SOU 1990:59
Sätt värde på miljön! : miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel : [slut]betänkande
SÄTT |!!!an Pii MILJON!
Miljö'avgz'fier Och andra ekonomiska
styrmedel .
Siwe" s*.amaankande Mammas- utredningen-
SÄTT VÄnaE Pii MluoN!
Mil jo'avgz'fier och andra ekonomiska
styrmedel .
%. få Slutbetänkande av mlliöavglfts- utredningen.
Q Statens offentliga utredningar && l990:59 & Miljödepartementet
Sätt Värde på miljön!
Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel
Betänkande av n/ljljöavgiftsutredningen Stockholm 1990
Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlaget, där också fler exemplar av denna publikation kan köpas.
Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48
Omslagsfoto: Rein Välme
NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38-10602-7 Stockholm 1990 ISSN O375-250X
Till statsrådet och chefen för miljödepartementet
Regeringen bemyndigade den 26 maj 1988 chefen för miljö- och energidepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att analysera förutsättningarna för en ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Med stöd av detta bemyndigande till— kallades miljöavgiftsutredningen i juni 1988.
Utredningen har tidigare avgivit delbetänkandena (SOU 1989:21) Sätt värde på miljön!, Miljöavgifter på svavel och klor och (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik jämte en bilagedel (sou 1989z84).
Vi får härmed överlämna vårt slutbetänkande (SOU 1990:59) Sätt värde på miljön! Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel.
I arbetet med detta betänkande har som ledamöter del- tagit riksdagsledamöterna Jan Bergqvist (s), tillika ordförande, Lars Ernestam (fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Birgitta Johansson (s), Roy Ottosson (mp), Lisbeth Staaf—Igelström (s), och Karl—Gösta
Svenson (m).
Som sakkunniga har deltagit professorn Lars Bergman, utredningssekreteraren Yngve Hjalmarsson, författaren Per Kågeson, ombudsmannen Sven Nyberg och direktören Torsten Sandin. Som experter har deltagit avdelnings— direktören Gunilla Almqvist, kammarrättsassessorn Per Bergman, avdelningschefen Bengt Bucht, direktören Stieg Edlund, departementssekreteraren Mats Engström, byråchefen Bengt Finnveden, departementssekreterarna Yvonne Fredriksson och Göran Gustavsson, byråchefen Staffan Håkansson, jägmästaren Jan Häckner, avdel- ningsdirektören Kerstin Lövgren, sektionschefen Eva Melander, Staffan Norberg (v), direktören Tommy Nordin, sakkunniga Siv Näslund, överingenjören Bertil Remaeus, kammarrättsassessorn Maj—Britt Remstam, departementssekreteraren Jan Sjögren, överingenjören Bertil Sjölander och departementssekreteraren Claes
Unge.
Huvudsekreterare har varit departementssekreteraren Ulla Weigelt. Sekreterare har varit avdelningsdirek— tören Johan Hellman, civ. ing. Pernilla Knutsson, avdelningsdirektörerna Lars Lundholm och Björn Wallgren samt hovrättsassessorn Pär Zelano. Kansli— sekreteraren Gun Enlund har varit biträdande sekre— terare. Agr. lic. Knut Per Hasund, fil. dr Bengt Kriström, och jur. kand. MariAnne Olsson har som
experter ingått i sekretariatet.
Till betänkandet fogas reservationer från ledamöterna Lars Ernestam (fp), Ivar Franzén (c), Roy Ottosson (mp) och Karl—Gösta Svenson (m). Experten Staffan Norberg (v) har avlämnat särskilt yttrande. övriga
särskilda yttranden avlämnade av sakkunniga och experter återfinns i bilaga 1.
Stockholm i juli 1990
Jan Bergqvist
Lars Ernestam Jan Fransson Ivar Franzén Birgitta Johansson Roy Ottosson Lisbeth Staaf—Igelström
Karl—Gösta Svenson / Ulla Weigelt
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING
SUMMARY
FÖRFATTNINGSFÖRSLAG
F*HPJFJH pcbu>H
NNNN MNF-*
k)N or»
to
INLEDNING Miljöavgiftsutredningens uppdrag Tidigare förslag Arbetets uppläggning Betänkandets disposition
MILJÖSITUATIONEN Inledning Miljöproblemen Föroreningssituationen
2.3.1 2.3.2 2.3.3
Utsläpp till luft Utsläpp till vatten övrig spridning av föro— reningar
Miljöpolitiska mål styrmedel
EKONOMISKA STYRMEDEL I MILJÖ— POLITIKEN Ekonomisk teori och ekonomiska styr- medel 3.1.1
. .
