SOU 2006:80
Patent och innovationer för tillväxt och välfärd
Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet
Genom beslut den 15 april 2004 bemyndigade regeringen statsrådet och dåvarande chefen för Näringsdepartementet Leif Pagrotsky att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt.
Med verkan från och med den 20 juli 2004 förordnade statsrådet och vikarierande chefen för Näringsdepartementet Ulrika Messing professorn i industriell organisation och ekonomi vid Chalmers tekniska högskola Ove Granstrand som särskild utredare. Som experter förordnades den 12 oktober 2004:
Namn Titel/företag (huvudsaklig tillhörighet under utredningsarbetet) Anna Rogmark Jurist, Biovitrum AB Anne Weiner Jiffer Civ.ing., VD, Ellen AB Anneli Skoglund Hovrättsassessor, Justitiedepartementet Bengt Domeij Jur. dr, docent, Kungliga tekniska högskolan (KTH) Charlotte Brogren Tekn.dr., FoU-chef, ABB AB Christer Östlund Vice VD, jurist, Företagarna Gösta Karlsson Förbundsekonom, Svenska industritjänstemannaförbundet (SIF) Lars Björklund Civ.ing., överdirektör, Patent- och registreringsverket (PRV) Lena Stridsberg Departementssekreterare, Näringsdepartementet Sven Christer Nilsson Fil.kand., direktör, Startupfactory AB Werner Fröhling Dr.(fysik), patentchef, Volvo Technology Corporation AB
Efter detta har ytterligare en expert kallats att ingå i kommittén, jur.kand. Eva Jarnvall, Svenskt Näringsliv, den 30 november 2004.
Departementssekreteraren, jur.kand. Elisabeth Kristensson, Näringsdepartementet, förordnades som expert den 2 maj 2005. Professorn i juridik vid Stockholms universitet och ordförande i utredningen om rätten till resultaten av högskoleforskningen (SOU 2005:95) Marianne Levin adjungerades dessutom till expertkommittén.
Utredningen, som antagit namnet Patent/tillväxt-utredningen, får härmed till statsrådet och nuvarande chefen för Näringsdepartementet överlämna betänkandet ”Patent och innovationer för tillväxt och välfärd”.
Stockholm i december 2005
Ove Granstrand
1. Uppdraget
1.1. Utredningens direktiv
Regeringen beslutade den 15 april 2004 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Enligt direktivet (Dir. 2004:55) är patentskyddet av mycket stor betydelse för företagande och tillväxt. Utredaren skall enligt direktivet ”göra en analys av hur de skyddade intellektuella kapitalen kan bidra till export och handel. Utredningen skall inhämta synpunkter från både näringsliv och andra aktörer.
Utredningen skall omfatta en analys av hur svenska företag hanterar patentering som konkurrensmedel i jämförelse med företag i andra länder i Europa och den övriga världen, samt hur den fördelar sig på företag av olika storlek. Här skall även den senaste utvecklingen inom EU-området vägas in. Studien skall även innefatta en nordisk jämförelse och skall identifiera problem och möjligheter på den nordiska patentmarknaden.
Uppdraget skall
- leda fram till förslag som kan skapa förståelse och insikt hos främst de små kunskapsintensiva företagen om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering,
- leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer,
- belysa sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt,
- innehålla en analys av nedgången av patenteringsfrekvensen i
Sverige och de viktigaste orsakerna till denna.”
Direktivet som helhet framgår av bilaga 1. Tiden för redovisning flyttades genom tilläggsdirektiv fram till senast den 31 december 2005, bilaga 2.
1.2. Utredningens bedrivande
Utredaren förordnades den 20 juli 2004 varvid utredningsarbetet startade. Detta avslutades i slutet av december 2005. En referensram utarbetades tidigt i utredningen för en första belysning av sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt, se kapitel 3. Denna referensram grundades på tidigare studier med anknytning till ämnet för utredningen samt litteratur och teori i anslutning därtill. Referensramen låg sedan till grund för utformning av ett antal empiriska delstudier, som beskrivs närmare i kapitel 3.
Arbetet har bedrivits genom överläggningar inom en tillkallad expertkommitté, vilken konstituerades 15 oktober 2004. Denna kommitté har sammanträtt åtta dagar under utredningens gång, se bilaga 4. Tre hearings med inbjudna företrädare för näringsliv, intresseorganisationer och myndigheter har vidare hållits, se bilaga 5. Därutöver har ett antal intervjuer med olika nyckelpersoner genomförts, främst i perioden oktober 2004 – april 2005, se bilaga 7. Detta arbete låg sedan till grund för närmare utformning av delstudier och frågeformulär av olika slag. Delstudierna påbörjades i mars 2005 och pågick till november 2005. En studieresa i Gnosjö-regionen med företagsbesök, intervjuer och en hearing gjordes i augusti 2005. Utredaren och en projektassistent har fortlöpande under utredningen deltagit i ett antal konferenser, se bilaga 6. Ett tiotal assistenter, huvudsakligen civilingenjörer, ekonomer och teknologer från olika länder (6 st.) har varit involverade i genomförandet av olika delstudier och därvid tillsammans med utredaren bildat en projektgrupp.
Utredningsarbetet inriktades från början på att ta fram en utredningsrapport tillsammans med ett antal bakgrundsrapporter, samtliga på engelska. Engelska valdes som utredningsspråk internt för att möjliggöra enkel kommunikation internt i projektgruppen samt externt med bl.a. utländska forskare och analytiker och relaterade utredningsarbeten, främst i Europa, Japan och USA. Därtill beaktades att de flesta multinationella företag verksamma i Sverige har engelska som koncernspråk.
Ett antal promemorior och bakgrundsrapporter har utarbetats av projektarbetsgruppen och flera av kommittéledamöterna, se bilaga 12, 13 och 15. Allmänt tillgänglig statistik har slutligen samlats in och patentstatistik i olika databaser har utnyttjats. Genom diskussioner med flera ekonometriker stod det dock tidigt klart att det med stor sannolikhet inte skulle visa sig meningsfullt att försöka på
ekonometrisk väg identifiera kausalsamband mellan patentering och tillväxt genom tidsserieanalys. Detta på grund av det stora antalet mellanliggande och bakomliggande variabler och återkopplingar över tiden mellan dessa.
En kronologi över uppdragets genomförandeprocess redovisas i bilaga 3. Uppdragets referensram, metodval och delstudiestruktur redovisas i kapitel 3.
Utredningen antog namnet patent/tillväxt-utredningen med förkortningen PEX. De fyra uppräknade uppgifterna i utredningens direktiv ovan har därvid förkortats PEX 1–4.
2. Inledning
2.1. Allmänt
Debatten och uppmärksamheten kring de sociala och politiska fördelarna med ekonomisk tillväxt, liksom dess orsaker, kostnader och begränsningar, har intensifierats i Sverige, Europa och många andra delar av världen under senare år. En sådan ökning av intresset för tillväxtfrågor är föga överraskande mot bakgrund av den senaste konjunkturnedgången. Politisk debatt om tillväxtfrågor tenderar med viss eftersläppning att växa när den ekonomiska tillväxten avtar.
Debatten kring de tekniska och ekonomiska fördelarna med patent och immateriella rättigheter (intellectual property rights – IPR) och dessas kostnader och begränsningar går långt tillbaka i tiden och har traditionellt involverat enbart en snäv krets av specialister inom området. Den debatt som förts under senare år har emellertid breddats till nya intressegrupper efterhand som världen inträtt i den s.k. pro-patent-eran, vilken började i USA på 1980-talet.
Debatterna om tillväxt- och patentfrågor har traditionellt varit relativt frikopplade från varandra. Frågorna har emellertid blivit närmare sammankopplade efterhand som sökandet efter tillväxtfrämjande åtgärder breddats och förespråkare för ökad patentering samtidigt har breddat sökningen efter motiv härför. Politiska utredningar som direkt fokuserat på sambanden mellan patentering och tillväxt har dock hittills varit sällsynta. Ett flertal svenska utredningar av patentfrågor har genomförts, mestadels med huvudsakligen ett juridiskt perspektiv. Den föreliggande utredningen med dess fokus på tillväxt och ekonomiska aspekter är hittills ganska ensam i sitt slag, även internationellt sett.
2.2. Bakgrund enligt utredningsdirektivet
TPF
1
FPT
”Patent spelar en viktig roll när det gäller innovationer och ekonomiskt agerande. Genom patentskyddet ges förutsättningar för företagen att i högre utsträckning exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt. Det är från ett tillväxtperspektiv mycket viktigt att verka för att innovationer leder till fler realiserbara affärsidéer, fler företag, utveckling av befintliga företag och ökad sysselsättning.
De senaste åren har tjänsteinnehållet i ekonomin blivit allt viktigare och avreglering av främst tjänstemarknaderna har påkallat nya sätt att hantera de ekonomiska riskerna som är karaktäristiska för denna sektor. De immateriella rättigheterna som upphovsrätt, varumärken, patent etc. har fått en större betydelse för bedömning av affärsrisker och framtida värde av investeringar. Betydelsen av att säkra immateriella rättigheter för ekonomiska aktörer har således ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Betydelsen av patenträtten har också ökat dramatiskt. Det är inte längre innovationen i sig utan också i ökande omfattning den överlåtbara immateriella rättigheten som skapar värde. Internationell handel baserad på denna rättighet eller med licensiering av patent har medfört att patentens användning blir mer komplex än när uppfinnaren också tillverkar, marknadsför och exporterar.
Sverige har traditionellt sett haft en stor andel av patenteringarna i Europa. Patenten innehas dock främst av stora företag. På senare tid har dock patenteringen minskat starkt i Sverige både inom stora och små företag. Samtidigt ökade andelen patent som registrerades i Europa, Japan och USA med mer än 40 % mellan åren 1992 och 2002. Den ökade internationella användningen av patent hör nära samman med utvecklingen av de internationella regelverken på området.”
2.3. Behov av en översyn enligt utredningsdirektivet
TPF
2
FPT
”Tillväxt skapas i dag allt mer inom tjänsteekonomin där produktionen i hög grad baseras på användning av mjukvaror, bioteknik och finansiella tjänster. Sådana tjänstekoncept är svåra att säkra i Sverige och Norden, vilket har fått till följd att patenteringen sker
TP
1
PT
Direktivtexten används ordagrant här.
TP
2
PT
Direktivtexten används ordagrant här.
främst i andra länder, som USA och Storbritannien. Enligt uppgifter från PRV och branschen är orsaker till att patenteringen flyttas utomlands bl.a. en låg medvetenhet hos svenska företag om de ekonomiska möjligheter som finns, brist på riskvilligt kapital och att reglerna om patenteringen kan vara mer förmånliga i andra länder utanför Europa.
För att långsiktigt kunna bygga upp en tjänste- och kunskapsbaserad ekonomi i Sverige behöver patenteringsfrågorna och de immaterialrättsliga frågorna få en mer framskjuten plats inom näringspolitiken.
Bland de små företagen uppfattas patentskyddet som svårt, komplicerat och dyrt. Få småföretag har en företagsstrategi och än färre en patentstrategi. I Sverige behöver främst de mindre företagen mer kunskaper och ett bättre strategiskt tänkande när det gäller immateriella rättigheter.”
2.4. Tolkningar för uppdragets genomförande
I ett tidigt skede gjorde utredningen följande tolkningar och upplägg av utredningsuppdraget: 1. Direkt insamling av nya empiriska data kan avgränsas till
Sverige. För andra länder kan tillgängligt sekundärmaterial användas. En evidensbaserad ansats bör eftersträvas, dvs. en policyanalys bör i möjligaste mån inom givna resursramar baseras på empirisk och teoretisk evidens (snarare än på olika intressegrupperingars åsikter).
TPF
3
FPT
2. Vad gäller begreppet intellektuellt kapital fokuseras på patent och närliggande rättigheter, t.ex. affärshemligheter vid licensiering. Uttrycket svensk patentansökan är mångtydligt och kan avse dels en patentansökan inlämnad av ett svenskt företag eller av en uppfinnare som är svensk eller är verksam i Sverige, dels en
TP
3
PT
En genomgång av ett drygt tjugotal SOU:er inom området visar att forskningsbaserat
material traditionellt har insamlats i ganska liten om än ökande utsträckning, speciellt vad gäller primärmaterial, dvs. material som insamlats via studier utförda inom utredningens tidsram. (Se t.ex. SOU (1977:64), SOU (1983:52), SOU (1993:84) och SOU (2003:66).) Möjligheterna att genomföra en evidensbaserad ansats måste emellertid anpassas till kunskapsläget och resurstillgång, inklusive tidstillgång. En god framförhållning inom policyforskning är därvid en fördel. En sådan framförhållning har inte förelegat vad gäller ekonomiska aspekter på patentering, dvs. inom patentekonomi, på grund av bland annat den snabba utvecklingen på patentområdet och ekonomers traditionella brist på intresse för patentfrågor.
patentansökan som är inlämnad till svenska PRV. Uttrycket får preciseras närmare i det sammanhang där det används.
Begreppet patent används i vedertagen bemärkelse. Formella definitioner av patent varierar något internationellt men i stort sett avser patent på en uppfinning en tidsbegränsad, överförbar, lagstadgad ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen, dvs. en ensamrätt till den kommersiella nyttan av uppfinningen. Denna ensamrätt ger innehavaren rätt att via ett domstolsförfarande hindra andra att tillverka, använda eller sälja uppfinningen. 3. Export och handel skall avse såväl produkter som tjänster, samt
teknologi och aktier i teknikbaserade företag. 4. Begreppet industri skall tolkas brett och motsvara näringsliv,
och därmed inkludera t.ex. tjänstenäringar (dvs. serviceindustri). 5. Begreppet svenska företag skall omfatta företag med svenskt
majoritetsägande, multinationella företag med en tydlig svensk nationalitet eller bi-nationalitet (t.ex. ABB, AkzoNobel, AstraZeneca, StoraEnso) och utlandsägda bolag lokaliserade i Sverige. 6. Begreppet konkurrensmedel skall också avse medel för exploate-
ring och tillväxt när så är lämpligt. 7. Begreppet den nordiska patentmarknaden skall avse den nor-
diska marknaden för teknologihandel, dvs. handel med patentlicenser, know-how-licenser, FoU-tjänster och FoU-bolag eller motsvarande. 8. Uttrycket nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige skall
tolkas som nedgången i nationella förstagångsansökningar inlämnade till Patent- och registeringsverket (PRV). 9. Uppdragets tredje uppgift att belysa sambandet mellan patente-
ring och ekonomisk tillväxt kan breddas till att även omfatta patentrelaterade rekommendationer för öka tillväxten. Att öka tillväxten är dessutom ett medel att generera resurser för FoU och därmed öka patentering inom kunskapsintensiva företag. Sambandet mellan patentering och tillväxt är således ömsesidigt. Att belysa detta ömsesidiga samband är en huvuduppgift för utredningen. Tillväxt, som då främst får avse omsättningstillväxt, blir därmed centralt för utredningen.
3. Uppdragets referensram, uppläggning och metod
3.1. Uppdragets referensram
3.1.1. Grundläggande samband
En referensram gjordes tidigt i utredningen för att ge en första belysning av sambanden mellan patentering och ekonomisk tillväxt. Som skall beskrivas närmare i följande kapitel så genereras tillväxt till största delen av FoU och innovationer. Möjligheter att patentera ger då ett extra incitament till företag, forskare, uppfinnare och finansiärer att investera i FoU och innovationer i en marknadsekonomi. Samtidigt ger tillväxt resurser för ytterligare investeringar i FoU och innovationer. Det finns således ett ömsesidigt samband mellan tillväxt och patent enligt figur 3.1. De båda riktade sambanden är på det hela taget positiva men styrkan är oklar och varierar med land, bransch, företag, tidsperiod m.m.
Figur 3.1 Ömsesidigt samband mellan utredningens huvudvariabler patentering och tillväxt
Tillväxt
Patentering
Redan denna enkla bild innehåller ett viktigt budskap, nämligen att stimulansåtgärder för ökad tillväxt också innebär stimulans av patentering. En av utredningens uppgifter är att föreslå hur företagens patentering kan stimuleras, och tillväxtstimulerande åtgärder utgör således en viktig del av dylika förslag. Patentering är dock
inget självändamål. Det viktigaste är att åstadkomma en positiv inverkan av patentering på tillväxt och på så sätt skapa en positiv tillväxtspiral över tiden som visas i figur 3.3.
För att underlätta en stegvis analys av sambanden mellan patentering och tillväxt behöver mellanliggande variabler som forskning och utveckling (FoU) och innovationer föras in i referensramen. Härvidlag kan innovationer genereras av FoU (i bred mening) både med och utan patent.
3.1.2. Grundläggande begrepp
Uppfinningar är intellektuella skapelser som är nya för världen. Fyller de vissa ytterligare lagstadgade krav som att t.ex. ha tillräcklig uppfinningshöjd så kan de patenteras. (För definition av patent se avsnitt 2.4 ovan och för patenteringskrav se avsnitt 5.2 nedan.)
Innovationer är enkelt uttryckt nya och nyttiga ting, materiella såväl som immateriella. De skall vara nya för alla, dvs. för världen i stort, medan de inte behöver vara nyttiga för alla utan bara för några. Innovationer behöver vidare inte bara vara tekniska och vara baserade på teknisk FoU utan kan också genereras av kunskap i allmänhet. De kan också i allmänhet stimuleras av många olika immateriella rättigheter, förutom patent t.ex. upphovsrätt (copyright), affärshemligheter (know-how), varumärken, design och databasskydd. Dessa rättigheter ingår då i begreppet intellektuell egendom i vidare mening (intellectual property – IP), som i sin tur ingår i begreppet intellektuellt kapital som kan enkelt definieras som icke-fysiskt, icke-finansiellt kapital (se vidare avsnitt 4.2). Ytterligare viktiga begrepp presenteras i följande avsnitt i detta och följande kapitel, se t.ex. avsnitt 5.2 och index.
3.1.3. Patent/tillväxt-spiraler
Om nya produkter och processer inte är nya för världen utan bara för ett företag är de inga innovationer, men kan likväl generera tillväxt för företaget genom att skapa nya affärer. Tillväxt slutligen är inte ett självändamål vare sig för ett företag eller ett samhälle utan en väg till värdeskapande och välfärd.
Följaktligen kan det enkla ömsesidiga sambandet i figur 3.1 nu utvecklas till att inbegripa de mellanliggande variabler som visas i
figur 3.2a. Denna referensram benämns patent/tillväxt-spiralen i utredningen. Själva variabelsambanden kan också beskrivas med hjälp av de processer som är involverade, vilket figur 3.2b visar. Det är härvid viktigt att notera att innovationer får betydelse för tillväxt först när de sprids på en marknad eller i en tillämpning. Därigenom förbättras de som regel också och följduppfinningar och följdinnovationer skapas. Innovationsspridning kräver naturligtvis också investeringar och exploateringsinsatser vilket dock inte visas explicit i figuren.
Figur 3.2a Patent/tillväxt-spiralen med mellanliggande variabler
Tillväxt/välfärd
Patent/IP
Innovationer/ FoU/kunskap nya affärer
Figur 3.2b Patent/tillväxt-spiralen med ytterligare mellanliggande variabler
Tillväxt/välfärd
Patent/IP
Investering/ finansiering
Patent/IPstrategier
Diffusion/ spridning
Exploatering/ kommersialisering
Innovationer/ FoU/kunskap nya affärer
Genom de positiva sambanden och återkopplingarna i patent/tillväxt-spiralen utvecklas denna över tiden och de ingående variablerna ökar i omfattning så som visas schematiskt i figur 3.3.
Figur 3.3 Patent/tillväxt-spiralen över tiden
Tillväxt/välfärd
FoU
Ny
ku
nsk
ap
Ny
a a
ffär
er
Inn
ova
tion
er
Tid
Patent/IP
Ytterligare variabler och samband kan och bör beaktas. Varje företag, liksom varje land, har sina patent/tillväxt-spiraler och dessa påverkar varandra. Information om andras patent påverkar den egna FoU-satsningens omfång och inriktning. Till exempel kan andras patent reducera den egna FoUn genom att dubbelarbete undviks. Andras patent kan också tvinga till mer egen FoU för att hitta vägar att kringgå dem. Ett företags patent kan således få blandad effekt på ett annat företags FoU. En innovation från ett konkurrentföretag kan vidare konkurrera med en egen innovation, dvs. vara ett substitut och leda till lägre egen tillväxt, men den kan också vara ett komplement och leda till högre egen tillväxt. Ett företags innovationer kan alltså ge blandade effekter på andra företags tillväxt. Tillväxt i sin tur kan ske på olika marknader för produkter, tjänster, teknologilicenser och aktier. Innovationer ger vidare, när de sprids, impulser till FoU, t.ex. om förbättringsmöjligheter.
När vi betraktar flera företag och flera variabler så berikas och kompliceras således bilden. Den blir också svårare att illustrera i en figur. Figur 3.4 är ett försök härtill. Man kan sedan föreställa sig hur dessa olika företagsspiraler är mer eller mindre hårt sammanflätade med varandra med ömsesidiga beroenden och därmed utvecklas över tiden som ett knippe av tillväxtspiraler. (Jfr hur molekylstrukturen i double-helix-spiralen brukar avbildas.)
Figur 3.4 Ömsesidiga samband mellan olika företags patent/tillväxt-spiraler
Egna företaget
(litet/stort,
svenskt/
utländskt)
Omgivande
företag (konkurrenter, komplement-
företag, leverantörer, kunder, nya företag etc.)
Patent
+ patent-Information
Patent
+ patentinformation
FoU/ /kunskap
FoU/ /kunskap
Innovationer/
/diffusion
(marknads- penetration)
Innovationer/
/diffusion
(marknads- penetration)
Tillväxt
av produkter tjänster teknologier aktievärde
Tillväxt
av produkter tjänster teknologier aktievärde
Många fler variabler eller faktorer påverkar naturligtvis FoU, innovationer och tillväxt, såväl bakomliggande omgivningsvariabler som mellanliggande variabler.
3.1.4. Innovationstyper
Innovationer är av flera slag – tekniska, organisatoriska, finansiella etc. – och kan vara stora eller små i någon mening. Tekniska innovationer kan vidare vara produkt- eller processinnovationer och vara patentskyddade i olika utsträckning. I typfallet tänker vi oss att en produktinnovation genom nya eller förbättrade funktioner och prestanda skapar försäljningstillväxt och vinst för företaget som lanserar den, medan en processinnovation kan ge ökad vinst genom kostnadssänkning och eventuell försäljningstillväxt genom prissänkningar. Försäljningstillväxten kan då mätas i pengar eller fysisk mängd.
3.1.5. Entreprenörskap
Innovationer lanseras på en marknad eller i en företagsintern användning av en entreprenör. Denne aktör, som inte behöver vara en enskild individ, kan också kallas innovatör i den mån vederbörande varit med i utvecklingen av innovationen fram till och med marknadslansering. I normalt språkbruk associeras entreprenören med den företagsamhet eller det företagande det innebär att lansera eller marknadsföra en innovation, dvs. kommersialisera den. Först vid en i någon mån framgångsrik kommersialisering eller användning kan man i strikt mening tala om att en uppfinning övergår till att bli en innovation.
Entreprenörskap kan emellertid också avse att skapa nya affärer i allmänhet genom att lansera eller marknadsföra en produkt eller process som är ny för ett företag men inte nödvändigtvis ny för marknaden, och således kan vara en mer eller mindre snarlik imitation eller variant på en redan existerande produkt eller process. Entreprenörsbegreppet är således brett och avser inte bara en aktör som exploaterar en innovation. Produkter som är radikalt nya för företaget innebär en produktdiversifiering av företaget, annars en produktförnyelse. Även härigenom kan tillväxt skapas.
Entreprenörskapet kan ske i små och stora företag, privata såväl som statliga. Med en vedertagen men lite olämplig terminologi kallas entreprenörskap i små företag ibland för autonomt. Som visas i olika studier är entreprenörskap i små företag oftast inte autonomt utan beroende av samverkan med stora företag. Figur 3.5 ger slutligen en översikt av olika typer av innovationer och entrepre-
nörskap sett i ett nationellt perspektiv. Figuren ger en förenklad bild av ett nationellt entreprenörssystem. Ett sådant system innefattar ett nationellt innovationssystem, vilket i sin tur inbegriper olika sektorers, regioners och företags specifika innovationssystem.
TPF
1
FPT
Vid
utvecklingen av utredningens referensram har det varit viktigt att få en nära koppling till nya affärer i allmänhet, inte bara till det innovationsbaserade företagandet, och dessa affärers koppling till såväl näringslivet som staten. Det statliga entreprenörskapet omfattar i Sverige universitetens entreprenörskap (’university entrepreneurship’) såväl som statligt entreprenörskap inom olika industri- och tjänstesektorer, inklusive försvaret och hälso- och sjukvården.
TP
1
PT
Begreppet
innovationssystem sätter fokus på hur alla de institutioner och aktörer som
påverkar eller är involverade i olika innovationsprocesser hänger samman och interagerar över tiden på olika nivåer och i olika avseenden. Begreppet har utvecklats och anammats på bred front under 1990-talet. För översikter, definitioner och studier se t.ex. Lundvall (1992), Nelson (1993), Edquist (1997), Granstrand (2000c) och Malerba (2004).
Figur 3.5 Ett nationellt innovations- och entreprenörssystem (med inbäddade patent/tillväxt-spiraler)
Inhemska och internationella miljö- och marknadsförhållanden
Investeringar
Innovationer och imitationer
Autonomt entreprenörskap
Inträde till
nya produktområden
Prestationer på inhemska marknader
Förnyelse på
internationella marknader
Förnyelse inom
befintliga produktområden
Korporativt entreprenörskap
Statligt
entreprenörskap
Kulturella faktorer Sociopolitiska attityder
Industriella, marknadsmässiga och institutionella strukturer
Statliga interventioner och politik, t.ex. om upphandling och skatter
Faktormarknadsförhållanden (arbetskraft, kapital osv.)
Produktmarknadsförhållanden
i privat/offentlig FoU, produktion och marknadsföring för innovation, imitation och teknikbaserad affärsutveckling,
däribland förvärv av teknik eller nystartade företag – av firmor, individer och offentliga organ/verksamheter
Större/mindre
Produkt/process
Diversifieringsinträde Nya firmors inträde
Produktinnovation Processinnovation
Innovationsbaserat och
imitationsbaserat
Innovationsbaserat och
imitationsbaserat
Innovationsbaserat och
imitationsbaserat
Självständigt
start-up
Nya firmor
1
Diversi-
fiering
Diversi-
fiering
Spin-off
Förnyelse
Förnyelse
Försäljning, tillväxt och vinster
Förvärvstakt Utträdesfrekvens Överlevnadsproportion Marknadsstrukturförändring
Försäljning, tillväxt och vinster
Förvärvstakt Utträdesfrekvens Överlevnadsproportion Marknadsstrukturförändring
1)
Denna kategori av statligt entreprenörskap syftar på fall där staten direkt utför entreprenöriella handlingar under en ny start-up-firmas tidiga skeden (t.ex. genom att välja produkt, marknad, teknik). När den nya firman blir en livskraftig koncern kan en oberoende entreprenör ta över fullt ansvar.
Källa: Granstrand, O. och Alänge, S. (1995) i översättning
3.2. Sammanfattning av uppdragets uppläggning och metod
Uppdragets huvudfokus är det ömsesidiga sambandet mellan patentering och tillväxt och hur patentering och tillväxt tillsammans kan befrämjas. Tidigare empiriska studier av detta samband är mycket få. En viktig uppgift har därför varit att på kort tid och med relativt små medel få olika belysningar av detta samband. Av tids- och kostnadsskäl har urval av studieobjekt (analysenheter) gjorts så att dessa representerar höga värden på någon form av skala för patent- och tillväxtvariabler och mellanliggande variabler som FoU och innovationer. Denna grundläggande urvalsprincip illustreras i figur 3.6.
Figur 3.6 Grundläggande urvalsprincip för olika delstudier
Tillväxtnivåer
Höga
Låga
Patenteringsnivåer Låga Höga
I linje med denna tankegång och utifrån referensramen som beskrivits ovan har studier gjorts av snabbväxande företags patentberoende, FoU-intensiva företags patentberoende, viktiga patents tillväxteffekter, viktiga innovationer, små och medelstora företag av olika slag, företag med stor försäljning, stor FoU och omfattande patentering samt framgångsfaktorer av olika slag.
Dessutom har ett betydande antal intervjuer och samtal genomförts med olika svenska myndigheter som Patent- och registreringsverket (PRV), Verket för innovationssystem (Vinnova), Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Industrifonden, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), m.fl., samt med en del utländska myndigheter som de japanska, europeiska, amerikanska, norska och schweiziska patentverken (JPTO, EPO USPTO, Norwegian PTO, Swiss PTO), Europakommissionen (EC), m.fl., samt med universitet och företag inom olika sektorer – inklusive olika teknikbaserade tjänstesektorer – samt företagsbesök i en av Sveriges viktigaste regioner för små och medelstora företag (Gnosjö-regionen).
Tabellerna 3.1 och 3.2 ger en översikt av metod och utformning av de olika delstudierna i utredningen. De viktigaste av dessa beskrivs sedan närmare i följande kapitel.
Tabell 3.1 Övergripande metodik och utformning av utredningens delstudier
Analysnivå och analysenheter
Delstudie
P
1)
P
Datainsamlingsmetod
Internationell (Europa, Japan, USA, Norden) INT Offentlig statistik, litteratur, konferenser Nationell (Sverige) SWE Offentlig statistik, litteratur, intervjuer IPE Intervjuer, statistik, dokument Industrisektorer
Tjänste (finans, medicin, telekom, energi, universitet, militär)
Övrig industri (spec. bio/medicin-teknik och infokom-teknik)
TBS
TBI
Intervjuer, statistik
Intervjuer, statistik
Företag
Stora
Små och medelstora
PEX4-L PEX4-SMF GAZ HIT IPM GGVV IT-SMF
Enkät (post, mail) Enkät (post, mail) Intervjuer Intervjuer, enkät Intervjuer Intervjuer Enkät
Patentkonsultbyråer PEX4-PB Enkät, intervjuer
PRV
PEX4-PRV Patentstatistik, intervjuer
Innovationer
SSI Enkät, intervjuer, fallstudier
Teknologisystem
BIO-M Intervjuer, fallstudier, statistik
Patent
PEST PPP-kemi Olika fall (Losec, Nokia etc.)
Enkät, intervjuer, statistik Granskning av patentinformation Intervjuer, statistik, patentinformation, offentlig och privat dokumentation
Noter:
1) Förkortningarna står för:
INT = internationell, SWE = Sverige, IPE = Studie av utbudet av IP-utbildning i Sverige, TBS = Studie av tek-
nikbaserad serviceindustri, TBI = Studie av teknikbaserad tillverkningsindustri, PEX4-L = Studie av stora
företag, PEX4-SMF = Studie av små och medelstora företag (SMF), PEX4-PB = Studie av patentkonsultbyråer,
PEX4-PRV = Studie av PRVs patentstatistik, GAZ = Studie av snabbväxande Gasell-företag (baserad på tid-
ningen Dagens Industris urval), HIT = Studie av high-tech-företag (baserad på tidningen Ny Tekniks urval),
IPM = Studie av IP-management, GGVV = Studie av Gnosjö-regionen, IT-SMF = Studie av SMF i IT-sektorn, SSI
= Studie av Sveriges största innovationer, BIO-M = Studie av biomaterial, PEST = Studie av viktiga patents
exploateringsstrategi, PPP-kemi = Studie av produkt- och processpatent inom kemiområdet
Tabell 3.2 Olika delstudier i utredningen
Studiens beteckning
P
2)
P
Urval och urvalskriterium Primära variabelsamband
Datainsamlingsmetod
1. SSI
P
1)
P
(Sveriges
största innovationer)
Sveriges patenterade innovationer som genererat mest tillväxt1945–2004
Framgångsfaktorer bakom innovationer
Enkät Telefonintervjuer
2. PEST
P
1)
P
(Patentexploateringsstrategier)
Viktiga svenska patent från 1978 som upprätthållits maximalt (20 år), 57 st. Delurval av 12 st. för djupstudier.
Hög patentkvalitets tillväxteffekter. Exploateringsstrategier m.m.
Patentstatistik Enkät Telefonintervjuer
3. PPP-kemi (Produkt- och processpatent)
Urval av alla EP-patent inom kemiområdet 1990– 2000
Fördelning av patent på olika kategorier
Patentstatistik Expertbedömningar
4. GAZ (Gazellföretag) Mest flerårigt snabbväxande småföretag (6 st.) baserat på urval i Dagens Industri
Betydelse av patent och innovationer för tillväxt. Patenthantering (IPM)
Telefonintervjuer
5. HIT (Hi-tech företag) Nya hi-tech företag med hög tillväxt i form av riskkapital baserat på urval i Ny Teknik(29 st.)
Betydelse av patent och innovationer för utveckling av nya hi-tech företag. Patenthantering (IPM)
Enkät Telefonintervjuer
6. GGVV (Gnosjö-regionsföretag)
Entreprenöriell region med stabil tillväxt (Gnosjöregionen).Företag med olika storlek och teknik(6 företagsbesök, inkl. hearing totalt 17 företag/org.)
Betydelse av patent, innovationer och regionala faktorer för tillväxt. Patenthantering (IPM)
Intervjuer Företagsbesök Hearing
7. IT-SMF (Små och medelstora företag i ITsektorn)
Slumpurval av SMF i ITsektorn (datorrelaterade företag) (34 st.)
Betydelse av patent och innovationer för tillväxt. Betydelse av mjukvarupatent för FoU. Patenthantering (IPM)
Enkät
8a. PEX 4-L (Stora företag)
Urval av de största företagen m.a.p. värde, FoU och PF (ca 50 st.)
Samband mellan FoU, patent, innovationer och tillväxt. Orsaker bakom förändringar i PF.
Enkät
8b. PEX 4-SMF (Små och medelstora företag)
Slumpmässigt urval av små företag som kontrastgrupp till PEX4-L
Samband mellan FoU, patent, innovationer och tillväxt. Orsaker bakom förändringar i PF.
Enkät
8c. PEX4-PB (Patentbyråer)
Urval av de största patent/IP byråerna (14 st.)
Samband mellan FoU, patent, innovationer och tillväxt. Orsaker bakom förändringar i PF.
Enkät
8d. PEX4-PRV (Patent- och registreringsverket)
PRV Orsaker bakom förändringar i PF
Patentstatistik Intervjuer
9. IPE (IP-utbildning) Kartläggning av leverantörer och avnämare av IPutbildning i Sverige
Utbud och efterfrågestruktur för IP-utbildning
Statistik Intervjuer Dokument
10. BIO-M (Biomaterial)
Teknikområde med hög innovationsbaserad tillväxt
Samband mellan FoU, patent, innovationer, företagsbildning och tillväxt
Patentstatistik Intervjuer Företagsuppgifter
Studiens beteckning
P
2)
P
Urval och urvalskriterium Primära variabelsamband
Datainsamlingsmetod
11. Case (Fallstudier) Fallstudier av patent, innovationer och företag (Losec, Nokia, KidCards, HL Display, Pyrosequencing, m.fl.)
Speciellt intressanta samband mellan FoU, patent, IPM, innovationer och tillväxt
Intervjuer Företagsuppgifter
Noter:
1) Studien påbörjades innan utredningen tillsattes.
2) För studieförkortningar, se tabell 3.1
PF = patenteringsfrekvens, IPM = IP-management (patenthantering)
Ett flertal av dessa delstudier har avrapporterats i form av särskilda bakgrundsrapporter, se bilaga 15.
3.3. Läsanvisningar
Detta betänkande kan indelas i fem delar med en första del bestående av kapitel 1, 2 och 3 vilka tjänar som inledning. Del II består av kapitel 4, 5, 6 och 7, vilka tjänar som en bakgrund och introduktion till ämnet patentering och tillväxt i ett såväl samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt perspektiv. Dessa kapitel anknyter således också till uppgiften att belysa sambanden mellan patentering och tillväxt, dvs. uppgiften PEX3. Dessa samband redovisas mer ingående i kapitel 8, baserat på studier inom utredningens ram. Kapitel 9 ger sedan en redovisning i anslutning till utredningens uppgift att förklara nedgången i patenteringsfrekvens i Sverige, dvs. uppgiften PEX4. Kapitel 8 och 9 utgör därmed del III, bestående av utredningens egna empiriska studier. Del IV består av dels allmänna rekommendationer i kapitel 10 i anslutning till sambanden mellan patentering och tillväxt, dels speciella rekommendationer i kapitel 11 i anslutning till utredningens två första uppgifter att ge förslag som kan öka patentmedvetande, patentförståelse och patenteringsbenägenhet i svenska företag, dvs. uppgifterna PEX1 och PEX2. Del IV är utformad så att den i stort sett skall kunna läsas fristående. Detta gäller också del II och för en läsare med vissa förkunskaper även del III. Figur 3.7 ger en översikt av kapitalstruktur och läsanvisningar. Del V består slutligen av ett antal bilagor.
Figur 3.7 Kapitelstruktur och läsanvisningar
Sammanfattning Del I: Utredningens uppdrag, bakgrund, referensram, uppläggning och metod
Kapitel 1: Uppdraget Kapitel 2: Inledning Kapitel 3: Uppdragets referensram, uppläggning och metod
Del II: Introduktion till kunskaps-, patent-, innovations- och tillväxtekonomi och samband mellan patentering och tillväxt
Kapitel 4: En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-
regim växer fram
Kapitel 5: Innovations- och patentekonomi – en introduktion Kapitel 6: Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning Kapitel 7: Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för
innovationer och patent
Del III: Utredningens empiriska studier
Kapitel 8: Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en
beskrivning och analys
Kapitel 9: Har svensk patentering gått ner och, om så är
fallet, varför?
Del IV: Utredningens rekommendationer
Kapitel 10: Diskussion och allmänna rekommendationer Kapitel 11: Speciella rekommendationer för att öka
patentförståelse och benägenhet att patentera
Del V: Bilagor Förteckningar över möten, hearings, tidigare SOU, statistik, patentlagen m.m.
3.4. Sammanfattning
En referensram för utredningen i form av en patent/tillväxt-spiral har utvecklats i flera steg för studier av olika samband mellan patentering och tillväxt. Mellanliggande variabler relaterade till FoU och innovationer har införts och ömsesidig påverkan mellan olika företag har beaktats. Referensramen har också breddats med en modell av det svenska innovations- och entreprenörssystemet.
Olika delstudier har sedan utformats med olika analysnivåer och analysenheter (länder, sektorer, företag, innovationer, teknologisystem och patent) med olika datainsamlingsmetoder (intervjuer, fallstudier, enkäter, statistik m.fl.). Av tids- och kostnadsskäl har en grundläggande urvalsprincip varit att välja analysenheter som i någon mening representerar höga tillväxtnivåer eller höga patenterings- och FoU-nivåer. Ett flertal delstudier med relativt små urval har föredragits framför ett fåtal med stora urval. En stor enkätstudie av stora företag har dock genomförts. Sammanlagt har cirka 75 personer intervjuats på plats i längre intervjuer utöver ett stort antal kortare telefonintervjuer och samtal och cirka 200 företag har varit kontaktade med enkäter. Deltagande har vidare skett i 14 konferenser, mestadels internationella, se bilaga 6. Utredningens delstudier har involverat ett 10-tal projektassistenter. De olika delstudierna ligger till grund för utredningen och de viktigaste resultaten redovisas i följande kapitel, speciellt i del III, och i särskilda bakgrundsrapporter.
Del II
Introduktion till kunskaps-, patent-, innovations- och tillväxtekonomi och samband mellan patentering och tillväxt
Kapitel 4: En alltmer kunskapsbaserad
ekonomi med en ny IP-regim växer fram
Kapitel 5: Innovations- och patentekonomi –
en introduktion
Kapitel 6: Ekonomisk tillväxt – allmän
beskrivning
Kapitel 7: Tidigare studier och övriga
utredningar av relevans för innovationer och patent
4. En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram
Folk pratar om en ny ekonomi – trams. Det finns ingen ny ekonomi, det finns ingen gammal ekonomi.
Percy Barnevik, Dagens Industri 6/6 2000
Jag tror att vi verkligen är på väg in i en rejält förändrad ekonomi, där snabbhet blir oerhört viktigt.
Birgitta Johansson-Hedberg, Dagens Industri 17/6 2000
Future competition in the world is IP competition.
Wen Jiabao, Chinese Prime Minister, June 2004
4.1. Inledning
Detta kapitel ger en översikt av tre viktiga sammanhängande globala utvecklingar nämligen
a. den gradvisa framväxten av en alltmer kunskapsbaserad eko-
nomi med en nyligen inträdd dominans av kunskap och intellektuellt kapital i de flesta i-länder b. den snabba framväxten av den s.k. pro-patent-eran inom ramen
för en ny IP-regim c. den fortsatta internationaliseringen och globaliseringen inom
vars ram en trolig utveckling kommer att ske av en mer aggressiv IP- och innovationspolitik i viktiga asiatiska länder (Japan, Kina, Korea, Indien m.fl.).
Kapitlet skall ses som en allmän bakgrund till kommande kapitel.
4.2. Det intellektuella kapitalets nya dominans
Framväxten av en alltmer – snarare än ny – kunskapsbaserad ekonomi har skett gradvis under många sekel. Skall man peka ut en tidsperiod då ekonomierna i de viktigaste i-länderna började domineras i någon ekonomisk mening av kunskap och intellektuellt kapital så är det 1980- och 1990-talet. Ser man till orsakerna bakom denna utveckling så finns starka skäl att vara teknocentrisk och peka på betydelsen av nya teknologier som ackumulerats över lång tid
TPF
1
FPT
. I förhållande till kunskap i allmänhet har teknisk kunskap speciella egenskaper som gör den särskilt kumulativ och värdeskapande i ett ekonomiskt system. Speciellt nya informations- och kommunikationsteknologier har möjliggjort: a. En radikalt ökad produktion och snabbare global distribution av data, information och kunskap; b. En minskning av transaktionskostnader på informations- och kunskapsmarknader, inklusive teknologimarknader och informationsmarknader med många små mikrotransaktioner, varigenom gamla marknader växer och effektiviseras samtidigt som helt nya marknader skapas; c. En ökad privatisering av intellektuellt kapital och dessas intäktsströmmar genom såväl legala som tekniska medel (t.ex. kryptering och elektroniska lås).
Intellektuellt kapital kan enkelt definieras som icke-fysiskt, icke finansiellt kapital. Idéer, kunskap, kompetens, relationer och innovationer är viktiga källor till intellektuellt kapital, men enbart under förutsättning att intäkterna därifrån kan privatiseras av företag och andra aktörer, åtminstone delvis och temporärt. För detta krävs att management, ekonomi, immaterialrätter och teknik samverkar. Ett antal indikatorer visar således att denna kapitaltyp alltmer har kommit att dominera i företags tillgångar, investeringar och resultat i termer av tillväxt, vinst, sysselsättning m.m. Dominansen av intellektuellt kapital uttryckt i börsvärden världen över har inte heller rubbats av att den s.k. IT-bubblan sprack. Dominansen skulle i själva verket ”klara” ytterligare ett antal börsbubblor av motsvarande storlek. Vad som emellertid är nytt och förmodligen bestående är stora svängningar i finansmarknadernas företagsvärderingar.
TP
1
PT
Se Granstrand (2000, 2000b) för en mer detaljerad beskrivning och analys.
Vidare slits inte kunskap ut eller förbrukas om den används utan växer stadigt. Inte minst sker detta genom att möjligheter till nya kombinationer av existerande kunskapselement skapas, kombinationer som i sin tur utgör nya kunskapselement osv.
TPF
2
FPT
Det går således att konstatera att en ny typ av kunskapsbaserad ekonomi har kommit för att stanna, en ekonomi som är ny i meningen att den nyligen kommit att domineras av kunskap och intellektuellt kapital. Uttrycket ’den nya ekonomin’ är emellertid missvisande genom att det indikerar att en helt ny typ av ekonomi skapats som snabbt har ersatt en gammal ekonomi. Man bör notera i detta sammanhang att alla gamla grundläggande institutioner i ett kapitalistiskt ekonomiskt system inte har förändrats i grunden (t.ex. privat företagsamhet, marknadskonkurrens, privata vinster och privat äganderätt). Snarare har dessa institutioner stärkts och internationaliserats under 1990-talet efter Sovjetimperiets fall.
4.3. Framväxten av en ny IP-regim
4.3.1. En ny immaterialrättsordning och en pro-patent-era utvecklas
4.3.1.1 Begreppet IP-regim
Begreppet IP-regim avser ett allmänt styrningssätt eller styrsystem för immateriell egendom och immateriella rättigheter (intellectual property – IP, respektive intellectual property rights – IPRs). Styrningen omfattar då såväl den politiska styrningen på nationell och internationell nivå som styrningen genom marknader och management i företag och andra organisationer och omfattar alla hjälpmedel härför, t.ex. tekniska och legala. Styrningen omfattar också alla former av immateriell egendom och rättigheter, inte bara patent utan också affärshemligheter och know-how, varumärken, design, mönster, upphovsrätter (copyright), databaser m.m.
TP
2
PT
Man kan förstås fördjupa resonemanget och ta hänsyn till risker att kunskap förstörs
genom lagring i fysiska eller biologiska medier eller att kunskapsöverföring mellan generationer försvåras eller att en så stor brist på en livsavgörande primär fysisk resurs uppstår att dess ekonomiska värdeökning bidrar till att dominansen av intellektuellt kapital rubbas. Dylika scenarier är dock för närvarande inte sannolika.
4.3.1.2 Historik
I början av 1980-talet men med rötter bakåt i tiden initierades i USA ett antal åtgärder som kom att leda till en förvånansvärt snabb och sedan internationellt bred övergång till en ny IP-regim. Möjligheterna att erhålla och utnyttja immateriella rättigheter stärktes på olika sätt, speciellt på patentområdet. Högsta domstolen i USA (Supreme Court) tillät patentering av levande organismer och mjukvara. En specialiserad appellationsdomstol (Court of Appeals for the Federal Circuit – CAFC) inrättades. Denna kom att döma oftare än tidigare till patenträttsinnehavarens fördel och samtidigt utdöma väsentligt högre skadeståndsbelopp, vilket sammantaget ökade värdet av en patenträttighet. En serie patenttvister startade bl.a. mellan USA och Japan vilka utvecklades till formliga ’patentkrig’. Konkurrensmyndigheter förändrade vidare sin syn på patent från att primärt vara hindrande för statisk konkurrens till att primärt vara främjande för innovationer och därmed dynamisk konkurrens. Högsta politiska och industriella ledningen med Ronald Reagan och ett antal kongressmän och storföretagsledare (t.ex. från Pfizer och IBM) m.fl. drev aktivt frågor och kampanjer, och nya förordningar och lagar instiftades, dock inga väsentligt större lagändringar. Bland annat underlättades universitetens patentering. Internationella IP-frågor lyftes över från WIPO till GATT och drevs aktivt av USA:s förhandlare som ett led i en s.k. ”trade related approach” för IP-frågor, vilket resulterade i det internationellt viktiga TRIPs-avtalet från 1994.
En viktig bakomliggande orsak till dessa händelser var den hotande ökningen av japansk och övrig asiatisk teknikbaserad konkurrenskraft relativt USA, ett hot som blev uppenbart på 1980-talet. Sammantaget innebar dessa händelser framväxten av den s.k. ”pro-patent-eran”, först i USA och sedan i resten av världen, där den kom att dominera under 1990-talet. Därmed markerades en tydlig och relativt snabb övergång från en gammal IP-regim med genomsnittligt svaga immateriella rättigheter i olika länder till en ny IP-regim.
Denna snabba framväxt av en ny IP-regim samspelade förstås med den långt mer gradvisa framväxten av en alltmer kunskapsbaserad ekonomi och man kan fråga sig vad som var hönan respektive ägget. En närmare analys indikerar att den nya IP-regimen mer var en konsekvens av än en orsak till den alltmer kunskapsbaserade
ekonomins framväxt.
TPF
3
FPT
Man kan t.ex. notera att de industrier som
producerade de informations- och kommunikationsteknologier som i hög grad bidragit till ökningen av intellektuell kapitalbildning (dator-, telekom-, halvledar-, mjukvaruindustrin m.m.) ursprungligen växte fram före pro-patent-eran utan starka immaterialrättsskydd.
4.3.1.3 Kritik
Slutligen har en allt starkare kritik mot den nya IP-regimen också växt fram från olika håll, t.ex. från utvecklingsländer och från anhängare av den s.k. open source-rörelsen. Kritik mot patentsystemet har alltid funnits men fått ökad styrka och delvis ny inriktning under senare år. Kritikerna hävdar att den nya IP-regimen har utformats alltför mycket i storföretagens intresse, speciellt de amerikanska, och att den blivit kontraproduktiv och snarare hindrar än främjar den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Bland annat kritiseras att man grovt sett får patent på alltför mycket (t.ex. mjukvara och affärsmetoder) och alltför lätt (dvs. med för låga krav på uppfinningshöjd), att patenttvister blir för många och för dyra, att små teknikbaserade och teknikberoende företag blir missgynnade, liksom utvecklingsländer, och att systemet helt enkelt blivit för dyrt om alla kostnader, inklusive transaktionskostnader, räknas in. En växande del av kritiken är informerad och seriös samtidigt som patent- och IP-områdets växande uppmärksamhet och popularitet lockar in många nya intressegrupper med högst varierande insikt och förståelse, inte minst ekonomer som liksom många andra i stort sett försummat patentfrågor under lång tid. Snabbheten i pendelrörelsen från en svag till en stark IP-regim ger i sig anledning att bevaka om denna utveckling gått för långt i vissa avseenden, vilket kan befaras. Kunskapsläget om dessa frågor är dock bristfälligt av historiska skäl, speciellt vad gäller empiriska studier och erfarenheter. Se vidare kapitel 5.
TP
3
PT
Se t.ex. Coriat och Orsi (2002), Granstrand (2000, 2004) och Jaffe (2000).
4.3.2. Nya skyddsteknologier utvecklas
Privatisering av intellektuellt kapital och dess intäktsströmmar kan ske, inte bara genom en förstärkning av privata äganderätter och ökade legala möjligheter till kontroll av intellektuell egendom, utan också genom olika tekniska hjälpmedel och strategier för att utnyttja dessa möjligheter. Balansen mellan privat och allmän (publik) intellektuell egendom kan därvid rubbas av såväl teknikutveckling som rättsutveckling och därvidlag leda till alltför starka eller alltför svaga privatiseringsmöjligheter för att skapa tillräckligt välavvägda incitament för investeringar i innovationer. Balans i dessa avseenden kan eftersträvas genom att t.ex. göra immaterialrätter temporära och begränsade så att kunskap och intellektuella skapelser efter en tid övergår till att bli allmän egendom, dvs. ”socialiseras”. Den tekniska utvecklingen kan härvid på olika områden från tid till annan såväl öka som minska möjligheterna till privatisering, respektive socialisering. Omfattningen av teknikutvecklingens relativt motverkande effekter kan naturligtvis diskuteras, t.ex. vad gäller open source-rörelser, fildelning och lägre imitationskostnader å ena sidan och nya skyddsteknologier som hela tiden utvecklas av privata aktörer å andra sidan. Dessa skyddsteknologier kombineras samtidigt med en lagstiftning som i stort hittills har utvecklats i privatiserande riktning, för att sedan ligga till grund för nya affärsmodeller. Exempel på detta finns inom industrier som t.ex. musik-, film- och databasindustrier (benämns ofta ”copyright-industrier”) liksom inom ”forskningsindustrier” inom bioteknik, IT m.m. Databaser t.ex. produceras och privatiseras genom legalt databasskydd som är möjligt i Europa, plus kryptering och komplex arkitektur, som kräver specialgjorda analysverktyg i form av mjukvara som (speciellt i USA) kan skyddas med både patent, copyright och sekretess. Dessa databaser och analysverktyg uppgraderas mer eller mindre löpande med olika kompatibilitet bakåt och framåt i tiden varvid t.ex. analysverktygen erbjuds med höga säljmarginaler, medan själva databaserna kanske nästan ges bort.
4.4. Vad blir då effekterna av en alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim?
Ser man på effekterna av den ekonomiska, rättsliga och tekniska utvecklingen ovan så kan några effekter ses tydligt medan många bara kan anas. Många andra effekter är troligen rent av oanade. Om dessa vet vi bara att vi kommer att bli överraskade. Detta på grund av att fundamentala skillnader mellan intellektuellt och fysiskt kapital kan förväntas ge många effekter på lång sikt och stor bredd, t.ex. vad gäller skalekonomi, synergier, kommunikationsekonomi, konstruktion och allokering av äganderätter samt transaktionskostnader.
En specifik tydlig effekt vad gäller management är det gap som uppstått mellan företags- och affärsstrategier å ena sidan och strategier för intellektuell kapitalbyggnad å andra sidan, speciellt då strategier för att bygga upp ett immaterialrättsskydd. Med den snabbt ökade betydelsen av frågor gällande immaterialrättsskydd och intellektuellt kapital sedan 1980-talet har dessa frågor blivit strategiska – låt vara med olika takt i olika industrier – från att mestadels ha varit operativa frågor för experter (förutom i kemi- och läkemedelsindustrin). Därmed har ett behov skapats att dels formulera IP-strategier, dels koppla dessa till företags- och affärsstrategier, dels skapa löpande involvering och engagemang av företags- och affärsledningar i IP-frågor. Ofta finns brister i kompetens för att tillfredsställa detta behov och ibland saknas också medvetenhet därom.
Liknande bristsituationer har uppstått tidigare i industrin, t.ex. då teknik- och FoU-frågor växte fram som strategiska på 1960- och 70-talen, eller beträffande kvalitetsfrågor på 1980-talet. Situationer som dessa kan då bemötas med bl.a. utbildning och forskning i management och ekonomi.
4.5. Asiatisk patentpolitik – ett tänkvärt scenario
Utvecklingen mot en alltmer kunskapsbaserad och IP-orienterad ekonomi samverkar också med starka historiska tendenser mot ökad internationalisering och globalisering.
TPF
4
FPT
Den starka ekono-
miska tillväxten i Asien är därvidlag välkänd. Flera skäl talar nu för att länder i olika utvecklingsstadier kommer att fortsätta föra inte bara en kraftfull innovations- och tillväxtpolitik utan också att koppla denna politik till en pro-aktiv patentpolitik. En övergång från en svag till en stark nationell IP-regim används också i ett lämpligt utvecklingsskede för att växla över från en upphämtningsfas (”catch-up”-fas) till en framträngningsfas (”forge-ahead”fas), vilket samtidigt försvårar för länder längre ner på utvecklingsstegen att åka snålskjuts (”free-ride”) i sin upphämtning av andra länders tekniska försprång.
TPF
5
FPT
Detta har skett först i Japan, sedan i
Korea och sker nu och framöver högst sannolikt i Kina och så småningom sannolikt också i Indien. Utvecklingen i Indien i detta avseende är dock fortfarande av främst inhemska skäl osäker, men flera ekonomiska och politiska aspekter talar för att Indien kommer att gå samma väg.
Konsekvenserna av denna utveckling kommer att bli mycket stora och utmanande för svensk industri, inte minst dess små och medelstora företag (SMF). Det finns för närvarande en utbredd och befogad kluvenhet inom i-världen om hur Kina och Asien i övrigt skall betraktas från IP- och teknikprotektionistiska utgångspunkter. Oron är stor över piratkopiering, inte minst bland svenska SMF. Oron borde förmodligen vara större för vad som händer när kinesiska och koreanska företag m.fl. börjar patentera i stor och strategiskt genomtänkt omfattning och svenska företag, stora såväl som små, möter deras patentmattor och strategiskt uppbyggda patentportföljer.
TPF
6
FPT
Licensaffärer, ökad konkurrens, minskade margina-
ler, överhyrningar (”hire-overs”), uppköp och samgåenden kom-
TP
4
PT
Ett flertal definitioner av dessa begrepp förekommer. I korthet avser internationalisering en
internationell expansion av en verksamhet med någon grad av bibehållen nationalitet och som kan ske utifrån någon form av centrum, medan globalisering avser en internationell integrationsprocess i vilken nationsgränser och nationaliteter spelar en alltmer underordnad roll.
TP
5
PT
De engelska orden inom parentes är vanliga termer i litteraturen om dessa fenomen, se t.ex.
Abramovitz (1986, 1991).
TP
6
PT
I kapitel 9 redovisas patentstatistik som visar hur ett antal asiatiska länder klättrat upp på
patenttoppen i USA under senare år.
mer då troligen att öka liksom patenttvister, samtidigt som en hel del piratkopiering kommer att leva kvar.
TPF
7
FPT
En föreställning om att man kan konkurrera framgångsrikt enbart med innovationer och entreprenörskap blir då förrädisk, dels för att japanska, kinesiska, koreanska, indiska och andra företag i Asien och andra delar av världen kommer att göra det lika bra eller bättre och billigare, dels därför att de också i ökande grad konkurrerar med patent och andra former av IP-skydd. De japanska storföretagen har sedan länge visat prov på detta. Föreställningen att japansk industri enbart varit duktig på att imitera och skulle få svårigheter att innovera har i stort sett kommit på skam. Den japanska nationella IP-satsningen för närvarande, en satsning som också fokuserar mycket på japanska SMF, kommer, förutom att ge resultat i Japan, att tjänstgöra som förebild för andra asiatiska länder även om satsningarna där ser olika ut (se kapitel 7).
I början av 1990-talet genomfördes en svensk studie i PRV:s och Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA:s) regi, en studie som bl.a. jämförde svenska och japanska storföretags patentering.
TPF
8
FPT
Studien
med dess patentstatistik och analys av patentrelaterade affärshändelser bidrog till att väsentligt höja medvetenheten om och insatserna för ökad patentering i svensk storindustri. Denna höjning i Sverige kom ca 10 år efter uppstarten av pro-patent-eran i USA, där man tidigare identifierat och börjat åtgärda behovet av en nationell satsning på patent och IP-frågor. Innovationspolitiska åtgärder av detta slag är viktiga tidiga indikationer i ett scenario-byggande, liksom tidiga insatser för utbildning av patentingenjörer samt omorganisationer. Patentstatistik med alla sina brister utgör trots allt efterföljande indikationer, även om sådan statistik allmänt sett är värdefull för analys av tekno-ekonomisk utveckling, men mestadels då på ett mer detaljerat plan. Forskar- och ingenjörsutbildningen i Japan, Kina, Korea och Indien m.m. är således viktig att bevaka i allmänhet och utbildningen av patentingenjörer och övriga patentspecialister i synnerhet i detta sammanhang.
TP
7
PT
Man kan och bör utveckla scenarietänkandet genom att fråga sig vad som egentligen
hindrar att t.ex. ett flertal företag i Gnosjö-regionen blir Kina-kontrollerade, en stor del av svensk FoU utförs i Indien, Volvo blir halv-indiskt och TeliaSonera blir koreanskt inom 20– 30 år, dvs. inom loppet av en generation. I patentsammanhang bör scenarietänkandet utvecklas genom att tänka 20 år, dvs. en normal maximal patentlivslängd, framåt och bakåt i tiden, dvs. att för 2006 jämföra utvecklingen under perioden 1986–2006 med en möjlig utveckling under perioden 2006–2026. I detta sammanhang är en varning befogad. I den mån en utvecklingstakt stadigt ökar, dvs. utvecklingen accelereras, fås då lätt en underskattning av den framtida utvecklingsnivån.
TP
8
PT
Se IVA (1993) och Granstrand (2000).
4.6. Sammanfattning
Få bedömare ifrågasätter numera framväxten av en alltmer kunskapsbaserad ekonomi, däremot kan uttrycket ”den nya ekonomin” ifrågasättas. Det nya består i att ekonomin har kommit att domineras av intellektuellt kapital i olika former, definierat som icke-fysiskt, icke-finansiellt kapital. Samtidigt har gamla kapitalistiska grundinstitutioner levt kvar. Immateriell (intellektuell) egendom och rättigheter därtill har därvid följdriktigt fått starkt ökad betydelse och en ny IP-regim med en ”pro-patent-era” har växt fram sedan 1980-talet. Dess verkningar är genomgripande på olika plan, inte minst internationellt. Länder och företag rustar sig med förstärkta IP-rätter som konkurrensmedel med för närvarande USA och Japan i spetsen. Från att ha varit undanskymda sekundära specialistfrågor har patent- och IP-frågor därigenom blivit strategiska och förts upp på hög politisk och industriell ledningsnivå. Samtidigt skapas svårigheter att integrera dessa frågor med ekonomisk politik och företagsstrategier i övrigt, svårigheter som dock i stort är tillfälliga. En utveckling mot en mer aggressiv patentpolitik kan befaras i länder som Kina och Korea, vilka därmed ytterligare ökar sin teknikbaserade konkurrenskraft, och därför särskilt bör bevakas.
5. Innovations- och patentekonomi – en introduktion
5.1. Inledning
I detta kapitel skall en allmän introduktion till innovations- och patentekonomi ges utifrån först ett företagsekonomiskt (privatekonomiskt) perspektiv och sedan utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. I samband därmed redovisas också ytterligare delar av den referensram som legat till grund för utredningen för att beskriva och analysera olika samband mellan FoU, patent, innovationer och tillväxt. Tillväxt behandlas i nästa kapitel på samma sätt med en allmän introduktion.
TPF
1
FPT
5.2. Grundläggande begrepp
Som beskrivs inledningsvis i avsnitt 3.1.2 och 3.1.4 så kan en innovation definieras som en uppfinning som är ny för alla – inte bara för ett företag eller ett land – samt nyttig för någon eller några, t.ex. en kund som köpt produkten för att kundvärdet överstiger dess pris eller en användare som tagit innovationen i bruk, inte bara testat den. Innovationer kan vara av många olika slag – tekniska, organisatoriska, finansiella, sociala, politiska, kulturella etc. Med detta breda och vedertagna innovationsbegrepp blir innovationer definitionsmässigt en grundförutsättning för all utveckling – kulturell, social, ekonomisk, teknisk etc. Beroende på inflytandet på utvecklingen kan innovationer vara stora eller små. Den aktör som utvecklar och lanserar innovationen kallas innovatör eller entrepre-
TP
1
PT
Ett stort antal studier och publikationer kan inte redogöras för här. Bland dessa märks Jaffe
och Trajtenberg (2002), Kleinknecht och Mohnen (2002), Arora et al. (2003), Fagerberg et al. (2005), Scotchmer (2004), Stoneman (1983, 1987), Scherer (1984, 1999) m.fl. Mycket av framställningen här bygger på Granstrand, O. (2000), som också innehåller referenser till ytterligare litteratur, liksom Granstrand (2005).
nör, och de som anammar den kallas användare.
TPF
2
FPT
I samband med
tillväxt i företag spelar innovationer av många slag olika roller, speciellt tekniska, organisatoriska och finansiella. I detta sammanhang brukar storleken på en innovation bedömas i termer av försäljning, vinst, marknadsstrukturförändring etc., dvs. ekonomiska termer snarare än rent tekniska.
I samband med patent är det tekniska innovationer som står främst i fokus. Dessa kan vara produktinnovationer, dvs. nya eller förbättrade produkter eller processinnovationer, dvs. nya eller förbättrade processer, eller en blandning av dessa båda.
En innovation sprids bland flera olika användare genom en spridningsprocess, ofta kallad diffusionsprocess, efter hand som innovationen anammas. I samband därmed genererar innovationen tillväxt av olika slag, t.ex. som samlad värdetillväxt genom ökad total användarnytta och som volymtillväxt genom ökad användning. I fallet med köpare på en marknad kan man då tala om marknadsspridning eller marknadspenetration eller köparspridning av innovationen eller om marknadstillväxt för innovationen. Innovationens tillväxt blir därmed nära kopplad till dess spridningsprocess bland köpare och användare. Tillväxten kan således vara av flera slag och avse dels fysisk försäljningsvolym (t.ex. antal sålda nya produkter), dels pengar (dvs. omsättning hos producenten, innovatören eller entreprenören). Denna omsättning kan vidare få ett överskott i form av producentnytta eller vinst, av vilken en del kan återinvesteras i FoU, produktion och marknadsföring. Härutöver fås en tillväxteffekt hos användaren/kunden i form av ökad användarnytta. En del av denna nytto- eller värdeökning kan också investeras i FoU, produktion och marknadsföring för bl.a. fler innovationer om kunden inte är slutkund. Samtidigt förbättras och förändras som regel själva innovationen under spridningen. Det kan då efterhand bli svårt att avgöra vad som bör betraktas som en ursprunglig innovation respektive en följdinnovation, t.ex. i fallet med en ny andra generation av en given produkt.
En innovation utsätts för mer eller mindre snarlika imitationer av aktörer av olika slag, oftast konkurrenter, vilka således anammar innovationen som producenter snarare än som användare. Innovationen sprids i denna mening också bland säljare/konkurrenter och man kan tala om en säljarspridning. Under denna spridning under
TP
2
PT
Begreppet entreprenör används också i en bredare mening för en aktör som startar och
genomför något nytt utan att detta nya behöver vara nytt för världen. Begreppet användare motsvarar i detta sammanhang engelskans ’adopter’.
konkurrens sker ofta såväl en prisreduktion (prispress) som en förbättring och differentiering av innovationen.
Sammanfattningsvis är en innovation en ny och nyttig uppfinning som lanserats av en innovatör eller entreprenör och därefter sprids bland användare eller kunder på en marknad, varvid tillväxt sker samtidigt med att en spridning sker bland imitatörer efter hand.
En uppfinning är en ny intellektuell skapelse, t.ex. en konstruktion av något slag, som är ny för världen. Som sådan skiljer sig en uppfinning från en upptäckt av något redan existerande. För att en uppfinning skall vara patenterbar krävs att den är ny för världen, har tillräcklig uppfinningshöjd, är nyttig i någon mening (som gör att den kan tillgodogöras industriellt) samt att den är tillräckligt dokumenterad.
TPF
3
FPT
I europeiska länder har kravet på att en uppfinning
skall kunna tillgodogöras industriellt efter hand kommit att tolkas så att uppfinningen skall ha teknisk karaktär, något som inte krävs av en uppfinning för att den skall vara patenterbar i USA.
5.3. Grundläggande modeller
Två grundläggande modeller skall kort beskrivas här, dels en traditionell modell av en ny produkts utveckling som utgår från dess kassaflöde under sin livstid, den s.k. produktlivscykelmodellen, dels en modell av samband mellan olika aktiviteter under en innovationsprocess. Dessa båda modeller representerar två typer av modeller av nya produkter och innovationer, kassaflödesmodeller och aktivitetsmodeller.
5.3.1. Produktlivscykelmodellen
En produktinnovation i form av en radikalt ny produkt skapar en egen marknad, som dock är inbäddad i andra större marknader. Produkten genererar ett penningflöde (kassaflöde), som förenklat kan se ut som i figur 5.1. Produkten går under sin livstid genom olika faser av tillväxt som kan identifieras och benämnas enligt figuren. Oftast pågår dock ett kontinuerligt utvecklingsarbete, även sedan produkten kommit ut på marknaden, och marknaden föränd-
TP
3
PT
Flera viktiga variationer på dessa fyra huvudsakliga kravtyper finns i olika länder. Kraven
har också varierat över tiden liksom begreppsdefinitioner. Se vidare kapitel 10.
ras dessutom, varför modellen många gånger kan vara svår att tillämpa vad gäller identifiering av olika utvecklingsfaser. Principerna för kassaflödesanalysen är emellertid allmängiltiga. Under produktinnovationens livstid skall dess totala rörelseresultat, baserat på en försäljningsmarginal, betala tillbaka investeringarna och dessas kapitalkostnad, och ge åtminstone något överskott därutöver för att vara ekonomiskt framgångsrik för entreprenören. Om inte entreprenören i förväg kan förvänta sig en ekonomiskt framgångsrik innovation, saknas således ekonomiska incitament för innovationsinvesteringar.
Figur 5.1 Produktlivscykelmodellen med årliga kassaflöden
Marknadsinvesteringar
Direkta och indirekta kostnader (rörelsekostnader)
Totala intäkter (försäljning)
Utveckling
k Tillväxt ognad Mättnad Nedgång
Introdu tion M
$
$
TOTALA INTÄKTER
TOTALA
INVESTERINGS-
UTGIFTER
Försäljningsmarginal (rörelsemarginal)
tid
Produktionsinvesteringar
Forsknings- och utvecklings investeringar
Källa: Granstrand (2000) i översättning
Nämnda incitament reduceras av konkurrens från imitatörer vilka pressar priser och marginaler och tar marknadsandelar. Förväntas denna imitationskonkurrens bli för stark reduceras eller uteblir innovationsinvesteringar. Ett marknadssystem med fullständigt fri konkurrens kan därvid misslyckas med att generera innovationer och därmed förknippad tillväxt. Innovatören kan emellertid använda flera strategier för att möta imitationskonkurrens. Det kan ske genom att stärka den egna konkurrenskraften och/eller reducera imitatörernas konkurrensmöjligheter. Den kanske viktigaste strategin för en innovatör är att skapa en ledtid på marknaden under vilken man är mer eller mindre ensam eller dominant och att vidmakthålla denna ledtid tillräckligt länge för att investeringen totalt sett skall bli lönsam. Under ledtiden blir det av stor betydelse att skapa marginaler, volymtillväxt och fortsatta konkurrensfördelar för att uppnå ett tillräckligt rörelseresultat. Möjligheten att med marknadsledtid skapa ett mer eller mindre partiellt och temporärt monopol har avgörande betydelse för innovatörens benägenhet att investera. En marknadsledtid i sin tur kan skapas genom att öka den egna snabbheten (t.ex. i arbetet med produktutveckling och internationell marknadsföring) och/eller minska konkurrenternas. Det senare kan åstadkommas genom sekretesskydd av affärshemligheter (t.ex. av processteknik) och/eller patentskydd (t.ex. av produktteknik) och/eller vård av viktiga kund- och leverantörsrelationer och/eller att skapa kostnadsfördelar (t.ex. genom inlärning) som kan utnyttjas i form av avskräckande prissänkningar. Detta illustreras schematiskt i figur 5.2.
Figur 5.2 Köpar- och säljarspridning vid temporärt monopol
Försäljningsvolym
Imitationsförsäljning
tid (år)
Innovatörens försäljning
Marknadsledtid genom patent, sekretess och relativ snabbhet till marknaden
Antal försäljare (företag) 1 2 3 4 5
Källa: Granstrand (2000)
5.3.2. Aktivitetsmodeller
Modellen ovan har fokuserat på en innovationsutveckling över tiden beskriven med hjälp av ekonomiska storheter såsom kassaflöde, tillväxt, marginaler och avkastning. Man bör också fråga sig genom vilka aktiviteter eller processer som innovationer uppstår och utvecklas. Vad kommer först – idéer om marknadsbehov eller tekniska möjligheter? I vilken ordning kommer olika aktiviteter eller delprocesser in i innovationsprocessen? Långvariga och ingående diskussioner har förts kring dessa frågor, diskussioner som grovt sett utmynnat i att processen är mycket varierad, osäker och oordnad. Alla varianter förekommer och vare sig en linjär kedja av aktiviteter eller en speciell typ av början och slut kan användas som dominant modell. Olika innovationer är dessutom inte så isolerat identifierbara i modeller som produktlivscykelmodellen ovan. Man kan istället se på innovationer som inbäddade i en mycket större och mer kontinuerlig process av utveckling av ny teknik i bredare mening. I denna process kan enskildheter som fysiska produkter, publikationer, patent, uppfinnare och entreprenörer och andra aktörer särskiljas, men de hänger ihop så intimt att modeller över
diskreta företeelser blir missvisande. Inte desto mindre förekommer numera ett antal modeller över innovationsprocessen, som har det gemensamma att de betonar interaktiviteten och det ömsesidiga samspelet i form av återkopplingar (”feedbacks”) mellan olika aktiviteter utan någon enkel dominant aktivitetsföljd.
TPF
4
FPT
Figur 5.3 ger ett
exempel.
TPF
5
FPT
Figur 5.3 Interaktiv modell av innovationsprocessen
Idéutformning
Nya behov
Samhälls- och marknadsbehov
Produktion
Marknads-
föring
Marknad
Nya
teknologiska
möjligheter
FoU och
förvärv av teknik/
uppfinningar/patent
Existerande teknologi och produkt- och produktionteknik
Källa: Granstrand (2000)
Modeller som dessa är långt ifrån enbart av akademiskt intresse. De har styrt mycket av resurssatsningar såväl på nationell nivå som på företagsnivå. Således har den linjära modellen av ”science-andtechnology push”-typ, dvs. modellen som säger att satsningar på vetenskap och teknik så småningom genererar tillväxt mer eller mindre med automatik, genererat mycket av det utbudstänkande som präglat och fortfarande i hög grad präglar FoU-, innovations- och tillväxtpolitik (Jfr. EU:s antagna 3 %-mål för FoU-invester-
TP
4
PT
Detta hindrar inte att t.ex. en s.k. linjär innovationsmodell ibland stämmer hyfsat som en
första approximation för enstaka innovationer. Ett bra exempel på detta är Marconis radioapparat från 1890-talet med ursprung i Maxwells ekvationer från 1860-talet, Hertz’ experimentella verifikation från 1880-talet, diverse konstruktioner och test, och först därefter kontakter med potentiella kunder. (I detta fall italienska flottan och post- och telegrafverket, vilka förkastade uppfinningen. Därpå erbjöds den till och anammades av brittiska flottan, varefter bolaget Marconi startade i England.)
TP
5
PT
Ett annat exempel som också betonar återkopplingar i innovationsprocessen presenteras i
Kline och Rosenberg (1986). Fler exempel på modeller och teorier om innovationsprocessen och relaterade processer beskrivs i SOU 1993:84 och SOU 2003:90. Själva patentprocessen vad gäller patentansökan beskrivs i avsnitt 5.5.2 och vad gäller patenttvister i SOU 2001:33.
inger som andel av BNP enligt det s.k. Lissabon-protokollet). Samtidigt har den andra ytterligheten, med extrem betoning på marknads- och kundbehov som första nödvändiga utgångspunkt i en innovationsprocess, kommit att styra mycket av FoU- och innovationsarbetet i företag. Denna modell har visat sig minst lika ensidig och otillräcklig, speciellt för radikala innovationer för vilka en tydlig marknad med relevanta existerande kunder saknas. Lärdomen är att såväl utbuds- som efterfrågestimulerande åtgärder bör användas i kombination. Ett bra exempel på detta är teknikupphandling.
5.4. Teknikstrategier, licensiering och finansiering
Detta avsnitt behandlar olika typer av strategier ett företag kan använda för investering, exploatering och finansiering av nya teknologier, dvs. ny teknisk kunskap. In- och utlicensiering är därvidlag två alltmer viktiga strategier, inte minst för små teknikbaserade företag. Dessa strategier har stora tillväxteffekter jämfört med de traditionellt dominanta strategierna med FoU, respektive produktion och marknadsföring i egen regi. Typologin för teknikstrategier som redovisas nedan har väglett bl.a. utformningen av de frågeformulär som använts i utredningen och ingår också i utredningens referensram.
5.4.1. Investering och exploatering
Företagens investeringar i ny teknisk kunskap innebär oftast väsentligen investeringar i egen FoU. I ökad grad bygger emellertid företagen upp sin teknikbas också med hjälp av andra strategier, t.ex. förvärv av små, innovativa företag (som t.ex. skett i läkemedelsindustrin), tekniksamarbeten mellan olika företag (vilket blivit vanligt för utveckling av komplexa tekniska system), köp av licenser och FoU-tjänster (som alltid skett i viss mån men nu ökat snabbt) och teknikavspaning. Sammantaget finns en tydlig trend mot ökad extern teknikförsörjning, dvs. ”outsourcing” av FoU i olika former.
Teknikexploatering kan också ske med olika strategier. Vanligast hittills är intern (”in-house”) exploatering via följdinvesteringar i egen produktion och marknadsföring. Avknoppningar och försälj-
ningar av innovationsprojekt och små innovationsföretag ökar emellertid, speciellt av sådana som visar sig ligga utanför kärnverksamheten. Små start-up-företag planerar alltmer för att bli uppköpta på något sätt, istället för att gå vidare i hela innovationsprocessen själv med egna investeringar i produktion och marknadsföring. Olika former av samarbeten och samriskbolag för exploatering och följdutveckling blir också vanligare, liksom utlicensiering. Sammantaget finns vad gäller teknikexploatering också en tydlig trend mot ökad extern sådan.
Således finns för såväl försörjning (förvärv) som exploatering av ny teknik ett ökat intresse för s.k. ”open innovation” med andra strategier för förvärv och exploatering av ny teknik än de traditionella strategierna med egen FoU, produktion och marknadsföring. Den traditionella strategimixen med investeringar i intern FoU, produktion och marknadsföring dominerar dock fortfarande företagens innovationsinvesteringar.
Figur 5.4 illustrerar de olika strategierna för investering i ny teknisk kunskap och exploatering av denna.
Figur 5.4 Generiska strategier för förvärv och exploatering av teknologi
Technologi-
bas
Strategier för förvärv av ny teknik
Strategier för teknikexploatering (Kommersialisering)
Intern ("in-house") FoU
(inkl. rekrytering och utbildning)
Intern exploatering (genom egna investeringar i produktion och marknadsföring)
Förvärv av
Teknikutvecklings-
samarbeten
1)
Teknikexploateringssamarbeten
1)
Oexploaterad teknik (genom "hyllprojekt", läckage, publicering o. dyl.)
3)
innovativa projekt eller
företag
Teknikinköp
(genom kontrakts- FoU,
inlicensiering o. dyl.)
Teknikbevakning
2)
Avknoppning av innovativa projekt och företag
Teknikförsäljning (kontrakts-FoU, utlicensiering o. dyl.)
Avyttring
G rad av organisa torisk integ ration
(Företagets
teknologiska förmåga
och kompetens-
tillgångar)
Noter: 1) Tekniksamarbeten avser olika former av teknikrelaterade samarbeten med företagsexterna parter, t.ex. leverantörer, kunder, konkurrenter och universitet.
2) Teknikbevakning inkluderar legala och illegala former av förvärv av extern teknikinformation utan direkt köp från ursprungskällan, t.ex. genom analys av patentinformation (”patent intelligence”). 3) Förutom genom avsiktlig publicering (t.ex. i form av patentinformation eller publicering för att hindra andra från att ta patent, dvs. defensiv eller profylaktisk publicering), så representerar denna kategori inte någon exploateringsstrategi utan en restkategori av oexploaterad teknologi, som eventuellt läcker ut till konkurrenter genom dessas teknikbevakning i sin tur. Källa: Granstrand (2000) i översättning.
5.4.2. Finansiering
Sök inte patent utan att först säkerställa kostnaden att försvara patentet.
Håkan Lans
Seriell uppfinnare och innovatör
Ge små företag helt andra möjligheter än de har idag att få riskkapital. För att små företag med tio eller högst 20 anställda ska ha möjligheter att söka internationella patentskydd, göra marknadsanalyser i USA och andra stora marknader krävs riskkapital i storleken 100-tals miljoner. Helt nya former måste skapas. En väg kan vara att riskkapital ges som lån vilka återbetalas med royalty på framtida försäljning av produkter för vilka lånen beviljats.
Ivan Östholm
Seriell innovatör och entreprenör, f.d. FoU-chef Astra-Hässle
Investering i nya teknologier kan struktureras utifrån intern finansiering (egenfinansiering, självfinansiering) genom rörelseöverskott från marknader för egna produkter, teknologier och tjänster, till olika former av externfinansiering via samfinansiering och finansmarknader för olika kapitalslag. Stora företag med goda kassaflöden från en stor affärsportfölj kan i hög grad använda intern finansiering men kan ändå välja extern finansiering beroende på kapitalstruktur, kostnader för olika kapitalslag (inklusive eget kapital), riskprofiler och övriga investeringsmöjligheter. Små företag, speciellt sådana utan tillgång till en löpande, lönsam verksamhet, har som regel problem med finansiering av innovationsinvesteringar. Dessa problem hänger ihop med tillgång, efterfrågan, priser och funktionsbrister på olika kapitalmarknader men också med egenskaper hos innovationen och innovatören. Allmänt sett torde dock många av problemen ha minskat under senare decennier på grund av effektivare kapitalmarknader, en ökad tillgång på riskkapital, fler
finansiella instrument och finansiella innovationer, statliga stödåtgärder av olika slag samt en ökad förståelse för innovationsinvesteringars särdrag, bl.a. vad gäller riskhantering och också ”innovatörshantering”. Problemen är dock långt ifrån försvunna och vissa torde ha ökat, t.ex. i form av ökade svängningar på kapitalmarknader, vilket senast IT-bubblan illustrerade.
Alltför god tillgång på riskvilligt kapital skapar överflödsproblem. Om sedan tillgången snabbt minskar uppstår bristproblem som förstärks av problem med anpassning från en överflödssituation till en bristsituation. Vidare skapar olika finansieringsformer olika följdproblem, t.ex. i form av mycket lednings- och styrelsetid som måste läggas ner på kursvård och aktiemarknadsinformation vid emissioner.
Sammanfattningsvis har ett flertal finansieringsformer utvecklats och innovationsfinansiering i allmänhet underlättats, dock med vissa kvarstående problem, t.ex. i form av alltför kortsiktig finansiering och otillräcklig finansiering i tidiga faser. Figur 5.5 illustrerar några vanliga finansieringsformer för ett nystartat innovationsföretag.
TPF
6
FPT
TP
6
PT
Litteraturen om innovationsfinansiering, riskkapital o. dyl. är numera rikhaltig, se t.ex.
Gompers och Lerner (1999). En god beskrivning av specifika svenska förhållanden med rekommendationer finns i de Neergaard (2004). En äldre patentspecifik genomgång finns i SOU (1985:10).
