Återkallelse av uppehållstillstånd : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Återkallelse

av

uppehållstillstånd

SLTJM

1997:67

Delbetänkande Kommittén om instansav ny

och processordning i utlänningsärenden

NIPU

VCW/u ÖCc.

då Statens offentliga utredningar

1997:67

Utrikesdepartementet

Återkallelse av

uppehållstillstånd

Delbetänkande Kommittén om ny instans- och

av

processordning i utlänningsärenden NIPU

Støckholm 1997

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzeskundtjänst.För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes.Offentliga Publikationer. uppdragav Regeringskanslietsförvaltnlngsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

10647 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordenel: 08-690 91 90

Svara remiss.Hur och Varför. Statsrådsberedningen.1993.

En liten broschyrsomunderlättararbetetför densomskall svarapå remiss. - Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningsavdelning

Distributionscentralen

10333Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 1025

REGERIGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20595-5 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Pierre Schori

Genom beslut den 30 januari 1997 bemyndigade regeringen statsrådet Schori att utse ledamöter i en parlamentarisk kommitté UD 1997:04 med uppdrag att ta ställning till en ny instans- och processordning vid tillämpning av utlännings- och medborgarskapslagstiftningen samt viss översyn av utlänningslagen. Med stöd bemyndigandet förordnades den 12 februari 1997 Siv

av Helmer ordförande och Maud Björnemalm s, Sigrid

som Bolkeus s, Erik Arthur Egervärn c, Gustaf von Essen m, Sten De Geer v, Lena Isaksson fp, Helena Karlén kd och Ragnhild Pohanka mp som ledamöter i kommittén. Som sakkunniga förordnades den 4 mars 1997 rättschefen Lars Magnuson samt generaldirektörema Lena Häll Eriksson och Johan Fischerström och som experter kanslirådet Eva Nordqvist och kammarrättsassessorn Ann-Jeanette Eriksson, polisintendenten Stefan Carp, ordföranden Eva Norström, sakkunniga Eva Ulfvebrand och advokaten Per Stadig. Som sekreterare förordnades den 12 februari 1997 kanslirådet Bengt Ranland. Kommittén har antagit namnet kommittén om Ny instans- och processordning i utlänningsärenden, NIPU.

Kommittén får härmed överlämna delbetänkandet Återkallelse av uppehållstillstånd SOU 1997:67.

Reservation och särskilt yttrande har avgivits av ledamöterna De Geer, Isaksson, Karlén och Pohanka.

Stockholm i maj 1997

Siv Helmer Maud Björnemalm Sten De Geer Sigrid Bolkeus Lena Isaksson Erik Arthur Egervärn Helena Karlén Gustaf Essen Ragnhild Pohanka

von

/Bengt Ranland

Sammanfattning

Enligt 2 kap. 9 § UtlL skall visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas utlänningen lämnat oriktiga uppgifter

om

sin identitet. Återkallelse skall dock inte ske de oriktiga om om uppgifterna inte har inverkat på tillståndsbeslutet eller om andra särskilda skäl talar emot det. Enligt 2 kap. 10 § UtlL får vidare ett uppehållstillstånd återkallas utlänningen lämnat andra oriktiga

om uppgifter än om sin identitet.

Kommittén att självklar och viktig utgångspunkt är att

anser en asylsökandes identitet i så stor utsträckning som möjligt skall klarläggas innan uppehållstillstånd beviljas. Innan tillstånd beviljas måste därför satsas att så noggrant möjligt utreda

resurser som identiteten.

Om det sedan tillstånd beviljats kommer fram att utlänningen uppgett fel identitet, måste det liksom i dag finnas möjligheter att återkalla tillståndet. Att återkalla ett uppehållstillstånd kan emellertid få långtgående konsekvenser för den enskilde. Det är därför angeläget att samtliga omständigheter i ärendet beaktas innan beslut fattas i fråga återkallelse. Enligt kommitténs uppfattning

om

den nuvarande regleringen inte tillräcklig ledning för tillämpger ningen och ger utrymme för en alltför snäv tolkning.

Kommittén föreslår att det i utlänningslagen skall föras en bestämmelse att, vid bedömning av om ett uppehållstillstånd

om bör återkallas, hänsyn skall tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till om andra starka humanitära skäl talar mot att tillståndet återkallas. Särskild hänsyn skall tas till utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt till hur länge utlänningen vistats i Sverige. Den ändring som gjordes i utlänningslagen den 1 januari 1997 och innebär att barnets

som

bästa särskilt skall beaktas gäller självfallet också vid återkallelse av uppehållstillstånd.

Har en utlänning vistats här med uppehållstillstånd mer än fem år skall tillståndet få återkallas endast i undantagsfall, om det finns synnerliga skäl för det.

Kommitténs förslag innebär också att samma regler kommer att gälla för återkallelse av uppehållstillstånd grund av att utlänningen lämnat oriktiga uppgifter, oavsett om de oriktiga uppgifterna gällt identiteten eller någon annan omständighet.

Kommittén anser att nuvarande regler ger tillräckligt utrymme för att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd när sökanden inte kan styrka sin identitet. Någon lagändring på denna punkt föreslås därför inte.

F

örfattningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i utlänningslagen 1989:529

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen 1989:529l dels att 2 kap. 10 § skall upphöra att gälla, dels att 2 kap. 9 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap.

Visering, uppehållstillstånd Visering, uppehållstillstånd

och arbetstillstånd skall åter- och arbetstillstånd får återkalkallas, utlänningen har las utlänningen medvetet om om lämnat oriktiga uppgifter har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Återkallelse skall eller medvetet har förtigit omdock inte ske, det kan ständigheter som varit av beom antas att den oriktiga uppgiften lydelse för att få tillståndet. inte har inverkat på tillstånds- Återkallelse får även ske beslutet eller andra sär- det finns andra särskilda om om skilda skäl talar emot det. skäl, i fråga om uppehållstillstånd dock endast om utlänningen ännu inte har rest in i Sverige. Vid bedömning av om ett

uppehållstillstånd bör återkal-

las för en utlänning som har

I Lagen omtryckt 1994:515

10 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rest in i Sverige skall hänsyn

tas till utlänningens anknyt-

ning till det svenska samhället

och till om andra starka hu-

manitära skäl talar mot att

tillståndet återkallas. Därvid

skall särskilt beaktas utlän-

ningens levnadsomständighe-

ter och familjeförhållanden

samt hur länge utlänningen

vistats i Sverige.

Om utlänningen vistats här

mer än fem år med uppe-

hållstillstånd när frågan om

återkallelse väcks, får återkal-

lelse ske endast om det finns

synnerliga skäl.

10 §

Visering, uppehållstillstånd

och arbetstillstånd får återkallas utlänningen medvetet

om har lämnat andra oriktiga uppgifter sin identitet

än om eller medvetet har förtigit omständigheter som varit av belydelse för att få tillståndet. Återkallelse får även ske

om det finns andra särskilda skäl,

i fråga om uppehållstillstånd

dock endast om utlänningen ännu inte har rest in i Sverige.

ll

1¶Kommitténs och arbete

uppdrag

Kommittén skall enligt direktiven se över instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden samt utreda om beslutsordningen för ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll bör ändras. Kommittén skall vidare göra en i första hand språklig och redaktionell översyn utlänningslagen. Kommittén

av skall med förtur utreda om det finns behov av att ändra reglerna

återkallelse uppehållstillstånd, reglerna i vilka fall upom av om pehållstillstånd kan beviljas en utlänning som rest i landet och möjligheterna att meddela tidsbegränsade uppehållstillstånd när sökanden inte kan styrka sin identitet.

Kommittén hade sitt första sammanträde den 5 mars 1997. Kommittén har konstaterat att dess uppgift att ta ställning till i vilken utsträckning det bör vara möjligt att få uppehållstillstånd grundval ansökan görs efter inresan och där skälet för

av en som ansökan är familjeanknytning har samband med uppgiften för utredningen A 1996:01 att utreda möjligheterna att i s.k. anknytningsärenden använda belastningsuppgifter om i Sverige bosatta

Den utredningen, ursprungligen skulle ha redovisat personer. som sitt uppdrag i mars 1997, har fått förlängd tid för sin redovisning. Kommittén redovisar därför inte sitt uppdrag i nu nämnda del i detta delbetänkande.

Kommittén har för avsikt att i ett delbetänkande hösten 1997 redovisa sina överväganden när det gäller möjligheterna att få uppehållstillstånd efter inresan. Slutbetänkandet kommer att lämnas våren 1998.

I det delbetänkande kommittén lämnar över behandlas

som nu endast frågorna om återkallelse av uppehållstillstånd på den grund att utlänningen lämnat oriktiga uppgifter samt möjligheterna att

12 Kommitténs uppdrag och arbete

meddela tidsbegränsade uppehållstillstånd när sökanden inte kan

styrka sin identitet. De närliggande frågorna om återkallelse av

uppehållstillstånd i andra fall och om utvisning grund av brott

kommer att övervägas i slutbetänkandet.

2¶Återkallelse av

uppehållstillstånd

nuvarande ordning

-

Som underlag för sina överväganden redovisar kommittén här bestämmelserna för samtliga fall där uppehållstillstånd kan återkallas och även reglerna om utvisning grund av brott. Som inledningsvis framhållits läggs förslag i delbetänkandet endast när det gäller återkallelse uppehållstillstånd grund oriktiga

av av uppgifter.

2.1 om identiteten

Oriktiga uppgifter

Enligt 2 kap. 9 § UtlL skall visering, uppehållstillstånd

och arbetstillstånd återkallas utlänningen har lämnat oriktiga uppgif-

om

sin identitet. Återkallelse skall dock inte ske det kan ter om om antas att den oriktiga uppgiften inte har inverkat tillståndsbeslutet eller om andra särskilda skäl talar emot det.

Denna bestämmelse infördes genom 1989 års utlänningslag. Tidigare gällde att uppehållstillstånd kunde återkallas grund

av oriktiga uppgifter om identiteten i utsträckning åter-

samma som kallelse kunde ske grund oriktiga uppgifter i andra

av avseenden. Det hette då att "har utlänning fått uppehållstillstånd

en genom att mot bättre vetande lämna oriktiga uppgifter eller svikligen förtiga vissa omständigheter, får tillståndet återkallas 1980 års utlänningslag, 17 §. Motsvarande bestämmelse fanns också i

1954 års utlänningslag.

14 Återkallelse uppehållstillstånd

av nuvarande ordning

-

utlänningslag, 17 §. Motsvarande bestämmelse fanns också i

1954 års utlänningslag.

Utredningen för översyn utlänningslagen föreslog i sitt be-

av tänkande SOU 1988:1 Översyn utlänningslagen att bestäm-

av melsen om återkallelse uppehållstillstånd när utlänningen läm-

av nat felaktiga uppgifter om sin identitet borde göras tvingande i de

situationer, där visshet utlänningens identitet varit bety-

om av delse för att tillstånd beviljats. Utredningen framhöll att det blivit

allt vanligare att utlänningar söker uppehållstillstånd saknar

som identitetshandlingar och att falska uppgifter identiteten alltid

om torde lämnas uppsåtligen.

