SOU 1997:11

Skatter, miljö och sysselsättning : slutbetänkande

Till statsrådet och chefen för finansdepartementet

Direktiven till den parlamentariska utredning som syftar till att utreda ”Förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet” beslutades vid regeringssammanträdet den 10 mars 1994 (Dir l994:11). Kommittén, som påbörjade sitt arbete den 1 mars 1995 har antagit namnet skatteväxlingskommittén.

Enligt direktiven skulle kommittén redovisa sitt slutbetänkande senast den 30 juni 1996. Överlämnandet har dock genom beslut av regeringen blivit flyttat till den 24 januari 1997.

Kommitténs uppdrag är att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av denna analys undersöka förutsättningama för ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet.

Som underlag för vårt arbete har vi ett antal underlagsrapporter. Dessa är av allmänt intresse, varför vi önskar redovisa dessa i ett särskilt bilagebetänkande.

Härmed överlämnar vi underlagsrapportema till slutbetänkandet Skatter, miljö och sysselsättning.

Stockholm den 24 januari 1997

Jan Bergqvist

Barbro Andersson Stefan Attefall Lars Bäckström Lennart Daléus Bitte Engzell Michael Hagberg Annika Jonsell Ronny Korsberg Bo Lundgren Lisbeth Staaf-Igelström Anne Wibble

/Runar Brännlund Ann-Christin Tauberman Lena Svärdsjö

Innehåll 1 Kommittédirektiv ....................................................... 1 2 Analys av tre skattemodeller där kraftvärmeverk

och fjärrvärmeverk betraktas som industri ............... 13 3 Carbon Taxes in Sweden,

av Glenn W Harrison och Bengt Kriström ............... 43 4 Industrins efterfrågan på energi .............................. 197 5 Hushållens energiefterfrågan .................................. 231 6 Höjd koldioxidskatt och höjd energiskatt på

elektrisk kraft: effekter på hushållens välfärd och konsumtion, av Urban Hansson Bruzewitz ..... 261

7 Beskattning av naturresurser,

av Karl-Göran Mäler ............................................... 303 8 Verkningar av skogsbeskattning på virkesutbud

och välfärd, av Karl-Gustaf Löfgren ...................... 331 9 Beskattning av kärnkraft,

av Lennart Hjalmarsson .......................................... 345 10 Torv ......................................................................... 389 1 1 Miljöpolitiska styrmedel och konkurrenskraft,

En litteraturgenomgång, av Per Marklund ............. 413

1. Direktiv

Kommittédirektiv w

Dir. 1994:11

Förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet

Dir. 1994211

Beslut vid regeringssammanträde 10 mars 1994

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté med parlamentarisk sammansättning skall utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande skattelagstiftning och mot bakgrund av denna analys undersöka förutsättningarna för ökad miljörelatering av det svenska skattesystemet, bl.a. genom en analys av relevanta förslag på området.

Bakgrund

Ett grundläggande krav på den ekonomiska politiken är att den skall leda till en uthållig utveckling av den svenska ekonomin. Därigenom kan framtida generationer få överta en nationalförmögenhet, inklusive miljö- och naturresurser. som är minst lika stora som dagens. Såvitt gäller skattepolitiken har regeringen sedan sitt tillträde prioriterat sådana förändringar som positivt påverkar villkoren för produktion och kapitalbildning.

1 en skattepolitik för tillväxt har miljöaspekterna en naturlig plats och är en förutsättning för att tillväxten skall vara långsiktigt hållbar med avseende på förbrukning av ändliga resurser och effekter på miljön. Regeringen har senast uppmärksammat frågan i en särskild bilaga - Uthållig utveckling - till 1994 års finansplan.

En marknadsekonomi förutsätter väl definierade och väl fungerande äganderätter. Eftersom många miljövärden, som ren luft. ett fungerande

ozonlager och biologisk mångfald saknar definierade ägare, hamnar dessa värden utanför de spontana marknadslösningar som bygger på prissättning vid överlåtelse av ägande. Staten har därför en viktig roll när det gäller att ställa upp långsiktiga mål och spelregler för dessa miljövärden.

l prop. 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling redovisas tillståndet i den svenska miljön. Redovisningen visar att det inom många områden krävs ytterligare åtgärder för att den negativa miljöpåverkan skall kunna bringas ned till en nivå som ligger inom ramen för de ekologiska systemens kritiska belastningsgränser.

Om enskilda företag, hushåll och offentlig sektor inte här ett tillräckligt kostnadsansvar för de miljöeffekter de orsakar, leder detta till att konsekvenser för miljön i alltför liten utsträckning vägs in i de faktiska besluten. Därigenom uppkommer samhällsekonomiska kostnader i form av sämre miljö för människor och långsiktigt felaktiga förutsättningar för ekonomisk verksamhet. En av flera alternativa metoder att angripa detta problem är miljöskatter.

En miljörelatering av skattesystemet syftar primärt till att förbättra nesursallokeringen i samhället genom att förbättra ekonomins funk- tionssätt i vid mening. En väl avvägd miljöskatt innebär att kostnader i form av miljöpåverkan kommer att beaktas på samma sätt som övriga kostnader. Därmed skapas incitament för konsumenter och producenter att ta hänsyn till negativa miljöeffekter.

Miljöskatter kan förutom funktionen som ekonomiskt styrmedel liksom andra skatter också ha en fiskal funktion, där syftet är finansiering av offentliga utgifter.

Vid en ökad miljörelatering av skattesystemet aktualiseras i varierande grad de båda motiven. Vid införande av nya eller höjning av befintliga miljöskatter kan eventuellt utrymme skapas för att finansiera angelägna skattesänkningar.

Det redan höga skattetrycket i Sverige innebär att en ökad användning av miljöskatter bör ske inom ramen för ett oförändrat skattetryck. Ett

Vid utformningen av miljöskatter - oberoende av om de fyller en funktion som styrmedel eller om de skall finansiera skattesänkningar på andra områden - aktualiseras en rad andra centrala frågor som har att göra med den svenska ekonomins internationella beroende. En viktig fråga gäller effekterna på näringslivets konkurrenskraft och därmed indirekt på sysselsättningen. En annan viktig fråga är samordningen med

och hänsynstagandet till den miljö- och skattepolitik som förs inom EU och i OECD-ländema.

Förstärkt miljöprojil i beskattningen

Under senare år har miljöprofilen i det svenska skattesystemet skärpts. Detta gäller den indirekta beskattningen, där främst på energi- och trafikområdet förändringar gjorts inom ramen för den befintliga be— skattningen. Energi- och miljöpolitiska överväganden har successivt introducerats som komplement till det dominerande fiskala motivet.

Fram till slutet av 70-talet var skattesatserna i energibeskattningen låga. Därefter har skatterna höjts kraftigt bl.a för att främja energihushållning. Under senare år har den miljöstyrande effekten av skatterna på energi betonats allt mer.

På trafikområdet har alltsedan början av 1980-talet ett samhällsekono- miskt synsätt tillämpats. I riksdagens tratikpolitiska beslut 1988 (prop. 1987/88:50. bet. 1987/88zTU13) anges att de skatter som tas ut av trafiken för utnyttjandet av infrastrukturen skall grundas på ett väl definierat kostnadsansvar.

Fr.o.m. år 1986 tillämpas en differentierad bensinskatt med ett lägre skatteuttag på blyfri bensin än på blyad bensin i syfte att stimulera en ökad användning av den blyfria bensinen. Under år 1993 har denna differentiering förstärkts samtidigt som alternativ till den blyade bensinen introducerats på marknaden. Sammantaget har detta medfört att andelen blyad bensin sjunkit kraftigt.

1990 års skattereform innebar en ytterligare förstärkning av miljöpro- filen genom förändringar av såväl mervärdesskatten som energiskatterna. Reformen baserades i dessa delar på betänkandet Reformerad mervärde- skatt m.m. (SOU 1989:35) från kommittén för indirekta skatter (KlS) och betänkandena Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik (SOU 1989:83) och Sätt värde på miljön!, Miljöavgifter på svavel och klor (SOU 198921) från miljöavgiftsutredningen (MIA).

Genom skattereformen blev i stort sett hela energiområdet mervärdes- skattepliktigt. Den allmänna energiskatten fick en miljöprofil genom omvandlingen av en del av energiskatten till koldioxidskatt. En miljöan- passning skedde också genom differentieringen av den allmänna energiskatten på oljeprodukter med en indelning i miljöklasser. Vidare infördes en svavelskatt på bränslen. I samband med skattereformen

infördes även en utsläppsavgift på kväveoxider från större förbrännings- anläggningar.

Fr.o.m. år 1993 gäller en ordning där energiskattema differentieras mellan olika användningsområden genom att en lägre koldioxidskatt tillämpas för industrin än för övrig förbrukning. Samma år avvecklades den allmänna energiskatten för industrin samtidigt som de speciella nedsättningsregler som gällt för industri- och växthusnäringen avskaf- fades. Nedsättningsreglema innebar i princip att varken energiskatt eller koldioxidskatt togs ut när energianvändningen som andel av försäljnings- värdet översteg en viss nivå. För storförbrukare av fossila bränslen innebar det gamla systemet att marginalskatten på energianvändning var mycket låg.

De nya reglerna innebär att skatt tas ut för all förbrukning, låt vara med en lägre skattesats än vid tidigare regler. Därmed finns idag en mera direkt koppling mellan miljöpåverkan och energiskatt för industrin än vad som tidigare var fallet. Differentieringen mellan den konkurrensutsatta industrin och övriga sektorer har gjort det möjligt att behålla en hög generell energibeskattning för övriga sektorer. Energiskattema för industriell verksamhet har anpassats nedåt mot de nivåer som gäller i våra konkurrentländer.

Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken

Under senare år har inslaget av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken - ökat. Tidigare har nämnts den differentierade bensinskatten. kol- dioxidskatten, den differentierade energiskatten för oljeprodukter och svavelskatten. Dessutom har en utsläppsavgift på kväveoxider från stora förbränningsanläggningar införts. Försäljningsskatten på motorfordon har differentierats i tre miljöklasser. Miljöklassningssystemet för tunga fordon har emellertid ännu ej trätt i kraft.

Miljöskatter är ett exempel på ekonomiska styrmedel som kan användas som alternativ eller komplement till regleringar. Andra exempel utgörs av avgifter och utsläppsrättigheter.

Ekonomiska styrmedel är i teorin mer kostnadseffektiva än motsvaran- de regleringar. Enskilda företag ges incitament att jämföra kostnaden för att släppa ut en enhet (lika med miljöskatten) med att rena denna enhet (marginalkostnaden för rening). Reningsåtgärder är lönsamma så länge som marginalkostnaden för rening är lägre än miljöskatten och efter full

anpassning kommer alla företag ha samma marginella reningskostnad, lika stor som skatten/avgiften. Vid den omfördelning av utsläpp som anpassningen resulterar i minimeras samhällets kostnader för att uppnå det uppsatta målet om minskningen av utsläpp.

En viktig skillnad i förhållande till traditionella regleringar är också att miljöskatter ger kontinuerliga incitament till teknisk förnyelse.

l prop. 1991/92:150 bilaga 1:12 En samlad strategi för ökad använd- ning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken föreslog regeringen att en samlad utvärdering skulle företas av de ekonomiska styrmedel som finns i bruk. Det konstaterades att många i-länder förbereder införande av ekonomiska styrmedel och att det därför finns en stor efterfrågan på erfarenheter av hur ekonomiska styrmedel fungerar i praktiken. Rege- ringen slog även fast att det är viktigt att dra erfarenheter från hur de existerande miljöavgifter fungerat inför en tonsatt ökad användning av ekonomiska styrmedel i Sverige.

Vid en utvärdering av ekonomiska styrmedel måste klargöras huruvida införda styrmedel i praktiken kan anses ha varit mer kostnadseffektiva än en alternativ reglering. I detta arbete bör redan gjorda studier inom området beaktas. t.ex. Ds 1994:33 Så fungerar miljöskatter. Denna studie visar att miljöskattemas styreffekt oftast varit god och att de administra- tiva kostnaderna varit låga. Det är dessutom viktigt att undersöka huruvida kostnadseffektivitet gäller mellan olika samhällssektorer. Där- igenom säkerställs att miljöpolitiken utformas på ett så ändåmålsenligt sätt som möjligt. Det är också viktigt att utvärderingen sker med beaktande av ett globalt miljöperspektiv.

Skatteväxling

I miljöbilagan till den senaste finansplanen redovisas kortfattat olika frågor som aktualiseras vid en s.k. skatteväxling. Iden allmänna debatten har diskuterats en sådan systematisk växling av vissa skatter mot mer miljörelaterade sådana. Höjda skatter på miljöskadlig verksamhet skall skapa utrymme för sänkt skatt på verksamheter som bör uppmuntras, t.ex. arbete.

Bakgrunden till debatten ges av den höga beskattningen av arbete, som innebär att den totala genomsnittliga marginaleffekten på en extra arbetsinsats uppgår till ca 60 %. Samtidigt möter producenter och konsumenter priser på olika produkter och insatsvaror som inte fullt ut

reflekterar de samhällsekonomiska kostnaderna för olika negativa miljöeffekter.

lntemationellt har frågan uppmärksammats bl.a. inom EU. 1 den vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning (Growth, Competitiveness, Employment - The Challenges and Ways Forward into the 2lst Century) som utarbetats av kommissionen och som Europeiska rådet antog i december 1993 nämner man bl.a. att det i ett tillväxtperspektiv finns skäl att undersöka om skatter på arbete bör reduceras. En fmansieringskälla som utpekas är ökade miljöskatter. Möjligheten att introducera nya miljöskatter bedöms inte på ett enhetligt sätt av medlemsländerna, då vissa länder har reservationer med hänvisning till effekter på den internationella konkurrenskraften. Samtidigt är intresset bland andra medlemsländer för ökad användning av miljöskatter stort.

Med skatteväxling avses i fortsättningen en offentligt-finansiellt uthållig övergång till ökad skatt på miljöfarlig verksamhet och förbrukning av ändliga resurser till förmån för sänkt skatt på arbete. Skatteväxlingen syftar till effektivitetsvinster dels genom att samhällets kostnader för negativ miljöpåverkan beaktas på samma sätt som övriga produk— tionskostnader, dels genom minskade skattekilar på arbete.

En åtskillnad bör göras mellan en generell skatteväxling och en selektiv skatteväxling. En generell skatteväxling innebär att miljöskatter höjs och att skatt på arbete sänks i motsvarande utsträckning för samtliga aktörer i ekonomin. En selektiv skatteväxling innebär att miljöskatter höjs och att skatt på arbete sänks i motsvarande utsträckning, men att relationerna kan variera mellan olika branscher eller områden.

Utrymmet för en generell skatteväxling är bl.a. beroende av den relativa storleken på intäkterna av arbetsinkomstbeskattningen och från miljöskattema.

Vid beräkningar av den totala marginaleffekten på en extra arbetsinsats - skattekilen på arbete - brukar, förutom den statliga och kommunala inkomstskatten på förvärvsinkomster (ca 280 miljarder kr) och skattedelen av socialavgiftema (ca 120 miljarder kr), även inkluderas mervärdesskat- ten och olika punktskatter (sammantagna ca 190 miljarder kr), vilket summerar till ca 590 miljarder kr (uppgifterna avser år 1994). Intäkterna från miljö- och energiskatter i vid mening - inkluderande bensinskatten, dieseloljeskatten och energiskatten, inkl. koldioxidskatten - kan för samma år beräknas uppgå till drygt 40 miljarder kr.

Vid en analys av effekterna av skatteväxling kan en indelning av miljöskattema i två huvudgrupper vara ändamålsenlig. I den mrsta gruppen, lämpligen kallade miljökonsumtionsskatter, ingår sådana som

direkt påverkar privat konsumtion, i den andra sådana som verkar via förändringar av produktion och faktorinkomster, lämpligen kallade miljöproduktionsskatter, som efter anpassning indirekt kan påverka privat konsumtion via minskade bruttolöner.

En höjning av miljökonsumtionsskatter påverkar såväl individens konsumtionsval som valet mellan arbete och fritid. Effekten på konsum- tionsvalet ger en samhällsekonomiskt effektivare resursanvändning genom att hänsyn tas till negativ miljöpåverkan. Samtidigt innebär den höjda konsumtionsskatten en ökad skattekil på arbete. Nettoeffekten på samhällets välfärd av dessa båda deleffekter är en empirisk fråga som förtjänar närmare belysning.

Vid en analys av skatteväxling är det nödvändigt att beakta effekter i olika tidsperspektiv. En central fråga gäller relationen mellan förhållan- devis långsiktiga välfårdsvinster genom begränsning av negativa miljöeffekter och reducerad beskattning av arbete och de effekter som i ett kort och medelfristigt tidsperspektiv kan uppkomma på produktion och sysselsättning. I detta sammanhang behöver även beaktas de positiva effekter som höjda miljöskatter kan ha på företag verksamma inom miljöskyddsindustrin.

Frågan om effekten på produktion och sysselsättning aktualiseras vid båda slagen av miljöskatter men särskilt i fallet med miljöproduktions- skatter. För miljöskatter som tas ut vid produktion av varor som är föremål för internationell handel blir effekterna beroende av i vilken utsträckning utbudet av övriga produktions— och insatsfaktorer är priskänsligt. Priskänsligheten beror förutom på marknadsförhållanden även på graden av internationell rörlighet hos dessa faktorer.

1 en öppen ekonomi som den svenska är kapitalutbudet i betydande omfattning elastiskt, dvs. kapitalet kan till en betydande del undgå bördan av skatter genom rörlighet från och till landet.

Graden av rörlighet hos insatsfaktom energi är i grunden en empirisk fråga. 1 den utsträckning energin är rörlig kan detta exempelvis innebära att svenska konsumenter av varor som handlas internationellt kan undvika att betala en faktorskatt på energi som tas ut på svenskproducerade varor genom att i stället köpa importerade varor. Producenten kan undgå beskattning genom att flytta verksamheten till länder med lägre miljökrav eller genom att importera energi från utlandet.

Vid begränsad rörlighet av energi och vid produktion av varor som inte handlas internationellt begränsas dessa effekter.

För att bedöma möjligheterna och begränsningarna hos olika former av skatteväxling fordras följaktligen en detaljerad analys av produktions- och

marknadsförutsättningar. Särskild vikt bör läggas vid att belysa möjlighe- terna till ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv till följd av att miljökrav införs tidigare än i andra länder. Vid en sådan analys och för bedömningen av de globala miljöeffekterna år det å andra sidan också nödvändigt att beakta skatteuttaget i våra konkurrentländer. Felaktigt utformade och dimensionerade miljöskatter kan leda till en sämre miljö globalt sett.

Mot bakgrund av detta är det intressant att belysa resultaten från internationella studier avseende utflyttning av industriell verksamhet till följd av höga miljökrav. Även motsatta erfarenheter bör uppmärksam- mas.

[ större eller mindre utsträckning - beroende på graden av rörlighet hos kapital och energi - kommer höjda miljöproduktionsskatter efter det att anpassning skett att belasta produktionsfaktom arbete. Mot denna effekt av miljöskatter via arbetsmarknadens efterfrågesida skall ställas de positiva effekter på arbetsutbud och sysselsättning som kan bli följden av sänkta skatter på arbete. Återigen aktualiseras empiriska frågor om den relativa rörligheten, elasticiteten, hos de olika produktions- och insatsfak- torema.

Hur anpassningen till en skatteväxling kommer att ske, exempelvis effekterna på sysselsättning och produktionsstruktur, är bl.a. beroende av graden av löneflexibilitet. Tidsperspektivet är här centralt.

I ett kort och medelfristigt perspektiv får löneflexibiliteten antas vara begränsad. En central fråga blir därvid huruvida reducerad sysselsättning i sektorer med negativ miljöpåverkan kan balanseras av ökad sysselsätt- ning, t.ex. i tjänstesektorer där nettot av skatteförändringama innebär minskade kostnader.

På längre sikt, däremot, får löneflexibiliteten i princip antas vara större. ! detta tidsperspektiv domineras anpassningen av förskjutningar i relativlönema mellan olika branscher.

Syftet med en selektiv skatteväxling är att en sådan skulle ge en bättre utväxling för det specifika område den omfattar. Vid en selektiv skatteväxling med en bransch- eller företagsinriktad differentiering av eventuella miljöskatter aktualiseras olika problem, bl.a. av administrativ karaktär (avgränsningsfrågor m.m.). Kommittén bör i detta avseende utnyttja de erfarenheter som finns från differentiering. av arbetsgivar- avgifter, fordonskatt, mervärdesskatt samt energiskatt. selektiva åtgärder måste utformas så att de är förenliga med svenska internationella åtaganden, t.ex. handelsreglema i GATT och EU.

Såvitt gäller en differentiering av arbetsinkomstbeskattningen kan erinras om att skattepolitiska åtgärder för att stimulera tillväxten av privat tjänsteproduktion för närvarande behandlas av en särskild utredare (dir 1993:100). Ett betänkande väntas inom kort.

En sista central fråga gäller möjligheten att åstadkomma en uthållig skatteväxling. Ett ökat inslag av miljöskatter syftar till att begränsa miljöskadlig verksamhet och effektivisera hushållningen med naturresur- ser och energi. Till den del detta lyckas eroderas skattebasen, varför - vid en oförändrad nivå på offentliga utgifter - utrymmet för sänkt skatt på arbete, och därmed välfärdsvinsterna av sänkningen, begränsas i motsvarande omfattning. Vid en skatteväxling som bygger på introduktion av potentiellt miljöeffektiva skatter föreligger alltså risker för budgetför— svagningar. Å andra sidan syftar en sänkning av skatten på arbete till att öka sysselsättningen. Till den del detta lyckas växer skattebasen vilket ökar skatteintäkterna. Vid en skatteväxling som innebär sänkt skatt på arbete föreligger således möjligheter till budgetförstärkningar. Svårig— heterna att bedöma styrkan av beteendeförändringar vid en skatteväxling kräver att förutsättningama noga undersöks innan förändringar genom- förs.

Det kan vara svårt att på en och samma gång uppnå en förbättrad miljö och säkerställa den finansiering som krävs för att kunna sänka skatten på arbete. En skatteväxling kan dock innebära en samhällsekonornisk förbättring även om exempelvis utsläppen inte fullt ut elimineras, nämligen om skatten motsvarar den sarnhällsekonomiska kostnaden för den negativa miljöpåverkan.

Utredningsuppdraget

Som en första huvuduppgift skall kommittén analysera de idag befintliga energi- och miljöskattemas (inkl. miljöavgiftemas) samhällsekonorniska effekter i vid mening. Bl.a. skall analysen belysa effekterna av att motsvarande skatteintäkter genererats via andra skatter, exempelvis på arbete. 1 uppgiften ingår också att kartlägga eventuella miljöstyrande inslag i övriga delar av skattesystemet, exempelvis inom inkomstbe- skattningen.

Analysen bör förutom skatternas miljöpåverkan - nationellt och internationellt - även omfatta effekter på näringslivets konkurrenskraft, sysselsättningen, effektiviteten i resursallokeringen och de offentliga

finanserna. En viktig deluppgift är att bedöma huruvida införda ekono- miska styrrnedel har varit kostnadseffektiva.

Kommittén bör i denna del lägga särskild vikt vid sådana frågor som är av särskild vikt för analysen av olika former av skatteväxling. Vidare bör beaktas det arbete som gjorts av MIA, av utredningen om översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin och växthusnäringen m.m. publicerat i betänkandet Konkurrensneutral energibeskattning (SOU 199l;90), av utredningen om en teknisk översyn av energibeskattningen (Fi 1992115), Så fungerar miljöskatter! (Ds 1994:33) och övriga utred- ningar, som gjorts på detta område och av OECD.

Baserat på den inledande utvärderingen skall kommittén som en andra huvuduppgift analysera förutsättningama för och effekterna av olika slag av skatteväxling. Analysen kan omfatta såväl utvidgning av befintliga miljöskatter som införandet av nya. Såväl en generellt utformad skatteväxling som selektiva åtgärder bör diskuteras liksom förutsättning- ama för en uthållig skatteväxling. Till den senare frågan hör en identifiering av stabila miljöskattebaser, som samtidigt vid skat- tebeläggning kan ge långsiktiga incitament till minskad negativ miljöpå- verkan och effektivare hushållning med naturresurser och energi.

Kommittén skall behandla effekterna på skattekilar, arbetsutbud, sysselsättning, konkurrenskraft, strukturomvandling och miljö i olika tidsperspektiv och mot bakgrund av den fortgående intemationaliseringen av den svenska ekonomin. Det är särskilt angeläget att övergångseffek- tema belyses. I uppdraget ingår en kartläggning av de för effekterna relevanta elasticitetema liksom av de olika skattebasemas konjunk- turkänslighet. Kommittén bör beakta resultatet av utredningen om förut- sättningama för expansion av privat tjänsteproduktion (dir 1993: 100).

Kommittén bör i sitt arbete beakta forskningen på skatteväxlings- området, liksom de övriga erfarenheter och studier som gjorts nationellt och internationellt. l uppgiften ingår också att kartlägga energi- och miljöskatter inom EU och OECD:s medlemsländer. Kommittén skall i denna del också beakta de åtaganden som följer av ett svenskt med- lemskap i EU liksom de övriga internationella förutsättningar som gäller för en ökad miljöanpassning av det svenska skattesystemet. Kommittén bör beakta arbetet i de utredningar som i dag analyserar olika delar av miljö- och energiskatteområdet.

Kommittén bör vidare analysera de administrativa förutsåttningama för en generell eller selektiv skatteväxling.

Grundat på redovisningen av de tidigare uppgifterna bör kommittén - om analysen ger underlag för detta - lämna förslag på ökad miljörelate- ring av skattesystemet.

För kommittén skall gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om utredningsförslagens inriktning (dir. l984:5), angående EG-aspekter i utredningsverksamhet (dir. 1988143) samt om att redovisa regionalpolitiska aspekter (dir. 1992:50).

Kommittén skall slutredovisa uppdraget senast den 30 juni l996*. Kommittén bör redovisa ett delbetänkande, exempelvis med anledning av eventuella expertstudier och med publicering av dessa, före utgången av år 1995*.

(Finansdepartementet) " Ändrat genom beslut 26 januari 1995.

2. Analys av av tre skattemodeller där kraftvärmeverk ooh fjärrvärmeverk betraktas som industri

2.1. Inledning 2.1 . 1 Allmänt

I denna bilaga redovisas effekterna av tre olika alternativ till reforme- rad beskattning av el- och värmeproduktion. Den grundläggande prin- cipen i alla tre modeller är att bränsle beskattas enligt samma princip oavsett om det används för el eller värmeproduktion. Vidare beskattas el- och värmesektom enligt samma principer som gäller för industri- sektom. I dessa sektorer utgår endast koldioxidskatt och svavelskatt. I de fall dessa skatter inte är tillräckliga för att säkerställa biobränsle— nas konkurrenskraft undersöks vilka nivåer på investeringsbidrag respektive driftsbidrag som behövs för att så skall bli fallet. I samtliga modeller införs dessutom en konsumtionskatt på värme. Värmeener- giskatten tas ut vid leveranser av fjärrvärme till icke-industriell verk- samhet, bl.a. till hushåll, servicenäringar, m.m. Vi har valt att inte gå närmare in på nivån av värrneenergiskatten.

Beräkningarna i denna bilaga baseras på uppgifter från rapporten "Förändrad kraftvärmebeskattning" (Ds 199428). Det innebär att uppgifter rörande energipriser och investeringskostnader avser 1993. Skatterna har dock justerats så att 1996 års skattesatser tillämpas.

2.1.2. Definitioner

1 ett värmeverk (fjärrvärmeverk) produceras enbart värme. Ett kraft- värmeverk definieras vanligen som en anläggning avsedd för samtidig produktion av el och värme där båda produkterna nyttiggörs. I ett kondenskraftverk, som kan använda liknande teknik som ett kraft- värmeverk, tas däremot inte spillvärmen till vara. Bränsleanvänd- ningen i dessa tre olika anläggningar styrs helt och hållet av skatte- systemet.

Ett kraftvärmeverk som baseras på ångkraftsprocessen brukar benämnas mottrycksanläggning eller, om den är en del av en industri- anläggning, industriellt mottryck. Denna typ av anläggningar före— kommer främst inom pappers- och massaindustrin.

Den totala elproduktionen år 1995 uppgick till ca 140 TWh. Kraft- värmeanläggningar i fjärrvärmenäten svarade för 5,4 Twh, medan elproduktionen i industriellt mottryck uppgick till ca 3,3 Twh.

Kondenskraftsproduktionen svarade för ca 0,7 Twh.1. Värmeproduk- tionen i rena värmeverk uppgick till drygt 40 TWh varav 10 % levere- rades till industrin.

2.2 Modell 1 — 25 % koldioxidskatt

2.2.1 Allmänt. om modellen

I denna modell slopas energiskatten på bränslen och elkraft som förbrukas i kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk. Svavelskatt och kväveoxidavgift förblir oförändrade. En koldioxidskatt motsvarande 9,25 öre per kg koldioxid tas ut på alla fossila bränslen vid el- och värmeproduktion.

Denna modell innebär en minskad beskattning vid användning av fossila bränslen vid el och värmeproduktion i kraftvärme- och värme- verk. Skattebelastningen i kondenskraftverk ökar dock. En koldiox- idskatt motsvarande 9,25 öre per kg koldioxid är inte tillräckligt stor för att biobränslena, med dagens priser, skall behålla sin konkurrens- kraft i befintliga kraftvärme- och värmeverk. Modellen förutsätter därför att bidrag ges vid biobränsleanvändning. Ett sätt att ordna detta är genom en kombination av ett driftsbidrag och ett investeringsbi- drag till anläggningar som använder biobränslen. Bidragen utgår inte till anläggningar inom industrin.

2.2.2. Effekter på befintlig produktion i kraftvärme- och värmeverk

Konkurrenskraften för befintliga anläggningar är beroende av kostna- den vid drift av dessa. Anläggningarna kan rangordnas efter de rörliga kostnademas storlek. Ändras rangordningen exempelvis mellan biobränslen och fossilbränsleeldade anläggningar eller mellan biobränslen och fossilbränslen inom en och samma anläggning har konkurrenskraften ändrats på ett väsentligt sätt. De rörliga kostna-

Kondenskraftsanlägningar används i huvudsak för s.k. spetslast, d.v.s. under tider då elefterfrågan är stor, och som reserv vid t.ex. torrår. Den totala tekniska kapaciteten uppgår till ca 20 TWh. Hela denna produktionskapacitet är dock inte tillgänglig eftersom flera anläggningar endast har koncession att köras som spetslast. Enligt bedömningar av Energikommisionen (SOU 1995:139) uppgår den praktiska årskapaciteten, efter viss investering i reningsteknik, till drygt 5 TWh.

dema i ett värmeverk bestäms i stor utsträckning av punktskattema och bränslepriserna. För kraftvärmeverk tillkommer en tredje faktor, det pris man får för den elkraft man producerar samtidigt med värmen. Desto högre elpris, ju lägre blir värmeproduktionskostnaden.

I denna modell reduceras skattebelastningen på fossila bränslen som används vid produktion i kraftvärme- respektive värmeverk med mellan 60 och 80 %2. Så stora punktskatteförändringar kommer naturligtvis att påverka de rörliga kostnaderna. I tabell 2.2.1 redovisas rörliga värmeproduktionskostnader för några olika typer av värme- verk och kraftvärmeverk. Kraftvärmeverkens rörliga produktions- kostnader har beräknats som funktion av elvärdet, d.v.s. det elpris som kraftverken erhåller på marknaden. Beräkningarna bygger på en utnyttjandetid om 4 000 timmar. Kostnaderna uttrycks i öre per kWh producerad värme.

Tabell 2.1 Rörlig produktionskostnad vid olika elvärden

Anläggning Rörlig vänneproduktionskosmad öre per kWhvärme Elvärde kr per öre per kWhe]

18,1 KVV-gaskombi 13,4 KVV-träd 8,8 KVV-träd 65 %* 5,6 Elpanna 33,0 Värmepump 1 1,1 HVC-olja" 27,9 HVC—kol 24,3 HVC-träd 13,6 13,6 9,1 13,6 13,6 9,1 13,6 13,6 9,1 *KVV-träd 65 % representerar ett kraftvärmeverk där 65 % av bränslet är biobränsle medan resterande andel är kol. Denna fördelning beror i huvudsak på att det är den, med dagens regler, skattemässigt optimala fördelningen av bränsle.

** HVC = hetvattencentral eller värmeverk

Ur tabell 2.1 kan vi utläsa att med nuvarande skatteregler är värmeproduktion i biobränsleeldade kraftvärmeverk som använder en mix av biobränslen och fossila bränslen klart konkurrenskraftigast. Kraftvärmeverkens kostnadsfördel gentemot värmeverk beror på att använd energi utnyttjas effektivare i kraftvärmeverk genom att el och

2 I verkligheten blir skattereduceringen inte fullt så stor. Vid produktion i ett kraftvärmeverk tillåter dagens skatteregler att fossila bränslen i första hand skall anses som använda för elproduktion och därmed utgår ingen skatt. Den skattemässigt optimala fördelningen idag är således en mix av fossila bränslen och biobränslen.

värme produceras samtidigt. Kraftvärmeverkens fördel är således beroende av priset på el. Det är viktigt att komma ihåg att dessa slut- satser gäller vid en utnyttjandetid på 4 000 timmar. Vidare förutsätts att det finns avsättning för den producerade elkraften till de elpriser som redovisas i tabellen. De förändrade skattereglerna kommer, som vi ser i tabell 2.1, att kasta om rangordningen både i värme— och kraftvärmeverk. Fossila bränslens konkurrenskraft stärks.

Vid ett elvärde på 30 öre per kWh kommer rangordningen för kraftvärmeverk att variera enligt nedan:

Tabell 2.2 Rangordning efter rörlig värmeproduktions- kostnad i kraftvärmeverk

Nuvarande skatt modell 1 modell 1+bidrag KVV-tråd 65 %* KVV—kol KVV—träd KVV- träd Gaskombi KVV—träd 65 %* Gaskombi KVV—träd 65 %* KVV—kol KVV-kol KVV-olja Gaskombi KVV—olja KVV-träd KVV—olja * Resterande 35 % utgörs av kolbränsle

Med beskattning enligt modell 1 kommer koleldade kraftvärmeverk att ha lägst kostnad, närmast följt av gaskombikraftverk. Produktion i kraftvärmeverk med en biobränsleandel om 65 % kommer på tredje plats. Ett sätt att stärka biobränslenas konkurrenskraft kan vara att införa ett driftsbidrag till biobränsleeldade anläggningar. Enligt våra beräkningar är ett bidrag om 4 öre per kWh biobränsle tillräckligt för att återställa rangordningen.

Vid ett elvärde på 35 öre per kWh el kommer dock gaskombikraft- verk att ha den lägsta rörliga kostnaden för värmeproduktion.

Vad gäller produktion i rena värmeverk kommer biobränslebidraget att vara tillräckligt för att återställa rangordningen. Värmeproduktion i värmepumpar kommer - vilket också är fallet vid dagens skatteregler - att vara den mest konkurrenskraftiga produktionsmetoden vid ett elvärde under 30 öre per kWh.

2.2.3. Värmeproduktion i nya anläggningar

I tabell 2.3 redovisas totala vänneproduktionskostnader i nya kraft- värmeverk.3 Vi ser att med nuvarande skatteregler och vid elpriser som varierar mellan 25 och 35 öre per kWh gäller att värmeproduk- tionskostnadema är lägst i nya biobränsleldade kraftverk. Vid bedöm- ningen huruvida det kommer att vara lönsamt att investera i nya kraftvärmeanläggningar måste man skilja på två fall. Det första fallet är om den nya kraftvärmeanläggningen skall ersätta värmeproduktion i ett befintligt fjärrvärmenät. I dag har befintliga biobränsleeldade värmeverk en rörlig produktionskostnad på 13,5 öre per kWh värme.

Det finns idag stor potential för ökad produktion i befintliga anläggningar. Investering i nya kraftvärmeverk kommer således inte att vara lönsamt med dagens skatteregler och givet dagens elpriser. Det andra fallet är vid uppförande av ett helt nytt fjärrvärmenät. I detta fall är relevant altemativkostnad den totala värmeproduktions- kostnaden i ett nytt biobränsleeldat värmeverk. Idag uppgår den till ca 21 öre per kWh. I det senare fallet, vid ett elpris överstigande 30 öre per kWh, kommer investering i ett kraftvärmeverk att väljas istället för värmeverk. Däremot är det med dagens skatteregler och nivå på elpriset inte lönsamt att bygga nya kraftvärmeverk för att ersätta produktion i befintliga värmeverk.

3 Anläggningsstorlek och utnyttjningstid har satts lika för samtliga anläggningar (100 MWvärme och 4 000 timmar). Avskrivningstiden är 25 år och realräntan 5 %.

Tabell 2.3 Total värmeproduktionskostnad i nya kraft- värmeverk vid utnyttjningstid 4 000 b för några olika elvärden

Kraftvärmeverk Skattemodell Kol Olja Träd Träd4 Gas- ( 65 %) kombi Elvärde 25 öre/kWel Nuvarande 29,9 28,3 24,8 21,6 27,8 Modell 1 19,6 18,1 24,8 23,3 22,8 Mod 1 + 4 öre/kthr 19,6 18,1 18,2 19,0 22,8 Mod 1+4 öre/kthr + 4000 kY/kWhel 19,6 18,1 14,6 15,4 22,8 Elvärde 30 öre/kWel Nuvarande 27,4 25,8 22,3 19,1 22,8 Modell 1 17,1 15,6 22,3 20,0 17,8 Mod 1 + 4 öre/kthr 17,1 15,6 15,7 16,5 17,8 Mod 1+4 öre/kthr + 4000 kr/kWhel 17,1 15,6 12,1 12,9 17,8 Elvärde 35 öre/kWel Nuvarande 24,9 23,3 19,8 16,6 17,8 Modell 1 14,6 13,1 19,8 18,3 12,8 Mod 1 + 4 öre/kthr 14,6 13,1 13,2 14,0 12,8 Mod 1+4 öre/kthr + 4000 kr/kWhel 14,6 13,1 9,6 10,4 12,8

Modell l sänker skattebelastningen för fossila bränslen kraftigt. Vi ser i tabell 2.3 att totala värrneproduktionskostnaden i fossileldade anläggningar kommer att vara lägre än för motsvarande biobränsleel— dade anläggningar.

Vi har tidigare konstaterat att det behövs ett driftsbidrag motsva- rande 4 öre per kWh använd biobränsle för att bevara trädbränslenas konkurrenskraft i befintliga anläggningar vid en introduktion av modell 1. Detta bidrag är dock inte tillräckligt för att nya investe— ringar skall ske i biobränsleeldade kraftvärmeverk. Med ett investe— ringsbidrag på 4 000 kr per kWel för biobränsleeldade kraftvärmeverk

4 KW—träd 65 % representerar ett kraftvärmeverk där 65 % av bränslet är biobränsle medan resterande andel är kol. Denna fördelning beror i huvudsak på att det är den. med dagens regler, skattemässigt optimala fördelningen av bränsle

kommer dessa att vara det mest konkurrenskraftiga alternativet vid nyinvestering. Vid ett elvärde över 27,5 öre per kWh el kommer nyinvestering i biobränsleeldade kraftvärmeverk dessutom att vara konkurrenskraftigare än nya värmepumpar.

2.2.4. Elproduktion i nya kondenskraft- och kraftvärmeverk

I ett kraftvärmeverk produceras, som vi har förklarat tidigare, el och värme samtidigt. Produktionskostnadema kan således beskrivas på två olika sätt. I avsnitt 2.3 presenterades produktionskostnaderna för några olika kraftvärmeverk som funktion av olika elvärden, d.v.s. som funktion av det pris som den producerade elkraften betingar på mark- naden. Produktionskostnaden kan också beräknas som funktion av värmekrediteringen, eller det pris som den producerade värmen betingar. I tabell 2.4 redovisas produktionskostnaderna, i öre per kWh producerad el, för några olika kraftvärmeverk. Kostnaderna avser produktion i nya anläggningar. Produktionskostnaden beror bl.a. på skatter, utnyttjandetid och vilken värmekreditering som man kalkyle- rar medl Antagen utnyttjningstid är 4 000 timmar. Värmekredite- ringen beräknas till 13,5 öre per kWh producerad värme. Valet av värmekreditering väljs så att den motsvarar den rörliga produktions— kostnaden i ett biobränsleeldat värmeverk. Det finns idag en stor outnyttjad potential i befintliga värmeverk. Alternativet till att bygga ett nytt kraftvärmeverk är således, i många fall, produktion i ett befintligt värmeverk5. I tabell 2.4 redovisas också produktionskost- iiad'en för några olika kondenskraftverk. Antagen utnyttjningstid är 6 000 timmar. Som jämförelse redovisas även produktionskostnaderna exklusive energiskatt och koldioxidskatt (men inklusive svavelskatt) för samtliga anläggningar.

5 I det fall investering sker i nya tjärrvärmenät blir motsvarande alternativ kostnad ca 21 öre per kWh värme.

Tabell 2.4 Elproduktionskostnad i nya anläggningar vid värmekreditering 13,5 öre per kaärme

Skattemodell Krahvärmeverk Kondenskrahverk

Kol Olja Träd Träd Gas— Kol Olja IGCC Gas-

(65 %) kombi (bet) kombi

Utan energi och COZ—skatt 29,1 27,4 47,7 41,9 30,2 30,6 24,9 31,1 33,6 Nuvarande 60,1 56,3 47,7 41,9 39,3 30,6 24,9 31,1 33,6 Modell 1 39,3 35,9 47,7 45,3 34,3 37,9 31,1 36,8 37,2 M1:+4 öre/kthr 39,3 35,9 34,3 36,4 34,3 37,9 31,1 36,8 37,2 Ml :+4 öre/kthr _ +4000 kr/kwel 39,3 35,9 27,2 329,3 34,3 37,9 31,1 36,8 37,2

Vi ser i tabell 2.4 att utan energi- och koldioxidskatter är elproduktion i kraftvärmeverk lägre än för konventionella kondenskraftverk. Kraft- värmeverkens konkurrensfördel bestäms av värmekrediteringen. En förutsättning för detta är dock att det finns avsättning för den produ- cerade värmen. Dagens energiskattesystem medför dock att produk- tionskostnaderna inklusive skatter är lägre för ren kondenskraftspro— duktion än vid produktion i nya kraftvärmeverk. Vi ser att med gällande skatteregler och en värmekreditering på 13,5 öre per kWhväI—me kommer elproduktion i nya kraftvärmeanläggningar inte att vara ett konkurrenskraftigt alternativ. För att skapa incitament för investering i biobränsleeldade kraftvärmeverk har under ett antal är staten beviljat investeringsbidrag motsvarande 35 % av investerings- kostnadema. Vid investering i ett kraftvärmeverk i ett nytt fjärr- värmenät kommer ett biobränsleeldat verk att ha en elproduktions- kostnad som är i nivå med befintlig oljekondens.

Modell l sänker produktionskostnaden i fossilbränsleeldade kraft- värmeverk. På motsvarande sätt innebär den införda koldioxidskatten på bränslen som förbrukas i kondenskraftverk att sådan produktion fördyras. Vi har tidigare konstaterat att det behövs en kombination av ett driftsbidrag och investeringsstöd för att upprätthålla biobränslenas konkurrenskraft. Med ett produktionsbidrag på ca 4 öre per kWh biobränsle och ett investeringsbidrag på 4 000 kronor per kWel kommer biobränsleeldade kraftvärmeverk att vara det mest konkur- renskraftiga investeringsaltemativet. De två biobränslebidragen kommer, med antagna biobränslepriser, även att ge lägre elproduk- tionskostnader i nya biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar än i befintliga oljekondensanläggningar. Detta innebär således en förbätt- ring av konkurrenskraften för nya biobränsleeldade kraftvärmeverk jämfört med dagens skattesystem.

Modell 1 kommer leder till ökade elproduktionskostnader i nya fossilbränsleeldade kondenskraftverk genom den införda koldioxid- skatten. Kostnaderna ökar med mellan 4 och 7 öre per kWhel. De

rörliga produktionskostnaderna i befintliga oljekondenskraftverk ökar med ca 6 öre per kWhel

2.3 Modell 2 - 50 % koldioxidskatt

2.3.1 Allmänt om modellen

I denna modell slopas energiskatten på bränslen och elkraft som förbrukas i kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk. Svavelskatt och kväveoxidavgift förblir oförändrade. En koldioxidskatt motsvarande 18,50 öre per kg koldioxid tas ut på alla fossila bränslen vid el- och värmeproduktion.

Även denna modell innebär en minskad beskattning vid använd- ning av fossila bränslen vid el och värmeproduktion i kraftvärme- och värmeverk. Skattebelastningen i kondenskraftverk ökar dock. Däremot är skatteminskningen inte fullt så stor som i modell 1. En koldioxidskatt motsvarande 18,50 öre per kg koldioxid är tillräckligt för att biobränslena skall behålla sin konkurrenskraft i befintliga anläggningar. För att upprätthålla konkurrenskraften vid investering i nya biobränsleeldade kraftvärmeverk krävs dock ett investerings- bidrag

Den införda koldioxidskatten på fossila bränslen som används i kondenskraftverk leder om inga andra åtgärder införs till ökade produktionskostnader med mellan 7 och 15 öre per kWh el.

Ett införande av ett driftsbidrag per producerad kWh el dämpar denna effekt.

2.3.2. Effekter på befintlig produktion i kraftvärme— och värmeverk

Konkurrenskraften för befintliga anläggningar är beroende av kostna- den vid drift av dessa. Anläggningarna kan rangordnas efter de rörliga kostnademas storlek. Ändras rangordningen exempelvis mellan biobränslen och fossilbränsleeldade anläggningar eller mellan biobränslen och fossilbränslen inom en och samma anläggning har konkurrenskraften ändrats på ett väsentligt sätt. De rörliga kostna- derna i ett värmeverk bestäms i stor utsträckning av punktskattema

och bränslepriserna. För kraftvärmeverk tillkommer en tredje faktor, det pris man får för den elkraft man producerar samtidigt med värmen. Desto högre elpris, ju lägre blir vänneproduktionskostnaden.

Skattebelastningen på fossila bränslen som används i värmeverk reduceras med mellan 50 till 70 %. Medan den totala skattebelast- ningen på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk reduceras med mellan 10 och 40 %. En förändring av punktskattema med sådana nivåer innebär förändringar i driftskostnader vid värmepro- duktion. l tabell 2.5 jämförs rörliga produktionskostnader vid dagens skattesystem med de som kommer att gälla i modell 2.

Tabell 2.5 Rörlig produktionskostnad vid olika elvärden

Rörlig vänneproduktionskostnad öre per kWhväl.me

_ Elvärde kr per öre per kWhel ___—

_. Medz MOdZ Nuv

KVV- kol 15,1 9,9 KVV—olja 18,1 12,2 8,7 KVV-gaskombi 13,4 12,5 5,5 KVV—träd 8,8 8,8 5,3 KVV-träd 65 %* 5,6 9,0 5, 5 Elpanna 33,0 25,5 25,5 Värmepump 11,1 8,6 8,6 HVC-olja" 27,9 16,0 16 ,0 HVC-kol 24, 3 13,8 HVC-träd 13, 6 13,6 *KVV-träd 65 % representerar ett kraftvärmeverk där 65 % av bränslet är biobränsle medan resterande andel är kol Denna fördelning beror | huvudsak på att det är den, med dagens regler, skattemässigt optimala fördelningen av bränsle. ** HVC = hetvattencentral eller värmeverk

Ur tabell 2.5 kan vi utläsa att med nuvarande skatteregler är värmeproduktion i biobränsleeldade kraftvärmeverk klart konkur— renskraftigast. En förutsättning för att kraftvärrneverken skall få lägre kostnader än motsvarande värmeverk är att de kan få avsättning för den elkraft de producerar Det är viktigt att komma ihåg att dessa slut- satser gäller vid en utnyttjandetid på 4 000 timmar. Under senaste året har kraftverken dock haft en betydligt lägre utnyttjande grad. Kraft- värmeverkens värmeproduktionskostnader är också beroende av vilket pris de kan få för den el som de producerar. De förändrade skattereglerna kommer dock inte, som vi ser i tabell 2.5, att kasta om rangordningen i kraftvärmeverk. Fossila bränslens konkurrenskraft stärks, men en koldioxidskatt motsvarande 18,50 öre per kg koldioxid är tillräckligt för upprätthålla biobränslenas konkurrenskraft i

befintliga kraftvärmeverk. Vid ett elvärde på 30 öre per kWh kommer rangordningen mellan kraftvärmeverk att variera enligt nedan:

Tabell 2.6 Rangordning efter rörlig värmepmduktionskostnad i kraftvärmeverk

Nuvarande skatt Modell 2 Modell 2+ elbidrag KVV-träd 65 %* KVV-träd Gaskombi KVV- träd KVV—träd 65 %* KVV-träd Gaskombi KVV—kol KVV—träd - 65 %* KVV—kol Gaskombi KVV—kol KVV-olja KVV—olja KVV-olja

*KVV-träd 65 % representerar ett kraftvärmeverk där 65 % av bränslet är biobränsle medan resterande andel är kol. Denna fördelning beror i huvudsak på att det är den, med dagens regler, skattemässigt optimala fördelningen av bränsle.

I nästa avsnitt redovisas att kostnaderna för elproduktion i kondens- kraftverk ökar med 7 till 15 öre per kWh till följd av den införda kol- dioxidskatten på fossila bränslen som används vid kondenskraftpro- duktion. Ett sätt att begränsa effekten på kondenskraftproduktionen kan vara att införa ett elbidrag per kWh producerad el. Detta bidrag kommer i sin tur att påverka de rörliga kostnaderna i kraftvärmeverk. I tabellen ovan redovisas effekterna av ett elbidrag om 7 öre per kWh el (modell 2+elbidrag). Effekten av detta bidrag , förutom att det sänker produktionskostnaderna över hela linjen, är att produktion i befintliga gaskombikraftverk kommer att få lägst rörlig kostnad.

1 modell 2 kommer rangordningen vid produktion i värmeverk att vara oförändrad jämfört med dagens situation. Däremot minskar konkurrensfördelen för biobränsleeldade värmeverk.

2.3.3. Värmeproduktion i nya anläggningar

I tabell 2.7 redovisas totala värmeproduktionskostnader i nya kraft- värmeverk.6

Modell 2 sänker skattebelastningen för fossila bränslen kraftigt. Vi ser i tabell 2.7 att totala värmeproduktionskostnaden i nya oljeeldade anläggningar kommer att vara lägre än för biobränsleeldade anlägg- ningar. Vid ett elvärde över 30 öre per kWh kommer även

6 Anläggningsstorlek och utnyttjningstid har satts lika för samtliga anläggningar (100 MWvärme och 4 000 timmar). Avskrivningstiden är 25 år och realräntan 5 %.

investeringar gaskombikraftverk att väljas före biobränsleeldade verk.

Tabell 2.7 Total värmeproduktionskostnad i nya anläggningar vid utnyttjningstid 4 000 li för några olika elvärden

Skattemodell Kraftvärmeverk Kol Olja Träd Träd Gas- 65 % kombi Elvärde 25 öre per kWel Nuvarande Skattemodell 29,9 28,3 24,8 21,6 27,8 Modell 2 24,7 22,4 24,8 25,0 26,8 Mod 2 + 4000 kr per kWhel 24,7 22,4 21,3 21,4 26,8 Mod 2+7 öre per kWhel +4000 kr per kWhel 21,2 18,9 17,8 17,9 19,8 Elvärde 30 öre per kWel Nuvarande Skattemodell 27,4 25,8 22,3 19,1 22,8 Modell 2 22,2 19,9 22,3 22,5 21,8 Mod 2 + 4000 kr per kWhel 22,2 19,9 18,8 18,9 21,8 Mod 2+7 öre per kWhel +4000 kr per kWhel 18,7 16,4 15,3 15,4 14,8 Elvärde 35 öre per kWel Nuvarande Skattemodell 24,9 23,3 19,8 16,6 17,8 Modell 2 19,7 17,4 19,8 20,0 16,8 Mod 2 +4000 kr per kWhel 19,7 17,4 16,3 16,4 16,8 Mod 2+7 öre per kWhe] +4000 kr per kWhel 16,2 13,9 12,8 12,9 9,8

Med ett investeringsbidrag på 4 000 kr per kWel för biobränsleeldade kraftvärmeverk kommer dessa att vara det mest konkurrenskraftiga alternativet vid nyinvestering.

I nästa avsnitt redovisas att kostnaderna för kondenskraftproduk— tion till följd av de nya skattereglerna ökar med mellan 7 och 15 öre per kWh el. Ett elbidrag till kraftvärmeverk och kondenskraftverk på 7 öre per kWh skulle begränsa kostnadsökningen. Ett sådant elbidrag påverkar naturligtvis också ovan jämförelse. I tabell 2.7 redovisas hur de totala värmeproduktionskostnadema påverkas av ett sådant bidrag. Vi ser att vid ett elvärde på 25 öre per kWh kommer biobränslean- läggningar att vara konkurrenskraftigast. Vid ett elvärde överstigande 25 öre kommer däremot gaskombikraftverk att ha lägst kostnader.

2.3.4. Elproduktion i nya kondenskraft- och kraftvärmeverk

I ett kraftvärmeverk produceras, som vi har förklarat tidigare, el och värme samtidigt. Produktionskostnadema kan således beskrivas på två olika sätt. 1 avsnitt 3.3 presenteras produktionskostnaderna för några olika kraftvärmeverk som funktion av olika elvärden, d.v.s. som funktion av det pris som den producerade elkraften betingar på mark— naden. Produktionskostnaden kan också beräknas som funktion av värmekrediteringen, eller det pris som den producerade värmen betingar. I tabell 2.8 redovisas produktionskostnaderna, i öre per kWh producerad el, för några olika kraftvärmeverk. Antagen utnyttjnings- tid är 4 000 timmar vid en värmekreditering om 13,5 öre per kWh producerad värme7. En värmekreditering på 13,5 öre per kWh mot— svarar den rörliga produktionskostnaden i ett biobränsleeldat värme- verk. 1 tabell 2.8 redovisas också produktionskostnaden för några olika kondenskraftverk. Antagen utnyttjningstid är 6 000 timmar. Vid lägre utnyttjningsgrad kommer naturligtvis kostnaderna per enhet att bli högre. Dessutom redovisas den rörliga produktionskostnaden för befintlig oljekondenskraft. Dessutom redovisas den rörliga produk- tionskostnaden för befintlig oljekondenskraft. För jämförelse redo- visas även produktionskostnadema exklusive energiskatt och koldi- oxidskatt (men inklusive svavelskatt) för samtliga anläggningar.

Tabell 2.8 Elproduktionskostnad i nya anläggningar vid värmekreditering 13,5 öre per kaärme

Skattemodell Kraftvärmeverk Kondenskrahverk

Kol Olja Träd Träd Gas Kol Olja lGCC Gas-kombi

(65 %) -kombi (bet)

Utan energi- och C02 skatt 29,1 27,4 47,7 41,9 30,2 30,6 24,9 31,1 33,6 Nuvarande 60,1 56,3 47,7 41,9 39,3 30,6 24,9 31,1 33,6 Mode112 49,5 44,5 47,7 48,7 38,3 45,2 37,4 42,5 40,9 Mod 2: +4000 krper kWhel 49,5 44,5 40,6 41,6 38,3 45,2 37,4 42,5 40,9 Mod 2:+7 öre per kWhel +4000krperkWhel 42,5 37,5 33,6 34,2 31,3 38,2 30,4 35,5 33,9

Vi ser att vid gällande skatteregler och en värmekreditering på 13,5 öre per kWhväI—me är elproduktion i nya kraftvärmeanläggningar inte ett konkurrenskraftigt alternativ. Modell 2 sänker produktionskostnaden i fossilbränsleeldade kraft-

7 Motivering till valet av värmkreditering ges i avsnitt 2.4.

värmeverk. På motsvarande sätt innebär den införda koldioxidskatten på bränslen som förbrukas i kondenskraftverk att dess produktion fördyras. 1 modell två kommer befintlig oljekondens alternativt ny gaskombikraftverk att vara konkurrenskraftigast. Med ett investe- ringsbidrag på 4 000 kronor per kWel för biobränsleeldade kraftvärme kommer dessa att vara det mest konkurrenskraftiga investeringsalternativet. Däremot kommer befmtlig oljekondens fort- farande utnyttjas fullt ut innan det sker några nyinvesteringar.

Modell 2 kommer att ge ökade elproduktionskostnader i nya fossil- bränsleeldade kondenskraftverk genom den införda koldioxidskatten. Kostnaderna ökar med mellan 7 och 15 öre per kWhe]. De rörliga produktionskostnaderna i befintliga oljekondenskraftverk ökar med ca 12 öre per kWheL Ett sätt att reducera kostnadsökningama kan vara att införa ett elbidrag till kraftvärme- och kondenskraftverk. I tabell 2.8 redovisas effekterna av ett elbidrag motsvarande 7 öre per kWh el. Med ett sådant bidrag produktionskostnaderna för naturgaseldade gaskraftverk att återställas till den nivå som gäller med dagens skatte- system. Oljekondenskraftens kostnadsökning begränsas till 5 öre per kWh.

2.4 Modell 3 - 100 % koldioxidskatt

2.4.1 Allmänt om modellen

I denna modell slopas energiskatten på bränslen och elkraft som förbrukas i kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk. Svavelskatt och kväveoxidavgifter förblir oförändrade. En koldioxidskatt motsvarande 37 öre per kg koldioxid tas ut på alla fossila bränslen vid el- och värmeproduktion.

I denna modell kommer skattebelastningen i värmeverk att minska med mellan 10 och 30 %. Skattebelastningen för fossila bränslen som används i kraftvärmeverk kommer dock att öka kraftigt. Detta gäller också för kondenskraftverk. En koldioxidskatt motsvarande 37 öre per kg koldioxid leder till att biobränslenas konkurrenskraft ökar i kraftvärmesektom. I värmesektom behåller biobränslena sin ställning som det mest konkurrenskraftiga bränslet.

Den införda koldioxidskatten på fossila bränslen som används i kondenskraftverk leder om inga andra åtgärder införs till ökade produktionskostnader med mellan 15 och 30 öre per kWh el.

Ett införande av ett driftsbidrag per producerad kWh el skulle dämpa denna effekt. Vid ett elbidrag motsvarande 16 öre per kWh reduceras kostnadsökningen kraftigt.

2.4.2. Effekter på befintlig produktion i kraftvärme- och värmeverk

Konkurrenskraften för befintliga anläggningar är beroende av kostna- den vid drift av dessa. Anläggningarna kan rangordnas efter de rörliga kostnademas storlek. Ändras rangordningen exempelvis mellan biobränslen och fossilbränsleeldade anläggningar eller mellan biobränslen och fossilbränslen inom en och samma anläggning har konkurrenskraften ändrats på ett väsentligt sätt. De rörliga kostna- derna i ett värmeverk bestäms i stor utsträckning av punktskattema och bränslepriserna. För kraftvärmeverk tillkommer en tredje faktor, det pris man får för den elkraft man producerar samtidigt med värmen. Desto högre elpris, ju lägre blir värrneproduktionskostnaden.

I denna modell kommer punktskattebelastningen på fossila bräns- len som används inom fjärrvärmesektom att minska med mellan 7 och 35 %. Däremot ökar skattebelastningen på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk. Ökningen är kraftigast för naturgas där skattebelastningen ökar med 75 %.

De stora förändringarna av energiskatterna kommer att påverka kostnadsbilden för de olika anläggningarna. I tabell 2.9 redovisas de rörliga produktionskostnaderna för några befintliga anläggningar. Vi ser att med nuvarande skatteregler är värmeproduktion i biobränsleel- dade kraftvärmeverk klart konkurrenskraftigast. Det är viktigt att komma ihåg att dessa slutsatser gäller vid en utnyttjandetid på 4 000 timmar. Kraftvärmeverkens värmeproduktionskostnader är också beroende av vilket pris de kan få för den el som de producerar.

Tabell 2.9 Rörlig produktionskostnad vid olika elvärden

Rörlig vänneproduktionskostnad öre per kWhvämie Elvärde kr per öre per kWhel

20,1 12,1

18,1 20,8 12,8 15,6 18,3 13,1 KVV-gaskombi 13,4 20,6 4,6 8,4 15,6 3,4 KVV-tiäd 8,8 8,8 0,8 6,3 6,3 3,8 KVV-träd 65 %* 5,6 12,4 4,4 3,1 9,9 0,6 Elpanna 33,0 25,5 25,5 38,1 30,5 43,1 Värmepump 11,1 8,6 8,6 12,8 10,3 14,5 HVC-olja" 27,9 21,7 21,7 27,9 21,7 27,9 HVC-kol 24,3 20,6 20,6 24,3 20,6 24,3 HVC-träd 13,6 13,6 9 1 13,6 13,6 9,1 13,6 13,6 9,1 'KW-träd 65 % representerar ett kraftvärmeverk där 65 % av bränslet är biobränsle medan resterande andel är kol. Denna fördelning beror i huvudsak på att det är den, med dagens regler, skattemässigt optimala fördelningen av bränsle.

** HVC = hetvattencentral eller värmeverk

Modell 3 kommer att leda till ökade kostnader vid nyinvestering i fossila kraftvärmeverk. Vid ett elvärde på 30 öre per kWh kommer rangordningen mellan kraftvärmeverk att variera enligt nedan

Tabell 2.10 Rangordning efter rörlig produktionskostnad i

kraftvärmeverk Nuvarande skatt modell 3 modell 3+elbidrag KVV-träd 65 % KVV-träd KVV-träd KVV- träd KVV-träd 65 % Gaskombi Gaskombi Gaskombi KVV-träd 65 % KVV-kol KVV-kol KVV-kol KVV-olja KVV-olja KVV-olja

Vi ser att rangordningen i huvudsak är den samma 1 modell 3 som vid dagens skattesystem.

I nästa avsnitt redovisas att kostnaderna för elproduktion i kondenskraftverk ökar med 15 till 30 öre per kWh till följd av den införda koldioxidskatten på fossila bränslen som används vid kondenskraftproduktion. Ett sätt att begränsa denna effekt kan vara att införa ett elbidrag per producerad kWh el. Ett sådant bidrag kommer i sin tur att påverka de rörliga kostnaderna i kraftvärmeverk. I tabellen

ovan redovisas effekterna av ett bidrag på 16 öre per kWh. Effekten av bidraget blir naturligtvis kraftigt reducerade kostnader för värmeproduktion i kraftvärmeverk.

1 modell 3 kommer rangordningen vid ren värmeproduktion att vara oförändrad jämföit med dagens situation.

2.4.3. Värmeproduktion i nya anläggningar

I tabell 2.11 redovisas totala värmeproduktionskostnader i nya kraft- värmeverk.a

Vi ser att med nuvarande skatteregler gäller att lägst kostnad för värmeproduktion erhålls i nya biobränsleldade kraftvärmeverk. I dag har befintliga biobränsleeldade värmeverk en rörlig produktionskost- nad på 13,5 öre per kWh värme. Det finns idag stor potential för ökad produktion i sådana anläggningar. Investering i nya kraftvärmeverk kommer således inte att vara lönsamt med dagens skatteregler.

Modell 3 ökar skattebelastningen för fossila bränslen. Biobränsle- eldade kraftverk får den lägsta totala kostnaden. Produktionskostna- den överstiger dock med marginal den betalning som kan fås för värmen. Det krävs ett ökat elpris för att nya anläggningar skall bli lönsamma.

& Anläggningsstorlek och utnyttjningstid har satts lika för samtliga

anläggningar (100 MWvärme och 4 000 timmar). Avskrivningstiden är 25 år och realräntan 5 %.

Tabell 2.11 Total värmeproduktionskostnad i nya anläggningar vid utnyttjningstid 4 000 b och för några olika elvärden, öre per kWhvärme

Skattemodell Kraftvärmeverk

Kol Olja Träd Träd 65% Gaskombi

Elvärde 25 öre per kWel

Nuvarande skattemodell 29,9 28,3 24,8 21,6 27,8 Modell 3 34,9 31,0 24,8 28,4 35,0 Mod 3 + 16 öre per kWhel 26,9 23,0 16,8 20,4 19,0 Elvärde 30 öre per kWel Nuvarande skattemodell 27,4 25,8 22,3 19,1 22,8 Modell 3 32,4 28,5 22,3 25,9 30,0 Mod 3 + 16 öre per kWhel 24,4 20,5 14,3 17,9 14,0 Elvärde 35 öre per kWel Nuvarande skattemodell 24,9 23,3 19,8 16,6 17,8 Modell 3 29,9 26,0 19,8 23,4 25,0 Mod 3 + 16 öre per kthr 21,9 18,0 11,8 15,4 9,0

I nästa avsnitt redovisas att kostnaderna för kondenskraftproduktion till följd av de nya skattereglerna ökar med mellan 15 och 30 öre per kWh el. Ett elbidrag till kraftvärmeverk och kondenskraftverk på 16 öre per kWh skulle begränsa kostnadsökningen. Ett sådant elbidrag påverkar naturligtvis också ovan jämförelse. 1 tabell 2.11 redovisas hur de totala värmeproduktionskostnadema påverkas av ett sådant bidrag. Vid ett elbidrag kommer gaskombianläggningar att vara de mest konkurrenskraftiga vid ett elpris överstigande 30 öre per kWh..

2.4.4. Elproduktion i nya kondens- och kraftvärmeverk

1 ett kraftvärmeverk produceras, som vi har förklarat tidigare, el och värme samtidigt. Produktionskostnadema kan således beskrivas på två olika sätt. I avsnitt 4.3 presenterades produktionskostnaderna för några olika kraftvärmeverk som funktion av olika elvärden, d.v.s. som funktion av det pris som den producerade elkraften betingar på mark- naden. Produktionskostnaden kan också beräknas som funktion av värmekrediteringen, eller det pris som den producerade värmen betingar. I tabell 2.9 redovisas produktionskostnaderna, i öre per kWh producerad el, för några olika kraftvärmeverk. Antagen utnyttjnings—

tid är 4 000 timmar vid en värmekreditering om 13,5 öre per kWh producerad värme. En värmekreditering på 13,5 öre per kWh motsva- rar den rörliga produktionskostnaden i ett biobränsleeldat värmeverk. l tabell 2.12 redovisas också produktionskostnaden för några olika kondenskraftverk. Antagen utnyttjningstid är 6 000 timmar. Vid lägre utnyttjningsgrad kommer naturligtvis kostnaderna per enhet att bli högre. Dessutom redovisas den rörliga produktionskostnaden för befintlig oljekondenskraft. Som jämförelse redovisas även produk- tionskostnaderna exklusive energiskatt och koldioxidskatt (men inklusive svavelskatt) för samtliga anläggningar.

Tabell 2.12 Elproduktionskostnad i nya anläggningar vid en värmekreditering på 13,5 öre per kaäl-me, öre per

kWhe]

Skattemodell Kraftvärmeverk Kondenskraftverk

Kol Olja Träd Träd Gas- Kol Olja IGCC Gas-

(65 %) kombi (bef) kombi

Utan energi- och 29,1 27,4 47,7 41 ,9 30,2 30,6 24,9 31,1 33,6 COZ-skatt Nuvarande 6€0,1 56,3 47,7 41,9 39,3 30,6 24,9 31,1 33,6 Modell 3 710,0 61,6 47,7 49,9 46,5 59,8 49,9 53,9 48,2 Mod 3z+ 16 öre/kWhel 544,0 45,6 31,7 39,1 30,5 43,8 33,9 37,9 32,2

Vi ser att vid gälllande skatteregler och en värmekreditering på 13,5 öre per kWhvärme är elproduktion i nya kraftvärmeanläggningar inte ett konkurrenskraftigt alternativ.

Modell 3 ökar produktionskostnaderna i fossilbränsleeldade kraft— värmeverk. På motsvarande sätt innebär den införda koldioxidskatten på bränslen som förbrukas i kondenskraftverk att dess produktion fördyras. 1 modell tre kommer gaskombikraftverk och därefter biobränsleeldade kraftverk att vara mest konkurrenskraftiga.

Modell 3 kommer att ge kraftigt ökade elproduktionskostnader i nya fossilbränsleeldade kondenskraftverk genom den införda koldi- oxidskatten. Kostnaderna ökar med mellan 15 och 30 öre per kWhel. De rörliga produktionskostnaderna i befintliga oljekondenskraftverk ökar med ca 25 öre per kWheL Ett sätt att reducera kostnadsökning-' arna kan vara att införa ett elbidrag till kraftvärme- och kondenskraft- verk. I tabell 2.11 redovisas effekterna av ett elbidrag motsvarande 16 öre per kWhel. Med ett sådant bidrag kommer produktionskostna- derna för naturgaseldade gaskraftverk att återställas till den nivå somr gäller med dagens skattesystem. Oljekondenskraftens kostnadsökning" begränsas till 9 öre per kWh.

2.5. Praktisk tillämpbarhet

Samtliga tre alternativ till reformering av energibeskattningen vid el- och värmeproduktion medför förenklingar. Den enhetliga koldioxid- skatten innebär en förenkling av skattesystemet. Slopandet av ener- giskatten i kraftvärme- och värmeverk medför också en förenkling. Konformitet när det gäller energibeskattningen uppnås med industrin. Detta gäller dock inte om de av regeringen föreslagna nedsättnings- reglerna för industrin genomförs utan endast vid en beskattning av industrin med 25, 50 eller 100 % utan någon form av nedsättnings- regler. Alternativen innebär inte endast en förenkling av skattesyste- met. Från miljösynpunkt är det alldeles uppenbart att en reformering i den riktning som föreslås är fördelaktig. Att beskatta samma bränsle olika vid olika användningsområden ger i grunden fel signal, då de miljöproblem som fossileldning medför är i stort sett desamma vid el och värmeproduktion. En mer detaljerad beskrivning av de problem som dagens beskattning av fjärrvärme- och kraftvärmeverk ger upphov till ges i kapitel 11.2.3 i huvudbetänkandet.

I samtliga modeller introduceras en värmeenergiskatt. Sättet för skatteuttag är dock principiellt enkelt och följer samma principer som nuvarande energiskatt på elkraft. Skatten kräver att mängd levererad värme till konsumenten kan mätas. Hos flertalet kunder torde det finnas mätare med tillräcklig noggrannhet. I annat fall måste mätare installeras. Vi har här inte tagit ställning till nivån på en sådan skatt. I modell 1 skulle en värmeenergiskatt på 4 till 5 öre per kWh värme innebära att omläggningen av skattesystemet i stort sett blev inkomst- neutralt.

Kretsen registrerade skattskyldiga ökar med ca 200 eftersom de flesta fjärrvärmeverk i dag inte är registrerade. De flesta kraftvärme- verk är dock registrerade.

En fråga som måste klargöras är definitionen på fjärrvärmeverk och gränsdragningen mot gruppcentraler och andra värrneanläggningar eftersom energiskatt tas ut på bränslen som används för värmepro- duktion i övrig sektorn men inte vid värmeproduktion i fjärrvärme- system. Vid värmeproduktion i fjärrvärmesystem tas istället ut en värmeenergiskatt vid leverans av värme till slutkunden.

Skattemodell 1 förutsätter ett driftsbidrag till biobränsleanlägg- ningar för att dessa skall bibehålla konkurrenskraften. Detta bidrag skall endast utgå till kraftvärme— och fjärrvärrneanläggningar och inte till anläggningar inom industrin. Risken finns att ett bidrag kan leda till liknande problem som uppstod i samband med den s.k. 9-öringen. Tidigare utgick ett bidrag om 9 öre per kWh värme levererad från ett värmeverk till industrin. Detta medförde, som vi beskrivit i kapitel 11

i huvudbetänkandet, till att interna produktionsanläggningar inom industrin omvandlades till "externa värmeverk" och därmed kunde tillgodo göra sig detta bidrag. Motsvarande problem kan även uppstå vid ett infört elbidrag som diskuteras som ett komplement till skatte- modell 2 och 3. Intema kraftvärmeanläggningar inom industrin skulle kunna omvandlas till "externa kraftvärmeverk" och därmed tillgodo- göra sig elbidraget.

Analysen avslöjar därmed de problem som uppstår då olika undan— tag och särbestämmelser tillämpas, vilket talar för ett system med lika skattesatser för samtliga användare. Ovanstående problem kan begränsas genom att utforma bidragssystemet utanför skattesystemet. För att minimera risken av fusk torde krävas ett system där varje enskild utbetalning prövas.

En ytterligare komplikation i sammanhanget är att en reformering i linje av vad som presenterats här leder till en förändring av de relativa kostnaderna för kollektiv uppvärmning gentemot individuell upp- värmning. Vid en reformering av energiskattesystemet, enligt någon av dessa tre modeller, bör därmed också en separat analys av beskattningen för enskild uppvärmning genomföras.

