SOU 1996:142

Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen

SIM 1996:142 Delbetänkande av Länsstyrelse- och trafikutredningen

0 731,

.f C .

m Statens offentliga utredningar /Ött/él /Ãi/å

WW 1996:142

Eg Kommumkationesdepartementet

Länsstyrelsernas roll i

infrastrukturplaneringen

Delbetänkande Länsstyrelse- och trafikutredningen

av Stockholm 1996

köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar SOU och Ds kan Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskanslietsförvaltningskontor. Fritzes, av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen.1993. liten broschyr underlättar arbetetför den somskall svara remiss. En som - Broschyrenkan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 10333 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20385-5 ISSN 0375-25OX Stockholm 1996

Till statsrådet och chefen för

Kommunikationsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 21 december 1996 chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra översyn länsstyrelsernas roll inom

en av områdena fordon, trafik och infrastruktur.

Som särskild utredare förordnades den 27 februari 1996 generaldirektör Gunnel Färm.

Som experter förordnades fr.0.m. den 16 april 1996 länsråd Stig Modig, kansliråd Astrid Nensén Uggla, hovrättsassessor Brita Saxton, departementssekreterare Pär Westerberg och länsråd Erik

Österberg.

Till sekreterare förordnades fr.0.m. den 18 1996

mars civilingenjör Tina Linnakivi.

Genom beslut den 18 juli 1996 har regeringen förlängt tiden för redovisning del- och slutbetänkandet till den 15 oktober

av 1996 och den l februari 1997.

Utredningen har antagit namnet Länsstyrelse- och trafikutredningen.

Härmed överlämnas delbetänkandet Länsstyrelsernas roll i

infrastrukturplaneringen SOU 1996:142.

Stockholm i oktober 1996

Gunnel Färm

Tina Linnakivi

Innehållsförteckning

Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Bakgrund och kort historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 En blick bakåt 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Målen i 1988 års trañkpolitiska beslut 12 . . . . . . . . 1.3 Den trañkpolitiska utvecklingen efter 1988 13 . . . . . 1.4 Infrastrukturplanering och dagens regionala

organisation 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Avslutade utredningar och förslag 23 . . . . . . . . . . . 1.6 Pågående utredningar 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Utvärdering länsstyrelsernas nuvarande roll inom av trafikområdet 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3¶Förtydligande länsstyrelsernas roll

i infrastrukturplaneringen 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Tankar under utredningens gång 37 . . . . . . . . . . . . 3.2 En tydligare roll for länsstyrelserna i

infrastrukturplaneringen 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Förslagets innehåll 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Motiv till förslaget 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 I-1ur och när förslaget skall genomföras 49 . . . 3.3 Konsekvenser och effekter förslaget 50 av . . . . . . . .

4 Utredningens uppdrag och arbete

55 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Mitt uppdrag är att göra översyn länsstyrelsernas roll inom en av fordons-, trañk- och infrastrukturområdena. I detta delbetänkande presenteras förslag till hur länsstyrelsernas roll i infrastruktur-

planeringen kan göras tydligare och hur länsstyrelserna

på ett bättre sätt kan bidra till förverkligandet de trañkpolitiska målen av regional nivå.

Under utredningsarbetet har genomgång avslutade och

en av

pågående utredningar samt förslag området gjorts. Dessutom har jag låtit göra utvärdering länsstyrelsernas nuvarande roll

en av inom trañkomrâdet. Utvärderingen bifogas i sin helhet delbetänkandet. Utvärderingen kommer även att utgöra del en av underlaget för det fortsatta arbetet med slutbetänkandet.

Förslaget

En samordnad regional transportplan för period tio år, med en av

en helhetssyn regionala infrastruktursatsningar, upprättas och

ersätter dagens plan för länstrañkanläggningar. Planen skall omfatta samtliga transportslag och ha koppling till övrig samhällsplanering och samhällsutveckling.

Den samordnade regionala transportplanen skall utformad så vara att den utgör underlag för länets begäran för dess om resurser genomförande och tillställas regeringen. Beslut fördelning om av anslagen skall fattas regeringen och omfatta period fyra av en av

skall göra sin bedömning bl.a. utifrån de nationella

år. Regeringen

trafikmålens uppfyllelse i planen.

med i dag, få för utökad del av Länet skall, jämfört ansvar en anslagen till den i första hand är av regionalt

infrastruktur som

skall besluta anslag till åtgärder som är viktiga intresse. Länet om syftar till uppnå bättre regional balans, bättre för länet och bl.a. att tillgänglighet och bättre miljö i regionen.

med upprätta den regionala transportplanen är

I arbetet att roll bl.a. samordna de regionala och kommunala

länsstyrelsens att

förhandlare med länets aktörer. För arbetet intressena och att vara inrättar länsstyrelsen beredningsgrupp. Samtliga med planen en reella möjligheter att påverka innehållet i aktörer måste ges planen.

huvudansvaret för att den nationella trafik-

Länsstyrelsen har politiken får genomslag i planen.

Länsstyrelsens styrelse godkänner planen.

Efter regeringens beslut medelstilldelning för planens genomom

förande fastställer länsstyrelsens styrelse planen.

har budgetansvar för planens genomförande vad

Länsstyrelsen

regionala infrastruktursatsningarna. Trafikverken har beträffar de budgetansvar för objektens genomförande.

Länsstyrelsen för årlig återrapportering till regeringen, ansvarar med mot planen avstämd utvärdering och uppföljning, samt en redovisning nedlagda kostnader. av

SOU 1996: 142

Motiv till förslaget Det är i dag svårt att få en totalbild hur de trañkpolitiska målen av förverkligas regional nivå. Det regionala inflytandet är splittrat och begränsat, vilket bidrar till att möjligheterna är små att styra mot uppsatta trafikpolitiska mål. Förutsättningar att besluta om infrastruktursatsningar med en helhetssyn kan för närvarande i ses ett samlat perspektiv endast nationell nivå. Medel fördelas enligt sektorsgrunder, utan tillräcklig samordning mellan trañkslagen och utan tillräcklig sammanvägning med övrig samhällsplanering, lokal och regional nivå. Sektorsintressena är starka och länsstyrelsen har i dag inte tillräckligt mandat att samordna trafikverken.

Mitt förslag, att upprätta regionala transportplaner med helhetssyn den regionala trafikens infrastruktur, kombinerat med ett utökat ansvar för anslagen för dess genomförande, innebär att det är länets intressenter, med länsstyrelsen samordnare och som beslutsfattare, som själva tillsammans skall göra prioriteringar mellan olika trafiklösningar och trafikslag. På så sätt kan man bättre tillgodose de regionala behoven och förutsättningarna samt styra insatserna så att de uppsatta trafikpolitiska målen uppfylls.

Länsstyrelserna har i dag bred kompetens inom samhällsen planeringen. Länsstyrelserna har vidare en tvärsektoriell organisation, vilket innebär att de har förutsättningar att samordna flera sektorers verksamhet den regionala nivån. Länsstyrelserna inrättar redan i dag beredningsgrupper för arbete med länstrafikanläggningsplaneringen. Mot denna bakgrund känns det naturligt för mig att föreslå länsstyrelserna sammanhållande och som ansvariga för arbetet med de regionala transportplanerna, kombinerat med ett utökat för anslagen. ansvar

Vägverket fördelar i dag anslagen till länstrafikanläggningar mellan länen. En samordnad regional transportplan omfattar samtliga trañkslag. Det finns därmed ett behov för länsstyrelserna

den nationella uppdragsgivaren. Detta talar

direktkontakt med av

anslag för den regionala transportplanens genomförande

för att

skall fördelas regeringen direkt till länen.

SOU 1996: 142 11

l Bakgrund och kort historik

l En blick bakåt

Fram till 1800-talets slut låg den regionala förvaltningen i stort sett hos länsstyrelserna. Landstingen kom till 1865 års

genom

landstingsförordning. Den nuvarande länsförvaltningen utformades

huvudsakligen under 1940- och 1950-talen då bl.a. länsnämnder inrättades vid sidan länsstyrelsen.

Utvecklingen med en expanderande offentlig verksamhet ledde till samordningsproblem på den regionala nivån och till en dragkamp mellan företrädare mellan olika uppfattningar hur stats-

om förvaltningen borde vara organiserad. Flera utredningar tillsattes

under 1960-ta1et. Två utredningarna, Länsforvaltningsutred-

ningen och Länsdemokratiutredningen, kom fram till olika

slutsatser beträffande samhällsförvaltningens regionala organisation. De linjer de företrädde, den statliga förvaltningen

som

respektive självstyrelselinjen länsdemokratilinjen, har sedan dess

kommit att ställas mot varandra. Utredningsarbetet ledde fram till en mindre delreform 1971 och beslut att utredandet skulle

om fortsätta i Länsberedningen.

Länsberedningen kom 1974 fram till att huvudmannaskapet för

den samordnande samhällsplaneringen skulle ligga hos länsstyrelserna.

1976 tillsattes Länsdemokratikommittén. Kommittén lämnade i sitt slutbetänkande 1982 bl.a. förslag till förstärkt samordning på

12 Bakgrund och kort historik

regional nivå och vidgad länsdemokrati genom att landstingen skulle utse samtliga ledamöter till vissa länsorgan.

1985 fattades beslut försöksverksamhet med samordnad ett om en länsförvaltning i Norrbottens län. Frågan om samordnad förvaltning utreddes parlamentarisk kommitté föreslog av en som flera statliga länsmyndigheter skulle och bilda nya att samman länsstyrelser i alla län. Den samordnade länsförvaltningen trädde i

funktion 1991.

tillsattes utredare för att analysera den offentliga verksam- 1991 en hetens regionala uppbyggnad. Detta arbete skedde under namnet Utredningen redovisade tre olika alternativa

Regionutredningen.

regional nivå. Alternativen statligt regionalt

organisationer var

kommuner i samverkan respektive regionalt folkstyre. ansvar,

Regeringen tillkallade därefter parlamentarisk beredning för en fortsatt arbete med den regionala verksamhetens uppbyggnad. lämnade sitt slutbetänkande i februari 1995.

Regionberedningen

Regeringens proposition i frågan läggs under hösten 1996.

1.2¶Målen i 1988 års traflkpolitiska beslut

mål gäller i dag lades i huvudsak fast

De trafikpolitiska som riksdagens trañkpolitiska beslut 1988. Det övergripande

genom målet erbjuda medborgarna i landets olika delar en är att tillfredsställande, säker och miljövänlig trañkförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Riksdagsbeslutet innehåller också fem delmål gäller tillgänglighet, effektivitet, som säkerhet, god miljö och regional balans.

Riksdagen lade fast ett antal styrande principer för det trafikpolitiska agerandet. En central fråga är att rättvist och ett

Bakgrund och kort historik

effektivt sätt ta ut kostnaderna för trafiken. En annan är att effektiv konkurrens och samverkan mellan olika trafikutövare och transportlösningar skall främjas. Vidare skall statsmakternas beslut om fördelning av investeringsmedel till transportsystementets infrastruktur bygga samordnad, långsiktig

en planering och en

ökad målstyrning. Kunden skall stå i och centrum samhällets påverkan transporter skall i första hand ske med styrmedel som ger utrymme för valfrihet för konsumenterna.

1.3 Den

trañkpolitiska utvecklingen

efter 1988

Efter 1988 års trañkpolitiska beslut har det skett

en utveckling av

trafikpolitiken. Kraftfulla satsningar

investeringar i

infrastruktur, ökad regionalisering, ökad

miljöhänsyn, ny

trafiksäkerhetsstrategi och större vikt vid internationella frågor är några kännetecken i denna utveckling.

I proposition 1990/91:87 näringspolitik för tillväxt om lyftes investeringar i infrastruktur fram medel för tillväxt som ett i samhället. Resultatet propositionen blev bl.a.: av

Investeringarna i infrastruktur ökade kraftigt.

- Medel reserverades för särskilda åtgärder i

- storstadsregionerna.

Det politiska inflytandet över

- investeringsplaneringen skulle

stärkas, liksom det nationella perspektivet.

Det rikspolitiska inflytandet

- över riksvägar skulle stärkas, samtidigt som länsstyrelserna tillförsäkrades fortsatt aktiv en

roll i planeringen.

Vägverket omorganiserades och indelades i

- en väghållningsdivision med sju väghållningsregioner, i

samt en produktionsdivision med fem regioner.

Länens ansvar för anslaget till

länstrafikanläggningar LTA har

utvidgats. Länen har i dag, inom för dessa

ramen anslag, möjlighet

14 Bakgrund och kort historik

prioritera mellan investeringar i länsvägar, länsjärnvägar, att kollektivtrañkanläggningar, vissa flygplatser och vissa hamnar.

Målet miljöanpassa transportsystemet har fått en allt större att

tyngd. Miljöpolitiska beslut har betydelse för transportsektorn

som är bl.a. En god livsmiljö prop 1990/91:90, Klimatpropositionen

1992/93:179, Kretsloppspropositionen prop 1992/93:l80,

prop

Finansplanen 1993/94:100, bil 1,4 och 7 och Handlingsplan

prop

mot buller prop 1993/94:2l5.

medlemskap iEuropeiska unionen och det utökade sam-

Sveriges

arbetet med regioner utanför nationens gränser, t.ex. Östersjöbidrar till att samarbetsformer utvecklas, exempelvis regionen, nya när det gäller kommunikationsfrågor.

1.4¶Infrastrukturplanering och dagens

regionala organisation

finns i dag 24 län med sin länsstyrelse. Trañkverken har Det var organisation, vilken sinsemellan varierar i

samtliga en regional

omfattning. Verkens regioner är större än länen och i

geografisk

flera fall delar Verkens regioner länet i två delar, dvs. ett län tillhör två olika regioner.

Banverket Banverket blev tilldelat ansvaret för bannätet 1988, då dåvarande SJ delades in i affársverk för järnvägstrafiken och en ett myndighet för banhållning m.m.

Banverket är organiserat i fem banregioner. Chefen för en är direkt underställd generaldirektören för Banverket.

banregion

Regionerna för förvaltning järnvägsnätet, investeringssvarar av

Bakgrund och kort historik 15

planering och produktion. I Banverkets organisation ingår också

Järnvägsinspektionen som en självständig myndighet.

Banverket upprättar investeringsplan stomjärnvägarna.

en fir

Planeringsarbetet sker till stor del vid regionkontoren. Banverket upprättar planen efter att ha hört länsstyrelserna, Statens järnvägar, och berörda centrala verk. Innan länsstyrelse sig en yttrar över planförslaget, skall berörda trafikutövare, trafikhuvudmän och kommuner höras. Planen fastställs regeringen. av

Planer för länsjärnvägar ingår i

länstrañkanläggningsplanen, som

fastställs länsstyrelsen.

Banverket skall statens företrädare på central nivå ha som ett samlat ett s.k. sektorsansvar. Detta innebär Banverket ansvar, att har ett för hela järnvägstransportsystemet vad beträffar bl.a. ansvar

dess tillgänglighet, framkomlighet och miljöpåverkan.

Banverket planerar att genomföra omorganisation den en senast 1 januari 1998. Banverket kommer då delas i att en

linjeorganisation för förvaltningen och för produktionen.

Förvaltningslinjen organiseras i fem regioner. Produktionslinjen

organiseras i sju distrikt.

SJ-koncernen består moderföretaget, affärsverket SJ, och dess av dotterbolag. Koncernens verksamhet omfattar de fem rörelsegrenarna persontrafik, godstransporter, färjetrafik, maskin- och

fordonsunderhåll samt fastighetsförvaltning.

Kärnan i SJ-koncernens affärsverksamhet är järnvägstrafiken. SJ förvaltar också fastigheter och vissa spår och bangårdar, främst för godstrañken. Inom affärsverket finns fem divisioner Persontrafik-,

Bakgrund och kort historik

Maskin-, Fastighets- och Datadivisionen, Godstransport, koncernstaber och stödjande servicefunktioner.

indelad i fyra regioner, ansvarar för

Fastighetsdivisionen, som är

stationer, och andra byggnader åt förvaltning av mark, resecentrum verksamheten ingår utveckling stationer och resecentrum, SJ. I av med kommuner, trafikhuvudmän och vilket sker i nära samarbete samordnar även koncernens intressen inom Banverket. Divisionen

den fysiska samhällsplaneringen.

Vägverket

central förvaltningsmyndighet för frågor om väg-

Vägverket är och säkerhet i vägtrafiken. Vägverkets huvuduppgifter är

hållning

för väghållning och svara för planeringen av

bl.a. att svara statens de statliga vägarna.

Med myndighetsuppgifter avses alla de uppgifter som

Vägverkets

för. Myndighetsuppgifterna delas i fyra

verket skall svara

myndighetsutövning, statlig

huvuduppgifter; sektorsuppgifter, väghållning och produktion.

sektorsuppgifter innefattar den verksamhet som krävs

Vägverkets

verket skall kunna ta sitt sektorsansvar. Sektorsansvaret för att verket har samlat statens företrädare på innebär att ett ansvar som hela vägtransportsystemet prop. l995/96:131, central nivå för inom vägtransportsystemet m.m.. Vägverkets sektorsansvar innefattar för bl.a. vägsystemets miljö- Sektorsansvaret ansvar tillgänglighet, framkomlighet och effektivitet. Ansvaret

påverkan,

inom för sina befogenheter, verksaminnebär att Vägverket ramen hetsmål och aktivt skall verka for dessa frågor. Vägverket resurser samlande och pådrivande roll gentemot övriga aktörer har en

inom vägtransportsektorn, skall inte ta ett operativt ansvar

men

Bakgrund och kort historik l7

inom områden där annan huvudman har ett entydigt ansvar. Sektorsansvaret innebär vidare ett resultatansvar gentemot regeringen.

Vägverkets regionala organisation utgörs sju väg- och trafikav regioner som leds av var sin vägdirektör. Vägdirektören är direkt underställd generaldirektören.

Vägverket upprättar en nationell väghållningsplan för stamvägnätet. Planen fastställs regeringen. av

Parallellt med den nationella väghållningsplanen bedrivs ett planeringsarbete på den regionala nivån med att ta fram regionala väghållningsplaner. Arbetet bygger direktiv och ekonomiska ramar från Vägverkets huvudkontor. Regionerna genomför planeringen i dialog med bl.a. länsstyrelser och kommuner samt andra som kan ha ett väsentligt intresse planen. Planerna fastställs av av Vägverkets styrelse. Om Vägverket inte är överens med länsstyrelserna i regionen prövas planerna regeringen. av

Vägverkets regioner upprättar också planer för bärighetshájande åtgärder. Planerna fastställs Vägverkets styrelse. av

Vägverket har även ett budgetansvar for investeringar i länstrafikanläggningar som ligger länsstyrelserna. Vägverket utfärdar direktiv för planeringen och fattar beslut de ekonomiska om ramarna som skall gälla för planeringen i varje län. Länsstyrelserna fastställer planerna i respektive län.

Sjöfartsverket Sjöfartsverket, som är ett affärsverk, och hamnägarna kommuner eller privata ägare har ett gemensamt för sjöfartens infraansvar struktur.

18 Bakgrund och kort historik SOU 1996: l42

Sjöfartsverket är indelat i tolv sjötrafikområden. l organisationen

ingår också Sjöfartsinspektionen.

Sveriges, omkring 50, betydande hamnar är nästan samtliga mer kommunalt ägda och drivs affärsmässiga villkor.

Luftfartsverket

Luftfartsverket för vissa myndighetsfunktioner luftfartens svarar område, arbetar i övrigt koncern som bedriver men som en affärsverksamhet kommersiella villkor. Luftfartsverket driver flygplatser för civilt flyg och för trafikledning, statens svarar Luftfartsinspektionen är indelad tillsyn över flygsäkerheten m.m.

i fyra regioner. Det finns tre flygtraflktjänstregioner.

statliga flygplatser och de administreras Luft- Det finns 19 av övrigt finns det drygt trettio flygplatser med fartsverket. För reguljär trafik. Merparten dessa drivs i kommunal regi. av

Boverket

Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör byggd miljö och hushållning med naturresurser, fysisk planering, och boende. Enligt plan- och bygglagen 1987:l0

byggande

PBL lagen 1987:l2 hushållning med naturresurser samt om har Boverket den allmänna uppsikten över plan- och m.m. NRL och hushållningen med naturresurser. Verket

byggnadsväsendet

saknar regional organisation.

Boverkets uppgift är att inom sitt verksamhetsområde bl.a. följa tilllämpningen lagar och förordningar, utvärdera av effekter tillämpningen och lämna förslag till regeringen om av vilka åtgärder behövs för att nå syftena med reglerna, som

Bakgrund och kort historik 19

verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag till tillämpningen PBL och NRL, av medverka i internationellt samarbete med syfte att harmonisera -

regler för fysisk planering och hushållning

med naturresurser.

Boverket bildades 1988 sammanslagning Statens genom av planverk och Bostadsstyrelsen.

Statens Räddningsverk

Statens Räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om befolkningsskydd och räddningstjänst. Verket saknar regional

organisation.

För frågor som rör infrastrukturplanering kan verkets roll delas

i två huvudområden: samordningsansvar med avseende säkerhetskrav i samhälls- -

planeringen, i de delar rör befolkningsskydd och rädd-

som

ningstjänst,

uppgift som transportmyndighet för landtransporter farligt - av gods.

Inom området säkerhetskrav i samhällsplaneringen skall Statens

Räddningsverk bl.a. utveckla metoder för riskhantering för tillämp-

ning på lokal, regional och central nivå, bevaka riskutvecklingen i samhället och verka För att åtgärder vidtas, samt tillhandahålla

underlag för tillämpning PBL och NRL.

I egenskap av transportmyndighet har Statens Räddningsverk

bemyndigande att utge föreskrifter för väg- och järnvägstransporter med farligt gods. I fråga vägvalsstyrning har verket skyldighet

om att publicera de av länsstyrelserna meddelade lokala trafikföreskrifterna avseende farligt gods.

20 Bakgrund och kort historik

Statens Räddningsverk driver aktivt kravet att riskhänsyn skall tas

samband med infrastruktursatsningar och att riskanalyser skall i

naturlig beståndsdel i miljökonsekvensbeskrivningar som

vara en görs vid eller ombyggnad vägar eller järnvägar. För att

ny- av

sådant arbete har verket utvecklat generella metoder för stödja ett riskhantering.

När det gäller vägvalsstyrning, dvs. åtgärder som syftar till att omdirigera farligt gods till leder anses lämp-

transporter av som ligare, har verket tillsammans med Boverket haft en fortgående dialog med länsstyrelserna.

Länsstyrelserna

har sedan 1991 friheten att själva välja hur den Länsstyrelserna

skall utformad. Samtidigt som läns-

egna organisationen vara

styrelserna fick friheten att själva bygga upp sina organisationer utifrån regionala förhållanden, fastställdes i länsstyrelse-

antal expertfunktioner, bl.a. för

instruktionen ett en kommunikationsfrågor. I föreskrifterna framgår att länsexperterna skall samlat för frågor inom sin sektor och att detta

ha ett ansvar

utövas direkt under länsledningen. ansvar

Länsstyrelserna skall samordna flera sektorers verksamhet den

nivån och verka for bl.a. de trafikpolitiska målen får

regionala att

genomslag i regionen. Länsstyrelserna skall utifrån helhetssyn

avvägningar mellan regionala och lokala intressen samt göra avvägningar mellan olika trafikslag.

Enligt PBL och NRL har länsstyrelsen tillsyn över plan- och byggnadsväsendet och över hushållningen med naturresurser i länet. Länsstyrelsen skall enligt PBL samverka med kommunerna

i deras planläggning.

Bakgrund och kort historik 21

Förutom att delta i infrastrukturplaneringen nationell nivå, genom att lämna synpunkter och förslag, länsstyrelserna för svarar

beredning och beslut som rör investeringar i länstrafikanläggningar. Länstrafikanläggningar omfattar länsvägar, länsjärnvägar, anläggningar för regional kollektivtrafik, regionala

flygplatser och kajanläggningar för regional sjötrafik. I fråga om

anslagen till länstrafikanläggningar finns det möjligheter att

prioritera mellan olika trafikslag. Under innevarande planperiod tilldelas länstrafikanläggningar ca lO % av det totala investeringsanslaget för infrastruktur på trafikområdet.

Länsstyrelserna inrättar arbetsgrupper för arbetet med länstrañkanläggningsplaneringen. I grupperna ingår företrädare för, förutom länsstyrelsen, Vägverket, Banverket, trafikhuvudmannen och Handelskammaren. Ofta ingår också representanter för kommuner, Luftfartsverket, regionala flygplatser, hamnverksamheten m.fl.

Innan planen för länstrafikanläggningar upprättas skall läns-

styrelserna begära in förslag vilka länstrañkanläggningar

som bör utföras i länet under planperioden. Förslag inhämtas från Banverkets och Vägverkets regioner, trañkhuvudmannen, kommunerna i länet och andra som kan ha ett väsentligt intresse i ärendet. Länsstyrelsen fastställer planen efter att ha samrått med Statens naturvårdsverk och sedan förslagsgivarna samt Vägverket, Banverket och Luftfartsverket yttrat sig över planen.

Vid sidan av arbetet med planeringen för länstrafikanläggningar

förekommer i flera fall samarbete över länsgränserna i

kommunikationsfrågor.

Landstingen I dag ansvarar landstingen för ett antal uppgifter bidrar till som att utveckla länet. Förutom ansvaret for hälso- och sjukvården

22 Bakgrund och kort historik SOU 1996: 142

landstingen helt eller delvis för exempelvis ansvarar kollektivtrafik. I Stockholms län landstinget för den

ansvarar regionala planeringen.

Landstingen och kommunerna delar på ansvaret för den lokala och regionala kollektiva persontrafiken, inklusive den regionala

tågtrafiken.

Trajikhuvudmännen Syftet med huvudmannareformen som genomfördes 1978 var att

samla det politiska ansvaret för både planering och genomförande

den lokala och regionala kollektivtrafiken till ett och samma av organ.

Trañkhuvudmannaskapet kan utövas antingen landstinget eller

av kommunerna i länet eller landstinget och kommunerna i länet

Huvudmannens uppgifter är bl.a. att fastställa trafikgemensamt. utbudet, taxor och att avgöra hur driften bör ske.

Kommunerna I landet finns 288 kommuner. Invånarantalet varierar mellan ca 2 800 Bjurholm och 700 000 Stockholm. Mediankommunen

ca har 16 000 invånare.

I normalfallet har kommunerna ansvaret för tätortsväghållningen i de större tätorterna i kommunen, medan staten Vägverket har ansvaret för de allmänna vägarna landsbygden. Vägverket har dessutom ansvaret för så kallade övergripande vägar genom vissa

de större tätorterna, normalt Europavägar och riksvägar, samt av vissa större länsvägar.

Bakgrund och kort historik 23

I de mindre kommunerna har Vägverket för de allmänna ansvar vägar som utgör tätorternas huvudnät. För närvarande svarar Vägverket för de allmänna vägarna i 88 kommuner.

Den kommunala väghållningen finansieras i princip helt med kommunala skattemedel. Kommunerna är också tillsammans med landstingen ansvariga för finansieringen av den lokala och regionala kollektiva persontrañken, inklusive den regionala tågtrafiken.

Kommunerna samverkar på regional nivå respektive genom länsförbund och särskilda kommunalförbund för särskilda genom verksamhetsområden.

1.5¶Avslutade och

utredningar förslag

Hot- och Riskutredningen Hot- och Riskutredningen lämnade sitt huvudbetänkande, Ett säkrare samhälle, SOU 1995:19, i januari 1995. Utredningen använder uttrycket säkerhetskrav i samhällsplaneringen ett som samlande begrepp för åtgärder minskar riskerna för olyckor som och ökar säkerheten och uthålligheten i samhället och därför som är angelägna i planeringen av infrastrukturen.

Utredningen pekar på de möjligheter som den fysiska planeringen erbjuder för att uppnå högre säkerhet och pekar där särskilt säkerheten kring transportleder och anläggningar där det förkommer stora mängder kemikalier eller annat farligt gods.

Utredningen föreslår att miljäkonskvensbeskrivningar även skall omfatta riskanalyser får människors säkerhet samt bedömning av vilka åtgärder myndigheter eller de driver verksamheten kan som vidta för att minska riskerna. Utredningen konstaterar att länsstyrelserna har begränsade möjligheter till tvärsektoriell

24 Bakgrund och kort historik

samordning och understryker behovet förbättrade förut-

av sättningar för deras agerande. Utredningen föreslår därför att centrala myndigheter bildar ett nätverk med experter stöd för

som länsstyrelserna i frågor omfattande tvärsektoriella säkerhets-

analyser.

Regionberedningen Regionberedningen lämnade sitt slutbetänkande Regional Framtid, SOU 1995:27, i februari 1995. I betänkandet presenterar beredningen ett förslag till reformering av den offentliga organisationen

regional nivå.

Beredningen föreslår bl.a. att det regionala utvecklingsansvaret förs över från länsstyrelserna till landstingen och att även fördelningen anslagen till länstrafikanläggningar förs över till

av landstingen.

Länsstyrelsernas roll föreslås renodlas till att enbart vara statens företrädare. Deras landstingsvalda styrelser avvecklas och deras prövning överklaganden förs över till länsrätterna.

Beredningen att kommunikationsfrågor är en mycket viktig

anser del i det regionala utvecklingsarbetet och framhåller att ett bättre samarbete måste etableras mellan landstingen och statliga organ. Övriga statliga såsom Vägverket och Banverket, verkar i

organ, regionala enheter omfattar flera län. För att underlätta och

som effektivisera samverkan mellan offentliga regional nivå

organ bör gränserna så långt möjligt sammanfalla, bered-

som anser ningen. Beredningen föreslår också sammanslagningar av några län.

