Civilt bruk av försvarets resurser : regelverken, erfarenheter, helikoptrar : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Civilt bruk av

försvarets

resurser

regelverken

erfarenheter

helikoptrar

SHM

1995:29

Delbetänkande av

om fredstida för civila

Utredningen utnyttjande

ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål

rm

w Statens offentliga utredningar

WW

1995:29

W Försvarsdepartementet

Civilt bruk av

försvarets

resurser

regelverken

erfarenheter

helikoptrar

Delbetänkande av Utredningen om fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamäl Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzcs kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svalrar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svarapå remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. - En liten boschyr somunderlättar arbetet för den somskall svara remiss. Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-763 24 8l

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13907-3 Stockholm 1995 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet

Genom beslut den 30 juni 1994 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål.

Som följd av beslutet förordnades den 30 augusti, den 15 oktober, den 17 oktober 1994 och den 1 januari 1995 följande i personer utredningen

- som särskild utredare amiral Bror Stefenson som sakkunnig expeditionschefen Olof Egerstedt - 30 16 oktober och departementssekreteraren Katrin aug - Westling Palm 17 oktober tills vidare som experter departementssekreteraren Eva Agevik, departementssekreteraren Stefan Back, kanslirådet Anders Lindgren, kanslirådet Eskil Nord, Översten graden Björn av Rosén och avdelningsdirektören Nils G Svartz som sekreterare departementssekreteraren Christina Wilén och som biträdande sekreterare kanslichefen Jan Sondén 1 januari 28 februari 1995. -

Utredningen har tagit namnet Civilt bruk försvarets av resurser.

Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet Civilt bruk av försvarets regelverk, erfarenheter, helikoptrar. resurser - Utredningen är beredd att fortsätta, tilläggsdirektiv erfordras där men inriktning ges för det fortsatta arbetet. Förslag därom finns i detta delbetänkande.

Stockholm i mars 1995

Bror Stefenson

Christina Wilén

INNEHÅLL Sid

Sammanfattning

l Inledning 19 1.1 Bakgrund 19 1.2 Avgränsningar och definitioner, andra utredningar 20 1.3 Disposition 22

2 Nyttjande och ekonomisk effektivitet 25 En principiell diskusson

3 Gällande regelverk 29 3.1 Konkurrens-, upphandlings- fl. regelverk 29 m. 3.1.1 Allmänt 29 3.1.2 Konkurrensregler 30 3.1.3 Lagen om offentlig upphandling 31 3.1.4 Statsstöd 32 3.1.5 Avgiftsförordningen 32 3.2 Militär medverkan i civil verksamhet 33 3.2.1 Allmänt 33 3.2.2 Militärt stöd till polisen 34

4 Civilt bruk 37 4.1 Inledning 37 4.2 Sverige 37 4.2.1 Försvarsmakten 37 4.2.2 Övriga myndigheter 41 4.2.3 Utbildning och övning 43 4.2.4 Personalresurser 4.2.5 Militärt stöd till polisen 45 4.3 Utländska förhållanden 47 4.3.1 Allmänt 47 4.3.2 Regelverken 48

4.3.3 Exempel på tjänster 50 4.3.4 Ersättningsfrågor 51 4.4 Utredningens kommentarer och vissa principiella överväganden 52

överväganden och förslag utnyttjande om av Försvarsmaktens helikoptrar för Sjuktransporter och räddning 55 5.1 Bakgrund och övergripande frågeställningar 55 5.2 Historik 5.3 Efterfrågan på helikoptertjänster 5.3.1 Vissa definitioner 5.3.2 Skillnader i uppgifter. Samordning m.m. 5.3.3 Landstingens efterfrågan på Sjuktransporter med helikopter 62 5.3.4 Efterfrågan på helikoptrar för räddningstjänst 65 5.3.5 Utredningens kommentarer och överväganden 68 5.4 Det befintliga utbudet helikoptrar 70 av 5.5 Regler för luftfart och flygsäkerhet med militära helikoptrar 74 5.6 Andra länder 78 5.6.1 Tyskland 78 5.6.2 Norge 79 5.6.3 Storbritannien 80 5.7 Beredskap och utbildning för de fem militära sjuktransporthelikoptrama 81 5.8 Förslag till utnyttjande Försvarsmaktens av helikoptrar 82 5.8.1 Utgångspunkter 83 5.8.2 RRV:s utredning och förslag 83 5.8.3 Föreslagen användning av Försvarsmaktens helikoptrar 84 5.8.4 Konsekvenser 87 5.8.5 Sammanfattning 88 5.9 Alternativa överväganden 88 5.9.1 Inledning 88 5.9.2 Alternativa utgångspunkter 89

6 Utredningens rekommendationer avseende nya uppgifter för Försvarsmakten och fortsatt utredningsarbete 95 6.1 Allmänt 95 6.2 Principer för ett ökat bruk försvarets befintliga av resurser 95 6.3 Nya uppgifter fir Försvarsmakten 96 6.3.1 Grundläggande synpunkter 96 6.3.2 Miljöväm 96 6.3.3 Dykeriarbeten och bärgning på havs- och sjöbotten 96 6.3.4 Utökade uppgifter för ingenjörtmppema 97 6.4 Behov av och förslag angående fortsatt utredning 97

Bilagor: l Direktiven . RRV:s rapport Eva Edwardssons rapport 4. Luftfartsverkets yttrande 5. Enkäterna frågor och tillfrågade - Sammanfattning av Försvarsmaktens enkätsvar Föreskrifter utfärdade Försvarsmakten av Engelska publikationen om civilt bruk försvarets av resurser Tabell över landstingens anmälda efterfrågan på helikoptrar för sjuktransporter 10. Regeringsbeslut 1995-02-09 Civila Sjuktransporter med Försvarsmaktens helikoptrar ll. Förordning 1986:1111 militär medverkan i civil om verksamhet

SAMMANFATTNING

Inledning

Ett ökat civilt bruk av försvarets kan ett sätt att tillvararesurser vara ta de offentligt ägda resurserna på ett mer effektivt sätt. Samtidigt har det ibland stött på visst motstånd, främst grundat på farhågor för att konkurrensförhällandet för de privata aktörerna skulle snedvridas. Huvudproblemet finns sålunda att söka i motsatsförhâllandet mellan att dels på ett effektiv sätt använda försvarets även i fredsresurser samhället, dels följa intentionerna i lagar konkurrens, offentlig om upphandling och statsstöd, där förutsättningarna också påverkas av Sveriges inträde i EU. Ett speciellt problem rör de fem sjuktransporthelikoptrar som regeringen 1992 försvaret i uppdrag att anskaffa, gav delvis finansierade över Socialdepartementets huvudtitel. I kapitel 2 förs en övergripande diskussion avvägningen mellan civilt bruk om av försvarets resurser och hänsynstagande till fri konkurrens.

För att bättre kunna anlaysera de juridiska förutsättningarna för ett ökat civilt bruk av försvarets har utredningen forskaren i resurser gett juridik vid Uppsala Universitet, Eva Edwardsson, i uppdrag kartatt lägga Sveriges och EU:s regelverk på området. Utredningen har också gett Riksrevisionsverket RRV i uppdrag att ta fram modell för en avgiftssättning av Försvarsmaktens sjuktransporthelikoptrar.

Regelverk

I Kapitel 3 kartläggs de regler och förordningar som påverkar det civila bruket försvarets Det är framförallt förordningen av resurser. 1986:1111 om militär medverkan i civil verksamhet, konkurrenslagen 1993:1432, lagen 1992:1528 offentlig upphandling, om EU:s regler om statsstöd samt avgiftsförordningen 1992:191.

Den svenska konkurrenslagen är utformad med EU:s regelverk som förebild och skall därför tolkas bakgrund rättspraxis mot av inom EU.

Enligt den juridiska analys, som utredningen har låtit göra, är det osannolikt att konkurrenslagen är tillämpbar på de flesta former av civilt bruk. Det avgörande enligt konkurrenslagen och EU:s statsstödsregler, är huruvida Försvarsmakten begagnat sig underprisav sättning. Rättsläget är härvidlag oklart, praxis från EU-domstolmen en tyder på att om priset överstiger särkostnaden minskar risken för underprissättning.

Förordningen 1986:1111 innebär att Försvarsmakten får, bemen höver inte, utföra olika slag av verksamhet, förutsatt att detta inte inkräktar på Försvarsmaktens ordinarie uppgifter. Försvarsmakten får enligt förordningen ägna sig verksamhet inom ett omfattande område. Huvudregeln är att försvaret skall iaktta gällande regler om konkurrens.

Civilt bruk idag

I kapitel 4 redogörs för det existerande civila bruket av försvarets resuser, i Sverige såväl som i några andra europeiska länder. Utredningen har sänt ut enkäter till samtliga lokala produktionsenheter inom Försvarsmakten, samt till vissa andra försvarsmyndigheter.

Enkätsvaren från Försvarsmaktens enheter visar, att vid prissättningen flit civilt bruk av försvarets resurser är det en tydlig tendens att full kostnadstäckning används. Ett visst undantag sker för frivilligorganisationerna och ideella föreningar, där ett lägre pris tas ut. Det civila bruket av Försvarsmaktens har övriga aktörer på resurser av marknaden inte utsatts för några omfattande klagomål avseende konkurrens.

övervägande delen produktionsenhetema redovisar det civila av att bruket utgör en mycket liten del av respektive enhets totala budget, vanligtvis mellan 0,5 %. Sex stycken enheter redovisar emellertid att det civila bruket utgör mellan 5% och 20% av den totala budgeten.

ll Användningen av värnpliktiga i den avgiftsbelagda verksamheten verkar inte vara särskilt omfattande. I de fall där de har använts är det i huvudsak för räddningsinsatser, transporter, förplägnadstjänst och idrottsevenemang.

De områden där Försvarsmaktens resurser utnyttjas mest fir civilt bruk är:

verkstadstjänster

utbildning - - transporter medverkan vid idrottsevenemang samt försäljning av måltider och annat -

Sju andra totalforsvarsmyndigheter att deras har uppger resurser nyttjats civilt. Omfattningen varierar mellan 0,03% Våmpliktsverket och 21% FFA myndigheternas omsättning. av

Flera myndigheter spår en försiktigt ökande andel civilt bruk. En orsak som anges är att civilt bruk underlättas när myndigheterna övergår till avgiftsñnansiering.

Genom oundvikliga fluktuationer i produktionen och det genom att måste finnas en kader främst befäl och specialister, av som ibland överstiger förbandsproduktionens behov i fred, finns det möjligheter att en del av personalens arbetstid kan avdelas för rent civilt bruk. Enkätsvaren från Försvarsmakten visar emellertid att de rationaliseringar och direkta personalminskningar på tid har gjorts som senare inom försvaret har medfört svårigheter att avvara personal för civila ändamål.

Genom den nya pliktlagen skall uttagning, utbildning och krigsplacering entydigt grundas på operativa förutsättningar och därmed på de bemanningsansvariga myndigheternas krigsorganisationer. Därigenom blir användning av pliktpersonal för annat än ordinarie befattningsutbildning känsligt.

Stöd till polisen

Ett specifikt problem avseende civilt bruk av försvarets resurser, är vilket stöd försvaret kan och får lämna till polisen. Det är känslig en fråga, vilken aktualiseras med jämna mellanrum.

Direkt medverkan av militär personal med erforderlig utrustning i ett pågående uppdrag kan inte lämnas av Försvarsmakten vid polisiär aktion, som kan medföra ingrepp i enskild medborgares fri- och rättighet. Även vad gäller förplägnad, inkvartering, transporter, uthyrning eller utlåning av materiel får militär personal inte delta i direkta polisiära aktioner. Däremot kan sådant stöd lämnas till polisen i samband med fjällräddningsuppdrag eller vid efterforskning av försvunna personer inom ramen för räddningstjänstlagens föreskrifter och polisens ansvar härvidlag.

Det är utredningens mening att militärt bemannade transportmedel borde kunna användas till att förflytta polispersonal och materiel till och från ett operationsområde så länge inte deltar i den direkta man aktionen genom t.ex. trañkövervakning eller spaning efter brottsling. Inom ramen för de gällande reglerna bör det också möjligt att vara vid polisaktioner låna eller hyra Försvarsmakten militär materiel av som kan underlätta den avsedda insatsen så länge som materielen hanteras av polisen själva.

Omfattningen av det militära stödet till polisen varierar enligt vad utredningen erfarit mycket mellan de olika polisdistrikten. Detta kan bero på vilka relationer, personliga och andra, råder mellan Försom svarsmaktens företrädare och polismyndigheten på orten. Men det torde också i stor utsträckning bero på osäkerhet hos både försvaret och polisen om när man får ta emot respektive lämna militärt stöd i olika avseenden och vilka resurser Försvarsmakten har att bidra med.

Civilt bruk i andra länder

Uppgifter och jämförelser med förhållanden i andra länder bygger i huvudsak på inkommet underlag från försvarsattachéema i Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Tyskland.

Samtliga tillfrågade länder understryker att försvarsmakten är dimensionerad för de militära uppgifterna och att möjlighema att medverka i andra samhälleliga uppgifter får ske med de befintliga militära resurserna. Gemensamt är också att det görs klar åtskillnad mellan insatser i nödsituationer och sådana insatser, där militära utresurser nyttjas för att stödja civila verksamheter i det vardagliga samhällslivet.

Katastrof- och räddningsinsatser är relativt oproblematiska och bejakas av alla tillfrågade länder. Kriterier för när andra former civilt av bruk kan komma i fråga, vem eller vilka som kan beställa eller upphandla tjänster av försvarsmakten, hur kostnader för tillhandahållna tjänster skall beräknas m.m. kan variera något mellan de olika länderna, men i grunden har de även i dessa avseenden mycket likartade regler. De gemensamma dragen mellan länderna är: att den verksamhet, för vilken försvarsmaktens tas i - resurser anspråk upphandlas, skall mot ett offentligtsamhälleligt svara allmänintressebehov, att lämpliga civila resurser inte finns tillgängliga, - - att tiänsternas utförande har en utbildande eller annan positiv effekt för försvarsmakten, eller i varje fall inte inskränker på försvarsmaktens utbildning, övning eller operativa förmåga, att försvarsmakten får täckning för sina kostnader för uppdraget -

De flesta länder anger att försvarets kostnader för civila uppdrag skall betalas av beställaren. Hur kostnaderna definieras varierar från land till land och beroende på uppdragets art. För insatser vid nödsituationer tar man ibland inte ut någon ersättning alls. I övrigt varierar det framförallt mellan fullkostnadstäckning och särkostnadstäckning.

Försvarsmaktens helikoptrar kapitel 5

Försvarets sjuktransporthelikoptrar har redan i planeringen inför anskaffningen avsetts att brukas civilt i fredstid. Riksdag och regeringen har därefter fattat beslut som negativt påverkat möjligheterna att genomföra de i försvarsbesluten uttryckta intentionerna. Det finns sålunda en mycket konkret motsättning mellan önskemål ett utökat

om fredstida nyttjande av försvarets helikoptrar och hänsynstagande till konkurrensaspekter och de civila företagens förutsättningar.

Redan 1978 studerades frågan om ambulanshelikoptrar, och i 1987 års försvarsbeslut sades att sjuktransportkapaciteten med helikopter borde ökas för att tillgodose behoven i krig. Detta borde enligt beslutet ske så att även fredstida behov kunde tillgodoses.

I juni 1992 fick Chefen för armén i uppdrag att enligt försvarsbeslutet anskaffa högst sex helikoptrar för Sjuktransporter. Försvarets materielverk tecknade i april 1993 avtal med den italienska helikoptertillverkaren Agusta om leverans under år 1994 fem helikoptrar

av av modellen Agusta Bell 412 HP.

Under utredningens gång har det framkommit att en lösning på helikopterfrågan bör uppfylla följande tre önskemål:

Helikoptrama skall totalt sett öka samhällets möjligheter att i fredstid och under krig rädda liv.

Helikoptrama skall utnyttjas inom ramen för gällande regler kring konkurrens, upphandling och statsstöd. Detta bör helst inte enbart innebära att tillgodose lagstiftningens formella sida utan bör också innefatta en strävan att söka lösningar tar tillvara de positiva

som effekterna av fri konkurrens.

Helikoptrama skall i fredstid användas för framförallt sjuktransporter och räddningstjänst. Detta önskemål innefattar också en strävan att minimera samhällets kostnader for helikoptertjänstema

samt ett säkerställande av möjligheterna till kontinuerlig flygutbildning för krigsorganisationens helikopterpiloter.

Utredningens förslag vad gäller civilt nyttjande Försvarsmaktens av helikoptrar har i huvudsak två beståndsdelar. Den första är hur det generella civila bruket av Försvarsmaktens samtliga för ändamålet lämpade helikoptrar bör utformas och den andra består lösning av en för de fem sjuktransporthelikoptrama hkp 11.

Helikopter för Akuta nödsituationer, Nödhelikopter

Utredningen föreslår att Försvarsmaktens helikoptrar skall kunna utnyttjas i en högre utsträckning än vad som i dagsläget är fallet i nödsituationer. Det torde enklast ske att förordning 1986:1111 genom förtydligas så att definitionen av trängande behov även omfattar sjuktransporter vid nödsituationer. Priset skall ett självkostnadspris vara per insats enligt RRV:s förslag.

Lösning för sjuktransporthelikoptrarna hkp 11

Målsättningen är att fyra av de fem sjuktransporthelikoptrama skall ianspråktas av sjukvårdshuvudmännen långsiktiga avtal, den genom femte helikoptern behövs för utbildning och Prissättsom reserv. ningen skall ske i enlighet med RRV:s modell för självkostnadsprissättning. Det är troligt att §§ 5 eller 6 i förordningen 1986:1111 behöver ändras för att ge utrymme Försvarsmakten att erbjuda landstingen långtidskontrakt.

I frågan om regler för luftfart och flygsåkerhet utredningen anser att internationella civila regler skall gälla så snart arbetet med tillämpningen m.m. slutförts. Under tiden får militära flygsäkerhetsregler gälla.

Finansiering

Den av utredningen föreslagna lösningen kommer inte att innebära några ökade kostnader för staten. Tvärtom innebär en prissättning

enligt RRV:s självkostnadsmodell att intäkterna från uthymingen av helikoptrar, såväl avseende Nödhelikoptertjänster som den långsiktiga uthymingen, överstiger Försvarsmaktens utgifter. Utredningen pekar på behov av ökad insatsberedskap för flyg- och sjöräddning i Norrland och i Bottniska viken. Dessutom är det önskvärt att sjuktransporthelikoptramas hkp 11 utrustning kompletteras.

Konsekvenser och alternativ

Ett pris som överstiger särkostnader för tjänsten minskar risken för att det skall betraktas som underprissättrxing. Konkurrenssituationen för de privata företagen kommer emellertid att påverkas, oavsett vilket pris Försvarsmakten tillämpar.

Eftersom ett pris motsvarande självkostnaden innebär att alla kostnader, som är förenade med verksamheten täcks, skulle detta kunna uppfattas som en konkurrensneutral prissättning. I olika sammanhang har företrädare för branschen framfört att Försvarsmakten inte konkurrerar på lika villkor som privata företag. Vad med

som menas lika villkor är emellertid inte självklart. Krav på att Försvarsmakten skall justera sina kalkyler så att de motsvarar normalföretagets torde inte av konkurrensskäl vara särskilt vanligt förekommande.

Utredningens mening är prissättning baserad på Försvars-

att en maktens självkostnad för helikopterverksamheten enligt RRV:s förslag är förenlig med grundläggande konkurrensaspekter och inte kan beaktas som underprissättning. Det eventuellt hårdnande konkurrenstryck som uppstår i samband med att Försvarsmakten träder på helikoptertransportmarknaden torde därför i huvudsak vara av positiv karaktär för samhället som helhet.

Utredningen anser att förslagets konsekvenser för törsvarsberedskapen blir små, både positiva och negativa. Den samlade försvarsberedskapen påverkas endast marginellt med betoning på hög insatsberedskap.

Utredningen har övervägt andra alternativ både inom ramen för gällande regler och alternativ som kräver frånsteg från dessa.

Att kringgå reglerna godtas inte. Inte heller kan särskilda lösningar vad gäller bolagsbildning och differentiering medhänsyn till geografiska förhållanden rekommenderas. Utredningen fäster stor vikt vid en generell lösning som ger alla sjukvårdshuvudmän likvärdiga förutsättningar. Detta är också huvudskälet till att en lösning där man låter polisen operera någon eller några helikoptrarna inte befunnits av gångbar.

Nästa etapp

De resurser för krigsorganisationen, som försvaret och särskilt Försvarsmakten disponerar i fred, bör kunna merutnyttjas av andra offentliga myndigheter, privat näringsliv och övriga aktörer i större utsträckning än vad som görs i dag. Det är utredningens mening att ett sådant civilt bruk bör följa vissa principer. För det första bör det röra sig om att nyttja sådana resurser som har anskaffats ñr krigsorganisationens behov, och inte utnyttjas till fullo fredsorgasom av nisationen. Civilt bruk skall alltså inte ett sätt att bevara fredsvara organisationen eller vissa arbetsuppgifter inte längre behövs som inom krigsorganisationen.

Tillkommande uppgifter bör bara beröra områden där den personal och utrustning inom försvaret som finns försvarsskäl kan tillav ges läggsuppgifter. Helt nya uppgifter kräver helt organisation, som en ny personal och utrustning kommer således icke ifråga förslag i som denna utredning. Följande områden är av särskilt intresse:

miljöväm dykeriarbeten och bärgning på havs- och sjöbotten utökade uppgifter för ingenjörtruppema -

Uppställningen nedan visar på de områden där utredningen kan fortsätta att arbeta under etapp om regeringen så önskar:

Undersökning av möjligheterna att vidga civilt bruk - av Försvarsmaktens resurser. Regeringens råd och anvisningar för civilt bruk försvarets - av resurser. Konkretisering av förslag till anvisningar följd - som av nya pliktlagen. Uppföljning av förslag till ändringar i förordningen 1986:1111. - Förslaget angående Nödhelikopter. - Förslagen om att erbjuda avtal för de fem helikoptrarna. - Konkretisering av förslagen om militärt stöd till polisen vad gäller möjligheter att låna materiel och metoder för bättre utbildning och övning.

INLEDNING

Regeringen beslöt den 30 juni 1994 att tillkalla särskild utredare en med uppdrag att utreda frågor om det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål. Den 30 augusti 1994 tillsattes amiralen Bror Stefenson som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Civilt bruk försvarets av resurser.

1.1 Bakgrund

Riksdagen gav i maj 1992 som sin mening regeringen tillkänna att regeringen borde tillsätta en utredning fredstida utnyttjande för om civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål. En anledning var att flera motioner tagit upp önskemål om besparingar och tillskott i den offentliga verksamheten utnyttjande försvarets genom av resurser. Samtidigt hade det uppstått problem gällande konkurrensfrágor inom det s.k. sambruksprojektet, som avsåg att samutnyttja offentligt ägda resurser.

Under senare år har försvaret vid ett fåtal tillfällen anmälts till konkurrensverket för brott mot konkurrenslagen 1993:1432, KL, vid civilt bruk av försvarets främst inom transportsektorn. En resurser, orsak till anmälningarna torde vara att principerna för avgiftssättning varit oklara. Vidare har användningen av försvarets helikoptrar för civila Sjuktransporter varit långvarig och svårknäckt fråga, en som riksdagen i samband med försvarsbesluten 1987 och 1992 önskat se en lösning på.

Huvudproblemen för civilt bruk försvarets står söka i av resurser att motsatsförhållandet mellan å sidan strävan inom för ena att ramen försvarets huvuduppgifter använda dess så mycket resurser som möjligt i det fredstida samhället och å den andra sidan kraven på att följa intentionerna i lagarna konkurrens, offentlig upphandling om och statsstöd. Sveriges inträde i Europeiska Unionen EU den l januari 1995 påverkar också förutsättningarna.

Ett helt annat problem, som funnits länge, har varit vilket stöd för-

svaret kan och får lämna till polisen. Det är en känslig fråga som aktualiserats med jämna mellanrum. Därtill har på sistone former för Försvarsmakten att lämna bistånd vid miljöolyckor efterlysts.

Civilt bruk av försvarets resurser har studerats vid ett flertal tillfällen under de senaste 15-20 åren. Dessa studierhar tagit såväl allupp männa möjligheter och problem med civilt bruk försvarets av resurser som användningen av särskilda resursslag som t.ex. helikoptrar. Gemensamt för dem är att de gjordes under andra ekonomiska förutsättningar och med andra gällande regler. För denna utredning har de utgjort en slags probleminventering och tankeväckande låsning men de har inte kunnat utgöra en direkt bas för fortsättning. en

1.2 Avgränsningar och definitioner, andra utredningar

Genom utredningens stora bredd och beröringspunkter med många olika samhällsfunktioner har det varit nödvändigt att behandla viktiga definitioner och avgränsningar.

Av direktiven framgår att det är nyttjandet i fred försvarets av resurser för den civila samhällssektom som det är fråga om. Vid flera intervjuer har det framförts att även det omvända intressant, dvs. vore att försvaret skulle bruka civila resurser i ökad utsträckning. Förutom att detta skulle kunna medföra minskade kostnader för försvaret skulle det också kunna leda till en större acceptans försvarets av agerande på civila marknader. Det har inte varit möjligt att i utredningens första etapp ta upp hithörande problem, bl.a. berör reglerna som för offentlig upphandling och behovet kunskap och verksamhet i av fred för att upprätthålla förmåga och kompetens i beredskap och krig. Utredningen har således hittills strikt hållit sig till den enkelriktade frågeställningen om civilt bruk av försvarets resurser.

Under 1980-talet lades mycket arbete ned på på att effektivisera bruket av den offentliga sektorns samlade ett ökat resurser genom samutnyttjande. Betydande kostnadsminskningar uppnåddes genom det s.k. sambruksprojektet. Regeringen uppdrog Statskontoret att stödja sambruksprojekten såväl lokalt och regionalt på riksnivå. som

En slutrapport lämnades den 26 maj 1992, där Statskontoret ansåg att sambrukstanken då var väl etablerad i hela landet. Sambruket har därefter fortsatt enligt ursprungstanken på vissa samtidigt orter som konkurrenslagen och lagen 1992:1528 offentlig upphandling, om LOU, har tillkommit och förändrat förutsättningarna.

Det finns en tydlig skillnad mellan sambruk och civilt bruk förav svarets resurser. Det förra avser mångsidiga samarbeten mellan olika statliga och kommunala enheter medan denna utredning endast berör envägsutnyttjande av försvarsresurser. Dessutom sambruksverkvar samheten ofta inriktad på samordning t.ex. av resurserna, gemensamma inköp, medan civilt bruk av försvarets resurser innefattar en tydligare köpare-säljare relation. Det har därför inte varit möjligt eller lämpligt for denna utredning att direkt anknyta till sig vare sambruksprojektet eller uttrycket sambruk.

Det har visat sig svårt att fram en entydig definition vad av som ingår i försvarets särskilt vad de civila delarna resurser, avser av totalförsvaret. Fullt klart är att utredningen alla tar upp resurser som Försvarsmakten har. De kan hänföras till totalförsvarets resurser som civila del behandlas bara i mindre utsträckning och endast i de fall där det tydligt är fråga år finansierade över förom resurser som svarsdepartementets huvudtitel och sedan används för som annat civilt ändamål än vad de är avsedda för i totalförsvarssammanhang. Därmed vare också sagt att det med civilt bruk i denna utredning menas annan användning av försvarets än sådan är direkt knuresurser som ten till försvarets uppgifter i fred under höjd beredskap samt och krig.

1 juli 1994 omorganiserades Försvarsmakten till att bara bestå av en myndighet. Myndigheten Försvarsmakten är därför snävare beett grepp än det militära försvaret, även omfattar försvarsmyndigsom heter utanför Försvarsmakten som Försvarets materielverk FMV, Försvarets forskningsanstalt FOA och Flygtekniska försöksanstalten FFA.

För närvarande pågår tre andra utredningar som berör vårt problemområde nämligen Hot- och Riskutredningen Direktiv 1993:03, Sjöverksamhetskommittén Direktiv 1993:136 med tillägg 1994:158 och utredningen om Offentlig underprissättning och subventioner på en konkurrensutsatt marknad Direktiv 1994:72. Kontakter har förekommit med samtliga dessa utredningar. Visavi de två första är det fråga om gränsdragningar som bör tydliggöras. I korthet sysslar Hotoch Riskutredningen med större extraordinära hotfulla situationer och risker som kräver stöd av försvarets i minst motsvarande resurser grad som räddningstjänsten. Föreliggande utredning har inte haft anledning att gå in på detta mer än vad gäller helikoptrar för räddningstjänst. Sjöverksamhetskommittén sysslar med samordning och effektivisering av statens maritima verksamhet där det civila bruket förav svarets resurser är okontroversiellt med hänsyn till lagen offentlig om upphandling och konkurrenslagen.

Den tredje ovan nämnda utredningen har andra och ekonomiska mer och rättsliga beröringspunkter. Dess huvuduppgift är att kartlägga konkurrensproblem och föreslå konkurrensrättslig prövningsform för dem. Den skall vara klar den l november 1995 vilket gör att denna utredning inte har någon möjlighet att invänta resultatet. Men omvänt kan detta delbetänkande, särskilt vad gäller prissättningsmodeller, studeras av utredningen om underprissättning

1.3 Disposition

Denna delrapports innehåll följer direktiven till utredningen, bilaga av Underlaget för den i direktiven nämnda utvärderingen erfarenav heter av det hittillsvarande civila bruket försvarets av resurser samt belysningen av tillämpningsproblem och regelverk finns i brett upplagda enkäter till berörda myndigheter och produktionsenheter. En enklare undersökning har gjorts angående motsvarande problem i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Danmark och Norge. Den i direktiven omnämnda belysningen regler inom EU har genomförts av av Eva Edwardsson, forskare i EU-rätt vid Uppsala universitet, i en särskild studie, bilaga Helikopterfrågan har krävt flera olika under-

lag varav särskilt kan nämnas Riksrevisionsverkets utredning pris-

om sättning m.m., bilaga

Mot bakgrund av här nämnt underlag och sakkunnigas och

genom experters bidrag har denna delrapport framställts med följande huvuddrag i dispositioncn. En principiell diskussion utnyttjandet tör-

om av svarets resurser för civila ändamål och konkurrens har befunnits viktig och tas upp först. Sedan behandlas det nuvarande regelverket och redovisas civilt bruk i dag i Sverige och utomlands. Användningen av helikoptrar för Sjuktransporter och räddningstjänst avhandlas iett

särskilt kapitel och delrapporten avslutas med förslag till inriktning för det fortsatta arbetet.

2. NYTTJANDE OCH EKONOMISK EFFEKTIVITET

En principiell diskussion

Frågan om civilt bruk av försvarets resurser har många dimensioner. En är ekonomisk, dvs. frågan om hur den offentliga sektorns och samhällets totala resurser tillvaratas på det mest effektiva sättet. En, delvis associerad, frågeställning rör den offentliga sektorns åtagande i samhället och fördelningen inom den offentliga sektorn, dels mellan kommunerlandsting och staten, dels avseende försvarets roll i det civila samhället. Statsmaktemas övergripande ställningstagande i dessa frågor manifesteras i lagar och förordningar. Detta kapitel ägnas i huvudsak en kort principdiskussion om vad som är ekonomiskt effektivt medan kapitel 3 behandlar gällande lagstiftning.

Den första frågan, som bör besvaras, är huruvida den offentliga sektorn överhuvudtaget skall vara engagerad i en viss verksamhet. Olika motiv för den offentliga sektorns engagemang finns beskrivna i Motiv för offentliga åtaganden Ds 1994:53. Försvarets ordinarie verksamhet är de tydligaste exemplen på s.k. kollektiv

ett av en nyttighet och därmed statsmaktemas Ett civilt bruk för--

ett ansvar. av svarets resurser kan emellertid vara svårare att motivera utifrån de skäl som förs fram i utredningen Ds 1994:53 ovan. Ett undantag från detta gäller dock sådan verksamhet som bidrar till att Försvarsmaktens förmåga ökar genom bättre träning 0.dyl, vilket kan beskrivas som en positiv extern effekt.

Innan en utförligare diskussion kan föras om principiella för- och nackdelar med ett ökat civilt nyttjande försvarets är det

av resurser viktigt att göra en distinktion mellan ett större och effektivare utnyttjande av den offentliga sektorns resurser och samhällsekonomisk effektivitet. Samhällsekonomisk effektivitet år ett vidare begrepp än offentlig effektivitet och innefattar även konsekvenser för den civila produktionen i samhället.

Anm: Resonemangetbygger delvis på RRV:s utredning, bilaga 2

En samhällsekonomisk bedömning kan vara aktuell i två situationer när det gäller civilt bruk av försvarets Den första är när resurser. resurserna i fråga skall anskaffas, dvs. om själva anskaffningsbeslutet påverkas av överväganden om den samhälleliga nyttan. Den andra situationen är när de befintliga resurserna används. Eftersom utredningens fokus är att studera civilt bruk av försvarets befintliga resurser, kommer endast den andra aspekten att diskuteras. I denna situation är en intressant fråga vilket pris skall åsättas bruket som av försvarets resurser. Av de enkäter, utredningen genomfört, framsom går att den allra största delen av civilt nyttjande försvarets tjänster av sker av offentliga aktörer, varför analysen i detta avsnitt koncentreras till därmed sammanhängande frågor.

Det samhällsekonomiskt mest effektiva priset är i normalfallet lika med den företagsekonomiska marginalkostnaden, eventuellt efter justering för samhällsekonomiska intäkter och kostnader inte som beaktats i den företagsekonomiska kalkylen. Skulle den offentliga kundens betalningsvilja överstiga försvarets marginalkostnad uppstår ett prisspann inom vilket alla priser är samhällsekonomiskt effektiva. Vilket pris som väljs inom detta spann är sålunda ett fördelningsproblem mellan offentliga aktörer och saknar relevans i en samhällsekonomisk bedömning.

Bland de samhällsekonomiska intäkter, som bör beaktas, kan nämnas att civila uppdrag eventuellt leder till bättre utbildad militär personal jämfört med om utbildning och Övning enbart bedrivs inom försvaret. Den mest intressanta samhällsekonomiska kostnaden faran utgörs av för en försämrad konkurrenssituation för privata företag inom samma bransch. Skulle försvarets deltagande inom civila sektorer medföra att effektivare privata företag slogs ut, är detta att beakta som en samhällsekonomisk kostnad. Så länge Försvarsmakten uppträder marknadsmässigt och under liknande förutsättningar som dess konkurrenter, torde det omvända dock vara fallet. Tillskottet av ytterligare en aktör, i synnerhet på marknader med ett litet antal aktörer, skapar möjligheter till ökad konkurrens och därmed ökad samhällseffelrtivitet.

Detta övergripande resonemang skall dock ställas mot de möjligheter till kostnadsbesparingar för den offentliga sektorn helhet, som som kan göras vid ett ökat civilt utnyttjande av försvarets Med resurser. tanke på statens och kommunernas ansträngda finanser är det nödvändigt att överväga varje tänkbar besparingsåtgärd.

Det finns en allmän uppfattning, som har kommit utredningen till del vid intervjuer, att befintliga offentliga bör samutnyttjas där resurser så är möjligt. Den skattefinansierade verksamheten torde av de flesta skattebetalare uppfattas som ett sammanhängande helt även medom borgarnas inkomstskatt är uppdelad på statsskatt och kommunala skatter.

Det tidigare aktuella sambruksprojektet hade sin utgångspunkt i en önskan att sambruka de offentliga resurserna, oavsett vilken offentlig myndighet som ägde dessa. Sambrukstanken har i stor utnumera sträckning ersatts av ett mer kommersiellt köpare-säljare system även inom den offentliga sektorn.

Slutsatsen av diskussionen är, att ansträngningar bör göras för att nyttiggöra försvarets resurser i det civila samhället hänsyn till den av offentliga sektorns finanser. Det är dock väsentligt att ett civilt bruk av försvarets resurser baseras på kommersiella principer och utformas på ett sådant sätt att det inte ger upphov till negativa samhällsekonomiska effekter.

Det finns två principiella sätt att se på det civila bruket av försvarets resurser. Antingen som ett sätt att bevara, eller till och med utöka, fredsorganisationen, eller som ett sätt att tillvarata de investeringar som har gjorts for att möta krigsorganisationens behov. Utredningens bestämda uppfattning är att det är den tolkningen bör senare som gälla. Det innebär att civilt bruk av försvarets resurser inte är ett mål i sig, som det automatiskt är önskvärt att öka. Istället handlar det om att Försvarsmaktens resurser, som i allt väsentligt är anskaffade för uppgifterna i krig, men som i fred omfattar betydande outnyttjad kapacitet utöver vad som krävs för den fredstida förbandsproduktionen, är särskilt intressanta för civilt bruk. Exempel på detta är de

fem sjuktransporthelikoptrama hkp 11 Försvarsmakten nyligen som har anskaffat och där landstingen erbjuds att teckna kontrakt för sjuktransporter i fred.

Försvarsmakten har enligt förordningen 1994:642 med instruktion för Försvarsmakten, §§ 1-2, till uppgift att försvara Sverige väpmot nade angrepp. Försvarsmakten skall ha sådan krigsduglighet och en beredskap att den verkar avhållande mot sådana Enligt angrepp. samma instruktion skall Försvarsmakten i fred hävda Sveriges territoriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna ställa en utlandsstyrka till förfogande för fredsbevarande uppgifter samt kunna delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet.

Försvarsmaktens resurser är dimensionerade för dessa uppgifter och det är resurserna härför som kan komma att utnyttjas för civilt bruk i fred. Samtidigt måste alltid hållas i minnet att det civila bruket inte i någon avgörande grad får medföra inskränkningar eller försvagningar i det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter.

Även grundläggande investering om en har gjorts för krigsorganisationen, i synnerhet avseende materiel men även personalmässigt, som bör tillvaratas så effektivt möjligt samhället i innebär som av stort, detta inte att det civila bruket försvarets är utan kostnad. av resurser Hänsyn måste alltid tas till såväl den samlade långsiktiga försvarsberedskapen som till den omedelbara insatsberedskapen. Materiel och personal skall, med olika krav på tillgänglighet tidsmässigt och tekniskt, finnas disponibla vid mobilisering och i krig. Om civilt bruk leder till att det vid mobilisering tar längre tid för krigsorganisationen att bli insatsklar än vad eljest skulle ha varit fallet, negativ är detta en faktor som måste beaktas. Vidare medför ett omfattande civilt bruk en extra förslitning av försvarets Försvaret bör då också resurser. ersättas för de extra kostnader uppstår, så att det blir möjligt som att omsätta eller nyanskaffa materielen när så krävs.

3. GÄLLANDE REGELVERK

3.1 Konkurrens-, upphandlings- m.fl. regelverk

3.1.1 Allmänt

Utredningen har enligt direktiven kartlagt de huvudsakliga regler som påverkar, eller kan tänkas påverka, det civila bruket av försvarets resurser. Förutom den nationella lagstiftningen medför även Sveriges EU-medlemsskap förpliktelser som måste tas hänsyn till. I dethär kapitlet skall fem olika regelverk presenteras; under punkt 3.1.2 konkurrensreglema, 3.1.3 regler om offentlig upphandling, 3.1.4 reglerna om statsstöd, 3.1.5 avgiftsförordningen 1992:191 samt under 3.2.1 förordningen 1986:1111 militär medverkan i civil verkom samhet och 3.2.2 militärt stöd till polisen. Avsnittet 3.1.5 om avgiftsförordningen kommer från RRV:s underlag, bilaga medan de övriga avsnitten i 3.1 i huvudsak baseras på det tidigare nämnda underlaget från juristen Eva Edwardsson, bilaga Den intresserade läsaren hänvisas till båda dessa bilagor för en mer utförlig diskussion.

För de tre förstnämnda områdena kan såväl EU-rätten svensk som lagstiftning vara aktuell och därför krävs det kort introduktion till en huruvida EU-rätten är tillämplig på området civilt bruk försvarets av resurser. För att EU-rätten skall vara tillämplig krävs att handeln mellan länderna påverkas, där begreppet handel innefattar även handel med tjänster, det s.k. samhandelskriteriet. Enligt EG-domstolens praxis är det inte nödvändigt att handeln faktiskt har påverkats utan det räcker med att det är troligt att handeln skulle kunna påverkas. Det faktum att det civila bruket av försvarets är beresurser gränsat till Sverige är i sig inte något hinder för EG-rättens tillämpbarhet. Något generellt svar på frågan om samhandelskriteriet uppfylls kan inte ges, utan det måste avgöras från fall till fall. Ju mer lokal marknaden är, desto större är sannolikheten att handeln inte påverkas. Sålunda är EG-rätten troligen tillämplig vid Sjuktransporter med Försvarsmaktens helikoptrar men inte lokal produktionsom en enhet inom Försvarsmakten låter utomstående gäster äta i matsalen. I de fall samhandelskriteriet inte uppfylls gäller alltså endast svensk lag.

3.1.2 Konkurrensregler

De svenska konkurrensreglema är utformade med EU:s regler som förebild och skall tolkas mot bakgrund rättspraxis inom EU och de av särskilda förhållanden som kan föreligga på den svenska marknaden. EU:s regler gäller förfaranden som påverkar handeln mellan länderna i EU. Detta s.k. samhandelskriterium saknar emellertid egentlig betydelse vid tillämpning av den svenska konkurrenslagen.

Konkurrenslagen KL innehåller principiella förbud mot konkurrensbegränsade avtal och missbruk av en dominerande ställning från ett eller flera företags sida. Lagen är i första hand tillämplig på förfaranden inom den privata sektorn, offentliga aktörer träffas av reglerna i den utsträckning de är att betraka företag i KL:s som mening.

§ 6 KL förbjuder konkurrensbegränsande avtal mellan företag. Försvarsmakten är i helikopterfrågan att betrakta ett företag som eftersom man säljer tjänster på marknaden, försvarets motpart men landstingen är inte att betrakta företag i sin roll upphandsom som lare. Därför föreligger inget avtal enligt § 6 KL i detta fall. Frågan om avtal mellan företag föreligger i andra fall får bedömas från fall till fall.

§ 19 förbjuder missbruk dominerande ställning från eller flera av ett företags sida. Frågan om försvaret har en dominierande ställning i de fall man uppträder på marknaden företag i KL:s mening kan som även här endast avgöras från fall till fall i rättstillämpningen. Avgörande för en sådan bedömning är bl.a. vilken dominans försvaret har i förhållande till den relevanta marknaden för den eller tjänst vara som gäller. Marknadsdominans kan föreligga redan vid marknadsen andel på cirka 30 %.

För att § 19 skall kunna tillämpas förutsätts vidare domineranatt en de aktör missbrukar sin ställning. En av flera former missbruk kan av vara s.k. underprissättning. Av de rättsfall från EU åberopats i som Eva Edwardssons utredning framgår att underprissättning möjligtvis

kan anses föreligga redan vid prissättning under den genomsnitten liga totalkostnaden men endast syftet är att eliminera konkurom en rent. En prissättning under den genomsnittliga rörliga kostnaden torde i flertalet fall betraktas som otillåten underprissättning.

I de rättsfall som hittills prövats enligt EU-rätten har resonemangen om underprissättning sin utgångspunkt i frågan i vilka fall om en företagsekonomiskt sund priskonkurrens övergår till att bli maktett missbruk som, genom att konkurrera ut andra aktörer, i stället förhindrar en kostnadspressande effektiv konkurrens.

I de fall en statlig myndighet eller offentlig aktör uppträder på annan marknaden genom en prissättning under kostnaderna är förhållandena annorlunda eftersom en offentlig aktör sällan från ett företagsagerar ekonomiskt perspektiv. Underprissättningen är här att betrakta mer som en offentlig subvention. Rättsfall på detta område saknas praktiskt taget helt såväl i EU-rätten enligt den svenska konkurrenssom lagen.

Generellt kan dock antas att möjligheterna att tillämpa KL gentemot en offentlig aktör är begränsade just det skälet lagen huvudav att sakligen avser förfaranden inom den privata sektorn.

3.1.3 Lagen om offentlig upphandling

När stat och kommun gör upphandlingar måste lagen 1992:1528 om offentlig upphandling, LOU, beaktas. LOU är tillämplig när kommuner och landsting utnyttjar försvarets resurser, men inte på transaktioner mellan statliga myndigheter.

LOU har liksom konkurrenslagen stora delar EU-rätten av som grund. LOU innehåller ett antal angivna belopp, s.k tröskelvärden, som varierar för olika former av upphandling. För upphandlingar ovanför tröskelvärdet måste EU:s regler följas strikt. Den upphandlande enheten har enligt huvudregeln skyldighet att anta det billigaste budet. En alternativregel ger möjlighet att anta det kvalitetsmässigt bästa anbudet, där kvalitet är en kombination av bl.a. pris, service-

grad, miljöhänsyn o.dyl. De omständigheter den upphandlande myndigheten avser att ta hänsyn till måste anges noga.

Eftersom försvaret är leverantören vid det civila bruket försvarets av resurser ligger ansvaret för att reglerna offentlig upphandling om beaktas i första hand hos den upphandlande statliga eller kommunala enheten. Försvarets består i att anbudsgivare affärsansvar som ge ett mässigt godtagbart bud, som inte karakteriseras av underprissättning. Det finns sålunda inte någon grundläggande motsättning i sig mellan civilt bruk och lagen om offentlig upphandling.

3.1.4 Statsstöd

Konkurrensverket har i sin rapport Sambruk i offentlig sektor påpekat att sambruk i vissa fall skulle kunna komma i konflikt med EU:s regler om Statsstöd, under förutsättning att samhandelskriteriet är uppfyllt. Om intemförsäljningen sker till underpriser, beror på som att den säljande enheten låter de fasta kostnaderna belasta en annan offentlig verksamhet, skulle detta nämligen att betrakta vara som korssubventionering mellan olika verksamheter. Som EU:s regler om statsstöd är utformade är det osannolikt att civilt bruk försvarets av resurser skulle få eventuella moment av statsstödjande karaktär godkända av EU. Civilt bruk försvarets måste därför utforav resurser mas på ett sådant sätt att Statsstöd inte utgår, vilket innebär att underprissättning skall undvikas.

3.1.5 Avgiftsförordningen

Avgiftsförordningen 1992:191 gäller för statliga myndigheter under regeringen. En myndighet får ta ut avgifter för och tjänster, bevaror sluta om avgiftsnivåer och disponera avgiftsinkomster bara det om följer av lag eller förordning eller särskilt beslut regeringen. av av

Enligt avgiftsförordningen skall avgifterna beräknas så full kostatt nadstäckning uppnås om inget annat mål för verksamheten beslutas. Full kostnadstäckning innebär att myndigheterna skall beräkna avgiftsnivån så att den långsiktiga självkostnaden för varaneller tjänsten

täcks. Va .je avgift, som en myndighet tar ut för en vara eller tjänst, behöver inte vara beräknad så att självkostnaden för denna vara eller tjänst täcks. Det ekonomiska målet gäller för den verksamhet som har definierats som ett resultatområde. Kravet på kostnadstäckning gäller dessutom på några års sikt, och kan anses vara uppfyllt om verksamheten uppvisar underskott ett år, och överskott året därpå.

En central fråga är vilka kostnader skall ingå i självkostnadssom en beräkning. RRV:s bedömning är, att det inte går att generellt bestämma vilka perifera kostnader som skall räknas in i ett underlag eller att det skulle finnas någon naturlig gräns för hur långt tillbaka i tiden som självkostnadema skall beräknas. En rimlighetsbedömning måste därför göras i varje enskilt fall.

3.2 Militär medverkan i civil verksamhet

3.2.1 Allmänt

I 34 räddningstjänstlagen 1986:1102, stadgas skyldighet för en myndigheter att med personal och egendom medverka i räddningstjänst på anmodan av räddningsledare. Skyldigheten föreligger dock endast om myndigheten har lämpliga och ett deltagande resurser om inte allvarligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet.

Försvarsmaktens EM mgivçrkan i gjyjl yggksamhgg regleras i övrigt generellt i förordningen 1986:1111 militär medverkan i civil om verksamhet, bilaga ll. Denna förordning bygger inte på skyldigen het utan tvärtom på frivillighet, uttrycks FM få; en som genom att utföra olika slag av verksamhet. Verksamhet får självfallet endast utföras under förutsättning av att den inte inkräktar på FM:s vanliga uppgifter. För denna medverkan får FM ta ut avgifter. Den medverkan som regleras av förordningen 1986:1111 kan delas in i tre grupper.

l 2 § i förordningen innehåller utvidgning vad följer en av som av 34 § räddningstjänstlagen. FM får nämligen även ställa personal och egendom till förfogande för transporter sjuka och skadade eller för av

transporter åt polis- och tullmyndighetema eller Kustbevakningen, allt under förutsättning att det finns ett trängande behov transportav en. Dessa transporter behöver således inte ha någon anknytning till en räddningsinsats enligt räddningstjänstlagen.

2 FM får enligt 5 § i förordningen åta sig att bygga vägar och broar samt att utföra transporter, andra arbeten och tjänster om denna verksamhet kan inordnas som ett led i utbildning som bedrivs vid FM eller främjar staten eller ett allmänt samhällsintresse.

3 FM får enligt 6 § också hyra ut, låna ut eller sälja lös egendom om det kan ske utan olägenhet. Som ytterligare förutsättningar gäller, i fråga om upplåtelser till andra än myndigheter, att åtgärden skall främja FM eller ett allmänt samhällsintresse eller att det finns annars särskilda skäl.

Som framgår får FM ägna sig åt verksamhet inom ett mycket omfattande område. FM kan därmed också komma att ägna sig åt sådan civil verksamhet som bedrivs av enskilda näringsidkare. FM skall därför vid all ovan angiven verksamhet, bortsett från den som utförs enligt 2 § för polis- och tullmyndighetema eller åt Kustbevakningen, beakta gällande bestämmelser om konkurrens. När det gäller att utföra uppgifter för statliga myndigheter enligt förordningens 5 och 6 §§ tillämpas bestämmelserna om konkurrens endast på statens affärsdrivande verk.

3.2.2 Militärt stöd till polisen

Enligt polislagens 1984:387 1-2 §§, skall, som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet, polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp Till polisens uppgifter annan hör att förebygga brott och andra störningar den allmänna ordav ningen och säkerheten, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, lämna allmänheten skydd, upplysningar och hjälp, när annan

sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen samt fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen enligt särskilda bestämmelser. Exempel på verksamhet enligt särskilda bestämmelser är att det enligt räddningstjänstlagen åligger polisen att svara för den statliga fjällräddningen och för efterforskning av försvunna personer i andra fall än i sjö- respektive flygräddningssammanhang.

Frågor om militärt stöd till polisen har återkommande behandlats i samband med beslut om grundlagar, lagar och förordningar som reglerar när, hur och och av vem inskränkningar får göras i de grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna. Så inte även om polisen finns undantagen i de allmänna föreskrifter om när Försvarsmakten kan och får medverka och bidra med sina resurser för civilt bruk i samhällsverksamheten i fred, måste ändå beaktas de särskilda förhållanden som styr polisens uppgifter och tjänsteutövning.

I regeringsformens kapitel 2 anges medborgarnas grundläggande frioch rättigheter. Detta uttrycks så att varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad ett antal uppräknade fri- och rättigheter. Regeringsformen anger också under vilka förutsättningar och i vilka former inskränkningar får göras i dessa fri- och rättigheter och att sådana inskränkningar endast får göras med stöd lag. Endast polisen av har i fred sådan i lag fastställd rätt att göra ingripanden som i något eller några avseenden innebär begränsningar av den enskildes fri- och rättigheter.

En annan fråga av betydelse i sammanhanget är att endast polisen äger en instruktionsmässig rätt att i sin tjänsteutövning bruka våld för att fullgöra sina uppgifter det s.k. våldsmonopolet. Visserligen kan även andra ha denna rätt, t.ex. sådan vaktpost eller annan som vid Försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning, men det avser då Försvarsmaktens interna förhållanden och har intet att göra med civilt bruk av försvarets resurser.

Det tredje förhållandet som påverkar polisen har att göra med Sveriges rättstraditioner på området. Möjligheterna för polisen att ta hjälp av militär personal med utrustning för att upprätthålla allmän

ordning har under 1900-talet successivt reducerats. En av de händelser, som i avgörande grad påverkat denna utveckling, var ingripandena i Ådalen 1931.

Genom olika uttalanden från regeringsföreträdare och Justitieombudsmannen JO har vissa klarlägganden gjorts om lagstiftningens syfte och innebörd. I anslutning till att 1974 års regeringsform trädde i kraft, uttalade dåvarande justitieministern på en fråga i riksdagen, att det behövs stöd i lag för att militär skall få användas för att medverka till upprätthållande av allmän ordning eller vid stillande av upplopp. JO anförde i ett ärende, då det planlades för att använda militära helikoptrar i en polisiär insats att Användning av militär personal och materiel i polisens verksamhet utgör ett extraordinärt inslag, som strikt måste förbehållas situationer, där gällande regler medger sådant bistånd. Det är från principiell synpunkt ytterst väsentligt, att rågången mellan militäraktioner och normalt polisarbete hålles klar. Börjar man tumma på reglerna kan konsekvenserna bli förödande JO dnr 3745-1990.

Av det ovanstående kan konstateras, att för militär medverkan i polisens tjänsteåtgärder ñr upprätthållande av allmän ordning och säkerhet och i dess brottsbekämpande verksamhet i övrigt råder mycket stora restriktioner. En eventuell medverkan i dessa sammanhang kräver stöd i lag, dvs. beslut av riksdagen. Emellertid kan Försvarsmakten stödja polisen i flera andra avseenden än genom direkt medverkan. Stöd i form av direkt medverkan kan dock lämnas till polisen i sammanhang som inte har att göra med ordningshållning och brottsbekämpning, t.ex. vid aktioner inom ramen för räddningstjänstlagen. Vad Försvarsmaktens stöd kan omfatta redovisas och diskuteras i kapitel 4 i det följande.

4. CIVILT BRUK

Utredningen skall enligt direktiven kartlägga svenska och utländska erfarenheter av det hittillsvarande fredstida utnyttjandet för civil verksamhet av resurser avsedda för forsvarsändamål. För att lösa den uppgiften har utredningen valt att arbeta med enkäter ställda till berörda myndigheter och vissa törsvarsattachéer. Resultaten av dessa enkäter redovisas i detta kapitel tillsammans med en diskussion i några principiella frågor som är av intresse. Inledningsvis sker en kort presentation av några möjliga exempel på civilt bruk.

4.1 Inledning

Det går att urskilja fyra principiellt olika slag militär medverkan i av civil verksamhet, nämligen 1 hjälpinsatser vid större katastrofer som kräver omedelbara insatser av alla tänkbara och gripbara resurser, 2 insatser inom för den s.k. SAR-konventionen Search ramen And Rescue, 3 civila uppgifter för försvaret, samt 4 övriga civila insatser

För Sverige och för andra länder gäller att de två förstnämnda är relativt oproblematiska, eftersom alla tillgängliga tas i resurser anspråk i händelse av en nödsituation, medan större hänsyn måste tas i övrigt, till exempel till konkurrenslagstiftning o.dyl, i synnerhet i det sista fallet.