Ldb) H P UN
3. .4 3. .5
Hus
Miljökvalitet som ett resurs— fördelningsproblem
Ekonomiska styrmedel Panter, miljöförsäkringar och "miljöböter" Hur välja mellan styrmedel? Ekonomiska styrmedel i praktiken
Svenska erfarenheter av ekonomiska styrmedel 3.2.1 3.2.2
3.2.3
Inledning
Närmare om befintliga svenska avgifter etc.
Subventioner, investerings— fonder
Utvecklingstendenser i omvärlden
3.3.1
3.3.2
Några aktuella förslag till ekonomiska styrmedel i våra grannländer
OECD
17
27
37
79 79 80 81 82
84 84 85 89 89 91
92 92 93 97
97
98 105
113 116
121
132 132
133 135 136
137 139
bob ww
U'I
UIUIUI . . NNO—'
3.3.3 EG 3.3.4 FN 3.3.5 Nordiskt samarbete SAMORDNING AV EKONOMISKA STYRMEDEL MED PRÖVNING ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH LAGEN OM KEMISKA PRODUKTER Gällande bestämmelser i miljöskydds— lagstiftningen, kemikalielagstift- ningen och angränsande lagstiftning Översyn av miljölagstiftningen Ekonomiska styrmedel och tillstånds— prövning enligt miljöskyddslagen 4.3.1 Hittillsvarande ställnings- taganden 4.3.2 Samordning mellan generella styrmedel och prövning i det enskilda fallet 4.3.3 Miljöavgifters inverkan på redan givna tillstånd enligt miljöskyddslagen
140 142 142
145
145 149
150
150
151
154
Ekonomiska styrmedel och lagen om kemiska
produkter
ALLMÄNT on UTFORMNINGEN AV EKONOMISKA STYRMEDEL
Inledning
Val av områden Ekonomiska styrmedel för att åtgärda regionala eller lokala miljöför—
hållanden
Val av ekonomiska styrmedel 5.4.1 Närmare om den praktiska ut— formningen av miljöavgifter 5.4.2 överlåtbara utsläppskvoter m.m. 5.4.3 Subventioner 5.4.4 Pantsystem Ekonomiska styrmedel och industrins internationella konkurrenskraft Ekonomiska styrmedel och
handelspolitik
5.6.1 Allmänt 5.6.2 Sverige och den inre markna— den 5.6.3 EES—förhandlingarna och miljön 5.6.4 Sverige och EG Fortsatt arbete med ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken
SVAVEL OCH KVAVEOXIDER FRÅN INDUSTRIELLA PROCESSER Bakgrund 6.1.1 Inledning 6.1.2 Råvarusvavel
155
157 158 168 171 172 176 177 178
179
181 181
185
188 189
192
195 196 196 196
6.1.3 Bränslesvavel
6.1.4 Kväveoxidavgift på indu- striella processer
Miljöproblem
6.2.1 Miljöpolitiska mål 6.2. 2 Utsläppssituationen i
Sverige
6.2.3 Processindustrins utsläpp av svavel och kväveoxider
Processbeskrivningar
6.3.1 Inledning 6.3.2 Gruvorna, järn—, stål— och metallverken
6. 3. 3 Massa— och pappersindustrin 6.3. 4 Den kemiska industrin Råvarusvavel från industriprocesser
6. 4.1 Inledning
6. 4. 2 Marginalkostnader för rening av
processvavelutsläpp
6.4.3 Effekter av en processvavel— avgift 6.4.4 Möjligheter att återföra en miljöavgift på råvarusvavel
6.4.5 överväganden om ekonomiska styrmedel för att begränsa utsläpp av råvarusvavel Bränslesvavel 6.5.1 Utgångspunkter 6.5.2 Alternativa system för styr-
ning med en reducerad svavel- skatt
5 3 överväganden
väveoxidavgift på industriprocesser
.6.1 Inledning 6 2 Överväganden
(»me
MILJÖAVGIFTSSYSTEM FÖR FLYG
Utgångspunkter
7.1.1 Flygtrafikens utveckling 7.1.2 Flygplanstyper 7.1.3 Miljöstörningar
Internationella överenskommelser Reglering, taxesättning och ekono-
miska styrmedel Nuvarande miljöskatt på inrikes
flygtrafik
Luftfartsverkets förslag till
miljöstyrning Överväganden och förslag 7.6.1 Inledning
7.6.2 Certifieringsdata för flygplansmotorer 7.6.3 Utformning av miljörelaterade landningsavgifter 7.6.4 Avgiftsexempal — inrikesflyg 7 6.5 Avgiftsexempel — utrikesflyg
196
197 198 198
199
200 201 201
201 203 205 206 206
207
209
212
216 218 218
218 221 223 223 223
227 227 227 228 228 231
233 235 236 237 237 239 239
242 245
ond)m &)H
&)me QUI-hb.)