2.6. Överensstämmelse med gällande EG-regler

Inom EG finns gemensamma regler för beskattning av mineraloljer vilka vi redovisat i detalj i kapitel 5 i huvudbetänkandet. Genom den nya energiskattelag som trädde i kraft den 1 januari 1995 är punkt- skatteuttaget på mineraloljor i Sverige anpassat till gällande EG- regler. De svenska reglerna avviker dock på ett område från EG:s regler, vilka i princip innebär en skattesats per produkt oavsett använ- dare. De svenska reglerna om reducerad skattesats för industriell verksamhet avviker från denna princip. I anslutningsförhandlingama erhöll dock Sverige rätten att fortsätta tillämpa denna ordning under förutsättning att skattesatsen överstiger EG:s miniminivåer. Alla tre modellerna innebär en utvidgning av det område som erhåller en reducerad skattesats. EG:s regler tillåter en medlemsstat att helt skat- tebefria eller tillämpa en reducerad skattesats för skatt på olja som används vid elproduktion och/eller vid samtidig produktion av el och värme i kraftvärmeverk. Däremot är det inte tillåtet att helt skattebe- fria eller ta ut reducerad skatt på oljeprodukter som används för ren

värmeproduktion. En sådan ansökan skall godkännas av samtliga medlemsstater och av EG-kommissionen. En sådan utvidgning torde inte vara kontroversiell.

I samtliga modeller införs en värmeenergiskatt på värmeleveranser till övrig sektorn. En sådan skatt omfattas inte av EG:s nuvarande punktskatteregler. Medlemsstaterna har rätt att införa punktskatter utöver de som regleras av EG-rätten under förutsättning att de inte kräver någon gränsformalitet mellan medlemsstaterna. Värmeener- giskatten borde .inte ställa till några problem.

Däremot kan det bli vissa problem med EU:s statsstödsregler. I alla modeller diskuteras, som ett komplement till skattesystemet, någon form av nedsättningsregler för energiintensiv industri eller driftsbi- drag till el- och/eller värmeproducenter. Dessa bidrag har en klar karaktär av statsstöd. EG:s statsstödsregler innebär, om inte annat anges i Romfördraget, att allt offentligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och som påverkar handeln mellan medlemsstaterna är förbjudet. Inom vissa områden är dock statsstöd tillåtet, t.ex. inom miljöarbetet. Reglerna omfattar bl.a. investeringar och tillfälliga subventioner av driftskostnader. Driftsstöd är generellt inte tillåtet och tillstånd erhålls endast i speciella fall. Stöd till alter- nativa energiformer kan ibland omfattas av reglerna. En förutsättning för att ett stöd skall godkännas är att det i princip är tidsbegränsat. Statsstödsreglema beskrivs mer utförligt i kapitel 5.

En preliminär analys av det diskuterade elbidraget ger vid handen att det i princip blir omöjligt att erhålla EG-kommissionens godkän- nande. Ett sådant bidrag har klara drag av ett driftsstöd till en särskild industrisektor, d.v.s. svensk elproduktion. För att få gehör för bidra- get, om det överhuvud taget är möjligt, krävs troligen att det även utgår till utländska elproducenter i det fall de levererar el till Sverige. Det skulle t.ex. innebära att en dansk leverantör av elkraft producerad i kolkondenskraftverk skulle bli berättigad till bidrag i det fall elkraft levereras till Sverige.

Även det diskuterade driftsbidraget till biobränsleanläggningar kan betraktas som statsstöd och kräver därmed godkännande från EG- kommissionen. Det torde dock vara lättare att få godkänt för ett sådant system. Dels är det begränsat till att endast stödja fömyelse— bara energikällor, dels har EG-kommissionen tidigare accepterat ett snarlikt system i Danmark. I Danmark utgår ett bidrag på 27 danska ören per kWh el producerad i biobränsleeldade kraftvärmeverk. Det danska bidraget motiveras, officiellt, av följande. I Danmark tar man ut en "COZ-skatt" i konsumtionsledet på all elkraft. Skatten belastar således all elkraft oavsett hur den är producerad. I det fall den hade

tagits ut i producentledet skulle biobränsleproducerad kraft inte omfattas. För att indirekt kompensera denna kraft utbetalas ett bidrag. Bidraget underlättar för biobränsleeldad kraft att konkurrera med fossilbränslebaserad kraft. Detta system har enligt gällande regler för statsstöd granskats av EG-kommission och har blivit godkänt bl.a. med motiveringen att Europeiska gemenskapen strävar efter att öka användningen av biobränslen som ett led i dess strävan att stabilisera utsläppen av växthusgaser.

2.7. Jämförande analys och Slutsatser

I kapitel 11 i huvudbetänkandet principer för hur energibeskattningen kan reformeras i syfte att göra den enklare och mer ändamålsenlig. En av dessa principer är att tillverkningsindustri, el- och värmeproduk- tion bör beskattas enligt samma principer. En annan är att bränslen skall beskattas likvärdigt oavsett om de används för värme— eller elproduktion. Ett system med dessa två principer skulle eliminera en del av de problem som finns i dagens energiskattesystem. Ett problem med dagens system är att det är satt att lösa flera problem samtidigt. Dels skall det vara fiskalt, dvs inbringa intäkter till statskassan, med samtidigt skall det ha en miljöstyrande effekt samt styra konkurrens— kraften hos olika energislag. I det fall ett reformerat system miss- lyckas med att uppfylla vissa av dessa mål bör andra medel användas som komplement. En generell regel lyder att antalet instrument i poli- tiken skall vara minst lika många som målen. Det betyder att energi- skatten och C02 skatten i princip är tillräckliga för att uppfylla de två första målen; fiskala och miljömässiga mål. Den tredje målsätt- ningen, att främja vissa energisystem, kan svårligen uppfyllas utan ytterligare medel.

I denna rapport presenteras effekter av en skattemodell där koldi— oxidskatten för dessa tre sektorer sätts till 25, 50 respektive 100 % av den generella koldioxidskattenivån. Energiskatten på fossila bränslen och elkraft slopas. Svavelskatten och kväveoxidavgiften förblir oför- ändrade.

De målkonflikter som uppstår blir uppenbara i de tre skattescenari- ema. En uppfyllelse av miljömålet genom förändrad C02 skatt kommer också att förändra konkurrensförhållandena mellan de olika

energisystemen. Det är framförallt biobränslenas och kondenskraft- verkens konkurrenskraft som är intressanta i detta sammanhang.

I dagens system skapas biobränslets konkurrenskraft i el- och värmeproduktionen av energibeskattningen, dvs, fossila bränslen exklusive energiskatter är idag billigare än biobränslen. En viktig faktor blir således att bestämma vilken nivå på C02 skatten som krävs, givet att man vill upprätthålla biobränslets konkurrenskraft.

Idag utgår ingen energi- eller koldioxidskatt på bränslen som används i kondenskraftverk. I modellerna ovan införs en koldioxid- skatt på dessa bränslen. En uppgift blir därmed att fastställa den nivå på C02 skatten som kan införas innan utan att kondenskraften ersätts med importerad elkraft. Det kan påpekas att i våra grannländer, t.ex. Danmark utgår inga energiskatter vid elproduktion i kondenskraft- verk.

Det blir således en avvägning mellan vilken nivå som måste till för att biobränslen skall vara konkurrenskraftiga och vilken nivå som är möjlig att införa, givet kondenskraftens konkurrensförrnåga. Detta är naturligtvis ett svårt problem eftersom de båda målsättningarna drar C02 skatten åt olika håll; Att bevara eller förstärka biobränslets konkurrenskraft kräver högre skatt, medan det omvända gäller för bevarandet av kondenskraften. Om vi dessutom inför ett miljömål blir problemet än större, och rent generellt kan man inte säga att det finns någon lösning. I de modeller som presenterats löser ingen av beräk- ningsnivåema biobränsle- och kondenskraftsproblemet samtidigt Med andra ord måste energiskattesystemet kompletteras med ytterligare instrument.

1 Tabell 2.12 sammanfattas huvudresultaten, avseende rangordning, från de olika skattemodellema.

Tabell 2.12 Rangordning av kraftvärmeverk efter rörliga kost- nader för olika skattemodeller, vid ett elpris på 30 öre per kWh. Nuvarande Skattemodell 1 Skattemode112 Skattemodell 3 träd 65 % kol träd träd +k0135 % träd naturgas träd 65 % träd 65 % +kol35% +k0135% naturgas träd 65 % kol naturgas +kol 35 % kol olja naturgas kol olja träd olja olja

1 skattemodell 1 som har den lägsta koldioxidskatten (25 %) är nivån på skatten inte tillräcklig för att upprätthålla biobränslenas kon- kurrenskraft. Samtidigt leder den till kostnadsökningar för bl.a. befintlig oljekondens på drygt 5 öre per kWh. Ett sätt att lösa biobränslenas konkurrenskraft kan vara att komplettera skattesyste- met med ett driftsbidrag om 4 öre per kWh använt biobränsle, vilket skulle bibehålla konkurrenskraften i befintliga anläggningar. Vidare krävs ett investeringsbidrag för att nyinvesteringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk skall vara konkurrenskraftiga. Ett driftsbidrag kräver dock tillstånd från EG-kommissionen.

1 skattemodell 2, med en koldioxidskatt på 50 % av den generella nivån är skatten tillräckligt hög för att bibehålla biobränslenas konkurrenskraft i befintliga anläggningar, men det krävs ett investe- ringsstöd för att säkerställa konkurrenskraften vid nyinvesteringar. Vid denna skattenivå ökar kostnaderna för befintlig oljekondens med 12 öre per kWh. Kostnaderna för ny kondenskraft ökar med mellan 7 och 15 öre per kWh. Effekten av detta blir att inhemsk kondenskraft inte kommer att kunna konkurrera med importerad kraft. På kort sikt begränsas dock importen genom den begränsade överföringskapa— citeten. En förutsättning för att kunna införa modell 2, givet att man vill behålla kondenskraften, är att antingen införa någon form av elbi- drag för minimera kostnadsökningen vid kondenskrafts produktion eller att undanta kondenskraften från koldioxidskatten. Ett elbidrag är att betrakta som statsstöd och kräver därmed EG-kommissionens godkännande. Undantag för kondenskraft skulle å andra sidan inne- bära ett avsteg från den fastlagda grundprincipen att bränsle för el- och värmeproduktion bör beskattas likvärdigt.

Skattemodell 3, med en koldioxidskatt på 100 % av den generella skattenivån innebär att biobränslen bibehåller sin konkurrenskraft i både befintliga och nya anläggningar. Däremot leder till skattenivån till ökade produktionskostnader i kondenskraftverk med mellan 15 och 30 öre per kWh. Befintlig oljekondens fördyras med 25 öre per kWh. Denna skattenivå torde omöjliggöra produktion i både befintlig och ny kondenskraft. I detta fall kan man naturligtvis tänka sig samma alternativ som för skattemodell 2 enligt ovan.

Analysen visar att, givet de prisrelationer som gäller 1995 mellan biobränsle och fossila bränslen, ingen av de tre modellerna fullt ut svarar mot de krav som statsmakterna har formulerat för energi- och miljöpolitiken. Vi har dock tidigare redovisat att ej heller dagens system uppfyller dessa krav. Givet att biobränslets och kondenskraf- tens konkurrenskraft skall vidmakthållas samt den energiintensiva industrin skyddas kräver en reformerad energibeskattning ytterligare

styrmedel i form av exempelvis bidrag eller särskilda nedsättnings- regler. Vid valet av en låg koldioxidskatt - 25 %-nivån - krävs, med dagens prisrelation mellan biobränslen och fossila alternativ, ett driftsbidrag till biobränsleeldade anläggningar, medan det vid en hög koldioxidskatt - 50 alternativt 100 % - krävs någon form av elbidrag till kondenskraftverk i kombination med individuella nedsättnings- regler för den energiintensiva industrin. Elbidrag, driftsbidrag och nedsättningsregler medför dock en rad problem och bör helst undvi- kas. Enligt vår uppfattning ger elbidrag problem av sådan art att de inte bör införas. Tidsbegränsade driftsbidrag till en begränsad grupp biobränsleanvändare eller begränsade nedsättningsregler för energi- intensiv industri kan dock användas i undantagsfall. Det bör påpekas alla dessa tre åtgärder kräver godkännande från EG-kommissionen. En koldioxidskatt om 25 % av den generella nivån ger störst möjligheter till ett väl fungerande skattesystem. För att bibehålla biobränslenas konkurrenskraft i befintliga anläggningar måste detta kompletteras med ett driftsbidrag motsvarande 4 öre per kWh använd biobränsle. Bidraget bör vara tidsbegränsat och administreras utanför skattesystemet och begränsas till fjärrvärmeleverantörer. Vidare måste ett investeringsbidrag motsvarande 4 000 kr per kWhel införas för att biobränsleeldade kraftvärmeverk skall vara det mest konkur- renskraftiga alternativet vid nyinvestering. En sådan modell medför kraftiga förbättringar jämfört med dagens skattesystem. Biobränsle kommer att vara det konkurrenskraftigaste bränslet i befintliga värmeverk. Förutsättningama för utbyggnad av kraftvärmeverk förbättras jämfört med dagens skattesystem. De två biobränslebidra- gen medför att, vid dagens biobränslepriser, elproduktionskostna- dema i nya biobränsleeldade kraftvärmeverk kommer att ligga i nivå med de som gäller för ny gaskombikraft även i det fall den senare undantas från koldioxidskatt. Vidare kan det vid denna skattenivå vara möjligt att slopa de existerande nedsättningsregler för tillverk- ningsindustrin (1,2 % regeln). En djupare analys av detta kan dock behöva genomföras innan definitivt beslut fattas. Ett problem är dock kondenskraften. Även vid 25—%-nivån är kostnadsökningar av en sådan storlek att de kan ge upphov till gränshandelsproblem. Dessutom fördyras utfasningen av kärnkraften. En av våra slutsatser är att en koldioxidskatt på kondenskraftsproduktion inte bör införas innan våra konkurrentländer inför liknande åtgärder. I ett scenario där nuvarande kärnkraft ersätts av fossilbaserad elkraft kan en viss miljö- styming även uppnås med en konsumtionsskatt på el. Höjd konsum- tionsskatt på el leder till minskad efterfrågan på elkraft och således minskat behov av ny fossilbaserad kraft.

De räkneexempel med olika nivåer på koldioxidskatten som presenteras visar med all tydlighet de problem som uppstår när flera mål skall uppnås med ett enda medel. Detta illustreras mycket väl av målkonflikten mellan biobränsle och inhemsk kondenskraft. Biobränslen gynnas av en hög koldioxidskatt medan inhemsk kondenskraft missgynnas. Att gynna biobränslen och samtidigt undvika att inhemsk kondenskraft ersätts av importerad kräver därmed ytterligare styrmedel.

3. Carbon Taxes in Sweden

av

Professor Glenn W Harrison Department of Economics University of South Carolina, USA och

Professor Bengt Kriström Institutionen för skogsekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Carbon Taxes in Sweden

by

Glenn W. Harrison and Bengt Kriström

FINAL REPORT: January 15, 1997

Harrison is Dewey H. Johnson Professor of Economics, Department of Economics, College of Business Administration, University of South Carolina (Columbia, USA). Kriström is Professor of Resource Economics, Department of Forest Economics, Swedish University of Agricultural Sciences (Umeå, Sweden). We are grateful to Åke Nordlander and Maude Svensson of the Swedish Ministry of Finance for discussions on these issues, to Runar Brännlund and Tom Rutherford for helpful suggestions, and to the Swedish Treasury Department for financial support. Address all correspondence to Glenn W. Harrison, 14 Lyme Bay, Columbia, SC. 29212, U.S.A. (E-mail: GLENNWH©WORLDNET.AT1'.NET; Phone: (803) 732-7589; Fax: (803) 749- 8924).

CONTENTS

Executive Summary ............................................. -i- 1. The Carbon Tax Debate in Sweden ............................ -1— 1.1 Climate Policy in Sweden .................................... -1- 1.2 The Remit of the "Green Tax” Commission ...................... -2- 1.3 The General Structure of Swedish Energy Taxes .................. -4-

A Industry Exemptions ................................... -5- B. The Carbon Dioxide Tax ................................ -7-

1.4 The European Union ....................................... -7-

2. The Model ................................................... -9- 2.1 Design Issues ............................................. -9-

2. 2 The Small- -Open Economy Model ............................. -12-

2. 3 The Swedish Model ....................................... -14-

3. Effects of Carbon Tax Policies ................................ -25- 3.1 Baseline Policies and Simulation Scenarios ...................... -25- 3.2 Effects of Expanding the Carbon Tax .......................... -27-

A Welfare Impacts ...................................... -28- B. Emissions Impacts .................................... -33— C. Price and Production Impacts ........................... -38- D. Wider Ranges of Carbon Tax Increases .................... -4 l E. Tax Replacement Schemes .............................. -44-

3.3 Effects of Removing the Carbon Tax .......................... -48— 3.4 Effects of Exemptions ...................................... -51- 3.5 Effects of Constraints on Nuclear Power ....................... -52— 3.6 Effects of Global Policies ................................... -55- 3.7 Sensitivity Analysis ........................................ -58- 3.8 A Cost-Benefit Comparison ................................. -60-

4. Conclusions ................................................. -63- References ..................................................... -68- Appendix A: Additional Data ................................. -89- AI Domestic Taxes .......................................... -89- A2 Import Tariffs ........................................... -90-

A.3 Elasticities .............................................. -90- A.4 Pollution Emissions ....................................... -92- AS Household Expenditures and Income .......................... -94- Appendix B: Software ........................................ -109- B.l General MPS/GE Syntax .................................. -109- General syntax rules .................................... —109- Keywords ............................................ -1 10- Variable Declarations ................................... -l l ]- Function Declarations .................................. -1 13- Constraints ........................................... -1 16- Report Declaration ..................................... -1 16- Exception Handling .................................... -1 17- B2 General File Structure .................................... -1 18- Flow of Control ....................................... -1 18-

GAMS Code Generated by the Preprocessor: the GEN and HDR Files .............................................. - 12 l- B.3 Specific Code for the Sweden Model ......................... —122-

LIST OF TABLES

Table 1: Sectors in the Swedish Model ................................................. —73— Table 2: Households in the Swedish Model ................. . ............................ -74- Table 3: Benchmark Carbon Taxes (percent) ............................................. -75- Table 4: Benchmark Energy and Sulphur Taxes (percent) ................................... -76- Table 5: Simulation Scenarios ........................................................ -77- Table 6. Labor Types in the Swedish Model (percent employment-' in sector) .................... -78- Table 7. Carbon Emissions in the Swedish Model ......................................... —79- Table 8: Welfare Impact of Doubling the Carbon Tax (Scenario CIOO) ........................ -80- Table 9: Sectoral Impact of Doubling the Carbon Tax (Scenario C100) ........................ -81- Table 10: Impacts on Welfare and Aggregate Carbon Emissions of All Scenarios ................. —82- Table 11: Detailed Carbon Tax Revenue Effects of Doubling the Carbon Tax (Scenario CIOO) ...... -83- Table 12: Sectoral Impact of Repeal of Carbon Taxes (Scenario CT AX) ........................ —84- Table 13: Sectoral Changes in Carbon Dioxide Emissions from Tax Removal (kTons) ............. -85- Table 14: Sectoral Impact of Doubling the Carbon Tax with a Nuclear Shutdown (Scenario N75) . . . -86- Table 15: Parametric Shocks to World Prices (% change) ................................... -87- Table 16: Costs and Benefits to Swedes in SEK of Doubling the Carbon Tax (Scenario ClOO) ...... -88- Table 17: Domestic Taxes ........................................................... —98— Table 18: Carbon Taxes Without Exemptions (percent) .................................... -99- Table 19: Trade Elasticities ......................................................... -lOO— Table 20: Base Model Elasticities for Each Sector ........................................ -101- Table 21: Primary Energy Usage in Physical Units ....................................... —102— Table 22: Sulphur Emissions in the Swedish Model ...................................... -103-

Table 23: Household Experiditure Patterns in Percent (Part 1) .............................. -104— Table 24: Household Expenditure Patterns in Percent (Part II) ............................. —105- Table 25: Household Expenditure Patterns in Percent (Part III) ............................. -106- Table 26: Household Expenditure Patterns in Percent (Part IV) ............................. —lO7- Table 27: Estimated Number of Households and Individuals in Each Household Type ........... -108- Table 28: Generic File Structure and Flow of Control ..................................... -128- Table 29: Model Header File (generated by preprocessor) .................................. -129- Table 30: Mode] Generation Code (generated by preprocessor) ............................. -130- Table 31: MPS/GE Model Listing and Symbol Table (from preprocessor) ..................... —13 l - Table 32: Batch File Used To lnvoke Base Model ........................................ -132- Table 33: The Sweden Model in MPS/GE Format (Part 1) ................................. —133- Table 34: The Sweden Model in MPS/GE Format (Part II) ................................ -l34- Table 35: The Sweden Model in MPS/GE Format (Part Ill) ................................ -135- Table 36: Variables Delined in the Swedish Model ....................................... -136- Table 37: Sets Used in the Swedish Model ............................................. -137— LIST OF FIGURES

Figure ]: Revenues from Energy Taxes in 1994 (millions of SEK) ............................ -72-

Carbon Taxes in Sweden

by

Glenn W. Harrison and Bengt Kriström

Executive Summary

Sweden was one of the First countries to impose unilateral taxes designed to reduce emissions of carbon dioxide (COZ). The Swedish experience with the design of carbon taxes is therefore of particular interest to other countries that are contemplating such taxes as the result of unilateral policy initiatives or as their contributions to a multilateral policy initiative. We provide a quantitative assessment of five major design issues that confronted Swedish tax authorities.

The first design issue was the traditional question of the scope of the proposed carbon tax. Should the tax have a narrow base and be applied to several select sectors, or should it have as wide a base as possible? Traditional public linance considerations would argue for a wide base, to result in the least possible distortion of relative prices. On the other hand, tremendous pressure exists in a small open economy such as Sweden to exempt those goods that are directly traded and that are highly energy intensive. In the Swedish case it is easy to identify those energy intensive, export oriented industries. They include the paper and pulp industry, the iron and steel

industry and the chemical industry. ln all cases Sweden has a significant export

market in the production of these goods. Any unilateral carbon tax would likely reduce the competitive position that Swedish producers have in world markets. In the end, the Swedish carbon tax system that was put in place in the early 19903 included major exemptions for energy-intensive firms in manufacturing. Hence it can be viewed as a relatively narrow carbon tax base. An important question is whether Sweden has been forced to incur a greater efficiency cost due to the use of these exemptions, or whether it would have been better to have adopted a broader and more uniform carbon tax across all sectors.

A second policy issue is the severity of the equigl effect of carbon taxes. The equity effect refers to the economic incidence of carbon taxes across households differentiated by income or other household characteristics. From casual inspection of household expenditure surveys in most developed countries, including Sweden, that direct energy consumption is a more significant share of total outlays for poorer households. This evidence is suggestive that carbon taxes are likely to be regressive, although a complete calculation has to account for the effect of carbon taxes on the cost of living of different households.

The importance of evaluating the distributional impact of carbon taxes in Sweden interacts with the use of sectoral exemptions, and the resulting use of a relatively narrow base for the tax. The carbon taxes imposed in Sweden fall largely on

. non-traded goods. Since these are also likely to figure more prominently in the

expenditure of poorer households, one would expect that the distributional incidence of a carbon tax policy with exemptions would be significantly different than the distributional incidence of a carbon tax policy without exemptions.

A third policy issue concerning the design of carbon taxes is the possible existence of a "double dividend”from the use cf carbon taxes. Although this term has several possible meanings, it can be usefully interpreted in two ways. First, the imposition of carbon taxes on selected industries, or a uniform carbon tax that has a differential economic incidence across sectors, could result in traditional second best improvements in efficiency due to those taxes offsetting pre-existing distortions in the economy. The second interpretation of the possibility of a double dividend is the relatively mundane interpretation that involves the use of revenues from a carbon tax to reduce extremely distortionary taxes elsewhere in the economy. Given the relatively narrow sectoral base of a carbon tax, it is unlikely a priori that such a double dividend could occur in realistic economics. Nonetheless, one can easily see the appeal from a political perspective of arguing that there is no net tax burden to imposing a carbon tax. In any event, the possibility of a double dividend in both of the above senses can be readily evaluated.

The fourth policy design issue is the difficulty qfreconciling disparate environmental goals. One likely effect of carbon taxes will be to reduce the use of fossil

fuels in the domestic production of energy. Assurning that domestic producers cannot

perfectly substitute foreign fossil fuels, this will presurnably trigger an expansion in the domestic use of energy that is not generated by fossil fuels. One such source, of great importance in Sweden, is nuclear-generated electridty. But Sweden has decided to phase out all nuclear power plants. Are these two goals compatible, and if 50 at what cost to the Swedish economy? More generally, increased carbon taxes could result in substitution in production and consumption that result in increases in emissions of other pollutants. The first specific task is to trace through these multi- market and multi-pollutant ripple effects, and the second task is to see how serious the trade-off is.

The final policy question is the cost ofunilateral carbon tax initiatives for small open economics as world prices change. Sweden cannot be viewed realistically as a price maker in any of the world markets in which it trades. Hence, it is to be expected that the cost to Sweden of unilateral carbon tax policies will also change as world prices change pararnetrically. Two specific policy issues emerge. First, how line-tuned must a unilateral carbon tax policy in Sweden be if world prices change as the result of events such as the completion of the Uruguay Round of trade negotiations? This round is likely to result in major changes in world prices for traded commodities, and it is conceivable that these changes would result in changes being required in Sweden's carbon taxes so as to maintain the goal of emissions reductions to 1990 levels. A

second specific policy context here, of course, is the possibility of multilateral carbon

tax initiatives from developed countries or from a more comprehensive geographic base. The general question of concern here is the sensitivity of the impacts of Swedish carbon tax policies to these multilateral parametric changes.

We provide an initial quantitative answer to each of these broad sets of questions in the Swedish context. We employ a simple computable general equilibrium model of the Swedish economy, developed for the purpose of providing an evaluation of these questions for the Green Tax Commission (the uSkatteväxlingskommittén”) of the Swedish government.

The model that has been developed utilizes data from the input/output structure of the economy for 1992, identifying 88 production sectors. It is calibrated to reflect energy and carbon taxes in Sweden as of 1995, since those taxes reflect some important changes that have occurred since the early 1990'5. The model augrnents the 1992 input/output data with information from the 1992 household expenditure survey, allowing us to identify impacts on 30 household types within Sweden. These households are differentiated by family status and income, as described later. Skilled and unskilled labor types are distinguished in each industrial sector. Finally, the model identifies a number of trading partners of Sweden on the import and export side.

The policy context of the current debate in Sweden over carbon taxes is

reviewed in Section 1. The structure of our CGE model is described in Section 2. The

results of a series of counter-factual simulations are evaluated in Section 3. Conclusions are drawn in Section 4. An appendix details the data and software developed to implement the model. The basic model and database are available on the web at HTTP://THEWEB.BADM.SC.EDU/GLENN/SWEDEN.HTM, to facilitate infonned comment and criticism.

Our most important conclusion is that the effects of the existing carbon tax in Sweden are surprisingly counter-intuitive. The a priori beliefs which we started with reflected that intuition and the prevailing "conventional wisdom”: that the exemptions for manufacturing would probably diminish the impact on carbon emissions, but that otherwise the tax was well targeted at the extemality in question and ought to have a drarnatic effect on emissions. If combined with a reduction in taxes on some highly distortionary tax, such as the labor tax, it could provide an attractive means of meeting the environmental goal at least cost. Maybe a "double dividend” was too much to hope for, but some benefit from the tax replacement could be expected such that the welfare cost of the increased carbon tax might not be too large.

Our results, if correct, underrnine this conventional wisdom in several respects.

First, the exemptions are not all that important for aggregate carbon emissions. This follows from our explicit consideration of the effect of the exemptions on foreign

emissions generated by changes in Swedish imports. Removing the exemptions

imposes a welfare burden on Sweden while providing virtually no improvement in global emissions. It does not follow that removing the exemptions would be as costly if other countries also imposed carbon taxes, but that is a separate policy issue. Second, increases in the carbon tax itself have relatively "modest” impacts on aggregate carbon emissions. The reason is that there are many avenues of substitution open in terms of production and consumption choices, such that attempts to tax certain extemalities in some sectors generate an incentive to expand other sectors. The only interesting question is whether the net impact on carbon emissions will be positive: there should be no sensible debate on the fact that some sectors will emit more carbon when the carbon tax is increased while some reduce carbon emissions. Third, increasing carbon taxes results in a net increase in government tax revenues, just as a partial equilibrium analysis would predict. However, it induces offsetting increases and decreases from different tax bases, such that it is conceivable that there could be a net decrease under certain circumstances (e.g., extremely high trade elasticities). The reason is that the carbon tax induces significant substitution in inputs and between products, resulting in a reduction in the use of inputs or products that would otherwise be paying substantial energy taxes. Normally these effects would be of ”second order,” such that an increase in one tax would be expected to increase revenue. However, the close overlap of the energy and carbon taxes in terms of legal

incidence, combined with the greater magnitude of the energy taxes in the base year

in ad valorem and revenue terms, means that these second order effects cannot be neglected in this case. Nonetheless, the net revenue effects on carbon tax revenues is much larger than the net revenue effects on energy tax revenues.

Fourth, imposed constraints on the nuclear generation of electricity would enhance the reductions in carbon emissions flowing from carbon tax increases. This effect comes from a general decline in energy-intensive production in Sweden, due to energy price increases.

Finally, our "bottom line” is that simple expansions in the existing carbon tax carry too high a price tag for most Swedish households to be justifiable. 'Ihis overall cost-benefit assessment rests on some admittedly fragile estimates of the gross benefit that Swedes will get from carbon reductions. Our job was only to generate the gross costs of those policies, and for that side of the "cost-benefit equation” our model is well suited. However, if the 'gross benefit estimates currently in use in international carbon tax debates are to be believed, Sweden cannot justify further unilateral increases in carbon taxes.

It is possible that carbon tax increases are justifiable as part of a larger multilateral effort to increase carbon taxes. In such a setting the price tag to Swedes of higher carbon taxes will be lower. However, our results caution that the a priori presumption ought to be that those gross benefits will still not exceed the gross costs

of the policy until thg) have been demonstrated.

Our results have been generated by a numerical simulation model. Hence there are always reasonable doubts as to how reliable they are, since they must rely on certain precise assumptions that might not be exactly correct. To rnitigate these concerns somewhat, we have undertaken a systematic sensitivity analysis of the main results to plausible changes in the key elasticities used to calibrate the model. Although there is some degree of uncertainty about the precise results, reflecting the assumed uncertainty about the precise values of the underlying elasticities, it appears that the main findings are robust to these uncertainties about model specification. The model is sensitive to the absolute value of the trade elasticities, as discussed in detail in the main report.

The fundamental policy conclusion from our analysis is that each household must pay a ”price” for reducing domestic carbon emissions if carbon taxes are increased. There is no free lunch with carbon tax increases, in the sense that casual interpretation of the double dividend argument might imply. We are also able to quantify that price tag for specific tax scenarios. The implication is clear: if it can be shown rigorously that each household is willing to pay this price tag then carbon taxes should be increased in the manner indicated. If some households are willing to pay their price tag, and others are not, then compensation must be effected to ensure that no households lose from the tax proposal. If these compensations are insufficient

or infeasible, then carbon taxes should not be increased.

Thus our analysis has provided one of the two critical ingredients for an explicit cost-benefit analysis of the proposed carbon tax increases. The other ingredient is an explicit measure of household willingness to pay for reductions in

Swedish carbon emissions.

Carbon Taxes in Sweden

1. The Carbon Tax Debate in Sweden

1.1 Climate Policy in Sweden

Sweden has signed the Rio Declaration, which means that the current goal is to stabilize CO2 emissions at the 1990 level. Indeed, the 1991 carbon tax was introduced with this target in mind: to reduce Swedish emissions by the year 2000. Given that 1990 was a particularly "mild” year for Sweden in terms of economic activity and carbon emissions, this goal is likely to be relatively difficult for Sweden to attain.

The most important issue in future energy policy in Sweden is the fate of nuclear power. The current interpretation of the 1980 referendum is that nuclear power should be abolished by 2010, a goal that may conflict with unilateral climate policy goals. The future of nuclear power in Sweden is therefore unclear. A Commission on Future Energy Policy has been reviewing the matter and reported in 1995 . In essence it recommended against a complete shutdown in 2010, generating considerable debate in policy circles.

An important analysis of the costs of closing nuclear power within a binding CO2 constraint was carried out by Bergman [1991]. His calculations, based on a small

CGE model, suggested significant costs of closing nuclear power while stabilizing (or

reducing) CO2 emissions. Assuming freely mobile capital intemationally, this model suggests a significant leakage of Swedish firms to lower-cost countries. This leakage argument has also influenced the debate and may have been important in redirecting earlier CO2 goals.

In summary, Sweden's climate policy is mainly affected by three issues. The first is the concern for the international competitiveness of energy-intensive industry. We discuss below how this concern has been mapped into various exemptions and deductions. The second is the awareness of the link between nuclear power and CO2 emissions, which we evaluate later. The third is the new emphasis on international

cooperation, the entrance into the EU being the most drarnatic example.

1.2 The Remit of the "Green Tax" Commission

In March 1995 the Swedish government launched a Commission to provide an analysis of a tax system intended to have a stronger environmental profile. The Commission was asked to evaluate prevailing environmental taxes, and to scrutinize the potential for a "double dividend” from new carbon taxes. The terms of reference include scrutiny of impacts on labor markets, the budget effects, "competitiveness," dynamic impacts, distributional impacts, environmental aspects, as well as an analysis of the administrative properties of any proposal the Commission might want to put

forward.

In the economics literature the "double dividend” argument has come to circle around revenue-neutral substitution between labor and environmental taxes.l While there certainly exists other sets of taxes with the appropriate mix of distortionary impacts, the discussion within the Commission and in the academic literature focuses mainly on energy-labor tax substitutions. The repercussions in the labor markets are particularly important to understand, since the post-reform relative prices should encourage substitution by producers away from energy and into labor.

Connected to the labor market response is the budget effect on consumers. These may be hard to predict correctly, because the impacts of the reform could be rather surprising. For example, an increased price of consumption goods may lead to a higher demand for leisure. In addition, it is likely that the tax base erodes over time as households and producers substitute away from the taxed good.

Because Sweden is a small open economy, it is also important look at the impact of a tax-swap on international "competitiveness”. The Government is asking to the Commission to provide a detailed analysis of this issue, particularly the effects on the Swedish economy of different policies with the European Union (EU).

The Commission should also describe the effects of its proposals on the environment and detail the distributional impacts of the reform. Because some

energy-intensive goods are largely produced in the ”north” of Sweden and represent a

' See Goulder [1995a] for a review.

larger share of employment in that region, the "north” might be relatively worse off from existing or expanded carbon taxes. Finally, the Commission should also map out

the potential environmental gains of the eventual reform.

1.3 The General Structure of Swedish Energy Taxes

Sweden has used taxes on energy since 1929, when a tax on gasoline was introduced. Electricity has been taxed since 1951, followed by a broadening of the energy taxes in 1957. The motivation underlying these taxes was purely financial. In the 19705, propelled by the global energy crisis, energy taxes were increasingly motivated by a desire to discourage consumption of fossil fuels. Thus, increased taxes on oil products were c0upled by a significant expansion of electricity supply in order to promote a different profile of energy consumption.

Environmental concerns entered the discussion in the 1980s, manifested by the introduction of a tax differentiation of leaded gasoline in 1986. This was followed by the Environmental Tax Commission that recommended a rich array of environmental taxes in their final proposal (see SOU 1990:59 ). This investigation led the government to propose taxes on emissions of CO2 and sulphur, inter alia, in 1991. While this was not the first official body in Sweden to discuss environmental taxes, this Commission was unique in that it was c0upled with a major overhaul of

the Swedish tax system in the beginning of the 19905. The general tax reform

included a reduction of income taxes, to be financed partially by an increased use of energy and environmental taxes (including the introduction of VAT on energy consumption).2

For the purpose of har'monizing Swedish energy taxes with those prevalent within the most important competing countries, another reform of energy taxation passed on January 1, 1993. This reform was closely tied with the international competitiveness concerns that have been a recurring issue in the design of Swedish energy policy. lt meant that manufacturing industry no longer paid energy tax on the use of fuels and electricity in their processes. In addition, there was a reduction in the

CO2 tax for the manufacturing industry, as detailed below.

A. Industry Exemptions

In an international context Swedish energy taxes are high. Because export- oriented industries are competing on markets with significant price elasticities, it is not surprising that several tax exemptions are being used. Beginning in 1974, through the law on (partial) exemptions of the general energy tax, energy-intensive manufacturing industries and the horticulture industry have escaped some part of

energy taxes. This, of course, is not unique in Europe. Similar exemptions have also

2 Of the total change in tax revenues, estimated at about 90 billion SEK, energy and environmental taxes were estimated to generate 3 billion SEK in the absence of changes in the VAT treatment of energy. The addition of VAT on energy added another estimated 14 billion SEK in revenue (Åke Nordlander, personal communication).

been used in Denmark and Norway for manufacturing.

Theseeexemptions for manufacturing are a key feature of the tax system we evaluate. In the tax system prior to 1993 approximately 100 energy-intensive firms were granted reduced tax rates on fuels and electricity. In 1992 the reduction for energy-intensive industry was worth 1.3 billion SEK. The new energy and carbon tax system introduced in 1993 resulted in significantly reduced tax rates for industry. The total amount of energy and carbon tax collections dropped from 3.8 billion SEK in 1992 to just 0.5 billion SEK in 1994. We approximate these exemptions as applying to manufacturing industries in toto, so that manufacturing industry and horticulture are assumed to pay 25% of the general carbon tax rate.

Before the 1993 change of the energy tax system, tax exemptions were essentially granted on a case-by-case basis. Thus energy-intensive industries could apply for a reduction of the energy tax on electricity and fuels. With a zero energy tax on electricity and fossil fuels, such applications are now redundant. There are still possibilities for deductions for fuel use, some of them of considerable importance for individual firms (see SOU [1994z85; p. 106]). These deductions are only possible for firms producing cement, lignite and glass. They only apply to the carbon tax on coal and natural gas, and not on the use of oil products. In 1995 less than 10 energy- intensive firms could benefit from this rule, and the value of the reduced tax was less

than 50 million SEK

B. The Carbon Dioxide Tax

By far the most important of the environmental taxes introduced as the result of the Environmental Tax Commission is the carbon dioxide tax. Introduced in January 1991, the tax of 0.25 SEK per kilogram of emitted CO2 was followed by intense controversy. Eventually, a reform of energy taxes in 1993 led to significant reductions for manufacturing industries, as explained above. The government argued that it was important to reduce Swedish energy taxes to European levels for intemationally competitive industries, lest firms move abroad or remain at a significant cost disadvantage. Carbon taxes in Sweden in 1995 , the base year of the model's representation of the tax system, are generally about 0.34 SEK per kilogram of emitted CO2 for non-exempted sectors and 0.083 SEK per kilogram for

manufacturing sectors.

1.4 The European Union

An advisory referendum held in Sweden in November 1994 resulted in a 52% to 47% win for the proponents of entering the EU. As a result Sweden has been a member of the EU since January 1995. It is not currently clear what kinds of restrictions there will be on the possibilities of pursuing an independent environmental policy. On the one hand, current EU policy is based on minimum

requirements, which means that a member country has an option to use a stricter

policy. On the other hand, it is difficult to block imports of goods that have been approved in another country. For example, a country may have laws that restrict the use of a certain chemical, but it may not be able to prevent import of goods containing this chemical. Membership in the EU does not prevent country-specific environmental polides de jure, but it may make a deviation from EU policy impossible de facto.

When Sweden entered the EU a new energy tax law (SOU 1994: 1776) replaced the old one. It replaced laws on general energy taxes, CO2 taxes, sulphur taxes, gasoline taxes and diesel taxes. The new law substantially harmonizes Swedish rules with those in the EU. Generally, the above taxes are due on fuels used for heating purposes, or as propellants for engines. Biofuels are exempted from energy taxes, following a long tradition in Swedish energy policy to encourage substitution towards these fuels. Fossil fuels and electricity used in manufacturing are treated favorably, the motivation again being the concern with international competitiveness.

Current Swedish energy taxes generated about 40 billion SEK in 1994. The structure of these revenues, in terms of the CO2 tax and other energy taxes, are shown in Figure 1. The total revenues from energy and environmental taxes in 1994, including sales taxes on motor vehicles and annual road taxes, were roughly 47 Billion SEK (Treasury of Sweden [1995; p. 60]). This corresponds to about 6% of

total tax revenues (Treasury of Sweden [1995; fig 13.1, p. 61]) or about 3% of GDP.

2. The Model

The Green Tax Commission is charged with examining live aspects of current and proposed environmental taxes in Sweden. The quantitative assessment we offer is intended to inform the Commission in each of these areas, as far as possible within current resource constraints. Hence we briefly review these policy questions again, to orient our discussion of model features.

The first item for analysis by the Commission is to assess the impact of prevailing environmental taxes in Sweden. We shall assume that this assessment takes the form of evaluating the cost to Swedish households in terms of foregone income. In the absence of any knowledge of the true social welfare function being employed by the Commission, it is appropriate that we restrict our evaluation here to an enumeration of the welfare effects on individual households along with some speculative suggestions as to aggregate welfare impact. The most important questions here would presumably deal with the use of exemptions in the definition of energy taxes and environmental taxes in Sweden, as well as the cost of their historical imposition.

The second issue for examination by the Commission is the effect of alternative tax swaps. These swaps would take the form of revenue-neutral increases

in environmental taxes in Sweden, with a corresponding reduction in taxes imposed

in other areas of the economy. One particularly popular political option here is to reduce taxes on labor in Sweden. We therefore design our model to allow it to evaluate a wide range of alternative replacement taxes, each of which will be adjusted to insure that benchmark government expenditure does not change in real terms. Hence we may examine the effects of using alternative tax policy reductions to offset the increased revenue from higher environmental taxes.

The third issue to be examined by the commission is the competitive impact of environmental tax reforms. We assume that the term "competitive impact” refers narrowly to the impact on the competitiveness on industries in Sweden that must sell or import their inputs from overseas. If a tax is levied in a discriminatory manner against Swedish producers, then they are at a competitive disadvantage with respect to producers in countries that do not impose carbon taxes. Obviously this concern was an important factor in the design of the initial structure of carbon taxes in Sweden, leading to the use of widespread exemptions in key export-oriented industries. It will therefore be important to incorporate a clear statement of the trading implications of carbon tax proposals in our model and evaluation.

The fourth issue is the environmental implications of environmental tax reform. We interpret this to refer to the effects on the environment, and will measure this in terms "of the effects on physical emissions of CO2 and other pollutants. The

two additional pollutants that are of direct concern in current Swedish environmental

policy are sulfur oxides (SOX) and nitrogen oxides (NOX). However, Swedish environmental policy also covers issues such as the use of nuclear power plants to generate electricity. Although the current model does not permit us to identify nuclear from non-nuclear sources of electricity, we can examine if changes in carbon taxes, which are directed more at fossil fuel-based energy uses, will have some secondary effect on the demand for electricity. Our model does not attempt to incorporate the benefits to household of reductions in emissions of CO2 or other pollutants. Implicitly, therefore, we are assuming that the consumer has a strongly separable utility function defined over consumer goods and the environment. It is beyond the scope of the present exercise to modify this treatment.3

The fifth issue of concern to the Commission is the labor market impact of proposed tax reforms. In these regards, the concern in Sweden is presumably focused on the level of unemployment, which has been rising dramatically in recent years. Our model could be modified to incorporate the various forms of involuntary unemployment, such as classic unemployment due to a downwardly rigid real wage that happens to be set above the erstwhile market clearing wage. We will not examine

this issue here, but will examine traditional labor-leisure tradeoffs within each

3 See Espinosa and Smith [1995] for an astute discussion of these issues. The modeling technology for implementing locally flexible (of the second-order) demand systems that are also globally regular is now well-established: see Perroni and Rutherford [l995a][1995b]. lt involves the use of carefully calibrated nested-CES functions of a form that we can easily implement in our modeling software. Unfortunately it also raises questions of the uniqueness of the calibration, since there is generally a point-to-set mapping from any given matrix of substitution terms and the regularly flexible utility representation.

household. Although it is common to refer to such consumption of leisure activities as "voluntary unemployment,” we find that epitaph offensive and view our model as currently being silent on the effects on unemployment of carbon taxes. However, we are able to evaluate the effects on wages by broad skill categories, and the impacts on

households of differing endowments of labor types.

2.2 The Small-Open Economy Model

Our Small Open Economy (SOE) model is designed for tax policy analysis with a large number of sectors. 'The model is a "generic” general equilibrium model of a single economy along the lines of Melo and Tan [1992], Harrison, Rutherford and Tarr [1993] and Rutherford, Rutström and Tarr [1994]. We describe here the general features of the base model, adding details about the 1992 version for Sweden later. Further details on the database construction are provided in Appendix A; the complete database and model is available in machine-readable form from web page http://theweb.badm.sc.edu/glenn/sweden.htm.

Goods are produced using primary factors and intermediate inputs. Primary factors include capital and six types of labor. Production exhibits constant returns to scale and individual firms behave competitively, selecting output levels such that marginal cost at those output levels equals the given market price. Output is

differentiated between goods destined for the domestic and export markets. Exports

are further distinguished according to whether they are destined for specific foreign markets. This relationship is characterized by a two-level constant elasticity of transformation frontier. Composite output is an aggregate of domestic output and composite exports; composite exports are aggregates of exports for distinct foreign markets.

Final demand by private households arises from nested constant elasticity of substitution (CES) utility functions. This allows consumer decision-making to occur in the form of multi-stage budgeting. At the top level goods from different sectors compete subject to the budget constraint of the consumer, and all income elasticities are unity. In the second stage the consumer decides how much to spend on domestic or imported goods in each sector, subject to income allocated to spending in that sector in the first stage. Finally, having decided how much to spend on imports as a whole, the consumer allocates this expenditure on imports from specific countries. Each allocation decision is modeled as a CES function.

The model allows tariff rates to differ depending on whether the imports are from specific trading partners. Exports can be sold at different prices depending on whether they are destined for distinct foreign markets. The same is possible on the import side.

Government expenditures and investment demand are exogenous. Funding of

government expenditures is provided by tax revenues and tariff revenues. In addition

to tariffs, the government also derives income from indirect taxes (net of subsidies). These are modeled as Value Added Taxes (VAT). Unless otherwise specified the government recovers any lost revenues by increasing taxes on labor collected at the enterprise level; similarly, it reduces those taxes for any increase in revenue due to a counter—factual scenario.

Since private consumption equals the income from primary factors plus net transfers to the consumer by the government (from domestic and foreign trade taxes), Walras law is satisfied. Public consumption is balanced with revenue.

World market import and export prices are fixed, so there are no endogenous changes in the terms of trade. In other words, import supplies and export demands are inlinitely elastic at given world prices. The current account balances the value of exports and imports taking into account exogenously-fixed capital inflows. Our model allows for changes in these fixed world prices, such as might be expected to occur after

the Uruguay Round reforrns have been implemented (see Harrison, Rutherford and

Tarr [1995][1996]).

2.3 The Swedish Model

Based on 1992 input-output data for Sweden, the model identifies 87 sectors."1

* The input-output database formally identifies 88 sectors, but one of these is effectively a "dummy" sub-industry which contains no transactions and is therefore deleted. We therefore refer to the model as having 87 sectors.

These are listed in Table l, along with their pseudo-Swedish acronyrn. This is the level of disaggregation available through the input-output statistics, and provides excellent detail for our purposes. It is possible to aggregate to a smaller number of sectors, such as has been popular in previous CGE models of Sweden, but there seems little advantage in doing so and potential for misleading analysis in the present context.S Moreover, it is always possible to assess the information loss of employing specific aggregations if the model is fully disaggregated, while the reverse is obviously not true.

The household disaggregation is based on the 1992 Household Expenditure Survey conducted by the "Statistiska Centralbyrån” (SCB). It provides detailed information on expenditure patterns of 30 households. These households are

differentiated by family status and income, and are listed along with their acronyrns

5 The primary argument for aggregation, given the ready availability of powerful software and hardware for these models, has to do with the "reliability" of data and priors at the proposed level of aggregation. Several of the data items required for our analysis are only available at an aggregated level, although far fewer than one would think and still at a relatively disaggregated level of about 20 or 30 sectors. Appendix A documents our data collation efforts, and the instances where we needed to map one aggregate sector into several of our disaggregated sectors. For example, basic data on factor payments were generally available only at the 3-digit SNR level, while our full model employs many 4- digit sectors. Hence we needed to use the former as the basis for individual sectors at the latter level of disaggregation. With respect to the use of a priori judgements, our belief is that it is much easier to apply serious priors to detailed sectors than it is to synthetic aggregates. In any event, if the priors in question are essentially held in a diffuse manner over a range of sectors, then nothing is lost if one so applies them in our disaggregated model. Providing the reader knows when such uniform assumptions are being applied, and is not dazzled by the fake detail of the analysis, it is foolish to "hardwire" in the level of application of priors by aggregation. Formal decision-theoretic methods of aggregation of input-output sectors are explored by Harrison and Manning [1976] and provide statistically informative altematives to naive aggregation as practiced by many early-generation CGE modelers. However, sophisticated or naive aggregation is simply misplaced in the present setting.

in Table 2. One difficulty is that we do not have households differentiated by region, since we would like to have separate "northern” households in the model? A more serious difficulty is that the expenditures of each household are defined over consumer goods, and no ready mapping exists from our industrial products to those goods. We resolve this problem by using our intuition, and using the data from the household expenditure survey to allow different households to have different expenditure patterns for different industrial goods (see Appendix A for more details).

We also assume that each household receives it's income from slightly different sources. In other words, each household has a slightly different share of each primary factors in it's endowment (see Appendix A for more details). In the absence of better data, we are not overly confident of this feature of the model, and prefer to view households as being primarily distinguished on the basis of their expenditure patterns. Hence we primarily capture variations in the cost of living for different households, and probably do not capture all of the variations in the value of endowment income for different households.

Primary factors are used in the production of value added in each sector. In general two types of factors are free to move across sectors to equate after-tax rates of

return: labor and capital (K). Labor is differentiated by skill categories and

6 We expect that these expenditure data area available, but were just not readily available. lt would be a relatively extension of our model to extend it to have, say, 60 households in which the current 30 were broken down into 30 "Norrlandet” households and 30 "Others". On the other hand, 3 rural-urban distinction might be more inforrnative in Sweden.

occupational status into six groups: blue collar unskilled (L_BC_U), blue collar skilled (L_BC_S), white collar unskilled (L_WC_U), white collar semi-skilled (L_WC_SS), white collar skilled (L_WC_S) and self-employed (L_SE). The percent distribution of labor types in each sector is shown in Table 6. We allow the labor types to substitute with each other at a different rate than their composite does with K, although our forrnulation allows all primary factors to be equally substitutable as a special case.7 The model allows the specification of sector-specific capital types in any set of sectors. This possibility allows the identification of sectors that employ a significant amount of a primary factor that can be interpreted as spedfic to that sector. We could interpret this as referring to some "short run” in which capital is applied to sectors in a manner that does not permit it to be readily moved to other sectors.8 Instead, we use it to capture the limited range of activities which resources can be applied to. As one increases parametrically the assumed share of benchmark payments

to K that is attributable to such factors, the corresponding supply curve for that

7 This formulation employs a nested production function in which K and composite labor substitute at the "top level” to produce value added in a given sector. At the ”bottom level" the labor types then substitute to produce the composite labor factor. Both levels are CES, hence setting the elasticities of substitution at each level to the same value results in the nests "collapsing" into one level in which the three substitute at that rate.

8 It is common to assume in the nshort run" that factors are likely to be sector-specific, and in the "long-run” that factors tend to be mobile across sectors. We would expect a short run model of his kind to generate smaller welfare gains from a "first-best” liberalization, since resources are constrained in their ability to reallocate to more productive uses. On the other hand, we would expect the short run model to exhibit less extreme dianges in production structure since the sector-specificity of factors generates less elastic supply schedules. We also recognize that some factors are likely to be specific to one or other sectors even in the long run. An obvious wmple might be the natural resources used in mining.

industry becomes more inelastic. The intuition is clear: as the relative demand for output for that industry falls, ceteris paribus all input prices, the factor that is specific to this industry cannot escape to other sectors. It must therefore experience a larger drop in real return than when it is inter-sectorally mobile and facing the same drop in derived demand for it's value marginal product. This relatively sharp decline in factor input cost results in a larger drop in the supply price in that industry than when the factor is assumed mobile. The converse argument applies to increases in demand in the industry, of course. Thus we can arbitrarily constrain the supply response of resource-based industries by specification of this parameter.9 Given that the primary policy focus of these simulations is on the use of fossil fuels, such assumptions may be important.

Each sector produces output using intermediate inputs and a value added composite of the primary factors. Although the natural assumption might be to model the substitutability of the intermediate inputs by assuming a Leontief technology”), we use instead a CES function with a low elasticity of substitution (0.25) across all

sectors. This specification allows for later evaluation of the effects of varying degrees

9 Although we do not offer a detailed model of the rigidities in the oil and extraction sectors. this feature of our model is similar in effect to the model used in Bovenberg and Goulder [l995; fn.15].

") Since the matter continues to be confused by commentators that should know better (e.g., Iorgenson and Wilcoxen [1995; p.l76]), we stress that the assumption of a Leontief technology is not mandated by our use of the calibration approach to estimation, nor by computational constraints. ln general we do restrict ourselves to nested-CES functions, although they can be used to represent globally regular functional forms in a locally flexible manner (see Perroni and Rutherford [l995a][l995b]).

of substitutability at the point at which energy taxes typically impact in Sweden. The value added composite is produced using a CES production function and consists of two inputs: a labor composite and a capital composite. Each of these composites, in turn, is produced in a lower CES nest.

Trade is modeled as occurring at fixed world prices. However, Swedish importers may substitute between alternative import sources, and indeed between domestic production and an import composite. Similar assumptions apply on the export side, where Swedish producers have a constant elasticity of transformation between (a) sales to domestic markets and a composite foreign market, and (b) sales of the composite export to any of several foreign trading partners. The key feature of our model in these regards is that Swedish producers have no market power in world markets.

In the present version we identify trade with Finland, Norway, Denmark, the Rest of the EU, Japan, the United States, and a residual Rest of World (ROW). Hence there are 7 trading partners in the model.” No data is available to identify different tariff rates or NTB policies for any trading partner, so we assume that the trade distortions applying in aggregate (estimated from the input-output data) apply in a non-discriminatory fashion to all importers. We could extend this to allow for the

discriminatory rates applying to EU member countries following Sweden's recent

It would be a simple matter to extend the model to more trading partners if data on trade shares, by sector, were available.

accession to the EU.

The specification of energy and carbon taxes are central to the model. To capture their structure, particularly with respect to the use of sectoral exemptions, we model them as falling on trade in intermediate inputs. This allows us considerable flexibility to calibrate the model precisely to capture the distortionary effects of existing taxes at the correct margin in terms of our model. Table 3 lists the estimates we have generated of the carbon taxes applicable in Sweden in 1995, and Table 4 lists the estimates for energy and sulphur taxes. These rates are displayed as follows: each column shows the good whose use as an input in the production of the row good generates the percentage tax liability indicated.12 Thus, for example, production in sector JORD uses intermediate inputs from sector PETR and effectively incurs an ad valarem carbon tax of 64% on those inputs. Similarly, sector JORD uses inputs from sector GASV and pays instead an effective carbon tax of 61%. These estimates take into account the partial exemptions for Manufacturing sectors applicable for carbon taxes in 1995. The energy and sulphur taxes should be read the same way.

Information on value added taxes, social security taxes on labor, capital taxes,

import tariffs, production taxes (other than energy or pollution taxes), and

12 The rates are defined legally as falling on the use of one of several primary energy types. We estimate the physical usage of each energy type in each sector, then estimate the value of the usage of eadi energy type in each sector by applying average 1995 prices for each type, and then infer value of carbon (sulphur) taxes paid by each sector on it's use of each energy type. We then aggregate these inferred tax payments, aggregate the payments for the use of energy by that sector, and calculate an ad valorem carbon tax on a net basis. These calculations allow us to generate carbon tax estimates for each sector that properly reflect the primary energy usage of each sector.

production subsidies are assembled from various sources described in Appendix A. The rates assumed for the value added taxes and factor taxes reflect statutory rates applicable in 1995, and the other rates reflect actual collections as documented in the Input-Output table for 1992. Although these pre-existing distortions are all incorporated at a detailed sectoral level, in many cases the sectoral variations are small. This feature of the model could be improved with additional work on the background data, and would likely result in more substantial "second-best” effects from the carbon tax scenarios considered later.

Estimates of elasticities of substitution must be assumed for primary factor substitution, value added and intermediate input substitution, import demand, detailed import components, import source, and domestic demand; elasticities of transformation must also be assumed for the allocation of domestic supply into domestic and exported markets, the allocation of exports into detailed export components, and the allocation of exports to destination. Despite our literature search, there are many elasticities about which there is considerable uncertainty. Our solution for that problem is to Aundertake a systematic sensitivity analysis with respect to key elasticities. Harrison and Vinod [1992], Harrison, Jones, Kimbell and Wigle [1993] and Harrison, Rutherford, and Tarr [1993] demonstrate the role of systematic sensitivity analysis of models such as these with respect to plausible ranges of

uncertainty about key elasticities. Appendix A documents the assumptions we make

underlying this sensitivity analysis.

The trade elasticities assumed in the model are particularly important. Higher trade elasticities tend to result in greater substitution away from energy-intensive sectors in Swedish production, as untaxed foreign production is substituted for taxed domestic production. We therefore use trade elasticities that reflect the best econometric estimates currently available (Reinert and Roland-Holst [1992] and Reinert and Shiells [l99l]). The detailed estimates are presented in Appendix A. Although they are low in relation to elasticity estimates used in some modeling exercises (e.g., Harrison, Rutherford and Tarr [1995][l996]), it is important to stress that they are (a) based on explicit econometric estimates, and (b) used in a model that rules out any "terms of trade effects” by assumption.13

Estimates of carbon emissions in each sector were derived on the basis of information on physical usage of primary energy inputs. These data can then be used to infer the amount of carbon dioxide generated by each sector, since emissions are a reliable multiple of the physical amount of primary energy used. Appendix A documents the sources for these estimates, which are listed in Table 7 for each sector.

These estimates reveal a familiar structure of the "carbon economy”. The

13 The popular reason for using higher trade elasticities is that one can thereby avoid these effects, which are deemed unlikely a priori for a country as small in international trade terms as Sweden. Although the specification of trade elasticities that rnitigate these effects is more involved than just assuming "large" or "small” values (e.g., see Harrison, Rutherford and Tarr [l996]), these are not debates which are relevant here.

biggest emissions in aggregate terms come from SAMF (transport), EL_O (electricity generation), and the iron and steel complex (sectors JRN_, FERR, JNGJ, META, METV, and l_JA). Between them these sectors account for 71% of total domestic emissions.

Another measure of the "dirtiness” of a sector can be obtained by the level of carbon emissions for each million SEK of output it produces. By this measure the iron and steel complex comes off much worse than the transport and electricity sectors, generally by an order of magnitude.

Comparing the estimates of carbon taxes and the estimates of carbon emissions, the absence of taxes on the iron and steel complex is immediate. The formal reason for this is that these sectors are approximated in our model as being exempt at the margin. The stated rationale underlying this exemption is that they are particularly vulnerable to foreign competition and would be unable to ”pass on” any taxes on one of their inputs unless their competitors also bore comparable taxes.

Another feature of this comparison of sectoral carbon taxes and sectoral emissions is that, of the two biggest aggregate emitters, only EL_O pays the big tax on inputs of coal (output from sector STEN). Thus one could imagine the incentive within that sector to move away from coal-fired generators as the result of scalar increases in carbon taxes. This margin of choice is incorporated in the model, to the

extent that sector EL__O can substitute away from intermediate inputs of STEN and

towards PETR (or, to a lesser extent, GASV and SMOR).” The current version of the model adopts a CES production technology with respect to intermediate inputs, and assumes an elasticity of substitution of 0.25 . It would obviously be useful to consider richer specifications of the energy technology in sector EL_O in future work

The SOE model is generated with the GAMS/MPSGE software developed by Brooke, Kendrick and Meeraus [1992] and Rutherford [l 992][l995]. It is then solved using the MILES algorithm developed by Rutherford [1993] or the PATH algorithm developed by Dirkse and Ferris [1 995 ]. Appendix B documents the computer software in some detail. Each scenario solves in less than a minute on a

Pentium-based personal computer running at 90rnhz with at least 16mb RAM.

It should be noted that the STEN sector also has some oil importing activity, all of which is sold to the PETR sector.

3. Effects of Carbon Tax Policies

3.1 Baseline Policies and Simulation Scenarios

Table S lists the simulations undertaken with the model. The core simulation, which we then interpret with the other simulations, is called ClOO and involves a 100% increase in existing carbon taxes in Sweden. As a default we lower labor taxes so as to ensure equal government revenue after the carbon tax policy. Thus ClOO incorporates the existing structure of carbon taxes, in particular the current exemptions. The other core simulation is CTAX, which simply involves the removal of the existing carbon tax systern and the same replacement taxes as used for ClOO.

We study the effects of alternative revenue replacement tax instruments with simulations C 1 OOV and C lOOLS. The first uses the VAT, and the second uses lump-sum taxes as a replacement device. Lump-sum taxes are levied on each household in proportion to their benchmark income, but are otherwise lump-sum.

We undertake a series of simulations to study the linearity of the efficiency cost of carbon tax increases. These are imaginatively called CSO, C100, C1 50, C200, C250 and C300. They are identical to C100, the core simulation, except that they vary the percent increase in existing carbon taxes. Apart from checking for proportionality in impact (e.g., is the welfare cost of ClOO just half the cost of C200?), these results will also allow an evaluation of the dangers of misleading

qualitative conclusions from marginal impacts (e.g., is the sign of the impact of CSO

the same as the sign for the larger tax changes?) The possibility of such non-linearities and qualitative indetemiinacies are well-known in the applied policy literature (e.g., Harrison, Rutherford and Wooton [l993]).

Exemptions are the focus of the next series of simulations. EXEMPT simply removes the exemptions applied in the benchmark to manufacturing sectors. The series ElOO, ElOOV and ElOOLS repeat the specifications in the first series, but with no exemptions for the carbon tax.

The effects of politically-imposed constraints on nuclear power plants are studied in the N100 and N75 simulations. In each case we assume the same basic scenario as the core simulation, C100, but impose a constraint that the physical output of the Electricity sector (EL_O) be maintained at no more than 100% or 75% of the benchmark level. Since nuclear-generated power represents roughly 50% of existing electricity in Sweden, these constraints are a plausible representation of the partial effects of maintaining the proposed ban on nuclear power. This constraint is complementary slack in the model to a tax on the electricity sector, such that if the constraint is violated then the sector is taxed until it reduces output and meets the constraint. It is expected that this constraint will significantly increase the welfare cost of the carbon tax increase, as consumers and industry face higher electricity prices. The model incorporates all of the general equilibrium effects of the tax on

electricity required to meet the constraint.

Finally, we examine the effects of changes in global economic conditions.

The simulations UR and ClOOUR consider the effects on import and export prices of the completion of the Uruguay Round. In the present model these prices are given parametrically, and represent the terms of trade facing Sweden. The completion of the Round is likely to have an effect on those terms. Our estimates are based on the simulations of Harrison, Rutherford and Tarr [1995] [1996], using a global, multi-regional trade model that solves for the changes in world prices resulting from the Uruguay Round. The terms of trade impacts are defined for each sector of the present model, and are imposed jointly for all sectors.

The simulations ENIO and ClOOENlO consider the effects of a global policy to impose an additive 10% tax on Energy Products. This tax is simulated in the global model, and the impacts on Sweden's terms of trade imposed on the present model. A comparable pair of simulations, ENIOD and ClOOENlOD, examine the effect of a

global tax policy that is only effected by Developed regions.

3.2 Effects of Expanding the Carbon Tax Focus initially on the core C100 simulation. It serves to introduce the way in

which we present results for a wide range of simulations and solution variables.

A. Welfare Impacts

The detailed welfare impacts of this scenario are presented in Table 8. The first column lists the acronym of the household, defined in Table 2. The second and third columns report the percentage share of each household type in the total population of households or individuals.15 We can use households or individuals as the bases of alternate social welfare function. Using individuals has the effect, relative to using households, of giving the "single person” household groups a lower weight in social welfare, and enhances the weight of those households with more children.

The fourth column reports the value of the utility index for each household, normalized without loss of generality to 100 in the benchmark. Thus a value of 99.7 in this column indicates that the household type has experienced a decrease in the utility index of 03%. A more meaningful evaluation is provided in the final two columns, which list the equivalent variation (EV) in income needed to make the individual or household as well off as they are in the new counter—factual equilibrium (evaluated at benchmark prices).

The EV is positive for welfare gains from the counter-factual policy scenario,

and negative for losses. We report it in terms of SEK over a one-year period for each

” We do not distinguish vertically-challenged individuals (children) from the rest. lf one wants to do so, then the use of household shares as a proxy has the unfortunate implication of unduly penalizing multiple-individual households. It would be possible to make some plausible inferences about the number of children in each of our household groups, given the way that they are defined, but we see no logic in disenfranchising those that happen to be politically disenfranchised by current voting entitlements.

individual in the household group or for each household in the household group. Thus these values can be interpreted as the minimum amount of money that each individual or household in each household group would need to have received, if the policy or scenario had not occurred, for them to just as well off as if it had occurred. It is important to note that this welfare evaluation takes no account of the direct benefits to the household of the resulting reduction in aggregate emissions of either pollutant. Thus we can view these estimates as indicators of the minimum benefits which each consumer would have to perceive from the reduction in pollution in order for that consumer to regard the policy as a good one from an individual perspective.

In the ClOO scenario we can therefore see that all household groups lose from a doubling of the existing carbon tax.16 For the single-adult household the cost is relatively modest, and well below the cognitive threshold value of 500 SEK. The costs become more substantial for all other households, especially those with children. Married households with no children experience slightly higher costs than single households with no children. In general richer households within any group tend to

bear higher costs, reflecting the greater carbon—intensity of their expenditure patterns

”' In most of the scenarios we consider the poliq' involves expanding some carbon tax, and the welfare impacts can be read "directly”. In some cases, such as CTAX, we are removing the tax, and the positive EV welfare impacts indicate households that gain from the removal of the tax. Although strictly incorrect, we shall interpret this as being the same thing as saying that those households lose from the imposition of the carbon tax. It is strictly incorrect since we should re-calibrate the model to a counter-factual economy in which the carbon taxes have been removed, then impose the carbon taxes in a second equilibrium, and compare the first equilibrium to the second using the relative prices of the first equilibrium as the basis for our EV "calculation. ln practice, and in fact, this nicety makes no difference at any significant digit in the present case.

and their higher initial incomes.”

There is an intriguing effect of having extra children on the costs of the carbon tax increase for households. Having one or two children tends to raise the cost to a married household. But having three or more children actually reduces the household cost. The puzzle is resolved by examining how expenditure patterns change with extra children, not to mention some introspection.18 Having children implies that households must use consumption technologies that have a significant fixed cost component: the purchase of durables such as prarns and toys. These tend to be more carbon-intensive than the variable cost component of having children (i.e., toys actually have more embodied carbon—content than diapers), and it is the variable cost component that plays more of a role for the second child since the fixed cost expenditures do not have to be as large. The effect from having more than one child appears to be due to an increase in the share of household expenditures being allocated to transport. Presurnably this reflects the need to take more family holidays, or the effects of re-location decisions as households tend to move out of dense (and carbon-efficient) urban transportation networks into suburban transportation

networks. '9

'7 The welfare changes are measured in terms of income-equivalents expressed in SEK per year. These income values are derived by applying the percentage change in utility to the bendimark income level of the household. If the percentage changes in utility are the same across households then richer households will have a larger income change due solely to their larger base incomes in SEK.

By the first author. , These speculations are supported by inspection of the differences across household expenditure shares that are "driving” these results in our model, but is not modeled formally as a

The costs of the carbon tax increase is greatest for households that are married with two children, and for richer households. The "other households” group also tends to bear a relatively high burden; this group consists mainly of children above the age of 17 living at home with their parents.20 These households experience losses that are generally greater than 1000 SEK per year, and in several cases are more than 2500 SEK per year.

To repeat an important point, the fact that all households experience a loss does not mean that they would not benefit overall from the carbon tax increase. The reason is that we have neglected the direct benefit they would reap from the reduction in aggregate carbon emissions that would (presumably) result from the policy. In fact our model estimates that there would be a reduction of carbon dioxide of 52 Ktons, as discussed later.” Although this is a modest reduction in percent terms, it is possible that household M_2C_4 would value it at more than the 3033 SEK per year that would be the cost to that household to bring about the reduction. In the absence of any formal attempt to estimate the direct benefits to Swedish households from carbon reductions of various magnitudes, such judgrnents will have to be made politically. We provide some guidance on this matter later, but do not

pretend that we know what these gross benefits are.

household technology with these scale effects.

20 The other groups, "single” and "cohabiting" households, only include one or two adult persons, respectively.

21 The term "Ktons" refers to one thousand tons.

It should also be added that different households might have very different perceptions of the direct benehts of carbon reductions. Hence it could be the case that household M_2C_4 does get a benefit that exceed the "price” it pays of 3033 SEK, but that household S_NC_2 does not get a benefit that exceeds the more modest "price” of 283 SEK which it must pay. The gross benefits of any given commodity, whether it be "stor stark öl” or "52 less Ktons of carbon on the planet,” can vary from household to household and individual to individual. Indeed, it is plausible that having more children would make one more concerned about the quality of the environment in the future, and increase one's willingness to pay for carbon reductions. On the other hand, having children may also increase your discount rate, such that the enhanced benefits of carbon reduction in the future are insufficient to offset the enhanced "price tag” to be paid now.

This is not to say that our estimates of welfare costs are worthless, but simply to identify the many factors which must be considered before they can be properly used to guide decision-making. Implicit or explicit estimates of discount rates and gross benefits from carbon reductions must be made before an overall assessment of the C100 policy is possible. We stress these considerations since we will generally proceed to ignore them when describing the results.

There are several ways to "aggregate” these detailed welfare impacts. The first

is to just add up the EV values for all households, ignoring the distributional impact.

In effect this represents the evaluation one gets from a simple utilitarian social welfare function (SWF). This type of SWF ignores who gains and loses, and only focuses on whether the aggregate pie has increased or not. In the present case it has clearly decreased, and the aggregate loss in income is 4 billion SEK per year. This aggregate is obtained by adding up the EV values in either of the last two columns of Table 8, multiplying each by the number of individuals or households in the household type as appropriate.22 It openly ignores the distributional burden of the welfare impacts. Another way in which the overall impact of the C100 policy could be viewed is that it is the aggregate "price tag” for the Swedish economy of a reduction in global emissions of 52 Ktons of COZ. A social counterpart to the more complete cost-benefit calculus described above for each individual household could now be undertaken. Such a calculus would require an estimate of the aggregate social benefits to Sweden of this reduction in physical emissions, perhaps by some official body such as the Green Tax Commission. This calculation would again entail the implicit or explicit

use of a discount rate, in this case the social discount rate.

B. Emissions Impacts How did we arrive at the estimate that a reduction of 52 Ktons of CO2 would

result from the C100 policy? The sectoral impact shown in Table 9 shows how these

22 Appendix A lists the number of individuals and households.

estimates were arrived at. Consider the last three columns, which show the aggregate change in physical emissions of CO2 attributable to each sector.

The first of the three columns, marked C02_D, shows the change due to changes in domestic production in that sector brought about by the C100 scenario. Thus we see that a reduction in domestic production of the JARN sector, indicated by a l% reduction in the value of domestic value added in column VA%, led to a reduction in physical emissions from that sector of 4 Ktons.

The fact that some sectors expand when there is an increase in carbon taxes is exactly what one would expect from a general economic equilibrium. The doubling of the carbon tax changes relative prices against the most carbon-intensive activities. The Cheapest way for some industries to contract their use of the (intermediate) inputs of these carbon-intensive sectors may be to substitute towards the use of the products of other sectors that, while less carbon intensive than the ones they displace, might still be more carbon intensive than average for the economy as a whole. Why don't they substitute towards the products that are least carbon-intensive? Simple: their existing technology may not call for them to be used at all. So, even if they have the best relative price ratio because of the carbon tax hike, the value of their marginal product (as inputs) is still virtually zero.

For example, the DRYC sector is a wonderful sector, justifiably patronized by

many Swedes. It also has a relatively low (direct) carbon intensity of only 3 Ktons of

carbon per billion SEK of output. But when some sector such as JORD is contemplating increased prices for the inputs of manufactured transport equipment in sectors RALS, BILA and FLYG in our model, it cannot "turn to DRYC” despite the temptation. It must re-allocate amongst these three transportation sectors, and in fact such decisions tend to go against RALS and in favor of the other two. The common sense reason that DRYC does not get the nod is that it has nothing technologically to do with reality-based transportation. The formal counterpart of this sobering intuition in our model is that the JORD sector has virtually no (direct) inputs of DRYC in the benchmark year of our Input-Output table, but it has substantial inputs of all three of the transportation inputs. Hence, by Marshall's second law of derived demand23 the elasticity of demand for the alternative transport inputs will be relatively large and we can expect to see some net substitution effects there. Conversely, the elasticity of demand for DRYC will be relatively low, so we will not see any changes in the derived demand for it, despite it having a relatively favorable price ratio compared to transport inputs.

