IT och nationalstaten : fyra framtidsscenarier : delbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
och
nationalstaten
Fyra framtidsscenarier
IT-kommissionens 6/98
rapport
min
Statens offentliga utredningar
WW
1998:58
W
Kommunikationsdepartementet
IT
och nationalstaten
Fyra framtidsscenarier
IT-kommissionens 6/98
rapport
Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-690 91 91
Ordertel: 08-690 91 90
E-post: fritzes.0rder@liber.se
Internet: www.fritzes.se
Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.
En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. -
Broschyren kan beställas hos:
Regeringskansliets förvaltningsavdelning
Distributionscentralen
103 33 Stockholm
Fax: 08-405 10 10
Telefon: 08-405 l0 25
Förord
Sverige som nationalstat påverkas starkt av de förändringar som nu sker i
omvärlden, där utvecklingen av IT spelar en stor roll. Uppfattningarna om
lT:s konsekvenser för nationalstaten skiljer sig påtagligt, alltifrån att IT innebär nationalstatens upplösning till att effekterna blir obetydliga.
Denna skrift är ett inlägg i debatten. Syftet är att belysa några viktiga
konsekvenser för nationalstaten bl a genom att teckna fyra tänkbara framtidsscenarier baseras på osäkerheten samspelet mellan IT,
som om nationalstaten och omvärlden. Inget av de gestaltade scenarierna kommer
troligen att förverkligas fullt de illustrerar de utmaningar som
ut, men Sverige kommer att möta.
Skriften har utarbetats Per Florén och Mats Lindgren vid KAIROS
av Future AB. Innehållet är författarnas sammanfattning ett omfattande
av
arbete med litteraturundersökning, intervjuer och diskussioner med
initierade forskare, politiker, tjänstemän och praktiker.
Bakgrundsmaterialet finns tillgängligt på wwwjtkommissionense.
Projektledare har varit Ulla Åhs, IT-kommissionen.
Stockholm i april 1998
Ines Uusmann Gunnar Hedborg ordförande kanslichef
Sammanfattning
Den moderna nationalstaten har påtagit sig flera olika uppgifter. Utöver att ge medborgarna möjlighet till inflytande över samhällsbeslut, skall staten också skydda mot främmande makt, brott och ohälsa, rusta dem för livet och arbetsmarknaden och stödja dem de ändå inte klarar sig på
om
hand. Redan idag, och än på sikt, påverkar IT statens möjligheter egen mer
att fullgöra dessa uppgifter, samtidigt uppgifternas karaktär
som förändras. Nya typer av hot, som medborgare och företag måste skyddas mot, uppstår. Kraven på utbildning för att klara förändrad
av en arbetsmarknad höjs och ändrar karaktär.
IT förändrar förutsättningarna för nationalstaten på många sätt och på flera olika nivåer. Men det är sannolikt inte de direkta konsekvenserna
av tekniken som är de största utmaningarna för nationalstaten, utan de indirekta konsekvenserna, de som hänger med IT:s system-
samman förändrande egenskaper. Ett exempel på detta är att IT leder till ökad
global tillgänglighet, vilket på sikt förmodligen tvingar fram global
en konvergens i fråga om skatter och lagstiftning. IT driver också på utvecklingen mot ett allt kunskapsintensivt samhälle och förändrar
mer därmed konkurrensvillkoren för såväl företag nationer. Det land, och
som det företag, som kan förlösa och föda upp de bästa idéerna kommer att bli mest framgångsrikt och välmående.
Sammantaget innebär detta att IT, framför allt indirekt, utmanar
etablerade föreställningar, institutioner och spelregler. Några de
av viktigare konsekvenserna sammanfattas nedan.
IT påverkar nationalkänslan genom att:
- ge svenskar i världen möjlighet att enklare hålla kontakten med
hemlandet.
0 ge människor av andra nationaliteter som bor i Sverige möjlighet att
hålla kontakten med andra tillhör nationalitet.
personer som samma
IT påverkar demokratin genom att:
möjlighet till direktkontakt mellan väljare och valda. 0 ge
unika möjligheter att låta allmänheten ta del den demokratiska 0 ge av processen både lokalt och nationellt. ställa krav på att IT är tillgängligt för bred massa, både tekniskt, 0 en ekonomiskt och kunskapsmässigt för att inte förvandlas till elektronisk
populism.
IT påverkar arbetsmarknaden genom att: konkurrensen på hemmamarknaden ökar samtidigt 0 som nya marknader öppnas för svenska företag. ställa Ökade krav på förnyelse företag och branscher.
av
öka hoten mot gamla näringar och företag.
ökade möjligheter till typer företag och näringar. ge nya av
ställa och högre kompetenskrav på förtetagsledningen.
nya
IT påverkar utbildning genom att:
0 ställa krav på breddutbildning för att motverka uppkomsten av
sociala och kunskapsmässiga klyftor i samhället.
ställa krav på fortlöpande utbildning under hela livet, inte bara i 0
ungdomen.
ställa krav på spetsutbildning, för alla som har förutsättningarna, för
0 att underlätta utvecklingen näringar och branscher.
av nya ställa krav på förstärkt utbildning inom inte bara traditionellt tekniska 0 områden, utan även inom kommunikation, språk, kreativitet samt förståelse system och helheter.
av
IT påverkar lagar och rättsväsende genom att: 0 ställa och högre krav på avvägningen mellan olika, ofta
nya
motstridiga intressen i lagstiftning, kraven på offentlighet och på
t ex
personlig integritet.
- ställa nya krav på internationell samordning lagar och regler.
av
0 ställa krav på snabbare initiering och justering gamla lagar,
av nya, av
utan att rättssäkerheten hotas.
0 ställa krav på ny typ kompetens hos polis och domstolar.
av
IT påverkar offentlig verksamhet att:
genom
0 ställa nya och högre krav på samordning och förnyelse arbetsformer
av
i offentlig sektor.
0 ställa nya krav på effektivare informationsutbyte med omvärlden,
t ex
med medborgare, företag och andra myndigheter.
0 ställa krav på kompetens hos personal och ledning.
ny
0 ställa nya krav på bättre omvärldsbevakning och snabbare reaktioner
på förändringar i omvärlden.
Dessa utmaningar måste mötas för att Sverige skall kunna fortsätta att vara en välfärdsstat. Det räcker inte med välvilliga attityder och önskemål. Det krävs handling, initiativ och framför allt plats för mångfald och experiment inför en framtid inte är så enkel att förutspå.
som
Uppdraget
Det uppdrag som är upprinnelsen till denna rapport formulerades IT-
av kommissionen på följande sätt i rapporten "Sverige inför epokskiftet":
"Hur påverkas nationalstaten det elektroniska samhället
av
Kommissionen studera vilka konsekvenser kan förutses
avser som av utvecklingen mot en allt mer global elektronisk värld. Det fria flödet
av information och tjänster över elektroniska media och utvecklingen
av elektronisk handel påverkar nationella kärnområden
som beskattning,
lagstiftning, arbetsmarknad, demokratifrågor med Vad håller på att
mera.
hända och hur bör vi förbereda i Sverige på denna utveckling En oss
analys och hearing i höst år planerad."
en
Det uppdrag vi på förhösten fick IT-kommissionen var alltså att: av
...beakta ett antal utvecklingslinjer, nämligen: utvecklingen mot allt global elektronisk värld 0 en mer det fria flödet information över elektroniska media 0 av det fria flödet tjänster över elektroniska media 0 av utvecklingen elektronisk handel 0 av
...beskriva tänkbara konsekvenser denna utveckling för bl a: av
0 beskattning
0 lagstiftning
0 arbetsmarknad
0 demokratifrågor.
Vad är en nationalstat
För att kunna studera lT:s konsekvenser för nationalstaten måste man först definiera begreppen. Vad är IT Och vad är en nationalstat
Med IT vi fortsättningsvis all teknik i någon form hanterar avser som digital information, dvs datorer, datakommunikation, digitala massmedia, telefoni etc. Eller möjligt ännu enklare uttryckt: kombinationen av om dator- och teleteknik.
"Nationalstat" är sammansatt ord består två led: nation och ett som av stat. Det första ledet, nation, hör nära med begreppet folk. samman
Nationalencyklopedin NE definierar nation på följande sätt:
"Grundläggande emellertid begreppet nation inte stater utan avser relaterar till begreppet folk, dvs människor som knyts samman av
en gemensam identitet. Basen för de nationella identiteterna kan
variera och varje nation bygger subjektiva föreställningar vad
om som karakteriserar identiteten. En gäng etablerade inom gruppen tenderar emellertid dessa föreställningar att leva kvar och politisk
betydelse. "
Det andra ledet, stat, hör inte med människorna, folket, med samman utan territoriet.
"Generellt är staten ett landomräde med styrelse,
gemensam formellt
suveränt iförhållande till andra stater. Inät reglerar staten som myndighet relationerna mellan dess invånare. Detta förutsätter någon form av ordnad maktutövning. Utät hävdar staten sina intressen gentemot andra stater eller aktörer i det internationella
systemet."