I den efterföljande propositionen prop. 1988/89:86 uttalade

föredragande statsrådet stöd för utredningens förslag skärp-

om en ning av reglerna om återkallelse när utlänningen lämnat oriktiga

uppgifter om sin identitet. Föredraganden framhöll att den

omständigheten att så många asylsökande saknade identitetshand-

lingar var ett allvarligt problem för de flyktingmottagande län-

derna när det gällde att föra rättvis flyktingpolitik. Föredragan-

en den ansåg dock att undantaget från huvudregeln återkallelse

om borde göras något vidare än vad utredningen föreslagit och

anförde s. 64:

Det kan dock enligt min menin inte uteslutas att det kan förekomma situationer då beslutet skul ha blivit positivt även

e om ansökan gjorts med den rätta identiteten. Bestämmel-

av

bör därför inneuppgivandeundantag återkallelse sen a ett att inte skall ske om det kan antas att den oriktiga giften inte inverkat frågan

up om tillstånd skulle ha beviljats. För aterkallelse bör dock inte,

som

DO föreslår, krävas att utlännin har förstått att den oriktiga

en upp iften haft sådan inverkan. En igt min mening kan det emellertid innas även andra situationer att aterkallelse fram-

som en står som mindre lämplig. Vad jag tän på är fall där starka hu-

er manitära skäl talar för att utlänningen trots att de oriktiga

- uppgifterna inverkat frågan tillstånd likväl bör tillåtas att vis-

om tas i landet. Jag föreslår därför att lagutredningens undantagsregel kompletteras med bestämmelse denna innebörd.

en av

Vid utskottsbehandlingen av propositionen ansåg socialförsäk-

ringsutskottet 1988/89:SfLJ19 att med beaktande det ut-

- av rymme som enligt propositionen gavs för att underlåta återkallelse

propositionens förslag i denna del borde bifallas. Utskottets hem- ställan inte enhällig. Reservanter från fp, vpk och ansåg

var mp att

Återkallelse uppehållstillstånd nuvarande ordning 15

av -

att samma bestämmelser som tidigare borde gälla oavsett om de oriktiga uppgifterna avsett identiteten eller någon annan omständighet.

2.2¶Andra än om

oriktiga uppgifter

identiteten

Enligt 2 kap. 10 § UtlL får visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas utlänningen medvetet har lämnat andra

om oriktiga uppgifter sin identitet eller medvetet har förtigit

än om omständigheter har varit av betydelse för att få tillståndet.

som Tillstånd får också återkallas om det finns andra särskilda skäl till det, när det gäller uppehållstillstånd dock bara om utlänningen ännu inte rest i landet.

Möjlighet att återkalla tillstånd för den som medvetet lämnat oriktiga uppgifter har funnits även i tidigare utlänningslagar. Den 1januari 1976 kompletterades bestämmelsen på så sätt att tillstånd i kunde återkallas även när någon "svikligen förtigit" omständighet av betydelse. Beträffande arbetstillstånd gällde att tillstånd kunde återkallas det fanns "andra särskilda skäl" för det. Som

även om exempel på när andra särskilda skäl kunde tänkas föreligga togs i

1975/76:18 s. 141 exemplet att någon beviljats arbetstillprop. stånd inom för organiserad överföring arbetskraft och

ramen av sedan inte tillträtt den erbjudna anställningen. Möjligheten att återkalla tillstånd med hänvisning till andra särskilda skäl utsträcktes genom 1980 års utlänningslag till att gälla även uppehållstillstånd, dock endast om utlänningen ännu inte rest i landet. Som motiv för detta anförde föredragande statsrådet i prop. 1979/80:96 s. 93 att skäl för återkallelse kunde föreligga om det visade sig att förutsättningarna för tillståndet inte längre förelåg. Möjligheten borde enligt föredraganden användas med försiktighet och om Invandrarverket avsåg att begagna sig av möjligheten borde det ske ett sådant sätt att utlänningen fick del av återkallelsen innan han eller hon påbörjade resan till Sverige. Detta utvecklades något ytterligare i prop. 1988/89:86 s. 63 där föredra-

16 Återkallelse uppehållstillstånd nuvarande ordning SOU 1997:677

av -

ganden tillade att om utlänningen vidtagit förberedelse för sin utflyttning av mer omfattande art borde tillståndet normalt inte återkallas.

Bestämmelserna om återkallelse grund andra oriktiga

av uppgifter än om identiteten fördes i princip oförändrade över till 1989 års utlänningslag.

2.3¶Återkallelse grund av

på upphörd bosättning

Enligt 2 kap. 12 § UtlL skall ett permanent uppehållstillstånd återkallas om utlänningens bosättning i Sverige upphör. Bestämmelsen har varit i princip oförändrad sedan 1954 års utlänningslag.

Inom lnvandrarverket pågår f.n. ett projekt med syfte att i

samband med folkbokföringsmyndigheterna skapa bättre rutiner för att konstatera när bosättningen här i landet skall anses ha upphört och för när återkallelse bör ske. Det torde inte finnas anledning för utredningen att i detta skede behandla reglerna i 2 kap. 12

2.4¶Återkallelse av vandel på grund

Enligt 2 kap. ll § UtlL gäller att ett uppehållstillstånd, när utlänningen har rest i landet, får återkallas

om utlänningen bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha ett sådant tillstånd,

om utlänningen handlat på ett sådant sätt att det finns allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt, eller

om det med hänsyn till utlänningens tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.

Återkallelse uppehållstillstånd nuvarande ordning 17

av -

Återkallelse enligt denna paragraf får endast ske frågan har

om väckts innan utlänningen har varit bosatt här i tre år med uppehållstillstånd.

Möjligheten att återkalla uppehållstillstånd grund av utlänningens bristande vandel infördes år 1985 samtidigt som den nya regeln infördes att uppehållstillstånd för den som beviljades tillstånd för bosättning skulle meddelas i form ett permanent

av uppehållstillstånd från början. Tidigare gällde att tidsbegränsat uppehållstillstånd regelmässigt beviljades under ett år innan permanent tillstånd beviljades. Tidsfristen för återkallelse från början ett

var år. Vad man ville uppnå var en motsvarighet till den prövning som tidigare skedde innan permanent tillstånd beviljades efter ett år.

Tidsfristen utsträcktes genom 1989 års utlänningslag till två år. Bakgrunden var att den tidigare möjligheten till utvisning grund av bristande vandel togs bort och ett år ansågs då allt-

vara för kort tid för återkallelse eftersom det i princip inte tidigare fanns någon tidsgräns inom vilken utvisning måste ske.

Tidsfristen utsträcktes ytterligare till tre år från den 1juli 1995 i samband med en skärpning på flera punkter av kraven på hederlig vandel. I prop. 1994/952179 s. 27 anförde regeringen att uppehållstillstånd i praxis återkallats på grund utlänningens bris-

av tande skötsamhet endast i undantagsfall. Det berodde enligt propositionen att Invandrarverket fick kännedom sådana

om anmärkningar först på ett sent stadium, ofta först efter tvåårstidens utgång. Ärenden denna typ tenderade därför att bli långt

av utdragna och när ärendet var klart för beslut förelåg ofta skäl som talade mot återkallelse, exempelvis att det rörde sig om en familj med barn som fått stark anknytning hit genom längre tid i

en svensk skola. Regeringen anförde vidare s. 51:

Det är enli t regeringens bedömning angeläget att denna möjlighet finns oc också kan tillämpas när det äller utlänningar

som

sk ldiga till mycket miss ötsamhet utan att det gjortärför öre igger domstolallvarlicgdelat beslut utvisning. I

ett av me om motsats till utvisningsutredningen anser emellertid regeringen i likhet med många remissinstanser att reglerna för återkallelse inte bör vara en återspe lin av förutsättningarna för tillstånd. För att ett beviljat uppehål stil stånd skall återkallas måste krävas betydligt allvarligare anmärkningar mot utlänningens skötsamhet och hederlighet än vad som krävs för att det första tillståndet skall

18 Återkallelse uppehållstillstånd

av nuvarande ordning

-

vägras. Återkallelse bör således komma i frå endast utlän-

a om ningen dömts till ett fän elsestraff avsevär längd eller det

av om annars föreligger otvety igt konstaterade anmärkningar i fråga

om levnadssättet.

Socialförsäkringsutskottet tillstyrkte i sitt betänkande

l994/95:SfIJ16 regeringens förslag. Tillstyrkandet dock inte

var enhälligt. Mot skärpningen kraven på hederlig vandel

av reserverade sig fp, kd, mp och v och mot utsträckningen tidsfristen

av från två till tre år reserverade sig mp och v.

Reglerna om återkallelse av uppehållstillstånd grund ut-

av länningens vandel får ses som en komplettering reglerna

av om utvisning på grund brott. Syftet är att det under den första tiden

av av utlänningens bosättning här skall möjligt att vägra tillstånd

vara för fortsatt vistelse om det finns allvarliga anmärkningar i fråga om utlänningens levnadssätt även anmärkningarna inte är så

- om allvarliga att de lett till domstols beslut utvisning grund

om av brott.

2.5 grund av brott

Utvisning på

Reglerna om utvisning grund av brott finns i 4 kap. 7 l0

- UtlL.

Av 4 kap. 7 § framgår utlänning får utvisas Sverige

att en ur om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse och om det också i det enskilda fallet döms till svårare straff än böter. Vidare krävs att det antingen på grund gärningens beskaffenhet

av och övriga omständigheter kan antas att utlänningen kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet eller att brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning det har

som inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att utlänningen inte bör få stanna kvar. Det är den domstol beslu-

som tar i brottmålet som också beslutar om utvisning grund brott.

av

Av 10 § följer att när domstol överväger utlänning

en om en bör utvisas skall den ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället. Domstolen skall särskilt beakta utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt hur länge ut-

Återkallelse uppehållstillstånd nuvarande ordning 19

av -

Iänningen har vistats i Sverige. En utlänning som vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcktes eller som då var bosatt i Sverige sedan minst fem år, får utvisas endast det finns synnerliga skäl. För medborgare i

om en ett annat nordiskt land gäller att det krävs synnerliga skäl för utvisning när nordbon varit bosatt här sedan minst två år. En utlänning som kom till Sverige före femton års ålder och som när åtal väcktes vistats här sedan minst fem år får inte utvisas.

Regler om utvisning grund av brott har funnits i alla tidigare utlänningslagar även reglerna ändrats vid ett flertal tillfällen.

om När det gäller hänsyn till anknytning infördes det särskilda kravet på synnerliga skäl för utvisning efter viss tids vistelse här genom 1980 års utlänningslag. År 1985 infördes det absoluta förbudet mot utvisning av den som kommit hit före femton års ålder och som när åtal väcktes vistats här minst fem år. Den tid för vistelse i Sverige krävs för att utvisning skall få tillgripas endast vid

som synnerliga skäl förlängdes den l juli 1994 till fyra respektive fem år mot tidigare två respektive tre år.

När det gäller vilken betydelse anknytning till Sverige skall ha vid avgörande av frågan om utvisning och innebörden av begreppet "synnerliga skäl" i detta sammanhang anförde regeringen i prop. 1993/94:l59 s. 15 bl.a. följande:

Aven om utlänningen har ägnat sådan brottsli het att utvisning kan komma i fråga kan förhållandenai det ilda fallet

ens ändå vara sådana att utlänningen av främst humanitära skäl inte bör utvisas. Denna princip bör inte ändras. Domstolarna bör därför även fortsättningsvis göra en bedömning av om utvisnin skall underlåtas med hänvisning till utlänningens personliga för ållanden. Ut ångspunkten vid denna bedömning bör vara utlänningens socia a situation och de bindnin ar den medför till förhållandena i Sverige eller med andra ord ut änningens anknytning till Sverige. Anknytningen har ivetvis också ett samband med den tid som utlänningen vistats är, eftersom de sociala bindnin arna till förhållandena här i landet i allmänhet blir starkare efter and.