ooco . . tbx]
).OkOO & H kaDkD me:-w
10 10.1 10.2 10.3
10.4
10.5
10.6 10.7 10.8 10.9
10.10 10.11
7 6 6 Totala avgiftsintäkter 7.6.7 Miljökonsekvenser 7 6 8 Förändring av miljöavgifterna över tiden 7.6.9 Införandetidpunkt
MILJÖAVGIFTSSYSTEM FÖR SJÖFART Inledning Sjöfartens utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider Utsläppsbegränsande åtgärder Internationellt samarbete Existerande avgifter Tänkbara styrmedel 8.6.1 Direkt reglering 8.6.2 Avgift vid hamnanlöp överväganden och förslag Konsekvenser
BRÄNSLEFÖRBRUKNING nos NYA FORDON Inledning
Hittills tillämpade styrmedel i Sverige styrmedel i andra länder
Behovet av åtgärder Förslag till en differentierad
försäljningsskatt
9.5.1 Försäljningsskatten som styr— medel 9.5.2 Mätning av bränsleförbruk— ningen
9.5.3 Övriga utgångspunkter
9.5.4 Alternativ för en miljöan— passad försäljningsskatt
Överväganden och förslag
9.6.1 Val av alternativ 9.6.2 Vissa tekniska frågor
NICKEL/KADMIUMBATTERIER Miljöproblem
Produktion och användning av kadmium Hittillsvarande åtgärder mot
kadmiumspridning Nickel/kadmiumbatterier
10.4.1 Typer och mängder 10.4.2 Användningsområden för slutna NiCd-batterier Den pågående insamlingen av NiCd— batterier Alternativ till NiCd—batteriet Mål Överväganden om styrmedel Avgifter - nivåer och införande (slutna batterier) Totala inkomster och utgifter öppna batterier
247 248
248 249
253 253
254 256 257 259 260 260 261 263 268
271 272
272 273 276
279
279
282 284
286 291 291 295
299 299 300
302 308 308
310
314 316 319 320
322 326 327
11 11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6
11.7 12 12.1 12.2
12.3
'12.4
113
114 114.1
l14.2
TRÄIMPREGNERINGSMEDEL Användning av träskyddsmedel Alternativ till kemisk träskydds— behandling Miljöproblem Hittillsvarande åtgärder Bestämmelser i andra länder Konsekvenser av kemikalieinspek- tionens föreslagna föreskrifter och/ eller miljöavgifter på arsenik och krom överväganden om styrmedel
ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL Områden som behandlas av utredningen
Bakgrund
12.2.1 Begreppen VOC och organiska lösningsmedel 12.2.2 Miljö— och hälsoeffekter 12.2.3 Miljömål 12.2.4 Utsläppssituationen 12.2.5 Andra styrmedel och åtgärds- planer 12.2.6 Alternativa avgränsningar Klorerade lösningsmedel 12.3.1 Från insatsvara till utsläpp 12.3.2 Användningsområden 12.3.3 Åtgärder och kostnader 12.3.4 Överväganden om olika styrmedel 12.3.5 Förslag om miljöavgifter på klorerade lösningsmedel Aromatiska lösningsmedel 12.4.1 Från insatsvara till utsläpp 12.4.2 Användningsområden, alterna- tiv och åtgärder och kostnader för dessa 12.4.3 överväganden om olika styrmedel