Stat och nation är alltså långtifrån och det finns synonymer gott om exempel på stater med flera folk, liksom folk utan stat. Det judiska egen folket har i 2000 år levt utan stat, zigenare och kurder gör det alltjämt.
Nationalstaten är en mer modern företeelse och hänger i stor utsträckning samman med industrisamhällets framväxt och de "administrativt
integ-
rerade stater" NE då växer fram. Sverige har nationalstat som som ovanligt djupa rötter som sträcker sig tillbaka till Axel Oxenstiernas insatser på 1600-talet.
Nationalstatens uppgift
Nationalstaten har historiskt sett tagit på sig allt fler uppgifter. En av upp-
gifterna är att skydda medborgare och även företag, såväl fysiskt
som psykiskt samt deras egendom. Det är uppgifter traditionellt sett legat som
på militären och polisväsendet, där tyngdpunkten för skyddet allt
men mer kommit att förskjutas mot människors psykiska och andliga välbefinnande. Filmcensur och vissa typer reklamförbud är exempel på sådant. av Skyddsuppgifter som kommit att få ökad betydelse de senaste åren rör
medborgares och företags ideella rättigheter och frågor rör immaterial-
som
det vill säga den del juridiken omfattar upphovs-, patent- och rätt av som varumärkesrätten. Det här är frågor blir allt brännande i takt som mer med att och information digitaliseras. mer mer
uppgift för nationalstaten är att rusta medborgare och företag, En annan
skapa förutsättningar för utveckling. I denna uppgift ingår stora delar
att
utbildningssektorn, också infrastruktursatsningar. Här är det också
av men tydligt att IT och det kunskapsbaserade samhället, ställer nationalstaten inför utmaningar handlar att rusta ett helt samhälle för en ny nya som om tid.
En uppgift handlar att stödj de individer, landsändar, och i
tredje om a
också företag, riskerar att slås ut. I tider kraftig struktur-
praktiken som av
omvandling blir detta för mycket tung uppgift. Och risken är en stat en uppenbar att hamnar i defensiva stödjande insatser, snarare än offenman siva rustande. Inte minst insatserna kommer för sent. om
En fjärde och så viktig uppgift är att skapa offentliga för samtal,
nog rum
medborgarna möjlighet till inflytande och medskapande. Här är frågor
ge yttrande- och föreningsfrihet självklara hörnstenar, och Interom rösträtt, här många möjligheter till kontinuerliga samtal. Men till net ger nya mer detta skulle vi också kunna lägga offensiv roll, nämligen att samla en mer folket kring bärande idéer och projekt. Under folkhemsbyggets epok fanns sådan samlande idé, finns dagens motsvarighet till folkhemsen men var visionen
2¶IT:s konsekvenser för nationalstaten
Betraktar vi för ett Ögonblick IT:s konsekvenser, står det klart att konsekvenserna för staten skiljer sig starkt från konsekvenserna för medbornationen. Med hjälp den moderna kommunikationstekniken blir garna, av det allt lättare att bevara nationella rötter även om man lever i försking-
ringen. SVT startade julen 1997 satellitsändningar över Europa. Via Inter-
net kan jag dagligen läsa svenska nyheter, lyssna på svenska radioprogram
och kommunicera med mina gamla varhelst på jorden jag slagit
grannar, ner bopålarna. Och omvänt blir det för turkar, finländare och somalier i Sverige, lättare än förr att hålla liv i de kulturella rötterna.
Mycket har i debatten IT och nationen. IT-visionären Masuda
sagts om förutspådde redan 1980, i boken Informationssamhället, framväxten
av nya globala samhällen sammanhållna modern informationsteknologi.
av
Men det är konsekvenserna för staten i debatten kommit att stå i för-
som grunden. De tre områden diskussionerna främst kommit att handla
som om är:
° Demokratin, där många fört fram möjligheterna till fördjupad demok-
rati genom omröstningar på nätet
° Skatterna, där farhågor knutits till kraftigt vikande skatteunderlag till
följd av bl a näthandel
° Brottsligheten, där riskerna med brottslighet på nätet många lyfts
av
fram som ett av de främsta hoten i det framtida samhället.
Direkta konsekvenser
Vår slutsats efter att på djupet penetrerat ovanstående frågor, själva och i intensiva diskussioner med andra, är att det knappast är dessa frågor
som är mest brännande. I varje fall inte stannar vid att betrakta de
om man direkta effekterna av IT för demokrati, skatter och brottslighet.
Demokratin När det gäller demokratin är det svårt att tänka sig att nätomröstningar skulle fungera i praktiken då sannolikheten för att medborgarna dagen
ena skulle rösta för skattesänkningar och nästa för bidragshöjningar är överhängande. IT-demokrati skulle i den formen snabbt kunna övergå till IT-
populism. Öppna beslutande omröstningar fungerar i offentliga försam-
lingar som t ex föreningar. Men förutsättningen är då ett inslag av social
kontroll. Den är inte på samma sätt möjlig att upprätta på Internet. Där-
med är risken stor att den ansvarstagande medborgaren i röstögonblicket
omvandlas till suboptimerande "motborgare". Om däremot betrak-
en man tar IT:s förmåga att förbättra den offentliga dialogen och debatten är möjligheterna stora. Med hjälp IT kan skapa nya offentliga rum där
av man många fler kan komma till tals i små och stora samhällsfrågor. Tröskeln till
kommunfullmäktige och riksdag kan sänkas rejält.
Brottligheten Brottslighet på Internet är knappast svårare att bekämpa än andra former
brottslighet. Problemet är snarast att polis och åklagare ännu inte lärt av sig hantera de redskap som krävs för att leta upp och åtala Internetbrottslingar. På 18 månader lyckades åklagarämbetet i New York identifiera 1500 i USA spritt barnporr, 41 i New York. Ett antal
personer som varav utlänningar identifierades. 120 har åtalats till följd detta,
personer av
6 i New York. Vet man vad man ska göra kan man alltså nå enavarav stående resultat genom polisarbete på nätet Datateknik 18/97
Skatten Slutligen är farhågorna för kraftigt och snabbt vikande skatteintäkter av allt att döma övervärderade. Låt oss börja med momsen. Den enda moms statskassan teoretiskt kan förlora Vi är konsumenter skyldiga att i
som självdeklarationen vi köpt varor eller tjänster momsfritt från utlandet.
uppge om Så inte denna kan staten "teoretiskt" mista. Frågan är dock hur många
ens moms
sköter deklarationen klanderfritt. är för varor/ tjänster som som moms
importeras helt och hållet digitalt privatpersoner, från land utanför EU
av
eller från företag inom EU med begränsad försäljning till Sverige Under
320 000 kronor år. Över detta belopp ska företaget momsregistreras i
per
Sverige. För företag utom vissa begränsade sektorer är momsen avdrags-
gill och därmed spelar det ingen roll för statskassan var varan eller tjänsten
köpts. När det gäller fysiskt distribuerade produkter ska dessa i princip
beläggas med tull och vid införseln, även om detta idag endast sker i
moms
begränsad omfattning.
Där momsförluster alltså i första hand kan förväntas uppkomma är på musik, böcker och tidningar distribuerade i digital eller
programvaror, fysisk form förutsatt att de slinker förbi tullen från icke EU-länder till
privatpersoner i Sverige. Det kan knappast bli några stora belopp. Även
om man skulle tänka sig att all litteratur som idag importeras från USA skulle smita förbi tullen och därmed undgå så handlar det inte
moms, om mer än ca 50 miljoner kronor i momsbortfall per år. Importvärdet är 100
ca Mkr och med ett beräknat hundraprocentigt påslag i butik skulle det motsvara ett försäljningsvärde på högst 200 Mkr före moms.
När det gäller förlorade skatteintäkter, inklusive momsförluster, på grund
utflyttning höginkomsttagare, är också här de direkta effekterna beav av gränsade. Även vi 10 alla svenskar med årsin-
om antar att procent av komst på över 300 000 kronor skulle lämna landet, totalt ca 52 000 personer, skulle det inte innebära mer än ca 11 miljarder kronor i samlat inkomstbortfall, eller drygt 1 procent av de samlade skatteinkomsterna.
Spelmarknaden beräknas av Lotteriinspektionen omsätta ca 27 miljarder
kronor per år. Från detta beräknas statens skatteintäkter vara 7-9 miljarder kronor. Även hälften spelmarknaden skulle försvinna
om av ut på Internet och därmed undgå beskattning, skulle inkomstbortfallet inte bli större än 4 miljarder kronor, några promille av de samlade skatteintäkterna.