Bedömningen anknytningen till Sverige

av bör, såsom redan nu sker, göras utifrån en sammanvägning av vad som är känt om utlänningens personliga förhållanden såsom levnadsomständigheter, familjeförhållanden, vistelsetid i Sverige och eventuella kvarvarande band till hemlandet. Att utlänningen har familj här torde nästan regelmässigt innebära en betydelsefull anknytnin till landet, särskilt om de anhöriga är svenska medborgare eller ar bott i

20 Återkallelse uppehållstillstånd nuvarande ordning

av -

Sverige en avsevärd tid. Familjens övriga medlemmar kan ofta drabbas i lika hög grad den dömde den splittring

som enom av familjen som avlägsnandet kan innebära. ärskilt bör barns behov av kontakt med sina föräldrar beaktas och det bör exempelvis inte komma i fråga att utvisa ett barn under arton år har sina för-

som äldrar i Sverige. Aven arbetsförhållanden, bostadsförhållanden och social anpassnin är faktorer som bör inverka prövningen. Att utlänningen har lärt sig det svenska språket ytterligare

är en faktor som talar för att han eller hon har etablerat sig i landet.

De nuvarande bestämmelserna utlänningen ett mycket

som er starkt skydd mot utvisning efter viss vistelse här i landet byg-

s ger antagandet att utlänningen då blivit integrerad i det svenska sam ället. ----Regeringen kan i och för sig instämma i utredningens uppfattning att de absoluta tidsgränserna i 4 kap. 10 § andra stycket UtlL kan framstå som stelbenta och att det ligger nära till hands att föreslå att domstolarna i stället bör anförtros att med beaktande av samtliga omständigheter göra bedömnin

en av om utlänningens anknytning till Sverige har sådan styrka att eller

an hon, trots brottsligheten, skall få stanna kvar i landet. Å andra sidan har den gällande ordningen fördelen att ett tämligen starkt

nu skydd mot utvisnin uppkommer för en utlänning har vistats i

som vårt land en viss Inte minst av humanitära skäl vi att det

anser

. är viktigt att det i något skede finns en punkt där utlänning skall

en ha rätt att känna trygghet i Sverige oavsett vilka omständigheter som aktualiserar frågan ett avlägsnande. En utlänning är enligt

om

ordnin förbehållen sådan trygghet kravet på

gällande en genom

synnerliga skä " i 4 ka l0 § UtlL. Enligt vår uppfattning bör denna konstruktion .

behå las. Som Röda korset föresla bör dock tidsgränsen förlängas så att den närmare knyter den då

an en utlännin uppfyller kriterierna för naturalisation enligt 6 § lagen 1950:3 2 om svenskt medborgarskap medborgarskapslagen. Vi öreslår därför att tidsgränsen förlängs så utlänning

att en som dömts för brott och som vid tiden för åtalets väckande vistats i Sveri e med permanent up ehållstillstånd sedan minst fyra år eller

å varit bosatt här seganminst fem år får utvisas endast som om det finns synnerliga skäl. Någon ändring av den betydelse

som synnerliga skäl fått i rättspraxis är inte avsedd.

Vad som skall anses utgöra synnerliga skäl för utvisning

av den som vistats här viss tid har vid flera tillfällen prövats

av Högsta domstolen. Utvisningsutredningen har i sitt delbetänkande

SOU 1993:54 Utvisning på grund av brott redovisat dessa avgö-

randen under åren 1980 1993. Det framgår av redovisningen att

det alltid är fråga om en bedömning i det enskilda fallet där

en avvägning görs mellan å ena sidan brottets svårighetsgrad och ris-

Återkallelse uppehållstillstånd nuvarande ordning 21 av -

ken för återfall och å den andra sidan anknytning till Sverige och

anpassning till svenska förhållanden.

2.6 hösten 1996

Riksdagsbehandlingen

l samband med behandlingen propositionen 1996/97:25 av Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv tog socialförsäk-

ringsutskottet i sitt betänkande 1996/97:SfU5 även upp ett antal

motioner rörde återkallelse av uppehållstillstånd grund av som oriktiga uppgifter främst identiteten. Utskottet anförde bl.a. om följande s. 56 f: Utskottet kan ha förståelse för att de som får sitt uppehållstillstånd återkallat detta alltför kraftig en orikser som en av de vistatspåföljd i landet tig uppgift om identitet, i synnerhet om änge och rotat sig här. Särskilt barnfamiljer kan komma i svår situaen tion när de måste återvända till det forna hemlandet. La stiftaren har också förutsett detta att lämna öppet för de til äm ande genom myndi heterna att inte återkalla tillståndet särskilda skä talar om emot et. Enligt lagens förarbeten har som exem angetts att starka humanitära skäl talar for att utlänningen bör å stanna i landet. Regerin har i några avgöranden i enskilda ärenden den 24 en oktober i år ämnat vägledning för när starka humanitära skäl för barnfamiljer att få stanna kvar i Sveri e föreligger. I två fall har barnen ansetts ha så stark anknytning Sverige genom att de levt här lång tid och gått i förskola och grundskola att det skulle strida mot humanitetens krav och mot barnens bästa att avvisa familerna till hemlandet. l ett fall har re eringen gjort bedömningen att är så att vistelsen i verige inte har samma starka arnen unga bet delse och i ett annat fall att barnen under den tid de haft uppehål stillstånd i Sverige bott så långa perioder i hemlandet att barnen inte kan ha starkare anknytnin till det svenska samanses hället än till hemlandet. I de båda allen återkallas uppesenare hållstillstånden. I kommentar till besluten anför statsrådet en Pierre Schori att barnkonventionens hänsyn till barnets bästa skall väga mycket tungt i avgöranden där barn är inblandade. Han betoockså att barnens situation är särskilt betydelsefull när man nar skall bedöma de humanitära skälen i ett ärende. Utlänningslagens lregler är avsedda att tillämpas utlänas ningar sökt sig til Sverige därför att de behöver skydd här. som Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att reglerna tillämpas å ett rättvist och likformi t sätt så att inte trovärdigheten urholoch detta draâbarandra skyddsbehövande. Bestämas i sin tur melserna återkallelse uppehållstillstånd har också utformats om av

22 Återkallelse uppehållstillstånd nuvarande ordning

av -

så att de ger skydd till dem som, trots att de upp ett orikti identitet, behövt skydd när uppehållstillstånd låestämme

gavs. serna ger också utrymme för häns nsta ande till om det skulle strida mot humanitetens krav att aterka tillståndet. Det finns trots detta anledning att se över bestämmelserna och enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen frågan i den kom-

att ta upp mande parlamentariska rättsprocessutredningen.

Med det nu citerade uttalandet avstyrkte utskottet bifall till motioner om någon form av preskriptionstid för återkallelse av uppehållstillstånd grund oriktiga uppgifter identiteten.

av om

överväganden

Det är av flera skäl mycket angeläget att identiteten i största möjliga utsträckning kan klarläggas för dem som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Problemet med oklar identitet gäller i huvudsak asylsökande, eftersom tillstånd i princip inte beviljas grund av anknytning för den som inte kan styrka sin identitet. Att identiteten inte kan klarläggas för många asylsökande är ett allvarligt problem, eftersom det finns risk för att tillstånd kan beviljas för dem som kommit hit av helt andra orsaker än asylskäl. Det minskar möjligheterna att föra en rättvis flyktingpolitik som innebär att de som har skyddsbehov enligt utlänningslagen får tillstånd.

En felaktig identitet skapar också många problem för individen. Det kan medföra en stark känsla av otrygghet att ständigt tvingas ljuga om vem man är och att känna rädsla för att bli avslöjad. För några kan det leda till svåra psykiska problem. Det kan också bli stora problem för den som senare vill återförenas med någon släkting. För att lyckas med det måste man antingen avslöja sig med risk för att tillståndet återkallas eller också fortsätta att ljuga. Problem blir det också när det är aktuellt att söka svenskt medborgarskap, eftersom medborgarskap i princip inte beviljas for dem som inte kan styrka sin identitet.

Regeringen har i proposition 1996/9725 understrukit vikten

av att asylsökandes identitet kan fastställas. Som ett uttryck för det har, efter förslag i propositionen, utlänningslagen ändrats så att det från den l januari 1997 är obligatoriskt för asylsökande att lämna fingeravtryck och fotografi. Det har gått för kort tid for att det nu skall vara meningsfyllt att söka göra någon utvärdering av dessa lagändringar. Sannolikt kommer dock bestämmelserna om fingeravtryck att få någon större effekt först sedan det inom EU pågå-

ende arbetet slutförts med konvention ett europeiskt system

en om för utbyte av asylsökandes fingeravtryck.

En självklar och viktig utgångspunkt är att asylsökandes identitet i så stor utsträckning som möjligt skall klarläggas innan uppehållstillstånd beviljas. Enkelt uttryckt är det bättre att satsa resur-

att söka klarlägga identiteten innan tillstånd beviljas än att ser tvingas avsätta för att utreda fall där det kan misstänkas

resurser att tillstånd felaktigt beviljats. Enligt vad kommittén erfarit lägger också Invandrarverket i dag ned betydligt större resurser än tidi-

på att söka klarlägga asylsökandes identitet. Från den l janugare ari 1997 har verket antagit en instruktion bilaga 2 med ett åtgärdsprogram bl.a. innebär handläggningsplan skall gö-

som att en

i varje asylärende. Kommittén hälsar med tillfredsställelse ras upp att Invandrarverket antagit detta kvalitetssäkringsprogram som innebär bättre utredningar och därmed ökad rättssäkerhet i asylärenden. Enligt åtgärdslista som utgör bilaga till instruktionen

en skall särskild vikt läggas vid att försöka utreda utlänningens identitet. Listan upptar än fyrtio möjliga punkter och innefat-

mer tar bl.a.

beslut visitering av bagage

0 om

språkanalys

fmgeravtryckskontroll

skriftligt medgivande från sökanden för kontroll i annat

land

adresser och telefonnummer till bostad, arbetsplats, skola

uppgifter anhöriga

om

kontroll via andra länders immigrationsmyndigheter

kontroll av viseringsansökningar

kontroll via flygbolag

Från Invandrarverket har framhållits, att ett särskilt problem utgörs dem kommer från länder varifrån det är mer eller

av som mindre omöjligt att få fram några handlingar och att det därför förekommer själva inte har möjlighet att styrka iden-

att personerna titeten hur gärna de än skulle vilja göra det. I sådana fall kan det bli nödvändigt att godta den uppgivna identiteten om den gjorts sannolik men utan att den är till fullo styrkt.

SOU l997:67 Överväganden 25

l vissa fall, exempelvis när det bedöms att identiteten skall kunna fastställas efter ytterligare utredning, kan det vara lämpligt att i avvaktan på det bevilja ett kortare tidsbegränsat uppehållstillstånd. En sådan möjlighet har lnvandrarverket redan i dag. Huvudregeln är visserligen att permanent uppehållstillstånd skall beviljas från början för den får tillstånd för bosättning här. När denna

som regel infördes år 1985 framhöll emellertid regeringen i prop. 1983/842144 s. 88 att lnvandrarverket liksom tidigare alltid borde ha frihet att välja att utfärda ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även till utlänning att bosätta sig här. Någon

en som avser lagändring krävs därför inte för att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall när identiteten inte kan fastställas.

De förbättrade utredningsrutiner lnvandrarverket redan in-

som fört och ett utbyggt EU-samarbete om utbyte av asylsökandes fmgeravtryck bör innebära att det i framtiden aktualiseras betydligt färre fall än i dag där uppehållstillstånd beviljats grundval av oriktiga uppgifter identiteten. Att man helt skulle kunna und-

om vika sådana fall är dock inte realistiskt. Det kommer även i framtiden att finnas som, av olika skäl, vill dölja sin rätta iden-

personer titet. Om tillstånd ändå beviljats grundval av felaktiga uppgifter

identiteten, måste det liksom i dag finnas möjlighet att om återkalla tillståndet. huvudprincip inom alla samhälls-

Det är en områden att den fått någon förmån eller något bistånd genom

som att lämna felaktiga uppgifter kan miste om förmånen eller kan tvingas betala tillbaka biståndet när de felaktiga uppgifterna uppdagas.

