SOU 1994:1

Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken

Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Genom beslut den 2 februari 1993 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, att tillkalla en kommitté med uppgift att förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades fr.o.m. den 11 februari 1993 generaldirektör Jan Carling att vara ordförande i kommittén. Samma dag utågs t.f. generaldirektör Jan Engman, departements- sekreterare Monica Helander och professor Anders Klevmarken att vara ledamöter i kommittén. Engman entledigades den 30 juni.

Till experter utsågs fr.o.m. 1 mars 1993 direktör Anders Hultkvist, avdelningschef Inger Marklund och professor Adam Taube. Departe— mentssekreterare Per Olof Lingwall utsågs som expert fr.o.m. ] juli 1993. Till sekreterare i utredningen utsågs 1 mars 1993 statistikchef Jan Eklöf och avdelningsdirektör Barbro Loogna.

Kommittén, som har antagit namnet Genomförandekommittén, överlämnar härmed sitt slutbetänkande "Ändrad ansvarfördelning för den statliga statistiken". Uppdraget är därmed slutfört.

Ett särskilt yttrande har avlåmnats av ledamoten Anders Klevmarken.

Stockholm den 10 januari 1994

Jan Carling

/Jan Eklöf Barbro Loogna

,..r- "I WWW'W1 " v , *- | | | | . | .| |'. ' " ' ..|"' .- . . .'"' '. -||'.|V|. ' "_"", ,,,." " |',.'. ',. , ' -1" " ”lv-"f .) .'.. . " _ , , '. . . '- ' ".1"J| lng". ' -.'l|'.". . " "" "' ' G"" =.'|"|' ,,'|.|-"|. '.'..i' ' ' . £,l *. ' " i

, |,ZJ,'||' |"',_.£jb,=:'lpl:,+r',',| ,.,.: ": :," .,i' ,, ji. ,' :"iå',|,"_, .- ., . , ' .. - '. '.' Nå'n nå'n .'."; |||... WWW:” wie lti'i

" .. "f'f'""*"'," " f***-% Miit-. .'lm|.[.'*.”:||:",.| |iJ | | ", ',, | _' ' | .*zzz.".'.|.. ' ' ' ' _, .. ' "”.' ' na......».:..-..,..,...—..__..—_._...........; var-hit”.v-"'.....:1'.';.: ...... , "Q'-' . , .'r. .. '...';.|.'...|.'l tv:. '#':Q'Z'l'n' m.», jun,-5.5.» ,, _,,_._ ,,,, .,,,,,.,=._,,,,_ ,,,_,, ,_._,_,,,., . ,, ,|..',"..'" ..,l ',:. isigi'i...ul;1 rme- |:"? |. ww... lI.|| ll'.l',1',"""'"'='-"" "nt.-:a ,; ':.jfffll i'm ”f.v.t. ..,, "'|'. ,,,, :.: , ,, .. . ., " , . . ,. . ,.,,.,,-,,_,,..,.. n |'|'|*...r Ji."|.'|.1'f..-,...'r ,, ., *. L..;.,'f.',."_- .,','.,_|..,j..,,,,F.,,,j,,,,,.,.f,,,,m. ,'M, ”va,,” i,, 'i .' .r

. ' . nå'n—.:. .... ,,!" &ntumhoymf m annah... .:...I räl-nhumu. .|.| ' ull). , -.|*|,t;,5;f,g_.,.,,.|;|n *Ett *Anr-"n'li ,.,'.;||||. 'i'åy.'|'"äj.l':1;'P'J,l'ljJ,.'3m,f, ääähqj tuff,” -"'-'Jl" , ". ='"".i','.._,',.,', ,. " Ill.":l. M,.Ltiwi'U-GWIL ...?. ' . PW: 'lUi ':.'.|.'1'-:l ".' E.”:lmfp'i'l' t'.u.|.l..|'.*||i. '

""'"=:-""" || " . lön"-j1|.|:|-..l..,".'aklbugl|u-'l*||. W&W. ||?le 535|W||—*—'qm.ma. .' .'." ”åt .|.|::f|'. ”'"'"ä ' ...nu"... nu.: ': "n...... anammwiwuå: HT '

' , -' ...,. , ,,, ', gråa Li ?"de ... wwgkåh'a'mw...) hhi_.l't1|,-,*a,$zåedl wtl' Mumin!» ' __ ,, " ' ' ' "..mp ".:,' m,: "WL. Åitu|1.il|=|h,'"5r|i.l. "(län. H:- ”Maija Åman"; . '.. " '_',;".|,.', .." *..fyrl.,,.1;'ifi'*|| "',-;,- .... WQÅMÄ 121. i!'-". m.m.: ”känning-'till.f'i-uflid'filfHÄ Uli" lk'f'H' ' .' '. ,1 ' u:||"l|'l"."l "':'|—i|.|..' unraluwhåwutmhl' ..i.' Lima hållit]

,, i'l'äb "Lil' | l'.'l.AH' 'Ulql'fl'flf' ;: juh. fi' 'LJIÄ'QHI Uli, IIHF" (M'l || ,1.,||'.|' *, '." ' ”Å,] |, B..: ') 9,33"? ..”Ti".i!'l' H'l' ,Jiå hmhfråh åhh”. :.lpiiil ' ni:. ,'lmhlhg'rbjiut "mmm h||'.,,' .j ,_.,. ., .,,” ' .. , ' . _vlfmiälj—z' .hmgfå &? lå" "".' VIT. ...gah'qrnu', 94.1”?! .. ,,._",' ",',,'.r-' nätunmd'u'xb'nöwlhwim :l. .'.'*"::a|'5l.|- .:.ridmg ||"1.+.'....na.|-' .. , . ' ||," |. _ ». ,., '-_. . ' _| ||. |F'., ' _ ' | | , -.. ,..1_,,? " Agri-_l" hiv-Il” IH m,, L- . Audi-b.. '”. ' . .'|Z=*_:.. ' » ' ' 'x . ! | '", _, l,, lF' ' lli ' | "|"??? ". _ " . , ' :|:'=:'m'.'-' 'un' _ , '|" ,' " ' ' i...I ... ,, ,,_- , , (',-l,.ln rich. ., '.'. -'-- "r- , » . ”a_n... I |".in ' L' ' '" ' ' I'| ..' -" ' _,

Sammanfattning

1. Inledning 1.1 Kommitténs uppgifter 1.2 Tidigare utredningsarbete

1 . 3 Kommittéarbetet 1.4 Uppläggning av betänkandet

2 Nuvarande statlig statistik 2.1 Statistikens roll och användning 2.2 Statistikproduktion vid SCB 2.3 Översiktlig beskrivning av statistikverksamhet vid några andra myndigheter 2. 3. 1 Riksförsäkringsverket 2.3.2 Socialstyrelsen

3 Den officiella statistiken 3.1 Den officiell statistikens omfattning 3.2 Krav på den officiella statistiken 3.3 Den officiella statistikens tillgänglighet

3.3.1 Fysisk tillgänglighet 3.3.2 Prissättning på officiell statistik

4 Beställaransvaret för officiell statistik 4.1 Rollen som beställannyndighet 4.2 Kriterier för utläggning av beställaransvar från SCB 4.3 Förslag till beställarmyndigheter 4.4 Upphandling av statistiktjänster 4.4.1 Regler för upphandling 4.4.2 Skiss till avtalsutformning 4.5 Användning av dataunderlag för officiell statistik 4.6 Särskilda direktiv till beställarmyndigheter

5 SCB:s framtida förvaltningsuppgifter 5.1 Samordning och bevakning av systemet Sveriges officiella statistik 5.1.1 Publicering och dokumentation av SOS 5.1.2 Bevakning av innehåll, tillgänglighet och kvalitet 5.1.3 Allmän service till beställarmyndigheter 5.1.4 Förändringsbehov av sektorsövergripande karaktär 5.2 Information och statistikservice 5.2.1 Ett nationellt statistikbibliotek 5.2.2 Upplysningstjånst 5.2.3 Register- och arkivfrågor

17 17 19 21 22

23 24 26

29 29 3 1

35 37 38 39 39 40

43 43 45 47 52 52 53 56 57

59

60 61 63 63 64 65 65 66 67

5.3

5.4

5.5 5.6

6.1 6.2

6.3 6.4

7.1 7.2

8.1 8.2 8.3

8.4

9.2 9.3 9.4 9.5 9.6

Nationell statistiksamordning

5.3.1 Gemensamma nomenklaturer och statistiska standarder

5.3.2 Övrig nationell samordning Internationellt statistiskt samarbete 5.4.1 Nuvarande samarbetsrelationer 5.4.2 Utveckling och harmonisering av statistik 5.4.3 Reguljär rapportering till internationella organ Grundläggande metodutveckling

Ansvar för centrala databaser 5.6.1 Allmän behovsbild och tänkt struktur 5.6.2 Kommitténs överväganden 5.6.3 Förslag till innehåll i form av datamaterial 5.6.4 Överlåmnande av basmaterial till SCB 5.6.5 Tillgänglighet och teknisk servicenivå 5.6.6 Kostnader och kostnadsfördelning

SCB:s ansvar för anslagsfinansierad statistik mm Officiell statistik med SCB som beställaransvarig Analyser och prognoser avseende befolkning, arbetsmarknad och utbildning

Övriga anslagsfinansierade uppgifter Sammanfattning för SCB

SCB som uppdragsmyndighet Nuvarande uppdragsverksamhet Tänkbara framtida uppdragsprodukter

Förslag till kompletterande författningsreglering Förordning om den officiella statistiken Särskilda författningar avseende uppgiftslämnande Förordningar med instruktion för de nya beställar- myndigheterna

Instruktion för SCB

Väntade effekter av kommitténs förslag Statistikens kvalitet 9.1.1 Innehåll och objektivitet 9.1.2 Tillförlitlighet 9.1.3 Jåmförbarhet Tillgången på statistisk information Statistikkompetens och andra resurser Kostnadseffekter

Uppgiftslämnaraspekter

Uppföljning av reformen

Referenser

68

68 69 70 71 75 76 78 79 81 83 84 87 88 90

93 93 94

95 96

99 99 100

103 103 104

105 105

107 107 108 109 110 111 112 113 113 114

117

Särskilt yttrande av ledamoten Anders Klevmarken 119 Bilagor:

1 Kommittédirektiv 121 2 Produkter och statistiksystem vid SCB 127 3 Formulär för produktbeskrivning 141 4 Kontaktade myndigheter 145 5 Officiell statistik och beställaransvariga myndigheter 147 6 Skiss till avtal mellan beställare och producent 155 7 Exempel på internationellt statistiskt samarbete 161 8 Behov av data för vidarebearbetning 169

nimi-Q |; |

|:

|||- ||' ||

"äl-l Tf"

hifi

|

=."! .L'l' T' |

__.,|"'|| '.. .'j..' _. m:” || '|""'_""";':"ii '#ä'r-u'l-F'u ""'-"å "& 'N']]: '|.| .. . ." ' .. |J|| .. .'.'.|" ;-.|_|||._'.' '#'"i _,_.|.||.|"_ ' 1| '|_.':l|'|l"F gå??” * F rill"? |||"_'F||. _|. Hihi '%';! "5397." || | -|| '-'1i""' " ?”" r||'|l-'"'l -.'-' - "" ;l'H "”'. * EJ” '|..|. ||.|||I ll '|||l'l |f' | ||u|||l'='|'|; . 'n'.|' "" || |... I'." .. . ' "| . i'l' "'! - " '-w'..".l... .. ' |__ |."'u|.-l| | .'..' | .'u .:. ". '.||'|| || ".'."". :N'jt' '|.|? |”? |f£1$|'.|| "'_H'|||||..|_ "i'll"! ' .'. |.'l|||||"| ||: || |".'- .. 3|.T'|-';' bli"” ,-,.,",,..""-.. - |Em". . . .. . |... ....|.'. 'i' """"'"" .Wf' :.. |||-”' :. fr.. '.|. f'f'. . |"... '..i||'|-F,'.f ||-.. ni.: , ' | "' '||_.. '|' |-'.'| | |._. |. 'M -'f|"|' . |||| _ ||| | '..I '|'l"l;| ||||'||I 'full-rJ" || J|r||.| .|.|l.|.|- ||i|.| |||,'||| M:" | | | |." -'J -|-,' lu' || , | "|| '||' '_"'|' |||||":"'| ' .., " '|l'f'.'.u'.'-_' | |l|||.||'.|||| .|.|| | _! ”" ' RÅM?W|'L || Ih|'ä_fl||||"% . | | |'|"|.. '_'m |||." IL JI'L |”! T! %” |.| |"l'..||"'.||' ||I.|'||.,.'L||'"'.|'|',". "' ' ||.| |||.:|| |.'|.| __| | -|' ""l""i_| || -'"',"'|' .|. . '-|,.',._|'-_|'|' -',' "' '|_ . . || | * || ||3h||| ___'"FJ|| _l' || | J'|I_|i_||l"w lj || ||'. || | |: __| ää|| || '|bu||||||.. '|" (”Idi-||| ||| ||||| || |||||_;1..|._. '.-'|||||| |||:||| |_l..'_| ' ..|. __| || "|| |.|'|_| ||||_ |||? ”Efi SIMMMÅ || ||||.||. |'|'|| |.'LH || ||. 1 .||| |||| _ ||| q7|_ ... 1'_""'"" ' "!'"".-J|'l'|'| |I - || || ||||å|| !" '..'"|'|I |||—JAL ...-|| '|._ | || |l||||| || & ||||||||_.||_ .||||| | |-|L|Il|- |||. ,||,|, |. | "| _. ..|||| | ||

T _i- ..-' E- " II ?

Sammanfattning

Utredningsuppdraget innebär att förbereda ändringar i ansvarsför- delningen för den statliga statistiken. I kommittédirektiven (dir. 1993z9) sägs att kommittén mot bakgrund av principerna och förslagen i statistikpropositionen (1992/93: 101) skall:

"— föreslå vilken statistik som skall styras av sektorsmyndigheter och precisera omfattningen av sektorsansvaret samt bedöma konsekven- serna av ändrade ansvarsförhållanden,

- precisera omfattningen och inriktningen av de anslagsfinansierade centrala statistikdatabasema,

- klargöra Statistiska centralbyråns (SCB:s) informationsansvar för officiell statistik, samt

- föreslå eventuella regelförändringar för SCB:s verksamhet där sådana behövs för att anpassa verksamheten till de ändrade för- hållandena."

Enligt direktiven skall uppdraget bedrivas skyndsamt. Preliminära bedömningar, överväganden och förslag har presenterats i 2 delrapporter. I föreliggande slutbetänkande redovisas kommitténs samlade bedömningar och förslag. Betänkandet inleds med en kort genomgång av nuvarande statliga statistikproduktion och behovsbild.

Den officiella statistiken

Ett förslag till omfattning, krav och tillgänglighet på den framtida officiella statistiken presenteras. Härvid används begreppet "systemet Sveriges officiella statistik" (förkortat SOS) för hela produktionssystemet av officiell statistik och inte som ofta hittills gjorts enbart för publika— tionsserien.

Den officiella statistiken föreslås omfatta regelbundet producerad primärstatistik samt sådana statistiska sammanställningar och vid- arebearbetningar som utgör väsentliga underlag för samhällsplanering, forskning, allmän information och obligatorisk internationell rapporte- nng.

Preciseringen av vad som skall ingå i den officiella statistiken har gjorts så att minsta möjliga låsningar till viss produktion eller särskilda insatser erhålls. Beskrivningen av innehållet sker i form av 22 ämnesområden, där varje område är uppdelat i en eller flera delgrupper. Någon ytterligare precisering i termer av ingående variabler, redovisningsnivåer, frekvens etc görs inte. Detta överlämnas till respektive beställarmyndig- het att besluta om efter samråd med statistikens övriga användare. Utgångspunkten är nuvarande omfattning av statistiken såsom den presenteras i SCB:s produktbeskrivningar.

Kommittén föreslår att följande krav skall gälla för den officiella statistiken:

- En aktuell produktbeskrivning upprättas årligen för varje statistik- produkt och tillställs SCB. Ett förslag till hur denna normalt skall utformas har utarbetats av kommittén.

- All statistik skall dokumenteras och kvalitetsdeklareras. SCB utfärdar närmare föreskrifter och allmänna råd om hur detta skall ske.

- Då beställarmyndighet önskar göra större förändringar i officiell statistik skall detta redovisas i anslagsframställningen. Ändringar i statistikens innehåll och omfattning, t.ex. ändring av frekvens, redovisningsnivåer eller variabelinnehåll, skall anmälas till SCB.

För den officiella statistikens tillgänglighet föreslår kommittén att:

- statistiken skall göras tillgänglig så snart rättade och färdiggranska— de observationsregister är framställda. Detta kan ske i tryckt form eller via ADB-baserade medier. Publiceringen skall ske i serien Sveriges officiella statistik.

Gratisdistribution av all officiell statistik skall ske till universitets— och högskolebibliotek samt till alla länsbibliotek. En precisering av de principer som skall gälla för prissättning av officiell statistik har gjorts av kommittén. Framställningen av den officiella statistiken skall kostnadsmässi gt täckas via beställarmyndighetemas ordinarie budget och inte tas ut av respektive användare. Endast myndighetens direkta merkostnader (marginalkostnader) för att mångfaldiga/kopiera och distribuera officiell statistik och underlag för denna skall enligt kommit— téns uppfattning belasta användarna.