Bakgrund och kort historik 25

Regional samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem

RES - Länsstyrelserna gjorde, på uppdrag regeringen, regionala miljö-

av och trafikanalyser och förslag till lokala och regionala

gav åtgärder för att kunna miljöanpassa transporterna. Boverket sammanställde analyserna och redovisade det samlade resultatet för regeringen i september 1995.

Boverket föreslår i sin sammanställning att Kommunikationskommittén K 1995:01 skall få i uppdrag att analysera ett finansieringssystem där 20- 40 % av investeringsmedlenjñrs över till länsstyrelserna. Dessa investeringsmedel skall används för

finansiering av regionala och lokala infrastrukturprojekt och för

delfinansiering av nationella projekt. Boverket föreslår också att Kommunikationskommittén bör belysa vilka anläggningar

typer av

som skall kunna finansieras med länstrafikanläggningsmedel.

Boverket föreslår vidare att en form för samverkan mellan lokala, regionala och centrala ett s.k. plankontrakt skall utredas

organ, närmare. Med plankontrakt att i ett första steg i

menas man en regional- eller översiktsplan kommer fram till hur eller fiera

en anläggningar skall lokaliseras och hur dess omgivande bebyggelse skall utformas. Därefter reglerar i ett civilrättsligt avtal

man parternas åtaganden för genomförandet. Länsstyrelsen bör, enligt Boverket, kunna spela en central roll vid upprättandet sådana

av avtal.

Bakgrund och kort historik

angående samordnad läns/br- Riksdagens revisorers förslag valtning

reformen samordnad länsför- Riksdagens revisorer har granskat syfte i första hand att göra en kartvaltning. Granskningens var organisation och arbetet med bl.a.

läggning av länsstyrelsernas

kommunikationsfrågor.

konstaterar att de skilda administrativa Riksdagens revisorer

kommunikationsverken regional nivå

indelningarna för

fullgöra sin samordnande uppgift.

försvårar för länsstyrelsen att regeringen bör verka för att det Revisorernas uppfattning är att sammanhållen regional indelning får den sikt blir en mer offentliga verksamheten.

Revisorerna konstaterar vidare vissa oklarheter i ansvarskommunikationsområdet mellan sektorsmyndig-

fördelningen på

Enligt revisorernas mening bör rege-

heterna och länsstyrelserna.

hur ansvarsfördelningen mellan berörda myndigringen se över

heter är uttryckt i t.ex. regleringsbreven.

statsmakterna vill stärka det regionala inflytandet över Om föreslår revisorerna att anslaget för de riksvägar trañkfrågoma tillhör stamvägnätet tillförs länstrafikanläggningssom inte anslaget.

Kommunikationskommittén delbetänkande och skrivelse

K 1995:01 lämnade ett första del- Kommunikationskommittén SOU 1996:26, i 1996. betänkande Ny kurs i trafikpolitiken, mars kommittén analyserat den En arbetsgrupp har uppdrag av

trafikplaneringen nationell, regional

politiska förankringen av tanke de diskussioner med anledning och lokal nivå. Med som, förslag, fördes på den regionala nivån tog

av regionberedningens inte ställning till hur den politiska organisationen

arbetsgruppen i Gruppen ansåg emellertid att det var prin-

skall se ut regionen.

Bakgrund och kort historik 27

cipiellt betydelsefullt att infrastrukturplaneringen kunde läggas ett regionalt självstyrelseorgan där trafik, infrastruktur, fysisk planering m.m. kan ses i ett sammanhang.

Kommunikationskommittén anser att det är angeläget att pröva möjligheterna att stärka den politiska förankringen redan och

nu föreslår försöksverksamheter i fyra län.

Kommittén föreslår ett försök i Skåne innebär

som att ansvaret för länstrafikanläggningar, för perioden 1998-2007, flyttas från länsstyrelsen till den sk Skånestyrelsen. Kommittén föreslår också att Stockholms läns landsting får ansvaret för länstrafikanläggningarna.

I Västernorrlands och Jämtlands län föreslår kommittén att Vägverkets drift- och underhållsanslag, till viss del, firs över

till länstrafikanläggningsanslagen.

Kommittén markerar att det inte finns hinder för ytterligare försöksverksamheter.

Kommunikationskommittén har den 12 september 1996 lämnat

en skrivelse till regeringen statens stöd till den regionala

om kollektivtrafikens infrastruktur. Kommittén att 9 mdkr bör

anser avsättas för stöd till den regionala kollektivtrafrkens infrastruktur under tioårsperioden 1998-2007. Detta innebär att LTA-anslaget bör höjas från dagens nivå på 10 mdkr till 14 mdkr. Fördelningen av LTA-anslagen olika åtgärder kommer att avgöras regionalt och bör därför, enligt kommittén, inte bindas nationellt. När kommittén har analyserat behoven statsbidrag till regionala

kollektivtrañkanläggningar har man räknat med 4 mdkr för

regional kollektivtrafik på väg, 2,5 mdkr för länsjärnvägar och åtgärder på stombanor för regional tågtrafik samt 2,5 mdkr till handikappanpassning. 5 mdkr har förutsätts för länsvägar. Man pekar särskilt på vikten att åtgärder för handikappanpassning

och kort historik

28 Bakgrund

i den regionala planeringen och att fördelningen av

prioriteras

län sker på sådant sätt att utökningen LTA-anslagen ett

kommer hela landet till del.

Kommittén utgår i princip från att den föreslagna ramen

kommitténs delbetäkande redovisades 190 mdkr gäller. I ca redovisades 2 mdkr bundna i åtgärder för 187 mdkr. Därutöver ca

storstadsöverenskommelserna. Mot bakgrund av detta anser

kan användas för den föreslagna utökningen kommittén att 2 mdkr

ungefär 190 mdkr utökas. av LTA-ramen utan att ramen

enligt kommittén, tas från underhåll. Resterande 2 mdkr bör,

MKB i praktiken

Riksrevisionsverket har granskat användningen av

MKB inom bl.a. vägbyggande.

miljökonsekvensbeskrivningar

kravet på MKB infördes i Syftet har varit att, fyra år efter att

MKB blivit det miljöpolitiska instrument väglagen, granska om

Resultatet redovisas i rapport från statsmakterna avsåg. en som 1996, MKB i praktiken, RRV 1996:29. mars

förstudie och vägutredning har

Inom vägplaneringen -

exploatör, beslutsmyndighet och

Vägverket tre olika funktioner:

Riksrevisionsverkets granskning visar att

granskningsmyndighet.

regioner har haft svårt att skilja på dessa funktioner.

Vägverkets Exploatörsintresset har ofta tagit över.

Riksrevisionsverket föreslår därför att

det i första hand prövas det organisatoriska förändom genom går att tydligare hålla isär exploakärsringar inom Vägverket

rollen och beslutsrollen.

Bakgrund och kort historik 29

Om detta inte är möjligt föreslår Riksrevisionsverket istället att det utses i förhållande till beslutsprocessen, - en, oberoende

granskningsmyndighet -förslagsvis länsstyrelsen med uppgift

att granska MKB i de viktigaste och tidigare planeringsfaserna.

Utvärdering av järnvägssektorns förändringar

Statskontoret har regeringens uppdrag utvärderat i vilken grad järnvägstrafikens konkurrenskraft har förändrats sedan riksdagen

tog beslut om 1988 års trañkpolitik. l uppdraget ingick

även att utvärdera om förändringarna i överensstämmelse med de var trañkpolitiska målen.

Statskontorets slutsatser att utvecklingen järnvägens var av konkurrenskraft sedan 1989 har bidragit till oförändrad eller en bättre måluppfyllelse de trafikpolitiska målen. av

Konkurrenskraften för persontrafiken helhet bedöms ha som stärkts, medan konkurrenskraften för godstrafiken fortsatt är svag.

Uppdelningen av järnvägens aktörer i ett SJ, Banverk och länstrafikbolag bedömer Statskontoret har stärkt järnvägens konkurrenskraft. SJ har utvecklats till effektivt

ett trafikföretag,

Banverket har utvecklat förmågan att bygga och underhålla järnvägar och länstrañkhuvudmännen har utnyttjat möjligheten att samordna den regionala trafiken.

I frågan om statens åtaganden i länsjärnvägar har Statskontoret inte kunnat finna något talar för styrbehov skulle som att statens vara större när det gäller länstågtrañken än inom andra sektorer av den kommunala verksamheten. Därför sker statlig styrning lämpligast genom att stödet till tågtrafiken inordnas i det generella statsbidraget, anser Statskontoret.

Bakgrund och kort historik

Miljöbalken

huvudbetänkande, Miljöbalken En skärpt

I Miljöbalksutredningens

för uthållig utveckling,

och samordnad miljölagstiftning en

SOU 1996:103, föreslås bl.a. att kraven miljökonsekvens-

beskrivningar utökas och skärps.

miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett

Syftet med att upprätta en

Miljökonsekvensbeskrivningen skall

bättre underlag för beslut. beslutsunderlaget och möjliggöra samlad bedömning av ingå i en verksamhets inverkan miljön, hälsan och

en planerad

För att uppnå syftet med hushållningen med naturresurser. måste frågor påverkan miljön

miljökonsekvensbeskrivningar om

stadium och ingå i beslutsunderlaget under komma ett tidigt fram till beslut. hela processen

kap. 1 § tredje stycket lagen 1987: 12

Länsstyrelsens roll enligt 6

föreslås bli oförändrad hushållning med naturresurser m.m. om och överförs till balkens 7 kap. 13

revisorers informationsrapport Länsstyrelsernas Riksdagens tillämpning plan- och bygglagen av

revisorer har vid två informationsmöten tillsammans Riksdagens och Länsstyrelsen i Blekinge län behandlat frågor med Boverket och Boverkets arbete med plan- och gällande länsstyrelsernas Resultatet mötena redovisas i en

bygglagen PBL. av

informationsrapport 96-06-1 l .

lässtyrelserna vid tillämpningen av PBL Revisorerna kostaterar att samordna sektorsintressena. Revisorerna förutsätter haft svårt att särskilt uppmärksammar frågan hur därför att regeringen om arbeta för jämka olika sektorslänsstyrelsen bör att samman

intressen.

SOU 1996: 142 Bakgrund och kort historik 31

Revisorerna finner att det finns risk för

att länsstyrelserna kommer

på ett för sent stadium i planeringsprocessen vad beträffar

miljökonsekvensbeskrivningar.

Av revisorernas Sammanträffande med Boverket och

Länsstyrelsen i Blekinge län framgår att länsstyrelserna

uppfattas ha alltför en svag ställning i förhållande till framförallt de trafikverken. stora Revisorerna bl.a. att Boverkets anser förslag om plankontrakt innehållande civilrättsliga avtal bör prövas.

1.6¶Pågående utredningar

REK 0-S TA T-utredningen

En särskild utredaren är tillkallad för att kartlägga och analysera de regionala konsekvenserna förändringar i den av statliga sektorn A 1995: 14. Utredaren skall bl.a. belysa hur olika organisatoriska lösningar och geografiska indelningar valts påverkat som samordningsmöjligheterna. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 30 november 1996.

Kommunikationskommittén

fortsatta arbete

Den 15 oktober 1996 skall Kommunikationskommittén lämna ett delbetänkande principer för

om vägtrafikbeskattning.

l sitt slutbetänkande, den 1 1997, skall Kommunikationskommars mittén redovisa ett förslag till nationell

en kommunikationsplan

som skall bygga helhetssyn.

en Förslaget skall ligga till grund för ett samlat förslag till en ny trafikpolitik och nationell en

kommunikationsplan.

och kort historik SOU 1996: 142

32 Bakgrund

Färvaltningspølitiska kommissionen

kommissionen Fi 1995:13 skall bl.a. lämna

Förvaltningspolitiska

det långsiktiga arbetet med strukturförändringar

synpunkter hur

bör bedrivas. Förslagen skall innefatta i den statliga förvaltningen

och lokal nivå. En sammanfattande såväl central som regional

skall avlämnas till regeringen i april 1997. rapport

SOU 1996: 142 33

2¶Utvärdering av länsstyrelsernas

nuvarande roll inom trafikområdet

Hur utvärderingen har genomförts

Konsultföretaget Sinova AB har på uppdrag utredningen av genomfört en utvärdering länsstyrelsernas nuvarande roll inom av trafikområdet.

Huvudfrågor som utvärderingen skall ge svar på är:

Vilka möjligheter har länsstyrelserna i dag bidra till föratt verkligandet av de trafikpolitiska målen och effektivt verka för att samordna nationella och regionala intressen Hur har länsstyrelserna utövat sin roll Finns det olikheter i länsstyrelsernas avvägningar i ärenden regionalt och vid olika organisatoriska förutsättningar

Den huvudsakliga datainsamlingen bygger på dels telefonintervjuer

med ca 40 aktörer utanför länsstyrelserna, dels enkät till en samtliga länsstyrelser, kompletterade med personliga intervjuer. Intervjupersonerna representerar kommuner, landsting, trafikverk,

polismyndigheter, intresseorganisationer m.fl. Frågeställningar och

urval av intervjupersoner har skett i samråd med utredningen. Utredningen har därefter under utvärderingens gång, olika sätt, aktivt deltagit i arbetet.

Efter datainsamling och analys genomfördes

en hearing med

inbjudna deltagare. 44 deltog i hearingen. Syftet med personer hearingen var att fördjupa analysen intervjumaterialet och låta av

deltagarna bidra med förslag till åtgärder. Resultatet hearingen av inarbetades i slutrapporten.

Vid avstämningsmöte med utredningen och dess expert- och ett presenterade Sinova resultatet från datainsamling, referensgrupp hearing och analys. Därefter följde diskussion vars innehåll en inarbetades i slutrapporten till utredningen.

Sinovas redovisning uppdraget biläggs i sin helhet till delav betänkandet.

Sinovas sammanfattning av utvärderingen egen Länsstyrelserna spelar viktig roll inom trafikpolitiken. De en länsstyrelserna skulle kunna och bör spela flesta aktörer anser att viktigare roll. Detta förutsätter rad åtgärder: en ännu en

bör utforma tydlig verksamhetsidé för läns-

Regeringen en

med avseende trafikpolitiken. Fordon,

styrelserna, speciellt

trafik, infrastruktur, fysisk planering och samhällsplanering bör

sammanhängande kedja. Länsstyrelsernas roll

därvid ses som en vad gäller regionala utvecklingsfrågor måste tydliggöras.

Detta ställer krav intern samordning inom regeringskansliet. en måste kopplas till befogenheter, resurser och uppgifter. Ansvar Samordningsansvar viktigt, resultatansvar är viktigare. är men

sköter inte samordningen sig själva. Det behövs Trafikverken av både på central och regional nivå starka motparter med kompetens och behörighet integrera infrastrukturfrågor i samhällsplaneatt ringen i stort.

Kommunikationsdepartementet och länsstyrelserna måste ha ett aktivt och förebyggande samarbete.

Länsstyrelserna bör få tyngre roll ekonomiskt och organisa-

en toriskt inom planeringen länstrañkanläggar LTA. Medel

- av bör tas från Vägverket och Banverket. Konsekvenser följdinvesteringar av flygplats- hamn-, nationella väg- och järnvägsbyggen bör hanteras regionalt. LTA-planeringen måste stadga

ges genom fasta och långsiktiga Då upphör spelet där aktörerna

ramar. fungerar som kravmaskiner.

Länsstyrelsernas samrådsroll vad gäller trafiksäkerheten bör inskränkas till samråd vad gäller frågor berör länsstyrelsernas

som kärnverksamhet.

Samarbetet inom länsstyrelserna har utvecklats mycket

senare år, men mycket återstår när det gäller samordnad länsförvaltning. Länsråden bör ges/avkrävas ett tydligt för att bryta sektors-

ansvar tänkandet, t.ex. en precisering relationer till landshövding

av respektive länsexpert.

Ett utökat samarbete mellan länsstyrelserna kan ökad

ge effektivitet och kreativitet, kostnadsminskningar

samt ökad tyngd i diskussionerna med trañkverken.

Länsstyrelserna måste fortsätta att utveckla sin kompetens inom projektledning, modern teknik, näringslivets villkor, samhällsekonomisk analys, riskanalyser För att ta fram bättre

m.m., planeringsunderlag för alternativa inrikningar och för att kunna

vidare från utredning till genomförande.

Länsstyrelsernas styrelse bör styrelsen för ett börsbolag.

agera som Landstinget som agerar som motpart bör inte utse representanter. Medlemmarna bör utses regeringen i kraft personlig

av av kompe-

tens och inte partsföreträdare. Styrelsen måste reella

som ges

förutsättningar att påverka.

3¶Förtydligande av länsstyrelsernas

roll i

infrastrukturplaneringen

3.1¶Tankar under

utredningens gång

Stuprör eller Izängränna

Mitt uppdrag är enligt regeringens direktiv att göra översyn en av länsstyrelsernas roll inom fordons-, trafik- och infrastrukturområdena. Det kan tyckas ett någorlunda stringent formulerat vara och väl avgränsat uppdrag. Men ganska så snabbt drabbades jag av två insikter: dels att utredningen egentligen tillkommen för att slita var tvisten mellan två olika synsätt: det tvärsektoriella hängrännan respektive det sektoriella stupröret, dels att det samtidigt pågick ett stort antal utredningar eller beredningar av frågor som korsade eller mycket nära berörde mitt uppdrag.

Flera av dessa pågående aktiviteter hängde med den samman politiska styrningen den regionala nivån. Jag bestämde mig därför raskt för att hålla undan alla sådana frågor från denna

utredning och enbart ägna mig sakfrågan. Självfallet har det inte

undgått mig att regeringen, samtidigt detta skrivs, förbereder som förslag som får stor betydelse för hur bland annat den regionala infrastrukturplaneringen skall bedrivas och beslutas. Det har dock inte varit möjligt för mig med tanke parallelliteten i att skeendena ta hänsyn till dessa förslag. -

länsstyrelsernas roll

38 Förtydligande av

väljer att låta t.ex. infrastrukturfrågorna Alldeles oavsett om man

beslutas politiskt direktvald församling eller

regional nivå av en

det ha sitt intresse att något beröra de olika perspektiv kan

i uttryck i sektors- respektive tvärsektoriell förvaltning som tar sig

hantering beslutsförberedelserna. av

oberoende varandra, låter vatten dvs. Bilden av stuprör som, av

uppifrån och ned kan tyckas direktiv etc. strömma pengar,

förenklad. Ändå just de ibland vattentäta skotten inskränkt och är

samhällssektorer och därmed budgetar en källa mellan olika - för den vill till helheten, antingen till ständig frustration som se

det gäller människa, kommun eller ett län. en en

i statsförvaltningen är sektorsindelningen På den nationella nivån

alltifrån departementsindelningen till

ett utmärkande drag,

trafikverken inom Kommunikationsdepartementets

exempelvis

ansvarsområde.

instans inom statsförvaltningen bäst motsvarar

Den regionala som dvs. hanteringsordning där

förväntningarna på en hängränna, en

horisontellt i värsta fall blir stillastående, är vattnet strömmar och

länsstyrelsen.

har tvärsektoriell kommit att bli

Liksom tvärvetenskaplig

modeord. skadar dock inte att något besinna sig något av Det

det eller andra till det allena saliggörande. innan man upphöjer ena

Tvärsektoriellt arbete i länsstyrelserna nordREFO I rapporten

utvecklade kring när det kan av särskilt 1996: 1 finns tankar vara

tvärsektoriellt angreppssätt. Jag ansluter mig till värde med ett

kommissionen kommer också,

dessa tankar. Förvaltningspolitiska

föra diskussion sektoriell enligt vad jag erfarit, att en om

respektive tvärsektoriell organisation statsförvaltningen. av

Förtydligande länsstyrelsernas roll 39 av

Preliminärt skulle jag detta stadium vilja föra fram följande tankar vilka alltså redan återfinns i andra utredningar: Ett tvärsektoriellt angreppsätt lämpar sig bäst för frågor - som naturligen griper över traditionella sektorsgränser och kräver kontakter och samordning över dessa gränser. Detta gäller exempelvis planering av infrastruktur. Ett sektoriellt angreppssätt är mest befogat områden där det behövs en djup och samlad kompetens i sakfrågor.

Måste man då alltid välja mellan stuprör och hängränna dvs. mellan fördjupad sakkompetens och bred samordningsförmåga Nej, självklart inte det förödande för den samlade stats- - vore förvaltningen. I stället gäller det att hitta lämplig en skärningspunkt mellan det vertikala och det horisontella synsättet. Det vore intressant att förlägga skärningspunkten till den regionala nivån, i detta fall länsstyrelsen. Kanske är det just så att den är lämplig som bas för ett experiment som går ut på att samla det bästa från såväl den tvärsektoriella organisationen, dvs. länsstyrelsen själv, som den sektoriella, dvs. trañkverken

som

med nödvändighet måste bistå länsstyrelsen med experthjälp

Att sopa en trappa Ett markant inslag i bland annat utvärdering jag låtit göra en av länsstyrelsernas roll inom trafikområdet är kravet bättre samordning. Detta krav omfattar samtliga nivåer i statsförvaltningen, inklusive regeringskansliet. I linje med devisen skall man sopa en trappa så börjar uppifran vill jag något man , beröra detta krav utifrån denna synvinkel.

Bättre samordning i regeringskansliet -

Kontakterna med länsstyrelserna sköts i detta fall huvudsakligen

av två departement, Kommunikationsdepartementet och Inrikes-

departementet. De har olika roller och kan också sägas

länsstyrelsernas roll SOU l996:142

40 Förtydligande av

två olika synsätt jag tidigare berört. Problem och representera de uppstå mottagarsidan avsändaren inte förvirring riskerar att om budskap. Kommunikationsdepartementet behöver ett entydigt ger direktdialog med länsstyrelserna och tydligare i bli aktivare i sin trafikverken så att dessa uppfattar sin uppgift att

sin styrning av

med sakkompetens i bland annat bistå länsstyrelserna behöver stärka sin roll infrastrukturfrågor. Inrikesdepartementet länsstyrelserna beteckningen är hämtad koncernledning för som

Länsstyrelsen 2000 Arbetstagarkonsult.AB, ett

från rapporten av

läs- och tänkvärt dokument.

Bättre samordning inom länsstyrelsen -

länsstyrelsen själv. Att döma av Nästa steg i trappan utgörs av finns även här brister i

uttalanden i utvärderingsintervjuerna

vill framstå den tvärseksamordningen, trots att man gärna som Kanske kan trañk- och infrastruk-

toriella organisationen.

förebild för andra områden när det gäller turfrågorna här tjäna som

arbeta enhetsgränserna inom en länsstyrelse. att över

Bättre samordning inom länet -

fäster att döma utvärderingen stor

Uppenbarligen man av

länsstyrelsens möjligheter att som samord-

förhoppning vid agera

intressen i olika avseenden. Jag har, när det gäller nare av länets tagit fasta dessa förhoppningar och

infrastrukturplaneringen,

sökt stärka länsstyrelsernas samordnarroll.

denna roll bör spelas med manus och Jag vill dock understryka att och Det innebär inte att det är någon regi från riksdag regering.

statistroll.

Förtydligande länsstyrelsernas roll 41 av

Bättre samordning mellan länen -

Slutligen vill jag framföra det krav samordning över de nuvarande länsgränserna som kommit till uttryck inte bara i utvärderingen utan i lika hög grad från företrädare för trafikverken och

Kommunikationsdepartementet. Behovet länsöverskridande

av samverkan blir förmodligen tydligast i frågor gäller den som fysiska transportinfrastrukturen, företeelse sällan halt en som gör just vid länets gräns.

I den tidigare nämnda rapporten Länsstyrelsen 2000 ArbetstagarkonsultAB uttrycks problematiken så här: Den i dag i många fall parallella handläggningen inom två eller flera länsstyrelser kring samma problem dessutom kommer till olika som resultat är sig effektiv eller trovärdig. Visst kan det vare vara viktigt att en länsöverskridande fråga bereds respektive länsav styrelse för att lokalkunskap och olika förutsättningar tas tillvara, men beslutet bör ett. vara

Om länsstyrelsernas roll detta område förtydligas så det att framstår klart att det är de nationella målen skall som som uppfyllas på den regionala nivån, borde ett sådant samordnat beslutsfattande underlättas.

3.2¶En för

tydligare roll länsstyrelserna i

infrastrukturplaneringen

3.2.1 innehåll

Förslagets

För att länsstyrelserna tydligare roll i infrastrukturge en planeringen och bättre möjligheter att bidra till förverkligandet av de trafikpolitiska målen regional nivå, föreslår jag

följande.

42 Förtydligande av

En regional transpørtplan

samlat regionalt för trafikens infrastruktur. Det behövs ett ansvar

samlat regionalt måste ett gemensamt Som grund för ett ansvar

målbild för planeringen det regionala trans-

underlag och en av

portsystemet finnas.

föreslår jag samordnad regional Som underlag att en

tio år, med helhetssyn

transportplan för en period av en

infrastruktursatsningar, upprättas och ersätter dagens plan

regionala

Med helhetssyn menar jag att

för länstrafikanläggningar.

trañkslag, inklusive kollektivtrafik,

planeringen för samtliga

helhetslösningar bildas, samt att samordnas så att samordnas med den övriga

infrastrukturplaneringen i sin tur

samhällsutvecklingen. I helhetssynen

samhällsplaneringen och de nationella planerna. Syftet med planen ingår även koppling till

fall flera län tillsammans, ett samlat bl.a. att länet, i vissa är ge nationella nivån, i detta fall underlag för dialog med den

behoven infrastruktursatsningar.

regeringen, rörande av

den regionala transportplanen är läns-

I arbetet med att upprätta

förhandlare med länets aktörer, att styrelsens roll bl.a. att vara

och kommunala intressena och att vara samordna de regionala

med länets intressenter. För arbetet initiativtagare till samarbetet

länsstyrelsen beredningsgrupp. med planen inrättar en

landstingen, trafikhuvudmännen, SJ, kommunerna, Trañkverken, företrädare för trafikutövare, industri

hamnägare, flygplatsägare,

aktörer i samarbetet. Samtliga

och näringsliv är exempel viktiga

påverka innehållet i aktörer måste reella möjligheter att ges

skall biträda länsstyrelserna med

planen. Trafikverken

planeringsunderlag och expenstöd.

huvudansvaret för att den nationella trafik- Länsstyrelserna har

Att länsstyrelsen arbetar med politiken får genomslag i planen.

och riksdag, uppdragsgivare måste göras staten, dvs. regering som skall i hand till att de nationella

tydligare. Länsstyrelsen första se

Förtydligande länsstyrelsernas roll 43 av

trañkpolitiska målen uppfylls, samtidigt hänsyn till som tas regionala förhållanden och förutsättningar. konfliktsituationer I mellan regionala och nationella trañkpolitiska mål börrollen som statens företrädare i länet väga i länsstyrelsernas tyngst överväganden.

Länsstyrelsen ansvarar för att miljökonsekvensbeskrivning,

en inklusive riskanalys, görs planen. en av

Länsstyrelsens styrelse godkänner förslaget till den regionala transportplanen och vidarebefordrar den till regeringen.

Ett utökat regionalt anslag för

trafikens infrastruktur

För att länet större frihet och ge en ansvar att själv avgöra hur man bästa sätt skall nå de trañkpolitiska målen, föreslår

jag att

länsstyrelserna i framtiden får för utökad del det ansvar en av staliga anslaget till den infrastruktur i första hand som är av regionalt och lokalt intresse. Länet skall besluta

om anslag till

åtgärder som är viktiga för länet och bl.a. syftar till som att uppnå bättre regional balans, bättre tillgänglighet och bättre miljö i regionen. Sådana satsningar är t.ex. åtgärder for att utveckla infrastrukturen och anläggningar för kollektivtrafiken samt

terminal- och kajanläggningar för gods. Olika förbättringsåtgärder

och investeringar påverkar den lokala

som tillgängligheten är

också beslut bör fattas på länsnivå, för som att nämna några exempel.

Beslut om fördelning anslagen till länen skall av fattas av regeringen och omfatta period jjøra år. Den samordnade en av regionala transportplanen skall utformad så den vara att utgör underlag för länets begäran för dess genomförande om resurser och tillställs regeringen. Regeringen fattar sedan, efter att ha hört bl.a. de centrala trafikverken, beslut

om medelstilldelningen direkt

44 Förtydligande länsstyrelsernas roll av

till länsstyrelserna. Regeringen skall göra sin bedömning bl.a. utifrån de nationella trafikmålens uppfyllelse i planen.

Länsstyrelsens styrelse fastställer den regionala transportplanen.

Vid oenighet mellan länsstyrelser och trafikverk om den regionala transportplanens innehåll och utformning skall planen hänskjutas till regeringen.

har budgetansvar för planens genomförande, vad

Länsstyrelserna

beträffar de infrastruktursatsningarna. Trafikverken har

regionala budgetansvar för objektens genomförande.

för årlig återrapportering till Länsstyrelserna ansvarar med planen avstämd utvärdering och regeringen, en mot med redovisning nedlagda kostnader och

uppföljning, samt av

resultat. Underlag för återrapporteringen lämnas av

uppnådda

trafikverken.