4.2 Sverige

4.2.1 Försvarsmakten

Den enkät som utredningen sände ut till samtliga lokala produktionsenheter, försvarsområden, vissa regementen m.fl., innehöll bl.a. frågeställningar vad används for civilt bruk, hur prissättom som ningen går till och flera andra ekonomiska frågor, antalet personer som är involverade i civilt bruk, erfarenheterna kring verksamhets-

ställenas användning av sina resurser för civilt bruk samt ett antal frågor om den framtida användningen civilt bruk. Enkäterna och av en mer fullständig redovisning av de lokala produktionschefemas svar återfinns i bilagoma 5 och

Ekonomiska frågor

Vid prissättningen civilt bruk Försvarsmaktens är det av av resurser en tydlig tendens att full kostnadstäckning används. Ett visst undantag sker för frivilligorganisationer och ideella föreningar, där ett lägre pris tas ut. Flera av produktionsenhetema redovisar att avtal är ingångna vid sidan enstaka tjänster. av

Produktionsenheterna I5F022, Il5Fo34 samt S1F047 redovisar ett mer omfattande civilt bruk än andra produktionsenheter. Närmare 20 produktionsenheter redovisar att de sammantaget under budgetåret 199394 tillhandahöll och tjänster till olika delar den civila varor av sektorn for mellan 1 och 10 miljoner kronor, enhet underhållsen regemente Syd redovisar intäkter på cirka 45 miljoner kronor, medan övriga produktionsenheter svarat på enkäten redovisar som små intäkter.

Övervägande delen produktionsenheterna redovisar det civila av att bruket utgör en mycket liten del respektive enhets totala budget, av mellan 0,5 1% av den totala budgeten verkar vanligast. Några - vara undantag finns dock. Sex stycken enheter redovisar att det civila bruket utgör mellan 5% 20% den totala budgeten. - av

På frågan om hur många har varit involverade i personer som att tillhandahålla varor eller tjänster till civila sektorn varierar svaren mellan 1 100 personen En intressant iakttagelse är att två enheter uppger att det civila bruket finansierar 5 respektive 18 extra tjänster utöver fastlagd personalram.

Användningen av värnpliktiga i den avgiftsbelagda verksamheten verkar inte vara särskilt omfattande. I de fall där de har använts är

det i huvudsak till räddningsinsatser, transporter, förplägnadstjänst och idrottsevenemang.

De lokala produktionschefema rapporterar också att övriga aktörer på marknaden inte har framfört några omfattande klagomål på civilt bruk avseende konkurrensfrågor.

Områden

De områden där Försvarsmaktens resurser utnyttjas mest för civilt bruk är:

verkstadstjänster -

utbildning -

transporter -

medverkan vid idrottsevenemang samt -

försäljning av måltider etc. -

Ett område som är annorlunda till sin karaktär ändå

men som förtjänar att nämnas är försäljningen materiel.

av

Verkstadsgjäruter

Försvarets verkstäder säljer tjänster till kunder utanför försvaret. Verkstäderna dimensioneras bl.a. för att dels säkerställa krigsorganisationens behov av föregångsmän i olika typer av verkstadsförband, dels tillgodose fredsorganisationens normala behov reparation och

av underhåll. Vid extra stora reparationsbehov i fred upphandlas erforderliga tjänster på civila verkstädcr. Vid underbeläggning på Försvarsmaktens verkstäder finns det på motsvarande sätt ekonomiska

av skäl önskemål om att sälja verkstadstjänster till civila kunder. Omfattningen av detta tjänsteutbud varierar över tiden.

Under budgetåret 199394 uppgick Försvarsmaktens verkstäders försäljning till statliga och civila kunder totalt till 61 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,6 % den totala omsättningen. Försäljningen

av fördelades enligt följande:

Organisationsenhet Total Försålda tjänster % av total

omsättning Statligt och civilt omsättning Uh reg Syd 435 mkr 43,9 mkr 10,0

Underhållsregemente Syd stora andel försålda tjänster till kunder

av utanför försvaret beror bl.a. på fordonsunderhåll vid verkstäderna i Skövde åt AMU m.tl., Karlsborg åt kommunen m.fl. och Borås åt Posten.

Utbildning

Försvarsmakten bedriver i fred en omfattande utbildningsverksamhet på förband och skolor. Önskemål från civila kunder upphandla

om att utbildning har ökat över tiden. Innehållet i de utbildningstjinster

som erbjuds, har en mycket bred spännvidd. Det förtjänar att påpekas att vissa av försvarets enheter har inskrivet i sin instruktion,

att man skall bidra till kompetensutveckling inom det geografiska område inom vilket man verkar. Exempel härpå är instruktionen för Arméns tekniska centrum och för Militärhögskolans Managementinstitution f.d. Förvaltningshögskolan. Frågan utbildning utvecklas vidare i

om avsnitt 4.2.3.

Transporter

Området inkluderar både uthyrning fordon och genomförande

av av transporter. Omfattningen varierar mycket över tiden, främst och naturligen vid medverkan i räddningsinsatser och biståndsarbete. De största kunderna är de frivilliga försvarsorganisationema, statliga myndigheter, kommuner, landsting och polisen. i

Problem har tidvis uppmärksammats med påstådd militär inblandning i den civila transportmarknaden, bl.a. har flygtransportområdet berörts härav. Det är utredningens mening att den nya restriktivare policy som Försvarsmakten tillämpar sedan 1994 om åtaganden av civila flygtransportuppdrag avsevärt begränsat de här nämnda problemen. Det styrks också av utredningens enkätsvar. Frågorna bör dock studeras ytterligare i nästa utredningsetapp.

Idrottsevenemang

I samband med större idrottsevenemang är det relativt vanligt att Försvarsmakten medverkar genom utlåninguthyming av fordon, sambandsutrustning, lokaler och tält samt i mindre utsträckning genom att personal ställs till förfogande.

Försäljning av måltider m.m.

Försäljning av måltider till kunder utanför försvaret är ganska omfattande. Försäljningen sker bl.a. i samband med uthymingutlåning av lokaler, övningsanläggningar och övningsområden. Kunderna är i stort desamma som anges för transporter.

Föreskrifter

Försvarsmakten gav under hösten 1994 ut två anvisningar för hur Försvarsmakten skall hantera civilt bruk av försvarets Den resurser. ena avser Inriktning av Försvarsmaktens stöd till den fredstida samhällsverksamheten vid räddningstjänst och extraordinära påfrestningar och det andra Handlingsregler vad prissättning vid uthyravser ning av materiel utanför Försvarsmakten. Föreskrifterna bifogas som bilaga 7.

4.2.2 Övriga myndigheter

Utredningen har sänt ut en enkät till 17 olika myndigheter inom totalförsvaret för att kartlägga deras erfarenheter av civilt bruk, se bilaga 5. Av de 13 inkomna svaren har sex angivit att de har inga

eller mycket små erfarenheter av civilt bruk varför diskussionen nedan endast berör de kvarvarande sju myndigheterna. De sju myndigheterna år Flygtekniska försöksanstalten FFA, Fortifikationsverket FortV, Försvarets forskningsanstalt FOA, Försvarets materielverk FMV, Militårhögskolan MHS, Värnpliktsverket VPV samt Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB. Enkäten sändes ut till flera andra myndigheter inom den civila delen av totalförsvaret, men det ñnns här svårigheter att separera det extraordinära civila bruket av myndigheternas resurser från deras ordinarie verksamhet.

Enkäten till försvarsmyndighetema år uppbyggd på samma sätt som enkäten till Försvarsmaktens lokala produktionsenheter och innehåller bl.a. frågor om omfattning, inriktning och prissättning av myndigheternas resurser som utnyttjas av civila aktörer samt möjlig utveckling i framtiden.

Omfattningen av det civila samhällets utnyttjande av de sju myndigheternas resurser varierar mellan 0.03% V PV till 21% FFA av myndigheternas omsättning. Samtliga myndigheter tar vanligtvis betalt för full kostnadstâckning och några FOA, MHS och FFA anger att de har samrått med RRV. Ingen av myndigheterna uppger sig ha fått motta kritik från konkurrenter.

Det civila bruket ligger nära myndigheternas ordinarie verksamhet och kompetensområden. Flera myndigheter har angett att de ägnar sig

utbildning. Anmärkningsvärt är att en relativt stor del av det civila bruket har privata företag som kunder. För FOA:s del utgör privata företag cirka 50% av det totala civila bruket avseende forskning och utveckling och för MHS cirka 25%.

Flera myndigheter spår en försiktigt ökande andel civilt bruk. En orsak till detta anges vara att civilt bruk underlättas när myndigheterna övergår till avgiftsfinansiering. Den största prognosticerade ökningen står VPV för, som tror att den nybildade myndigheten Pliktverket framöver kan ha 20% civil verksamhet att jämföra med dagens 0.03% för VPV. Undantagen från detta är FortV tror att

som

andelen civilt bruk kommer att vara oförändrat framöver, och FMV, som spår en viss nedgång.

4.2.3 Utbildning och övning

Utbildningsfrågor är särskilt intressanta, eftersom det inom totalförsvaret finns en lång tradition av samarbete inom övnings- och utbildningsområdena, som kan tillvaratas även av det civila samhället. Försvaret genomför också, där förutsättningar finns, utbildningsuppdrag för myndigheter, företag och organisationer, hyr ut eller ställer på annat sätt till förfogande lokaler, utbildningsmaterial och experter. Försvaret medverkar också på annat sätt i samhällets utbildningsverksamhet genom att mot ersättning hjälpa till med förläggning elever

av vid t.ex. vårdhögskolor och andra högskolor.

Militärhögskolans managementinstitution, f.d. Förvaltningshögskolan, ordnar till exempel managementkurser och teambildningskonferenser för kommuner, landsting och privata företag. Vid Försvarsmaktens verkstäder genomförs också kurser för andra skolor och företag, t.ex. i hydraulik för privata åkeriföretag.

Försvarsmakten och Räddningsverket har betydande resurser för utbildning och övning, som kan utnyttjas utanför den produk-

rena tionen av enheter och förband till krigsorganisationen. Det görs också i stor utsträckning, framförallt på orter där försvaret har hög

personell kompetens och moderna resurser i Övrigt. Försvarsmaktens och Räddningsverkets tillgångar i dessa avseenden används såväl

av offentliga myndigheter, företag och organisationer. Som regel fungerar samarbete, upphandling och genomförande tradition mycket

av väl. Det är angeläget att ett eventuellt nytt regelverk för civilt bruk av försvarets resurser utformas så att det traditionellt goda samarbetet på utbild-nings- och övningsområdena mellan försvarets myndigheter och sam-hållet i övrigt kan behållas och helst vidareutvecklas.

4.2.4 Personalresurser

I nästan allt civilt bmk av försvarets resurser ingår någon form

av personalutnyttjande. Personalresursema utgörs av fast anställda, reservpersonal och de som tjänstgör enligt den nya pliktlagen,

som träder i kraft den 1 juli 1995. Tjänstgörande

i fred enligt den nya pliktlagen utgörs av antingen värnpliktiga i Försvarsmakten eller civilpliktiga inkallade för utbildning, planering eller övrig handläggning inom totalförsvarets civila delar. I sammanhanget bör observeras att det är bara när personalen utnyttjas för annat än tjänst för krigsbefattningen som det berör denna utredning.

De fast anställdas och reservpersonalens arbetsuppgifter och kompetenser är således knutna till krigsuppgifter ocheller produktion av förband och enheter ingående i krigsorganisationen. Försvarets personal är således avpassat antalsmässigt och med hänsyn till kompetens utifrån att krigsorganisationen skall kunna verka snabbt efter mobilisering. Genom oundvikliga fluktuationer i produktionen

och genom att det måste finnas en kader av främst befäl och specialister,

som ibland överstiger förbandsproduktionens behov i fred, finns det möjligheter att en del av personalens arbetstid kan avdelas för rent civilt bruk. Enkätsvaren från Försvarsmakten visar emellertid att de rationaliseringar och direkta personalminskningar på tid har

som senare gjorts inom försvaret har medfört svårigheter att avvara personalen för rent civila ändamål. Svaren från Försvarsmakten visar således att krigsorganisationens behov går före fredstida civilt bruk, vilket tyder på att civilt bruk inte ses som ett sätt att bevara fredsorganisationens kapacitet. Viss osäkerhet råder emellertid angående vad som är önskvärt och tillåtet av civilt bruk och det finns enligt utredningens mening anledning att tydliggöra detta utöver hittills utfärdade anvisningar. U

För pliktpersonalen uppkommer något annorlunda problem. Genom den nya lagen skall uttagning, utbildning och krigsplacering entydigt grundas på operativa förutsättningar och krav och därmed på de bemanningsansvariga myndigheternas krigsorganisationen Därigenom blir användning av pliktpersonal för annat än ordinarie befattningsut-

bildning känsligt. Vissa tjänster som tidigare utfördes av vapenfria kan också komma att ifrågasättas. Detta kräver enligt utredningens mening en följdanalys av den nya pliktlagen, som bör utföras av de bemanningsansvariga myndigheterna själva.

Det är ofrånkomligt att mycket av det som försvarets personal idag gör inte direkt går att hänföra till krigsuppgifter. Det kan förutom räddningstjänst gälla stöd till samhället vid stora arrangemang, deltagande i olika slags ceremonier, musiktjänster, insatser i miljövård eller specialtransporter. Enligt utredningens mening behövs härvidlag klarlägganden som enklast förs in i uppdragskatalogema för förband och enheter. En samlad genomgång av detta synes erforderlig och kan genomföras av utredningen i etapp 2 om regeringen finner detta lämpligt.

Vad gäller beräkning av Försvarsmaktens kostnader för personal som används för civilt bruk är det relativt enkelt att sätta pris på arbetstiden i förhållande till lönen, betydligt svårare att sätta pris på men uppnådd kompetens, alltså vad det kostat försvaret att utbilda vederbörande. Normalt tas betalt endast för arbetstid, övertid och traktamenten.

4.2.5 Militärt stöd till polisen

Som framgått av avsnittet 3.2.2 är polisens möjligheter att begära bistånd och Försvarsmaktens förutsättningar att lämna sådant helt beroende av för vilka situationer stödet är avsett att användas. I fortsättningen använder sig utredningen av begreppet direkt polisiär aktion, som då polisens uppgifter för ordningshållning och brottsavser bekämpning och i sig kan medföra ingrepp i enskilds fri- och rättigheter och där våldsmedel kan komma att användas. Därutöver används begreppet polisens Övriga uppgifter, som kan exemplifieras med polisens ansvar inom räddningstjänsten och uppgiften att lämna allmänheten upplysningar och hjälp. Vad avser militärt stöd går det att urskilja tre slag av vad som kan kallas för stödformer.

Den första stödformen avser direkt medverkan av militär personal

med erforderlig utrustning i ett pågående uppdrag. Som framgått av de principiella reglerna kan sådant stöd inte lämnas Försvarsmaktav en vid direkt polisiär aktion. Däremot kan sådant stöd lämnas till polisen i samband med fjällräddningsuppdrag eller vid efterforskning av försvunna personer inom för räddningstjänsthgens föreramen skrifter och polisens ansvar härvidlag.

Den andra stödformen avser också tjänster direkt koppade till uppdrag. Sådana tjänster kan vara transporter, forplägnad, inkvartering, uthyrning eller utlåning materiel Även här måste beaktas av osv. att militär personal inte får delta i direkta polisiära aktioner. Det innebär t.ex. att militärt bemannade transportmedel borde kunna användas till att förflytta polispersonal och materiel till och från ett operationsområde så länge man inte deltar i den direkta aktionen t.ex. genom trañkövervakning eller spaning efter brottsling. Inom för de ramen gällande reglerna bör det också vara möjligt att för den direkta polisaktionen låna eller hyra av Försvarsmakten militär materiel kan som underlätta den avsedda insatsen så länge som materielen hanteras av polisen själva. Sådan materiel kan t.ex. vara ljusförstärkare och annat för att förbättra möjligheterna i mörker, fordon och båtar att operera och eventuella specialvapen. Självfallet måste Försvarsmakten kunna kräva att den utlånade materielen kan hanteras på avset sätt. Det torde innebära att Försvarsmakten måste utbilda polisen på den aktuella materielen, vilket i sig kan vara en begränsande faktor.

Den tredje stödformen är mera direkt kopplad till begreppet civilt bruk och avser försäljning av tjänster såsom underhåll av fordon vid försvarets verkstäder etc. Denna stödform torde okontroversiell i vara vad avser synen på militär medverkan i polisens tjänsteutövning, men är liksom de övriga stödformema underkastad det regelverk som styr konkurrens och upphandling m.m.

Av det sagda torde ha framgått att hinder föreligger att vid direkta polisaktioner lämna militärt stöd i form medverkan med militär av personal trupp ocheller utrustning som handhas av militär personal. Syftet är som tidigare sagts att hålla isär polisiär och militär verksamhet och principens tillämpning kan belysas två exempel. Militära av

helikoptrar bemannade med militära piloter kan inte medverka i direkta polisaktioner. Skall helikoptrar användas i sådana aktioner krävs att de flygs av polisens personal. På sätt kan inte milisamma tära fartyg, båtar och fordon olika slag, är bemannade med av som militär personal, medverka i direkta polisiära aktioner. Om Försvarsmakten medger det, är det däremot fullt möjligt fir polisen att hyra, låna eller på annat sätt disponera sådan materiel och använda den i polisaktioner under förutsättning att de polisens opereras av egen personal. Ett uppmärksammat exempel på detta är det lån en av Stridsbåt 90 som pågår f.n. Båten, hos polisen kallas Polisbåt som 90, är utlånad på försök under ett år. Den är ommålad i polisfärger, saknar militär bestyckning, är försedd med del polisiär en utrustning och Försvarsmakten har utbildat de poliser, bemannar som båten.

Den omfattning det militära stödet till polisen har varierar enligt vad utredningen erfarit mycket mellan de olika polisdistrikten. Detta kan bero på vilka relationer, personliga och andra, råder mellan Försom svarsmaktens företrädare och polismyndigheten på orten. Men det torde också i stor utsträckning bero på osäkerhet hos både försvaret och polisen om när får ta respektive lämna militärt stöd i olika man avseenden och vilka resurser Försvarsmakten har att bidra med.

4.3 Utländska förhållanden

4.3.1 Allmänt

Uppgifter och jämförelser med förhållanden i andra länder bygger i huvudsak på inkommet underlag från försvarsattachéerna i Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Tyskland. De flesta länder har ett mer eller mindre omfattande regelverk för hur nationens militära försvar kan utnyttjas av olika samhällsorgan för andra uppgifter än militära. Svårigheter finns i hur skall värdera den formella lagman stiftningen i förhållande till dess praktiska tillämpning. Det handlar Lex. om hur man allmänpolitiskt på försvarsmakten i samhällsser verksamheten. Ett annat förhållande försvårar jämförelser är att som ytterst få, om ens någon, nation har konsekvent genomförd samma

totalförsvarsidé som Sverige. Sammantaget innebär det att redovisningama av förhållandena i andra länder, på de områden rör den som här utredningen, avser de formella regler som styr när, hur och var försvarsmakten kan tas i anspråk för samhällsnyttig verksamhet annan än den rent militära. Hur regelverket tillämpas i praktiken och studier av intressanta exempel ligger inte inom ramen för utredningens arbete.

De studerade länderna är medlemmer i NATO och, med undantag av Norge, också i EU. Om NATO-medlemskapet kan ha påverkat synen på försvarets medverkan i civil samhällelig verksamhet är nog osäkert. EU-ländema kan ha påverkats Lex. EU:s konkurrensregler, av men även Sverige och Norge har sedan tidigare konkurrensregler inskrivna i sitt regelverk. Det förefaller i stället fråga vara om en ganska överensstämmande uppfattning i de studerade länderna om nödvändigheten av att även staten iakttar de spelregler, styr som näringslivets verksamhet i respektive land. Detta kan förstås ta sig olika uttryck i olika länder och olikheterna har naturligtvis sin grund i de nationella särdragen.

4.3.2 Regelverken

Samtliga tillfrågade länder understryker att försvarsmakten är dimensionerad för de militära uppgifterna och möjligheterna att medverka i andra samhälleliga uppgifter får ske med de befintliga militära resurserna. Det hindrar dock inte att försvarsmakten i del en länder åläggs löpande uppgifter som inte är militära och som skulle kunna lösas av andra organisationer eller myndigheter, men som uppdragits åt försvarsmakten för att ansett det rationellt och man vara ekonomiskt. Exempel på sådana uppgifter är sjöövervakning, fiskeritillsyn, isbrytning etc. för vilka uppgifter det då skapats särskilda resurser inom den militära organisationen. Men utöver de militära uppgifterna och andra löpande uppgifter, åläggs försvarsmakten, som sägs också att försvarsmaktens resurser kan, skall eller bör i fred nyttiggöras för civila uppgifter i den utsträckning som den militära beredskapen och den operativa förmågan det medger. Förutsättningar

för dessa senare insatser formuleras något olika i de skilda länderna men grundtemat är detsamma för de studerade länderna.

Gemensamt är att det görs klar åtskillnad mellan insatser i nödsituationer och sådana insatser, där militära resurser utnyttjas för att stödja civila verksamheter i det vardagliga samhällslivet. Några länder har en vidare syn på vad man inkluderar i begreppet stöd än vad Sverige har. Så anser man t.ex. i Storbritannien att försäljning försvarsav maktens utrangerade eller av andra skäl överbliven materiel ingår i begreppet stöd till samhällets civila delar.

Katastrof- och räddningsinsatser år relativt oproblematiska och bejakas av alla tillfrågade länder. Framställningen nedan inriktas därför på övriga insatser för civilt bruk. Kriterier för när sådana insatser kan komma i fråga, vem eller vilka som kan beställa eller upphandla tjänster av försvarsmakten, hur kostnader för tillhandahållna tjänster skall beräknas m.m. kan variera något mellan de olika länderna, men i grunden har de även i dessa avseenden mycket likartade regler. De gemensamma dragen mellan länderna är: - att den verksamhet, för vilken försvarsmaktens resurser tas i anspråk upphandlas, skall svara mot ett offentligtsamhälleligt allmänintressebehov, - att lämpliga civila resurser inte finns tillgängliga, att tjänstemas utförande har en utbildande eller positiv ~ annan effekt för försvarsmakten eller i varje fall inte inkräktar på försvarsmaktens utbildning, övning eller operativa förmåga, att försvarsmakten får täckning för sina kostnader för uppdraget. -

Härtill kommer sedan en rad regler för hur detta skall gå till i praktiken, vad slags tjänster som kan upphandlas, att skriftliga kontrakt alltid skall upprättas, under vems ledning uppdraget genomförs, vilken rättsstatus den militära personalen har under uppdragens genomförande m.m. Genomgående är också att alla länder understryker att försvarsmakten inte skall konkurrera med näringslivet. I vissa länder sägs detta i allmänna termer, medan det i andra mera länder anges mycket explicit hur det skall gå till. I Storbritannien föreskrivs t.ex. att man måste ha medgivande från lokala fackföre-

ningar och arbetsgivarorganisationer för att försvarsmakten skall överväga att medverka i ett projekt.

Det är givet att det finns olikheter i de skilda ländernas regelverk. Slående är att Storbritannien och Frankrike har i mångt och mycket övercnsstämmande föreskrifter, dessutom är ganska omfattande. som Danmark och Norge har enklare regler, i vissa fall allmänna mera principer än precisa föreskrifter. I Tyskland präglas förhållandena av dels de speciella förutsättningar som federationsstaten skapar med uppdelning av ansvar på delstaterna respektive centralregeringen, dels av en strikt gränsdragning mellan civil respektive militär kompetens. I den tyska grundlagen finns inskrivet att Bundeswehr endast får utnyttjas i nödsituationer om civila hjälpinsatser tids- och kapacitetsmässigt inte kan lösa uppgifterna och om man inte konkurrerar med civila företag och institutioner.

För att belysa hur ett regelverk kan utformas och marknadsföras bifogas, bilaga den brittiska skriften Military aid to the civil community third edition med förord den dåvarande försvarsav ministern. I skriften redovisas statsmaktemas ambitioner, de regler som styr försvarsmaktens tjänsteutbud samt hur upphandlingen skall gå till.

4.3.3 Exempel på tjänster

Utredningen har inte haft möjlighet att göra utländsk enkät moten svarande den som skickats ut till det svenska försvaret, varför sammanställningen nedan av nödvändighet blir allmänt hållen. Det mer har emellertid varit möjligt att av regelverk, uttalanden i propositioner m.m. finna exempel på vad kan inrymmas i begreppet som civilt bruk av respektive lands militära försvarsresurser.

En allmän regel är att uthyrning av materiel inte får eller avse vapen sådan materiel som hänger nära med utnyttjande. samman vapnens Särskilda föreskrifter kan dock finnas för stöd till polisen. Den vanligaste stödformen torde vara att utföra externa uppdrag. Det är då fråga om arbeten, som utförs av militär personal, med materiel som

försvarsmakten disponerar över och under militär ledning. Det kan handla om byggnationer, rivningar, ammunitionsröjning och sprängämnesdesarmering, sprängningar, transporter, el- och teleinstallationer m.m. I Storbritannien lånas också militär personal frivilliga till socialt samhällsarbete.

En fråga som naturligtvis är visst intresse är vilken omfattning det av militära försvarets stöd utöver i nödsituationer har i de studerade - länderna. I första hand Tyskland men också Frankrike har sådana restriktioner för att utnyttja försvarets för civila ändamål att resurser det finns skäl att tro att sådana insatser är begränsade. De franska och brittiska regelverken är ganska likartade, det franska är men hårdare vad gäller vilka som får beställa och på kraven den om militära nyttan av de utförda tjänsterna. Det brittiska synsättet synes vara mera generöst och man anger också att det finns särskilt värde i att försvarsmakten genom sådana uppdrag visar sig integrerad som en del i hela samhällsverksamheten. I Danmark och Norge är förhållandena ungefär som i Sverige. I Danmark räknar emellertid också man in i det civila stödet det militära försvarets ansvar för sjöövervakning och fiskeritillsyn, som hos ligger på civil myndighet. Både Norge oss och Danmark liksom Sverige uttalar sig politiskt för ökat civilt - - ett utnyttjande av försvarets resurser. Men det ambitionersyns som om na ännu inte fått större konkret innehåll än vad de har fått i Sverige.

4.3.4 Ersåttningsfrågor

De flesta länder anger att försvarets kostnader för civila uppdrag skall betalas av beställaren. Hur kostnaderna definieras varierar från land till land och beroende på uppdragets art. För helikopteruppdrag och andra väl avgränsade uppgifter finns ibland prislistor. För insatser vid nödsituationer då liv är i fara tar ibland inte ut någon ersättning man alls, i andra fall tas ersättning ut endast för rörliga kostnader. I övrigt varierar det framförallt mellan fullkostnadstäckning och särkostnadstäckning no-loss costs.

Varje land har utformat sina principer för hur deras försvarsmakter skall ersättas för uppdrag utanför den militära organisationen.

Gemensamt för alla är att sådana insatser som inte är kopplade till nödsituationer vanligtvis skall betalas åtminstone enligt sären kostnadsprissättning och inte vara konkurrenshämmande eller på annat sätt störande för det egna näringslivet. Av materialet framgår inte hur man räknar fram självkostnadema eller särkostnadema. Frågor i sammanhanget, som också är aktuella för de svenska förhållandena, är hur man beaktar att försvarsmaktens materiel ofta kan innehålla överkvaliteter som beställaren inte behöver och inte vill betala för. Det händer också, till exempel avseende helikopterbuma Sjuktransporter i Tyskland, att försvaret rabatterar priset till den civila kunden, eftersom verksamheten medför värdefull övning för den militära personalen.

4.4 Utredningens kommentarer och vissa principiella överväganden

Det har, som framgått av det föregående, sedan länge funnits en politisk önskan, att de stora och kvalificerade försvaret resurser som disponerar borde kunna användas även i det fredstida samhället för att vi bättre skall utnyttja de offentligt ägda Även denna resurserna. om strävan, i bl.a. det s.k. sambruksprojektet, fått konkreta uttryck har inte Försvarsmakten blivit en allmänt accepterad leverantör olika av slags tjänster. Problem har ofta uppstått kring prissättning och konkurrensneutralitet. För många har det inte heller varit känt vad Försvarsmakten har för tjänster att erbjuda eller hur upphandling skall en gå till. Det är enligt utredningens mening uppenbart, viljan att om finns så kan säkert också mycket åstadkommas för att förbättra och effektivisera utnyttjandet av försvarets resurser för civila ändamål.

Det behövs en bättre och mer samlad beskrivning än dagens och en bättre marknadsföring av både de politiska ambitionerna och av försvarets tjänsteutbud och till dem kopplade villkor för dess utnyttjande. Ett utmärkt utländskt exempel på hur detta kan göras är den brittiska skriften Military aid to the civil community, bilaga som på ett enkelt ochsammanfattande sätt bakgrund, förutsättningar, ger villkor m.m. för civilt bruk av den brittiska försvarsmaktens resurser. Med den i handen vet både kunden och leverantören vad gäller som

och hur man skall agera. Bakom skriften finns naturligtvis ett regelverk med lagar och förordningar. Hur en svensk motsvarighet i mera detalj skulle kunna utformas avser utredningen återkomma till om regeringen så beslutar i en nästa etapp av utredningsarbetet. Se mera härom i kapitel

Alla länder, även Sverige, skiljer på insatser i nödsituationer respektive andra uppdrag för civila uppdragsgivare och det finns inget som talar för någon ändring därvidlag. Det innebär bl.a. att regler för hur försvarets resurser skall kunna användas i den normala fredstida samhällsverksamheten kan utformas att gälla generellt oavsett vad slags uppdrag som avses eller vilken materiel som används. För nödsituationen krävs särskilda regler, eventuellt differentierade med hänsyn till om människoliv är i akut fara eller det föreligger nödom annan situation, t.ex. en hotande eller inträffad miljöolycka.

Vad gäller militärt stöd till polisen har i det föregående visats varför förhållandet mellan Försvarsmakten och polisen måste särbehandlas. Men inom det befintliga regelverket finns stora möjligheter för polisen att ta hjälp av‘ försvarets när Försvarsmakten sig resurser anser kunna bidra med dem. Skall emellertid ett sådant bruk få något större genomslag krävs ökad kunskap hos både polisen och Försvarsmakten om när det är tillåtet och lämpligt att försöka få stöd Försvarsav makten och vilka lämpliga resurser Försvarsmakten disponerar och kan ställa till förfogande. För att förbättra möjligheterna till rätt stöd till polisen krävs utbildning, övning, check-listor och gemensamma exempel och studier. Inom detta område erfordras centrala rekommendationer m.m., som utredningen kan lämna förslag till vid ett fortsatt utredningsarbete.

Utredningen har tagit del den särskilda studie genomförts av som av MHSFOA MHS 0p2 0171050231 angående bl.a. sådana förnr ändringar av regelverk och praxis för militärt stöd till polisen att militärt bistånd skulle kunna lämnas i större utsträckning och även vid direkta polisaktioner och i samband med våldsutövning. Utredningen anser dels att dessa frågor mera hör hemma i Hot- och riskutred-

ningens extraordinära situationer, dels att förändringar av regelverket, som MHSFOA studien aktualiserar, inte bör genomföras vad

avser fredstida ñrhállanden.

5. ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG OM UTNYTTJANDE AV FÖRSVARSMAKTENS HELIKOPTRAR FÖR SJUKTRANSPORTER ocn RÄDDNING

Kapitel 5 behandlar en specialform civilt bruk försvarets av av resurser, nämligen frågan om hur försvarets helikoptrar skall utnyttjas för civila sjuktransporter under fredstid, hädanefter kallat för helikopterfrågan. Avsnittet 5.1 beskriver den övergripande frågeställningen och i 5.2 ges en kort historik avseende den tidigare beredningen ärenav det. I avsnitten 5.3 och 5.4 presenteras den samlade offentliga efterfrågan på helikoptrar för sjuktransport och räddningstjänst i Sverige samt det totala utbudet av tvåmotoriga helikoptrar. I 5.5 kort ges en beskrivning av de regler som gäller för luftfart med helikoptrar och i 5.6 en kort jämförelse med situationen i några andra länder. Därefter övergår framställningen från att behandla försvarets helikoptrar i allmänhet till att bli mer inriktad på de fem helikoptrar, anskaffats som för sjuktransporter hkp ll. I avsnitt 5.7 beskrivs de krav försom svarets beredskapsbehov ställer på användningen helikoptrar i av fredstid. I 5.8 presenteras den av utredningen föreslagna lösningen, och i 5.9 förs en övergripande diskussion möjliga alternativ. om

Vid genomläsningen av kapitel 5 bör förhållandet mellan de fem sjuktransporthelikoptrama och försvarets övriga för räddningstjänst lämpliga helikoptrar beaktas. Utredningen har valt att presentera dels en generell lösning avsedd för Försvarsmaktens samtliga lämpliga helikoptrar, dels lösning för den långsiktiga användningen de en av fem helikoptrama.

5.1 Bakgrund och övergripande frågeställningar

Försvarets sjuktransporthelikoptrar har redan i planeringen inför anskaffningen avsetts att brukas civilt i fredstid och medel har under Socialdepartementets huvudtitel tillskjutits Chefen för armén motsvarande 40% av anskaffningskostnadema.‘Vad gäller helikopterbuma sjuktransporter har sålunda Försvarsmakten riksdag och av regering ålagts att ställa resurser till den civila sektorns förfogande och resurserna i fråga har delfmansierats den civila sektorn. av

Riksdag och regeringen har därefter fattat beslu, t.ex. om konkurrenslagen, som avsevärt har försvårat möjligheterna att genomföra de i försvarsbesluten uttryckta intentionerna.

Ett ökat nyttjande av försvarets sjuktransporthelkoptrar skulle troligtvis innebära en besparing inom de samlade offeitliga finanserna, i ett dagsläget angeläget mål. Samtidigt finns det emellertid farhågor för att konkurrensen på helikoptermarknaden skulle försämras vid Försvarsmaktens inträde. Motsättningen mellan önsremål ett utökat om fredstida nyttjande av försvarets helikoptrar och hänsynstagande till konkurrensaspekter och de civila företagens förttsåttningar utgör sålunda ett konkret exempel på den övergripande diskussion som fördes i kapitel Till detta kan läggas att de direkt livräddande aspekterna i sjuktransporttjänsten leder till delvis andra förutsättningar. I en direkt nödsituation är det acceptabelt inte beakta mera att konkurrensaspekter i samma utsträckning fiir verksamhet, som annan i synnerhet om en upphandling i konkurrens skulle försena en avgörande insats.

Marknaden för helikopterburna Sjuktransporter kännetecknas av en stark geografisk dominans eftersom varje sjukvåxdshuvudman endast sluter ett helikopterkontrakt gången. Dessuton begränsas den totala efterfrågan på helikopterburna Sjuktransporter den allmänna ekoav nomiska åtstramningen inom såväl statlig som laadstingskommunal sektor. Sammantaget medför detta att om Försvarsmakten skulle delta i konkurrensen på den civila marknaden utan entydiga regler kan det få allvarliga återverkningar för de civila helikoptzrföretagen.

Det kan dock ifrågasättas huruvida Försvarsmaktens inträde som leverantör på den civila sjuktransportmarknaden .nnebär att möjligheterna till en fri konkurrensmarknad försämras. Det kan inte uteslutas, att tillskottet ytterligare leverantör denna marknad, av en som kännetecknas av ytterligt få leverantörer, skille medföra konatt kurrensen hårdnade till förmån för kunder, skattebetalare och samhället i sin helhet, förutsatt att Försvarsmakten på likvärdiga agerar villkor. Dessa villkor omfattar för övriga aktörer bolagsform med aktiebolagslagens regler för affärsverksamhet sant övervakning av

civil myndighet Luftfartsverket med luftfartsinspektionen enligt civilt regelverk BCL, AOC och OL.

5. 2 Historik

Den enligt utredningsuppdraget aktuella frågan om att utnyttja Försvarsmaktens helikoptrar för civila Sjuktransporter har sin bakgrund i 1987 års försvarsbeslut. Frågan hade dock varit aktuell tidigare. Utredningen om sjukvården i krig USIK behandlade i sitt betänkande SOU 1978:83 frågan om ambulanshelikoptrar och föreslog att en försöksverksamhet med ambulanshelikoptrar borde genomföras för att bedöma helikoptrarnas användbarhet för Sjuktransporter både i fred och i krig. En sådan försöksverksamhet genomfördes under perioden juni 1980 augusti 1981 och bedrevs med Rikspolisstyrelsens, försva- rets och berörda sjukvårdshuvudmäns befintliga personella och materiella resurser.

Inför 1987 års försvarsbeslut ñck Överbefälhavaren ÖB i uppdrag att lämna förslag till lämplig organisation helikoptrar för sjuktranav sporter. ÖB:s förslag byggde på ett samutnyttjande försvarets, av Rikspolisstyrelsens och civila helikopterföretags Helikoptrar resurser. skulle operera från 14 platser i landet och nå 95 % befolkningen av inom en ur medicinsk synvinkel acceptabel tidsrymd. För att uppnå detta erfordrades en anskaffning minst 15 helikoptrar. av

Enligt 1987 års försvarsbeslut prop.198687:95, bil. FöU ll, rskr. 310 borde sjuktransportkapaciteten med helikoptrar öka för att tillgodose behoven i krig. Detta borde enligt beslutet ske så att även fredsmåssiga behov kunde tillgodoses. Helikoptertransporter borde därvid organiseras i landstingskommunal och statlig regi för att tillgodose fredsbehoven och organiseras samordnat med försvaret, Rikspolisstyrelsen m.fl. I krig borde helikoptertransporter kunna ske samlat inom ramen för totalförsvaret. Statliga medel avdelades för att förbättra sjuktransportkapaciteten med helikoptrar såväl i fred i krig som under förutsättning att sjukvårdshuvudmännen beredda att var medverka i motsvarande omfattning. Ansvaret för civila sjuktransporter, med vissa undantag enligt räddningstjänstlagen 1986:1102,

borde åvila sjukvårdshuvudmânnen och inte Rikspolisstyrelsen.

Ett flertal försök har gjorts att genomföra intentionerna i 1987 års försvarsbeslut. 1987 tillsatte chefen för Socialdepartementet arbetsen grupp för att klargöra förutsättningarna för att förverkliga intentionerna i försvarsbeslutet. Arbetsgruppen redovisade sitt arbete i - som betänkandet Ds S1988:9 Helikopter för sjuktransporter fann ett varierande intresse bland sjukvårdshuvudmännen och konstaterade att det inte fanns underlag för att på en gång bygga heltäckande upp en organisation över landet. Rikspolisstyrelsens, Försvarsmaktens och de privata helikopterföretagens helikoptrar och flygplan borde kunna användas i en gemensam organisation för luftburna transporter. I december 1989 inrättade regeringen den s.k. Helikopterdelegationen, som hade till uppgift att förhandla och träffa avtal med landstingen om helikoptrar för Sjuktransporter enligt intentionerna i försvarsbeslutet. Genom att landstingen bl.a. ansåg sig sakna ekonomiska förutsättningar för att medverka till anskaffning helikoptrar för en av Sjuktransporter på det sätt förutsattes i 1987 års försvarsbeslut som visade det sig inte möjligt att finna en lösning. I september 1991 ersattes Helikopterdelegationen interdepartemental arbetsgrupp. av en

På grundval av förslag i propositionen Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 199192 prop.19909l:102, bil.2 genomfördes den ändring av huvudmannaskapet för luftburna akuta Sjuktransporter som förutsattes i 1987 års försvarsbeslut. Att utvidga landstingens ansvar för sjuktransporter var en utgångspunkt för att öka tillgången på helikoptrar för sjuktransporter. Som följd huvudmannaskapsen av förändringen överfördes den l januari 1992 de medel Rikspolisstyrelsen disponerat för luftburna akuta Sjuktransporter till landstingen prop. 19909l:l35, SfU15, rskr. 264.

I samband med 1992 års försvarsbeslut prop.l99192:l02, FÖU 12, rskr.337 anförde regeringen att grunderna för 1987 års försvarsbeslut avseende Sjuktransporter med helikopter fortfarande borde gälla. Då landstingen ansåg sig sakna ekonomiska förutsättningar för att medverka till anskaffning av helikoptrar för sjuktransporter på det sätt som då förutsattes, menade regeringen att andra vägar borde sökas

för att utöka transportkapaciteten. Avdelade för helikopterresurser anskaffning under Socialdepartementets huvudtitel borde kunna användas mest effektivt om de disponerades Chefen för armén av under förutsättning att denne tillsköt motsvarande medel. Detta skulle innebära att fem till helikoptrar för Sjuktransporter kunde sex nya anskaffas till en kostnad av cirka 200 miljoner kronor. Landstingen borde ges möjlighet att med försvaret teckna avtal att använda heliom koptrama för Sjuktransporter i fred. Samma möjlighet borde finnas för annan viktig verksamhet, t.ex. polisens. Härutöver borde Chefen fir armen pröva möjligheten att ytterligare öka helikopterkapaciteten genom gemensamma finansiella lösningar med landstingen, samtidigt som det var viktigt att prissättningen på helikoptertjänsterna kunde klargöras från konkurrenssynpunkt.

I juni 1992 fick Chefen för armén i uppdrag att enligt försvarsbeslutet anskaffa högst sex helikoptrar för sjuktransporter. Försvarets materielverk tecknade i april 1993 avtal med den italienska helikoptertillverkaren Agusta leverans under 1994 fem helikoptrar om av av modellen Agusta Bell 412 HP.

I regleringsbrev för budgetåret 199394 avseende Försvarsdepartementets verksamhetsområde angavs att prissättningen för arméns sjuktransporttjänster skulle rimlig samtidigt konkurrensvara som förutsättningarna inte fick snedvridas för konkurrerande företag på marknaden. Detta föranledde Chefen för armén, regeringen att av begära närmare anvisningar för prissättningen arméns sjuktranav sporter med helikopter i fred. Regeringen beslöt i november 1993 att avgiften fick beräknas så att samtliga kostnader täcktes utom sådana kostnader som var specifika för det militära försvaret.

Det visade sig emellertid vara behäftat med stora svårigheter att fram de kostnader som var specifika för det militära försvaret. Försvaret har därför i samarbete med det civila konsultföretaget CEPRO AB tagit fram en avgiftssiättningsmodell baseras på fullkostnadssom täckning, med ett visst avdrag för s.k. samdriftsvinster. samdriftsvinster innebär i korthet att försvaret och sjukvårdshuvudmannen kunden delar på den vinst uppstår följd försom som en av att

svarets utgifter för övningar etc. minskar när flyger ambulansman transporter civilt. Konkurrensverket ett icke-ingripandebesked gav hösten 1993 beslut 1993-11-22 dnr 66093, i vilket verket dock angav att man hade principiella invändningar mot att samdriftsvinstema fördelades mellan parterna. RRV menade i sitt remissyttrande att beaktandet av samdriftsvinster fick göras tills vidare, även det om var osäkert om en sådan modell speglade de faktiska kostnaderna RRV dnr 33-94-0090.

Samtliga sjukvårdshuvudmän informerades under och sommaren hösten 1993 av Arméflygcentrum om de fem sjukvårdshelikoptramas kapacitet samt om möjligheter att teckna avtal och grunder för prissättningen. Försvaret har hittills lämnat offerter till fem landsting. Två landsting Jämtland och Norrbotten har vid upphandlingen valt civila helikopterföretag. Från två håll Göteborg och Östergötland har upphandlingen avbrutits kostnadsskäl. Västerbottens läns av landsting valde i december 1994 Försvarsmaktens anbud, basesom rades på CEPRO-modellen.

5.3 Efterfrågan på helikoptertjänster

Försvarets helikoptrar kan användas såväl till Sjuktransporter som räddningstjänst. En del av utredningens arbete har därför inriktats på att genomföra en kartläggning av efterfrågan på helikoptrar inom dessa områden.

5.3.1 Vissa definitioner

Med räddningstjänst avses i lagen Räddningstjänstlagen 1986:1102 de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall för vid svara olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Med hälso- och sjukvård enligt lagen 1982:763 åtavses gärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör, likaså enligt lagen, även Sjuktransporter. Både hälso- och sjukvården och räddningstjänsten har i sina uppgifter att rädda liv. En gräns mellan räddningstjänst och

hälso- och sjukvård i fråga om de livråddande insatserna är dragen vid sjuktransporter. Gränsen är emellertid inte entydig.

Till sjukvårdshuvudmännens ansvar för hälso- och sjukvården hör att tillse att hälso- och sjukvården disponerar erforderliga för resurser sjuktransporter. Dock svarar huvudmännen för den statliga fjäll- och Sjöräddningen också för erforderliga Sjuktransporter från fjällvärlden och från fartyg till sjöss. Beträffande den statliga flygräddningstjänsten är förhållandena mera oklara. Ansvarstvister kan uppstå om vem som ansvarar för sjuktransporter från olyckor i oländiga och svårframkomliga marker. Men i övrigt stadgas i räddningstjänstlagen att Sjuktransporter inte ingår i räddningstjänsten.

svårigheterna med den flytande gränsen mellan hälso- och sjukvården och räddningstjänsten kan bli uttalade vid större olycker och då liv är i fara, då tillgängliga helikopterresurser är otillräckliga och deras utnyttjande måste prioriteras. Räddningsledaren har stora befogenheter att ta i anspråk enskilda personer och deras tillgångar han bedömom er det nödvändigt för räddningsarbetet. Räddningsledaren kan också rikta samma krav mot statliga eller kommunala myndigheter, vilkas skyldighet att medverka dock beror på deras vanliga verksamhet. Räddningstjänstlagens 34 § säger härom att En statlig eller kommunal myndighet skall med personal och egendom delta i räddningsen insats på anmodan av räddningsledaren och vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen på anmodan den myndighet för av som svarar saneringen. En sådan skyldighet föreligger endast myndigheten om har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet. Lag 1992:11.

5.3.2 Skillnader i uppgifter. Samordning m.m.

Gränsdragningen mellan hälso- och sjukvård och räddningstjänst är sålunda inte helt entydig. Sjuktransporter, både helikopterbuma och vägtransporter, är en del av den normala hälso- och sjukvården, men kan också ingå som en del i räddningstjänsten. Sjuktransporterna delas ofta upp i primär- och sekundär-transporter, där primärtransporterna sker från olycksplatsen motsvarande till ett sjukhus medan

sekundärtransporterna sker mellan två sjukhusvårdplatser. Det är vid olyckor då liv är i fara som tveksamheter kan uppstå primärtran-

om sporterna bör anses ingå i funktionen hälso- och sjukvård eller i räddningstjänst. Utomlands, till exempel i Tyskland, vidare avsnitt 5.5

se och 5.6, har man ibland infört mellannivå, vilken kan karakteri-

en seras som primärtransporter vid trängande behov.

Räddningstjänsten behov av helikoptrar aktualiseras främst i samband med större olyckor. Hälso- och sjukvårdens helikopterbehov är kopplat till behov dels i samband med större olyckor då liv är i fara, dels till mera vardagliga Sjuktransporter måste ske snabbt eller

som då den sjuke inte kan nås på annat sätt. Inom båda funktionerna anses att behovet av helikoptrar är stort. Efterfrågan styrs emellertid i avgörande grad av kostnaderna för helikoptertjänster och vad landstingen anser sig ha råd med.

Det har inte ankommit på denna utredning att ta upp alla frågor om ansvarsförhållanden och tolkning av lagar och förordningar rör

som boskillnaden mellan sjuktransporter och räddningstjänst. Däremot har det varit både nödvändigt och möjligt att mot bakgrund av intemationella jämförelser klarlägga var vi står och efterfrågan när det gäller användning av militära helikoptrar för räddningstjänst respektive sjuktransporter.

5.3.3 Landstingens efterfrågan på Sjuktransporter med helikopter

I en enkät genomförd utredningen hösten 1994 redogör landstingen

av för efterfrågan på helikopterbuma Sjuktransporter och för kontraktssituationen. Det finns en stor spridning vad gäller landstingens behovsuppfattning och intresset för helikoptertransporter, vilket framgår av tabell 5.1. Landstingens geografiska förutsättningar och ekonomiska möjligheter torde vara huvudförklaringen till skillnaderna. Det skall dock inte uteslutas att de relativt stora åsiktsskillnader om behovet av helikoptrar, som kan spåras mellan läkare i olika landsting, också påverkar landstingsförvaltningarnas uppfattningar. De olika landstingen har också skilda meningar vad gäller kraven på helikop-

tramas kapacitet. Generellt sett är det dock tydligt att efterfrågan på tvåmotoriga helikoptrar framdeles kommer att öka.

De sjukvärdshuvudmän, som har anmält störst behov helikopterav buma Sjuktransporter, har vanligtvis formaliserat nyttjandet genom långtidskontrakt. Hittills tecknade kontrakt avspeglar stora skillnader mellan landstingen. Samarbete mellan landsting förekommer, men saknas på flera håll där det av geografiska skäl kan natursynas vara ligt. Det mest långtgående samarbetet sker i dagsläget mellan Göteborgs kommun och landstingen i Hallands, Älvsborgs och Bohusläns län, som har ett avtal med polisen och marinen i Göteborg. Västerbottens läns landsting tecknade i december 1994 ett avtal med Försvarsmakten och har fr.o.m. mitten av februari tillgång till de en av fem sjuktransporthelikoptrama. I Västernorrland ideell opererar en stiftelse med försök. Övriga landsting har tecknat avtal har konsom trakt med privata företag med undantag för Gotland, där situationen for närvarande är oklar.

Av enkätsvaren att döma är det speciellt sjukvårdshuvudmännen i Skaraborg, Gävleborg, och Östergötland i Göteborg, Halland, samt Älvsborg och Bohuslän har större behov som ett av helikopterbuma sjuktransporter, men som inte har slutit ett särskilt kontrakt härför.

Tabell 5.1 Landstingen redovkude efterfrågan på siuktralsporter Rangordnade efter kvantitativa behov av primära Sjuktransporter

Landsting E1191 amg] Tillgodosett Särskilt anmält I fram- Primär Sekundär kvalitativt behov tiden

Stockholm 2000 3000 ja, avtal med bemannad med företag skadeplatsläkare Skaraborg 400 10-20 ökat behov av hkp Jämtland 300 10 ja, avtal med 6 st specialutbild. behov av 2företag narkossjukvårdare motorig hkp Gävleborg 350 50 avvaktar utred. resultat Västernorrland 300 25 endastförsök norsk ökande behov organisationsform Uppsala 300 10 ja, avtal med uppdrag för företag andra län önskvärt av ekon. skål Göteborg 150-200 5-10 på speciellt sätt, behov av 2-motor + O,P,N polis+marinen hkp samt erfaren landsting personal med lokalkånnedom Norrbotten 150 100 ja, avtal med företag Västerbotten 115 nytt avtal med hkp m större armén kabinvolym önskvärd Gotland mindre 100-150 ja, eget bolag ökat behov antal 262 men f.n. ingen 30 tim tim helikopter Östergötland 300 totalt uppdrag för ca andra lån önskvärt av ekon. skäl Dalarna mindre antal Kalmar Malmöhus Yärmland Orebro Övriga inget anmält behov

Behoven av sjuktransporthelikoptrar hos dels Gävleborgs och Västernorrlands läns landsting samt dels Skaraborgs och Östergötlands läns landsting skulle med ett intensifierat samarbete mellan landstingen kunna tillgodoses med helikopter i respektive område. en

En viss förväntan om billig tillgång till någon Försvarsmaktens av fem sjuktransporthelikoptrar kan skönjas hos några landsting och är antagligen också en av orsakerna till att flera kontrakt hittills inte har tecknats.

5.3.4 Efterfrågan på helikoptrar för räddningstjänst

I räddningstjänstlagen uppdelningen räddningstjänsten anges av avseende uppgifter och ansvarsfördelning. Allmänt kan sägas att flyg,- sjö- och fjällräddning, samt efterforskning försvunna av personer är statlig räddningstjänst, medan olyckor o.dyl. inom kommungränser är ett kommunalt ansvar. Inom samtliga dessa områden finns det ett icke tillgodosett behov helikoptrar. De ansvariga myndigav heterna har visat en ökad medvetenhet den stora betydelse om som en tidig och kvalificerad hjälp vid olika slags olyckor har. Helikoptertransport av skadade och allvarligt sjuka ingår sålunda central som en del i all slags räddningstjänst. Vid flera tillfällen har tankar framförts om en rikstäckande helikopterorganisation för att samordna detta behov. Det har emellertid inte varit möjligt att inom denna utrednings ram analysera hela detta problemområde. Därför kommer endast behoven av helikoptrar i de olika räddningstjänstema behandlas i att översiktliga kvalitets- och kvantitetstermer för de olika användningsområdena.

Statlig räddningstjänst

Luftfartsverket har ansvaret för flygriiddningstjiinsten inom svenskt luftomráde. Flygräddningstjänsten leds från central för en gemensam den civila luftfarten och Flygvapnet, ARCCCefyl, och efteravser sökning och räddning vid befarat eller inträffat flyghaveri. Det skall dock påpekas att den kommunala räddningstjänsten har ett visst ansvar för fortsatt räddning när ett flyghaveri har inträffat över land.

Basering och beredskap för militära helikoptrar bestäms i avtal mellan Försvarsmakten och berörda myndigheter. Brister i beredskapen, särskilt under helger och i Norrland, har påtalats bl.a. till regeringen, vilket kan ses som ett uttryck för att den nuvarande beredskapen inte anses riktigt tillfredsställande. Huvudskälet till den bristande beredskapen synes vara medelsbrist.

Sjöräddningstjänsten inom svenskt sjöterritorium ligger inom Sjöfartsverkets ansvarsområde, som också för att intematio-

ansvarar nella åtaganden om samverkan uppfylls. Helikopterberedskapen regleras för närvarande av ett avtal mellan verket och Försvarsmakten. Såväl beredskapstider som basering diskuteras återkommande. Estoniakatastrofen hösten 1994 visade på hur stort det maximala behovet är vid ett enstaka tillfälle. Trots att det då hade varit Önskvärt med flera helikoptrar med en högre beredskap, kan detta inte tas till intäkt för att det finns behov av en större utökning eller skärpning

av beredskapen. Tekniskt och kvalitetsmässigt finns det dock erfarenheter som måste tas till vara. Sammantaget torde det vara i

norra Sverige, Bottenhavet och Bottenviken som den nuvarande beredskapen är för låg och behoven av helikoptrar mest eftersatta.

som Som för flygräddningstjänsten torde anledningen härtill

vara av ekonomisk art.

Polisen ansvarar för efterforskning av försvunna, och det finns ingen behovsbeskrivning for detta område, sig kvalitativt eller

vare kvantitativt. Utredningens uppfattning är att behovet helikoptrar i

av detta avseende är så pass litet och oregelbundet att det inte kan ligga till grund för särskild beredskap.

Det åligger polisen att också svara för tjéillrfiddningstjiinsten,

som är fördelad på sju berörda polisdistrikt. Den sköts delvis via avtal med privata helikopterföretag. Personal och utrustning, i synnerhet helikoptrar, hos de militära förbanden i fjällområdena

räknas som en viktig tillgång. Fjällräddningen är ett intressant område, eftersom transporter av sjuka och skadade ingår i räddningsinsatsen.

Kommunal räddningstjänst

Kommunerna har för räddningstjänsten inom den ansvar egna kommunen, med undantag for de beskrivna områdena. Den ovan kommunala räddningstjänsten övervakas Statens Räddningsverk av SRV. Enligt SRV bör användning helikoptrar naturlig av vara en åtgärd inom den kommunala räddningstjänsten. Även för den kommunala räddningstjänsten finns det viss överlappning mellan en rena räddningstjänstuppgifter och sjuktransporter. SRV att helianser kopterfunktionen bör finnas med i planeringen från början både vid stora och små olyckor. Helikoptrar kan till exempel användas för:

rekognoscering av olycksplatsområde samt bilddokumentering att lysa upp skadeplats att varna med högtalare att indikera skadliga ämnen att undsätta människor skogsbrandsläckning att transportera personal och materiel till skadeplats. -

För alla dessa uppgifter gäller att behov helikopter uppstår så av pass sällan att statistiken inte kan uttolkas i frekvens- eller behovsanaen lys. Utredningen har inte fått tillgång till någon länsvis, regionvis eller nationell genomgång av räddningstjänstens helikopterbehov. Enligt SRV bör en framtida helikopterfunktion knytas till SOS larmcentraler och innehålla utspridda helikopterbaser. Man att anser Försvarsmaktens tvåmotoriga helikoptrar är användbara för de flesta

av ovan nämnda uppgifter, men att det inte behövs stående bereden skap härför.

