ww 1998:65 & Kommunikationsdepartementet

Nya tider, nya förutsättningar

IT-kommissionensirapport 8/ 98

Betänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998

• Sida 2
•  Original

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08—690 91 90 E-post: fritzes.order©liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. — En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08—405 10 10 Telefon: 08—405 10 25

ISBN 91-38-20930-6 Stockholm 1998 ISSN O375-250X

• Sida 3
•  Original

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Nya tider, nya förutsättningar. ..

När den tredje IT—kommissionen inledde sitt arbete under mitt ordförandeskap, var en av de första åtgär- derna att ta fram ett handlingsprogram "Sverige inför epokskiftet", (SOU 1997:63). Med epokskifte menas att vi befinner oss vid en historisk brytpunkt där användandet av en ny teknikbas, informa— tionstekniken, innebär en omfattande samhällsförändring.

Vi kommer att ställas inför nya frågor som vi måste lösa, men också nya förutsättningar och nya möjlig- heter för en god ekonomisk tillväxt och en fortsatt tryggad välfärd för alla. För Sverige är det därför nu viktigt att snabbt ta tag i de nya möjligheterna på ett kreativt och konstruktivt sätt. De nya tiderna låter inte vänta på sig. Vi kan inte luta oss tillbaka med armarna i kors och tro att allting småningom löser sig.

Det är min bestämda tro att vi kommer att klara av epokskiftet på ett bra sätt. Vi har i en internationell jämförelse utomordentliga förutsättningar med en omfattande IT—användning och hög IT—mognad. Våra telenät och andra infrastrukturer är jämförelsevis väl utbyggda. I det svenska näringslivet är beslutsvägar- na ofta kortare, organisationerna plattare och tonen mellan anställda och företagsledning prestigelösare än i våra viktigaste konkurrentländer. Våra offentliga institutioner är vanligen smidigare och mindre byråkratiska än sina utländska motsvarigheter.

Vårt utgångsläge är gott. Det finns mycket att bygga vidare på och förädla, som kan ge oss ett relativt försteg gentemot omvärlden. Det finns många nya verksamheter och företag, som kan utvecklas och växa sig starka och bidra till nya jobb, ökad tillväxt och välfärd. Förutsättningen är att vi i bästa samför- stånd oförskräckta tar oss an de utmaningar och nya möjligheter som IT och epokskiftet för med sig.

"Nya tider, nya förutsättningar. . .” är en sammanfattning av den tredje IT—kommissionens arbete och det är vår förhoppning att skriften skall öka förståelsen för epokskiftet och stimulera utveckling. Den kom- mer att följas av ytterligare en skrift, "Nya förutsättningar, nya möjligheter. . .", som i reportageform berättar om hur användningen av informationstekniken skapat nya arbetstillfällen inom såväl gamla som nya näringar.

Arbetet med denna skrift har utförts av Per Odebrant i samarbete med IT—kommissionens sekretariat och ledamöter.

WWW

Ines Uusmann ordf. IT—kommissionen Kommunikationsminister

• Sida 6
•  Original

Kunskapens kontinent

En ny epok bryter in. Framför oss ligger kunskapssamhället. En nästan

Inte bara 'I'eltnilt IT är en förkortning för informa- tionsteknik. IT brukar definieras som tekniken för att samla in, bear- beta, lagra och distribuera informa- tion. Hit hör datorer, program och elektroniska kommunikationsnåt, men också telefon, telefax, radio och TV. Definitionen ger en slagsida åt IT:s rent tekniska aspekt. Det strikt tek- niska kunnandet, som i dag har den högsta statusen, är mindre viktigt för att förstå IT. Det väsentliga är att kunna se på IT som en del av något, snarare än som en teknisk lösning. ”IT-kunskap" är i första hand en fråga om helhetssyn — att förstå teknikens användning. det sam- manhang den används i och de följ— der detta får.

helt okänd kontinent, men fylld av molligheter. Om vi lär vi oss att för- stå och vågar ta till oss de förändringar som nu sveper över världen, har vi en enastående chans att bli en betydande drivkraft i utvecklingen.

Vi är med ökande hastighet på väg in i kunskapssamhället. Starka krafter driver på. Informationstekniken utvecklas i en takt som saknar motstycke. TV— och radiosignaler, tele— och datakommunika— tion smälter samman till ett. Var på jor— den vi befinner oss och vilken tid på dyg— net det är spelar inte så stor roll längre. Den nya tekniken låter oss arbeta, stude— ra, leva och uträtta en hel massa saker nästan var och när som helst.

Här öppnas en kontinent av nya och ännu outforskade möjligheter. Men för att hitta dem måste v1 röja oss nya vägar, Våga tänka 1 nya banor. Jämfört med industrisamhället är det en på många sätt i grunden annorlunda verklighet som individer och samhälle, ekonomi och politik ställs inför.

Om vi följer med i utvecklingen har vi alla chanser att lyckas. Avstår vi och fort- sätter i de gamla spåren kommer utveck— lingen att hinna upp och svepa iväg oss, utan att vi själva kan styra vår framtid. För de nya strömningarna är världsom— spännande. Och de har redan fått många av industrisamhällets handlings— och dyg— demönster, analys- och tankemodeller, organisations- och förvaltningsformer att börja vittra.

Vi ser det runt omkring oss. Byggba— sen flackar inte runt mellan olika arbetsplaster det mesta av sin tid, utan sitter vid sin dator och sin kommunika— tionsutrustning och håller ihop jobben. Växeltelefonisten kopplar' inte längre bara samtal, utan har med avancerade infor— mations- och kommunikationssystem till sin hjälp blivit kundernas allt— 1— allo. En person som kan svara på alla möjliga frå— gor och kan göra jobbet var som helst dit en telefonledning når.

Verkstadsarbetaren är inte längre Världsmästare på att i en förutbestämd ordning utföra fem olika handgrepp, utan en processövervakare som med datorise— rade kontrollsystem och maskiner och sitt eget säkra öga omedelbart upptäcker och åtgärdar fel och flaskhalsar i produk— tionen. Försäkringsbolagets skadereglera— re kan, med sin lilla dator och mobiltele— fon direkt ute pä fältet, rapportera in en skada, reglera den och på stående fot ge

en orolig försäkringstagare ett bestämt besked.

För några är arbetsuppgifterna i prin— cip desamma som tidigare. För andra är de nya. Gemensamt är att alla är beroen— de av IT för att kunna utföra sina jobb. De utför det på ett annorlunda sätt än tidigare och arbetet har blivit mer avan— cerat, ansvarsfullt och kunskapskrävande.

Deras roll som "kuggar i maskineriet" har minskat. Deras individuella förmåga att ta sig an flera och skiftande arbetsup— pgifter har ökat. För många har det betytt en ny och starkare yrkesstolthet.

Så här säger Monica Nordqvist Svensson, ABB Atom, i IT— kommissio— nens rapport 4/96 Kvinnor och IT" om ett projekt 1 början av 1990— talet för att effektivisera dokumenthanteringen' inom företaget.

"Sekreterarna har haft ansvaret för att utbilda den övriga personalen i det nya systemet. Med utbildningsfunktionen har också följt hög re status inom företaget för yrkeskåren. Sekreterarna utgör en stor gr p anställda som nu ser sm yrkesrolP lförändras" .

Men med förändringen följer också oron. Det finns inte längre på samma sätt som tidigare något tryggt och säkert att ha som sin utgångspunkt och hålla fast vid. Frågorna inställer sig:

Vad händer med mig? Får jag ha mitt jobb kvar? Hur ska det gå för mina barn? Vad ska de arbeta med? Den trygghet och

• Sida 7
•  Original

välfärd vi vant oss vid, blir den kvar? Kommer det något annat i stället, och hur ser det ut?

I framtiden gör vi med all säkerhet fler och betydligt svårare saker på samma tid, som vi i dag utför färre och enklare arbetsuppgifter. Och vi gör också högst troligt våra saker på ett helt annat sätt, under mycket större eget ansvar.

Några av oss kommer att ha jobb som inte går att föreställa sig idag. Och många jobb som vi nu tar för självklara kommer att vara mycket svåra att föreställa sig i morgon. Mer bestämd än så går det inte att vara i de frågor som berör och enga— gerar oss alla.

För IT är inte något man enbart sysslar med i s k IT— företag. Och IT handlar bara i en, visserligen grundläggande och avgö- rande, mening om teknik. Det som avgjort och avgör färdriktningen in i kunskapssamhället är lika mycket en rad andra faktorer och invecklade samband, djupt ner i rotsystemet på vår tillvaro.

Där erbjuds dock ännu inga särskilt bärkraftiga underlag för säkra svar, jäm— förelser och beslut i företag och samhälle.

Men varken den äppelkindade opti— mismens rosenröda framtidsvisioner eller den hålögda pessimismens nattsvarta undergångsscenarier lär bli verklighet.

Nya mått och steg?

Mått och klassificeringar är viktiga. Det man mäter kan man påverka. Förutsättningen är att man vet vad och varför man mäter och hur mät- resultatet ska tolkas.

I IT kommissionens rapport 2/96 "IT— mått. Hur kan IT—användning beskri— vas?" redovisas omkring 500 mått med direkt eller indirekt anknytning till IT— användning. Som väntat har författarna Nils-Göran Olve och Carl—Johan Westin inte funnit något mått som berättar hela sanningen.

Vad säger exempelvis ett ofta använt IT— mått som antal persondatorer '_per invånare i landet? Inte mycket, när vi samtidigt vet att informationstekniken har en utvecklingstakt som saknar mot- stycke och att den, som elektriciteten, kan användas för 1 stort sett allting. Utan att veta hur och 1 vilket sammanhang per— sondatorerna används säger oss måttet 1 stort sett ingenting, särskilt som få av oss vågar ha en uppfattning om vad som är en "god" datortäthet.

Eller vad säger oss antalet IT— företag 1 landet annat än att de ar många? När de svenska IT— företagens branschorganisa- tion SITO (numera IT—företagen) valdes in i Industriförbundet sommaren 1997 blev den visserligen genast förbundets till omsättningen näst största branschorgani— sation.

Men de enskilda medlemsföretagen sysslar med vitt skilda saker. Villkoren för en återförsäljare, ett konsultföretag och ett programvaruföretag är mycket olika. Företagens storlek varierar kraftigt. Av Sveriges 500 största IT—företag 1996 hade de två största, Ericsson och Telia, sammanlagt en större omsättning än de övriga 498 tillsammans. Om Ericsson och Telia skulle försvinna krävs det m a o långt över 500 nya IT— företag för att väga upp förlusten.

Våra mått och klassificeringar ger alltså ingen entydig bild. Inte ens alla mått till— sammans lyckas mana fram en helhets— bild. Detta säger oss dock något viktigt: Vi har ännu inte funnit några nya mått— stockar som känns pålitliga nog att kom— primerat beskriva de fenomen som de flesta av oss, åtminstone intuitivt, vet är av avgörande betydelse för vårt personli— ga, våra barns och vårt samhälles framtida välstånd.

Vi är i början av något nytt och det är svårt att ta ut färdriktningen. Till och med metaforerna, bilderna som gri er bakåt mot det kända för att vi ska förstå det kommande, sviker oss och för tanken fel.

Så talade vi för ett par år sedan om "informationsmotorvägar" för att beskri— va visionen av globala elektroniska för— bindelser, när vi menade ett fenomen som varken liknar eller upplevs som en väg. Idag när vi talar om denna misslyckade metafors första manifestation, Internet, använder vi en annan tvådimensionell bild — nätet.

Vall åt ett n—tiiretau? Skandia AFS brukar beskrivas som Skandiakoncernens internationella fondförsäkringsbolag. Men företa- get är mer än något annat ett |T- företag och dessutom — med en vinst 1997 på cirka 2,2 miljarder kronor — betydligt lönsammare än något annat i Sverige verksamt |T- företag, Ericsson och Telia oräkna- de. Sätter man Skandia AFS, som startade för elva år sedan i Storbritannien, vinst i relation till det förhållandevis ringa antalet anställda, omkring 2 700, är förta— get betydligt lönsammare — uttryckt som vinst/anställd — än Ericsson.

Ett annat företag som med IT och våltrimmade kommunikations— kanaler som grundbultar i verk- samheten nått stora framgångar är OM Gruppen.

Företaget är världsledande på teknik för aktie- och derivathandel och ligger flera steg före alla tradi- tionella dataföretag på vad man själva kallar ”transaktionsteknolo- gi”. OM har bl & byggt de två förs— ta elbörserna i världen.

Av de flesta uppfattas dock företaget som ett börs— och clear- inghus. När OM Gruppen av Datavärlden och Industriförbundet 1997 utnämndes till Årets svenska IT-företag, så protesterade delar av den tekniskt inriktade fackpressen. OM var inte "ett riktigt lT—företag”, hette det.

Exemplen illustrerar väl vad ABB:s dåvarande koncernchef, numera styrelseordföranden i ABB och Investor, Percy Barnevik me- nade när han för ett par år sedan i den amerikanska aftärstidskriften Bussiness Week sade:

”Snart kommer det inte att fin- nas några icke-lT-företag”.

• Sida 8
•  Original

liva villkor För några år sedan sade dåvarande koncernchefen, numera styrel- seordföranden, i kemikoncernen Perstorp Gösta Wiking så här om de dramatiskt nya villkoren för före- tagens överlevnad:

”Vi kan inte basera vår planer- ing på historiska data längre. Tidigare var det jämförelsevis enkelt att förutse ekonomiska trender. Nu är det annorlunda. Viktigast är att vi måste vara beredda att förändra oss mycket snabbt, samtidigt som vi inte tappar de långsiktiga tillväxt- och lönsamhetsmålen ur sikte. En nyckelfaktor för att lyckas med detta är faktiskt vår förmåga att samla in, analysera och sprida information i koncernen. Man kan inte leva på en eller två produk- tidéer. Vi måste ha många produk— ter under utveckling och därför krävs snabbare flöden av idéer och information. Den möjligheten ger oss IT.”

Men Internet påminner mycket mer om ett fackverk än ett nät och mer ändå om gångarna 1 en termitstack.

Känslan av att vi rusar fram i blindo, från ordning till kaos, från trygghet till osäkerhet, är därför stark hos många och återfinns på alla nivåer i samhället. Det är en känsla som i alla meningar måste tas på djupaste allvar.

De som investerade så mycket i industrisamhället, de som byggde det tycker i allmänhet sämre om det nya som växer fram. Detta måste vi ha stor förstå— else för. När däremot nostalgin förenas med likgiltighet, okunnighet och rädsla

blir den farlig — i synnerhet när kombina— tionen återfinns hos beslutsfattare i offentlig sektor och i näringsliv.

Då är risken stor att vi tar fram de beprövade analysmodellerna och applice— rar lösningarna på symptom vars grun- dorsaker är helt nya. Då är faran över— hängande att vi använder de nya verkty- gen för att göra saker enligt de förutsätt- ningar som hittills gällt.

