FoB 1960 och 1970 framgår av nedanstående tabell.

1960 1970 Förvärvsarbetande Mån 2 278 000 2 224 000 Kvinnor 966 000 1 364 000 Ej förvärvsarbetande Mån 1 461 000 1 809 000 Kvinnor 2 790 000 2 676 000

Antal dödsfall under de två perioderna i motsvarande grupper framgår av följande tabell.

1961 —— 1970 1971 —— 1980 Förvårvsarbetande Män 181 000 165 000 Kvinnor 34 000 42 000 Ej förvärvsarbetande Mån 226 000 315 000 Kvinnor 320 000 354 000

2.2.2. Bearbetning

Antal dödsfall per 100 000 i respektive FoB-population har beräknats för var och en av de två undersökningsperioderna. Förutom efter socioekonomiska grupper har materialet delats upp efter kön och i följande åtta ålderskohorter efter åldern vid FoB-undersökningen: 0-19, 20-24, 25-29, 30-34, 35-44, 45—54, 55-64 samt 65 år och äldre.

Endast kvoter som bygger på minst 20 dödsfall per 10-årsperiod har

beräknats. För varje 10-årsperiod har också indirekt åldersstandardiserade dödstal (SMR) beräknats. Jämförelsepopulation har därvid varit gruppen samtliga förvärvsarbetande. Vid åldersstandardisen'ngar har de åtta ovan- stående åldersklasserna använts. En motsvarande bearbetning har även gjorts för de fyra åldersklasserna i intervallet 30-64 år. Resultaten skiljer sig mycket litet åt, varför bara den förstnämnda bearbetningen redovisas.

2.2.3. Resultat

Mellan dem som förvärvsarbetar och dem som inte gör det enligt FoB finns stora skillnader. Framför allt registreras hög dödlighet bland dem som varken själva förvärvsarbetar eller tillhör en familj, där huvudmannen förvärvsarbetar.

Bland kvinnor är skillnaden också relativt stor mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande inom de enskilda socioekonomiska grupperna. Man ser också en del olikheter i rangordningen mellan de socioekonomiska grupperna hos icke förvärvsarbetande jämfört med förvärvsarbetande.

1971 — 1980

Under perioden 1971 — 1980 hade bland förvärvsarbetande — både män och kvinnor — företagare inom industri m m (SE2) och företagare med fria yrken (SES) en åldersstandardiserad dödlighet som låg mer än 10 procent över den förväntade (beräknad på gruppen samtliga förvärvsarbetande). Bland män hade anställda i serviceyrken (SE8) det allra högsta SMR-värdet. Bland kvinnor hade både företagsledare (SE4) och anställda inom industri- och transportyrken (SE7) högre åldersstandardiserad dödlighet än vad de med serviceyrken hade.

Bland förvärvsarbetande män hade alla socioekonomiska grupper minst 20 dödsfall under perioden i alla åldersklasser från 25-29 år och uppåt. I fyra av de fem åldersklasserna under 65 år hade anställda i serviceyrken högst dödlighet. De båda företagargruppema med höga SMR-värden hade högre dödlighet än servicepersonal endast i den högsta åldersklassen. Anställda inom jord- och skogsnäringar (SES) uppvisar en relativt hög dödlighet bland unga män.

Bland förvärvsarbetande kvinnor var skillnaderna mellan de socioeko- nomiska grupperna mindre än bland män. Grupperna med de högsta SMR-värdena hade också relativt höga dödlighetstal i flera åldersklasser.

Kvinnliga jordbrukare — eller medhjälpande familjemedlemmar — har mycket låg dödlighet i åldern 30-54 år. SMR-värdet ligger i beräkningen för endast åldersgruppen 30-64 år under 100. I åldersgruppen över 65 år är deras dödlighet den näst högsta bland förvärvsarbetande kvinnor.

Att en del företagargrupper — både bland män och kvinnor — uppvisar relativ hög dödlighet i åldern över 65 år kan tänkas bero på en högre förvärvsintensitet vid lika hälsostandard i högre åldrar.

Bland de icke förvärvsarbetande kvinnorna uppvisar de som sammanbor med anställda i serviceyrken (SE8) högst SMR-värde. Denna grupp hade den relativt högsta dödligheten i alla åldersgrupper från 35-44 år och uppåt. En annan grupp icke förvärvsarbetande kvinnor med hög dödlighet är de som

sammanbor med anställda inom jordbruk.

Anställda företagsledare är den enda socioekonomiska grupp, som uppvisar ett högre SMR-värde för förvärvsarbetande kvinnor än för icke förvärvsarbetande. Detta ”förklaras” av en högre dödlighet i åldersinterval- let 35-54 år.

Bland barn (0-19 år) är dödligheten högst i familjer där huvudmannen är anställd inom servicenäringar. Detta gäller både pojkar och flickor.

Militärer (SE9) och deras familjemedlemmar har genomgående relativt låga SMR-värden liksom anställda i tekniska, kommersiella och liknande yrken (SEG).

Förändring över tiden

Bland de yngsta har dödligheten i de flesta grupper minskat eller legat still mellan de två undersökningsperioderna. Undantag är pojkar med förälder inom serviceyrke, för vilka dödligheten ökat från 717 till 930 per 100 000 (figur 2.7).

I åldrarna 20-34 år är antalet dödsfall i flertalet grupper relativt få. I åldern 35-44 år har dödligheten ökat med minst 10 procent bland män anställda i jordbruk och inom industri och transport. I dessa yrkeskategorier har stora förändringar också skett så tillvida att folkmängden har minskat kraftigt från 1960 till 1970 (figur 2.8).

Anställda män inom jordbruk och inom industri och transport visar också en något ökande dödligheti åldern 45-54 år (figur 2.9). Ej förvärvsarbetande

Socioekonomisk grupp

>'.*.'.'.'.'.'Q'q v v v v 7 v ' v v ' 1' v V v 7 93.03.0333, 30.9......OQOQQQOQOoOQQQQQQQQJ

vovvvv'iooov ooo '" ...AQAOAOAOOQOOE .L.A.L.A.:.:.A.A...:.:.:.:.:.r

vvvvvvvvl- - ' ' " "" 54.455)...” (åxå!—20202032.202.

l .-----vr. ..... .-.- ?0333333'.J 53333333331

vvvvvyvy'vvvvcvvvvvvvvvvv '.'.'.'.*.'.'.'.', 53333?03333333333'.

' V ' ' ' ' ' ' ' ' ' C ' ' ' ' ' ' 33333331 703333333333'.

'VVVV'V'VVVVVV 53333333333333'

633333333'. 'I0:02':OIOI'IOZOIOIOZOZOZ'Z'ZO

"""' """"""' 50.03.0335 o...o...o.e.o.o.o_o.o.o.o.o

Döda/100000

Figur 2.7 Antal döda/ 100 000 ej förvärvsarbe- tande män och kvinnor i åldern 0-19 år efter socioekonomisk grupp 1961 —-I 970 respektive 1971 —- 1980.

m %

1961-1970 1971-1980 1000

8000—Xenon 0000— ooom 0 000m Cooo—

......(414411..44. wooooowowooboowoc043.430?!.3

. -m14411.444444 ' men wowowowow. .0333

>..

Ohm—.;wm— . % m.m.”.vvvä.egenmakt .. ..uååå.

% o . onooooo . 33. ooooowonowonon.

999999 |),

.4CC14414141CC ...-(44414 3033333333333 . . owewowowobwowow.

onououououonououououeuo

.(411114444441441141. ..t....... ..... .oowowoooooooooooo003.43040405304653 f.v.t.»? HON.

spacecow”?

adam xQEocoxooöom

sma—| RQ— såämådu ana—leca 5—5». anade—843.855. käke am sm.? EM.—å __ 3:53 56 E:: &»:Sefäåuia %% 325292 NE:? m.m SME emo—| RQ ca.—Små.? ena—| Ea— Rasam &&Eoeov—moteq ket.» & 34-2. Emm—=" .— uezåå ste =E: mm:s—maaemiuimx %% Säs—emm NE:—... m.m Sm.—,—

ooo oo (much. OOOm oomN o OOmN ooom

omm—-;m—

I ' Ohm—- Sm—

..wowowwwowowow wowowwwwwwwwm Newowowo.

% .41444444444.....4..4.. oo oo . oo 003 oo. wwocowowowowewom

3.0-0. 6.0.9? . .

55555

.wowowowowowowowowowowowow. .vvn.3353.3.3.3

4-4411-.4-.11 .o333333333333 _

.uououououououonouon. wuwuauououwuwuå

an..:m xQEocoxooöow såå Dom Sema—EQ om

OOOOOFXm—öo OOOON oooop o . OOOO— OOOON

omm—Ahm—

hån.?"onononouononononon.

' 55555955 ..... . . ...... ......5...

.0.0.0.0.0.0.0 0.0.. ”0 0 0 0 0

Ohm—-Fom—

4444444444....44 4 4 4444. % 0 0 0000000000033333 .00000000000000000.

% ..0wmuw0w0w0wwww0w00w0w0w300w0w00000. .v0w0w0w0m0r0wuwm

)) bbbbbDÖÖDVDÖ

owns."33.353.” 323233 .m0w0w0w0w w0w0w0w0w0w0w0w0w0w0w0w0w. Nwwwwwwwwwwwwwwwwwm

Ntn0n0n0n0n0n n0n0n N0n0n0n0n0n0n0n0n. wu0n0uwu0u0u0u0u0u»

444444444444.. 4 . 00000000000000003333 wu0u0u000u0u0u0u0uo.

.n0w0w0w000w0w0w000w0w0w0w0w. 0u0u0n0uou0uou0u0u.

) )

aaEm v.m_Eoc9_oo_oow

emo—| Ro— P..—Små.! emo—| Noo— nazbw &&Eeååwowoou amt.» % 3.2 Sew—=S __ 3:53 .te %& &»:Smfuäh—EQ ooo Såå—.cn ===—x : .N SME Q&T—&_ ...se—..är Q&T—å ästa 2528—858 så. & åå. ses. __ 35.5 gaslagen—4 .s %s 55% så... så som ooo oo (memo ooo o _. ooo m 0 ooo m ooo o _

omm _- Em _ ............m..

I ............

44.44.4444... 3333333333333

Ohm _.- pmm _. u--..-(14144. % .00000000000000000000000.

. 4 4 4 4 4 4 4 c 4 .

3333333333 nwwuwmwowwwowowwwwwwwou

.u0n0n0u0n0u0n0u0n. hwnwnonoumnwmmnwnmm

. 4 4 4 4 4 4 . 00000000000003

.m0w0w0w0w0w0m0w0w0w.

nanna xQEocoxooöow : såå—eo sås som

Socioekonomisk grupp

V x' ' ' ' ' ' V V ' ?0333333333'.

"."" ,

9.6.62626262626162011

926262626262626161 |

vvvvvvvvvvvvl >.Q.Q.0.0.Q.Q.Q.0.0.0.Q.1 ,

........... , 926262626261626261611

! on:—15555 %

! 1961-1970

020:010101020101020201010 ,

Figur 2.12 Antal däda/ 100 000 ej förvärvsarbe- tande kvinnor i åldern 55-64 år efter socioekon- omisk grupp 1961 —1970 respektive 1971 — 1980

9161626261626; _

i 1971—1980

10000 0 10000 20000 Döda/100000

kvinnor, sammanboende med anställda inom industri och transport eller i serviceyrken visar liksom de som sammanbor med militärer också en ökande dödlighet i åldern 45-54 år (figur 2.10).

I åldrarna över 55 år har dödligheten sjunkit i alla de analyserade socioekonomiska grupperna (figur 2.11 och 2.12).

Tabell 2.1 Indirekt åldersstandardiserad dödlighet (SMR) för perioderna 1961—1970 och 1971—1980 för olika socioekonomiska grupper

Förvärvsarb Ej förvärvsarb Socioekonomisk grupp Män Kvinnor Män Kvinnor 1961 —— 1970 1 Företagare, jordbruk m m 92 109 - 113 2 " , industri m m 114 108 — 1110 3 " , fria yrken 118 114 — 105 1. Anställda, företagsledare 106 112 - 96 5 " , jordbruk 88 104 - 127 6 " , tekniska m fl yrken 101 92 — 98 7 " , industri m m 100 99 ' — 116 B " , serviceyrken 115 108 — 132 9 Militärer 100 — — 82 10 Övriga " 169 191

Total 100 100 161 167

Förvärvsarb Ej förvårvsarb Socioekonomisk grupp Män Kvinnor Män Kvinnor 1971 —- 1980 .1 Företagare, jordbruk m m 89 101 — 128 2 " , industri rn m 111 113 _ 129 3 " , fria yrken 113 119 - 123 1» Anställda, företagsledare 92 109 - 102 5 " , jordbruk 98 101 — 1101 6 " , tekniska m fl yrken 92 95 - 107 7 " , industri m m 105 105 - 137 8 " , serviceyrken 117 103 — 157 9 Militärer 88 — - 109 10 Övriga — - 176 238 Total 100 100 166 191

För perioden 1961 — 1970 finns även möjlighet att studera dödligheten i Figur 2.13 Dödstal mindre grupper än de ovan redovisade. I figur 2.13 jämförs arbetslösa män _ 1961—1965 och _. enligt FoB 60 med män som förvärvsarbetade enligt samma källa. Figuren 1966—1970 eft" fadelse'

. .. .. .. . år för arbetslösa respek- tllustrerar de arbetslosas hogre dodhghet. tiv e fö , förv ärvs a rb etan-

de män enligt FoB 1960. Döda/100000 personår

5000

4 000 Ä?6e't£|3££ ' 3 000 1966-70 'ATbétTläsa— 2 000 1 961 —65 Eär'iääiéär'b' 1 000 1 966-70 Förvärvsarb 0 1 961 -65 1961-65 1921—25 1911-15 1901-05 1966-70 1926-30 1916-20 1906-10 Födelseår

2.3. Dödlighet och yrke

SCB har för 1960-talet också presenterat siffror över dödligheten i olika yrkesgrupper. Också bland dem som är förvärvsarbetande visar denna statistik på kraftiga skillnader i dödlighet mellan olika yrkesgrupper. I synnerhet gäller detta för män.

......4.....4.4.4.4...1.4.4.4.4.4.4.4.q.4.o.4.4.4 &......

........... ................

................... .. . ....... ..... . . . . . ... .....

»

. . . . . . . . . . ... . ... . ................ ......... . ......n.n.... . . . > .

..». ...?...» >.....»...>.>.......n.n.>.>.> yen.»...

....(4.444.1114.. . . . . .................. .. ................... . ....................

) DOD...) 50.0)...

'...'..14..... ...........................

............. ........................... .............. '.>.».>.>.>.u.>.>.>.>.>.>.

.. 1 4 . 4 . ( ( . , ................... .......... . . . . . . . . . . ..................

VOVQDO)ODO|QDODQbO.

wqqqqq ...????” ... . . . ..

. Q . O O . m.m.".nhh.

Döda/100000 personär

600 500 400 300 200 00 0

Verkstadsarbetare Jordbrukare Sjöman

1 = Pedagogiskt arbete 2 = Bevakningsarbete 3 4 5 = Handelsresande 6 = Husligt arbete 7 Figurerna 2. 16-2. 19 visar dödligheten i olika åldrar (olika födelsekohorter)

Figur 2.14 och 2.15 illustrerar något dessa skillnader för yngre personer i några yrkesgrupper. Bl a framgår de relativt små skillnaderna för kvinnor (25-50 år vid dödsfallet). jämfört med män (OBS, skalorna i figurerna är olika). För män framgår också t ex att sjömän har en hög dödlighet i unga år medan dödligheten bland t ex hotell- och restaurangpersonal och handelsresande ökar relativt snabbare med åldern än bland en del andra grupper.

Figur 2.14 Dödlighet i Sverige 1966—1970 bland män födda 1921 — 1940 i några yrkesgrupper

Döda/100 OOO personär 200

150 >... ;ng .... »... &&NV Säf? &&&&&& Sääf ...... ... v.....4 »... 1 0 &&&&&3 &&3 0 ...... gap .% &WNHNH gä ...... .. 'OOOOOG ». ...... . >.....— . ...... ... ».....4 .. ...... .... TV???? 5??? 50 ...... ....

&&Ähha ...... ».....4 ...... ....... ...... >OQOQO4 ...... >.....c &&&&?c 0 .spson

. % O O . . . & O

O

O O O O 0

då . .

O O %

,. .

&! . 3.3

0

O O O O O O

O 0 O O O O &

_. || _ Pedagog'sm arbete Figur 2.15 Dödlighet i

2 — Kontorsarbete .

3 : Sömnadsarbete Svenge 1966—1970 bland kvinnor födda 4 = Serveringsarbete 1921_1940 ,- ,,ågra yrkes- 5 = HUS'Igt arbete grupper

Figur 2.16 Dödlighet efter födelsekohort för några yrkesgrupper. Män Döda/100000 personår 1966'1970

3 000 Finmekaniskt arbete

Verkstadsarbete 2000

___—___..-

Kem-cellulosaarbete

1000

Träarbete

Jordbrukare

1931-35 1921-25 1911-15 1901-05 Födelseår

Döda/100000 personår 5 000

4 000

2 000

.................

Pedagogiskt arbete 1 000

Jordbrukare

1931-35 1921-25 1911-15 1901 -05 Födelseår

Figur 2.17 Dödlighet efter födelsekohort för några yrkesgrupper. Män 1966—1970

Figur 2.18 Dödlighet efter födelsekohort för några yrkesgrupper. Män 1966—1970

Döda/100000 pe'rsonår 5 000

4 000

3 000

2 000

Handelsresande 1 000

Jordbrukare

01931-35 1921-25 1911-15 1901-05

Födelseår

Döda/100 OOO personår 1 500

1 000

500

Hälso-sjukvårdsarbe

Pedagogiskt arbete

1931-35 1921-25 1911-15 1901-05 Födelseår

Figur 2.19 Dödlighet efter födeLsekohort för några yrkesgrupper. Kvinnor 1966—1970

3. Vårdutnyttj ande

3.1. Undersökningen om levnadsförhållanden

SCB:s ULF-undersökning innehåller bland annat frågorna

EJ Har Ni under de senaste 3 månaderna legat på sjukhus eller sjukhem? D Har Ni under de senaste 3 månaderna besökt (varit hos, haft hembesök av) läkare? (Frågan är uppdelad på olika orsaker till besöket.) D Har Ni under de senaste 3 månaderna talat med, besökt eller besökts av distriktssköterska?

D Har Ni under de senaste 3 månaderna ansett Er vara i behov av läkarvård men inte sökt vård? Cl Har Ni någon bestämd läkare som Ni brukar vända Er till?

Dessa frågori ULF kan analyseras för olika befolkningsgrupper med hjälp av de allmänna bakgrundsvan'abler undersökningen innehåller. Jämförelsen kan också göras mellan grupper så att hänsyn tas till hur intervjupersonema besvarat frågorna om hälsotillstånd och funktionsförmåga.

HS 90 har låtit göra en bearbetning av 1980/81 års undersökning. Några resultat presenteras i det följande.

3 . 1 . 1 Familj eförhållanden

I bearbetningarna har befolkningen indelats i tre grupper efter familjeför- hållande

EI sammanboende D ej sammanboende, ogifta El ej sammanboende, gifta, frånskilda eller änkor/änklingar.

Läkarbesök är vanligast bland dem som ej sammanbor men är eller har varit gifta. I åldersgruppen 16-44 år är andelen med läkarbesök under den senaste tremånadersperioden minst bland de sammanboende. I högre åldrar har de ogifta, ej sammanboende minsta andelen. Mönstret är likartat för män och kvinnor.

Också om man begränsar sig till dem som i ULF också uppgett sig ha någon långvarig sjukdom är relationerna mellan de tre grupperna likartade vad gäller andel som haft läkarbesök. Detsamma gäller för dem som har svåra

Tabell 3.1 Procentuell andel som sökt läkare för egen sjukdom någon gång de senaste 3 månaderna efter kön, ålder, famllieförhållanden och hälsotillstånd.

16—44 år 45—64 år 65—74 år 75—84 år MÄN Alla Sammanboende 26 36 41 50 Ej sammanboende, ogifta 30 33 35 45 Ej sammanboende, övriga 42 47 43 51 Med långvarig sjukdom Sammanboende 49 60 55 62 Ej sammanboende, ogifta 57 51 44 59 Ej sammanboende, övriga 75 64 59 61 Med nedsatt arbetsförmåga Sammanboende 63 73 65 74 Ej sammanboende, ogifta 78 62 72 73 Ej sammanboende, övriga 68 77 72 71 KVINNOR Alla Sammanboende 34 43 48 56 Ej sammanboende, ogifta 34 36 45 54 Ej sammanboende, övriga 43 54 49 62 Med långvarig sjukdom Sammanboende 61 63 61 64 Ej sammanboende. ogifta 64 55 55 61 Ej sammanboende, övriga 74 72 63 70 Med nedsatt arbetsförmåga Sammanboende ' 81 79 78 73 Ej sammanboende, ogifta 88 69 63 74 Ej sammanboende, övriga 81 82 80 76

eller mycket svåra besvär av sin sjukdom. För gruppen med långvarig sjukdom och nedsatt arbetsförmåga är skillnaderna mellan sammanboende- /civilståndsgruppema något utsuddad.

Omkring 7 procent av de intervjuade i ULF uppgav 1980/81 att de hade haft behov av läkarvård men ej sökt. Andelen är relativt konstant över åldrarna med en viss tendens till sjunkande andel efter 65 års ålder. Vanligast förekommer dessa svar bland yngre män, som år ej sammanboende, gifta, skilda eller änklingar.

Bland dem som har långvariga sjukdomar har en större andel (11 procent) upplevt sig ha behov av läkarvård utan att söka än bland samtliga intervjuade. Skillnaderna år störsti yngre åldrar — under 65 år. Motsvarande andel är ytterligare något större bland dem som också uppgett sig ha nedsatt arbetsförmåga (15 procent) och bland dem som har svåra eller mycket svåra besvär av sjukdomen (18 procent).

Medan 37 procent av de intervjuade i ULF har besökt läkare har endast 7

Tabell 3.2 Procentuell andel som upplevt sig ha behov av läkarvård de 3 senaste månaderna men ej sökt, efter kön, ålder, familieförhållande och hälsotillstånd

16—44 år 45—64 år 65—74 år 75—84 år

MAN Alla Sammanboende 8 8 4 4 Ej sammanboende, ogifta 5 9 7 4 Ej sammanboende, övriga 12 12 6 7 Med nedsatt arbetsförmåga Sammanboende 19 14 12 8 Ej sammanboende, ogifta 11 10 8 8 Ej sammanboende, övriga 25 20 10 16 Med besvär Sammanboende 19 20 10 9 Ej sammanboende, ogifta 18 21 19 7 Ej sammanboende, övriga 36 29 9 17 KVINNOR Alla Sammanboende 6 9 6 7 Ej sammanboende, ogifta 8 8 6 5 Ej sammanboende, övriga 10 7 8 6 Med nedsatt arbetsförmåga Sammanboende 21 19 12 19 Ej sammanboende, ogifta 23 10 13 4 Ej sammanboende, övriga 25 15 13 10 Med besvär * Sammanboende 19 22 13 15 Ej sammanboende, ogifta 27 21 16 9 Ej sammanboende, övriga 30 17 14 12

Tabell 3.3 Procentuell andel som legat på sjukhus minst en gång under de senaste 3 månaderna efter kön och ålder

16—44 år 45—64 år 65—74 år 75—84 år Alla . Mån 2 5 6 12 Kvinnor 4 4 6 12 Med långvarig sjukdom Mån 5 9 9 14 Kvinnor 7 6 8 13 Med nedsatt arbetsförmåga Mån 12 18 17 26 Kvinnor 17 13 18 23 Med besvär Mån 8 13 11 15 Kvinnor 8 7 9 12

Med rörelsehinder Mån 2 0 1 8 l 6 2 1 Kvinnor 14 12 14 18

procent besökt distriktssköterska under en tremånadersperiod. Det finns bland män en tendens att distriktssköterskebesök är vanligare bland dem som tidigare varit sammanboende än bland dem som är sammanboende. Mönstret är dock inte lika entydigt som för läkarbesök.

5 procent av kvinnorna och 4 procent av männen har legat på sjukhus någon gång under en tremånadersperiod. Ökningen efter ålder är kraftig.

Bland dem som uppgett sig ha långvariga sjukdomar är andelen, som legat på sjukhus, något lägre hos sammanboende än hos ej sammanboende. Det gäller för sju av de åtta undersökta köns- och åldersgrupperna. Bland dem som uppgett sig ha nedsatt arbetsförmåga eller svåra/mycket svåra besvär p g a sjukdom är mönstret inte lika klart.

Tabell 3.4 Procentuell andel som legat på sjukhus minst en gång de senaste 3 månaderna efter ålder, kön, familieförhållanden och hälsotillstånd

16—44 år 45—64 år 65—74 år 75—84 år

MAN

Med långvariga sjukdomar Sammanboende 4 6 7 12 Ej sammanboende, ogifta 5 13 18 11 Ej sammanboende, övriga 8 20 10 19

Med nedsatt arbetsförmåga Sammanboende 17 14 12 21 Ej sammanboende, ogifta 9 24 37 18 Ej sammanboende. övriga 6 29 19 36 Med besvär Sammanboende 8 10 10 13 Ej sammanboende, ogifta 8 11 18 11 Ej sammanboende, övriga 4 26 12 20 KVINNOR Med långvarig sjukdom Sammanboende 6 5 8 9 Ej sammanboende, ogifta 7 10 8 11 Ej sammanboende, övriga 11 8 8 15

Med nedsatt arbetsförmåga Sammanboende 14 10 19 14 Ej sammanboende, ogifta 22 18 14 17 Ej sammanboende, övriga 27 18 19 28 Med besvär

Sammanboende 8 6 10 10 Ej sammanboende, ogifta 8 8 0 6 Ej sammanboende, övriga 9 11 8 14

3.1.2. Sysselsättning och yrke

Materialet från ULF 1980/81 har också bearbetats för följande befolknings- grupper indelade efter sysselsättning

förvärvsarbetande ej förvärvsarbetande därav anställda därav studerande

arbetare hemmarbetande

ej yrkesutbildade ålderspensionärer yrkesutbildade förtidspensionärer tjänstemän arbetslösa lägre på mellannivå högre företagare jordbrukare övriga

Jordbrukare och andra företagare i åldern 16-64 år har i allmänhet en mindre andel med läkarbesök än genomsnittet av befolkningen. Detsamma gäller också yngre studerande. Högre andel än genomsnittet har i första hand förtidspensionärer. Förhållandena är i stort sett desamma för grupperna långvarigt sjuka som för totalbefolkningen (d v 5 då man inte tar hänsyn till hälsotillstånd).

Tabell 3.5 Procentuell andel med läkarbesök under en tremånadersperiod efter kön, ålder, sysselsättning och hälsotillstånd

Män Kvinnor

16—44 45—64 16—44 45-64 Oavsett hälsotillstånd Totalt 28 37 35 45 Förvårvsarbetande 29 34 35 42 Anställda 29 34 35 42 Arbetare 32 35 36 42 Tjänstemän 26 33 34 43 Jordbrukare 22 34 32 40 Övriga företagare 25 30 18 34 Studerande 20 70 32 57 Hemarbetande 26 55 35 40 Förtidspensionårer 68 64 88 74 Arbetslösa 37 33 38 56 Långvarigt sjuka Totalt 53 59 63 64 Förvårvsarbetande 54 59 62 62 Anställda 55 59 63 64 Arbetare 54 59 65 61 Tjänstemän 55 59 61 68 Jordbrukare 46 82 41 54 övriga företagare 44 54 40 50

SOU 1984:41 Män Kvinnor

16—44 45—64 16—44 45—64 Studerande 42 100 59 75 Hemarbetande 33 55 65 60 Förtidspensionärer 68 65 100 74 Arbetslösa 57 34 72 75 Nedsatt arbetsförmåga Totalt 69 72 83 79 Förvärvsarbetande 70 81 80 84 Anställda 71 82 82 86 Arbetare 71 82 84 85 Tjänstemän 71 81 76 88 Jordbrukare 69 74 69 58 övriga företagare 37 86 52 100 Studerande 53 — 82 — Hemarbetande — — 85 78 Förtidspensionärer 77 65 100 77 Arbetslösa — — — —

Förtidspensionärer har också fler distriktssköterskebesök än förvärvsar- betande. Bland de senare finns en tendens att företagare har färre sådana besök än anställda.

Beträffande andelen med minst ett vårdtillfälle i sluten vård under en tremånadersperiod finns även vissa tendenser till skillnader mellan olika grupper anställda. Det är i första hand högre tjänstemän som därvidlag skiljer sig från övriga och visar ett mönster som mer liknar företagarnas. Förtidspensionärer har också ett högre slutenvårdsutnyttjande än för- värvsarbetande.

Tabell 3.6 Procentuell andel som legat på sjukhus under en tremånadersperiod efter kön, ålder, sysselsättning och hälsotillstånd

Män Kvinnor

16—44 45—64 16—44 45—64 Al la Total t 2 5 4 4 Arbetare 3 4 4 3 Lägre tjänstemän 2 4 5 4 Högre tjänstemän 1 3 3 2 J ordbrukare 1 2 4 1 Övriga företagare 0 5 2 1 Förtidspensionärer 4 21 23 13 Med långvarig sjukdom Total t 5 9 7 6 Arbetare 6 7 5 4 Lägre tjänstemän 8 7 5 7 Högre tj änstemån 1 6 5 3 J ordbrukare 2 5 4 3 Övriga företagare 0 6 7 3 Förtidspensionärer 4 21 25 13

3.2. Levnadsnivåundersökningen

Som nämndes i kapitel 1 innehåller SOFI:s levnadsnivåundersökning direkta frågor om ett antal sjukdomar och besvär. I LNU frågas också efter vårdkonsumtion. Tidsperioden gäller i denna undersökning senaste 12- månadersperioden, medan ULF utnyttjar senaste 3-månadersperioden. Frågorna är även något annorlunda utformade i LNU än i ULF. Såväl slutenvårdskonsumtion som läkar- och Sjuksköterskebesök fångas dock upp.