HCFC—FÖRENINGAR
JORDBRUK
Det svenska jordbrukets utveckling och struktur Jordbrukets miljöproblem 14.2.1 Inledning 14.2.2 Läckage av näringsämnen till
vattensystemen
4.2.3 Kväveavgång till luften 14.2.4 Effekter av kemiska bekämp- ningsmedel 14.2.5 Förändring av jordbruks— landskapet 14.2.6 Förorening av åkerjorden
331 331
336 337 342 344
344 348
355 356 357
357 358 363 364
369 371 373 373 374 377 382 392 405 406 407 415 427 429 430 432 432
433 437
439
442 442
14.3
14.4
14.5
14.6
14.9
14.10 14.11
14.12
14.13
Livsmedelspolitikens miljö— och resursmål Nuvarande åtgärdspolitik 14.4.1 Inledning 14.4.2 Minskning av växtnärings- läckaget
14.4.3 Minskade risker vid använd— ningen av kemiska bekämp— ningsmedel 14.4.4 Jordbrukslandskapet Handelsgödsel och kemiska bekämp—
ningsmedel
14.5.1 Handelsgödsel 14.5.2 Kemiska bekämpningsmedel 14.5.3 Miljöavgifter 14.5.4 Prisregleringsavgifter 14.5.5 Avgifternas effekt 14.5.6 Internationell utblick
Miljöeffekter av en intern av-
reglering
Allmänt om förslagen Läckage av kväve från handelsgödsel
14.8.1 Utgångspunkter 14.8.2 Alternativa styrmedel
14.8.3 Utvärdering av alternativa styrmedel
14.8.4 överväganden och förslag
14.8.5 Ekonomiska konsekvenser för jordbruket och samhället 14.8.6 Konsekvenser för miljön Läckage av fosfor från handelsgödsel
14.9.1 Utgångspunkter
14.9.2 Alternativa styrmedel 14.9.3 Utvärdering av alternativa styrmedel
14.9.4 Överväganden och förslag Läckage av kalium från handelsgödsel Obevuxen åker 14.11.1 Utgångspunkter 14.11.2 Alternativa styrmedel
14.11.3 Utvärdering av alternativa
styrmedel 14.11.4 Överväganden 14.11.5 Konsekvenser för jordbruket och miljön
Ammoniakemissioner från stallgödsel 14.12.1 Utgångspunkter 14.12.2 Alternativa styrmedel 14.12.3 Utvärdering av alternativa
styrmedel
14.12.4 överväganden
14.12.5 Ekonomiska konsekvenser för jordbruket 14.12.6 Konsekvenser för miljön Kadmium i fosforgödsel
444 447 447
447
450 451
451 451 453 457 458 460 464
465 466 468 468 472
475 484
486 487 490 490 492
493 495 496 497 497 500
503 507
508 509 509 515
516 519
524 524 525 525
14.14
14.15
15
15.4
15.5
15.6
16 16.1 16.2
14.13.3 Alternativa styrmedel 14.13.4 Utvärdering av alternativa styrmedel 14.13.5 överväganden
14.13.6 Konsekvenser av en miljöavgift
Kemiska bekämpningsmedel 14.14.1 Utgångspunkter 14.14.2 Alternativa styrmedel
14.14.3 Utvärdering av alternativa styrmedel 14.14.4 Överväganden och förslag 14.14.5 Ekonomiska konsekvenser för jordbruket 14.14.6 Konsekvenser för miljön 14.14.7 Utvärdering av vårt förslag med differentierat dos- avgiftssystem mot nuvarande miljöavgiftssystem