Helikoptrar för vägräddningstjänst

Vid sidan av det sedan tidigare fastställda ansvaret för statlig och kommunal räddningstjänst, har Vägverket sedan den 1 januari 1993 det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten i Sverige. Verket har uppmärksammat ett behov att förkorta tiden från det trafikav att en olycka har inträffat till dess att den skadade erhåller läkarvård. I flera

andra länder, däribland Tyskland, har man satt upp särskilda organisationer för räddning av trafikskadade med helikoptrar. Den grundläggande synen är att kvalificerad medicinsk hjälp snabbt skall kunna föras ut till skadeplatsen mitt i svåra trañksituationer där vägbunden ambulans har svårt att komma fram inom en från medicinsk synpunkt rimlig tid. Vägverket delñnansierar därför tillsammans med Västernorrlands läns landsting en försöksverksamhet med ambulanshelikoptrar enligt norsk modell. Man bedriver också studie för att en kartlägga behoven och inleda en diskussion i frågan ansvarsförom delning och organisation för räddningstjänsten och hälso- och sjukvården vid vägräddningstjänst. Det finns i dagsläget vita fläckar i det trafiktäta södra Sverige vad beträffar helikopterberedskap för insatser vid större trafikolyckor, karta över helikopterbaseringar figur 5.1. se De helikoptrar som idag används för sjö- och flygräddning kan vid vissa tillfällen vara för stora för att kunna brukas vid trafikolyckor o.dyl.

5.3.5 Utredningens kommentarer och överväganden

Utredningen konstaterar sammanfattningsvis, att medan det finns ett behov av helikoptrar för både räddningstjänst och Sjuktransporter skiljer sig kravspecifikationema åt. För sjö- och flygräddningstiänst krävs främst större helikoptrar med speciell utrustning såsom vinsch, sökmottagare och kortvågsradio. För Sjuktransporter är det fördel en om helikoptern är mindre, eftersom den ofta skall kunna landa på små utrymmen och i tätbefolkade områden. Samtidigt saknar dessa helikoptrar ofta den utrustning som är nödvändig för att kunna delta i räddningstjänst. En enkel klassificering i tabellform de militära av helikoptramas användningsområden med avseende på civilt bruk och därtill kopplade krav på beredskap redovisas nedan i tabell 5.2.

Utredningen anser att det är naturligt att de planerade helikopternya resurserna för hälso- och sjukvårdens behov även används för att i görligaste mån tillgodose räddningstjänstens behov. Omvänt bör också gälla att helikoptrar avsedda för räddningstjänst bör kunna användas för Sjuktransporter så snart det är fråga insatser om av nödkaraktär, då en omedelbar insats är nödvändig för att kunna rädda

liv utan att skau behöva genomföra fördröjande omgång oc.. man en för att undersöka konkurrensförhållandena.

Det finns således skäl för samordning av helikopterverksamheten för räddningstjänst och Sjuktransporter samtidigt som en åtskillnad bör göras vad beträffar ansvarsförhållanden, huvudmän, avtalstecknande och hänsyn till konkurrensförhållanden. Tvåmotoriga helikoptrar kan delvis användas för båda uppgifterna men det år också tydligt att vissa helikoptertyper bättre för räddningstjänst och andra för passar sjuktransporter. De särskilt införskaffade fem militära helikoptrama hkp ll har en sådan storlek och utrustning gör dem särskilt som intressanta for att brukas till båda uppgifterna.

Tabell 5.2 Klassificering uppdrag av

Användnings- Insats Krav på Tekniska krav områdesitua- beredskap tionsyfte Stor katastrof Alla tillgängliga Beredskap för Kunna plötslig, många och lämpliga räddningstjänst. I medverka. Lista liv i fara. I hkp tasi anspråk övrigt inga utöver på kvaliteter per huvudsak försvarsberedskap hkp-typ räddningstjänst förtecknas Olycka. Liv i Särskilt larm. Enl. grundkrav Specialutr. för fara. Hkp för Trängande för FM. Ev. sjuktransport. akut sjuk- behov. Avgörs av tilläggskrav enl. Lämpad för transport militär chef avtal medverkan räddningstjänst Övriga sjuk- Enligt avtal med specificeras av Specialutr. för transporter sjukvårdshuvud- beställaren sjuktransport man Övriga Vid beställning specificeras av Inga utöver FM helikopter- från myndighet, kunden ordinarie krav tjänster företag eller enskild. Avgörs av militär chef

S.4 DET BEFINTLIGA UTBUDET AV HELIKOPTRAR

Vid kartläggningen av helikopterbeståndet har utredningen valt att inkludera alla relevanta helikoptrar, oavsett om de civila opereras av företag eller av statliga myndigheter. Helikoptrar är lättrörlig en resurs, med möjlighet till ut- och inhyming, varför förändringar i detta utbud sker ofta, särskilt inom företagen. Lättrörligheten gäller även internationellt, sålunda opererar norska helikoptrar i Sverige. Uppgifterna i detta avsnitt skall därför aktuella närmevärden. ses som Enligt Luftfartsverkets bestämmelser för civil luftfart heliskall en kopter som används för personbefordran i mörker fr.o.m den l januari 1992 vara utrustad med två motorer. I följande tabeller redovisas därför endast de civila företagens och Försvarsmaktens tvåmotoriga helikoptrar. Därutöver redovisas polisens enmotoriga helikoptrar, eftersom dessa f.n. används för sjuktransporter dock endast under god väderlek och dagsljus

Tabell 5.3 Företag som för närvarande har kontrakterad tvåmotorig helikopter för Sjuktransporter

Företag Helikoptermodell Antal Avtal stationeringsort Heliflyg AB, Bell 412 l Stockholm Borlänge BK 117 1 Stockholm Bell 212 l Ostersund BO 105 l Lycksele utgick 950215

Norrlandsflyg AB Sikorsky S76 2 Gällivare

Osterman Helikopter Bell 412 l Uppsala Göteborg AB

Inom landet finns i Övrigt ett femtontal helikopterföretag anslutna till Helikopterföretagens Riksförbund, vilka opererar olika slags helikoptrar, oftast enmotoriga och inte lämpade för sjuktransporter. En del av dessa bolag är beredda att leasa civila tvåmotoriga sjuktransport-

helikoptrar, om det skulle bli aktuellt att teckna kontrakt med sjukvårdshuvudman. Totala antalet helikoptrar i landet opererade av privata företag var i slutet av 1994 cirka 70.

Tabell 5.4 Tvåmotoriga helikoptrar inom Försvarsmakten som direkt kan användas för transport sjuka och skadade av

Förband Typ Antal Stationeringsort

armén, AF 1 412 HP, Agusta Bell 3 Boden hkp 11

armén, AF l 412 HP Agusta Bell 1 Lycksele hkp 11

armén, AF 2 412 HP, Agusta Bell 2 Linköping hkp 11 fr.o.m. 950501 marinen, 11. hkpdiv Vertol 107 hkp 4 8 StockholmBerga

marinen, 12. hkpdiv Vertol 107 hkp 4 3 GöteborgSäve

flygvapnet, F 17 AS 332 Super Puma l Visby hkp 10 flygvapnet, F 17 AS 332 Super Puma 4 Ronneby hkp 10 mannen, 13. hkpdiv Vertol 107 hkp 4 3 Ronneby

flygvapnet, F 7 AS 332 Super Puma 2 LidköpingSåtenäs hkp 10 flygvapnet, F 15 AS 332 Super Puma 2 Söderhamn hkp 10 flygvapnet, F 21 AS 332 Super Puma 2 Luleå hkp 10

MBB Bo 105 C hkp 9 används inte för räddningsberedskap eller fir Sjuktransporter i fred, eftersom dess normala utrustning inte är lämpad för detta ändamål, och är därför inte medtagen i tabellen. Det ñnns således 30 helikoptrar i försvaret kan användas för rädd-

som ningstjänstsjuktransporter, 25 är stora och

varav tunga.

Egur 5.1 Karm över heükopterbasering

Basför hkp med uppgift ® sjukvárdstransportenligt avtal civila och militära

Basför hkp med uppgift ø sjukvárdsuanspon prov eller delavtal

Bas för hkp meduppgift k flyg- och sjörâddnjng, ständigt,enligt avtal

Försvarsmaktensövriga 00 hkp-baserför tvámotoriga hkp.

Tabell 5.5 Enmotoriga helikoptrar inom Polisen

Polismyndighet Helikoptermodell Antal Avtal med landsting

Stockholm Bell 206 L 2 Nej

Göteborg Bell 206 L l Ja Bell 206 l båda används för sjuktransporter

Malmö Bell 206 l Nej

Jönköping Bell 206 1 Ja, ibland

Boden Bell 206 L 1 Nej

Samtliga polishelikoptrar är enmotoriga och används primärt för polisiära uppdrag, och temporärt för Sjuktransporter. Med förare, en full tank och den polisiära utrustningen ombord lyfter en Bell 206 L cirka 210 kg och en Bell 206 cirka 150 kg. Det gör att man noga måste avväga bränslemängd och utrustning för att kunna ta ombord räddningspersonal eller materiel skall transporteras. som

5.5 Regler för luftfart och flygsäkerhet med militära helikoptrar

I luftfartslagen 1957:297 finns grundregler fir både civil luftfart och för militär luftfart. I Sverige är två myndigheter, Luftfartsverket LFV och Försvarsmakten FM, tillsynsmyndigheter. Luftfartsverket med Luftfartsinspektionen har ansvar för reglerna för luftfart och för civil flygsäkerhet. Försvarsmaktenhar för alla regler ansvar som avser militär flygning. För militära helikoptrar, används för som civila ändamål, är regelsystemet inte helt klart. Det arbetas för närvarande på detta inom båda myndigheterna.

När det gäller civil luftfart är Sverige som EU-medlem vidare bunden till EU:s lagstiftning på området. Denna omfattar ett flertal förordningar beträffande marknadstillträde, konkurrensförhållanden

m.m., vilka även är tillämpliga på civil helikoptertrafik. Av särskilt intresse är här Rådets förordning EEG nr 240792 den 23 juli 1992

av om licensieringar.

Därtill kommer att Joint Aviation Authorities JAA, de samarbetande europeiska säkerhetsorganen bland vilka också Sverige ingår, under 1995 förväntas anta gemensamma bestämmelser inom helikopterområdet, s.k. Joint Aviation Regulations JAR. Sådana bestämmelser avses även överföras som Rådsförordning inom EU med imple-

en menteringstid på några år. Även dessa bestämmelser torde då få verkan som svensk lag.

Enligt Luftfartsverkets inlaga till utredningen, bilaga är det ytterst regeringen som avgör vilka nationella regler som skall gälla för militär luftfart

för civila ändamål fram till dess Europeiska Unionens nya regler träder i kraft. Verket konstaterar därvid att regeringen kan bestämma att militära regler skall gälla för militär luftfart för civila ändamål under det eller de år som kvarstår till dess att EU utfärdat en förordning.

I sammanhanget framförs också av Luftfartsverket nödvändigheten

av att de militära helikoptrar, som används för Sjuktransporter enligt kontrakt med sjukvårdshuvudmännen, särskild operativ licens

ges en OL, jämte ett driftstillstånd Air Operator Certificate, AOC enligt EU:s licensieringsförordning se ovan. Avgörande härför är enligt Luftfartsverket att förordningen föreskriver att inget företag får utföra lufttransporter av passagerare mot betalning om det inte har beviljats operativ licens. I förordningens definition företag ingår även

av officiella organ. En av förutsättningarna för att ett företag med denna vida definition skall erhålla operativ licens är att företagets huvudsakliga verksamhet är lufttransport enbart eller i kombination med annat affärsmässigt utnyttjande av luftfartyg eller reparation och underhåll av dem.

Visserligen har det ifrågasatts om en operativ licens är absolut nödvändig i nuvarande läge, i Tyskland flygs t.ex. militära helikoptrar för Sjuktransporter mot betalning utan sådan licens. Utredningen utgår ändå från att Luftfartsverkets tolkning är tvingande så tillvida att operativ licens måste innehas.

Drifttillstånd och regler för flygverksamhet är kopplade till varandra. F.n. pågår ett arbete skall leda till att de krav, ställs för som som att ett drifttillstånd skall kunna blir lika för civila och militära ges, helikoptrar.

Luftfartsverket har särskilt påpekat att såväl operativ licens driftsom tillstånd skall vara civila dokument utfärdade civil flygsäkerav en hetsmyndighet. Någon åtskillnad mellan civila och militära dokument, när det gäller samma typ av dokument, kan knappast göras. Utredningen kan inte ta ställning till hur förfarandet med licenser och drifttillstånd skall för militära helikoptrar, används för sjukvara som transporter i enlighet med avtal som tecknats direkt med sjukvårdshuvudmännen.

För flygverksamheten finns två regelverk, dels de civila ingår i som bestämmelserna för luftfart BCL, dels de militära ordnings- och säkerhetsbestämmelserna för militär flygverksamhet OSF. Skillnaderna är betingade av att flygning helikoptrar i krig kräver utbildav ning och övning i fred som inte kan utföras i enlighet med BCL. Båda regelverken innehåller krav som vardera gör att sjuktransporter med helikoptrar kan utföras med tillfredsställande säkerhet, oavsett vilket av regelverken som används. Det är emellertid inte önskvärt att reglerna blandas samman så att flygning sker än enligt BCL, än enligt OSF.

Regeringen har den 9 februari 1995 fattat beslut, bilaga 10, om civila sjuktransporter med Försvarsmaktens helikoptrar. Regeringens beslut innebär att, vid en prövning utnyttjandet Försvarsmaktens av av helikoptrar för Västerbottens läns landsting, tillstånd medgivits för att flygverksamheten till att börja med får ske enligt militära flygsäkerhetsföreskrifter. Beslutet innebär vidare när erforderligt att tillstånd

meddelats av Luftfartsverket skall flygverksamheten bedrivas enligt bestämmelser för civil luftfan.

Enligt utredningen föreligger inga hinder för att använda militära helikoptrar för sjuktransporter. För att teckna kontrakt med en sjukvårdshuvudman erfordras enligt utredningens mening operativ licens och drifttillstånd. Därmed föreslås att processen med att förbereda och utfärda sådana tillstånd ipåskyndas.I enlighet härmed föreslår också utredningen att Försvarsmaktens fem särskilda sjuktransporthelikoptrar snarast särskiljs redovisningsmässigt så att licenser; drifttillstånd m.m. klart kan underbyggas enligt av Luftfartsverket åberopade regelverk. Därmed kan också ställas samma krav på den militära operatören som bedriver luftfart för civila ändamål som på civila operatörer.

I frågan om flygsäkerhetsregler utgår utredningen från att anpassning till Joint Aviation Regulations JAR kommer att innebära förändringar i de civila svenska reglerna BCL. När arbetet med flygsäkerhetsregler, svenska tillämpningsföreskrifter, operativa licenser och drifttillstånd har genomförts anser utredningen att flygning bör ske enligt civila regler när en helikopter är kontrakterad för sjuktransporter åt en sjukvårdshuvudman. I avvaktan därpå synes det lämpligt att flygning tills vidare får ske enligt militära flygsäkerhetsregler.

Det har kommit till utredningens kännedom att man inom JAA förbereder regler och klassificering av Sjuktransporter med helikopter i tre klasser med avseende på nödsituation, avtal och betalning. Uppdelningen är tänkt på följande sätt:

L

Insats för att ge omedelbar hjälp till personer som är hotade tydlig

av fara eller fientlig hostile omgivning. Särskild organisation med nationellt ansvar krävs för sjö- och flygräddning. Internationella avtal gäller redan i dag.

Insats av helikopter med tilldelad HEMS-uppgift. Sjukvårdsinsats av nödkaraktär där omedelbar och snabb insats är betydelsefull genom att medicinsk personal eller medicinsk utrustning eller sjuk eller skadad person transporteras.

E. . H 1.

Insats for stöd åt medicinsk vård där omedelbar och snabb transport inte är av nöden men där medicinsk personal eller medicinsk utrustning eller sjuk eller skadad transporteras enligt på person förhand uppgjord beställningsplan.

Denna kommande internationella klassificering anser utredningen vara av intresse för den fortsatta diskussionen angående användning av militära helikoptrar fir Sjuktransporter i Sverige.

5.6 Andra länder

I den enkät som sändes ut till försvarsattachéerna i Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Tyskland återfanns också frågor som rörde respektive lands användning av militära helikoptrar for sjuktransporter. Länderna valdes ut delvis med avsikten att utröna hur deras nationella lagstiftning och praxis förhöll sig till EU-rätten på området Det inkomna underlaget, och därmed också redovisningarna nedan, varierar mellan länderna.

5.6.1 Tyskland

I Tyskland är den rena räddningstjänsten och efterforskningen ett ansvar för Förbundsrepubliken, medan varje delstat ansvarar for sjuktransportema. På förbundsnivå finns styrelse sammansatt en av

l Avsnittet bygger underlag från Sveriges försvarsattacheéri Bonn och Oslo, intervju med brittiske försvarsattachéni Stockholm, samtpå ett preliminärt arbetspapperfrån Stiftelsen SOS-helikoptem Sverige.

representanter för delstatema, försvaret och även civila helikopterföretag, som kan lösa vissa gemensamma frågor.

År 1970 påbörjades uppbyggnaden av ett vägankutet ambulanshelikoptersystem för primärtransporter i Tyskland. För närvarande finns 40 stationer, 9 det tyska försvaret och varav opereras av resterande av Inrikesministeriet, ADAC Allgemeinte Deutsche AutomobilClub eller den ideella stiftelsen DRF Deutsche Rettungsflugwacht. Den årliga verksamheten varierar mellan 300- 1500 uppdrag helikopterstation. Även delstatema har per om ansvar för sjuktransportema belastar kostnaderna i slutändan patienten, antingen direkt eller via försäkring.

Sekundärtransporter delas i trängande dringliche och ickeupp trängande nicht dringliche behov. De får utföras försvaret senare av endast i de fall civila helikoptrar inte finns tillgängliga.

Försvaret tar betalt för ambulanstransportema till ett starkt subventionerat pris. Det totala självkostnadspriset för en flygtimme ligger runt 5.700 DEM och är det pris som försvaret fakturerar för andra tjänster än ambulanstransporter. För primära sjuktransporter ligger priset runt 950-1050 DEMflygtimme. Förklaringen till prisreduktionen ligger dels i att man vid dessa tillfällen inte medräknar räntor eller personalkostnader, dels att man rabatterar priset med 25% eftersom utbildningsinsatsema värdefulla för försvarets anses vara personal. Försvarets helikoptrar opereras direkt Bundeswehr och av flygs av piloter med militära certifikat.

5.6.2 Norge

Sedan 1990 föreligger det ett avtal mellan norska Forsvarsdepartementet och Sosial- och helsedepartementet reglerar bruket som av försvarets helikoptrar, inklusive prissättningsfrágor. Beställningen och budgetberedningen sker i samband med det ordinarie budgetarbetet.

Norge är intressant också utifrån aspekt. Den ideella en annan stiftelsen Norsk Luftambulanse NLA startade den första läkar-

bemannade ambulanshelikoptem 1978. 1987 beslöt den norska staten att tjänsten skulle vara rikstäckande, benämnd Statens Luftambulanstjenste, och staten finansierar 23 kostnaderna för NLA:s fyra nu av stationer, samt ytterligare fem civila baser. Av de fem civila baserna samarbetar två med NLA, medan tre är helt fristående. Vid de civila baser som inte opereras av NLA upphandlar staten helikoptertjänsten från ett civilt bolag och sjukvården står för läkarbemanningen. Sammanlagt under 1992 flögs 4 147 helikopteruppdragz Försvarets stora . SeaKing räddningshelikoptrar är också involverade i denna verksamhet.

NLA består av två delar stiftelsen NLA och bolaget NLA, till - som 100% ägs av stiftelsen NLA. Statens bidrag till NLA:s baser räcker bl.a. till en anspänningstid på 15 minuter, NLA:s finansiering bidrar sedan bl.a. till att anspänningstiden kan sänkas till 5 minuter och till en höjning av den medicinska kompetensen i och kring helikoptern.

Stiftelsen NLA har cirka 850.000 medlemmar. NLA samarbetar också med Stiftelsen SOS-helikoptern Sverige och kring försöksverksamheten som för närvarande pågår i Västernorrland.

5.6.3 Storbritannien

Av de 34 SAR-helikoptrar search and rescue finns i Storbritansom nien opereras 30 av försvaret, medan resterande fyra är civila. De militära helikoptrama utför både civila och militära räddningsoperationer. I ett område där andelen civila insatser varit betydligt större än andelen militära, övergår räddningstjänsten ibland till ett civilt helikopterföretag, som opererar under ett kontrakt från Department of Trade and Industry. Räddningstjänstfrågor samordnas på nationell nivå av en styrelse som lyder under Ministry of Defence. Försvarets helikoptrar används här framförallt för sjöräddning, även för men mountain rescue. För några år sedan övervägde den brittiska regeringen att privatisera SAR-funktionen, men avstod i slutändan från det.

2 Steen, P. A:, och HeggestadT., Luftambulansetjenesten i Norge, Nordisk Mgim, vol 109, 1094, sid 263-268.

Vad gäller de rena sjuktransportema har de flesta lokala sjuk- och hälsovårdsdistrikten egna ambulanshelikoptrar. Det kan påpekas att det brittiska försvarets räddningshelikoptrar inte är utrustade för sjuktransporter. Vid vägolyckor används ofta polishelikoptrar.

Försvaret tar inte betalt för någon av ovanstående insatser eftersom det ses som en del l utbildnings- och övningsverksamheten. Enligt uppgift från den brittiske försvarsattachén i Stockholm har det inte förekommit några klagomål på försvarets helikopterverksamhet från civila helikopterföretag.

5.7 Beredskap och utbildning för de fem militära

sjuktransporthelikoptrarna

Helikoptrarnas hkp 11 huvuduppgift är Sjuktransporter i krig, särskilt i Övre Norrland De skall kunna mellan olika

omgrupperas delar av landet på kort tid. Förbandet som helikoptrama tillhör har kort mobiliseringstid och ingår i de styrkor som först tas i anspråk. De tider som gäller för igångsättning m.m. är så korta att de omöjliggör större tekniska ingrepp på helikoptrarna, som således exempelvis måste ha sin kamouflagemålning i fred.

Utredningen finner att de fem helikoptrama har en sådan roll i försvaret att de måste vara tillgängliga vid snabba beredskapshöjningar och att de därför även i fredstid måste vara utrustade och målade så att de kan användas för krigsuppgifter inom ungefär ett dygn.

Enligt arméledningen bör de förare som skall flyga ifrågavarande helikopter under kris och krig utbildas och vara krigsplacerade på denna helikoptertyp. De skall tillhöra kategorin yrkesofficer eller reservofficer och uppfylla de taktiska och tekniska krav som systemet kräver. Grundutbildningen för att tillgodose dessa krav är idag cirka två år och omfattar Grundläggande Helikopterutbildning, Grundläggande Taktisk Utbildning och Grundläggande Flygslagsutbildning. För närvarande utbildas ett antal reservofficerare, några med genom-

3 Högkvarteret har via arméledningen lämnat underlag till utredningen angående förutsättningar för beredskapoch utbildning.

gången Trañkflygarhögskola, enligt utbildningsplanen.

Arméledningen redovisar vidare att förarna måste tjänstgöra inom arméflyget och flyga i medeltal cirka 70 100 timmar år beroen-

- per de på respektive förares erfarenhet, för att vara omedelbart användbara i kris och krig. Systemet kräver därmed minst två fast anställda förare per helikopter fir att systemet skall kunna nyttjas dygnet runt i ett initialskede. Övriga förare reservofñcerare kan krigsplace-

som ras på hkpll-systemet, kan lämpligen komma från ett civilt helikopterñretag och bör om möjligt flyga aktuell helikoptertyp. Dessa förare måste uppfylla de fysiska och medicinska krav ställs för

som militär flygtjänst. Särskild övning i flygtjänst alternativt krigsförbandsövning bör genomföras vartannat år. För reservofñceren krävs i regel en inflygningsperiod på cirka vecka för att uppöva färdig-

en heterna att flyga enligt de militära flygprofilerna.

Utredningen har av detta dragit slutsatsen, att viss del helikop-

en av tramas flygtid måste utnyttjas för att militära och krigsplacerade förare skall få övning och utbildning i sin krigsbefattning.

En del av den erforderliga kontinuerliga träningen kan dock med fördel erhållas i samband med civila sjukvårdstransporter. Av resonemanget följer att maximalt fyra av de fem helikoptrarna kan avdelas för kontrakterade fredstida sjuktransporter där förarna får samtidig utbildning och känsla för, skadade och sjuka. Minst helikopter

transport av en måste reserveras för militär befattningsutbildning eller översyn, och kan då mestadels stå till förfogande för räddningstjänst och insatser vid trängande behov enligt förordning 1986:1111.

5.8 Förslag till utnyttjande av Försvarsmaktens helikoptrar

De förhållanden som har och diskuterats tidigare i kapitlet

redovisats

bildar bakgrund till utredningens förslag hur helikoptrarna bör disponeras. I detta avsnitt presenteras utredningens förslag, tillsammans med en konsekvensanalys. Avsnitt 5.9 diskuterar några alternativa lösningar som utredningen har behandlat, och förklarar varför dessa inte har valts.

5.8.1 Utgångspunkter

Utredningens förslag till lösning på helikopterfrågan kan värderas från flera olika utgångspunkter. Under utredningens gång, bl.a. vid diskussioner med riksdagsledamöter och företrädare för berörda departement och myndigheter, har det framkommit att följande tre krav och önskemål är de viktigaste att uppfylla:

Helikoptrarna skall totalt sett öka samhällets möjligheter att i fredstid och under krig rädda liv.

Helikoptrama skall utnyttjas inom ramen för gällande regler kring konkurrens, upphandling och statsstöd. Detta bör helst inte enbart innebära att lagstiftningens formella sida tillgodoses utan också en strävan att söka lösningar som tar tillvara de positiva effekterna av fri konkurrens.

Helikoptrama skall i fredstid användas för framförallt sjuktransporter och räddningstjänst. Detta önskemål innefattar också en strävan att minimera samhällets kostnader för helikoptertjänsterna samt ett säkerställande av möjligheterna till kontinuerlig flygutbildning för krigsorganisationens helikopterpiloter.

Dessa tre önskemål har varit styrande för utredningens inriktning av arbetet med det civila bruket av Försvarsmaktens helikoptrar. De har också utgjort den viktigaste basen mot vilken utredningens överväganden har värderats.

5.8.2 RRV:s utredning och förslag

Utredningen gav RRV i uppdrag att utreda och lämna förslag till prissättningsmodeller enligt tre huvudalternativ:

Det första alternativet var en förbättring av kalkyleringsmetodiken för prissättningen av försvarets helikoptrar. Den lösningen följer den nuvarande ramen vad gäller regler och organisationsprinciper, dvs. att Försvarsmakten tecknar kontrakt direkt

med landstingen till självkostnadstäckning. RRV tog här fram ett alternativ till den tidigare självkostnadsmodellen.

Det andra alternativet byggde på samma organisationsprincip men med en annan prissättningsprincip, nämligen särkosten nadsprissättning. Avsikten är att genom att endast täcka särkostnaderna öka det civila nyttjandet av försvarets helikoptrar, samtidigt som helikoptrama även kan användas för utbildning, övning och annan militär verksamhet.

Det tredje alternativet som RRV ñck i uppdrag att utreda var för- och nackdelar med att låta uthyrningen till landstingen ske i en helt ny Organisationsform, där Försvarsmakten inte ansvarar direkt till landstingen utan via en mellanhand. Avsikten med en sådan Organisationsform är att skapa konkurrensmekanismer i förhållandet till landstingen.

RRV:s utredning återfinns i bilaga 2. En diskussion för- och om nackdelar med alternativen återfinns i avsnitt 5.9.

5.8.3 Föreslagen användning Försvarsmaktens helikoptrar av

Utredningens förslag vad gäller nyttjande Försvarsmaktens heliav koptrar för olika slags Sjuktransporter har i huvudsak två beståndsdelar. Den första handlar om hur det generella bruket Försvarsav maktens samtliga för ändamålet lämpade helikoptrar tabell 5.4 bör utformas, den andra om hur lösningen för de fem speciella sjuktransporthelikoptrama hkp 11 bör ut. Fram till det att avtal se om långsiktig disposition tecknats för dessa helikoptrar sjukvårdsav huvudmännen, bör de utnyttjas enligt principer Församma som svarsmaktens övriga för Sjuktransporter lämpade helikoptrar.

Helikopter för akuta nödsituationer, Nödhelikopter

Utredningen föreslår att Försvarsmaktens helikoptrar skall kunna utnyttjas till akuta Sjuktransporter i högre utsträckning än vad en som i dagsläget är fallet, men fortfarande från ordinarie baser och utan

extra beredskap. Det torde enklast ske genom att förordning 1986:1111 se bilaga 11 förtydligas så att det tydligt framgår att definitionen i § 2 av trängande behov även omfattar sjuktransporter vid livshotande situationer där omedelbar insats är avgörande för behandlingen genom att skadad eller sjuk alternativt person, medicinsk personal eller utrustning, transporteras. Helikoptrama skall flyga enligt militära regler. Insatsberedskapen för flyg- och Sjöräddning fastställs enligt existerande avtal. Basering och beredskap i övrigt sker enligt Försvarsmaktens bestämmelser, och det kommer sålunda inte givet att helikoptrama finns tillgängliga på aktuell vara plats vid en eventuell nödsituation.

Beställare av en Nödhelikoptertjänst bör normalt vara sjukvårdshuvudman eller räddningsledare, antingen direkt eller via ombud. Försvarsmakten skall fakturera beställaren för varje insats, till ett pris som fastställs centralt, och som motsvarar självkosmaden för en insats med helikopter 11. Detta är en ändring mot dagsläget, där Försvarsmakten enligt 1986:1111 får men inte behöver ta betalt för utförda tjänster.

Genom Nödhelikopter-modellen kan Försvarsmaktens för resurser akuttransporter användas enligt ett ensat regelsystem och så att livräddande insatser kan göras utan någon behöver tveka om vad som gäller eller ta till fixningar genom personliga kontakter, något som faktiskt förekommer i dag.

Förslag till lösning för de fem speciella sjuktransporthelikoptrarna hkp ll

Målsättningen är att fyra av de fem sjuktransporthelikoptrama skall ianspråktas av sjukvårdshuvudmännen långsiktiga avtal den genom femte helikoptern behövs som tidigare påpekats för utbildning och som reserv. Prissättningen skall ske i enlighet med RRV:s modell för självkostnadsprissättning. Anspänningstid, basering etc. bestäms i avtal. Försvarsmaktens krav på utbildning, träning och beredskap kräver att helikoptrama flygs och opereras av militär personal och att helikoptrama är kamouflagemålade.

När arbetet med flygsäkerhetsregler, svenska tillämpningsföreskrifter, operativa licenser och drifttillstånd har genomförts bör flygning ske enligt civila regler. I avvaktan därpå det lämpligt att flygning synes tillsvidare får ske enligt militära flygsäkerhetsregler.

Det kan bli nödvändigt att ändra förordningen 1986:1111, §§ 5 och för att det skall bli möjligt för Försvarsmakten att teckna sådana långsiktiga avtal med sjukvårdshuvudmännen. Det är utredningens mening att redan tecknade kontrakt mellan sjukvårdshuvudman och Försvarsmakten skall betraktas som en option och det aktuella ge landstinget rätt att förlänga kontraktet när den nuvarande kontraktstiden löper ut på de förutsättningar utredningen föreslår. som

Finansiering

Den av utredningen föreslagna lösningen kommer inte att innebära några ökade kostnader för staten, tvärtom innebär prissättning en enligt RRV:s självkosmadsmodell att intäkterna från uthymingen av helikoptrar, såväl avseende Nödhelikopter den långsiktiga som uthymingen, överstiger Försvarsmaktens direkta utgifter förknippade med verksamheten, beroende på att prissättningsmodellen inkluderar avskrivningskostnader. Utredningen avstår från att lägga fram exakta förslag till hur detta avskrivningsöverskott skall fördelas, vill i men första hand peka på behov av att öka insatsberedskapen för flyg- och sjöräddning i Norrland och i Bottniska viken för Nödhelikoptersamt beredskap i södra Sverige. Dessutom är det önskvärt att sjuktransporthelikoptrama utrustas med pejlanordning, kortvågsradio och vinsch.

Det ökade utnyttjandet av Försvarsmaktens helikoptrar medför, som tidigare redovisats, en snabbare förslitning av materielen och därmed krav på att helikoptrama måste omsättas tidigare än vad eljest som varit nödvändigt. Övriga medel bör därför avsättas för förnyad anskaffning.

5.8.4 Konsekvenser

I RRV:s uppdrag ingick att belysa de olika förslagens påverkan på konkurrenssituationen. RRV inleder med att konstatera att en särkostnadsprissättning är det lägsta pris Försvarsmakten bör acceptera. Priser som ligger över särkostnaden torde minska risken för underprissättning enligt konkurrenslagstiftningen.

Oavsett vilket pris Försvarsmakten tillämpar torde konkurrenssituationen för de privata företagen komma att påverkas. RRV konstaterar också att om Försvarsmakten går in som en ny aktör på marknaden kan konkurrenstrycket öka, beroende på vilket pris man väljer.

Eftersom ett pris motsvarande självkostnaden innebär att alla kostnader som är förenade med verksamheten täcks borde det kunna uppfattas som en konkurrensneutral prissättning. I olika sammanhang har företrädare för branschen framfört att Försvarsmakten inte konkurrerar på lika villkor som privata företag. Vad som menas med lika villkor är emellertid inte självklart. Krav på att Försvarsmakten skall justera sina kalkyler så att de motsvarar normalföretagets torde inte av konkurrensskäl vara särskilt vanligt förekommande. RRV för i sin utredning även ett resonemang om vilka kostnadsposter som i så fall skall justeras.

Utredningens mening är prissättning baserad på Försvarsmaktatt en ens självkostnad för helikopterverksamheten är förenlig med grundläggande konkurrensaspekter och kan inte betraktas som underprissättning. Det eventuellt hårdnande konkurrenstryck uppstår i som samband med att Försvarsmakten träder in på helikoptertransportmarknaden torde därför i huvudsak vara av positiv karaktär för samhället som helhet.

Konsekvenser för försvarsberedskapen är också intresse, dels av allmänt för totalförsvaret, dels specifikt för det militära försvaret. Det totala antalet i Sverige befintliga helikoptrar för Sjuktransporter vid ett krigsutbrott är av betydelse för den allmänna totalförsvarsbered-

skapen. Även kontrakt om tecknas för några av de militära sjuktransporthelikoptrama och detta skulle medföra bortfall någon enstaka av civil helikopter kommer det inte totalt och på lång sikt bli någon att nedgång i ñrsvarsberedskapenvad landets helikopterkapacitet. avser Den höga tillgängligheten och pilotemas kontinuerliga träning ger ett konkret tillskott till det militära försvarets insats- och mobiliseringsberedskap. Genom utredningens förslag tas sålunda hänsyn till Sveriges samlade försvarsberedskap.

5.8.5 Sammanfattning

Utredningens förslag till användning Försvarsmaktens helikoptrar av innefattar dels generell lösning för samtliga helikoptrar lämpade en för Sjuktransporter Nödhelikopter-modellen, dels specifik lösning en som ger sjukvårdshuvudmännen goda och likvärdiga möjligheter att teckna långtidskontrakt högst fyra kontrakt på helikoptrar för sjuktransporter. För båda alternativen gäller att prissättningen skall ske i enlighet med RRV:s förslag till självkostnadsprissättning.

Det nya kontraktet mellan Försvarsmakten och Västerbottens läns landsting visar att denna del helikopterfrågan långtidskontrakt är av på god väg att lösas. Utredningen förordar därför endast bättre en prissättningsmodell nämligen RRV:s förslag. Det är betydelse av stor att modellen med långtidskontrakt är generell, utan geografiska eller andra särlösningar.

5.9 Alternativa överväganden

5.9.1 Inledning

Det förslag som presenterades i 5.8 bygger på de premisser som framställdes i början avsnittet. av

Utredningen har studerat flera olika möjliga lösningar med varierande utgångspunkter. Det gäller till exempel enhetlig lösning skall om en väljas for hela landet, vilken detaljeringsnivå förslaget skall ha och vilken Organisationsform år att föredra etc. Detta avsnitt skall som

redovisa några av de alternativa modeller som utredningen har diskuterat.

5.9.2 Alternativa utgångspunkter

Inom ramen för gällande regler

I utredningsdirektiven anges att problemen avseende det civila bruket av försvarets resurser skall lösas inom ramen för gällande regler. Samtidigt har det under arbetets gång framkommit att det är osäkert om det går att uppnå ett markant ökat civilt nyttjande av försvarets helikoptrar inom ramen för gällande regler. Det kan t.ex. tänkas att ett pris satt på självkostnadsgrunder inte förmår att möta efterfrågan. Detta är något som kanske inte kommer att märkas på en gång, utan först efter några år, bl.a. beroende på att de flesta intresserade landstingen i dagsläget är uppbundna av existerande kontrakt.

Utredningen har därför också övervägt ett förslag kräver ett

som frånsteg från gällande regler avseende konkurrens, upphandling ocheller statsstöd, dvs. avsteg som kräver regerings- och eventuellt riksdagsbeslut. Strävan bör dock hela tiden vara, att även om man väljer att gå utanför gällande regler skall den föreslagna lösningen ligga så nära regelverket som möjligt och innehålla konkurrens- och effektivitetsbefrämjande element. Samtidigt har den juridiska undersökning som genomförts på uppdrag av utredningen visat att det knappast torde vara nödvändigt med ett avsteg från gällande regler, med undantag för förordningen 1986:1111.

Det har framförts idéer om att kringgå lagarna, t.ex. att styra

genom det civila bruket till statliga sektorer där LOU inte är tillämpligt, eller till stiftelser. Utredningens mening är emellertid att man inte bara får se till att efterleva lagamas formella regler utan att man också måste se till intentionerna med lagen.

P. n .g

Utredningen har låtit analysera flera olika prissättningsmodeller. CEPRO-modellen, i dagsläget används Försvarsmakten, är som av gjord med stor omsorg och med ambition att på detaljerad nivå en en identifiera kostnader. Vissa ingångsvärden är emellertid enligt RRV föråldrade. Utredningen delar också RRV:s uppfattning modelom att lens komplexitet är nackdel eftersom dess funktioner och innehåll en blir svårñrståeliga samtidigt som genomförandet förändringar förav svåras. Ett fortsatt användande av CEPRO-modellen rekommenderas därför inte.

RRV har även tagit fram ett förslag till särkostnadsprissättning. Även om förslaget enligt den juridiska analys som utredningen låtit genomföra, sannolikt inte står i direkt konflikt med konkurrenslagen, lagen om offentlig upphandling och med EU:s regler angående statsstöd, rekommenderar utredningen inte sådan lösning, eftersom sären en kostnadsprissättning kan antas ha negativa konsekvenser fir dc privata företagens marknadssituation. Även om privata företag troligen också fortsättningsvis kommer att ha invändningar försvarets mot agerande, är det viktigt att utforma försvarets medverkan på civila marknader på ett sådant sätt att de negativa konsekvenserna minimeras.

Olika geografiska lösningar

I ett tidigt skede utredningens arbete framkom det fanns fördelav att ar med att utredningen angav på vilka orter de fem helikoptrama borde placeras. Därigenom vore det t.ex. möjligt att styra resurserna till lokala marknader där en konkurrenssituation inte redan finns, att skräddarsy lösningen efter landstingens existerande behov och det befintliga utbudet samt att tillgodose ett geografiskt differentierat behov av räddningstjänst.

Generellt bör liknande villkor eftersträvas över hela landet så olika att sjukvårdshuvudmân har möjlighet att sluta avtal. Det finns samma emellertid vissa faktorer som kan innebära att regionala villkor kan vara att föredra. Om således uthyrningspriset efter de olika anpassas

placeringsorternas behov, kan det vara möjligt att utnyttja helikoptrarna i en större utsträckning. RRV nämner också fördelar med en lösning där prissättningen sker med utgångspunkt i landstingens betalningsvilja. Det förtjänar kanske att påpekas att det aldrig blir aktuellt att låta uthymingspriset understiga försvarets särkostnad för tjänsten i fråga.

Utredningen anser dock att nackdelarna med en geografisk differentierad lösning är större än fördelarna. Härvidlag är tidsaspekten viktig. Marknaden, liksom politiskt styrda organisationer, förändras kontinuerligt i olika avseenden. De förutsättningar som idag utgör underlag för beslut kan under en tioårsperiod förändras på många sätt. En av statsmakterna bestämd geografisk fördelning riskerar därför att snabbt bli obsolet. En generell lösning, där placeringen i större utsträckning bestäms av marknaden, har större möjlighet att automatiskt anpassas efter successiva förändringar i utbudet och efterfrågan. Till detta kommer rättviseaspekter. Det är svårt att motivera ett alternativ som innebär att de landsting som har ett större upplevt behov heliav kopterbuma Sjuktransporter skall betala mer för denna tjänst.

Operatör

Utredningens förslag är att låta Försvarsmakten även fortsättningsvis operera och disponera de fem sjuktransporthelikoptrama. Två andra förslag har diskuterats, dels att låta civila helikopterföretag operera helikoptrarna, dels att låta polisen disponera eller flera helikopen av trarna. Kraven att helikoptrarna ska vara kamouflagemålade och flygas av militära piloter måste dock beaktas.

Fördelen med att Försvarsmakten hyr ut helikoptrarna ligger i att detta skulle vara ett, åtminstone i teorin, konkurrensneutralt förfarande. Näringsfrihetsombudsmannen, senare ombildat till Konkurrensverket, har i ett beslut från 1991 dnr 20891 anfört:

Teoretiskt sett skulle någon lease-givare kunna ställa upp och leasa ut av staten införskaffade tvåmotoriga helikoptrar till de entreprenörer som vunnit respektive anbudstävling i de olika

områdena. Leasing-avgiften bör inte subventioneras utan bör täcka kostnaderna. Detta är viktigt inte minst för att uppnå konkurrensneutralitet gentemot de företag inte önskar utnyttja som leasing-möjligheten. Kostnaderna skulle med denna modell i slutändan falla på uppdragsgivama, dvs. sjukvårdshuvudmännen, medan staten genom leasingintåktema har kvar fond för investeen ringar i nya helikoptrar. Eventuell subventionering till sjukvårdshuvudmännen bör ske på andra vägar än direkt via själva anbudsförfarandet för att bibehålla konkurrensneutraliteten vid anbudsförfarandet.

Ett problem med att använda sig av ett i förväg fastställt uthymingspris år att priset måste kalkyleras omsorgsfullt för att det skall uppfattas såsom konkurrensneutralt och då år man tillbaka i situasamma tion som om Försvarsmakten tecknade kontrakt direkt med sjukvårdshuvudmännen. Ett alternativ är därför att Försvarsmakten auktionerar ut rätten att hyra helikoptrarna. Ett auktionsförfarande bör i så fall kombineras med ett minipris täcker Försvarsmaktens särkostsom nader för helikoptrarna.

Enligt RRV:s underlag till utredningen har intresset för en uthyrningslösning minskat sedan början 1990-talet, eftersom allt fler av av de civila helikopterföretagen har tillgång till tvåmotoriga nu egna helikoptrar.

Ett alternativ till att hyra ut helikoptrarna är att bilda ett gemensamt bolag, ägt av Försvarsmakten, privata helikopterföretag och eventuellt landstingen. Bolaget, som i så fall borde ha samordnandeladminien strativ roll kan hyra in helikoptrar från delägarna för att utföra transporterna åt landstingen. Det finns emellertid flera problem med denna lösning, bl.a. en oklar rollfördelning, troligtvis försämrade konkurrensvillkor, och att lösningen eventuellt står i strid med konkurrenslagen.

Det fordras enligt utredningens mening mycket starka skäl för att föreslå en uthymings- eller bolagslösning eftersom det rör sig om mycket komplicerade lösningar, i slutändan kanske inte löser som

grundproblemet. Sådana starka skäl föreligger inte enligt utredningens mening.

Ett annat alternativ vad gäller operatör är att låta Rikspolisstyrelsen operera en eller flera av helikoptrama, och med dessa erbjuda sjuktransporter till sjukvårdshuvudmännen. Fördelen med sådan lösen ning skulle vara att man vinner samnyttjandeeffekter mellan sjuktransporter och polisiära insatser och därmed kan också dela på man de fasta kostnaderna. Det kan i sammanhanget nämnas att Rikspolisstyrelsen har tidigare erfarenheter av helikopterbuma sjuktransporter.

Det finns emellertid nackdelar med alternativet. En invändning berör Försvarsmaktens beredskapskrav. Som visades i avsnittet 5.7 är det ett krav att helikoptrama är kamouflage-målade och att de flygs av militära piloter. Det första kravet skulle kunna lösas Rikspolisom styrelsen accepterade att helikoptrama är kamouflage-målade och utmärks med polisiära beteckningar på ett sätt som är enkelt att avlägsna när helikoptrama återgår till Försvarsmakten. Problemet med pilotsituationen kvarstår dock.

Vid diskussionerna fördelarna med samutnyttjande med polisen om har framförts att helikoptrama då blir maximalt utnyttjade. Regeringen har emellertid uttryckt att nya sjuktransporthelikoptrar för krigsbruk bör så långt det är möjligt utnyttjas for sjuktransport i fred, vilket utredningen funnit bör ha särskild vikt vid bedömning. Ett en alltför flitigt utnyttjande helikoptrama for andra ändamål än för av Sjuktransporter skulle innebära ökad förslitning materielen. Det en av har tidigare visats att detta innebär negativa konsekvenser för försvarsberedskapen samt krav på tidigare nyanskaffning och dyrbarare underhåll.

Som tidigare påpekats strävar utredningen efter generell lösning. en En uppdelning av helikoptrama utifrån organisationstillhörighet är därför inte principiellt önskvärd på samma grunder det inte är som det i geografiskt hänseende. Utredningen faster stor vikt vid inatt tresserade landsting nu ges goda och likvärdiga möjligheter att teckna långtidskontrakt på sjuktransporthelikoptrama. En särlösning med

polisen som operatör för eller flera dessa sjuktransporten av helikoptrar skulle innebära ytterligare tveksamheter vad om som gäller samtidigt som tecknandet langtidskontrakt begränsas av geografiskt. Utredningen också praktiska problem med splittra ser att upp helikoptrama på flera statliga operatörer sinsemellan skall som konkurrera att erbjuda Sjuktransporter sjukvårdshuvudmännen. om

Sammantaget innebär detta, att utredningen finner att fördelarna inte

uppväger nackdelarna med att låta Rikspolisstyrelsen eller operera en flera av helikoptrama.

6. UTREDNINGENS REKOMMENDATIONER AVSEENDE NYA UPPGIFTER FÖR FÖRSVARSMAKTEN OCH FORTSATT UTREDNINGSARBETE

6.1 Allmänt

I direktiven till utredningen har civilt bruk inte utvecklats närmare, utan det ses som ett enhetligt begrepp. Utredningen har hittills också behandlat all form av civilt bruk av försvarets på ett enhetligt resurser sätt. Inför det fortsatta arbetet och överväganden möjligheterna om till ett ökat civilt bruk, är det av vikt att tydlig åtskillnad görs en mellan nya uppgifter för försvaret och det mer vardagliga och kommersiella utnyttjandet som en biverksamhet. Det är ett sätt för senare aktörer utanför försvaret att ta del av befintliga inom förresurser svaret, utan att detta för den skull skrivs in i myndigheternas uppgifter.

6.2 Principer för ett ökat bruk försvarets befintliga av resurser

De resurser avsedda för krigsorganisationen som försvaret och i synnerhet Försvarsmakten disponerar idag börkunna merutnyttjas på ett mer effektivt sätt av offentliga myndigheter och privata företag och andra aktörer. Det är utredningens mening att ett sådant civilt bruk bör följa vissa principer. För det första bör det röra sig om att nyttja sådana resurser som har anskaffats för krigsorganisationens behov, och som inte utnyttjas till fullo av fredsorganisationen. Civilt bruk skall alltså inte vara ett sätt att bevara fredsorganisationen eller vissa arbetsuppgifter som inte längre behövs för krigsorganjsationen. Dessutom bör användaren ersätta försvaret för de kostnader som uppstår som en följd av det civila bruket. Utredningen rekommenderar att Försvarsmakten utarbetat en generell prissättningsmodell, som bygger på RRV:s förslag till självkostnadsmodell.

6.3 Nya uppgifter för Försvarsmakten

6.3.1 Grundläggande synpunkter

Tillkommande uppgifter bör bara beröra områden där den personal och utrustning inom försvaret finns ñrsvarsskäl kan tillsom av ges läggsuppgifter. Helt uppgifter kräver helt nya som en ny organisation, personal och utrustning kommer således icke ifråga som förslag i denna utredning. Mot bakgrund redovisningen i kapitel 4 och av dessa grundläggande synpunkter har utredningen funnit det lämpligt att endast peka ut några få områden särskild betydelse. Valet av av områden baseras dels på externa önskemål, dels på utredningens preliminära analys av inom vilka områden uppgifter för Försvarsnya makten skulle innebära ett ökat utnyttjande samtidigt av resurserna, som det inte skulle få negativa effekter på konkurrenssituationen.

6.3.2 Miljöväm

I Försvarsmaktens uppgifter i framtiden bör ingå att biträda vid insatser för att värna och återställa miljön. Redan i dag skall Försvarsmakten enligt sin instruktion väga in miljöaspektema vid verksamhet i fred. De uppgifter framdeles som kan komma i fråga för Försvarsmakten är t.ex.: förberedelser och bistånd vid katastrofer - - sanering och anläggning av dammar stöd universitetsinstitutionermotsv med provtagning - o.dyl. - stöd med transportmedel vid skilda miljövämsinsatser.

Däremot går förslaget miljövämskår från Kristianstads kommun om i skrivelse till regeringen 7 december 1994 långt utöver de principer som utredningen föreslår och kan alltså inte rekommenderas.

6.3.3 Dykeriarbeten och bärgning på havs- och sjöbotten

Marinen har dykeri- och bärgningsresurser som lämpar sig för alla slags arbeten och undersökningar på havs- och sjöbotten. Samtidigt finns civila bârgnings- och dykeriföretag. Det är vikt att ingen av

negativ konkurrens uppstår. Marinens utökade uppgifter bör därför endast vara:

bärgning av sådant som är statens egendom

-

havsbottenarbeten kopplade till statens skyldigheter och

-

åtaganden inom den ekonomiska zonen

kringuppgifter vid inträffade större olyckor som ett led i

-

räddningstjänsten.

Den pågående Sjöverksamhetskommittén Fö 1993:08 kan också komma med förslag om marina tilläggsuppgifter.

6.3.4 Utökade uppgifter för ingenjörtrupperna

Ingenjörtruppema har både personal och materiel som kan användas vid byggnation och reparationer på många olika sätt. Det finns dock nästan alltid civila entreprenörer med minst motsvarande förmåga. Utökade uppgifter för ingenjörtruppema bör därför endast beröra nödsituationer och reservlösningar intill dess civila entreprenörer tar over.

I förordningen 1986:1111, § 5 sägs att Försvarsmakten får bygga vägar och broar osv. Regeringen bör överväga att i stället rikta en uppgift till Försvarsmakten, t.ex. att Försvarsmakten skall vara beredd och också utföra byggnationer för att upprätthålla samhällets infrastruktur vid inträffade störningar intill dess ordinarie upphandling m.m. genomförts och entreprenör kontrakterats för att återställa eller förnya funktionen.

6.4 Behov av och förslag angående fortsatt utredning

I direktiven anges att regeringen skall ta ställning till fortsatt utredning efter denna delrapport. I kapitlen 4 och 5 har redogjorts för erfarenheter av hittillsvarande civilt bruk av försvarets resurser. Dessutom har utredningen gett förslag angående lösning av helikopterfrägan. Ur detta material kan grunderna för behoven av fortsatt utredning utläsas. I det följande ges en sammanfattning därav, vilket sam-

tidigt utgör förslag i enlighet med direktiven. Uppställningen har gjorts punktvis fir att underlätta ställningstagande.

Undersökning av möjligheterna att vidga civilt bruk av Försvarsmaktens resurser.

I kapitel 4 visas en mycket stor spännvidd mellan Försvarsmaktens förband vad gäller utnyttjande av förbandens resurser för civilt bruk. En undersökning av de tre förband som har mycket sådant bruk kommer sannolikt att visa både på möjligheter och problem när det gäller att andra förband skall kunna erbjuda detsamma. Undersökningen genomförs lämpligen som fallstudier vid förbanden i Skövde och i Östersund vid underhållsregementet samt i Södra Militärområdet. Dessutom bör erfarenheterna från F 7 analyseras, varvid Chefen för Flygvapenledningens restriktioner för flygtransporter utvärderas.

Regeringens råd och anvisningar för civilt bruk av försvarets resurser.

l kapitel 4 visas också exempel på råd och anvisningar som både ger en samlad inriktning av civilt bruk och ett mer ensartat utbud. Det bästa exemplet är den brittiske försvarsministerns utgivna skrift i ämnet. Avsikten är att, om regeringen så önskar, fallstudiema genom och redan tillgängligt material ta fram motsvarande svensk skrift en till ledning för försvaret.

Förslag till anvisningar som följd av nya pliktlagen.

I avsnitt 4.2.4 om personalutnyttjande kopplat till den pliktlagen nya anmäls att de bemanningsansvariga myndigheterna själva bör utföra en följdanalys av lagen med avseende på utnyttjande personal för av annat än krigsuppgifter. Anvisningar därom nödvändiga. Om synes regeringen så önskar kan förslag till sådana anvisningar utformas av utredningen under våren.

Förslag till ändringar i förordningen 1986:1 111.

I de förslag till lösning av helikopterfrågan som givits i kapitel 5 ingår behov av ändring av denna förordning i två avseenden. Det ena berör uttrycket trängande behov i § 2 kopplat till förslaget om Nödhelikopter. Det andra berör eventuell ändring av §§ 5 eller 6 med anledning av att sjukvårdshuvudmännen ges möjlighet att teckna långtidskontrakt för att använda helikopter 11 och framtida sjuktransporthelikoptrar för Sjuktransporter. Om regeringen anser att förslag om sådana ändringar bör tas fram av utredningen kan så ske redan under våren.

Förslaget angáende Nödhelikoptrar, avsnitt 5.8.och ovan, kräver också konkretisering vad gäller beslutsfattning, larmorganisation, beredskap m.m. En sådan konkretisering kan göras av utredningen, bl.a. genom förslag om provverksamhet, efter regeringens beslut med anledning av denna första etapp.

Förslagen om att erbjuda avtal för de fem hkp 11 behöver följas upp med avseende på prissättning, Organisationsform, lokalisering, personalutnyttjande och övningseffekter m.m. En sådan uppföljning är helt följdriktig och bör göras långsiktigt. Inledningsvis kan detta göras av utredningen fram till 950915.

Konkretisering av förslagen om militän stöd till polisen vad gäller möjligheter att låna materiel och metoder för bättre utbildning och övning. En sådan konkretisering kan lämpligen ske i form av en handbok för både polismyndighetema och cheferna för försvarets produktionsenheter.

BILAGOR

Bilaga 1

Sida 14

Kommittédirektiv

WE

PM

Dir. 1994:61 Fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser

avsedda för försvarsändamål

Dir. 1994:61

Beslut vid regeringssammanträde30 juni 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredaretillkallas med uppdragatt utredafrågor om det fredstida utnyttjandet for civila ändamål avseddaför försvarsändamâl.

av resurser Utredningsarbetetskall bedrivas i etapper.