Att återkalla ett uppehållstillstånd kan emellertid få mer långtgående konsekvenser för den enskilde än inom de flesta andra områden. Det är därför angeläget att samtliga omständigheter i ärendet beaktas innan tillståndet återkallas. Enligt kommitténs uppfattning den nuvarande regleringen inte tillräcklig ledning för

ger tillämpningen och ger utrymme för en alltför snäv tolkning.

När det gäller vilka omständigheter som särskilt bör beaktas kan enligt kommitténs mening ledning delvis sökas i vad som gäller vid utvisning grund av brott. Det är inte rimligt att det i vissa fall skall möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd där-

vara

för att utlänningen lämnat felaktiga uppgifter sin identitet,

om om det inte skulle vara möjligt att i samma situation utvisa den som begått ett grovt brott. Som framgått redogörelsen för nuvarande

av ordning skall vid utvisning på grund av brott hänsyn tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället. Därvid skall särskilt beaktas utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt hur länge utlänningen vistats i Sverige.

En fördel med en lösning som nu skisserats är också att praxis då kan utvecklas med beaktande den praxis Högsta Dom-

av som stolen redan lagt fast i fråga om utvisning grund av brott. Vid återkallelse av uppehållstillstånd måste vidare beaktas den

nya portalparagrafen i l kap. 1 § UtlL, som innebär att särskild hänsyn skall tas till barnets bästa.

Mot ovanstående bakgrund anser kommittén att särskild hänsyn skall tas till följande omständigheter vid övervägande

av om ett uppehållstillstånd bör återkallas.

Barn

Efter ändring i utlänningslagen den l januari 1997 innehåller 1 kap. l § UtlL en bestämmelse om att i fall som rör ett barn särskilt skall beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Den bestämmelsen gäller självfallet även vid återkallelse av uppehållstillstånd. I praxis har särskild hänsyn tagits till barn som gått i skola här eller som deltagit i skolförberedande verksamhet. Ett par år i skola har därvid i regel

ansetts böra medföra att barnet och dess föräldrar bör få stanna här, såvida inte andra omständigheter funnits med i bilden. I förarbeten till bestämmelserna om utvisning på grund brott sägs vidare att

av det inte bör komma i fråga att utvisa ett barn under arton år som har sina föräldrar här. Det bör givetvis gälla också vid återkallelse av uppehållstillstånd, även om det i den situationen torde vara mindre vanligt att det kan bli aktuellt att återkalla tillståndet för barnet men inte för dess föräldrar.

Hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt innebär också att barnets förhållanden vid återkomsten till ett annat land kan vägas i bedömningen.

Släktanknytning

Vid utvisning grund brott skall särskilt beaktas utlänningens av familjeanknytning hit. Det gäller självfallet såväl barnfamiljer barnlösa och ensamstående. I förarbeten till bestämmelsom par utvisning grund brott sägs att den omständigheten att sen om av utlänningen har familj här regelmässigt torde innebära en betydelsefull anknytning till landet, särskilt de anhöriga är svenska om medborgare eller har bott i Sverige lång tid. Vilken tyngd skall tillmätas familjeanknytning beror självsom fallet släktanknytning såväl i Sverige som i annat land. Om en exempelvis har föräldrar och syskon i Sverige och saknar person nära anhöriga i hemlandet, är det en omständighet som starkt talar mot återkallelse uppehållstillstånd. Detsamma gäller om utlänav ningen är gift eller sambo med någon som är svensk medborgare eller med någon har uppehållstillstånd som det inte är aktuellt som att återkalla.

Levnadsomständigheter i övrigt

l förarbeten till bestämmelserna om utvisning grund av brott sägs att även arbetsförhållanden, bostadsförhållanden och social anpassning är faktorer bör inverka prövningen. Att utlänsom ningen har lärt sig det svenska språket är enligt förarbetena ytterlifaktor talar för att han eller hon har etablerat sig i langare en som det. Nyssnämnda faktorer bör beaktas även vid återkallelse av uppehållstillstånd. De torde dock ofta inte få samma betydelse som vid utvisning på grund brott eftersom utlänningen i regel inte av vistats här så länge när frågan om återkallelse av uppehållstillstånd tas upp.

Att hänsyn skall tas till arbetsförhållanden enligt tidigare förarbeten rörande utvisning grund av brott, torde ha sin grund i att en utlänning genom en anställning regelmässigt fått större

anknytning till svenska förhållanden genom kontakter med arbetskamrater och genom ökad kunskap om svenska förhållanden. Detsamma gäller dock inte bara den som är anställd utan också den som deltagit i svenskstudier eller andra studier eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även arbete Företagare,

som egen t.ex. hantverkare, måste jämställas med anställning när det gäller anknytning till Sverige. Hänsyn måste också tas till om en person varit oförskyllt arbetslös men stått till arbetsmarknadens förfogande och olika sätt sökt komma i det svenska samhället.

Längden av vistelsen i Sverige

Enligt 4 kap. 10 § UtlL skall domstolen beakta längden utlän-

av ningens vistelse i Sverige vid överväganden av om en utlänning bör utvisas. Att vistelsetiden skall beaktas bygger enligt förarbeten till bestämmelsen på antagandet att utlänningen efter viss tids vistelse här i landet blivit integrerad i det svenska samhället.

Längden av vistelsen bör beaktas även vid återkallelse av uppehållstillstånd. Det blir också en följd av att tidigare nämnda faktorer beaktas. Vilken betydelse som skall läggas vid vistelsens längd bör emellertid bero också av under vilken period av livet som utlänningen vistats här. Vistelsetiden har rimligen större betydelse när det gäller en person som kommit hit i unga år, skaffat sig en utbildning här och sedan förvärsarbetat eller i vart fall stått till arbetsmarknadens förfogande. För den som vistats här under en senare period av livet och som levt större delen av sitt liv i ett annat land har vistelsetiden i sig inte samma betydelse.

Humanitära skäl

Enligt förarbeten till nuvarande bestämmelse återkallelse

om av uppehållstillstånd vid oriktiga uppgifter om identiteten bör åter-

kallelse inte ske när starka humanitära skäl talar för att utlänningen bör tillåtas stanna här. Någon fullständig uppräkning

av vad som kan utgöra humanitära skäl är inte vare sig möjlig eller lämplig. Vad som ovan anförts om särskild hänsyn till barn, till släktanknytning i Sverige, utlänningens levnadsomständigheter och längden av vistelsen här utgör olika former av humanitära skäl. Men humanitära skäl kan sådana omständigheter

även vara som i övrigt enligt praxis kan grunda rätt till uppehållstillstånd.

Sammanvägning av omständigheter

Enligt förarbeten till bestämmelserna om utvisning grund av brott bör bedömningen anknytningen till Sverige göras utifrån

av en sammanvägning av vad som är känt om utlänningens personliga förhållanden såsom levnadsomständigheter, familjeförhållanden, vistelsetid i Sverige och eventuella kvarvarande band till hemlandet. En Sammanvägning av samtliga omständigheter bör självfallet göras även vid återkallelse av uppehållstillstånd.

Vid en sammanvägning av olika omständigheter måste också beaktas om det finns särskilda skäl som talar för att återkallelse skall ske. Vad som nedan anförs om vad som kan utgöra synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillstånd för den som vistats här i fem år måste självfallet beaktas också när det gäller den som vistats här kortare tid.

Hinder mot verkställighet

Enligt 4 kap. 12 § UtlL skall, när en fråga om avvisning eller utvisning prövas, hänsyn tas till utlänningen på grund utlän-

om av ningslagens bestämmelser om verkställighet inte kan sändas till ett visst land eller om det finns särskilda hinder mot att avgö-

annars randet verkställs. Denna bestämmelse kommer i praktiken att gälla även vid återkallelse av uppehållstillstånd, eftersom beslut om återkallelse och beslut om utvisning regelmässigt meddelas samtidigt. Om det endast kan konstateras att den uppgivna identiteten är

felaktig men den rätta identiteten inte kan klarläggas torde verkställighet i regel inte möjlig. Det är då heller inte menings-

vara fullt att återkalla uppehållstillståndet.

Strängare krav för återkallelse efter viss tid

Enligt 4 kap. 10 § UtlL gäller utlänning vistats i Sve-

att en som rige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcktes eller som då bosatt i Sverige sedan minst fem år får

var utvisas endast om det finns synnerliga skäl. En utlänning kom

som till Sverige innan han eller hon fyllde femton år och när åtal

som väcktes vistats här sedan minst fem år får inte utvisas.

Den s.k. utvisningsutredningen föreslog att dessa tidsgränser skulle tas bort. I prop. 1993/94:159 instämde regeringen i och för sig i utredningens uppfattning att tidsgränsema kunde framstå

som stelbenta och att det låg nära till hands att föreslå att domstolarna i stället borde anförtros att med beaktande samtliga omständig-

av heter göra bedömning utlänningens anknytning till

en av om Sverige hade sådan styrka att han eller hon, trots brottsligheten, skulle få stanna kvar i landet. Å andra sidan hade enligt regeringen den gällande ordningen den fördelen att ett tämligen starkt skydd uppkom för en utlänning vistats här viss tid. Inte minst

som en av humanitära skäl det enligt regeringen viktigt att det i något

var skede fanns en punkt där en utlänning hade rätt att känna trygghet i Sverige, oavsett vilka omständigheter som aktualiserat frågan

om avlägsnande.

Inte minst vad som uttalats i förarbeten till bestämmelserna

om utvisning på grund brott talar för att motsvarande bestäm-

av en melse bör finnas även vid återkallelse uppehållstillstånd. Det är

av av humanitära skäl viktigt att utlänning efter längre tids bo-

en en sättning i Sverige i normalfallet kan känna trygghet här och inte behöver känna oro för att inte längre få stanna kvar. Det kan också tänkas bidra till att några efter tid vågar träda fram under sin

en rätta identitet. En tidsgräns bör dock inte göras absolut. Fall kan förekomma där det undantagsvis kan rimligt att utlänningen

vara

inte får stanna kvar trots att han eller hon haft uppehållstillstånd här en längre tid. I likhet med vad som gäller vid utvisning grund av brott bör därför gälla att uppehållstillstånd får återkallas om utlänningen vistats här en längre tid endast om det finns synnerliga skäl för det.

Synnerliga skäl kan här inte få samma innebörd som vid utvisning grund av brott. Vid utvisning grund brott kan ett

av synnerligt skäl för utvisning vara exempelvis att utlänningen dömts för ett mycket grovt brott. Synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillstånd måste däremot få en mera begränsad innebörd. Ett synnerligt skäl kan exempelvis vara att utlänningen visserligen haft uppehållstillstånd och varit folkbokförd här i

men realiteten vistats i något annat land under långa perioder och därför inte fått någon närmare anknytning hit. Ett annat synnerligt skäl kan vara att utlänningen har uppehållstillstånd också i något annat land och verkställighet kan ske till det landet. Även andra udda situationer kan tänkas.

När det gäller den tid som skall ha gått för att synnerliga skäl skall krävas för återkallelse, anser kommittén att jämförelse kan göras dels med tidsgränserna för synnerliga skäl vid utvisning grund av brott, dels med kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap.

Vid utvisning på grund av brott gäller, tidigare nämnts, att

som synnerliga skäl krävs om utlänningen när åtal väcktes vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd i minst fyra år eller då var bosatt här sedan minst fem år. I den femårsgränsen räk-

senare nas då vistelse här även med tidsbegränsat uppehållstillstånd, om det tillståndet legat till grund för folkbokföring, t.ex. tillstånd med uppskjuten invandringsprövning. Däremot räknas inte tidsbegränsade uppehållstillstånd som inte grundat folkbokforing, t.ex. kortare uppehållstillstånd för besök.