Figur 5.5 Olika finansieringsformer för ett nystartat innovationsföretag
Intäkter
Riskkapital
Strategiska investeringar
Publika aktiemarknader
Fondkapital
Såddkapital
tid
Sena faser
IPO
Tidiga
faser
Följdemission
(t. ex. för nya produktgenerationer)
Skulder
5.4.3. Licensiering
TPF
7
FPT
Licensierig avser både in- och utlicensering, dvs. köp respektive försäljning av licenser. Licensförsäljning innebär att en innehavare av en rättighet, t.ex. till en affärshemlighet (”know-how”) eller ett patent, som licenssäljare (licensgivare) mot ersättning helt eller delvis upplåter nyttjanderätten till en licensköpare (licenstagare). Licenshandel tillsammans med handel med FoU-tjänster utgör teknikhandel. Ibland räknas också handel med små FoU-bolag och FoU-projekt in under begreppet teknikhandel. Licenshandel innebär oftast att innovationsinvesteringar delas mellan licenssäljare och licensköpare och att licensköparen helt eller delvis tar över försäljningsuppbyggnaden och därmed försäljningstillväxten. Licenshandel har förekommit länge, både i form av handel med patentlicenser och know-how-licenser, men i begränsad utsträckning. En betydande licensförsäljning har dock skett från USA till Japan sedan 1950-talet.
TPF
8
FPT
Under senare år har licenshandel och teknikhandel
ökat snabbt, bl.a. till följd av inträdet av pro-patent eran, och man kan således tala om en efterföljande ”pro-licensing-era”. Speciellt
TP
7
PT
För ytterligare information om licensiering från huvudsakligen juridiska utgångspunkter, se
Domeij (2003).
TP
8
PT
Japanska företag köpte ofta licenserna billigt och i efterhand har dessa licensköp kallats
”the biggest bargain ever”.
ökar den internationella teknikhandeln och olika teknikmarknader, aktörer och instrument för teknikhandel utvecklas.
Licensiering, som ju innebär en form av arbetsfördelning för FoU och innovationsarbete, har många fördelar för både företag och nationer, bl.a. som regel lägre kostnader, tidsåtgång och risker för licensköparen och högre avkastning på gjorda investeringar för licenssäljaren. Licensiering har dock också nackdelar för företag och nationer. Både köpare och säljare blir beroende av varandra under som regel lång tid. Licensgivaren riskerar speciellt framtida konkurrens från licenstagaren.
Licenshandel innebär således att investeringsbördan liksom försäljnings- och rörelseresultat delas mellan köpare och säljare så att säljarens förväntade avkastning ökar på bekostnad av potentiell tillväxt. Licensköparens tillväxtmöjligheter ökar men denne får i gengäld betala royalty till licenssäljaren, ofta i form av en fast avgift plus en andel av den försäljning som sker på licens. Härigenom minskar licensköparens försäljningsmarginal och därmed investeringsavkastningen. Förenklat uttryckt leder licenshandel (ofta) till ökad avkastning och minskad tillväxt för licensförsäljaren och minskad avkastning och ökad tillväxt för licensköparen. Figur 5.6 illustrerar förhållandet. Detta är dock allmänna effekter för licensgivare och licenstagare med relativt likartade förutsättningar.
Figur 5.6 Effekter av licensiering på kassaflöde och tillväxt för en licenssäljare (licensor) och en licensköpare (licensee)
Försäljningsmarginal
Kontraktet går ut
Totala rörelsekostnader
Royaltykostnad
Försäljningsintäkter
Engångsbetalning
Kontrakt ingås Engångsbetalning
Tid Tid
Licensköpare Licenssäljare
$ $
Inlicensering Utlicensering
Potentiella försäljningsintäkter genom egen produktion och marknadsföring
Royalty-
intäkt
M
FoU
P
M
FoU
P
Beteckningar:
Potentiellt kassaflöde Reellt kassaflöde
FoU, P, M Investeringar i FoU, produktion marknadsföring respektive
Direkta och indirekta kostnader
(rörelsekostnader exkl. royaltykostnader)
Kontraktet
går ut
Källa: Granstrand (2000) i översättning
Ibland har ett litet företag inget realistiskt alternativ till licensförsäljning på grund av finansieringsproblem och problem med tidsåtgång. Problem uppstår också mer och mer i form av behov av
kompletterande teknik som ägs av andra företag, ofta stora företag. Det lilla företaget hamnar härvid i en svår situation med få alternativ.
På företagsnivå kan således försäljningstillväxten reduceras av licensförsäljning. På nationsnivå kan tillväxten reduceras i den mån inhemska företag inte investerar i produktförsäljning i egen regi utan säljer licenser till utländska företag som inte producerar och säljer i samma utsträckning i landet i fråga. Värdetillväxten kan dock öka genom komplementariteter eller synergier mellan licensköpare och licenssäljare. Även den totala tillväxten för licensköpare och licenssäljare kan öka genom komplementariteter. Den resulterande tillväxten inom nationen kan härigenom öka, speciellt om licensköpare och/eller licenssäljare har egen produktion i landet. För små nationer som Sverige med många, specialiserade storföretag blir dock den inhemska teknikhandelns möjligheter begränsade, speciellt för innovationer som ligger utanför storföretagens kärnverksamheter. Även den nordiska teknikhandelns möjligheter blir av samma skäl begränsade.
5.5. Patentsystemets struktur och processer
5.5.1. Struktur
Figur 5.7 ger en översikt av patentsystemets struktur. Patentsystemet består av ett antal nationella system sammanbundna via fördrag och samarbeten av olika slag. Viktiga fördrag är den s.k. Pariskonventionen från 1883 som var ett viktigt steg för harmonisering av olika nationella system vilka dittills hade växt fram med nationella syften, oftast av protektionistisk karaktär.
TPF
9
FPT
Ett annat lika vik-
tigt fördrag är det s.k. TRIPs-fördraget från 1994, vilket innebar en ytterligare internationell harmonisering och ett stärkande av patent- och IP-skydd runt om i världen.
TPF
10
FPT
Patent Cooperation Treaty
(PCT-fördraget) 1970 trädde i kraft 1978, och förenklade betydligt den internationella hanteringen av patentansökningar. För att hantera PCT-ansökningar auktoriserades ett antal nationella patentverk, däribland svenska PRV. 1978 trädde också ett europeiskt fördrag – European Patent Convention (EPC) – i kraft, vilket möjlig-
TP
9
PT
Fördragets fullständiga namn är ”Paris Convention for the Protection of Industrial
Property”. Fördraget har reviderats i stort sett en gång vart decennium fram till 1990.
TP
10
PT
Fördragets fullständiga namn är ”Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights, including Trade of Counterfeit Goods”.
gjorde ett ansökningsförfarande för ett europeiskt gemenskapspatent med giltighet i de länder som ansluter sig till fördraget (31 st år 2005). För att hantera dessa ansökningar inrättades ett Europeiskt patentverk – EPO – år 1977, som också är auktoriserat att hantera PCT-ansökningar.
Figur 5.7 Den samhällsekonomiska kontraktsnaturen hos ett patent
Utländska regeringar, övernationella organ (t. ex. WTO, WIPO)
Utländska patentverk (nationella, regionala)
Nationell regering (legala och institutionella system, etc.)
Nationellt patentverk
Uppfinnare
Övertagare
av rättighet
Fördrag
Samarbete
Överlåtelse
av rättigheter
Avgifter
Kompensation
Inflytande, kompensation,
skatter, etc.
Kontrollerad publicering av teknisk information
FoU, innovation och spridning Vinster förluster /
Samhället/tredje part (individer, företag, universitet, FoU-enheter, licenshandlare, etc.)
Beviljade patenträttigheter som är: Begränsade (i tid, tillämpning, område) Överförbara (genom försäljning, licensering) Exklusiva
Källa: Granstrand (2000) i översättning
Dessa ansökningar granskas med avseende på tidigare nämnda krav för patenterbarhet, dvs. krav på nyhet, uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet samt dokumentation. Informationen och pa-
tentdokumentationen blir tillsammans med avgifter för ansökan uppfinnarens betalning till samhället för att, om patentansökan beviljas, få den konkurrensfördel som patenträttigheten innebär i form av en tidsbegränsad, tillämpningsbegränsad, överföringsbar exklusiv rättighet. Patentsystemet skapar således en kontraktsmöjlighet mellan uppfinnare och samhälle. Oftast överför en anställd uppfinnare denna rättighet till arbetsgivaren. Ett patent belönar således uppfinnaren eller patenträttsinnehavaren i form av en tillfällig konkurrensfördel som enbart kan omsättas i pengar i den mån uppfinningen blir en kommersiellt framgångsrik innovation. Patentsystemet är därför att betrakta som ett efterfrågeorienterat incitamentsystem, inte primärt ett system för belöningar av enbart uppfinningar.
5.5.2. Processer
En beskrivning av själva ansökningsprocessen för ett patent kan tyvärr bli komplicerad på grund av de många olika nationella systemen och internationella fördragen. En patentansökan för en uppfinning kan inlämnas på tre huvudsätt: 1. Som nationell ansökan till något nationellt patentverk (in-
hemskt eller utländskt) 2. Som PCT-ansökan till en auktoriserad PCT-myndighet 3. Som ansökan till EPO (EP-ansökan)
I en PCT-ansökan liksom i en EP-ansökan kan olika länder där patentskydd önskas anges. I en PCT-ansökan kan också ansökas om EP-patent. Den första patentansökan (”first filing”) som inlämnas på något av dessa sätt för en given uppfinning blir s.k. prioritetsgrundande. Inom viss tid (12 månader vid nationell ansökan räknat från ansökningens inlämnande, dvs. från dess s.k. prioritetsdatum) måste ansökan inlämnas i de ytterligare länder där patentskydd önskas för uppfinningen i fråga. Dessa länder granskar sina respektive ansökningar med avseende på respektive lands krav på patenterbarhet, vilka i stort är likartade i de flesta i-länder. Ett dubbelarbete utförs härvidlag genom att olika länder granskar ansökningarna med avseende på likartade patenterbarhetskrav. Detta dubbelarbete minskar i PCT- och EP-systemet genom att olika länder har förbundit sig att godkänna varandras granskningar (”mutual recognition”). Översättningar av patentansökan till olika
nationella språk måste dock fortfarande ske så länge nationella krav på detta ställs. Kostnaderna för patentansökningar ökar härigenom och möjligheterna att rationalisera genom internationell harmonisering och samordning är stora och uppenbara. Figur 5.8 ger en förenklad (sic) bild av processen för patentansökan i Europa.
Figur 5.8 Vägar att patentera i Europa – Förenklat schema från första- gångsansökan om patent till patentets utgång med typiska tidsintervall
TPF
11
FPT
Nationell validering
Nationell validering
Publicering av nationell ansökan
PCTföljdansöka n
EP- följdansökan
EP- första- gångsansöka n
Publicering av EPansökan
Publicering av PCT- ansökan
Nationell första- gångsansökan
Nationell granskning (valfri)
Fullföljande av PCT-ansökan (valfri)
Publicering av nationellt patent
Nationell validering
EP- granskning
(Om)publiceri ng av EPpatent
0
12 mån
PCT- förstagångsansöka n
18 mån
24-31
å
30-64 28 mån
Invändning till EPO
Process i nationella domstolar
39-73
240 mån
Patentet går ut
? mån
Upprätthållande av patentet
Upphävande av patentet
Förbättring av patentet
SLUT
SLUT
Uppfinning
-? mån
TP
11
PT
Figuren är utformad av Niels Stevnsborg, Chief Examiner, EPO och återges här översatt till svenska. Gången för en nationell ansökan varierar något mellan olika länder och figuren avser nationer anslutna till EPC i allmänhet med vissa undantag. Till exempel kan en invändning också göras mot en nationell svensk ansökan, vilket inte specifikt framgår i figuren.
5.6. Samhällsekonomiska motiv för patentsystemet
If one does not know whether a system ‘as a whole’ (in contrast to certain features of it) is good or bad, the safest policy conclusion is to ‘muddle through’ – either with it, if one has long lived with it, or without it, if one has lived without it. If we did not have a patent system, it would be irresponsible, on the basis of our present knowledge of its economic consequences, to recommend instituting one. But since we have had a patent system for a long time, it would be irresponsible, on the basis of our present knowledge, to recommend abolishing it.
(Machlup 1958, p. 80)
Slutligen skall i detta kapitel en kort översikt ges av samhällsekonomiska motiv för patentsystemet samt den kritik av systemet som funnits sedan länge, men breddats och växt efterhand som pro-patent-eran har utvecklats.
I allmänhet är den samhällsekonomiska avkastningen på innovationer under marknadskonkurrens större än den privatekonomiska eller företagsekonomiska.
TPF
12
FPT
Skälen härtill är flera, men ett viktigt
skäl är imitationskonkurrensen, som pressar ner innovatörens ledtider och marginaler och därmed innovatörens privatekonomiska avkastning, speciellt när imitationstider är korta och imitationskostnader relativt innovationskostnaderna är låga. Samtidigt sprids innovationen och kommer fler användare till godo genom imitationskonkurrenternas marknadsföring, varvid den samhällsekonomiska avkastningen ökar. Om emellertid den förväntade privatekonomiska avkastningen på innovationer blir alltför låg avstår potentiella innovatörer och entreprenörer från att investera, varvid från samhällssynpunkt en underinvestering i innovationer blir följden genom att samhället går miste om innovationer. Om å andra sidan imitationskonkurrensen av olika skäl blir svagare så ökar innovatörens avkastning och blir den alltför svag minskar också den samhällsekonomiska avkastningen.
Följaktligen föreligger ett samhällsekonomiskt problem att med olika åtgärder avväga den förväntade privatekonomiska (företagsekonomiska) avkastningen på innovationer så att den samhällsekonomiska avkastningen främjas så mycket som möjligt. En sådan åtgärd är att via en patenträttighet, som under en viss tid fördyrar och fördröjer imitationskonkurrensen, ge innovatören en konkurrensfördel. Genom att utforma patenträttighetens giltighetstid och
TP
12
PT
Se t.ex. Arrow (1962) för teoretiska argument och Mansfield (1977) för en empirisk studie. Se också SOU 1993:84.
skyddsomfång, patenterbarhetskrav m.m. har samhället olika möjligheter att göra denna avvägning. Ett av patenterbarhetskraven är att den patentsökta uppfinningen beskrivs tillräckligt väl i patentansökan, som sedan publiceras efter viss tid. Härigenom ges ett incitament till uppfinnare att publicera i stället för att hemlighålla. En uppfinnare och innovatör har ju också möjligheter att fördyra och fördröja för imitatörer och sekretesskydd är en sådan möjlighet. Patentsystemet ger således såväl ett incitament att investera i FoU och innovationer och dessas spridning som ett incitament att avstå från sekretesskydd, vilket i sin tur ger positiva samhällsekonomiska effekter genom billig informationsspridning om ny teknik.
Detta är i korthet de traditionella motiven till att ha ett patentsystem. Ett patentsystems funktion att dämpa tendenser till sekretesskydd och underinvestering i FoU och innovationer kan emellertid åstadkommas på många sätt, t.ex. genom teknikupphandling, innovationspriser, nationella monopol eller subsidier av olika slag, t.ex. FoU-skatteavdrag, anslag eller billiga lån. Dessa sätt har precis som patentsystemet sidoeffekter och nackdelar. Samhällsekonomiska nackdelar med patentsystemet är att det hjälper innovatören att temporärt hålla högre pris på innovationen varvid den inte blir lika lättillgänglig för alla användare. Vidare är systemet förenat med såväl administrativa kostnader i patentverk, domstolar, företag m.fl. som transaktionskostnader, dvs. kostnader i form av resurskrävande affärsförhandlingar m.m. för att åstadkomma en affär. Dessa kostnader kan bli betydande och ibland förhindra transaktioner, t.ex. licensaffärer, varvid den tekniska utvecklingen bromsas istället för att främjas. Den tekniska utvecklingen kan också fördyras genom att några företag kan tvingas ta fram substitut till patentskyddade uppfinningar om dessa företag blockeras av andras patent och inte kan erhålla licenser eller vänta tills patentskyddstiden löper ut. Samtidigt stimuleras därmed den tekniska utvecklingen. Den tekniska utvecklingen kan emellertid genom patentsystemet stimuleras på ett snedvridande sätt till områden som är patenterbara men inte säkert de mest angelägna från samhällsekonomisk utgångspunkt. Vidare kan patentsystemet på vissa områden göra mer skada än nytta genom att det egentligen inte behövs där. Sådana situationer kan uppstå genom att fel begåtts historiskt i lagstiftning, domstolar eller patentverk, eller att utvecklingen har ändrat förutsättningarna.
Ett växande problem, särskilt för SMF, är att utöver den egna tekniken få tillgång till all komplementteknik som behövs för att
kommersialisera en innovation. Innovationer i form av nya produkter, processer och tjänster blir alltmer multi-tekniska, dvs. de är i ökande grad baserade på många teknologier och patent och dessa finns ofta utspridda bland flera aktörer. Då skapas ett problem att införskaffa och ”montera ihop” all den teknik som behövs från olika aktörer, varvid bl.a. förhandlingsstyrka krävs.
TPF
13
FPT
Denna för-
handlingsstyrka kan i sin tur baseras på stora portföljer av patent och teknik som i sin tur utgör komplementteknik för andra företag. Att bygga upp och vidmakthålla stora patent- och teknikportföljer är dock mer förbehållet stora företag. Dessa kan då avtala om korslicenser och patentpooler på ganska likartade villkor medan små företag kan komma i en stark beroendeställning till stora företag.
Ett annat problem är att utvecklingsländer får allt svårare att hämta in i-ländernas tekniska försprång i närvaro av ett starkt patentsystem och företag med starka patentportföljer. Enbart några få procent av alla världens patent beviljas i utvecklingsländer och huvuddelen av dessa patent härrör från i-länderna. IP-frågor har alltid varit kontroversiella i förhandlingar mellan i-länder och utvecklingsländer, men efter pro-patent-erans inträde och tillkomsten av TRIPs-avtalet och WTO är IP-frågor mer kontroversiella än någonsin. Kritiken från u-länderna inriktas främst mot USAs men även mot EUs sätt att hävda sina egna intressen i en FoU-protektionistisk anda, en anda som i sin tur påverkats mycket av storindustrins agerande. Med FoU-protektionism avses då en strävan från företagens sida i olika länder att skydda sina FoU-investeringar från att utnyttjas av andra aktörer utan att dessa betalar ett i någon mening skäligt pris.
Ett annat problem och tillika en källa till växande kritik är att stärkningen av patentsystemet under pro-patent-eran anses ha gått för långt i olika avseenden. Starka patentskyddsmöjligheter på många områden anses därmed ha lett till alltför starka och alltför
TP
13
PT
Detta problem benämns i litteraturen ibland som ett ”IP assembly problem” eller ett ”anticommons problem”. Ett sätt att lösa detta är att olika aktörer i ett utvecklingssamarbete kommer överens om en IP-regim med öppet utbyte av FoU-resultat på olika villkor. Det mest kända exemplet är den s.k. ”open source”-rörelsen bland programmerare för gemensam utveckling av programvara med öppen tillgång till källkod och utnyttjande av varandras utvecklingsresultat på villkor att ingen privatiserar dem. På detta sätt sparas mycket transaktionskostnader och det kollektiva utvecklingsarbetet kan effektiviseras. På vilka områden och under vilka villkor denna utvecklingsmodell och IP-regim är tillämpbar och att föredra är ännu så länge föga känt. Liknande modeller har använts sedan länge på andra håll. Ett närliggande exempel kan hämtas från utvecklingen av det nordiska systemet för mobiltelefoni – NMT-systemet. Även traditionen med ”open science” i universitetsvärlden kan räknas hit.
många möjligheter till privatisering av intellektuell egendom på bekostnad av allmänna samhällsintressen. Kritiken inriktas här bl.a. på mjukvaruområdet, bioteknikområdet, universitetens verksamhet och den allmänna tillgängligheten av forskningsinformation och forskningshjälpmedel.
Tabell 5.1 ger en översikt av för- och nackdelar med ett patentsystem, sett utifrån ett samhälls-, företags- och individperspektiv. Utöver för- och nackdelar som identifierats med en traditionell syn så har också en ny syn på patentsystemet växt fram. Med denna syn är patentsystemet med patenträttigheter och patentinformation inte bara ett system för att ge incitament till såväl innovationer som innovationsspridning (genom vilken det företagsekonomiska patentvärdet byggs upp) utan också ett system för styrning och koordination av såväl företag som marknader och hybridformer av dessa, t.ex. företags samarbeten av olika slag. Patentsystemet liksom andra IPR-system erbjuder då en slags infrastruktur för effektivisering av olika kontraktsöverenskommelser. Det är ännu för tidigt att säga vilken roll detta synsätt har i debatten om rätta avvägningar i patentsystemet och dess vara eller inte vara på olika områden. Tabell 5.2 ger slutligen en översikt av olika ekonomiska teorier, synsätt och motiv för patentsystemet.
Tabell 5.1 Huvudsakliga fördelar och nackdelar med patentsystemet
Nivå Fördelar
Nackdelar
Nation (samhälle, konsumenter)
Stimulerar uppfinningars frekvens genom att ge incitament för investering i FoU (samt för återinvestering och för att uppfinna omkring patent)
Risk för monopolistiska ineffektiviter (däribland risken för försvårad kommersialisering av ny teknologi)
Stimulerar kommersialiseringstakten (innovationsfrekvensen) genom investering i allmänhet
Administrativa kostnader för systemets uppsättning och drift (inkl. transaktionskostnader)
Stimulerar takten i innovationsspridning och tekniköverföring genom avslöjande, koordinering, marknadsföring och licensiering
Risk för snedstyrning av investeringar och FoU
Tillhandahåller en artificiell måttstock (metrik) för uppfinningar
Risk för överinvestering i duplicerande FoU och/eller substitutsuppfinningar
Etablerar en struktur för styrning och en infrastruktur för kontraktering
Företag Erbjuder begränsade, överförbara monopolrättigheter
Kräver ett kontrollerat avslöjande av information
Ger förhandlingsstyrka och en bas för att köpa eller sälja identifierbara delar av en teknologi
Monopolistisk överprissättning (inkl. kostnad för teknikförvärv) och/eller etableringshinder framkallade av konkurrenter
Ger information om ny teknologi och konkurrenter Direkta och indirekta kostnader för patentering, (inklusive kostnader för rättstvister) Ger motivation för anställda och en måttstock för teknikstyrning Tillhandahåller ett fokuseringsmedel för ledning och organisation och ett verktyg för förvaltning och utveckling av intellektuellt kapital
Individ Ger en basis för belöning, kontraktsförhandling, försäljning eller start-up av ett företag
Kräver ett kontrollerat avslöjande av information
Erbjuder en grund för erkännande Monopolistiskt beteende hos ägare till eventuellt kolliderande eller kompletterande patent Ger information om teknologi Direkta och indirekta kostnader för patentering (inklusive kostnader för rättstvister)
Källa: Granstrand (2000) i översättning
Tabell 5.2 Ekonomiska teorier för och perspektiv på ett patentsystem
Traditionella ekonomiska teorier Nyare ekonomiska perspektiv på patent Incitament-att-Uppfinna-teorin Fokus: Inverkan på uppfinning och FoU Delfokus: 1) Förvrängning av FoU (t.ex. för stora proportioner av substitut-/komplement-, tillämpad/grund-, patenterbar/opatenterbar FoU) 2) Hinder för konkurrens 3) Mångfald av industrier/firmor/uppfinnare
Patent som kombinerat incitament för innovation och spridning Fokus: Effektiv dynamisk konkurrens genom kontinuerlig påverkan på ömsesidigt beroende innovations- och spridningsprocesser Delfokus: 1) Som för Incitament-att-Uppfinna-teorin 2) Effektivitet/förvrängning av spridning 3) Ömsesidigt beroende av uppfinningar och innovationer över tid (t.ex. i sekvens) 4) Dynamiskt samspel mellan innovations- och spridningsprocesser
Incitament-att-Avslöja-teorin Fokus: Inverkan på sekretess Delfokus: 1) Kvalitet/kvantitet publicerad information 2) Inverkan på FoU (t.ex. koordination) 3) Inverkan på spridning (t.ex. på teknikmarknader) Incitament-till-Innovation-teorin Fokus: Inverkan på innovation och konkurrens Avser: 1) Incitament före/efter uppfinningen 2) Inverkan på komplementära investeringar 3) Transaktionskostnader 4) Uppfinnings/innovations-skillnader 5) Patents skyddsomfång och skyddstid Prospekt-teorin Fokus: Resursexploateringseffektivitet Delfokus: 1) Koordination och duplicering av FoU 2) Explorering 3) Förbättring 4) Företagsstrategier
Patenträttigheter och patentinformation som en ekonomisk styrmekanism Fokus: Egendomsrättigheters allokering och signalering som en källa till incitament och koordination för styrning genom ledningshierarkier och marknader, och hybrider av dessa två styrningssätt. Delfokus: 1) Allokering och överföring av rättigheter 2) Ackumulering och spridning av rättigheter 3) Rättigheters ömsesidiga beroenden 4) Rättigheters skyddsomfång och skyddstid 5) Rättigheters upprätthållande 6) Styrningens effektivitet, t.ex. vad gäller kostnader för koordination och kommunikation, och marknads- effektiviteter avseende bl.a. transaktionskostnader 7) Optimala decentraliserade ”tariffer” eller skatter (genom på priser eller genom skadestånd) 8) Roller hos styrorgan och institutioner (lagstiftare, domstolar, patentverk, patentledningar, patentpooler, clearingcentraler, antitrust-mekanismer m.fl.) 9) Alternativa styrmekanismer
Källa: Granstrand (2006b) i översättning.
5.7. Sammanfattning
Detta kapitel har gett en allmän introduktion till innovations- och patentekonomi utifrån såväl ett företagsekonomiskt som ett samhällsekonomiskt perspektiv. En genomgång har gjorts av grundläggande begrepp, som innovationer av olika slag (tekniska, organisatoriska, finansiella, produkt- och processinnovationer etc.) och storlek, innovationsspridning bland köpare och säljare, imitation och uppfinning. En genomgång har också gjorts av grundläggande modeller som produktlivscykelmodellen och en interaktiv innovationsaktivitetsmodell. Vidare har en typologi av generiska strategier
för investering i ny teknik och teknikexploatering redovisats varvid speciellt in- och utlicensiering behandlats. Dessa strategier blir allt vanligare och har viktiga effekter på tillväxt. Olika finansieringsformer har också redovisats.
Slutligen har patentsystemets struktur och processer beskrivits och samhällsekonomiska motiv för patentsystemet har gåtts igenom, med dess för- och nackdelar på olika plan och de teorier som ligger till grund för systemet. I det sammanhanget har också gängse såväl som ny kritik mot patentsystemet redovisats. Den gängse kritiken av patentsystemet avser dess samhällskostnader i form av statisk konkurrensbegränsning och monopolistisk prissättning, administrativa kostnader och transaktionskostnader, inklusive höga tvistekostnader, dess snedvridande effekter och dess möjligheter till missbruk. Den nyare kritiken förstärker den gamla samt kritiserar förhållanden som att alltför många patent, också av dålig kvalitet, beviljas på alltför många områden där de mer hämmar än främjar utvecklingen, t.ex. på mjukvaruområdet (=programvaruområdet). Vidare missgynnas småföretag, liksom utvecklingsländer, vilka blir alltför beroende av storföretagens och i-ländernas teknik. Systemet som det utvecklats under pro-patent-eran kritiseras också för att ta för mycket hänsyn till storindustrins intressen i i-världen, främst i USA. Samhällsintressen, t.ex. av öppen tillgång till FoUresultat, har därvid fått stå tillbaka. Sammanfattningsvis avser den nyare kritiken att inte bara den statiska konkurrensen utan även den dynamiska konkurrensen begränsas av ett alltför starkt patentsystem. Patentsystemet skulle därmed motverka sitt grundläggande syfte, nämligen att främja den dynamiska konkurrensen, dvs. den innovationsbaserade konkurrensen, även om detta sker på bekostnad av den statiska konkurrensens effektivitet.
6. Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning
Throughout man’s past he has continually developed new techniques, but the pace has been slow and intermittent. The primary reason has been that the incentives for developing new techniques have occurred only sporadically. Typically, innovations could be copied at no cost by others and without any reward to the inventor or innovator. The failure to develop systematic property rights in innovation up until fairly modern times was a major source of the slow pace of technological change.
(North 1981, p 164)
Patents and copyrights are legal mechanisms that attempt to bring the private benefits of invention closer in line with the social benefits. The development of such institutions–and of property rights more generally–may have played a critical role in sparking the Industrial Revolution and the sustained economic growth that has followed.
(Jones 2002, p. 94)
It is clear then, that entrepreneurship should not be taken as a synonym for contributions to productivity and growth.
(Baumol 2002 p. 62)
6.1. Inledning
Begreppet ekonomisk tillväxt är ett allmänt begrepp för en positiv förändring i någon mätbar ekonomisk variabel som bruttonationalprodukt (BNP), försäljning eller ekonomiskt värde. Följaktligen kan ekonomisk tillväxt genereras av en mångfald faktorer. Dessa klassas ofta som utbuds- respektive efterfrågerelaterade och sambanden kan studeras teoretiskt och empiriskt på såväl makro- som mikronivå. I detta kapitel skall en kort översikt av kunskapsläget ges för samband som är av intresse för utredningen. Mycket måste därmed utelämnas och läsaren hänvisas till den refererade litteraturen för fördjupad läsning. I första hand behandlas empiriska studier och resultat rörande företags tillväxt. De mer specifika sambanden
mellan patentering och företags tillväxt behandlas sedan i kommande kapitel.
6.2. Makronivå
Det starka sambandet mellan teknisk och ekonomisk utveckling har varit tydligt i sekler.
TPF
1
FPT
Det var dock först på 1950-talet som
olika studier kunde lägga en grund för kvantifiering av sambandet, främst ekonometriska studier av Abramovitz, Solow och Schmookler.
TPF
2
FPT
Dessa studier visade på olika sätt att ekonomisk tillväxt bara till en mindre del genererades av ökade insatser av arbete och (fysiskt) kapital. En huvuddel genererades – eller snarare statistiskt förklarades – av en restfaktor i vilken forskning och utveckling (FoU), teknisk utveckling och tekniska innovationer ingick, men också innovationer av annat slag. Mycket arbete har sedan lagts ner på att närmare studera olika delfaktorers betydelse i denna övergripande restfaktor. I stort sett är huvudresultatet att FoU och innovationer av olika slag är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt.
TPF
3
FPT
De ekonometriska studierna har sedan följts av teoretiska studier, bl.a. av Romer. Dessa har under 1990-talet resulterat i en s.k. endogen tillväxtteori (eller ”ny tillväxtteori”), som på olika sätt beskriver de ömsesidiga sambanden på makronivå mellan FoU och ekonomisk tillväxt.
TPF
4
FPT
Vad gäller patentsystemets betydelse för ekonomisk tillväxt på makronivå finns ännu så länge inte många resultat att tillgå. Man bör då komma ihåg att den ekonomiska forskningen om patentfrågor traditionellt har varit mycket blygsam. Pro-patent-eran har dock följdriktigt stimulerat forskning på området. De resultat som finns är främst av historisk, kvalitativ natur och pekar i stort sett på att ett fungerande patentsystem inte har varit vare sig nödvändigt eller tillräckligt för att garantera teknisk eller ekonomisk utveckling i allmänhet. Med tanke på den tekniska utvecklingens avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen, och patentsystemets
TP
1
PT
Här kan speciellt nämnas arbeten av Joseph Schumpeter och i Sverige Erik Dahmén, vilka
betonade vikten av innovationer och entreprenörer i industriell omvandling och ekonomisk tillväxt. För en översikt, se Granstrand (1994).
TP
2
PT
Se Abramovitz (1956), Solow (1957) och Schmookler (1962, 1966).
TP
3
PT
Se Griliches (1994, 1996) för översikter av analyser av restfaktorn och t.ex. Scherer (1984,
1999) för allmänna översikter.
TP
4
PT
För översikter, se Romer (1996), Baumol (2002), Klenow och Rodriguez-Clare (2005) och
Aghion och Durlauf (2005).
avsedda betydelse för den tekniska utvecklingen, kan detta förhållande förefalla egendomligt. Patentsystemen har dock i allmänhet varit ganska svaga i olika länder historiskt sett och forskningen om deras betydelse för ekonomisk tillväxt har som sagt varit närmast obefintlig. Samtidigt påverkar många andra faktorer ekonomisk tillväxt, faktorer som också tilldragit sig ett större forskningsintresse. Vissa resultat under senare decennier pekar dock på ett identifierbart positivt samband mellan ett patent- eller IP-systems styrka i ett land och dess ekonomiska tillväxt.
TPF
5
FPT
Samtidigt finns
inget exempel på ett land som framgångsrikt hämtat in andra länders tekniska försprång i närvaron av en stark IP-regim.
Förutom att tillhandahålla ett incitament för FoU-investeringar i form av en konkurrensfördel så genererar patentsystemet en betydande mängd teknisk information. Denna är tillgänglig för alla och därmed potentiellt betydelsefull för ekonomisk tillväxt i form av s.k. positiva externa effekter. Sådana informationseffekter (”spillovers”) har allmänt sett visat sig ha stor betydelse för ekonomisk utveckling.
TPF
6
FPT
Hur stor del som kan tillskrivas patentsystemet är
dock ännu så länge okänt.
Makro-teoretiskt slutligen har vissa försök gjorts att inkorporera patentvariabler i endogen tillväxtteori. Ännu så länge finns dock inga resultat som är direkt användbara för utformning av tillväxtpolitik.
TPF
7
FPT
6.3. Mikronivå
Sambandet mellan enskilda företags FoU-investeringar och deras ekonomiska tillväxt är långt ifrån så tydligt som man skulle kunna tro mot bakgrunden av hur tydligt sambandet är på makronivå. Variationerna i olika företags situationer och över tiden är stora på mikronivå. Företag kan växa av många olika anledningar, inte bara genom FoU-relaterade nya eller förbättrade produkter och proces-
TP
5
PT
Se t.ex. Mansfield (1995) samt Park och Ginarte (1997).
TP
6
PT
Denna typ av positiva externa effekter eller externaliteter som härrör speciellt från patent-
systemet har först börjat uppmärksammas av ekonomer på senare år medan de som härrör från FoU i allmänhet har uppmärksammats sedan länge. En viktig del av de senare utgörs av forskningsresultat som sprids genom vetenskapliga publikationer och på andra sätt utan att köpas och säljas. Alla dessa effekttypers inverkan på tillväxt är dock svåra att särskilja och mäta.
TP
7
PT
Se t.ex. Kwan och Lai (2003). Författarna visar i en tillväxtmodell att ett för svagt IPR-
skydd skapar större välfärdsförluster än ett för starkt IPR-skydd men hur styrkan skall praktiskt avvägas lämnas i stort som en öppen fråga.
ser, av vilka enbart en del är innovationer. Företag kan växa också genom bearbetning av nya marknader och nya applikationer, förutom att tillväxt kan ske av många anledningar på existerande marknader och produktområden, t.ex. genom prisförändringar och konjunkturuppgångar.
Det finns således studier som finner varierande men ofta enbart svaga samband mellan t.ex. FoU-intensitet (dvs. kvoten FoU/ försäljning) och försäljningstillväxt.
TPF
8
FPT
Däremot finns ibland starka
samband mellan företagens storlek mätt i försäljning och deras FoU, genom att företagen i sin FoU-budgetering försöker tillse att FoU utgör en rimlig andel av försäljning med hänsyn till konkurrenter m.m.
Tillväxteffekterna av ett företags FoU-investeringar beror naturligtvis inte i första hand på dessas kvantitet utan på deras kvalitet i termer av inriktning och produktivitet, och mer så ju större de är. I detta sammanhang har flera studier under 1990-talet upptäckt ett överraskande starkt samband mellan graden av s.k. teknikdiversifiering och företags tillväxt.
TPF
9
FPT
Med teknikdiversifiering avses då en ök-
ning av bredden i företagets teknikbas eller tekniska kompetensportfölj. Företaget blir därmed multitekniskt. Annorlunda uttryckt avser teknikdiversifiering i vilken utsträckning företagen arbetar med flera teknologier, t.ex. molekylärbiologi, ytkemi och materialfysik eller radioteknik, datorteknik och telefonväxelteknik. Företagens förmåga att finna och exploatera olika teknologikombinationer (”winning technology combinations”) har således stor betydelse för deras tillväxt. Några studier pekar till och med på att denna förmåga under vissa förutsättningar är den primärt tillväxtdrivande faktorn bland teknikbaserade företag
TPF
10
FPT
. Detta resultat stödjer och stöds av tesen att radikala tekniska innovationer ofta uppstår i gränslandet mellan olika teknologier. Teknikdiversifiering i sin tur leder av olika skäl till att FoUkostnaderna växer. Samtidigt leder teknikdiversifiering till ökade möjligheter till tillväxt genom produktdiversifiering i den mån olika produkter (eller tjänster) har överlappande teknikbaser, t.ex. mobiltelefoni och fast telefoni som båda kan använda liknande telefonväxelteknik. Härvidlag kan skalekonomi och synergier erhål-
TP
8
PT
En speciellt enkel men förvånansvärt tillämpbar tillväxtteori utgår från Gibrat’s Law som
mycket grovt sett säger att tillväxt väsentligen beror på storlek men i övrigt är slumpmässig.
TP
9
PT
Resultaten av dessa studier finns sammanfattade i Cantwell et al. (2004).
TP
10
PT
Se Granstrand och Sjölander (1990), Oskarsson (1993) och Granstrand et al. (1997) för exempel på studier samt samlingsvolymen Cantwell et al. (2004) för en översikt av studier av dessa samband.
las, liksom ofta också snabbhet i FoU och marknadspenetration. Denna s.k. teknikrelaterade produktdiversifiering ger sålunda ytterligare en tillväxteffekt av teknikdiversifiering. I motsats till t.ex. japanska företag har svenska företag dock i liten utsträckning använt denna tillväxtstrategi, utan huvudsakligen satsat på produktspecialisering och nya marknader eller med ett annat ord marknadsdiversifiering. Svenska företags tillväxt på nya marknader har i hög grad skett genom internationalisering samt bearbetning av nya applikationsområden.
Figur 6.1a ger en kvalitativ modell över dessa tillväxtsamband och de strategival för tillväxt som teknikbaserade företag ställs inför. Figur 6.1b visar sedan som exempel kvantitativa resultat baserade på denna modell från en studie av tillväxtstrategier i 57 storföretag i Europa, Japan och USA.
Figur 6.1a Tillväxtstrategier för multi-tekniska företag
Market/need differentiation
Science differenciation
Generic technological progress and supply
Technology diversification of products (emergence of
mul-tech products)
Tefchnology diversification of companies (emergence of mul-tech companies)
Growth of R&D costs
Product Specialization High degree of external technology acquisition Market diversification
Technology-based product diversification Low degree of external technology acquisition Market diversification
High risk exposure on input/ output markets
Low risk exposure on input/ output markets
Growth of sales Choice
S T R A T E G I C
O P T I O N S
??
?
Marknadsoch behovsutveckling
Allmän vetenskaplig och teknisk utveckling
Generiska tekniska framsteg och utbud av tekniska möjligheter
Teknikdiversifiering av produkter (framväxt av multitekniska produkter)
Teknikdiversifiering av företag (framväxt av multitekniska företag)
FoU-kostnadstillväxt
Strategi-
val
Produktspecialisering Hög grad av extern teknikförsörjning Marknadsdiversifiering
Teknikrelaterad produktdiversifiering Låg grad av extern teknikförsörjning Marknadsdiversifiering
S T R A T E G I S K A
M Ö J L I G H E T E R
Hög riskexponering på input/outputmarknader
Låg riskexponering på input/outputmarknader
Försäljningstillväxt
Källa: Granstrand et al. (1992) i översättning.
Figur 6.1b Test av en modell för tillväxt och diversifiering (n=55)
Källa: Oskarsson (1993) i översättning.
Diversifierings-
strategi
(strategisekvens)
Teknologiska möjligheter (Teknologi)
Ökad
teknik diversifiering
Region (Nationalitet)
Ökad produkt diversifiering FoU-kostnads-
tillväxt
Försäljning
tillväxt
β=0.517 p=0.004
β=0.177 p=0.092
β=0.161 p=0.058
β=0.239
p=0.043
p=0.008 β =0.388
β=0.650 p=0.0001
Ej signifikant
Ej signifikant
Modell R2=0.597 Modell p=0.0001
Beteckningar: Ej signifikant = Ej signifikant på 10% nivå. β = standardiserad partiell korrelationskoefficient.
Ej signifikant
Ökad marknads diversifiering
Ej signifikant
Innovations- och tillväxtbefrämjande teknologikombinationer sker ofta med s.k. generiska teknologier eller ”general purpose technologies” (GPTs).
TPF
11
FPT
Dessa karaktäriseras av teknologier med många
tillämpningsområden, t.ex. halvledarteknik eller laserteknik.
TPF
12
FPT
Dy-
lika teknologier är naturligtvis av stort intresse att tidigt identifiera i den allmänna teknologiska utvecklingen, liksom teknologier som med tiden allt oftare kombineras och i den meningen konvergerar. Såväl GPTs som konvergerande teknologier (”converging technologies”) har därför under senare år utgjort ett viktigt fokus i tillväxtdiskussioner, såväl på nationell nivå som på företagsnivå.
TP
11
PT
Se Bresnahan och Trajtenberg (1995).
TP
12
PT
Uttrycket kärnteknologier, som också ofta förekommer i studier och debatter, avser (oftast) teknologier som förutom att vara generiska dessutom karaktäriseras av att erbjuda väsentligt kundvärde samt vara svåra att imitera. Imitationssvårigheten ökar dock med patentering, varför denna karaktäristik inte direkt berör enbart själva teknologin.
Som nämnts så utgör innovationer enbart en del av ett företags nya produkter och processer, dvs. den del som är ny också för marknaden. Här bör man då komma ihåg att företag kan utarbeta olika mer eller mindre renodlade innovations- respektive imitationsstrategier, men att det snarare är olika kombinationer av dessa strategier som är framgångsrika över längre tidsperioder. På samma sätt är kombinationer av radikala innovationer och förbättringsinnovationer viktiga för tillväxt liksom kombinationer av produkt- och processutveckling, samt kombinationer av olika strategier för teknikförsörjning och teknikexploatering snarare än ensidiga strategival. Många svenska storföretag har i hög grad ursprungligen baserats på imitationer, oftast av utländsk teknik, och förbättringsinnovationer (t.ex. Astra, Ericsson, Volvo), och först senare fått genombrott genom tekniskt radikala innovationer (t.ex. Losec, AXE). Många har naturligtvis också sitt ursprung i mer eller mindre radikala innovationer (t.ex. AGA, Alfa-Laval, ASEA, Sandvik, SKF), men tekniskt har även dessa innovationer ofta haft karaktären av förbättringar (t.ex. av säkerhet eller driftsmöjligheter).
Sambanden mellan FoU, innovationer och tillväxt är således så mångfacetterade och kunskapsläget så osäkert att ensidiga tillväxtrecept som inte beaktar komplementariteter (synergier) lätt blir vilseledande. Detta gäller inte minst frågan om stora eller små företag har störst tillväxtpotential. Återigen är det komplementariteter mellan stora och små företag som är viktigare att beakta. Allmängiltiga resultat som entydigt pekar ut en storleksgrupp av företag som viktigast för tillväxt saknas. Faktorer specifika för land, bransch, period etc. är helt enkelt alltför dominanta. Snarare är det karaktären hos kluster eller system av olika slag som måste studeras.
TPF
13
FPT
Vad gäller den tekniska utvecklingens effekter på tillväxt så finns förutom komplementeffekter också substitutionseffekter, dvs. effekter i form av att en teknisk förändring, t.ex. en produktinnovation, skapar tillväxt inom ett område eller inom ett företag på bekostnad av tillväxt någon annanstans i det ekonomiska systemet. Speciellt uppmärksammat är fenomenet som brukar benämnas kreativ förstörelse (’creative destruction’), ett uttryck myntat i början av förra seklet av ekonomen Schumpeter för att beskriva hur nya
TP
13
PT
Härav det berättigat stora intresset för olika typer av innovationssystem. Det finns numera som nämnts en mängd litteratur i ämnet, se t.ex. Lundvall (1992), Nelson (1993), Edqvist (1997), Granstrand (2000c) och Malerba (2004). Se också Ds 2004:36.
skapelser (innovationer) växer fram och samtidigt förändrar eller förstör gamla strukturer. Den naturliga frågan här är då om nettoeffekten på tillväxten i innovationssystemet blir positiv. Svaret är i allmänhet ja om innovationssystemet som avses är tillräckligt stort. Hela produktområden, yrkeskategorier, företag, industrigrenar, regioner och även länder kan emellertid drabbas negativt. Att nya produkter och processer så småningom mer eller mindre ersätter gamla är ett dominant och naturligt mönster. Däremot är det ingalunda givet att nya företag därmed ersätter gamla, även om det ofta händer till del. Med skicklig ledning och tillräckliga resurser kan gamla företag hantera övergångar till ny teknik utan att bli utslagna. Fenomenet ’creative destruction’ i form av att ny teknik slår ut gamla företag får nog anses ha blivit överdramatiserat. Till exempel visar svenska teknikbaserade storföretags höga ålder på en god förmåga att hantera teknikövergångar. Rejäla misslyckanden med utslagning till följd är få men desto mer omskrivna, t.ex. fallet med Facit. I själva verket är det sällan som ny teknik helt ersätter gammal teknik. Snarare baseras tekniska innovationer på såväl gamla som nya teknologier, där nya således bara delvis ersätter (substituerar) gamla.
De studier som finns är visserligen inte så många men pekar ändå ganska samstämmigt på att i regel fler nya teknologier tillkommer än gamla ersätts och ett betydande antal gamla behålls från en produktgeneration till en annan. Man kan således då snarare tala om att kreativ kumulering (’creative cumulation’) dominerar över ’creative destruction’. I den utsträckning detta är fallet så gynnas gamla företag mer än nya, allt annat lika. Detta förhållande lyfts inte fram tillräckligt i diskussioner om hur innovationer leder till tillväxt, där antagandet görs att tillväxten huvudsakligen bärs fram av små innovativa företag.
Förutom genom tekniska innovationer sker tillväxt genom andra typer av innovationer och förändringar, t.ex. industriella organisationsförändringar. Här bör bara nämnas de tillväxteffekter som kunnat observeras i samband med strukturförändringar i en bransch, samt strukturförändringar i form av att stora företag förvärvar respektive knoppar av små teknikbaserade företag.
I något skede av en branschs eller sektors utveckling skapar skalekonomi och synergier förutsättningar för en tillväxtskapande konsolidering. Enskilda företag kan här ta initiativ och därigenom få till stånd en snabb omsättningstillväxt. Ofta riskeras därmed värdetillväxten. Exempel på företag som i något skede lyckats med att växa
på detta sätt är Electrolux, ESAB och Gunnebo. Här genereras således tillväxten i första hand genom vad som kan kallas innovativt management eller om man så vill industriella organisationsinnovationer.
Ett flertal studier under senare år har vidare pekat på att tillväxt kan skapas dels genom att stora företag förvärvar små, innovativa företag, dels genom att avknoppa dylika. I det förra fallet så kan t.o.m. en arbetsfördelning utvecklas så att små innovationsföretag bedriver FoU- och innovationsarbete i tidiga, småskaliga faser för att sedan förvärvas av stora företag som specialiserar sig på senare faser, vilka kräver storskalig utveckling, produktion och marknadsföring, speciellt internationell sådan. Härvidlag visar studier, tvärtemot vad många tror, att innovationen och det lilla företaget i ett lämpligt skede får en bättre tillväxtmiljö i det stora företagets organisation, även om naturligtvis misstag gjorts i integrationen och undantag finns. Denna arbetsfördelning har speciellt utvecklats i läkemedelsindustrin men är tillämpbar även i andra industrier med långa, dyra och riskabla innovationsinvesteringar.
På samma sätt kan en innovationsverksamhet som växer fram i en stor företagsorganisation ibland få bättre tillväxtförutsättningar om den knoppas av och får utvecklas självständigt eller i ett annat förvärvande företags organisation. Ett klassiskt exempel är Volvo som knoppades av från SKF på 1930-talet. Även här kan misstag göras och undantag finns. Inte minst kan snabba strategiförändringar i storföretaget, t.ex. i form av renodling av verksamheten, samt tröghet och konflikter i storföretaget skapa olyckliga avknoppningar.
Den tekniska utvecklingens ökade skala, komplexitet och osäkerhet innebär att strukturförändringar i form av förvärv och avknoppningar, även av stora affärsenheter, blir allt vanligare. Investmentbolag, riskkapitalbolag och affärsutvecklingsenheter av olika slag bidrar också till denna utveckling. Dylika bolag och enheter kan vara fristående eller knutna till storföretag och specialisera sig på att gå in i olika utvecklingsprojekt eller företag, och fortsätta utveckla dessa för att sedan efter viss tid avyttra dem med förhoppningsvis god omsättnings- och värdetillväxt.
Universitet och högskolor har också under senare decennier i ökad utsträckning blivit en viktig källa till avknoppningsföretag. I takt med att universitet och högskolor alltmer får karaktären av ekonomiska institutioner så har de fått förväntningar på sig att bidra till tillväxt. Studier pekar också på vikten av framstående uni-
versitet för en kringliggande regions tillväxt, med Silicon Valley och Boston-området som klassiska exempel. Universitet och högskolor har dock många former för samverkan såväl med industrin i allmänhet som med en kringliggande region, och därmed många fler möjligheter att bidra till tillväxt än bara genom avknoppningar.
Vad gäller olika regioners tillväxt, vilket är ett stort ämne i sig, bör här bara framhållas ett par resultat. Av de FoU-intensiva regioner i världen som lyckats i någon ekonomisk mening så är de flesta huvudsakligen ett resultat av en organisk tillväxt som möjligen kan förstärkas men inte ersättas av politiska åtgärder på nationell nivå. Nationella satsningar på helt nya FoU-intensiva regioner, t.ex. Tsukuba i Japan eller Sophia Antipolis i Frankrike, har inte visat sig ekonomiskt särskilt framgångsrika, i varje fall inte ännu. Förutom att vara ett resultat av ett stort mått av organisk tillväxt så har också framgångsrika FoU-intensiva regioner visat sig vara antingen relativt teknikspecialiserade eller tydligt ”multitekniska” med en hög grad av teknikdiversifiering. Sambandet mellan teknikdiversifiering och tillväxt återfinns således också på regional nivå.
TPF
14
FPT
Vad slutligen mikroteoretiska samband mellan innovationer och företags tillväxt gäller så är sambanden i stort sett positiva men inte så entydiga som ofta görs gällande. Tabell 6.1 visar detta där en linjär approximation görs av efterfrågekurvor och kostnadskurvor som en första naturlig approximation. I tabellen särskiljs tillväxt i pengar respektive fysisk kvantitet, de fyra huvudslagen av tekniska innovationer (stora/små produkt-/processinnovationer) samt tre stadier i innovationsprocessen.
TP
14
PT
Se Cantwell et al. (2004).
Tabell 6.1 Inverkan av olika slags innovationer på olika slags tillväxt
Typ av innovation
Typ av tillväxt
Produkt
Process
Stor Liten Stor Liten
Monetär
Från stadium Till stadium
I II + +/- +
≈ 0
II III +/- +/- +/- +/- I III + + +/- +/-
Kvantitativ
Från stadium Till stadium
I II + +/- +
≈ 0
II III + + + + I III + + +/- +
Beteckningar: I Stadiet före innovation II Innovationsstadiet III Stadiet efter innovation
Källa: Granstrand (2006, 2007)
De tre stadierna är: Stadium I innan innovationen nått marknaden (’pre-innovation stage’), stadium II under vilket innovatören antas vara ensam på marknaden, dvs. det temporära monopolstadiet (’innovation stage’) och sist stadium III i vilket imitationskonkurrensen satt in och pressat ner priset till den konstanta marginalkostnaden (’post-innovation stage’). Det temporära monopolet kan då vara grundat på perfekt patentskydd och/eller någon annan temporär konkurrensfördel.
Som framgår av tabellen så är tillväxteffekterna i flera fall blandade beroende på olika efterfråge- och kostnadssituationer, vilka representeras av olika parametervärden. Speciellt är tillväxteffekterna blandade vad gäller monetär tillväxt och processinnovationer. Den allmänna slutsatsen är att inte ens i de teoretiskt mest förenklade situationerna återfinns ett entydigt positivt samband mellan innovationer och ekonomisk tillväxt på företagsnivå. Modellerna som ligger till grund för tabell 6.1 kan förfinas och ta hänsyn till flera innovationer i följd, flera företag med ömsesidiga beroenden,
mer gradvisa innovationsspridningsförlopp (diffusionsprocesser) etc., men den allmänna slutsatsen förändras inte därmed.
TPF
15
FPT
6.4. Sammanfattning
Tillväxtstudier av olika slag (empiriska, teoretiska) har tämligen entydigt pekat på den tekniska och organisatoriska utvecklingens avgörande roll för ekonomisk tillväxt på makronivå i form av innovationer av olika slag. Patentsystemet som historiskt varit svagt, har härvid spelat en sekundär roll.
På mikronivå är sambanden mer varierande och otydliga. Inga allmängiltiga resultat finns som pekar ut en enstaka storleksgrupp av företag som viktigast för tillväxt. Snarare är synergierna mellan olika företag och dessas strategier i ett innovationssystem av stor betydelse. Studier under senare år har visat på bl.a. betydelsen av teknikdiversifiering, generiska teknologier och konvergenta teknologier, och ’creative cumulation’ för teknikbaserade företags tillväxt, företag som därmed blir multitekniska. Strukturförändringar i form av företagsförvärv och avknoppningar har också stor tillväxtpotential.
Teoretiskt kan slutligen visas att innovationer av olika slag oftast bidrar till företags tillväxt, men inte alltid, speciellt inte för processinnovationer även om dessa har perfekt patentskydd eller sekretesskydd.
TP
15
PT
Att innovationer av olika slag inte heller med säkerhet ger ökad välfärd visas på liknande sätt av Baumol (2002).
7. Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent
7.1. Inledning
TPF
1
FPT
Detta kapitel redovisar kort några av de studier som gjorts kring olika samband mellan FoU, patent, innovationer och tillväxt på främst företagsnivå. Speciellt behandlas den studie som gjordes i PRV:s och IVA:s regi 1992–1993, vilken torde vara den enda mer omfattande svenska studien hittills kring några av dessa samband.
TPF
2
FPT
Kapitlet redovisar också aktuella (per 2005) offentliga utredningar om patentfrågor utomlands. Tidigare offentliga utredningar om patentfrågor i Sverige finns förtecknade i bilaga 9.
TPF
3
FPT
7.2. Utländska studier
Som tidigare nämnts har ekonomiskt inriktade studier av patentfrågor på företagsnivå förekommit relativt sparsamt, speciellt före pro-patent-eran. Ett antal studier av olika ekonomiska aspekter på patent har dock gjorts och främst då i USA av forskare som Mansfield, Scherer, Griliches m.fl.
TPF
4
FPT
I allmänhet har dessa studier
visat på positiva men tämligen svaga genomsnittliga samband mellan patent och innovationsbenägenhet. Inte desto mindre har företagen patenterat i betydande utsträckning, vilket har setts som en ”patenteringsparadox”. Branschvariationerna är dock stora och
TP
1
PT
Ett stort antal studier och publikationer kan tyvärr inte redogöras för här av utrymmesskäl.
Utredningen har emellertid tagit del av ett betydande antal. Bland dessa märks Bager-Sjögren och Rosenberg (2004), Marklund et al. (2004), Sölvell (2004), Jarnvall och Kreuer (2005), Moulin och Thue Lie (2005), Teknologirådet (2005), Idris (2003), EC (2004a,b), IBM (2003), OECD (2003) m.fl. Vad gäller patent- och IP-frågor inom tjänstesektorn, se t.ex. Hipp (2005).
TP
2
PT
En mer detaljerad genomgång med ytterligare referenser finns i Granstrand (2000). Bland
övriga större patentrelaterade svenska studier av ekonomiska aspekter med väsentligen ekonomiska utgångspunkter bör här också nämnas Papahristodoulou (1987) och Lööf (2002), och med väsentligen juridiska utgångspunkter Petrusson (1999) och Domeij (2000).
TP
3
PT
Bland dessa bör särskilt nämnas Innovationsutredningen SOU 1993:84.
TP
4
PT
För en litteraturöversikt, se Granstrand (2000).
speciellt inom kemi- och läkemedelsbranschen har patent stor betydelse för FoU-investeringar, innovationer och tillväxt. Sambanden har belysts bl.a. av företags svar i intervjuer och enkäter på frågor av kontrafaktisk natur, t.ex. hur stor andel av FoU-arbete och innovationer av olika slag som inte hade genomförts om inte patenteringsmöjligheter hade funnits.
TPF
5
FPT
En komplicerande faktor i alla studier av patents ekonomiska betydelse är den stora snedfördelningen av olika patents betydelse i något mått mätt (t.ex. marknadsvärde). Många patent exploateras aldrig och bland dem som exploateras står ett litet antal för en stor andel av den ekonomiska betydelsen.
TPF
6
FPT
Sambandet mellan FoU-investeringar och patenteringsfrekvens har däremot varit tydligt, dvs. att mer FoU ger fler patent. Styrkan i sambandet varierar dock med bransch. Att en högre företagstillväxt tenderar att generera större FoU-investeringsvolymer har redan nämnts. Tillväxt genererar således patent men med betydande branschvariationer, medan patents inverkan på tillväxt är mera oklar. Det finns heller inte ännu så länge så många studier av det senare sambandet.
Slutligen måste framhållas att pro-patent-eran förändrat bilden så att sambanden ovan med största sannolikhet har stärkts under senare år. Studier av sambanden pågår men ännu så länge är resultaten sparsamma.
7.3. Svenska studier
Tabell 7.1 visar resultat från en av de få tidiga svenska studierna av sambandet mellan patentering och tillväxt. Som synes finns ett ganska signifikant positivt statistiskt samband.
TP
5
PT
Dylika frågor har också ställts i ett par av delstudierna i denna utredning.
TP
6
PT
Som exempel kan nämnas att i vissa studier har olika patents ekonomiska värde visat sig ha
en så skev statistisk fördelning att det inte går att utesluta att variansen teoretiskt sett är oändlig (se speciellt Scherer 1999 samt Harhoff
et al. 2003). Detta innebär att medelvärden
blir statistiskt mycket otillförlitliga och traditionella värderingsmetoder som Capital Asset Pricing-modellen (CAPM) i ytterlighetsfallet med oändlig varians inte går att direkt använda (se Granstrand 2003).
Tabell 7.1 Försäljningstillväxt och patentering av produktteknologi i ett urval av svenska små teknikbaserade företag
P
1)
P
Försäljningstillväxt Antal företag utan patent Antal företag med patent Låg (<2 MSEK/år)
15 15
Hög (>2 MSEK/år)
6 21
Noter: 1) Chi-kvadrat X
P
2
P
= 4.71 ; p < 0.06
Källa: Utterback och Reitberger 1982, s. 74, i översättning.
I en annan studie på 1980-talet jämfördes svenska stora och små teknikbaserade företags patentstrategier och patenthantering.
TPF
7
FPT
Små
företag hade större antal patent per anställd och per investerad FoU-krona och också högre patentkostnader per investerad FoUkrona, men samtidigt mindre andel kommersiellt exploaterade patent jämfört med stora företag. Små företag förlitade sig också mer på sekretess och snabbhet för att skapa ledtider på marknaden, och syftet med deras patentering var främst att skapa förhandlingsstyrka i förhandlingar om finansiering, licensiering och samarbeten. På det hela taget hade patent en marginell betydelse som FoU- och innovationsstimulans för både stora och små företag, dock med undantag för läkemedels- och kemiföretag. I allmänhet var företagen i studien i färd med eller övervägde att stärka sin patent- och IP-verksamhet av olika skäl. Studien gjordes i mitten av 1980-talet innan pro-patent-eran hade fått genomslag i Sverige.
Åren 1992–1993 genomfördes den s.k. IVA/PRV-studien som den största svenska studien av patentfrågor dittills. Studien utformades som en jämförelse (”benchmark”) mellan Sverige och andra länder vad gällde patentering i allmänhet och mellan svenska och japanska storföretag i synnerhet, där de senare i hög grad representerade ”best practice” vad gällde patentstrategier och patenthantering. Därutöver studerades fyra teknikområden som representerade väsentliga svenska nya teknologier som exploaterats av svenska respektive utländska aktörer. Studiens utformning framgår av tabell 7.2.
TPF
8
FPT
TP
7
PT
Se Granstrand (1988).
TP
8
PT
För ytterligare redovisning av studien se IVA (1993) och Granstrand (2000).
Tabell 7.2 Huvudstudiens allmänna utformning och delstudiernas syften i IVA/PRV-studien 1992–1993
Datainsamlingsmetod
Analysnivå Offentlig patentstatistik Enkät Fallstudieintervjuer
1. Nationell Jämförande analys av frekvens, volym och kvalitet i olika länders och industriers patentering med hjälp av tillgängliga databaser (World Patent Index, EPO, Patolis, USPTO, etc.)
-
P
1)
P
-
P
1)
P
2. Företag Jämförande analys av frekvens, volym, sammansättning och kvalitet i patentportföljerna i 2x22 st stora japanska och svenska företag, med ett delurval av matchade konkurrenter
P
2)
P
Analys av IPaktiviteter och IProller i 25 + 20 st stora japanska och svenska företag med ca 400 enkätfrågor
Analys av best-practice IPmanagement i ett antal företagsfall i Japan och Sverige (främst Hitachi, Sony, Toshiba, ABB, Astra, Ericsson, Tetra Laval)
3. Teknologi Analys av huvudaktörer och patentaktiviteter i olika fall av ny svensk teknologi. (2x2 st fall av ny svensk teknologi med/utan inhemsk exploatering: betablockerare (Astra), mobiltelefoni (Telia, Ericsson), bläckstråleskrivare (Canon), ferroelektriska flytande kristaller (Canon))
-
P
1)
P
Analys av betydelsen av IP och IP-management vid exploatering av teknologierna för betablockerare, mobiltelefoni, bläckstråleskrivare och ferroelektriska flytande kristaller
Noter: 1) Ingen specifik delstudie utformades med denna kombination av analysnivå och datainsamlingsmetod. 2) Urvalet beskrivs i detalj i Granstrand (2000) tillsammans med enkätformuläret.
Källa: Granstrand 2000 i översättning
Studien påvisade framväxten av pro-patent-eran med en klart ökad betydelse av patent i olika avseenden. Studien påvisade också stora skillnader mellan Sverige och andra länder och mellan svenska och japanska storföretags patenthantering. En sammanfattning av studiens resultat finns i separat textruta nedan. Tabell 7.3 ger vidare en illustration av den (dåvarande) svenska tillväxtparadoxen med hög tillväxttakt i FoU-investeringar och låg tillväxt i industriproduktionen. Detta gap mellan FoU- och produktionstillväxttakterna var större än i något annat land i tabellen och kan svårligen bortförklaras med hänvisning till mätfel, speciella omständigheter och dylikt. Den svenska inhemska patenteringen hade också starkt negativ tillväxt även om den svenska patenteringen i utlandet hade god tillväxt. Japan däremot hade liksom Sverige hög takt i FoU-investeringar men också hög produktionstillväxt. Japansk inhemsk patentering och japansk patentering i utlandet låg vidare i topp. Detta förhållande innebär inte att brister i patentering utgjorde den felande
länken mellan FoU och tillväxt i Sverige, men pekar på en möjlig bidragande faktor.
Sammanfattningsvis är det förmodligen ingen överdrift att påstå att IVA/PRV-studien har haft väsentlig betydelse för en ökad patentmedvetenhet och patenteringsbenägenhet i svenska teknikbaserade storföretag.
Textruta 7.1 Huvudresultat från IVA/PRV-studien om Sveriges patentpositioner i början av 1990-talet A. Nationell nivå 1. Svensk industri förlorar patentandelar. 2. Svenska patent visar på stark teknisk specialisering. 3. Svenska patent har hög teknologisk kvalitet. 4. Sveriges patentbas är tunn, specialiserad och smal.
B. Företagsnivå 1. Exploateringen av nya teknologier för befintliga affärsverk-
samheter är stark, men svag för nya affärsverksamheter inom många stora svenska företag. 2. Patentkulturen är svag inom de flesta stora svenska företag. 3. Patent har nya strategiska roller vid exploatering av nya tek-
nologier. 4. Vissa stora svenska företag har nyligen omvärderat sina pa-
tentstrategier.
C. Teknologinivå 1. Exploatering av teknologiska genombrott av svenska univer-
sitet är ofta svag. 2. Den svenska aktörsbasen för exploatering av nya teknolo-
gier är svag.
Tabell 7.3 The development of international patenting in various countries
P
1)
P P
2)
P
(average annual percentage change)
External/domestic
Country Industrial
production 1979-88
R&D expenditures 1979-88
Domestic patenting 1979-88
Foreign patenting 1979-88
External patenting 1979-88
1979 1988
USA
U
2.66
U U
5.30
U U
2.44
U
6.30
U
7.50
U
1.73 2.67
Japan 3.84 8.15 8.30 3.85 11.53
U
0.25
U U
0.33
U
Germany 1.70 3.58 0.54 4.87 6.79 2.28 3.93 France 1.82 4.86 1.16 5.95 7.64 2.41 4.22 UK
U
1.44
U U
2.43
U
0.64 5.49 8.34
U
1.37
U U
2.65
U
Netherlands 1.50 3.83 2.00 10.17 6.91 5.18 7.90 Switzerland 2.21 4.75 -2.21 9.87
U
3.38
U
4.60 7.58
Sweden 1.98 7.71
U
-2.39
U U
10.12
U
8.56 2.51 6.52
Austria 1.82 3.95 -0.75 13.51 7.44 1.66 3.39 Canada 2.39 5.60 6.28
U
2.88
U
8.31 2.83 3.35
Notes: 1) Domestic patents are patents granted in the country to residents of the country. Foreign patents are patents granted in the country to foreigners. External patents are patents extended to foreign countries by domestic residents. 2) The highest and lowest values for each column in the table are overlined and underlined respectively.
Källa: Archibugi och Pianta (1992)
7.4. Utländska utredningar
7.4.1. Varför så många nu?
Under senare år har ett ovanligt stort antal utredningar gjorts om patent- och IP-frågor runt om i världen med mängder av både reformer och reformförslag.
TPF
9
FPT
Det finns flera skäl till denna höga ut-
redningsaktivitet rörande patentfrågor. I en bred och gradvis framväxt av en alltmer kunskapsbaserad ekonomi har en snabb framväxt av en pro-patent-era skett. Denna utveckling har väsentligen varit baserad på ett gammalt patentsystem, varvid gamla brister i systemet blivit mer uppenbara samtidigt som nya brister tillkommit. Dessa brister har också uppmärksammats i allt bredare kretsar efter hand som medvetenheten om och intresset för patentfrågor har växt. Globaliseringen har också ökat reformbehoven och samtidigt i viss grad synkroniserat reformarbetet. TRIPs-överenskommelsen från 1994, med samma internationella dignitet som Paris-konventionen från 1883, har vidare fått stora följdverkningar för många länder. Till detta kommer ekonomiska problem i Japan och Europa
TP
9
PT
För olika genomgångar av dessa, se t.ex. Granstrand (2003) och Jaffe och Lerner (2004).
Bland utredningar som inte närmare redovisas här kan nämnas Teknologi-Rådet (2005) för Danmark, Moulin och Thue Lie (2005) för nordiska länder och den pågående Gowers Review of Intellectual Property för England.
och ansträngningar att med olika medel, inklusive patent- och innovationspolitiska, komma till rätta med dessa problem, t.ex. med hjälp av Lissabon-protokollet inom EU med dess 3 %-mål för FoU- och innovationssatsningars andel av BNP. Vidare finns ett återkommande reformbehov kring olika internationella patentfrågor som sammanfallit i tiden. Slutligen finns ett uppdämt reformbehov i många länder med patentlagar som härrör från 1950- och 60-talen, en period som karaktäriserades av stabilt god ekonomisk utveckling internationellt. Den ekonomiska utvecklingen har därefter ändrat karaktär högst påtagligt med globalisering, kapitalistisk dominans och kunskapsintensifiering m.m. liksom att den tekniska utvecklingen snabbt fortskridit med bioteknik, mjukvaror och Internet m.m.
Bakgrunden ovan har betydelse för att kunna se denna utredning i ett större internationellt sammanhang och för att inte uppfatta dess frågeställningar alltför snävt. Nedan ges en kort sammanfattning av aktuella reformer och reformarbeten i Europa, Japan, Korea och USA per september 2005.
7.4.2. Europa
Det finns en mängd frågor och initiativ på det europeiska patentområdet. Aktuella sådana inkluderar:
- Gemenskapspatent (Community Patent, CP)
- Revision av European Patent Convention (EPC)
TPF
10
FPT
- London-protokollet om översättningar
TPF
11
FPT
- Överenskommelse om förfarande vid europeiska patenttvister
(European Patent Litigation Agreement – EPLA)
TPF
12
FPT
- Specifika EU-direktiv, speciellt bioteknikdirektivet (nr
98/44/EC) och enforcement-direktivet (nr 2004/48/EC)
- Datorrelaterade uppfinningar
TP
10
PT
Denna konvention finns beskriven i avsnitt 5.5.
TP
11
PT
Det s.k. London-protokollet från 2000 inom patentområdet avser en frivillig överenskommelse mellan medlemsländer i EU genom vilken krav på översättningar av patentansökningar till olika språk kan reduceras och därmed översättningskostnaden. Överenskommelsen måste (f.n. 2005) ratificeras av minst åtta medlemsstater, inklusive England, Frankrike och Tyskland, för att träda i kraft.
TP
12
PT
EPLA, som (f.n. 2005) fortfarande är på förslagsstadiet (sedan 2003), avser en överenskommelse att skapa ett nytt gemensamt regelsystem inom ramen för EPC för hantering av rättstvister om europeiska patent, inklusive att inrätta en gemensam appellationsdomstol med ungefär samma kompetens som CAFC i USA.
I korthet har frågan om ett gemenskapspatent för EU gått i stå för närvarande. Frågan hänger samman med många svåra frågor, främst politiska, bl.a. de nationella patentverkens roll visavi EPO, språkfrågan och jurisdiktionsfrågor.
Arbetet med revisionen av EPC har varit mer framgångsrikt, bl.a. med att integrera TRIPs-överenskommelsen och EPC.
Arbetet med London-protokollet har också gjort vissa framsteg. Ett antal länder har ratificerat protokollet, dock inte Frankrike och det får anses tveksamt om så sker.
EPLA-arbetet framskred löftesrikt tills EU började bromsa det med ett formellt motiv att medlemsstaterna saknade behörighet att ingå denna typ av överenskommelse. Det egentliga motivet enligt många bedömare var förmodligen att EPLA äventyrade CP-förslaget. Mot bakgrunden av EUs begränsade framgångar på patentområdet och CP-förslagets ovissa framtid överhuvudtaget kan möjligen ett ökat stöd för EPLA förväntas från EUs sida, speciellt som en lösning av patentdomstolsfrågan är av avgörande betydelse.
Bioteknikdirektivet (98/44/EC) trädde i kraft i juli 1998 och har därefter implementerats i de flesta EU-länders patentlagar samt upprätthållits i Europadomstolen. Direktivet definierar mer precist vad som är patenterbart på bioteknikområdet.
Enforcement-direktivet (2004/48/EC) från 2004 ska vara implementerat i EU-ländernas lagar 2006. Direktivet innehåller ett antal okontroversiella allmänna principer och åtgärder, men är inte särskilt specifikt eller radikalt. Detta kan beklagas mot bakgrund av att EU-länderna skiljer sig betydligt vad gäller enforcement samtidigt som kostnader, tider och osäkerhet vid patenttvister är betydande och skadestånd i allmänhet låga.
Frågan om datorrelaterade uppfinningar slutligen har blivit mycket kontroversiell och uppmärksammad. Europa-parlamentet förkastade ett mycket kritiserat förslag till EU-direktiv 7 juli 2005. Ett nytt direktivförslag är inte att vänta. Således har en lagstiftningsansats övergivits för närvarande. Mot bakgrund av EPO:s tidigare praxisutveckling på området kan detta tolkas som att möjligheterna att patentera datorrelaterade uppfinningar, inklusive mjukvara, kommer att öka.
Sammanfattningsvis har det europeiska reformarbetet på patentområdet uppvisat mycket modesta framsteg, åtminstone vad gäller framstegstakten.
7.4.3. Japan
Japans långa och djupa ekonomiska kris på 1990-talet har lett till ett stort antal reformarbeten. Dessa har också inbegripit reformer på patent- och IP-området i syfte att bygga och stärka en kunskapsbaserad ekonomi i ett naturresursfattigt land som Japan. En viktig rapport levererades av ”Commission on IPRs in the Twenty-First Century” i juli 1997. I detta och påföljande arbete har en central roll spelats av tidigare chefen för japanska patentverket, Mr. T. Arai, som lett en framgångsrik kampanj för att höja IP-medvetenhet och IP-förståelse bland japanska politiker. Kampanjen har som ett viktigt resultat speciellt lett till skapandet av ”Strategic Council on Intellectual Property”, ett interministeriellt råd som lyder direkt under Japans premiärminister, Mr. Koizumi. Detta strategiråd har fokuserat på olika åtgärder för att omvandla Japan till en IP-baserad nation (”IP-based nation”). En ny, grundläggande IP-lag har stiftats – ”Basic Law on Intellectual Property” (Law No. 122 of 2002). Ett stort program, ”Strategic Program on IP”, har också utannonserats av den japanska regeringen. En högsta IPdomstol (”Intellectual Property High Court”) inrättades vidare i april 2005 som den högsta appellationsdomstolen specialiserad på patent- och IP-frågor. Ett stort antal åtgärder och initiativ har vidtagits i övrigt.
TPF
13
FPT
Japan representerar således ett tydligt exempel på hur IP-frågan inte bara fått strategisk betydelse på företagsnivå utan också på nationsnivå med ett aktivt engagemang från såväl företagsledare som nationsledare. Textruta 7.2 ger en illustration av synen i Japan på betydelsen av IP.
Textruta 7.2 Japanese Basic Law on Intellectual Property ”The purpose of this Law shall be, for the objective of realizing a dynamic economy and society that is based on the creation of added values through the creation of new intellectual property and effective exploitation of such intellectual property in light of a growing necessity for intensifying the international competitiveness of Japanese industry in response to the changes in the social and economic situations at home and abroad, to promote measures for the creation, protection and exploitation of intel-
TP
13
PT
Se vidare bakgrundsrapport nr B1, ”Collection of current IP policy recommendations from Europe, the USA and Japan”. Bilaga 15 förtecknar alla bakgrundsrapporter. Vad gäller Japan specifikt, se Takenaka och Nakayama (2004).
lectual property in a focused and planned manner by stipulating the basic ideas on the creation, protection and exploitation of intellectual property and the basic measures to achieve the ideas, clarifying the responsibilities of the State, local governments, universities, etc. and business enterprises, establishing the Intellectual Property Policy Headquarters, and providing stipulations on the development of a promotion program on the creation, protection and exploitation of intellectual property.”
(Article 1, Chapter I, Japanese Basic Law on Intellectual
Property – Law No. 122 of 2002.
In provisional translation as of 2003.)
7.4.4. Korea
Efter den asiatiska finanskrisen 1997 så utformade regeringen i Korea (dvs. Korea) politik och utvecklingsplaner för teknikvärdering, teknikhandel, teknikexploatering, finansiering och IP-support. En nationell infrastruktur för IP har sedan skapats genom olika åtgärder, inklusive ny lagstiftning. Ett förhållandevis stort antal institut och organ har i koreansk centralistisk anda därmed tillskapats.
TPF
14
FPT
Ett exempel ges i textruta 7.3 nedan. Antalet inhemska
koreanska patentansökningar har också växt och det med nära 80 % från 1998 till 2003, medan utländska ansökningar växte med enbart 10 % från 1998 till 2003 och därmed utgjorde 23 % av totala antalet ansökningar 2003. Det koreanska patentverket KIPO har också växt, t.ex. med nära 30 % från 2001 till 2004 mätt i antalet anställda patentgranskare.
Korea har således väsentligt stärkt sin IP-regim från att tidigare ha varit tämligen svag och outvecklad. Korea utgör därmed ett färskt exempel på hur ytterligare ett utvecklingsland i ett lämpligt utvecklingsstadium medvetet och planerat går över från en svag till en stark IP-regim.
Textruta 7.3 Koreas nationella patentsatsning Bland olika insatser i Koreas nationella patentsatsning ingår ett statligt institut i Söul som går igenom vartenda patent som koreanska patentverket KIPO meddelar åt inhemska patenthavare. Många av dessa läggs åt sidan som ointressanta, men många be-
TP
14
PT
Se bakgrundsrapport nr B1, ”Collection of current IP policy recommendations from Europe, the USA and Japan”. Bilaga 15 förtecknar alla bakgrundsrapporter.
döms ha en potential för vidareutveckling och marknadsintroduktion. I alla dessa senare nämnda patent tar man kontakt med patenthavaren och förhandlar fram ett övertagande, dvs. institutet blir innehavare. Därefter identifierar man slutgiltigt ett företag som man bedömer har förutsättningar att ta hand om uppfinningen, och så får företaget uppdrag att sätta igång med vidareutveckling och kommersialisering.
7.4.5. USA
Well-defined and enforced intellectual property rights are important to economic growth. The Administration continues to enforce vigorously the rights of American intellectual property owners.
Economic Report of the President (2006, p. 24)
Ett flertal utredningar och rapporter om patentreformer har publicerats de senaste åren i USA, t.ex. av Federal Trade Commission (FTC), USA:s patentverk, National Academy of Science (NAS) och National Academy of Engineering (NAE).
TPF
15
FPT
Ett nytt lagförslag
(”Patent Act of 2005”) har också lagts fram av Lamar Smith i kongressen med syfte att revidera patentlagen från 1952. I flera avseenden innebär detta lagförslag en ökad harmonisering med europeiska lagar. Till exempel föreslås ett ”first-to-file”-system, dvs. att den som först ansöker om patent får prioritet och inte den som först gjort uppfinningen, samt ett oppositionsförfarande efter patentbeviljning.
TPF
16
FPT
Lagförslaget har i en omfattning som ansetts unik varit
grundat på ett bakgrundsarbete av främst FTC, NAS och NAE. I detta bakgrundsarbete har ett flertal studier av olika patentrelaterade frågor genomförts, vilka involverat tekniker, ekonomer, jurister och politiker.
Det är ingen överdrift att påstå att patent- och IP-frågor fått en framträdande roll i USA:s ekonomiska politik alltsedan pro-patenteran inträdde. Pro-patent-eran har i stort uppfattats som framgångsrik även om många kritiska röster höjts, även från industrin. Någon radikal omsvängning mot breda anti-patentrörelser är emellertid inte i sikte. Däremot kan ett flertal reformer i modifierande och reparativa syften förväntas.
TP
15
PT
Se FTC (2003), Cohen och Merill (2003) och Merill et al. (2004). The Economic Report of the President (2006) innehåller också ett särskilt kapitel om IP.
TP
16
PT
USA har som numera enda land ett ”first-to-invent”-system. Det nya förslaget har benämnts ett ”first-inventor-to-file”-system men är väsentligen ett ”first-to-file”-system.
Synen på antitrust-frågor, vilka traditionellt haft hög prioritet i USA med långt högre prioritet än patentfrågor, har ytterligare modifierats, bl.a. i så måtto att FTC i allt högre grad har börjat betona vikten av en fungerande dynamisk innovationsbaserad konkurrens framför en fungerande statisk priskonkurrens. Slutligen fortsätter USA, också i samarbete med andra länder, sin internationella aktivism mot den stora piratkopieringen. Över huvud taget spelar nationella ekonomiska aspekter på patentfrågor och ekonomisk kompetens i arbetet med patentreformer en stor roll i USA.
7.5. Sammanfattning
Kunskapsläget om patenteringens roll för företagens tillväxt och utveckling är i allmänhet svagt, vilket hänger samman med ett tidigare svagt patentsystem och ett svagt intresse bland ekonomer för patentfrågor, vilka traditionellt har hanterats av jurister och ingenjörer. Olika utländska och svenska studier har dock visat på vissa positiva om än svaga samband och en ”patenteringsparadox” i samband därmed, dvs. att företag, speciellt inom kemi och läkemedel, ändå patenterar i betydande utsträckning trots osäkerhet om patentens företagsekonomiska betydelse. Att tillväxt genererar FoU som i sin tur genererar patent har påvisats mera klart, dock återigen med branschvariationer. Tillväxt genererar således patent medan det omvända sambandet är mera svagt och otydligt.
Kunskapsläget kommer emellertid med all sannolikhet att stärkas framöver, liksom att sambanden troligen också stärkts genom framväxten av pro-patent-eran. Faktum kvarstår samtidigt att variationerna mellan olika patents ekonomiska betydelse är mycket stor, vilket försvårar eller ibland rentav omintetgör statistisk slutledning med rimlig konfidens.
En stor svensk studie i IVA:s och PRV:s regi i början av 1990talet pekade på den svenska ”tillväxtparadoxen” med stark FoUutveckling och svag tillväxtutveckling. Samtidigt var utvecklingen av svensk patentering mycket svag, speciellt i jämförelse med Japan. Vidare pekade studien på ett antal svagheter vad gäller teknikexploatering i det svenska innovations- och entreprenörssystemet.
Ett stort antal utländska utredningar och reformer genomförs nu efter inträdet av pro-patent-eran. Utredningsarbetet kring många frågor i Europa rörande t.ex. gemenskapspatent, patenttvister, översättningar och datorrelaterade uppfinningar, har endast gjort
små framsteg, medan man i länder som Japan och Korea genomfört kraftfulla åtgärder. Ett genomgripande förslag till patentreform är också sannolikt på väg att genomföras, åtminstone i några väsentliga delar, i USA. Nationella ekonomiska aspekter spelar en stor roll i alla dessa reformarbeten. Läget i Kina och Indien är mera oklart men måste bevakas och jämförande studier beredas. IP-frågor har, speciellt i Kina, förts upp till den högsta politiska ledningen, mycket på grund av USA:s internationella aktivism mot piratkopiering, men också på grund av kinesiska aktörers växande egenintressen i patentering.
Del III
Utredningens empiriska studier
Kapitel 8: Patent, innovationer och tillväxt i
Sverige – en beskrivning och analys
Kapitel 9: Har svensk patentering gått ner
och, om så är fallet, varför?
8. Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys
Good inventions deserve the very best patent protection. Never give away any patent, you never know when you might need it again.