Genom att på det viset förstärka exi- sterande strukturer, lägger vi medvetet eller omedvetet hämsko på utvecklingen och bromsar förnyelse och omvandling. I förhållande till en vaknare omvärld tar vi därmed ett steg bakåt.

samma saker om och om igen”

I mer än 30 år har det som en gång kallades datamaskiner använts i svenskt näringsliv och förvaltning. Sprungna ur industrisamhället förblev datorerna under lång tid en utväxt på det industriella trädet.

IT betraktades länge enbart som en ratio— naliserande teknik i traditionell mening, Vi investerade i IT för att sänka kostna— der, höja produktiviteten och förbättra effektiviteten. Så här sa en av Sveriges mest välkända och respekterade industri— ledare i ett tal den 10 november 1986: "Huvuddelen av industriell verksam— het och huvuddelen av samhällets under— håll bygger icke på s k entreprenörskap. Det är en stabil, rutinmässig verksamhet med begränsat utrymme för fantasi men mycket utrymme för kompetens. Vi skall producera i morgon vad vi producerade igår, förhoppningsvis med något bättre kvalitet och till något lägre kostnad. Vi har inte råd med snabba kast i roduktio— nen. Vi kan inte lägga om den för att någon råkar komma på en idé. Då rasar industri—Sverige och då rasar också en del av vår infrastruktur. Vi behöver litet kre— ativitet — inte mycket."

Talet möttes av varma applåder. Auditoriet hade för tillfället glömt att såväl Volvo som nästan alla de andra svenska storföretagen startats i slutet av 1800—talet och i början av 1900-talet av just entreprenörer.

Den bild av stabilitet och ständig up — repning som på detta vis målades upp för drygt elva år sedan var inte unik för Sverige. Den gällde,.i större delen av den industrialiserade världen.

Några år senare stod de gamla san- ningarna på huvudet. Avregleringen och globaliseringen av valutamarknaden, kommunismens sammanbrott i Osteuro- pa, det våldsamma konjunkturfallet i Sverige i början 90—talet och kronans dra— matiska försvagning medförde ett bryskt uppvaknande till insikten om att infor— mation och IT var en mäktig resurs och förändrin sfaktor i företag och samhälle.

De kra ter som då så dramatiskt gjorde sig påminda är inte mindre starka nu. Det enda vi kan göra om vi inte ska bli ett rov för dem, är att acceptera dem och agera så att de kommer oss till nytta.

I "Sverige inför epokskiftet", IT—kom— missionens rapport 5/97( SOU 1997:63), menar IT—kommissionen att en första utmaning ligger i att vi förädlar och ska— par nya produkter och tjänster, att Vi utvecklar nya företag och strukturer. I den processen blir vi mer och mer bero— ende av ny kunskap som skapas i ett allt snabbare tempo. En andra utmaning är att vi måste skapa mervärden med en arbetskraft med hög kompetens och med intellektuell kraft och kapacitet. Bara genom att utveckla och utnyttja en hög

• Sida 9
•  Original

kunskap blir vi konkurrenskraftiga och kan långsiktigt öka sysselsättningen.

Kreativitet, förnyelse och samverkan är de nya nyckelorden. Individens per— sonliga egenska er och kunskaper växer i betydelse. För företag och förvaltningar blir de anställdas individuella kreativitet och idérikedom och förmåga att arbeta tillsammans en avgörande tillgång, lika viktig som by gnaderna och maskinerna i industrisamh äflet.

Det som var en dygd i industrisamhäl- let kan då bli en odygd i det kunskaps— samhälle där ständig förändring och för— nyelse är det enda som egentligen är beständigt.

Att till varje pris försvara" stora fabri— ker" är att försvara en världsåskådning där den ensartade, centraliserade rodguk— tionen står i fokus. Det synsättet eder' in i en återvändsgränd. För när andra länder blir lika duktiga som vi på massproduk- tion och monteringsjobb, och det är de redan, kan vi bara konkurrera med låg lön för att behålla industrijobben.

På grund av de stora löneskillnaderna, förmår vi inte ens konkurrerar inom vissa

segment av programvaruindustrin längre. Goda matematiker och kodskrivare i Indien klarar komplicerade uppgifter lika bra som vi.

Vi måste självfallet med djup med— känsla stötta dem som på grund av struk— turomvandlingar förlorar sma arbeten. Långsiktigt är det dock bara konkret handling som hjälper.

Ett viktigt initiativ är de 1,3 miljarder kronor regeringen satsar på en extra arbetsmarknadsutbildning där 10 000 personer ska utbildas i IT. Utbildningen bygger på en överenskommelse med Industriförbundet — även det ett positivt grepp — där olika IT-företag själva utbil- dar, exempelvis Telia, Enator och IBM.

IT—kommissionen har i många sam- manhang pekat just på vikten av samver— kan mellan den offentliga och privata sektorn, nu senast i vår skrivelse till regeringen om elektronisk affärsverksam— het. Sverige kommer att behöva mycket mer av sådan och annan utbildning 1 framtiden. Förnyelse av utbildningen har alltid varit ett centralt tema i IT—kommis— sionens arbete.

Som man sår får man skörda

"Tänk på ett äppelträd. Det våra traditionella nyckeltal mäter är skörden. Men hur är det med sådden, med rotsystemet? Det är ju det som ska ge framtida skördar. Men rotsystemet mäter vi inte.", säger Leif Edvinsson, vice VD i Skandia.

Som man sår får man skörda, skulle bon— den eller trädgårdsamatören sagt. Det lig— ger en stor sanning i det.

Samhällets sådd, dess rotsystem är skola, högskola och universitet. Det mest bekymmersamma, menar vi, i den snab— ba förändringens tid vi befinner oss i är att utbildningssystemet — den del av vår samhälleliga infrastruktur där grunden för vårt framtida välstånd läggs — trots

ställvis mycket goda ansatser till förnyel— se i stort fortfarande speglar industri- samhället. Detta understryks 1 snart sagt alla IT—kommissionens rapporter.

I mer än hundra år har skolan utbildat för industrisamhället. Människor har rustats för att fungera i den framgångsri- ka industrination som Sverige en äng var. Tonvikten i utbildning och aröetsor— ganisation låg på homogenitet och ensar— tade arbeten för det stora flertalet.

Dessa jobb har runnit ur industrin sedan mitten av 1960-talet. Enbart under innevarande årtionde har 250 000 jobb försvunnit, medan endast 50 000— 60 000 har skapats. Det är en nettoförlust på cirka 200 000, samtidigt som industrins produktivitet nått historiskt höga nivåer.

Ta en modern klassiker som mobiltele— fonen. För tio år sedan tog det tre timmar att tillverka en mobiltelefon. För fem är sedan 40 minuter. Idag närmar det sig fem. För varje generation apparater mins— kar det klassiska arbetsinnehållet med 30 procent. Samtidigt blir apparaterna lätta- re, mindre, snabbare, effektivare och finessrikare än sina föregångare.

• Sida 10
•  Original

Eli skolexempel Tyvärr kan få gymnasister som Maria Larsson från Mönsterås Gymnasium gjorde vid en hearing som IT-kommissionen anordnade 4 december 1997 i samarbete med Utbildningsdepartementet berätta som följer om sin vardag:

"Allt arbete sker i grupper och gruppen utformas utifrån intres- seområde. Först väljer man ett område, sedan försöker man till- sammans hitta en problemformu— lering som täcker in allas intressen. Därefter gör man en planering av kursen, varje lektionsti/lfål/e, när man ska analysera, presentera, göra studiebesök etc. Vi väljer områden med utgångspunkt från vad som ska ingå i kursen. De delar av kursen som eventuellt inte täcks av våra arbeten behandlas genom att läraren eller någon annan person som är kunnig på området föreläser. Jag och min grupp har valt att titta på frågeställ- ningen *Ar kvinnan alltid ett offer?'

Vi sam/ar fakta genom böcker, artiklar, TV, radio intervjuer etc till våra olika delar Samtidigt diskute- rar vi vad vi har kommit fram till och hjälper varandra. Vi har också ett nära samarbetet med Kvinnojouren i Mönsterås. De är vårt bollplank. På dethär sättet för— söker vi få en helhetsbild av kvin- noproblem isamhället, men också av dagens kvinnosyn,

Härefter följer det kanske vikti- gaste arbetet, analysen. Det är nu man binder samman de frågar man hade iinledningen med de slutsat- ser man kommit fram till under arbetets gång och analyserar dem. Vi försöker även hitta lämpliga åtgärder på gruppens ämnesområ- de.

När vi har avverkat två tredjede- lar av kursen är det dags att pre- sentera vad vi kommit fram till. Det görs både skift/igt och muntligt. lnnan den muntliga presentationen har klassen läst arbetet, så detär inte rena fakta man presenterar utan gruppens slutsatser

Här diskuterar vi med hela klas- sen, för att se om någon har några synpunkter som kan vara värda att beakta. Vi försöker också engagera hela klassen larbetet, kanske genom studiebesök eller genom att ge dem uppgifter att lösa och dis- kutera de olika lösningarna och eventuella olikheter i resultaten. "

Det kunskapssökande arbetssätt Maria Larsson redovisar är ett, i alla tänkbara bemärkelser av ordet, sko— lexempel på hur det borde vara, men bara mycket sällan är. Notera att hon inte en enda gång nämner datorer eller IT. Det är självklarheter för henne.

För tillverkaren är kostnaderna för pro— duktionen i egentlig mening och distribu— tionen i det närmaste försumbara i för— hållande till kostnaderna för forskning och utveckling, administration, mark— nadsanalys och marknadsföring etc.

Och för den som köper en mobiltele- fon är det funktioner, som beror mer på programutvecklin och samspelet med ett uppbyggt mobiltefenät än på den fysiska produkten, som är det viktiga. Det är i varans tjänste— och kunskapsinnehåll som det värde som kunden är beredd att beta— la för skapas.

Resonemanget är likartat för i stort sett alla varutillverkande företag. De har förvandlats till ett slags tjänsteproducen— ter. Många talar också numera om sig själva som kunskapsföretag och lärande organisationer.

En växande del av arbetet i dem, lik- som i handelsföretagen och de renodlade tj änsteföretagen, går ut på att uttolka och påverka våra behov, skapa varianter och kundanpassa erbjudanden. Räknar vi ; industriföretagens tjänstemän till tjänste— , sektorn så torde den redan idag omfatta l långt över 80 procent av den arbetande befolkningen.

I denna verklighet blir det allt viktiga— re med individens egen kunskap och för— måga. Det är inte likformigt utbildade individer som behövs, utan individer som kan utföra en mångfald av arbetsu pgif— ter som inte är rutinartade. Det gäl er såväl inom produktion och handel som offentlig och privat tjänste— och service— verksamhet och oavsett om de utförs för inhemska behov eller för exportmarkna— den.

"Mycket av förädlingsvärdet i det Sverige producerar är kunskap. Det är förklarin en till att de enkla jobben ratio— naliseras %ort. Därför kommer inte , Sverige att ha råd med medborgare som säger att de inte vill utveckla sig. Kunskap blir mer och mer en färskvara. Därför måste vi alla i Sverige vänja oss vid att tanka kunskap, även när vi är

vuxna.", säger Göran ]ohnsson, ordfö— rande i Svenska Metallindustriarbetar- förbundet, i IT—kommissionens rapport 3/97 "Kristallkulan — tretton röster om framtiden" (SOU 1997:31).

Göran johnssons röst kunde gällt för alla de övriga tolv som medverkade. Här finns en bred enighet, liksom mellan lan— dets riksdags artier, att livslångt lärande är en nyckel aktor för ett framtida fram— gångsrikt Sverige.

"Skolan är ett exempel där IT kan göra det möjligt att bedriva ett individuellt liv— slångt lärande som gör att vi både kan satsa på bredden men också ta tillvara våra begåvningar.", säger exem elvis Leif johansson, då koncernchef i E ectrolux och numera koncernchef i Volvo.

Det är kloka ord. Det krävs breddut— bildning för att motverka kunskapsmässi— ga och social klyftor i samhället. Det krävs s etsutbildning för att underlätta utveck ingen av nya näringar, branscher, tjänster och rodukter.

Och fram ör allt krävs en fortlöpande utbildning. Inte bara i ungdomen, utan ett livslångt lärande. Förmågan till och intresset för livslångt lärande måste grundläggas i skolan.

Mycket av diskussionerna kring sko- lans förnyelse har handlat om IT och datorer. Men tekniken, om den finns på

lats, är egentligen ointressant. Det dis- kussionen bör handla om är därför en förändring av pedagogiken mot ett kun— skapsökande arbetsätt, där individen enskilt och i samverkan med andra får ett stort eget ansvar för att själv skapa sin kunska , med IT som ett självklart och kraftfu lt hjälpmedel.

Att medverka till en pedagogisk förny— else och förändra skolan i riktning mot ett kunskapssökande arbetssätt, måste bli en prioriterad angelägenhet för staten och landets kommuner. Lika litet som IT enbart eller ens huvudsakligen är en tek- nisk fråga i näringsliv och förvaltning är den det i skolan.

• Sida 11
•  Original

Här och världen

Vad är det då vi borde försvara, i stället för de nuvarande ordningarna? Det måste vara något som datorer och robotar inte kan, och som ännu en tid inte till lägre kostnad kan göras i andra länder.

Dit hör vård och omsorg, person— och godstransporter och annat som måste utföras på plats, sådant som bara kan göras "här".

Det vi måste göra "här" ger oss dock sällan några exportinkomster. För att skaffa oss dem måste vi ut å arenan "världen". Där måste vi ut öra något som uppskattas av den internationella mark— naden, något som ger oss ett försteg i för— hållande till andra aktörer. Sådant som det oprogrammerade, kreativa och nya.

Det gäller inte bara intellektuellt ska- pande utan också mycket av mänskligt samspel. Att "läsa" situationer och göra det rätta i nuet kan bero lika mycket på intuition och inlevelseförmåga som på hög specialistutbildning.

Naturvetenskaplig och teknisk utbild— ning är med andra ord' inte allena saliggö— rande. Det krävs också kunskaper 1 språk, skapande och humanistiska ämnen.

Men inte ens det räcker. Runt dessa färdigheter måste vi kunna organisera och organisera om värdeska ande system. Också om det blir a lt viktigare med individens egen kunska och förmå— ga, så avgörs framgången ay ur väl indi— viderna lyckas samverka. Aven om vår förhop ningsvis fortsatt höga levnadss— tandarrf kommer att bygga på hur många som kan syssla med nyskapande och uttolkande arbete, så är deti företag och den offentliga verksamheten Vi kan åstad— komma mer än summan av vad enskilda individer kan.

I Vilken form denna samverkan ska ske är omöjligt att ge ett bestämt svar på. I näringslivet ser vi hur den hierarkiska och funktionsuppdelade organisationen ersätts av platta organisationer inriktade på projekt med tvärgående IT—stödda arbets och informationsflöden.