Det är enligt kommittén rimligt att ha tidsgräns, där all den

en tid utlänningen vistats i Sverige med uppehållstillstånd räknas men däremot inte vistelse här utan tillstånd. Tiden bör samtidigt vara enkel att beräkna och framgå direkt lagtexten. De syftena

av uppnås om tiden uttrycks som "vistats här med uppehållstillstånd".

Även vistelse här med exempelvis kortare uppehållstillstånd för besök kommer då att räknas in. Har utlänningen haft tidsbegränsat uppehållstillstånd, bör något avbrott i vistelsen här med uppehållstillstånd inte anses föreligga så länge ansökan om förlängt tillstånd getts innan tiden för tidigare tillstånd löpt ut. Vad sagts hind-

nu rar självfallet inte att förlängt uppehållstillstånd vägras den som endast haft tidsbegränsat uppehållstillstånd, exempelvis gäst-

en studerande. Det är då inte fråga om någon återkallelse. Under vilka tider utlänningen haft uppehållstillstånd framgår Invand-

av rarverkets register.

Med den tidsberäkning som nu föreslås bör tidsgränsen efter vilken det bör krävas synnerliga skäl för återkallelse inte sättas alltför kort. I sammanhanget måste också beaktas att kommitténs lagförslag innebär att återkallelse på grund oriktiga uppgifter

av kommer att behandlas i samma paragraf, oavsett vad de oriktiga uppgifterna avsett. Återkallelse kan därför komma aktualiseras

att även i fall där de inledande uppehållstillstånden beviljats med uppskjuten invandringsprövning och där de oriktiga uppgifterna avsett den anknytning som utgjort grund för tillståndet. En tidsgräns tre fyra år skulle därmed innebära att synnerliga skäl

skulle krävas i vissa fall även för den som haft permanent uppehållstillstånd endast en kort tid, kanske under ett år.

Som tidigare framhållits är det humanitära skäl viktigt att

av en utlänning efter en längre tids bosättning kan känna trygghet här i landet och inte behöva oroa sig för att inte längre få stanna kvar. Tidsgränsen bör därför inte heller vara alltför lång. Kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap är i normalfallet fem år. Kommittén anser mot bakgrund av vad som ovan anförts att en lämplig avvägning är att det skall krävas synnerliga skäl för att återkalla uppehållstillståndet för den som vistats här mer än fem år med uppehållstillstånd.

Någon fullständig parallell kan, när det gäller återkallelse av uppehållstillstånd, inte dras med de särskilda reglerna utvis-

om ning grund av brott av den som kommit hit före femton års ålder och som i vissa fall innebär ett absolut förbud mot utvisning. De allra flesta som kommit hit före femton års ålder har gjort det

tillsammans med föräldrar och eventuella syskon. Ett förbud mot utvisning skulle då kunna innebära att tillstånd heller inte skulle kunna återkallas för föräldrar och syskon i vart fall inte när det är

fråga om personer som ingår i samma familjegemenskap. De särskilda hänsyn som enligt ovan skall tas till barn och till den som fått sin utbildning här innebär vidare att det sällan blir aktuellt att återkalla uppehållstillstånd för kommit hit före femton

någon som års ålder och som vistats här mer än fem år. Någon motsvarighet till bestämmelserna om utvisning på grund av brott av den som kommit hit före femton års ålder är därför varken lämplig eller nödvändig när det gäller återkallelse av uppehållstillstånd.

"skall" återkallas eller "får"

Uppehållstillstånd

återkallas

När det gäller bestämmelserna om återkallelse av uppehållstillstånd och om utvisning på grund av brott används omväxlande uttrycken får återkallas och skall återkallas. Har utlänningens bosättning i landet upphört skall tillståndet återkallas enligt 2 kap. 12 Det är självklart att man här skall använda ordet skall eftersom det är en regel utan undantag. Ett uppehållstillstånd får återkallas om utlänningen lämnat felaktiga uppgifter i något annat avseende än i fråga om identiteten. Tillståndet får också återkallas

grund av utlänningens bristande vandel och utlänning får

en utvisas grund av vissa typer av brott. I dessa fall används får eftersom det inte är fråga om några ovillkorliga regler och avsikten är att många olika faktorer skall vägas vid avgörande om utlänningen skall tvingas lämna landet.

När det gäller återkallelse grund av oriktiga uppgifter om identiteten används i 2 kap. 9 § uttrycket skall. Att ordet skall

används i det lagrummet är inte lika självklart eftersom det

är en regel med vissa om än i lagtexten begränsade undantag. Det är en

- allmänt vedertagen princip när det gäller lagtext att skall inte bör användas om det måste förses med flera undantag eller om en bedömning av flera olika omständigheter måste göras. Kommitténs

förslag innebär att det i lagtexten anges att flera olika omständigheter skall vägas vid avgörande om ett uppehållstillstånd skall återkallas. I paragrafen bör därför anges att uppehållstillstånd får återkallas.

Återkallelse andra oriktiga uppgifter än

på grund av

om identiteten

Med de förslag kommittén lagt ovan aktualiseras även frågan om återkallelse av uppehållstillstånd enligt 2 kap. 10 § UtlL, dvs. när utlänningen lämnat andra oriktiga uppgifter sin identitet.

än om

Före 1989 års utlänningslag behandlades alla fall av återkallelse på grund oriktiga uppgifter i paragraf. Återkallelse

av samma

grund av oriktiga uppgifter om identiteten bröts ut och togs upp i egen paragraf i 1989 års utlänningslag huvudsakligen därför

en att att använda ordet skall ville markera att återkal-

man genom lelse skulle huvudregeln. När kommittén nu föreslår att

vara samma 0rd, får, skall användas i båda fallen finns heller inga starka skäl för att behandla återkallelse på grund av oriktiga uppgifter i två olika paragrafer. Härtill kommer att samma bedömning

utlänningens anknytning till det svenska samhället och till av starka humanitära skäl bör tas i båda fallen. Reglerna om återkallelse grund att utlänningen lämnat oriktiga uppgifter bör

av därför föras samman i ett lagrum.

4¶Författningskommentar

Som angetts i den allmänna motiveringen bör återkallelse av uppehållstillstånd på den grund att utlänningen lämnat oriktiga uppgifter behandlas i en paragraf. Den föreslagna 2 kap. 9 § motsvarar därför nuvarande 2 kap. 9 och l0 §§. Samma bestämmelser kommer således att gälla oavsett om de oriktiga uppgifterna avsett identiteten eller någon annan omständighet.

I första stycket anges att de oriktiga uppgifterna skall ha lämnats medvetet. Det subjektiva rekvisitet kommer därför att gälla även när de oriktiga uppgifterna avsett identiteten. Utredningen för översyn av utlänningslagen ansåg i sitt betänkande Översyn av utlänningslagen l988:l att detta rekvisit var onödigt eftersom enligt utredningen falsk uppgift identiteten alltid torde

en om lämnas uppsåtligen. Det torde visserligen gälla för de allra flesta fall. Undantag kan dock tänkas, t.ex. att föräldrar för att skydda ett barn från etnisk förföljelse dolt den rätta identiteten för barnet långt före ankomsten till Sverige. Det subjektiva rekvisitet kan därför få betydelse även i något enstaka fall där de oriktiga uppgifterna gällt identiteten.

Att någon medvetet förtigit omständigheter av betydelse för tillståndet torde knappast kunna avse uppgifter om identiteten. Det får därför praktisk betydelse endast när förtigandet avsett andra uppgifter, t.ex. att sökanden har gällande tillstånd i något annat land.

Andra stycket motsvarar helt andra stycket i 2 kap. 10

Tredje stycket är nytt. Det stämmer i huvudsak överens med vad som gäller vid utvisning grund av brott enligt 4 kap. 10 § första stycket. Ytterligare en omständighet som skall beaktas an-

36 F Örfattningskommentar

ges dock, nämligen om det i övrigt föreligger starka humanitära skäl.

Fjärde stycket är också nytt. Det motsvarar delvis den bestämmelse som finns i 4 kap. 10 § andra stycket UtlL. Som angetts i den allmänna motiveringen kommer dock synnerliga skäl att här

en mer begränsad innebörd än vid utvisning grund brott

av enligt 4 kap. 10

Reservation

av Sten De Geer v, Lena Isaksson fp, Helena

Karlén och Pohanka

kd Ragnhild mp

Vi är positiva till att det införs en tidsgräns efter vilken det krävs synnerliga skäl för att återkalla ett upphållstillstånd som meddelats, trots att utlänningen medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter som varit av betydelse för tillståndet. Tiden, fem år, som utredningens majoritet står bakom an-

flera skäl för lång. ser av vara

Vi vill särskilt understryka att den verkliga vistelsetiden i Sverige när frågan återkallelse väcks ofta kommer att vara betyd-

om ligt längre än den tid som utlänningen vistats här med uppehållstillstånd. Han/hon kan ha vistats i Sverige under avsevärd tid in-

beslut uppehållstillstånd fattats, dvs. utgångspunkten för nan om tidsberäkningen.

Majoriteten föreslår fem år och anlägger därmed ett strängare synsätt än vid utvisning grund av brott, där tidsgränsen för synnerliga skäl är fyra år med permanent uppehållstillstånd.

För förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation krävs enligt huvudregeln fem års hemvist i Sverige, för flyktingar och statslösa gäller krav på fyra års hemvist. Tidpunkten från vilken hemvisttiden räknas är i normalfallet dagen för ansökan om uppehållstillstånd. Detta innebär att kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap är kortare än det tidsvillkor majoriteten föreslår för att krav synnerliga skäl skall gälla för återkallande av uppehållstillstånd.

Återkallelse grund bristande vandel får väckas endast in-

av

utlänningen har varit bosatt med uppehållstillstånd i tre år. nan

38 Reservation och särskilt yttrande

Detta gäller bl.a. om utlänningen kan antas komma att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller annat nordiskt land. Treårsgränsen är absolut.

Det har betydelse för att främja integrationen i Sverige att både vuxna och barn kan känna trygghet i sin livssituation. Uppslitande återkallelseärenden beträffande utlänningar som länge varit väl integrerade i vårt samhälle kan medföra att toleransen och engagemanget för andra minskar hos allmänheten.

Mot bakgrund av vad vi här har anfört anser att tidsgränsen för synnerliga skäl bör sättas till tre års vistelsetid i Sverige med uppehållstillstånd.

Reservation och särskilt yttrande 39

Särskilt

yttrande

av Sten De Geer v, Lena Isaksson fp, Helena

Karlén och Ragnhild Pohanka

kd mp

Vi delar majoritetens uppfattning att en självklar och viktig utgångspunkt är att asylsökandes identitet i så stor utsträckning som möjligt skall klarläggas innan uppehållstillstånd beviljas. Invandrarverkets instruktion i detta avseende läggs som bilaga till betänkandet. Vi anser inte att det är lämpligt att utredningen tar ställning till denna eller refererar godtyckligt valda delar av instruktionen. En klar hänvisning till bilagan hade varit mer sin plats.

Bilaga 1 41

Utdrag ur kommitténs direktiv

instans- och vid Dir.

Ny processordning

tillämpning av utlännings- och 1997:20 medborgarskapslagstiftningen samt viss översyn av utlänningslagen

Beslut vid regeringssammanträde den 30januari 1997

Sammanfattning av uppdraget

En parlamentarisk kommitté skall ta ställning till om utlänningsoch medborgarskapsärenden skall prövas i tvåpartsprocess och

om prövningen skall göras av domstolar, domstolsliknande organ eller renodlade förvaltningsmyndigheter. Frågan prövningstillstånd

om för överklagande skall därvid uppmärksammas liksom möjligheterna att avgöra vissa utlänningsärenden i snabbprocess. Kom-

en mittén skall även utreda om beslutsordningen för ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll bör ändras. Kommittén skall göra en i första hand språklig och redaktionell översyn av utlänningslagen så att lagens struktur blir tydligare och överskåd-

mer lig. Kommittén skall med förtur utreda behov finns ändring

om av av reglerna återkallelse uppehållstillstånd, reglerna i

om av om vilka fall uppehållstillstånd kan beviljas utlänning rest i

en som landet och möjligheterna att meddela tidsbegränsade uppehållstillstånd när sökanden inte kan styrka sin identitet.