Intervjuperson med anknytning till en av Sveriges största
innovationer inom bioteknikområdet.
8.1. Inledning
Detta kapitel skall belysa sambanden mellan FoU, patentering, innovationer och tillväxt i Sverige baserat på empiriska studier med anknytning till utredningen. Dessa studiers struktur och utformning beskrivs i kapitel 3. Kapitlet anknyter därmed speciellt men inte enbart till utredningens tredje uppgift, att belysa sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt. Ett urval av de olika ingående studierna redovisas kort och för mer detaljerade redovisningar hänvisas till separata bakgrundsrapporter för de olika delstudierna, vilka är förtecknade i bilaga 15.
Först redovisas delstudierna av de tillväxtmässigt största innovationerna i Sverige, därefter delstudierna av viktiga patent, därefter delstudierna av viktiga svenska SMF av olika slag, därefter en delstudie av stora svenska teknikbaserade företag och slutligen en delstudie av SMF i patentbyråbranschen och en delstudie av utbud av patent- och IP-utbildning i Sverige. Härigenom redovisas en serie av delstudier som täcker in olika delar och samband i tillväxtspiralen.
8.2. Sveriges största innovationer (SSI-studien)
8.2.1. Perioden 1945–1980
En tidigare genomförd studie av Sveriges tillväxtmässigt sett största innovationer under perioden 1945–1980 med en pågående uppföljningsstudie för perioden 1980–2005 har relevans för utredningen.
TPF
1
FPT
Kriteriet på ’stor innovation’ valdes ursprungligen så att antalet innovationer under den första observationsperioden 1945–1980 blev 100 st. (se Wallmark och McQueen 1988). Samtliga innovationer hade patentskydd. Detta var ett urvalskriterium och följaktligen kan inte patentfrekvensen bland stora innovationer fastställas i denna studie. Viss evidens indikerar emellertid att opatenterade stora innovationer främst återfinns bland processinnovationer och militära innovationer samt bland icke-tekniska innovationer. Resultaten hittills sammanfattas i figur 8.1 och i texten nedan.
TP
1
PT
De ursprungliga studierna redovisas i Wallmark och McQueen (1988) och Granstrand och
Alänge (1995).
Figur 8.1 Strukturen hos Sveriges största innovationer 1945–1980
Domestic and international
environmental and market conditions
Domestic and international
environmental and market conditions
Investments
Investments
100 major innovations
in Swedish industry 1945 - 1980
100 major innovations
in Swedish industry 1945 - 1980
By new, small firms
1
(Autonomous entrepreneurship)
By new, small firms
1
(Autonomous entrepreneurship)
Independent
start-up
Independent
start-up
Spin-off
Spin-off
By existing, large firms
1
(Corporate and state
entrepreneurship))
By existing, large firms
1
(Corporate and state
entrepreneurship))
Diversification
Diversification
Renewal
Renewal
Entry into new product areas
- Diversification entry 11 (35%)
- New firm entry 20 (65%)
Entry into new product areas
- Diversification entry 11 (35%)
- New firm entry 20 (65%)
Renewals in
existing product areas
- Product innovation 42 (61%)
- Process innovation 27 (30%)
Renewals in
existing product areas
- Product innovation 42 (61%)
- Process innovation 27 (30%)
Market performance
Max annual sales 1945 - 1980 > 20 MSEK
Equal sales growth rates for large /small firm innovations
and almost equal and short time to international markets
(ca 4 years from patent date)
10 (50%) new firms acquired up til 1989
No up til 1989
Market performance
Max annual sales 1945 - 1980 > 20 MSEK
Equal sales growth rates for large /small firm innovations
and almost equal and short time to international markets
(ca 4 years from key patent date)
10 (50%) new firms acquired up til 1989
20 (20%)
80 (80%)
12 (60%)
8 (40%)
11 (14%)
69 (86%)
No exists up til 1989
Källa: Granstrand, O. och Alänge, S. (1995)
8.2.2. Sammanfattning av resultat angående Sveriges största innovationer 1945–1980
a. Stora företag (≥500 anställda) lanserade 80 % av innovatio-
nerna, medan medelstora företag lanserade 0 % och småföretag (<50 anställda) lanserade 20 % i genomsnitt inom industrin. Variationerna mellan olika industribranscher var stora, med t.ex. stora företag som en högst dominant källa till stora innovationer inom läkemedelsindustrin, dock med betydande inslag från universitetsforskning. Ingen industribransch hade småföretag som dominant källa till stora innovationer. b. Endast 35 % av de innovativa småföretagen i studien hade inte
vare sig avknoppats eller förvärvats av stora företag fram till 1990. Endast 10 % av de innovativa småföretagen hade växt oberoende av stora företag under perioden. Samspel mellan stora och små företag genom förvärv, avknoppningar, kommunikation, idéöverföring och resursöverföring var frekvent och växande, med till synes positiva resultat i genomsnitt. c. Under perioden producerade svensk industri sammantaget
mindre än en stor innovation per år inom ett nytt produktområde. Nästan 70 % av innovationerna var förnyelser inom existerande produktområden. d. Tillväxten i antalet stora innovationer ökade något över tiden
under perioden 1945–1980. e. Av innovationerna i stora företag var 67 % produktinnovatio-
ner och 33 % processinnovationer. f. Av produktinnovationerna i stora företag var 80 % produktför-
nyelser inom existerande produktområden. g. Asea, Ericsson och Astra var de tre ledande innovatörerna med
11, 6 resp. 6 stora innovationer. h. Av innovationerna hade 18 % idékällor inom något universitet
(för farmaceutiska innovationer 10 av 11 st.). i. Av alla innovationer marknadsfördes 80 % internationellt inom
ett år, utan någon signifikant skillnad i hastighet till internationella marknader mellan stora och små företag. j. Tillväxttakten i innovationernas försäljning skilde sig inte signi-
fikant mellan stora och små företag. k. Inga innovationer uppstod inom utlandsägda företag, medan
över 25 % av innovationerna uppstod inom de stora företag som 25 år efter den undersökta perioden hade gått samman
med eller förvärvats av utländska företag, dvs. ASEA, Astra, Pharmacia, AGA och personbilsdelarna av Volvo och Saab.
Resultaten pekar på fyra strukturella förhållanden i det svenska innovationssystemet vilka kan uppfattas som problematiska:
- Inga medelstora företag var källa till studiens innovationer.
- Små företags innovationsfrekvens och innovationsandel var låg.
- Stora företags innovationer var huvudsakligen förnyelser på existerande områden.
- Utlandsägda företag i Sverige var inte en källa till studiens innovationer under observationsperioden 1945–1980 medan utlandsägandet av innovativa svenska företag ökade väsentligt under perioden 1980–2005, speciellt inom läkemedelsindustrin.
Samtidigt var samspelet mellan stora och små företag viktigt, liksom samspelet mellan universitet och företag, speciellt inom läkemedelsindustrin. Innovationer i små och stora företag skilde sig vidare inte nämnvärt åt beträffande tillväxttakt och snabbhet i internationell marknadsföring.
Sammantaget leder dessa förhållanden till en låg innovationstakt på nya områden.
TPF
2
FPT
Dessa frågor tas upp ytterligare i kapitel 10.
8.2.3. Perioden 1980–2005
Som nämndes inledningsvis har uppföljningsstudien för perioden 1980–2005 inte avslutats. Inom läkemedels- och bioteknikområdet är den dock klar och sammanlagt 17 innovationer har identifierats som uppfyller urvalskriterierna på storlek m.m. Detta innebär att innovationen måste ha växt till en omsättning av åtminstone 50 MSEK, inklusive licensintäkter, under något år i observationsperioden eller lett till en kostnadsreduktion av åtminstone samma storlek något år. Bland de omsättningsmässigt största innovationerna återfinns Astras läkemedel Losec och Brånemarks tandimplantat. Dessa två fall har sedan studerats djupare och sammanfattas i var sin textruta. Fallen illustrerar hur radikala innovationer med gott patentskydd genererar extremt stor värdetillväxt och sysselsättningstillväxt. Sådana fall av tydliga starka samband mellan
TP
2
PT
Innovationstakten var förmodligen alltför låg för att kunna generera tillräcklig tillväxt för
att finansiera den offentliga tjänsteproduktionen i den omfattning denna hade på 1980-talet (se vidare Granstrand och Alänge 1995).
patentering och tillväxt är dock sällsynta. Fallen illustrerar också långsiktiga effekter baserade på forskning som i båda fallen går tillbaka till 1960-talet.
Brånemarksfallet illustrerar vidare hur ett företagskluster byggts upp baserat på en generisk teknologi, i detta fallet inom biomaterialområdet som studerades särskilt (delstudien BIO-M). 15 av de 17 innovationerna har vidare gett en positiv RoI och 9 st. har lett till nya företag. Tabell 8.1 visar vikten av olika strategier för teknikexploatering i de 17 fallen. Intern exploatering dominerar medan licensiering spelar en klart underordnad roll i urvalet som helhet. Cirka hälften av de exploaterande företagen är stora. Tabell 8.2 visar hur viktigt stöd från stora företag och universitet är i FoU- och kommersialiseringsprocesserna. Innovationerna skyddades av ett förhållandevis stort antal patentfamiljer och dessa var i sin tur relativt stora. Båda dessa faktorer är tillväxtfrämjande.
Textruta 8.1 Losec-patenten – värdefullt formulerade Läkemedlet Losec (omeprazol) mot magsår utvecklades på Astra-Hässle i Mölndal och lanserades med första försäljningsår 1988. Det blev snabbt en succé och var under ett antal år världens mest sålda läkemedel. Baspatentet på den verksamma substansen söktes 1979 i Europa och USA bl.a. och beviljades 1981 i USA, dvs. dess giltighetstid i USA löpte ut 1999. (Patentet fick sedermera tre års förlängd giltighetstid.) Baspatentet får anses vara ett starkt formulerat patent med stor uppfinningshöjd och blockeringseffekt. Losec representerade en helt ny biologisk mekanism baserad på protonpumpshämmare och var därmed en radikal innovation som fick mycket stor tillväxt och lönsamhet. (Värdet av patentet har ansetts ligga i intervallet 15–30 miljarder US dollar.)
Denna innovation bidrog mer än någon annan av Astras förhållandevis många andra radikala innovationer till att göra Astra till ett av de 15 största, globala läkemedelsbolagen i världen från att före Losec varit bland de 40 största. Astra-Zeneca var 2004 det 6:e största läkemedelsföretaget i världen med en försäljning av receptförskrivna preparat på 21,4 miljarder US dollar, rankad efter Merck och före Novartis.
Losec vidareutvecklades efterhand, bl.a. med en förbättrad form av inkapsling av den verksamma substansen vilket gav ett s.k. formuleringspatent. Denna typ av patent hade inte samma höga uppfinningshöjd som det ursprungliga substanspatentet.
Ett väsentligt steg i kommersialiseringen av Losec var just framtagningen av en fungerande farmaceutisk beredning. Astra sökte och erhöll således patent på beredningen, vilket visade sig vara mycket värdefullt i konkurrensen med generikaföretag, dvs. företag som säljer läkemedelskopior. En extra månad utan generikakonkurrens uppgavs i media vara värd åtminstone 100 miljoner US dollar för Astra. Om ett patent eller flera patent i följd av detta slag fördröjer generikakonkurrens med säg 8 år, vilket inte är orealistiskt i fallet Losec, så innebär detta grovt räknat ett (odiskonterat) patentvärde på närmare 10 miljarder US dollar.
Astra (sedermera Astra-Zeneca) har också tvingats försvara sina patent i ett antal domstolstvister i olika länder. I USA är det härvidlag högst troligt att Astra gynnats av den ökade benägenheten hos domstolar att inte ogiltigförklara ett attackerat patent.
Fallet Losec illustrerar således hur patent med såväl hög som låg uppfinningshöjd bidrar till en mycket stor värdetillväxt. Grundförutsättningen för att ett förbättringspatent skall ge stor värdetillväxt har dock varit en radikal grundinnovation. Fallet illustrerar också – speciellt om det studeras mer i detalj – hur en s.k. ”evergreening”-strategi med uppföljningspatentering av mer inkrementella följduppfinningar kan bli mycket framgångsrik. Läkemedlet Nexium, som är en efterföljare (andra produktgeneration) till Losec, illustrerar ytterligare den ekonomiska vikten av även tekniskt-vetenskapligt sett mer modesta framsteg och ständigt förbättringsarbete på en ”tillväxtväg”. Tillsammans illustrerar fallen det viktiga samspelet och synergierna mellan radikala och inkrementella innovationer.
Textruta 8.2 Osseointegration – en patenterad generisk teknik som ger tusentals jobb (BIO-M studien) Under det tidiga 1960-talet upptäckte professor Brånemark på medicinska fakulteten vid Göteborgs Universitet att levande vävnad har förmågan att integrera med titan (osseointegration). Vid den tiden skulle ingen ha förutsett att långt över 1 500 anställda inom minst tre svenska företag skulle försörja sig på tekniken år 2004.
År 1978 licensierade professor Brånemark den patenterade ”Brånemark-teknologin” med ensamrätt för alla tillämpningar
ovanför nyckelbenet till Nobel Industries som planerade en diversifiering på det medicinska området. Teknologins huvudapplikation har blivit dentala implantat.
Efter inledande svårigheter, tvivel och skepsis hos praktiker kom tillväxten i det bildade företaget (senare omdöpt till Nobel Biocare) igång efter en medicinsk konferens i Toronto 1982. Med stöd från svenska socialstyrelsen behandlades de första patienterna (främst politiker och skådespelare) under mitten av 1980-talet. År 1989 blev företaget vinstgivande och börsnoterades 1994. Efter ett framgångsrikt samarbetsprojekt och några förvärv blev Nobel Biocare ett schweiziskt holdingbolag med huvudkontor i Zürich i juni 2002. År 2004 hade Nobel Biocare 1 430 anställda med totalintäkter på 388,4 miljoner euro (ca 3,6 miljarder SEK) och en nettovinst omkring 95,5 miljoner euro (ca 0,9 miljarder SEK).
I samband med att nya tillämpningar söktes för Brånemarkteknologin kom Nobel Biocare att grunda och avknoppa företaget Entific Medical Systems 1999. Företaget tillämpade samma grundteknik, men inom marknaderna för benförankrade hörapparater och ansiktsproteser. I mars 2005 köptes Entific med sina ca 100 anställda av det australiensiska företaget Cochlear Corporation för 195,3 miljoner US dollar (ca. 1,5 miljarder SEK).
AstraTech är ett dotterbolag till Astra med en omsättning år 2005 på över 2 miljarder SEK fördelade på tre produktområden, varav dentala implantat är det snabbast växande. AstraTech utvecklade ett system för dentala implantat under sena 1980-talet och var en av världens fyra största företag år 2005 inom detta område.
Hela marknaden för dentala implantat har växt snabbt med en omsättningstillväxt på mer än 20 % under senare år.
Tabell 8.1 Olika strategiers betydelse för exploatering av Sveriges största innovationer inom läkemedel och bioteknik 1980–2005
P
1)
(Scale: Of no importance = 0,1,2,3,4= of major importance.)
Question Importance
(n=17)
What was roughly the relative importance of the following strategies for exploiting the technologies of the innovation?
a Internal exploitation (direct investment in products and/or processes based on the innovation)
b Creation of innovative firms (units, spin-offs)
c Joint collaborations, e.g. joint ventures
d Licensing out
e Technology selling, e.g. contract R&D
f Divestment
3.94
1.13
0.88
0.56
U
0.38
0.50
1) Det högsta resp. lägsta värdet är skrivet med fetstil resp. understrykning.
Tabell 8.2 Externa faktorers betydelse för FoU och kommersialisering av Sveriges största innovationer inom läkemedel och bioteknik 1980–2005
P
1)
P
(Scale: Of no importance = 0,1, 2, 3, 4 = of major importance.)
Question
Importance
(n=17)
For the
U
R&D process,
U
what has roughly been the relative importance of:
Government support Support from large firms Support from small firms Support from universities Other(s)
For the
U
commercialization process
U
(as opposed to the R&D process), what has
roughly been the relative importance of:
Government support Support from large firms Support from small firms Support from universities Other(s)
0.82 1.71
U
0.53
U
1.53 2.60
0.69 1.75
U
0.25
U
0.88
U
2.56
1) Det högsta resp. lägsta värdet är skrivet med fetstil resp. understrykning.
8.3. Viktiga svenska patents tillväxteffekter (PESTstudien)
Om de tillväxtmässigt största innovationerna i allmänhet har patentskydd, i vilken utsträckning skapar då viktiga patent i någon mening innovationer med tillväxteffekter? Som beskrevs i kapitel 3 studerades i PEST-studien 56 viktiga svenska patent, som varit viktiga i meningen att avgifter betalts för dem för maximal tid, dvs. 20 år. Dessa viktiga patent innehades av sammantaget 40 företag och 4 uppfinnare och var mer jämnt utspridda på företag av olika storlek än de största innovationerna i föregående avsnitt. Storföretag stod dock för en huvuddel. De företag med flest patent i urvalet var Ericsson (5 patent), Asea (4), Volvo (4), Munters (3), Casco (Nobel) (3), Höganäs (3), Sandvik (3) och Air Preheater (3).
Av de 40 företagen har i stort sett bara ett – HL Display – växt från litet till stort företag (se textruta 8.3). Tillväxten i HL Display har klart genererats av den patenterade uppfinningen, men själva patentskyddets roll för tillväxten är mera oklar. Ett annat företag – Nordic Water Products – växte genom uppfinningen från litet till medelstort företag, men tillväxten i Sverige begränsades genom utlicensiering.
Ett delurval av 12 patent av de 56 viktiga patenten studerades sedan mer i detalj. Tabellerna 8.3 och 8.4 visar totala tillväxten i de motsvarande företagen och tillväxtbidragen från uppfinningen i sin helhet, respektive från själva patentskyddet såsom detta har kvalitativt bedömts vid intervjuer med företagen.
Textruta 8.3 The role of patents for the remarkable growth of HL Display “The patented product formed the base for HL Display’s economic development and geographical spread – the product is the foundation of HL Display” Håkan Eriksson, marketing manager, HL Display
The patent which constituted the basis for the growth of HL Display growth was called “Holder for information carriers in strip form” with USPTO reference number US4295288. The invention is a shelf-applied holder for information carriers in strip form (see picture on the right). The holders are used in supermarkets to show price and data of various kinds of products.
The holder must allow easy replacement of the strip; it should be cheap and should not collect dust easily. In addition, it must be possible to clean it without destroying the information strip. Prior art accomplished many of those requirements, but the information strip was to be inserted from below, with the consequence that it easily fell to the floor and therefore caused extra work. This problem was solved with the new design of the mentioned invention which therefore became superior to the rest of the options available on the market.
Growth In 1978, when the patent was granted, HL Display had annual sales of 6.8 MSEK. In 1998, when the patent protection period expired, HL Display had increased its sales to 647 MSEK, an average compounded annual growth of 26 %. The patent covered products which made up between 50 % and 75 % of the total sales. 2004 the company had annual sales above one billion SEK and employed more than 950 people all over the world. It is one of the 500 fastest growing companies in Europe.
Strategy The patent was not licensed and was maintained full time in order to protect the invention and gain market share. This was the first patent on the technology which became a new industry standard. The patent had 24 family members and 12 forward citations by August, 2005. The number of competitors increased after the patent expired and as a result the profit margin was re-
duced. However, additional patenting and product development have made it possible for HL Display to maintain an IP-based advantage even after the first patent expired.
IP policy HL Display has increased its use of IP protection and uses patents and design protection extensively. The main reason is that the copying is so much faster today. The company is highly aware of the contribution of IP strategies and the Patent Officer reports directly to the Marketing Director, who is part of the top management group.
Tabell 8.3 Intervjuade företag i PEST-studien
Företag Försäljning
1978
(MSEK)
Försäljning
1998 (MSEK)
Försäljning
2004
(MSEK)
Tillväxt 1978–1998
Förändring 1978–1998
Tillväxt 1998–2004
Förändring 1998–2004
HL Display
9 647 1 311 7 089 %
S
→L
103 %
L
→L
Gambro Lundia 472 18 734 26 600 3 869 %
M
→ L
42 %
L
→L
Nordic Water Products
5 200 224 3 900 %
S
→M
12 %
M
→ M
Tetra Pak International
2 946 9 572 70 208 225 % L
→L
633 % L
→L
ABB Robotics
200 1 711 4 000 756 %
M
→ L
134 %
L
→L
Skaltek 20 113 100 465 % M
→ M
-12 % M
→ M
Husqvarna
1 646 4 097 5 465 149 % L
→L
33 % L
→L
Höganäs
883 2 210 2 357 150 % L
→L
7 % L
→L
Assa 247 375 649 52 % M
→ M
73 % M
→ L
Bacou-Dalloz 874 163 109 -81 %
L
→ M
-33 %
M
→ M
Beteckningar: L = Stort företag. (med försäljning större än 500 MSEK) M = Medelstort företag (med försäljning mellan 10 MSEK och 500 MSEK) S = Litet företag (med försäljning mindre än 10 MSEK)
Källa: Intervjuer och Sveriges Största Företag (www.largestcompanies.com) 2005–2008
Tabell 8.4 Översikt över 12 st. detaljstuderade uppfinningar
Company Investments to
develop/acquire
the invention
(MSEK)
Inventive step
(Scale: 1 = Low, 5 = High)
Patent exploitation
strategy
P
2
P
Growth contribution
invention/patent
P
3
P
Litigation
HL Display
Low
3
Internal Large/Uncertain na
Gambro Lundia
Low
3
Internal Medium/Small No
Nordic Water Products AB
2 5 Internal/external Large/Large Inward and
outward
Tetra Pak International
Very low
1
Blocking Small/Small
No
ABB Robotics
2
4 Internal/external Medium/Medium No
Ericsson Low - Blocking Small/Small na Skaltek 0.5 5 Internal Large/Large Outward Husqvarna 0.1 2 Internal Uncertain/Uncertain No Höganäs 0.3 5 Internal Medium/Medium Outward Assa Low 4 Internal Large/Large Outward Sandvik 10 4 Internal/external Large/Uncertain No Bacou-Dalloz
≈ 0
3 Internal Small/Uncertain No
Källa: Intervjuer
PEST-studiens urval är litet men indikerar ändå hur svårt och sällsynt det har varit att stora företag byggs upp av små även om de små företagen har haft uppfinningar och patent av hög kvalitet.
TPF
3
FPT
Dessa i sig garanterar naturligtvis inte tillväxt utan skapar bara tillväxtmöjligheter vars exploatering kräver mycket mer i form av komplementinvesteringar, entreprenörsskicklighet, produktions- och marknadsföringseffektivitet, tur m.m. Samtidigt visar studien att det går, men det handlar då förmodligen mestadels om speciella nischer vars anknytning till generiska teknologier eller stora teknikområden med tillväxtpotential för hela kluster av teknologier och företag är begränsad. Ett exempel på dylika teknikområden är biomaterialområdet med Brånemarkssystemet för tandimplantat, vilket illustrerar hur viktiga patent och uppfinningar inom en generisk teknologi kan generera flera företag, stora såväl som små (se textruta 8.1 i tidigare avsnitt).
Slutligen visar PEST-studien hur mycket utlandsägandet av innovativa svenska företag har ökat under ett kvartssekel, dvs. under cirka en generation. Svenskägda företag dominerade stort bland patenterarna av de viktigaste patenten år 1978, men de flesta av dessa patenterare var inte svenskägda år 2004. Mot bakgrund av att samtidigt enbart ett litet företag växte till stort i denna ”patentår-
TP
3
PT
Här bör begränsningarna i utformningen av olika delstudier i utredningen enligt kapitel 3
hållas i åtanke. För att kunna skärpa slutsatserna här hade förutom ett större urval i PESTstudien också behövts en delstudie av tillväxtmöjligheterna i nya små och gamla stora företag grundade på uppfinningar och patent av lägre kvalitet.
gång” kan konstateras att en patentbaserad återväxt av svenska företag är minimal i jämförelse med det ökade utlandsägandet av stora svenska innovativa företag.
Svårigheterna att bygga upp stora, självständiga företag med hjälp av uppfinningar och patent har förmodligen inte minskat i Sverige sedan 1980-talet, snarare tvärtom på grund av det ökade behovet av komplementresurser för teknikexploatering. Små företag blir i ökad grad beroende av sådana komplementresurser, inte minst i form av komplementteknik. Denna komplementteknik kan vara så unik att eventuella teknikmarknader blir för tunna, varvid finansmarknaderna inte fungerar tillfredsställande. Detta förhållande kan också stärkas av en mer frekvent patentering. Således kan pro-patent-eran i vissa fall ha ökat snarare än minskat svårigheterna för småföretag att bygga självständiga stora företag.
8.4. Produkt- och processpatent (PPP-studien)
I mycket litteratur, bl.a. om företagsstrategier och om sysselsättningseffekter av innovationer, så görs en skarp åtskillnad mellan produkt- och processinnovationer. Denna åtskillnad kan emellertid lätt bli missvisande i strategi- och policyfrågor av flera skäl. Dels kan ett företags produktinnovationer när de sprids bland användare gå in i andra företags processer, dels finns tekniska framsteg som samtidigt förbättrar både produktteknik och processteknik i ett företag, dels kan ett teknikområde över tiden förändras från att vara väsentligen produkttekniskt orienterat till att bli väsentligen processtekniskt orienterat eller tvärtom. Detta oaktat finns det strategilitteratur och uppfattningar att företag bör välja mellan satsning på produkt- respektive processinnovationer och undvika att bli ”stuck in the middle” för att nå lönsamhet och tillväxt.
TPF
4
FPT
En
del färskare forskning pekar dock snarare på möjligheten till ”luck in the middle” genom att satsa på nya teknologier som förbättrar både produkter och processer och därmed får möjlighet att minska pris/prestandarelationer på två kompletterande FoU-vägar.
För att se i vilken utsträckning uppfinningar avser både produkt- och processförbättringar genomfördes en studie av ett slumpmäs-
TP
4
PT
Uttrycket härrör från Porter (1980).
sigt urval av 80 + 80 patent beviljade och utfärdade år 1990 respektive år 2000 inom kemiområdet av EPO-granskare.
TPF
5
FPT
Urvalet representerade således hela kemisektionen i IPC-systemet, inklusive bioteknik, dvs. klass C12 i IPC. Patenten klassificerades sedan av EPO-granskare i produkt-, process-, användnings-, apparat- och gemensamt produkt- och processpatent. Tabell 8.5 redovisar resultaten tillsammans med antal patentkrav och länder i respektive patentfamilj.
Tabell 8.5 Karaktäristik av 80 plus 80 kemiuppfinningar som patenterats vid EPO år 1990, resp. år 2000
P
1)
P
Patent characteristics
Patent vintage Claims
(#)
Countries
(#)
Product
(%)
Process
(%)
Use (%)
Apparatus
(%)
Joint product/ process (%)
1990 issue at stage of: filing
14.7 7.7 65.00 73.75 17.5 13.75 47.5
grant
12.4 8.4 62.50 71.25 20.0 12.50 42.5
2000 issue at stage of: filing 16.5 6.3 66.25 82.50 15.0 20.00 50.0 grant
13.1 8.8 58.75 75.00 22.5 16.25 40.0
Notes: 1) Percentages hang together horizontally, i.e. they refer to each type’s share of each vintage of patent applications, being either at filing stage or at grant stage.
Som synes är så mycket som nästan hälften av patenten såväl produkt- som processpatent. Fördelningen på olika typer är vidare i stort sett densamma för år 1990 som år 2000, vilket talar för en viss stabilitet. Slutsatsen är således att gängse företagsstrategirecept för tillväxt genom att satsa på antingen produkt- eller processinnovationer framstår som högst tveksamma.
TPF
6
FPT
TP
5
PT
Chief Examiner Niels Stevnsborg vid EPO tackas härmed för effektiv och kompetent
assistans.
TP
6
PT
Notera således att detta gäller på företags- och affärsstrategisk nivå. På patentstrategisk
nivå kan det mycket väl ofta vara en fördel att satsa enbart på produktpatent om tillverkningsprocessen är välkänd eller kan hemlighållas. Kombinationen av produktpatent och processhemlighet som innovationsskydd är också vanlig i många branscher, inklusive kemibranschen.
8.5. Sveriges snabbväxande småföretag i allmänhet (GAZ-studien)
Vi behöver rådgivning. Vad gäller? Är det någon mening att patentera? Hur ska vi gå till väga på bästa sätt?
Intervjuperson i GAZ-studien.
För att få en indikation på patenteringens betydelse för små snabbväxande företag i allmänhet och patentmedvetenheten i dessa, valdes ett litet antal företag ut i den översta ändan av ”svansen” i tillväxtfördelningen. Således studerades de sex flerårigt mest snabbväxande s.k. Gazell-företagen enligt affärstidningen Dagens Industri. Inget av dessa företag hade dock några patent. Patentmedvetenhet och förståelse var också i stort sett låg, obefintlig eller t.o.m. felaktig (t.ex. illustrerat av ett VD-svar: ”Det enda vi har patenterat är vårt namn”).
Extremt hög tillväxt av småföretag kan således ofta ske helt utan patent. Detta är i sig inte förvånande, särskilt med tanke på att en huvuddel av företagen som hamnat i urvalet var icke-teknikbaserade tjänsteföretag. Samtidigt kunde förmodligen något eller några av dessa ha växt ytterligare med hjälp av patent.
TPF
7
FPT
8.6. Sveriges snabbväxande teknikbaserade SMF (HITstudien)
Valet mellan att hemlighålla eller patentera innovationer är svårt. Med patent så skyddas företaget åtminstone mot direkt plagiering men samtidigt fungerar patentet som en handbok i att komma runt desamma.
Skyddet som ett patent utgör är proportionellt mot hur stor kassa företaget har.
Intervjupersoner i HIT-studien.
Tidskriften Ny Teknik har i en serie artiklar sedan år 1999 presenterat ett hundratal små teknikbaserade tillväxtföretag. Av dessa valdes i flera steg med olika urvalskriterier ut först 64 st. företag som fortfarande var aktiva, sedan 29 st. av dessa som hade försäljning år 2001 och år 2004, och sedan 6 + 6 st från båda svansarna i tillväxt-
TP
7
PT
Se vidare bakgrundsrapport nr A3, ”The role of patents in high-growth SMFs in Sweden –
The GAZ study”.
fördelningen, dvs. företag med hög respektive låg tillväxt för att få kontrastverkan. Kvalitativa och kvantitativa data för olika urval samlades in via publik information, enkät och intervjuer.
Fyra företag i delurvalet av tolv stycken var universitetsavknoppningar ('university spin-offs') och åtta var oberoende. Inga företagsavknoppningar ('corporate spin-offs') hamnade således i detta urval. Alla företagen var patentmedvetna, även om de flesta ansåg patentkunnandet som lågt, och 11 av 12 hade patent. För en huvuddel av företagen var innovationer av stor betydelse för tillväxt, medan patent i sig hade underordnad betydelse för själva tillväxten. Däremot hade patent stor betydelse för en huvuddel av företagen när det gällde att attrahera riskkapital. I dessa avseenden skilde sig inte hög- och lågtillväxtföretag signifikant, inte heller när det gällde antal patentansökningar.
Tabell 8.6 visar vidare att patentkunnandet var lågt samtidigt som företagsledningens involvering i patent var stor i de flesta företag. Tilliten till patents skyddsförmåga var förvånansvärt låg. Möjligen beror detta på lågt patentkunnande.
Ett antal rekommendationer framkom i intervjuer och enkäter, t.ex. att bättre och billigare patentrådgivning behövs för småföretag samt att patent- och IP-utbildning borde stärkas vid universitet och högskolor. (Se vidare kapitel 10 och 11, samt bilaga 14.)
Tabell 8.6 Översikt av intervjuresultat i HIT-studien (n=12)
Fråga: Antal svar 1.
Företagsinternt patentkunnande
Hög Låg Annat svar
3 9 0
2.
Företagsledningens involvering i patentfrågor
Stor Liten/ingen Annat svar
7 2 3
3.
Användning av patentinformation för att undvika intrång
Ja Nej Annat svar
5 5 2
4.
Tilliten i företaget till patents skyddsförmåga
Stor Liten/ingen Annat svar
1 5 6
Figurerna 8.2 och 8.3 visar slutligen ett par kvantitativa samband mellan företagens patentering, tillväxt och storlek i det större urvalet av 29 små teknikföretag.
Figur 8.2 visar inget klart och entydigt samband mellan patentering och försäljningstillväxt. Snarare kan möjligen urskiljas två grupper av företag, en högtillväxtgrupp och en lågtillväxtgrupp där den senare har fler patent. Observationer gjorda i tidigare studier indikerar också att små teknikbaserade företag väljer mellan en högtillväxtstrategi och en lågtillväxtstrategi. Företag i den senare gruppen kan följaktligen förbli små under lång tid vilket möjligen ger dem anledning att sammanlagt ta ut flera patent. Denna tendens motverkas dock av tendensen att tillväxt i sig genererar resurser för FoU och patentering. Urvalet är här för litet för att dra säkrare slutsatser i detta avseende. Figur 8.3 ger ett mera entydigt positivt samband mellan antal patent och antal sysselsatta. Detta resultat stöds av tidigare resultat som pekar på en tydlig koppling mellan FoU-resurser och patentering. Stora variationer i omsättning per anställd är sedan vanliga i unga hi-tech-företag vilket gör att mönstren i figur 8.2 och 8.3 inte nödvändigtvis är motstridiga i denna studie. Resultaten pekar på det ömsesidiga positiva sambandet mellan patentering och tillväxt, och att patentering samvarierar med antal FoU-anställda, vilka i sin tur svarar för patentering. Hur små teknikbaserade företags patentering kan stimuleras genom anställning av patent- och IP-specialister behandlas vidare i kapitel 11.
TPF
8
FPT
TP
8
PT
För mer detaljer kring studien, se bakgrundsrapport nr A8, ”The role of patents in high-
tech SMFs in Sweden – The HIT Study”.
Figur 8.2 Tillväxt i förhållande till antal grundpatent (= prioritetsgrundande patent) i 29 st. små teknikbaserade företag
(Faktiska värden är avsiktligt utelämnade.)
Figur 8.3 Antal anställda i förhållande till antal grundpatent (= prioritetsgrundande patent) i 29 st. små teknikbaserade företag
(Faktiska värden är avsiktligt utelämnade.)
8.7. Sveriges små och medelstora företag i en viktig tillväxtregion (GGVV-studien)
Uppfinningshöjden har sjunkit alldeles för lågt. Numera finns ett virrvarr av patent inom branschen vilket resulterar i stora svårigheter för småföretag att hantera de stora företagens patentmattor.
Jag skulle skämmas om vi tog patent på varje liten grej. Vi vill ta ett samhällsansvar.
I Gnosjöregionen finns en tro att patent är onödiga eftersom det ändå inte går att skydda sig mot kinesiska företag med patent. Här gör vi saker, och om någon annan börjar göra samma saker så gör vi det ännu bättre.
Det är inte de kinesiska företagen som piratkopierar, det är europeiska konkurrenter som skickar våra produkter till Kina med meddelandet ’Copy exactly’.
Intervjupersoner i GGVV-studien.
Studien av Gnosjö-regionen avsåg att se hur stor patentmedvetenheten och patentförståelsen var och vilken roll patenteringen spelade i en erkänt viktig, uppfinningsrik och entreprenöriell småföretagsregion utanför storstadsregionerna. Vidare var ett syfte att få fram idéer och förslag för utredningens olika uppgifter. Studien var dock liten och som regionstudie betraktad av ”single-case”-karaktär, vilket naturligtvis i hög grad begränsar generaliserbarhet till andra regioner.
Studien pekade på möjligheten att få en utväxling på innovations- och entreprenörskulturen i regionen genom att stimulera dess organiska tillväxt på sätt som beskrivs i kapitel 10. Någon utpräglad patentkultur kunde emellertid inte observeras. Patentmedvetenhet fanns men patentförståelsen var mycket begränsad förutom i ett par medelstora företag. Snarare fanns till och med föreställningar som att man inte behövde patent för att man var så entreprenöriell och snabb att man ändå skulle ”klara sig” och att produktlivscyklerna var för korta för patent, samt att mönsterskydd räckte. Tilltron till patentskyddets effektivitet var också låg i merparten av företag, ofta grundad på gamla föreställningar. Främsta kritiken mot patentsystemet var att kravet på uppfinningshöjd var för lågt. Att ”man kan få patent på vad skit som helst” leder lätt till föreställningen att det inte är någon idé att lägga resurser på patent, även om det då kanske skulle vara lättare för ett litet företag att få
patent. Samtidigt så fanns dock små företag som utsatts för stora företags patentmattor med många småpatent, liksom enskilda uppfinnare som använt diverse patent enbart i syfte att störa och pressa tillverkningsföretag på pengar (s.k. ”patent extortionists” eller ”patent trolls”). Låga krav på uppfinningshöjd gynnar således inte småföretag. Ytterligare kritik var att patenteringskostnader var för höga och att man inte hade resurser för patentering och rådgivning.
Slutligen var regionens företag väl medvetna om piratkopiering, vilket också förekom bland regionens egna företag. Största oron riktade sig dock mot utländsk piratkopiering. Flera företag hade lång erfarenhet av utländsk legotillverkning. Scenariet med problem med framtida patentmattor från innovativa asiatiska företag var emellertid främmande för företagen.
TPF
9
FPT
8.8. Innovations- och patentfrågor i mjukvaru- och ITföretag (IT-SMF-studien)
Det är idag för krångligt att aktivt arbeta med patent i ett mindre bolag.
Vi har en konkurrent som har ett patent på en lösning (varken mjuk- eller hårdvara utan snarare en konfiguration av mjuk- och hårdvara). Patentet är giltigt men man blir mörkrädd för hur man kan fiffla runt med kända begrepp för att få ett patent!
Patent i sig är ingen garanti för att ett företag ska växa. Det svåra är att tillämpa patentet på ett vinstgivande sätt.
Intervjupersoner i IT-SMF-studien
En stor och tekno-ekonomiskt viktig IT-verksamhet finns i ett stort antal företag vilka inte klassas som IT-företag. I denna mening finns en stor ”dold” IT-industri som är integrerad med annan industriell verksamhet.
TPF
10
FPT
Inom denna finns en betydande
mjukvaruutveckling, ofta inom storföretag. Storföretagen har fått besvara frågor angående mjukvarupatent i delstudien PEX4-L. Ett flertal har dessutom på olika sätt, bl.a. i media, deklarerat sina
TP
9
PT
För mer detaljer kring studien, se bakgrundsrapport nr A9, ”The role of patenting in a
Swedish entrepreneurship area – The case of the Gnosjö region”.
TP
10
PT
Detta är ett vanligt fenomen vid framväxt av nya generiska teknologier, ett fenomen som dock är temporärt och partiellt på grund av att desintegration och avknoppningar i olika delar av industrin tenderar att ske efter hand som skalekonomi och andra faktorer spelar in i olika takt. På samma sätt kan man tala om en dold elektronikindustri, liksom förmodligen framöver om en dold BT-industri (bioteknik-industri).
behov av och möjligheter till mjukvarupatentering.
TPF
11
FPT
Diskussionen
i allmänhet om mjukvarupatent är ju också numera välkänd, inte minst efter Europaparlamentets nej till EU-kommissionens mjukvarudirektiv i juli 2005. I grova drag har en ”nej-sida” associerats med ”open-source”-rörelsen och därmed också med små mjukvaruföretag. En delstudie av små IT-företag har därför genomförts. 34 företag i IT sektorn valdes ut slumpmässigt ur en populationsram, varav 24 svarade, dvs. svarsfrekvensen var 71 %. Företagen har sedan klassats som mjukvaruföretag om deras mjukvaruutveckling utgjort minst 40 % av deras totala FoUkostnader. De viktigaste kvantifierade resultaten framgår av tabellerna 8.7–8.12. De redovisas mer ingående här på grund av frågornas aktuella intresse.
TPF
12
FPT
Tabell 8.7 Innovationers och patents betydelse för företags tillväxt (1=mycket liten, 5=mycket stor)
Mjukvaruföretag
(n=14)
Övriga IT-företag
(n=10)
Totalt
(n=24)
Vilken betydelse har produktinnovationer för företagets tillväxt?
4,43 3,50 4,04
Vilken betydelse har processinnovationer för företagets tillväxt?
3,14 2,90 3,04
Vilken betydelse har patentering för företagets tillväxt?
2,79 2,20 2,54
TP
11
PT
I mediasammanhang har ofta en åtskillnad gjorts mellan begreppen datorrelaterade uppfinningar och ”rena” mjukvaruuppfinningar i form av enbart ett datorprogram, varvid storföretagens behov uttryckta i dessa sammanhang främst har knutits till det förra begreppet. Åtskillnaden är dock inte särskilt distinkt, eftersom mjukvara avser programvara, dvs. program för datorer. (Termen ”mjukvarupatent” används också synonymt med termen ”programvarupatent”.)Begreppet dator är vidare inte avgränsat till enbart hårdvaran. Dessutom finns en hög grad av substituerbarhet mellan hårdvara och mjukvara i form av att samma eller liknande funktioner kan implementeras i såväl hårdvara som mjukvara.
TP
12
PT
Noteras bör att definitionen av IT-företag utgår ifrån en gruppering av branschkoder, vilka i sin tur också kan innehålla företag med hårdvaruutveckling. Begreppen IT-företag och mjukvaruföretag är således breda. Se vidare bakgrundsrapport nr A10, ”The role of patents in IT SMFs in Sweden– The IT-SMF study”.
Tabell 8.8 Hur patenterings respektive PRV:s betydelse för företag förväntas förändras i framtiden (1=minska, 3=oförändrad, 5=öka)
Mjukvaruföretag
(n=14)
Övriga ITföretag (n=10)
Totalt
(n=24)
Hur förväntas patenteringens betydelse för företaget förändras i framtiden?
3,29 2,90 3,13
Hur förväntas svenska PRV:s betydelse för företagets verksamhet förändras i framtiden?
2,79 2,40 2,63
Tabell 8.9 Andel studerade företag som bedriver licenshandel respektive utnyttjar information om andras patent
Mjukvaruföretag
(n=14)
Övriga ITföretag (n=10)
Totalt (n=24)
Andel svarande företag som säljer licenser på sina patent:
21 %
30 % 25 %
Andel svarande företag som säljer licenser till utlandet på sina patent:
14 %
30 % 21 %
Andel svarande företag som köper licenser på andras patent:
14 %
30 % 21 %
Andel svarande företag som köper licenser från utlandet:
14 %
20 % 17 %
Andel svarande företag som utnyttjar information om andras patent:
57 %
67 % 61 %
Andel svarande företag som utnyttjar information om andras patent för att undvika krockar:
57 %
67 % 61 %
Andel svarande företag som utnyttjar information om andras patent för att hitta tekniska lösningar:
21 %
44 % 30 %
Tabell 8.10 Medvetenhet om och tilltro till patent samt patent som konkurrens- och marknadsföringsmedel (1=mycket liten, 5=mycket stor)
Mjukvaruföretag
(n=14)
Övriga IT-
företag (n=10)
Totalt
(n=24)
Hur stor är medvetenheten om patenteringens ekonomiska vinster och kostnader inom företaget?
3,31 3,33 3,32
Hur stor tilltro har ni till patents förmåga att skydda era innovationer?
2,57 2,22 2,43
Vilken roll har patentering som konkurrensmedel för företaget?
2,64 2,22 2,48
Hur stor betydelse har patent i marknadsföringssyfte?
2,71
2,67 2,70
Tabell 8.11 Programvarupatent
TPF
13
FPT
Mjukvaruföretag
(n=14)
Övriga IT-
företag (n=10)
Totalt
(n=24)
Andel svarande företag som anser att det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara:
62 %
25 % 48 %
Om det legala patentskyddet utvidgas till ren programvara, ungefär hur många procent skulle ert företag då öka FoUresurserna för programvaruutveckling?
3 %
5 % 4 %
Tabell 8.12 Patentbyråer och patentkonsulter
Mjukvaruföretag
(n=14)
Övriga IT-
företag (n=10)
Totalt
(n=24)
Andel svarande företag som tar hjälp av patentbyråer/konsulter för råd och hjälp vid patentfrågor:
71 %
67 % 70 %
Andel svarande företag som anser att svenska/nordiska patentbyråer kan erbjuda tillräcklig kostnadseffektivitet i sitt serviceutbud:
60 %
43 % 53 %
Som framgår av tabellmaterialet så har produktinnovationer stor, ofta mycket stor, betydelse för mjukvaruföretagens tillväxt medan patenteringens betydelse för tillväxt är mindre, dock långt ifrån liten, vilket skulle kunna förväntas.
TPF
14
FPT
Spridningen är dock betydande
vilket tyder på att mjukvaruföretag är en heterogen grupp med skilda egenskaper och förutsättningar vad gäller patentfrågor. Betydelsen ansågs vidare öka något i framtiden.
Andelen företag som säljer och köper licenser är ganska stor i förhållande till företag i allmänhet och en huvuddel av dem bedriver licenshandeln internationellt. En huvuddel utnyttjar också patentinformation i olika syften (undvika intrång, hitta tekniska lösningar). Medvetenheten om patentekonomi är ganska stor och skiljer sig inte mellan mjukvaruföretagen och övriga IT-företag. Således påverkas inte bedömningarna särskilt mycket av omedvetenhet om patenteringens ekonomiska vinster och kostnader i företagen. Tilltron till patents skyddsförmåga och betydelse som konkurrens- och marknadsföringsmedel är dock begränsad.
TP
13
PT
I PEX4-PB-studien framkom att 10 av de 12 största patentbyråerna (dvs. 83 %) var för ett införande av programvarupatent. En byrå var emot ett sådant införande och en byrå tog inte ställning.
TP
14
PT
Självklart är skalorna grova, bedömningar osäkra och urvalet litet, men resultat av detta slag kan ändå vara värdefulla för att få en nyanserad bild och uppslag till fördjupade studier.
En särskilt intressant observation är att nästan hälften av företagen totalt och en huvuddel av mjukvaruföretagen i studien anser att det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara. FoUstimulansen i företagen därigenom skulle dock bli tämligen marginell. Av de studerade patentbyråerna var en klar majoritet för införandet av programvarupatent.
Slutligen ges i textruta 8.4 och textruta 8.5 exempel på patents roll i två enskilda IT-företag (utanför urvalet) med låg respektive hög tillväxt i aktuella och snabbväxande IT-branscher.
Textruta 8.4 Att spela med patent år 2005 KidCards är ett litet svenskt nystartat företag i spelbranschen. Affärsidén liknar det japanska barnkortspelet Pokémon, dvs. att barn – eller snarare deras föräldrar – köper spelkort och tillbehör och spelar via elektroniska terminaler i olika grupperingar ett öppet, tidsobestämt spel, som efterhand skapar och fördelar virtuella värden, varvid reella behov av upprepade köp av olika slag också uppstår.
Som en komplementär produkt har en tecknad och animerad serie med kopplingar till spelfigurerna utvecklats – Tim's Game – vilken också gått i TV under en period.
KidCards har stött på oväntad, stark och snabb konkurrens från Japan och fått problem med vikande försäljning, varvid förhandlingar om licens- och företagsförsäljning inletts. En japansk spel- och leksaksgigant – med börsvärde i klass med ABB – har varit seriöst intresserad. Trots det japanska företagets entusiasm och erkännande av spelets unika teknologi så har man hittills bedömt affären som alltför osäker och svårvärderad, mycket beroende på att KidCards inte har några godkända patent ännu, bara några patentansökningar. KidCards avvaktar därför tills man får ett första godkänt patent och starkare finansiell ställning. Detta kan ta flera år. Under tiden går konkurrenternas utveckling snabbt vidare. I sammanhanget har tumregler nämnts att beviljning av en patentansökan i genomsnitt tiodubblar dess värde. I KidCards fall kan då möjligen ett värde på patentportföljen bli ca. 2–3 MUSD.
Textruta 8.5 Att söka med patent Företaget Google från 1998 och sökmotorn med namnet Google från 1997 är moderna tillväxtfenomen utan like. De illustrerar hur snabbt radikala innovationer och unga universitetsbaserade uppfinnare och entreprenörer – Stanford-doktoranderna Sergey Brin och Larry Page – under gynnsamma tekniska och ekonomiska förutsättningar kan generera tillväxt i en alltmer kunskapsbaserad och globaliserad värld. Tillväxten är fenomenal inte bara i rent ekonomiska termer, som t.ex. att företagets aktiemarknadsvärde på sju år har växt till över 80 miljarder US dollar, utan också vad gäller internationell spridning, användning, ryktbarhet och tänkbara sociala och politiska hot och möjligheter. Googles möjligheter att förändra världen kan jämföras med Gutenbergs radikala förbättring av boktryckarkonsten på 1400-talet.
Google baseras på speciella algoritmer och program som körs på hundratusentals (per 2005) ombyggda och hopbyggda billiga persondatorer, vilka tillsammans ger en världsunik datorkraft. Hur denna datorkraft åstadkoms är en väl bevarad affärshemlighet. Algoritmer och övrig mjukvara är däremot till stor del patentskyddade. Första patentet söktes 1997. Över hundra patent har sökts t.o.m. halvårsskiftet 2005. En viktig del av patenteringen berör Larry Pages nyckeluppfinning av den s.k. Page Rank-metoden, som baseras på en idé för en sökalgoritm som rankar de olika sökresultaten efter olika relevanskriterier, och följdutvecklingar av denna uppfinning. Strategin från början var att basera företaget på licensförsäljning men svårigheter att få gehör för affärsidén och att sälja licenser, t.ex. till Yahoo, ledde till att Google byggde upp egen tjänsteförsäljning och sedan kunde växa sig stora på egen hand, först med hjälp av lokal riskkapitalfinansiering och därefter genom en börsintroduktion. När sedan den ekonomiska potentialen hos affärsmodellen för sökmotorer med kringtjänster demonstrerats började en formlig sökmotorindustri att utvecklas. Inom denna industri får IP-frågor en växande betydelse, inte minst på grund av ett växande antal rättstvister i kölvattnet på en extremt lönsam teknikutveckling.
8.9. Stora företags patent, innovationer och tillväxt (PEX4-L-studien)
Varje år lämnar koncernen in runt 100 patentansökningar som gäller nya uppfinningar. Idag har koncernen över 4 400 gällande patent. Inom affärsområde Sandvik Tooling är ca 70 % av produkterna patenterade! Det är en mycket stor konkurrensfördel för Sandvik.
Källa: ”Sandviks Värld” 2005/2006, s. 30
För att utröna stora företags förändringar i patenteringsfrekvens genomfördes en stor enkätstudie, vilken redovisas i nästa kapitel (därav förkortningen PEX4-L). Enkäten tar dock också upp frågor kring sambanden mellan patent, innovationer och tillväxt, vilka redovisas i sammandrag i detta avsnitt. Enkäten besvarades av 38 st. av 50 st. utvalda företag. (För vissa frågor låg dock svarsfrekvensen på ca 20–30 st.).
Tabell 8.13 visar först att närmare 40 % av de svenska storföretagens försäljning utgörs av nya produkter som marknadsintroducerats under de senaste fem åren (2000–2004). Denna typ av mått tas ibland som indikator på ett företags innovativitet eller innovationstakt, vilket i sig inte är korrekt. Dessutom är måttet mycket branschberoende. Inte desto mindre får siffran 40 % anses hög. Lööf (2002, sid 84 och 88) anger att motsvarande siffra för perioden 1994–1996 var 15,1 % i Sverige, 11,4 % i Norge och 8,0 % i Finland, baserat på data från Community Innovation Survey (CIS) i Europa. Tabellen visar vidare att andelen av försäljningen som skyddas av patent är drygt 40 % och att cirka ¾ av produktuppfinningarna och drygt hälften av processuppfinningarna är patentskyddade. Även detta är höga siffror. Att ny processteknik patentskyddas i lägre grad än ny produktteknik är en känd företeelse, däremot inte att en huvuddel av ny processteknik patentskyddas.
Tabell 8.13 Produktutvecklingstakt och patentskydd i svenska storföretag
Average Q3.3.3a What approximate proportion of your company’s or company group’s patentable inventions are protected by patent (in percent)?
1. Essentially product inventions:
75.4 %
2. Essentially process inventions:
54.6 %
Q5.1.2a Approximately how large is the proportion of the company’s or company group’s total sales derive from essentially new products which have been introduced on the market in the last 5 years (i.e. during the period 2000–2004)?
39.9 %
Q5.1.2b Approximately how large is the proportion of the company’s or company group’s total sales that is protected by own patents?
42.3 %
Tabell 8.14a visar sedan att patentskydd dominerar de svenska storföretagens kommersialiseringsstrategi för nya produkter. Även viktsiffran för denna strategi är hög jämfört med tidigare studier av storföretag i Sverige och USA, men inte så hög som för företag i Japan. Tabell 8.14b visar resultat från två tidigare studier, varav en var den tidigare nämnda IVA/PRV-studien från 1992–1993.
Tabell 8.14a Kommersialiseringsstrategier för nya produkter
Question Average Q5.1.5a How important for your company, on average, are the following strategies in order to commercialize new product technologies? (Scale: No importance=0, 1, 2, 3, 4=Major importance)
a) Taking out patents in order to delay or prevent imitators
2.82
b) Selling licenses
1.22
c) Using secrecy
2.21
d) Creating lead times in the market
2.23
e) Creating cost reductions in production
2.63
f) Creating superior marketing and after-service
2.59
g) Creating costs for the customer to change supplier
1.28
Tabell 8.14b Kommersialiseringsstrategier för nya produkter enligt tidigare
studier
(Scale: No importance = 0,1,2,3,4 = Major importance)
Strategies Japan
P
1)
P
Sweden
P
1)
P
US
P
2)
P
(a) Taking out patents to deter imitators (or to collect royalties) 3.3 1.9 2.0 (b) Exercising secrecy 2.4 2.0 1.7 (c) Creating market lead times 2.9 2.4 2.9 (d) Creating production cost reductions 3.1 2.7 2.7 (e) Creating superior marketing 2.9 3.0 3.1 (f) Creating switching costs at user end 2.3 1.7 n.a.
Notes: 1) Sample of 24+24 large corporations in Japan and Sweden. Perceptions for 1992. 2) As reported in Levin et al. (1987). Perceptions for mid-1980s, rescaled to the scale used in the other studies.
Källa: Granstrand (2000), sid. 184
Tabell 8.15 visar så företagens bedömningar av relativa styrkan (elasticiteten) i olika kopplingar i patent/tillväxtspiralen. Bedömningar av detta slag är svåra att göra och blir därmed osäkra, men kan ändå ge intressanta fingervisningar. Om t.ex. FoU-intensiteten (=kvoten FoU/försäljning) är 10 % så motsvarar 1 MSEK mer i FoU-investeringar 5,5 MSEK mer i försäljning. Om vidare patentresursernas andel av FoU-resurserna är 5 % så motsvarar 1 MSEK mer i patentresurser 5 MSEK mer i FoU, vilket i sin tur motsvarar 27,5 MSEK mer i försäljning, givet tabellens siffror.
TPF
15
FPT
TP
15
PT
Till exempel leder siffran 5,5 % till att försäljningens FoU-elasticitet blir 0,55. Denna elasticitet definieras som den procentuella försäljningsförändringen dividerad med den procentuella FoU-ökningen, dvs. försäljningens FoU-elasticitet = e(S, R) = (
ΔS/S)/(ΔR/R), där S = försäljning och R = FoU och Δ betecknar ett variabeltillskott. Med andra ord är
ΔS = e(S, R) ⋅ (S/R) ⋅ ΔR så om ΔR = 1 MSEK och R/S = 10 % blir ΔS = 5,5
MSEK. På motsvarande sätt leder siffran 2,5 % i tabellen till att FoU-investeringarnas patentresurselasticitet blir 0,25, varvid 1 MSEK mer i patentresurser ger 5 MSEK mer i FoUresurser, när patentresurserna utgör 5 % av FoU-resurserna. Om patentresursernas andel av FoU-resurserna är 5 % och FoU-intensiteten är 10 % leder alltså en ökning med 1 MSEK i patentresurser till en ökning med 5 MSEK i FoU-resurser vilket i sin tur leder till 27,5 MSEK (5 x 5,5) i ökad försäljning, givet tabellens siffror.
Tabell 8.15 Bedömningar av relative styrkan i olika kopplingar i patent/tillväxtspiralen
Question Average Q5.1.1a Assume that your company or group of companies increases its R&D investments by 10 %:
1. Approximately how much, if at all, would the number of patented inventions increase? 7.6 %
2. Approximately how much, if at all, would the sales increase?
5.5 %
Q5.1.1b Assume that your company’s or company group’s sales were to increase by 10 %. Approximately how much would the R&D investments increase?
8.3 %
Q5.1.1c Assume that your company or group of companies increases its total patent resources by 10 %:
1. Approximately how much, if at all, would the number of patented inventions increase? 5.4 %
2. Approximately how much, if at all, would the sales increase?
2.6 %
3. Approximately how much, if at all, would the R&D investments increase?
2.5 %
Tabell 8.16 visar vidare hur företagens patentering och patentinformation påverkar varandras FoU-behov. Som synes reducerar andras patentering företagens FoU i viss utsträckning genom att dubbelarbete undviks och samarbete och licensiering kan ske. Egen FoU reduceras emellertid oftare av att andras patent hindrar den egna FoUn på området så mycket att företagen lägger ner den.
I nästan hälften av fallen så ökar emellertid företagens FoU-behov genom andras patent i form av ökade behov att kringgå (”invent around”) dessa.
Tabell 8.16 Påverkan på företagens FoU av andras patentering
Question Average Q5.1.4 How is your company affected on average by other companies’ patenting? (Yes=1, No=0)
a) Our R&D needs are reduced because duplication is avoided and cooperation and licensing can occur
0.19
b) Our R&D needs are increased because we must invent around the patent or acquire the technology concerned
0.45
c) We are hindered in our R&D and discontinue it
0.27
d) We do not allow ourselves to be affected
0.09
Tabell 8.17 visar slutligen genom svar på kontrafaktiska frågor hur företagens FoU påverkas av patentsystemet som helhet. Som synes är denna påverkan mycket stor. Om inte patenteringsmöjligheter
hade funnits skulle nästan en tredjedel av den senaste 5-årsperiodens alla uppfinningar och nya produkter inte ha utvecklats och marknadsintroducerats och en dryg tredjedel (36,5 %) av företagens FoU falla bort. Om patentskyddet försvann (t.ex. genom invalidering) för en typisk företagsprodukt på marknaden så skulle produktens försäljning, försäljningsmarginal och marknadslivslängd reduceras med cirka en fjärdedel.
Tabell 8.17 Patentsystemets påverkan på företagens FoU, nya produkter och tillväxt
Question
Average
Q3.3.4a Estimate how large a proportion of the new products introduced during the last five years (2000–2004) would not have been developed and introduced on the market if it had been foreseen that for them patents could not be granted:
31.5 %
Q3.3.4b Give the proportion (in percent) of inventions developed during the latest five-year period which would not have been developed if they could not be patent-protected:
30.3 %
Q5.1.6 If your company’s patent protection for a typical new product on the market were to cease for some reason, how much would this:
a) reduce the product’s sales, in approximate %?
25.1 %
b) reduce the product’s sales margin (profitability margin before write-offs), in approximate % (of the percentage sales margin)?
24.2 %
c) reduce the product’s market lifetime, in approximate %?
25.0 %
Q5.4.1 Assume that the maximum patent protection time is changed in all of the important markets where your company or group of companies operates. What would be the effect on your company’s or company group’s total R&D budget if the maximum patent protection time were changed as suggested below? (Try to make a rough estimate.) Please circle + or – for an increase or decrease respectively.
a) increased by 3 years
2.4 %
b) reduced to 10 years
18.1 %
c) reduced to 0 years (i.e. the patent protection ceases entirely)
36.5 %
8.10. Patentbyråstudien (PEX4-PB)
Efter att bilden av nedgången av patentansökningar till PRV klarnat gjordes en enkätstudie av 14 av de 15 största patentbyråerna i Sverige för att få deras bild av faktorer bakom nedgången. På detta sätt kunde också indirekt en bättre bild fås av nedgångens omfattning och orsaksfaktorer bland småföretag, vilka visat sig svåra att studera särskilt. De 12 svarande patentbyråerna täckte 83 % av omsättningen i denna bransch år 2004, vilket sammantaget får anses som mycket god täckning av branschen.
I stort sett verifierades resultaten från delstudien av stora företag, vilken redovisas i kapitel 9. Totala omsättningen i urvalet hade vidare växt något under perioden 2001–2004 vilket visar att nedgången av ansökningar till PRV inte fått genomslag i patentbyrå-
branschens omsättning. Tabellerna 8.18 a–c ger en sammanfattning av resultaten. Som synes har ungefär en fjärdedel av patentbyråernas kunder minskat antalet förstagångsansökningar totalt respektive till PRV och den senare minskningen är större för större företag. Företagen i alla tre storlekskategorierna i tabellen har dock minskat sin PRV-andel av sina förstagångsansökningar, främst på grund av ökad användning av PCT- och EP-ansökningar. Främsta anledningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är mer selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för kvantitet (visas ej i tabell här). Detta bekräftar bilden från motsvarande del av studien av storföretag (se vidare kapitel 9).
Tabell 8.18a Förändringar i patentbyråernas uppdragsverksamhet
Question. Average
(n=12)
Q3.1a What is the approximate share of your clients that have: 1) Declined their number of annual first filings to the PRV since 2001?
26 %
2) Increased their number of annual first filings to the PRV since 2001?
14 %
3) Kept stable their number of annual first filings to the PRV since 2001?
60 %
Q3.1b Please estimate roughly the share of the following client groups among these that have declined their annual first filings to the PRV: 1) Large firms: 43 % 2) Medium sized firms: 31 % 3) Small firms/individual inventors: 24 % Q3.1c Regarding total number of first filings: What is the approximate share of your clients that have: 1)
U
Declined
U
their total number of annual first filings since 2001:
24 %
2)
U
Increased
U
their total number of annual first filings since 2001:
16 %
3)
U
Kept stable
U
their total number of annual first filings since 2001:
46 %
Tabell 8.18b PRVs andel av förstagångsansökningar
Question Q3.1d Please estimate the share of your clients’ first filings that are directly filed with the PRV and how this share did change since 2001 for: Tendency
(-, 0, +; number of responses in parentheses)
a) Large firms:
61 % -(8) 0 (1) +(0) na (3)
b) Medium sized firms:
69 % -(7) 0 (2) +(0) na (3)
c) Small firms/individuals: 73 % -(5) 0 (4) +(0) na (3) Q5.2 Do you perceive that the services offered by the PRV are: Yes No Cost efficient? 12 0 Of sufficient quality? 9 3 Sufficient range of services? 11 1
Tabell 8.18c Anledningar enligt patentbyråerna till PRVs minskade andel av
förstagångsansökningar
Question (Scale: Unimportant = 0 to 4 = Very important) Q3.2b Changes in patent application strategy in the form of:
a) Decreased propensity to choose Sweden as priority country
1.8
b)Increased use of PCT and EPO applications for first filings
2.6
c) Changed regulations
0.6
d) Less service from PRV compared to other patent offices
1.0
e) The importance of the Swedish market has decreased
1.6
f) The national patenting has become less advantageous over PCT due to the comparatively early disclosure
0.9
8.11. Utbud av patent- och IP-utbildning i Sverige (IPEstudien)
IP-frågor måste få större utrymme på högskolor och universitet.
Intervjuperson i HIT-studien.
Öka status och kunskap om patenteringsteknik etc. De flesta är väldigt okunniga om hur ett patent fungerar.
Intervjuperson i IT-SMF-studien.
Det krävs mer utbildning om immaterialrätten på högskolor och universitet.
Intervjuperson i PEX4-L-studien.
Det stod tidigt klart i utredningsarbetet att det fanns ett betydande behov, också uttryckt i en betydande efterfrågan, av rådgivning och utbildning i patent- och IP-frågor. Ett sådant behov har också påtalats i tidigare studier och utredningar sedan länge men då främst avsett behovet av patentingenjörer.
TPF
16
FPT
Föreliggande utredning har
emellertid identifierat ett större och bredare nationellt behov av kompetens inom hela IP-området med dess tekniska, ekonomiska, juridiska och ledningsmässiga kompetenser. Detta behov synes föreligga också i andra länder, t.ex. de nordiska. För att kartlägga utbudet av patent- och IP-utbildning i Sverige genomfördes en bred delstudie som täckte åtta huvudsakliga kategorier av utbildningsleverantörer – fristående/integrerade, privata/publika etc. och sju huvudsakliga avnämarkategorier. Figur 8.4 visar dessa kategorier
TP
16
PT
Se t.ex. SOU 1985:53, kap. 8, som pekade på ett behov av ca 200 patentingenjörer under 10 år. Behoven kvarstår och har ökat, inte minst vad gäller behovet att utbilda svenska behöriga European Patent Attorneys.
och antalet leverantörer i olika kategorier.
TPF
17
FPT
Figur 8.5 visar sedan
olika medel för, innehållsdelar i och omfattning av utbildningen.
Figur 8.4 Leverantörer och avnämare av IP-utbildning i Sverige
P
1)
P
SUPPLIERS
SUPPLIERS
1. Universities
2. IP & law firms
3. Patent and trademark office
4. Professional associations
5. Business incubators, science parks and innovation centres
6. Technology transfer offices
7. Private institutions
8. International organisations
1. Universities
2. IP & law firms
3. Patent and trademark office
4. Professional associations
5. Business incubators, science parks and innovation centres
6. Technology transfer offices
7. Private institutions
8. International organisations
DIRECT MEANS
DIRECT MEANS
INDIRECT MEANS
INDIRECT MEANS
Advice Seminars Courses Programmes
Advice Seminars Courses Programmes
Conferences Online resources
Conferences Online resources
9
82
1 6
38
7 1 -
9
82
1 6
38
7 1 -
--32
9
--32
9
7 1
7 1
RECEIVERS
RECEIVERS
1. Business managers
2. IP professionals
3. Artists and designers
4. Researchers
5. Entrepreneurs & inventors
6. Students
7. The general public
1. Business managers
2. IP professionals
3. Artists and designers
4. Researchers
5. Entrepreneurs & inventors
6. Students
7. The general public
Noter: 1) Sifforna i högerkolumnerna anger antal i olika kategorier.
Figur 8.5 Översikt av den svenska IP-utbildningens medel, innehåll och omfattning
P
1)
P
Universities: 700 (students: ~75% engineers)
PRV: 1500 (mainly IP)
Programme
Course
Administrative Judicial
Business
Seminar
Advice
IP conference
Online resource
M ea ns
Content
D ir e ct
In d ir e ct
Noter: 1) Sifforna anger ungefärligt antal individer i olika kategorier.
TP
17
PT
Se också bakgrundsrapport nr A2, ”Survey of IP education in Swedish higher education, research institutes, consultancy services, PRV and the TTOs”.
Sammanfattningsvis är IPE-studiens slutsatser:
1. Det finns enbart ett fåtal IP-kurser och IP-program på universitets- och högskolenivå i Sverige för ingenjörer, ekonomer och jurister och motsvarande kategorier av studerande. 9 175 Master-examina utfärdades i dessa kategorier åren 2003/2004 och IP-kurser och IP-program nådde ut till ca 700 studerande åren 2004/2005. Någon forskarutbildning eller lärarutbildning inom IP-området finns dessutom inte över huvud taget. Således har förmodligen mindre än 10 % av utexaminerade Master-studenter inom teknik, ekonomi och juridik fått någon IP-kurs. Dessa yrkeskategorier är viktiga i en alltmer kunskaps- och IPorienterad ekonomi och siffran, som förmodligen är mycket lägre i andra kunskapsyrken, står långt ifrån i paritet med en ekonomi som domineras av intellektuellt kapital. 2. Enbart en mycket liten andel av den publikt tillgängliga IP-utbildningen är inriktad på IP-ekonomi, IP-strategier och kommersialisering av IP. Någon kvalificerad utbildning i ekonomiska aspekter av patent och IP förekommer knappast mer än marginellt. 3. Uppfinnare, forskare, innovatörer och entreprenörer kan endast i ringa utsträckning erhålla kvalificerad rådgivning inom hela IP-områdets kompetensbredd, trots en god samlad tillgång i Sverige på innovationscentra, teknikparker, inkubatorer, tekniktransfer-enheter, entreprenörsutbildningar etc. 4. PRV är Sveriges största leverantör av IP-utbildning. Denna är dock främst specialiserad på patentteknisk hantering och riktar sig främst till patent- och IP-specialister. 5. Patent- och IP-konsultbyråer (främst patentbyråer och advokatbyråer) levererar viss utbildning som del i den löpande rådgivningen och konsultverksamheten. En betydande del av den juridiska rådgivningen till svenska företag levereras av utländska advokater och IP-specialister, främst amerikanska. 6. Affärsansvariga i svenska teknikbaserade företag får inte någon IP-utbildning av betydelse, vare sig i företagens internutbildning eller från externa leverantörer. Även om behovet är starkt och behovsmedvetenhet finns så är den uttryckta efterfrågan svag. Detta gäller speciellt SMF och många tjänsteföretag. 7. Ett flertal initiativ pågår dock. Till exempel har patent- och IPspecialisterna i industrin och IP-konsultbranschen i Sverige och
Norden bildat en IP-akademi i syfte att bl.a. höja och certifiera IP-kompetensen bland praktiserande IP-specialister.
8.12. Sammanfattning
I kapitlet har gjorts en genomgång av de viktigaste delstudierna i utredningen för att därigenom på olika sätt belysa sambanden mellan FoU, patent, innovationer och tillväxt i Sverige. Resultaten belyser på olika sätt många olika samband och låter sig därför inte enkelt sammanfattas. Studien av de viktigaste svenska innovationerna pekade på flera strukturella problem i det svenska innovationssystemet, nämligen SMFs sammantaget låga innovationsfrekvens och innovationsandel, stora företags låga frekvens av radikala innovationer på nya affärsområden och det snabbt ökande utlandsägandet av innovativa svenska företag, speciellt inom läkemedelsindustrin. Samspelet mellan stora och små företag, liksom samspelet mellan företag och universitet, var viktigt i innovations- och spridningsprocesserna, samtidigt som tillväxttakt och snabbhet till internationella marknader inte skilde sig nämnvärt mellan små och stora företag. Studien av hur viktiga svenska patent har exploaterats pekade återigen på stora företags dominans och hur sällsynt det är att stora företag byggs upp från att ha varit små, även om patentskyddet är gott. Också här har utlandsägandet av viktiga patenterare ökat markant.
Snabbväxande småföretag i allmänhet växer av många olika skäl och patent kunde inte påvisas ha någon roll i denna allmänna företagsgrupp. Patentmedvetenheten var dock påfallande låg och urvalet mycket litet med ett stort inslag av tjänsteföretag varför ytterligare utredning av patenteringens roll för snabbväxande företag i allmänhet behövs. Däremot hade patent föga överraskande ett tydligare samband med tillväxt i snabbväxande små teknikföretag, som också var patentmedvetna även om patentkunnandet var lågt. I dessa företag hade patent också stor betydelse för att attrahera riskkapital. Studien av småföretag i IT-sektorn, inklusive mjukvaruföretag, visade på produktinnovationernas stora betydelse för mjukvaruföretagens tillväxt medan patenteringens betydelse för tillväxt var mindre. Andelen IT-företag som bedriver licenshandel var jämförelsevis stor. En huvuddel av mjukvaruföretagen ansåg att det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara, i likhet med vad nästan alla tillfrågade patentbyråer ansåg. Kapitlet har
också gett ett antal korta fallbeskrivningar för att ge mera situationsspecifika belysningar. Man bör också komma ihåg att flera av delstudiernas urvalsstorlekar varit relativt små, varför försiktighet måste iakttas vid tolkningar.
En stor enkätstudie av 50 st. stora företag i Sverige varav 38 svarat visade sammanfattningsvis vilken betydelse patent och patenteringsmöjligheter har för dessas FoU, innovationer och tillväxt.
Företagens produktutvecklingstakt är hög i nordisk jämförelse. En stor del av företagens försäljning och en huvuddel av deras uppfinningar, såväl produkt- som processuppfinningar, skyddas av patent. Patentering för att fördröja eller förhindra imitationskonkurrens är också den viktigaste kommersialiseringsstrategin för nya produkter, och anses numera viktigare i svenska storföretag än tidigare och också viktigare i jämförelse med företag i USA.
Den relativa styrkan (elasticiteten) i olika variabelsamband i företagens patent/tillväxtspiraler är också genomgående tydligt positiva.
Företagens egna FoU ökar också ofta genom andra företags patentering vilken tvingar till extraarbete för att gå runt hindrande patent. Samtidigt men betydligt mindre frekvent så reduceras också egen FoU genom andras patent och patentinformation genom att dubbelarbete undviks men också genom att egen FoU hindras så mycket att den läggs ner.
Själva patentsystemets påverkan är till sist stor på de stora företagens uppfinningar, nya produkter och FoU-satsningar, vilka grovt sett skulle reduceras med en tredjedel och produktförsäljning med en fjärdedel om möjligheter till patentering föll bort.
Studien av storföretagen avsåg också frågan om anledningar till nedgången i patentansökningar till PRV. Denna del av storföretagsstudien redovisas i kapitel 9. En enkätstudie av 12 st. svarande av 14 stora patentbyråer med liknande fokus redovisades dock i detta kapitel. Denna patentbyråstudie bekräftade i stort sett motsvarande delar av den bild som redovisas i kapitel 9, dvs. att PRVs andel av förstagångsansökningar sjunker, främst på grund av ökad användning av PCT- och EP-ansökningar samt att främsta anledningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är mer selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för kvantitet. Omsättningen i patentbyråbranschen minskade dock inte i perioden 2001–2004.
I kapitlet redovisades också en kartläggning av utbudet av IP-utbildning i Sverige. Studien pekade bl.a. på att mindre än cirka 10 %
av utexaminerade master-studenter i teknik, ekonomi och juridik fått någon kurs i IP; att knappast någon kvalificerad utbildning i IP-ekonomi förekommer; kvalificerad rådgivning inom hela IPområdets kompetensbredd endast finns i ringa utsträckning trots närvaron av en mängd aktörer inom innovations- och entreprenörsområdet; samt att affärsansvariga i svenska teknikbaserade företag inte får någon utbildning av betydelse i IP-frågor. Dessutom finns en stor brist av certifierade patentspecialister i Sverige. Dessa förhållanden står långt ifrån i paritet med dominansen av intellektuellt kapital i en alltmer kunskapsbaserad och IP-orienterad ekonomi.
9. Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?
9.1. Inledning
I detta kapitel skall förändringar i patenteringsfrekvens och patenteringsbenägenhet beskrivas och analyseras, speciellt vad gäller nationella förstagångsansökningar till svenska Patent- och registreringsverket (PRV).
TPF
1
FPT
En nedgång i dessa har observerats under se-
nare år och skälen till denna nedgång skall i möjligaste mån kartläggas enligt utredningens uppgift PEX4. Detta är en viktig fråga för PRVs framtid. Frågan är också viktig för företagens framtid i den mån en allmän nedgång skett i deras patenteringsfrekvens. En statistikstudie och en omfattande enkätstudie har härvid genomförts med såväl stora som små företag. Såväl motiv till nedgångar som uppgångar har efterfrågats för att se om gemensamma faktorer ligger bakom förändringar i patenteringsfrekvens i allmänhet.
9.2. Förändringar i patenteringsfrekvens
9.2.1. Allmänt
Förändringar i patenteringsfrekvens – PF – kan avse förändringar av ett flertal variabler, speciellt:
- Antal patentansökningar per tidsenhet (vanligen år)
- Antal patentbeviljningar per tidsenhet (vanligen år)
Dessa variabler kan i sin tur avse:
- Grundpatent (kallas prioritetsgrundande patent och ansökningar därom kallas ”förstagångsansökningar”, s.k. ”first filings”)
TP
1
PT
Med patenteringsbenägenhet avses benägenheten (sannolikheten) att ansöka om och få ett
patent givet en patenterbar uppfinning medan patenteringsfrekvens avser antalet erhållna patent per tidsenhet (vanligen år).
- Följdpatent i olika länder av samma grundpatent (och ansökningar därom kallas ”följdansökningar”, s.k. ”subsequent filings”)
- Patentfamiljer (dvs. grundpatent med tillhörande följdpatent, eventuellt avgränsade till sådana patentfamiljer som gäller i ett urval av viktiga länder, t.ex. i Europa, Japan, USA, s.k. ”triad families”)
Patentansökningar kan inlämnas vid:
- Nationellt patentverk i de(n) sökandens hemland eller annat land
- Multinationellt patentverk (eg. bara EPO)
En patentansökan kan vidare vara en:
- Nationell ansökan
- PCT-ansökan
- EPO-ansökan
Patentstatistisk kan naturligtvis sedan brytas ner på många sätt, t.ex. på olika länder, patentklasser, industrier, företagstyper m.m..
Patenteringsfrekvensen påverkas av många olika faktorer, bl.a. av patenteringsbenägenhet. Patenteringsbenägenhet hos företag i sin tur påverkas av ett antal interna faktorer mer eller mindre inom företagets kontroll, speciellt:
- Patentmedvetenheten i företaget
- Patentresurser, speciellt antal interna patentspecialister (främst ingenjörer, men också jurister och ekonomer)
- Interna FoU-resurser
- FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter inom företagets kontroll
- Företagets uppfinningsförmåga (produktivitet)
- Patentstrategier
- Patenteffektivitet relativt alternativa strategier
- Affärsledningens förståelse och stöd
- Interna finansieringsmöjligheter
Dylika faktorer kan naturligtvis identifieras och benämnas på många andra sätt och också inkluderas i mer övergripande faktorer som exempelvis patentkultur, företagstradition, interna finansieringsmöjligheter m.m. Sammanfattningsvis gäller för ekonomiskt
orienterade företag som vill skapa värdetillväxt att deras patenteringsbenägenhet påverkas av identifierade patentinvesteringars kostnader och intäkter och i slutänden avkastning.
Patenteringsfrekvensen påverkas vidare av ett antal externa faktorer väsentligen utanför enskilda företags kontroll även om de sammanhänger med interna faktorer, t.ex.:
- FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter utanför företagets kontroll (vilka varierar mellan teknologier och över tiden)
TPF
2
FPT
- Konjunktursvängningar
- Andra företags patenteringsfrekvens och patenteringsbeteende
- Uppfinningarnas patenterbarhet såsom denna definieras av lagar och kriterier tillämpade av patentverk och domstolar, avseende t.ex. uppfinningshöjd och vad som är patenterbara uppfinningsområden (”patentable subject matter”)
- Patentverksresurser
- Företagsexternt bestämda kostnader och intäkter från patent
- Externa finansieringsmöjligheter
Nedan skall en del men inte alla av dessa faktorer behandlas. En mera detaljerad genomgång görs i kapitel 11 där dessa faktorer ligger till grund för strukturering av ett antal rekommendationer, se avsnitt 11.3 och tabell 11.1.
9.2.2. Patenteringsfrekvens och konjunktursvängningar
Bland faktorerna som påverkar företagens patenteringsfrekvens är det främst FoU-resurser, patentresurser och finansieringsmöjligheter och därmed sammanhängande patentstrategier som är konjunkturberoende. Studier av patenteringsfrekvens på företagsnivå har vidare haft svårt att tydligt peka på någon tidsförskjutning mellan fluktuationer i FoU och fluktuationer i patenteringsfrekvens.
På svensk nationell nivå påverkas den aggregerade patenteringsfrekvensen av industrins struktur och konjunktursvängningar. Den höga FoU-koncentrationen till ett fåtal storföretag i svensk industri ger vidare en stark koppling mellan nationell patenteringsfrekvens och patenteringsfrekvens i dessa storföretag, inte minst Ericsson. Ericssons FoU har också uppvisat ett konjunkturbero-
TP
2
PT
Dessa uppfinningsmöjligheter motsvarar på företagsnivå ungefär begreppet ”exogenous
technological opportunities”, ett begrepp som emellertid oftast används på makronivå.
ende under 1990-talet och framåt. FoU-investeringarnas konjunkturberoende som helhet förefaller dock ha dämpats något bland många svenska storföretag under senare år.
Frekvensen av strukturaffärer i industrin (t.ex. fusioner och förvärv) varierar också till del med konjunkturen. Oavsett styrkan i konjunkturberoendet så har ett antal stora utländska förvärv av och samgåenden med svenska storföretag resulterat i att flera koncerners huvudkontor och ofta också patentledningsfunktioner hamnat utanför Sverige. Exempel på utländska förvärv med denna effekt är AGA, Volvo Personvagnar och Saab Automobile och exempel på samgåenden med utländska företag med denna effekt är PharmaciaUpjohn, AstraZeneca, ABB, AkzoNobel och StoraEnso. En motsvarande inflyttning saknas i stort sett, vilket sammantaget och allt annat lika innebär en nedgång i benägenheten att lämna in prioriteringsgrundande patentansökningar i Sverige.
Riskkapitaltillgången i Sverige har också uppvisat ett konjunkturberoende, både till mängd och till riskprofil. Senaste lågkonjunkturen åren 2000–2003 reducerade kraftigt högriskkapitalet för FoU, speciellt för FoU i tidiga faser och speciellt för SMF. FoU drogs härmed ner och fördröjdes liksom patentansökningar. Detta torde ha gällt också för enskilda uppfinnare. Även om en viss del av teknikbaserat nyföretagande är motcykliskt så tar det ändå tid att uppfinna, ansöka om och få patent. Godkända patent förbättrar samtidigt finansieringsmöjligheterna, så bilden av konjunkturberoendet är komplex.
Slutligen bör nämnas att teorier finns om långsamma svängningar i ekonomin (s.k. långa vågor eller Kondratieff-vågor), svängningar som är längre än konjunktursvängningar och är överlagrade dessa. Inverkan av dessa långa vågor på fluktuationer i patenteringsfrekvens på kort och medellång sikt (1–5 år) torde dock vara marginell och knappast detekterbar i tillgänglig statistik.
TPF
3
FPT
TP
3
PT
För analyser av patentfrekvensfluktuationer på lång sikt bör inverkan av Kondratieff-vågor
analyseras. Denna typ av vågor eller cykler analyseras också ofta med hjälp av patentstatistik. För närmare beskrivning av Kondratieff-vågor, se t.ex. Freeman et al. (1982) och Granstrand (1994).