Lägger vi samman allt detta och antar att fjärdedel all musik impor-
en av teras skattefritt över näten, att hälften spelmarknaden försvinner ut på
av Internet och 2,5 procent alla privatanställda höginkomsttagare skulle
av flytta utomlands 37 500 personer så skulle de samlade skatteförlusterna ändå inte komma i än cirka 10 -15 miljarder kronor år. Det är
upp mer per
visserligen en ansenlig fortfarande droppe i havet i jäm-
summa, men en förelse med de minskade skatteintäkter, och ökade arbetslöshetskostnader som kan bli följden sjunkande konkurrenskraft och utflyttning
av av arbetstillfällen och kompetens.
indirekta konsekvenser
IT:s konsekvenser för nationalstaten ligger alltså i första hand på
en annan nivå, och är snarast följd IT-relaterad strukturomvandling i rikt-
en av en
ning mot globaliserat och kunskapsbaserat samhälle.
ett mer
Sålunda tycks inte förlorade skatteintäkter till följd Internethandel
av vara något omedelbart hot mot statskassan. Men däremot kan Internethandeln slå hårt mot lokala spelbutiker, skiv- och bokhandlare, och därigenom
t ex på sikt göra det svårare att upprätthålla nationella särregler i fråga om skatt.
I skatteexemplet tog vi endast med och tjänster kan distri-
ovan varor som bueras elektroniskt, allt annat är jämförbart med traditionell postorderverksamhet. Men med Internet får vi med en knapptryckning tillgång till all världens "postorderkataloger". Som konsument kan jag därmed relativt enkelt jämföra priser i "butiker" på olika håll i världen och köpa där det är billigast. Det är betydligt svårare utan elektroniska tjänster. Därmed kanske inte bara den lokala spelbutiken är hotad, utan också modebutiken och tobaksaffären.
På sätt har vi tidigare sett utflyttning höginkomsttagare en
samma som av relativt begränsad betydelse för skatteintäkterna. Däremot kan även en mindre omfattande utflyttning indirekt få förödande konsekvenser för svenskt näringslivs förnyelse och konkurrenskraft, och därigenom på sikt också för välstånd och skattekraft. Därmed kan redan tendenser till ökad
utflyttning och svårigheter att rekrytera högutbildade nyckelpersoner till
Sverige tvinga fram förändringar i skattesystemen.
Ser vi på IT:s konsekvenser för demokrati och brottslighet handlar det även där i första hand indirekta konsekvenser. När det gäller demokratin
om ger Internet visserligen möjlighet till ökad samhällsdebatt, där fler än tidigare kan göra sin röst hörd eller bara ta del debatt och beslutsunderlag,
av men
samtidigt ökar riskerna för tudelning samhället längs kunskaps-
en av nya
klyftor. Och vad händer då med sammanhållning och solidaritet När det gäller brottslighet så får IT konsekvenser för polis och åklagarämbete. Hur ska dessa tillförsäkra sig den kompetens, krävs för att hantera dessa
som nya typer av brottslighet Och vad händer på sikt internt inom polisvä-
sendet om stora grupper cyberpoliser rekryteras med bakgrund än
annan
dagens poliser
3. IT:s konsekvenser för den svenska
notionalkönslan
Vad händer i ett samhälle blir allt internationaliserat Där allt fler
som mer skaffar sig vänner på olika håll i världen, och där allt fler sitt arbete
genom är beroende av samarbete med människor från andra kulturer Vad händer med språk, nationell identitet och geografisk förankring Många debattörer har hävdat nationalstatens död, både administrativ enhet och
snara som som kulturell hemvist och identitet. Man har pekat på att nationalstaten är en relativt sen uppfinning, mycket väl skulle kunna ersättas något
som av annat. Oftast talar man globala stammar. Andra hävdar å sin sida, att
om även om nationalstaten administrativ enhet är relativt -i Sverige
som ung kanske sedan början 1600-talet och i Italien och Tyskland snarast
av en 1800-talsskapelse är känslan att tillhöra den svenska nationen mycket
- av äldre, kanske från tidig medeltid eller till och med från vikingatiden.
Ett annat argument mot nationalkänslans upplösning är den över-
snara levnadskraft som t ex den skotska och irländska identiteten har visat under sekel av engelsk överhöghet, och i många fall förtryck. Andra exempel är baskier i Spanien och Frankrike och tyskar i Rumänien, för att inte tala judar och zigenare, bevarat sin identitet under årtusenden
om som utan ett eget land. Många svenskar arbetat längre perioder i utlandet
som kan också vittna att svenska traditioner aldrig varit så viktiga
om som under de åren.
En dimension frågan nationell samhörighet handlar de
annan av om om var
upplever sig svenskar bor och verkar. Kommer "svenspersoner som som karna" att hålla sig kvar i Sverige, eller kommer de att vandra ut i världen, för kortare eller längre perioder Redan idag vet vi att många unga studerar
ett eller två år utomlands, att företagsledare och idrottsstjärnor flyttar till
London eller Monaco och att framgångsrika artister och skådespelare dras till England och USA. Kommer denna trend att sprida sig, eller kommer det även i framtiden att röra sig om små marginella grupper
Utifrån dessa två dimensioner, nationell identitet och geografisk rörlighet kan fyra olika möjliga framtida svenskar beskrivas:
En präglas stark känsla av nationell samhörighet med
0 person som av
sitt hemland Sverige, oberoende i världen han befinner sig. Både
av var
han och hans släkt, vänner och kolleger bor i olika delar av världen,
de träffas fortfarande regelbundet, ofta ute på nätet. Svenskheten
men
blomstrar aldrig förr, språk, kultur och värderingar stöds och
som
byggs både med hjälp intensiv elektronisk kommunikation och
upp av
vid möten IRL In Real Life, dvs i verkligheten, kanske på någon solig
semesterort i Thailand eller Västindien.
En funnit sig väl tillrätta med den globala och
person som nya
gränslösa kulturen. Hon har inte längre behov trygghet i det yttre,
av
utan bär tryggheten inom sig. Hon reser mycket, flyttar när det passar,
eller när karriären kräver det, och har hittat identitet som inte
en
rubbas byten arbetskamrater och bostadsort. Hon arbetar inom
av av
IT, media eller någon kunskapsindustriell verksamhet. Hon är en
annan modern kunskapsarbetare med världen som arbetsfält. Det svenska betyder allt mindre för henne, istället har hon tillägnat sig en slags världskultur och världsidentitet hon bär med sig vart hon än reser.
som Familj har hon ännu inte skaffat sig, men hon har en krets nära vänner
träffas och umgås så ofta de får tillfälle. Hon är politiskt väl som
insatt, skulle aldrig rösta i ett politiskt val, möjligen med undantag
men för val till FN, sådana val funnes.
om
En förankrad i hembygden och lokalsamhället. För honom är 0 person den lokala anknytningen stark, medan känslan svensk har
av att vara försvagats kraftigt. Han känner sig inte längre som svensk utan mer
jämte, hallänning eller rinkebybo. Även han under perioder
som om reser mycket, eller har arbeten som kräver samarbete med människor från kulturell bakgrund, är hembygden och dess kultur den fasta
annan punkten i tillvaron. Han är mycket aktiv på det lokala planet, både
politiskt och praktiskt, uppfattar både regering, riksdag och EU
men som onödiga administrativa konstruktioner som enbart kostar pengar och står i vägen för de lokala initiativen. Däremot samarbetar han gärna med själsfränder över hela världen. En är stolt över att svensk, och har återupptäckt 0 person som vara som Sverige. Visst kan hon ge sig ut på resa i arbetet eller på fritiden, men Sverige och den svenska kulturen är hennes hem och hennes tillhörighet. Hon intresserar sig för Sveriges historia, språk, kultur, religion och traditionella sedvänjor. Hennes hjältar är svenska, kanske inte den krigiske Karl XII, utan Dag Hammarskjöld och andra freds-
snarare mäklande historien. Hon är politiskt aktiv och enga-
personer genom gerar sig i gärna i frågor på både lokal och nationell nivå.
Vem blir framtidens svensk Troligast är förmodligen att vi i framtiden kommer att kunna träffa samtliga, fast på olika platser. Klart är dock att
förutsättningarna för det politiska livet i Sverige blir radikalt olika,
beroende på majoriteten svenskarnas livsåskådning och förhållningssätt
av till det svenska.
Mycket tyder på att framtiden kommer att ställa och större krav på
nya partier och makthavare att hitta former för demokrati och inflytande
som lockar alla svenskar oberoende intresseinriktning att delta och
av engagera
sig i politiken. För utan ett brett folkligt hotas politikens och
engagemang
demokratins själva kärna folkstyret -i grunden.
-
4 för nationalstaten
Utmaningar
Sammanfattningsvis hänger alltså de stora utmaningar IT ställer
som nationalstaten inför samman med IT:s indirekta konsekvenser. Dessa utmaningar återfinns i första hand inom följande områden:
0¶Global konvergens, global tillgänglighet
° Nya näringar kommer till, gamla försvinner
Fördjupade kunskaper, nya typer av kunskaper
Förnyad lagstiftning, nya typer av motsättningar
Förmåga till förändring
Former för demokrati och inflytande
Global konvergens De globala informationsnätverken leder bl a till att många de barriärer
av som tidigare försvårade etablering affärsverksamhet på platser
av nya bryts ned. Man kan idag som företag i princip nå hela världen från och
en
plats, och därtill till kostnad vilket småföretag helst samma en som som kan bära. Om de tjänster eller erbjuder är elektroniskt distri-
varor man buerbara, kan kunden ha tillgång till dem på ett ögonblick. På motsvarande sätt har jag köpare sådana och tjänster världen inom räck-
som av varor
håll. Jag kan jämföra priser och handla där det är billigast.
