SOU 1998:65

Nya tider, nya förutsättningar

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Nya tider,

. .

förutsättningar.

nya

IT-kommissionens 8/98

rapport

IT-kommissionerna 1994 1998

Den första IT-kommissionen tillkallades den

17 1994 den borgerliga regeringen,

mars av med dåvarande statsminister Carl Bildt

som ordförande. Arbetet resulterade i betän-

kandet Informationsteknologi Vingar

människans förmåga SOU 1994:18 är

som

vision Sverige och det framtida inforen om mationssamhället.

I och med regeringsskiftet 1994 tillkallades den andra IT-kommissionen den 19 januari

1995. Samordningsminister Jan Nygren blev

ordförande. Enligt regeringens direktiv Dir. 1995:01 skulle kommissionen råd-

vara

givande i övergripnade och strategiska frågor samt pådrivande, kunskapsspridande och

framåtblickande inom IT-området.

Mycket kommissionens arbete bestod i

att sätta riktlinjer för handlingsplan

upp en och börja genomföra den. Stora delar

regeringens IT-proposition Prop.

1995/962125, riksdagen antog den 4 juni

som

1996, bygger överväganden och förslag

från den andra IT-kommissionen.

Regeringsombildningen i 1996 resul-

mars terade i tredje IT-kommission. Ny ordfö-

en rande blev kommunikationsminister Ines Uusman.

Den 6 juni 1996 beslutade regeringen

om förändrade och delvis direktiv för IT-

nya kommissionen Dir 1996:46.

Huvuduppgiften från det tidigare direktivet låg fast. Vissa uppgifter i tilläggsdirektivet

tillkom följd IT-propositionen,

som en av

exempelvis att ta intiativ till ett IT-rättsligt

observatorium. Men framför allt koncentreras kommissionens arbete till tre centrala frågor:

0 Hur IT-användningen kan bidra till

tillväxt och sysselsättning.

0 Hur tillgängligheten till IT kan öka, obe-

roende bostadsort, kön, utbildning och

ålder.

0 Hur scenariot för framtiden kan

se ut,

vilka IT-användningens konsekvenser blir

och vilka strategiska beslut ska fattas.

som

IT-kommissionen ska enligt direktiven slutrapportera sitt arbete den 31 maj 1998, då förordnandet för den tredje IT-kommissionen går ut. Kommissionen har valt att göra denna summering i form den skrift läsaren

av som just håller i handen. För detaljerad

nu en mer redovisning hänvisas läsaren till de enskilda

finns förtecknade i slutet rapporterna, som av skriften.

Statens offentliga utredningar

WW 1998:65

Kommunikationsdepartementet

Nya tider,

förutsättningar

nya

8/98

IT-kommissionensrapport

Betänkande av IT-kommissionen

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds svarar

Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20930-6

Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Nya tider, nya förutsättningar...

När den tredje IT-kommissionen inledde sitt arbete under mitt ordförandeskap, var en av de första åtgärderna att ta fram ett handlingsprogram Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63. Med epokskifte menas att vi befinner oss vid en historisk brytpunkt där användandet av en ny teknikbas, informationstekniken, innebär en omfattande samhällsförändring.

Vi kommer att ställas inför nya frågor som vi måste lösa, men också nya förutsättningar och nya möjligheter för god ekonomisk tillväxt och fortsatt tryggad välfärd för alla. För Sverige är det därför

en en nu viktigt att snabbt ta tag i de nya möjligheterna på ett kreativt och konstruktivt sätt. De tiderna låter

nya inte vänta på sig. Vi kan inte luta oss tillbaka med i kors och tro att allting småningom löser sig.

armarna

Det är min bestämda tro att vi kommer att klara av epokskiftet på ett bra sätt. Vi har i en internationell jämförelse utomordentliga förutsättningar med en omfattande IT-användning och hög IT-mognad. Våra telenät och andra infrastrukturer är jämförelsevis väl utbyggda. I det svenska näringslivet är beslutsvägarna ofta kortare, organisationerna plattare och tonen mellan anställda och företagsledning prestigelösare än i våra viktigaste konkurrentländer. Våra offentliga institutioner är vanligen smidigare och mindre byråkratiska än sina utländska motsvarigheter.

Vårt utgångsläge är gott. Det finns mycket att bygga vidare och förädla, kan ett relativt

som ge oss försteg gentemot omvärlden. Det finns många nya verksamheter och företag, som kan utvecklas och växa sig starka och bidra till nya jobb, ökad tillväxt och välfärd. Förutsättningen är att vi i bästa samförstånd oförskräckta tar oss an de utmaningar och nya möjligheter som IT och epokskiftet för med sig.

Nya tider, nya förutsättningar. . är en sammanfattning av den tredje IT-kommissionens arbete och det

. är vår förhoppning att skriften skall öka förståelsen för epokskiftet och stimulera utveckling. Den kommer att följas av ytterligare en skrift, Nya förutsättningar, nya möjligheter.. ., som i reportageform berättar om hur användningen informationstekniken skapat arbetstillfällen inom såväl gamla

av nya som nya näringar.

Arbetet med denna skrift har utförts av Per Odebrant i samarbete med IT-kommissionens sekretariat och ledamöter.

Mmm..

Ines Uusmann ordf. IT-kommissionen Kommunikationsminister

På väg mot...

kontinent

Kunskapens

En epok bryter in. Framför oss ligger kunskapssamhället. En nästan

helt okänd kontinent, men fylld av möjligheter. Om vi lär vi oss att för-

stå och vågar ta till oss de förändringar som nu sveper över världen,

har vi en enastående chans att bli en betydande drivkraft i utvecklingen.

Vi är med ökande hastighet väg i orolig försäkringstagare ett bestämt

en kunskapssamhället. Starka krafter driver besked.

på. Informationstekniken utvecklas i För några är arbetsuppgifterna i prin-

en takt saknar motstycke. TV- och cip desamma tidigare. För andra är

som som radiosignaler, tele- och datakommunika- de Gemensamt är att alla är beroen-

nya. tion smälter till Var jor- de IT för kunna utföra sina jobb.

samman ett. av att den befinner och vilken tid dyg- De utför det annorlunda sätt än

oss ett

det är spelar inte så roll längre. tidigare och arbetet har blivit net stor mer avan- Den tekniken låter arbeta, stude- cerat, ansvarsfullt och kunskapskrävande.

nya oss

leva och uträtta hel saker Deras roll kuggar i maskineriet" ra, en massa som nästan och när helst. har minskat. Deras individuella förmåga

var som

Här öppnas kontinent och sig flera och skiftande arbetsup-

en av nya att ta an ännu outforskade möjligheter. Men för pgifter har ökat. För många har det

hitta dem måste röja vägar, betytt och starkare yrkesstolthet. att oss nya en ny våga tänka i banor. Jämfört med Så här säger Monica Nordqvist

nya industrisamhället år det många sätt Svensson, ABB Atom, i IT-kommissio-

en i grunden annorlunda verklighet 4/96 Kvinnor och IT

som nens rapport om individer och samhälle, ekonomi och projekt i början 1990-talet för

ett av att politik ställs inför. effektivisera dokumenthanteringen inom

Om följer med i utvecklingen har företaget:

alla chanser lyckas. Avstår och fort- Sekreterarna har haft för

att ansvaret att sätter i de gamla spåren kommer utveck- utbilda den övriga personalen i det

nya

lingen hinna och iväg Med utbildningsfunktionen har

att upp svepa oss, systemet.

själva kan vår framtid. också följt högre status inom företaget utan att styra För de strömningarna är världsom- för yrkeskåren. Sekreterarna utgör

nya en spännande. Och de har redan fått många stor anställda sin

grupp som nu ser

industrisamhällets handlings- och dyg- yrkesroll förändras av demönster, analys- och tankemodeller,

organisations- och förvaltningsformer Men med förändringen följer också

att börja vittra. Det finns inte längre sätt

oron. samma

tidigare något tryggt och säkert att

som Vi det runt omkring Byggba- ha sin utgångspunkt och hålla fast

ser oss. som

flackar inte mellan olika vid. Frågorna inställer sig: sen runt arbetsplaster det sin tid, Vad händer med mig Får jag ha mitt

mesta av utan sitter vid sin dator och sin kommunika- jobb kvar Hur ska det för mina barn

tionsutrustning och håller ihop jobben. Vad ska de arbeta med Den trygghet och

Inte bara Teknik Växeltelefonisten kopplar inte längre bara enförkortningför informa- samtal, har med avancerade infor-

utan tionsteknik. brukardefinieras

mations- och kommunikationssystem till

somteknikenför att samla bearbeta,lagraoch distribuerainforma- sin hjälp blivit kundernas allt-i-allo. En tion. Hit hör datorer,programoch kan alla fråperson som svara möjliga elektroniskakommunikatlonsnät, ocksåtelefon,telefax,radio och kan göra jobbet helst dit men gor var som

ochTV. telefonledning når.

en Definitionenger enslagsida IT:s

Verkstadsarbetaren är inte längre renttekniskaaspekt.Detstrikt tekniskakunnandet,somi daghar den världsmästare att i förutbestämd

en högstastatusen,år mindreviktigt utföra fem olika

ordning handgrepp, utan

för attförståIT. Detväsentligaär

processövervakare med datorise-

att kunnase som endelav en som något,snarareän som enteknisk rade kontrollsystem och maskiner och lösning, sitt eget säkra öga omedelbart upptäcker IT-kunskap är i första handen fråga helhetssyn attförstå och åtgärdar fel och flaskhalsar i produkom teknikensanvändning,detsam- tionen. Försäkringsbolagets skaderegleramanhangdenanvändsi ochdefölj-

kan, med sin lilla dator och mobiltelederdettafår. re fon direkt ute fältet, rapportera in

en skada, reglera den och stående fot

välfärd vant vid, blir den kvar För IT inte enbart oss är något man sysslar

Kommer det något annat i stället, och med i k Och IT handlar bara

s IT-företag.

hur det ut i och

ser en, visserligen grundläggande avgö-

I framtiden gör med all säkerhet fler rande, teknik. Det

mening om som

och betydligt svårare saker tid, och in i

samma avgjort avgör färdriktningen

i dag utför färre och enklare är lika rad

som kunskapssamhället mycket en

arbetsuppgifter. Och gör också högst andra faktorer och invecklade samband,

troligt våra saker ett helt sätt, i vår tillvaro. annat djupt ner rotsystemet

under mycket större Där dock särskilt eget ansvar. erbjuds ännu inga

Några kommer ha jobb för säkra

av oss att som bärkraftiga underlag svar, jäm-

inte går att föreställa sig idag. Och många förelser och beslut i och samhälle.

företag

jobb för självklara kommer Men varken den

som nu tar äppelkindade opti-

att mycket svåra föreställa sig i mismens rosenröda framtidsvisioner eller vara att

Mer bestämd än så går det inte den pessimismens morgon. hålögda nattsvarta

i de frågor berör och lär bli

att vara som enga- undergångsscenarier verklighet.

alla. gerar oss

llall är ett IT-törelag

SkandiaAFSbrukarbeskrivassom

Skandiakoncernensinternationella

mått

och fondförsäkringsbolag,Menföreta-

Nya steg

getär merän någotannatett IT-

Mått och klassificeringar är viktiga. Det mäter kan påverka. företagoch dessutom meden man man vinst 1997 cirka2,2 miljarder Förutsättningen är att man vet vad och varför man mäter och hur mätkronor- betydligtIönsammareän resultatet ska tolkas. någotannati SverigeverksamtIT-

företag,EricssonochTeliaoräkna- I IT-kommissionens 2/96 "IT- Våra mått och klassificeringar alltså de. SättermanSkandiaAFS,som rapport ger kan beskri- startadeför elva sedani mått. Hur IT-användning ingen entydig bild. Inte alla mått tillens Storbritannien,vinst i relationtill vas redovisas omkring 500 mått med lyckas fram helhets- förhållandevis sammans mana en det ringaantalet direkt eller indirekt anknytning till IT- bild. Detta dock något anställda,omkring2 700, förtasäger oss viktigt: getbetydligtIönsammare användning. Som väntat har författarna Vi har ännu inte funnit några mått- nya uttrycktsomvinst/anställd än - Nils-Göran Olve och Carl-johan Westin stockar känns pålitliga kom- Ericsson. som nog att inte funnit något mått berättar hela primerat beskriva de fenomen de Ettannatföretagsommed som som ochvältrimmadekommunikationssanningen. flesta åtminstone intuitivt, är av oss, vet kanalersomgrundbultari verk- Vad säger exempelvis ett ofta använt avgörande betydelse för vårt personli- samhetennåttstoraframgångar av IT-mått antal barns och samhälles framtida OMGruppen. som persondatorer per ga, våra vårt Företagetär världsledande invånare i landet Inte mycket, när välstånd. teknikför aktie-ochderivathandel

samtidigt informationstekniken och liggerflerastegföreallatradivet att har saknar Vi är i början och det tionelladataföretag vadman en utvecklingstakt som mot- av något nytt är självakallar transaktionsteknolo-

stycke och den, elektriciteten, svårt färdriktningen. Till och gi. OMhar byggtdetvåförsatt som att ta ut a kan användas för i Utan med metaforerna, bilderna elbörsernai världen. stort sett allting. som griper Av deflestauppfattasdock hur och i vilket sammanhang bakåt det kända för ska förstå att veta per- mot att företagetsomett börs-ochclear-

sondatorerna används säger måttet i det kommande, sviker och för tanken inghus,NärOMGruppenav oss oss särskilt fel. Datavärldenoch lnduüstriförbundet stort sett ingenting, som av oss 1997utnämndestill Aretssvenska vågar ha uppfattning vad är Så talade för år sedan en om som ett par om lT-företag, protesteradedelarav

god datortäthet. informationsmotorvägar" för beskri- denteknisktinriktadefackpressen. en att OMvarinte ett riktigt lT-företag, Eller vad antalet IT-företag i visionen globala elektroniska försäger oss va av hettedet.

landet än de är många När de bindelser, när menade fenomen Exemplenillustrerarvälvad annat att ett som svenska varken liknar eller ABB:sdåvarandekoncernchef,

IT-företagens branschorganisa- upplevs som en väg.

numerastyrelseordförandeni ABB

tion SITO numera IT-företagen valdes Idag när talar denna misslyckade

om och lnvestor,PercyBarnevikmein i Industriförbundet 1997 metafors första manifestation, Internet, nadenär hanför ettpar sedani sommaren blev den förbundets till använder denamerikanskaaffärstidskriften visserligen genast tvådimensionell en annan BussinessWeeksade: omsättningen näst största branschorgani- bild nätet. Snart kommerdet inte fin- - att sation. nasnågraicke-lT-företag.

Men de enskilda medlemsföretagen

sysslar med vitt skilda saker. Villkoren

för återförsäljare, konsultföretag

en ett

och ett programvaruföretag är mycket

olika. Företagens storlek varierar kraftigt.

Av Sveriges 500 största IT-företag 1996

hade de två största, Ericsson och Telia,

sammanlagt större omsättning än de

en övriga 498 tillsammans. Om Ericsson och

Telia skulle försvinna krävs det m a o

långt över 500 IT-företag för väga

nya att förlusten. upp

Men Internet påminner mycket blir den farlig i synnerhet när kombina-

mer om -

fackverk än nät och ändå tionen återfinns hos beslutsfattare i ett ett mer om

gångarna termitstack. offentlig sektor och i näringsliv.