Turning now to the next to last column in Table 9, C02_F, we see the effect of

the Swedish policy on foreign emissions of COZ.24 Virtually any domestic policy is

” Which is sometimes stated as "the importance of being unimportant," in the sense that the smaller (greater) the share of an input in cost the smaller (greater) will be the absolute value of the derived demand elasticity for the input. This law is valid in the present case, since the elasticity of product demand (around l) clearly exceeds the elasticity of input substitution (we are referring to intermediate inputs which have an assumed elasticity of substitution of 0.25 inour model).

24 There is some oontroversy in intemational negotiation circles as to whether or not foreign- induoed emissions should be "counted” towards a country's contributions to changes in global carbon

going to have some impact on the structure of Swedish imports, as changes in the relative prices of domestic goods cause Swedes to substitute in favor of or against foreign goods. In the present case there will be substitution away from those goods whose input price, shown in percentage change form in Table 9 in column IPRICE%, has increased. The clearest instances are as expected, PETR and GASV. In each case there is a large inaease in domestic prices brought about by the doubling of the carbon tax: after all of the general equilibrium effects have worked themselves out, the final domestic price increase is about 18% or 16%. This results in a fall in domestic production, and a switch towards imports, shown in percentage change form in Table 9 in column IMP%. There is also a reduction in exports, shown in column EXP% in Table 9, for the same reason: Swedish exports in these carbon-intensive goods are simply unable to compete with foreign goods at (unchanged) world prices. Hence we have an increase in the value of foreign imports of PETR and SMOR, and indeed in the physical quantity of imports. If we were to assume that foreign producers are just as carbon-efficient as Swedish producers in the same industry, then there would be an increase in carbon emissions overseas due to the

increased foreign production needed to meet Sweden's increased import demand. In

emissions. Apart from the obvious point of avoiding double-counting, this is a non-debate: of course they should. It is another matter to debate legal liability for policing foreign economic activity induced by (intemationally legal and aooeptable) domestic policies (e.g., see Harrison [l994]). Our concern here is to inform the poliq debate in Sweden, not to posture by generating strategically creative environmental accounts for negotiators.

fact we assume that foreigners are not as carbon-efficient as Sweden, which is generally a plausible assumption apart from extremely nuclear-intensive countries. The exact assumptions as to how much "dirtier" foreign production is25 are not so important as the general logic that accounts for the foreign change in emissions. That logic is important since it is global emissions that matter for the final environmental good, reduced risk of global warming. Hence it is incurnbent on Sweden to take into account the "leakage" effects of just reducing on-shore carbon-intensive activities and substituting off—shore production of those products.

We acknowledge that we do not undertake a full multi-regional evaluation of this leakage issue, and there are obvious limitations to calculations of this kind. It is possible that changes in Sweden's exports will change production patterns overseas in ways that could increase or decrease carbon emissions globally. More generally, since we do not model the general equilibrium of foreign economies, we are not accounting for the full effects of changes in Sweden's net trade pattern. Given these qualifications, which are inherent to the use of a single economy model, we believe it important to acknowledge the potentially offsetting effects of carbon tax reforms when

international trade is taken into account. There are, of course, many sectors where the

” Specifically, we assume that Japan is just as efficient (due to nuclear power use), Norway is just as efficient (due to hydro power), the European Union countries are 50% less efficient, the United States is 10096 less efficient, and the Rest of World is 20096 less efficient. These aggregate efficiency measures are used to scale up the sectoral emissions for Sweden, depending on the endogenous source of imports. It should be possible to refine these estimates of foreign emissions in time.

foreign effect works in the same direction as the domestic effect (e.g., STEN), so our incorporation of foreign effects should not be viewed as imparting a presumptive bias into the estimation of global emissions.

The final column in Table 9, CO2_W, shows the aggregate world change in emissions of carbon in each sector. The foreign effects tend to be dominated by the domestic change, since imports are generally a much smaller of domestic consumption

in most sectors than domestic production.

C. Prior and Production Impacts

The evaluation of welfare impacts and emissions impacts are, in an important sense, the "bottom line” of our policy simulations since they provide the ultimate basis for evaluating the policy. By examining them one gets an idea of what is happening to the Swedish economy as the result of the C100 policy. However, it may be useful to look more directly at the changes in prices, production and trade to see the underlying causes of these effects.

From the IPRICE% column in Table 9 we see that the PETR and GASV sectors face a large price increase. Given the structure of carbon taxes, as shown in Table 3, these "first order” impacts are not surprising.

Why do prices for PETR and GASV, however, only rise by about 17% when

the ad valorcm rates of carbon taxes listed in Table 3 look to be anywhere from 15%

up to 90%? 'The answer is to recall that the higher rates do not apply to all sectors that use PETR and GASV, particularly energy-intensive manufacturing sectors. Thus if we average out the carbon tax rate on PETR and GASV over all sectors, including those that are exempt from it and are not listed in Table 3, the average rate would be closer to the observed price changes. In addition, the final price changes shown in Table 9 will reflect additional "second-order” impacts due to resource re-allocations by consumers, producers and foreigners. Nonetheless, we would expect the first-order effects on prices to dominate for a scenario like this one.

Why is there such a small impact on the price of electricity, sector EL_O? Indeed, there is a slight increase in the price of sector EI.._O, but it does not round up to 1% and hence is shown as a "blank” in our reports. Nonetheless, why is there not a larger increase, since EL_O has to be carbon-intensive? The immediate response is that Swedish electricity generation is dominated by nuclear and hydro, which are not carbon-intensive; that sector EL_O includes "district heating,” which is not carbon- intensive; and that sector EL_O is exempt from carbon taxes on the use of coal.

Essentially the same answer to this question comes from considering in detail the usage of intermediate inputs that are hit with the carbon tax, and then seeing what happens to their prices. Since we know that PETR and GASV have substantial price increases, the implication of a small price increase for EL_O is that it must not

use very much of these as intermediate inputs. It is instructive in the economics of

our model to work this issue through further.

Sector EL_O has five sources of primary energy inputs in our model.26 Three are those listed in the columns of Table 3 as bearing carbon taxes: STEN, PETR and GASV. The fourth is SMOR, which does not bear any carbon taxes. The fifth is EL_O itself, which is where all of the nuclear-generated primary energy comes from in the Input—Output database. Of these five intermediate inputs, the cost shares in 1992 were: STEN 39%, PETR 26%, SMOR 0%, GASV 15% and EL_O 20%. However, it would still seem that the taxes on STEN, PETR and GASV should impact EL_O prices. However, these percentages are misleading as to the complete cost structure of the EL_O sector. For example, the EL_O sector spent about as much on "consulting and lobbying services” (Uppdragsverksarnhet, or UPPD) in 1992 as it did on PETR, and while consultants and lobbyists obviously generate a lot of negative extemalities they are not (yet) subject to any pollution tax!

As a share of total intermediate inputs, then, the cost shares in 1992 were much smaller: STEN 11%, PETR 8% and GASV S%. A simple piece of arithmetic suggests that the weighted carbon tax on EL_O from these three inputs is only 7.13% = (0% x 0.11) + (87% x 0.08) + (61% x 0.05). However, even this calculation

overstates the effective tax in our model and the economy, since there are some

% There is a sixth source: wood. There were substantial intermediate sales from the SKOG sector to the EL_O sector in 1992, comparable in value to sales from the GASV sector. These inputs represent the use of wood scraps to generate supplementary electricity in some specialized pulp factories. Since it is not liable for carbon taxes, we ignore it in our discussion.

possibilities for EL_O to substitute away from the more heavily taxed input PETR, and indeedaway from all of the taxed inputs, since there are other inputs used in the

benchmark technology to product it's output.27

D. Wider Runges rf Carbon Tax Increases

It is a simple matter to consider a wider range of carbon tax increases, from a 50% increase up to a 300% increase in increments of 50%. In all other respects these simulations employ the same assumptions as the C100 simulation: labor taxes are scaled up or down to ensure government expenditures remain unchanged. Since the revenue impact of different carbon tax changes will likely be different, the amount of the labor tax change is solved for each time.

The emissions results are displayed in Table 10. The qualitative pattern is clear, and familiar from the C100 scenario. Domestic emissions are reduced by increases in the carbon tax, foreign emissions rise, but the domestic effect dominates.

Quantitatively, however, one is struck by the relatively small increase in foreign

27 The current specification of technology in our model does not differentiate energy inputs from non-energy inputs. Hence the derived elasticity of demand for UPPD would be about the same as for PETR in the model, given that the intermediate input cost shares are about the same for EL_O. An extension of the model oould add this differentiation, allowing an extremely low elasticity of substitution between energy and non-energy inputs as composites, but some substitution between the items within each composite. ln such a version it Would be harder for EL_O to substitute away from taxed inputs. The only way it could do so would be to substitute towards the EL_O energy input, Which we interpret as nuclear-generation. If we further added constraints on that avenue of "escaping taxes by substitution,” such as specified in the NlOO scenario, the EL_O sector would be hit much harder by the carbon tax increase.

emissions as the carbon tax is increased. Domestic emissions decline much more substantially, so the net effect is to have a larger and larger reduction in global emissions for larger carbon tax increases.

On the other hand, there is an expected increase in the marginal benefit of increased carbon taxes in terms of domestic (and hence global) emission reductions. The first 50% increase in the tax generates a domestic reduction of 18.9 Ktons, the next 50% a marginal reduction of 33.3 Ktons (= 52.2 - 18.9), and then reductions of 43.2 Ktons, 50.3 Ktons, 55.4 Ktons and 59.2 Ktons for further increases in the tax. Thus the emissions effect is not additive in the tax change, although it is approximately so after the initial 150% increase. We also see the marginal increment in carbon reductions increasing at a slower and slower rate as the carbon tax increases, just as the marginal utility from extra beers is generally positive but not as large as the first few beers. The simple economic reason for this effect of the carbon tax is that sectors that attempt to substitute away from carbon-intensive inputs are experiencing diminishing returns to the alternative inputs, hence the implicit subsidy to the altematives (the carbon tax) must become larger and larger to effect the same amount of substitution in physical terms.

These results suggest some caution in using estimates of the effects of carbon tax reductions that posit a small change and then extrapolate for much larger changes.

Such methods can be valuable in many policy settings, but may be unreliable in the

present context if the goal is to predict changes in carbon emissions.

In terms of welfare changes the pattern is similar. The aggregate welfare effects from these scenarios, and indeed all scenarios, are reported in billions of SEK and in percentage form28 in Table 10. Although the rounded numbers may look roughly additive, they also exhibit the same pattern of smaller increments as we increase the carbon tax by 50%. For example, the marginal welfare loss of the first 50% increment on the tax is 1.9 billion SEK, but the marginal welfare loss from the 50% increment from C250 to C300 is the same (1.9 = 12.0 - 10.1).

It is possible to calculate an approximate umarginal burden” of each Kton of CO2 reductions using these estimates. To do so we just take the aggregate price tag in SEK of moving from one emissions level to the next, which is the change in aggregate income that would be equivalent, and divide that by the quantity of Ktons reduction that is "purchased” at that price, which is the reduction in domestic CO2 emissions.29 For the first 50% tax increase, therefore, we have a marginal burden of 1005 million SEK per Kton (= 1.9 billion SEK + 18.9 Ktons of COz). For each succeeding 50% increase we infer a marginal burden of 60 mSEK, 48 mSEK, 40 mSEK, 38 mSEK and finally 32 mSEK Although we could easily refine the precision of such

calculations by taking smaller and smaller steps in the carbon tax increment, the

23 This percentage uses aggregate consumption expenditures as a denominator. An alternative denominator might be GDP, which would obviously result in smaller percentages. 29 Obviously a comparable calculation could be effected using the change in global carbon emissions.

pattern of a roughly constant marginal burdens for tax increases of 150% and more

seems apparent.

E. Tar Replacement Sdremes

The increase in carbon taxes in scenario C100 might be expected, a priori, to generate a net increase in government revenues in the absence of any other changes. Indeed this is in fact what happens in our model, at least before we allow relative prices to change to return the Swedish economy to a general equilibrium. When prices and behavior changes, we discover that the carbon tax increase generates a net increase in government revenue as expected. The net increase requires a 1.5% decrease in labor taxes to re-balance the government budget.

However, although net revenues increase due to the carbon tax increase, gross revenues from the energi tax actually decrease. How can such a "perverse" effect on goverrunent revenues come about? In principle there is no surprise here, since it is possible that consumption and production may move away from products that already have a large tax. In practice, this is what happens. The large increase in revenues collected by the carbon tax is offset in part by a decrease in revenues collected under the energy tax. There are also decreases in taxes collected under the

factor taxes and the VAT, but these are of "second order” in comparison to the offset

from the energy tax.30

lntuitively it is also easy to explain what is generating the qualitative result that the revenue effect from energy taxes offsets the revenue effect from carbon tax increases. The energy tax hits all manufacturing sectors without major exemptions, unlike the carbon tax. If the doubling of the carbon tax causes a decreased demand for products from those sectors, since they are now relatively less attractive than before due to the increase in their input costs brought about by the carbon tax, then there will be less demand for the products of sectors that bear the energy tax. Hence there may be some gains of revenue from the energy tax in those sectors which bear both the energy and carbon tax, but there will be offsetting losses in revenue from the energy tax in those sectors which bear only the energy tax. Depending on the elasticity of demand for those products, it is perfectly plausible that the net change in revenues from the energy tax will be negative: higher demand elasticities resulting in more revenue losses from the energy tax. Since the derived demand elasticity for energy-intensive intermediate inputs depends on both the direct elasticity of substitution between intermediates and the elasticity for the final products produced

by sectors using energy relatively intensively, the formal simulations results discussed

30 In a formal sense it is easy to see what assumptions in the model generate this result. The first possibility is that there is a great deal of direct substitutability in terms of intermediate inputs away from the use of products that are "hit" by the energy tax. This could occur because of the elasticity of substitution of 0.25 assumed between intermediate inputs. The second possibility is that there is an effect coming from the substitutability of final goods that use carbon and energy intensively.

above are perfectly intuitive.

The "bottom line” of these substitution effects on carbon tax revenues is easy to see in Table 11. The first series of columns show the tax revenues in billions of SEK from the carbon taxes in the benchmark, and the second series of columns show the change in tax revenues in scenario C100. For case of interpretation and comparison we evaluate these changes in revenues using benchmark prices. Just as with the interpretation of the tax rates listed in Table 3, the payments are from each row sector for their usage of the column input. The vast bulk of carbon tax revenues comes from inputs of PETR, and the lion's share of revenues in the PETR column of panels (a) and (b) comes from just a handful of sectors: SAMF, BYGG, VARU and EL__O.

Now consider the effect of using the VAT or lump-sum transfers to keep government expenditures constant after a 100% increase in carbon taxes. The results are very similar to those found with the C100 scenario and labor tax replacement.

One implication of these small differences in the alternate use of labor taxes, the VAT and lump-sum taxes is that there seems to be relatively little distortionary impact from these replacement tax instruments. This may be an artifact of several model assumptions which could be examine further, such as the use of constant labor taxes for each household type, and for each household income level. A distinction

between marginal and average labor tax rates would likely add significant distortions

from the use of the labor tax.

On the other hand, the more important part of this "tax replacement story” is not the size of the marginal excess burden (MEB) of the taxes but the fact that welfare decreases with the increase in carbon taxes irrespective of the tax replacement instrument. This outcome vitiates the "double dividend” argument, which presumes that increases in carbon taxes will generate increased revenue that allow a reduction in highly distortionary taxes elsewhere in the economy. Even with the expected net increase in government revenues, we do not find a net welfare gain from any of the replacement schemes. Hence the double dividend story does not hold here, at least in the strong form that hypothesizes a possible net welfare gain.

There are still some benefits from using the VAT or a lump-sum tax to replace revenues, relative to using labor taxes. The welfare cost of an average Kton of COZ reduced using the C100 scenario is 74 million SEK (= 3.9 b.SEK + 52.2 Ktons of COZ). But the welfare cost drops to an average of only 43 m.SEK im scenario CIOOV and 39 m.SEK in scenario CIOOLS. Since the lump—sum tax replacement option is not realistic in the sense of having a policy counterpart, we therefore tentatively recommend that the VAT be used as the tax replacement instrument instead of labor taxes. Again, this finding is conditional on our rudimentary treatment of income taxes in the model. Alternative specifications, discussed earlier, would increase the

MEB of labor taxes to the point where they would be preferred to the VAT as a

replacement instrument. Further work should be undertaken on this feature of the

model before we would have more confidence in this particular finding.

3.3 Effects of Removing the Carbon Tax

Consider the effects of removing several features of the existing energy and carbon tax regime. Scenario CTAX is similar to C100, except that we scale existing carbon taxes by 0% instead of 100% Scenario ETAX removes energy taxes on all sectors, and ALLTAX removes energy taxes, carbon taxes and sulphur taxes. All scenarios use the same tax replacement scheme as C100, a proportional adjustment up or down in labor taxes as required. The main results are displayed in Table 10.

Removing the existing carbon tax (scenario CI" AX) generates an aggregate welfare gain of 2.9 billion SEK and a decrease in domestic CO2 emissions of 94 Ktons. This is, at first blush, an astonishing result. Carbon emissions are being reduced from the removal of existing carbon taxes, and welfare rises. The latter part is perhaps to be expected, since we are reducing a distortion in the model. However, the first part is unexpected. Indeed, it seems counter-intuitive given the fact that scalar increases in carbon taxes reduce emissions. Why is the effect not symmetric?

Table 12 shows the detailed sectoral impacts of this Wholesale repeal of carbon taxes. Table 13 displays the detailed emissions impacts for a range of repeal policies

(CTAX, ETAX and ALLTAX) as well as the baseline results for C100.

First, it is expected that some sectors will expand their emissions under CTAX and some will contract, just as we found for C100. And we observe that, to a first approximation, the signs do tend to be reversed for most sectors in the C100 and CTAX columns of Table 13. There are some exceptions, such as JORD and JRN, but these are relatively few.

Second, the absolute values of changes in emissions is consistent in the sense that the sectors with the largest reductions under C100 are the sectors with the largest increases under CTAX.

Third, the absolute values of changes in emissions tend to be asyrnrnetric in the sense that most of the changes under CTAX are larger in absolute size than the change under C100. For example, the increase of 2.9 kTons for sector FERR becomes a reduction of 1 1.9 kTons. There are some exceptions, such as JRN_, but they are rare. Thus we are seeing an asymmetric quantity impact of a given change in taxes. This is perfectly intuitive: if the price of beer increases by 50% I will buy less beer, but there is no general reason that this should be the same amount by which I increase my beer consumption if the price of beer drops by 50%.

Fourth, the immediate cause for the "counter-intuitive” result is the drarnatic reduction in emissions in a handful of sectors related to iron & steel and metal fabrication: FERR, JNGJ, META, METV and l_JA. There are many sectors

experiencing small changes in emissions which also work towards this overall result,

but these five sectors account for the lion's share. From Table 12 we observe that each of these sectors experience a decline their domestic output levels (their prices increase by about 1% and the value of the value added drops by about l%).

The reason for these drops in output is quite easy to see in terms of our model. These sectors are approximated as being exempt from the carbon tax at the margin, as discussed earlier, so a reduction in that tax has little direct effect on them. But the reduction in the carbon tax requires that we increase some other tax to replace lost tax revenues, and in this instance we increase the labor tax which does impact these sectors negatively. Hence there is a relatively simple explanation for this result and the economic forces in the model that drive it.

Removing the existing energy tax (scenario ETAX) generates gross changes in domestic emissions that are comparable in structure to those from removal of the carbon tax, although the absolute magnitudes are smaller. It also results in slightly smaller gains in welfare.

Although not reported here, the results of removing the existing sulphur tax are negligible.

The most interesting result here is that the combined effect of the carbon and energy taxes is not what one would expect from their individual removal. The welfare gains in scenario ALLTAX are less than additive in the two most important

components, CTAX and ETAX, but the emissions impacts are more than additive.

Instead we see a clear interaction effect between the two, with reductions in carbon emissions when the two are removed in tandem that are greater than the sum of

carbon emissions from removing them independently.

3.4 Effects of Exemptions

Scenario EXEMPT removes the manufacturing sector exemptions on the carbon tax. The resulting carbon tax rates are calculated based on existing taxes on primary energy inputs and the usage of those inputs in manufacturing; they are listed in detail in Appendix A.

'Ihe results displayed in Table 10 provide-some justilication for the arguments used to support the use of exemptions. Their removal lowers aggregate carbon emissions, but at a relatively high domestic welfare cost of 4.6 billion SEK. This price tag averages to approximately 49 m.SEK per Kton. This price tag is not surprising given the high degree of competition that exempt sectors face from overseas producers.

The welfare effect of removing exemptions and also increasing the carbon tax rate by 100% (scenario ElOO) are roughly additive in the two components (EXEMPT and C100), although the emissions are larger than the sum of the two components would indicate. Similar results are obtained with the use of alternative tax

replacements (scenarios ElOOV and ElOOLS).

3.5 Effects of Constraints on Nuclear Power

Although the model does not distinguish "nuclear” components of the electricity generation industry EL_O, it is possible to examine the effects of carbon tax changes with a rudimentary representation of the political constraint on nuclear power in Sweden. We do so by recognizing that nuclear power is roughly 50% of the current domestic power supplied in Sweden, and that it has a very low carbon- intensity under normal operating circumstances. Constraints on the production of EL_O can be imposed on our model, providing some economic instrument is also added to ensure that the constraint is met. The most natural is simply a tax on domestic value added in the EL_O sector, set such that the industry does not find it "economical” to produce at any higher level.

We impose constraints in this fashion that correspond to the EL_O industry not being allowed to expand relative to the benchmark (N100), and to it having to contract to 75% of the benchmark. This 75% contraction may be viewed as half-way towards the goal of complete elimination of nuclear. In each case we also impose the scenario C100, so these constraints should be evaluated relative to the impacts for C100 discussed earlier.

'The nature of these constraints on EL_O also suggest that we should carefully interpret the carbon emissions estimates. If we were just allowing EL_O to change,

without regard to whether it is the "cleanest of the clean” electricity plant or the

"dirtiest of the dirty,” then we would just apply the industry-wide carbon emissions coeffident for that sector. This is exactly what we do in all other simulations, since our model is otherwise silent on the composition of the EL_O activity.31 But here we are explicitly trying to capture the effects of nuclear reductions, so it is appropriate for us to modify our carbon emissions for sector EL_O accordingly. We therefore set all carbon emissions for this sector equal to their benchmark level, implicitly assuming that nuclear—generated electricity generates no carbon emissions at all. As a first approximation to the dirtier altematives, this is acceptable.

The detailed sectoral results for scenario N75 are shown in Table 14, and the aggregate impacts of the scenarios with nuclear constraints are reported in Table 10. In welfare terms there is a substantial increase in the "price tag” of the carbon tax increase (from 3.9 bSEK to 7.8 bSEK) as we move from scenario NlOO to N75, and a jump in the aggregate reduction in domestic carbon emissions (from 47 Ktons to 229 Ktons). There are modest changes in foreign emissions, sudr that the global reduction in emissions is driven again by the change in domestic emissions.32 The main reason

for the increase in carbon emission reductions is the generally depressing effect of the

3' Actually, since the model solves for the intermediate inputs used by EL_O, and one might be able to identify those as being associated with "dirty" or "clean” tedmologies, it would be possible to allow carbon emissions to capture these effects. We prefer to model sudi detail when we have more information on the technology of each activity used in the EL_O industry.

32 The largest increase in emissions, not surprisingly, is for imports of sector EL_O. It is an open issue if these would indeed be carbon-intensive. If generated from Norwegian hydro-electric sources they probably would not, but if generated by German coal they may be. Our model is currently silent on these possibilities, although it should be possible to refine the estimate of foreign carbon emissions to capture these differential effects.

nuclear power constraint on domestic production. Despite the larger welfare cost of reducing carbon emission with the nuclear constraint the reduction in carbon emission is even larger, such that the price tag of carbon reductions is lower with this constraint in place. Specifically, the welfare cost of an average Kton of CO 2 reduced in scenario NlOO is only 34 million SEK (= 7.8 b.SEK + 229 Ktons), compared to 74 m.SEK in scenario C100 and 43 m.SEK in scenario CIOOV.

Despite the possibility that they could interact, it appears that the carbon tax reductions and the nuclear constraint are roughly "additive” in effects. Scenario NU75 imposes a 75% constraint on sector EL_O, but without the doubling of the carbon tax. It therefore looks at the "pure” effect of the nuclear constraint. The aggregate results, also shown in Table 10, are virtually the same as the simple difference between the results for C100 and N75.

These aggregate results do mask a substantial restructuring of Swedish industry, however, as seen in Table 14. With a 25% reduction in domestic value added, and a substantial tax on value added, electricity prices rise by 55% and generate large changes in relative prices in most other sectors. The biggest losers in terms of domestic production are those that are relatively intensive users of electricity, of course: JARN, A_ME, PAPP, PPPP, CEME, JRN_, FERR, META and GASV. In many of these industries domestic production is partially replaced by

imports, but in most cases these is a substantial reduction in demand for the product

(whether produced by domestic or foreign producers). With such widespread devastation of some major Swedish industries, it is no surprise that one sector to expand is our old friend, the "consulting and lobbying” sector (UPPD)! Indeed, there are many sectors that expand slightly as the result of the nuclear shutdown: LAKE, GUMM, machinery industries (e.g., MSW, ELMO and INST), transportation (e.g.,

BILA and FLYG), and some service sectors (e.g., OVRP).

3.6 Effects of Global Policies

How sensitive are the costs of Sweden's carbon tax policies to shocks from the world trading system? The completion of the Uruguay Round portends large changes in the world prices of many traded good, particularly agricultural goods and light manufacturing products. Proposed multilateral carbon tax policies, whether implemented by the developed countries of the OECD or more comprehensively, will change many of the prices for energy-intensive goods which are the focus of concern in Sweden when evaluating unilateral carbon tax initiatives. In our model these world price changes can be incorporated parametrically, and the effects on resource allocation in the domestic economy evaluated.

The first step is to estimate the effects of these policies on world prices. To do

so we use the simulation results from a CGE model presented in Harrison, Rutherford

and Tarr [1995] [1996]. They use a global, multi-regional trade model to evaluate

the impacts of the Uruguay Round in 24 regions, one of which includes Sweden. We shock their model to study the effects of an additive 10% tax on Energy Products, imposed either just by developed countries (ENIOD) or by all regions (EN10).

Since their model identifies 22 sectors in each region, all potentially tradeable, it solves for a 22x23 matrix of import prices for Sweden; we then compute a trade— weighted import price vector for each of the 22 commodities from that matrix, using benchmark trade shares with the 23 other regions of the model. A similar matrix for export prices is collapsed to a vector of export prices facing Sweden. Since traded goods are differentiated by origin in these multi-regional models, and the geographic origin of imports can differ from the geographic destination of exports, there is no presumption that the import and export price vector should be identical. We finally use these vectors to assign parametric changes in the 88 sectors of our model for Sweden, using a simple mapping described in Appendix A.

The result of this process are the vectors of parametric changes in world prices shown in percentage form in Table 15. These are imposed on the model in the simulations UR, EN10 and ENIOD, respectively. They are also imposed, along with the assumptions of the C100 scenario, in ClOOUR, ClOOENlO and ClOOENlOD.

The results show that the world price effects of the Uruguay Round33 would

have relatively little impact on Sweden, at least compared to the effects of a doubling

33 Note that we do not include the actual changes in tariffs that Sweden would be required to make as the result of the Uruguay Round, just the effects of the Round on world prices.

of the domestic carbon tax. However, changes in global energy prices would impact Sweden significantly, primarily due to an increase in the world prices of energy- intensive goods which Sweden has a comparative advantage in. It is particularly interesting to see Swedish carbon emissions drop in the EN10 and ENIOD scenarios, reflecting the switch towards exports that are relatively energy-intensive but not relatively carbon—intensive.

Imposing a doubling of the existing carbon taxes in the context of global energy prices increases (scenarios ClOOENlO and ClOOENlOD) does increase the impact on domestic emissions reductions. Emissions are reduced by 125 kTons under ClOOENlO, compared to the modest 52 kTons under C100. It also lowers the welfare cost slightly in relation to the C100 scenario, from 3.9 bSEK to 3.3 bSEK Hence the average "price tag” of a reduction in global emissions is reduced noticeably, from 75 mSEK to 26 mSEK, by having Swedish carbon taxes increase along with global energy prices. This result confirms the intuition of those that have argued that the marginal cost to Sweden of carbon taxes would be reduced if more foreign

countries also imposed them.

3.7. Sensitivity Analysis

The formal sensitivity analysis of the model employs a Monte Carlo evaluation of the effects of perturbations in key elasticities34 on the main results. We do not present detailed results of the sensitivity analysis here, but describe the general procedures used.

To calibrate the Swedish CGE model estimates of elasticities must be assembled for primary factor substitution, import demand, import source, and domestic demand, amongst the more important for present purposes. In the base model all elasticity values are assigned a priori to values which we believe are plausible central tendency estimates. Since elasticity estimates are subject to a margin of error, one "remedy" for this problem, which is endernic to any large-scale model of this kind, is to undertake systematic sensitivity analysis of our major results with respect to plausible bounds on these elasticities.

Even if we are unable to specify a point estimate with any precision, our priors over the likely bounds that these elasticities could take are quite strong. To the extent that our major conclusions are robust to perturbations over these bounds, we do not see our uncertainty over specific values of these elasticities as a weakness of the model.

These remarks should not be interpreted as denying the value of any new

34 These perturbations are specified in Appendix A.

empirical work on generating such elasticities. On the contrary, any effort that could generate better bounds on these point estimates is useful in generating policy conclusions that carry greater credibility, even if those conclusions will still be probabilistic in nature. Moreover, we do not consider sensitivity analysis with respect to more general functional forms, even though we share concerns with the restrictiveness of some of the popular forms we employ.

Our sensitivity analysis employs the procedures developed by Harrison and Vinod [1992]. Essentially these procedures amount to a Monte Carlo simulation exercise in which a wide range of elasticities are independently and simultaneously perturbed from their benchmark values. These perturbations follow prescribed distributions, such as a Normal distribution with a specified standard deviation or a uniform distribution over a specified range. For each Monte Carlo run we solve the counter-factual policy with the selected set of elasticities. This process is repeated until we arrive at the desired sample size, in our case 1000.

The results are then tabulated as a distribution, with equal weight being given (by construction) to each Monte Carlo run. The upshot is a probability distribution defined over the endogenous variables of interest. This distribution can then be described using standard statistics or represented as a histogram.

Our results indicate that the model is not particularly sensitive to the

variations in elasticities we have adopted. They also provide some guidance as to how

precisely our results ought to be interpreted.

3.8 A Cost-Benefit Comparison

Our model is constructed to generate estimates for each household of the "price tag” or cost of increases in carbon taxes. Is it possible to relate these, even roughly, to estimates of gross benefits from carbon tax reductions? Although proper gross benefit estimates do not exist for Sweden, or indeed for any country, there have been some estimates floated in international circles that can be useftu related to our cost estimates.

The source for these gross benefit estimates is the Inter-Govemmental Panel on Climate Change (IPCC), specifically Working Group 3.35 Based on some loose uavoided cost” calculations, they tentatively offer USD 125 per ton of carbon as an upper bound on gross benefits. We carefully translate that into kTons of CO2 for comparison with our model.

The IPCC report does not indicate if they intend this number to refer to individuals or households, so we apply it to both. The IPCC report also does not say if this estimate is an aggregate over individuals or households, or is meant to be interpreted per individual or per household. Since the underlying avoided cost

calculations are aggregative in nature, we assume that this estimate applies as an

” The source for these estimates is their summary report, available on web site HTTPJ/WWW.UNEP.CH/IPCdSUMWG3.l-ITML. The estimates appear near the end of 57 of that report.

aggregate. To be conservative, we further assume that it applies to the aggregate population (of individuals or households) in Sweden, and not the planet. We then apportion the benefits proportionally across households, according to that household's share of the aggregate number of individuals or households. This assumption is appropriate given that we have no priors or data to suggest that one household group would value carbon reductions any greater than another.

We further assume that this gross benefit estimate is linear in the Kton reduction in CO2 that our model generates for any particular scenario. In the case of C100, we estimate a 52.2 kTon reduction, so we are in effect assuming that each household receives the same gross benefit from the first kTon reduction as from the last. Although we might justify such an assumption based on the small scale of this carbon reduction, and hence the approximate linearity of the unknown marginal benth schedule, our primary concern is to keep the arithmetic simple and transparent. It should not be assumed that marginal benefit would decline, due to diminishing marginal utility arguments, since households may correctly perceive the importance of threshold effects in carbon reductions. In other words, I might be willing to pay nothing for small decreases in carbon emissions, but substantially more if I perceive that the aggregate emission reduction might make a difference to the risk of global warming.

Our cost estimates do, however, take into account the non-linearity of the

underlying preferences and technologies for increasing reductions in emissions.

The resulting estimates for each household are presented in Table 16. The last row shows the average benefit and cost over all households, and each row shows the arithmetic for each household. We use an estimate of the gross benefit which is actually double the upper bound of the IPCC estimate, so as to avoid any risk of understating those benefits.

'The conclusion is clear. 'The benefits of increasing the carbon tax in Sweden are a tiny fraction of the "price tag” which Swedes must pay in the form of higher prices and reduced incomes. Although we do not put much credence in these gross benefit numbers, they do serve to highlight the basis of our conclusion that carbon tax increases are not currently justifiable in Sweden. They also serve to focus the debate on the net benefits of further carbon taxes onto the question of estimating gross benefits for Swedes. If these numbers are wrrect, then advocates of carbon tax increases are telling the average Swede that he or she must pay a lot more for some environmental good than that Swede appears to derive as a benefit. This might be because the advocate derives significant enough benefits and would be willing to pay the price tag, but that does not justify foisting the price on others that do not derive

net benefits.

4. Conclusions

Our most important conclusion is that the effects of the existing carbon tax in Sweden are surprisingly counter-intuitive. The a priori beliefs which we started with reflected that intuition and the prevailing "conventional wisdom": that the exemptions for manufacturing would probably diminish the impact on carbon emissions, but that otherwise the tax was well targeted at the extemality in question and ought to have a drarnatic effect. If combined with a reduction in taxes on some highly distortionary tax, such as the labor tax, it could provide an attractive means of meeting the environmental goal at least cost. Maybe a double dividend was too much to hope for, but some benefit from the tax replacement could be expected.

Our results, if correct, underrnine this conclusion in several respects.

First, the exemptions are not all that important for aggregate carbon emissions. This follows from our explicit consideration of the effect of the exemptions on foreign emissions generated by changes in Swedish imports. Removing the exemptions imposes a welfare burden on Sweden while providing virtually no improvement in global emissions. It does not follow that removing the exemptions would be as costly if other countries also imposed carbon taxes, but that is a separate policy issue.

Second, increases in the carbon tax itself has relatively "modest” impact on aggregate carbon emissions. The reason is that there are many avenues of substitution

open in terms of production and consumption choices, such that attempts to tax

certain extemalities in some sectors generate an incentive to expand other sectors. The only interesting question is whether the net impact on carbon emissions will be positive: there should be no sensible debate on the fact that some sectors will emit more carbon when the carbon tax is increased while some reduce carbon emissions.

Third, increasing carbon taxes results in a net increase in government tax revenues, just as a partial equilibrium analysis would predict. However, it induces offsetting increases and decreases from different tax bases, such that it is conceivable that there could be a net decrease under certain drcumstances (e.g., extremely high trade elasticities). The reason is that the carbon tax induces significant substitution in inputs and between products, resulting in a reduction in the use of inputs or products that would otherwise be paying substantial energy taxes. Normally these effects would be of "second order," such that an increase in one tax would be expected to increase revenue. However, the close overlap of the energy and carbon taxes in terms of legal incidence, combined with the greater magnitude of the energy taxes in the base year in ad valarem and revenue terms, means that these second order effects cannot be neglected in this case. Nonetheless, the net revenue effects on carbon tax revenues is much larger than the net revenue effects on energy tax revenues.

Fourth, imposed constraints on the nuclear generation of electricity would enhance the reductions in carbon emissions flowing from carbon tax increases. This

effect comes from a general decline in energy-intensive production in Sweden, due to

energy price increases. Despite an increase in the agregate welfare cost, nuclear constraints lower the average welfare cost of carbon reductions.

Fifth, our "bottom line" is that simple expansions in the existing carbon tax carry too high a price tag for most Swedish households to be justifiable. This overall cost-benefit assessment rests on some admittedly fragile estimates of the gross benefit that Swedes will get from carbon reductiOns. Our job was only to generate the gross costs of those policies, and for that side of the "cost-benefit equation” our model is relatively well suited. However, if the gross benth estimates currently in use in international carbon tax debates are to be believed, Sweden cannot justify further unilateral increases in carbon taxes.

These results may not be what everyone likes to hear. Since we are not nai've to the political pressures surrounding this issue in Sweden, nor so cynical as to dismiss them as being unworthy of debate, it is incumbent on us to attempt to direct debate on our model and it's results into productive areas.

The model is incomplete in terms of a number of important parameters. Specifically, we need to (1) add better data on the differences in factor endowments of households, to better reflect differences in their income sources; (2) incorporate data-based estimates of leisure consumption in the benchmark, as well as labor supply elasticities for different household types; and (3) employ data-based estimates of

differences in carbon emissions in foreign countries relative to Sweden. As revised

estimates for these parameters are generated they can be introduced directly into the existing model instantly.

The model may also be incomplete in terms of it's treatment of the economic structure of some sectors. Specifically, we could ( 1) provide a richer specification of the production technology of sectors with respect to energy inputs (e.g., allowing energy to be an input that combines with other intermediates in a Leontief manner, but which incorporates some degree of substitutability between energy types; and the use of non-separable production functions); (2) incorporate some supply restrictions on imports in key sectors, particularly those such as electricity which may be constrained by resource availability and/or network logistics; (3) model the way in which labor taxes impact households in a way that captures differences between marginal and average rates, as well as differences across households; (4) model the effects of labor unemployment, including implications for unemployment benefits and the government budget; and (5 ) model the use of nuclear and non-nuclear technologies more explicitly, perhaps with a formal sub-model of the electricity sector. Each of these extensions are conceptually Straightforward, and use relatively familiar modeling tools, but were beyond the scope of the current project. We believe that

each could be signilicant for current policy purposes.

The model could also be evaluated in terms of more radical changes in sma-ture.

Specifically, we could consider (l) incorporating measures of environmental benefits36 explicitly into the household utility function, to allow a complete cost-benefit analysis to be undertaken; (2) explicit dynamics, with attention given to the rate at which households and firms discount future environmental benefits relative to current costs; (3) lobbying activities surrounding green tax reforms, and endogenous political activity over the selection of reforms; and (4) endogenous technical change induced

by carbon taxes. Each of these entail exciting methodological extensions.

3” Some analysts have proposed using the estimated cost of the existing carbon tax structure as a crude measure of the environmental benefits from reduced emissions. We regard this inference as problematic, to put it politely. At best it could be inferred that the murky political process leading to the existing tax level represents the median voter, and then only if one were to make heroic assumptions about that political process representing the outcome "as if” a series of dichotomous- choice referenda had been undertaken at alternative tax-prices. Although a matter of some controversy (e.g., see Harrison and Kriström [l995]), such inferences cannot even be made if one uses a hypothetical survey to mimic the results of real referenda of this type (see Cummings, Elliot, Harrison and Murphy [l996]). Even assuming away these problems, knowing the marginal value that the median voter places on some public good tells us nothing whatsoever about the distribution of benefits, at least in the absence of super-heroic assumptions that would make even Fantomen blush. Without information on that distribution one cannot say anything about the net impact on welfare of individual households, or even about the aggregate impact under simplifying utilitarian assumptions. There is simply no acceptable substitute for estimating those benefits directly, and accounting fully for the potential biases in hypothetical survey elicitation procedures (e.g., see Blackbum, Harrison and Rutström [l994]).

References

Anderson, Krister, and Nornnan, Erik, "Capital Taxation and Neutrality. A Study of Tax Wedges with Special Reference to Sweden," Lund Economic Studies Number 41, Department of Economics, University of Lund, 1987.

Ballard, Charles L., "The Marginal Efficiency Cost of Redistribution," American Economic Review, 78(5), December 1988, 1019-1033.

Bergman, Lars, "Tillväxt och miljö," Bilaga 21 till LU-90, Finansdepartmentet, Stockholm. (In Swedish; "Growth and the Environment," Supplement 21 to the Swedish Medium-Term Economic Survey, Treasury of Sweden, 1991).

Bergman, Lars, "Environment-Economy Interactions in a Computable General Equilibrium Model: A Case Study of Sweden,” in P-O Johansson, B. Kriström and K—G Mäler (eds.), Cument Issues in Environmental Economics (New York: Manchester University Press, 1995).

Blackburn, McKinley; Harrison, Glenn W., and Rutström, E. Elisabet, "Statistical Bias Functions and Inforrnative Hypothetical Surveys,"Ameriean ]ournal rf Agricultural Ewnomia, 76(5), December 1994, 1084—1088.

Bovenberg, A. Lans, and Goulder, Lawrence H., "Costs of Environrnentally Motivated Taxes in the Presence of Other Taxes: General Equilibrium Analyses," Working Paper No. 51 I 7 , National Bureau of Economic Research, Inc., May l995a.

Bovenberg, A. Lans, and Goulder, Lawrence H., "Optimal Environmental Taxation in the Presence of Other Taxes: General Equilibrium Analyses," Unpublished Manuscript, Department of Economics, Stanford University, May 1995b.

Boyd, Roy; Krutilla, Kerry, and Viscusi, W. Kip, "Energy Taxation as a Policy Instrument to Reduce CO2 Emissions: A Net Benefit Analysis," ]ournal rf Environmental Economics and Management, 29(l), July 1995, 124.

Brooke, Anthony; Kendrick, David, and Meeraus, Alexander, GAMS: A User's Guide, Release 2.25 (Danvers, MA.: Boyd &Fraser, 1992).

Cummings, Ronald G.; Elliott, Steven; Harrison, Glenn W., and Murphy, Iames, "Are Hypothetical Referenda Incentive Compatible?,” Economics Working Paper B-95-1 I , Division of Research, College of Business Administration, University of South Carolina, 1995 ; forthcoming, ]ournal rf Political Economy.

Cummings, Ronald G.; Harrison, Glenn W., and Rutström, E. Elisabet, "Homegrown Values

and Hypothetical Surveys: Is the Dichotomous Choice Approach Incentive Compatible?,”Amer-ican Economic Review, 85(1), March 1995, 260-266.

Dirkse, Steven P., and Ferris, Michael C., ”The PATH Solver: A Non-Monotone Stabilization Scheme for Mixed Complementarity Problems,”0ptimization Methods and Styiware, 5, 1995, 123-156.

Espinosa, ]. Andres and Smith, V. Kerry, "Measuring the Environmental Consequences of Trade Policy: A Nonmarket CGE Analysis,” American ]oumal of Agricultural Economics, 77, August 1995, 772-777.

Goulder, Lawrence H., "Environmental Taxation and the Double Dividend: A Reader's Guide," International Tar and Public Finance, 2, l995a, 157-183.

Goulder, Lawrence H., "Effects of Carbon Taxes in an Economy with Prior Tax Distortions: An Intertemporal General Equilibrium Analysis," ]oumal rf Environmental Economics and Management, 29(3), November l995b, 271-297.

Harrison, Glenn W., "Environmentally Sensitive Industries and an Emerging Mexico," North American ]oumal rf Economics and Finance, 4( 1), 1994, 109-126.

Harrison, Glenn W.; ]ones, Richard; Kimbell, Larry I., and Wigle, Randall, "How Robust Is Applied General Equilibrium Analysis?” Journal quoIicy Modeling, 15(1), 1993, 99- 1 15.

Harrison, Glenn W., and Kriström, Bengt, ”On the interpretation of responses in contingent valuation surveys,” in P—O Johansson, B. Kriström and K-G Mäler (eds.), Current Issues in Environmental Economics (New York: Manchester University Press, 1 995 ) .

Harrison, Glenn W., and Manning, Richard, "Best Approximate Aggregation of Input— Output Systems," Journal of the American Statistical Association, 83, December 1987, 102 7- 103 l .

Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Tarr, David, "Piecemeal Trade Reform in the Partially Liberalized Economy of Turkey," World Bank Economic Review, 7, May 1993, 191-217.

Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Tarr, David G., "Product Standards, Imperfect Competition, and the Completion of the Market in the European Corrununity," Policy Research Working Paper 1293, International Economics Department, International Trade Division, The World Bank, April 1994; forthcoming, ]ournaI cf Economic Integration.

Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Tarr, David G., "Quantifying the Outcome of the Uruguay Round,” Finance & Development, 32(4), December 1995 , 32(4), 38-41.

Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Tarr, David G., "Quantifying the Uruguay Round," in W. Martin and L.A. Winters (eds.), The Uruguay Round and the Developing Countries (New York: Cambridge University Press, 1996).

Harrison, Glenn W.; Rutherford, Thomas F., and Wooton, Ian, "An Alternative Welfare Decomposition for Customs Unions," Canadian ]ournal of Economics, 26(4), November 1993, 961-968.

Harrison, Glenn W., and Vinod, HD., uThe Sensitivity Analysis of Applied General Equilibrium Models: Completely Randomized Factorial Sampling Designs," The Review ofEconomia and Statistics, 74, May 1992, 357-362.

Jorgenson, Dale W., and Wilcoxen, Peter J., "Intertemporal Equilibrium Modeling of Energy and Environmental Policies," in P-O Johansson, B. Kriström and K—G Mäler (eds.), Current Issues in Environmental Economics (New York: Manchester University Press,

1 995) .

Konjunkturinstitutet (KI), SWEEA: Swedish Economic and Environmental Account: - Summagr (Stockholm: National Institute of Economic Research, December 1994).

Melo, Jaime de, and Tarr, David, General Equilibrium Analysis of U.S. Foreign Trade Policy (Cambridge, MA: MIT Press, 1992).

Nordhaus, William D., "The Swedish Dilemma: [Nuclear Energy v. The Environment," Report to Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Steokholm, November 29, 1995.

Perroni, Carlo, and Rutherford, Thomas F., "Regular flexibility of nested CES functions," European Economic Review, 39, l995a, 335-343.

Perroni, Carlo, and Rutherford, Thomas P., "A Comparison of the Performance of Flexible Functional Forms For Use in Applied General Equilibrium Analysis,” Discussion Paper 95-6, Department of Economics, University of Colorado at Boulder, July l995b.

Pritchett, Lant, and Sethi, Geeta, "Tariff Rates, Tariff Revenue, and Tariff Reform: Some New Facts," World Bank Economic Review, 8(1), January 1994, 1-16.

Propbsition 1989/90:111. Saml. Regeringens Propositioner Nr 111-122, Band B 17. Sveriges Riksdag, Stockholm, 1990. (In Swedish. Proposals by the Swedish Government to the Swedish Parliament, Nr. 111, 1989/90).

Reinert, K.A. and D.W. Roland-Holst, "Armington Elasticities for the Manufacturing Sectors of the United States," Journal rfPoIigf Modeling, l4(5), 1992, 631-639.

Reinert, K.A. and CR. Shiells, "Trade Substitution Elasticities for Analysis of a North American Free Trade Area," Unpublished Manuscript, Office of Economics, U.S. International Trade Commission, January 1991.

Rutherford, Thomas F., "Applied General Equilibrium Modeling With MPSGE as a GAMS Subsystem," Economics Working Paper 92-15, Department of Economics, University of Colorado at Boulder, 1992.

Rutherford, Thomas F., "MILES: a Mixed Inequality and nonLinear Equation Solver," Economics Working Paper, Department of Economics, University of Colorado at Boulder, August 1993.

Rutherford, Thomas F., "Extensions of GAMS For Complementarity and Variational Problems Arising in Applied Economics," Journal rf Economic Dynamics and Control, l9(8), November 1995, 1299-1324.

Rutherford, Thomas F., Rutström, E. Elisabet1 and Tarr, David G., "L'Accocd. de Libre Echange entre le Maroc et la CEE: Une Evaluation Quantitative," Revue d'Economie du Developpement, 2, 1994, 97-133.

Statens Offentliga Utredningar ( SOU 1990:59 ), Sätt Värde på Miljön: Miljöavgifter och andra Ekonomiska Styr-medel (In Swedish: Final Report from the Commission on Environmental Charges). Norstedts, Stockholm, 1990.

Statens Offentliga Utredningar (SOU 1994: 1 776), Ny Lag om Skatt pd Energi: En. Teknisk Översyn och EG-anpassning (In Swedish. Report from the Committee on Energy Taxation, Part 1). Norstedt, Stockholm, 1994.

Treasury of Sweden, "Energi och Miljörelaterade Skatter I Sverige och I OCED-ländema" (In Swedish: "Energy and Environmentally Related Taxes in Sweden and the OECD Countries"), Unpublished Manuscript, Treasury of Sweden, August 6 1995, Stockholm.

Energy Taxes

Gasoline 68% Carbon Taxes

18220 Gasoline 36% Diesel 18%

Other 46%

. Other 30% DIGSGI 796 4825 2100 8639

Figure ]: Revenues from Energy Taxes in 1994 (millions of SEK)

Table ]: Sectors in the Swedish Model

JORDBRUK Agriculture and Hunting SKOGSBRUK Poroatry and Logglng FISKE Fishing JARNGRUVOR Iron oro Mining A METJRUVOR Otho: Motal Mining STENBROPl'l' A.GR. Stono att in & Otho: Non-Motallic Mining SLAKTERIER Hook S au h or ng HEJERIER Dairy Pr uct: FRUKTKONSERVER Cann ng of Fruit: i Vogotables FISK'KONSERVER Canning o! Fish FETT OLJOR Oils and Eat; KVARNPRODUKTER Grain Mill Production BAGERIPROD. Batory Product: SOCKER Sugar CHOKLAD KONF. Contactionary DIV.L1VSMEDEL Otho: Food PODERMEDEL Proparod Animal Foods DRYCKER Bov-ragu: TOBAK Tobacco GARN VAVNAD Spinning and Hoaving TEXTILSCMN. Toxtilo: Otho: than Clothing TRIKZVAROR Hoalorg and Knlttod Goods OVR TEXTIL Otho: ontilos BEKLADIAD Clothing LADER SKOR Loathor and Shooa SZGV'ERK Hood Puparations TRAHUS SNICK. Hoodon Building Matorials A TRAMATERIAL Otho: ioodon Hatorlals OVR TRÄVAROR Otho: Hood Products TRNOBLER Wooden Eurnituro PAPPERSMASSA Papo: Pulp PAPPER PAPP Pa : and Board Manufacturing TRAFIBERPL. Fi roboard PAPPmRP. Parr Packaging Products OVR. PAPPER ot or_Papor Products_ GRAFISK IND Printing and Publishing KEMIKALXER General Chouicals . GODSELMEDEL Eortilizors and Posticidos BASPLAST Plasticsland S thotic Fibro: PLAST HALVF. Sui-finished lastic Products FARG Paint: HMDB]. Drugs and Modicinos TVA'I'IHEDEL Soap: and Dotor ont: OVR mur. Otho: Choulcal zoducts

PETROLJAFE Petrolouln Rotinlng

SDDRJMEDEL Lubricatin Oils Grease: MIVAROR Rubbor Pro ucts PLASTVAROR Plastic Products PORSLIN Pottory GLAS Glass and Glass Products TEGEL Structural Clay Products CEMENT Corn-nt and Plast-r OVR MINERAL Otho: Non-Metallic Mineral Products JRN o STZL Iron and stool

FERROLEGERING Perro-Alloy: Manufacturing

JNGJUTERIER Iron and S ool Casting METALLVERK Moral Fabrlcatlon METALLVALSV. Motal Rolling Mills I JARNGJUTERX Iron and Stool Casting METALLVAROR Othor Metal Casting MASKINER Industrial Machinery Elm Eloctrlcal Machinery TELEPROWKTER Eloctronics and Tolocomunications HUSMZLLSMASK. Dooostic Elotrical Appliancos OVR.ELPROD. Otho: Eloctrical Goods VARV BZTAR Shi Bulldln and Ropair Rai road Eui ding and Ropalr Motor Vohlclos and Part: Bicyclos and Motorcycloa Aircraft Hanutacturo and Ropair Otho: Trans ort Equlpnont Scientific nstrunon : Othor Manufacturing äoctrlcity and Steam : Hatar Construction Trado Hotels and Restaurants Transport and storage Couunication Bank: and Insurance Housing FASTIGHETSEORVALTN Otho: oal Estate UPPDRAGSV. Buslnosa Services REPARATIONER Ropair Sorvico: OVR. PR. TJ Personal Sorvicos

Table 2: Households in the Swedish Model

Single adults with no children first quartile Single adults with no children second quartile Single adults with no children third quartile single adults with no children fourth quartile

Single adults with children — bottom half single adults with children — top half

Multiple adults with no children — first quartile Multiple adults with no children — second quartile Multiple adults with no children — third quartile Multiple adults with no children fourth quartile

:|: |

ZZIZZ

:|: 0 n n n bum!-l

'Multiple adults with Multiple adults with Multiple adults with Multiple adults with

child — first quartile child second quartile child — third quartile child — fourth quartile

:lzlxlz nav-|»»! OOIO'O auto,- HHHH

LW

Multiple adults with Multiple adults with Multiple adults with Multiple adults with

children - first quartile children second quartile children third quartile children - fourth quartile

NNNN 0000 NNNN

Multiple adults with Multiple adults with Multiple adults with Multiple adults with

or more children — first quartile or more children second quartile or more children — third quartile or more children - fourth quartile

M_ M_ M— M— M_ M_ M

wwww nlnlnn wal—i uwuw

0 I:!

others with no children - first quartile Others with no children second quartile Others with no children — third quartile Others with no children fourth quartile

ololo zzzz Inlnln O .; w N H

Fathers with children - first quartile Others with children second quartile Others with children third quartile Others with children fourth quartile

|Ofäo nnnn

O

Table 3: Benchmark Carbon Taxes (percent)

Purchasing Sector

JORD 268 Gl SKOG 59 FSKE 66 JARN 268 84 A ME 265 90 STEN 67 SLAK 67 19 HEJ!: 67 20 mur 67 21 FISK 67 19 FETT 67 20 KVAR 67 13 SAGE 67 16 S(XZK 67 24 CHOK 67 22 DIVX 67 20 5005 67 21 DRYC 57 20 TOM 67 20 GARN 22 TEXT 17 mm 18 OVRT 19 BEKL 15 LADE 15 SZGV 18 TRAH 18 A TR 23 OVR 16 TRL! 17

24 24 TRAF 25

OVRX GRAF KEMI

HNNNNHNMHN wNun-ouwouou

61 61 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 15 61 61 61 61 61 61 61 61

Table 4: Benchmark Energy and Sulphur Taxes (percent)

(a) Energy Taxes

Purchasing Sector

JORD 77 108 16 sxoc 117 16 FSKE 111 16 JARN 77 16 A_ME 77 16 STEN 77 16 en_o 77 66 16 ansv 77 68 16 var? 16 BYGG 112 16 vnnu 110 16 norr 110 16 snnr 109 16 9051 110 16 BANK 110 16 utan 70 16 rnsr 70 16 uppn 110 16 navn 110 16 ovap 77 110 16

(b) sulphur Taxes

Purchasing Sector

JORD 56 sxoc JARN 56 Agua 56 srzn 56 en_o ansv 56 BYGG snar EGNA rnsr ovnp

u NU!

NNUOxl—IOQU'OO H

Table 5: Simulation Scenarios

('50 CZOO (3300 B(EMFI' ElOO ElOOV ElOOLS N100 N75 NU75

UR ClOOUR

EN10 ClOOENlO

ENlOD ClOOENlOD

Maintain all policie: at their initial level and replicate the benchmark economy.

Remove the ahlin; etnieture of mrbon taxes in Sweden. lncrmse labor taxes to maintain constant government revenue.

Remove energy taxes. linus-ing labor taxes to replam any lost revenue. Remove energy taxes. carbon taxes, and sulphur taxes. increasing labor taxes to replace any lost revenue.

IncreaeetheexistingstmelureofcarbontaaeeinSwedenby10096abovetheirbenchmarkntes, maintaining the uiating exemption: from mrbon taxes. Rcduce labor taxes to maintain constant governmt revenue.

Same u C100. exempt use proportional adiustmcnts in the VAT to ensure that govemment revenue is unchanged from the bendumrk. 'l'heae VAT adjusunems are proportionally the same across all sectors to which the VAT i: applied. Same ar C100. empt u: a lump-sum tax to ensure that govemment revenue is unchanged from the benchmrk. Eld! household pays the Iurnp-sum tax in proportion to their benchmark income.

SenuuClOO,eaoepthavea50%inueueinu-iaingurbontaxes. SannuC100,exapthavea 1509binaeaseinexistingarbontaxer. SannuC100.emepthavea20096increaaelnexislingarbonuxes. SannasC100_exmpthavea25096 increase inexis'jngoubon taxes. SamuClOO.excepthavea30096inu-easelne1dningarbonuxes.

Remove exemptions from carbon taxes applied to Manufacturing sectors. Seme a: C100, empt that there are no exemptions for Manufacturing. Save a: CIOOV. except that there are no exemption: for Manufacturing. Same as C lOOLS. except that there are no exemptions for Manubcturing.

Same uClOO, except that the activity level ofthe Electricity sector must be maintained at no more than 10096 of it”: benchmark level lo leaect the constraint of no ::pr of nuclear power. Same a: N100. except that Bedridty only be allowed to produce 75% of it”: benchmark output. Connnin Elecuidty to produce no more than 75% of it's beruzhrnark output.

Shodn world price: hdn; Sweden as the result of the completion of the Uruguay Round. SamuClw.butelaodtockworldpricesuinUR.

Shockwofldpricesduetoaglobalpollcyof madditive 10%taxonEnergyProducts. SameasClOO.butabo:hockworldpricesarinEN10.

Shockworld prices due to a DeveloplngCotmtries policyofan additive 10% tax on Energy Products. SameuClOO. butalao shodtworldpricesasin ENIOD.

ZZ ?. C..?ZZ... EIVIVEIIZEIvilt.???'.'.VVEVSVVSEIEEICVZZIIErtl?E.!9959997955I'EEVCUEESVPDZEEZVI 959592'05969' LEZIZV' LSLEQLS... LEZSCOVZZIGGVIESCGIEVSBIBLSOIZ 1.900!LZIGSSEBGEZOIZSILISSSQOB

17..) !. Z .....VIZZZZZIZO'ZZIZEC—ZIZZZZIZIIII ...—c... IZZZZZIZZEZYIEI ...... I ... lll... life.. ll 909€9IZGLDI9SD€l05EZGIEGSLll€LIVYEr=ZVLEZQOEV'99ESL060LZIILI9|EQOOLBLVSIBBSESEPLLSG'OCSI

PVC. .) SPEEESIESE9ESS9SI92709L 999995599997E,...ZQSYGE'SSSS |GGSI'9I59V9SZEZ OECEIZSGZSOCSS9CIGLLSSÖOIOBZO LGLEGYQBIITOSGLOLSGSBEBSLZ L9L59503|9069356

(littl...-tll... lill... r. ... I I ... I I...... II. IIIZIII... Ill... l... !. (vill... IZI... ...Illlllr. SSEEGLLLZSOGIIEIOBE99LOSO€OQSIG LOGlZSBOOG LOGSGGI569.LEEGT.OOBQOOGOIIZZFSOESGVZEI LGI9L9P09

I ZIEKIIIZZZE ZIEIZIIZIEZZIIII! IIIIIIIIZEIIZIXZIZZIIIII ! lll (II [I II II! ( BSL96LEIEIGLSSGSIIZOSL(ItSIZIVZIGSDDZOZIZOGLELEZIGEZOYIDSQGGH95LZR90EEGZIV9€SS€ZEB€LSZ|

IEZEIEIIIZZ Ett.—o...!!! III—el...... IIIIIIIIIIIZGZIIIZITIII I ! l...?- IIIIIIIIIZIIII ( GOIBSOOSOII9979IGOIZGV51ES1.2818860195082207LOGOSELIZS'OOHIGBIBVIOGZOS'99ECOZSELZGEL89I9

95785577559'L9€9CSECEMMWBGVCZ€ZZZ€€9'ZSfCSS'C.LSFVVSSEVZr—CZZZEZZZIZEEEIVVEEEVSEIVZSZC9E

I ZGIC—EiOlSGOVVlGZSLSl-l 165Z99VZZ|LCGIZ LlGLG LOLOELIGZLlSE!

lZSSGSBVSZOSSEIVOLLSBOLl LD

66556666 IEC—99.597...

B 92 97

...-...--.---...----_--------.-...----..-.----.--.---...-..------.-...--.--..-.----...-.--..--.---..-..-..--.. 4 6

... T. Y.; LL969C:V LZ90€LED?)...är—.?959559.:SbVQCQPPDVI959579?99799L779E59957|999599| LC.—599 LLC.—599 LVCGIV

$ 8 o 14 o 1 T m n L_BC s

LBC, LNCU L uc_ss L_IC s

L HC _ LEMP

L_SE

Blue Collar

ypes m

White Collar

Table 6 LaborT ' the Swedish Model (percent employment in

sector)

in the Swedish Model

nussrons

Carbon E

Table 7

Rank 0; Per Unit. Barcelona

Emissions er blll. EK output &

Percent

Pe cent of Cumulative ssion: Dn

Percent. of Dopestic ml ”ions

t 232385 (1000 tons)

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . f . 0 . . k . n rti. & . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sectors

.ieuuiaaiaaciquow..GnUeancn..$.i.oa:.!.e.ore>,0eu.i.:nua..)nunv.laeaoaueueuaaeaq.ewsiewnu.lnc.reunvaw1.04cc.iaueu.oasnveveua.aanunuiia:lqrao.4.l.:nun.agaveuncnxq..!nenun.aa 22111551444341343553686885437723 24754645575827611 21 67737753736288 1331212355625

96630335555768667328313 (5621296562353533231623517644504793221215827321164 87202744344 ac.i.:.... | av a..i .i cuisA.euaseocuaaevqinu .; 14,9 a:inu.i .a :o .a.i :Jaaaancna 1.1. ur.. .i

aweancaau.cueanu.).,.!eoeonvuuaun.avgununununvnufonvnunua:..u.nv1.n.ewa.nunaeunuaunvnva..o.u.7e4nuaaneqla:n>nuaan.1.1:lnunwnua:.:n;lAu.y—u.u.u |.inva.oz.=ean>nzeue4.7.7.o 89999999999999999990000099009899999909909099909999994456679909099990900049077727788777 .i.i1i.i1; ...i qi .. .i .a .i qi .. ...... .i

77

nu.i.eq.n:...u.onc.iaseuqia.aaAwewnew..Anu.u...!ewnu.unu=3A:nu541.1.eanzeu-inu l.:eznzeua.nvna1.:.launoeuaoaqeaev...uaq.i Guanta:.lfonceu.!euqaaaanevq.aynzaevnaeaaavnunencqi .;acmancas.1aaaaeu.cewevrwaae442...1pueanuqrw.sunuiaeunlavevaanzasa:4.a.anu.oe41 Aire4.1ea.reuaanLaoacaL aaaaw.evnueveu,basq.e......o men. qr.a .i.i...11iaa.i

3 1 &

a....xedunir.i.i.iar.i .;

en.wnceua.nvaa.oq.a,.ueuevzw—.AUn..uaa_yq.aucvu.aaoueuu..v.o.4.u.aeunseuA.Cuouaa.invu....inzauewcwevaaeuzo 4 |.u.u.ue..d.inuaoncs...aan,.:.lnv.l.on4ev a_nuauqcaununzaznunu.u 829517115333915649351l1 942 2396970713526148524721220047650123133301422 26 73353355333 .: |. .11414 .i .imaoaqcaaa:laa..11.114»; 1; uma; .qeueaaaeue.a:|=aeuea .a .r

Table 8: Welfare Impact of Doubling the Carbon Tax (Scenario C100)

Percent Share of... EV in SEK per...

—1164.0

—1234.0

—928.0 —1307.0 —1387.0

2 z z 2 0|0|0|0 .:.me

-1157.0 —l343.0 —1611.0 —2287.0

HHHH 0000 .e-wNH HHHH

-1666.0 —1924.0 —2407.0 —3033.0

|| .&me

NNNN 0000 || NNNN AA....

—1557.0 -1887.0 -2397.0 —2900.0

.

HHHH

w w w w 0|0|00 .thD-J H H H H

"_ M— M— M— M— M— M— M— _ M— M_— M_— M— M— M_ M_ M-

—959.0 -1128.0 —1571.0 -1911.0

|

2222 00I00 thD—l 0000 H H H H A » A »

—1323.0 —1375.0 —1963.0 —2562.0

I .:.me

0000. OOIOO oooo tomte—w

.mm

mm

mmwwmmmwmmwmmmmwmmmmmmmww

V malm l_g

mmmmmmmmmwmmmmmmmwmwmmmmmwmm

1 A. N. I 3 1. !

Table 9: Sectoral Impact of Doubling the Carbon Tax (Scenario C100)

Table 10: Impacts on Welfare and Aggregate Carbon Emissions of All Scenarios

Aggregate Welfare Impact Aggregate C02 Emissions

Scenario

50029.4 11786.3 61815.7 C100 . . —52.2 . —46.6

CSO . . —18.9 . —l4.8 C100 . . —52.2 . —46.6 C150 . -95.4 . —90.2 C200 —145.7 . —142.2 C250 —201.1 . —200.3 C300 . —260.3 . —263.0

CIOOV —99.0 . —101.4 ClOOLS . . —118.7 . —130.2

EXEMPT . —93.8 . —88.5 CTAX . —42.7 —65.2 ETAX . . -17.2 . -29.8 ALLTAX —188.2 . —245.9

ElOO —238.2 . —236.8 ElOOV -330.0 . —344.2 ElOOLS . —369.4 . —401.9

N100 . —47.2 . —41.4 N75 . —229.3 . —216.7 NU75 . -180.6 . —174.2 UR 6.3 —1.9 ClOOUR . —49.2 . —52.5 EN10 . . —87.5 . —86.4 C100EN10 . . -125.6 . —120.7 ENIOD -75.1 —91.2 ClOOENlOD . . —114.5 . -126.9

141 C100)

3110

Table ll

13655701629192476823124311862605 8568354182335683187133167534261353913132377809200538 40855 422100013000 10100000200007 0 0012511l00326000200460230155000200600000916030962283 12010000000000000000000000000001 0004000000012000000020000000000000000000454528017605 10000000000000000000000nw00.0.00000 00000000000000000000000000000000R000000001103000000

TOTAL

GASV

636417877 27 15147 4312123211562627 64.567 067 81533453157 941387 30.57.6117 4351313207 .: 099257535 40854.411000011000101000002000049 0012010000022000200310000044000000400000616300955094 62000000000000000000000000000000 0002000000010000000010000000000000000000054428016604

0000000.0000000000000000000000000 00000000000000000000000000000000000 0000101103000000

PETR

_ _ _ _ _ _ ur. K. E. S. .. b. :x. _ 0. 0. nr. C. . o. .1. r. a. n. 2. c. S. _ n. .1. _ e. 9. n. 3. h. C. _ . . _ _

STEN

025580237 202055869141242129627 451957 4465292339691457 55.11.9757 7 35.14.6513 430897 93ll3ll3 0296552210102300010100000200007 000155...11003860002001702301550002007 00 00319548073892 2201000000000000000000000000000100004000000012000000020000000000000000 00655621117606

10000000000000000.000000000000000000000000000nm0.0.00000000000000000.000000 00.01104000000

TOTAL

311116 010000 000000 000000

GASV

425158097272625753 311421296276717 46930799298449444735 3072303518549 (36092731969l1 029645210000110001 10000020000(00001401000008200020042 0100540000004 005197 29054598 7 20000000000000000 00000000000010000200000001000000001 0000000000000 00165521117 504.

000000000000000000 00000000000000000000000000000000000 0000.0.0.0.0.0.0.nwoo 00.101104000000

Benchmark Revenue: (b.SEK) PETR

STEN

Detailed Carbon Tax Revenue Effects of Doubling the Carbon Tax (Scen

Table 12: Sectoral Impact of Repeal of Carbon Taxes (Scenario CT AX)

I PRICE!

assa Såzååaåås;

0? ax

'V'V >"!!!

zzåå 235"

ger-15 ___—____________ ”___—___—

052 å'U'VI'V'V ...-....

åå

ååååå

TVAT VRK

uvr—u—o own.-ua»...

>—

Sectoral Changes in Carbon Dioxide Emissions from Tax Removal (kTons)

Table 13

3321185554 337 7.34.5833312123237 52931682225313737504655443924736512453410667 552350000

?..5 4..0.1.nw231000001000.0.10000000000103010000002005000 2010831558130000005000000029535284468 ....l.______.._....._.. ... .... ....._.3_.._ .444444...._...._....42.:).—.....

3 63473221113 2214121 1 10.41.1322 22 7125112651419383956012121 0257303249052

1 0 000200.0000.0. 000000000 0 00010000 00 000000w0000002827610.100000 4503151020112 _ ._._._____........ . .... .....1._... ..1._.H.._..... ...3.......

31.92695332226133153412111 12737 2543 4048423132 1944506130000 1.0.02070000000000000000000 001010000 0100000 5412202142234 . ..................... .... ..... |..1._4.......

8407262111113410. 322111 12501325 12 7111212555037924675912121 916039410017.4. 001304000000.nw0.0.0. 000000 02.11.0000 0.0. 0001000000105214600000000 430116102111L ___... . .. _ 1. ___... l ......)

. .

Sector

___ ___..._ IS...._..._.___. _ . _.__._I. 232 SIZIZIZ SSIZZZZZIZZZZZZI [I ZZIZIIT1ZILZ

IPRICEI

Sectoral lmpaci of Doubling the Carbon Tax with a Nuclear Shutdown (Scenario N75)

_ _Z _ .. . . . : ZZIIElllll l9SIEZZZEIZl€ECZIZIXZVZ Z IZZZIBZZSIZIIII I BLZII IZZIZZTZZIIZIIIIZT

VA! IHF!

. . ___.... _Z __ ...1. _ CIZIE ItiEfl 5199191 IIIIZZIS I IE 21339 ZIZZIVEIEZ

EXP!

_ . I. _ ZI€ZZL... I _ 1 EIDISV'QZLIEZI 11 E I 11

COZD

1 44 Table 14

Parametric Shocks to World Prices (% change)

Table lS

$$$000392695999999966663377777777777000000005500000005953353777770000007753339383333333 999333195998999999944440083803830888000000003300333335059959088800000008337778707777777 0.0

................ . . .......................:....................... ............... .0111101001000000&1111110000000000033333333553311111111001000000111111005000000&000000 11

Export

777666671762666666622222277777777777444444441144566664442242777771111117710009090000000 11888518121222222244443399999999999222222229922988333431131999990000009991111111111111

1 111111111112111111111111100000000000222222229922111111111111000001111110091111111111111

"25.55?€""""""

OECD lot Energy Tax

444555741407000000011112222222222222655655555566555551519919222224444442250006060000000 000444992006000000055550099999999999333333338833444447179979999990000009988889898888905 1111110011111111111111111&&0&&000000333333335533111111110010000001111110050&&&&&0000000 11 1

Export

555999548506000000000001133938895338999999998899999995157757888885555558884447474444444 999666091999999999900008877777777777222222224422666662129929777775989887746669696666566 &

00111101001000000011110000000000000222222225522111111110010000000000000050000000000000 11

Global 10! Energy Tax Import

999656960983808588377775566666665566333333330033666667775575566666665666601119191111111 000000905063566666600006611111111111000000001100000000001101111112222221111111111111111 4440000&9&0100000000444W44W000&000000 &&&0000000000000000000000 &&&&&&&&&0000000000000

Export

Uruguay Round

2111022207000000022225533333333333885885591198111118499883333332222223310001010000000 1000964197999999989881122222222222111111112211000001111111222222222222224440404444444

.......... ........ ................................................... ..... . .... 0000993000000000&1111330000000000000000000000000000000000000000000000&&&00000&0&&0000 ___ 21. 1 ............__._..__.__._ _..___._.._.._.._._._._._._

Import

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

r 0 t C & S

Table 16: Costs and Benefits to Swedes in SEK of Doubling the Carbon Tax (Scenario C100)

Average Individual Average Household

Household Benefit Cost Percent Benefit Cost Percent

415 283 409 345

415 283 409 345

I 2I222 |

(AMI/IUI nnlnn &UNH wwww masa-ax

226 431

521 1164

MIM QIO N l—V La) t..: 0! ON

617 464 653 693

1234

928 1307 1387

!==! 2222 0 Ola n

thD—i uwuw 010500!