I första etapp skall utredaren utvärdera erfarenheternaav det hittills-

en varandefredstida utnyttjandet för civil verksamhetav resurseravseddaför försvarsändamâl.Därvid skalldels belysasdeeventuellatillämpningsproblem

gällande regler på området ger upphov till, dels lämna förslag till hur som problemen kan lösasinom för de principer somgällande regler byg-

ramen

på. Denfredstida användningenav försvaretshelikoptrar för civila ukger transporter skall lösas.

l andra etapp skall utredaren pröva förutsättningarna för ett fortsatt

en fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurseravsedda för försvarsändamål, och lämna förslag erforderliga riktlinjer och bestämmelser

om härför.

Resultatet den första etappenskall redovisassenastden l mars 1995.

av Uppdraget dessi helhet skall avslutat senastden 15 september1995

vara .

Bakgrund

Riksdagen mot. l99l92:Fö3l5 och Fö3l7, bet. 199192:FöUl2 mom. 129, rskr. 199192:337 gav i maj 1992 som sin mening regeringen till känna vad försvarsutskottet hade anfört om utredning om utnyttjande av totalförsvarets resurserför civila ändamål.

Utskottet hade konstaterat att det på lokal nivå sedan några år pågått ett direkt samarbetemilitärt-civilt inom ramenför det s.k. sambruksprojektet, men att ett mera omfattande sambruk mött vissa hinder på grund bl.a. av gällande konkurrensbestämmelser.Det hadevidare varit oklart hur totalförsvarets kapitalkostnader skulle vägas vid ett sådant samutnyttjande. Utskottet hade också sett andra skäl för att sammanhålletinhämta erfarenheter avdetta samutnyttjandeson1grund för förslag fortsatt inriktning om en av det militäracivila samarbetet.

Riksdagen har även samband med behandlingeni av frågor offentlig om upphandling prop. 199394:227, bet. 199394:FiUl8, rskr. 199394:339 uttalat sig om konkurrensneutralitet i offentlig verksamhet i samband med utnyttjande av militära transportmedel för civila ändamål.

I förordningen 1986: 1l 11 om militär medverkani civil verksamhetfinns bestämmelser för medverkan i räddningstjänst m.m. och för utförande av annatarbete samt gemensammabestämmelserom konkurrens.

Frågor rörande samverkan mellan försvarets verksamhet och det civila samhället har undersenaretid aktualiserats i skilda sammanhang.

Hot- och riskutredningen Fö 1992:03 har somuppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del. Utredningen skall bl.a. pröva möjligheterna att inom olika områden i ökad utsträckning vidta åtgärder för att möta påfrestningar och risker i det fredstida samhället och beredskapsåtgärdermot säkerhetspolitiska kriser och krig i ett sammanhang.

Luftfartsverket har i en skrivelse till Kommunikationsdepanementet i augusti 1993 föreslagitatt regeringen uppdrar verket att efter samråd med berörda militära myndigheter reglera luftfart med militära luftfartyg för civila uppdragsgivare.

Trafikflygföretagens Riksförbund har i en framställning till regeringen i mars 1993 hemställtatt Trafikflygarhögskolan inte tillåts fortsätta med vad förbundet kallar Trafrkflygarhögskolans konkurrensbegränsandeverksamhet. Regeringen beslutadei januari 1994, med hänvisning till den kommande, nu

förevarande utredningensarbete, att inte vidta någon åtgärd medanledning av framställningen.

Riksrevisionsverket har i en skrivelse till Försvarsdepartementeti februari 1994 föreslagitatt fråganom vilka principer för avgiftssâttningsombör tilllämpasför försvaretsambulanshelikoptrar bör behandlasi den kommandeutredningen.

SvenskaBusstrafikförbundet numera Svenska BussbranschensRiksförbund har i en skrivelse till regeringen i september 1993anfört att försvaret bedriver beställningstrafik med buss på den öppna marknadenutan att behöva följa de krav i olika hänseendensomgäller för den privata busstrafiknäringen. Regeringen beslutade i mars 1994, med hänvisning till att den aktualiseradefrågan ligger inom ramen för den kommandeutredningensarbete, att inte vidta någon ytterligare åtgärd med anledningav skrivelsen.

Regeringen har i december 1993 beslutatom direktiv dir. 1993:136 till en kommitté med uppgift att utreda en ytterligare samordningoch effektiviseringavstatensmaritima verksamhet, i förstahandden verksamhetsombedrivs av marinen, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och sjöpolisen.

Likaledes i december 1993 har regeringen beslutat om anvisningar till myndigheterna om fortsatta förberedelser för nästaförsvarsbeslut. anvis-I ningarna har lämnatsett studieuppdrag till Militärhögskolan och Försvarets forskningsanstaltom totalförsvarets uppgifter i fred.

Regeringen har i årets budgetproposition prop. 199394:l0O bil. 5 s. 81 uttalatatt den hjälp somdennya myndigheten Försvarsmaktenkan lämna vid miljökatastrofer år mycket värdefull ochatt Försvarsmaktenoch de ansvariga civila myndigheterna aktivt bör söka former för att möjliggöra effektivaste hjälp vid olyckor.

l proposition 199394:l67 om en effektivare fordonskontroll har regeringen anmält att det, särskilt i glesbygd, är angelägetatt man får till stånd en bättre samordning mellan den militära och den civila besiktningsorganisationen, och att den kommande utredningen bör studerasamordningsmöjligheterna.

Försvarets materielverkoch Rikspolisstyrelsen har kommit överensom att prova en modifierad stridsbåt 90 i sjöpolisverksamheten.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågor om det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurseravsedda för försvarsändamål. Utredaren skall hålla kontakt med de kommittéer och myndigheter i övrigt som på regeringens uppdragarbetar med hithörandefrågor. Utredningsarbetetskall bedrivas etappvis.

I en första etapp skall utredaren kartlägga erfarenheternaav det hittillsvarande fredstida utnyttjandet för civil verksamhetav resurseravsedda för försvarsändamål. Underlaget bör inte bara ta sikte Sverige utan också förhållandena i någrajämförbara länder. Utredaren skall redovisa de regler som finns på området eller som eljest kan ha betydelse sammanhanget;i i den här delen skall också EU:s regelverk uppmärksammas.Redovisningen skall också omfattaen beskrivning av de tilllämpningsproblem somgällande regler kan ha gett upphov till. Särskilt skall uppmärksammasproblem som har att göra med påverkanpå konkurrensförhållandenoch konsekvenser för konkurrerandecivil verksamhet,inte minsti glesbygd.Probleminventeringen skall åtföljas av förslag till hur man kan lösa problemen inom ramen för de principer som berörda regler grundas på.

l den första etappenskall också behandlasfråganomdenfredstidaanvändningen av försvarets helikoptrar för civila sjuktransporter. Uppdragetär här att lägga fram förslag till enlösning sominnebäratt intentionerna i 1987 års försvarsbeslut kan förverkligas.

I en andraetappskall utredarensamlatpröva förutsättningarnaför ett fortsatt,utvidgat fredstida utnyttjande för civila ändamålav resurseravseddaför försvarsändamål, och lämna förslag om erforderliga riktlinjer och bestämmelser härför. Därvid skall beaktas de beslut somdå fattatsom ett svenskt EU-medlemskap.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskildautredareangåendeutredningsförslagensinriktning dir. 1984:5 och EG-aspekter utredningsverksamhetendir.i 1988:43.

Resultatetav den första etappenskall redovisassenastden l mars 1995. Därvid skall eventuellt behov av tilläggsdirektiv inför en andra etapp anmälas. Uppdraget skall i sin helhet vara avslutat senastden 15 september 1995.

Försvarsdepartementet

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholml 994

Bilaga 2 157

Datum RRVdnr RIKSREVISIONSVERKH 1995-02-06 20-94-2688

Ert datum Erubetecluiin

1994-12-12 FO 1994:

Kommittén Civilt bruk av försvaretsresurser

Försvarsdepartementet

103 33 STOCKHOLM

ivilt k vfrv tshelik trar ll

Kommittén Civilt bruk av försvaretsresurserdir 1994:61 har uppdragit till Riksrevisionsverket RRV att utreda vissa frågor somrör prissättningen vid civilt bruk av arméns helikoptrar Hkp 11. Synpunkter utredningsmaterialethar inhåmtats från Försvarsmakten,Konkurrensverket, utredarenEva Edwardsson,som haft kommitténs uppdragatt redovisa EUs regelverk kring frågor somrör statsstöd,konkurrens och offentlig upphandling, samtföreträdare för den civila helikopterbranschen.

I enlighet meduppdraget har RRV för civila sjukvårdstransportermed försvarets helikoptrar

upprättat förslag till generell kalkylmodell somunderlagför prissättning - - särskilt redovisat sârkostnademaför den civila verksamheten - belyst olika förslag till alternativa driftformer för verksamheten.

RRV haräven diskuteratpxissâttningsfråganur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Statsmaktemasmål år att öka helikopterkapacitetenför sjukvårdstransporter. Detta får dock inte ske såatt konkurrensförutsättningarna marknaden för civila sjukvårdstransporteronödigtvis snedvrids. Varken ett företagsekonomiskteller ett samhällsekonomisktsynsättleder fram till någon invândningsfri lösning av prissättningsfrågan.

Bzsfiluadrexx Telefon Telefax Drottninggatan89 08-6904000 08-690004I

Damm RRVdnr 1995-02-06 20-94-2688

För att uppnå statsmaktemas mål torde enligt RRV mycket tala för att prissättningenav sjukvårdstmnsponermed försvarets helikoptrar sker med utgångspunkti landstingensbetalningsvilja. Försvaret erbjuder ett lägre pris till de landstingsomi annatfall inte skulle ha efterfrågat tmnsportema. Ett sådanlösning kräver ett särskilt beslut statsmakav terna.

Generaldirektör Inga-Britt Ahlenius har beslutat i detta ärendei närvaro av direktör Anette Wik, revisionsdirektör Barbro Lindby-Ragsten, avdelningsdirektör Eine Malmberg, föredragandesamt förste revisor SusanneJansson. f 4 z c 74 t..l I I MQ

Inga-Britt Ahlenius k¥,Q.,V.’J.,.L,7,-;2—I;

ine Malm erg

L.z

Civilt bruk av försvarets

helikoptrar Hkp 11

RRV

Eine Malmberg

SusanneJansson

I rapporten är vissa sifferuppgifter i kap 8 och 10 samt i bilaga 2 och 3 utelämnade med

hänvisning till 6 kap 1-2 §§ sekretesslagen.

De utelämnade uppgifterna är i rapporten

markerade med .

INNEHÅLL

l INLEDNING . 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdraget 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Avgränsningar och genomförande 3 . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Rapportensdisposition 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BAKGRUND 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Historik 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Försvarsmaktensavgiftsbelagda verksamhet 7 . . . . . . . .

REGLER OCH RIKTLINJER OM PRISSÄTINING OCH

UPPHANDLING 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Avgiftsförordningen 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Konkurrenslagen 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 lagen om offentlig upphandling 10 . . . . . . . . . . . . . . .

ANBUDSUPPHANDLING AV

SJUKVARDSTRANSPORTER I VASTERBOTTENS LÄN ll . . 4.1 Bakgrund ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Upphandling 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

MARKNADEN FÖR SIIJKVÅRDSTRANSPORTER 13 . . . . . . 5.1 Marknad 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Helikopterbranschens synpunkter 15 . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Konkurrensverkets principiella synpunkter 16 . . . . . . . . .

JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRETAGSEKONOMISKA OCH

SAMHÄLLSEKONOWSKA KALKYLER 16 . . . . . . . . . . . . 6.1 samhällsekonomiska kalkyler 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Investeringsbeslut l7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Prissättning 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

NUVARANDE PRISSÄTTNINGSPRINCIP,

CEPRO-MODELLEN 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Allmänt 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Förutsättningar och antagandeni modellen 22 . . . . . . . . . 7.3 Sambruksvinster 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Fördelning av indirekta kostnader 23 . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Kalkylmåssiga poster 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Sammanfattning av RRVs överväganden 24 . . . . . . . . . .

KOSTNADSKALKYL 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Allmänt 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Särkostnader 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Allmänna principer för kalkylexemplet 26 . . . . . . . . . . . 8.4 Kommentarer till vissa kostnadsposter 29 . . . . . . . . . . . . 8.5 Sammanfattningav RRVs överväganden 33 . . . . . . . . . .

9 ALTERNATIVA PRISSÄTTNINGSPRINCIPER 34 9.1 . . . . . . . . Allmänt 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Sjilvkostnadsprissittning 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Sârkostnadsprissåttning 38 9.4 Marknadsprissâtming . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 9.5 Regionalprisdifferentiering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6 Sammanfattningav RRVs överväganden 40 . . . . . . . . . .

10 AIJERNATIVA PRISKONSTRUKTIONER, FAST ELLER

RÖRLIGT PRIS 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Fast månadskostnadkombinerad med timkostnad 41 . . . . . 10.2 Endaströrligt pris 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.3 Endast fast pris 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 KONKURRENSASPEKTER PÅ PRISSÄTTNINGEN 43 . . . . . 11 l Allmänt 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Sjâlvkosmadsprissâttning 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Sârkosmadsprissättning 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4 Marknadsprissâtming 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.5 Prisdifferentiering 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6 Sammanfattningav RRVs överväganden 49 . . . . . . . . . .

12 ALTERNATIVA DRIFTFORMER 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Statsmaktemasuttalandenom verksamhetsformer för

statlig verksamhet 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2 Stiñelse, bolag eller uthyrning 51 12.3 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . av RRVs överväganden 54 . . . . . . . . . .

13 gRVs AYSLUTANDE KOMMENTARER OCH

OVERVAGANDEN 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Uppdraget

Bilaga 2 Kalkylmodell

Bilaga 3 Grundinvestering

1 INLEDNING

1.1 Uppdraget

Kommittén Civilt bruk av försvarets resurserdir 1994:61 gav den 12december1994Riksrevisionsverket RRV i uppdragatt lämna förslag till prissättningsprinciper vid utnyttjande av försvarets sjukvårdshelikoptrarför Sjuktransporteri fredstid se bilaga l. RRV skall ävenanalysera nuvarandeprissättningsprinciper i syfte att föreslå förändringar som innebär att intentionerna i 1987 års försvarsbeslut uppnås,samtidigt som konkurnensaspekterbeaktas.Uppdragetomfattar ävenatt ge förslag på alternativa driftformer för utnyttjandetav helikoptrarna.

RRV skall inhämta synpunkter från Försvarsmakten,Konkurrensverket, samt företrädare för den civila helikopterbranschen.

Den 6 februari 1995 skall uppdraget redovisas.

1.2 Avgränsningar och genomförande

Enligt direktiven skall RRV utgå från de fem sjukvårdshelikoptrar Hkp ll anskaffats i enlighet med 1987års försvarsbeslut.Redovisade

som prissättningsprinciper bygger därför på dessahelikoptrar och någon undersökningom principerna även är tillämpbara på andra försvarshelikoptrar har inte gjorts.

RRV har under hand i samrådmed företrädareför kommittén definierat uppdraget att primärt utreda alternativa prissåttningsprinciper, inte

som att för olika kalkylsituationer lämna förslag på lämplig avgiftsnivå. De kostnadsuppgiftersom lämnas rapporteni grundar sig i huvudsakpå uppgifter från nuvarandekalkylmodell. Sedanställning tagits till prissättningsprincip kan Försvarsmakten samrådamed RRV om den närmareutformningen avgiftskalkylema och avgiftsnivåema inom

av

för ett samrådsförfarandeenligt avgiftsförordningen 1992:191. ramen

Av uppdragetframgår att förslag till alternativa driftformer skall utredas. RRV begränsarsig här, med hänsyntill den korta utredningstidenoch förslagenskomplexitet, till att endastföra övergripanderesonemang. Vidare utredning beträffande avtalskonstruktioneretc måstedärför göras om förslagen skall genomföras.

I enlighet med utredningsuppdraget har en fallstudie av en aktuell anbudsupphandling sjukvårdstransportermed helikopter genomförts i

av Västerbottenslän. Syftet med fallstudien har varit att RRV en inblick i

ge hur ett landsting bedriver verksamheten,vilka krav och önskemål som kan ställaspå anbud och hur landstinget väljer anbudsgivare.

Uppdraget har genomförtsgenom studier av tidigare utredningar och annandokumentation inom området. Arméns flygcentrum i Boden har löpande bidragit medinformation och synpunkter. RRV har inhämtat synpunkter från EvaEdwardsson, Uppsala Universitet angåendeEUs regelverk på området, samtfrån Konkurrensverket och Försvarsmakten. Synpunkter har äveninhämtats från följande företrädare för den civila helikopterbranschen:Helikopterföretagens riksförbund, Norrlandsflyg AB, Heliflyg AB, OstermanHelicopter i Göteborg AB och SOS Helikoptern Gotland. Därutöver har Svenskapilotföreningen på eget initiativ inkommit med synpunkter.

Landstinget i Västerbottenslän och Södra Lapplands sjukvårdsdistrikt har genom fallstudien bidragit med information.

1.3 Rapportens disposition

Kapitel 2 till 6 ger bakgrundsinformation om civilt bruk försvarets av helikoptrar Hkp ll. De efterföljande kapitlen 7 till 13 är mer analyserandeoch problemorienterade.

Kapitel 2 ger en historisk beskrivning av de övervägandenoch beslut som föregick införskaffandet av försvarets sjukvårdshelikopuar. Även statsmaktemasuttalandenbeträffande vilka prissättningsprinciper som skall tillämpas för försvarets helikoptrar vid civila sjukvårdstransporter återges.

I kapitel 3 presenterasett par centrala lagar och förordningar som gäller för myndigheter somsäljer varor eller tjänster. Dessaär avgiftsförordningen 1992:191 och konkurrenslagenl993:20. Även lagen om offentlig upphandling 1992:1528 presenterasöversiktligt.

Kapitel 4 redogör för en aktuell anbudsupphandlingav sjukvårdstransportermed helikopter i Västerbottenslän. Fallstudien ger en inblick hur ett landsting bedriver verksamheten,vilka krav och önskemål somkan ställas anbud och hur landstinget väljer anbudsgivare.

I kapitel 5 ges en kort beskrivning av marknadenför sjukvårdstransporter med helikopter. Vidare återgeshelikopterbranschensoch Konkurrensverkets synpunkter på prissättningenav försvarets ukvårdstransportermed helikopter.

Enjämförelse mellan företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt sätt att kalkylera görs i kapitel En kort presentation över vad det innebär ges att göra en samhällsekonomiskkalkyl och när det lämpar sig att göra en sådan.En presentationgesocksåav vad somskiljer företagsekonomiska och samhällsekonomiskakalkyler åt, i det konkreta fallet civila

sjukvårdstransportermed försvaretshelikoptrar.

I kapitel 7 analyserasförsvarets nuvarandeprissättningsprincip för civila sjukvårdsuppdrag.

I kapitel 8 presenterashur RRV anseratt en självkostrtadskalkylför försvarets civila sjukvårdstransporter bör vara uppbyggd. Vidare identifieras vilka kostnadersom utgör sârkosmaderför verksamheten.

Med kostnadskalkylema som underlag redogör RRV i kapitel 9 för alternativa prissâttningsprinciper. Olika omständigheter-presenterassom kan motivera avsteg från självkostnadsprissätming.Vidare redogörs för när sårkosmadsprissâttningkan vara aktuellt liksom marknadsprissättning och regional prisdifferentiering.

Kapitel 10 behandlar olika priskonstruktioner, från fast pris till enbart rörligt pris.

I kapitel II redogörs för konkurrensaspekterpå dei kapitel 9 redovisade prissättningsprincipema. Bl a återgesskillnader i kostnadsbild mellan civila företag och försvaret vad gäller sjâlvkostnadenoch sårkostnaden för verksamheten.

Kapitel 12tar upp frågan om alternativa driftformer för försvarets sjukvårdshelikoptrar. Ett alternativ somtasupp år att försvaret, privata helikopterföretag och eventuellt landstingen bildar ett gemensamtägt bolag eller stiftelse somoffererar landstingentransporter. Även uthyrning av försvarets helikoptrar till civila aktörer tas upp.

I kapitlet 13 lämnar RRV några avslutandekommentarer civilt bruk om av försvarets helikoptrar.

2 BAKGRUND

2.1 Historik

Fram till år 1992 hadestatenett operativt ansvarför sjukvårdsuansporter med helikopter. Den l januari 1992 överfördes detta till ansvar sjukvårdshuvudmännen. Sjuktransporter inom ramenför räddningstjânstlagen1986:1102 omfattadesinte av lagändringen.

Fråganom sjuktransporter med helikopter har utretts sedan1970-talet.l 1987 års försvarsbeslut prop 198687:95 bil FöUl rskr 310 anförde försvarsutskottet att kapaciteten i fråga Sjuktransportermed helikopter om borde utökas för att tillgodose lcrigsbehovetoch att dennautökning borde göras ett sådantsätt att även fredsbehovetkunde tillgodoses.

Sedan 1985 har regeringen i olika omgångar förhandlat med sjukvårdshuvudmännenoch utrett frågan i syfte att bl komma överens a om de ekonomiska villkoren för en ökad medverkan från sjukvårdshuvudmännenssida.

Genom riksdagens beslut år 1990 prop 1989902100, bil SoU17, rskr 172 fastställdesen statlig ram om 75 miljoner kronor i medelprisläge 198889 för införskaffande av sjukvårdshelikoptrar. Som villkor för bidraget föreskrevs motsvarandemedverkan från sjukvårdshuvudmännen. Ipropositionen förutsattes vidare att de resurser somi dag används för dessaändamål hos polisen, försvarsmakten och de privata helikopterföretagen skulle utnyttjas även i fortsättningen.

Regeringen behandladei februari 1992 frågan om helikoptrar för sjukvårdstransporter i proposition 1991921102 om totalförsvarets utveckling t o m budgetåret 199697 och anförde bl att grunderna för a 1987 års försvarsbeslut avseendeSjuktransporteri krig fortfarande bör gälla Transportkapacitetenbör därför ökas. Tillgängliga resurseri samhället bör utnyttjas effektivt, och därför bör nya sjuktransporthelikoptrar för krigsbruk så långt det är möjligt utnyttjas för Sjuktransporter i fred. Sjukvårdshuvudmännenansågsig dock sakna ekonomiska förutsättningar för att medverka till anskaffningen av helikoptrama. Anskaffningen föreslogs därför ske med medel från anslag under Försvarsdepartementetoch Socialdepartementet.De avdelade resurserna157 miljoner kronor ansågsbäst kunna utnyttjas av Chefen för armén som ocksågavs i uppdragatt införskaffa helikoptrama. Riksdagen beslutade enlighet med propositionen 199192:FöUl2, rskr 1991921337.

Senarereviderades den totala kostnadsramenför införskaffandet av helikoptrama. I april 1992 fattade regeringen beslut att anskaffningen om skall ske inom en kostnadsramav 200 miljoner kronor. Av dessamedel avsågs87 miljoner kronor finansieras med medel från anslag under Socialdepartementetoch resten med medel från anslag under Försvarsdepartementetregleringsbrev för budgetåret 199293 anslaget B2 Arméförband.

Vilken prissättningsprincip somskall tillämpas för försvarets helikoptrar vid civila sjukvårdstransporter har uppmärksammatsfrån konkurrenssynpunkt. Statsmaktemahar iisamband med behandlingen av frågor om offentlig upphandling prop 1993941227, bet 199394:FiUl8, rskr l99394:339 uttalat sig att konkurrensneutralitet skall gälla i om sambandmed utnyttjandet av militära transportmedel för civila ändamål.

I Försvarsmaktensregleringsbrev för budgetåret 199394, FörsvarsdepartementetanslagetB3 Arméförband, angavsatt avgiftssâttningen skulle vara rimlig samtidigt som

konkurrensförutsättningamainte fick snedvridas för konkurrerande företag på marknaden.Regeringenbeslutadeden 25 november 1993 att avgifterna fär beräknassåatt samtliga kostnader täcksutom sådana som är specifika för det militära försvaret. I regleringsbrevet för budgetåret 199495 angesinga särskilda riktlinjer för avgiftssâttningen.

Även Konkurrensverket har yttrat sig i frågan. Bl a har den prissättningsmodellsomför närvarandetillämpas, den k Cepro-s modellen, underställts Konkurrensverkets prövning.

2.2 Försvarsmaktens avgiftsbelagda verksamhet

Försvarsmaktensbemyndigandeatt ta ut avgifter för civil verksamhet återfinns i förordningen l986:1lll, ändrad 1992:536, 1994:871 om militär medverkan i civil verksamhet. förordningenI stadgasatt Försvarsmaktenfår ta ut avgifter bl a för transporter om denna verksamhet kan inordnassom ett led i utbildning sombedrivs vid myndigheten eller främjar stateneller annat samhällsintresse.För denna verksamhetgäller att rådande bestämmelserom konkurrens skall beaktas.

I 34 § räddningstjånstlagen1986:1102 finns bestämmelserom att myndigheter är skyldiga att medverka i räddningstjänst. Försvarsmakten får enligt 2 § förordningen om militär medverkan i civil verksamhet ställa personal och egendom till förfogande för bl a transporter av sjuka eller skadade.Detta gäller under förutsättning att det finns ett trängandebehov av transporten. Även för sådanverksamhet får Försvarsmaktenta ut avgifter. Uppdrag somutförs enligt räddningstjänstlagenomfattas inte av RRVs utredningsuppdrag.

Enligt Försvarsmaktensregleringsbrev för 199495 skall avgifterna bestämmasav Försvarsmakten och inkomsterna fär disponeras av myndigheten. Något särskilt ekonomiskt mål för sjukvårdstransporter med helikopter finns inte angivet varför full kostnadstäckningskall tillämpas. Försvarsmakten skall i årsredovisningen särredovisaall avgiftsñnansierad verksamhet per program.

3 REGLER OCH RIKTLINJER OM PRISSÄTINING OCH UPPHANDLING

I det följande skall en presentationges av några centrala lagar och förordningar somstatliga myndigheter har att rätta sig efter när de säljer varor och tjänster. Aven regler för upphandling skall översiktligt presenteras.

3.1 Avgiftsförordningen

Avgiftsförordningen 1992:191, som trädde ikraft den ljuli 1992, gäller

för statliga myndigheterunderregeringen. En myndighet får ta ut avgifter för varor och tjänster, beslutaom avgiftsnivå och disponera avgiftsinkomster baraom det följer av lag eller förordning eller av särskilt beslut av regeringen.

Enligt avgiftsförordningen skall avgifterna beräknassåatt full kostnadstäckninguppnåsom inget annatekonomiskt mål för verksamhetenbeslutats.Oavsettom myndighetenbestämmeravgiftsnivån eller endasttar fram ett förslag somregeringentar ställning till, är myndighetenskyldig att årligen samrådamedRRV om sinaavgifter innan den fattar något beslut i frågan.

Full kostnadstäckninginnebär att myndigheten skall beräkna avgiftsnivån såatt den långsiktiga självkostnadenför varan eller tjänsten täcks. Kravet på full kostnadstäcluiinggäller på några års sikt och kan ansesvara uppfyllt ävenom verksamhetent ex uppvisar underskottett år och överskott året därpå.

Varje avgift sommyndighetentar ut för en vara eller en tjänst behöver inte vara beräknadsåatt självkostnadenför varan eller tjänsten täcks. Det ekonomiska målet gäller för den verksamhetsom har deñnierats som ett resultatonuåde.Det betyderatt avgiften för en prestation kan sättassåatt den innebär ett överuttagi förhållande till självkostnadenunder förutsättning att avgiñen för en annanprestation, som tillhör samma resullatområde, beräknaslämna motsvarandeunderuttag. Det är t ex naturligt att avgifternaav praktiska skäl ofta baseraspå någon form av genomsnittligt beräknadkostnad.

En annanfråga är vilka kostnadersom skall ingå i avgiftsunderlaget för en självkosmadsbexäkning.De prestationersomavnämarenfår betala ersättning för har ofta föregåttsav en rad aktiviteter inom myndigheten eller inom andra myndigheter. Beträffande exempelvis provningsverksamhetkan man räkna med att provningsförfarandet inneburit startkostnaderi form av metodutvecklingsarbeteoch kompetensuppbyggnad.För tvingande provning har normer och föreskrifter utarbetats.Detta normerings- eller föreskriftsarbete kan i sin tur ha krävt visst forsknings- och utvecklingsarbete.Även andra startkostnadersom ext uppbyggnadoch vidmakthållande av data- och informationssystem kan behövasför att bedriva verksamhetenoch utgör därför ett led i att ta fram den prestation somavnämarenerhåller. Vissa verksamheterpågåröver flera år och orsakar kostnaderunderlång tid.

Man kan inte generellt bestämmavilka perifera kostnader som skall räknas in i ett avgiftsunderlag.Det går inte ensatt sägaatt det finns någon naturlig gränsför hur långt tillbaka i tiden som sjâlvkostnadema skall beräknas.En rimlighetsbedömningmåstedärför göras i varje enskilt fall.

3.2 Konkurrenslagen

Konkurrenslagen1993120 bygger på två generella förbud, ett mot konkurrensbegränsandesamarbetemellan företag 6 § och ett mot missbrukav dominerande ställning 19 §. Med företag menasvarje form verksamhet ekonomisk eller kommersiell natur. Även statliga och av av kommunala organkan falla in under begreppet, dock inte då det är fråga om myndighetsutövning.

Försvaretsnuvarandeprissättningsmodell har underställts Konkurrensverkets prövning dnr 66093. Prissättningsmodellenbeskrivs i kapitel 7. Konkurrensverket förklarade enligt 20 § konkurrenslagen att fördelning av samdriftsvinster se 7.3 vid parallellt utnyttjande av helikoptrar i militära och civila sammanhanginte omfattadesav något av förbuden i 6 eller 19 § sammalag. Konkurrensverket fann därför inte anledning att ingripa enligt konkurrenslagen.

Av Konkurrensverkets skäl framgick att Försvarsmaktenvar att betrakta som företag i konkurrenslagens mening då man hade för avsikt att bedriva kommersiell verksamhet. Sjukvårdshuvudmärmenvar enligt Konkurrensverket emellertid i sin upphandlandefunktion inte att betrakta somföretag. Förfarandet omfattades därmed inte av förbudet 6

För att ett förfarande skall vara förbjudet enligt 19 § krävs att företaget dels har en dominerande ställning, dels missbrukardenna ställning. Det missbruk som den prövade prissåttningsmodellen kunde ge upphov till var s k underprissättning.

Enligt förarbetena till konkurrenslagen kan EG-rättens praxis tjäna som ledning vid tillämpningen av konkurrenslagen. EG-domstolen hari målet C-6286 AKZO mot kommissionen 1991 ECR s 3359 definierat underprissättning. Domstolen slog fast att priser somär lägre än den genomsnittliga rörliga kostnaden, och genomvilka ett dominerande företag försöker eliminera en konkurrent, utgör missbruk av den dominerande ställningen. Domstolen uttalade vidare att priser som är lägre än den genomsnittliga totala kostnadenmen högreän den genomsnittliga rörliga kostnadenockså kan ansesutgöra missbruk av dominerande ställning om det sker somett led i en plan som har till syfte att eliminera en konkurrent.

Konkurrensverket konstateradeatt försvaret vid tidpunkten för prövningen inte var verksam marknaden. Någon dominansposition förelåg således inte. Konkurrensverket kunde heller inte konstateraatt syftet med det anmäldaförfarandet skulle vara att eliminera en konkurrent. Underprissättning enligt 19 § torde enligt Konkurrensverketsuppfattning därmed då inte ha förelegat.

Utöver tillämpningen av konkurrenslagen skall Konkurrensverket också bl a verka för en effektiv konkurrens inom den offentliga sektorn samt främja ett konlcurrensinriktat synsätti samhället. Utifrån dessasistnämda uppgifter framförde Konkurrensverket vissa principiella synpunkter i ärendet.

Konkurrensverket ansågatt försvaret vid konkurrens med privata företag på fungerande marknader, bör anpassasin prissättning efter de förutsättningar och kostnadersom skulle uppkomma om verksamheten bedrevs i ett fristående företag med normala lönsamhetskrav. Detta innefattade, enligt Konkurrensverket, krav på kostnadstäckningför verksamheten. Verket ansågatt något utrymme för fördelning av samdriftsvinster i enlighet med försvarets tillämpade prissättningsmodell inte torde föreligga under dessaförutsättningar.

Någon närmare preciseringav vad somborde ingå i kosmadskalkylen lämnadesinte.

3.3 Lagen om offentlig upphandling

landstingens upphandling av sjukvårdstransporter och eventuell bolagsbildning mellan försvaret och privata intressenter kan omfattas av lagen 1992:1528 om offentlig upphandling LOU. Denna gäller vid upphandling somgörs av bl statenoch landstingen. Även statliga a myndigheter omfattas. Med upphandlingavsesi lagen köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggenueprenadereller tjänster.

Nämnden för offentlig upphandling NOU har till uppgift att utöva tillsyn och lämna information och allmänna råd enligt LOU. Enligt NOU info december 1993 dnr 5793 gäller att köp mellan statliga myndigheter avseendeproduktion inom endera myndigheternasnormala verksamhetsområdefaller utanför DOUs tillämpningsområde. Köp exempelvis mellan kommuner, mellan en kommun och ett kommunalt bolag eller mellan statlig myndighet och ett statligt bolagär däremot inte att betrakta somegenregiverksamhetenligt NOU. Sådanaköp regleras därför av LOU.

Det är mot den redovisade bakgrundeninte helt lätt att uttala sig om landstingensköp av sjukvårdstransporterav försvaret skulle falla inom LOUs område. Med tanke på att landsting och stat inte utgör delar av sammajuridiska persontorde, enligt RRVs uppfattning, en försiktig tolkning innebäraatt LOU är tillämplig.

En stiftelse eller ett bolag som bildats gemensamtav staten,landstinget och privata intressenterkan omfattasav LOU. Lagen gäller under vissa förutsättningar för bolag, föreningar, samfálligheter och stiftelser som ha: inrättats för att fullgöra uppgifter i det allmännas intresseoch inte har en

industriell eller kommersiell karaktär. Förutsättningarna är att dessa organisationers

kapital i huvudsak har tillskjutits av stateneller ett landsting, eller -

upphandling stårunder statlig eller kommunal tillsyn, eller -

styrelseledamöterutsesav stateneller ett landsting, eller -

styrelsetill mer än halva antalet ledamöter utsesav stateneller landstinget.

Upphandling somgenomförsav ett bolag eller en stiftelse somägs gemensamtav försvaret, landstingenoch de privata helikopterföretagen kan därför under de ovan uppräknadevillkoren omfattas av LOU.

4 AV SJUKVÃRDSTRANSPORTER I

AIfBUDSUPPHANDLIlfJG

VASTERBOTTENS LAN

I enlighet medutredningsdirektiven har RRV gjort en fallstudie av en anbudsupphandlingav sjukvårdstransportermed helikopter Västerbottens län. Fallstudien har gett RRV en inblick i hur verksamhetenbedrivs och hur enanbudsupphandlinggått till i ett konkret fall.

4.1 Bakgrund

Västerbottensläns landsting har en hög ambitionsnivå när det gäller Sjuktransporter.Detta motiveras bl a av geografiska faktorer somlånga avståndoch otillgänglig terräng. I Västerbottenslän bor ca 250 000 innevånare. Huvuddelen bor i ett tämligen begränsatområde längs kusten. Umeå-omradethar ca 100 000 innevånare.Stora områdenär såledesglest befolkade.

Västerbottenslän har haft sjukvårdstransportermed helikopter sedan1992 då ansvaretöverfördes till sjukvärdshuvudmännen.Erfarenheternahar visat att helikoptern främst är ett adekvat sjuktransportmedelöver långa avstånd.Helikoptem har varit stationeradvid Lycksele lasarettunder störredelen året. Under vintermånadema har stationer-ingenvarit i

av Tärnaby. Motivet till att placerahelikoptern i Lycksele är den centrala placeringen länet.i Stationering i Tärnaby motiverasav att befolkningen ökar betydligt under vintern och därmed ökar även skidolyckor etc.

Syftet med att utföra sjukvardstransportermed helikopter har varit att så snabbtsommöjligt få ut högstamöjliga vårdkompetenstill den sjuke eller skadade.Den medicinska helikopterbemanningenhar därför utgjorts av anestesilälcareoch anestesisköterskanär den varit stationeradi Lycksele. Vid stationer-ingi Tärnaby har i princip fast medicinsk bemanning saknats.

Under den tid somLandstinget haft helikoptenransporter har volymen

transporter ökat. Under 1992utfördes ett 50-tal uppdrag. Under perioden januari-oktober 1994 utfördes ca 150 uppdrag vilket motsvarar 250 ca flygtimmar. Helikoptem har i huvudsak använtsför primära transporter akuta transporter.

Landstinget i Västerbottenslän har gjort en utvärdering av helikopterverksamheten.Den visar att de målsättningar somsattsupp har uppfyllts. Västerbottenslän avser därför fortsätta använda helikopter för sjuktransporter.

4.2 Upphandling

I oktober 1994 gick Västerbottensläns landsting ut med en anbudsförfråganom sjukvårdstransportermed helikopter avseende transporter o m ljanuari 1995.

I förfrågningsunderlaget har olika alternativ efterfrågats så som:

- beredskapstid12 respektive 9 månaderunder året - anspänningstidtid från larm till helikoptern är i luften 15 min max under 9 alternativt 10, 11, 12 eller 13 timmar dagtid. Övrig tid 60 min. avtalstid från ett till fyra år med möjlighet till förlängning stor eller liten helikopter - - olika priskonstruktioner så somfast prismånad, rörligt prisflygtimme, fast pris inkl flygtimmarménad, pris flygtimme därutöver. per eventuell prisförändring om stationeringsortenväljs utanför huvudstationeringsortenLycksele. tvåpilotbemanning. - - merkostnad för vinschanordning inklusive vinschoperatör ytbärgare

I förfrågningsunderlagetangavsatt hänsyn kommer att tas till följande faktorer vid val av anbudsgivare.

- för uppdragetlämplig helikoptertyp, utrustning och servicenivå - entreprenörensback-upresurser, service och tekniska resurser pris - - entreprenörensstabilitet och ekonomiska uthållighet - entreprenörensorganisation, erfarenhet, säkerhetsnivåoch kvalitetsutveckling

Vid anbudstidensutgång hade fem anbud inkommit. Sedan landstingsstyrelsenbeslutatom ambitionsnivå för sjukvårdstransportenra, vilket bl a innebaratt en stor helikopter skulle anlitas, uppfyllde fyra anbudsgivarekraven. Fördelen med en stor helikopter är bl a att hela patienten kan vårdasochatt i stort sett helalänet kan nås utan tankningsuppehåll.

Med beaktandeav önskemål om tvåpilotsystem, möjlighet till mörkerflygning och den erbjudna kvaliten på den medicintekniska utrustningenhade det förmånligaste anbudet lämnatsav Arméflyg AF Arméns helikopter är komplett utrustad med flyggodkänd medicintelcnisk utrustning.

En komplikation i upphandlingenhar varit krav på operativ licens. Luftfartsverket har meddelatatt Armén för närvarandeinte kan engagera sig i de tilltänkta operationerna förrän en operativ licens har utfärdats. Eftersom Sverige är bundetav EG-reglema 0 m den l januari 1995 fordras civilt drifttillstånd AOC enligt verket. Ytterst-är det regeringen somhar att ta ställning till huruvida Armén kan åta sig uppdragav denna typ enligt Luftfartsverket. Frågan är ännu inte löst.

Under förutsättning att Armén erhåller erforderliga tillstånd av Luftfartsverket skall avtal slutasmed Armén sominnebär följande:

avtalstiden omfattar ett år med förlängningsoption om högst två år beredskapstidenunder året är 12 månader huvudstationeringsortär Lycksele. Placering i Umeåunder den mörka årstiden. Tillfälligt under högsäsong skall helikoptern vara placerad i Tärnaby. sjukvårdsbemanningenskall under beredskapstidenbeståav anestesiläkareanestesisköterslca

Kommentar

I anbudsupphandlingentillämpade Armén den s k Cepro-modellen. Den har tidigare anbudsupphandlingari inte visat sig ge ett konkurrenskraftigt pris. I denna upphandlingvalde Västerbottensläns landstingeten hög ambitionsnivå, t ex en stor modell av helikopter och tvåpilot-system, vilket innebar att Arméns pris blev förmånligast.

Den upphandling som nu genomförtsvisar att åtminstondeett landsting ökat sin ambitionsnivå. Om utvecklingen generellt går deni riktningen torde Cepro-modellen ge försvaret konkurrenskraftiga priser. En annan frågaär om Cepro-modellen innebär en rättvis prissättning med beaktandeav försvaretsverkliga kostnader, konkurrensaspekter, samhällsekonomiskaövervägandenetc. Sådanaaspekterredogörs för i de följande kapitlen.

5 MARKNADEN FÖR SJUKVÅRDSTRANSPORTER

I avsnitt 5.1 lämnasen kort marknadsbeskrivning.I efterföljande avsnitt relaterasolika synpunkter att försvaret ägnar sig åt civila sjukvårdstransporter, och de prissättningsprinciper som tillämpas. Huvuddragen dei synpunkter som inkommit från företrädare för den

14 civila helikopterbranschensammanfattasi avsnitt 5.2 och Konkurrensverketsprincipiella synpå frågan sammanfattasi avsnitt 5.3.

5.1 Marknad

Allmänt kan sägasatt marknadenför sjukvårdstransportermed helikopter är liten. Totalt förfogar de privata företagenöver 6-7 helikoptrar är som lämpade för dennatyp av transporter. Antalet landsting för som närvarandeutnyttjar sjukvårdstransportermed helikopter är ungefär lika många.

Försvaret förfogar över fyra sjukvårdshelikoptrar kan erbjudas den som civila marknaden.Försvaret har nyligen vunnit en anbudsupphandlingi Västerbottenslän och kontrakt avsestecknasför en av försvarets helikoptrar. Övriga helikoptrar är inte verksammapå den civila marknaden.

Företrädare för den civila helikopterbranschenhar framfört att under senareår har sjukvårdstransporterökat markant medant ex taxiflygningar inom Sverige har halverats.Övrig verksamhet såsomflygningar för jordoch skogsbruk, linjeinspektion, rendrivning har Ökatnågot medan däremot skol- och fotoflygningar har minskat något. För framtiden förutspås en Ökningav sjukvårdstransportermedanendastmarginella förändringar förväntas inom övriga transportuppdrag.

I utredningen har inte framkommit något som tyder på att marknaden skulle beståav lokala delmarknader. Efterfrågan har hittills varit regionalt koncentreradtill de nordliga länen och StockholmUppsalaområdet. Intresseuppgesdock finnas från fler landsting, men landstingensbudget har i dessafall inte medgett att helikoptertransportverksamhetstartas.Om fler landsting efterfrågar helikoptrar för sjukvårdstransportertorde sig inte landstingensi geografiskt lokalisering utgöranågot hinder för helikopterföretagen att lämna anbud. Helikoptama är flyttbara och exempel finns på att företag lämnat anbud även utanför företagets stationeringsort.

Inträdeshindren i form av storainvesteringskostnaderär betydandeför sjukvårdstransporthelikoptrama.Altemativanvändningen av helikoptema är begränsad.Sjukvårdshelikoptramaär relativt stora och för många alternativa uppdragär mindre helikoptrar mer lämpade. Under den tid helikoptern är kontrakteradför sjukvårdstransporterär möjligheterna till altemativanvändning än mindre. Anspänningstidemainnebär i regel att helikoptern alltid måstevara plats för utryckning. Även vid längre anspänningtiderkan detvara svårt att utnyttja helikoptern för alternativa uppdrag. Om uppdragetkräver att man monterar ur sjukvårdsutrustningen kan dettata upp till ett par dygn.

15 5.2 Helikopterbranschens synpunkter

Branschenär kritisk till att försvaretöverhuvudtagetbedriver civil verksamhet. Eftersom försvaret är anslagsñnansieratinnebär det inte en konkurrens på lika villkor anserde. En åsikt som framförts är att om försvaret skall erbjuda landstingen sjukvårdstransporteri konkurrens med civila företag bör försvarets civila verksamhetavskiljas och bedrivas i ett separatbolag.

Den nuvarandeprissättningsmodellensdelningenav s k sarndriftsvinster mellan civil och militär verksamhetär, enligt branschen,ett uttryck för att konkurrens inte sker på lika villkor. Försvarets nuvarande prissåttningsmodellpresenterasi kapitel

Företrädare för branschenhar framfört att de piloter i vapenför ålder som är anställda i civila företagär krigsplaceradeoch varje timme dessa piloter flyger är såledesävenen vinst för försvaret. De civila företagen har dock inte den möjlighet somförsvaret har att ta med denna sambruksvinst i kalkylema för sjukvårdstransporter.

Branschenifrågasätter vidare om det Överhuvudtagetfinns kostnader som är specifikt militära och somdärmed kan exkluderas försvarets kalkyl.i

En skillnad mellan försvaret och privata företag är att försvaret inte behöver gå med vinst. Likaså anserbranschenatt Cepro-modellens fiktiva försäkringskostnadför försvarets helikoptrar är för låg i förhållande till civila företags se avsnitt 7.5. Detsammagäller den beräknade lcapitalkosmaden.

Enligt branschenmedför dettaen underprissättningsomleder till att privata företag konkurrerasut. Detta innebär att helikopterföretagen, som är s k K-företag, inte längre finns till totalförsvarets förfogande i händelseav krig. Därmed uppnåsheller inte det statsmakterna av uttalade målet att öka helikopterkapacitetenför sjukvårdstransporter.

Om försvaret skall sälja tjänster på den privata marknaden har åsikten framförts att detår försvaretsverkliga kostnadersom skall ligga till grund för prissättningen. de fallI försvaret saknar motsvarandekostnad bör dock kalkylen justeras genomatt en fiktiv kostnadspostbeaktas.

Olika förslag hur sjukvårdstransportermed helikopter bör bedrivas i landet har framförts. Bl a har sagtsatt det är viktigt att landstingen upphandlar transporternai konkurrens eftersom det är sjukvårdshuvudmânnensom bör dimensioneraverksamhetenoch bestämmaambitionsnivån. Statlig investeringsstödbör utgå, enligt någon branschföreträdare,mendriftskostnadema bör sjukvårdshuvudmännen fullt ut finansiera. Det statliga invcsteringsstödetskulle stimulera en

ökning av helikopterkapaciteten.

Det har även framförts att stationeringenav helikoptrar för sjukvårdstransporterbör vara centralt fastlagt, enligt norsk modell. Detta skulle leda till ett effektivare utnyttjande av befintliga helikoptrar.

Ett annat synpunkt är att den andelav helikoptrarna som finansierats av Socialdepartementetca 40 % skall frigöras och delas ut som driftsbidrag till landstingen.Ett sådantdriftsbidrag skulle öka efterfrågan på helikoptrar. Socialdepartementetsandel motsvarar två av de fem sjukvårdshelikoptrama och dessatvå föreslås säljaspå den civila marknadeneller inlösasav försvaret.

5.3 Konkurrensverkets principiella synpunkter

Utöver tillämpningen av konkurrenslagenskall Konkurrensverket enligt sin instruktion 1992:820, omtryckt 1993:685 bl a verka för en effektiv konkurrens i offentlig verksamhet. Konkurrensverket har till RRV framfört att mot bakgrund av att förutsättningarna för konkurrens på marknaden för civila sjukvårdstransportermed helikopter är begränsade, bör alternativa prissâttningsmodellerkunna övervägas.

Konkurrensverkets synpunkt bör kunna tolkas somatt marknadens speciella karaktär, medt ex köpare och säljaresamtintrâdeshinder till marknaden, kan motivera en prissåttningsmodellsomäven beaktar dessa aspekter.

6 JÃMFQRErsEMELLAN FÖRETAGSEKONOMISKA ocrr SAMHALLSEKONOMISKA KALKYLER

RRVs uppdraginnebär att försvarets kostnader för att tillhandahålla civila sjukvårdstransporter skall belysasutifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Eftersom transportemahar ett samhållsintressekan det också vara intressantatt undersökaeventuella skillnader mellan ett företagsekonomisktoch ett samhällsekonomisktsätt att kalkylera. I det följande skall en kort presentationges över vad det innebär att göra en samhållsekonomiskkalkyl, når det lämpar sig att göra en sådan, och vilka typer av kostnaderoch intäkter somskiljer företagsekonomiskaoch samhâllsekonomiskakalkyler åt.

6.1 samhällsekonomiskt: kalkyler

Samhällsekonomiskakalkyler kan vara ett viktigt hjälpmedel för främst politiker och tjänstemänsomskall ta ställning till olika investeringsbeslut eller besparingari den offentliga sektorn. I dessafall räcker ofta inte företagsekonomiskakalkyler sombeslutsunderlageftersom t ex investeringar i vägar, järnvägar och flygplatser ävenfår effekter

forctagslokaliseringar, de boende närheten ochi miljön.

Samhällsekonomiskakalkyler kan även användasför att försöka avgöra den samhällsekonomisktriktiga kombinationen av pris och producerad kvantitet av enprodukt. De flesta produkter kan effektivt producerasoch prissättasi en marknadsekonomi. vissa fall vidI sk marknadsmisslyckandenfinns emellertid skäl att i kalkyleringen även beakta de samhällsekonomiskaeffekterna. Detta gäller t ex om en viss verksamhetger upphov till miljöföroreningar, vilket är ett exempel på en s k negativ extern effekt. Andra exempel är förekomst av s k kollektiva nyttigheter såsomförsvar, rättsväsendeeller vägar. Även förekomst av monopol kan leda till en samhällsekonomiskt ineffektiv produktion, i form av lägre produktions volym och ett högre pris.

En samhällsekonomiskbedömning kan vara aktuell i två situationer när det gäller försvarets helikoptrar för sjuktransporter. Den första är när beslut om införskaffande av helikoptrama skall tas. Den fråga somdå skall besvarasär om helikoptrama överhuvudtaget skall köpasoch i så fall hur många.Den andrasituationen är när helikoptrama är köpta och beslut skall tas om helikoptrarna skall utnyttjas till civila sjukvårdstransporter.I dennasituation är den intressantafrågan vilket pris landstingen skall erbjudas.

6.2 Investeringsbeslut

Eftersom försvarets helikoptrar för sjukvårdstransporter redan är införskaffade skall här endastprincipiella resonemangföras om lämpligheten med att använda samhällsekonomiskkalkylering vid investeringsbeslutet.Dessutomberörs hur en sådanskulle kunna seut samtvilka skillnader som finns mellan samhällsekonomiskaoch företagsekonomiskakalkyler.

Det finns ett antal faktorer som talar för att en samhällsekomiskkalkyl inte på några avgörandepunkter avviker från en företagsekonomisk kalkyl. Bl a har en investering i helikoptrar inte sammakaraktär av s k sunk cost somexempelvis investeringar i vägar och järnvägar. Helikoptrama har ett alternativvärde pá marknadenoch om det i efterhand uppenbarasatt investeringen var felaktig kan man sälja helikoptrama och därmedminska effekten av felinvesteringen. Övervägande delenav de effekter som uppkommer av investeringen är sådanaatt de bör ha beaktatsi försvaretsoch landstingenskalkyler. Externa effekter som ext miljöförstöring torde i detta fall vara mindre betydelsefulla.

I en samhällsekonomiskkalkyl skall värdet av den aktuella helikopterkapacitetenbeaktasbådeför försvaret och sjukvården. Det är möjligt att i kvantitativa termer göra en samhällsekonomiskvärdering av

18 civila sjukvårdstransporter. Flera olika utredningar har gjorts med en sådaninriktning, ävenvad gäller just utnyttjande av helikoptrar för civila sjukvårdstransporter. Den största svårighetenligger i att värderabästa möjliga alternativ, vilket både kan vara att utnyttja andra transportmedel eller att anlita de privata helikopterföretagen. Värdet av måluppfyllelsen inom försvaret är sannolikt inte möjlig att värdera kvantitativt, utan man får nöja sig meden kvalitativ bedömningav värdet. En samhällsekonomiskkalkyl som redovisar samtliga nyttor somuppkommer av den aktuella investeringen blir därmed tämligen osäker, inte minst därför att den kommer att saknaett gemensamtintäktsmått.

Om man i kalkyler: förutsätter att helikoptrama skall komma till användning både i försvaret och civilt torde det samhällsekonomiska värdet bli större än om helikoptrama enbart användsinom försvaret. Orsakenär att helikopterkapacitetenär dimensionerad för en krigssituation och att det därför finns kapacitetöver för produktion i fredstid. Det finns därför samordningsvinstermellan militär och civil verksamhet. Av dettaföljer dock inte med självklarhet att investeringen är samhällsekonomisklönsam.

Om investeringen är lönsamenbart från försvarssynpunkt skall givetvis investeringar genomföras. Om investeringen inte kan motiveras enkom från försvarssynpunktutan endast med hänvisning till sarnordningsvinsternamed civil verksamhetär läget annorlunda. Frågan om investeringenssamhällsekonomisk lönsamhetblir då i princip beroendepå hur mycket bättre försvarets produktion av civila sjukvårdstransporterblir i jämförelse med de alternativ somstår till buds för landstingen. Om det inte klart kan påvisasatt försvaret är bättre är det knappast samhällsekonomiskteffektivt att genomföra investeringen.

6.3 Prisättning

FJ samhällsekonomiskkalkyl kan upprättasefter det att investeringen har genomförts för att ge svar på frågan vilket pris skall tillämpas för att som erhålla en samhällsekonomiskeffektiv resursanvändning.I sådan en kalkyl beaktasinte investeringskostnadema.

För att förstå när en samhällsekonomiskkalkyl kan tillföra beslutsunderlagetför prissättningen något måsteman förstå vilka övervägandensom, åtminstonde i teorin, ligger bakom ett företags prissättning. En aktör på marknadenmåstedels bestämmavilket pris som denne lägst kan accepteraför produkten, dels vilket pris innebär som vinstmaximering.

Det lägsta acceptablapriset för försvaret eller någon annanaktör som erbjuder sjukvårdstransponermed helikopter innebär särkostnadema att för uppdraget täcks. Dessa.särkostnadertorde kunna ses som en rimlig

19 approximation av de långsiktiga marginalkostnadema.Om uppdraget innebär att aktören måste avstå från annananvändning helikoptern av måsteäven vinsten av dennaanvändningden s k altemativkostnaden inkluderas i kalkylen. För helikoptrar kan den interna användningeninom försvaret utgöra altemativkostnaden.

Den maximala vinsten uppstår för ett företag, sombåde har möjlighet att välja pris och producerad volym, vid den volym där den marginella intäkten av att producera ytterligare en enhetav produkten är lika med den marginella kostnaden för att tillhandahålla produkten.‘Nix det gäller civila sjukvårdstransporter upphandlas dessaav landstingen. På en sådanmarknad kan inte företaget påverka uppdragetsvolym. Vinstmaximering innebär i detta fallet att erbjuda ett pris för dengivna volymen som ligger strax under den närmastekonkurrentens. Om flera aktörer lämnar anbud i upphandlingen kan man förvänta sig att det lägsta priset kommer att ligga närmaremarginalkostnadenjämfört med en situation med få anbudsgivare, eftersom vinstmarginalema pressasav konkurrensen.

För att kunna beräkna det samhällsekonomisktmesteffektiva priset måste den företagsekonomiska kalkylen justeras. Detta måstegörasom det finns skål att anta att de samhällsekonomiskaintäkternaoch kostnaderna avviker från de somär beaktadei företagets kalkyl, dvs i detta fallet försvarets kalkyl.

Intäktssidan i försvarets kalkyl bestårav den ersättningsomlandstingen betalar för sjukvårdstransportema. Dessaintäkter är från en samhällsekonomiskutgångspunkt enbart en transferering från en offentlig aktör till en arman. Den samhällsekonomiskanettointäktenär värdet av snabbatransporter av skadadeoch sjuka till sjukvårdsinrättningar samt värdet av snabbatransporter av sjukvårdspersonaltill olycksplatser, jämfört med bästaalternativa sättatt utföra transporterna.Detta värde kan komma till uttryck i landstingensbetalningsvilja. Om så inte sker, måste korrigering av denna intäktspost i den företagsekonomiskakalkylen göras för att erhålla den samhällsekonomiskaintäkten.