1en

Då är risken fram de

stor att tar

Känslan att vi fram i blindo, beprövade analysmodellerna och applice-

av rusar

från ordning till kaos, från trygghet till lösningarna symptom

rar vars grunosäkerhet, är därför stark hos många och dorsaker är helt Då är faran över-

nya. återfinns alla nivåer i samhället. Det är hängande använder de verkty-

att nya

känsla i alla meningar måste för göra saker enligt de förutsätten som tas gen att

djupaste allvar. ningar hittills gällt.

som

De investerade så mycket i Genom det viset förstärka exi-

som att

industrisamhället, byggde det sterande strukturer, lägger medvetet

de som

tycker i allmänhet sämre det eller omedvetet hämsko utvecklingen

om nya som växer fram. Detta måste ha förstå- och bromsar förnyelse och omvandling. I

stor

else för. När däremot nostalgin förenas förhållande till vaknare omvärld tar

med likgiltighet, okunnighet och rädsla därmed ett steg bakåt.

samma saker om och om

igen

Nva villkor I mer än 30 år har det som en gång kallades datamaskiner använts i svenskt

Förnågra sedansadedåvarande näringsliv och förvaltning. Sprungna ur industrisamhället förblev datorerna

koncernchefen,numerastyrelunder lång tid en utväxt på det industriella trädet. seordföranden,ikemikoncernen PerstorpGöstaWiking härom IT betraktades länge enbart ratio- Talet möttes applåder. dedramatisktnyavillkorenför före- som en av varma tagensöverlevnad: naliserande teknik i traditionell mening, Auditoriet hade för tillfället glömt att

Vi kaninte baseravårplaner- Vi investerade i IT för att sänka kostna- såväl Volvo nästan alla de andra ing historiskadatalängre. som Tidigare detjämförelsevisenkelt der, höja produktiviteten och förbättra svenska storföretagen i slutet var startats av attförutseekonomiskatrender.Nu effektiviteten. Så här Sveriges 1800-talet och i början 1900-talet

sa en av av av detannorlunda.Viktigast att

välkända och respekterade industri- just entreprenörer. måste bereddaattförändra mest vara mycketsnabbt,samtidigtsom ledare i ett tal den 10 november 1986: Den bild stabilitet och ständig oss av uppintetappardelångsiktigatillväxt- "Huvuddelen industriell verksam- detta vis målades för

av repning som upp ochlönsamhetsmålenursikte,En het och huvuddelen samhällets under- drygt elva år sedan inte unik för nyekelfaktorför attlyckasmed av var dettaär faktisktvår förmågaatt håll bygger icke k entreprenörskap. Sverige. Den gällde i större delen den

s av samla analyseraoch sprida stabil, verksamhet industrialiserade världen.

Det rutinmässig

informationi koncernen.Mankan är en

inteleva ellertvä produk- med begränsat utrymme för fantasi en men tidéer. måstehamångaproduk- mycket för kompetens. Vi skall Några år stod de gamla

utrymme senare santerunderutvecklingochdärför

producera i vad producerade ningarna huvudet. Avregleringen och

krävssnabbareflödenavidéeroch morgon

information.Denmöjligheten igår, förhoppningsvis med något bättre globaliseringen valutamarknaden,

ger av ossIT. kvalitet och till något lägre kostnad. Vi kommunismens sammanbrott i Osteuro-

har inte råd med snabba kast i produktio- det våldsamma konjunkturfallet i

pa,

Vi kan inte lägga den för att Sverige i början 90-talet och kronans dranen. om

någon råkar komma idé. Då matiska försvagning medförde ett bryskt

en rasar industri-Sverige och då också del uppvaknande till insikten infor-

rasar en om att

vår infrastruktur. Vi behöver litet kre- mation och IT mäktig och av var en resurs ativitet inte mycket förändrin i företag och samhälle.

De krafter då så dramatiskt gjorde

som

sig påminda är inte mindre starka Det

nu.

enda kan göra inte ska bli

om ett rov

dem och

för dem, är att acceptera agera

så att de kommer till nytta.

oss

I Sverige inför epokskiftet, IT-kom-

missionens rapport 5/97 SOU 1997:63,

IT-kommissionen första

menar att en

utmaning ligger i förädlar och ska-

att

produkter och tjänster, att

par nya

utvecklar företag och strukturer. I

nya

den blir och bero-

processen mer mer

ende kunskap skapas i allt

av ny som ett

snabbare En andra utmaning är

tempo.

måste skapa mervärden med

att en

arbetskraft med hög kompetens och med

intellektuell kraft och kapacitet. Bara

att utveckla och utnyttja hög

genom en

kunskap blir konkurrenskraftiga och programvaruindustrin längre.

segment av kan långsiktigt Öka sysselsättningen. Goda matematiker och kodskrivare i

Indien klarar komplicerade uppgifter lika

Kreativitet, förnyelse och samverkan bra vi. som är de nyckelorden. Individens Vi måste självfallet med djup mednya personliga egenska och kunskaper växer i känsla stötta dem grund struker som av

betydelse. För flöretagoch förvaltningar turomvandlingar förlorar sina arbeten.

blir de anställdas individuella kreativitet Långsiktigt är det dock bara konkret och idérikedom och förmåga att arbeta handling hjälper. som

tillsammans avgörande tillgång, lika Ett viktigt initiativ är de 1,3 miljarder

en viktig byggnaderna och maskinerna i kronor regeringen som satsar en extra industrisamhället. arbetsmarknadsutbildning där 10 000 Det dygd i industrisamhäl- ska utbildas i IT. Utbildningen som var en personer let kan då bli odygd i det kunskaps- by överenskommelse med en ger en samhälle där ständig förändring och för- Inåustriförbundetäven det positivt - ett

nyelse är det enda egentligen är där olika IT-företag själva utbil-

som grepp beständigt. dar, exempelvis Telia, Enator och IBM. Att till varje pris försvara "stora fabri- IT-kommissionen har i många sam-

ker" försvara världsåskådning manhang pekat just vikten

är att en av samverdär den ensartade, centraliserade produk- kan mellan den offentliga och privata tionen står i fokus. Det synsättet leder in sektorn, i vår skrivelse till nu senast i återvändsgränd. För när andra länder regeringen elektronisk affärsverksamen om

blir lika duktiga massproduk- het. Sverige kommer behöva mycket

som att tion och monteringsjobb, och det är de sådan och utbildning i mer av annan redan, kan bara konkurrera med låg framtiden. Förnyelse utbildningen har av lön för att behålla industrijobben. alltid varit centralt i IT-kommisett tema På grund de stora löneskillnaderna, sionens arbete. av förmår inte konkurrerar inom vissa ens

Som sår får skörda

man man

Tänk på ett äppelträd. Det våra traditionella nyckeltal mäter är skörden. Men hur är det med sådden, med rotsystemet Det är det som ska ge framtida skördar. Men rotsystemet mäter inte.", säger Leif Edvinsson, vice VD i Skandia.

Som sår får skörda, skulle bon- ställvis mycket goda till förnyelman man ansatser den eller trädgårdsamatören Det lig- i fortfarande speglar industrisagt. se stort stor sanning i det. samhället. Detta understryks i ger en snart sagt Samhällets sådd, dess är alla IT-kommissionens rotsystem rapporter. skola, högskola och universitet. Det mest bekymmersamma, vi, i den snab- I än hundra år har skolan utbildat menar mer ba förändringens tid befinner i är för industrisamhället. Människor har oss

att utbildningssystemet den del vår rustats för att fungera i den framgångsri-

- av samhälleliga infrastruktur där grunden ka industrination Sverige gång som en för vårt framtida välstånd läggs Tonvikten i utbildning och arbetsor- - trots var.

ganisation låg homogenitet och

ensartade arbeten för det flertalet. stora Dessa jobb har runnit industrin ur sedan mitten 1960-talet. Enbart under av innevarande årtionde har 250 000 jobb försvunnit, medan endast 50 000-60 000 har skapats. Det nettoförlust är en cirka 200 000, samtidigt industrins som produktivitet nått historiskt höga nivåer. Ta modern klassiker mobilteleen som fonen. För tio år sedan tog det timmar tre att tillverka mobiltelefon. För fem år en sedan 40 minuter. Idag närmar det sig fem. För varje generation apparater minskar det klassiska arbetsinnehållet med 30 Samtidigt blir lättaprocent. apparaterna mindre, snabbare, effektivare och re, finessrikare än sina föregångare.

Ill slrolexemnel För tillverkaren är kostnaderna för vuxna., säger Göran Johnsson, ordfö-

pro- Tyvärrkan gymnasistersom duktionen i egentlig mening och distribu- rande i Svenska Metallindustriarbetar-

MariaLarssonfrån Mönsterås

tionen i det närmaste försumbara i för- förbundet, i IT-kommissionens rapport Gymnasiumgjordevid enhearing

somIT-kommissionenanordnade4 hållande till kostnaderna för forskning 3/97 "Kristallkulan tretton röster

- om december1997i samarbetemed framtiden"

och utvecklin administration, mark- SOU 1997:31. Utbildningsdepartementetberätta ,

nadsanalys marknadsföring Göran Johnssons röst kunde gällt för

somföljeromsin vardag: oc etc.

Allt arbeteskeri grupperoch Och för den köper mobiltele- alla de övriga tolv medverkade. Här

som en som gruppenutformasutifrånintres-

fon är det funktioner, beror finns bred enighet, liksom mellan lanseområde,Förstväljermanett som mer en

område,sedanförsöker til/- programutveckling och samspelet med dets riksdags artier, livslångt lärande

man ett att

sammanshittaenproblemformu- mobiltelenät än den är aktor för framtida fram-

uppbyggt fysiska en nyckel ett

leringsomtäcker allasintressen.

produkten, är det viktiga. Det är i gångsrikt Sverige.

Däreftergörmanenplaneringav som

kursen,varje/ektionstillfä//e,när tjänste- och kunskapsinnehåll Skolan exempel där IT kan göra

varans som är ett

manskaanalysera,presentera, det värde kunden beredd beta- det bedriva individuellt liv-

som är att möjligt att ett görastudiebesöketc, väljer områden utgångspunktfrån för skapas. slångt lärande gör vi både kan

med som att

vadsomskaingåikursen, De Resonemanget är likartat för i bredden också tillvara

stort satsa men ta delaravkursensomeventuelltinte

alla varutillverkande företag. De har våra begåvningar.", elvis Leif täcksavvåraarbetenbehandlas sett säger exem

attlärarenellernågon förvandlats till slags tjänsteproducen- Johansson, då koncernchef i E ectrolux genom ett

annanpersonsomär kunnig talar också sig och koncernchef i Volvo.

ter. Många numera om numera områdetföreläserJagochmin

själva kunskapsföretag och lärande Det är kloka ord. Det krävs breddutgrupphar valtatt titta frågeställ- som

ningenAr kvinnanalltid ettoffer organisationer. bildning för motverka kunskapsmässi-

att

samlarfaktagenomböcker, och social i samhället. Det

ga klyftor

artiklar,TV,radiointervjueretctill

En växande del arbetet i dem, lik- krävs etsutbildning för att underlätta våraolikadelar Samtidigtdiskute- av s

rar vad harkommit fram till i handelsföretagen och de renodlade utveck ingen näringar, branscher,

som av nya ochhjälpervarandra. harockså

änsteföretagen, går uttolka och tjänster och rodukter. ett närasamarbetetmed ut att

KvinnojoureniMönsterås,Deär påverka våra behov, skapa varianter och Och fram ör allt krävs fortlöpande

vårtbollplank.Pådet härsättetför- Räknar Inte bara i

kundanpassa erbjudanden. utbildning. ungdomen, utan

söker enhelhetsbild kvin-av

industriföretagens tjänstemän till tjänste- livslångt lärande. Förmågan till och

noproblemisamhå/let,menockså ett

avdagenskvinnosyn. sektorn så torde den redan idag omfatta intresset för livslångt lärande måste

Härefterföljer det kanskevikti- den arbetande i skolan.

långt över 80 procent av grundläggas

gastearbetet,analysen.Detärnu manbindersammandefrågorman befolkningen.

hadei inledningenmeddeslutsat- I denna verklighet blir det allt viktiga- Mycket av diskussionerna kring sko-

ser mankommitfram till under

med individens kunskap och för- lans förnyelse har handlat IT och arbetetsgångochanalyserardem. re egen om

försökerävenhitta lämpliga måga. Det är inte likformigt utbildade datorer. Men tekniken, den finns

om åtgärder gruppensämnesområ- individer behövs, individer lats, ointressant. Det dis-

som utan som är egentligen

de.

kan utföra mångfald arbetsu pgif- ussionen bör handla är därför

Når haravverkattvåtredjede- en av om en

lar avkursenår det dagsattpre- inte är rutinartade. Det gål förändring pedagogiken mot ett kun-

ter som er av senteravad kommit fram till. Det såväl roduktion och handel arbetsätt, där individen

inom som skapsökande

görsbådeskiftligt ochmuntligt. innandenmuntligapresentationen offentlig privat tjänste- och service- enskilt och i samverkan med andra får ett

har klassenlåstarbetet,sådetär verksamhet och de utförs för för själv skapa sin

oavsett om stort eget ansvar att interenafaktamanpresenterar

inhemska behov eller för exportmarkna- kunska med IT ett självklart och

slutsatser som utangruppens ,

Hårdiskuterar medhelaklas- den. kraftfu hjälpmedel.

sen,förattse omnågonharnågra i det medverka till

Mycket förädlingsvärdet Att en pedagogisk förny-

synpunkter kan vårdaatt av

som vara

Sverige producerar är kunskap. Det är else och förändra skolan i riktning mot

beakta. försökerocksåengagera

helaklassenlarbetet, kanske förklarin till de enkla jobben ratio- kunskapssökande arbetssätt, måste bli

en att ett genomstudiebesökellergenomatt för och

naliseras ort. Därför kommer inte prioriterad angelägenhet staten

demuppgifteratt lösaochdis- en ge

Sverige ha råd med medborgare landets kommuner. Lika litet IT kuteradeolikalösningarnaoch att som som

eventuellaolikheteri resultaten." de inte vill utveckla sig. enbart eller huvudsakligen är tek-

säger att ens en

Detkunskapssökandearbetssätt

Kunskap blir och färskvara. nisk fråga i näringsliv och förvaltning är

MariaLarssonredovisar ett,i alla mer mer en

tänkbarabemärkelser ordet,sko-av Därför måste alla i Sverige vänja den det i skolan.

oss

Iexempei hur det bordevara, vid tanka även när är

att kunskap,

menbaramycketsällanär. Notera

att hon inteenendagångnämner

datorereller Det självklarheter

för henne.

Här Världen

och

Vad är det då vi borde försvara, i stället för de nuvarande ordningarna

Det måste vara något som datorer och robotar inte kan, och som ännu

en tid inte till lägre kostnad kan göras i andra länder.