Det är lätt att inse att det i en sådan värld blir allt svårare att upprätthålla nationella särregler. Som konsument är det troligt att jag väljer att köpa från den har det bästa erbjudandet, och där är priset, inklusive skatter
som och avgifter, stor betydelse. Och det oavsett det handlar musik,
av om om tobak, vin, kläder, dataprogram eller på sikt Videofilmer.
Genom EU ingår Sverige i en större region med likartade regler. Men fortfarande är skillnaderna i t momssatser, bolagsskatt, förmögenhetsskatt
ex och löneskatter stora mellan EU:s medlemsländer, och skattedumpning används flera medlemsländer medveten strategi bl för att
av som en a
locka företag.
Men EU är bara en liten del världen. Större delen ligger utanför EU, och
av där finns gott stater kan tänkas välja
om som skattedumpning som
strategi.
IT kan också indirekt komma att driva fram konvergens på löneskatte-
en sidan. Det ökade informationsflödet leder för det första till ökad insikt
en om förhållanden på andra håll i världen. Dessutom medför övergången till en kunskapsindustriell ekonomi att allt fler människor inom informationsoch kunskapssektorn arbetar lättrörliga fria agenter med världen
som som marknad. Ännu är de inte särskilt och de kommer
många inte någonsin att
utgöra en majoritet av arbetskraften. Men de utgör Växande skara
en
inflytelserika nyckelpersoner.
När dessa fria agenter får uppdrag från företag i andra länder,
uppdrag
som de utför från hemmaplan, varför skulle de då välja att betala skatt för ersättningen i Sverige Inte minst om det rör sig om välbetalda uppdrag
från företag i länder där ersättningsnivåerna är väsentligt än i
högre
Sverige. Varför inte göra elitseriens hockeyspelare välja att få delar
som -
av ersättningen utbetald i ett Skatteparadis
Nya näringar
En huvudutmaning, som IT-utvecklingen ställer Sverige inför, är omställning
från ett i huvudsak råvarubaserat och kunskapsextensivt näringsliv,
i en relativt stabil och förutsägbar affärsmiljö, till ett betydlig kunskaps-
mer
intensivt näringsliv i en föränderlig och komplex affärsmiljö. IT möjlig-
ger het att reducera antalet arbetar "materie- och informa-
personer som som tionshanterare" inom industri- och tjänstesektor inom
samt offentlig
förvaltning, även om det oftast krävs arbetsformer för att uppnå
nya
verkliga effektiviseringsvinster.
Stora delar de enklare, repetitiva arbetsuppgifterna kan tas över
av av datorer och industrirobotar. Kvar blir å sidan kvalificerade "idé- och
ena symbolhanteringsarbeten" och å andra sidan "relations- och vårdarbeten".
Internationell konkurrenskraft och välfärd byggs i ökad utsträckning på
framgångar inom idé- och symbolhantering. Det är idé- och symbolhante-
tänker ut produkter och tjänster, konstruerar maskiner rarna som nya som
och produktionsanläggningar, paketerar koncept, produkter och tjäns-
som ter och till att människor och företag köper dem. Genom en god till-
som ser gång till idé- och symbolhanterare på hemmaplan finns också större chan-
till andra, mindre kvalificerade, arbetsuppgifter inom både industrin ser
och tjänstesektorn.
Ett de stora hoten, under de senaste åren blivit allt mer tydliga, är
av som
att framgångsrika svenska storföretag väljer att förlägga allt mer av sin till-
verkningsverksamhet i närhet till de viktigaste marknaderna och forsk-
nings- och utvecklingsverksamhet till de mest dynamiska forskningsmil-
jöerna. Av skäl har heller inga större företagsetableringar utifrån
samma förlagts till Sverige de senaste åren.
För att kompensera för denna utflyttning arbetstillfällen krävs en snabb
av
strukturomvandling i riktning mot kunskapsintensiva verksamheter och
mer arbetstillfällen inom "idé- och symbolsektorn". Eftersom vi idag inte med
exakthet vet vilka slags näringar omsättnings- och sysselsättningsmäs-
som sigt kommer att de dominerande i framtiden, måste principerna vara
vara
"mångfald och experiment".
Det största hotet är ett alltför nostalgiskt förhållningssätt till det som Varit. Det behövs är snarast uppmuntran till "skapande förstörelse", såväl
som
mentala bilder faktiska verksamheter. av som
Fördjupad kunskap
Vi uppfattar inte brist på kunskap och kompetens enbart ett problem
som för näringslivet. Inom IT-området är det i minst lika stor utsträckning ett
problem för myndigheter och offentlig förvaltning. Ett av skälen till dagens
för brottslighet på Internet är bristande kunskap hos polis och åklagare oro
hur ska hantera denna brottslighet. Brottslingarna har helt enkelt om man
ett för stort kunskapsförsprång.
Den ökande användningen IT-stöd i alla typer verksamheter ställer
av av inte bara krav på IT-kompetens. Genom att hela arbetslivet förändras ställs ökade krav på snart sagt alla förvärvsarbetande vad gäller förmåga att tänka i abstrakta termer och att hantera symboler och begrepp. Andra kompetenser blir allt viktigare är kreativitet och kommunikations-
som
förmåga.
Det här år områden, möjligen med undantag symbolhanteringen, är
som av relativt väl utforskade. Ett minst lika viktigt, men mycket bristfälligt utforskat område, är systemtänkande, som blir allt viktigare i takt med att
komplexiteten i samhälle och organisationer ökar, samtidigt
som ansvarsområden och befogenheter vidgas inom arbetslivet. Allt fler behöver förstå helheter, och kunna sätta sina beslut i större sammanhang. Då krävs
en förmåga att tänka i helheter och samband. Frågan är i vilken mån dagens
utbildningssystem förmår hantera denna utmaning.
Förnyad lagstiftning För att polis och åklagare effektivt skall kunna arbeta med brott på
t ex Internet behövs internationellt samarbete och internationella överenskommelser vad är olagligt, och hur polis i olika länder skall samarbeta.
om som
Så länge samordning saknas har med brottsligt uppsåt alla trumf
personer på hand, och kan flytta sina webbsidor mellan länder med olika regler
t ex och därigenom försvåra, eller till och med omöjliggöra, polisens arbete.
För att dataprogram och olika multimediaprodukter underhållning,
som spel och utbildningsprogram ska utvecklas, krävs ett omfattande och väl
fungerande skydd för idéer och digital upphovsrätt. Förmodligen krävs
också en organisation, av samma typ som kompositörernas STIM,
som
försvarar de digitala skaparnas rättigheter, framför allt mot storföretagens
försök att stjäla uppfinningar och idéer.
Ett stort problem redan idag är att beslut inom olika sektorer inte harmoni-
med varandra. Många frågor kring lagar och IT berör vitt skilda erar områden, t arbetsrätt och beskattning.
som ex
Organisera för förändring Det mesta talar för att IT driver utvecklingstakten och komplexiteten i
upp omvärlden. Det innebär bl a att myndigheter ställs inför allt fler frågor som kräver snabba beslut. Detta gäller inte minst lagstiftningen som närmast per definition speglar det förflutna. För att undvika obehagliga överraskningar krävs därför att staten lägger ökade resurser på omvärldsbevakning, scenarioanalys och andra metoder för att höja beredskapen inför potentiella förändringar. Det är viktigt att lagar läggs fram i tid och att
nya
gamla lagar avskaffas. Men samtidigt får inte lagstiftningsprocessen gå
alltför snabbt, det upplevs att lagar hastas fram och tvingas
om som igenom förlorar de sin legitimitet. Vad man alltså kan göra är att starta
förberedande utredningsarbeten tidigare.
IT-utvecklingen är i dag fylld paradoxer och ett problem är att olika
av frågor hanteras av olika myndigheter med ingen eller liten samordning. För att undvika de suboptimeringar IT-paradoxerna lätt ger upphov till
som krävs mycket god kommunikation mellan de olika myndigheter och organisationer som hanterar olika delfrågor.
Därtill måste myndigheter, företagare och medborgare lära sig att acceptera att det finns flera olösliga paradoxer och konflikter i samband med ökad
IT-användning. En sådan är de samtidiga kraven på personlig integritet och
offentlighet, där ett ökat skydd för personlig integritet hindrar att offent-
liga handlingar läggs ut på Internet. Offentlighet leder också till svårigheter
att bekämpa t ex motorcykelgäng som snabbt lär sig alla möjligheter att
missbruka systemet. Däremot förstärks möjligheten att bekämpa brott inom staten genom att staten kan granskas av t ex journalister.