Här finns också exempel på mer lösligt sammanhållna samarbetsformer där for— mellt fristående företag med olika kärn— kompetenser med hjälp av IT kors och tvärs länkar ihop sig i s k virtuella eller imaginära organisationer till mycket kompetenta värdeskapande helheter.

"En mycket stark uppmaning till både mig själv i fortsättningen och till andra företagare i branschen är att nätverka mycket mera, både nationellt och inter— nationellt. Vi är många små producenter som gärna vill komma ur gärdsgårdsseri—

en. Det gör vi endast genom att slå oss ihop. Många små och svaga blir några stora och starka", säger Ylva Johansson, VD för CD-Media AB i IT—kommissio- nens rapport 7/97 (SOU1997:124) från en hearing om den nya medie— och pro— gramvaruindustrin i juni 1997.

Hur mycket av detta som kan omsättas i den ofta mycket informationsintensiva offentliga verksamheten är svårt att säga. Här gäller delvis andra formella regelverk än på marknaden. Dessutom finns inte på samma sätt konkurrenstryck och vinst— motiv, vilka är de två viktigaste bakom— liggan'de faktorerna till förändringarna' 1 näringslivet.

Med samordning och nya arbetsfor— mer, baserade på en grundläggande analys av existerande arbets— och informa— tionsflöden, och ett effektivt och lätt förändringsbart IT—stöd, skulle dock san- nolikt betydande suboptimeringar kunna undvikas. Med ökad effektivitet i organi- sationernas administration skulle ekono— miska resurser långsiktigt kunna över— föras för att bygga på de samhällelig a till— gångarna på kärnområden som utbigld- ning, fy51sk/ teknisk infrastruktur, vård och omsorg.

Genom en framsynt användning av IT kan de offentliga institutionerna och för— valtningarna även förbättra och förenkla informationsutbytet med medborgare och företag. Detta betonas starkt i reger— ingens IT—proposition som antogs av rik— sdagen våren 1996 och har också en framträdande plats i "Digital demokrati", IT—kommissionens rapport 2/97 (SOU 199723).

Skouen och träden

"Det är hög tid att sluta tala teknik för teknikens egen skull. Det första man bör fråga sig är vilka mål organisationen har. Därefter är det dags att undersöka på vilket sätt IT kan utgöra ett stöd i arbetet med att nå dessa. Det kräver ledare som ser såväl skog som träd, det vill säga kan hantera övergripande mål och konkreta åtgärder samti- digt. Kvinnor har ofta lättare att se nya möjligheter just för att de har lättare att se över funktionsgrän- ser”, säger professor Dag Ericsson i lT-kommissionens rapport 4/96 ”Kvinnor och IT”.

• Sida 12
•  Original

Sammantaget skulle detta även kunna ha stora ositiva effekter på IT—industrin och ti lkomsten av nya företag och arbetstillfällen över huvud taget. I syn— nerhet om den offentliga verksamheten intog en öppnare attityd till dagens mycket snabba förändringar på IT—områ- det och de möjligheter till organisa- tionsförändringar som dessa medger.

Detta kräver emellertid att beställar— kompetensen är hög hos såväl personal som ledning och att vi börjar betrakta IT som en strategisk resurs för förnyelse och utveckling.

Sådana tankar är i dag mindre främ— mande i stat, kommuner och landsting liksom näringslivet än de var för några år sedan.

Under senhösten 1997 gjorde konsult— företaget EuroFutures AB på IT—kom— missionens uppdrag en kartläggning av regionala IT—projekt' 1 landet — "IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län", IT kommissionens rapport 1/98, (SOU 1'998:19).

Urvalet visar att mångfalden är stor både ifråga om projektens inriktning och storlek. Några säkra slutsatser av detta kan inte dras. Det ligger i sakens natur.

Många IT—investeringar, både i näringsli— vet och i den offentliga verksamheten, liksom investeringar i forskning och utveckling och klassisk infrastruktur har karaktären av optioner. De är en sorts vadhållning mot framtiden.

IT har' ingen lång historia av fram— gångar och misslyckanden, att dra slut— satser från. Den har' inte ens ett stabilt nu, utan utvecklas hela tiden. Varje pro— gnos blir därför extremt osäker. Att göra den gamla trygga investeringskalkylen — som med sma plus och minus för diskon— terade in- och utbetalningar utstrålar den sorts ovedersägliga förnuft som bara den enklaste matematiken skänker — är lika omöjligt som meningslöst.

Principerna för den nödvändiga snab— ba strukturomvandlingen 1 riktning mot mer kunskapsintensiva verksamheter och arbeten, måste därför vara mångfald och ex eriment. För det krävs stora mått av ärl'ighet, kunnighet och djärvhet hos beslutsfattarna.

Det duger' inte att, som politiker eller företagsledare, gömma sig bakom de fels ekulationer, överdrifter och rena stol'l'igheter som varje betydande teknik- skifte för med sig, eller att på något annat sätt abdikera från sitt ansvar.

Framtiden sedd i backspegeln

Genom att se bakåt kan vi få perspektiv på framtiden. Och tittar vi med ogrumlade ögon, upptäcker vi att det finns lärdomar att dra, som för- hoppningsvis kan medverka till att höja vår handlingsberedskap.

Det ep okskifte vi nu ser början av är inte det första 1 mänsklighetens historia. Vi har tidigare gått från jägar— och samlar— samhälle, till hantverkar— ochj 'ordbruks— samhälle, till maskin— och industrisamhäl— le; från p'ilbågen, till plogen och bevatt— ningsanläggningen, till ångmaskinen och järnvägarna och elektriciteten och för— bränningsmotorn.

Ingen gång har vi startat i ordning och hamnat i kaos. Vi har hela tiden på sling— rande stigar rört oss allt djupare in i en alltmer sammansatt tillvaro.

I början har vi dragit mot kaos, men under resan skapat oss allt mer solida modeller för hur vi ska inrätta vår tillva— ro. Vi har organiserat oss genom att bygga upp och ta 1 bruk nya fysiska och immateriella infrastrukturer och system. Och genom dem har vi kunnat ta till vara möjligheterna och möta behoven som uppstått till följd av de nya tekniska landvinningarna.

Omställningarna har aldrig varit smärtfria. Industrialismen skapade förut— sättningar förj 'ordbrukets rationalisering, vilket' 1 sm tur 'frigjorde människor för arbete' 1 industrin. Och' 1 varje skede av den senaste epoken — vart och ett domi— nerat av en tongivande och drivande tek— nik— har näringar, företag och yrkes- grupper försvunnit för att aldrig ater- komma' 1 sin gamla form.

Det dröjde' innan de ersattes av nya.

• Sida 13
•  Original

Förändrin ar av människor och organisa— tioner går Iångosammare än den tekniska utvecklingen. Angmaskinen uppfanns och användes i ett par decennier för att pumpa vatten. Så småningom blev den en kraftkälla i industrin, sedan för transpor— ter och därefter för att alstra elektricitet — vilket den fortfarande gör i kol—, olje—, och kärnkraftverk — som i sin tur kunde användas som kraftkälla i industrin och för transporter och utveckling av nya produkter.

Det tar tid innan uppfinningar, upp- täckter, innovationer och tekniska genombrott känns igen och kan utnyttjas i sin fulla potential. Och detta sker när den nya tekniken i nya tillämpningar til— låts samspela med nya organisationsfor— mer, nya tankestrukturer och nya analys— modeller.

I omkring 35 år har arbetstillfällena minskat i Sveriges tillverkningsindustri. Men svallvågen av arbetslöshet dämpades nästan helt av den offentliga sektorns

expansion. Den vägen är nu stängd. Bara genom att, snabbt och på alla samhäll- sområden, bygga kunskap och på ett klokt sätt använda IT kan nya arbetstill— fällen skapas som bäddar för tillväxt och välstånd.

Vi är i den allra första början av utvecklingen. Det mesta är ogjort på kunskapens och samarbetets världsarena. Men om vi inte ska bli kvar stampande i kulisserna eller låta oss nöja med en sta- tistsplats i fonden, så måste vi raskt skapa oss möjligheter till en bärande roll i det globala spelet. För det som händer sker snabbare än någon gång tidigare. Och det är genomgripande.

Många av mänsklighetens etapper mot en allt större komplexitet i tillvaron har varit nog så dramatiska. Men endast i sällsynta fall har samspelet mellan den nya tekniken och de nya formerna för mänsklig aktivitet som tekniken möjlig— gör, en sådan sprängkraft att också sam- hällets ekonomiska bas förskjutits och det vi kan kalla ett epokskifte inträffar.

Inte i den meningen att de näringar som dominerat försvinner. I vår del av världen lever med ojämförligt större effektivitet jägarsamhället kvar i yrkesfis— ket, jordbrukssamhället kvar i jord— och skogsbruket, och industrisamhället i en rad fortsatt välmående och sedan länge etablerade företag.

Men det är inte där välståndet och tillväxten skapas längre. Det är med nya produktionsmedel som också blir den dominerande tillgången för människor, företag och samhälle.

Det samlande namnet för de produk— tionsmedel vi ska utveckla och bruka i framtiden är loans/cap.

llllt snabbare. . .

Med samhällets tekniska och vetenskapliga utveckling från tider- nas början till senaste sekelskiftet som enhetsmått. så var utveckling- en lika omfattande mellan 1900 och 1950, mellan 1950 och 1970, mellan 1970 och 1985 samt mel- lan 1985 och 1995. Från 1995 till sekelskiftet kommer vi att ha en lika omfattande utveck- ling som vi hade från hedenhös till unionsupplösningen. Ett annat sätt att uttrycka saken: Av alla vetenskapsmän som fun- nits, är 90 procent fortfarande i livet.

• Sida 14
•  Original

Kartan ritas om

När industrisamhället bröt igenom med full kraft blev jord och mark mindre viktiga som tillgångar. På samma sätt blir i dag klassiska anläggningstill- gångar som byggnader, maskiner, fordon och råvaror mindre viktiga i förhål- lande till immateriella, "mjuka" tillgångar. Den ekonomiska kartan ritas om.

Tillväxten sker nu i stället inom kunskap, kreativitet, idéer, patent, varumärken, förtroende i företaget och marknaden och andra immateriella tillgångar.

Ericsson, Astra, HennesöcMauritz, IKEA och Skandia AFS är alla företag

som haft stora internationella framgångar. Det tillhör också de företag som ökar mest i antal anställda i Sverige 1988—1995.

Företagens användning av IT har varit helt avgörande för deras positiva utveck- ling. Och näst intill uteslutande har de haft sin tillväxt i sitt immateriella eller intellektuella kapital, d v 5 genom kun- skapsuppbyggnad, trogna kunder, patent, varumärkesodling, system— och rriark— nadskännedom m m.

När administrativa arbetsuppgifter automatiserades med hjälp av IT fick det ofta till följ d att kraven' på medarbetarnas kunskap och kompetens minskade. Men med en ny syn på IT' 1 företagen och den offentliga verksamheten blir organisatio— nerna allt mer kunskapsbaserade. Och kraven ökar snabbt på individernas kun— skap och kompetens.

IT är en hävstång för kunskap. Rätt använd kan IT höja allas förmåga att fatta egna väl underbyggda beslut i alla livets skiften. IT kan bidra till att stärka kreati— viteten, och medverka till att skapa per—

spektiv, överblick, helhetssyn och andra egenskaper som kommer att efterfrågas i de framtida yrkesrollerna.

Möjligheter att lagra, söka, analysera, filtrera, sammanställa, distribuera, pre— sentera och kombinera information är praktiskt taget oändliga. Sammantaget kan detta ge en enorm kunskapsförstärk— ning, som har stor betydelse för organisa— tionernas inre verksamhet och styrning. Men, och kanske det viktigaste, det gör också information och kunskap till ett av de viktigaste konkurrensmedlen. För företagen och för individerna.

Det senare uppmärksammas sällan. De anställda är inte längre, som när masspro— duktionen var förhärskande, en kostnads— faktor som ska rationaliseras bort. I den nya ekonomin är de en viktig del av före— tagets och organisationens kunskapstill— gångar.

De företag och organisationer som lyckas bäst med att ta hand om, respekte— ra och visa uppskattning för sina medar— betare kommer att ha en stor fördel framför sina konkurrenter.

Mycket kommer att handla om att bygga förtroenden. Och detta kommer att bli ännu viktigare i framtiden. För genom ökade kunskaper kommer de anställda att förfoga över en allt större del av produktionsmedlen.

Den tysta explosionsmotorn

IT är motorn för tillväxten av kunskap och kompetens och förändringen av samhället. Det hänger samman med IT:s explosionsartade utvecklingstakt och dess "möjliggörande" egenskaper.

En uppskattning som gjorts av Världs— banken säger att en beräkningsinstruk— tion per sekund i en dator, i dag kostar mindre än en hundradels procent av vad den kostade för 25 år sedan.

För samma pris som då får man således nu mer än 10 000 gånger högre beräk- ningskapacitet. Det innebär ett prisfall med 30 procent årligen i reala termer de senaste decennierna.

Den närmast svindlande hastigheten med vilken förhållandet mellan pris och prestanda förändras, betyder att fältet för teoretiskt möjliga nya produkter och

• Sida 15
•  Original

tjänster och förbättringar av existerande, (( (( '.. u . mogna , produkter och tjänster Vidgas 1 en takt som v1 aldrig tidigare upplevt.

IT skapar i sig själv inga mervärden. Det kan bara dess användning göra. Dessa förhållande är viktigt att hålla isär. IT är, som elektriciteten, en kraftkälla. En "möjliggörande" teknik. Och möjlighe— terna är snart sagt oändliga.

Inte bara i IT:s mer inskränkta mening som slutprodukt i form av hård— och mjukvara. IT kan användas i alla verk— samheter, i alla branscher och dessutom i alla funktioner i verksamheten i såväl företag som förvaltningar. Nya affär— sidéer och verksamhetsprocesser utveck— las med IT. Informationsinnehållet i pro— dukter och tjänster växer hela tiden.

IT hanterar all information i digital form. Det kan se ut som en fullkomlig självklarhet, men är en självklarhet av fundamental betydelse.

Informationen kan bestå av text, ljud eller bild. Och eftersom informationen representeras av nollor och ettor kan den hanteras av datorer i båda ändar utan mänskliga mellanhänder. Denna digitali— sering bet der också att informationens innehåll efler betydelse är oberoende av

hur informationen lagras, överförs eller presenteras.

Ett musikstycke kan "packas upp" som notskrift eller som ljud efter att ha skickats iväg via telekablar eller satelliter, radio— eller TV—näten. Tidningar kan anpassas enli t prenumeranternas person— liga önskemåI och distribueras vart som helst i världen på samma sätt. Väder— prognoser kan återges som diagram, tabeller, kartbilder eller med en röst.

IT:s förmåga att rätt använd höja kun— skapen hos användarna, dess ojämförligt snabba utveckling, generella karaktär och digitala informationshantering är fyra grundläggande "nyttigheter" hos IT, som ökar med svindlande hastighet ju fler datorer som kopplas i nätverk och kan kommunicera med varandra.