Intäkter som normalt inte finns med försvarets företagsekonomiskai kalkyl kan vidare vara att civila uppdrag leder till bättre utbildad militär personal,jämfört med att enbart bedriva övningar inom försvaret. En sådanintäkt kan däremot beaktasi en samhällsekonomiskkalkyl.

Kostnadssidani försvarets kalkyl utgörs av särkostnadenför de civila uppdragen. Dessa kostnader skall inte bara inkludera kostnaderför t ex tillkommande drivmedel eller lön för obekväm arbetstid, utan även inbegripa altemativkostnaden för helikoptern och piloten. Pådennapunkt skiljer sig inte en normal företagsekonomiskkalkyl från en samhällsekonomisk.

20 En kostnadspostsomkan beaktasi en samhällsekonomiskkalkyl är minskad effektivitet för privata helikopterföretag. Den minskade effektiviteten uppträder som en följd av de försämrade möjligheterna att konkurrera på marknadenför civila sjukvårdstransporter och därmed en minskad volym att sprida fastakostnader på.

Det samhällsekonomisktmesteffektiva produktionen sker, tidigare som närnts,vid ett pris somår lika med den företagsekonomiska marginalkostnaden,efter eventuellajusteringar för samhällsekonomiska intäkter och kostnadersom inte beaktats den företagsekonomiskai kalkylen. När det gäller sjukvårdstransporter med helikopter finns vissa omständighetersom gör att det gentemot ett enskilt landsting kan uppstå ett prisspanndär alla priser inom spannetär samhällsekonomiskt effektiva. Detta uppstårom landstingets betalningsvilja överstiger försvarets marginalkostnad för transportema. samhällsekonomiskt går det inte att fastställaom priset skall ligga i närhetenav landstingets maximala betalningsvilja eller i närhetenav försvarets minimikrav på ersättning. Vilket pris somväljs inom detta spannär primärt ett fördelningsproblem mellan offentliga aktörer och saknar relevans i en samhällsekonomisk bedömning.

Om betalningsviljan mellan landstingen varierar, och försvaret tillåts användaolika priser gentemotlandstingen, skulle även en prisdifferentiering gnmdad på betalningsviljan kunna innebära en samhällsekonomiskeffektiv prissättning. Under förutsättning att landstingenär villiga att betala mer än sârkostnadenskulle priset kunna anpassastill de enskilda landstingensbetalningsvilja. Prisdifferentiering av detta slagär dock inte invändningsfritt. Det är t ex ytterst svårt att mäta landstingensbetalningsvilja och ur rättvisesynpunkt kan det vara olämpligt.

Vilket pris försvaret skall ta för sjukvårdstransportemaär såledesinte givet. Beaktar mandärtill att försvarets helikoptrar år begränsadetill antalet blir sakenän svårareatt bedöma. Om landstingens efterfrågan överstiger försvarets utbud skulle försvaret, om det var ett vinstmaximerandeföretag, sälja till de landsting somär bereddaatt betala mest. Om försvaret har lägre särkostnaderän privata företag, vilket är ett rimligt antagande,skulle troligen försvarets helikoptrar ersätta landstingetsbruk av privata helikoptrar. Vissa landsting som har en lägre betalningsvilja men likväl är bereddaatt betala än försvarets mer särkostnad,meninte mer än de privata företagens sârkostnader, skulle såledesutestängasfrån marknaden.

För att öka den totala användningenav helikoptrar skulle en marknadsuppdelning,med utgångspunkt från landstingens betalningsvilja, kunna ske. De privata helikopterföretagen lämnar anbud till de landsting som har högst betalningsvilja och försvaret lämnar anbud till de med en

lägre betalningsvilja. Ett sådantförfaringssätt innebäratt man inte längre betraktar de civila sjukvårdstransportemasom en allt igenom konkurrensutsatt marknad utan som en marknad med inslag av reglering.

Beträffande lokaliseringen av helikoptrama måsteävenförsvarsaspekter beaktas. Eftersom helikoptrarna införskaffats i första hand för militärt bruk kan det finnas samhällsekonomiskaskäl att försvarskraven skall styra stationeringen.

7 NUVARANDE PRISSÃTTNINGSPRINCIP, CEPRO-MODELLEN

Försvaret gav 1993 konsultföretagetCEPRO AB i uppdragatt utforma en modell för priskalkylering av sjuktiansporttjânster med Hkp ll. Den kalkylmodell sompresenteradesav CEPRO är en sjâlvkostnadslcalkyl. Försvaret har tillämpat modellen vid de anbudsförfarandenman deltagit i sedanhösten 1993.

I RRVs uppdrag ingår att utreda och analyseranuvarande prissättningsmodell och föreslå eventuella förändringar av densamma. Nedan lämnasen redogörelseför de huvudsakliga principer som CEPROmodellen bygger på. Modellen har också utgjort underlag för att identifiera och förklara de kostnadspostersomingår i det kalkylexempel somRRV redovisar i avsnitt

7.1 Allmänt

Av CEPRO-modellen framgår att ett omsorgsfullt arbete lagts ned på att indentiñera och klassificera de kostnadersomenligt CEPRO bör ingå i en kalkyl. Kostnadspostemaär klassificerade flera olika dimensioneri beroendepå t ex om de är fasta eller rörliga, direkta eller indirekta, civila eller militära etc. Modellen år uppbyggd i kalkylprogrammet Excel och omfattar ett stort antal s k kalkylark som på olika sätt är förbundna med varandra.

RRV konstateraratt modellenverkar vara gjord medstor omsorg och med en ambition att på detaljerad nivå identifiera och klassificera kostnader. Samtidigt anserRRV att den storakomplexiteten är en svaghet i modellen.

Idag sker lcalkyledng genomatt vissagrundvården matasin en plats i modellen varefter alla beräkningar sker automatiskt. Resultateterhålls i form av kalkylsammandrag en annanplats i modellen.

CEPRO har upprättat en rapport om kalkylens allmänna uppbyggnad och om vilka principer och förutsättningarsom tillämpats. Däremot finns ingen beskrivning mer i detalj av uppbyggnad, samband,formler eller s k

22 makron i modellen. Det krävs ingåendekunskapom kalkylprogrammet Excel för att förstå modellens uppbyggnadoch funktion och för kunna att genomföra eventuella förändringar.

RRV anseratt det bör vara en strävanatt kostnadskalkyl så en ges en enkel konstruktion som möjligt, dock utan att avkall på innehållet. ge Såväl desom upprättar kalkylen som de somtar del den bör av utan expertkunskaperkunna värdera kalkylen och dessresultat.

En förkalkyl över en ny verksamhet där erfarenheter och kunskaper saknasom utfall av kostnader och volym måstemed nödvändigheti varierande grad baseraspå uppskattningar och antaganden.Den osäkerhet som kalkylen av naturliga skäl därmedär behäftadmed kan inte kompenserasmed större omsorg vid beräkning och klassificering av kända kostnadsposter.Härtill kommer att CEPRO-modellen bygger på vissa förutsättningar och antagandensominte är för handen.

I avsnitten 7.2-7.5 nedanredogörs för de förutsättningar som modellen bygger på. I avsnitt 7.6 sammanfattasRRVs kommentarer till modellen.

7.2 Förutsättningar och antaganden i modellen

CEPRO-modellen bygger bl a på att ambulansverksamhetenbetraktas som om den utgjorde en nystartad verksamhet i ett självständigt företag. Anskaffandet av fem Hkp ll liksom upprättande fyra av nya ambulansstationersessom ett separatprojekt skilt från den militära verksamheteni övrigt. Projektet skall i sin helhet ñnansierasav ambulansverksamheten.

Samtliga projektstartkostnader, även historiska, ingår därmed i den beräknadesjâlvkostrtaden.Exempel på sådanakostnaderär grundutbildning av piloter på helikoptertypen, resekostnader i m m sambandmed anskaffningen, projektledning samtkostnadenför framtagandetav själva CEPRO-modellen.

Ett annatantagandeär att fyra av de fem införskaffade helikoptrama skall användasi löpande verksamhet medanden femte skall finnas till förfogande sombackup-helikopter och utbildningsverktyg. Eftersom den ses somingåendei hela projektet fördelas vissaav kostnadernaäven för denna helikopter ut de övriga vid priskalkyleringen.

Modellen utgår från en projektlivslängd på tio år. Efter tio år skall helikoptrama säljasoch de beräknasdå ha ett restvärde utgörande 13 av anskaffningsvärdet. Samtliga kostnaderfrån projektstart till slutet av tioårsperioden har nuvärdeberäknatstill en gemensamnutidpunkt. Den totala projektkostnadeninklusive driftskostnader har därefter periodiserats över de tio åren meden annuitetsberäkning gett årskostnaden. som

23 7.3 Sambrulsvinster

Besättningeni helikoptrama utgörs huvudsaki av militär personal. Den bemannasockså under transporter av landstingsanställdmedicinsk personal. För att militära helikopterpiloter skall kunna upprätthålla sin kompetenskrävs att de genomför ett visst antal flygtimmar år. Det per antal timmar somkrävs varierar beroendepå helikoptertyp och tidigare kompetenshos piloten.

De flygtimmar som åtgår vid civila helikoptertransporter kan tillgodoräknas för att uppnå nödvändigt antal flygtimmar för piloterna. Om civila transporter utfördes måsteförsvaret ändå genomföra samma antal flygtimmar till ungefär sammakostnad. Därför kalkylerar man i CEPRO—modellenmed k sambruksvinster för dens gemensammanytta för försvaret och beställarensom härigenom uppkommer.

De kostnadersom berörs av sambmksvinsterär ilygtidsberoenderörliga kostnadersamtavskrivningar. Av dessakostnader belastaskalkylen med endast50 %. Valet av en 5050—delningav kostnadema har gjorts med hänvisning till att denna fördelning är vanlig vid k joint-venture-sams arbetenpå andra områden, när en mer rättvisande fördelningsgmnd är svåratt identifiera.

Enligt sättetatt räkna i CEPRO-modellen medför detta en kostnadsminskningvid priskalkylering med cirka , miljoner kronorår, dvs medett antagandeom 400 flygtimmar, ca kronortimme. Total självkostnad i CEPROs kalkylexempel uppgår till ca , miljoner kronorår. Delningen av sambruksvinster innebär därmed en kostnadsreduktion med drygt 20%.

7.4 Fördelning av indirekta kostnader

Fördelning av indirekta kostnader för t ex ekonomifunktion, personalavdelning, teknisk chef etc görs utifrån antagandetom fyra samtidigt fungerandeambulansstationer. Kostnaderna fördelas i modellen ut med ett gemensamtbelopp för alla helikoptrar tillsammans.Detta belopp fördelas sedani sin tur mellan de enslcildahelikoptrama beroende på under hur många flygtimmar en enskild helikopter användsi förhållande till det totala antalet flygtimmar för samtliga helikoptrar.

Denna konstruktion innebär att gemensammafasta kostnaderi viss mån blir ilygtidsberoende. När modellen användsidag i ett anbudsförfarande somavser endasten helikopter måsteett beräknat fiktivt antal flygtimmar angesför övriga tre helikoptrar i modellen för att inte hela kostnadsbeloppetskall belastaden helikopter som kalkylen avser.

7.5 Kalkylmässiga poster

Vissa kostnadersom förekommer hosett civilt helikopterföretag finns inte för försvaret. För vissa sådanakostnader finns i CEPRO-modellen uppskattadekostnaderinlagda.

Framförallt gäller detta kostnaderför försäkringar. I modellen finns en kostnadspostbenämnd haverireserv, kronor, vilket avses motsvara en militär försäkringskostnadför helikoptern. Beloppet understiger den kostnadsomskulle uppkomma om helikoptern var försäkrad på sammasätt som en civil helikopter. Den årliga försäkringspremien för en civil helikopter beräknasutgöra ca4 % av helikopterns anskaffningsvärde.

Försvaret har heller ingen kostnad för försäkring av skada på tredje man. Sådanaeventuella skador ersättsenligt särskilda regler. I CEPROmodellen finns kronor inlagt som en beräknad kalkylmässig kostnad. Beloppet grundar sig på uppgifter från försäkringsbolag vad om en sådan försäkring skulle kunna kosta.

För försvaret existerar inget vinstkrav. I CEPRO-modellen har tillämpats ett avkastningskrav 5 % vilket angesmotsvaraen bedömd real statslâneränta.Statensavkastningsräntaför budgetåret 199394 uppgick till 11,75 %. För budgetåret199495 är den lO %.

7.6 Sammanfattning av RRVs överväganden

RRV konstateraratt CEPRO-modellen verkar vara gjord med stor omsorg och med en ambition att på detaljerad nivå identifiera kostnader. RRV anserdock samtidigtatt modellensstorakomplexitet kan svaghet vara en eftersom dessinnehåll och funktioner är svåraatt förstå samtförsvårar genomförandetav förändringar. Enligt RRVs uppfattning bör det en vara strävan att en kostnadskalkylges en såenkel konstruktion som möjligt, utan att avkall görs innehållet.

8 KOSTNADSKALKYL

Det första av de tre huvudaltemativ som RRVs uppdrag omfattar innebär att redovisa generella principer för prissättning. Det andra alternativet innebär att identifiera vilka kostnadersom utgör särkostnaderför den civila användningenav helikoptrama.

I följande avsnitt redovisasoch kommenteras modell för kalkylering en och prissättning.

8.1 Allmänt

Vid prissättning av tjänster i allmänhetär upprättandetav en kostnadskalkyl det första steget. Valet av prissättningsnivågrundas ofta på en självkostnadskalkylmen olika förutsättningari det enskilda fallet som ext ledig kapacitet, konkurrenssituationenm m, kan motivera avsteg från en självkostnadsprissâttrting. avsnitt 9I presenterasoch kommenteras alternativa prissättningsprinciper.

Som utgångspunktför en redovisning av prissättningsprinciper har en kalkylmodell för beräkning av självkostnadupprättatssomexempel. Denna redovisas i bilagorna 1-2:5. Bilaga Zzlutgör ett sammandragav kalkylen medan bilagoma 2:2-2:5 utgör specifikationer till huvudpostema i sammandraget.

Det är viktigt att understrykaatt de belopp somñnns angivna för olika kostnadsposteri kalkylmodellen endastutgör exempel. Siffemiaterialet är i huvudsak hämtat från tidigare upprättade kalkyler och kan endastge en uppfattning om storleksordningen på kostnadernär förutsättningarna liknar de somgällde när dessakalkyler upprättades.Förutsättningarna och därmed kostnadema, kan variera mycket beroendepå karaktärenav varje enskilt uppdrag vad gäller t ex stationering och anspärmingstider.

I en egenkolumn i kalkylexemplet redovisasde kostnader, eller delar av kostnader, somutgör särkostnaderlör civil verksamhet.

Vilka kostnadspostersom tagits med grundar sig på en genomgångav CEPRO-modellen med Försvarsmakten, representeradav Major Mats Åström, Arméns Flygeentmm i Boden. För vissa medtagna kostnadsposterhar inget belopp angetts.Det är kostnadersominte är aktuella i alla situationer men ändå har tagits medsom en markering av att de kan förekomma. För varje grupp av kostnaderfinns ocksåen post Övrigt angiven för att markera ytterligare kostnadsslag kan som förekomma i enverklig kalkylsituation.

I avsnitt 8.2 nedankommenteras särkosmadsbegreppet.I avsnitt 8.3 redovisasenligt vilka allmännaprinciper somRRVs kalkylexempel är upprättat. I avsnitt 8.4 kommenterassärskilt någraav de väsentligare kostnadspostema.RRVs övervägandenbeträffande vissa principer och kostnadspostersammanfattasi avsnitt 8.5. -

8.2 särkostnader

särkostnader för en verksamhet kan definieras somsådanakostnadersom tillkommer respektivebortfaller om verksamheteninleds respektiveläggs ned. I många fall är särkostnaderockså till stor del rörliga kostnader, dvs

kostnadersomuppkommer först i och med att en produktion av varor eller tjänsterinleds och år beroendeav volymen.

Civil helikopterverksamheti försvarets regi kännetecknasbl a av att den i huvudsakskermed utrustning och personal somingår i den ordinarie försvarsorganisationen.Kostnaderna för dessafinns oavsettvilken verksamhetsombedrivs och âr oberoendeav om civil helikopterverksamhetkommer till stånd eller inte. Endast kostnader som tillkommer som endirekt följd av att civil verksamhet inleds kan betraktassomsârkostnader.

l avsnitt 8.4 där vissakostnadsposterkommenteras, redovisas i förekommande fall vilka kostnadersom utgör särkostnaderför civil verksamhet.

8.3 Allmänna principer för kalkylexemplet

Nedan följer en redogörelse för de principer och förutsättningar som ligger till grund för RRVs kalkylexempel. Härav framgår också i förekommande fall, skillnader jämfört med CEPRO-modellen.

Start- ochprojelakostnader

Beträffande alla verksamhetersom skall finansieras med avgifter måste ett övervägandegörasav i vilken omfattning kostnadersom uppkommer före verksamhetensstart, bör ingå i en prissättningslcalkyl.

Sjuktransporthelikoptrama har anskaffats med hänvisning till 1987 års försvarsbeslut. Av beslutet framgår att motivet till anskaffningen av Hkp 11 var att sjuktransportkapacitetenmed helikopter borde ökas för att tillgodose behoven krig.i

På grund härav anserRRV att kostnader i sambandmed upphandlingen av helikoptrarna liksom andra startkostnader för t ex installation eller utbildning, för att sättautrustning och besättning i funktionellt skick, bör beaktasvid en eventuell civil användning. Det uttaladeönskemålet att helikoptrama ävenskulle kunna användasför civila Sjuktransporter föranleder ingen annanbedömning.

Vissa historiska kostnader har uppkommit som en direkt följd av den eventuella civila användningen. Detta gäller t ex lönen till reservofficerare somkanske inte skulle ha anställtsom civil användning från början varit utesluten. Såär också fallet med kostnadenför framtagandeav CEPRO-modellen.

Sedaninvesteringengenomfördes har försvaret ännuinte kunna inleda någon civil verksamhet.En första möjlighet till uppdrag föreligger först

under 1995då man enligt redogörelsen i avsnitt 4 vunnit en anbudstävlan i Västerbottenslän.

För ett civilt företag skulle motsvarande situation ha föranlett förluster som framtvingat en ned-eller omläggning av verksamheten. En omläggning av verksamheten, eller en förändring av efterfrågansom innebär att uppdrag kan börja erhållas, skulle innebäranya förutsättningar för kalkylering och prissättning.

En prissättning med krav på att historiska förluster skall täckasav priset, skulle sannolikt innebäraicke konkurrenskraftiga priser. Återhämtning

av förluster kan oftast endastske indirekt och på längre sikt, genomdet krav på avkastning somett civilt företag normalt ställer.

Den tidpunkt o m när de nya förutsättningarna gäller kan därför sägas utgöra en ny noll-tidpunkt. Endast kostnadersom uppkommer o m denna tidpunkt tasmed vid en kostnadskalkylering somunderlag för prissättning.

En skillnad mellan försvaret och ett civilt företag i detta avseendeär att försvaret inte har sammamöjlighet att lägga ner verksamheten.Så länge helikoptrama ansesnödvändiga ur försvarssynpunkt måstede hållas i drift och löpandeutbildning genomföras. Försvaret har heller inte samma möjlighet som ett civilt företag att lägga om verksamhetentill andra intäktsbringande uppdrag. Detta innebär att löpande kostnader hänförliga till Hkp ll ofrånkomligen uppkommer och ackumuleras.

På grund av det ovan sagdaanser RRV att en kostnadskalkyl somidag upprättassom underlag för prissättning av försvarets helikoptrar, endast bör uppta sådanakostnadersom uppkommer först o m när civil verksamhet faktiskt bedrivs. I förutsättningarna för RRVs uppdrag har en

En IO-årsperiodmed start den 1 januari 1995 angetts somden period under vilken försvaret idag räknar med att bedriva helikopterverksamheten. Därför betraktasdenna tidpunkt som s k nolltidpunkt i RRVs kalkylexempel.

Vid en eventuell utveckling som innebär att uppdrag inte heller fortsättningsvis kan erhållas, måste den s k nolltidpunkten fortlöpande övervägas och eventuellt flyttas fram.

Sambmksvimter

RRV anserinte att man eni självkostnadskalkyl bör reducera kostnaden med s k sambruksvinster. I en sjâlvkostnadskalkyl bör de kostnadersom förekommer i en verksamhettas med, även om motsvarandekostnader till viss del ändåskulle uppkommit. ställningstagandetär dock inte

självklart. Möjligheten att tillgodoräkna den flygtid sombekostasav sjukvårdshuvudmännenäven som militär utbildningstid är en realitet.

Somtidigare påpekatskandock en prissättning med avsteg från sjålvkosmadstäckningövervägas. I avsnitt9.2 kommenterasen prissättningsprincip som tar hänsyn till s k sambruksvinster.

Möjligheten att utnyttja den civila flygtiden även militärt påverkar dock vad sombör betraktassomsärkostnaderför civil verksamhet. Detta berörs i avsnitt 8.4 under rubriken Övriga rörliga kostnader.

Specifila militära kostnader

RRV anserinte att sådanutrustning somanskaffatsuteslutande för den militära användningenav helikoptern, och som inte år behövlig för civil verksamhet, bör ingå vid priskalkylering av civila tjänster. Detsamma gäller eventuella löpande kostnadersomuppkommer enbart som en följd av helikoptems militära funktion. Av avsnittet Grundinvestering nedan och av bilaga 3 framgår att den del av anskaffningskostnadensom har sådankaraktär dock är marginell i förhållande till helainvesteringen.

Reservhelikopter

I CEPRO-modellengörs ett antagandeom en femte helikopter som reserv för de fyra som som antasvara i drift. Vissa avkostnaderna för denna helikopter fördelas ut på de övriga fyra.

I RRVs kalkylexempel ñnns inga särskilda kostnader för reservhelikopter medtagna.Löpande driftskostnader förutsätts vara desammaäven om vissa uppdrag skulle utföras av en insatt reservhelikopter på grund av oförutseddadriftsavbrott. Iden mån tillkommande merkostnader för insatsav en reservhelikopter kan förutses och beräknasbör dock sådana kostnaderingå i kalkylen.

Om det redan i förutsättningarna för ett uppdrag framgår att den ordinarie helikoptern under vissa perioder skall ersättasoch användaspå annat sätt, bör alla kända, tillkommande särkostnaderför insats av en reservhelikopter ingå i kalkylen.

Endasti det fall där en helikopter anskaffas särskilt för att utgöra en reservi ambulansverksamheten,och hålls reserveraduteslutande för detta ändamål, bör alla kostnader för helikoptern fördelas på den eller de helikoptrar somingår i verksamheten.

Kalkylmâssiga kostnader

Kalkylen baseras de faktiska kostnadersom föreligger för försvaret

29 och som kunnat identifieras. Det finns inga tillägg för rent kalkylmässiga kostnadsposterför att efterlikna kostnadsbildenhos ett civilt företag som bedriver motsvarandeverksamhet, i den mån sådanaskillnader förekommer.

En sådankostnadspostär den kostnadför försäkring somcivila företag har, men inte försvaret. Utifrån anskaffningsvärdetför Hkp ll skulle en motsvarandesådankostnad för försvaret kunna uppgå till mellan ‘-, miljon kronor.

Avkasmingskrav

Som nämntsingår i CEPRO-modellen ett kalkylmâssigt avkastningskrav med 5 %. I enlighet med föregående styckeom kalkylmässiga kostnader ingår ingen sådanpost i RRVs kalkylexempel.

8.4 Kommentarer till vissa kostnadsposter

Nedan kommenterasnågraav de väsentligare kostnadspostemai kalkylen.

Underhållskøstnader

Av underhållskostnademautgörs merparten av en avtalad årlig kostnad somerläggs till leverantören for löpande underhåll. Avtalet år gemensamt för samtliga fem Hkp ll och är baseratpå en årlig flygtid om minst l 680 timmar för de fem helikoptrama tillsammans.

Utifrån denna beräknadeflygtid debiteras den årliga kostnadenmed ett fast belopp som successivtjusteras uppåt på grund av kostnadsökningar. Beloppet måste erläggasäven om den beräknadeflygtiden inte uppnås. Till en viss gräns påverkas inte heller beloppetom den faktiska flygtiden överstiger 1 680 timmar under ett år. Om flygtiden överstiger 20 000 timmar underen tioårsperiod från anskaffningstidpunktenräknat, utgår dock en tilläggsdebitering.

Med denna konstruktion av underhållsavtaletutgör den årliga kostnaden en fast kostnad för de fem helikoptrama tillsammans. Först om den totala ramen om 20 000 timmar under tio år översla-ids,tillkommer en rörlig del. Detta kan dock inte avläsaspå kort sikt. Fråganuppkommer dock om underhållskostnadenskall betraktassom helt eller delvis rörlig vid kalkylering avseendeen enskild helikopter.

RRV anseratt en såstor del av underhållskostnadensommotsvararen femtedel av l 680 timmarår, dvs 336 timmar, bör betraktassom fast kostnad. Timkostnaden fastställs till total årskostnaddividerat med l 680 timmar. l den mån beräknat antal timmar i en kalkyl överstiger 336 timmar behandlasöverskjutande del som rörlig kostnad. Denna

överskjutandedel bör också sessom en särkostnadför civil användning av helikoptern.

Det timkostnad för underhåll som tillämpats i kalkylexemplet, “ kronor, är från hösten 1993och måste vid varje kalkyltilliälle anpassastill vad som kan beräknas utgöra dengenomsnittliga kostnaden underkalkylperioden.

Övriga rörliga kostnader

Rörliga kostnaderär små förhållande till totalai kostnader. Utöver den rörliga delen av underhållskostnadenenligt ovan utgörs de till största delenav drivmedel. Av totala kostnader på ca ‘,‘ miljoner kronor i kalkylexemplet utgörs knappt 10 % av rörliga kostnader.

Vad gäller frågan om de rörliga kostnadernaockså skall ansesutgöra särkostnaderanserRRV att hänsyn bör tas till det faktum att genomförd flygtid kan utnyttjas även som militär utbildningstid. Hur lång årlig utbildningstid somkrävs militärt varierar beroendebl a på pilotemas erfarenhet.

De rörliga kostnadersom uppkommer under den tlygtid som motsvarar det militära utbildningsbehovet bör betraktas som sårkostnader eftersom motsvarandekostnader skulle uppkommaäven om piloterna var i normal militär tjänst. I lcalkylexemplet har ett antagandeorts om 350 militära utbildningstimmar.

Val av stationer-ing

I RRVs kalkylmodell finns upptagetkostnadspostersom år aktuella endast när helikoptern stationeras en ort utan existerande militär basering. Exempel sådanakostnaderär kontorshyra, hangarhyra samt traktamentenoch reskostnaderför personalen. På vissa orter i landet finns beñntliga militära anläggningar som kan utgöra stationeringsplats för helikoptern utan tillkommande tekniska, administrativa eller andra kostnader. Separatakalkylmodeller för respektive situation är dock inte nödvändigt.

Bemanning, lönekostnader

Hkp ll kommer under flygning att bemannasav 2 piloter. Den dubbla bemanningenmotiverasfrämst av säkerhetsskäl.Det totala antal piloter somkrävs för varje uppdrag är fyra eller sexberoende vilken anspånningstidsomavtalas det enskilda fallet.i Ett avtal som innebär en kort anspänningstidunderen stor del av dygnet kräver sexpiloter. Utöver piloterna ingår även en eller två tekniker i bemanningen.

Huvuddelen av den personal som finns utbildad och tillgänglig för bemanningav Hkp ll utgörs av fast anställd militär personal. De ingår i försvaretsnormala organisation och derasanställning är inte beroendeav om civila uppdrag kommer att utföras. Härutöver finns två reservofñcerare som anställts enbart med tanke på en eventuell civil användning av helikoptrama.

För den fast anställdamilitära personalenkommer ett arbetsschemaatt tillämpas som innebär att personalenvar fjärde vecka frikopplas från den civila verksamheten för att fullgöra militär tjänstgöring på sina respektive förband. Skälet är att dessapersonerupprätthåller funktioner i den militära försvarsorganisationen och deras kompetens och möjligheter att fullgöra sina uppgifter i dessafunktioner måste bibehållas. I kalkylen har därför 75 % av lönekostnademaför sådanpersonal tagits med som endel av självkostnaden.

Iden mån någonav reservofñcerama ingår i bemanningeni ett uppdrag ingår hela deras lönekostnad och utgör en särkostnad för uppdraget.

Kostnader som beror pd anspänningstid

Kravet på anspänningstid påverkar löne- och personalkostnadema. Anspärmingstidenär avgörande för hur mångapersoner, piloter respektive tekniker, som måsteknytas till ett visst uppdrag för att uppnå heltäckandearbetsscheman.Anspänningstiden påverkar också såväl storlek som volym av den jourersättning som betalas ut.

Försäkring

Som nämnts upptar kalkylexemplet enbart kostnader somfaktiskt föreligger för försvaret. Därför finns inga belopp angivna under rubrikerna för försäkringar i kalkylmodellen. En sådankostnadskall dock ingå i den mån den förekommer, och utgör en särkostnadom den orsakas av den civila användningen.

indirekta fasta kostnader

En andel av kostnadernapå centrala avdelningar och staberbör belasta den civila helikopterverksamhetenoch skall ingå i självkostnaden. De poster som finns upptagnai kalkylexemplet är de kostnaderav detta slag som kunnat identifieras i underlagentill CEPRO-modellen. Beloppenär hämtadefrån sammaunderlag.

Fördelningen av sådanakostnaderbör ske med lämpliga fördelningsnycklar utifrån den faktiska omfattningen av den civila verksamheten och inte som idag utifrån en tänkt situation med fyra arnbulansstationeri funktion. Exempel på fördelningsnycklar kan van

antal anställda för personalavdelningenskostnader, nedlagd tid för den tekniske chefenetc.

Gnmdinvextering

De anskaffningsvärdensom användsi kalkylexemplet baseraspå en specifikation av anskaffningskosmadersomupprättatsav försvaret den 27 maj 1993. Specifikationenbifogas sombilaga I specifikationen benämnssjälva helikoptern i sitt grundutförande som Grundplattfonn och anskaffningskosmadenför dennauppgår till drygt miljoner kronor. Härtill kommer teknisk och medicinsk utrustning uppgåendetill cirka ,‘ miljoner kronor. Den totala anskaffningskostnadenuppgår därmed till cirka miljoner lcronor.

Av tillkommande utrustning angesca , miljoner utgöra specifikt militär utrustning medanutrustning somanskaffatsspecifikt för eventuell civil verksamhetuppgår till drygt ‘,‘ miljoner kronor. Resterandedel av utrustningenär gemensam,dvs det är utrustning somanskaffats oberoendeav användning.

Avskrivning, restvärde

Det kan ifrågasättashuruvida ävenavskrivningskostnadenför helikoptern bör betraktas som enkalkylmässig kostnad för försvaret som därmedinte skall ingå i en självkostnadskalkyl. Kostnadenmotsvarar ingen utgift och finansieringen av anskaffningen med anslagsmedelinnebär att investeringen i Försvarsmaktensredovisning har direktavslcrivits. Någon årlig avskrivningskosmadförekommer såledesinte i resultaträkningen.

RRV anserdock att den värdeminskning som en användning innebär ger avskrivningskostnademaen specifik karaktär somawiker t ex från den kalkylmässiga försäkringskostnadsom tidigare berörts. Utöver den värdeminskning somberor enbart att helikoptern blir äldre tillkommer värdeminskningen grund av det slitage utförda transporter medför.

RRV gör därför denbedömningenatt avskrivningar bör ingå i en självkostnadskalkyl. Värdeminskningeninträffar löpande och som en följd av användningeni militära eller civila uppdrag. Därför utgör den en reell kostnadäven om den i detta fall inte framkommer i resultaträkningen. Orsaken härtill får ansesvara av snarastredovisningstekniskart vilket inte är fallet medrent kalkylmässiga kostnader för övrigt.

Förhållandet att det enligt 1987 års försvarsbeslutär krigsorganisationens krav sorn motiverat anskaffningenav Hkp ll väcker också frågan huruvida kostnaderför avskrivning av detta skäl helt eller delvis skall undantasi en beräkningav självkostnadenför civil användning. RRV anserdock att underde perioder helikoptern faktiskt användsför civilt

bruk bör helaavskrivningen, utom vad gäller den specifikt militära delen,

del självkostnadenför civil användning. sessom en av

Som förutsättning i RRVs uppdrag har angettsatt Hkp ll kommer att

en försäljas efter tio årsanvändning till då gällande marknadspriser. Avskrivningen i kalkylexemplet motsvarardärmed den värdeminskning

inträffar undertioårsperioden. Dennaär i sin tur beroendeav vilket som marknadspris somhelikoptern kan bedömashaefter tio år.

LCEPRO-modellen har ett sådantframtida marknadsvärdebedömts

tredjedelav helikoptems anskaffningsvärde.Denna bedömning utgöra en grundar sig en undersökningav prisutvecklingen för motsvarande begagnadehelikoptrar. Att helikoptern har kvar en tredjedel av anskaffningsvärdetefter tio år motsvarar en ekonomisk livslängd på 15 år. I RRVs kalkylexempel har dennalivslängd tillämpats vid beräkning av avskrivningama. Vid varje tillfälle en prissättningskalkyl upprättasbör det framtida marknadsvärdet,och därmedkostnadenför avskrivning, omprövas och om nödvändigt korrigeras i enderariktningen.

Vad beträffar helikoptems utrustning, medicinsk respektive flygteknisk, förutsätts dennakontinuerligt underhållasoch ersättaspå sådantsätt att helikoptems ursprungligaprestandaupprätthålls. Löpande kostnader för sådantunderhåll ingår i kalkylen som fastakostnader.

Den del utrustningen anskaffatsuteslutandeför militärt bruk, ca

av som ,‘ miljoner kronor, ingår i avskrivningsunderlaget.Avskrivning av den del anskaffningen anskaffatsspecifikt för civil användning, ca

av som ‘, miljoner kronor, utgör sârkostnadför den civila verksamheten.

en

Civil cernfiering

Frågan har aktualiseratshuruvida en civil användningav Hkp ll bl a grund EU-regler, kommer att kräva registrering och certifiering enligt

av civila luftfartsregler. Skulle sådanakrav ställasbör kostnadernaför detta beaktasbåde i självkostnads-och särkostnadskalkylen.

8.5 Sammanfattning av RRVs överväganden

Eftersom det primära motivet till anskaffning av Hkp ll är försvarets behov av transportkapacitetanserinte RRV att startkostnadereller kostnaderi sambandmed upphandlingenskall ingå i en kostnadskalkyl för civil verksamhet.

RRV anserinte heller att historiska kostnaderför övrigt som

period då uppdrag inte kunnat erhållas, skall ingå ackumulerats under en i en prissättningskalkyl.

Enligt RRV bör inte s k sambruksvinsterreducerakostnaderna i en självkostnadskalkyl. Samtligadirekta kostnadersom förekommer i en verksamhet bör tas med.

RRV anserinte att utrustning som anskaffats uteslutande för den militära användningenav helikoptern, och sominte är behövlig för civil verksamhet, bör ingåvid priskalkylering av civila tjänster. Detsamma gäller andra kostnadersomuppkommer enbart på grund av helikoptems militära funktion.

I enlighet med gällande principer för prissättning av statlig verksamhet upptar RRVs kalkylcxempel endast faktiska kostnader. Tillägg har inte gjorts för rent kalkylmässiga kostnadsposterför att efterlikna kostnadsbilden hosett civilt företag.

RRV behandlar i kalkylexemplet den del av den timbaserade underhällskosmadensommotsvarasav den fastaårliga avgiften, som en fast kostnad.

RRV anser att de rörliga kostnadersomuppkommer under sådan flygtid somkan tillgodoräknas sommilitär utbildning, är att betrakta som särkostnaderför civil verksamhet.

RRV anser att avskrivningar skall finnas med i en självkosmadskalkyl trots att de kan vara att betrakta som kalkylmässiga. Den värdeminskning sommilitär eller civil verksamhet föranleder, utgör en kostnad som löpande uppkommer ävenom den i det här fallet inte förekommer som en kostnadsposti resultaträkningen.

9 ALTERNATIVA PRISSKTININGSPRINCIPER

I RRVs uppdrag ingår att redovisa alternativa prissättningsprinciper. Som tidigare påpekats utgör upprättandetav en kostnadskalkyl första stegetvid prissättningenav en tjänst. Inför prisbeslutet kan därefter övervägande skeav om man på grund av särskilda omständigheter bör avvika från full kostnadstäclcningi enderariktningen.

9.1 Allmänt

I följande avsnitt ges en redovisning av tänkbara prissättningsprinciper och vilka övervägandensom kan göras om de aktualiseras.De principer sombeskrivs är i vissa fall allmänna principer och vissa fall principeri sombaseraspå förutsättningarna i dethär speciella fallet. I RRVs uppdrag ingår inte att ta ställning till vilken prissättningsprincip bör som tillämpas.

De förutsättningar och övervägandensomgörs vid ett prissättningsbeslut

35 skiljer sig i olika avseendenmellan en statlig myndighet och ett civilt företag. Medan civila företag normalt eftersträvar vinstmaximering är det för en myndighet tvärtom nomtalt inte tillåtet att tillämpa ett pris som överstiger den faktiska självkostnaden.Ett högrepris skulle indirekt innebäraen beskattning. Den konstitutionella grunden för distinktionen mellan vad somär att betrakta som skatt respektiveavgift återfinns i förarbetena och propositionen till regeringsforrnen. Beslutom skatter kan enligt grundlagen endast fattasav riksdagen.

Av kapitel 3 framgick att för statlig avgiftsbelagd verksamhetgäller normalt att prissättning skall ske såatt full kostnadstäckrtingnås. Regeringen kan dock i regleringsbrev eller på annatsättbeslutaom ett annat ekonomiskt mål för verksamheten.Ett sådantbeslut blir bestämmandeför det pris somåsättsvaran eller tjänsten. Motiven till att avvika från full kostnadstäckningkan vara av politisk eller samhällsekonmisknatur, vilket självfallet ocksåutgör en skillnad i förutsättningarna för privat respektivestatlig verksamhet.

Att kostnadsbildendessutomkan awika mellan företag och myndigheter har i viss mån redan berörts kapiteli 7 och Detta förhållande kan väcka frågor som berör konkurrenssituationen.Hithörande frågor utvecklas närmarei kapitel ll.

För övrigt vad gäller konkurrensaspektervid val avprissättning konstaterades avsnitt 3.2i att försvarets nuvarandeprissâttningsmodell inte strider mot konkurrenslagensförbudsbestämmelser.En Övergångtill en annanprissättningsmodellsom leder till ett pris somklart understiger det nuvarande, kan dock motivera att en sådanmodell underställs Konkurrensverkets prövning. Detta under förutsättning att det lägre priset inte år ett resultat av ett beslut av riksdagen.

Utöver lagens bestämmelserfinns ytterligare konkurrensaspekterav mer principiell natur. SåvälKonkurrensverket som företrädare för den civila branschenhar i olika sammanhangframfört sådansynpunkter. Dessa återgavs i kapitel

I följande avsnitt om prissättningsprinciper behandlasprissättningeni huvudsak ur ett företagsekonomiskt perspektiv och medtillämpning tjänsten helikoptertransporter. Konkurrensaspekter verksamhetenoch prissättningen redovisasseparati kapitel ll.

9.2 Självkostnadsprissättning

När det ekonomiska målet för en verksamhetär full kostnadstäckning skall självkostnadenvid normalvolym täckas på lång sikt, dvs på några års sikt. På kortare sikt kan avvikelser förekomma.

Prissättningenbaseraspå en kalkyl där alla faktiska kostnadersom verksamhetenmedför skall ingå. I kalkylen ingår endast kostnadersom motsvarasav utgifter hos myndigheten. Kalkylmässiga kostnadertasinte med. Inte heller görs något påslag för vinst eller motsvarande. Om det i verksamhetenanvändstillgångar som finansierats med räntebärandelån eller avkastningspliktigt kapital skall dock räntekostnadenrespektive avkastningskravetmedräknas.

Om kravet full kostnadstäckninggäller bör prissättning ske utifrån en självkostnadskalkyl av det slag somredovisadesi kapitel

Santbmksvinster

Av avsnittet 8.3 framgick att enligt RRVs uppfattning bör inte s k sambmksvinster reducera kostnadernavid upprättandetav en självkostnadskalkyl. En annanfråga är om dessakan motivera ett avsteg från självkostnadsprissättning.

Uppkomsten av sk sambruksvinsterfår ansesvara en realitet. Dessutom anser försvaretatt den utbildning som erhålls under genomförandeav verkliga ambulansuppdragär av högre kvalité på grund av de realistiska förutsättningarna.

I CEPRO-modellenreducerasrörliga kostnader samtavskrivningar med hälften med hänvisning till sambruksfördelama. Om reducerat pris på grund av sambruksfördelar kommer att övervägasanserRRV att den gemensammanyttan omfattar samtliga kostnadersominte utgör särkosmadcrför civil verksamhet. Ett självkostnadsprissomfastställs enligt CEPRO-modellensprincip om 5050-delning skulle därmed bestå av särkostnadensamthälften av övriga kostnader.

Prissättning medreducerade avskrivningskostnader

Förhållandet att Hkp ll anskaffatsprimärt av militära skäl, oavsettom civil verksamhetkommer till stånd eller inte, kan aktualisera frågan om ett lägre pris genomatt endasten del av avskiivningskostnadenbelastar den civila verksamheten.

Motivet till en sådanreduktion skulle vara att den civila verksamheten inte orsakatnågonanskaffningskostnadmer än vad avser den specifikt civila utrustningen. Mot ett sådantresonemangtalar att tjänsten inte skulle kunna erbjudasom inte anskaffningen gjorts.

Vid en sådanprissättning skulle en svårighet vara att avgöra med vilka andelar avskrivningen skall belastaden militära respektive civila verksamheten. Den störstatänkbara reduktionen skulle innebära att samtliga avskrivningar utom de specifikt civila frånrälcnaspriset.

Ett andra alternativ är en hälftendelning av kostnadenmed hänvisning till samma resonemangsom motiverade en sådandelningav de s k sambruksvinstema.

Med hänvisning till hur Hkp 11 finansierats utgör en delning 6040 ett tredje alternativ. Endast60 % av anskaffningen har finansierats med Försvarsmaktens medel. Resterande40 % finansieradesmed medel från Socialdepartementetsbudget.

Prisredrdaion motiverad av beredskapsskäl

Som nämnts ingår det inte i RRVs uppdrag att ta ställning till vilken av redovisade prissättningsprinciper som bör tillämpas. I direktiven till RRV har dock särskilt angettsatt en eventuell prisreduktion på grund av beredskapssltälskall beaktas.

Anskaffningen av Hkp ll primärt för militärt bruk innebär att den kommer att ingå i krigsorganisationen. När anbud lämnas från Försvarsmakten angesdärför normalt som ett förbehåll att verksamheten kommer att avbrytas händelsei av en militär krissituation. I ett sådant läge kommer helikoptern omedelbart att omplacerasutan möjlighet från Försvarsmakten att ersättaden med en reservhelikopter.

RRV kan inte bedöma risken för att en sådan situationkan komma att inträffa. Den får dock enligt RRVs mening ansessom så extraordinär och oförutsägbar, att den inte kan motivera någon särskild prisreduktion.

Nuvarande prissärmingmodell

Ett alternativ vid val av prissättningsmodell är att även fortsättningsvis tillämpa CEPRO-modellen. Av avsnitt 8 har framgått att RRV anseratt en sjilvkostnadskalkyl i vissa avseendenbör göras armorlunda, främst vad gäller behandlingenav historiska kostnader, kalkylmässiga kostnader samt s k sambruksvinster.

Tänkbart argument för att ändå fortsätta att tillämpa modellen är att de anbud som hittills lämnats baseratspå den. En övergång till helt ny prissättningsprincip skulle kunna inge osäkerhetoch brist på förtroende hos existerandeoch potentiella beställare vad gäller försvarets konsekvens i prissättningen.

Förutsättningar för fortsatt tillämpning år att det pris somåsättstjänsten är rimligt med tanke på Försvarsmaktenskrav ersättning och med tanke på prisnivån i stort marlmaden. Den första förutsättningenfår ansesuppfylld då Försvarsmaktenidag erbjuder tjänstentill det pris som CEPRO-modellen ger.

Beträffande förutsättningen att priset skall vara rimligt i förhållande till prisnivån i stort på marknaden råder delademeningar. I kapitel S redogörs bl a för hur företrädare för helikopterbranschenser på frågan

Om modellen leder till ett så högt pris att i praktiken inga uppdrag kan erhållas är en fortsatt tillämpning meningslös.RRV konstaterar dock att i de anbudstävlingar där försvaret deltagit har CEPRO-modellen medfört såväl konkurrenskraftiga priser sommotsatsenberoende på förutsättningarna i de enskilda fallen vad gäller t ex anspänningstid.

Om prissättning även fortsättningsvis skulle skeutifrån nuvarande modell anserRRV att modellen bör förenklas och förändras i vissaavseenden. Framförallt gäller detta konstruktionen med fyra ambulansstationer som en bas för fördelning av vissa kostnader. Den bör också kompletteras med en skriftlig instruktion om hur modellenär uppbyggd för att möjliggöra eventuella framtida förändringar av olika förutsättningar.

9.3 Siirkostnadsprissiittning

I avsnitt 8.2 deñnieradessärkostnadersom sådanakostnader som uppkommer respektive bortfaller om en ny verksamhet inleds respektive läggs ned.

I en verksamhetsomdrivs enligt företagsekonomiskaprinciper kan en särkostnadsbaseradprissättning medett visst täckningsbidrag vara motiverad på kort sikt. Motiven kan vara att härigenom kan tillfällig ledig kapacitetuttnyttjas eller introduktionen av en ny produkt på marknadenunderlättas.Den del av priset somöverstiger särkostnaden bidrar till att finansiera de övriga kostnadersom manändå har. För ett företag med vinstkrav måstesärkostnadsprissâttningkunna motiveras med en förväntan om att priset kommer att kunna höjas, eller resursernapå sikt utnyttjas annorlunda, såatt full kostnadstäckninginklusive avkastning erhålls lång sikt.

Generellt bör särkostnadsprissättningendastövervägas i sådanafall där varje annatpris innebäratt efterfrågan saknas.särkostnaden utgör en nedregränsoch om vinstmaximering eftersträvassättspriset såhögt över särkostnadensomefterfrågan medger.

För försvaret finns inget avkastningskrav. Försvarsmakten går heller inte i konkurs om inte helikoptrama utnyttjas för civilt bruk. De har anskaffats primärt för att ingå i lcrigsorganisationenoch bemannasi huvudsakav militär personal. En stor del av kostnaderna för drift och underhåll är desammaäven lång sikt oavsett om helikoptern används civilt eller inte. Ur strikt ekonomisksynvinkel skulle därmed ett pris som motsvarar eller överstiger särkostnadenvara motiverad eftersom det ekonomiska utfallet för Försvarsmaktendärmed blir bättre.

39 Ett pris som understiger särkostnadenför civil verksamhet skulle för försvaret innebäraatt det ekonomiska utfallet totalt settblir sämre än om sådanverksamhet inte bedrivs. Därför utgör särkostnadendet absolut lägsta pris som bör åsättas.

9.4 Marknadsprissättning

På marlmaden för ambulanstransportermed helikopter är det svårt att definiera ett marknadspris för tjänsten. Det är fråga om en begränsad verksamhet där förutsättningarna kan variera stort såväl mellan olika uppdrag som mellan de olika aktörerna på marknaden-Skillnader i t ex helikopterstorlek, helikoptems ålder, medicinsk utrustning etc, gör det svårt att urskilja i vilken mån prisskillnader mellan olika aktörer beror sådanafaktorer. Den kalkylsituation som företagen befinner sig i ett enskilt fall kan dessutom variera av andra skäl.

Ett tänkbart sätt att bestämmaett approximativt marknadspris att vore utifrån genomförda anbudsförfarandenberäknaett genomsnittligt pris för en viss helikoptertyp och för olika omfattning av ett uppdrag.

9.5 Regional prisdifferentiering

Efterfrågan på helikoptertjänster varierar mellan landstingen. Av de landsting som idag inte efterfrågar tjänstenuppger vissaatt intresse eller behov saknas medan andra uppgesvara intresserademen anseratt de saknar tillräckliga resurser.

Om en självkostnadsbaseradprissättningav helikoptertjänstema skulle leda till att en eller flera Hkp 11 förblev outnyttjade kan därför frågan väckasom vissa landsting bör erbjudas tjänsten till lägre pris för att möjliggöra ett större utnyttjandeav resursen.

RRV anserinte att de av statentillämpade principerna för prissättning medgerett pris s0n1baseraspå betalningsförmåga.Däremot kan vid prissättningen hänsyntas till de speciellaomständighetersområder deni aktuella situationen som ext tillfälligt ledig kapacitet, säsongsvariationer eller marknadssituationen.Detta kan innebäraatt enoch sammatjänst vid olika prissättningstillfällen kan kommaatt erbjudas till olika priser.

Mot prisdifferentiering talar rättviseaspekter.Landsting som redanhar avtal om helikoptertjänster eller planerar att upphandlasådanapå marknaden, kan betrakta sig som missgynnade.Det kan ocksåleda till att landsting som övervägt att upphandlahelikoptertjänster avstårfrån, eller skjuter upp beslutet i awaktan en möjlighet att erhålla tjänstentill lägre pris.

Om den här typen av prissättning kommer att tillämpas kan ett sätt att

40 åstadkommastörre rättvisavara att med tydliga regler knyta möjligheten till ett lägre pris även till andra kriterier som ext svårageografiska förhållanden, långa avståndetc. Ett pris som understiger särkostnadenför civil verksamhet bör inte tillämpas.

9.6 Sammanfattning RRVs överväganden av

I detta kapitel har tre möjliga prissättningsprinciper redovisats.RRV tar inte ställning till vilken princip som bör tillämpas för att intentionerna i 1987 års försvarsbeslut skall infrias, samtidigt som konkurrensaspekter beaktas.För att kompletteraredovisningen har dock vissa synpunkter och kommentarer lämnats i anslutning till respektive princip. Dessa sammanfattasi det följande.

Om en militär krissituation inträffar kan dettainnebära att civil verksamhet måsteavbrytas med åtföljande ekonomisk risk för båda parter i ett civilt avtalsförhállande. RRV anserdock en sådansituation så vara extraordinär och oförutsägbaratt den inte kan motivera någonsärskild prisreduktion.

Om beslut skulle fattasatt nuvarande prissättningsprincip även fortsättningsvis skall tillämpas, anserRRV att kalkylmodellen bör förändrasoch förenklas. Bl a bör fördelning av indirekta kostnader ske utifrån en faktisk situation och inte som idag utñrån ett antagandeom fyra samtidigt fungerandeambulansstationer.

RRV anseratt försvarets särkostnaderför civil verksamhetutgör en nedre gränsför vilket pris som kan åsättas.Ett lägre pris innebär att det ekonomiska utfallet för försvaret totalt sett blir sämrejämfört med om civil verksamhet inte bedrivs.

RRV anserinte att de principer som idag tillämpas inom statenvid prissättning medger priser som baseraspå betalningsförmåga. Särskilda omständighetervid ett visst prissättningstillfälle, som ext tillfälligt ledig kapacitet, säsongsvariationereller marknadssituationen,kan dock motivera avsteg från självkostnadsprissättning.

10 AI1TERNATIVA PRISKONSTRUKTIONER, FAST ELLER RORLIGT PRIS

Nedan redovisastre alternativa sättatt konstrueraett pris medavseende på hur stor del av priset som tas ut i form av en rörlig respektive fast del. De pris som angesnedanhar hämtats från kalkylexemplet på bilaga Som tidigare understrukits utgör de därmed endastexempel och kan inte användasför prissättning i ett konkret fall.

Prisexemplen utgår från självkostnadsprissâttningrespektive

41 särkostnadsprissättningenligt kalkylexemplet. Ett val av någonannan prissättningsprincip enligt avsnitt 9 ovan medför självfallet motsvarande justeringar av beräknadepriser.

10.1 Fast månadskostnad kombinerad med timkostnad

Den vanligastepriskonstruktionen för avtalsbundnahelikoptertjänster torde vara ett fast månadspriskombinerat medett timpris för varje utförd flygtimme. Konstruktionen garanterarleverantörenen viss minsta ersättning för uppdraget medandet rörliga timpriset garanterarkunden att därutöver endastbehöva betala för faktiskt utförda tjänster.

Den fasta delen kan sägasmotsvaraleverantörensgrundkostnad för att binda helikopter och personal till uppdraget. Timpriset motsvarar ofta de rörliga kostnadema.

Om prissättning sker utifrån kalkylexemplet på bilaga 2 kan två varianter av denna priskonstruktion tänkas. Den enavarianten baseraspå genomsnittlig rörlig kostnad och den andra på långsiktig rörlig kostnad.

I exemplet uppgår rörliga kostnader till * * kronor vilket motsvarar ‘ kronortimme. Med tanke underhållsavtaletskonstruktion enligt avsnitt 8.4 är dettaen genomsnittlig rörlig kostnad för de 450 timmar somantagits i exemplet. För flygtid upp till underhållsavtaletsfasta del om 336 timmar finns ingen rörlig underhållskostnad.För timmar därutöver utgör underhållskostnadenenligt exemplet * kronortimme och den totala rörliga kostnaden * kronortimme enligt bilaga 2:2. Hår benämnsdenna kostnad långsiktig rörlig kostnad.

Timpris motsvarandegenomsnittlig rörlig kostnad

Ett timpris somsättstill genomsnittlig rörlig kostnad för 450 timmar enligt exemplet blir * kronortimme. Fasta kostnader utgör ‘ ‘‘ kronor vilket innebärett fast månadsprispå ‘ ‘ kronor. För flygtimmar utöver 450 timmar mästehela underhållskostnaden debiteras och timpriset blir * kronortimme enligt bilaga 2:2. Den fasta delen blir oförändrad.

Om särkostnadsprissättningtillämpas blir lägsta timpris ‘ "‘ kronortimme upp till 450 timmar och det fasta månadsprisetlägstca * * kronor. För flygtid utöver 450 timmar blir timpriset ävenhär krtimme.

En prissättning enligt denna modell garanterar försvaret täckning för fasta kostnaderinklusive underhållskostmadenäven om faktiskt antal flygtimmar skulle understigadet beräknade.

42 Av de exempel på priskonstruktioner i anbudssammanhangsom RRV tagit del av verkar dock den fasta delen i de flesta fall vara lägre och timkostnaden motsvarandehögre. Om denna iakttagelse är riktig kan en relation mellan fast och rörligt pris enligt ovan uppfattas av landstingen somoförmånlig jämfört med vad andra aktörer erbjuder. I en situation där antalet flygtimmar blir betydligt lägre än förväntat är en konstruktion med så låg fast andel som möjligt mer förmånlig för landstingen.

Timpris motsvarande långsiktig rörlig kostnad

En alternativ variant är att låta det rörliga timpriset utgöra det som ovan benämndeslångsiktig rörlig kostnad, dvs ett pris inklusive även den fasta delen av underhållskostnaden.Motivet kan vara att även den fasta delen av kostnadenär timbaseradoch att priset därmed på ett tydligare sätt avspeglaren timkostnad för helikoptern.

Med timpriset ‘ kronor täcks * * kronor av de totala kostnadernavid en flygtid på 450 timmar. Återståendekostnader,

* ‘ kronor, innebär ett fast pris på * ‘ honormånad. Vid sårkostrtadsprissâttrtingtäcks samtliga kostnaderav detta timpris under förutsättning att beräknat antal flygtimmar uppnås.

Vad som kan tala emot konstruktionen är risken för försvaret att inte erhålla täckning för fasta underhållskostnadervid ett utfall av antalet flygtimmar somväsentligt understiger det beräknade.