9.3. Förändringar i antal ansökningar inlämnade till svenska PRV
9.3.1. Syfte och bakgrund
I detta avsnitt skall förändringar i antal prioritetsgrundande nationella patentansökningar inlämnade till svenska PRV beskrivas och analyseras. Dessa patentansökningar benämns 'svenska förstagångsansökningar' (”Swedish first filings”) och förkortas SFA. Man bör här komma ihåg att en patenträttighet gällande i Sverige för närvarande (innan ett eventuellt gemenskapspatent införs) kan fås på endera av fyra sätt, nämligen via godkännande av en:
1. Nationell förstagångsansökan inlämnad till PRV. 2. En följdansökan inlämnad till PRV, dvs. en ansökan som baseras på en nationell förstagångsansökan inlämnad till ett annat nationellt patentverk än PRV. (Varje förstagångsansökan ger internationell prioritet åt eventuella följdansökningar under ett år efter inlämnandet av förstagångsansökan till ett patentverk, det s.k. prioritetsåret, under vilket eventuella följdansökningar till olika andra patentverk måste inlämnas för att äga giltighet.) 3. PCT-ansökan inlämnad till ett patentverk som är auktoriserat av WIPO som PCT-myndighet, och i vilken ansökan Sverige finns med bland de länder som ansökan slutligen anger (’designerar’), dvs. kommer att omfatta.
TPF
4
FPT
En PCT-ansökan kan, men
behöver inte, inlämnas till svenska PRV och Sverige kan, men behöver inte, designeras i denna. PCT-myndigheten gör en internationell prövning som i sig inte automatiskt leder till en gällande patenträttighet i Sverige. Den senare fås genom att PCT-ansökan fullföljs i Sverige och då godkänns genom en nationell prövning av PRV med den internationella prövningen som underlag. 4. En EP-ansökan inlämnad till EPO, i vilken Sverige designeras.
(Denna ansökan leder heller inte automatiskt till en fullt ut gällande patenträttighet i Sverige förrän en översättning inges till PRV och en avgift betalas.)
Uttrycket ”inlämnade ansökningar” är således mångtydigt, dels därför att inlämning kan ske på olika sätt och dels för att ansökan kan vara av olika slag enligt ovan. Uttrycket svenska ansökningar är
TP
4
PT
För närvarande (2005) finns 12 st. sådana PCT-myndigheter, nämligen i USA, Kanada,
Ryssland, Japan, Korea, Kina, Australien, Österrike, Spanien, Finland och Sverige samt EPO.
också mångtydligt och kan avse nationaliteten hos dels den som inlämnar ansökan, dels den som mottager ansökan, dvs. ett patentverk. Patentverken har med undantag av EPO en klar nationalitet (fortfarande) medan inlämnande företag inte alltid har det, t.ex. i fallet med utländska dotterbolag i Sverige. Dessa mångtydligheter försvårar naturligtvis såväl debatt som analys.
Att behandla inlämnade nationella förstagångsansökningar och följdansökningar är de nationella patentverkens traditionella huvuduppgift. I denna uppgift ingår att genomföra nyhetsgranskningar baserade på sökningar och sökrapporter samt granskning av patenterbarhet i övrigt. För vissa patentverk tillkommer sedan arbetet med PCT-ansökningar. En växande (internationell) handel och utbyten av främst söktjänster mellan patentverkan förändrar dock denna traditionella bild. Inte desto mindre är utvecklingen av nationella förstagångsansökningar inlämnade till nationella patentverk av stort överlevnadsintresse för dessa patentverk, speciellt i länder med små inhemska marknader för vilka följdansökningar är mindre viktiga för utländska företag och uppfinnare. Normalt har också inhemska företag och uppfinnare i ett land valt att lämna in förstagångsansökningar för nationella patent (dvs. inte PCT-ansökningar eller EP-ansökningar) till landets patentverk.
Även denna bild förändras nu, så att företag, speciellt stora teknikintensiva multinationella företag, internationaliserar patentarbetet och skapar strukturer för att lämna in förstagångsansökningar av olika slag, t.ex. för olika produkt- och teknikområden, till olika nationella och multinationella patentverk. (Se textruta 9.1 om Nokia.) Denna förändring kan snabbt ta fart på grund av att patentverksamheten i storföretagen nu blivit både mer kostsam och mer värdefull i samband med pro-patent-eran, och därmed också blivit ett tydligare föremål för investerings- och rationaliseringstänkande. En sådan förändring skapar i sin tur snabbt förändrade förutsättningar för speciellt små patentverk i små länder med många stora, multinationella företag, t.ex. Holland, Schweiz och Sverige.
Textruta 9.1 Nokias nya vägval till patent – en trend? Nokias patentförvärv formligen exploderade i början av 1990talet på grund av tvister med IBM och Motorola. Patentstrategin i början av Nokias egen interna ‘pro-patent-era’ var enkel. Patent togs på i stort sett allt som gick och kvantitet sattes före kvalitet. Omkring år 2000 gjordes en global IP-organisering
med rekrytering och utlokalisering av patentarbetare, funktionellt kopplade till en global FoU-organisation, dock med en stor FoU-koncentration kvar i Finland, speciellt inom Nokias långsiktiga forskning. Totalt är (per 2005) ca 40 % av Nokias ca 50 000 anställda involverade i FoU. Cirka 50 % av all FoU är kvar i Finland. Den långsiktiga forskningen bedrivs inom Nokia Research Center (NRC) med 1 200 personer, varav 900 i Finland. NRC står år 2005 för ca 30 % av Nokias drygt 1 200 förstagångsansökningar.
Numera söks patent mycket mer selektivt än förr och (ekonomisk) patentkvalitet sätts före kvantitet. Mestadels väljs PCT-vägen som växt kraftigt. Val av patentverk och patentbyråer (patentombud, patenttjänsteföretag) blir mycket en konsekvens av lokalisering av patentarbetet vilket i sin tur blir en konsekvens av lokalisering av FoU. Någon övergripande koncernstrategi för förstagångsansökningar finns ännu inte, men några beteenden börjar etableras. För det första så är förstagångsansökningar till Finland på finska ”döda”. Att skriva patenttext på finska ter sig meningslöst. Detta beror också på patentverkets liberala inställning till patentansökningarnas språk, vilket också kan vara engelska, med krav på översättning senare. Förstagångsansökningar till finska patentverket på engelska blir därmed inte en helt död väg. Till exempel inlämnas spekulativa ansökningar ganska ofta som nationella (=billiga) ansökningar och då prioritetstiden går ut, dödas den finska ansökningen utan att någonsin översättas, medan prioriteten utnyttjas utomlands eller via PCT-vägen om inte projektet stoppas. Detta leder till att väldigt få finska patent meddelas Nokia numera. Nokia är inte heller störste patenterare i Finland, utan topplatserna intas av företag med en traditionell modell för förstagångsansökningar, som t.ex. Metso (som ju också är stor i Sverige genom sin FoU i f.d. Karlstads Mekaniska Verkstad för pappersmaskiner).
En struktur byggs vidare upp för rationell patentering. En allokeringsmatris görs upp för allokering av patentansökningar till olika patentbyråer runt om i världen, patentbyråer som utvärderas med avseende på ett antal kvalitetskriterier samt avseende risk för eventuella intressekonflikter. Av de cirka 50 stycken ombud som används globalt är bara 10 % finska. Ramkontrakt som stipulerar pris, kvantitet, kvalitet etc. skrivs med respektive utvalda patentbyråer. Vissa stora patentbyråer i Europa och
USA är speciellt utvalda som specialister för Nokias räkning (dvs. ett slags ‘out-house filing centers’). Vid val av ombud liksom val av patentverk är nationsgränser irrelevanta (däremot naturligtvis inte vid val av nationella marknader för följdansökningar). Nokia har sålunda numera visavi patentombud tagit en mer aggressiv och genomtänkt roll i ett hierarkiskt uppbyggt system för underleverantörer av patenttjänster.
Slutligen har varje enhet i Nokia internt uppsatta mål och riktlinjer för patentarbetet. Olika ansökningsvägar graderas och viktas och vägvalet sker som regel av interna patentingenjörer. Nokia (liksom de flesta storföretag) har många olika affärer med många olika patenteringsmöjligheter och korskopplingar mellan affärer och patent. Man eftersträvar därför en klusterbildning av ca 10 patentansökningar på närliggande saker som sedan får gå genom samma patentbyrå. Härigenom fås en enklare struktur av patentkluster (’patent modules’) och dessas kopplingar till affärsenheter (’business modules’). Alla patentkluster ingår i någon av fyra portföljer. Portföljerna är förhållandevis självständiga och har egna prioriteter och uppgifter inom sig. Beroende på teknologi och Nokias position används de patent och patentansökningar som ingår i en portfölj på olika sätt. Typiskt är att ett kluster erbjuds för licensiering (inom standard och bilateralt). Andra kluster/enskilda patent reserveras för produktdifferentiering. Ett tredje användningssätt är för defensiva ändamål, etc. Också open source-alternativet kommer alltmer in i bilden, men beslutsfattandet för detta ändamål är åtminstone inte tillsvidare portföljbaserat, utan beslutas högre upp i FoU-organisationen.
Till sist bör kommas ihåg att mycket för närvarande (2005) är under lupp i Nokia av olika skäl och bilden ovan kan förändras snabbt.
9.3.2. Datainsamling
Relevant statistik har inhämtats dels från svenska PRV samt i viss mån från WIPO och andra utländska organ, dels via enkätsvar från högfrekventa patenterare i Sverige.
TPF
5
FPT
Kvalitativa bedömningar av
olika faktorers vikt bakom statistiska förändringar har inhämtats via enkäter, preparerade med hjälp av intervjuer och pilotstudier,
TP
5
PT
Alla tjänstvilliga personer inom PRV och företag tackas härmed varmt.
från en grupp högfrekventa patenterare, en grupp SMF och en grupp av patentbyråer (patenttjänsteföretag). Tyvärr har inte motsvarande studier utförts i andra länder, varför någon internationell jämförande analys inte kan ges.
9.3.3. Databeskrivning
Figur 9.1 visar först utvecklingen av antal nationella ansökningar till patentverken i några olika länder under senaste 20-årsperioden 1985–2004. Denna period täcker i stort sett in pro-patent-eran och tillväxten i förstagångsansökningar till amerikanska och japanska patentverket är tydlig, liksom tillväxten i PCT-ansökningar. Tillväxten av ansökningar till svenska PRV under 1990-talet är också tydlig. Denna tillväxtperiod bröt en tidigare starkt nedåtgående trend och trendbrottet år 1992 sammanföll med IVA/PRV-studien åren 1992–1993. År 2001 bröts tillväxttrenden och en nedgångsperiod startade, vilken också möjligen kan ses som en fortsättning på den tidigare nedgångsperioden på 1980-talet. Nedgångstakterna i dessa två perioder är nämligen förvånansvärt likartade.
Figur 9.1 Antalet nationella ansökningar för patent i olika länder samt inlämnade till EPO och PCT åren 1985–2004
0
50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
European Filings National Filings Germany
JPO Filings Utility Filings at the USPTO
PCT Filings National Filings Sweden (right scale)
National Filings Finland (right scale)
Källa: Insamlade data och statistik från patentverk och WIPO.
Sedan år 1992 har således antalet nationella ansökningar till PRV växt ganska kontinuerligt med en topp år 2000, från vilken en nedgång med en dryg tredjedel skett under fyra års tid, se tabell 9.1. Tabell 9.1 visar också antalet SFA under perioden 1998–2004. Även antalet SFA har gått ner med en dryg tredjedel under perioden 2000–2004. Antalet olika sökande med SFA har under samma tid gått ned med ca 30 %. SFA-andelen av totala antalet inlämnade nationella ansökningar har dock varit tämligen konstant under perioden 1998–2004 och pendlat mellan 87–89 %.
Tabell 9.1 Antal SFA, dvs. nationella förstagångsansökningar, mottagna av PRV under åren 1998–2004
P
1
PP
)
P
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Absolut
förändring (2004– 2000)
Relativ förändring (2004–2000) som %
Totalt antal ansökningar
4 625 4 870
4 936
4 500 3 910 3 619
U
3 230
U
-1 706 -34,6%
Totalt antal SFAs
4 095 4 262
4 348
3 996 3 456 3 159
U
2 863
U
-1 485 -34,2%
Andel SFAs / totala ansökningar
88,5% 87,5% 88,1%
88,8%
88,4%
U
87,3%
U
88,6% 0,55% 0,6%
Antal sökande med SFAs
2 017 1 993
2 079
1 845 1 729 1 533
U
1 458
U
-621 -29,9%
Noter: 1) Lägsta årliga värden understryks, högsta skrivs med fetstil.
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.2 visar en nedbrytning av SFA på sökandens nationalitet. Som väntat dominerar svenska sökanden stort. Deras andel är dock förvånansvärt konstant under åren 1998–2004 och ligger runt 92– 93 %.
Tabell 9.2 SFA fördelade på sökandens nationalitet åren 1998–2004
Sökandes nationalitet
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Absolut förändring (2004– 2000)
Relativ förändring (2004– 2000) som %
1 Sverige 3769 3957 3997 3699 3217 2906 2659 -1338 -33,5% 2 Schweiz 62 75 75 77 88 78 76 1 1,3% 3 Tyskland 30 46 41 25 11 32 9 -32 -78,0% 4 Finland 21 17 24 41 27 27 20 -4 -16,7% 5 Ukraina 24 28 65 16 3 0 1 -64 -98,5% 6 USA 31 24 23 18 10 11 15 -8 -34,8% 7 Storbritannien 42 27 20 10 8 13 10 -10 -50,0% 8 Nederländerna 19 12 26 17 22 12 11 -15 -57,7% 9 Taiwan 13 16 21 26 11 7 12 -9 -42,9% 10 Danmark 15 12 5 22 11 16 7 2 40,0% 11 Övriga länder 69 48 51 45 48 57 43 -8 -15,7% Totala årliga SFA 4095 4262 4348 3996 3456 3159 2863 Svenska sökandes andel av SFA
92,04% 92,84% 91,93% 92,57% 93,08% 91,99% 92,87%
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.3 visar en nedbrytning på företag respektive individer som sökande. Dessa två grupper var ungefär lika stora år 1998. År 2004 hade båda grupperna krympt, individgruppen dock snabbare och mer. Som väntat stod företag för betydligt fler SFA men båda gruppernas SFA gick ner åren 2000–2004 med närliggande andelar, 35 % resp. 31 %, dvs. grovt sett en tredjedel.
Tabell 9.3 SFA fördelade på företag och individuella sökande åren 1998– 2004
P
1)
P
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Absolut
förändring
(2004– 2000)
Relativ förändring (2004–2000)
som %
Årliga SFAs från företags sökande
2 785 2 945
3 094
2 938 2 539 2 275
U
2 001
U
-1 093 -35,3%
Antal företagssökande
1 004 1 012
1 168
1 044 982 868
U
786
U
-382 -32,7%
Årliga SFAs/antal företags sökande
2,77
2,91
2,65 2,81 2,59 2,62
U
2,55
U
-0,10 -3,9%
Årliga SFAs från individuella uppfinnare
1 310
1 317
1 254 1 058 917 884
U
862
U
-392 -31,3%
Antal individuella sökande
1 013
981 911 801 747
U
665
U
672 -239 -26,2%
Årliga SFAs/antal individuella sökande
1,29 1,34
1,38
1,32 1,23 1,33
U
1,28
U
-0,09 -6,8%
Noter: 1) Lägsta årliga värden understryks, högsta skrivs med fetstil.
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.4 visar en ytterligare nedbrytning av företagsgruppen i tabell 9.3 i tre kategorier svarande mot en patenteringsfrekvens (egentligen patentansökningsfrekvens) av i genomsnitt en enda årlig SFA, respektive 2–10 stycken, respektive fler än 10 stycken SFA per år. Tabellen visar att nedgången i procent från år 2000 till år 2004 är störst i yttergrupperna, dvs. den första och den tredje, och störst för högfrekventa patenterare.
Tabell 9.4 SFA fördelade på företag med olika patenteringsfrekvens
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Absolut förändring (2000–2004)
Relativ förändring (2000–2004)
som %
En årlig SFA
Antal sökande
717 727 845 742 693 634 558 -287 -34,0%
Årliga SFA 717 727 845 742 693 634 558 -287 -34,0%
2-10 årliga SFAs
Antal sökande
255 250 286 272 261 207 206 -80 -28,0%
Årliga SFA 779 791 902 879 870 643 653 -249 -27,6%
>10 årliga SFA
Antal sökande
32 35 37 30 28 27 22 -15 -40,5%
Årliga SFA 1289 1427 1347 1317 976 998 790 -557 -41,4%
Källa: Svenska PRV-data
Figur 9.2 visar sedan hur sporadiskt över tiden de flesta företag och individer lämnar in SFA. Detta ger en fingervisning om hur stor omsättningen av sökanden är från år till år. Detta förhållande försvårar i sin tur en enkätstudie av sökanden om skälen bakom nedgången i deras SFA. Figurer 9.3 och 9.4 ger tydligare bilder av denna omsättning. Figurerna visar t.ex. att klart mer än hälften av sökanden i toppgruppen med fler än 10 SFA år 2000 hade försvunnit ur toppgruppen år 2004, medan enbart 6 stycken (24 %) hade klättrat in i toppgruppen. Detta talar i viss mån trots allt för en enkätstudie av förändringsfaktorer hos högfrekventa sökanden.
Figur 9.2 Fördelning av antal seriella sökanden med SFA under åren 1998– 2004
P
1)
P
X
697
279
117
76
58
58
585
159
71
35
17
6
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000
1
2
3
4
5
6
7
Occurencies of corporate applicants Occurencies of individual applicants
3031
3540
90%
5%
Antal företagssökanden Antal individuella sökanden
Y
Beteckningar: x = antalet år som ansökningar lämnades in från en given sökande under den 7åriga perioden 1998–2004 y = antalet sökande som sökte x år under den 7-åriga perioden 1998–2004 Noter: 1) Smärre skillnader i totala antalet sökanden uppträder på grund av statistiska svårigheter, bl.a. att korrigera för felstavningar av sökandens namn
Källa: Svenska PRV-data
Figur 9.3 Omsättning av SFA-sökanden från år 2000 till år 2004
P
1)
P
Omsättning av sökanden med mer än en och högst 10 SFA
66 230
345
2000
2004
66
Omsättning av sökanden med mer än 10 SFA
19 6
24
2000
2004
19
Omsättning av sökanden med en SFA
72
1065
1556
2004
72
Beteckningar: Siffra i mörkgrått fält = antal sökanden som finns med både år 2000 och år 2004. Siffra i ljusgrått fält = antal sökanden som finns med ifrågavarande år men inte jämförelseåret. Not: 1) Smärre skillnader i totala antalet sökanden uppträder på grund av statistiska svårigheter, bl.a. att korrigera för felstavningar av sökandens namn
Figur 9.4 Detaljerad översikt av omsättning av SFA-sökanden från år 2000 till 2004
VOLVO TONIE SÖDERSTRÖM TETRA LAVAL STRIDSBERG INNOVATION AB SCANIA CV AB SANDVIK SAAB NOBEL BIOCARE AB METSO L M ERICSSON FORSKARPATENT ELECTROLUX DELAVAL HOLDING AB BIOVITRUM AB ATLAS COPCO ASTRAZENECA AMERSHAM ALFA LAVAL ABB VOLVO TONIE SÖDERSTRÖM TETRA LAVAL STRIDSBERG INNOVATION AB SCANIA CV AB SANDVIK SAAB NOBEL BIOCARE AB METSO L M ERICSSON FORSKARPATENT ELECTROLUX DELAVAL HOLDING AB BIOVITRUM AB ATLAS COPCO ASTRAZENECA AMERSHAM ALFA LAVAL ABB
XCOUNTER AB VOLVO CAR CORP TORSTI TAAVILA TELIASONERA STORA ENSO ST JUDE MEDICAL AB SPIREA AB SKF SIEMENS-ELEMA AB SCA SANDRA JÄRLEBRO PHARMACIA OBDUCAT AB NET INSIGHT AB INFINEON TECHNOLOGIES HANS GUSTAV ERIK WAHLBECK HAMID DELALAT EMERSON ENERGY SYSTEMS AB CELLPOINT BOFORS ANOTO AB AMC CENTURION AB ALLGON AB ALEXANDER PRISYAZHNY XCOUNTER AB VOLVO CAR CORP TORSTI TAAVILA TELIASONERA STORA ENSO ST JUDE MEDICAL AB SPIREA AB SKF SIEMENS-ELEMA AB SCA SANDRA JÄRLEBRO PHARMACIA OBDUCAT AB NET INSIGHT AB INFINEON TECHNOLOGIES HANS GUSTAV ERIK WAHLBECK HAMID DELALAT EMERSON ENERGY SYSTEMS AB CELLPOINT BOFORS ANOTO AB AMC CENTURION AB ALLGON AB ALEXANDER PRISYAZHNY
19 19
6
24
2000
2004
SECO TOOLS AB ROLF CARLMARK MEDIVIR AB LARS ERIKSSON KONGSBERG AUTOMOTIVE AB GAMBRO SECO TOOLS AB ROLF CARLMARK MEDIVIR AB LARS ERIKSSON KONGSBERG AUTOMOTIVE AB GAMBRO
Källa: Svenska PRV-data
Figur 9.5 visar vidare en nedbrytning på stora teknikområden så som dessa definieras i IPC-systemet på dess första hierarkiska nivå (dvs. sektionsnivå). Denna nedbrytning visar en stor spridning i nedgångsprocent från år 2000 till år 2004 med en stor och största nedgång inom elektricitetsområdet, följt av fysikområdet.
Figur 9.5 SFA fördelade på olika IPC-sektioner åren 1998–2004 (nedgång i % från 2000 till 2004)
P
1)
P
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
D – TEXTILES; PAPER (-35.4%)
E – FIXED CONSTRUCTIONS (-17.0%)
C – CHEMISTRY; METALLURGY (+2.7%)
F – MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING;
WEAPONS; BLASTING (-21.3%)
G – PHYSICS (-47.1%)
H – ELECTRICITY (-63.9%)
A – HUMAN NECESSITIES (-32.7%)
B – PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING (-20.7%)
0
100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
Noter: 1) Enligt IPC klassifikation version 7, giltig till 31.12.2005.
Tabell 9.5 visar slutligen en nedbrytning på de totalt största (mest frekventa) SFA-sökandena under perioden 1998–2004 uppdelad i två stycken 3-årsperioder före och efter år 2001 för att tydliggöra en eventuell flerårsförändring i samband med en konjunkturomsvängning. Återigen är det en stor spridning mellan företagen i dessas nedgångsprocent eller snarare förändringsprocent från år 2000 till år 2004. Det är också stor spridning mellan olika år för de flesta företag, en spridning som i flera fall inte är kopplad till en trend över flera år. Vissa företag uppvisar dock klara trender. Speciellt intressanta och dominanta är Ericsson och ABB vars nedgångar från år 2000 till år 2004 i absoluta tal svarar för 44 % av den totala nedgången på 633 stycken för de företag som uppvisar en nedgång från år 2000 till år 2004 (visas ej i tabell 9.5). Sammantaget visar elektroföretagen (E-företagen) Ericsson, ABB, TeliaSonera, Siemens-Elema och Anoto som grupp en dominant stor nedgång, vilket också bekräftas av Tabell 9.5. Summan av SFA för gruppen som helhet visar slutligen en ganska konstant nivå åren 1998–2000
med ett klart fall till lägre nivåer för åren 2002–2004. Detta indikerar sammantaget att en stor nedgång bland högfrekventa sökande berodde på en konjunkturnedgång, speciellt för elektroföretagen. Mycket förenklat uttryckt så brast IT-bubblan och därmed också en ”patentbubbla”. Samtidigt bör observeras att närmare en tredjedel (6 st.) av de 20 sökande ökade antalet SFA från år 2000 till år 2004, och däribland till övervägande del konjunkturkänsliga verkstadsföretag inom det maskintekniska området (M-företag), dvs. Volvo, Scania, Sandvik, Electrolux och Atlas Copco.
Tabell 9.5 Totala patentansökningar från de 20 främsta svenska patentinnehavarna (1998–2004)
Företag Årliga SFA i snitt
under period 1
(1998–2000)
Årliga SFA i snitt under period 2 (2002–
2004)
Totalt antal SFA 1998–
2004
Absolut
SFAförändring (period 1– period 2)
Relativ förändring (period 1– period 2) som
%
Ericsson 282 63 1224 -219 -77.7% AstraZeneca 130 150 1035 20 15.4% ABB 139 51 680 -88 -63.3% Volvo 61 91 550 30 49.7% Scania 46 72 412 26 57.7% Sandvik 56 61 402 6 10.2% SCA 58 34 358 -24 -41.1% SAAB 38 33 272 -5 -12.3% Tetra Laval 38 35 249 -3 -7.9% TeliaSonera 54 12 226 -42 -77.9% Electrolux 18 28 185 10 56.6% DeLaval Holding 32 22 183 -10 -32.3% Atlas Copco 10 35 157 25 246.7% Alfa Laval 31 13 147 -18 -59.1% Alexander Prisyazhny 38 1 135 -37 -96.5% Metso 13 21 130 8 65.8% Siemens-Elema 24 11 126 -13 -53.5% Pharmacia 27 9 125 -19 -68.3% Anoto 13 8 110 -5 -35.9% Stridsberg Innovation 17 15 105 -2 -12.0%
Källa: Svenska PRV-data
Tabell 9.6 visar slutligen som en intressant jämförelse en motsvarande 20-i-topp-lista för ca 30 år tidigare, dvs. innan EPO- och PCT-vägarna öppnades. Stabiliteten i toppgruppen är trots allt påfallande över en 30-årsperiod. Några helt nya stora svenska företag på senaste listan förekommer inte, medan flera gamla storföretag har försvunnit (t.ex. Götaverken).
Tabell 9.6 20 främsta patenterare i Sverige 1969–71 efter antal beviljade patent i Sverige
Rang Företag SNI-kod Beviljade svenska patent 1 ASEA 380 496 2 LM Ericsson 383 188 3 Electrolux 380 117 4 Standard Radio och Telefon 383 113 5 Bofors Div 108 6 AGA Div 106 7 Atlas Copco 380 81 8 Svenska Fläkt 380 71 9 Bahco 380 70 10 Tetra Pak Div 65 11 Åkerlund & Rausing Div 62 12 MoDo Div 58 13 Alfa Laval 380 57 14 Saab-Scania 380 50 15 Götaverken 380 49 16 Sandvik Div 44 17 Svenska Philips Div 44 18 Astra 35 43 19 SKF Div 43 20 Bolinder-Munktell 380 42
Källa: Papahristodoulou (1987). Siffrorna är påfallande höga i jämförelse med perioderna 1998– 2000 och 2002–2004. Det har dock inte varit möjligt att få dessa siffror bekräftade av PRV.
9.4. Förklaringsfaktorer bakom förändringar
9.4.1. Metodik
I ett tidigt skede av utredningen formulerades hypotesen att den övervägande andelen av den observerade nedgången i SFA kunde förklaras av beteendet bland de högfrekventa patenterarna, i första hand storföretag med stora FoU-budgetar. Hypotesen grundade sig på då tillgänglig men ofullständig statistik, diskussioner med initierade inom PRV och industrin samt det vanligt observerade förhållandet att FoU och patenteringsfrekvens är starkt snedfördelad i ett land som Sverige. Hypotesen stöddes också av viss te-
ori.
TPF
6
FPT
Hypotesen äventyras dock av en stor omsättning i den under-
liggande populationen. Tillgängliga uppgifter pekade samtidigt på att små företag och uppfinnares patenteringsfrekvens sammantaget inte hade uppvisat en väsentlig nedgång.
Mot denna bakgrund utformades en enkät som skickades ut till de största företagen i mars 2005. Företagen valdes ut så att de största företagen avseende patentfrekvens
TPF
7
FPT
eller FoU-investeringar
i Sverige eller börsvärde täcktes in. Urvalet skulle dessutom innehålla motsvarande urval för den tidigare IVA/PRV-studiens enkäturval av 20 svenska FoU-tunga storföretag. Urvalsprincipen för enkätutskicket var att kunna täcka in en tillräckligt stor del av den övre svansen i fördelningen av absoluta nedgångstal för att kunna förklara en huvuddel av nedgången. Syftet med enkäten var dels att inhämta företagens patentstatistik för att validera och komplettera PRVs statistik, dels att inhämta kvalitativa och kvantitativa bedömningar av olika frågor av intresse för utredningen, inklusive förklaringar av eventuell nedgång i patenteringsfrekvens.
Enkätutskicket följdes sedan upp av påminnelser via e-mail och telefonsamtal och i flera fall telefonintervjuer. Svarsfrekvensen var dock fortfarande för liten varför enkäten också gjordes tillgänglig via nätet som en webb-enkät.
Statistik över SFA blev efteråt tillgänglig under våren 2005 från PRV och data visade då att den ursprungliga hypotesen inte hade tillräckligt stöd. Enbart maximalt 29 % av SFA-nedgången visade sig då förklaringsbart via det ursprungliga enkätutskicket. När detta stod klart gjordes en nedbantad version av enkäten som skickades ut till ett nytt urval av ca 50 SMF i augusti 2005. Dessa företag valdes ut bland de företag som visat upp en stor nedgång i SFA-frekvens.
TP
6
PT
En enkel tillväxtteori – eller allmännare teori för förändringar i variabler som försäljning,
FoU m.m. – baseras på den s.k. Gibrat’s Law som i grova drag säger att storleken på en årlig förändring i en variabel är (statistiskt sett) proportionell mot variabelns storlek vid årets början (se också avsnitt 6.3.)
TP
7
PT
Vid tidpunkten då urvalet gjordes fanns inte SFA-statistik tillgänglig via PRV och urvalet
fick grundas på totalt antal inlämnade ansökningar.
9.4.2. Resultat
9.4.2.1 Frekvens förstagångsansökningar (FA)
TPF
8
FPT
Över hälften av de stora företagen och en tillräckligt stor grupp av SMF för att tjäna som kontrastgrupp svarade på respektive enkät. Det bör understrykas här att svaren här avser förstagångsansökningar oavsett var dessa inlämnats.
Av de storföretag som svarat uppvisar drygt hälften en nedgång i förstagångsansökningar (FA) från år 2000 till år 2004, en tredjedel en uppgång och resten ingendera. Tabell 9.7 visar en lista på de företag som hade en FA-nedgång. Företagen är rankade efter nedgångens absoluta storlek i antal, respektive relativa storlek i procent av företagets antal FA år 2000.
Tabell 9.7 Rangordning av enkätsvarande efter absolut storlek på nedgång (rang 1) och relativ storlek på nedgång (rang 2) i FA från år 2000 till år 2004
Rang 1 Företag Rang 2 Företag
1 LM Ericsson
1 SCA
2 SCA 2 TeliaSonera 3 SAAB 3 Perstorp 4 TeliaSonera 4 Axis 5 Tetra Laval 5 Ericsson 6 Infineon Technologies 6 SKF 7 Perstorp 7 Infineon Technologies 8 Alfa Laval 8 SAAB 9 Biovitrum 9 Alfa Laval 10 SKF 10 Tetra Laval 11 Axis 11 Stridsberg Innovation 12 Stridsberg Innovation 12 HL Display 13 HL Display 13 Biovitrum 14 Metso 14 Metso 15 Active Biotech 15 Kvaerner 16 Kvaerner 16 Active Biotech
Källa: Utredningsenkät.
TP
8
PT
Notera här att föregående avsnitt fokuserade på SFA medan detta avsnitt fokuserar på FA.
Frekvens förstagångsansökningar (FA) är inte detsamma som frekvens svenska förstagångsansökningar, dvs. förstagångsansökningar inlämnade till svenska PRV, eftersom en förstagångsansökan kan lämnas till ett annat patentverk än PRV.
Tabell 9.8 a, b och c visar den vikt de svarande företagen har fäst vid de olika allmänna förklaringsfaktorerna i enkäten. En förhållandevis konsistent bild framträder, även om försiktighet krävs vid jämförelser mellan företag av denna typ av bedömningar.
Förändringar i FoU-resurser och patenteringsresurser är viktiga faktorer bakom förändringar i patenteringsfrekvens, såväl för stora som små företag. Detta resultat ligger också i linje med tidigare studie av företag i USA och Japan.
TPF
9
FPT
Förändring i patenteringsresur-
ser förefaller dock vara en faktor som är viktigare för en uppgång än för en nedgång. Detsamma gäller faktorn ökad strategisk betydelse i branschen.
Vad som förutom nedgång i FoU-resurser främst anses ligga bakom en nedgång i patenteringsfrekvensen åren 1998–2004 är en nedgång i patenteringsbenägenheten och en mer selektiv patentstrategi, inriktad mer på patentkvalitet än patentkvantitet. Detta gäller särskilt de stora företagen. För de små och medelstora företagen spelar dessutom en minskad betydelse av patent för finansiering en väsentlig roll. Detta hänger i sin tur ihop med det minskade utbudet av riskkapital för tidiga faser sedan IT-bubblan brast år 2000.
TP
9
PT
Se speciellt Scherer (1983), Mansfield (1986) och Granstrand (2000). Dessa studier upp-
visar dock branschvariationer, vilka inte varit möjliga att kartlägga i dessa avseenden inom utredningens ram.
Tabell 9.8a Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en nedgång av FA under åren 1998–2004
P
1)
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt) (Q4.1a)...which weights did the following factors have as explanations for this decrease?
Large firms SMF
1. Reduction of R&D resources globally a. for business-trend reasons
1.55 0.82
b. for other (e.g. structural) reasons
2.36(3) 1.55(3)
2. Reduction of R&D resources in Sweden a. for business-trend reasons
1.55 1.09
b. for other (e.g. structural) reasons
2.27(4) 1.36
3. Reduction of patenting resources a. globally
1.64 0.55
b. in Sweden
1.55 0.82
4. Decrease in number of patentable inventions per R&D crown
1.27 1.45(5)
5. Decrease of patenting propensity per patentable invention
1.73(5)
U
2.09
U
(1)
6. Increase of R&D in areas with fewer possibilities of patenting (e.g. R&D in areas with service or social-science orientation)
0.55 0.36
7. Change in patent application strategy in the form of: a. More secrecy protection
0.78 0.40
b. More selective patenting
2.91(2) 1.55(3)
c. Increased demands on patent quality instead of patent quantity
U
3.09
U
(1) 1.18
8. Change in patents’ role and economic importance in the form of: a. Lower economic value
0.40 0.91
b. Less importance for financing of continued R&D
0.30 1.82(2)
c. Less strategic importance in the branch of industry
0.55 1.09
9. Higher total patent-application costs
1.64 1.00
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an invention (secrecy, speed and efficiency in production and marketing etc.) has decreased
1.09 1.00
11. Other factors a. Disclosure through patents is more disadvantageous
0.55 0,55
b. Change in the product range towards less patent-intensive products
1.00 0.82
c. Shift in comprehensive product generations (e.g. 3G – 4G)
0.82 0.27
d. Reduced government support to R&D
0.00 0.45
e. Increased product specialization (i.e. less product diversification)
1.27 0.55
f. Reduced risk of imitation
0.09 0.55
Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom parentes.
Källa: Utredningsenkät
Tabell 9.8b Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en uppgång av FA under åren 1998–2004
P
1) 2)
P
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt) (Q4.1b)...which weights did the following factors have as explanations for this increase? Large firms
1. Increase of R&D resources globally a. for business-trend reasons
1.36
b. for other (e.g. structural) reasons
2.08(4)
2. Increase of R&D resources in Sweden a. for business-trend reasons
1.18
b. for other (e.g. structural) reasons
2.25(2)
3. Increase of patenting resources a. globally
1.83
b. in Sweden
2.67(1)
4. Increase in number of patentable inventions per R&D crown
1.77
5. Increase of patenting propensity per patentable invention
2.08(4)
6. Increase of R&D in areas with greater possibilities of patenting
1.75
7. Change in patent application strategy in the form of: a. Less secrecy protection
0.83
b. Less selective patenting
1.33
c. Decreased demands on patent quality to the advantage of patent quantity
1.25
8. Change in patents’ role and economic importance in the form of: a. Higher economic value
2.00
b. Greater importance for financing of continued R&D
1.73
c. Greater strategic importance in the branch of industry
2.25(2)
9. Lower total patent-application costs
1.09
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an invention (secrecy, speed and efficiency in production and marketing etc.) has increased
1.82
Noter:
1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom parentes.
2) Denna fråga ställdes inte till SMF-urvalet för att hålla ner frågemängden till SMF.
Källa: Utredningsenkät
Tabell 9.8c Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en uppgång av FA under 1990-talet
P
1)
P
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt) (Q4.2a)...which weights did the following factors have as explanations for this increase during the 1990s?
Largefirms SMF
1. Increase of R&D resources globally a. for business-trend reasons
1.33 1.90(2)
b. for other (e.g. structural) reasons
2.42(4) 1.80(3)
2. Increase of R&D resources in Sweden a. for business-trend reasons
1.09 1.56
b. for other (e.g. structural) reasons
2.58(3) 1.70(4)
3. Increase of patenting resources a. globally
2.09 1.10
b. in Sweden
2.38(5) 1.56
4. Increase in number of patentable inventions per R&D crown
1.58 1.40
5. Increase of patenting propensity per patentable invention
2.83(2) 2.10(1)
6. Increase of R&D in areas with greater possibilities of patenting
1.83 0.89
7. Change in patent application strategy in the form of: a. Less secrecy protection
0.67 0.78
b. Less selective patenting
1.83 1.00
c. Decreased demands on patent quality to the advantage of patent quantity
1.67 0.89
8. Change in patents’ role and economic importance in the form of: a. Higher economic value
2.31 1.20
b. Greater importance for financing of continued R&D
1.58 1.10
c. Greater strategic importance in the branch of industry
2.92(1) 1.70(4)
9. Lower total patent-application costs
0.42 1.30
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an invention (secrecy, speed and efficiency in production and marketing etc.) has increased
1.83 1.20
Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom parentes.
Källa: Utredningsenkät
De främst angivna faktorerna bakom en (utan rangordning) nedgång i antal FA var:
- Ökade krav på patentkvalitet i stället för patentkvantitet
- Mer selektiv patentering
- Minskad patenteringsbenägenhet för var uppfinning
- Minskade FoU-resurser globalt och i Sverige
- Minskad betydelse för finansiering av FoU (spec. för SMF)
Intressant nog kan de främsta angivna faktorerna bakom en nedgång sammankopplas med en ökad medvetenhet om patentens ekonomiska och strategiska värde samt en ökad förmåga att fokusera på färre men bättre patent ekonomiskt sett.
Det är vidare värt att notera här vilka faktorer som tillmättes ringa förklaringsvärde för nedgången i patenteringsfrekvens mätt i antal FA. Dessa faktorer var (utan rangordning):
- Minskning i antal patenterbara uppfinningar per FoU-krona
(”technological opportunities”) för storföretagen
- Ökning av FoU på områden med färre patenteringsmöjligheter
- Förändring i patentstrategi mot ökad användning av sekretess
- Förändring i patents ekonomiska betydelse i form av
a) Lägre ekonomiskt värde
b) Mindre strategisk betydelse
- Minskad betydelse av patent relativt andra strategier för att exploatera en uppfinning
- Publicering av patentinformation
- Förändring i produktportfölj mot mindre patentintensiva produkter
- Produktgenerationsskiften
- Ökad produktspecialisering
- Reducerad imitationsrisk
- Reducerat statligt FoU-stöd
Man kan till sist notera att vikten som tillmäts olika förklaringsfaktorer är i genomsnitt lägre för SMF jämfört med stora företag. Om denna skillnad är signifikant och vad som ligger bakom är svårt att säga. Närmaste tolkning till hands är att SMF patenterar i lägre utsträckning varför nedgångar i patenteringsfrekvens blir mindre och mer slumpmässiga och därför har bakomliggande faktorer som upplevs som mindre påtagliga.
9.4.2.2 Frekvens svenska förstagångsansökningar
PCT-systemets starka tillväxt har tidigare berörts. Tabellerna 9.9 och 9.10 bekräftar och preciserar denna viktiga utveckling.
Tabell 9.9 Svenska PCT- och svenska EPO-ansökningar åren 1997–2004
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Antal PCTansökningar inlämnade till PRV
2 208 2 465 2 500 2 691
2 915
2 455 2 097
U
2 054
U
Andel av årliga PCTansökningar globalt
3,87%
3,68% 3,27% 2,89% 2,69% 2,22% 1,82%
U
1,67%
U
Antal PCT-ansökningar från svenska sökande globalt
P
1
P
U
2 212
U
2 589 2 715 3 091
3 421
2 990 2 612 2 849
Andel av årliga PCTansökningar globalt
3,88%
3,86% 3,56% 3,32% 3,16% 2,71%
U
2,27%
U
2,32%
Antal EPO-ansökningar från svenska sökande
P
1)
P
U
276
U
322 361 495 511 489 576
591
Andel av årliga EPOansökningar
U
0,61%
U
0,66% 0,72% 0,91% 0,90% 0,91%
1,04%
1,01%
Antal årliga PCTansökningar globalt
U
57 064
U
67 061 76 358 93 237 108 227 110 391 115 201
122 640
Antal årliga EPOansökningar
P
2)
P
U
45 438
U
48 550 50 236 54 626 56 857 53 750 55 125
58 479
Noter:
1) Svensk ansökande betyder svensk innehavare, inte nödvändigtvis svensk uppfinnare
2) Exkluderar PCT-ansökningar till EPO (EURO-Direct)
Källa: WIPO-statistik, EPO årsredovisningar 1997–2004
Tabell 9.10 Orsaker bakom en minskad SFA-andel av förstagångsansökningar
(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Avgörande vikt)
(Q4.3a) Om svenska PRV:s andel av förstagångsansökningar minskade i snitt under perioden 1998–2004, berodde detta på: Större användning av PCT- och EPO- ansökningar som FA 2,92 Mindre benägenhet att välja Sverige som prioriterat land (dvs. att välja att lämna in förstagångsansökan i Sverige).
2,17
Den svenska marknaden har blivit mindre viktig
1,73
Figur 9.5 visar utvecklingen under åren 1998–2004 av de olika ansökningsvägar de svarande storföretagen använder. Tillväxten i PCT- och även EP-systemet bekräftas här ytterligare, samtidigt som den nationella ansökningsvägen krymper i allmänhet, inklusive till svenska PRV.
Figur 9.6 Fördelning av svenska storföretags förstagångsansökningar över olika patenteringsvägar
913
1071
988
996
706
728
565
883
903
843
634
370
309
340
311
312
295
270
197
175
183
40
29
44
113
155
210
379
19
21
17
19
29
24
48
117
161
249
225
177
154
167
0 500 1000 1500 2000 2500
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Legend:
EPO applications
PCT appl. to other patent offices
PCT appl. to till Swedish PRV
National appl. to other patent offices (not PRV or USPTO) National US appl. to USPTO
National SE appl. to PRV
Källa: Utredningsenkät
Tabell 9.11 visar antal och andel av svenska storföretags förstagångsansökningar på olika ansökningsvägar. Som framgår av tabellen är SFA-andelen av förstagångsansökningar tämligen konstant, trots en betydande nedgång i absoluta tal. Även EPO-ansökningars andel är tämligen konstant åren 2000–2004 med en eventuell tillväxt för perioden 1998–2005. Tidsserien är dock för kort för att
bedöma det senare. Däremot är tillväxten tydlig om än från låga nivåer för andelen PCT-ansökningar som inlämnas till PRV. (Notera dock att PRVs andel av årliga PCT-ansäkningar globalt stadigt sjunkit från 3,68 % år 1998 till 1,68 % år 2004 enligt Tabell 9.9.) Slutligen är andelen förstagångsansökningar som går direkt till amerikanska patentverket USPTO tydligt avtagande, medan andelen som går till övriga icke-svenska patentverk är tämligen konstant.
Tabell 9.11 Antal förstagångsansökningar på olika vägar för svenska storföretag
År SFA
(#)
% FA i
USA
(#)
% Övr.
FA (#)
% PCT till
PRV (#)
% Övr.
PCT
(#)
% EPO
(#)
% Tot
(#)
%
1998 913 40 883 39 311 14 40 2 19 1 117 5 2282 100
1999 1071 43 903 36 312 13 29 1 21 1 161 6 2495 100
2000 988 41 843 35 295 12 44 2 17 1 249 10 2437 100
2001 996 44 634 28 270 12 113 5 19 1 225 10 2258 100
2002 706 43 370 23 197 12 155 9 29 2 177 11 1634 100
2003 728 45 309 19 175 11 210 13 24 1 154 10 1601 100
2004 565 34 340 20 183 11 379 22 48 3 167 10 1681 100
2005
P
1)
P
453 41 72 7 152 14 152 14 95 9 181 16 1105 100
Noter: 1) Prognosticerad siffra
Källa: Utredningsenkät
Tabell 9.12 visar slutligen att de flesta av de svenska storföretagen anser att PRV och nordiska patentverk erbjuder ett tillräckligt stort utbud av tjänster med tillräcklig kvalitet och kostnadseffektivitet. Utrymmet för förbättringar av PRVs kundnöjdhet bland storföretagen är dock som synes betydande. Att cirka en tredjedel eller fler av stora kunder svarar nej på frågorna om kundnöjdhet i Tabell 9.12 är inte tillfredsställande. I studien av patentbyråer framkom emellertid en större tillfredsställelse med PRV i dessa avseenden (se avsnitt 8.10 och Tabell 8.18b).
Tabell 9.12 Svenska storföretags bedömningar av patentverksservice
(Skala: Ja = 1, Nej = 0)
Fråga Genomsnitt(n=31) (Q5.4.3) Erbjuder svenska PRV/nordiska patentverk tillräcklig service beträffande: Kostnadseffektivitet 0,58 Kvalitet 0,71 Tjänsteutbud 0,67
Källa: Utredningsenkät
9.5. Svenska storföretags patentering i USA
Den markanta nedgången i SFA under senare år innebär inte att svenska storföretag i allmänhet har minskat sin patentering på viktiga marknader. Tabell 9.13 visar detta vad gäller antal beviljade patent i USA. Här bör dock noteras att patentbeviljning i USA som i många andra länder sker i genomsnitt minst ett par tre år efter patentansökan, varför en eftersläpning sker i förhållande till t.ex. konjunktursvängningar och FoU-neddragningar.
Tabell 9.13 De tio största svenska patenterarna i USA
1999 Antal 2001 Antal 2003
Antal
1 Ericsson
270 Ericsson
391 Ericsson
328
2 Sandvik
63 Sandvik
62 AstraZeneca
48
3 Astra
51 ABB
37 SCA Hygiene Products 46
4 ABB
35 Tetra Laval
28 Sandvik
40
5 Volvo
25 Astra
28 ABB
38
6 Electrolux
23 Volvo Lastvagnar 25 Volvo Car Corp. 22
7 Pharmacia & Upjohn 18 AstraZeneca
24 De Laval Holding 21
8 Kvaerner Pulping 17 Siemens Elema
24 Volvo Personvagnar 16
9 Siemens Elema 16 SCA Hygiene Products 22 Electrolux
15
10 SCA Hygiene Products 15 Volvo
19 Akzo Nobel
15
Källa: Statistik från USPTO.
Ser man däremot på de största svenska patenterarnas andelar av totala antalet beviljade patent i USA, så har dessa sjunkit sedan 2001 (visas inte i tabellen).
Ser man slutligen på motsvarande rankning av länder utanför USA för perioden 1994–2003 med avseende på antal beviljade patent i USA så har Sverige legat på plats 10±1 under hela perioden 1994–2003, under senare år följt av Nederländerna, Schweiz och Israel. Japan och Tyskland har hela denna tid legat i topp följt i början av perioden av Frankrike och England och i slutet av perioden av Taiwan och Korea (Sydkorea). Tabell 9.14 visar rankningen för åren 1995, 1999 och 2003 i perioden. Taiwan och Korea har stått för den mest påtagliga klättringen i tabellen. Singapore har 2002–2003 klättrat upp på listan till nittonde plats och folkrepubliken Kina till tjugonde plats. Hong Kong däremot har under hela perioden legat på plats 17±1. De asiatiska ländernas samlade andel av beviljade USA-patent har också ökat markant jämfört med europeiska länders samlade andel.
Tabell 9.14 De tio topprankade länderna med avseende på beviljade patent i USA åren 1995, 1999, 2003
Rank Country 1995 Rank Country 1999 Rank Country 2003
1 Japan
22871 1 Japan
32514 1 Japan
37250
2 Germany 6874 2 Germany 9895 2 Germany 12140 3 France 3010 3 Taiwan 4526 3 Taiwan 6676 4 United Kingdom 2681 4 France 4097 4 South Korea 4132 5 Canada 2447 5 United Kingdom 3900 5 France 4127 6 Taiwan 2087 6 South Korea 3679 6 United Kingdom 4031 7 Italy 1242 7 Canada 3678 7 Canada 3893 8 South Korea 1240 8 Italy 1686 8 Italy 2022 9 Switzerland 1187 9 Sweden 1542 9 Sweden 1629 10 Sweden 914 10 Netherlands 1396 10 Netherlands 1570 11 Netherlands 894 11 Switzerland 1390 11 Switzerland 1433 12 Australia 548 12 Australia 832 12 Israel 1260 13 Israel 432 13 Israel 792 13 Australia 1047 14 Belgium 419 14 Belgium 718 14 Finland 944 15 Finland 387 15 Finland 695 15 Belgium 727 16 Austria 359 16 Denmark 588 16 China,
Hong Kong
681
17 Denmark 314 17 Austria 505 17 Austria 639 18 China, Hong Kong
248 18 China, Hong Kong
413 18 Denmark 611
19 Spain 168 19 Spain 265 19 Singapore 460 20 Norway 138 20 Norway 246 20 China P.Rep. 424
Källa: Statistik från USPTO
9.6. Sammanfattning
Detta kapitel har beskrivit och analyserat förändringar i svenska företags patenteringsfrekvens och förändringar i antal av svenska PRV mottagna patentansökningar, speciellt antal mottagna förstagångsansökningar. Patenteringsfrekvens kan då som begrepp avse
såväl patentansökningsfrekvens som patentbeviljningsfrekvens, där ’frekvens’ i regel står för antal per år. Ett antal faktorer ligger bakom företagens patenteringsfrekvens och patenteringsbenägenhet, dvs. benägenhet att patentera en given patenterbar uppfinning, samt företagens benägenhet att lämna in förstagångsansökningar till PRV. Vid räkning av patentansökningar är det viktigt att åtminstone hålla isär de fyra huvudvägar på vilka en ansökan kan lämnas in, dvs. som nationell ansökan i hemlandet eller något utland, EPO-ansökan eller PCT-ansökan. Dessa vägar kan sedan kombineras på flera sätt.
Stora multinationella företag som t.ex. Nokia med stor, internationaliserad FoU och stora patentportföljer internationaliserar i växande utsträckning sitt patenteringsarbete och sina ansökningsförfaranden. Detta leder allt annat lika till en nedgång i inkomna patentansökningar för patentverk i små länder med många stora multinationella företag som Sverige. Statistiken visar också att en nedgång skett för nationella ansökningar i Sverige, Norge och Finland de senaste fem åren samtidigt med en stadig uppgång i stort sett under hela pro-patent-eran sedan 1980-talet i USA och Japan samt för PCT-ansökningar. Nedgången i Sverige var främst hänförbar till svenska sökanden och till stor del till storföretagens patentering. Den procentuella nedgången var dock grovt sett likartad mellan de år 1998 ungefär lika stora grupperna patentsökande företag och individuella uppfinnare. Omsättningen i populationen av sökanden var mycket stor. Av de sökanden som åtminstone något år under 7-årsperioden 1998–2004 hade inlämnat en förstagångsansökan till PRV så hade enbart cirka 5 % lämnat in fyra eller fler år av de sju, dvs. ca 95 % av de sökande lämnade i stort sett in förstagångsansökningar mer sällan än vartannat år. Flödet av patenterbara uppfinningar för en aktör att ta ställning till blir därmed av stor betydelse. Detta flödes storlek beror främst på FoU-resurser och patenteringsresurser.
Nedgången i Sverige varierar också mycket med teknikområde med en markant nedgång inom elektroområdet (E-området) från år 2000 till år 2004. De stora företagen inom detta område – Ericsson, ABB och TeliaSonera – dominerar nedgången inom detta område liksom nedgången bland de 20 största företagen mätt i antal förstagångsansökningar till PRV under perioden 1998–2000. Detta indikerar att nedgången mycket berodde på en konjunkturnedgång inom IT- och telekomområdet, dock inte enbart med tanke på övriga specifika problem inom främst Ericsson och ABB.
Man kan förenklat säga att IT-bubblan brast och därmed också en patentbubbla. Samtidigt ökade konjunkturkänsliga verkstadsföretag inom det maskintekniska området (M-området) som Volvo, Scania, Sandvik, Electrolux och Atlas Copco sin patentansökningsfrekvens. Om Ericsson och ABB räknas bort så uppväger uppgången bland M-företagen i stort sett nedgången bland övriga storföretag på 20-i-topp-listan över mest frekventa patenterare hos PRV.
En enkätstudie bland de största FoU-tunga företagen med en kontrollgrupp bland SMF visade sedan att förändringar i FoU-resurser och patenteringsresurser är viktiga faktorer bakom förändringar såväl uppåt som neråt i patenteringsfrekvens för stora såväl som små företag i linje med tidigare studier. Vad som förutom dessa faktorer främst anges som förklaringar till en nedgång i patenteringsfrekvens är en nedgång i patenteringsbenägenhet i form av en mer selektiv och kvalitetsinriktad patentstrategi som i flera företag avlöste en period av kvantitetsinriktad patentering under 1990-talet. För SMF spelade dessutom patent en mycket mindre roll för finansiering efter IT-bubblan då riskkapitaltillgången snabbt minskade överhuvudtaget.
PRVs kvalitet och kostnadseffektivitet ansågs tillfredsställande av de flesta storföretagen. PRVs andel av deras förstagångsansökningar har också varit i stort sett konstant under perioden 1998– 2004, samtidigt som USPTOs andel har sjunkit betydligt. Andelen PCT-ansökningar har också växt bland storföretagen i perioden och av dessa ansökningar gick de flesta till PRV. PRVs andel av PCT-ansökningarna har dock sjunkit.
Svenska storföretag har i genomsnitt inte minskat sin patentering i USA i någon väsentlig omfattning under perioden 1998–2004 i absoluta tal, däremot andelsmässigt. Sverige har också i stort sett sedan 1994 behållit sin 10e plats bland högfrekventa patenterare i USA. Däremot har flera asiatiska länder klättrat upp på listan – Taiwan, Korea, Kina och Singapore – och dominerar tillsammans med Japan och Hong Kong över Europas länder.
Del IV
Utredningens rekommendationer
Kapitel 10: Diskussion och allmänna
rekommendationer
Kapitel 11: Speciella rekommendationer för
att öka patentförståelse och benägenhet att patentera
10. Diskussion och allmänna rekommendationer
10.1. Inledning
Detta och följande kapitel redovisar utredningens rekommendationer. Rekommendationskapitlen är utformade för att kunna läsas i stort sett fristående från övriga kapitel.
Ett antal allmänna utgångspunkter och principer har legat till grund för utredningens rekommendationer. Dessa kommer att utvecklas närmare i sitt sammanhang men sammanfattas här i korthet: 1. Den svenska staten (och stater i övrigt) liksom företag och
marknader får ändrade och även nya roller i en alltmer kunskapsbaserad och internationaliserad ekonomi, med förändrade ekonomiska institutioner och styrsystem (’governance structures’) i omvärlden. Detta kräver en aktivare statlig ekonomisk politik och en närmare samverkan med det svenska näringslivet på olika såväl traditionella som nya plan (t.ex. vad gäller statligt entreprenörskap). 2. Patent- och IP-frågorna bör integreras med frågor rörande in-
novationer, affärsutveckling/entreprenörskap och tillväxt såväl politiskt som i näringslivet. 3. Rekommenderade åtgärder bör ha karaktär av investeringar i
tillväxt och välfärd för framtida – inte nutida – konsumtion. (Patenträtter och andra immaterialrätter har också långa livslängder, t.ex. upp till 20 år för en patenträtt.) 4. Rekommendationer bör utformas för såväl regering/politiker
som för företag/företagsledare. 5. Beprövade modeller från andra länder och områden bör utnytt-
jas. 6. Existerande institutioner bör utnyttjas i första hand.
7. En ansats med många rekommendationer, också av kulturskapande karaktär, är att föredra framför ett fåtal koncentrerade punktåtgärder. 8. Finansiering av rekommenderade åtgärder bör ske med en blandad finansieringsansats bestående av ”öronmärkning” i existerande budgetar, rationalisering, särskild ny budget, samfinansiering, donationer (av tid, pengar), m.m.
Rekommendationerna är grupperade i:
- Allmänna rekommendationer (kapitel 10)
- Speciella rekommendationer (kapitel 11)
- Övriga rekommendationer (bilaga 14)
De allmänna rekommendationerna i kapitel 10 är av vittomfattande natur, vilket motiveras av patent- och IP-frågornas generiska natur i en kunskapsbaserad ekonomi och deras nära och ömsesidiga samband med innovations- och tillväxtfrågor. Att behandla sambandet mellan patentering och tillväxt var också en huvuduppgift för utredningen.
De speciella rekommendationerna i kapitel 11 avser utredningens två första uppgifter. De övriga rekommendationerna i bilaga 14 är inte av samma dignitet men är likväl relevanta. De har samlats ihop från olika interna och externa källor inom ramen för utredningen, vilka också redovisas i bilagan. De ger också ytterligare detaljering av rekommendationerna i kapitel 10 och 11.
10.2. Förändrad ekonomi – förändrade roller
Framväxten av en alltmer kunskapsbaserad och internationaliserad ekonomi för med sig ökade svårigheter att upprätthålla statiskt och dynamiskt effektiva marknader. Så kallade ”market failures” av traditionella slag blir då alltmer vanliga och viktiga
TPF
1
FPT
. Detta innebär inte att statlig politik av traditionella slag (regelutformning, interventioner) blir en automatisk lösning. Man kan inte förvänta sig att sådan politik kan perfekt korrigera marknadens misslyckanden. Lika lite som man kan förvänta sig perfekt marknadsstyrning och företagsstyrning kan man förvänta sig perfekt statlig styrning. Vad man snarare kan förvänta sig är också att statliga misslyckanden eller otillräckligheter blir alltmer vanliga och viktiga tillsammans med marknadsmisslyckanden. Förekomsten av dylika misslyckanden torde öka helt enkelt därför att en alltmer kunskapsbaserad och IP-orienterad ekonomi å ena sidan skapar större utvecklingsmöjligheter men å andra sidan blir svårare att styra med tydlig effektivitet mot accepterade välfärdsmål i samband med att olika utvecklingsmöjligheter tas tillvara. Svårigheterna, men också möjligheterna, ökar dessutom på grund av en tilltagande internationalisering och globalisering av ekonomin med större beroenden mellan stater, företag och andra aktörer (t.ex. ”non-governmental organizations” – NGOs – m.fl.). Härutöver tillkommer svårigheter att fastställa samhälleliga välfärdsmål och få acceptans för dessa, svårigheter som också torde öka med ökad kunskaps- och IP-orientering av en alltmer internationaliserad ekonomi.
TPF
2
FPT
Argumenten kring dessa förhållanden kan naturligtvis diskuteras och utvecklas. Här räcker det med att påpeka det övergripande behovet av en omprövning av statens roller i en alltmer kunskapsbaserad och internationaliserad ekonomi. Detsamma gäller näringslivet liksom aktörer i övrigt i det ekonomiska systemet. Härvidlag
TP
1
PT
Begreppet marknadsmisslyckande (”market failure”) avser fall där marknadsmekanismer
misslyckas med eller är otillräckliga för att tillskapa samhällsekonomiskt önskvärda effekter. Marknader för informationshandel i allmänhet, dvs. inte bara marknader för att handla med information av teknisk karaktär, är ett viktigt exempel härpå. Allteftersom kunskap och information blir viktigare inslag i ekonomin och samtidigt marknadsstorleken växer genom internationalisering och tillväxt så ökar följdriktigt frekvens och omfattning av dylika marknadsmisslyckanden. Statliga åtgärder för att korrigera marknadsmisslyckanden är heller inte perfekta som regel, varför man på motsvarande sätt kan tala om statliga misslyckanden eller otillräckligheter (”governmental failures”). En samlingsterm för dessa misslyckanden är ”governance failures”. I grund och botten är produktion och distribution av information och kunskaper helt enkelt svårstyrda aktiviteter och samhällsekonomiskt effektiva styrmekanismer svåra att tillskapa.
TP
2
PT
Svårigheterna kan jämföras med svårigheterna att exploatera en nyupptäckt naturresurs i
havet eller rymden eller en nyupptäckt kontinent på ett välfärdsekonomiskt acceptabelt sätt.
behöver nya samverkansformer mellan staten och näringslivet prövas, också för att bereda en återkommande omprövning av roller och samverkan. Dessa behov är stora och kommer att förstärkas i många länder, men speciellt i ett litet globaliseringsberoende land som Sverige. Behoven förstärks ytterligare av stora skatteuttag med nationella skattebaser för att finansiera en offentlig produktion av tillväxt- och välfärdsskapande tjänster, inklusive kunskapsbaserade tjänster. Det intellektuella kapitalets mobilitet och volatilitet försvårar dessutom nationell skattefinansiering. Kopplingen till skattepolitiken blir därmed stark och ofrånkomlig i ett arbete med att förändra roller i en ändrad ekonomi.
10.3. Bygg upp en nationell kultur för IP och affärsutveckling/entreprenörskap
Att bygga upp ”kulturer” i ett nationellt sammanhang för ekonomiska syften kan med all rätt förefalla diffust och svårt.
TPF
3
FPT
Samtidigt
har kulturella faktorer stor relevans som förklaringsfaktorer bakom ekonomisk framgång såväl nationellt som i enskilda företagssammanhang. I vissa avseenden går faktiskt kulturer att påverka, bygga och förändra inom företag och nationer, även om det är mödosamt och går långsamt. Exempel från Japan visar på vikten av en patentkultur både på nationell nivå och på företagsnivå samt hur en sådan har kunnat utvecklas och medvetet påverkas historiskt. Detsamma kan sägas om en kvalitetskultur med angreppssätt som ’total quality management’ (TQM). Kvalitetsområdet utgör ett exempel på en nationell satsning i kulturbyggande syfte i Sverige på 1980-talet. Denna satsning liksom motsvarigheter i Japan kan i flera avseenden stå modell för en satsning i Sverige inom IP-området i kulturbyggande syfte. Ansträngningar, som närmast kan liknas vid kampanjer eller rörelser, syftar i sådana sammanhang till att skapa bestående effekter på lång sikt även om kampanjintensiteten är hög under ett begränsat antal år för att sedan avta. Erfarenheter finns under vilka villkor de kan användas och vilka positiva effekter som kan förväntas. De kan utgöra ett verkningsfullt ledningsverktyg för breda
TP
3
PT
Ett så vanligt begrepp som 'kultur' kan definieras på många olika sätt. En traditionell
läroboksdefinition, som fångar upp begreppets viktigaste komponenter är: “The pattern of all those arrangements, material or behavioral, which have been adopted by a society as the traditional ways of solving the problems of its members. Culture includes all the institutionalized ways and the implicit cultural beliefs, norms, values and premises which underline and govern conduct.” (Krech
et al. 1962, p. 380).
omorienteringar och uppslutningar kring olika frågor om de används regelbundet men inte för ofta eller för många samtidigt. Högsta företagsledningens fulla och tydliga stöd är vidare nödvändigt om än inte tillräckligt för framgång.
På samma sätt som en kultur är sammansatt av många olika element är kampanjer i kulturbyggande syfte sammansatta av många byggelement. Bygget måste vidare ske i olika steg och på olika nivåer (nation, företag etc.). Tabell 10.1 ger exempel på viktiga element i byggandet av en patentkultur och en IP-kultur i ett företag respektive en nation, inspirerade av erfarenheterna i Japan, där byggandet grovt sett började med patentfrågor i industrin och sedan har breddats. Breddningen från en patentkultur till en IP-kultur som skett under pro-patent-eran innebär då att fokus inte enbart lagts på det mycket snävare patentområdet utan på styrningen i olika former av kunskapsresurser och immateriell egendom för värdeskapande i allmänhet. Fokus blir då inte heller enbart på det snävare området immaterialrätt.
Tabell 10.1 Element i byggandet av en patent- och IP-kultur
Element i byggandet av en IP-kultur på nationell nivå Element i byggandet av en patentkultur på företagsnivå Toppministeriellt åtagande och engagemang i IP- och entreprenörsfrågor
Toppledningens åtagande och engagemang i patentering och IP
Medel för interministeriell integration av IP-frågor Patentpolitik Klara nationella IP-mål, politik och strategier, avspeglade också i lagstiftning och judiciära åtgärder
Patentmål (t.ex. att öka antalet strategiska patent med 20 st per år)
Integration med ekonomiska/industriella/ teknologiska/innovationsmässiga mål, politik och strategier för vilka patent och IP utgör befrämjande medel
Patenteringsincitament för FoU och annan personal
Gemensam angelägenhet för alla inblandade på olika samhällsnivåer, inte bara specialister
Gemensam angelägenhet för alla, inkl. ingenjörer och uppfinnare, inte bara en angelägenhet för specialister
Klart organiserade organ och program för genomförande av politiken etc. och med tillräckliga resurser
Beteendeattityder, normer, standarder och rollmodeller som främjar utveckling, skydd och exploatering av ny teknologi (t.ex. vad gäller läsning, rapportering och språk)
Klart kodifierade och upprätthållna lagar Uppmärksamhet på information och kommunikation angående patent En mångfald patent- och IP-inriktade organisationer, promotionsaktiviteter (kampanjer etc.) och rollmodeller (ledare, företag)
Centra för patentpromovering
Klara och framgångsrika strävanden att fostra beteendeattityder, normer och standarder som främjar funktionell användning av patent och IP
Utbildning och träning av all personal, inte bara ingenjörer och uppfinnare
En mängd instrument for uppbyggande och bibehållande av medvetenhet, utbildningsnivå och yrkesmässiga färdigheter på alla samhällsnivåer – “society schooling” i IP
Utveckling av språk och metodologi (t.ex. för ”patent mapping”)
Kultivering av IP-inriktade värderingar, språk och normer
Patentkampanjer etc.
Källa: Granstrand (1994b, 2000) i bearbetning och översättning
Även om en IP-kultur således kan och bör tolkas mycket brett är kopplingen av bl.a. historiska och språkliga skäl stark till patent och IP-rättigheter. Dessa utgör inga självändamål utan måste sättas in i ett större sammanhang av FoU, innovationer, tillväxt, värde- och välfärdsskapande. En IP-strategi i ett specifikt sammanhang behöver inte nödvändigtvis vara baserad huvudsakligen på IP-rättigheter (IPRs). Följaktligen behöver uppbyggnad av en IP-kultur ske inom ramen för en breddning till byggande av en kultur för affärsutveckling och entreprenörskap eller med den närliggande termen innovationskultur. Mycket arbete med detta pågår i Sverige på ett i internationell jämförelse lovande sätt. Vad som emellertid i mycket saknas är en inbyggnad av en IP-kultur i detta arbete. Allmänna
rekommendationer för detta återfinns ytterligare nedan i detta kapitel och speciella rekommendationer i kapitel 11.
10.4. Stärk det svenska entreprenörssystemet
Det svenska entreprenörssystemet med aktörer av olika slag har styrkor och svagheter, vilka beskrevs i kapitel 8. Mot bakgrund av de senare krävs följande förstärkningar av systemets komponenter och relationer.
10.4.1. Stärk det statliga entreprenörskapet
10.4.1.1 Allmänt
Statliga aktörer är direkt eller indirekt involverade i många olika slags verksamheter med teknikutveckling och innovationspotential. Det gäller såväl inom tjänstesektorn som inom traditionell industri. En stor del av den svenska teknikbaserade tjänstesektorn är statlig. Konkurrenstrycket inom denna statliga del av tjänstesektorn varierar men är till övervägande del lågt.
TPF
4
FPT
Vidare finns flera exempel på
teknikbaserade företag med statliga ägare som har en låg patentering per investerad FoU-krona och följaktligen inte anser sig behöva särskilt mycket patent som konkurrensmedel, se bilaga 16. Detta gäller även universitet, tekniska högskolor m.fl.
Att skapa och stärka ett statligt entreprenörskap på stor bredd kräver djupgående förändringar på lång sikt och förväntningar måste anpassas därefter. Ett antal åtgärder kan dock genomföras på kort och medellång sikt. Åtgärder föreslagna i följande avsnitt skall ses som viktiga exempel på åtgärder som kan genomföras på kortare sikt utan att utgöra en uttömmande lista.
Statens roll som aktiv ägare är viktig för att inrikta styrelse- och ledningsarbete på innovationer och entreprenörskap i bolag med statligt ägande. Det kräver att myndighetskultur, tjänstemannaat-
TP
4
PT
Här bör noteras att en stats roll i tjänstesektorn inte är självklar. Produkter och tjänster
som är s.k. ”public goods” (dvs. varor och tjänster som i typfall konsumeras kollektivt utan rivalitet) anses normalt vara naturligt för en publik sektor att leverera, även om olika former av marknadsmekanismer med konkurrens och privat ägande också kan användas. Vidare kan staten ha en roll som tillhandahållare av produkter och tjänster som inte har karaktären av ”public goods”. Noteras bör också att kunskap (inklusive data och information) normalt anses vara ett speciellt slag av public goods, som följaktligen intar en central roll i en kunskapsbaserad ekonomi.
tityder och verks- och monopolisttänkande förändras utan att samtidigt äventyra myndighetsutövning och kärnverksamhet.
En översyn av den statliga teknikbaserade tjänstesektorn bör vidare göras för att se hur en intensifierad och breddad affärsutveckling kan ske i olika former, t.ex. att affärsutvecklingsenheter av olika slag inrättas. Det handlar då inte enbart om den löpande affärsutvecklingen inom existerande kärnverksamhet. Det handlar också – och i många fall framförallt – om att lägga grunden för flera och framtida kärnverksamheter, plus att utveckla små och stora sidoaffärer som t.ex. kan avyttras med god avkastning och samtidigt skapa ökad tillväxt någon annanstans i innovationssystemet. Teknikbaserad produkt- och tjänsteutveckling skapar många tekniska möjligheter vilka i sin tur skapar ännu fler tekniska kombinationsmöjligheter. Sammantaget leder detta ofta till att mycket teknisk kunskap blir ekonomiskt lågutnyttjad i brist på affärsutveckling, speciellt om incitament i form av konkurrens eller resultatförbättringskrav är svaga. Olika teknikbaserade tjänstesektorer skiljer sig dock mycket åt, varför åtgärder måste sektoranpassas.
10.4.1.2 Universitets- och högskolesektorn
Universitets- och högskolesektorn har hunnit en bra bit på väg mot ökade inslag av innovationer och entreprenörskap. Fortfarande kan denna sektor emellertid sägas befinna sig i ett inlärnings- och experimentskede med bl.a. ojämn kompetens (t.ex. inom IP-området) och en inte ovanlig övertro på sektorns förmåga att generera egna innovationer och intäkter från affärsverksamhet. Internationalisering, konkurrensutsättning och kommersialisering av denna sektor kommer med största sannolikhet att öka kraftigt kommande år (på gott och ont), vilket samtidigt ställer stora krav på kärnverksamheten.
TPF
5
FPT
10.4.1.3 Telekom- och energisektorn
Telekom- och energisektorn har mycket stora teknikbaserade affärsmöjligheter framöver. Den statliga delen av dessa sektorer domineras av TeliaSonera och Vattenfall. Även om kärnaffärerna i stort sett f.n. går bra eller rentav mycket bra finns anledning att
TP
5
PT
Se också Granstrand (2006b).
bedriva affärsutveckling vid sidan av dessa med hjälp av särskilda enheter, riskkapitalfonder etc., speciellt i goda tider. Detta innebär alltid ledningsmässiga problem. Gamla misslyckanden kan förskräcka men får samtidigt inte avskräcka. Kunnandet om hur dylik affärsutveckling kan organiseras och drivas har också utvecklats. Samtidigt visar historien hur väsentlig teknikrelaterad eller kunskapsrelaterad affärsutveckling i någon form är. Den teknikbaserade eller kunskapsbaserade tjänstesektorn utgör härvidlag inget särskilt undantag. Dessa allmänna argument har giltighet även för andra konkurrensutsatta teknikbaserade tjänstesektorer.
10.4.1.4 Finanssektorn
Finanssektorn är intressant eftersom den ganska snabbt ökat sitt teknik- och innovationsberoende, inte minst inom IT-området. Samtidigt är den svenska finanssektorn tekniskt avancerad med klara konkurrensfördelar internationellt i en bransch som internationaliseras från en låg nivå. I och med detta skapas nya möjligheter till affärsutveckling och tekniska innovationer såväl som finansiella innovationer även i tjänstedelarna av värdekedjorna. Många traditionella föreställningar måste härvid omprövas och nya former för affärsutveckling prövas som t.ex. affärsutvecklingsenheter, teknikupphandling, samarbetsprojekt, IP-fokusering och riskkapitalfonder av olika slag. Den statliga delen av denna sektor är liten, men kan inte desto mindre ge möjlighet till attitydförändringar genom projektinitiativ och framgångsexempel.
10.4.1.5 Försvars- och säkerhetssektorn
Försvars- och säkerhetssektorn är mycket viktig i detta sammanhang eftersom den inte bara är teknikbaserad utan mycket teknikintensiv. Sektorn har också en lång tradition som teknikdrivare i stora delar av svensk industri samtidigt som den är statlig (förutom privata säkerhetsföretag). Ett antal omvärldstrender förändrar för närvarande denna sektor radikalt. Härvid skapas många skäl för att bedriva en mer systematisk affärsutveckling. Former för denna bör inriktas mot att integrera civil och militär teknikbaserad affärsutveckling (t.ex. inom säkerhetsområdet) men också inriktas mot mer renodlade militära utländska marknader med samarbeten, tek-
nikupphandling, licensiering, kontrakt och avknoppningar. I detta sammanhang måste en noggrannare kartläggning och analys göras av det militära innovationssystemet och konsekvenser av t.ex. en internationell teknikhandel på området. Denna typ av innovationssystem kommer oftast i skymundan i innovationssystemstudier och innovationspolitik trots att militär FoU ofta upptar en väsentlig del av ett lands totala FoU.
Figur 10.1 ger en översikt över det svenska militära innovationssystemet i syfte att fästa uppmärksamhet också på denna typ av sektoriella innovationssystem för teknikbaserade tjänster.
Figur 10.1 Aktörer i det svenska militära innovationssystemet
P
1)
ndustri och universitet
kes trikes ilitärt/civilt tora/små företag oU, produktion och
rknadsföring
Noter: 1) Endast de viktigaste aktörerna och relationerna visas. Säkerhetssektorn utgör en
allt viktigare del av det totala försvars- och säkerhetssystemet (bl.a. på grund av teknologisk konvergens som samspelar med konvergens av respektive innovationssystem). Denna sektor är dock utelämnad i figuren.
2) Tillhandahållande av arbete (obligatoriskt eller frivilligt) 3) Konkurrerande eller samverkande relationer. 4) Potentiellt viktiga relationer.
ivila marknader
Försvarets materielverk (FMV)
Försvarsdepartementet
Inhemska försvars-
styrkor
Utländska
försvars-
styrkor
Användare
Utländska medborgare Användare
Inhemska medborgare
Totalförsvarets forskningsinstitut (FoI)
Utländska materiel-
och FoU-verk
Utländska
försvarshögkvarter i vänliga, neutrala eller
fientliga nationer Försvarshögkvarteret
10.4.1.6 Medicin- och hälsosektorn
Sektorn för medicin, hälso-, sjuk- och äldrevård är ytterligare en teknikbaserad tjänstesektor med stor statlig eller offentlig dominans. Sektorns möjligheter till teknikbaserad affärsutveckling är mycket goda men dess innovationssystem måste kartläggas och analyseras mer för att bättre kunna tillvarata dessa möjligheter. Sektorns potential som teknikdrivare allmänt i industrin kan också komma i paritet med militärsektorns.
TPF
6
FPT
Sektorn, som överlappar
med universitets- och högskolesektorn, har emellertid som helhet
TP
6
PT
Framväxten av företag inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik i Sverige sedan 70-
talet är imponerande och kan storleksmässigt jämföras med omfattningen av neddragningar i svensk försvarsindustri under samma period.
I Inri U M S F ma
C Inrikes Utrikes
2)
2)
3)
4)
4)
2)
Aktörer i det svenska militära innovationssystemet
en svag tradition av innovationsverksamhet, affärsutveckling och brett industrisamarbete utanför läkemedelsindustrin och är heller inte organiserad och ekonomistyrd för detta. Sektorn har inte nämnvärt lyckats med framgångsrik teknikupphandling och kommersialisering i stor skala. Sektorns innovationssystem eller snarare innovationsverksamhet är dock svåröverskådlig varför allmän karaktärisering är svår.
10.4.1.7 Sammanfattning
Sammanfattningsvis gäller för alla teknikbaserade tjänstesektorer med betydande statlig styrning att de i olika utsträckning har en lågutnyttjad potential för affärsutveckling och innovationer. Gemensamt är också den låga IP-medvetenheten och den låga patenteringen, även i delar med betydande FoU-verksamhet. Samtidigt finns inte bara stora tillväxtmöjligheter utan också en tydlig koppling till välfärdsskapande. Den statliga delen av sektorerna som helhet är betydande. Följaktligen är slutsatsen att staten har en stor direkt och indirekt roll att spela som entreprenör i dessa sektorer. Vad gäller mer specifika IP-rekommendationer behandlas dessa i nästa kapitel.
10.4.2. Stärk det innovationsbaserade företagandet i små- och medelstora företag
10.4.2.1 Allmänt
Flera studier, inklusive studien som redovisades i kapitel 8, har pekat på en låg frekvens av innovationer i svenska små och medelstora företag (SMF) och en låg frekvens av innovationsbaserade nya företag. Slutsatsen att det innovationsbaserade företagandet i såväl nya företag som existerande SMF bör stärkas ligger därmed nära till hands. En sådan slutsats kräver dock en bredare analys av svensk industristrukturs särdrag, små och stora företags komparativa fördelar, utlandsägandets betydelse, nya teknikområdens och innovationsmöjligheters särdrag, avkastning på alternativa stödåtgärder etc., samt inte minst komplementariteter eller synergier mellan små- och stora företag, en analys som inte kan redovisas här. Många svenska innovations- och entreprenörskapsstudier kan härvidlag kritiseras för en alltför ensidig fokusering på SMF som källa
till innovationer, en alltför begränsad fokusering på tidiga faser i nyföretagandet och många gånger en bristfällig ekonomisk analys. Tidiga faser är kritiska t.ex. vad gäller finansiering och överlevnad. Tidsperioden därefter, säg 5–20 år ungefär, är emellertid minst lika viktig för tillväxt och överlevnad för SMF som fristående bolag i någon mening. Under denna tid kan t.ex. FoU, produktion och internationell marknadsföring behöva skalas upp och generationsväxling i produkter, teknologier, ägande och ledning behöva ske, liksom den viktiga fortsatta uppbyggnaden av patentportföljen och övriga IP-tillgångar (t.ex. varumärken).
Hur det innovationsbaserade företagandet i SMF skall stärkas i allmänhet är föremål för mycket utredningsarbete utanför denna utredning. Det får vidare anses ligga utanför denna utrednings uppdrag att göra en systematisk insamling av allmänna tillväxtrekommendationer som inte är direkt kopplade till patentering, även om försäljningstillväxt i sig tenderar att leda till ökad patentering. Några viktiga synpunkter och allmänna rekommendationer i vilka patentfrågor kommer in skall ändå ges.
Det innovationsbaserade företagandet i SMF är mycket heterogent, varför någon form av strukturering behövs. Viktiga skiljelinjer går mellan företag som är nya/gamla och små/medelstora och mellan produkt/tjänsteföretag med/utan universitets- och högskoleanknytning, med/utan börsnotering och med olika ägarstruktur och mellan företag som är verksamma i olika regioner, branscher och teknologier.
10.4.2.2 SMF utanför universitets- och högskoleorter
Vad gäller små teknikbaserade företag utanför universitets- och högskoleorter så kan deras tillväxt stärkas genom olika regionala insatser, t.ex. av den typ som beskrivs nedan vad gäller Gnosjö-regionen. En stärkning och utbyggnad av regioner som redan uppvisat stark uthållig tillväxt med ekonomiskt och geografiskt goda förutsättningar torde då ge störst tillväxteffekter. Å andra sidan finns regioner med dålig historisk tillväxt och dåliga tillväxtförutsättningar där ett varaktigt och betydande tillväxtskapande genom innovationsbaserat småföretagande torde vara i det närmaste utsiktslöst med rimliga ekonomiska insatser. Man kan dock inte utesluta att så kan ske, t.ex. genom att ny teknik att prospektera och
förädla naturresurser utvecklas
TPF
7
FPT
. Genombrott i stor skala av detta slag är dock sällsynta och oftast kapitalkrävande. Även om det innovationsbaserade företagandet i SMF har begränsade tillväxteffekter för en regions tillväxt som helhet så förekommer dylikt företagande i olika grad och i en ofta överraskande utsträckning, även i glesbygdsregioner. En uppbyggnad av en nationell innovations- och patentkultur får härvid inte försumma den mindre glamorösa innovationsverksamheten i SMF i traditionella industrier i regioner utan högskolor och universitet. Det gäller då att speciellt uppmärksamma att patentkulturen som regel är svag i glesbygdsregioner, liksom i traditionella industrier som råvarubaserad industri, samt inom SMF i allmänhet.
TPF
8
FPT
Aktörer som Almi och
utvecklingscentra av olika slag har härvid en viktig roll att fylla vad gäller rådgivning, stöd och utbildning.
10.4.2.3 SMF med anknytning till universitet och högskolor
Det innovationsbaserade företagandet i SMF med anknytning till universitet och högskolor är mycket mer uppmärksammat och har en helt annan tillgång till en infrastruktur för innovationer. Dessa företag, som ofta är högtekniska i någon mening, har i regel ganska god medvetenhet om patent liksom att innovationsstöd finns i någon form. Alla de olika stödformerna som finns är dock svåra att överblicka.