Det är som med telefonen. ju fler som är med i telenätet, desto användbarare blir det för varje enskild abonnent. Man brukar säga att nyttan ökar i kvadrat med antalet användare. När antalet användare nått en viss nivå blev t ex telefonen ett "måste". Det samma håller nu på att ske med den elektroniska kommunikationen genom Internets explosiva tillväxt.

Gränslöst gränslöst

Datorer och nätverk finns överallt. Företagen, organisationerna och individer- na blir mindre beroende av tid och rum. Med Internet suddas gränserna ut.

IT—kommissionen uppmärksammade tidigt Internets och webbens otential som medium och som kanal ör elektro— nisk affärskommunikation och affärs— verksamhet. Ett exempel är "Affärsnyttan med Internet", IT—kommissionens rap— port 8/97 från ett seminarium i samarbete med Sveriges Tekniska Attachéer i juni 1996, som tar upp ett antal svenska prak— tikfall och ger en utblick över den dåva— rande internationella situationen. Samma sak gjordes vid seminariets uppföljning 1997.

IT—kommissionens engagemang för Internet väckte i början skarp kritik i Vissa kretsar. För de flesta är det idag enklare att se fördelarna.

Internet kräver in a dyra nyinvester— ingar. Det räcker me tillgång till telefon, en standarddator med modern för att koppla datorn till telenätet och enkla standardprogram.

Kommunikationsstandarden är öppen. Spontana kontakter kan tas utan att man i förväg gjort upp om vilken teknisk standard som ska användas. Kostnaderna

för kommunikation på Internet är låg och sjunker hela tiden.

Internet är i praktiken den mest bety— delsefulla standardiseringen hittills på IT— området.

I samma takt som de elektroniska näten byggs ut ökar möjligheten att arbe- ta mer oberoende av tid och rum.

IT-lastliilen Det är i dag svårt att tänka sig en produkt, tjänst eller process där IT inte ingår.

Låt oss ta ”systemet” lastbil, IT används för att designa, konstrue- ra, producera och marknadsföra en lastbil. IT används för att betala personalens löner och för att kom- municera med underleverantörer och återförsäljare. IT finns inbyggd i bilen i exempelvis broms- och insprutningssystem, kontroll- och varningssystem för att förbättra dess prestanda och att ge nya funktioner.

När lastbilen lämnas in för ser- vice använder verkstaden IT för att testa bilen, för att beställa reserv- delar och för att fakturera trans- portföretaget. När chauffören tan- kar bränsle använder han den IT som finns inbyggd I pumparna och när han med sitt kort registrerar köpet i oljebolagets datorsystem. Transportföretaget använder ofta mycket avancerade datorsystem och kommunikationskanaler för sina logistiktjänster.

Företagen där chauffören las- tar och lossar godset står med IT i förbindelse med varandra och använder sig kanske av sofistikera- de system för order, lager fakturer- ing och material— och produk- tionsstyrning.

IT används för att samla in och bearbeta data om trafiken, vilka i sin tur ligger till grund för lT-stödd konstruktion, utbyggnad och underhåll av vägnätet och, i de större städerna, styrning av hela trafiksystemet. Och så vidare.

• Sida 16
•  Original

"Stalenamete" Frihetsgraden är större än någonsin när det gäller val av lokalisering och organisationsform.

När ett problem uppstår på ett kraftverksbygge skickar ABB:s plat- schef sina konstruktionsritningar via satellit till Västerås. Samtidigt startar han en gruppkonferens på ABB:s Interna nät. Kollegornai Västerås, Berlin, Sydney eller var de i ögonblicket råkar befinna sig kal- las inför att hjälpa till. Ett tillfälligt arbetsflöde och en tillfällig mycket målinriktad projektgrupp har star— tats som genom att ”flytta" arbetet över stora geografiska avstånd på kort tid löser problemet.

ABB började tidigt med vad man kan kalla ”stafettarbete”. Det tilläm- pas nu i många företag och mellan företag som är spridda runt jorden.

Folksam är ett av de företag som satsat på distansarbetande personal.

"Tack vare telefon, PC och modern kan vi bo och arbeta där vi vill", säger Christina Pettersson, på Folksams Möjakontor i Stockholms skärgård varifrån företagets kundtjänst sköts.

Christina Pettersson har sex arbetskamrater, men högst hälften av dem är på arbetet samtidigt. De arbetar samtli— ga halvtid medan Christina Pettersson arbetar heltid. Sju nya arbetstillfällen betyder mycket på Möja som har omkring 200 fast boende. Det tar mellan två och tre timmar att ta sig från Stockholms centrum. Med IT bara ett par sekunder.

Exemplet är hämtat ur IT—kommissio- nens rapport 4/97 "IT och miljön — en samling goda exempel" (SOU 1996:178). I den finns fler just goda exempel på annorlunda arbetsformer än de vi vant oss vid, och på IT:s mångfacetterade användningsmöjligheter och tillämpning- ar med utgångspunkt i området miljö.

Genom Internet har möjligheten att kommunicera via datanäten både inom organisationer, mellan organisationer, mellan individer och organisationer och mellan individer ökat dramatiskt. I syn— nerhet tillämpningen World Wide Web och tillkomsten 1993 av de första enkla och funktionella sökprogrammen, har givit Internet en utvecklingstakt de senas— te åren som saknar motstycke i IT:s snart 50—åriga historia.

På områden som exempelvis telemedi— cin och distansutbildning är därför möj— ligheterna helt andra idag än vad de var för mindre än fem år sedan.

Litet drastiskt kan det uttryckas så här: Varför ska hundra patienter eller studen— ter ha en läkare eller lärare, när en patient eller student i stället kan ha hundra läka—

re eller lärare? För tre år sedan startade professor Henning Johansson en foskarutbildning i lärande vid Högskolan i Luleå, som han berättade om vid en hearing IT—kommis— sionen tillsammans med Kommunika- tionsdepartementet och Utbildnings— departementet anordnade i februari i år.

Genom sina kontakter med den brasi— lianske pedagogikprofessorn Paolo Freire, hade Henning Johansson tidigt börjat diskutera den nya teknikens möj— ligheter i forskarutbildningen.

I början av 90—talet tog diskussionen fastare former. Det ledde till att de utfor- made en distansutbildning och satte ut en liten annons för att testa intresset för en internetbaserad forskarutbildning. Intresset visade sig vara överväldigande stort, 630 personer sökte varav 30 valdes ut. Men vilka skulle handleda dem? Luleå universitet ligger långt från de stora uni— versiteten och det krävs alltid "en kritisk massa" av kvalificerade forskarstuderan— de och handledare för att etablera en god forskarmiljö.

Poängen med att förlägga utbildning— en på Internet är att man inte behöver bygga ett hus där doktorander och hand— ledare träffas och arbetar för att skapa denna goda forskarmiljö. Den "kritiska massan" kan vara utspridd över hela värl— den.

Det visade sig också gå alldeles ut- märkt att både rekrytera internationellt namnkunniga professorer och att skapa ett "pedagogiskt rum" på nätet, och i dag sitter Henning Johansson som en sorts spindel i nätet och koordinerar 30 dokto— rander i Sverige och Norge och 20 hand- ledare runt om i världen på detta sätt.

De använder enkel standardprogram— vara för att kommunicera med varandra. Andå är tekniken så anpassningsbar att den ger många pedagogiska alternativ.

Varje student har en "låda" till vilken endast studenten, handledaren och Henning Johansson har tillträde. Andra "lådor" är konstruerade som doktorand— seminarier dit alla doktorander och hand— ledare har tillträde.

Här gör studenten sina inlägg i diskus— sionen. De kan även sända med bilder och diagram som illustrerar det de skri- ver om. Seminarierna kan naturligtvis även organiseras kring speciella teman eller ämnen, eller i form av litteratursemi— narier. Ibland har man haft upp till 20 sådana seminarier igång samtidigt vilket är omöjligt i det etablerade system.

Tekniken öppnar också n a möjlighe— ter för examination. Det är fi'illt möjligt att sortera ut alla yttranden som en dok—

• Sida 17
•  Original

torand har gjort i de olika diskus— sionsgrupperna. Handledaren kan sedan tillsammans med studenten gå igenom dessa, klargöra feltolkningar av begrepp, o s v.

Sammantaget ger detta möjligheter till en väldigt individuell prövning av dokto- randens förmåga och utveckling under kursen och en högst personlig utform— ning av Studieplanen där doktorandens tidigare praktiska och teoretiska erfaren— heter kan vägas in från början.

"Det finns en tradition av att utbild— ningen är någonting för sig och männi— skan kommer till den. Med den nya tek— niken ges möjligheten att minska detta avstånd inte minst när man ser vinsterna både för individen och för utbildningen", säger Henning Johansson.

Alla kan kommunicera med alla — en till en, många till många, en till många och många till en. Och kommunikation kan ske när båda är uppkopplade samti— digt eller genom att mottagaren kopplar upp sig senare.

Sammantaget ger detta en ny dimen— sion till kommunikationen. Till skillnad från ett elektroniskt brev, som ju alltid skickas i något syfte från någon till någon annans brevlåda, eller de typer av kom— munikation som kräver att sändare och mottagare är uppkopplade samtidigt — någon måste svara i telefonen för att ett samtal ska bli av — så innebär webben också att mottagaren har möjlighet att ta till sig informationen på eget initiativ.

Det är inte längre sändaren som styr kommunikationen, utan mottagaren. I sin egenskap av massmedium kan Internet användas på individens egna Villkor.

En helt ny sorts mötesplatser kan ska— pas. IT—kommissionens initiativ "SeniorNet" är en sådan. Den är öppet

för alla, men främst avsedd som en möte— splats för att väcka nyfikenheten och uppmuntra till användning av IT bland äldre personer i Sverige.

Det finns ett behov av många sådana mötesplatser. IT får inte leda till att några grupper i samhället marginaliseras.

IT—kommissionens rapport 3/96 "När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked" från en worksho om IT och handikapp visar hur IT ur alTå aspekter kan hjälpa funktionshindrade människor att få, som professor Bodil Jönsson vid Lunds Tekniska Högskolas Centrum för Rehabiliteringsteknik uttryckte saken "makt över sitt eget liv".

Trösklarna till de beslutande försam— lingarna — bl a regering, riksdag, lands— ting och kommuner — kan på samma sätt sänkas, genom att rum inrättas på nätet för att förbättra den offentliga dialogen och debatten. Många fler kan på så Vis komma till tals i små och stora samhäll— sfrågor, Vilket påpekas bl a i IT—kommis— sionens rapport 2/97 "Digital demokra— ti", (SOU 199723).

I dessa meningar är Internet det mest demokratiska medium som funnits. AV det skälet, och med Internets kunskap— shöjande potential och möjligheterna att via Internet skapa nya arbetstillfällen och ny verksamheter inte minst i glesbygden som ytterligare tunga faktorer i vågskå— len, är det av yttersta vikt att alla landets invånare får tillgång till en modern tek— nisk infrastruktur som klarar stora infor— mationsmängder.

Tillgång till en fungerande och modern teknisk infrastruktur för elektronisk kommunikation för alla har varit ett ständigt återkommande ämne för IT— kommissionen. Bl a i våra rapporter om infrastruktur och om företagande.

Den nya affärslogiken

De fysiska kontaktytorna ersätts av elektroniska. Alla kan kommunicera med alla till låga kostnader. Det är den som behöver veta något som tar initiativet. "Vad som händer är att en helt ny affärslogik håller på att utvecklas, som starkt skiljer sig från industrisamhällets affärslogik. Alla fysiska strukturer som är uppbyggda för att förmedla information kommer att drabbas. I den mån köpare och säljare kan mötas elektroniskt, så kommer de också att göra det. Den som vill överleva måste tillföra ett förädling— svärde utöver att bara känna till vem som kan köpa och sälja", säger Thomas Falk, professor och chef för Industriförbundets avdelning för infrastruktur.

Annorlunda uttryckt: När antalet In—

55+ erövrar nätet Svenska SeniorNet är ett initiativ av IT-kommissionen med förebild i det tolv år gamla amerikanska SeniorNet. SeniorNet Sweden är en ideell förening och bildades i november 1996. Föreningen ska förmedla kunskap om och underlätta äldres möte med informationstekniken, bl a genom att ordna lokala elektronis— ka mötesplatser och genom särskilda seniorsidor på Internet. Syftet är att genom nya kontakter öka livskvaliteten och överbrygga generationsklyftor, social isolering och ensamhet.

”Den nya tekniken är som ska- pad för äldre, fysiskt svagare. han- dikappade. Den ökar vår förmåga att vara med, attt göra olika saker snabbare och enklare, att kommu- nicera oftare och billigare. Idag är tekniken mogen att ta plats i våra hem. Den ger oss ny gemenskap och gör våra liv roligare”, säger ViviAnn Lundberg, 66, SeniorNets styrelseordförande.

Idag har SeniorNet 500 med- lemmar, 10 lokalklubbar och ytter— ligare ett tjugotal på gång. Den äld— sta medlemmen är en 91-årig kvin- na, den yngsta är född 1957. Det är alltså inget krav att man är äldre än 55 år.

Under februari 1998 nylansera- des SeniorNets hemsida, med bla bättre möjligheter att söka i med- lemsregistret och hitta nya vänner som har samma intressen eller som bor i samma stad. Samhällsinformationen med fakta om pensioner, boende och olika bidrag har också förbättrats. Utbildning är en annan satsning som efter hand kommer att byggas på med mer avancerade kurser. Här finns också avdelningar som handlar om bridge, matlagning och hur det år att vara far- och morför- älder i dagens Sverige.

• Sida 18
•  Original

I en inte alltför avlägsen framtid kommer försäljningen och distri- butionen av alla varor och standar- dtjänster som kan paketeras digi- talt att flytta över på Internet och webben eller dess efterföljare. Skivor är ett intressant exempel. Förra året gjorde Sony i USA delar av sin skivkatalog tillgänglig på nätet. Man betalar med kreditkort och skivorna kommer på posten. Här finns embryot till en nätkom- mers utan mellanhänder, komplet— terade av en renodlad transportör som tar hand om den fysiska dis- tributionen och en viss lagerhåll- ning när så är nödvändigt. CD-skivor är små och oömma och kan lätt skickas som postpaket, och det var länge sedan man behövde trampa ner till skivaffären för att i klumpiga hörlurar få lyss- na på den senaste hiten. Radio, MTV och tidningar har helt tagit över som marknadsföringskanaler för musik och artister. På sikt kan Internet bli den domi- nerande kanalen både för mark- nadsföring och distribution av musik, där man får se och lyssna gratis påen musikvideo, och tanka ner hela plattan när man betalat. Tekniken för detta finns redan. Skivbolagen behöver i princip inte längre förlita sig på detaljhandeln. vare sig för distribution, mark- nadsföring eller betalningsförmed- ling.

ternetanvändare blir tillräckligt stort och utbudet av varor och tjänster tillräckligt attraktivt och enkelt att komma åt, så kommer mellanhänderna eller mellanle— den vars uppgift i dag endast är att kopp- la ihop producenter och konsumenter att bli överflödiga.