10.2 Endast rörligt pris

Med enbart ett rörligt timpris förutsätter kostnadstâckningatt beräknat antal flygtimmar uppnås. Enligt kalkylexemplet skulle ett timpris vid full kosmadstéckninguppgå till kronortimme, eller vid sårkostnadsprissâttning, * kronortimme. För flygtimmar överstigande 450 timmar blir timpriset liksom i föregåendeavsnitt

* kronortimme.

Att endast faktiskt genomförda flygtimmar debiterasinnebär en fördel för landstingen när antalet flygtimmar blir lägre än förväntat. För försvaret finns motsvaranderisk för att kostnadstäckninginte erhålls.

En situation när rörligt pris kan tänkasvara tillämpbart är när helikoptern

grund av lång anspänningstidkan användaspå andra sätt mellan ambulansuppdragen.I ett sådantfall kan ett lägre antal flygtimmar kompenserasmed motsvarandehögre intäkter från andra uppdrag. Denna möjlighet kan ytterligare förstärkasom leverantören förfogar över flera alternativa helikoptrar som kan sättasin för ambulanstransporter.

10.3 Endast fast pris

Att tillämpa enbart ett fast pris utan någon rörlig del torde vara en ovanlig, och i de flesta fall olämplig priskonstruktion när volymen av verksamhetenär osäker. Eftersom en priskalkyl alltid måsteske med ett antagandeom det antal flygtimmar som kommer att utföras, kommer alla awikelser från detta antal att medföra en över- eller underprissättning. Risken för underprissättning begränsasdock i viss månav att andelen rörliga kostnaderär relativt låg i förhållande till totala kostnader.

Ett motiv till att välja ett fast pris skulle kunna vara fördelen med att på förhand känna till framtida intäkter respektive kostnader.En förutsättning är att bådaparter upplever denna fördel såstor att den uppväger risken för en felaktig prissättning. En ytterligare förutsättning torde också vara en tämligen stor säkerhet i bedömningenav antal flygtimmar.

ll KONKURRENSASPEKTER PÅ PRISSÄTTNINGEN

I RRVs uppdrag ingår att belysa förslagens påverkan på konkurrenssituationen. detta kapitelI kommer framförallt tidigare redovisadeprissättningsprincipers påverkan på konkurrensenatt belysas. I avsnitt 11.1 redovisas några allmänna synpunkter och i avsnitt 1l.2-1l.5 diskuterasde tidigare exemplifierade prissättningsprincipema med utgångspunkt från skillnader vad gäller kostnadsbildoch andra konkurrensförutsätmingar. I det avslutandeavsnittet 11.6 sammanfattas RRVs överväganden.

11.1 Allmänt

Val av prissättningsprincip kan få olika effekter på konkurrenssituationen. I kapitel 9 framgår att en ersättning motsvarandesärkostnadenär det lägstapris somförsvaret bör accepteraför att åta sig uppdrag. Vilket pris somöver denna nivå bör sättasberor bl apå vilka effekter priset får på konkurrensenpå marknaden.

Om statsmaktemasövergripande mål ställer upp att försvaret inte skall påverka den rådandekonkurrenssituationen torde det mestradikala beslutetvara att helikoptrama inte skall användasför civila sjukvårdstransporter. Oavsett vilket pris somFörsvarsmaktenskulle komma att tillämpa torde konkurrenssituationenför de privata företagen påverkas.

Om Försvarsmaktenväljer att avstå från att gå på marknadenbehöver detta inte betyda att konkurrensen ökar. Väljer Försvarsmaktendäremot att in marknadenär denna en ny aktör på marknadensom, beroendepå vilket pris som tillämpas, kan Ökakonkurrenstrycket.

11.2 Självkostnadsprissättning

Eftersom ett pris motsvarandesjälvkostnaden innebär att alla kostnader somär förenademed verksamheten täcks, skulle detta kunna uppfattas somen konkurrensneutral prissättning. Skillnader i pris hosolika aktörer skullevara ett uttryck för hur effektivt aktörerna bedrev sin verksamhet. Påen marknad med perfekt konkurrens skulle detta få till effekt de att mindre effektiva företagen slåsut. Påen marknad med perfekt konkurrens bedriver aktörerna verksamhetenpå lika villkor.

I olika sammanhanghar företrädarare för branschenframfört att försvaret inte konkurrerar lika villkor somprivata företag. Detta skulle bl a bero att försvaret inte har sammakostnader ett privat företag. som Vad sommenasmed lika villkor är dock inte självklart. Det kan innebäraatt försvaret till sin kalkyl skall lägga till sådanakostnadsposter somett normalt företag har, men som försvaret av olika anledningarinte har. Det kan därtill innebära att sådanakostnadspostersom försvaret har, men inte de privata företagen, skall frånrälcnas. Det skulle även kunna innebäraatt kostnadspostersom både försvaret och privata företag har i försvarets kalkyl skall justeras såatt de överensstämmermed ett normalt företags kostnader.

Även privata företag kan ha olika kostnadsförutsättningar när de upprättar sina kalkyler. Krav på att företag skall justera sina kalkyler såatt de motsvarar normalföretagets torde inte av konkurrensskäl vara särskilt vanligt förekommande. Normalt bör företagensegnakostnader ligga till grund för prissättningen för att en effektiv konkurrens skall uppstå. Vid prissättningen beaktasinte enbart verksamhetenskostnaderutan även andra omständighetersom tex vilka möjligheter marknadssimationen erbjuder.

Det finns vissa kostnadsposterdär man kan hävda att skillnaden mellan en offentlig och privat aktör är större än mellan olika privata aktörer. Det kan därför enligt RRV finnas skäl att från konkurrenssynpunkt justera för sådanakostnadersomprivata företag har, men inte försvaret. En sådan justering bör dock ske endastom manbedömer att prissättning baserad en på försvaret kostnaderkommer att negativa effekter för effektiviteten marknaden. Någon justering av nivån på kostnadsposter både som försvaret och privata företag har bör däremot inte göraseftersom skillnaderna kan vara ett uttryck for hur effektivt verksamhetenbedrivs.

Om man väljer attjustera försvarets kalkyl för fiktiva kostnadsposter,dvs sådanakostnadersom försvaret inte har utgifter för, måsteställning tas till hur det överskott somverksamheteni detta läge kommer att generera skall behandlas.Som tidigare nämnts innebär ett pris som överstiger en myndighets självkostnad för verksamhetenen beskattning. Teoretiskt skulle försvaret kunna leverera in till statendet överskott dessa som

fiktiva kostnadspostergenererar. Ett annatalternativ är att försvaret överför medlen till denanslagsfinansieradeverksamheten. Anslaget bör då i motsvarandemån minskas. Att särskilja dessakostnaderoch administratrera ett sådantförfarandet torde bli tämligen arbetskrävande, oavsettvilket alternativ som väljs.

I det kalkylexempel som RRV presenterari kapitel 8 redogörs för försvarets faktiska kostnader. detI följande skall presenterasnågra kosmadspostersomskiljer försvarets kalkyl från privata företags. Vissa kostnader är redan nämndai kapitel 7 och

Avkasmingskrav

Statenställer i regel inget avkastningskravpå myndigheter. Något sådant krav har heller inte ställtspå försvarets verksamhet.

I ett företag kan avkastningskravetsägasspegla värdet av bästa alternativa användningav investerat kapital. Detta är dock ingen kostnad som ovillkorligen ingår i ett företags prissättning. Om marknadssituationeninte tillåter någon vinst uppfylls heller inte avkastningskravet. En minimipriskalkyl innehåller t ex inget krav på avkastning.

Enligt uppgifter från företrädare för den civila helikopterbranschenskulle ett normalt avkastningskravmotsvara ett vinstpåslagpå ca 10 % av de totala kosmadema. Vilket avkastningskravstatenskulle kunna ställa på verksamheten är inte lätt att avgöra. Det kan också ifrågasättasom det överhuvudtaget är meningsfullt att tala om avkastningskrav för dennatyp av statlig verksamhet. Staten kan nämligen inte son1enaktieägare sälja sina aktier i verksamhetenoch investera dem i någon lönsammare verksamhet om inte avkastningskravetuppfylls. Om ett fiktivt avkastningskrav ändåskall beräknasskulle detta, enligt RRV, kunna motsvara statenslånerânta,om räntebetalning statsskuldenansesvara den bästaalternativa användningenav medlen.

Skatt

Myndigheter skall inte vara vinstdrivande och därför betalar myndigheter heller inte något sommotsvararbolagsskatt. Företag, somgör vinst, betalar skatt på dennavinst. Skatt är dock inte en kostnad i verksamheten och någonjustering av försvarets kalkyl med hänsynhärtill skall därför inte göras.

KapitaIkosmadRäruekosmad

Riksdagen tilldelade försvaret särskilda medel för införskaffandet av helikoptrama. För dessamedelhar staten en räntekostnadsom motsvarar

statenslåneränta. Denna räntekostnadhar stateninte övervältrat på försvaretoch därför har försvaret heller ingen räntekostnadför

investeringen i helikoptrama.

För de flesta myndigheter gäller att de skall ta lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Marknadsmässigaräntor gäller för dessalån. Dessaräntekostnaderskall beaktasi myndighetens självkostnadskalkyl för verksamheten. Det är såledesinte främmandeatt statliga myndigheter bär sina egna räntekostnader,mendetta sker endastom de faktiskt har dessakostnader.

Företrädareför branschenhar uppgett att företagenslåneräntaär ca 12-14 %. Om korrigering av försvarets kalkyl skall ske bör, enligt RRV, räntekostnadenbaseraspå statenslåneränta. Statenslåneräntaär den ränta sombäst avspeglar de verkliga räntekostnademaför investeringeni helikoptrama. Kostnaden bör endastingå i självkostnadskalkylen, och inte i särkostnadskalkylen,eftersom räntekostnaderinte är beroendeav om försvaret åtar sig civila uppdrag.

Försäkringar

Statliga myndigheter tecknar inte försäkringar för sina tillgångar. Om t ex egendomstjäls eller skadasersätteri princip statenmyndigheten via tilläggsanslag. Statenersätter ävenskador på tredjeman som myndighetensverksamhet orsakat.

Inom försvaret har man regelmässigt haft en haverireserv som ersättning för materiel somförstörs eller skadas.Haverireserven består i att fler enheterinförskaffas än vad försvaretbehöver. Beträffande försvarets helikoptrar för civila Sjuktransporterfinns ingen sådan haverireserv. Några kostnader för försäkring eller motsvarandehar därför heller inte beaktatsi kalkylen.

Företrädareför den civila helikopter branschenuppger att försälq-ingspremienför en helikopter kan uppgå till ca4 % av försäkrat värde. RRV anseratt försvaretsmotsvarandekostnadersnarareskall jämföras med kostnadenför en haverireserv eftersom detta är den normala försäkringen för försvaret.

Sjukvårdstransporter med helikopter kan orsaka tredjeman skador. Den som utför uppdragetär ersättningsskyldig för sådanaskador sominte beror beslut av medicinsk personal. För försvarets del ersätter staten eventuellasådanaskador. Staten löper såledesrisk att behöva täcka ersättningskostnademaäven om inte detta avspeglar sig i försvarets faktiska kostnader för den civila verksamheten. Om man vill att detta skall avspeglasig i försvarets kalkyl anserRRV att en försäkringskostnad bör grundas försvaretsskadestatistiketc för den

civila verksamheten.En sådankostnadskulle i sådanafall ingå både självkostnadskalkylen och särkostnadskalkylen.

11.3 särkostnadsprissättning

När konkurrensen mellan olika aktörer är hård, kanske pågrund av ett överutbud av helikoptrar, pressaspriserna ner mot aktörernas särkostnader.I ett sådantläge har den aktör som har den lägsta särkostnadenoch den störstafinansiella uthålligheten en konkurrensfördel.

Om försvaret tillåts prissätta med utgångspunkt från sina särkostnaderblir fråganom försvarets särkostnaderskiljer sig från de privata helikopterföretagens intressant. Här, liksom vid självkosmadsprissättning, kan skillnader i förutsättningar och kostnader innebäraatt konkurrens inte sker lika villkor.

När det gäller kostnadema kan följande konstateras. Vad somär en särkostnadmåsteavgörasför varje enskilt uppdrag. Det är heller inte givet att privata företag har sammaklassificering av sina kostnader.

Som framgår i avsnitt 8.2 utgör inte rörliga kostnader, såsom ext drivmedel, någon särkostnadför försvaret i fall flygtimmarna ändå skulle ha flugits för den militära utbildningen. Sådanarörliga kostnader torde generellt kunna betraktassom en särkostnadför de privata företagen. Det finns därför skäl att tro att försvarets särkostnaderunderstiger de privata företagens.

Om försvaret skall tillämpa minimiprissättrting kan det därför innebära att civila företag inte kan priskonkumera med försvaret. Försvarets lägre pris, på grund av denna skillnad i särkostnader, härrör dock inte primärt från att försvaret är effektivare att bedriva den civila verksamheten. Skillnaden härrör snararefrån att försvaret har en garanterad huvudprodukt som bär kostnaden.

En annan skillnad mellan försvaret och de civila helikopterföretagen är att försvaret har större möjligheter att långvarigt tillämpa ett pris som understiger självkostnaden. Försvaretsfasta kostnadertäcksvid särkostnadsprissättningav den militära verksamheten. Privata företag lämnar marknaden frivilligt, genom att t ex använda helikoptern till annan verksamhet eller genom att sälja den. Om inte detta går tvingas företaget till slut i konkurs.

Eftersom de privata helikopterföretagen inte enbartägnarsig sjukvårdstransporterär det dock inte säkertatt företagen omedelbart lämnar marknaden för helikoptertjänster. Det torde även ñnnas en viss alternativ användning för sjukvårdstransporthelikoptrama sedanden

medicinska utrustningenhar monterats ur. Om efterfrågan ökar kan företagen på nytt ge sig på marknaden. Detta innebär att även civila företag har möjlighet att underen begränsadtidsperiod tillämpa en prissättning somgrundar sig på verksamhetenssärkostnader. Långa avtalsperioder för sjukvårdstransporterbegränsarnaturligtvis möjligheterna betydligt.

RRV anseratt om en korrigering skall ske för olikheter i sârkostnaden bör korrigeringen enbart omfatta sådanakostnadersomotvetydigt är en särkostnadför civila företag och som inte ingår i försvarets särkostnadskalkyl. -

11.4 Marknadsprissättning

Teoretiskt skulle konkurrensenpå marknadeninte påverkasnämnvärt om försvaret tillämpade rådandemarknadspris. För dennatyp av verksamhet är det dock i praktiken omöjligt att fastställa ett marknadspris. Antalet köpare och säljareär och somredogjorts för i avsnitt 9.4 skiljer sig helikoptrama bådenär det gäller storlek och utrustning. Landstingen efterfrågar heller inte någon standardiserad produkt.

Att konstrueraett ñktivt marknadspris som kan upplevas som konkurrensneutraltär svårt. Det kan även ifrågasättasom det år meningsfullt. Det kan vara olämpligt från konkurrenssynpunkt att användaett pris somberäknatsfrån allmänt kända data. RRV anser därför att om en upphandling skall få den prispressandeverkan som eftersträvas bör inte någonanbudsgivarespris vara givet på förhand.

11.5 Prisdifferentiering

En prisdifferentiering sommotsvarar skillnaderna i kostnader för de olika landstingsuppdrageninnebär inget avsteg från självkostnadsprissätming. Om däremotskillnaden i pris inte är kostnadsmotiveradkan det snarare jämställas med prisdiskriminering. Eftersom sjukvårdstransportermed helikopter inte är någonstandardiseradprodukt torde det dock vara svårt att konstateraen prisdislcriminering.

Prisdiskriminering kan, om det tillämpas av ett företag med dominerande ställning, ge upphov till negativaeffekter på köpamasmöjligheter att konkurrera. Köpare när detgäller civila sjukvårdstrartsporterär landstingenoch dessakonkurrerar inte inbördes. Någon direkt effekt på helikopterföretagenskonkurrensmöjligheter finns inte enligt RRV, om försvarets prissättning innebär att full kostnadstäckninguppnås för den totala verksamheten.

11.6 Sammanfattning av RRVs överväganden

RRV anseratt det kan finnas skäl från konkurrenssynpunktattjustera för sådanakostnadersomprivata företag har, men inte försvaret. Justeringen bör i sådantfall sålångt möjligt grunda sig på statenseller försvarets egnaförutsättningar. Någon justering av nivån kostnadspostersom både försvaret och privata företag har bör däremotinte göraseftersom skillnaderna kan vara ett uttryck för hur effektivt verksamhetenbedrivs.

Om statsmakternaväljer att läggaett fiktivt avkastningskravpå försvaret anser RRV att avkastningskravetskall motsvarastatenslåneränta. Det kan dock ifrågasättasom statenöverhuvudtaget kan läggaett avkastningskrav på sådankapital somär investerat i verksamhetsombehövs från försvarssynpunkt.

Skatt är inte en kostnad i verksamhetenoch någonjustering av försvarets kalkyl med hänsyn härtill skall därför inte göras.

Om statensräntekostnadför investeringen helikoptramai skall avspegla sig i försvarets kalkyl bör den enligt RRV baseraspå statenslåneränta.

RRV anseratt en eventuelljustering av försvaretskalkyl för försäkringskostnaderbör grunda sigpå försvarets skadestatistik.

Om försvaret tillåts tillämpa särkosmadsprissâtmingkan det enligt RRV finnas skäl att korrigera försvarets kalkyl för sådanakostnadersom otvetydigt är särkostnaderför civila företag men som inte har klassificerats såi försvarets kalkyl.

Att fastställa ett marknadsprisför sjukvårdstransportermed helikopter är i praktiken omöjligt. RRV anseräven att det i upphandlingar kan vara olämpligt från konkurrenssynpunktom någon anbudsgivarespris är givet på förhand.

Vidare anserRRV att prisdiskriminering från försvaretssida inte torde några direkta negativa effekter på helikopterföretagens konkurrensmöjligheter. Detta gäller underförutsättning att försvaret uppnår full kostnadstäckningför den totala verksamhetencivila sjukvårdstransporter.

12 ALTERNATIVA DRIFTFORIVIER

I olika sammanhanghar förslag till alternativa driftformer för Arméns helikoptrar framförts. Såväl branschensom försvaret och departementhar haft idéer om hur verksamhetenkan organiserasoch bedrivas. Förslagen har omfattat såväluthyrning av helikoptrarna till civila operatörer som

bildande av bolag eller stiftelse somägs av staten, landstingen och de civila företagengemensamt.Gemensamt för förslagen har varit strävan en att skapa konkurrensneutrala förutsättningar mellan försvaret och privata helikopterföretag.

I det följande avsnittet 12.1 återges statsmaktemasprincipella uttalanden om verksamhetsform för statlig verksamhet. I avsnitt 12.2 presenteras och diskuteras översiktligt alternativa driftformer. Dessabygger på stiftelse- eller bolagsbildning mellan försvaret, landstingen och civila helikopterföretag, alternativt uthyrning av försvarets helikoptrar. Avslutningsvis sammanfattasRRVs överväganden.

12.1 Statsmakternas uttalanden om verksamhetsformer för statlig verksamhet

I 1993 års budgetproposition prop l99293:lOO bil l s92ff konstateras att myndighetsformen är den verksamhetsform sombör väljas för statlig verksamhet. Konkurrensutsatt verksamhet bör inte, om inte särskilda skäl talar för det, bedrivas i myndighetsform och, i normalfallet, inte av staten.Bolag under myndigheters förvaltning bör inte förekomma, heller bör statlig verksamhet bedrivas i stiftelseform om inte särskilda skäl föreligger.

Regeringen har utarbetat följande generella laiterier för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömaslämplig att bolagisera:

- verksamhetenär av betydandeomfattning - verksamhetenstyrs inte primärt av politiska uppgifter och mål - verksamhetenbedrivs under fungerande konkurrensvillkor - verksamhetenhar kommersiella förutsättningar och är oberoendeav direkta anslagsmedel - verksamheteninnebär ingen myndighetsutövning

Vidare framförs att det är av stor vikt att statensroll ägare är klart som separeradfrån statensansvarför regelverk och konkurrens inom sektorn. Särskilda krav påen korrekt och konkurrensfrämjande upphandling bör ställas på berörda myndigheter. Det statliga ägaransvaretbör bl a därför inte ligga påen myndighet utan på regeringen. Enligt propositionen bör statensom ägare ställa höga krav på lönsamhet i verksamheten.

Ett skäl för den restriktiva hållningen till att bedriva statlig verksamhet i stiftelsefonn respektive i bolag direkt under myndigheter är att staten avhändsegendom samtidigt som svårigheter föreligger för statsmakterna att få ändamålsenlig insyn och möjligheter att påverkaoch kontrollera användningenav de insatta statliga medlen.

Regeringenföreslår i proposition 199394:9 att en stiftelselag skall

bl införas. Lagförslaget innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet samtbestämmelserom tillsyn. Riksdagenhar beslutatatt lagenskall träda ikraft den ljanuari 1996 bet 199394:LU12, rskr l993l94z225. I propositionensallmänna motivering framgår att s k anslagstiftelserinte omfattasav lagförslaget. Med anslagstiftelsemenasen självägande stiftelse sombildats av statenoch som är anslagsberoende.

12.2 Stiftelse, bolag eller uthyrning

Stzfielse

Allmänt sett finns det mycket som talar för att statenskall vara restriktiv medatt användastiftelseformen för statlig verksamhet, framförallt med hänsyn till stiftelsens självägandeställning och ändamåletsvaraktighet. En stiftelse kan inte som en myndighet läggas ner när dessverksamhet inte behövs längre, utan endastnär styrelsen uttömt alla möjligheter att uppfylla stiftelsens ändamål. Myndighetsformen eller bolagsformen tillgodoser ofta på ett bättre sätt statsmaktemasbehov av styrning och insyn.

Bolag

En alternativ driftform är att bilda ett bolag somgemensamtägs av staten,privata helikopterföretag och eventuellt landstingen. RRV anser dock att försvaretshelikoptrar inte bör överföras till bolaget. Helikoptrama ingår i en samlad försvarspolitik och det kan vara svårt att tillgodose det inflytande och den insyn som försvaret behöver i bolaget. Bolaget, somskulle få en samordnandeadministrativ uppgift, kan hyra in helikoptrar från delägarna för att utföra transporterna landstingen.

Om tillräckligt många helikopterföretag är intresseradeatt ingå i bolaget finns möjlighet för bolagetatt bestämmapriset gentemot landstinget och ersättningen för de inhyrda helikoptrarna såatt ingen av delägarnablir utkonkurrerade. Risk för monopolprissâtming är såledesstor. Alternativet skulle möjligen kunnavara ett sätt att bevarakonkurrensen för framtiden, om planer finns att avveckla bolagetnär försvaret lämnar marknaden. Landstingen skulle dock mötaen betydligt försämrad konkurrens i sina upphandlingar.

Den försämradekonkurrenssituationensom landstingen möter skulle kanske teoretiskt kunna kompenserasav att landstingenär delägareeller erhåller insyn i bolaget och dessprissättning på transporterna.Det finns dock en risk för att man skaparen oklar rollfördelning mellan beställare och utförare.

Ett samarbetemellan konkurrerande företag kan strida mot konkurrenslagen. Uppmärksammasbör att bolagets inhyming av

omfattas lagen offentlig upphandling. helikoptrar även kan av om

ovanståendeoch med tankepå att något intresse från Mot bakgrund av för sådantförslag inte har framkommit har RRV inte branschenssida ett utreda förutsättningarna för bolagsbildning. funnit anledning att närmare

Uthyming

övervägasär att försvaret hyr ut helikoptrama till Ett alternativ somkan entreprenörer. Sådanaideér har bl a framförts av

senare ombildat till Konkurrensverket i ett Näringsfrihetsombudsmannen 1991dnr 20891. I beslutetframförs beslut från

skulle någon lease-givarekunna ställa upp och leasa Teoretiskt sett införskaffade tvåmotoriga helikoptrar till de ut av staten vunnit respektiveanbudstävling i de olika entreprenörer som skulle anbudstävlingarkunnahållas utan allt områdena. Härigenom och bolagenskulle slippa att själva stå för för långa mellanrum, investeringskostnaden nyai tvåmotoriga helikoptrar. den tunga kunna statensjälv; alternativt skulle Imse-givaren skulle vara upphandlashos ett privat bolag. Även underhållstjänstenkunna skulle kunna upphandlaspå sammasätt. Anbudskomponenten helikoptertransportemaräknar sedanin leasinggivama för alternativt utnyttjar de motsvarande kostnadeni anbudssumman, helikopter. Leasing-avgiften bör inte subventioneras egenbefintlig är viktigt inte minst för att uppnå utan bör täckakostnaderna.Detta de företag inte önskar utnyttja konkurrensneutralitet gentemot som Kostnadernaskulle med dennamodell i slutleasing-möjligheten. dvs sjukvårdshuvudmännen, medan ändanfalla uppdragsgivarna, har kvar fond för investeringar i staten genomleasingintäktema en subventioneringtill sjukvårdshuvudnya helikoptrar. Eventuell andra vägar än direkt via självaanbudsförmännenbör ske konkurrensneutralitetenvid anbudsförfarandet för att bibehålla

farandet.

när denna idé lanseradesfanns en brist på I början 1990-talet tvåmotoriga helikoptrar. De privata aktörernastod inför höga

investeringskostnader de ville kvar på marknadenför om vara Uthyrning försvaretshelikoptrar kunde då vara sjukvårdstransporter. av brist. Numerahar ett antal aktörer investerat effektiv lösning denna en sida inneburit att intresset från branschens i tvåmotoriga helikoptrar vilket

inte är lika stort.

uthymingspris måstefastställas.Uthymingspriset Modellen innebär att ett till landstingen. Stor omsorg måste påverkar i sin tur anbudsprisema det skall uppfattas läggasner kalkyler-ingenav uthymingspriset om

Priset bör inte heller sättasså högt att ingen som konkurrensneutralt.

53 aktör är intresseradav att hyra och inte heller så lågt att fler vill hyra än vad det finns helikoptrar. Modellen löser såledesinte det prissättningsproblem somfinns när försvaret själv lämnar anbud till landstingen.

En variant av modellen är att försvaret auktionerar ut rätten att få hyra helikoptrama. Den aktör somär villig att betalamestfår hyra försvarets helikoptrar. Auktionsförfarandet bör kombineras medett minimirespektive maximipris för uthyrningen. Minimipriset bör motsvara försvarets särkostnaderför uthyrningen och maximipriset motsvarafull kostnadstäckning.

Eftersom det år ett auktionsförfarande måste den ske före anbudstävlingen för att aktörerna skall veta vilken hyrkostnad somskall ingå i anbudssumman.Den aktör somlämnar högst bud i auktionenerhåller rätten att hyra helikoptern, men denne kanskeinte vinner landstingets anbudsupphandling.Något intresse från aktörens sida att utnyttja sin rätt att hyra helikoptern kommer i sådanafall inte att finnas. Att denna situation kan uppkomma måstedock aktörerna ta med i sin beräkning av vilket pris deär bereddaatt betala för att fä hyra försvaretshelikoptrar. Auktionsförfarandet kan även kombineras meden rått att avstå från att hyra.

Om auktionsförfarandet kombineras med ett maximipris kan flera aktörer vara bereddaatt få hyra helikoptern till detta pris. Lottdragning kan skilja aktörerna åt, men slumpen kanske inte är bästasättetatt fördela resurser på.

I uthyrningsaltemativen måstemilitära aspekterbeaktas.Enligt RRVs uppdrag bör t ex uthyrning inkludera militära piloter. Vidare måsteavtal utformas somgaranterar att helikoptrarna underhålls enligt militära önskemål etc. Detta kan medföra högre administrationskosmaderför försvaret än vad som vore fallet om försvaret själv lämnar anbud till landstingen.

Vidare bör den eventuella lägre kostnadsom försvarethar för sina helikoptrar jämfört med privata företag direkt komma landstingentill del. I uthymingsaltemativen är det inte självklart att så blir fallet. Den aktör somhyr försvarets helikopter sänker inte sitt anbudspris till landstingen merän vad som denne bedömerär nödvändigt för att vinna anbudstävlingen.

Utförsäljning av helikoptrama

Om statsmakternaanseratt försvaretssjukvårdshelikoptrar inte längre behövssom militär resurs kan helikoptrarna säljas.Köpare till helikoptrama kan vara bådelandsting, som vill bedriva

sjukvårdstransportemai egenregi, och privata bolag som vill utöka sin helikopterkapacitet. En eventuell försäljning innebär att försvaret lämnar marknadenför civila sjukvårdstransporter.

Landsting somväljer att införskaffa en helikopter kan hyra in den personalsombehövsför att utföra transporternaoch underhållet. Att bedriva verksamheteni egenregi kan vara ett alternativ för de landsting somräknar med att verksamhet kommer att bedrivas under ett antal år. I annat fall torde det framstå som alltför kostsamtjämfört med att hyra in transporttjânsten.

Försvaretbör vid en eventuell utförsäljning till privata företag tillämpa marknadsprissättningför att inte snedvrida konkurrensen. Om försäljningen riktar sig till landstingen kan läget vara annorlunda. Den primära fråganär då vilka omständighetersom skall vara styrande för valet mellanintresseradelandsting; skall det vara landstingens betalningsvilja, kriterier grundade på det uttalade behovet, eller någon annat Rättvisekrav från de olika landstingenkommer troligen att ställas. Vid övervägandeom avstegfrån marknadsprissättningmåste statenävenbeaktadet alternativa värdet av den förlorade intäkten.

Eftersom helikoptrama är införskaffade primärt för militära behov torde ett utförsäljningsaltemativ inte vara aktuellt. Redogörelsen lämnades endastsom en illustration till att det inte finns några enkla lösningar på frågan om alternativa driftfonner för försvarets helikoptrar.

12.3 Sammanfattning av RRVs överväganden

RRV anseratt alternativa driftformer inte innebär någon enkel lösning på problemet att försvarets helikoptrar skall komma till användning civilt, samtidigt somkonkurrensaspekterskall beaktas.Av försvarsskäl bör inte helikoptrama säljas eller överföras till något gemensamtägt bolag. I det mestrealistiska alternativet, uthyrning, måste fortfarande priser beräknas somskall vara rättvisande och konkurrensneutrala. Förslaget innebär såledesinte någonstörre skillnad jämfört med idag. För alternativen måsteävenbeaktasmilitära krav och att det inte heller kan uteslutasatt administrationenkring alternativa driftformer blir mer kostsamän i dagsläget.

13 l3RVs AYSLUTANDE KOMMENTARER OCH

OVFRVAGANDEN

RRV konstateraratt frågan om huruvida en militär medverkanvid civila Sjuktransporterskall genomföras och i så fall hur, inte har någon enkel lösning. För varje tänkbar lösning kan positiva eller negativaeffekter av varierandegrad identifieras för någon eller någraav de parter som berörs; försvaret, civila företag, landstingen, stateneller enskilda

55 människor.

Oavsett vilken lösning somväljs kommer ett beslutatt behöva föregås av en noggrann avvägningav effekter och konsekvenserför dessa parter liksom för samhälletsomhelhet. Konsekvensernakan vara av såväl principiell natur vad gäller t ex konkurrensaspektersom av mer handfast slag vad gäller t ex outnyttjad kapacitet för törsvarshelikoptrama.

Betydande belopp finansierademed skattemedelhar åtgått till investeringen av försvarets Hkp 11. Utöver själva investeringen har även för övrigt storaresurserlagts ned på att åstadkomma lösning så en som litet som möjligt inkräktar olika parters intressen. Under fredstid utgör Hkp ll en avanceradoch till stor del ledig resurs som skulle kunna användastill att höja kvalitén påden sjukvård somerbjuds medborgarna. Med en samladsynpå det allmännas medel är det därför närmast oundvikligt att anseannatän att denna kapacitetbör komma till användning.

Samtidigt har dock statsmakternaprop 199293:l00 bil l s 92ff uttalat att konkurrensutsatt verksamhet, s k affärsverksamhet, inte bör bedrivas i myndighetsforrn om inte särskilda skäl talar för det. enskildaI fall kan dock undantagvara motiverade.

Når undantag görs bör en strävanvara att i störstamöjliga utsträckning undvika en prissättning sominnebär att konkurrensneutraliteten på marknaden rubbas. enskilda fallI kan dock avsteggörasom det från politiska eller andra utgångspunkteransesangelägetatt enskilda eller organisationer får tillgång till vissa varor eller tjänster oberoendeav betalningsförmåga.

Riksdagen hari 1987års försvarsbeslut prop 198687:95 bil FöUl1, rskr 310 uttalat att sjuktransportkapacitetenmed helikopter borde öka för att tillgodose behoveni krig och att detta borde genomföras såatt även behoven i fred kan tillgodoses. Hur dettaskall uppnåskan betraktas ur två perspektiv, ettföretagsekonomiskt och ett samhällsekonomiskt Beträffande det förstnämndakan följande konstateras.

Till nu gällande marknadspriserhar den civila helikopterbranschen kapacitet att tillgodose den efterfrågan som finns. Vissa landsting uppges dock ha behov av transportermen ansersig samtidigt sakna betalningsförmågaatt upphandlatjänsten.

Ett sätt att få landstingenatt öka sin användningav helikoptrar är att tillämpa ett pris för försvarets helikoptrar som understiger civila företags. Det leder dock inte nödvändigtvis till ett totalt sett större utnyttjande av helikoptertransporter eftersom civila företag kan bli utkonkurrerade. Med tanke att försvaret planerar att lämna marknadenefter tio år skulle

S6 därför den långsiktiga effekten istället kunna bli en minskning av helikoptertransporter. Enda möjligheten att förhindra en sådanutveckling torde därför vara att ett lägre pris endasterbjuds landsting som annati fall inte skulle efterfråga tjänstenalls.

Att från försvarets sida tillämpa ett pris som understiger kostnadernaför verksamheten,och vad civila aktörer har realistiska möjligheter att erbjuda, skulle innebära ett medvetetavstegfrån konkurrensneutral prissättning. Man kan dock inte sägaatt de civila aktörerna missgynnas av förfarandet. De landsting som skall erbjudasdet lägre priset är sådana somi annatfall inte skulle ha efterfrågat helikoptertransporter.

Ett sådantalternativ kan även vara förenligt medett samhällsekonomiskt synsätt. Om ett sådantperspektiv anläggskan följande konstateras.Ett pris som ligger mellan försvarets särkostnadoch landstingens betalningsvilja är samhällsekonomiskteffektivt. Det går dock inte att fastställa om priset skall ligga i närhetenav landstingensmaximala betalningsvilja eller i närhetenav försvaretsminimikrav på ersättning. Vilket pris som bestämsinom detta spannär primärt ett fördelningsproblem mellan offentliga aktörer.

Om betalningsviljan varierar mellan de olika landstingenskulle såledesen prissättning somgrundar sig på de enskilda landstingensbetalningsvilja kunna vara effektiv. En förutsättning är dock att landstingenär villiga att betala mer än försvarets särkostnader.

Ett sådantalternativ är dock inte invändningsfritt. En svårighetär t ex att mäta betalningsviljan hos landstingen. Även tidsaspektenmåstebeaktas. Marknader, liksom politiskt styrda organisationer, förändraskontinuerligt i olika avseenden.De förutsättningar somidag utgör underlag för beslut kan ocksåunder en tioårsperiod förändras mångasätt. I den mån landsting inte ansersig kunna uppfylla behovetav helikoptertransporter av ekonomiskaskäl, grundar sig detta en prioritering av tillgängliga medel, vilken kan vara annorlunda i framtiden. Dessafaktorer bör vägas in i bedömningen.

Sammanfattningsviskonstaterar RRV att de skillnader i förutsättningar som av naturliga skäl föreligger mellan försvaret och civila företag torde innebäraatt alla förslag till lösningar somsyftar till konkurrensneutralprissättning, kommer att leda till fortsatta invändningaroch diskussionerom hur detta begreppskall definieras. ett rent samhällsekonomisktsynsättger vid handenatt ett effektivt pris kan ligga var som helst mellan försvaretssärkostnadoch landstingens betalningsvilja. utifrån ett teoretiskt perspektiv ta fram en invändningsfri lösning för att uppnå intentionerna i 1987 års försvarsbeslut, är knappastmöjligt.

Helikopterfragan har varit aktuell och utretts under lång tid. Det torde idag ñnnas tillräckligt underlag för ett beslut om huruvida verksamheten alls skall bedrivas, och om såär fallet, efter vilka principer tjänsten skall erbjudas. En fortsatt situation där ytterligare resurserförbrukas i ansträngningaratt nå den bästa lösningen är knappastacceptabel.

Försvarets behov av utbildning av helikopterförare innebär ett betydande utnyttjande av helikoptrar idag för renautbildningsändamål. Detta sker samtidigt somlandstingen köper in transporttjänster från civila företag. Enligt RRVs uppfattning bör därför en lösning eftersträvassomleder till att befintliga resurseranvänds i större utsträckning. Detta bör så långt möjligt ske med hänsyntagentill marknadssituationenoch med beaktande av den fria konkurrensenspositiva effekter.

RRV anserutifrån det ovan sagdaatt mycket talar för en lösning där prissättningen sker med utgångspunkti landstingens betalningsvilja. Ett sådanlösning kräver ett särskilt beslut av statsmakternadär det framgår i vilka fall försvaret skall lämnaanbud och vilken prissättningsmodell som då skall tillämpas. En sådanlösning torde ha förutsättningar att uppfylla statsmakternasmål att öka helikopterkapacitetcn samtidigt som konlcurrensförutsättningamapå marknadenför civila sjukvårdstransporter inte onödigtvis snedvrids.

Bilaga 3

1¶Civilt bruk försvarets

av resurser

Eva Edwards son

1.1¶Inledning

Medlemskapet i den Europeiska unionen och redan det tidigare EES-avtalet innebär att den svenska staten måste ta hänsyn till de förpliktelser följer EG- och som av EUfördragen. Vad gällercivilt bruk av försvarets resurser är det främst tre olika regelverk som måste beaktas nämligen konkurrensreglema, reglerna offentlig upphandom ling och reglerna om statsstöd. EU:s konkurrensregler skall tillämpas endast om handeln mellan Sverige och ett annat EU- eller EES-land berörs. Om så inte är fallet tillämpas i stället den svenska konkurrenslagen. EU:s regler om offentlig upphandling är införlivade i svensk lagstiftning lagen 1992:1528 genom om offentlig upphandling. Det sistnämnda regelverket, statsstödsreglema, är inte omsatta i någon svensk lag, men de måste tillämpas i de fall handeln mellan medlemsstaterna påverkas och konkurren-

sen snedvrids.

1.2 EG-rättens tillämplighet

1.2.1 Är samhandelskriteriet uppfyllt vid civilt bruk av försvarets resurser

Kravet på att handeln mellan medlemsstaterna skall påverkas det k samban- - s delskriteriet är främst lagvalsregel, avgör EG-rätten eller nationell - en som om lag skall tillämpas. Begreppet handel har en vidsträckt betydelse och innefattar även handel med tjänster, vilket är det vanligaste vid civilt bruk försvarets Enav resurser. ligt EG-domstolens praxis är det inte nödvändigt att handeln faktiskt har påverkats, utan det räcker att det är troligt att handeln skulle kunna påverkas. Domstolen har i ett flertal domar slagit fast, att EG-rätten är tillämplig handeln påverkas direkt eller om indirekt, faktiskt eller potentiellt. I art 92, som gäller statsstöd,står det visserligen att

statsstöd är otillåtet i den mån det påverkar handeln, inte heller denna skrivning men ansesinnebära krav faktisk påverkan. I praktiken innebär detta att sarnhandelskriteriet är uppfyllt befintliga hanom delsströmmar ändras eller att handeln utvecklas annorlunda än vad hade varit falsom let om den eventuella konkuirensbegränsningen eller statsstödet inte hade existerat. Hittills har det inte existerat några handelsströmmar mellan Sverige och andra EUeller EES-länder inom de marknader som berörs civilt bruk försvarets av av resurser. Det kan alltså endast röra sig om potentiell påverkan handeln mellan medlemsstatema. Medför civilt bruk av försvarets resurser att handeln mellan Sverige och andra EUEES-länder potentiellt sett utvecklas annorlunda Ja, i vissa fall, eftersom civilt bruk av försvarets resurser kan avskräcka företag från andra EUEES-länder från att etablera sig den svenska marknaden. Likaså då utländska företag är etablerade som

utomlands men nära den svenska gränsen önskar lägga anbud på den svenska marknaden påverkas handeln mellan länderna. Det faktum att civilt bruk av försvarets resurser är begränsat till Sverige är inte något hinder för att EG-rätten skall kunna tillämpas. Enligt EG-domstolen kan det föreligga potentiell påverkan på handeln även i detta fall. Något generellt svar på frågan om samhandelskriteriet är uppfyllt eller kan alltså inte ges, utan det beror på formen för det civila bruket. Det är upp till kommissionen och ytterst EG-domstolen att avgöra, om handeln mellan medlemsstaterna påverkas eller inte. I utredningen redovisas därför konsekvenser för civilt bruk av försvarets resurser bådenär EG-rätten är tillämplig och när svensk lag tillämpas.

1.2.1.1 Helikopterfrâgan

Om marknadsaktörema helikoptermarknaden i Norrland eller andra platser där helikoptrama är stationerade potentiellt sett skulle kunna vara t ex norska eller finska bolag så är samhandelskriteriet uppfyllt och EU:sEES-avtalets konkurrensreger och statsstödsregler skall tillämpas. I detta fall bör samhandelskriteriet anses vara uppfyllt, trots att inget utländskt intresse ännu visats för att konkurrera om kontrakt att utföra Sjuktransporter på de geografiska marknader som är aktuella för de fem helikoptrarna frågan gäller. Det faktum att ett norskt bolag slutit avtal med landstinget i Värmland visar, att det är troligt att utländska bolag kan ha intresse av att etablera sig i Sverige. Därmed bör EG-domstolens krav på indirekt, potentiell påverkan på handeln mellan medlemsstaterna ansesvara uppfylld.

1.2.1.2 Övriga former civilt bruk försvarets

av av resurser

I de fall befintliga handelsströmmar inte ändras eller handeln mellan medlemsstaterna inte kan sägas utvecklas annorlunda trots den eventuella konkurrensbegränsningen eller statsstödet är samhandelskriteriet inte uppfyllt och endast svensk lag tillämpas. T ex kan beställningslrañk med buss för lokala Skolskjutsar inte sägaspåverka handeln mellan Sverige och andra EUEES -lånder på ett märkbart sätt och därför måste man inte ta hänsyn till EG-rätten. Emellertid kan man inte avgöra detta generellt, utan man måsteavgöra från fall till fall om samhandelskriteriet är uppfyllt.

1.3¶Konkurrensregler

1.3.1 Allmänt

De svenska konkurrensreglema är utformade med EU:s konkurrensregler som förebild. Den svenska lagens materiella bestämmelser skall tolkas mot bakgrund av rättspraxis inom EU. I den följande framställningen kommer själva sakfrågan om

civilt bruk av försvarets resurserstrider mot konkurrensreglema eller inte att bedömas

med utgångspunkt i 6 och 19 i den svenska konkurrenslagen. Resultatet av bedömningen kommer i det här fallet även att vara giltigt, om man använder EU:s konkurrensregler i art. 85 och 86 EEG-fördraget. Den nya konkurrenslagen har företräde framför förordning 1986:1111 som reglerar militär medverkan i civil verksamhet.

Detta dels för att konkurrenslagen är lag och dels för att den tillkom en senareän förordningen.

1.3.2 Den svenska konkurrenslagen Konkurrensverket har i sin rapport Sambruk i offentlig sektor angivit att civilt bruk av försvarets resurser skulle kunna strida mot konkurrenslagen. Något brott mot konkurrenslagen har ännu inte kunnat konstateras, även om Konkurrensverket uttrycker farhågor för att konkurrensen på ett flertal olika marknader kan komma att snedvridas. Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning kommer emellertid i praktiken endast undantagsvis att kunna tillämpas civilt bruk av försvarets resurser beroende på lagens utformning.

1.3.2.I Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag Paragrafen förbjuder samarbete mellan företag. De enheter inom försvaret som erbjuder civilt bruk av försvarets resurser är att betrakta som företag i konkurrenslagens mening, eftersom de bedriver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. försvaret måste naturligtvis respektera konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande avtal i § 6 KL. Emellertid är försvarets motparter sällan företag. I de flesta fall av civilt bruk av försvarets resurser upphandlar kommuner eller landsting tjänster av försvaret. Kommuner och landsting är vid upphandling inte att betrakta företag i som konkurrenslagens mening och därför kan § 6 KL inte tillämpas.

3.2.2 Missbruk av dominerande ställning Närmare till hands ligger, att civilt bruk av försvarets resurserskulle kunna innebära missbruk av dominerande ställning genom underprissättrting. För att avgöra ett föom retag d v s en enhet inom försvaret som är verksamt inom civilt bruk försvarets av resurser har en dominerande ställning måste man först avgöra vad är den relesom vanta marknaden. Den relevanta marknaden bestämsav vad somär produktmarknaden och vad som är den geografiska marknaden. Även här går det inte att säga något allmängiltigt om civilt bruk av försvarets resurser, utan frågan måsteavgöras från fall till fall. När man väl har lyckats avgöra vad som är den relevanta marknaden återstår att bestämma det aktuella företagets marknadsandel. Här får man söka ledning i EG-domstolens praxis. Om marknadsandelen är 40-45% och företaget i oberoende stort agerar av sina konkurrenter räcker denna marknadsandel till en dominerande ställning, vilket blev domstolens slutsats i fallet United Brands 2776 ECR [1978] s 207. Med en marknadsandel under 25 % bör en dominerande ställning anses vara utesluten. En marknadsandel ca 50 % skapar en presumtion att företaget innehar en dominerande ställning och marknadsandelar över 70 % bör företaget faktiskt anses inneha en dominerande ställning. i Helikopterfrågan intar liksom tidigare en särställning. Den relevanta produktmarknaden är i detta fall Sjuktransporter med helikopter. Den geografiska marknaden är i det korta perspektivet relativt snäv, beroende helikoptramas räckvidd. Eftersom försvaret endast sedan den l januari l995 har börjat verka marknaden lör sjuktransporter per helikopter, innehar försvaret ännu inte någon dominerande ställning. En sådan

ställning skulle emellertid säkerligen kunna uppkomma, precis som Konkurrensverket konstaterar i sitt beslut om icke-ingripande besked åt Norrbottens Arrnéflygbataljon Dnr 66093

För andra former av civilt bruk av försvarets resurser skulle man i vart och

ett av fallen behöva fastställa produktrnarknaden, den geografiska marknaden och marknadsandelen för att avgöra om det kan vara fråga om en dominerande ställning. Detta är

en uppgift för Konkurrenverket inom ramen för dess handläggning ärenden

av som anmäls dit. Med tanke på vad civilt bruk av försvarets resurser ofta består i busstransporter, utbildning, dykverksamhet o d kan man förmoda att försvaret ytterst sällan kommer att inneha en dominerande ställning.

I de fall en dominerande ställning väl kan konstaterats återstår att avgöra om företagets beteende kan utgöra missbruk. Vilken prissättningsmodell man än väljer för civilt bruk av försvarets resurser så är det ändå ett konstruerat pris. Man kan emellertid inte förutsätta, att när försvaret erbjuder kvalitetsmässigt lika bra eller bättre tjänster till ett lägre pris än vad privata aktörer på marknaden vid ett givet tillfälle erbjuder, så föreligger i sig underprissättning.

Underprissättning är inte ett entydigt begrepp. Den engelska termen är predatory pricing, vilket kan översättas med r6va1prisséittning. Det faktum att företag maximerar sin vinst och slår ut mindre konkurrensdugliga företag är ett normalt inslag

en marknadsekonomi. Likaså kan ett pris som inte täcker företagets kostnader under vissa omständigheter vara motiverad, tex när det gäller att introducera en ny produkt på marknaden. Underprissättning är emellertid skadlig för konkurrensen, när ett företag, som redan har en dominerande ställning, bestämmer sig för att göra sig av med sina konkurrenter. När företaget till slut är ensamt på marknaden kommer det att vilja dra nytta av sin monopolställning så mycket som möjligt, eftersom det är kostsamt att ägna sig åt underprissättrting. De företag som gick i konkurs gjorde det inte för att de var ineffektiva företag, utan för att de inte hadesamma resurser att uthärda en prisnivå som inte täcker kostnaderna.

Svårighetema att avgöra vad som är underprissättning har lett till att i doktri-

man nen och i domstolars praxis i första hand har velat skapa en objektiv metod att bestämma vad som är underprissättning. Eftersom ett lågt pris också kan vara uttryck för en sund konkurrens, är det ofrånkomligt att den objektiva metoden måste kompletteras med ett ytterligare moment. Olika rättsordningar har olika lösningar.

Det grundläggande rättsfallet från EG-domstolen som behandlar underprissättning är fallet AKZO 6286 [ECR] 1991 s 3359. Domstolens utslag innebär att underprissättning kräver c ett prisrekvisit företaget säljer under sin kostnader

- 0 ett subjektivt rekvisit syftet skall vara att eliminera en konkurrent.

-

EG-domstolen uttalade, att ett pris från ett dominerande företags sida som är lägre än den genomsnittliga rörliga kostnaden, i normalfallet syñar till att eliminera en konkurrent. Ett pris som ligger över den genomsnittliga rörliga kostnaderna, men lägre än de genomsnittliga totala kostnaderna utgör också underprissättning, om det ingår i en plan att eliminera konkurrenter.

-

Tolkningen av underprissättningi svensk rätt följer EG-domstolens tolkning.

I U S A presenterade ekonomema Areeda och Turner 70-talet en modell för att definiera underprissättning. Modellen syftar till att sälta upp objektiva krav för att

kunna avgöra vad som är underprissättning och innebär granskar företagets

att man kostnader. Om priset understiger företagets genomsnittliga rörliga kostnader bör domstolar enligt Areeda och Turner betrakta förfarandet som underprissättning. Modellen har emellertid blivit kritiserad och har inte använts av the Supreme Court. Däremot har, som framgår ovan EG-domstolen tagit intryck modellen. Amerikansk rätt krä-

av ver 0 ett prisrekvisit företaget säljer under sina kostnader

- 0 ett sannolikhetsrekvisit det föreligger stor sannolikhet att förlusten som företaget

-

gör vid underprissättningen kommer att kunna återtas i ett senareskede

Amerikansk rätt innehåller alltså inget subjektivt rekvisit, d måste inte visa

v s man att prissättningen är ett led i en plan att slå ut sina konkurrenter. Enligt praxis i lägre instanser presumeras priser under den genomsnittliga rörliga kostnaden att vara olagliga, medan priser över den genomsnittliga rörliga kostnaden men under den

genomsnittliga totala kostnadenpreseumeras att vara lagliga.

Vid tolkningen av svensk rätt, EG-rätt och amerikansk rätt uppstår det praktiska problem vid bestämmandet av kostnader. Vad skall betraktas fasta kostnader och

som vad är rörliga kostnader Det finns inget entydigt svar på detta. I sitt avgörande

av AKZO-fallet definierade EG-domstolen t ex arbetskostnaden fast kostnad. Av-

som en görandet visar också att det krävs en omfattande analys av företagets olika kostnader och en klassificering av dessa i fasta och rörliga kostnader. Detta är inte helt enkelt att åstadkomma.

Genom sitt engagemang i civilt bruk av försvarets resurser bedriver försvaret både uppdragsñnansierad och anslagsfinansierad verksamhet. Som Konkurrenverket påpekar finns det en risk för s k korssubventionering. Korssubventioncring innebär

- populärt uttryckt att det man förlorar på gungoma tjänar man på karusellen. Ett företag

som tillverkar två produkter, varav den ena en konkurrensutsatt marknad och den andra på en marknad där den av någon anledning möter ingen eller svag konkurrens, skulle kunna subventionera den konkurrensutsatta produkten genom att hålla ett högt pris på den andra produkten. Konstaterad korssubventionering skulle innebära missbruk av dominerande ställning, givet att alla andra förutsättningar för detta är

uppfyllda, men också en konflikt med EU:s statsstödsregler. Det senarebehandlas nedan.

Även försvaret skulle

om göra sig skyldig till underprissättning återstår det att analysera varför. Enligt svensk rätt och EG-rätten är det endast försvarets syfte med

om det låga priset är att slå ut sina konkurrenter som beteendet kan utgöra missbruk

av dominerande ställning. Konkurrensverket anser i helikopterfrågan att något sådant syñe inte kan konstateras. § 19 kommer alltså inte att kunna tillämpas ens när försvarets enheter innehar en dominerande ställning den relevanta marknaden. Att sedan konkurrenter till försvaret kommer att i konkurs och försvinna från marknaden kan bli en olycklig följd av försvarets agerande, men är inte försvarets syñe.

1.3.3 Slutsats

Civilt bruk av försvarets resurser faller i de flesta fall utanför tillämpningsområdet för förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i § 6 KL. För att försvaret skall komma i konflikt med § 19 KL måsteföljande förutsättningar vara uppfyllda: 0 en dominerande ställning måste innehas

0 försvarets produktion av varor eller tjänster måste underprissättas 0 underprissättningen skall ske i syfte att slå ut konkurrenter

Om prissättningen sker med hänsyn till RRVzs yttrande om Hkp ll, så kan priset inte sägas ligga under de genomsnittliga totala kostnaderna. Presumtionen under-

om prissättning eller korssubventionering är därmed undanröjd. För övriga former civilt

av bruk av försvarets resurser gäller att RRV:s prissättningsmodell mäste användas.

På ansökan av Norrbottens Arméflygbataljon har Konkurrensverket meddelat ickeingripandebesked för fördelningen av samdrifisvinster mellan militären och berörda landsting. Ett icke-ingripandebesked innebär, att Konkurrensverket har förbundit sig att inte tillämpa de sanktionsmöjligheter som står till buds enligt konkurrenslagen. Den materiella prövningen som Konkurrensverket gjort i ärendet visar att i enlighet med resonemanget ovan civilt bruk av försvarets resurser endast undantagsvis angripas med konkurrenslagen.

1.3.4 EU:s konkurrensregler

I de fall EG-rätten är tillämplig skall dess konkurrensregler tillämpas i stället för den svenska konkurrenslagen. Från materiell synpunkt blir det ingen skillnad i resultat vid prövningen om civilt bruk av försvarets resurser strider mot förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i art 85 EEGF eller förbudet mot missbruk av dominerande ställning i art 86 EEGF. De svenskaparagrafema 6 och 19 i konkurrenslagen är

som nämnts utformade med EU:s regler som förebild. Precis som fallet är med den svenska konkurrenslagen kommer EU:s konkurrensregler endast i undantagsfall att kunna appliceras pâ civilt bruk av försvarets resurser.

Emellertid bör man notera det faktum att EG-domstolens avgörande handlade om ett privat företag. Det är inte helt säkert att EG-domstolen skulle göra samma bedömning när det gäller ett offentligt företag. Avgörande för att art 86 EEGF eller § 19 KL inte är tillämplig på civilt bruk av försvarets resurser är, att försvaret inte har till syfte att slå ut sina konkurrenter. Detta subjektiva rekvisit krävde EG-domstolen i det ovan Omnämnda fallet AKZO. Försvaret och andra offentliga organ kommer emellertid aldrig att ha syftet att slå ut sina konkurrenter. Man kan därför diskutera om det är relevant att begära att det subjektiva rekvisitet skall vara uppfyllt när det är fråga om offentliga företag.