386 448 537 762

1157 1343 1611 2287

s-n-lo-lr-t nlnnn auto»- wwww (hmmm

"_ H— "_ M_— M— M—

416 481 602 758

1666 1924 2407 3033

lexl:= Ntohau ! |

nnnn auto» wuxuu mmmm

:

299 363 461 537

1557 1887 2397 2900

133: wruuau nlnln n tht—l uuww mmmm

436 418 542 562

959 1128 1571 1911

| |

O|OOO 2222 01000 AUNb—l wwuu (hmmm

I l

348 320 456 569

1323 1375 1963 2562

| 0 n

OIOIOO nlnl .nuNo—n wuxuu mmmm

500 1090

Appendix A: Additional Data

In this appendix we document detailed calculations underlying the data assumed in the model. The software file SWEDEN92.RAW provides the complete calculations underlying our database, and should be consulted for the "final word" on the calculations

undertaken.

A.l Domestic Taxes

The model incorporates several domestic taxes, apart from the energy and pollution taxes which are described below separately. The specific values assumed in the model are listed, on a net basis, in Table 17.

The first is the value added tax (VAT), which is set at ad valorem rates for each sector reflecting the official statutory rates applicable in 1995 . The general rate of 25% has remained the same since 1992, the year of the Input-Output database, but the lower rates were all set at 18% in 1992.

The second is a production tax (SPTAX), which is estimated from collected revenue listed in the Input-Output table for 1992. To avoid "double-counting”, we set this tax to zero for all sectors for which the observed tax is almost entirely the energy or pollution taxes modeled separately (viz., for PETR, SMOR, EL_O and GASV). The third is a production subsidy (SPSUB), again calibrated from observed transactions data in the Input-Output table for 1992.

The fourth is a tax on the use of labor in domestic production (IAB), set at the fixed

rate 328696 reflecting 1995 rates (the corresponding rate in 1992 was 348396). The final

domestic tax is a corporate tax of 25% on the use of capital (CAP), again specified using aggregate 1995 estimates (the rate for 1992 was 23%). These factor tax estimates are based on estimates obtained from Maude Svensson of the Swedish Ministry of Finance (personal communication).

Energy taxes and pollution taxes are estimated from sources described in the text. The detailed carbon taxes and sulphur taxes are listed in the text. Table 4 lists the detailed energy taxes assumed. In each case the column shows the sector whose input to the row sector's output is taxed at the specified rate. We also undertake simulations in which we

remove all exemptions from the carbon tax. The carbon taxes imposed in this case are listed

in Table 18.

A.2 Import Tariffs

Import tariff rates listed in Table 17 are estimated from the collected revenues listed in the Input-Output tables. Although rates on European Union imports (TAR_EU) have become much lower in recent years, with the application of a free trade area (the "economic space") and finally the admission of Sweden into the European Union, we apply the same rates to imports from all sources. It would be an easy matter to revise this assumption if data

on rates by importing country were available.

A.3 Elasticities The model requires assumptions to be made about a number of elasticities. Our

estimates for the key trade elasticities are shown in Table 19, and the remaining elasticities

are listed in Table 20 for each sector. These elasticities refer to:

' The elasticity of substitution between capital and labor in each sector, SUB_KL, for which we employ point estimates from Harrison, Rutherford, and Tarr [1993] which in turn derive from estimates generated for the United States by Harrison, Jones, Kimbell and Wigle [1993].

' Elasticities of substitution between intermediate inputs and the value added composite in each sector, SUB_IO, assumed to be 0.25 in all sectors reflecting an approximation to the Leontief tradition for intermediate input substitutability.

' Elasticities of substitution between domestic production and an imports composite in each sector, SUB_DM. Our base elasticities are derived from the USITC studies referred to in the text (Reinert and Roland-Holst [1992] and Reinert and Shiells [1991]). The detailed estimates in Table 19 show the point estimates and standard errors used in our sensitivity analysis.

' The elasticity of substitution for detailed imports distinguished by source, SUB_MM. estimated again from the USITC study.

' The elasticity of transformation of domestic production into domestic uses and export, TRN_DX, chosen to be symrnetric to the assumption made for SUB_DM ( avoiding any bias in favor or against net imports due to elasticity specifications).

' The elasticity of transformation between regional destinations, TRN_XX, also chosen to be symrnetric to SUB_MM.

' The elasticity of substitution between different labor (capital) types in value added,

SUB_LL (SUB_KK), assumed to be 1.5 (0.5).

These elasticity values reflect our best guesses based on past experience and the available

data.

Our sensitivity analysis with respect to these elasticities employs a number of assumptions as to their likely range of variation. These assumptions are based partly on available econometric estimates of standard errors, and largely on a priori judgement. Specifically, we assume:

' SUB_KL is distributed normally, with a mean equal to the point estimate assumed in the base model and a standard deviation from the original source cited above.

- SUB_IO is distributed uniformly between 0 and 0.5 in all sectors.

' SUB_DM (and hence TRN_DX, by symmetry) and SUMB_MM (and hence TRN_XX, also by symmetry) are distributed normally, with a mean equal to the point estimate assumed in the base model and a standard deviation as listed in Table 19.

In all cases we assume that elasticities generated by random perturbation must be non-

negative, resulting in some truncation at zero for those generated assuming a normal

distribution.

A.4 Pollution Emissions

Considerable effort has been applied to the estimation of sectoral emissions of carbon dioxide. The general logic used is quite standard: to estimate the amount of primary energy that is used in each sector in physical units, and then to apply estimates of the carbon

generated from those physical units. The main sources for these estimates are the Swedish

Industrial Statistics of SCB (Industri 92) and "SWEEA: Swedish Economic and

Environmental Accounts” which is produced by Konjunkturinstitutet and SCB (December 1994, table 3.2, p. 28).

The latter step is not particularly controversial from the perspective of economists studying the carbon tax issue. We have the following primary energy types: KOL denotes Coal, measured in tons; KOKS denotes Coke, measured in tons; GASOL denotes LPG, measured in tons; BENSIN denotes Petrol, measured in 1000 liters; DIESEL denotes Diesel, measured in 1000 liters; NGAS denotes Natural Gas, measured in 1000 cubic meters; EOl denotes Light Oil, measured in cubic meters; EO25 denotes Heavier Oil (class 2 to 5), measured in cubic meters. We assume the following emissions of tons of CO2 for each energy type: COAL 2484, COKE 2484, LPG 3002, PETR 2323, DIESEL 2323, NGAS 2138, E01 2744, and E25 2966. Note that a "ton" in Sweden refers crisply to 1000 kilograms, and is in-between a "long ton" (1016 kg) and a "short ton" (907 kg). These estimates were obtained from Swedish Industrial Statistics of SCB (Industri 92) and the Fianansdepartementet ( SOU 1990:9 l, "Konkurrensneutral Energibeskattning. Betänkade av Utredningen om översyn av reglerna om skattenedsättning för industri oc växthusnäring", Finansdepartementet, Stockholm, p.56).

However, the first step is riddled with data problems. The first major problem is that the available data typically consists of estimate of the value of primary energy inputs in each sector. This would not be a problem if all sectors paid the same price for the same primary energy input, but they do not. The reasons are understandable: large industrial users of some inputs often obtain preferential rates for bulk useage or off-peak usage. Some are less readily

understood, and may involve specific exemptions that are legal but diffiCult to document

systematically. We avoid this problem by taking one estimate of the average price of each primary input and applying it to all sectors.

The second problem is that the available data are not sufficiently detailed for us to separately identify emissions for each of our 88 sectors. In these cases we allocate energy use equiproprortionately across the detailed sectors. An alternative would be to use benchmark production as a basis for assigning shares to detailed industries. We used this method of apportionment for the important case of EL_O and GASV.

The resulting estimates of physical primary energy use by sector are contained in Table 21, and are based on data in Swedish Industrial Statistics of SCB (Industri 92) . When combined with the emissions coefficients listed above, they provide the aggregate emissions for C02 listed in the text. We do, however, over—ride the estimates for three sectors (JORD, SKOG and FSKE) and directly assign separate estimates of aggregate emissions based on 1991 data. The source for these additional estimates was "SWEEA: Swedish Economic and Environmental Accounts", produced by Konjunkturinstitut and SCB (December 1994, table 3.2, p. 28).

Similar methods are employed to generate the estimate of sulphur dioxide emissions for each sector, listed in Table 22. These estimates show emissions in tons for each million

SEK of domestic production in each sector.

A.S Household Expenditures and Income The 1992 Household Expenditure Survey produced by SCB (obtained via Åke

Nordlander, then of the Ministry of Finance) was used to estimate the pattern of

expenditures by each household. The original survey contained data classified according to a large number of consumer goods, and we needed to detemrine the pattern of final consumption in terms of the products of each of our 88 sectors. In the absence of any formal "mapping" between the two classifications being available, we used casual introspection to assign consumer good categories to each of the 88 sectors. In each case we were able to identify a plausible category for each sector (the exact mapping is listed in file SWEDEN92.RAW). Our procedure only requires information on how final consumption expenditures on each sector are allocated across the 30 households. Hence we could use, if appropriate, the same (broad) consumer category for several sectors to ensure that we had captured the correct cormnodity. This option was valuable in cases where we could not confidently identify a specific consumer category for a specific sector.

The end result of this mapping is a matrix showing patterns of spending by each household on each of the sectors. This matrix is listed in Tables 23 through 26 in percentage form. To ease eye-strain we only report percent shares that are greater than 0.5 and hence round to an integer percentage. Each column should therefore sum to 100, apart from the small entries that are not reported.

The survey also provides information on the distribution of households and individuals by household type. Estimates of this distribution in the (domestic) Swedish population rely on projections based on the general census conducted by SCB. The number of households in each category in the survey, and the estimates distribution in the population, are reported in Table 27. These estimates are used to calculate the aggregate

welfare impacts reported in the text.

We were less fortunate in our ability to locate good data on the different sources of income for each household. We were able to obtain data from SCB showing income for family types for 1990. These data were available for an aggregation of our 30 households. Specifically, we had separate data for the following categories of households: single adults with no children, single adults with children, multiple adults with no children, and multiple adults with children. Information on the following categories of income was also available for each of these four household types: labor income, entrepreneurial income, income from capital, occasional occupational income, positive transfers, negative transfers (taxes), disposable income, and disposable income per family member.

These data were used in the following manner to generate the endowment shares we needed. From the household expenditure survey we knew the disposable income of each household in the model, but we did not have any information about the sources of these incomes across the different households. We initially assumed that each of the households in the model had identical endowment shares, given by aggregate endowments in the economy. Endowment shares for the four aggregate households of the income survey were available from the income survey, and were assumed as "targets" for each of the households corresponding to them in the model. A non-linear minimization problem then revised the matrix of endowment shares for each household so as to ensure that the shares matched these targets and no aggregate imbalance was thereby generated. The objective function was to minimize the squared differences from the original estimates (equal endowment shares across all households).

This type of "synthetic data construction" is quite standard when one obtains data

from diverse sources, as we have here. The only weakness in the approach is that the data from the income survey are relatively aggregated, so we end up with relatively little variation in endowment shares within each of the aggregate household groups of the income survey. Exact details on the setup of this minimization problem, and the results, can be obtained

from the file SWEDEN92.BMK.

715150523892 255153 111 44 2122 715150523692 255153 111

44 2122

P 5555555555 555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555 55555 & 222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222

333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333 333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333

c Taxes

5515551111111111555555555555555555555555555555555555555,—.5555555555555555555555925555555 222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222112222222

Do

Table 17

Table 18: Carbon Taxes Without Exemptions (percent)

111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 666666666666656666666666666666666666666666666666666666656666666666666666666666666666666

496407 7 14502077 82196926001342856048107 1526120518305082239816259840031517 377 85565566555 6568967887 87 7 987 887 867 7 6677 966990875879568680876787 87 8887 7866566677 6757 4.688 5555557 7 555 1 1

8 88 8888888888888 888888 888888888888 888 8889888888888888888 8 6 66 6666666666666 666666 666666666666 666 6666666666666666666 6 2 22 2222222222222 222222 222222222222 222 2222222222222222222 2

Table 19: Trade Elasticities

! t o ... : E d ( a .a n i t 5

Point Estimates

. 51130522691857 962626593585534108547 452205 1317 4506836025 42585550552555 . 935293597 47 9557 724459963092789352697 14369577 44487 69409633565927 99 4799929999999989 . 0815002112120102101110110 1001110001011000101000100000320000000000100 0000000000000000

00000808000000000 000000000000000000000000 00000000 0000 0000000000000000 0000000000000000

Hi

. 555996953447 263082223113185 47 5005994497 87 059964137 3667 7 50687 5095 4055559555555 . 6666456752427 3358 4569908568316287 635194325306637 47 536666532586267 566 466656666666666 000331|.01011110100100102010000013000000 110221310001010002100000000002000000010000000000

. 00000000000 0000000000000000000000000000 00000000000000000000 0000000000000000 000000000000

. 86888296827 580547 263587 9838838895625883 8161667 95231848683802117 5210088 898889888888 . 141404025304121156386217 2104417 7 213183916051666943 4330 41217 97 535287 089311101111111111 . 12177521033110021115121081000109010101111401206100061111010011211102220011151111.11.1111

. ...... . ................................................................................ . 00008000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000000000080080000000000000

. ....................................................................................... . 0888001010010000100010000100 0010 1010 01000010111011000000 001100000000000000000000 0000

. 22205802004100006261056085253290326003000000086010304230729305630200221822202222222222 . 4440367 49790688103658855407648041021268083516610765494941128437 48444724447 4444444444 . 777 257737 96.41.6827 7 0417 47 1807 1227 992986986584816988998027 59018987 997773777577 7777 7 777

801100 0800000000000101800800100000000000000 01000000 00000011000000000000 08000000000

. 303041033095030818180663313764350037006030001.01.20504047 0313017 204.0000005683033 3333 3333 . 040528107691037622487 90930494057 9038107098600005448387 4030903450263652100080000000000 W 6662136562871610499557 68660406090694368605964114.307 17 7 660627 7836397 667 66666666666666

. 000 110110000100 0100021000000000100000000010 00001101010000000000 1000110000000100 0000 0000

Sector

Base Model Elasticities for Each Sector

Table 20

_ _

mhn _ 000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 . 55555555555555 555555555555555555555555555555555555 5555555555555555555555555555555555555

00000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 00000000000000000000000000000000000000000000600000000000000000000000000000000000000000 555555555.5555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555555 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 44333444444444444433333300000000000111111119911333331619819000000000000092228282222222 9444999999999999999999922222222222000000002200444449991191222222222222221112121111111

0000000000000000000000011111111111111111110011000000001101111111111111103331313333333

X 000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000

............. ......... .. .... .......... ............. ...........

M _ 44444444444444444444,4444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444444 T

000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000. D 0000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888688888888888

. . 000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 . 000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000

888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888888

......m......m.. ......

STÅ TPC BC OIÄ

Units

Table 21: Primary Energy Usage in Physi

77925523653663894952636662644410214889897320680217777000669335339

38274552 62932859311342221888879648664833469044197333000203776682

681500 9 43959775 3231666 5888462234423486954809601114447265224 3

491907 1 76421 2 1 777 13339220 88 2 53813 8 7522233371 3 32 2

32 2 2 1 1 000 1 1 2 1 1333 1 2 111

1868000

877583008846525 7232301717342220612087716704779851003547422076830096557307707700777 492938973763888 2023547853928399737229373229103733335332054113199041531805505500555

174068427484204 8712029053064 61416 71299 81226444444838232754289254621808808855888

3 322 2 4 1424 1 1 1 43 595 1347 422 5 425 53 88815317212 3217 118112202222222 1

1 1 111 33 1 6 59969911999 1 11

6988888888888899999922222111111777777777777999993333337777777777777 1899999999999911111111111555555555555555555000003333339999999999999 23333333333333666666 333333444444444444000003333330000000000000 9999999999999 666666222222222222333334444442222222222222 222222 444444

00485634280495069 19609 92860887279591677598836862724422340645341532705754000000 000013911730681707 72381 73049798487344207631827483949949059538 82685622763000000 000859516219881556 1 2 427452113927344221531 1 355577192 83 5999 81000000

8 3 43 1156 3 1 2 133 1 33 38 4 488288 2 1 722822

2 7 1

00798416426049475 5444995529040416060533942329226992337431974950472257615500000000000 00304566779867220 7189532864600162285973468061361677330985281027103911692700000000000

0011625611 4 3010 953 829513938 9414 4922892401251 8662152222332533112382700000000000 1

2 1 1 12 1 21 11 13 6322 31 3 6 4 4176686600666 1 12 2 6 688M8822888 1 1

002222222222225288888477773888885888844441073827773334443155555555556428000000

005000000000000044447 1111555555900002222 317730004443337822224444449636000000

55222222222222220000 1111 88888177773333 9 351666888555757777666666 36000000

77222222222222524444 333333 15233300044496 333333 m1122122 3111444

9918888888888888 444444444444222227777775555555555555 7776666666666666 111111111111333336666661111111111111 44 3333333333333 444444444444111116666660000000000000 777775555551111111111111

000000 222222

1187777777777777 88888888888000000000000333337777776666666666666 9985555555555555 99999111111555555555555444446666661111111111111 7762222222222222 1111166666644444444444400000666666 5531111111111111 33333311111111111144444444444

55555888888

Table 22: Sulpbur Emissions in the Swedish Model

nit ons 40

29893208085268963806439316101523347367555441799745067244717490356123732121358233018896 51 84335453 2234625656742265 1 245343243533 43411111 221677887677878882 861616765757

Rank og er Eåissi

91097 753788366576367413284555401617395902824281855870940873211 2422 1 171 45594356151 21032 24311 454432 9 1 259 118782 413624 4401314481167842 88 0 6 144 5 613 5 1121167 2 W 1 1 1 2

Emission: er mill. K output

568270215990664374070999012406415165303795907982007411148257700000070000076039858899888 799770889990879998080999099909458999809898996699089976678999900000090000053087929988999 1 1 1 1 1 1 1 1 111111 11111 1

Percent

G V 1 t a 1 m C f 0 t n ons

363153982230549802060444624065343374087613418936972106628528990305913639952316313399333 145118114667213352727666733474 234426326263 5361541 123444778777587877 8215 5522555

Perc

Emis:

Rank of

Percent , mestic issions 1 2 1

of_Do Em

000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 0000 0 0000 00000000000 598214261349404777212022218694265038720006541920096886514 4313 2 1191 00000055000 00311 734427 7 654 34775239 4717 61824 123611464322 2 15 82212266222 31 1 1 6 2

315133 tons

Sector:

..-”...mmmm .mmmmmmmmmm

'. ... !IIIOEB... Z......IIIIZZIZ 1 1 01820299 21111112112

Zt11111121Z

1 61Z121'I 212111C11111111E 1811211ZEZ€

1 LZZIZZSEIE1ZS11 112111111111211111111111112221 1 1 1Z€QGZ€| 1119 1 2111115111 12112 1 12111112218 1 1 ZZZLlZ't 5119 111111 1 11 12212 2 Zt111112212 1 1 1ZZ611'E 6111 1 2111 1|111 11112 2 ZEIIIIIZZIZ

Table 23: Household Expenditure Patterns in Percent (Part I)

mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm

11 622911202 211 C 1 1111 € 1 12212218111111212

... _ 627. ro,-7:52! 31 =. _

[ 1 OEZLIIZDZ 212 | 1 t12111|111 112115212111112212

Table 24: Household Expenditure Patterns in Percent (Part II)

11211CZIE1121IZ€ZE

1 622'2111218121011 ZOZ111|111 111192121111122ZE

1 L'ZLEIltZIEI! Ett 111115212111112222

1 i EZZSIIZZE 111111 1212111911111211€1211Z11211211E

1 GEZCZIZEZ 8111 | 1212111111111211112112112112215

1 8Z202112211121 £11Z|Z111111111111t Z IZIIZIIZZZC

1 62292119212111 E111IZ111|11 11111112112111112228

1111111E111 29111112312

IE.-21 1111... ICIIIIIZZIZ

1 BZZEIIILE

Table 25: Household Expenditure Patterns in Percent (Pan 111) 164

mmmmmmmmmommmmmmmmm mmmmmmmmmmm

1 1 ZIZEIIZSZEIIIEI||1111€111 11115 2 1211111221:

1 11

. . _ . _ . _ . _ _ I 1 _ ZIZIZIIDZSIZ1€IZ|ZI11|11111111512112111112211_ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ 022211111611 ZIE'ZIIII111 1111412112111112212.

Table 26: Household Expendimre Patterns in Percent (Part IV)

Table 27: Estimated Number of Households and Individuals in Each Household Type

Estimated Number in Number of Population (in 1000'5) Households Household in SCB Survey Households Individuals

nln

|=|=|= Imlm zzz mama Q—lQ—J

: :

n|n ..wNi—l

mosu-ai

|::le:= | H H H H Ö'OIO ()

thl—l Fil—IHH tomtom NNNN . .

NNNN nlnlnn Atoms-4 NNNN .se-.b.— .nu-A.:- bbl—nh

l ammo-

M_ M— M_ M_ M— M— M_ M_ M_

wwuw 0000 HHHl—l HHHH murat» NNNN

I | |

I

o—n—lo—ao—n . . ...—.ha— ZIZZZ

OOIOO nnnn nhLAJNI-l NHHI—l Hce—i.e—

O 0 | i

CIO

OIOOO AuNH oooo towwto HHD—IH samma

Appendix B: Software

In this appendix we document the software used for our simulations. To provide adequate documentation for what we did, for the audience that is likely to be interested at this level of detail, there is no efficient substitute for the actual code used. We therefore explain in detail the necessary syntax features of MPS/GE, adapting directly from Rutherford [1992], in sections B.l and 32.37 It is then an easy matter to simply list the model developed for Sweden in section B.3.

Readers interested in obtaining a complete set of files to implement the model should

visit the web page HTI'PJ/I'HEWEB.BADM.SC.EDU/GLENN/SWEDEN.HIM.

B.l General MPS/GE Syntax

General syntax rules

- All input is free format (spaces and tabs are ignored) wpt keywords for which "$" must appear in column l.

- End-of-line is significant. Continuation lines are indicated by a "+" in column l.

- In general, input is not case sensitive, except in the specification of sub-nests for production and demand functions.

» N umeric expression involving GAMS parameters or constants must be enclosed in

parentheses.

37 Further documentation of the features of MPS/GE can be found on the web at HTTPJ/WWW.GAMS.COM/SOLV'ERS/MPSGH|NDEX.HTM.

Keywords

Keywords typically appear in the following order:38

SONTEXT

$MODEL:model_name

Indicate the beginning of a GAMS comment block containing an MPS/GE model.

model_name must be a legitimate file name. This name is subsequently used to form two files: MODEL_NAME.HDR and MODEL_NAME.GEM (upper case is required for these names under UNDf).

$SECTORS:, SCOMMODITIES; SAUXILIARYz, SCONSUMERS:

$PRODzsector

$DEMANchonsumer

SCONSTRAINTzauxiliary

$REPORT:

$OFPTEXT

Four keywords define variables which are used in the model. Entries in these blocks share the same syntax. The SAUXILIARY block is only used in models with side constraints and endogenous taxes or rationed endowments.

Production functions must be specified for each production sector in the model.

Demand fimctions must be specified for every consumer in the model. General structure is the same as for production functions above.

Specifies a side constraint to be associated with a specified auxiliary variable.

Identifies the set of additional variables to be calculated. These include outputs and inputs by sector and demands by individual consumers.

Indicates the end of model specification.

3" Both MPSGE keywords and control parameters appear within a model declaration block. A

summary of MPSGE control parameters is provided below.

Variable Declarations

There are four classes of variables within an MPS/GE model: activity levels for production sectors, prices for commodities, income levels for consumers and level values for auxiliary variables. These classes of variables are distinguished in order to permit additional semantic checking by the MPS/GE preprocessor. For example, if P has been declared as a price (within the SCOMMODITIES: block), then the preprocessor would report an error if it encountered "$PRODzP”.

The $SECTORS:, $COMMODITIES:, $CONSUMERS: and $AUXIL1ARY: blocks contain implicit GAMS variable declarations in which the index sets must be specified in the GAMS program above and the variable names must be distinct from all other symbols in the GAMS program. One or more variables may be declared per line separated by one or more

spaces.

Emmple 1 $SECTORS:

Y(R,T) ! Output in region R in period T K(T) ! "Aggregate capital stock, period T" ln these declarations, the trailing comments (signified by "!") are interpreted as variable name descriptors which subsequently appear in the solution listing. The equivalent GAMS

declaration for these variables would be:

VARIABLES Y(R,T) Output in region R in period T K(T) "Aggregate capital stock, period T";

As with the usual GAMS syntax, when a variable descriptor contains a punctuation symbol

such as ",”, it is required to enclosed in quotes.

Example 2 $SECTORS: X(R,T)$(XO(R) GT 0)

Here, the GAMS conditional operator "$” is used to restrict the domain of the variable X. The expression following the dollar sign is passed through to the GAMS compiler and must conforrn to GAMS syntax rules. Example 3 SSECTORS:

X Y(R)$YO(R) Z ! Descriptor for Z W(G,R,T) ! Descriptor for W More than one symbol may appear on a single line. The descriptor only applies to the last one.

All MPSGE variables must be declared. When multidirnensional variables are specified, they must be declared explicitly: declarations like X(') are not permitted. Two further restrictions are that the sets used in the declaration must be static rather than dynamic, and any variable which is declared must be used in the model. There is a simple way to work around these restrictions. For example, suppose that in a model the set of production sectors AL is employed for all elements of a static set 5 which satisfy a particular condition, for example BMX(S) * 0. This would require that AL be declared as follows:

SSECTORS:

AL(S)$BMX(S)

In this context, the symbol "$" is used as an "exception operator" which should be read as

"such that”. In this case, we have generated one AL sector for each element of the set S for

which BMX(S) is nonzero.”

” When restricting the declaration of a particular variable to a subset. be sure to avoid references in the model to elements of the set which are undedared. For example, if AL(S)$BND((S) is how sector AL is declared in the SSECTORS section, it is then necessary to restrict the domain of the function declaration, using a function header: "$PROD:AL(S) $BMX(S) ".

Function Declarations Functional declarations characterize nested CES functions which characterize both preferences and technology. The former are written within a $DEMAND: block and the latter within a SPROD: block. Tax entries may appear within a SPROD: block but not within a $DEMAND: block, otherwise the syntax is nearly identical. The syntax for these blocks will be described through a sequence of examples: Example 4 $PROD:Y(R) szl O:P(R) Q=Y0(R) I:W(F,R) Q:FDO(F,R) This block characterizes a Cobb-Douglas production function in which the elasticity of substitution between inputs is one - ”szl" in the first line which sets a top level substitution elasticity equal to unity. Variable Y(R) is an activity level declared within the $SECTORS: block. Variables P(R) and W(P,R) are prices declared within the $COMMODITIES: block.

The O: label indicates an output, and the I: prefix indicates an input. The Q: fields in both

records represent "reference quantities". Y0(R) and FDO(F,R) must be GAMS parameters

defined previously in the program. Erample 5 $PROD:X(R) s:ESUB(R) a:0 b:(ESUB(R)'0.2) OzPX Q:XO(R) l:PY(G) Q:YXO(G,R) a: IzPL Q:LXO(R) b: I:?K Q:KXO(R) b:

The keyword line specifies three separate elasticities related to this function. ESUB(R) is the top level elasticity of substitution. There are two sub—nests in the function. Nest a: is a leontief nest (in which the compensated elasticity is zero). The elasticity of subtitution in nest b: is one-fifth of the top level elasticity. ln the function specification, commodities

PY(G) (one input for each element of set G) enter in fixed proportions. Commodities PL and PK enter in nest b. If this function has been specified using a balance benchmark dataset with reference prices equal to unity, then the following identity should be satisfied: XO(R) = SUM(G, YXO(G,R)) + LXO(R) + KXO(R)

Brample 6 $PROD'.AL(S) s:O a:ELAS(S)

O:?(G) Q:A(G,S) I:P(G) Q:B(G,S) I:W(F) Q:FD(F,S) P:PF(F,S) AzGOVT T:TF(F,S) a: In this function, we have two new ideas. The first is the use of a reference price denoted by "P:". This entry indicates that the function should be calibrate to a reference point where individual input prices (gross of tax) equal PF(F,S). If P: does not appear, prices of one are assumed. The second new idea here is that taxes may be levied on production inputs. The A: label identifies the name of the tax agent (a $CONSUMERz). The T: label identifies the ad-

valorem tax rate.

Example 7 $DEMAND:RA(R) $RAO(R) stl

EzPL Q:LE(R) D:F(G)$DG(G) Q:DO(G,R)$DD(G,R) P:P0(G,R) This function specification demonstrates the use of conditionals. This function is only generated when RAO(R) is nonzero. The demands D: for a particular element of set G are suppressed entirely when DG(G) equals 0. The Q: field also has an exception operator, so that the default value for Q: (unity) is applied when DD(G,R) equals zero. This example is somewhat artificial, but it illustrates the distinction between how exception operators affect

lead entries (I:, O:, D: and E:) and subsequent entries. When an exception is encountered on

the lead entry, the entire record may be suppressed. Exceptions on subsequent entries only

applied to a single field.

The validilabels in a function declaration ($PROD: or $DEMANDz) line include:

s: Top level elasticity of substitution between inputs or demands.

& Elasticity of transformation between outputs in production. (valid only in $PROD blocks).

a:,b:,... Elasticities of substitution in individual'input nests.

The recognized labels in an I: or 0: line include:

Q: Reference quantity. Default value is 1. When specified, it must be the second entry.

P: Reference price. Default value is 1.

A: Tax revenue agent. Must be followed by a consumer name.

T: Tax rate field identifier. (More than one tax may apply to a single entry.)

N: Endogenous tax. This label must be followed by the name of an auxiliary variable.

M: Endogenous tax multiplier. The advalorem tax rate is the product of the value

of the endogenous tax and this multiplier. a:,b:,.. Nesting assignments. Only one such label may appear per line.

The valid labels in an E: line include:

Q: Reference quantity. R: Rationing instrument identifier. Must be followed by the name of an auxiliary variable.

The valid labels in a D: line include: Q: Reference quantity.

P: Reference price.

a: ,b:... Nesting assignment.

Constraints

Auxiliary constraints in MPSGE models conform to standard GAMS equation syntax. The may refer to any of the four classes of variables, SSECTORS, $COMMODITIES, $CONSUMERS and SAUXILIARY, but they may not reference variables names declared within a SREPORT block.

Complementarity conditions apply to upper and lower bounds on auxiliary variables and the associated constraints. For this reason, the orientation of the equation is important. When an auxiliary variable is designated POSITIVE (the default), the auxiliary constraint should be expressed as a "greater or equal" inequality ( =G=). lf an auxiliary variable is designated FREE, the associated constraint must be expressed as an equality (=E=).

Examplc 8 $CONSTRAINTzTAU G =G= X ' Y;

Example 9 $CONSTRAINT:MU(I)$MUO(I) MUU) ' P(I) ' Q(I) =G= SUM(I,THETA(1J) ' PX(l)); The exception applied in this example restricts the equation only to those elements of set 1

for which MUO(I) is not zero.

Report Declaration The GAMS interface to MPS/GE normally returns level values only for the central

variables: those declared within $SECTORS:, $COMMODITIES:, $CONSUMERS: and

SAUXILIARY: sections. An equilibrium deterrnines not only these values, but also levels of demand and supply by individual sectors and consumers. Given benchmark information, elasticities and the equilibrium values, all such demands can be computed, but this can be tedious to do by hand. In order to have these values returned by MPS/GE, it is necessary to indicate the name of the variable into which the value is to be returned.

The general form is as follows:

$REPORT: V:variable name Izcommodity PRODzsector Vzvariable name Ozcommodity PROD:sector Vzvariable name chommodity * DEMANchonsumer V:variable name chonsumer

The first row returns an input quantity the second row returns an output quantity, the third returns a demand quantity, and the fourth row returns a consumer welfare index. (Note: the

level value returned for a "consumer variable" is an income level, not a welfare index.)

Erample 9 SREPORT:

V:DL(S) I:PF("L") PROD:Y(S) V:DK(S) I:PF("K") PROD:Y(S) V:SX(G,S)$SXO(G,S) O:PX(G) PROD:X(S) V:D(G,H) D:P(G) DEMAND:RA(H) V:W(H) W:RA(H)

Note that the "$" exception is only meaninful on the first entry. Also notice that the domain

of the report variable must conform to the domain of the subsequent two entries.

Exception Handling The GAMS exception operator can be used on virtually any entry in the MPSGE.

input file. For example, if you want to have sector X(S) have one production structure for

elements S in a subset T(S), you can provide separate production function declarations as

follows:

$PROD:X(S)$T(S)

! sector X described for 5 in T $PROD:X(S)$(NOT T(S))

! sector X described for 5 not in T.

The preprocessor does not require one and exactly one declaration for each sector. If

multiple declarations appear, the later set of coefficients overwrites the earlier set.

B.2 General File Structure

This section provides an overview of the structure of GAMS input files which include MPSGE models. Rutherford [1992] presents many of these ideas by way of example, but it may also be helpful for some users to have a "template" for constructing MPSGE models. The discussion in this section focuses on a "generic” input file, the schematic form of which is presented in Table 28. This section first presents a "top down" view of program

organization, and then it discusses aspects of the new syntax for model specification.

Flow of Control

When a model is developed using GAMS as a front-end to MPSGE, the input file generally has five sections as identified in Table 28. Section (i), the benchmarking section, contains standard GAMS statements. This includes GAMS SET declarations, input data

(SCALARS, PARAMETERS and TABLES), and PARAMETER declarations for intermediate

arrays used in benchmarking or' model specification. In complex models, this section of the

file will typically contain some algebraic derivations, the result of which is a calibrated benchmark equilibrium data set.40

Users who are unfamiliar with GAMS can consult the manual: Brooke, Kendrick and Meeraus [1992]." Beginning GAMS programmets should remember that the MPSGE interface to GAMS is unlike other solution subsystems. "Level values" are passed between the GAMS program and MPSGE in the usual fashion, but MPSGE models do not require the explicit use of the VARIABLE or EQUATION statements.)

The second section of the file consists of a GAMS comment range, beginning with an $ONTEXT record and ending with an $OFFI'EXT record, followed by an $INCLUDE statement for the model's HDR file. The statements in the MPSGE model declaration are "invisible” to the GAMS compiler. They are instead interpreted by the MPSGE "preprocessor" which reads the MPSGE model statements and generates corresponding HDR and GEN files. Among other things, the HDR file contains VARIABLE declarations for each of the central variables and report variables in the MPSGE model.

The third section of the generic input file perforrns a "benchmark replication" and may not be present in all applications. There are four statements required for benchmark validation. The first statement sets the iteration limit to be zero; the second statement causes the MPSGE model to be "generated", and the third statement causes the MPSGE

solver to read the model and return the deviations. In this call, the level values passed to the

40 An MPS/GE model need not be based on a calibrated benchmark. In some models, for example in non-stationary dynamic equilibrium models, there is no calibrated benchmark, and the reference equilibrium values must be computed.

" See, in particular, Chapter 2 of the GAMS manual which contains a tutorial introduction written by Richard Rosenthal. See also the appendix in Thompson and Thore [1992].

solver are unaltered because the iteration limit is zero.42 Market excess supplies and zero profit Checks are returned in the "marginals" of the associated commodity prices and activity levels, respectively. The final statement in this section resets the iteration limit to 1000 (the default value) for subsequent counter-factual computations.43

Section (iv) defines and then computes a counter-factual equilibrium. A counter- factual equilibrium is defined by parameter values such as tax rates or endowments which take on values different from those in the benchmark equilibrium. Within the GAMS interface to MPSGE, it is also possible to fix one or more central variables.M When any variable is fixed, the associated equation is omitted from the equilibrium system during the solution process but the resulting imbalance is then reported in the solution returned through the marginal.

The final section of the file represents the GAMS algebra required for comparing counter-factual equilibria. It would be possible, for example, to construct welfare measures or to report percentage changes in certain values. All of these calculations are quite easy because the equilibrium values are returned as level values in the associated variables.

For large models, the advantage of the vector format is that by using appropriately

defined GAMS sets, the number of individual functions which need to be defined is reduced

42 The HDR file install default level values of unity for all variables is zero.

43 There are two ways that a user, from within a GAMS program, can limit the resources consumed by a single run: (i) (model> .lTERLIM = rot; places a limit of xx on the total number of minor (Lemke) iterations, (ii) (model>.RESLIM = xx; limits the total number of CPU seconds. The default values for ITERLIM, and RESLlM are 1000 and 3600, respectively.

"Central variables” are commodity prices, activity levels, auxiliary variables and income levels. When no prices or income levels are fixed, then MPSGE uses the price index of the first commodity as numeraire assigning an equilibrium value of unity. lf, on the other hand, one or more prices or income levels are fixed exogenously, then no numeraire is installed for reporting the solution nor for the iterative solution sequence.

only to the number of "classes” of functions. This makes it possible to represent large

dirnensional models using only a few lines of code.

To sumrnarize, here are the basic features of a program which uses GAMS as a front- end to MPSGE:

. An MPSGE model is defined within a GAMS cement range followed by $INCLUDE (model>.HDR. The HDR file is automatically written by the preprocessor given the model structure.

' Every SOLVE statement for a particular model is preceded by $INCLUDE (model>.GEN. Like the HDR file, the GEN file is written by the preprocessor based on the model structure.

' Solution values for the oental variables in the MPSGE model and any declared "report variables" are returned in GAMS variable level values. Level values for slacks are returned as "marginals" for the associated variables.

' The model description follows a format which is a direct extension of the scalar data

format. Certain aspects of the new language, such as case folding, are incompatible

with the original MPSGE syntax.

GAMS Code Generated by the Preproccssor: the GEN and HDR Files Most novice users will find it easiest to treat the preprocessor output files as "black

boxes". These files contain GAMS source code required for declaring and generating the MPSGE input file. Table 29 presents the HDR file for model HARBERGER in its entirety.

Table 30 contains portions of the GEN file for the same model. Table 31 shows the

preprocessor-generated listing and symbol table which are always appended to the bottom of

the GEN file. If a preprocessor error occurs, it can be helpful to consult the symbol table to

track down the bug.

B.3 Specific Code for the Sweden Model

The Sweden model is invoked with a batch file called R.BAT, listed in the form used for the preferred model and scenario ClOO in Table 32. A ":" in column l means that the line is not processed by MS—DOS. The batch file allows the user to define the scenarios to be evaluated in RUN(SC), to expedite matters if one is not interested in all scenarios.

The initial few lines of Table 32 define the sensitivity analysis, and is set up in this version of R.BAT to just undertake "one" loop through the sensitivity analysis, irnplying that the model will solve using the base point estimates for all elasticities. If more than one loop is requested at this stage (e.g., see the line that is "remarked out”, which requests 100 loops), then the program randomly generates perturbations around these point estimates in the manner defined in Appendix A. The file SWEDEN92.SIG specifies these elasticity settings.

The batch file is currently set up to just run the scenario BENCH and the core scenario C100. It is a simple matter to edit this file such that the RUN(SC) set points to any of the scenarios available.

Several SCALARs define model settings. NUKEIT and NUKCON define the "nuclear shutdown" constraint. If we let NUKEIT be "active" by setting it to 1, but have NUKCON

equal to infinity, then the EL_O sector is effectively unconstrained. The NU75 scenario, for

example, would require NUKEIT=1 and NUKCON=O. 75. The SUPPORT option is not employed in the current analysis, and is therefore "turned off" by initializing SUPPORT to 0. Similarly with the PARETO sidepayments option.

The SCALET and SCALED values determine if we scale up all trade or domestic elasticities by some scalar. If these are set to 1, the default, then we use our default elasticities. To double the trade elasticities, for example, we would set SCALET equal to 2. The T_ELAST parameter allows the user to over-ride the default estimates of trade elasticities, which vary across sectors, and impose some constant value. If it is set to 0, the default, then the base case elasticities are used; otherwise all trade elasticities are set equal to that value. Finally, the T_NONEST parameter allows the user to switch from the trade elasticities estimated assuming a standard Amiington nesting structure, the default, to one

that does not make that assumption. The specific effects of these parameters can be seen in the code in SWEDEN92.SIG.

The SSK array defines the percentage of the specified sector's benchmark capital payments which are attributed to sector-specific capital. We allocate all of the capital payments in the natural RESOUrce sectors, and 20% of the capital payments in the three primary energy sectors listed. The effect of this setting is to constrain the supply responses of these sectors, since higher shares of factor payments to sector-specific factors irnply less elastic supply curves.

The LUMPHH scalar specifies whether "lump-sum" transfers will be effected from households on 3 "per household" basis or not Since there are different numbers of actual

households in each of the household types of the model, it would not be appropriate to

transfer one kroner from each type if the intent were to transfer one kroner from each household. In other words, we should weight the kroner transfer by the share of the total number of households in each type, so that in effect each household makes the same kroner transfer. The LUMPHH scalar should be set to 1 to undertake this weighting.

The UNEMP scalar sets he benchmark level of classical unemployment in the model. To replicate our results his option should be left at 0 to denote the absence of unemployment. We do not believe that this specification of unemployment is appropriate for Sweden, and it is beyond the scope of this report to examine the alternative specifications.

The RREV scalar determines if the model employs an "equal revenue” constraint for government. If it is activated. by being set to 1, then the government replaces all lost revenue with increases in specified taxes; likewise, the government returns any extra revenue by reducing those specified taxes. lf RREV=0 the government simply expands or contracts its expenditures depending on it's revenues.

Finally, the BMK_NUDE scalar tells the model whether or not to bmdrmark to a setting in which the economy is "Stripped" of carbon taxes. Doing this can show the effects of irnposing the existing carbon taxes. Be sure to keep track of the restart file generated by this switch, and not to accidentally use it when you intend to have the model benchmarked with carbon taxes (the default).

The core programs called in the batch file, SWEDEN92.BMK and SWEDEN92.SC, sets up the database for the model and solve the specified scenario(s). After the model has

solved the batch file calls the program SWEDEN92.REP to just display the final results of

the simulation. This display program just rnirnics the report-writing commands at the bottom of SWEDEN92.SC, but saves the user from having to wade through tens of thousands of lines of interim results. The main report will therefore be in the file SV.REP.

The files SWEDEN92.RAW, SWEDEN92.TAX and SWEDEN92.SIG contain specific pieces of code which are "included" into the core program SWEDEN92.BMK and SWEDEN92.SC. The RAW file has the basic data, in fairly gory detail. The TAX file contains the logic for defining the energy and pollution taxes. The SIG file contains the elasticity specifications, including those for the sensitivity analysis.

In all of our simulations we use version 87 of GAMS/MPSGE software. We expect that all simulations will run on the version 85 , which is more widely available, but have not verified this. Note that several of the auxiliary constraints in the model will not run on versions 69 or earlier, since they employ the "=E=" option. We use the PATH solver, and although e have solved most of the scenarios using MILES or PATH we cannot guarantee

that all will solve unless PATH is used. For this model, and indeed virtually all models of this genre, our experience has been that any "numerical problems" have always been due to ill-formed economics; we strongly encourage novice modelers to adopt the same working

hypothesis when debugging problems.

The model itself is specified in Tables 33, 34 and 35. The variables used in the model are defined in Table 36, and the sets used in the model are defined in Table 37. These listings might appear cryptic to a novice user, but their purpose is to formally define the computer representation of our model in a complete and unambiguous manner. Most of the

specifications are "standard", and should be evident from our description of the model in the

text and the description—of MPSGE syntax earlier in this appendix. Several features are worth commenting on in addition.

The MAKEME auxiliary constraint is listed here but is not employed in the current version. It is designed to solve for an endogenous level of the carbon tax system in order to meet pre-specified carbon emission reduction targets. In effect it is dual to the problems solved in the CSO, C100, C150 C300 scenarios.

The detailed report variables DELINP and DINS are requested in order to determine the detailed impacts of scenarios on intermediate input useage in certain key sectors. The DINS values allow one to re-generate the complete Input-Output matrix after each scenario has solved, if this were of any interest. It is, for example, useful to identify the sectoral impacts on revenue from the energy and carbon taxes, which are central to one of our results (viz., the potential for "perverse" revenue effects of carbon tax increases if trade elasticities are sufficiently high).

The specification of the $PROD block for Y(I) contains the key carbon and energy taxes in the model, which are "buried” in parameter IOT(I,I). The benchmark values for energy taxes, carbon taxes and sulphur taxes are generated in the file SWEDEN92.TAX and are then added as IOT(I,I) = ENTAX(I,I) + COZTAX(I,I) + SOZTAX(I,I) after being revised according to the specific scenario. For example, prior to this IOT(I,)) definition, in scenario C100 we would have doubled carbon taxes using the command COZTAX(I,I) = 2 ' CO2TAX(I,]). Note that the endogenous tax in addition to IOT in this block is only active if

the MAKEME auxiliary variable is allowed to change from the initial value of 0 (which, in

turn, is only true if CONC02 is true).

There is also some unfortunate reversals of the I and ] indices for the tax data in SWEDEN92.TAX, and the reader show be wary of this. The net results have been carefully triple-checked, but be warned if you try to tinker with this code!

The other notable feature of the Y(I) block is that we separate the value added of the EL_O sector from others. This facilitates the imposition of the ”nuclear shutdown" constraint, which only applies to the EL_O sector. To illustrate the workings of GAMS/MPSGE, one could merge these two lines for the value added input by replacing the M:(0.01)$NUKEIT field with some field which specifies a tax which only applies to EL_O. Hence if we define the parameter NTAX with values NTAX(I) = 0 and NTAX("EL_O") = 0.01 , we could have the one line I:PV(I) Q:VA(I) A:GOVT NzNUKED$NUKEIT MzNTAX$NUKEIT

instead of the current specification.

Additional References

Thompson, G., and Thore, S., Computational Economics (Redwood City, CA: Scientific Press, 1992).

Table 28: Generic File Structure and Flow of Control

Input File (.GMS) (i) Benchmarking set definitions data tables parameter definitions

parameter assignments and benchmarking algebra

(11) Model Declaration

$ONTEXT $MODBL:(model> model definition in MPS/GE vector syntax SOFFTEXT

$INCLUDE (mode1>.HDR (iii) Benchmark Replication (mode1>.ITERLIM = 0; $INCLUDE (mode1>.GEN SOLVE (model> USING MCP; (mode1>.ITERLIM = 1000;

(iv) Counter-Factual Calculation assign exogenous parameters or fix prices, incomes or activity levels

$INCLUDE (model>.GEN SOLVE (model> USING MCP;

(v) Report Writing

generate report tables using GAMS algebra

DISPLAY

Invocation: MPS (input file prefix>

MPS.BAT first runs the preprocessor and then invokes GAMS to execute the file, including calls to MPS/GE.

> MPS/GE Preprocessor

l 1 (model>.HDR (mode1>.GEN

Table 29: Model Header File (generated by preprocessor)

* MPS/GE MODEL DECLARATION FILE

OPTION MCP=MPSGE; SCALAR MPSEPS; MPSEPS=1.E—B; FILE MPSOI /D:XMPS_INP.SCR/; MPSOl.ND = 8; MPSOl .NW =15; MPSOI.NR = 2; MPSOl.LW = 0; EQUATION DUMMYOl; MODEL HARBERGER /DUMMY01/:

POSITIVE VARIABLES AL(S) P(G) WU?) PT RAM-l) GOVT CD(G, H) DF(F, H) EMPLOY (S) WLF(H)

Default initial values:

Dummy equation definition:

DUMMYOL. +SUM( (S) ,AL(S) ) +SUM( (G) ,P(G) ) +SUM( (F) ,W(F) )

+PT +SUM( (H) ARP—(H) ) +GOVT

+SUM( (G: H) ICD(GIH) ) +SUM( (Pl Pl) [DNF/H) ) +SUM( (S) ,EMPLOY (S)) +SUM( (H) ,WLFU'I) ) =E= O;

Table 30: Model Generation Code (generated by preprocessor)

' MPS/GE MODEL GENERANR FILE

SOFFINLINE $INLINECOH ( ) m HP301/; m'smsmz'l; PUT'SHODEL: mmm '/;

2) PUT/;

2) ptrr'ssscmns:'/; 3) LOOPHS), 3) m'a-uven; 3) PUT /; 3) ); 5) PUT /;

(

( ( ( ( ( (

( s) Pvr-scomonrrxasz'h ( s) wopue), ( s) PUT'P".'G.TL; ( 5) PUT/; ( 6) ): ( ;) LooPHF), ( s) PUT'H".'F.TL; ( ;) PUT/: ( 6) ); ( s) myr-n'; ( s) PUT/; ( 8) Pvr/; ( ( ( ( ( ( ( (

( 11) PUT / '$REPORT:'/; ( 12) monuma), ( 12) Pvr-v:co".-G.n.'.'u.m; ( 12) PUT ' ',- ( 12) PUT 025'D:P".'G.TL; ( 12) PUT ' ';

( 12) M oda-DMD:RA".'H.1L; (

IF(ABS(GREV) G'r npssps, PUT'DzPT';

29) PUT ozs'oz'GREv; 31) PUT /;

);

AAA—AAA,— N 50 _.—

OPI'ION LIMROW-O; OPTION LIMCOL-O; PUT / 'SPEPS:1.E-S'/; PUT / ' SSOLVE' /; PU'I'CLOSE MPSOI;

Table 31: MPS/GE Model Listing and Symbol Table (from preprocessor)

HPSPP VERSION 11/92 286/386/486 DOS 02/23/93 02:35:39.58

SSECTORS: AL(S)

scounonrrres: P(G) "(F) ?r

SQNSWRS: RA (H) GOVT

SREPORT: V:CD(G,H) D:P(G) DEMAND:RA(H) V:DF(F,H) D:"(F) DEMAND:RA(H) V:EMPLOY(S) I:W(1!) PROD:AL(S) v:wLF(n) w:RA(n)

$PROD:AL(S) n:o a:ELAS(S) O:P(G) Q:A(G,s) r:p(o) Q:B(G,S) I:"(F) Q:FD(F,S) PzPF(F,S) A:GOVT T:TF(F,S) &:

$DEHAND:RA(H) szl a:esua(x) D:P(G) Q:C(G,R) a: D:W(F) Q:D(F,H) e "(r) Q:E(F,H) EzPT Q:TRN(H)

SDEHANDKEOVT D:PT QzGREV

Symbol Listing

Note: Parameter and set references appearing within parenthesee are not identified by the preprocessor.

References ...-:=...-...------=---.--=-.--=-=.-.....s.......= 14 18 3 19 23 12 24 13 25 17 14 22 6 20 6 9 29 9 $ 20 6 9 3 20 26 6 15

Table 32: Batch File Used To lnvoke Base Model

echo SET RUN (SC) /bench, C100/; >sc.ptr :echo CTAX, EXBHPT, ETAX, ALLTAX/; >>SC-ptt :echo C100,C100V,C100LS/; >>sc.ptx :echo ClOOFB, FIRST,CTAXFB/; >>sc.ptr :echo C50,Cl(]0,C150,C200,C250,C300/; >>sc.ptr :echo C100,Ex91?r,8100,ElOOV,ElOOLS,ElOOFB/; >>sc.ptr :echo C100,N100,N75,N50/; >>SC-Dtr :echo C100,UR,C100UR, EN10,C100£N10,ENlOD,CIOOENIOD/; >>sc.ptr

echo OPTION SEED-11; >seed.ptr echo FILE SSS /SSA.0/; >>seed.ptr echo FILE SSA /SSA. lll; >>SGEÖ-Ptr :echo SET SSALOOP SSA LOOP /SSA1'$SMOO/; >>seed.ptr echo SET SSALOOP SSA LOOP /SSA1/; >>seed.ptr

echo SCALAR >model . ptr

echo NUKEIT Activate nuclear constraint >>mode1.ptr echo NUKCON Default fraction of electricity allowed >>modsl.ptr echo SUPPORT Activate support for sensitive sectors >>model.ptr echo LEISURE Define leisure endowment share (O-none) >>model.ptr echo PARETO Hake sidepayments (O-none) >>mode1.ptr echo LUMPHH Height hhd LS transfers (1-yes) >>mode1.ptr echo SCALET Scale trade elasticities (l-none) >>mode1.ptr echo SCALED Scale domestic elasticities (l-none) >>model.ptr echo T_ELAST Specify the trade elasticities (o-no) >>mode1.ptr echo T_NONEST Specity no trade nesting (l-yes) >>model.ptr echo U'NmP Percentaqe unemployment rate >>model.ptr echo RREV Replace Revenue (l-yes) >>model.ptr echo BMK_NUDE Benchmark without C02 taxes (l-yes) >>rnodel.ptr

echo SSK(F.ESOU,SC) 100; >>model .ptr echo SSK( 'STEN',SC) 20; >>model .ptt echo SSK("PETR",SC) 20; >>model .ptr echo SSK("SNDR", SC) 20; >>model . ptr

ca] 1 gama sweden92 . bmk s-bmk codex-l call qams sweden92 . sc r-bmk s-sc codex-l call gains sweden92 . rep r-sc o-sv. rep codex-l

: use the following call when doing sensitivity analysis. . . :call gama sweden92 o-nul

Table 33: The Sweden Model in MPS/GE Format (Part I)

SHODEL : SWEDEN

SSECTORS: u(H) . Welfare indices G . Government demand NVK . Aggregate investment ! ( I) . Production V(I)$VA(I) , Value—added X(I)$EXPORT(1) . Export index M(I)$IMPORT(I) . Import index MI) . Aminqton supply index LS(H) . Labor supply indices

SCMDDITIES: PU(H) . Welfare indices PLSlLABF,H) Labor supply prices FFX . Foreign exchange PNV'K . Price of investment PG . Price of government output PF(F)$(SUM(H,E(F,H))) . Factor prices PM!) . Armington supply prices PE(I)SEXPORT(I) . Export price index PD(I) . Domestic price of output Pl(l)$IMPOR'l'(l) . Import price index PV(I)$VA(I) . Value added price index

SAUXILIARY: TAU_VAT . VAT replacement multiplier TAU_F . Factor tax replacement multiplier TAU_LS . Lumpsum tax replacemnent HAMSCONCOZ . Constrain aggregate C02 pollution level TRN(H)SPARETO . Farsta-implementing income transfer - ! EV POLL(POLLUT) . Aggregate pollution SAV'E(I)SSAVEHI(I) . Save these sectors with a subsidy NUKEDSNUKEIT . Constrain the nuclear electricity activity

SCONSUMERS : RMH) Households COVT . Government

SREPORT:

V:DFlF,1)$DFB(F,I) I:PNP) PROD:V(I) V:DS(I) 1:PD(I) PROD:A(I) V:DELINP(ELIN) I:PAlELIN) PROD:Y("EL_O') V:DINS(J,I) I:PAU) PROD:Y(1) V:CONSD(H,I) D:PAU) DEMANDzRAU'I) V:CONSP(H,I) I:PAU) PROD:U(H) V:"LHH) mmm)

Table 34: The Sweden Model in MPS/GE Format (Part II)

' AGGREGATE PRODUCTION: $PROD:Y(I) t:ETRNDX(I) ::ESUBIO(I) O'PD I 'DB

. . I

O:PEI :XD Il

I: PA.) :IN9l OT

J !) REGOVT :I J I MMSÅONCOZ MICOZ TAU (J, 1) SCONCOZ

SVH &%%NOTI) vTELO'lIH gåågLåéggf ELOHH _

N'U I M:(0.01)$NUKEIT

SPROD: vmjnil) s:ESUBICL(I) KzäugK'KU) L:ESUBLL(I) +sov'r)N:1):5Av1-:I_(SAVM lh (:— AlIESUBHVSSAV'EHI-Iålå )A D sus I)) F. (F.

!: PF F F DFB ()SlLAB( =;TA8:VA H: VATDÅI) 1: PF(F)S(LABF ;— AND NOTSUBHF : ) DE'B(F 1) mr ("&(l' 1) L' H A:sovw 'lu'r 2815”? ' '

I) L:

M: szATDU ) :p 2 (>. (> Pt 1 K: 1 P(F)$(NOT maggan : _ ååå—å.»).- )x) . . EXPORTS $PROD:X(£)_[S,EXIP)0RT(I) :. s-mnxxm oåmlnxn) %&ååltxäwlå ,? xx &); (l,hle)/1sx(1,xmn mmm-s

SPROD:A(I)P S'ESUBDHI)

0: :AB I Pei? * åzbåålå !: Pl SIMPORTll) ' )—DB(I))

SPROD: MJllåIMPOR'HI) $: ESUBlM

mål”-D » Pul”Målcow ållulx) Mk) "Bål” Adin-(”up (( ”(släk lm

' PRIVATE HOUSEHOLD UTILITY:

SPROD: UlH) :: ESUBCU'I) PHU :éUBiH L+SUH(LÅBF, LEISRUABF, H) )) & " 'f a:). .

I:? ( F,H) ' &)VERNMENT CONSUMPTION: SPRODZG O:PG 8:(SUH(I, GBlIlH I:PA(I) :GBU) ' CAPITAL FORMATION: SPRODzNVK O:PNVK 8:£$U'H(I. IBHHI I:PAlI) : B(Il DOHESTIC CONSUMER: :Håll) 321.01 : U H :U ESP!!! :P? P S(NOT LABFU'H :E URL PA I '

;s... " rå...)... %%?me

F, H)

.PG GOVDEF'DEETS ( ) :PU

'PUE lspmrto Q: ((vem i un såullxsmwsr H)))7100)S R: rann—1) ' uråms sr'(H)) '

MNMMMMNNU

:'( ' LABOR SUPPLY: SPROD: LS (HiJFt

1: Piåpååmnrn Szåååbgly (mer, H)

Table 35: The Sweden Model in MPS/GE Format (Part III)

GOVERNMENT AGENT: :GOVDEF _ pc :LUHPS (H) R:TAU_1.S EPU :( PARETO -. - us H +sUM LAB? LEISR LAB? H /100) R:”l'RN H :PUlHls 8:'lkånså(l|) ( ' ( ' H) ( ) mess AUXILIARY CONSTRAINTS DETERMINE LEVELS or FACTOR OR LUMPSU'M TAXAnorIJELBgPENDING ou HHICH INSTRUMENT IS usen TO ACHIEVE

SCONSTRAåNTETAllJ'PS RREV SCONSTRAå NT E TAIIJ'VATSRREV SCONSTRAINTzTAU LSSRREV G 'E- 17 * OOMPUTE THE ÅGGREGATE AHOU'NT OF DCMESTIC POLLUTION: $CONSTRAINT:POLL POLLUT) POLL(P0 UT) -E- SUH(1, POLLOUT(I,POLLUT)'Y(I)*YBU) );

' CONSTRAIN THE ÅGGREGATE AmU'NT OF C02 POLLUTION: SCONSTRAI NT :MAKEMEiCONCOZ POLLB('C02 ) ' POLLNAX =E- SUH(I, POLLOUT(I,'C02')'Y(I)'YB(I) ):

' DETERHINE IF PARETO SIDEPAYM'ENTS ARE NEEDED: SCONSTRAINT:TRN(H1$PARETO U(H) 'G- ;

' SAVE SOE SECTORS FRG! CONTRACTING WITH A PRODUCTION SUBSIDY SCONSTRAINT:SAVE ( I) SSÅVEME ( 1) Vll) 'G- 1;

* KILL THE N'UCLEAR ELECTRICITY SECTOR HITH A DOHESTIC PRODUCTION TAX

SCONSTRAINTzNUKEDSN'UK'EIT V ( "EL_O") 'L- NUKCON;

Table 36: Variables Delined in the Swedish Model

Definition

Welfare indices Government demand Aggregate investment Production Value—added Export index Import index Armington supply index Labor supply indices Welfare indices PLS(H) Labor supply prices PFX Foreign exchange PNVK Price of investment PG Price of government output PF(F) Factor prices PA(I) Armington supply prices PE(I) Export price index PD(I) Domestic price of output PI(I) Import price index PV(I) Value added price index TAU_VAT VAT replacement multiplier TAU_F Factor tax replacement multiplier TAU_LS Lumpsum tax replacemnent HAKEME Constrain aggregate C02 pollution level TRN(H) Pareto—implementing income transfer % EV POLL(POLLUT) Aggregate pollution SAVE(I) Save these sectors with a subsidy NUKED constrain the nuclear electricity activity RA(H) Households GOVT Government

Table 37: Sets Used in the Swedish Model

SC Scenarios BENCH Replicate the benchmark, C100 Increase 002 taxes by 1001 with labor tax replacement, as defined in the text ALLTAX Remove all energy & 002 i 502 taxes with labor tax rep./; INST Replacement taxes /VA'i', FACT, LUHPSUH/, ENDOG(INST,SC) Specify which replacement tax to use;

POLLUT Pollutants /C02, 502/;

Trade partners IFIN, NOR, DEN, REU, USA, JAP, ROH/, Import regions /E'IN, NOR, DEN, RBU, USA, JAP, ROH/, Export regions IFIN, NOR, DEN, RBU, USA, JAP, ROH/,

Primary factors

L ac U, 1. m_s, 1. ac, riven), mic ss, 1. m_s, 1. wc, LW, l.:SET _ _ K," JORD, SKOG, FSKE, JARN, A HE, STEN, SMK, HEJ!, FRUK, FETT, KVAR, BAGE, SEXIK, CHOK, DIVX, mor, DRYC, TOBA, TEXT, TRIK, OVRT, BEKI, LADE, SZGV, TRAH, A TR, OVR , PAPP, PPPP, TRAF, PFRP, OVRX, (RAF, mu, GODS, PLAS, PARG, LAKE, TVAT, OVRK, PETR, SMOR, GUDH, PLSV, GLAS, TEGE, CDE, OVRH, J'RN , FERR, JNGJ, HETA, METV, KE'l'R, MSIOI, EDO, TELE, HUSH, OVRE, VARV, RALS, BILA, FLYG, OVRR, INS'l', A TI, EL 0, GASV, VATl', BYGG, VARU, SAMF, POST, BANK, EGNA, Fm, UPPD, REPA, 0VRP/,

LABTH') Labor factors (including composites) L BC U Blue collar unskilled, L_BC_S Blue collar skilled, IFBC' Blue collar, LWC U White collar unskilled, IfiiC_ss White collar semi—skilled, L'HC 5 White collar skilled, (CVC— Hhite collar, l. EMP Collared Employees, l..:SE Self employed/,

LARM?) Labor factors (final types only) L BC U Blue collar unskilled, L"BC_S Blue collar skilled L'WC'U White collar unskilled, LÄGG—SS Rhite collar semi-skilled, l.:ws White collar skilled, L__SE_ Self employed/,

HP) Goods and sectors

JORD JORDBRUK Agriculture and Hunting

as defined in the text

OVRP OVR. PR. 'N Personal Services/; ALMS (I.—1). (1,5);

SET H Households / S Hc 1 Single adults with no children first quartile .T. Es defined in the text 0 c 4 Others'with children - fourth quartilel; ALIAS (HJ—lm";

SET RESOUU) Resource-constrained sectors JORD JORDBRUK Agriculture and Hunting SKOG SKOGSBRUK Forestry and Logg ing FSKE FISKE Fishing/;

MANUF Manufacturing sectors (for energy tax exemptions) SMK SLAKTERIER Heat Slaughtering

as defined in the text

A_TI A TILLVERKN. Other Manufacturing/;

Define the sectors that are to be saved if the SUPPORT flag is set SENSITIVEU) Sensitive sectors

PAPP PAPPERSMASSA Paper Pulp

as defined in the text META METALLVERK Metal Fabricationh

4 Industrins efterfrågan på energi

4.1. Inledning

Syftet med denna underlagsrapport är dels att ge en beskrivning av energianvändningen inom svensk industri, och dels att analysera bestämningsfaktorema för industrins efterfrågan för olika typer av energislag. I utredningsdirektiven betonas särskilt vikten av en utvär- dering av de befintliga ekonomiska styrmedlen i miljöpolitiken. Eftersom de nuvarande ekonomiska styrmedlen till stor del är olika typer av skatter, framför allt på energi, så innebär en sådan utvärde- ring att bestämma i vilken utsträckning prisförändringar på olika typer av energivaror påverkar industrins efterfrågan på dessa. Givet att vi kan bestämma effekterna av olika prisförändringar följer, som en biprodukt, möjligheten att förutse och kvantifiera effekterna av en förändrad miljö/energipolitik.

De verktyg vi valt för att uppnå dessa syften är en kombination av ekonomisk teori och statistisk (ekonometrisk) metodik. Utifrån eko- nomisk teori specificerar vi en modell som konfronteras med faktiska data för tidsperioden 1974-1993. Givet skattningar av efterfråge- modellens parametrar kan vi skatta effekterna av den förda politiken med avseende på bl.a. miljö och skatteintäkter. Givet denna ansats öppnas möjligheten att simulera olika förändringar av miljö/energi- politiken.

Inledningsvis redovisar vi en del bakgrundsfakta kring svensk till- verkningsindustri. Speciell vikt läggs vid industrins förbrukning av olika typer av energivaror. I det följande avsnittet redovisar vi den modell som den empiriska analysen bygger på. I avsnitten därefter redovisar vi resultaten från den empiriska analysen, dels för industrin som helhet, och dels för olika branscher inom industrin. Dessutom analyseras olika scenarier av en förändrad energibeskattning med avseende på förändringar av utsläpp, skatteintäkter och effekter på vinsterna i de olika branscherna.

4.2. Energiförbrukning i svensk tillverkningsindustri, en bakgrundsbeskrivning

I detta avsnitt skall vi ge en beskrivning av utvecklingen för svensk tillverkningsindustri, framförallt med avseende på energiförbrukning. Vi har valt att beskriva utvecklingen på en relativt hög aggregerings- nivå, dels på grund av problem att erhålla relevanta data på en mer dissaggregerad nivå, men framförallt på grund av att vi med analysens syfte inte finner det särskilt meningsfullt att arbeta på en mer disag-

gregerad nivå. Aggregeringsnivån, som följer Svensk näringsgrensin- delning (SNI), är i stort sett på så kallad två eller tresiffemivå, vilket betyder att 16 sektorer är med i analysen. Alla data är hämtade från industristatistiken (SOS Industri och NU-databasen hos NUTEK) och täcker perioden 1974-19931. Här vill vi påpeka att vi är fullt medvetna om att stora variationer förekommer inom varje bransch, vilket betyder att miljöpolitiken kommer att slå väldigt olika inom branscherna. Att vi valt industristatistiken innebär bl.a. att data på förbrukad mängd energi, och andra insatsvaror, endast innefattar inköpta sådana. Exempelvis betyder det att vi underskattar skogsin- dustrins energiförbrukning eftersom de själva producerar en inte oväsentlig mängd energi i lutpannoma.

l figur 4.1 redovisas den totala energiförbrukningen i Sverige, upp- delat på olika sektorer. Som vi kan se så svarar industrin för cirka en tredjedel av den totala energiförbrukningen, medan bostadssektom (uppvärmning) svarar för en tredjedel. Den återstående tredjedelen består till cirka hälften av inrikes transporter och till hälften av dist- ributionsförluster, utrikes sjöfart och användning för icke energiän- damål. Värt att notera är att dessa andelar varit i stort sett konstanta under den studerade perioden.

500

450 ?

400

D utrikes sjöfart och icke

energiändamäl

D omvandlings- och 300 * distributionsföriuster | l

gzso'

200

transporter

I bostäder, service. off sektor

150,

I industri

l l l .

1970 1975 1980 1985 1990 1995

Figur 4.1 Energiförbrukning i Sverige 1970 -1995, TWh timmar.

Källa: NUTEK, Energiläget i siffror

1 En bransch, "instrumentvaruindustrin”, är inte med i analysen beroende dels på en del dataprobiem men även på dess ringa betydelse ur energisynpunkt..

En tredje intressant iakttagelse är att den totala förbrukningen 1995 ligger kvar på i stort sett samma nivå som 1974 trots att bruttonatio- nalprodukten ökat med cirka 43 % i fasta priser under den studerade perioden. För industrins del kan man till och med notera en viss minskning av den totala förbrukningen. Sammantaget betyder det att den svenska ekonomin blivit mindre energiintensiv under period 1974 - 1995. För industrins del illustreras detta i figur 4.2. där vi kan se att energiförbrukningen (av inköpt bränsle), dels totalt och dels med avseende på olika energityper, har minskat per producerad enhet från cirka 150 MWh per miljon kr till cirka 100 MWh, dvs en minskning med en tredjedel.

160

140 :

120

100

MWh/miljon kr (» o

O') 0

D Kol CJ Trädbränsle I Olja l El

& O

u—w—w—w—v-v-v—u—v—u—v—w—v—v-x—v—u—x—x—v-

Figur 4.2 Energiförbrukning per producerad enhet i tillverk- ningsindustrin, 1974 - 1993.

Ur figur 4.2 kan man även utläsa att det är oljan som stått för den stora minskningen. Från att ha haft en andel på cirka 50 % 1974 så har oljans andel av den totala energiförbrukningen fallit till cirka 20 %. Elförbrukningen å andra sidan, uppvisar ett motsatt, men dock ej lika starkt, mönster. Från en andel på knappt 50 % 1974, till cirka 70 % 1993. Att biobränsle har så liten andel kan till stor del förklaras av att ej inköpta bränslen inte ingår. Vi vet dock att trävaru- samt massa och pappersindustrin genererar stora mängder energi från biprodukter i produktionen (spån och flis samt restprodukter från sulfat kokningen).

Om man tittar på utvecklingen i de olika branscherna inom till- verkningsindustrin ser man att mönstret är i stort sett lika; kraftigt

minskad oljeförbrukning och en viss ökning av elförbrukningen. I figur 4.3 har vi låtit illustrera detta för två år, 1974 och 1993. 1974 40

35

El Biobränsle

30

25 Koks

; 20 D Kol

15 | Olja

10 . El

äägsääåååååääåååå Egi— 385255" £32VI> On (&(—9ng %? Små .2 m ,_ _l "ä n. EE " = 3" 'I) N 2 1993

CI Biobränslei

=— 3 o ? " g 5 E 'g ”i ': 5 = & t 2 aeråreåg (» g a 0 x % (9 å i? : Lu & :! å 0. 'E E *— w % = 5 2 Figur 4.3 Energiförbrukning av inköpta bränslen i svensk

tillverkningsindustri 1974 och 1993, miljoner MWh.

Den kanske mest intressanta observationen från figur 4.3 är att för- ändringarna, både vad gäller total energiförbrukning som samman- sättningen mellan olika typer av energi, är störst för storförbrukarna, dvs. massa och pappersindustrin, jord och stenindustrin, samt järn och stål. För exempelvis järn och stålindustrin har den totala (inköpta) energiförbrukningen mer än halverats under tidsperioden, och oljans andel är numera endast en bråkdel av vad den varit. För massa och

pappersindustrin, som är den i särklass största energiförbrukaren, är mönstret i stort sett likadant, en kraftig substitution bort från olja samtidigt som den totala energi-förbrukningen minskat kraftigt.

I figur 4.4 framgår det att energiförbrukningen per sysselsatt för— ändrats relativt kraftigt för vissa branscher. Inom den mest energikrävande branschen, massa och papper, är dock energiförbruk— ningen per sysselsatt i stort sett oförändrad, vilket återspeglar en kraftig minskning av sysselsättningen i massa och pappersindustrin.

700

MWh por sysselsatt

100

Metall _ Maskin _

Grafisk Plast

Järn och stål

Massa, papper ». Jord och sten .. , jvzzasast"

Figur 4.4 Energitörbrukning per sysselsatt, MWh.

Slutsatsen blir att det skett en kraftig förändring under perioden 1974 till 1992 vad gäller tillverkningsindustrins energiförbrukning och sammansättning av energivaror. Dels så har den totala energiförbruk- ningen minskat kraftigt, och dels så har det skett en kantring från olja till el under den studerade perioden. Minskningen avspeglas endast inte av en minskad totalförbrukning, utan också av det faktum att energiinnehållet per producerad enhet har minskat över tiden. Det sistnämnda indikerar på en "real” förändring av energiförbrukningen. Det vill säga, givet en viss produktionsnivå så använder man betydligt mindre energi 1993 än 1974.

Det intressanta med beskrivningen ovan är att den överensstämmer väl med de uppsatta energipolitiska målen. Efter oljekrisema på 70- talet blev det ett uttalat mål att oljeberoendet skulle minska. Den konkreta politiken för att uppnå detta var dels skattehöjningar på oljeprodukter, och dels en kraftig ökning av elutbudet via kämkrafts—

utbyggnaden. Detta, i sin tur, har lett till att priserna på oljeprodukter ökat kraftigt medan elpriserna ökat i mer modest takt. Sammantaget har dock energiprisema ökat under perioden (i fasta priser), vilket illustreras i figur 4.52. År 1974 var det genomsnittliga energipriset för tillverkningsindustrin cirka 20 öre, medan det 1993 var cirka 30 öre per kWh. Ökningen kan till stor del förklaras av prishöjningar, till följd av höjda punktskatter, på fossila bränslen. Intressant att notera är att spridningen i pris är stor mellan branscherna, samt att storförbru- kama, massa och papper, jord och sten samt järn och stål, betalar de lägsta priserna på energi. Det kan tyckas paradoxalt att energianvänd- ningen minskat trots att storförbrukama möter förhållandevis låga energipriser. Vad som bestämmer utvecklingen är dock inte den absoluta nivån utan snarare förändringen av priset. Som vi kan se i figur 4.5 och 6 nedan så avviker inte storförbrukama från de övriga i detta avseende.