Nya och hittills oanade möjligheter till intäktsökningar och kostnadsbes aringar i företagen genom elektronisk af ärskom— munikation och affärsverksamhet öppnas. Och i dess motsvarighet på den offentliga sidan finns stora effektiviseringsvinster att hämta.

Thomas Falks profetia gäller lika för den offentliga verksamheten. På sikt kommer de som endast har till uppgift att lagra, distribuera och presentera "fär— digpaketerad" information att försvinna.

Utvecklingen ditåt har redan börjat. Bankernas satsning på Internet är ett tyd— ligt tecken i tiden.

När bankkunden kan utföra sina transaktioner från datorn, så behövs ingen banktjänsteman som vänder sig mot skärmen och trycker på knappar, och inget bankontor heller eftersom kun— den sitter hemma och gör jobbet själv. Atminstone inte för rutinärenden.

Kontoren kommer att behövas för de kunder som vill ha, och är beredda att betala för, ekonomisk rådgivning ansikte mot ansikte med en bankman. Men det kommer inte att behövas lika många kon—

tor. Och inte heller lika många bank— tjänstemän som nu.

Rese— och försäkringsbranschen är exempel på branscher som utvecklas i samma riktning.

I fallet med Internetbanken, ser vi hur en sedan länge etablerad tjänst enkelt kan flyttas över i en ny elektronisk kanal. Naturligtvis kan det omvända förhållan— det också tänkas. En etablerad kanal eller infrastruktur används för nya tjänster. Ett exempel är ATG:s och Svenska spels när— varo i tobaksaffärerna med spel on—line.

Frågan är bara hur länge de blir kvar där. Med elektroniska betalningsrutiner som accepteras av alla, kan vadhållningen skötas från en dator uppkopplad på t ex mobiltelenätet. ATG har redan startat försöksverksamhet med direktspel Via nätet.

Självfallet kan man också tänka sig en rad nya tjänster i den nya kanalen som exempelvis interaktiva tidningar, elektro— niska marknadsplatser där roducent och konsument möts direkt, infbrmations- och kunskapmäklare som sorterar, för— packar och förädlar information eller gör något annat med den utöver att enbart distribuera den.

Men att det inte är så helt enkelt visar bl a den dåliga lönsamheten och kunder— nas låga förtroende för de tidigare så om— och uppskrivna webbyråerna och nya mediaföretagen.

...och allt det andra

Det räcker inte med en tjusig hemsida för att bli framgångsrik på nätet. Allt som man tidigare måste vara bra på för att lyckas, måste man

klara minst lika bra i framtiden.

I ett kortare perspektiv är det långtifrån säkert att rören mellan producent och konsument blir så mycket rakare.

Sannolikt är det i handeln mellan före— tag och som en elektronisk variant av den traditionella postorderhandeln, som Internethandeln först slår igenom som ett billigt och effektivt rationaliseringsinstru— ment.

| s k extranet kombinerade med företa- gens interna webbar, intranäten, finns stora vinster att göra i form av till det försumbaras gräns minskade kontakt— kostnader inom och mellan företag. Använt som intranät ger Internet stora möjligheter att samordna och effektivise- ra utnyttjandet aV information i befintliga system i företag och förvaltningar. Med extranet kan delar av systemen öppnas för och underlätta informationsutbytet

• Sida 19
•  Original

mellan kunder, leverantörer, samar— betspartner och allmänhet.

Så används tekniken redan idag i flera svenska storföretag. Andra håller på att göra mycket radikala omläggningar av sina system och sina informationsflöden med Internet— och webtekniken som fun— dament.

Lika troligt är det de typiska postor— derföretag, som först kommer att lyckas med en mer storskalig konsumentvaru— handel på Internet. De har redan de stora bakgrundssystem som krävs och är sedan länge vana vid att hantera omfattande informationsflöden och fysiska flöden på skilda Vägar.

De är mycket skickliga på intern och extern logistik, (1 V 5 att inom verksamhe— ten och med sina leverantörer av kompo— nenter, speditörer och kunder organisera dessa flöden. För dem är den elektroniska kopplingen till kundens beställningar och betalningar endast det sista ledet i ett mycket större redan väl fungerande vär— deskapande system av företag och männi— skor i samverkan.

Det är den här sortens kunskaper alla företag har att konkurrera med när de ger sig ut på nätet. Det är därför en grov överdrift att påstå att alla företa är lika stora på nätet. Det kostar visserFigen lika mycket, och det är nästan inget alls, för alla att presentera sig på nätet. Och vid första anblicken ser det ena företaget inte större ut än det andra.

Men när allt annat kommer omkring, så kan det snabbt att Visa sig att storleken verkligen har betydelse. För allt det andra kräver, precis som i den "gamla" ekono— min, massor av hårt arbetet och finansi— ellt kapital.

När alla kan kommunicera med alla finns företag, organisationer, individer, produkter, tjänster och information att söka upp över allt ifrån. Den som då inte

Världen och här

kan visa upp annat än en snitsig hemsida och en smart beställningsfunktion kom— mer snabbt att driva bort i cyberrymden.

Systemet bakom och runtomkring måste fungera klanderfritt också. Och kunden, som är den som har initiativet, måste veta att det finns något unikt att hämta, eller i alla fall en produkt eller tjänst eller en kombination av produkter och tjänster som just i ögonblicket inte enkelt kan kopieras av andra.

De relativt få seriösa företag som idag framgångsrikt bedriver affärsverksamhet å Internet, gör det långt mycket mer i kraft av sin överlägsna kunskap om de komplicerade sammanhang de opererar i än av smarta webtillämpningar. Systemkunskap och originell kreativi— tet, både i teknisk och generell mening, är huvudnycklar till en framtida god tillväxt i Sverige. Den som snabbt hittar sitt sätt och förstår hur man tar sig fram i — för- mår rita sina egna kartor över — den sam— mansatta, föränderliga och till synes kao— tisk nya Värld vi tidigare kallat kunska— pens kontinent har alla chanser att lyckas.

Trots ibland alltför optimistiska prognoser växer den elektroniska affärsverk- samheten och andra aktiviteter på nätet lavinartat. Vi ska inte försöka stoppa den. I stället ska vi öppna för den, men också vara medvetna om följderna. De satsningar som regeringen aviserat, och som det tycks finnas en bred politisk enighet om, på entreprenörer och småfö— retag är i detta sammanhang välkomna. Men för att småföretag ska kunna växa, nyanställa och bidra till den svenska eko— nomin krävs återigen hårt arbete och kapital.

De rådslag och hearingar som IT—kom—

missionen anordnat med småföretagare och program— och medieindustrin visar att förenklade regler, bättre kommunika— tion med olika myndigheter och forsk- ning, utbildningsatsningar och förbättra— de möjligheter till samverkan mellan småföretag står högt på önskelistan. Dessa hinder kan regeringen bidra till att undanröja med intensifierade sats—

Den amerikanska datortillverkaren Dell är ett av få företag som lyck- ats bra med handel på Internet.

Dell som förra våren tog order för en miljon dollar om dagen över Internet, tänker sig vid sekelskiftet ha hälften av orderingången via nätet. Om företagets försälj- ningskurva utvecklas i samma takt och riktning som under de senaste fem åren så skulle det betyda order till ett värde av 8 miljarder dollar.

Det är inget hokus pokus. Dell säljer bara till företag, vilket ger bättre garantier för kundernas betalningsförmåga. Produkterna, persondatorer, är en av grundste— narna i webben, vilket betyder att kunderna normalt redan ”finns på nätet" och kan produkten. Företaget är hårdtrimmat för ratio- nell kundorderstyrd produktion av kundanpassade produkter långt ut i underleverantörsleden. Man sak- nar lager och som ett renodlat postorderföretag har försäljningen alltid byggt på väl fungerande fysiska direktflöden till kunderna. Varorna kommer inom några dagar, precis som företaget lovat.

Dörren till Internet är således redan inslagen. Ju fler kunder som konfigurerar och beställer sina varor på sin egen dator desto färre fax- och telefonmottagare behöver företaget. Och när kunderna, som i USA och numera också Storbritannien, kan betala med kreditkort från alla länder så är ytterligare administrativa interna mellanled kapade.

Internet kan effektivisera all slags affärskommunikation. Det amerikanska transportföretaget Federal Express hemsida har mer än 100 000 besökare varje dag, som med några klickningar frågar och får besked om var deras gods befinner sig. Var som helst i värl- den och när som helst på dygnet. FedEx:s spårningssystem har inget med näthandel att göra, men spa- rar enorma kostnader för telelinjer och telefonister och ger bättre ser- vice åt kunderna.

• Sida 20
•  Original

På uppdrag av Kommunikations— departementet och Näringsdepar- tementet anordande lT-kommissio- nen i samarbete med Industriför- bundet den 16 november 1997 ett rådslag med representanter för svenska småföretag. Här är tre rös- ter.

Lars Mårelius, Idonex AB, Linköping: ”Det gäller att minska ledtiderna till lösningar på grund av "strul" i ett företags kontakt med myndigheter, olika specialister, o s v. Genom ett offensivt utnyttjande av Internet är det möjligt för småföretaget att få närhet till information och kompe- tent personal. Om det är enkelt och går snabbt blir det som regel också så billigt, att företagaren har råd när behovet uppstår. l kontakten med myndigheter behöver det mesta vara mycket enklare."

Jimmy Tjärnlund, Pedal AB, Stockholm: ”Några problem för småföretagen som behöver lösas är att få tillgång till kapital. Vi skulle kunna anställa 100 - 1000 personer i Norden på tre års sikt om det bara funnes "rätt pengar” och ”rätt investerare”. Jag är inte intresserad av att betala 70 procent av investerade pengar till— baka in i systemet. Det leder inte till någon utveckling av vår verksam- het.”

Tomas Wolf, lAFl Systems AB, Uppsala: ”För att främja utvecklingen gene— rellt i Sverige gäller det att: - etablera en vision för landet Sverige och kommunicera denna — etablera vår plats och position i världen och kommunicera denna — beskriv målet bättre och fokusera resurserna, d v s tänkande och age- rande i alla politiska partier, företag, och organisationer och kommuni- cera detta - börja mäta på "rätt" saker och publicera detta. Exempel: Mät hur vi utvecklar kunskapsintensiv verk- samhet visavi andra verksamheter. Måt nettoköp jämfört med nettoför— säljning av kunskapsintensiva pro- dukter och tjänster. Mät på antalet sysselsatta, utbildade etc i attrakti- va områden.

- ingjuta stolthet över att vara svensk igen.”

Juridik i lånokiltaren

Våra lagar och regler är ett av de prioriterade områdena i regeringens lT—proposition våren 1996. Två målsättningar fanns. Den ena var att inom tre år söka lösningar på ett antal angivna rättsliga problemom- råden. Det målet är delvis uppnått. Den andra var att försöka finna effektiva former för en löpande rättslig uppföljning av den snabba tekniska utvecklingen på lT—områ— det. lT-kommissionen skulle för detta inrätta ett rättsligt observatorium.

ningar på teknisk infrastruktur, ändringar i regelverken och en utbildningspolitik som tar sikte på pedagogiska reformer mot ett kunskapssökande arbetssätt.

En svår snubbelsten är den brist på verkligt riskvilligt kapital som många upplever. Mångfald och experiment hör en ny tid till. Men var finns de som kan och Vågar se idén som är värd att satsa på och vidareutveckla?

Här krävs ett nytänkande på alla håll, ett aktivt raserande av jämförelsemått och analysmodellcr som speglar ett svunnet resonemang och ett kreativt sökande efter nya.

Men det är en stor utmaning. De underlag för ekonomisk redovisning och de finansiella nyckeltal vi fortfarande använder är i allt väsentligt desamma som i den första läroboken i handelsräkning, "Summa de arithmetica, geometrica, pro- portioni et proportionalita". Den är skri— ven av den italienska munken Luca Pacioli och gavs ut 1495. Och i bästa fall Visar dessa siffror hur det var. Men inte hur det är, och än mindre vilken framtida utveckling som är önskvärd.

Mått och modeller som mer mäter värdet av idéer och kunskapsuppbyggnad används redan i många företag, även ban— ker, i USA.

I Sverige praktiseras de i företag som Electrolux, ABB, NCC och framför allt Skandia, som är en pionjär också i ett

globalt perspektiv på området, vilket IT— kommissionen mycket tidigt uppmärk— sammade i rapporten 2/96 "IT-mått. Hur kan IT—användning beskrivas".

Den typ av mått och värderingsmo— deller som dessa företag systematiskt använder kommer att bli nödvändiga som styrmedel i och som underlag för utvär— dering av framtidens allt mer kunskapbe— roende verksamheter.

Vilka nya mått och steg måste vi mer ta?

Dessa ställvis mycket invecklade frå- gor har flera gånger berörts av IT—kom- missionen i exempelvis "Utkast till ett ramverk för elektronisk affärskommuni— kation" som i början av februari över— lämnades till den grupp med representan— ter för flera departement som arbetar med frågan i regeringskansliet. IT—kom— missionens rapport "IT och nationalsta- ten"(SOU 199858, rapport6/98) tar också upp liknande spörsmål.

Over huvud taget är det viktigt att det hos alla aktörer skapas ett förtroende kring affärer och andra aktiviteter på Internet och kring IT som en positiv kraft och möjlighet på alla områden. Regering kan driva på den utvecklingen genom att med stor öppenhet söka samarbeten med näringslivet, företrädare för arbetsmarknadens parter, övriga poli— tiska partier i Sverige och regeringar i andra länder.

IT—rätten — ett eget kapitel

Det brukar sägas att juridiken släpar efter i den utveckling som vi nu befinner oss i. Stämmer det? Vet vi inte vilka lagar och regler som gäller? Vad måste

göras? Det sägs ofta att lagarna är föråldrade, juristerna akterseglade och tekniken herre på täppan. Det stämmer till Viss del. Eftersom utvecklingen och användningen av IT går så väldigt snabbt finns det naturligtvis problem och också en trög— het inom juridiken som vållar bekymmer.

Det är å ena sidan viktigt att nya lagar läggs fram i tid. A andra sidan får inte lagstiftningsprocessen gå alltför snabbt. Om lagändringar hastas fram är risken stor att man inte hunnit tänka klart. Då kanske vi tappar förtroende för riksda— gens förmåga att lösa problem genom lagstiftning.

Illa genomtänkta lagar kan också leda till att rättssäkerheten hotas. Det finns även en risk för att en bristande förståelse för IT och dess verkningar omedvetet kan komma att snedvrida den balans mel— lan olika intressen som lagarna är tänkta att upprätthålla, så att exempelvis vissa intressen gynnas medan andra missgyn—

nas på ett sätt som inte varit avsikten.

För att undvika detta måste vi börja med att fråga oss varför rättsliga problem uppstår vid användningen av IT. Kan vi reda ut det, så kan också lagar och regler göras mer ändamålsenliga för det föränd— rade samhälle som nu växer fram.