Stråförkortningsmedel
14.15.1 Utgångspunkter 14.15.2 Alternativa styrmedel
14.15.3 Utvärdering av alternativa styrmedel
14.15.4 överväganden
AVFALL
15.1 Utgångspunkter 15.1.1 Avfallets miljöpåverkan 15.1.2 Mål och inriktning för avfallspolitiken
15.1.3 Inriktningen av vårt arbete på avfallsområdet Ekonomiska styrmedel Organisation och ekonomi inom
avfallshanteringen
15.3.1 Översiktligt om organisation
15.3.2 Kommunernas ansvar för avfallshanteringen 15.3.3 Kommunernas rätt att ta ut avgifter för avfallshante- ring m.m.
15.3.4 Ekonomin för källsortering och återvinning Utvärdering av alternativa ekonomiska styrmedel överväganden och förslag 15.5.1 Förslag till avfallsavgift 15.5.2 Differentierade kommunal avgiftstaxor
15.5.3 Införande av panter etc. Konsekvenser för hushåll och
företag
SÄRSKILDA FRAGOR Tidigare förslag om avgift på klor Användning av avgiftsinkomsterna
532
533 538 539 541 541 548
550 553
560 561
562 564 564 566
567 569
575 575 575 577
578 578
580 581
581
583 585 587 591 591
596 596
597 603 603 607
16.2.1 Inledning 16.2.2 Principen om förorenarens kostnadsansvar 16.2.3 Frågan om återföring 16.2.4 Koppling mellan avgiftsin— komster och miljösatsningar
16.2.5 Administration av fonder m.m.
17 SPECIALMOTIVERING 17.1 Lag om miljöavgift vid landning med motordrivna flygplan 17.2 Lag om miljöavgift på hamnar för utsläpp av svaveloxider från fartyg 17.3 Ändring i lagen (1978: 69) om för— säljningsskatt på motorfordon 17.4 Lag om miljöavgift på nickel— kadmiumbatterier 17.5 Lag om premie för återlämning av slutna nickel-kadmiumbatterier m.m. 17.6 Lag om miljöavgift på vissa träimpregneringsmedel m.m. 17.7 Lag om miljöavgift på klorerade lösningsmedel 17.8 Lag om miljöavgift på bekämpnings— medel 17.9 Lag om miljöavgift på gödselmedel 17.10 Lag om miljöavgift på avfall 17.11 Lag om ändring i renhållningslagen 17.12 Lag om miljöavgift på utsläpp av organiskt bundet klor vid blekning av massa
RESERVATIONER
- av Lars Ernestam - av Ivar Franzén
— av Roy Ottosson - av Karl—Gösta Svenson
SÄRSKILT YTTRANDE
Bilagor
1.
— av Staffan Norberg
Särskilda yttranden av Lars Bergman
— av Stieg Edlund — av Jan Häckner — av Per Kågeson
- av Eva Melander — av Tommy Nordin - av Sven Nyberg — av Torsten Sandin — av Bertil Sjölander
607
608 612
614 616
621
621
622
624
626
627
628
630
634 636 638 640
640
643 649 659 677
685
699 701 709 719 725 727 729 733 743
Våra direktiv/regeringsbeslut Miljöavgifter m.m. Organiska lösningsmedel — Exempellista
Aromatiska lösningsmedel — Alternativa Kostnader
Miljöavgifter på HCGC—föreningar Angående kväveavgiftens storlek Diskussion om principer för eventuell framtida justering av avgiftens
storlek
Underlagsrapporter
745
753
761
763
765
791
795
799
SAMMANFATTNING
Miljöavgiftsutredningens uppdrag har varit att anal— ysera förutsättningarna för att i ökad omfattning ut— nyttja ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. I april 1989 lämnade utredningen delbetänkandet (SOU l989:21) Sätt värde på miljön! Miljöavgifter på svavel och klor med förslag om miljöavgifter på svavelinnehållet i olja och utsläpp av klororganisk substans från massa— industrins blekerier till vatten. I oktober 1989 lämnade utredningen delbetänkandet ( SOU 1989:83 ) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken — Energi och trafik jämte en bilagedel ( SOU 1989:84 ) med förslag om avgifter på koldioxid, svavel och kväveoxider inom energi— och trafikområdena. Betänkandet innehöll vidare förslag till miljöklasser som grund för ett avgifts/bidragssystem för nya fordon. Dessutom för— ordades höjd beskattning på förmånsbilar och höjda skrotningspremier för bilar av 1975 års eller tidigare
års modeller.
I detta slutbetänkande redovisas utredningens allmänna överväganden om användningen av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken samt förslag om nya miljöavgifter för att begränsa miljöfarliga utsläpp och användningen av miljöfarliga ämnen. Utredningens arbete har omfattat ett flertal miljöproblem och sektorer.