Dit hör Vård och och Det gör endast slå omsorg, person- en. genom att oss

godstransporter och måste ihop. Många små och blir några

annat som svaga utföras plats, sådant bara kan och starka, säger Ylva johansson, som stora göras "här". VD för CD-Media AB i IT-kommissio-

Det måste göra här" dock 7/97 SOU1997:124 från ger oss nens rapport en

sällan några exportinkomster. För hearing den medie- och

att om nya proskaffa dem måste vi ut gramvaruindustrin i juni 1997. oss arenan världen. Där måste utföra något skotten och träden som uppskattas den internationella mark- kan Det högtid attslutatalateknik av Hur mycket av detta som omsättas för teknikensegenskull. Detförsta naden, något ett försteg i för- i den ofta mycket informationsintensiva som ger oss manbörfrågasig är vilkamål hållande till andra aktörer. Sådant verksamheten är svårt såga. organisationenhar.Därefter det

som offentliga att

det kreativa och dagsatt undersöka vilketsätt

oprogrammerade, nya. Här gäller delvis andra formella regelverk

kanutgöraett stöd i arbetetmed Det gäller inte bara intellektuellt ska- än marknaden. Dessutom finns inte nå dessa.Detkräverledare att pande också mycket mänskligt sätt konkurrenstryck och vinst- som sersåvälskogsomträd,det utan av samma vill sägakanhanteraövergripande samspel. Att läsa situationer och göra motiv, vilka är de två Viktigaste bakommåloch konkretaåtgärdersamtidet rätta i kan bero lika mycket liggande faktorerna till förändringarna i digt. Kvinnorharofta lättareatt nuet se intuition och nyamöjligheterjustför att de har

inlevelseförmåga som näringslivet.

lättareatt seöverfunktionsgrän-

hög specialistutbildning. Med samordning och arbetsfor-

nya ser, sägerprofessorDagEricsson Naturvetenskaplig och teknisk utbild- baserade grundläggande i IT-kommissionensrapport4/96

mer, en analys

med andra ord inte allena "Kvinnoroch IT. ning är saliggö- existerande arbets- och informaav rande. Det krävs också kunskaper i tionsflöden, och effektivt och lätt ett språk, skapande och humanistiska förändringsbart IT-stöd, skulle dock san-

ämnen. nolikt betydande suboptimeringar kunna

undvikas. Med ökad effektivitet i organi-

Men inte ens det räcker. Runt dessa sationernas administration skulle ekono-

färdigheter måste kunna organisera miska långsiktigt kunna överresurser och organisera värdeska ande föras för de till-

om att bygga samhälleliga

system. Också det blir viktigare gångarna kärnområden utbildom a som med individens kunska och förmå- ning, teknisk infrastruktur, vård

egen fysisk/

så avgörs framgången väl indi- och ga, av ur omsorg. viderna lyckas samverka. Aven vår Genom framsynt användning IT om en av förhoppningsvis fortsatt höga levnadss- kan de offentliga institutionerna och för-

tandard kommer att bygga hur många valtningarna även förbättra och förenkla

kan syssla med nyskapande och informationsutbytet med medborgare

som uttolkande arbete, så är det i företag och och företag. Detta betonas starkt i regerden offentliga verksamheten kan åstad- ingens IT-proposition riksom antogs av komma än vad enskilda sdagen våren 19% och har också mer summan av en individer kan. framträdande i demokrati,

plats "Digital

I vilken form denna samverkan ska ske IT-kommissionens 2/97 SOU rapport är omöjligt att ett bestämt på. I 1997:23. ge svar näringslivet hur den hierarkiska ser

och funktionsuppdelade organisationen

ersätts platta organisationer inriktade av

på projekt med tvärgående IT-stödda

arbets- och informationsflöden.

Här finns också exempel lösligt

mer sammanhållna samarbetsformer där for-

mellt fristående företag med olika kärn-

kompetenser med hjälp IT kors och

av tvärs länkar ihop sig i k virtuella eller s

imaginära organisationer till mycket kompetenta värdeskapande helheter.

"En mycket stark uppmaning till både

mig själv i fortsättningen och till andra

företagare i branschen nätverka är att

mycket både nationellt och intermera, nationellt. Vi är många små producenter

gärna vill komma gärdsgårdsseri-

som ur

Sammantaget skulle detta även kunna ha Många IT-investeringar, både i näringsli-

positiva effekter IT-industrin vet och i den offentliga verksamheten, stora och tillkomsten företag och liksom investeringar i forskning och

av nya arbetstillfällen över huvud I utveckling och klassisk infrastruktur har

taget. synnerhet den offentliga verksamheten karaktären optioner. De är sorts

om av en

intog öppnare attityd till dagens vadhållning framtiden.

en mot mycket snabba förändringar IT-områ- IT har ingen lång historia fram-

av det och de möjligheter till organisa- gångar och dra slut-

missl att

tionsförändringar dessa medger. från. Den har inte ett stabilt

som satser ens

Detta kräver emellertid beställar- utan utvecklas hela tiden. Varje

att nu, prokompetensen är hög hos såväl personal blir därför extremt osäker. Att göra

gnos

ledning och börjar betrakta IT den gamla trygga investeringskalkylen

som att -

strategisk för förnyelse och med sina plus och minus för diskonsom en resurs som

utveckling. terade in- och utbetalningar utstrålar den

Sådana tankar är i dag mindre främ- ovedersägliga förnuft bara den

sorts som mande i kommuner och landsting enklaste matematiken skänker är lika

stat, -

liksom näringslivet än de för några år omöjligt meningslöst.

var som

sedan. Principerna för den nödvändiga snabba strukturomvandlingen i riktning mot

Under senhösten 1997 gjorde konsult- kunskapsintensiva verksamheter och

mer företaget EuroFutures AB IT-kom- arbeten, måste därför mångfald och

vara missionens uppdrag kartläggning eriment. För det krävs stora mått

en av ex av

regionala IT-projekt i landet IT och ärfighet,kunnighet och djärvhet hos

regional utveckling. 120 exempel från beslutsfattarna.

Sveriges län", IT-kommissionens Det duger inte politiker eller

rapport att, som 1/98, SOU 1998:19. företagsledare, gömma sig bakom de

Urvalet visar mångfalden är överdrifter och

att stor fels rena

både ifråga proj ektens inriktning och stolligheter varje betydande teknik-

om som storlek. Några säkra slutsatser detta skifte för med sig, eller att något annat

av kan inte dras. Det ligger i sakens sätt abdikera från sitt

natur. ansvar.

Framtiden sedd i

backspegeln

Genom att se bakåt kan vi få perspektiv på framtiden. Och tittar vi med ogrumlade ögon, upptäcker vi att det finns lärdomar att dra, som förhoppningsvis kan medverka till att höja vår handlingsberedskap.

Det inte Ingen gång har i ordning och

epokskifte nu ser början av är startat det första i historia. Vi hamnat i kaos. Vi har hela tiden sling-

mänsklighetens

har från jägar- och samlar- rande stigar rört allt djupare in i

tidigare gått oss en

samhälle, till hantverkar- och alltmer tillvaro.

jordbruks- sammansatt

samhälle, till maskin- och industrisamhäl- I början har dragit mot kaos,

men

från till och bevatt- under skapat allt solida

pilbågen, plogen resan oss mer

till och modeller för hur vi ska inrätta vår tillva-

ningsanläggningen, ångmaskinen

järnvägarna och elektriciteten och för- Vi har organiserat att

ro. oss genom

bygga och i bruk fysiska och bränningsmotorn. upp ta nya

immateriella infrastrukturer och system.

Och dem har kunnat till

genom ta vara

möjligheterna och möta behoven

som

uppstått till följd de tekniska

av nya

landvinningarna.

Omställningarna har aldrig varit

smärtfria. Industrialismen skapade förut-

sättningar för jordbrukets rationalisering,

vilket frigjorde människor för

i sin tur

arbete i industrin. Och i varje skede

den senaste epoken vart och ett domi-

tongivande och drivande tek-

nerat av en

nik har näringar, företag och yrkes-

försvunnit för aldrig åter-

grupper att

komma i sin gamla form.

Det dröjde innan de ersattes

av nya.

expansion. Den stängd. Bara

vägen är nu

snabbt och alla samhällgenom att,

sområden, bygga kunskap och

ett klokt sätt använda IT kan arbetstillnya fällen skapas bäddar för tillväxt och som välstånd.

lllll snabbare. .. är den allra första Medsamhälletstekniskaoch

Vi i början av

vetenskapligautvecklingfråntiderutvecklingen. Det mesta är ogjort börjantill senastesekelskiftet nas kunskapens och samarbetets världsarena. somenhetsmâtt, varutvecklingska bli kvar i enlikaomfattandemellan1900

Men inte stampande

om och1950,mellan1950och 1970, kulisserna eller låta nöja med sta- mellan1970och 1985samtmeloss en tistsplats i fonden, så måste raskt skapa lan 1985och1995. Från1995till sekelskiftetkommer möjligheter till bärande roll i det oss en atthaenlikaomfattandeutveckglobala spelet. För det händer sker hadefrånhedenhöstill som ling som snabbare Och det unionsupplösningen.

än någon gång tidigare.

Ettannatsättattuttryckasaken: är genomgripande. Av allavetenskapsmän funsom Många mänsklighetens etapper mot nits, 90 procentfortfarandei av människor och allt i tillvaron har livet

Förändringar av organisa- en större komplexitet

tioner går långsammare än den tekniska varit så dramatiska. Men endast i nog

utvecklingen. Angmaskinen uppfanns sällsynta fall har samspelet mellan den

och användes i decennier för tekniken och de formerna för ett par att nya nya Så småningom blev den mänsklig aktivitet tekniken möjligpumpa vatten. en som kraftkälla i industrin, sedan för gör, sådan sprängkraft också transpor- en att samoch därefter för alstra elektricitet hällets ekonomiska bas förskjutits och ter att vilket den fortfarande gör i kol-, olje-, det vi kan kalla epokskifte inträffar. ett och kärnkraftverk i sin kunde Inte i den meningen de näringar - som tur att användas kraftkälla i industrin och dominerat försvinner. I vår del som som av för och utveckling världen lever med ojämförligt större transporter av nya

produkter. effektivitet jägarsamhället kvar i yrkesfis- Det tid uppfinningar, ket, jordbrukssamhället kvar i jord- och

tar innan upp-

täckter, och tekniska skogsbruket, och industrisamhället i innovationer en genombrott känns igen och kan utnyttjas rad fortsatt välmående och sedan länge

i sin fulla potential. Och detta sker när etablerade företag.

den tekniken i tillämpningar til- Men det är inte där välståndet och nya nya

låts samspela med Organisationsfor- tillväxten skapas längre. Det är med

nya nya tankestrukturer och analys- produktionsmedel också blir den mer, nya nya som modeller. dominerande tillgången för människor,

I omkring 35 år har arbetstillfällena företag och samhälle.

minskat i Sveriges tillverkningsindustri. Det samlande namnet för de produk-

Men svallvågen arbetslöshet dämpades tionsmedel ska utveckla och bruka i av nästan helt den offentliga sektorns framtiden är kunskap. av

Framför OSS finns IEI nya 00h.

. .

Kartan ritas om

När industrisamhället bröt igenom med full kraft blev jord och mark mindre viktiga som tillgångar. På samma sätt blir i dag klassiska anläggningstillgångar som byggnader, maskiner, fordon och råvaror mindre viktiga i förhållande till immateriella, "mjuka" tillgångar. Den ekonomiska kartan ritas om.

Tillväxten sker i stället inom kunskap, spektiv, överblick, helhetssyn och andra nu kreativitet, idéer, patent, varumärken, egenskaper kommer efterfrågas i som att förtroende i företaget och marknaden de framtida yrkesrollerna.

och andra immateriella tillgångar. Möjligheter lagra, söka, analysera,

att Ericsson, Astra, HennesöcMauritz, filtrera, sammanställa, distribuera, pre- IKEA och Skandia AFS är alla företag och kombinera information är sentera

haft stora internationella framgångar. praktiskt oändliga. Sammantaget

som taget Det tillhör också de företag ökat kan detta

som ge en enorm kunskapsförstärk-

mest i antal anställda i Sverige 1988-1995. ning, har betydelse för organisasom stor Företagens användning IT har varit tionernas inre verksamhet och styrning. av helt avgörande för deras positiva utveck- Men, och kanske det viktigaste, det gör ling. Och näst intill uteslutande har de också information och kunskap till ett av haft sin tillväxt i sitt immateriella eller de viktigaste konkurrensmedlen. För intellektuella kapital, d kun- företagen och för individerna. v s genom skapsuppbyggnad, trogna kunder, patent, Det uppmärksammas sällan. De senare varumärkesodling, system- och mark- anställda är inte längre, när som masspronadskännedom duktionen förhärskande, kostnadsm m. var en När administrativa arbetsuppgifter faktor ska rationaliseras bort. I den som automatiserades med hjälp IT fick det ekonomin är de viktig del föreav nya en av ofta till följd kraven medarbetarnas och organisationens

att tagets kunskapstillkunskap och kompetens minskade. Men gångar.

med på IT i företagen och den De företag och organisationer en ny syn som offentliga verksamheten blir organisatio- lyckas bäst med hand respekteatt ta om,

allt kunskapsbaserade. Och och Visa uppskattning för sina medar-

nerna mer ra kraven ökar snabbt på individernas kun- betare kommer ha fördel att en stor skap och kompetens. framför sina konkurrenter.

Mycket kommer att handla att om IT är en hävstång för kunskap. Rätt bygga förtroenden. Och detta kommer använd kan IT höja allas förmåga fatta bli ännu viktigare i framtiden. För att att väl underbyggda beslut i alla livets ökade kunskaper kommer de egna genom skiften. IT kan bidra till stärka kreati- anställda förfoga över allt större att att en viteten, och medverka till skapa del produktionsmedlen. att per- av

Den

tysta explosionsmotorn

IT är motorn för tillväxten av kunskap och kompetens och förändringen av samhället. Det hänger samman med IT:s explosionsartade utvecklingstakt och dess "möjliggörande" egenskaper.

En uppskattning gjorts Världs-

som av

banken beräknin

säger att en tion sekund i dator, i dag kostar per en mindre än hundradels vad en procent av den kostade för 25 år sedan. För pris då får således samma som man än 10 OOOgånger högre beräknu mer

ningskapacitet. Det innebär prisfall

ett med årligen i reala de 30 procent termer senaste decennierna. Den närmast svindlande hastigheten med vilken förhållandet mellan pris och

prestanda förändras, betyder fältet för

att

teoretiskt möjliga produkter och

nya

tjänster och förbättringar existerande, hur informationen lagras, överförs eller IT-Iaslhilen av Det i dagsvårtatttänkasigen mogna", produkter och tjänster vidgas i presenteras. produkt,tjänstellerprocessdär

takt aldrig tidigare upplevt. Ett musikstycke kan packas upp inteingår.

en som notskrift eller efter ha Lätoss systemet lastbil. som som ljud att användsför attdesigna,konstrue- IT skapar i sig själv inga mervärden. skickats iväg via telekablar eller satelliter, ra,produceraoch marknadsföra Det kan bara dess användning göra. radio- eller TV-näten. Tidningar kan lastbil. användsföratt betala en hålla personalenslönerochför attkom- Dessa förhållande är viktigt att isär. anpassas enligt prenumeranternas personmuniceramedunderleverantörer IT är, elektriciteten, kraftkälla. En liga önskemål och distribueras vart återförsäljare. som en som och finnsinbyggd möjliggörande teknik. Och möjlighe- helst i världen sätt. Väder- i bileni exempelvisbroms-och samma insprutningssystem,kontroll-och

är oändliga. kan återges diagram,

terna snart sagt prognoser som Varningssystem attför förbättra Inte bara i IT:s inskränkta mening tabeller, kartbilder eller med röst. dessprestandaoch mer en attge nya i form hård- och funktioner.

som slutprodukt av

Närlastbilenlämnas för sermjukvara. IT kan användas i alla verk- |T:S förmåga att rätt använd höja kunviceanvänderverkstaden för att samheter, i alla branscher och dessutom i skapen hos användarna, dess ojämförligt testabilen.för att beställareserv-

funktioner verksamheten i såväl snabba karaktär och delarochför attfaktureratrans-

alla i utveckling, generella

portföretaget.Närchaufförentan-

företag förvaltningar. Nya affär- digitala informationshantering är fyra

som kar bränsleanvänderhanden sidéer och verksamhetsprocesser utveck- grundläggande nyttigheter hos IT, somfinns inbyggdi pumparnaoch som fler närhanmedsitt kortregistrerar las med IT. Informationsinnehållet i ökar med svindlande hastighet pro- köpeti oljebolagetsdatorsystem. dukter och tjänster växer hela tiden. datorer kopplas i nätverk och kan Transporfföretagetanvänderofta som kommunicera med varandra. mycketavanceradedatorsystem ochkommunikatlonskanalerför IT hanterar aII information i digital Det är med telefonen. Ju fler som som sinalogistlktjänster.

form. Det kan fullkomlig är med i telenätet, desto användbarare Företagendär chaufförenlasse ut som en blir det för enskild abonnent. Man taroch lossargodsetstår med i

självklarhet, är självklarhet av varje

men en förbindelsemedvarandraoch fundamental betydelse. brukar ökar i kvadrat med säga att nyttan användersig kanskeavsofistikera-

Informationen kan bestå ljud antalet användare. När antalet användare desystemför order.lagerfakturerav text, telefonen ingoch material-ochprodukeller bild. Och eftersom informationen nått viss nivå blev ett en t ex tionsstyrning.

nollor och kan den måste. Det håller att ske användsför attsamla representeras av ettor samma nu hanteras datorer i båda ändar med den elektroniska kommunikationen och bearbetadataomtrafiken, av utan vilkai sintur liggertill grundför mänskliga mellanhänder. Denna digitali- Internets explosiva tillväxt. genom lT-stöddkonstruktion,utbyggnad

sering betyder också informationens ochunderhållavvägnätetoch,i de att innehåll eller oberoende störrestäderna,styrningavhela

betydelse är av

tratiksystemet.Och vidare.