Flexiblare regioner och samarbetsformer

innebär att länsstyrelsen skall ha en helhetssyn

Regionperspektivet

utveckling, arbeta över gränserna och ta initiativ till på länets samverkan mellan länets aktörer. Länsstyrelserna bör utveckla och samverkan över länsgränserna för att bättre kunna

förstärka

transportbehov och för att samutnyttja

lösa länsövergripande

kompetens.

Länsstyrelserna bör också förbättra sin samverkan inom länet och utveckla arbetsformer för hanteringen de kommunala och bl.a. av

landstingskommunala frågorna i trafikplaneringen.

Förtydligande länsstyrelsernas roll 45 av

3.2.2¶Motiv till

förslaget

Allmänna utgångspunkter för förslaget

Syftet med denna utredning har bl.a. varit att föreslå förändringar som underlättar förverkligandet och genomslaget de av av riksdagen fastställda nationella trafikpolitiska målen regional nivå.

En grundläggande utgångspunkt för mitt utredningsarbete har varit att förtydliga vilka frågor som kan och bör hanteras regionalt av den tvärsektoriella organisation länsstyrelsen utgör. som

De slutsatser som Sinova AB dragit sin utvärdering kap. 2

av se

överensstämmer väl med vad andra utvärderingar och utredningar området kommit fram till se avsnitt 1.5. Av Sinovas utvärdering framkom bl.a. att många de tillfrågade ansåg att: av Länsstyrelserna spelar en viktig roll inom trafikpolitiken. De flesta tillfrågade att länsstyrelserna skulle kunna och bör anser spela en viktigare roll. Sektorsintressena i Sverige är starka och styr medelstilldel- ningen. Trafikverken sköter inte sin samordning och länsegen styrelserna har svårt att samordna verken.

Anslagen till länstrafikanläggningar många för

- anses av vara små och otillräckliga och bör utökas till att även omfatta bl.a. följdinvesteringar som uppkommer vid nationella väg- och

järnvägsbyggen.

Länsstyrelserna bör förbättra sin samordning internt och med andra länsstyrelser.

Det behövs en helhetssyn på regional nivå

Kommunikationer har beröring med många samhällsområden och är ett medel för att uppnå mål inom flera politikområden såsom närings-, regional-, arbetsmarknads-, utbildnings-, och miljöpolitik.

Bra kommunikationer förutsättning för att skapa tillväxt och är en

sysselsättning inom en region.

Det är i dag svårt att få totalbild hur de trafikpolitiska målen en av

förverkligas på regional nivå. Det regionala inflytandet är splittrat

och begränsat, vilket i sin tur medför små möjligheter att styra trafikpolitiken mot de uppsatta målen. En samordnad regional med helhetssyn infrastruktursatsningar för

transportplan en

trafik, kombinerad med ett utökat för anslagen, ger

regional ansvar

den nivån bra grund och ökade möjligheter att själv

regionala en

hur på bästa sätt, utifrån länets behov och förutfå avgöra man sättningar, kan nå de trafikpolitiska målen. Därtill kommer att all trafik är lokal och regional. Det gäller både merparten av

persontrafik och godstrafik. Vad beträffar det totala personresandet

är endast 5 % längre än 50 km. av resorna

I förutsättningarna små att besluta infrastrukturlösningar dag är om med helhetssyn regional nivå. Åtgärder för underhåll och en investeringar kan för närvarande i ett samlat perspektiv endast ses på nationell nivå. Medel fördelas enligt sektorsgrunder, utan tillräcklig samordning mellan trafikslagen och utan tillräcklig sammanvägning med övrig samhällsplanering, lokal och nivå. Sektorsintressena är starka och länsstyrelsen har inte

regional

tillräckligt mandat för att samordna trafikverken. Mitt forslag, att

regionala transportplaner med helhetssyn den regionala

upprätta trafikens infrastruktur, utgår ifrån att det är länets intressenter, som innefattar trafikverken, själva tillsammans skall göra även som mellan olika trafiklösningar och trafikslag. På så sätt

prioriteringar

kan bättre tillgodose de regionala behoven och förutsättman ningarna samt styra insatserna så att de uppsatta trafikpolitiska

målen uppfylls.

En regional transportplan med helhetssyn på infrastrukturplaneen

ringen, ett sammanhängande system, möjliggör utbytbarliet

som och samplanering mellan olika trafikslag och mellan nyinvestering

SOU 1996: 142 Förtydligande länsstyrelsernas roll 47 av

och underhåll. Underlag för avvägningar mellan olika planer för väg- och järnvägsinvesteringar, knutpunkter, terminaler och hamnar blir tydligare. En samordnad regional transportplan underlättar också samordningen med övrig samhällsplanering och medför att ett bra underlag for miljökonsekvensbeskrivning en av transporterna och dess infrastruktur kan tas fram ett tidigt

stadium i planeringsprocessen.

Länsstyrelserna svarar i dag för beredning och beslut rör som

investeringar i länstrañkanläggningar. Länstrañkanläggningar

om-

fattar länsvägar, länsjärnvägar, anläggningar för regional kollektiv-

trafik, regionala flygplatser och kajanläggningar för regional sjötrafik. Det finns möjlighet att prioritera mellan olika trafikslag inom ramen för anslaget. I dag är anslagen för länstrafikanläggningar ca 10 % av det totala anslaget for infrastruktur-

investeringar.

Om länet, med länsstyrelsen förhandlare, samordnare och som beslutsfattare, framgångsrikare skall kunna styra insatserna i trafikens infrastruktur så att de bidrar till att uppfylla de trafikpolitiska målen, måste länet utökad del anslagen för ges en av

infrastrukturinvesteringar med återrapporteringsskyldighet

till regeringen.

Länsstyrelserna har redan i dag har bred kompetens inom en samhällsplanering. Länsstyrelserna, som är statens företrädare i länen, har en tvärsektoriell organisation, vilket innebär att de har förutsättningar att samordna flera sektorers verksamhet på den regionala nivån. Länsstyrelserna kan vidare utifrån helhetssyn en göra avvägningar mellan regionala och lokala intressen och mellan olika trafikslag. Länsstyrelserna inrättar redan i dag berednings-

grupper för arbete med länstrañkanläggningsplaneringen. I

samband med ett utökat och anslag för den regionala ansvar trafikens infrastruktur, med tanke på den kompetens och roll som

48 Förtydligande länsstyrelsernas roll

länsstyrelserna har, föreslår jag länsstyrelserna som sammanhållande i arbetet med den regionala transportplanen.

Länsstyrelsen har i dag dubbla roller, vilket ibland leder till konfliktsituationer. Den rollen är statens företrädare i

ena att vara länet och bl.a. föra nationell trafikpolitik gentemot kommuner

en och trafikhuvudmän. Den andra rollen är att vara en företrädare för den regionala trañkpolitiken gentemot trafikverken. Rollerna kan ibland svåra att förena och kan leda till att länsstyrelserna

vara hamnar i konfliktsituationer mellan de nationella och regionala målen. I sådana situationer bör rollen statens företrädare väga

som

tyngst i länsstyrelsernas överväganden.

Vägverket fördelar i dag anslag till länstrafikanläggningar mellan länen. En samordnad regional transportplan skall omfatta samtliga trafikslag. Det finns därmed ett behov för länsstyrelserna av en direktkontakt med den nationella uppdragsgivaren, regeringen. Detta talar för att anslag för de regionala satsningarna på infrastrukturen bör fördelas regeringen direkt till länen.

I dag fördelas anslagen för länstrafikanläggningar ett år i taget. Detta försvårar och omöjliggör ibland satsningar som kräver större investeringar, exempelvis upprustning länsjärnvägar eller

som av större systemförändringar. En längre tidsram för anslaget underlättar planering och prioritering olika investeringar och

åtgärder.

Gränserna och organisationerna behöver bli flexiblare Vägar och järnvägar slutar inte vid länsgränsen. Infrastrukturfrågor

behöver lösning låter sig inte inrymmas inom en i förväg som en definierad geografisk gräns. Även huvuddelen av det totala

om trafikarbetet är regionalt och lokalt har rörligheten generellt sett ökat i vårt land under 1900-talet. De senaste årtiondena har bl.a. kännetecknats kraftigt ökad långväga pendling. Detta har lett

av en

Förtydligande länsstyrelsernas roll 49

till att de geografiska områdena för boende, arbete, utbildning, service och fritid har ökat. Orter och kommuner vävs i

samman nya regionala mönster. Detta ställer ökade krav samverkan över

länsgränserna.

Sveriges medlemskap i EU och det utökade samarbetet med regioner utanför våra gränser, t.ex. Östersjöregionen, bidrar till att nya samarbetsformer växer fram. Detta transnationella samarbete förutsätter en flexibilitet när det gäller samverkan mellan exempelvis länen.

Det har framkommit ur den utvärdering, jag låtit göra, att

som samordning mellan länsstyrelser många gånger är ett problem i dag. För att bl.a. kunna lösa speciella regionala transportbehov och för att kunna samutnyttja kompetens behöver länsstyrelserna bli bättre att samarbeta över gränserna.

Det framkom också utvärderingen att samordningen mellan

ur kommunerna ofta upplevs bristfällig. Kommunerna drar

som olika håll och länsstyrelsen har viktig roll att få kommunerna

en att samarbeta effektivare kring trañkfrågor. Kommunernas länsförbund har här viktig uppgift att fylla för att underlätta

en samordningen.

3.2.3 Hur och när skall

förslaget genomföras

Förslaget medför inga förändringar i resurser totalt, varken i investeringsmedel eller personal. Däremot krävs plane-

en annan ringsprocess och en annorlunda fördelnings- och beslutsprocess för medel till den regionala infrastrukturen.

Jag föreslår att regeringen några länsstyrelser, förslagsvis

ger länsstyrelserna i Hallands, Östergötlands och Västerbottens län, i uppdrag att, i samverkan med företrädare för trafikverken, kommuner och landsting, ge förslag till hur utformningen den

50 Förtydligande länsstyrelsernas roll av

regionala transportplanen och arbetet med planerings- och samverkansprocessen skall läggas Förslaget bör utgå ifrån att upp. för skall kunna till de olika behov formerna processen anpassas förutsättningar finns i landets olika län. l uppdraget bör och som förslag till vilka infrastruktursatsningar kan också ingå att ge som betraktas och lokala intressen och som skall

som regionala omfattas den regionala transportplanen, samt precisering av vad

underhåll respektive nyinvestering och vad

som skall räknas som bör behandlas i planen. som

samordnas med förslagen i proposition 1996/97:36, Förslaget bör

samhällsorganisationen och med de förslag som

Den regionala kommissionens och Kommunika-

följer av Förvaltningspolitiska

arbete, den kommande infrastrukturprotionskommitténs samt av

positionen.

3.3¶Konsekvenser och effekter av

förslaget

innebär ökat regionalt inflytande över infrastruktur- Mitt förslag ett ligger väl i linje med den s.k. subsidiaritets-

planeringen. Detta

innebär beslut inte skall fattas högre nivå

principen, som att en

absolut nödvändigt med hänsyn till frågans art. än vad som är

länen, med länstyrelserna initiativ- Konsekvenserna av att som förhandlare och beslutsfattare, upprättar samordnade transtagare, trafikens infrastruktur kombinerat med

portplaner för den regionala

utökat anslag blir att roller ändras och nya planeringsprocesser ett måste utarbetas.

Förslaget medför totalt sett inga statsñnansiella konsekvenser. krävs fördelnings- och beslutsprocess vad Däremot en annan beträffar medel till den regionala infrastrukturen.

Förtydligande länsstyrelsernas roll 51

En samordnad regional transportplan, med helhetssyn, utgör ett

en underlag som möjliggör effektivare användning och

en av resurser därmed en förbättrad samhällsekonomi. Hur samhällsekonomin slutligen påverkas är omöjligt att uttala sig innan det förslagna

om systemet har fått verka under tid.

Direkt och indirekt berörda förslaget

Länets företrädare för trafikverken, landstingen, trafikhuvudmännen, SJ, kommunerna, hamnägare, flygplatsägare, företrädare för trañkutövare, industri och näringsliv berörs förslaget och

av kommer att ges större möjligheter att påverka utformningen

länets infrastruktursatsningar.

Länsstyrelserna får en samordningsroll i större och omfatt-

en mer ande planeringsprocess och att, tillsammans med länets

ansvar aktörer, ta ställning till ett utvidgat anslag för den regionala trafikens infrastruktur. Länsstyrelsen får även ett övergripande budgetansvar för planens genomförande, med återrapporteringsskyldighet till regeringen. Visst merarbete kan förväntas för länsstyrelserna, bl.a. beroende budgetansvaret. Förslaget medför för övrigt inga förändringar vad beträffar personal, samtliga

men trafikverk måste bistå länsstyrelserna med underlag och experthjälp.

Trafikverken behöver ändra sina planeringsrutiner och via beredningsgrupperna för de regionala transportplanerna påverka utvecklingen och bevaka sina regionala intressen att delta i

genom arbetet med att utarbeta den regionala transportplanen. Vägverkets och Banverkets sektorsansvar inom väg- respektive bantransportsystemet se avsnitt 1.4 bedöms inte påverkas förslaget.

av Vägverket och Banverket skall via beredningsgruppen verka för att vägsystemet respektive bansystemet i den regionala planen utformas så att de trafik- och miljöpolitiska målen uppfylls. Vid oenighet mellan länsstyrelse och trafikverken planens innehåll

52 Förtydligande Länsstyrelsernas roll av

och utformning kan planen, enligt förslaget, hänskjutas till regeringen.

Helhetssynen och kopplingen till övrig samhällsplanering och

samhällsutveckling i den regionala transportplanen kräver att landsting, kommuner, trafikhuvudmän och företrädare för större trafikutövare, aktivt deltar i arbetet med planen och ges reella möjligheter att påverka dess innehåll.

Fler i plan- och beslutsprocessen blir fler inblandade på ett tidigt stadium och under hela Det Detta ställer ökade krav samarbete,

planeringsprocessen.

och vilja tillsammans arbeta för länets och regionens samråd att bästa.

områdena för boende, arbete, service och fritid har

De geografiska

utvidgats under de senaste årtionden. Detta leder till att många redan i dag och i framtiden måste lösas till-

transportlösningar

mellan flera län, vilket ställer ett ökat krav samverkan sammans över länsgränserna.

roll, initiativtagare och förhandlare med

Länsstyrelsernas att vara

länets aktörer i arbetet med upprättandet av den regionala transställer höga krav smidighet och förmågan att

portplanen,

stimulera samarbetet för att bl.a. bryta sektorstänkandet. Att samarbetet fungerar och sker ett smidigt sätt är ett villkor för förslagets genomförande skall medföra positiva konsekvenser. att

Regeringen skall fatta beslut fördelning anslag till länen om av och sin bedömning bl.a. utifrån de nationella trafikmålens göra uppfyllelse i den samordnande regionala transportplanen. Detta medför samarbetet mellan Kommunikationsdepartementet och att länsstyrelserna måste bli mer aktivt.

SOU 1996: 142 Förtydligande länsstyrelsernas roll 53

Miljökonsekvenser

För att uppnå syftet med miljökonsekvensbeskrivningar måste

frågan om påverkan på miljön tas på ett tidigt stadium och ingå i beslutsunderlaget under hela planprocessen fram till beslut

om planens genomförande.

En samordnad regional transportplan, innefattar samtliga

som transportslag, möjliggör att underlag för miljökonsekvensbe-

en skrivning av olika trafiklösningar kan tas fram ett tidigt stadium. Regionala transportplaner för samtliga trafikslag, samordnade med övrig samhällsplanering, kommer sannolikt att bidra till ett bättre underlag för förverkligandet ett miljö-

av mer anpassat transportsystem. Miljökonsekvensbeskrivningar innehållande riskanalyser för människors säkerhet kommer likaså att bidra till ökad säkerhet för såväl trafikanter kringboende.

som

Regionalpolitiska konsekvenser

Den regionala planen skall bygga länets speciella förutsättningar och behov. De flesta resor, både vad beträffar person och gods, är lokala och regionala och aktörerna i länet har god kännedom om förhållandena i den regionen. Detta talar

egna för bättre regional balans och regional utveckling uppnås i

att en landets olika delar länen större möjlighet och frihet

om man ger att själva bestämma hur man på bästa sätt skall uppnå de nationella trafikmålen.

Jämställdhet

Det finns statistik som visar att resmönstren i dag skiljer sig åt för kvinnor och män. Kvinnorna i genomsnitt kortare sträckor än

reser män. De reser också kollektivt än männen. Resmålen och

mer orsakerna till varierar också. Kvinnor lämnar och hämtar

resorna

54 Förtydligande länsstyrelsernas roll

barn dagis i större utsträckning än män, medan männen i större omfattning gör de längre tjänsteresorna.

En samordnad regional plan för trafikens infrastruktur gör det lättare att tydliggöra och därmed kunna tillgodose olika typer av resebehov.

Sedan den 1 juli 1994 finns det särskild tjänst som jämställd-

en hetsexpert i varje länssyrelse. Denna expert har bl.a. i uppdrag att

bevaka jämställdhetsaspekterna i samhällsplaneringen.

SOU 1996: 142 55

4 Utredningens uppdrag och arbete

Genom beslut den 27 februari 1996 regeringen mig i uppdrag

gav att göra en översyn av länsstyrelsernas roll inom fordons-, trafik och infrastrukturområdena dir 1995: 160. Direktiven bifogas

som bilaga till delbetänkandet. Genom beslut den 18 juli 1996 har regeringen förlängt tiden för redovisning del- och slut-

av betänkandet till den 15 oktober 1996 och den l februari 1997.

Rollerna inom trafikomrâdet regional nivå är i många fall oklara och ansvarsfördelningen mellan nationell och regional nivå fungerar inte tillfredsställande.

Det övergripande målet för denna utredning är att förtydliga och precisera länsstyrelsernas roll inom trafikområdet och att

förslag till eventuella förändringar underlättar förverkligandet

som

av de trafikpolitiska målen.

Utredningens förslag skall bl.a. grundas utvärdering

en av nuvarande villkor för länsstyrelsernas arbete.

Ett slutbetänkande, avseende länsstyrelsernas roll inom fordonsoch trafikområdet, kommer att lämnas senast den 1 februari 1997.

Arbetet med delbetänkandet

Arbetet inför delbetänkandet koncentrerades i början till att göra en utvärdering länsstyrelsernas nuvarande villkor inom trafik-

av området. Konsultföretaget Sinova AB fick uppdraget

att göra

56 Utredningens uppdrag och arbete

utvärderingen. Denna presenterades och överlämnades till utredningen den 15 juli 1996.

Utvärderingen genomfördes i form telefonintervjuer och en

av uppföljande hearing. Utredningen, med dess experter och referens-

deltog i arbetet med att bl.a. föreslå intervjupersoner och personer,

frågeformuleringar samt med del praktiskt arbete. Utvärde-

en ringen omfattade länsstyrelsernas roll inom hela trafikområdet. Sinovas sammanfattning utvärderingens resultat presenteras i

av kapitel två i delbetänkandet. Sinovas redovisning till utredningen biläggs i sin helhet till delbetänkandet.

Med underlag utvärderingen samt avslutade och pågående

av utredningar och förslag inom området presenteras i avsnitten

som

1.5 och 1.6 i delbetänkandet har förslaget till precisering och

förtydligande länsstyrelsernas roll inom infrastrukturplaneringen

av arbetats fram.

I utredningsarbetet har ett stort antal medverkat olika

personer sätt. Dels har regeringen utsett särskilda experter, nämligen Stig Modig, f.d. länsråd, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Brita Saxton, hovrättsassessor, Kommunikationsdepartementet, Astrid Uggla, kansliråd, Finansdepartementet, Pär Westerberg, departementssekreterare, Inrikesdepartmentet och Erik Österberg, länsråd, Länsstyrelsen i Hallands län. En länsstyrelsegrupp, med tio kommunikationsdirektörer, har också varit knuten till utredningen. Dessutom har jag utnyttjat referensgrupp har bestått av

en som

från den centrala nivån för Vägverket, Banverket representanter och SJ. Vidare har i referensgruppen ingått representanter för

Boverket, Räddningsverket, Landstingsförbundet, Svenska

kommunförbundet, länstrafikhuvudmännen samt länsstyrelserna.

Utredningens uppdrag och arbete 57

Det forsatta arbetet med slutbetänkandet Inför slutbetänkandet skall planering av kollektivtrafik och trafiksäkerhet utredas. Vidare skall hanteringen av körkortsfrågor, yrkestrafikfrågor, bilregistret och fordonsskatt belysas.

Som underlag för arbetet med slutbetänkandet kommer jag att använda den utvärdering som gjordes i början av utredningen samt avslutade och pågående utredningars förslag inom området.

Bilaga Referenser

ArbetstagarkonsultAB, Länsstyrelsen 2000, Regionala kunskapskontor på statligt uppdrag, 1996

Banverket och Vägverket, Uppdrag att redovisa hur de nationella planerna för riksvägar och stomjärnvägar ska förankras regionalt. Redovisning till Kommunikationskommittén och Kommunikationsdeparetmentet 1996-06-13.

Byggforskningsrådet, Knut Strömberg, Planera med osäkerheter En metodik för tvärsektoriell planering tilkimpad på kommunal

bostadsförsörjning, T7: 1986

Boverket, Regional samhällsplanering för ett miljöanpassat trans-

portsystem, Rapport 1995:1 1

Civildepartementet, Utvecklingsgruppen för länsstyrelsefrågor,

Länsstyrelsernas roll och uppgifter inom kommunikationsplaneringen, 1996

Landstingsförbundet, Landstingens engagemang i kollektivtrafiken,

NordREFO, Lena Ramfeldt, Framtidens tudelade regionalpolitik, 1995:4

NordREFO, Lena Ramfeldt Carl Eckerdal, Tvärsektoriellt arbete i länsstyrelserna, 1996:1

60 Bilagor SOU 1996: 142

NordREFO, Lena Ramfeldt, Regionalpolitiska hänsyn i sektors-

politiken, 1996:6

Regeringens proposition 1988/89:154, En statlig förvaltning

ny 1994/952230, Kommunal översikts-

Regeringens proposition

planering enligt plan- och bygglagen, m. m.

Regeringens proposition 1995/96: 13 Vägverkets sektorsansvar

proposition 1996/97:1, Banverkets sektorsansvar

Regeringens

Riksdagens revisorer, Riksdagens revisorers förslag angående samordnad länsförvaltning, 1995/96:RR3

revisorer, Länsstyrelsernas tillämpning plan- och Riksdagens av bygglagen, Informationsrapport 96-06-11

Riksrevisionsverket, MKB i praktiken, RRV 1996:29

Riksrevisionsverket, Yttrande över Vägverkets utredning "Statsbidrag till enskild väghållning", 1996-07-25

Utvärdering planeringsprocessen för väghållning 1994- Sinova, av 2003, Slutrapport till Vägverket, oktober 1994

1995:19, Ett säkrare samhälle, Huvudbetänkande av Hot- SOU och Riskutredningen

SOU 1995:27, Regional framtid, slutbetänkande av Regionbered-

ningen SOU 1995:27, Regional framtid, Bilagor

SOU 1996: 142 Bilagor 61

SOU 1996:17, Bättre trafik med väginformatik, Delbetänkande från Delegationen för Transporttelematik

SOU 1996:26, Ny kurs i trafkpolitiken, Delbetänkande Kom-

av munikationskommittén

SOU 1996:26, Ny kurs i trafikpolitiken, Bilagor

SOUl996:46, Enskilda vägar, Betänkande av Utredningen

om översyn av lagstiftningen om enskilda vägar

SOU 1996:103, Miljöbalken, Huvudbetänkande av Miljöbalksutredningen

Statskontoret, Länsstyrelsernas roll regionalpolitisk sektors-

som samordnare på kommunikationsområdet förstudie, 1992

Statskontoret, Statsvetenskapligfirvaltningsforskning,

PM 1996-03-11

Statskontoret, Järnvägens konkurrenskraft, 1996:13

Statskontoret, Ansvarsfördelning i samordnad planerings-

en process på nationell nivå, 1996:14

SOU 1996: l 42 Bilagor 63

Bilaga Utredningens direktiv

Kommittédirektiv

Översyn av länsstyrelsernas roll inom Dir.

områdena fordon, trafik och infrastruktur 1995:160

Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillsätts med uppdrag att göra en översyn av länsstyrelsernas roll inom fordons-, trafik- och infrastrukturonuádena. Utredaren skall bl.a. som grund för översynen göra en utvärdering av nuvarande villkor för länsstyrelsernas arbete inom områdena. Utvärderingen skall avse länsstyrelsernas möjligheter att bidra till förverkligandet de trafikpoli-

av tiska målen samt möjligheter att effektivt verka för och

samordna olika nationella och regionala intressen.

Utredaren skall i ett delbetänkande överväga och precisera länsstyrelsernas roll inom infrastrukturplaneringen. Som underlag i denna del bör bl.a. ett den 1 mars 1996 från Kommunikationskommittén kommande delbetänkande användas. Utredaren skall lämna ett slutbetänkande med förslag för fordom- och trafikomrádet senast den l december 1996.

Bakgrund

Med anledning av regeringens proposition 1987/88:50 bil. l om trañkpolitiken inför 1990-talet beslutade riksdagen bet. TU 1987/88:13, rskr. 1987/881159 mål och inriktning for

om trafikpolitiken. Riksdagen beslutade vidare bet. TU l987/88:19, rskr. l987/88:260 att dela in järnvägsnätet i länsjärnvägar och stomjärnvägar samt bet. TU 1987/88:20,

64 Bilagor sou 1996:142

rskr. 1987/88:297 att inrätta ett särskilt anslag for länstralikanläggningar. Länsstyrelserna ñck i uppgift att prioritera och avväga olika investeringsobjekt samt att fastställa en plan för länstrañkanläggningar. Denna plan kan omfatta investeringar i statliga länsvägar, länsjärnvägar samt andra anläggningar for kollektivtrafikändamål.

Enligt förordningen 1990:1510 med länsstyrelseinstruktion har länsstyrelserna till uppgift att verka för att de fastställda nationella målen inom olika sarnhällssektorer får genomslag i länet. Samtidigt skall länsstyrelserna samordna de olika sektorerna inom sina ansvarsområden och därvid beakta de aspekter som är av betydelse för den regionala utveckling-

Vidare skall länsstyrelserna med beaktande av fastställda, en. nationella mål verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt kravet på långsiktig, god hushållning med naturresurserna.

Länsstyrelserna har enligt väglagen 1971:948 och vägkungörelsen 1971:954 uppgiften att godkänna miljökonsekvensbeskrivningar för vägarbetsplaner och att samråda med Vägverket vid utarbetandet och fastställelsen av dessa planer. Enligt lagen 1987:l2 om hushållning med naturresurser

skall länsstyrelsen sammanställa och till myndigheter m.m. och kommuner tillhandahålla utredningar, program och annat planeringsunderlag har betydelse för hushållningen med

som naturresurser. Enligt plan- och bygglagen l987:l0 har länsstyrelsen tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och skall samverka med kommunerna i deras planläggning. Vidare får länsstyrelsen, enligt vägtrañkkungörelsen 1972:603, meddela lokala trafikföreskrifter för transport av farligt gods.

Sedan den l juli 1991 har länsstyrelserna ansvar for att regionalt samordna olika organs insatser för traliksäkerhetens främjande prop. 1988/89:154, bet. l989/90:BoU4 och 1989/90:BoU9, rskr. 1989/90:89. I 1993 års proposition om trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet prop. l992/93:16l, bet. 1992/93:TU29, rskr. 1992/932426 konstaterades att Vägverkets övergripande nationella ansvar för

Bilagor 65

trafiksäkerheten på vägarna och länsstyrelsens regionala samordningsansvar gör att innebörden i det regionala samordningsansvaret närmare bör preciseras. Regeringen beslöt den 22 december 1994 att en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utarbeta nationell plan en för kommunikationerna i Sverige skulle tillkallas. Kommittén, som har antagit namnet Kommunikationskommittén K 1995:01, skall i ett delbetänkande den 1 1996 lämna mars förslag till inriktning av infrastrukturinvesteringarna i Sverige 1998-2007. Kommittén skall vidare analysera behovet av förändringar av den politiska förankringen av planförslagen på såväl nationell, regional lokal nivå. Vidare skall Kommusom nikationskommittén överväga det behövs förändring i om en fråga om den nuvarande ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter som deltar i kommunikationsplaneringen. Regionberedningen C 1992:06 har lämnat ett slutbetänkande SOU 1995:27 innehåller ñrslag till reformesom ring av den offentliga organisationen på regional nivå. Betänkandet är för närvarande på remiss. Vid årsskiftet 1995/96 flyttas ansvaret för bilregistret från länsstyrelserna till Vägverket SFS 1995:1358. Inom 1995 års yrkestrafikutredning K 1994:12 pågår översyn också en som kan komma att påverka länsstyrelsernas framtida arbetsuppgifter. Regeringen har denna dag beslutat Vägverket i att ge uppdrag att i samråd med länsstyrelserna i Stockholms och Örebro län utreda handläggningen av körkorts- och yrkestrafikärenden och att föreslå de tekniska och administrativa ñrändringar som behövs för att effektivisera den. Inom Kommunikationsdepartementet bereds för närvarande frågor rör som bl.a. ansvaret för överlastavgifter. Regeringen har denna dag även beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera i vilken grad järnvägens konkurrenskraft har förändrats sedan riksdagen tog det trafikpolitiska beslutet 1987/88 samt om förändringarna är i överensstämmelse med de trafikpolitiska målen. I Statskontorets uppdrag ingår bl.a. att särskilt granska betydelsen den organisaav nya

66 Bilagor sou 1996: 142

tionen och ansvarsfördelningen mellan SJ, Banverket och trafikhuvudmärmen samt de nya principerna för finansiering

deras verksamhet skapades till följd av riksdagens av som tralikpolitiska beslut 1987/88.