SOFI har för HS 90:s räkning gjort en bearbetning, där vårdkonsumtion mätt i andel med läkarbesök, Sjuksköterskebesök eller slutenvårdstillfälle har jämförts över tiden och mellan de tre socialgruppema. Vid bearbetning- en har hänsyn tagits till hur intervjupersonen besvarat frågor om sjukdomar och besvär på följande sätt

ett lätt besvär har getts vikten 1 ett svårt besvär har getts vikten 2 för varje intervjuad har antalet besvär med sin vikt adderats intervjupersonema har indelats i fyra grupper efter total viktpoäng symtomgrupp 1 = 0-1 poäng symtomgrupp 2 = 2-4 poäng symtomgrupp 3 = 5-8 poäng symtomgrupp 4 = minst 9 poäng

BEIGE]

Med den använda skalan ökar utnyttjandet av var och en av de tre typerna av vårdutnyttjande med ökat gruppnummer för varje mättillfälle och varje socialgrupp. Andelen intervjuade i de olika grupperna 1981 var

symtomgruppl : 15 procent symtomgrupp 2 : 33 procent symtomgrupp 3 : 26 procent symtomgrupp4 : 36 procent

3.2.1. Läkarbesök

1981 hade enligt LNU 60 procent av befolkningen i åldern 15-75 år gjort något läkarbesök under den senaste 12-månadersperioden.

Tabell 3.7 Procentuell andel med läkarbesök i olika socialgrupper 1968 — 1981

1968 1974 1981 Socialgrupp I 58 57 53 Socialgrupp II 54 60 59 Socialgrupp III 55 62 61

Totalt 55 60 60

Procent

Figur 3.1 Pracentuell andel med läkarbesök i olika socialgrupper och symtomgrupper enligt LN U

Mellan 1968 och 1974 skedde som framgår av tabell 3.7 en ökning av andelen med besök. Denna ökning hänförde sig till socialgruppema II och III. Den enda markanta förändringen mellan 1974 och 1981 om man ser till socialgruppema som helhet är en minskning för socialgrupp I. Andelen med läkarbesök är numera klart större i socialgruppema II och III än i socialgrupp I. 1968 var förhållandet det omvända.

Analysen av de fyra symtomgruppema visar att 1968 var andelen med läkarbesök högst i socialgrupp I i tre av de fyra grupperna. Socialgrupp II låg högst i den fjärde — gruppen med flest symtom. Samtidigt hade socialgrupp III lägsta andelen med besök i tre av symtomgruppema. 1981 kan man säga att situationen vari stort sett omvänd. Socialgrupp I hade fortfarande störst andel med läkarbesök bland dem som rapporterade högst ett lätt besvär. I övriga tre symptomgrupper hade socialgrupp I den lägsta andelen. Skillna- derna mellan socialgrupp II och III var mycket små.

Statistiskt signifikanta (95 procent-nivån) ökningar i andel med läkarbesök mellan 1968 och 1981 noteras för symtomgruppema 2, 3 och 4 i socialgrupp III. För socialgrupp I, symtomgrupp 4 är minskningen på motsvarande sätt signifikant.

Socialgr I 1974 1981 GUI, = symtomgrupp 4 GBON = symtomgrupp 3 ROD = symtomgrupp 2 BLÅ = symtomgrupp 1

3.2.2. Sjuksköterskebesök

1981 hade 21 procent av befolkningen minst ett besök hos distrikssköterska, skolsköterska eller liknande, således betydligt färre än de som hade

Tabell 3.8 Procentuell andel med Sjuksköterskebesök i olika socialgrupper 1968 — 1981

1968 1974 1981 Socialgrupp I 9 10 12 Socialgrupp II 12 14 20 Socialgrupp III 14 18 24 Totalt 13 16 21

läkarbesök. En klar ökning av denna typ av besök har dock skett under 1970-talet. Ökningen har varit störst för socialgrupp III och minst för socialgrupp 1.

Inom de fyra symtomgruppema har stora förändringar skett under perioden 1968 -— 1981. Andelen med Sjuksköterskebesök har ökat i alla grupper (signifikant på 95-procentnivån för 9 av de 12 grupperna) utom symtomgrupp 4 för socialgrupp I. Socialgrupp I hade 1968 störst andel med Sjuksköterskebesök inom symtomgrupp 4. 1981 hade socialgrupp I en klart lägre andel än de båda andra socialgruppema bland personer som rapporterat många besvär. Minst är skillnaden mellan socialgruppema bland

F' 3.2A dl d dem som rapporterat högst ett lätt besvär. lg", " e me

Sjuksköterskebesök i oli- ka socialgrupper och symtomgrupper enligt

Procent LNU 35 30 25 20 ="'-:_: 15 Socualgr III ") Saagi'g';'ii" 5 E Socialgr I 0 1968 1974 1981 GUL symtomgrupp 4

GBÖN symtomgrupp 3 ROD = symtomgrupp 2 BLÅ = symtomgrupp 1

3.2.3. Sluten vård

Utnyttjandet av sluten vård är det av de tre studerade måtten, som visar den minsta skillnaden mellan 1968 och 1981.

Tabell 3.9 Procentuell andel med minst ett slutenvårdstillfälle senaste lZ-månaderspe- rioden efter socialgrupp enligt LNU 1968 — 1981

1968 1974 1981 Socialgrupp I 8 9 7 Socialgrupp II 11 11 11 Socialgrupp III 13 13 14 Totalt 12 12 12

1981 ökade andelen som legat på sjukhus klart från socialgrupp I till II och från II till III i var och en av de fyra symtomgruppema. Lika entydiga skillnader förelåg varken 1974 eller 1968.

Procent

12 Socialgr ||| Somalgr II 4 __ Socialgr l 0 1 968 1974 1981 Figur 3.3 Andel med GUL = symtomgruPp 4 sluten vård i olika soci- GBON = symtomgrupp 3 algrupper och symtom- ROD = symtomg ru pp 2 grupper enligt LNU BLÅ = symtomgrupp 1

3.3. Patientstatistik — Folk- och Bostadsräkningsdata

Inom HS 90 har en samkörning gjorts mellan patientstatistik från sluten sjukvård för 1976 och register från folk- och bostadsräkningen (FoB) 1975 i

avsikt att göra jämförelser mellan olika befolkningsgruppers vårdutnyttjan- de.

3.3.1. Undersökningspopulation

Undersökningspopulationen utgjordes av befolkningen i slutet av oktober 1975 i Stockholms, Uppsala, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län enligt FoB 1975.

Folkmängden uppgick till 2,4 miljoner, dvs omkring 30 procent av Sveriges befolkning. I tabell 3.10 görs vissa jämförelser mellan befolkningen i riket och i undersökningsområdet.

Som synes är tex andelarna kvinnor, tätortsboende, frånskilda, utrikes födda, förvärvsarbetande och offentligt anställda större i undersökningsom- rådet än i riket. En förklaring till detta är att befolkningen i Stockholms län utgör en stor andel av undersökningspopulationen.

Tabell 3.10 Några procentandelar i riket och i undersökningsområdet 1975

___—___—

Riket Undersökningsområdet ________________________________________________________________________

Män 49,7 49,1

—15 år 21,8 20,1 (:S-w år 15,4 14,6 Tätortsboende 82,7 88,9 Utrikes födda 3,2 8,1. Sammanboende 49,8 47,9 Frånskilda 4,3 5,6 Förvärvsarbetande (IG—w är) totalt 55,2 57,0 " inom jordbruk 3,5 2,2 " inom tillverkning 15,8 13,8 " inom offentlig förvaltning 15,7 18,6

3.3.2. Patientstatistiken

Det patientstatistikmaterial som utnyttjats är det som lämnats till socialsty- relsen från sjukvårdens huvudmän. Dels har använts den obligatoriska patientstatistiken över sluten psykiatrisk vård, dels den frivilliga patientsta- tistiken från sluten somatisk vård. All förlossningsvård har exkluderats.

Den sjukvårdskonsumtion som studerats är den för året närmast efter FoB 75. Statistiken baseras på utskrivningar. De vårdtillfällen som ingår i studien är därför de som avslutats under 1976. (För en beskrivning av patientstatis- tiken se t ex Socialstyrelsen redovisar. Patientstatistik 1. Stockholm 1969.)

Före samkömingen gjordes vissa kvalitetskontroller av patienstatistiken för 1976. Bl a testades andel vårdtillfällen med fullständiga och formellt korrekta personnummer per sjukvårdsområde (= hemort). Resultatet av denna test blev styrande för urvalet. Av tabell 3.11 framgår att kvaliteten i personnummeruppgiften detta år var betydligt bättre i undersökningsområ- det än i övriga sjukvårdsområden med patientstatistik tillsammantagna.

Tabell 3.1] Samkörning av patientstatistik 1976 med FoB 75. Totalt antal vårdtillfällen i patientstatistiken samt antal med ofullständigt personnummer

Hem- Vårdtillf'a'llen därav med ofullständigt orts— personnummer (Z) län

somatisk psykiatri totalt somatisk psykiatri totalt

Stockholm 211 817 22 034 233 851 1,4 0,5 1,3 Uppsala 35 025 4 489 39 514 0,5 0,3 0,5 Kopparberg 41 025 3 597 44 616 1,5 0,2 1,4 Gävleborg 45 214 3 614 48 828 0,3 0,2 0,3 Jämtland 20 661 2 246 22 907 1,3 0,3 1,2 Hele omradet 353 736 35 980 389 716 1,2 0,4 1,1 Övriga 377 876 90 801 468 677 15,2 9,0 14,0 Totalt 731 612 126 781 858 393 8,4 6,6 8,2

Ytterligare en handfull-sjukvårdsområden hade i stort sett motsvarande kvalitet i personnummeruppgiften för den statistik de själva lämnade, som länen i undersökningsområdet hade. För några gällde dock att regionsjuk- vården var dåligt täckt. I något annat fall skulle urvalets karaktär av storstadsområde ha förstärkts om det hade tillåtits ingå.

Jämförelser med den administrativa statistiken visade att uppgifter saknades från ett fåtal mindre sjukhus. Inga större differenser mellan antalet inskrivningar i den administrativa statistiken och antalet utskrivningar i patientstatistiken förelåg.

För övrigt visade testerna t ex att andelen formella fel i huvuddiagnosen varierade mellan 0,02 promille och 7 promille för de fem länen. Omkring 1 procent av vårdtillfällena saknade uppgifter om in- eller utskrivningsdatum. Dessa uteslöts före samkömingen.

Med den teknik som tillämpades för samkömingen kan ingen direkt beräkning av antalet träffar mellan de två materialen göras. Befolkningen i de fem länen enligt FoB 75 har nämligen samkörts med all den patientsta— tistik socialstyrelsen fick in för 1976, d v 5 för psykiatrin från hela landet och för kroppssjukvården för 17 sjukvårdsområden. Den jämförelse som kan göras är följande: Enligt patientstatistiken (före samkömingen) hade de fem länens befolkning (under 1976) haft 385 443 vårdtillfällen. Efter samkörning hade länens befolkning (enligt FoB 75) haft 382 783 vårdtillfällen. Eftersom det under ett drygt år sker en hel del födslar, dödsfall samt in- och

Tabell 3.12 Vissa förändringar inom undersökningsområdet under 1976

Lån Födda Döda Nettoinflyttning Stockholms län 18 695 7 815 3 399 Uppsala län 3 137 1 215 2 196 Kopparbergs län 3 207 1 944 2 516 Gävleborgs län 3 091 2 117 849 Jämtlands län 1 431 959 567

utflyttningar i undersökningsområdet förändras befolkningen en del under undersökningsperioden. Som framgår av tabell 3.12 har folkmängden i undersökningsområdet ökat under 1976. Antalet vårdtillfällen bördärför vara fler, då hemorten bestäms med hjälp av uppgiften i patientstatistiken än då den bestäms med hjälp av FoB 75.

3.3.3. Vårdutnyttjande och sammanboendeförhållanden

I tabell 3.13 har folkmängden i undersökningsområdet fördelats på sammanboende och ej sammanboende för personer i förvärvsarbetande åldrar respektive för dem över pensionsåldern.

Tabell 3.13 Folkmängd i undersökningsområdet efter kön, ålder och sammanboende- förhållande 1975

Sammanboende Ej sammanboende Män 16—64 år 481 429 298 677 65—W år 100 558 47 962 Kvinnor 16—64 år 507 381 270 810 65—w år 75 117 132 384

Vid jämförelser mellan sammanboende och ej sammanboende bör hänsyn tas till förhållandet att ålderssammansättningama varierar mellan grupper- na, eftersom vårdutnyttjandet generellt stiger med ålder. Beräkningar har därför gjorts med hjälp av en indirekt åldersstandardisering. Vid åldersstan- dardiseringen har hela tiden 5-årsklasser använts. Vårdutnyttjandet för varje delgrupp har jämförts med, i detta fall, hela befolkningen i samma åldersgrupp. Separata beräkningar har gjorts per kön och för var och en av åldersgrupperna 16-64 år och 65-w år. Resultaten presenteras i tabell 3.14 som ett index. Index för totalbefolkningen i var och en av de fyra grupperna har satts till 100.

Tabell 3.14 Åldersstandardiserat vårdutnyttjande efter kön, åldersgrupp och sambo- endeförhållanden, index

Sammanboende Ej sammanboende Alla

Vårdtillfällen Män 16—64_år 80 142 100 65—w ar 96 107 100 Kvinnor 16—64 år 93 113 100 65—w år 97 101 100

Vårdtider

Män 16—64 år 50 216 100 Kvinnor 16—64 år 67 170 100

___—___—

Av tabell 3.14 framgår att sammanboende har ett klart lägre vårdutnytt- jande än ej sammanboende sedan hänsyn tagits till åldersfördelningen. Skillnaden är klarast för män i åldern 16-64 år och minst för kvinnor i åldern 65 år och äldre. Tabellen visar också för de yngre att, om man även tar hänsyn till vårdens längd, skillnaderna mellan grupperna blir än starkare.

3.3.4. Vårdutnyttjande och civilstånd

Också mellan olika civilstånd blir skillnaderna i vårdutnyttj ande snabbt uppenbara. Antalet vårdtillfällen för män i åldern 16—64 år i undersöknings- området 1976 var t ex för frånskilda 280 per 1 000 och motsvarande siffra för

Tabell 3.15 Folkmängd efter kön, åldersgrupp och civilstånd i undersökningsområdet 1975

Man Kvinnor 16—64 65—w 16—64 65—w

Ej sammanboende Ogifta 235 102 15 386 172 206 33 145 Gifta 17 052 1 925 18 311 1 761 skilda 39 559 6 932 51 859 13 089 Änkor/änklingar 6 964 23 719 28 434 84 389 Sammanboende Ogifta 61 363 1 270 60 503 1 030 Gifta 407 195 97 675 432 554 72 313 Skilda 11 874 771 11 826 559 Änkor/änklingar 997 842 2 498 1 215

Tabell 3.16 Åldersstandardiserat vårutnyttjande mätt i vårdtillfällen efter kön, åldersgrupp, sammanboende och civilstånd, index

Män Kvinnor

16—64 65—w 16—64 65—w Ej sammanboende IOgifta 123 91 100 92 Gifta 152 118 132 104 Skilda 213 137 146 112 Änkor/änklingar 134 108 112 104 Sammanboende Ogifta 82 92 97 119 Gifta 78 96 91 96 Skilda 127 131 144 109 Änkor/änklingar 94 110 110 107 Alla 100 100 100 100

___—___—

gifta var 1 16 per 1 000. I detta avsnitt kommer skillnaderna mellan civilstånd att redovisas så att även hänsyn tas till det faktiska sammanboendet som det redovisas i FoB 75.

Vårdtillfällen/1 000 mån 700 600 500 _ Änkling 400 300 Skild 200 Gulf-t ............ 100 Ogift

0 20—24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 Ålder Figur 3.4 Vårdtillfällen per 1 000 i olika åldrar efter civilstånd bland sammanboende

man

Figur 3.5 Vårdtillfällen per 1 000 i olika åldrar efter civilstånd bland ej sammanbo- ende män

Vårdtillfällen/l 000 mån 700

600

500

400

300

200

100

0

20— 24 30-34 40-44 50- 54 60- 64 70-74 80-84 Ålder

Vårdtillfällen/l 000 kvinnor 600

0 20—24 30-34 40-44 50— 54 60-64 70-74 80-84 Ålder Figur 3.6 Vårdtillfällen per 1 000 i olika åldrar efter civilstånd bland sammanboende kvinnor

Figur 3.7 Vårdtillfällen per 1 000 i olika åldrar efter civilstånd bland ej samman- boende kvinnor

Vårdtillfällen/1 000 kvinnor 600

0 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80—84

Ålder

För såväl kvinnor som män har gifta sammanboende det lägsta vårdutnytt- jandet i alla åldrar upp till pensionsålder. Högsta vårdutnyttjande har de frånskilda som ej är sammanboende. För män gäller detta även i de högsta

åldrarna. De enda av de ej sammanboende, som inte har fler vårdtillfällen än genomsnittet, är de ogifta kvinnorna och de ogifta äldre männen. Änkor och änklingar har en vårdkonsumtion som avviker mindre från genomsnittet än de frånskildas. Man finner även att de, som fortfarande är gifta men ej längre sammanbor, har ett mönster som närmar sig de frånskildas.

Om man i stället för vårdtillfällen mäter i vårdtid blir skillnaderna än klarare. Det faktiska sammanboendet får också en större betydelse. T ex ogifta icke sammanboende, som mätt i vårdtillfällen awek relativt litet från genomsnittet, får både för män och kvinnor ett högt åldersstandardiserat index, när man i stället mäter i vårddagar. En annan indikator på sammanboendets betydelse för vårdtider är att sammanboende, frånskilda i åldern 16—64 år inte har ett högre vårdutnyttjande än genomsnittet, då man mäter i vårddagar, vilket de däremot har mått i vårdtillfällen. Av tabell 3.17 framgår att skillnaderna mellan sammanboende och ej sammanboende — oavsett civilstånd — är klarast inom psykiatrisk vård och somatisk långtids- vård.

De som lämnat yrkesuppgift i FoB hade 13 (kvinnor) till 21 (män) procent färre vårdtillfällen per invånare än totalbefolkningen i åldern 16-64 år. I tabell 3.19 redovisas folkmängd samt relativt antal invånare med vårdtillfäl- le, antal vårdtillfällen per 1 000 invånare och vårdtid per 1 000 invånare.

Tabell 3.17 Ålders- och könsstandardiserat index för vårdutnyttjande mätt i vårddagar efter sammanboende, civilstånd och vårdform. Alla åldrar (l)-w år), sex åldersgrupper har använts vid standardiseringen

Somatisk Psykiatrisk Somatisk Totalt korttids— vård långtids— vård vård Ej sammanboende Ogifta 98 299 119 172 Gifta 122 187 111 145 Skilda 150 212 150 172 Änkor/änklingar 110 69 112 100 Sammanboende Ogifta 107 38 96 75 Gifta 91 26 69 61 Ski Ida 123 62 74 91 Änkor/änk] ingar 105 14 52 56

3.3.5. Vårdutnyttjande och yrke

Folkmängden i åldern 16-64 år i Stockholms, Uppsala, Kopparbergs, Göteborgs och Jämtlands län var 1975 enligt FoB 1,6 miljoner. Av dessa har 1,2 miljoner lämnat uppgift om sitt yrke i FoB. Ca 6 procent fler lämnade yrkesuppgift än de, som enligt samma källa var förvärvsarbetande. Det betyder att det bland dem som redovisat yrke finns omkring 70 000 som samtidigt var pensionärer, hemmamakar, studerande, arbetslösa eller långtidssjukskrivna. En översikt av vårdutnyttjandet under 1976 för dem som uppgett yrkesuppgift ges i tabell 3.18.

Tabell 3.18 Befolkning rn rn i undersökningsområdet 16-64 år med yrkesuppgift i FoB 75

Män Kvinnor Folkmängd 641 127 511 620 Antal med vårdtillfälle 42 681 45 702 Summa vårdtillfällen 56 461 57 084 Summa vårddagar 1 728 284 1 590 694

De som lämnat yrkesuppgift i FoB hade 13 (kvinnor) till 21 (män) procent färre vårdtillfällen per invånare än totalbefolkningen i åldern 16-64 år. I tabell 3.19 redovisas folkmängd samt relativt antal invånare med vårdtillfäl- le, antal vårdtillfällen per 1 000 invånare och vårdtid per 1 000 invånare.

Vårdutnyttjandet per S-årsklass har utnyttjats för att med hjälp av en indirekt åldersstandardisering jämföra varje yrkesgrupp med hela gruppen som lämnat yrkesuppgift (jämförelsepopulationen). Denna jämförelse har gjorts separat för män och kvinnor. För varje yrkesgrupp har ett förväntat antal vårdade, vårdtillfällen och vårddagar beräknats utgående från vårdut- nyttjandet i varje åldersgrupp för jämförelsepopulationen.

Samtliga yrken, som erhållit ett förväntat antal vårdade individer om minst

Tabell 3.19 Folkmängd, antal med minst ett vårdtillfälle per 1 000, vårdtillfällen per 1 000 och vårddagar per 1 000 män respektive kvinnor i femårsklasser i undersök- ningspopulationen

Ålder Folkmängd Vårdade Vårdtillfällen Vårddagar per 1 000 per 1 000 per 1 000 Mån 16—19 28 318 60 77 572 20—24 60 223 53 71 662 25—29 92 115 47 66 607 30—34 94 873 48 71 675 35—39 68 902 54 82 770 40—44 59 891 62 92 1 041 45—49 61 009 75 114 1 227 50—54 67 791 85 132 1 385 55—59 62 380 98 151 1 782 60—64 45 625 109 168 1 956 16—64 641 127 67 99 1 030 Kvinnor 16—19 28 667 101 136 896 20—24 56 322 100 133 1 036 25—29 69 505 99 138 1 029 30—34 66 501 90 125 993 35—39 52 065 82 115 1 282 40—44 49 635 78 109 1 016 45—49 53 031 86 121 1 135 50—54 57 270 88 128 1 294 55—59 48 893 84 126 1 316 60—64 29 731 83 126 1 523 16—64 511 620 89 126 1 139

Tabell 3.20 Tre olika mått på slutenvårdsutnyttjande efter yrke

NYK Yrkesbenåmning Vårdade/ inv Vårdtil lf / inv Vårddgr/ inv INDEX INDEX INDEX

Män 097 Systemerare. programmerare 63 57 56 051 Högskolelärare 69 64 45 011 Kemist, fysiker 69 70 68 313 Reklamman 71 76 67 031 Läkare 72 65 38 10 Samhällsadministratör 77 72 83 002 Elingenjör 78 77 73 411 Lantarbetare 79 77 85 401 Jordbrukare 81 80 72 118—9 Företagsadministratör 82 76 70 096 Personaladministratör 82 94 82 001 Arkitekt, byggnadsingenjör 84 84 72 111 Företagsledare 85 77 62 085 Journalist 85 83 91 003 Ingenjör, mekanik 85 82 74 902 Polisman 86 89 69 331 Inköpare, säljare 88 86 78 661 Postiljon 89 96 101 332 Affärsföreståndare 90 88 84 302 Detaljhandlare 92 90 88 98 Militär 92 87 70 766 Telefonreparatör 96 103 95 633 Chaufför 96 92 85 333 Affärsbiträde 96 95 101 201 Bokförare, kassör 96 88 99 771 Byggnadsträarbetare 97 93 78 64 Trafikledare 98 98 86 74 Finmekaniskt arbete 99 97 102 761 Elektriker 100 94 96 764 Telemontör 101 97 104 874 Anläggningsmaskinförare 101 95 73 004 Kemiingenjör 101 107 92 295 Fastighetsförvaltare m fl 106 107 101 792—3 Stenmontör, betongarbetare 107 109 107 632 Jårnvägsexpeditör 109 109 115 751 Maskinmontör 110 104 100 875 Truckförare 113 108 107 801 Typograf 113 116 140 931 Fastighetsarbetare 114 112 117 290 Sekreterare, maskinskrivare 116 131 160 883 Lagerarbetare 123 130 149 750 Verkstadsmekaniker 124 132 130 772 Maskinsköt. och möbelsn. 127 132 152 04 Hälso— och sjukvårdsarbete 127 134 138 82 Livsmedelsarbetare 127 125 124 662 Expeditionsvakt, kontorsbud 127 140 148 83 Kemisk—/cellulosatekniskt

arbete 127 127 129 861 Grov— och diversearbete 127 132 132 73 Järn— och metallverksarbete 128 131 127 932 Städare 128 128 178 91 Hushållsarbete 129 145 167 755 Svetsare 132 142 137 412 Trädgårdsarbetare 133 158 168

tabell 3. 20 forts

NYK Yrkesbenämning Vårdade/ inv Vårdtillf /inv Vårddgr/inv INDEX INDEX INDEX

Kvinnor 192 Banktjänstemän 78 74 68 052 Lärare i teoretiska ämnen 82 83 80 40 Jordbrukare 82 79 79 03 Medicinskt arbete 84 78 60 331 Inköpare, säljare 83 87 65 044 Tandsköterska 84 80 75 10 Samhällsadministratör 85 86 88 411 Lantarbetare 84 82 79 054 Lärare i övningsämnen 86 79 59 056 Förskollärare 86 82 68 093 Bibliotekarier m fl 86 82 84 053 Klasslärare 88 85 68 296 Försäkringstjänsteman 88 89 84 08 Litterärt och konstnärligt

arbete 89 87 85 092 Socialtjänsteman 89 85 96 651 Postexpeditör 89 91 95 302 Detaljhandlare 90 94 91 201 Bokförare, kassör 92 92 90 914 Barnsköterska 92 90 82 00 Tekniskt arbete 93 88 78 66 Post— och budarbete 95 97 100 290 Sekreterare, maskinskrivare 96 97 99 014 Laborant 97 96 88 096 Personaladministratör 97 99 90 333 Affärsbitråde 98 99 94 941 Frisör 98 95 76 118—9 Företagsadministratör 99 101 87 040 Sjuksköterska 100 97 88 911 Storköksföreståndare 100 100 118 204 Butikskassör 104 104 93 915 Hemvårdare m fl 104 102 97 932 Städare 104 104 99 921 Hovmästare 107 106 92 042 Skötare 108 11 93 291 Dataoperatör 108 105 101 711 Sömmerska 112 120 112 653 Telefonist 114 115 111 912 Kock, kallskänka 114 117 98 80 Grafiskt arbete 116 125 197 82 Livsmedelsarbete 116 113 94 913 Köksbiträde 117 118 127 63 Väg— och järnvägstrafikarb. 118 114 102 043 Sjukvårdsbiträde 119 121 121 764 Telemontör 120 111 119 881 Paketerare 126 135 138 750 Verkstadsmekaniker 158 170 205

200, har sammanställts i tabell 3.20. Vårdutnyttjandet för dessa grupper redovisas med de tre måtten

El vårdade per invånare |:] vårdtillfällen per invånare El vårdtid per invånare.

Indexvärdet är alltid satt till 100 för samtliga med yrkesuppgift. Som synes blir resultaten relativt likartade för måtten vårdade per invånare och

vårdtillfällen per invånare. För vårdtid per invånare fås fler avvikande resultat. En förklaring till att vissa indexvärden för vårdtid blir ganska höga, kan vara att inom några grupper relativt många med långa vårdtider råkat skrivas ut under 1976. Ett begränsat antal individer med många korta vårdtillfällen kan också åstadkomma ett högt indexvärde för vårdtillfällen per invånare. I någon mån har hänsyn tagits till dessa problem genom att ett fåtal vårdtillfällen med extremt långa vårdtider har uteslutits vid beräkning-

en. Av tabell 3.20 framgår att många yrken med akademisk eller annan högre

utbildning uppvisar ett lågt vårdutnyttjande. Också verksamma inom jordbrukssektorn har ett lågt vårdutnyttjande. Högt vårdutnyttjande uppvi- sar flera yrken med låg status. Både arbetar- och tjänstemannayrken återfinns i denna grupp.

Exempelvis kan man studera hälso- och sjukvårdssektoms ”egna” yrkesgrupper. Därvid finner man ett vårdutnyttjande, som ligger klart under genomsnittet för läkare och tandläkare. Sjukvårdsbiträden har ett vårdut- nyttjande, som ligger lika klart över genomsnittet. Det gäller även manliga vårdbiträden (gruppen är något för liten för att redovisas i tabellen). Sjuksköterskor avviker däremot endast om man ser till måttet vårdtid/ invånare från genomsnittet.

3.3.6. Vårdutnyttjande i olika socioekonomiska grupper

Befolkningen i åldern 16-64 år i de fem länen fördelade på olika sysselsättningskategorier framgår av tabell 3.21. Tillsammans hade denna befolkning 1976 omkring 210000 vårdtillfällen. I tabell 3.22 görs en

Tabell 3.21 Folkmängd i undersökningsområdet 1975 enligt FoB efter sysselsättning 16-64 år.

._______________________________________________________________________ Män Kvinnor _______________________________________________________________________

Förvärvsarbetande 610 000 476 000 Pensionärer 35 000 42 000 Hemmamakar 2 000 150 000 Studerande 57 000 57 000 Värnpliktiga 12 000 — Övriga 66 000 52 000

Tabell 3.22 Vårdutnyttjande efter sysselsättning för personer i åldern 16-64 år. Åldersstandardiserat index.

Män Kvinnor

Vårdtillfällen Vårdtid Vårdtillfällen vårdtid Förvärvsarbetande 100 100 100 100 Pensionärer 310 947 293 827 Hemmamakar 134 132 ' 109 115 Studerande . 94 130 ' 73 95 Värnpliktiga 79 74 — — Övriga 366 953 250 744

___—___—

jämförelse av vårdutnyttjandet mellan de olika sysselsättningskategoriema. Som jämförelsepopulation har gruppen förvärvsarbetande använts. Vid åldersstandardiseringen har befolkningen indelats i 5-årsklasser.

Med hjälp av yrkeskoden i FoB 75 och uppgiften om yrkesställning har en anpassning gjorts till den socioekonomiska indelning (SEI), som föreslagits av arbetsgruppen för socioekonomisk gruppering (ASEG). (Se rapport SOCIO-EKONOMISK INDELNING, 1980-09-19 från Statistiska central- byrån). Eftersom FoB 75 ej innehåller individualyrken utan yrken enligt den s k NYK-kodens treställiga indelning har det varit nödvändigt att ibland föra ett yrke till en viss socioekonomisk grupp fast den kanske hade bort delas på flera grupper. I vissa fall kan det diskuteras om något yrke därigenom kan ha placerats "fel”. I stort sett är dock dessa tveksamma fall av begränsad betydelse.

Följande sex socioekonomiska grupper bland förvärvsarbetande har använts

arbetare i yrken utan krav på yrkesutbildning arbetare i yrken med krav på yrkesutbildning lägre tjänstemän

högre tjänstemän jordbrukare övriga företagare

D D D D D D

I tabell 3.23 redovisas vårdutnyttjandet för dessa olika socioekonomiska grupper. Vårdutnyttjandet är åldersstandardiserat och hela gruppen med yrke inom respektive kön har använts som jämförelsepopulation.