Gränslöst

gränslöst

Datorer och nätverk finns överallt. Företagen, organisationerna och individer-

blir mindre beroende av tid och rum. Med Internet suddas gränserna ut. na

IT-kommissionen för kommunikation Internet är låg

uppmärksammade

Internets och webbens otential och sjunker hela tiden.

tidigt

medium och kanal ör elektro- Internet är i praktiken den mest betysom som nisk affärskommunikation och affärs- delsefulla standardiseringen hittills IT-

verksamhet. Ett exempel år Affärsnyttan området.

med Internet", IT-kommissionens rap- 8/97 från seminarium i samarbete I takt som de elektroniska port ett samma

med Tekniska Attachéer i juni näten byggs ökar möjligheten att arbe-

Sveriges ut

antal svenska oberoende tid och 1996, som tar upp ett prak- ta mer av rum.

tikfall och utblick över den dåvager en rande internationella situationen. Samma

sak gjordes vid seminariets uppföljning

1997.

IT-kommissionens för engagemang Internet väckte i början skarp kritik i

vissa kretsar. För de flesta är det idag

enklare fördelarna. att se

Internet kräver inga dyra nyinvester-

ingar. Det räcker med tillgång till telefon,

standarddator med modem för en att

koppla datorn till telenätet och enkla

standardprogram.

Kommunikationsstandarden år öppen.

Spontana kontakter kan tas utan att man

i förväg gjort vilken teknisk upp om standard ska användas. Kostnaderna som

Folksam de företag eller lärare är ett av som satsat re

distansarbetande personal. För år sedan startade professor tre Tack telefon, PC och modem Henning johansson foskarutbildning i vare en kan bo och arbeta där vill, säger lärande vid Högskolan i Luleå, han som Christina Pettersson, Folksams berättade vid hearing IT-kommisom en Möjakontor i Stockholms skärgård sionen tillsammans med Kommunika-

varifrån företagets kundtjänst sköts. tionsdepartementet och Utbildnings-

Christina Pettersson har departementet anordnade i februari i år. sex arbetskamrater, högst hälften dem Genom sina kontakter med den brasimen av är arbetet samtidigt. De arbetar samtli- lianske pedagogikprofessorn Paolo

halvtid medan Christina Pettersson Freire, hade Henning johansson tidigt ga arbetar heltid. Sju arbetstillfällen börjat diskutera den teknikens möjnya nya

betyder mycket Möja har ligheter i forskarutbildningen.

som omkring 200 fast boende. Det mellan I början 90-talet diskussionen tar av tog två och timmar sig från fastare former. Det ledde till de utfortre att ta att Stockholms centrum. Med IT bara made distansutbildning och ett par en satte ut en sekunder. liten för intresset för annons att testa en Exemplet är hämtat IT-kommissio- internetbaserad forskarutbildning. ur rapport 4/97 IT och miljön Intresset visade sig överväldigande nens - en vara samling goda exempel SOU 1996:178. stort, 630 sökte 30 valdes personer varav I den finns fler just goda exempel Ut. annorlunda arbetsformer än de Men vilka skulle handleda dem Luleå vant vid, och IT:s mångfacetterade universitet ligger långt från de unioss stora användningsmöjligheter och tillämpning- versiteten och det krävs alltid en kritisk

med utgångspunkt i området miljö. massa kvalificerade forskarstuderanar av

de och handledare för etablera god att en

Genom Internet har möjligheten forskarmiljö.

att kommunicera via datanäten både inom

organisationer, mellan organisationer, Poängen med att förlägga utbildning-

mellan individer och organisationer och Internet inte behöver en är att man

mellan individer ökat dramatiskt. I bygga hus där doktorander och handsyn- ett nerhet tillämpningen World Wide Web ledare träffas och arbetar för skapa att och tillkomsten 1993 de första enkla denna goda forskarmiljö. Den kritiska av och funktionella sökprogrammen, har massan kan utspridd över hela värlvara givit Internet en utvecklingstakt de den. senaste åren saknar motstycke i IT25 Det visade sig också alldeles som snart ut- 50-åriga historia. märkt både rekrytera internationellt att

"statenarbete" På områden exempelvis telemedi- namnkunniga professorer och skapa

som att Frihetsgraden störreännågonsin cin och därför

distansutbildning är möj- ett pedagogiskt rum nätet, och i dag

närdet gällervalavlokaliseringoch ligheterna helt andra idag än vad de sitter Henning johansson Organisationsform. var som en sorts Närett problemuppstår ett för mindre än fem år sedan. spindel i nätet och koordinerar 30 dokto-

kraftverksbyggeskickarABB:splat- Litet drastiskt kan det uttryckas så här: rander i Sverige och Norge och 20 handschefsinakonstruktionsritningar via satellittill Västerås. Varför ska hundra patienter eller studen- ledare i världen detta sätt. Samtidigt runt om startarhanengruppkonferens ha läkare eller lärare, när patient De använder enkel

ter en en standardprogram-

ABB:sinternanät.Kollegornai eller student i stället kan ha hundra läka- för kommunicera med varandra. Västerås,Berlin,Sydneyellervarde vara att i ögonblicketråkarbefinnasig kal- Andå är tekniken så anpassningsbar att las föratt hjälpatill. Etttillfälligt den alternativ.

ger många pedagogiska

arbetsflödeochentillfällig mycket Varje student har låda till vilken målinriktadprojektgruppharstar- en

tatssom genomatt "flytta"arbetet endast studenten, handledaren och överstorageografiskaavstånd Henning Johansson har tillträde. Andra kort tid löserproblemet. lådor är konstruerade doktorand- ABBbörjadetidigt medvadman som kankallastafettarbetei Dettilläm- seminarier dit alla doktorander och handpasnuimångaföretagochmellan ledare har tillträde. företagsom spriddaruntjorden, Här gör studenten sina inlägg i diskus-

sionen. De kan även sända med bilder

och diagram illustrerar det de skrisom Seminarierna kan naturligtvis ver om.

även organiseras kring speciella teman

eller ämnen, eller i form litteratursemiav narier. Ibland har haft till 20 man upp sådana seminarier igång samtidigt vilket

är omöjligt i det etablerade system. Tekniken öppnar också möjlighenya för examination. Det är fullt möjligt ter

alla yttranden dok-

att sortera ut som en

torand har gjort i de olika diskus- för alla, främst avsedd 55+ erövrar nätet men som en möte-

sionsgrupperna. Handledaren kan sedan splats för väcka nyfikenheten och SvenskaSeniorNet ett initiativ att tillsammans med studenten avIT-kommissionenmedförebildi igenom uppmuntra till användning IT bland av det tolv gamlaamerikanska

dessa, klargöra feltolkningar begrepp, äldre i

av personer Sverige. SeniorNet.SeniorNetSweden

Det finns behov sådana enideellföreningoch bildadesi 0 s v. ett av många november1996. Sammantaget detta möjligheter till mötesplatser. IT får inte leda till ger att några Föreningenskaförmedlakunskap

Väldigt individuell prövning dokto- i samhället omoch underlättaäldresmöte

en av grupper marginaliseras.

randens och under medinformationstekniken, a förmåga utveckling IT-kommissionens 3/96 När rapport attordnalokalaelektronisgenom kursen och högst personlig utform- det från himlen, har den en regnar manna ka mötesplatserochgenom

ning studieplanen där doktorandens fattige ingen sked från särskildaseniorsidor Internet.

av en workshop om

Syftet att genomnyakontakter tidigare praktiska och teoretiska erfaren- IT och handikapp visar hur IT alla ur ökalivskvalitetenochöverbrygga heter kan vägas in från början. aspekter kan funktionshindrade generationsklyftor.socialisolering

hjälpa

Det finns tradition utbild- människor och ensamhet. en av att att som professor Bodil Den nyatekniken somskaningen är någonting för sig och männi- Jönsson vid Lunds Tekniska Högskolas padför äldre,fysisktsvagare,han-

skan kommer till den. Med den tek- Centrum för dikappade.Denökarvårförmåga

nya Rehabiliteringsteknik

niken minska detta attvaramed,atttgöraolikasaker ges möjligheten att uttryckte saken makt över sitt liv". eget snabbareochenklare,att kommuavstånd inte minst när vinsterna man ser niceraoftareoch billigare.Idag

både för individen och för utbildningen", Trösklarna till de beslutande försam- teknikenmogenatt platsivåra

hem.Denger oss nygemenskap

säger Henning johansson. lingarna regering, riksdag, lands-

- a ochgörvåraliv r0ligare, säger

ting och kommuner kan sätt ViviAnnLundberg,66, Seni0rNets - samma Alla kan kommunicera med alla sänkas, inrättas styrelseordförande. en genom att rum nätet - IdagharSeniorNet500 medtill många till många, till många för förbättra den en, en att offentliga dialogen lemmar,10 lokalklubbarochytter-

och många till Och kommunikation och debatten. Många fler kan så vis ligareetttjugotal gång.Denälden. kan ske båda stamedlemmen en91-årigkvinnär är uppkopplade samti- komma till tals i små och samhällstora na,denyngstaär född1957.Det digt eller kopplar sfrågor, vilket påpekas i IT-kommis- alltså genom att mottagaren a ingetkravatt man äldre

sig sionens 2/97 demokra- än 55år, upp senare. rapport Digital detta dimen- Underfebruari1998nylansera- Sammantaget ger en ny ti, 1997:23. sou desSeniorNetshemsida,med a

sion till kommunikationen. Till skillnad I dessa Internet det bättremöjligheter meningar är mest attsökai med-

från elektroniskt brev, alltid demokratiska medium funnits. lemsregistretochhittanyavänner ett som som Av somharsammaintresseneller skickas i något syfte från någon till någon det skälet, och med Internets kunskap- sombor i sammastad.

annans brevlåda, eller de kom- shöjande potential och Samhällsinformationenmedfakta

typer av möjligheterna att

munikation kräver sändare och ompensioner,boendeocholika som att via Internet skapa arbetstillfällen och nya bidragharocksåförbättrats. mottagare är uppkopplade samtidigt verksamheter inte minst i glesbygden Utbildning satsning - ny enannan

någon måste i telefonen för ytterligare faktorer i somefterhandkommerattbyggas svara att ett som tunga vågskåmedmeravanceradekurser. samtal ska bli så innebär Webben len, är det vikt alla landets av - av yttersta att Härfinnsockså avdelningarsom också har möjlighet invånare får till modern tek- handlar bridge,matlagning att mottagaren att ta tillgång en om och

till sig informationen initiativ. nisk infrastruktur klarar hur det attvarafar-och morföreget stora inforsom älderi dagensSverige.

Det är inte längre sändaren mationsmängder.

som styr

kommunikationen, utan mottagaren. I sin Tillgång till fungerande och modern en egenskap massmedium kan Internet teknisk infrastruktur för elektronisk av

användas på individens villkor. kommunikation alla har varit egna för ett

En helt mötesplatser kan ska- återkommande för ITny sorts ständigt ämne

IT-kommissionens initiativ kommissionen. Bl i våra pas. a rapporter om

"Seni0rNet är sådan. Den är öppet infrastruktur och

en om företagande.

Den

nya affärslogiken

De fysiska kontaktytorna ersätts elektroniska. Alla kan kommunicera med av

alla till låga kostnader. Det är den behöver veta något tar initiativet. som som

Vad händer är helt a.. som att en ny

affärslogik håller utvecklas, att som

starkt skiljer sig från industrisamhällets

affärslogik. Alla fysiska strukturer är

som

uppbyggda för förmedla information att

kommer drabbas. I den mån köpare att

och säljare kan mötas elektroniskt, så

kommer de också göra det. Den att som

vill överleva måste tillföra förädlingett

svärde utöver bara känna till att vem som

kan köpa och sälja", säger Thomas Falk,

professor och chef för Industriförbundets

avdelning för infrastruktur.

Annorlunda uttryckt: När antalet In-

nätet ternetanvändare blir och Och inte heller lika många bankskivor tillräckligt stort tor.

l enintealltför avlägsenframtid utbudet och tjänster tillräckligt tjänstemän av varor som nu. kommerförsäljningenochdistriattraktivt och enkelt komma åt, så Rese- och försäkringsbranschen är butionen allavarorochstandar- att av mellanhänderna eller mellanle- exempel branscher utvecklas i dtjänstersomkanpaketerasdigi- kommer som

talt attflytta över Internetoch endast riktning.

den uppgift i dag är att kopp- samma

webbenellerdessefterföljare. vars

exempel. ihop producenter och konsumenter att Skivor ett intressant FörraåretgjordeSonyi USAdelar bli I fallet med Internetbanken, hur

överflödiga. ser

avsinskivkatalogtillgänglig sedan etablerad tjänst enkelt kan

en länge

nätet.Manbetalarmedkreditkort till flyttas över i elektronisk kanal. ochskivornakommer posten. Nya och hittills oanade möjligheter en ny

Härfinnsembryottill ennätkom- och kostnadsbes aringar Naturligtvis kan det omvända förhållan-

intäktsökningar

mersutanmellanhänder,komplet- etablerad kanal eller i elektronisk ärskom- det också tänkas. En renodladtransportör företagen genom teradeaven hand denfysiskadis- munikation och affärsverksamhet öppnas. infrastruktur används för tjänster. Ett somtar om nya tributionenochenvissIagerhåll- ATG:s och Svenska spels när-

Och i dess motsvarighet den offentliga exempel är

ningnär nödvändigt. sidan finns i tobaksaffärerna med spel on-line. CD-skivor småoch oömmaoch stora effektiviseringsvinster varo

kanlättskickas postpaket, hämta. Frågan är bara hur länge de blir kvar som att

ochdetvarlängesedanman lika för där. Med elektroniska

Thomas Falks profetia gäller betalnin

behövdetrampanertill skivaffären den verksamheten. På sikt alla, kan vadhållningen för att iklumpigahörlurar lyss- offentliga som accepteras av

na densenastehiten.Radio, kommer de endast har till uppgift skötas från dator uppkopplad t ex som att en MTVochtidningarharhelttagit har redan distribuera och "fär- mobiltelenätet. ATG startat marknadsföringskanaler lagra, presentera översom information försvinna. försöksverksamhet med direktspel via för musikochartister. digpaketerad" att

Påsikt kanInternetbli dendomi- ditåt har redan nätet.