Innan större förändringar länsstyrelsernas arbetsuppgif-

inom trafikområdet kan beslutas bör nuvarande förhållanter den utvärderas, pågående utredningar beaktas och det samlade

förändringar analyseras. behovet av

Uppdraget Den särskilda utredarens uppdrag skall vara att göra en över-

länsstyrelsernas nuvarande roll inom fordons-, trafiksyn av och infrastrukturområdena. Översynen skall bl.a. grundas på

utvärdering nuvarande villkor för länsstyrelsernas arbeen av te.

Utredaren skall utvärdera länsstyrelsernas möjligheter att, med nuvarande organisation och ansvarsfördelning,

resurser, bidra till förverkligandet de trañkpolitiska målen. Utreda-

skall vidare utvärdera hur länsstyrelserna har utövat sin ren sarnordningsroll avseende nationella och regionala intressen, sin roll tillhandahålla sektorsövergripande underlagsmate-

att rial till infrastrukturplaneringen samt sin roll som planmyndighet för länstrañkanläggningar. Utredaren skall analysera hur länsstyrelsernas avvägningar skiljer sig i ärenden för vilka olika regionala och institutionella förutsättningar föreligger och vilka länsstyrelsernas möjligheter är att effektivt verka för och samordna olika nationella och regionala intressen. Ansvarsfördelningen mellan Vägverkets regionala organisation och länsstyrelserna skall analyseras, bl.a. vad gäller sarnordningsansvaret för trafiksäkerheten.

Om utredaren finner att det inom handläggningen av ärenden inom fordons- och trafikområdet finns behov av förändringar, skall utredaren utarbeta förslag till samt en tidsplan för genomförandet förslagen. Förslagen skall konsekvensbe-

av skrivas.

sou 1996:142 Bilagor 67

Utredaren skall hålla sig underrättad Kommunikationsom kommitténs K 1995:01 arbete. Utredaren skall analysera Kommunikationskommitténs eventuella förslag rörande Ritändrad regional beslutsordning ñr åtgärder i transportinfrastrukturen. Utredaren skall vidare med Kommunikationskommitténs delbetänkande som underlag samt utifrån resultat egna och med hänsyn till Statskontorets uppdrag inom området överväga och precisera länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. l detta sammanhang bör utredaren beakta samordningsbehovet med andra sektorer inom den statliga sektorn på regional nivå.

Övrigt

Utredaren skall samråda med företrädare för länsstyrelserna och andra berörda myndigheter samt med 1995 års yrkestraiikutredning K 1994:12, Kommunikationskommittén K 1995:01 och Förvaltningspolitiska kommissionen Fi 1995:13. Utredaren skall inhämta synpunkter från berörda intressetöreträdare, såsom Landstingsñrbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska lokaltrañktöreningen. Utredaren skall beakta regeringens direktiv för samtliga kommittéer och särskilda utredare offentliga om att pröva åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124. Förslagen fär inte medföra ökade statsñnansiella utgifter eller minskade inkomster. Uppdraget skall redovisas senast den 2 december 1996 till regeringen. Ett delbetänkande skall lämnas den senast 15 augusti 1996 med överväganden rörande länsstyrelsernas

roll i infrastrukturplaneringen.

Kommunikationsdepartementet

SOU 1996: 142 Bilagor 69

3¶Bilaga

LÄNSSTYRELSE- OCH

TRAFIKUIREDNINGEN LARFT

UTVÄRDERING AV

LANSSTYRELSERNASO ROLL

INOM TRAFIKOMRADET

Rappon

Per Arvidsson Björn Eriksson Sinova AB Stockholm den 15 juli 1996 Hornsgatan24.Box17707,11893Stockholm.Telefon:0877140440 Telefax:08-7 48003

70 Bilagor

SAMMANFATTNING

Länsstyrelsernaspelar en viktig roll inomtrafikpolitiken.De flesta aktöreranser att länsstyrelsernaskulle kunnaoch bör spelaen än viktigare roll. Detta förutsätter en rad åtgärder:

Regeringen bör utformaen tydlig verksamhetsidéför länsstyrelserna,speciellt med avseende pä trafikpolitiken.Fordon, trafik, infrastruktur,fysisk planering och samhällsplanering bör därvid ses som en sammanhängandekedja. Länsstyrelsemas roll vad gäller regionala utvecklingsfrägormåste tydliggöras.

Dettaställer kravpå en internsamordning inom regeringskansliet.Ansvar mäste kopplas till befogenheter, resurseroch uppgifter. Samordningsansvarär viktigt, men resultatansvarär viktigare.

Trafikverkensköter inte samordningenav sig själva. Detbehövsbåde på central och regionalnivå starkamotpartermed kompetensoch behörighetatt integrera infrastrukturfrågor i samhällsplaneringeni stort.

Kommunikationsdepartementetoch länsstyrelsernamåste haett aktivt och förebyggande samarbete.

Länsstyrelserna bör få en tyngre roll ekonomiskt och organisatoriskt inom- - LTA-planeringen. Medel börtas frånVägverketoch Banverket.Konsekvenser flygplats-, hamn-, nationellaväg- och jämvägsbyggen bör följdinvesteringar av hanteras regionalt. LTA-planeringen mästeges stadgagenomfasta och långsiktiga Då upphör spelet där aktörernafungerarsom kravmaskiner. ramar.

Länsstyrelsemas samordningsroll vad gällertrafiksäkerhetenbör inskränkas till samråd vad gäller frågor somberör länsstyrelsernaskärnverksamhet.

Samarbetetinom länsstyrelsernahar utvecklatsmycket på senareår, men mycket återstår när det gäller samordnadlänsförvaltning.Länsrádenbör ges/avkrävasett tydligt för att brytasektorstänkandet,t exen preciseringav relationernatill ansvar landshövding respektive länsexperterna.

Ett ökat samarbetemellan länsstyrelsernakange ökadeffektivitetoch kreativitet, kostnadsminskningar samt ökad tyngd i diskussionernamed trafikverken.

Länsstyrelsernamåste fortsättaatt utvecklasin kompetensinom projektledning, modern teknik, näringslivetsvillkor. samhällsekonomiskanalys. riskanalyserm m för att ta fram bättre planeringsunderlagför alternativainriktningar och för att kunna gå vidare från utredning till implementering.

Länsstyrelsensstyrelse böragera somstyrelsenför ett börsbolag.Landstinget som agerar som motpart bör inte utserepresentanter.Medlemmarnabör utses av regeringen i kraft av personligkompetensoch intesom partsföreträdare.Styrelsen måsteges reellaförutsättningaratt påverka.

Sirxova.

Mnrimmmn rlwtnm/rrr

sou 1996:142 Bilagor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning

Sinovas uppdrag och metodik	3
Starka signaler i intervjumaterialet	6
Sammanfattande analys	14

Bilagor: 1 Aktörer i intervjuundersökningen 2 Frågeguide för aktörsintervjuer 3 Citalsammanställning från aktörsintervjuer 4 Sammanfattning av länsstyrelsernas utvärdering av länsstyrelsernas roll inom trafikomrádet 5 Observationer och förslag frán omvärldsanalys, intern analys samt hearing

Sirxova

Manaâzmzntkønmlter

72 Bilagor SOU 1996: 142

SINOVAS UPPDRAG OCH METODIK

Ansvaret och arbetet på trafikomrádetberör idag flera aktöreroch intressenter, a trafikverken, landstingen, kommunerna,polisen, friviIligorganisationernaoch länsstyrelserna.Länsstyrelsernasroll är enligtinstruktionenatt samordna den statliga länsförvaltningen.Mångautredningaroch rapportervittnar dock samstämt om att rollfördelningen är otydlig och att den samordnade förvaltningen inte fungerar i praktiken.

Länsstyrelse-och trafikutredningenLÄRFT har fått i uppdragatt göraen översyn av länsstyrelsemas roll inomfordons-. trafik- och infrastrukturomrádena.Målet med utredningen är att precisera och förtydligalänsstyrelsemasroll inomtrafikområdet och att ge förslag till ev förändringarsom underlättarförverkligandetavde trafikpolitiska målen.

Som grund för översynenhar LÃRFTgivit Sinova i uppdragatt göraen nulägesbeskrivning.Huvudsyftetmed utvärderingenhar varit att besvara frågeställningen:

Vilka är Iänstyrelsernas möjligheter att bidra till att förverkliga de trafikpolitiska målen och att effektivt verka för att samordna nationella och regionala intressen

Uppdragethar genomförts i fem steg:

1 Planeringsmöte

Först preciserades uppdraget tillsammansmed uppdragsgivaren,LÄRFT. Projektplanen fastställdes och samarbetsformermellan Sinova, sekretariatet, experter och referensgruppklargjordes.Därefter formuleradesfrågehypoteser med utgångspunktfrån LÃRFTSarbetsplan.Planeringsmötetägde rum28 maj.

2 Datainsamling och analys

Datainsamlingen har bestått avomvärldsanalysoch internanalys. Syftet med omvärlsanalysenvaratt ta redapå ett antal aktörersuppfattningom länsstyrelsernas roll inom trafikområdet. Huvudfråganvar att ta redapå vilka möjligheter länsstyrelsernaidag har att bidra till förverkligandetav de trafikpolitiskamålen.

Metodvalet har varit djupintervjuer i huvudsak över telefon med personermed

- särskilt viktiga uppgifter i andra organisationerän länsstyrelsen:trafikverk, andra verk. landstingen, kommunerna, branschorganisationer,frivlligorganisationer. Urvalet av intervjupersoner se bilaga 1 skedde isamråd med LARFT. Intervjuerna har gjorts med hjälp frágeguide se bilaga 2. Tina Linnakivi,LÄRFTs

av en utredningsekretare,har assisterat Sinova i en del av intervjuarbetet. Intervjuerna har dokumenteratsoch anonymiseratsse bilaga3.

Sinova.

Manammtkønxultzr

SOU 1996: l 42 Bilagor 73

l den internaanalysen i länsstyrelsernahar syftetvarit att ta reda páviktiga aktörers syn pá de länsstyrelsespecifikafrågorna. Metodval har varit djupintervjuer - i huvudsak över telefon samt brevenkät. intervjuerna finns dokumenterade i

bilaga 3. Arbetet med brevenkäten se resultat i bilaga 4 har utförtsav Leif Jonsson. kommunikationsdirektöri Östergötlandslän, samt ErikÖsterberg,Iänsrád i Hallands län.

Omvärldsanalysen och den interna analysen utfördes under perioden 30 maj till 12 juni.

3 Hearing

Efter datainsamling och analys genomfördesen hearing med inbjudna deltagare. Dessavar aktörer pá trafikomrádetintervjupersonerna ovan samt LARFTs expertoch referensgrupper. Sammanlagt 44 personer deltog i hearingen.

Syftet med hearingen var att fördjupa analysenav intervjumaterialetoch att låta deltagarna bidra med förslag till åtgärder.

Efteratt Gunnel Färm,LÄRFTs utredare, redovisat syftetmed hearingen presenterade Sinovade preliminära resultatenfrán datainsamlingen. Ett särskilt dokument lämnades. Därefter redogjorde Erik Österberg,medlem i LÄRl-Ts expertgrupp och Leif Jonsson,medlem i LÄFlFTsreferensgrupp,för länsstyrelsemas egen syn pá länsstyrelsemasroll inom trafikomrádet.

Sinova fungerade som processledare och presenteradeett antal diskusssionsuppgiftersom deltagarna arbetade med i tvärgrupper. Därefterföljde en redovisning från varje grupp.

Resultatet av hearingen dokumenteradesav Sinova och har inarbetats i denna rapport.

Hearingen ägde rumförmiddagen den 17 juni.

4 Avstämningsmöte

Vid avstâmningsmötet presenteradeSinova resultatenfrån datainsamling. analys och hearing inför LÄRFT. dess expert-och referensgrupper.En preliminärrapport lämnades i bilaga 5 redovisas analysen av intervjumaterialetsamtförslag till åtgärder under rubriken "observationeroch förslag frän omvärldsanalys.intern analys samt hearing".

Erik Österberg presenterade resultatenav länsstyrelsemas utvärderingav länsstyrelsernas roll inomtrafikomrádet se bilaga 4.

Sinova.

Mønagrmmtkønynlrer

Därefter följde en diskussion med utgångspunkt frán redovisningen. Innehållet i diskussionen dokumenterades och inarbetades i slutrapporten.

Avstämningsmötet ägde rumden 25 juni.

5 Slutrapport

I denna slutrapport finns resultatetav utvärderingen.Sinova lämnar rapporten till utredningens sekretariat den 15juli. Rapporten distribueras till alla som deltagit i utvärderingen: intervjupersoner. relerens- och expertgrupper. Dessa har sedan möjlighet att lämna synpunkter till LÄRFTs sekretariatoch till Sinova.

Uppdragsarbetet har präglats av en mycketaktiv dialog med uppdragsgivaren. Synpunkterpá utvärderingen har lämnatsunder processensgång. Tempot i arbetet har varit högt. intressetför denna utvärdering har varit stort bland aktörer och intressenter och både Sinovaoch LÄRFT har haft rad kontakter med

en aktörerna under arbetets gång.

Sinova

Mnnaznnzntlzønru/:tr

STARKA SIGNALER I lNTERVJUMATERlALET l intervjumaterialet finns en rad förhållandensom många aktörer väljer att särskilt kommentera. Dessa redovisasfrágeomrádeför frágeomrádeunder rubriken "starka signaler.

1 Problem för länsstyrelserna att förverkliga de trafikpolitiska

målen Aktörema anger en rad olika problem och hinderför länsstyrelsernalst att förverkliga de trafikpolitiska målen: Länsstyrelsen har tvá ansikten Lst företräder en regional trafikpolitik mottrafikverken och en nationell trafikpolitik mot kommuner och trafikhuvudmän.Mångaaktörer accepterarbara den ena rollen. §ektorisgringen styr medglstilldelningen Det saknas en samordnande instanspå nationellnivá. Departementenär splittrade. Det råder en brist på helhetssynpátrafikomrádetp g a sektorsindelningenav Sverige. Det är svårt att få en totalbild avde trafikpolitiskamålen. Lst har svårt att rá påtrafikverken. Medlen fördelas enligt sektorsgrunder utan sammanvägning med samhällsplaneringen på lokal och regionalnivå. Länssgrelsen saknar politisk glattfomt Politikerna i lsts styrelse lever baraupp till en av lsts roller: den regionala. Politikerna i lsts styrelse årvana vid att tjänstemännen i kommunernainte lägger sig Lsts tjänstemän överprövar de lokala politikernas beslutpá juridiska och tekniska grunder. Motparten landstingettar gisslan i lsts styrelse.

Silxova

Manairmmtkønxialrer

76 Bilagor SOU 1996: 142

2 Roller Aktörerna ger exempel pá en rad ansvars-och rolloklarheterpå trafikområdet, men även kompetensenoch förmåganatt spela den roll man faktiskt har kommenteras. Rglloklamgter mellan nationella niván och länsnivån Lst saknar statsmaktemasmandatatt ansvaraför den regionala trafikplaneringen. Detförekommer att Kommunikationsdepartementethellre vänder sig till trafkverken än till lst.Trafiksäkerhetenär ett exempel på detta. Lsts regionala samordningsansvar gavs inte något konkret innehåll. Lsts sätt att fungeraskiljer sig åt landet.i Norrlandslänenär merberoende av vad somsker på nationell nivå än storstadslänen.De lst som harstora medel för regional utvecklingfår hög status i länet. Tra ikv rken har "v na t Trafikverkenssektorsroller är starkare än lstssamordningsroll.Vägverket gör samhällsawägningar mellan sektorsintressetoch andra samhällsintressen. Vägverketföljer upp sin egen verksamhetetc. Kgmmgnema är positivatill länssgrglsens roll Staten har ett ansvar för infrastrukturenoberoendeav lokala opinioner. Landstingen har gått på för många områdenutan att ha kompetens.Detbehövs inget nytt regionparlament. Lsts samordnande roll bordevara ännu starkare. Övriga riksvägar kan läggas på länen. Maktkamp mellan länsstyrelseoch landsting Landstingenanser att lst borde renodlassom myndighet.Trafikpolitiken borde flyttas över till ett regionalt ochpolitikerstyrtorgan, ett länsparlament. Lst och övriga aktörer utanför landstingenföreslåratt lst skulle kunna ta åt sig mer vad gäller planeringenav infrastruktur ochtrafikering. På tjänstemannanivånfinns stora inslag avpragmatism.Mananser att detta är Regionberedningens bord.

Silxova.

Managrmzntlzønsulrtr

SOU 1996: 142 Bilagor 77

Fa rgllgklarheter inom iorgonsgmrádet Överflyttningen bilregistret till Vägverket har inte medfört försämrad service för

av allmänheten. Denna uppfattning delas inte av lst själva enligt enkäten. Ansvaret för yrkestratik, körkortsfrågorochtordonsskattbör inte ändras.

3 Samordning V I erin skansli t Påcentrala nivånanser aktörernaatt samordninginte är ett stortproblem. Lst har ofta helhetsperspektivmen det finns motsättningari regeringskansliet. Tgafilggrken sköter samordningen själva Detär svårt för lstatt samordna trafikverken. Sektorsintressenaär starka. Samordningen mellan järnväg och landsväg kan förbättras. Vissa lst bryr sig inte om att samordnautan överlåterdet till Vägverket trafiksäkerheten. Svan ag samordna över länsgränsema Samordningen mellan lst är ett större problem än inom lst. Varje länsstyrelse vill ha sin egenprofil. Lst har övat för lite på samordning över länsgränsema. Det är ovanligt med generositet mellan länen beträffande LTA-planering. Trafikverkens olika regionindelningar försvårar samordning.

rn rdnin n v rier r mellan l"n r I rn Samspelet inom lst skiljer sig i riket. Enheterinom vissa lst driver sinafrågor hårt medan andra samordnar mellan enheterna. Vissa lst redovisar olika bedömningar inför styrelsen. andra har beredningar under landshövdingen där man sammanvägerett förslag. I vissa lst försöker planenheten sätta sigsom samordningsorganöver de andra. utomstående harsvårt att förståatt detär först när manbegär lsts yttrande man får den sammanvägda meningen. En sektortöreträdaresyttrande är inte lsts mening.

Sirxova.

Mnnagemznrkønrultrr

78 Bilagor SOU 1996: 142

L"nsr sberednin ilänsst relsen

Lstsorganisation försvårar samordning. Enheternaär ofta självständiga. Samordningsfunktionen är otillräcklig. En särskild Iänsrádsberedning i lst kan vara en lösning.

Kommuner efterfrågar samordning

Samordningenmellan kommuner är bristfällig.Kommunernadrar át olika håll. Kommunernaär även de sektorsindelade.Lst är den endaorganisation som kan samordna kommunerna. Lst bör sköta samordningenbättre. Lst bör inbjudakommunernatill samarbete.Lst

viktig roll i att lá kommunerna att samarbetaeffektivare.Samordningsrollen har en bör stärkas.

4 Trafiksäkerhet

Många aktörer tar spontantupptrafiksäkerhetsarbetetsomett exempel på oklar roll- och ansvarsfördelning.Lsts samordningsrollär omtvistad och samarbetet mellan lst och de tre huvudaktörernaVV, polisenoch kommunernahålls praktikeni pá sparlága. Men det är ingenentydig bild.

Dubbelt ansvar lör trafiksäkerheten

Vägverkethar nationellt inget sägsom regionerna.medan lst har

ansvar. samordningsansvarför länet.

Polisen och Vägverket upprättaren trafikövervakningsplanför länet. Sedanskall polisen och lst fastställa regionaltrafiksäkerhetsplan.Det blir dubbla budskap.

en Lst och Vägverketser ut att stå medsammaansvar.

Lst saknarstyrmedel för trafiksäkerheten.

Traliksäkerhetsarbetet varierar mellan länsstyrelserna

Det varierar mellan lst hurtydligt man vill markerasin rollsom samordnareför trafiksäkerheten.Vissa konstateraratt Vägverketstyr detta.nu ägnar ossät annat, andradriver hårtatt Vägverket intefår köra över lstp g aatt lst har samordningsrollen.

Sirxova.

Mnnuqrmmtknnxulrtr

SOU 19962142 Bilagor

Kommunerna har otillräckli a resur er för trafiksäk r n Kommunerna är särskilt utpekade i trafiksäkerhetsarbetetmenfrågan är sällan intressant pá politisk nivå. Samarbetet mellan lst och kommunermaste förbättras. Kommunernaansvararför den fysiska planeringen. Kommunernaär sektorsindelade och har samma problem som lst. Pelisgrgenisetignen befinner sig i stark förändring Trafikpolisen får minskad bemanning. I stället ökar resursernainom när- och ordningspolisen. Polisen möter lst inom yrkestrafiken.där lstfattar myndighetsbeslut,ochsom samordnare av trafiksäkerheten. Det är i det senarefallet det blir bekymmer. Trefiksäkerheten ar eftersatt i länssggrelsen Lsts roll som samordnare mellan central och regionalnivå fungerar inte. Trafiksäkerheten är det områdedär lst orkat med minst. Det fordrasmer resurser för att lst skall orka mer. Lst bryr sig inte att samordnautanöverlåterdettill Vägverket.Är det

om oföretagsamhet eller prestige Starkt samband mellan msisk glanering yrkestrafikfrågoroch trafiksäkerhet Lst spelar en viktig roll inom den fysiska planeringen och inomyrkestraflkomrádet myndighetsbeslut. Lst har därmed indirekt möjligheter att minska olycksriskema i trafiken. 5 Länstrafikanläggningar LTA-medlen är knagpa Det finns ett stort reinvesteringsbehov. Ramama för Iänsjämvägarär otillräckliga. Busstrafiken får mycket pengar. Detbehövskanske inte fulltså många hállplatskurar. Det är för lite medel, inte minst när detskall vara resecentraöverallt.

Silxova.

Marmgtrutntkønsitltrv

80 Bilagor SOU 1996: 142

Bygglitik i LTA Problemetär lsts styrelse.Pengar skall fördelasrättvist, inteeffektivt. Lst företräder kommunerna i stället lör regering och riksdag. Det är inte längre lika generöst mellanlänen och kommunerna. Klargg" rollernar LTA skall skötasav en regional instans.Om Vägverketfår pengarnablir det bara motorvägar. Kommunernadrar olika håll.Lst skall samordna. Samordningen medjärnvägsinvesteringamabehöver förbättras. När man bygger en stomjärnväg bör man byggaen anslutning lör personresandeoch gods. Vägverket skall inte ha sektorsansvarlör kollektivtrafikpå väg. Prioriteringar skall göras regionalt Om lst skall ta LTA-beslut måstedeta del politikernassynpå länetsutveckling.

av Prioriteringarmellan väg och järnväg skall göras regionalt. Får man pengarna måsteman själv ta ansvar. Ökar regionens ansvar skall regionen även lösa fler regionala intressekonilikter. Det saknas en politiskt styrd instanspå regionalnivå som ligger över kommunerna, men under den nationella nivån. Det är Regionberedningensområde.

6 Vad behöver länsstyrelserna bli bättre på

Aktörema

angeren rad Utvecklingsområdenför lst. De viktigaste är:

"ra samhäll "mnin ar Fördjupa den långsiktigatralikekonomiska kompetensenoch ta fram underlag. Ta fram argument och samhällsekonomiskabedömningarför näringslivets vinster av jämvägsinvestenngar. Lära sig mer gm näringslivet Lst klarar myndighetsrollenmen har svårtatt nå ut till transportörema. Utveckla kompetens kring vägnätets nyttoeffekterför näringsliv och län.

Sirxova.

Mønugzmtnrkønrulter

SOU 1996: 142 Bilagor 8 l

utvidga samarbetet med trafikverken Viktigt att lst kan fatta fler beslut inom länet i samverkan medtrafikslagen. Samarbete med trafikslagen är en förutsättning för att uppnå de traiikpolitiska målen. Det är fråga om att ta fram underlag, diskuteraförslag med kommunerna och nå samstämmighet. Qå vidare från utredning till implementering Utredningarna blir hyllvärmare.Lst kan inte själv genomföravad de föreslår. Lst är bra på utredningarmen dåliga på att följa upp. Lst skulle kunna ta mer initiativ i framtidsfrågoma.

öra tvärderin ar Lst ska kunna ha ett uppdragatt granska hur effektiv trafikpolitiken år. Idag utvärderarVägverket sig själv. Lst ska kunna utvärderaprojekt översektorsgränsema. Leda projekt Lst skall vara stödjande projektledare. inte detaljgranskandebyrákrater. utveckla lT-kompetens lT-hanteringen av underlagsmaterialkan förbättras.

Silxova.

Mnua :rxzknruultrr

82 Bilagor SOU 1996: l 42

Råd/förväntningar på LÄRFT 7 Ge sakunderlaglör diskussionom resursanvändningi lst. Svara pá frågan varför det inte finns en raklinje i lsts agerande Ge förslag på hur de olika rollerna kan förtydligas. Blottlägga de konflikter somfinns mellan lstoch landsting. Tydligare roller mellan lst och trafikverk. Bättre styrningav de olika rollerna. Lägg alla regionövergripandefrågor pá lst. Om lst skall ha en samordningsrollbör man ha resultatansvar. Ge lst ett tydligare samhällsansvar, ett regionaltriksrevisionsverkpá tralikomrädet. Viktigt att förtydliga ansvaretför trafiksäkerheten. Klargöravem somhar beslutanderättenför LTA. Hur hantera en regionalförankring av investeringarna

Sirxova.

Mn;tantmtntknvnnxltrr

SOU 1996: 142 Bilagor 83

SAMMANFATTANDE ANALYS

Sinovas uppdrag har varit att hjälpaLÄRFTatt beskriva och analyseravilka möjligheter länsstyrelserna idag har att medverkatill ett förverkligandeav de trafikpolitiska målen. Detta har gjorts underen månadi ett antal steg som byggt pá varandra. Den huvudsakligadatainsamlingen bygger på två delar, dels intervjuer med ca 40 aktörer utanför länsstyrelserna,dels en enkät till samtliga länsstyrelser, kompletterad med personliga intervjuer. Vid analysen visar det sig att dessa tvá bilder huvudsak överensstämmer,i men detfinns ett antal intressantaskillnader. Sammantagethar därförvalt att struktureravárt material i tre områden:

A En nulågesbeskrivningvarom i stort enighet råder.

B Enförslagsdel sombyggerpå vad en klar majoritetanser vara önskvärd

utveckling för att länsstyrelsernaska kunnafullgöra den roll de tilldelats.

C En sammanställningav områdendär inte harnågot entydigt underlag,

men där tror det är viktigt meden fördjupad analys.

För att illustrera vårt arbetssätt kan se på vårfrágeomráde6 i viss meningkan detta sägas belysa även frågeområdena 1-5:

Vad behöver länsstyrelserna bli bättre på

Några typiska svar frånaktörer utanför länsstyrelserna:

Att ta fram argumentoch samhällsekonomiskabedömningar,t exnäringslivets vinster av järnvägsinvesteringar.

Lyssna på kommunerna och inte skriva historiebokensjälv. -

Lst är bra pá utredningar,men dåliga påatt följa upp. -

Lst har mycket pengaratt göra utredningarför ochtar fram en massaambitiösa trafikpolitiska program, menfrågan är hur kraftfulltman kan agera.

De ska vara stödjande projektledare och inte byråkrater. -

De behöver lära sig mer om näringslivetsförutsättningar. -

De är alldeles för mycket generalister. -

Lst skulle kunna ta ett meraktivt grepp om framtidsfrágorna.Drivapå,ta initiativ. -

Sinova.

Manngtmnitkanrizltn

84 Bilagor SOU 1996: 142

Länsstyrelserna självaanseratt de har bra kompetens,men för fá personer.Det finns dock vissa områdendär även kvalitativ utvecklingansesviktig. Listan kan göras läng, men det finns ett antal återkommandeområden,varav huvuddelen anknytertill den tvärsektoriella funktionen:

Formeroch metoderför tvärsektoriellaanalyser och systemtänkande- internationellt nationellt regionalt lokalt medtyngdpunkter i samhällsstruktur,

- - miljö och ekonomi.

System- och utvecklingsfrágor. -

Metodutvecklingför att förbättra bedömningsunderlagav olika effektervid kommunikationsplanering, där näringslivsutvecklingoch regional balans samt miljöfrågor kan vägas i en helhetsbild.

Utveckla systemför presentationav regionalaanalyser. -

Samspelet mellan olika trafikslag. -

Näringslivets behov av väl fungerande Iogistiklösningar. -

Miljökonsekvenserav olika trafiklösningar. Miljökonsekvensbeskrivningar. -

Traflkekonomiska konsekvenser, ekonomi, kalkyleringetc. -

Sambandet mellan transportsystemoch samhällsutveckling,främst med avseende pá utvecklingav ett miljöanpassattransportsystem.

Beställarkompetens gentemot trafikverken. -

- Att hantera awägningsrollen.

Kunskaper i språk och förhållanden iandra länder. -

Kunskapom hur EU-projekt drivs. -

- Trafikteknik och jämvägsteknik.

Trafikplanering. -

Sjö- och luftfartsfrágor. -

lT och GlS. -

Sinovas kommentar:

Samstämmigheten är stor när det gäller kvalitativ utveckling.Medan lst vill ha mer av allt, bli stage kan man säga att omvärlden vill ha en vassare länsstyrelse.