0.4

0.35

0.05

Gruvor Petroleum , .. . . Gummi

Plast

:: 0 .. VI E 0 5

Järn och stål

Figur 4.5 Energipris 1974 och 1993, kr/kWh. 1992 års priser.

Att el blivit förhållandevis billigt illustreras i figur 4.6, där man kan se att priset på olja i stort sett fördubblats för samtliga branscher i förhållande till elpriset, massa och papper samt järn och stål undanta- get.

2 Energipriset är beräknat som ett vägt genomsnitt för samtliga energislag där vikterna är de olika energislagens andel av total energiförbrukning i varje bransch. Priset på respektive energislag är beräknat som kvoten mellan faktisk kostnad och kvantitet, dvs nettopris inklusive alla skatter och nedsättningar.

I 1974l

elpris/oljepris

01993?

Massa. papper Kemisk

Petroleum Gummi ..... »

Järn och stål

Transport

Jord och sten

Figur 4.6 Elpris relativt oljepriset, 1974 och 1993.

Utvecklingen av tillverkningsindustrins energiförbrukning i riktning mot lägre energiintensitet och lägre andel fossila bränslen skulle därmed kunna förklaras dels av att energiprisema har stigit realt, dels av att priset på fossila bränslen ökat i förhållande till elpriset. Med andra ord tycks industrin ändra sitt beteende till följd av ändrade relativpriser, dvs. priselasticiteten för energivaror tycks vara negativ3. En intressant fråga, vilken vi kommer att försöka besvara mer formellt i kommande avsnitt, är storleken på denna priselasticitet. En viss vägledning i denna fråga kan man dock få genom att titta på utvecklingen av energikostnaden i förhållande till andra insatsvaror. I figur 4.7 redovisas energikostnaden per sysselsatt i de olika bran- scherna 1974 och 1993.

3 Priselasticiteten på energi anger den procentuella förändringen av energiförbrukningen till följd av en procentuell förändring av energipriset.

100000 90000 800004 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000

0

kronor

Massa,papper Grafisk _ Kemisk ..

Petroleum Gummi

Jord och sten Järn och stål

Figur 4.7 Energikostnad per sysselsatt, kr. 1992 års priser

Mönstret i figur 4.7 är tydligt. För samtliga branscher, utom jord och sten samt järn och stå], så har energikostnaden per sysselsatt stigit mellan 1974 och 1993. För exempelvis massa och pappersindustrin så var energikostnaden per sysselsatt 1974 knappt 90 000 kr, medan kostnaden 1992 stigit till närmare 100 000 kr. En möjlig tolkning av detta är att priselasticiteten på energi ligger mellan noll och minus ett. Att den är mindre än 1 (i absolutvärde) betyder till exempel att en energiprishöjning på 10 % (allt annat lika) leder till att energiförbruk- ningen minskar med mindre än 10 %, vilket per definition betyder att kostnaderna för energi, relativt andra insatsfaktorer, ökar. Att pris- elasticiteten är mindre än 1 indikerar på svårigheter, eller att det är förenat med höga kostnader, att substituera bort från den dyrare ener- givaran och/eller att energins andel av de totala kostnaderna är förhållandevis små. Det senare betyder att det inte spelar någon större roll för de totala kostnaderna om energipriset stiger, vilket i sin tur betyder att det inte finns någon större anledning att minska använd- ningen. Givet denna tolkning så är innebörden att jord och sten- samt järn- och stålindustrin har en priselasticitet på energi som är större än 1, eftersom energikostnaden per sysselsatt minskat mellan 1974 och 1993. Eftersom energins kostnadsandel i dessa branscher inte i något dramatiskt avseende skiljer sig från kostnadsandelen i massa och pappersindustrin så blir tolkningen att det varit relativt enklare (billigare) att minska energiförbrukningen i jord- och sten- samt järn och stålindustrin. Som redan antytts så är detta endast en möjlig tolk- ning av figur 4.7. Problemet med denna tolkning är att den är sann

med säkerhet endast under antagandet "allt annat lika”, dvs under antagandet att alla andra priser än energiprisema är oförändrade. Vi vet dock att under den här tidsperioden har det skett mer eller mindre stora förändringar av samtliga relevanta priser. Dock är det så, som man kan se i figur 4.8, att priset på energi relativt arbetskraft har stigit under perioden 1974 till 1993, vilket ger ett visst stöd för ovanstående resonemang.

150,

index. 1974=1OO

80 : 1 i l l l i t + 1 l 1 v rn co rx no 0» o -- N to 3 In (D rx ao ca 0 -— or to != T* F |— |x IN en CD 0 0 00 D D (D (0 O') 0) U) 0) ca en oa m m m a) o: m 0» ca en 0) aa m a: o: aa m m .— .— .- .— .- .— .— .— .— .— .- .— .- .- .- .— .— .— .- .-

Figur 4.8 Priset på energi relativt priset på arbetskraft, index 1974=100.

Sammanfattningsvis kan man säga att det skett kraftiga förändringar vad gäller tillverkningsindustrins energianvändning under perioden 1974 till 1992. För det första så har den totala energianvändningen minskat. Vad gäller sammansättningen av olika typer av energivaror så har andelen fossila bränslen minskat, medan andelen el ökat. Förändringen är dessutom "real”, dvs energi-innehållet per produce- rad enhet har minskat. För det andra tycks det vara så att dessa förändringar är helt i linje med den politik som förts, nämligen att styra iväg från oljeberoendet, och styra mot ett elberoende med hjälp av kämkraftsutbyggnaden. En tredje slutsats som är frestande att dra är att energiefterfrågan är oelastisk (dvs elasticiteten är mindre än 1), vilket betyder att energiförbrukningen förändras procentuellt sett mindre än prisförändringen.

De två sista slutsatserna är speciellt viktiga ur miljö- och skatte— växlingssynpunkt. Ur miljösynpunkt innebär den andra slutsatsen att miljöskatter, som exempelvis koldioxidskatten, har en styrande effekt, eftersom denna typ av skatter är liktydiga med prishöjningar. Storle-

ken på denna styrande effekt är med andra ord avhängig priselastici- teten på energi. Den tredje tentativa slutsatsen är väldigt intressant ur ett skatteväxlingsperspektiv. Å ena sidan vill man att miljöskatten skall ha en signifikant effekt på de miljöproblem man vill lösa, å andra sidan blir det problem om basen för miljöskatten eroderat allt- för snabbt. Den tredje slutsatsen, att priselasticiteten på energi är mindre än 1, uppfyller till viss del dessa villkor.

Som avslutning på detta avsnitt bör det understrykas att den andra, och framförallt den tredje, slutsatsen är av synnerligen preliminär karaktär. Snarare skulle man kunna uttrycka det som en hypotes vars riktighet skall testas i de följande avsnitten. Dessutom bör det betonas ytterligare en gång att beskrivningen endast ger en genomsnittlig bild av varje bransch, men att det inom varje bransch kan förekomma stora variationer.

4.3. Efterfrågeanalys 4.3.1 Inledning

Syftet med detta avsnitt är att mer formellt undersöka bestämnings- faktorerna för industrins energianvändning. Mer specifikt riktas intresset mot prisets roll som bestämningsfaktor. Dels är vi intres- serade av egenpriseffekter, dvs hur påverkas efterfrågan på en vara om priset på varan ändras, allt annat oförändrat, och dels så är vi intresserade av så kallade korspriseffekter, dvs hur påverkas efterfrå- gan på en vara om priset på någon annan vara förändras. Att dessa frågor är viktiga förstår man från diskussionen i föregående avsnitt. Om man exempelvis beslutar sig för att höja koldioxidskatten så måste det till en uppfattning om hur detta slår, inte bara på förbruk- ningen av fossila bränslen, vilka drabbas direkt av skatten, utan även huruvida det sker någon substitution mot andra energislag, exempel— vis el. Att få svar på denna typ av frågor är viktigt dels för att utvär- dera miljöeffekterna, och dels för att utvärdera de fiskala effekterna. I exemplet med en koldioxidskatt ovan kan effekten bli att elanvänd- ningen ökar, vilket betyder att skatteintäkterna ökar ytterligare efter- som industrins elanvändning är beskattad (fram till 1992).

För att belysa dessa frågor kan en mängd olika angreppssätt använ- das. Analysen här baseras på ett utbuds- och efterfrågesystem som är härlett från antagandet att företagen har som mål att uppnå största möjliga vinst, alternativt minsta möjliga kostnad givet ett produk- tionsmål. Givet detta antagande, samt att företagen möter givna priser på den vara man producerar och de varor man använder som insats-

faktorer i produktionen, så kan företagens efterfrågan på de olika produktionsfaktorema beskrivas i termer av priserna på produkten samt samtliga insatsvarupriser.

4.3.2. Andra studier

Det metodik som diskuteras ovan är inte unik på något sätt. Det finns numer ett oräkneligt antal studier som använt detta angreppssätt, se exempelvis Berndt (1991). I detta sammanhang kan det dock vara intressant att titta närmare på två specifika applikationer av denna typ av modell. Den ena applikationen återfinns i en studie av Dargay (1983), och den andra i en expertrapport till produktivitetsdelegatio- nen, Walfridsson och Hjalmarsson (1991). Det intressanta med båda dessa studier är att de explicit behandlar efterfrågan på olika typer av energi i svensk tillverkningsindustri. Gemensamt för båda dessa studier, vilket för övrigt är vad som skiljer dessa från analysen i före- liggande studie, är att båda utgår från en kostnadsfunktion. De elasti- citeter som skattas är därmed så kallade nettoelasticiteter, dvs beting- ade på en given produktionsnivå. De två studierna skiljer sig på ett antal punkter. För det första så skiljer de sig med avseende på aktua- litet. Dargay”s studie använder ett datamaterial för tidsperioden 1952- 1976, medan Walfridsson och Hjalmarsson använder data för perio- den 1968-1987. Metodmässigt skiljer sig studierna på två viktiga punkter. Dargay modellerar energiefterfrågan i två steg. I det första steget väljer företaget den kostnadsminimerande energisammansätt- ningen för att producera en enhet. Givet denna sammansättning väljer företaget i ett andra steg den kostnadsminimerande sammansättningen av olika insatsfaktorer, inklusive energi, för att producera en given mängd av färdigvaran. En implikation som följer av denna ansats är att energimixen är oberoende av alla andra produktionsfaktorer och att insatsen av andra produktionsfaktorer än energi är oberoende av energimixen. Vidare antar Dargay att samtliga produktionsfaktorer är fullständigt flexibla, vilket implicerar att modellen är av långsiktig karaktär. I Walfridsson och Hjalmarsson modelleras efterfrågan efter samtliga produktionsfaktorer i ett enda steg, vilket implicerar färre restriktioner på teknologin. Dvs., energimixen tillåts bero på insatsen av andra produktionsfaktorer och vice versa. Dessutom tillåter de att företagen ej nödvändigtvis anpassar kapitalstocken till dess långsik- tiga nivå mellan varje period. I tabell 4.1 redovisas några viktiga resultat från dessa studier.

Tabell 4.1 Egenpriselasticiteter på el och bränslen i svensk till- verkningsindustri. Skattningar hämtade från Dargay (1983) och Walfridsson och Hjalmarsson

(1991). Walfridsson & Hjalmarsson bransch El, kort sikt El, lång sikt Bränsle, kort Bränsle, lång sikt sikt Industri -0.03 -0.14 -0.08 -0.37 Livsmedel -0.01 -0.24 -0.01 -0.19 Textil -0.03 -0.29 -0.04 -0.36 Trä -0.14 -0.50 -0.15 -O.57 Kemi -0.16 -0.93 -0.13 -0.74 Jord, sten 0.00 0.02 -0.05 -0.31 Järn, stål -2.20 -0.63 -0.15 -0.47 Verkstad -0. 13 -0.54 -0.05 -0.23 Dargay Energia Elb Bränsle Fast bränsleb Industri -0.10 -0.21 -0.29 -0.60 Livsmedel Textil Trä -0. 13 -0.20 -0.28 -1.40 Kemi -0.57 -0.48 -0.28 -1.85 Jord, sten -0.05 -0.14 -0.28 -l.43 Järn, stål 0.29 -0.126 -0.260 -0.14(: Verkstad -0.17 -0.30 -0.33 -1.03

egenpriselasticitet med avseende på aggregerad energi. b egenpriselasticitet med avseende på respektive energivara. c Beräknad med priselasticiteten för energi satt till 0.

Elasticitetema i tabell 4.1 skall tolkas som den procentuella föränd- ringen av respektive efterfrågan av en procentuell förändring av respektive pris, givet oförändrad produktionsnivå. Från den vänstra delen av 4.1 ser man att efterfrågan på både el och bränslen tycks vara relativt okänslig för prisförändringar på både kort och lång sikt. För industrin som helhet skulle enligt dessa skattningar en prishöjning på el med 10 % leda till en minskad efterfrågan på el med 0.3 % på kort sikt och med cirka 1.4 % efter det att kapitalstocken anpassat sig till det nya priset. Motsvarande siffror för bränsle är 0.8 respektive 3.7 %. Om vi för enkelhets skull antar att el och bränsle har lika stora ande- lar av den totala energiförbrukningen så blir den sammanvägda effekten av en allmän energiprishöjning på 10 % lika med 0.6 och 2.5

% på kort respektive lång sikt”. Motsvarande elasticitet i Dargayis studie (l:a kolumnen i den högra delen i 4.1) är 1 %, dvs., en energi- prishöjning på 10 % skulle enligt denna skattning leda till en minskad energiförbrukning på 1 %. I den högra delen av 4.1 kan man också indirekt utläsa i vilken utsträckning olika energivaror kan substitueras mot varandra. Om priset på exempelvis olja stiger med 10 % minskar oljeförbrukningen med cirka 2.9 %. Minskningen av den totala ener- giförbrukningen blir dock mindre, vilket betyder att en del av den minskade oljeförbrukningen ersätts med el och/eller fasta bränslen.

En slutsats man kan dra från dessa studier är att prisförändringar på olika energivaror tycks ha haft en liten, men dock signifikant, effekt på industrins energiefterfrågan såtillvida att ett högre pris har lett till lägre förbrukning. Med liten effekt avses att elasticitetema är mindre än 1 (i absoluta tal) vilket tyder på att energins andel av de totala kostnaderna ökat. Detta styrks också av figur 4.7 där man kunde se att energikostnaden per sysselsatt ökat över tiden.

Av detta följer att miljöskatter på energiområdet, typ C02 skatten, tycks ha haft en negativ effekt på förbrukningen av fossila bränslen, vilket i sin tur bidragit till minskade utsläpp av bl.a. koldioxid och svavel. Om vi applicerar den egenpriselasticitet Walfridsson och Hjalmarsson kommit fram till på 1993 års priser får vi att en fördubb- ling av koldioxidskatten leder till en minskning av kol och oljeför- brukningen med cirka 0.8 - 3.7 %, beroende på tidshorisonts. I termer av 1993 års förbrukning av olja innebär det en minskning med cirka 60 tusen m3, vilket i sin tur betyder att koldioxidutsläppen minskar med cirka 180 tusen ton, vilket innebär en minskning med cirka 0.6 % av det svenska bidraget av koldioxid.

I följande avsnitt redogörs för den empiriska modell som ligger till grund för en mer grundläggande analys av olika miljöskatters inver- kan på energiförbrukning (och därmed koldioxidutsläpp) och skat- teintäkter.

4 Med lång sikt avses här effekten då kapitalstocken anpassats fullständigt. Fortfarande är effekten beräknad under antagandet att produktionsnivån är oförändrad.

En fördubbling av koldioxidskatten innebär i runda tal en prishöjning på olja och kol med 10 %.

4.3.3. En teoretisk efterfrågemodell

Den efterfrågemodell som utvecklas i denna studie har stora likheter med de studier som redovisats ovan, framförallt med Walfridsson och Hjalmarsson. Den stora skillnaden är att vi i denna studie utgår från ett utbuds- och efterfrågesystem som är härlett från antagandet att företagen har som mål att uppnå största möjliga vinst genom att välja produktionsnivå samt hur mycket av olika produktionsfaktorer som skall användas. I de två ovan redovisade studierna är utgångspunkten istället kostnadsminimering, dvs att uppnå största möjliga vinst betingat på en given produktionsnivå. Liksom Walfridsson och Hjal- marsson kommer fokuseringen att ske på i grunden två uprimära” insatsfaktorer; arbetskraft och energi. För att studera substitution mellan olika typer av energi har produktionsfaktom energi delats upp i olika typer av energivaror. De energivaror vi studerar är el, olja och i förekommande fall även kol och trädbränsle. I en stor del av svensk tillverkningsindustri används varken kol eller trädbränsle för ener- giändamål i någon större utsträckning. Kol används i stort sett endast i två branscher, jord- och stenindustri samt järn- och stålindustri. I den senare är kolet dessutom inte knutet till energiutvinning utan används i den metallurgiska processen. Det betyder att kol endast kommer med i analysen av jord- och stenindustrin. Vad gäller träd- bränslen så är det framförallt inom massa och pappersindustrin de används som energivara, vilket betyder att efterfrågan på trädbränslen endast kommer med i analysen av massa och pappersindustrin. En tredje, och viktig, produktionsfaktor i analysen är insatsen av kapitalö. Kapital skiljer sig dock från övriga insatsfaktorer i den meningen att den är mindre flexibel på kort och mellanlång sikt. Om företagen kunde köpa och sälja maskiner och byggnader fullständigt friktions- fritt skulle kapitalstocken, dvs stocken av byggnader och maskiner, anpassa sig omedelbart vid en prisförändring på kapital eller någon annan produktionsfaktor. Det är dock en vedertagen uppfattning att förändringar i kapitalstocken är tröga, dvs investeringar påverkas endast i mycket ringa omfattning av kortsiktiga prisförändringar. Förklaringama till detta är många. En viktig förklaring, dock, är att kapitalet i många fall är företagsspecifikt, dvs det har ingen, eller väldigt liten, altemativanvändning. Det betyder att har man investerat i en ny maskin så sitter man med kostnaden även om den inte behövs i kommande perioder. En annan förklaring till trögheter i anpass-

6 En fjärde produktionsfaktor är "material", men i analysen bortses från denna . Anledningen är ett antagande att de inte går att substituera material mot någon annan insatsfaktor.

ningen är att det tar tid att genomföra en investering och att den är förenad med andra kostnader än själva kapitalkostnaden. En investe- ring i en ny maskin kanske medför ökade utbildningskostnader etc. Att kapitalstocken är mer eller mindre given på kort sikt har vissa implikationer. För det första betyder det att efterfrågan på rörliga produktionsfaktorer, arbetskraft och energi, är oberoende av priset på kapital på kort sikt. För det andra betyder det att efterfrågans pris- känslighet är lägre på kort sikt än på lång sikt. Anledningen till det senare är tämligen självklar. Om exempelvis lönerna stiger minskar förmodligen efterfrågan på arbetskraft givet kapitalstocken. Att lönerna ökar leder till att vinsterna pressas ner i större eller mindre utsträckning. Att vinsterna faller betyder att avkastningen på det befintliga kapitalet sjunker, vilket i sin tur innebär att kapitalstocken anpassar sig nedåt på sikt. Detta i sin tur innebär att produktionen faller på sikt med ännu lägre efterfrågan på arbetskraft som följd.

Givet att företagen har som mål att uppnå största möjliga vinst så kan systemet av utbuds- och efterfrågefunktioner i sin mest generella form kan skrivas som7

y=y(pyaparb>pe[!pol/'aipkohpved,IS) (1) + ? ? ? ? ? -

xarb : xarb(py>parb7peläpoljavpkolapved>IS) (2) + ? ? ? ? ' xel = xe1(Py7ParbaPe1sPoyaspkolspvedalf) (3)

xolja : xolja(pyaparbapehpoljaepkoläpvewIS) (4) + ? ? _ ? ? ' xkol : xko/(pyaparbäpeläpoljaäpkolapvech15) (5) + ? ? ? —- ? ' xved : xved(py7parb>pelvpoljwpkobpvedvIS) (6) + ? ? '? ? -— '

där y står för utbudet av varan, x står för efterfrågan på respektive produktionsfaktor, p,- är priset på den vara man producerar samt respektive insatsvara, och K är den på kort sikt givna kapitalstocken Plustecknet under py, priset på färdigvaran, betyder att man kan för- vänta sig att utbudet av varan ökar med stigande pris, samt att efter- frågan efter samtliga produktionsfaktorer ökar om priset på fårdigva- ran stiger, allt annat oförändrat. Det negativa tecknet under egenpriset i respektive efterfrågerelation implicerar att efterfrågan på respektive

7 En formell härledning av utbuds— och efterfrågesystemet ges i appendix A.

vara förväntas minska om egenpriset stiger, medan frågetecknet bety- der att man generellt sett inte kan ha någon specifik uppfattning om effekten av en prishöjning. Huruvida frågetecknet kan ersättas med ett plus eller minustecken beror helt och hållet på produktionsteknologin, dvs, huruvida de olika produktionsfaktorema är bruttosubstitut eller bruttokomplement till varandra. Att ordet brutto används beror på att en prisförändring ger upphov till två olika effekter. Dels en ren sub- stitutionseffekt och dels en produktionseffekt. Produktionseffekten, som uppstår på grund av att man förändrar den vinstmaximerande produktionsnivån, kan därmed förstärka eller försvaga den rena sub- stitutionseffekten. Med andra ord, även om energi och arbete är substitut ur ren produktionsteknologisk synpunkt, så kan den vinstmaximerande effekten av en energiprishöjning även leda till en minskad användning av arbetskraft, dvs energi och arbetskraft kan vara nettosubstitut och bruttokomplement samtidigt (eller vice versa)8. Vilket mått på substituerbarhet som man skall använda, brutto eller netto, beror på syftet med studien. I denna studie, där syftet i första hand är att analysera effekter på efterfrågan av förändrade priser ter sig dock bruttoeffekten intressantaste.

4.3.4. Den empiriska modellen10

Genom att ansätta explicita funktionsformer på de generella utbuds och efterfrågeekvationema (1) - (6) är det möjligt att med hjälp av tidsseriedata uppskatta de ingående parametrarna i modellen.

Den funktionsform som valts är en så kallad Generaliserad Leontieffunktion (GL). Fördelen med denna är att det är relativt enkelt att skatta systemet, samt att man på ett bekvämt sätt kan inkor- porera de restriktioner på företagens beteende som kommer från eko-

Man kan visa vilka förutsättningar som måste gälla för att varor skall kunna vara nettosubstitut och bruttokomplement. eller tvärtom, samtidigt. För den intresserade läsaren hänvisas till Chambers (1988).

Det bör dock noteras att det är fullt möjligt att dekomponera bruttoeffekten i en nettoeffekt och en produktionseffekt. Ett alternativt angreppssätt är att, som i de studier som redovisas nedan, använda sig av kostnadsfunktionen. Det innebär i princip att de härledda efterfrågefunktionerna är betingade på produktionsnivån vilket betyder att de skattade substitutionseffekterna är nettoeffekter, dvs rena substitutionseffekter.

10 En fullständig beskrivning av den empiriska modellen redovisas i

appendix A.

nomisk teori. Dessutom är GL formen en så kallad flexibel funktions- form, vilket betyder att den i närheten av de observerade värdena approximerar en godtyckligt vald funktionsform.

Två olika metodologiska ansatser har använts i skattningama av utbuds och efterfrågefunktionema. Den första ansatsen är en så kallad "poolad" modell. Det betyder i korthet att vi utnyttjar data för samt- liga sektorer och samtliga år samtidigt. En renodlat "poolad” modell innebär tyvärr att mycket restriktiva antaganden påtvingas modellen. Ett sådant mycket restriktivt antagande är att samtliga sektorer antas ha samma teknologi. Innebörden av detta är exempelvis att en prisför- ändring kommer att ha samma effekt i samtliga sektorer. Vinsten med den upoolade” ansatsen är att antalet frihetsgrader i modellen blir stort eftersom antalet observationer blir lika med antalet sektorer multipli- cerat med antalet observationer för varje sektorer. I detta fall, med 16 sektorer och 20 observationer per sektor, innebär den ”poolade” ansatsen att vi har 320 datapunkter att basera skattningama på. För att i någon mån komma bort från de mest restriktiva antagandena och samtidigt åtnjuta en del av vinsterna med den "poolade” ansatsen har vi i den "poolade” modellen lagt till sektorsspecifika effekter. De sektorsspecifika effekterna är konstruerade på så sätt att givet att samtliga sektorer möter samma priser så kommer man att efterfråga olika stora kvantiteter av de olika insatsvaroma. Detta är naturligtvis ett minimikrav vi måste ställa på modellen. Utöver dessa grundläg- gande sektorsspecifika effekter tillåter vi att den tekniska utveck- lingen är olika i olika sektorer. I kontrast till den **poolade” modellen estimeras även fullständigt sektorsspecifika modeller. Ur teoretisk synpunkt är detta naturligtvis det bästa alternativet eftersom vi i detta fall inte lägger några restriktioner på att vissa parametrar skall vara identiska för olika sektorer. Baksidan är att vi får relativt få observa- tioner i relation till antalet parametrar som skall skattas, vilket betyder att skattningama blir relativt ineffektiva (stor varians). I analysen nedan kommer resultaten från båda dessa ansatser att redovisas.

4.3.5. Data

De data som använts har erhållits från NUTEK:s databas NUCOMDAT, SCB:s årliga industristatistik (SOS industri), samt nationalräkenskapema och sträcker sig över perioden 1974 - 1993. Den sektorsindelning som använts följer den som redovisats tidigare. Följande variabeldefinitioner har använts:

Produktion (y): Produktionen har mätts som saluvärde minus materialkostnader, i fasta priser (1993).

Varupris (py): Producentprisindex för respektive sektor.

Arbetskraft (xarb) och lön (parb): Insatsen av arbetskraft mäts som antalet sysselsatta. Lön, eller priset på arbetskraft, mäts som kostnad per sysselsatt inklusive sociala kostnader, är beräknat som kvoten mellan arbetskraftskostnad och antalet sysselsatta.

Elenergi (er) och elpris (pel): Elenergi mäts som miljoner MWh. Elpriset, kr per MWh, är beräknat som kvoten mellan kostnaden och användningen i MWh.

Olja (xolja) och pris på olja (polja)2 Oljeförbrukningen är total förbrukning av oljeprodukter, miljoner m3. Priset på olja, kr/m3, är beräknat som kvoten mellan kostnad och kvantitet.

Kol (xkol) och pris på kol (pkol): Kolförbrukning är total förbrukning av kol för energiändamål. Priset på kol är kr/ton inklusive skatter.

Trädbränsle (xved) och pris på trädbränsle (pved): Förbrukning av trädbränslen mäts som inköpt mängd, miljoner m3 biomassa. Priset är beräknat som kvoten mellan värde och kvantitet.

Kapitalstock (K): Kapitalstocksindex i fasta priser (nationalräkenskapema).

Den aggregeringsnivå vi valt, med 17 sektorer, motsvarar i stort SNI 3 på tvåsiffemivån, i vissa fall på tresiffemivån".

4.4. Resultat12

4.4.1. Hela industrin

I tabell 4.2 redovisas de skattade egenpris och korspriselasticitetema för utbudet och samtliga rörliga insatsfaktorer för hela industrin.

En redovisning av sektorsindelningen återfinns i appendix A.

12 En fullständig redovisning av estimationsresultaten återfinns i appendix A.

Tabell 4.2 Egenpris och korspriselasticiteter. Vägt genomsnitt för svensk tillverkningsindustri år 1993 (t-värden inom parentes) 13.

Produktpris Lön Elpris Oljepris Varuutbud 0.12 -0.08 -0.03 -0.01 (4.34) (-2.99) (-9.42) (-3.05) Arb.kraft 0.14 -0.13 -0.02 0.008 (2.99) (-2.83) (-2.66) (0.97) Elförbrukning 0.64 -O.22 -0.26 -0. 16 (9.42) (-2.66) (-2.76) (-3.10) Oljeförbrukning 0.40 0. 12 -0. 19 -0.32 (3.06) (0.97) (-3.10) (-4.68)

Tabellen läses på följande sätt. Radvis redovisas utbudet och varje insatsvara och kolumnvis respektive pris. Produktionen ökar således med cirka 1.2 % om färdigvaruprisema ökar med 10 %. Samma pris- höjning innebär att arbetskraftsefterfrågan ökar med 1.4 %, samt att elförbrukningen och oljeförbrukningen ökar med 6.4 respektive 4 %. På samma sätt minskar arbetskraftsefterfrågan med 1.3 % om arbets- kraftskostnaden per sysselsatt ökar med 10 %. Ett intressant resultat är den ringa effekt en el- och/eller oljeprishöjning har på arbetskraft- sefterfrågan. Om elpriset ökar med 10 % skulle, enligt dessa skatt- ningar, arbetskraftsefterfrågan minska med 0.2 %, dvs, el och arbets- kraft är svaga bruttokomplement. Även om effekten är statistiskt signifikant så måste den betraktas som väldigt liten. Motsvarande effekt av en oljeprishöjning är statistiskt sett ej signifikant skild från noll. Olja och el är enligt skattningama bruttokomplement på aggre- gerad nivå. När oljepriset stiger minskar dels efterfrågan på olja men även efterfrågan på el. Motsvarande effekt gäller vid en elprishöjning, dels en minskad efterfrågan på el men även en minskad efterfrågan på olja. Att el och olja är bruttokomplement betyder inte, som diskuterats tidigare, att dessa är tekniska komplement i produktionen. En prishöj- ning på el har två effekter, dels en substitutionseffekt som innebär att man vill substituera bort från den dyrare elen vid en given produk- tionsnivå, och dels en produktionseffekt som innebär att efterfrågan "efter samtliga produktionsfaktorer minskar till följd av en minskad produktion. Därmed kan totaleffekten på oljeefterfrågan bli negativ av en elprishöjning om produktionseffekten dominerar substitutionsef- fekten även om el och olja är tekniska substitut

13 Ett t-värde som är mindre än cirka 2 (i absoluta tal) innebär att vi inte kan förkasta hypotesen att elasticiteten är lika med noll.

Även om elasticitetema i 4.2 har det tecken man kan förvänta sig så är det slående hur okänslig för prisförändringar efterfrågan efter de olika produktionsfaktorema är. Om man jämför egenpriselasticite- tema i tabell 4.2 med de i 4.1 finner man en viss konsistens. Att de är högre i absoluta tal i 4.2 kan enkelt förklaras med det faktum att elas— ticitetema i 4.1 är beräknade under antagandet att produktionen är oförändrad, medan elasticitetema i tabell 4.2 beskriver den "totala” effekten, dvs inkluderar effekten på produktionen. Vad som är gemensamt för de tre olika studierna är att oljeefterfrågan tycks vara mer känslig för prisförändringar än elefterfrågan.

Att priselasticitetema generellt sett är relativt låga är inte speciellt överraskande och styrker de tidigare slutsatserna. Vad det betyder är att industrin, i alla fall på kort sikt, har väldigt små möjligheter att i någon större utsträckning substituera bort från en produktionsfaktor som plötsligt blir dyrare.

Fördubbling av koldioxidskatten

Ovanstående skattningar kan användas för att studera effekterna av olika policyförändringar. Här har vi valt att analysera effekterna av en fördubbling av fördubbling av C02 skatten från 1996 års nivå.

I tabell 4.3 redovisas utvecklingen från 1992 av de för industrin relevanta punktskattesatsema på el, olja och kol.

Tabell 4.3 Punktskatter på el, olja och kol 1992 — 1996.

,,,, 1993 1995-tai Energi, kr/m3 Olja 540 = _u_i CO,, kr/m3 Olja: 720 230 246 E01: 265 __i—-l —-l—_l-l Drivmedel Kr/m3 Bensin: 2950 3880 4010 4180 3 Dessa skattesatser är brutto, dvs de inkluderar inte de energiintensiva bran- schemas skattenedsättning som 1992 uppgick till cirka 1.1 miljarder kronor

I tabell 4.3 framgår det att den stora genomgripande förändringen skedde 1993 då industrin blev undantagen energiskatt, samt att skatte- satsen per kg koldioxidutsläpp från industrin sänktes till 25 % av den

nivå som gällde tidigare (från 32 öre/kg till 8 öre/kg), samtidigt som hela nedsättningssystemet i stort sett avskaffades.

I tabell 4.4 redovisas resultatet av modellsimuleringen där koldi- oxidskatten fördubblas från 9 öre/kg koldioxid till 18 öre.

Tabell 4.4 Simulering av effekterna på hela industrin av en fördubbling av koldioxidskatten (ej bensin).

Oljepris Produktion El Olja CO2 Skatteint. % % % % (milj .m3) % (milj.ton) % (milj.kr) ..-

-5.2 (-2.43) -11.0 (-0.20 -11.5 (-0.59) 77.0 (311.8) mu-- (-.....»

areduktion i miljoner ton om gasol och naturgaseiterfrågan minskar i motsva- rande grad

En fördubbling av koldioxidskatten innebär i praktiken att priset på olja ökar med i genomsnitt cirka 11 %. Simuleringen visar vidare att oljeförbrukningen minskar med 11 % och att elförbrukningen minskar med 5.2 %. Om industrin inte ändrade sitt beteende skulle en för- dubblad koldioxidskatt leda till en 100 % ökning av skatteintäkterna (bortsett från eventuella nedsättningar). Den negativa priselasticiteten på olja visar dock att en prishöjning på olja leder till en beteendeför- ändring. I tabell 4.4 kan vi se att detta leder till att skatteintäkterna ökar med 77 %. Miljövinsten av reformen fås av den femte kolumnen i tabell 4.5 där man kan se att utsläppen från olja och kol minskar med cirka 0.6 miljoner ton". Om det sker en motsvarande minskning av gasol och naturgas blir minskningen cirka 0.9 miljoner ton. Om man sätter detta i relation till de totala utsläppen av koldioxid i Sverige innebär det en minskning med cirka 1.3 % på kort sikt.

4.4.2. Enskilda sektorer

De modeller som används i detta avsnitt är i grunden desamma som i föregående analys av hela industrin. Vad som skiljer denna analys från den ovan är att parametrarna för respektive industri skattas helt oberoende av alla andra industrier. Dessutom estimeras även en efter- frågefunktion för trädbränslen för massa och pappersindustrin, samt en efterfrågefunktion för kol i jord och stenindustrin. Analysen kom-

" Det bör påpekas att detta inte är den enda miljöeffekten av C02 skatt.

Andra positiva effekter är bl.a. minskade svavelutsläpp.

mer att fokuseras på energiefterfrågan.

Egenpriselasticitetema för olika typer av energiefterfrågan i de olika sektorerna redovisas i tabell 4.5, medan korspriselasticitetema redovisas i tabell 4.6.

I tabell 4.5 kan man se att priselasticitetema på el och olja är nega- tiva för de flesta av de studerade branscherna. Undantag är priselasti- citeten på el för massa och pappersindustrin och jord och stenindust- rin, samt priselasticiteten på olja för livsmedelsindustrin. De två förra är dock inte statistiskt skilda från noll. Anledningen till att elpriset inte tycks ha någon effekt på massa och papper samt jord och sten kan vara samvariationen mellan oljepris och elpris över tiden, vilket bety- der att det är svårt att isolera effekten av en enskild prisförändring.

Ett huvudresultat från tabell 4.5, vilket överensstämmer med tidi- gare resultat, är att energiefterfrågan är relativt okänslig för prisför- ändringar på kort sikt, vilket betyder, som redan påpekats, att skatte- basen är relativt stabil medan miljöeffekterna av energiskatter är rela- tivt små på kort sikt. Vad som är intressant att notera är att priselasti- citeten på olja tycks vara högst i de energiintensiva branscherna.

Tabell 4.5 Egenpriselasticiteter för olika typer av energiefter- frågan. t-värden inom parentes.

_W- ___—— ___—— ___—— -0.20(-4.81>—_ ___—— ana—2.61) -o_3s(-3.87>—— M_— ___—— ___—— M_— lamm—__— mim—__— -o.66(-4.34>—_— Varv -o.13(-1.s4>——

Tabell 4.6 Korspriselasticiteter mellan olika typer av energi- varor.

el-olja el- olja-el olja- bio/kol— bio/kol ------ nnan—__— _m—

___-__— ".nu—__— Massa 0 -0.003 -0.04 0.68 _W-WW-I ___—__— ___—__— _——nm——— ”___—_— mun—__— ”__-___ nun—__—

Varv ___—_—

I tabell 4.6 framgår det att korspriselasticitetema för de olika energi- varoma är förhållandevis små, vilket, föga överraskande, betyder att substitutionsmöjlighetema är små, åtminstone på kort sikt. Även detta resultat är konsistent med den tidigare analysen. Intressant att notera, dock, är korspriselasticiteten mellan olja och trädbränslen i massa- industrin, samt olja och kol i jord och sten industrin. Enligt dessa skattningar skulle en prishöjning på olja leda till att efterfrågan på trädbränslen i massa och pappersindustrin ökar med 6.8 %, samt att efterfrågan på kol i jord och stenindustrin ökar med 4.7 %. Med andra ord tycks trädbränslen respektive kol vara ett bra substitut till olja, vilket inte låter hel orimligt. Statistiskt sett är det endast dessa korspriselasticiteter som är signifikant skilda från noll.

Fördubbling av koldioxidskatten

Resultaten i tabell 4.5 och 6 kan nu användas till att utföra samma experiment som tidigare, dvs en fördubbling av koldioxidskatten. Resultatet redovisas i tabell 4.7.

Tabell 4.7 Simulering av effekterna på de enskilda branscherna av en fördubbling av koldioxidskatten.

Skatteint. % (milj .kr)

Olja Kol/bio % (milj.m3) % (milj .Mwh) (ton,milj.m3

) Gruvor 0.000 -5.6 -2.85 59.4 (-0.01) (17.1) Livs 0.48 0.25 0.25 1004 ___-_- Teko -0.86 -2.25(- -2.25 95.4 (0003) (-0.00) (4.65) Trä 0.69 -5.73 -5.73 88.8 ___-_- Massa 0.97 -30.5 11.9 -30.51 39.0 _ (0.15) (-0-44) (44.2) Grafisk 3.25 -2.86 -2.86 ..,...

94.3 (-0.001) (3.67)

C02 % (milj.ton)

Näringsgren El

kemisk -0.30 -5.50 -5.50 89.0 _ (0.03) (-0.008) (0.07) (29.8) jord,sten 2.48 -6.12 -6.23 -7.98 92.0 _ (0.02) (0.005) (0.02) (0.07) (79.0) jäm,stål 0.55 -14.5 -14.5 71.1

(0.04) 038 (-0.006) 034 (0.005) -o.95 -6.33 -6.33 (-0.008) (0.001) (0.004)

84.1

transport 0.76 -7.96 -7.96 ___-t-om. (17.44) varv 1.09 -4.59 -4.59 90.8 ___-_...) 0.23 -0.21 -0.7 318 w.... _ (12%) (79%)

Om vi börjar med att titta på den sista raden i tabell 4.7 finner vi att överensstämmelsen är förvånansvärt god med resultaten i tabell 4.4, de för hela industrin. Den enda noterbara skillnaden är den totala effekten på elförbrukningen. I analysen av hela industrin blev effek- ten på elförbrukningen negativ (-1.5 %), medan den i den branschspe— cifika analysen blir svagt positiv. Som redan påpekats så är de rele- vanta korspriseffektema dock ej statistiskt signifikanta, vilket betyder

(0.027) 548 (0.003)

-2.93 (0.002)

(-0.08) -5.48 (0.01) 293 (-0.006)

(30.6) 89.0 (12.27) 94.1 (15.48) 87.3 (4.60)

maskin

elektro

att inte alltför stor vikt skall fästas vid denna avvikelse. En robust slutsats angående elförbrukningen är förmodligen att den blir i stort sett oförändrad om koldioxidskatten förändras.

Om vi ser på de enskilda branscherna finner vi att det är i framför- allt de energiintensiva branscherna effekterna uppstår, både i såväl absoluta tal som i procent. Av den totala minskningen med 0.21 miljoner m3 olja svarar massa och pappersindustrin för 0.15, dvs mer än hälften. Massaindustrin tycks kompensera denna minskning delvis med att öka elanvändningen (0.18 miljoner MWh), men framförallt med att öka användningen av trädbränslen med 0.46 miljoner m3 (=0.12 miljoner m3 olja). I detta fall är med andra ord miljöskatten effektiv, eftersom det sker en substitution från en miljöbelastande icke förnyelsebar resurs mot en förnyelsebar. Om skatten har till- kommit av rent fiskala orsaker så är den ineffektiv eftersom man substituerar en beskattad vara mot en obeskattad. Vidare är det värt att notera jord och stenindustrin minskar förbrukningen av kol och olja i ungefär samma proportioner.

4.5. Sammanfattning

Syftet med denna underlagsrapport är att ge en beskrivning och att analysera energianvändningen in svensk tillverkningsindustri. I den första delen ges en beskrivning där slutsatsen är att det skett stora förändringar i efterfrågemönster sedan mitten av 70-talet. Dels så har den totala energiförbrukningen minskat, och dels så har energimixen förändrats kraftigt så tillvida att det skett en kraftig förskjutning från fossila bränslen mot elenergi. Eftersom politiken har varit inriktad mot att minska oljeberoendet kan man inte säga annat än att politiken varit framgångsrik.

Två olika ansatser används i den kvantitativa analysen. Dels en så kallad **poolad” ansats vilket innebär att man kan dra slutsatser för industrin som helhet, och dels en "branschspecifik” ansats där man kan göra utsagor om de enskilda branscherna i industrin.

Sammanfattningsvis kan man säga att de två olika ansatsema ger likvärdiga resultat vad gäller effekter på hela industrin av förändrade energipriser. Den slutsats man kan dra är att energianvändningen tycks påverkas negativt av höjda energipriser, vilket i sin tur innebär att miljöskatter, som är prishöjande, har en positiv miljöeffekt. Analysen har dock visat att effekterna är förhållandevis små. En för- dubbling av C02 skatten skulle enligt den kvantitativa analysen leda

till att industrins C02 utsläpp minskade med mellan 0.5 och 0.9 miljoner ton, vilket är en minskning med cirka 0.8-1,3 % av de totala utsläppen i Sverige.

En annan slutsats som följer från den kvantitativa analysen är att substitutionseffekterna är små, i alla fall på kort sikt, mellan fossila bränslen och el”. I analysen av de enskilda branscherna kan man dock få en indikation på att substitutionsmöjlighetema mellan olika typer av bränslen är betydligt större. För massa och pappersindustrins del tycks det vara så att olja och trädbränslen är goda substitut, vilket "betyder att en höjd skatt på olja leder till en icke negligerbar ökning av trädbränsleanvändningen.

Avslutningsvis vill vi poängtera att den aggregeringsnivå som tillämpats är mer eller mindre godtycklig och att effekterna på de enskilda företagen inom varje bransch kan variera kraftigt. Resultaten för livsmedelsindustrin, till exempel, visar på relativt små effekter. I verkligheten kommer dock höjda C02 skatter att slå väldigt olika på olika företag. Sockertillverkning, exempelvis, är en energiintensiv verksamhet, vilket skulle betyda att sockertillverkama drabbas väldigt hårt, med följden av vi istället importerar socker från utlandet. I anknytning till detta vill vi också poängtera att de miljöeffekter, i form av minskade koldioxidutsläpp, som beräknats är minskade utsläpp i Sverige. Eftersom C02 problemet är av global karaktär blir problemet i vilken utsträckning användningen av fossila bränslen endast flyttas från Sverige till något annat land. Med andra ord så kan vi utifrån denna analys inte säga någonting om den globala miljöef- fekten. Å ena sidan kan miljön försämras om det är så att använd- ningen av fossila bränslen flyttas till regioner med annan teknologi, å andra sidan kan vi få en miljöförbättring som är långt kraftigare än den effekt som skattats här om det är så att den svenska politiken får efterföljare i andra länder. Dessa frågor är dock oerhört svåra att besvara, och den analys som presenterats här ger ingen som helst vägledning.

15 Detta resultat kan tyckas motstridigt mot det faktum att oljeförbrukningen har minskat kraftigt under den studerade tidsperioden samtidigt som elförbrukningen ökat något. Man bör dock hålla i minnet att höjda priser på fossila bränslen minskar dess andel av den totala energiförbrukningen även om substitutionsmöjligheterna är små. Dessutom är substitutionselasticiteterna beräknade utifrån antagandet ”allt annat oförändrat".

4.6. Referenser

Berndt, E. R. (1991) The Practice of Econometrics. Classic and Contemporary. Addison-Wesley.

Chambers, R. G. (1988) Applied Production Analysis. A Dual Approach. Cambridge University Press.

Dargay, J. (1983) The Demand for Energy in Swedish Manufacturing. ln Energy in Swedish Manufacturing. IUI Stockholm

Walfridsson, B. och Hjalmarsson, L. (1991) Kapitalbildning, Kapitalutnyttjande och Produktivitet. Expertrapport nr. 3 till Produk- tivitetsdelegationen, Allmänna Förlaget, Stockholm.

Appendix A

Teoretisk modell

Antag att företagen har som mål att maximera vinsten från sin verk- samhet. Den kortsiktiga vinstfunktionen, dvs den funktion som vid givna priser ger största möjliga vinst, definieras då som:

=H'(py'pårb,påzmåywplobpied,Ki), i=1,.... 16 (1)

där pj betecknar priset på den vara de producerar samt de olika insatsvaroma och K är den givna kapitalstocken. Vi antar att den efterfrågekurva som de olika industrierna möter för sin vara är full- ständigt elastiskt, samt att man kan köpa obegränsade mängder av de olika insatsvaroma till det givna priserna, vilket innebär att en över- vältring framåt eller bakåt inte är möjlig.

Via Hotelling,s lemma erhålls utbudsfunktionen för papper, y, och den härledda efterfrågan på de rörliga produktionsfaktorema.

Empirisk specifikation

För att estimera parametrarna i vinstfunktionen måste modellen som beskrivits ovan parameteriseras. Vi använder oss en sk Generaliserad Leontief (GL) vinstfunktion, vilken kan uppfattas som en andra ordningens diffenrential approximation av en godtycklig vinstfunk- tion. Två ansatser används. I den första, så kallade "poolade” ansat- sen, se vinstfunktionen ut på följande sätt:

H=[ZZÅImPi/2Pm 1/2 +21511P1T+225j113 jpl +2215jnDjTP1 K

[: y,arb,el, olja, kol, ved m : y,arb,el, olja, kol, ved i = 1, ...,16 j = 2,...,16 (2)

där T är en tidstrend och Di är en dummyvariabel som tar värdet 1 om observationen tillhör den jze branschen och 0 annars. Givet att

bransch 1 och 2 möter samma priser och har samma kapitalstock så blir skillnaden i vinst mellan dessa lika med:

HI — H2 = 262sz ?!?”pr (3)

dvs, trots att de tycks vara lika i alla avseenden så kan vinsterna bli olika stora. Vi ser också att om vi håller allting konstant så kommer vinstutvecklingen över tiden att bli olika för olika branscher.

Att K kommer in multiplikativt i vinstfunktionen implicerar att vi lagt på ett antagande om konstant skalavkastning på lång sikt. Dvs, då alla produktionsfaktorer är fullständigt flexibla leder en fördubbling av samtliga dessa faktorer till en fördubbling av produktionen.

De data som används för att skatta parametrarna i modellen är års- data för perioden 1960 till 1988. Data har insamlats från framförallt SOS Industri samt Skogsstatistisk årsbok. Två olika ekonometriska metoder har utnyttjats; trestegs minstakvadratmetoden (3SLS) och maximumlikelihoodmetoden (FIML). Vi har valt att presentera resultaten från FIML skattningama.

Data

Den sektorsindelning som används redovisas i tabell A1.

Tabell Al Branschindelning.

U:! ransch ruvor ivsmedel

u—nNm ?: GQ

WU») .» _. _| :»

I ->=- 0

massa o papper rafisk

emisk etroleum

&_ metallvaru maskini'nd. 842.384. 841

l+352 53+354 ”O

N V) e-r

>— 0

ww

w w w w w i» u.) QUI N'— roa

6 7

P—il—lb—l—dI—Jb—l xleUl-P—WN

wwwww 000000 wN—

Empiriska resultat

Tabell A3 Skattningsresultat hela industrin med bransch- specifika effekter, t-värden16

___—#+”?— Parb Pel , Pola Trend R

y 8.47 -2.99 -9.42 —3.06 -7.08 0.95 xarb -8.02 2.66 -0.97 8.57 0.98 x,, 0.68 3.11 0.06 0.99

y = förädlingsvärde xarb=arbetskraftsefterfrågan, antalet anställda xej=elefterfrågan

x01j3=efterfrågan efter fossila bränslen

16 Vi har valt att redovisa endast t-värde då koefficientema i sig är

svårtolkade.

5. Hushållens energiefterfrågan

5.1. Inledning

Syftet med denna underlagsrapport är dels att ge en beskrivning av utvecklingen av hushållens energianvändningen, och dels att analy- sera bestämningsfaktorema för privat konsumtion av olika typer av energislag. I utredningsdirektiven betonas särskilt vikten av en utvär- dering av de befintliga ekonomiska styrmedlen i miljöpolitiken. Eftersom de nuvarande ekonomiska styrmedlen till stor del är olika typer av skatter, framför allt på energi, så innebär en sådan utvär- dering att bestämma i vilken utsträckning prisförändringar på olika typer av energivaror påverkar den privata konsumtionen av dessa. Givet att vi kan bestämma effekterna av olika prisförändringar följer, som en biprodukt, möjligheten att förutse och kvantifiera effekterna av en förändrad miljö/energipolitik.

De verktyg vi valt för att uppnå dessa syften är en kombination av ekonomisk teori och statistisk (ekonometrisk) metodik. Utifrån ekonomisk teori specificerar vi en modell som konfronteras med faktiska data för tidsperioden 1981—1994. Givet skattningar av efter- frågemodellens parametrar kan vi skatta effekterna av den förda politiken med avseende på bl.a. miljö och skatteintäkter. Givet denna ansats öppnas även möjligheten att simulera olika förändringar av miljö/energipolitiken.

Inledningsvis redovisar vi en del bakgrundsfakta kring utveck- lingen av den privata konsumtionen av icke varaktiga varor. Speciell vikt läggs på konsumtionen av olika typer av energivaror. I det följande avsnittet redovisar vi den modell som den empiriska ana- lysen bygger på. I avsnitten därefter redovisar vi resultaten från den empiriska analysen. Dessutom analyseras olika scenarier av en förändrad energibeskattning med avseende på förändringar av energi- förbrukning, utsläpp och skatteintäkter.

5.2. Konsumtionsmönster i Sverige

I detta avsnitt skall vi ge en kort beskrivning av den privata konsum- tionen i Sverige, framförallt med avseende på energi-konsumtion. Vi har valt att beskriva utvecklingen på en relativt hög aggregeringsnivå, speciellt för andra varor än energivaror, på grund av att vi med analysens syfte inte finner det särskilt meningsfullt att arbeta på en mer disaggregerad nivå. De renodlade energivaror vi studerar är konsumtionen av elektricitet, bensin samt olja för uppvärmning. Dessutom har vi valt att ta med tre olika typer av ”sammansatta” energivaror i analysen; kollektivtrafik, ”nöjesresor” och fjärrvärme. Orsaken till att dessa varusammansättningar är med i analysen är att individen inte direkt kan påverka energimixen i dessa varor. Förutom energivaror konsumerar hushållen en mängd andra varor, vilka i denna analys klumpats ihop till en enda vara, ”andra varor”. Vi vill här poängtera att denna aggregering är helt godtycklig från vår sida. Men eftersom syftet i första hand är att analysera den privata kon- sumtionen av olika energivaror är denna aggregeringsnivå knappast mer godtycklig än någon annan.

De data som använts är hämtade från nationalräkenskapema och består av privat konsumtion kvartalsvis för perioden 1981—1994. Givet dessa data har vi antagit att hushållen i grunden efterfrågar tre olika typer av varugrupper; transporter, uppvärmning och andra varor. Den databeskrivning som följer bygger på den teoretiska modell som presenteras i nästkommande avsnitt. Det grundläggande antagandet i denna modell är att hushållen budgeterar i flera steg. Givet att hushållen bestämt sig för hur mycket som skall spenderas på respektive varugrupp, dvs., transporter, uppvärmning och ”andra varor”, så bestämmer sig hushållen i nästa steg för varusamman- sättningen inom respektive varugrupp. Då det gäller transporter kan hushållet välja mellan bensin (egen bil), kollektivtrafik eller ”andra resor” (taxi, tåg, flyg). För uppvärmning kan hushållet välja mellan el, olja och fjärrvärme. Vad gäller uppvärmning så är vi medvetna om att substitutionsmöjlighetema är små, eller rentav obefintliga för många hushåll, framförallt för hushåll i flerfamiljshus.

Den fråga vi i grunden ställer oss är huruvida det har skett någon förskjutning mellan de olika varugruppema till följd av förändrade relativpriser, och om det skett någon förändring av ”mixen” inom respektive varugrupp.

I figur 5.1 redovisas de olika huvudgruppemas andel av den totala utgifterna på icke varaktiga varor.

? "U : G Iuppvärmning ltransporter El "andra varor" 1— N ('") g 10 (D IN &) O') O *— N :o V oo oo 00 G) oo & 0 Q 0) 07 07 05 0) 99299929299—"929 Figur 5.1 Transporter, uppvärmning och ”andra varors”

andel av privat konsumtion av icke-varaktiga varor.

Som vi kan se så upptar transportutgifter och utgifter för uppvärm- ning vardera knappt 10 % av de totala utgifterna. Vidare kan man observera att det inte skett några dramatiska förändringar över tiden av dessa andelar1. Detta är speciellt intressant i skenet av figur 5.2 där man kan se en nedgång i priset på transporter och uppvärmning, rela- tivt andra varor, under 80-talet. Någon trendmässig förskjutning av priserna för dessa tre huvudgrupper kan dock inte observeras. Utifrån detta vore det frestande att dra slutsatsen att hushållens konsum- tionsmönster är oberoende av de relativa priserna. Man bör dock vara försiktig att i detta läge dra denna slutsats. Orsaken är att vi inte tagit hänsyn till hur inkomsterna förändrats över tiden, samt det faktum att vi inte vet hur utgiftsandelama påverkas av inkomstförändringarz.

Den största variationen i utgiftsandelama kan hänföras till säsongsmässiga variationer.

Effekten på respektive utgiftsandel till följd av en inkomstförändring beror på i vilken utsträckning respektive vara är "nödvändig” eller inte. Om varan är en "lyxvara” tenderar utgiftsandelen att öka med högre inkomst, och tvärtom för en nödvändighetsvara.

Index

pris andra varor

------ pris transporter

— - — pris uppvärmning

NFYQNFEMNFQQNFYQNF!

PNNMQIOIOCDINOCDQOs—v—NOOVV wuoeouoooooaooouococooommmazcnmou mmmmmmmmmmmmmmmmmmm

wFFF—FFFFv—i—v—v—v—px—Fv—F Penod

Figur 5.2 Prisutveckling på transporter, uppvärmning och andra varor. Index 1993 års priser.

I figur 5.3 och 5.4 redovisar vi motsvarande bild för varugruppen transporter.

I figur 5.3 framgår det att även inom transportgruppen är utgifts- andelama relativt stabila över tiden, bortsett från säsongsmässiga variationer. Dock tycks det vara så att det skett en viss förskjutning mot ”andra resor” under senare delen av 80-talet. En viss konsistens med denna iakttagelse finner man i figur 5.4 där man kan se en relativt kraftig prisförändring, såtillvida att ”andra resor” blivit förhållandevis billiga. Värt att notera i figur 5.4 är prisutvecklingen på kollektivtrafik, vilken varit väldigt ogynnsam relativt bensin och andra resor.

andel

I "andra resor' ', . kollektivtrafik D bensin

94 -_-; v (0 N v— v 6) N .- ! n N .- v (0 N v st

5 83 % 8 3 2 2 8 B 8 8 % 8 3 5 3 8 3 3 92 93 92 93 93 91 9”- ?! 2 9- 3'1 ?- 93 92 2 93 92 2 92 Figur 5.3 Andel av totala utgifter på transporter för ”andra

resor”, kollektivtrafik och bensin.

120

_ pris bensin

70 _ ' pn's koll.trank

' ' ' pris andra resor

60 * * - * : . . N 1— ? (") N 1— ? (") N 1— Q' (') N 1— V (") N !— V' 44 N N' ("6 v lö :o ('o' IN do" no då 0 €-' .— N m år" wr- & oo & oo 00 G) & & oo & CD no 0) U') 05 07 O) O) O') ”” 93 &” 9”- 2 52 93 2 92 92 92 92 93 92 2 92 92 3 93 Figur 5.4 Pris på bensin, kollektivtrafik och ”andra resor”.

Index 1993 års priser.

I figur 5.5 och 5.6 illustreras utvecklingen inom gruppen uppvärm- ning.

Som man kan se av figur 5. 5 så är det inom denna grupp de största förändringarna skett. Det har skett en signifikant förskjutning mot uppvärmning med el i stort sett under hela perioden. Även fjärr- vännens andel har ökat något, vilket betyder att oljeandelen minskat betydligt. Intressant i detta sammanhang är att i stort sett motsvarande förändring har skett i industrisektom.

1

0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2

andel

0.1 0

N 17 ' n N v— u:- n N *; vt 10 N v er N !— 31; v— N N (') |!) I!) (D I— en ca 0 O 1— v— N (')

åååäåååeåseeeååesåå Figur 5.5 Andel av totala utgifter på uppvärmning för el, olja

och fjärrvärme.

pris olja

- — - pris fjän'vänne

1981 2 19921 1992 4 1933 3 1984 2 1985 1 1985 4 1986 3 1987 2 19aaz1 1953 4 1989 3 1990 2 1991 1 1991 4 1992 3 1993 2 1994 1 1994 4

Figur 5.6 Pris på el, olja och fjärrvärme. Index 1993 års priser.

Det kanske mest intressanta med figur 5.6 är att det saknas någon trendmässig, eller långsiktig, relativprisförändring mellan de olika energislagen. Dock kan man se att oljeprisema steg kraftigt, relativt el och fjärrvärme, i början av 80-talet. Efter 1985 har dock priset på olja fallit kraftigt och följer därefter i stort prisutvecklingen på el och fjärrvärme.

Den slutsats man kan dra så långt är att konsumtionsmönstret varit förhållandevis stabilt under den studerade perioden, men att det för uppvärrnningsändamål skett en förskjutning från olja mot el och fjärr- värme. Vidare kan man konstatera att denna trend ej kan förklaras av enbart relativprisförändringar.

5.3. En ekonometrisk modell för hushållens energiefterfrågan

I föregående avsnitt konstaterade vi att utgiftsandelama för olika typer av varor är relativt stabila över tiden, trots att det för vissa varor skett signifikanta relativprisförändringar. En möjlig tolkning av detta skulle kunna vara att varukonsumtionen förändras procentuellt sett lika mycket som en prisförändring, dvs, priselasticitetema är lika med -1. En annan, mer försiktig, tolkning är att andra saker skett samtidigt och att vi i analysen inte tagit hänsyn till detta. En sådan ”annan sak”,

som vi redan berört, är inkomstförändringar. Vi har, med andra ord, inte tagit hänsyn till att hushållens budgetrestriktion förändras över tiden inte bara på grund av prisförändringar, men även på grund av inkomstförändringar.

Syftet med den modell som presenteras här att ta detta faktum under beaktande och därmed kunna ställa frågor typ: ”vad händer med energiefterfrågan om priset på energi stiger, allt annat oförändrat?”.

Den modell vi valt för detta syfte bygger på antagandet att hus- hållet vid varje tidpunkt väljer en varukombination som ger största möjliga nytta, givet den inkomst hushållet har till sitt förfogande. Utöver detta antar vi att hushållet tar sina konsumtionsbeslut i flera steg, vilket illustreras i figur 5.7.

Privat konsumtion Uppvärmning

EI Olja Fjärrvärme

Bensin Kollektivtrafik Andra resor

Andra varor

Figur 5.7 Modellstruktur.

I steg ett, vilket inte modelleras här, beslutar hushållet hur stor del av budgeten som skall sparas, eller konsumeras på varaktiga varor, res— pektive spenderas på icke—varaktiga varor. Givet denna första allokering av inkomsterna beslutar hushållet, i nästa steg, vilken typ av varor som skall konsumeras. Här antar vi att hushållet kan välja mellan transporter, uppvärmning och andra varor. Efter denna allo— kering av inkomsten på olika varugrupper antar vi att konsumenten i det tredje steget väljer den ”bästa” varusamman-sättning, inom varje grupp. Modellstrukturen innebär att vi i princip kan dela upp prisef- fekten på efterfrågan av en prisförändring i två delar. Den första delen består i att en höjning av exempelvis bensin-priset kanske leder till att man ”producerar” den givna mängden transporter med mindre bensin och mer av exempelvis kollektivtrafik. Den andra effekten består av att priset på transporter stiger i pris till följd av det högre bensinpriset, vilket kan leda till minskad efterfrågan på just transporter. Utöver dessa två ”priseffekter” tillkommer en inkomsteffekt eftersom pris-

höjningen som sagt leder till högre pris på transporter. Detta i sin tur leder till en allmän prishöjning vilket urholkar den reala köpkraften. För att beräkna den totala effekten på bensinefterfrågan måste alla dessa tre effekter tas i beaktande.

Modellstrukturen med flerstegsbudgetering innebär att vissa restriktioner har lagts på hushållens beteende. En sådan restriktion är att en prisförändring på en vara endast påverkar utgiftsandelama inom den grupp prisförändringen sker. Exempelvis leder en förändring av bensinpriset till förändrad efterfrågan inte bara på transporter men även på uppvärmning och andra varor. Däremot leder inte pris-för- ändringen på bensin till någon förändring inom grupperna uppvärm- ning och andra varor. Dvs, visserligen kommer bensinpris-höjningen att påverka efterfrågan efter uppvärmning och därmed efterfrågan efter el, olja och fjärrvärme, men den leder inte till att man förändrar proportionerna mellan el, olja och fjärrvärme. Som sagt är detta en restriktion då vi=inte kan utesluta att en prisförändring i vissa fall får substitionseffekter utanför den grupp varan tillhör. Dock kan man med visst fog säga att restriktionen troligen inte är särskilt allvarlig på kort och mellanlång sikt. Vinsten med modellstrukturen är av ren praktisk natur, eftersom den innebär att vi i princip kan stycka upp modellen i mer eller mindre separata delar och statistiskt estimera delarna var för siga.

Givet den valda modellstrukturen kan modellen uttryckas som ett system av ekvationer där den beroende variablen är de olika utgifts- andelama, och de oberoende, eller förklarande variablerna, är varu- prisema och den reala ”inkomsten”. Den specifika funktionsform vi valt är en så kallad LAIDS5 specifikation (Linear Almost Ideal Demand System), vilken har den bekväma egenskapen att den är linjär i parametrarna.

3 Detta är en sanning med modifikation eftersom man kan tänka sig att en slumpmässig chock som påverkar en del av modellen får återverkningar även på andra delar. Det innebär att modellens parametrar kan uppskattas effektivare om denna typ av samband mellan de olika delarna beaktas.

En detaljerad beskrivning av modellen redovisas i appendix A. "Inkomst" i detta sammanhang är de totala utgifterna på icke—varaktiga varor.

5 Se Deaton and Muellbauer (1980a).

5 .4 Resultat

Även i denna simulering fördubblas C02 skatten från 34 öre per kg koldioxid till 68 öre per kg, men till skillnad från det förra fallet så används skatteintäkterna till att sänka den allmänna momsen. I tabell 5.8 redovisas effekterna av reformen på de enskilda varuprisema.

Tabell 5.8 Prisförändringar på de enskilda varorna, samt de olika varugruppema till följd av en fördubblad C02 skatt och en sänkning av momsen med 1,7 procentenheter.

Vara Prlsforandrmg varugrupp Prisförändring (%) (%)

_——_ ———_

' _ -1.s E

9 s ___ __—

Effekten på den allmänna prisnivån är noll eftersom det är en intäktsneutral reform. Prisförändringama på de övriga varorna, i för- hållande till det förra fallet är momsförändringen, vilket betyder att samtliga priser blir något lägre. Momssänkningen betyder dock att konsumenterna kan åtnjuta ett lägre pris på ”andra varor” vilket är viktigt ur konsumenternas perspektiv då dess utgiftsandel är betydande.

I tabell 5.9 redovisas reformens effekter på den privata konsum- tionen.

Tabell 5.9 Effekter på konsumtion av en 100% höjning av C02 skatten och sänkning av momsen med 1,7%.

Före reform efter reform volymförändring (%)

Transporten

Uppvärmning __ Andnnvnnon __

Knllektivnafnn Andnnneson 1.4

El 22093 22033 om 5599 5594 _ Fjärrvärme 10251 10391 _

Det mest anmärkningsvärda resultatet i tabell 5.9 är de relativt blyg- samma konsumtionsförändringama. Trots att bensinpriset efter reformen är 10% högre än före reformen så minskar bensin-konsum— tionen endast med l%. Detta kan tyckas anmärkningsvärt, men svaret står att finna i den sista kolumnen i tabell 5.2. Där kan vi utläsa att ”korspriselasticiteten” på bensin med avseende på ”andra varor” är lika med —0.7, vilket betyder att en prissänkning på ”andra varor” inte bara leder till ökad efterfrågan på ”andra varor”, utan även leder till ökad konsumtion av bensin. Med andra ord, bensin och ”andra varor” är komplementära. En konsekvens av detta är att en politik som syftar till att minska bensinkonsumtionen kan motverkas om politiken ut— formas på ett sätt som stimulerar efterfrågan på ”andra varor”. För— klaringen till att tjärrvärmekonsumtionen ökar trots ett högre pris kan också förklaras i termer av priselasticiteter. Egenpris—elasticitetn för fjärrvärme är i stort sett noll, medan korspris-elasticiteten med avse- ende på ”andra varor” är negativ. Det betyder att det högre priset på fjärrvärme i stort sett inte har någon inverkan på fjärrvärme- konsumtionen, medan det lägre priset på ”andra varor” har en stimulerande inverkan på fjärrvärmekonsumtionen.

En slutsats man kan dra från denna simulering är att utvecklingen av konsumtionen av de olika energivaroma är starkt beroende av pris- utvecklingen för andra varor än energivaror. Förklaringen till detta är en kombination av det faktum att energivaroma har en förhållandevis liten budgetandel, och det förhållandet att de viktigaste energivaroma och ”andra varor” är komplementära.

5.4.1. Data och estimeringsmetod

Modellen estimeras på aggregerade tidsseriedata över privatkonsum- tion. Data är hämtade från nationalräkenskapema och innehåller kvar- talsdata för perioden 1981-1994. Priserna på respektive vara har konstruerats som prisindextal genom en beräkning av kvoten mellan konsumtionen i löpande priser och konsumtionen i fasta priser. Dessa varuspecifika priser har i nästa steg använts till att konstruera priser för respektive varugrupp och ett ”konsumentpris—indeX”, dvs det sam- manvägda priset på privat konsumtion.

Som vi redan sett så finns det i tidsseriema en utpräglad säsongs- komponent, dvs, under varje återkommer ett likartat mönster. För att kontrollera för dessa säsongsvariationer inkluderar vi så kallade ”säsongsdummys”.

Som redan påpekats så består modellen av ett system av efterfråge- funktioner som i princip kan estimeras var för sig. Dock är det så att ”effektivare” parameter skattningar, dvs snävare konfidensintervall, kan erhållas om vi tar hänsyn till att de enskilda ekvationerna är en del i ett sammanhängande system. Vi har därför valt en estimations- metod som tar detta i beaktande. Vi vill dock påpeka att det finns vissa nackdelar med detta tillvägagångssätt. En sådan nackdel är att en eventuell felspecifikation, mätfel i data, etc., i en av ekvationerna ”sprider” sig till resten av modellen.

5.4.2. Modellresultat

En detaljerad redovisning av skattningsresultaten återfinns i appendix A. Sammanfattningsvis kan man säga att modellen förklarar historiska data på ett tillfredsställande sätt. De flesta av parameter- skattningama är klart signifikant skilda från noll och förklarings- graden är hög.

I tabell 5.1 redovisar vi uppskattningarna av inkomstelasticitetema, dels den totala, dvs effekterna på privat konsumtion då den totala budgeten förändras, och dels för de fall då budgeten för en specifik varugrupp förändras.

Tabell 5.1 Inkomstelasticiteter för privat konsumtion av icke- varaktiga varor.

Inkomstelasticiteter privat konsumtion

transporter

1.04645

andra varor

1.01434

uppvärmning

0.76604

inkomstelasticiteter inom transporter kollektiv trafik 0.49328

andra resor

2.28296

0.82935

rnkomstelastrcrteter mom uppvarmnrng

__ M 1.62594 -2.09659 2.19629

Tabell 5.1 skall tolkas på följande sätt. Om inkomsterna ökar med l%, allt annat oförändrat, ökar efterfrågan efter transporter med 1,05%. Motsvarande siffra för uppvärmning och andra varor är 0,77% respektive 1,01%. En tolkning av dessa siffror är att transporter och andra varor är, i stort sett, ”normala” varor, dvs., om inkomsten ökar så ökar man konsumtionen av dessa varor i samma proportion som inkomstökningen. Uppvärmning tycks vara en ”nödvändighetsvara”, eftersom en inkomstminskning leder till att konsumtionen av upp- värmning då minskar i mindre utsträckning än inkomsten.

Ur tabell 5.1 kan vi också utläsa att om utgifterna för transporter tillåts öka med 1% så ökar bensinförbrukningen med cirka 0,83 %, användningen av kollektivtrafik ökar med cirka 0,49% och efter- frågan på andra resor ökar med hela 2,29%. Med andra ord så tycks det vara så att bensin, men framförallt kollektivtrafik, är nödvändiga varor i hushållens transportarbete. Andra resor, däremot, tycks vara en ”lyx-vara” då konsumtionen av denna ökar proportionellt sett mer än inkomstökningen.

Om utgifterna för uppvärmning tillåts öka med 1% ser vi att ser vi att det sker en kraftig subtstitution från olja till el- och fjärrvärme. Elen ökar med l,63%, fjärrvärmen med 2,19 %, medan oljeupp— värmning minskar med 2,1%. Det sista kan tyckas märkligt. Varför skulle man konsumera mindre av en vara om inkomsterna ökar? En stunds eftertanke visar dock att man kan hitta en mängd olika varor som skulle kunna ha den egenskapen. Det mest klassiska exemplet är potatis. Är man fattig har man i stort sett inte råd att konsumera något

annat än den billiga potatisen. Allteftersom inkomsten stiger får man råd till andra varor och konsumtionen av potatis minskar, inte bara som andel utan också i absoluta tal. Att olja skulle vara en sådan typ av vara kan tyckas svårt att förstå, men en förklaring skulle kunna vara att högre inkomster leder till en uppgradering till dyrare och modernare bostäder, vilka i större utsträckning värms upp med fjärr- värme och/eller el.

Sammanfattningsvis kan man säga att högre inkomster, allt annat lika, leder till en proportionellt sett lika stor ökning av transporter och andra varor, medan energi för uppvärrnningsändamål ökar propor- tionellt sett mindre än inkomsten. Med andra ord så leder ökad tillväxt till minskad energiintensitet i den privata konsumtionen, under förutsättning att priserna är oförändrade.

I tabell 5.2 redovisar vi priselasticitetema för de olika varorna. De elasticiteter som redovisas är de totala ”okompenserade” elastici— tetema. Dvs, det är den totala effekten, inklusive inkomst-effekten, på konsumtionen av respektive vara till följd av en prisförändring.

Tabell 5.2 Efterfrågeelasticiteter för privat konsumtion.

koll. andra elek- fjärr- andra koll. -0.0050 -0.2575 -0.0013 -0.0109 -0.0039 -0.0046 -0.4139 ------- andra -0.0232 -0.0075 -0.5628 -0.0506 -0.0184 -0.0213 -l.9157 ------- elek- -0.0256 -0.0084 -0.0067 -0.0953 -0.0417 -0.0482 -0.8474 -------

fjärr- -0.0346 -0.0112 -0.009O -O.1544 -0.0563 0.0004 -1.1447 värme -0.0614 -0.0198 -0.0161 -0.0379 -0.0138 -0.0160 -0.7238 varor

Tabell 5.2 skall läsas på följande sätt. Radvis ges efterfrågan efter respektive vara medan kolumnerna anger respektive pris. Första raden, bensin, anger därmed den procentuella förändringen av bensin- konsumtionen till följd av en procentuell förändring av bensin-priset (kolumn 2), priset på kollektivtrafik (kolumn 3), osv. Det

betyder att diagonalen i matrisen anger efterfrågans egenpriselasticitet (fet stil).

Den första intressanta observationen är att samtliga egenpris-elas- ticiteter är negativa, fjärrvärme undantaget, vilket är vad man kan förvänta sig. Det betyder att om priset på en vara ökar, allt annat oför- ändrat, så minskar konsumtionen av densamma. Detta gäller dock inte för fjärrvärme. Än mer slående är att efterfrågan efter samtliga varor är tämligen oelastiska. Samtliga varor, har en egenpriselasticitet som är mindre än 1, i absolut värde, vilket betyder att dess budgetandel ökar om priset ökar, allt annat oförändrat.