Som synes är måtten vårdtillfällen och individer med minst ett vårdtillfälle likvärdiga. Om man istället mäter i vårdtid förstärks skillnaderna mellan grupperna vad gäller män. För kvinnor sker en förändring i stort sett endast bland tjänstemän. Av tabell 3.22 och 3.23 framgår också att skillnaderna bland de förvärvsarbetande är betydligt mindre än skillnaderna mellan förvärvsarbetande och de som ej förvärvsarbetar.

Tabell 3.23 Vårdutnyttjande efter socioekonomisk grupp for personer i åldern 16-64 år. Åldersstandardiserat index (index = 100 för alla med yrke)

Andel vårdade Vårdtillfällen Vårdtid

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Ej facklärda arbetare 113 107 115 108 126 104 Facklärda arbetare 113 118 113 119 112 112 Lägre tjänsteman - 104 96 109 97 *114 109 Högre tjänsteman 83 89 81 87 75 79 Jordbrukare 81 81 80 79 72 80

Företagare 93 91 92 93 86 93

Vårdtillfällen/1 000 inv. 300

250

200

150

100

50

30-34 50-54

Ålder

Skillnaden mellan arbetare och lägre tjänstemän å ena sidan och övriga tre grupper i andra sidan är för män tydligast i åldersintervallet 35-59 år. För kvinnor är skillnaden mellan arbetare och övriga helt tydlig redan från 20—årsåldern.

Som framgår av tabell 3.24 är skillnaden i vårdutnyttjande mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande större inom psykiatri än inom somatisk korttidsvård. Somatisk långtidsvård utnyttjas i dessa åldersgrupper i stort sett endast av förtidspensionärer, varför inga ytterligare jämförelser blir meningsfulla.

Vårdtillfällen/1 000 inv. 200

150

100

50

30-34

40-44 Ålder

50-54

60-64

60-64

Arbetare med yrkesutbildning

Arbetare utan yrkesutbildning

Figur 3.8 Vårdtillfällen per 1 000 män i olika åldrar och socioekono- miska grupper

Figur 3.9 Vårdtillfällen per 1 000 kvinnor i olika åldrar och socioekono- miska grupper

Arbetare med yrkesutbildning

Arbetare utan yrkesutbildning

Tabell 3.24 Vårddagar per 100 invånare efter ålder, kön och socioekonomisk grupp för olika vårdformer

Socioekonomisk grupp Män Kvinnor 15—44 år 45—64 år 15—44 år 45—64 år

Somatisk korttidsvård

Arbetare utan yrkesutbildning 49 124 75 98 Arbetare med yrkesutbildning 44 121 87 90 Lägre tjänstemän 41 132 70 99 Högre tjänstemän 32 101 57 91 Företagare 39 102 65 95 Jordbrukare 40 97 55 95 Förtidspensionärer 239 474 337 341 Hemmamakar 57 132 63 124 Studerande 38 105 51 92 Värnpliktiga 28 — — — övriga 144 391 162 343

Psykiatrisk vård

Arbetare utan yrkesutbildning 39 38 26 19 Arbetare med yrkesutbildning 25 24 35 10 Lägre tjänstemän 28 26 40 21 Högre tjänstemän 10 14 18 10 Företagare 16 21 22 20 Jordbrukare 11 ' 12 4 3 Förtidspensionärer 2 128 616 1 988 387 Hemmamakar 56 32 26 38 Studerande 37 16 36 38 Värnpliktiga 17 — — — övriga 491 828 289 881

I figurerna 3.10-3.13 jämförs vårdutnyttjandet inom somatisk korttids- sjukvård och psykiatri för förvärvsarbetande i åldern 16-64 år. Standardis- ering har gjorts med hänsyn dels till ålder (S-årsklasser) dels till samman- boende/civilstånd (8 grupper). Som jämförelsepopulation har samtliga som förvärvsarbetat enligt FoB 1975 använts. Män och kvinnor har analyserats separat. I figurerna framträder samma mönster som visats tidigare. Arbetare och bland mån även lägre tjänstemän har ett vårdutnyttj ande som ligger över genomsnittet. Högre tjänstemäns och jordbrukares vårdutnyttjande ligger klarast under genomsnittet. Skillnaderna är också klarare för psykiatrisk vård än för somatisk korttidsvård.

Index 175 150 125 100 75 % Psykiatri *” _ Somatisk 25 AU AM LT HT F J korttldsvård AU = Arbetare utan yrkesutbildning HT = Högre tjänstemän AM = Arbetare med yrkesutbildning F = Företagare LT = Lägre tjänstemän J = Jordbrukare Figur 3.10 Vårdtillfällen inom somatisk korttidsvärd och psykiatri för män i åldern 16-64 år. Standardiserat med hänsyn till ålder och sammanboende/civilstånd (in- dex=100 för samtliga förvärvsarbetande)

Figur 3.11 Vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård och psykiatri för kvinnori åldern 16-64 år. Standardiserat med hänsyn till ålder och sammanboende/civilstånd (index=100 för samtliga förvärvsarbetande) Index 175 150 125 100 75 % Psykiatri 50 25 Somatisk AU AM LT HT F J korttidsvård AU = Arbetare utan yrkesutbildning HT = Högre tjänstemän AM = Arbetare med yrkesutbildning F = Företagare LT = Lägre tjänsteman J = Jordbrukare

Index 175 150 125 100 75 % Psykiatri 50 _ Somatisk 25 AU AM LT HT F J korttidsvard AU =Arbetare utan yrkesutbildning HT = Högre tjänstemän AM = Arbetare med yrkesutbildning F = Företagare LT = Lägre tjänstemän J = Jordbrukare

Figur 3.12 Vårddagar inom somatisk korttidsvård och psykiatri för män i åldern 16-64 år. Standardiserat med hänsyn till ålder och sammanboende/civilstånd (in- dex=100 för samtliga förvärvsarbetande)

Figur 3.13 Vårddagar inom somatisk korttidsvård och psykiatri för kvinnor i åldern 16-64 år. Standardiserat med hänsyn till ålder och sammanboende/civilstånd (in- dex=100 för samtliga förvärvsarbetande)

Index 175 150 125 100 75 ' V/////////. Psykiatri 50 _ Somatisk 25 AU AM LT HT F J kOfttldSVård AU = Arbetare utan yrkesutbildning HT = Högre tjänstemän AM = Arbetare med yrkesutbildning F = Företagare LT = Lägre tjänstemän J = Jordbrukare

Bilaga 2 Arbetsmiljö — Yrke —- Utnyttjande av sluten vård

En registerstudie av Lars Alfredsson, Curt-Lennart Spetz och Töres Theorell.

Referenser

1 Alfredsson L, Karasek R, Theorell T: Myocardial infarction risk and psychosocial work environment: An analysis of the male Swedish working force. Soc Sci Med 1982;16:463-7 2 Spetz C-L: Fakta om ohälsans och vårdutnyttjandets socioekonomiska fördelning i Sverige. SOU 1984:41. 3 Karasek R: Job demands, job decision latitude and mental strain. Implications for job redesign. Adm Sci Qu 1979;24:285-308. 4 Rothman K ], Boice J D: Epidemiologic analysis with a programable calculator, DREW publication no (NIH) 79-1649, Washington DC: Government Printing Office, 1979. 5 Alfredsson L, Theorell T: Job characteristics of occupations and myocar- dial infarction risk — effect of possible confounding factors. Soc Sci Med 1983;17:1497-1503. 6 Theorell T, FIodérus-Myrhed B: Workload and risk of myocardial infarction. A prospective psychosocial analysis. Int J Epidemiol 1977;6:17- 21. 7 Dödelighed og erhverv 1970-75. Danmarks statistik. Köpenhamn 1979. 8 Yrke och dödlighet 1971-75. Statistikcentralen. Helsingfors 1979. 9 Levnadsförhållanden, rapport 15. Arbetsförhållanden och sjukfrånvaro 1975/76. 808, SCB 1979.

Appendix

Förteckning över de variabler — påfrestningar —

som analyserats

Alla undersökningar om levnadsförhållandena (ULF) under perioden 1977

— 1981 har utnyttjats.

Variabel Påstående ULF—77 för variabeln deltid 1/ var anställd på deltid 57 avvikande annat än dagtid arbetstid 61 olycksrisk arbetet innebär risk för

olycksfall 63 tunga lyft tunga lyft krävs i arbetet 82a smutsigt 2/ blir utsatt för svår

nedsmutsning 83 bullrigt 2/ blir utsatt för

öronbedövande buller för BOa-c

jämnan trött senaste ofta trött senaste 2 veckorna 2 veckorna 393 trött så svårt komma igång på morgonen 2/ morgnarna 39b trött på påfallande trött om dagarna 39c dagen 1/ trött på påfallande trött om kvällen kvällarna 39d sömnbesvär 1/ har haft besvär med sömnen 39e huvudvärk har haft återkommande

huvudvärk eller migrän 39f få möjlighet har som regel ej möjlighet prata rast att prata med arbetskamrater

under rast 76

___—__—

l/ -endast analyserad för kvinnor 2/ endast anslyserad för män

. . Fraga nr 1

Antal årgångar

Fråga nr i Antal årgångar

Variabel Påstående ULF-77 för variabeln få möjlighet har ej möjlighet att prata prata jämt med arbetskamrater i stort

sett närsomhelst 77 4 liten kontakt har ej kontakt med

arbetskamrater p g a arbetsuppgifter 78 & röker dagligen röker dagligen Al 3 röker2>20 röker mera än 20 cigaretter cig/dagl 2/ dagligen kl 3 jäktigt har jäktigt arbete Bla 3 enformigt har enformigt arbete Blb 3 psykiskt har psykiskt ansträngande arbete ansträngande Blc 3 ensidiga har arbete med upprepade och rörelser ensidiga arbetarörelser 81d 3 olämplig har arbete som tvingar till ställning olämpliga arbetsställningar Ble 3 svettigt har arbete som medför att man arbete svettas dagligen Blf 3 skakigt arbete utsätts för kraftiga skakningar 2/ eller vibrationer i arbetet Blg 3 explosionsrisk handskas med brandfarliga eller 2/ explosiva ämnen Blh 3 frätrisk handskas med syror eller

frätande ämnen 81i 3 få möjligheter har ej stora möjligheter att lära nytt lära sig nya saker på arbetet 81j 3 lång arbetstid arbetar minst 10 tim per dag

(exkl restid) 62 2 lågt inflytan- inget inflytande alla över de planering planering av arbetet 66s 2 lågt inflytan— inget inflytande alls över de tempo arbetstempot 66b 2 lågt inflytan— inget inflytande alls över de arbetstid förläggning av arbetstid 66c 2 lågt inflytan- inget inflytande alla över de rast förläggning av rast 66d 2 lågt inflytan— inget inflytande alla över de chef tillsättning av närmaste chef 66c 2 lågt inflytan- inget inflytande alla över de semester förläggning av semester 66f 2 lågt inflytan— inget inflytande alla över val de kamrater av arbetskamrater 66g 2

___—___—

2/ endast analyserad för män

SOU 1984:41 _ _ Fråga nr i Antal årgångar Variabel Pastaende ULF—77 för variabeln noga med tid det är noga komma i tid

till arbetet 67a 2 få möjlighet kan ej ta emot åtminstone privat telefon ett privat telefonsamtal per dag 67b 2 få möjlighet kan ej ta emot privata besök privat besök under arbetstid 67c 2 få möjligheter har ej deltagit i kurs_på ga pa kurs arbetstid senaste 12 manaderna 67d 2 inställning anser att jobbet är som alla andra

och att förtjänsten är det enda som betyder nagot 68 2 besvärande besväras av värme på arbetet värme Ska 2 besvärande besväras av kyla på arbetet kyla 2/ Bbb 2 besvärande drag 2/ besväras av drag Bkc 2 besvärande besväras av otillräcklig ventilation l/ ventilation pa arbetet Båd 2 dålig belysning besväras av olämplig belysning

pa arbetet Bbe 2 besvärande gas besväras av gas, damm, rök eller 2/ dimma pa arbetet Säf 2 liten kund- har ej vanligen mycket kontakt kontakt med kunder eller besökande 86 2 inomhus arbetar inomhus hela dagen 79a 2

___—___—

l/ endast analyserad för kvinnor 2/ endast analyserad för mäm

. » »b—JM även») 'De: J fn: sp?

:...l *J .:”. '»114'.

Tabellbilaga

Tabell 1 Sluten vård 1976 för hjärtinfarkt hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämförelsepopulation: personer i yrken med på motsva- rande sått liten andel (under medianen).

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Jåktigt arbete med få möjlig— heter låra nytt 128 171 135 112—145 Noga med tid 121 425 350 112—132 Jåktigt och enformigt arbete 118 207 176 104—132 Avvikande arbetstid 115 407 356 105—124 Explosionsrisk 113 578 511 106—121 Få möjligheter lära nytt 113 538 476 105—121 Lång arbetstid 82 577 705 76—88

KVINNOR 20—64 år

Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Trött på dagen 199 83 42 164—237 Jåktigt och enformigt arbete 164 31 19 119—222 Avvikande arbetstid 152 73 50 119—177 Huvudvärk 149 90 60 124—178 Lågt inflytande på semester 145 75 52 119—176 Trött senaste 2 veckorna 133 55 41 105—167 Lågt inflytande på val av arbets— kamrater 133 64 48 107—164 Lång arbetstid 131 87 66 109—157 Enformigt arbete 128 97 76 108—152 Få möjligheter prata under arbetet 66 52 78 52—84

tabell 1 forts

MÄN 20—54 år - Påfrestning 90 % konf.

SMR Obs Förv intervall Jåktigt arbete med få möjlig- heter låra nytt 157 83 53 130—188 Jåktigt och enformigt arbete 153 94 62 128—181 Jäktigt arbete med tunga lyft 145 73 50 118—176 Enformigt arbete 143 228 159 128—160 Besvårande drag 138 240 174 123—153 Få möjligheter lära nytt 135 224 166 120—151 Explosionsrisk 132 248 188 118—146 Avvikande arbetstid 130 183 140 115—147 Besvårande damm och gas 128 250 195 115—142 Noga" med tid 125 173 139 109—141 Tunga lyft 123 230 186 110—138 Trött på morgonen 117 219 188 104—130 Lågt inflytande på val av chef 86 158 184 75—98 Lång arbetstid 72 223 311 64—80

Tabell 2 Sluten vård 1976 för ishemiska hjärtsjukdomar hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påhestuing. Jämförelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen).

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf . SMR Obs Förv intervall Jåktigt arbete med få möjlig— heter lära nytt 130 365 282 119—141 Jäktigt och enformigt arbete 119 430 362 110—129 Avvikande arbetstid 119 849 716 112—126 Få möjligheter lära nytt 114 1099 962 109—120 Noga med tid 114 832 733 107—120 Enformigt arbete 112 1054 938 107—118 Besvärande kyla 112 1474 1315 107—117 Lång arbetstid 86 1201 1400 82—90

tabell 2 forts

KVINNOR 20—64 år Påfrestning 90 % konf.

SMR Obs Förv intervall Trött på dagen ' 151 194 129 133—170 Jäktigt och enformigt arbete 149 78 52 122—180 Huvudvärk 144 232 161 129—160 Lågt inflytande över rast 141 150 106 123—162 Avvikande arbetstid 140 183 131 124—158 Jäktigt och svettigt arbete 140 148 106 122—161 Jäktigt arbete med tunga lyft 137 143 104 119—157 Lågt inflytande över semester 136 190 139 120—154 Lågt inflytande över arbetstempo 131 175 134 115—148 Jäktigt och lågt inflytande över arbetstempo 131 158 120 115—150 Få möjligheter gå på kurs 129 202 156 115—145 Jäktigt arbete med få möjlig— heter låra nytt 129 112 87 109—150 Inomhusarbete 128 120 94 109—149 Lågt inflytande över planering 128 224 175 114—143 Svettigt arbete 128 224 176 114—142 Dålig ventilation 127 196 155 112—143 Lågt inflytande på val av arbetskamrater 127 163 129 111—144 Få möjligheter till privata besök 126 177 141 111—143 Lågt inflytande över arbetstid 125 179 143 110—141 Jåktigt arbete 124 181 146 109—140 Få möjligheter till telefonsamtal 123 179 146 108—139 Tunga lyft 122 223 184 108—136 Trött senaste 2 veckorna 121 138 114 104—139

Tabell 3 Sluten vård 1976 för cerebrovaskulår sjukdom hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämförelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen).

. MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf . SMR Obs Förv intervall Trött på morgonen 117 329 282 106—128 Trött på kvällen 115 442 383 106—125 Enformigt arbete 115 327 284 105—126 Noga med tid 114 254 222 103—127

KVINNOR 20—64 år

Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Få möjligheter prata under arbetet 124 143 116 107—142 Lågt inflytande på val av chef 115 201 175 102—129

Tabell 4 Sluten vård 1976 för vissa psykiska besvär hos personer med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämförelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen).

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Få möjligheter lära nytt 227 3103 1370 220—233 Ensidiga rörelser 211 3187 1512 205—217 Enformigt arbete 210 3238 1545 204—216 Tunga lyft 209 3273 1567 203—215 Lågt inflytande över arbetstid 206 3313 1607 200—212 Få möjligheter gå på kurs 198 3187 1609 192—204 Svettigt arbete 197 3155 1602 191—203 Lågt inflytande över planering 195 3154 1621 189—200 Noga med tid 151 2325 1543 146—156 Lågt inflytande över rast 147 2882 1964 142—151 Lågt inflytande över semester 145 3039 2096 141—149 Jäktigt arbete med få möjlig— heter lära nytt 141 972 691 133—148 Lågt inflytande på val av chef 139 2528 1826 134—143 Jäktigt arbete och tunga lyft 135 902 667 128—143 Trött på kvällen 129 2984 2305 126—133 Trött på morgonen 127 2644 2087 123—131 Sömnbesvär 114 2925 2561 111—118 Jäktigt arbete med lågt inflytande över arbetstempo 82 988 1199 78—87 Lång arbetstid 74 2408 3257 71—76 Psykiskt ansträngande arbete 57 1985 3502 55—59 Jåktigt arbete 56 2029 3618 54—58 KVINNOR 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Jåkti-gt och enformigt arbete 158 673 426 148—169 Enformigt arbete 154 2066 1344 144—159 Lågt inflytande över rast 138 1705 1239 132—143 Trött på dagen 134 1778 1327 129-139 Ensidiga rörelser 129 1343 1042 123—135 Lågt inflytande över planering 129 1559 1206 124—135 Få möjligheter gå på kurs 129 1467 1134 124—135 Trött senaste 2 veckorna 128 1672 1305 123—133 Instrumentell inställning 128 1985 1557 123—132 Tunga lyft 123 1518 1234 118—128 Få möjligheter till telefonsamtal 123 1389 1128 118—129 Sömnbesvär 122 1919 1578 117—126 Röker dagligen 121 1418 1175 115—126 Svettigt arbete 121 1525 1266 115—126 Huvudvärk 117 1900 1624 113—121 olämplig arbetsställning 116 1567 1348 111—121 Lågt inflytande över arbetstempo 116 1354 1163 111—122 Lågt inflytande över seles- 115 1307 1136 110—121 ter lära nytt 114 1438 1257 110—120 Få möjligheter Lågt inflytande på val av arbetskamrater 114 1193 1048 109—119 Jäktigt och svettigt arbete 114 778 681 101—121 Jåktigt arbete och tunga lyft 112 819 730 106—119 Trött på kvällen 109 1583 1450 105—114 Lågt inflytande på val av chef 108 1942 1797 104—112 Få möjligheter prata under rast 89 1368 1542 85—93 Noga med tid 88 1297 1472 84—92 Psykiskt ansträngande 84 1170 1392 80—88

Tabell 5 Sluten vård 1976 för självmord (inkl. försök) hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfresming. Jämförelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen).

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Få möjligheter lära nytt 244 180 74 214—275 Instrumentell inställning 227 193 85 201—256 Tunga lyft 225 192 85 199—254 Jåktigt arbete med få möjlig— heter lära nytt 215 57 27 170—268 Lågt inflytande över planering 212 184 87 187—240 Enformigt arbete 198 188 94 175—224 Få möjligheter gå på kurs 195 184 95 172—220 Jåktigt arbete med tunga lyft 190 63 33 152—234 Noga med tid 152 136 89 132—178 Trött på kvällen 141 168 119 124—161 Lång arbetstid 71 130 184 61—82 KVINNOR 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Jäktigt och enformigt arbete 234 107 46 198—275 Jåktigt och svettigt arbete 178 118 66 151—207 Jåktigt arbete med tunga lyft 162 116 71 138—189 Enformigt arbete 151 257 170 136—168 Röker dagligen 150 194 129 133—169 olycksrisk 145 191 132 128—163 Jåktigt arbete 144 169 118 126—163 Svettigt arbete 141 201 143 125—158 Trött på dagen . 141 235 167 126—157 Lågt infl. över rast 140 233 167 125—155 Trött senast 2 veckorna 133 224 167 118—148 olämplig arbetstållning 128 203 158 114—144 Dålig ventilation 128 181 141 113-145

Tabell6Sluten vård 1976föralkobolsjukdom bospersoneri yrkenmedstor andel soml ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämförelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen).

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SIR Obs Förv intervall Lågt infl över arbetstidens förläggning . 260 2163 834 250—269 Tunga lyft 258 2131 826 249—267 Få möjligheter lära nytt 255 1986 780 245—264 Svettigt arbete 242 2061 852 233—251 Enformigt arbete 234 2034 870 225—242 Låg inflytande över planering 234 2038 872 225—243 Få möjligheter gå på kurs 233 2040 876 225—242 Ensidiga rörelser 231 2015 872 223—240 Liten kontakt med kunder Röker dagligen 185 1929 1042 178—192 Besvär av kyla 174 2217 1277 168—180 Noga med tid 169 1487 881 162-176 Lågt inflytande över rast 167 1870 1117 161—174 Jäktigt arbete med tunga lyft 160 562 351 149—172 Lågt inflytande över semester 156 1920 1230 150—162 Lågt inflytande över val av chef 151 1598 1057 145—158 Jåktigt med få möjligheter lära nytt 143 562 394 133—153 Trött på kvällen 141 1924 1364 136—147 Trött på morgonen 126 1607 1273 121—137 Jåktigt med lågt inflytande över arbetstempo 77 580 752 72—83 Lång arbetstid 73 1486 2050 69—76 Jäktigt arbete 50 1163 2346 47—52 Psykiskt ansträngande arbete 47 1098 2361 44—49 KVINNOR 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Jäktigt och enformigt arbete 309 163 53 271—352 Lågt inflytande över rast 191 369 193 175—208 Enformigt arbete 190 456 240 175—205 Instrumentell inställning 160 447 279 148—173 Ensidiga rörelser 149 307 206 135—164 Trött på dagen 146 367 252 134—159 Lågt inflytande över planering 141 347 246 129—154 Jåktigt och svettigt arbete 138 198 143 122—155 Huvudvärk 137 403 294 126—149 Få möjligheter gå på kurs 136 315 233 123—149 Trött senaste 2 veckorna 134 326 243 122—147 Röker dagligen 127 310 244 116—140 Jåktigt och lågt inflytande över tempo 127 214 168 113—143 Jåktigt med få möjligheter lära nytt 126 148 118 109—144 Lågt inflytande över tempo 126 293 232 114-139 Svettigt arbete 125 329 263 114—137 Inomhusarbete 125 262 210 112—138 Jåktigt arbete med tunga lyft 123 188 153 109—139 Jåktigt arbete 121 268 221 109-134 Lång arbetstid 121 342 282 111—133 Få möjligheter till telefonsamtal 115 280 243 104—127

Tabell 7 Sluten vård 1976 lör blod- och lymfcancer hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jåmlörelsepopulalion: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen).

MÄN 20-64 år Påfrestning 90 I konf. SMR Obs Förv intervall Psykiskt ansträngande arbete 129 120 93 110—150 Inomhusarbete 125 102 82 105,147 Smutsigt arbete 81 87 108 67—96 Fa möjligheter lära nya saker 81 83 102 67-98 Ensidiga rörelser 80 91 114 67—95 Tunga lyft 79 93 117 66—94 Besvärande kyla 77 117 152 65-89 Lagt inflytande över rast 77 90 118 64—91 Lågt inflytande över val av arbetskamrater 75 86 114 62—90 Låg: inflytande över planering 75 87 117 62—89 _ xvmuoa 20- 64 år Pafrestning 90 % konf. SHR Obs Förv intervall Jöktigt och enformigt arbete 197 30 15 142—267 Lagt inflytande överotempo 182 64 35 146—224 Jöktigr arbete med lagt inflytande över tempo - 178 53 30 140—224 Lågt inflytande över val av arbetskamrater 169 58 34 134—210 Avvikande arbetstid 167 62 37 133-206 Lagt inflytande över planering 152 68 .45 123-186 Jäktigt och svettigt arbete 151 43 28 115-195 Jäktigt arbete 148 58 39 118-184 Ensidiga rörelser 147 59 40 117-182 Jäktigt arbete med tunga lyft 146 44 30 112-188 Låg: inflytande över arbetstiden 133 55 1.1 105-166

Tabell 8 Sluten vård 1976 är annan cancer än blod- och lymfcancer hos personer i yrken med stor andel som l ULF uppgivit sig lla påfrestning. Jämförelsepopulation: personer 1 yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen). -

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf . SMR Obs Förv intervall Jäktigt arbete med få möjligheter låra nytt 139 218 156 124—156 Jäktigt och enformigt arbete 130 275 212 117—143 Få möjligheter prata under rast 114 720 629 107—122 Jäktigt arbete 114 700 612 107—122 Tunga lyft 90 622 694 84—96 Skakigt arbete 90 592 659 84—96 olämplig arbetsställning 89 562 634 83—95 Besvär-ande kyla 89 803 899 84—95 Lågt inflytande på val . av arbetskamrater 89 607 681 83—95 Få möjligheter till telefonsamtal 88 593 678 82—94 Lågt inflytande över planering 88 595 675 82—94 Buller 88 498 568 81—94 Smutsigt arbete 85 554 655 79—81 KVINNOR 20—64 år Påfrestning 90 % kont". SMR Obs Förv intervall Jåktigt arbete med lågt inflytande över tempo 114 582 513 106—122 Lågt inflytande över arbetstempo 112 673 602 105—119 Jåktigt arbete med få möjlig— heter låra nytt 111 438 394 103—120 Jåktigt arbete 111 894 623 104—119 Röker dagligen 108 736 684 101—114 Trött på kvällen 92 689 750 86—98

Tabell 9 Sluten vård 1976 för cancer, totalt hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämförelsepopulation: personer i yrken med på samma sätt liten andel (under medianen)

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Jäktigt arbete med få möjlig— heter lära nytt 131 250 191 118—145 Jäktigt och enformigt arbete 126 317 251 115—139 Få möjligheter prata under rast 115 834 726 108—122 Jäktigt arbete 115 813 709 108—122 Psykiskt ansträngande arbete 115 849 742 108—121 Skakigt arbete 90 686 765 84—96 Tunga lyft 88 715 812 83—94 Besvärande kyla 88 920 1052 83—92 Lågt inflytande över rast 88 731 828 83—94 Lagt inflytande över val av arbetskamrater 87 693 795 82—93 Få möjligheter till telefonsamtal 87 685 784 82—93 olämplig arbetsställning 87 645 712 81—93 Buller 87 575 664 81—93 Lågt inflytande över planering 86 682 792 81—92 Smutsigt arbete 84 641 763 79—90 KVINNOR 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Jäktigt arbete med lågt in— flytande över arbetstempo 117 635 643 109—125 Jåktigt och enformigt arbete 117 335 287 106—128 Lågt inflytande över arbetstempo 116 737 637 109—123 Jåktigt arbete 114 752 663 107—121 Jäktigt arbete med få möjlig— heter lära nytt 112 488 417 104—121 Lågt inflytande över arbetstid 110 735 666 104—117 Röker dagligen 108 789 733 101—114 Trött på kvällen 92 745 809 87—98

Tabell 10 Sluten vård 1976 för ryggsjukdom hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämförelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen).

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf.