Gemensamt för allt innovationsbaserat ny- och småföretagande är de svårigheter och risker av olika slag som finns. En speciellt stor och förmodligen ökande svårighet är att bygga riktigt stora företag, dvs. att växa till medelstora och stora företag. Det gäller inte minst högtekniska företag och företag med starka patent. Kapitel 8 visade att det är sällsynt att ett patentbaserat litet företag växer till ett
TP
7
PT
Gruvföretaget Boliden startade på 1920-talet baserat på ny prospekteringsteknik. Det finns
all anledning att notera att svensk industriell ekonomi är i högsta grad grundad på såväl naturresurser som innovationer, med en mängd innovationer också inom råvaruindustrin. Att dra en skarp skiljelinje mellan råvarubaserad industri och innovationsbaserad industri blir då missvisande på samma sätt som att dra en skiljelinje mellan en kunskapsbaserad ekonomi och en naturresursbaserad ekonomi lätt blir missvisande. Svensk ekonomi, liksom amerikansk ekonomi, har härvid speciellt gynnsamma förutsättningar vid övergång till en mer kunskapsbaserad ekonomi jämfört t.ex. med japansk och koreansk ekonomi.
TP
8
PT
Patentstatistik kan ge en viss fingervisning om den geografiska fördelningen av patent inom
ett land men en ”darrig” fingervisning med stora begränsningar, speciellt för tätortsregioner med stor rörlighet och stora företag. Stor försiktighet och kunskap krävs således för att använda patentstatistik som underlag i regionalpolitiska sammanhang.
stort.
TPF
9
FPT
De flesta innovationsbaserade småföretag inom bioteknik
väljer eller tvingas till försäljning av licenser eller aktier. Skälen är flera och har berörts tidigare (behov av finansiering, komplementteknik, kommersiell kompetens, kapitalisering etc.). Att svårigheterna förmodligen ökar hänger samman med innovationernas ökade krav på komplementresurser erbjudna av andra främst stora företag, finansieringssvårigheter, ökade krav på snabbhet och ökade systemberoenden mellan produkter och företag. Produkter liksom företag tenderar att bli alltmer multitekniska, vilket leder till ökade FoU-kostnader och ökade behov av komplementteknik.
TPF
10
FPT
Ny tek-
nik patenteras vidare i högre grad vilket ökar beroendet av andras patent samtidigt som småföretag blir mer patentbevakade av andra.
TPF
11
FPT
I detta sammanhang spelar stora företag med stora patent-
portföljer en allt viktigare roll för småföretags möjligheter att växa. En eventuell framtida ”patenteringsvåg” från företag, stora som små, i Kina och övriga Asien kan i detta sammanhang naturligtvis begränsa tillväxtmöjligheterna för svenska företag vilka inte byggt upp en egen patentportfölj. Behovet att patentskydda egna produkter ökar dessutom om tillverkningen läggs ut till företag med kunnande och strategi att gå vidare med vidareutveckling och patentering i egen regi av produkterna, dvs. en strategi med s.k. ”metoo-plus”-karaktär.
10.4.2.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis så blir slutsatsen att teknikbaserade SMF blir alltmer beroende av extern teknik. De blir därmed också alltmer patentberoende. Behovet av komplementresurser leder vidare till att ett viktigt sätt att stärka det innovationsbaserade företagandet i SMF är att stärka samarbetet mellan SMF och stora företag, liksom mellan SMF och statliga företag och kunder. Teknikupphandling såväl privat (dvs. mellan privata företag) som statlig (dvs. mellan staten och privata företag) är därmed en av flera viktiga samarbetsformer. SMF kan naturligtvis också tänkas stärkas genom samarbete med varandra, men i allmänhet är svenska och även nordiska SMF-kluster för små för att sådant samarbete skall få riktig effekt.
TP
9
PT
Exempel finns dock som HL Display. IT-sektorn har också flera exempel på hur svenska,
värdemässigt stora innovationsbaserade företag har kunnat skapas på kort tid, dock utan att bli sysselsättningsmässigt stora i Sverige i motsvarande grad
TP
10
PT
Se kapitel 6 samt Granstrand (1997, 1998).
TP
11
PT
Ett slående aktuellt exempel är nanoteknik, se Lemley (2005).
Samtidigt har Sverige som litet land en i internationell jämförelse förvånansvärt stor och diversifierad ”portfölj” av specialiserade och internationaliserade storföretag, vilka härigenom utgör en viktig nationell tillgång.
TPF
12
FPT
10.4.3. Värna om svenska storföretags vilja och förmåga att skapa nya affärsområden utöver att förnya existerande
Ryggraden i svensk industri sedan många decennier består av ett antal stora multinationella företag som var för sig i regel är starkt produktspecialiserade. Tillsammans uppvisar dessa företag en god uthållig tillväxt över en konjunkturcykel och täcker en för svensk ekonomis storlek förvånansvärt stor bredd av affärsområden, teknologier och marknader, dvs. de har som grupp betraktad en hög grad av produkt-, teknik- och marknadsdiversifiering. De dominerar också patent, FoU och innovationer som beskrivits tidigare. Deras sammantagna diversifieringsgrad skapar många affärsmöjligheter genom olika marknadskontakter, produktkontakter och teknologikontakter som i sin tur ger kombinationsmöjligheter av olika slag. Entreprenörsförmågan får också i internationell jämförelse anses vara god, trots kritiken på hemmaplan.
Emellertid glesnar det svenska industriella nätverket av olika skäl vilket tunnar ut det svenska innovationssystemet och försvagar dess ryggrad. Nära köpar- och säljarrelationer är kritiska för nära nog all innovationsverksamhet och inhemska sådana försvagas och försvinner. Två viktiga skäl till denna försvagning av det svenska innovationssystemet är den fortsatta internationaliseringen och produktspecialiseringen. Ett litet land gynnas under vissa förutsättningar i vissa utvecklingsfaser av en ökande internationalisering, men denna kan också gå för långt från samhällsekonomisk och även företagsekonomisk synpunkt. Utlokalisering, utspridning och rörlighet av ett internationaliserat ägande och centrala funktioner som FoU kan bara drivas till en viss om än rörlig nivå för att inte skalfördelar, synergier och snabbhetsfördelar skall börja gå förlorade. Dessutom ökar snarare än minskar riskexponeringen när utlandsberoendet blir för starkt. Ett liknande resonemang kan föras beträffande produktspecialisering. Här kan dock en lämplig diversifi-
TP
12
PT
Samarbete och nätverksbyggande mellan SMF utgjorde en möjlighet för Silicon Valley att möta den japanska konkurrensen på 1980-talet. Därvidlag var mixen av små och stora företag i Silicon Valley dock också viktig (se Granstrand 1991).
ering åstadkommas genom att portföljer av specialiserade företag hålls samman på en högre lednings- och ägarnivå. Ledning och styrelse måste då aktivt verka för att synergier tillvaratas och att kvalitet och snabbhet i besluten inte äventyras. I dessa sammanhang måste varnas för modebildningar och ”managementbubblor” i strategitänkande, liksom för särintressen bland finansiella aktörer och konsulter av olika slag. Samtidigt måste också varnas för en syn från statens och samhällets sida att storföretagen ”klarar sig” och/eller att Sverige klarar sig med hjälp av småföretag och investeringar från utlandet. I själva verket är svensk ekonomi mer beroende av svenska storföretag än dessa är beroende av svensk ekonomi. Asymmetrin i beroendet torde öka efterhand som ekonomin blir mer kunskapsbaserad och ny teknisk kunskap blir alltmer komplex. Den svenska statens roll är samtidigt fortfarande stor.
I detta sammanhang bör man komma ihåg att begreppet svenska storföretag är mångtydigt liksom begreppet svensk ekonomi. Utan att närmare gå in i diskussionen om i vilka avseenden och grader ett multinationellt företag har en nationalitet, kan konstateras att lokalisering av vitala delar och nationell orientering i ägande, ledarskap och organisationskultur är dominanta faktorer vid nationalitetsbestämningen. Vidare sker genom internationalisering, med globalisering som en ytterlighet, en försvagning av ett företags nationella karaktär, dvs. en avnationalisering (”denationalisation”). Denna avnationalisering går långsammare än företagens internationalisering.
TPF
13
FPT
Svensk storindustri har således många styrkor men också en del svagheter vilket beskrivits tidigare, främst i kapitel 8. En av svagheterna är den låga takten med vilken nya affärsområden och radikalt nya innovationer skapas, samtidigt som en styrka har varit den stadiga förnyelsetakten inom existerande affärsområden. Man kan också notera att en hel del teknikbaserade affärsmöjligheter gått förlorade under efterkrigstiden samtidigt som marginalerna till de många framgångarna i många fall varit små. Svårigheterna med teknikbaserad affärsutveckling är dock stora i allmänhet, speciellt inom nya affärsområden, och i internationell jämförelse framstår svensk storindustri som framgångsrik. Det hindrar inte att förbättringspotential finns, vilken måste tas tillvara med ökade ansträngningar inom såväl stat som storindustri mot bakgrund av de ovan beskrivna utvecklingstrenderna.
TP
13
PT
Se t.ex. Granstrand (1992, 1998).
Ansträngningarna kan ta sig olika uttryck. I grunden är förenade ansträngningar mellan engagerade och kunniga ledare inom stat och storindustri i olika samverkansformer av avgörande betydelse. Härutöver finns olika innovationspolitiska åtgärder och organisatoriska lösningar.
Många svenska storföretag har t.ex. redan sedan 1960-talet provat att med goda grundtankar inrätta särskilda affärsutvecklingsenheter eller affärsutvecklingsbolag (t.ex. Incentive), vilka dock sedan oftast lagts ner eller omstrukturerats av olika skäl, t.ex. strategiförändringar mot ökad specialisering och renodling eller ekonomiska svårigheter. Den tidigare framgångsrika statliga teknikupphandlingen har vidare förlorat i betydelse. Dessa former för affärsutveckling har dock stor relevans och bör prövas i nya former. Inte minst bör affärsutvecklingsenheter vid statliga företag och myndigheter prövas, som beskrivits i ett tidigare avsnitt. Affärsutvecklingsenheter för flera samverkande storföretag och ägargrupper med komplementresurser är också möjligt och lämpligt att pröva.
Erfarenhet och kunnande om ledning och organisation av affärsutveckling och innovationsverksamhet i dylika former har växt. Samtidigt har en viktig riskkapitalindustri med privata och publika aktörer växt fram i Sverige och internationellt, vilket ökar affärsutvecklingsmöjligheterna. Universitet och högskolor har i högre grad integrerat framåt i affärsutveckling och i allmänhet blivit mer storföretagslika. Stora tekniska och kommersiella samarbetsprojekt blir också mer vanliga och viktiga för affärsutveckling, inte minst för att skapa plattformar med öppenhet för fortsatt affärsutveckling.
Ansvaret för att utveckla nya affärsområden ligger i första hand hos storföretagen och dess ledningar, styrelser och ägare. En omprövning av traditionella strategier och organisationsformer för detta bör ske. Staten har emellertid en stor roll att spela när det gäller att skapa goda förutsättningar för storföretagen i Sverige på grund av svensk ekonomis storföretagsberoende, men också som ett led i att skapa goda förutsättningar för SMF på grund av dessas direkta och indirekta storföretagsberoende och de synergier som finns mellan SMF och storföretag. Det senare behandlas i nästa avsnitt.
10.4.4. Stärk samverkan mellan innovationsverksamheterna i svenska stora och små företag
Uppgiften att samtidigt föra en ny idé och ett nytt företag till framgång, är de flesta människor övermäktig. Både uppfinnare och storföretag har allt att vinna på samarbete.
Ove Larson, seriell uppfinnare och entreprenör
Företag av olika storlek har relativa fördelar i ett innovationssystem och ett ensidigt hävdande att en särskild företagsstorlek är generellt överlägsen är inte en fruktbar utgångspunkt för innovationspolitik. Respektive företags fördelar kan tillvaratas genom principiellt tre olika former av industriell organisation. Stora företag kan försöka efterlikna små företag i sin interna organisation genom decentralisering, små företag kan försöka efterlikna stora företag genom att organisera samarbeten sinsemellan i nätverk, och stora och små företag kan samverka på olika sätt i innovationsprocesserna. Dessa tre former kompletterar snarare än utesluter varandra.
Den tredje formen skall beröras här medan de två övriga har berörts tidigare. Den tredje formen är också speciellt lämpad för innovationspolitiska åtgärder. Någon uttömmande lista på sådana åtgärder kan inte ges här, utan bara några viktiga exempel. Dessutom är det viktigt att ”uppfinna” och pröva nya åtgärder i experimentell ekonomisk-politisk anda.
Exempel på områden som bör beaktas för innovationspolitiska åtgärder i syfte att stärka samverkan mellan stora och små företag är: 1. Stora företags förvärv och avknoppningar av små företag och
projekt 2. Stora företags underleverantörssystem 3. Stora företags teknikupphandling och teknikutveckling 4. Stora företags finansiering av affärsutveckling 5. Stora företags verksamhet som utbildare och kompetensut-
vecklare
Inom nämnda områden har viktig samverkan historiskt skett som beskrivits i kapitel 8 och kommer också att ske, även utan innovationspolitiska åtgärder. Det är dock viktigt att betona här att understödd samverkan inte skall ses enbart som ett sätt att låta storföretag hjälpa småföretag att växa fram, utan att stärkt samverkan
också hjälper storföretagens förnyelse och affärsutveckling. Samtidigt är storföretagen i många fall tveksamma till riskerna med samarbete med små instabila företag, varvid staten kan medverka till en spridning av riskerna.
Ett viktigt förhållande som påpekats i utredningens intervjuer är den divergens som finns mellan utvecklingen i små forskningsföretag och inriktningen inom stora företag i Sverige. Delvis kan denna divergens hanteras genom en förbättrad samverkan mellan svenska industriföretag, universitet och högskolor samt forskningsfinansiärer, men också genom förbättrad tillgång på riskkapital i olika faser som kan stärka forskningsföretagens möjligheter att växa själva och/eller samverka med svenska företag. En ytterligare möjlighet är att stärka applikationsutveckling vid institut och andra aktörer som inriktningsmässigt ligger mellan forskningsföretag och industriföretag. Många grundläggande forskningsresultat och teknologier är så generiska att en serie av applikationer efter hand upptäcks, varav vissa mycket väl kan visa sig relevanta för storföretagen. Det är då viktigt att forskningsföretagen inte på grund av finansieringssvårigheter eller bristande avtals- och IP-kompetens tvingas avhända sig hela applikationsutvecklingen till t.ex. utländska finansiärer.
De innovationspolitiska åtgärderna inom dessa och andra samverkansområden kan ta sig olika uttryck. Innovationsstudier av framgångsrika samverkansmodeller inom olika sektorer kan bidra till en spridning av sådana modeller. Således har t.ex. läkemedelsindustri och bioteknik utvecklat samverkansformer av första typen i uppräkningen ovan och bilindustrin av andra typen. Avknoppningar och ”avhoppningar” i samband med att IT-bubblan brast och Ericssons neddragningar är också betydelsefulla erfarenhetskällor.
Vidare bör en stor del av de medel som avsatts för branschutveckling genom de s.k. branschsamtalen kunna styras mot samverkansprojekt mellan stora och små företag, eventuellt med en koordinerande roll för mellanliggande institut, utvecklingscentra eller dylikt. Dessa mellanliggande aktörer är då också naturliga aktörer för stöd och koordination av IP-frågor liksom för teknikupphandling.
På liknande sätt bör delar av de avsatta medlen för FoU-stöd till småföretag styras mot samverkansprojekt. Staten bör också på olika sätt stärka möjligheterna till inhemska teknikupphandlingar och i samband därmed samverkan i denna form mellan stora och
små företag, statliga såväl som privata.
TPF
14
FPT
Vissa områden av teknik-
upphandling är dock mindre lämpade för småföretag, men i sådana fall kan möjligheter finnas som underleverantörer till stora företag.
Ett viktigt område att se över i detta sammanhang är det medicin-tekniska, och då inte minst för äldrevård. Stora möjligheter till innovationsbaserade besparingar och kvalitetshöjningar och därmed affärsutveckling förefaller här finnas i ljuset av medicin-tekniska innovationer i Sverige och utomlands och dessa länders s.k. ålderspucklar. Återigen bör delar av avsatta medel kunna styras till medicin-teknisk FoU, bl.a. med hjälp av teknikupphandling, som i sin tur kan stimulera samverkan mellan stora och små företag, och också forskare och uppfinnare. Frågan hur det medicin-tekniska områdets potential för innovationsbaserad tillväxt och välfärd kan tillvaratas är dock en mycket större fråga, som berörts tidigare.
TPF
15
FPT
Stora företags finansiering av affärsutveckling, med eller utan särskilda enheter för detta, kan avse såväl internt som externt genererade projekt med olika strategier för ingångar och utgångar. Även här kan statliga finansiärer stimulera samverkan i externa projekt med olika former av samfinansiering med låne- och egenkapital, FoU-anslag, riskgarantier etc.
Stora företag spelar slutligen en viktig roll i allmänhet som utbildare och utvecklare av kompetens av olika slag – teknisk, kommersiell och finansiell kompetens, managementkompetens etc. Med ett ökat fokus på entreprenörskap och affärsutveckling i såväl stora som små företag ökar efterhand motsvarande kompetens och tillgången på affärsutvecklare och entreprenörer och också individuella riskkapitalister. Det finns vidare en växande grupp av seriella entreprenörer och affärsutvecklare med en serie olika framgångar bakom sig och dessa utgör en nyckelkategori för kompetensutveckling. Olika former för spridning och tillvaratagande av dylik kompetens, inklusive rörlighet av individer mellan stora och små företag, bör också utvecklas och stimuleras. Begränsningar finns när det gäller att överföra erfarenhet och kunnande mellan stora
TP
14
PT
Internationella regelverk för upphandling och konkurrens, speciellt inom EU, innebär restriktioner för användning av teknikupphandling för nationella ekonomiskt-politiska syften. Möjligheterna är dock fortfarande stora, t.ex. när inhemska FoU-aktörer är konkurrenskraftiga eller när nationella säkerhetsintressen är involverade. Begreppet nationell säkerhet omfattar då inte enbart militär säkerhet utan även försörjningssäkerhet av olika slag (inklusive medicinsk) och ekonomisk säkerhet.
TP
15
PT
Till exempel uppvisar kvoten mellan FoU inom ett sjukdomsområde och vårdkostnader inom detta område en mycket stor spridning mellan olika sjukdomsområden, vilket indikerar en stor ekonomisk utvecklingspotential.
och små företag, men tillämpbarheten är ändå stor liksom behovet att kombinera de komparativa fördelar som nämndes inledningsvis.
10.4.5. Stärk det regionala entreprenörskapet
10.4.5.1 Geografiska tillväxtområden och tillväxtaxlar
Regioner bör identifieras och avgränsas på ett för samhällsekonomisk analys lämpligt sätt. Regionsbegreppet är emellertid svårt att avgränsa och tillämpa.
TPF
16
FPT
Vad som är lämpliga kriterier för att iden-
tifiera en region och skilja den ifrån en annan varierar med sammanhanget. I vissa sammanhang svarar Sverige eller Silicon Valley mot ett lämpligt regionsbegrepp, i andra sammanhang svarar kanske Gnosjö-regionen mot ett mer relevant regionsbegrepp.
TPF
17
FPT
I
allmänhet identifieras dock ekonomiska regioner i termer av sammanhängande områden med viss grad av geografisk och kommunikationsmässig närhet, storlek och likheter i ekonomiskt hänseende.
Begreppet tillväxtregioner kan bli missvisande i den mån det leder till föreställningar att ekonomisk tillväxt är regionsformad, ungefär som noder i ett nätverk. I detta sammanhang bör man tala om vad som här kan kallas tillväxtaxlar. Med tillväxtaxel menas en förbindelseled mellan olika större tillväxtområden eller regioner längs vilken tillväxt sker.
En tillväxtaxel karaktäriseras av goda kommunikationsmöjligheter med riklig trafik och lokalisering av tillväxtskapande faktorer, t.ex. tekniska högskolor, universitet, företag, naturresurser, befolkningsresurser, attraktiva miljöer eller flygplatser. En tillväxtaxel kan liknas vid gamla tiders handelsvägar eller moderna tiders ”bandstäder”.
TPF
18
FPT
TP
16
PT
Detta gäller även det relaterade begreppet ’kluster’, som blivit populärt i bl.a. regionalpolitiska sammanhang. Klusterbegreppet är dock bredare och kan avse en mängd objekt, t.ex. företag, teknologier, industrier och marknader, som är närliggande eller relaterade i en allmännare mening än geografiskt närliggande. Närhetsbegreppet kan då knytas närmare till fördelar i form av skalekonomi och synergier och inte enbart till lokaliseringsfördelar, samtidigt som det kan användas i sammanhang där begreppen bransch och sektor är olämpliga. Detta kräver dock en precisering av begreppet.
TP
17
PT
Gnosjö-regionen består numera enligt företrädare för den s.k. GGVV-regionen av de fyra kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo i Småland.
TP
18
PT
Det drygt 10 mil långa stråket från San Francisco till San José i Kalifornien är exempel på en bandstad som i sig innehåller Silicon Valley och innehålls av regionen Bay Area. Längs denna tillväxtaxel har den ekonomiska tyngdpunkten successivt förskjutits söderut mot San José.
10.4.5.2 Stärk starka regioner
Den främsta tillväxtaxeln i Sverige och även Norden torde vara längs E4:an från Stockholmsregionen över Norrköping/Linköping vidare till Huskvarna/Jönköping, genom Gnosjö-regionen, till Öresundsregionen med Köpenhamn och omnejd. Längs denna tillväxtaxel finns ett stort antal universitet och högskolor samt flygplatser. Att utifrån detta perspektiv satsa på en väsentlig utbyggnad av Gnosjö-regionen i form av industri- och teknikparker, lokaliseringsbidrag, förmånliga markavsättningar, infrastruktur, service, bostäder, fritidsmöjligheter, naturupplevelser, inflyttning, entreprenörsutbildning, entreprenörsrekrytering (även från utlandet) etc. syns härvidlag som en attraktiv tillväxtmöjlighet. Detta är också i linje med vad som anfördes i kapitel 6 om regional tillväxt.
Den näst främsta tillväxtaxeln torde sedan vara längs E6:an från Oslo över Göteborg till Öresundsregionen och Köpenhamn. Denna tillväxtaxel har dock förmodligen mindre tillväxtpotential än axeln Stockholm-Köpenhamn, åtminstone i absoluta tal.
I ovanstående – och här mycket förenklade – perspektiv intar således Öresundsregionen en central roll såväl som mötesplats för två betydande tillväxtaxlar i Norden som en betydande tillväxtregion i sig.
Det bör slutligen framhållas att det inte varit möjligt inom utredningens ram att närmare inventera och analysera olika övriga regioners möjligheter till förstärkt entreprenörskap. Huvudslutsatsen här är dock att möjligheterna är störst med organisk tillväxt i redan starka regioner som har kritisk massa i olika avseenden, bl.a. beträffande relaterad teknikdiversifiering och positiva externaliteter, och vars tillväxtprocess kan förväntas ske med tilltagande marginalnytta.
TPF
19
FPT
10.4.6. Höj den ekonomiska kompetensen i det svenska entreprenörssystemet och renodla dess stödstruktur
Som nämnts flera gånger har patentens ekonomiska betydelse kraftigt höjts sedan 1980-talet i termer av kostnader, intäkter, värde, tillväxteffekter etc. I anslutning till denna förhållandevis snabba utveckling har uppbyggnad och försörjning av ekonomisk
TP
19
PT
Tillväxtprocesser med tilltagande marginalnytta, dvs. processer med s.k. ”increasing returns” eller positiv feedback är vanliga i en kunskapsbaserad ekonomi och har fått snabbt växande intresse bland ekonomer under senare decennier.
kompetens på olika håll släpat efter. Till exempel förekommer nästan ingen kvalificerad utbildning i Sverige i vad som kan kallas patentekonomi eller med ett bredare begrepp IP-ekonomi, dvs. företags-, industri- och samhällsekonomiska aspekter på patent- och IP-frågor
TPF
20
FPT
. Dessa områdens viktiga koppling till andra ekonomiområden som innovationsekonomi, teknisk ekonomi, industriell ekonomi, företagsekonomi, nationalekonomi etc., liksom till affärsjuridik, konkurrensrätt m.m., är följaktligen också svag. En utbildning eller träning sker naturligtvis i samband med yrkesutövning genom ”learning by doing” vilket är nödvändigt men inte tillräckligt. Lärprocesserna kan t.ex. vid bristande renodling då bli långsamma (t.ex. vid låg ärendefrekvens hos domstolar) och lärpengarna genom misstag bli stora (t.ex. vid licensförsäljning i företag). I nästa kapitel skall behandlas mer specifikt var och hur i det svenska entreprenörssystemet en höjning av den ekonomiska kompetensen främst bör ske och då främst den IP-ekonomiska kompetensen med närliggande kompetensområden (innovationsekonomi, IP-rättsekonomi). Man bör då också observera att behovet inte bara har växt sedan 1980-talet utan också kommer att fortsätta växa av flera olika skäl. Ett viktigt skäl är nya redovisningsmässiga krav på företagen, vilket också närmare behandlas i nästa kapitel.
10.5. Värna om den svenska tillväxtapproprieringen
Appropriering ('appropriation') innebär allmänt att en ekonomisk aktör tillgodogör sig den ekonomiska nyttan av sina insatser. Det kan ske i olika avseenden och i olika hög grad. Vanligen avses en privat aktör som tillgodogör sig privata vinster från sina investeringar. För FoU-investeringar uppstår ofta problemet att i tillräcklig grad appropriera vinster för att motivera en privat aktör att genomföra dessa. Annorlunda uttryckt är privata FoU-investeringar i en marknadsekonomi behäftade med approprieringsproblem. Patentsystemet är avsett att avhjälpa eller minska dessa problem genom att ge en speciell lagstadgad temporär konkurrensfördel till FoU-investeraren i form av en exklusiv patenträtt under vissa villkor. Detta är den traditionella synen på approprieringsproblem.
TP
20
PT
Se avsnitt i kapitel 11 för en närmare beskrivning av detta ämnesområde.
Här skall problematiken med appropriering emellertid vidgas och omfatta även nyttoeffekter i form av tillväxt som genereras av offentliga (publika) eller blandat offentliga och privata investeringar i FoU- och innovationer. Utgångspunkten för sådan tillväxtappropriering är att en stat som med nationella skattebaser som grund skattefinansierar olika former av stödåtgärder för FoU och innovationer i syfte att skapa tillväxt, därmed också har anledning att i rimlig utsträckning se till att i tillräcklig grad tillväxteffekterna kommer finansiärerna, dvs. skattebetalarna och samhället som helhet, tillgodo. Problematiken omfattar bl.a. problem med otillräckliga tillväxteffekter av försäljning till utlandet av statsstödd teknologi i form av licenser och teknikbaserade småföretag, som tidigare berörts. Arbetstillfällen skapas härigenom i FoU-tjänstesektorn i Sverige, men troligen ofta på bekostnad av arbetstillfällen i tillverkningsindustrin i Sverige. Vidare går viktiga positiva externa effekter förlorade om handeln är i obalans. Denna approprieringsproblematik är omfattande och utredningen har ingen färdig rekommendation att lämna, utöver att problematiken behöver uppmärksammas och bli föremål för ytterligare studier och utredningar.
TPF
21
FPT
10.6. Stärk det nordiska samarbetet inom området för IP och affärsutveckling
Det finns många skäl som talar för ytterligare ansträngningar att förstärka det nordiska samarbetet. Utredningens direktiv tar också upp denna fråga. En speciell anledning till nordiskt samarbete är att det kan skapa erfarenhet och synlighet av internationellt samarbete på områden med en allmän trend mot sådant i stor skala, vilket härigenom ger pionjärfördelar. Det nordiska utvecklingssamarbetet
TP
21
PT
Ett exempel på en fråga som omfattas av problematiken är huruvida systemet med röststarka och röstsvaga aktier bör behållas i den utsträckning det går. Det finns inga entydiga ekonomiska skäl som talar för att det bör avskaffas. Tvärtom finns skäl för en rimligt avvägd och villkorad röstdifferentiering, som anpassas till olika ägares motiv och kompetens m.m., inte minst för start-up-företag. Frågan är dock komplicerad. En annan fråga rör strukturaffärer med utlandet (”cross-border mergers and acquisitions”) där s.k. principal-agentproblem med skillnader i incitament och kontrollmöjligheter lätt uppstår mellan ägare, styrelse, ledning och konsulter av olika slag. En relaterad fråga är hur prissättningen på teknologi och aktier påverkas av bristande tillgång på inhemskt riskkapital och ekonomisk och juridisk IP-kompetens. Man bör också uppmärksamma de möjligheter till internationell resultatstyrning som multinationella företag har via intern internationell teknologihandel och internpriser på svårvärderad teknologi. Det är t.ex. möjligt under vissa förutsättningar att vid ett förvärv eller en fusion föra över IP-rättigheter från ett dotterbolag till ett bolag i ett annat land och låta dotterbolaget betala royalty till det utländska bolaget på den teknologi dotterbolaget självt en gång finansierat och utvecklat.
för NMT-systemet inom mobiltelefoni är ett bra exempel, där t.ex. erfarenhet av lösning av standardiseringsfrågor i samband med s.k. internationell roaming (mobiltelefonrörelser över nationsgränser) gav pionjärfördelar i den senare allmänna utvecklingen av internationell mobiltelefoni. Huruvida sådana pionjärfördelar (utöver andra fördelar) kan fås genom ett nordiskt samarbete inom patent- och IP-området återstår att se, men mycket talar för detta, särskilt mot bakgrund av den utveckling mot en rationalisering av den internationella patentverksorganisationen som beskrivs i ett följande avsnitt.
Ett nordiskt samarbete på IP-området, och speciellt då patentområdet, bör dock omfatta mycket mer än så och kan innefatta t.ex. samarbete inom IP-rådgivning, IP-utbildning, IP-forskning, IP-lagstiftning, IP-finansiering och IP-exploatering.
TPF
22
FPT
Ett nordiskt samarbete inom affärsutvecklingsområdet är en större, viktigare och svårare fråga. Den hör dock hemma i IP-sammanhanget på grund av den koppling som förordas i denna utredning mellan IP och affärsutveckling. Några naturliga fokus att lyfta fram för ett nordiskt samarbete inom affärsutveckling (med olika former av teknikanskaffning och teknikexploatering) med anknytning till IP-frågor är då:
- Riskkapitalfinansiering.
- Ökat nordiskt inslag i styrelser, styrelseriktlinjer, styrelsesamverkan etc. inom företag, universitet och myndigheter, inte minst inom IP-området (t.ex. patentbyråer, IP-konsultbyråer, advokatbyråer).
- Stimulerad nordisk teknikhandel och teknikupphandling.
- FoU och teknikutvecklingsprojekt.
- Naturresursprospektering.
- Tjänsteutveckling.
- Småföretagsbörs/”projektbörs”.
- Utbildning och forskning i IP, entreprenörskap och affärsutveckling m.m.
Samtidigt med en vitalisering av nordiskt utvecklingssamarbete måste man komma ihåg att sådant måste väsentligen ske på eko-
TP
22
PT
Nordiskt samarbete mellan patentverken tas speciellt upp i PRV et al. (2004). Nordiskt samarbete på det immaterialrättsliga området har en lång och förhållandevis framgångsrik tradition, se t.ex. SOU 2003:66 samt olika utgåvor av tidskriften NIR. Se också bilaga 9. Nordiskt samarbete inom IP-frågor, speciellt för SMF, tas också upp i Moulin och Thue Lie (2005).
nomiska grunder, om än långsiktiga, och i flexibla former och institutioner. Enbart politiskt påtvingade samarbeten blir sällan lyckade eller stabila. I en värld med ökad internationalisering blir val av internationella parter och former för samarbeten alltmer kritiska och måste grundas i första hand på ekonomisk analys, och framförallt inte enbart på regionala eller protektionistiska strävanden. Inte desto mindre har ekonomiska fördelar av regional och kulturell natur visat sig förvånansvärt stora, samtidigt som själva begreppet region är svårdefinierat.
10.7. Befrämja engelska som internationellt språk, parallellt med svenska
Engelska har under de senaste decennierna påtagligt stärkt sin ställning som internationellt språk inom en rad områden, till exempel inom affärsliv, forskning, utbildning och underhållning.
Inom vissa områden är engelska dominant som internationellt språk, t.ex. inom affärslivet, där engelska är det vanligaste officiella koncernspråket inom multinationella koncerner, och inom forskning och vetenskap. Inom vissa områden är engelska på snabb frammarsch utan att ännu vara dominant, t.ex. inom utbildning och underhållning, men tenderar att bli vedertaget som en de factostandard. Inom vissa områden är trenden svag eller saknas, t.ex. inom patentområdet i många länder eller som legitimt språk i statliga utredningar eller som juridiskt språk.
TPF
23
FPT
Naturligtvis finns sedan
stora variationer också mellan olika länder.
Den fortsatta internationaliseringen inom i stort sett alla områden och betydelsen av en gemensam kommunikationsstandard, som ju ett kontaktspråk utgör, leder högst sannolikt till ett fortsatt anammande av engelska och därmed en fortsatt förstärkning av dess ställning som ledande internationellt språk. Många sociolingvister och språkforskare gör denna prognos
TPF
24
FPT
. Det finns också ekonomiska teorier om spridning och ”increasing returns to adoption” som stödjer en sådan prognos. Samtidigt behöver inte denna ut-
TP
23
PT
Vad gäller engelskans ställning på patentområdet bör nämnas att engelska dominerar som språk i EPO-ansökningar, liksom i kommersiella sökverktyg, och att utvecklingen trots allt går mot ökad användning av engelska, men med många hinder. Ett exempel på detta är den s.k. London-överenskommelsen som om den ratificeras skulle ge möjlighet att inlämna patentansökningar till EPO på endera av språken engelska, franska eller tyska och därmed minska översättningsbehovet (se kapitel 7).
TP
24
PT
Detta har framkommit, bl.a. i intervjuer. Se vidare t.ex. Lamberton (2002), Aitchison (1996) och Crystal (1997)
veckling leda till att nationella språk dör ut. Snarare kan man tänka sig en utveckling mot en tvåspråkig värld i meningen att människor i allmänhet talar (minst) två språk, ett internationellt och ett nationellt (eller flera).
En dylik utveckling ger fördelar till de som anammar den tidigt, helt analogt med fördelar till de som tidigt anammar en teknikutveckling som sedan visar sig bli dominerande (s.k. ”early mover advantages”). Detta gäller t.ex. företag inom små länder som Sverige vilka måste göra affärer internationellt. Det är alltså med denna syn direkt tillväxtbefrämjande att utveckla engelska som affärsspråk i företagen, och då inte minst bland SMF som fortfarande hindras av språkbarriärer i sin internationalisering. Det blir också tillväxtbefrämjande att förstärka trenden mot mer engelska i undervisning och utbildning i allmänhet och att anamma engelska som utbildningsspråk i högre utbildning.
Hur kan då denna utveckling befrämjas och utnyttjas inom patentområdet? Språkfrågan har definitivt betydelse också inom patentområdet. Oförmågan att lösa den nöjaktigt inom Europa har på ett drastiskt sätt bromsat andra integrationsfrågor inom patentområdet, speciellt frågorna om gemenskapspatent och specialdomstol. Språkfrågan kan drivas av den svenska regeringen och svenska myndigheter. PRV kan rent praktiskt behandla ansökningar på såväl engelska som svenska efter en inte alltför lång inkörningstid, samt också ge språklig assistans, speciellt till SMF, eventuellt mot reducerad avgift. Det är samtidigt långtifrån självklart att språklig assistans enbart skall erbjudas av patentbyråer och konsulter, ofta med goda marginaler vilka dessutom bromsar dessa tjänsteföretags anpassning till en marknad som blir alltmer internationellt konkurrensutsatt. Såväl företag, patentverk och patentbyråer borde på sikt kunna tjäna på detta. Det borde också vara möjligt för PRV att konkurrera och attrahera ansökningar från andra länder i den mån företag i dessa går över till engelska, samtidigt som efterhand samarbetsmöjligheter med andra patentverk som anammar eller använder engelska ökar. En bättre position gentemot EPO kan då tänkas utvecklas. Det finns till sist slående exempel på kostnader som kan undvikas med en bättre språklig assistans; se textruta 10.1 nedan.
Textruta 10.1 En het fråga (CAFC) I ett mål i CAFC (specialdomstol och högsta instans för patentmål i USA, närmast under Supreme Court) 2004 hade en uppfinnare av en bakningsmetod stämt en konkurrent för pa-
tentintrång. Patentkraven innehöll en formulering om att upphetta degen i en ugn ’till’ (’to’) ett visst gradtal, varvid konkurrenten förnekade intrång eftersom man inte upphettade degen till detta gradtal utan bara luften i själva ugnen. En bättre och tillräckligt bra formulering hade alltså varit att använda prepositionen ’at’ istället. Käranden hävdade att detta var andemeningen och att en uppfinnare måste tillerkännas denna tolkningsmöjlighet eftersom han liksom alla självklart insåg att en deg upphettad till det aktuella gradtalet skulle bli något av en osäljbar kolbulle. Svaranden hävdade att en uppfinnare måste ta ansvar för att utforma språket i patentkraven korrekt och att det finns patentadvokater för att sköta denna uppgift.
Frågan är: Domar och domare i olika instanser kommer alltid att ansluta sig mer eller mindre till snäv eller vid bokstavstolkning. Är det då rimligt effektivt att en relativt enkel språkfråga skall föranleda en kostsam process i flera instanser, kanske många år efter att patentet beviljats? Borde inte en granskningsprocess för patentansökningar kunna utformas för att ge patentverket en större kompletterande roll för att minska dylika kostsamma processer, utan att inkräkta på patentverkets neutralitet eller ansvarsfrihet?
Sammanfattningsvis är den allmänna rekommendationen att engelska som IP-språk och affärsspråk befrämjas på olika sätt. En specifik rekommendation är att patentlagen och patentbestämmelser i övrigt ändras så att PRV tillåts acceptera, behandla och avgöra patentansökningar avfattade på engelska utan nu existerande krav på översättning av delar av patentansökan till svenska (patentkrav m.m.).
10.8. Verka för effektivisering av det internationella patentsystemet
10.8.1. Inledning
Som påpekats i många sammanhang finns stora möjligheter att öka den ekonomiska effektiviteten i det internationella patentsystemet. Ineffektiviteter har uppkommit av historiska och politiska skäl och växt i storlek och omfattning i samband med den fortgående inter-
nationaliseringen och framväxten av en alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en inbäddad pro-patent-era. Sveriges agerande i sammanhanget är bundet av olika åtaganden, speciellt på kort sikt. Det finns dock utrymme för och anledning till att Sveriges regering och myndigheter verkar för förändringar i olika avseenden, också i samverkan med andra länder och då inte minst i samverkan med övriga nordiska länder. Den grundläggande anledningen till åtgärder härvidlag är naturligtvis att skapa ekonomiska vinster vilket ju är det främsta syftet med patentsystemet.
TPF
25
FPT
Vissa typer av föränd-
ringar gynnar härvidlag de aktörer som tidigt har verkat för och anammat dem, dvs. de ger snabbhetsfördelar (”early mover advantages”). Sådana fördelar ger enskilda aktörer anledning att agera tidigt, ett agerande som är speciellt viktigt att iaktta för små länder.
10.8.2. Harmonisera det internationella patentsystemet
Förslaget att harmonisera det internationella patentsystemet är gammalt och känt och behöver inte preciseras ytterligare här.
TPF
26
FPT
Bland det som är nytt och värt att observera och stödja är de förslag i USA som nu är aktuella att införa och som går i harmoniserande riktning. Främst gäller detta ett förslag om att införa ett ”first-to-file”-system där USA numera är det enda land som har kvar ett ”first-to-invent”-system. Även ett förslag om att införa ett post-grant opposition-förfarande, liknande det i Europa, är ett viktigt förslag i harmoniserande riktning.
TPF
27
FPT
Det som bl.a. hindrar dessa
förslag är att de utnyttjas i ett internationellt förhandlingsspel. I detta sammanhang bör också noteras att en harmoniseringsprocess inte får domineras av enskilda starka länders särintressen. Samtidigt har det trilaterala patentsamarbetet mellan USA, Europa och Japan visat sig livskraftigt och framgångsrikt och erbjuder därmed en plattform för ett breddat patentsamarbete i harmoniserande riktning.
TP
25
PT
Ett patentsystem och mer allmänt ett IPR-system kan också syfta till att tillvarata en moralisk rättighet för upphovsmän (eller snarare upphovspersoner). Detta syfte är dock underordnat, för att inte säga marginellt, i så gott som alla länder vad gäller patentsystemet.
TP
26
PT
Se bakgrundsrapport nr A1, ”Collection of current IP policy recommendations from Europe, the USA and Japan”.
TP
27
PT
Med detta förfarande menas att invändningar från tredje part mot en patentansökan kan göras inom viss tid efter patentverkets preliminära patentbeviljningsbeslut.
10.8.3. Rationalisera den internationella patentverksorganisationen
Som påpekats på annat håll är den internationella patentverksorganisationen överdimensionerad och ineffektiv och ekonomiska och politiska krafter kommer – troligen ganska snabbt – att leda till en omstrukturering. En sådan omstrukturering leder med all sannolikhet inte till ett globalt, centraliserat, internationellt patentverk under överskådlig tid. Den tydligaste trenden är mot ett allt starkare trilateralt samarbete mellan patentverken i Europa, Japan och USA, även om det finns delade meningar om samarbetets potential och värde för andra länder. Som plattform för ett breddat samarbete för rationalisering av den internationella patentverksorganisationen är detta samarbete viktigt att stödja då det har stor rationaliseringspotential.
Patentverksorganisationen och patentverkssamarbetet i Europa är en het och sedan länge omstridd och olöst fråga. Det är svårt att på detta stadium och med nuvarande underlag formulera ett mer specifikt förslag att stödja och en strategi för dess genomförande för hela Europa. Däremot finns det mycket som talar för att skapa, stödja och driva ett starkt nordiskt patentverkssamarbete i olika former.
Ett sådant samarbete behöver till en början, i varje fall av praktiska implementeringsskäl och tidsskäl, inte omfatta alla de fem nordiska länderna. Samarbetet bör integreras med samarbetet inom och stödet för PCT-systemet och därmed planerna på en nordisk PCT-myndighet, vilken är och bör vara en kritisk komponent i ett nordiskt patentverkssamarbete.
TPF
28
FPT
Samverkan bör också integreras
med nordiskt samarbete i övrigt inom IP-området och andra områden, vilket beskrivits i ett tidigare avsnitt. Ett nordiskt samarbete bör också utformas för att öppna möjligheter till successiv utvidgning till andra länder, t.ex. de baltiska staterna. Vikten av ett nordiskt samarbete understryks av den för närvarande troliga trenden mot en fortsatt splittring inom det europeiska samarbetet, en splittring som högst troligt efter hand kommer att öka i samband med den snabba utvidgningen.
TP
28
PT
För en utmärkt redovisning av dessa möjligheter till ett dylikt nordiskt patentverkssamarbete, se PRV et al. (2004) ”Feasibility study on the establishment of a Joint Nordic PCT Authority”, utgiven 2004 av PRV i samarbete med övriga nordiska patentverk. Huruvida ett fördjupat nordiskt patentverksamarbete kan komma till stånd i linje med något av förslagen i denna rapport är emellertid för närvarande (dec. 2005) en öppen fråga.
Den viktiga frågan om patentverksorganisation och samarbete med utvecklingsländer – inklusive Indien och Kina – är mycket svår, inte minst genom frågans koppling till WTO-samarbetet och dess svårigheter. Det förefaller inte heller för närvarande finnas specifika och tydligt bra förslag att ansluta sig till och frågan får lämnas utanför denna utredning, utöver att poängtera vikten av att också stödja utvecklingsländernas legitima intressen av ett effektivt patentsystem. Man bör då komma ihåg att harmonisering mellan iländer och u-länder inte kan utgöra ett övergripande mål i sig, speciellt inte om harmonisering sker på i-länders villkor utan avseende på de behov av anpassningar som finns bland olika utvecklingsländer. Dessa utgör ju en mycket heterogen grupp alltifrån Indien och Kina till Sierra Leone och Costa Rica.
TPF
29
FPT
Det kan också på ekono-
miska grunder hävdas att patentsystem och därmed patentverksarbete bör anpassas till grupper av länder i olika utvecklingsstadier, inte bara för deras inre ekonomiska effektivitet utan också för den globala ekonomiska effektiviteten.
TPF
30
FPT
10.8.4. Stöd utvecklingen av PCT-systemet
Ett globalt patentsystem med ett internationellt patent, i meningen att endast en ansökan till endast ett patentverk behövs för erhållande av ett internationellt skydd, är mycket avlägset och inte heller säkert önskvärt. Dagens system med olika ansökningar för samma grunduppfinning och fragmenterade behandlingar i olika patentverk är däremot med säkerhet ineffektivt och därmed inte önskvärt. Utvecklingen av PCT-systemet och vad som för närvarande förefaller som ett förhållandevis snabbt anammande av det i industrin är härvidlag lovande. Denna utveckling bör följaktligen stödjas på olika sätt.
TP
29
PT
Ett land som Indien kan och vill heller inte klassas som utvecklingsland i många avseenden.
TP
30
PT
En liknande men långt ifrån identisk argumentering kan föras för att olika industrier bör ha delvis olika patentsystem anpassade till sina egna villkor. Till exempel har mjukvaruindustrin och bioteknikindustrin mycket skilda innovationsprocesser och villkor i övrigt. En industri genomgår också olika utvecklingsstadier för vilka en anpassning av ett patentsystem kan tänkas. Harmonisering i meningen att skapa identiska system kan således allmänt kritiseras dels för att orättvist gynna vissa parter, dels för att vara suboptimalt om hänsyn tas till anpassningskostnader. Samtidigt innebär många skräddarsydda patentsystem mycket stora koordineringskostnader, som ofta försummas i den populära debatten. Se vidare t.ex. Granstrand (2003).
10.8.5. Stöd utvecklingen av ett europeiskt gemenskapspatent
Gemenskapspatentfrågan har varit föremål för en serie överoptimistiska ambitioner och uttalanden bland politiker och tjänstemän, följda av grusade förhoppningar och bakslag. Tillspetsat kan sägas att den ekonomiska rationaliteten är lika solklar som den politiska kollektiva irrationaliteten.
TPF
31
FPT
Det är emellertid i dagsläget (december
2005) svårt att utforma en mer konkret strategi i vad som kan anses vara en dragkamp mellan EU och EPO eller med andra ord en dragkamp mellan Europas politiska huvudstad Bryssel och Europas ”IP-huvudstad” München. Olika politiska företrädare i det roterande europeiska ordförandeskapet inom EU har försökt spela en avgörande roll för att få ett gemenskapspatent i hamn inom sin respektive mandattid men misslyckats. Möjligen kan Stockholm, Madrid, Dublin etc. därmed ha spelat ut sin roll i frågan, åtminstone för en tid.
Tre allmänna rekommendationer kan därmed formuleras för lösningsvägar som kan beträdas var för sig eller tillsammans. För det första är en internationellt bredare och starkare uppslutning i kollektiva former av topp-politiker ett nödvändigt villkor. Frågan behöver antagligen också knytas till en ekonomisk och/eller politisk fråga av större dignitet för skapande av en tillräckligt kraftfull allians- och intressegemenskap. Frågan om EPOs styrformer och EPOs relationer till sina huvudmän blir då intressant.
För det andra måste industrin och då speciellt den europeiska storindustrin utöva ett mycket starkare omvandlingstryck, både direkt och indirekt. Det är i sig förvånande hur svagt intresset och det faktiska agerandet har varit från industriledningarnas sida. Industrins existerande intresseorganisationers agerande har i och för sig varit initierat och ihärdigt men deras förmåga i denna fråga kan rimligen ifrågasättas mot bakgrund av industriledningarnas engagemangsbrister i allmänhet. Även här behövs en bredare och starkare kollektiv uppslutning av industriledare och en koppling av patentfrågan till en större fråga.
För det tredje finns möjligheten att konstruera en innovation av något administrativt slag i patentsystemet – en innovation som skapar hot mot och/eller möjligheter för något av de konkurre-
TP
31
PT
Detta innebär inte att politiska rationaliteter saknas. Tvärtom är den rika förekomsten av många konkurrerande politiska, lokalt rationella strävanden det stora hindret. (För att understryka svårigheterna kan förhandlingssituationens låsningar jämföras med de spelteoretiska låsningar vid Nash-jämviktslägen som inte är Pareto-optimala, låsningar som tyvärr inte är ovanliga i internationella politiska förhandlingar.)
rande alternativen på mer marknadsmässiga och ekonomiska villkor. Detta är en vag formulering men det ligger i sakens natur. Själva vagheten får inte utesluta försök med ett dylikt konstruktionsarbete. Detta kan t.ex. inriktas på att med små steg i ett successivt utvecklat frivilligt multilateralt samarbete så småningom skapa en gynnsam de facto-situation.
Slutligen är frågans lösning naturligtvis kopplad till lösningen av andra frågor, speciellt då språkfrågan och frågan om ett enhetligt domstolsförfarande i patentmål.
10.8.6. Stöd utvecklingen av ett enhetligt europeiskt domstolsförfarande med specialinriktning på patentmål
Liknande kommentarer som ovan beträffande utvecklingen av ett gemenskapspatent i Europa kan fällas också rörande ett enhetligt europeiskt domstolsförfarande med inriktning på patentmål. Frågorna hänger också ihop och många bedömare anser att domstolsfrågans lösning är ett nödvändigt villkor för skapande av ett gemenskapspatent. Domstolsfrågan har dock en större vikt än så. Utvecklingen i USA efter inrättandet 1982 av specialdomstolen för överklaganden i patentmål – CAFC (Court of Appeals for the Federal Circuit) – visar detta. Tillkomsten av CAFC kan sägas utgöra en av de tre till fem viktigaste – om än sammanhängande – faktorerna bakom utvecklingen av en pro-patent-era i USA, en utveckling som sedan spred sig över världen. Mot denna bakgrund är det naturligtvis frestande att tillgripa ett liknande förfarande för att få fart på den relativt svaga patenteringen i Europa. Man bör dock komma ihåg att CAFCs effekt var väsentligen ekonomisk genom att patentinnehavarens rättigheter oftare kom att upprätthållas i CAFCs patentdomar jämfört med tidigare, och att samtidigt de utdömda skadestånden kom att höjas väsentligt.
TPF
32
FPT
Därigenom höj-
des patentens förväntade ekonomiska värde betydligt, vilket i sin tur fick vittomfattande följdeffekter.
I den utsträckning som dessa effekter blev tillväxtbefrämjande i USA, vilket många hävdar mot bakgrund av USAs återtagande av konkurrenskraft visavi Japan och USAs långa högkonjunktur under
TP
32
PT
Sålunda ökade sannolikheten under en period från 30 % till 70 % att som patenträttsinnehavare vinna ett intrångsmål i CAFC – som i stort sett fungerade som högsta instans för patentmål i USA genom att den högsta allmänna domstolen (dvs. Supreme Court) traditionellt har tagit sig an mycket få patentmål – samtidigt som skadestånden steg till uppemot en miljard dollar (se Granstrand 2000).
1990-talet och framåt, så blev inrättandet av en gemensam federal patentdomstol således tillväxtbefrämjande.
TPF
33
FPT
Jämfört med USA är dock domstolsfrågan i Europa mer komplex och därmed dyrare och mer tidskrävande att lösa, dock långt ifrån avskräckande dyr med tanke på vinsterna. Frågans komplexitet och aktuella turbulens gör det svårt att för närvarande peka på konkreta förslag eller lösningsvägar för Sverige att stödja. De tre allmänna rekommendationer som formulerades ovan för skapandet av ett gemenskapspatent gäller även här, vilket inte är förvånande med tanke på frågornas nära sammankoppling. Den tredje allmänna rekommendationen innefattar då förslag i linje med den s.k. EPLAöverenskommelsen.
TPF
34
FPT
I övrigt får hänvisas till den översyn som på-
går inom Justitiedepartementet beträffande det svenska domstolsväsendet och dess hantering av immaterialrättsliga mål.
Vad som allmänt kan rekommenderas på lång sikt i detta sammanhang är att säkerställa en nära koppling av patent- och IP-mål till en tillräckligt stor specialdomstol för marknads- och konkurrensfrågor mot bakgrund av behoven av ekonomisk-juridisk specialkompetens, patentens väsentligen marknadsekonomiska funktioner, skalfördelar (statiska såväl som dynamiska) samt synergier. (I detta avseende har CAFC kritiserats för brister vad gäller ekonomisk kompetens.) Skalfördelar och synergier är dock inte avhängiga en samlokalisering. En distribuerad domstolsorganisation bland Europas länder tillsammans med en viss rotationsprincip är att föredra, också av integrationsskäl.
Kopplingen mellan en patentdomstol och en marknadsdomstol kan skapas på olika sätt. På nationell nivå och lägre instans varierar förutsättningarna. Sverige har t.ex. en marknadsdomstol samt en specialdomstol i första instans med exklusiv behörighet vad gäller patentmål och vissa andra immaterialrättsliga måltyper (Stockholms tingsrätt). För svenskt nationellt vidkommande förefaller därför en integration av Marknadsdomstolens roll till att omfatta överklaganden i patentmål som en naturlig del i en långsiktig lös-
TP
33
PT
Överdrivna tolkningar i denna riktning förekommer naturligtvis och kan varnas för. Det finns också många som hävdar att effekterna av CAFCs inrättande och övriga faktorer bakom en utveckling av en pro-patent-era främst blev värdetillväxtbefrämjande för USAs storföretag, vilka var starka lobbyister bakom utvecklingen. Syftena bakom utvecklingen var också att skydda och stimulera FoU-investeringar genom att öka den förväntade FoUavkastningen och därmed öka tillväxt och konkurrenskraft. Alldeles oavsett tolkning av orsaksförloppen kan dessa syften ju anses ha uppnåtts.
TP
34
PT
EPLA står för European Patent Litigation Agreement vilken är en överenskommelse inom ramen för ett arbete med att tillskapa ett mera harmoniserat och koordinerat europeiskt domstolssystem för patentmål (se kapitel 7).
ning. Domstolsorganisationen i Sverige är dock som nämnts under utredning och många andra hänsyn behöver tas varför ytterligare behandling av dessa frågor lämnas därhän i denna utredning.
Vidare är det viktigt att utforma ekonomiskt välgrundade och gemensamma principer för förverkande och skadeståndsberäkning vid patentmål. Vid tillämpning av dessa principer bör beslutsanalys och beräkningar genomföras som i större utsträckning tar hänsyn till faktiska omständigheter och lämnar mindre utrymme åt godtyckligheter och tumregler, även om sådana är ofrånkomliga. En utveckling mot högre avskräckande effekter och utdömda skadestånd blir därmed sannolik, en utveckling som ökar patentens ekonomiska värde. Svenska domstolar har en möjlighet att inkalla ekonomisk expertis, en möjlighet som dock utnyttjas alltför sällan och som således bör utnyttjas mer. En domstol specialiserad på IP-mål bör dessutom knyta ekonomisk kompetens till sig i mer fasta former. Därutöver bör ett visst mått av ekonomi ingå i utbildningen av specialistdomare på patent- och IP-området.
Samtidigt bör ekonomiska/juridiska principer utformas för generalpreventiva åtgärder i patentmål och IP-mål i allmänhet, inte minst mot bakgrund av den omfattande piratkopieringen som sker på ekonomisk grund. Uppsåt och grov oaktsamhet bör inte tolereras i den utsträckning som idag sker i Sverige och på många andra håll i Europa. Detta drabbar inte minst småföretag vars patenträttigheter många gånger enkelt kan ignoreras av större företag på rent ekonomiska grunder. Även denna typ av principer ökar patentens värde. Värdeökningen får dock inte skapa incitament till patentering med främsta syfte att tjäna pengar på hot om skadestånd och förverkande.
Slutligen bör gemensamma principer utformas för bestämning och fördelning av rättegångskostnader. Även i detta sammanhang måste småföretagens intressen tillvaratas. Med dagens kunskapsläge är det dock oklart hur. Privata försäkringslösningar fungerar knappast och offentligfinansierade försäkringar är svåra att utforma och leder till icke önskvärda effekter. Snarare är detta en fråga för domstolen att bedöma utifrån en uppsättning principer och modeller. Ett antal utländska modeller är härvid av intresse att studera, bl.a. den tyska modellen.
TPF
35
FPT
TP
35
PT
Se bakgrundsrapport nr B1, ”’Streitwertherabsetzung’ – Reduction of the value of the matter in dispute in connection with IP infringement and invalidity lawsuits in Germany” och även bakgrundsrapport nr B2, ”Damages, compensation and unjustified enrichment as remedies in connection with IP infringement in Germany”.
10.8.7. Förändra patenterbarhetsbedömningen i några avseenden
10.8.7.1 Inledning
När det gäller patenterbarhetsbedömning finns ett antal standardfrågor och många förslag i olika länder har formulerats under olika perioder. En fullständig genomgång av dessa frågor ligger utanför utredningens ram i de fall dessa rör ekonomisk och juridisk effektivitet utan direkt stark koppling till företags tillväxt. Att göra en total översyn av patentsystemets regelverk på Europa-nivå inom de närmaste åren är dessutom mycket angeläget. De förslag som framförs nedan är sådana där såväl en tillväxtkoppling som ett underlag för ställningstagande föreligger. Samtidigt bör påminnas om att möjligheterna till väsentliga och ensidiga förändringar av lagtext eller praxis i Sverige är begränsade på kort sikt av internationella åtaganden och konventioner. Vidare begränsas möjligheterna att göra isolerade förändringar i själva patentsystemet av dess nära sammankopplingar till en helhet, i vilken olika delars funktioner beror av varandra. Detta får inte förhindra ett långsiktigt förbättringsarbete. Arbetet måste samtidigt vara grundat på en helhetssyn på hela patentsystemet med alla dess krav på patenterbarhet och kopplingen mellan dessa krav sammantagna och systemets ekonomiska funktionalitet med positiva och negativa sidoeffekter.
10.8.7.2 Höj kravet på uppfinningshöjd
Ett krav på uppfinningshöjd för patenterbarhet hos en uppfinning är ekonomiskt motiverat och har en lång historia. Det är samtidigt det krav bland patenterbarhetskraven som är svårast att fastställa, såväl ekonomiskt teoretiskt som i praktisk granskning med hjälp av riktlinjer och test för granskare, domstolar och patentadvokater. Internationell kalibrering mellan olika patentverk försvåras därigenom, även om patentlagarna ofta inte skiljer sig nämnvärt från varandra. Patentverken har olika resurser och processer för granskningsarbetet. Små resurser, såväl absolut som relativt många patentansökares resurser, parat med incitament i form av patentavgifter och svaga sanktioner mot beslutsfel av typ olämpligt godkännande, leder lätt till en tendens att sänka kraven på uppfinningshöjd. Tendensen förstärks på nya teknikområden där ett bra referensmaterial ännu inte av naturliga skäl utvecklats. ”Ribban”
sätts då lätt för lågt från början. Tidiga uppfinningar på nya områden är samtidigt ofta av mer generisk natur, dvs. de har breda tillämpningar, samtidigt som lämpligt patentomfång är svårt att fastställa på grund av allmän osäkerhet om den nya tekniken. Sammantaget leder detta lätt till en situation som förenklat kan beskrivas som för många patent, ofta också med för stort omfång, vilket i sin tur leder till höga transaktionskostnader. Dessa i sin tur kan bli så stora att tillväxt på ett område dämpas eller uteblir på grund av fördröjda eller förhindrade affärstransaktioner. Området utvecklas helt enkelt till en djungel av patent uppdelade på många konkurrerande patenträttsinnehavare som är kostsamma och svåra att förhandla med, inte minst för småföretag och nyetablerade företag (”new entrants”). Situationen kan liknas vid situationen i Sverige innan storskiftet genomfördes på 1700-talet med jordbruksmarken uppdelad på ett för stort antal små jordplättar för effektivt jordbruk.
Kravnivåer på uppfinningshöjd anses nu ha sjunkit alltför mycket på många områden i USA och befaras också ha sjunkit på många håll i Europa, även om detta är svårt att bekräfta med systematiska studier.
TPF
36
FPT
Samtidigt är frågan kontroversiell. Att bestämma
lämpligt (optimalt) krav på uppfinningshöjd är ytterligare svårt och kontroversiellt. En sammanvägning av tillgänglig evidens och riskerna med ett för lågt krav leder dock till ovanstående rekommendation i linje med förslaget i den s.k. STEP-rapporten från NAE i USA
TPF
37
FPT
.
Hur högt kravet skall ställas är förstås en naturlig följdfråga. Denna fråga får i avsaknad av tillräckligt välgrundade analyser besvaras med hjälp av ytterligare analyser samt konsultationer med bedömare inom patentverk och domstolar om historiskt riktigare nivåer på olika områden och lämplighet av olika riktlinjer och test.
TP
36
PT
Tendenser till sänkning av kravet på uppfinningshöjd i Europa och USA kunde skönjas redan under 1980-talet enligt flera bedömare.
TP
37
PT
Se vidare Granstrand (2003) varav ett utdrag finns i form av en särskild bakgrundsrapport (nr B3, ”Are we on our way in the new economy with optimal inventive steps?”). Se också Merrill et al. (2004).
10.8.7.3 Omformulera kravet på teknisk karaktär och komplettera med ekonomiskt motiverade krav
Kravet på att en uppfinning skall ha s.k. ”teknisk karaktär” för att vara patenterbar i Europa (och därmed Sverige) har uppkommit av olika anledningar, inte minst historiska och språkliga anledningar. Begreppet är tänkt att fungera som sorteringsbegrepp och därmed kunna användas för att begränsa det patenterbara området och enskilda patents skyddsomfång och särskilja patenträttigheter från andra IP-rättigheter.
TPF
38
FPT
Som alla sorterings- och begränsningsbe-
grepp så fås fel av två slag, dvs. icke önskvärda element sorteras in respektive önskvärda element sorteras ut. Det finns emellertid inga tydliga ekonomiska argument eller motiv för ett krav på teknisk karaktär och de juridiska motiven i den mån de finns är tveksamma, eftersom kravet inte finns explicit uttryckt i den svenska patentlagen från 1967, där i stället begreppet industriell tillämpbarhet används, ett begrepp som närmare ansluter sig till industriell ekonomi.
TPF
39
FPT
Begreppet ”industriell” har under lång tid kommit att bred-
das och därmed t.ex. sortera in även tjänstesektorn (jfr uttrycket ”service industries”). Eftersom patentsystemet och dess ramverk i allt väsentligt (dvs. exklusive moralrättsliga aspekter) syftar till att fylla en samhällsekonomisk funktion så måste därmed kraven på patenterbarhet vara om än inte samhällsekonomiskt optimala (vilket är svårt och därmed dyrt att fastställa) så i varje fall samhällsekonomiskt tillräckligt funktionella och framförallt inte dysfunktionella (t.ex. tillväxthindrande). Patentsystemet fyller en funktion i de fall en samhällsekonomisk underinvestering i FoU kan anses föreligga och som kan korrigeras av patenterbarhet bättre än med något alternativt korrigeringsmedel utan att skapa kostsamma effekter i övrigt (t.ex. kostnader för patentadministration eller trans-
TP
38
PT
Se bilaga 13.
TP
39
PT
I förarbetena till 1967 års patentlag redovisas den praxis som då hade utvecklats över åren och som innebar att en uppfinning i patenträttslig mening sågs som något som bl.a. hade teknisk karaktär och teknisk effekt och som måste vara reproducerbart. Det ansågs dock inte möjligt att ange dylika villkor i lagtext. Istället valdes en kort bestämning av patenträttens objekt som varande ”en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt”. Uttrycket ’industriellt’ fick därmed främst avse kravet att uppfinningen skulle ha teknisk karaktär, medan övriga krav i detta sammanhang fick innefattas i begreppet ’uppfinning’. Att en uppfinning har en teknisk karaktär ansågs då innebära att den löste ett problem med hjälp av naturkrafter, dvs. att den utnyttjade lagbundenheten i naturens materia och energi. Termen ’industri’ skulle därmed tolkas brett och innefatta teknikens alla områden och inte begränsas av det allmänna språkbruket. (Se Hesser och Essén 1968.) Mot denna bakgrund ter sig t.ex. ett datatekniskt program som utnyttjar halvledande material för att hitta en lösning på t.ex. ett optimeringsproblem som något som kan tillgodogöras industriellt, t.ex. i finanssektorn eller i tillverkningsindustrin.
aktionskostnader på marknaden). Sådana fall av underinvestering kan förekomma inom många områden, inte bara tekniska, även om de tekniska fallen kan vara stora och frekventa.
TPF
40
FPT
Mot denna bak-
grund finns således ingen anledning att avgränsa patenterbarhet enbart till tekniska uppfinningar i snäv mening (uppfinningar med teknisk karaktär). Sedan kan naturligtvis fel ha begåtts historiskt i utformning av krav på patenterbarhet, fel som lett till en situation där felens korrigeringskostnad inte uppvägs av de diskonterade vinsterna av feleliminering. Det senare är knappast fallet med tanke på den allmängiltiga problematiken med underinvesteringar i FoU och innovationer – tekniska såväl som icke-tekniska – i en marknadsekonomi jämfört med den marginella problematiken, i varje fall på medellång sikt (3–5 år), att omformulera och komplettera kravet på teknisk karaktär (som ju t.ex. inte finns i USA). En bättre formulering av kravet ”teknisk karaktär” minskar också den språkliga och därmed den legala osäkerheten kring ”teknisk” vilket är besparande.
Slutsatsen blir således att kravet på teknisk karaktär, så som det f.n. växt fram i praxis utan att vara inskrivet i svensk patentlag, vare sig är juridiskt direkt grundat i lagtext eller är ekonomiskt välgrundat. Härav följer t.ex. att patentering av datorrelaterade uppfinningar inte bör förhindras av krav på teknisk karaktär, och att patentering av terapeutiska metoder inte bör förhindras av krav på teknisk karaktär. Dessa följdslutsatser innebär inte nödvändigtvis att patent på alla datorrelaterade uppfinningar och terapeutiska metoder bör tillåtas. Andra kriterier kan vara hindrande. I fallet med datorrelaterade uppfinningar föreligger knappast några sådana, så länge som datorrelaterade uppfinningar uppfyller nyhetskrav, nyttokrav (dvs. de uppfyller krav på industriell tillämpbarhet och reproducerbarhet utan att vara allmänt skadliga eller sedlighetssårande) och krav på uppfinningshöjd. Det är däremot mycket viktigt att det senare kravet höjs enligt ovan för att sortera ut småuppfinningar och ”skräpuppfinningar” som inte kräver stora investeringsincitament men skapar höga transaktionskostnader. I detta sammanhang bör också noteras att principer bör utarbetas för att
TP
40
PT
Det teoretiskt banbrytande arbetet är Arrow (1962) som pekade på att en underinvesteringsrisk föreligger för all typ av uppfinningsverksamhet i form av produktion av ny information (inklusive kunskaper), dvs. inte bara för tekniska uppfinningar, på grund av svårigheter att sälja information och därmed appropriera vinster för att täcka investeringsutgifter (den s.k. ”informationsparadoxen”). En positiv skillnad mellan samhällsekonomisk och företagsekonomisk avkastning på innovationer uppstår därmed, vilket senare empiriskt verifierades av Mansfield et al. (1977) m.fl.
begränsa ett patents skyddsomfång. Som nämnts blir detta ofta alltför stort inom nya områden, vilket riskerar att hindra fortsatt utveckling inom området.
Frågan om datorrelaterade uppfinningar, inklusive rena mjukvarupatent, är aktuell och kontroversiell, speciellt i Europa. Den är också aktuell och kontroversiell i många läger i USA men patenterbarheten av mjukvara är knappast föremål för väsentliga inskränkningar.
TPF
41
FPT
Däremot framförs krav på bättre kvalitet på nyhetsgransk-
ning, höjda uppfinningshöjdskrav och post-grant opposition, krav som till stor del förefaller att bli tillgodosedda via lagstiftning och administrativa och judiciära åtgärder. Det finns således harmoniseringsskäl som talar för europeisk patenterbarhet av datorrelaterade uppfinningar, utöver de rena ekonomiska skälen.
EPO har tillkännagett (juli 2005) att man kommer att godkänna datorrelaterade uppfinningar enligt tidigare riktlinjer, efter det senaste förkastandet av EU-kommissionens direktivförslag. Svenska PRV och myndigheter är bundna av åtaganden och konventioner som beskär friheten i sådana här frågor, i varje fall på kort och medellång sikt. Det förefaller dock finnas utrymme för PRV och svenska domstolar att agera offensivt i denna fråga även inom ramar givna av internationella åtaganden, genom utarbetande av ekonomiskt motiverade riktlinjer för patenterbarhetsbedömning, parat med en breddad tolkning av ”teknisk karaktär” och/eller en förnyad tolkning av ”industriellt tillämpbar" samtidigt med en insats i internationella sammanhang att omformulera och komplettera detta krav.
Det finns således två vägar att beträda – en ekonomisk med argumentation enligt ovan och en juridisk med en förnyad tolkning av ”industriellt tillämpbar” och/eller en breddad tolkning av ”teknisk”. En dylik breddad tolkning är inte svår att argumentera för.
TPF
42
FPT
Tekniken penetrerar i allt högre grad i stort sett alla områden vilket är välkänt. Således sker en ”teknifiering” även av samhällsvetenskaper, humaniora, kulturliv, konstformer etc. Tekniska högskolor breddar sin verksamhet, inte minst inom programmeringsteknik och IT, de flesta företag är i någon mening teknikbaserade etc. Samtidigt suddas alltmer gränserna ut mellan vetenskap (inklusive matematik) och teknik. Utveckling av t.ex. nya datorspråk, trans-
TP
41
PT
Frågan kommer troligen att tas upp till behandling av Supreme Court under år 2006.
TP
42
PT
Det kan nämnas att ”teknisk” etymologiskt härrör från grekiskans begrepp ”techne”, vilket i antikens Grekland hade en mycket bredare mening än i nuvarande tolkning av teknisk karaktär (se t.ex. Peters 1967 och Moravcsik 1992).
latorer och algoritmer kräver stora investeringar, har stora grundforskningsdelar och har tydlig teknisk karaktär och industriell tillämpningspotential. Tekniska hjälpmedel är legio inom i stort sett allt forsknings- och uppfinningsarbete av någon höjd etc.
Svårigheterna att implementera en breddad tolkning av ”teknisk” skall därmed inte underskattas.
TPF
43
FPT
Samtidigt är en anpassning av ter-
minologi till den tekniska utvecklingen en viktig löpande arbetsuppgift för patentverk och domstolar på området, en uppgift som dylika myndigheter har lång erfarenhet av.
Att utforma kompletterande krav som är ekonomiskt välgrundade är en större och svårare uppgift, också på grund av den ringa ekonomiska forskningen på området. Det motiverar att förslaget här skall ses på lång sikt. Kompletterande krav bör åtminstone ta fasta på uppfinningens investeringskaraktär i termer av storlek, produktivitet och grad av nytänkande (som är produktivitetsrelaterad), uppfinningens transaktionskostnadskaraktär, samt uppfinningens finansieringskaraktär. Dessa typer av krav är nära sammanhängande med kravet på uppfinningshöjd. Det bör till sist understrykas att en omformulering av kravet på teknisk karaktär i termer av investeringskaraktär förutsätter en samordning med en skärpning av kravet på uppfinningshöjd, men att en sådan skärpning bör genomföras även om ett krav på teknisk karaktär bibehålls. Sammantaget innebär således inte dessa förslag att det nödvändigtvis blir lättare att få patent.
10.8.7.4 Utarbeta principer för patentering av terapeutiska metoder inom etiska ramar
I fallet med patentering av terapeutiska metoder kan etiska motiv anföras som hindrande. Icke-ekonomiska motiv skall i så fall anses väga tyngre än de ekonomiska motiven. De senare innefattar också kostnader för individer och samhället av uteblivna eller fördröjda nya terapeutiska metoder, vilket i sig leder till etiska frågor. Att etiska motiv bör vara hindrande för alla terapeutiska metoder kan knappast vara fallet. Ett exempel är en terapeutisk metod för viktminskning; se textruta 10.2 nedan.
TP
43
PT
Här bör kostnader för ny gränsdragning och ”gränskontroll” vägas in. I princip kan då en teoretiskt mindre lämplig gränsdragning ändå motiveras ekonomiskt genom att dess tilllämpning (inkl. gränskontroll) totalt ger lägre kostnader. På detta sätt kan t.ex. nolltolerans-gränser motiveras i vissa fall.
Textruta 10.2 Exempel på terapeutisk metod Fetma och dess följdsjukdomar beräknas att inom 5 år vara den vanligaste dödsorsaken i USA. Flera andra länder ser samma utveckling. Det finns således ett behov av att behandla och förebygga fetma och dess följdsjukdomar. På Danderyds sjukhus och på flera andra ställen i världen bedrivs just nu ett projekt på anställdas fritid baserat på en ny behandlingsmetod och ett nytt sätt att tänka. Metoden bygger inte på något läkemedel eller på något annat som traditionellt går att patentera. Metoden har visat sig kunna minska en patients medicinering relativt omgående. Svårigheten att få finansiering är mycket stor just på grund av att man inte kan skydda idén och därmed få ekonomi i uppskalningen, eftersom den då blir allmän egendom. Om man istället hade haft en möjlighet att t.ex. via patent få finansiering och därmed utveckla metoden i stor skala, skulle inte bara en lösning på ett stort problem förhoppningsvis komma fram, utan utvecklingstiden skulle också kortas betydligt.
Principer för en differentierad bedömning av patenterbarhet av terapeutiska metoder måste således utarbetas. Det gäller inte bara terapeutiska metoder utan alla de uppfinningar som kan komma ifråga för patentering om kravet på teknisk karaktär omformuleras och kompletteras. Affärsmetoder kräver härvid en särskild utredning. En ändring av den svenska patentlagen förefaller dock knappast påkallad i nuläget med tanke på en önskvärd och förväntad kommande översyn i Europa av patentsystemets regelverk.
10.9. Omvandla PRV offensivt mot internationalisering, diversifiering och rationalisering
Om ett internationellt och ekonomiskt effektivt patentsystem idag skulle byggas upp från grunden, skulle det se radikalt annorlunda ut än dagens system i många grundläggande avseenden.
TPF
44
FPT
Ett sådant
avseende är nuvarande nätverk av nationella patentverk, som i stort använder samma kriterier och processer för hantering av patent och patentansökningar som lämnas in, granskas och godkänns i vart land för respektive lands marknad. Kostnaden för dubbelarbete och
TP
44
PT
Jämför med citatet från Machlup i kapitel 7.
andra ineffektiviteter har ökat med den snabbt växande patenteringen i samband med växande internationell handel tillsammans med pro-patent-eran. Detta är så gott som alla ekonomiska bedömare överens om.
Situationen är emellertid komplex och unik i många avseenden, vilket försvårar en ekonomisk analys. En sådan måste således fördjupas för detta publika tjänsteområde. Komplexiteten härrör från ett svårbedömt ekonomiskt-politiskt samspel mellan ett antal sinsemellan sammanhängande faktorer som:
- En övergång från samarbete till internationell konkurrens mellan nationella patentverk, vilka samtidigt förväntas tjäna nationella industri- och innovationspolitiska syften och sträva efter överlevnad på ett område som är komplext i sig och traditionellt inte allmänpolitiskt prioriterat.
- En växande global ”marknad” för patentgranskningstjänster med stora skillnader och obalanser i nationell kapacitet, efterfrågan, marknadspositioner, nationella ambitioner, finansiering, etc. tillsammans med en betydande kollektiv rationaliseringspotential och ett antal klart dominanta spelare (EPO, JPTO och USPTO) i ena ändan och ett stort antal marginella spelare (med samma rösträtt i EPO) i andra.
- Ett speciellt styrsystem (”governance”) för EPO med nationella patentverk (National Patent Offices, NPOs) som väsentligen huvudmän, samtidigt som en konkurrens dem inbördes, och mellan dem och EPO, har utvecklats, där centralistiska tendenser i och kring EPO äventyrar huvudmännens existens.
- En huvudsakligen politisk (dvs. inte främst ekonomisk) dragkamp mellan EPO och EU-organ.
- Pluralism och fragmentering av patentsystem och sanktionssystem med nationella patentsystem, ett europeiskt patentsystem för patent enligt EPC och ett föreslaget system för ett europeiskt gemenskapspatent. Härutöver finns PCT-systemet som ett överlagrat system för internationella ansökningsförfaranden. Tillsammans öppnar dessa system upp ett nätverk av sammankopplade vägar för patentansökningar, vilket i sin tur ökar ”marknadsosäkerheten” för konkurrerande patentverk.
- En heterogen och föränderlig användargrupp av individer och företag – små/stora, lokala/globala, hög-/låg-tekniska, fattiga/ rika etc. Dessa har sedan något decennium blivit i olika takt mer ekonomiskt och strategiskt medvetna och börjat förändra
sina ansöknings- och tvisteförfaranden samt patentstrategier i allmänhet.
Allt detta förtjänar att framhållas här för att stödja två slutsatser: 1. Situationen är inte tillväxtfrämjande, inte heller ekonomiskt
rationell. 2. De olika patentverken kan inte förväntas att själva lösa proble-
men. Externa krafter (politiska, ekonomiska) erfordras.
I den komplexa bilden som skissats ovan, kan vissa mer eller mindre starka tendenser urskiljas, främst:
- PCT-systemets starka tillväxt både i absoluta tal och i marknadsandelar. Detta ger PCT-auktoriserade patentverk som svenska PRV en starkare konkurrenssituation. PRVs andel av PCT-ansökningar har dock sjunkit (se Tabell 10.2). Samtidigt tenderar nationella förstagångsansökningar att sjunka till kritiska nivåer i många små och medelstora länder.
- En marginalisering och i förlängningen en utslagning av många nationella patentverk kommer att ske genom inte bara renodlade marknadskrafter och politiska krafter, utan också dessa krafters samspel med tekniska förhållanden. Den ökade tekniska komplexiteten i uppfinningar och patentansökningar kommer att kräva dyrbar bredd och djup i bedömningskompetens för att upprätthålla kvalitet, en bedömningskompetens som, förutom finansiering, också är beroende av ett tillräckligt ärendeflöde, dvs. ansökningsfrekvens. Internationell rörlighet hos prestandamedvetna patentanvändare kommer då att snabba på en utslagning som blir alltmer dyrbar eller omöjlig att hejda genom nationella politiska krafter.
- Ett tillstånd av ”oordnad” internationell konkurrens mellan nationellt monopolistiska myndigheter på en marknad med förhållandevis homogena tjänster är inte stabilt, utan representerar troligen en övergångsfas från ett flertal nationella till ett fåtal multinationella patentverk. (Här finns paralleller i andra tjänstesektorer som utsatts för avreglering och liberalisering, och därmed sammanhängande internationalisering, t.ex. telekomsektorn och energisektorn.) I denna övergångsfas kommer dock inte alla NPOs att slås ut eller marginaliseras, bl.a. av politiska skäl. Kompromiss- och konvergenslösningar blir därmed sannolika.
- De europeiska patentsystemen för nationella patent (NP), europeiska patent (EP) som ett valbart paket av nationella patent samt gemenskapspatent (CP – Community Patent) som en väsentligen enhetlig patenträttighet inom EU (med ev. vissa undantag), kan med inte alltför stora anpassningar göras kompatibla. Med lämpliga ansökningsvägar kan de därmed tillsammans utgöra en tjänstedifferentiering för olika marknadssegment med NP för företag (ofta SMF) med väsentligen lokala, nationella marknadsintressen, EP för utvalda europeiska marknader och EU-patent för hela EU-marknaden. Även om realiseringen av denna möjlighet är osäker i dagsläget kan den leda till konvergens med en närmare integration av EPO och utvalda NPOs till en mer renodlad multinationell organisation av EPO med en rörlig avvägning mellan centralisering och decentralisering.
Mot bakgrund av ovanstående komplexa bild med några urskiljbara utvecklingstendenser framstår två huvudalternativ utan direkta ”mellanalternativ” som aktuella för svenska PRV:
1. Kontraktionsalternativet. Planera för en väsentlig neddragning av PRV på medellång sikt (3–5år) med inriktning på lokal service till SMF, vissa administrativa tjänster och utnyttjande av andra patentverk, främst EPO. Detta alternativ kan finansieras med fortsatta patentavgifter, vilka då också kan generera operativa överskott vilka i slutändan kan användas t.ex. som täckningsbidrag till investeringar och samhällsekonomiska förluster till följd av neddragningen. 2. Expansionsalternativet. Planera för en offensiv expansion av PRV med strategier för ökad internationalisering, diversifiering, rationalisering och tillväxt, med målsättningen att inte bara överleva utan att etablera en uthålligt stark Sverige-baserad myndighet för patent och IP-frågor i:
a) en internationell organisation av PCT-myndigheter
b) ett multinationellt EPO
c) ett europeiskt och internationellt nätverk av kompetens-
centra inom patent- och IP-området
d) nationell samverkan med olika aktörer i det svenska inno-
vationssystemet med ett nationellt ansvar för patentfrågor.
Denna utredning rekommenderar en satsning på expansionsalternativet, dock med tillägget att om två utvärderingar med fyra års mellanrum så finner bör växling till kontraktionsalternativet ske. Utvärderingen täcker således ungefär en konjunkturcykel. Dessa tilläggsrekommendationer utgår ifrån prognosen att inga ”mellanalternativ” uppstått under utvärderingsperioden, samt att det är viktigt att i förväg konstruera kontrollstationer för en expansionsinvestering.