• Sida 21
•  Original

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att våra lagar och regler är mer anassningsbara än vad många inser. Lagens "bokstav" kan tyckas stel, men runt den finns andra delar av rättsmaski— neriet med uppgift att tolka lagarna och överväga deras syften. Med hjälp av dessa tolknings— och tillämpningsverktyg går det ofta att undanröja det som i förstone kan verka vara ett hinder för att lagarna ska gå att tillämpa också i c berrymden.

Men det finns alltså en ef>tlersläpning som vi snabbt måste råda bot på. För det krävs att man förstår både de rättsliga resonemangen och de informationstekno— logiska. Kravet på kombinerade kunska— per förbises lätt i lagstiftnin sutredningar. Det visar sig inte sällan att et inte räcker att placera några kunniga jurister och några kunniga tekniker tillsammans i ett arbetslag. Begreppsvärldarna är för åtskil— da, de möjliga missförstånden för många, tankeutbytet går trögt. Det tar tid att bygga upp den kombinerade juridiska och tekniska expertkunskapen.

Konvergensfrågorna är ett exempel där det krävs stor förståelse för såväl juri- diken som tekniken. Med konvergens menas att det sker en sammansmältning av olika slags tekniker för distribution av information. Konvergensen är ett resultat av digitaliseringen av informationen, som bl a gör att samma signaler kan dis— tribueras på valfritt sätt. Exempelvis i ! telenätet, mobiltelenätet, radionätet, TV— 1 nätet eller Via satelliter. Följderna av sammansmältningen är bl a att gränser mellan olika traditionella tjänster blir mer otydli . AV det följer i sin tur att frågan om vi ken lagstiftning som skall tillämpas när man t ex i en snar framtid surfar på nätet Via TV—n inte enkelt kan lösas. Ar det telelagen eller de lagar som reglerar etermedia som gäller? Det finns således ett behov av att när— . mare se över problematiken ur såväl tek— l nisk som juridisk synvinkel och ställa frågan om även en sammansmältning av olika regelverk behövs för att möta den tekniska konvergensen.

Konsumentskydd behöver också utre— das. Vi har ett starkt konsumentskydd. Men räcker det när vi börjar handla elektroniskt över nationsgränserna?

Genom det stora utbudet på Internet kan kundens roll stärkas på bekostnad av säljaren. Vi kan jämföra mellan fler lik- nande varor och tjänster. Det kan leda till större konkurrens mellan säljarna som gör att priserna sjunker och servicen för— bättras.

Samtidigt kan det vara svårt att veta hur och till vem man skall reklamera en

vara när det är fel på den. Eller vart man ska vända sig om marknadsföringen är vilseledande eller man på annat sätt blivit lurad. Det gäller särskilt när säljaren finns i ett annat land. _.

Vilken lagstiftning gäller? Ar det i "säljarlandet" eller i "köparlandet"? I synnerhet om varan också kan distribue— ras elektroniskt är svaret långtifrån alltid självklart.

Det är främst frågor om integritet och ansvar vid marknadsföring, behovet av nya och ändrade lagar för avtals— och köprätt samt frågor om Vilket lands reg— ler som skall användas och i vilket land en tvist skall prövas som behöver analy— seras närmare.

lnternet förutsätter kunskap och att konsumenten tar eget ansvar. Men för att vi konsumenter skall kunna tillgodogöra oss fördelarna med Internet behöver vi ändå ett visst stöd. Och lagstiftning är trots allt fortfarande det viktigaste verk- tyget för att hantera det nya som Växer fram.

Man bör dock inte lagstifta för snabbt och på ett sätt som ställer upp för stora restriktioner som kan skada IT:s tillväxt. Det finns därför just nu ett starkt behov av att låta producenter och konsumenter själva komma fram till vilka regler för god affärssed som ska gälla på nätet.

Men lagstiftningen måste finnas med som en juridisk ram och som ett stöd när marknaden sätter upp sina egna spelreg- ler. Det kommer också behövas en fort— satt diskussion om innebörden av självre— glering, exempelvis hur man ska garante— ra rättssäkerheten i ett system utan möj— lighet till rättsliga sanktioner och utan möjligheter att överklaga. Därför är det viktigt att konsumentorganisationer och andra intressenter aktivt deltar och ställer krav när reglerna utarbetas.

Det IT-rättsliga observatoriet står som "varumärke” för IT- kommissionens arbete på det rättsliga området. Observatoriets vision är att ”skapa ökad förståelse för legala förändringsbehov och bidra till att lägga grunden för en framtida rättsordning där IT in- ordnas på ett bättre sätt än i dag". Huvuduppgiften är att lyfta fram och beskriva områden och frågor, där användningen av IT innebär juridiska svårigheter. Framför allt sådana som idag är ofullständigt kända och diskuterade, och då försöka se längre än till de rättsliga aspekter på IT som är aktuella just för dagen. Observatoriet skall mao ägna sig åt "rättslig futurologi” dvs framtidsskådning som syftar till att komma till rätta med den kritik som ofta hörs om att juridiken slä- par efter. Det lT-rättsliga observatoriet skall alltså spekulera och med sikte på framtiden överväga rättsliga nykonstruktioner som kan göra diskussionen om de lagar som gäl- ler l dag och argumentation för föreslagna ändringar fylligare och mer komplett. Man kan säga att observatoriets analys av lagen ska vara spekulerande och prövande — en lex ponderandal Syftet med detta är att formulera strategier för framtiden utan att begränsa sig till de idag existe— rande rättsliga hindren för IT- användningen. Det hör också till observatoriets uppgifter att lyfta fram positiva möjligheter att an- vända lagstiftningen föratt bidra till en god och effektiv lT—använd- ning. Ytterligare en angelägen upp— gift är att stimulera till debatt om lT-rättsliga frågor.

Konsumentmakt på nätet ”Konsumenternas ställning kan stärkas genom Internet, som ger konsumenterna stora möjligheter. Vi kan bli " världens starkaste kon- sumenter”, eftersom vi:

— blir bättre informerade, även om Internet är svårt att hitta i; — får ett större urval, tack vare nätets globala utsträckning; — får större makt, tack vare ökad jämförbarhet mellan olika leveran- törer; - förhoppningsvis får betala mindre för olika varor på grund av ökad konkurrens och bättre förutsätt- ningar för pressade priser; — får bättre service av företagen tack vare möjligheten till direktkommunikation; och - sparar tid. Denna målsättningen kan vi sam- manfatta i uttrycket 'marknads— demokrati'”.

(Det lT—rättsliga observatoriets rap- port 2/97, ”Konsumenträttigheteri informationssamhälIet".)

• Sida 22
•  Original

Datarätten omfattar nära nog all juridik men maste ända avgränsas.

Datarätten skall gärna vara teknikoberoende men måste ändå kunna normera och styra tekniken.

Dess hantering förutsätter hög juridisk och teknisk kompetens men lösningarna måste vara enkla i både tillämpning och förståelighet.

Den kräver förutseende men möter svårigheter redan när det gäller att förutspå utvecklingen. Den speglar önskemål om en ny juridik men måste samtidigt bygga på traditioner och gällande rätt. Den skall lösa omedelbara lokala och nationella problem men har samtidigt att ta hänsyn till globala förhållanden och förutsättningar.

Den skall utformas snabbare än fort och måste samtidigt vara noga genomtänkt och hållbar.

(Ur "Den nya Datarätten" av Peter Seipel.)

På så vis skapas ett förtroende för reg— lerna som underlättar att de följs. Statens roll blir då närmast att bevaka utveck— lingen och endast lagstifta när allt för stora missförhållanden uppkommer.

Sammanfattningsvis är det alltså angeläget att re eringen, i vår snabbt för— änderli a och gfobaliserade tillvaro, ska— par gorfa möjligheter att granska de inhemska regelverken i alla tillämpliga delar för att få en grund för de juridiska överväganden som IT—utvecklingen ger upphov till. Det kan gälla att se till att nya lagar initieras och att existerande regelverk justeras snabbare än idag, utan att rättssäkerheten hotas.

Men eftersom utvecklingen är global och betydelsen av geografiska avstånd och nationella gränser minskar med Internet, är det inte mycket mening att skapa lagar och regler bara för Sverige eller ens för EU. Regeringen måste verka för att en internationell samordning av arbetet med lagar och regler för alla verk— samheter på Internet kommer till stånd.

Det internationaliserade välfärdssamhället

Den snabba IT-utvecklingen och en ökande globaliseringen av världsekono- min för med sig nya möjligheter - och nya begränsningar för

politik och för människor. En högst sannolik utveckling är att delar av den svenska ekonomin som tidigare endast varit utsatta för lokal konkurrens kommer att påverkas av internationell konkurrens i betydligt större omfattning. Genom att tjänster och de rodukter som kan distribueras elektronis t kan hämtas direkt via de öppna näten, påverkas också underlaget för skatteintäkter direkt.

Indirekt kan den växande Internet— handeln komma att slå hårt mot lokala butiker och tjänsteföretag och göra det svårare att upprätthålla nationella sär—reg— ler t ex när det gäller moms.

Genom att handeln över gränserna med fysiska varor kan förväntas öka, och trots att varorna då är såväl moms- som tullpliktiga, så kanske inte bara den loka- la skivbutiken utan även modebutiken får det svårt.

Rörligheten bland människor och företag kan också komma att påverkas. Indirekt kan detta få mycket svåra följder om exempelvis kreativa, nystartade före- tag med personal flyttar ut ur Sveri e. I den elektroniska världen är de intel ek- tuella tillgångarna mycket lättflyttade. Frågan är vad denna utveckling bety— der för möjligheterna att finansiera väl—

färden. Hur skall staten få in inkomster i en ekonomi med lättrörliga företag och människor? Vad är mer eller mindre lämpligt att beskatta i framtiden? Vilka svårigheter och möjligheter innebär detta för Sverige?

Och vidare. Kan det vara så att ökad konkurrens utifrån, snarast är en fördel som leder till ökad Välfärd? Kan det vara så att välfärdskittet torkat och att det inte längre räcker med att hälla på mer av det gamla. När individens betydelse verkar öka och statens minska, borde vi inte då leta efter ett nytt kitt att hålla ihop sam— häll-et med?

Aven dessa frågeställningar måste på bred bas diskuteras och genomlysas grundligt. Dessa diskussioner måste komma igång snart och föras med hög intensitet.

För slutligen måste också den frågan ställas om det styrelseskick Vi vant oss vid behöver förändras. Så var det när industrialismen bröt igenom. Då föll ståndsriksdagen, skråväsendet, kunga— makten och censuren. I stället kom all— män rösträtt, modern riksdag, näringsfri— het och åsiktfrihet.

Vad kommer som en följd av det gränslösa kunskapssamhället?

• Sida 23
•  Original

Kompassriktningar framåt

Frågetecknen är många. Några säkra svar finns inte. Men blundar vi, vänder vi bort huvudet eller ställer oss utanför tidens ström kan vi vara säkra på en sak. Att svaren kommer för sent. Vi måste därför vara djärva och våga gå framåt.

Att vå a om röva ett Vinnande konce t i od ticf, me an det ännu fungerar, är (fet få som klarar. Alltså måste vi vara djärva och på den gränslösa kartan över kunska— pens kontinent börja med att ta ut bär- ingarna för färden framåt.

Kunskap är den tillgång på vilken tillväxt och ny välfärd byggs. Alltså måste vi lära oss att bygga kunskap. Och ju mer vi använder den, desto större blir den.

Samverkan och förståelse för det sam— manhang vi verkar i är nycklar till fram— gång. Alltså måste vi satsa på effektiva politiska samverkansformer nationellt och internationellt, för att inte motverka svåra sociala störningar och obalanser.

Förtroende är alltmer det kitt som hål— ler ihop företag och individer. Alltså måste v1 e individerna och företagen förtroen et att under större eget ansvar forma sin framtid.

Det som ligger framför oss är nytt och oprövat. Alltså måste vi kunna pröva nytt 1 en anda av experiment och män g,fald och komma ihåg att även begångna fel bygger ny kunskap.

Utvecklingen sker 1 en allt mer upp— skruvad hastighet. Alltså måste vi reagera snabbare för de hinder som finns, utan att vi förlorar dem ur sikte som inte orkar följa med. l

Världen har med IT inte blivit enklare. l i Det finns inga enkla lösningar. Alltså...

• Sida 24
•  Original

IT-kommissionen:

Rådgivande, kunskapsspridande och framåtblickande

IT—kommissionens arbetsfält är det bredast tänkbara. Informations— och kommunika— tionstekniken berör idag hela samhället och nästan alla aspekter av våra liv.

Detta aters eglas i IT— kommissionens rap— porter, skrivefåer till regeringen, hearingar och övr1ga aktiviteter. De gr1per över många och ibland till synes vitt skilda ämnen.

Närmare betraktade finns det dock ett antal röda trådar som ständigt återkommer och hål— ler samman all verksamhet i IT—kommissionen. Det är frågeställnin ar om utbildning, tillväxt och företagande, til gänglighet och demokrati, samt regelverket, juridiken.

Det är på denna varp av centrala och 1 sig sammansatta frågor som alla aktiviteter vävts. Ibland är svaren konkreta och relativt entydiga, ibland så spekulativa och mångtydiga som man kan vänta sig. Eftersom den ena frågan svårli— gen kan ställas utan att även de andra beaktas, så är svaren ytterst sällan enkla.

Därmed sagt att IT kommissionens arbet- suppgifter knappast kan bli mer spännande.

Tre huvuduppgifter och en vision IT— kommissionens huvuduppgifter kan sam— manfattas 1 de tre orden rddg ivande, kunskap— sspridande, framatblic/eande. För detta arbete har IT— kommissionen anta it följande vision. "IT—kommissionen skal aktivt föl ja, initie— l ra och stödja utvecklingen mot ett samhälle där IT är ett naturligt och integrerat verktyg för alla, vilket ger möjligheter att höja Vår gemensamma livskvalitet, fördjupa demokra- tin och stärka Sveriges konkurrenskraft."

Vad kommissionen velat uppnå För att förverkliga visionen har ett antal mål satts upp, som varit vägledande för IT— kommis— sionens arbete. ' Aktivt e råd till regeringen om de åtgärder som bitfrar till att uppfylla Visionen. ' Med framförhållning och överblick lyfta fram och Värdera valda viktiga IT—relaterade utvecklingar och trender för att medvetan— degöra och sprida kunskap till regeringen I och övriga samhället. ' Stimulera till insatser för utbildningsamhäl— lets övergång från utlärning till inlärning. , ' Formulera konkreta insatser relaterade till j IT som uthålligt kan öka tillväxt och syssel— sättning genom att stimulera: — nyutveckling och förnyelse av produkter, tjänster och processer där IT ökar kvaliteten och effektiviteten,

— kunskap och kompetens för de nya for merna för arbetets organisation, — erfarenhetsutbytet kring IT:s möjligheter. ' Formulera konkreta 1nsatser som bidrar till att tillgänglighetens till IT ökar och förhåll— ningssättet förändras hos grupper som idag väsentligen står utanför IT—samhället. ' Bedöma behovet av organisation för en lång— siktigt utveckling av god och effektiv IT- användning i samhället.