SMR obs Förv intervall olycksrisk 145 169 117 127—165 Lågt inflytande över planering 143 178 124 126—162 Lågt inflytande över arbetstiden 142 187 131 126—161 Svettigt arbete 140 177 127 123—158 Besvärande dam och gas 139 187 135 123—157 Lågt inflytande över semester 137 193 141 121—154 Få möjligheter gå på kurs 137 178 130 121—156 Fråtrisk 136 168 124 119—154 Instrumentell inställning 135 177 131 118—153 Noga med tid 133 134 101 114—153 Få möjligheter till privata besök 131 177 135 115—149 Trött på morgonen 127 186 131 111—144 Besvårande kyla 123 212 173 109—137 Liten kontakt med arbetskamrater 122 170 140 107—138 Huvudvärk 119 211 177 106—134 Liten kontakt med kunder

KVINNOR 20—64 år

Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv interval 1 Röker dagligen 204 163 80 178—232 Lågt inflytande över semester 185 156 84 161—211 olämplig arbetsställning 179 170 95 157—204 Få möjligheter till telefonsamtal 179 148 83 155—205 Lågt inflytande över planering 173 163 94 151—197 Ensidiga rörelser 171 142 83 148—196 AWikande arbetstid 170 141 83 147—195 Få möjligheter gå på kurs 167 147 88 145—191 Tunga lyft 167 161 97 146—190 Lågt inflytande över arbetstempo 166 139 84 143—191 Sömnbesvär 161 200 124 143—181 Trött på dagen 156 159 102 136—178 Lågt inflytande över val av arbetskamraterer 150 124 83 128—174 Lång arbetstid 135 158 117 118—154 Enformigt arbete 131 175 134 115—149 Trött senaste 2 veckorna 125 131 105 107—144

Tabell ll Sluten vård 1976 för matstrupens, magsäckens och tolvflngertarmens sjukdomar hos personer med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påkestning. Jämförelsepopulation: personer ! yrken med på motsvarande sätt llten andel (under medianen) MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % kont. SMR Obs Förv intervall Jåktigt och svettigt arbete 178 208 117 158—200 Svettigt arbete 168 742 443 158—178 Få möjligheter lära nytt 165 692 419 155—176 Tunga lyft 165 749 454 155—175 Få möjligheter gå på kurs 161 733 455 151—171 Jäktigt arbete med tunga lyft 160 232 145 143—178 Enformigt arbete 159 711 448 149—169 Lågt inflytande över planering 157 717 457 147—167 Jäktigt arbete med få möjlig—— heter lära nytt 148 Noga med tid 131 521 397 122—141 Trött på kvällen 129 779 606 121—136 Liten kontakt med arbetskamrater 126 663 526 118—134 Trött på morgonen 115 614 532 108—123 Trött senaste 2 veckorna 112 662 593 105—119 Lång arbetstid 90 655 730 84—96 Psykiskt ansträngande 74 563 757 69—80 KVINNOR 20—64 år Påfrestning 90 % konf . SIR Obs Förv intervall Jäktigt och enformigt arbete 224 108 48 190—263 Ensidiga rörelser 176 244 103 158—195 Enformigt arbete 156 313 201 141—171 Svettigt arbete 150 262 175 135—166 Tunga lyft 149 262 176 134—165 Huvudvärk 137 286 208 124—151 Få möjligheter gå på kurs 137 232 169 123—153 Röker dagligen 136 233 171 122—152 Få möjligheter till telefonsamtal 133 218 164 118—148 Trött på dagen 132 247 188 118—146 Få möjligheter till privata besök 130 213 164 116-146 Lågt inflytande över semester 127 224 176 114—142

Trött på kvällen 117 235 202 104—130

Tabell 12 Sluten vård 1976 för sjukdomar i kvinnliga genitalorgan hos personer som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämförelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen)

KVINNOR 20—64 år

Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Jäktigt och enformigt arbete 121 1437 1192 115—126 Jäktigt och svettigt arbete 118 1815 1545 113_122 Få möjligheter gå på kurs 118 3108 2643 114—121 Lågt inflytande över planering 116 3290 2849 112—119 Jäktigt arbete med tunga lyft 115 1929 1680 111—119 Jåktigt arbete med lågt in— flytande över arbetstempo 115 2173 1897 111—119 Lågt inflytande över rast 115 3580 3107 112—118 Lågt inflytande över arbetstempo 114 2978 2620 110—117 Trött på dagen 113 3716 3301 110—116 Ensidiga rörelser 113 2786 2468 109—116 Svettigt arbete 112 3291 2935 109—118 Lågt inflytande över arbetstid 112 2795 2491 109—116 Tunga lyft 111 3205 2889 104—114 Huvudvärk 111 4140 3747 108—113 Röker dagligen 111 3019 2719 108—114 olämplig arbetsställning 111 3425 3088 108—114 Dålig ventilation 111 3064 2763 108—114 Lågt inflytande över val av arbetskamrater 110 2598 2360 107—114 Jäktigt arbete 110 2683 2435 107—114 Trött senaste 2 veckorna 109 3488 3196 106—112 Få möjligheter prata under arbetet 109 3237 2976 106—112 Noga med tid 108 3217 2992 104—111 Enformigt arbete 108 4078 3767 105-111

Tabell 13 Sluten vård 1976 lör diabetes hos personer som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämtörelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen)

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Trött senaste 2 veckorna 133 706 532 125—141 Jäktigt arbete med få möjlig— heter lara nytt 132 215 164 117—147 Få möjligheter lära nytt 128 614 479 120—137 Jäktigt och svettigt arbete 127 162 127 111—145 Trött på morgonen 127 635 502 118—135 Sömnbesvär 125 769 614 118—133 Jäktigt arbete med tunga lyft 123 195 158 109—139 Få möjligheter gå på kurs 122 647 529 115—131 Tunga lyft 118 649 550 110—126 Svettigt 116 631 543 109—124 Få möjligheter till privata besök 91 574 632 85—97 Få möjligheter till telefonsamtal 89 557 628 83—95 Lång arbetstid 89 650 731 83—95 KVINNOR 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Huvudvärk 147 432 295 135-159 Jäktigt och enformigt arbete 139 146 105 120—159 Jäktigt arbete med få möjlig— heter att lära nytt 134 149 111 116—154 Jäktigt och svettigt arbete 131 193 147 116—148 Lågt inflytande över rast 129 339 263 118—141 Trött på dagen 128 366 286 117—140 Jåktigt arbete med tunga lyft 127 198 155 113—143 Inomhusarbete 124 266 214 112—138 Lågt inflytande över planering 124 338 273 113—135 Svettigt arbete 124 345 279 113—135 Tunga lyft 124 337 272 113—136 Få möjligheter gå på kurs 123 317 258 112—135 Enformigt arbete 120 418 347 111—130 Trött senaste 2 veckorna 120 325 272 109—131 Trött på kvällen 113 339 301 103—123 Sömnbesvär 86 388 453 79—93

Tabell 14 Sluten vård 1976 för trafikolyckor hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämförelsepopulationen: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen). .

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Smutsigt arbete 169 548 324 157—182 Svettigt arbete 167 547 327 155—179 Besvär med gas 163 549 338 151—174 Instrumentell inställning 162 564 348 151—174 Tunga lyft 160 558 350 149—171 Lågt inflytande över planering 160 546 342 149—171 Få möjligheter gå på kurs 160 557 349 149—171 Skakigt arbete 159 539 340 147—170 Buller 156 490 315 144—168 olycksrisk 152 496 327 141—163 Enformigt arbete 151 543 360 140—162 Få möjligheter lära nytt 150 489 326 139—162 Röker dagligen 149 518 348 138—160 Lågt inflytande över arbetstempo 149 553 372 138—159 Besvärande kyla 149 618 415 139—159 Lågt inflytande över val av arbetskamrater 142 509 358 132—153 Frätrisk 140 483 345 130—151 Liten kontakt med arbetskamrater 139 506 365 129—149 Avvikande arbetstid 137 393 287 126—149 Explosionsrisk 137 486 355 127—147 Få möjligheter prata under arbetet 136 427 315 125—147 Få möjligheter till telefonsamtal 134 503 375 124—144 Besvärande drag 134 549 409 125—144 Noga med tid 131 399 305 120—142 Låg inflytande över rast 130 484 374 120—140 Få möjligheter till privata besök 129 507 394 119—138 Trött på kvällen 127 508 399 118—137 Inomhusarbete 74 334 451 68—81 Jåktigt arbete 72 395 549 66—78 KVINNOR 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv interval 1 Få möjligheter till privata besök 147 191 130 130—165 olycksrisk 141 206 146 125—158 Få möjligheter till privata telefonsamtal 141 191 135 125—159 Tunga lyft 140 209 150 124—156 Lågt inflytande över val av arbetskamrater 133 167 126 116—151 Trött senaste 2 veckorna 124 205 166 110—139 Trött på kvällen 122 211 173 109—137 Besvärande drag 81 202 249 72—91 Sömnbesvär 79 226 286 71—88 Instrumentell inställning 77 213 276 69—86

Tabell 15 Sluten vård 1976 liir andra olyckor än tralikolyckor hos personer i yrken med stor andel som i ULF uppgivit sig ha påfrestning. Jämtörelsepopulation: personer i yrken med på motsvarande sätt liten andel (under medianen).

MÄN 20—64 år Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall

Lågt inflytande över arbetstidens förläggning 167 2803 1683 161—172 Tunga lyft 164 2765 1687 159—169 Svettigt arbete 162 2685 1653 157—168 Olycksrisk 161 2515 1562 156—166 olämplig arbetsställning 160 2611 1633 155—165 Lågt inflytande över planering 160 2687 1677 155—165 Intrumentell inställning 160 2746 1716 155—165 Skakigt arbete 159 2671 1685 154—164 Få möjligheter gå på kurs 156 2703 1728 151—161 Smutsigt arbete 155 2623 1688 150—161 Ensidiga rörelser 154 2591 1686 149—159 Besvärande kyla 152 3117 2053 147—156 Besvärande gas och damm 152 2676 1762 147—157 Buller 151 2392 1585 146—156 Enformigt arbete 150 2652 1766 145—157 Få möjligheter lära nytt 145 2376 1643 140—150 Besvårande drag 142 2728 1926 137—146 Lågt inflytande över semster 142 2704 1901 138—147 Röker dagligen 141 2532 1800 136—145 Få möjligheter till telefonsamtal 139 2540 1828 134—144 Lågt inflytande över rast 138 2507 1815 134—143 Noga med tid 134 1997 1487 129—139 Jåktigt arbete med tunga lyft 132 866 659 124—139 Lågt inflytande över val av chef 124 2181 1757 120—129 Lång arbetstid 94 2349 2508 91—97 Inomhusarbete 74 1695 2301 71—72 Jäktigt arbete 70 1995 2837 68—73 Psykiskt ansträngande arbete 69 1905 2744 67—72

KVINNOR 20—64 år

Påfrestning 90 % konf. SMR Obs Förv intervall Lång arbetstid 118 1179 996 113—124 Avvikande arbetstid 117 953 813 111—124 Lågt inflytandeöver val av arbetskamrater 116 864 746 109—123 Sömnbesvär 112 1434 1276 108—117 Få möjligheter till telefonsamtal 112 948 844 106—119 Lågt inflytande över semester 111 993 893 105—117 Lågt inflytande över arbetstid 110 903 820 104—116 Röker dagligen 110 982 890 105—116 olycksrisk 109 1067 976 104—115 Ensidiga rörelser 109 912 833 104—116 Trött senaste 2 veckorna 108 1012 937 103—114 Lågt inflytande över planering 108 1071 988 103—114

ut" A 5 ]. ört.—i

Bilaga 3 Den jämlika sjukvården?

En studie av demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorers betydelse för utnyttjandet av sluten somatisk korttidsvård

av Bengt Haglund

Sammanfattning

I

II

Några utgångspunkter

Inledning

Metoder Koordinatmetoden

Karteringsmetod

Statistiska metoder

Material . .

Befolkningsstatistik .

Patientstatistik avseende sluten vård Mått på vårdutnyttjande . . Material från folk- och bostadsräkningar Några begrepp . . . Materialets kvalitet och omfattning Sammanställning av materialet Uppsala län

En översiktlig redovisning av vårdutnyttjandet

Skillnader mellan kommuner i Uppsala län

Demografiska faktorer

Ålder och kön

Civilstånd . .

Socioekonomiska faktorer

Familjens socioekonomiska status . .

Jämförelse mellan klassificering enligt FoB 60 och FoB 75 Socioekonomisk indelning efter familj respektive individ Avstånd till sjukhus

109

115

117 117 118 119 121 121 121 123 123 124 125 125 127

133 135 135 136 139 139 141 143 145

106 SOU 1984:41 IH Analys av sambanden 9. Faktorer som påverkar vårdutnyttjandet . . 149 Demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer 150 Social ojämlikhet i hälsa eller vårdutnyttjande 154 Faktorer som påverkar vårdtidens längd 159 10. Leder ökade resurser inom primärvården till minskade krav på sluten vård? 161 11. Sammanfattande diskussion 167 Sjuklighetens betydelse 167 Primärvårdens betydelse . . . . 169 Några konklusioner för hälso- och sjukvårdsplaneringen 171 Är den slutna vården jämlik? 172 Referenser 173 Tabellförteckning 1, Befolkningsuppgifter från CFD resp SCB vid två tidpunkter 1977 . . . . 121 2. Materialets omfattning beträffande sluten somatisk korttidsvård för personer bosatta 1 Uppsala län 1977 . . 122 3. Procentuell andel bortfall av FoB- data efter ålder och kom- mun...................125 4. Befolkningen i Uppsala län 1977 efter ålder och kommun 127 5. Procentuell fördelning av sysselsättningen i Uppsala län 1975 efter näringsgren och kommun . . . 129 6. Antal besök per invånare hos allmänläkare 1 Uppsala län 1977 129 7. Procentuell andel vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter kön, ålder och kommun . . 133 8. Procentuell andel vårdade 1 sluten somatisk korttidsvård respek- tive antal invånare 1 Uppsala län 1977 efter ålder och kön 135 9. Procentuell andel män vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 respektive antal män efter ålder och familjens SEI- -tillhörighet enl FoB 75 . . 139 10. Procentuell andel män vårdade 1 sluten somatisk korttidsvård' 1 Uppsala län 1977 respektive antal män efter ålder och familjens SEI-tillhörighet enligt FoB 60 eller FoB 75 . . . 140 11. Antal män i åldern 45 till 64 år i Uppsala län 1977 efter SEI- -tillhörighet enl FoB 60 respektive FoB 75 . 141 12. Procentuell andel män vårdade 1 sluten somatisk korttidsvård 1 Uppsala län 1977 efter ålder och förändring i SEI-tillhörighet mellan 1960 och 1975 . . . . . . . 142 13. Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatisk korttids- vård 1 Uppsala län 1977 respektive antal kvinnor efter ålder och familjens SEI-tillhörighet enligt FoB 60 eller FoB 75 143

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatisk korttids- vård i Uppsala län 1977 respektive antal kvinnor efter ålder och egen SEI-tillhörighet enligt FoB 60 eller FoB 75 . Procentuell andel vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter kön och avstånd till sjukhus Medeltal vårddagar per patient i sluten somatisk korttidsvård 1 Uppsala län 1977 efter kön och avstånd till sjukhus . Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män Logistisk regressionsanalys med interaktionstermer och sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män Logistisk regressionsanalys med interaktionstermer och sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart kvinnor Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män i åldern 18-84 Deskriptiv statistik över variabeln yrkesdödlighet för män i åldern 18- 84 år i Uppsala län 1977 efter SEI-tillhörighet enligt FoB6000hFoB75 . . . . . . . . Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel och med yrkesdödlighet som en förklarande variabel, enbart män i åldern 18-84 år Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel och både SEI-variabler och yrkesdödlighet som förklarande variabler, enbart män i åldern 18-84 år . . . . . . . . Regressionsanalys avseende faktorer som påverkar vårdtidens längd mom sluten somatisk korttidsvård . . . Antal besök hos allmänläkare per invånare respektive procentu- ell andel vårdade i sluten somatisk vård i Uppsala län 1977 efter kommuner

Figurförteckning

PPM”?

P'

Den använda socioekonomiska indelningen

Översikt över registeruppbyggnaden

Karta över Uppsala län . . . . Procentuell andel män vårdade 1 sluten somatisk korttidsvård 1 Uppsala län 1977 efter ålder och civilstånd

Procentuell andel kvinnor vårdade 1 sluten somatisk korttids- vård 1 Uppsala län 1977 efter ålder och civilstånd Sannolikheten för män att bli inskrivna i sluten somatisk korttidsvård efter ålder och avstånd . . . Sannolikheten för kvinnor att bli inskrivna i sluten somatisk korttidsvård efter ålder och avstånd

144

145

146

151

152

152

155

156

156

157

159

161

124 126 128 136 137 153

154

10.

Sannolikheten för förvärvsarbetande män i tre olika yrken att bli

inskrivna i sluten somatisk korttidsvård efter ålder . . . . 158 Ålders- och könsstandardiserade vårdkonsumtionskvoter för sluten vård 1 Uppsala län 1977 . . . . . . 162

Demografiskt och socioekonomiskt standardiserade vårdkon- sumtionskvoter för sluten vård' 1 Uppsala län 1977 . . . . 164

Sammanfattning

Frågan om den svenska sjukvården är jämlik har fått särskild aktualitet genom att lagstiftningen inom hälso- och sjukvårdsområdet tagit upp krav på jämlikhet. Sjukvårdshuvudmännen måste i sin planering sträva efter att kunna erbjuda vård på lika villkor för hela befolkningen. En av förutsätt- ningama för att planera en jämlik sjukvård är kunskap om den nuvarande sjukvården ur jämlikhetssynpunkt. Med jämlik sjukvård avses i denna studie att likartade sjukvårdsbehov tillgodoses på likvärdigt sätt.

Syftet med denna studie är att analysera den slutna somatiska korttidsvår- den mot bakgrund av demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer och att därvid diskutera huruvida eventuella skillnader kan ses som tecken på en ojämlik sjukvård. Vidare belyses den ur planeringssynpunkt väsentliga frågan hur primärvårdens omfattning påverkar utnyttjandet av den slutna vården.

Materialet utgörs av individbaserade uppgifter om vårdutnyttjande samt demografiska och socioekonomiska bakgrundsdata för befolkningen i Uppsala län 1977. För de geografiska analyserna används även fastighets- koordinater. Den studerade populationen omfattar drygt 243 900 personer. Utöver olika statistiska analyser genomförs även en kartografisk analys av vårdutnyttjandet.

Av länets befolkning intogs 8,5 procent i sluten vård — såsom denna avgränsats här - minst en gång under 1977. Andelen var något större bland kvinnor än bland män. Ett välkänt ålderssamband framträder: utnyttjandet av somatisk korttidsvård är högt under de första levnadsåren för att sedan minska under bamaåren, har ett minimum under tidiga ungdomsår och stiger därefter kontinuerligt. När det gäller civilstånd var det mest framträdande resultatet att frånskilda hade ett klart högre vårdutnyttjande än övriga. Jordbrukare och tjänstemän var de två socioekonomiska grupper som utnyttjade vården minst. Bl a för att se om det fanns några skillnader i vårdutnyttjande bland pensionärer mot bakgrund av tidigare yrkestillhörig- het användes socioekonomiska uppgifter från 1960 för dem som ej förvärvsarbetade 1975. Särskilt beträffande jordbrukarna framstod vårdut- nyttjandet som lågt i jämförelse med övriga även efter denna analys. En jämförelse mellan vårdutnyttjandet efter socioekonomisk indelning som baserats enbart på uppgifter från 1975 och en indelning som kompletterats med tidigare yrkesuppgifter för dem som inte längre förvärvsarbetade, visade att - för de grupper som 1960 eller 1975 var förvärvsarbetande - vårdutnyttjandet kommer att underskattas om endast de som fortfarande

yrkesarbetar ingår i materialet.

En väsentlig fråga i detta sammanhang gäller de bakomliggande orsakerna till olikheter i vårdutnyttjande mellan olika socioekonomiska grupper. Denna studie tar bl a upp frågan om vilken betydelse skillnader i sjuklighet har i jämförelse med andra tänkbara orsaker till skillnader i vårdutnyttjan- det. Ett sätt att belysa denna fråga är att komplettera materialet med uppgifter om hälsotillståndet. Uppgifter om enskilda individers sjuklighet finns emellertid inte tillgänliga, varför det blev nödvändigt att finna något indirekt mått på sjukligheten. Dödlighetstal - en i många sammanhang använd indikator på sjuklighet - används även i denna studie trots att det för flera sjukdomsgrupper finns bristande överensstämmelse mellan de två måtten. För att åstadkomma en socioekonomisk differentiering av dödlig- hetstalen användes Statistiska centralbyråns yrkesrelaterade dödsfallsregis- ter.

Den yrkesrelaterade dödligheten visade sig statistiskt förklara skillnader- na i vårdutnyttjande ungefär lika bra som den socioekonomiska tillhörighe- ten. En analys som samtidigt omfattade både socioekonomiska faktorer och yrkesdödlighet visade således att den socioekonomiska indelningen i stort sett inte kan förklara några skillnader i vårdutnyttjande som inte förklaras av skillnaderi dödlighet inom olika yrken. Tjänstemännen skiljde sig emellertid från övriga genom att även i denna analys ha ett lägre vårdutnyttjande.

Geografiska aspekter på vårdutnyttjandet belyses på olika sätt i denna studie. En analys av betydelsen av avståndet till sjukhusen visade att med ett ökande avstånd minskade utnyttjandet av den slutna korttidsvården. Studien av kommunernas vårdutnyttjande samt de karteringar som gjordes obero- ende av administrativa gränser visar på geografiska skillnader i vårdutnytt— jandet. Enköping och Uppsala var de kommuner som hade det största vårdutnyttjandet medan Tierp låg lägst. Karteringstudien visade dock att det inom Uppsala och Enköpings kommuner var så gott som uteslutande de två centralorterna som svarade för det höga vårdutnyttjandet.

Orsakerna till det geografiska mönstret i vårdutnyttjandet diskuteras bl a mot bakgrund av fördelningen av sjukvårdens resurser. Den slutna vården änns i Enköping och Uppsala. Vid dessa sjukhus finns även en omfattande öppen vård. Den icke sjukhusanslutna öppna vården — och då särskilt allmänläkarvården - var däremot vid tiden för studien av mindre omfattning i dessa två kommuner. Störst omfattning hade allmänläkarvården i Tierp. Analysen av karteringama gav inte något stöd för uppfattningen att en utbyggnad av primärvården skulle leda till en ökad efterfrågan på sluten korttidsvård. Tvärtom fanns tecken som tydde på att en god tillgång på primärvård kan leda till minskade krav på sluten somatisk korttidsvård.

Storleken av inverkan från de olika faktorerna varierar kraftigt. Åldems betydelse är mest markant. För män gäller att utnyttjandet av sluten vård mått som andel vårdade i befolkningen är sex gånger större i åldersgrupper med det högsta vårdutnyttjandet i jämförelse med de åldersgrupper som har det lägsta. Andelen kvinnor som vårdats var dock endast tre gånger så stor i 80-årsåldem som i 20-årsåldem. De frånskilda utnyttjade vården cirka 1,5 gånger mer än övriga och andelen tjänstemän och jordbrukare som vårdats i sluten vård uppgick till cirka 0,8 av övriga socioekonomiska gruppers andel vårdade.

För hälso- och sjukvårdsplaneringen kan vissa slutsatser dras av denna studie. De geografiska skillnaderna i vårdutnyttjandet torde till stor del bero på olikheter i vårdutbudet. Beträffande de demografiska och socioekonomis- ka skillnaderna finns mycket som talar för att skillnaderna i vårdutnyttjande beror på olikheter i hälsotillstånd. Bilden är emellertid inte helt entydig. Planeringen måste självfallet beakta de ojämlikheter som bl a uppkommer på grund av resursernas växlande geografiska tillgänglighet. För planering på längre sikt måste dock huvudmålsättningen vara att genom prevention förbättra hälsan bland de grupper i samhället som idag utnyttjar sjukvården mest.

I Några utgångspunkter

Denna del av rapporten innehåller några övergripande avsnitt av allmänt intresse för de senare delarna. Inledningsvis presenteras något om bakgrund och syfte med denna studie. Därefter presenteras metoder och material. Slutligen ges en översiktlig beskrivning av Uppsala län, vilket är det geografiska område som studien avser.

M .

r iii Kl.. 11 .

1 Inledning

Det har länge varit en strävan inom den svenska hälso- och sjukvården att den skall erbjudas på jämlika villkor. I den nya hälso- och sjukvårdslagen som gäller från och med 1983 finns detta jämlikhetskrav inskrivet (15). I lagens andra paragraf formuleras det övergripande målet för hälso- och sjukvården på följande sätt:

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Hälso- och sjukvårdslagen ålägger dessutom landstingen ett planeringsans- var för hälso- och sjukvården, varför det är angeläget att studera frågan i vad mån den nuvarande sjukvårdsorganisationen erbjuder en vård på lika villkor för hela befolkningen.

I ett internationellt perspektiv framstår den svenska sjukvården som föredömligt jämlik. Detta framgår bl a av en studie av Andersen och medarbetare i vilken den svenska sjukvården jämfördes med den amerikans- ka (3). Skillnaderna i vårdutnyttjande mellan sociala grupper var genomgå- ende större i USA än i Sverige. Endast beträffande tandvårdsutnyttjande kunde man finna mer påtagliga skillnader även i Sverige.

Emellertid är det uppenbart att det även i Sverige finns betydande skillnader i vårdutnyttjandet. Detta framgår bl a av studier inom HS 90- projektet (23). En ur planeringssynpunkt väsentlig fråga gäller orsakerna till skillnaderna i vårdutnyttjandet. Om sjukvården är jämlik i hälso- och sjukvårdslagens mening bör skillnaderna i vårdutnyttjande vara en återspeg- ling av skillnader i sjuklighet. Vårdutnyttj andet avspeglar således i viss mån ohälsans fördelning. Andra förklaringar till skillnader i vårdutnyttjandet är emellertid också tänkbara. Vårdresursemas tillgänglighet, skillnader i kunskap om vad sjukvården kan erbjuda och olika attityder till att söka vård är exempel på sådana förklaringar (33).

Denna studie begränsas till sluten somatisk korttidsvård och vårdutnytt- jandeti Uppsala län 1977 utgör studieobjekt. Eftersom beslut om inskrivning till sluten vård i hög grad är beroende av förhållanden som ligger utanför patientens direkta inflytande, borde det finnas stora förutsättningar att den slutna vården lever upp till målsättningen att vara jämlik. Med jämlik sjukvård avses i denna studie att likartade sjukvårdsbehov tillgodoses på likvärdigt sätt. Det bör emellertid understrykas att skillnader i vårdutnytt— jande som inte beror på skillnaderi sjuklighet inte alltid bör betraktas som ett uttryck för ojämlikhet i traditionell mening. Vissa variationer i utnyttjandet av den slutna vården kan bero på förhållanden som trots allt påverkats av patienternas fria val, tex en uttalad önskan om att få vårdas i hemmet.

Olika studier framhåller skilda aspekter på hälsans eller vårdutnyttjandets ojämna fördelning. I allmänhet studeras fördelningsproblemet ur en enda synvinkel, tex Vårdresursemas geografiska fördelning. Det är emellertid angeläget att försöka klarlägga eventuella skillnader i vårdutnyttjandet med hänsyn till flera olika bakgrundsfaktorer. Huvudsyftet med denna studie är därför att analysera vilka faktorer som påverkar konsumtionen av sluten somatisk korttidsvård och att utifrån denna analys diskutera huruvida . eventuella skillnader kan ses som tecken på en ojämlik sjukvård.

Vid denna studie av den slutna somatiska korttidsvården kommer särskilt intresse att ägnas åt

D demografiska och socioekonomiska faktorers betydelse för utnyttjande av vården EI geografiska skillnader i vårdutnyttjandet och geografiska faktorers betydelse för vårdutnyttjande

Vidare kommer den ur planeringssynpunkt väsentliga frågan om betydelsen av primärvårdens omfattning för utnyttjandet av den slutna vården att belysas i samband med analysen av de geografiska skillnaderna i vårdutnytt— jandet.

2 Metoder

Det traditionella tillvägagångssättet vid geografiska studier av exempelvis vårdutnyttjande innebär att man med hjälp av statistiska metoder jämför olika administrativa områden, t ex län eller kommuner. Detta arbetssätt har exempelvis Öberg och Linder använt i arbetet Kartografisk beskrivning av sjukdomspanoramat (43). Även inom ramen för HS 90-arbetet har sådan metodik använts (23). Fördelen med ett sådant arbetssätt ligger främst i att resultaten blir mycket överskådliga.

Nackdelarna med att arbeta med aggregerade data på läns- och/eller kommunnivå är dock uppenbara. En första och avgörande begränsning ligger i att bearbetningama måste göras avseende de geografiska områden för vilken materialet är tillgängligt. Vidare är de administrativa områdena sällan homogena med avseende på den variabel man vill studera. Vill man exempelvis belysa skillnaden i vårdkonsumtion mellan glesbygd och tätort är det i allmänhet svårt att hitta för detta ändamål lämpliga administrativa indelningar. Man kan då tvingas att göra otillfredsställande approximatio- ner.

Svårigheterna att finna lämpliga redovisningsområden för statistikproduk- tion för regionala utredningar diskuterades i ett betänkande avgivet av expertgruppen för regional utredningsverksamhet (37). Däri konstaterades bland annat att huvuddelen av statistikproduktionen bör framställas för de administrativa områden till vilka planeringsfunktionerna är knutna, dvs i allmänhet kommun och län. Ofta blir det dock nödvändigt med en ökad detaljeringsgrad vilket t ex kan tillgodoses genom koordinatsatta data. Med koordinatsättning avses i detta sammanhang att varje observation tilldelas ett talpar (koordinater) som anger dess läge i förhållande till den ekonomiska kartans koordinatsystem.

En väsentlig förutsättning för att koordinatsatta fastighetsdata skall komma till en bredare användning inom samhällsplaneringen är att koordinatregistret integreras med länsstyrelsens datasystem för folkbokfö- ring. Genom en koppling mellan dessa register skapas ett koordinatsatt personregister.

Samtliga personer i folkbokföringssystemet som finns skrivna på en fastighet får således genom samkörning med koordinatregistret en exakt lägesbestämning av sin bostad genom de påförda koordinaterna. Ett speciellt problem vid samkörning av CFD:s register och länsstyrelsernas folkbokfö-

ringsregister uppstår på grund av att fastighetsbeteckningama i de båda registren inte är uppbyggda på samma sätt. För att klara detta problem tillskapas först ett korsregister mellan de två registren.

Det bör dock påpekas att integration av register i allmänhet medför ett visst bortfall på grund av att vissa poster inte hittar sin make. Omfattningen av bortfallet av detta slag kommer att diskuteras i samband med beskriv- ningen av de olika delmaterial som ingår i denna studie.

Tillgång till ett koordinatsatt personregister skapar speciella analysmöj- ligheter. Naturligtvis kan personregistret ligga till grund för befolkningskar- tor av olika slag, men dessutom kan - genom nya samkörningar med andra personbaserade register - poster i dessa register bli lägesbestämda.

I denna studie har koordinatmetoden använts för i princip två syften: dels för karteringar av befolkningens utnyttjande av sluten vård, dels för statistiska analyser som bland annat omfattar avstånd till sjukhus.

Koordinatmetoden har tidigare använts för karteringsändamål vid Social- medicinska institutionen i Uppsala i några vårdkonsumtionsstudier (12,24,25). I dessa studier lämnades en utförlig redogörelse av kartering med hjälp av koordinatmetoden. I detta sammanhang torde det därför vara tillräckligt med en sammanfattande beskrivning av metoden. För den som önskar en mer detaljerad och teknisk orienterad beskrivning hänvisas till nämnda rapporter eller Koordinater och offentliga data, utgiven av Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) (19).

För bearbetning och presentation av de koordinatsatta befolknings- och vårdutnyttjandeuppgiftema har programpaketet NORMAP använts (21). Den aktuella programversionen har levererats av CFD och därefter har vissa anpassningar och kompletteringar utf 5. Detta programpaket har utförligt beskrivits i en rapport av Pettersson och medarbetare (25) ur vilken följande avsnitt citeras.

NORMAP är ett datorprogram för bearbetning av koordinatsatta data samt för maskinell produktion av olika typer av kartor, företrädesvis isaritmkartor, vilket är den typ av karta som använts för datapresentationen i denna studie.

Med isaritmer förstås linjer som avgränsar områden med samma absoluta eller relativa värde. Man kan sålunda jämföra dem med t ex höjdkurvoma på den topografiska kartan. Vid konstruktion av isaritmkartoma utgår man från koordinatsatta uppgifter vilka aggregerats till 5 k referensytor. Programmet arbetar enligt en princip med överlappande referensytor till vilkas mittpunkter (gitterpunkter) det aggregerade datavärdet för den aktuella referensytan förs.

De koordinatsatta befolknings- och vårdkonsumtionsuppgiftema kan således karteras med hjälp av den beskrivna tekniken. En kartering av obearbetade vårdkonsumtionsdata torde dock vara tämligen meningslös då en sådan kartbild i stort sett skulle överensstämma med befolkningsfördel— ningen. För att få en bild av var inom det studerade området som det

förekommer över— eller underkonsumtion beräknas vilken omfattning vårdutnyttjandet skulle ha om det överensstämde med befolkningens fördelning över ytan. Vid beräkning av den förväntade vårdkonsumtionen bör man ta hänsyn till i första hand befolkningens ålders- och könssamman- sättning. Karteringsprogrammet har vidareutvecklats så att det även är möjligt att vid beräkningen av det förväntade vårdutnyttjandet ta hänsyn till ytterligare faktorer, exempelvis socioekonomisk struktur. Den karta som slutligen produceras bygger på kvoten mellan den faktiska vårdkonsumtio- nen och den förväntade.