I vår omvärld har miljöavgifter hittills kommit till användning i relativt blygsam omfattning. Utredningen
konstaterar dock att intresset hos många länder att använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken har ökat påtagligt under senare år, vilket klart framgår av aktiviter inom FN-organen, OECD, EG och inom det nor— diska samarbetet. Stor enighet finns om att miljöav— gifter och andra ekonomiska styrmedel behövs som komplement till andra åtgärder för att lösa miljö— problemen kostnadseffektivt och för att åstadkomma en bättre hushållning med begränsade naturresurser. Såväl handelspolitik som miljöpolitik syftar i grunden till en effektiv resurshushållning. ökade ambitioner inom miljöområdet kan medföra vissa störningar i handeln på kort sikt. På lång sikt behöver dock inte ökade miljö— krav ses som problem för handelspolitiken. En gemensam strävan i både miljö— och handelspolitik är att de verksamheter som skadar miljön skall belastas med de verkliga miljökostnaderna. Detta synsätt finns också inom EG inför genomförandet av den inre marknaden.
Utredningen har tillämpat ett antal kriterier vid bedömningen om ett ekonomiskt styrmedel är lämpligt att förorda som komplement eller alternativ till andra styrmedel. Till dessa hör måluppfyllelse, kostnads— effektivitet, flexibilitet, incitament till teknisk utveckling och fördelningseffekter. Vidare har styr- medlen bedömts utifrån handelspolitiska aspekter.
Utredningens förslag visar att det är möjligt att tillämpa ekonomiska styrmedel som syftar såväl till att begränsa föroreningsutsläpp som att minska an— vändningen av skadliga ämnen i produkter etc. Möjlig— heterna att tillämpa utsläppsavgifter kan begränsas bl.a. av höga mätkostnader. Miljöavgifter på insats— varor kan vara lämpliga då avgiftsuttaget kan göras enkelt. Generella avgifter bör främst användas i sådana fall då miljöriskerna är någorlunda lika för skilda användningsområden. Det är också möjligt att
utforma miljöavgifter enbart för ett visst använd— ningsområde. Ekonomiska styrmedel som omfattar ämnen ingående i många olika produktgrupper blir i regel administrativt betungande för både avgiftspliktiga och uppbördsmyndigheter. Detta uppvägs i regel inte av de andra fördelar som är förknippade med ekonomiska styrmedel, t.ex. kostnadseffektivitet och flexibi- litet.
Med utgångspunkt i tidigare förslag i de båda del— betänkandena har utredningen prövat möjligheten till en ökad tillämpning av ekonomiska styrmedel för att begränsa utsläpp av svavel— och kväveoxider från industriprocesser, flygtrafik och sjöfart. Utredningen har vidare prövat om det med ekonomiska styrmedel går att påverka bränsleförbrukningen hos nya fordon i syfte att nedbringa bl.a. koldioxidutsläppen från trafiken.
Utredningen har undersökt möjligheten att tillämpa ekonomiska styrmedel för att begränsa användningen av tungmetaller, vissa organiska lösningsmedel och HCFC—föreningar. Därutöver har utredningen också övervägt behovet av ekonomiska styrmedel inom jord— bruksområdet och på avfallsområdet.
Utredningens förslag sammanfattas i det följande.
Trafikområdet
Utredningen föreslår ett system med miljörelaterade landningsavgifter som bestäms utifrån internationella certifieringsdata för civila flygplansmotorer. Vid beräkningen av avgifterna har kolväten och kväveoxider värderats till 25 kr/kg och koldioxid till 25 öre/kg. Avgiftssystemet omfattar även buller. Innan förslaget genomförs kan ytterligare analyser behöva göras av de begränsningar som internationella avtal innebär.
Utredningen föreslår att ett avgiftssystem för sjö— farten införs som syftar till att minska svavelut— släppen i Sveriges närområde. Förslaget bygger på
förutsättningen att det inte under den närmaste tiden går att träffa överenskommelser internationellt om en direkt reglering för att begränsa svavelutsläpp från sjöfarten. Avgiften på svavel baseras på merkostnaden för olika fartygstyper att använda lågsvavlig olja. Systemet föreslås omfatta både inrikes och utrikes sjöfart. Även i detta fall förutsätts emellertid internationella överläggningar innan systemet kan införas.