Hur kommissionen nått målen

IT— kommissionen har under aren 1995 — 1998 genomfört ett antal aktiviteter 1nom de mål som kommissionen formulerat. Redogörelsen som följer är inte fullständig. Främst saknas aktiviteter i vilka ledamöter av kommissionen och sekretariatet medverkat — enskild eller flera — såsom konferenser och möten och ett antal projekt med olika aktörer 1 samhället för att

* informera, diskutera, deltaidebatter, påverka

attityder med mera kring IT och sarrihälle.

IT— kommissionens har i ett flertal hearingar, seminarier, rådslag och samtal samlat experter och företrädare för olika 1ntressen för fria dis— kussioner om valda ämnen och trender. IT- kommissionen har under 1995—98 som resultat av dessa lämnat 12 skrivelser till regeringen med förslag kring olika frågor:

— Utkast till ett ramverk för elektronisk affär skommunikation — Beskattning av datorer i hemmen — IT—problem inför 2000—skiftet — IT och rättsinformation - Infrastruktur för information och kommuni kation — EU—IT, telekommunikation och nya medier - IT och handikapp

— Distansarbete

— IT i små och medelstora företag — Om kryptering - Om digitala identiteter — Skolan, IT och det livslånga lärandet

• Sida 25
•  Original

Visioner Sverige inför epokskiftet ( SOU 1997:63 ,rap- port 5/97). Här skisseras det traditionella industrisamhället övergång till "det nyindustri— ella kunskapssamhället". Ett antal utmaningar som Sverige står inför för att klara övergången ringas in och utvecklingen inom vissa viktiga områden belyses närmare.

Kristallkulan — tretton röster om framtiden ( SOU 1997:31 , rapport 3/97). En skrift som består av personliga intervjuer med tretton mycket olika personer. Det som förenar dem är förmågan och modet att sia om framtiden. Kärnfrågan är om informationsteknikens fram— marsch orsakat ett epokskifte eller ej, vilken besvaras med ett "ja".

Nya tider, nya förutsättningar... ( SOU 1998:65 , rapport 8/98). Ett försök att i journali— tisk form berätta om över ången från industri— samhälle till kunskapssam älle och de följder detta får för individer, samhälle och näringsliv, samt att med en rad exempel beskriva den tred— je IT—kommissionens verksamhet och stånd— punkter. Avsikten är att rapporten ska följas upp med en del II, "Nya förutsättningar, nya möjligheter...", bestående av ett antal reportage om svenska företag som idag bedriver verksam— het med IT som en avgörande framgångsfaktor.

Nationalstaten

IT och nationalstaten. Hur påverkas natio— nalstaten av epokskiftet? Flödet av information och tjänster över datornäten och utvecklingen av elektronisk affärsverksamhet påverkar natio— nella kärnområden som beskattning, lagstift— ning, arbetsmarknad, demokratifrågor med mera. Vad håller på att hända och hur bör Vi förbereda oss i Sverige på denna utveckling? IT—kommissionens rapport "IT och nationalsta— ten" ( SOU 1998:58 , rapport 6/98) kommer att ligga till grund för fördjupade studier av enskil— da områden.

Teknik, demokrati och delaktighet. Ett semi— narium i december 1996 belyste frågan om hur IT kan bidra till en vitalisering av demokratin ( SOU 1997:23 , rapport 2/97).

Finansiering av välfärden i ett globaliserat informationssamhälle. Informationssamhället ekar ut vissa förändringar i människors rörlig— het. Sedan tidigare känner vi till kapitalets rör— lighet. Informations— och kommunikationstek— niken möjliggör nya former av affärsverksam—

het i vilken andra företagstrukturer än de vi är vana vid byggs upp. Den elektroniska affärs- verksamheten förändrar långsamt våra han- delsvanor. Allt detta kan få effekter på de tradi— tionella skattebaserna. Vad händer då? Vad kan vi göra för att Vända detta till fördelar för Sverige? I ett samtal i början av juni skall IT— kommissionen tillsammans med företrädare för olika delar av näringsliv, offentlig sektor och forskning söka fånga dessa frågeställlingar inför en eventuell hearing.

Näringsliv

Föreningen Swebizz. Tidigt förstod IT—kom— missionen Internets betydelse som handelsp— lats. På initiativ av kommissionen bildades 1996 den icke vinstdrivande föreningen Swebizz — en mötesplats för att utbyta erfarenheter om och uppmuntra till elektronisk affärsverksamhet på Internet.

Infrastrukturen för information och kom— munikation. I september 1996 lämnade kom— missionen ett flertal rekommendationer till regeringen som ett resultat av en första hearing i juni 1996. Den centrala frågan rörde behovet av en framtida gemensam lagstiftning för tele— kommunikation, data och media. Tillgången till näten var en annan Viktig punkt. Utbyggnad av digital marksänd TV var en tredje. Slutligen aktualiserades frågan om ett multimedialabora— torium (rapport 7/96).

Den nya programvaruindustri. Behovet av en ny digital infrastruktur var även ett centralt spörsmål vid den hearing om den nya medie— och programvaruindustyrin som IT—kommis— sionen anordnade i juni 1997 ( SOU 1997:124 ,

rapport 7/97).

Digitala medier. IT—kommissionen har även anordnat en hearing om infrastruktur och digi— tala medier i oktober 1997 ( SOU 1998:20 , rap— port 2/ 98) IT i små och medelstora företag. (se nedan)

Affärsnyttan med Internet. (se nedan)

Rättsordningen

Det IT-rättsliga observatoriet. Ett IT—rättsligt observatorium bildades hösten 1996 av IT- kommissionen. Observatoriets upp ift är att urskilja och beskriva områden och rågor, där användningen av IT innebär juridiska svårighe— ter, framför allt sådana som i dag är ofullstän— digt kända och diskuterade. Syftet är att formu— lera strategier för framtiden — inte enbart att avlägsna existerande hinder för IT—användning— en. Observatoriets arbete skall li ga till grund för IT—kommissionens förslag tilf regeringen i rättsliga frågor.

• Sida 26
•  Original

I sitt projekt "Cyberrymdens juridik" söker observatoriet fånga de grundläggande föränd— ringarna i informationssamhällets rättsordning. I projektet ingår bland annat:

' "Transaktionens anonymiserin ..... "; en rap—

ort av Joachim Benno som söier svar på Frågan varför rättsliga problem uppstår vid användningen av IT. ' Lagstiftning och självreglering; en rapport från ett samtal den 9 september 1997, "Rättspolitik och IT". ' Ny associationsrätt — vilka associationsfor- mer kan informationssamhället behöva? ' Ramverk för "elektronisk affärsverksamhet" — påverkas avtals— och köprätten av denna utveckling? ' Lagvals— och jurisdiktionsfrågor — central fråga i informationssamhällets rättsordning Andra rojekt är:

Intelligenta agenter — vilka regelverk påver— kas av att vi alltmer börjar använda dessa dataprogram på nätet.

' Missbruksmodellen— ett annat sätt att lösa skyddet för personuppgifter. ' Åtgärder mot ””spammmg — vad behöver göras?

Ovriga projekt och annan information finns på observatoriets hemsida:

bttp://www.itkommissionen.se/observ

Rättsinformation och IT. En hearing enom— fördes våren 1996 där frågan ställdes vifken strategi samhället bör ha för spridningen av i rättsinformation, (rapport 5/96). I början av oktober 1996 överlämnade kommissionen en I skrivelse till regerin en med förslag till åtgärder I för att förbättra en igital spridning av rättsin— formation. En arbetsgrupp tillsatt av regeringen har i början av 1998 lämnat förslag med övervä- ganden rörande ett nytt rättsinforma— tionssystem.

Ett nytt seminarium hölls i mars 1998 vid vilket bl a förslaget från arbetsgruppen presen— terades. Observatoriet fortsätter sitt samarbete med Stiftelsen för rättsinformation under våren 1998 bl a med ett gemensamt samtal med nya aktörer på rättsinformationsmarknaden.

År 2000 IT—problem inför sekelskiftet. Den 18 decem— ber 1996 genomfördes en hearing om IT—pro— blem inför år 2000. Det var första gången som dessa problem diskuterades på ett övergripande plan i Sverige. Det framkom tydligt att proble— met var allvarligare än vad många trott (SOU1997:12, ra port 1/97). IT—kommissionen skrev om detta ti l regeringen och tog på sig rollen som samordnare av år 2000—frågan i samarbete med Statskontoret och Industriförbundet.

Under 1997 uppmärksammades ett nytt problemområde. Det visade sig att de så kallade inbäddade systemen också var behäftade med 2000—problemet. Ungefär 5 procent av proces—

sorerna finns i det som vi i dagligt tal tänker på som datorer, resterande 95 procent finns som inbäddade system i bilar, industrirobotar, hissar o.s.v. Därför arrangerade IT—kommissionen en hearing om inbäddade system i november 1997 (SOU1998: 21, rapport 3/98).

Inriktnin en pa arbetet har varit att i första hand bygga fungerande nätverk och inte en egen organisation. Nätverket består av två huvudgrupper, Sekelskiftesgruppen och Generalsgruppen.

Sekelskiftesgruppens främsta syfte är att dis— kutera strategifrågor, 1 gruppen ingår represen— tanter för offentlig sektor och representanter för näringslivets organisationer.

Generalsgruppens arbete rör såväl strate— gifrågor som mera praktiskt inriktade frågor. I gruppen ingår personer som är ansvar1ga för omställningsarbetet. Så gott som alla svenska storföretag och offentliga verksamheter är representerade.

Under dessa båda grupper, som träffas en gång i månaden, finns arbetsgrupper som behandlar olika delfrågor som rättsliga frågor, inbäddade system, testning m.fl.

I 2000—arbetet har IT—kommissionen funge— rat som navet i hjulet och har därigenom bidra— git till att detta arbete har skjutit fart i Sverige. I januari 1998 gjorde IT—Kommissionen en pre— sentation av 2000— frågan på ett regeringssam— manträde. Då föreslogs bl. a. att en speciell 2000— delegation skulle bildas, där näringslivet och offentlig sektor fanns representerade. Delegationen höll sitt första sammanträde 1 mars. Detta innebär att IT— Kommissionen suc— cessivt lämnar ZOOO—frågorna i takt med att 2000—delegationens kansli byggs upp. Detta kommer att samlokaliseras med IT—kommissio— nens kansli.

Kryptering och säkerhet

Säker elektronisk kommunikation. Ett semi- narium ägde rum i december 1996 om använd— ningen av kryptering (SOU 1997: 73, rapport 6/ 97) Det var ett samarrangemang mellan IT— kommissionen, Närings— och handelsdeparte— mentet och föreningen SEIS. Det svenska lik- som det globala regelsystemet behöver anpassas till den kraftigt ökade användningen av elektro— nisk kommunikation. Företagens, individens och brottsbekäm ares krav måste vägas mot varandra. Dessa rågor to 5 bland annat upp under seminariet. En för Företag och individer säker, global kommunikation är viktig för att informationssamhället skall kunna utvecklas.

Identifiering och identitet i digitala miljöer. En fortsättning av föregående hearing genom— fördes i november 1997 ( SOU 1998:36 , rapport 4/98) av IT—kommissionen tillsammans med Kommunikationsdepartementet, Närings— och handelsdepartementet, SEIS, EDIS och Swebizz Om många olika typer av angelägen

• Sida 27
•  Original

alla-till—alla—kommunikation ska bli verklighet för förvaltningar, näringsliv och enskilda i en kommande nätbaserad ekonomi, är det helt nödvändigt att kunna säkerställa aktörernas j identitet. Bland väsentliga frågor som belystes i hearingen och analyseras i ra porten är:

— varför det behövs nya sätt ör identifiering i informationssamhället — vilka som är berörda och vilka behov det finns av identifiering för nya tillämpningar — vad som krävs för införande i Sverige och vad i som kan införas — hur vi bäst ska införa system för identifiering och hur berörda intressen ska avvägas.

Utbildningsfrågorna har alltid varit högt priori— , terade i IT—kommissionens arbete. Utmaningen är att få ett världens bästa utbildningssystem vad det gäller utnyttjandet av IT. En hearing som ägde rum i november 1995 tog upp frågan om den nya teknikens möjligheter kräver änd- l rad pedagogik eller ej. l

Förändringstakten i omvärlden är starkt l accelererande vilket innebär att förmå an att utveckla sina kunskaper, det livslånga färandet blir en allt viktigare egenskap. IT är ett redskap i detta sammanhang och inte ett mål. Därför är målsättningen att föra en diskussion om den pedagogiska utvecklingen, om utbildningssyte— mens grundläggande arbetssätt. En förändring i riktning mot ett kunskapssökande arbetssätt är nödvändig om vi framtiden skall kunna hävda oss i den internationella konkurrensen. En elev som under hela sin utbildning har arbetat på ett sådant sätt får kunskapssökandet som en natur- lig reflex och är förberedd för det livslånga lärandet.

IT—kommissionen har under december 1997 och februari 1998 genomfört två hearingar kring IT och utbildningsfrågor i samarbete med Utbildningsdepartementet ( SOU 1998:70 , rap— port 7/ 98. Rapporten från den senare hearingen beräknas klar under sommaren 1998). I skrivel— sen "Skolan, IT och det livslånga lärandet" till regeringen i mars 1998 ges en rad förslag på åtgärder för att gagna den pedagogiska utveck— lingen med IT som redskap.

IT—mått. Mått som beskriver IT—användning är viktiga för jämförelser och beslut i företag och

samhälle. På uppdrag av IT—kommissionen gjordes en inventering av cirka 500 IT—mått. Av den anledningen arrangerade IT—kommissionen ett seminarium den 5 mars 1996 för att diskute— ra IT—mått ur olika aspekter (rapport 2/ 96).

När IT inte fungerar. IT—kommissionen har låtit utarbeta rapporten ”ERROR: När IT inte fungerar — en rapport om IT och dess använd— barhet”. I rapporten konstateras bland annat att användbarhet kan testas och mätas samt att insikten om användbarhetens betydelse är medelmåttig bland svenska företag (rapport 6/ 96).

Affärsnyttan med Internet. Ett seminarium i samarbete med Sveriges Tekniska Attachéer hölls i juni 1996 där det konstaterades att Internet redan är en marknadsplats, främst i USA. En mängd konkreta, goda exempel på affärsnyttan med Internet från hela världen togs upp och finns redovisade i en ra port (rapport 8/96) som endast finns i digital orm på IT— kommissionens hemsida.

Seminariet följdes upp med ytterligare ett 1997. Erfarenheter från seminarierna ligger bland annat till grund för kommissionens skri— velse till regeringen i februari 1998; "Utkast till ett ramverk för elektronisk affärsverksamhet".