För att ge en översiktlig bild av skillnaderna i vårdutnyttjande vid olika demografiska, geografiska och socioekonomiska indelningar presenteras viss deskriptiv statistik. De statistiska beräkningarna har huvudsakligen genom- förts med hjälp av statistikprogrammet SAS (27).

Multivariata analyser genomfördes även. Med hänsyn till att den beroende variabeln var dikotom (vårdad/icke vårdad inom sluten vård), bedömdes en logistisk regressionsmodell vara mest lämplig (6). Även de logistiska regressionsanalyserna genomfördes med hjälp av SAS (28).

Vid karteringen av vårdutnyttjandet används - som påpekats ovan - den statistiska metod som benämns indirekt standardisering. Emellertid har kvoterna mellan det observerade och förväntade vårdutnyttjandet först signifikanstestats. Eftersom befolkningstätheten varierar mycket kraftigt inom de studerade områdena kommer en hel del referensytor att innefatta så få individer att resultatet av karteringen inte kan betraktas som statistiskt tillförlitligt. Olika metoder för att hantera signifikansproblemet i samband med karteringar har använts (se tex 41,43). Någon särskild metod som lämpar sig för signifikanstestning vid kartering med koordinatmetoden är dock inte tillgänglig inom NORMAP. Därför har en särskild metod som möjliggör signifikanstestning vid kartering utarbetats i samarbete med professor Gunnar Eklund. Nödvändiga modifieringar av hanteringen av karteringsprogrammen har därefter utarbetats.

3 Material

De befolkningsuppgifter som används i denna studie är levererade av Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) och lägesbestämda efter samkör- ning mellan fastighetsregistret och länsstyrelsens folkbokföringsregister enligt den metod som ovan redovisats översiktligt.

För att få med både de personer som under året avlidit eller flyttat från länet och de som fötts eller flyttat in till Uppsala län under år 1977 användes koordinatsatta befolkningsregister avseende situationen både vid årets början och vid dess slut. För de invånare som hade flyttat inom länet under året valdes januarikoordinaterna. Materialets storlek i förhållande till den officiella statistikens uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) framgår av tabell 1.

Skillnaden mellan CFD-materialet och SCB:s officiella statistik är således relativt liten. Sammanställningen av materialen från de två tidpunktema visade att det bodde totalt 245 284 personer inom Uppsala län vid minst en av tidpunktema. Vid en närmare granskning av detta material måste dock 1 350 poster plockas bort på grund av att de innehöll orimliga koordinater. Det slutliga befolkningsmaterialet omfattar således 243 934 personer.

Med sluten somatisk korttidsvård inom Uppsala län avses den vård av inneliggande patienter som bedrivs inom de somatiska klinikerna vid Akademiska sjukhuset, Samariterhemmets sjukhus och Enköpings lasarett. I materialet ingår dock ej rehabiliteringskliniken och BB-avdelningen vid

Tabell 1 Befolkningsuppgifter från CFD resp SCB vid två tidpunkter 1977

Källa , 1977-01-01 1977-12-31 Befolkning enligt CFD 233 041 235 288 Befolkning enligt SCB 233 115 236 091

Skillnad 74 803

Akademiska sjukhuset samt BB-avdelningen och långvårdskliniken i Enkö- ping.

Den befolkningsrelaterade vårdstatistik som denna studie bygger på utgörs av patientstatistik från sluten kroppssjukvård. Patientstatistiken, som numera täcker större delen av den slutna kroppssjukvården i landet, startade i Uppsala sjukvårdsregion år 1964.

Patientstatistiken byggs upp per kalenderår och omfattar samtliga vårdtillfällen som avslutats det aktuella året. En närmare redogörelse över patientstatistikens tillkomst och utförande finns i den första publikationen i serien Socialstyrelsen redovisar, Patientstatistik. Där finns även en översikt av sjukvårdskonsumtionen i Uppsala sjukvårdsregion under åren 1964 och 1965 (31). Redovisningen av patientstatistiken sker numera genom en speciell serie för hälso- och sjukvård i Statistiska Meddelanden inom Sveriges Officiella Statistik (se tex 32).

Uppgifterna till patientstatistiken samlas in rutinmässigt efter det att patienten skrivits ut från kliniken. Självfallet måste man räkna med att vissa felaktigheter belastar materialet. Innan årsmaterialet sammanställs sker dock datamaskinella rimlighetskontroller och rättning av vissa felaktiga poster.

För att få en uppfattning om kvaliteten på 1977 års material har dessutom vissa tester genomförts för denna studie. Främst kontrollerades därvid materialet med hänsyn till ålders- och könsfördelning, klinikfördelning och medelvårdtider. Några avvikelser i jämförelse med andra material som kunde tyda på systematiska fel i materialet kunde inte upptäckas. Däremot upptäcktes ett fåtal poster med inbördes motstridiga uppgifter. Dessa poster togs bort ur materialet.

Utöver sådana rimlighetskontroller har även materialets omfattning jämförts med landstingets verksamhetsstatistik. På grund av icke helt överensstämmande begrepp och definitioner mellan landstingets produk- tionsstatistik och patientstatistiken är det inte möjligt att efter en jämförelse dra säkra slutsatser om patientstatistikens fullständighet och kvalitet. Det förefaller emellertid som om patientstatistiken skulle ha ett obetydligt bortfall (mindre än två procent) i jämförelse med produktionsstatistiken. Bortfallet är dessvärre inte jämt fördelat. Patientstatistiken från lasarettet i Enköping har i det närmaste sju procent färre vårdtillfällen än vad som anges i produktionsstatistiken. Akademiska sjukhusets patientstatistik är däremot

Tabell 2 Materialets omfattning beträffande sluten somatisk korttidsvård för personer bosatta i Uppsala län 1977

Antal utskrivningar från

Akademiska sjukhuset 24 189 Enköpings lasarett 4 191 Samariterhemmets sjukhus 3 342 Totalt 31 722 Kvarvarande poster efter koordinatsättning 31 611 Antal vårdtillfällen efter felsökning 31 494 Antal vårdade personer 20 664

av allt att döma i det närmaste fullständig. Eftersom Akademiska sjukhuset har hela länet som upptagningsområde blir ojämnheten i materialet något uttunnad. En obetydlig underskattning av vårdutnyttjandet inom Enköpings och Håbo kommuner torde dock kvarstå på grund av detta bortfall.

Det bör vidare uppmärksammas att materialet endast omfattar vårdtill- fällen vid sjukhusen inom Uppsala län. Den utomlänsvård som personer från Uppsala län fått under 1977 ingår således ej. Den procentuella andelen personer som vårdats i sluten vård torde dock påverkats endast marginellt av denna brist i materialet, eftersom flera av de som vårdats utanför länet sannolikt även vårdats vid något av sjukhusen inom länet. Möjligen kan andelen vårdade i Älvkarleby underskattats något genom att vissa akutfall kan ha vårdats i Gävle.

Den fullständiga patientstatistiken som sjukhusen redovisar omfattar samtliga patienter oavsett hemvist. Föreliggande studie omfattar dock endast de patienter som var bosatta i Uppsala län under år 1977 eller del därav. I tabell 2 redovisas materialets omfattning beträffande dessa personer samt den successiva reducering av materialet som skedde i samband med integrering och felsökning.

Vid en analys av vårdutnyttjandet måste man först klarlägga vilket eller vilka kvantitativa mått på vårdkonsumtionen som man vill använda. Antal vårddagar och antal vårdtillfällen är de två mått som alltid finns tillgängliga inom vårdstatistiken. Det enklaste måttet på vårdutnyttjande torde dock vara att ange om en person har vårdats i sluten vård eller ej. Denna dikotoma variabel (vårdad/icke vårdad) har flera fördelar. Tillförlitligheten i måttet torde öka ju enklare mått man använder. Vidare är det rimligt att anta att en viss del av bortfallet av vårdtillfällen i materialet avser personer som vårdats vid ytterligare tillfällen som ingår i materialet. Även ur validitetssynpunkt har den dikotoma variabeln fördelar när man studerar socioekonomiska och demografiska faktorers inverkan på vårdutnyttjandet eftersom en mängd vårdorganisatoriska frågor påverkar hur lång en vårdepisod blir och hur många vårdtillfällen den kommer att omfatta.

För att minimera effekter av felregistreringar, bortfall och inverkan av vårdorganisatoriska förhållanden används således så gott som genomgående den dikotoma variabeln vårdad/icke vårdad som mått på vårdutnyttjandet. I ett fåtal fall kräver dock frågeställningama att vårdtiden ingår i analysen och således används i dessa fall antalet vårddagar som mått på vårdutnyttjande i sluten vård.

Befolkningsstatistiken och patientstatistiken saknar bl a uppgifter om personernas socioekonomiska förhållanden. Det är därför angeläget att komplettera materialet med uppgifter som möjliggör sådana socioekono- miskt inriktade analyser som denna studie avser. De folk- och bostadsräk- ningar (FoB) som genomförs regelbundet torde vara den källa som i detta

Figur 1. Den använda socioekonomiska indelningen

sammanhang kan bidraga med det bästa materialet. FoB-materialet inne- håller bl a uppgifter om civilstånd och sammanboende, yrke och sysselsätt- ningsförhållanden, inkomst och bostadsstandard rn m. I rapportserien från FoB 75 finns en utförlig redogörelse över materialets omfattning och innehåll (11).

Folk- och bostadsräkningarna genomförs vart femte år. Eftersom denna studie avser vårdutnyttjandet 1977 valdes i första hand FoB 75 som källa för de socioekonomiska uppgifterna. Vissa kompletteringar av materialet har även gjorts med uppgifter från FoB 60, främst för att kunna använda en socioekonomisk indelning även av ålderspensionärema.

Folk- och bostadsräkningen innehåller ingen sammanfattande socioekono- misk indelning. En klassificering genomfördes därför på basis av de tre FoB-variablema sysselsättning, yrkesställning och yrke. För att möjliggöra jämförelser med andra material eftersträvades en klassificering som så nära som möjligt sammanföll med Statistiska centralbyråns socioekonomiska indelning (SEI) (36). En fullständig anpassning till SEI går emellertid inte att genomföra med den information som finns tillgänglig i FoB-materialet. SEI är för detaljerad för att det skall vara möjligt. För att begränsa klassifice- ringsfelen och behålla så stor jämförbarhet med SEI som möjligt reducerades därför indelningen till fem grupper som framgår av figur 1. Vid klassificering av hushållens socioekonomiska indelning har den hushållsmedlem som tillhörde den ”högsta” socioekonomiska gruppen ifrgur 1 bestämt hushållets status.

Civilståndsklassiiiceringen i FoB omfattar kategorierna ogift, gift, skild och änka/änkling. Vissa omklassificeringar genomfördes med hänsyn till uppgift om samboendeförhållanden. Till gifta hänfördes även samboende ogifta, skilda och änkor/änklingar. Vidare omfattar kategorin skilda även gifta som ej uppgivits vara sammanboende.

Socioekonomisk grupp Definition/Omfattning

Ej förvärvsarbetande De som förvärvsarbetar mindre än 16 tim per vecka

Arbetare Yrken normalt organiserade inom LO

Tjänstemän Yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO/SR

Jordbrukare Egna företagare med jordbrukaryr— ken

Företagare Egna företagare, oavsett verksam- hetens omfattning

Statistiska centralbyrån har genomfört vissa studier för att få en uppfattning om FoB-materialets kvalitet. Dessa studier omfattar bl a sysselsättningsdata och bostadsdata. Resultaten beträffande FoB 75 visar att cirka 4,5 procent av antalet personer i åldern 16-74 år är felklassificerade beträffande sysselsätt- ning. Motsvarande andelar för yrkesställning är 2,8 procent och för yrke 8,0 procent. Beträffande bostadsdata gäller största felklassifictéringen antal rum i småhuslägenheter (16,2 procent fel). Det vanligaste felet innebär en underrapportering av antalet. (11).

Folk- och bostadsräkningens datainsamling genomfördes i oktober 1975. Övrigt material i denna studie avser år 1977. Vid en samkörning mellan dessa två register måste det således uppstå ett bortfall beroende på de befolknings- förändringar som uppstått under den mellanliggande tiden. En stor del av det kraftiga bortfallet i den yngsta åldersgruppen i tabell 3 beror således på att uppgifter saknas för samtliga barn under två år. Totalt uppgår bortfallet till 10,4 procent. Av tabell 3 framgår vidare att bortfallet är mycket ojämnt fördelat vilket beror på skillnader i flyttningsbenägenhet i olika åldrar och kommunernas olika sysselsättningsstruktur.

Tabell 3 Procentuell andel bortfall av FoB-data efter ålder och kommun

Ålder Kommun -14 15-44 45-64 65-74 75- Totalt Håbo 29 23 15 9 4 23 Alvkarleby 18 9 3 1 0 8 Tierp 15 6 2 1 0 6 Uppsala 19 13 3 2 1 11 Enköping 17 8 2 2 1 8 Osthammar 21 11 4 2 0 10 Totalt 19 12 3 2 1 10

Med hänsyn till bortfallets fördelning kommer endast den översiktliga deskriptiva analysen samt karteringama att omfatta hela materialet medan de mer detaljerade analyserna med multivariata analysmetoder kommer att utföras på delpopulationer med mindre omfattande bortfall av FoB-

uppgifter.

3.4. Sammanställning av materialet

Det ovan beskrivna materialet består av ett antal delregister som samman- ställts till ett och samma register genom ett record linkage-förfarande. Identifikationsbegreppet är genomgående personnummer. Tillstånd att få genomföra samkörningar mellan de olika personregistren har erhållits från Datainspektionen. I figur 2 visas en schematisk bild av de olika stegen i samkömingama mellan registren.

Koordinatregister —- koordinater — fastighetsnr

Befolkningsregister - personnummer — fastighetsnr

Koordinatsatt be folkningsregister — personnummer

- koordinater

Patientregister Sluten/öppen vård — personnummer

- diagnoser

Koordinatsatt FoB — register befolkningsregister 1960 och 1970

— personnummer — personnummer — koordinater - yrke, bostad - vörddata - civilstånd m m

Register över under- sökningspopula- Honen

— ålder, kön

— koordinater - vårddata — fob-data

Figur 2. Översikt över registeruppbyggnaden

Den sista samkömingen för att skapa registret över undersökningspopu- lationen genomfördes av Statistiska centralbyrån. Det slutliga registret är avidentifierat och innehåller således inga personnummer. Detta förfarande var en förutsättning för att SCB skulle kunna ge tillgång till individuella data ur folk- och bostadsräkningarna.

4. Uppsala län

Materialet till de studier som presenteras i denna rapport är genomgående hämtat från Uppsala län. Som en bakgrund till studierna av vårdutnyttjandet presenteras en karta över områdeti figur 3 och en kortfattad beskrivning av länet.

Av länets sex kommuner är Uppsala befolkningsmässigt den klart dominerande med 60 procent av länets befolkning. Befolkningstätheten varierar starkt inom länet. Befolkningen är huvudsakligen koncentrerad till några större tätorter medan stora delar av framförallt de tre nordliga kommunerna kan karaktäriseras som glesbygd.

Av grundläggande betydelse för vårdkonsumtionen är befolkningens åldersstruktur. Av tabell 4 framgår att det änns stora skillnader i ålderssammansättningen mellan länets kommuner. Håbo kommun har den relativt sett yngsta befolkningen medan andelen äldre är störst i de tre nordliga kommunerna Älvkarleby, Tierp och Östhammar.

Även sysselsättningen inom olika näringsgrenar är av intresse vid studiet av skillnader i vårdutnyttjandet. Mellan länets kommuner finns klara skillnader i den procentuella fördelningen av sysselsättningen efter närings-

Tabell 4 Befolkningen i Uppsala län 1977 efter ålder och kommun

Ålders- Håbo Älv- Tierp Uppsala En- Öst- Totalt grupp karleby köping hammar Antal

0—14 4 212 2 055 4 205 31 040 7 298 4 517 53 327 15—44 5 966 3 892 7 559 67 872 13 496 7 974 106 759 45—64 1 470 2 428 5 161 27 672 7 131 4 343 48 205 65—74 347 1 153 2 455 11 640 2 958 2 078 20 631 75— 228 759 1 946 8 258 2 149 1 672 15 012 Totalt 12 223 10 287 21 326 146 482 33 032 20 584 243 934 Procent 5,0 4,2 8,7 60,0 13,5 8,4 100 Procent

0—14 34,5 20,0 19,7 21,2 22,1 21,9 21,9 15—44 48,8 37,8 35,4 46,3 40,9 38,7 43,8 45—64 12,0 23,6 24,2 18,9 21,6 21,1 19,8 65—74 2,8 11,2 11,5 7,9 9,0 10,1 8,5 75— 1,9 7,4 9,1 5,6 6,5 8,1 6,2

Totalt 100 100 100 100 100 100 100

Björklinge UPPSALA

Storvreta

Fjärdhundra

Örsundsbro

ENKÖPING

0 10 20 km

Figur 3. Karta över Uppsala län

Tabell 5 Procentuell fördelning av sysselsättningen i Uppsala län 1975 efter näringsgren och kommun Närings- Håbo Ålv- Tierp Uppsala En- Öst- Totalt gren karleby köping hammar

Jord- och skogsbruk 8,0 2,3 16,7 5,2 15,4 14,4 8,3 Tillverkn.industri 21,3 51,3 41,0 14,3 29,9 33,6 22,1 Byggnadsindustri 23,0 13 ,9 7,1 8,2 6,2 22,8 9,9 Varuhandel 10,9 7,0 7,9 12,3 13,8 5,2 11,2 Samfärdsel, post, tele 5,1 3,9 4,2 5,4 4,6 4,7 5,1 Privata tjänster 10,4 6,4 5,4 12,5 7,7 6,2 10,4 Offentliga tjänster 21,3 15,1 17,7 42,1 22,3 13,1 33,1 Totalt 100 100 100 100 100 100 100

Källa: Länsrapport [979 för Uppsala län.

grenar vilket framgår av tabell 5. I Uppsala dominerar den offentliga sektorn starkt medan Tierp och Enköping har viss dominans inom jordbruk och tillverkningsindustri. Den mest ensidiga näringsgrensstrukturen finns i Älvkarleby där mer än hälften av sysselsättningen finns inom tillverknings- industrin.

Även sjukvårdens struktur och dimensionering uppvisar stora skillnader mellan länets olika kommuner. Av störst intresse för denna studie är distriktsläkarväsendets och lasarettsvårdens omfattning och fördelning mellan länets kommuner. Länets tre sjukhus för somatisk korttidsvård är belägna i Uppsala och Enköping med en synnerligen stor dominans vad beträffar vårdplatser, specialiteter, medicinsk service etc till Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Allmänläkarvård i offentlig regi var däremot av relativt blygsam om- fattning i Uppsala år 1977. Primärvården är under utbyggnad i länet och längst hade man vid denna tidpunkt kommit i Tierp. Mätt i antal besök per invånare hade allmänläkarvården mer än dubbelt så stor omfattning i Tierp som i Uppsala under 1977 vilket framgår av tabell 6. Utöver den öppna vård som redovisas i denna tabell fanns det under år 1977 även vissa specialist-

Tabell 6 Antal besök per invånare hos allmänläkare i Uppsala län 1977

Kommun Besök/inv Håbo 1,16 Alvkarleby 1,14 Tierp 1,32 Uppsala 0,52 Enköping 0,63 Osthammar 0,88 Totalt 0,69

Källa: Sammanställning över antalet läkarbesök 1977 från landstingets planeringsav- dehring.

läkare i öppen vård utanför sjukhusen. I Tierp fanns barn-, gynekologi— och öronspecialiteterna företrädda. Distriktsbarnläkarmottagningar fanns även i Uppsala och Enköping. I Uppsala fanns dessutom en ögonläkarmottagning inom distriktsläkarorganisationen.

Uppgifternai tabell 6 är inte ålders- och könsstandardiserade då detta inte varit möjligt med hänsyn till underlagsmaterialet.

H En översiktlig redovisning av vårdutnyttjandet

I denna del beskrivs utnyttjandet av sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977. Först redovisas de skillnader som föreligger i vårdutnyttj ande mellan länets kommuner. Därefter redovisas skillna- der i vårdutnyttjande med hänsyn till ålder, kön, civilstånd, socio- ekonomiska indelningar samt avstånd till sjukhusen.

5. Skillnader mellan kommuner i Uppsala län

Jämförelser beträffande vårdutnyttjande mellan olika administrativa områ- den är relativt vanliga. Inom HS 90-projektet har tidigare redovisats skillnader på länsnivå (23). Landstingens verksamhetsstatistik beträffande sluten vård kan dock i allmänhet inte brytas ner på kommunnivå, eftersom den slutna vårdens upptagningsområden vanligen omfattar mer än en kommun. Med en befolkningsrelaterad statistik är det emellertid lätt att redovisa även primärkommunala skillnader i vårdutnyttjandet.

Översikten över skillnader i utnyttjandet av den slutna somatiska korttidsvården inleds med en redovisning av skillnaderna mellan länets sex kommuner. Fördelningen av vårdutnyttjandet framgår av tabell 7. Vårdut- nyttjandet redovisas som den procentuella andel av befolkningen som vårdats minst en gång i sluten vård under 1977.

Tabell 7 Procentuell andel vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter kön, ålder och kommun

Ålders- Håbo Älv- Tierp Uppsala En- Öst- Totalt grupp karleby köping hammar Män

0—14 6,7 4,5 6,1 8,5 8,2 5,7 7,7 15—44 4,1 3,5 4,6 4,6 6,3 4,9 4,8 45—64 10,1 10,8 8,7 9,6 10,7 8,9 9,7 65—74 18,4 13,1 14,0 16,1 14,1 13,9 15,2 75— 25,7 24,2 23,1 26,6 24,8 19,5 24,8 Kvinnor

0—14 4,4 4,4 4,0 6,4 5,1 5,6 5,7 15—44 6,9 4,8 5,6 6,9 8,6 6,3 6,9 45—64 8,8 9,9 8,0 9,5 9,3 9,2 9,3 65—74 15,6 14,3 11,1 14,0 11,7 11,1 13,2 75— 22,0 17,2 17,6 21,9 22,4 16,2 20,6 Totalt 8,5 7,3 7,3 8,7 9,3 7,6 8,5 Antal in- vånare Mån 6 283 5 149 10 946 71 388 16 667 10 569 121 002 Kvinnor 5 940 5 138 10 380 75 094 16 365 10 015 122 932 Summa 12 223 10 287 21 326 146 482 33 032 20 584 243 934

Anm: Totaluppgiften är ålders- och könsstandardiserad med hela länet som standardpopulation

Av den ålders- och könsstandardiserade totaluppgiften framgår att Enköpings kommun 1977 hade den största andelen vårdade medan Älvkarleby och Tierps kommuner hade den lägsta andelen. Skillnaden är relativt stor. Den procentuella andelen vårdade i Enköping var mer än 1,25 gånger större än de två nordliga kommunernas. I de olika köns- och åldersgruppema i tabell 7 finns det dock flera avvikelser från detta mönster. Älvkarleby svarade exempelvis för den största andelen vårdade i åldersgrup- pen 45 till 64 år medan Enköping trots allt endast hade den högsta vårdandelen i tre av de tio olika grupperna.

Rimligen förekommer även skillnader i vårdutnyttjandet inom kommu- nerna, exempelvis på församlingsnivå. En ytterligare nedbrytning av materialet kommer dock inte att ske i detta sammanhang. Däremot kommer en mer detaljerad analys av geografiska skillnader i vårdutnyttjandet att genomföras med hjälp av kartering senare i denna rapport.

6. Demografiska faktorer

6.1. Ålder och kön

Skillnaderi vårdutnyttj ande mellan olika åldersgrupper har påvisats i många sammanhang. För flertalet sjukvårdskonsumtionsformer finner man ett U-format ålderssamband. Vårdutnyttjandet, som är relativt högt under de första levnadsåren, sjunker under barnaåren, har ett minimum i tidiga ungdomsår och stiger därefter kontinuerligt (33). Denna karaktäristik gäller även för den slutna somatiska korttidsvården i Uppsala vilket framgår av tabell 8.

För att ålderssambandet klart skall framgå har barnåldersgruppen fått en mer detaljerad indelning än övriga åldersgrupper i tabell 8. En närmare granskning genom uppdelning i femårsgrupper även i de övriga åldrarna visar att för män ligger andelen av befolkningen som utnyttjat den slutna vården mellan 4 och 5 procent för åldersgruppema upp till 40 år. Därefter börjar en allt starkare ökning av vårdutnyttjandet och i 80-årsåldern vårdades närmare 30 procent av den manliga befolkningen minst en gång under 1977. Detta innebär att de åldersgrupper som utnyttjade vården mest gjorde det i en utsträckning som var cirka 6 gånger större än åldersgruppen med det minsta vårdutnyttjandet.

Av tabell 8 framgår även skillnaderna mellan män och kvinnor. En mindre andel av flickorna vårdas i sluten vård än av pojkarna men från och med

Tabell 8 Procentuell andel vårdade i sluten somatisk korttidsvård resp antal invånare i Uppsala län 1977 efter ålder och kön

Åldersgrupp Män Kvinnor Proc Antal i Proc Antal i befolkn befolkn 0— 4 14,0 8 847 10,5 8 341 5— 9 5,2 9 294 3,3 8 770 10—14 , 4,3 9 253 3,7 8 822 15—44 4,8 53 922 6,9 52 837 45—64 9,7 23 789 9,3 24 416 65—74 15,2 9 699 13,2 10 932 75— 24,8 6 198 20,6 8 814

Totalt 8,3 121 002 8,7 122 932

Figur 4. Procentuell an- del män vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter ålder och civilstånd

Procent 35

15-årsåldem är andelen störst bland kvinnor. I 50—årsåldem är skillnaderna mellan könen små och från och med 55-årsåldem är det männen som har det större vårdutnyttjandet. Det bör observeras att detta mönster gäller trots att BB-vården ej ingår i denna studie, vilket framgår av beskrivnigen av materialet i kapitel 3.

Ökningstakten i vårdutnyttjandet är således lägre för kvinnor än för män. Andelen kvinnor i 80-årsåldern som varit inskrivna i den slutna vården var således endast drygt 3 gånger så stor som andelen i 20-årsåldem, medan det för män - som ovan nämnts - var 6 gånger större andel bland 80- åringama.

6.2. Civilstånd

Möjligheterna att på ett meningsfullt sätt studera civilståndets betydelse för vårdutnyttjandet begränsas i hög grad av att det officiellt registrerade civilståndet ofta inte ger en adekvat bild av de faktiska samboendeförhål- landena. Genom att folk- och bostadsräkningarna innehåller uppgifter om såväl civilstånd som samboendeförhållanden har det varit möjligt att omklassificera civilståndet med hänsyn till om personen sammanbor eller ej. Uppgiften om samboende var därvid vägledande och den väsentligaste omklassificeringen innebär att alla som uppgavs vara samboende har

05152025303540455055606570758085 -1. -9 -19 -21. -29 -3!. -39 —u. -/.9 —SL -59 -64 459 -71. -79 -81. -99 —09m --—- Gift

—'—-— Skild ** ” Ankling

Procent 35 30 25 20 15

10

0510152025303540L55055606570758085 'I. '9 "14 '19 —24 -29 -34 -39 4.4 4.9 -54 —59 -61. »69 -71. -79 -84 —89

———Ogift —--- Gift --—-— Skild +++-o Anka

Figur 5. Procentuell an- del kvinnor vårdade i sluten somatisk korttid-

. . . . .. . . svärd i U sala län 1977 betraktats som gifta. Klas51ficer1ngen besknvs nannare 1 kap1tel 3. efter åldeflåch civilstånd

Med denna indelning visade det sig att de frånskilda (inkl gifta ej sammanboende) männen hade ett klart högre vårdutnyttjande än övriga män. I åldrarna från cirka 45 år till 74 år var skillnaden mellan skilda och gifta cirka 5 procentenheter, eller annorlunda uttryckt, de frånskilda utnyttjade den slutna vården 50 procent mer än gifta. Däremot var skillnaden obetydlig mellan ogifta (ej sammanboende) och gifta. En mer detaljerad bild av civilståndets samband med vårdutnyttjandet framgår av figur 4.

Kvinnorna uppvisar ett annorlunda mönster. I åldersgruppen 45 till 64 år var andelen vårdade visserligen något högre bland de frånskilda än bland gifta men skillnaden var obetydlig. Skillnaderna var betydligt större bland de yngre kvinnorna där andelen vårdade var nästan dubbelt så stor för skilda jämfört med gifta. Detta förhållande illustreras i figur 5.

7. Socioekonomiska faktorer

7.1. Familjens socioekonomiska status

Den socioekonomiska indelningen följer så långt det varit möjligt Statistiska centralbyråns indelning (36) vilket närmare beskrivits i kapitel 3. Två typer av klassificeringar gjordes, dels en individbaserad indelning som enbart utgick från individens egen status, dels en indelning där varje individ tilldelades den "högsta" SEI-koden i familjen. Fördelningen av männens vårdutnyttjande efter ålder och familjens socioekonomiska grupp framgår av tabell 9.

Antalet observationer som ingåri tabell 9 är således 107 260 vilket innebär ett bortfall på cirka 11 procent. Bortfallet drabbade främst de lägre åldersgruppema, vilket närmare redovisats i tabell 3 i kapitel 3.

På grund av att antalet män som förvärvsarbetar i åldrarna 75 år och däröver var så litet redovisas inga beräkningar av antalet vårdade för dessa grupper. Beträffande de ej förvärvsarbetande i övrigt så bör det observeras att detta är en mycket heterogen grupp som omfattar bla studerande,

Tabell 9 Procentuell andel män vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 resp antal män eker ålder och familjens SEI-tillhörighet enl FoB 75

Ålders- Ej förv Arbe- Tjänste- Jordbru-Företa- Totalt grupp arbet. tare män kare gare

Andel vårdade

0—14 7,8 5,6 5,3 3,3 4,2 5,4 15—44 5,9 5,4 3,9 4,6 4,8 4,8 45—64 17,2 9,5 9,0 7,7 8,5 9,7 65—74 16,4 12,6 14,7 9,1 15,6 15,2 75— 24,9 24,8 Antal individer i befolkningen

0—14 1 535 8 476 9 897 914 1 255 22 077 15—44 5 795 19 162 18 162 1 354 2 166 46 639 45—64 1 874 9 177 8 332 1 934 1 622 22 939 65—74 6 146 1 566 907 475 379 9 473 75— 5 856 95 73 49 59 6 132

Totalt 21 206 38 476 37 371 4 726 5 481 107 260

hemarbetande, arbetslösa, sjukpensionärer och ålderspensionärer. Denna grupp kommer inte att analyseras närmare i detta sammanhang. Det kan dock konstateras att andelen vårdade bland de icke förvärvsarbetande genomgående var större än för de förvärvsarbetande.