Beställaransvaret för officiell statistik

I kommittédirektiven sägs att: "Förändringarna förväntas enligt pro-

positionen leda till att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskas till ca 50 procent av den nuvarande verksamhetens volym". Med utgångs— punkt i SCB:s anslagsframställning för 1994/95 innebär detta att statistik till en anslagskostnad av ca 85 miljoner kronor läggs på beställaransvari- ga myndigheter utanför SCB.

Kommittén föreslår utläggning av beställaransvar för officiell statistik till 16 myndigheter. Detta är identiskt samma förslag som kommittén lämnade i Delrapport 2 till Finansdepartementet (den 29 oktober). Även de av kommittén preliminärt beräknade budgetbeloppen för att producera statistiken i fråga har angetts. Kommittén har inte funnit någon anledning att ompröva eller modifiera förslaget.

De föreslagna beställarmyndighetema är Brottsförebyggande rådet, Överstyrelsen för civil beredskap, Socialstyrelsen, Riksrevisionsverket, Boverket, Verket för högskoleservice, Skolverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Statens kulturråd, Statens invandrarverk, NUTEK, Statens naturvårdsverk och Kernikalieinspektionen. Därutöver föreslås 8 organ bli ansvariga för övrig statlig statistik som nu produceras vid SCB med anslagsfinansiering. Det totala beloppet för det utlagda beställaransvaret uppgår till närmare 90 miljoner kronor.

Kommittén föreslår att beställaransvaret för statistiken läggs ut per 1 juli 1994. Starka skäl talar enligt kommitténs mening för en samlad utläggning. På så sätt blir det möjligt att se och ta ställning till hela förslaget på en gång.

De myndigheter som föreslås bli beställaransvariga för officiell statistik ska kunna styra och kontrollera produktionen av den statistik de fått beställaransvaret för. Detta gäller oberoende av om myndigheten väljer att producera statistiken internt eller lägga ut produktionsansvaret till någon annan (SCB, annan myndighet eller servicebyrå).

l sektorsansvarig myndighets beställaransvar för officiell statistik ligger därför enligt kommitténs bedömning att ansvara för att statistiken:

- tas fram i enlighet med olika användares önskemål under beaktande av föreskrifter i lagar och förordningar, samt internationella överenskommelser. Detta innebär bl.a. att bestämma statistikens innehåll, form, frekvens och övriga produktionskrav,

— löpande utvecklas och anpassas/omprövas i enlighet med samhälls— behoven,

utformas så att uppgiftslämnandet så långt möjligt begränsas och förenklas,

- granskas och kvalitetskontrolleras före publicering, samt

— görs allmänt tillgänglig och att användare kan få upplysningar om statistiken i fråga.

Kommittén anser också att respektive beställaransvarig myndighet skall ha ansvaret för det internationella statistiska samarbetet inom sin sektor.

Kommittén har vidare ansett det vara av värde att något belysa hur ett avtal mellan beställarmyndighet och extern producent (statlig myndighet eller privat företag) kan utformas. Ett förslag till punkteri ett sådant avtal presenteras.

I Bilaga 5 listas omfattningen av den officiella statistiken och vilka myndigheter som har beställningsansvar för de olika ämnesområdena.

SCB:s framtida uppgifter

SCB föreslås i framtiden få tre separata roller som omfattar förvaltnings- uppgifter, ansvar för anslagsfinansierad statistik m.m. och uppdragsverk- samhet.

Kommittén föreslår att följande skall inkluderas i SCB:s framtida

förvaltningsuppgifter:

- samordning och bevakning av SOS, - information och statistikservice, - nationell statistiksamordning (standarder, nomenklaturfrågor, m.m.), - internationellt statistiksamarbete, - grundläggande metodutveckling, samt - ansvar för centrala databaser (databasservice).

Inom ramen för samordning och bevakning av SOS ansvarar SCB för att ge ut föreskrifter för och allmänna råd om hur beställarmyndighetema skall göra den officiella statistiken allmänt tillgänglig och publicera statistikresultaten i serien Sveriges officiella statistik. SCB skall också följa utvecklingen på den officiella statistikens område och bevaka att beställarmyndigheter tar ansvar för att tillgodose olika användarintressen.

SCB:s framtida uppgifter vad gäller Information och statistikservice bör enligt kommitténs uppfattning primärt omfatta ett nationellt statistik— bibliotek, arkiv och en allmän upplysningstjänst avseende den statliga statistiken. Den senare tjänsten skall i framtiden inriktas på att ge information om vilken statistik som finns, var den går att få tag på samt "snabba” svar på rena faktauppgifter.

SCB:s uppgifter inom ramen för nationell statistiksamordning omfattar ansvar för sådana nomenklaturfrågor och centrala standarder för klassifikationer och indelningar som griper över flera statistikområden.

Enligt kommitténs bedömning skall i SCB:s uppgifter avseende in- ternationellt statistiksamarbete ligga att samordna kontakterna mellan EG/EU och de olika beställaransvariga myndigheterna. Kommittén föreslår också att SCB normalt bör svara för den reguljära rapporteringen till olika internationella organ. Enligt kommitténs uppfattning torde det

vara såväl kostnadseffektivt som ur kvalitetssynpunkt motiverat att de reguljära dataleveransema normalt sköts av en enda organisation. Vidare föreslår kommittén att SCB får i uppdrag att särskilt utreda förut- sättningama för en kostnadseffektiv svensk reguljär rapportering till EG/EU, OECD och FN-organ.

En viktig framtida uppgift för SCB är att verka för att goda och kostnadseffektiva statistiska metoder och tekniker utnyttjas vid pro- duktionen av den statliga statistiken. Resultaten av SCB:s grundläggande metodarbete måste komma hela det statliga statistiksystemet till godo. SCB skall därför ha ett särskilt ansvar för att informera om resultaten från det statistiska metodarbetet.

Kommittén bedömer att den centrala databasservicen vid SCB skall omfatta ett begränsat antal rena statistikdatabaser (presentationsdatabaser) samt några centrala observationsregister och ett fåtal analysinstrument för modellering och simulering. Samtliga föreslagna databaser/register finns nu tillgängliga vid SCB i en eller annan form. Formerna för tillgänglig- heten behöver dock enligt kommitténs uppfattning avsevärt förbättras med hjälp av att nya distributionsformer tas fram och materialen dokumenteras på enhetliga sätt.

För att kunna hålla god service till olika användare i form av databastillgång krävs att en del material som beställannyndigheter framledes kommer att ha ansvaret för blir direkt tillgängliga för SCB. Kommittén föreslår att respektive beställaransvarig myndighet ansvarar för att det datamaterial som behövs för att SCB ska kunna tillgodose kravet på vidareanvändning av centrala databaser har ställts till SCB:s förfogande så snart de rättade och färdiggranskade observationsregistren som statistiken baseras på tagits fram.

Den centrala databasservicen vid SCB föreslås ingå som en integre- rad del av systemet Sveriges officiella statistik. Detta innebär att samma principer för prissättningen som föreslås för den officiella statistiken också skall tillämpas för databasservicen.

SCB föreslås få beställaransvaret för ett antal statistikområden, ansvaret för vissa myndighetsuppgifter vad avser analys och prognos- arbete samt för vissa andra funktioner som faller utanför ramen för statistikproduktionen eller förvaltningsuppgiftema kring SOS. Dessa uppgifter skall liksom tidigare anslagsfinansieras i sin helhet.

All officiell statistik som inte läggs ut på beställaransvariga sektors- myndigheter blir SCB beställaransvarig för. Det innebär att SCB:s ansvar i fortsättningen kommer att omfatta 8 hela statistikområden (arbets— marknad, befolkning, inkomster och inkomstfördelning, levnadsförhållan- den, medborgarinflytande, nationalräkenskaper, priser och konsumtion, transporter och kommunikationer) samt 6 områden där ansvaret delas upp mellan sektorsansvariga myndigheter och SCB. Principen är att SCB:s beställaransvar skall utformas på samma sätt för dessa områden som föreslagits för andra beställarmyndigheter.

l direktiven nämns att kommittén särskilt skall beakta hur arbetet med prognoser och analyser avseende arbetsmarknad och utbildning, samt demografiska analyser och prognoser skall styras och finansieras.

Delar av denna verksamhet, analyser och prognoser avseende befolkning och arbetsmarknad, föreslås även fortsättningsvis ligga kvar vid SCB. Detta motiveras främst av att SCB föreslås få beställaransvaret för den officiella statistiken inom såväl befolkningsområdet som för arbets- marknaden.

SCB utför också vissa andra fiinlaioner som inte faller direkt inom ramen för statistikproduktionen eller förvaltningsuppgiftema kring SOS. Till denna grupp uppgifter hör tätortsavgränsning, frågor kring utnyttjan— de av fjärranalys vid statistikproduktion och publicering i kartform, regionala indelningar samt samordning av regionalpolitikens statistikbe— hov. Kommittén anser att dessa uppgifter även fortsättningsvis bör ligga vid SCB. De skall därför inkluderas bland verkets myndighetsuppgifter. Vidare skall det ligga i myndighetsuppgiften att föra det Centrala Företags- och Arbetsställeregistret (CFAR).

SCB:s uppdragsverksamhet väntas öka såväl i volym som vad gäller andel av den totala omslutningen. Kommittén anser det viktigt att SCB erbjuder utbildning och konsultstöd till beställarmyndighetema.

Övriga frågor

Kommittén presenterar vissa förslag till ändrad/kompletterad författnings— reglering i syfte att ge riksdag och regering ett underlag för framtida ställningstagande till den rättsliga regleringen.

Enligt kommitténs bedömning krävs:

- nya stadganden och vissa ändringar i förordningen (1992: 1668) om den officiella statistiken med anledning av föreslagna ändringar i beställaransvaret för statlig statistik,

- ändringar i vissa särskilda författningar avseende uppgiftslämnande så att beställarmyndigheten inte låses till att utnyttja SCB som producent av statistiken i framtiden,

- ändringar i respektive beställarmyndighets instruktion, samt

- kompletteringar i SCB:s instruktion vad gäller tillgängligheten av den officiella statistiken och underlag för denna.

Kommittén har vidare i olika rättsliga frågor haft samråd med ut- redningen "Integritetsskydd för uppgifter i statlig statistik m.m." (dir. 1992: 1 10).

Väntade effekter av kommitténs förslag

Kommittén tar upp ett antal olika aspekter på den statliga statistiken som talar för respektive emot en ökad direkt användarstyming. Redovisningen tar sin utgångspunkt i målsättningarna såsom de preciserats i statistikpro- positionen (prop. 1992/931) och i kommittédirektiven (dir 1993:9). Olika frågeställningar i detta sammanhang diskuteras i Kapitel 9 under rubrikerna:

statistikens kvalitet, - tillgången på statistisk information, - statistikkompetens och andra resurser, - kostnadseffekter, samt uppgiftslämnareffekter.

Kommitténs samlade bedömning är att förslaget ger huvudanvändama ett ökat inflytande genom den ändrade ansvarsfördelningen. På så vis väntas statistikens innehåll och andra kvalitetsaspekter bättre kunna anpassas till de faktiska behoven. Kommittén markerar särskilt vikten av att för olika intressenter acceptabel noggrannhet upprätthålls i all officiell statistik. SCB ges därför i uppgift att löpande följa upp kvalitetsfrågorna.

Kommittén bedömer att tillgången på officiell statistik och dess

underlag kommer att förbättras genom de olika åtgärder som föreslås. Dessa omfattar:

- den officiella statistikens innehåll, form och tillgänglighet regleras i lag och förordning,

principen för prissättning av officiell statistik innebärande att endast de direkta merkostnadema skall belasta respektive användare, samt

- åtgärder för förbättrad databasservice via SCB och sektorsansvari- ga beställarmyndigheter.

För att motverka riskerna för övriga användare vad gäller tillgänglig- heten till den officiella statistiken föreslår kommittén vidare att SCB ges ett bevakningsansvar att följa upp statistikens innehåll och publicering.

Samtidigt noterar kommittén att ansvaret för övrig statlig statistik kommer att splittras på olika myndigheter. Kommittén föreslår därför att motsvarande regler som skall gälla för den officiella statistiken så långt möjligt också bör tillämpas för övrig statlig statistik.

Kommittén anser vidare att den spridning av det statistiska kunnandet som torde följa av förslaget har en gynnsam samhällsekonomisk effekt både genom att det ger bättre förutsättningar för en effektiv användning av statistiken och ökar förståelsen för statistikens villkor och möjligheter. På kort sikt kan påfrestningarna på SCB:s samlade statistikkompetens komma att öka. För den statliga statistikverksamheten i stort bör en ökad rörlighet bland statistiker dock vara av godo.

Förslaget innebär att SCB får en fortsatt viktig roll som statistikan- svarig, samtidigt som SCB:s förvaltningsuppgifter stärks. Kommittén bedömer efter kontakter med beställarmyndighetema att en stor del av själva produktionsarbetet åtminstone under en övergångstid, kommer att ligga kvar hos SCB varför de direkta effekterna för SCB:s produktion förväntas inträda successivt.

Förslaget förväntas också innebära en ökad kostnadspress med krav på att rationalisera och effektivisera produktionsprocessema. Detta följer av den ökade affärsmässigheten och möjligheterna till konkurrens som förslaget samlat innebär. Den på sikt väntat ökade statistikkompetensen bör också kunna leda till effektiviseringar inom den statliga statistikverk- samheten.

Kommitténs förslag skall utgå från att belastningen på uppgiftsläm— nama till den officiella statistiken inte ökar. Av denna anledning trycker kommittén på vikten av att kunna samutnyttja underlag som tas fram för produktion av officiell statistik. De sektorsmyndigheter som ges beställaransvar för statistiken får därmed bättre förutsättningar till en samordnad informationsförsörjning. Den totala datainsamlingsvolymen bör därmed kunna minska på några års sikt genom kommitténs förslag.

Den föreslagna reformen kan, tillsammans med tidigare beslut att decentralisera beställaransvaret, ses som en avsevärd förändring av relationer, spelregler och ansvar inom statistikområdet. Enligt kommit- téns bedömning måste reformen successivt följas upp vad avser såväl väntade som oväntade effekter. SCB har redan idag ansvar för att följa och bevaka utvecklingen avseende den officiella statistiken. Kommittén föreslår att SCB även fortsättningsvis får ett sådant uppdrag.

Som komplement till en löpande uppföljning via SCB och breda användarkontakter föreslår kommittén att en oberoende utvärdering av reformen planeras in. En sådan utvärdering bör dock vänta några år så att olika effekter hinner manifesteras. Enligt kommitténs preliminära bedömning torde det ta 4 - 5 år innan systemet med ett decentraliserat beställaransvar, och i övrigt förändrade spelregler, hunnit få genomslag för de olika samhällsområdena.

1 Inledning

1 . 1 Kommitténs uppgifter

Regeringen har i propositionen om den statliga statistikens finansiering och samordning (1992/931101) lagt fram förslag om en ny modell för ansvarsfördelning och finansiering av den statliga statistiken. Regeringens förslag har godkänts av riksdagen (bet. 1992/93zFiU7, rskr. 1992/931122). l beslutet slås det fast att: "syftet med att ändra ansvars- fördelningen och finansieringen av statistiken är att få till stånd bättre relevans i statistiken, ett ökat kostnadsmedvetande och större flexibilitet i statistikproduktionen. Detta skall åstadkommas genom att användarnas inflytande stärks såväl vad gäller den officiella statistiken som övrig statlig statistik".

Chefen för Finansdepartementet har tillsatt en kommitté med uppgift att förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken till följd av riksdagens beslut (direktiv 1993z9). I direktiven sägs att kommittén, mot bakgrund av principerna och förslagen i proposition 1992/931101 skall:

"- föreslå vilken statistik som skall styras av sektorsmyndigheter och precisera omfattningen av sektorsansvaret samt bedöma konsekvenserna av ändrade ansvarsförhållanden,

- precisera omfattningen och inriktningen av de anslagsfinansierade centrala statistikdatabasema,

- klargöra Statistiska centralbyråns (SCB:s) informationsansvar för officiell statistik, samt

- föreslå eventuella regelförändringar för SCB:s verksamhet där sådana behövs för att anpassa verksamheten till de ändrade förhållandena. "

Enligt direktiven skall en bred belysning av konsekvenserna göras vad avser ovanstående uppgifter. Av proposition 1992/93:101 framgår att:

"SCB även fortsättningsvis bör få ansvaret för sådan officiell statistik som griper över flera områden, inte har någon naturlig myndig- hetsanknytning eller där förtroendet påtagligt gagnas av att SCB har

ansvaret. All annan officiell statistik bör däremot fördelas på sektors- myndigheter. "

Den vid SCB nu med anslagsmedel producerade statistik som faller utanför kategorin officiell statistik bör enligt kommittédirektiven i framtiden helt uppdragsfinansieras. ,

De skisserade förändringama förväntas enligt propositionen leda till att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskas till ca 50 procent av den nuvarande verksamhetens volym.

Det slås vidare fast i direktiven att den officiella statistiken skall produceras regelbundet och göras tillgänglig för olika användare. God tillgänglighet till all officiell statistik skall prioriteras högt. SCB skall enligt direktiven ha ett särskilt ansvar för att god tillgänglighet och kvalitet upprätthålls.

Av direktiven kan utläsas att SCB:s framtida förvaltningsuppgifter bör omfatta följande funktioner:

- samordnande och granskande roll vad avser systemet Sveriges officiella statistik (SOS),

- nationell statistiksamordning och internationellt samarbete inom den statliga statistikens område,

- informations- och publiceringsverksamhet inom statistikområdet innefattande viss generell informationsservice, framställning av centrala skrifter samt biblioteks— och arkivservice, samt

- övergripande ansvar för grundläggande metodutveckling inom området statlig statistikproduktion.