Utvecklingen börjat.

nerandekanalenbådeför mark- Bankernas Självfallet kan också tänka sig nadsföringochdistribution satsning Internet är ett tyd- man en av musik,där får ochlyssna tecken i tiden. rad tjänster i den kanalen man se ligt nya nya som

gratis enmusikvideo,ochtanka interaktiva elektro- När bankkunden kan utföra sina exempelvis tidningar, nerhelaplattannärmanbetalat. transaktioner från datorn, så behövs niska marknadsplatser där roducent och Teknikenför dettafinnsredan. Skivbolagenbehöveri principinte vänder konsument möts direkt, infiormations-

ingen banktjänsteman som sig

längreförlita sig detaljhandeln, för-

skärmen och trycker knappar, och kunskapmäklare som sorterar,

varesigför distribution,mark- mot betalningsförmed- och bankontor heller eftersom kun- packar och förädlar information eller gör nadsföringeller inget

ling. hemma och något med den utöver enbart sitter gör jobbet själv. annat att

den

Atminstone inte för rutinärenden. distribuera den.

kommer behövas för de Men det inte är så helt enkelt visar Kontoren att att

kunder vill ha, och beredda den dåliga lönsamheten och kundersom är att a

betala för, ekonomisk ansikte låga förtroende för de tidigare så

rådgivning nas om-

ansikte med bankman. Men det och uppskrivna Webbyråerna och mot en nya

kommer behövas lika många kon- mediaföretagen. inte att

...och allt det andra

räcker inte med tjusig hemsida för att bli framgångsrik på nätet. Det en

Allt tidigare måste bra på för att lyckas, måste man som man vara

klara minst lika bra i framtiden.

kortare perspektiv är det långtifrån

I ett

säkert rören mellan producent och att

konsument blir så mycket rakare.

Sannolikt är det i handeln mellan före-

och elektronisk variant den tag som en av

traditionella postorderhandeln,

som

Internethandeln först slår igenom ett som

billigt och effektivt rationaliseringsinstru-

ment.

k extranet kombinerade med företa- I s

interna webbar, intranäten, finns gens

vinster göra i form till det stora att av

försumbaras gräns minskade kontakt-

kostnader inom och mellan företag.

Använt intranät Internet stora som ger

möjligheter samordna och effektiviseatt

utnyttjandet information i befintliga

ra av

i företag och förvaltningar. Med

system

kan delar systemen öppnas extranet av

för och underlätta informationsutbytet

mellan kunder, leverantörer, nature: nätet samar-

betspartner och allmänhet. Denamerikanskadatortillverkaren

Dell ett av företagsomlyck- Så används tekniken redan idag i flera atsbramedhandel Internet. svenska storföretag. Andra håller på Dell förravårentogorder att som göra radikala för enmiljondollaromdagenöver

mycket omläggningar av

Internet,tänkersig vid sekelskiftet sina system och sina informationsflöden ha hälftenavorderingångenvia

med Internet- och Webtekniken fun- natet.Omföretagetsförsäljsom dament. ningskurvautvecklasi sammatakt

och riktningsomunderde senaste Lika troligt är det de typiska åren postor- fem skulledet betyda

derföretag, först kommer lyckas ordertill ettvärdeav8 miljarder som att dollar. med storskalig konsumentvaruen mer Det ingethokuspokus.Dell

handel Internet. De har redan de säljerbaratill företag,vilket stora ger bakgrundssystem krävs och är sedan bättregarantierför kundernas som betalningsförmåga. Produkterna, länge vid att hantera omfattande vana persondatorer,ärenavgrundste-

informationsflöden och fysiska flöden narnai webben,vilketbetyderatt

skilda kundernanormaltredanfinns

vägar.

nätet"och kanprodukten. De är mycket skickliga intern och Företagetärhårdtrimmat för ratio-

extern logistik, d inom verksamhe- nell kundorderstyrdproduktionav v s att kundanpassadeprodukterlångt och med sina leverantörer kompoten av i underleverantörsleden.Mansak-

nenter, speditörer och kunder organisera narlagerochsomettrenodlat

dessa flöden. För dem är den elektroniska kan visa hemsida postorderföretagharförsäljningen upp annat än en snitsig alltid byggt väl fungerande

kopplingen till kundens beställningar och och beställningsfunktion kom-

en smart fysiskadirektflödentill kunderna.

betalningar endast det sista ledet i snabbt driva bort i cyberrymden. Varornakommerinomnågra ett mer att redan väl dagar,precissomföretagetlovat.

mycket större fungerande vär- Systemet bakom och runtomkring

Dörrentill internet således deskapande system företag och männi- måste fungera klanderfritt också. Och redaninslagen.Ju fler kunder av som

skor i samverkan. kunden, är den har initiativet, konfigureraroch beställersina som som varor sinegendatordestofärre Det är den här sortens kunskaper alla måste det finns något unikt veta att att fax- ochtelefonmottagarebehöver

företag har att konkurrera med när de hämta, eller i alla fall produkt eller företaget.Ochnär kunderna, i ger en som sig nätet. Det därför eller kombination USAochnumeraockså ut är en grov tjänst en produkter av Storbritannien,kanbetalamed överdrift att påstå alla företa är lika och tjänster just i ögonblicket inte att som kreditkortfrånalla länderså stora nätet. Det kostar visserfigenlika enkelt kan kopieras andra. ytterligareadministrativainterna

av och det för relativt mellanledkapade.

mycket, är nästan inget alls, De seriösa företag idag

som Internetkaneffektiviseraall

alla att presentera sig nätet. Och vid framgångsrikt bedriver affärsverksamhet slagsaffärskommunikation. i Det

första anblicken det företaget inte å Internet, gör det långt mycket i amerikanskatransportföretaget ser ena mer större än det andra. kraft sin de FederalExpresshemsidahar mer

ut av överlägsna kunskap om

än 100000 besökarevarjedag,

Men när allt annat kommer omkring, komplicerade sammanhang de i sommednågraklickningarfrågar opererar så kan det snabbt visa storleken ochfårbeskedom varderasgods

att sig att än av smarta Webtillämpningar.

befinnersig. Varsomhelsti värl-

verkligen har betydelse. För allt det andra Systemkunskap och originell kreativi-

denoch närsomhelst dygnet.

kräver, precis i den "gamla" ekono- både i teknisk och generell är FedEx:sspårningssystemhar inget

som tet, mening,

min, hårt arbetet och finansi- mednäthandel göra,att menspamassor av huvudnycklar till framtida god tillväxt en kostnaderför telelinjer rar enorma ellt kapital. i Sverige. Den snabbt hittar sitt sätt som ochtelefonisterochgerbättreser-

och förstår hur sig fram i för- vice kunderna. man tar - När alla kan kommunicera med alla mår rita sina kartor över den egna - sam-

finns företag, organisationer, individer, föränderliga och till kao-

mansatta, synes

produkter, tjänster och information tisk värld tidigare kallat kunskaatt nya

söka över allt ifrån. Den då inte kontinent har alla chanser lyckas. upp som pens att

Världen här

och

Trots ibland alltför optimistiska prognoser växer den elektroniska affärsverk-

samheten och andra aktiviteter på nätet Iavinartat. Vi ska inte försöka stoppa

den. I stället ska vi öppna för den, men också vara medvetna följderna. om

De satsningar regeringen aviserat, missionen anordnat med

som småföretagare

och det tycks finnas bred politisk och och medieindustrin visar som en program-

enighet om, entreprenörer och småfö- förenklade regler, bättre kommunikaatt retag är i detta sammanhang välkomna. tion med olika och forsk-

myndigheter

Men för småföretag ska kunna växa,

att ning, utbildningsatsningar och förbättra-

nyanställa och bidra till den svenska eko- de till samverkan mellan

möjligheter

nomin krävs återigen hårt arbete och står önskelistan.

småföretag högt

kapital. Dessa hinder kan regeringen bidra till

De rådslag och hearingar IT-kom- j med intensifierade som att undanröja satsj

tröstar från nåuslauet teknisk infrastruktur, ändringar globalt perspektiv området, vilket IT-

ningar

PåuppdragavKommunikations- i och kommissionen mycket tidigt uppmärk-

regelverken en utbildningspolitik

departementetochNäringsdeparsikte iska reformer sammade i 2/96 "IT-mått. Hur tementetanordandelT-kommissio- som tar pedago rapporten

isamarbetemedindustriför- kunskapssökan arbetssätt. kan IT-användning beskrivas. nen mot ett e bundetden16 november1997ett den brist Den mått och värderingsmo- En svår snubbelsten är typ av rådslagmedrepresentanterför

Verkligt riskvilligt kapital många deller dessa företag systematiskt

svenskasmåföretag.Här tre rös- som som

ter. och experiment hör använder kommer bli nödvändiga

upplever. Mångfald att som

tid till. Men finns de kan styrmedel i och underlag för utvär- LarsMårelius,ldonexAB, en ny var som som

och vågar idén är värd dering framtidens allt kunskapbe- Linköping: se som att satsa av mer

Det gälleratt minskaledtidernatill och vidareutveckla roende verksamheter.

lösningar grundav"strul" i ett Vilka mått och steg måste vi företagskontaktmedmyndigheter, nya mer

olikaspecialister,0 s v. Genomett Här krävs ett nytänkande alla håll, ta

offensivtutnyttjande Internetav raserande och Dessa ställvis invecklade frå-

ett aktivt jämförelsemått mycket

detmöjligtför småföretagetatt av har flera gånger berörts IT-komnärhettill informationoch kompe- analysmodeller som speglar ett svunnet gor av

tentpersonal.Omdet enkeltoch och kreativt sökande missionen i exempelvis Utkast till ett resonemang ett gårsnabbtblirdetsomregelockså för elektronisk affärskommuniefter ramverk billigt, attföretagarenharråd nya. uppstår. Men det är utmaning. De kation" i början februari övernärbehovet l kontakten en stor som av

medmyndigheterbehöverdet för ekonomisk redovisning och lämnades till den med representan-

underlag grupp

mestavaramycketenklare. arbetar de finansiella nyckeltal fortfarande för flera departement ter som

JimmyTjärnlund,PedalAB, använder är i allt desamma med frågan i regeringskansliet. IT-kom-

väsentligt som

Stockholm: i den första läroboken i missionens "IT och nationalsta-

handelsräkning, rapport

Några problemför småföretagen tillgång "Summa de arithmetica, geometrica, tenSOU 1998:58, rapport6/98 tar sombehöverlösas att pro-

till kapital. skullekunnaanställa Den är skri- också liknande spörsmål.

portioni et proportionalita". upp

100 1000personeri Norden huvud det det - den italienska munken Luca Over taget är viktigt att treårssiktomdet barafunnes"rätt ven av Pacioli och 1495. Och i bästa fall hos alla aktörer skapas förtroende pengar"och"rätt investerare".Jag gavs ut ett

inteintresseradavatt betala70 visar dessa siffror hur det Men inte kring affärer och andra aktiviteter var. procentavinvesteradepengartillhur det är, och än mindre vilken framtida Internet och kring IT positiv baka i systemet.Detlederintetill som en

någonutveckling vårverksam- är önskvärd. kraft och möjlighet på alla områden.

av utveckling som

hetf Mått och modeller mäter Regering kan driva den utvecklingen som mer

värdet idéer och kunskapsuppbyggnad med öppenhet söka

TomasWolf,IARSystemsAB, av genom att stor

Uppsala: används redan i även ban- samarbeten med näringslivet, företrädare

många företag,

För attfrämjautvecklingengene- för arbetsmarknadens ker, i USA. parter, övriga polirellt i Sverigegällerdetatt:

landet I Sverige de i företag tiska partier i Sverige och regeringar i

etableraenvisionför praktiseras som - Sverigeochkommuniceradenna Electrolux, ABB, NCC och framför allt andra länder.

etableravårplatsochpositioni - Skandia, är pionjär också i världenochkommuniceradenna som en ett

beskrivmåletbättreochfokusera resurserna, v sd tänkandeochage-

randei allapolitiskapartier,företag, ochorganisationeroch kommuni- IT-rätten - ett

detta eget kapitel

cera börjamäta "rätt" sakeroch befinner - Det brukar sägas att juridiken släpar efter i den utveckling som vi nu publiceradetta.Exempel:Mät hur Stämmer det Vet vi inte vilka lagar och regler som gäller Vad måste utvecklarkunskapsintensivverk- oss

samhetvisaviandraverksamheter. göras

Mätnettoköpjämförtmednettoförkunskapsintensiva Det sägs ofta lagarna är föråldrade, sätt inte varit avsikten. säljningav pro- att nas ett som

dukterochtjänster.Mät antalet och tekniken För undvika detta måste börja

juristerna akterseglade att

sysselsatta,utbildadeetciattraktiherre täppan. Det stämmer till viss del. med att fråga varför rättsliga problem områden. oss va ingjutastolthetöveratt vara Eftersom utvecklingen och användningen uppstår vid användningen IT. Kan - av svenskigen. snabbt finns det reda det, så kan också och regler

IT går så väldigt ut lagar

av och också trög- ändamålsenliga för det föränd-

naturligtvis problem en göras mer

het inom vållar rade samhälle växer fram.

juridiken som bekymmer. som nu

Det är å ena sidanviktigt att nya lagar

läggs fram i tid. A andra sidan får inte

lagstiftningsprocessen alltför snabbt.

Om lagändringar hastas fram är risken

Juridik i Iånoliiliaren inte hunnit tänka klart. Då stor att man Våralagarochregler ettavde förtroende för riksdakanske vi tappar prioriteradeområdena regeringensi lT-proposifionvåren1996.Två förmåga lösa problem gens att genom

målsättningarfanns.Denenavar lagstiftning.

att inomtre sökalösningar ett

Illa genomtänkta lagar kan också leda

antalangivnarättsligaproblemområden.Detmålet delvisuppnått, till rättssäkerheten hotas. Det finns att Denandravaratt försökafinna risk för bristande förståelse även en att en effektivaformerför enlöpande för IT och dess verkningar omedvetet rättsliguppföljningavdensnabba

tekniskautvecklingen lT-omrä- kan komma snedvri den balans melatt det. lan olika tänkta intressen som lagarna är IT-kommissionenskulleför detta inrätta rättsligtobservatorium. upprätthålla, så att exempelvis vissa ett att

intressen medan andra missgyngynnas

Samtidigt är det viktigt komma Observatoriet att

ihåg våra lagar och regler är DetIT-rättsligaobservatorietstår att mer somvarumärke för IT-

anassningsbara än vad många inser.

kommissionensarbete det

Lagens bokstav kan tyckas stel, rättsligaområdet.Observatoriets men den finns andra delar rättsmaski- vision attskapa ökadförståelse runt av for legalaförändringsbehovoch neriet med uppgift att tolka lagarna och bidratill attläggagrundenför en

överväga deras syften. Med hjälp dessa framtidarättsordningdär inav och ordnas ett bättresättan i dag".

tolknings- tillämpningsverktyg går

Huvuduppgiften attlyftafram

det ofta att undanröja det i förstone och beskrivaområdenochfrågor. som

kan verka hinder för lagarna däranvändningenav innebär vara ett att juridiskasvårigheter.Framförallt

ska tillämpa också i cyberrymden.

att sådanasomidag ofullständigt

Men det finns alltså eftersläpning kändaochdiskuterade.ochdå en snabbt måste råda bot det försökaselängreäntill de rättsliga som på. För aspekter som aktuellajust krävs förstår både de rättsliga att man för dagen.Observatorietskallmao

och de informationstekno- ägnasig rättslig futurologi dvs resonemangen framtidsskádningsomsyftartill att logiska. Kravet kombinerade kunskakommatill rättameddenkritik förbises lätt i lagstiftningsutredningar. ofta hörs juridikensläper som omatt