Sinova.

Manaqtmtnrkønsulrtr

SOU 1996: 142 Bilagor 85

A + B Nulägesbeskrivning och förslag

Länsstyrelserna spelar en viktig roll inom trafikpolitiken därom är alla eniga. - Vilken denna roll g och framför allt börvara är man dock inte lika enig om. De flesta aktörernaanseratt rollen bör förtydligasoch utvecklas.Detråder stor osäkerhet om vad som egentligen gäller. Vad vill regeringen med sina länsstyrelser Vad menas med samordning

Förväntningarna pá länsstyrelsernaär storafrán samtliga aktörer intervjuat, dock med undantag av landstingen närståendepersoner.

Kämfrágan i hela vårt intervjumaterialär just denna existentiella fråga: vad en länsstyrelse egentligen är till för. De svar fått pá våra frågor huruvida länsstyrelsen kan bidra till förverkligandetav de trafikpolitiska målen har klar en tendens att bli värderande, dvs huruvida länsstyrelsenbör bidra. Att länsstyrelsen har och bör ha flera roller är alla eniga om. Däremot är man inte enig om prioriteringar, beslutsfattande och genomförande.

För att förtydligadiskussionen kan dela länsstyrelsensroll i ett antal upp dikotomier:

Statens förlängda regionens företrädare arm -

Tillsyn rådgivning -

Förvaltning utveckling - Passiv aktiv-

Strateg operatör-

Beställare utförare - Några beskriver länsstyrelsensom en organisation för att författa remissvar. Länsstyrelsen har duktiga utredare,men är ganska kraftlös när det gälleratt åstadkomma verklig utveckling.Andra tycker de år alldeles för aktiva,att de ensidigt för länets talan "det är märkligtatt landshövdingenagiterar mot regeringen".

Vissa anser att länsstyrelsernahar en oklar eller omstridd roll, medan andra anser att det mer handlarom kompetens och arbetssätt.

Gemensamt är dock kravetpá större tydlighet klara spelregler, roller, mandat. -

Sinova

Mnrinøtmmrkønrultrr

86 Bilagor SOU 1996: 142

Det finns också en viktig skärningmellan teori och praktik.Det kanske är rätt tänkt vad gällertrafiksäkerhet, bilregister,yrkestrafik, LTA osv, men i praktiken hjälper det inte om inte alla spelarnaklarar sin roll "Vägverket har gapatöver för mycket" eller ens har rimliga förutsättningaratt göra det länsstyrelserna och trafiksäkerheten.

En annan tydlig signal är att trafikpolitikär alltförviktigt för att överlåtas till trafikpolitiker och -tjänstemän. Det är samhällsplanering talar om. Det ärför lite systemsynoch helhetstänkandesäger alla men menar olika saker.

- Etttredje område där man också säger sammasak. menmenar olika är den regionala förankringen. Eller det regionala självstyret,av en del tolkat som ett folkvalt parlament,avandra somett statligtorgan som skasetill att statens pengar används sä effektivt som möjligt medhänsyn till regionensbehov.

Om sammanställerdessa iakttagelser till tre tänkbaraverksamhetsområden 3Un" för länsstyrelsernakan konstatera:

1 Uppföljning

Vad gäller tillsyn, övervakning,kontroll, revision, upgfölning och utvärdering av hur statens medelfaktiskt används råderenighet omatt dettaår länsstyrelsen roll. Detsamma gäller efterlevnadav lagar, förordningar, regelverkrn m. Betydelsen av denna traditionellt viktiga del har knappastminskat efter EU-inträdet. Här har länsstyrelsenenligt de flesta bedömareen viktig rollsom pätalareav hur saker och ting faktiskt fungerar och hur de bordefungera.

2 Utredning

Länsstyrelsen skall göra utredningar, ta fram beslutsunderlag inte minst för trafikverken, analyseraalternativa scenarier och handlingsvägar. Man måste ha hög fackkompetens inom en rad områden.Här är dock inte enighetenlikastor om hur mycketav denna kompetenssommåste finnas på varje länsstyrelse.Att man har mycket hög miljökompetensär bra och oomstritt, menskall man skaffa kompetens som redanfinns hos t ex Banverket, en annan länsstyrelse, högskola eller konsulter Detta är för deflesta inte en principfråga,utan en kostnadsfråga. i viss mån gäller detta ävenföregående punkt, som i viss utsträckningockså kan upphandlas det viktiga är styrningen.

3 Utveckling

Vi kunde kallat detta den politiska nivån. Detta ärförstås den mestomstridda nivån. Här handlar detom vad en länsadministration bör göra.Vem företräder man i första hand Hur pådrivandeska man vara när det gäller länets utveckling

Det som krävs för att gå vidare pá linjen tydlighet, samhällsplaneringoch regional förankring är ett antal åtgärder:

Sirxov

Mnnluymmrzknnmlrrr

SOU 1996: l 42 Bilagor 87

Regeringen bör utformaen tydlig verksamhetsidé för länsstyrelserna,speciellt med avseende på traflkpolitiken. l en sådanverksamhetsidémåsteansvar kopplas till befogenheter, resurseroch uppgifter. Samordningsansvarär viktigt men rgsultatansvar är viktigare.

Länsstyrelsernas rollvad gäller regionala utvecklingsfrägor måstetydliggöras. Regeringens förväntningar på länsstyrelsernavad gäller initiativ och drivkraft måste framgå av verksamhetsidén.

Trafik, infrastruktur, fysisk planering och samhällsplaneringbör därvid ses som en sammanhängande kedja eller- som en länsstyrelseföreträdareuttrycker det i materialet: trafikpolitiken är och måstevara ett kitt i sammhällsbyggandet".

Detta ställer krav på en intern samordning inom regeringskansliet. Sektoriseringen inom länsstyrelserna har visserligen minskatpå senareår, men för att komma vidare måste länsstyrelsernafå stöd av en sampratad uppdragsgivaresom inte sänder dubbla budskap via de centrala verken.

Trafikverken sköter inte samordningen själva. De säger att de gör det, men har fått många exempel på att såinte sker. Vägverket och Banverkethar inte haft ekonomiska incitament. Dessutomvisar det sig att sjö- och luftfartsfrágorofta hamnar i skymundan.Samordningsker möjligenpå objektnivå för att minska miljökonsekvenseroch för att uppnå samordningsvinstervid byggandet.

Det behövsbåde på central och regionalnivå starkamotpaggr, med kompetens och behörighetatt integrerainfrastrukturfrågormed samhällsplaneringeni stort. På central nivå saknar mångaett organ som kan spela rollenav övergripande trafikverk. Samtidigt vill knappastnågon tillskapa ett sådan hybrid mellan trafikverken och Kommunikationsdepartementet.Lösningen bör i stället sökas i ett meraktivt departementoch ett betydligt bättre samarbete mellan länsstyrelserna och Kommunikationsdepartementet.

LTA-planeringen fungerar i stort, menalla klagarpå bristanderesurser. Länsstyrelsenbör lå en tyngre roll ekonomiskt och organisatoriskt inom

- - LTA-planerlngen. Medel börtas från Vägverket och Banverket. Konsekvenser följdlnvesteringar av tlygplats-. hamn-, nationella väg- och jämvägsbyggen bör hanteras regionalt. LTA-planenngen måste ges stadga genomfasta och långsiktiga vilket även börmedföraett slutpá spelet, den lokala

ramar kravmaskinen.

Länsstyrelsens roll vad gäller tonas ned. Länsstyrelsensroll bör inskränkas till samrådvad gäller frågor som berörlänsstyrelsensverksamhet i övrigt. Här finns en rad gränsdragningsfrågorsom inte kunnat fördjupaoss i p g a tidplanen.

Silxova.

Mnnngrmmrkømulrrr

88 Bilagor

Samarbetet inom länsstyrelsen harutvecklatsmycketpå senareår, men mycket återstår när det gäller samordnadlänsförvaltning.Länsråden börges/avkrävasett tydligt ansvar för att brytasektorstänkandetprecisering av relationernatill landshövding respektivelänsexperter. Dettaär en huvuduppgiftför länsråden redanidag, för att kommavidare här måste det utvecklas mål,mått och

men mätmetoder som stödför länsråden.

samarbetet mellan länsstyrelsernahar också utvecklats,men ävenhär kan mycket mer göras. Länsstyrelsernasjälva hävdar att allt fungerer mycket bra,en uppfattning inte delasav alla aktörer. När det gäller trafik- och

som infrastrukturfrågor kan ett ökat samarbeteinnebäraökad effektivitetoch kreativitet, kostnadsminskningar samt ökad tyngd i diskussionernamed trafikverken.

Länsstyrelsenmåste fortsätta att utveckla sin kompetens.Detgäller projektledning, modernteknik t ex IT, GIS, näringslivetvillkor, samhällsekonomiskaanalyser, konsekvensbeskrivningarav alternativabeslut, riskanalyserm rn allt dettaför att

ta fram bättre planeringsunderlagföralternativainriktningar och för att kunnagå

vidare från utredning till implementering.Cirkulationstjänstgöringinom och mellan länsstyrelser är ett sättatt utveckla de två föregåendestyckena.Se vidare den tidigare förteckningen över utvecklingsomráden.

Länsstyrelsens styrelse bör agerasomstyrelsenför ett börsbolag.Landstinget som agerarsom motpart bör inte utserepresentanter.Medlemmarnaskall utses

regeringen i kraft avpersonlig kompetensoch inte sompartsföreträdare. av Styrelsen måsteges reellaförutsättningaratt påverkafå material.vara pålästa, kunna ställa frågor. Länsstyrelsenstjänstemänfår då förhoppningsvisen annan inställningtill sin styrelse än den en expert uttryckte på följande sätt:"Riskerna är stora med politisktutsedd styrelse.Spontanakrav i styrelserumetav partipolitisk

en karaktär kan då spoliera en omsorgsfull sammanvägningmellantjänstemän."

C Fördjupad analys

Innandepartementenkan förväntas ta ställning till vad de vill med länsstyrelserna behöver några alternativa verksamhetsidéerkonsekvensbeskrivas.

Som antytt ovan är länsstyrelsemasroll inomtrafiksäkerhetsområget kanske inte helt obetydlig och bör intevara det. Innanman avskriverlänsstyrelsens

samordningsroll måste kopplingar till angränsandeområden kartläggas. Trafiksäkerhet kan inte ses som endasten fråga för Vägverket,polisen och kommunerna, även här är det en del av samhällsplaneringen,där länsstyrelserna alltfort kommeratt ha en tung roll.

Konsekvenser att ta medelfrån trafikverkentill att öka på LTA-gotten är inte

av självklara. Hur påverkasväg- ochjämvägssystemen i stort. dvs hurska man säkerställa nödvändig samordning över länsgränserna

Sirxova.

Mnnagtmznrkøuxulrer

sou 1996: 142 Bilagor 89

Länsstyrelsens styrelse dess roll, kompetens,tillsåttningsprinciper,arbetsformer

m m behöver utredas kopplat till de tre styckena ovan. Kan den regionala förankringen öka samtidigt somstyrelsen kan sätta sig över lokala opinioner

Enkäten till länsstyrelserna har knappastutsattsför någon kritiskgranskning. Bilden av lânssgrelsemas inre arbete, speciellt hur långtdet tvärsektorlella arbetet faktiskt gått kan varavärt att pröva i någrafallstudier.

Till sist:

Vår datasammanställning, analys och specielltvåra hypoteser och förslag har endast delvis prövats vid möten med utredningenoch vid hearingen.Nästa stegi utredningen kan vara att sändaut denna rapport till ett brett antal enskilda personer samtliga somvarit inblandadehittills samtnågranya. Detskall inte vara en formell remiss, somláserpositionerna,utan personliga synpunkterfrán initierade bedömare. Vad är nytt och intressant,vad är tvivelaktigteller fel och vad saknas

Silxova.

Mnnal-mun:rlumrulrrr

90 Bilagor

AKTÖRER l lNTEFlVJUUNDERSÖKNINGEN Bilaga 1 Omvärldsanalys antal Kommuner Kommunalråd 5 Kommundirektör 1 Förvaltningschef 1 Landsting Landstingsrád 4 Tjänstemän 3 Kommunförbundet Tjänsteman 1 Landstingsförbundet Tjänsteman1 Trafikverk Regionchef 2 Avdelningschef 3 Tjänsteman 2 Polismyndigheten Poliskommissarie 1 Länspolismästare 2 Trafikpolischef 2 Qvriga statligaverk Regionchef 2 Enhetschef 1

Silxova.

.Vmxnnvnurvi:hamn/nr

Bilagor 91

l Lafik§äkgrheg§lömgng Konsulent 2 Lanstrafikfömund Vd 1 Utredare 1

i n Vd 2

Experter 2

Intern analys antal

r l r Lånsråd 1 Kommunikationsdirektör 2 Planeringsdirektör 2 Länsantikvarie 1 Chef, trafikenheten 1 Chef, miljöenheten 1

1UtöverdennadatainsamlingutförqesinternanalysavErikÖsterberg.länsrádi Hallandslån,ochLeif Jonsson,kommunikatlonsexpeni Ostergötlandslån

Sinova.

Mannzementkønsulrzr

92 Bilagor SOU 1996: 142

FRÅG§GUIDE FÖR AKTÖRSINTERVJUER Bilaga 2 OM LANSSTYRELSERNAS ROLL mom TRAFIKOMRÅDET

Huvudfrågan Vilka möjligheter harlänsstyrelserna lst idag att bidra till förverkligandetav de trafikpolitiska målen

Problematisering Vad är egentligen problemet Vilka är de största flaskhalsarna idag när det gäller att förverkliga de trafikpolitiska målen

Vilka hinder finns det för lst att spelaen mer aktiv/effektivroll inomtrafikpolitiken Vilka möjligheter har man Vilka möjligheter borde man ha Vilka möjligheter vill man ha

Vilka intressantakonflikter finns det central regional samordning

sektorsfön/altning samordnad förvaltning

trafikplanering - samhällsplanering investering drift ochunderhåll

trafikpolitik regionaIpolitik/arbetsmarknad/näringsliv/miljöosv

infrastruktur fordon ochtrafik

Länsstyrelsespecifika frågor L1 fungerar ansvarsfördelningen pá trafikomrádet infrastruktur,

trafiksäkerhet,yrkesmässigtrafik, LTA, körkort mellan lst - kommun

landsting - - trafikverken

L2 fungerar den interna organisationen

Pá vilket sätt är sektorssynenett problem för organisationen Hur skulle lst kunna förbättra sitt arbetssätt

L3 hur har lst utövat sin roll som samordnaremellan nationella och

regionala intressen Vilkafrågor och intressen harfått för stort utrymme Dzolitet

L4 hur har lst klarat att tillhandahålla sektorsövergripande

underlagsmaterial Eftertrágasdetta material

L5 har lst klarat sin roll somplanmyndighetför LTA

L6 finns det olikheter i lst awägningar i ärenden regionalt

Sinxova.

MairaqtrutntknnJu/rrr

SOU 1996: 142 Bilagor 93

L7 använder lst sina nuvaranderesurserpå ett för

trafikpolitiken optimalt sätt

L8 vilken roll spelar lst styrelse

L9 inom vilka områdenär det viktigt att utveckla lst kompetens

L1O hur har överflyttningenavbilregistret inverkat på

allmänhetens servicegrad

L 11 hur hanterar lst nödvändig samordning över länsgränserna

Roller/ansvarsfördelning R1 Vilka uppgifter bör flyttas Lil lst

från trafikverken

- från andra centrala verk

- från landsting

-frán kommuner

andra

R2 Vilka uppgifter bör flyttas än lst Till vilka

Samordning S1 Hur kan man förbättra samordningenmellan infrastruktur och

samhällsplanering

S2 Hur kan man förbättra samordningen mellan infrastruktur-och

trafikplanering

S3 Hur kan samarbetet mellan trafikslagen utvecklas

S4 Hur kan samarbetet mellan trafikverk, trafikhuvudmän,landsting,

kommuner utvecklas

S5 Hur kan motstridiga intressen behandlas mindre schablonartat

Framtidsfrågor Konsekvenser för lst och övriga tralikpolitiska aktörer av

EU - -IT

Råd/förväntningar Vad är viktigast för dig när det gäller framtidenstrafikpolitik Vad hoppas du ska hända Vilka förväntningar har du pá Länsstyrelse- och tralikutredningen LAFlFT

Sirxova.

Mnnnrrrnitnrkaumlrrr

94 Bilagor SOU l 996: 142

CITAISAMMANSTÄLLNING FRÅN Bilaga 3 AKTORSINTERVJUEH 1 Vad är egentligen problemet Kommunalråd

Vi behöver mer av beslutanderätt i länet. Som det fungerar nu är detalltför mycket uppvaktningarav verk och departement. Kommunalråd ordf Kommunförbundeti länet

Länsstyrelsensre-urser för kommunikationerär underdimensionerade.Lst kommer lätt på mellanhand i förhållandetill VVs och Banvs regioner, i synnerhet det senare. Tänsteman kommun - Problemet är sektorssynen. Vi har kontaktermed 60-70 statligaverk. Pengarna fördelas enligt sektorsambitionersom inte vägs ihop med regionalpolitiska ambitioner. Landstingsrád - Min grundmurade uppfattning är att lst skallvara kunglig befallningsman. Punkt slut Jag vänder mig mot den dubbla rollen lst har. Det är fel nären landshövding säger att han företräder länet mot regeringen.Lst skall vara en myndighet och det behövs. Landstingsrád - Problemet ör organisatoriskt. Lst har ingen samlad regional bedömning som sträcker sig över tralikslagen och länkas över till andra sektorer. Hindren är formella. Statenhar valt en sektorsindeladorganisation. Lsts roll är begränsad till att ha synpunkter inom resp sektor. Landstingsrád Det är mångaaktörer och en splittrad trafikpolitik.Lst har infrastrukturfrágorna. - Tralikhuvudmännen ska svara för trafikplaneringen. Jag tycker det är konstigt att landshövdingenförsöker få mer pengartill regionen. - Lst ska svara för statens kontrollavatt somverkställare leverupptill kraven.

Sitxova

:Wanngnnmtkønxulrtr

SOU 1996: 142 Bilagor 95

Landstingsråd

- Ett problem är att de centrala verken VV, SJ, BanV, LFV, Posten,Telia har litet för stor frihet att organisera sig. Det finnsmassor av regionindelningar.Vi skulle behöva ungefär likadana samhällsregioner.

Tjänsteman, landsting

Det är bakväntatt de lokala politiskabesluten vägs ihop avtjänstemänpå juridiska och tekniska grunder. Det bordevara tvärtom.

- Lst fastställer mål somde inte kanpåverka,t exmiljöplanenmed mål för trafikverksamheten. Det borde vara en tydligare koppling mellanmål och verksamhet.

liänstgman, landsting

Flaskhalsarna: Man förfogar bara över delar avinstrumentenden politiska beslutskraften och ekonomin och måsteprata sig till möjligheternaatt påverka. Länsstyrelserna är beroendeav att ha drivande, trevliga Iandshövdingar.

Tiänsteman, trafikverk

- Ett problem är Ists styrelse. Politikernaär "bypolitiker"och det märks i LTA: pengar skall fördelas rättvist,inte effektivt.Lst blir företrädareför kommunerna stället föri att vara regering och riksdags förlängda arm.

- Det finns rollklarheter mellanlst ochtrafikverk.Lsts roll äratt se till att statsmaktemas måltränger igenom i länet. Lst skall alltsåinte vara inne och peta i myndigheternas verksamhet.

- Lsts politiker är vanavid atttjm i kommunernainte läggersig men i lst är det många beslut somtjm tar.

Tjänsteman, trafikverk

Det finns en osäkerhetom vem som haransvaretför trafiksäkerheten.Det finns även en konflikt mellanvårt sektorsansvar och Ists roll attförena nationell trafikpolitik och regionala intressen. Lst kan iblandvara en begränsning eftersom infrastrukturen omfattarstörre områdenän länet och en mindre organisation har svårighet att bära tillräcklig kompetens.

Lst företräder inte förstai hand en nationell trafikpolitik. Lst är mer som en regional trafikföreträdare. Men de hartvå ansikten. De företräder regionens intresse gentemot trafikverken och mot kommunernaföreträderde staten.

Silxova.

Managementlzønxulrtr

96 Bilagor SOU 1996: 142

Tänsteman trafikverk

Jag ser lst som regionensföreträdare. Om lst känneratt det gagnarlänet, gör de avsteg från reglerna. Tjänsteman, trafikverk - Min största kritikmot lst är att de inte uppträdersomdet statliga organde faktiskt är. De uppträdersom representantför regionen.Statensorgan borde hjälpa oss. Tiänsteman statligt verk - Samordnade tillsyner mötersvagt intresse från mångalst. Trafikverken,polisen och tullen samordnar sig, länspolismästaren är sammankallande.

Lst verkar pressade och deprimerade efter alla nedskärningaroch blir ganska aggressiva mot oss som central myndighet. Tjänsteman, polismyndigheten

Lst hartvå roller. Páyrkesmässigatrafikomrádetfattar lst myndighetsbeslut. - Sedan har lst samordningsansvaretpå tratlkområdet.Det är i det senarefallet det blir bekymmer. Tjänsteman länstrafikförbund - Problemet är det politiska beslutsfattandet.Lst har ingen politisk plattform, inget mandat och inga pengar, ändåska de samordna. Lst styrelse är gisslan. Åtgärderna styrs medlen via trafikverkeneller landstinget. Vad är statens

av ansvar och vad är kommunernas ansvar Ar statens rollatt agera regionalt Vd, intresseorganisation - Det finns ingen helhetssyn, trafikpolitiken är fragmentiserad. Lst saknar överblick i länet. - Problem uppstår genomVVs regionalisering.Lst har svårt att hänga med. Tratikfrágorna har låg status nationellt, i länet och lokalt. Trafikpolitikenligger inte fast. Politiker tycker det är roligtatt riva i tratikpolitiken.

Silxova.

Man :mentzønxulttr

SOU 1996: 142 Bilagor 97

Expert

- Lst har ingen rådighetöver den planeringsom trafikplaneringen behöver samordnas med.

- Trafikplaneringen är en statlig verksamhet medan samhällsplaneringsker på lokal och regional nivå. Staten harsvån att acceptera att flera avde viktigaste frågorna i trafikplaneringen ligger utomräckhåll för staten.

Expert

Det nationella och det regionalaplaneringssystemetför vägar är två olika system. - Problemet är vadsom skall ligga på nationellnivå och vad skall ligga på regional nivå

- På nationell nivåfinns uppfattningenatt kan ha det somidag med trafikverk som har ansvar för sitt trafikslag. Problemenbör inte överdrivas.Enminoritetanseratt det krävs ett pardigmskifteeftersomtrafikverken, Sika och Kommunikenärså insyltade med varandra.

- Det sägs ofta att det är konfliktermellan trafikplanering ochsamhällsplanering. Men skrapar man på ytanför att få idéer för organisatoriskaförändringar, backar man och sägeratt problemengår att hantera.

Tänsteman, länsstyrelse

- Huvudspåret för lst de senasteårtiondenahar varit den regionala utvecklingen. Myndighets/förvaltningsrollenhar alltmertonatsned. Under förre Iandshövdigen fick ett återfall till förvaltning. Han ville banta lst och göra den till ett revisionsorgan, statensförlängda arm. Detgav landstingetmöjligheteratt ta initiativ i utvecklingsfrågor. Konfliktema ligger inom andra områden. Sektoriseringoch centralisering är den svenska sjukan, Nu driver 60 generaldirektörersin sektorspolitik. Vi måstese vad kan läggaut regionaltochprocessapolitiskt. Ett exempel är att VV inte förstårbetydelsenförturismav att lägga till litet rastplatser vid europavägarna.

Tjänsteman länsstyrelse

Problemetär den anslagsfördelningsomsker efter sektorsgrunder.Detär svårt att få en totalbild av de trafikpolitiskamålen. Det finns mångaaktörer: lst med LTA, VV, BanV etc. Omvärlden, å andra sidan, har en sundare inställningoch ser kommunikationernasomett system.

Silxova.

MnnagonÃnkøusult;

98 Bilagor SOU 1996: 142

Tie"nstemgn, länsstyrelse

Huvudproblemet är kanske inte bristande sektorssamordningutan bristande helhetssyn. Ett beslutavVV eller LFV kanfå förödandekonsekvenserför ett företag eller en kommun. En större regional pengapåseär inte säkert lösningen. Det måsteske en nationell samordningav inlrastruktursatsningar,men trafikverken måste också setill sitt regionala ansvar.

Tig"nsjgmgn, länsstyrelse

-Sektorsansvaret är problemet.Vi vet inte om manär överens i Borlänge och Orebro trafikregistret. Jaghar svårtatt förstå varför VV i Borlänge inte sammanför yrkesmässig trafik ochkörkort. För ossblir det svårt medkontaktskapandet.

Sirxova.

Illanagzmøntiønxulrer

SOU 1996: 142 Bilagor 99

2 Roller

Kommunalråd

Lsts styrelse får en underordnadroll genomatt landstingetväljer sina politiker. - Jag tycker att regeringenska utsestyrelsen. Man skavara personligenvald.

- Man ska inte blanda någotnytt jädraorgan inomtrafikpolitiken Landstinget kan inte bidra ett skvatt. Staten måstekunna bestämma.Jag vill betona den nationella nivåns ansvar för infrastrukturen,oberoendaav lokala opinioner. Det gäller speciellt järnvägsutbyggnad.

- Vi ska utvecklaansvaretför kommun, länsstyrelseoch trafikverk. Det räcker med två nivåer stat och kommun.Lst ska samordnaoch prioritera.Detärattityden som är det viktiga.

Kommunalråd

Detmestafungerar bra pá trafikområdetmen lst har lättatt ta på sig överrrocken och bli pappa åt kommunerna.Och sedan förväntar de sig en klapppå huvudetav Stor-pappa Stockholm.i P g a Ists papparoll har en rival dykt upp, landstinget,som väl närmastfått en mammarolloch pratar medoss småsyskonom kommunikationer och busstrafik.

Personligen tycker jag att landstingen kunde läggas ned. Primärvårdenkunde ligga i kommunerna. Specialistsjukhusenkan läggas under staten. Landstingen har gått på för många områdenoch har snartinte råd att opererasjuka. Kommunernakommer aldrig att tillåta att landstingenhar planeringsansvaretför dem.

Kommunalråd

Det finns motsatsförhállandenmellan landsting och kommun,mellan landsting och lst. Även omlandstingetsuppgift är sjukvårdblir det lättså i en politisk organisation och även medtjänstemännenatt man vill vara med och diskutera samhällsutvecklingen.

Lst och landshövdingenär kungens befallningshavareför länet men de flesta lst och landshövdingarblir påtryckare från länet. Mandatet i Ists styrelse är statligt men jag är vald av landstinget.Jag känneratt jag representerarmedborgarna läneti eller kommunen.

Det kan uppståmotsättningarmellanstatliga mandatet och länets intresseom det gäller fördelning av pengaroch ser att ligger lågt förhållandei till andra län. Då hävdar länets rätt.

Silxova.

Mnnainnzntkønsultrr

100 Bilagor

Kommunalråd Kommunförbundeti länet

Vägverketgaparöver allting: trafiksäkerhet,körkort, yrkesmässigtrafik. Det år tveksamtom de skall haallt, a av rättsäkerhetsskäl.

- Lsts samordnande roll bordevara ännu starkare.Vi har setttill att förtroendemännenhaft någotatt säga till om, har arbetsgruppersom bereder ärenden. Vi hartonat ned landshövdingensroll. Styrelsen år delaktig i Iänsutvecklingen.Medett Iänsparlament,som vissa förespråkar,skulle det inte vara någon större skillnad.

Kommunernamotsättersig flyttar frågor från lsttill trafikverken.Övriga - att man riksvägar kunde gott läggas pá lånen eftersomdet hamnarmittemellan. Körkort, yrkestrafikärenden och lokalatrafikföreskrifterskall ligga pá länsstyrelsen.

Trafiksäkerhetenär det områdedär lst har orkat med minst. Det fordras mer resuserför att lst skall kunna klara det.

Tjänsteman, kommun

- Detår duktigt folk i lst. Vi står inte pá landstingetssida. De ska sköta sjukhusen.

Tig"nsteman kommun

Vi vill inte ha ett regionparlamentsomtar över kommunernasroll. - Landstinget har ingen kompetens. Vi måstelita pá lst som har kompetens och en relativt bra politisk förankring i sina styrelser. Landstingenvill dränera kommunernas makt. Det är urdemokratisksynvinkeldödfött.

Landstingsrád

Lstsstörsta nyttaäratt de ären motvikttill VV. För mig somsitter mittemellanär det braatt ha två myndigheter. Det gäller vágplaneringen. intetrafiksäkerhetoch kollektivtrafik.

Regionerna Sverigei håller på att växa fram. Skall man få någonförankring bland människornamåstede få påverkaoch genomdirektvalfá välja demsom skall representeradem.

Lst skulle renodlassom myndighet.restenskulleflyttas över till kommuner och regionala organ obs dagens landsting.

Sirxova.

Maun/ynumtkøixrazltn

SOU 1996: 142 Bilagor 101

Langstingsråd

- Jag har en egen framtidsbild. där lst inte spelarnågonstörre roll. Vi har beskattningsrätt. Om de statligapengarnainte räcker är det enda organetsom kan gå in. Dessutomär en demokratisktvald organisation.som väljarna kan ställa till svars. man kan ringa sin politiker även i smáfrågor.Lsts tjänstemängår inte att komma åt.

n rå

Ansvarsfördelningen är oklar. Länetäger inte trafikpolitiken. Påden nationella nivån skall målen bestämmasoch resursernafördelas, regionerna skall sedan kunna göra prioriteringar. Sektorsorganenskall stå för produktionskunskapen. Problemet i den statliga organisationenär att man kopplat ihop produktionsansvaret med prioriteringsansvaret.