1.4 Lagen om offentlig upphandling

1.4.1 Allmänt

När stat och kommun gör upphandlingar måste LOU lagen 1992:1528 om offent-

lig upphandling ändrad genom lag 1993:1468 beaktas. Lagen innehåller samma

materiella rättsregler som EU:s direktiv om offentlig upphandling och genom att följa den uppfyller en upphandlande enhet bådeden svenska lagstiñarens och EU:s krav offentlig upphandling. Tidigare var statliga myndigheter bundna av Upphandlingsförordningen, medan kommuner, till följd av ett frivilligt åtagande, omfattades av ett

kommunalt upphandlingsreglemente. Numera gäller upphandlingslagens regler både stat och kommun. Vidare kan upphandlingar överprövas av domstol och det kan också utdömas skadestånd till dem som lidit skada, upphandlingen inte gått rätt till. om All upphandling skall ske affärsmässigt, d v s i konkurrens med antagande av det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet utan ovidkommande hänsyn. Det sistnämnda föreskrevs också av Upphandlingsförordningen och det kommunala upphandlingsregav lementet. LOU innehåller ett antal angivna belopp k tröskelvärdenTröskelvärdena - s är olika for olika typer av upphandlingar. För upphandling och tjänster, vilket av varor är aktuellt vad gäller civilt bruk av försvarets resurser är tröskelvärdet 200 000 ECU ca 1,8 miljoner SEK Ovanför tröskelvärdet måste EU:s regler följas strikt. Under tröskelvärdet kräver EU inget annatän att grundläggande EG-rättsliga principer förbud - t ex mot diskriminering p g a medborgarskap skall beaktas. Den svenska lagstiftaren - har valt att låta alla upphandlingar över och under tröskelvärdena omfattas LOU, för de av men senare är inte alla paragrafer i LOU tillämpliga utan upphandlingen skall följa reglerna i LOU 6 kap. I en bilaga till LOU kallad Avdelning B finns vissa tjänster förtecknade. För dessa tjänster skall också förfarandet i 6 kap användas, oavsett värdet på tjänsten. Den upphandlande enheten har enligt huvudregeln skyldighet att anta det billigaste anbudet. En altemativregel ger emellertid möjlighet att anta det kvalitetsmässigt bästa anbudet, där kvalitet är en kombination av a pris, servicegrad, miljöhänsyn De o omständigheter som den upphandlande enheten tänker ta hänsyn till måste noga anges. En pågående upphandling kan överprövas av länsrätten i första instans fram till dessatt beslut om upphandling fattas. Om det blir aktuellt med talan skadestånd efter det om att ett oriktigt upphandlingsbeslut har fattats, prövas detta av tingsrätten i första instans. Skadestånd kan utgå för hela den skadan, inklusive det positiva kontraktsintresset, d v s även för utebliven vinst. Den skadelidande har rätt till den ekonomiska ställning som om han eller hon hade vunnit upphandlingen.

1.4.2 Lagens tillämplighet vid civilt bruk försvarets av resurser

LOU skall tillämpas av bl a statliga och kommunala myndigheter. Konkurrensverket har i sin rapport Sambruk i offentlig sektor uttryckt tvekan LOU är tillämplig om på sambruk. LOU anger i l kap 5 §ett antal definitioner. Här definieras upphandling som köp, leasing, hyra eller hyrköp byggentreprenader eller tjänster. Uppav varor, handlingskontrakt är skriftliga avtal upphandlande enhet ingår avseende som en upphandling enligt denna lag. Upphandlande enhet är statliga, kommunala och andra myndigheter, beslutande församlingar i kommuner, landsting och kyrkliga kommuner... Civilt bruk av försvarets resurser innebär att försvaret erbjuder sina tjänster på marknaden. De som önskar ta dessa tjänster i bruk måste köpa leasa, hyra, hyrköpa dem av försvaret och sluta ett kontrakt om detta med försvaret eller enhet inom försvaret. l de fall den upphandlande enheten och den erbjuder tjänsten är skilda som juridiska personer är LOU tillämplig. LOU är alltså tillämplig då tex kommun eller landstingskommun önskar utnyttja civilt bruk av försvarets resurser. Frågan är om LOU är tillämplig då en statlig upphandlande enhet önskar köpa tjänster av försvaret. Nämnden för offentlig upphandling NOU LOU inte anger, att

skall tillämpas köp mellan statliga myndigheter avseende produktion inom endera myndighetens normala verksamhetsområde. Hur begreppet myndighetens normala verksamhetsområde skall tolkas kan endastdomstol säkert avgöra. Man kan dock anta att försvarets normala verksamhetsområde består i försvar av landet. Detta är inte

en tjänst som kan köpas. inte i något fall har civilt bruk av försvarets resurser tagit sådan form, att det kan sägas utgöra försvar av landet. Detta talar för att LOU kan

vara tillämplig även när en statlig upphandlande enhet utnyttjar civilt bruk av försvarets resurser.

Vid civilt bruk av försvarets resurser är försvaret den som erbjuder tjänstema. Ansvaret för att reglerna om offentlig upphandling beaktas åligger i första hand den upphandlande statliga eller kommunala enheten. Försvarets ansvar består i att som anbudsgivare avge ett schysst anbud. de fallI ett privat rättssubjekt utnyttjar civilt bruk av försvarets resurser tillämpas inte LOU.

1.4.2.1 Västerbottens läns landstings uppphandling av helikoptertjcmster

De landsting som önskar utnyttja helikoptrar vid Sjuktransporter har möjlighet att sluta avtal med försvaret om detta. LOU är tillämplig. Ett exempel är Västerbottens läns landstings upphandling av ambulansuppdrag med helikopter 941220. Landstinget valde att sluta avtal med Annéflyg AF Landstinget uppdrog 940825 sin servicenämnd att begära anbud för helikopterentreprenad. Vid anbudstidens utgång 941103 hade fem anbud inkommit. Landstingsstyrelsen valde 941219 att fastlägga ambitionsnivån för 1995 vilket innebar krav på bl a stor helikopter, tolv månaders beredskapstid, vilket förutsätter mörker- och instrumentflygning, omgående anspänningtid under dagtid. Fyra anbud motsvarade denna arnbitionsnivå. Arméflyg var den ende anbudsgivaren som kunde erbjuda en stor helikopter med två motorer, vilken från början varit avsedd för ambulansflygning inklusive medicinteknisk utrustning. Denna höga kvalitet, tillsammans med ett pris som låg strax över medel bland anbudsgivama, gav Arméflyg kontraktet.

Västerbottens läns landsting valde att genomföra ett förenklat upphandlingsförfarande enligt 6 kap LOU, trots att värdet den upphandlade tjänsten drygt 7 milj SEK överstiger tröskelvärdct. Anledningen är att landstinget helt korrekt betraktade helikoptertjänsten som främst sjukvård, vilket är klassat som en s k B-tjänst. B-tjänster upphandlas alltid enligt 6 kap oberoende av värdet på tjänsten. Transporter i sig är klassat som A-tjänst och här avgör tröskelvärdet om upphandlingsförfarande enligt femte eller sjätte kapitlet skall användas. Genom beslutet att genomföra en förenklad upphandling har landstinget inte annonseratupphandlingen i EGT, vilket föreskrivs i det öppna upphandlingsförfarandct i 5 kap.

Andra landsting som önskar upphandla helikoptenjänster för sjuktransporter bör följa Västerbottens modell. försvarets helikoptrar håller en mycket hög kvalitet. Prisnivån är också konkurrenskraftig. Det förutsätts att RRV godkänt den modell för framräkning av pris på helikoptertjänsten. försvarets framtida framgångar som anbudsgi-

bestäms i huvudsak hur konkurrenskraftigt det pris är som kan erbjuda. Så vare av man länge priset inte är orimligt d v s ett dumpingbud, lägger lagen om offentlig upphandling inte några hinder i vägen för att upphandling kan ske efter den modell som Västerbottens läns landsting erbjuder.

1.4.2.2 Problem om denna modell eventuellt inte kan användas

Det står varje landsting fritt att upphandla försvarets helikoptrar eller inte. Landstingen kanske inte önskar utnyttja helikoptrar överhuvudtaget. Om de vill ha helikoptrar, kanske de inte önskar upphandla försvarets helikoptrar. Försvarets helikoptrar håller högsta kvalitet och förmodligen skulle varje landsting vilja utnyttja dessa,om bara priset på dem är det Om priset inte är det rätta, finns inget att göra. Eftersom priset som försvaret sätter på sina helikoptrar är ett konstruerat pris, är det viktigt att konstruera detta på bästa sätt. Utifrån upphandlingslagens synpunkt är ett pris godtagbart så länge det inte är orimligt lågt och någon tillfredsställande förklaring inte kan lämnas till detta.

1.4.2.3 Andra former av civilt bruk försvarets Upphandlingar under av resurser. tröskelvärdena

Värdet på många tjänster som försvaret erbjuder civilt bruk försvarets som av resurser når inte upp till tröskelvärdet på 1,8 miljoner. Vid dessa upphandlingar skall LOU endast tillämpas av en mindre krets myndigheter, i vilken statliga och kommunala myndigheter dock ingår. Upphandlingar av varor och tjänster under tröskelvärdet skall även de genomföras affärsmässigt. Lagens första, sjätte och sjunde kapitel gäller. Även vid dessa upphandlingar kan talan om över-prövning av upphandlingsproceduren och talan om skadestånd kan prövas av respektive allmän domstol

1.4.3 Slutsats

Det finns inte någon grundläggande motsättning mellan civilt bruk av försvarets resurser och lagen om offentlig upphandling i sig. Detta förutsätter att de enheter som omfattas av LOU och som önskar köpa försvarets tjänster i enlighet med lagens agerar föreskrifter.

1.5 Statsstöd

1.5.1 Allmänt

Konkurrensverket påpekar i sin rapport om sambruk, att detta skulle kunna komma i konflikt med EU:s regler om statsstöd, under förutsättning att samhandelskriteriet är uppfyllt. Som nämnts ovan kan så vara fallet för vissa former civilt bruk försvaav av rets resurser. Konkurrensverket anser vidare i sin rapport: Av definitionen för offentliga stöd följer att också sådan intemförsäljning till de underpriser sambruk förutsom sätter och till vad som skulle kunna betraktas som ett offentligt företag public undertaking i direktivets mening, faller inom ramen för vad som avses med stöd. Detta eftersom metoden innebär att det offentliga företaget kommer att förbruka resurser, varav de fasta kostnaderna belastar en annan offentlig verksamhet. Överföring statliga av medel genom korssubventionering sker därmed mellan de olika verksamhetema.

Korssubventionering kan alltså anses föreligga, om försvaret blandar samman sin anslagsfmansierade verksamhet med den uppdragsfinansierade helikoptertransporttjänsten. Här ifrågasätts inte att både underprissättning och korssubventionering kan utgöra statsstöd. Emellertid bör kunna undvikas att civilt bruk av försvarets

resurser medför moment av underprissättning. Underprissättning i offentlig sektor är

en mycket komplicerad fråga, som i dagsläget är föremål för en egen utredning i Näringsdepartementet.

1.5.2 Gällande regler för statsstöd

I de fall statsstöd kan konstateras gäller enligt EEG-fördragets art 92-94 att kommissionen måste underrättas om befintliga och nya former av statsstöd. Det är sedan kommissionens sak och i vissa fall rådets att besluta om statsstödet i alla fall skall tillåtas. EEG-fördraget tillåter vissa typer av statsstöd generellt, nämligen 0 socialt stöd till enskilda konsumenter 0 stöd för att avhjälpa skador orsakade av naturkatastrofer

De former av stöd som kan tillåtas efter kommissionens godkännande är 0 stöd till mycket eñersatta regioner 0 stöd till ett viktigt europeiskt projekt eller för att avhjälpa en allvarlig störning i ett

lands ekonomi 0 stöd till vissa sektorer eller regioner som inte påverkar handeln i negativ riktning i

en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

Kommissionen ser i bedömningen av stödet särskilt till 0 att statsstödet skall främja utveckling som inte bara kommer den enskilda med-

lemsstaten till del, utan även Unionen 0 att stödet är nödvändigt för att denna utveckling skall komma till stånd 0 att stödet är proportioneligt med hänsyn till vikten av utvecklingen man vill uppnå

Rådet kan därutöver även tillåta stöd av annat slag genom beslut med kvalificerad majoritet. Sådant stöd finns tex till den europeiska varvsindustrin. Slutligen kan rådet under exceptionella omständigheter på ansökan av en medlemsstat enhälligt besluta om att tillåta sådant stöd som annars vore förbjudet.

1.5.3 Slutsats

Som EU:s regler är utformade vore det högst otroligt att civilt bruk av försvarets resurser skulle kunna de eventuella moment av statsstödjande karaktär godkända av EU. Civilt bruk av försvarets resurser måste utformas ett sådant sätt att inget statsstöd utgår.

1.6 Erfarenheter från andra länder

Även i andra europeiska länder Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike och

som Storbritannien deltar försvarsmakten i det civila samhället i olika former. Liksom i Sverige har man i dessa länder uppmärksammat möjliga konflikter med a konkurrensreglema. Vanligt förekommande är föreskrifter om att försvarsmakten inte får

konkurrera med det civila samhället. Nåir den ändå gör en insats skall den ta marknadsmässigt betalt Norge eller holdes ekonomisk skadesløs Danmark nyttjaren betalar för den militära merkostnaden Frankrike. Reglemas detaljeringsgrad är attjämföra med den i förordning 198621l l l militär medverkan i civil om verksamhet. Av det material som har studerats framgår lika lite i den svenska förordsom ningen vad marknadsmässigt betalt är för något och exakt hur går tillväga man när räknar fram försvarsmaktens kostnader. Materialet tyder också på att försvarsmaktens deltagande i det civila samhället främst verkar ha karaktären av punktinsatser. Det är emellertid inte alltid fråga om punktinsatser. Bundeswehrmacht i Förbundsrepubliken Tyskland bemannar sedan slutet av 60-talet ett antal helikoptcrstationer för Sjuktransporter. l Tyskland beslutar delstatema vilka helikoptertransportföretag som skall få sjuktransportuppdrag. Av 40 stationer bemannar BW nio. Marknaden för Sjuktransporter är alltså reglerad i Tyskland. EEG-fördragets art 90 tillåter medlemsstaterna att anförtro särskilda uppgifter av allmännyttig karaktär till vissa företag och det är säkerligen denna möjlighet som har utnyttjats. Intressant reduceras BW:s pris nog med 25 % eftersom BW får tillfälle att öva sin personal. Detta är direkt parallell till en fördelningen av samdriftsvinster i den s k CEPRO-modcllen är aktuell vid prissom sättningen av Norrbottens arméflygbataljons helikoptertjänster.

1.7 RRV:s lösningar

RRV har haft i uppdrag att lämna förslag till prissättningsprinciper i helikopterfrågan. Det vore naturligtvis bra om grunddragen i dessa principer kunde användas även för andra former av civilt bruk av försvarets resurser. RRV:s utredning visar emellertid hur komplicerad frågan är och hur svårt det är att ge ett konkret besked hur priserna om skall räknas fram. Ett företagsekonomiskt synsätt ger vid handen att prismodellen bör leda till ett pris mellan särkostnaden och full kostnadstäekning. Ett samhällsekonomiskt synsätt ger resultatet att priset bör ligga någonstans mellan särkostnaden och landstingens betalningsvilja för helikoptertransporter. Ett pragmatiskt juridiskt synsätt leder till att prismodellema bör ge ett pris som eliminerar att försvaret kan misstänkas för underprissättning eftersom detta skulle leda till en eventuell konflikt med konkurrensreglema och en säker konflikt med EUzs statsstödsregler. En slutsats vore därför att konstruera en prissättningsmodell där försvarets särkostnad för civilt bruk av försvarets resurser utgör ett lägsta pris. Till detta adderas ett antal ytterligare kostnadsposter efter en skälighetsbedömning. Det bör då vara möjligt att en hanterbar prismodell som inte står i konflikt med vare sig konkurrensregler, statsstödsregler eller EUzs krav Sveriges lojalitet med förverkligandet av IEEG-fördragct.

l.8Konsekvenser for civilt bruk försvarets av resurser En juridisk bedömning visar att civilt bruk av försvarets resurser ryms inom nuvarande regelverk. Emellertid är det i enlighet med resonemanget ovan av stor vikt att i framtiden använda sig av en genomtänkt prissättningsmodell. l uppdraget har också ingått att ta ställning till hur medlemskapet i lill påverkar möjligheterna till ett ökat civilt bruk av försvarets resurser. Med nuvarande riittsliige och under förutsåittiiing att

gällande regler beaktas kan inte EUss regelverk förhindra ett ökat civilt bruk. Detta betyder inte att det därför är lämpligt att öka omfattningen av civilt bruk av försvarets resurser.

1.8 Referenslitteratur

Bellamy Child, Common Market Law of Competition, Sweet Maxwell, 1993, London Ulf Bemitz, Den nya konkurrenslagen, 1993, Juristförlaget, Stockholm Kenny Carlsson m Konkurrenslagen och EES-avtalets konkurrensregler, 1993, Publica, Stockholm D G Goyder, EC Competition Law, 1993, Clarendon Press,Oxford Lena Hellgren m Offentlig upphandling, 1994, Fritzes, Stockholm Nils Wahl, Konkurrensförhållanden, 1994, Juristtörlaget, Stockholm Sambruk i offentlig sektor. Effekter på konkurrens och effektivitet. Rapport från Konkurrensverket, 1994

Artiklar Underprissättning i teori och praktik, Ingemar Delvebom, Konkurrens nr 7-94,

Rättsfall AKZO 6286 [ECR] 1991 s 3359 United Brands, Fall 1776 [1978] ECR s207

Art 223 skarpa uttryckningar FRiketsäkerhet övning. Lägre pris.

.

‘7:.L:

LUFTMRTSVERKET Bilaga 4

i Utredningen

Fredstidautnyttjandeför civila ändamålavresurser

avseddaför försvarsändamâl

Försvarsdepartementet

10333 STOCKHOLM

nr.-.;--,. Datum in .- HeléneJansson 1994-12-22 P94 2-201l 5-1809

I

Z¢~-..'.' Endatum c z-z- 01l-l9 2092

Luftfartsverketharblivit ombettattyttrasigövereneventuellanvändningavarméns militäraresurseri civil verksamhet.Medanledninghäravfår Luftfartsverketanföra följande.

Sverige sedanden 16augusti1993är genomavtalmedEGbundet RådetsFörord-av ningEEG nr240792avden23juli 1992omutfärdande tillståndför lufttrafikföre-av tagBi]ag§_1_.Enligt nämndaförordningfår ingetföretagsomäretablerati den Europeiskagemenskapenmotbetalningutföralufttrartsporteravpassagerare,post ochellergodsinom gemenskapen, det inteharbeviljats operativlicens.Ge-om en menskapenomfattar dettasammanhangi ävenSverige.Undantagetfrånovanståendeär endastlufttransportavpassagerare,postocheller godsmedicke-motordrivnaocheller ultralättamotordrivnaluñfartygochlokalaflygningarsominteinnebärtransportmellan olikaflygplatserrundflyg. ‘

Enavförutsättningarnaföratt ettföretagskallerhålla operativlicensen ärattföretagetshuvudsakligaverksamhetärluñtransportenbartelleri kombinationmedannat affärsmässigtutnyttjande luftfartygeller reparationochav underhåll demart lb.

av Förordningensdefinitionavföretagärenfysiskellerjuridiskperson,oavsettom verksamhetenbedrivsi vinstsyñe,ellerettofficiellt organ,oavsettomdetharsjälvständigstatussomjuridisk person.

Av vadsomsagtsovanföljerattom resurseravseddaförförsvarsändamålskall användasförtransportavpassageraremotbetalning,krävsattden utförtranspor-

som tenharenoperativlicens.Det fall somnärmastdiskuteratsi kontakternamedLuftfartsverket fredstidaanvändning försvaretshelikoptrarförär av civilasjuktransporter. Dessahelikoptrarochdencivila transportverksamhetenmåstei såfall,enligtLuñfartsverketsuppfattning,läggasseparatfrånövrig militär verksamhetiensärskildavdelningellersektion,varshuvudsakligaverksamhetskall lufttransportenbartelleri

vara

Pos1adress:60179NORRKÖPINGGaluadress:Vikboplan11 Telefonväxel-on I92000TeIex:6425OTeleIax:0II-I92575

kombination medannataffärsmässigtutnyttjande avluftfartyg eller reparationoch underhållavdem.

Vidare finns i licensieringsförordningensärskildakravpå sökandensekonomi, beroende storleken de Iuftfartyg somavsesattanvändasi verksamheten.

Sökandenskall vidarevaraförsäkrad för att täckaersättningsansvar sambandi med olyckor. särskilt med hänsyntill passagerare,bagage,gods,postoch tredje man.

De luftfartyg somanvändsi verksamhetenskall vararegistreradei Sverige.

Licensieringsförordningeninnehållerhärutöversärskildakrav i artikel 9 beträffande drifttillstând Air OperatörCertificate, AOC:

Detskall alltid varaett villkor för utfärdandetavoperativ licens och för dess giltighet att detberördaföretagethar ett gällandedrifttillstând att utöva trafik-

rättigheter täcker denverksamhetsomden operativa licensenomfattar och

som

uppfyller kraveni denrelevantarådsförordningen. som

Till dessdenrådsförordningsomavsesi punkt 1börjar tillämpas, gäller de nationellareglernaför drifttillstånd för utövandeavtrafikrättigheter, eller

motsvaranderättigheterrörandetillståndsgivning till utövareav lufttransporter.

Den 1april 1995förväntasJAA Joint Aviation Authorities, vari Sverigeingår, anta JARSJoint Aviation Regulations dettaområde.I bestämmelsernakommer att ingå

förväntasbli maximalt 4 år. EU-kommissionen harhittills en implementeringstidsom accepteratattsäkerhetsreglerutarbetas JAAi ochatt JAA:s reglertas i kommissio-

förslagtill rådsförordning.Om EU tar in nämndaregelverk i en EU-förordning nens blir det gällandei samtligamedlemsländer. Enrådsförordningmed regleravseende drifttillstånd kan väntasligga plats inom någraår. Fr o mårsskiftet, eller kort därefter, kommer Sverigeatt varamedlem EU. Eni rådsförordning får därefterdirekt verkansomlagi Sverige.

Deregler utarbetasinom JAA byggerpå decivila reglersomgäller dei olika

som europeiskaländernaidag.Enligt Luftfartsverkets uppfattning och praxis i Europa ärde drifttillstånd omnämnsi licensieringsförordningencivila dokumentsomutfärdats i

som enlighet med ICAOs International Civil Aviation Organizations normer. l ICAO Annex Part 1Operation of Aircraft sägsFöljandei punkt 4.2.1.1: An operator shall commercial air transportoperationsunless possessionof avalid

not engage air operatorCertificate equivalentdocumentissuedbytheStateof theOperator.

or Såvitt Luftfartsverket kännertill finns det inte någotmilitärt drifttillstånd Air Operatör Certificate, AOC. Ett AOC är, enligt Luftfartsverketsmening, ett civilt dokument utfärdatav encivil flygsäkerhetsmyndighet.EttAOC verifierar att innehavaren uppfyller civila flygsäkerhetskravgrundadepåICAO Annex 6samtstårundertillsyn

dennaflygsäkerhetsmyndighet.Härav följer attluñfartygen skall varacivilregistreav

rade,underhållnaenligt civila reglersamtatt berörd personalhar civila certifikat och behörigheterenligt civila regler.

Framtill dessde gemensammareglernainförs gäller sålundanationella regler för drifttillstånd. Någon somhelst sammanblandningavcivila och militära normerhar aldrig diskuteratsinom ramenför JAA. En blandningavcivila och militära begrepp och regelverk lederenligt Luftfartsverkets mening till oklarhet beträffandestandard ochansvar ett oacceptabeltsätt.

Ytterstärdetregeringensomavgör vilka nationellareglersomskall gälla för militär luftfart för civila ändamålfram till dessatt EU:s regler träder i kraft. Under det eller de årsomkvarstårtill dessatt EU utfärdatenrådsförordningavseendedrifttillstånd kan sålundaregeringenbestämmaatt militära regler skall gälla för militär luftfart för civila ändamål.När sedanrådsförordningenträder i kraft fårman i så fall ta ställning till

om militär luftfart för civila ändamålär förenligt med innehållet i förordningen.

SedanChicagokonventionenstillkomst 1944harmanarbetatinternationellt för att utarbetagemensammaminimi-regler för den civila luftfarten. En viktig förutsättning för liberaliseringenavden civila luftfarten i Västeuropahar varit att flygföretagen i dessaländeropererarenligt liknande regler och i storutsträckning lika villkor. Man har kommit långt medharmoniseringsarbetet

inom EU. De EU-förordningar och direktiv somhittills utfärdatspå luftfartensområdegäller nu i samtliga EES-länder. Redanidag kan EES-flygföretag utföra viss inrikestrañk i ett annatEES-land. Från den l april 1997kommer ks cabotage attvaratillåtet för aktörernapå EG:s inre marknad.Detta innebäratt gemenskapensflygföretag ävenkommer att kunna konkurreramed varandrapå varandrasnationella marknader.Det tersig, enligt Luftfartsverketsmening,märkligt om militära resurserskulle kunna användasi civil verksamheti konkurrensmed flygföretag från andramedlemsländer,menenligt ett helt annat regelverk.

Det vore,enligt Luftfartsverkets mening, naturligt att redanidag,som en förutsättning för att utfärdaenoperativ licens, ställasammakrav påenmilitär operatör

som bedriver luftfart för civila ändamålsompå civila operatörer.Därmed säkerställsen viktig förutsättning för att uppnåkonkurrenspå lika villkor mellan civilt och militärt helikopterflyg.

Under utredningensgånghar framkommit tankarom atttillämpa vissacivila operativa regler för atttillmötesgå Luftfartsverkets önskemålom civil standardpåluftfart för civila ändamål.Luftfartsinspektionenharframfört som enprincipiell flygsäkerhetssynpunkt att civil och militär flygverksamhetisin helhet måsteregleras sina

genom respektiveregelverk.Man kan inte byggaenverksamhet enskildheter civil

som underhållsstandardeller civila pilotcertifikat. Med civil registrering följer kravenpå civil standard.Dettagrundläggandesynsätt flygsäkerhetsarbetethar koordinerats mellan Luñfartsinspektionen och Flygvapenledningen,Flygsäkerhetsavdelningen, a vid sarnordningsmötei november 1994.

Sammanfattningsvis Luftfartsverkets uppfattningär följande:

För att bedrivapersontransporteravdetaktuella slageterfordras enoperativ licens, vilken i sintur ställerkrav AOC

Ett AOC är ettcivilt dokumentutfärdatav en civil flygsäkerhetsmyndighet -

en kombinationavmilitära och civila regelverkär inte godtagbar. -

Ovannämndasynsättgäller for all luftfart for civila ändamål,med undantagför medverkani räddningstjänsteller för enstakauppdragavsådankaraktäratt särskilda skäl gördet lämpligt attanvändamilitär operatör.

Luftfartsverkets synpunkterfrån beredskapsssynpunktframgåravBilaga Hemlig

Beslut dettaärendehari fattatsavgeneraldirektöreni samrådmed flygsäkerltetsdirektö n Arne Axelsson.Föredragandehar varit avdelningsdirektören HeléneJansson, v ämte Stjernbergoch avdelningsdirektörenBo Eckerbert deltagit i ä e dets handlägg ng.

direktéregfustaf

Kopia: Gd, CL, CP, CPb, CPt, CLa, CLd, Stab Information,

KD STO.

Utredningen om civilt bruk av försvarets resurser Christina WilénO8-763 25 06 Bilaga 5:1

ENKÄT FÖRSVARETS AVSEENDE CIVILT BRUK AV RESURSER

Regeringen har tillsatt amiral Bror Stefensonsom särskild utredare för att undersöka det fredstida utnyttjandet för civila ändamålav resurseravseddaför försvarsândamâl, med Christina Wilén, Försvarsdepartementet, sekreterare. som Som viktig del av utredningen ingår att göra grundläggandeoch en omfattande kartläggning av det hittillsvarande civila nyttjandet totalförsvarets av resurser genom en enkät till samtliga lokala produktionsenhetersamt några andra försvarsmyndigheter. Resultatenav denna kartläggningavsesatt ligga som grund för det fortsätta arbetet och urvalet, och är såledesavgörandeför hela utredningen.

Syftet med enkäten är att göra en uttömmandekartläggning fenomenetcivilt av bruk av totalförsvarets resurser,och ber därför att besvaraenkäten er noggrant utifrån erfarenheterna er lokala produktionsenhet.Om det är några oklarheter kan ni ringa Christina Wilén, 08-7632506 eller Rolf PousardO8- 7887916. Frågor som kan hänförastill räddningstjänstbör behandlasseparat. Generellt kan sägasatt verksamhetsombedrivs enligt Lagenom Räddningstjänst inte omfattas av utredningen. Däremot är planering och övning sådan av verksamhetatt betrakta som en del av denordinarie fredstidaverksamheten,dar försvarets resurserkan brukas av den civila sektorn.

Kartläggning

l Var vänlig fyll i och komplettera den lista som ges i bilaga l över era konkreta erfarenheter av civilt bruk av försvaretsresurser.

Ekonomiska frågor

2 Om ni har tagit betalt för bruk av försvarets resurser, beskriv hur priserna har satts.Några av de variabler somär intressantaatt diskutera är till exempel om priset har sattspå egenhand, efter samrådmed kund, eller efter anlitande

konsulter. Ange ocksåom det är fullkostnadstâckningeller marginalkostnad. av Är det ett långsiktigt avtal eller betalt per gång.

3 I de fall inte har begärtersättning, varför har inte gjort det

4 Hur storaintäkter ca erhöll ni sammanlagtbudgetåret 199394 genom att tillhandahålla varortjänster till olika delar av den civila sektorn

5 Tas det någon hänsyntill planeradeeller faktiska intäkter från civilt bruk av den lokala produktionsenhetensresurseri budgetallokeringen, eller fördelas den centrala budgetenutan någon hänsyn till eventuella intäkter från sidoverksamhet

6 Hur stor del utgör intäkternaav civilt bruk totala budget

av er

7 Hur mångapersoner var någon gång under det senasteåret involverade i att tillhandahålla varor eller tjänster inkl planering och genomförande till civila sektorer

8 Har värnpliktiga varit involverade i avgiftsbelagdaverksamheter

Erfarenheter

9 En viktig del av utredningen är att analyserahur Försvarsmaktensmöjligheter att erbjuda varortjänster till civila delar av samhälletpåverkasav gällande konkurrenslagsliftning. Därför är det intressantatt veta om andra aktörer framförallt företag haft synpunkter er verksamhetur ett konkurrensperspektiv På vilket sätt har dessaåsikter framförts allt från telefonsamtal tidningsartikeltill anmälan till konkurrensverket Hur blev utfallet

10 Har ni fått synpunkter inom den lokala produktionsenheteneller från övriga delar av försvaret, till exempelvad avser tillgänglighetenpå materiel och förslitning

ll Beskriv 1-2ovanligt lyckade projekt markera på listan

12 Beskriv 1-2 projekt där svårigheternahar varit större än normalt markera listan

Framtiden 13 Inom vilka områdenanser att det civila bruket av försvarets resurser er lokala produktionsenhetbör öka framgent

14 Vari ligger hindren mot ett ökat civilt bruk av försvarets resurser, i de fall dettaår önskvärt Exempelvis Försvarsmaktensbehov av beredskap, lagar och förordningar, allmänna opinionen, ansträngdaresurserinom Försvarsmakten

Tack så mycket för att ni har tagit er tid att svara vår enkät. Om ni har några ytterligare kommentarer, använd gärna baksidornaav enkäten. Bror StefensonChristina Wilén

Bilaga till enkät

Nedanges en lista över möjliga exempel på civilt bruk försvarets av resurser.Var vänlig angede områden där ni har medverkat, med angivandeav kund, statusoch eventuell ersättning. Stryk gärna de områden inom vilka ni inte har haft eller planerat för någon verksamhet.Observera- - att listan är långt ifrån heltäckande,och vi ber er därför komplettera med de exempel som har och sominte återfinns nedan.

Använd gärna följande markeringar: Kunder: S Annan statlig myndighet Po Polismyndighet K KommunLandsting F Privat företag P Privatperson A Andra, till exempel civila organisationer

Status: P Pågående,angesedannär A Avslutat, angetidsperiod F Försöktplanerat, har olika orsaker avbrutit försöken men av

Betalning: JaNej Uppskattningav totala intäkter

Exempel på aktivitet Kund Status Betalning

TJÄNSTER

Utbildning lärare seminarier - AV stöd - audiovisuellt

Exempel på aktivitet Kund Status Betalning

Transporter

i luften - - land till sjöss -

sjukvárdstransponer samtliga

Stöd vid miljöväm Undantaget räddningstjänst rensning spaning -

Fordonskontroll

Ingenjönruppemas insatser Undantaget räddningstjänst markplaning broar sprängning -

Dykeriinsatser fartygsbasemt - - dykare

Sjukvård

Metcorologtjänster

E Exempel på aktivitet Kund Status Betalning Parkförvaltning Trañkflygarutbildning TFHS Bevakning etc

Förrádshâllning

Verkstadstjânster ld rottsevcnemang Andra evenemang till exempel musik och parader MAL mark, anläggning, lokaler Lokaler adminstrativa verkstäder - - flygfält inkl vissa tjänster Snöröjning, räddningstjänstetc.

Exempel aktivitet Kund Status Betalning

MATERIEL OCH VAROR

Varor avyttring

förplälgnadmâltider -

kläder -

utrustning -

Varor uthyrning

förplägnadmâltider -

kläder -

utrustning -

Matedelstöd polisen

Telekommunikation

FTN - - Apparater

Reglering av luftfart

Centraler -

Radarstationer -

RÄDDNINGSTJÄNST

planlagd verksamhet

- SOS-centraler

brand -

sjö -

fjäll -

flyg -

materiel -

Bilaga 5:2 1994-10-05

Sändlista

Till Vissa myndighetschefermotsv under försvarsdepartementetutom försvarsmakten

Jag har utsettstill särskild utredare i frågor om fredstida utnyttjande för civila ändamålav resurseravseddaför försvarsândamål.Jämför bifogade kommittédirektiv. Utredningens namnär Civilt bruk av försvarets resurser.

Enligt direktiven skall den första etappenägnas det bruk försvarets av resursersom görs eller varit på ta] dag.i För att snabbt reda på vad somsker och problem måsteen enkät genomföras. Tiden år tyvärr knapp. Endasttre veckor kan avdelas, varför resultatet benägetinslcickas enligt bilaga före den 111 -94.

Motsvarande enkät gär ut till alla produktionsenheteri försvarsmakten.

I förhand tack för all hjälp.

MM

Efzim

Bror Stefenson

Sändlista

Civilbefâlhavarna Flygtekniska försöksanstalten Fortifikationsverket Första tlygeskadem Försvaretsforskningsanstalt Försvarets materielverk Försvaretsradioanstalt Försvaretssjukvårdscentrum Kustbevakningen Militärhögskolan Statensräddningsverk Styrelsenför psykologiskt försvar Totalförsvarets chefsnämnd Vårnpliktsverket Överstyrelsen för civil beredskap

Utredningenom civilt bruk av försvarets resurser Christina WilénO8-763 25 06

ENKÄT AVSEENDE CIVILT BRUK AV FÖRSVARETS RESURSER

Regeringenhar tillsatt Bror Stefensonsomsärskild utredare för att undersöka det fredstida utnyttjandet för civila ändamålav resurseravseddaför försvarsândamálDir 1994:61. Somen viktig del av utredningen ingår göra att en grundläggandeoch omfattande kartläggningav det hittillsvarande civila nyttjandetav totalförsvarets resursergenomenkäter till olika myndigheterinom totalförsvaret. En motsvarandeenkät har också skickats ut till samtliga produktionsenheterinom Försvarsmakten.Resultatenav kartläggningen skall ligga somgrund för det fortsätta arbetetoch urvalet, och är såledesavgörande för hela utredningen.

Syftet med denna särskilda enkät är att kartlägga fenomenetcivilt bruk av totalförsvaretsresurserfrån ett övergripandemyndighetsperspektiv,och ber er därför att besvaraenkätennoggrantutifrån erfarenheternapå myndighet, er och tänka efter om det ñnns mer ovanliga exempel. Eftersom många av försvarets myndigheter har som uppgift att stödja försvarsmakten,är det viktigt att separeramellan verksamhet riktad direkt till den civila sektorn, och verksamhetsomstödjer det civila bruket andraförsvarsmyndigheters av resurser i första hand Försvarsmaktens. Kommenteragärna sambandmed de enskildai frågornaom svarenskiljer sig mellan dessabåda grupper.

Frågor som kan hänföras till räddningstjänstbör behandlas Generellt separat. kan sägasatt verksamhetsom bedrivsenligt Lagen Räddningstjänstinte om omfattasav utredningen. Däremot är planering och övning sådanverksamhet av att betraktasom en del av den ordinarie fredstida verksamheten,där försvarets resurserkan brukasav den civila sektorn. Om det är någraoklarheter kan ringa utredningenssekreterareChristina Wilén, 08-7632506.

Kartläggning

l Var vänlig fyll i och komplettera denlista som gesi bilaga l över era konkreta erfarenheterav civilt bruk försvarets av resurser.

Ekonomiska frågor

2 Om har tagit betalt för nyttjandet av era resurser, beskriv hur priserna har satts. Några av de variabler somår intressantaär till exempelom priset har sattspå egenhand, efter samråd med kund, eller efter anlitande av konsulter. Ange också det är fullkostnadstäckning eller marginalkostnad. Är det ett

om långsiktigt avtal eller betalt per gång.

3 I de fall inte har begärt ersättning, varför har inte gjort det

4 Hur storaintäkter ca erhöll ni sammanlagtbudgetåret199394 genom att tillhandahålla varortjänster till civila sektorer

5 Hur stor del utgör intäkternaav civilt bruk av er totala budget

6 Tas det någon hänsyn till planeradeeller faktiska intäkter från civilt bruk av

i budgetallokeringen,eller fördelas den centrala er myndighets resurser budgetenutan någon hänsyntill eventuellaintäkter från sidoverksamhet

7 Hur mångapersonervar under det senasteåret någongång involverade

i att tillhandahålla varor eller tjänster inkl planering och genomförande

till civila sektorer

8 Hur är den procentuella fördelningen mellanera direkta kontakter med civila sektorer och ert stöd till andra delar av försvarets vad avsercivilt bruk av försvarets resurser

Erfarenheter

9 En viktig del av utredningen är att analyserahur försvarssektomsmöjligheter att erbjuda varortjänster till civila delar av samhälletpåverkasav gällande konkurrenslagstiftning. Därför är det intressantatt veta om andra aktörer framförallt företag haft synpunkter verksamhet ett konkurrens-

er ur perspektiv På vilket sätt har dessaåsikter framförts allt från telefonsamtal tidningsartikel till anmälan till konkurrensverket Hur blev utfallet

10 Har ni fått synpunkter inom er myndighet eller från övriga delar

av försvaret, till exempel vad avser tillgängligheten på materiel och förslitning

ll Beskriv l-2 ovanligt lyckade projekt markera pá listan

12 Beskriv l-2 projekt där svårigheternahar varit större än normalt markera

listan

Framtiden 13 Inom vilka områdenanser ni att det civila bruket av försvaretsresurser er myndighet öka framgent

14 Vari ligger hindren mot ett ökat civilt bruk av försvarets resurser, i de fall detta är önskvärt Exempelvis Försvarsmaktensbehov av beredskap, lagar och förordningar, allmännaopinionen, ansträngdaresurserinom Försvarsmakten

Tack såmycket för att har tagit er tid att svara.-Om ni har någraytterligare kommentarer,användgâma baksidomaav enkäten.

Bror Stefenson

Bilaga 5:3 1994 10 13

Landstingenskanslier samt kommunkansliemai Göteborgs,Malmö och Gotlands kommuner

ENKÄT AVSEENDE CIVILT BRUK AV FÖRSVARETS RESURSER

Härmed översändesen enkät om sjukvárdshuvudmännensutnyttjande av helikoptrar för sjuktransporter.

Regeringenhar tillsatt undertecknadsomsärskild utredare för att undersökadet fredstida utnyttjandet för civila ändamålav resurseravseddaför törsvarsândamål Dir 1994:61. I direktiven angesatt Den fredstidaanvändningen försvarets av helikoptrar för civila Sjuktransporterskall lösas.

För att fullfölja detta krävs en genomgång den aktuella behovssituationen av samttillgången till helikoptertransporter hos de svenskalandstingen. Denna del av utredningen skall rapporteras till regeringensenastden l 1995. mars Eventuella frågor besvarasav utredningenssekreterareChristina Wilén, telefon 08 763 25 06, eller av LandstingsförbundetskontaktpersonPeter Rindebom, telefon 08 702 44 32. Vi ber er att skicka in enkätsvaren den 7 - senast november 1994 till:

Christina Wilén Utredningen om Civilt bruk av försvarets resurser Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm

flaw

Bror Stefenson

Vi är medvetnaom att Landstingsförbundet såsentsom 1992 gick ut med en liknande enkät till samtliga Landsting. Skulle er sitaution inte ha förändrat sig, ber er noteradet här, och inte besvararestenav enkäten.

BEHOV

1 Vad har Ni för behov av helikopterbuma ambulanstransporter Bl a avseendeantalflygningar, om det är primär- eller sekundéirtransponcr, anspänningstidetc

DAGSLÄGET

2 Har Ni i dagslägetavtal med en eller flera leverantör av helikopterbaserade sjukvårdstransponer

Om ja, var vänlig att besvara frågorna 3v5, samt fråga om nej, besvara frågorna 6-9.

3 Beskriv innehållet i kontraktet, bl a avseendeleverantör, tid För kontraktsperiodsamt kostnad.

4 Deltog armén i upphandlingen I så fall var vänlig ange varför Ni valde att inte låta dem kontraktet.

5 SamordnadeNi på något sätt upphandlingen med andra landsting Om ja, på vilket sätt

6 Om Ni inte har ett avtal kring ambulanshelikopter, angevilka somär de viktigaste orsakerna

7 Planerar Ni att i närtid slutaavtal I vilken fas befinner Ni er i så fall SamarbetarNi med andra landsting i denna fråga

8 Har Ni möjlighet att få tillgång till ambulanshelikoptrar något annat sätt, till exempelgenom en muntlig överenskommelse

FRAMTIDEN 9 SerNi någon förändring i Ert framtida behov av helikopterbuma ambulanstjänster

Tack så mycket för att Ni har tagit er tid att svara. Om Ni har några ytterligare kommentarer, använd gärna baksidornaav enkäten.

OP Sam Övlt Rolf 5 Bilaga 6

Pousard 199502-

Sida l1+13

Amiral Bror Stefenson

Civilt bruk av försvarets resurser överlämnar förslagtill komprimeradsammanfattning. Diskett bifogas. Mod vänlig hälsning

Kopia Qv l Björn Rosén Övlt Lars Björck

Sida 1

Sammanfattning från Försvarsmaktens produktionsenheter på

av svar enkät avseendecivilt bruk av Försvaretsresurser

sammanfattningenföljer enkätensdisposition med 14olika frågeställningar.

FRÅGA KARTLÃGGNING: Frågan är omsatt eni bilaga till enkäten och omfattar i sigöver 20 olika delñâgor.

Nedanståendekodiñering haranväntsi enkätenoch återgesävenhär:

Kunder: S Annanstatlig myndighet.P0 Polismyndighet. K Kommun—

Landsting.F Företag,privat.P Person, privat. A Andra, t ex civila organisationer.

Status: P Pågående,sedannär. A Avslutat, angeperiod. F Försökt,

planerat,menavbrutet.

Betalning: IaNej.

Utbildning inklusive seminarier,utbildning i krisstöd, utbildningshjälpmedel,

studiebesök.

28 produktionsenheter har svarat, varav armén: 17, marinen: flygvapnet: 3 samtUhregemente:

Kunder Status Betalning

Dominerar: S Dominerar: P Dominerar: Ia Därpå, ungefärlika: Po och Därpå:A Vid nejärkunden K genomgående P

eller K I ringa omfattning: P och Endast2 produktions- A enheter:F

Transporter

l Transporter på land

13 produktionsenheter har svarat, varav ur armén: l0, marinen: flygvapnet: samtUhregemente:

-

Kunder Status Betalning Dominerar: K Dominerar: P Dominerar:Ja Därpå:P0 A Dig A Ett nej: kund K

Sida2

13 2 Transporter till sjöss Endast marinensenheter. Kunder Status Betalning Alla kodifieradetyper Dominerar: A DominerarrJa nämns.

I övrigt: P eller tillfälliga 2 nej,varav ett avser

nödbogsering 3 Transporter i luften

8 produktionsenheter har svarat, varav ur armén: marinen: 3 samt flygvapnet: 3.

Kunder Status Betalning Alla typer. Dominerar: P Ja AF flygningar for Nej endasti fall Kungahuset,Regeringen, EU, Landshövdingenm fl

4 Sjuktransporter

5 produktionsenheterharsvarat,varav ur armén: marinen: och flygvapnet:1 Kunder Status Betalning Dominerar: K Dominerar: P Nej torde varaatt

jämföra med rädd-

ningstjånstinsats Därpå: P0

Ingenjiirfiirbandens insatser pionjärinsatser ej räddningstjänst 5 produktionsenheter har svarat, varav ur armén: 4 och marinen:il. Här saknas uppgifter från Ing l och Ing Kunder Status Betalning Dorninerar: S Dorninerar: P Ia Därpå: K, A Därpå:A

Icivilbl

Sida 3

Dykeriinsatser 10produktionsenheterharsvarat,varav ur armén:3 och marinen: Kunder Status Betalning Dominerar: K Dominerar: P Jaoch nej i Därpå: Po Därpå: A lika omfattning I någonomfattning: A,P,F

Meteorologtjänster 11.I-lKPdiv ochF SNädS Kunder Status Betalning S P 11.HKPdiv Ja

A F SNädS

Trafikflygarutbildning, flygtrafikledning TFHS och F Kunder Status Betalning Dominerar: S Dominerar: P Ia Därpå: F Därpå: A I någonomfattning: P

Verkstadstjänster 8 produktionsenheterhar svarat, varav armén: marinen: flygvapnet: 2 samt Uhregementeinkl UhgxpG: Kunder Status Betalning Dominerar: K Dominerar: P Ja Därpå: Po, A I ett fall: A Redovisasutförligt i

utredningenskapitel

Sida4

13Ä Idrotts- och andra evenemang 22 produktionsenheterharsvarat,varav armén:18,marinen:3 samtUhgxpG. Kunder Status Betalning Dominerar: A Dominerar: P Ja: 14 I någonomfattning: S Därpå: A Nej: 12

Lokaler, administrativamm 6 produktionsenheterur armén har svarat. Kunder Status Betalning Dominerar: A Dominerar: P Ja Därpå: K P I någonomfattning:A I 2 fall nej I någonomfattning: Po, F

MAL mark, anläggningar, lokaler, inklusive väghållning, fastighetstillsym lokaler, flygfält med dithörande tjänster, exklusiveadministrationslokalerl 16 produktionsenheter har svarat, varav armén: marinen: flygvapnet: 3 och Uhgrp G. Kunder Status Betalning Dominerar: K, S Dominerar: P Dominerar: Därpå: Po I någonomfattning:A I någonomfattning: I någonomfattning: P nej

Varortjänster, forplägnadmåltider, utrustning, uthyrning 16produktionsenheterharsvarat, varav ur armén:13,marinen:2och Uhgrp G. Kunder Status Betalning Spridningenomfattande Dominerar: P Dominerar: Ja bland möjliga kunder. Dominerar: A, S I ringa omfattning: A Nej i endast fall2 Därpå: K, Po

Icivilhl

SidaS

Materielstöd till polisen 11 produktionsenheter har svarat, varav armén: flygvapnet: 1 och Uhregemente: Kunder Status Betalning Po Dominerar: P Dominerar:

Ai ett fall Nej i 2 fall

Telekommunikationer 5 produktionsenheterharsvarat,varavarmén: marinen: och Uhregemente:2 Kunder Status Betalning Dominerar: A, S Dominerar: P Ia I någonomfattning: K, P I2 fall: A I ett fall: nej

Räddningstjänst SOS-centraler, brand-, sjö-, ijäll-, flygräddningsinsatser, materiel, tryckkammare. 19 produktionsenheterhar svarat,varav armén:ll, marinen: flygvapnet: l och Uhgrp G. Kunder Status Betalning Dominerar: K, S Dominerar:P Dominerar: Nej I någonomfattning: Po,A I någonomfattning:A Därpå: Ja

Utöver ovanståendesammanfattningfinns ännu någraverksamhetsområdenav liten omfattning.De redovisas här. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: Om ni har tagit betalt Förbruk av lörsvarets resurser, beskriv hur priserna har satts. Sammanfattning Omfattandeerfarenheterredovisas.

Icivilbl

smas 13 Tendenserärtydliga: att tillämpa fullkostnadstäckning, främst till civila kunder, a för att undvika felaktig konkurrens, därpåhänvisasofta till I-priser, marginalkostnadstäckning, flera redovisaratt avtal är ingångnavid sidanomenstakatjänster, någraredovisarsamarbetemed konsulter for prissättningavvisstjänst, att om ett visst förband för sin utbildningsuppgiñ behöver kunna utföra vissa uppgifter, så kan civil motpart, t ex markägare, bjuda utbildningstillfallet och samtidigt nyttasjälv, att ñivilligorganisationer, ideella föreningar mm gynnas, a som PR för Försvaret. Flera yttranden hänvisar som stöd för prissättning till I-priser inom gamison, FMV, FORTV, MRF mm. Sambrukår av omfattandebetydelseoch utförligt redovisatfrämstav I 5F0 22, I 15Fo 34 samtS lFo 47. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: I de fall ni inte har begärt ersättning, varför har ni inte gjort det Sammanfattning I mångafall har frågan lämnats blank. Där fråganhar besvaratskanföljande noteras: att ofta påpekasatt behovatt tillgodose utbildnings-respövningsverksamhet anges.Ett bra exempelutgörs avyttrandefrånI 21Fo 23,NB 21, T byteutbyte avtjänstergentjänster, prestationmotprestation, att normerrutiner saknas2 svar, att ett yttrande belyseratt enligt MRF skall i vissafall inteersättningbegäras. Sist men inte minst framgår motiv som att vilja stödja ñivilligorganisationer, ideellaorganisationer samtskälet att vinnagoodwill för det egnaförbandet mm respförsvaret. civilbl

Sida 7

FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR:

Hur stora intäkter ca erhöll ni sammanlagt budgetåret 199394 genom att tillhandahålla varortjänster till olika delar av den civila sektorn

Nedan redovisas från de verksamhetsställendär verksamhetenhar störst

svaren omfattning.

7000 kkr I 5Fo 22. Därav 4464 kkr genommarketenterioch perso- - ca

nalmatsalar,

10000kkr I 15F0 34. Därav 8653 kkr frånSIV. Avtalet med SIV har - ca

nu upphön,

1505kkr I 20Fo 61. Främst driftavtal med Posten,Telia och SR - genom

AB

4000 kkr P 2Fo 14. Därav3500kkr intäkterñân MAL-verksamhet, - ca

4000 kkr P 7Fo 11. DäravMAL 3000kkr, förplägnad 1000kkr, - ca

10000kkr I llFo 16. Avtal med SIV, som nu äravslutat, -

4330 kkr F0 63. Ingenspecifikation, -

sammanlagt5556kkr MKS, -

43900 kkr Uhreg S. Avser verkstadstjänster,varvid Uhreg S kraftigt -

avviker från övriga verkstäder. Verkstadstjänsterredovisasi utredningens

kap

ca8100 kkr Uhreg N. Huvuddelenavserverkstadstjänster.

-

ca2000 kkr l HKPdiv. Ingenspecifikation,

2200 kkr ÖVM. Ingenspecifikation,

-

1020kkr K 4. Ingenspecifikation, -

2568 kkr Ing Ingenspecifikation. -

4000 kkr F 5, -

ca 7400 kkr F 7. Tpflyg, trañkledning, bastjänst,intendentur, verkstad, -

sjukvård,

Icivilhl

Sida s 13 Ovan har redovisatsorganisationsenhetersomredovisat intäkter mer än 1000kkr. Svareni övrigt karaktäriserasavallt ifrån obesvarattill belopp under1000kkr. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: Tas det någon hänsyn till planerade eller faktiska intäkter från civilt bruk av den lokala produktionsenhetens resurser i budgetallokeringen, eller fördelas den centrala budgeten utan någon hänsyn till eventuella intäkter från sidovcrksamhet Sammanfattning Ett antalyttrandenger ingetvägledandesvar. Orsakentorde ståatt finna i svar föregåendefrågor. Där svarlämnatshar dessagrupperats trei svarsgrupper. 1 Nej, Endast marginaleffekter, Kan förutses budget.i MKG MekB 18, I 2Fo 52, I 20F0 61, I 21[Fo23,122Fo 66, Fo 48, I 3‘F0 51, MIQI, FKN, FarbC, UhC, ATC, MDO, 12.HKPdiv, 13.HKPdiv, OVM, K Lv F 7avseendehkp,väder, verkstad, sjukvård, F 14. 2 Hänsyn tas. MKG Uhgrp G, I 16Fo 31, Fo 63, Uhreg Uhreg N, FMB, Ing Ing F 7 avseendetpflyg, intendentur, F 10,F 16,BOS, FMU, FUC. 3 Intäkter beräknas och påverkar planeringen ..., Särredovisas i årsredovisning I 5Fo 22, I 12Fo 17, I 15Fo 34, P 2Fo 14, P 4Fo 35, P 7Fo ll, P 10Fo 43, S 1Fo 47, I llFo 16, Fo 67, MKS, MKO, 11.HKPdiv, MTC, F FSC. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: Hur stor del utgör intäkterna av civilt bruk av er totala budget Sammanfattning Svarenhar gmpperatsenligt nedan. l 0,5 % Icivllbl

Sida9

I16F0 31, I21F0 23, I 22F0 66, P 10Fo 43, S 1F0 47, I llF0 16,1

3Fo 51, MKO, MKN, FarbC, ATC, FMB, Lv Ing F 10, F 15, F 16,

FUC. 2 0,5—l%

I 2Fo 52, 1 15Fo 34, P 2Fo 14, P 4Fo 35, Fo 63, UhC, 12. HKPdiv,

MTC, 14. 3 l %

MKG Uhgrp G, MekB 18, 1 5F0 22, P 7Fo 11, Uhreg UhregN, 11.

HKPdiv, ÖVM, Ing F F 7 varierar beroende verksamhet, BOS

varierar beroende verksamhet, FMU bedöms öka ñân 5 till 20-30%. 4 Obesvarad fråga eller o:-, en bråkdel

112Fo 17, I 20Fo 61, Fo 18, Fo 48, Fo 67, FKN, InfKavC, AF MDÖ,

13. HKPdiv, K Fsc, KAS, F 14, F 20. Övrigt 1 Vissa specifika uppgifter.

I 15Fo 34 9394 5,6% avtal med SIV, nu upphört P2Fo l4FEca 10%

MKS KÖS 20 %, MK Uhbat S 0,5 %, I-ISE 10 %, Karlskrona

ca ca ca

Radio ca 10%. 2 Av specielltintresseär, äveni dennafrag; I 5Fo 22, somuppger7,2 %.

FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR Hur många personer var någon gång under det senasteåret involverade i att tillhandahålla varor eller tjänster inkl planering och genomförande till civila sektorer Sammanfattning Fråganärvidlyfiig, såäven svaren.En sammanfattningav svarenkan därför inte ske ett meningsfullt sätt.