Egenpriselasticiteten för ”andra varor” är dock högre än de övriga vilket kan tyda på att dessa i mindre utsträckning är beroende av något specifikt kapital, vilket energivaror som bensin, el och fjärr- värme är. Priselasticiteten för fjärrvärme avviker som sagt från de övriga egenpriselasticitetema i den meningen att den har ett positivt tecken. Om priset på fjärrvärme stiger med 1% skulle fjärrvärme-kon- sumtionen enligt modellen öka med 0,0004%, dvs i praktiken ingen förändring. Med andra ord tycks fjärrvärmekonsumtionen i stort sett vara okänslig för prisförändringar. Att konsumtionen av fjärr-värme är i stort sett oberoende av prisförändringar på kort sikt är inte särskilt överraskande med tanke på de höga fasta kostnaderna. Dvs, har man anslutit sig till ett fjärrvärmenät så är det inte troligt att man byter uppvärmningsystem till följd av kortsiktiga prisvariationer.

En andra observation är att korspriselasticitema i allmänhet är små. Vi kan exempelvis se att om priset på kollektivtrafik stiger med 1% så minskar bensinefterfrågan med cirka 0,003%, dvs en väldig liten för— ändring. Man kan undra varför denna effekt inte är positiv. Vad man skulle förvänta sig är att en prishöjning på kollektivtrafik skulle leda till att man väljer att köra den egna bilen istället för det kollektiva transportmedlet. En förklaring till den negativa effekten på bensin- efterfrågan är inkomsteffekten. Dvs., det högre priset på kollektiv- trafik innebär inte bara att man vill substituera bort från den dyrare varan. Det innebär också att den reala köpkraften minskar, vilket betyder att konsumtionen av samtliga varor, inklusive bensin, minskar.

Ur miljöpolitisk synpunkt är det senare ett intressant resultat. Antag att vi vill styra över en större del av transporter mot kollektivtrafik, för att på så sätt minska utsläppen från bilar. Ett sätt att åstadkomma detta, tycker man, är att höja skatten på bensin och samtidigt stödja en utbyggd kollektivtrafik med subsidier. Den omedelbara effekten blir att bensinkonsumtionen minskar medan konsumtionen av kollektiv- trafik ökar (egenpriseffekten). Det sänkta priset på kollektivtrafik

leder dock, om vi skall tro på siffrorna i tabell 5.2, till att efterfrågan på bensin ökar något, dvs, den direkta effekten på bensinefterfrågan förtas till viss del av den indirekta effekten. Det här kan till viss del belysa komplexiteten med skatteväxling eftersom skatteväxling innebär att vi höjer skatten på någon/några varor och använder intäkt- erna till att finansiera en skattesänkning på något annat. Vi åter- kommer till detta i mer detalj i nästa avsnitt.

Att korspriseffektema på efterfrågan efter de olika energivaroma inte är speciellt stora kan enkelt förklaras av det faktum att energi- varorna har relativt små budgetandelar. Med andra ord, om priset på exempelvis el stiger, så får det en förhållandevis liten effekt på det totala konsumtionsutrymmet. Detta i sin tur innebär att den inte finns några skäl att förändra sitt beteende i någon större utsträckning. Denna typ av effekt syns tydligt i fallet med ”andra varor”. Om priset på ”andra varor” stiger så får det en förhållandevis stor effekt på kon- sumtionen av energivaroma. Exempelvis så leder en prisökning på ”andra varor” med 1% till att konsumtionen av bensin minskar med 0,7%, och konsumtionen av ”andra resor” minskar med 1,9%. Orsaken är helt enkelt att en prishöjning på ”andra varor” får en signifikant effekt på det totala konsumtionsutrymmet, vilket i sin tur innebär att det kan löna sig att i större utsträckning ändra sitt beteende.

En slutsats man kan dra från tabell 5.2 är att ökade priser på energivaror visserligen leder till minskad konsumtion, men att effek— ten är förhållandevis liten. Man kan se att en fördubbling av koldi- oxidskatten, vilket innebär en dryg 10%-ig bensinprishöjning, skulle leda till att bensinkonsumtionen minskade med cirka 1,5%. Detta är dock en sanning med modifikation eftersom koldioxidskatten även påverkar priset på olja för uppvärmning och därmed även priset på fjärrvärme (cirka 10% av energiinnehållet i fjärrvärme utgörs av olja). Med andra ord, vi måste ta hänsyn till det genomslag en skatte-för- ändring på en vara har på samtliga varugrupper där denna vara ingår. Detta görs i nästa avsnitt då vi simulerar olika typer av skatte- förändringar. De priselasticiteter som redovisas ovan gäller allt annat oförändrat, vilket inte kan anses gälla om vi förändrar skatter som påverkar priset på flera olika varor, vilket är fallet med C02 skatten.

Sammanfattningsvis kan man säga att skatter på energivaror som ingår i den privata konsumtionen är effektiva ur fiskal synpunkt. Dvs, de ger stora skatteintäkter och förhållandevis små beteendeföränd- ringar, åtminstone på kort och mellanlång sikt. Med andra ord, energi- varor är en ”stabil” skattebas. Å andra sidan, om skattens syfte är ”styrande”, dvs den är tänkt att styra mot ett visst miljömål så inses

att ett ambitiöst miljömål ställer väldigt höga krav på skatteföränd- ringar. Vi återkommer till detta i nästa avsnitt.

Den modell för energiefterfrågan som används här skiljer sig från majoriteten av de empirska modeller som använts i Sverige för att uppskatta hushållens energiefterfrågan. De flesta empiriska studier som riktar sig mot privat konsumtion av energi har behandlat bensin- efterfrågan separat. Den typiska specifikationen (se Goodwin (1992), Sterner & Dahl (1991), Franzén (1994)) är att bensinefterfrågan i ett land är en funktion av BNP och realt pris på bensin. Det reala bensin- priset är i de flesta av dessa studier det nominella priset på bensin deflaterat med konsumentprisindex. Nackdelen med dessa modeller är att man bortser från det faktum att konsumtionsbeslutet för bensin sker simultant med konsumtionsbesluten för andra varor. En annan typisk specifikation är att dela upp bensinefterfrågan i olika kompo- nenter (se Jansson & Wall (1994)). De delkomponenter som studeras är bilinnehavet, dvs antalet bilar per innevånare multiplicerat med antalet innevånare, körsträckan per bil och bensinförbrukningen per körd kilometer. Tanken är då att en prisförändring påverkar de olika komponenterna på olika lång sikt, vilket betyder att man kan separera ut kort och långsiktiga effekter. Exempelvis kan man tänka sig att ett ökat bensinpris får en omedelbar effekt på körsträckan per bil, medan bilinnehavet knappast förändras omedelbart. Däremot kan man tänka sig en viss effekt på bensinförbrukningen per kilometer även på kort sikt till följd av mjukare körning. På lång sikt kan man däremot tänka sig ytterligare effekter till följd av förändrat bilinnehav, samt en större andel bränslesnåla bilar. Även dessa modeller bortser dock från sam- spelet mellan efterfrågan för olika varor.

I tabell 5 .3 redovisas resultaten från ett urval av dessa studier.

Tabell 5.3 Efterfrågeelasticiteter för bensin Goodwin (1992) och Jansson och Wall (1994).

kort sikt lång sikt Goodwin -0. 16 -0.33 Jansson & Wall -O.21 -0.71

Vad gäller resultaten från studien av Jansson & Wall så drivs resul- taten på lång sikt i stort sett av förändrat bilinnehav. Dvs, en bensin— prishöjning leder visserligen till lägre efterfrågan på kort sikt, till följd av lägre körsträcka per bil. På lång sikt förstärks denna efter- frågeminskning till följd av minskat bilinnehav. Resultaten från Goodwins studie skiljer sig från Jansson & Wall framförallt på lång

sikt. Rent allmänt kan man säga att det råder en viss oklarhet om vad som egentligen menas med kort och lång sikt.

Sammanfattningsvis kan man säga att de resultat som presenterats bekräftar de resultat som framkommit i andra studier, nämligen att bensineftefterfrågan är tämligen oelastisk på kort sikt. Vad gäller effekter på lång sikt så pekar de flesta studier på en något större elas- ticitet, utan att man för den skull kan påstå att bensinefterfrågan är särskilt elastisk.

5.4.3. Modellsimuleringar

Syftet med detta avsnitt är att simulera olika typer av skatteför- ändringar. Som redan påpekats så anger pris- och inkomst-elastici- tetema som redovisats vad som händer på marginalen av en marginell förändring av ett pris, allt annat lika. Elasticitetema visar dock inte på ett korrekt sätt effekterna av större förändringar. Dessutom leder en skatteförändring till förändringar i flera priser, vilket komplicerar analysen. De simuleringar som görs är:

' Fördubbling av C02 skatten. Ingen återbetalning av skatte- intäkterna

. Generell skatteväxling. Fördubbling av C02 skatten där skatte- intäkterna används till en allmän momssänkning.

Modellen har kalibrerats på den privata konsumtionen 1994. Skat- tesatserna är dock i utgångsläget satt till de skattesatser som gäller 1995. Utöver den allmänna momsen, vilken vi för enkelhets skull har satt till 25% för samtliga varor, så har endast punktskatter på energi- varor beaktats. Med andra ord så bortser vi från exempelvis tobaks och alkoholskatten.

Avgörande för hur punktskattema på olika typer av energi kommer att påverka konsumtionen av fjärrvärme, kollektivtrafik och ”andra varor” är i vilken utsträckning producenterna av dessa varor kan över- vältra skatten framåt mot konsumenterna. Vad gäller ”andra varor” antar vi att producenterna konkurrerar med likvärdiga importvaror, vilket omöjliggör övervältring framåt i högre konsumentpriser. Med andra ord så antar vi att en fördyrad produktion till följd av högre skatter på vissa insatsvaror inte slår igenom i konsumentpriset. Då det gäller kollektivtrafik och fjärrvärme antar vi det motsatta. Dvs, höjd skatt på insatsvaroma leder till högre pris på slutprodukten. Om exempelvis 10% av fjärrvärmen framställs från olja så leder, med

detta antagande, ett 10% högre oljepris till en prishöjning på fjärr- värme med l%. Vad gäller produktionen av fjärrvärme så antar vi att två punktskattebelagda varor används, olja och el. Vidare antar vi att olja och el har en andel av det totala energiinnehållet som uppgår till 10% (NUTEK). För kollektivtrafik finns inga uppgifter om energi- innehåll, vilket är en försvårande omständighet. Vi har antagit för kol- lektivtrafikens del att energiskattens och C02 skattens andelar av den totala punktskatten är samma som för bensin, samt att punktskattens andel av producentpriset är lika med 1. För ”andra resor” har samma antagande gjorts. I tabell 5.4 redovisas de skattesatser som använts i utgångsläget som andel av producent respektive konsumentpris.

Tabell 5.4 Skattesatser 1995 som andel av konsumentpris, r, respektive producentpris, t.

* källa: Hansson- Brusewits (1996)

4.3.1. Fördubbling av CO2 skatten

I denna simulering fördubblas C02 skatten från 34 öre per kg koldi- oxid till 68 öre per kg. I tabell 5.5 redovisas skatteförändringens effekter på priset på de enskilda varorna, priset på de olika varu- gruppema samt effekter på KPI.

Tabell 5.5 Prisförändringar på de enskilda varorna, samt de olika varugruppema till följd av en fördubblad C02 skatt.

vamgmpp __ ransponer _ ___:— _——_ ___— ___—

(:*—17:

>

Som vi kan se så slår skatteförändringen hårdast igenom, i procent räknat, på olja. Exempelvis leder skatteförändringen till att bensin- priset ökar med drygt 1 kr per liter (C02 skatt + moms).

Vidare kan man se att den allmänna prisnivån ökar med 1.4% till följd av skatteändringen. Priset på transporter ökar självfallet med 10%, medan priset på uppvärmning ökar med ”endast” 6%. Att priset på uppvärmning inte ökar mer, trots den kraftiga ökningen av priset på olja, beror på oljans relativa blygsamma andel av de totala upp- värmningskostnadema.

I tabell 5.6 redovisas konsumtionsförändringama, till följd av skatteförändringen, på de olika varorna.

Tabell 5.6 Effekter på konsumtion av en 100% höjning av C02 skatten.

före reform' efter reform” volymförändring (%)

Transporter 46900 45982 Uppvärmning 38042 37483 -1 .5 430357 424589 -1.3

|” 28140 27535 21 '

Kollektlvtrafik 9172 0. 1 9599 9274 94 22093 21601 22

5699 5759 10251 10130 -1.2

1miljoner kronor, 1991 års priser

Som väntat så blir effekten av skatteförändringen störst på transport- konsumtionen. I tabell 5.6 kan vi utläsa att transport-konsumtionen minskar med 2%, medan konsumtionen av upp-värmning och ”andra varor” minskar med cirka 1,5%. Att konsum—tionen av ”andra varor” minskar kan tyckas märkligt med tanke på att ”andra varor” blivit relativt sett billigare än energi. I tabell 5.5 kunde vi dock se att den allmänna prisnivån stiger till följd av skatte-förändringen, vilket är detsamma som att säga att den reala inkomsten, eller köpkraften, faller, vilket i sin tur, enligt resultaten i tabell 5.1, innebär att kon- sumtionen minskar för samtliga varu-grupper, inklusive ”andra varor”.

Om vi tittar på förändringen av de enskilda energivaroma ser vi att ”andra resor” är den vara som påverkas mest, procentuellt sett. Att ”andra resor” drabbas hårdast kan förklaras av två nyckelparametrar. För det första är ”egenpriselasticiteten” för ”andra resor” förhållande- vis hög. Dvs, en procentuell förändring av priset på ”andra resor”

minskar konsumtionen av ”andra resor” förhållandevis mycket. För det andra så har ”andra resor” karaktären av en ”lyx-vara”. Vi såg i tabell 5.1 att inkomstelasticiteten för ”andra resor”, inom gruppen transporter, var klart högre än 1, vilket betyder att en inkomst- minskning leder till en utgiftsminskning som i procent är större än inkomstminskningen. För bensin och kollektivtrafik gäller det omvän- da, relativt låg egenpriselasticitet och en inkomstelasticitet som är mindre än 1. Det senare indikerar att både bensin och kollektiv-trafik kan karakteriseras som nödvändighetsvaror.

För de energivaror som används för uppvärmning är kanske det mest överraskande resultatet att oljeförbrukningen skulle öka något till följd av skatteförändringen. Detta trots att egenpriselasticiteten för olja är negativ. Orsaken till resultatet fås även här från tabell 5.1 där vi kan se att inkomstelasticiteten för olja inte bara är mindre än 1, den är till och med negativ. I klartext betyder det att en minskad real- inkomst, till följd av en skattehöjning, leder till att oljeförbrukningen ökar. Det bör dock påpekas att den totala effekten på oljeförbruk- ningen är mycket liten. Slutligen kan det noteras att det sker en viss efterfrågeökning på kollektivtrafik.

Att den ur miljösynpunkt kanske mest intressanta varan, bensin, inte minskar mer än 2% har (minst) två implikationer. Den första implikationen är att en skatt på bensin är bra ur fiskal synpunkt, eftersom skattebasen är stabil. Den andra implikationen är att det kan krävas väldigt höga skatter för att uppnå de miljömål som ställs på trafiksektom.

Att anpassningama är förhållandevis små indikerar också på att ”välfärdskostnaden” av skatten är förhållandevis liten. Välfärds-kost— naden definieras här som den summa pengar hushållen skulle vara villiga att betala för att slippa skatten. Vi kan definiera denna kostnad inklusive eller exklusive skatteintäkt. Om vi inkluderar skatte- intäkterna får vi det så kallade EV eller CV måttet (Ekvivalent Variation respektive Kompenserad Variation), och om vi exkluderar skatteintäkterna får vi den så kallade ”överskottsbördan”. Om den senare är positiv är innebörden att även om vi kompenserar hushållen med samma belopp som de betalat in i skatter så skulle de fortfarande finnas en betalningsvilja för att slippa skatten. Den förra (EV) är därmed den kostnad, eller betalningsvilja för att slippa skatten, som hushållen har om de inte kompenseras med skatteintäkterna.

I tabell 5.7 redovisar vi skatteförändringens välfärdseffekter både totalt och per capita, samt effekterna på skatteintäkterna.

Tabell 5.7 Skatteintäktsförändring och skattekostnad av en fördubbling av C02 skatten (miljoner kronor).

”Smask 942

AT=Skatteintäktsförändring, miljoner kronor ATstatiSk=Skatteintäktsförändring vid oförändrat beteende, miljoner kronor CV=Compensating variation, miljoner kronor DVL=Överskottsbörda, miljoner kronor CVcap= Compensating variation, kronor per capita DVLcap= Overskottsbörda, kronor per capita

Från tabell 7 kan vi se att reformen skulle ge ett tillskott till stats- kassan motsvarande 5.8 miljarder kronor, vilket implicerar en ökning med 21 % från energirelaterade skatter. Om vi inte tar hänsyn till att konsumtionen av de olika energivaroma förändras blir result-atet cirka 8 miljarder kronor. Med andra ord, om vi inte tar hänsyn till att hushållen anpassar konsumtionen till de nya priserna överskattas skatteintäkterna med drygt 2 miljarder kronor.

Vidare ser vi att betalningsviljan för att slippa skatten uppgår till 904 kronor per person och år, givet att man inte kompenseras. Om hushållen kompenseras på så sätt att skatten återförs som en klumpsumma blir skattekostnaden lika med 242 kronor per person och år. Detta kan tyckas lite, men man bör komma ihåg att denna summa är ett genomsnitt för samtliga individer. I praktiken kommer kostnaden för vissa hushåll att vara betydligt större, och för vissa hushåll betydligt mindre, beroende på de enskilda hushållens konsum- tionsmönster. Antag exempelvis att vi har två hushåll. Hushåll 1 konsumerar i utgångsläget en stor mängd energivaror, säg 90% av den totala energimängden, medan hushåll 2 endast konsumerar 10% av energimängden. Antag vidare att den sammanlagda privat-ekono- miska kostnaden för skattehöjningen (CV) är lika med 1000 kr., varav 800 kr är skatteintäkter. Den samhällsekonomiska kostnaden för reformen är därmed 200 kr, eller i genomsnitt 100 kr per hushåll. Men om hushållen får hälften var av skatteintäkterna ser vi att hushåll 1 får en faktisk kostnad som är ungefär lika med 0.9-1000—400=500 kr, medan hushåll 2 får en kostnad som är ungefär lika med 0.1-100- 400=—300 kr, dvs hushåll 2 tjänar på reformen. Med detta exempel vill vi belysa den fördelningssproblematik som kan uppstå.

Om man ser till miljöeffekten av reformen får vi att den huvud- sakliga effekten kan härledas från den minskade bensinförbrukningen.

Enligt modellen minskar den privata konsum-tionen av bensin med cirka 95 miljoner liter (2,1%), från 1994 års nivå, vilket ger en minskning av C02 utsläppen med cirka 0,22 miljoner ton, vilket i sin tur motsvarar cirka 0,4% av Sveriges bidrag till C02 utsläppen.

5.5. Sammanfattning och slutsatser

Syftet med denna underlagsrapport är dels att undersöka hur den privata konsumtionen av olika typer av energivaror reagerar på pris- förändringar på kort sikt, och dels simulera olika typer av skatte- förändringar.

Den första slutsats man kan dra är att hushållens allokering av utgifter på olika typer av varor är relativt stabila under perioden 1981 - 1994. En andra slutsats, som delvis följer av den första, är att efter— frågan på de olika varorna är relativt prisokänsliga. Detta gäller i högre grad för energivaror än andra varor. En förklaring till detta kan vara att konsumtion av energivaror i större utsträckning än andra varor är kapitalbundna. Det betyder att permanenta prisförändringar, eller de som uppfattas som permanenta, troligtvis påverkar alloker- ingen mellan varaktiga och icke-varaktiga varor, men även mellan olika typer av varaktiga varor, såsom val av bil, val av uppvärmnings- system etc. Det betyder i sin tur att på lång sikt kan man räkna med att priskänsligheten är betydligt större. Andra studier av bensin-efter- frågans bestämningsfaktorer indikerar just detta, dock i mindre ut- sträckning än vad man kan tro. Denna slutsats innebär att ekono- miska styrmedel, som exempelvis C02 skatten, har haft en förhållandevis liten inverkan på den privata konsumtionen på kort sikt. En minst lika viktig förklaringsfaktor till utvecklingen av den privata konsumtionen är inkomstutvecklingen. Resultaten säger att bensinförbrukningen ökar i samma takt som inkomstutvecklingen, givet oförändrade priser, medan energikonsumtion för uppvärmnings- ändamål ökar i lägre takt än inkomstökningen. Det betyder att om ett av de miljöpolitiska målen är att stabilisera, eller till och med minska, utsläppen av koldioxid så krävs det kraftiga skattehöjningar. Om vi dessutom har en hög tillväxtakt i ekonomin så blir implikationen att skatterna måste höjas kontinuerligt för att balansera den ökning av konsumtionen som följer av ökade inkomster. Ett betydande problem med en sådan politik, som vi inte berört här, är de fördelningsmässiga konskekvensema. Kraftiga höjningar av energiprisema slår oundvik- ligen olika på olika typer av hushåll.

De simuleringar som redovisas visar att en fördubbling av C02 skatten har en förhållandevis liten effekt på energikonsumtionen, åtminstone på kort sikt. Givet att skatten inte återförs till konsum- enterna så minskar exempelvis konsumtionen med endast 2,1%, eller cirka 95 miljoner liter. Den privatekonomiska bördan av en sådan reform är, utslagen på samtliga innevånare drygt 900 kronor per person. Om skatteintäkterna återförs till konsumenterna i form av lägre allmän moms, så blir konsumtionsförändringama förhållandevis

små. Orsaken till detta är framförallt att andra varor än energivaror faller i pris som följd av momssänkningen, vilket betyder ökad kon- sumtion av andra varor. Vad resultaten dock visar är att ökad kon- sumtion av andra varor än energivaror leder till ökad konsumtion av bl.a. bensin vilket i detta fall motverkar den direkta priseffekten.

5.6. Referenser

Deaton and Muellbauer (l980a). An Almost Ideal Demand System. American Economic Review, 70, 312-326.

Deaton and Muellbauer (1980b). Economics and Consumer Behaviour. Cambridge University Press.

Franzén, M (1994). Gasoline Demand - A Comparison of Models. Ekonomiska studier nr. 49, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Goodwin, P.B (1992). A review of new demand elasticities with special reference to short and long run effects of price changes. Journal of Transport Economics and Policy, 1992:2.

Hansson-Brusewitz, U. (1997). Höjd koldioxidskatt och höjd energiskatt på elektrisk kraft: effekter på hushållens välfärd och konsumtionl. Underlagsrapport 6 i denna bilaga

Jansson, J .O. och Wall, R. (1994). Bensinskatteförändringars effekter. Rapport till Expertgruppen för Offentliga Studier (ESO), Ds 1994z5.

Sterner, T och Dahl, C. (1991). Gasoline Demand Modelling: Theory and Application i International energy modelling ed. T. Sterner, Chapman and Hall, London 1991.

Appendix A

Al. Den ekonometriska modellen

Modellen baserar sig på så kallad flerstegsbudgetering. I det första steget antas hushållet fördela den disponibla inkomsten mellan spar- ande, utgifter på varaktiga varor och utgifter icke varaktiga varor. I det andra steget antas hushållet fördela sina utgifter på icke varaktiga varor på olika varugrupper. I det tredje steget slutligen fördelar hus- hållen utgiftema inom de olika varugruppema på olika typer av varor. Den modell som estimeras här kan betraktas som en kortsikts modell då det första steget antas vara taget redan. Dvs, fördelningen mellan sparande/varaktiga varor och icke varaktiga varor antas redan vara bestämt, vilket betyder, exempelvis, att en bensinprishöjning inte påverkar hushållet i valet av bil eller inte bil.

Hushållet antas fördela utgifterna i enlighet med ett så kallat Almost Ideal Demand System (AIDS), vilket betyder att en specifik varugrupps utgiftsandel kan skrivas som:

w,.:ai+Z;/ijlnpj+,B,-ln(y/P)+£,- (A1) 1

där

w1=varugrupp izs andel av de totala utgifterna som spenderas icke varaktiga varor.

pj=prisindex för varugrupp j.

P=prisindex för icke varaktiga varor. y=totala utgifter på icke varaktiga varor.

8i=slumpterm. a, ,8, 7 = okända parametrar .

Prisnivån, P, bestäms simultant med utgiftsandelama, men som en approximation används för det mesta Stone”s linjära prisindex:

P :HPJ'W]

11119:ij lnpj (A2)

dvs, prisnivån på icke varaktiga varor är ett vägt genomsnitt av varugruppsprisema där vikten är lika med varugruppens budgetandel.

I detta fall med flerstegsbudgetering får vi tre olika uppsättningar av ekvation (A1) och (A2). I den första uppsättningen får vi andelarna för respektive varugrupp, dvs, transporter, uppvärmning och andra varor, där ”inkomsten”, y, är lika med de totala utgifterna på icke var- aktiga varor. I den andra uppsättningen av ekvationer får vi tran- sportvaromas budgetandelar inom gruppen transporter, där y är de totala utgifterna på transporter och P är ett transportprisindex. I den tredje uppsättningen, slutligen, får vi budgetandelama för varorna inom gruppen uppvärmning som dess andel av totala utgifter på uppvärmning.

För att ekvationssystemet i ekvation (Al) skall korrespondera med konsumtionsteorin så måste olika kombinationer av de okända para- metrarna uppfylla vissa villkor. Det första av dessa villkor är att budgetandelama summerar upp till 1, dvs budgetuttömning, vilket betyder att Zozi = 25,- = 27:] = 0. Vidare så måste i i i ekvationssystemet uppfylla villkoret om avsaknaden av ”penning- illusion”. Dvs, om samtliga priser och inkomsten fördubblas så skall inte efterfrågad kvantitet förändras. Detta kan uttryckas som: 271] =O. Slutligen måste det gälla att 7,1. :yji, vilket är det så

] kallade symmetrivillkoret.

Värt att notera är att restriktionen Z 5,- = 0 implicerar att inte alla [ varor kan vara lyxvaror, eller enbart nödvändighetsvaror. Givet dessa restriktioner så kan ”inkomst” respektive priselas- ticitetema härledas. Inkomstelasticiteten beräknas som:

E,- = 1+Å (A3)

Wi

medan den (okompenserade) priselasticiteten beräknas som:

r» —!3»W— el.]. =% _ö'ij (A4) I

(5,3-:l om i=j där _ _ åj=0 om 172]

Som redan påpekats i huvudtexten så innebär den specifikation vi valt, flerstegsbudgetering, att vissa restriktioner lagts på hushållens nyttofunktion. Anledningen till att vi trots detta valt denna speci-

fikation är av rent statistisk och estimeringsmetodologisk natur. Antag att vi inte valt flerstegsmodellen utan i stället antar att hushål- lens nyttofunktion inte är separabel i de olika huvudgruppema tran— sporter, uppvärmning och andra varor. Rent praktiskt innebär ett sådant antagande att vi får ett enda ekvationssystem som består av lika många ekvationer som enskilda varor. Varje andelsekvation är dessutom en funktion av samtliga varupriser. Exempelvis så blir utgiftsandelen för bensin en direkt funktion av priset på fjärrvärme. Problemet är att fler parametrar måste estimeras simultant och att multikollinaritetsproblemet ökar. Med flerstegsmodellen minskar dessa problem eftersom varje andelsekvation inte är en direkt funktion av samtliga priser, utan endast en funktion av varuprisema inom den specifika varugruppen.

Även om flerstegsmodellen som sagt implicerar tre olika uppsätt- ningar av ekvationssystem, vilket innebär att vi kan estimera dessa helt separat, så har vi valt att skatta dessa som ett så kallat ”seemingly unrelated system”, vilket betyder att vi utnyttjar eventuell samvaria- tion mellan de olika systemens slumptermer. Orsaken till att information om det ena ekvationssystemets slumptermer kan vara värt att utnyttja i de andra ekvationssystemen är att samtliga ekvationer kan härledas från samma nyttofunktion, vilket betyder att en slump- mässig ”chock” i nyttofunktionen får återverkningar i hela systemet.

För att estimera modellen har vi använt oss av programpaketet TSPW.

A2. Skattningsresultat

Tabell Al. Skattningsresultat

parameter värde t-värde Ekvation RZ DW 01, 0.044229 1.81520 Transporter 0.98 1.60 y,, 0.079778 13.48220 Uppvärmning 0.92 1.52 y,, -0.001790 -0.41507 B, 0.005428 1.59644 Q,, -0.010991 -l4.12640 Q,z 0.010281 13.75170 Q,3 0.022486 27.92600 012 0.191134 3.00372 yn 0.058368 923464 6, -0.014550 -l.63973 Q,, 0.013336 5.27273 Q22 -0.028133 -l 1.41230 Q23 -0.038592 -14.99680 Inom Transporter oc4 1.133890 10.71840 Bensin 0.94 1.95 y,, 0.158871 12.00780 Kollektivtrafik 0.95 1.40 7 ,2 -0.110035 -9.96223 B, -0.109432 -4.86683 Q,, -0.092883 -l4.06850 Q,2 0.016714 3.70974 Q,3 004327] 791165 (1, 0.701995 6.41725 722 0.110510 821594 [32 -0.102756 -4.42274 Q,, 0.029241 4.61672 Q22 -0.014921 -3.82554 Q23 -0.033380 -6.60823 Inom Uppvärmning 01, -1.05010 -3.07187 El 0.62 1.20 y,, 0.26170 6.86896 Olja 0.17 1.35 y,, -0.09319 -2.44075 B, 033396 464562 Q,, -0.03747 -1.67634 Q,2 0.17707 4.47583 Q,3 034270 616234 az 308840 764367 722 0.1*2185 257296 [32 -O.60926 -7.17036 QZ, 005537 178694 Q22 -0.27529 -5.58559 Q23 -0.45861 -6.82001

6. Höjd koldioxidskatt och höjd energiskatt på elektrisk kraft: effekter på hushållens välfärd och konsumtion

av

Fi1.dr. Urban Hansson Brusewitz

Finansdepartementet Stockholm

6.1. Inledning och sammanfattning

I denna studie analyseras konsekvenserna av fyra olika förändringar av beskattningen av varor och tjänster. I de två första reformerna studeras effekterna av en fördubblad koldioxidskatt på fossila bräns- len. I en av dessa två reformer kombineras koldioxidskattehöjningen med en momssänkning som medför ett totalt oförändrat uttag av kon- sumtionsskatter. I de två resterande skattereformema studeras effek- terna av en tredubblad energiskatt på elektrisk kraft, med respektive utan en samtida momssänkning. Skattereforrnemas effekter simuleras med hjälp av en modell för hushållens konsumtionsefterfrågan som estimerats på mikro- och makrodata. Simuleringsresultaten visar bl.a. hur inkomstfördelningen och hushållens efterfrågan och välfärd påverkas av reformerna.

En slutsats som kan dras från resultaten är att höjningen av koldi- oxidskatten eller energiskatten på el leder till välfärdsförluster om inte den nyttoeffekt som den förbättrade miljö som reformerna even- tuellt kan ge upphov till är tillräckligt stor. Reformema kommer också leda till en något mindre jämn inkomstfördelning eftersom den relativa realinkomstförsämringen blir större för låginkomsttagare. Bördan av reformerna faller också i något större omfattning på hus— håll bosatta utanför storstäderna, speciellt i norra glesbygden. Resul- taten visar också att koldioxidskattehöjningen endast medför margi- nella förändringar av konsumtionen av koldioxidbeskattade varor medan elskattehöjningen ger upphov till större effekter på hushållens efterfrågan. Resultaten bör givetvis tolkas med viss försiktighet, speciellt med tanke på att reformerna, i avsaknad av nya nedsättnings- regler eller subventioner, kommer påverka beskattningen av företa- gens faktoranvändning vilket kan förorsaka förändringar i hushållens faktorinkomster. Dessa effekter beaktas inte i modellen.

I avsnitt två beskrivs den ekonometriska modell och den data som används vid skattningama och simuleringarna. I avsnitt tre presente— ras resultaten från de ekonometriska skattningama. Avsnitt fyra beskriver simuleringsmetoden och avsnitt fem Simuleringsresultaten.

6.2. Ekonometrisk modell, data och estimations- metod

Modellen baserar sig på ett antagande om s.k. intertemporal tvåstegs- budgetering. I det första steget antas hushållet fördela den disponibla inkomsten mellan sparande (finansiellt sparande och utgifter på varaktiga konsumtionsvaror) och utgifter på icke varaktiga konsum- tionsvaror. I nästa steg fördelar hushållet de totala utgifterna på icke varaktiga konsumtionsvaror på tolv olika varugrupper: 1. Livsmedel 2. Alkohol 3. Tobak 4. Olika kulturella och fritidsrelaterade varor och tjänster 5. Tidningar och böcker 6. Kollektivtrafik, post och telefon 7. Driftskostnader för bil, mc och moped 8. Hushållsel och el som används för uppvärmning av egnahem 9. Övrigt bränsle för uppvärmning av egnahem och fritidshus 10. Hushållsrelaterade tjänster 11. Kläder och skor 12. Övriga ej varaktiga varor och tjäns- ter. 1 Fossila bränslen som omfattas av koldioxidbeskattningen finns främst i varugruppema sex, sju och nio och i konsumtionen av varak- tiga varor (bostadshyror). Energiskatten på elektrisk kraft påverkar främst priset på varugrupp åtta.

Hushållet antas fördela konsumtionsutgiftema på de enskilda varugruppema i enlighet med en s.k. LAIDS—modell (Linear Almost Ideal Demand System). I LAIDS-modellen antas det att den andel av konsumtionsutgiftema på icke varaktiga konsumtionsvaror som spen- deras på en viss varugrupp beror på priserna på de olika varugrup- pema och på de totala reala konsumtionsutgiftema på icke varaktiga varor.2 Appendix B ger en detaljerad beskrivning av modellen.

Vid skattningama av efterfrågesystemet har både mikro- och makrodata använts. I frånvaro av data över enskilda hushålls kon— sumtion över en längre tidsperiod har aggregerade nationalräken- skapsdata använts för att erhålla precisa skattningar av prisemas effekter på efterfrågan.

Skattningama på aggregerade data har gjorts med hjälp av uppgifter om privat konsumtion i nationalräkenskapema för perioden 1970- 1994. Årsdata har använts för perioden 1970-79 medan kvartalsdata

1 | Appendix A beskrivs vilka varor och tjänster som ingår i respektive

varugrupp och deras ändamålskod i nationalräkenskapssystemet.

2 Se t.ex. Deaton och Muellbauer (1980).

har använts för perioden 1980—94.3 Priserna har konstruerats som implicita prisindextal genom att kvoten mellan konsumtionen i löpande och i 1991 års priser beräknats. Vid skattningama på aggre- gerade data har utgiftsandelama för de olika varugruppema specifice- rats som en funktion av varugruppemas priser, de reala konsumtionsutgiftema på icke varaktiga varor och en linjär tidstrend. För att kontrollera för säsongsvariationer i efterfrågan inkluderas dessutom kvartalsdummys i efterfrågefunktionema.4 I appendix C ges en kortfattad statistisk beskrivning av de variabler som används vid skattningama.

Aggregerade data kan emellertid ge upphov till icke väntevärdes- riktiga parameterskattningar. Detta gäller speciellt de parametrar som visar hur hushållets totala reala konsumtionsutgifter påverkar utgift- sandelama för olika varugrupper, de s.k. budgeteffektema.5 För att erhålla väntevärdesriktiga skattningar av budgeteffektema har dessa parametrar också skattats på mikrodata.6 Mikrodata tenderar också att ge mer precisa skattningar av budgeteffektema eftersom både antalet observationer och inkomstspridningen är större i mikrodata än i aggregerade data.

Ett viktigt statistiskt problem vid estimering på mikrodata är före- komsten av Sällanköpsvaror. Förekomst av Sällanköpsvaror kan medföra att inga utgifter registreras på en vara under bokföringsperi- oden samtidigt som hushållets konsumtion av varan är positiv. Skill- naden mellan utgifterna och konsumtionen påverkar både de beroende variablerna i efterfrågesystemet, dvs utgiftsandelama, och de totala reala utgifterna på icke varaktiga varor och tjänster. De totala utgif- terna kommer därför innehålla ett mätfel som resulterar i icke vänte-

3 Eftersom definitionen av vissa utgiftskategorier är något olika i de två tidsperioderna har vissa mindre nivåjusteringar gjorts av konsumtionen under perioden 1970-79.

En dummyvariabel som antar värdet ett efter 1979 inkluderas också för att ta hänsyn till att årsdata används för perioden före 1980 medan kvartals- data används efter detta är.

Se t.ex. Blundell m.fl. 1993. Storleken på denna snedvridning beror bl.a. på hur olika hushållsegenskaper samvarierar med pris- och budgeteffek- terna.

Decoster m.fl. (1995) använder samma typ av kombinerade skattningar på makro- och mikrodata. Ett alternativ vore att även estimera priseffek- terna på ett antal upprepade hushållsbudgetundersökningar och att sedan kombinera skattningama från mikro— och makrodata på ett optimalt sätt, t.ex. genom den minimum-distance procedur som används av Nichele och Robin (1995).

värdesriktiga skattningar. För att hantera detta problem skattas efter- frågesystemet på mikrodata med hjälp av en instrumentvariabel-

metod.7

Vid skattningama på mikrodata har utgiftsandelama specificerats som en funktion av hushållets reala konsumtionsutgifter på icke varaktiga varor och olika preferenspåverkande hushållsegenskaper som antal hushållsmedlemmar, antal barn i olika åldrar, hushållsföre- ståndarens ålder, bostadsregion och socioekonomisk tillhörighet. Dessutom har dummyvariabler inkluderats som kontrollerar för säsongsmässiga variationer i efterfrågan. I konsumtionen av varaktiga varor inkluderas bl.a. bostadskonsumtion, exkl. hushållsel och el och bränsle som används för uppvärmning av egnahem och fritidshus, utgifter på konsumentkapitalvaror och vissa offentligt tillhandahålla tjänster som vanligen är ransonerade (t.ex. kommunal barnomsorg och äldreomsorg). I modellen antas konsumtionen av varaktiga varor vara konstant. Att den efterfrågade kvantiteten av varaktiga konsum- tionsvaror antas vara konstant innebär att hushållens anpassningar till t.ex. inkomstförändringar blir betingade av faktorer som bostadens typ och storlek. För att beakta detta inkluderas dummyvariabler för sådana faktorer i efterfrågefunktionema när efterfrågesystemet esti- meras på mikrodata.8 Dessa dummys kan, tillsammans med andra hushållsegenskaper, också kontrollera för skillnader i preferensema mellan olika hushåll.

Skattningama på mikrodata har gjorts på data från SCB:s hushålls- budgetundersökning Hushållens utgifter 1992 (HUT-92). Urvalet består av 3806 hushåll som under fyra veckor bokförde samtliga hus- hållsmedlemmars utgifter. Information om hushållets utgifter på varaktiga konsumtionsvaror erhölls i samband med en inlednings- intervju och avser utgifter under de tolv månader som föregick bokfö- ringsperioden. Knappt 2/3 av de ursprungligen drygt 6000 utvalda hushållen deltog i såväl bokföring som övriga moment.

7 Se t.ex. Keen (1986). Den ekvation som används för att instrumentera de totala utgifterna på icke varaktiga varor presenteras i appendix D.

8 Se också Baker m.fl. (1990).

6.3. Estimationsresultat

6.3.1. Skattningar på aggregerade data

Tabell 6.1 visar de (okompenserade) egenpriselasticiteter och kors- priselasticiteter som erhålls från skattningama på aggregerade data, dvs den procentuella förändringen i efterfrågan på en viss varugrupp som inträffar när priset på samma varugrupp eller någon annan varugrupp ökar med 1 procent samtidigt som priset på övriga varugrupper och de totala utgifterna hålls konstanta. Diagonalen i tabellen visar egenpriselasticitetema. Elasticitetema har utvärderats vid den genomsnittliga utgiftsandelen för respektive varugrupp. I appendix E visas skattningama av modellens parametrar.

Tabell 6.1 Priselasticiteter från skattningar på aggregerade

data. Efterfrågan på: Pris på: Livsmedel Alkohol Tobak Fritid Litteratur Koll.tr Livsmedel -0.662 -0.712 0.236 -0.l98 0.076 -0.068 Alkohol -0.099 -1.029 -0.388 0.202 0.049 0.025 Tobak 0.026 -0.283 -0.332 -0.056 -0.149 0.017 Fritid 0.091 1.156 -0. 139 -1 .144 -O.608 -0.297 Litteratur 0.018 0.031 -0.120 -0.097 0.027 -0.079 Koll.tr —0.026 0.008 0.032 -0.l85 -0.239 -0.389 Bil, drift 0.100 -0.437 -0.275 -0.l48 0.171 0.118 El -0.048 0.081 0.125 -0.041 0.145 0.121 Bränsle —0.035 0.095 0.055 -0.058 -0.098 -0.005 Hushtj -0.023 0.045 0.040 -0.005 -0.282 0.055 Kläder 0.254 -0.081 -0.075 -0.063 0.202 -0.272 Övrigt -0.l32 0.231 0.328 0.038 -0.237 0.366 Efterfrågan på: Pris på: Bil, drift El Bränsle Hush.tj Kläder Övrigt Livsmedel 0.149 -0.329 -0.750 -0.360 0.426 -0.511 Alkohol -0.162 0.111 0.187 0.094 -0.055 0.091 Tobak -0.082 0.102 0.057 0.049 -0.048 0.083 Fritid -0.091 0.029 -0.587 0.141 -0.058 0.206 Litteratur 0.041 0.114 -0.151 -0.345 0.039 -0.068 Koll.tr 0.040 0.217 -0.092 0.149 -0.244 0.207 Bil, drift -0.154 -0.943 0.077 0.118 -0.431 -0.022 El -0.321 -0.316 0.513 -0.097 0.216 -0.170 Bränsle 0.025 0.282 —0.101 -0.113 -0.056 -0.037 Hush.tj 0.021 -0.048 -0. 142 -0.526 0.093 -0.099 Kläder -0.336 0.698 -0.317 0.518 -1.090 —0. 197 Övrigt 0.006 -0.385 -0.231 -0.423 -0.213 -0.610

Av tabellen framgår att de varugrupper som innehåller koldioxidbe- skattade varor hör till de grupper vars efterfrågan är minst känslig för förändringar i varugruppens eget pris. En ökning av driftskostnaden för bil med en procent tenderar att minska bilåkandet med endast 0,15 procent, allt annat lika. Ett ökat pris på bränslen som används för uppvärmning av egnahem och fritidshus med en procent minskar efterfrågan på dessa bränslen med 0,10 procent. Egenpriselasticiteten för kollektivtrafik är -0,39 och egenpriselasticiteten för el är -0,32. Vi ser också att kollektivtrafik och bilkörning är (brutto)substitut: ett högre pris på kollektivtrafik medför något mer bilkörning. Högre driftskostnader för bilåkande tenderar samtidigt att leda till fler resor med kollektiva transportmedel. Resultaten visar även att hushållsel och bränslen som används för uppvärmning också är substitut.

6.3.2. Skattningar på mikrodata

I tabell 6.2 visas budgetelasticitetema för olika varugrupper, dvs den procentuella förändringen i efterfrågan på en viss varugrupp som inträffar när de totala utgifterna på icke varaktiga konsumtionsvaror ökar med en procent. De budgetelasticiteter som presenteras har utvärderats vid de genomsnittliga utgiftsandelama i urvalet. I appen- dix E visas skattningama av modellens samtliga parametrar.

Tabell 6.2 Budgetelasticiteter estimerade på mikrodata.

Livsmedel Alkohol Tobak Fritid Litteratur Koll. Traf. 0.578 1.905 0.481 1.562 0.857 0.902

Bil, drift El Bränsle Hush. tj Kläder Övrigt 0.609 0.337 0.220 1.478 1.323 1.543

Budgetelasticiteten är lägst för bränsle (0,22) och högst för alkohol (1,90). Med undantag för bränslen som används för uppvärmning av egnahem och fritidshus är alla budgetelasticiteter signifikant skilda från noll. Alkohol, fritidsvaror, hushållstjänster, kläder och övriga icke varaktiga konsumtionsvaror är lyxvaror vars utgiftsandelar växer med storleken på de totala utgifterna på icke varaktiga varor. Reste- rande varugrupper är nödvändighetsvaror vars budgetelasticiteter är mindre än ett. Dessa varor, som bl.a. inkluderar kollektivtrafik, drifts- kostnader för bil, el och bränsle för uppvärmning, har en mindre vikt i

rikare hushålls budgetar, under förutsättning att hushållets övriga egenskaper hålls konstanta.

Effekterna av de preferenspåverkande hushållsegenskapema visar bl.a. att storstadsbor och egenföretagare har en lägre utgiftsandel för bensin och andra driftskostnader för bilkörning jämfört med andra grupper. Boendeforrn och bostadens storlek har stor effekt på den andel av hushållets budget som spenderas på el. Innehav av fritidshus har en positiv effekt på utgiftsandelen för bränsle. Hushållets sammansättning, socioekonomisk tillhörighet och hushållsförestånda- rens ålder tycks dock inte påverka de energirelaterade varugruppemas utgiftsandelar, under förutsättning att hushållets totala utgifter på icke varaktiga varor konstanthålls.

6.4. Simuleringsmetod

Simuleringama utförs på data från HUT-92. Först beräknas för varje hushåll i urvalet de konsumtionsutgifter och de konsumtionsskatter som hushållet betalar under 1995 års skattestruktur. Denna beräkning kan delas upp i följande steg:9

1 Moms— och punktskattesatser under 1992 och 1995 års skatte— system beräknas för de drygt tvåhundra olika varugrupper som ingår i HUT. Punktskattesatsema, som normalt är fixerade till ett visst belopp per enhet av varan, transformeras till värderelaterade skattesatser.

2 Effekten på konsumentprisema av skattesatsförändringama mellan 1992 och 1995 beräknas för samtliga varugrupper. Vid simuleringarna antas det att producentprisema är konstanta på 1992 års nivå. Prisförändringama på varaktiga konsumtionsvaror och på modellens övriga varugrupper beräknas som ett vägt medelvärde av prisförändringama på de underliggande varugrup- pema. Punktskatter på företagens investeringar och insatsförbruk- ning och ingående moms i verksamheter som är undantagna från momsplikt antas inte påverka konsumentprisema. Det rådande prisregleringssystemet på marknaden för hyreslägenheter medför dock att det är rimligt att anta att moms och punktskatter på driften

9 Appendix F innehåller en mer formaliserad beskrivning av simulerings- metoden.

av flerfamiljshus fullt ut övervältras framåt på hyrorna.10 Föränd- rade punktskatter på bränsle antas också fullt ut påverka priset på kollektivtrafik.

3 Hushållens bostadskonsumtion och konsumtion av andra var- aktiga konsumtionsvaror antas vara konstant och lika med den observerade efterfrågade kvantiteten i HUT-92. Följaktligen kommer prisförändringar på varaktiga konsumtionsvaror fullt ut påverka hushållens utgifter på dessa varor. Hushållens finansiella sparande antas också vara konstant. Dessa antaganden innebär att hushållens totala konsumtionsutgifter på icke varaktiga varor under 1995 års skattestruktur kan beräknas som skillnaden mellan de totala konsumtionsutgiftema 1992 och konsumtionsutgiftema på varaktiga varor under 1995 års skattestruktur.

4 Nya utgiftsandelar för de tolv olika varugruppema under 1995 års skattesystem beräknas för vart och ett av hushållen i urvalet med hjälp av parametrarna från det skattade efterfrågesystemet, de under punkt två beräknade konsumentprisema och de under punkt tre beräknade totala utgifterna på icke varaktiga varor. Utgiftema på de olika varugruppema under 1995 års skattestruktur beräknas som produkten av dessa utgiftsandelar och de totala utgifterna på icke varaktiga varor.

5 Den konsumtionsskatt som ett hushåll betalar under 1995 års skattestruktur beräknas med hjälp av 1995 års värderelaterade skattesatser och de under punkt fyra beräknade utgifterna.

Vid simuleringar av skattereformers effekter upprepas beräkning- arna i steg 1-5, men skattestrukturen efter reformen ersätter 1995 års skattestruktur. Reformens effekter kan sedan studeras genom att förändringen av priser, utgifter och konsumtionsskatter m.m. mellan 1995 års system och systemet efter reformen beräknas. Dessutom beräknas för varje hushåll i urvalet den klumpsummetransferering som hushållet måste erhålla efter reformen för att det skall uppnå samma nytta som under 1995 års skattesystem, en s.k. kompenserad förändring (CV). I appendix F visas hur kompensationsmåttet beräk- nas. Detta belopp är ett mått på den välfärdsförlust som reformen

10 Vid simuleringen används schablonmässiga antaganden om den andel av hyran (avgiften) som utgörs av mervärdesskattebelagda drifts- och under— hållskostnader och punktskattebelagda energikostnader. Dessa andelar, som antas vara lika stora för alla lägenhetinnehavare, baserar sig på uppgifter från SABO.

leder till för hushållet, under förutsättning att de extra konsumtions- skatter som hushållet får betala i samband med reformen inte återbe- talas till hushållet. Skillnaden mellan CV och de extra konsumtions- skatter som hushållet får betala Visar hur den överskottsbörda som konsumtionsskattema förorsakar förändras till följd av reformen. Om detta belopp är positivt kan en återbetalning av de extra skatteintäkter som reformen ger upphov till inte fullt ut kompensera hushållet, vilket innebär att reformen kan leda till försämrad samhällsekonomisk effektivitet.

Reformens effekter på inkomstfördelningen studeras genom att hushållen delas in i fem lika stora inkomstklasser -- s.k. kvintiler -- beroende på storleken på hushållens konsumtionsutgifter. " Refor- mens effekter studeras också för olika familjetyper och för hushåll bosatta i olika regioner.

För att ta hänsyn till de stordriftsfördelar i konsumtionen som ett stort antal hushållsmedlemmar förorsakar beräknas även hushållets konsumtionsutgifter, skatter m.m. per konsumtionsenhet. Vid beräk- ningen av antalet konsumtionsenheter per hushåll har den s.k. svenska ekvivalensskalan använts.12 De belopp per konsumtionsenhet som erhålls vid beräkningarna fördelas lika på alla hushållsmedlemmar. I beräkningarna av reformemas fördelningseffekter har alla individer (ej hushåll) samma urvalssannolikhet.

Med undantag för de prisförändringar som orsakas av skattesatsför- ändringama hålls priserna konstanta på 1992 års nivå vid simulering- arna. I de simuleringsresultat som presenteras i nästa avsnitt har beloppen räknats upp till 1996 års prisnivå med konsumentprisindex.

" Vid beräkningen av de konsumtionsutgifter som används vid klassifice- ringen inkluderas inte boräntorna i konsumtionsutgifterna. I stället inklude— ras en implicit hyresinkomst som beräknats utifrån ett skattat marknads- värde på bostaden.

12 Enligt denna skala är vikten för den första personen i hushållet 1,0. Den marginella vikten för den andra och den tredje personen i hushållet är 0,58 respektive 0,52. Den marginella vikten för resterande personer är 0,46.

6.5. Simuleringsresultat

I detta avsnitt studeras effekterna av fyra olika skattereformer:

1 En fördubbling av koldioxidskatten från 34 öre per kilo koldi- oxid (1995 års nivå) till 68 öre per kilo.

2 Samma koldioxidskattehöjning som i reform ett tillsammans med en sänkning av 1995 års mervärdesskattesatser med 6,5 procenvvardera.

3 En tredubbling av energiskatten på elektrisk kraft från 9 öre per kWh (1995 års nivå) till 27 öre per kWh. 13

4 Samma elskattehöjning som i reform tre tillsammans med en sänkning av 1995 års mervärdesskattesatser med 5,1 procent vardera.

Mervärdesskattesänkningen i skatteväxlingsreformema två och fyra kan betraktas som en sänkt skatt på arbete. 14 Dessa två reformer leder också till ett oförändrat skatteuttag på hushållens privata konsum' tion.15

13 | simuleringarna antas det att elskatten höjs med 18 öre per kWh även i de delar av Norrland där elskatten är nedsatt.

" En enhetlig mervärdesbeskattning av alla varor och tjänster som är

konstant över tiden är i princip likvärdig med en proportionell skatt på arbetsinkomster. Det faktiskt existerande momssystemet är varken enhet- ligt eller konstant över tiden. Eftersom HUT-data saknar information om enskilda hushållsmedlemmars arbetsinkomster har vi dock valt att använda sänkt moms som en approximation av en sänkt beskattning av arbetsinkomster.

15 Med undantag för bostadshyror beaktar modellen endast effekterna av de indirekta skatter som tas ut på varor och tjänster som ingår i hushållens privata konsumtion. Dessa skatter påverkar konsumenterna direkt genom sin effekt på konsumentprisema. | avsaknad av nya nedsättningsregler eller subventioner till näringslivet kommer reformerna även påverka stor- leken på den skatt som tas ut på näringslivets faktoranvändning i form av punktskatt och moms för företag som bedriver icke skattepliktig verksam- het. | den modell som här används har det inte varit möjligt att beakta att den förändrade produktionsfaktorbeskattningen påverkar statsänanserna, faktorinkomstema och eventuellt konsumentprisema.

6.5.1. Höjd koldioxidskatt Reform I : enbart fördubbling av koldioxidskatten

I tabell 6.3 redovisas reformens effekter på de konsumtionsskatter som olika typer av hushåll betalar och storleken på den realinkomst- försämring som hushållen drabbas av. Realinkomstförsämringen för respektive hushåll i urvalet har beräknats som storleken på den klumpsummekompensation som krävs för att hushållet skall uppnå samma nytta som före koldioxidskattehöjningen, s.k. kompenserad variation (CV). I tabell 6.3 visas dessutom reformens effekter på hus- hållens efterfrågan på de koldioxidskattebelagda varorna.

Resultaten visar bl.a. att konsumtionsskattema i genomsnitt ökar med 777 kr per år och konsumtionsenhet, eller med totalt knappt 5 mdkr, som en följd av reformen. Eftersom reformen även påverkar efterfrågan varor och tjänster som inte är belagda med koldioxidskatt inkluderar denna effekt även förändrade konsumtionsskatteintäkter på dessa varor och tjänster. Av tabellen framgår också att skattehöj- ningen för den rikaste femtedelen av hushållen är nästan dubbelt så stor som skattehöjningen för den fattigaste femtedelen av hushållen (+1026 respektive +554 kr/ke). Skattehöjningen för en familj med två vuxna och minst ett barn är i genomsnitt drygt 1600 kr per år och hushåll medan den understiger 1000 kr per år för ensamstående utan barn.

För att hushållen efter skattehöjningen skall uppnå samma välfärd som före reformen måste de få en klumpsummekompensation som i genomsnitt uppgår till knappt 1300 kr per år och konsumtionsenhet. Kompensationsbeloppets storlek för ett visst hushåll kan sägas ange storleken på den realinkomstförsämring som hushållet drabbas när skatten höjs. Eftersom den genomsnittliga realinkomstförsämringen överstiger den genomsnittliga höjningen av skatteintäkterna är refor- men effektivitetssänkande om inte hushållen värdesätter den förbätt- rade miljö som reformen kan ge upphov till tillräckligt högt.

Tabell 6.3 Effekter av reform 1 och 2.

Fördubblad koldioxidskatt (Reform ])

Indirekt Förändring Real-

skatt före av indirekt inkomst- reformen* skatt försämring

(CV) Familjetyp (kr per hushåll) Ej sambo 0 23418 951 1530 barn Sambo 38535 1492 2421 0 barn Ej sambo ] 33996 1383 2217 barn Sambo 48066 1621 2790 1 barn Ej sambo 42104 1498 2351 2+ bam Sambo 50421 1660 2821 2+ barn Inkomst-kvint" (kr per konsumtionsenhet) Övre kvintilgräns (utgifter per ke, tkr): 1 89,2 13172 554 888 2 [12,5 17167 683 1110 3 1389 20264 744 1258 4 1750 24125 851 1451 5 32276 1026 1727 Region (kronor per konsumtionsenhet) Södra mellan- 20822 761 1318 bygden Sthlm, Gbg, 22479 813 1261 Malmö Större stad 20986 765 1275 Norra 20413 753 1275 tätbygden Norra 21993 778 1392 glesbygden Bilinnehav (kronor per konsumtionsenhet) Ja 21890 798 1346 Nej 18061 627 876 Samtliga 21402 777 1287 hushåll Pris- och kvantitetsförändringar Reform I prisför- utgifts- kvantitets- ändring förändring förändring Varaktiga 0.4% 04% 00% varor Kollektivtr. 2.49% 2.35% —0.1% bil, drift 8.27% 6.56% bränsle 6.12% 6.34%

* Samtliga belopp är uttryckta i 1996 års prisnivå

(CV) som andel av konsumtion sutgittema

1.18% 1.07% 1 . 14% 0.99% 0.98%

0.91%

1.24% 1.10% 1.00% 0.94% 0.78%

1.10% 0.88%

1.03% 1.07%

1.16%

1.04% 0.84%

1.01%

prisför- ändring -0.1%

1.75% 7.05% 5.49%

Fördubblad koldioxidskatt

och momssänkning med 6,5% Reform 2 CV (CV) som

andel av konsum- tionsutgiftema 409 0.33% 565 0.30% 532 0.28% 459 0.21% 220 0.12% 327 0.14% 265 0.37% 287 0.29% 276 0.22% 282 0.18% 115 0.07% 322 0.29% 139 0.13% 257 0.24% 297 0.27% 353 0.32% 289 0.26% -61 -0.04% 245 0.23%

Reform 2

utgifts- kvantitets- förändring förändring -0.1% 00% 2.67% 09% 6.48% -0.6% 5.87% 04%

Realinkomstförsämringens fördelning på olika hushåll har stora likheter med fördelningen av de förändrade konsumtionsskattema. I tabellen ser vi att realinkomstförsämringen för den rikaste femtedelen av hushållen uppgår till i genomsnitt drygt 1700 kr per år och kön- sumtionsenhet. Detta belopp är nästan dubbelt så stort som realin- komstförsämringen för att den femtedel av hushållen som har lägst konsumtionsstandard. Ensamstående utan barn måste kompenseras med minst 1500 kr per år och barnfamiljer med två vuxna med minst 2800 kr per år och hushåll för att uppnå samma nytta som före refor- men. För att välfärden för hushåll i norra glesbygden inte skall försämras måste dessa hushåll i genomsnitt kompenseras med drygt 100 kr mer per år och konsumtionsenhet jämfört med hushåll i tätbe- byggda områden. Hushåll som äger eller disponerar bil drabbas också betydligt hårdare av koldioxidskattehöjningen. För att dessa hushåll skall uppnå samma nytta som före reformen måste de i genomsnitt kompenseras med knappt 500 kr mer per år och konsumtionsenhet än hushåll som saknar bil.

En extra inkomstkrona ger upphov till en större välfärdsvinst för ett hushåll med låg levnadsstandard än för ett hushåll med hög levnads- standard. För att beakta detta har den kompensation som krävs för att hushållet skall uppnå samma nytta som före reformen satts i relation till hushållets totala konsumtionsutgifter. Om en skattereform medför att den relativa inkomstförsämringen (kompenserad variation / totala utgifter) är lika stor för olika inkomstgrupper är reformen fördel- ningsmässigt neutral mätt med den s.k. Ginikoefficienten. När realin- komstförsämringen sätts i relation till hushållets totala utgifter finner vi dock att koldioxidskattehöjningen medför att hushåll med en lägre konsumtionsstandard drabbas av en relativt större realinkomstförsäm- ring än höginkomsttagare. Realinkomstförsämringen för den fatti- gaste femtedelen av hushållen uppgår i genomsnitt till drygt 1,2 procent av deras konsumtionsutgifter medan realinkomstförsämringen för den rikaste femtedelen av hushållen endast uppgår till 0,8 procent av konsumtionsutgiftema. Eftersom realinkomstförsämringen i denna reform är relativt sett större för låginkomsttagare kommer koldiox- idskattehöjningen medföra att inkomstfördelningen mätt med Gini- koefficienten blir mindre jämn och att konsumtionsskattemas regres- siva karaktär förstärks. Av tabellen framgår också att ensamstående och hushåll utan barn drabbas av en större relativ realinkomstförsäm- ring än sammanboende och hushåll med barn. Slutsatsen är således att bördan av skattehöjningen i högre grad faller på låginkomsttagare, bilägare, hushåll utan barn och hushåll i norra glesbygden.

I avsnitt 3.1 såg vi att egenpriselasticitetema var negativa men förhållandevis små för varugrupper som omfattas av koldioxidbe- skattningen. Vi kan därför förvänta oss att reformens effekter på efterfrågan på dessa varor blir relativt liten. I tabell 6.3 ser vi att priset på bilåkande ökar med 8,3 procent och att denna prisökning, tillsam- mans med korspriseffekter från prisförändringar på andra koldioxid- skattebelagda varor, tenderar att minska bilåkandet med 1,7 procent. Priset på kollektivtrafik ökar med 2,5 procent. Trots att egenpriselas- ticiteten för kollektivtrafik inte är försumbar uteblir efterfrågeeffek- ten. Detta beror främst på att kostnaden för bilåkande ökar och att kollektivtrafik är ett substitut till bilkörning. Av tabellen framgår också att konsumtionen av bränsle som används för uppvärmning av egnahem och fritidshus ökar något trots att priset på varugruppen bränsle ökar med drygt 6 procent. Att bränsleförbrukningen inte minskar beror dels på att egenpriselasticiteten för bränsle är mycket liten och att priset på substitutet bilkörning ökar.16

Reform 2: F ördubblad koldioxidskatt i kombination med sänkt moms

Denna skatteväxling innebär att mervärdesskattesatsema sänks med 6,5 procent vardera, vilket t.ex. innebär att norrnalskattesatsen sänks från 25 procent till 23,38 procent. Reformen har ingen effekt på den konsumtionsskatt som en genomsnittligt hushåll betalar. Trots detta måste ett genomsnittligt hushåll kompenseras med 245 kr per år och konsumtionsenhet för att hushållet skall uppnå samma välfärd som

16 Koldioxidskattehöjningen ger upphov till ökade driftskostnader för upp- värmning av flerfamiljshus. Vid simuleringarna antas denna kostnadsök- ning fullt ut påverka hyresgästernas utgifter på varaktiga konsumtionsva- ror. I tabellen ser vi att priset på varaktiga varor ökar med i genomsnitt 0,4 procent för samtliga hushåll i urvalet. Eftersom bostadshyror i genomsnitt utgör 26 procent av utgifterna för varaktiga varor tenderar hyrorna stiga med omkring 1,5 procent när koldioxidskatten fördubblas.

före reformen. Denna indikerar att reformen ger upphov till en väl- färdsförlust om inte välfärdsvinsten från de miljöförbättringar som reformen kan leda till är tillräckligt stor. 17

Med undantag för den åttondel av hushållen som saknar bil måste samtliga hushållstyper ges en positiv kompensation för att uppnå samma välfärd som före reformen. För kvintilema 1-4 uppgår realin— komstförsämringen till över 250 kr per år och konsumtionsenhet medan den endast uppgår till drygt 100 kr per år och konsumtionsen- het för den rikaste femtedelen av hushållen.

Denna fördelningsmässiga profil förstärks när realinkomstförsäm- ringen sätts i relation till hushållets totala konsumtionsutgifter. I tabellen ser vi att kompensationen måste uppgå till knappt 0,4 procent av konsumtionsutgiftema för den fattigaste femtedelen av hushållen. För den rikaste femtedelen av hushållen måste kompensationen uppgå till 0,1 procent av konsumtionsutgiftema. Detta innebär att även denna reform kommer att förstärka konsumtionsskattemas regressiva karaktär, dock i något mindre utsträckning än i föregående reform.

Liksom i reform ] drabbas barnlösa hushåll och hushåll i norra glesbygden i större utsträckning av den förändrade beskattningen. För hushåll utan barn och för hushåll i norra glesbygden uppgår realin- komstförsämringen till omkring 0,3 procent av konsumtionsutgiftema medan den endast uppgår till drygt 0,1 procent av utgifterna för fler- bamshushåll och för hushåll bosatta i storstäderna. Momssänkningen medför att hushåll som saknar bil får en mindre realinkomstförstärk- ning på i genomsnitt 0,04 procent av konsumtionsutgiftema.

Denna reform påverkar priserna på samtliga varugrupper i model- len och ger därför upphov till en mängd korspriseffekter på efterfrå- gan på de koldioxidskattebelagda varorna. Det är därför svårt att analysera vilka faktorer som främst påverkar efterfrågan på en enskild vara. I tabell 6.3 ser vi att efterfrågan på de varugrupper som omfattas

17 Enligt teorin om optimal beskattning kan den effektivitetsförlust som kon- sumtionsskattema förorsakar minimeras, vid ett givet krav på skattein- täkter, om varor vars efterfrågan är relativt prisokänslig ( t.ex. energire- laterade varor) beskattas med en högre skattesats än andra varor. Vi skulle därför kunna förvänta oss att en höjd koldioxidskatt och en sänkt en mervärdesskatt skulle leda till en mer samhällsekonomiskt effektiv beskattning. Detta resonemang bortser dock från det faktum att de koldioxidskattebelagda varorna redan i utgångsläget är hårdare beskat— tade än flertalet övriga varor och tjänster.

av koldioxidbeskattningen förändras med mindre än 1 procent. Efter- frågan på kollektivtrafik och bränsle som används för uppvärmning ökar något medan bilåkandet minskar. "'

6.5.2. Höjd energiskatt på elektrisk kraft

Reform 3 : enbart tredubbling av energiskatten på elektrisk kraft

Resultaten från denna reform presenteras i tabell 6.4. Som framgår av tabellen kommer elskattehöjningen få till följd att konsumtionsskat- tema i genomsnitt ökar med drygt 600 kr per år och konsumtionsen- het eller med totalt knappt 4 mdkr. Det kan påpekas att denna effekt inte enbart inkluderar ökade skatteintäkter på hushållsel och el som används för bostadsuppvärmning utan även förändrade skatteintäkter på andra varor och tjänster.

För att ett genomsnittligt hushålls välfärd inte skall försämras av elskattehöjningen måste hushållet kompenseras med en klumpsum- metransferering på minst 1100 kr per år och konsumtionsenhet. I den mån hushållet värdesätter den förbättrade miljö som reformen kan ge upphov till blir det nödvändiga kompensationsbeloppet lägre.

Den rikaste femtedelen av hushållen måste kompenseras med drygt 1500 kr per år och konsumtionsenhet för att inte dessa hushålls väl- färd skall försämras. För den första inkomstkvintilen uppgår motsva- rande kompensation till knappt 800 kr per år och konsumtionsenhet. Den relativa realinkomstförsämringen är dock större för hushåll med låg konsumtionsstandard. För hushåll i den första inkomstkvintilen uppgår realinkomstförsämringen till i genomsnitt 1,1 procent av hus- hållets konsumtionsutgifter medan den för den rikaste femtedelen av hushållen endast uppgår till 0,7 procent av konsumtionsutgiftema. Elskattehöjningen kommer därför, liksom koldioxidskattehöjningen, förstärka konsumtionsskattemas regressiva karaktär och leda till en något mindre jämn inkomstfördelning mätt med Ginikoefficienten. Att inkomstfördelningen blir mindre jämn är främst en följd av att de varor som omfattas av el- och koldioxidskatten är nödvändighets— varor vars inkomstelasticitet är mindre än ett.

18 Momssänkningen är inte tillräckligt stor för att fullt ut kompensera för koldioxidskattehöjningens positiva effekt på bostadshyrorna. Eftersom även andra utgifter på varaktiga varor omfattas av momssänkningen blir emellertid priset och de totala utgifterna på varaktiga varor sammantaget något lägre om denna reform genomförs.

Tabell 6.4

Tredubblad elskatt (Reform 3)

Indirekt Förändring Real- skatt före av indirekt inkomst- refonnen* skatt försämring (CV) Familjefyp (kr per hushåll) Ej sambo 23418 493 835 0 barn Sambo 38535 1063 1974 0 barn Ej sambo 33996 748 1299 1 barn Sambo 48066 1403 2623 ] bam Ej sambo, 42104 1339 2332 2+ bam Sambo 50421 1641 3048 2+ barn Inkomstkvintil, kronor per konsumtionsenhet Övre kvintilgräns (utgifter per ke, tkr): 1 89,2 13172 477 788 2 [12,5 17167 525 926 3 [38,9 20264 604 1094 4 1750 24125 692 1212 5 32276 909 1527 Region (kronor per konsumtionsenhet) Södra mellan- 20822 656 1220 bygden Sthlm, Gbg, 22479 543 940 Malmö Större stad 20986 598 1124 Norra 20413 643 1203 tatbygden Norra 21993 743 1356 glesbygden Bostadstyp (kronor per konsumtionsenhet) egnahem 21205 863 1575 övrigt 21662 266 496 Samtliga hushåll (kronor per konsumtionsenhet) 21402 605 1110 Pris- och kvantitetsförändringar prisför- utgifts- kvantitets- ändring förändring förändring Elektricitet 32.6% 16.8% -15.8%

* Samtliga belopp är uttryckta i 1996 års prisnivå

Effekter av reform 3 och 4.

Tredubblad elskatt och momssänkning med 5,l% Reform 4 CV som CV CV som andel andel av av konsum- konsumtion tionsutgiftema sutgiftema 0.67% -38 0.01% 0.86% 524 0.26% 0.67% -16 0.00% 0.90% 798 0.29% 0.93% 664 0.26% 0.97% 1090 0.37% 1.11% 301 0.44% 0.92% 284 0.28% 0.87% 327 0.26% 0.78% 297 0.19% 0.69% 264 0.13% 1.04% 440 0.41% 0.61% 61 0.02% 0.92% 328 0.30% 1.02% 437 0.39% 1 18% 542 0.53% 1.21% 770 0.64% 0.44% -334 -0.24% 0.88% 295 0.26% prisför- utgifts- ändring förändring 31.3% 16.2%

Till skillnad från koldioxidskattehöjningen ger elskattehöjningen upphov till en större genomsnittlig realinkomstförsämring för fler- bamsfamiljer än för andra familjetyper. Detta kan eventuellt vara en följd av att flerbamsfamiljer i större utsträckning bor i egnahem. Som framgår av tabellen är realinkomstförsämringen för egnahemsägare både i absoluta och relativa tal omkring tre gånger så stor som real- inkomstförsämringen för hushåll som bor i flerfamiljshus. Att den genomsnittliga realinkomstförsämringen för hushåll bosatta i storstä- derna endast uppgår till 0,6 procent av konsumtionsutgiftema medan den är betydligt större för hushåll bosatta i glesbygdsområden kan sannolikt till stor del förklaras av att andelen egnahemsägare är betydligt större i glesbygdsområden än i storstadsområden. Slutsatsen är således att bördan av elskattehöjningen i större omfattning faller på låginkomsttagare, egnahemsägare, flerbamshushåll och hushåll bosatta i glesbygden. Tredubblingen av elskatten tenderar att höja konsumentpriset på el med omkring en tredjedel. Resultaten från mikrosimuleringen visar att denna höjning av elpriset tenderar att minska hushållens efterfrå- gan på el med knappt 16 procent.19

Reform 4: T redubblaa' energiskatt på elektrisk kraft i kombination med sänkt moms

I denna reform sänks 1995 års mervärdesskattesatser med 5,1 procent vardera, vilket medför att den totala konsumtionsskatt som ett genom- snittligt hushåll betalar inte påverkas. Elskattehöjningen ger trots detta upphov till en kostnad för det genomsnittliga hushållet eftersom en positiv kompensation på en kvarts procent av konsumtionsutgif- tema måste ges till hushållet för att det inte skall få det sämre än före elskattehöjningen. För att hushållets välfärd totalt inte skall försämras av reformen måste nyttoeffekten av den förbättrade miljö som refor- men kan förorsaka överstiga detta värde.

Realinkomstförsämringen är betydligt större för egnahemsägare än för hushåll bosatta i flerfamiljshus. Egnahemsägare får en real- inkomstförsämring på omkring 2/3 procent av konsumtionsutgif— tema medan lägenhetsinnehavare får en realinkomstförstärkning på

19 Observera att denna efterfrågeeffekt överstiger den effekt som erhålls om egenpriselasticiteten för el på -O,33 (se tabell 6.1), som beräknats vid den genomsnittliga utgiftsandelen för el, multipliceras med denna relativa pris- höjning.

omkring en kvarts procent. Denna skillnad mellan boendeformer är sannolikt en starkt bidragande orsak till att sammanboende vuxna med två eller flera barn är den familjetyp som drabbas hårdast av reformen och till de stora regionala skillnader som erhålls: den genomsnittliga effekten på realinkomsten för hushåll bosatta i storstä- derna är nära noll medan hushåll i glesbygden drabbas av en real- inkomstförlust på i genomsnitt 0,4-0,5 procent av konsumtionsutgif- tema. Den relativa realinkomstförsämringen är mer än tre gånger så stor i den första inkomstkvintilen jämfört med den femte kvintilen. Reformen bidrar därför till en mindre jämn inkomstfördelning och till en mer regressiv indirekt beskattning, om än i något mindre utsträck- ning än i reform 3.