Motiven till att satsa på expansion och därmed sammanhängande omvandling av PRV är att:
1. Nationella kompetenscentra för patent och IP-frågor behövs i nära samverkan med ett starkt PRV som existerande institution. 2. PRV har en bra position och potential som största PCT-myndighet bland de små (4:e plats efter EPO, USPTO och JPTO enligt viss statistik) samt som nordeuropeisk myndighet. Ett ambitiöst arbete att etablera nordiskt samarbete framstår som strategiskt riktigt och lovande, även om det för närvarande är besvärligt och kan kräva modifieringar plus skicklighet och tur för att lyckas. 3. PRV är bra positionerat i en utveckling mot en multinationell organisation av EPO. 4. Sverige och det svenska innovationssystemet har en god position och utvecklingspotential med starka synergimöjligheter med ett starkt PRV som kompetenscenter för patentfrågor.
Ett sålunda stärkt, breddat och integrerat Sverige-baserat ”IP-verk” kan ta en ledande roll i en f.n. något kaotisk situation mot en på sikt trolig utveckling av multinationella patentverk i Europa. För detta krävs emellertid ett starkt och pro-aktivt politiskt stöd, koordinerat med ett industristöd, inte minst från svenska storföretag. Ett dylikt stöd bör förstärkas genom samverkan med i-länder med likasinnad uppfattning om lämplig utveckling. Den fortsatta preciseringen av expansionsalternativet får sedan ske inom ramen för ett strategiskt planeringsarbete.
TPF
45
FPT
Slutligen och naturligen krävs god finansiell handlingsfrihet vid en investering av detta slag. Till del kan denna säkras genom en friare disposition av ackumulerade överskott, men också genom upp-
TP
45
PT
Frågor om PRV´s inre organisation har tidigare utretts i SOU (2002:57). Dylika frågor är dock underordnade strategifrågor även om båda frågetyperna hänger nära samman.
låning med statliga garantier samt med temporärt statsstöd. Avgiftsfinansiering är dock en begränsad möjlighet på kort och medellång sikt. På längre sikt kan en ökad affärsorientering och mer eller mindre kreativa finansieringslösningar förväntas komma fram.
På kort sikt bör PRV uppdras att genomföra en utredning av rättsläge och behov av lagändring och instruktionsändring för att:
a. PRV skall kunna behandla ansökningar på engelska utan krav
på översättning till svenska b. PRV skall kunna använda prisdifferentiering och subventione-
ring av ansökningskostnad i linje med utredningens rekommendationer c. PRV skall kunna utföra icke bindande validitets- och intrångs-
bedömningar med syfte att underlätta kostnadseffektiva lösningar av svenska patenttvister enligt utredningens rekommendation, se bilaga 12.2. d. Kravet på teknisk karaktär ska kunna ersättas av en omformule-
rad tolkning av begreppen ”industriellt tillämpningsbar” och ”investeringskaraktär”.
10.10. Tillskapa en interministeriell strategiberedning för IP och innovationer
Det sista avsnittet i detta kapitel med allmänna rekommendationer skall beröra behovet av att ekonomiskt-politiskt lyfta, bredda och samordna frågor rörande patent, IP och innovationer. Som beskrivits i kapitel 7 har detta skett i många länder, t.ex. Japan, Korea och USA. Ursprungligen tillkom ju också pro-patent-eran genom att USA gjorde detta ”politiska lyft” av IP-frågor, vilket visade sig mycket framgångsrikt sett utifrån USAs intressen. Sedan kan utvecklingen av pro-patent-eran kritiseras för att ha gått för långt i vissa avseenden, men en mer omfattande korrigering kräver då i sin tur en samlad politisk ansträngning.
Att IP- och innovationsfrågor lyfts upp är en naturlig konsekvens av en övergång till en mer kunskapsbaserad ekonomi, dvs. en ekonomi som blir alltmer baserad på IP och intellektuellt kapital. Det gäller i synnerhet för ekonomier som endast i ringa grad kan baseras på naturresurser eller andra tillgångar, som Japan och Korea. Svensk ekonomi har som tidigare påpekats ett mycket gynnsamt utgångsläge för övergång till en mer kunskapsbaserad ekonomi, som samtidigt är baserad på god tillgång på naturresurser.
Det finns stora komplementariteter mellan naturresurser och kunskapsresurser, t.ex. vad gäller extraktion och förädling med hjälp av nya teknologier. Samtidigt är små ekonomiers möjligheter att appropriera värdet av sina naturresurser och liknande tillgångar begränsade i en internationaliserad ekonomi utan god tillgång på egna kunskapsresurser.
Det finns således starka utvecklings- och omvärldsskäl som talar för en allmän rekommendation att lyfta IP- och innovationsfrågor till högsta ekonomisk-politiska nivå. Därutöver finns skäl som sammanhänger med dessa frågors snabbt ökade vikt och generiska eller ”horisontella” karaktär, dvs. att de griper in i många andra frågor och går på tvären i en organisationsstruktur. Det senare är inget nytt och det visas t.ex. av hur många departement som i något avseende involveras i patent- och IP-frågor, liksom av hur många direktorat inom EU-kommissionen som involveras. Sålunda involveras justitie-, närings-, utbildnings-, försvars-, handels-, utrikes- och finansdepartementen m.fl. i IP- och innovationsfrågor. Den snabba viktökningen av dessa frågor betyder att de samordningsbrister som skapats kring dessa tidigare lågprioriterade horisontella frågor blir större och mer kostsamma över tiden.
TPF
46
FPT
Det finns således också organisatoriska skäl till en breddad samordning av IP och innovationsfrågor på det ekonomisk-politiska planet. Slutligen finns skäl som sammanhänger med dessa frågors lämplighet för att åstadkomma en politisk fokusering och kraftsamling, vars positiva följdverkningar utsträcks till andra områden. Skälen hänger samman med behoven av att skapa en nationell IP- och innovationskultur. Som påpekades i det sammanhanget är företagsledningens engagemang då av avgörande betydelse. Samtidigt finns många typer av frågor som kan ha denna karaktär. Dessa kan då avlösa varandra över tiden för att ge en politisk ledning möjligheter till förnyad vitalisering.
Slutligen finns naturligtvis svårigheter och risker vid genomförande av ”politiska lyft” och stora samordningsinitiativ, bl.a. därför att det historiskt varit vanligt och är populärt att föra fram den typen av förslag. Dessa svårigheter och risker är dock inte nämnvärt specifika för IP- och innovationsfrågor och får heller inte föranleda
TP
46
PT
Här bör påpekas att förslag och ansatser till motsvarande samordning förts och förs fram i ett flertal länder. Till exempel har CBI (Confederation of British Industry) i samband med en översyn av IP-frågor (”Gowers Review of Intellectual Property”) föreslagit inrättandet av en interministeriell organisation i England, ledd av en speciell IP-minister (”Minister of Intellectual Property”). Denna väg rekommenderas dock inte som främsta alternativ för Sverige i denna utredning.
en uppgivenhet i viktiga frågor. Det är t.ex. viktigt att det politiska engagemanget och ansvarstagandet är tydligt och uthålligt, att trovärdighet och förtroende skapas, att den politiska kraften är tillräckligt stark för att driva frågor på tvären i en matrisstruktur, att konkurrerande frågor och intressen kan hanteras, att en jämn och hög takt av relevanta resultat bibehålls, att högsta ledningens åtagande och engagemang som individer är starkt och påtagligt etc. Betydelsen av individuella ledare som ”politiska entreprenörer” kan inte nog betonas i sammanhanget.
Slutsatsen blir således att en interministeriell strategiberedning för IP och innovationer bör inrättas under statsministerns ordförandeskap. Olika former kan sedan övervägas. Kommittéer och arbetsgrupper med olika storlek, nivå, sammansättning etc. är naturliga former för hantering av vissa delfrågor men kan inte ersätta själva strategiberedningen.
10.11. Sammanfattning
Föregående kapitel har beskrivit och analyserat den observerade nedgången i svensk patentering via PRV de senaste åren, vilket varit en av utredningens fyra huvuduppgifter.
Detta kapitel har redovisat utredningens allmänna rekommendationer. Dessa är i stor utsträckning rekommendationer som rör patenteringens större sammanhang av FoU, innovationer, affärsutveckling och tillväxt. Det ömsesidiga sambandet mellan patentering och tillväxt har belysts i flera tidigare kapitel, främst kapitel 8.
Nästa kapitel kommer att redovisa de mer specifika rekommendationerna i anslutning till utredningens två första uppgifter att öka förståelse och insikt i patentekonomi samt att öka företagens patentering. Eftersom denna i sin tur tenderar att öka när tillväxten ökar så kommer rekommendationerna i kapitel 10 och 11 att hänga intimt samman. Ett antal gemensamma principer har också legat till grund för rekommendationerna.
En ekonomi som förändras mot att bli alltmer kunskapsbaserad, IP-orienterad och globaliserad skapar större och annorlunda möjligheter men också större styrproblem. Detta kräver i sin tur förändrade roller för och rollspel mellan staten och näringslivet för att uppnå höga tillväxt- och välfärdsmål.
Sveriges ekonomi har flera goda möjligheter att utvecklas gynnsamt mot en alltmer kunskapsbaserad ekonomi genom goda kun-
skapsresurser i form av god utbildning och hög FoU-intensitet, en diversifierad och internationaliserad industri m.m., men också genom en tillgång på egna naturresurser per capita som ekonomier som Japans och Koreas saknar. För att bättre tillvarata dessa möjligheter, t.ex. i form av synergier mellan kunskapsresurser och naturresurser, bör en nationell kultur för IP och affärsutveckling, inklusive entreprenörskap, byggas upp och stärkas på olika sätt. Härvid är fokusering på patent- och IP-frågor inget självändamål. Däremot är en sådan fokusering instrumentell för att skapa en ekonomiskt effektivare innovationsverksamhet i näringsliv och förvaltning, på liknande sätt som fokuseringar på kvalitetsfrågor och ledtider tidigare varit instrumentella för bredare syften i det svenska näringslivets vitalisering och omvandling.
Det svenska entreprenörssystemet, inklusive det svenska innovationssystemet, bör stärkas genom att stärka såväl det statliga entreprenörskapet som det privata entreprenörskapet. Att staten direkt verkar som entreprenör och inte bara indirekt främjar entreprenörskap är exempel på en förändrad roll i en förändrad ekonomi. Denna roll är speciellt stark i ett litet land med en stor teknikbaserad tjänstesektor, som till stor del är offentlig. Denna sektor är heterogen och inkluderar universitets- och högskolesektorn, telekom- och energisektorn, finanssektorn, försvars- och säkerhetssektorn, medicin- och hälsosektorn m.fl. Dessa teknikbaserade tjänstesektorer har betydande innovationspotential och affärsmöjligheter. Patent- och IP-orientering är dock i allmänhet svagt utvecklad.
Det privata entreprenörskapet bör stärkas på olika sätt. Det innovationsbaserade företagandet i små- och medelstora företag behöver stärkas, liksom de svenska storföretagens vilja och förmåga att skapa nya affärsområden och radikala innovationer utöver att förnya existerande affärsområden, vilka de historiskt varit bra på. Dessutom behöver samverkan mellan innovationsverksamheterna i svenska stora och små företag vidmakthållas och stärkas. En divergens mellan teknikbaserat nyföretagande och storföretagande kan t.ex. befaras, liksom en förtunning i övrigt av det inhemska nätverket av köpar/säljar-relationer. Vidare bör det regionala entreprenörskapet stärkas genom att tillvarata tillväxtmöjligheterna i redan starka, entreprenöriella regioner och längs geografiska tillväxtaxlar.
Slutligen bör den ekonomiska kompetensen höjas i det svenska entreprenörssystemet, liksom den svenska tillväxtapproprieringen. Således skapas t.ex. tillväxt i FoU-sektorn (som är en tjänstesektor)
samtidigt som teknikförsäljning i form av licenser och aktier i FoU-bolag till utlandet och utlandstillverkning inte genererar inhemsk tillväxt i övrigt i tillräcklig utsträckning. Det är inte troligt att en tillräckligt stor kunskapsbaserad ekonomi i internationell konkurrens kan baseras på en dominant FoU-tjänstesektor.
Kapitlet redovisar sedan ett antal allmänna rekommendationer för IP-området, som att fortsatt verka för a) nordiskt samarbete; b) engelska som affärsspråk och patent- och IP-språk; c) effektivisering och utveckling av det internationella patentsystemet i olika gamla och nya avseenden, t.ex. avseende internationell harmonisering och rationalisering, utveckling av PCT-systemet och domstolsförfarandet samt förändring av patenterbarhetsbedömning, främst i form av höjning av kravet på uppfinningshöjd och omformulering av kravet på teknisk karaktär; och d) offensiv omvandling av PRV mot ökad internationalisering, diversifiering och rationalisering. I detta sammanhang föreslås en lagändring så att patentansökningar till PRV tillåts vara avfattade på engelska utan krav på senare översättning. PRV bör också pröva att utfärda icke-bindande validitets- och intrångsprövningar enligt brittisk modell.
Slutligen rekommenderas, på grund av frågornas framtida vikt och generiska karaktär, tillskapandet av en interministeriell strategiberedning för IP och innovationer direkt under statsledningen. Ett aktivt, tydligt stöd från näringslivsledare och statsledare är av avgörande betydelse för genomförandet av rekommendationerna ovan.
11. Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera
11.1. Inledning
Mot bakgrund av de allmänna rekommendationerna i föregående kapitel redovisas i detta kapitel speciella rekommendationer i anslutning till utredningsdirektivets två första uppgifter, nämligen att uppdraget skall:
1. leda fram till förslag som kan skapa förståelse och insikt hos
främst de små kunskapsintensiva företagen om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering 2. leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva företag kan sti-
muleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer
Rekommendationer för att lösa den första uppgiften bidrar indirekt till att lösa den andra uppgiften i den mån företagens patenteringsbenägenhet ökar med ökad patentmedvetenhet och patentförståelse. Patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens påverkas dock av en mängd faktorer inom och utom företagens kontroll. Till exempel påverkas patenteringsfrekvens av ökade FoU-resurser vars ökning i sin tur påverkas av ökad tillväxt, vilket tidigare påpekats. Mångfalden påverkande faktorer ger också en mångfald av rekommendationsmöjligheter i den mån faktorerna ligger inom statens och företagens påverkansmöjligheter. En genomgång görs i detta kapitel av dessa möjligheter och ett flertal rekommendationer formuleras i anslutning därtill. Dessa rekommendationer presenteras i det följande i två huvudavsnitt 11.2 och 11.3, vilka svarar mot respektive uppgift ovan. Efter en inledande bakgrundsbeskrivning i vardera avsnittet så presenteras rekommendationerna i avsnitt 11.2 strukturerade i en grupp av åtgärder för ökning av patentmedvetande och rådgivning och en grupp av åtgärder för ökad patentförståelse. Rekommendationerna i avsnitt 11.3 är in sin tur strukturerade i grupper av åtgärder som hänför sig till väsentligen företags-
internt respektive företagsexternt påverkbara faktorer för ökad patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens.
11.2. Hur kan förståelse och insikt om patentekonomi skapas hos företagen?
11.2.1. Grundläggande svårigheter
Ett patent genererar kostnader och intäkter under många år, upp till 20 år eller mer, och måste därför ses som en investering. Ett problem med att skapa förståelse och insikt hos företagen om en investeringstyp av detta slag är att kostnaderna (nackdelarna) är mycket tydligare och starkare kopplade till enstaka beslutssituationer, medan intäkterna (fördelarna) och därmed vinsterna och avkastningen är otydliga och utspridda på många olika intäktsslag.
TPF
1
FPTP
,
TF
2
FTP
Vidare har patentfrågor traditionellt varit mindre viktiga och därmed föga uppmärksammade i affärsledningar. De har samtidigt varit tekniskt, ekonomiskt och juridiskt komplexa och väsentligen förbehållna specialister. Den snabbt ökande vikten av patent, och det snabbt ökade intresset i allt bredare kretsar för patent, har härmed skapat ett stort behov av förståelse och insikt och därmed utbildning i olika former. Utvecklingen går snabbt vidare och förståelse föråldras. Ett speciellt hinder för fördjupning av relevant förståelse blir då en slags otillräcklig ”halvkunnighet” hos aktörer kombinerad med en övertro på denna otillräckliga kunskap. Föreställningar som skapats innan pro-patent-eran lever kvar som handlingsregler (tumregler) som inte ifrågasätts (se textruta 11.1 i avsnitt 11.2.2 nedan). De studier som tidigare gjorts liksom de som gjorts inom utredningens ram bekräftar denna bild.
TP
1
PT
De direkta nackdelarna för ett företag med ett patent är i stort sett bara dess administrativa
kostnader för ansökan, upprätthållande, intrångsbevakning och försvar samt publiceringen av nödvändig patentinformation, medan fördelarna spänner över ett brett register.
TP
2
PT
En omvänd situation med tydliga intäkter och otydliga kostnader för en investering före-
kommer också. Till exempel kan en chef ansvarig för universitetslicensiering se intäkterna tydligare än kostnaderna (t.ex. kostnader i form av eventuella interna konflikter och försämrat forskningsklimat).
11.2.2. Brister i patenteringskompetens
Primära brister i patenteringskompetens vilka identifierats i utredningen och bör framhållas här avser:
a. En ingenjörskultur och forskarkultur som värdesätter paten-
tens tekniska och vetenskapliga kvaliteter snarare än deras ekonomiska kvaliteter. ”Småuppfinningar” och ”småpatent” i teknisk mening ignoreras eller föraktas trots att dessa kan ha stort ekonomiskt värde. Kopplingen mellan ett patents uppfinningshöjd och dess ekonomiska värde kan vara ganska otydlig. (Se textruta 8.1 om patent på läkemedlet Losec i avsnitt 8.2.3.) Denna kompetensbrist återfinns inom såväl stora som små företag. En ganska allmänt spridd uppfattning – som dock inte officiellt bekräftas av EPO och USPTO – är att en faktisk sänkning av kravet på uppfinningshöjd har skett under senare år. Denna sänkning kan kritiseras och motverkas från nationalekonomisk utgångspunkt, men man kan inte motivera företagsekonomiskt att enskilda företag skall gå emot utvecklingen och föregå med ett förment gott exempel. Kravet på uppfinningshöjd avser i första hand inte heller en uppfinnings ekonomiska värde.
Textruta 11.1 Spridda föreställningar bland vissa företag om patentering ”Det lönar sig inte att söka patent på småuppfinningar.” ”Är man bäst på det man gör behövs inte patent.” ”Vi satsar på snabbhet istället för patent.” ”Produktlivscyklerna är så korta att patent blir värdelösa.” ”Patent blir meningslösa för man kan alltid gå runt dem.” ”Det räcker med mönsterskydd.” ”Patent ger ändå inte tillräckligt skydd mot kopiering.”
b. Affärsstrategisk och affärsekonomisk kompetens i samband
med uppbyggnad och underhåll av en patentportfölj med integrerade IP-strategier med vidare koppling till affärsstrategier. Här finns kompetensbrister såväl hos affärsledningar som hos patentspecialister. Bristerna finns främst hos SMF, men också hos storföretag, speciellt i vissa traditionella branscher och tjänstesektorer, och bland statliga institutioner (inklusive universitet). Brister finns också hos patentkonsultföretag (patentbyråer), liksom hos traditionella managementkonsulter och fi-
nansföretag. Det bör samtidigt framhållas att en väsentlig allmän uppbyggnad av patentkompetens skett under 1990-talet bland många svenska storföretag och vissa SMF liksom bland patentbyråer, främst de stora.
Det bör framhållas att en affärsekonomisk kompetens ofta finns mer utvecklad hos licensieringsansvariga än patentansvariga, men den affärsstrategiska kompetensen kan då vara alltför fokuserad på just licenser för teknikexploatering.
c. I varierande grad finns brister i medvetenhet och insikt om ut-
vecklingen internationellt på patent- och IP-området, speciellt utvecklingen i USA och Asien. Dessa brister finns såväl hos IPspecialister som hos icke-specialister. d. Utöver de kompetensbrister som ovan framhållits bör nämnas
allmänna medvetande- och kompetensbrister om patent och IP bland tekniker, ekonomer, jurister m.fl. i näringslivet, inom högskolevärlden och inom den politiska världen, samt inom en bred allmänhet, något som tidigare har beskrivits.
11.2.3. Hur har förståelse och insikt skapats hittills?
Problemen att höja förståelse och insikt om de ekonomiska vinsterna med patentering är vare sig nya eller enbart svenska. Dock har de accentuerats i samband med pro-patent-erans utveckling. I spetsen för denna utveckling går olika länder (speciellt USA och Japan), olika branscher (speciellt läkemedel, bioteknik, kemi och elektronik), och olika företagstyper (speciellt stora, multinationella företag med verksamhet i USA).
En patentkultur har byggts upp i många japanska storföretag genom en lång historisk process med aktiv medverkan av toppledningen. En medvetenhet om patentens ekonomiska värde har växt fram bland företag i många branscher i USA (dock långt ifrån alla), inte minst genom stora skadestånd i patenttvister, liksom en medvetenhet om behovet av korslicensiering, speciellt i elektronikindustrin. En dramatisering i USA och Japan av s.k. ”patent wars” i början av 1990-talet bidrog också till en allmän medvetandehöjning. Ett ökat fokus bland riskkapitalister på patent har också bidragit därtill.
I Sverige får man nog anse att en väsentlig höjning av patentmedvetenheten skedde i storföretagen och dess företagsledningar
under 1990-talet. Härtill bidrog den s.k. IVA/PRV-studien som var en ”benchmarking-studie” av svenska och japanska konkurrenter, vilken visade hur lite svenska företag patenterade jämfört med japanska konkurrenter. Vidare bidrog ett antal ”väckarklockor” i form av hotande patenttvister, men också goda exempel på patents värden vid licensförsäljning, företagsförsäljning och finansiering.
De erfarenheter som kan dras härur för att skapa förståelse och insikt kan sammanfattas sålunda:
a. En process med i allmänhet flera steg finns – från omedveten-
het till medveten ignorans till medvetenhet om aktionsbehov och slutlig aktion. Förståelse och insikt byggs upp i steg från partiell förståelse till mer balanserad grundförståelse, till fördjupad förståelse och insikt till en mer eller mindre utvecklad skicklighet. Processen eller processerna är dock ojämna mellan och inom länder, branscher och företag, och steg kan hoppas över och kastas om etc. Skillnader mellan medvetenhet (som kan sakna förståelse), förståelse (som kan sakna erfarenhet) och insikt (grundad på egen erfarenhet) är dock viktiga att komma ihåg. b. Såväl goda som dåliga exempels makt är stor. Möjligen har de
dåliga exemplen med hot och skrämskott störst makt. Patent har ju egenskapen att utgöra både en lottsedel och en försäkring, och enskilda aktörer i ett företag tenderar att straffas mer för misstag än de belönas för vinst. c. Medvetenhet, förståelse och insikt kan snabbt höjas i en
bransch genom att en aktör börjar bedriva en aggressiv patentpolitik. Bästa motmedlet mot andras patentering är egen patentering, speciellt i komplexa teknologier med många korskopplingar mellan teknologier och produkter som bygger på många olika teknologier. Patentering får härigenom en självförstärkande effekt, och en eskalering av patentering sker i branschen från en lägre till en högre genomsnittsnivå. En motsvarande process tvärs branscher har svårare att komma till stånd. Företag anser sig ofta, rätt eller fel, vara så unika att de inte anser sig ha särskilt mycket att lära från andra företag, speciellt inte från företag i andra branscher. Också i stora diversifierade företag kan vissa affärsenheter vara mycket patentintensiva medan andra är patentpassiva, och en spontan intern inlärning tvärs affärsenheter kan ta tid om den ens kommer till stånd.
d. Insatser i form av direkt stöd och rådgivning via patentverk,
patentbyråer, statliga program, intresseorganisationer och dylikt har betydelse, men i allmänhet underordnad sådan. Större betydelse har uppskruvade, förväntade eller reella kostnader och intäkter i samband med patent genom skadestånd, skrämskott, marknadsblockeringar, aggressiva patentstrategier hos någon konkurrent, finansiering, licensförsäljning, företagsförsäljning och dylikt, dvs. genom marknadsbeteenden av olika slag till följd av pro-patent-erans utveckling. (Denna i sin tur initierades väsentligen av åtgärder från statens och storindustrins sida i USA i form av en ny inställning till patent inom domstolar, konkurrensmyndigheter och internationella förhandlingsorgan.) Patentkonsultbranschen har hakat på utvecklingen och förstärkt den. Dessa observationer leder dock inte till slutsatsen att statliga och/eller statsstödda program och insatser för stöd och rådgivning skulle ha underordnad betydelse framöver. Tvärtom kan smärtsamma uppvaknanden, dyra lärpengar och ”modebubblor” vid ingången till en ny era reduceras genom mer systematiska och balanserade åtgärder.
11.2.4. Nya redovisningskrav för immateriella tillgångar
I kölvattnet på den alltmer kunskapsbaserade ekonomins framväxt, med ökad vikt av intellektuellt kapital och IP-relaterat kapital, har behovet av bättre redovisning av detta kapital växt. Behovet av förbättrad redovisning har också växt på grund av de finansiella marknadernas tillväxt, vilket förstärkt den kunskapsbaserade ekonomins tillväxt. Till detta kommer ett antal stora redovisningsskandaler som fungerat som utlösande faktorer för utformning av nya riktlinjer. En del krav kan kritiseras för att vara för snabbt och för högt eller fel ställda och därigenom riskerar att förfela sina syften. Det gäller IP-värdering där välgrundade och beprövade metoder i mycket saknas. En seriös utveckling av dylika metoder sker dock, men en mångfald mer eller mindre heuristiska och oseriösa metoder utvecklas och marknadsförs när nya krav skall tillgodoses. Samtidigt är det högst naturligt att kraven på värdering och redovisning av intellektuellt kapital ökar med dess faktiska betydelse.
En ny internationell redovisningsstandard gäller inom EU från den 1 januari 2005.
TPF
3
FPT
Denna ställer detaljerade krav på bl.a. värdering
och redovisning av immateriella tillgångar. De delar av redovisningsstandarden som direkt berör dessa tillgångar är i korthet:
International Financial Reporting Standards (IFRS1-5)
- IFRS 3 Rörelseförvärv.
International Accounting Standards (IAS1-41)
- IAS 38 Immateriella tillgångar – definition av immateriella tillgångar
- IAS 36 Nedskrivningar
- IAS 12 Inkomstskatter
En tillgång definieras som en resurs:
- som ett företag har kontroll över till följd av inträffade händelser och
- som förväntas ge företaget ekonomiska fördelar i framtiden.
Identifierade tillgångar skall sedan redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten.
IAS 38 definierar en immateriell tillgång som:
En identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster samt för uthyrning till andra eller för administrativa ändamål.
En immateriell tillgång skall redovisas när den:
- är separerbar i en (hypotetisk) transaktion eller
- grundas på en rättighet (kontrakt) samt
- ger upphov till ekonomisk nytta och
- värdet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.
Väl att märka är att de två sista kraven alltid anses uppfyllda för tillgångar som tillförs företaget genom ett förvärv, dvs. när ett marknadsvärde har fastställts och realiserats.
Det är ännu så länge oklart hur denna nya redovisningsstandard kommer att fungera och påverka företagen och dess styrelser och i vilken utsträckning den skapar nya problem och kompetensbehov,
TP
3
PT
Standarden finns beskriven i FAR (2005) ’Internationell redovisningsstandard i Sverige –
IFRS/IAS 2005’, FAR Förlag, Stockholm, www.farforlag.se.
t.ex. för SMF. Klart är emellertid att kravet på kompetens inom IPekonomi kommer att höjas.
11.2.5. Rekommendationer för att höja medvetenhet, förståelse och insikt om patentekonomi
Behov av förhöjd patentekonomisk kompetens har konstaterats. Den uttryckta efterfrågan på patentekonomisk kompetens har växt, men inte tillräckligt för att generera ett tillräckligt utbud och skapa en fungerande tjänstemarknad för rådgivning och utbildning.
TPF
4
FPT
Rekommendationerna nedan är på kort och lång sikt, för främst SMF men även för stora företag, och avser höjning av såväl medvetenhet som förståelse och insikt. Rekommendationen för att skapa insikt genom egen erfarenhet anknyter dock till rekommendationer för att höja patenteringsbenägenheten, vilka behandlas i nästa avsnitt.
11.2.5.1 Åtgärder för ökning av patentmedvetande och rådgivning
1. Genomför ett antal statsstödda program (”awareness programs”) för att höja den allmänna patentmedvetenheten i näringslivet, inklusive inom högskolor och universitet och teknikbaserade verksamheter i den offentliga sektorn. Programmen skall finansieras helt eller delvis (dvs. samfinansieras) av statliga medel och genomföras i såväl offentlig som privat regi. Det övergripande ansvaret för specifikation, utformning, upphandling, genomförande och utvärdering av programmen bör åvila Näringsdepartementet, som dock inte bör detaljstyra. Programmen planeras genom behovsstudier. Patentfrågor skall i sammanhanget tydligt knytas till affärsutveckling, innovationer, entreprenörskap och affärsekonomi. Goda och dåliga exempel, väckarklockor, företagsjämförelser (”benchmarks”), möjligheter och hotbilder (t.ex. i form av scenarier om ökad asiatisk patentering) etc. bör användas, liksom intervjuer med och uttalanden och artiklar av företagsledare, topp-politiker
TP
4
PT
Utbudssituationen för patentutbildning i Sverige redovisas i bakgrundsrapport nr A2,
”Survey of IP education in Swedish higher education, research institutes, consultancy services, PRV and the TTOs”.
m.fl. Ett särskilt program bör rikta sig mot affärs- och ekonomijournalister.
Okonventionella grepp kan prövas. Kritisk massa och intensitet i budskapsexponering är viktig. Direktkontakt med olika regioners näringsliv är viktig. Härvid bör olika företagsorganisationer och klusternätverk kunna användas. Det är vidare viktigt att aktörer utan tydliga egenintressen (vilket t.ex. PRV och patentbyråer upplevs ha och också har) engageras i första hand. Samtidigt skall programmen syfta till att höja efterfrågan på patenttjänster. 2. Utforma ett särskilt ”Patentår”, t.ex. år 2008, grundat på erfa-
renheterna av Designåret 2005. 3. Instifta priser för tävlingar i patentkunskap, patentering och
patenthantering med anknytning till tävlingar om uppfinningar, innovationer och entreprenörskap, liksom pris för bästa ”IPawareness-program”. 4. Upphandla ett par stora nationella studier och utredningar av
speciellt små kunskapsintensiva företags patentering och affärsutveckling, med ett stort inslag av företagsbesök och intervjuer samt lokala redovisningar av resultat. 5. Stöd publicering av olika typer av återkommande patentbaro-
metrar, patentskoleartiklar och dylikt i teknik- och affärspressen. 6. Utforma särskilda program riktade mot ”undermedvetna” före-
tagstyper och sektorer, t.ex. vissa statliga företag eller tjänstesektorer med snabbt ökat tekniskt kunskapsinnehåll. Förberedande studier kan behövas för att identifiera dessa företag och sektorer.
Medvetandehöjning bör kopplas ihop med lättillgängliga och billiga initiala rådgivningsinsatser, i form av:
1. Avgiftsreducerad men inte helt gratis rådgivning. Detaljutformning av en betalningsmodell lämnas därhän här. Till exempel kan tänkas en initial rådgivning i form av ett 2-timmarspaket med en fri konsultationstimme följt av en 50 %-ig avgiftsreducerad andra timme hos etablerade rådgivningsorgan, såväl privata som offentliga, för första- och andragångsansökare inom en 5-årsperiod. 2. Löpande rådgivning och tjänsteförmedling hos nationella kompetenscentra (inklusive PRV) samt hos regionala utvecklings-
centra av olika slag (organiserade av Nutek, Almi m.fl.). Ett antal tjänster i storleksordningen 15–20 bör inrättas för detta. Närmare antal, lokalisering och administration får preciseras efterhand av Näringsdepartementet. 3. Samordnade insatser med EUs program för ”IP awareness and
support”. 4. En säkring av att tillräcklig patent- och licenskompetens finns
tillgänglig vid genomförandet av FoU-program och FoU-samarbeten med statlig finansiering. Härvidlag bör i möjligaste mån svensk rätt gälla vid avtalstvister och förlikningar.
Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Näringsdepartementet i samverkan med övriga berörda departement. Näringsdepartementet bör förstärkas med speciellt ekonomisk kompetens i patent-, IP-, och innovationsekonomi.
11.2.5.2 Åtgärder för ökad patentförståelse
På längre sikt och inriktat mot ökad förståelse av patents ekonomiska aspekter är främst följande utbildningsinsatser för framför allt tekniker, ekonomer och jurister att rekommendera: 1. Inrätta specialiserande master-program för tekniker, ekonomer
och jurister samt program för forskar- och lärarutbildning i patent- och IP-ekonomi. 2. Utforma och genomför distribuerad utbildning i patenteko-
nomi, patentjuridik och patentteknik i form av obligatoriska studiemoduler i all utbildning av ingenjörer, ekonomer och jurister på Bachelor- och Master-nivå, dvs. i universitets- och högskoleutbildningen. Detta utbildningskrav bör genomföras tillsammans med ett kvalitetssäkringsuppdrag. 3. Säkra på samma sätt att en tillräcklig miniminivå av patenteko-
nomi och patent- och licenskunskaper i övrigt förmedlas i alla olika skolor och utbildningar i entreprenörskap, innovationsfrågor och dylikt. 4. Ge stöd till framtagning av läromedel och informationsmaterial
av olika slag inom patent- och IP-området. 5. Genomför en koncentrerad insats för att utbilda kvalificerade
patentspecialister med EPO-certifiering. En stor brist av dylika
patentspecialister kommer annars högst sannolikt snart att uppstå i Sverige.
TPF
5
FPT
6. Genomför en koncentrerad insats för att utbilda affärsorienterade IP-rådgivare för att besätta de rådgivningstjänster som nämnts ovan och för att utbilda affärsorienterade IP-chefer, speciellt i SMF. 7. Stöd fortbildningsinsatser insprängda i olika managementutbildningar. 8. Stöd finansiellt företagens internutbildning inom IP, inklusive inrättandet av trainee-program, enligt nedan.
Sammanfattningsvis består de rekommenderade utbildningsinsatserna således av såväl en obligatorisk allmänbildning som en specialiserande master-utbildning på högskolenivå; en djupare utbildning av entreprenörer, forskare, uppfinnare, affärsutvecklare och affärsansvariga i näringslivet; yrkesutbildning av affärsorienterade IPrådgivare och affärsorienterade IP-chefer; yrkesutbildning av patentspecialister med EPO-certifiering som en ”spetsutbildning”; forskarutbildning och, sist men inte minst, utbildning av IP-lärare på högskolenivå.
För att genomföra ovanstående åtgärder föreslås i sin tur följande tre åtgärder: 1. Inrätta kompetenscentra för IP och affärsutveckling med ut-
bildning, rådgivning och forskning. 2. Inrätta nya professurer för uppbyggnad och ledning av utbild-
ning, rådgivning och forskning vid högskolor och universitet. 3. Utveckla certifieringssystem för IP-kompetens.
Dessa tre åtgärder utvecklas närmare i avsnitten nedan.
Det övergripande ansvaret för alla dessa åtgärder bör åvila Utbildningsdepartementet i nära samverkan med Näringsdepartementet.
TP
5
PT
Sverige hade enligt en initierad bedömning år 2005 cirka 270 st. European Patent Attorneys
varav ca 120 var examinerade som sådana och ca 150 hade fått behörigheten utan examen 1978 som en övergångsåtgärd när Sverige blev medlem i EPC. Stora pensionsavgångar kan förväntas ske bland de senare inom den närmsta 10-årsperioden. Samtidigt klarar enbart ca 10–15 svenska kandidater den nödvändiga examen per år. Nettotillgången svarar inte mot den ökade efterfrågan.
11.2.5.3 Inrätta kompetenscentra för IP och affärsutveckling
Ett antal (3–4 st.) långsiktiga men ändå temporära kompetenscentra (ca. 10 år) för IP och affärsutveckling bör inrättas snarare än ett enda centraliserat nationellt kompetenscentrum.
TPF
6
FPT
Dessa centra
bör företrädesvis knytas till relevanta universitet/högskolor, myndigheter och industriorgan i Sverige-regioner där den IP- och innovationsrelaterade tillväxtpotentialen är stor och ett dylikt centrum har stor effekt. Ett detaljerat exempel på budget och organisation av ett dylikt kompetenscentrum ges i särskild bakgrundsrapport.
TPF
7
FPT
11.2.5.4 Inrätta professurer i IP- och innovationsekonomi
För att säkra en uthållig kompetensuppbyggnad inom patent-, IP- och innovationsekonomiområdet på hög nivå är inrättandet av ett antal (3–4 st.) professurer vid lämpliga lärosäten med forskning och forskarutbildning nödvändigt om än inte tillräckligt. Ämnesbeteckningen IP- och innovationsekonomi omfattar då alla IP-rättigheter och innovationsslag. Centralt för IP- och innovationsekonomi är emellertid patent, tekniska innovationer och teknikbaserad affärsutveckling. Detta förslag är analogt med det förslag som kvalitetssatsningen i Sverige på 1980-talet framförde, ett förslag som också framgångsrikt genomfördes.
TPF
8
FPT
En eller två professurer bör förläggas till i första hand Stockholmsregionen med tanke på dess IP- och innovationsrelaterade tillväxtpotential, koncentration av teknikbaserad industri- och tjänsteverksamhet med stora behov, koncentration av högre läroanstalter och koncentration av IP-relaterade institutioner. I andra hand bör en professur på liknande grunder förläggas till Lund/Malmö-regionen och Göteborgsregionen samt någon ytterligare region. I första hand bör en nära koppling till tekniska högskolor, medicinska fakulteter och näringslivet säkerställas, i andra hand en nära koppling till handelshögskolor, ekonomiska fakulte-
TP
6
PT
Flera skäl kan anföras för denna måttligt distribuerade ansats istället för en centraliserad
ansats – måttliga skalfördelar, behov av differentiering och profilering, fruktbar blandning av konkurrens och samarbete nationellt och internationellt samt spridning av risker för rekryteringsproblem, felstyrning och dylikt.
TP
7
PT
Se bakgrundsrapport nr B8, ”Strategisk patentteknik – Förslag till nationellt kompetens-
centrum”. Denna rapport låg delvis till grund för uppbyggnaden av ett centrum
- Center for
Intellectual Property Studies (CIP) – på Chalmers tekniska högskola i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
TP
8
PT
Genomförandet tog dock lång tid på grund av olika lokala skäl vid ifrågavarande högskolor,
tveksamheter om finansieringen och den knappa tillgången på kompetenta sökanden.
ter och juridiska fakulteter. Den specifika lokaliseringen och tidsplaneringen bör överlåtas åt Näringsdepartementet i samverkan med Utbildningsdepartementet och berörda organ.
Vid specifika val av högskolor bör i första hand tekniska högskolor med förutsättningar för kvalificerad utbildning, inklusive forskarutbildning i IP- och innovationsekonomi och närliggande ekonomiämnen som industriell ekonomi komma ifråga. Behov och möjligheter att bedriva regional utbildnings- och rådgivningsverksamhet av mer specifikt tillämpad karaktär bör tillmätas mindre vikt vid val av värdhögskola för professurerna. Syftet med dessa är att bygga upp internationellt konkurrenskraftig kompetens i Sverige och svara för kvalificerad utbildning av lärare, forskare och konsulter för högskolornas tredje uppgift inom området IP- och innovationsekonomi.
Universitet, högskolor och institut som blir värdar för professurerna blir således ”lärarhögskolor” i bred mening i en tvåstegsprocess, för kompetensuppbyggnad.
Vid tillsättande av professurerna bör utöver sedvanliga kriterier beaktas följande:
- Innehavaren skall vara tydligt meriterad och huvudsakligen vara verksam inom ämnesbeskrivningens centrala delar. Detta för att undvika opportuna ombenämningar och otydlig fokusering. En viss differentiering av ämnesbeskrivningarna kan dock ske för att dessa tillsammans skall täcka ett större område samtidigt som profileringsmöjligheter skall finnas. Kvalitets- och relevanskriterier måste dock vara primära vid kompetensbedömning.
- Innehavaren skall ha goda utsikter att bygga upp en god resursmiljö för internationellt konkurrenskraftig kvalificerad forskning och utbildning, inklusive en forskargrupp och en forskarskola.
- Verksamheten skall i första hand inriktas på kompetensuppbyggnad för att såväl samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt utnyttja och utveckla patentsystemet och dess närliggande immaterialrätter. Tillväxt- och värdeskapande aspekter är därvid centrala.
- Någon eller några av innehavarna bör tillika kunna bygga upp och i varje fall initialt fungera som föreståndare för ett kompetenscentrum. Om rekryteringsmöjligheterna är begränsade kan
omvänt en dylik föreståndare beredas möjlighet att meritera sig för en av professurerna.
- Om tillgången på kompetenta innehavare är otillräcklig bör man avvakta med tillsättning.
11.2.5.5 Inför ett certifieringssystem för patentspecialister
TPF
9
FPT
Certifieringssystem kan användas för kompetenshöjning, standardisering och kvalitetssäkring inom olika områden där enskilda köpare/användare svårligen själva kan klara av detta, t.ex. områden med komplexa tjänster och produkter. Certifiering kan vara mer eller mindre konsumentstyrd, producentstyrd eller myndighetsstyrd. Behovet av myndighetsstyrning kan öka av t.ex. konkurrensskäl, objektivitetsskäl eller behov av internationell samverkan. Certifiering kan också vara exklusiv eller inte, beroende på bl.a. behov av säkerhet för tredje man.
Certifieringssystem för patentspecialister existerar redan i olika länder.
TPF
10
FPT
Flera nordiska länder saknar dock utbyggda sådana, utöver
certifieringssystemet vid EPO. Det senare certifieringssystemet är dock inte tillräckligt för Sverige, dels för att det bara innehåller en certifieringsnivå, som dessutom är mycket hög, dels för att det är mycket specialiserat på patentgranskning. Således har enligt uppgift enbart ett hundratal svenskar erhållit EPO-certifiering sedan denna infördes på 1970-talet.
En kompletterande certifiering till EPO-certifieringen kan följaktligen motiveras. En sådan certifiering bör finnas på lägre nivå än EPO:s och tillsammans med en certifiering som säkrar ett bredare utbud av patentspecialister av typ patentingenjörer, patentjurister och patentekonomer. Certifieringen bör avse såväl patentombud som patentgranskare (patenthandläggare) som patentspecialister i övrigt.
Det är i detta sammanhang viktigt att betona behovet av kompetens i ekonomi och därmed sammanhängande strategi- och affärsutvecklingsfrågor vid utformning av krav för certifiering av patentspecialister. Traditionellt har detta inte beaktats i rekrytering och utbildning av patentspecialister. Behovet har före pro-patenteran heller inte varit så stort som det är idag. Yrkestraditioner är
TP
9
PT
Certifiering och auktorisation är i detta avsnitt i stort sett synonyma termer.
TP
10
PT
Certifieringssystemen vid EPO i Europa och USPTO i USA finns beskrivna i bakgrundsrapport nr A11, ”Patent professional certification requirements in the EPO and USPTO – Public protection by applying reasonably high barriers to entry”.
dock långlivade och medvetenheten om behovet är bristfällig. Även om behovsmedvetenheten finns, sprids och växer så går det långsamt. Således har behovet av ekonomisk kompetens bland patentspecialister inte hittills beaktats i tillräcklig omfattning, t.ex. vid utformning av utbildningsplaner och utbildningsmaterial.
Vilken typ av ekonomisk kompetens som speciellt behövs måste specificeras närmare eftersom traditionella ekonomiämnen inte heller beaktat patent- och IP-frågor. Yrkestraditioner är naturligtvis långlivade också bland ekonomer, även om insikten om framväxten av en ny typ av kunskapsbaserad ekonomi lett till en insikt om behovet av nya kunskaper i ekonomi under etiketter som innovationsekonomi, teknisk ekonomi, kunskapsekonomi m.m. Certifiering av ekonomisk kompetens hos patentspecialister tjänar även syftet att utveckla ekonomiämnets inslag av patent- och IP-ekonomi.
Certifieringen får inte vara konkurrenshindrande, och inte rent producentstyrd utan med betydande inslag av myndighetsstyrning, samt i möjligaste mån kompatibel med certifieringssystem i andra, viktiga länder (t.ex. Tyskland och USA). Olika krav på yrkeserfarenhet och uppdatering måste också beaktas. Slutligen bör certifieringen kopplas till ett lämpligt avgränsat undantag från vittnesplikt, kompatibelt med det s.k. ”client-attorney privilege” i USA som medger ett sådant undantag.
11.3. Hur kan företagens möjligheter och vilja att patentera stimuleras/ökas?
11.3.1. Inledning
Patentering är inget självändamål och det är inte givet att alla företag behöver öka sin patenteringsfrekvens och sin patenteringsbenägenhet. Dock finns anledning att utforma rekommendationer för att stimulera svenska kunskapsintensiva företag att i ökad utsträckning patentera sina innovationer, dels på grund av att den patentekonomiska medvetenheten och förståelsen är bristfällig, vilket behandlats ovan, dels att en underpatentering i många fall förmodligen kan antas föreligga. Därutöver kan en temporär överbetoning av patentering motiveras i ett företag som snabbt vill implementera en aktiv patentpolitik från att ha varit mer eller mindre patentpassiva eller haft en låg aktivitetsnivå. Detta motiv kan förefalla kon-
troversiellt men grundar sig på managementerfarenheten att en snabb implementering av en radikalt aktiverad patentpolitik under ett första skede kräver enkla, tydliga budskap av typen: Tag patent på allt som går. Därefter kan i ett nästa skede en mer nyanserad policy utformas. Delvis ligger en sådan skedesindelad policy i svenska storföretag bakom uppgången i patenteringsfrekvens under 1990-talet med en efterföljande nedgång i början på 2000-talet för svenska ansökningar.
Som redan beskrivits i kapitel 9 påverkas patenteringsbenägenheten av ett antal faktorer inom och utom företagets kontroll. Dessa har sammanfattats i tabell 11.1. Rekommendationerna nedan baseras på en genomgång av dessa olika faktorers betydelse för patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens och dessa faktorers påverkbarhet. Vissa av faktorerna ligger väsentligen utanför enskilda myndigheters och enskilda staters kontroll. Samtidigt är kontrollmöjligheterna en gradfråga, varför klassificeringarna inte får uppfattas som alltför kategoriska. Sålunda finns t.ex. möjligheter till viss begränsning av konjunkturberoende inom såväl enskilda företag som enskilda stater.
Tabell 11.1 Faktorer som påverkar patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens
Företagsinterna faktorer Företagsexterna faktorer
- Patentmedvetenheten i företaget
- Patentresurser, speciellt antal interna patentspecialister
- Interna FoU-resurser
- FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter inom företagets kontroll
- Företagets uppfinningsförmåga
(produktivitet)
- Patentstrategier
- Patenteffektivitet relativt alternativa strategier
- Affärsledningens förståelse och stöd
- Interna finansieringsmöjligheter
- FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter utanför företagets kontroll (vilka varierar mellan teknologier och över tiden)
- Konjunktursvängningar
- Andra företags patenteringsbenägenhet och patenteringsbeteende
- Uppfinningarnas patenterbarhet såsom denna definieras av lagar och kriterier tillämpade av patentverk och domstolar, avseende t.ex. uppfinningshöjd och vad som är patenterbara uppfinningsområden (”patentable subject matter”)
- Patentverksresurser
- Företagsexternt bestämda kostnader och intäkter från patent
- Externa finansieringsmöjligheter
11.3.2. Rekommendationer för att stimulera företagens patentering
11.3.2.1 Åtgärder för att skapa ökad patentmedvetenhet och patentekonomisk förståelse
Ökad patentmedvetenhet och patentekonomisk förståelse är naturligtvis av grundläggande betydelse för patenteringsfrekvens och patenteringsbenägenhet och de är också i högsta grad påverkbara faktorer. Dessa faktorer är behandlade i föregående avsnitt och påpekas här för fullständighetens skull i detta avsnitt.
11.3.2.2 Åtgärder för att öka företagens tillgång på patent- och IP-kompetens och anställning av interna patent- och IP-specialister
Tillgången på interna patentingenjörer och patent- och IP-specialister är tillsammans med FoU-resurser de viktigaste faktorerna bakom hög patenteringsfrekvens och uppgångar i patenteringsbenägenhet hos företagen enligt ett flertal studier.
TPF
11
FPT
Tillgången på patentingenjörer, patentspecialister och IP-specialister bör ökas genom utbildningsinsatser vid universitet och högskolor och genom stimulans av företagens egna internutbildningar enligt tidigare avsnitt. Härutöver har utredningen ett antal kompletterande rekommendationer vilka redovisas i det följande.
a. Inför ett särskilt statligt patentstöd för investeringar i patent
och patentutbildningar kopplat till statliga FoU-stöd i övrigt
Stimulans bör ske genom att investeringar, inklusive utbildningsinvesteringar, av ovanstående slag får ingå i den modell som kommer att ligga till grund för det av regeringen föreslagna FoU-stödet.
TPF
12
FPT
Ett särskilt FoU-skatteavdragssystem fanns i Sverige åren 1973-1983, och har sedan prövats i olika länder med varierande men i stort sett marginella resultat.
TPF
13
FPT
Vad ett dylikt skatteavdrag emeller-
tid åstadkom var en klar höjning av medvetenheten om FoU i fö-
TP
11
PT
Det finns också studier (främst av Griliches och hans medarbetare) som pekar på ett likartat förhållande hos patentverk, dvs. att tillgång på patentgranskare påverkar beviljningsfrekvensen (se Griliches 1984, 1990).
TP
12
PT
Se Forskningspropositionen (2005).
TP
13
PT
Se bakgrundsrapport nr B7, ”R&D Tax Credits – Why they mostly do not work and how they perhaps could be designed to work”.
retagen och en noggrannare FoU-redovisning. Alla kostnader för patent och patentutbildning ingick dock inte i avdragsbasen i det gamla systemet. Däremot ingick licenskostnader med avdrag för licensintäkter, vilket är naturligt. Om ett FoU-stöd av något slag baserat på ett skatteavdragssystem införs så är det viktigt att patentkostnader, inklusive kostnader för patentutbildning, inklusive patent-trainee-program, ges extra avdragsmöjlighet. Om ett mer anslagsliknande system för FoU-stöd införs så kan principerna i detta stycke också tillämpas. Om inget FoU-stöd införs bör ett särskilt statligt stöd för patentinvesteringar införas. Som nämnts är ett statligt stöd i någon form av stor betydelse för medvetandehöjning, speciellt om det är kopplat till skatteavdragsmöjligheter.
En schablonkostnad per prioritetsgrundande patentansökan bör också anges så att kostnadsmedvetenhet bibehålls. Detta stimulerar såväl medvetenhet om patentekonomi (i första hand kostnadsmedvetenhet) och investeringsbenägenheten i patent. Den senare effekten kommer dock troligen att bli marginell varför extra stimulansåtgärder behövs, speciellt för anställning av interna patentspecialister i SMF.
b. Ge särskild stimulans åt anställning av interna patent- och IP-
specialister
I detta sammanhang är det viktigt att betona skillnaden mellan traditionella patentspecialister och patentchefer och den breddade specialistkompetens som avses här med en hög grad av kompetens för utveckling och kommersialisering av patent och IP-baserade affärer. Detta innebär en bred kompetens inom såväl ekonomi, teknik, juridik och management (inklusive strategifrågor) som sedan kan kompletteras med mer traditionell kompetens inom patentteknik och patentjuridik. Det är också viktigt att bredda denna specialistkompetens från operativa patentfrågor till affärsstrategiska IP-frågor. Tillgången på denna typ av specialister som nedan benämns patent- och IP-specialister (med tonvikt på IP-specialist) är f.n. begränsad i Sverige, vilket motiverar de stora utbildningsinsatser som rekommenderas i utredningen.
TPF
14
FPT
En patent- och IP-specialist i ett företag arbetar huvuddelen av sin tid med patent- och IP-frågor och är företrädesvis ingenjör,
TP
14
PT
En viss parallell till nuvarande situation inom patentområdet finns i form av situationen på kvalitetsstyrningsområdet på 1980-talet och den nationella satsning som då igångsattes på det området.
ekonom eller jurist med högskoleexamen. För den mindre grupp av SMF för vilka patentering och IP-skydd är relevant innebär anställning av en patent- och IP-specialist en stor och riskfylld investering. För små företag kan dessutom en heltidsanställd person vara för mycket.
Betydelsen av en första anknytning av en intern patent- och IPspecialist är dock stor, även för ett stort företag, och kan kompletteras men inte ersättas av tillfälliga externa konsultationer och rådgivning. Även en anknytning i någon form på deltid kan ha betydelse som ett första steg. Patent- och IP-chefer kan arbeta på löpande konsultbasis för flera icke-konkurrerande företag. Interna patent- och IP-specialister har möjlighet att påverka FoU-verksamhetens uppfinnings- och patenteringsmöjligheter positivt genom interna åtgärder för höjning av den företagsinterna medvetenheten om, förståelsen av och insikten i patent- och IP-frågor, samt utformning av effektiva patent- och IP-strategier. De ansvarar för åtgärder för ett effektivare IP-arbete, bl.a. genom effektivare utnyttjande av externa patentkonsulter och genom bättre utnyttjande av patentinformation, vilket i sin tur bidrar till ökad FoU-produktivitet.
Ett antal tjänster som patent- och IP-specialister bör inom ramen för statliga FoU-satsningar i övrigt inrättas vid regionala utvecklingscentra och via Almi och NUTEK hyras ut till främst små och medelstora företag till reducerat pris under viss tid, för att bereda väg till en anställning av patentspecialister. Dessa tjänster bör inrättas inom ramen för den öronmärkning av FoU-satsningar för patent- och IPR-relaterade satsningar som denna utredning rekommenderar, dvs. att 4±1 % av FoU-investeringar öronmärks för patent- och IPR-investeringar (se avsnitt 11.3.2.3 nedan). Närmare precisering av detta ”4±1 %”-mål för patent- och IPR-investeringar får baseras på situationsspecifika bedömningar.
En första anställning av en patent- och IP-specialist i ett företag bör efter ansökan hos lokala skattemyndigheten vara befriad från arbetsgivaravgift under en 3-årsperiod. Denna stimulans har större påverkansgrad på företagens beslutsprocesser än FoU-skatteavdrag.
TPF
15
FPT
Stimulansåtgärden är i linje med tankegångarna i systemet
med skattereduktion för kvalificerad utländsk experthjälp, som er-
TP
15
PT
En klart belagd svaghet i traditionella FoU-skatteavdragssystem har varit deras svaga koppling till företagens interna beslutsprocesser. Avdraget har mera blivit en bonus i efterhand till finansavdelningarna (se bakgrundsrapport nr B7, ”R&D Tax Credits – Why they mostly do not work and how they perhaps could be designed to work”).
satte FoU-skatteavdragssystemet på 1980-talet. Detta system har liksom skatteavdragssystemet också brister, men har dock förtjänsten att det mer direkt kan påverka ett anställningsbeslut än ett FoU-skatteavdrag. (Graden av påverkan beror dock på både typ och storlek av respektive stimulansåtgärder.)
c. Komplettera företagens interna stimulansåtgärder och
belöningssystem
Olika belöningsformer och belöningssystem i företagen för anställdas uppfinningar och patent har haft mycket stor betydelse för den höga patenteringsbenägenheten och patenteringsfrekvensen i japansk industri, och har varit en viktig del i den patentkultur som där växt fram. Till stor del ligger det i företagens egenintresse att vidta olika interna stimulansåtgärder. Belöningsformerna för forskare och uppfinnare är dock ofta mindre väl utvecklade i svensk industri, delvis medvetet och med förhållandevis låga belöningsnivåer. Till stor del bör företagens egna stimulansåtgärder kunna stärkas genom ökad IP-medvetenhet hos företag och anställda samt förbättrade beräkningsgrunder för skälighetsbedömning vid ersättningar. Att direkt införa speciella skattesubventioner för företagens interna belöningar och ersättningar i detta sammanhang är en möjlighet men rekommenderas för närvarande inte här, på grund av denna skattefrågas samband med andra skattefrågor och behovet av en samlad översyn av dessa. En sådan översyn bör då också inkludera beskattning av royaltyinkomster på uppfinningar, inklusive företagsinterna belöningar i form av royalties, och beskattning av royalties på företagsinterna licenser.
TPF
16
FPT
Däremot bör ett antal stats-
stödda patent- och uppfinningspriser inrättas på såväl regional som nationell nivå. Relaterade priser och tävlingar finns redan men är inte utpräglat patentinriktade. Sådana ”patentpriser” och tävlingsformer kan utformas och administreras i likhet med de kvalitetspriser som inrättades i samband med den nationella satsningen på kvalitetsfrågor på 1980-talet.
TP
16
PT
Här kan nämnas att Irland har ett synnerligen privatekonomiskt förmånligt skattesystem i form av skattebefrielse av royaltyinkomster från licenser på patent, inklusive en speciell irländsk form av patent på smärre uppfinningar. Dessa ”småpatent” (kallade ”short term patents”) har kortare skyddstid och lägre granskningskrav än vanliga patent i likhet med IPskydd i form av s.k. ”utility models” i Japan och ”Gebrauchsmuster” i Tyskland. Ett krav är dock att bakomliggande FoU-arbete ska vara utfört på Irland, ett krav som dock kan möta motstånd inom EU.
d. Stöd framtagandet av riktlinjer för företagsstyrelsers och
affärsledningars patent- och IP-hantering
Ett arbete med att utforma icke bindande riktlinjer och rekommendationer för styrelsearbete med patent- och IP-frågor bör upphandlas med statliga medel och genomföras i samarbete med experter och berörda myndigheter och intresseorganisationer. Styrelsernas möjligheter till bolagsstyrning via patent- och IP-frågor (t.ex. genom ”IP audits”) bör utvecklas i såväl stora som små företag, men speciellt i kunskapsintensiva företag. Möjligheterna och behoven varierar dock mellan företag. Stora företag, inklusive investmentbolag, har möjligheter att bättre säkerställa ett tillräckligt fokus på innovationsfrågor i en kanske stor och utspridd organisation eller intresseportfölj, medan små företag kan bättre säkerställa t.ex. en tydlighet i värdetillväxten och därmed förbättra sina finansieringsmöjligheter.
Styrelsernas ansvar i patent- och IP-frågor har ökat genom nya redovisningsregler från IFRS vilka beskrivits i tidigare avsnitt. Detta ansvarstagande är stort och krävande och medför i sin tur behov av utbildning och rådgivning och riktlinjer.
Slutligen är allmän förståelse och stöd från toppledning, dvs. styrelse och företagsledning, i patent- och IP-frågor av avgörande betydelse för arbetet med dessa frågor i företagsorganisationen, vilket beskrivits tidigare. Detta arbete är betjänt av riktlinjer och utbildningsmaterial, t.ex. avseende utformning av IP-strategier för att uppnå företagets tillväxt- och lönsamhetsmål.
e. Genomför särskilt riktade insatser
Vissa sektorer och företagstyper har en förmodad underpatentering av speciella skäl som kräver särskilda riktade insatser. Hit hör främst flera teknikbaserade och kunskapsintensiva tjänstesektorer och statliga företag och myndigheter med väsentligt beroende av en FoU-verksamhet.
Försvaret med FoI och FMV hör hit som beskrivits i kapitel 10. Den militära tjänste- och industrisektorn är under snabb omvandling varvid patent- och IP-frågor fått och får snabbt ökad betydelse, bl.a. på grund av tätare ihopkoppling av civil och militär tek-
nik, internationalisering och ökad militär teknikhandel.
TPF
17
FPT
För
denna sektor bör en IP- och affärsutvecklingsenhet inrättas och regelverk och dylikt anpassas. Patent- och licensieringsmöjligheter i denna sektor har i intervjuer bedömts som ganska stora utan att militär sekretess utgör ett hinder. Dessa frågor kräver en särskild utredning vilket härmed rekommenderas.
Företag med betydande statligt ägande såsom TeliaSonera och Vattenfall har en mycket blygsam patentering och låga värden på kvoten antal patent per FoU-krona (se statistikbilaga 16). Här bör via statens styrelseinflytande särskilda genomlysningar av patentverksamheten och patenteringsmöjligheterna genomföras i form av s.k. ”IP audits”.
Universitetssektorn är föremål för tillräcklig uppmärksamhet i olika utredningssammanhang vad gäller IP-frågor, varför inga särskilt riktade insatser behöver specificeras inom ramen för denna utredning.
TPF
18
FPT
Finanssektorns, inklusive försäkringsbranschens, patenteringsmöjligheter är begränsade vad gäller svenska och europeiska patent, men möjligheterna är ändå förmodligen underutnyttjade. Framförallt är patent- och IP-medvetenheten låg, såväl absolut som relativt ledande aktuella och framtida konkurrenter i främst Nordamerika. Även här bör IP-genomlysningar (”IP audits”) beställas av styrelser med statligt inflytande, också med sikte på att stimulera icke statliga aktörer i sektorn till liknande åtgärder. Möjligheterna att generera patent, licensaffärer och därtill relaterad tillväxt finns i denna sektor som i ökad grad kan förväntas bli innovationsberoende, men möjligheterna får samtidigt inte överskattas.
Den medicinska sektorn (inkl. bio- och hälsoområdet) är ytterligare ett exempel på en alltmer teknikintensiv statlig tjänstesektor. Man kan t.o.m. hävda att denna sektor i framtiden kommer att vara teknikdrivande på många områden i likhet med vad den militära sektorn har varit på många områden som tidigare nämnts. Sektorn utgörs till stor del av statliga aktörer som inte varit utsatta för marknadskonkurrens som gett anledning att i väsentlig omfattning utnyttja patent i konkurrens- eller kommersialiseringssyfte. Till en del överlappar sektorn med universitetssektorn. I likhet med den militära sektorn kan den medicinska förväntas genomgå en stor
TP
17
PT
Se t.ex. rapporten ”Strategic Use and Adaptation of Intellectual Property Rights Systems in Information and Communications Technologies-based Research”. Expert Group Report, European Commission, 2003 (EUR 20734 EN).
TP
18
PT
Se t.ex. SOU (2005:95).
omvandling under de närmaste 20 åren, vilket svarar mot den planeringshorisont som gäller för en idag inlämnad patentansökan.
Det finns således anledning att anta att även denna sektor underinvesterar i patent. Sektorn är emellertid alltför heterogen och särpräglad för generella rekommendationer och särskilt riktade insatser behövs. Inte heller här har det varit möjligt att inom denna utrednings ram närmare specificera dylika särskilda insatser, varför sektorns innovations- och tillväxtmöjligheter och behov av patent- och innovationsstimulerande åtgärder bör utredas ytterligare. Härvid bör bl.a. beaktas hur:
- teknikupphandling och patenthantering i samband därmed kan utformas;
- medvetenhet och kunnande om patent och innovationer hos läkare och sjukhuspersonal i allmänhet kan förbättras;
- IP-strategier kan utvecklas för olika FoU-investeringar och finansieringsformer i sektorn, inklusive finansiering via privata fonder och finansiärer.
Särskilda riktade insatser bör slutligen genomföras för förstagångsansökare av patent, speciellt då SMF och enskilda forskare, uppfinnare och entreprenörer. Denna kategori är speciellt viktig att introducera i patentsystemet via medvetandehöjning och avgiftsreducerad rådgivning och patentansökan. Härvid kan en tysk modell användas (se textruta 11.2 nedan). Möjligheterna för PRV att bistå och subventionera förstagångsansökare på detta sätt behandlas i kapitel 10.
TPF
19
FPT
Textruta 11.2 SMF-Patent-Initiativ Ett program som introducerar patentsystemet för nykomlingar med fokus på icke-högteknologiska SMF och entreprenörer – ett framgångsrikt exempel från Tyskland
Det tyska ministeriet för utbildning och forskning (BMBF) startade September 1996 ett program för att stödja ‘nykomlingar’ från industrin (SMF och enskilda uppfinnare och entreprenörer) i arbetet med att skydda och utnyttja sina uppfinningar när de söker sitt första patent (eller när mer än fem år förflutit sedan senaste patentansökan).
TP
19
PT
Se också bakgrundsrapport nr B10, ”Licensberedskap, patenträttsliga utlåtanden från PRV och avgiftsreducering för små företag och organisationer”.
Programmets mål är:
- att minska befintliga svårigheter i användningen av patentsystemet och förbättra hanteringen av innovationer i SMF
- att höja antalet kvalificerade patentansökningar
- att öka medvetenheten om kommersiella aspekter på uppfinningar och kunnandet om dessas kommersialisering
- att förbättra utnyttjandet av patentinformation i SMF
- att öka förutsättningarna för bättre kommersialisering av patent i SMF Ministeriet stödjer följande fem huvuduppgifter med vardera 50 % av kostnaderna (maximum totalt 8.000€): 1. En föregående undersökning av nyhetsvärde med hög kvalitet med hjälp av patentagenter för att skapa den bästa möjliga grunden för en patentansökning (max.: 800€) 2. En lönsamhetsanalys och patentvärdering (max.: 800€) 3. Patentansökan hos det tyska verket för patent och varumärken (DPMA) med stöd av kvalificerade patentagenter (max.: 2.100€) 4. Professionellt stöd för uppfinningens kommersialisering
(max.: 1.600€) 5. Professionellt stöd av kvalificerade patentagenter för att få
patentskydd utomlands (max.: 2.700€)
En utvärdering av programmet i september 2002 visade på dess framgång. Andelen av patent sökta genom programmet vilka beviljades av DPMA var 75 %, vilket var högre än verkets genomsnitt på 44 %. Deltagande företag konstaterade att de beviljade egendomsrättigheterna har ökat deras konkurrenskraft, stimulerat försäljning, gett motivation åt FoU-anställda och förbättrat deras vinster. Fram till december 2003 hade 3.598 SMF och entreprenörer deltagit i detta program. Källa och ytterligare information: http://www.patente.bmbf.de/de/foerd_192.php
11.3.2.3 Åtgärder för att öka FoU-resurserna
Patenteringsfrekvensen påverkas som nämnts i hög grad av interna FoU-resurser. En ökning av dessa inom vissa sektorer och företagstyper är sannolikt motiverad, inte minst för att patentsystemet ofta inte räcker till för att motverka en allmän tendens till underin-
vesteringar i FoU. Statliga åtgärder av olika slag finns och planeras, varför ytterligare förslag inte behöver framföras inom ramen för denna utredning.
TPF
20
FPT
Dock rekommenderar denna utredning, som
ovan nämnts, en öronmärkning inom ramen för avsatta FoU-medel, nya såväl som gamla, i form av ett 4 %-igt mål i genomsnitt för andelen patent- och IPR- relaterade investeringar av FoU-medlen med variationer inom 4±1 % beroende på sektor och företagstyp.
Metoden med öronmärkning kan diskuteras men fördelarna överväger nackdelarna i fallet med patent- och IPR-arbete. Metoden ligger i linje med EUs målsättning för FoU-investeringar och har också rekommenderats för patent- och IPR-arbete.
TPF
21
FPT
Uppfölj-
ning av arbetet med måluppfyllelse bör administreras av respektive FoU-ansvarig myndighet (VINNOVA, SSF, NUTEK, etc.) samt av ansvariga departement.
TPF
22
FPT
11.3.2.4 Åtgärder för stimulans av patenteringsbenägenheten genom faktorer väsentligen utanför enskilda företags kontroll
Ovanstående rekommendationer grundas på de faktorer som påverkar patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens och kan påverkas direkt av företagen själva och indirekt av företagsexterna aktörer såsom statliga myndigheter.
Ett antal ytterligare faktorer som påverkar patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens men väsentligen ligger utanför enskilda företags kontroll kan vidare identifieras, som i tabell 11.1, och ligga till grund för ytterligare rekommendationer, vilka följer nedan.
a. Förbättra finansieringsmöjligheterna för patentering i SMF,
speciellt i tidiga faser
Även om anställning av interna patentspecialister är av avgörande betydelse i företagen får inte effekten av andra stimulansåtgärder underskattas. En viktig faktor speciellt för SMF, vilken påpekats i många sammanhang, är finansieringen av patentkostnader, speciellt
TP
20
PT
Här kan nämnas det utsatta målet att statligt FoU-stöd skall uppgå till 1 % av BNP.
TP
21
PT
Se rapporten ”Strategic Use and Adaptation of Intellectual Property Rights Systems in Information and Communications Technologies-based Research”. Expert Group Report, European Commission, 2003 (EUR 20734 EN).
TP
22
PT
En redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av detta 4 %-mål finns i bilaga 17.
i tidiga faser av ett utvecklingsarbete. För att underlätta denna finansiering föreslås här dels särskilda statliga patentlån med förmånliga villkor, dels en avgiftsreducering vid förstagångsansökan till PRV (nationell eller via PCT) inom ramen för de subventioneringsmöjligheter som kan skapas, t.ex. via ett rådgivnings- och prioriteringsarbete. Möjligheten för patentansökaren att sälja patentandelar redan innan patentet beviljas bör dessutom medvetandegöras och utvecklas. En snabbare prioriterad handläggning av PRV av förstagångsansökningar bör också kunna ske utan extra avgift (vilket är en form av subventionering). Samtidigt kan en skiftning av avgifter för upprätthållande av patent ske från tidiga till sena år i subventionerande syfte.
TPF
23
FPT
Härutöver underlättas finansieringen yt-
terligare av allmänna stöd för kostnader för patent och patentspecialister samt subventionering av anställning av dessa som beskrivits ovan. En förbättring av metoder för patent- och IP-värdering och prissättning av IP-rättigheter underlättar vidare framväxt av marknader och finansiella instrument av olika slag, vilka i sin tur underlättar finansiering.
I samband med att nya redovisningsregler tas i bruk bör gynnsamma skatte- och avskrivningsregler utformas. Till exempel bör investeringar i eller betalning i form av patentandelar kunna avskrivas mot en större grupp av inkomstkällor än enbart upplupna royaltyintäkter. Möjligheter till utjämning över flera år och framskjutning i tiden av royaltyinkomster och licensintäkter inklusive engångsbetalningar (down payments) bör utformas och anpassas, vilket kräver en översyn av nuvarande regelverk. Samtidigt finns redan möjligheter att i IP-försäljningsavtal åstadkomma utjämningar, framskjutningar och riskspridning, t.ex. genom progressiva eller degressiva royalty-satser på lämpligt utformade royalty-baser. Dessa möjligheter bör framhållas och belysas i olika informations- och utbildningsinsatser.
Slutligen bör en kompetent övervakning från olika myndigheters sida (från skattemyndigheter, Finansinspektionen m.fl.) ske av marknader för och värdering av IP-tillgångar. Detta eftersom IPvärderingsmetoder är otillförlitliga och tveksamma värderingssätt uppstår till följd därav. Möjligheterna till självkorrigerande marknader på detta område är begränsade.
TP
23
PT
Det finns ytterligt få samhällsekonomiska studier av hur den årliga avgiftsstrukturen för upprätthållande av patent bör se ut, varför en sådan översyn är påkallad för PRVs räkning. Medellivslängden för ett patent hos PRV är också hög i internationell jämförelse.
b. Förbättra patentekonomin vid tvistemål
Det förtjänar återigen att framhållas vilken stor ökning av patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens som skedde efter inrättandet av specialdomstolen CAFC för patentmål i USA 1982. Patentekonomin för patenträttsinnehavare förbättrades avsevärt vilket fick oväntade följdeffekter. Företagsexternt bestämda kostnader och intäkter från patent kan således i hög grad påverkas via lagstiftning och domstolspraxis rörande patenttvister. I Sverige liksom Europa (med vissa undantag) är såväl skadestånd som tvistekostnader betydligt lägre än i USA, även om tvistekostnaderna fortfarande är avskräckande höga, speciellt för SMF. Som framgått av utredningens studier och kontakter är det dock en viktig erfarenhet att en stark beredskap för patentförsvar måste finnas redan vid patentansökan. Dessutom är USA-marknaden, med dess fortsatta trender mot fler och dyrare patenttvister och hotstrategier, viktig även för kunskapsintensiva SMF. Samtidigt sprider sig tendenser och attityder från USA i IP-frågor till Europa och världen i övrigt på gott och ont.
Behovet av en specialdomstol och förbättrade beräkningsgrunder för höjning av skadestånd vid patentintrång har redan behandlats. Ett arbete med utredning av dessa frågor pågår redan. Ytterligare rekommendationer är i nuläget inte påkallade inom ramen för denna utredning.
c. Verka för att vidga det patenterbara uppfinningsområdet på
sikt
Patenterbarhetskriterierna i allmänhet och deras tillämpning i praxis kan naturligtvis i sig ändras så att patenteringsfrekvens och patenteringsbenägenhet ändras. Patentsystemets samhällsekonomiska funktion måste dock självklart vara vägledande. Från företagens sida upplevs patentsystemet oftast fungera i stort sett tillfredsställande på bioteknikområdet men otillfredsställande på IT- och mjukvaruområdet. Utredningens rekommendation att utifrån ekonomiska utgångspunkter dels höja kravet på uppfinningshöjd, dels omformulera och komplettera kravet på teknisk karaktär och därmed införa en ny tolkning av begreppet industriell tillämpbarhet har redan diskuterats. Behovet av på så sätt områdesmässigt vidgade patenteringsmöjligheter men med strängare krav på uppfinningshöjd har framförts av såväl stora som små företag inom ramen
för utredningens studier samt i andra sammanhang. Den FoU- och innovationsreducerande effekten av datorrelaterade patent torde härvidlag vara av underordnad betydelse relativt den FoU- och innovationsstimulerande effekten. Man måste då komma ihåg att en ny tolkning av kravet på industriell tillämpbarhet måste ske samtidigt med att en skärpt praxis beträffande kravet på uppfinningshöjd införs.
TPF
24
FPT
(En skärpning av kravet på uppfinningshöjd är dock påkal-
lad även med gällande tolkning av industriell tillämpbarhet.)
Dessa frågor är emellertid svåra att ensidigt påverka av enskilda stater och deras myndigheter. Genom internationella fördrag, avtal, överenskommelser och åtaganden i olika processer beskärs påverkansmöjligheterna på kort sikt. Det får emellertid inte hindra att enskilda stater argumenterar för ett reformarbete på längre sikt när en ekonomisk analys visar att reformer behövs. Som tidigare nämnts bör också en översyn ske inom EU av regelverket under de kommande åren.
d. Integrera en aktiv patentpolitik med allmän FoU-,
innovations- och tillväxtpolitik, genom bl.a. bättre utnyttjande av patentinformation
FoU-verksamhetens patenteringsmöjligheter kan naturligtvis påverkas av enskilda stater och myndigheter, speciellt inom ramen för en allmän integration av aktiv statlig patentpolitik med statlig FoU-, innovations- och tillväxtpolitik. Positiva externa effekter, skalfördelar, synergier, klustereffekter etc. kan skapas eller förstärkas genom en dylik integration, vilket redan har diskuterats. Här bör dock tilläggas den betydelse och potential som patentinformation och patentstatistik har tillsammans med övrig statistik vid utformning av FoU-, innovations- och tillväxtpolitik. En avsedd funktion med patentsystemet är ju att sprida teknikinformation för att öka den allmänna FoU-effektiviteten. Detta förtjänar att påpekas, eftersom patentinformation som regel är underutnyttjad av såväl företag som myndigheter. Utbudet av dylika tjänster och verktyg växer snabbt, medan efterfrågesidan släpar efter. Inom ramen för 4%-målet för IPR/FoU-resurskvoten bör myndigheter ansvariga
TP
24
PT
Kravet på teknisk karaktär har också fått fungera som ett sätt att begränsa skyddsomfånget för ett patent. Detta är förstås en viktig funktion, som dock kan åstadkommas på flera sätt. Eftersom patenträtten avser att justera för en underinvesteringstendens utan att uppkomna kostnader och sidoeffekter i övrigt överväger, är det rimligt att ha en tydlig koppling mellan patenterbarhetskrav och den patentsökta uppfinningens investeringskaraktär. Denna tydliga koppling finns inte idag annat än i form av kravet på uppfinningshöjd.
för utformning av FoU-politik och fördelning av FoU-resurser upphandla och genomföra patentanalyser i ökad utsträckning, och samtidigt kombinera dessa analyser med andra analyser, t.ex. publikationsanalyser och tillväxtanalyser. Härvidlag bör PRVs statistikproduktion förbättras och PRV eller PRV närstående enheter, liksom vissa kompetenscentra i övrigt (t.ex. ITPS), utvecklas till viktiga och kompetenta leverantörer genom en medveten upphandlingspolitik.
Patentanalyser har många tillämpningsområden. Vad gäller påverkan på patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens så kan de användas för att bl.a.:
- Identifiera uppfinningsmöjligheter i allmänhet.
- Identifiera speciellt fruktbara områden, utvecklingsriktningar och trender.
- Identifiera lovande teknikkombinationer.
- I viss – om än begränsad – mån indikera hög- och lågproduktiva sektorer, regioner, företag och individer.
- Indikera tekniska flaskhalsproblem (indikeras av ökad patenttäthet).
- Identifiera kandidater för licensaffärer, uppköp och samarbeten.
Detta är bara en kort exempellista. Det finns även fällor och fel i användning av patentanalyser. En närmare genomgång av dessa och övriga detaljrekommendationer i sammanhanget får emellertid lämnas därhän.
TPF
25
FPT
En ökad användning av patentanalyser bör främjas bland företagen, inte minst SMF, vilket kan ske inom ramen för tidigare föreslagna stimulansåtgärder. I detta sammanhang avses främst en ökad statlig användning av patentinformation som ett av flera medel att utforma, integrera och följa upp politik och politiska åtgärder av olika slag för FoU, patent, innovationer och tillväxt. Till exempel kan det tidigare påtalade divergensproblemet mellan svenska storföretags verksamhet och svenska forskningsföretags verksamhet inom bioteknikområdet kartläggas, analyseras och åtgärdas till del med hjälp av patentanalyser kombinerade med andra analyser. Nanoteknikområdet utgör ett annat exempel på ett teknikområde med stora behov av och möjligheter för patentanalyser genom att detta
TP
25
PT
En utförligare redovisning med ytterligare referenser finns i Granstrand (2000). En speciell och växande svårighet, inte minst för SMF, är analys av asiatisk patentinformation.
område torde vara det första generiska teknikområde (GPT) som patenterats intensivt redan från första början, långt innan väsentliga kommersialiseringsfaser inträtt.
e. Åtgärder mot konjunktursvängningar
En diskussion om eventuella åtgärder mot konjunkturcyklicitet i patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens utelämnas här. Dels är konjunkturberoendet normalt inte så starkt, dels är det FoU-beroende och beroende av enskilda stora företag. Det är dessutom svårt att påverka genom patentrelaterade åtgärder. PRV liksom patentbyråer bör dock i likhet med företag i allmänhet ha en beredskap för konjunkturcykler.
Vad som bör framhållas här som förhållandevis nytt, och troligen av ökad vikt i en alltmer kunskapsbaserad ekonomi med bestående betydande konjunktursvängningar, är statens roll att stödja en överlevnad av viktig FoU i industrin. Behovet av olika former av sådant konjunkturellt FoU-stöd till industrin kan visa sig överraskande stort och leda till temporär undanträngning av andra typer av stöd.
TPF
26
FPT
11.4. Sammanfattning
Specifika rekommendationer för att dels öka förståelse och insikt hos företagen om patentekonomi, dels öka företagens möjlighet och vilja att patentera, har redovisats i detta kapitel. Ökad patentekonomisk förståelse kan härvid antas öka patenteringsbenägenheten, som i sin tur ökar patenteringsfrekvensen, allt annat lika. Patenteringsfrekvensen påverkas dock av ett antal ytterligare faktorer inom och utom såväl företagens som statens kontroll, faktorer som också har legat till grund för rekommendationerna.
Att förstå patentekonomi involverar några grundläggande svårigheter. Dels är patentfrågor komplexa och tvärvetenskapliga med många sammanvävda ekonomiska, juridiska och tekniska aspekter, dels är kostnader och intäkter långsiktiga och därmed av investeringskaraktär, samtidigt som patentkostnaderna är mycket tydligare än patentintäkterna. Dessutom är patentintäkterna i högsta grad
TP
26
PT
Frågan om konjunktursvängningar dämpas eller inte i en alltmer kunskapsbaserad ekonomi är öppen. Vissa resultat pekar på en möjlig dämpning i den reala ekonomin. Samtidigt tenderar volatiliteten att öka på finansmarknaderna. (Se t.ex. DeLong 2002.)
skevt fördelade och så skevt fördelade att ren patenträkning ofta blir missvisande. Ett antal primära brister i patenteringskompetens i svenska företag redovisades också, bl.a. brister i affärsstrategisk och affärsekonomisk kompetens, och därmed brister i integration av och samspel mellan affärsstrategier och IP-strategier i företagen. Härutöver finns en utbredd brist på grundläggande patentmedvetenhet inom näringslivet, speciellt bland SMF, högskolevärlden och inom den politiska världen.
Problemen att höja medvetenhet och förståelse om patent och patentekonomi är vare sig nya eller enbart svenska, men har accentuerats av pro-patent-utvecklingen, vilket lett till insatser av olika slag i olika länder. Kapitlet redovisar härvid några erfarenheter, som att patenttvister och stora skadestånd och aggressiva patentbeteenden hos konkurrenter har stor betydelse, liksom goda exempel på nya affärsmöjligheter, samt också nationella studier med konkurrentjämförelser (”benchmarking”-studier). Statliga och/eller statsstödda program och insatser för rådgivning och stöd kan härvid spela stor roll, bl.a. för att reducera dyra lärpengar i företagen.
Kapitlet redovisar sedan olika rekommendationer för att dels öka patentmedvetenhet och patentrådgivning, dels öka patentförståelsen. Ett antal statsstödda program, kampanjer, priser, studier och mediainsatser för ökad medvetenhet (”awareness programs”) föreslås specificeras, upphandlas, genomföras och utvärderas genom Näringsdepartementets försorg. Dessa program bör sammankopplas med dels program och insatser för affärsutveckling, innovationer och entreprenörskap i allmänhet, dels med patentrådgivningsinsatser i form av subventionerad men kvalificerad rådgivning och subventionerad ansökningsavgift till första- och andragångsansökare under en 5-årsperiod. Ett antal tjänster motsvarande 15–20 heltidstjänster till en början bör inrättas för detta och placeras vid nationella kompetenscentra, inklusive PRV, och regionala utvecklingscentra. Ett system för kvalitetssäkring av att tillräcklig patent- och licenskompetens finns tillgänglig vid statsstödda FoU-program och FoU-samarbeten bör också utformas.
Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Näringsdepartementet i samverkan med i övrigt berörda departement. Näringsdepartementet bör därvid förstärkas, speciellt med ekonomisk kompetens i patent-, IP- och innovationsekonomi.
De åtgärder som föreslås för att öka förståelsen av patent och patentekonomi – dock återigen i ett större sammanhang av innova-
tioner och entreprenörskap – är att inrätta 3-4 nationella kompetenscentra för utbildning, rådgivning och forskning; 3–4 nya professurer i IP- och innovationsekonomi med ansvar för bl.a. lärar- och forskarutbildning; inrättande av olika specialiserande och differentierande master-program för tekniker, ekonomer och jurister; obligatorisk ”värnpliktsutbildning” i patentekonomi (inklusive licensekonomi), patentjuridik och patentteknik i universitets- och högskoleutbildningen samt i all utbildning i entreprenörskap, innovationsfrågor och dylikt; samt finansiellt stöd till företagens intern- och fortbildning inom IP, inklusive stöd till IP-chefsutbildning och IP-trainee-utbildning. Därutöver bör två koncentrerade utbildningsinsatser snarast genomföras, en för att täcka ett utbildningsbehov för de IP-rådgivare som nämnts ovan och en för att utbilda patentspecialister för certifiering som European Patent Attorney, en kategori specialister som Sverige har en allvarlig och växande brist av. Alla dessa utbildningsinsatser skall kvalitetssäkras och ett certifieringssystem för IP-specialister utvecklas utöver certifieringen av European Patent Attorneys.
Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Utbildningsdepartementet i nära samverkan med Näringsdepartementet.
De direkta åtgärder som föreslås för att öka företagens möjligheter och vilja att patentera innefattar, förutom åtgärderna ovan, att ge ett särskilt statligt stöd för investeringar i patent och patentutbildningar kopplat till statliga FoU-stöd i övrigt; att ge särskild stimulans åt anställning av interna patentspecialister; att komplettera företagens egna stimulansåtgärder i form av särskilda belöningssystem; att stödja framtagning av riktlinjer för företagsstyrelsers och affärsledningars patent- och IP-hantering samt ett antal särskilt riktade insatser, speciellt till teknikbaserade tjänstesektorer med stor offentlig del. Speciella utredningar av IP- och affärsutvecklingsfrågor inom den militära sektorn och den medicinska sektorn bör härvid genomföras, bl.a. för att bedöma potential och former för teknikupphandling och teknikhandel.
För de åtgärder ovan som kan kopplas till övriga aktuella statliga åtgärder för att stödja och öka FoU-resurserna i det svenska FoUsystemet, bör en öronmärkning ske i form av ett 4 %-mål för kostnaderna för patent- och IPR-arbete som andel av FoU-kostnaderna, med variationer på ±1 % beroende på sektor och företagstyp.
Vidare föreslås förbättrade finansieringsmöjligheter för investeringar i patent i SMF, speciellt i tidiga faser, där också en häv-
stång kan fås för finansiering via privat riskkapital. För detta ändamål föreslås särskilda patentlån med förmånliga villkor, avgiftsreducering vid första- och andragångsansökan till PRV, möjlighet till en snabbare, prioriterad handläggning av PRV och förstärkt rådgivning, inklusive språklig sådan. För detta krävs ändring i PRVs instruktioner.
I övrigt behöver metoder för IP-värdering förbättras och kvalitetssäkras, inte minst i samband med att nya redovisningsregler för immateriella tillgångar, dvs. IP, tas i bruk. Samtidigt behöver de svenska skadestånden för patent- och IP-intrång höjas och grunderna för skadeståndsberäkning förbättras. En översyn av dessa frågor tillsammans med skattefrågor som berör patent och licenshandel bör genomföras. Likaså behöver en översyn av regelverket för patentsystemet, inklusive regler för det patenterbara uppfinningsområdet, genomföras och koordineras med ett motsvarande arbete inom EU. I god tid inför en regelöversyn inom EU, vilken förhoppningsvis snart kommer, bör härvid förberedas en vidgning av det patenterbara området genom en omformulering av kravet på teknisk karaktär med syfte att bättre ta hänsyn till behovet att avväga och koordinera innovationsinvesteringar i allmänhet, och därmed också innovationsinvesteringar inom tjänstesektorn. Oavsett formuleringen av detta krav bör en höjning av kravet på uppfinningshöjd ske.
Slutligen föreslås en ökad användning av patentinformation och patentanalyser för utformning av patentpolitik och dennas integration med FoU-, innovations- och tillväxtpolitik. Exempel på viktiga områden för detta är biohälsoteknik och nanoteknik.
Del V
Bilagor
Direktiv, kronologi, möten, hearings, intervjuer, patentlagen, tidigare SOU, övriga rekommendationer, bakgrundsrapporter, statistik m.m.
Kommittédirektiv
Översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt
Dir. 2004:55
Beslut vid regeringssammanträde den 15 april 2004.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas för att se över de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Utredningen skall omfatta en analys av hur svenska företag hanterar patentering som konkurrensmedel i jämförelse med företag i andra länder i Europa och den övriga världen och hur den fördelar sig på företag av olika storlek. Här bör också den senaste utvecklingen inom EU vägas in. Studien skall även innefatta en nordisk jämförelse och skall identifiera problem och möjligheter på den nordiska patentmarknaden.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2005.
Bakgrund
Patent spelar en viktig roll när det gäller innovationer och ekonomiskt agerande. Genom patentskyddet ges förutsättningar för företagen att i högre utsträckning exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt. Det är från ett tillväxtperspektiv mycket viktigt att verka för att innovationer leder till fler realiserbara affärsidéer, fler företag, utveckling av befintliga företag och ökad sysselsättning.
De senaste åren har tjänsteinnehållet i ekonomin blivit allt viktigare och avreglering av främst tjänstemarknaderna har påkallat nya sätt att hantera de ekonomiska riskerna som är karaktäristiska för denna sektor. De immateriella rättigheterna som upphovsrätt, varumärken, patent etc. har fått en större betydelse för bedömning av affärsrisker och framtida värde av investeringar. Betydelsen av att säkra immateriella rättigheter för ekonomiska aktörer har således
ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Betydelsen av patenträtten har också ökat dramatiskt. Det är inte längre innovationen i sig utan också i ökande omfattning den överlåtbara immateriella rättigheten som skapar värde. Internationell handel baserad på denna rättighet eller med licensiering av patent har medfört att patentens användning blir mer komplex än när uppfinnaren också tillverkar, marknadsför och exporterar.
Sverige har traditionellt sett haft en stor andel av patenteringarna i Europa. Patenten innehas dock främst av stora företag. På senare tid har dock patenteringen minskat starkt i Sverige både inom stora och små företag. Samtidigt ökade andelen patent som registrerades i Europa, Japan och USA med mer än 40 procent mellan 1992 och 2002. Den ökade internationella användningen av patent hör nära samman med utvecklingen av de internationella regelverken på området.
Behov av en översyn
Tillväxt skapas i dag allt mer inom tjänsteekonomin där produktionen i hög grad baseras på användning av mjukvaror, bioteknik och finansiella tjänster. Sådana tjänstekoncept är svåra att säkra i Sverige och Norden, vilket har fått till följd att patenteringen sker främst i andra länder, som USA och Storbritannien. Enligt uppgifter från PRV och branschen är orsaker till att patenteringen flyttas utomlands bl.a. en låg medvetenhet hos svenska företag om de ekonomiska möjligheter som finns, brist på riskvilligt kapital och att reglerna om patenteringen kan vara mer förmånliga i andra länder utanför Europa.
För att långsiktigt kunna bygga upp en tjänste- och kunskapsbaserad ekonomi i Sverige behöver patenteringsfrågorna och de immaterialrättsliga frågorna få en mer framskjuten plats inom näringspolitiken.
Bland de små företagen uppfattas patentskyddet som svårt, komplicerat och dyrt. Få småföretag har en företagsstrategi och än färre en patentstrategi. I Sverige behöver främst de mindre företagen mer kunskaper och ett bättre strategiskt tänkande när det gäller immateriella rättigheter.
Uppdraget
Patentskyddet är av mycket stor betydelse för företagande och tillväxt. En särskild utredare tillkallas för att se över de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Utredaren skall göra en analys av hur de skyddade intellektuella kapitalen kan bidra till export och handel. Utredningen skall inhämta synpunkter från både näringsliv och andra aktörer.
Utredningen skall omfatta en analys av hur svenska företag hanterar patentering som konkurrensmedel i jämförelse med företag i andra länder i Europa och den övriga världen, samt hur den fördelar sig på företag av olika storlek. Här skall även den senaste utvecklingen inom EU-området vägas in. Studien skall även innefatta en nordisk jämförelse och skall identifiera problem och möjligheter på den nordiska patentmarknaden.
Uppdraget skall
- leda fram till förslag som kan skapa förståelse och insikt hos främst de små kunskapsintensiva företagen om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering,
- leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer,
- belysa sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt,
- innehålla en analys av nedgången av patenteringsfrekvensen i
Sverige och de viktigaste orsakerna till denna.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2005. Kostnaden för uppdraget får inte överstiga 1 miljon kronor.
(Näringsdepartementet)
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till utredningen för en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt (N 2004:13)
Dir. 2005:96
Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2005.
Sammanfattning av uppdraget
Utredningen för en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt (N 2004:13) skall ha slutfört sitt arbete den 31 december 2005.
Uppdraget
Med stöd av regeringens bemyndigande den 15 april 2004 (dir. 2004:55) tillkallade chefen för Näringsdepartementet en särskild utredare med uppdrag att se över de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Utredningen skall enligt tilläggsdirektiv (dir. 2005:9) redovisas senast den 31 augusti 2005.
Regeringen har nu beslutat att uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2005.
(Näringsdepartementet)
Utredningens kronologi
Planeringsmöte
Förordrande Förlängt förordnande
Preliminär slutversion av betänkandet överlämnad Slutversion klar
Förlängt förordnande
Konferensdeltaganden
Kommitt möte 4 é
Kommitt möte 1
é-Kommitt möte 2 é
Kommitt möte 3 é
Kommitt möte 5 é Kommitt möte 6 é
Kommitt möte 7 é
Kommitt möte 8 é
Metoduppläggning
Litteraturstudier
Insamling av material från olika experter
Insamling av bakgrundsstatistik
Insamling av reformarbeten och reformförslag från Japan, USA och Europa
Insamling av reformarbeten och reformförslag från Sverige, inkl. relevanta SOU-arbeten
Studie av viktiga patents exploatering (PEST)
Studie av Sveriges största innovationer (SSI)
Studie av snabbväxande Gasell-företag (baserad på tidningen Dagens Industris urval) (GAZ) (telefonintervjuer med högteknikföretag)
Studie av high-tech-företag (baserad på tidningen Ny Tekniks urval)(telefonintervjuer med högteknkföretag) (HIT)
Studie av Gnosjö-regionen (intervjuer i SMF-region) ( ) GGVV
Fallstudier (Nobel Biocare, etc.)
Andra hearing - Stockholm
Tredje hearing - Värnamo
Första intervjuomgång
Andra intervjuomgång
Tredje intervjuomgång
Fjärde intervjuomgång
Fallstudie av patenträttshävandets roll för tillväxt
Fallstudie av patenträttshävandets roll för tillväxt
Enkätstudien "Economic aspects of patenting and growth" (PEX 4)
Studie av olika teknikbaserade tjänstesektorer
IT-SMF (Små och medelstora företag i IT-sektorn)
Studie av patenttyper i specifika teknologiområden (t.ex. kemi)
Första hearing - Stockholm
Mars Maj
Start kommittébildning
Struktering av delstudier
Första svenska versionen av betänkandet klart
Organisering av rapportskrivande
Första engelska rapportversion klar
Interna synpunkter och korrigeringar
Referensramsuppbyggnad
PEX4 PB (Patentbyråer)
Medlemmar i expertkommittén och kommittémöten
Särskild utredare: Professor Ove Granstrand, Industriell organisation och ekonomi, Chalmers tekniska högskola
Namn Titel/företag (huvudsaklig tillhörighet under utredningsarbetet) Anna Rogmark Jurist, Biovitrum AB Anne Weiner Jiffer Civ.ing., VD, Ellen AB Anneli Skoglund Hovrättsassessor, Justitiedepartementet Bengt Domeij Jur. dr, docent, Kungliga tekniska högskolan (KTH) Charlotte Brogren Tekn.dr., FoU-chef, ABB AB Christer Östlund Vice VD, jurist, Företagarna Elisabeth Kristensson Departementssekreterare, jur.kand., Näringsdepartementet Eva Jarnvall Jurist, Svenskt Näringsliv Gösta Karlsson Förbundsekonom, Svenska industritjänstemannaförbundet (SIF) Lars Björklund Civ.ing., överdirektör, Patent- och registreringsverket (PRV) Lena Stridsberg Departementssekreterare, Näringsdepartementet Sven Christer Nilsson Fil.kand., direktör, Startupfactory AB Werner Fröhling Dr.(fysik), patentchef, Volvo Technology Corporation AB Adjungerad deltagare Marianne Levin
Jur. dr, professor, Stockholms universitet
Kommittémöten
Kommittén hade under utredningens gång åtta heldagsmöten. Två hearings hölls i samband med dessa, 1 december 2004 och 16 december 2004.
Datum Plats 15 oktober 2004 Näringsdepartementet 1 december 2004 Näringsdepartementet 16 december 2004 Näringsdepartementet 5 april 2005 Näringsdepartementet 22 juni 2005 Näringsdepartementet 25 augusti 2005 Näringsdepartementet 4 oktober 2005 Finansdepartementet 2 november 2005 Näringsdepartementet
Hearings och studiebesök (agendor, deltagare, sammanfattningar)
Deltagare, 1:a hearing, Stockholm, den 1 december, 2004
Namn Företag/organisation Werner Fröhling Volvo Technology Corporation AB John Hedenström Pfizer Inc. Ronny Janson Ehrner o. Delmar Patentbyrå AB Eva Jarnvall Svenskt Näringsliv Marianne Levin Stockholms universitet Urban Paulsson BIRD & BIRD Anna Sandström VINNOVA Katarina Strömholm RydinCarlsten Advokatbyrå AB Karl-Johan Sundberg Karolinska Institutet Christer Wahlström AstraZeneca AB Jonas Westerberg RydinCarlsten Advokatbyrå AB Göran Widborn Nobel Biocare AB Stefan Winström Winström Consulting AB
Inbjudan
Patentfrågor och tillväxtfrågor har fått starkt ökad vikt och uppmärksamhet under senare år. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning av de ekonomiska sambanden mellan patentering och företags tillväxt med Professor Ove Granstrand, Chalmers tekniska högskola, som utredare, biträdd av en kommitté med olika företrädare från näringsliv, förvaltning och universitet. Ett viktigt led i utredningsarbetet är att hålla en serie ”hearings” – eller snarare ”listenings” – med olika intressenter och bedömare. Två sådana hearings är nu inplanerade:
1. Onsdagen den 1 december 2004, kl. 09.00–12.00 speciellt för bio/hälsa/medicinområdet i bred mening Plats: Näringsdepartementet, Kajutan, plan 7 2. Torsdagen den 16 december 2004, kl. 09.00–12.00 för övriga områden (traditionella såväl som otraditionella näringar i svensk ekonomi, inkl. datorrelaterade näringar) Plats: Näringsdepartementet, Hangaren, plan 5
Utredningen vill speciellt ha hjälp att besvara följande huvudfrågor:
1. Hur kan tillräcklig förståelse och insikt skapas hos kunskapsintensiva företag, inte minst de små, om de ekonomiska vinsterna och kostnaderna med patentering? 2. Hur kan kunskapsintensiva företag stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer? 3. Hur ser sambanden ut mellan patentering och ekonomisk tillväxt?
Vi vill härmed bjuda in er (eller en företrädare för er) till dessa ”hearings”. Frågorna är angelägna för oss alla och era synpunkter, idéer och bedömningar är av stort värde för ett gott och användbart resultat av utredningen.
Av praktiska skäl behöver vi er bekräftelse om deltagande senast en vecka i förväg till Gunilla Karlsson, Näringsdepartementet (gunilla.karlsson@industry.ministry.se).
Mycket välkommen!
Ove Granstrand
Deltagare, 2:a hearing, Stockholm, den 16 december, 2004
Namn Företag/Organisation Michaela Ahlberg Nobel Biocare AB Michael Andersson Albihns Stockholm AB Wanja Bellander Svenska Uppfinnareföreningen Jan-Erik Bodin Patent- och registreringsverket Björn Brandt Swedish Foundation for Strategic Research Jenny Egermark Utrikesdepartementet Werner Fröhling Volvo Technology Corporation AB Erland Holmborn Scania AB Ronny Janson Ehrner o. Delmar Patentbyrå AB Eva Jarnvall Svenskt Näringsliv Therese Kreuer Svenskt Näringsliv Marianne Levin Stockholms universitet Jan Modin Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) Rolf Nilsson VINNOVA Ann-Louise Persson VINNOVA Stefan Svahn Patentbesvärsrätten Per Johan Ulfendahl Quiatech AB Jonas Westerberg RydinCarlsten Advokatbyrå AB Lars Öjefors Industrifonden Bertil Örtenblad Noréns Patentbyrå AB
AGENDA FÖR HEARING Nr 2
Ekonomiska aspekter av patentering för företags tillväxt (”Patent/tillväxt-utredningen”)
Torsdag 16 december 2004, kl. 09.00–12.00 Näringsdepartementet, Jakobsgatan 26, Stockholm, Sal Hangaren, Plan 5
Mycket välkomna till denna hearing!
Utredningen vill speciellt ha hjälp att besvara följande huvud- och delfrågor:
1. Hur kan tillräcklig förståelse och insikt skapas hos kunskapsintensiva företag, inte minst de små, om de ekonomiska vinsterna och kostnaderna med patentering?
a. Vilka är de främsta bristerna vad gäller patenterings-
kompetens i svenskt näringsliv idag? b. Vilka är nyckelkompetenserna för tillväxtskapande pa-
tentering i företag av olika slag (små/stora) i olika skeden (tidiga/sena)? c. Finns speciella ’undermedvetna’ företag och sektorer
vad gäller patentering?
2. Hur kan kunskapsintensiva företag stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer? a. Vilka hinder finns för ökad patentering? b. Vilka speciella finansieringsproblem finns och hur kan
de lösas? c. Hur kan ett samspel mellan små och stora företag ut-
nyttjas och förbättras? d. Hur kan patentens ekonomiska kvalitet höjas?
3. Hur ser sambanden ut mellan patentering och ekonomisk tillväxt? a. I vilken utsträckning stimulerar patentering tillväxtska-
pande investeringar i FoU- och innovationer? b. I vilken utsträckning bromsar egen och andras patente-
ring investeringar i FoU- och innovationer? c. Vad betyder publicering av egen och andras patent-
information för företagens tillväxt? d. Hur mycket patentering och innovationer sker utanför
FoU i vedertagen (snäv) mening? e. Vilka förändringar i patentsystemet och företagens pa-
tentering kan främja företagens tillväxt?
4. Vilka är de viktigaste orsakerna bakom en nedgång i patenteringsfrekvensen i Sverige? a. Vad betyder svängningar i volym och inriktning av fö-
retagens FoU? b. Hur stor betydelse har internationalisering av patente-
ring och FoU? c. Vad betyder eventuella förändrade patentstrategier i öv-
rigt?
5. Övriga frågor.
Deltagare, 3:e hearing, Värnamo, den 19 augusti, 2005
Deltagare i frukostmöte (hearing nr 3) den 19 augusti 2005 (förutom medlemmar i utredningens projektarbetsgrupp).
Namn Företag/organisation Befattning Annette Hurtig Andersen
Värnamo Näringsliv AB
Projektledare
Joakim Birgersson MSA Sordin AB VD Lars-Gösta Carlsson Föreningssparbanken
AB
Företagsrådgivare
Håkan Davidsson MSA Sordin AB Produktchef Göran Hansson Värnamo Energi AB VD Stellan Hellberg Värnamo El-service AB
VD
Per K. Hermansen Per K. Hermansen AB
Ordförande
Jan Hultegård Värnamo Näringsliv AB
VD
Bengt Kjellberg Värnamo Nyheter Journalist Camilla Nilsson Patentbyrån Wallengren AB
Patentingenjör
Christer Petersson Föreningssparbanken AB
Företagsrådgivare
Lars Sahlin Boggi Reklambyrå AB
VD
Nils-Olof Sjöberg ALMI Innovation Gnosjöregionen
VD
AGENDA FÖR HEARING Nr 3 med företag och företagarföreningar i GGVV-regionen
Mycket välkomna till denna hearing!
Utredningen vill speciellt ha hjälp att besvara följande huvud- och delfrågor:
1. Hur kan tillräcklig förståelse och insikt skapas hos regionens företag, inte minst de små, om de ekonomiska vinsterna och kostnaderna med patentering?
a. Vilka är de främsta bristerna vad gäller patenteringskompe-
tens i GGVV-regionen idag? b. Vilka är nyckelkompetenserna för tillväxtskapande patente-
ring i företag av olika slag (små/stora) i olika skeden (tidiga/sena)? c. Finns speciella ’undermedvetna’ företag och sektorer i re-
gionen vad gäller patentering?
2. Hur kan företagen i GGVV-regionen stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer? a. Vilka hinder finns för ökad patentering? b. Vilka speciella finansieringsproblem finns och hur kan de lösas? c. Hur kan ett samspel mellan små och stora företag utnyttjas och förbättras? d. Hur kan patentens ekonomiska kvalitet höjas? 3. Hur ser sambanden ut mellan patentering och ekonomisk tillväxt för företagen i GGVV-regionen? a. I vilken utsträckning stimulerar patentering tillväxtskapande investeringar i produktutveckling och innovationer? b. I vilken utsträckning bromsar egen och andras patentering investeringar i produktutveckling och innovationer? c. Finns det någon form av uppfinnings- och innovationskultur bland företagen i GGVV-regionen? Varför/varför inte? d. Kan/vill man bygga upp småföretag till stora företag i GGVV-regionen? Varför/varför inte? e. Vad betyder patent och innovationer för att möta lågpriskonkurrens i framtiden, t.ex. från Kina och Östeuropa? 4. Övriga frågor.
Inbjudan
Översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering
för företags tillväxt
- Delstudie i GGVV-regionen -
Patentfrågor och tillväxtfrågor har fått starkt ökad vikt och uppmärksamhet under senare år. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning av de ekonomiska sambanden mellan patentering och företags tillväxt med Professor Ove Granstrand, Chalmers tekniska högskola, som utredare. Han biträds av en kommitté med
olika företrädare från näringsliv, förvaltning och universitet. Ett viktigt led i utredningsarbetet är att hålla en serie hearings med olika intressenter och bedömare, bland annat med företrädare för företag i GGVV-regionen.
Utredningen vill speciellt ha hjälp att besvara följande huvudfrågor: 1. Hur kan tillräcklig förståelse och insikt skapas hos regionens
företag, inte minst de små, om de ekonomiska vinsterna och kostnaderna med patentering? 2. Hur kan regionens företag stimuleras till att i ökad utsträck-
ning patentera sina innovationer? 3. Hur ser sambanden ut mellan patentering och ekonomisk till-
växt?
Frågorna är angelägna för oss alla och era synpunkter, idéer och bedömningar är av stort värde för ett gott och användbart resultat av utredningen. Bifogat finns ett dokument med frågor som hearingen kommer att kretsa kring. Läs gärna igenom och tänk över dessa inför vårt besök. En kort presentation av oss som kommer på besök:
Professor Ove Granstrand har en civilingenjörsexamen i Maskinteknik från Chalmers tekniska högskola och examina i matematik respektive ekonomi från Göteborgs universitet. Han har också en examen i ekonomi och tillämpad matematik från Stanford University, USA, samt en doktorsexamen i Industriell organisation och ekonomi från Chalmers tekniska högskola. Ove arbetar som professor i Industriell organisation och ekonomi på Chalmers tekniska högskola men har också en gästprofessur på Stanford University och ett antal styrelseuppdrag. Oskar Granstrand studerar till civilingenjör i Teknisk fysik vid Chalmers tekniska högskola. Marcus Holgersson studerar till civilingenjör i Industriell ekonomi med inriktning på System och Matematik vid Chalmers tekniska högskola.
Vi ser fram emot att träffa er!
Med vänlig hälsning
Marcus Holgersson
Intervjuade företag i GG-VV-regionen
Företag Kontaktperson(er) och
befattning
Verksamhet Typ av intervju
1 AB Ernol Anders Emilsson (VD) Formsprutade plastprodukter
Telefon
TPF
1
FPT
2 Gnosjö Konstsmide AB
Daniel Johansson (VD) Jonas Johansson (Produktchef)
Belysningssystem Besök
3 Golvabia AB Roger Davidsson (Produktionschef)
Golvmaterial Besök
4 Isaberg Rapid AB Ingemar Broström (VD) Per Torstensson (Teknisk direktör) Urban Johannesson (Patentchef)
Häftverktyg och klammer
Besök
5 Thule Sweden AB Jan-Erik Johansson (Produktutvecklingschef) Pontus Nelander (Patentingeniör)
Takräckssystem Besök
6 Troax AB Åke Berg (Teknikchef) Områdesskydd Besök
TP
1
PT
Företagsbesöket på AB Ernol blev inställt. En telefonintervju genomfördes istället.
Konferensdeltagande
Beteckning: OG = Ove Granstrand, FTI = Frank Tietze
Konferens Datum Plats Deltagande
XXVII NIR-mötet i Saltsjöbaden för de nordiska rättsskyddsföreningarna
22–24 augusti, 2004
Stockholm, Sverige
OG
4
P
th
P
European Policy for IP (EPIP) conference- History and Economics
1–2 oktober, 2004
Paris, Frankrike
OG
Licensing Executive Society (LES) International Annual Conference
17–21 oktober, 2004
Boston, USA OG
Promoting Creativity – IP and other Incentive Mechanisms
27–29 oktober, 2004
Lund, Sverige
FTI
Pan-European IP Summit 2–3 december, 2004
Bryssel, Belgien
OG, FTI
5
P
th
P
European Policy for IP (EPIP) conference – European Policy on Patents and Intellectual Property: What direction should it go?
10–11 mars, 2005
Köpenhamn, Danmark
FTI
Stanford Program in Law, Science and Technology – Biotechnology & Intellectual Property: Current controversies.
11 mars, 2005 Stanford, USA
OG
Svenskt Näringsliv – Innovationsskydd för mindre företag
15 april, 2005 Stockholm, Sverige
OG, FTI
Center for Intellectual Property Studies (CIP) Forum
22–25 maj, 2005
Göteborg FTI
National Academy of Engineering (NAE), National Academy of Science (NAS) and Science Technology and Economic Policy (STEP) Conference on Patent Reform
9 juni, 2005 Washington, USA
OG
Konferens Datum Plats Deltagande
EPO, OECD, BMWA – Patent Valuation and Exploitation
30 juni–1 juli, 2005
Berlin, Tyskland
FTI
Center for Advanced Studies and Research in IP (CASRIP) – High Technology Protection Summit
22–23 juli, 2005
Seattle, USA OG
The XXI Nordic Congress for IP Agents – Conopa 7–11 september, 2005
Norge OG
European University Institute – National Intellectual Property Policy between Regional Dominance and International Governance
23–24 september, 2005
Florence, Italien
OG
Lista över personer som intervjuats för utredningen
TPF
FPT
Beteckning: OG = Ove Granstrand, FTI = Frank Tietze.
Datum Person, titel, företag Intervjuare Nov. 2004 Kristina Runeberg, Manager Intellectual Property & Licensing, Santaris Pharma A/S
FTI
Stina Gestrelius, Acting CEO, Medicon Valley Academy
FTI
Suzanne Scotchmer, Professor of Economics and Public Policy, University of California, Berkeley
FTI
Per Johan Ulfendahl, IP Manager, QUIAtech AB
FTI
Finn Valentin, Professor, Department of Industrial Economics & Strategy, Copenhagen Business School
FTI
Lars Håkanson, Professor, International Business, Associate Dean (DBA-program), Copenhagen Business School
FTI
Lennart Hjalmarsson, Professor in Economics, Göteborg University
FTI
Åsa Lindholm Dahlstrand, Professor in Entrepreneurship, University of Halmstad
FTI
Nov./Dec. 2004
Ivan Hjertman, European Patent Attorney
OG, FTI
Hans Wigzell, Professor and former President of the Karolinska Institute
OG, FTI
Staffan Normark, Professor and Executive Director, Swedish Foundation for Strategic Research (SSF)
OG, FTI
TP
PT
Listan upptar specifika intervjuer utöver intervjuer och diskussioner som genomförts i
samband med hearings, studiebesök, konferenser och enkäter.
Datum Person, titel, företag Intervjuare
Mathias Uhlén, Professor of Microbiology at the Royal Institute of Technology (KTH)
OG, FTI
Paul de Potocki, Senior Vice President Commercial Operations, Biovitrum AB
OG, FTI
Erik Wetter, Center for Entrepreneurship and Business Creation, Stockholm School of Economics
FTI
Annika Ryberg, Head of Group Intellectual Property, AB Electrolux
OG, FTI
Jörgen Lönngren, Director Business Area Life Science, The Swedish Industrial Development Fund (Industrifonden)
OG, FTI
Thorlakur Jonsson, Dr, Head of research, deCODE genetics, Reykjavik
OG
Hilmar Janusson, Vice President R&D, Ossur Company, Reykjavik
OG
Jan. 2005 Johan Forssell, Vice President, Head of Core Holdings, Investor AB
OG, FTI
Anders Flodström, Professor and President, Royal Institute of Technology (KTH)
OG, FTI
Arvid Carlsson, Professor and Nobel Laureate, Head of Arvid Carlsson Institute, Göteborg University
OG, FTI
April 2005 Hans Dalborg, Chairman, Nordea AB OG
Assar Lindbeck, Professor of International Economics, Stockholm University
OG, FTI
Per Eriksson, Director General, Vinnova
OG, FTI
Madelene Sandström, Director General and Head, FOI Swedish Defence Research Agency
OG, FTI
Michael Treschow, Chairman of the Board, Ericsson AB
OG, FTI
Gun Hellsvik, Director General, PRV OG, FTI Erik Wetter, Center for Entrepreneurship and Business Creation, Stockholm School of Economics
FTI
Datum Person, titel, företag Intervjuare
Claes Wilhelmsson, Former Director R&D, AstraZeneca
OG, FTI
Anna Rygård, Project Manager, Year of Design 2005
OG, FTI
Karl Bergman, Director R&D, Vattenfall AB
OG, FTI
Jan-Olof Lind, Acting Director General, Swedish Defence Materiel Administration (FMV)
OG, FTI
Marianne Robinson, ‘Krigsråd’ och Head of Patents, Swedish Defence Materiel Administration (FMV)
OG, FTI
Maj 2005 Örjan Grundén, Attorney of Law, President AIPPI
OG
Orrin Robinson, Professor in Linguistics and German Studies, Stanford University
OG
Juli 2005 Shinjiro Ono, Commissioner, Japan Patent Office
OG
Augusti 2005
Visits to the Gnosjö-Gislaved-Vaggeryd-Värnamo (GGVV) region
Se bilaga 5
September 2005
Kristian Luoto, Head of IPR Operations, Nokia Corporation.
OG
Felix Addor, Dep. Director General, Swiss Federal Institute of IP
OG
Oktober 2005
Billy Fredriksson, Director, Saab OG
Utfärdad: 1967-12-01 Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:289
1 Kap. Allmänna bestämmelser
1 § Den som har gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt har övergått kan, enligt 1–10 kap. denna lag, efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Bestämmelser om europeiskt gemenskapspatent finns i 11 kap.
Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är
1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
2. en konstnärlig skapelse,
3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram,
4. en presentation av information.
Som en uppfinning anses inte heller ett sådant förfarande för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnostisering som skall utövas på människor eller djur. Patent kan dock meddelas på alster, bland annat ämnen och blandningar av ämnen, för användning vid ett förfarande av detta slag. Lag (2004:159).
1 a § Patent meddelas inte på växtsorter eller djurraser. Patent kan dock meddelas på en uppfinning som avser växter eller djur, om uppfinningens genomförbarhet inte är tekniskt begränsad till en viss växtsort eller djurras. Vad som avses med växtsort framgår av 1 kap. 3 § växtförädlarrättslagen (1997:306).
Patent meddelas inte på ett väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Med väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur avses ett förfarande som
i sin helhet består i naturliga företeelser, som korsning eller urval. Patent kan dock meddelas på en uppfinning som avser ett mikrobiologiskt förfarande eller ett annat tekniskt förfarande eller ett genom sådant förfarande framställt alster. Med mikrobiologiskt förfarande avses ett förfarande som utförs på mikrobiologiskt material eller genom vilket sådant material används eller framställs.
En uppfinning kan vara patenterbar även om den avser ett alster som består av eller innehåller biologiskt material eller ett förfarande genom vilket biologiskt material framställs, bearbetas eller används. Ett biologiskt material som isoleras från sin naturliga miljö, eller framställs genom ett tekniskt förfarande, kan vara föremål för en uppfinning även om det redan förekommer i naturen. Biologiskt material omfattar material som innehåller genetisk information och som kan reproducera sig självt eller kan reproduceras i ett biologiskt system. Lag (2004:159).
1 b § Människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier, liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan inte utgöra en patenterbar uppfinning.
En isolerad beståndsdel av människokroppen eller en på annat sätt genom ett tekniskt förfarande framställd beståndsdel, inbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan utgöra en patenterbar uppfinning även om denna beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel. Lag (2004:159).
1 c § Patent meddelas inte på en uppfinning vars yrkesmässiga utnyttjande skulle strida mot allmän ordning eller goda seder.
Ett utnyttjande skall inte anses strida mot allmän ordning eller goda seder endast på den grunden att det är förbjudet i lag eller annan författning.
Vid tillämpningen av första stycket skall bland annat följande anses strida mot allmän ordning eller goda seder,
1. förfaranden för kloning av mänskliga varelser,
2. förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos mänskliga könsceller,
3. användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål, samt
4. sådana förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos djur som kan förorsaka dem lidande, utan att det medför några påtagliga medicinska fördelar för människor eller djur.
Vad som i tredje stycket 4 sägs om ett förfarande för ändring i den genetiska identiteten hos djur har motsvarande tillämpning på djur som framställs genom ett sådant förfarande. Lag (2004:159).
2 § Patent meddelas endast på uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökningen och tillika väsentligen skiljer sig därifrån.
Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Villkoret i första stycket att uppfinningen väsentligen skall skilja sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökningen gäller dock icke i förhållande till innehållet i sådan ansökan.
Bestämmelser om att, vid tillämpning av andra stycket, ansökan som avses i 3 eller 11 kap. i vissa fall äger samma verkan som en här i riket gjord patentansökan finnas i 29, 38 och 87 §§.
Villkoret i första stycket att uppfinningen skall vara ny utgör ej hinder för att patent meddelas på känt ämne eller känd blandning av ämnen för användning vid förfarande som avses i 1 § tredje stycket, om användningen av ämnet eller blandningen icke är känd vid förfarande av detta slag.
Patent må meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex månader innan patentansökningen gjordes blivit allmänt tillgänglig 1) till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt eller 2) genom att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på sådan officiell eller officiellt erkänd internationell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om internationella utställningar. Lag (1978:149).
3 § Den ensamrätt som ett patent ger innebär, med de undantag som anges nedan, att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att
1. tillverka, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål,
2. använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfa-
randet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige,
3. bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa ändamål.
Ensamrätten innebär också att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tillhandahålla någon som inte har rätt att utnyttja uppfinningen sådant medel för att utöva den i Sverige som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen, om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att medlet är lämpat och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en vara som allmänt förekommer i handeln, gäller detta dock endast om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet försöker påverka mottagaren till en sådan handling som avses i första stycket. Vid tillkämpningen av bestämmelserna i detta stycke skall den som utnyttjar uppfinningen på det sätt som sägs i tredje stycket 1, 3 eller 4 inte anses ha rätt att utnyttja uppfinningen.
Från ensamrätten undantas
1. utnyttjanden som inte sker yrkesmässigt,
2. utnyttjanden av ett patentskyddat alster som har förts ut på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av patenthavaren eller med dennes samtycke; i fråga om biologiskt material gäller detta även utnyttjanden i form av reproduktion eller mångfaldigande av alster när reproduktionen eller mångfaldigandet är ett nödvändigt led i den användning för vilken det biologiska materialet har förts ut på marknaden, under förutsättning att det erhållna alstret inte senare används för ytterligare reproduktion eller mångfaldigande,
3. utnyttjanden av en uppfinning för experiment som avser själva uppfinningen,
4. beredningar på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskilt fall eller åtgärder med läkemedel som har beretts i sådana fall. Lag (2004:159).
3 a § Den ensamrätt som ett patent ger för ett biologiskt material, som på grund av uppfinningen har bestämda egenskaper, omfattar allt biologiskt material i identisk eller differentierad form med dessa egenskaper som erhålls ur det biologiska materialet genom reproduktion eller mångfaldigande.
Den ensamrätt som ett patent ger för ett förfarande som gör det möjligt att framställa ett biologiskt material, som på grund av uppfinningen har bestämda egenskaper, omfattar, förutom det biologiska material med dessa egenskaper som direkt framställs genom detta förfarande, allt annat biologiskt material i identisk eller differentierad form med samma egenskaper som genom reproduktion eller mångfaldigande erhålls från det först framställda biologiska materialet.
Den ensamrätt som ett patent ger för ett alster som innehåller eller består av genetisk information omfattar, med undantag för sådant som enligt 1 b § första stycket inte kan utgöra en patenterbar uppfinning, allt material i vilket alstret införlivas och i vilket den genetiska informationen innefattas och utövar sin funktion. Lag (2004:159).
3 b § Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke vegetabiliskt reproduktionsmaterial till en jordbrukare för att utnyttjas i jordbruket, får jordbrukaren, utan hinder av 3 och 3 a §§, använda skörden för reproduktion eller mångfaldigande i det egna jordbruket. Omfattningen av och villkoren för detta undantag från patenthavarens ensamrätt framgår av artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt5 och av de tillämpningsföreskrifter som har meddelats med stöd av artikeln.
Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke avelsdjur eller annat animaliskt reproduktionsmaterial till en jordbrukare, får denne, utan hinder av 3 och 3 a §§, använda djuret eller det andra materialet för jordbruksändamål i sin jordbruksverksamhet. Jordbrukaren får dock inte sälja skyddade djur eller annat material inom ramen för eller i syfte att bedriva yrkesmässig reproduktionsverksamhet.
Jordbrukarens rätt enligt andra stycket får inte utövas i vidare omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till jordbrukarens behov och patenthavarens intressen. Lag (2004:159).
4 § Den som utnyttjade uppfinning yrkesmässigt här i riket när ansökan om patent därå gjordes må utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art, om utnyttjandet icke innefattade uppenbart missbruk i förhållande till patentsökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt. Sådan rätt till utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningar även
den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket.
Rätt enligt första stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske. 5 § Utan hinder av patent må uppfinningen utnyttjas på utländskt fartyg, luftfartyg eller annat utländskt samfärdsmedel för dess behov, när det tillfälligt inkommer till riket vid regelbunden trafik eller eljest.
Regeringen äger förordna, att reservdelar och tillbehör till luftfartyg utan hinder av patent må införas till riket och användas här för reparation av luftfartyg, hemmahörande i främmande stat i vilken motsvarande förmåner medgivas för svenska luftfartyg. Lag (1977:700).
6 § En ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader före ansökningsdagen har angetts i en tidigare ansökan om patent i Sverige, skall vid tillämpningen av 2 § första, andra och fjärde styckena samt 4 § anses gjord samtidigt med den tidigare ansökan, om sökanden yrkar det (prioritet). Detsamma gäller en ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader före ansökningsdagen har angetts i en tidigare ansökan om patent, uppfinnarcertifikat eller skydd som nyttighetsmodell antingen i en främmande stat som är ansluten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten (Pariskonventionen), eller i en stat som är ansluten eller ett område som är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO). Sådan prioritet får åtnjutas också från en ansökan om skydd som avser någon annan stat eller något annat område, om motsvarande prioritet från en svensk patentansökan medges där den tidigare ansökan gjorts och om där gällande lagstiftning i huvudsak överensstämmer med Pariskonventionen. Lag (2000:1158).
6 a § Sökanden skall inom tre månader från den dag då ansökan gjordes eller skall anses gjord begära prioritet. Sökanden skall därvid lämna uppgifter om var och när den åberopade ansökan gjordes. Sökanden skall också, så snart det kan ske, uppge numret på den tidigare ansökan.
Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., skall prioritet begäras inom fyra månader från den internationella ingivningsdagen. Sökanden skall därvid lämna uppgifter om
var och när den åberopade ansökan gjordes samt, om denna är en internationell ansökan, vilken mottagande myndighet den gavs in till. Sökanden skall vidare inom sexton månader från den dag från vilken prioritet begärs lämna uppgifter om den åberopade ansökans nummer till den mottagande myndigheten för den internationella patentansökan eller till den internationella byrå som anges i 35 §.
Om en ansökan delas med stöd av 11 § denna lag och 22 § patentkungörelsen (1967:838), skall en begäran om prioritet för den ursprungliga ansökan utan särskilt yrkande gälla också för en ny ansökan som uppkommer genom delningen. Lag (2000:1158).
6 b § En sökande som har yrkat prioritet skall inom sexton månader från den dag från vilken prioritet begärs ge in följande handlingar till patentmyndigheten i fråga om den tidigare ansökan.
1. Ett bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen utfärdat av den myndighet som har mottagit ansökan.
2. En av samma myndighet bestyrkt kopia av ansökan. Lag (2000:1158).
6 c § Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., gäller andra–fjärde styckena såvitt avser en sökandes skyldigheter enligt 6 b §.
Sökanden skall ge in det bevis som avses i 6 b § 1 endast om patentmyndigheten förelägger sökanden att göra det.
Sökanden får i stället enligt regel 17.1 i tillämpningsföreskrifterna till den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete ge in kopian av den tidigare ansökan till den i 35 § angivna internationella byrån eller till den mottagande myndigheten, eller begära att den överförs till den internationella byrån enligt samma regel.
Om en kopia av den tidigare ansökan har kommit in till den internationella byrån enligt den regel som anges i tredje stycket, får patentmyndigheten kräva en kopia och en översättning av en sådan kopia endast i enlighet med regel 17.2 i de tillämpningsföreskrifter som anges i tredje stycket. Lag (2000:1158).
6 d § Prioritet kan grundas endast på den första ansökan som uppfinningen har angetts i.
Om den som har gjort den första ansökan eller hans eller hennes rättsinnehavare senare till samma myndighet har gett in en ansökan som avser samma uppfinning, får den senare ansökan åberopas som
prioritetsgrundande. Detta gäller dock bara om den tidigare ansökan när den senare ansökan ges in
1. har återkallats, avskrivits eller avslagits utan att ha blivit allmänt tillgänglig och
2. inte kvarlämnar någon rätt som grundas på den eller har utgjort grund för någon rätt till prioritet.
Om någon har fått prioritet på grund av en senare ansökan enligt andra stycket, får den tidigare ansökan inte längre åberopas som grund för prioritet.
Andra och tredje styckena gäller på motsvarande sätt för en patentansökan vars löpdag har förskjutits enligt 14 §. Lag (2000:1158).
6 e § En sökande kan få prioritet för en del av en ansökan.
Prioritet kan för en och samma ansökan åberopas från flera tidigare ansökningar. Detta gäller även om de tidigare ansökningarna avser olika länder. Lag (2000:1158).
6 f § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndigheten föreskriver
1. i vilken form en begäran om prioritet skall framställas,
2. i vilken form bevis och kopior som avses i 6 b § skall ges in.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndigheten får föreskriva om undantag i vissa fall från skyldigheten enligt 6 b–6 c §§ att ge in bevis och kopior. Lag (2000:1158).
6 g § Om föreskrifterna i 6 a–6 e §§ inte iakttas, gäller inte rätten till prioritet. Lag (2000:1158).
2 Kap. Handläggning av svenska patentärenden Lag (1993:1406)
7 § Med patentmyndigheten avses i denna lag patentmyndigheten här i riket, om ej annat sägs. Patentmyndigheten här i riket är patent- och registreringsverket. Lag (1978:149).
8 § /Upphör att gälla den dag regeringen bestämmer/ En ansökan om patent skall göras skriftligen hos patentmyndigheten eller, i fall som avses i 3 kap., hos patentmyndigheten i en främmande stat eller hos en internationell organisation.
Ansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om vad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten att uppfinningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd användning måste anges i patentkravet. Ansökan skall innehålla uppgift om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte följer av uppfinningens art. Om uppfinningen avser en gensekvens eller delsekvens av en gen skall det dock alltid anges i ansökan hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt. Beskrivningen av uppfinningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. En uppfinning som avser ett biologiskt material eller innebär användning av ett sådant material skall i de fall som anges i 8 a § anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villkoren i den paragrafen är uppfyllda.
Ansökan skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivningen och patentkraven. Sammandraget är endast avsett att ge teknisk information om innehållet i patentansökan och får inte tillmätas betydelse i något annat avseende.
I ansökan skall uppfinnarens namn anges. Om patent söks av någon annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.
Sökanden skall betala en ansökningsavgift. För ansökan skall sökanden också betala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar innan ansökan slutligt har avgjorts.
Ett avgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas från den dag då ansökan gjordes eller skall anses gjord och därefter från motsvarande dag efter kalendern. Lag (2004:159).
8 § /Träder i kraft den dag regeringen bestämmer/ En ansökan om patent skall göras hos patentmyndigheten eller, i fall som avses i 3 kap., hos patentmyndigheten i en främmande stat eller hos en internationell organisation.
Ansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om vad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten att uppfinningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd användning måste anges i patentkravet. Ansökan skall innehålla uppgift om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte följer av uppfinningens art. Om uppfinningen avser en gensekvens eller delsekvens av en gen skall det
dock alltid anges i ansökan hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt. Beskrivningen av uppfinningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. En uppfinning som avser ett biologiskt material eller innebär användning av ett sådant material skall i de fall som anges i 8 a § anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villkoren i den paragrafen är uppfyllda.
Ansökan skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivningen och patentkraven. Sammandraget är endast avsett att ge teknisk information om innehållet i patentansökan och får inte tillmätas betydelse i något annat avseende.
I ansökan skall uppfinnarens namn anges. Om patent söks av någon annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.
Sökanden skall betala en ansökningsavgift. För ansökan skall sökanden också betala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar innan ansökan slutligt har avgjorts.
Ett avgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas från den dag då ansökan gjordes eller skall anses gjord och därefter från motsvarande dag efter kalendern. Lag (2004:161).
8 a § Om en uppfinning avser ett biologiskt material som varken är allmänt tillgängligt eller i ansökningshandlingarna kan beskrivas så att en fackman med ledning av dessa kan utöva uppfinningen, eller om uppfinningen innebär användning av ett sådant material, skall det biologiska materialet deponeras senast den dag då ansökan görs. Det biologiska materialet skall därefter fortlöpande finnas deponerat så att den som enligt denna lag är berättigad att få prov från materialet kan få sitt prov levererat i Sverige. Regeringen föreskriver var depositioner får göras.
Upphör ett deponerat biologiskt material att vara livsdugligt eller kan av annan orsak prov inte tillhandahållas från materialet, får det ersättas med en ny deposition av samma biologiska material inom den tid och i den ordning som regeringen föreskriver. Har så skett, skall den nya depositionen anses gjord redan den dag då den tidigare depositionen gjordes. Lag (2004:159).
9 § Om sökanden begär det och erlägger särskild avgift, skall patentmyndigheten på de villkor regeringen bestämmer låta ansökningen bli föremål för sådan nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet som avses i artikel 15.5 i den i
Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete.
10 § I samma ansökan må icke sökas patent på två eller flera uppfinningar, som äro oberoende av varandra.
11 § Sökes patent på uppfinning som framgår av tidigare av sökanden ingiven patentansökan vilken icke slutligt avgjorts, skall den senare ansökningen på de villkor regeringen bestämmer anses gjord vid den tidpunkt då de handlingar av vilka uppfinningen framgår inkommo till patentmyndigheten, om sökanden yrkar det. Lag (1977:700).
12 § Patentmyndigheten får förelägga en sökande som inte har hemvist i Sverige att för sig ställa ett ombud med behörighet att ta emot delgivning i ärendet och med hemvist här i landet, samt att anmäla ombudet hos myndigheten. Om sökanden inte följer föreläggandet, får delgivning ske genom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senaste kända adress. Delgivning skall anses ha skett när detta har blivit fullgjort. Lag (2000:1158).
13 § Ansökan om patent må icke ändras så, att patent sökes på något som ej framgick av ansökningen när den gjordes eller enligt 14 § skall anses gjord. Lag (1978:149).
14 § Ändrar sökanden ansökningen inom sex månader från den dag då ansökningen gjordes, skall ansökningen anses gjord vid den tidpunkt då ändringen vidtogs, om han yrkar det.
Yrkande enligt första stycket skall framställas inom två år från den dag då ansökningen gjordes. Sådant yrkande får framställas endast en gång och får inte återtas. Lag (1983:433).
15 § Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan eller finner patentmyndigheten annat hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse. I sammandraget må patentmyndigheten dock, utan att höra sökanden, göra de ändringar som den finner nödvändiga.
Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande eller vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skall an-
sökningen avskrivas. Underrättelse därom skall intagas i föreläggandet.
Avskriven ansökan återupptages, om sökanden inom fyra månader efter utgången av förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtager åtgärd för att avhjälpa brist och inom samma tid erlägger fastställd återupptagningsavgift.
Erlägger inte sökanden årsavgift enligt 8, 41 och 42 §§, skall ansökningen avskrivas utan föregående föreläggande. Sålunda avskriven ansökan får inte återupptas. Lag (1983:433).
16 § Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för bifall till ansökningen och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansökningen avslås, om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.
17 § Påstår någon inför patentmyndigheten bättre rätt till uppfinningen än sökanden och finnes saken tveksam, må patentmyndigheten förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid vid äventyr att påståendet lämnas utan avseende vid patentansökningens fortsatta prövning.
Är tvist om bättre rätt till uppfinningen anhängig vid domstol, må patentansökningen förklaras vilande i avbidan på att målet slutligt avgöres.
18 § Visar någon inför patentmyndigheten att han äger bättre rätt till uppfinningen än sökanden, skall patentmyndigheten överföra ansökningen på honom, om han yrkar det. Den som får patentansökan överförd på sig skall erlägga ny ansökningsavgift.
Yrkas överföring, må ansökningen icke avskrivas, avslås eller bifallas förrän yrkandet slutligt prövats.
19 § Om ansökningen är fullständig och det inte finns hinder mot patent, skall patentmyndigheten underrätta sökanden om att patent kan meddelas.
Inom två månader från dagen för underrättelsen skall sökanden betala en fastställd meddelandeavgift. Om detta inte sker, skall ansökningen avskrivas. En avskriven ansökan skall återupptas, om sökanden inom fyra månader efter utgången av de två månaderna betalar meddelandeavgiften och en fastställd återupptagningsavgift.
Söks patent av en uppfinnare som har avsevärda svårigheter att betala meddelandeavgiften, får patentmyndigheten befria honom
från denna, om han skriftligen begär detta inom två månader från dagen för underrättelsen. Om patentmyndigheten avslår uppfinnarens begäran, skall en avgift som betalas inom två månader därefter anses betald i rätt tid. Lag (1993:1406).
20 § Om sökanden har fullgjort vad som krävs enligt 19 § och det fortfarande inte finns hinder mot patent, skall patentmyndigheten bifalla ansökningen. Beslutet skall kungöras.
När beslutet att bifalla patentansökningen har kungjorts, är ett patent meddelat. Ett meddelat patent skall antecknas i patentregistret som förs av patentmyndigheten. Ett patentbrev skall också utfärdas.
Sedan patentet har meddelats får patentkraven inte ändras så att patentskyddets omfattning utvidgas. Lag (1993:1406).
21 § Från och med den dag då patentet meddelas skall en patentskrift finnas att tillgå hos patentmyndigheten. Patentskriften skall innehålla beskrivning, patentkrav och sammandrag samt uppgift om patenthavaren och uppfinnaren. Lag (1993:1406).
22 § Från och med den dag då patentet meddelas skall handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för var och en.
Efter arton månader från den dag då patentansökan gjordes, eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs, skall handlingarna, om de inte redan har gjorts tillgängliga enligt första stycket, hållas tillgängliga för var och en. Om ansökan har avskrivits eller avslagits, skall handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökan återupptas, överklagar eller gör en framställning enligt 72 eller 73 §.
På begäran av sökanden skall handlingarna hållas tillgängliga tidigare än vad som följer av första och andra styckena.
När handlingarna blir tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, skall det kungöras.
Innehåller en handling en företagshemlighet och rör den inte en uppfinning på vilken patent söks eller har meddelats, får patentmyndigheten på yrkande besluta, om det finns särskilda skäl för det, att handlingen inte får lämnas ut. Om ett sådant yrkande har framställts, får handlingen inte lämnas ut förrän yrkandet har ogillats genom ett beslut som har vunnit laga kraft.
Om ett biologiskt material har deponerats enligt 8 a §, har var och en, med de begränsningar som föreskrivs i detta och följande
stycken, rätt att få prov från materialet sedan handlingarna har blivit allmänt tillgängliga enligt första, andra eller tredje stycket. Detta gäller oavsett om patentet har upphört eller förklarats ogiltigt. Prov får inte lämnas ut till någon som till följd av föreskrift i lag eller annan författning inte får ta befattning med det deponerade materialet. Prov får inte heller lämnas ut till någon vars befattning med provet kan antas vara förbunden med en påtaglig risk med hänsyn till materialets skadebringande egenskaper.
Till dess att patent har meddelats eller patentansökan har avgjorts slutligt utan att ha lett till patent gäller att prov från en deposition får lämnas endast till en särskild sakkunnig, om sökanden begär det. Om patentansökan avslås eller återkallas gäller motsvarande under en period av 20 år från den dag ansökan lämnades in. Regeringen föreskriver inom vilken tid en begäran om begränsning får göras och vem som får anlitas som sakkunnig av den som vill få prov.
Den som vill få ett prov skall begära det skriftligen hos patentmyndigheten och lämna en förbindelse med det innehåll som regeringen föreskriver för att förebygga missbruk av provet. Om ett prov får lämnas ut endast till en särskild sakkunnig, skall förbindelsen i stället lämnas av denne. Lag (2004:159).
23 § Om patentmyndigheten avskriver eller avslår en ansökan som har blivit tillgänglig för var och en, skall beslutet kungöras när det har vunnit laga kraft. Lag (1993:1406).
24 § Var och en får göra invändning mot ett meddelat patent. En invändning skall göras skriftligen hos patentmyndigheten inom nio månader från den dag då patentet meddelades.
Patentmyndigheten skall underrätta patenthavaren om invändningen och ge denne tillfälle att yttra sig.
Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå fullföljas om det finns särskilda skäl. Lag (2000:1158).
25 § Patentmyndigheten skall efter invändning upphäva patentet, om det
1. har meddelats trots att villkoren i 1–2 §§ inte är uppfyllda,
2. avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen, eller
3. omfattar något som inte framgick av ansökan när den gjordes.
Patentmyndigheten skall avslå invändningen, om det inte finns något hinder enligt första stycket mot att patentet upprätthålls.
Om patenthavaren under invändningsförfarandet har gjort sådana ändringar att hinder inte finns enligt första stycket mot att patentet upprätthålls i sin ändrade lydelse, skall patentmyndigheten förklara att patentet upprätthålls i den ändrade lydelsen.
När patentmyndighetens beslut om en invändning har vunnit laga kraft, skall det kungöras. Om beslutet innebär att patentet ändras, skall en ny patentskrift finnas att tillgå hos patentmyndigheten och ett nytt patentbrev utfärdas. Lag (2004:159).
26 § Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent får överklagas av sökanden, om det har gått honom emot. Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavaren och invändaren, om det har gått den som vill klaga emot. Om invändaren återkallar sin talan, får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl.
Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt 15 § tredje stycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett yrkande om överföring enligt 18 § har bifallits, får överklagas av sökanden. Ett beslut, genom vilket ett yrkande om överföring enligt 18 § har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet.
Ett beslut, genom vilket ett yrkande om förordnande enligt 22 § femte stycket har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet.
Bestämmelser om överklagande av beslut enligt 42, 72 eller 73 § finns i 75 §. Lag (1993:1406).
27 § Överklagande enligt 26 § görs hos Patentbesvärsrätten inom två månader från beslutets dag.
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Regeringsrätten inom två månader från beslutets dag. Överklagandet får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom det överklagade beslutet. I övrigt tillämpas bestämmelserna i 35–37 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Regeringsrätten och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.
Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som kommer in till Patentbesvärsrätten eller Regeringsrätten. Lag (1993:1406).
Förteckning över svenska SOU med anknytning till patentfrågor åren 1930–2005
1932:32 Betänkande med förslag till lag om vissa ändringar i förordningen angående patent m. m.
Handelsdep
1942:58 Patentutredningens betänkande
med förslag till lag om ändring i vissa delar av förordningen den 16 maj 1884 angående patent
Justitiedep
1946:21 Betänkande med utredning och förslag angående rätten till arbetstagares uppfinningar
Justitiedep
1952:43 Nordiskt patentsamarbete:
kommittén för förberedande utredning av möjligheterna till nordisk patentgemenskap
Handelsdep
1964:49 Rätten till arbetstagares uppfinningar
Handelsdep
1974:63 Internationellt patentsamarbete
I: 1970 års konvention om patentsamarbete
Handelsdep
1976:24 Internationellt patentsamarbete
II: 1973 års europeiska patentkonvention
Handelsdep
1976:25 Bilagor till SOU 1976:24 Handelsdep 1977:64 STUs stöd till teknisk forskning och innovationer
Industridep
1980:42 Arbetstagares uppfinningar:
betänkande av utredningen rörande rätten till arbetstagares uppfinningar
Justitiedep
1981:21 Internationellt patentsamarbete
III: 1977 års Budapestöverenskommelse mm: betänkande av patentpolicykommittén
Handelsdep
1983:35 Patentprocessen och sanktions-
systemet inom patenträtten: betänkande av patentprocessutredningen
Justitiedep
1983:52 Företagshemligheter: betän-
kande av utredningen om skydd för företagshemligheter
Justitiedep
1983:53 Kulturarbetare och uppfinnare: skatter och avgifter: betänkande av Kulturskattekommittén
Finansdep
1985:10 Pantsättning av patent: betänkande av utredningen om pantsättning av patent och patentansökningar
Justitiedep
1985:53 Sverige och den europeiska patentorganisationen: betänkande av EPO-medlemskapsutredningen
Industridep
1987:1 Otillbörlig efterbildning: betänkande av utredningen om skydd för företagshemligheter
Justitiedep
1989:24 Statligt finansiellt stöd?: betänkande av Finansieringsutredningen
Industridep
1992:95 Den svenska marknaden för projektkapital: statens nuvarande och framtida roll: slutbetänkande av Industrifondsutredningen
Näringsdep
1993:70 Strategi för småföretagsutveckling: betänkande av Utvecklingsfondsutredningen
Näringsdep
1993:84 Innovationer för Sverige: betänkande av Innovationsutredningen
Näringsdep
1996:70 Samverkan mellan högskolan
och näringslivet: huvudbetänkande av Nyfor-kommittén
Näringsdep
1998:128 Forskningspolitik: slutbetän-
kande av Kommittén för översyn av den svenska forskningspolitiken, Forskning 2000
Utbildningsdep
2001:33 Patentprocessen m.m.: betänkande av 1999 års patentprocessutredning
Justitiedep
2002:57 Ny organisation för Patent- och registreringsverket: betänkande av utredningen för översyn av Patent- och registreringsverkets organisation
Näringsdep
Justitiedep 2003:66 Harmoniserad patenträtt: be-
tänkande av patentfördragsut-
redningen
2003:90 Innovativa processer Utbildningsdep 2005:95 Nyttiggörande av högskoleuppfinningar : betänkande av utredningen om rätten till resultaten av högskoleforskningen
Utbildnings- och kulturdep
Övriga SOU åren 2003–2005 med anknytning till innovationer och ekonomisk tillväxt
2003:45 Sveriges konkurrensfördelar för export och multinationell produktion: bilaga 6 till Långtidsutredningen 2003
Finansdep
2003:71 Internationell redovisning i svenska företag: betänkande av IAS-utredningen
Justitiedep
2003:73 Reformerad konkurrensövervak-
ning – Konsekvenser i Sverige av EG:s nya tillämpningsdirektiv
Näringsdep
2004:10 Rätten till skadestånd enligt konkurrenslagen: delbetänkande av utredningen om en modernisering av konkurrensreglerna
Näringsdep
2004:19 Långtidsutredningen 2003/04 Finansdep 2004:27 En ny doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt
Utbildnings- och kulturdep
2004:75 Insyn och sekretess – i statliga företag – i internationellt samarbete
Justitiedep
2004:89 Verksamheten vid IMEGO AB Utbildnings- och kulturdep 2004:126 Vänd på kuttingen! – Tillväxt och utveckling i ett nytt perspektiv
Näringsdep
2004:130 Svensk kod för bolagsstyrning Justitiedep 2004:131 Konkurrensbrott – en lagstiftningsmodell
Näringsdep
2005:9 KRUT – Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel
Utrikesdep
2005:53 Beskattning när tillgångar värderas till verkligt värde
Finansdep
2005:92 Styrningen av försvaret Försvarsdep 2005:93 Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i en ny geografi – en samlad förvaltning med politisk styrning
Näringsdep
Förteckning över departements-PM med anknytning till patent åren 1960– 2005
NU 1963:6 Nordisk patentlovgivning Nordiska rådet Ds Ju 1969:12 Promemoria med förslag till ny
lag om försvarsuppfinningar mm
Justitiedep
Ds H 1970:1 PCT-planen och PRV:s service Handelsdep Ds H 1973:1 Den europeiska patentkonventionen: konsekvenser för svenskt patentväsen
Handelsdep
Ds Ju 1979:1 Vägar till ökad välfärd: betänkande av särskilda näringspolitiska delegationen
Justitiedep
Ds I 1981:18 Innovationspolitik för tillväxt: en rapport ifrån en arbetsgrupp inom Industridepartementet
Industridep
Ds 1991:60 Granskning av försvarsuppfinningar Ds 1992:13 Ändringar i de immaterialrättsliga lagarna med anledning av EESavtalet mm Ds Ju 1993:24 Skärpta åtgärder mot immaterial-
rättsliga intrång
Justitiedep
Ds Ju 2000:30 Ombudskrav, prioritet och elek-
tronisk ingivning
Justitiedep
Ds Ju 2001:49 Rättsligt skydd för biotekniska
uppfinningar – genomförande av direktiv 98/44/EG
Justitiedep
Ds 2003:35 Upphovsrätten i informationssamhället: genomförande av direktiv 2001/29/EG
Justitiedep
Ds 2004:3 Ändringar i mönsterskyddslagen på grund av EG-förordningen om gemenskapsformgivning
Justitiedep
Ds 2004:36 Innovativa Sverige – en strategi för tillväxt genom förnyelse
Näringsdep Utbildningsdep
Ds 2005:54 Upphovsrätt och handlingsoffentlighet
Justitiedep
Övriga departements-PM åren 2003– 2005 med anknytning till innovationer och ekonomisk tillväxt
Ds 2003:43 Rapport om tillväxtavtalen, Tredje året – från tillväxtavtal till tillväxtprogram
Näringsdep
Ds 2004:21 Finansiering av starka forskningsmiljöer – en internationell utblick
Utbildnings- och kulturdep
Ds 2004:17 Svensk OECD-strategi – övergripande prioriteringar och organisation
Utrikesdep
Väsentliga svenska innovationspolitiska dokument sedan år 2000 (Main Swedish innovation policy documents since 2000)
Title of document (in English)
Date (of approval, publication, etc.)
Organisationresponsible (Ministry, etc.)
Legal status (Law, Government Decision, strategy paper, etc.)
Comments (Budget setaside, new measures, etc.)
1999/2000:71, Certain organisational issuesin industrial policy
March 2000 Ministry of Industry, Employment and Communication
Government Bill
A new organisational structurewithin Swedish industrial policy. Includes the formation of two new governmental agencies.
1999/2000:81, Research for the future – a new organisation for financing research
March 2000 Ministry of Education and Science
Government Bill
A new organisational structure within Swedish research policy. Includes the formation of a new governmental agency and three new research councils.
2000/2001:3, Research and renewal
September 2000
Ministry of Education and Science
Government Bill
Contains the Swedish researchpolicy for 2000– 2003.
2001/2002:2, R&D and co-operation in the innovation system
September 2001
Ministry of Industry, Employment and Communication
Government Bill
Details the role of VINNOVA and the semipublic Industrial Research Institutes.
2001/2002:4 Policy for growth and vitality in all regions
September 2001
Ministry of Industry, Employment and Communication
Government Bill
A new policy area, ‘Regional Development Policy’, is developed to protect the welfare of Sweden’s different parts through regional growth.
2001/02:175, Individual learning and skills development
April 2002 Ministry of Industry, Employment and Communication
Government Bill
A suggestion to create learning accounts for every employee, toprovide learning and skills development.
Governmental declaration the 16th of September 2003
September 2003
The Government Government Declaration
The government declaration shows the Government’s coming priorities
Ds 2004:36, Innovative Sweden,
June 2004 Ministry of Industry, Employment and
N/A The status of the document is still
uncertain.
a strategy for economic growth through renewal
Communication and The Ministry of Research and Education
Källa: European Trend Chart on Innovation (2004).
Några betydelsefulla händelser i det svenska patentsystemets historia
TPF
1
FPT
1739 Kungörelse om manufakturer och hantverksprivilegier 1789 Bestämmelse om att privilegier inte utdelas för sådant som är känt i riket 1819 Ny förordning om ”privilegia exclusiva” 1834 Ny patentförordning 1856 Ny patentförordning 1883 Pariskonventionen undertecknas 20 mars. 1885 Ny patentförordning träder i kraft. Anpassning sker av 1856 års förordning till Pariskonventionen. 1885 Kongliga Patentbyrån inrättas inom Kommerskollegium. 1892 PRV blir självständig myndighet. 1919 Omfattande patentutredning läggs fram. Den leder dock inte till ny lagstiftning. 1942 Betänkandet SOU 1942:58 (1938 års patentutredning) 1949 PRV inleder satsning på spridning av patentinformation. 1952 Betänkandet SOU 1952:43 ”Nordiskt patentsamarbete” 1963 Betänkandet NU 1963:6 ”Nordisk patentlovgivning” 1967 Diplomatisk konferens om Pariskonventionen, WIPO m.m. (Stockholm) 1968 Ny patentlag träder i kraft (SFS 1967:837). 1970 Diplomatisk konferens om PCT (Washington) 1973 Diplomatisk konferens om EPC (München) 1974 Patentpolicykommitténs betänkande SOU 1974:63 1976 Patentpolicykommitténs betänkande SOU 1976:24 1978 Sverige tillträder PCT. 1978 Sverige tillträder EPC och ingår samarbetsavtal med EPO. 1978 PRV utses till PCT-myndighet. 1983 Sverige tillträder Budapestkonventionen om deponering av mikroorganismer. 2003 PRV:s patentdokumentation helt digitaliserad
TP
PT
Listan har sammanställts av Lars Björklund, PRV.
Förfaranden med kirurgisk, terapeutisk eller diagnostisk effekt
Bengt Domeij för Näringsdepartementets utredning om en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt
Nya förfaranden inom det medicinska området är främst av två slag: förfaranden för tillverkning av läkemedel och behandlingar med direkt medicinsk effekt. Ett exempel på de senare, som inte går vägen över ett läkemedel för att uppnå en medicinsk effekt, är kirurgiska tekniker. Två viktiga framsteg under senare år är tekniken för bypassoperationer vid förträngningar i kranskärl samt titthålskirurgi. Förfaranden med direkt medicinsk effekt (terapeutisk, kirurgisk eller diagnostisk) faller utanför det patenterbara området (1 § 3 st. patentlagen och artikel 52(4) EPC). Av lagtexten framgår att förbudet mot patent på medicinska förfaranden omfattar förfaranden som utövas på människor eller djur, dvs. direkt på levande kroppar.
Det finns inte a priori någon skillnad i värde beroende på hur en medicinsk effekt uppnås. Om samma behandlingsresultat kan erhållas med ett nytt medicinskt förfarande och med en ny läkemedelsterapi, är värdet av respektive innovation beroende av kostnaden för att uppnå resultatet. En utgångspunkt måste därför vara att det finns ekonomiska risker förenade med att vissa innovationer – medicinska förfaranden – utesluts från det patenterbara området och därmed diskrimineras i så måtto att patenträtten inte står till buds. Det kan leda till att resurser för medicinsk utveckling fokuseras i alltför hög grad på patenterbara läkemedel till nackdel för nya behandlingsförfaranden.
Det finns idag få företag som bedriver utvecklingsarbete inom området medicinska förfaranden. Huvudsakligen utvecklas nya medicinska förfaranden av praktiskt verksamma läkare. Det är möjligt, eftersom arbetet inte kräver särskilt stora resurser. Ingen ny produkt behöver tillverkas. Inga eller bara begränsade kliniska
prövningar behöver utföras och godkännas av myndigheter. Mycket talar emellertid för att nya medicinska förfaranden håller på att bli mer komplicerade och dyra att utveckla och marknadsföra. Bioteknikens utveckling gör t.ex. att behandlingsmetoder i högre grad kan individualiseras. Förändringarna kan innebära att läkarnas individuella innovativa arbete inom området, behöva ersättas av forskning i innovativa företag. I så fall kan finnas skäl att upphäva patenteringsförbudet. Utan patenteringsmöjligheter inom detta område är det mera tveksamt om europeiska innovativa företag växer fram.
Ett annat skäl att ifrågasätta det generella förbudet mot patent på medicinska förfarandet är de administrativa kostnader som förbudet orsakar inom det europeiska patentsystemet. Det finns en betydande rättspraxis kring undantaget och det har visat sig vara svårt att t.ex. upprätthålla gränsen gentemot kosmetiska förfaranden som är patenterbara (jfr. avgörande från den Stora besvärskammaren G 1/04 från 16 december 2005). Det skulle sannolikt vara fördelaktigt att flytta frågan från definitionen av det patenterbara området i 1 § patentlagen till definitionen av intrångshandlingar i 3 § patentlagen. Det skulle kunna antas öka rättssäkerheten och bättre anpassa rättsläget till de etiska värden som lagstiftaren har velat värna. En sådan förändring bör emellertid förmodligen genomföras gemensamt av EPC-länderna. I avgörandet från den Stora besvärskammaren G 1/04, punkten 6.1 (16 december 2005), beskrivs införandet av en särskild nationell reglering till skydd för läkare och veterinärer, som intressant och värdefullt.
Följden av att flytta frågeställningen om medicinska förfaranden till 3 § patentlagen kan exemplifieras med utvecklingen i USA. Den 3 mars 1995 introducerades ett lagförslag i det amerikanska Representanthuset som benämndes: ”The Medical Procedures and Affordability Act”. Förslaget innebar att ett förbud mot patent på terapeutiska, kirurgiska och diagnostiska förfaranden liknande det europeiska, skulle införas i den amerikanska patentlagen. Förslaget väckte dock kraftigt motstånd. Det framfördes att patentering av medicinska förfaranden inte hade orsakat några påtagliga problem under den långa tid som möjligheten hade funnits, men att ett förbud skulle ge upphov till betydande praktiska svårigheter. Resultatet blev en kompromiss. Inget patenteringsförbud infördes, men den 30 september 1996 tillkom ett stadgande i den amerikanska patentlagen, § 287(c), som i huvudsak innebär att praktiserande läkare på klinik eller den som arbetade under ledning av en prakti-
serande läkare på en klinik, inte kan ställas till ansvar för patentintrång beträffande åtgärder som vidtas i yrkesutövningen.
I ett första stycke stadgas att reglerna om patentintrång inte kan åberopas mot: ”medical practitioner” varmed avses en fysisk person som i viss delstat erhållit rätt att praktisera medicin samt dessutom de som jobbar under nämnd persons överinseende. Inte heller arbetsgivaren till medicinsk personal kan göras ansvarig för patentintrång beroende på åtgärder som utförts av de anställda.
I stycke två stadgas att undantaget från reglerna om patentintrång, i det första stycket, inte gäller för:
the activities of any person, or employee or agent of such person …, who is engaged in the commercial development, manufacture, sale, importation, or distribution of a machine, manufacture, or composition of matter or the provision of pharmacy or clinical laboratory services (other than laboratory services provided in a physician's office) ….
Medicinsk personal som arbetar på läkemedelsföretag, apotek, laboratorier eller myndigheter kan därmed begå patentintrång. Undantaget från patentansvar omfattar bara personer som är verksamma på en läkarpraktik.
I stycke tre har gjorts en ytterligare begränsning, genom att undantaget dels enbart skall kunna åberopas avseende ”rena” förfarandepatent (uppfinnaren har inte utvecklat någon ny produkt), dels inte vid patent på biotekniska förfaranden. Det stadgas att patentintrång kan ske om den medicinska personalens åtgärder innebär:
(i) the use of a patented machine, manufacture, or composition of matter in violation of such patent ; (ii) the practice of a patented use of a composition of matter in violation of such patent; or (iii) the practice of a process in violation of a biotechnology patent. The term ‘patented use of a composition of matter’ does not include a claim for a method of performing a medical or surgical procedure on a body that recites the use of a composition of matter if the use of that composition of matter does not directly contribute to achievement of the objective of the claimed method.
Genom att den amerikanska reglering av medicinska förfarandet avser de handlingar som kan utgöra patentintrång (motsvarigheten till 3 § patentlagen) behöver inte USPTO i varje enskilt fall pröva om en patentansökan är ett medicinsk förfarande. Patent kan meddelas. Det är upp till patenthavaren att bedöma om patentet kan
göras gällande gentemot de som vid ett visst tillfälle har utnyttjat uppfinningen. Jämfört med en sådan reglering leder det europeiska förbudet till ett omotiverat merarbete vid patenterbarhetsprövningen. Syftet med den svenska och europeiska regleringen uppnås i USA, kanske t.o.m. på ett mer nyanserat sätt. Man får incitament till investeringar i försök att utveckla nya behandlingsmetoder. Samtidigt ges ett uttryckligt, lagfäst skydd för kliniskt verksamma läkare och underställd personal, vilka man inte vill skall kunna hindras i sin verksamhet av patent. Rättsläget förefaller vara tydligare än i Europa och öppnar möjligheter för kommersiella aktörer som försöker utveckla och introducera nya behandlingsmetoder.
Det är en ytterligare och principiellt viktig skillnad gentemot Europa att det amerikanska rättsläget möjliggör verksamma patent avseende veterinärmedicinska förfaranden. Patentering av sådana är sannolikt motiverad, eftersom utveckling av nya veterinärmedicinska möjligheter sannolikt ofta förutsätter kommersiella forskningssatsningar. Man kan knappast på samma sätt som inom humanmedicinen, förutsätta att förfarandena utvecklas av veterinärer i deras dagliga verksamhet, utan kommersiella incitament. Spridningen inom yrkesgruppen av nya veterinärmedicinska förfaranden kan också behöva ekonomiska incitament, vilket patentsystemet ger när det finns någon som har en ensamrätt.
Nämnd för bedömning av svenska patentfrågor
Bengt Domeij för Näringsdepartementets utredning om en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt
Bakgrund
Stockholms tingsrätt är enligt 65 § patentlagen exklusivt forum för prövning av patentmål. De viktigaste patentmålen avser ogiltighet, intrång och bättre rätt till patentansökan eller patent. Processen i tingsrätten karakteriseras av att tekniskt och juridiskt komplicerade frågor utreds. Patentprocessen är dyrbar och pågår vanligtvis i flera år. Parterna representeras av advokater och tekniska biträde. Regelmässigt anlitas tekniska experter som vittnen eller deras skriftliga utlåtanden lämnas in. Rättegångskostnaderna överstiger vanligtvis en miljon kronor och är inte sällan flera miljoner kronor, i första instans. Kostnaderna blir höga i proportion till den svenska marknadens storlek. Interimistiska förfaranden i intrångssituationer uppfattas ibland som en ”snabbprocess”, men de används inte i någon större utsträckning eftersom käranden måste ställa säkerhet för de kostnader som svaranden kan åsamkas.
Svårigheterna med att få ett patents giltighet eller en intrångsfråga prövad, leder till osäkerhet och förseningar vid produktlanseringar i Sverige. Det leder också till att avtal om patent blir svårare att ingå. Nystartade teknikföretag vars huvudsakliga tillgång består av patent får inte sällan problem, eftersom finansiärer avskräcks av en osäkerhet beträffande patentsituationen. Nackdelarna med att inte enkelt och snabbt kunna vinna relativt god säkerhet om patentsituationen slår särskilt mot små företag. De saknar ofta erfarenheterna, uthålligheten och resurserna som krävs för att lyckas bra i patenttvister. Det händer att enskilda uppfinnare helt avstår från att försöka genomdriva sina rättigheter, vilket leder till att patentsystemet kan uppfattas som ineffektivt och orättvist. Patent-
processförsäkringar diskuteras som ett sätt att försöka komma till rätta med problemen. Det finns engelska försäkringsbolag som erbjuder patentprocessförsäkringar, men de är dyra och ger bara ett begränsat skydd. EG-kommissionen utreder möjligheterna att skapa ett mer heltäckande försäkringssystem.
Ett annat sätt att underlätta tvistelösning på det svenska patentområdet skulle vara att inrätta en nämnd som efter ansökan lämnar icke-bindande bedömningar av sådana patentfrågor som idag uteslutande kan prövas i domstol. Nämnden skulle komplettera dagens domstolsförfarande genom att vara snabbare och mer kostnadseffektivt. Parter skulle kunna få hållbarheten i sina argument preliminärt prövade. Nämnden skulle komplettera de bedömningar av patentfrågor som idag lämnas av patentbyråer och advokater genom att i högre grad vara oberoende av uppdragsgivaren. En lättillgänglig, objektiv bedömning av intrångs- och ogiltighetsfrågor är målsättningen med nämnden. Det skulle stärka patentsystemet och leda till ett mer innovativt näringsliv. Bindande (exekverbara) avgöranden beträffande ogiltighet och intrång i svenska patent skall fortsatt bara kunna nås i domstol.
En möjlighet för UK Patent Office att lämna icke-bindande utlåtanden i intrångs- och ogiltighetsmål infördes genom UK Patents Act 2004 (Sections 74A och 74B). Det torde vara det första initiativet av detta slag i något land. Den 30 december 2004 meddelade det brittiska patentverket att:
One of the more innovative features of the Act [of 2004], namely the provision of ‘non-binding Opinions’ on questions of validity or infringement, is … intended to help parties test the strength of their arguments at the Patent Office before (or instead of) resorting to expensive litigation. It is hoped that such a service will encourage parties to settle their dispute promptly. During the spring [of 2005] the Patent Office will consult with the patent profession and other interested parties on the precise form such Opinions should take, with the hope that this service be available by the end of 2005.
Förfarandet
Den föreslagna möjligheten omfattar i Sverige gällande patent, dvs. patent som har meddelats av PRV och den svenska delen av ett EPO-patent. Dessutom skall förfarandet kunna användas beträffande av PRV meddelade tilläggsskydd för läkemedel och växt-
skyddsmedel. Området skall sammanfalla med Stockholms tingsrätts exklusiva forum i patentmål.
Vem som helst får rätt att ansöka om en bedömning. Det sker genom inlämnande av en av nämnden utformad blankett. Ansökan kan inlämnas av en part som är eller riskerar att bli, indragen i en patenttvist. Tvistande parter kan också gemensamt inlämna en ansökan om prövning. Det bör inte krävas att uppdragsgivaren motiverar varför bedömningen önskas.
Uppdragsgivaren skall i tydlig skriftlig form ange den fråga som nämnden skall besvara och bifoga de dokument som bedömningen skall baseras på. Det kan vara skrifter i teknikens ståndpunkt, en av sökanden formulerad definition av en produkt eller ett förfarande, tekniska ritningar, kemiska processbeskrivningar eller formler, etc. Vidare kan sökanden insända skriftliga vittnesmål, t.ex. avseende ett offentligt utövande av uppfinningen som skedde före ansökningsdagen. En ansökan om en bedömning skall inte innehålla rättslig argumentation. Det skall inte krävas särskild patenträttslig kompetens för inlämnande av en ansökan, men det kan antas att de flesta uppdragsgivare kommer att använda ombud vid utformningen av underlaget för ansökan.
Nämnden formulerar sin bedömning utifrån det material som har presenterats av sökanden. Om nämnden ser att materialet är så ofullständigt att det överhuvudtaget inte går att ta ställning till frågan bör detta meddelas sökanden, men i annat fall bör en bedömning göras, så gott det går, utifrån det material som har anförts. Nämnden gör ingen egen sökning efter relevant material. För att nämndens bedömningar skall fungera som ett effektivt medel för att bilägga tvister bör bedömningen kunna erhållas inom tre månader efter att ansökningshandlingen och det åberopade materialet har tillställts nämnden, samt avgiften blivit betalad.
Handläggningen bör normalt vara skriftlig. Efter ansökan från uppdragsgivaren och om det är särskilt motiverat, kan muntlighet förekomma.
Nämnden formulerar en motiverad bedömning, som besvarar den ställda frågan utifrån det svenska rättsläget. Ett tydligt ställningstagande skall göras, snarare än ett uttalande om sannolikhet för ett visst utfall. Det skall i bedömningen framgå vilket material som har utgjort grunden för ställningstagandet. För nämndens trovärdighet och därmed dess förmåga att fylla sitt syfte, är det viktigt att nämnden lämnar utförliga motiveringar där det framgår hur olika omständigheter har tolkats och vilka rättsliga överväganden
som har gjorts. Argumentation behöver vara övertygande, eftersom bedömningen i sig saknar bindande verkan. Det bör särskilt framhållas i bedömningen om relevant material har saknats i viss del, vilket medfört att frågan i viss del inte har kunnat besvaras. Bedömningen kan innehålla förbehåll. Om t.ex. nämnden har fått i uppdrag att bedöma ett patents giltighet mot bakgrund av ett offentligt utövande av uppfinningen före ansökningsdagen, kan finnas skäl att uttala att bedömningen inte tar ställning till om utövning av det slags som påstås, faktiskt har förekommit. Detaljerna i förfarandet bör utformas av nämnden.