I direktiven anges vidare att SCB bör ha ett särskilt ansvar, och erhålla anslagsmedel, för vissa centrala databaser. Kommittén har i uppgift att precisera vilka databaser och centrala register som bör ingå i denna uppgift, samt hur funktionen i stort skall utformas och finan- sieras.

Kommittén skall klarlägga budget- och tidsmässiga konsekvenser av förslagen till decentralisering av beställaransvaret, såväl för SCB som för andra myndigheter. Kommittén skall särskilt föreslå sådana regeländring- ar för SCB:s verksamhet som föranleds av den förändrade omfattningen och inriktningen av SCB:s olika funktioner och roller.

Direktiven är i sin helhet redovisade i Bilaga 1 till betänkandet.

1.2. Tidigare utredningsarbete

1979 års statistikutredning föreslog i sitt slutbetänkande "Framtida statlig statistik" (SOU 1983:74) att en enda myndighet även fortsättningsvis skulle ha ett samlat ansvar för den statliga statistikverksamheten. Samtidigt föreslogs att åtgärder vidtas för att de olika sektorerna i samhället skulle få ett större inflytande och ansvar för statistikpro- duktionen. Det ansågs därvid vara särskilt viktigt att statistikens kostnader inom ett område vägdes mot andra kostnader inom samma område och inte främst mot kostnader för annan statistik.

Förslag framfördes om en modell för styrning av statistiken som innebär att varje fackdepartement svarar för beredningen av SCB:s förslag till statistikproduktion inom det område som departementet har ansvar för. För att ytterligare öka användaranpassningen borde SCB:s och andra statistikproducenters arbetsgrupper med statistikanvändare ges ökad självständighet.

Den allmäninformativa statistiken föreslogs få en friare ställning i förhållande till statsmakterna. Detta ansåg man sig kunna uppnå genom att ge resurserna för denna typ av statistik mer i form av ramar än anslag för konkreta projekt.

Förslagen från 1979 års statistikutredning avseende en ny styrmodell för den statliga statistiken kom att ligga till grund för ett riksdagsbeslut (prop. 1984/85:100, bil 15, bet. 1984/85zFiU16, rskr. 1984/85z218) om ny beslutsordning anknuten till departementsindelningen. Den nya ordningen infördes fr.o.m. budgetåret 1985/86 och medförde också en ändring av SCB:s delprograrnindelning så att den närmare anknöts till departementens respektive ansvarsområden.

Beslutsmodellen medförde allmänt flera fördelar i form av ökat intresse för statistisk information och aktualisering av de olika departe- mentsområdenas statistikbehov i budgetprocessen. I en utvärdering som gjordes år 1988 framkom också vissa nackdelar med modellen, såsom bl.a. krångliga och tidsödande besluts- och informationsvägar inom regeringskansliet. Vidare visade det sig att de praktiska möjligheterna att väga statistik mot den verksamhet den skall betjäna var starkt begränsade, liksom möjligheterna till omprioriteringar mellan olika statistikområden. Samma sak konstaterade också Riksrevisionsverket (RRV) i en för- valtningsrevision avseende effektiviteten i den statliga statistikproduktio- nen som genomfördes år 1990. Det var dessa problem som gjorde det angeläget att överväga hur styrningen och samordningen av den statliga statistiken ytterligare skulle kunna förbättras.

En annan väsentlig orsak till att styrningen av statistiken behövde förändras var de förändringar som successivt vidtagits avseende styrningen av den offentliga sektorn, med ökad decentralisering av beslutsfattande via införandet av mål- och resultatstyming av verksam- heter. Detta innebär ökande krav och behov vad gäller tillgång till statistik i och med att myndigheterna getts en mera självständig roll när det gäller val av metoder och medel för genomförande av verksamheten.

1990 års statistikutredning (dir. l990:68) hade till huvuduppgift att pröva hur den statliga statistikverksamheten skulle kunna effektiviseras. En ytterligare effektivisering ansågs kunna uppnås genom att statistikens huvudanvändare skulle få en tydligare beställarroll. Statitiken borde så långt som möjligt finansieras direkt av beställama. Möjligheten att helt uppdragsfinansiera SCB:s verksamhet skulle också prövas.

Utredningen redovisade i maj 1992 sitt betänkande "Effektivare statistikstyming. Den statliga statistikens finansiering och samordning", (SOU 1992:48). I detta föreslogs att i princip all statlig statistik skall finansieras med anslag direkt till sektorsmyndigheter respektive via uppdrag. Remissinstansemas synpunkter på utredningens förslag var blandade. De flesta remissinstansema välkomnade ett ökat användarin- flytande men ett stort antal bedömde det orealistiskt att lägga ut beställaransvaret för så gott som all statlig statistik från SCB. SCB borde enligt flertalet remissinstanser även fortsättningsvis ha i uppgift att via anslagsfinansiering producera viss central statistik.

Under senare år har också ett stort antal statliga utredningar genomförts avseende den statliga statistikproduktionen inom vissa särskilda sektorer eller för vissa specifika frågeställningar. Som exempel på sådana utredningar kan nämnas livsmedelsstatistikutredningen, skolprojektet och statistikregelutredningen.

Livsmedelsstatistikredningen hade främst till uppgift att utreda det framtida statistikbehovet inom sin sektor, att överväga en mer samlad statistikproduktion för sektorn samt att föreslå vem som bör producera och bekosta statistiken. I utredningens slutbetänkande "Statistikbehovet inom livsmedelssektom - förslag till förändringar" (SOU 1991:99) presenterades två alternativa förslag för att öka användarnas inflytande över livsmedelsstatistiken. Beställaransvaret för sektorns statistik föreslogs ges till Statens jordbruksverk i sin egenskap av huvudanvändare av statistiken (ena alternativet) eller till Livsmedelsekonomiska sam- arbetsnämnden (LES) som är det samordnande organet på det livsme- delsekonomiska området (andra alternativet). Utredningen resulterade i att LES fr.o.m. 1 juli 1993 fått ansvaret för huvuddelen av statistiken inom området.

Skolprojektet resulterade i att Skolverket som ansvarig för skolsek- toms uppföljningssystem och huvudanvändare av skolstatisiken gavs beställaransvaret för SCB:s skolstatistik fr.o.m. budgetåret 1992/93 i enlighet med förslagen i rapporten "Ett resultatorienterat uppföljnings- sysstem för skolsektom" (Ds 1991:43).

Statistikregelutredningen lade i sitt betänkande "Förenklad statistik- reglering" (SOU 1990:43) fram ett förslag till avgränsning av den officiella statistiken i form av en lag om den officiella statistikens omfattning, innehåll och form. Huvudsyftet med detta arbete var att skapa rättsregler avseende uppgiftsplikt. Utredningen resulterade i att lagen (1992z889) om den officiella statistiken och förordningen (1992: 1668) om den officiella statistiken tillkommit.

1.3. Kommittéarbetet

Till ordförande för Genomförandekommittén utsågs den 11 februari 1992 generaldirektör J an Carling. Övriga ledamöter är departementssekreterare Monica Helander och professor Anders Klevmarken. T. f. generaldirektör Jan Engman ingick som ledamot fram till 30 juni. Till experter utsågs fr.o.m. den 1 mars 1993 direktör Anders Hultkvist, avdelningschef Inger Marklund och professor Adam Taube. Departementssekreterare Per Olof Lingwall utsågs som expert fr.o.m. den 1 juli 1993. Till sekreterare i utredningen fr.o.m. den 1 mars 1993 utsågs statistikchef Jan Eklöf och avdelningsdirektör Barbro Loogna.

Kommittén påbörjade utredningsarbetet i mars månad. En första sekretariatspromemoria (Delrapport 1) överlämnades till finansdeparte- mentet den 8 april. I denna PM redovisades en första genomgång av nuvarande statistikproduktion vid SCB och möjliga beställaransvariga myndigheter. Grupperingen av SCB:s statistik byggde helt på tidigare dokumentation (bl.a. underlagsmaterial från 1990 års statistikutredning) samt produktbeskrivningar och den genomgång av verksamheten som SCB redovisade inom ramen för Statistik-96 rapporterna (596).

Den 29 oktober överlämnades till finansdepartementet rapporten "Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken" (Delrapport 2). Syftet med den rapporten var att ge regeringen beslutsunderlag inför budgetarbetet för 1994/95. I delrapporten redovisade kommittén sitt förslag till anslagsfinansierad statistik för vilken sektorsansvariga be- ställarmyndigheter bör ha ansvaret, samt en analys av de budgetmässiga konsekvenserna av förslaget. Utöver rena budgetkalkyler presenterades också kommitténs allmänna bedömningar av vad som bör innefattas i beställaransvaret för officiell statistik. Dessutom redovisades ett förslag till omfattning, innehåll och krav på den framtida officiella statistiken.

I föreliggande rapport redovisar kommittén hela sitt utredningsarbete. I förhållande till Delrapport 2 har särskilt förslagen om SCB:s framtida förvaltningsuppgifter med inriktning på samordning och bevakning av systemet Sveriges officiella statistik, internationellt statistiskt samarbete, ansvar för centrala databaser m.m. ytterligare preciserats. Väntade effekter av kommitténs förslag till ändrad ansvarsfördelning belyses också i detta betänkande.

Kommittén har sammanlagt haft 14 sammanträden. Dessutom har möten med representanter för finans- och fackdepartementen genomförts. Separata möten med 26 tänkbara beställannyndigheter, samt några andra intressenter som bedömts väsentliga i detta sammanhang, har genomförts. Dessa finns dokumenterade i en särskild bilagevolym till Delrapport 2. Ett stort antal kontakter har under hand också förevarit med representan- ter för regeringskansliet.

Kommittén har fortlöpande hållit kontakt med utredningen "Integri- tetsskydd för uppgifter i statlig statistik m.m." (dir. 1992:110). Ett remissyttrande över utredningens delbetänkande "Statistik och integritet, del 1 - skydd för uppgifter till den statliga statistiken" (SOU 1993:83) har

avlämnats. Samråd har också ägt rum med Kapitalmarknadsstatistikutred- ningen (dir. l992:91).

Kommittén har vidare, i enlighet med sina direktiv, samrått med Svenska Kommunförbundet och med Landstingsförbundet.

På begäran av de fackliga organisationerna har kontakter ägt rum med Statstjänstemannaförbundet och SACO (respektive lokalavdelning vid SCB).

1.4. Uppläggning av betänkandet

Efter detta inledande kapitel följer ett kort avsnitt om statistikanvändning, samt en genomgång av nuvarande statistikverksamhet vid SCB och några andra myndigheter (Kapitel 2).

I Kapitel 3 redovisas kommitténs förslag till vilka områden och vilken statistik (i stora drag) som i framtiden bör ingå i systemet Sveriges officiella statistik (SOS). Omfattningen (mer i detalj) av den officiella statistiken redovisas i Bilaga 5.

Kommitténs förslag till vilken anslagfinansierad statistik som beställarmyndigheter bör ha ansvaret för behandlas i Kapitel 4. Aktuella regler för upphandling av statistiktjänster diskuteras kort. Vidare redovisas en skiss till avtalsutformning mellan beställare och producent. Kapitlet avslutas med kommitténs synpunkter på hur särskilda direktiv kan utformas till de sektorsansvariga beställarmyndighetema.

Kapitel 5 innehåller en redogörelse för kommitténs bedömningar och överväganden vad gäller SCB:s framtida förvaltningsuppgifter. Precise- ringar görs av innehållet i Samordning och bevakning av systemet Sveriges officiella statistik, Information och statistikservice, Nationell statistiksamordnin g, Intemationelltstatistiskt samarbete samt den Centrala databasverksamheten.

Kapitel 6 innehåller en beskrivning av SCB:s framtida ansvar för viss anslagsfinansierad statistik, analyser, prognoser m.m.

I Kapitel 7 behandlas SCB:s nuvarande uppdragsverksamhet och tänkbara framtida uppdragsaktiviteter.

Kapitel 8 innehåller kommitténs förslag till kompletterande för- fattningsreglering. Förslaget är enbart att se som en principskiss. Den detaljerade författningsregleringen kan inte läggas fram förrän In- tegritetsskyddsutredningen har kommit med sitt slutbetänkande.

l Kapitel 9 redovisas väntade effekter av kommitténs olika förslag och bedömningar av de olika framtida statistikfunktionema.

2. Nuvarande statlig statistik

I inledningen till Genomförandekommitténs direktiv (dir. 1993:9) sägs att: "en kommitté tillkallas med uppgift att förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken".

Begreppet statistik är inte entydigt definierat. Det används inte heller alltid på ett enhetligt sätt. Tvärt om har det olika innebörd i olika sammanhang. Åtskilliga diskussioner har förts beträffande vad som bör innefattas. Allmänt sett kan noteras att begreppet används i två olika, och inte direkt förenliga betydelser, nämligen för (i) kvantitativa samman- ställningar av observationer som kan hänföras till tillstånd och skeenden, (ii) vetenskap och metoder som används för framställningen av sådana kvantitativa sammanställningar som avses i (i) ovan. I utrednings- direktiven används också de båda sammansatta begreppen "officiell statistik" och "statlig statistik".

I enlighet med användningen av begreppet statistik i tidigare utredningar inom området: 1979 års utredning (SOU 1983:74), 1990 års statistikutredning (SOU 1992:48), statistikregelutredningen (SOU 1990:43) samt Integritetsskyddsutredningen (SOU 1993z83) avser Genomförandekommittén med begreppet statistik "numeriska samman- ställningar av elementära observationer som kan hänföras till händelser, flöden eller tillstånd". Med statistik avser vi även "data i statistikregister från vilka uttag kan göras".

Begreppen data, statistik och information används ibland som synonymer, ibland med olika betydelse. I denna utredning används data för primärobservationema som samlas in via en särskild undersökning eller från administrativa register för att framställa statistik. Det betyder att data står för obearbetade och ogranskade observationer. Information å andra sidan används i betydelsen statistik och andra underlag för en preciserad frågeställning eller ett visst användarbehov. Det innebär att begreppet information används för att avspegla användarnas värderingar och behov. Statistik utgör därmed en form av information, i fortsätt- ningen benämnd statistisk information.

Med statlig statistik avses statistik som tas fram av statlig organisa- tion, eller på uppdrag av sådan. Omfattningen i allmänna termer av den nuvarande officiella statistiken framgår av förordningen om den officiella statistiken. Denna utgör en delmängd av all statlig statistik.

Huvuddelen av den officiella statistiken framställs för närvarande av SCB. Omkring två tredjedelar av SCB:s verksamhet finansieras med ett särskilt statistikanslag. Resten täcks med intäkter av uppdragsverksam- heten. En del av denna finansieras i sin tur med anslag på statsbudgeten

till beställaransvariga myndigheter för officiell statistik och till departe- ment, kommittéer och myndigheter som köper särskilda statistiktjänster av SCB. Antalet andra myndigheter som framställer officiell statistik enligt hittills gällande definition (SFS l992:1668) är högst begränsat. I huvudsak är det enbart Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen som svarar för produktion av officiell statistik av någon nämnvärd om- fattning'.

En del av den statistik som idag produceras vid SCB faller utanför begreppet officiell statistik. Sådan statistik produceras också av många andra statliga myndigheter. Delar av denna övriga statistik kan karaktäri- seras som driftstatistik, medan annan har en mera bred användning också utanför respektive myndighet. Den del av SCB:s produktion som faller utanför den officiella statistiken skall enli gt kommittédirektiven uppdrags- finansieras i framtiden.

Det finns också underlag för statistik och analysverksamhet i form av databaser och register vid SCB. Enligt direktiven skall kommittén ta ställning till i vad mån några av dessa i framtiden bör finansieras via anslag och göras tillgängliga för olika användare.

I nästa avsnitt görs ett försök till strukturering av olika användarbe- hov och användningssituationer vad gäller statlig statistik. l Avsnit 2.2 presenteras några allmänna, mera grundläggande, drag i den statliga statistikproduktionen och speciella aspekter av verksamheten vid SCB. Produktionsprocessen vid SCB redovisas i ytterligare detalj i Bilaga 2. Syftet med denna genomgång är att belysa och illustrera vissa centrala moment och processer i arbetet att ta fram statistik. Kapitlet avslutas med en redovisning av statistikproduktion vid Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen.

2.1. Statistikens roll och användning

Olika behov av statlig statistik utreddes brett av 1979 års statistikutred- ning. Vidare har SCB i samband med arbetet på Statistik 96 redovisat aktuella användarbehov och prioriteringar för respektive statistikprogram. Ett 30-tal programråd och särskilda referensgrupper finns inrättade av SCB för styrning och diskussioner om statistikens innehåll och form. Den externa representationen i samarbetsgruppema domineras för närvarande

' Viss statistik inom denna grupp framställs också av Centrala studiestödsnämn- den. Vidare är Luftfartsverket och Statens järnvägar ansvariga för viss officiell statistik som produceras internt. Dessutom svarar Riksbanken för en omfattande statistikframställning (betalningsbalansstatistik mm) som de facto är att betrakta som jämställd med Sveriges officiella statistik, se SOU 1993:107.

av tunga instrumentella2 användare.

Någon särskild behovskartläggning har inte ingått i Genomförande- kommitténs uppgift. Nedanstående genomgång är därför främst att se som en allmän strukturering av olika användarbehov och krav.