Utredningen föreslår att försäljningsskatten på
motorfordon som tas ut för nya bilar kompletteras med en särskild skatt för personbilar som vid blandad körning förbrukar mer än 0,90 liter bensin per mil. Vid en förbrukning mellan 0,90 och 0,95 liter per mil utgår skatt med 300 kr. för varje hundradels liter per mil. Därefter höjs uttaget till 400 kr. för varje hundradels liter per mil t.o.m. 1,05 liter per mil. För varje hundradels liter per mil därutöver blir uttaget 500 kr, dock högst 20 000 kr sammanlagt per bil. Samtidigt föreslås att den nuvarande försälj— ningsskatten som är 6,40 kr. per kg tjänstevikt sänks med 10 öre per kg för personbilarna så att det sammanlagda skatteuttaget för alla nya personbilar blir oförändrat.
Utredningen föreslår dessutom att försäljningsskatten kompletteras med en skatt på bilar som har hög motor— styrka i förhållande till vikten. En sådan skatt drabbar främst sportbilar och bilmodellar i s.k. GTI—utförande. Skatten föreslås utgå med 600 kr. för varje kilowatt som kvoten mellan motoreffekt och tjänstevikt överstiger 80 kw per 1 000 kg tjänstevikt.
Ändringarna i försäljningsskatten föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.
Kadmium i batterier
Kadmium i laddningsbara nickel/kadmiumbatterier svarar numera för över hälften av kadmiumanvändningen. Utred— ningen föreslår att slutna nickel/kadmiumbatterier be— läggs med en avgift på 0:50 kr. per gram batterivikt. Avgifterna bör införas den 1 januari 1992 och bör fr.o.m. år 1995 höjas till 1 krona per gram. För att stimulera till återlämning av förbrukade nickel/kad— miumbatterier och apparater bör återlämningspremier utgå fr.o.m. år 1992. Batterierna används bl.a i trädgårdsredskap och sladdlösa telefoner.
Träimpregneringsmedel
Arsenikanvändningen vid svensk träimpregnering är betydligt större än de samlade arsenikutsläppen från svensk industri. Utredningen föreslår en avgift på 200 kr. per kg arsenik och 100 kr. per kg krom i trä—
impregneringsmedel. Avgifterna föreslås gälla från den 1 januari 1992.
Klorerade lösningsmedel
Användningen av klorerade lösningsmedel inom bl.a. verkstads— och läkemedelsindustri och kemtvättar medför betydande miljö— och hälsorisker. Utredningen föreslår därför att en avgift införs på 50 kr. per kg för metylenklorid (diklormetan), perkloretylen (tetrakloreten) och trikloretylen (trikloreten). För att användarna skall få möjlighet till omställning föreslår utredningen att avgiften införs den 1 januari 1993.
Here-föreningar
Utredningen redovisar ett system med miljöavgifter på HCFC-föreningar. Samtidigt menar utredningen att för— slaget först kan bli aktuellt att genomföras när frågan om ersättningsmedel till CFC—föreningar (freoner) har behandlats inom ramen för Montreal- protokollet.
Jordbruksområdet
Utredningen föreslår att miljöavgiften på kväve i handelsgödsel höjs till 2 kr. per kg kväve. Avgiften utgår också på handelsgödsel som används inom skogs— och trädgårdsnäringarna m.fl. Utredningen föreslår att avgiften träder i kraft den 1 juli 1991.
Utredningen föreslår att miljöavgiften på fosfor i handelsgödsel tills vidare bibehålls på nuvarande nivå, dvs. 1:20 kr. per kg fosfor. I samband med att en avgift på kadmium i fosforgödselmedel införs bör fosforavgiften omprövas.
Utredningen förordar att en avgift införs på kadmium i handelsgödsel så att den styr mot en kadmiumhalt på mindre än 5 gram per ton fosfor. Kadmiumavgiften in— förs först efter så lång tid att tillverkarna dess— förinnan haft möjlighet att installera utrustning för kadmiumrening eller vidta andra åtgärder för att kraftigt minska kadmiumhalten. En sådan anpassning bör ha skett till år 1993.