Den grupp som mest skiljer sig från övriga bland de förvärvsarbetande i tabell 9 är jordbrukarna. Bortsett från åldersgruppen 15 till 44 år - där skillnaderna överlag var små - var andelen vårdade från jordbrukarfamiljer- na signifikant lägre både i jämförelse med arbetare och tjänstemän, med skillnader som varierade mellan en och fem procentenheter. Bland arbetare och tjänstemän var andelen vårdade i allmänhet ungefär lika stor. Emellertid utnyttjade tjänstemannagruppen den slutna vården i signifikant mindre omfattning än arbetarna i åldersgruppen 15 till 44 år.

Det kan således konstateras att det finns statistiskt signifikanta skillnaderi vårdutnyttjandet mellan olika socioekonomiska grupper, även om dessa skillnader är relativt små. Det var dock inte möjligt att åtskilja de äldre i socioekonomiskt avseende i redovisningarna i tabell 9 på grund av att så gott som samtliga klassificerades som ej förvärvsarbetande. För att belysa frågan om skillnaderi vårdutnyttjandet även bland de äldre mot bakgrund av deras tidigare socioekonomiska tillhörighet, kompletterades den socioekonomiska indelningen med hjälp av uppgifter från folk- och bostadsräkningen från 1960. De personer som enligt FoB 75 ej förvärvsarbetade eller för vilka uppgift saknades och som fanns med i FoB 60 som förvärvsarbetande har klassificerats med hjälp av uppgifterna i FoB 60. Den fördelning som vårdutnyttjandet hade efter denna indelning framgår av tabell 10.

Den stora skillnaden beträffande den socioekonomiska indelningen

Tabell 10 Procentuell andel män vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 resp antal män efter ålder och familjens SEI-tillhörighet enl FoB60 eller Fo]! 75 Ålders- Ej förv ArbetareTjänste- Jordbru- Företa- Totalt grupp arbet. män kare gare Andel vårdade

0—14 7,8 5,6 5,3 3,3 4,2 5,4 15—44 5,3 5,6 3,9 4,6 4,8 4,8 45—64 19,0 10,1 9,2 7,9 9,3 9,7 65—74 14,9 14,7 16,3 12,9 18,9 15,2 75—84 26,2 23,4 23,6 21,3 24,1 23,7 85— 30,5 29,6 Antal individer i befolkningen

0—14 1 535 8 476 9 897 914 1 255 22 077 15—44 5 443 19 773 18 295 1 357 2 179 47 047 45—64 501 10 302 8 729 2 057 1 794 23 383 65—74 524 4 847 1 972 1 321 938 9 602 75—84 867 2 356 666 703 452 5 044 85— 791 168 48 73 40 1 120

Totalt 9 661 45 922 39 607 6 425 6 658 108 273

mellan tabell 9 och tabell 10 består således i att över 11 500 individer omklassificerats från ej förvärvsarbetande till någon av de andra grupperna. Dessutom har bortfallet minskat något till cirka 10,5 procent. Beträffande andel vårdade i sluten vård kvarstår huvudintrycket att jordbrukarna utnyttjar vården i mindre omfattning än övriga förvärvsarbetande. Skillna- derna mellan de fyra grupperna förvärvsarbetande visade sig emellertid vara mycket små i de högsta åldersklasserna. I åldersgruppen 75 år och äldre fanns inga signifikanta skillnader.

För alla grupper med förvärvsarbetande gäller att andelen vårdade i åldern 65 till 74 år var högre när den socioekonomiska indelningen grundade sig på både FoB 60 och FoB 75 än enbart på FoB 75 . De grupper som uppvisade den största ökningen i andel vårdade var jordbrukarna och företagarna. Detta förefaller naturligt eftersom man inom dessa grupper har de största möjligheterna att påverka sin egen pensionering och därvid kommer naturligtvis hälsotillståndet att påverka beslutet. Av tabellerna 9 och 10 framgår emellertid att denna ökning i andelen vårdade uppträder redan i åldersgruppen 45 till 64 år och har således inte enbart samband med ålderspensionering. Det finns således skäl att undersöka hur grunden för den socioekonomiska indelningen påverkar resultatet av analysen av sambandet mellan socioekonomiska grupper och utnyttjandet av sluten somatisk vård.

7.2. Jämförelse mellan klassificering enligt FoB 60 och FoB 75

Tabellema i föregående avsnitt baserades på familjens socioekonomiska status. Om man skall studera betydelsen av klassificeringsgrund - FoB 60 eller FoB 75 - är det väsentligt att utgå från en socioekonomisk indelning som baseras enbart på uppgifter om individen och ej hans familj. I annat fall riskerar man att förändringar i socioekonomisk status exempelvis beror på ändrat civilstånd eller på att den andra parten i ett samboendeförhållande ändrat yrke. Fördelningen av andel vårdade efter socioekonomisk indelning ändras dock endast obetydligt beträffande män i förvärvsarbetande åldrar

Tabell 11 Antal män i åldern 45 till 64 år i Uppsala län 1977 efter SEI-tillhörighet enl FoB 60 resp FoB 75

FoB 75 FoB 60 Ej förv Arbe- Tjänste- Jord- Före- Totalt arbet. tare män brukare tagare Ej förvärv. 249 92 182 2 14 539 Arbetare 1 227 7 293 1 547 296 491 10 854 Tjänstemän 302 427 3 780 28 137 4 674 Jordbrukare 159 481 92 1 517 47 2 296 Företagare 188 366 237 29 640 1 460

Totalt 2 125 8 659 5 838 1 872 1 329 19 823

eftersom den egna socioekonomiska koden sammanfaller med familjens för över 90 procent av männen i åldrarna 20 till 64 år.

För att studera betydelsen av vilken klassificeringsgrund som används valdes samtliga män i åldrarna 45 till 64 år för vilka det fanns uppgifter både från FoB 60 och FoB 75. Förändringarna mellan de två tidpunktema framgår av tabell 11.

Av tabell 11 framgår att de allra flesta tillhörde samma socioekonomiska indelning vid båda folk- och bostadsräkningarna. Drygt 6 300 eller cirka 32 procent har dock en annan grupptillhörighet 1975 än 1960. En särskilt intressant grupp utgör de som 1960 klassificerades som förvärvsarbetande men som 1975 ej var förvärvsarbetande. I tabell 12 jämförs denna grupp med de som förvärvsarbetade och klassificerades på samma sätt vid båda tidpunktema.

Av tabell 12 framgår således att de som under tiden 1960 till 1975 övergått från att vara förvärvsarbetande till att inte förvärvsarbeta till ungefär dubbelt så stor andel var vårdade i sluten vård under 1977. Skillnaden mellan de två grupperna minskar med stigande ålder men är hela tiden klart signifikant. Vårdutnyttjandet bland de grupper som 1960 eller 1975 förvärvsarbetade blir således starkt underskattat om beräkningarna endast baseras på de individer som fortfarande förvärvsarbetar. Då man vanligen anser att socialgruppstill— hörigheten inte förändras i samband med sjuk- eller ålderspensionering bör indelningen i detta fall baseras på uppgifter både ur FoB 75 och FoB 60.

En annan jämförelse av intresse gäller de individer som förvärvsarbetade vid båda tidpunktema. En klar majoritet av dessa registrerades på samma sätt vid båda tidpunktema. En mindre del av tjänstemännen från 1960 klassificerades dock som arbetare 1975 och vissa arbetare 1960 var tjänstemän 1975. En närmare analys visar att några signifikanta skillnader i vårdutnyttjande mellan de grupper som hade oförändrad socialgruppstillhö- righet och de som ändrat sin tillhörighet inte förelåg.

Tabell 12 Procentuell andel män vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter ålder och förändng i SEI-tillhörighet mellan 1960 och 1975

Ålders- Förv.arb 1960 — Oförändrad Skillnad grupp Ej förv.arb 1975 SEI-tillb.

45—49 14,9 6,2 8,7 50—54 17,7 7,3 10,3 55—59 18,9 9,8 . 9,1 60—64 16.2 10,3 5,9 Totalt 17,0 8,6 8,4 Antal individer 1 876 13 230

Anm.: Totaluppgiften är åldersstandardiserad med samtliga män i åldern 45—64 år i Uppsala län som standardpopulation

7.3. Socioekonomisk indelning efter familj respektive individ

Som tidigare påpekats spelar det inte så stor roll om man väljer att klassificera männen efter familjens socioekonomiska status eller individens eftersom över 90 procent av männen i åldern 20 till 64 år klassificeras på samma sätt i båda fallen. För kvinnor gäller dock att för fler än var tredje förändras den socioekonomiska tillhörigheten om klassificeringen utgår från familjen istället för individen. Som utgångspunkt för jämförelsen mellan fördelningen efter familjens respektive den egna socioekonomiska gruppen redovisas kvinnornas vårdutnyttjande fördelat efter familjens socioekono- miska grupp i tabell 13.

Antalet observationer som ingår i tabell 13 är drygt 110 000 vilket innebär ett bortfall på cirka 10 procent. Bortfallet drabbade främst de lägre åldersgruppema, vilket närmare redovisats i tabell 3 i kapitel 3. Om man utgår från familjens socioekonomiska status kan man konstatera att kvinnornas vårdutnyttjande har ett mönster som i stort liknar männens med avseende på den socioekonomiska indelningen. Således var den procentuella andelen som någon gång under 1977 vårdats i sluten vård lägre bland kvinnor som tillhörde jordbrukarfamiljema än motsvarande andel i de andra grupperna. Skillnaderna var dock små, framförallt i de högre åldersgrupper- na.

Med hänsyn till att den egna socioekonomiska tillhörigheten förutsätter att individen kommit upp i förvärvsarbetande ålder för att någon uppdelning på socioekonomiska grupper skall kunna göras, begränsas denna jämförelse till åldersgruppema 15 till 84 år. Andelen kvinnor som någon gång vårdats i

Tabell 13 Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 resp antal kvinnor efter ålder och familjens SEI-tillhörighet enl FoB 60 eller F08 75 Ålders- Ej förv. Arbe- Tjänste- Jordbru- Företa- Totalt grupp arbet. tare män kare gare

Andel vårdade

0—14 5,7 4,3 3,9 2,4 3,9 4,1 15—44 7,9 7,9 6,2 5,7 7,0 7,0 45—64 12,4 10,0 8,5 7,5 8,7 9,3 65—74 14,9 13,3 11,7 11,4 12,8 13,2 75—84 20,5 18,9 17,0 17,4 18,4 19,7 85— 23,8 24,2 Antal individer i befolkningen

0—14 1 403 8 064 9 418 841 1 144 20 870 15—44 4 576 17 259 20 884 1 410 2 148 46 277 45—64 1 500 10 067 8 758 1 850 1 641 23 816 65—74 2 739 4 326 1 972 950 767 10 754 75—84 4 085 1 599 529 322 299 6 834 85— 1 754 85 18 11 19 1 887

Totalt 16 057 41 400 41 579 5 384 6 018 110 438

Tabell 14 Procentuell andel kvinnor vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 resp antal kvinnor efter ålder och egen SEI-tillhörighet enl FoB 60 eller FoB 75 Ålders- Ej förv. Arbe- Tjänste- Jordbru- Företa- Totalt grupp arbet. tare män kare gare

Andel vårdade

15—44 6,6 8,4 6,3 4,2 6,2 7,0 45—64 10,1 9,4 8,3 6,3 9,3 9,3 65—74 13,5 13,0 12,2 10,8 10,5 13,2 75—84 19,6 20,0 17,7 20,7 23,3 19,6 Antal individer i befolkningen 15—44 19 105 13 025 13 293 189 437 46 049 45—64 8 053 9 429 5 392 397 518 23 789 65—74 7 037 2 384 1 026 83 219 10 749 75—84 5 531 849 293 29 129 6 831

sluten vård under 1977 fördelade efter den egna socioekonomiska tillhörig- heten framgår av tabell 14.

Det mest iögonfallande vid en jämförelse mellan tabellerna 13 och 14 är att skillnaderna framförallt inom grupperna arbetare och tjänstemän är mycket små. Detta gäller främst i de lägre åldersgruppema, men även i de högre åldersgruppema är skillnaderna små och ej statistiskt signifikanta. En närmare analys visar att en hemmafru i exempelvis en tjänstemannafamilj utnyttjar vården i ungefär samma utsträckning som förvärvsarbetande kvinnliga tjänstemän. Några skillnader i vårdutnyttjande mellan hemmafru- ar och förvärvsarbetande kvinnor i motsvarande socioekonomiska grupp fanns inte utom i åldersgruppen 15 till 44 år där arbetarkvinnoma utnyttjade den slutna vården i större utstäckning än hemmafruama.

8. Avstånd till sjukhus

Att mäta och värdera avståndets betydelse för vårdutnyttjandet är proble- matiskt, dels därför att det inte finns bra och allmänt accepterade mått på avstånd (t ex i kilometer, timmar restid eller kronor reskostnad), dels därför att det i allmänhet är svårt att operationalisera det mått man valt. Någon form av approximation blir alltid nödvändig. Håkansson (14) använde i en jämförande studie på landstingsnivå som mått på avstånd den genomsnittliga reseersättning som utgår i samband med medicinsk vård. I denna studie används bostadsfastighetemas koordinater för att beräkna avståndet. Även detta är naturligtvis endast en uppskattning av det faktiska reseavståndet, eftersom beräkningen avser fågelvägen utan hänsyn till vägnätets utform- ning. Genomgående är således de angivna avstånden en underskattning av de faktiska. Vårdutnyttjandet med hänsyn till avstånd till sjukhus framgår av tabell 15 . Den beräknade andelen vårdade har standardiserats med hänsyn till ålder och kön varvid hela länets befolkning användes som standard.

Vårdutnyttjandet mätt på detta sätt minskade således relativt snabbt med ett växande avstånd från sjukhuset. Efter cirka 10 km förefaller dock en ytterligare avståndsökning endast obetydligt påverka vårdutnyttjandet. Av tabell 15 framgår vidare att det inte förelåg någon nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män i detta avseende.

Ett tänkbart samband mellan vårdutnyttjande och avstånd är att den större andelen vårdade i närheten av sjukhuset har en kortare genomsnittlig vårdtid än de som bor längre bort. Av tabell 16 framgår att detta i viss mån gällde för patienterna i Uppsala läns somatiska vård under 1977. Sambandet mellan

Tabell 15 Procentuell andel vårdade i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter kön och avstånd till sjukhus

Avstånd i kilometer

Kön 0—4 5—9 10—14 15—49 50- Män 9,1 8,0 7,4 7,7 7,2 Kvinnor 9,3 8,5 8,0 8,5 7,2 Totalt 9,2 8,3 7,7 8,1 7,2 Antal 121 453 15 482 14 634 56 061 36 304

Anm.: Procenttalen är ålders- och könsstandardiserade med hela länet som standardpopulation

Tabell 16 Medeltal vårddagar per patient i sluten somatisk korttidsvård i Uppsala län 1977 efter kön och avstånd till sjukhus

Avstånd i kilometer

Kön 0—4 5—9 10—14 15—49 50—

Män 10,3 10,0 9,2 10,2 10,8 Kvinnor 10,9 11,6 10,3 11,0 11,3 Totalt 10,6 10,8 9,7 10,6 11,1 Antal 11 143 1 172 1 047 4 438 2 864

Anm.: Vårdtidsuppgifterna är ålders- och könsstandardiserade med samtliga patienter från länet som standardpopulation

avstånd och vårdtid är dock något oklart, i synnerhet vid korta avstånd. Utvecklingen mellan de två första avståndsklasserna skiljer sig för män respektive kvinnor. Från och med ett avstånd på 10 km ökar dock medelvårdtiden både för män och kvinnor.

Mot bakgrund av vad som redovisats i de närmast föregående kapitlen samt av den bakgrundsbeskrivning av länet som gavs i kapitel 4 är det vanskligt att förklara skillnader i vårdutnyttjande enbart med ålders- och könsstandardiserad statistik. I det följande kommer vissa försök göras att samtidigt studera flera av de variabler som berörts i denna del, varvid även skillnaderna med hänsyn till avstånd till sjukhus kommer att diskuteras.

111. Analys av sambanden

I denna del skall de olika resultaten från föregående kapitel studeras i ett sammanhang. Geografiska och statistiska metoder används parallellt. Slutligen förs en sammanfattande diskussion av de funna resultaten beträffande faktorer som påverkar vårdutnyttjandet inorn sluten somatisk korttidsvård.

9. Faktorer som påverkar vårdutnyttjandet

Vid en analys av vårdutnyttjandet måste man först ta ställning till vilket eller vilka kvantitativa mått på vårdkonsumtionen som man vill använda. I kapitel 3 diskuterades kortfattat några alternativa mått på utnyttjandet av sluten somatisk korttidsvård, varvid konstaterades att den dikotoma variabeln vårdad/icke vårdad hade flera fördelar. I de flesta analyser kommer därför detta mått på vårdutnyttjandet att utgöra beroende variabel. Bl a mot bakgrund av vad som påpekats i kapitel 8 angående avståndets betydelse kommer dock i vissa analyser antal vårdagar under året att användas som beroende variabel.

De oberoende variabler som används i detta kapitel är i princip de som ingick i den översiktliga redovisningen i del 11, d v s ålder, kön, civilstånd, socioekonomisk grupp samt avstånd till sjukhus. Eftersom könsskillnaderna i vårdutnyttjandet växlar i olika åldrar görs separata analyser för män respektive kvinnor. Beträffande den socioekonomiska indelningen och civilstånd är det nödvändigt att skapa dikotoma variabler för de kategorier som man vill ha med i analyserna, exempelvis tjänstemän och jordbruka- re.

Vissa begränsningar i analysemas omfattning görs i detta kapitel. För att minska problemen med bortfall av FoB-data exkluderas Håbo kommun (se tabell 3 i kapitel 3). Eftersom det dessutom finns viss risk för bortfall av vårdtillfällen från Älvkarleby kommun på grund av att vissa akutfall kan ha vårdats i Gävle, exkluderas även Älvkarleby. Vidare ingår inte Enköpings kommun i analyserna i detta kapitel på grund av de brister i patientstatisti- kens täckning som påtalats i kapitel 3. Slutligen sker en begränsning även med hänsyn till ålder. Eftersom de socioekonomiska uppgifterna i stor utsträckning saknas för dem som är 85 år och äldre får denna åldersgrupp utgå. Härigenom minskar även risken för att analysen på ett okontrollerat sätt skulle påverkas av skillnader i långtidssjukvårdens omfattning. Analys- ema i detta kapitel omfattar således ett material som består av befolkningen upp till och med 84 års ålder i Uppsala, Tierp och Östhammar. Inom detta material uppgår bortfallet för civilstånds- och SEI-variablerna till cirka 10,5 procent. För åldersgruppen 18 - 84 år, som även kommer att analyseras separat, är bortfallet något mindre, nämligen 8,5 procent.

9.1. Demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer

I tidigare avsnitt har ålderns betydelse för vårdutnyttjandet beskrivits. Med hänsyn till ålderssambandets karaktär - det U-formade sambandet — och ålderns starka inflytande torde det vara av intresse att studera materialet över hela åldersskalan i en sammanhållen analys. Detta medför dock vissa svårigheter. De socioekonomiska variablerna torde ha olika inflytande i olika åldersintervall. Vidare saknas socioekonomiska data helt för barn under två år, beroende på tidsskillnaden mellan FoB 75 och de övriga data som härrör från 1977. För att de första levnadsårens höga vårdutnyttjande skall omfattas av analyserna har de socioekonomiska uppgifterna som saknats i åldrarna 0 till 2 år ersatts med motsvarande medelvärden för åldersgruppen 0 till 5 år. Onödigt bortfall på civilståndsvariabeln har undvikits genom att samtliga upp till och med 18 år betraktats som ogifta om annan uppgift ej förelåg. Detta förfarande att ersätta bortfall på enstaka variabler har gjorts för att många dataprogram för statistiska analyser endast accepterar de poster som har värden för samtliga variabler.

Som analysmetod har valts logistisk regression. Fördelen med regressions- analyser är främst att man samtidigt kan studera inverkan från flera oberoende variabler på en beroende variabel. Olika modeller - d v s ekvationer där i detta fall vårdutnyttjandet förklaras av olika uppsättningar variabler - kan analyseras statistiskt. Den logistiska regressionsanalysen används i de fall då den beroende variabeln är dikotom. För en beskrivning logistisk regressionsanalys hänvisas till någon relativt nyutkommen lärobok i epidemiologisk metodik (t ex 6, 18 eller 29).

Genom tidigare studier av vårdutnyttjandet har framkommit att en regressionsmodell bör innefatta kvadrerad ålder för att det U-formade ålderssambandet skall kunna återges i modellen. Vidare bör avståndsvaria- beln logaritmeras för att anpassningen till modellen skall bli så bra som möjligt (12). Dessa två variabeltransformationer ingick därför redan från början i analyserna. Civilståndet karaktäriserades med hjälp av två dikotoma variabler, nämligen frånskilda och änkor/änklingar. För den socioekonomis- ka indelningen skapades dikotoma variabler för samtliga kategorier, dvs ej förvärvsarbetande, arbetare, tjänstemän, jordbrukare och egna företagare. Olika uppsättningar med dikotoma variabler prövades för att finna en modell med enbart signifikanta förklarande variabler.

För såväl män som kvinnor visade de första analyserna att fyra av de dikotoma oberoende variablerna, nämligen änkor/änklingar, ej förvärvsar- betande, arbetare samt egna företagare, ej signifikant bidrog till förklaringen av vårdutnyttjandet. Det kan förefalla förvånande att variabeln ej förvärvs- arbetande inte påverkade vårdutnyttjandet signifikant med hänsyn till att man tidigare funnit att denna kategori har ett högt vårdutnyttjande. Det bör dock observeras att till grund för den socioekonomiska indelningen i denna analys ligger såväl FoB 60 som FoB 75. Detta medför att skillnaderna mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande minskar vilket visats i kapitel 7. Vidare är de ej förvärvsarbetande en mycket heterogen grupp, vars vårdutnyttjande i relation till övriga varierar kraftigt mellan olika ålders- grupper.

Tabell 17 Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat _ Estimat 95-proc konf interv Intercept —1,8679 0,0000 Ålder 410593 0,0000 Kvadrerad ålder 0,0009 0,0000 Log avstånd —0,1648 0,85 0,80—0,89 0,0000 Frånskild 0,4664 1,59 1,41—1,80 0,0000 Tjänsteman —0,0982 0,91 0,86—0,96 0,0007 Jordbrukare —0,1555 0,86 0,77—0,96 0,0059

För hela modellen Antal observationer: 84554 varav 6994 (8,3 proc) vårdats Chi-kvadrat: 2516,32 med 6 frihetsgrader R-kvadrat: 0,052

Resultatet av en förnyad analys som endast omfattar de variabler som signifikant bidrog till vårdutnyttjandet framgår av tabell 17. Som referens— grupp för den socioekonomiska indelningen användes således de som varken är tjänstemän eller jordbrukare.

Med hjälp av betaestimaten i tabell 17 och de formler som gäller för logistisk regression, kan man beräkna sannolikheterna för olika grupper att bli inskrivna i sluten vård. Av särskilt intresse är att beräkna hur sannolikheten förändras då värdet på en av de förklarande variablerna ändras medan övriga variabler hålls konstanta. Vad innebär det exempelvis om värdet på variabeln frånskild ändras från 0 till 1, dvs hur stor är sannolikheten för sluten vård för frånskilda män i förhållande till övriga män? Måttet på denna förändring brukar betecknas relativ risk. Odds- kvoten för frånskilda uppgår enligt tabell 17 till 1,59 och har ett 95-procentigt konfidensintervall från 1,41 till 1,80. För det material som studeras här, med relativt liten procentuell andel som vårdats i sluten vård och relativt små odds-kvoter, utgör odds-kvoten en god approximation för den relativa risken. Man kan således säga att sannolikheten är ungefär 1,6 gånger större för att frånskilda män skall skrivas in i sluten vård än övriga män.

Eftersom åldern i denna analys även ingåri kvadrerad form - och i följande analyser dessutom ingår i andra variabler - måste beräkningen av odds- kvoten ta hänsyn till flera variabler samtidigt. Därför redovisas inga odds-kvoter för åldersförändringar i tabellerna. Åldems inverkan kommer istället senare att bl a illustreras grafiskt.

Modellen som redovisas i tabell 17 kan dock vidareutvecklas något. Vad som i första hand förefaller rimligt är att komplettera modellen med interaktionstermer mellan ålder och avstånd. Olika effekter av avstånd till sjukhuset i olika åldersgrupper skulle klarläggas i en sådan modell. Resultatet av analysen av denna modell framgår av tabell 18.

Av tabell 18 framgår således att de införda interaktionstermema signifikant påverkar sannolikheten att bli vårdad i sluten vård enligt den uppställda modellen. Efter en hyfsning av ekvationen i tabell 18 kan man se

Tabell 18 Logistisk regressionsanalys med interaktionstermer och sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat _— Estimat 95-proc konf interv Intercept —1,6394 0,0000 Ålder —0,0750 0,0000 Kvadrerad ålder 0,0011 0,0000 Log avstånd —0,4094 0,0000 Log avst x ålder 0,0164 0,0000 Log avst x kv ålder —0,0002 0,0001 Frånskild 0,4796 1,62 1,43—1,82 0,0000 Tjänsteman -0,0949 0,91 0,86—0,96 0,0011 Jordbrukare -0,1593 0,85 0,76—0,95 0,0049 För hela modellen Antal observationer: 84554 varav 6994 (8,3 proc) vårdats Chi-kvadrat: 2533,05 med 8 frihetsgrader R-kvadrat: 0,052

att den statistiska innebörden av interaktionstermema är att avståndet till sjukhus har endast obetydlig effekt i åldersgruppema runt 45 år medan effekten är betydligt större ju äldre eller yngre befolkningen är.

Motsvarande analyser har även genomförts beträffande kvinnors utnytt- jande av sluten somatisk vård. Resultatet av analysen av den modell som omfattar interaktionstermema mellan ålder och avstånd presenteras i tabell 19.

Skillnaderna mellan modellerna för män (tabell 18) och kvinnor (tabell 19) består främst i ålderns olika effekter. Man kan från tabeller beräkna att sannolikheten för att män i 70-års åldern skall bli inskrivna i sluten vård är

Tabell 19 Logistisk regressionsanalys med interaktionstermer och sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart kvinnor

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat —— Estimat 95-proc konf interv Intercept —1,9848 0,0000 Ålder —0,0321 0,0000 Kvadrerad ålder 0,0005 0,0000 Log avstånd —O,3835 0,0000 Log avs x ålder 0,0100 0,0157 Log avst x kv ålder —0,0001 0,0340 Frånskild 0,3576 1,43 1,30—1,58 0,0000 Tjänsteman —0,2185 0,80 0,76—0,85 0,0000 Jordbrukare -0,1787 0,84 0,74—0,95 0,0055

För hela modellen Antal observationer: 86754 varav 7519 (8,7 proc) vårdats Chi-kvadrat: 1449,00 med 8 frihetsgrader R-kvadrat: 0,028

PR 0.40

0.30

0.20

0.10

10 20 30 1.0 50 60 70 90 Ålder

_ 55 km avst

—— 5 km avst Figur 6: Sannolikheten för män att bli inskrivna i sluten somatisk korttid- svård efter ålder och

mer än 4 gånger så stor som sannolikheten för 35-åriga män. En motsvarande ”mad åldersjämförelse för kvinnor visar att sannolikheten för de äldre kvinnorna är endast något mer än dubbelt så stor som de yngres. Ålderssambandet beskriver således en betydligt flackare kurva för kvinnor än för män. Även inverkan från variabeln frånskild är svagare för kvinnor än för män. De socioekonomiska variablerna har dock en starkare inverkan på vårdutnyt- tjandet bland kvinnor än bland män.

Totalt sett beskrivs männens utnyttjande av sluten vård bättre av modellen än kvinnornas. Man måste dock konstatera att båda modellerna har mycket låga förklaringsvärden. Skillnaden i förklaringsvärden torde främst bero på att ålderssambandet inte lika bra kan anpassas till en andragradskurva för kvinnor som för män.

För att åskådliggöra de två modellerna som presenterats i tabellerna 18 och 19, framförallt beträffande ålderns och avståndets innebörd visas även sambanden i grafisk form. Figurerna 6 och 7 illustrerar sambandet mellan sannolikheten för att bli inskriven i sluten vård och ålder. Den lägre kurvan visar sannolikheten vid 55 km avstånd till Akademiska sjukhuset, medan den Över gäller vid 5 km avstånd. Figur 6 avser män, medan figur 7 gäller kvinnor.

Tolkningen av modellerna kommer att diskuteras närmare i det avslutande kapitlet i denna rapport. En grundläggande fråga måste dock först belysas

PR 0.40

0.30

0.20

0.10

10 20 30 40 50 60 70 80 Ålder

-— 55 km avst —— 5 km avst

Figur 7: Sannolikheten för kvinnor att bli in- skrivna i sluten somatisk korttidsvård efter ålder och avstånd något. De skillnader i vårdutnyttjande som påvisats mellan olika socioekon-

omiska grupper kan ges flera olika förklaringar. I det följande kommer i första hand frågan om vilken betydelse skillnader i sjuklighet har i jämförelse med andra tänkbara orsaker till skillnader i vårdutnyttj andet att diskuteras. De skillnader som inte kan förklaras av olikheter i sjuklighet kan bero på att sjukvården är olika tillgänglig för olika grupper i samhället eller efterfrågas i olika stor omfattning. Skillnader i efterfrågan kan i sin tur bl a bero på olika tillgång till alternativa vårdformer. Skillnader av det senare slaget skulle kunna tyda på en social ojämlikhet i sjukvården.

9.2. Social ojämlikhet i hälsa eller vårdutnyttjande

En förutsättning för att kunna jämföra effekterna på vårdutnyttjandet av hälsans fördelning och den socioekonomiska indelningen är tillgång till hälsodata av någon form. Några direkta data om hälsotillståndet finns ej i det studerade materialet. Därför måste man finna någon lämplig indikator på hälsans fördelning med hänsyn till yrken. Problemet att finna indikatorer på hälsoläget i en befolkning sammanfaller i många avseenden med sjukvårds- planeringens problem att mäta behov av sjukvård.