Programvaruindustrin En hearing ägde rum i december 1995. Ett konkret förslag som lades fram behandlade bland annat att staten bör stödja exporten för att styra den svenska pro- gramvaruindustrins arbete mot de internatio— nella marknadsbehoven. Ett annat förslag gäll— de behovet aV att staten stimulerar up handling och marknadsutveckling som syftar ti l nyut- veckling av svensk programvara under affärs— mässiga former. En kraftfull forskningssatsning på "software engineering" diskuterades också (rapport 1/ 96). En fortsatt hearing om den nya IT-industrin hölls i juni 1997 (SOU1997z124, rapport 7/97).

IT i små och medelstora företag. IT-kommis— sionen genomförde på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings— och handelsdepartementet och Industriförbundet i november 1997 ett rådslag på temat "Hur offensiv IT—användning kan skapa tillväxt i mindre företag" (SOU 199854, rapport 5/98).

Problemen för all verksamhet i mindre före- tag är huvudsakligen generella. IT—kommissio— nen har utifrån hearingen i juni 1997 och råds— laget i november 1997 identifierat ett antal pro— blemområden inom vilka åtgärder, från ett IT— perspektiv, kan behöva vidtas för att bidra till att skapa goda förutsättningar för tillväxt och sysselsättning:

Regelverket. Det finns mycket som bör och kan göras med avseende på lagar och regler, så att dessa är bättre anpassade till de framväxande kunskapsintensiva företagen.

Kapitalförsörjningen. Det finns otillfreds—

• Sida 28
•  Original

ställda behov av uthålli t, branschkunnigt och j modigt riskkapital. Pro lemet är att det inte * finns något äkta riskkapital eller äventyrligt l kapital i Sverige. Det kapital som finns att tillgå saknar i allt väsentligt mod, djärvhet och kom— l petens.

Kompetensförsörjningen. Minst lika viktigt som kapitalförsörjningen är tillgången till kun— skap och kompetens för skapandet av tillväxt i kunskapsföretaget.

Tillgång till information. De små och medelstora företagen måste ges förutsättningar att snabbt och enkelt få tillgång till relevant * information som exempelvis forskningsresultat, l myndighetsinformation etc... Regionala satsningar. IT—kommissionen avser att identifiera framgångsfaktorer för regionala IT—satsnin ar. En första etapp är "IT och regio— nal utveck ing — 120 exempel från Sveriges" (SOU 1998:19, rapport 1/98) som är en kart— l läggning av pågående IT—projekt i Sverige.

IT—kommissionen har i mars 1998 genom— fört tre regionala hearingar om IT—projekt som syftar till regional utveckling. Granskade pro— jekt ingår i kartläggningen ovan. Teman för de tre hearingarna var:

] T för en bättre medborgarservice, Eksjö den 9 mars med Eksjö kommun som värd och medarrangör.

[ T och den regionala infrastrukturen, Luleå den 25 mars med IT—Norrbotten som Vård och medarrangör.

Okad användning av 17: ett medelför re io— nal utveckling, Vänersborg den 31 mars meå Västra Götaland som värd och medarrangör.

Vid samtliga tillfällen redovisades och utfrå— gades sex olika projekt som bedöms ha intres— santa erfarenheter att förmedla. Hearingarna dokumenteras och kommer att ge en grund för IT—kommissionens rekommendationer till regeringen om hur IT kan underlätta den regio— nala utvecklingen. Rapporten beräknas vara klar i början av juni 1998.

IT och miljön — en samling goda exempel. En skrift som vill sprida goda exempel om hur skilda verksamheter kan bedrivas på ett miljö- mässigt bättre sätt med hjälp av IT. Kommissionen vill också genom denna exem— pelsamling visa på vad som kan göras för att ytterligare underlätta utvecklingen mot en mer

miljöanpassad verksamhet ( SOU 1996:178 , rap— port 4/ 97).

IT och handikapp. En skrivelse har överläm— nats till regeringen om förslag till åtgärder som kom att inarbetas i IT—propositionen (rapport 3/96). Därefter har regeringen givit

Handikappinstitutet i uppdrag att utarbeta ett IT—program för funktionshin rades och äldres användning av IT.

Kvinnor och IT. Med syfte att diskutera kvin— nors inställnin till IT, hindren för ökad användning oc? åtgärder som kan förbättra kvinnors möjlighet att påverka teknikutveck— lingen och användningen genomfördes i samar— , betet med Socialdepartementet en dialogkonfe— l rens under ett par dagar i december 1995. En

rad olika förslag lades fram, bland annat att datorteken borde öppnas upp för yrkesgrupper som normalt inte kommer i kontakt med IT samt att IT—centra bör inrättas i varje kommun (rapport 4/96).

SeniorNet Sweden. Kommissionen har lagt ner ett stort arbete för att skapa en ideell förening och en mötesplats på Internet för personer över 55 år som skall främja seniorers användning av informationsteknik och öka möjligheterna till kommunikation och användning av informa- tionstjänster. Förenin en bildades hösten 1996 och styrelse valdes vi det första årsmötet den 11 mars 1997. SeniorNet Sweden har nu cirka 500 medlemmar i tio lokalföreningar. Ytterligare tju o lokala föreningar är under bil— dande. Mer in ormation finns på: http:/lwww.seniornet.se

• Sida 29
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

11

12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19.

20.

21.

22.

23. 24.

25.

26.

27.

28.

. Omstruktureringar och beskattning. Fi. . Tänder hela livet — nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S. . Välfärdens genusansikte. A. . Män passar alltid? Nivå- och organisationsspecifika processer med exempel från handeln. A. . Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. A.

. Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. A. . Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva

försäkringar. Fi

. Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker

och Systembolagets produkturval. S.

. Integritet — Effektivitet — Skattebrott. Fi. 10.

Campus för konst. U. . Fristående utbildningar med statlig tillsyn

inom olika områden. U.

Självdeklaration och kontrolluppgifter

— förenklade förfaranden. Fi.

Säkrare kemikaliehantering. Fö E—pengar — näringsrättsliga frågor. Fi. Gröna nyckeltal — Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. M. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötande av personer med funktionshinder. S. Samordning av digital marksänd TV. Ku. En gräns — en myndighet? Fi. IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. K. IT-kommisionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. K. Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Hearing anordnad av IT kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. K.

Försäkringsgaranti.

Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Staten och exportfinansieringen. N. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen m.m. Jo. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet.

+ 4 st bilagor. S. Från hembränt till Mariakliniken. — fakta om ungdomar och svartsprit. S.

Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag. F 1. Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. S.

29

30. 31.

32. 33. 34.

35. 36.

37. 38.

39. 40.

41. 42.

43. 44. 45. 46. 47. 48. 49.

50.

51.

52. 53. 54.

55.

56.

. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall — en översyn. UD.

Utlandsstyrkan. Fö. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. S. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård. 8. Historia, ekonomi och forskning.

Fem rapporter om idrott. In.

Företagare med restarbetsfönnåga. S. Förordningar till miljöbalken . + Bilagor. M. Identifiering och identitet i digitala miljöer

— Referat från en hearing den 12 november 1997. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S.

Vad får vi för pengarna? — Resultatstyming av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. S. ', Det finsk—svenska gränsälvssamarbetet. M. BROTTSOFF ER. Vad har gjorts? Vad bör göras? Ju. Läkemedelsinformation för alla. 8. Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav. Fö.

Hur skall Sverige må bättre?

— första steget mot nationella folkhälsomål. S. En samlad vapenlagstifming. .Iu. Sotning i framtiden. Fö. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju. Bulvaner och annat. Ju.

Kontrollerad och ifrågasatt?

— intervjuer med personer med funktionshinder. S. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas inom EU. K. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under 1900-talet och annat underlagsmaterial till Läkemedel i vård och handel, SOU 1998z28. S. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen inför och under första året med kunskapslyftet. U. Utstationering av arbetstagare. A.

Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. N. I—lur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag. Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations- departementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-1 1-18.K.

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete. Fi

• Sida 30
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98. K. 59. Räddningstjänsten i Sverige — Rädda och Skydda. Fo. 60. Kring Hallandsåsen. M. 61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 62. Kampanj med kunskaper och känslor. Om kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. 63. En god affär i Motala. Demokratiutredningens skriftserie. SB. 64. Bättre och mer tillgänglig information. Småföretagsdelegationens rapport 2. N. 65. Nya tider, nya förutsättningar... IT-kommissionens rapport 8/98. K.

• Sida 31
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. [55] En god affär i Motala. Demokratiutredningens skriftserie. [63]

J ustitiedepartementet

BROTTSOFFER. Vad har gjorts? Vad bör göras? [40] En samlad vapenlagstiftning. [44]

Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. [46] Bulvaner och annat. [47]

Utrikesdepartementet

1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall — en översyn. [29]

F örsvarsdepartementet Säkrare kemikaliehantering. [13] Utlandsstyrkan. [30] Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav. [42]

Sotning i framtiden. [45] Räddningstjänsten i Sverige

— Rädda och Skydda. [59]

Socialdepartementet

Tänder hela livet

— nytt ersättningssystem för vuxentandvård. [2] Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets produkturval. [8] När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om bemötande av personer med funktionshinder. [16] Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. + 4 st bilagor. [25] Från hembränt till Mariakliniken. — fakta om ungdomar och svartsprit. [26] Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. [28] Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. [31] Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård. [32]

Företagare med restarbetsförmåga. [34] Den framtida arbetsskadeförsäkringen. [37] Vad får vi för pengarna? — Resultatstyming av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området. [38] Läkemedelsinformation för alla. [41]

Hur skall Sverige må bättre? — första steget mot nationella folkhälsomål. [43] Kontrollerad och ifrågasatt? — intervjuer med personer med funktionshinder. [48] De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under 1900-talet och annat underlagsmaterial till Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28 . [50]

Kommunikationsdepartementet

IT och regional utveckling. 120 exempel från Sveriges län. [19] lT-kommisionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. [20] Problem med inbäddade system inför 2000-skittet. Hearing anordnad av IT kommissionen i samverkan med Industriförbundet och [Statskontoret 1997-11—14. [21] , Identifiering och identitet i digitala miljöer.

— Referat från en hearing den 12 november 1997. IT-kommissionens rapport 4/98. [36] Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas inom EU. [49] Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag. Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations- departementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-l 1-18. [541 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98. [58]

Nya tider, nya förutsättningar... IT-kommissionens rapport 8/98. [65]

Finansdepartementet Omstruktureringar och beskattning. [l]

Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva försäkringar. [7] Integritet — Effektivitet — Skattebrott. [9] Självdeklaration och kontrolluppgifter — förenklade förfaranden. [12] E-pengar — näringsrättsliga frågor. [14] En gräns — en myndighet? [18] F örsäkringsgaranti.

Ett garantisystem för försäkringsersättningar. [22] Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag. [27] Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete. [56]

• Sida 32
•  Original

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet

Campus för konst [10] Fristående utbildningar med statlig tillsyn

inom olika områden. [1 1] Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen inför och under första året med kunskapslyftet. [51] DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. [57]

Jordbruksdepartementet

Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen m.m. [24] Livsmedelstillsyn i Sverige. [61]

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdens genusansikte. [3] Män passar alltid? Nivå- och organisationsspecifika processer med exempel från handeln. [4]

Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. [5] Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. [6] Utstationering av arbetstagare. [52]

Kulturdepartementet Samordning av digital marksänd TV. [17]

Närings- och handelsdepartementet

Staten och exportfinansieringen. [23] Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. [53] Bättre och mer tillgänglig information. Småföretagsdelegationens rapport 2. [64]

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. [33]

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal — Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. [15]

Förordningar till miljöbalken . + Bilagor. [35] Det finsk—svenska gränsälvssamarbetet. [39] Kring Hallandsåsen. [60] Kampanj med kunskaper och känslor. Om kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. [62]

• Sida 33
•  Original

IT-kommissionens arbetsprogram SOU 1995:68 . Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes undtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Kommunikation utan gränser - rapport från IT-kommissionen, juni 1995 Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT—kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers - report by the Swedish IT-Commission, june1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos lT—kommissionen, Fax: 08—20 28 04. Telefon: 08—405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT—kommissionen,

Fax: 08—20 28 04. Telefon: 08—405 18 51.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas? Av Nils-Göran Olve & Carl-johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas hos IT—kommissionen,

Fax: 08—20 28 04. Telefon: 08—405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked. Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT—kommissionen, Fax: 08— 20 28 04. Telefon: 08—405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT—kommissionen, Fax: 08— 20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT — Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer? Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT—kommissionen, Fax: 08— 20 28 04. Telefon: 08—405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar - en rapport om IT och dess användbarhet Av Per Gustafsson å uppdrag av IT—kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan bestäffas hos IT—kommissionen, Fax: 08—20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT—kommissionens hearing den 5—6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08—20 28 04. Telefon: 08—405 18 51.

Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommis— sionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rap ort 8/96. Rapporten är publicerad på IT—kommissionens hemsi- da4fittp://www.itkommissionen.se>.

IT-problem inför 2000-skiftet SOU 1997:12 . Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT— kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Digital demokra©ti

SOU 199723. Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Kristallkulan - 13 röster om framtiden SOU 1997:31 . Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön - en samling goda exempel SOU 1996: 178. Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Te efon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet SOU 1997:63 . Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Sweden in the Information Society SOU 1997:67 . The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation SOU 1997:73 . Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommis— sionen, Närings- och handelsdepartementet och 51515 den 11 decem- ber 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08— 690 91 91.Tclefor1: 08-690 91 90.

IT—kommissionens hearing om den nya medie-

och programvaruindustrin

SOU 1997:124 . Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling - 120 exempel från Sveriges län SOU 1998:19 .Rapport 1/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT—kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier SOU 1998:20 . Referat från en hearing anordnad av IT—kommissionen den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställas hos Fritzes kund— tjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08—690 9] 90.

Problem med inbäddade systern inför 2000-skiftet SOU 1998:21 . Hearing anordnad av IT—kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997—11—14. Rapport 3/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer SOU 1998:36 . Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag SOU 199854. Ett rådslag anordnat av IT—kommissionen på uppdrag av Kommunikationsde artementet, Närings— och handelsdeparte- mentet och Industriförbundet 1997-11-18. Rapport 5/98. Kan bestäl- las hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och nationalstaten, SOU 1998:58 . era framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Skolan, IT och det livslånga lärande SOU 1998:70 . Hearing anordnad av Utbildningsdepartcmentet och IT—kommissionen 1997—12—04. Rapport 7/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08—690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Nya tider, nya förutsättningar... SOU 1998:65 . Rapport 8/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08—690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete med I T—kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT—kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Orebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019—17 68 00.

Datorvanor 1995 _ Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska

Centralbyrån å uppdrag av IT—kommissionen. 102 sidor. Kan beställas fi*ån SCB Förlag, 701 89 Orebro. Fax: 019—17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen runt - Nationella initiativ Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT—kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen runt — Regionala initiativ Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT—kommissionen och Näringsdepartementet. Stenci .

IT världen runt - Statligt stöd till mjukvaruindustrin Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT—kommissionen och Näringsdepartementet. Stenci .

• Sida 34
•  Original