Utredningen anser att miljöavgiften bör konstrueras om för de bekämpningsmedel som för närvarande belastas av både prisreglerings— och miljöavgiften. Avgiften bör relateras till fastställd dos per hektar för resp. bekämpningsmedel. Utredningen föreslår att denna avgift under en övergångsperiod sätts till 40 kr/dos. Avgiften omfattar all användning av dessa bekämp— ningsmedel, dvs. även de inom skogs— och trädgårds— näringarna m.fl. För de bekämpningsmedel som inte kan
inordnas i systemet med dosavgifter föreslår utred— ningen att den nuvarande avgiftskonstruktionen och avgiftsnivån tills Vidare bibehålls, dvs. 8 kr. per kg aktiv substans. Utredningen föreslår att avgifterna träder i kraft den 1 juli 1991.
Vidare föreslår utredningen att kemikalieinspektionen ges i uppdrag att närmare precisera ett principförslag till differentierade avgifter efter bekämpningsmedlens farlighet. Ett sådant avgiftssystem bör träda i kraft
senast år 1995.
Utredningen har också belyst frågor som gäller miljöavgifter på Obevuxen åker, ammoniakemissioner från stallgödsel och stråförkortningsmedel. Utred— ningen föreslår att berörda myndigheter arbetar vidare med dessa styrmedel.
Avfallsområdet
Utredningen föreslår att en avgift införs på osorterat hushålls- och industriavfall fr.o.m. den 1 januari 1992. Avgiftsnivån bör inledningsvis vara 50 kr. per ton avfall. En höjning av avgiftsnivån föreslås fr.o.m. 1994. Utredningen föreslår att avdrag medges bl.a. för sorterade fraktioner, t.ex. glas och papper som går till materialåtervinning, rent trä för förbränning samt ren kompost.
Visst slag av s.k. branschspecifikt avfall, bl.a. från gruvbrytning, pappers— och massatillverkning och metallurgiska processer, undantas inledningsvis från avgiften.
Utredningen föreslår att avgiftsmedlen tillförs en särskild fond, avfallsfonden, och att medlen i sin helhet används för åtgärder inom avfallsområdet.
Det är enligt utredningens mening av största betydelse att marknadsförutsättningarna inom återvinnings— branschen stimuleras genom att premiesystem skapas för att säkerställa avsättningen för vissa typer av material. Därigenom gynnas också framväxten av nya återvinningsindustrier för omhändertagande av t.ex. glas, plast och metallskrot.
Fondmedlen bör i övrigt användas för att stödja utvecklingen mot ökad källsortering av avfall samt ökad återvinning och återanvändning i resursflödets alla led.
Vidare bör fondmedlen kunna användas för att underlätta för kommuner och renhållningsbolag att bygga upp en bättre infrastruktur för ökad käll- sortering, bättre avfallshantering och återvinning, lokalt och regionalt. Även prototyper till nya fordon
och insamlingssystem bör kunna stödjas. Likaså bör medlen kunna användas för att utveckla teknik för att omhänderta sorterade fraktioner, t.ex. förgasnings— teknik för en torr energirik fraktion och rötnings— teknik för den våta fraktionen ur avfallet.
Avfallsavgifterna kan inledningsvis öka både hus- hållens och företagens kostnader för avfallshante— ringen (30—50 kr. per hushåll och år). En effektivi— sering av avfallshanteringen, ökad återvinning och ett bättre tillvaratagande av återvunnet material leder emellertid till bättre resurshushållning och lägre kostnader. En sådan förbättrad resurshushållning kan ses som en lönsam investering som på sikt gynnar både hushåll och företag.
Utredningen föreslår att renhållningslagens avgiftsbestämmelser kompletteras så att kommunerna ges rätt att avvika från självkostnads— och likställig— hetsprinciperna. Avfallsavgifterna kan då utformas på ett sätt som stimulerar återanvändning och åter— vinning. Självkostnadsprincipen bör dock fortfarande gälla för den totala avfallshanteringen i kommunal regi, dvs. att ingen vinst får uppkomma.
Klororganisk substans
Ett kompletterande förslag läm