Den statliga statistiken tas fram och presenteras för att tillfredställa hela samhällets behov. Statistikens användare finns bland statliga myndigheter, kommuner, organisationer, näringsliv och andra marknad- sorgan, utbildningsvåsende och forskning, liksom hos allmänheten direkt eller via massmedia. ] produktbeskrivningama redovisas respektive produkts användare, dock i en ofta något stereotyp form. Ett komplette- rande sätt att närma sig behovssidan kan vara att titta på och definiera olika användningssituationer. Med ett sådant angreppssätt kan en första uppdelning på instrumentell eller operationell och mera allmänt in- formativ användning görs.

När det gäller användning av instrumentell karaktär kan följande grupper räknas upp3:

- avtalsreglering, kontaktssammanhang och förhandlingsarbete, - planering4 och beslutsfattande på nationell nivå, t.ex. Långtidsut- redningama och arbete med nationalbudgeten, - planering4 och beslutsfattande på sektorsnivå relaterad till olika planeringsornråden, t.ex. hälsa, transporter, utbildning, - reform- och förändringsarbete på skilda nivåer och inom olika sektorer, - planeringf, resursfördelning och beslutsfattande på regional och kommunal nivå, - konjunktur och strukturanalys inom näringslivet,

- marknadsorienterade aktiviteter, samt - systematisk utvärdering av samhällsfunktioner (nya såväl som mera etablerade verksamheter och program).

Behoven vad avser form och innehåll för statistiken varierar från användning till användning. Olika användare prioriterar skilda aspekter av statistiken såsom innehåll, detaljrikedom, mät- och publicerings- frekvens, snabbhet i publicering, lättillgänglighet, precision, förekomst av förklarande kommentarer, publiceringsmedia, m.m. Dessa utgör alla kvalitetsaspekter som producenten måste ta ställning till och väga mot varandra vid utformningen av produktionssystemen.

2 Med instrumentell användning avses sådana tillämpningar där statistiken i fråga används direkt för någon operativ funktion. Huvuddelen av dessa användare är centrala myndigheter samt regionala och kommunala organ. Vissa organisationer inom näringslivet förekommer dock även som användare i denna kategori (arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, banker, större företag, m.m.). 3 Denna lista utgör endast en kort exemplifiering. " Begreppet planering används här i en vid bemärkelse och inkluderar även reguljär uppföljning av verksamheterna.

Det är viktigt att notera att statistiken inte enbart används inom den offentliga sektorn utan också för näringsliv, organisationer, opinions- bildning och allmän information. Statistiken spelar en väsentlig roll som underlag för kritisk granskning av samhället. Massmedia utgör en viktig kanal för att förmedla statistisk information till olika opinionsgrupper och direkt till en intresserad allmänhet. Utbildningsväsendet i stort utgör en annan viktig kanal för bred spridning av statistik, liksom för att ge en allmän förståelse av hur olika statistiska uppgifter och sammanställningar kan användas.

Utöver de ovan nämnda operationella behoven har också forskningen behov av omfattande och detaljerat statistiskt underlag. Dessa behov är oftast svårare att förutsäga och planera till innehåll och form än vad fallet är med mera regelbundet återkommande inforrnationskrav. Forskningen är dock, i jämförelse med andra användare, mera betjänt av primärdata på objektnivå än av aggregerade sammanställningar, se Bilaga 8.

Även internationella organisationer och andra länder efterfrågar svensk statistik. Inom bl.a. EG/EU-arbetet spelar statistiken en allt mera intrumentell roll i samband med fastställandet av avgifter och vid till- ämpningen av olika bidragssystem.

2.2. Statistikproduktion vid SCB

Produktionen av statistik vid SCB är indelad i program och produkter. Utvecklingen av statistikprogram skall ses som en inriktning mot alltmera användarorienterad verksamhet. Vidare görs en indelning från finan- sieringssidan mellan anslagsverksamhet och uppdragsverksamhet. Den totala omslutningen vid SCB uppgick budgetåret 1992/93 till ca 700 miljoner kronor. Närmare 30 procent är finansierad på annat sätt än direkt via anslag. Antalet anställda uppgår till drygt 1200 räknat i årspersoner. Av dessa har omkring 45 procent akademisk utbildning i statistik, ADB eller angränsande ämnen. Utöver renodlad statistikpro- duktion och informationsverksamhet kring denna, upprätthåller SCB också vissa myndighetsuppgifter med anknytning till den statliga statistiken och handhavande av basregister.

De olika statistikproduktema kan i princip indelas i primära5 och sammansatta produkter6 (statistiksystem). Indelningen är något godtyck- lig eftersom ytterst få primära produkter är helt fristående. Den tjänar emellertid syftet att illustrera olika typer av processer och beroenden i

___—__

5 Detta begrepp syftar på statistisk undersökning vars resultat redovisas friståen- de, t.ex. i forrn av ett statistiskt meddelande. 6 Avser statistik som bygger på att data från flera (primära) produkter kom- bineras för att erhålla en mera samlad statistisk beskrivning av ett samhällsom- råde eller fenomen.

statistikproduktionen.

Från produktionssidan kan en trappa av verksamhetsnivåer för att tillfredställa olika användarönskemål tänkas. Trappstegen kan ses som uttryck för successivt stigande krav och ambitioner i arbetet. På det nedersta trappsteget finns ett ISO-tal primära statistikprodukter. Envar av dessa beskriver en mer eller mindre isolerad del av samhället (eller ett samhällsfenomen). Resultatredovisning sker traditionellt i form av Statistiska Meddelanden (SM) och "Blå Böcker". På nästa trappsteg finns temapublikationer och presentationsdatabaser där uppgifter från ett antal näraliggande produkter redovisas i samlad form. Redan på denna nivå ställs krav på enhetligheti begrepp, definitioner och produktionsmetoder för att meningsfulla jämförelser skall kunna uppnås.

Steget ovanför (i ambitionshänseende) karakteriseras av samman— hållna beskrivningsmodeller över (en del av) samhället. Här är am— bitionen inte enbart att i efterhand ställa samman resultat från olika produkter, utan behovet av samordning har även präglat datainsamling och bearbetning av sifferunderlagen. Exempel på denna nivå utgör nationalräkenskaper, energibalanser och undersökningen om levnads- förhållanden (ULF).

Nästa trappsteg inkluderar analytiskt orienterade mått och modeller. Exempel här är nyckeltalsredovisningar avseende kommunala området samt näringslivet, produktivitetsberäkningar för näringslivet m.m. och risktalskalkyler inom t.ex. hälsosektorn. Högst upp på trappan kan för- klaringsmodeller (kausalt orienterade modeller) av olika slag placeras, dvs system som kan utnyttjas för att besvara frågor av typ "vad händer om". Ett exempel på SCB.arbete på denna nivå är fördelningsmodellpro— jektet. Begreppet informationstrappa illustreras i figuren på nästa sida.

INFORMATION SBEHOVSTRAPPAN

Allmänt sett kan konstateras att användarnas krav på de statistiska material som efterfrågas långt ifrån alltid kan uppfyllas med hjälp av uppgifter som tas fram på det lägsta trappsteget, se Avsnitt 2.1.

Produktionsprocessen kan studeras i mera detalj genom att utgå från en indelning i de tre stegen: Indatasystem, Bearbetningsskedet och Presentation/publicering av resultat. En genomgång utgående från denna indelning görs i SCB—rapporten "Samband mellan SCB:s statistikpro- dukter m.m." (R&D Report 1991:17). I skissen nedan listas några punkter och aspekter som torde vara särskilt väsentliga att beakta i den fortsatta diskussionen av beställaransvar och produktion av officiell statistik.

: INDATASIDAN . _ . BEARBETNING PUBLICERING'å

0 Externa register o Kombination av data till o Gemensamma

0. SCB—register integrerade produkter publikationer

o Enhetlig intervjuarkår o Komb. av data för skattning o Databaser o Samordnade undersökningar o Komb. av data för kontroll/ o Integrerade bes

o Urvalssamordning validering /analysmodeller

o Begreppssamordning o Återanvändning av data o Distribution av och klassificeringssystem halvfabrikat o Produktionsstöd

Till denna uppställning kan också läggas lagring, dokumentation och liknande aktiviteter för att underlätta återanvändning av primäruppgifter.

Totalt 212 reguljära statistikprodukter och delprodukter finns redovisade i Bilaga 4 till Delrapport 2. Dessa utgör den volymmässigt helt dominerande delen av SCB:s statistikproduktion. Statistikpro- duktionens resultat redovisas i ungefär 700 publikationer årligen. Dessutom görs uppgifter tillgängliga för vidarebearbetning i ett antal databaser.

Ytterligare information om produktionsprocessen och statistikpro- duktema/systemen vid SCB framgår av Bilaga 2 till detta betänkande.

2.3. Översiktlig beskrivning av statistikverk- samhet vid några andra myndigheter

Så gott som alla statliga myndigheter producerar statistik i enlighet med den definition av detta begrepp som introducerades ovan. Produktionen av statistik utgör oftast en integrerad del av myndighetens verksamhet. Syftet är att ta fram kvantitativa uppgifter som behövs för att planera, styra, följa upp och utvärdera verksamheten i fråga. Denna form av statistik som kommer till för interna syften och oftast inte görs allmänt tillgänglig, brukar benämnas driftstatistik. I det följande behandlas sådana sammanställningar inte särskilt. Det bör dock noteras att viss driftstatistik också kan ha ett mera allmänt intresse t.ex. som underlag för att ta fram annan statlig statistik, inklusive viss officiell statistik.

I det följande illustreras statistikproduktion vid två statliga myndig- heter. Dessa är Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen. De ansvarar idag för produktion inom ramen för Sveriges officiella statistik. Båda myndigheterna har upprättat särskilda funktioner för statistikarbetet. Syftet med detta avsnitt är att kort visa på likheter och skillnader mellan statistikverksamheten vid SCB och vid sektorsmyndigheter.

2.3.1. Riksförsäkringsverket

Ett av de större politikområden för vilket statistikansvaret sedan länge ligger utanför SCB gäller socialförsäkringen. Riksförsäkringsverket (RFV) är statistikmyndighet. Verket producerar och publicerar själv statistiken, vilken ingår i Sveriges officiella statistik. Socialförsäkringen omfattar fyra huvudgrupper: ekonomiskt stöd till barnfamiljer (med åtta förmånsslag), erättning vid sjukdom och handi- kappp (med tio förmånsslag), ersättning vid ålderdom m.m. (med sex

förmånsslag), samt annan utbetalning (med fyra förmånsslag).

Socialförsäkringssektoms utgifter för 1993 (prognos) belöper sig till 296 miljarder kronor.

Socialförsäkringsstatistiken produceras i allt väsentligt genom be- arbetningar i de administrativa registren. Uppskattningsvis 90 procent av all statistik inom området produceras på detta sätt. Resterande 10 procent produceras genom särskilda uppgiftinsamlingar från de allmänna försäkringskassorna. Detta senare gäller olika vårdersättnin gar, nybevil j 3- de förtidspensioner samt försäkringskassans köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. Endast i ett fall finns en mera omfattande uppgiftsinsamling utanför social försäkringsadministrationen. Denna avser sjuklöneaviseringen från arbetsgivare, dvs uppgifter om sjukfrånvaro upp t.o.m. 14 dagar. Denna uppgiftsinsamling beslutades i samband med införandet av sjuklöneperiod den 1 januari 1992.

RFV har ansvar för uppföljning och utvärdering inom socialförsäk- ringen. Tillgången till relevanta statistikuppgifter är av central betydelse för möjligheterna att följa och analysera olika delar av socialförsäkringen och dess administration. Statistik inom socialförsäkringsområdet krävs bl.a. för:

- analys av försäkringen, - utvärdering av reformer, - prognoser i sakanslagen (de olika förmånsslagen), samt - uppföljning av verksamheten.

Statistikens användare spänner över hela samhällsfältet: regering och riksdag, statliga myndigheter, kommuner och landsting, forskning, arbetsmarknadens parter, politiska partier, massmedia, allmänheten, ambassader, utländska myndigheter och internationella organisationer.

En betydande del av administrationens (försäkringskassomas) behov

av mycket enkel handläggningsstatistik tillgodoses genom framtagande av driftstatistik också denna sker helt från de administrativa registren.

Inom RFV finns en statistikenhet, som är organisatoriskt inplacerad i utvärderingsavdelningen. Inom enheten arbetar ca 15 personer (årsbasis) med statistikframställning. Vid RFV:s ADB-avdelning arbetar vidare ca 8 personer (årsbasis) med systemutveckling. De direkta kostnaderna för statistikverksamheten, dvs personal- och publiceringskostnader utgör mellan en och två procent av RFV:s förvaltningskostnader. Utöver kostnader för den centrala ADB—anläggningen, där det är vanskligt att försöka skatta statistikverksamhetens andel, tillkommer behov av god ADB-utrustning och avancerade programvaror för samtliga medarbetare inom statistikenheten. Den nödvändiga utbildningsbakgrunden för statistikmedarbetare utgörs av högskoleutbildning inom systemvetenskap och statistik. Uppgifterna är inriktade på utveckling och förvaltning av statistksystem samt på analys av statistiken.

Statistik redovisas i följande RFV-publikationer eller liknande:

- statistiska rapporter (utges intermittent), - statistikinfonnation (kort sammanfattande information som ges ut intermittent),

- anslagsframställningen,

- socialförsäkringsstatistik Fakta. Översiktlig årspublikaton (utkommer 8-9 månader efter redovisningsperioden) med samman— fattande uppgifter. Denna utges även på engelska, - socialförsäkring (inom SOS) som utkommer vartannat år knappt två år efter redovisningsperioden, samt - SESAM. Detta är en tabelldatabas inlagd i den centrala datorn i Sundsvall och som kan nås via det centrala datanätet av alla försäkringskassor och lokalkontor.

Publikationerna distribueras gratis till bibliotek, departement, myndigheter, landsting, organisationer, massmedia, företag, kommuner med flera.

Socialförsäkringsstatistik publiceras även i andra publikationer t.ex. försäkringskassomas årsredovisningar, SCB:s statistikpublikationer och i Arbetslivsfakta (som ges ut i samarbete med Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsfonden och Socialstyrelsen), se ovan.

Förutom färdigbearbetade uppgifter i form av statistik efterfrågas också data för vidarebearbetning. Det är oftast forskare, andra myndig- heter, offentliga utredningar eller försäkringskassor som önskar göra egna bearbetningar av grunddata från socialförsäkringen. Dessa data kan lämnas ut i avidentifierad form efter särskild prövning, eller med datainspektionens tillstånd, även med personidentifikation.

2.3.2. Socialstyrelsen

Socialstyrlesen (808) är sedan länge ansvarig för viss statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet. Verksamheten är främst inriktad på registerhantering, klassifikationsarbete, kvalitetsstudier av de egna registren samt analys och sammanställning av statistik. När det gäller klassifikationsarbetet ansvarar Socialstyrelsen för sjukdomsklassifikatio- nema.

Inom Socialstyrelsen är denna statistisk- och registerverksamhet förlagd till en särskild enhet, Epidemiologiskt centrum (EpC). Antalet personer som arbetar med dessa frågor uppgår till ca. 30. Det över- gripande målet för EpC är att på nationell nivå följa, analysera och rapportera om utbredning och utveckling av befolkningens hälsa, sociala situation och riskfaktorer för sjukdomar och sociala problem. EpC skall förse allmänheten, forskare, riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och andra organisationer med kunskapsunderlag inom

områdena folkhälsa och sociala förhållanden, hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Registerverksamheten vid EpC omfattar flera nationella sjukdoms- register, d.v.s. cancerregistret, cancer—miljöregistret 1960-70, medicinska födelseregistret, missbildningsregistret, register över steriliseringar, register över verkställda aborter och slutenvårdsregistret. Syftet med dessa register är främst att tillhandahålla faktaunderlag för forskning, utvärdering, planering och statistik för allmän samhällsinformation. Cancerregistret och missbildningsregistret avses även fungera som larm- och övervakningssystem. Cancer-miljöregistret syftar särskilt till att ge underlag för att undersöka samband mellan förekomst av cancer och miljöfaktorer under en längre uppföljningsperiod.

Cancerregistret startade 1958. Uppgiftsskyldighet föreligger för alla läkare och patologer som diagnostiserar nya fall av cancer, inklusive sådana som upptäcks vid obduktion. Uppgifterna lämnas på blankett eller ADB-medium till närmast regionalt tumörregister (ett i varje sjukvårds- region). Där granskas, kodas, och dataregistreras uppgifterna och vidarebefordras sedan årligen till Socialstyrelsen. Efter ytterligare kontroll och rättning sammanförs uppgifterna till ett årsbestånd. Detta sambearbetas sedan med SCB:s dödsorsaksregister för inhämtning av uppgifter om död i cancer, dödsdatum samt underliggande och bidragan- de dödsorsak.

Cancer—miliöregistret har skapats genom en matchning mellan folk- och bostadsräkningen 1960 och cancerregistret 1971-89. Registret omfattar således personer i cancerregistret 1971-89 som återfunnits i folk- och bostadsräkningen 1960 och 1970.

Till medicinska födelseregistret insamlas uppgifter om graviditeter som lett till förlossning, förlossningar och de nyfödda barnen från landets samtliga förlossningskliniker. En ADB-kopia av journalen inom mödra- och förlossningsvården inskickas till Socialstyrelsen. Uppgifterna dataregistreras och sammanförs efter kontroll och rättning till ett årsbestånd, som redovisas i statistisk form. Uppgifter finns fr.o.m. 1973.