42 Bilaga I

Återkallelse uppehållstillstånd

av

Enligt 2 kap. 9 § utlänningslagen skall ett uppehållstillstånd återkallas utlänningen har lämnat oriktiga uppgifter om sin identi-

om tet. Återkallelse skall dock inte ske om särskilda skäl talar mot det. Har utlänning lämnat andra oriktiga uppgifter än om sin

en identitet får uppehållstillståndet återkallas enligt 2 kap. 10 Enligt 2 kap. ll § får vidare ett uppehållstillstånd återkallas bl.a. om det finns allvarliga anmärkningar mot utlänningens levnadssätt. Återkallelse enligt § får dock ske endast frågan har väckts

om innan utlänningen varit bosatt här i tre år med uppehållstillstånd.

Det finns således klara skillnader när det gäller möjligheterna att återkalla ett uppehållstillstånd enligt de olika paragraferna. Reglerna för återkallelse uppehållstillstånd kan jämföras med

av de regler gäller vid utvisning grund brott. Av 4 kap.

som av 10 § utlänningslagen framgår att en domstol som överväger om en utlänning bör utvisas på grund brott skall ta hänsyn till utlän-

av ningens anknytning till det svenska samhället. Domstolen skall därvid särskilt beakta utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt hur länge utlänningen har vistats i Sverige. En utlänning vistats i Sverige med permanent uppe-

som hållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcktes eller som varit bosatt här sedan minst fem år får utvisas endast om det finns synnerliga skäl. Vidare gäller enligt 4 kap. 10 § att en utlänning som kom till Sverige innan han eller hon fyllde femton år och som när åtal väcktes vistats här sedan minst fem år inte får utvisas.

Dessa regler innebär således att det i vissa fall kan vara möjligt att återkalla uppehållstillstånd och utvisa en utlänning som lämnat oriktiga uppgifter sin identitet trots att det inte skulle vara

om möjligt att utvisa person på grund av att han eller hon här i

samma landet gjort sig skyldig till ett grovt brott.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt betänkande särskilt uppmärksammat bestämmelserna återkallelse av uppehållstillstånd

om

grund att sökanden lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet

av l996/97:SfIJ5. Utskottet framhåller att utlänningslagens asylregler är avsedda att tillämpas på utlänningar sökt sig till Sverige

som därför att de behöver skydd här. Utskottet uttalar vidare att det är

Bilaga 1 43

angeläget att reglerna tillämpas ett rättvist och likformigt sätt så att inte trovärdigheten urholkas och detta i sin tur drabbar andra skyddsbehövande. Utskottet påminner om att den nuvarande bestämmelsen ger utrymme för att ta hänsyn till det skulle strida

om mot humanitetens krav att återkalla tillståndet men anser att det ändå finns anledning över bestämmelserna.

att se

Oklar identitet

Av 2 kap. 2 § utlänningslagen framgår att uppehållstillstånd kan ges antingen i form ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eller

av som permanent uppehållstillstånd. Huvudregeln är att permanent uppehållstillstånd beviljas när tillstånd ges för bosättning i Sverige. Det är den myndighet som beviljar uppehållstillstånd

som också avgör om tillstånd skall beviljas tidsbegränsat eller

som permanent uppehållstillstånd. Så har exempelvis tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats i vissa fall när sökanden inte kunnat styrka sin identitet. I sitt yttrande över Flyktingpolitiska kommitténs betänkande förde Invandrarverket fram att tidsbegränsat uppehållstillstånd regelmässigt borde beviljas i de fall sökanden inte kan styrka sin identitet. Regeringen delar i propositionen Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv prop. 1996/97:25 inte lnvandrarverkets uppfattning och pekar bl.a. på att huvudregeln enligt 2 kap. 9 § utlänningslagen är att uppehållstillstånd skall återkallas om sökanden lämnat oriktiga uppgifter sin identitet.

om I sitt betänkande över propositionen anför socialförsäkringsutskottet att ett system med tidsbegränsade uppehållstillstånd när identiteten är oklar kan ett sätt att förbättra handlägg-

vara ningen av utlänningsärenden. Utskottet anser därför att det finns skäl att närmare överväga frågan l996/97:SfIJ5.

Förtursjirågor

Kommittén skall med förtur se över bestämmelserna återkal-

om lelse av uppehållstillstånd och därvid särskilt överväga om den

nu-

44 Bilaga

varande ordningen tillräckligt utrymme för hänsynstagande till

ger de humanitära skäl i det enskilda fallet kan tala mot att åter-

som kallelse sker. Kommittén skall vidare särskilt överväga om reglerna återkallelse uppehållstillstånd i olika fall bör utformas

om av

likartat och så att det klart framgår att utlänningens levnadsmer omständigheter och längden vistelsen här skall beaktas vid

av bedömning tillståndet skall återkallas eller inte samt om

av om synnerliga skäl skall krävas för återkallelse sedan utlänningen varit bosatt här viss tid.

Kommittén skall ta ställning till i vilken utsträckning det bör

möjligt att få uppehållstillstånd på grundval av en ansökan vara

görs efter inresan och där skälet för ansökan är familjeansom knytning till Sverige. Denna fråga skall utredas skyndsamt. Enligt

utvärdering genomförts Utlänningsnämnden är reglerna en som av

uppehållstillstånd efter inresan grund av anknytning enligt om 2 kap. 5 § och 5 b § utlänningslagen oklara.

Kommittén skall ta ställning till om tidsbegränsade uppehållstillstånd bör meddelas i normalfallet när sökanden inte kan styrka sin identitet. Kommittén skall även utreda för hur lång tid tidsbegränsat uppehållstillstånd bör meddelas i sådana fall. Det är av största vikt att asylsökandes identitet kan klarläggas i så stor omfattning möjligt. En ändring reglerna återkallelse av

som av om uppehållstillstånd aktualiserar översyn av i vilken utsträckning

en tidsbegränsade uppehållstillstånd bör meddelas när sökanden lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet.

Utredningstid och generella direktiv

Kommittén skall redovisa alla ekonomiska konsekvenser av sina förslag samt ange finansiering i den utsträckning förslagen skulle innebära utgiftsökningar. En utgångspunkt skall dock vara att kostnaderna inte får överskrida nuvarande kostnader för jämförbar verksamhet och volym inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.

Bilaga 1 45

Kommittén bör samråda med andra pågående utredningar det integrations- och migrationspolitiska området. Det gäller särskilt kommittén översyn lagen svenskt medborgarskap

om av om In 1997:04. Samråd skall också ske med 1995 års domstolskommitté Ju 1995:05.

För kommitténs arbete gäller kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga

om åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska

om konsekvenser dir. 1994:124 att redovisa konsekvenser

samt om for brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Uppdraget skall slutredovisas senast den 30 april 1998. De avsnitt skall utredas med förtur skall redovisas senast den 30

som april 1997.

Utrikesdepartementet

2¶Bilaga

Statens invandrarverk

Instruktion individuella handläggningsplaner i

om asylärenden

Bilaga l Kvalitetssäkring i asylprövningen Bilaga 2 Individuell handläggningsplan

asylärende

Bilaga 3 Åtgärdslista för ett asylärende

Bilaga 2 49 STATENS INVANDRARVERK PROTOKOLL GDI NR 15/95

Praxisenheten 1996-12-18 UTLÄNNINGSocn 5150130120412. SKAPS-ÃRENDEN

INSTRUKTION

om

INDIVIDUELLA HANDLÃGGNINGSPLANER IASYLÃRENDEN

Bakgrund:

Verket harunderåretutvecklatett kvalitetssäkringsprogram. Kvalitetssäkringeninnebäratt.varjeasylärendefår enindividuell handläggningsplan.I planennoterasalla de viktiga åtgärdersom man bedömerbör vidtas i ärendetsHandläggningsplanenupprättasgemensamtav handläggarenoch beslutsfattareni ärendet,Somstödvid upprättandet finns en åtgärdslistasomomfattar gott allaåtgärder ärmöjliga i ett som som asylärende.

En grundläggandetanke i kvalitetssäkringsprogrammetär att SIV skallvara enlärandeorganisation.Det främjasavden samverkansomskall skemellan handläggarenoch beslutsfattareni ärendet.En fullständig asylutredningbör görassåtidigt sommöjligt. Enindividuellhandläggningsplansom upprättatsefter en gemensamâtgärdslistakommer att koncentrera utredningsåtgärdernatill ett tidigt skedeavasylprocessenoch främjaen enhetlig handläggningavasylarenden.

Seävenbilaga PM om "kvalitetssäkringi asylärenden"

Kvalitetssäkringenkan sammanfattasiatt rätt åtgärd skallgöras rätt sätt vid rätt tillfälle.

INSTRUKTION

En individuellhandläggningsplanskallupprättasfor varje asylärende.

Handläggningsplanenskallupprättas bifogad blankett bilaga 2 med stödavbifogadåtgärdslistabilaga 3.

Dennainstruktion träderi krañ den ljanuan 1997.

Lena Häll Eriksson

Bilaga 2 51 1

STATENS INVANDRARVERK 1996-10-23 Bilaga Huvudkontoret Praxisenheten

KVALITETSSÄKRING I ASYLPRÖVNINGEN

BAKGRUND

l Uppdraget

Praxisenhetenharfått i uppdragav direktionenatt ta fram kvalitetsindikatorer i asylprövningsprocessen.Uppdragetvar att hitta någramätpunktersomskulle indikerakvalitet. En arbetsgrupphar bildats medrepresentanterfrånregionernaoch TM.

Indikatorerbeståregentligenavolika åtgärderi asylprocessen. Arbetsgruppenupptäckte snart att ensådanindikator oftast sadenågot omkvalitetenutanenbartomåtgärdenärvidtagen eller Indikatorer svararinte frågornaom åtgärden varit rätt, gjord på rätt sätt och vid rätt tillfälle. En språkanalysskulle exempelviskunnavara en indikator. Den kan dock hagjorts onödigt senti handläggningen.Kanske vardenavundermåligkvalitet och haderentavinte behövtgöras.Trots att rätt åtgärdhar gjorts rätt sättoch vid rätt tillfälle kan det slutliga beslutet fel. Även fel åtgärdhar gjorts fel sätt vid feltillfälle

vara om kan beslutetvara rätt. Dettavisar komplexiteten i kvalitetsmätning.

Fråganomsäkerställandetavkvaliteten måstesåledesangripas annat sätt.Vid endiskretionär prövning måstealltid enbedömninggöras. Diskretionär prövning innebäratt enmyndighetspersoninom vissa gränseretteregetomdömeprövaroch avgörförekommandefall vart for sig.Det vill sägaatt lagstiftningenbelyserde grundläggandeelementeni asylprövningen.Detaljernafår den enskildetjänstemännenkommafram till genomprofessionellrättstillämpningavlagar, förarbeten,praxisoch SlV:s regelverk.

2 Förslaget

För att åstadkommaenhög kvalitet krävs inte minsten mertydlig och planeradstyrningavdeåtgärdersomskall vidtagasi ett asylärende. Arbetsgruppenföreslår därför att varje ärendeskall haenindividuell handläggningsplanochatt planenär det instrumentsomstyr handläggningen.Handläggningsplanenskalldessutomledatill ett närmare samarbetemellanbeslutsfattareoch handläggare.Till stödvid upprättandetavhandläggningsplanenfinnsenåtgärdslista.Den skall upptagade åtgärdersomkanvaraaktuella i ett asylärende,

Det centrala,regionalaoch lokala utvärderingsarbetetskallvarakopplat till användandetavindividuella handläggningsplaner.Planernaär ett av underlagenvid utvärderingama.I enkvalitativ utvärderingingåren bedömning/analyssamtförslag till åtgärder.