CN|HI

Sida 10

13 Av svarenkanemellertid följande två särskilt uppmärksammas: ISFo 22 Uppgifter hämtadefrån svar fråga ... Totalt finansierasca l8

personårgenomdessaintäkter. Dessapersonår möjliggör därmeden

motsvarandeökning den av central produktionsledare fastställda

personårsramgrundat anslagsmedel. P 7F0 ll 5 helårstjänster intäktsfinansierade. Något mått hur många

personersomnågon gångunder åretvarit involverade kan anges. FRÅGA EKONOMISKA FRÅGOR: Har värnpliktiga varit involverade i avgiftsbelagda verksamheter Sammanfattning Användningavvpl synesinte vara särskilt omfattande. FRÅGA 9-12, ERFARENHETER: 9 En viktig del av utredningen är att analysera hur Försvarsmaktens möjligheter att erbjuda varortjänster till civila delar av samhället påverkas av gällande konkurrenslagstiftning. Därför är det intressant att veta om andra aktörer framförallt företag haft synpunkter på er verksamhet ur ett konkurrensperspektiv På vilket sätt har dessa åsikter framförts allt från telefonsamtaltidningsartiklar till anmälan till konkurrensverket Hur blev utfallet 10 Har ni fått synpunkter inom den lokala produktionsenheten eller från övriga delar av försvaret, till exempel vad avser tillgängligheten på materiel och förslitning 11 Beskriv 1-2 ovanligt lyckade projekt 12 Beskriv l-2 projekt där svårigheterna har varit större än normalt Sammanfattning gemensam för fråga 9-12 Eventuella konkurrensförhållanden I de flesta fall har inga klagomål hörts från aktörer utanför Förvarsmakten. Huvuddelen av klagomålenhar kunnat rättas till då det visat sig att den civile aktören inte kant till de faktiska förhållanden som rått vid forsaljningutlåning. Oña har klagomålentystnat efter information. MKS har ett fall gått till NO

som l99l men annu sett något resultat av anmalan Synpunkter från

civilb

Sida rr

trañlcforetagensriksförbund F 7 stöd till civil verksamhet. Polisutredning

mot pågår

Inga domar har avkunnats med Försvarsmaktensom part vad.vi känner till i dennatyp avmål.

Synpunkter inom Försvarsmakten

De flesta harinte fått någrasynpunkter dennakaraktär. I de fall man har fått

av synpunkterhar deinte halt någonallvarligt negativkaraktär. De flesta har svarat

alltid beaktat beredskapenoch inte lånat ut materiel som kan tänkas att man förslitas så hårt att vår beredskapssituation något sätt äventyras. Det är uppenbarligensåatt vissmateriel kanslitasmerän idag och ändåvara krigsduglig under den beräknadelivstiden. Mångahar påpekatatt förslitningen är försumbar jämfört med dennytta materielengör.

Ovanligt lyckade projekt

Enkätsvarenvisar att det har genomförts mångalyckadeprojekt med ömsesidigt utbyte samarbetet.De flestaprojekten har kunnatrymmasinom normal verk-

av samhet.Det ñnns vissrisk att samprojektenkan svällaut i sådangrad, att de

en uppfattassombetungande.

Inom många områden är Försvarsmaktens resurser unika, vilket reducerar riskernaför konkurrensmedcivila entreprenörer.

Projekt med större svårigheter än normalt

Av Svarsfrekvensenatt dömahar de flesta inte upplevt projekt där svårigheterna har varit större änförväntat. Svårighetemahar inte varit olösbaraoch i de flesta fall har projekten ändå avlöpt väl. I några fall harprojekten lagts ner och i något fall har Försvarsmaktenåsamkatsstörre kostnaderän beräknat. Detta kan mana till vissåterhållsamheti högriskprojekt.

FRÅGA 13,FRAMTIDEN:

13 Inom vilka områden anser ni att det civila bruket av försvarets

lokala produktionsenhet bör öka framgent

resurser er

Erfarenheter och kreativitet i kombination resulterar i att många förslag redovisas,

Icivilbl

Sida 12

13 Först redovisas förslagen sammanförda i stort som dispositionen av fråga Därefter redovisasåterståendeforslag.

SamtUhreg S

Verkstadstjänster 3 produktionsenheter l - SamtUhreg N

MAL mark, anläggningar, lokaler, inkluderar fiirhyming, förvaltning, drift, idrottsanläggning, ökad användning av övningsområde, snöröjning 12 produktionsenheter l 1 1

Varortjänster förplägnadstjänst, fdrhyming, av materiel, tryckeritjånster, resebyråverksamhet 7 produktionsenheter 6 1

Stöd till polisiär verksamhet, omhänderta ammunition 4 produktionsenheter 3 - Telekommunikationer 3 produktionsenheter 2 - SamtUhreg N

Räddningstjänst 8 produktionsenheter 3 3

Återstående förslag

Sambruk kommun landsting stat 3 - - -

Miljöärenden l - SamtUhreg N

Stödja fdrsvarsanknutna organisationer l - Flyktingmotagning l - Företagshälsovård l -

Ichnlbl

Sida 13

13 Armén Marinen Flygvapnet

Specialkompetenser inom Försvarsmakten l

- - Nyttjande av unik specialutrustning, l

- maskiner Slutligenframgår från 16produktionsenheter, att de avvisar ökad utveckling, vill stanna

nuvarandenivå ellersomförutsätter personell utökning for att vidare.De fördelar sig på.: 9 4 3 FRÅGA 14,FRAMTIDEN: 14 Vari ligger hindren mot ett ökat civilt bruk av försvarets resurser, i de

fall detta är önskvärt Sammanfattning Nedan förtecknas som huvudrubriker utan prioritetsordning vad

- - som framgåravyttrandena.. l Lagar och förordningar, ÖB

föreskrifter och allmännaråd motsv mm. 2 Ansträngdaresurserinom Försvarsmakten. 3 Konkurrensfrågor, lagstiftning, 4 Försvarsmaktensordinarie uppdrag och verksamhet.

ICMIU

l Bilaga 7: 1 FORSVARSMAKTEN ü HÖGKVAHTEHET Datum Betodmmg 1994-12-19 03 300:75303

Sidal 3

Sändlistasida3

Enqiøumuenanaaoøan Enannun Erboudmcng

nvummau,ranaAgpn Hwibvoflombdanmi Hwidmfluidabelodwiig OPSam,övlt Rolf Pousard,08-7887916

mhäll verk amh ddmn tn n I r ch

2 bilagor

Allmänt

I krig eller vid kris med krigshot skall det civila försvaretstödja Försvarsmakten.På motsvarandesätt skall Försvarsmaktenha en beredskapatt kunna stödjasamhälletoch det civila försvaret Inom totalförsvaretvidtas därför kontinuerligt långtgåendeförberedelseri form av samverkan och samordning utbildningssamt och övningsverksamhet.Dennaverksamhetskapar grundfor engemensam kunskapomochrespektför attcivila och tillsammans resurser skallkunnamötaallvarligasäkerhetspolitiskahot.

Försvarsmaktenhar betydanderesurseratt ställa till samhälletsforfogandeför att mötaextraordinäraförhållandenunderfredstid.Dessa bestårfrämstav

- kunnigpersonali formavanställda,värnpliktigaochfrivilliga

- materielsamt

- utbildnings-ochledningsresurser

- förläggnings-ochutspisningsresursermedhögkapacitet.

Dessaresurser kan i ökad utsträckning ställas till samhällets förfogande.Det bör främstskegenomattregeringochriksdagmhtbl a nuvarandekonkurrenslagstiftning beslutarom samordningmellan likartaderesurseri detfredstidasamhälletochi Försvarsmakten.

Nedanståendeinriktning ärframtagen bakgrund mot av nu gällande ansvarsförhållanden och författningar. Viktiga författningar somreglerarFörsvarsmaktensuppgifterochmedverkani civilverksamhetframgåravbilaga Insatsermed Försvarsmakten resurserur . l kanskevid framförallt räddningstjänstinsatser,menävenunderandra förhållanden. Insatser vid extraordinära förhållanden, utöver

milu 1216

Posmtuss Besöksadress Telefon Tolox Teleca: 10785STOCKHOLMLidingövágen24 08-7857500 19636MSBSBCS 08-7887778

FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Datum Beredning

1994-12-19 03 300175303

Sida2

de som anges i nuvarande regelverk, kräver dock särskilda beslut av regeringen.

Definition

MedFörsvarsmaktensstödtill övrigadelaravfredssamhälletavseshär stöd i sådanasituationerdär ansvarigmyndighets motsvarande ordinarieresurser räckertill ellerfinns att tillgå. Det gäller både snabbtuppståendesituationerochlångsamtframväxandeskeendenoch kan innefattasituationermedkonsekvenser sådanstorleksordningav attdefår säkerhetspolitiskadimensioner,texstorañyktingströmmar.

Exempel insatser ovannämndaav typerframgår bilagaav

En viktig förutsättningär att ordinarie ansvarsförhåilandenfortsatt gäller, dvs att Försvarsmaktenbiträder ansvarigcivil myndighet motsvarande.MilitäraenheterledsalltidavchefurFörsvarsmakten.

Dennainriktningberörinte

internationellainsatseri FN:s, ESK:sregi eller inom ramenför -

PFP

- situationerunderhöjdberedskapellerkrig.

Inriktning

Försvarsmaktenbör vid katastroferoch i kriser utankrigshot -

stödjadenfredstidasamhällsverksarrtheten.

- Försvarsmaktensanseendeochförsvarsviljani landetpåverkasav

vadFörsvarsmakten i fiedstid.Försvarsmaktengör skallvaraett

stödför landetochdessbefolkningvid extraordinärbelastning.

- Cheferskallgesuppdragatt genomföraförberedelserför olika

insatser, bl a för att medgeett snabbt och bra utförande i

samverkanmed ansvarigacivila myndighetermotsvarande.

Förberedelsemabör omfatta bl a planläggning, samverkan,

informationochutbildning.

Insatsermedtillfälligt sammansattaförbandoch andraenheter. -

personalochmaterielbör kunnaskeinomramenför ordinarie

organisation.Särskildaenheteravseddaenbartför dennatyp av

insatserskall varagrundorganiserade.

Vid mer omfattande insatser får ordinarie utbildning av -

krigsförbandanpassasoch vid behoveftersättasom dettainte

väsentligtförsämrarberedskapenövrigt.i Uppdragsgivandechef

dock hörasoch i brådskandefall informerasom vidtagna

âkall

tgärder.

Deekonomiskavillkoren skallommöjligtvaraklarlagdaföreen -

insats.Eventuellaoklarheterfår intefördröjaeninsatsinomramen

för räddningstjänstlageneller särskilt regeringsbeslut.Sådana

frågorklarasut snarastmöjligt iefterhand.Vid andrainsatserskall

milu 1216

FÖRSVARSMAKTEN HOGKVARTEHET nam...

sam...,

1994-12-19 03 300:75303

Sida3

dcekonomiskavillkorenvaraklarlagdaföre insatsochregleradei

avtal. Inriktningen härvid är att ersättning skall tas ut för

särkosmaderavseendepersonal-och värnpliktskosmader.För

materielskallkravetpåfull kosmadstäclmingvaragrunden.

- Vid insatserbörregionalaochlokalacheferinformeramassmedia

omFörsvarsmaktensdeltagande,om inte särskildaskälutgör

hinder.Vid störreinsatserskallhögkvarteretinformeras.

bila;

OweWiktorin

Sändlista

Samtligakaderorganiseradckrigsförband Samtligautbildningsförband Samtligaskolor,funktionsocntmm flm

Som orientering Fö

4 ex FORTV FMV VPV FRA FOA RRV VVK MHS FHS ÖCB SRV

Inom Högkvarteret

HKV Stabs-Mdningschefa HKV Avd-Sekuzhefer

rnilu 1216

Bilagal FÖRSVARSMAKTEN 1994-12-19 03300:75303 HOGKVARTERET Sidal l

Viktiga författningar som reglerar Försvarsmaktens uppgifter och medverkan i civil verksamhet

Nedanståendeurvalåterfinnsi TotalförsvaretsförfattningshandbokTFH. Regeringsformen10 kap.9 §. Förordningen1994:642 medinstruktionfår Försvarsmakten. Räddningstjänstlagen0986:1102; bl a 2aoch34 §§. Räddningstjänstförordningenl986:l107; bl 60 §.a Förordningen1986:1111 om medverkani civil verksamhet. FörordningenFFS 1985:3omhemvämsmänsmedverkanvid bevakningoch efterspaningmm. Förordningen1982:756 omFörsvarsmaktensingripandenvid kränkningarav Sverigesterritoriumunderfred ochneutralitet,mmIKFN-fdrordningcn bl a3 §.

Utöverovanståendeförfattningarhänvisastill: ÖverbefälhavarensföreskrifterFFS 1987:24 Försvarsmaktensmedverkani

om räddningstjänstmm. Överbefälhavarensföreskrifterochallmännaråd Försvarsmaktensmedverkan

om i räddningstjänstmm1987-09-25,K953:63450.

[hotriskub2

Bilaga2 FÖRSVARSMAKTEN 199412-19 03 300:75303 HÖGKVARTE RET Sidal l

Exempel på möjliga insatser med resurser ur Försvarsmakten mot bakgrund av nu gällande ansvarsförhâllanden och författningar Vid vissa av nedanstående förtecknade insatser kan behoven vara av sådan art och omfattning att särskilt regeringsbeslut erfordras. Räddningstjänst m m brandsläckning skogsbrand mm översvämningar, ras och andra naturkatastrofer skallgång transporter, t ex Sjuktransporter olyckor med stor utbredning spridning giftig tågurav gas, spår-ning, miljökatastrof till havs mm sjöräddningsinsatser med fartyg helikoptrar tillhandahållande geografisk information. av Andra insatser förstärkt gränsbevakning till lands, till sjöss och lufteni ammunitions- och ntinröjning inkl IED lmprovised explosive device, terroristbomber tillfälliga väg-, bro- och färjförbindelser övervakning bevakning av skyddsobjekt förstärkt eller specialinriktad övervakning Östersjön eller av delar av från luften och ytan, t uppföljning ett läge med ex av stort antal flyktingar sambands- och transportmedel.

hot risk ubl

Bilaga 7: 2

FÖRSVARSMAKTEN W HOGKVARTERET om... Beteckning % 1994-12-22 14780275363

Sida1

Sändlistasida7-9

Enljlnslosüno.Mndlâqgzn Endatum E:bnbdmlng

OPStödA Övlt OlaHanson, tel:08-78879 15 CONTR Civ-ek MonicaRosén, tel: 08-7888590

Handlingsregler vad avser prissättning, vid uthyrning av °" materiel utanför försvarsmakten.

Allmänt 1.1 Bakgrund Mot bakgrundavatt myndigheter,ochi vissafall organisationer,utanför försvarsmaktenvid vissatillfällenharbehovavatt förhyramtrlfrån försvarsmaktenerfordrasengemensamnormfor prissättning.Dettakankomma ifrågavadavservissforsvarsspecitikmtrl ellerannanutrustningsomav a tidsskäl ärlämpligaatt inköpavid respmyndighetellerorganisation.Då nuvarandeprissättningssystemärgenerelltochdessutomi mångafall skertill full kostnadstäckningkrävsatt dettareglerasföratt skapafasthetoch trovärdighet.

1.2 Inriktning

Denna handling reglerar beslutsnivåer eller normer för om en fömödenhet kan eller får uthyras utan endast som underlag vid fastställande av pris.

I awaktan att gemensammabestämmelserför uthyrningutgesi a Handboklogistik förutsätterdennahandlingatt ettbeslutomuthyrning, fattat enligtnuvarandesystem,föreligger.

Avsiktenmeddennahandlingär attomfattanågonprislistautanendastatt utgöraettunderlagfor prissättning.Indelningeni materielgrupperfår sessom exempelochi defall osäkerhetuppstårskallenrimlighetsbedömningkunnaleda till lämpliginplacering ensådanochdärmedutgöraunderlagför prissättning.

Prissättningvid internationellainsatserregleras CPL.av

Central-,regional-ochlokal produktionsledaresvararforprissättningenldetta dokument.

TILJOHPRISl2.DOC Postadress Besöksadress Telefon Telex Totala

10785STOCKHOLMLidiogovagen24 08-78875X 19KBMSBSBCS N-7887778

FÖRSVARSMAKTEN HOGKVARTERET Datum

Belockning

1994-12-22 14780175363

Sida2

2. Avgiftssättning

2.1 Allmänt All uthyrning skall sketill full kostnadstäckningm a osamtliga kostnader skall ingå i avgiften.

AvgiftssättrtingskallskeenligtavgiflsforordnjngenSFS1992:191,såattfull kostnadstäckningerhålls.Dettainnebärattdenåsattaavgiftenskalltäcka samtligakostnader.Avgiftenfår dock sättassålågtattdet kanvaratill nackdel för andraföretagsverksamheti sammhället k illojal konkurrens.s Där avgiftenberäknasmedfull kostnads-täckrtingsk självkostnadsprisochdetta prisunderstigermarknadsprisetskallavgiftensättastill självkostnadspris.Man skallocksåha i åtankevid avgiñssättning avgiftsñnansieradatt verksamhetinom offentligförvaltninginte får drivasi vinstsyñe.

Dennahandlingskall ersättaellerpåverkaSambruksavtal sådantdär avtal förekommer.

SamrådmedRiksrevisionsverketenligtavgiftsförordningens7§ harfor prissättningenligtdettadokumentskettgenomHKV CONTR försorg. Sådantsamrådkommerattskeårligenochpåverkar prissättningen inteom särskiltmeddelas.

2.2 Hyresavtal

Följandekostnaderskalli huvudsakingåvid avgiftssättningihyresavtalet:

o Kapitalkostnaderoavsetthur materielenfinansierats. o Kostnaderföratt återställamaterialeniursprungligtskickskick vid utlämningstillfálletaltiiteranskaffningskostnader. Gmndlöninkl LKP. Övrigapersonalkostnader. Administrationskostnader. Lokalhyramotsv Transportkostnader. Evförsäkringskostnader Övrigakostnaderover head somintekanhänförastill ovanstående kostnader.

I de fall sådanmateriel hyrsut där det krävsutbildning och eller särskild behörighet för att användamaterielenskall kostnaderfir utbildning och materielingåi avgiften.

Utöver ovanståendekandet,medhänsyntagentill materielensspecifika beskaffenhet,tillkommaytterligarekostnadersomtillförs avgiften.

FÖRSVARSMAKTEN HOGKVARTERET Datum Beteckning 1994-12-22 14780275363

Sida3 9

2.3 Återredovisning Redovisning avgiñsinkomsterskerav lämpligtkonto i kontklass Intäkterse3 H PRODbilaga12.1Sida10. Lokal produktionsledarekanvid behov underindelabefintligakonton.AvgiftsinkomsteråterredovisasenlH PRODKap 16.5SärskJidaredovisningar.I övrigtenligtvadsomregleras CPL.av

2.4 Styrande materielslagsgrupper

2.4.1 Allmänt Förprissättningavkapitaldelengäller: o for krigsmaterieldividerasforrådsprisetGOF elleri förekommandefall nyanskaffningsprisetmeddenprognostiseradelivslängden. o for övrig mtrl dvsmtrl for forvaltningsändantålsominvärderatseller lâneñnansieratsgälleravskrivningstiderenlH PRODBilaga13.1sid 1-3.

För övrigakostnaderenl p2.2 gällerfull kostnadstäckning.

Utöverdegenerellareglernagälleratt prissättningenskallinkluderaev merkostnaderfor exempelvismodifieringsombehövergenomförasunder hyrestiden.

Utbytesenheter,reservdelarochförbrukningsmaterieluthyresnormalt såvidade ingåri satsellertillbehörtill uthyrdartikel.

2.4.2 Exempelpå prissättningskalkyl

SambandsmaterielRa 139 Uthyres100sttill Stockholmspoliseni sambandmedVM i fotboll.Tid 20dagar. Fritt servicefdF 16.

Kapitalkostnader: Anskaffningspris4800:- Avskrivningstid år5 1825dagar

4800 l 825 2,63krdygn. 2,63 100 20x x 5260kr 5260:-

Kostnaderfor att återställamtrl: Mottagningskontrollochvård h4 x 300kr 1200 1200:-

Personalkostnader: Arbetstidhämtningochåterlämning i fd utlämningmm. 20hx 300kr 6000 6000:-

AdministrativakostnaderzFaktureringmm. 500:-

Lokalhyra: 2 veckori sfd En pallplatsa4krdygn. 14 4x 56kr 56:-

Th I0-DPRISI7DOW

FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Datum Beteckning 1994-12-22 14780175363

Sida4 9

Transportkostnader: Extrakörmil för hämtningi mobfd100mil a25krmil. 100 25x 2500kr 2500:-

Utbildningskostnader: tim6 a400 kr 2400:-

Drifikostnader: Hyra av10stladdareför strömförsörjning. 1000:-

Modiñering: Ingakostnader. 0:- . Summa: 18916:-

2.4.3 Särskilda anvisningar lör mtrl-grupper.

2.4.3.1 Vapenmateriel B Uthyrs normalt Vid undantagreglerasprisetavCPL.

2.4.3.2 Fordonsmtrl C Standardfordon,Tg-fordon,bandvagnar. Vid uthyrningtill annanänstatligmyndighetskallkundgenom försäkringeller annatgodtagbartsättansvaraför skada fordonetsamtfor sådanperson-materielskadaför vilkenstaten kanbli ersättningsskyldig.Försäkringsvillkorenskallintasi hyresavtalet.

Vidarekrävsförutomrätt körkortsbehörighet,särskildutbildning ochbehörighetmotsvarandemilitärtförarbevisforattnågonskall få nyttjamilitäraspecialfordon.Kravet förarbevisär a föranlettavbehovetavkunskapomfordonenshandhavandesamt vård, och skallintasi hyresavtalet.

Särskildakostnaderförutomkapital-ochunderhållskostnaderenl nedanståendeskalldebiteraskunden.

Besiktningföresamtinbesiktningefteruthyrningskall genomföras,protokoll skallföras,kundenskallnärvara.

Prisetsättsperdygnsamtkörmilgångtimme

2.4.3.3 Fartygs- ochbåtmtrl D Vid uthyrningtill annanänstatligmyndighetskallkundgenom försäkringeller annatgodtagbartsättansvaraför skada fartyybât samtför sådanperson-materielskadaför vilkenstaten kanbliersättningsskyldig.Försäkringsvillkorenskallintasi hyresavtalet.

’l‘h.JOHPRISIZDOC

FÖRSVARSMAKTEN HÖGKVARTERET Datum Boloclming

1994-12-22 14780175363

Sida5

Generelltgälleratt särskildakostnaderförutom kapital-och underhållskostnader nedanståendeenl skalldebiteraskunden.

Besiktningforesamtinbesiktningefieruthyrningskall genomföras,protokoll skallföras,kundenskallnärvara.MH reglerskallföljas.

-Rustnings-samtavrustningsåtgärdersamttörrådstörvaüng.

-Drivmedelskostnad.

Prisetsättspergångtimme

2.4.3.4 Flygplans-,luftlandsättningsmtrl Flygplanoch helikoptrarhyrsnonnaltut medbesättningochskall prissättassomtransporttjänster.Prissättning tjänsterreglerasav i dennaskrivelse.Vid undantagreglerasprisetavCPL.

2.4.3.5 Sambandsmateriel F Ingatillägg till generellabestämmelser.

2.4.3.6 Ledningsmtrl G Uthyresnormalt Vid undantagreglerasprisetavCPL.

2.4.3.7 Elkrafts- och belysningsmtrl Elverkuthyresnormalt Vid undantagreglerasprisetavCPL. Förövrig mtrl gälleringatilläggtill generellabestämmelser.

2.4.3.8 Skyddsmateriel K Ingatilläggtill generellabestämmelser.

2.4.3.9 Fältabetsmtrl L Arbetsmaskinerenl 2.4.3.2.p Minerings-ochminröjningsmtrluthyresnormalt Vid undantag reglerasprisetavCPL. Förövrigmtrl gäller ingatilläggtill generellabestämmelser.

2.4.3.10 Underhållsmtrl M Vid prissättningför hyraavverkstadsutroch reparationsplatser sättsavgiftenperdygn.Hyranför lånavreparationsplatsskall motsvaraaktuellverkstadsavdelningstimprisgångeråtta.

Th .lOl-hPRlSl2.DOC

FÖRSVARSMAKTEN HOGKVARTERET Datum Selocknirtg 1994-12-22 14780175363

Sida6 9

2.4.3.1l Drivmedelsmtrl N Kostnaderför tillsyn enligtFM bestämmelserBVKF skallingå vid avgiñssättningihyresavtalet.

2.4.3.12 Beklädnadsmtrl P Uniforrneruthyresnonnalt Vid undantagreglerasprisetav CPL. För skyddsklâderetc utagesenavgift 12 %avförrådspriset perdygn.

2.4.3.13 Förläggningsmtrl Q För tält gälleratt enavgift omfattande12 % av förrådsprisetuttagesperdygn,somslitagekostnad.I övrigt inga tilläggtill generellabestämmelser.

2.4.3.14 Förplägnadsmtrl R Ingatilläggtill generellabestämmelser.

2.4.3.15 Sjukvårdsmtrl S Hyreskostnadför sjukvårdsmaterielej forbrukningsmaterieluttas med2% avförrådsprisetperdygn.

2.4.3.16 Kartor, sjökort U Uthyres

3. Ansvar Uthyrandeproduktionsledareharansvaretattmaterielenåterställsi ursprungligtskickelleréteranskaffasefterdetatthyresavtaletupphört. Detärdärföravstörstavikt att rättavgiñfinnsangiveti hyresavtalet,där mantagit hänsyntill ovanståendei avgiftssâttningen.Dennatyp av verksamhetfårintei någotavseendebelastaFörsvarsmaktensanslagA Avstegfråndettakani enstakafall medgesavCPL. I sådanafall skall konteringskesåatträtt verksamhetbelastas.

Beslut Dennahandlinggällerfrånfastställelsedatumochtills vidaresomunderlag for prissättningvid uthyrningavmateriel.Handlingen kommeratt inarbetasi H PRODvid revidering

V

PercurtGreen Chef för Operationsledningen

FFhJOHPRJSl2.DOC

Bilaga 8

Exemtpel på regelverk for civilt bruk försvarets av resurser

Military aid to the civil

community

FOREWORD

The Military Aid to the Civil-Community MACC scheme,whereby the Services assist the community as a whole when appropriate to do so, well established and has proved its worth. The now Services contribution has ranged from assistance in emergency casesofaccidcnt or natural disaster, the notable example most recent being the storm in October I987, variety of routine to a more projects, including the attachment of volunteers social service to organizations. Not only does this scheme render a valuable service to the community, but also demonstrates in tangible a very way the extent to which the Services form integral an part of the wider community. can also provide the Services with the opportunity for some useful training. The publication ofthis third edition doesnot mark the revision of the basic principles oFMACC, but doesprovide for some necessary updating. Moreover, in the period since earlier editions were published the Services have become smaller and their primary military training and operational mitments intensive, the com more so manpower and equipment available for MACC work now more limited than Except in dire emergency, military training once was. and operations take precedence and there will therefore often be occasions when tasks which seem well suited to the capabilities ot the Services simply cannot be undertaken. Nevertheless, MACC can provide invaluable support, and I confident that there will am be many occasions when the Services, in co-operation with civilian organizations, will be able to give much needed and worthwhile support to the wider community through this scheme. I commcnd this third edition ofthe MACC handbook to you.

nya

Secular} øfSlalefør Defence

AID :TO THE

MlLlTARY

CIVIL COMMUNITY

The

Part I

— Introduction

This pamphlet designed to inform civil authorities and organizations of the way in which the Services be able assist them

may to through the Military Aid to the Civil Community MACC scheme. It gives examples of the ways in which the Services be able to

may assist the community at large, outlines the basic principles of the MACC scheme and explains the procedures for obtaining help under it. Potential applicants for MACC should read this pamphlet carefully before considering requests to the relevant Service

any authority as set out in Part VI, in order to be clear to the limited

as circumstances in which the Services help and also of the

can aware financial arrangements under which assistance given.

II

Part — What can be done

Although a wide range of professions, trades and skills

are represented in the three Services, and they a variety of versatile

possess equipment, the ways in which help be given likely be

may are to fairly limited. There three main categories of possible work:

are

Category A Assistance in time of emergency such as a natural

-

disaster.

Category B Routine assistance on special projects. Typically,

—

tasks should occupy a small party of men for a few

days, although larger parties or longer periods may

be sustainable thejustification sufficiently strong.

Assistance may comprise:

a. Construction, demolition possibly using explos-

ives, repair and rehabilitation work.

Provision of manned specialist transport and

equipment.

r. Provision of individual skilled specialists.

Provision of helicopter assistance to lift heavy

loads.

Category C The full time attachment of volunteers to social

— ser-

vice or similar organizations for specific periods.

A detailed list of some of the possible tasks in these categories given at Annex A. The possibilities of the loan hire ofspecialist

or Service premises equipment eg recreational facilities have not

or been included since they do not constitute assistance offering training value to the Services as well as benefit to the community and training value a prerequisite for routine assistance under the MACC scheme. However, applications may be made under different regulations and each case will be considered on its merits.

Part III

- The basic principles

3. Part and Annex A indicate the kind of help the Services are qualified to give. Emergency assistance under Category A be may given following natural disaster major accident should a or civil resources be unable to cape. difficult to define what constitutes

an emergency but some indication of the circumstances in which

the Services might become involved given Annex A: in broad at terms an emergency defined occasion when there danger as an to human life major breakdown ofservices vital the welfare or a to of the community. ln such emergencies the Services will normally

augment the resources of the civil authorities. Service assistance can only be given from available the time bearing mind resources at the need to meet essential military commitments.

4. In a non-emergency situation preliminary enquiry will often a show whether or not worthwhile applying for Category B C or assistance from the Services, in these circumstances Service needs as must always come first. Applicants find useful know that may to the Services will expect all the conditions listed below be to met; they will not ofcourse apply ofCategory A assistance: cases

a. Work may be undertaken only if:

l It ofsocial value to the community;

2 It undertaken invitation and with thewrittcn

agreement of the civil authorities and other organizations directly concerned including, where relevant, the owner andor occupier private land involved, and the local

planning authority;

3 ofgood training value the Services, the equivalent to of which not readily available within the from same costs Services resources ;

4 agreed that the financial provisions will be met see Part V.

Work may not be undertaken if:

l conflicts with or limits in any way a commanding officers first duty ollteeping his unit in state ofoperational

a readiness;

2 limits or hampers any forms of training required to maintain a unit‘: operational efficiency;

3 clashes with other military commitments;

4 causes commercial organizations to suffer from

any loss of business.

r. Work will, save in exceptional circumstances, be undertaken only for public authorities or for organizations which

are non-profit making and non-party political. Servicemen must not be used as a form ofcheap labour and they will work

as organized bodies under their oflicers and N C0s.

own

The agreement oflocal trades unions and employers’

organizations must always be obtained before work starts. Applicants should consult their nearest Regional Director of the Department of Employment in Northern Ireland, the lndustrial Relations Branch, Department of Health and Social Security for advice which organizations to approach.

on The decision on whether to consult

necessary any relevant national trade union employers‘ organization

or will, however rest with the local trades unionIemployers organization.

r. The basis on which charges will be made will be notified to applicants and agreed before projects undertaken. Gen-

are eral guidance the charges be found in Part V

on can — Financial aspects An indemnity will also be required from the authority organization requesting assistance,

or except where the applicant an Exchequer department see paragraph 8.

. must be understood that work have to be interrupted,

may

or even cancelled for Service reasons at

rescheduled any

time.

The above principles are designed to assist applicants when they

are considering whether not to ask for Service help. They or are not intended to imply that, wherever possible, help will be given not willingly, but rather to avoid misunderstanding when for one reason or another the Services unable to help. Moreover, they apply are only to activities undertaken by servicemen ‘on duty’, and not to voluntary tasks which they undertake in their time, may spare subject to service regulations. Servicemen doing voluntary current tasks whilst ‘ofTduty act in entirely private capacity, unsupported an any serviceMOD liability for their actions behaviour. or

I V—

Part and insurance

Indemnity

requirements

As a general rule the Ministry of Defence requires, with the

exceptions described in paragraphs 7 and 8 below, to be indemnified

against any potential claim loss, etc arising of providing the or out assistance requested. The Ministry of Defence further requires that

those cases where indemnity required be backed by an must an insurance policy with the levels of specified in the cover as application form and the proof that the insurance has been effected.

In those where human life preclude cases urgent attempts to save a prior written indemnity, the individual organization seeking or assistance will wherever possible be requested give immediate to an oral undertaking to sign acceptance ofliability possible. an as soon as ln seeking such an oral agreement the Ministry of Defence will,

whenever possible, that the applicant of the of ensure aware terms the indemnity contained in Annex B before giving oral agreement.

Exchequer departments required sign indemnity. are not to an They will however be required to provide written acceptance of the

no loss or full costs which intended charge for the assistance. to

V

Part Financial aspects

-

General

The general principle that specifically provided by money Parliament for defence be used for other purposes must not purposs, and therefore civil organizations for which the Armed Services

perform services outside the of normal duties should all scope meet or some ofthe costs. Civil authorities find useful the following may indications of how the Service authorities will the charges assess to be made for their help. The categories those defined are in Part II and no loss costs and lull costs are explained in paragraphs l6 and

I7.

Category A

I0. MOD has the discretion to waive all charges when, in of cases extreme urgency, immediate assistance required in order to save human life.

l When danger to life not ofan imminent but nevertheless nature remains, no loss costs will be charged for assistance given any which will include reconnaissance and any necessary preparatory work. The concession will not apply in the of case emergency assistance given to nationalized industry, commercial companies, a or organizations or individuals, primarily to facilitate the maintenance or resumption of commercial activities supplies. In such the or cases charge will be either the full cost the commercial for the or rate service, whichever higher. After the danger has receded any further assistance provided will be charged full basis. on a cost

l2. The Service Headquartcrs will give due warning of when

obliged to change from loss and full The no costs to no costs to costs. assessment of the level of danger and the consequent basis for

charges a matter for the Service taking of the advice of account the recipients.

l3. The civil organization individual will be required give, either or to before the assistance lzgins or, time does not allow, afterwards as soon as possible, a written of liability for charges acceptance any raised.

Category B

l4-. When routine assistance under this undertaken for category a public ie Central Gcvernment or local authority or its agency, or non-commercial ie ciaritable profit making organization, in or non accordance with the zonditions down paragraph the set MOD will levy loss costs When, exceptionally, task no a undertaken for other organizations private individuals paragraph or see 4: Part Ill the basis of charge will be either the full costs or the commercial rate whichever higlcr. No consideration be given can to a reduction ol the charge in hes: circumstances. The cost of the reconnaissance

and preparatory wot} will be assessed the on same basis as the task itself. The basis of will be notified and ciarge an application for assistance completed and signed before the work begins.

Category C

lf. The social service organizations will be responsible only for the no loss costs.

No loss costs and full costs

l6. No loss costs refined those are as costs which arise solely because of the assistance given and which would not otherwise have been

incurred. They i1clude such items travelling may as and subsistence allowances paid to the servicemen involved, hire charges for transport, plant and equijiment, and the of cost stores and equipment lost, damaged conaimed in the or course ofthe task.

l7. Full costs dtfined all both direct and indirect, are as costs, incurred in the proviion of the service and include, among olher things, the basic pay md allowances of the servicemen and civilian

employees involved, sire charges for equipment used on the task, and overheads.

VI- to assistance Part How apply

for

Emergencies Category A

l8. Application for Service assistance in should be

an emergency made to the nearest Service unit or via the nearest civil police station. The Services are not. responsible for planning or coordinating action in civil In the event ola widmpread

a emergency.

the Services will look to the civil authorities to set the emergency priorities for the targctting of military aid, for example, via the Regional Emergency Committee, the Scottish Emergency Co-

or ordinating Committee, through ad lmc Emergency Committee

or an

which the relevant Army District HQ would be represented; or on perhaps through the county Chief Executive. Local commanding officers have authority to set aside in many cases of emergency the normal procedures set out in Annexes E and although there will be circumstances where reference to higher authority will be necess-

In of doubt the nearest Army District Headquarters an. cases whose addresses, contact telephone numbers and boundaries are shown at Annex D will be able to give advice and Sl10JlCl be consulted without delay.

Application for routine assistance Category B

l9. Except where task would clearly be undertaken by the Royal

a Navy, Royal Marines Royal Air Force when the point of

or contact would be the Naval Air Force establishment civil author-

or ities organizations wishing to seek help from the Services should

or get in touch in the first place with the local Army District Headquarters. The help of all three Services will be available to them through the regional command structure of the Army which makes

convenient for requests to be put through them in tle first instance. Government departments have their own channels ol communication with the Ministry of Defence, and this pamphlet not intended to cover such arrangements.

20. An application must be signed by the person who acccots the financial liability for the assistance requested has the legal powers

or to commit a body to a financial liability.

2l. It will help the Service authorities consider to requests for assistance ifthe initial approach to them includes whenever possible

the points listed in Annex E. The Services will of always be course ready to help civil authorities in setting their requirements. out If after their consideration of the initial Application for Assistance Annex E the Services able notify the of their are to sponsor willingness to undertake the task, then the sponsor will be required to complete the formal application in the format shown Annex at F.

Attachment of volunteers Category C

22. Requests for the attachment of volunteers to social services organizations should be made the Army District to nearest Headquarters who will forward the request to the HeadquartersvUnited

Kingdom Land Forces UKLF. Headquarters UKLF will coordinate the selection of volunteers through Army Districts. Nor-

mally any application should refer specific and should to a post include brief description of the duties and responsibilities a which may be involved, together with other relevant details. any The attachment will normally be for periods of between four months and A be made time. one year. request may at any

23. When the Services consider an attachment would provide exceptional training value, and they able release are to a volunteer considered suitable candidate from Service viewpoint, a a the social service organization will be given the opportunity ofdiscussing the

nomination thinks the unsuitable for its man or woman requirements. should be noted that the number ofservicemen or women available for this type olassistance limited. very

Examination of Category B and C proposals

24. HQ United Kingdom Land Forces UKLF and District Head-

quarters concerned will examine carefully all proposals For Categories

B and C put to them by civil authorities and organizations and will,

consultation with interested parties, determine whether or not the Services will be able help and ifso to on what conditions. This will include an assessment by the Service authorities of the training

value ofrhe task.

25. will help the Service authorities applications are made

as early as possible. This will enable them to assess the training value of the task, draw up a programme of work and co-ordinate with training and öther military activities with which they are concemed.

will also enable an assessment ol the costs to be drawn up and an estimate of the likely charge to be made. Late submission of

a request often prevents being mer; despite the unit commander‘: readiness otherwise to assist.

Annex A

Examples of MACC tasks

This list not intended to be definitive exhaustive but merely or illustrative of the kind of work the Services consider. The can inclusion of item does necessarily imply that the Services any not will be able to give that assistance particular occasion. Each on any case will have to be considered at the time in relation the basic to principles set out in Part III of this pamphlet and in the light of

availability of servicemen and and the location of the women prospective task.

Category A Natural disasters and other emergencies — 2. Assistance given emergencies will normally follow result as a of adverse weather conditions including floods, and snow, storms landslides, other sudden and catastrophic accidents or events or cg air and rail crasha, mountain shipwrecks. The Services rescue, are not responsible for planning co-ordinating action in the of or event natural disasters man-made emergencies, although they or are always ready to provide help they called do by any can upon to so the responsible authorities. ln the UK, responsibility for dealing

with a disaster the spot will usually fall the services on to emergency police, lire and ambulance, while the responsibility for dealing

with the immediate aftermath of disaster, such providing a as temporary accommodation and feeding for in emergency persons urgent need lies with the local authorities. The Emergency Planning Guidance to Local Authorities issued the Home Office and

Scottish Home and Health Department i985 gives general guid-

ance on co—ordination and control ofemergency action, contingency

planning andfinancial policy.

The command structure ofdisciplined bodies ofservicemen with their radio communication, so important in such an emergency,

fit alongside any local govemment structure. ln any disaster or can

important to invite the Services to make an early emergency reconnaissancc to find out in what they make their most

way can useful contribution. When the Services make such reconnaissance

a

without commitment and charges would not normally be raised see paragraph l0. The following are some ways in which the Services can help:

Obtaining information. Helicopters and small reconnaissance

a.

parties provide central control organization with an

can a

accurate overall picture of the disaster so that resources can

be put to best use.

Medical. The medical services help local doctors and

can

health services, providing extra doctors and, required, a

field hospital and field hygiene units.

Search and Ram: SAR. There separate rules for Sea rch

c. are

and Rescue.

Engineering. The Services can use bridge ferry equipment

or

or boats for crossing gaps, plant for earth moving and

construction, specialized equipment for emergency water supply or pumping at floods and can supply diving teams.

Category Routine assistance

B - 4. Building construction and engineering. The Services have the skills and equipment which give them the capability of undertaking a variety of tasks some of whicharelisted below as examples:

a. Construction of short lengths of minor rond, temporary

bridges, air strips and piers.

Demolition ofobsolete structures.

Simple land rcclamation.

t.

Building of recreational accommodationlhostelslhuts.

c. Construction and improvement of sports grounds and recre-

ational facilities.

f Improvement of drainage.

g. Removal ofunderwater obstacles.

Improvement oflandscapes.

Erection ofsheltcrs and posts hills and mountains,

rescue on

and the marking ofroutes in isolated areas

S Supply of specialist manned transport and equipment. Various types ofspecialist manned equipment are available, including:

a. Manned transport, particularly specialist vehicles such

as

heavy recovery vehicles.

Man ned boats and other harbour craft.

c. Ivlobile post offices and radio centres.

Provision ofskilled specialist advisers including medical and veterinary assistance, mounlaineering and survival and rescue experts.

Category C- Attachment of volunteers to social service

organizations

This category covers the selection of volunteer ofiicers, lCOs, men and women for attachment lo project within the

sponsors Special Programmes oflhe Manpower Training Commission and to organizations such as Community Service Volunteers, for periods of not less than four months, or more than one year at a imc.

.

E 5 3 e E 3 2 u 0 a 3

o . u

m E E

3 2

c E

0 E

n

o 2 o 8 . c. 3 E .3

E

.3

E S

u a s 3

E

2 u wu

U E S

c

c 2 E ..

E

3 . o S o S

a

3 n. S a s E

Bila 9 SAMMANSTALLNINGu ENKATSVAR TILL LANDSTINGEN CIVILT BRUK AV 1 FÖRSVARETSRESURSER Fråga Vad har för behov helikopterburnaambulanstrp aavseendeantaletflygningar,

av primär-eller sekundärtransporter,anspänningstidetc.

Primärår Sekundärår Anspänntid Övrigt

Blekinge ingenförändringsedan-92 Dalarna 10 10 max1tim ingenhkpstationeradi Da-

larna.PåförsökSälen91-93. Gotland mindre 100-150 5 min dag Beroendeav ambulanssjukvård

antal30 t 262 tim 15 minnatt Gävleborg 350 50 5 min Utredn,pågår-klan jan-95 Göteborg 150-200 5-10 10 mindag 150-175flygtimmarår

30 min natt Halland Oförändrat Jämtland 300 10 5 mindag i övrigtoförändrat.6 st

20 minnatt specutbnarkossjukv. Jönköping Oförändrat Kalmar 4-5 snabbastmöjl Kristianstad snabbastmöjl Behovfinnsav primärtrp Kronoberg mkt sällan mkt sällan Malmöhus 10-15 25-30 Malmösjkförv. - - Norrbotten 150 ~ 100 15mindag 210llygtimmarår

N

30 minnat Skaraborg 400 10-20 Tillsammansmed F 6 och F 7 Stockholm 2000 3000totalt 17min snitt prioriträddntjföreambul.

- Sörmland ingentrp2 år

- Uppsala 300 10,för andra 5 min

län150-200 Värmland för dyrt behovfinns rådmedegenhelikopterorg. Västerbotten 115 10 min

Västernorrland 300-400 - 5 min

Västmanland oförändratsedan-92 Älvsborg l-10 10 mind30 n i övrigtoförändrat Örebro litet litet kortarelid medvägtransport Östergötland 300totalt 5 min oförändrat

Bilaga 9 2 3 Fråga 2 Fråga3 Fråga4 Fråga5 Avt m hkpb Kontraktsinnehåll Deltogarméni upp Samordningmed lev sjv trp leverantör,kostnad handlingen andralandsting JA NE] avtalstid x x

X SOSHelikopterAB, fast nej nej kostn250 flygtim x x Rikspolisstyrdag, ja, avbrötsav kost- ja, + O,P,R,Nmarinennatt,4000-tim nadsskäl landsting

x HelitlygAB, 9401- ja, menvaldeannan ja, intresse men 9612,200 000mån lew-prisskäl saknades

x Rikspoliscn50.000fir nej nej

x X ncj

x AB Norrlandsflygt o m nej 1998,4188tkr,r. 6000-tim x x Hcliflyg AB, 9403-9605 inbjöds-tackadenej pågår Sörmlandsm nej X OstermanHelikopter,Gbg nej nej 4755-tim, 571000mån x 25 000 medmed.pers nej nej x nyttavtal 152-95 rörl. SOOOtim x 9501,SOSHelikopter nej nej NLA Norgeoperatör x RPS,Säve x

Bilaga 9 3 3

Fråga 6 Fråga7 Fråga8 Fråga 9 orsaker Planerarslutaavtal Tillg. hkp annat Förändringari framavtal sätt tiden

F17 Påverkar behovet Motivationenotillr. J genoma, försvaret Ökat behov,vidareutvecklingsker Utredn.pågårUAS Förest.utredn.avgör Fv-F15,UAS Utrednres.avvaktas EftersträvarZ-mothkp Ja,12:ehkp.divför samterfarenpersonal flygning i mörker ja, RPS,Säve Behovetökar 2 mot.hkp nej ja, polishkp Behovetökar hjälp F10,F14 medlandstingeniSkåne muntlF10ochF14 Behovfinns Ingetbehov nej Ambulansbraalt. Litet behov evhkp-resursSkåne Ja,militär ochpolis Eventuellt Ingetbehovf n evomstrukt.Skåne SamarbDanmark PlaceringhkpGällivare

via Säve,Såtenäs Ev. ökatbehovavhkp ingastoraförändr. Ambulansfort 0 bra ja, Sthlmslandsting nej uppdr.andralänönskv. ekon.skäl Avtalsförslunderutarb. Ja,vid behov Säve bättreakutahkpins. upphör941231 ny upphandlpågår vid brist hkpresurs hkpmedstörrekabinnyttjagrannlänsresurs volym önskvärd Utvärd,görs,stora kostnader

nej via SOSflyg marin Ev. beror tidsvinst uppdrandralänönskv.

fm

FÖRSVARSDEPARTEMENTET REGERINGSBESLUH Bilaga 10 13 EM 12 1995-02-09 F09553MIL F095113MIL F095127MIL Försvarsmakten Fo95150MIL 107 85 STOCKHOLM F095188MIL F095260MIL delvis

civila sjuktransporter ned Försvarsmaktens helikoptrar

Bakgrund

Med stöd i riksdagens beslut angav regeringen i 1992 års regleringsbrev som verksamhetsmål för arméförband att kapaciteten för helikoptersjuktransporter i krig skall förstärkas. Regeringen framhöll samtidigt att helikoptrarna så långt det är möjligt skall utnyttjas även för sjuktransporter i fred; sjukvårdshuvudmännen skall ges möjlighet att ingå avtal härom med det militära försvaret.

Under våren 1993 uppdrog regeringen åt Försvarets materielverk att anskaffa sjukvårdshelikoptrar åt armén inom en angiven kostnadsram. Fem helikoptrar av typen Augusta Bell 412 HP har numera anskaffats för ändamålet.

Försvarsmakten har genom Norrbottens arméflygbataljon deltagit i anbudsgivning avseende ambulanshelikopterverksamhet. Härvid har Västerbottens läns landsting meddelat att man är beredd att ingå avtal med Försvarsmakten under förutsättning att erforderliga tillstånd ges för verksamheten. Ett avtal är avsett att träda i kraft den 15 februari 1995.

Försvarsmaktens framställning i ärendet m.m.

Försvarsmakten har i framställning till regeringen den 13 januari 1995 begärt medgivande för den aktuella sjuktransportverksamheten med helikoptrar avseende tiden den 15 februari 1995 den 15 februari 1996. - Försvarsmakten har härvid anhållit att verksamheten får bedrivas enligt ordnings- och säkerhetsföreskrifter för militär flygverksamhet OSF.

Postadress Besöksadress Telefon0214031000 [0333Stockholm Jakobsgazm9 Telefaxos723II 89 Tclcx17946MINDEFS

2 I framställningen har Försvarsmakten hos Luftfartsverket begärt att verket med förtur skall utfärda en operativ licens för projektet.

Luftfartsverket har yttrat sig i den fråga som Försvarsmakten väckt. Enligt vad som erfarits har verket numera inlett en prövning rörande operativ licens.

I ärendet har inkommit skrivelser från AB Norrlandsflyg, Svensk Pilotförening, Heliflyg AB och Helikopterföretagens Riksförbund.

Regeringens beslut

Regeringen medger till att börja med att den avsedda sjuktransportverksamheten med Försvarsmaktens helikoptrar får bedrivas utöver av vad som föreskrivs i förordningen 1986:1111 om militär medverkan i civil verksamhet.

Med stöd av 15 kap. 1 S andra stycket luftfartslagen 1957:297 föreskriver regeringen, utan hinder av vad som eljest gäller enligt regler beslutade av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämt, att för den aktuella flygverksamheten skall gälla Luftfartsverkets bestämmelser för civil luftfart BCL.

Intill dess att Luftfartsverket hunnit meddela det tillstånd som erfordras, medger dock regeringen att flygverksamheten får ske enligt ordnings- och säkerhetsföreskrifterna för militär flygverksamhet. Detta medgivande innefattar också ett tillfälligt drifttillstånd för Försvarsmakten för den avsedda yrkesmässiga sjuktransportverksamheten med helikoptrar.

Det bör kunna förutsättas att Luftfartsverket hinner utfärda operativ licens innan avtalet mellan Försvarsmakten och landstinget träder i kraft och flygningarna skall påbörjas. Något avsteg från föreskrifterna om sådan licens behövs således inte.

Försvarsmakten skall senast den 30 juni 1995 till r geringen Försvarsdepartementet redovisa dels läget b träffande tillståndsfrågorna, dels de erfarenheter

av v rksamheten som dittills gjorts.

å reger gens vägnar

Thage Peterson

G

Ulf Birath

Likalydande till

Luftfartsverket

Kopia till

Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Näringsdepartementet Utredningen civilt bruk av försvarets resurser Västerbottens läns landsting AB Norrlandsflyg Svensk Pilotförening Heliflyg AB Helikopterföretagens Riksförbund

Bilaga ll

militär medverkan i civil

Förordning 1986:1111 om

verksamhet

Medverkan l räddningstjänst m. m.

l § En bestämmelse att myndigheterär skyldigaatt medverkai räddningstjänstfinns i 34 § om räddningstjänstlagen1986:1102.

2 5 Försvarsmaktenfår utöver vad somföljer av 34 §räddningstjänstlagen1986:1102- ställa personal och egendomtill förfogande för transporterav sjuka eller skadadeeller för polis- ochtullmyndighetemaeller åtKustbevakningen,omdetfinns ett trängande transporter behov Försvarsmaktenfår ta ut avgifter för sådanmedverkan.Förordning av transporten. 1994:871.

3 § Om ianspråktagande hemvärnsmänför räddningstjänst.efterspaningm. m. finnsbestämav melser i förordningen FFS 1985:3 hemvärnsmänsmedverkanvid bevakningoch efterom spaning.

4 § Ytterligare föreskrifter om Försvarsmaktensmedverkani räddningstjänstochverksamhet somavsesi2 §meddelasavFörsvarsmakten.Förordning 1994:871.

Utförande av annat arbete

5 § Försvarsmaktenfår åtasig att bygga vägar och broar samt att utföra transporter,andra arbetenoch tjänster, dennaverksamhetkan inordnassomettled i utbildningsombedrivsvid om myndigheterellerfrämjarstatenellerannatallmäntsamhällsintresse.Förordning1994:871

6 § Försvarsmaktenfår hyra ut. lånaut eller sälja lösegendom,omdet kan skeutanolägathet. Somytterligareförutsättninggäller i frågaomupplåtelsertill andraänmyndigheteratt åtgärden skall främja Försvarsmaktenellerett allmäntsamhällsintresseeller attdetannarsfinns särskilda skäl. Av 4 §avgiftsförordningen1992:191 följer attFörsvarsmaktenfår tillhandahållalokalermot avgift. Om vissförsäljning föreskrivs i förordningen 1971:727 om försäljning avstatentillhörig fast egendom, samti förordningen 1989:1060 ommyndighetersförsäljning av överm. m., skottsmateriel.Förordning1994:871.

6 § Försvarsmaktenfår ta ut avgifter för medverkan enligt 5 och 6 §§. Förordning a 1994:871.

Gemensamma bestämmelser

7 § Vid verksamhet avsesi 5 och 6 §§ skall gällande bestämmelserom konkurrens som beaktas. I fråga om verksamhetsomavsesi 5 och 6 §§ skall frågan om konkurrensintränganses föreligga avgörasefter hörandeav länsarbetsnämndenoch den kommunsomberörs.om det gälleråtaganden störreav omfattning. Första stycket tillämpas inte beträffande sådanverksamhetsombedrivsenligt 2 § för de statligamyndigheter sägsdär. 1frågaom sådanverksamhetsombedrivsenligt 5 och6 §§ som för statligamyndighetertillämpasförsta och andrastyckenabarapåstatensaffärsdrivandeverk. Förordning 1992:536.

8 §Föreskrifteromavgifter meddelasavFörsvarsmakten.Förordning 1994:871.

;am IO’l e ö -

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. . ArbetsföretagEn- nymöjlighetför arbetslösa.A. . Gröndiesel miljö ochhälsorisker.Fi. . Umgtidsutredningen1995.Fi. . Vårdenssvåraval. slutbetänkandePrioriteringsutredningen.av S. Muskövarvetsframtid.Fö. Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. Pensionsrâttigheterochbodelning.Ju. Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. .Oversyn skattebrottslagen.av Fi. Nyakonsumentregler.Ju. . h MervärdesskattNyatidpunkterförredovisningochbetalning.Fi. Analys Försvarsmaktensav ekonomi.Fö. Ny Elmarkmd Bilagedel.N.+ Könshandeln Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. Homosexuellprostitution.S. Konsti offentligmiljö.Ku. Ettsäkraresanthälle.Fö. Utan stannarSverige.Fö. Stadenpåvanenutanvatten.Fö. Radioaktivaämnenslårutjordbruki Skåne.Fö. . .Brist elekrronikkomponenter.Fö. .GasmolnlarmlårUppsala.Fö. .Samordnadochintegreradtågtrafik Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. .Underhállsbidragochbidragsförskott, DelA ochDelB. S. 27.Regionalframtid bilagor.C.+ 28.Lagenomvissainternationellasanktioner - enöversynUD. 29.Civilt bruk försvaretsav

resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö.

Statens offentliga 1995

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Näringsdepartementet Pensionsrättigheterochbodelning.[8] Ettrenodlatnäringsförbud.[l] Nyakonsumentregler. Ny Elmarknad Bilagedel.[14]+

Utrikesdepartementet Civildepartementet Lagenomvissainternationellasanktioner Regionalframtid bilagor.[27]+

enöversyn.[28] - Försvarsdepartementet Muskövarvetsframtid.[6] Analys Försvarsmaktensav ekonomi.[13] Ettsäkraresamhälle.[19] Utan stannarSverige.[20] Staden vattenutanvatten.[21] Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.ut [22] Brist elektronikkomponenter.[23] GasmolnlamslárUppsala.[24] Civilt brukavförsvarets

resurserregelverken,erfarenheterhelikoptrar.[29]

, Socialdepartementet Vårdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.av [5] Könshandeln.[15] Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] Homosexuellprostitution.[17] Underhållsbidragochbidragsförskott. DelA ochDelB. [26]

Kommunikationsdepartemntet Samordnadochintegreradtågtrafik Arlandabananochi Mälardalsregionen.[25]

Finansdepartementet Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3]

- Umgtidsutredningen1995.[4] Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översyn skattebrottslagen.av [10] MervärdesskattNyatidpunkterförredovisningochbetalning.[12]

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEn- nymöjlighetför arbetslösa.[2] Obligatoriskaarbetsplatskontakterfor arbetslösa.[7]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18]