Referenser

Baker P., McKay S., E. Symons (1990), The Simulation of Indirect Tax Refonns: The I.F.S. Simulation Program for Indirect Taxation (S.P.I.T.), IFS Working Paper Series No W90/11, The Institute for F iscal Studies, London

Blundell R., Pashardes P., G. Weber (1993), What Do We Learn About Consumer Demand Patterns from Micro Data?, American Economic Review Vol. 83 No 3

Deaton A., J. Muellbauer (1980), An Almost Ideal Demand System, American Economic Review, June 1980 vol. 70

Decoster A., Schokkaert E., G. Camp (1995), Horizontal Neutrality and Vertical Redistribution with Indirect Taxes, Centrum voor Economische Studien, Leuven, Belgien (mimeo)

Keen M. (1986), Zero Expenditures and the Estimation of Engel Curves, Journal of Applied Econometrics vol. 1

Nichele V., J.M. Robin (1995), Simulation of Indirect Tax Reforrns Using Pooled Micro and Macro French Data, Journal of Public Economics 56

Symons E., N. Warren (1993), Modelling Consumer Behavioural Response to Commodity Tax Reforrns in Microsimulation Models, Institute for F iscal Studies och University of New South Wales (mimeo)

APPENDIX A

Varugruppsdefinitioner

VARUGRUPP:

VARAKTIGA KONSUMTIONS— VAROR

HUTKOD

R232,R233, R234,R041, R052-R056,

R091-R096, R101,R097, Rl67-R170, R172,R173,

R102-R115, R116,

R122-Rl31

R143,

R039, R047,

Rl48,

R149,R150, R159,Rl60, R158,

Rl74-Rl76,

R178,R188, R205-R207,

R200,R20 ] ,

MOTS- FÖRKLARING: VARANDE KOD i NATIONAL- RÄKEN- SKAPERNA

3110 HYRA FLERFAMILJSHUS 3120 NYTTJANDEVÄRDE

SMÅHUS

3130 " FRITIDSHUS

3140 HYRESGÄSTERS REPARATIONER

3250 FJÄRRVÄRME 4110 MÖBLER, MATTOR, BELYSNING 4120 MÖBELREPARATION

4310 HUSHÅLLSAPPARATER 4320 REP. AV HUSHALLSAPPARATER

4620 KOMMUNAL BARNOMSORG

4630 ÄLDREOMS. AVGlFTER

5200 GLAsöGON MM.

61 10 PERSONLIGA TRANSPORTMEDEL

6121 MC, CYKEL

6122 HUSVAGN

7110 RADIO, TV

7121 FOTOARTIKLAR MM.

7122 FRITIDSBATAR

8210 JUVELER, UR

LIVSMEDEL i 100 LIVSMEDEL 1200 ALKOHOLFRIA DRYCKER 1320 ÖL KLASS i OCH Ii R021,R022 ALKOHOL 131 1 SPRIT 1312 VIN 1313 STARKÖL R230 TOBAK 1400 TOBAK R231 FRITID/KULTUR 63 70 CHARTERFLYG 7130 FÖRSTRÖELSEARTIKLAR R179-R187, R190,R208, R209,R211, R212, 7141 RER, DRIFT, UNDERHÅLL (FÖRSTRÖELSEARTIKLAR) R177,R202, R204,R213, 7142 HAMNTJÄNST 7211 NÖJEN R189, R215-R221, 7213 TIPS, TOTTO, LOTTO R214, 7214 VETERINÄRTJÄNSTER R210, 7410 KOMMUNAL MUSIKSKOLA 7420 PRIVAT UTBILDNING R222, 8310 RESTAURANGUTGIFTER R023, 8320 HOTELLKOSTNADER R198, 9100 UPPEHÅLLSKOSTNADER 1 UTLANDET R199 LITTERATUR 7310 BÖCKER 7320 TIDNINGAR, TIDSKRIFTER 7330 ANDRA TRYCKSAKER R223-R226 KOLLEKTIVTRAFIK 6310 JÄRNVÄG 6320 Buss, LOKALTRAFIK 6340 mm 6350 BÅT 6360 FLYG Ri66, R193-R197, 6380 FLY'I'I'NING 6411 POST R228, 6412 TELE 7212 Tv-LICENSER R229 BIL, 6210 BILREP, TILLBEHÖR DRIFTSKOSTNAD

6220 BENSIN MM 6231 KONTROLLBESKTNING 6232 KÖRSKOLOR 6233 GARAGE 6234 PARKERING 6235 BILLEASING R151-R154, R156,R157, R161-R163, R165 EL 3210 ELSTRÖM R098 BRÄNSLE 3220 GAS 3240 ANNAT BRÄNSLE R099,R100, R1 71 HUSHÅLLS- 2120 REP. AV KLÄDER TJÄNSTER 2220 REPARATION AV SKOR R090, 4520 TVATT, STÄDTJÄNSTER R048,R049, 4610 PRIVAT BARNOMSORG R040, 8110 HÅR, SKÖNHETSVARD R050 8611 BEGRAVNING 8612 ANDRA TJÄNSTER KLÄDER 2110 KLÄDER, TYG, GARNER 2210 SKOR R057-R089 ÖVRIGA ICKE VARAKTIGA VAROR 4200 HUSHÅLLS-TEXTILIER Rl l7-R121, 4400 HUSGERAD R024, R132-R139, 4510 HUSHÅLLSARTIKLAR R025-R027, R029-R031, R038, 8220 ANDRA PERSONL iGA TiLLHÖRiG-HETER R140,R141, 8230 SKRIVMATERIAL R227, 51 10 LÄKEMEDEL R144,R145, 5120 öVRIGA APOTEKSVAROR

R037,

5300 R 146,R 1 47,

8120 R028, R032-R036, R142,

8500 R042-R046, ROS I ,R1 55, R164,R203

HÄLSOVÅRD

TOALE'ITARTIKLAR

FINANSIELLA TJÄNSTER

APPENDIX B

Ekonometrisk modell

Modellen baserar sig på ett antagande om att hushållets preferenser är svagt separerbara över tiden och mellan varaktiga respektive icke varaktiga varor. Hushållens efterfrågan på olika icke varaktiga varor kan då skrivas som en funktion av priserna och de totala utgifterna på icke varaktiga varor under den innevarande perioden. Priser på var- aktiga varor och priser i andra perioder kommer endast påverka efter- frågan på icke varaktiga varor via de totala utgifterna på icke varak- tiga varor. I LAIDS-modellen specificeras utgiftsandelama för respektive varugrupp som en linjär funktion av log-priser och loga- ritmen av reala utgifter på icke varaktiga varor:

w, :a,- +Zyij logpj +,B, log(y/P)+£, ,i=1,2,...,K ]

där

w, =andelen av de totala utgifterna på icke varaktiga varor som spenderas på vara i. p ] = prisindex för vara j som antingen betecknar samma vara som i eller någon av det andra varugruppema i efterfrågesystemet. P = prisindex för icke varaktiga varor som approximeras med Stones prisindex: log P = XW]. log p j ]

därwj är den genomsnittliga utgiftsandelen för vara j.

y = totala utgifter på de K Olika icke varaktiga varorna. 8,— = slumpterm. a, , B,- , y,]. = okända parametrar som skattas.

Vid skattningama på mikrodata har 0: specificerats på följande sätt: am = ali + Zi=2 aliXIh

där X ,, är en vektor av egenskaper hos hushåll h. De okompenserade priselasticitetema kan skrivas på följande sätt:

där ö,]. är lika med 1 om i=j (dvs för egenpriselasticiteter) och 0 annars. Budgetelasticitetema ges av följande uttryck:

”i=5i/Wi'l'1

Konsumtionsteorin lägger på vissa restriktioner på parametramas värden. Budgetuttömning, dvs villkoret att summan av hushållets utgifter på enskilda varor skall överensstämma med de totala utgif- terna, innebär att

Zu,- =1,Z,B, =271j =O. I i i

Homogenitetsvillkoret, som säger att efterfrågan inte skall påver- kas av en lika stor relativ förändring av alla priser och de totala utgifterna, innebär att 227/,]. = 0. Det s.k. symmetrivillkoret innebär i att y,]- = 71,30 Dessa restriktioner har lagts på efterfrågesystemet vid estimeringen av systemets parametrar. Enligt konsumtionsteorin skall också de s.k. kompenserade egenpriseffektema vara negativa, Vilket innebär att hushållets efterfrågan på en vara skall minska när varans eget pris ökar och nyttan hålls konstant. Denna restriktion har dock inte beaktats vid estimeringen av modellen.

20 Symmetrivillkoret säger att effekten av en förändring av priset på vara ] med ett Visst belopp på efterfrågan på vara i skall vara lika stor som effekten av en lika stor förändring av priset på vara i på efterfrågan på vara 1, under förutsättning att hushållet får en inkomstkompensation som håller hushållets nytta konstant.

APPENDIX C

Variabe

Tabell ]

Variabel W2

w3 W4 ws W6 w7 ws w9 w10 w1 i w12 w13 LNP2 LNP3 LNP4 LNP5 LNP6 LNP7 LNP8 LNP9 LNPlO LNPI 1 LNP12 LNP13 TGT79 Q2

Q3

ANTQ

LNX

lbeskn'vning

Variablebeksrivning, (1970-79 årsdata, 1980—94 kvartalsdata)

Beskriving

Livsmedel, andel av utgifter på ej varaktiga varor

Alkohol, " Tobak, " Fritid och kultur, " Tidningar, böcker, " Kollektivtrafik, " Bil, drillskostna , " Elektricitet, " Bränsle, " Hushållstjänster, " Kläder, skor, " Övrigt, "

Logpris livsmedel Logpris alkohol Logpris tobak Logpris fritid och kultur Logpris tidningar och böcker Logpris kollektivtrafik Logpris bil, driftskostnad Logpris elektricitet Logpris bränsle

Logpris hushållstjänster Logpris kläder och skor Logpris övrigt ÅR>1979 AR>79, KVARTAL=2 ÅR>79, KVARTAL=3 ÅR>79, KVARTAL=4 ANTAL KVARTAL EFTER 1969

Log( real konsumtion per hushåll / 1000), 1991 års priser

aggregerade

medelvärde

0.258

0.041 0.029 0.201 0.025 0.066 0.1 10 0.036 0.018 0.021 0.100 0.095 -0.413 -0.448 -0.460 -0.484 -0.486 -O.508 -0.521 -0.550 -0.595 -0.658 -0.316 -0.389 0.857 0.214' 0.214 0.214 63.286

4.639

std- avvikelse 0.022

0.005 0.004 0.020 0.006 0.008 0.013 0.012 0.011] ' 0.002 0.012 0.005 0.430 01459 0.503 0.519 0.548 0.457 0.530 0.505 0.726 0.603 0.392 0.425 0.352 0.413 0.413 0.413 - 24.428

0.059

data,

0.217

0.031 0.023 0.160 0.018 0.055 0.082 0.017 0.003 0.017 0.078 0.086 -1.635 -l.685 -1.616 -1.910 -1 .990 -1.678 -1.954 -1.845 -2.864 -2.239 -1.436 -1 .598 0.000 0.000 0.000 0.000 2.000

4.512

N=70

max

0.307

0.050 0.040 0.248 0.038 0.087 0.131 : 0.061» 0.051 0.028 0.128. 0.108 0.007 0.054 0.340 0.1 17 0.250 0.085 0.146 0.1 12 0131 01082 . 0.114 ' 0.103 1.000 1.000 1.000'. 1.000' 1001000

4.754

Tabell 2 Variabel

NC02 NC36 NC7 15 NC l GPL AGE AGE2

ADULTMl QUATERI QUATER2 QUATER3 XMAS

BC WCl WC2 SELF

BIGCITY TOWN NORTH SINGLEC COHABC CAR OWNOCMOR

OWNOC

COOP RENTED ANTRUM COTTAGE LNY

Variabelbeskrivning, mikrodata (HUT-92), N=38

Beskrivning

Antal barn 0-2 år Antal bam 3-6 år Antal barn 7-15 år Antal barn 16+ Hushållsföreståndarens ålder AGE2

Antal vuxna minus ett Boktöringsperiod jan-mars

" april-juni juli-september större delen av december

Arbetare Lägre tjänsteman Högre tjänsteman Egenföretagare, jordbrukare eller fritt yrke Stockholm, Göteborg, Malmö Större stad Norra Sverige Ensamstående med barn Sammanboende med barn Bilinnehav Egnahemsägare med bostadslån Egnahemsägare utan bostadslån Bostadsrättsinnehavare Hyresrättsinnehavare Antal rum i bostaden Fritidshusinnehavare log(hushållets disponibla inkomst) LNYZ Livsmedel, andel av utgifter på ej varaktiga varor Alkohol, "

Tobak, "

Fritidsrelaterade varor och tjänster, " Tidningar och böcker, ” Kollektivtrafik, " Bil, driftskostnad " Elektricitet, " Bränsle till bostaden, " Hushållsrelaterade tjänster, " Kläder och skor, " Övriga ej varaktiga varor och tjänster, "

Log(Stone's price index) log(utgitter på ej varaktig konsumtion)-LNSP

LNXZ Predikterat värde på LNX

Medelv

0.168 0.260 0.513 0.260 44.736 219546

0 0.790 0.254 0.205 0.217 0.078

0.295 0.317 0.128 0.100

0.288 0.377 0.129 0.043 0.404 0.873 0.539

0.030

0.097 0.251 4.104 0.157 12.311

151.831 0.306

0.027 0.020 0.182

0.023 0.043 0.100 0.047 0.018 0.017 0.089 0.126

0.001 11.757

138.471 11.757

Std avvik 0.415 0.538 0.821 0.556 13.935 135066 0 0.431 0.436 0.404 0.412 0.267

0.456 0.465 0.334 0.301

0.453 0.485 0.335 0.202 0.491 0.333 0.499

0.170

0.296 0.434 1.567 0.363 0.529

12.067 0.117

0.038 0.035 0.111

0.034 0.065 0.090 0.045 0.033 0.025 0.080 0.081

0.008 0.504

1 1.691 0.381

Min

0.000 0.000 0.000 0.000 16.000 256.000

0.000 0.000 0.000 0.000 0.000

0.000 0.000 0.000 0.000

0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000

0.000

0.000 0.000 0.000 0.000 0.000

0.000 0.000

0.000 0.000 0.000

0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000

-0.008 9.674

93.595 8.383

Max

3.000 3.000 5.000 4000 85.000 722500 0 6.000 1.000 1.000 1.000 1.000

1.000 1.000 1.000 1.000

1.000 1.000 1.000 1.000 1.000 1.000 1.000

1 .000

1.000 1.000 12.000 1.000 14.885

221.561 0.979

0.391 0.337 0.776

0.350 0.567 0.747 0.766 0.255 0.275 0.665 0.777

0.012 13.323

177.510 12.998

Appendix D

"Konsumtionsfunktion" som används lör att prediktera Log(real konsumtion av ej varaktiga varor per hushåll) (t-värden för H0:parameter=0 i kursiv stil)

Variabel: INTERCEPT LNY NC02 NC36 NC715

NC 1 6PL AGE AGE2 ADULTM] QUATER] QUATERZ QUATER3 XMAS

BC

WC 1

WC2 SELF BlGCITY TOWN NORTH SINGLEC COHABC CAR OWNOCMOR OWNOC COOP RENTED ANTRUM COTTAGE R-square Adj R-sq

7,63 1 566 025742 0,003498 0,006263 0,049067 0, 1 35 1 83

0,02271 -0,00027 0,260413 -0,04014 0,01 1 529 -0,00852 0,106564 -0,02644 0,038726 0,095416 0,025072 0,080939 —0,000 1 7 0,01 1 529 0,09] 2 1 5 -0,01399 0, 1 748 1 5 0,045245 -0,07445 -0,0401 9 -0,06304 0,020632 0,056506

43,66 16,86 0,22 0,51 5,57 11,69 6,41 -7,01 14, I 7 -2, 63 0, 72 »0, 54 4,80 -1, 10 1,58 3,41 0,87 4,96 -0,01 0,60 2, 94 -0, 73 9,12 2,14 -1,99 -1,54 -2,80 3, 98 3,61 0,57] 0,568

APPENDIX E Parameterestimat Tabell ]. Parameterestimat för efterfrågesystemet estimerat på aggregerade data. Beroende variabel, utglåsandelför: Livsmedel Alkohol Tobak Fritid Litteratur Kollektivtr Variabel LNP2 0.05641 -0.030563 0003194 0000579 0.001574 0014477 3.175 -3.68.' 0.626 -0.028 0.286 4.89 um -0.030563 0001302 0011005 0.046901 000113 0.000056172 3.60.— 0191 3944 4.35 0.332 0.012 um 0003194 0011005 0.010923 -0.006849 -0.003835 -0.000005632 0.626 -3. 944 ". 097" -l . 023 -2. 01 -0. 002 1.1—195 0000579 0.046901 —0.006849 0001531 -0.0157l6 0027260 .0020 4.35 1023 0.046 .2.123 2.500 LNP6 0.001574 0.001 10 0003035 -0.015716 0.026042 -0.006169 0.206 0.332 201 2123 6.26." —I.6'4 um 0014477 0.000056172 -0.000005632 -0.027268 -0.006169 0037—102 109 0.012 0.002 2500 -I.6'4 5.62 um 0.012529 .0010534 0009525 0013037 000419 000347 1.037 2711 .1032 0776 0.90 0490 LNP9 -0.016751 0.003204 0003107 41.002792 0.003624 0.00655 4.972 0.689 0.956 -0.255 1.175 1.305 LNPlO 0011240 0.003851 0001330 0003604 0002523 0001049 3059 2.661 1.123 .2. 412 2790 -0.6."5 LNPll 0000453 0001754 0.000875 0002045 -0.007187 000270 1726 0.522 0.521 0.313 -2.26." 0-42 mm 0.053633 -0.003806 0003579 0.002657 0004979 -0.021693 5.192 -0.685 0.916 0.191 1.422 395 101213 0045268 0009145 0.008163 0.021911 —0.006157 0020325 5473 I.6IT 2.053 1915 40" 3.479 LNX 0119205 000436 0014107 0.151921 0001401 0030797 9130 .0029 3196 10.25- 0405 6964 mac. 0.816907 0.002204 0.090392 -0.546723 0033571 0231543 13.072 3.406 4.009 0.103 2.122 9.090 rom 0.003541 -0.0064 0002043 0011010 0.000005 -0.001065 1.53? 5.017 -2.915 0552 13.130 095 oz 0.001251 0.006044 0.003294 0.011601 001505 000299 0.965 12.336 '.515 '.'6 -52936 5.005 Q3 -0.005361 0007332 000431 0.030596 0013003 0.00106 4.094 13.050 9.276 19.205 42.415 191” Q4 -0.024062 0.007419 0.003696 0.006392 -0.01506 0004054 45.073 12.299 2.001 3.592 -39.936 -".694 ANTQ 000023 000027 -0.000067487 0.000569 0000019243 0.00031 -2.553 -5.644 .2.131 4.255 -0.561 651"

Variabel LNP2

LNP3 LNP4 LNP5 LNP6 LNP7 LNP8 LNP9 LNPl 0 LNPI 1 LNP 1 2 LNPl 3 LNX INTERC. TGT79 Q2

Q3

ANTQ

Bil, drih

0.012529 1.03." —0.018534 -2. '11 »0.009525 -I.832 -0.013037 -0. ”6 0.00419

0. 98 0.00347

0. 498 0.091687 5.084 -0.036 -3.817 00024” 0688 0.001964 0.529 -0.038525 -3.67 -0.000719 -0.111 -0.01502 -1.07'2 0.18042 2.83 " -0.004828 -1.585 0.012735 8. 455 0.013676 8. 61 ' 0.004148 2.3 "" 0.000085429 1.001

El

-0.016751 -1. 9'2 0.003204 0.689 0.003107 0. 956 —0.002792 -0.255 0.003624 I . I "5 0.00655 1.385 -0.036 -3.8I " 0.023895 3.058 0.009783 4.33 -0.002132 -0.723 0.023168 3.443 -0.015654 -3.256 -0.019095 -1 .918 0.10376 2. 303 0.012466 5.692 -0.020643 -1 9. 46 -0.0221 -1 9. 899 -0.009048 3.3 "8 0.00033 5. 453

Bränsle

-0.01 1 248 -3.859 0.003851 2. 661 0.001338 1.123 -0.008804 -2. 412 -0.002523 -2. 798 -0.001049 0675 0.002499 0.688 0.009783 4.33 0.016706 6. 161 -0.002401 -3.1 13 -0.004837 -1 .915 —0.0033 1 5 —2. 44." 0.009875 0. 74" 0.001408 0.024 0.010999 3. '.'65 -0.01 1914 _". 753 -0.015314 -9. 68 -0.004362 -2. 554 —0.000436 -9. 523

Hushållstj

—0.008453 -1 . "26 0.001754 0. 522 0.000875 0.521 0.002045 0.313 -0.007187 -2. 26 '." 000278 0. '42 0.001964 0.529 -0.002132 -0.723 -0.002401 -3 .1 13 0.009634 2.136 0.010195 3.334 -0.009072 -1. '.'”6 -0.004164 -1 .334 0.044505 2. 992 -0.000179 -0.312 0.000189 0. "66 -0.00212 -'. 835 -0.0015 17 -4. 635 -0.000043268 -l.226

Kläder

0.053633 5.192 -0.003806 -0. 685 —0.003579 —0. 916 0.002657 0.191 0.004979 1.422 -0.021693 -3. 95 -0.038525 -3.6' 0.023168 3.443 -0.004837 -1.915 0.010195 3.334 -0.0048 -0.41 -0.017392 -3. 245 0.042388 3.901 -0.08471 1 -l.692 -0.005293 -2.27'3 0.008081 .".2' 0.002478 2.138 0.027623 20.86 -0.000246 -3.32'7

Övrigt

-0.045268 -5.4"3 0.009145 1.61 '.' 0.008163 2.853 0.02191 1 1.915 -0.0061 57 -1.0'." 0.020325 3.4'9 -0.000719 -0.111 -0.015654 -3.256 -0.003315 -2.447 -0.009072 —1 .776 -0.017392 -3.245 0.038035 3.305 0.01 1966 2.241 0.038723 1.614 -0.004265 -4. 208 0.002222 5.02" -0.000669 -1.38f' 0.009625 1 ".161 0.000016632 0.2"

Tabell 2.

Beroende variabel, utgihsandel för

Variabel: INTERC.T

LNXHAT NC02 NC36 NC715 NC16PL AGE AGE2 ADUL'l'Ml QUATERl QUATERZ omm—1143 XMAS

ac

wc1

wcz SELF BlGClTY TOWN NORTH SINGLEC COHABC CAR OWNOCMOR OWNOC coop

RENTED

Parameterestimat från efterfrågesystemet esitmerat

Livsmedel

på mikrodata. Alkohol

156831 -0. 1 85578 8.01 -2. 76 -0.12901 0.024028 -6. 85 3. "2 0.03555 0003212 6.95 "1.68 003265 000293 8.39 -2. 19 0.03154 -0.004621 10.52 -4. 49 003699 -0.006839 7.5" -4. 08 000666 -0.001538 5.29 -3. 56 000005 0.000012409 -3.63 2.59 000294 0013247 9.18 4.2-' 0.00567 —0.001165 1.16 -0. 69 0.01654 0.002603 3.23 1.40 0.01877 0.002595 3. "3 1.50 000317 0.006474 .1.12 2.50 0.00168 0002394 0.22 0.92 -0.02147 0.001774 -2. '2 0.66 003417 o.oo1394 -3.65 0.43 001215 0.004907 -1.34 1.60 -0.01280 0.001229 -2. 29 0. 64 -0.00387 -0.000519 002 032 001159 0000237 1.90 014 000114 0022303 '. 99 -6. 42 0.01767 -0.006177 2.92 -2.9- 002304 0009354 -3.16 33 001073 0003722 -2. '5 -1.59 -0.02067 -0.00161l -1. "3 -0. 39 001234 o.oo2121 -1.49 0. '5 -0.00170 0.003645

-0.24 1.47

Tobak

0. 105525 1. 70 -0.010401 -1. ."5 0.00005883 -0.04 0.000232 0.19 -0.00001023 -0.01 0.00028 0.18 0.001965 4.93 -0.000020048 -4. 54 0.004419 1.55 0.001705 1.10 0.001078 0.6” 0.00] 155 0. 72 0.000143 0.06 0.008425 3.50 0.000387 0.16 -0.00068 -0. 23 0.001741 0.61 000056? -0.32 —0.000229 -0. 15 0.001549 0.80 0.002453 0. 7'6 -0.000357 -0. 19 -0.010186 -4. 41 -0.003296 -1.53 -0.010051 -2. 65 -0.002643 -1.01 0.007048 3.09

Fritidvaror och tjänster

-0.814255 -4.24 0.102152 5.53 -0.040018 5. 98 -0.021071 -5. 52 -0.01246 --1. 24 —0.018962 -3.96 —0.004448 -3. 60 0.000030059 2.19 -0.043985 -4. 96 0.000617 0.13 -0.003195 -0. 64 0.005441 1.10 -0.002309 -0. 32 -0.007346 -0. 98 0.013062 1.69 0.019087 2.08 0.015706 1. 76 0.018779 3. 42 0.003121 0. 68 -0.015535 -2. 60 -0.064261 -6.45 -0.013958 -2.35 -0.015392 -2. 15 0.00749 1.12 -0.008704 -0. "4 0.033969 4.18 0.028484 4. 03

Litteratur

0.054613 0.89 -0.003317 -0.56 -0.000392 -0. 24 -0.001 127 -0. 92 -0.000533 -0.5.' -0.002003 -1.31 0.000728 1.84 -0.000007091 -I . 62 -0.001753 -0. 62 0.002692 1. '6 -0.004445 .2_ '." -0.003101 -1. 96 0.010336 4.51 -0.009773 -4.10 -0.007324 -2.96 -0.003004 -1.02 -0.0093 59 -3. 29 -0.001314 -0. '5 -0.001802 —1.22 -0.000027029 -0.01 -0.005979 -1.88 -0.0001 -0. 05 -0.005952 -2. 60 0.004658 2.18 0.01401 5 3. "3 0.007147 2. '5 0.00736 3.26

Kollektiv- trafik

0.169304 1.48 -0.004258 -0.39 -0.006594 -2.21 -0.001039 -0.-16 -0.000535 -0. 31 0.005393 1.89 -0.000955 -1. 30 0.000009947 1.22 -0.009969 -1.89 -0.003007 -1.05 0.003627 1.21 —0.002977 -1.01 0.003492 0.82 -0.008345 -1.88 -0.001601 -0.35 0.004283 0. "9 -0.006582 —1.24 0.010987 3.3' 0.003622 1.32 0.004949 1.39 —0.018609 -3.14 0.005072 1.44 -0.043944 -10.33 -0.010973 -2. "6 -0.00935 -1.34 -0.005627 -1.1 ' -0.006578 -1.5'

ANTRUM 000196 -0.000738 -0.001037 —0.0035 1 7 0.000179 -0.000768 -1.13 -1.24 -1.90 -2.0.' 0.33 —0.'6 COTTAGE 000725 0.001027 -0.003 1 39 -0.017718 0.000643 0.001264 -I.JI 0.58 -1.92 -3. 50 0. 40 0.42 R-square 0.571 0.0865 0.0863 0.1436 0.0507 0.1072 Adj R-sq 0.5679 0.0798 0.0795 0.1373 0.0437 0.1006

Beroende variabel, utgihsandel för Bil, driR El Bränsle, Hushålls- Kläder, skor Ovriga icke : övrigt tjänster varaktiga varor Variabel:

INTERCEPT 0.460109 0.371965 0.17006 -0.072935 015947 -0.667649 3.06 5.33 3. 04 -1.56 —1. 10 -4. 65 LNXHAT -0.039122 -0.031423 -0.014408 0.008245 0.02889 0.068627 -2. "0 -4. 69 -2. 68 1.83 2. 0' 4. 9" NC02 -0.000782 0.001973 0.002006 0.000386 -0.013054 0.029194 41.20 1.08 1.3." 0.32 -3. 45 '. '9 NC36 0.001943 0000463 0.000481 0.000732 -0.002536 -0.006869 0.65 -0. 33 0. 43 0. 79 -0. 88 -2. 41 NC715 0.000695 0.000893 -0.001 194 -0.000923 0.000079791 -0.012935 0.30 0.84 -1.40 -1.29 0.04 -5.89 NC16PL 0.008656 000441 1 -0.000526 -0.002295 0.007743 »0.024026 2.31 -2.54 -0.38 -1.9" 2.14 -6. 7! AGE 0.000925 0.000672 0.000008481 -0.000194 -0.002875 -0.000952 0.96 1.50 0. 02 -0. 65 -3. 08 -1.03 AGE2 -0.000014984 -0.000005941 0.000002432 0.000003303 0.00002413 0.000016488 4.40 -1.20 0.61 0.99 2.33 1.61 ADULTMl -0.003125 J0.000267 0.001801 -0.003824 0.004957 -0.017948 -0. 45 -0. 08 0. 70 -1. $'" 0. "4 -2. ,'1 QUATERI 000059 -0.000408 0.003326 0.001432 -0.01661 0.006333 -0. 16 -0. 23 2.38 1.23 -4. 58 1. "7 QUATERZ -0.001382 0.003002 0.001961 0.000431 —0.010055 -0.010162 -0. 35 1.65 1.34 0.35 -2. 65 -2. .'1 QUATER3 -0.006925 0.000797 0.000005587 -0.000732 -0.013508 -0.001524 -I. "9 0.44 0. 00 -0. 61 -3. 62 -0. 41 XMAS -0.012682 -0.000183 0.001413 -0.001701 0.006372 -0.003189 -2. 26 -0. 0' 0.68 -0. 9” 1. 18 -0. 60 BC 0.007865 0.000527 0.000521 -0.003001 000236 0.009413 1.35 0.20 0.24 -1.65 -0.42 1.69 WC 1 -0.002596 0.000386 -0.001894 -0.000898 0.006082 0.01409 -0. 43 0.14 -0. 84 -0. 48 1.04 2.44 WC2 -0.005638 0.001115 -0.000014964 -0.000839 0.00536 0.013104 -0. "8 0.34 -0.01 -0. 38 0. "" 1.91 SELF -0.024349 0.005481 —0.001319 -0.001 128 0.006796 0.020175 4.49 1.69 -0. 51 -0. 52 1.01 3. 03 BlGCl'l'Y -0.012522 -0.000636 0.000863 -0.00015 -0.008172 000430] -2. 92 —0.32 0.54 -0.11 -1.97 1.05 TOWN -0.006195 0.000341 -0.000388 0.000392 -0.003831 0.009357 -l . 'I 0. 20 -0.29 0. 35 -1.10 2. "1 NORTH 0.008543 0.000375 -0.001691 -0.000056473 -0.005766 -0.003646 1.82 0.1' -0.9' -0.04 -1.28 -0.82 SINGLEC -0.010499 0.002393 0.004705 0.000915 0.028176 0.001953 -1.35 0.66 1.62 0.38 3. "4 0.26 COHABC -0.008942 -0.000275 -0.000159 -0.000339 0.011214 -0.003645 -1. 92 -0. 13 -0. 09 -0. 23 2.50 082 CAR 0.127705 0.004097 0.004051 -0.004598 -0.025516 0.002131 22. " 1.58 1.94 -2. 64 -4. '2 0.40 OWNOCMOR -0.006596 0.029262 0.008033 0.002744 0.000398 -0.009221 -l.26 12.03 4.12 1.68 0.08 -1.84 OWNOC -0.01146 0.02208 0.022454 0.005568 -0.010074 0.007803 -1.25 5.18 6.56 1.95 -1.14 0.89 COOP -0.014713 -0.022857 -0.011703 0.006776 0.017967 0.001903

-2.31 -7'. 7'5 -4. 95 3. 43 2.93 0.31

-0.84 -9.54 -6.48 3.08 1.35 -I.5':'

ANTRUM 000020 0.00382 0.000864 0.000088621 0.001467 0.001841

-0_18 6.21 1.75 0.22 1.15 1.45

COTTAGE 0.003201 -0.00279 0.016346 -0.001549 -0.00291 0.012876

0.81 -l.52 11.08 -I.26 -0.76 3.40

R—square 0.1943 03065 01575 0.0162 0.0596 0.0984 Adj R-sq 0.1883 0.3014 0.1512 00089 00526 0.0917

APPENDIX F

Simuleringsmetod

] . Prisförändringar.

I det estimerade efterfrågesystemet beaktas endast efterfrågeanpass- ningar hos relativt brett definierade varugrupper. Vid simuleringarna måste man dock ta hänsyn till att olika varor och tjänster inom dessa varugrupper kan vara belagda med olika skattesatser och att de skatte- reformer som studeras kan avse skatteförändringar på en mer disag- gregerad nivå än de breda varugrupper som används vid estimationen. HUT-92 innehåller infomation om hushållets utgifter på drygt 200 olika utgiftsgrupper. När vi omvandlar skattesatsförändringar till för- ändringar i konsumentprisema används denna mer detaljerade infor- mation genom att prisförändringama beräknas för varje undergrupp som är homogen ur skattesynpunkt. Dessa prisförändringar vägs sedan ihop med de genomsnittliga utgiftsandelama inom respektive varugrupp i HUT-92 på följande sätt:

1 1 1 1 o o o o. . K, fik+Tik+fikTik—fik+Tik+fikTik '=Zw. 0 H "( o o

p,- 1+tå+ri Hår,-

där K,- = antalet ur skattesynpunkt homogena varugrupper i varugrupp

w,.k = vikten (utgiftsandelen) för vara k i grupp i. rf,? = mervärdesskattesats (på priset exkl. moms) för vara ik.

r$= punktskattesats för vara ik. Detta är en värderelaterad skatte- sats som visar punktskattens andel av priset exkl. skatt.

m = 0 under 1992 års skattesystem och lika med 1 under 1995 års skattesystem eller efter den studerade skattereformen.

Priserna under 1992 års skattesystem antar värdet ett. Priset på varugrupp :" under 1995 års skattesystem eller efter den studerade

Apr 0 . Pi Den nya prisvektom används också för att beräkna en ny deflator,

skattereformen blir därför 1 +

Pl , för de totala utgifterna på icke varaktiga varor.

2. Skattesatser

De värderelaterade punktskattesatsema har beräknats på följande sätt:

_ rik(1+tik) Tik ___— l—rr'k(1+tik)

där rik = rik /(1 + tik )(1 + rik) är punktskattens andel av konsumentpriset. För alkohol och tobak har rik beräknats som kvoten mellan punktskatteintäktema och aggregerade utgifter. Nedanstående tabell visar värderelaterade punktskattesatsema r och 1 för några viktiga punktskattebelagda varor 1992 och 1995.

Värderelaterade punktskattesatser 1992 och 1995

1992 1995*** Varav r r r 1: coZ—skatt Lätt eldningsolja (eo 1) * 0.374 0.878 0.379 0.985 0.620

Hyror, boavgiher - 0.049 0.065 0.058 0.078 0.038 punktskattemas andel av momspliktiga driRs- och underhållskostnader enl SABO.

1992 uppgick dessa kostnader till

ca 56% av hyran.

Diesel MK] 0.360 0.820 0.510 1.760 0.669 Enligt SL uppgår kostnaden för dieselolja till ca 7% av hushållens

utgifter på busstransporter.

Bensin (blyfri) * 0.471 1.434 0.519 1.861 0.364 Hushållsel * 0.128 0.191 0.144 0.220 Alkohol" 0.410 1.060 0.38 0.920 Tobak" 0.460 1.353 0.459 1.344

* Källa: Nutek, SCB

** Källa: Nationalräkenskapema, Systembolaget, Alkoholinspektionen *" I frånvaro av statistik för 1995 har 1994 års värderelaterade punktskattesatser använts för alkohol, tobak och hushållsel. Detta torde vara en godtagbar approximation eftersom ingen större förändring ägt rum i de reala styckskattema mellan 1994 och 1995.

Den oreducerade mervärdesskattesatsen har uppgått till 25 procent under perioden 1992-95. Under 1992 tillämpades en reducerad skatte- sats på 18 procent för livsmedel, persontransporter, hotell- och serve- ringstjänster. Under 1995 uppgick livsmedelsmomsen till 21 procent och momsen på hotelltjänster och persontransporter uppgick till 12 procent. De viktigaste momsbefriade varorna och tjänsterna under perioden 1992 -1995 var bostadshyror, bostadsräntor, försäkring- spremier, vård—, utbildnings-, och omsorgstjänster samt vissa kultu- rella aktiviteter. Dagstidningar, receptbelagda läkemedel och charter- resor var under denna period belagda med en nollskattesats. ”

3. Totala utgifter på icke varaktiga varor

De totala utgifterna på icke varaktiga varor beräknas på följande sätt: y1= yo +y2 —(pie Wien/?;

där y; är de totala utgifterna på varaktiga varor 1992 och p R priset på varaktiga varor.

4. Prediktion av skatteintäkter och utgifter

För att garantera att de predikterade utgifterna inte avviker från de faktiska utgifterna i avsaknad av en skattereform beräknas hushålls- specifrka effekter på följande sätt:

e,. =w,. —[27,.j logpj? +B,.1og(y0 /P0)] i= 1, 2, K ]

där 7och ? är de estimerade parametervektorema från skattning- ama på makro- respektive mikrodata. Residualen e,- är fångar upp

effekten av de olika observerbara och icke observerbara hus- hållsegenskaper som vid sidan av reala utgifter och priser påverkar utgiftsandelen för vara i. Denna effekt antas vara konstant Över tiden. För skattesystem som avviker från 1992 års system för indirekt beskattning predikteras hushållets utgiftsandelar på följande sätt:

21 Fr.o.m. 1 januari 1996 har momsen på livsmedel sänkts till 12 procent och en dagspressmoms på 6 procent har införs. Simuleringama utgår dock från 1995 års skattestruktur varför dessa förändringar inte beaktas.

wi1 = 27,1- logp; +,5, log(yl /Pl)+e, .!

Utgifter på enskilda varugrupper, y,l , beräknas som produkten av utgiftsandelen för varugruppen och de totala utgifterna på icke varak- tiga varor vid den nya skattestrukturen.

Modellen tillåter inte någon substitution mellan olika varor inom respektive varugrupp. Eftersom utgiftsandelama inom respektive varugrupp inte antas påverkas av olika skattereformer kan de kon- sumtionsskatter som hushållet betalar beräknas på följande sätt:

K+! K, t?" 0 m Moms: Z Z wikyi ,m=0,1. 1=1k=11+ti',',' K+] )(, T!]? 0 Punktskatt = Z Z—'— wikyi'"

1=1 k=l(1 + t,-','(')(1 + 1,5?)

Observera att summeringarna även utförs över varaktiga varor och tjänster.

5. Kompenserad förändring (compensating variation, C V).

Låt E(p,V(p95,y95)) vara de utgifter som hushållet behöver vid prisvektom p efter skattereformen för att hushållet skall uppnå den nyttonivå V95 = V(p95,y95)som uppnås under de priser som gäller under 1995 års skattesystem. Observera att E(p95 , V(p95 ,J/9s )) =y95 . CV blir då: CV = E(p, V(P95 J95 » ' Yos

En Taylorapproximation av 2:a ordningen ger följande resultat:

(31/"% (P P9s)+05 (P P95):C1 (I”—1795): än,,” #2 p

xc(p95,V95)(p _ P95) + 0,5 *(1? _ P9s

där xc är en vektor av Hicksianska efterfrågefunktioner.

xc (p95 ,V95) kan beräknas som kvoten mellan utgifterna ochprisema på respektive varugrupp under 1995 års skattesystem.

Si]

ac,, _ Ei ,, [ ] är en matris av kompenserade egen- och

korspriseffekter. I LAIDS-modellen kan dessa substitutionseffekter beräknas på följande sätt:

2 Y95 - _ - (711+Wi,95 _Wi,95)' 2 om ' _] Pi,95

Y95

171,95 ' P j,95

Sy":

(yi!- + "71,95 -wj795)- om i = j

7. Beskattning av naturresurser

av

Professor Karl-Göran Mäler Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien och Handelshögskolan i Stockholm

Vi har i de två tidigare sektionerna diskuterat översiktligt två skäl att beskatta naturresurser. Det första var att efterfrågan på en resurs kan vara prisokänslig och beskattning av den därför leder till små effektivitetsförluster och det andra var förekomsten av räntor. Vi skall i det här avsnittet diskutera ett tredje skäl som kanske ligger närmare Skatteväxlingskommitténs direktiv, nämligen "näst bästa beskattning av miljöstömingar”

Enligt termodynamikens första lag är mängden materia konstant. De råvaror, skog, malm, olja, etc, som vi utvinner från naturen förstörs inte av människan utan omvandlas till andra produkter, främst restprodukter. Restprodukter eller residualer är sådana som vid rådande relativpriser inte har någon vinstgivande användning och därför släpps ut till miljön. Av detta följer att ju större uttagen av råvaror är, desto större blir utsläppen till miljön. Rening innebär i det här sammanhanget inte någon direkt minskning i utsläppen utan en omvandling av restprodukter till andra restprodukter som förhopp- ningsvis är mindre skadliga för miljön.

Om vi önskar förbättra miljön så är det naturliga att reglera utsläppen, t ex genom beskattning av dessa. Men i vissa fall är detta omöjligt, t ex till följd av svårigheter att övervaka utsläppen. Det kan i sådana fall vara motiverat att beskatta råvaruuttaget. Den nuvarande svavelskatten är ett sådant exempel. Utsläppen av svaveloxider be—

skattas inte direkt utan i stället läggs skatten på svavelinnehållet i bränslen, dvs en råvaruskatt. På motsvarande sätt kommer en C02

skatt att vara en råvarubeskattning av kolinnehållet i bränslen.

Det finns alltså skäl att vara observant på behovet av att beskatta råvaror som ett nästa bästa alternativ när utsläppsskatter inte är möjliga, Men man skall hålla i minnet att det först bästa är att beskat- ta utsläppen direkt!

Förnybara resurser omfattar främst biologiskt liv fisk, timmer, jaktbart byte, jordbruksprodukter, men också vissa icke biologiska resurser. Den främsta här är vatten. Gemensamt för dessa är att uttag av resursen i en viss tidsperiod kan kompenseras till nästa period genom biologisk tillväxt eller genom vädret eller genom någon annan process. Gemensamt för dem är också att om uttaget blir för stort kan självfömyandet omöjliggöras. Det enklaste exemplet är självfallet utrotning av en viss art genom överuttag, men andra mindre enkla exempel finns också. Med den här definitionen på förnybara resurser innefattas också atmosfären, grundvattnet, sjöar och floder och havet. Även tystnaden är en förnybar resurs. Det är alltså en mycket omfat- tande kategori av resurser som spänner ett mycket vitt fält. En relevant fråga är varför man bör behandla så olika resurser under en och samma rubrik? Anledningen är att de ur ekonomisk analytisk synpunkt är mycket likartade. De olika resurserna kan i princip behandlas med samma "typ av ekvationer”, när man formellt vill modellera deras utnyttjande. Dessa resurser brukar benämnas umiljö- resurser” i den ekonomiska litteraturen då de alla svarar mot vad. vi traditionellt uppfattar som miljö.a

Se Dasgupta, Heal och Stiglitz (1980) 7 Se Dasgupta, Heal och Stiglitz (1989)

Dasgupta (1982) ger en systematisk ekonomisk analys av ett stort antal "miljöresursef', inklusive beskattning som instrument för effektiv hus— hållning.

Även om de stora skillnaderna ur fysisk biologisk synpunkt mellan olika miljöresursema medger en och samma analytiska apparat så finns det en annan egenskap som är mycket väsentlig för hur de skall behandlas ekonomiskt. Detta gäller hur de ägs! Många av dessa förnybara resurser saknar väl definierade äganderätter medan andra har ofullständigt definierade äganderätter. Ett fåtal har privata äganderätter medan andra har offentligt ägande. För att förstå hur beskattning av miljöresurser skulle kunna fungera är det nödvändigt att förstå betydelsen av olika slags äganderätter.

Äganderätter

Äganderättsregimer har två komponenter: äganderätter, vilka utgörs av en korg av rättigheter som definierar vad ägarens har för skyldig- heter och rättigheter vid användningen av någon speciellt resurs, och regler för ägande, vilka reglerar hur rättigheter och skyldigheter kan och skall utövas. I följande tabell sammanfattas de för vårt syfte vik- tigaste äganderättsregimema.

Typer av äganderättsregimer med ägarnas rättigheter och skyldigheter

Typ av regim Agare Agarens Agarens rättigheter skyldigheter Privat ägande Individ socialt undvikande av accepterbart socialt icke kontroll av acceptabel användning bar användning Samfällighet Kollektiv uteslutning av begränsning av icke-ägare användning Statlig Medborgare medborgar- medborgar- egendom bestämda bestämda regler regler

___—

Privat ägande

Om en individ har privat ägande till en resurs och i hans rättigheter ingår att själv få avgöra hur mycket av resursen som skall produceras kommer han som regel att utnyttja resursen på det sätt som är bäst för

honom. Detta behöver inte betyda att detta sätt är det bästa för andra individer i samhället, eftersom utnyttjandet av resursen kan ha effekter som inte begränsar sig till ägaren. Vi bortser från denna typ av externa efekter i det följande.

Eftersom det privata intresset sammanfaller med enskilda intresset finns ingen anledning att på något sätt korrigera individernas beteende vid privat ägande. Den privata ägaren erhåller den totala räntan som resursen genererar, precist som i fallet med icke förnybara resurser. I allmänhet ingår denna i den beskattningsbara inkomsten. Exempelvis, utgör räntan på biologiska tillgångar inom jordbruket del i jordbruk- arens inkomst.

Det finns emellertid också exempel på fall när så icke är fallet. Ett fall är räntan av innehav av en fallrättighet.

Beskattning av räntan från fallrättigheter

Ett vattenkraftverk utnyttjar den potential som uppstår när det existerar en vattenmassa som är högre belägen en lämpligt belägen sänka. Denna potential är given av naturen och de intäkter som den kan ge upphov till är en ränta. I allmänhet är rätten att utnyttja en existerande vattenkrafts potential privat, varför räntan helt (bortsett från den del som beskattas) tillfaller ägaren. I själva verket genererar vattenkraft två slags räntor - en ren ränta och en kvasiränta. Det finns i allmänhet många anledningar att beskatta energiproduktion och energianvändning. Den viktigaste torde vara behovet att styra energi- produktionen i sådana former att miljöpåverkan kontrolleras, dvs genom att de negativa extemalitetema intemaliseras. Denna styrfunktion kommer i detta avsnitt helt att lämnas därhän. I stället kommer intresset att koncentreras på beskattning av räntan och kvasiräntan från vattenkraft.

Den rena räntan utgör räntan på en fallrättighet. Denna är bestämd av (det annualiserade nuvärdet av) intäkterna från försäljning av elektricitet minskat med de årliga totala kostnaderna för elektrici- tetsproduktionen. Givet att räntan är positiv kommer beskattning av denna (så länge beskattningen inte uppgår till 100 procent) inte leda till några snedvridningar i resursanvändningen. Ägaren kommer nämligen att erhålla ersättning för alla sina kostnader och därtill en större eller mindre vinst, och han kan inte påverka denna vinst (annat än negativt) genom minskning av produktionen, genom ändrad inve— steringsstruktur etc.

Problemet med denna beskattning är självfallet beräkningar av räntan. Räntan beror, som vi sett, på de förväntade framtida intäkterna och kostnaderna (samt självfallet diskonteringsräntan). Att uppskatta dessa är långtifrån trivialt. I och för sig uppstår samma problem i mängder av andra situationer, t.ex. vid beskattning (av kvasiräntan) av fastigheter. För fastigheter och andra liknande tillgångar bestäms kvasiräntan av nuvärdet av de framtida nettointäktema och samma problem uppstår alltså vid fastighetsbeskattning. Skillnaden mellan beskattning av fastigheter och fallrättigheter är emellertid betydande då fastigheter köps och säljs i en omfattning som knappast gäller fall- rättigheter. Marknadsprisema på fastigheter utgör i allmänhet en god prediktor för nuvärdet av de framtida nettointäktema. Eftersom transaktioner i fallrättigheter sker utomordentligt sällan kommer marknadspriser knappast att kunna användas för taxering av fallrättig- hetemas värde. Det finns därför anledning att vara tveksam till en "korrekt” värdering av fallrättighetema. Men när detta är sagt bör det också sägas att även om korrekt värdering av fallrätigheter är omöjlig så kan en beskattning av fallrättigheter vara bättre än annan beskattning av vattenkraften. Även vid en felaktig taxering av värdet av avkastningen från fallrättigheter kommer en beskattning av denna inte medföra stora snedvridningar i resursallokeringen. Omöjligheten av en korrekt värdering är alltså inte i sig ett argument mot en övergång till beskattning av fallrättighetema.

Eftersom ett utbyggt vattenkraftverk har små rörliga kostnader och huvudsakligen fasta kostnader kommer nuvärdet av framtida intäkter och framtida rörliga kostnader, dvs kvasiräntan, vara sådan att ägaren har tämligen små möjligheter att påverka beskattning av denna. Beskattning av kvasiräntan i vattenkraftverk bör därför ha små effek- ter på driften av dessa, dvs excess burden är liten. Det måste emellertid framhållas att beskattning av kvasiräntan kommer att påverka lönsamheten av framtida utbyggnader och därför påverka den framtida strukturen. Om, emellertid, denna är given genom politiska beslut (spara de fyra orörda älvarna, etc) finns det i praktiken ingen möjlighet att anpassa sig till beskattning av kvasiräntan. I detta fall kommer alltså excess burden vara noll eller mycket liten. Det kan därför vara något enklare att beskatta bruttointäkter minus rörliga kostnader än att beskatta räntan från en fallrättighet.

Eftersom marknaden för elektricitet avregleras kommer vinsten i företag som äger vattenkraft att i högre grad beskattas (anledningen till att detta förekommit i lägre utsträckning tidigare har varit pris- regleringar som knutit priset till styckkostnad och inte till gränskostnad). En sådan vinstbeskattning har dock väsentliga

problem. Det väsentligaste torde vara att den svenska kapitalbeskatt- ningen är nominell och inte real. En investering i vatten-kraft gjord för mer än ett sekel tidigare och som inte kan uppräknas med inflationen kommer att bli betydligt undervärderad medan en nyligen gjord investering kommer att ha en betydligt högre avdragsgill investeringskostnad. Vinstbeskattning leder alltså till en snedvridning i förmån av nya investeringar. Det kan därför finnas all anledning att fundera på en övergång till beskattning av ränta eller kvasiränta som inte lika direkt påverkas av inflationen.

Eftersom beskattning av fallrättigheter utreds i särskild ordning finns det ingen anledning här att gå närmare in på de praktiska frågorna rörande denna typ av beskattning.

Beskattning av skog

Skog liksom fallrättigheter är förnybara naturresurser som i allmänhet har privata äganderätter. Skogen ger upphov till räntor på precis samma sätt som vattenfall. Räntan är definierad som nuvärdet av förväntade framtida intäkter från försäljning av timmer minskat med kostnaderna för produktionen av timmer. Inom den skogsekonomiska litteraturen kallas detta skognettot. Skogsnettot är alltså värdet av marken utan skog. Beskattning av denna ränta leder inte till någon effekt på markägarens beslut hur marken skall brukas (givet förstås att värderingen av marken skett med Gcförstånd”). Det är alltså i princip möjligt att beskatta skogsinnehav utan att några snedvrid- ningar uppträder. Eftersom detta studeras i separat utredning kommer vi inte fortsättningsvis diskutera denna möjlighet.

Skog har liksom andra naturresurser flera olika användningar. I föregående paragraf förekom endast en användning av skogen - timmerproduktion. Andra användningar av skogen är rekreation, plockning av blommor, svamp etc, jakt, hydrologisk kontroll, kontroll av mikroklimatet, bevarande av genetisk information etc. Alla dessa andra användningar är viktiga och bör påverka skattesystemets ut- formning. Det har visats att för vissa regioner i Colombia så är den ekonomiska betydelsen av hydrologisk kontroll större än värdet av timmerproduktionen. Även i Sverige torde värdet av skogens roll i kontroll av vattenströmmar och därmed minskad risk för över- svämmningsskador och erosion vara betydande om dock mindre än värdet av timmer produktionen. Skattesystemet bör alltså reflektera dessa. Hur detta skulle kunna åstadkommas är dock en mycket svår fråga. Eftersom markägaren i huvudsak endast kan tillgodogöra sig

intäkterna från timmerproduktionen och inte intäkterna från skogens övriga produktion är det här fråga om externa effekter från skogs- hushållningen på övrigt samhälle. I princip bör markägaren beskattas för de åtgärder som ökar de negativa externa effekterna, dvs ökar risken för översvämning, minskar skogens betydelse för rekreation etc och subventioneras för de åtgärder som har motsatta effekter. Efter- som kännedomen om de externa effektemas storlek och värde är mycket bristfällig och det dessutom är svårt att relatera de externa effekterna till olika skötselprogram är det svårt att konkret konstruera ett skattesystem som ger de önskade incitamenten.

Allmänheten har fritt tillträde till skogar i Sverige enligt allemans- rätten. Utövandet av denna rätt kan, om den blir omfattande, leda till skador på naturen samt till trängsel. Dessa effekter utgör andra exempel på externa effekter som i princip skulle kunna hanteras med beskattning. Det är emellertid inte å priori säkert att beskattning är det bästa (och helt säkert inte det enklaste) instrumentet att hantera dessa frågor.

Öppen access

Vi övergår nu till att diskutera förnybara resurser som kan karak- täriseras med ägandeformen "Öppen access”. Med detta avses att var och en har möjlighet att utnyttja resursen efter eget gottfinnande. Allemansrätten, omnämnd i föregående avsnitt, utgör ett exempel på detta. Var och en har fritt tillträde till skog, oavsett markägarens önskningar, och kan fritt utöva vissa rätter som att vandra, plocka (icke fridlysta) blommor etc.

I och med att alla har fritt tillträde till en resurs uppstår oftast all- varliga resursallokeringsproblem. Eftersom en individ inte behöver ta hänsyn till effekten på andra individer av sitt agerande kommer resursen att överutnyttjas. Detta har beskrivits av Garrett Hardin i parabeln om herdama som i egen intresset ökar de egna hjordama för bete på samfälligheter. Eftersom var och en kan vinna på att öka sin egen hjord, men också eftersom ökningen av var och ens hjord minskar den tillgängliga födan för varje djur kommer resultatet bli förödande för kollektivet. Hardins exempel är ett exempel på konflikt mellan individuell rationalitet och kollektiv rationalitet. Denna kon- flikt uppstår så fort som äganderätter är opreciserade eller dåligt definierade.

Det råder ingen tvekan om att den huvudsakliga förklaringen bakom miljöförstöring hänger samman med fri access ägande-

rättsregimer. Det globala klimatet hotas av utsläpp av växthusgaser och då främst koldioxid från samtliga länder på jordklotet. Varje land har f n fullständig frihet att släppa ut så mycket koldioxid det önskar, dvs atmosfären är en fri access resurs. Även om varje land inser att det vore bra om man kunde åstadkomma en reduktion av den totala mängden koldioxid i atmosfären så är det fortfarande lönsamt för varje individuellt land att öka sina utsläpp (eller åtminstone inte minska sina utsläpp). Här igen är en konflikt mellan den globala kollektiva rationaliteten och den individuella, nationella rationaliteten som uppstått genom frånvaron av en global regering med befogenheter att införa äganderätter till klimatet eller vad som i praktiken är ekvivalent, möjligheter att kontrollera de globala utsläppen. För att lösa de globala problemen med klimatpåverkan måste en majoritet av jordens länder ingå frivilliga överenskommelser om nedskärning av utsläpp av växthusgaser. Eftersom varje land tjänar på att stå utanför en överenskommelse, oavsett hur många andra länder som önskar komma överens, är det i allmänhet en domi— nerande strategi att stå utanför dylika överenskommelser. Incita— mentsstrukturen vad gäller klimatöverenskommelser är alltså kraftigt pervers. Tyvärr finns det inte mycket att göra för att förändra struktur, annat än att bädda in klimatfrågan i ett paket av större globala frågor, vilket som helhet kan ha en bättre incitamentsstruktur.

Problem med för höga utsläpp till luft och vatten är självfallet andra exempel på problemen med fri access. En enskild företagare har inga incitament (i en oreglerad ekonomi) att ta hänsyn till de skador han åstadkommer för andra genom utsläppen och kommer därför enbart att beakta konsekvenserna för det egna företaget.

Det finns många sätt att komma till rätta med dessa nationella miljöproblem. Staten kan genom miljölagstiftning söka tvinga före- tagen att minska sin miljöpåverkan eller, som är fallet exempelvis med svavel och kväveutsläpp, beskatta miljöpåverkan. Eftersom denna typ av beskattning behandlas i andra sammanhang av skatte- växlingskommitten kommer här inte någon djupare analys att ges. Det bör räcka med att konstatera tre väsentliga fördelar med ett skattesystem:

I minskningen av utsläppen kan erhållas till lägsta samhällseko- nomisk kostnad (statisk effektivitet)

I kraftigare incitament för teknisk utveckling än vad som är möjligt med regleringar

I beskattning av miljöpåverkan ger skatteintäkter som kan använ— das för att sänka andra snedvridande skatter.

Direkt miljöpåverkan är emellertid inte det enda fallet med fri access regim för förnybara resurser. I stora delar av världen är betet en fri access resurs, och överbetning med åtföljande ekonomiska och sociala problem är vanliga. I Sverige utgör både det kommersiella fisket och sportfisket exempel på fri access resurser.

Fiske

Betrakta ett vattenområde där alla fritt kan utöva fiske (det har i det här sammanhanget ingen betydelse om detta är kommersiellt eller sportfiske). Vattenområdet innehåller fiskpopulationer som årligen genomgår reproduktion. Om fisket begränsas till den årliga tillväxten är fisket uthålligt, dvs fisket kan i princip fortsätta långt in i framtiden. Om endast en person kan fiska i området kommer denna att ta hänsyn till värdet av fisket i dag och värdet i framtiden och utöva sitt fiske så att han får det största möjliga utbytet av fisket. Problem med överfiske uppstår alltså inte (om inte individen har en mycket hög diskonteringsränta). Om alla har rätt till fiske i området kommer var och en att utforma sin egen strategi, givet deras förvänt- ningar om hur de övriga fiskarna kommer att bete sig. Var och en kommer i denna situation finna det lönsamt att fiska så mycket som möjligt nu eftersom risken finns att konkurrenterna kommer att göra detta och detta skulle medföra att fisket i morgon blir uselt. Resultatet blir alltså ett överfiske och utarmning av det framtida fisket. Resul- tatet är helt beroende av äganderättsformen. Det är lätt att finna exem- pel på sådant överfiske, även i vår omedelbara omgivning. Vad som krävs att samhället, om möjligt, försöker reglera fisket. Detta kan ske på olika sätt. Ett är genom kvotering. Varje företag får hemföra endast en viss kvantitet av fisk. Givet att kvoteringen kontrolleras och fiskarna följer de givna reglerna, har samhället skapat en begränsning av det tillåtna fisket som (förhoppningsvis) svarar mot den biologiska knappheten. Men en sådan begränsning skapar omedelbart en ränta, dvs en avkastning som uppkommer tillföljd av den reglerade knapphet som samhället infört. Räntan tillfaller i det här fallet de fiskare som har kvoter för fiske i området. Så länge räntan är positiv har fiskarna incitament att fiska, men om räntan blir negativ upphör fisket.

Det finns inga å priori argument för att räntan för den knapphet som samhället reglerats fram skall tillfalla de som erhåller fiske kvoter. I vissa fall kan eventuellt inkomstfördelningsargument använ- das för att motivera att fiskarna skall få behålla den så skapade räntan.

Men det är svårt att motivera att de som kvoterats bort inte skulle få del i räntan. Det finns därför anledning för samhället att pröva huru- vida den skapade räntan bör dras in till staten. Detta kan ske på olika men liknande sätt. Ett sätt är att beskatta räntan, dvs skillnaden mellan värdet av fiskförsäljning och samtliga kostnader inklusive normal avkastning på kapital. Ett annat sätt är utauktionera kvoterna och låta dessa vara överförbara. Marknadsprisema på kvoterna kommer att exakt svara mot räntan. Genom utauktionering av kvot- erna kommer hela räntan att tillfalla staten.

Bägge systemen kommer att ge samma realekonomiska effekter (givet att korrekt taxering av de enskilda fiskarnas intäkter och kostnader är möjlig och att de förväntningar som ligger bakom mark- nadsprisema på kvoter föverkligas).

Width mini-re ut tab ”113121

z—r små!—1101 mm i lab '4 !W'åwlk 11911 alal-.: — 11751 4313. Mia-11111 nu...

'»3 uttrnirjrshtv trailern

. . :*.iq gnintzmhrs [simon

: ri hrnet 113291) mål-11.11»

utom irra'oz blem lta Titanic..

.: nimi terminal)! .: 111-> med" numrera 413308

' - ' ' 'IR'IGIMMZHÄ = .. V'lrfiäirmhrqaban

L-;a-

1.1—11.1.

.. .; lir-'.l '.

'. ”Ill.": dr j-"l'li i lir'pr'lt'."

_1 hr m.m. In,..fiphiL—l

. _ . .-r'-- liu 11.11- 3..- f' ;»"" ' -'"Bmtwu=l" .uwiirr— . 511- ' .1.'|.'. Mä Möjlig: 741.11er. ; _l " = ." ||| .I .

7.1. Optimal beskattning

Välfärdsekonomi, dvs den ekonomiska teorin över normativa utsagor över förändringar i det ekonomiska systemet, utgår från två grund- läggande teorem. Bägge handlar om effektivitet i följande mening: en förändring är effektiv om den ökar Välfärden åtminstone för en individ medan ingen annan erfar försämrad välfärd. I litteraturen kallas effektivitet i denna bemärkelse Paretooptimalitet (Vilfred Pareto italiensk ekonom verksam kring sekelskiftet). I princip innebär definitionen att vi har effektivitet när alla frivilliga bytesmöjligheter mellan individer och organisationer är uttömda. Att ett byte är frivilligt innebär ju att bägge parter tjänar på bytet. Först när alla sådana byten är uttömda är det uppenbarligen omöjligt att förbättra för någon individ utan att försämra för någon annan.

Byten mellan olika aktörer sker framför allt på marknader och det följer därför att om vi har marknader för alla tänkbara varor och tjänster så kommer också alla bytesmöjligheter att utnyttjas. Det finns därför anledning tro att en ekonomi som fungerar via perfekta mark- nader leder till effektivitet. Detta är också innehållet i de två fundamentala välfärdsteoremen i nationalekonomi. Mer precist säger det första teoremet att om vi har en ekonomi med perfekta marknader för alla de varor och tjänster som är av betydelse för människors väl- färd så kommer den resulterande resursanvändningen vara effektiv. Men även om resursanvändningen är effektiv så behöver den därför inte vara önskvärd, t ex på grund av en alltför sned fördelning av inkomster och förmögenheter. Det andra teoremet säger emellertid att om samhället önskar en effektiv resursanvändning en viss bestämd fördelning mellan medborgarna så kan denna åstadkommas, under vissa ganska starka villkor, genom marknader och en omfördelning av tillgångar mellan medborgarna. Den grundläggande egenskapen hos marknader som ger denna egenskap är förhållandet att konsumenten betalar ett pris för en vara som motsvarar samhällets kostnad för att producera denna vara. När konsumenten fattar sina konsum- tionsbeslut grundar han därigenom dessa beslut på information om samhällets kostnader för varan. Det finns många skäl varför denna likhet mellan det pris konsumenten betalar och samhällets kostnader inte existerar på verklighetens marknader. Ett sådant skäl är förekomsten av skatter.

Skatter skapar i allmänhet kilar mellan å ena sidan det pris en konsument betalar för en vara och kostnaden för varans produktion och mellan den nettolön konsumenten ersättes med och arbets- givarens kostnad för arbetskraft. Dessa skattekilar leder alltså till att

ekonomin inte kommer att fungera effektivt - det uppstår "excess burden” varmed avses den extra kostnad samhället drabbas av genom skattesystemet i tillägg till den direkta kostnaden i form av skatte- medel. Skattekilama leder till att individer ändrar sitt beteende i syfte att reducera kostnaden för skatter. Detta förändrade beteende leder till att resursanvändning blir mindre effektiv. En stor del av motivationen bakom den stora skattereformen 1991 vara att reducera Skattekilama och därmed minska excess burden.

Om man skulle önska att reducera excess burden till noll skulle det krävas ett skattesystem sådant att individer inte skulle kunna anpassa sig till systemet. Men det enda skattesystem med denna egenskap vore ett system med klumpsummeskatter, dvs ett system i vilket varje individ betalar en viss skatt vilken är oberoende av hans inkomst, konsumtionsutgifter, förmögenhet etc. Ett sådant skattesystem är i praktiken omöjligt och det är dessutom inte önskvärt utifrån fördel- ningsskäl. Mrs. Thatchers försök med en upolltax” i England för några år sedan visar ett system med klumpsummeskatter inte skulle vara politiskt acceptabelt. Detta betyder emellertid att varje skattesystem måste nödvändigtvis resultera i skattekilar och därmed följande förluster i effektivitet. Storleken av dessa effektivitets- förluster beror emellertid på utformningen av skattesystemet och den centrala frågan blir hur man bör utforma skattesystemet så att excess burden minimeras. Detta är den fråga som behandlas i litteraturen om optimal beskattning: Hur bör skatter utformas för att producera en önskad skatteintäkt för staten med minsta möjliga excess burden.

Intuitivt kan vi se några ledtrådar i sökandet av ett optimalt skattesystem. Effektivitets förluster uppkommer därför att individer och organisationer ändrar sitt beteende på grund av skatterna. Det avgörande för effektivitetsförlustema är uppenbarligen hur mycket individerna ändrar sitt beteende. Efterfrågan på vissa varor är t.ex. mycket priskänslig och en skattekil på en sådan vara kommer uppenbarligen att leda till stora förändringar och därmed stora effektivitetsförluster. Efterfrågan på andra varor har mycket liten priskänslighet och beskattning av dessa bör därför leda till mindre effektivitetsförluster. Eftersom detta är av fundamental betydelse för den fortsatta diskussionen av beskattning av naturresurser kommer vi att granska det här argumentet med någon större noggrannhet.

För att kunna föra denna analysen framåt måste vi emellertid först definiera ett operationellt mått på effektivitetsförlusten. Vårt mått är det 5 k konsumentöverskottet, vilket illustreras i nedanstående figur.

Q' Q Kvantitet

Kurvan E-E' representerar efterfrågan på en vara. Nuvarande pris är P vilket ger en efterfrågad kvantitet lika med Q. Detta betyder att konsumenterna betalar totalt PQ kronor för varan. Låt oss nu ställa frågan om hur mycket konsumenterna förlorar om priset på varan skulle höjas från till P' och låt oss också försöka besvara frågan. Vid första anblicken skulle man kunna förmoda att kostnaden är lika med de ökade utgifterna. Vid oförändrad efterfrågad kvantitet Q blir kostnadsökningen Q(P'-P). Men efterfrågad kvantitet kommer inte att vara oförändrad - enligt figuren minskar efterfrågad kvantitet till Q'. Den aktuella kostnadsökningen blir tydligen P'Q'-PQ. Men detta måste vara en underskattning av den faktiska kostnaden för konsumenterna. Man kan visa att den (nästan') korrekta uppskattningen är lika med ytan av trapetset ABCD.

Intuitivt kan man förstå detta på följande sätt: Efterfrågekurvan ger den efterfrågade kvantiteten vid olika priser. Men detta betyder i princip att den också representerar konsumenternas marginella vär- dering av varan, dvs deras värdering av den sista enheten. När priset är P efterfrågas Q och konsumentens marginella värdering är följaktligen P. Om efterfrågad kvantitet minskar med en enhet är alltså förlusten P. Å andra sidan konsumenten att slippa betala för varan och nettoresultatet blir alltså noll. Men om efterfrågad kvantitet

1 Anledningen till ordet nästan är att vid en fullständigt rigorös analys måste man ta hänsyn till inkomsteffekter. En sådan grad av precision är dock vare sig nödvändig eller ens önskvärd i det här sammanhanget

minskar med ytterligare en enhet ökar förlusten med något mer än P (eftersom efterfrågekurvan lutar nedåt), medan besparingen i form av reducerad betalning är den samma. Konsumenten gör alltså en netto- förlust. Om vi fortsätter det här resonemanget ser vi att när den efterfrågade kvantiteten sjunkit till Q' så har konsumenterna netto förlorat en summa som motsvarar ytan på triangeln BCF. Därtill kommer ökade kostnader för kvantiteten Q' motsvarande ytan av rektangeln ABFD. Men denna ökade kostnad motsvarar en ökad intäkt. Netto för samhället blir alltså kostnaden lika med ytan av triangeln BCF, den s.k. Harberger triangelnz.

Om prishöjningen beror på att en skatt lika med DA är alltså den samhällsekonomiska kostnaden för skatten lika med ytan av trapetset ABCD medan skatteintäkterna är lika med ABFA. Kostnaden för skatten är alltså större än skattebeloppet och det är denna extra kostnad som kallas "excess burden”.

Vad bestämmer storleken på excess burden? Först och främst skattens storlek men också efterfrågekurvans lutning. Givet skattens storlek kommer uppenbarligen excess burden vara större ju mindre brant efterfrågekurvan är. Om kurvan vore nästan vertikal kommer skatten inte att påverka den efterfrågade kvantiteten mycket, dvs skattekilen får inga större effekter på det faktiska beteendet och excess burden är mycket liten. Om, å andra sidan, efterfrågan är mycket priskänslig kommer beteendet påverkas på ett avgörande sätt och excess burden blir följaktligen stor. De här slutsatserna förstärks ytterligare av det förhållandet att om efterfrågan är mycket pris- känslig så måste skatten vara hög för att ett önskat skattebelopp skall inflyta till statskassan, medan samma skattebelopp kan genereras med en lägre skattesats om efterfrågan är mindre priskänslig.

2 Arnold Harberger, amerikansk ekonom som var en av de första att

analysera kostnader för varuskatter.

Kvantitet

För att förenkla resonemangen, låt oss utgå från att en vara produ- ceras med konstanta kostnader, så att utbudskurvan är en horisontell linje. 1 figuren ovan är P0 ursprungspriset. Antag att vi lägger på en

skatt t' som höjer priset till Pl- Om efterfrågekurvan är D-D blir skatteintäkterna ABCD och excess burden blir BEC. Om däremot efterfrågekurvan vore D'-D' blir skatteintäkterna endast AFGD och excess burden GED. Men eftersom skatteintäkterna blir mindre vid given skattesats med efterfrågekurvan D'-D' måste skattesatsen i det fallet bli högre så att priset stiger till P2. Excess burden blir nu HEJ. Det är självklart att om priskänsligheten mellan de två efterfråge- kurvoma skiljer sig åt väsentligt så kommer excess burden också att skilja sig åt väsentligt.

Slutsatsen av det här är att (om vi kan bortse från fördelnings- hänsyn) det bra för samhället att beskatta varor för vilka efterfrågan är tämligen prisokänslig. Mer specifikt för naturresurser innebär detta att sådana skulle kunna vara intressanta skatteobjekt om de har en oelastisk efterfrågan. Efterfrågan på vatten, exempelvis, är enligt många studier rätt prisokänslig och en skatt på vattenförbrukning vore alltså rimlig. Det bör dock observeras att varor som har låg pris- elasticitet sannolikt också har låg inkomstelasticitet, dvs konsumeras i samma utsträckning av både höginkomsttagare som låginkomsttagare. Detta innebär att exempelvis en skatt på vatten kan bli regressiv, dvs drabba låginkomsttagare högre grad än höginkomsttagare. Detta skall

dock avvägas mot fördelningseffektema från skattesänkningar som möjliggörs av en beskattning av vatten.

Det kan vara på sin plats att mycket snabbt rekapitulera det vik- tigaste: Skattekilar skapar kostnader och storleken av dessa kostnader är beroende på individernas möjlighet att anpassa sin konsumtion för att undgå beskattning. Ju större möjligheter individer har att undgå beskattningen, desto större blir effekten av Skattekilama. Vi har här studerat extra kostnaderna från beskattning i termer av konsu- menternas priskänslighet. Men lika intressant och mer relevant för naturresursbeskattningen är producentemas priskänslighet. Detta leder oss till begreppet ränta.