üiclüa 2 å 2

3 Migrationspolitiska propositionen

Propositioneninnehållermångakapitel avbetydelsefor kvaliteten i ett asylärende.Propositionensätterindividen i centrum,dvs rättssäkerhet ochförhållningsättmot den enskildeasylsökandenkap. 10.3. Propositionentar ävenupp muntlig handläggningochett aktivare samarbetemellanbeslutsfattareoch handläggaregenom beslutsfattamärvaroi blandannattrovärdighetsärendenkap. 12.3. Vidare betonarpropositionenatt omständigheternai ett utlänningsärende bör klarläggasavmyndighetengenom noggrannutredning ett såtidigt stadiumsommöjligt, dvs att tillgängliga metoderoch kontakter börtas tillvara ochutvecklaskap. 12.7, Slutligenfastslårpropositionen hänsynstagandettill barnsbästakap. 14.2.

4 Rättssäkerhet

En rättssäkerhandläggningavärendenar grundenför SIV:s verksamhet Rättssäkerhet ärmångtydigtoch svårdeñnierat.Det stårför att rättstillämpningenskallfölja de fundamentalareglernaför enrättsstat om legalitet, likforrnighet och konsekvenssamtobjektivitet och förutsebarhet.Rättssäkerhetinnebärocksåvissakrav förfarandet, beslutsunderlagetochbeslutsfattandet.Dessutomställerden krav hur myndighetenbemötersökandenm.tl. somsnabbhet,diarieföring, öppenhetoch tillgänglighet.Mångaavdessarättssäkerhetskravär uttryckta i förvaltningslagense exv7 och följande i FörvL och i andraförvaltningsrättsligaförfattningar.

Begreppeträttsäkerhetärmycketnäraliggandebegreppetkvalitet. Någon entydig avgränsningavbegreppenlåter sig emellertid inte göras. Rättssäkerhet är dock något som alltid är överordnat kvalitet.

5 Allmänna kvalitetskrav

Omvärldsanalysskallgöras.En välförvaltad länderdokumentationbör finnas.Internaoch externanätverkär viktiga för kunskapsinhämtande.

Handläggareochbeslutsfattareskall lätt hatillgång till alla relevantalagar ochförordningarsamt SIV:s regelverk och handbok.

En hög kompetenshospersonalen väsentligför kvaliteten.är Engod kunskapomrelevantlagstiftning och praxisärnödvändig. Kompetensutvecklingbör ske kontinuerligt. Viktiga områdenär ex. utredningsteknik särskilt utredning avminderåriga, beslutsmotiveringar,bevisvärdering,föredragningsteknik,offentlighet/ sekretess,LMA-frågor och utbildning i informationsteknologi.

Beslutsfattareoch handläggareskall hatillgång till handledning. En tydlig organisationmedklara ansvarsområden ytterligareär en förutsättning för hög kvalitet.

Frågor omkompetensutvecklingbör lyftas fram i VP.

Bilaoa 2 53 3

II. BESKRIVNING AV KVALITETSPROGRAMMET

l Samverkan

I enlärandeorganisationärdialogenmellanmedarbetarnaviktig. I ett asylärende det i forsta handbeslutsfattarenär och handläggarensom disponerarhandläggningenskvalitet. Genomatt varje asylärendeskall ha en individuell handläggningsplankrävsett närasamarbetemellan beslutsfattarenoch handläggaren.

En samverkanmellansamtligapersonalkategoriersomharnågon delaktigheti hanteringenavde asylsökandeärenförutsättning for god kvalitetsutveckling.

2 Den individuella handläggningsplanen

Handläggningsplanen det centralai kvalitetsprogrammet.Varje ärendeär ärunikt till sin karaktär och kräver därför enindividuell handläggningsplan.Handläggningsplanenskall innehålladeåtgärdersom manfor tillfället anservara de viktiga infor nästastegi handläggningsprocessen.Planenskall därför kompletterassåfort något avvikt inträffat i ärendet.Beslutsfattarenoch handläggarenutarbetar planeni samråd.

Handläggningsplanen det instrumentär somstyr handläggningenfor att säkerställarätt åtgärd, på rätt sätt vid rätt tillfälle. Ur handläggningsplanenskall kunnautläsasvilka handläggningsåtgärdersomvidtagits och varfor. Vid exvoklar identitet angeråtgärdslistanmöjliga åtgärder.De sombedömsrelevantai det speciellaärendetantecknasi handläggningsplanen.Nären grupp asylsökandeharen gemensambakgrundbör åtgärdernai dessaärendeshandläggningsplanersamordnasexv enfamilj, enflyktingbåt.

Handläggningsplanenersätterinte diarieföring eller registrering annan sommåstegöras.Planenhör dock till dossiennaterialet är men arbetsmaterialfram till slutligt besluti ärendetdäreñerärplanenen allmänhandling.

Handläggningsplanen ocksåär ett utvärderingsunderlag.Beslutade åtgärderjämfores meddet materialsomfinns i dossieren.

3 Åtgärdslistan

Åtgärdslistanärett stöd i valet åtgärderi handläggningsplanen.Listan av skallsessom enförteckningöver möjliga åtgärderi ett ärende.Det är lagar, förarbeten praxis och SIV:s regelverksom gervägledningfor om, hur och näråtgärdenskallgöras.

Åtgärdslistanmåstevaraett levandedokumentdär åtgärder,kan nya tillkomma och gamlatasbon. Listan inte fullständig. är m.a.o.

Bilaga 2 54

m. UTVÄRDERING

Handläggningsplanenochåtgärdslistankommeratt vara av avgörande betydelsei det centrala,regionalaoch lokala utvärderingsarbetet.En samverkanmåsteskefor att undvikadubbelarbete.

Vid endiskretionâr prövning kan somtidigare konstateratskvaliteten inte mätas ett enkeltsätt.Enkvalitativ utvärderingmåstegöras.

De utvärderingsmetodersomkan användasär:

summativa, dvs.enutvärderingavvad somredanskett retrospektiva -

korrektiva, dvs.enutvärderingavenpågåendehändelseprospektiva -

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER IV. FRAMTIDEN -

Det finnsuppenbarasambandmellan SIV-tid och härföreslaget kvalitetssäkringssystem.SlV-tid är i princip dentid somverket forfogaf över ärendetoch inte väntar något somandra skagöra. Handläggningsplanemavisarbl.a.vilka åtgärdersomvidtagits inom SIVtiden. De korrespondenskodersomfastställsinom SIV-tidsprojektet överensstämmertill viss del medåtgärdslistan.Mätpunkter kan sannolikt hittas for att mätasåvälinternasomexternatider.

Dettakvalitetssäkringssystemkanförmodligen ocksåuttnyttjas for beräkningav ärendekomplexitet.Vidtagnaåtgärder handläggnings-i planengersignalerom ett ärendeskomplexitet.

Om systemetsäkerställerkvaliteten, harkopplingar till handläggningstid och ärendekomplexitetligger det näratill handsatt dessatre storheter ävenkanutgöraunderlagför resursberäkning.

De sambandsomhärantyttsföreliggabör utredasefter särskilt uppdrag av GD.

Handbokenkan struktureras sammasättsomåtgärdslistan.Listan är enbartenförteckningöver åtgärdermenhandbokenären sammanställning deav styrandeochvägledandedokumenteninom området.Om debådakorresponderarkanmanlätt. då manbedömt att en åtgärdur listanärrelevant,i handbokenfmnanämnareanvisningar.

Enparlamentariskkommitté kommeratt seöver processordningenfor asyl-,tillstânds-och medborgarskapsärenden.Samverkanmellan beslutsfattareoch handläggarefår storbetydelsevid eventuellframtida ny processordningdåbeslutsfattarenkan uppträdasompart gentemot sökandeni ett domstolsliknandeförfarande.

Q BHaga 2 55 SMEG Bllagaz.

NVAAIRARVERK INDIVIDUELL HANDLÄGGNINGSPLAN ASYLÄRENDE Dossnr. Beslutsfattare: Handläggare: Datum

Bilaga 2 57

STATENS INVANDRARVERK 1996- 2- 7l l Bilaga 3.

5.2 ÅTGÄRDSLISTA FÖR ETT ASYLÄRENDE

A. ASYLUTREDNING:

1 Allmänt

.

övergripandeplaneringavutredningen -

varför vad,när, hur ochvem --

landanpassadefrågor 4-

följdfrågor -

värdigt forhör/handläggaretik/etisktförhållningssätt --

förhör av personeri kris --

förhör avbam --

manlig eller kvinnlig utredare 1-

bandupptagning --

12.Samtaletmed beslutsfattareninför utredningen

landproñl A-

inriktning --

landanpassadefrågor .-

.3. Inhämtandeavländerkunskapochpraxis

-4.Ref-dessochtidigare ansökan

inhämtning --

Asylutredningen

infonnation om sökandensrättigheter och skyldigheter --

muntlig enligt utredningsmall

-

skiñlig

-

personalia -

sökanden

-

- fullständigt namn

- tidigare namn

födelsetid

-

födelseort

-

medborgarskap

-

medborgarskap

-

adress

-

Bilaga 2 58

språk ett eller flera - religion/etnicitet - UT annati land yrke/försörjning utbildning militärtjänst ekonomisksituation i hemlandet ñngeratryck fotografering passhandlingar äkta falsk saknas - - annat

familj/släktingar -

föräldrar make/maka/sambo/fastmö bam syskon övriga släktingarkulturanpassat medborgarskap nuvarandeochtidigare adresserfor ovanstående registreringsortoch registreringsbegrepplandanpassat familjenssituation hushålIsgemenskap/beroendeforhållande tillstånd i annatland -

hälsotillstånd -

- resväg

- utreseort

utresebehandlad transitland 2och 3 färdsätt ankomstorti Sverige - - uppehållunder resan

vilka passkontrollerharpasserats - passhandlingar resehandlingarbiljett, boardingcard passagerarlista,bagagetag hur resanfinansierats anknytningi tredje land" -

utredning näridentitetenär oklar -

beslut om visitering avbagage protokoll från kroppsvisitering bandinspelning sökandensspråk se ävenspråkanalys - av adresser,telefonnummertill bostad,arbetsplats,skola samtuppgifler anhöriga om skxiñlig medgivandefrån sökandenfor kontroll i annatland eller medt exUNHCR kontroll och översättningavrelevantahandlingarsom uppgesstyrkaidentiteten vilka identitetshandlingarsökandenhañ i hemlandet begäranatt sökandeförsökeranskaffaidentitetshandlingar -

snaaa 2 59 3

om sökandenuppgersig blivit bestulen sinaidentitetshandlingarpolisanmälan referensdossierer landanpassadefrågor förberedelseav frågorna - - förklaring då sökandeninte kan svara

upprepningavfrågan - - anpassningtill sökandensutbildningsnivå,ålder, kön mm,

öppnaoch slutnafrågor nordiskfingeravtryckskontroll ñngeravtryckskontroll via Interpol - - ñngeravtryckskontroll i andrafall