Tabell 20 Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel, enbart män i åldern 18-84 år

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat ___—___— Estimat 95-proc konf interv Intercept —3,1724 0,0000 Kvadrerad ålder 0,0004 0,0000 Log avstånd —0,1631 0,85 0,80—0,90 0,0000 Frånskild 0,3358 1,40 1,23—1,59 0,0000 Tjänsteman —0,1916 0,83 0,77—0,89 0,0000 Jordbrukare -0,1741 0,84 0,75—0,95 0,0040

För hela modellen Antal observationer: 53642 varav 4628 (8,6 proc) vårdats Chi-kvadrat: 1769,69 med 5 frihetsgrader R-kvadrat: 0,056

I en internationellt uppmärksammad studie i England - Sharing resources for health in England - har flera olika indikatorer på behov av sjukvård diskuterats (30). Arbetsgruppen bakom rapporten stannade för att - beträffande akut somatisk sjukhusvård - rekommendera mortalitetstal som en av de uppgifter som bör ligga till grund för resursfördelningen.

Svensk statistik över mortalitetens fördelning efter yrken finns tillgänglig. Genom en samkörning av FoB 60 och dödsorsaksstatistik från åren 1961 till 1970 har SCB bla beräknat dödstal fördelade efter yrken (8). Som en indikator på ohälsans fördelning har således de av SCB beräknade åldersstandardiserade dödstalen använts. Samtliga personer som enligt minst en av de två folk- och bostadsräkningarna (FoB 60 och FoB 75) betraktats som yrkesverksamma har påförts uppgift om den aktuella dödligheten för sitt kön och yrke. Nya analyser av vårdutnyttjandet med yrkesrelaterad dödlighet som en av de förklarande variablerna kan således göras. Resultatet av dessa analyser kan sedan jämföras med analyser som bl a omfattar den socioekonomiska indelningen.

Jämförelserna kan dock inte göras direkt med de tidigare presenterade analyserna eftersom dessa omfattar alla åldrar. De yrkesverksamma begränsas enligt ovanstående definition till åldersgruppen 18 till 84 år. Ett första steg blir således att göra om de analyser som baseras på socioeko- nomisk indelning och därvid begränsa materialet till de förvärvsarbetande. Den bästa modellen beträffande män efter dessa begränsningar i materialet presenteras i tabell 20.

Skillnaden beträffande de förklarande variablerna mellan denna modell som begränsas till de förvärvsarbetande ligger således i att ålderns inverkan endast representeras av kvadrerad ålder. Interaktionsterrnema mellan ålder och avstånd var ej signifikanta och medtogs därför inte i denna modell.

De alternativa data som används för att belysa frågan om skillnaderna i vårdutnyttjande är en återspegling av verkliga skillnader i sjuklighet är således hämtade från SCB:s statistik över dödlighetens fördelning med avseende på yrken (8). SCB redovisar dödligheten på olika sätt. De mått som används i detta sammanhang är antal döda per 100 000 i åldrarna 45-64 år

Tabell 21 Deskriptiv statistik över variabeln yrkesdödlighet för män i åldern 18-84 åri Uppsala län 1977 efter SEI-tillhörighet enl FoB 60 och FoB 75

Arbetare Tjänste- Jordbru- Företa- Totalt

man kare gare Minimum 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 Median 1,9 1,4 0,0 2,2 1,8 3:e kvartil 2,4 2,4 0,0 3,1 2,4 Maximum 6,9 5,5 0,0 5,5 6,9 Medelvärde 1,9 1,8 0,0 2,4 1,8 Typvärde 1,9 1,3 0,0 2,2 1,3

under perioden 1966-1970. Innan uppgifterna togs in i analyserna standar- diserades variabeln så att den erhöll minimivärdet 0 och standardawikelsen 1. För att ge en inblick i hur dödligheten varierar mellan de socioekonomiska grupper som används i denna studie presenteras i tabell 21 beskrivande statistik över den dödlighetsvariabel som sedan kommer att ingå i regres- sionsanalysema.

Inom arbetar- och tjänstemannagrupperna finns en mängd olika yrken med skilda dödlighetstal. Av tabell 21 framgår att de flesta måtten tyder på att tjänstemannagruppen som helhet har en lägre dödlighet än arbetarna, även om det inte finns någon klar gräns mellan dessa grupper med avseende på yrkesrelaterad dödlighet. Jordbrukama bildar inte bara en grupp i den socioekonomiska indelningen, utan representerar dessutom endast ett yrke, varför det inte finns någon spridning på dödlighetsstatistiken för jordbru- karna. I tabell 22 redovisas en första modell som bl a innehåller yrkesrela- terad dödlighet som förklarande variabel.

En jämförelse mellan de två modellerna i tabellerna 20 och 22 visar inte på några större skillnader i statistiskt avseende. För båda modellerna är de ingående variablernas signifikans synnerligen hög. Den statistiska analysen ger således lika mycket stöd åt hypotesen om social ojämlikhet i vårdutnytt-

Tabell 22 Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel och med yrkesdödlighet som en förklarande variabel, enbart män i åldern 18-84 år

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat ___— Estimat 95-proc konf interv Intercept —3,4842 0,0000 Kvadrerad ålder 0,0004 0,0000 Log avstånd —0,1049 0,90 0,85—0,96 0,0008 Frånskild 0,3398 1,40 1,23—1,60 0,0000 Yrkesdödlighet 0,0848 1,09 1,06—1 ,12 0,0000 För hela modellen Antal observationer: 53634 varav 4628 (8,6 proc) vårdats Chi-kvadrat: 1765,31 med 4 frihetsgrader R—kvadrat: 0,056

Tabell 23 Logistisk regressionsanalys med förekomsten av sluten somatisk korttidsvård som beroende variabel och både SEI-variabler och yrkesdödlighet som förklarande variabler, enbart män i åldern 18-84 år

Variabel Beta- Odds-kvot P estimat ——————————— Estimat 95-proc konf interv Intercept —3,3667 0,0000 Kvadrerad ålder 0,0004 0,0000 Log avstånd —0,1430 0,87 O,81-0,92 0,0000 Frånskild 0,3332 1,40 1,23—1,59 0,0000 Tjänsteman —0,1733 0,84 0,78—0,90 0,0000 Yrkesdödlighet 0,0821 1,09 1,05—1,12 0,0000

För hela modellen Antal observationer: 53634 varav 4628 (8,6 proc) vårdats Chi-kvadrat: 1788,65 med 5 frihetsgrader R-kvadrat: 0,057

jandet som social ojämlikhet i sjuklighet.

Ytterligare en möjlighet till att statistiskt jämföra de två förklaringsmo- dellerna skall prövas. Både variablerna för den socioekonomiska indelning- en och variabeln för yrkesdödligheten tillåts nu ingå i samma modell. Statistiskt är detta möjligt eftersom det inte finns något linjärt samband mellan dessa variabler. Saklogiskt är detta även helt rimligt. Om exempelvis dödlighetsvariabeln hålls konstant i modellen, kan vårdutnyttjandet variera med hänsyn till socioekonomiska och demografiska variabler. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen som omfattar samtliga statistiskt signifi- kanta variabler framgår av tabell 23.

Den modell som innehåller variabler för såväl yrkesrelaterad dödlighet som socioekonomisk indelning visar sig således vara den statistiskt bästa modellen. Chi-kvadratvärdet är klart bättre än de två övriga modellernas och samtliga variablers beta-estimat är synnerligen signiökanta. Vissa försök att ytterligare förbättra modellen har gjorts, exempelvis genom att införa en interaktionsterm för yrkesdödlighet och ålder. Någon bättre modell med de variabler som varit tillgängliga har dock inte varit möjlig att finna.

Sammantaget torde de tre modeller som presenterats i tabellerna 20, 22 och 23 innebära att olikheterna i vårdutnyttjandet kan ges flera tolkningar. Vissa skillnader kan förklaras med de skillnader i hälsotillstånd som dödligheten är en indikator på. Utöver det som dessa skillnader förklarar utnyttjar tjänstemännen den slutna somatiska korttidsvården i lägre grad än övriga. Detta skulle kunna tolkas på så sätt att tjänstemännen har bättre tillgång till eller mer aktivt efterfrågar alternativa vårdformer till sluten vård. En annan tolkning kan vara att tjänstemännens sjuklighet överskattas när yrkesdödligheten används som indikator på hälsotillståndet. Detta blir nämligen fallet om det bland tjänstemännen finns få sjukdomstillstånd som är av den karaktären att de kräver sluten vård men inte påverkar dödligheten.

För att illustrera innebörden av den logistiska modellen i tabell 23 presenteras en grafisk framställning av modellen i figur 8. Den av modellen predicerade sannolikheten för att bli inskriven i sluten somatisk vård i olika

PR 0.40

0.30

0.20

0.10

10 20 30 1.0 50 60 70 80 Ålder

-——— Lärare — — Arbetare —— — Skild arbetare

Figur 8: Sannolikheten för förvärvsarbetande män i tre olika yrken att bli inskrivna i sluten somafifk komid—Wå'd åldrar framställs för tre grupper av individer. Lärare - en i Uppsala vanlig

eft" du” yrkesgrupp får utgöra ett exempel på lågt vårdutnyttjande. Arbetare i grafiskt arbete samt frånskilda arbetare i verkstadsarbete exemplifierar kategorier med högre vårdutnyttjande.

Motsvarande analyser har även genomförts beträffande kvinnor. Antalet förvärvsarbetande kvinnor i de tre kommunerna är dock betydligt färre än antalet män, knappt 38 000. Vidare är ålderssambandet - vilket påpekats tidigare - av en annan karaktär. Den yrkesrelaterade dödligheten för kvinnor skiljer sig också avsevärt från männens, bl a genom en betydligt mindre spridning. Detta innebär att detär betydligt svårare att analysera sjukvårds- utnyttjandet för kvinnor än för män i regressionsmodeller. Bl a blir förklaringsvärdena synnerligen låga (R-kvadrat cirka 0,012) varför det förefaller mycket tveksamt att jämföra olika modeller. Man kan dock konstatera att i en modell som innehåller både yrkesrelaterad dödlighet och socioekonomisk indelning blir variabeln yrkesdödlighet ej signifikant.

9.3. Faktorer som påverkar vårdtidens längd

Inledningsvis i detta kapitel påpekades att de flesta analyser skulle göras med den dikotoma variabeln vårdad/icke vårdad som beroende variabel. Med hjälp av sådana analyser kan frågan om vården är tillgänglig på lika villkor belysas. Det är emellertid möjligt att vissa demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer även kan tänkas påverka vårdtidens längd. Ett sådant tänkbart samband, nämligen det mellan vårdtid och avstånd till sjukhus, belystes något i kapitel 8. Utöver avstånd skall i detta avsnitt ytterligare några faktorers eventuella samband med vårdtidens längd analyseras.

Analysmetoden i detta avsnitt är linjär multipel regressionsanalys. De första analyserna syftade främst till att klarlägga om sambandet mellan de förklarande variablerna och vårdtiden är av additativ eller multiplikativ natur, d v s om den beroende variabeln skall vara antal vårddagar eller logaritmen för antalet vårddagar. Förklaringsvärdena var klart bättre då den beroende variabeln logaritmerats, varför den multiplikativa modellen användes genomgående här.

Olika angreppssätt prövades med från början samtliga demografiska, socioekonomiska och geografiska variabler med i modellerna. Det visade sig bl a att avstånd till sjukhus inte hade något signifikant samband med vårdtidens längd. Olika modeller testades, även en modell som skulle ta till vara ett eventuellt U-format samband. Det vaga samband som kunde skönjas i den översiktliga redovisningen i tabell 16 med först minskande vårdtider och därefter ökande vårdtider med ökande avstånd från sjukhuset är således inte statistiskt signifikant i en regressionsmodell som omfattar även demografiska och socioekonomiska variabler. Den slutliga modellen med de faktorer som visat sig signifikant påverka vårdtiden presenteras i tabell 24.

Åldern spelar ungefär samma roll för vårdtidens längd för såväl män som kvinnor. En åldersökning med 10 år innebär enligt modellen att antalet vårddagar ökar med knappt 20 procent. Civilståndet påverkar dock vårdtiden endast för män, såväl frånskilda som änklingar har mellan 13 och

Tabell 24 Regressionsanalys avseende faktorer som påverkar vårdtidens längd inom sluten somatisk korttidsvård

Variabel Män Kvinnor Parameter P Parameter P estimat estimat Intercept 0,6075 0,0001 0,6136 0,0001 Ålder 0,0073 0,0001 0,0074 0,0001 Frånskild 0,0540 0,0111 Ankling 0,0589 0,0061 . Tjänsteman —0,0287 0,0064 —0,0373 0,0002

För hela modellen Beroende variabel: logaritmerat antal vårddagar Antal observationer: 6777 7357 R-kvadrat: 0,227 0,206

15 procent fler vårddagar än övriga. En tänkbar förklaring till denna skillnad mellan män och kvinnor kan vara att utskrivriingsbeslutet inte påverkas av kvinnors hemförhållande, medan däremot de ensamma männen får stanna kvar på sjukhuset något längre än de män som lever i en familj. En annan rimlig förklaring skulle kunna vara att det bland männen fanns skillnader i sjuklighet mellan civilstånden, medan någon sådan motsvarande skillnad inte fanns bland kvinnorna.

Att de demografiska faktorerna påverkar vårdtiden förefaller tämligen naturligt. Något mer svårtolkat är det faktum att för både män och kvinnor gäller att medlemmarna i tjänstemannafamiljema har knappt 10 procent färre vårddagar än övriga. En tänkbar tolkning är att man bland tjänstemän har bättre förutsättningar att anpassa sin arbetssituation så att man kan underlätta vård i hemmet av anhöriga.

10. Leder ökade resurser inom primärvården till minskade krav på sluten vård?

Inledningsvis i denna rapport angavs syftet bl a vara att studera geografiska skillnader i vårdutnyttjandet samt betydelsen av primärvårdens omfattning för utnyttjandet av den slutna somatiska korttidsvården. Ett naturligt angreppssätt för detta delsyfte är att genomföra en kartografisk studie av vårdkonsumtionen. Genom att studera det geografiska mönstret i vårdut- nyttjandet blir det möjligt att belysa frågan om det finns något samband mellan utnyttjandet av sluten vård och tillgången på primärvård.

Som ett första steg före den kartografiska analysen skall dock två av de tidigare presenterade tabellerna sammanställas till en tabell för att enkelt jämföra besökstal i öppen vård med utnyttjandet av den slutna vården. Denna jämförelse av öppen och sluten vård presenteras i tabell 25.

Besökstalen i tabell 25 är inte ålders- och könsstandardiserade då detta inte varit möjligt med hänsyn till underlagsmaterialet. Den procentuella andelen av befolkningen som var 75 år eller äldre har därför angivits i tabellen. Trots den bristande jämförbarheten torde man dock kunna konstatera att den slutna korttidsvården utnyttjas av en större andel av befolkningen i de två kommuner där sjukhusen är belägna - Uppsala och Enköping - och där samtidigt antalet besök hos allmänläkare är som lägst.

Tillgången till ett koordinatsatt register gör det emellertid möjligt att studera de geografiska skillnaderna i vårdutnyttjandet mer i detalj. För att öka jämförbarheten mellan länets olika delar måste dock åtminstone

Tabell 25 Antal besök hos allmänläkare per invånare respektive procentuell andel vårdade i sluten somatisk vård i Uppsala län 1977 efter kommuner

Kommun Besök Andel Andel i befolkn

per inv vårdade 75 år och äldre I_-_Iåbo 1,16 8,5 1,9 Alvkarleby 1,14 7,3 7,4 Tierp 1,32 7,3 9,1 Uppsala 0,52 8,7 5,6 Enköping 0,63 9,3 6,5 Osthammar 0,88 7,6 8,1 Totalt 0,69 8,5 6,2

Källa: Sammanställning över antalet läkarbesök 1977 från landstingets planeringsav- delning samt Patientstatistik från sluten kroppssjukvård

x-a_

, & Björklinge & ( * UPPSALA .relu

Ort med sjukhus och vårdcentraler

vårdcentral eller läkarstation

Utnyttjande av sluten vård

observerat mindre än 92,5 proc. av förväntat

observerat mindre än förväntat

observerat lika med förväntat

observerat större än förväntat

observerat större än 107,5 proc. av förväntat

Figur 9: Ålders- och könsstandardiserade vårdkonsumtionskvoter för sluten vård i Uppsala län 1977

skillnader i befolkningens åldersfördelning beaktas. I figur 9 presenteras en karta över utnyttjandet av sluten vård inom Uppsala län. Av tekniska skäl ingår dock inte skärgården utanför Upplandskusten i den kartografiska framställningen. Kartan har tagits fram med den metod som beskrevs Översiktligt i kapitel 2 och visar således kvoten mellan det faktiska vårdutnyttjandet och det förväntade med hänsyn tagen till befolkningens ålders- och könssammansättning.

Med hänsyn till den mycket ojämna befolkningsfördelningen är det nödvändigt att göra någon form av signifikanstestning av de beräknade kvoterna, vilket även påtalades i metodkapitlet. Resultatet av signifikans- testningen presenteras på kartan genom att områden med lägre vårdutnytt- jande än förväntat begränsas med den övre gränsen för kvotens 90- procentiga konfidensintervall medan den lägre konfidensintervallsgränsen används för högkonsumtionsområdena. De områden på kartan där obser- verad och förväntad konsumtion inte signifikant (P=0,05) skiljer sig åt, behandlas som om observerad och förväntad konsumtion vore lika.

Ett visst mönster kan skönjas i kartbilden i figur 9. De tre nordliga kommunerna uppvisar endast områden med normal eller låg konsumtion av sluten vård. Uppsala och Enköping uppvisar däremot ett mer varierat mönster med både områden med högt vårdutnyttjande och områden med lågt vårdutnyttjande. De båda tätorterna kan i stort sett betraktas som högkonsumtionsområden medan stora delar av landsbygden i både Uppsala och Enköpings kommuner karaktäriseras av lågt vårdutnyttjande. Enligt tabell 25 hade Uppsala och Enköping det högsta vårdutnyttjadet av sluten korttidsvård inom länet, men kartbilden i figur 9 visar således på att stora variationer förekom inom dessa kommuner.

Tldrgare 1 denna rapport har visats att utöver ålder och kön finns det flera demografiska, socioekonomiska och geografiska faktorer som påverkar utnyttjandet av sluten korttidsvård. Dessa faktorer är rimligen inte jämnt geografiskt fördelade. För att på ett mer rättvisande sätt kunna studera de geografiska skillnaderna bör man även ta hänsyn till dessa faktorer vid beräkningen av den förväntade vårdkonsumtionen. Ett sätt att göra detta är att med hjälp av en logistisk regressionsanalys beräkna sannolikheten för att en individ skall ha vårdats i sluten korttidsvård. I kapitel 9 redovisades några olika modeller för att belysa vissa frågor rörande vårdutnyttjandets fördelning. När det gäller att välja regressionsmodell i detta sammanhang är det väsentligt att finna modeller som ger en så bra prediktion som möjligt. Förutom att göra separata modeller för män och kvinnor torde det vara rimligt att dela upp materialet i några åldersgrupper för att öka säkerheten i prediktionen.

För barn och ungdom under 20 års ålder är det meningslöst att beakta civilståndsvariabeln. Däremot är det möjligt att låta familjens socioeko- nomiska status påverka beräkningen av förväntat vårdutnyttjande. Nästa grupp omfattar de förvärvsarbetande åldrarna, d v s från 20 till 65 år. Vid beräkning av förväntat vårdutnyttjande för denna åldersgrupp används förutom ålder även uppgift om civilstånd och familjens SEI-tillhörighet. För den återstående, äldsta åldersgruppen används däremot endast åldern vid beräkning av förväntat vårdutnyttjande.

För att materialet även fortsättningsvis skall ha samma omfattning som vid

Figur 10: Demografiskt och socioekonomiskt standardiserade vårdkon- sumtionskvoter för sluten vård i Uppsala län 1977

Björklinge

Ort med sjukhus och vårdcentraler vårdcentral eller läkarstatlon

Utnyttjande av sluten vård observerat mindre än 92,5 proc. av förväntat

observerat mindre än förväntat

observerat lika med förväntat

observerat större än förväntat

observerat större än 107,5 proc. av förväntat

framställningen av kartan i figur 9 måste problemen med det bortfall som avser civilstånd och socioekonomiska faktorer lösas. Som tidigare påpekats saknas samtliga F oB-uppgifter för barn under två år. För dessa barn antas att samma fördelning av SEI-tillhörighet gäller som för övriga barn upp till och med fem år. För övriga åldrar gäller följande: Saknas uppgift om civilstånd så antas att personen inte är frånskild, vilket är ett tillräckligt antagande eftersom endast variabeln frånskild signifikant påverkar vårdutnyttjandet. Bortfall beträffande den socioekonomiska grupperingen har omklassificerats till tjänstemannagruppen. Detta har gjorts dels för att tjänstemannayrkena dominerar inom Uppsala län, dels för att vårdutnyttjandets omfattning bland dem som saknar socioekonomisk grupperingi stort sett överensstämmer med tjänstemännens. Resultatet av karteringen framgår av kartan i figur 10.

Mönstret i kartbilden i figur 10 har många likheter med den karta som redovisades först (figur 9). Den största skillnaden mellan de två kartorna består i att den andra kartan (figur 10) - då beräkningen av förväntat vårdutnyttjande även tog hänsyn till civilstånd och SEI-tillhörighet - har en större yta där observerad vårdkonsumtion inte signifikant skiljer sig från förväntad. Detta är en helt rimlig skillnad. Kartan som enbart baseras på befolkningens ålders- och könsfördelning återspeglar således inte bara geografiska skillnader i vårdutnyttjandet utan ger även en indirekt bild av den socioekonomiska strukturen. Detta senare inslag i kartbilden ingår dock ej i kartan i figur 10.

De skillnader i vårdutnyttjande mellan olika delar av länet som nu redovisas kan således inte förklaras av skillnader i demografisk eller socioekonomisk struktur. Genom signifikanstestning bör även större delen av den slumpmässiga inverkan på kartbilden vara eliminerad. De förklaring- ar som därför ligger närmast till hands gäller skillnader i sjuklighet och skillnader i sjukvårdens resursutbud. För att kunna belysa det senare har samtliga allmänläkarrnottagningar utanför tätorterna Enköping och Uppsala markerats på kartan. Även dessa två tätorter har markerats på kartan och som påpekats i kapitel 4 finns där ett rikt utbud på sjukhusvård medan primärvården var av mindre omfattning i dessa tätorter vid tiden för denna studie.

Kan man nu med hjälp av dessa kartor besvara frågan om ökade resurser inom primärvården leder till minskade krav på sluten vård? Naturligtvis kan kartorna inte användas som bevis på samband av detta slag, men däremot torde de kunna tjäna som ett väsentligt diskussionsunderlag.

En av de synpunkter som framförts i debatten om vilka effekter en resursförstärkning inom den öppna vården får på den slutna, innebär att fler intagningar kommer att krävas. Argumentet för denna ståndpunkt är att antalet utredningar kommer att öka och därmed ökar också kraven på de delar av sjukvården som av tekniska och medicinska skäl sker inom den slutna vården (2). Kartorna över vårdutnyttjandet ger emellertid inget stöd åt denna ståndpunkt. Om vi bortser från situationen i tätorterna Enköping och Uppsala gäller att i närheten av vårdcentraler och läkarstationer finns inga områden som karaktäriseras av högt utnyttjande av den slutna vården. Endast områden där det faktiska vårdutnyttjandet överensstämmer med eller är mindre än det förväntade änns i närheten av utbudet av allmänläkarvård. Exempelvis omges läkarstationen i Knutby i östra delen av

Uppsala kommun av ett område där utnyttjandet av den slutna vården är mindre än förväntat. Samma sak gäller hälsocentralen i Tierp och dess omgivning.

Den motsatta ståndpunkten, nämligen att en utbyggd primärvård kommer att medföra en minskad belastning på den slutna vården (35), får emellertid inte heller ett entydigt stöd av kartbilden. Flera av vårdcentralerna ligger i områden där den slutna vården har en för hela länet normal omfattning. Detta gäller t ex Bålsta, KniVSta och Gimo. Ingen av dessa tre vårdcentaler hade dock så stort besöksantal i förhållande till folkmängden i upptagnings- området som Tierp. Man skulle således kunna hävda att resurserna i dessa områden inte var tillräckliga för att de skulle påverka omfattningen av den slutna vården.

Än mer komplicerad blir tolkningen av vårdutnyttjandet i de två tätorterna Enköping och Uppsala. En tänkbar förklaring till den högre vårdkonsum- tionen i tätorterna skulle kunna vara att sjukligheten var högre. En indikator på detta förhållande är att det finns en viss överdödlighet bland män i storstäder (7). Detta skulle således möjligen kunna vara en förklaring som gäller Uppsala. Emellertid är skillnaderna i dödlighet små varför skillnader- na i sjukvårdens resursutbud torde vara mer intressanta som tänkbara förklaringar till det högre vårdutnyttjandet. Brister i primärvårdens kapaci- tet torde rimligen medföra att andra vårdformer efterfrågas, främst sjukhusansluten öppen vård. En sjukhusbaserad patient-läkarkontakt ökar sannolikt möjligheterna för en patient att bli inskriven i sluten vård, vilket skulle kunna vara en förklaring till det högre vårdutnyttjandet i Enköping och Uppsala (1).

Sammanfattningsvis kan således konstateras att karteringen av utnyttjan- det av den slutna korttidsvården inte ger något stöd åt hypotesen att en utbyggnad av primärvården kommer att leda till en ökad efterfrågan av sluten vård. Vissa förhållanden, t ex det låga utnyttjandet av sluten korttidsvård av befolkningen i Tierp, kan tydas som att en resursförstärkning av primärvården kan leda till minskade krav på sluten vård. Vidare torde den sjukhusanslutna öppna vården fungera som en inkörsport till sluten sjukhusvård. I det avslutande kapitlet kommer bl a en diskussion av frågan om relationen mellan resurser i primärvård och utnyttjande av sluten korttidsvård att ytterligare utvecklas.

11. Sammanfattande diskussion

Frågan om den svenska sjukvården är jämlik har fått särskild aktualitet genom att lagstiftningen inom hälso- och sjukvårdsområdet tagit upp krav på jämlikhet (15). Eftersom hälso- och sjukvårdslagen även ålägger landstingen ett planeringsansvar, är det angeläget att kartlägga vilka eventuella brister som den nuvarande sjukvårdsorganisationen har med avseende på jämlik- het. Innebörden av jämlikhet kan naturligtvis deänieras på olika sätt. Med jämlik sjukvård avses i denna studie att likartade sjukvårdsbehov tillgodoses på likvärdigt sätt. Genom att materialet till denna studie sammanställts från olika källor, har det varit möjligt att studera vårdutnyttjandet ur såväl demografisk, socioekonomisk som geografisk synvinkel.

Materialet är dessvärre inte fullständigt beträffande de variabler som hämtats från folk- och bostadsräkningarna. Detta innebär att ett bortfall på cirka 10 procent kan ha påverkat resultatet av analyserna. I kapitel 10 påpekades att den del av populationen för vilka FoB-variabler saknades hade ett vårdutnyttjande som var av ungefär samma omfattning som tjänstemän- nens. Om hela bortfallet består av tjänstemän skulle således analyserna påverkas högst obetydligt. Om däremot de personer för vilka det saknas FoB-uppgifter är arbetare skulle skillnaden mellan tjänstemän och arbetare minska något. Bortfallet beror huvudsakligen på den inflyttning till länet som skett mellan 1975 och 1977. Eftersom sysselsättningsutvecklingen i Uppsala län under 1970-talet inneburit att den offentliga förvaltningen varit mest expansiv och sysselsättningen inom tillverkningsindustri och byggnadsindu- stri har minskat (26) torde en stor del av de till länet inflyttade vara tjänstemän.

Den socioekonomiska indelningen ansluter så långt det varit möjligt till Statistiska centralbyråns indelning (SEI) (36). Det huvudsakliga intresset har inriktats på de som var förvärvsarbetande enligt FoB 60 eller FoB 75. Några detaljerade studier av vårdutnyttjandet bland de som icke förvärvsarbetade har emellertid inte genomförts. Sannolikt skulle en särredovisning av exempelvis studerande, hemmafruar respektive pensionärer visa på stora skillnader i utnyttjandet av den slutna somatiska korttidsvården.

11.1. Sjuklighetens betydelse

En ur planeringssynpunkt viktig fråga gäller om skillnaderna i vårdutnytt- jande mellan olika grupper i samhället verkligen orsakas av sjuklighetens

fördelning eller av andra faktorer. Några entydiga svar torde det inte vara möjligt att ge, men vissa huvuddrag i vårdutnyttjandemönstret skall ändå diskuteras.

Av de faktorer som analyserats i denna studie har uppenbarligen åldern den största sambandet med vårdutnyttjandet. Detta gäller inte bara den slutna korttidsvården som studerats här utan även flertalet andra vårdformer (33). Även när man sökt andra mått på sjuklighet, vid tex intervjuunder- sökningar angånde långvarig sjukdom, nedsatt arbetsförmåga eller funk- tionsnedsättningar har man funnit en ökad sjuklighet vid stigande ålder (20). De variationer i vårdutnyttjande som förklaras av åldern torde således i allt väsentligt vara ett uttryck för sjuklighetens fördelning.

Även de frånskilda har ett vårdutnyttjandemönster med många gemen- samma drag med vad som rapporterats i andra studier. Andersen och medförfattare (3) visade att de frånskilda har ett högre utnyttjande av öppen vård samt längre vårdtider i sluten vård. Däremot var inte den procentuella andelen inskrivna i sluten vård större bland frånskilda än övriga, vilket således avviker från resultaten i denna studie. Detta kan möjligen bero på att i Andersens studie särredovisades inte korttidsvården, varför eventuella skillnader som änns inom korttidsvården men inte inom långtidsvården kan uttunnas. Senare har även bl a Nyström (22) studerat vårdkonsumtion och hälsa bland de frånskilda och funnit flera faktorer som indikerar att de frånskildas högre vårdutnyttjande har sin grund i högre sjuklighet. Samban- det mellan dödlighet och civilstånd har också studerats i en rapport från Spri (9). Framför allt bland medelålders män fann man en markant överdödlighet för frånskilda. Sannolikt kan denna överdödlighet förklaras av skillnader i alkoholvanor. Sammanfattningsvis torde således det högre vårdutnyttjandet bland frånskilda ha sin huvudsakliga grund i en högre sjuklighet.