Dags för en statlig "task force"
Mycket har hänt med den offentliga sektorns hantering IT-frågor. Men
av fortfarande återstår hel del att lösa. Ett sätt att påskynda och under-
en lätta utvecklingen vore att inrätta en statlig "IT-task force" med ett tydligt uppdrag och mandat att t ex:
utveckla interneffektivitet inom statlig verksamhet.
0 snabbare initiering av förändringar, framför allt legala.
utveckla externeffektivitet i relation till omvärldens behov
0 av
information och service.
0 minska suboptimeringar och konflikter mellan olika
myndighetsområden.
öka kompetensen inom staten, både hos personal och, kanske framför
allt, ledning.
0 öka statens förmåga att rekrytera kompetent personal, utan att
överhetta denna arbetsmarknad.
Hur denna skall organiseras, skall ingå, vilket uppdrag och
grupp vem som vilka befogenheter den skall ha, är alla viktiga frågor dock ligger
som utanför denna rapports ram att besvara. Med tanke på de uppgifter som
har att ta sig krävs både kompetens, politisk insikt och gruppen an,
tillräckliga befogenheter för att lyckas.
5. Scenarier
Vi vill här beskriva några tänkbara svenska framtider. Vi har valt att göra det i scenariets form och byggt scenarierna runt grundläggande osäkerheter kring IT:s konsekvenser för nationalstaten.
Scenarierna handlar Sveriges förhållande till omvärlden, eller speci-
om mer
fikt hur väl Sverige lyckas hänga med i strukturomvandlingen och hur väl
världens nationer lyckas skapa stabila spelregler kring upphovsrätt
t ex och elektronisk handel. Fokus ligger därmed på nationalstaten stat
som betraktad.
Ett scenario är inte en förutsägelse om vad som kommer att ske. Snarare en beskrivning av vad som skulle kunna ske, givet vissa förutsättningar. Det är
sammanhållen, kortfattad beskrivning möjlig framtid. Därigenom en av en skiljer sig scenariet från vanligen beskriver trolig fram-
prognosen, som en tid. Syftet med scenariet är att levandegöra en tänkbar framtid och där-
igenom tydliggöra osäkerheter, vägval och alternativa utvecklingslinjer. För
att tydliggöra de kvalitativa skillnaderna mellan scenarierna är det viktigt att dra dem till sin spets. Att överdriva. Det viktiga är inte det exakta utfallet eller händelseförloppet i respektive scenario, utan den logik
som
varje scenario följer.
Scenarier kan i denna form betraktas tankeexperiment, kan hjälpa
som som oss tydliggöra osäkerheter och bättre förbereda inför komplex och
oss en osäker framtid.
Skillnader mellan scenarioplanering och mer traditionella framtidsbedömningar framgår av tabell 1 på sidan 21.
Traditionella Scenarioplaneringens framtidsbedömningar förhållningssätt
Förhållningssätt Passivt framtiden blir Aktivt framtiden skapas
- - Perspektiv Deiperspektiv. Övergripande perspektiv.
Struktur Statisk Dynamisk
Framtidsbild Enkel och säker Multipel och osäker
Metod Kvantitativa ekonomiska lntentionsanalys med
och matematiska modeller kvalitativa modeller variabler Kvantitativa, objektiva, Kvalitativa, subjektiva,
kända kända eller dolda
i Tabell Jämförelse mellan traditionella framtidsbedömningaroch
scenariøplanering.
5.1¶Scenarier för statens relation till
omvärlden år 2007
Hur kommer den omvärld att ut, Sverige har att hantera tio år se som om
En avgörande fråga är hur väl Sverige, jämfört med omvärlden, lyckas
bemästra omställningen till det kunskapsindustriella samhället, ett
samhälle där kunskap, kreativitet och kommunikation står i fokus.
Scenarier staten och omvärlden
Sverige klarar omställningen till
K-ekonomin bättre än omvärlden
ö å
o: o: o g 2.
, Swedlcon o
IT-ruschen
g g 3
o Volley Q
g ä 3
E o. 5 o D CO t: a: . o co v: ö l "
3 2
g ä
§4, :r ;- : " 3
a
å C9 5 E 3
E - Lu Sor ebo 8 .Q noro o m o 3 U7 o T o.. :O -c U :z Q Q
Sverige klarar omställningen till
K-ekonomin sämre än omvärlden
Bild Fyra huvudscenarier staten och omvärlden.
för
En annan viktig fråga är världssamfundet lyckats samla
om sig kring
gemensamma regler för skatter, elektronisk handel, upphovsrätt med mera.
Beroende på utfallet av dessa frågor, delvis, inte helt, ligger som men utanför statens inflytande växer olika bilder Sverige fram: av ° Swedicon Valley en relativt konfliktfri framtid med hög internationell tillväxt och ett Sverige lyckas dra till sig viktiga som framtidsinvesteringar och skapa arbetstillfällen i snabbväxande branscher kraftfulla IT-satsningar på bredd och djup. genom ° Lugnaro ett Sverige, som trots en snabbväxande europeisk ekonomi, inte lyckas hålla sina positioner i snabbväxande branscher IT- och som IT-relaterade tjänster utan i stället blivit något ett europeiskt av fritidsområde.
° IT-ruschen ett Sverige som genom kraftfulla satsningar på spetskompetens inom IT-området lyckats väl i värld där många inte en riktigt lyckats att ställa om till en ny tid.
° Sorgebo en framtid där drömmarna gått i kras och -
teknikskeptisismen brett ut sig.
Swedicon Lugnaro IT-ruschen Sorgebo Valley
internationell Lyckas Lyckas Misslyckas Misslyckas
samordning av lagar Sveriges Lyckas Misslyckas Lyckas Misslyckas omställning till kunskapsekonomi Drivkrafter i Gemensam Oförändrad Avreglering Oförändrad Sverige vision att dra traditionell och satsning på traditionell nytta maktstruktur spetsutbildning maktstruktur av utvecklingen. Samhället välfärds- välfärds- Minskad Minskad samhälle, samhälle, solidaritet, solidaritet, höjd levnads- sänkt levnads- ökande klyftor. ökande klyftor. standard standard Utbildnings- Både bredd- Endast bredd- Endast spets- Endast satsningar och spets- utbildning utbildning. traditionell inom IT utbildning. utbildning. Framgångs- Digitala tjäns- Naturturism High tech, Arbetsbranscher ter, underhåll- till lågpris digitala marknadsning och tjänster. utbildning, utbildning. lågpris. Arbets- Bred tillväxt Tillväxt inom Tillväxt inom Tillbakagång i marknad inom kuns- turism, hög en smal kuns- alla sektorer. kapssektorn, arbetslöshet kapssektorn, Hög arbetsökat behov av inom övriga viss ökning av löshet. andra tjänster. sektorer. andra tjänster. Statens Minskad Ökad Något minskad Katastrof ekonomi arbetslöshet, arbetslöshet arbetslöshet, orsakad av ökade inkoms- medför medför något ökad arbetster medför god försämrad bättre löshet och ekonomi. ekonomi. ekonomi. minskade inkomster.
Tabell Jämförande sammanfattning av scenarierna.
Scenarier
Swedicon
Volley
5.2¶Swedicon
Valley
Inför hotet global anarki i fråga skatter, upphovsrätt och elektronisk
om om handel samlades nästan samtliga världens stater kring ett gemensamt
av
avtal i dessa frågor. Man lyckades också förenas i sanktionspolitik mot
en länder som försökte ställa sig utanför dessa internationella överenskommelser.
Samtidigt lyckades Sverige, tack och samarbete över tradi-
var engagemang
tionella intressegränser och sitt relativt goda utgångsläge, bättre än många
andra länder med att ta vara på möjligheterna i det framväxande
kunskapsindustriella samhället. En viktig förutsättning för framgången
var en lyckad kombination av bred utbildning tillgänglig för alla, och
som var
djup utbildning för dem hade de rätta förutsättningarna, oberoende
som av kön, ekonomisk, social eller etnisk bakgrund.
Idag kan vi tillbaka på omfattande och minst sagt imponerande
se en utveckling. På tio år har Sverige förvandlats från ett land känt för sina höga skatter, sitt kalla klimat, Björn Borg och popgrupper, till ett
av
världens kompetenscentra för konceptutveckling, underhållning, utbildning
och edutainment.Utbildning och underhållning i kombination, engelskans
av education och entertainment.
Starten var det som idag brukar kallas Cybergreppet. Efter valet 1998 satte
sig samtliga riksdagspartier ned och formulerade samlad strategi för att
en föra Sverige in i det kunskapsindustriella samhället. På två årtionden hade landet halkat från internationella toppositioner i välfärdsligan till en artondeplats inom OECD-området. Strategin omfattade lång rad om-
en råden, bl effektivare statliga och kommunala verksamheter, total revi-
a dering skatter och lagar berörde IT-området, ny tydlig ansvarsför-
av som delning vad gäller skydd mot databrott med mera. Men viktigast av allt var den unika utbildningssatsning som inleddes.