Till missbildningsregistret insamlas uppgifter på särskilda rapportblad om barn med vissa missbildningar från samtliga kliniker i landet som behandlat missbildade barn. Uppgifter finns fr.o.m. 1965.

Till registret över steriliseringar insamlas på särskilda blanketter uppgifter om samtliga verkställda steriliseringar i landet från sjukhus, öppenvårdsenheter samt enskilda läkare. Uppgifter finns fr.o.m. 1976.

Till registret över verkställda aborter insamlas på särskilda blanketter uppgifter om samtliga verkställda legala aborter från främst kvinnoklini- ker och kirurgkliniker. Uppgifter finns fr.o.m. 1975.

När det gäller slutenvårdsregistret kan rutinerna för insamling av data variera mellan olika sjukvårdshuvudmän. Vanligt är dock att rapportblanketter skickas från kliniker och sjukhus till respektive landstings centrala förvaltning. Uppgifterna rättas och sammanställs där, varefter de skickas till Socialstyrelsen, som kontrollerar och samlar uppgifterna i ett register omfattande hela riket.

Statistik som bygger på data från flera av registren (medicinska

födelseregistret, registret över steriliseringar samt registret över verkställda aborter) publiceras årligen i serien Sveriges officiella statistik (Statistiska meddelanden, SMzHS). Uppgifter från cancerregistret om antalet nya cancerfall publiceras i Cancer Incidence in Sweden som utkommer årligen. Uppgifter från missbildningsregistret publiceras årligen i rapporten Det svenska missbildningsregistrets verksamhet. Någon regelbunden publicering från slutenvårdsregistret har inte skett under den senaste tioårsperioden. Tidigare publicerades slutenvårdsstatis- tiki serierna "Socialstyrelsen redovisar" och i "Statistiska meddelanden".

Specialuttag från registren görs i stor omfattning till utredare, forskare, journalister och representanter från företag och andra organisa- tioner. Under 1992/93 gjordes totalt ca 240 större beställningar från registren.

Sedan 1987 har Socialstyrelsen också vart tredje år redovth den nationella Folkhälsorapporten för riksdag och regering. Syftet med denna rapport är att ge en helhetsbild av hälsoutvecklingen och av faktorer som är av betydelse för folkhälsans utveckling.

Inom socialtjänstområdet är statistikverksamheten mest inriktad på analys och sammanställning av befintlig statistik. I samarbete med SCB utarbetar Socialstyrelsen en Årsrapport för socialtjänsten som analyserar utvecklingen av socialtjänstens verksamhet utifrån tillgängliga statistikkäl- lor. I samarbete med Svenska Kommunförbundet och SCB publicerar Socialstyrelsen rapporten Jämförelsetal för socialtjänsten som utkommer varje år. Den redovisar i tabeller och text s.k. strategiska jämförelsetal som uttrycker kvalitet och kostnader för barnomsorg, individ- och familjeomsorg samt äldre- och handikappomsorg.

Socialstyrelsen har också i uppdrag av regeringen att utvidga folk— hälsorapporteringen till att även omfatta en uppföljning av hur sociala förhållanden utvecklas i Sverige. En första rapport om de sociala förhållandena utkommer under våren 1994.

Kontakterna med statistikens användare är väl utbyggda inom Socialstyrelsen. Kanalerna är många, allt från formella organ för statistikfrågor som Socialsektoms statistikdelegation (SSD) och SCB:s programråd till det dagliga projektarbetet med kontakter med hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Socialstyrelsens expertgrupper och vetenskapliga råd är en annan viktig kanal till statistikanvändare vid universiet och högskolor m.m.

' »»Mmmwwuwnf, . '

må. %éwtm MWMM'WW dimman imiumnmu mam- r.. mount, ut. gun Im aut—wu mum— Utllk'ld. hav |'._'..': |mmi|m|mmarm||w |HWFM£1WW|3MM|M man MEM-7 iiMW|mwrmw |||/iman mamma—im mimmi—|| WWW" .m|wi.1mg|mmw WMLTMMMBMMW wit»: ww animati- 'i'i' Wim-W räiamammmmmnuMMWWamm |||mmaamm, immmm W&WWMMW 'mmmihm mai-| |||» .W|i||n||| muaibuwi |||-|||. anwa han WWW MW 'Mfmiw' man gumman |||—. Wngwimm—mew näta. Mämmm» write-|E?- MWM'W MW' Munin-MW! ee: I.;ilbllli .flunu'u' Hurra—mh ri it:—m ..r|.| .. I,-" ".' ita,-frit. ..','|l'.'.'21|,-,--, -|.' ””*de '=' ,, . ,qul QMWIW ftw m diamanten-Wiki m.m- wwwins mim). um mimi. &me mammmm wwwins |||-.nu mmuwm .*ti' 'WeMilHl-Hm www-=

maM.MW-ummm* _ Mimi,»;M'I -wmvnwrm ...-...man». talesman-1 nea den hemmåt |||-mma bem återfunnen I _.ul

mami—iw Mmmmwm mmhmamä: BMMHWM MJWM:MM1MWIM.WWJ

. dmääudiullmwmmdk' wifi—mm mvi'wIWIMJ—WMM I . MJ» 'uh ?r .raminumww7mn Hihiåhmla ummntllmat

Jmf M'MMWWWMHWWW ana-' hmmm! .Mms Wätli-zmr ”WW wlwl'äanW-ÖNWW WPW' ”mtb-FIM?

' eWanmulrum HIN-'i: TMM imhmwmw

|||-Ti! Filicbiiumwfmmn kmlidmtimfihummmhrqu

' mma-ww» Mmm—mm immevmimaun |||

www am.-| imiw mamma....wm ma'mmmtumwwmmmamimwmI

'g'.» ' -'. = .iultnuurliämivhdmmgaiqu mata—WW? »:tnbmummim Wii Marima

. hiv »MIIMMMuw-im mmm WWsw

Uni-||; 'uib' hm wil-||| Wikidata-| .-1 |. | 'uam- Miriam. C—ppmwmt'mtrefar mensam lin-|...- Mmm,.Il-lur Fimr- || mm '|'.r|'_|

'i'!” waäiifiewhw vaikuttaa ..är”. .|—|| I'l'nf'l'ltriw' 'p-* I|”|||-».Irnlm'ti|.|r.||:..|9»_|r uppgrävt 'I'FLIUWIIH'IEI verkställa-iii lic.-,.'l'.|| |i- ,."!'.' |. ML. hännt-LvluL-ikhiu— ker rtil'Ik'WWMivltIg—Å Waa'M'l'fH-li'." k-Hm'. hifi.

När nu; gäller iittwävwslwqmrwn lim" mi.-I.» ||| l-I'n"..l.n.'|%|t'|r!l|lmg, u' tinar va'ium- mdlm |||!an Qilin Mir-Illu- "JM-.- .'..nluft fu duett nu itprcfwblmkt'w skickas men Hiram _ h menu-| ulf |» hyn-kuva lindning; mani.-mrs inning. JDM-illum Wait nam-sann där. "|me 'de Wettin-Inu Summum-dima .men ”man m- m:!" itprqitfnim ;" ministär MMMWM, (H&M..

TMWktlseM' malm på alm. inte flera. "nu man'-lunta median-ih

3. Den officiella statistiken

Ett huvudsyfte med reformeringen av den statliga statistikproduktionen är att öka incitamenten för omprövning av statistikproduktionens omfattning och innehåll. Genom att ge olika myndigheter beställaransva- ret för den statliga statistiken syftar man till en prövning av relevansen och kvaliteten gentemot de ändamål som statistiken är avsedd för. En myndighet skall ha viss möjlighet att öka eller minska statistikpro- duktionen och därmed ta ställning till åtgärdens inverkan på annan verksamhet.

Lagen (1992:889) om den officiella statistiken begränsar dock myndigheternas handlingsfrihet då den föreskriver att viss uppräknad statistik skall produceras. I lagen anges att:

"Qå'iciell statistik är sådan statistik för samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar. "

För den officiella statistiken gäller enligt lagen att den ska vara:

"- objektiv och allmänt tillgänglig, - framställd och offentliggjord med beaktande av skyddet för enskilda."

Konsekvensen av att en viss statistik benämns officiell blir därmed att:

- den skall produceras, den skall finansieras via beställarmyndighetens ordinarie budget, - uppgiftsskyldigheti vissa fall kan föreskrivas, samt - det finns krav på att statistiken görs tillgänglig och publiceras.

Detta i sin tur innebär att användare ska kunna räkna med god tillgänglighet och regelbundenhet i presentation. Det förutsätts att statistiken i fråga är producerad med hjälp av god statistisk teori och praxis. Det kan noteras att begreppet Sveriges officiella statistik (SOS) mer eller mindre informellt har används som beteckning på en publika- tionsserie under en följd av år. Statistik som publicerats under denna beteckning har av många betraktats som kvalitetsstämplad och särskilt viktig. Detta synsätt har bl.a. präglat bibliotekens förvårvs- och

klassifikationsprinciper inom statistikområdet. Publikationer inom SOS- serien hålls normalt saudade i biblioteken. Någon författningsreglering eller klara regler om vad som ska ingå i publikationsserien har emellertid inte funnits förrän lagen om den officiella statistiken tillkom 1992.

I det följande används begreppet "systemet Sveriges offficiella statistik" (förkortat SOS). Det står för hela produktionssystemet av officiell statistik och inte enbart för publikationsserien.

Uppgiftsskyldighet och uppgiftsskydd preciseras i lagen om den officiella statistiken. Tvångsmedel och ansvar anges vidare för fall då någon bryter mot uppgiftsskyldigheten eller skyddet för insamlade uppgifter.

De i lagen om den officiella statistiken angivna kriterierna för vad som är officiell statistik ger ingen entydig vägledning för vilka produkter som skall ingå i den officiella statistiken. Endast begreppet internationell rapportering går att operationellt precisera vid en viss tidpunkt och endast för den del där det finns klara överenskommelser på mellanstatlig nivå. Övriga kriterier kan med en vid tolkning fås att inkludera | princip all statlig statistik som idag produceras. Det nuvarande innehållet och omfattningen av officiell statistik anges i grova termer i förordningen (1992: 1668) om den officiella statistiken. Förordningen som utkom 1992- 12-17 har ändrats en gång med anledning av att Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden (LES) inkluderades bland myndigheter med be- ställaransvar för officiell statistik.

Genomförandekommittén skall enligt sina direktiv precisera ytterligare hur gränsen mellan officiell och övrig statlig statistik skall dras, samt vid behov föreslå ändringar eller specificeringar i bilagan till statistikförordningen avseende omfattningen av officiell statistik på berörda områden.

Enligt kommitténs bedömning bör preciseringen av vad som ingår i den officiella statistiken göras så att minsta möjliga låsningar till viss produktion eller särskilda resursinsatser erhålls. Innehållet bör i stället så långt som möjligt anges på så sätt att det klargörs för vilka områden som det kommer att finnas statistisk information. Det är viktigt att olika användare kan få uppgifter om vilka samhällsområden som finns belysta och vad man kan räkna med kommer att finnas tillgängligt också framledes.

Hur stort beslutsutrymmet för omprioriteringar blir inom respektive beställarmyndighet beror på den detaljeringsnivå med vilken statistikpro- duktema specificeras i statistikförordningen. En mycket detaljrik

7 Detta är en mycket omfattande verksamhet som idag bedrivs på ett flertal ställen vid SCB liksom vid många sektorsansvariga myndigheter. Arbetet är i mångt och mycket osamordnat vilket medför att inkonsistenser ibland uppstår för Sverigei internationella sammanställningar. Data redovisas nu till internationella och utländska organ med hjälp av högst varierande tekniskt stöd. Endast en liten del sker än så länge med utnyttjande av modern kommunikationsteknik (EDIFACT m.m.).

specificering av vad som är officiell statistik skulle i hög grad inskränka på myndigheternas möjligheter att ompröva statistikproduktionen, eller åtminstone innebära att en betydande procedur via anslagsframställning och regleringsbrev måste genomföras varje gång en förändring planeras. Kommittén har därför valt att föreslå en relativt övergripande be- skrivningsnivå för innehållet i den officiella statistiken. Någon precisering i termer av ingående variabler, redovisningsnivåer, frekvens, etc. görs därför inte. Detta överlämnas till den aktuella beställarmyndigheten att besluta efter samråd med statistikens övriga användare.

Principerna för den officiella statistikens innehåll enligt kommitténs bedömningar anges nedan. Det bör noteras att dessa regler skall gälla för all officiell statistik även sådan för vilken beställaransvaret redan ligger på sektormyndighet.

3.1. Den officiella statistikens omfattning

Den officiella statistiken skall omfatta regelbundet producerad primärsta- tistik samt sådana statistiska sammanställningar och vidarebearbet- ningar som utgör väsentligt underlag för samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapportering. Med primärstatistik avses resultat av statistiska undersökningar baserade på särskild datainsamling eller utnyttjande av data från administrativa källor. Statistiska sammanställningar avser vidarebearbetningar av resultat från statistiska undersökningar.

I Bilaga 5 listas officiell statistik. En genomgång av beställaransvari- ga myndigheter för respektive del görs i kapitel 4. Den officiella statistiken är indelad i 22 ämnesområden. Varje ämnesområde är uppdelat i en eller flera delgrupper. Dessa grupper är angivna i termer av statistiska beskrivningar av samhällsområden och -fenomen. Redovis- ningen bygger i väsentliga hänseenden på nuvarande gruppering av den officiella statistiken. Förslag till utformningen av listan har under arbetets gång löpande diskuterats med representanter för regeringskansliet, sektorsansvariga myndigheter och statliga utredningar som arbetar med angränsande frågor. Det förtjänar noteras att huvuddelen av statistikom- rådena är att betrakta som sektorsorienterade. Några är dock mer eller mindre sektorsövergripande. Området levnadsförhållanden utgör en speciell form av integrerade beskrivningar av individer och hushåll baserad på centrala indikatorer.

Inte all statistik som används för internationell rapportering är inkluderad i kommitténs förslag till framtida officiell statistik. Enligt statistikpropositionen (prop. 1992/93:101) bör i första hand avses obligatorisk internationell rapportering. Mycket av den regelbundna rapporteringen sker på frivillig basis. Vid kommitténs bedömning har därför bl.a. överenskommelser inom EES-avtalet varit styrande.

Ett antal preciseringar har gjorts för att förtydliga omfattningen av

den officiella statistiken. Vidare har några produkter lagts till och några som tidigare funnits med i bilagan till statistikförordningen har nu strukits. Detta har gjorts i syfte att uppnå en så stor enhetlighet som möjligt mellan olika samhällssektorer. Strävan är att så långt som möjligt direkt knyta den officiella statistikens omfattning till de i lagtexten preciserade användningsområdena. Den i bilagan angivna statistiken föreslås ingå och redovisas i enhetlig form i en publikationsserie betecknad Sveriges officiella statistik (SOS). Frågan om beställaransvar tas upp i Kapitel 4. Bilaga 5, med innehåll och bestållarmyndigheter för officiell statistik, föreslås bli införd i förordningen (1992: 1668) om den officiella statistiken.

Behoven av statistik förändras ständigt. Varje beställarmyndighet måste vara lyhörd för ändringar i önskemålen inom sitt område. SCB skall ha ett samlat ansvar för att bevaka sådana behov som spänner över flera områden, eller i övrigt riskerar att falla mellan flera stolar. Samtidigt noterar kommittén att myndighetsstrukturen snabbt förändras inom flera samhällssektorer. Dessa två aspekter tillsammans motiverar att listan över innehåll i och beställaransvar för officiell statistik ständigt hålls levande och blir föremål för löpande omprövning.

Respektive beställarmyndighet skall alltså efter samråd med statistikens övriga användare ta ställning till precisering av variabelmäng- den inom respektive statistikområde och produkt. För att mera i detalj kunna ange vad som skall ingå i den officiella statistiken kan en sådan precisering bygga på en indelning i bgtvariabler som utgör underlag för uppdelning i redovisningsgrupper (regionalt, kön, näringsgren, etc.) och i resultatvariabler (antal, värde, volym, genomsnitt, etc.).

Precisering behöver också göras vad avser hur ofta, d.v.s. med vilken frekvens, som statistiska resultat ska mätas, produceras och presenteras. All officiell statistik ska vara regelbundet återkommande. Frekvensen eller periodiciteten kan delas in i intermittent (lägre frekvens än årligen) och löpande statistik (årlig, kvartalsvis, månadsvis m.m.). När det gäller frekvensen är det flera aspekter som kommer in (referen— speriod, mätfrekvens och publiceringsfrekvens).

3.2. Krav på den officiella statistiken

För varje statistikprodukt som ingår i Sveriges officiella statistik skall en aktuell produktbeskrivning finnas upprättad av beställaransvarig myndighet. Denna föreslås normalt utformas enligt blanketten i Bilaga 3. För vissa produkter som baseras på olika produktionssystem eller är internt heterogena till sin karaktär, bör särskild produktbeskrivning upprättas för respektive delprodukt. Produktbeskrivningen utgör en del av SOS. Produktbeskrivningar för sådan statistik som myndigheten har beställaransvaret för skall tillställas Statistiska centralbyrån (SCB) i augusti varje år. SCB skall tillse att produktbeskrivningama blir

upprättade på ett enhetligt sätt och finns allmänt tillgängliga.