Det visar sig inte sällan det inte räcker parefter. att DetlT-rättsligaobservatorietskall

att placera några kunniga jurister och

alltsåspekuleraoch medsikte

några kunniga tekniker tillsammans i framtidenövervägarättsliga ett

för åtskil- det fel den. Eller nykonstruktionersomkangöra

arbetslag. Begreppsvärldarna är vara när är vart

man diskussionen de lagar gälom som da, de möjliga missförstånden för många, ska vända sig marknadsföringen är om ler i dag ochargumentationför

tankeutbytet går trögt. Det tar tid vilseledande eller sätt blivit föreslagnaändringarfylligareoch att man annat den kombinerade merkomplett.lVlankansägaatt bygga upp juridiska lurad. Det gäller särskilt när säljaren finns observatorietsanalysavlagenska och tekniska expertkunskapen. i land. spekulerandeochprövande ett annat vara -

Vilken Ar det i enlex ponderanda

lagstiftning gäller

Syftetmeddettaärattformulera

Konvergensfrågorna är ett exempel säljarlandet" eller i köparlandet I

strategierför framtidenutanatt

där det krävs stor förståelse för såväl juri- synnerhet också kan distribue- begränsasig till de idagexisteom varan diken tekniken. Med randerättsligahindrenför ITsom konvergens elektroniskt är svaret långtifrån alltid ras användningen.Dethörocksåtill

att det sker sammansmältning självklart.

menas en observatorietsuppgifteratt lyfta

olika slags tekniker för distribution Det är främst frågor integritet och frampositivamöjligheterattanav av om vändalagstiftningenför att bidra information. Konvergensen resultat vid marknadsföring, behovet är ett ansvar av till god ocheffektivIT-använden digitaliseringen informationen, och ändrade lagar för avtals- och ning.Ytterligare angelägen av av nya en upp-

bl signaler kan dis- vilket lands gift att stimuleratill debattom som a gör att samma köprätt samt frågor om reglT-rättsligafrågor. tribueras valfritt sätt. Exempelvis i ler skall användas och i vilket land som

telenätet, mobiltelenätet, radionätet, TV- tvist skall prövas behöver analyen som

nätet eller via satelliter. närmare. seras

Följderna av sammansmältningen är

att gränser mellan olika traditionella Internet förutsätter kunskap och a att

tjänster blir otydli Av det följer i konsumenten Men för mer tar eget ansvar. att

sin tur att frågan vilken lagstiftning konsumenter skall kunna tillgodogöra om

skall tillämpas när i fördelarna med Internet behöver som man t ex en snar oss

framtid surfar nätet via TV-n inte ändå visst stöd. Och lagstiftning är ett

enkelt kan lösas. Ar det telelagen eller de allt fortfarande det verk-

trots viktigaste

lagar reglerar etermedia gäller för hantera det växer som som tyget att nya som Konsumentmakt nätet

Det finns således behov när- fram. Konsumenternasställningkan ett av att

över problematiken såväl tek- Man bör dock inte för snabbt stärkasgenomInternet,somger

mare se ur lagstifta

konsumenternastoramöjligheter. nisk juridisk synvinkel och ställa och sätt ställer för som ett som upp stora kanbli " världensstarkastekon-

frågan om även en sammansmältning av restriktioner kan skada IT15 tillväxt. sumenter",eftersomvi: som olika behövs för den finns blir bättreinformerade,ävenom regelverk att möta Det därför just ett starkt behov nu Internet svårtatt hitta

tekniska konvergensen. låta producenter och konsumenter får av att ett störreurval,tackvare själva komma fram till vilka regler för nätetsglobalautsträckning;

behöver - får störremakt,tackvareökad Konsumentskydd också utre- god affärssed ska gälla nätet. som jämförbarhetmellanolikaleveran-

Clas. Vi har starkt konsumentskydd. Men lagstiftningen måste finnas med törer; ett

Men räcker det när handla och -förhoppningsvisfår betala börjar som en juridisk ram som ett stöd när

mindreför olikavaror grundav elektroniskt över nationsgränserna marknaden sätter sina spelregupp egna ökad

Genom det utbudet Internet ler. Det kommer också behövas fort- konkurrensochbättreförutsättstora en

kan kundens roll stärkas bekostnad diskussion ningarför pressadepriser; av satt innebörden självreom av får bättreservice företagen - av

säljaren. Vi kan jämföra mellan fler lik- glering, exempelvis hur ska

man garante- tackvaremöjlighetentill

nande och tjänster. Det kan leda till rättssäkerheten i möj- direktkommunikation;och varor ra ett system utan konkurrens mellan - sparartid. större säljarna lighet till rättsliga sanktioner och som utan Dennamålsättningen kan samgör att priserna sjunker och servicen för- möjligheter överklaga. Därför är det manfattai uttrycketmarknadsatt

bättras. och demokrati.

viktigt att konsumentorganisationer

kan det svårt andra aktivt deltar och ställer Det lT-rättsligaobservatorietsrap- Samtidigt vara att veta intressenter 2/97,Konsumentråttigheteri port

hur och till skall reklamera krav när reglerna utarbetas. informationssamhållet vem man en

På så vis skapas förtroende för

ett reg- Datarättenomfattarnäranog lerna underlättar de följs. Statens

som att all juridikmenmasteända roll blir då närmast att bevaka utveckavgränsas. lingen och endast lagstifta när allt för Datarättenskallgärnavara teknikoberoendemenmåste missförhållanden uppkommer. stora ändåkunnanormeraochstyra tekniken. Sammanfattningsvis är det alltså Desshanteringförutsätterhög angeläget eringen, i vår snabbt förjuridiskochtekniskkompetens att re menlösningarnamåstevara änderli och gfobaliseradetillvaro, ska-

a enklai bådetillämpningoch de

par goåamöjligheter att granska

förståelighet.

inhemska regelverken i alla tillämpliga

Denkräverförutseendemen delar för att grund för de juridiska mötersvårigheterredannärdet en gällerattförutspåutvecklingen. överväganden IT-utvecklingen

som ger Denspeglarönskemålom en ny upphov till. Det kan gälla att till att

se juridik menmåstesamtidigt initieras och existerande nya lagar att bygga traditioneroch

regelverk justeras snabbare än idag, utan

gällanderätt.

rättssäkerheten hotas. Denskalllösaomedelbaralokala att och nationellaproblemmenhar Men eftersom utvecklingen är global

samtidigtatt hänsyntill och avstånd

betydelsen av geografiska

globalaförhållandenoch och nationella gränser minskar med förutsättningar. Internet, är det inte mycket mening att Denskall utformassnabbareän fort ochmåstesamtidigtvara skapa lagar och regler bara för Sverige nogagenomtänktochhållbar. verka eller för EU. Regeringen måste

ens Ur "DennyaDatarättenav internationell för att en samordning av PeterSeipel. arbetet med lagar och regler för alla verk-

samheter Internet kommer till stånd.

välfardssamhället

Det internationaliserade

Den snabba IT-utvecklingen och en ökande globaliseringen av världsekono-

min för med sig nya möjligheter och nya begränsningar för

politik och för människor.

En sannolik är delar färden. Hur skall staten in inkomster i

högst utveckling att

den svenska ekonomin ekonomi med lättrörliga företag och

av som tidigare en

endast varit för lokal konkurrens människor Vad är eller mindre

utsatta mer kommer internationell lämpligt beskatta i framtiden Vilka

att påverkas av att

konkurrens i svårigheter och möjligheter innebär detta

betydligt större omfattning.

Genom tjänster och de rodukter för Sverige

att som kan distribueras elektronis kan hämtas Och vidare. Kan det så att Ökad

t vara direkt via de också konkurrens utifrån, är fördel

öppna näten, påverkas snarast en

för skatteintäkter direkt. leder till ökad välfärd Kan det

underlaget som vara

Indirekt kan den växande Internet- så välfärdskittet torkat och att det inte

att handeln komma slå hårt lokala längre räcker med hälla det

att mot att mer av butiker och och göra det gamla. När individens betydelse verkar

tjänsteföretag

svårare nationella öka och minska, borde inte då

att upprätthålla sär-reg- statens

ler det leta efter nytt kitt att hålla ihop

t ex när gäller moms. ett sam-

Genom handeln över gränserna hället med

att med kan förväntas öka, och Aven dessa frågeställningar måste på

fysiska varor

då är såväl bred bas diskuteras och genomlysas trots att varorna moms- som

så kanske inte bara den loka- grundligt. Dessa diskussioner måste

tullpliktiga,

skivbutiken modebutiken får komma igång och föras med hög

utan även snart

det svårt. intensitet.

För slutligen måste också den frågan

Rörligheten bland människor och ställas det styrelseskick vant oss

om företa kan också komma vid behöver förändras. Så det när

att påverkas. var

Indire kan detta svåra industrialismen bröt igenom. Då föll

t mycket följder

kreativa, före- ståndsriksdagen, skråväsendet, kunga-

om exempelvis nystartade

med Sveri I makten och I stället korn alltag personal flyttar ut ur e. censuren.

den elektroniska världen är de intel ek- män rösträtt, modern riksdag, näringsfri-

tuella het och åsiktfrihet.

tillgångarna mycket lättflyttade.

vad denna Vad kommer följd det

Frågan är utveckling bety- som en av der för möjligheterna finansiera väl- gränslösa kunskapssamhället

att

Nålen darrar, men det finns...

framåt

Kompassriktningar

Frågetecknen är många. Några säkra svar finns inte. Men blundar vi, vänder vi bort huvudet eller ställer oss utanför tidens ström kan vi vara säkra på en sak. Att svaren kommer för sent. Vi måste därför vara djärva och våga gå framåt.

Att våga röva ett vinnande koncept i

od tid, det ännu fungerar, är det

me an

klarar. Alltså måste djärva

som vara och den grånslösa kartan över kunska-

kontinent börja med att ta ut bärpens ingarna för färden framåt.

Kunskap år den tillgång vilken

tillväxt och välfärd byggs. Alltså

måste lära bygga kunskap. Och

oss att

använder den, desto större blir

mer den.

Samverkan och förståelse

för det sammanhang verkar i år nycklar till framgång. Alltså måste effektiva

satsa politiska samverkansformer nationellt och internationellt, för inte motverka

att svåra sociala störningar och obalanser.

Förtroende år alltmer det kitt hål-

som ler ihop företag och individer. Alltså måste vi individerna och företagen

ge förtroendet att under större

eget ansvar forma sin framtid.

Det ligger framför och

som oss år nytt oprövat. Alltså måste kunna pröva nytt

i anda experiment och mångfald,

en av och komma ihåg att även begångna fel

bygger ny kunskap. Utvecklingen sker allt

.1 en mer uppskruvad hastighet. Alltså måste

reagera snabbare för de hinder finns,

som utan att förlorar dem sikte inte

ur som orkar följa med.

Världen har med IT inte blivit enklare. Det finns inga enkla lösningar. Alltså...

IT-kommissionen:

Rådgivande, kunskapsspridande

framåtblickande

och

IT-kommissionens arbetsfält det bredast kunskap och kompetens för de for är - nya

tänkbara. Informations- och kommunika- för arbetets organisation, merna tionstekniken berör hela samhället och erfarenhetsutbytet kring IT:s möjligheter.

idag -

alla våra liv. Formulera konkreta insatser bidrar till nästan aspekter av 0 som

Detta i IT-kommissionens tillgänglighetens till IT ökar och förhåll-

återspeglas rap- att

skrivelser till regeringen, hearingar och ningssättet förändras hos idag porter, grupper som aktiviteter. De och väsentligen står utanför IT-samhället.

övriga griper över många

ibland till vitt skilda ämnen. Bedöma behovet organisation för långsynes 0 av en betraktade finns det dock antal siktigt utveckling god och effektiv IT- Närmare ett av röda trådar återkommer och hål- användning samhället.

som ständigt 1

ler all verksamhet i IT-kommissionen. samman tillväxt Hur kommissionen nått målen

Det är frågeställningar om utbildning,

och och demokrati, IT-kommissionen har under åren 1995 1998

företagande, tillgänglighet -

genomfört antal aktiviteter inom de mål

samt regelverket, juridiken. ett

Det är denna centrala och i sig kommissionen formulerat. Redogörelsen varp av som alla aktiviteter vävts. följer är inte fullständig. Främst saknas sammansatta frågor som som

Ibland konkreta och relativt aktiviteter i vilka ledamöter kommissionen är svaren entydiga, av

ibland så och och sekretariatet medverkat enskild eller flera

spekulativa mångtydiga som man -

kan Eftersom den svårli- såsom konferenser och möten och antal vänta sig. ena frågan - ett

kan ställas även de andra beaktas, projekt med olika aktörer i samhället för att gen utan att så är sällan enkla. informera, diskutera, delta i debatter, påverka svaren ytterst Därmed IT-kommissionens arbet- attityder med kring IT och samhälle. sagt att mera

suppgifter knappast kan bli spännande.

mer Aktivt råd till regeringen de åtgärge om Tre huvuduppgifter och vision der bidrar till att uppfylla visionen. en som

IT-kommissionens huvuduppgifter kan sammanfattas i de orden IT-kommissionens har i flertal hearingar,

tre rådgivande, kunskap- ett

För detta arbete seminarier, rådslag och samtal samlat experter

sspridande, framåtblic/eande.

har IT-kommissionen vision: och företrädare för olika intressen för fria dis-

antagit följande

"IT-kommissionen skall aktivt initie- kussioner valda ämnen och trender. IT-

följa, om

och samhälle kommissionen har under 1995-98 resultat

ra stödja utvecklingen mot ett som

där IT och dessa lämnat 12 skrivelser till regeringen

är ett naturligt integrerat verktyg av

för alla, vilket höja vår med förslag kring olika frågor:

ger möjligheter att

livskvalitet, fördjupa demokragemensamma tin och stärka Sveriges konkurrenskraft Utkast till ramverk för elektronisk affär - ett skommunikation

Vad kommissionen velat uppnå Beskattning datorer i hemmen - av För visionen har antal mål IT-problem inför 2000-skiftet

att förverkliga ett -

varit vägledande för IT-kommis- IT och rättsinformation satts upp, som sionens arbete: Infrastruktur för information och kommuni - Aktivt råd till regeringen de åtgärder kation 0 ge om bidrar till visionen. EU-IT, telekommunikation och medier som att uppfylla - nya

Med framförhållning och överblick lyfta IT och handikapp

° fram och värdera valda viktiga IT-relaterade Distansarbete och trender för medvetan- IT i små och medelstora företag

utvecklingar att degöra och sprida kunskap till regeringen Om kryptering

och övriga samhället. Om digitala identiteter - Stimulera till insatser för Skolan, IT och det livslånga lärandet

° utbildningsamhäl- lets övergång från utlärning till inlärning.