7.3. Ränta

Ordet ränta har i svenska åtminstone två olika betydelser. Den första och vanliga betydelsen är avkastning på ett penningbelopp - penning ränta. Avkastning på banksparande, obligationsinnehav etc. är vad vi i vanliga fall associerar med ordet ränta. I fortsättningen kommer vi emellertid att tolka ordet ränta in en annan betydelse, nämligen avkast-ningen på en resurs som finns i en given mängd, dvs som bjuds ut fullständigt oelastiskt. I engelska finns två ord, interest och rent. Det första täcker vad vi menar med .penningränta medan det andra svarar just mot avkastningen på en produktionsfaktor som finns i given mängd. Ibland används begreppet jordränta i utsträckt betyd- else för det engelska begreppet rent. I Norge används ordet grund- ränta. Intresset för ränta eller jordränta uppkom i början av 1800-talet när Ricardo3 studerade jordräntan för att därigenom förstå prisbild- ningen i samhället. Ricardo betraktade jordbruk. När jordbruks— produktionen expanderar måste allt sämre jordar utnyttjas och priset på jordbruksprodukter bestäms av produktionskostnaden (kostnaden för arbetskraft) på den sämsta jorden. Ägarna av de bättre jordama kommer då att erhålla en intäkt som överstiger arbetskraftkostnadema och som enbart beror på den bättre jorden. Överskottet var jordräntan, en knapphetsränta på bra jordar.

Följande diagram beskriver grundräntan.

3 David Ricardo var den främste nationalekonomen i början av 1800-talet och hans skrifter fick stor betydelse för utvecklingen av den s k arbets- värdeläran för vilken jordränteteorin blev väsentlig.

0 )( Kvantitet

E-E är som tidigare efterfrågekurvan och S är utbudskurvan. Att utbudskurvan är vertikal implicerar att utbudet är helt prisokänsligt. Jämviktspriset är P och vid detta pris är producentens intäkt ABOC. Eftersom utbudet är prisokänsligt finns inga kostnader förknippade med produktionen och den totala intäkten ABOC utgör räntan på resursen.

Antag att vi beskattar utnyttjandet av resursen med en fast skattesats t. Resultatet illustreras i följande diagram

0 )( Kvantitet

S indikerar det oelastiska utbudet och D-D är efterfrågekurvan. Jämviktspriset är P, dvs det pris vid vilket efterfrågan och utbud är

. lika. Om statsmakterna nu inför en skatt om beloppet t kommer efterfrågan som den uppfattas av producenten att vara den streckade linjen och det pris som han erhåller är följaktligen P-t. Observera emellertid att det pris konsumenten betalar är oförändrat. Hela skatten har övervältrats på producenten. Eftersom utbudet är konstant och givet har ingen anpassning till skatten skett och excess burden är följaktligen noll. Beskattning av ränta medför alltså inga extra samhällsekonomiska kostnader, vare sig i form av excess burden, sysselsättningseffekter, pris effekter, effekter på export eller import (annat än indirekta effekter genom att köpkraft har indragits från producenten).

Beskattning av ränta synes således vara en idealisk beskattningsform, något som insågs av den amerikanske journalisten och politikern Henry George som runt mitten av förra seklet lanserade "single tax movement”. George såg beskattning av mark - dvs fastighetsbeskattning - som lösning av beskattningsproblemet. Dels leder beskattning av jordräntan inte till några effektivitetsförluster och dels var en sådan beskattning rättvis då de stora inkomst- och förmögenhetsskillnadema bottnade i ägandet av mark. Single tax rörelsen lever fortfarande kvar och så sent som på sextiotalet representerades den i den danska riksdagen av Rättsförbundet. I vissa länder spelar fastighetsskatten en viktig roll. I många stater i USA är fastighetsskatten den väsentliga inkomstkällan då inkomstskatt inte är tillåten.

Kapital beskattningen kan ev ses som en utvidgning av beskattning av ränta. Avkastningen i ett företag är givet av företagets produktions- kapacitet, men denna är given av tidigare investeringsbeslut. På kort sikt kan den i allmänhet inte ändras. Avkastningen kan, på kort sikt, därför betraktas som en kvasiränta och beskattning av denna ger på kort sikt inga effektivitetsförluster. På lång sikt kan dock konsekvenserna bli stora till följd av att investeringsbeteendet påverkas.

Detta leder emellertid till det stora problemet med en beskattning av räntan. Hur vet man att skattebasen verkligen är en sann ränta, dvs opåverkbar av aktörernas beslut? När det gäller kvasiräntor är det uppenbart att beskattning på sikt påverkar beslutsfattandet. Detta kan också vara fallet för beskattning av räntor på naturresurser. Antag exempelvis att det finns en förnybar naturresurs som varje år skapar ett konstant utbud och att efterfrågan för denna skapar ett positivt

pris. Ägaren till resursen kommer därvid att göra en vinst - räntan på resursen. Beskattning av resursen kommer som vi sett inte leda till effektivitetsförluster så länge som ägaren får någon del, om än liten, av räntan. Om emellertid vinsten beskattas till hundra procent kommer den att raderas ut och ägaren kommer inte att finna det lönsamt att bjuda ut resursen. Vi ser här ett fall där små skatter inte skapar snedvridande incitament, medan en stor skatt kan skapa stora sådana. I diskussionen om beskattning av naturresurser måste vi alltså hålla detta i minnet!

De räntor vi diskuterat ovan uppkommer till ägaren av en viss resurs. Men räntor skapas överhuvud där en resurs är knapp, även om privat ägande inte förekommer. Närhelst en resurs är knapp och det finns en efterfrågan på resursen uppstår räntor. Hela diskussionen om avgifter eller skatter på miljöförstörande aktiviteter kan ses som en beskattning av räntor. Tag luftföroreningar som ett exempel. Atmos- fären har ingen ägare och det har därför varit fritt fram för vem som helst att utnyttja den för utsläpp av föroreningar. I denna situation uppstår inga räntor då atmosfären tillåts ta emot vad än förorenama vill släppa ut. Den dag samhället begränsar utsläppen uppstår emel- lertid räntor. Antag att ett företags utsläpp begränsas till en viss kvantitet, dvs samhället bestämmer att företaget inte får släppa ut mer än 100 ton per månad. Denna reglering innebär att atmosfärens föro- reningsmottagning blivit fix och om företaget släpper ut till den fastställda gränsen kommer en ränta att uppstå. En avgift eller skatt på utsläppet kommer i detta läge att motsvara en beskattning av denna ränta! Det är alltså ur denna synpunkt möjligt att beskriva en omdaning av skattesystemet mot "gröna” skatter som en övergång till beskattning av räntor på naturkapital.

Det finns även andra liknande fall, där räntor uppstår även där privat ägande inte existerar eller ägandet är oklart definierat. Var gång människan utnyttjar ekologiska resurser som är knappa uppstår räntor. Kommersiellt fiske ger ett exempel. Rätten att fiska inom ett visst område ger upphov till räntor om ej denna rätt delas av alla. I detta senare fall kommer inflödet av nya fiskare att reducera räntan till noll. Men om antalet fiskare är begränsat så kan en ränta uppstå och som därför kan beskattas utan att negativa effektivitets- konsekvenser uppstår. Om vi jämför de olika möjliga fallen får vi följande slutsatser. Om vi har ett fastställt antal fiskare och en fastställd total kvot uppstår en ränta som tillfaller fiskarna. Om vi har ett fastställt antal fiskare men inte någon total fångstkvot uppstår fortfarande en ränta men dock mindre. I bägge dessa fall kommer beskattning att överföra räntan till skattebetalarna i allmänhet. Om det

är möjligt för vem som helst att fiska i området kommer räntan att försvinna i form av lägre priser på fångsten och vi kan säga att (åtminstone på kort sikt) räntan överförts till konsumenterna genom de sänkta priserna.

Grundvatten reservoarer ger ett annat exempel. Om ett viss grupp har rätt att utnyttja akvifären för vattentäkt uppkommer räntor och som inte beror på några som helst insatser av vattenbrukama utan enbart är en följd av att vattnet i akvifären är en knapp resurs. Än en gång, beskattning av dessa räntor kommer inte att påverka beteendet hos vattenbrukama (annat än i form av inkomsteffekter) och påverkar därför inte den ekonomiska effektiviteten negativt.

Till stora delar kommer denna utredning att analysera räntor och beskattning av räntor av naturkapital. Det finns emellertid anledning att även mycket kortfattat se på några andra motiv till beskattning av naturresurser

7.4. Imperfekta marknader

Ett av de klassiska argumenten för beskattning av varor och tjänster är förekomsten av marknadsimperfektioner, dvs situationer där mark- nader fungerar mindre än bra. Anledningen kan vara förekomst av monopol eller avsaknad av kompletterande marknader. Om ett råvaru- företag har monopol kan priset sättas för högt (eller för lågt) i en viss tidsperiod i jämförelse med vad som vore socialt önskvärt. En skatt eller subvention kan i sådana tillfällen förändra prisstrukturen och därmed produktionsplanema mot vad som vore mer effektivt.

Den grundläggande förutsättningen för att marknader överhuvud skall kunna fungera är existensen av en fungerande äganderätts- struktur. Utan ägande kan självklart inga köp och försäljningar göras och begreppet marknad blir meningslös

När det gäller de flesta naturresurser gäller att (penning)ränte bildningen på kapitalmarknader kan vara helt avgörande för utnyttj- andet av resurserna. En hög ränta leder t ex till ökad produktion av timmer i nuet och lägre tillväxt medan en låg ränta har motsatt effekt. Om det finns anledning att tro att räntan som den bildas på kapitalmarknader är systematiskt för hög eller för låg finns skäl för att studera hur man kan påverka tidsprofilen för utnyttjandet av natur- resurserna genom beskattning. Än en gång, detta är en näst bästa politik. Den bästa vore naturligen att reformera räntebildningen. Pen- ningräntan bestäms genom transaktioner på tillgångsmarknader men genom att många naturresurser saknar privat ägande är de inte föremål för transaktioner. Detta medför att penningräntan som den bestäms som avkastning på kapital kommer att vara skild från den socialt önskvärda. Det är emellertid oerhört svårt för att inte säga omöjligt att försöka korrigera sådana diskrepanser annat än genom att införa ägande till så många resurser som möjligt. För vissa är emellertid detta omöjligt och då gäller det att på annat sätt åstadkomma en hushållning och därigenom påverka avkastningen på tillgångar som är föremål för handlande.

Att ingripa i marknadernas funktionssätt direkt genom kontroller eller skatter är inte önskvärt, annat än i speciella fall. Ett sådant fall utgör Holländska sjukan. Den Holländska sjukan drabbade Holland när de började exploatera gasfält i Nordsjön. De ökade export- intäktema, dvs den ökade inströmningen av utländsk valuta stärkte den inhemska valutan och landbaserade exportindustrier fick svårigheter att konkurrera på världsmarknadema. Resultatet blev industriutslagning och arbetslöshet. Om Sverige skulle upptäcka resurser som skulle skapa kraftigt ökade valutaintäkter eller om marknadssituationen skulle bli sådan att någon redan nu utnyttjad resurs ökade väsentligt i värde på exportmarknadema finns därför anledning med någon vaccinering mot den Holländska sjukan i t ex form av en skatt på produktionen som därigenom bromsar utvin- ningen. Detta ligger dock vid sidan om av vad jag ser som skatte- växlingskommitténs agenda och jag kommer därför inte att närmare beröra denna problematik. I grunden handlar denna om imper- fektioner på arbetsmarknaden och om kraftiga inkomst omför- delningar till följd av ett förändrat internationellt bytesförhållande.

7.5. Icke förnybara resurser

Icke förnybara naturresurser - främst mineraler - finns i naturen i viss mängd. I princip uppstår därför en ränta för dessa som tillfaller ägaren av resursen. Storleken av denna ränta är i princip lika med nuvärdet av framtida nettointäkter. För att kunna bestämma räntan krävs alltså kunskap om de framtida priserna på resursen och de framtida kostnaderna för resursens utvinning, resursens storlek samt det sätt på vilket ägaren planerar att utvinna resursen. I allmänhet i analyser av den här typen utgår man från att ägaren planerar utvinningen sådan att räntan maximeras. Denna utgör ju nuvärdet av hans framtida vinster. Vinstmaximering eller räntemaximering innebär följande. Om det reala nettopriset (dvs försäljningspris minus den marginella produktionskostnaden) stiger snabbare från ett år till ett annat lönar det sig för ägaren att minska produktionen nu och stället öka den nästa år, då nuvärdet av nettointäktema därigenom ökas. En minskning av produktionen i dag leder i allmänhet till lägre styck- kostnader i dag och en ökning av produktionen nästa år leder i allmänhet till högre styck och marginal kostnader nästa år. En minskning av produktionen i år och en ökning nästa år leder alltså till att nettoprisökningen minskar. På motsvarande sätt lönar det sig för ägaren att öka produktionen i år och minska den i framtiden om

tillväxten i nettopriset är lägre än den reala penningräntan. I'zjämvikt kommer alltså produktionsprofilen vara sådan att nettopriset växer i takt med räntan! Detta är den berömda Hotelling regeln.4

Hotellings regel bygger på förutsättningen att det finns en fix kvantitet av ett visst mineral. I global mening är detta självklart men det som är intressant ur ekonomisk synpunkt är hur mycket av denna kvantitet vi känner till och hur vi genom sökande kan finna tillskott till den kända kvantiteten. Om vi tar hänsyn till explorering kommer utbudet av mineraler inte att vara perfekt oelastiskt. En beskattning av räntan kan få konsekvenser för de framtida exploreringama och en kraftig beskattning skulle kunna få som följd en förväntad minskad tillgång av resursen. Detta är i princip samma resonemang som när man fruktar att en kraftig vinstbeskattning för producerande företag leder till lägre inversteringsverksamhet. Lönsamheten på investering- arna påverkas negativt och i fallet med mineraler faller lönsamheten av explorationsaktiviteter för att öka tillgången.

Detta resonemang innebär inte att man ej bör beskatta räntor på icke förnybara resurser. Men man måste ha i åtanke den möjliga konsekvensen för framtida sökande efter nya fyndigheter.

Icke förnybara resurser kan beskattas på många olika sätt:

I skatt på produktion eller bruttointäkt (royalty) I beskattning av den årliga nettovinsten I koncessionsavgifter

I fastighetsbeskattning

Vi skall här i största korthet summera några resultat avseende effekten av sådana skatter.

" H. Hotelling (1931) The Economics of Exhaustible Resources. För en

djupgående och fullständig analys av hur Hotelling regeln måste justeras vid olika marknadsformer, olika förväntningsbildningar, olika typer av skatter etc. Se Dasgupta P. och G. Heal, (1979) Economic Theory and Exhaustible Resources. För en analys av hur skatter påverkar den önskade produktionsprofilen se Dasgupta. P., G. Heal och J. Stiglitz (19).

Royalties

Royalties eller beskattning av bruttointäkten (alternativt produk- tionsvolymen) kan analyseras med ejälp av följande diagrams.

Utvin ingsnivå

0 T Tid

Den heldragna linjen beskriver produktionen över tiden när resursen inte beskattas överhuvudtaget. Att kurvan faller följer av villkoret att nettopriset skall stiga i samma takt som den reala penning räntan. En skatt på produktionen kommer att minska explorering av nya fyndigheter så att den totala tillgången på resursen blir lägre. En skatt måste alltså ge till följd att utvinningsbanan sänks, åtminstone under en viss tidsperiod. De två streckade linjer demonstrerar möjliga effekter på produktionsprofilen från en produktionsskatt. Q är den produktionsvolym vid vilken gränskostnaden för brytning och styckkostnaden är lika, dvs vid den volym vid vilken den genomsnittliga vinsten maximeras. I början av utvinningsperioden kommer gränskostnaden att överstiga styckkostnaden, men gräns- kostnaden kommer på grund av fallande produktion att falla. Man kan visa att det lönar sig att utsträcka tidshorisonten för produktionen till den tidpunkt där produktionen är lika med Q. I denna tidpunkt kommer hela tillgången vara förbrukad.

5 Analysen i detta och kommande avsnitt bygger på Heaps. T. och J.F. Helliwell (1985) The Taxation of Natural Resources i Handbook of Public Economics vol. 1.

Oavsett vilken av kurvorna som beskriver det faktiska förloppet så ser vi att två saker händer tillföljd av produktionsskatten. För det första minskar sökandet av nya fyndigheter och därmed resurstillgången. För det andra så påverkas tidsprofilen av produktionen så att produktionen i dag minskas medan den eventuellt blir större i framtiden (relativt den Obeskattade resursen). Royaltyn får alltså snedvridande effekter i likhet med beskattning av arbetskraft, kapital och varor. Om det emellertid finns önskemål att från någon annan synpunkt förlänga livslängden av en fyndighet (t ex sysselsättningsskäl, regionalpolitiska skäl, intertemporala fördel- ningsskäl) kan en produktionsbeskattning fungera om det är den övre streckade kurvan som svarar mot verkligheten. Detta är fallet om explorationskostnadema stiger snabbt med tillskotten av nya fyndigheter, dvs om det blir kraftigt dyrare att finna nya fyndigheter. I detta fall blir effekten från en produktionsskatt på den totala tillgången liten och effekten av skatten blir främst den att produk- tionen skjuts upp.

Beskattning av nettovinst

Effekten av en skatt på ett företags nettovinst blir självfallet beroende på definitionen av nettovinst. Vi antar här att kostnaderna för sök- ande av nya fyndigheter är avdragsgilla. Skatten kommer i det här fallet vara en ren skatt på resursens ränta och kommer inte att påverka vare sig företagets utvinningsplaner eller planer för explorering av nya fyndigheter, under förutsättning att företaget har tillräckligt med andra skattskyldigheter mot vilka exploreringskostnaderna kan kvittas eller att företaget automatiskt får en skattekredit om intäkterna under vissa tidsperioder inte täcker exploreringskostnaderna. En beskattning av denna typ får alltså inga reala effekter annat än en klumpsumme- transferering från resursägaren till staten.

I vissa länder tillåts särskilda deprecieringsavdrag (USA och Canada t ex) för den minskning av resurstillgången som ett års produktion ger upphov till. Dessa avdrag kan utformas på olika sätt men för åtminstone USA och Canada är de utformade så att den årliga produktionen ökar, exploreringsaktivitetema ökar och fyndighetens livslängd ökar.

Koncessionsavgiji'er

En koncessionsavgift är en fast avgift företaget måste betala i varje tidsperiod det är verksamt. Eftersom företaget inte kan påverka avgiftens storlek annat än genom att lägga ner verksamheten skulle man förmoda att avgiften får liten effekt på den faktiska realekonomiska utvecklingen. Detta är emellertid inte nödvändigtvis sant.

Anledning till detta är helt enkelt att avgörandet huruvida fortsatt verksamhet är lönsam eller inte blir nu beroende på om det förväntade nuvärdet av nettointäktema före avgiften är större än nuvärdet av den framtida avgiften. I slutet av den planerade verksamhetsperioden är i allmänhet de förväntade nettointäktema små varför det skulle löna sig för företaget att öka produktionsvolymen i de tidigare åren och därigenom förkorta verksamhets perioden. Detta förstärks av att avgiften kommer att reducera exploreringsaktivitetema och där- igenom den totala tillgången på resursen.

F asti ghetsskatt

En fastighetsskatt kan utformas på flera sätt, men det mest naturliga torde vara en skatt direkt på återstående reserver av resursen. Än en gång kommer skatten att få realekonomiska effekter. Eftersom skatten i varje år faller med storleken av resursreserven lönar det sig för företaget att öka produktionen de tidigare åren och därmed förkorta verksamhetstiden. Detta förstärks av att lönsamheten av sökandet efter nya fyndigheter minskar med en fastighetsskatt.

Summering av beskattning av icke förnybara resurser

Vi har ovan sett hur olika skattesystem verkar snedvridande på resurs- utnyttjandet med undantag för en renodlad beskattning av nettovinsten med avdrag för exploreringskostnader. Om målet är att reducera excess burden totalt i ekonomin bör alltså beskattning av företag som producerar icke förnybara resurser ha som skattebas nettovinsten med avdrag för exploreringskostnader samt möjligheter till skattekredit för små företag som saknar beskattningsbara in- komster mot vilka exploreringskostnaderna kan kvittas. Huruvida en sådan skattekredit är tekniskt och praktiskt möjlig undandrar sig mitt

bedömande. Om ränteinkomster är beskattade bör dessutom skatte— basen justeras för minskningen av återstående reserver6

Det är möjligt att konstruerar mer eller mindre komplicerade system som kan åstadkomma motsvarande neutralitet. Dessa är dock sannolikt inte praktiskt användbara.

Om målet i stället är att påverka tidsprofilen av resursutnyttjandet kan olika andra skattesystem komma i fråga7. En royalty kan om den utformas korrekt och om exploreringsaktiviteter är förknippade med höga kostnader bidra till att förlänga resursens livslängd t.ex. Först när målet med skattepolitiken är fastlagt är det möjligt att genomföra en djupare analys av hur beskattningen av icke förnybara resurser bör utformas.

8. Verkningar av skogsbeskattning på virkesutbud och välfärd1

av

Professor Karl-Gustaf Löfgren Institutionen för nationalekonomi Umeå Universitet

1 Författaren tackar Magnus VWkström vid nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet för värdefulla synpunkter.

8.1. Introduktion och definitioner

På ett principiellt plan kan man säga att skogsbruket har beskattats med hjälp av fyra olika typer av skatter. Den första typen är kapitalin- komstskatt (site-tax) som utgår på skogsmarkens potentiella virkesproducerande förmåga. Den betalas årligen och storleken på skattebetalningen är baserad på skogsmarkens bonitet. Skatten utgår således oberoende av huruvida skogägaren avverkar eller inte, och den fungerar alltså som en klumpsummeskatt.

Den andra typen är avkastningsskatt (yield-tax), och den utgår på värdet av det timmer som avverkas. Vanligtvis är det nettoinkomsten från skogsbruket som beskattas, och skatten kan därför jämställas med en vinstskatt.

Den tredje typen av skatter är mervärdesskatt (ad valorem-tax) som utgår på marknadsvärdet av skogsinnehavet, inklusive den stående skogen.

Nedan kommer jag att också kortfattat diskutera verkningarna av två typer av kapitalvinstskatter (capital gains taxes). Dessa utgår på skogens värdestegring.

Verkningama på virkesutbud och välfärd av alla fyra skatterna har studerats relativt flitigt i den vetenskapliga litteraturen. För en nyut- kommen översikt hänvisas läsaren till Ollikainen (1996).

Ett sätt att klassificera verkningarna av skatter på virkesutbudet är att tala om neutrala —,icke neutrala - och störande skatter. En skatt är neutral om dess införande inte har någon effekt på Skogsägarens avverkningsbeslut. l tekniska termer innebär detta att skatten varken ger substitutions- eller inkomsteffekter. En substitutionseffekt av en skatt är vid handen om den ändrar avverkningsbeteendet, även om staten skulle kompensera den som direkt här skatten så att hans välbe- finnande är lika stort efter som före skattens införande. Skatten har en inkomsteffekt om en exogen inkomstökning (minskning) ändrar avverkningsbeteendet.

En skatt är icke neutral om den har en inkomsteffekt men ingen substitutionseffekt. Slutligen, skatten är störande om den har en substitutionseffekt.

Skatter på skog har en viktigt tidsdimension. En neutral skatt påverkar således inte virkesutbudet, varken idag eller i någon gång i framtiden. Däremot kan en störande skatt lämna virkesutbudet opå- verkat i många år, därför att det med eller utan skatt är olönsamt att avverka under just dessa år. För att klassificeras som störande räcker det att den ändrar någon framtida avverkningstidpunkt.

Observera att när vi talar om skatters effekter på avverkningsbete- endet så jämför vi med en situation där ingen skatt utgår. När en icke

neutral (eller störande) skatt ersätts med en neutral skatt förändras Skogsägarens avverkningsbeslut på samma sätt som om den icke neu- trala skatten tagits bort helt.

Eftersom välfärdseffektema av skatter som direkt drabbar skogs- bruket inte bara beror på om de lämnar avverkningsbeteendet oför- ändrat vid givna priser (partiell jämvikt), kan neutrala skatter, i ovan angivna mening, vara störande i ett större perspektiv där verkningar på alla delar av ekonomin inkluderas- i ett allmän jämviktsperspektiv. Orsaken är att de förändrar prisrelationer mellan ”skogsprodukter” och andra konsumtionsvaror, vilket kan leda till substitutionseffekter i konsumtionen av varor i den senare kategorin. Skatter som ger substitutionseffekter för något ekonomiskt subjekt sägs ha en excess burden. Det innebär konkret att de som drabbas av skatten är villiga att betala mer än skatten ger staten i skatteintäkter för att slippa skat- ten.

Hur skatter verkar beror naturligtvis på den eller de ekonomiska principer som styr skogsägamas avverkningsbeslut. I den neoklas- siska ekonomiska teorin antas företag vara vinstmaximerare och konsumenter är nyttomaximerare. Under förutsättning att kapital- marknaden funger perfekt, dvs man kan mot säkerhet i skogsinneha- vet låna och spara till samma ränta,kan man visa att en skogsskötsel- politik som innebär att skogsägaren maximerar nuvärdet av vinsten från skogsinnehavet är konsistent med antagandena inom neoklassisk ekonomisk teori. Det är naturligtvis än mer viktigt att avverkningsbe- sluten i verkligheten inte strider mot de resultat som kan härledas ur teorin. Ett av de mest specifika resultaten som följer ur nuvärdes- maximering är att utbudet av rundved är växande i priset på rundved. Empiriska studier på aggregerade svenska data tyder på att detta är fallet.2

Det finns emellertid anledning att varna för att översätta ekono- miska subjekts reaktioner på ändringar av priser till vad som skulle hända om skattepolitiken ändras. Om man inför en proportionell vinstskatt på de årliga nettointäktema från skogsbruket beror verk- ningarna på avverkningsbeteendet bl a på hur länge skogsägarna tror att skatten skall finnas kvar. Tror man att skatten tas bort inom en nära framtid är det lönsamt att uppskjuta planerade avverkningar. Det har man ”inte råd med” om man tror att skatten blir kvar för all fram- tid.

Skogsägaren kan naturligtvis inte med säkerhet känna till framtida virkespriser, vilket är vad som förutsätts i traditionell neoklassisk

2 Se t ex Brännlund. Johansson och Löfgren (1983) och Brännlund (1988).

ekonomisk teori. Det finns därför anledning att fråga sig hur reaktio- nerna på olika typer av skogsbeskattning ändras under osäkerhet om framtida virkespriser.

Den fortsatta framställning är upplagd på föjande sätt. Vi inleder med att belysa verkningarna av skogsbeskattning under säkerhet och fortsätter därefter med motsvarande analys när framtida priser är osäkra. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande bedömning av olika skatters för och nackdelar.

8.2 Verkningar av skogsbeskattning under säkerhet.

Det sätt på vilket avverkningsbeteende under nuvärdesmaximering ändras av skatter beror på hur de relativpriser som är relevanta för skogsägaren ändras av att skatten införs. De priser som är betydelse— fulla i sammanhanget är nettoprisema efter skatt. Om skatten innebär att nettoprisema idag faller relativt nettoprisema i framtiden, blir avverkningen i morgon relativt sett lönsammare, och virkesutbudet minskar idag och ökar i morgon. Omvänt så betyder högre priser idag relativt nettoprisema i framtiden att avverkningamas omfattning förändras i samma riktning. Slutligen, om alla relativpriser, idag och i framtiden, förblir oförändrade efter det att skatten införts, kommer avverkningsmönstret att bli oförändrat.

De resultat som vi återger nedan bygger, när inget annat sägs, på en partiell jämviktsanalys, genom att vi antar att skatterna inte påverkar nivån på marknadsprisema, varken nu eller i framtiden, utan bara har effekter på nettot efter skatt. Det betyder att skatten övervältras på skogsägaren. Notera också att avverkningsbeteendet kan ändras av att skogsbeskattningen snedvrider nettoprisema inom en period. Säg t ex att endast bruttointäktema beskattas. Det innebär att intäktsidan för- svagas relativt kostnadssidan, och i den mån samma lönsamhetsför- sämring inte är vid handen i andra perioder lönar det sig att förskjuta avverkningar till andra tidpunkter än den aktuella perioden.

Kapitalinkomstskatten- The site-tax

Skatten utgår som en (växande) funktion av markinnehavets produk- tionsförmåga, och måste därför betalas oberoende av markägarens skogsskötsel. Den får därför inga reala konsekvenser i form av ett ändrat avverkningsmönster över tiden; skatten är därmed neutral. Den saknar också i princip snedvidande allmänjämviktseffekter, därför att

den inte ger upphov till substitutionseffekter utanför skogsbruket, och har därför heller ingen excess burden.

Klumpsummeskatter av denna typ anses normalt inte praktiskt implementerbara på grund av att det i regel föreligger asymmetrisk information till statens nackdel. För att förstå varför kan det vara instruktivt att ta exemplet omfördelande inkomstbeskattning. Det klassiska argumentet för progressiv beskattning går tillbaka till slutet av 1800-talet och Francis Y Edgeworth som med en utilitaristisk utgångspunkt, dvs han ville maximera en ovägd summa av alla indi- viders nyttor, och ett antagande om att alla individer har samma nyt- tofunktion, kom fram till en skatteskala med 100—procentiga margi- nalskatter. Skälet är föjande: för att samhällsnyttan skall vara maxi- mal måste marginalnyttan av slutlig konsumtion vara densamma för alla individer (vi antar att marginalnyttan faller med ytterligare inkomst), och eftersom de har samma nyttofunktion måste de erhålla samma nettoinkomster. Nettoinkomstema utjämnas genom omförde- lade klumpsummeskatter från rik till fattig.

Resonemanget innehåller en implicit förutsättning om att den inkomstskapande processen är oberoende av den inkomstomförde- lande. Om individer har olika produktivitet skulle staten, för att ha mer varor att fördela, vilja att de mest produktiva individerna arbetar mest, samtidigt som de betalar högre skatt än de mindre effektiva för att man skall få en utjämning av marginalnyttan av den sist intjänade kronan. Normalt innebär detta att. de mest effektiva personerna i statens first-best lösning har incitament att framstå som mindre effek- tiva än de faktiskt är. Den inkomstomfördelande processen är bero- ende av den inkomstskapande. Staten kan därmed inte implementera denna lösning, vilket effektivast skulle ha skett via klump- summeskatter, därför att individens typ är en icke observerbar storhet. (Se också appendix 1) Det bästa staten kan göra är, litet oprecist uttryckt, att utforma skattesystemet så att samhällsnyttan maximeras under restriktionen att samtliga individer har incitament att tala sanning om sin produktionsförmåga. En skatteskala som härleds under sådana restriktioner har en betydligt lägre progressivitet än den Edgeworthska. Den kan ha regressiva segment, och under vissa omständigheter blir marginalskatten för den mest effektiva individen noll.

Det ovan antydda problemet med asymmetrisk information förelig— ger inte om markens produktionsförrnåga beskattas med en klump- summeskatt. Den svenska skogsmarken produktionsförmåga är väl kartlagd av Riksskogstaxeringen, och var och en som har försökt att tala om för taxeringsmyndighetema att den egna skogsmarken är

impediment, när den i verkligheten har bonitet G 18 (gran blir 18 meter hög på 100 år), vet att möjligheterna att lyckas är obefintliga.

Med andra ord, möjligheterna att beskatta avkastningen från skogs- bruket med den enda typen av skatter som inte ger någon excess burden är mycket goda. Huvudavsikten är i så fall inte att utjämna skogsinkomstema för olika typer av skogsägare. Iden är att via skat- teväxling, från störande till en icke störande skatt, uppnå en given skatteintäkt till en lägre samhällsekonomisk kostnad än ”tidigare. Klumpsummeskatten bör utgå per hektar, och skattebeloppet per hektar kan, i enlighet med skatteförmågeprincipen, vara en växande funktion av markens produktionsförmåga, utan att detta ger skogsäga- ren några incitament att sköta skogen sämre än tidigare.

Avkastningsskatten- The yield-tax

En avkastningsskatt (vinstskatt) kan utformas på olika sätt. Den kan t ex utgå som en andel av brutto— eller nettoinkomsten från skogbruk, och den kan också utgå som en styckskatt per avverkad enhet. Det normala är att man tänker sig att skatten utgår som en andel (säg 30 procent) av nettoinkomstema från skogsbruket nu och i all framtid. En sådan skatt är neutral i en partiell jämviktsanalys som lämnar priserna före skatt oförändrade. Skälet är, helt enkelt, att den inte förändrar några skogsägarrelevanta relativpriser, varken idag eller i framtiden. Den proportionella skatten överför 30% av nuvärdet av alla framtida intäkter före skatt från skogägaren till staten, utan att skogsägaren finner det lönsamt att ändra sina avverkningsplaner före skatt.

Resonemanget förutsätter emellertid att skogägaren tror att skatten kommer att bibehållas på samma nivå i all framtid. Tror man på en sänkning i en nära framtid kan den verka mycket återhållande på avverkningama idag.

En vinstskatt av denna typ är i princip störande i ett allmänt jäm- viktsperspektiv, dvs den har en excess burden. Den förändrar relativ- priserna mellan priserna i skogsektom och andra sektorer och ger därmed potentiellt upphov till substitutionseffekter.

Mervärdesskatten- The Ad valorem-tax

Den mest renodlade formen av mervärdesskatt utgår årligen som en andel av markvärdet, vilket i teorin är lika med nuvärdet av alla

framtida nettointäkter. Om man vill att nuvärdet av alla framtida betalningar av mervärdesskatten tillsammans skall uppgå till en given andel, ,B , av det totala markvärdet, kan man visa att den i princip verkar som en proportionell årlig skatt på nettovinsten som utgår med andelen [? av nettovinsten. Allt som har sagts om avkastningsskatten gäller därför också mervärdesskatten. Den är således neutral, men den har en excess burden, dvs den är störande i ett allmän jämviktspers- pektiv.

Kapitalvinstskatter-Capital gains taxes.

Dessa kan vara av två typer. Enligt den ena beskattas kapitalvinstema först när de realiseras. Det innebär att man vid avverkningstidpunkten betalar skatt på skillnaden mellan värdet på den avverkade skogen, och de kostnader som uppkom när skogen en gång planterades; dvs på värdeökningen utöver investeringskostnaden. Därför är verkningarna av denna form av kapitalvinstbeskattning desamma som av en proportionell kapitalinkomstskatt (vinstskatt). Den är neutral men störande i ett allmän jämviktsperspektiv.

Den andra formen av kapitalvinstbeskattning innebär att kapital- vinstema beskattas i takt med att de uppstår. Ökningen i värdet av skogsbeståndet från ett år till ett annat beskattas med en proportionell skatt, alldeles oberoende av om något avverkas eller inte.

Genom att utnyttja att arbitragefrihet kräver att värdet av skogbe- ståndet vid varje tidpunkt måste vara lika med det diskonterade värdet av avkastningen efter skatt ett år senare, kan man visa att den rele- vanta diskonteringsräntan för utvecklingen av värdestegringen av skogsbeståndet över tiden förstoras av skatten. Därmed kommer skogens omloppstid att förkortas i jämförelse med omloppstiden före skatt. Skatten är således icke neutral och störande. Den kräver precis information om löpande marknadsvärden och förefaller därför att vara närmast omöjlig att implementera i praktiken.

8.3. Skogsbeskattning under osäkerhet

En analys av skogsbeskattning under osäkerhet är naturligtvis angelä- gen, bl a därför att de långa omloppstiderna omöjliggör säkra bedöm- ningar av de ekonomiska förhållandena i en omgivning av den fram- tida avverkningstidpunkten. De analyser som genomförts har behandlat såväl en miljö där de framtida priserna är osäkra som en där

den framtida diskonteringsräntan är osäker.3

Analysen underlättas om man kollapsar tidsperioden till ett tvåperi— oders problem, där markägaren skall bestämma avverkningama idag och i framtiden. Det är också nödvändigt att anta något om skogs- ägamas attityder till risk. Normalt antar man att hon är riskavert, vilket innebär att vederbörande föredrar ett säkert utfall som är lika med ett genomsnitt av två osäkra utfall, framför det förväntade värdet av de två osäkra utfallen. Vidare brukar man införa tilläggsantagandet att riskaversionen avtar med stigande inkomster. Litet oprecist inne- bär detta att personer med höga inkomster är mindre rädda för att ta ekonomiska risker än personer med låga inkomster.

Under dessa förutsättningar innebär osäkerhet om det framtida rotnettot att införandet av en klumpsummeskatt ökar (minskar) av- verkningama idag (i framtiden). Intuitionen är följande: Skatten minskar Skogsägarens inkomster. Eftersom denne har en riksaversion som avtar med inkomstens storlek innebär de minskade inkomsterna att han blir mindre benägen att ta risker. Han väljer därför att öka sin säkra inkomst genom att öka avverkningama idag, vilket lämnar mindre kvar att avverka i framtiden. Det är värt att observera att reso- nemanget visar att skatten är neutral om graden av riskaversion inte förändras med inkomsten. '

En vinstskatt har liknande verkningar om den avtagande riskavver- sionen modifieras till att gälla procentuella förändringar av inkomsten i stället för absoluta (avtagande relativ riskaversion i stället för avta- gande absolut riskaversion). Med andra ord, om den införs ökar avverkningama idag på bekostnad av de i framtiden.

Andra typer av skatter kan ge andra verkningar. Det enda som är typiskt är att skatter i allmänhet inte är neutrala under osäkerhet. I förhållande till situationen före skatt ändras alltid avverkningsbeteen— det.

Välfärdsbedömningen av olika typer av skatter blir av flera skäl mera oklar under osäkerhet, bl a därför att en allmän jämviktsanalys är ogenomförbar. Om man ställer problemet som ett sektorspecifikt optimalt skatteproblem blir det hanterbart. Detta innebär konkret att man bland en given uppsättning av skatter skall välja skattesatser så att Skogsägarens förväntade nytta maximeras, under restriktionen att skatterna tillsammans ger en i förväg bestämd skatteintäkt. Normalt är det mycket svårt att få klara politikrekommendationer ur optimala skatteproblem, men om man låter skatterna som man kan välja mellan vara en klumpsummeskatt och en proportionell vinstskatt får man en

3 Se t ex Ollikainen (1996) och Johansson och Löfgren (1985).

kvalitativ slutsats av visst intresse. Båda skatterna skall användas på samma gång.

Mot bakgrund av klumpsummeskattens överlägsenhet under säker- het hade man kanske väntat sig att den skulle vara att föredra också under osäkerhet. Så är alltså inte fallet4. Intuitionen är att klumpsum- meskatten är effektivast när det gäller att ta in skatteintäkter, medan vinstskatten tillhandahåller en slags försäkring mot risk, genom att den minskar variationen i virkespriset efter skatt.

8.4. Avslutande kommentarer

Av ovanstående genomgång framgår att i ett sektorsperspektiv, under ett antagande om perfekt förutseende om framtida relativpriser, är många olika typer av skatter neutrala, dvs avverkningsbeteendet är detsamma före och efter skatt. De flesta skatter förändrar relativpriser mellan skogssektom och andra delar av ekonomin och har därför en excess burden.

Klumpsummeskatten utgör ett viktig undantag i detta avseende, även om man kan ifrågasätta om den blir neutral för markanvänd- ningen som helhet. En klumpsummeskatt som baseras på markens produktionsförmåga behäftas dessutom inte med de problem som vanligtvis uppstår vid den praktiska implementeringen av skattefor- men. Det föreligger ingen asymmetrisk information till statens nack- del, därför att den svenska skogsmarkens produktionsförmåga är väl kartlagd. Detta gör den inkomstskapande processen oberoende av den inkomstomfördelade och underlättar skattens implementering.

Det finns därför mycket som talar för att en förändring av den svenska skogsbeskattningen i en riktning där det nuvarande systemet ersätts med en klumpsummebeskattning, liknande den som redan tillämpas i Finland, skulle verka välfärdshöjande. Även om analysen tillförs mer realism, genom att hänsyn tas till osäkerhet om framtida virkespriser, torde denna slutsats vara relativt robust. Det finns dock teoretiska resultat som antyder att den klumpsummeskatten i så fall bör kombineras med en vinstbeskattning (avkastningsskatt).

** See Koskela och Ollikainen (1995).

Ur miljösynpunkt skulle man kunna hävda att det är förenat med positiva välfärdseffekter att öka volymen stående skog för att binda fritt C 02 . Neutrala skatter gör naturligtvis ingenting i den riktningen. Analyser av problemställningen i Backlund et. al (1995) visar att skogsbeståndet skall, i en värld utan störande skatter, byggas upp via en minskning av avverkningama som åstadkomms med hjälp av en styckskatt som utgår per avverkad kubikmeter. Resultatet är knappast robust i en värld med störande skatter. En avverkningsskatt skulle också vara politiskt svårsmält i ett land som Sverige, där skogindust- rin har en stark ställning. Det torde därför i praktiken vara mera rea- listiskt att genomföra en eventuell uppbyggnad av virkesförrådet via subventioner till anläggning av ny skog.

Till sist förtjänar det påpekas att verkningar av ovan diskuterade skatter på virkesutbud och välfärd är betingade av att kapitalmarkna- der fungerar tillräckligt bra för att nuvärdesmaximering skall vara ett rimligt betendeantagande. Å andra sidan, om man inte är villig att anta någon form av rationellt beteende hos skogsägare försvinner möjligheterna att uppnå precisa hypoteser om deras avverkningsbete- ende.

Referenser

Backlund,K., Kriström, B., Löfgren, K.G., och Polbring E (1996) Global Warming and Dynamic Cost-Benefit Analysis under Uncertainty, Umeå Economic Studies no 395.

Brännlund, R., (1988) The Swedish Roundwood Market: An Econometric Analysis, rapport 88, Skogsekonomi, SLU, Umeå.

Brännlund R., Johansson, P.O., och Löfgren, K.G., (1985) An Econometric Analysis of Timber Supply in Sweden, Forest Science 31, 595-606.

Johansson, P.O., och Löfgren K.G., (1985) The Economics of F orestry and Natural Resources, London: Basil Blackwell.

Koskela, E., och Ollikainen M., (1995) Tax Incidence and Optimal Forest Taxation under Stochastic Demand, Government Institute of Economic Research, Helsinki: DP 93.

Ollikainen, M., (1996) Essays on Timber Supply and Forest Taxation, Government Institute of Economic Research, rapport 33.

Appendix

För att förstå svårigheten med att införa omfördelande klumpsum— meskatter i en situation där informationen om individens typ är asymmetriskt fördelad till statens nackdel, antag att det endast finns två typer av individer 9, och 02 . Detta index, 0, kan uppfattas som ett mått på individernas effektivitet att producera varor. För att indi- viderna skall finna det lönsamt att tala sanning om sin typ måste följande restriktioner vara uppfyllda.

U(T,,9.)2U(T2,91) (1) U(T,,e,)2U(T,,e,) (2)

Ekvation (1) innebär att en individ av typ 91 föredrar att tala san- ning om sin typ om skattesystemet, T, är sådant att nyttan är åtmins— tone lika stor när han talar sanning som när han ljuger om sin typ. Ekvation (2) är motsvarande villkor för individer av typ 02 . Vi antar att nyttofunktionema för de två individtypema har samma form, men skiljer sig åt genom parametriseringen. Eftersom nyttan är monotont avtagande i nivån på klumpsummeskatten måste det för att ekvation (1) skall vara uppfylld gälla att 7] S Tz- Den omvända olikheten måste gälla för att ekvation (2) skall vara uppfylld. Den enda möjlig- heten att uppfylla de två olikheterna är således om T, = Tz- Med andra ord, villkoret att individerna skall ha incitament att tala sanning om sin typ omöjligör inkomstomfördelande klumpsummeskatter. Vad beträffar skogsmark är det enklare att på objektiva grunder

avgöra markens produktionsförmåga (typ), och omfördelande klump— summeskatter blir en praktisk möjlighet.

',. Hål i mim: n ibm-'t lkiugmmcu

' . ' » Irllitli 'i tang :iVl noblwihni &q- nim 11? "mil lidit: .%de

' Hamill-nm innuti-bi

i.U åt?». :'i "JU n .. .,;lrgargt ”J ini (1) nrihsrilå . Hmm-m;. mn' _:um . , ;?. um main sn.-:»: " . . vi [I.) mura-uj * .mmmw man nu .men rti gir. militärt . ' lätt,—[Erin i ali-måna ' -.'1qqu me:: iLqua [ll - __-. lta 115? &!ng mim _d'låquu' ns hatad ':' raw-Ill”! ,lm £.qu 'wglljjaniq qu- nin mo .!k 15%-ljud bali” ' nr.-ämm ”63:e ':ilrl italic—Agentur":

Beskattning av kärnkraft

av

Professor Lennart Hjalmarsson Nationalekonomiska institutionen Göteborgs Universitet

9. 1 Inledning

Syftet med denna rapport är att analysera konsekvenserna på kort och lång sikt av beskattning av den kämkraftbaserade elproduktionen. Beskattning av elproduktion har tidigare, 1990/91 analyserats i en offentlig utredning med resultatet redovisat i Beskattning av kraftföretag, SOU 1991:8 . Denna utredning genomfördes vid en tidpunkt då den svenska elmarknaden var reglerad. Avregleringen av elmarknaden har inneburit en fundamental förändring av spelreglerna på elmarknaden och därmed också vad gäller konsekvenserna av beskattning av elproduktion.

Med pris på elenergi avses i denna rapport priset för själva elenergin exklusive nätkostnader (på den gamla elmarknaden ofta benämnt råkraftpris eller högspänningspris). Analysen i denna rapport omfattar en skatt som tas ut per kWh producerad el. För en jämförelse mellan produktionsskatter och andra skatter på kraftföretag (t ex skatt per kW installerad effekt eller fastighetsskatt) hänvisas till ovannämnda utredning, SOU 1991:8 .

Konsumtionsskatten på elenergi vid årskiftet, dess senaste förändring och aviserade höjning framgår av tabell 9.1. Dessutom utgår mervärdeskatt även på punktskatten.

Tabell 9.1 Beskattningen av elkonsumtionen. Skatt i öre/kWh.

Användnings- 1996—01-01 1996-09-01 1997-07-01 område

Vanlig 9.7 11.3 13.0 El i värme och 7.5 9.1 10.7 vattenverk

Vissa 4.3 5.8 7.4 glesbygds- kommuner

Industriella 0 0 0 processer

Den särskilda skatten på vattenkraft och kärnkraft och tidigare aviserade förändringar framgår av tabell 9.2. Den tidigare aviserade höjningen av produktionsskattema 1 juli 1997 torde dock ej längre vara aktuell.

Tabell 9.2 Beskattningen av elproduktion i vattenkraft och

kärnkraft. Skatt i öre/kWh. Kraftslag 1995 1996-01-01 1996-09-01 1997-07—01 Vattenkraft, - 1972 2 4 5 6? Vattenkraft, ] 2 2.5 3? 1972 - 77 Vattenkraft, 1978 - 0 0 0 0? Kärnkraft 0.2 1.2 2.2 3.2?

Rapporten inleds med några centrala teoretiska aspekter på beskattning, avsnitt 9.2. Här analyseras effekterna på kort och lång sikt av beskattning av en viss vara eller tjänst typ elenergi. I avsnitt 9.3 presenteras motiven för beskattning av kärnkraft. Dessa har nyligen diskuterats i den senaste energikommissionens slutbetän— kande, Omställning av energisystemet, SOU 1995:139 . Avsnitt 9.4 analyserar de samhällsekonomiska konsekvenserna av att beskatta kärnkraft och annan kapitalintensiv elproduktion på den nya elmarknaden. Avslutande synpunkter framförs i avsnitt 9.5.

9.2 Teoretiska aspekter på beskattning av elenergi

9.2.1 Generella motiv för beskattning

Ur samhällsekonomisk synvinkel kan tre motiv kan anföras som skäl för beskattning. Det första är det statsfinansiella eller fiskala motivet. Stat och kommun måste ta in skatt för att finansiera sina aktiviteter och upprätthålla statsfinansiell balans. Det andra motivet är det fördelningspolitiska. Syftet är då inte primärt att erhålla skatteintäkter utan att omfördela inkomster mellan olika grupper i ekonomin. Slutligen har vi det allokeringspolitiska motivet. Då

införs skatten för att förbättra ekonomins funktionssätt i vid mening genom påverkan av produktionen eller konsumtionen av vissa varor och tjänster. Ett exempel är beskattning av negativa externa effekter i form av miljöpåverkan. Inte heller denna typ av beskattning syftar primärt till att generera skatteintäkter, utan till att påverka resursanvändningen i samhället.

9.2.2 Optimala skatter

För en allokeringspolitiskt motiverad skatt är syftet just att påverka marknadens utbud av varor och tjänster. Väsentligt är att erhålla största möjliga effekt, i form av t ex minskade negativa externa effekter, till lägsta möjliga kostnad. Uppgiften blir då att välja så effektiva styrmedel som möjligt för att komma till rätta med ett marknadsmisslyckande. Att t ex beskatta elanvändning för att minska utsläpp i samband med elproduktion är ett exempel på val av styrmedel med låg effektivitet. Bättre alternativ är att införa gränsvärden för utsläpp, avgifter på utsläpp av föroreningar eller handel med utsläppsrätter. Vid val mellan alternativa styrmedel måste dessas effekter i form av allokeringsförluster samt administrativa kostnader ställas mot intäkter i form av minskade utsläpp.

För en statsfinansiellt motiverad skatt är emellertid inte syftet att påverka produktion och konsumtion. Denna påverkan utgör tvärtom en icke önskvärd kostnad för beskattningen. En generell mervärdeskatt har i detta avseende stora förtjänster eftersom den ej snedvrider prisrelationerna mellan olika varor, medan särbeskattning eller punktbeskattning av enskilda varor ofta leder till betydande snedvridningar. Beskattning ger nästan alltid upphov till sk skattekilar vilka ger upphov till samhällsekonomiska effektivitetsförluster. Dessa har sin grund i skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja och producentemas marginalkostnad för den minskade produktionen. Effektivitetsförluster uppstår så snart som en skatt påverkar hur mycket som produceras av en vara eller tjänst. Enkelt uttryckt: Ju mera kvantiteter påverkas desto högre är den samhällsekonomiska effektivitetskostnaden för en viss skatt. En ur effektivitetssynpunkt optimal punktbeskattning av varor innebär därför att varor med låg priskänslighet, sk nödvändighetsvaror eller basvaror, beskattas relativt hårt medan varor med hög priskänslighet, t ex lyxvaror, beskattas relativt lågt eftersom konsumenterna kan "smita” från skatten genom att avstå från att köpa.

En ur fördelningssynpunkt optimal beskattning innebär å andra sidan ungefär motsatsen, med en låg beskattning av varor som har höga inkomstandelar för låginkomsttagare och en relativt hög beskattning av varor med höga inkomstandelar hos höginkomsttagare.

På grund av höga samhällsekonomiska kostnader med fördelningspolitiskt motiverade skatter torde i allmänhet det statsfinansiella motivet överväga i beskattningen inom de flesta områden, medan andra medel, främst transfereringar utnyttjas i fördelningspolitiken.

9.2.3 Incidensproblemet: Vern betalar en producentskatt på en konkurrensutsatt marknad?

En klassisk frågeställning inom teorin för beskattning är vem som i sista ändan får betala en viss skatt. Det är långifrån alltid som en skatt verkligen belastar den som det politiska syftet var att belasta. Speciellt på lång sikt är möjligheterna stora för producenter att lasta över en skatt på konsumenterna om inte importkonkurrensen förhindrar detta. En producentskatt på en vara kan således övervältras på konsumenterna genom att företagen avstår från att investera tills priset på varan inklusive skatt nått en sådan nivå att lönsamheten är återställd på den ursprungliga nivån innan beskattningen infördes. På en internationellt konkurrensutsatt marknad kan dock importkonkurrens från länder utan motsvarande beskattning motverka tendenserna till övervältring. Den långsiktiga effekten blir då istället att den inhemska produktionen trängs ut av importkonkurrensen eftersom prisnivån inklusive skatt inte kommer att stiga till en nivå som ger lönsamhet för förnyelse av kapitalstocken.

Marknadens karaktär har också betydelse. Möjligheterna att övervältra skatter skiljer sig mellan reglerade och avreglerade marknader. På en reglerad marknad har producenterna en egen beskattningsmakt över konsumenterna och kan snabbt vältra över skatteökningar på dessa. På en konkurrensmarknad bestäms priset i samspelet mellan utbud och efterfrågan. Konsekvenserna av att beskatta elproduktion på en avreglerad elmarknad skiljer sig således starkt från beskattningen av elproduktion på en reglerad elmarknad.

På en reglerad marknad har företagen stor marknadsmakt och kan genom olika typer av tariffer, t ex fasta och rörliga avgifter som inte reflekterar kostnaderna, i realiteten beskatta konsumenterna. Eftersom

skatter på produktionen kan övervältras på konsumenterna är mot- ståndet mot skattehöjningar lågt. På en avreglerad konkurrensutsatt marknad gäller helt andra spelregler. Företagen kan inte längre, när de gått miste om sin monopolmakt, räkna med att kunna övervältra ökade skatter på konsumenterna i form av högre priser. I varje fall kommer det att ta tid innan en sådan övervältring är genomförd - och det är marknaden som anger takten och inte producenterna. Eftersom en skatt på en vara eller tjänst driver in en kil mellan producentpris och konsumentpris rubbas den tidigare jämvikten på marknaden.

Figur 9.1 får illustrera det generella fallet med beskattning av en vara eller tjänst på en konkurrensmarknad.

Figur 9.1 Övervältring av skatt

Pris

k-pris

Efterfrågan

qS qO Kvantitet

Utan skatt omsätts q0 enheter av varan till priset po. Skatten repre- senteras av den lodräta linjen i gapet mellan utbuds och efterfråge- kurvoma. Priset till producent (p-pris) sammanfaller inte längre med det pris konsumenten får betala (k-pris) och den omsatta kvantiteten sjunker till qs.

Jämfört med utgångsläget utan skatt medför skatten att såväl utbud som efterfrågan påverkas vilket leder till en lägre produktion. Den samhällsekonomiska förlust som skatten ger upphov till uppgår

approximativt till hälften av skattesatsen per enhet multiplicerad med produktionsminskningen.

I figuren går det inte att utläsa om skatten lagts på produktionen av varan eller på konsumtionen av densamma. Effekterna blir desamma. Av figuren framgår också att även om produktionen av en vara beskattas, övervältras, i normalfallet, en del av skatten på konsumenterna. Omvänt drabbar en skatt på konsumtionen av varan också producenterna. Den relativa lutningen på kurvorna, dvs graden av priskänslighet på utbud- respektive efterfrågesidan avgör skattebördans fördelning. En skatt som läggs på konsumtionen av elenergi skiljer sig således inte från en skatt som läggs på hela produktionen av elenergi om även importen beskattas. Effekterna ifråga om pris-, produktions— och vinstpåverkan blir desamma. Graden av priskänslighet på utbuds- respektive efterfrågesidan är av central betydelse för effekterna av en produktionsskatt, dvs hur skattebördan fördelas mellan producenter och konsumenter. Några "säkra" eller entydiga skattningar av priskänsligheten på utbuds— resp efterfrågesidan av den svenska elmarknaden föreligger inte. Även om utbudet av elenergi är relativt prisokänsligt på kort sikt i de vatten- och kämkraftsdominerade norska och svenska elmarknadema, är utbudet för den nordiska marknaden som helhet, med betydande kapacitet av konventionell värmekraft (kol och olja i Finland och Danmark) relativt priskänsligt under stora delar av året, och sannolikt på ungefär samma nivå som efterfrågans priskänslighet. Detta innebär i så fall att ca 50% av en skatt på hela elkonsumtionen eller hela elproduktionen kommer att belasta elkonsumentema, medan 50% kommer övervältras bakåt på elproducentema.

9.2.4 Effekter av produktionsskatter på kort och lång sikt

För att ytterligare belysa effekterna av en produktionsskatt ska vi se på två ytterlighetsfall när det gäller relativ priskänslighet - det ena fallet ofta relevant på kort sikt, det andra på lång sikt.

På kort sikt, dvs vid given produktionskapacitet, är ofta utbudet relativt prisokänsligt, varför en varuskatt i hög utsträckning övervältras på producenterna. Detta gäller speciellt vid kapitalintensiv produktion med låga rörliga kostnader typ vattenkraft och kärnkraft. Utbudskurvan är då lodrät, dvs ned till nivån för de rörliga kostnaderna är utbudet fullständigt prisokänsligt; se figur 9.2. Detta innebär att hela skatten övervältras på producenten som har att välja

mellan att producera eller att inte producera. För denne är det då trots allt bättre att erhålla ett visst rörelseöverskott, om än ej tillräckligt för att täcka räntor och avskrivningar, än att inte producera alls.

Figur 9.2 Övervältring av skatt i kapitalintensiv produktion

Pris

Efterfrågan

qS qO Kvantitet

Utbudet betraktas som konstant, så länge prisnivån överstiger driftskostnadema inklusive skatter. Ett konstant utbud innebär att den producerade volymen ej påverkas av pris- eller skatteförändringar så länge som företagen får täckning för driftskostnadema. En skatts enda effekt är att reducera säljarens pris med skattens belopp.

Figur 9.2 illustrerar effekterna av en beskattning av elproduktion i ett isolerat elproduktionssystem med 100% vatten- och eller kärnkraft.

När skatten inte kan övervältras på konsumenterna reducerar skatten lönsamheten för producenterna. Skatten betraktas som en produktionkostnad som minskar lönsamheten av att investera i ny kapacitet, dvs det krävs en högre prisnivå för att nyinvesteringar ska betraktas som lönsamma. Om marknaden är sådan att efterfrågan långsiktigt ökar så kommer - när inga nyinvesteringar sker - prisnivån att gradvis öka så att till slut lönsamhet för nyinvesteringar uppstår.

På lång sikt, dvs när lönsamhet för kapacitetsutbyggnader uppstår, har därmed skatten i sin helhet övervältrats på konsumenterna

eftersom skatten då är inbakad som en produktionskostnad i lönsamhetskalkylen. Utbudskurvan är då horisontell, varför hela skatten övervältrats på konsumenterna; se figur 9.3.

Figur 9.3 Övervältring av skatt på lång sikt

Pris

po p-pris Utbud Efterfrågan qs qO Kvantitet

9.3 Angivna motiv för beskattning av kärnkraft 9.3.1 Generella motiv för beskattning av elenergi

Även om det förekommit inslag av produktbeskattning i Sverige, främst vissa sk lyxskatter, är det utanför fastighetssektom - såvitt jag vet - endast elproduktionen som under senare är motiverat en mera permanent särbeskattning med olika behandling av olika produkter (vattenkraftsel, kärnkraftsel, kraftvärme, etc).

Beskattningen av elenergi har i mycket hög grad varit statsfinansiellt motiverad, även om vissa energipolitiska motiv ibland också angetts. Skattehöjningama har alltid skett i samband med uppkommet behov av budgetförstärkningar. På grund av den lägre beskattningen av industrin med dess högre priskänslighet och en relativt sett högre beskattning av hushålls- och tjänstesektorn med

lägre priskänslighet har skatten på elenergi framstått som relativt effektiv jämfört med många andra skatter. (Samma gäller för skatten på bensin.)

Av direktiven till Utredningen om kraftföretagens vinster ( SOU 1991:8 ) framgår såväl det statsfinansiella motivet (låga effektivitets- kostnader) som det fördelningspolitiska motivet (oskäliga vinster p g a omställningen av energisystemet). Av intresse är att det fördel- ningspolitiska motivet är kopplat till den s k omställningen av ener- gisystemet. För ökat beskattningsutrymme enligt det statsfinansiella motivet finns emellertid ingen sådan koppling.

Internationellt gäller i grova drag följande1: i) I allmänhet är energivaroma belagda med mervärdeskatt.

ii) Industrins användning av elenergi beskattas endast undantagsvis - däremot är det inte direkt ovanligt att hushållen beskattas.

Medan det inte är direkt ovanligt att elenergi beskattas i konsumtionsledet är det mera sällan förekommande att viss elproduktion beläggs med särskilda skatter. Dock förekommer särskilda elproduktionsskatter i t ex Norge och Kanada, men Kanadas elmarknad är fortfarande reglerad. I de fall som, såvitt jag känner till, en särskild skatt på elproduktion utgått gäller detta, med ett par undantag, vattenkraft, där existensen av lägesräntor fått motivera beskattningen.

Ett undantag från detta är Tyskland, med en starkt reglerad elmarknad där tidigare en speciell avgift tagits ut på elproduktionen, kolpfennig, som subvention till kolindustrin. Ett annat undantag är England med en en relativt avreglerad elmarknad. Här har en avgift utgått på den icke-nukleära elproduktionen som subvention till kämkraftsproduktion (fossil fuel levy) och förnybar energi. Medan den sk nuclear levy, dvs subventionen till kärnkraften, nu försvinner kvarstår avgiften till förnybar energi. Dock var avgiften redan införd vid avregleringen och privatiseringen av den engelska icke-nukleära delen av elproduktionen. Avgiften var därför redan diskonterad i de tillgångsvärden som "uppstod" i samband med privatiseringen.

1 Se Konkurrensneutral energibeskattning, SOU 1991:90.

9.3.2 Motiv för särskild beskattning av kärnkraft

Motiven för en särskild skatt på kärnkraft har skiftat. När den infördes, med 0.2 öre per kWh, var motivet att finansiera stöd till investeringar för oljeersättning. Höjningen från 0.2 öre till 1.2 öre per kWh vid årsskiftet 1995/96 var främst motiverad av statsfinansiella skäl. Detta motiv dominerar också när det gäller de senaste höjningarna av skatten på vattenkraft och kärnkraft; se tabell 9.2. Beskattningen av kärnkraft diskuterades i den senaste energikommissionens betänkande Omställning av energisystemet ( SOU 1995:139 ) men då som medel för att uppnå vissa energipolitiska målsättningar, dels realisera eller påskynda en avveckling av kärnkraften, dels finansiera subventioner till alternativ elproduktion. Några citat får belysa kommissionens överväganden.

Sannolikt finns ett utrymme för att höja skatten utan att det för den skull blir olönsamt att utnyttja kärnkraftverken maximalt ..... Skatteintäkterna skulle kunna användas för att finansiera olika former av bidrag till nya produktionsanläggningar.

Beskattningen skulle också kunna användas med det uttalade syftet att minska kärnkraftsverkens lönsamhet så mycket att det inte går att motivera de investeringar som krävs för att driva anläggningarna vidare med bibehållen säkerhet. Det skulle påskynda den s.k. naturliga avvecklingen av kärnkraften, dvs. den som sker när ägarna inte längre bedömer att det är lönsamt att fortsätta driften.

Med en successivt ökande skatt slås inga reaktorer ut genast, men på längre sikt kommer alla att drabbas av en så hög skatt att det inte längre finns utrymme för fortsatta reinvesteringar för att hålla dem i drift.

Det finns därför, enligt denna argumentation, en anledning att med tiden öka beskattningen av kärnkraften i syfte att begränsa utrymmet för lönsamma reinvesteringar i äldre kärnkraftsreaktorer. En skatt som ökar med ett visst belopp per kWh varje år reaktorn är i drift har därför också diskuterats i sammanhanget ......... Så länge skatten inte ökar snabbare än priset på el har den i huvudsak karaktär av skatt på de 'övervinster” som annars skulle uppstå. (I kapitlet Styrmedel i energipolitiken, sid 3 6 7-368. )

En möjlighet kan också vara att placera en del av de ökade statsintäkterna som härrör från kärnkraftskatten i en särskild fond. ..... Det kärnkraftsföretag som vill stänga av en reaktor ....... skulle ha möjlighet att erhålla bidrag ur fonden för att helt eller delvis finansiera nya elproduktionsanläggningar ........... Incitamenten för

kärnkraftsföretagen att med tiden ställa av reaktorer skulle med denna konstruktion bli höga. (Sid 369.)

Den enda allvarliga invändning, som framförs i betänkandet, mot att använda skatt på kärnkraft som styrmedel i energipolitiken är risken för elprishöjningar, vilka skulle kunna negativt påverka den tunga industrin. Å andra sidan anföres att elmarknadens avreglering medför att prisena bestäms av konkurrensen på marknaden och inte av kraftföretagen. Implikationema av detta är dock oklara:

....kraftbolagen försöker övervältra kostnaden på sina kunder, inklusive den elintensiva industrin. I vilken omfattning detta är möjligt på en avreglerad elmarknad är oklart. Åtminstone de största elkonsumenterna torde ....helt eller delvis slippa ifrån prishöjningar till följd av att skatten ökar. (sid 368.)

Dessa överväganden leder fram till följande slutsats:

Elpriserna förväntas stiga under det närmaste årtiondet. En majoritet inom kommissionen anser att en successiv höjning av kärnkraftsskatten skulle kunna användas i syfte att förhindra att de stigande priserna skapar ett utrymme för reinvesteringar i gamla kärnkraftverk. ([ kapitlet Överväganden och förslag, sid 467.)

Förväntningar om stigande elpriser är inte nya utan motiverade också den utredning som ledde fram till betänkandet Beskattning av kraftföretag ( SOU 1991:8 ). Att genom förtida beskattning förhindra uppkomsten av Windfall gains torde åtminstone vara ett viktigt motiv för beskattning av elenergi inom Finansdepartementet. Enligt min uppfattning vilar dock sådana förväntningar på mycket bräcklig grund. Den svenska elmarknaden är nämligen idag och under en lång period framöver utsatt för en mycket hård internationell konkurrens med en starkt prisdämpande effekt som följd.

9.4 Effekter av beskattning av kärnkraft

9.4.1 Problemställningar

Syftet med detta avsnitt är att belysa olika effekter av en ökad beskattning av kärnkraft. Följande problemställningar kommer att analyseras:

* Effekter på elprisnivå på kort och lång sikt: Leder en ökad

skatt på kärnkraft till en högre elprisnivå eller vilka betalar skatten?

* Effekter på kapacitetsutnyttjande: Kommer en ökad beskattning av kärnkraft att leda till effektivitetsförluster i form av ett ineffektivt utnyttjande av elproduktionskapa- citeten?

* Effekter på investeringsincitamenten: Hur påverkas incita- menten till långsiktiga investeringar på elmarknaden?

* Effekter på reaktorernas lönsamhet: Kommer reaktorerna att beskattas ur marknaden?

* Effekter på reaktorvärdena: Har till synes små skatte- höjningar några nämnvärda effekter på kärnkraftens ekonomiska värde?

* Miljöeffekter: Kommer en ökad beskattning av kärnkraften att få några miljöeffekter?

* Industripolitiska aspekter: Är det ur industripolitisk synvin-

kel rimligt att beskatta elproduktionen hårdare än annan tung industriproduktion?

9.4.2 Effekter på elprisnivå på kort och lång sikt

På en reglerad energimarknad har kraftföretagen stort inflytande på elprisnivån. Genom att ej utnyttja all produktionskapacitet kan producenterna uppnå den önskade prisnivån och vältra över produktionsskatter på konsumenterna. På en reglerad elmarknad finns därför ofta inlåst kapacitet. Vid den svenska elmarknadens avreglering uppgick denna inlåsta kapacitet till ca 10 TWh2.

2 Se Bergman et al, Den nya elmarknaden, SNS 1995. Kapitel 5.

På en avreglerad konkurrensutsatt marknad anpassar företagen sin produktion till det pris som marknaden erbjuder. Det kan då framstå som lönsamt för en enskild producent att utnyttja tidigare inlåst kapacitet. Resultatet av ökat utbud blir en prispress. Analysema av effekterna på elprisnivån av avregleringen av den svenska elmark- naden indikerade att frisläppandet av 10 TWh inlåst kapacitet skulle innebära en prissänkning på elen exkl överföring från 18 öre per kWh till 15 öre per kWh3. Utvecklingen såväl på marknaden för bilaterala kontrakt som på spotrnarknaden efter avregleringen och innan torrårskrisen tycktes också bekräfta dessa analyser.

Men så är faktiskt även fallet med torrårskrisen! Ett bortfall av ca 30 Twh skulle innebära en prishöjning på ca 10 öre per kWh4. Med beaktande av att en betydande volym elenergi omsätts i bilaterala kontrakt tecknade till låg prisnivå innan torrårskrisen förefaller den senaste tidens prisnivåer på den svensk-norska spotmarknaden, på 25- 40 öre per kWh, som mycket rimliga och en stark indikation på att konkurrensen på elmarknaden fungerar väl.

Som vi ovan konstaterat är det lutningen på utbuds- resp efterfrågekurvan som avgör hur stor andel av en skatt som belastar producenterna och konsumenterna. Bakom efterfrågekurvan ligger konsumenternas priskänslighet och bakom utbudskurvans ligger producentemas reaktion på prisförändringar. Producentemas krav på kort sikt är att åtminstone få täckning för de rörliga produktionskostnaderna i de anläggningar som utnyttjas. Prisemas främsta roll i en marknadsekonomi är att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av den produktionskapacitet som finns tillgänglig inom olika sektorer av ekonomin. Ett kriterium på en väl fungerande prisbildning är därför att produktionsanläggningar som får täckning för sina rörliga kostnader också utnyttjas i produktionen medan övriga dyrare anläggningar ej utnyttjas.

Eftersom efterfrågan på elenergi varierar i betydande utsträckning under dygnet och mellan årstider är det i allmänhet lönsamt att ha en portfölj av olika anläggningar dimensionerade för vissa driftstider. Baslastproduktionen baseras då på kapitalintensiva/bränslesnåla anläggningar med lång driftstid (6000-7000 timmar per år) medan "mellanlastproduktionen” baseras på mindre kapitalintensiva/mera bränsleintensiva anläggningar typ kraftvärmeverk eller gaskombi-

3 Se Bergman et al, Den nya elmarknaden, SNS 1995, sid 104.

4 Se Bergman et al, Den nya elmarknaden, SNS 1995, sid 104.

anläggningar med medellång driftstid (3000-4000 timmar per år) och topproduktionen baseras på kapitalsnåla/mycket bränsleintensiva anläggningar typ oljekondenskraftverk eller gastur-biner med korta driftstider (några hundra timmar per år). Det aktuella marknadspriset avgör vilka anläggningar som får täckning för sina rörliga kostnader - i allmänhet bränslekostnader och skatter - och som utnyttjas vid en given tidpunkt. De rörliga kostnaderna i olika anläggningar framgår av tabell 9.3.

Tabell 9.3 Rörliga produktionskostnader i 1995 års priser för befintliga elproduktionsanläggningar.

Kraftslag Bränslekostnad inkl skatter och rörliga avgifter, öre/kWh

Vattenkraft 0.5—8 (max skatt 5 öre per kWh)

Kärnkraft 7 (skatt 2.2 öre per kWh)

Industriellt 5-9 (lägst för biobränslen i pappers- och massaindustrin,

mottryck högst för kol)

Kraftvärme 9-16 (lägst for kol, högst för biobränslen)

Oljekondens 19-35

Gasturbiner 42

Källa: SOU 1995 :139, sid 137, med tillägg för skattehöjningama 1996 på vatten— och kärnkraft, exkl oljekondens där aktuell uppgift hämtats från kraftindustrin.

Effekterna på elprisnivån av att beskatta en viss typ av elproduktion beror då på om producentens faktiska produktion påverkas av skatten. Detta är givetvis fallet om skatten är så hög att en anläggning som utan skatt skulle fått täckning för sina rörliga kostnader ej får täckning för dessa när skatten läggs på; se figur 9.1 där skatten förskjuter utbudskurvan uppåt vilket leder till en ny jämvikt med högre prisnivå (k-pris) och minskad produktion (qs). Om t ex elproduktion i kraftvärme eller oljekondens och gasturbiner beskattas kan detta få relativt kraftiga effekter på prisnivå och produktion

eftersom dessa kraftslag ofta ligger på marginalen mellan att utnyttjas och inte utnyttjas på den svensk/norsk/finska elmarknaden.

Däremot är elprisnivån sällan så låg att bara kärnkraft och vattenkraft är konkurrenskraftiga. Endast under kraftiga vårfloder, våtår eller lågbelastningsperioder semestertid är prisnivån så låg att enbart vattenkraften och kärnkraften kan konkurrera för att tillgodose efterfrågan på el. Låga skatter på vattenkraft och kärnkraft har därför effekter i perioder då marknadspriset på el är" mycket lågt. Detta innebär att en "inte alltför hög" skatt på elproduktion i såväl vattenkraft som kärnkraft i mycket hög grad kommer att övervältras bakåt på producenterna, enligt figur 9.2. Endast under relativt korta tidsperioder kommer marknadspriset på el att påverkas av en sådan skatt. Denna slutsats måste dock omgärdas med tre reservationer:

i) Endast en begränsad del av elenergin omsätts på spotmarknaden, ca 20-30%, medan den övriga delen omsätts via kontrakt med olika löptider, från ett år och uppåt. Oftast innehåller dessa kontrakt klausuler om att skatter på viss elproduktion övervältras på konsumenten. Detta innebär att elkonsumentema belastas med produktionsskatten under kontraktens löptider. Någon orsak att omförhandla kontrakten finns egentligen inte, varför vi kan förvänta oss att övervältringen av skatten på producenterna sker först när kontrakten omförhandlas. Efter en tvåårsperiod torde större delen av skatten bäras av elproducentema.

ii) En "tillräckligt hög” skatt på kärnkraft kommer givetvis att få andra effekter. Om skatten på kärnkraft (eller vattenkraft) blir så hög att rangordningen av anläggningar enligt