Den officiella statistiken skall alltid dokumenteras och kvalitets- deklareras. SCB utfärdar föreskrifter och allmänna råd för hur detta skall ske. Beställaransvarig myndighet skall ta fram och redovisa en publice- ringsplan för den officiella statistik man ansvarar för. I denna anges tidpunkter för publicering av respektive statistik. Publiceringsplaner för all officiell statistik skall sammanställas och göras allmänt tillgängliga före respektive kalenderårs ingång. SCB ansvarar för denna del av in- formationen avseende SOS.

Då beställaransvarig myndighet önskar göra stora förändringar av officiell statistik skall detta redovisas i anslagsframställningen. Ändringar i statistikens innehåll och omfattning, t.ex. ändring av frekvens, redovisningsnivåer eller variabelinnehåll, skall anmälas till SCB. Detta görs via produktbeskrivningama och eventuellt kompletterande under- lagsmaterial. För ändringar som direkt påverkar användarnas möjligheter att nyttiggöra sig statistiken skall kontakter med respektive användare ha tagits i förväg och finnas dokumenterade.

SCB skall följa utvecklingen på den officiella statistikens område och bevaka att beställarmyndigheter tar ansvar för att tillgodose olika användarintressen. SCB har härvid att särskilt beakta allmänintresset av statistiken i fråga. SCB skall vidare till regeringen rapportera för— hållanden som kan inverka menligt eller äventyra syftet och användningen av den officiella statistiken. SCB skall särskilt följa förändringar i statistikens frekvens, kvalitet och tillgängliga redovisningsnivåer, inklusive uppdelning på kön i förekommande fall.

3.3. Den officiella statistikens tillgänglighet 3.3.1 Fysisk tillgänglighet

Den officiella statistiken skall göras tillgänglig så snart den är pro- ducerad. Den skall publiceras i serien Sveriges officiella statistik. Respektive sektorsansvarig myndighet med beställaransvar ansvarar för att så sker. SCB meddelar eventuella föreskrifter för serien SOS. Denna serie kan jämföras med serien Statens Offentliga Utredningar (SOU). Formkraven bör på motsvarande sätt som för SOU begränsas till en enhetlig logotype, att en systematisk förteckning över tidigare rapporter är inkluderad m.m. Respektive beställarmyndighet är själv ansvarig utgivare för sina publikationer i serien och kan i övrigt profilera sina delar. Myndighet kan publicera även annan statistik i serien SOS än den som ingår i minimiomfattningen för den officiella statistiken enligt ovan. Kommittén anser det positivt om beställarmyndighetema som komplement till primärredovisningen av de statistiska resultaten också tar fram mer kommenterade och resonerande publikationer där statistiken sätts in i ett

större sammanhang. Publicering inom ramen för SOS ska dock inte innehålla några värderingar eller omdömen utan begränsas till kommenta- rer som direkt kan härledas ur statistiken i fråga.

SCB:s granskning av publiceringen bör begränsas till att löpande i efterhand bevaka huruvida de olika beställarmyndighetema lever upp till kraven vad avser innehåll, tillgänglighet, enhetlighet och dokumentation på den officiella statistiken.

Statistiken kan göras tillgängligi tryckt form eller via ADB-baserade medier så snart den är producerad. Statistiken skall göras så lättillgänglig som möjligt för alla intresserade användare. Allmänintressets krav måste i detta sammanhang särskilt beaktas. Publikationer skall sammanställas på ett sådant sätt att dess innehåll kan tillgodogöras även av en bredare allmänhet och inte enbart experter inom området.

Den officiella statistiken skall göras tillgänglig på ett sådant sätt att den också kan distribueras via allmänna bibliotek. Modern ADB—teknik kan utnyttjas för distribution av officiell statistik under förutsättning att utnyttjade media uppfyller kraven på tillgänglighet för att statistiken i fråga skall kunna tas om hand via Länsbiblioteken i likhet med de tryckta publikationerna.

Inom ramen för gällande sekretess— och integritetsskyddslagstiftning skall officiell statistik såväl i form av observationsregister som i mera bearbetad form göras tillgänglig för enskild användare. Beställarmyndig- heten har ej möjlighet att motsätta sig utlämnande av officiell statistik eller underlag därför. Prissättningen för denna service behandlas i nästa avsnitt.

Samlingspublikationema Statistisk årsbok och Allmän månadsstatistik skall ingå i SOS. SCB ansvarar för att dessa båda centrala skrifter tas fram.

3.3.2. Prissättning på officiell statistik

Framställningen av den officiella statistiken skall finansieras via beställarmyndighetens ordinarie budget. Det innebär att följande moment kostnadsmässi gt ska täckas:

— utvecklingsarbetet och löpande anpassning till förändrade villkor för den reguljära statistiken inom området,

- hela produktionsprocessen från framtagning av undersökningsplan till framställning av resultattabeller och produktion av tryckfärdigt original till primära resultatpublikationer,

- tryckning av gratisupplagan av primärpublikationer respektive till- handahållande till gratismottagare av motsvarande information i databasforrn då denna senare distributionsform bedöms mera adekvat,

- framtagning av användarkommentarer till statistiken och upp- lysningstjänst för att kunna ge kompletterande information och förklaringar till statistikens användare,

- dokumentation av statistiken och primäruppgiftema i fråga, samt

- arkivering av primäruppgifter (inkl. leverans av material till Riksarkivet) och datamaterial som kan användas för vidarebearbet— ning samt leverans till SCB:s databasservice för sådana material som berörs av detta, se Avsnitt 5.6.

Följande ska enligt kommitténs bedömning vara allmänt tillgängligt inom ramen för Sveriges officiella statistik. Det är att betrakta som statistisk infrastruktur och bör därmed utgöra en fri nyttighet:

all officiell statistik på universitets-, högskole— och länsbibliotek (detta innebär, inklusive pliktleveranser enligt särskild lagstiftning, att knappt 70 gratisexemplar måste produceras av varje publikation respektive ADB-lagrat statistikmaterial inom 8088), samt

upplysningar avseende statistiken direkt från beställarmyndigheten.

Kostnader för produktion av primärstatistiken i fråga skall enligt ovan ej tas ut av respektive användare av den officiella statistiken. Endast myndighetens direkta merkostnader9 (marginalkostnader) för att mångfaldiga/kopiera och distribuera officiell statistik skall enligt kommit- téns uppfattning belasta användarna. Det innebär att följande material skall göras tillgängligt för enbart de marginella produktionskostnaderna:

- primära resultatpublikationer där den officiella statistiken görs tillgänglig (tryckta volymer respektive ADB-baserade material enligt ovan), samt

- uttag ur databaser och register som utgör underlag för den officiella statistiken. Detta gäller såväl material från den centrala databasserv- cien vid SCB (se Avsnitt 5.6) som uttag från databaser förda vid respektive sektoransvan'g beställarmyndighet.

De ovan föreslagna principerna för prissättning av officiell statistik utgör en ytterligare precisering av reglerna och viss begränsning av vilka kostnader som får inkluderas när underlag för den officiella statistiken görs tillgängliga för vidareanvändning. Preciseringen skall inte medföra

3 Vissa material skall också i enlighet med bindande mellanstatliga överenskom- melser tillställas internationella organisationer utan vederlag. 9 Med merkostnader avses de kostnader som inte skulle uppstått om materialet i fråga inte efterfrågades av kunden.

ökade kostnader för de beställaransvariga myndigheter.

Kommittén anser att en hög tillgänglighet till den officiella statistiken och dess underlag utgör centrala målsättningari detta sammanhang. Alla beställaransvari ga myndigheter bör därför stimuleras att på olika sätt göra statistiken i fråga så lätt och brett tillgänglig som möjligt. Detta avser såväl den fysiska tillgängligheten som snabbhet, flexibiliteteni presenta- tionsformer och ett lågt pris för tilläggsservice. I syfte att stimulera beställarmyndighetema kan man tänka sig att olika incitament byggs in från statsmaktens sida. En form för detta skulle kunna vara att utnyttja anslagstilldelningen. Rent generellt skulle man kunna tänka sig att huvuddelen av anslaget betalas ut vid början av året på normalt sätt, medan ytterligare anslagsmedel kan göras tillgängligt efter budgetårets slut i form av en tillgänglighetsbonus relaterad till hur väl myndigheten i fråga lyckas att få statistiken tillgänglig och utnyttjad. Ett sådant system kan ses som i viss mening parallellt ur incitamentssynpunkt till vad som har föreslagits av en statlig utredning för högskolesektom (enligt SOU 1993:102).

Genomförandekommittén har inget preciserat förslag i detta avseende utan vill enbart fästa uppmärksamheten på vikten av att alla aktörer inom ramen för den officiella statistiken medverkar till att övriga intressenter också får möjlighet att tillgodogöra sig informationen i fråga. Möjlig— heterna att utnyttja positiva stimulansåtgärder i detta syfte skulle kunna bli föremål för ytterligare utredning och eventuellt prövas i mindre skala för att skapa erfarenhetsunderlag.

4. Beställaransvaret för officiell statistik

Enligt den i utredningsdirektiven skisserade modellen skall sektorsansva- riga myndigheter få beställaransvar för delar av den officiella statistiken. Beställaransvari g sektorsmyndighets uppgift blir att kartlägga användarnas behov av statistik på sitt område, att ta ställning till hur mycket resurser som skall läggas på statistik, vilken statistik som ska produceras, vem som ska producera statistiken och att göra statistiken tillgänglig. En särskild punkt som nämns i direktiven avser publicering av könsuppdelad statistik.

Genomförandekommitténs uppgift är att ta fram ett detaljerat förslag till vilken statistik som skall styras direkt av sektorsmyndigheter och precisera omfattningen av beställaransvaret, samt föreslå till vilka myndigheter som ett beställaransvar skall läggas ut. Frågeställningar med direkt anknytning till sekretess, integritetsskydd och äganderätt till personregister i datalagens mening, i detta sammanhang, behandlas av Integritetsskyddsutredningen (Fi 1993:O3).

Enligt kommitténs förutsättningar ska principerna för beställaransva- ret gälla också för de myndigheter som sedan tidigare har beställaransvar för officiell statistik. Kraven på beställaransvariga myndigheter som diskuteras nedan föreslås gälla enbart för sådan statistik som klassificeras som officiell. Övrig statlig statistik ska, i enlighet med vad som sagts i kommittédirektiven, styras direkt av respektive intressent. Kommittén anser det vara en fördel om de allmänna principerna nedan så långt möjligt kan tillämpas även när det gäller att göra övrig statlig statistik tillgänglig.

4.1. Rollen som beställarmyndighet

De myndigheter som föreslås bli beställaransvariga för officiell statistik ska kunna styra och kontrollera produktionen av den statistik de fått beställaransvaret för. Detta gäller oberoende av om myndigheten väljer att producera statistiken internt eller lägga ut produktionsansvaret till någon annan (SCB, annan myndighet eller servicebyrå).

I sektorsansvarig myndighets beställaransvar för officiell statistik ligger därför enligt kommitténs bedömning att ansvara för att statistiken:

- tas fram i enlighet med olika användares önskemål under beaktande av föreskrifter i lagar och förordningar, samt internationella överenskommelser. Detta innebär bl.a. att bestämma statistikens innehåll, form, frekvens och övriga produktionskrav,

- löpande utvecklas och anpassas/omprövas i enlighet med samhälls- behoven,

- utformas så att uppgiftslämnandet så långt möjligt begränsas och förenklas,

- granskas och kvalitetskontrolleras före publicering, samt

- görs allmänt tillgänglig och att användare kan få upplysningar om statistiken i fråga.

Vidare faller det på beställaransvarig myndighet att, inom ramen för gällande författningsreglering, ställa sådant grundmaterial till SCB:s förfogande som krävs för dess databasservice och som samlats in för framställning av officiell statistik (se Avsnitt 5.6). Underlag för framställning av officiell statistik ska också kunna utnyttjas av annan myndighet som behöver detta för att fullgöra sitt eget beställaransvar på ett rationellt sätt.

Det är viktigt att slå fast att beställaransvaret omfattar ansvar för att statistiken i fråga underhålls och utvecklas i enlighet med användarbeho- ven. Statistikens innehåll, form, frekvens, etc. bör fastställas i samråd med övriga användare. För att kunna fullgöra uppgiften som beställaran— svarig myndighet för officiell statistik är det lämpligt att ett organiserat samarbete med andra användare byggs upp, i den mån ett sådant ännu inte finns. Detta kan göras i form av att en fast referensgrupp med representanter för de olika användarna etableras, eller att ett liknande beredningsorgan skapas.

Beställarmyndighet beslutar om hur och var statistiken skall produceras. Detta innefattar också ansvar för att ändamålsenliga och rationella statistiska metoder används vid produktion och publicering. Vid all förändring skall den beställaransvariga myndigheten beakta vad valet får för konsekvenser för:

- produktionskostnadema (därvid skall de totala produktionskost- nadema för framtagning av statistiken i fråga utgöra bedömnings— grund).

- statistikens kvalitet,

- statistikens tillgänglighet, samt

- uppgiftslämnarbördan.

Förändringen av beställaransvaret accentuerar frågorna avseende förfogande till dataregister m.m. För att beställarmyndighetema skall kunna fullgöra beställaransvaret på ett effektivt sätt, liksom för rationell statistikproduktion, måste beställarens respektive producentens ansvar vad gäller register enligt datalagen, förfogande enligt tryckfrihetsförordningen och arkivansvar enligt arkivlagen klaras ut. Dessa frågor behandlas av Integritetsskyddsutredningen. Genomförandekommittén återkommer i Avsnitt 4.5 till angränsande frågor.

4.2. Kriterier för utläggning av beställaransvar från SCB

Enligt direktiven skall kommitténs förslag utgå från en bred belysning av föreslagna förändringar av ansvarsfördelningen. Kommittén skall i olika avseenden göra bedömningar av de myndigheter som kan komma ifråga med avseende på deras möjligheter att ta över beställaransvaret för statistiken inom sitt område. Genomförandekommittén har härvid lagt stor vikt vid beställarkompetens, stabilitet, långsiktighet och kontinuitet hos tänkbara beställaransvariga organ. En utgångspunkt för kommittén har varit att ansvaret för statistiken inom ett samhällsområde på ett naturligt sätt skall hänga samman med myndighetens nuvarande och kommande uppgifter i övrigt.

Kommittén anser det viktigt att en minsta kritisk massa av resurser och kompetens finns tillgänglig vid myndigheten i fråga för att den skall kunna ta ett långsiktigt ansvar för officiell statistik inom sitt område. Kommittén har samtidigt lagt vikt vid att ansvaret för statistik inom ett sammanhängande område inte splittras på många olika beställarmyndig- heter.

Följande allmänna utgångspunkter har beaktats vid bedömningen av tänkbar delegering och val av lämpliga sektorsansvariga beställarmyndig- heter. Dessa punkter har också tagits upp i de inledande diskussionerna med myndigheterna.

1. Statistikens nuvarande användning. Hit hör frågor om hur statistiken används, hur spridd användningen är, vilka kategorier av användare som finns och hur behoven ser ut hos olika kategorier av användare.

2. Framtida behov och användningssituationer. Här gäller det att bedöma hur den framtida behovsbilden ser ut och i vad mån användningssituationen kan komma att förändras.

3. Statistikens trovärdighet. Bedömningen gäller om statistiken kan uppfattas som inte trovärdig av allmänheten på grund av att sektors-

myndigheten har starka partsintressen i utfallet av statistiken inom det egna området. Enligt kommittéedirektiven skall SCB få ansvar för sådan officiell statistik där förtroendet för statistiken påtagligt gagnas av att SCB har ansvaret.

4. Myndighetens tyngd i det totala användarperspektivet. Här avses en bedömning av huruvida det finns en sektorsmyndighet som har en sådan tyngd bland statistikanvändama att denna kan betraktas som en "naturlig huvudanvändare" av statistiken. Kommittén har bedömt det önskvärt att statistiken avseende ett och samma område hålls ihop så mycket som möjligt.

5. Myndighetens syn på sin framtida roll och sina huvuduppgifter. Pågår t.ex. utredningar om verksamhetens inriktning, organisation, rollfördelning mellan myndigheter.

6. Myndighetens nuvarande kompetens och möjligheter att utveckla nödvändig framtida kompetens. Kompetensen har bedömts ur bl.a. följande aspekter:

- statistikkompetens; detta gäller primärt statistikens innehållsfrågor, bl.a. kompetens för att kunna samordna och väga ihop olika behov, - kompetens för att kunna väga statistikbehov mot andra behov, - kompetens och erfarenheter av att precisera och följa upp kvalitetskrav, erfarenheter av egen statistikproduktion, publiceringsverksamhet, analys- eller utvärderingsfunktion samt förfoganderätt till person- register i datalagens mening, - framtida statistik och ADB-resurser samt planerade förändringar i kompetensen inom områdena, - nationella och internationella kontaktytori frågor som gäller statistik inom det egna området, samt

- upphandlingskompetens.

7. Myndighetens egen syn på ett eventuellt övertagande av be- ställaransvaret för den nämnda statistiken. Detta kan gälla hela det område som indikerades i Delrapport 1, eller enbart viss del därav. Vidare har diskuterats i vad mån myndigheten har särskilda syn- punkter på beställaransvaret för någon annan del av den officiella statistiken.

8. Myndighetens bedömning av hur ett övertagande kan se ut. Väsentliga frågor av praktisk karaktär vid ett tänkt övertagande av

beställaransvaret berörs, liksom huruvida det är möjligt att klara av ett övertagande per 1 juli 1994.