- Lsts inflytande är begränsat. Det är en organisationför att författa remissvar. Skarpa lägen uppstår sällan. Frånstatlig synpunkt förvandlas alla lokala och regionala nivåer till kravmaskiner. Ett exempel är kustjärnvägendär alla säger: investera här. Med ett ökat regionaltansvar skulle själva behöva göra prioriteringarna.

Lst är en representantför de regionala intressena.Skälettill det är a att styrelsen är folkvald. Lsts bild avsig själv är att den skallföreträdalänets intressen gentemot statsmakterna.

Konflikter som uppstårmellan regional och nationellnivå löses aldrig. Staten styr genom administrativa regler. Parternaär aldrig on speakingterms med varandra. Om landstinget företrädde den regionalanivån,skulle konflikter lösas genom förhandlingar mellan landstingsförbundetoch regeringen. Vi lappar över bristerna i statens val av samhällsorganisationmed lsts styrelse och statenfixar gränssnittet med administrativa regler.

- Lst skall vara statens länsförvaltning.Trafikenär ett områdesombör överförastill ett regionalt organ. regionfullmäktigeeller länsparlament. Lsts eventuella roll på trafikområdet är den roll statenger den regionalaförvaltningen,t ex myndighetsutövning.

- Flera av de statligaverken sitter på tillsynsuppgiftersomlst skulle kunna utföra bättre.

Tjänsteman langsting

Flen myndighetsutövning och att bevaka att de nationellamålengenomförsska vara kvar. Resten kanske kanflyttastill ett direktvalt regionaltorgan.

Sirxova.

Mnrmgtmtntlrønxultrr

102 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman landsting

Lst spelar ingen stark roll. Det sitter inte någratunga politikeri styrelsen. Tror inte att Iänsstyrelsemastjänstemän uppleveratt de arbetarför en politikerstyrd organisation.

Tjänsteman, trafikverk

Politisk förankring på Iänsniváfordrar landsting eller nya regioner. Men frågan är omdet är förankring eller beslutsfattande,det ärstor skillnad.Omnu lst skall ta LTA-beslut. måstede ta del av politikernassyn pá hur länet skall utvecklas.

Trafiksäkerhetskompetetensenskall ligga i VV men samordningsrollenskall lst ha. Vi försökte gå i clinch med lst omvad gör ni-vadgör vi, mendet ledde ingenstans. Detär det gemensammamåletsomär viktigt ochför lst handlar det om att få igång aktörerna.

Trafiksäkerhet och miljöär två viktigatestområdenatt pröva rollernapå. Påena området har VV djup kompetens,pá andraområdet har lst den breda kompetensen eftersom det handlar omalla samhällsektorer.

Tjänsteman trafikverk

Min störstakritik mot lst är att de inteuppträdersomdet statligaorgande faktiskt är. De uppträder som representantför regionen.Statensorganborde hjälpa oss. Ett exempel är järnvägenOslo -Gbg. Vi mötteingenförståelse Bohuslän. Mani överklagade vårt beslut.

Jag är principiellt för regionalisering.Ju större de regionalaenheternaär desto störretyngd har de. Jag skullegärnasestörre lst, men måsteocksåha det nationella perspektivet, speciellt på järnvägar.

Tjänsteman trafikverk

Det är viktigt att förtydliga ansvaretför trafiksäkerheten.Som det fungerar idag är det inte bra med dubbeltansvar: sektorsansvarför VV, regionalasamordningsansvarför lst. Konkret skulle man kunna föra över lokalatrafikföreskriftertill dem som har väghállaransvaret: kommunernaoch VV.

T|änsteman trafikverk

Landstingen kunde gott läggas ned. Sjukvårdenskullekommunernakunna ta hand omoch kollektivtrafikenskulle lstta ansvarför.

Länskungörelsernaskulle kunna flyttas överfrån lst till VV eftersom VV redan sköter allt arbete. Lokalatrafikföreskrifter bör föras övertill kommuneroch VV.

Sirxova.

.Manaøzmmtkunxultn

SOU 1996: 142 Bilagor 103

Tänsteman, statligt verk - Lst är mycket olika. Vissa lst blir förbannadeom mangär direktpá kommunerna, andra om man inte gör det Tiänsteman polismyndigheten - Det finns ingenting somtyder pá att övertlyttningenav bilregistretuppfattatssom försämrad service av allmänheten. - Det ansvar som lst har idag är bra. Vad som krävs är att de bättre backarupp och fungerar som konsulter kommunerna. Tjänsteman, polismyndigheten - Samordning över Iänsgränsernaär ovanlig. Där har nogVV tagit över mycket p g a att de ändrade sin organisation.

Lst skulle ha ett uppdragfrån riksdag och regeringatt som granskare gá och undersöka hur effektiv tralikpolitiken är. Det är ingensomgör det idag. VV utvärderar sig själv. - Jag tycker det i grunden är sunt attyrkesmässigtrafik ligger pá lst, intepá VV. Det finns en koppling till näringslivet. Tiänsteman, polismyndigheten - Det är ingen idé att ge lst pengar. De är väldigt stillsamma. Tiänsteman, trafiksäkerhetsförbund - Landstingen borde läggas ned. De agerar somVV, dvs störtar på de mest omöjliga områden. Tjänsteman, länstrafikförbund - Jag tror pä ett regionalt organmed politisk förankring,somlår en större pott från trafikverken. Prioriteringar mellan väg och jvg ska göras regionalt.Fárman pengarna måste man självta ansvar. Nuär det så lätt att uppvaktastaten.Verken har också egna intressen. Det behövs en statlig regional samordning men behövsen styrelse över länet - -

Sixxova.

Mønagtmentlzønrulrer

104 Bilagor

Expen

Lsts sätt attfungera skiljer sig i olika delarav Sverige. Den lstsomhar mycket pengar för regional utvecklingfår hög statusi länet,t ex lokaliseringsstödi skogslänen.

Lst har ingen initiativrâtt. Tjm kan välja vilka ärendenmanvill ta upp. -

Lsts roll är att bevakastatensintressen.Det är riksintresseni den fysiska planeringen. Lst arbetar även med mellankommunalafrågor i den mån kommunerna inte kommeröverens. Lst har ingenannan uppgift vad gäller fysisk planering än att fungera som informationsbankochatt bevakastatensintressen.

Det fanns ett exempel där kommunernaochBanVvar överensom - Västkustbananssträckning. Lst rev uppdettaoch det var uttryck för rentsärintresse som finns inom Istsorganisation.

LTA-planeringen borde flyttas från lst till ett regionaltsjälvstyrelseorgan. -

Expert

Mångasäger att tjänstemännen i praktiken bestämmeroch att en kommittéär så långt man kan komma i att skapaett forum där politikernakanfå inflytande.

Jag har uppfattningenatt länen bådevill vara statensoch regionens företrädare och att de inte är särkilt bekymradeför det. Centralaföreträdare för verken och Kommunikenanser inte sällan att lst är regionensföreträdare och kravställare.

Norrlandslänen förefaller merberoendeav vad som sker på nationellnivå än storstadslänen. Gränsdragningenverkar viktigare i det senarefallet.

Jag har svårt att se att Sverige skullekunna ha så manganaturliga regioner med beslutanderätt. StorstadsomrádenaStockholm, Göteborg och Malmö kanske. Man bör avvakta och se vad försöksverksamhetennästa planeringsomgáng ger innan man genomförnågra större förändringar.

55m

Kommunernamåste stärkasin ställning. De har bådekompetens.kunnandeoch står nära problematiken. Dra ned Iänsadministrationentill förmånför kommunerna. Lst ska ägna störrekraft än idag att se till hur kommunernaanvänderde statliga pengarna.

Sirxova.

Manaøtmtntkønsulrtr

SOU 1996: 142 Bilagor 105

T|änsteman länsstyrelse

- Sedan bilregistret försvannär det få somvänder sig till lst. Men jag har hört att VV har svårt att besvara alla samtalsom kommerin.man kör mycket övertid där facken säger nej etc.

- Lst skulle kunna lämna körkortstillstándeneftersomdet inte är någon trafiksäkerhetsfrága. Mensá fort det bliren prövningmåstedetvara kvarpá lst med hänsyn till överklagningsrättenför lst och den enskilde.

- Det är även lite oklart vad lst gör med överlastavgifterna.Dessa kanske skulle läggas pá Orebro.

Tjänsteman länsstyrelse

Lsts styrelsetar ställning vid kontroversiellaprojekt. Visst är det möjligt att RAÄ och Ists styrelse kan komma fram till olika slutsatser.

Jag tycker det vore bra om hade större bestämmandeöver väg- och järnvägsfrágor. Vi ser ext järnvägarsomoerhört viktigt.

Tiänsteman länsstyrelse

Jag har accepterat det faktum att VV gör samhällsavägningenmellan vägbyggarintresset och andra samhällsintressen.Aven om det verkar underligt att en sektor gör detta har deändå ansvaretför pengamasanvändning.

- Vi som representerarnaturvärden hålls olika långtborta frán de verkliga frågorna. Det kan vara landshövdigens och kommunikationsexpertens huvudintresse att bygga vägar och dá får alla andra rätta sig efter det. Det kan ävenförekommaatt naturvárdarna används somgisslan för att döva lokala opinioner.

Tiänsteman, länsstyrelse

Vad gäller planeringen av infrastruktur och planeringenavtrafikeringenav kollektivtrafiken skulle lst kunnata åt sig mer. Det gälleräven bärigheten och de regionala vägpengarna där länen skulle kunna arbeta tillsammans.

- På tjänstemannanivá har försökt undvikafrågan ommaktbalans med landstingen. Om man kommerpá att Sverige skall ha federalism i stället för nationalstat, då behöver Ists kunskap flyttas över till landstingeneftersom de saknar den idag utom i Stockholm. Men frågan omstatsskickfår avgöraspá politisk nivá.

Delar av myndighetsutövningpá trafikomrádet,t ex lokala trafikföreskrifter, skall - VV ha, inte vi.

Silxova.

Mnrmømizriilmumlrrr

106 Bilagor SOU 1996: 142

Tiänsteman länsstyrelse Jag tror inte det skulle gynna den regionala utvecklingenom landstinget skulle öka sina ambitioneratt driva regionalpolitik.Det är trevligt att dela ut pengar, men de ska hálla sig till det de knappt klararavidag,

Silxova.

.llnz/uyrvnrritbønnølrrr

44%

SOU 1996: 142 Bilagor 107

3 Samordning

Kommunalråd

Samordningen i regionenmåste lst hållabättre Det är därför talet om landsting och regionparlament blivit så starkt.

Det finns exempel på att BanVoch lsttillsammansgjort trafikutredningarsom berört vår kommunmen som inte sett skymtenav.

- Samordning över lánsgränsernaär svårt. Det visade sig när hade Mål 2-arbete. Vi upplevde det andra länetsom utbölingar.

- Lst har en viktig roll i samhällsplaneringenatt fá osskommuneratt jobba ihop, eftersom är dåliga påatt samarbeta.

Det är nödvändigt med gemensamplanering för trafikslagen och pengarnaär bästa gemensamma nämnaren.

Kommunalråd

Vi ska utvecklaansvaretför kommun, länsstyrelseoch trafikverk. Det räcker med två nivåer, stat och kommun. Lst ska samordna och prioritera. Det är attityden som är det viktiga.

- Ibland har lst djävligtsvårtatt ena sig,t ex när det gäller vilken riksvägsomska prioriteras.

Kommunalråd

Lst har en hyfsad samordning.Jag harett exempelpå en bro som byggs här. - Projektet har berörtmångainstanser inom lst: miljö, plan,kultur. Ibland råder mer byråkrati mellan kommuner och lstän mellan sektorer inom lst. Många gånger har kommunen kompetens,t ex inom miljö",och dubbelarbeteförekommer. Men lst lägger också ut uppgifterpå kommunen.

Kommunalråd Kommunförbundet i länet

Åtta av Ists fjorton programområdenberörtrafiktrågorna.Det samarbetetfungerar bra.

- Lst klarar samordningen internt. Mellan kommuneroch lst fungerar det bra, t exatt lst tar fram underlag för den kommunalaplaneringen.

Tjänsteman, kommun

Lst är det enda tänkbaraorganet somkan samordna. -

Silxova.

Mnnnøtmtnlkanmlrrr

108 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman kommun

- Mälardalsrådet med40 kommunerärett bra och dynamisktforumför framtidsfrågor.

Landsjingsråd

Lst har övat för litet på samordningöver länsgrânsema.Det har inget record att visa upp. Det är nogsvårt för adm organisationeratt levaupptill detta. De är så regelorienterade. Politiken är mer resultatorienterad.Menom den regionala, statliga nivåninte klarar av att samordna sig, så äger regeringen problemet.

Samordningen mellan infrastrukturplaneringoch samhällsplaneringskulle effektiviserasomden direktvalda. regionalanivånfick ett resultatansvar. Planeringoch prioritering behöver en planhalva, organisationav produktionen en annan.

Landstingsråd

Ett problem är att de centrala verken VV, SJ, BV, Lfv, Posten.Telia m har litet för stor frihet att organisera sig. Det finns massor av regionindelningar.Vi skulle behöva ungefär likadana samhällsregioner.

Tjänsteman, landsting

- Största bristen i dagens trafikpolitik framgårav regionberedningen.Det demokratiska inflytandet är för dåligt. Samordningeninomtrafikområdetskulle underlättasom det varfärre händer. Ett regionaltforum räcker.

- Landstingen har lättareatt samarbeta över länsgränserän lst. Vi måsteav ekonomiska skäl.

Föratt ná framgångi EUmåsteman kraftsamla inom regionen.EU förväntar sig att möta politikersom förträdare för regionen.

Även när det gäller ITär det naturligareatt detär landstingetän lst driver - som utvecklingsfrágoma. Inom landstinget har utvecklat interna lT-nät eftersom har verksamhetöver hela lanet. Dettanät börjarnu kommunernaanvända.

Tjänsteman, Iangstigg

Föratt kunna utöva sin roll somsamordnaremåstelst slåssmot densom gett dem uppdraget.

Silxova.

Manngtmznkunna/nr

Bilagor 109

Tjänsteman landsting

Lst har ingen stark roll. Det sitter inte någratunga politiker i styrelsen.Tror inteatt länsstyrelsernas tjänstemän uppleveratt de arbetarför en politikerstyrd organisation.

Låt länstrafikbolagen ta ansvaretför samtligaav samhälletbetaldatransporter. -

T|änsteman trafikverk

Samspelet inom lst varierar inom regionen liksom prioriteringarna.Enheter inom vissa lst driver sina frågor väldigthårt medan andra lst har samordning mellan enheterna.

Lsts organisation går på tvärs mot samordnarrollen.Enheternaär oftastarka och självständiga. Samordningsdelen är landshövdingen Iänsrådoch ibland någon

, byråchef. Visst behövs expertområdenmen det fordrasocksåen samordningsfunktion. en statsrádsberedning" i lst.

Samordningen mellan lst harförbättrats i regionen.Men det är ovanligtmed generositet mellan länen it ex LTA. Jag har hittills bara sett ett exempel därnyttan ligger i ett län och pengarna i ett annat. Menpå länsjärnvägssidanär det möjligt att fördela till objekt.

Tjänsteman trafikverk

Samordningen mellan trafikverkensköter bra själva,både på nationell, regional och projektnivå. Svårigheterna med samplaneringhärrörfrån den politiska beslutsprocessen och dess kortsiktighet.

Tjänsteman trafiksäkerhetsförbund

Samordningen mellan jvg och landsväg haltar litet. SJ och busstrafikentycker olika.

Samordningen mellan kommuner är dålig. Detär stor riskför bypolitik och snuttifiering. Varje kommun har sina behov och prioriteringaroch tar gärna pengarnatill något annat. Vägstandarden kan ändras kraftigt när man passerar kommungränsen. Risken med nuvarandemodell är att helhetengår förlorad. Den gamla modellen med en central dispositionav pengarna var bättre.

Lst sköter sin samordnarroll bra idag, dvsman gör så gott mankan. Det är hela systemetsom behöver ses över. Lst sliter hårt,men remisstidernaär orimligt korta.

Sinova.

Mnnaaemznrkønrultzr

l 10 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman polismyndigheten

Lst bryr sig inte omatt samordnautan överlåterdet till andra,t exVV. l samband med startenav ett trafiksäkerhetsprojekti länet fanns ingenfrån lst med. Ar det oföretagsamheteller har det gått prestige i frågan

Jag tycker man skullestyraöver till merspárbundentrafik och inte ha så mycket på vägarna. Det fordras ävenen maximal anpassningavtrafikslagen,inte minst av miljöskäl. Makt och medel skall finnas i varje län för att hanterafrågorna.

Tjänsteman polismyndigheten

Lsts roll som samordnare mellan central och regionalnivå fungerar inte när det gäller trafiksäkerhet.

Jag vet att det varierar mellan länen hurtydligt lst vill markera sin roll som samordnare inom trafiksäkerheten.Det finns de somkonstateraratt VV styr detta, nu ägnar oss ät andrafrågor, och det finnslandshövdingaroch lst somdriver ganskahårt att VV intefár köra över lst p g a lst är ansvarig för samordningen.

Samordningöver länsgränserna är ovanlig. Där har nog VV tagit över mycket p g a att de ändrade sin organisation.

Tjänsteman trafikverk

Samordningen inom lst fungerar bra. Det ärförstås personberoende.De fixar och samordnar.

Lst har en viktig roll när det gäller samordningenmellantrafikverkenoch över kommungránsema. LTA ska skötas av en regional instans. Om VV fár alla pengar blir det bara motorvägar. Kommunernadrar olikaháll. Det är ett väldigt schackrande. Lst ska samordna,men detfår inte bli en stor byråkrati.

Tjänsteman, trafikverk

Det handlarom personliga kontakter. Vet jag intevemjag ska kontakta ringer jag länsstyrelsens planenhet och frågar vemjag ska kontakta.

Silxova.

Mnnnarmmrkmuulnr

SOU 1996: 142 Bilagor 1 1 1

Tjänsteman, trafikverk

Samordningen mellan lånen är ovanlig. Dá diskuteradeett gemensamt planeringsunderlag för två vägverksregionerville lst inte det i vár region. Man ville ha sin egen profil.

Inom lst arbetar man olika. Vissa gören poängavde olika sektorerna och gör olika bedömningar och redovisar dem för styrelsen.Andra har beredningar under

där man sammanväger ett förslag.

Samordningen mellan lst är ett störreproblem än inomlst. Det varierar starkt i VVs regioner.

Samordningen mellantrafikverken har blivit bättre under denna planeringsomgáng. Vi träffar t ex kommunernatillsammansmed BanV.

Tia"nsteman, trafikverk

VV har ett stort behovattträffa kommunerna.Vi måstebli bättrepå att effektivisera träffarna med kommunerna, det gäller äventrafikslagen.

Tignsteman, statligt verk

Våra kontakter sker mestmed beredskapsenhetema.Lst är väldigt sektoriserade. - Att är överens med en enhet betyder inteatt andra enheter bryr sig.

Det är stora skillnader mellan lst. Storstadslänenhar merkompetens.men det beror också mycket pá person. Pávissa lst finns eldsjälar.

Samordnade tillsyner möter svagt intressefrån många lst. Trafikverken, polisen och tullen samordnar sig, länspolismästarenär sammankallande.

Tjänsteman, statligt verk

Lst försöker så gott de kan ochhar ofta helhesperspektivet,mendet stuparofta p g a motsättningar inom regeringskansliet.

Tia"nsteman, trafiksäkgrhetsfg"rbgnd

De olika regionala indelningama skapar problemför lst i deras samordnarroll. -

V inr s ranati n

Lsts syn på kollektivtrafikenvarierar starkt i landet. l vissa läntror manatt kollektivtrafiken löser alla problem, i andra län diskuterarman hur arbetskraften skall kunna jobb-pendla med bil och hur skogsbolagenskall kunna köra timmer till hamnama.

Silxova.

Mnnagzmzrztkurzxultrr

1 12 Bilagor SOU 1996: 142

Expen

I detta län väger miljö och kulturmiljölika tungt som samhällsekonomin.Balansen mellan olika enheter och experter i lst är dålig.Kommunikationväger lätt.

- Lstanvänder sannolikt resursernapå ett icke optimaltsätt eftersom sektorsintressena bekämpar varandra. lnvesteringesprojketförsenasoch fördyras.

- Samordning kan aldrig bli en självständig uppgift för lst.

Expert

Påcentralanivån anseraktörema att samordningeninte är ett ston problem. En inllytandearena kan räcka för att diskutera de problemsom uppkommer. På den regionala nivån upplevs problemet somstörre men försöksverksamhetenkan förhoppningsvis ge underlag för ändringar.

Utbytbarhetspotentialenmellan olika trafikslag förefaller vara ganska liten. Det har även skett en förbättring sedanförra planeringsomgången:Sika, Samplan etc.

- Motstridiga intressenkan hanterasgenomömsesidigt lärarande,en arena där man lyssnar på varandra. Det handlar inteom att organiseraom. Aven om många kritiserar KomKom har den ändå fungeratsom en arena där man kunnat träffas och diskutera.

Tjänsteman, länsstyrelse

- Samordningen över länsgränsernakan förbättras.Det håller på att ändras. Det är fråga om överlevnad. Flg någonsinsamproducerar just nu envideo om körkortingripanden.

- Samarbetet mellan lst och vägverksregionenkan förbättras vad gäller körkort och yrkestrafikfrågor. Det gäller även nationella målenför trafiksäkerheten.

Tjänsteman länsstyrelse

Vi har all kompetensinom huset för att uppnåresultat. Vi kan sammanvägade olika aspekterna när de ställs mot varandra.

- Samordningen mellan trafikslagen kan förbättras.Godstrafikeni detta län skulle kunnagå på järnväg i stället för på väg.

Sirxova.

Mrmagtmmrkørtxrølttr

SOU 1996: 142 Bilagor 113

Tjänsteman. länsstyrelse

- Kultunniljövården och miljövárden.bevarandeintressena,har växt ihop mycket tillsammans tack vare utvecklingenpá vägverkssidan.

- l vissa län försöker planenheten sätta sig somsamordningsorganöverallt. Jag gillar inte det. Här spelarvar och en sin roll utan samordning. Planeringensker objektorienterat och den somkan bidra gör det. Vi har gått ifrån detformella.

Tiängeman, länsstyrelse

Lst har hög prioritet på kommunikationer.Detär en viktig del i samhällsbyggandet. Sektorssynen kan leda till konflikter inom lst. Vi kan ha olika synpunkter. Men frågornaskall stötas och blötas här. Tillsammans blir resultatet den regionala meningen.

Ettbeymmer är att när någonsom upprättar planerkontaktaren sektorsföreträdare för ett underlagomkulturmiljötolkas ofta resultatetsomlsts mening. Först når man begärlsts yttrandefår mandet sammanvägdayttrandet. Utomstående har svårtatt förstådetta.

Det år viktigt att utveckla rollerna inomlst. Vi arbetarmed interna beredningsgrupper där äventralikverken deltar. Stårt ex kultur och miljöemot varandra tas alltid frågan upp i verksledningen.

Samarbetetmed kommunernamästeförbättras. De ansvararför den fysiska planeringen. Även kommunerna är sektorsindeladeoch harsamma problem som lst. Alla aktörer har ett intresseavsektorssamverkan.

Sirxova.

Mnnøønnentkønnølttr

114 Bilagor SOU 1996: 142

4 Trafiksäkerhet

Kommunalråd

Trafiksåkerhetsfrágomasomär jordnära borde läggas mycketmer pá kommunerna. Mer av pengarnaskullegá till kommunerna,eftersom kan frågorna.

rn nalr d

En konflikt uppstårnär mycketbetoning läggspå miljö och trafiksäkerhetpå bekostnad av regional balans.På vissa hållbygger man motorvägar medan här i länet har vägar där det knappt går att mötasutan att riskera liv och lem.

Kommunalråd, ordf i Kommunförbundeti länet

Trafiksäkerheten är detområde där lst har orkat med minst. Det fordrasmer resuserför att lst skall kunna klara det.

Trafiksäkerheten är viktig. Men det fordras resurserför att bygga borttrafikfällor. -

Tjänsteman, trafikverk

Det är viktigt att förtydligaansvaretför trafiksäkerheten.Som det fungerar idag är det inte bra med dubbelt ansvar: sektorsansvarför VV, regionalasamordningsansvarför lst. Konkretskulleman kunna föra över lokala trafikföreskriftertill dem som har väghállaransvaret, kommunerna och VV.

Tiänsteman. trafikvgrk

Lst är inte direkt involverade itrafiksäkerhetsarbetet.Det är myndigheternarunt omkringsom arbetar.

Lsts kompetensär att de harjuridisk kompetens.Jag ser inget behovav att lst blir aktivare i trafiksäkerhetsarbetet.

Sirxova

Mnrm/yrmrurluzrunltrr

Bilagor 115

Tjänsteman trafikverk

inom trafiksäkerhetenär rollerna oklara. VV har samlatansvar nationellt,inget sägs om regionerna,medan lst haransvarför länet. Lst vill ha en operativroll men de har ingen kompetenspå området. Däremotskall de säkerställaatt kommuner, polis och VV arbetar för samma mål.

Traflksäkerhetskompetetensenskall ligga i VV men samordningsrollenskall lst ha. Vi försökte gå clinch med lsti om vad gör ni-vadgör vi, mendet ledde ingenstans. Det ärdet gemensammamålet somär viktigt och för lst handlar detom att få igång aktörerna.

Trafiksäkerhet och miljö är två viktigatestområdenatt pröva rollernapå. På ena området har VV djup kompetens,pá andraområdethar lst den breda kompetensen eftersom det handlaromalla sarnhällsektorer.

Tjänsteman, polismyndigheten

Problemet polisiärt är omorganisationen.Man kan inte bestämma i varje län hur det ska vara. Nu styr mantrafikpolisen och tolkar lagstiftningenolika. Det är speciellt när det gäller internationellatransporter genomlandetsom det haltar.

Lst spelar en mycket obetydlig roll inomtrafiksäkerhetesarbetet.Detär polis, VV och kommunersomverkar genomtrafiksäkerhetsrådet.Lst är inte med i trafiksäkerhetsprogram2000. Att landshövdingenär högste polischefoch länsrádet ordförande i rådet märks inte alls. Det är underligt att de inte deltar.

Huvudproblemetär att pengarnainte räcker. En större pott regionaltvore bäst. - Det görs mångautredningar, men senhänderinget. Ett exempel är svåra trafikolyckor på motorväg.Vi vet att wirar i mitten är bra, men VVs regionkontorhar inga pengar till sådant.

Jag vet inte vem somär kommunikationsdirektör.Det är inte viktigt. Jag önskar inte en mer aktiv lst. Vi har bra kontakt med väghállama.

Tänsteman i

- Lsts roll har försvunnit i trafiksäkerhetsarbetet.VV har tagit över. Hur lst sköter sin samordning är obekantför mig.Men VV skullekunnaföra över mertill lst. Och länets trafiksäkerhetstörbund.som lyder under landstinget,skulle även det kunna föras över till tst.

Lst bryr sig inteomatt samordnautan överlåterdettill andra,t exW. I samband med starten ett trafiksäkerhetsprojketi länetfanns ingenfrån lst med.År det

av oföretagsamhet eller har det gått prestige i frågan

Silxova.

Mantmtmzmkønsultrr

116 Bilagor SOU 1996: 142

Tiänsteman, polismyndigheten

Lst har tvá roller. Páyrkesmässigatrafikomrádetfattar lst myndighetsbeslut. - Sedanhar lst samordningsansvaretpå trafiksäkerhetsomrádet.Det är i det senare faller det blir bekymmer.

Exempelpå konflikt Jag upprättar en trafikövervakningsplanmed VV för länet, sedan skall jag med lst och landshövdingenfastställa en regional trafiksäkerhetsplan. Dessa planer kommer inte i takt med varandra, det blir dubbla budkskap. Lst och VV serut att stå medsammaansvar.

Lsts roll somsamordnaremellan central och regionalnivåfungerar inte när det gäller trafiksäkerhet.

- Jag vet att det varierar mellan länen hurtydligt lst vill markera sin roll som samordnare inomtrafiksäkerheten.Det finns de somkonstateraratt VV styr detta, nu ägnar oss at andrafrågor. och det finns landshövdingaroch lstsom driver ganskahårt attVV inte lår köra över lst p g a att lst är ansvarig för samordningen.

Tänt n trafi " d

Lst borde kunnata över en hel del inomtrafikomrádet. Det gäller inte minst trafiksäkerhet. W driver trafiksäkerhetsom enaffär, manfår lämnaofferter. Det har blivit hemskt bökigt. VV flummar runt. Utbildningenharbliviten total katastrof W tar pá sig uppgifterman inte klarar.OBS detta gällercentralt inte regionalt.-

| nggmgn, trafiksäkerhgtsfgmgng

Egentliga problemet: sedanVägverkettog över trafiksäkerhetsfrågoma har länsstyrelsemas roll blivitmycket konstig. De saknar styrmedel. länsstyrelsemas förslag blir bara skrivbordsprodukter.