J ordbrukama och tjänstemännen är de två socioekonomiska grupper som i denna studie avviker från övriga genom ett signiäkant lägre vårdutnyttjande. Jordbrukarnas hälsotillstånd och vårdutnyttjande har varit föremål för flera studier som tillsammans dock ger en inte helt entydig bild. Å ena sidan har jordbrukarna enligt SCB:s dödsfallsstudie (8) den lägsta dödligheten bland män. Låga dödlighetstal för jordbrukare har även rapporterats från exempelvis Finland (40). Även lågt vårdutnyttjande, särskilt beträffande öppen vård, änns belagt (3). Utifrån dessa resultat kan det förefalla rimligt att jordbrukarna utnyttjar den slutna vården i låg omfattning såsom denna studie visar. Å andra sidan har jordbrukarna enligt arbetsskadestatistiken (4) en högre frekvens arbetsskador än genomsnittligt. Även Thelin (38) rapporterar i en studie om jordbrukarnas arbete och hälsa hög sjuklighet beroende på olycksfall och hävdar dessutom att det i många sjukdomsgrup- per inte änns några signifikanta skillnader i sjuklighet mellan jordbrukare och andra yrkesgrupper. I studien av levnadsförhållanden (20), där det upplevda hälsotillståndet kartläggs, rapporteras bl a beträffande jordbruka- re en större andel män med långvarig sjukdom än genomsnittligt bland förvärvsarbetande i åldern 45 - 64 år. Bilden av jordbrukarnas sjuklighet är således inte helt entydig. Det är alltså möjligt att jordbrukarna på grund av sina speciella livsvillkor och sina attityder till sjukdom och sjukvård utnyttjar sjukvården i mindre omfattning än andra med motsvarande sjuklighet.

Tjänstemännen utgör en relativt heterogen grupp i den socioekonomiska

indelning som tillämpats i denna studie. Trots detta pekar analyserna på ett signiäkant lågt utnyttjande av sluten korttidsvård. I olika studier av förhållandet mellan samhällsklass och hälsa rapporteras minskade hälsopro- blem med ökande social status (se t ex 20,39). Det är således tänkbart att tjänstemännen utnyttjar vården mindre än arbetare tack vare bättre hälsa.

I samband med diskussionen i kapitel 9 om tjänstemännens lägre vårdutnyttjande - även då yrkesdödligheten ingick i i analysen - påtalades en svårighet att använda dödlighetstal som indikator på sjuklighet, nämligen att vissa sjukdomar kan medföra betydande vårdbehov trots att de inte i nämnvärd grad påverkar dödligheten. Ytterligare ett skäl till försiktighet i bedömningarna av analyser med yrkesrelaterad dödlighet som förklarande variabel liggeri den ständiga förändringen av arbetsinnehåll och arbetsmiljö inom olika yrken. Dessutom tillkommer ständigt nya yrken som grupperas ihop med de tidigare befintliga yrkena i yrkesklassifikationen. Även om det således änns skäl till försiktighet i bedömningarna torde man kunna konstatera att en stor del av de socioekonomiska skillnaderna i vårdutnytt- jande har sin grund i skillnader i sjuklighet.

11.2. Primärvårdens betydelse

De geografiska aspekterna på vårdutnyttjandet belyses i denna studie på olika sätt. Fördelningen av vårdutnyttjandet framgår dels av redovisningen av vårdutnyttjandet inom respektive primärkommun, dels genom kartering- ar. Vidare har avståndets betydelse beaktats i flera analyser. Med hänsyn till de många samband som änns mellan demograäska och socioekonomiska faktorer å den ena sidan och den geograäska fördelningen å den andra är det emellertid nödvändigt att hålla samman analyserna.

Utöver de skillnader i sjuklighet som finns beroende på socioekonomiska och demograäska faktorer torde de geograäska skillnaderna i sjuklighet vara försumbara inom ett så begränsat område som Uppsala län. Den rimliga förklaringen till skillnaderna i vårdutnyttjande blir då sjukvårdens resursut- bud och tillgänglighet. De geograäska skillnaderna i utnyttjandet av den slutna korttidsvården framgår inte bara av kartorna utan även av att avståndet till Akademiska sjukhuset ingår i de statistiska analyserna i kapitel 9. De två olika sätten att se på de geografiska skillnaderna ger - visserligen med olika detaljeringsgrad - samma resultat. Ju längre avstånd till sjukhuset, desto mindre andel av befolkningen har varit inskriven i sluten vård. Såväl regressionsanalyserna som kartorna kan alltså ses som en illustration till att sjukhuset är vad Allander (1) kallat en vårdmagnet.

Skillnader i sjukvårdens resursutbud i olika delar av länet har tidigare påpekats. För stora delar av Uppsala län kan även avståndet till sjukhus ges en tolkning i relation till sjukvårdens resursutbud. När avståndet till sjukhuset ökar framstår nämligen den icke sjukhusanslutna öppna vården som ett naturligare och mer lättillgängligt alternativ. Den primära sjukvårds- kontakten kommer därmed i allt högre grad att tas utanför sjukhusen varför inskrivning i sluten vård kommer att kräva remittering och resor.

Sjukvårdens resurser utanför sjukhusen är emellertid mångskiftande

varför det är svårt att utifrån en analys av detta slag avgöra vilken betydelse primärvården har för utnyttjandet av den slutna sjukhusvården. Distriktslä- karväsendets omfattning varierar kraftigt även mellan de delar av länet som ligger utanför tätorterna i Uppsala och Enköping. Möjligheterna att upprätthålla önskvärd läkarkontinuitet skiftar liksom resurserna för omvård- nad i form av distriktssköterskor och primärkommunal hemhjälp. Det är således svårt att på basis av statistiska och kartografiska analyser avgöra hur olika delar av primärvården påverkar utnyttjandet av den slutna korttidsvår- den.

Förekomsten av specialistläkare i öppen vård komplicerar ytterligare tolkningen av sambanden mellan omfattningen av öppen vård utanför sjukhus och utnyttjandet av sluten korttidsvård. Specialistläkare i offentlig öppen vård finns främst i Tierp medan de privatpraktiserande specialistlä- karna inom Uppsala län huvudsakligen arbetar i Uppsala. Det är naturligtvis helt möjligt att specialistläkarna i Tierp bidragit till att Tierpsborna använt den slutna vården i mindre omfattning än förväntat. En studie av betydelsen av öronspecialist vid vårdcentral visade att antalet besök vid öronklinikens öppenvårdsmottagning minskade med cirka 60 procent när en specialist i öronsjukdomar fanns vid hälsocentralen i Tierp (5). Den för intagning i sluten vård så betydelsefulla patient-läkarkontakten vid sjukhusmottagning- ar minskar således när det finns specialister som arbetar i icke sjukhusan- sluten öppen vård. Samtidigt kan man dock konstatera att det finns flera områden i Uppsala och Östhammars kommuner på stort avstånd från specialistläkarnas mottagningar, med ett vårdutnyttjandet inom sluten vård som är lägre än förväntat. Förekomsten av specialister i öppen vård torde således inte vara något nödvändigt villkor för att utnyttjandet av den slutna vården skall vara mindre än förväntat. Situationen i centrala Uppsala är i detta avseende mer svåranalyserad. Den ringa omfattningen av den offentliga allmänläkarvården kompenserades dels av sjukhusansluten öppen vård, dels av privatläkarvård. Det kan emellertid konstateras att nettoef- fekten av detta resursutbud var ett relativt högt utnyttjande av den slutna korttidsvården.

I kapitel 10 konstaterades att karteringen av utnyttjandet av den slutna korttidsvården inte gav något stöd åt hypotesen att en utbyggnad av primärvården skulle leda till ökad efterfrågan av sluten korttidsvård. Vissa förhållanden kunde tvärtom ses som tecken på att en resursförstärkning inom primärvården kan leda till minskade krav på sluten somatisk korttidsvård. Att en väl fungerande primärvård kan vara en förklaring till lågt utnyttjande av sluten vård framgår även av en studie av vårdutnyttj andet i Västerbotten (42). De problem som aktualiserats i detta kapitel belyser några tolknings- svårigheter. De huvudsakliga slutsatserna i kapitel 10 torde trots detta kvarstå. Såväl regressionsanalyserna som karteringama tyder på att närhet till sjukhus leder till högt utnyttjande av sluten vård, medan närhet till primärvård åtminstone inte ökar utnyttjandet av den slutna vården.

11.3. Några konklusioner för hälso- och sjukvårds- planeringen

De i planeringssammanhang viktigaste slutsatserna av denna studie torde vara att bortsett från de geograäska skillnaderna i vårdutnyttjandet torde de största skillnaderna bero på olikheter i hälsotillstånd. Detta förhållande får konsekvenser av olika slag för hälso- och sjukvårdsplaneringen. Vid planering på kort sikt kan det vara nödvändigt att vid resurstilldelningen till den slutna somatiska korttidsvården beakta inte bara åldersfördelningen utan även socioekonomiska förhållanden och skilsmässofrekvens. För planering på längre sikt måste huvudmålsättningen vara att genom preven- tion förbättra hälsan bland de grupper i samhället som idag utnyttjar vården mest, eftersom skillnader ivårdutnyttjande till så stor del förefaller bero på skillnader i hälsotillstånd.

Skillander mellan olika yrkesgrupper - eller mellan andra sociala indelningar - i upplevd hälsa, vårdutnyttjande och dödlighet har studerats i många sammanhang (se t ex 8, 20). Om man vill använda socioekonomiska faktorer i planeringssammanhang är det emellertid väsentligt att vara uppmärksam på det man kallat healthy worker effect (10). Den innebär att man riskerar att underskatta sjukligheten (vårdbehovet) i en yrkesgrupp om man inte tar hänsyn till sjukligheten hos dem som inte längre är kvar i yrket. I denna studie gäller detta speciellt dem som upphört att vara förvärvsarbe- tande. Detta framgår bla av jämförelserna i vårdutnyttjandet mellan den socioekonomiska indelning som enbart baserats på FoB 75 och den som kompletterats med uppgifter från FoB 60.

Ett rimligt krav på ett planeringsinstrument är att det inte är onödigt svårhanterat. Det är således önskvärt att inte fler faktorer än vad som är nödvändigt tillåts påverka planeringen. Åldern är uppenbarligen den faktor som har den största betydelsen i detta sammanhang. Visserligen kan man som i England (30) låta mortalitetsstatistik ingå i underlaget för fördelning av resurser till somatisk korttidsvård, men enligt resultaten i denna studie bör dock mortalitetsuppgiftema - i jämförelse med åldersstrukturen — ges en underordnad roll i planeringsprocessen. Det är vidare väsentligt att uppmärksamma att även vissa sjukdomar som inte påverkar dödligheten i nämnvärd omfattning kräver sluten vård.

Om primärvården byggs ut i enlighet med de långsiktiga planerna finns det av resultaten i denna studie att döma ingen anledning att räkna med att detta förhållande i sig kommer att medföra några ökade krav på intagning i somatisk korttidsvård. Huruvida primärvården kommer att innebära en avlastning från den slutna vården är dock svårare att uttala sig om. Primärvården är ännu i ett tidigt utvecklingsstadium varför det är svårt att avgöra vilka långsiktiga effekter primärvården får för utnyttjandet av den slutna vården. Genom ett intensifierat samarbete mellan sjukhuskliniker och den öppna vården utanför sjukhusen och ökade resurser för vård i hemmet torde det dock vara möjligt att även överföra vissa fall till öppen vård.

11.4. Är den slutna vården jämlik?

Med en ojämlik sjukvård brukari allmänhet avses ett sjukvårdssystem där de resursstarka utnyttjar en större del av sjukvården än vad deras hälsotillstånd motiverari jämförelse med andra grupper. Denna typ av ojämlikhet har man bl a funnit i England. Hart (13) formulerade i början av 1970-talet The Inverse Care Law, vilken innebär att tillgången till god medicinsk vård tenderar att vara omvänt korrelerad med behovet av vård. Senare har man bl a i den s k Black Report (39) visat att ojämlikheten i vårdutnyttjande är särskilt påtaglig när det gäller hälsovårdande insatser. Beträffande sluten vård fann man däremot att den utnyttjades i högre grad av arbetarklassen än övriga, vilket förklarades med förmodanden om högre sjuklighet och/eller större svårigheter att erhålla adekvat vård i hemmet (39). Denna studie tyder inte på att det finns någon ojämlikhet av det slaget i svensk sluten somatisk korttidsvård. Möjligheterna att utnyttja den slutna sjukvården försvåras visserligen av långa avstånd till sjukhusen, men denna ojämlikhet kan man naturligtvis inte komma ifrån och den måste kompenseras med andra insatser från Sjukvårdshuvudmännen, främst i form av en väl fungerande ambulans— service samt en lokalt förankrad primärvård.

Att tillgången till den slutna somatiska korttidsvården i stort sett kan betraktas som jämlik innebär dock inte med nödvändighet att patienterna upplever sjukvården som jämlik. Patienternas möjligheter att förstå, påverka och tillgodogöra sig vården är sannolikt inte jämlikt fördelade mellan olika grupper i samhället. Sådana aspekter på sjukvårdens jämlikhet ligger dock utanför ramen för denna studie.

Referenser

1. Allander E. Centrallasarettet som vårdmagnet. Skillnader i sluten somatisk vård Falun-Borlänge 1968. Stockholm: Karolinska institutet, 1972.

2. Allander E & Landell N-E. Vård åt vem? Från sjukvårdsteknik till fördelningsproblem. En programskiss. Socialmedicinsk tidskrift 1976;53:353-64.

3. Andersen R, Smedby B & Anderson 0 W. Medical Care Use in Sweden and the United States -- A Comparative Analysis of System and Behavior. Chicago: Center for Health Administration Studies, Research Series No. 27, 1970.

4. Arbetsskador 1980 - yrkesrelaterade risker. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen, Statistiska centralbyrån, 1983.

5. Berg B, Bredberg G, Korpela M & Smedby B. Betydelsen av en öronspecialist vid vårdcentral. Läkartidningen 1980;77:1752-54.

6. Breslow N E & Day N E. Statistical Methods in Cancer Research. Volume I - The analysis of case-control studies. Lyon: International Agency for Research on Cancer, 1980. (IARC Scientific Publications No. 32)

7. Carlsson G, Arvidsson O, Bygren L-O & Werkö L. Liv och hälsa. En kartläggning av hälsoutvecklingen i Sverige. Stockholm: Liber Förlag, 1979.

8. Dödsfallsregister 1961 - 1970. PM från SCB 19815.

9. Dödsorsak? Dödsorsaksstatistik som underlag för planering. Stockholm: Spri, 1983 (Spri rapport 122). 10.Foldspang A, Juul S, Olsen ] & Sabroe S. Epidemiologi. Sygdom og befolkning. Köpenhamn: Munksgaard, 1981. 11.Folk- och bostadsräkningen 1975. Del 11: Folk— och bostadsräkningens uppläggning och genomförande. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska Centralbyrån, 1979. 12.Haglund B. Geografiska aspekter på konsumtionen av sluten somatisk korttidsvård. Uppsala: Socialmedicinska institutionen, 1981. Stencil. 13.Hart J T. The Inverse Care Law. The Lancet 1971;I:405-12.

14. Håkansson S . Kostnadsvariationer inom sjukvården - jämförande studier på landstings- och kliniknivå. Stockholm: Akademilitteratur, 1980.

15.Hälso- och sjukvårdslag. SFS 1982:763. 16.Hälso- och sjukvårdsstatistik. Principprogram. Stockholm: Socialstyrel- sen, 1979. (Socialstyrelsen redovisar 1979:1).

17.Hälsoproblem i ett landsting - ett planeringsunderlag. Stockholm: Spri, 1979 (Spri rapport 14). 18.Kleinbaum D, Kupper L & Morgenstern H. Epidemiologic Research. Principles and Quantitative Methods. Belmont, California: Lifetime Learning Publications, 1982. 19.Koordinater och offentliga data. Gävle: Centralnämnden för fastighets- data (CFD), 1974. 20.Levnadsförhållanden. Rapport nr 11. Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1975. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statiska Centralbyrån, 1978. 21.Nordbeck S & Rystedt B. Computer cartography. Lund: Studentlittera- tur, 1972. 22.Nyström S. The Use of Somatic Hospital Care among Divorced. Scandinavian Journal of Social Medicine, Supplement 17. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1980. 23. Ohälsa och vårdutnyttjande. Hälso- och sjukvård inför 90-talet (HS 90). Stockholm: Allmänna Förlaget, 1981. (SOU 1981:2). 24.Pettersson S. Kartering av vårdkonsumtion. Uppsala: Socialmedicinska institutionen, 1977. Stencil. 25.Pettersson S, Arvidson S & Smedby B. Kartering av vårdutnyttjande i Tierp. Uppsala: Socialmedicinska institutionen, 1979. Stencil.

26.5amhällsplanering i Uppsala län. Länsrapport 1983. Uppsala: Länssty- relsen, Uppsala län, 1983. 27. SAS Institute inc. SAS User”s Guide: Basic, 1982 Edition. Cary, NC:SAS Institute Inc., 1982. 28.SAS Supplemental Library User*s Guide. 1980 Edition. Cary, NC:SAS Institute Inc., 1980. 29. Schlesselman JJ. Case-Control Studies. Design, Conduct, Analysis. New York: Oxford University Press, 1982.

30.Sharing resources for health in England. Report of the Resource Allocation Working Party. London: Department of Health and Social Security, 1976. 31.Sluten kroppssjukvård i Uppsala sjukvårdsregion 1964 och 1965. Socialstyrelsen redovisar. Patientstatistik: 1. Stockholm: Socialstyrelsen, 1969.

32.Sluten kroppssjukvård i Uppsala sjukvårdsregion 1975-1977. Sveriges Officiella Statistik. Statistiska Meddelanden. HS 1980:21.1-2. 33.Smedby B. Faktorer som påverkar vårdbehov och vårdutnyttjande. I: Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsplanering. Stockholm: Spri, 1971. (Spri rapport 14/71). 34. Smedby B, Kjellström T & Berfenstam R. Sjukhusvårdens konsumenter. Stockholm: Spri, 1972. (Spri rapport 18/72). 35.Socialstyrelsens principprogram för hälso- och sjukvård inför 80-talet. Stockholm: Socialstyrelsen, 1976. 36.Socioekonomisk indelning (SEI). Meddelanden i samordningsfrågor 1982z4. Stockholm: Statistiska Centralbyrån, 1983. 37. Statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar. Stock- holm: Allmänna Förlaget, 1968. ( SOU 1968:27 ).

38. Thelin A. Work and Health Among Farmers. A Study of 191 Farmers in Kronoberg County, Sweden. Scandinavia Journal of Social Medicine, Supplementum 22. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1980. 39.Townsend P & Davidson N (eds): Inequalities in Health. Harmond- sworth, England: Penguin Books Ltd, 1982. 40. Valkonen, T: Socioeconomic Mortality Differentials in Finland. 1: Hälsa för alla i Norden år 2000. Stockholm: Nordiska hälsovårdshögskolan och socialstyrelsen, 1983. 41. White R R. Probability Maps of Leukaemia Mortalities in England and Wales. I: McGlashan N D (ed). Medical Geography. Techniques and Field Studies. London: Methuen & Co Ltd, 1972. 42.Vårdutnyttjande - ett mått på ohälsa? Befolkningens kontakter med hälso- och sjukvården som underlag för planering. Stockholm: Spri, 1984 (Spri rapport 158). 43. Öberg T & Linder A. Kartografisk beskrivning av sjukdomspanoramat. Jönköping: Länsläkarorganisationen i Jönköpings län, 1977. Stencil.

Hälso- och sjukvårdsberedningen har följande sammansättning: statsrådet Gertrud Sigurdsen, ordförande, landstingsrådet Bertil Göransson t o m 1984-03-31, fr o m 1984-04—01 landstingsrådet Gunnar Hofring, Landstings- förbundet, statssekreteraren Sture Korpi och statssekreteraren Ingemar Lindberg, socialdepartementet, f.kommunalrådet Bengt Mollstedt, för- bundsdirektören Walter Slunge och landstingsrådet Kurt Ward, Landstings- förbundet samt generaldirektören Barbro Westerholm, socialstyrelsen. För den direkta ledningen av HS 90-projektet svarar arbetsgruppen för långsiktig planering, som har följande sammansättning: statssekreteraren Ingemar Lindberg, ordförande, avdelningschefen Gustav Brynolfsson, Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), sjukvårdsföreståndaren Ulrica Croné, Tjänstemännens centralorganisation, departementsrådet Göran Dahlgren, socialdepartementet (fr o m 1984-_ 01-01), departementsrådet Bo Jonsson, finansdepartementet, avdelnings- chefen Gunilla Lamnevik, Landstingsförbundet, departementssekreteraren Ewa Lindqvist, utbildningsdepartementet, överläkaren Stig-Bertil Nilsson och hälso- och sjukvårdsdirektören Olle Orava, Landstingsförbundet, docenten Hans Rundcrantz, Centralorganisationen SACO/SR, utrednings- chefen Douglas Skalin, Landstingsförbundet, avdelningschefen Gunnar Wennström och generaldirektören Barbro Westerholm, socialstyrelsen samt ombudsmannen Rolf Wetterström, Landsorganisationen i Sverige. Depar- tementssekreteraren Birgitta Bratthall är sekreterare i arbetsgruppen. Utredningsarbetet har bedrivits inom socialstyrelsen. Det har letts av generaldirektören Barbro Westerholm samt med avdelningschefen Gunnar Wennström och byråchefen Göran Dahlgren som projektledare. Inom sekretariatet har vidare arbetat byrådirektören Marianne Rambro, byråche- fen Lennart Rinder och byrådirektören Curt-Lennart Spetz. För administra- tivt arbete, redigering och utskrifter m rn har svarat förste byråsekreteraren Märta Nordenfelt, assistenten Ulla Sjöman och byråassistenten Gunvor Unoson. Experter har biträtt i utarbetandet av rapporter och underlagsstu- dier.

Hälsorisker — en kunskapssammanställning (SOU 1981:1) Miljön och hälsoprocessen (Lennart Rinder) Arbetsmiljö — ohälsa (Anders Englund) Arbetslöshet — ohälsa (Urban Janlert) Psykosocial miljö och hälsa (Lennart Levi) Alkohol — ohälsa (Jacob Lindberg, Gunnar Ågren och Eva Bergs- tröm) Tobak — ohälsa (Paul Nordgren) Kost, motion och hälsa (Ingrid Lindvall) samt Hälsoupplysning (Nils Östby)

Ohälsa och vårdutnyttjande ( SOU 1981:2 ) Allmänna hälsoindikatorer (Göran Dahlgren, Mari Ann Regen, Curt-Lennart Spetz) Vårdresurser och vårdutnyttjande (Gunnar Holmberg, Olle Östman) samt Sjukdomspanorama (Göran Dahlgren, Curt-Lennart Spetz, Jerzy Einhorn/avsnittet om cancer/)

Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv (SOU 1981:3) Svensk sjukvård i internationellt perspektiv (Björn Smedby) Hälso- och sjukvårdsplanering — några internationella jämförelser (Göran Dahlgren, Göran Härne och Johan Mellin) samt Primärvård — en internationell utblick (Göran Dahlgren)

Sekretariatspromemoria 1: Demografiska och socioekonomiska förhållan- den inom befolkningen (Curt-Lennart Spetz) 1981.

Sekretariatspromemoria 2: Hälso- och sjukvårdsplaneringen 1981 Planerad och faktisk utveckling (Bengt Larsson) Sammanställning och analys av aktuella utredningar (Einar Fredriksson, Christer Lindmark, Marianne Rambro) Personalförsörjning och utbildning (Christer Lindmark, Gunnar Wennström)

Hälso- och sjukvård inför 90-talet. Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet ( SOU 1981:4 )

Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbetskraft ( SOU 1982:11 )

Narkotika och ohälsa. En kunskapsöversikt (Orvar Olsson, Kerstin Tun ving) Särtryck 1983

I serien Socialstyrelsen redovisar:

Sjukdom ett relativt begrepp (Lisbeth Sachs) 1980:5 Sjukfrånvaron i Sverige (Man" Ann Regen) 1981:6

Statens offentliga utredningar 1984

Kronologisk förteckning

SDPFPPPPNT'

41.

Sociala aspekter på regional planering. !. Värdepappersmerkneden. Fi. Domstolar och eko-brott. Ju. Långtidsutredningen. LU 84. Huvudrapport. Fi. Sektorstudier. LU 84. Bilagedel 1. Fi. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. Fi. Långtidsutradningen. LU 84. Bilagedel 3. Fi. Näringstillstand. Ju. Förslag till lag om Kooperativa föreningar. I. Kompletterande motståndsformer. Fö.

. Rösträtt och medborgarskap. Ju. . Rösträtt och medborgarskap. Bilaga. Ju. Samordnad narkotikepolitik. S. RF 10:5. Ju.

Ekonomisk brottslighet i Sverige. Bakgrund. övervägande, åtgärder. Ju. Förvärv i god tro. Ju. Sveriges internationella transporter. K. Arbetsmerknadsstriden |. A. ArbetsmarknadsStriden II. A. Datorer och arbetslivets förändring. A.

. Förenklad självdeklaration. Fi. . Panträtt. Ju. . Folkbibliotek i Sverige. U. En bättre information om kemiska produkter. Jo. . Ny konsumentköplag. Ju. . Ny Banklegstlftning. Del 1. Bankrörelselag. Fi. . Ny Banklagstlftning. Del 2. Bankektiebolegslag. Fi. Ny Banklagstiftning. Del 3. Sparbankslag. Fi. . Ny Banklagstiftning. Del. 4. Föreningsbankslag. Fi. . LÄS MERA! u. . Arbetsmarknadspolitik under omprövning. A. . Nya alternativ till frihetsstraff. Ju. Handla med tjänster. Ud. Bostadskommitténs delbetänkande. Sammanfattning. Bo. . Bostadskommitténs delbetänkande. Del 1. Bo. . Bostadskommitténs delbetänkande. Del 2. Bo. . Rullande fastighetstaxering m m Del 1. Fi. Rullande fastighetstexering m m Del 2. Fi. Hälso- och sjukvård inför EDO-talet. [HS 901 Huvudrepport. S. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Under— lagsstudie. S. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Huvudbi— laga 1—3 Huvudbilaga 1: Fakta om ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning i Sverige, Huvudbilaga 2: Arbete- miijö, yrke, utnyttjande av sluten vård, Huvudbilaga 3: Dan jämlika sjukvården? S.

Statens offentliga utredningar 1984

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Domstolar och En bättre information om kemiskprodukter. [24] eko—brott. [3] 2. Näringstillständ. [8] 3. Ekonomisk brottslighet i Sverige. Bakgrund, övervägande, åtgärder. [15] 1983 års rösträttskommitte. 1. Rösträtt och medborgarskap. [11] Arbetsmarknadsdepartementat

2. Rösträtt OCh medborgarskap. Bilaga. ”21 Konfliktutredningen. 1. Arbetsmarknadsstriden I. [18] 2. Arbets- Rf 10-5-_l14l marknadsstriden II. [19] Forvarv | god tro. [16] Datorer och arbetslivets förändring. [20]

Panträtt. [22] A bat k ad l'r'k " ' 31 Ny konsumentköplag. [25] r smar n spor! under omprovmng. [ ] Nya alternativ till frihetsstreff. [32]

Bostadsdepartementet

. de arte". nt Bostadskommittén. 1. Bostadskommittens delbetänkande. Sam- Utnkes d P & Gt manfattning. [34] 2. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 1. Handla me tjänster. [33] [35] 3. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 2. [36]

Försvarsdepartementet

Industridepartementet Kompletterande motetåndsformer. [10]

Sociala aspekter på regional planering. [1] Förslag till lag om Kooperativa föreningar. [9]

Socialdepartementet

Samordnad narkotikapolitik. [13] Hålso- och sjukvård inför st)-talet. (HS 90)

1. Hälso- och sjukvård inför so-talet, (HS 90) Huvudrapport. [39] 2. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Underlage- studie. [40] 3. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Huvudbilaga 1-3 Huvudbilaga 1: Fakta om ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning i Sverige, Huvudbilaga 2: Arbetsmiljö, yrke, utnyttjade av sluten vård, Huvudbilaga 3: Den jämlika sjukvården? [41]

Kommunlkationsdepartementet Sveriges internationella transporter. [17]

Finansdepartementet

Vårdapappersmerknaden. [2]

Längtidsutredningen. 1. Längtidsutredningen. LU 84. Huvudrap— port. [4] 2. Sektorstudier. LU 84. Bilagedel 1. [5] 3. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. [8] 4.Långtidsutredningen. LU 84. Bilagedel 3. [7] Förenklad självdeklaration. [21] Benklagsutredningen. 1. Ny banklagstiftning. Del 1. Bankröralse- lag. [26] 2. Ny banklagstiftning. Del 2. Bankaktiebolagslagen. [27]. 3. Ny banklagstiftning. Del 3. Sparbanksleg. [28] 4. Ny banklagstiftning. Del 4. Föreningsbankslag. [29] Fastighetstaxeringskommittén. 1. Rullande fastighetstaxering m m Del 1. [37] 2. Rullande fastighetataxering m m Del 2. [38]

1984-99— i 7

Utbildningsdepertementet

Folkbibliotek i Sverige. [23] LÄS MERAl [so]

SOU 1984:39

SOU 1984:40

SOU 1984:41

SOU 1984:42

SOU 1984:43

SOU 1984:44

SOU 1984:45

SOU 1984:46

SOU 1984:47

SOU 1984:48

Hälso- och sjukvård inför 90—talel (HSQO). Huvudrapport Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Underlagsstudie. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Huvudbilaga 1—3. 0 Fakta om ohälsans och vårdutnyttjandets socioekonomiska fördelning i Sverige . Arbetsmiljö, yrke, utnyttjande av sluten vård 0 Den jämlika sjukvården? Att förebygga skador — ett hälsopolitiskf handlingsprogram. Underlagsstudie. Att förebygga hjärt— och kärlsjukdom — ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlage- studie.

Hålsopolitik i samhällsplaneringen — boende- miljö. arbetsmiljö, arbetslöshet och kost. Underlagsstudie.

invandrarna i hälso— och sjukvården. Underlagsstudie. Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Underlagsstudie. Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Huvudbilaga . Hälsoupplysning. Länssjukvården — möjligheter till förändring. Underlagsstudie.

SOU 1984:49 Hälsa - vård. Samhällsekonomi. syssel- sättning, ekonomiska aspekter på förebyggande åtgärder. Expertrapport. (November 1984) SOU 1984:50 Personal för framtidens hälso— och sjukvård. Underlagsstudie. (November 1984) Utdrag ur SOU 1984:44 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik — några hälsopolitiska aspekter. SOU 1984:43 Att förebygga hjärt— och kärlsjukdom. SOU 1984:43 Prevention av hjärt— och kärlsjukdom. SOU 1984:43 Psykosociala faktorer och hjärt- och . kärlsjukdom. SOU 1984:49 Vården och sysselsättningen. '”" L'b ! M [ er lSBN 91—38-08371—X AllmännaFörlaget ISSN 0375-250x