Formulera konkreta insatser relaterade till 0 uthålligt kan öka tillväxt och syssel- IT som

sättning att stimulera: genom

nyutveckling och förnyelse produkter,

- av tjänster och där IT ökar kvaliteten processer och effektiviteten,

l het i vilken andra företagstrukturer än de är

vid byggs Den elektroniska affärs-

Ä vana upp.

verksamheten förändrar långsamt våra han-

delsvanor. Allt detta kan effekter de tradi-

tionella skattebaserna. Vad händer då Vad kan

göra för att vända detta till fördelar för

Sverige samtal i början juni skall IT-

I ett av

kommissionen tillsammans med företrädare för

Visioner olika delar näringsliv, offentlig sektor och

av Sverige inför epokskiftet SOU 1997:63,rap- söka dessa inför

forskning fånga frågeställlingar

port 5/97. Här skisseras det traditionella eventuell hearing.

en industrisamhället övergång till det nyindustri-

ella kunskapssamhället". Ett antal utmaningar

Sverige står inför för att klara övergången Näringsliv som ringas in och utvecklingen inom vissa viktiga Föreningen Swebizz. förstod IT-kom-

Tidigt

områden belyses närmare. missionen Internets betydelse handelsp-

som

lats. På initiativ kommissionen bildades 1996

av Kristallkulan tretton röster framtiden den icke vinstdrivande föreningen Swebizz

- om - en SOU 1997:31, rapport 3/97. En skrift mötesplats för utbyta erfarenheter och

som att om består personliga intervjuer med till elektronisk affärsverksamhet

av tretton uppmuntra mycket olika Det förenar dem är Internet.

personer. som förmågan och modet sia framtiden.

att om Kärnfrågan är informationsteknikens fram- Infrastrukturen för information och kom-

om marsch orsakat ett epokskifte eller vilken munikation. I september 1996 lämnade kom-

besvaras med u cc missionen flertal rekommendationer till

ett ja ett

regeringen ett resultat första hearing

som av en Nya tider, förutsättningar... SOU i juni 1996. Den centrala rörde behovet

nya frågan

1998:65, 8/98. Ett försök i journali- framtida lagstiftning för tele-

rapport att av en gemensam tisk form berätta över ången från industri- kommunikation, data och media. till

om Tillgången

samhälle till kunskapssam älle och de följder näten

var en annan viktig punkt. Utbyggnad av

detta får för individer, samhälle och näringsliv, digital marksänd TV tredje. Slutligen

var en samt att med rad exempel beskriva den tred- aktualiserades multimedialabora-

en frågan om ett

IT-kommissionens verksamhet och stånd- torium rapport 7/96.

punkter. Avsikten ska följas

är att rapporten

med del II, Nya förutsättningar, Den programvaruindustri. Behovet

upp en nya nya av en möjligheter...", bestående ett antal reportage digital infrastruktur även centralt

av ny var ett

svenska företag idag bedriver verksam- vid den hearing den medieom som spörsmål om nya

het med IT avgörande framgångsfaktor. och IT-kommissom en programvaruindustyrin som

sionen anordnade i juni 1997 SOU 1997:124,

rapport 7/97.

Nationalstaten

IT och nationalstaten. Hur påverkas natio- medier. IT-kommissionen har även

Digitala

nalstaten epokskiftet Flödet information anordnat infrastruktur och

av av en hearing om digi-

och tjänster över datornäten och utvecklingen tala medier i oktober 1997 SOU 1998:20,

rap-

elektronisk affärsverksamhet påverkar natio- 2/ 98 av port

nella kärnområden beskattning, lagstift-

som

ning, arbetsmarknad, demokratifrågor med IT i små och medelstora företag.

se nedan

Vad håller hända och hur bör mera. att förbereda i Sverige denna utveckling med Internet.

oss Affärsnyttan se nedan

IT-kommissionens rapport "IT och nationalsta-

ten" SOU 1998:58, rapport 6/98 kommer att

ligga till grund för fördjupade studier enskil- Rättsordningen

av da områ Det IT-rättsliga observatoriet. Ett IT-rättsligt

observatorium bildades hösten IT-

1996 av Teknik, demokrati och delaktighet. Ett semi- kommissionen. Observatoriets ift

upp är att narium i december 1996 belyste frågan hur och beskriva områden och där

om urskilja rågor,

IT kan bidra till vitalisering demokratin IT innebär

en av användningen av juridiska svårighe-

SOU 1997:23, rapport 2/97. framför allt sådana i dag är ofullstän-

ter, som

digt kända och diskuterade. Syftet formu-

är att Finansiering välfärden i ett globaliserat lera för framtiden inte enbart

av strategier att

informationssamhälle. Informationssamhället existerande hinder för

avlägsna IT-användning-

pekar ut vissa förändringar i människors rörlig- Observatoriets arbete skall till grund

en. ga het. Sedan tidigare känner till kapitalets rör- för IT-kommissionens förslag regeringen i

lighet. Informations- och kommunikationstek-

rättsliga frågor.

niken möjliggör former affärsverksam-

nya av

I sitt projekt Cyberrymdens juridik" söker finns i det i dagligt tal tänker

sorerna som observatoriet fånga de grundläggande föränd- datorer, resterande finns

som 95 procent som ringarna i informationssamhällets rättsordning. inbäddade i bilar, industrirobotar, hissar

system I projektet ingår bland Därför arrangerade IT-kommissionen

annat: o.s.v. en

° en rap- om system

ort Joachim Benno söker på SOU1998:21, rapport 3/98.

av som svar

firåganvarför rättsliga problem uppstår vid Inriktnin arbetet har varit i första

en att

användningen IT. hand bygga fgungerandenätverk och inte

av en

Lagstiftning och självreglering; organisation. Nätverket består två

° en rapport egen av

från samtal den 9 september 1997, huvudgrupper, Sekelskiftesgruppen och

ett

Rättspolitik och IT. Generalsgruppen.

0 Ny associationsrätt vilka associationsfor- Sekelskiftesgruppens främsta syfte är att dis-

kan informationssamhället behöva kutera strategifrågor, i ingår

mer gruppen represen- 0 Ramverk för "elektronisk affärsverksamhet för offentlig sektor och representanter

tanter

påverkas avtals- och köprätten denna för näringslivets organisationer.

- av

utveckling Generalsgruppens arbete rör såväl strate-

0 Lagvals- och jurisdiktionsfrågor central gifrågor praktiskt inriktade frågor. I

- som mera

fråga i informationssamhällets rättsordning ingår är ansvariga för

gruppen personer som

Andra rojekt är: omställningsarbetet. Så gott alla svenska

som

0 Inteiligentaagenter vilka regelverk påver- storföretag och offentliga verksamheter är

kas att vi alltmer börjar använda dessa representerade.

dataprogram nätet. Under dessa båda träffas

grupper, som en ° Missbruksmodellen ett annat sätt att lösa ång i månaden, finns arbetsgrupper

- som

sokyddetför personuppgifter. behandlar olika delfrågor rättsliga frågor,

som

Atgärder "spamming" vad behöver inbäddade testning m.fl. 0 mot - system,

göras I 2000-arbetet har IT-kommissionen funge-

Ovriga projekt och information finns på i hjulet och har därigenom bidra-

annan rat som navet observatoriets hemsida: git till detta arbete har skjutit fart i Sverige.

att

bttpM/wwzø.itkommissionense/observ I januari 1998 gjorde IT-Kommissionen

en pre-

sentation 2000-frågan å ett regeringssam-

av Rättsinformation och IT. En manträde. Då blåa. speciell

hearing enom- föreslogs att en

fördes våren 1996 där frågan ställdes viäken 2000-delegation skulle bildas, där näringslivet

strategi samhället bör ha för spridningen och offentlig sektor fanns representerade.

av rättsinformation, rapport 5/96. I början Delegationen höll sitt första sammanträde i

av oktober 1996 överlämnade kommissionen Detta innebär att IT-Kommissionen suc-

en mars. skrivelse till regerin med förslag till åtgärder cessivt lämnar 2000-frågorna i takt med

en att

för förbättra igital spridning rättsin- 2000-delegationens kansli byggs Detta

att en av upp. formation. En arbetsgrupp tillsatt regeringen kommer att samlokaliseras med IT-kommissio-

av har i början 1998 lämnat förslag med övervä- kansli.

av nens ganden rörande rättsinforma-

ett nytt

tionssystem.

Ett seminarium hölls i 1998 vid Kryptering och säkerhet

nytt mars vilket förslaget från arbetsgruppen Säker elektronisk kommunikation. Ett semi-

a presenterades. Observatoriet fortsätter sitt samarbete narium ägde i december använd-

rum 1996 om med Stiftelsen för rättsinformation under våren ningen kryptering SOU 1997:73, rapport

av 1998 med samtal med 6/97. Det mellan IT-

a ett gemensamt nya var ett samarrangemang aktörer rättsinformationsmarknaden. kommissionen, Närings- och handelsdeparte-

och föreningen SEIS. Det svenska lik-

mentet

det globala regelsystemet behöver

som anpassas Ål 2000 till den ökade användningen elektro-

kraftigt av

IT-problem inför sekelskiftet. Den 18 decem- nisk kommunikation. Företagens, individens

ber 1996 genomfördes hearing IT-pro- och brottsbekäm krav måste vägas mot

en om ares blem inför år 2000. Det första gången varandra. Dessa rågor to bland annat

var som s upp dessa problem diskuterades övergripande under seminariet. En för företagoch individer

ett plan i Sverige. Det framkom tydligt proble- säker, global kommunikation är viktig för att

att

allvarligare än vad många informationssamhället skall kunna utvecklas. met var trott SOU1997:12, port 1/97. IT-kommissionen

skrev detta l regeringen och på sig Identifiering och identitet i digitala miljöer.

om tog

rollen samordnare år 2000-frågan i En fortsättning föregående hearing

som av av genomsamarbete med Statskontoret och fördes i november 1997 SOU 1998:36, rapport

Industriförbundet. 4/98 IT-kommissionen tillsammans med

Under 1997 uppmärksammades Kommunikationsdepartementet, Närings- och

ett nytt

problemområde. Det visade sig de så kallade handelsdepartementet, SEIS, EDIS och

att inbäddade också behäftade med Swebizz. Om många olika typer angelägen

systemen var av

2000-problemet. Ungefär 5 procent av proces-

alla-till-alla-kommunikation ska bli verklighet samhälle. På uppdrag IT-kommissionen av

för förvaltningar, näringsliv och enskilda i gjordes inventering cirka 500 IT-mått. Av

en en av kommande nätbaserad ekonomi, är det helt den anledningen arrangerade IT-kommissionen

nödvändigt att kunna säkerställa aktörernas seminarium den 5 1996 för diskuteett mars att

identitet. Bland väsentliga frågor belystes i IT-mått olika aspekter rapport 2/96.

som ra ur

hearingen och analyseras i är:

ra porten varför det behövs sätt ör identifiering i i När IT inte fungerar. IT-kommissionen har - nya informationssamhället låtit utarbeta "ERRORc När IT inte rapporten vilka är berörda och vilka behov det fungerar IT och dess använd- - som - en rapport om finns identifiering för tillämpningar barhet. I konstateras bland av nya rapporten annat att vad krävs för införande i Sverige och vad användbarhet kan och mätas - som testas samt att lean införas insikten användbarhetens är

som om betydelse

hur bäst ska införa för identifiering medelmåttig bland svenska företag rapport - system och hur berörda intressen ska avvägas. 6/96.

Affärsnyttan med Internet. Ett seminarium i

samarbete med Sveriges Tekniska Attachéer

hölls i juni 1996 där det konstaterades att Utbildningsfrågorna har alltid varit högt priori- Internet redan marknads lats, främst i är en terade i IT-kommissionens arbete. Utmaningen USA. En mängd konkreta, god:

exempel

är att ett världens bästa utbildningssystem affärsnyttan med Internet från hela världen togs vad det gäller utnyttjandet IT. En hearing och finns redovisade i rapport av j upp en ra port ägde i november 1995 frågan 8/96 endast finns i digital ITsom rum tog upp som orm den teknikens möjligheter kräver änd- kommissionens hemsida. om nya

rad pedagogik eller Seminariet följdes med ytterligare

upp ett Förändringstakten i omvärlden är starkt 1997. Erfarenheter från seminarierna ligger

accelererande vilket innebär att förmå bland till grund för kommissionens skrian att annat utveckla sina det ärandet velse till i februari Utkast till

kunskaper, livslånga regeringen 1998;

blir allt viktigare egenskap. IT redskap ramverk för elektronisk affärsverksamhet". en är ett ett i detta sammanhang och inte mål. Därför är ett

målsättningen att föra diskussion den Programvaruindustrin En hearing ägde i

en om rum

pedagogiska utvecklingen, utbildningssyte- december 1995. Ett konkret förslag lades

om som grundläggande arbetssätt. En förändring i fram behandlade bland bör mens annat att staten riktning mot ett kunskapssökande arbetssätt är stödja för den svenska exporten att styra pronödvändig framtiden skall kunna hävda gramvaruindustrins arbete de internatioom mot i den internationella konkurrensen. En elev nella marknadsbehoven. Ett förslag gälloss annat under hela sin utbildning har arbetat de behovet stimulerar handling som ett av att staten up

sådant sätt får kunskapssökandet och marknadsutveckling syftar l

som en natur- som nyutreflex och är förberedd för det livslånga veckling svensk under affärsav programvara lärandet. mässiga former. En kraftfull forskningssatsning

IT-kommissionen har under december 1997 software engineering diskuterades också

och februari 1998 genomfört två hearingar rapport 1/ 96. En fortsatt hearing den om nya kring IT och utbildningsfrågor i samarbete med IT-industrin hölls i juni 1997 SOU1997:124,

Utbildningsdepartementet SOU 1998:70, rapport 7/97.

rapport 7/98. Rapporten från den hearingen senare beräknas klar under 1998. I skrivel- IT i små och medelstora företag. IT-kommissommaren

5kolan, IT och det livslånga lärandet till sionen genomförde uppdrag

sen av

regeringen i 1998 rad förslag Kommunikationsdepartementet, Närings- och

mars ges en

åtgärder för den pedagogiska utveck- handelsdepartementet och Industriförbundet i

att gagna

lingen med IT redskap. november 1997 rådslag "Hur

som ett temat offensiv IT-användning kan skapa tillväxt i

mindre företag" SOU 1998:54, 5/98. rapport Problemen för all verksamhet i mindre före-

tag är huvudsakligen generella. IT-kommissio-

har utifrån hearingen i juni 1997 och rådsnen laget i november 1997 identifierat antal ett problemområden inom vilka åtgärder, från ITett perspektiv, kan behöva vidtas för att bidra till

att skapa goda förutsättningar för tillväxt och i sysselsättning: Regelverket. Det finns mycket bör och

som kan göras med avseende lagar och regler, så

att dessa är bättre anpassade till de framväxande

IT-mått. Mått beskriver IT-användning är kunskapsintensiva företagen.

som

viktiga för jämförelser och beslut i företag och Kapitalförsörjningen. Det finns otillfreds-

ställda behov uthålli branschkunnigt och Handikappinstitutet i uppdra att utarbeta ett

riskkapital. Pro lemet det inte IT-program för funktionshin rades och äldres

modigt är att finns något äkta riskkapital eller äventyrligt användning IT.

kapital i Sverige. Det kapital finns tillgå

som att saknar i allt väsentligt mod, djärvhet och kom- Kvinnor och IT. Med syfte att diskutera kvin-

inställnin till IT, hindren för ökad petens. nors

Kompetensförsörjningen. Minst lika viktigt användning åtgärder kan förbättra

oc som

år till kun- kvinnors möjlighet påverka teknikutveck-

som kapitalförsörjningen tillgången att och för skapandet tillväxt i lingen och användningen genomfördes i skap kompetens av samarkunskapsföretaget. betet med Socialdepartementet dialogkonfe-

till information. De små och under dagar i december 1995. En

Tillgång rens ett par medelstora företagen måste förutsättningar rad olika förslag lades fram, bland annat att

ges

snabbt och enkelt tillgång till relevant datorteken borde öppnas för yrkesgrupper att up information exempelvis forskningsresultat, normalt inte kommer i fzontaktmed IT

som som myndighetsinformation IT-centra bör inrättas i varje kommun

etc... samt att

Regionala satsningar. IT-kommissionen rapport 4/ 96.

avser

identifiera framgångsfaktorer för regionala

att IT-satsnin En första är "IT och SeniorNet Sweden. Kommissionen har lagt

ar. etap regio- ner nal utveck ing 120 exempelfrån Sveriges arbete för skapa ideell förening

ett stort att en

- SOU 1998:19, 1/98 är kart- och mötesplats Internet för över

rapport som en en personer

läggning pågående IT-projekt i Sverige. 55 år skall främja seniorers användning av

av som

IT-kommissionen har i informationsteknik och öka möjligheterna till

mars 1998 genomfört IT-projekt kommunikation och användning informa-

tre regionala hearingar om som av

till regional utveckling. Granskade tionstjänster. Förenin bildades hösten 1996

syftar pro- en

jekt ingår i kartläggningen Teman för de och styrelse valdes det första årsmötet den

ovan.