Den nya svenska modellen kallades satsningen, och innebar en samtidig satsning på elit och bredd. Elitsatsningar förstärktes ett allt närmare
genom samarbete med stora världsledande företag Ericsson, ABB och Pro-
som solvia. En viktig beståndsdel, inte minst på grundskola och
annan gymnasium, pedagogik byggde på kombinationen logik och känsla,
var en som av
tanke och kropp, hjärna och hjärta.
Resultatet lät inte vänta på sig. Nya pedagogiska experiment växte som
jorden och antalet utbildningsalternativ ökade snabbt. Allt var svampar ur inte så lyckat, men det stora flertalet satsningar var mycket bra. Redan sommaren 2001 kom de första eleverna som präglats av den nya utbildningssatsningen ut i arbetslivet. Många startade genast egna företag, ensamma eller tillsammans med andra. Men de flesta sökte sig till de
etablerade företagen där förändringsvindarna börjat blåsa på allvar.
De internationella överenskommmelser efter mycket vånda och långa
som nätter träffats till skydd för upphovsrätt, yttrandefrihet och dess gränser t barnporr hade stor betydelse för utvecklingen av den svenska inne-
ex hållsindustrin. Tack dessa regler kunde de svenska företagen inom
vare data, programutveckling, musik, film, edutainment och innehålls-
annan
produktion sälja sina produkter och tjänster över hela världen utan att
riskera att utsättas för olovlig kopiering eller stöld.
Scenarier
Lugnoro
5.3¶Lugnaro
Det var många som trodde att nedgången i svensk industri, i samband med
1990-talets lågkonjunktur, var tillfällig. Man skyllde på än det ena, än det
andra. Länge skyllde man på bristen på internationell samordning av lagar
och skatter eller på immaterialrättsdjungeln.
-
Men när vi så något år efter tusenårsskiftet till slut fick en internationell överenskommelse, gick sanningen upp för allt fler att Sverige hade hamnat på efterkälken.
Trots en, som vi tyckte, kraftfull satsning på teknik och naturvetenskap på
högskolorna och sänkta marginalskatter så fortsatte den unga, attraktiva och välutbildade generationen att söka sig bort från landet. Värme, internationell miljö, utmaningar och högre lön lockade. Och svenska före-
nya tags utvecklingsverksamhet förlades i ökad utsträckning utomlands i
-
varje fall utvecklingsverksamhet. Men än värre att högskolor och
ny var universitet inte längre lyckades behålla sina lärare och forskarkrafter, och därmed kvalitén inom utbildningen hotad.
var
Drömmarna om en framgångsrik svensk IT-industri såg nu ut att förbli drömmar. Allt större delar av den högautomatiserade industrin flyttade närmare de stora marknaderna på kontinenten, Asien eller Amerika. Sam-
tidigt började Östländerna få ordning på sina ekonomier och bli allt all-
en varligare konkurrent till svenska företag. Och i stora delar Västeropa
av
och USA gick den kunskapsindustriella omvandlingen på högvarv.
I stället för att sälja kunskap och kompetens till omvärlden, började allt
fler att sälja mark och upplevelser. Tystnad, skogar, vidder började bli
bristvara för de urbana européerna. Tystnad, orördhet, genuinitet det
var
började säljas till européer och nyrika asiater.
som
År 2002 fick rejäl skjuts då turistbranschen lyckades
satsningen en enas
om en certifiering som skulle stärka genuinitetsprofilen internationellt. Hasselmuscertifikatet kallades den, med kronprinsessan Viktoria som be-
skyddare. Certifikatet ett kombinerat miljö-, tystnads- och genuinitets-
var
certifikat kunde tillämpas på enstaka anläggningar, miljöer eller hela
som områden.
Scenarier
IT-ruschen
5.4¶IT-ruschen
liknar Sverige idag med 1990-talets Hongkong. Överallt råder
Många av en
febril aktivitet. Nya företag startar varje dag i hundra- eller tusental, många går omkull, de flesta entreprenörer försöker igen. Och allra
men högst är aktiviteten inom sektorn för IT-relaterade produkter och tjänster.
Situationen helt strax efter sekelskiftet. Då befann sig
var en annan nationen i ett chocktillstånd. Först såldes nationalklenoden Volvo till samarbetspartnern Mitsubishi och sedan lade Nokia ett fientligt bud på konkurrenten Ericsson, börskurs rasat efter att företaget misslyckats
vars befästa sin position på den alltmer integrerade IT-marknaden.
Men svenskarna rätt väl rustade att ta sig an krisen. De senaste årens
var
allt kraftigare satsningar på högre utbildning hade börjat ge frukt. VR-
företaget Prosolvia hade fått sällskap ytterligare dryg handfull
av en
framgångsrika IT-företag som lyckats på exportmarknaden.
Krisen då nationalklenoderna lämnade landet utlöste en politisk kraftsamling. Nu gällde det att rädda vad räddas kunde. I nära fullt
som nog samförstånd togs bolags- och förmögenhetsskatter bort, samtidigt som specialregler för fåmansföretagare förändrades. Det ledde till ett ramaskri i
och bland stora delar allmänheten, det ändå svårt att press av men var
samla motståndet. Tiderna svåra, och något måste göras.
var
Tillsammans med skattelättnader beslutade riksdag och regering att inte förnya internationella avtal kring upphovsrätt, vilket banade väg för ett lite "friare förhållningssätt" till bild, text och ljud.
Samtidigt sköt man till till elitutbildning inom multimediapro-
pengar en duktion, och tack goda kontakter med världens främsta digitala krea-
vare törer i Taiwan och Malaysia lyckades etablera Europas främsta ut-
man bildning i "Digital media and content production" i Malmö. Till denna
drogs den blivande gräddan av Europas mediaskapare och kreatörer, och
efter avklarad utbildning stannade de ofta kvar i landet och jobbade vidare i olika former.
Hur stor betydelse dessa åtgärder i realiteten haft är oklart,
men som sym-
bolfrågor var de viktiga för att utveckla Sverige till en spetsnation inom IT-
relaterade tjänster.
Scenarier
Sorgebo
5.5¶Sorgebo
Trots allt tal IT och Internet visade det sig att de flesta företag, skolor
om och medborgare inte förstått vad den tiden innebar. Sverige inte
nya var moget för omställning. De flesta drömde sig fortfarande tillbaka till en
storhetstid, när Sverige tillsammans med Japan hade världens svunnen högsta tillväxt och då svenskarna toppade världens rikedomslistor utan att egentligen behöva anstränga sig världen ropade efter svenska
- varor och svensk kvalitet.
De svenska företagen delades alltmer upp i två grupper de som inte
kunde få tag i den personal behövdes för att genomföra nödvändiga
som förändringar och de inte förstod vad på gång. Den inter-
som som var
nationella samordning inom lagstiftningsområdet som krävdes kom aldrig
heller till stånd. Allt fler stater tröttnade på att några länder ständigt drog nytta bristen på regler, och t generösare
av gemensamma genom ex upphovsrättslagstiftning kunde locka till sig vissa verksamheter. Alla med-
var vetna om att världen befann sig i ett "fångarnas dilemma", men så länge inte alla var beredda till samarbete valde allt fler att gå sin egen väg.
I slutet av 1990-talet kom den stora uppköpsvågen. Allt fler svenska företag hamnade i utländsk ägo. I många fall handlade det strategiska in-
om vesteringar, med avsikten att driva verksamheten vidare. Men i lika många
fall var förhoppningen att hämta hem strukturella vinster genom nedläggning eller samordning verksamheter. Och i många fall innebar denna
av
samordning att produktionsanläggningar eller nyckelverksamheter såsom
forskning och utveckling försvann utomlands.
Den riktiga krisen kom nyårsnatten 1999. Sverige hade varit ganska långt
framme i sina förberedelser inför tusenårsskiftet, men få länder var så beroende av datorer som Sverige. En föraning om vad som komma skulle hade vi fått redan i början september, trots detta togs de flesta på
av men sängen. Hissar stannade. Bilar vägrade att starta. Larmsystem aktiverades. Hela produktionssystem slogs ut, ibland till följd av att en enda liten komponent vägrade att kliva över tröskeln till ett nytt årtusende. Men värst av allt var att Försäkringskassans system kollapsade trots minutiösa förberedelser. Plötsligt gick det upp för svenskarna hur oerhört beroende de
tekniken, och hur sårbar denna Frihet och oberoende innebar var av var. plötsligt för många att vara oberoende teknik. H D Thoureus Skogsliv
av vid Walden såldes i massupplaga. Det skrivna ordet. Papper och penna. En god bok. Det blev för många det nya oberoendet, och antalet sökande till tekniska utbildningar halverades över en natt.
Ingenstans i världen blev chocken starkare än i Sverige. Kanske berodde det på vår redan tidigare kluvna inställning till teknik å ena sidan djupt
rotade i myllan och i grunden skeptiska till avancerad teknik, å andra sidan globalt orienterade och avancerade användare. När tekniken inte visade sig hålla vad den lovat, slog pendeln snabbt över mot rotfasthet, tradition och eviga värden.