Hinderför länsstyrelsema: de saknarstyrmedel vad beträffar trafiksäkerheten - Möjligheter: De kan anpassa den regionala vägverksplanenför trafiksäkerhet till länet.

IT: kommeratt göra mycketnyttainom trafiken med ex. hastighetsbegränsningar och framkomlighet. Men manfår se uppoch intesvälja allt som kommer. Människanmåstefå tänka själv ochta ansvar.

Vi. ..

Trafiksäkerhetsaibetet är ineffektivt. Det saknas en koppling mellan det ideella arbetet och det formella sektorsansvaret.

Silxova.

Manøgemøntknnxulrør

SOU 1996: 142 Bilagor l l7

Tjänsteman länsstyrelse Trafiksäkerhetsfráganär speciell. Statsmaktemahar inte lyckats förklara vad Ists roll innebär. Lst skall ha ett regionalt samordningsansvar. Men huvudansvariga är VV. polisen och kommunerna.Vad blir det kvar Men VV har gjort det mycket bra. Samarbetetrned kommunernamåsteförbätlras. De ansvararför den fysiska planeringen. Aven kommunerna är sektorsindeladeoch har samma problem som lst. Alla aktörer harett intresseavsektorssamverkan.

Silxova.

MilnnqtmrnIlunxxullrr

l 18 Bilagor SOU 1996: 142

5 Länstrafikanläggningar Kommunalråd

Problemet är LTA-anslagen som länsstyrelsenfördelar. Förslagen är ensidigt fixerade till residensstaden.Men jämvägsknutpunktenär här, inte där. Länet kommer inte att överlevaom manbara sertill residensstaden. Kommunalr d

Jag är inte säker på att LTA-pengarna ska ökas pá. - Kommunalråd, ordf Kommunförbundeti länet

Vi pratar oss samman om prioriteringari LTA. Men det ärför lite medel, inte minst när det skall vara resecentraöverallt. Landstingsrád

Lsts styrelse är ett statligt mandat, utseddavlandstinget,företrädandesin egen by. Det kan inte vara riktigt.

Det är inte längre lika generöstmellan länen eller för all del mellan kommunerna. - När krubban är tom bits hästarna. Landstingsrád

Mitt intryck är att oftahar en gemensamsyn i regionen ävenom det finns lokala konflikter. Politiken är ofta samlad i synen pá trafikpolitiken.Okar regionensansvar, skall regionen även lösa fler regionala intressekonflikter. Tjänsteman trafikverk

Problemetär främst att detfinns ett oerhörtstort reinvesteringsbehov.Ramama för länsjärnvägar är helt otillräckliga. Medtanke på de ekonomiska villkor som gäller sköter sig lst i huvudsak bra. - Detär klan att detskullevara en fördel att Banverketfick helaansvaretför för LTA-nätet, så att det verkligen bliren upprustning.

Det största behovetavförändring när det gäller LTA avser dock modellen för fördelning av resurser. Det är för plottrigt.

Sirxova.

Mnnnarmrntkuvzsulrrr

SOU 1996: 142 Bilagor l 19

T" m n r ikv rk

Ett problemär Istsstyrelse. Politikernaär bypolitikef och det märks i LTA: pengar skall fördelas rättvist, inte effektivt. Lst blir företrädareför kommunernai stället för att vara regering och riksdags förlängda arm. Regeringen borde tillsätta styrelsen. Statens mål för trafiksektom skall i lika hög grad trängaigenom i LTA-delen.

Politisk förankring pá länsnivåfordrar landsting ellernya regioner. Menfrågan är om det är förankring eller beslutsfattande,det ärstor skillnad. Om nu lst skallta LTA-beslut. måstede ta del avpolitikernassyn på hur länet skall utvecklas.

Samordningenmellan lst har förbättrats i regionen. Men det är ovanligt med generositet mellanlänen i LTA. Jag har hittills bara sett ettexempeldär nyttan ligger i ett län och pengarnai ett annat.Men pá länsjämvägssidanär det möjligt att fördela till objekt.

n m r fikv rk

Problemet:vem i regionen harpengar att satsapá infrastmktur. Verket fick inte fram pengar. Vi vändeosstill landstinget.där fanns pengar. De satsade60 Mkr, kommunen 80. Från LTA fanns inte mycket atthämta.

Lst har en viktig roll när det gäller samordningenmellantrafikverken och över kommungrânserna.LTA ska skötas av en regional instans.Om VV får alla pengarnablir det bara motorvägar. Kommunernadrar olika håll. Det år ett väldigt schackrande.Lst ska samordna,men detfår inte blien storbyråkrati.

l nstgman,trafilggrk

Det saknas politiskstyrd instans pá regionalnivå somligger över kommunerna men under den nationellanivån. Det är regionsberedningensomrâde.

Bristerna LTAi beror a på storlekeni förhållandetill behoven.Samordningen med jåmvägsinvesteringama behöver förbättras. När man bygger en stomjämväg borde man bygga en anslutning för personresandeoch gods.

- Detfinns en osäkerhetom LTA-instrumentet:vem har egenligen beslutanderätten

Sirxova.

Mnnngzmentkanxultzr

120 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman, Iänstrafikförbund

Jag tror på ett regionaltorganmed politiskförankring.somfår en störrepott från trafikverken. Prioriteringar mellan väg och järnvägarska göras regionalt. Får man pengarnamåsteman själv ta ansvar. Nu är detså lätt att uppvaktastaten. Verken har också egna intressen.

Hela LTA-planeringen har ett löjets skimmer. Regionaltågtrafik på långa avstånd allt vanligare. Kräver storregionai hantering. Mer systemtänkande. Om manvill att kollektivtrafikenska öka måsteman styrapå nationellnivå, men låta regionerna prioritera inom sina ramar. Det är inte kloktatt VV har sektoransvar för kollektivtrafikpå väg

Tjänsteman, trafiksäkerhggsförbund

Vi har en väl fungerandesamrådsgruppför LTA-planeringen där kan få och ge information.De enda skevheter jag ser är attdet lyfts väldigt mycket pengartill busstrafiken. Det kanske inte behövs fullt så många hållplatskurar.

vg, intresseorganisatign

Lst har klarat rollen som planmyndighetför LTA dåligt.Det har handlat om politisk opportunism. LTA-anslagetstoppas sist för att tillgodosenågon del av länet.

Bypolitiken kommer tydligt fram i LTA-hanteringen. Vägnätet i länet är dåligt. - Staten har styrt genom att ge mer pengar om länet har kollektivtrafikmed järnväg. Det görs ingen värdering av vad pengarnaskall användas till.

LTA-anslaget blir oftare busshållplatsermed plastskänntak än ett eller annat gruslass föratt lägga igenkälhål.

Expert

Lägg ihop LTA och MOF mindre omläggnings-och förbättringsarbetensom VV har till en påse somär politisktstyrd.

Emm

LTA-planeringen borde flyttas från lst till ett regionaltsjälvstyrelseorgan. -

Sinova.

Marxaøzmzntlzønrxilter

SOU 1996: 142 Bilagor 121

Tjänsteman, länsstyrelse - Lst har begränsade medel och kan inte göra en systemomvandlingpá transportsidan med stöd av LTA-medel. Till det krävsextramedelfrån regeringen. Många synpunktersomriktar sig till statenlämnas till lst. Kritikmot lst kanvara kritik av statens otillräckliga roll. Vad gäller LTA har följt VVsföreskrifterpå ett bra sätt men resultatetkundevarit bättre. De som sitter i lsts styrelse representerarofta sin egenkommun. - Samarbetet mellan den statliga och den kommunalanivånbehöver utvidgas. Det gäller det kommunala systemetför infrastrukturanläggningaroch även kollektivtrafiken.

Sirxova.

.lin:inørmrnrkiznxultrr

122 Bilagor SOU 1996: 42l

6 Vad behöver länsstyrelserna bli bättre på

Komm

I lst styrelse handlar diskussionernamest omälgjakt. Men jag vet att nye landshövdingen kommer att ändrapá detta.

- Detviktigasteför lst är att lyssnapå kommunerna i länet och inte skriva hela historieboken själv.

Kommunalråd

- Detär viktigt att man kan fatta fler beslut inomett län och i samverkanmed de trafikslagsomfinns.

Kommunalråd

- Lst kompetens De vill vara så djävla bra på miljö. De är litet väl drivande. Vi har inte råd att vara världsmästarepá miljö. Med PBL har det blivit bättre.

Kommun ordf Kommunförbundet i länet

Lsts samordnande roll borde vara ännu starkare. Vi harsett till att förlroendemännen haft något att säga till om, har arbetsgruppersom bereder ärenden. Vi har tonat ned landshövdingensroll. Styrelsen är delaktig i Iänsutvecklingen. Medett Iânsparlament,somvissa förespråkar, skulle det inte vara någon större skillnad.

Landstingsrád

Lst behöver fördjupa den långsiktiga trafikekonomiskakompetensengenom att ta fram underlagetc. Lst är en byråkratioch derasfönnåga att umgåsmed den operativa verkligheten är ganska begränsad. Med ett ökatansvar behöver denna förmåga utvecklas.

Tjänsteman trafikvgrk

Lst behöver utveckla kompetens kring vågnätetsnyttoeffekterför näringsliv och länets utveckling, regionalpolitisk kompetens. De behöver även samordningskompetenssom statens samordnare i länet.

Trafiksäkerhetoch miljö är två viktigatestområdenatt pröva rollernapå. På ena området har VV djup kompetens,på andraområdethar lst den breda kompetensen eftersom det handlarom alla samhällssektorer.

Med det nya miljöanpassadetransportsystemetskulle lst än merkunna arbeta inom samhällsplaneringen medt ex MKB. MKB skulle kunnavara en kvalitetsäkring för hur sektorsintressena skötermiljöfrågoma.

Sinova.

.VaIm/rrmmlkanmltrr

SOU 1996: 142 Bilagor 123

Tjänsteman, trafikverk

Förutsättningen för lst att uppnå de trafikpolitiskamålenår samarbete med trafikverken. Det ärfråga omatt ta fram underlag, sätta dagordningen,diskutera olika förslag med kommunernaoch nå samstämmighet.

Det finns en sårbarhetinom kommunikationsenheteneftersom det ofta endast -

kommunikationsdirektören, arbetarmed trafikfrågorna.Även om en person, som det fungerar bra på flera hållfordras förstärkningar, aför att kunna samarbeta med trafikverken.

Tjänsteman, trafikverk

Lst som underlagslämnarekundevara bättre. Framför allt tycker jag att lst borde vara bättre på att ta fram argumentoch samhällsekonomiskabedömningar,t ex näringslivets vinster av jämvägsinvesteringar.

Tjänsteman, trafikverk

Som underlagslämnaregör de ett bra jobb. När det gällermer övergripande utredningartyp trafikpolitikärjag mertveksam. De är bra på utredningar,men de år dåliga på att följa upp.

Några experter har ibland fel inställning. Lst ska inte detaljreglerautan vara ett stöd till oss. Lånsarkitekten hade invändningarmot utseendet.Ett bra exempel på hur det ska vara är miljövárdarna.De är stenhårda kravställare,men ger bra stöd. Det är en attitydfråga ser man svårigheter eller möjligheter

Lst har god kompetensi sak. Vad sombehöverutvecklasär servicegraden. De skavara stödjande projektledareoch inte byråkrater. De behöver lära sig mer om näringslivets förutsättningar.

Tjängeman, statligt verk

När det gäller lstskunskapsnivåfinns mycketatt klagapå, meninte när det gäller deras vilja och ambition. De är alldeles för mycket generalister

Det är stora skillnader mellan lst. Storstadslänenharmer kompetens,men det beror också mycket på person.Påvissa lst finns eldsjälar.

Lst har en dålig tillsynskultur. De är ointreseradeoch saknar kompetens. - Företagen vill visa sig på styva linan när det gäller miljöfrågor.De upprättar planer och gör riskanalyser, men kommunernaoch lst frågar inte efter det.

Tän rn n r fikv r

Skall lst ha en aktiv roll inomtrafiksäkerhetenmåstekompetensenöka. De har juridisk kompetens men det räcker inte.

Silxova

Mønnzzmentkanxultn

124 Bilagor SOU 1996: 142

T|änsteman, polismyndigheten - Kontakterna med tjänstemannasidanfungerar bra.Men kompetensen på lst vad gäller trafikfrágor skulle kunnavara bättre,t exyrkesmässiga trafiken, lokala trafikföreskrifter där kommunerna har bristeroch juridisk kompetens. Tjänsteman polismyndigheten - Lst skulle ha ett uppdragfrån riksdag och regeringatt som granskaregå och undersöka hur effektiv trafikpolitiken är. Det är ingensom gör det idag. VV utvärderar sig själv. Tiänsteman, trafiksäkerhetsförbund - Lst skulle kunnata ett meraktivt grepp om framtidsfrágoma.Drivapå,ta initiativ. liänsteman, länstrafikförbund

Det finns stora skillnader mellan olika lst hur manjobbar i nätverk.som - katalysator, hur man samverkar och hur man styr. Vd, intresseorganisation

Glappet mellan näringslivets krav påtransporteroch samhälletssynpå infrastruktur måste minskas. Expert

Lst är bra på utredningarom hur det bordevara. Man har länge skickat buntar till kanslihuset. De blir bara liggande. Lst måstesjälva lösa problemen. Expert

Lsttar fram material somiblandär bra, iblanddåligt.Men det blir inget av det. Det blir hyllvärrnare. Lst kan inte själva genomföravad de föreslår. De har inte rådighet över planeringen.

Lst använder sannoliktresursernapåett icke optimaltsätt eftersom sektorsintressena bekämpar varandra. Investeringesprojketförsenas och fördyras. Tjänsteman. länsstyrelse Vi har mycket pengaratt göra utredningarför. Vi är lika mångapersoner somför - 15år sedan, men har 100ggr mer pengar.

§i1ova.

mthømulxcr

SOU 1996: 142 Bilagor 125

Tänsteman, länsstyrelse

Lst har bred kompetenspå mångaområden. Det somsaknasär den direkta kopplingen till trafikeringen,t ex kollektivtrafikensom kommunerna och landstinget gemensamt behärskar. En bredare beredningsgruppskulle kunnavara lösningen som vid infrastrukturplaneringen.

Arbetet har blivit mindre sektorsbundet på senaretid. Men vissa intressenges mindre vikt vid vägningen. Mönstretfinns även i samhället i övrigt: T ex att miljö är viktigt medan näringslivsutvecklingär mindre viktigt. Vi klarar myndighetsrollen bra medan har svårtatt nä uttill transportörerna.

Kopplingen mot näringsliv behöver förbättras. Där har otillräcklig kompetens. - Tyvärr är anslagentill kompetensutvecklingför små. Å andra sidan behöver inte lst ha all kunskap själv. Detgår att lägga ut uppdrag.

- Detär viktigt att utveckla rollerna inom lst. Vi arbetar med interna beredningsgrupper där även trafikverkendeltar. Stårt exkultur och miljö emot varandra tas alltid frågan upp i verksledningen.

Tjänsteman, länsstyrelse

Det finns skäl till självkritik i lst.Vi har varit för inátvända.Nu gäller det att hålla ihop trafikärendena, setill yrkestrafik och körkorthåller samman,bredda kompetensen och driva frågornai domstolar där det är viktiga avgöranden.

Det fordras ett förändrat arbetssätt i lst. Jobbarman somjurist i lst skallman kunna hela tratiklagstiftningen, handläggaärenden och kunnagå upp i domstol. Det vore intressant med cirkulationstjänstgöringpå lst såatt man fickse helheten.

- lnom yrkestrafikområden måste lst höja kompetensen.Det handlarom samarbete med polis, åklagare, skatteexpertis, kronofogde.

Vi behöver utveckla kompetens hur man uppträder i domstolsomjurist, utbildning i våra ärenden, serviceutbildning, lT-utbildning.

T|änsteman, länsstyrelse

- underlagsmaterial efterfrågas oftaoch om skullefå mer att säga till omfinge skärpa till oss. MKB, däremot, sköts illa. De görs avkonsulter medan servar. Där skulle behöva bli bättre.Betr lT har inte kommitså långt med digitalisering av underlagsmaterial.

Sinova.

Mnrmgznzmtkavixialrzr

126 Bilagor SOU 1996: 142

7 Råd/förväntningar på LÄRFT Kommunalråd

Det är viktigtatt kommunernaserfarenhetertas tillvara i LÄRFT. Detgäller både små och stora kommuner. Kommu l d

Det är en intressantutredningom infrastrukturm m. Problemet är att få de centrala verken att släppa ifrån sig någonting. Langstingsrád

Förväntningenpá LÄRTFäratt konflikter ochproblem som har blottläggs. - Kommunalråd, ordf Kommunförbundeti net Trafiksäkerheten är viktig. Men det fordrasresurserför att bygga borttrafikfällor. -

Min förväntan är att man inte avlövar lstutan att man snararegår andra hållet. - La r

Jag förväntar mig en renodlingav Ists roll till att vara en myndighetsroll. - Landstingsrád

Varför så många utredningar Rädsla för förändring Men nu börjardet röra sig - Skåne, Kalmar, Jämtland.

Kartlägg spretigheten. Vad tycker olika aktörer Finns detnågon gemensam linje Tjänsteman, landsting

Hur man klarar av mixen av olika motsättningarmellanolika sektorer. Hitta en organisationsmodellsomtar tillvara de resurser som finns. Att man på allvar orkar ta tag i dessa problem. Att LÄRFTkommer med sakunderlagsom görett bra inslag i denna debatt. T"n e n r rk

Min förväntanpå lÅRl-l äratt det skall bli myckettydligare roller mellan lst-verk. - De politiker skall föra en dialog med skallvara representativaför länet och kommunerna.Lst måsteforma en organisationsomgör att de klararsamordning och samspel, annars är de chanslösa.

Sinova.

Managzmmrlnnxulter

Bilagor 127

Tjänsteman trafikverk

Det viktigaste LÄRFTkan bidra medär att lstfár ett tydligt om det blir - ansvar större eller mindreär inte lika viktigt. Tiänsteman, trafikverk

Samla resurserna där de hör hemma och ge dem möjligheter att agera. - Lägg alla regionövergripandefrågor på lst infrastruktur, länstrafik, kultur, turism

osv. Låt lst sammanhállaoch äskapengar. Tjänsteman. statligt verk

Klarlägg vilket ansvarlst ska ha om manskär nedytterligare. - Tiäuggmgn, statligt verk Att LÄRFT kommer med förslag på hur rollerna kan förtydligas. - Tjänsteman, grafikverk

Eftersom detfungerar bra här har jag inga speciellaförväntningar páLÄRFT. sammanslagningen av lst kan leda till att den nya stora lsttappar kontakten med verkligheten. Tja"nsteman, trafikverk

Det är viktigt att klara ut rollerna och ansvaret.Om lst skall haen samordningsroll bör de ha ett resultatansvar. Som det ärnu är de helt utanför.Det är viktigt att utnyttja de resurser somfinns i samhälleteffektivt. lignstgmag, trafikverk

Det viktigaste är att förtydligaansvaret.Vem haransvaretför trafiksäkerheten - En konflikt kan även uppståom miljöansvaret.Vad skall VV göra, vad skall lst göra

Det finns en osäkerhetom LTA-instrumentet:vem har egenligen beslutande- rätten

n h

Att LÄRFTska komma med förslag till bättre styrning de olika rollerna. - av

m l n i n - Min förväntan handlar om att det skall bli klara gränser mellan ansvarsomrádena.

Sinova.

Manøgemenrkonrulter

128 Bilagor SOU 1996: 142

Tjänsteman, polismyndigheten

Jag förväntar mig en tydlig ansvarsfördelningmellanoss som har uppgifter på trafikomrádet.Jag vill se att lst har ett tydligaresamhållsansvar,ett slags riksrevisionsverkpá trafikomrádet.

Tän teman rafiksäkerh tsf"r nd

Förväntningarpå LÄRFT Det ärväldigt viktigt atttitta på lsts roll. Det finns ingen rak linje i deras agerande. de är väldigt olika. Varför finns det ingen styrning och samordningav lst. Sätt dem under luppendå och då så att de inte drar iväg som landstingen.

Tiänsteman trafiksekerhetsförbung

Att LÄFlFTger svar på om lst ska arbetamedtrafikfrågoroch isåfallförtydliga deras roll.

Tjänsteman, länstrefikförbund

Hur hantera en regional förankringav investeringarna Fokuserapá planeringsprocessen.Andra regelverket. Borra i LTA-processen. Lägg mer pengar i påsenoch seöver formernaför samverkan.Kartläggvem sombeslutarom vad.

Expeg

Direktiven är oklara.Ska väl seöver det regionalabeslutsfattandet. -

Expert

Att utredningenkonstateraratt lsts roll äratt tillgodosestatens intressen och att regionensjälv måstetillgose sina intressen och att det inte är samma sak.

Expert

Det är viktigare att betona kontinuiteten änatt kommamed radikala förändringar. -

Min första reaktiondå jag såg direktiven till LÄFlFl var att detvar kritikmot - KomKomfrån Kommuniken. Helaområdet förefalleröverutrett. KomKom har lagt ut uppdragåt olika háll etc.

Tiänetemen, länsstyrelsen

Det behöver klarläggasom den regionalanivån skall ha dessa ärenden. Vi är trötta på ständiga utredningardär man skallta ifrån lst ärenden. Vi harett bra samarbetemed VV och det vill fortsätta med.Till sist vill arbeta tillsammans med andra lstoch struntai denprestigesomfinns,t ex att stora lstdominerar.

Sirxova.

Mnnugrmzntkansultrr

SOU 1996: 142 Bilagor 129

Bilaga L LÄNSSTYRELSEN 15 HALLANDSLAN g. l länsrâdet 1996-06-24

SAMMANFATTNINGAV LÄNSSTYRELSERNASUTVÄRDERINGAV LÄNSSTYRELSERNASROLLNOM TRAFIKOMRÅDET

Somendeli utredningenomlänsstyrelsemasroll inomområdenafordon,trafik och infrastmkturharlänsstyrelsernaombettsattbesvara antalett frågor,somutarbetatsav konsultföretagetSinova uppdrag denav särskildautredarenGunnelFärm.Svarhar inkommitfrånsamtligalänsstyrelserutomdei StockholmsochUppsalalän.Företrädare för länsstyrelseniStockholmslänharemellertidintervjuatsdirektgenomSinova försorg.FrånLänsstyrelseniUppsalalänharSynpunkterredovisatsunderhand.

I detföljandelämnasensammanställning deinkomnaav svaren.Sammanställningenger inteenkomplettbildavalladesynpunktersomframkommitmenvälenbildavde huvudspårsomlänsstyrelsernaläggerut.

Ll Fungerar ansvarsfördelningen trafikområdet mellan länsstyrelserna

och Övriga intressenterkommuner, landsting och trafikverk

Nardetgällerinfrastrukturplaneringenanserlänsstyrelserna ansvarsfördelningatt

ochsamordningi huvudsakfungerarbra.Förarbetetfinnsdelsfastasamverkans-

ochbercdningsgrupperförinfrastrukturfrågort explanberedningarochkommu-

nikationsrådsamttillfälligt sammansattaprojektgrupperförstörreinvesterings-

objekt.l dessasamverkansgrupperingårregelmässigtföreträdareför kommuner,

trafikverk.Iansstyrelsenochövrigaberördaregionalaorgan.

NärdetgallerLTA-planeringen ansvarsfördelningenär regleradi förordningen omriksvagsplaner planerför länstrafikanläggningaroch SFS 1988:1015med

ändringar.l varjelänfinnsensärskildberedningsgruppbeståendeavföreträdare

för trafikverken.trafikhuvudmännen,länsstyrelsenochkommunerna.Planen fastställs länsstyrelsensav styrelseefterremisstill kommunerna.Enligtflertalet

länsstyrelserfungeraransvarsfördelningochsamordningtillfredsställandese mer

underfråga5.

Postadress Besöksadress Telefoni Telefax Postgiro

Landsstatshuset 30186HALMSTAD Hospitalsgatanl 035-132000 035-1575 12 35183-3

130 Bilagor

LANSSTYRELSEN 25 HALLANDSLAN Lansrådet l9.-0-24

Påtrafiksäkerhetsområdetråderdetoklarhetiansvarsfördelningenmellan Vägverketochlänsstyrelsen.l sambandmed1991årslänsförvaltningsrefonn uttaladeregeringenattlänsstyrelsenskullefungerasomsamordnare trafik-av säkerhetsarbcteti länenprop. 1988/8954.Vägverketharå sin sidaettnationellt

förtrafiksäkerhctsarbetet.l deflestalänhar ks trafiksakerhetsrådinrättats ansvar meduppgiftattsamordnatrafiksäkerhetsarbeteti länen.l dessaingårregelmässigt företrädareför landsting,kommuner,länsstyrelse,trafikverkochtrafiksäkerhetsförbund.FlertaletlänsstyrelseruppgerattansvarsfördelningenmellanlänsstyrelsernaochVägverketärotydligochattdettapåverkartrafiksäkerhetsarbetet menligt,Någralänsstyrelserhartill följd häravvaltattnedprioriterasinainsatser

trafiksäkerhetsområdet.

Närdetgälleryrkesmässigtrafik ochkörkortsfrågoräransvarsfördelningen mellanlänsstyrelsemaochVägverketregleradochnågrastörrefriktioner föreliggerinte,Någralänsstyrelserharemellertiduttalatattdegärnasettatt Vägverketvarit aktiv i sinnationellasamordningsroll.Behovavsådan

mer samordningföreligger avaddetgällerteknikutvecklingsamtrådoch anvisningarför arbetet.Förattrådabot dettaharlänsstyrelsernasjälvatagit

samrådsgruppför körkortochyrkesmässigtrafik. initiativ till en

Fungerar den interna organisationen Påvilket sätt är sektorsynenett problem för organisationen Hur skulle länsstyrelserna kunna förbättra sitt arbetssätt

Länsstyrelsernaansergenomgående länsstyrelsemasatt organisationärväl anpassadförattgöradeavvägningarsomkrävsi infrastrukturplaneringen.Ingen annanmyndighetharmotsvarandebredd sinkompetens.

Länsstyrelsenharsuccessivtutvecklatdettvärsektoriellaarbetssättet, atill följd avattregeringenisenareårsregleringsbrevbetonatviktenavdetta.Somnämnts ovanharlänsstyrelsernaorganiserattvärscktoriellaberedningsgruppertillfälliga ellerpermanentaförinfrastrukturfrågoma. gällerkunskaperVad ochmetoderför tvärsektorielltarbetefinnsdockettständigtbehovavutveckling,

Hur har länsstyrelsernautövat sin roll som samordnaremellan nationella och regionala intressen Vilka frågor och intressen har fått för stort utrymme Dito för litet

Länsstyrelsenharendubbelroll närdetgällersamordningenmellannationella ochregionalaintressen.Fördetförstaskalllänsstyrelsenföreträdastatens intressenidenplaneringsomskeri länen.Fördetandraskalllänsstyrelsenföra framregionensintressen attså dessablir beaktadeidennationellaplaneringen.

h:kansltl:na\90fl90l

Bilagor 131

LÄNSSTYRELSEN 35 HALLANDSLAN Länsrådet 1996-06-24

Samordningsrollenutövasframförallt i desamordnings-ochprojektgruppersom länsstyrelsenmedverkarisamtgenomutarbetandeavplaneringsunderlag.Länsstyrelsenharocksåennaturligsamordningsrolli stratcgiarbeteavolika slagsom sker länsnivå.

Deintressensom senare fåttalltstörrebetydelseförinfrastrukturplanenngen är natur-ochmiljövårdsfrågoma.Dettaframgår a avdet ks RES-uppdraget ochi KomKom-arbetet.

Hur har länsstyrelsenklarat att tillhandahålla sektorövergripande underlagsmaterial Efterfrågasdettamaterial

Samtligalänsstyrelserutarbetarvid behovunderlagsmaterialför kommunernas översiktsplanering.Dettamaterialefterfrågasävenavtrafikvcrkcn.Materialets omfattningochkvalitetvarierarmellandeolika länen.Trafikverkenochde konsulterdessaanvänderefterfrågari förstahandmaterialavseendenatur,miljö, kultunniljö ochfysiskplanering.

Hur har länsstyrelsernaklarat sin roll somplanmyndighet för LTA

Länsstyrelsernaansersighaklaratrollensomplanmyndighetför LTA ettbra sätt.Någralänsstyrelserifrågasätteremellertidomintelänsstyrelsenävenborde haansvaretför medelsförvaltningen,somnuhandhas Vägverket.av Somdetnu ärfårVägverketentyngrerollänövrigasektorföreträdare.Någralänsstyrelser anserocksåattdetbörövervägasominteLTA-planeringenborde utökade medel sättsomföreslåsi KomKom-utredningenförlänsstyrelsernai VästernorrlandsochJämtlandslän.

Använder länsstyrelsensinaresurser ett optimalt sätt

Flertaletlänsstyrelseruppgerattinfrastrukturfrågomaärettprioriteratområde inom länsstyrelsen,vilketinnebär nödvändigaatt resurseravsätts.Detbetonasatt länsstyrelsernaintebarautnyttjarkommunikationsdirektöremai arbetetutanden samladeexpertissomfinnsinomlänsstyrelsen.