11 1997. SeniorNet Sweden har cirka tre hearingarna var: mars nu

I T för bättre medborgnrservice, Eksjö 500 medlemmar i tio lokalföreningar.

en den 9 med kommun värd och Ytterligare tju lokala föreningar är under bil-

mars Eksjö som o medarrangör. dande. Mer in ormation finns på:

IT och den regionala Luleå http://www.seniornet.se

den 25 med IT-Norr ingmstm/eturen,värd och

mars otten som

medarrangör.

Oland användning 17: ett medel för io-

av re

nal utveckling, Vänersborg den meg

31 mars Västra Götaland värd och medarrangör.

som

Vid samtliga tillfällen redovisades och utfrå-

gades olika projekt bedöms ha intres-

sex som

erfarenheter förmedla. Hearingarna santa att dokumenteras och kommer grund för

att ge en IT-kommissionens rekommendationer till

hur IT kan underlätta den regio-

regeringenutvecklingen. Rapporten beräknas

na a vara

klar i början juni 1998.

IT och miljön samling goda exempel. En

- en

skrift vill sprida goda exempel hur

som om skilda verksamheter kan bedrivas ett miljö-

mässigt bättre sätt med hjälp IT.

av Kommissionen vill också denna

genom exempelsamling visa vad kan göras för att

som

ytterligare underlätta utvecklingen mot

en mer miljöanpassad verksamhet SOU 1996:178,

rap-

port 4/97.

IT och handikapp. En skrivelse har överläm-

till regeringen förslag till åtgärder

nats om som

kom att inarbetas i IT-propositionen rapport

3/96. Därefter har regeringen givit

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . Tänder hela livet fall en översyn. UD. .

nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30 Utlandsstyrkan. Fö. - . b Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. . processer med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. . maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning. Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporter om idrott. ln. . arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsfönnåga. Översyn rörelse- och tillsynsregler for kollektiva 35 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M.

av . . försäkringar. Fi 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer

Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker Referat från en hearing den 12 november 1997. . och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98. K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. . 10. Campus för konst. U. 38. Vad får vi for pengarna Resultatstyming av

ll Fristående utbildningar med statlig tillsyn statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala . inom olika områden. U. området. S. Å

12. Självdeklaration och kontrolluppgifter 39. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M.

förenklade förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER. - 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö Vad har gjorts Vad bör göras Ju. 14 E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 4l. Läkemedelsinformation för alla. S. . - 15. Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för

hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö. 16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre bemötande av personer med funktionshinder. forsta steget mot nationella folkhälsomål.

- 17. Samordning av digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju. 18. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö.

- 19. IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju. 120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20. IT-kommisionens hearing om infrastrukturen 48. Kontrollerad och ifrågasatt for digitala medier. Andrakarnmarsalen, intervjuer med personer med funktionshinder. S.

- Riksdagen 1997-10-24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas 21 Problem med inbäddade system inför ZOOO-skiftet. inom EU. K. . Hearing anordnad av IT kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-11-14. K. Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Situationen inför och under forsta året med 23. Staten och exportfmansieringen. N. kunskapslyftet. U.

24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52. Utstationering av arbetstagare. A. Översyn av fiskeriadministrationen Jo. 53. Ta på möjligheterna i Östersjöregionen. N.

m.m. vara 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54 Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt

. + 4 st bilagor. för mindre företag. Ett rådslag anordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations-

fakta om ungdomar och svartsprit. departementet, Närings- och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-1 1-l8.K. 28. Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett och samordnad läkemedelsforsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB.

56. Avdrag for ökade levnadskostnader vid tjänsteresa

och tillfälligt arbete. Fi

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

57. DUKOM Distansutbildningskommittén.

Utvärdering av distansutbildningsprojekt med

IT-stöd. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier.

IT-kommissionens rapport 6/98. K. 59. Räddningstjänsten i Sverige

Rädda och Skydda. Fö.

- 60. Kring Hallandsåsen. M. 61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 62. Kampanj med kunskaper och känslor. Om

kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. 63. En god affär i Motala.

Demokratiutredningens skriftserie. SB. 64. Bättre och mer tillgänglig infonnation.

Småföretagsdelegationens rapport N. 65. Nya tider, nya förutsättningar...

IT-kommissionens rapport 8/98. K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Hur skall Sverige må bättre

första steget mot nationella folkhälsomål. 43 Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium. Kontrollerad och ifrågasatt

Demokratiutredningens skriftserie. 55

intervjuer med personer med funktionshinder. 48 En god affär i Motala. -

De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Demokratiutredningens skriftserie. 63

1900-talet och annat underlagsmaterial till

Justitiedepartementet Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 50

BROTTSOFFER.

Kommunikationsdepartementet

Vad har gjorts Vad bör göras 40

IT och regional utveckling. En samlad vapenlagstiftning. 44

120 exempel från Sveriges län. 19 Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46

IT-kommisionens hearing om infrastrukturen Bulvaner och annat. 47

för digitala medier. Andrakammarsalen,

Utrikesdepartementet Riksdagen 1997- l 0-24. 20

Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall

Hearing anordnad av IT kommissionen i

en översyn. 29 - samverkan med Industriförbundet och

.Statskontoret

1997-11-14. 21 i

Försvarsdepartementet

Identifiering och identitet i digitala miljöer. Säkrare kemikaliehantering. 13

Referat från en hearing den 12 november 1997. Utlandsstyrkan. 30 -

IT-kommissionens rapport 4/98. 36 Försvarsmaktsgemensam utbildning for

Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas framtida krav. 42

inom EU. 49 Sotning i framtiden. 45

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt Räddningstjänsten i Sverige

för mindre företag. Ett rådslag anordnat av

Rädda och Skydda. 59 -

IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations-

Socialdepartementet departementet, Närings- och handelsdepartementet

och lndustriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-1 1-18. Tänder hela livet

nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 - lT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och

IT-kommissionens rapport 6/98. 58 Systembolagets produkturval. 8

Nya tider, nya förutsättningar... När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om

IT-kommissionens rapport 8/98. 65 bemötande av personer med funktionshinder. 16

Tre städer. En storstadspolitik för hela landet.

Finansdepartementet

+ 4 st bilagor. 25

Omstruktureringar och beskattning. l Från hembränt till Mariakliniken.

Översyn av rörelse- och tillsynsregler for kollektiva

fakta om ungdomar och svartsprit. 26 -

försäkringar. 7 Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel

Integritet Effektivitet- Skattebrott. 9 och samordnad läkemedelsförsörjning. 28 -

Självdeklaration och kontrolluppgifter Det gäller livet. Stöd och vård till barn och

förenklade förfaranden. 12

ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. 31	- E-pengar näringsrättsliga frågor. 14
Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid	En gräns en myndighet 18	-
psykiatrisk tvångsvård. 32		-

Försäkringsgaranti. Företagare med restarbetsförmåga. 34

Ett garantisystem för forsäkringsersättningar. 22 Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37

Nya ledningsregler för bankaktiebolag och Vad får vi for pengarna Resultatstyming

- av

försäkringsbolag. 27 statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa området. 38

Läkemedelsinformation for alla. 41 och tillfälligt arbete. 56

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet

Campus for konst 10 Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. 1 1 Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen infor och under första året med kunskapslyftet. 51 DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. 57

Jordbruksdepartementet

Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn ñskeriadministrationen m.m. 24

av Livsmedelstillsyn i Sverige. 61

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfardens genusansikte. 3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka processer med exempel från handeln. 4 Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. 5 Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. 6 Utstationering av arbetstagare. 52

Kulturdepartementet

Samordning av digital marksänd TV. l 7

Närings- och handelsdepartementet

Staten och exponñnansieringen. 23 Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. 53 Bättre och mer tillgänglig information. Småforetagsdelegationens rapport 2. 64

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. 33

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal- Indikatorer for ett ekologiskt hållbart samhälle. 15 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Kring Hallandsåsen. 60 Kampanj med kunskaper och känslor. Om kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. 62

från IT-kommissionen

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram Säker elektronisk kommunikation

SOU 1995:68.Delbetänkandeom kommissionensövervägandeoch SOU 1997:73.Referatfrån seminariumanordnat IT-kommisett av prioriteringar samtarbetsprogram.34 sidor.Kan beställashosFritzes sionen,Närings- och handelsdepartementetochSEISden11 decem-

kundtjänst. Fax:08-69091 91.Telefon:08-69091 90. ber 1996.Rapport 6/97. Kan beställashosFritzeskundtjänst. Fax:08-

690 91 91.Telefon: 08-69091 90. Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 IT-kommissionens hearing den medieom nya Skriften ärett sammandragavkommissionensarbetsprogram.15 och programvaruindustrin

sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, SOU 1997:124.Andrakammarsalen,Riksdagen.Rapport 7/97.

Fax: 08-2028 04.Telefon: 08-405 1851. Kan beställashosFritzes kundtjänst.

Fax:08-69091 91.Telefon: 08-69091 90. Communication Without Frontiers report the Swedish - IT-Commission, june 1995 IT och regional utveckling från Sverigeslän - 120exem Engelsköversättningavsammandraget.15sidor. SOU 1998:19.Rapport1/98.Kan bestäl hosFritzeskundtjänst. as Kan beställashoslT-kommissionen, Fax: 08-69091 91.Telefon: 08-69091 90.

Fax: 08-2028 04.Telefon: 08-4051851.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen Såkan Sverigeutveckla en framgångsrik programvaruindustri för digitala medier

inför 2000-talet SOU 1998:20.Referatfrån hearinganordnad IT-kommissionen en av Rapport 1/96.25sidor. Kan beställashosIT-kommissionen, den24 oktober 1997.Rapport 2/98. KanbeställashosFritzes kund-

Fax: 08-2028 04.Telefon: 08-4051851. tjänst. Fax: 08-69091 91.Telefon:08-69091 90.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Problem med inbäddade inför ZOOO-skiftet system Av Nils-Göran Olve 8CCarl-JohanWestin,CEPRO AB. Rapport SOU 1998:21.Hearing anordnad IT-kommissionen samverkani av 2/96.65sidor. Kan beställashos lT-kommissionen, med Industriförbundet och Statskontoret1997-11-14.Rapport 3/98.

Fax:08-2028 04.Telefon: 08-4051851. Kan beställashosFritzes kundtjänst.

Fax:08-690 91 91.Telefon: 08-69091 90. När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked.

Om IT och handikapp. Identifiering och identitet i digitala miljöer

Rapport 3/96.32 sidor.Kan beställashosIT-kommissionen, Fax:08- SOU 1998:36.Referat från hearingden12november1997. en 20 28 04.Telefon:08-405 18 51. Rapport 4/98. Kan beställashos Fritzes kundtjänst.Fax:08-69091

91.Telefon: 08-6909190. Kvinnor och IT

Rapport 4/96.41sidor. Kan beställashosIT-kommissionen, Fax:08- Hur offensiv IT-användning kan skapa

20 28 04.Telefon:08-405 18 51. tillväxt för mindre företag

SOU 1998:54.Ett rådslaganordnatavlT-kommissionen uppdrag Rättsinformation och IT Svårigheternasadvokater eller Kommunikationsde artementet,Närings- och handelsdeparte-

- av lndustriföräunclet

möjligheternas ambassadörer och 1997-11-18.Rapport5/98.Kan bestälmentet Rapport 5/96.60sidor. Kan beställashosIT-kommissionen, Fax:08- las hosFritzes kundtjänst. Fax:08-69091 91.Telefon: 08-69091 90.

20 28 04.Telefon:08-405 1851.

IT och nationalstaten, ERROR, När IT inte fungerar en rapport IT och SOU 1998:58.Fvraframtidsscenarier.Rapport 6/98. Kanbeställas - om dessanvändbarhet hosFritzes kundtjänst. Fax: 08-69091 91.Telefon: 08-69091 90.

Av PerGustafsson åuppdragavlT-kommissionen. Rapport 6/96.

bestäffas

50sidor. Kan hos IT-kommissionen,Fax:08-2028 04. Skolan,IT och det livslånga lärande Telefon: 08-4051851. SOU 1998:70.Hearing anordnad Utbildningsdepartementetoch av IT-kommissionen 1997-12-04.Rapport 7/98. Kan beställashos IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för Fritzes kundtjänst. Fax: 08-69091 91.Telefon: 08-69091 90. information och kommunikation.

Dokumentation från IT-kommissionenshearingden5-6 juni 1996. Nya tider, förutsättningar... nya Rapport 7/96. 127sidor. Kan beställashosIT-kommissionen, SOU 1998:65.Rapport 8/98. KanbeställashosFritzeskundtjänst. Fax: 08-2028 04.Telefon:08-405 1851. Fax: 08-69091 91.Telefon: 08-69091 90.

Affärsnyttan med Internet

Sammanfattningavdet seminarium anordnades IT-kommissom av sionen, Swebizzoch SverigesTekniska Attachéer den juni4 1996. eller i

Rapporter utgivna pa° uppdrag av

Rap ort 8/96. Rapportenärpublicerad IT-kommissionens hemsi-

da ttp://www.itk0mmissionen.se. samar ete

med I T-kommissionen IT-problem inför ZOOO-skiftet

SOU 1997:12.Referatoch slutsatserfrån hearing anordnad ITen av Data IT i Sverige kommissionenden 18december1996.Rapport 1/97. Kan beställas om Statistisk sammanställningom IT gjord StatistiskaCentralbyrån hosFritzes kundtjänst. Fax: 08-69091 91.Telefon: 08-69091 90. av uppdragav IT-kommissionen. Kan beställasfrånSCBFörlag,

70189Orebro. Fax:019-1769 32.Telefon:019-1768 00. Digital demokra@ti

SOU 1997:23.Ett seminariumomTeknik, demokrati och delaktighet den november8 anordnat Folkomröstningsutredningen, Datorvanor 1995 1996 av ITkommissionen Undersökning avsvenskafolkets datorvanor utförd avStatistiska och Kommunikationsforskningsberedningen.Rapport Centralbyrån åuppdrag avIT-kommissionen. 102sidor. 2/97. Kan beställashosFritzes kundtjänst. fiån Kan beställas SCBFörlag, 701 89Orebro. Fax:08-69091 91.Telefon: 08-69091 90. Fax:019-1769 32.Telefon: 019-1768 00.

Kristallkulan framtiden - 13 röster om IT världen Nationella initiativ SOU 1997:31.Rapport 3/97. Kan beställashosFritzes kundtjänst. runt - Undersökning avSverigesTekniska Attachéer uppdrag Fax: 08-69091 91.Telefon: 08-69091 90. av IT-kommissionen och Näringsdepartementet.

Kan beställasfrån STATT, Box 5282, 10246 Stockholm. IT och miljön en samling goda exempel - SOU 1996:178. Rap ort 4/97. Kan beställashosFritzes kundtjänst. Teliefon: IT världen runt Regionala initiativ Fax: 08-69091 91. 08-69091 90. - Undersökning avSverigesTekniskaAttachéer av

uppdrag

inför epokskiftet IT-kommissionen och Näringsdepartementet.Stenci Sverige . SOU 1997:63.Rapport 5/97.Kan beställashosFritzes kundtjänst. IT världen runt Statligt stöd till mjukvaruindustrin Fax:08-69091 91.Telefon: 08-69091 90. - Undersökning avSverigesTekniska Attachéer uppdragav

Sweden IT-kommissionen och Näringsdepartementet.Stencil. in the Information Society

SOU 1997:67.The SwedishIT Commissionreport 5/97. Kan beställashosFritzes kundtjänst.

Fax: 08-69091 91.Telefon: 08-69091 90.

lT-kommissionen

103 33 Stockholm

Besök: Regeringsgatan 30-32

E-post: itkommissionen@communicationsministryse

Hemsida: http://www.itkommissi0nen.se