För Sverige som avancerad industrination var detta allt annat än lyckligt. De teknikberoende storföretagen insåg snabbt att de skulle få stora problem att rekrytera nya medarbetare, samtidigt som det politiska klimatet skulle förändras. Svenska IT-entreprenörer kände hur vinden vände, och många vände blickarna väster- eller söderut. Och de fortfarande
som trodde på högteknologisk framtid kände sig allmer motarbetade.
en
Detta ledde till att delar IT-branschen alltmer kom att bli en subkultur,
av
sökte sig till det illegalas gränsland. Eftersom internationella avtal om som
upphovsrätt just löpt ut och inte förnyats, öppnades där nya affärs-
möjligheter för de mindre nogräknade. Och eftersom många redan kände sig utanför, kunde de lika gärna ta steget fullt ut.
Stora delar den generationen blickade fortfarande utåt mot om-
av yngre världen. Inte minst gällde det de högskoleutbildade, och de initiativ-
mer
rika ungdomarna. Norge, England, USA blev några de hetaste emigra-
av tionsmålen.
Äter andra vände blickarna mot landet. Svårigheterna att försörja sig i staden i kombination med växande kritik mot den urbana teknikberoende livsformen två drivkrafter. Med liten gård på landet kunde man
var en alltid hanka sig fram, och samtidigt leva ett mer naturligt liv. Utdöende byar och samhällen fick nytt liv, byskolan öppnades och handelsboden togs över av 2000-talets gröna-vågare.
5.6¶Scenarioindikaiorer
Hur ska vi veta åt Vilket håll utvecklingen är på väg, vilket scenario vi för närvarande följer Genom att identifiera de viktigaste kännetecknen på de olika scenarierna och bevaka dem kan vi få uppfattning hur
en om sannolikheten för de olika scenarierna förändras. Nedan vi sådana
ser några
indikatorer.
Tecken, händelse Swedicon Lugnaro IT- Sorgebo
Valley ruschen Samstämmig internationell upprördhet mot missbruk av
+ + t ex Internet Kritik mot försök att styra
+ + användningen av internet Satsning på spetskompetens
+ +
Satsning på breddutbiidning
+ +
Satsning på utbildning i kommunikation, kreativitet
+ + och media. Statlig oförmåga att ta helhetsgrepp om lT-frågorna.
+ + + Motstridiga beslut. Polis och åklagare underlåter att bygga upp kunskap om den
+ + nya tekniken. Tabell Signaler som indikerar vilket scenario ökar i sannolikhet.
som
Litteraturförteckning
lT-kommissionens rapporter När det regnar frän himlen, har den fattige ingen sked. IT och handikapp.
manna IT-kommissionens rapport 3/ 96 Kvinnor och I IT-kommissionens rapport 4/ 96
Rättsinformation och IT Svärigheternas advokater eller möjligheternas
ambassadörer , IT-kommissionens rapport 5/ 96 Per Gustafsson, ERROR. När IT inte fungerar rapport IT och dess
- en om användbarhet, IT-kommissionens rapport 6/ 96
IT-kommissionens hearing om infrastrukturen for information och
kommunikation, Dokumentation frå IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996, IT-kommissionens rapport 7/ 96 Affärsnyttan Internet, IT-kommissionens rapport 8/ 96 Inför en svensk policy för säker elektronisk kommunikation, IT-kommissionens rapport 6/ 97
IT-problem inför 2000-skiftet, IT-kommissionens rapport 1/97
Digital Demokr@ti, IT-kommissionens rapport 2/ 97 Kristallkulan 13 röster om framtiden, IT-kommissionens rapport 3/ 97
- IT och miljön, En samling goda exempel, IT-kommissionens rapport 4/ 97 Sverige inför epokskiftet, IT-kommissionens rapport 5/97
Övrigt bakgrundsmaierial
A users guide to the edge, Mondo 2000 and Tharnes and Hudson Ltd.,
new London 1992 Berg Ian O m Förnyare, Frustrerade och Fria agenter. Rapport frän ett forskningsprojekt om arbetslösheten och Den dolda världen, City University Press, 1997 Berman Marshall, Allt är jörflyktigas, Modernism och modernitet,
som fast
Arkiv,1995 Cairncross Frances, The death Distance, How the comunications revolution will change our lives, Harvard Business School Press, 1997 Datorvanor 1995, SCB Förlag, 1995 Davidsson Per, Lindmark Leif och Olofsson Christer, Näringslivsdynamik under 90-talet, NUTEK, 1996
Den regionala utvecklingen till är 2010, Landstingsförbundet, 1997
Ekonomi och arbetsmarknad i Stockholms län är 2010, Rapport 11 Regionplane- och trafikkontoret, 1995 Dertouzos Michael, What will be, How the world information will change our lives, Harper Edge, 1997
Drambo Leif, Infotopa, Visioner och vägval i informationssamhället,
Statskontorets småskrifter 11 /Liber Förlag, 1985 Eliasson Gunnar, Arbetet- dess betydelse, dess innehåll, dess kvalitet och dess
ersättning, Industrins Utredningsinstitut, 1992
Eliasson Gunnar m The Knowledge based information economy, Industrins
Utredningsinstitut/ Telecon, 1990
Framtidsbygget, Visionscentret Framtidsbygget, 1997
Goodell Jeff, The Cyberthief and the Samurai, The true story Kevin Mitnick and the man who hunted him down, Dell Publishing, 1996 Hermansson Urban, Lindgren Mats och Florén Per, IT-revolutionen och morgondagens företag, Branscher och regioner väg mot är
2015, Nutek/ Konsultförlaget, 1997
Hälften kvinnor och män 90-talets arbetsmarknad, SOU
vore nog - om 1996:56 Ilshammar Lars och Larsmo Ola, net.wars kampen nätet. 1997, Atlas
- om Rabén Prisma.
Jegers Ivars och Lindgren Mats, Morgondagens värderingar, För dig som
tänker vara med bortom sekelskiftet Konsultförlaget 1992
Iegers Ivars och Lindgren Mats, Forma framtiden, Hur du genom att se trender och samhällstendenser utvecklar organisationer och företag för framtiden,
Konsultförlaget 1993
Johnson Anders, Hierarkiernas harakiri, Ekerlids förlag 1994 Thelin Krister red, Olsson Anders R och Peter Seipel, Klarar den svenska
ojfentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden Telematik 2001, KBF-rapport
1998:3 och TELDOK Rapport nr 118 1998
Lindgren Mats, Framtid för dig, Informationssamhället 90-talets utmaning,
- Libris 1985
Lindgren Mats, Scenarioplanering, Kartbok för framtidskolonisatörer i det 21:a
århundradet, Konsultförlaget 1997 Lyttkens Lorentz, Alltmera huvud allt mindre händer, Om
kompetensekonomi och samhällsomvandling, Akademeja, 1996
Masuda Yoneji, Informationssamhdllet, Liber, 1984
Megabyte, Slutbetänkande Ungdomens IT-rdd, SOU 1996:181
av Moin Göran och Franzon Erik, Morgondagens hem, Det mdngdimensionella
hemmet- basen för livet i det kunskapsindustriella samhället, Konsultförlaget
1997 Morison Elting, Men, machines, and modern times, The MIT Press, 1995
Nationalencyklopedin
Reich Robert Arbetets marknad inför 2000-talet, SNS-förlag, 1994 Segerlund, IT samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige, Teldok
for
rapport 113, 1997
Spelmarknaden 1996, Lotteri Inspektionen
Sturmark Christer, IT och renässansmänniskans återkomst, Norstedts förlag, 1997 Tapscott Don, Digital Promise and peril in the age networked
economy, intelligence, McGrew-Hill, 1996 Trender 94. Befolkningen, utbildningen och arbetsmarknaden,
och prognoser SCB 1994
Turkle Sherry, Life on the screen, Identity in the the Internet, Simon
age Schuster, 1995 Unga och arbete. Betänkande från ungdomspolitiska kommittén, SOU 1997:40 Utvecklingen pd den svenska spel- och lotterimarknaden, Lotteri Inspektionen Dnr 3354-1997 Vedin Bengt-Arne, Den valbara tekniken, Teldok rapport 112, 1997 Österman Torsten och Timander Joachim, i
Internetanvändningen Sveriges
befolkning, Teldok rapport 115, 1997
Tidningar och tidskrifter, årgång 90-97
Business Week
Corporate Computing
Computer Sweden
Dagens Industri
Dagens IT,
Dagens Nyheter
Datateknik
Göteborgs-Posten
Morgondagens Underrdttelser Ny Teknik Resumé
Svenska Dagbladet
Time. Wired
Rapporter
IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax:08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995
- Skriften är ett sammandragav kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.
Communication Without Iiontiers report by the Swedish
- IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 5
Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport l/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.
IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-JohanWestin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax:08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.
När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.
Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax:08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.
Rättsinformation Svårighetemas advokater eller
och IT möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.
ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och
dess användbarhet Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.
IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.
Affársnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av lT-kommissionen, Swebizz och SverigesTekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad lT-kommissioncns hemsida http://www.itkommissionen.se.
IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatserfrån en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport l/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
Digital dem0km@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 9 Telefon: 08-690 91 90.
Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31
- Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178
- Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
Sverige infor epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax:08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av lT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SElS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
lT-kommissionens hearing om den nya medieoch programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19
- Rapport 1/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-1l-l4. Rapport 3/98. Kan beställas hosFritzes kundtjänst. Fax:08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslaganordnat av IT-kommissionen uppdrag av Kommunikationsdepartementet,Närings- och handelsdepartementetoch lndustriförbundet 1997- 1-18. Rapport 5/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
IT och nationalstaten, Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.
Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete
med I T-kommissionen
Data om ITi Sverige Statistisk sammanställningom lT gjord av Statistiska Centralbyrån
uppdrag av lT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.
Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån uppdrag av lT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 OO.
IT världen Nationella initiativ
runt - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag
av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.
IT världen Regionala initiativ
runt - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag
av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.
IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin
runt - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag
av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.
Europeiska Unionen IT, telekommunikation och medier
- nya En kartläggning och analys gjord av Statskontoret uppdrag av lT-kommissionen. 111 sidor.
KUNGL. BIBL.
1998 0 5 2 7
- "
Statens 1998
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslag omimmunitet ochprivilegier i vissa . Tänderhela livet fall enöversyn.UD. . nytt ersättningssystemför vuxentandvård.S. 30. Utlandsstyrkan.Fö. - Välfardensgenusansikte.A. 31. Det gällerlivet. Stöd ochvård till barn och . alltid Nivå- och organisationsspecifrka ungdomarmedpsykiskaproblem. .Män passar processermedexempelfrånhandeln.A. 32. Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid Vårt liv somkön. Kärlek, ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. 33.Historia, ekonomi och forskning. Ty maktenärdin Myten omdetrationella Femrapporterom idrott. In. . arbetslivetoch detjämställda Sverige.A. 34. Företagaremedrestarbetsförmåga.S. Översynavrörelse-och tillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. M. . försäkringar.Fi. 36.Identifiering och identitet i digitala miljöer. Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker Referatfrånen hearingden 12 november1997. av och Systembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K.
Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. - - 10.Campusför konst. U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstymingav - 11.Friståendeutbildningarmed statlig tillsyn inom statsbidragtill vissa organisationerinom det sociala olika områden.U. området.S. 12.Självdeklarationochkontrolluppgifter förenklade 39. Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. förfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER. l3. Säkrarekemikaliehantering.Fö. Vad har gjorts Vad bör göras Ju. 14. näringsrättsligafrågor. Fi. 41.Läkemedelsinfonnationför alla. S. E-pengar- 15.Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensamutbildning för hållbart samhälle.M. framtida krav. Fö. 16.När åsikterblir handling.En kunskapsöversiktom 43.I-Iurskall Sverigemåbättre bemötandetav personermedfunktionshinder.S. förstastegetmot nationellafolkhälsomål. - 17 Samordningav digital marksändTV. Ku. En samladvapenlagstiftning.Ju. . . 18.En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. - 19.IT och regionalutveckling. 46. Ombuggning och andrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrån Sverigeslän. K. 47. Bulvaneroch annat.Ju. infrastrukturenför 48.Kontrollerad ochifrågasatt 20. IT-kommissionenshearingom digitala medier.Andrakammarsalen,Riksdagen intervjuer medpersonermed funktionshinder.S. - 1997-l0.24. K. 49. Konsekvenserav att taxfreeförsäljningenavvecklas 21. Problemmed inbäddadesysteminför 2000-skiftet. inom EU. K. Hearinganordnadav IT-kommissioneni 50.De 39 stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmed IndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-11-14.K. Läkemedeli vård och handel,SOU 1998:28. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför och underförstaåretmed 23. Statenoch exportfrnansieringen.N. kunskapslyftet.U. 24. Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv. 52. Utstationeringav arbetstagare.A. Översynavtiskeriadministrationenm.m.Jo. 53 Ta vara påmöjligheternai Östersjöregionen.N. . 25.Tre städer.En storstadspolitikför hela landet. 54. Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt +4 st bilagor.S. för mindre företag.Ett rådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragav Kommunikationsfaktaom ungdomaroch svartsprit.S. departementet,Närings- och handelsdepanementet - 27.Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K. 28 Läkemedeli vård och handel.Om en säker, 55. Demokratinsräckvidd. Dokumentationfrånett . flexibel ochsamordnadläkemedelsförsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.
Statens offentliga 1998 utredningar
Kronologisk förteckning
56. Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa
och tillfälligt arbete.Fi. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén.
Utvärderingav dismnsutbildningsprojektmed IT-stöd. U.
58. lT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier.
IT-kommissionensrapport6/98. K.
Statens 1998
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Kontrolleradoch ifrågasatt
Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett intervjuer medpersonermed funktionshinder.48
seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 De 39 stegen.Läkemedelsutredningarunder
1900-taletoch annatunderlagsmaterialtill Justitiedepartementet Läkemedel vårdi och handel,SOU 1998:28.50
BROTTSOFFER,
Kommunikationsdepartementet Vad har gjorts Vad bör göras 40 Ensamladvapenlagstiftning.44 IT och regionalutveckling. Om buggningoch andrahemligatvångsmedel.46 120exempelfrånSverigeslän. 19
Bulvaneroch annat.47 lT-kommissionenshearingom infrastrukturenför
digitala medier. Andrakammarsalen,Riksdagen Utrikesdepartementet 1997-10-24.20
1976årslag immunitet och privilegier i vissa fall Problemmed inbäddadesysteminför 2000-skiftet.
om
översyn,29 Hearinganordnadav lT-kommissioneni samverkan - en
med lndustriförbundetoch Statskontoret1997-11-14. Försvarsdepartementet 1211 Säkrarekemikaliehantering,13 Identifiering och identitet i digitala miljöer. Utlandsstyrkan.30 Referatfrånen hearingden 12november 1997.
- Försvarsmaktsgemensamutbildning för IT-kommissionensrapport4/98. 36 framtida krav 42 Konsekvenserav att taxfreeförsäljningenavvecklas
inom EU. 49 Sotningi framtiden 45
Hur offensiv lT-användningkan skapatillväxt Socialdepartementet för mindre företag.Ett rådslaganordnatav
lT-kommissionen uppdragav Kommunikations- Tänderhela livet
departementet,Närings- och handelsdepartementet
nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 r och lndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-18. Alkoholreklarn. Marknadsföringav alkoholdryckeroch
1541 Systembolagetsprodukturval.8
IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier.IT- När åsikterblir handling.En kunskapsöversiktom
kommissionensrapport6/98. 58 bemötandetav personermed funktionshinder.16 Tre städer.En storstadspolitikför hela landet.
Finansdepartementet +4 st bilagor. 25 Från hembränttill Mariakliniken. Omstruktureringaroch beskattning.l
Översyn rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva
faktaom ungdomaroch svansprit.26 av - Läkemedeli vård och handel.Om försäkringar.7
ensäker,flexibel
Integritet Effektivitet Skattebrott.9 och samordnadläkemedelsförsörjning.28 - - Det gäller livet. Stödochvård till barnoch ungdomar Självdeklarationoch kontrolluppgifter förenklade
med psykiskaproblem.31 förfaranden.12 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid E-pengar näringsrättsligafrågor. 14
-
Engräns en myndighet 18 psykiatrisk tvångsvård.32 - Företagaremed restarbetsförmåga.34 Försäkringsgaranti. Den framtida arbetsskadeförsäkringen.37 Ett garantisystemför försäkringsersättningar.22 Vad får vi för pengarna Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch
- Resultatstymingav statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala försäkringsbolag.27
Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa området.38
och tillfälligt arbete.56 Läkemedelsinfomiationför alla. 41 Hur skall Sverigemå bättre
förstastegetmot nationellafolkhälsomål.43 v
Statens 1998
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Utbildningsdepartementet Campusför konst. 10 Friståendeutbildningar medstatlig tillsyn inom olika områden.11 Vuxenutbildningoch livslångt lärande. Situationeninför och underförstaåret med kunskapslyftet.51 DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärderingav distansutbildningsprojektmed IT-stöd. 57
Jordbruksdepartementet Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv.Översynav ñskeriadministrationenm.m. 24
Arbetsmarknadsdepartementet Välfardensgenusansikte.3 Män passaralltid Nivå- och organisationsspccifika processermedexempelfrån handeln.4 Vårt liv somkön. Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty maktenär din Mytenom detrationella arbetslivetochdetjämställda Sverige.6 Utstationeringav arbetstagare.52
Kulturdepartementet Samordningavdigital marksändTV. 17
Närings- och handelsdepartementet Statenochexportñnansieringen.23 Ta vara möjligheternai Östersjöregionen.53
Inrikesdepartementet Historia.ekonomi och forskning. Fem rapporterom idrott. 33
Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt
hållbart samhälle.15 Förordningartill miljöbalken. + Bilagor. 35 Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39