L7 Vilken roll spelarlänsstyrelsensstyrelse

Deflestalänsstyrelserangerattlänsstyrelsemasstyrelsevisarettstortintresseför infrastrukturfrågoma.Styrelsenbeslutarsålunda allai störreinfrastrukturfrågor. VidarefastställsLTA-planeni styrelsen.

hühnslñlenawámlwl

132 Bilagor

LANSSTYRELSEN 45 HALLANDSLÄN Länsrådet 1996-0624

Någralänsstyrelserharutsettsärskildautskott/delegationerför frågorsomrör infrastrukturoch/ellerregionalpolitiskafrågor,

Någralänsstyrelserharifrågasatthurlänsstyrelsemasstyrelseutses.Enligtdessa länsstyrelserbordestyrelsema regeringenförattundvikaenalltför

utsesav kraftigbevakningavdekommunalaintressena.

Renatrafikärendenyrkesmässigtrafik ochkörkort äravdenartenattdemycket sällanbehandlasi styrelsen.

lnom vilka områden ärdetviktigt att utveckla länsstyrelsernas kompetens

FleralänsstyrelseranserattIT-kompetensenbörutvecklasinomlänsstyrelsen. AndraanserattEU-kompetensenmåsteförstärkas.Blandandrakompetensområdensomböruppmärksammasnämns ametoderförutarbetandeav transponckonomiskaochsamhällsekonomiskakalkyler.

L9 Hur har överflyttningen av Bilregistret inverkat allmänhetens servicegrad

Flertaletlänsstyrelserangerattdedagligenfårtaemotklagomålomdenlågatillgänglighetenvid Bilregistreti Örebro.Folkringeri sinnödtill länsstyrelserna ochfrågar dessakanhjälpatill. Dettainnebärenonödigbelastning läns-

om styrelsemasväxlar.

L10 Hur hanterarlänsstyrelsernanödvändig samordning över länsgränserna

Samtligalänsstyrelserredovisar dearbetaratt överlänsgränsemai olikakonstellationer.Gemensammakommunikationsstrategierhar autarbetatsi Västsverige S, N, O. RochPlän ochi sydlänenE, G, H, K, Loch M län. Detlänsövergripandesamarbetetbetraktassomennaturligdel i arbetetmedhänsyntill att vägarochjärnvägaroftaststräckersiggenomfleralän.Någotproblemmedlänsöverskridandesamarbeteanses föreligga.

Framtidsfrågor

EU-medlemskapetansesgenomgåendehamedförtennydimensioni länsstyrelsemasarbete.Kommunikationsfrågomautgörhärvidingetundantag.

h:kansl|Iena\9606l90l

SOU 1996: 142 Bilagor 133

LÄNSSTYRELSEN 55 HALLANDSLÅN Länsrådet 1996-06-24

NärdetgällerlT serlänsstyrelsernaenstorframtidapotentialför informationsspridningochinfonnationsinhämtning.någral länhardetbildatssärskilda samverkansgmpperförlT-frågor, oftamedföreträdareför länsstyrelserna, högskolan,kommunerna,landstingetochnäringslivet.lnågralänharstrategier förinfrastrukturenlT-områdetutarbetats.

Råd/förväntningar

Mångalänsstyrelserframhållerviktenavattlänsstyrelsemassamordningsroll infrastrukturområdetbibehållsochförstärks.Dettvärsektoriellaarbetssättet innebär länsstyrelsemaatt harmycketgodaförutsättningaratthanteradessa frågor ettför samhälletoptimaltsätt.lngenannanorganisationkanersätta länsstyrelsen detgällernär attvägasammanmotståendeintressen.

NågralänsstyrelserföreslårattLTA-ramamautvidgas sättsomföreslåsi KomKom.Detbörvaraupptill beredningsgruppenförLTA attbeslutaomfördelningenmellanunderhålls-ochinvesteringsåtgârder.

Somettalternativtill LTA-planeringenföreslårnågralänsstyrelser läns-att styrelsemabör enuttaladroll sombeställare infrastrukturinvesteringar.av Dettaskullekunnaskegenomattlänsstyrelsernafårtill uppgiftattsamordna regionalaochlokalaintressenienlänsplanför infrastruktur trafikområdet. Dessaplanerskullesedanläggastill grundför infrastrukturbeställningar.Pådetta sättskullelänsstyrelsemasrollsomregeringenskommunikationsdepanementets företrädareförstärkas.ldagverkardetsomomkornmunikationsdepartemcntet hellreverkargenomtrafikverken.Förettökatinflytandeöverinfrastrukturinvesteringarnatalardetfaktumatthuvuddelen dettotalatrafikarbetetskerav lokalochregionalnivå.

Ansvaretför trafiksäkerhetsarbetetmåstetydliggöras.Nuvarandeoklarheterleder till dubbelarbeteochineffektivitet.Någralänsstyrelserifrågasätter läns-om styrelsernaskallhakvarsinsamordningsroll.

Någralänsstyrelserbetonarbetydelsenavökadlångsiktighetochstabiliteti trafiplaneringen.

h:kan:Irlena\96061901

134 Bilagor

OBSERVATIONER OCH FÖRSLAG FRÅN Bilaga 5 OMVÄRLDSANALYS, INTERN ANALYS SAMT HEARING Vid hearingen redovisadesen preliminär analys av intervjumaterialet. Deltagarna lämnadesynpunkter på denna analys och bidrogmed förslag till åtgärder. Detta material redovisades vid avstämningsmötetmed LARFT den 25 juni.

1 Vad är egentligen problemet Länsstyrelserna lst har en dubbelrollsomförvirrar. Är lst regeringens förlängda arm eller företräder lst de regionala intressena Sektorisering och centralisering är densvenska sjukan. Nu driver 60 generaldirektörer sin sektorspolitik. Pengarnafördelas enligt sektorsambitionersom inte vägs ihop med regionalpolitiska ambitioner.

och vad är kommunernasansvar Är statens lsts roll att Vad är statens ansvar agera regionalt Det finns ingetcentralt verk för infrastrukturlrágor. De lokala politiska besluten överprövasavtjänstemänpá juridiska och tekniska grunder. Motstridigatrafikpolitiska delmål. Helhetssyn saknas. Hur stor är konflikten mellan trafikplanering och samhällsplanering Verksamhetsansvaret har kommit bort. Förslag: Medelstilldelningpå längre sikt och med helhetssyn. Kraftfulla regionala aktörer med mandat och kompetens. Kvalitativt förstärkt lst eller annatforum

Sinova.

Man mentlmnsult;

Bilagor 135

2 Roller Staten saknaraffärsidéför lst. Någon måste statens acceptans att ansvaraför den regionalatransport-och trafikplaneringen. Fel att trafikverken bådeär beställare och självaföljer upp sin verksamhet. Lst fastställer mäl somde inte kan påverka. Kommuniken lyssnarmerpå trafikverkenän pá lst. Dra ned länsadministrationentill förmån för kommunerna.Lst ska ägna större kraft än idag att se till hur kommunernaanvänder de statligapengarna. Lägg alla regionövergripandefrågor på länsstyrelsen: infrastruktur, länstrafik, kultur. turism osv. Det behövs en statlig regional samordning men behövsen styrelse över länet

- Inga skäl ändra ansvaretför yrkestrafik, körkort, fordonsskattoch bilregistret. Förslag: Skapa en jämbördig motparttill sektorsintressena. Regeringen mastevara tydlig med vad den vill med lst. Förstärk lsts roll som länk mellan trafikverken. Ge lst större del av investeringsmedlen.

3 Samordning Lst har ingen politisk plattform. inget mandat och ingapengar.ändå ska lst samordna. Åtgärderna medlen via trafikverken eller landstinget.

styrs av Samordningen mellan trafikverken sköter verken bra själva. Lst har svårigheter att samordna över länsgränserna. Lst har en viktig roll när det gäller samordningen mellantrafikverkenoch över kommungränsema. Samordnade tillsyner mötersvagtintressefrån lst.

Silxova.

Manamentluznxulrør

136 Bilagor

samspelpå central nivå utvecklas. Yrkestrafik - Miljöfrágorna integreras i den interna lst-processen. Tratikverkens olika regionindelningarsamordnas. Kortare planeringshorisontän 10år för vissa åtgärder. GemensammalT-hjälpmedel, t ex GIS. samarbetskulturenvägverk länsstyrelserkörkort, yrkestrafik. Utveckla -

4 Trafiksäkerhet Sedan W tog över traiiksâkerhetstrágomaharIsts rollblivit mycket konstig. Lst saknar stynnedel. Lsts förslag blir bara skrivbordsprodukter. mycket obetydligroll inomtrafiksâkerhetsarbetet.Det är polis, W och Lst spelar en kommunersom verkar genomtraiiksäkerhetsrádet. Det görs många utredningar, men sen händer inget. trafiksäkerhetsarbetetâr nätverksorienterat.Fleraaktörer och intressenter Det nya än lst söker sina roller. Det finns samband mellan ansvaretför yrkestrafikoch trafiksäkerhet. Eåälâg; Lst bör inte ha någotsamordningsansvarför trafiksäkerheten.

5 Lânstrafikanlâggnlngar Politiker är bypolitikef och det märksi LTA. Pengarnaskafördelas rättvist,inte effektivt. för tungt. Detär intekloktatt W har sektoransvarför kollektivtrafik Ws synväger på väg. Om Banverketfick hela ansvaretför LTA-nâtet, skulle det verkligenblir en upprustning. Fördelningav resurserär för plottrig.

Sinova.

Managnnmrinnrulter

Bilagor 137

Prioriteringar mellan väg och järnvägar ska göras regionalt. Får man pengarna måsteman själv ta ansvar. Det är uppenbartatt omlst ska haansvaretför LTA-planen så måsteansvaret klargöras och utökas till att omfatta alla insatsersomgörs på det regionala statliga väg- och järnvägsnätet. Förslag: Länspotter nuvarande LTA + anslag av investeringskaraktär. Använd nuvarande LTA-beredningsgrupper för beredningenav fördelningen nya länspotterna. Se över riks- och länsvägsindelningen. Förbättra samordningen med järnvägsinvesteringarna.

6 Vad behöver länsstyrelserna bli bättre på Att ta fram argumentoch samhällsekonomiskabedömningar,t ex näringslivets vinster av jämvägsinvesteringar. Lyssna på kommunerna och inte skriva historiebokensjälv. Lst är bra pá utredningar, men dåligapå att följa upp. Lst har mycketpengar att göra utredningarför tar fram en massaambitiösa

trafikpolitiskaprogram, menfrågan är hur kraftfulltman kanagera. Lst skall vara stödjande projektledareoch inte byrákrater. Lst behöver lära sig mer om näringslivets förutsättningar. Lst är alldeles för mycket generalister. Lst skulle kunnata ett meraktivtgrepp omframtidsfrágoma.Driva pá,ta initiativ. Utvidga samarbetet med trafikverken. Utveckla lT-kompetens.

Sirxova.

Managzmtntzønxulrn

138 Bilagor SOU 1996: 142

"r : Bättreförmåga att prioritera. Högre kompetensoch resurseratt ta framplaneringsunderlagför alternativa inriktningsbeslut. Sika nyttjas regionalt. Länsrådsberedning på lst. SamspelKommuniken lst ökas. utvärderingar på trafikområdet.

7 Det viktigaste LÄRFT kan bidra med Att lstfår ett tydligt om detblir störreeller mindreär inte likaviktigt. ansvar väldigt olika.Varför finns det ingenstyrning och samordningavlst Sätt Lst agerar dem under luppendå och då, så att de inte drar iväg som landstingen. Ge underlagför att forma en lst-organisationsomklarar samordning. Hur hantera regional förankring av investeringarna en Fokusera pá planeringsprocessen.Andra regelverket. Borra i LTA-processen. Lägg pengari påsen och seöver formernaför mer samverkan. Kartläggvem sombeslutarom vad. Ett ansvarigt regionalttralikorgan måste tillskapas. Klargörande av rollerna i trafiksåkerhetsarbetet. och medelför LTA samt ökat intresseoch ökadförankring.Två Utökat ansvar nivåer räcker: nationell plan och länsplan.

BISLlo

min 5

wübâøv

Silxova.

Munagtmmt:mmm

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanhurgårdet U. 26.Ny kursi trañkpolitiken Bilagor.+ K. . - Samverkansmönsteri svenskforsknings- .En strategiför kunskapslyftochlivslångtlärande. . finansiering.U, U.

Fritid i förändring. 28.Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Omkönochfördelning fritidsresurser.av C. 1990-talet,U,

Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför 29.ForskningochPengar.U. . regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn ll kap, - en av Politikomrádenunderlupp.FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. . pelareinfor regeringskonferensen1996.UD. 3 .Attityderochlagstiftningi samverkan

Ettår medEU.Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter arbeteti EU.UD.av 32.Mössochmänniskor.Exempel bra Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och lT-användningblandbarnochungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsroll K. m.m. Batteriernaenladdadfråga.M. 34,Aktivarbetsmarknadspolitikexpertbilaga.+ A. . - Omjärnvägenstraftkledningm.m.K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför varvardag,C. DNA-register.Ju. .EU-mopedenÅlders-ochbehörighetskravför 36.Högskolai Malmö.U.

tvá-ochtrehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkani FN:sfamiljeår.S.

.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38,Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfränklimatdelegationen1995.

13.Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. Klimarrelateradforskning.M.

14 Budgetlag regeringensbefogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju. . finansmaktensomrâde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö.

.Unionfor bådeöstochväst.Politiska,rättsliga 42.Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament

ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav ochoffentligheti EU. UD.

utvidgning.UD. 43.Jämställdheteni EU.Spelregleroch .Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD.

utträdesrâtt,medborgarskapochmänskliga 44,Översynavskatteflyktslagen.

rättigheteri EU, UD. Reformeratförhandsbesked,Fi. 17,Bättretrafikmedväginfonnatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju.

l8. Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K.

eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar.Fö. individochlokalsanthälle.U.

.Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs 48.ShapingSustainableHomesin anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World.SwedishNationalReportfor Habitatll. N.

UD. 49.Reglerför handelmedel.N. 20.Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. Förbud allmänplats Ju. . motvapen m.m. U 5l. Grundläggandedragi arbetslöshetsförsäkenny 2 Reformochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.A, . verksamhetvid universitetochhögskolorefter 52.Precisering handelsändamáletav i detaljplan.M. 1993årsuniversitets-ochhögskolereform.U. 53, Kalkning sjöarochvattendrag.M.av 22.Inflytande riktigt Omeleversrätttill 54.Kooperativamöjligheteri storstadsomráden. inflytande,delaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden.A. 2b Kartläggningochanalys denoffentligasektornsav Påvägmotegenföretagande.A. . . upphandlingavvarorochtjänstermed 55.Vägar i Sverige.A. miljöpåverkan.N. - 56.Hälftenvorenog omkvinnorochmänpá - 24.FrånMaastrichttill Turin.Bakgrundochövriga 90-talersarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslagochdebattinför. 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi.

regeringskonferensen1996.UD. 58,Finansieringenavdetcivilaförsvaret.Fö. 25.Frånmassmediatill multimedia attdigitaliserasvensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrund, Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret utifrån . Enprincipdiskussion ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, EU96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenochförslag.Fö. 60.Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju. utvidgningenseffekter dengemensamma 88.Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken.UD. 89.Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch 6 ,Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration medelstoraföretagen.N. ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 90.Sammarthålletstudiestöd,U. UD. 91.Denprivatavårdensomfattningochframtida 62.EU,konsumenternaochmaten ersättningsformer översynavEn denationella - Förväntningarochverklighet.Jo. taxornaför läkareochsjukgymnaster.S. - 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92.IT i miljöarbetet.M. 64.FörsäkringskassanSverige Översynav 93.Nyyrkestrañklagstiftning,K. - Socialförsäkringensadministration. 94.Nationellteleadresskatalog.K. 6 ,AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik 95.Botniabanan,K. i Sverige.Jo. 96.Strukturförändringochbesparing. 66.Utvärderatpersonval.Ju. Enuppföljningavgenomfördaförändringar 67,Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. inomförsvarsmaktensledningsorganisation.Fö. Fi. 9l Effektivareförsvarsfastigheter folkbokföringsfrågor.Fi, , 68.Några Utvärderingavenrefonn.Fö. 69.Kompetensochkapital+ bilaga.N. 98,VemstyrförsvaretUtvärderingav 70.Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.N. effekterna LEMO-reformen.Fö. av 7l. Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäder 99.Avvecklingmedinlärning,Erfarenheterfrån ochlandsbygd.ln. LEMO-reformensavvecklingavpersonal.Fö. 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister,S. 100.Ettnyttsystemförskattebetalningar.DelA. 73.Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet, Ettnyttsystemförskattebetalningar.DelB. Volym1 Engranskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochbilagor.Fi. Volumel An Assessment.M. 10 .Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMs - - 74.SvenskKärnteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöverSKBsFUD-Program95, M. Volym2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspråksurbildningför föräldrar.U. - - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. l03.Miljöbalken. skärptEn ochsamordnad Volume2 Descriptions.M. miljölagstiftningför enhållbarutveckling. - 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och M. 76.EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer, 104.Konsumentskyddpåelmarknaden.C. formalia.Sammanfattningavettseminariumi 105.Attfrämjadonationertill universitet april 1996.UD. ochhögskolor.U. 77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EUochSverige frånKirunatill Malmö, - Sverige.Fi. Sammanfattningavfyraregionalamöten 78.Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering.N. 107.Unionutangränser konsekvenser.möjligheter, - 79.Översynavrevisionsreglerna.Fi. problem.Sammanfattningavettseminariumi 80.Viktigtmeddelande. november1995.UD, RadioochTV i KrisochKrig. Ku. 108.Konsumenternaochmiljön.C. 81.Skyddförsparandei sparkasseverksamhet.Fi. 109Frånåkerlottertill Paradis ettdelbetänkande . - 82.Enöversynavluft-sjö-ochspårrrañkens frånUtredningenomuniversitetsfastigheterm.m. tillsynsmyndighetenK. angåendeöverlåtelserochtomträttsupplátelserav 83.Allmäntpensionssparande. vissahögskolefastigheter.Fi. 84.Ekobrottsforskning.Ju, 110.InförettSvensktkulturnät IT ochframtiden - 85.EgonJönssonenkartläggningavlokalasam- inomkulturområdet.Ku. verkansprojektinomrehabiliteringsområdet.S.

Statens offentliga 1996 utredningar

Kronologisk förteckning

.Bevakadövergång.Åldersgränserför 137.Kommunalförbund

ungaupp ochgemensamnämnd

till 30är. C -

tvåformerför kommunalsamverkan.ln. 112.Integrering miljöhänsynav inomdenstatliga 138.Nybehörighetsregleringpahälso-ochsjukvardens

förvaltningen.M.

områdem.m. 113,Enallmänochaktivförsäkringvidsjukdomoch 139.Skattpáavfall.Fi.

rehabilitering.Del 1 och S. 140.KO:sbiträde enskilda.ln. ll4. Enkörkortsrefonn.K. l4l. Vårdavgiftervid rättspsykiatrisk

vård,m.m.

.Barnkonventionenochutlänningslagen. 142.Länsstyrelsernasiroll infrastrukturplaneringen.K. 116.Artikel6 i Europakonventionenochskatte-

utredningen.Fi. 117.ExpertrapponerfränSkatteväxlingskommitlén.Fi. 118.StationStockholmNord.K. ll9. Lättnadi dubbelbeskattningenavmindreföretags

inkomster.Fi. 120.Högskolani Malmö slutbetänkande.U.

.Spár,miljö ochstadsbildicentralaStockholm.K. 122.Kunskapssynochsamhällsnyttai hantverkscirklar

ochhantverksutövande.U. 123.iakttagelserochförslagefteromstruktureringenav

försvaretsledningochstöd.Fö. l24.Miljö förenhållbarhälsoutveckling.

Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.

Bilaga Miljörelateradehälsorisker. Bilaga Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetet.S.

125.Drogeri trafiken.Ju. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA ochDelB.

.Folkbildningensinstitutioner.U. 128.Skyddet kulturmiljön.av Enöversynav

kultunninneslagensbestämmelser byggnaderom ochkultunniljöer,prästgárdar,kyrkstäderoch ortnamn.Ku.

129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.ln. 130.Detväkulmrema.Rapporter KlausRichardav

Böhme,BoHuldt,Carl-EinarStálvantsamtKent Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.Fö.

13 Externvärdering hotav ochfömiága.Bilagormed

. underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande SOU1996:123.Fö.

132.Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reformens

metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial

till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.Fö. l33.Jämställdvärd.Olikavärd likavillkor. 134.Jämställdvard.Möteni värden ettur

tvärvetenskapligtperspektiv. 135.FibromyalgiochDuchennesmuskeldystrofr,

Kunskapslägeochbehov framtidaFoU.av 136.Effekter EU:sjordbrukspolitik.av Jo.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer,

formalia.Sammanfattningavettseminariumi Mössochmänniskor.Exempel bra

april 1996.76 lT-användningblandbarnochungdomar.32

EUochSverige- frånKirunatill Malmö.

Justitiedepartementet Sammanfattningfyra regionalaav möten

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister

Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register.35 -

problem.Sammanfattningavettseminariumi Elektroniskdokumenthantering.40

november1995. 107 Presumtionsregelniexpr0priationslagen.45

Förbudmotvapenpaallmänplatsm.m.50 Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66

Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier Ekobrottsforskning.84

eftermuckbostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87

försäkringar.18 Kameraövervakning.88

Statensmaritimaverksamhet.41 Drogeri trafiken.125

Finansieringen detav civilaförsvaret.58

Utrikesdepartementet Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret

ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför

övervägandenochförslag.86 regeringskonferettsett1996.4

Strukturförändring besparing.och Politikotnrádettunderlupp.FrågoromEU:sförsta

Enuppföljning genomfördaav förändringar pelareinför regeringskonferensen1996.5

inomförsvarsmaktensledningsorganisation.96 Ettår medEU.Svenskastatstjänstemäns

Effektivareförsvarsfastigheter erfarenheter arbetetav i EU. 6

Utvärderingavenreform.97 Avvitaltintresse.EU:sutrikesoch

VemstyrförsvaretUtvärderingav säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

effekternaavLEMO-reformen.98 Unionför badeöstochväst.Politiska,rättsliga

Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav

LEMO-reforrnensavvecklingavpersonal.99 utvidgning.15

iakttagelser förslagefteromstruktureringenoch av Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar

försvaretsledningochstöd.123 utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga

Detvâkulturerna.Rapporter KlausRichardav rättigheteri EU. 16

Böhme,BoHuldt,Carl-EinarStálvantsamtKent Sverige,EUochframtiden.EU 96-komtnitténs

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill bedömningarinför regeringskonferensen1996.19 UTFÖR:s

slutbetänkandeSOU1996:123.130 FranMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga

Externvärdering hotochförmåga.av Bilagormed EU-ländersförslagochdebattinför

underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande regeringskonferensett1996.24

SOU1996:123.131 Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament

Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reformens ochoffentligheti EU. 42

metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial Jämstâlldheteni EU. Spelregleroch

till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.132 verklighetsbilder,43

Europapolitikenskunskapsgrund. Socialdepartementet

Enprincipdiskussionutifrân

Sverigesmedverkani FN:sfamiljeár.37 EU 96-k0mmitténserfarenheter.59

Kooperativamöjligheteristorstadsomräden.54 Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch

FörsäkringskassanSverige Översynav utvidgningenseffekter dengemensamma -

Socialförsäkringensadministration.64 jordbrukspolitiken.60

Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration

- Allmäntpensionssparande.83 ochförhállattdetmellanstoraochsmastateri EU.

EgonJönsson- enkartläggning lokalaav 1611

samverkansprojektinomrehabiliteringsomrádet.85

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Denprivatavårdensomfattningochframtida Någrafolkbokföringsfrágor.68 ersättningsformerEnöversyn denationella- av Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti taxornaför läkareochsjukgymnaster.91 Sverige.77 Enallmänochaktivförsäkringvid sjukdomoch Översynavrevisionsreglerna.79 rehabilitering.Del l och 113 Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. 81 Barnkonventionenochutlänningslagen.115 Ett för skattebetalningar. nyttsystem DelA, Miljö förenhållbarhälsoutveckling. Ett för skattebetalningar. nyttsystem DelB. Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.124 Författningsförslag,författningskomnientarer Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 ochbilagor,100 Bilaga Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetetf Frånäkerlottertill Paradis ettdelbetänkande - 124 frånUtredningen universitetsfastigheter om m.m. Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA ochDelB. 126 angåendeöverlåtelserochtomträttsupplåtelser av Jämställdvård.Olikavård likavillkor.133 vissahögskolefastigheter.109 Jämställdvård.Möteni vårdenurett Artikel6 i Europakonventionenochskattetvärvetenskapligtperspektiv.134 utredningen.116 FibromyalgiochDuchennesniuskeldystroñ. ExpertrapporterfrånSkatteväxlingskotttmittén. 117 Kunskapslägeochbehov framtidaFoU.135av Lättnadidubbelbeskattningenmindreföretags av Nybehörighetsregleringhälso-ochsjukvårdens inkomster.119 områdem.m.138 Skattpåavfall.139 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m,141 Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet Dennyagymnasieskolanhurgårdet 1 Omjärnvägens trafikledningm.m.9 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. EU-mopeden.Åldersochbehörighetskravför 121 två-ochtrehjuligamotorfordon.11 Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. Bättretrafikmedväginfomiatik.17 1201 Ny kursi trafikpolitiken Bilagor,26+ Reformochförändring.Organisationochverksamhet Banverketsmyndighetsrollm.m.33 vid universitetochhögskolor efter1993års Enskildavägar.46 universitets-ochhögskolereform.21 Enöversyn luft-sjö-ochspártrañkensav inflytande riktigt Omeleversrätttill tillsynsmyndigheter. - 82 inflytande,delaktighetoch 22 ansvar. Ny yrkestrañklagstiftning.93 Enstrategiför kunskapslyft livslångtoch lärande.27 Nationellteleadresskatalog.94 Detforskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Botniabanan.95 l990-talet.28 Enkörkortsrefonn114 ForskningochPengar.29 StationStockholmNord.118 Högskolai Malmö.36 Spår,miljö ochstadsbildicentralaStockholm.121 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.142 individochlokalsamhälle.47 Värdeni folkhögskolevärlden.75 Finansdepartementet Sammanhålletstudiestöd.90 Kommunerochlandstingmedbetalnings- TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar.102 svårigheter.12 Att främjadonationertill universitet Budgetlag regeringens- befogenheterpå ochhögskolor.105 ftnansmaktensområde.14 Högskolani Malmö slutbetänkande.120 - Borgenärsbrotten översyn- en av kap. Kunskapssynochsamhällsnyttai hantverkscirklar brottsbalken.30 ochhantverksutövande.122 Översyn skatteflyktslagen.av Folkbildningensinstitutioner.127 Refonneratförhandsbesked.44 Pensionssarnordningför svenskari EU-tjänst.57 Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader.67

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Konsumentskyddelmarknaden.pá 104

Konsumenternaochmiljön,108 Offentligdjurskyddstillsyn.13

Bevakadövergång.Åldersgränser till EU, konsumenternaochmaten för ungaupp

30ár. 111 4Förväntningarochverklighet.62 AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik

Inrikesdepartementet i Sverige.65 Effekter EU:sjordbrukspolitik.136 Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch

landsbygd.71 Arbetsmarknadsdepartementet Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen,129

Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga.34 Kommunalförbundochgemensamnämnd-

+ Grundläggande tvâformerforkommunalsamverkan.137

dragi ennyarbetslöshetsförsäkringalternativochförslag.51 KOzsbiträde enskilda.140

Sverige,framtidenochmångfalden.55

Miljödepartementet Pavägmotegenföretagande.55 Vägar i Sverige.55 Batterierna- enladdadfråga,8

Hälften kvinnorochman Nationalstadsparker.38

vorenog om- 90-taletsarbetsmarknad.56 Rapportfrånklimatdelegationen1995.

Medicinskaundersökningari arbetslivet,63 Klimatrelateradforskning.39

Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan.52 Kulturdepartementet Kalkning sjöarochvattendragav 53

Fránmassmedia Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet.

till multimediaw

digitalisera television.25 Volym1 Engranskning.73 att svensk - Viktigt meddelande, SwedishNuclearRegulatoryActivities,

RadioochTV i KrisochKrig, 80 Volume1 An Assessment.- 73 Inför Svenskt Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet.

ett kulturnät lT ochframtideninomkulturomrádet.110 Volym2 AFaktaredogörelser.74

Skyddet kulturmiljön. SwedishNuclearRegulatoryActivities.

av Enöversynav

Volume2 Descriptions,74 kulturminneslagensbestämmelser byggnaderom -

kultunniljöer, lT i miljöarbetet.92 och prästgárdar,kyrkstäderoch

128 Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMS ortnamn. -

yttrandeöverSKBsFUD-Program95. 101

Näringsdepartementet Miljöbalken.Enskärptochsamordnad

miljölagstiftningför enhållbarutveckling. Kartläggningochanalys denoffentligasektornsav

Del 1och 103 upphandlingavvarorochtjänstermed

Integrering miljöhänsynav inomdenstatliga miljöpåverkan.23

förvaltningen.112 ShapingSustainableHomes anUrbanizing

World.SwedishNationalReportfor Habitat 4811. Reglerförhandelmedel.49

Kompetens kapital bilaga.och + 69

Samverkanmellanhögskolan näringslivet.och 70

Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch

ñnansiering.78

Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch

medelstoraföretagen.89

Civildepartementet

Fritid förändring.i

Omkönochfördelning fritidsresurscr.av 3

Forskningför vårvardag.10

Attityderochlagstiftningi samverkan

+ bilagedel,31

FRITZES

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX:08-20 50 21,TELEFON:08-69091go

ISBN 91-38-20385-5

ISSN 0375-250X