- kontroll i andraländervia svenskbeskickning

då fingeravtryck finns handlingkontroll att denöverensstämmermed lämnade

fingeravtryck

- kontroll via andraländersimrnigrationsmyndigheteroch UNHCR

kontroll av fotokopior vissainrestaturisters - pass kontroll avviseringsansökningar sökningi STAMM kontroll avpasskopior inrestaturister ambassadvisering -

begäranomatt ambassadenskickar viseringsansökningarfor den tidsperiod undervilken det kanvaratroligt att sökanden

beviljats visering

- översändande fotografi till ambassadenfor kontroll blandav

viseringsansökningama

äkthetskontroll avhandlingar -

SKL vissastörrepolisditrikt exvis Arlanda -

polisanmälan -

brukandeavfalsk urkund urkundsforfalskning missbrukavurkund brott mot utlänningslagen

underrättelsetill Rikskrim underrättelsetill SÄPO - -jämförande analysavfotografier via SKL

textanalys språkanalys ambassadforñågan förfrågan till NGO:s åldersbestämning kontroll avflygbiljett kontroll via flygbolag passagerarlista flygbolagsfotokopia avresehandling flygtidtabell flygbolgasunifonner och logotyper verkställighetsrapport -

Bilaga 2 60

asylskäl

förberedelse kontrollfrågor landanpassadefrågor skyddsbehov politiska aktiviteter efterlysning trakasserier gripanden fysiskaövergrepp/tortyr domar behandlingavmyndigheter dokumentation förföljelse mot anhörigaochvänner orsakentill flyktenjust nu risk vid återvändande fruktan for att återvända inretlyktaltemativ -

Tolk

tolk vid muntligutredning tolkspråk manlig ellerkvinnlig tolk auktoriseradtolk medrättskompetens övrig auktoriseradtolk - TÖI-testad tolk, anmälantill TÖI nämndakategoriersaknas - om

tolketikens krav tolknärvaro vid utredning -

Râttshjälp

behovsprövning beslut om biträde val avbiträde forordnandet inlagetider vid forvar vid evomedelbarverkställighet i övriga fall kostnadsräkningen kontroll av fakturan godkännande beslut om nedsättning -

B. BEREDNING:

beslutsfattamärvaro prövning av UND-AT avstämningmedbeslutsfattaren inhämtandeav länderkunskap inhämtandeavkunskapom praxis -

Bilaga 2 g;

översättning -

kompletterande utredningar -

kommunikation -

kontakter medexternaRikskrim, SÄK -

PBR-slagning -

rapportering om IV-avhopp -

C FÖREDRAGNING

.

problemställning -

sammanfattning -

rättsutredning -

omständigheterna - - förslag till beslut inkl motivering

D. BESLUTSUTFORMNING:

enhetlig utformning - - vem/vilka beslutet avser

adress -

medborgarskap,språk - - offentligt biträde/ombud i förekommandefall

- valdsakenavser

vilka tvångsåtgärdersomvidtagits -

vilket/vilka beslutsomfattats och enligt vilka lagrum -

besvärshänvisning -

vilka somfattat beslutet -

expeditionslista -

sammanfattningavåberopadeskäl bedömning avde åberopadeskälen -

alla yrkanden bemötta

-

- varje beslut motiverassärskilt

åberopsbörda bevisning bevisvärdering bevisbörda -

the beneñt of the doubt

åberopaddokumentation värdering av dokumentationen redovisning avutredningsåtgärder om sökandenidentitet inte är styrkt skall dettaanges verkställighetsföreskriñ skrivet ett begripligt sätt riktigt ur praxissynpunkt -

E. BARN UTAN LEGAL VÅRDNADSHAVARE

identitet se tidigare avsnitt - - barnets inställning i utredningenmedbeaktandeavsåvälasylskälsomandraskäl for UT

- familjeåterförening och efterforskning därestgrund för PUT inte föreligger och tillfälligt UT

samordningmellan asylenhetoch mottagningsenhetunder handläggningen -

Bilaoa 2 62 6

handläggaremedsärskildkompetensavseendebamfrågorvid utredningen manligellerkvinnlig utredare offentligt biträde medsärskildkompetensochnärvarovid utredningen -

"UNHCR" :sutredningsmall sakkunigutlåtande medverkanavNGO beslutsmotiveringmedbelysningatt hänsynentill barnetsbästaharbeaktats -

eskortochmottagande med hänsyntill barnetsålder ochmognad - verkställighet -

biträde vid avvisningmed omedelbarverkställighet - g fortlöpandekompetensutveckling handläggaremedsärskildkompetensavseendebamfrågor - av

FBARNIFAMILJ

identitet se tidigare avsnitt -

barnetsinställning i utredningen dettainte ärolämpligt medbeaktandeav såvälasylskälsomandra - om

skälfor UT

barnetsålder och mognadocheventuelltmotstridigaintressetill vårdnadshavaren -

barnethörsgenomföräldern, i föräldernsnärvaroellerensamt -

offentligt biträdesnärvarovid utredningen -

"UNHCR":s utredningsmall -

hälsotillstånd -

sakkunnigutlåtande -

beslutsmotiveringmedbelysningatt hänsynentill barnetsbästaharbeaktats -

fortlöpandekompetensutveckling handläggareutansärskildkompetensavseendebamfrågor - av

avseendeutredning av barn i familj

G. ÅTERKOPPLING

genomgångavUN-beslut -

genomgångavverkställighetsrapport -

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegforsteg.U. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. - . lnkomstskartelag.dell-lll. Fi. Attläraövergränser.Enstudie OECD:sav . Fastighetsdataregister.Ju. törvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation.M. Övervakning miljön.M. . . av Aktivt lönebidrag. effektivareEtt stödfor 35.Nykursi trañkpolitiken bilagor.K, . arbetshandikappade.A, 36.Bekämpandepenningtvätt.Fi. av Länsstyrelsemasroll i trañk-ochfordonsfrågor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad. . sexforvaltningsområden.Fi. Statsforvaltningensolikaverksamhetsforrner.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.IntegritetOffentlighetlnfonnationsteknik..lu. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.ln. . hetsanpassningstatsforvaltningensav 41.Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretforvalutapolitiken,Fi. Grundlag l Skatter,miljöochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund l2 lT-probleminför3000vSkiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. , slutsatserfrånenhearinganordnadav bk Statenochtrossamfunden . IT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lTkommissionensrapportl97. K. åw Statenochtrossamfunden . RegionpolitikforhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen . 14.lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku.

15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden , ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

l6. Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden

l7. Skatter.tjänsteroch sselsärtning.s Stöd.skatterochfinansiering.Ku.

+Bilagor.Fi. 46.Statenochtrossamfunden

.Granskning granskning.av Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 4 Statenochtrossamfunden . Bättreinformation konsumentpriser.om ln. Denkyrkligaegendomen.Ku. . .Konkurrenslagenl993-l996.N. 48,Arbetsgivarpolitiki staten,

.Växai lärande.Förslagtill läroplanförbamoch Förkompetensochresultat.Fi.

unga6-l6år.U. 49.Grundlagsskyddförnyamedier,Ju.

Aktiebolagetskapital.Ju. 50.AlternativautvecklingsvägarforEU:s

Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik,om gemensammajordbrukspolitik.Jo.

demokratiochdelaktighetden8november1996 5 Bristeri omsorg . anordnat Folkomröstningsutredningen.av lT- enfrågaombemötandeaväldre. kommissionenochKommunikationsforsknings- Omsorgmedkunskapochinlevelse , beredningen.IT-kommissionensrapport297.K, enfrågaombemötande äldre. av Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.- AvskaffareklamskattenFi. . . .Svenskmat- EU-fat.Jo. Ministernochmakten. . EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktikenFi. . forsörjningen.Jo. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningama . av KontrollReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku.

l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Folketsområdgivareochbeslutsfanare. . . vånoffentligaetos.Fi. +Bilagal och Ju.

Bampomograñfrägan. 57.l medborgarnastjänst. . lnnehairskriminalisering Ju.m.m. Ensamladförvaltningspolitikforstaten.Fi,

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthyming.A. . svenskstatsforvaltningrFi. 59.SvenskhemmetVoksenâsenstörvaltningsform,Ku.

Kristallkulantrettonrösteromframtiden. 60.Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. . lT-kommissionensrapport397,K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 An växablandbetongochkojor. . Endelbetänkandeombarnsochungdomars uppväxtvillkoristorstädemasutsattaområdenfrån Storstadskomminén. Rosoravbetong. . Enantologitill delbetänkandetAttväxabland betongochkojorfrånStorstadskommirtén. Sverigeinforepokskiñet, , lT-kommissionensrappon597,K. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd +Bilagedel.A 65.Polisensregister.Ju. Statsskuldspolitiken.Fi. 67..Återkallelse uppehållstillstånd.av UD.

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Flexibelförvalming.Förändringochverksam-

Fasiighetsdataregister.3 hetsanpassningstatsförvaltningensav struktur.9

Aktiebolagetskapital.22 Ansvaret valutapolitiken.for 10

Bampomografifrågan. Skatter.miljöochsysselsättning.11

lnnehavskriminalisering 29 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt m,m. IntegritetOffentlighetInformationsteknik. ochproblematik.15 39 Grundlagsskyddfor medier.49 Skatter.tjänsterochsysselsättning. nya Folket rådgivare +Bilagor.17 som ochbeslutsfattare. Bilagal och 56 Granskning granskning.av + Polisensregister.65 Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18

KontrollReavinstVärdepapper.27

Utrikesdepartementet l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och

vårtoffentligaetos.28 Återkallelse uppehållstillstånd,av 67 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor

Socialdepartementet svenskstatsförvaltning.30

Attläraövergränser.EnstudieavOECD:sförvaltnings- Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 politiskasamarbete.33 Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.34- Bekämpandepenningtvätt.av 36 Bristeri omsorg Myndighetellermarknad.

- enfrågaombemötande äldre.51av Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.38 Omsorgmedkunskapochinlevelse Arbetsgivarpolitiki staten. - enfrågaombemötande äldre.52av Förkompetensochresultat.48 Attvaxablandbetongochkojor. Avskaffareklamskarten53 Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom Ministemochmakten. uppväxtvillkoristorstädemasutsattaområdenfrån Hurfungerarministerstyrei praktiken54 Storstadskommittén.61 l medborgarnastjänst. Rosor betong.av Ensamladförvaltningspolitikförstaten,57 Enantologitill delbetänkandetAnväxabland Statsskuldspolitiken.66 betongochkojorfrånStorstadskommirten.62

Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Dennyagymnasieskolanstegforsteg.l Länsstyrelsemasroll i trañk-ochfordonsfrågor.6 - Växai lärande.Förslagtill läroplanforbarnoch lTprobleminförZOOO-skiftet.Referatochslutsatserfrån unga6-16år.21 enhearinganordnad lT-kommissionenav den Enteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 18december.lT-kommissionensrapport1/97.12

Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik.om Jordbruksdepartementet

demokratiochdelaktighetden8 november1996 Svenskmat EU-fat.25 anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- kommissionen EUtsjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedelsochKommunikationsforskningsförsörjningen,26 beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23 AlternativautvecklingsvägarforEU:s Kristallkulantrettonrösteromframtidens - jordbrukspolitik.50 lT-kommissionens 3/97.31 gemensamma rapport

Ny kursi trañkpolitiken bilagor.35+ Arbetsmarknadsdepartementet

Sverigeinforepokskiftet. lT-kommissionens 5/97.63 Aktivtlönebidrag. effektivareErt stödför rapport arbetshandikappade.5

Finansdepartementet Personaluthyming.58

lnkomstskattelag. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd dell-lll. 2 +Bilagedel.64 Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring sex

fon altningsomrâden.7

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet lT i kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering

Grundlag -

Lagomtrossamfund -

LagomSvenskakyrkan.41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch dekyrkligaarkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd.skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denk rkligaegendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfatmingamaav förslagenfråndestatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenâsensforvaltningsform.59 Betal-TVinomSverigesTelevision.60

Närings- och handelsdepartementet RcgionpolitikförhelaSverige.13 Anutvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20

lnrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation.4 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön.34

POSTADRESS: STOCKHOLM

10647 FAX:08-20 50 21,TELEFONI08-6909190

ISBN 91-38-20595-5

ISSN O375-250X