4.3. Förslag till beställarmyndigheter

Huvuddelen av den statliga statistiken framställs för närvarande av SCB. Omkring två tredjedelar av statistiken finansieras med ett särskilt statistikanslag. Resten finansieras med andra anslag på statsbudgeten och genom intäkter av uppdragsverksamhet. Enligt direktiven till genomföran— dekommittén skall den nya modellen för ansvarsfördelning och finan— siering leda till att ansvaret för delar av den officiella statistik som nu anslagsfinansieras vid SCB överförs till andra myndigheter. Ansvaret för officiell statistik som kan hänföras till avgränsade sektorer/områden skall så långt som möjligt fördelas till sektoransvariga myndigheter. Finan- sieringen av denna statistik skall ske genom anslag hos berörda sektors- myndigheter. Officiell statistik som inte fördelas på sektorsmyndigheter skall ligga kvar på SCB och finansieras direkt genom anslag till SCB.

Framställning av all övrig statlig statistik (ej ingående i den officiella statistiken) skall styras av användarna själva och finansieras av respektive beställare.

I kommittédirektiven (sid. 2) sägs att: "Förändringarna förväntas enligt propositionen leda till att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskas till ca 50 procent av den nuvarande verksamhetens volym". Genomförandekommittén har tolkat detta kvantitativa krav på så sätt att budgetåret 1994/95 skall omkring hälften av SCB:s omslutning finan- sieras på annat sätt än via anslag direkt från statsmakterna. SCB:s anslagsframställning för 1994/95, avlämnad till Finansdepartementet i augusti 1993, innehåller följande uppgifteri frågan (avrundade siffror):

- Anslagsäskande 420.000 kkr10 - Beräknade uppdragsintäkter 250.000 kkr

SUMMA: 670.000 kkr

Det kvantitativa kravet på utläggning av beställaransvaret innebär därför att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet skall minskas till i storleksordningen 335 miljoner kronor. Det i sin tur innebär att statistik till en anslagskostnad av ca. 85 miljoner kronor läggs på beställaransvari- ga myndigheter utanför SCB. Detta belopp kan omfatta såväl officiell statistik som övrig statlig statistik.

I det följande redovisas kommitténs förslag till fördelning av beställaransvaret för den officiella statistiken, samt utläggning av belopp för övrig statlig statistik som nu produceras vid SCB med anslagsfi- nansiering.

Huvuddelen av kontaktarbetet har skett via myndighetsspecifika dis— kussioner med 26 av de tänkbara organisationer som listades i Delrapport

") uttryckt i samma kostnadsläge som för anslagsframställningen avseende 1994/95.

1”. Resultaten av dessa myndighetskontakter finns sammanställda i en särskild bilagevolym till Delrapport 2. Kommittén har också haft diskussioner med departementens kontaktpersoner i statistikfrågor under olika led av utredningsarbetet, samt med representanter för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Vid myndighetsdiskussionema har de punkter som redovisades i Avsnitt 4.2 särskilt beaktats. Det kan härvid noteras att huvuddelen av de tillfrågade myndigheterna är villiga att ta på sig ett beställaransvar för diskuterad statistik. Det är kommitténs bedömning att de flesta tillfrågade myndigheter uppfyller de krav som bedöms nödvändiga vad gäller beställarkompetens och resurser. Kommittén har lagt särskild vikt vid önskemålet om att så mycket som möjligt hålla ihop beställaransvaret för ett samhällsområde. Vidare har stort avseende fästs vid respektive tänkbar beställares ansvar i övrigt inom området.

Vid den slutliga bedömningen av en myndighets lämplighet har också särskilt vikt lagts vid stabilitet och långsiktighet hos respektive tänkbar beställare. En förutsättning för att komma i fråga som beställaransvarig för officiell statistik har därvid varit att organet i fråga är organiserat i form av myndighet idag. Utläggning har inte föreslagits till någon myndighet som nu är föremål för omfattande översyn eller utredning vad avser framtida uppgifter, organisationsform eller relation till andra organ inom sektom'z.

Den allmänna användarbilden för respektive statistikområde har beaktats. I sådana fall där användningen av statistiken i fråga är mycket splittrad och olika användare ställer klart motstridiga krav på form och innehåll i statistiken föreslår kommittén att beställaransvaret för statistiken ska ligga kvar på SCB.

För övrig statlig statistik, sådan som inte faller inom kategorin officiell statistik, är kraven på beställaransvaret inte lika stora. Enligt direktiven till Genomförandekommittén skall all sådan statistik styras direkt av användarna. För några områden finns det flera myndigheter med delsektorsansvar (utbildning, miljövård, etc). I dessa fall har ansvaret för den nuvarande samlade publiceringen lagts på respektive fackdepartement.

Kommitténs förslag till utläggning av beställaransvar från SCB framgår av Tabell 1. Förslaget redovisas departementsvis. Kommittén anser att de föreslagna beställarmyndighetema nu uppfyller kraven som diskuterades i föregående avsnitt. Detta är identiskt samma förslag som kommittén lämnade i Delrapport 2 till Finansdepartementet (den 29 oktober). Kommittén har inte funnit någon anledning att ompröva eller modifiera förslaget.

Kommittén föreslår vidare att beställaransvaret för statistiken läggs

” Vidare har kontakter under hand genomförts med Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och med Statens ungdomsråd. '2 Ett exempel på detta är utredningsarbetet avseende lantmäteriverksamheten och CFD:s framtid vad avser frågor om fastighetsregister m.m. (SOU 1993:99).

ut per 1 juli 1994. Starka skäl talar enligt kommitténs mening för en samlad utläggning. På så sätt blir det möjligt att se och ta ställning till hela förslaget på en gång. Vidare noteras att de myndigheter som föreslås alla är beredda att ta ansvaret redan kommande budgetårsskifte”. SCB bedömer också att man kan klara av en så stor förändring vid ett och samma tillfälle. Slutligen noterar kommittén att i realiteten väntas överföringen bli successiv i så måtto att de första åren bedöms SCB behålla en stor del av produktionen utan att alltför stora ändringar i innehåll och form kommer till stånd.

Det förtjänar särskilt påpekas att innehållet i den statistik som föreslås bli utlagt från SCB till beställarmyndighet är av högst varierande karaktär. Vissa delar avser i första hand samordning inom ett visst område (Invandrarverket m.m.), annat gäller mera omfattande reguljär statistikproduktion (BRÅ, Socialstyrelsen m.m.), medan ytterligare annat främst gäller sammanställning av underlag från olika primärkällor (Statskontoret m.m.). Ett annat exempel utgör den del av lönestatistik avseende statlig sektor som ligger vid sidan av SOS och som föreslås läggas ut till Statens arbetsgivarverk.

De av kommittén preliminärt beräknade budgetbeloppen för att producera statistiken i fråga har angetts i tabell 1. Beräkningarna av budgetbelopp för de olika statistikproduktema och områdena bygger på underlaget till 1994/95 års anslagsframställning från SCB”. Vidare har utfallssiffror för de tre senaste budgetåren (1990/91 —- 92/93) analyserats. Detta har gjorts för att få ett begrepp om årsvariationer och eventuella systematiska differenser mellan budget och utfall för enskilda produkter. Innevarande års budgetsiffror har också studerats särskilt.

I samband med att produktbudgetar räknades fram har vissa belopp som SCB erhållit via delprogrammen statistikservice och information, SCB:s metodprogram, dataskydd och uppgiftslämnarfrågor samt EG- samordning räknats om. Anledningen till detta är att sådana insatser som avser direkt stöd till de reguljära statistikproduktema bör inkluderas i respektive produktbudget. Underlaget för denna omfördelning framgår i detalj av Delrapport 2. Det belopp som avser produktspecifika insatser enligt beställaransvaret (16.9 miljoner kronor) har fördelats på alla reguljära produkter (såväl sådana för vilka beställaransvaret föreslås flyttas ut som för de som föreslås ligga kvar vid SCB). Basen för denna fördelning är 365 miljoner kronor, vilket utgör det totala beloppet för reguljär anslagsfinansierad statistik vid SCB i utgångsläget. Därtill har avsatts belopp till Skolverket och LES för att täcka deras framtida kostnader för publiceringsansvaret (inklusive gratisdistribution av SOS-

” Någon myndighet angav vid den inledande diskussionen att man föredrog en längre planeringstid inför övertagandet. Vid de fortsatta diskussionerna har dock från samtliga berörda myndigheter slagits fast att man förordar överflyttning redan till nästa budgetårsskifte. ” De är utan undantag uttryckta i det pris- och kostnadsläge som används i anslagsframställningen.

material). Sammanfattningsvis innebär denna princip att ett pålägg på 4,75 procent har gjorts för samtliga berörda produkter i denna kategori.

Beräkning och fördelning av anslagsposter för att finansiera SCB:s framtida förvaltningsuppgifter redovisas i Kapitel 5. Utgångspunkten för detta är återstående belopp ur det som vid senaste anslagsframställningen äskades för de fyra berörda delprogrammen.

Tabell 1: Förslag till myndigheter och departement med förändrat beställaransvar

Brottsförebyggande rådet

kp= , Kriminal och 6.208 rattsv. Taxerin _sutfall Utbildnings Verket för hö _skoleservice Hö _skola 8.747 Skolverke Lära-rprognoser, 2.357 * pubhcerrn av skolstatrst Utbildnin _sde | artementet Utbildn.stat.årsbok Arbetsskador 1.281

åxå/lerstyrelsen civil bered— Varustatistik Social Socialstyrelsen Socialtjänst, hälsa, 15.567 ls(jéilkvård, dödsorsa- - Bammombudsmannen Barns levnadsförh. Socialde » artementet Välfärdsbulletin Offentli_ sektor 1.965 Boende och b ; _a. 14.533 Jordbruks Fiskeriverket Fiskestatistik Sko_sst relsen Sko_sstatistik Lissls Arbetsmark- Arbetarsk ddsst relsen Arbetsmil'ö Kultur mm

Finans Kon'unkturinstitutet Invest. ro noser 2.940 Riksrevisionsverket Statskontoret Boverket Statens arbets ivarverk Statli_a löner 1.700 Publicerin- nads lnvandrin-

Arbetsmil'öinstitutet

" ua

N >— 0

Statens kulturråd

Statens invand rarverk

Kulturde . artementet Massmedia Närin s och utvecklingsver- Företag, energi, 11.351 ket TEK info.te nolo_|

I O ON x!

Statens naturvårdsverk Mil'övård

Kemikalieinspektionen Kemikalier, be- 2.21 1 käm . nin ; sm.

Samlin_s . ublik.

Miljö- och naturresurs

Mil'ö- och naturresursde-

'5 Utöver belopp för tidigare utlagd statistik.

4.4. Upphandling av statistiktjänster

All upphandling inom den statliga sektorn ska ske med beaktande av affärs- mässighet och konkurrens. Upphandling av statistiska tjänster ställer krav såväl på god statistisk och ämnesmässig kompetens som upphandlingskompetens. Beställaren måste klart och entydigt kunna precisera innehållet i den produkt man önskar få levererad, ta ställning till produktegenskaperi offererad tjänst, samt kunna granska kvalitet och övriga produktegenskaper på ett sakkunnigt sätt också i efterhand. [ det följande ges en kort redovisning av de regler som gäller enligt Upphandlingslagen. I avsnittet därefter ges några allmänna synpunkter på hur ett avtal mellan beställare och leverantör kan se ut.

4.4.1. Regler för upphandling

Fram till EES-avtalets ikraftträdande har Upphandlingsförordningen reglerat statliga myndigheters upphandling. Vissa myndigheter är också s.k. GA'IT— myndigheter (se SFS 1980:849). I och med att Sverige den 1 januari 1994 går med i EES ersätts Upphandlingsförordningen med Lagen om offentlig upp— handling (SFS 1992:1528. Lagen omtryckt i SFS 1993zl468).

I Upphandlingslagen görs en uppdelning mellan olika typer av tjänster, dels sådana för vilka upphandling inom hela EES—området skall ske om den överskrider ett visst tröskelvärde som f.n. uppgår till ca 1,5 miljoner kronor (listas i bilagan till lagen, del A) och dels övriga tjänster (del B). Statistisk verksamhet torde falla inom ramen för övriga tjänster ("annan tjänst"). Detta innebär att det inte finns något krav på beställarmyndighetema att gå ut inom hela EES—området och inbjuda till offertgivning. För bl.a. statistiktjänster kommer därför ett nytt kapitel 6 i lagen att gälla. I kapitel 6 regleras:

- val av upphandlingsförfarande, - förfrågningsunderlag och infordrande av anbud, — krav på leverantören, - prövning och antagande av anbud, samt - dokumentation, underrättelser m.m.

I princip kommer reglerna inte att skilja sig nämnvärt från dem som gällt fram t.o.m. 1993. Det innebär att i huvudfallet ska konkurrensupphandling genomföras, s.k. förenklad upphandling. I vissa fall torde upphandlingslagens regler inte behöva tillämpas, nämligen om leverantören (med hänsyn tagen till kompetens, kapacitet och möjligheter att få tillgång till grunduppgifter för statistiken) är en annan statlig myndighet. I sådana fall kan alltså avtal slutas direkt med leverantören utan något formbundet upphandlingsförfarande. Givetvis skall även därvid kravet på affärsmässighet iakttas. Om bestämmelserna i Upphandlingslagen inte följs har leverantör möjlighet att föra talan i länsrätten och att få skadeståndsersättning. Vidare kan leverantör som

inte erbjudits att inkomma med anbud påfördra att få göra detta under den gällande anbudstiden.

Genomförandekommittén vill i detta sammanhang trycka på vikten av att jämförande kalkyler görs på ett korrekt sätt och baserat på den totala självkost— naden såväl i fallet med utnyttjande av extern producent som vid eventuell produktion i egen regi.

Slutsatsen av ovanstående är att någon konkurrensutsatthet inom EES- området kommer inte att inträda för statistikproduktionen p.g.a. den nya Upphandlingslagen. Samtidigt ökar dock allmänt sett trycket på affärsmässighet och konkurrens till följd av de nya reglerna.

4.4.2. Skiss till avtalsutformning

Kommittén har ansett det vara av värde att något belysa hur ett avtal mellan beställarmyndighet och extern producent (statlig myndighet eller privat företag) kan utformas. I det följande ges förslag till punkter i ett sådant avtal”. Bl.a. har avtalet mellan Skolverket och SCB avseende produktion av statistik för skolsektom (det s.k. Skolverksavtalet) som trädde i kraft 1992 tjänat som förlaga. Kommittén har löpande diskuterat erfarenheter från detta samarbete med de två parterna.

Vid upphandlingsförfarandet föreligger ett bindande avtal redan vid samstämmighet mellan anbud och accept”. Detta innebär att utformningen av förfrågningsunderlaget är av central betydelse för upphandlingen. Beställarmyn- digheten måste vinnlägga sig om att precisera detta i sådan detalj att presumtiva leverantörer får en klar och entydig bild av vad som efterfrågas. Det kan emellertid vara lämpligt att också upprätta ett gemensamt avtalsdokument där samtliga villkor anges. Ett sådant dokument har bl.a. en viktig verifierande funktion.

Allmänt sett noterar kommittén att det från den officiella statistikens synpunkt är värdefullt med fleråriga (ram)avtal. Ett sådant förfarande främjar otvivelaktigt statistikens kvalitet och dess tillgänglighet för tredje man. Samtidigt syftar reformen till att öka flexibiliteten i den statliga statistiken. Dct innebär att avtalsregleringen mellan beställare och producent måste ge utrymme för successiva modifieringar och anpassningartill ändrade förutsättningar. Kravet på kostnadseffektivitet torde även tala för att avtalet inte låses i alla detaljer eller för en mycket lång tidsperiod. Det är också viktigt att beställaren vinnlägger sig om en sådan handlingsfrihet att det inte rent faktiskt skulle bli omöjligt att byta

'6 Det är inte kommitténs ambition eller uppgift att stipulera några standardnor- mer för avtalsreglering. Avtalets innehåll och form bestäms naturligtvis av parterna själva. Syftet med redovisningen är enbart att ge parterna en vägledning för upphandlings- och avtalsarbetet. '7 En särskild utredning (Dir 1993:60) ser för närvarande över vissa rättsliga frågor angående statliga myndigheters avtal.

producent eller att initiera ett nytt upphandlingsförfarande om så skulle visa sig ändamålsenligt.

I många fall torde en lämplig balansgång mellan ovanstående båda önskemål tala för en modell där ett flerårigt (kanske för en treårsperiod) ramavtal tecknas. Till detta knyts sedan årliga produktionsavtal där innehåll, tidsramar, fakturabe— lopp m.m. fixeras mera i detalj. En sådan lösning bör kunna erbjuda acceptabel långsiktighet och ge planeringsmöjlighet för båda parter, samtidigt som möjligheterna till flexibilitet behålls.

Vid upprättande av ett avtal kan följande punkter (avtalsrubriker) tjäna som vägledning.

Avtalets bakgrund Parter

Tillämplighet

Avtalets omfattning Avtalstid

Priser

Leverans Kvalitetsdeklarationer Betalningsvillkor Immateriella rättigheter Offentlighet, sekretess och datalagstiftning Samarbetsformer, uppföljning av avtalet Förseningar Ansvar vid fel och brister Reklamation Skadestånd Befrielsegrunder, force majeure Uppsägning Förtida uppsägning, hävning Överlåtelse av avtal

Tvister

Parternas underskrifter

)OOONlOKUI-P—MN—

i—u—nu—nv—nu—v—Ab—Ar—nv—nr—A NOOONIOKMÖWNv—o

NN HO

N N

I det följande kommenteras kort några av de ovanstående punkterna. En mer systematisk genomgång ges i Bilaga 6.

Punkt 4 utgör en central del av avtalet. Här kan det, i enlighet med vad som sagts ovan, vara lämpligt att i ramavtalet ange omfattningen i relativt över— gripande termer anknutna till innehållet i den officiella statistiken”. Om- fattningen preciseras sedan i detalj, med uppräkning av variabler, redovisnings- nivåer, presentationsformer, kvalitetskrav, dokumentation m.m., i ett årligt produktionsavtal.

Den mest översiktliga nivån utgörs av de indelningar som anges i Bilaga 5 (officiell statistik). I den mån det bedöms befogat att ytterligare precisera innehållet i ett ramavtal kan också referens ges till tidigare resultatpublikationer inom området, respektive till aktuella produktbeskrivningar för statistiken i fråga.

Det är viktigt att utöver rena innehållsfrågor också ange vilken kvalitet som ska uppfyllas. Den strukturering av kvalitetsbegreppet som gjorts av SCB för allmän användning inom den officiella statistiken kan härvid tjäna som vägledning. Precisering av kvalitetsaspekter kan göras i punkt 8.

Offert från leverantör skall innehålla prisuppgift och övriga leveransvillkor som motsvarar förfrågningsunderlaget. Prisuppgifter bör normalt anges på ett sådant sätt att de ger beställaren ledning för att ta ställning till vad som de facto inkluderas i offerten och vad som kan leda till tilläggstjänster. Detta underlag behövs för att kunna bedöma alternativa kostnadsnivåer för uppdraget. I avtalet anges sedan det faktiskt överenskomna priset. Kommittén anser det viktigt att samtliga kostnader för uppdragets fullföljande anges.

Affärsmässighet skall prägla relationerna mellan beställare och producent. Kommittén anser att förfrågningsunderlaget ska utformas i sådan detalj att det direkt ur lämnade offerter skall gå att ta ställning till vilket alternativ som är mest konkurrenskraftigt. Det är däremot knappast ändamålsenligt att kräva uppdelning av offerten i enstaka produktionsmoment. Leverantör måste vara fri att använda de produktionsmetoder som bedöms lämpliga under förutsättning att kraven på den producerade statistiken upprätthålls. Något behov för beställaren att kräva in kompletterande kostnadsnedbrytningar eller kalkylunderlag från presumtiva leverantörer bör som regel heller inte föreligga.

] punkt 7 anges leveransvillkoren vad avser form, tidpunkter för avtalets fullgörande, etc. I detta sammanhang är det viktigt notera att leverans till den vid SCB föreslagna databasservicen skall ske för vissa specificerade material. I den mån avtalet berör sådana underlag bör denna del också regleras.

Punkt 10 är väsentlig för att klarlägga och reglera parternas rättigheter till framtaget material och underlag, inklusive datorprogram, liksom rätten att vidareanvända uppgifter som tagits fram inom ramen för uppdraget”.

l punkt 12 regleras formerna för samråd mellan parterna rörande frågor om produktens innehåll, form och kvalitet, leverantider, m.m. Det kan också vara lämpligt att utse särskilda kontaktpersoner som följer upp avtalets tillämpning och som kan föreslå erforderliga ändringar i detta.

I punkt 13 och 14 regleras hur ansvaret skall fördelas om leverantören inte lyckas uppfylla de avtalade kraven.

Det bör noteras att varje beställarmyndighet enligt kommitténs förslag har ansvar för statistikens innehåll, kvalitet, utveckling och publicering. Det innebär att beställarmyndigheten inte med hänvisning till avtalet med producenten kan frånskriva sig detta ansvar. Genom avtalen med leverantörerna måste be- ställarmyndighetema därför noga tillförsäkra sig att de kan leva upp till det ansvar som de har för den officiella statistiken. Som inledningsvis framhållits kommer detta att ställa stora krav på upphandlingskompetens hos beställarmyn— dighetema.

Kommittén anser det viktigt att konkurrensneutralitet kan uppnås mellan produktion av statistiken i egen regi, produktion vid annan statlig myndighet

'9 Vissa rättsliga frågor i detta sammanhang behandlas av Integritetsskyddskom— mittén. Den faktiska utformningen av avtalet i fråga om äganderätt i datalagens mening m.m. blir därför avhängigt vad denna kommitté kommer fram till.

respektive utnyttjande av privat företag för produktionen. Kommittén noterar i detta sammanhang att reglerna om Uppgiftsskyldighet myndigheterna emellan kan innebära vissa särskilda komplikationer i fråga om upphandling mellan två statliga myndigheter. Äganderättsfrågoma till upprättade datorprogram m.m. kan också behöva klarläggas. Detta är emellertid frågor som bedöms ligga utanför Genomförandekommitténs uppdrag. De är av mera generell karaktär och berör all form av upphandling med en statlig myndighet som aktör.

4.5. Användning av dataunderlag för officiell statistik

En stor del av den nuvarande officiella statistiken bygger på samutnyttjande av administrativa grundmaterial. Som framgick av genomgången av statistikpro- duktion vid SCB (Avsnitt 2.1 och Bilaga 2) används administrativa källor (åtminstone delvis) i en mycket stor del av den nuvarande produktionen. För ca. 10 procent av de reguljära produkterna används vidare mer än en statistikkälla. Även för övriga myndigheter som idag producerar officiell statistik gäller att primära datakällor från olika håll ofta behöver kombineras för att uppnå en kostnadseffektiv statistikproduktion. ] vissa fall förekommer också utbyte mellan myndigheter av uppgifter ur rena statistikregister för att kunna ta fram den officiella statistiken.

Datainspektionen (DI) ger tillstånd för de sambearbetningar som sker i syfte att producera den officiella statistiken. För sådana sambearbetningar som krävs regelmässigt och kan förutses redan vid upprättandet av ett statistikregister söks tillstånd för detta i samband med ansökan om att upprätta registret i fråga. Totalt utnyttjas ett 20-tal personregister i datalagens mening vid SCB för sådana sambearbetningar. Mest frekvent som underlag för produktion av officiell statistik förekommer registret över Rikets totala befolkning (RTB). Andra ofta utnyttjade register inkluderar Inkomst och förrnögenhetsregistret (IoF), Centrala företags- och arbetsställeregistret (CFAR) samt Utrikeshandelsstatistikens register.

Som framgick av diskussioneni Kapitel 2 utnyttjas (externa) dataregister vid produktion av officiell statistik såväl för att identifiera en aktuell ram för undersökningen, som för att påföra variabler, förbättra de statistiska be— räkningarna och för kvalitetskontroll av statistiken. Genom den föreslagna decentraliseringen av beställaransvaret kommer några i detta sammanhang viktiga register att fortsättningsvis tillhöra statistikområden med beställaransvariga utanför SCB.

Utöver regelmässiga sambearbetningar för löpande produktion av officiell statistik behöver också samkömingar göras i samband med vidareanvändning av den officiella statistiken och dess underlag. Ett lOO—tal sådana samkömingar genomförs vid SCB årligen. För att få göra sådana används nu ett förenklat ansökningsförfarande. Ytterligare aspekter på detta berörs i Avsnitt 5.6 där frågor om ansvar för centrala databaser behandlas. Kommittén anser att

förutsåttningama för rationell och kostnadseffektiv statistikproduktion mäste säkerställas också i den förslagna decentraliserade modellen. Det är därför särskilt viktigt att alla beställaransvariga statistikmyndigheter vinnlägger sig om att möjliggöra samutnyttjande i syfte att uppnå en rationell statistikproduktion, allt inom ramen för ett fullgott integritetsskydd.

De rättsliga förutsättningama för samutnyttjandet behandlas av Integritets— skyddskommittén.

4.6. Särskilda direktiv till beställarmyndigheter

Beställaransvar för officiell statistik är enligt kommitténs bedömning en uppgift av sådan dignitet att den bör framgå av myndighetens instruktion. Kommittén föreslår därför att för samtliga myndigheter som får beställaransvar läggs följande formulering in i förordningen med instruktion för myndigheten i fråga:

x-myndigheten svarar för den oficiella statistiken avseende y—området i enlighet med stadganden i lag (I992.'889) om den oficiella statistiken och förordning (1992:]668) om den oficiella statistiken.

I samband med att myndighet ges beställaransvaret för viss officiell statistik kan det enligt kommitténs bedömning vara motiverat att inkludera särskilda bestämmelser i myndighetens regleringsbrev. Följande mera allmänna riktlinjer bedöms ändamålsenliga att inkludera: (i) vid framtagning av v—statistiken skall behoven av sådan information också inom andra sektorer beaktas, (ii) statistikan- vändare utanför sektorn skall höras innan beslut tas om ändring av innehållet i den officiella statistiken, (iii) övriga användares möjligheter att kunna utnyttja uppgifter för egen vidareanalys skall särskilt beaktas, (iv) i syfte att uppnå en rationell statistikproduktion skall möjligheterna och behoven att samutnyttja primäruppgifter beaktas. Utöver dessa mera allmänt formulerade utgångspunkter kan det finnas anledning att för vissa områden också inkludera mera preciserade stadganden, t.ex. vad avser rollfördelningen i de fall där beställaransvaret för ett större område delats upp på flera myndigheter”.

20 Exempel här är t.ex. Kulturrådet som endast ansvarar för en del av folk- bildningen, men ändå föreslås svara för statistiken över hela området, liksom för biblioteksstatistiken där Kungliga biblioteket tar fram statistik avseende forskningsbiblioteken.

Mamman n|wdw|m|a|..'w-mm .tn .mmwa wmmwimmmws men Warm nam

'gwsumnmwmwmmmem-wi.wmanwm NMMB'WMIW %&'#inle altanen. Wenham Wiman '|'" ' " "'" ' ' '|'" ni...... Dum .mmmmw huthaa—Wmma'm

'.wa.kat.memer'ta'-vm_wmmamnam-|.|... |||-uu. .U ". 1' unit. |..."i:.||,|r||::'.| .'.... —|f.|ll|' n','1-'||_-' t'. .|-| . .l-'.' råanrt-zimh |, ' H

m.m.hmtttåmå EN '&iälmMiW' MEM attain. itil. '

tttq'r'i 'in' nu auåtmmnf anmm attt...- '.k immun samt.. när mms www

astma Målmmwawm mm?.så samsats |.| www.amswsåmsaswms streamat—stå!

. ...å... WEMMHQW Wahman-WW ||| .Wmsl

!F'triilrittniuådul. '.?it'. |... .|. Hot. att- -rdr| .|'. ||' .i||w.|||_.|--.| '|.| 'n'—m. F.”.r'aq

|.| .Mwmsmmmm MW. tam.-Wii mama....

| ..mmwmmmmsssw -—..'.|||||.:|'.|| smartast. ... 'T'* '|h|". ” | '..u|.||ut..»wmr"cn5 Wå'il—W.Wtåffätl åmkmaiuiflt'in

| '|IhmdM' ”1151"! nu... flik ||- -'||TE:..||||| FW. t'||_i'. -ftkr r|1rrl | '..".-lh.l. .. flm walls (WEMMWH Mf'tw'ltf åmäéotf'åt'. that in mvém MW WWW Martim)! latin:. tab nail massa—mastrat mammas www.sawm tas. som .mweir'issmåååt itt-: n'" tam.—'. massvååmårt www.mammmw Mas-smtumal'ma'fir "th ...men.” rawmmmeémväå' "||| . 'Miss W.”?th Magamwwawwwmm rat-: frå'siffw'f Pauw NFR: ... megawatt.. tra; Mamas. .it'||l||||'s|r=|'?å||- mått sw Mmmw'mw W|mmmm amwmvå. 'Wmss 'wat'saitttttswwnlla. F*W'WQEWWW sasse... wass www.ne.se såm amgmmmmt' Med "rätt fli! 55 f wtdafnmttm man: btw. x:; f.nähuaghuti.

'är ||| || .||'|||' ! |. ||| .iml._._|'.||. FW!W.MFEI ftfå'ia- Hållit-99595)? hff?

I'f"ii"'—7""U :lW "Mulatt 'ti'l'li'i-IH' m'wa'l ILII' tlf Hmm...-| u. ll'"|-.|l '. ..r FJ": " noir.—mhn!th |||-m far att 14.1er 'n. thin, förl.-"I 'n' ..” J.Lrjr-mjc; f-|._» rJi. duga |'|'| Im lut.!u' kul-: 'nlrrll ||» "M'u'f iw- mmm d. :| lli—:.|1|L.|',_.|=

iNW'WWH'Hme-Ltvhi'n IFTJIWWMIr'Ålw-vu. tili; 'h|Cu'mU.l.-'|n"n|»1|lm|| nitlzli.

ladi-CLF |l'|1 ."r'_."|ll. '|ui. "' Lilith-:ir ram- Ful-udttldk'i'l me.: fnul-ling .nu-ig;

mms.. sms ' . - fl'm'. 'r rent!): malm ...nu. ': r...-- '|.| | || "äf föhnwztt- pnl'Jltit'Ju' . ...å nu: lait "

'|."lkt'ln. hel.-| w' ark.-.. --'=||r|h||'||'||'1||".r.|.u|'1'.r||md ms.! |||1irh'||n.'indo.l.gw _ ' |||-' |'..|'l |r|l|| smålog: ur? dess m.... .Wm Mamma.-sm WmB-Hat:! sammmamnsw _ m.mwmmm mwmnbaimmmw - .

»mw.m |||-|||..'||.|....||mas. Wmas. WWW " ;mealfdiduaMm |

5. SCB:s framtida förvaltningsuppgifter

SCB:s nuvarande förvaltningsuppgifter omfattar i huvuddrag ansvar för Sveriges officiella statistik (SOS), nationell och internationell statistiksa- mordning, kontaktverksamhet och rapportering till internationella organ, bibliotek, upplysningstjänst och arkivuppgifter samt gemensamt statistiskt metodarbete. För dessa uppgifter har verket äskat medel uppgående till ett belopp av 64.6 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Fyra delprogram finns definierade för dessa uppgifter. Av beloppet uppgår delprogrammet för statistikservice och in ormation till 30.2 miljoner kronor. Det innefattar enligt bakgrundmaterialet (bl.a. dokumenterat i SQö-rapporten) ett flertal olika uppgifter. Några av dessa föreslås bli fördelade på samtliga reguljära statistikprodukter (inklusive sådana som ligger kvar på SCB) enligt preciseringen av beställaransvaret i föregående kapitel. Av SCB äskade medel för 1994/95 avseende metodanslaget uppgår till 31 miljoner kronor. Flera av dessa föreslås enligt Avsnitt 4.3 fördelade på den reguljära statistikproduktionen. De två övriga delpro— grammen är Dataskydd och uppgiftslämnarfrågor samt EG/EU-sam- arbete.

Kommittén föreslår att följande skall inkluderas i SCB:s framtida förvaltningsuppgifter:

samordning och bevakning av SOS,

- information och statistikservice,

- nationell statistiksamordning (standarder, nomenklaturfrågor, etc.),

— internationellt statistiksamarbete,

- grundläggande metodutveckling, samt

- ansvar för centrala databaser (databasservice).

För att utföra dessa uppgifter föreslår kommittén att följande anslagsmedel (Tabell 2) görs tillgängliga (beloppen är erhållna efter omgruppering och omprioritering inom ramen för nu äskade belopp enligt de principer kommittén slagit fast ovan). Totalbeloppet har inte ändrats.

Tabell 2: Preliminära budgetbelopp för SCB:s Förvaltnings- uppgifter 1994/95

samordnin- av sos Information och statistikservice Nationell statistiksamordnin_

I de följande avsnitten diskuteras vad som enligt kommitténs uppfattning bör ingå i SCB:s framtida förvaltningsuppgifter. Redovis- ningen är upplagd med ett avsnitt för varje område enligt ovan.

5.1. Samordning och bevakning av systemet Sveriges officiella statistik

SCB har enligt paragraferna 8 och 9 i förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken ansvar för att utfärda föreskrifter över hur be— ställarmyndighetema ska göra den officiella statistiken allmänt tillgänglig och publicera statistikresultaten i serien Sveriges officiella statistik. Enligt kommitténs bedömning måste denna samordnande roll bibehållas och innebära att SCB skall ha ett samlande ansvar för hela SOS—systemet. Innebörden av detta framgår av Avsnitt 5.1.1. Kommittén anser att reglerna bör vara så enkla och entydiga som möjligt. SCB skall i detta sammanhang särskilt beakta tredje parts intresse för den officiella statistiken och dess underlag, samt bevaka att statistikens oväld bibehålls.

De allmänna principerna och bedömningarna för produktion och publicering av SOS som Genomförandekommittén föreslår redovisades i Kapitel 3. I det följande preciseras ytterligare samarbetsrollema mellan respektive beställarmyndighet och SCB. Det är viktigt att notera att en av utgångspunkterna för decentraliseringen av beställaransvaret är att öka flexibiliteten och huvudanvändamas faktiska möjligheter till påverkan på den officiella statistiken. Det innebär att varje beställarmyndighet, inom de generella ramar som statistikförordningen och SCB:s kommande föreskrifter i frågan anger, självständigt har att välja formerna för

produktionen och publiceringen av de statistiska resultaten. Genomförandekommittén föreslår att ett budgetbelopp på 5.8 miljoner kronor skall avsättas för SCB:s uppgift som nationell samord- nare och övervakare av SOS för år 1994/95. Detta belopp år något högre än v