Bedömningen kan inte överklagas. Det uppstår ingen res judicata effekt. En ny ansökan kan alltid inlämnas, eventuellt med annat material.
Nämnden bör ha möjlighet att med ett motiverat beslut, avvisa en ansökan om en bedömning. Kan det antas att ansökan inlämnats utan skälig anledning, i syfte att förarga eller annars är olämplig, bör den avvisas. Om en process redan är anhängiggjord i allmän domstol avseende samma eller en snarlik fråga bör normalt inget utlåtande lämnas. Detsamma gäller om samma eller en snarlik fråga redan har avgjorts i allmän domstol. I ansökningshandlingen bör sökanden behöva uppge, så vitt sökanden känner till, om domstolsprocess har inletts eller avslutats angående en fråga som har anknytning till den som ställs i ansökan. Vidare bör ingen bedömning lämnas om en uppdragsgivare endast upprepar argument och omständigheter som prövades i samband med granskningen av ansökan. Huruvida en bedömning skall utföras eller avvisas är ytterst en lämplighetsfråga som nämnden måste ta ställning till i varje enskilt fall, utifrån hänsynstaganden till nämndens funktion på patentområdet i förhållande till PRV:s och domstolarnas verksamhet. I vissa fall kan det vara lämpligt att parter som är involverade i en domstolsprocess ges möjlighet att få någon del av sin tvist bedömd av nämnden.
Offentlighet
Om den föreslagna nämnden inrättas kommer frågor om offentlighet bli särskilt viktiga. Om inte patenthavaren är sökanden bör en kopia av ansökan översändas till patenthavaren. Eventuella licenstagare och panthavare som är införda i patentregistret bör också erhålla en kopia. Patenthavare, licenstagare och panthavare kan där-
efter under tre veckor inkomma med argument för varför en bedömning inte skall lämnas (ansökan skall avvisas). För att bevara enkelheten och snabbheten i förfarandet bör emellertid tredje man inte kunna påverka det material som beaktas vid en prövning eller framföra synpunkter i sak (inte heller uppdragsgivaren skall argumentera för sin sak). Uppdragsgivaren bestämmer således ensam vilken fråga nämnden skall bedöma och på vilket underlag. Tredje man som önskar en annorlunda prövning får inlämna en egen ansökan.
En ansökan om bedömning bör kunna återkallas av sökanden fram till dess att bedömningen är klar. I ett sådant fall blir endast ansökan offentlig. När nämndens bedömning är klar, noteras i patentregistret att det finns en bedömning och bedömningen skickas till uppdragsgivaren, patenthavaren samt eventuell registrerad licenstagare eller panthavare. Bedömningen läggs ut på en Internetsida. Den offentlighet som följer av förfarandet kan medföra att vissa parter väljer att inte utnyttja möjligheten. Av principiella och rättsliga skäl är det emellertid knappast möjligt eller lämpligt att ärenden hos nämnden generellt sekretessbeläggs. Däremot finns förmodligen ett behov av att kunna sekretessbelägga sådana delar av en ansökan som utgör företagshemligheter.
Enligt 22 § 5 st. patentlagen får patentmyndigheten på yrkande besluta, om det finns särskilda skäl för det, att en handling som innehåller en företagshemlighet inte får lämnas ut. Inrättas en nämnd enligt detta förslag skulle finnas ett motsvarande eller större behov, av att inte behöva lämna ut handlingar innehållande företagshemligheter när intrångsfrågor bedöms av nämnden. För att någon som planerar en ny produkt skall vara beredd att ansöka om en bedömning av om produkten gör intrång, krävs förmodligen att beskrivningen av produkten inte blir tillgänglig för patenthavaren. Det är konkurrenskänslig information. Om produkten redan har sålts finns inte någon anledning att beskrivningen skall hemlighållas för patenthavaren. Ett behov av att nämnden inte lämnar ut information finns också när det gäller ett tillverkningsförfarande som utnyttjas i hemlighet. Den som använder förfarandet kommer förmodligen bara att ansöka om en bedömning om patenthavaren inte får kännedom om hur förfarandet fungerar. Vid nämndens bedömningar av om ett patent är giltigt torde det normalt inte finnas några ”särskilda skäl” som motiverar att information inte vidarebefordras till patenthavaren och tredje man.
Om en ansökan om bedömning innehåller företagshemligheter bör dessa tydligt särskiljas, så att nämnden blir uppmärksammad på det och patenthavaren får möjlighet att ta del av övrig information i ansökan, t.ex. vem som har inlämnat ansökan, vilket patent som avses, etc. När nämndens bedömning är klar och skickas till tredje man måste nämnden uteslutas sådan information som skulle kunna avslöja de företagshemligheter som angavs i ansökan.
Organisation
Ett ärende hos nämnden handläggs av en eller flera ledamöter, beroende på frågeställningens svårighetsgrad. Ledamöterna behöver ha patentjuridisk kunskap och vanligtvis utbildning från det aktuella teknikområdet.
Organisatoriskt kan den föreslagna nämnden vara fristående eller samordnas med antingen Patent- och registreringsverket eller Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar lämnar icke-bindande utlåtande enligt lagen om arbetstagares uppfinningar.
Stockholm den 18 augusti 2005
Bengt Domeij
Om begreppet ’teknisk karaktär’
Lars Björklund för Näringsdepartementets utredning om en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt
Det senaste decenniet har karaktäriserats av intensiva diskussioner om huruvida nya tekniska utvecklingar ska få patenteras eller inte. Önskemålet att kunna patentera genteknik och datorprogram – eller motviljan mot detsamma – har analyserats mot bakgrund av patentlagstiftningens text, praxis och förarbeten. Ett centralt begrepp har därvid varit det i Europa allmänt omfattade teknisk karaktär, vilket varje uppfinning måste uppvisa för att kunna vara patenterbar. Begreppet står dock inte i lagtexten; där står ”uppfinning som kan tillgodogöras industriellt” (PL 1 §) eller ”inventions which are susceptible of industrial application” (EPC art. 52(1)).
Det kan vara lämpligt med en analys av hur utvecklingen har fört oss fram till dagens situation.
Frågan om hur man identifierar en patenterbar uppfinning kan spåras tillbaka till ”den första moderna patentlagen” dvs. Englands ”Statute of Monopolies” av år 1623. Där stod ordagrant:
letters patent …. of the sole working or making of any manner of new manufacture
Denna definition har haft ett mycket betydande inflytande på patenrätten i snart 400 år. Teknikens och samhällets utveckling har visserligen gjort det önskvärt att från tid till annan antingen utvidga eller begränsa omfånget av det patenterbara området, men detta har oftast inte implementerats genom lagändring utan det har skett genom att särskilda undantag förts in i eller avlägsnats från lagstiftningen.
Den citerade bestämmelsen har under åren mer fungerat som en indikation om det patenterbara området än som en regelrätt defini-
tion. I ett viktigt domslut år 1960 kommenterar Australiens Chief Justice bestämmelsen om manner of new manufacture:
The purpose of this section, it must be remembered, was to allow the use of the prerogative to encourage national development in a field which, even in 1623, was seen to be excitingly unpredictable. The attempt to place upon the idea the fetter of an exact verbal formula could never have been sound. It would be unsound to the point of folly to attempt to do so now, when science has made such advances that the concrete application of the notions which were familiar in 1623 can be seen to provide only the more obvious, not to say the more primitive, illustrations of the sweep of the concept.
I många länder utanför den anglosaxiska sfären, däribland Sverige, uttrycktes motsvarigheten till manner of new manufacture så att en uppfinning, för att kunna patenteras, måste avse industriella alster.
I den svenska patentförordningen av år 1884 stadgades i 1 § att ”patent må meddelas å nya uppfinningar av industriella alster eller av särskilda sätt för sådana alsters tillverkning”.
Det är viktigt att hålla i minnet att definitionen över det patenterbara området är en sak, och listan med undantag är en annan. Typiska undantag har varit t.ex.:
− Uppfinningar vars utövande strider mot lag
− Uppfinningar vars utövande strider mot allmän ordning
− Uppfinningar vars utövande strider mot goda seder
− Produktpatent på livs- och läkemedel
− Förfarandepatent på näringsmedel
− Produktpatent på kemiska föreningar
− Produktpatent på njutningsmedel
− Upptäckter
− Kalkylmetoder
− Teoretiska idéer
− Vetenskapliga läro- och grundsatser
− Affärsmetoder (t.ex. management eller marknadsföring)
− Kommersiella, ekonomiska eller undervisningsmässiga metoder
− Finansplaner
− Behandling av människor
− Framläggande av information
− Estetiska skapelser
− Uppfinningar som strider mot etablerade vetenskapliga principer (ex. ”perpetuum mobile”)
− Uppfinningar som är ”självklara”
Det är att märka att de olika undantagen ofta har haft skilda bevekelsegrunder; det kan ha gällt etiska principer, det kan ha gällt näringspolitiska prioriteringar och det kan ha gällt i samhället viktiga strömningar under ett visst skede
TPF
1
FPT
.
Så småningom utvecklades de två sistnämnda undantagen till självständiga krav på patenterbara uppfinningar: dessa skulle dels medföra teknisk effekt och vara reproducerbara, dels skilja sig väsentligt från vad som är förut känt
TPF
FPT
. Kraven på teknisk effekt och reproducerbarhet ligger enligt det omfattande nordiska kommittéarbetet 1955–1963 i själva ordet uppfinning
TPF
FPT
.
I 1919 års förslag till ny patentförordning hade de allmänna patenterbarhetsfordringarna utformats så att skydd medelst patent skulle kunna förvärvas för ”nya tekniska uppfinningar”, dvs. man ville ta bort begränsningen till ”industriella alster”. Förslaget genomfördes dock aldrig.
Det kan nämnas att i 1925 års revision av Pariskonventionen anges att industriell äganderätt är att fatta i vidsträcktaste bemärkelse och icke blott avse industri och hantverk i egentlig mening utan även området för lantbruksindustri och extraktiv industri. I 1934 års konventionstext har tillfogats, att den industriella äganderätten avser alla tillverkade alster eller naturprodukter.
1938 års patentutredning genererade en intressant debatt. Utredningen, som överlade även med delegerade från övriga nordiska länder, avgav sitt betänkande fyra år senare
TPF
4
FPT
.
I detta betänkande föreslogs en ganska vittgående utvidgning av objektet för patentskyddet. Man ville sålunda upphäva föreskriften att en uppfinning för att kunna patenteras måste avse industriella alster, och i stället medge patentskydd så snart uppfinningen kunde utnyttjas i näringsverksamhet. Med det i förslaget använda uttrycket ”näringsverksamhet” syntes liksom i lagen den 29 maj 1931 med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens böra förstås varje huvudsakligen på ekonomisk vinst för dess utövare riktad yrkesmässig verksamhet. Även de fria yrkena, såsom läkares och tandläkares verksamhet kunde alltså falla härunder.
Om 1942 års förslag hade nordisk enighet uppnåtts, och det infördes i 1943 års finska patentlag. Det noterades att liknande be-
TP
PT
I Sverige återfinns undantagen idag i 1§ PL. I EPC finns de i art. 52(2)-52(4) samt i art. 53
TP
PT
I dagligt tal används för detta krav uttrycket ”att uppvisa uppfinningshöjd”. I EPC används
de tre uttrycken ”involve an inventive step”, ”auf einer erfinderischen Tätigkeit beruhen”, ”impliquer une activité inventive”
TP
PT
NU 1963:6, s. 102
TP
PT
stämmelser fanns i den schweiziska patentlagen av 1907 och den tyska av 1936.
1938 års patentutredning ansåg inte att man med den föreslagna formuleringen behövde befara en för vid utsträckning av det patenterbara området; dels skulle de allmänna patenterbarhetsvillkoren fortfarande gälla och kunna utvecklas genom praxis, dels fick det i själva uppfinningsbegreppet anses ligga ett krav på att det skulle gälla något av viss teknisk karaktär. Härigenom syntes från patenterbarhet uteslutas metoder som endast ginge ut på manuell behandling av den mänskliga kroppen, t.ex. massagemetoder eller undervisningsmetoder utan teknisk karaktär.
En majoritet av remissyttrandena var positiva till den föreslagna utvidgningen av det patenterbara området. PRV anförde att gällande bestämmelse icke var tidsenlig utan alltför snävt avfattad. Bland övriga, positivt inställda instanser kunde märkas Sveriges industriförbund, SUF, SPOF, Svenska teknologföreningen och Göteborgs handelskammare.
Å andra sidan fanns det remissinstanser, t.ex. Kommerskollegium, Stockholms handelskammare, Järnkontoret, SIPF och KF, som var bekymrade över utsikten av en utvidgning av det patenterbara området (1 §) utan en samtidig revision av de i 2 § uppförda undantagen från patenterbarhet. Man tyckte det behövdes en noggrann analys av konsekvenserna av ev. patent på t.ex. bokföringsmetoder liksom av de s.k. substans-patenten. Vidare tyckte några av dessa instanser att vissa förfaranden, som tillhörde läkares eller tandläkares näringsverksamhet, skulle undantas från patenterbarhet.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 176, som ledde till 1944 års patentlagrevision, beslöt departementschefen i ljuset av det av många påpekade nära sambandet mellan 1 och 2 §§ i patentförordningen att inte stödja utredningsförslaget om en utvidgning av det patenterbara området. Eftersom gällande reglering inte påvisats medföra ”några mera anmärkningsvärda olägenheter”, fann han det lämpligt att avvakta en fullständig utredning av undantagen från patenterbarhet. Det var en allmänt omfattad uppfattning att de nordiska patentlagarna var i behov av en genomgripande revision, och det var denna som departementschefen föredrog att invänta.
Många diskussioner har under årens lopp således förts om tolkningen av dessa lagrum, särskilt under 1900-talets första hälft. Det vore synd att säga att begreppen, som diskuterades var klara och tydliga och väl avgränsade. För det första hade vi den anglosaxiska
världens manner of new manufacture. För det andra hade vi den europeiska doktrinen kring industriell tillämpbarhet. Till bägge dessa kom naturligtvis uppräkningar av undantag. Och för det tredje hade vi uppfinningsbegreppet med sin tekniska effekt och reproducerbarhet.
Det andra världskriget medförde stora omvälvningar även inom patentvärlden. Samtidigt som den tekniska utvecklingen sköt ordentlig fart, hade patentverkens mänskliga resurser kraftigt reducerats. Under 1950-talet tilltog den s.k. ”patentkrisen”. Det var läge för en kraftsamling och ett nytänkande, och ett tidigt viktigt steg härvidlag var det gemensamt nordiska utredningsarbete, som inleddes 1949.
Ett annat steg var ett omfattande arbete som på det patenträttsliga området ägde rum inom Europarådet. År 1951 tillsattes en expertkommitté för patentfrågor. Kommitténs arbete ledde tämligen snabbt till avslutandet av två europeiska konventioner, 1953 års konvention angående patentformaliteter (formalitetskonventionen) och 1954 års konvention angående internationell patentklassificering. Arbetet inom Europarådet ledde vidare år 1963 till en europeisk konvention om förenhetligande av vissa delar av patenträtten, den s.k. lagkonventionen. Konventionen, som innehåller vissa regler om patenterbarhet, nyhetshinder, uppfinningshöjd och patentkrav, bygger på de erfarenheter som hade erhållits dels under det nordiska lagstiftningsarbete som då pågick, dels under arbetet inom EG på att få till stånd ett gemensamt marknadspatent.
När det gäller definitionen av det patenterbara området, säger lagkonventionen följande: ”……skola patent meddelas på alla uppfinningar som kunna tillgodogöras industriellt, äro nya och förete uppfinningshöjd. ……. En uppfinning skall anses kunna tillgodogöras industriellt om den kan tillverkas eller användas i någon form av industriell verksamhet, inklusive jordbruk.”
Vid denna tid hade i Europa utvecklats en uppfattning om att ett rimligt krav på en patenterbar uppfinning är att den skall uppvisa teknisk karaktär. De nordiska patentkommittéerna uttalade i 1963 års betänkande
TPF
5
FPT
att det knappast var möjligt att exakt ange vad kra-
vet på teknisk karaktär innebär. Kommittéerna ansåg emellertid att i detta krav i vart fall låg att det skulle vara fråga om en lösning av en uppgift med hjälp av naturkrafterna, dvs. med ett lagbundet ut-
TP
5
PT
NU 1963:6, s. 96
nyttjande av naturens materia och energi.
TPF
6
FPT
Utanför detta patent-
rättsliga uppfinningsbegrepp faller således rena upptäckter.
De nordiska kommittéerna uppnådde tre viktiga målsättningar:
1. Harmonisering av de nordiska patentlagarna 2. Kodifiering av gällande praxis 3. Anpassning till den patenträttsliga utvecklingen på kontinenten
Resultatet blev därför ett välformulerat och mycket modernt lagförslag, som faktiskt i viss mån fick tjäna som referens vid de då påbörjade arbetena på PCT och EPC. Dock måste man nog så här i efterhand konstatera att de vid den tiden rådande goda konjunkturerna gjorde att särskild hänsyn till patentsystemets roll för industriell tillväxt inte kändes som något prioriterat. Ingen ifrågasatte patentsystemets nytta för uppfinnare och näringsliv. Teknikoptimismen och framtidstron var påtagliga och tillväxten hög. Därför var man mest upptagen med att garantera att tredje man inte kom i kläm som följd av patentsystemet. Man vinnlade sig om att på ett så logiskt och rättvist sätt som möjligt ”hålla emot” den naturliga driften att patentera.
Härifrån finns dock ett viktigt undantag. Redan på 1870-talet fördes en intensiv debatt om produktpatentens vara eller icke vara i vad gäller kemiska föreningar. Debatten pågick sedan under gott och väl ett sekel. Ett centralt tema i denna diskussion har varit av näringspolitisk natur: är det positivt för näringslivet i stort att tillåta produktpatent på kemiska föreningar? De som svarar nej på denna fråga hävdar att det som skulle hända vid sådan patenteringsmöjlighet är att ett ökande antal kemiska substanser blir patentskyddade, vilket skulle leda till att nya, kommersiellt intressanta uppfinningar, där en skyddad förening ingår, skulle bli beroende av det existerande patentet. Detta skulle i sin tur leda till att den typen av uppfinningsverksamhet skulle tyna bort. Den andra sidan, dvs. de som förespråkar produktskydd för kemiska föreningar, hävdar att en ännu viktigare faktor är det incitament till produktutveckling, som en patenteringsmöjlighet ger.
Utvecklingen beträffande produktpatent på kemiska föreningar i industriländerna gick fram och tillbaka under många år, men med tiden har förbuden blivit allt färre. I Sverige togs förbudet mot produktpatent bort i och med 1967 års patentlag.
TP
6
PT
Jfr Blum-Pedrazzini, Bd I, sid 77
De nordiska kommittéerna stannade för att behålla det hävdvunna sättet att beskriva det patenterbara området: som kan tillgodogöras industriellt, trots den långa historien av tolkningssvårigheter och trots att man inte var helt nöjd med uttrycket. Det nordiska betänkandet av 1963 innehåller även förslag på undantag från patenterbarhet. Ett sådant undantag gäller uppfinningar vars utövande inverkar på levande organismer. Ett annat undantag rör det breda begreppet anvisningar till det mänskliga tänkandet. Med detta ville man kunna undanta t.ex. undervisningsmetoder, reklammetoder, stadsplaner, redovisningssystem m.m.
De nordiska kommittéerna kan sägas ha bidragit med synpunkter på innebörden av kraven på teknisk karaktär. Någon knivskarp klarhet skapades dock inte.
De moderna nordiska patentlagarna trädde ikraft 1968, PCT undertecknades 1970 och EPC undertecknades 1973.
I och med 1978 års lagstiftningsärende anslöt sig Sverige till PCT och EPC samtidigt som patentlagstiftningen moderniserades och harmoniserades med konventionerna. I materiellt hänseende skedde emellertid inget väsentligt i vad gäller definitionen av det patenterbara området
TPF
7
FPT
.
Definition och omfattning av det patenterbara området har således i allt väsentligt förblivit vid de principer som såg dagens ljus för ca 50 år sedan. Redan då brottades man med de begränsningar som etablerats som följd av 1623 års patenterbara objekt manner of new manufacture. Givetvis har det under det senast gångna halvseklet inte blivit lättare att uppnå patentskydd för den industri, som ingen kunde förutspå för hundra år sedan eller mer.
I USA däremot har utvecklingen varit mer dynamisk. Genom att det amerikanska systemet gör det möjligt att modernisera en till åldern nästan historisk patentlagstiftning
TPF
8
FPT
(jämnårig med the
Constitution of the United States) på så sätt att domstolen kan tolka denna i ljuset av dagens krav och industriella omständigheter, har man under de senaste 25 åren kunnat ta flera steg i en riktning som dels utsträcker det patenterbara området, dels stärker patenthavarens ställning.
TP
7
PT
Prop. 1977/78:1 Del A sid. 161–191
TP
8
PT
”The Congress shall have power ….. to promote the progress of science and useful arts, by
securing for limited times to authors and inventors the exclusive right to their respective writings and discoveries;….”
Särskilt viktiga domslut har varit:
- Chakrabarty
TPF
9
FPT
, där det beslöts godkänna produktpatent på en
mikroorganism (i domen står att man i princip bör kunna godkänna ”anything man-made under the sun”)
- Diehr
TPF
10
FPT
, där möjligheten för patent på datorrelaterade upp-
finningar öppnades
- State Street
TPF
11
FPT
med det första viktiga patentet på affärsmetoder
Utvecklingen i Japan är oftast lätt att förutspå, även om man inledningsvis kan bli förd på villospår. Den japanska patentlagstiftningen har mycket närmare band till Europa än till USA, och sättet att tänka är besläktat med hur vi resonerar i Europa. När det så inträffar principiellt djupgående förändringar i patentsystemet i USA, studerar man i Japan frågorna på ett utomordentligt ingående sätt, och inte sällan blir den slutliga utvärderingen uttalat kritisk till de amerikanska linjerna. När ytterligare en tid förflutit inträffar emellertid oftast det att det japanska systemet anpassas till det amerikanska; de principiella invändningarna får vika för den praktiska verkligheten, i vilken de två ekonomierna är tätt sammanlänkade.
Vad är läget i Sverige idag? Som beskrivits ovan, står det fortfarande i lagen – trots många års diskussioner – ”….som kan tillgodogöras industriellt….”. I de nordiska förarbetena framhölls att detta bl.a. skulle tolkas så att utanför det patenterbara området faller ”blotta anvisningar till det mänskliga tänkandet”. Detta kom att lägga grunden för en flerårig praxis, enligt vilken uppfinningar som byggde på datorprogram inte godkändes.
I och med 1978 års lagstiftningsärende infördes i lagen (efter förebild från EPC) ett explicit
U
undantag
U
från patenterbara uppfin-
ningar: datorprogram
TPF
12
FPT
(programs for computers
TPF
13
FPT
).
Emellertid ledde inte detta till att diskussionen avklingade. Tvärtom, det blev alltmer uppenbart att mjukvarans intåg på det ena teknikområdet efter det andra gjorde det svårt att hävda att en patentsökt uppfinning endast var inriktad på ett datorprogram. Den stora frågan kom därför att gälla gränsdragningen mellan å ena sidan sådana datorrelaterade uppfinningar, som utan bekymmer kan bedömas ha ”teknisk karaktär” och å andra sidan sådana som i
TP
9
PT
447 U.S. 303 (1980)
TP
10
PT
450 U.S. 175 (1981)
TP
11
PT
CAFC, July 1998
TP
12
PT
PL 1§, andra stycket 3
TP
13
PT
EPC Art 52(2), 52(3)
så hög grad avser mjukvaran att uppfinningen faller utanför det patenterbara området.
Det ovan nämnda rättsfallet Diehr i US Supreme Court blev under flera år vägledande i större delen av världen i vad gäller denna gränsdragning. Jämfört med praxis före 1981 kan man säga att det generellt skedde en liberalisering av patenteringsmöjligheterna. Men med State Street-beslutet tog USA ytterligare ett steg och det uppstod en klyfta, som sedan har bestått, i varje fall till Europa.
Under den allra senaste tiden har ett initiativ från EG-kommissionen lett till en intensiv debatt om patentering av mjukvara. Starka krafter i Europa och i parlamentet i Strasbourg har presenterat flera förslag, som är klart mer restriktiva till patentering av mjukvara än gällande europeisk praxis. Förslagen har därtill varit så insiktslöst formulerade
TPF
14
FPT
att patenteringsmöjligheterna även på en
rad andra områden drastiskt skulle försämras. Stora delar av europeisk industri har varit starkt kritisk till dessa tendenser. Debatten visade vilka stora risker man tar när man diskuterar dessa komplicerade frågor utifrån en tolkning av en lagtext, som är resultatet av lång utveckling och många kompromisser.
Ett försök till närmare precisering av innebörden av kravet på teknisk karaktär leder ofelbart ut på djupt vatten. Bemödanden i den riktningen leder till nya oklarheter och tveksam gränsdragning. Det är i de enskilda ärendena som gränsen måste dras mellan vad som är patenterbart och det som ej låter sig skyddas av en ensamrätt.
I början av juli detta år avvisades i Europaparlamentet det framlagda direktivförslaget, och det som därför nu de facto gäller är praxisutvecklingen i EPO. Det vore befriande om man nu kunde sluta att älta odefinierade uttryck om vad som är teknik och i stället adressera dessa frågor utifrån ett industriellt tillväxtperspektiv.
TP
14
PT
Bisarra sammanblandningar av begrepp som
technical effect, technical character, technical
characteristics, physical effect, technical contribution. Därtill var det tydligt att författarna till många av förslagen saknade vetenskaplig och teknisk kompetens inom för dessa frågor centrala områden
.
Övriga inkomna rekommendationer och enkät- och intervjusvar
1. Inledning
I anslutning till utredningsarbetets olika delstudier har ett antal svar i form av rekommendationer inkommit, vilka inte alltid kunnat organiseras in på ett naturligt sätt bland utredningens huvudrekommendationer och delrekommendationer. Dessa övriga rekommendationer redovisas nedan indelade efter olika delstudier. Rekommendationerna är därefter sorterade efter utredningsuppgifter (PEX 1–4). I stort sett samtliga svar av rekommendationskaraktär är medtagna och de redovisas här såsom de har formulerats och endast smärre bearbetningar har gjorts.
2. Delstudier bland små och medelstora företag
På följande enkätfråga har ett stort antal svar inkommit i de olika delstudierna bland små och medelstora företag. Svaren har i efterhand grupperats utifrån hur de relaterar till olika PEX-uppgifter. Efter varje svar anges i vilken delstudie som svaret har inkommit. Enkätfråga: För att patentera mer, vilken hjälp/service/support skulle ni behöva?
2.1 Förslag som kan skapa förståelse och insikt om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering (PEX 1)
2.1.1 Rådgivning och information
1. Företaget efterfrågar rådgivning; vad gäller? Är det någon mening att patentera? Hur ska vi gå till väga på bästa sätt? (GAZ) 2. Finansiellt stöd till SMF, bättre rådgivning. (HIT)
3. Släpp in externa uppfinnare för rådgivning hos universitetens innovationscentrum. (HIT) 4. Billig och bra rådgivning kommer inte att fungera. Antingen billig eller bra. Statligt finansierad rådgivning kommer bara locka till sig de sämsta rådgivarna. (HIT) 5. Hjälp med patentundersökningar och formuleringar av patent. Det arbete som patentbyråer idag gör till en kostnad av 2 000 kr/tim. (IT-SMF) 6. Bättre och mer lättförståelig information om hur man aktivt kan nyttja patent och snabbare process för att få ett patent godkänt alternativt avslaget. (IT-SMF) 7. Patentexpertis gratis eller till självkostnad så att man inte behöver avstå att söka patent pga. kostnaderna. (IT-SMF) 8. Tillgång till billiga (gratis) patentombud. (IT-SMF) 9. PRV borde ha en mer konsulterande roll och ha mer paketerade tjänster. (IT-SMF) 10. Bra sökmotor till bra pris så att det är lätt att hitta patent inom olika områden från vissa företag. (IT-SMF) 11. Kostnadseffektiva experter utifrån. (IT-SMF)
2.1.2 Utbildning
1. IP-frågor måste få större utrymme på högskolor och universitet. (HIT) 2. Mer IPR i utbildning. (HIT) 3. Öka status och kunskap om patenteringsteknik etc. De flesta är väldigt okunniga om hur ett patent fungerar. (IT-SMF) 4. Ett marknadsinriktat seminarium/kurs i hur man kan hitta fram i snårskogen innan företaget hinner gå i konkurs. (IT-SMF) 5. Utbildning. [Två företag har angett detta utan vidare kommentar] (IT-SMF) 6. Upplysning, kunskap. (IT-SMF)
2.2 Förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer (PEX 2)
2.2.1 Förenklad process
1. Det är idag för krångligt att aktivt arbeta med patent i ett mindre bolag. (IT-SMF) 2. Det är för krångligt att söka patent i Sverige. Det finns hjälp att få men den måste göras mer synlig. (IT-SMF)
2.2.2 Ekonomisk hjälp
1. Staten skulle skapa en patentförsäkring så att små företag kan hävda sina rättigheter. (HIT) 2. Patentbyrån borde ta lite av risken. (HIT) 3. Hjälp med kostnaderna. I USA finns betydligt mer ”gratis pengar” att få i ett tidigt företagsskede (small business grants). (IT-SMF) 4. Hjälp från patentingenjörer, hjälp med finansiering. (IT-SMF) 5. Pengar samt resurser att göra koncepttester för patentskrivningar. (IT-SMF) 6. Bidrag, skattelättnader. (IT-SMF)
2.2.3 Patentsystem
1. For SMFs, in order to secure protection for small volume products for patients with rare disorders and to attract further interest in Orphan Drug development, it would be a wish to have one European centralized function for patent application with the ability to gain full European coverage. This in comparison to the regulatory process for products, where a centralized procedure facilitates approval in all 25 member states in EU. (GAZ)
2.2.4 PRV
1. PRVs supporttjänst borde vara tillgänglig i viss begränsad omfattning för varje företag. På så sätt skulle tillgängligheten bli bättre. (HIT) 2. PRV ska kunna tillhandahålla supporttjänst för att få hjälp att leta i register. (HIT)
2.3 Övrigt
1. Jag skulle skämmas om vi tog patent på varje liten grej. Vi vill ta ett samhällsansvar. (GGVV) 2. Mässor är viktiga för patentbevakning. Riskkapitalbolag har varit bra på att föra fram patentproblematiken inom företaget. (GGVV) 3. Det är inte kineserna som kopierar, det är europeiska konkurrenter som skickar originalet till Kina med meddelandet ”Copy exactly”. Detta är omöjligt att spåra, ofta flera mellansteg. (GGVV)
3. Delstudie bland stora företag
3.1 Förslag som kan skapa förståelse och insikt om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering (PEX 1)
Enkätfråga: Vilka förslag vill du föra fram för att skapa ökad förståelse och insikt hos svenska företag, inte minst små företag om de ekonomiska fördelarna med patentering?
1. Look at your competitors – they can set standard for patenting. Have a patent strategy where you re-evaluate your patent portfolio regularly. 2. Hindra lågpriskonkurrens på produkter där mycket pengar investerats i FOU samt marknadsföring. 3. Enklare och billigare möjligheter att få en uppfinnings patenterbarhet bedömd. 4. Hur man värderar patent och hur man kan använda dessa mer kommersiellt. Visa på "success stories" med en del svenska pa-
tent. Visa affärsnyttan, licensieringsmetoder/-möjligheter. Överhuvudtaget så är synlighet bra för att öka förståelsen. 5. De små företagen har inte råd att söka patent, framför allt inte
utanför Sverige. Översättningskravet på EP-patent är oerhört högt. Räcker med att översätta kraven till respektive språk. Patentombuden jobbar för att ha kvar inkomsterna. 6. Mera utbildning om immaterialrätten på högskolor och univer-
sitet. 7. Fördelarna varierar med bransch och marknad. Anpassad infor-
mation behövs därför så att den upplevs som relevant för företaget som får den. 8. Educational campaigns.
3.2 Förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer (PEX 2)
Enkätfråga: Vilka förslag vill du föra fram för att stimulera svenska företag att i ökad utsträckning patentera sina innovationer? 1. Visa på rättsfall i världen, där patentskydd varit avgörande. 2. Consider markets outside Sweden. Consider developing mar-
kets and costs. High quality of search and examination done by PRV is crucial. 3. Skattetekniskt fördelaktigt att investera i patentskydd. Det är
ett nationalekonomiskt intresse. 4. Ge området högre status. Ökad utbildning vid högskolor och
universitet. 5. Synlighet och tydligare koppling mot affärsnyttan med paten-
ten. Vore även bra om man kunde göra tydligare avdrag kopplat till de investeringar man har gjort i patent då detta handlar om att skapa arbetstillfällen i Sverige. 6. Förklara för dem att det är livsfarligt att försöka hålla processer
hemliga. Konkurrenterna kan stoppa produktionen eller åtminstone hindra en export. 7. Globalt patentsystem. Ett billigt EU-patent. 8. TV-program baserade på verkliga fall – både success stories och
misstag – som visar betydelsen av patentering. 9. Tax benefits.
3.3 Sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt (PEX 3)
Enkätfråga: Förbättrar patent ert företags/er företagsgrupps konkurrenskraft? Hur? 1. Skyddar våra marknader, hindrar konkurrenter. Viktigt. 2. Nödvändighet med patent för nya läkemedel. 3. Vi har något att kontra med om vi blir attackerade. 4. Hindrar konkurrenter från att använda samma/liknande teknik. 5. Ensamrätten, egna unika lösningar som inte kopieras tack vare
patentskyddet. 6. Patent hindrar konkurrenter att kopiera produkter med säl-
jande särdrag. 7. Mature market – major competitors patents protect distingui-
shing features. 8. Hindra billiga kopior. 9. Garanterar oss rätt att använda vissa processer. Eventuellt för-
steg framför konkurrenter. 10. Vi skapar möjligheter att korslicensiera mot andra företag som
kan vara verksamma i vår nisch. Det gör oss mindre beroende av deras licensavgifter. 11. Konkurrenterna kan inte använda våra processer och sälja våra
produkter. Då kan vi få högre priser. 12. Produkter kan säljas till högre pris. Introduktion av konkur-
rentprodukter försenas. 13. Gör att det lönar sig att satsa på FoU. Gör att företagets pro-
dukter kan få en särprägel relativt konkurrenters produkter. 14. Det visar att vi är kreativa och nyskapande. Det är av värde vid
samarbeten och i t.ex. utbytesaffärer. Det ger öppenhet i dialogen. Det finns möjlighet till licensiering.
Enkätfråga: Vilka justeringar av patentsystemet skulle förbättra ert företags/er företagsgrupps konkurrenskraft (v g specificera)? 1. Skapandet av ett riktigt Europapatent som inte i sin helhet be-
höver översättas till alla språk. 2. Högre kvalitet vid granskning för att undvika ”double paten-
ting”. Harmonisering mellan länder. 3. Högre kvalitet på patenten (dvs. grundligare granskning). Se
till att mjukvarupatent av amerikansk modell inte blir praxis i
Europa. Eller rättare sagt, se till att stoppa mjukvarupatent helt! 4. Sänkta kostnader. Effektivisering av tvistlösningsprocessen. 5. Förenklat förfarande / billigare validering av godkända europa-
patent. Endast översättning av patentkraven. 6. Increase in patent term. As we are in medical business with re-
gulatory approvals required. Opposition proceedings in more countries. 7. Snabbare handläggning. 8. Ett språk (engelska) för EPO-patent. 9. Sätt till mera resurser ute på domstolarna så att patenttvister
kan avgöras snabbare än hittills. 10. Globalt patentsystem. Snabbare granskning i t.ex. Tyskland.
Patent på ren mjukvara. 11. Om myndigheter och beställare skulle ändra på upphandlings-
systemet. Nu köper man i princip aldrig patenterade produkter. 12. Ett EU-patent med rimliga kostnader. 13. Slopade krav på översättningar av beviljade Europeiska patent
till nationellt språk. Harmoniserad prövning av patenterbarhet. Harmonisering av patentprocesser avseende främst intrång och giltighet. 14. Patentsystemet skulle må bra av högre krav på uppfinnings-
höjd. Detta måste dock genomföras i internationellt samarbete, åtminstone i europeiskt samarbete.
3.4 Anledningar till nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige (PEX 4)
3.4.1 Patentansökningsvägar
Enkätfråga: Vilka ansökningstyper och ansökningsvägar för ’first filings’ blir förmodligen dominanta på längre sikt? Ev. kommentarer:
1. EPO, inbegriper Sverige också. 2. Kan bli vanligare med att gå till EPO eller US direkt. 3. EPO/US. 4. SE, US. 5. Nationellt SE till PRV kombinerat med nationell US till USPTO för att få global täckning samtidigt som man kan skjuta på en del kostnader till senare.
6. Sverige, nationellt. Snabb granskning. 7. Fr.o.m. sommaren 2003 söker vi via EPO. Undantaget är de patentansökningar som kan bedömas innefatta försvarshemlig information. 8. Patent är normalt ett handelshinder eftersom myndigheter enbart använder ”öppna produkter”. 9. Första ansökan Sverige. 10. EPO-ansökningar ökar signifikant. 11. Nationella SE-ansökningar till PRV. Därigenom får vi samtidigt beslut om behovet av försvarssekretess.
Enkätfråga Vilka ansökningstyper och ansökningsvägar för ’subsequent filings’ blir förmodligen dominanta på längre sikt? Ev. kommentarer: 1. PCT-ansökningar till PRV förutsätter rimlig kostnadsnivå. 2. PCT [till svenska PRV] och US. 3. The most cost effective. Depends on where the inventors are
(IT, FR, SE, US). 4. US + EPO. 5. PCT, i viss mån EPO. 6. Efter SE söker vi PCT till PRV med alla länder designerade.
När det är dags söker vi sen EPO och slutligen valda länder inom EPO. Det handlar om att skjuta kostnader utan att förlora eventuella marknader. 7. För vår del, svensk prioritetsrättsgrundande plus PCT inlämnat
till PRV. 8. Fr.o.m. sommaren 2003 använder vi inte primärt PCT för våra
subsequent filings utan begränsar oss till US nationellt. 9. PCT. 10. PCT och EPO. 11. Normalt endast US. 12. Undantaget är försvarshemliga patentansökningar som efter
regeringens tillstånd inlämnas nationellt.
3.4.2 PRV
Enkätfråga Vilka
U
fördelar
U
finns med att lämna in first filings till
PRV?
1. Skrives på svenska.
2. Bra sökrapporter. Lätt att diskutera med granskare. Bra costbenefit-ratio. 3. Närheten. Prioritet i det egna landet. Bättre kompetens hos patentbyrån. 4. Normalt relativt bra nyhets-/patenterbarhetsgranskning under prioritetsåret. 5. Tidigt granskningsbesked. Relativt låg granskningskostnad. Ansökan på engelska granskas. 6. Early search report. 7. Ger tid till att strategiskt planera patent på andra marknader. 8. Språket. Ur kvalitetssynpunkt tillfredsställande granskning. Tidsfrister hålls. 9. Språk. Kostnad. Enkelhet. Service. 10. Man får en bra granskning samtidigt som man inte tappar viktiga marknader om man väljer att komplettera ansökan med en till USPTO. 11. Snabb behandling till första föreläggande. 12. Viktigt för klassificering som försvarshemligt. 13. Erhållande av första granskningsbesked inom 6–7 månader är bra beslutsunderlag inför den internationella patentfasen. 14. Bra och snabb granskning. 15. Relativt billigt att få en första granskning. Svenskt material hittas lättare av PRV än andra myndigheter. Närheten till PRV t.ex. vid muntliga förhandlingar. 16. Billigt att få snabb bra granskning. 17. Jag vet hur man gör. 18. Alla Ericssonanställda patentombud kan underteckna handlingar. 19. Språket och närheten till t.ex. granskaren. 20. Låg initialkostnad, granskning inom prioritetsår, möjlighet att söka på svenska. 21. Eftersom vi är verksamma inom försvarssektorn, får vi automatiskt en bedömning av försvarssekretessbehovet.
Enkätfråga: Vilka
U
nackdelar
U
finns med att lämna in first filings till
PRV?
1. Både djup och bredd i granskningen är bättre på EPO. Vissa kompetensbrister.
2. PRV- prioriterar PCT- och EPO-ansökningar i vissa lägen. Det har hänt att vår svenska prioritetsgrundande ansökan har behandlats parallellt med PCT:n. 3. Publicering av ansökningsdata kort efter inlämningen. 4. Kvalitet, nyhetsgranskningsrapporter. 5. Not interested in patenting in Swedish market. Cases are generally dropped. 6. Längre process att få patent på andra marknader. 7. Genomloppstiden för patentskydd utanför Sverige fördröjs med 1 år. 8. Sökningen efter mothåll håller inte samma kvalitet som på EPO. Patent i Sverige är inte högsta prioritet bland världens länder, vilket gör att ansökan kan vara en onödig utgift. 9. Titeln blir offentlig. 10. Dåligt system för elektronisk filing. Extra administrativt arbete om vi inte vill ha patent i Sverige. 11. Totalt sett längre tid innan internationella patent godkännes. 12. Onödigt när man går vidare i EPO. Samma granskare när man går vidare i EPO/PCT -> stor risk för sämre granskningskvalitet. Patentskydd i Sverige kanske inte nödvändigt. 13. Inga för oss. Men vissa industriföretag anger problem med offentliggörandet.
3.4.3 EPO
Enkätfråga: Vilka
U
fördelar
U
finns med att lämna in first filings till
EPO?
1. Hållbar granskning. Vi behandlas på samma sätt som våra konkurrenter när det gäller exempelvis datorrelaterade uppfinningar. Elektronisk ansökan gör det enkelt. 2. Inom vissa teknikområden bättre sökrapporter. 3. Fler länder täcks in direkt. 4. Kvalitet, nyhetsgranskningsrapporter. 5. Granskningen känns ibland säkrare. 6. Billigare och snabbare. 7. För vår del kostnadseffektivare. 8. Kortare genomloppstid fram till patentbeviljande. 9. Engelska från början. God kvalitet på granskning. 10. Bra sökning och ofta bra granskning. Vill man ha patent i många EP-länder är det billigare än att börja med PRV om
uppfinningen ger patent. Bra rykte i branschen. Ledande inom praxisutveckling. 11. Bra system för elektronisk filing. 12. Kortare tid till beviljat patent. 13. Granskning inom prioritetsår. 14. Inga för oss. Men vissa industriföretag anger sekretessen.
Enkätfråga: Vilka
U
nackdelar
U
finns med att lämna in first filings till
EPO?
1. Dyrt. 2. Än så länge inte full kompetens på patenbyrån för detta. 3. Hög granskningskostnad. 4. Cost; late search report. Generally (Italy, US, France) need foreign filing permission. 5. Måste snabbare fatta beslut om andra marknader. 6. Missar möjlighet att förbättra ansökan under prioritetsåret. 7. Stora kostnader måste tas utan visshet om huruvida dröjande nyhetshinder kan finnas när granskning utförs. 8. Lång tid och långsam granskning. 9. Kostar mycket pengar initialt, vilket är onödigt om EPO hittar bra mothåll. 10. Dyrt. 11. Europa är för dyrt om man arbetar inom fält där ett US-patent är tillräcklig spärr. 12. En stor del av Ericssons egna patentombud är inte auktoriserade EPO-ombud och kan inte underteckna handlingar. 13. Högre kostnad initialt. 14. Hög initialkostnad. 15. Risk med att gå utanför Sverige med försvarssekretessbelagd uppfinning.
3.4.4 Patentbyråer
Enkätfråga: Vad saknar eventuellt svenska/nordiska patentbyråer vad gäller kompetens: 1. Djupa regionala kunskaper. 2. Organisk kemi. 3. Erfarenhet. 4. Juristkompetens för utlandet.
5. Kommersiell kompetens. 6. Teknisk kompetens/förståelse för global enforcement av patentsystemet. 7. Teknisk. 8. Software, telecommunications, chemistry. 9. Grundutbildning – patent. 10. Patentvärdering, försäljning. 11. Alltför låg andel med EPO-behörighet inom många svenska byråer. 12. Avseende internationell processföring. 13. Lagstiftning utanför Sverige. 14. Kunskap gällande enforcement. 15. Koppling mellan patent och affär.
Enkätfråga: Vad saknar eventuellt svenska/nordiska patentbyråer vad gäller tjänsteutbud: 1. Erfarenhet. 2. Mer kommersiellt relaterade tjänster, som t.ex. licensrådgiv-
ning. 3. Teknisk kompetens. 4. IPR-strategi. 5. Patentvärdering, försäljning. 6. Endast de stora byråerna som kan erbjuda ett brett tjänsteut-
bud. 7. Enforcement.
3.5 Övrigt
Enkätfråga: Anser ni i allmänhet i ert företag/er företagsgrupp att det s k lärarundantaget i Sverige (d v s anställdas rätt vid svenska universitet och högskolor till patent på sina forskningsresultat) bör behållas/avskaffas/begränsas? Ev. kommentarer: 1. Precis som i näringslivet bör de uppfinningar som tagits fram i
tjänsten tillhöra arbetsgivaren. Men då bör det finnas krav på universiteten att kommersialisera också. 2. Viktigt att universitet/högskola inser den ekonomiska poten-
tialen och bygger sitt eget patent- och exploateringskunnande. 3. De som finansierar forskningen bör få del i det hela.
4. Utgör återkommande problem vid samarbeten med universitet och högskolor. 5. Vid förhandling om högskoleanställds patent tenderar denne att övervärdera sitt patent, vilket skapar svårigheter att nå rimlig uppgörelse. 6. Det spelar ingen roll. Vi har aldrig haft problem med detta. Vi behöver expertis om något skall implementeras. 7. Lärarundantaget försvårar/komplicerar kommersialisering. Samhället finansierar universitetet och högskolor bör därför ha rätten på liknande villkor som privata företag har rätt till anställdas uppfinningar. 8. Varför skall forskare vid universitet och högskolor behandlas annorlunda än andra forskare?
Enkätfråga: Anser ni i allmänhet i ert företag/er företagsgrupp att svenska universitet och högskolor i ökad grad själva bör kommersialisera sina forskningsresultat och öka sin kommersialiseringskompetens? Ev. kommentarer: 1. Försäljning till entreprenör. 2. För Sverige är det viktigt att vi kontinuerligt kommersialiserar
forskningsresultat. Det är en läroprocess som behövs och även om inte alla lyckas så kommer en del säkert att lyckas. 3. Viktigt att möjligheter för kommersialisering skapas, men inte
av universiteten/högskolorna själva. Kommersialiseringen bör ske i avknoppade bolag som relativt omgående blir fristående från universitet/högskola. 4. Det blir bara fel i de flesta fallen inom byggområdet. 5. Något märkligt att doktorander äger patent vars kostnader helt
betalas av staten men att uppfinnare i mycket liten utsträckning kan få mjuka lån. 6. Forskningsresultaten kommersialiseras i allmänhet bäst i före-
tag som är fristående från universitet och högskolor.
Enkätfråga: Till vilken organisationsenhet hör er patentavdelning?
1. FoU 15 st 2. Särskild koncernstab 12 st 3. Finans och administration 1 st 4. Juridik 1 st
Enkätfråga: Till vem rapporterar patentchefen? 1. VD 3 st 2. Tekn. Direktör 8 st 3. FoU-chef 8 st 4. Chefsjurist 4 st 5. Vicepresident Global IP 1 st 6. CFO 1 st 7. Chef koncernstab, strategi och affärsutveckling 1 st 8. Styrgrupp (chefsjurist, FoU-chef, strategichef) 1 st 9. Marknadsdirektör 1 st
Enkätfråga: Vilken utbildningsbakgrund har patentchefen (t.ex. ingenjör, ekonomi, jurist, annan)?
1. Ingenjör (t.ex. civil-, högskole-) 25 st 2. Jurist 2 st
4. Delstudie bland patentbyråer
4.1 Förslag som kan skapa förståelse och insikt om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering (PEX 1)
Enkätfråga: Vilka förslag vill du föra fram för att skapa ökad förståelse och insikt hos svenska företag, inte minst små företag, om de ekonomiska fördelarna med patentering?
1. Easily understandable presentation of success stories and unsuccessful stories (which often relate to “minor” mistakes, e.g. incorrect assignee-statement). 2. Inclusion of education topics at technical and economic universities. Seminars arranged through Almi, Svenskt Näringsliv etc. 3. Regular university degrees in IP. 4. Designing of career paths of IP people in industry. 5. There should be seminars about the patent system in all high schools so that people in general know about it. 6. Education of the personnel in the companies in this field. 7. PRV has credibility and should receive government funds (possibly within the total funding of PRV) for spreading informa-
tion on the patent system to all companies (not only small ones). 8. Promotion from PRV and other bodies engaged in innovation. 9. More patent education at the technical universities. 10. Having a compulsory topic at least at the institutes of techno-
logy (KTH, Chalmers, etc.). 11. Make the connection invention/product – patent – market
more concrete and visible. 12. Evaluate patenting cost in relation to R&D cost. Patenting cost
is part of R&D cost, since patent protects the R&D investment. 13. Compulsory courses at universities for all engineers and econo-
mists. 14. Arrange meetings with small Swedish companies and inform
them about the advantages. Such meetings could be arranged by PRV, SPOF, SIPF together.
4.2 Förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer (PEX 2)
Enkätfråga: Vilka förslag vill du föra fram för att stimulera svenska företag att i ökad utsträckning patentera sina innovationer? 1. Using IP and legal advisers as bouncing boards for competitive
strategies, i.e. doing it the American way. 2. Point out, teach the advantages of licensing. 3. Favorable tax treatment of patenting costs. 4. Favorable tax treatment of royalty income (compare Ireland). 5. Education. Make them understand that patenting is a way of
earning money and not a pure cost. It is useless to spend a lot of money on R&D and not protect the result thereof. People from PRV travelling around and telling companies this and what may be done with a patent would be advantageous. 6. Inform companies about the importance of the patent system,
both for patent holders and for companies having to avoid patent infringement (on a global scale). 7. An inexpensive insurance for process costs against an infringer. 8. Better financial support from ALMI. 9. University education.
10. It is important to make management aware that patents are not only about protecting an invention / a product. Patents can be used in more strategic and economic contexts than what is often realized. 11. Government funds for early patenting. 12. Use the patent portfolio as an asset for licensing.
4.3 Sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt (PEX 3)
Enkätfråga: Vilka justeringar av patentsystemet skulle förbättra ert företags/er företagsgrupps konkurrenskraft (v g specificera)?
1. A more speedy legal system. 2. A more harmonized legal system in EU. 3. Less translation requirements. 4. Patent protection for software and business methods, similar to US. 5. Client attorney privilege, legally protected for patent attorneys. Same as for advocates. 6. Reverse burden of proof for process patents in according to TRIPs. 7. Less duplication of search and examination across different authorities. 8. Harmonization of substantive and formal provisions. 9. An inexpensive insurance for process costs against an infringer. 10. Possibility to patent computer related inventions where the invention falls back on software. 11. Decreased costs (e.g. translation) for validation of EP patents in all EPC contracting states at the same time. (To lower costs in Sweden for my client’s competitors while keeping high costs for my client in other countries is detrimental to my client’s competitiveness.) 12. Global harmonization. 13. Do not publish information about the Swedish patent application before 18 months from filing. (Compare with EP-application.)
Förteckning över särskilda bakgrundsrapporter och PM
Ett antal särskilda bakgrundsrapporter har utarbetats i olika delstudier under utredningens gång, vilka listas nedan. Därutöver har ett antal promemorior, sammanställningar och artiklar utarbetats, insamlats och distribuerats inom expertkommittén.
A. Rapporter från olika delstudier i anslutning till utredningen, utförda av utredningens projektarbetsgrupp vid Chalmers tekniska högskola
Nr Titel Författare
A.1 Collection of current IP policy recommendations from Europe, the USA and Japan
Ove Granstrand Frank Tietze
A.2 Survey of IP education in Swedish higher education, research institutes, consultancy services, PRV and the TTOs
Olof Winberg
A.3 The role of patents in high-growth SMF´s in Sweden – The GAZ study
Marcus Holgersson
A.4 Selected company cases Frank Tietze
A.5 Technology cases from businesses in converging technologies – Biomaterials
Frank Tietze
A.6 Patent exploitation strategies for high value patents – The PEST study
Ove Granstrand Rolando Jimenez Jonas Larsson Frank Tietze
A.7 Sweden’s largest innovations – The SSI biotech study Frank Tietze Ove Granstrand
A.8 The role of patents in SMF´s in Sweden – The HIT study
Marcus Holgersson
A.9 The role of patenting in a Swedish entrepreneurship area – The case of the Gnosjö region
Oskar Granstrand Marcus Holgersson
A.10 The role of patents in IT SMF´s in Sweden – The IT-SMF study
Marcus Holgersson
A.11 Patent professional certification requirements in the EPO and the USPTO – Public protection by applying reasonably high barriers to entry
Thomas Ewing
B. Artiklar och promemorior utarbetade av och distribuerade till utredningens experter
Nr Titel Författare
B.1 “Streitwertherabsetzung” – Reduction of the value of the matter in dispute in connection with IP infringement and invalidity lawsuits in Germany
Werner Fröhling
B.2 Damages, compensation and unjustified enrichment as remedies in connection with IP infringement in Germany
Werner Fröhling
B.3 Are we on our way in the new economy with optimal inventive steps?
Ove Granstrand
B.4 The Evolution of Corporate Entrepreneurship in Swedish Industry – was Schumpeter wrong?
Ove Granstrand
Sverker Alänge
B.5 The Economics and Management of Technology Trade – Towards a pro-licensing era?
Ove Granstrand
B.6 Corporate Management of Intellectual Property in Japan
Ove Granstrand
B.7 R&D Tax Credits – Why they mostly do not work and how they perhaps could be designed to work
Ove Granstrand
B.8 Strategisk patentteknik – Förslag till nationellt kompetenscentrum
Ove Granstrand
B.9 Jämförelser av de svenska, norska, danska och finska patentlagarna
Bengt Domeij
B.10 Licensberedskap, patenträttsliga utlåtanden från PRV och avgiftsreducering för små företag och organisationer
Bengt Domeij
B.11 Åtgärder för att förbättra svenska teknikmarknader – diskussionsunderlag
Bengt Domeij
B.12 Utlåtanden från PRV avseende svenska patentfrågor
Bengt Domeij
B.13 Angående patentering av behandlingsmetoder Anna Weiner Jiffer
B.14 Riskkapitalfinansiering av innovationer och IP – några observationer och reflektioner
Sven-Christer Nilsson
Statistikuppgifter
Bilaga 16 ger diverse bakgrundsstatistik rörande FoU, patent och tillväxt på nationell nivå för Sverige samt några internationella jämförelser. Följande urval har gjorts:
Tabell B.16.1 Patent and technology indicators for Sweden years 1991– 2001 Tabell B.16.2 Annual number of first filings at the Swedish PTO by Swedish research institutes years 1998–2004 Tabell B.16.3 Annual number of first filings at the Swedish PTO by Swedish governmentally owned companies years 1998– 2004 Tabell B.16.4 Gross domestic expenditure on R&D (GERD) year 2003 and average annual real growth (%) years 2000–2003 Tabell B.16.5 Totala antalet nationella patentansökningar per (tusen) capita åren 1985–2004 Figur B.16.1 R&D expenditure in different industries in Sweden year 2001 Figur B.16.2 R&D in Sweden by financing and performing sector year 2001 (SEK bn) Figur B.16.3 Distribution of public R&D resources among selected Swedish ministries and agencies year 2005 Figur B.16.4 Licensing royalty trade balance for Sweden years 1996– 2002 (1000 M €) Figur B.16.5 R&D expenditure in relation to GDP year 2001 Figur B.16.6 R&D intensity (GERD as % of GDP) year 2003 Figur B.16.7 R&D expenditure by main sources of funds (%) year 2002 Figur B.16.8 Investment vs performance in the knowledge-based economy – relative country positions in year 2002 Figur B.16.9 Triadic patent families and publications per million population year 2000 Figur B.16.10 Triadic patent families in relation to BERD as % of GDP year 2000 Figur B.16.11 Antalet nationella ansökningar i ett urval av länder samt EPO- och PCT-ansökningar åren 1985–2004 Figur B.16.12 Totala antalet nationella patentansökningar per FoU-$ åren 1985–2004
2
Tabell B.16.1 Patent and tech nology ind icator s for Sweden 1991-2 001
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Gross Domestic Expenditu re on R&D -- GERD ( million
current PPP $) 4 471.3 .. 5 273.2 .. 6 317.6 .. 7 141.9 .. 8 115.2 .. 10 232.6
GERD per capi ta popul ation (cu rrent PPP $) 518.9 .. 604.8 .. 715.7 .. 807.4 .. 916.1 .. 1 150.2
Business Enterpr ise Exp enditur e on R&D -- BER D
(million current PPP $) 3 061.9 .. 3 667.8 .. 4 690.9 .. 5 352.2 .. 6 096.4 .. 7 942.9
(million current PPP $) 1 224.0 .. 1 354.5 .. 1 385.5 .. 1 531.1 .. 1 736.8 .. 1 989.4
GOVERD (million curren t PPP $ ) 181.6 .. 215.3 .. 231.3 .. 253.2 .. 272.6 .. 290.8
GOVERD as a p ercen tag e of GDP 0.110 .. 0.130 .. 0.120 .. 0.130 .. 0.120 .. 0.120
No. of "tr iadi c" paten t famil ies ( priorit y y ear ) 391.0 517.0 500.0 629.0 700.0 793.0 840. 888. 860. 841. 821.
No. of p aten t ap plic ations to th e EPO (priorit y y ear) 923.0 1 075.0 1 124.0 1 337.0 1 521.0 1 804. 2 039. 2 034. 2 154. 2 244. 2 033.
No. of p aten ts gr anted b y the US PTO (priorit y y ear) 840.0 974.0 1 038.0 1 217.0 1 304.0 1 575. 1 776. 1 767. 1 697. 1 667. 1 627.
Techno log y b ala nce of pa y ments : Re ceip ts (mill ion
current doll ars) 217.4 .. 397.3 .. .. .. .. .. .. .. ..
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
Techno log y b ala nce of pa y ments : Pa ym ents (mill ion
current doll ars) 115.9 .. 44.7 .. .. .. .. .. .. .. ..
Gross Domestic Product (Mil lion nat ional curr enc y –
for the euro ar ea pre-EMU euro or EUR) 1 532 495 1 529 379 1 544 040 1 645 790 1 770 248 1 815 144 1 888 231 1 971 871 2 076 525 2 194 967 2 266 387
Total Popula tion (Thousands) 8 617 8 668 8 719 8 781 8 827 8 841 8 846 8 851 8 858 8 872 8 896
Total Emplo ym ent (Thousands) 4 503.0 4 302.6 4 077.6 4 040.8 4 102.9 4 068.2 4 015.3 4 077.4 4 163.3 4 264.3 4 345.0
Exchang e R ates (nation al curren cy per do ll ar) 6,048 5,824 7,783 7,716 7,133 6,706 7,635 7,950 8,262 9,162 10,329
Källa: OECD Database f or S cience a nd Tec hn olo gy In dica tors (20 0 5)
Tabell B.16.2 Annual number of first filings at the Swedish PTO by Swedish research institutes years 1998–2004
Name of research institute
P
1)
P
Number of first filings at the Swedish PTO
P
2)
P
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Total 1998–
2004
1 Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI
0 2 5 15 10 2 10 44
2 Imego 0 2 3 7 8 2 1 23 3 Acreo 0 2 3 7 3 2 2 19 4 Trätek – Institutet för träteknisk forskning
1 0 4 1 1 3 0 10
5 MEFOS – Metallurgical Research Institute
1 2 2 1 0 1 1 8
6 IVF – Industriforskning och Utveckling
0 0 1 2 0 0 0 3
7 STFI – Packforsk 0 0 0 0 0 0 3 3 8 YKI – Ytkemiska Institutet
0 0 0 0 0 0 2 2
9 SP – Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
0 0 0 0 1 1 0 2
10 SICS – Swedish Institute of Computer Science
0 0 0 0 0 0 1 1
Total number 2 8 18 33 23 11 20 115
Notes: 1) Källa: Links at http://www.ireco.se 2) Källa: Swedish Patent Office (PRV) data
Tabell B.16.3 Annual number of first filings at the Swedish PTO by Swedish governmentally owned companies years1998–2004
Name of company
P
1)
P
Number of first filings at the Swedish PTO
P
2)
P
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Total 1998–
2004
1 TeliaSonera 68 48 47 27 21 10 5 226 2 Vattenfall 1 4 10 3 0 2 0 20 3 Teracom 2 5 8 0 1 1 1 18 4 Samhall 0 0 2 0 3 0 0 5 5 Svenska Rymdaktiebolaget
1 0 3 0 0 0 0 4
6 Luossavaara Kiirunavaara
1 0 0 0 2 0 0 3
7 Posten 0 1 0 0 1 0 0 2 8 Affärsverket Svenska Kraftnät
0 0 0 0 1 0 0 1
9 OMX Technology 0 0 0 0 1 0 0 1 10 Specialfastigheter Sverige
0 0 0 0 0 1 0 1
11 Vin & Sprit 0 0 0 1 0 0 0 1 Total number 73 60 73 38 39 17 7 307
Notes 1) Källa: Rapport för företag med statligt ägande, januari–mars 2005, Näringsdepartementet (2005), p.11 2) Källa: Swedish Patent Office (PRV) data
Tabell B.16.4 Gross domestic expenditure on R&D (GERD) year 2003 and average annual real growth (%), years 2000–2003
Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission, (2005).
Tabell B.16.5 Totala antalet nationella patentansökningar per (tusen) capita åren 1985–2004
P
1)
P
Year EU15
P
2)
P
Germany Sweden Finland Japan US
1985
U
0.10
U
0.72 0.74 1.06
U
2.51
U
0.67
1986 0.11 0.70 0.67 1.09 2.63 0.57 1987 0.12 0.67 0.62 1.18 2.79 0.51 1988 0.13 0.67 0.56 1.23 2.77 0.44 1989 0.14 0.65 0.52 1.28 2.85 0.40 1990 0.15 0.62 0.49 1.30 2.98 0.40 1991 0.12
U
0.50
U
0.45 1.24 2.98
U
0.38
U
1992 0.12 0.51 0.46 1.19 2.99 0.39 1993 0.12 0.51 0.50 1.18 2.94 0.41 1994 0.11 0.54 0.52 1.22 2.83 0.42 1995 0.11 0.56 0.53 1.25 2.94 0.52 1996 0.11 0.62 0.55 1.04 2.99 0.60 1997 0.12 0.65 0.56 0.91 3.10 1.01 1998 0.13 0.67 0.52 0.55 3.18 0.95 1999 0.13 0.71 0.55 0.55 3.20 0.98 2000 0.14 0.74 0.56 0.56 3.44 1.09 2001 0.15 0.72 0.51 0.51 3.45 1.11 2002 0.14 0.69 0.44 0.46 3.30 1.04 2003 0.14 0.69 0.40
U
0.42
U
3.24 0.96
2004* 0.15 0.70
U
0.36
U
0.43 3.31 0.84
* 2004 calculated using the Population Reference Bureau 2004 World Population Data Sheet. Underlying population data is average year value. For EU15 population data: EUROSTAT Källor: Berörda nationella patentkontor samt EPO. Populationsdata hämtade från databasen OECD STAN. Noter: 1) Lägsta värdet i var kolumn är understruket och högsta värdet skrivet med fetstil. 2) EU15 avser de 15 medlemsländerna i EU innan utvidgningen i maj 2004.
Figur B.16.1 R&D expenditure in different industries in Sweden year 2001
Källa: Marklund m.fl. (2004)
Figur B.16.2 R&D in Sweden by financing and performing sector year 2001 (BSEK)
Källa: Marklund m.fl. (2004)
Figur B.16.3 Distribution of public R&D resources among selected Swedish ministries and agencies year 2005
Källa: Annual Innovation Policy Trends and Appraisal Report, Sweden 2004–2005. European Commission.
Figur B.16.4 Licensing royalty trade balance for Sweden years1996–2002 (1000 M
€)
0,7
0,8
1
1,3
1,4
1,7
1,6
-0,7
-0,8
-0,9
-1,1
-1
-1
-0,9
-1,5
-1 -0,5
0 0,5
1 1,5
2
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Exports
Imports
Total
Källa: Eurostat
Figur B.16.5 R&D expenditure in relation to GDP year 2001
Källa: Marklund m.fl. (2004)
Figur B.16.6 R&D intensity (GERD as % of GDP) year 2003
Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).
Figur B.16.7 R&D expenditure by main sources of funds (%) year 2002
Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).
Figur B.16.8 Investment vs performance in the knowledge-based economy – relative country positions in year 2002
Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).
Figur B.16.9 Triadic patent families and publications per million population year 2000
Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).
Figur B.16.10 Triadic patent families in relation to BERD as % of GDP year 2000
Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).
Figur B.16.11 Antalet nationella ansökningar i ett urval av länder samt EPO- och PCT-ansökningar åren1985–2004
1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
19
87
19
88
19
89
19
90
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
S w ed en , F in lan d , N o rw ay, D e n m ar k
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
E P O, Ge rm an y, P C T , U S A , J ap a n
National filings Sweden
National filings Finland
National filings Norway
National filings Denmark
EPO-filings
National filings Germany
PCT-filings
Utility patent applications at the USPTO
Patent applications at the JPO
Källa: Statistik från respektive patentverk samt WIPO
Figur B.16.12 Totala antalet nationella patentansökningar per miljon inhemsk FoU-$ åren 1985–2004
0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00
1980 1985 1990 1995 2000 2005
Sverige Finland Tyskland Japan USA
Källa: Statistik från respektive patentverk samt OECD Database for Science and Technology Indicators (2005).
Ekonomisk konsekvensberäkning
Följande tabeller ger en uppfattning av storleksordningen på en genomsnittlig avsättning på 4 % av FoU-investeringar till patent- och IPR-arbete enligt utredningens rekommendationer. Den efterföljande figuren ger sedan en mer överskådlig bild av FoU-utgiftsflödena.
Tabell B.17.1 FoU-utgifter år 2003 i det svenska FoU-systemet (Mdr SEK = miljarder SEK)
Mdr SEK Andel av FoU Andel av BNP 4% av FoU
P
1)
P
(Mdr SEK)
Sveriges BNP 2003
2 459
- 100%
-
Sveriges totala FoU-utgifter 2003 96 100%
3,9%
3,84
FoU-finansiering: Industri 63 65,6% 2,56% 2,52 Offentlig 24 25,0% 0,98% 0,96 Privata ej vinstdrivande företag 2 2,1% 0,08% 0,08 Utländsk 7 7,3% 0,28% 0,28 Totalt: 96 100,0% 3,9% 3,84 FoU-användning: Industri 72 75,0% 2,93% 2,88 Universitet 21 21,9% 0,85% 0,84 Offentliga myndigheter 3 3,1% 0,12% 0,12 Totalt: 96 100,0% 3,9% 3,84 Varav: Offentlig FoU-finansiering: Till industri 4 16,7% 0,16% 0,16 Till universitet 17 70,8% 0,69% 0,68 Till offentliga myndigheter 3 12,5% 0,12% 0,12 Totalt: 24 100,0% 0,98% 0,96
Noter: 1) Denna kolumn anger således vad en 4 %-nivå av FoU-utgifter motsvarade år 2003. Källa: Bearbetning av Statistics Sweden 2005 (SCB).
Tabell B.17.2 Konsekvenser av 3 %-målet för FoU-utgifter/BNP, 1 %-målet för offentlig FoU/BNP och 4 %-målet för IPR-utgifter/FoU-utgifter (MSEK)
År 2003 2005 2007 BNP
P
1)
P
2459413 2673064 2974817
FoU-utgifter = 3 % av BNP
P
2)
P
73782 80192 89245
Offentligt finansierad FoU = 1 % av BNP
P
2)
P
24594 26731 29748
Privat finansierad FoU = 2 % av BNP
49188 53461 59496
Offentligt finansierad IPR = 4% av off. FoU
P
3)
P
984 1069 1190
Privat finansierad IPR = 4% av priv. FoU
P
3)
P
1968 2138 2380
Totala IPR-utgifter
2951 3208 3570
Noter: 1) Enligt Konjunkturinstitutet. Siffran för år 2005 är preliminär och för år 2007 beräknad, baserad på en BNP-tillväxt för år 2006 på 5,4 % och för år 2007 på 5,6 % (löpande priser). 2) Enligt EUs målsättning enligt Lissabonstrategin. Se vidare http://ec.europa.eu/investin-research/action/history_en.htm. 3) Enligt utredningens rekommendation.
Figur B.17.1 FoU-utgiftsflöden i det svenska systemet år 2003 (MSEK)
S w edish financers
P erform ing sectors
B usiness financin g
63
P ub lic fin an cin g
24
P N P O rg. fin an cin g
2
B usiness
S ector
72
U niversities
21
G o v. A ge nc ies
3
Fin an cing from A broa d
7
Foreign
financers
Förkortningar: PNP = Private non-profit Källa: Statistics Sweden,2005. Modifierad av P. Sandgren VINNOVA, 2006.
Litteraturreferenser
Abramovitz, M. (1956), ’Resource and output trends in the United
States since 1870’, American Economic Review, Papers and Proceedings, 46, May, pp. 5–23.
Abramovitz, M. (1986), ‘Catching up, forging ahead and falling
behind’, Journal of Economic History, 46 (2), 385–406.
Abramovitz, M. (1991), Thinking about Growth and Other Essays
on Economic Growth and Welfare, Cambridge: Cambridge University Press.
Aghion, P., and Durlauf, S. (2005), Handbook of Economic Growth,
Amsterdam: North Holland Press.
Aitchison, J. (1996), The seeds of speech: language origin and evolu-
tion, Cambridge: Cambridge University Press.
Andersen, B. (ed.) (2006), Intellectual Property Rights: Innovation,
Governance and the Institutional Environment, Cheltenham: Edward Elgar Publishers.
Archibugi, D., and Pianta, P. (1992), The Technological Specializa-
tion of Advanced Countries, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Arora, A., Ceccagnoli, M., and Cohen, W. M. (2003), ’R&D and
the Patent Premium’, NBER Working Paper 9431, Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research.
Arrow, K. J. (1962), ’Economic Welfare and the Allocation of Re-
sources for Invention’, in NBER (1962), pp. 609–25.
Bager-Sjögren, L., och Rosenberg, M. (2004), ’Kartläggning av ak-
törer i det svenska innovationssystemet’, Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, A2004:20.
Baumol, W. J. (2002), The Free-Market Innovation Machine. Analy-
zing the Growth Miracle of Capitalism, Princeton: Princeton University Press.
Bresnahan, T., and Trajtenberg, M. (1995), ’General purpose tech-
nology: engines of growth?’, Journal of Econometrics, Special Issue, January 1995, 65 (1), pp. 83–108.
Cantwell, J., Gambardella, A., and Granstrand, O. (eds.) (2004),
The Economics and Management of Technological Diversification, London: Routledge.
Cohen, W.M. and Merrill, S.A. (eds.) (2003), Patents in the Know-
ledge-based Economy, The National Academics Press, Washington D.C.
Economic Report of the President (2006), ’The Role of Intellectual
Property in the Economy’, Council of Economic Advisers, CEA, Washington D.C., USA:, Ch. 10, pp. 211–230.
Coriat, B., and Orsi, F. (2002), ’Establishing a new intellectual
property rights regime in the United States – Origins, content and problems’, Research Policy, 31, pp. 1491–1507.
Crystal, D. (1997), English as a global language, Cambridge: Camb-
ridge Univ. Press
Danish Patent and Trademark Office, (1999), ’Industry Policy in
Denmark. New trends in industrial property rights’, Taastrup: Danish Patent and Trademark Office.
de Neergaard, C. (2004), Bättre finansiering för kommersialisering
av innovationer. Rapport om det svenska innovationsstödjande systemet och förslag till ett tillväxtbefrämjande åtgärdsprogram riktat mot kunskapsbaserat företagande, Stockholm: Näringsdepartementet. (Mimeo).
DeLong, J. B. (2002), ’Do We Have a ’New’ Macroeconomy?’, Ch.
5 in Jaffe, A. B. et al, Innovation Policy and the Economy, Vol. 2, The MIT Press.
Departementsserien (2004), ’Innovativa Sverige. En strategi för
tillväxt genom förnyelse’, Näringsdepartementet, Ds 2004:36, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Departementsserien (1979), ’Vägar till ökad välfärd. Betänkande av
Särskilda näringspolitiska delegationen’, Justitiedepartementet, Ds Ju 1979:1, Stockholm: Liber Förlag/Allmänna förlaget.
Domeij, B. (2003), Patentavtalsrätt, Stockholm: Norstedts Juridik. Domeij, B. (2000), Pharmaceutical Patents in Europe, Stockholm:
Norstedts Juridik.
Edquist, C. (1997), Systems of Innovation, Technologies, Institutions
and Organizations, London: Pinter.
EC (2003), Strategic Use and Adaptation of Intellectual Property
Rights Systems in Information and Communications Technolo-
gies-based Research, European Commission, Expert Group Report, EUR 20734 EN.
EC (2004a), Open method of coordination, Report of the Expert
Group on IPR and Research. European Commission.
EC (2004b), Management of intellectual property in publicly-funded
research organisations: Towards European Guidelines. European Commission EUR 20915 EN.
EC (2005a), Key Figures 2005. Towards a European Research Area.
Science, Technology and Innovation. European Commission.
EC (2005b), European Trend Chart on Innovation, Annual Innova-
tion Policy Trends and Appraisal Report, Sweden 2004–2005. European Commission.
Fagerberg, J., Mowery, D., and Nelson, R. (eds.) (2005), Oxford
Handbook of Innovation, Oxford: Oxford University Press.
FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) (2005), Internationell
redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, Stockholm: FAR Förlag.
Forskningspropositionen (2005), Forskning för ett bättre liv, Re-
geringens forskningspolitiska proposition 2004/05:80, Stockholm: Riksdagen.
Freeman, C., Clark, J., and Soete, L. (1982), Unemployment and
Technical Innovation, A Study of Long Waves and Economic Development, London: Frances Pinter.
FTC (Federal Trade Commission) (2003), To Promote Innovation:
The Proper Balance of Competition and Patent Law and Policy. A Report by the Federal Trade Commission, Washington D.C.
Gompers, P. A., and Lerner, J. (1999), The Venture Capital Cycle,
London: The MIT Press.
Gowers Review of Intellectual Property, <http://www.hm-
treasury.gov.uk/gowers>.
Granstrand, O. (2007), Innovations and Patents for Growth and
Welfare. (Forthcoming).
Granstrand, O. (2006) Economics of Innovation and Intellectual
Property, Göteborg: Chalmers University of Technology.
Granstrand, O. (2006b) ‘Intellectual Property Rights for Gover-
nance in and of Innovation Systems’, published in Andersen, B. (ed.) (2006), Intellectual Property Rights: Innovation, Governance and the Institutional Environment, Cheltenham: Edward Elgar Publishers.
Granstrand, O. (2005), ’Innovation and Intellectual Property
Rights’, Ch. 10 in Fagerberg, J., Mowery, D., and Nelson, R. (eds.) Oxford Handbook of Innovation, Oxford: Oxford University Press.
Granstrand, O. (2004), ‘The Economics and Management of Tech-
nology Trade – Towards a pro-licensing era?’ International Journal of Technology Management, Vol. 27, Nos 2/3, pp. 209– 240.
Granstrand, O. (ed.) (2003), Economics, Law and Intellectual Pro-
perty, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Granstrand, O. (2000), The Economics and Management of Intel-
lectual Property – Towards Intellectual Capitalism, Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing Ltd.
Granstrand, O. (2000b), ’The Shift Towards Intellectual Capita-
lism – The Role of Infocom Technologies’, Research Policy, Vol. 29, No. 9, pp. 1061–1080.
Granstrand, O. (2000c), ’Corporate Innovation Systems. A Com-
parative Study of Multi-Technology Corporations in Japan, Sweden and the USA’. Report submitted to the EU Dynacom project, CIM Report 2000:01, Dept. of Industrial Management and Economics, Chalmers University of Technology.
Granstrand, O. (1998), ’Towards a Theory of the Technology Ba-
sed Firm’, Research Policy, Vol. 27, pp. 465–489.
Granstrand, O. (ed.) (1994), Economics of Technology, Elsevier Sci-
ence Publ., Amsterdam.
Granstrand, O. (1994b), Strategisk Patentteknik (SPT). Förslag till
kompetenscentrum, Institutionen för Industriell organisation och ekonomi, Chalmers Tekniska Högskola. (Mimeo).
Granstrand, O. (1991), ’Hi-Tech Entrepreneurship in Silicon Val-
ley. A critical appraisal’, CIM-Working Paper 1992:02, Dept. of Industrial Management and Economics, Chalmers University of Technology.
Granstrand, O. (1988), ’Patents and Innovation. A Study of Pa-
tenting Practices and Trends in Sweden with a Brief Outlook on the US’. CIM Working Paper 1988:04, Dept. of Industrial Management, Chalmers University of Technology.
Granstrand, O., Patel, P. and Pavitt, K. (1997), ‘Multi-Technology
Corporations: Why They Have ‘Distributed’ Rather than ‘Distinctive’ Core Competencies’, California Management Review, Vol. 39, No. 4, pp. 8–25.
Granstrand, O., and Alänge, S. (1995), ’The Evolution of Corpo-
rate Entrepreneurship in Swedish Industry – was Schumpeter wrong?’, Journal of Evolutionary Economics, 5, pp. 133–156.
Granstrand, O., Håkanson, L., and Sjölander, S. (eds.) (1992),
Technology Management and International Business. Internationalization of R&D and Technology, London: John Wiley & Sons.
Granstrand, O. and Sjölander, S. (1990), The Acquisition of Tech-
nology and Small Firms by Large Firms. Journal of Economic Behaviour and Organisation, Vol. 13, pp. 367–386.
Griliches, Z. (1996), ’The discovery of the residual: a historical
note’, Journal of Economic Literature, 34, pp. 1324–30.
Griliches, Z. (1994), ’Productivity, R&D and the Data Constraint’,
American Economic Review, 84 (1), pp. 1–23.
Griliches, Z. (1990), ‘Patent statistics as economic indicators: a
survey’, Journal of Economic Literature, 28 (4), 1661-707.
Griliches, Z. (1984), R&D, Patents, and Productivity, Chicago, IL:
University of Chicago Press.
Harhoff, D, Scherer, F and Vopel, K (2003), ‘Exploring the tail of
patented invention value distrubutions,’ Chapter 12, pp. 279– 309, in Granstrand O. (ed.) (2003), Economics, Law and Intellectual Property, Kluwer Academic Publishers, Dordrecht.
Hesser, T. och Essén, E. W. (1968), Patentlagen jämte patentkun-
görelsen och övriga följdförfattningar, Stockholm: P A Norstedt & Söners förlag.
Hipp, C. (2005), ’Value Protection in the Service-Intensive Eco-
nomy. Strategies for the Management of Intellectual Property Rights in Service-Intensive Companies’, Technische Universitet Hamburg-Harburg.
IBM (2003), ’Role of national patent offices, the European Patent
Office, as well as the Japanese and US patent offices in promoting the patent system’. Final report to the European Commission. IBM Business Consulting Services B.V.
Idris, K. (2003), ’Intellectual Property – A Power Tool for Econo-
mic Growth’, WIPO Publication No. 888.1, June, Geneva: World Intellectual Property Organization.
IVA (1993), ’Profit from Innovation’, Stockholm: The Royal Swe-
dish Academy of Engineering Sciences (IVA).
Jaffe, A. B., and Lerner, J. (2004), Innovation and Its Discontents.
How Our Broken Patent System is Endangering Innovation and
Progress and What to Do About It, Princeton, N.J.: Princeton University Press.
Jaffe, A. B., Lerner, J., and Stern, S. (eds.) (2002), Innovation Po-
licy and the Economy, Vol. 2, The MIT Press.
Jaffe, A. B., and Trajtenberg, M. (2002), Patents, Citations, and In-
novations. A Window on the Knowledge Economy, The MIT Press.
Jaffe, A. B. (2000), ’The U.S. patent system in transition: policy
innovation and the innovation process’, Research Policy, vol. 29. pp. 531–557.
Jarnvall, E. och Kreuer, T. (2005), ’Innovationsskydd för mindre
företag – fungerar det?’, Stockholm: Svenskt Näringsliv.
Jones, C. I. (2002), Introduction to Economic Growth, 2nd ed.,
New York: W. W. Norton & Co.
Kleinknecht, A. and Mohnen, P. (2002), Innovation and Firm Per-
formance. Econometric Explorations of Survey Data, Basingstoke: Palgrave.
Kline, S. J., and Rosenberg, N. (1986), ’An Overview of Innova-
tion’ in Landau and Rosenberg (1986), pp. 275–305.
Klenow, P. J., and Rodriguez-Clare, A. (2005), ’Externalities and
Growth’, NBER Working Paper 11009, Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research.
Krech, D., Crutchfield, R.S., and Ballachey, E.L. (1962), Individual
in Society, A Textbook of Social Psychology, New York, NY: McGraw-Hill.
Kwan, Y. K., and Lai, E. L.-C. (2003), ’Intellectual property rights
protection and endogenous economic growth’, Journal of Economic Dynamics & Control, Vol. 27, pp. 853–873.
Lamberton, D. M. (2002), The Economics of Language, Chelten-
ham: Edward Elgar.
Landau, R. and Rosenberg, N. (eds.) (1986), The Positive Sum
Strategy: Harnessing Technology for Economic Growth, Washington, DC: National Academy Press.
Lemley, M. A. (2005), ’Patenting Nanotechnology’, Stanford Law
Review, Vol. XX, Oct. 2005, pp. 101–130.
Lundvall, B-Å. (ed.) (1992), National Systems of Innovation. To-
wards a Theory of Innovation and Interactive Learning, London: Pinter Publishers.
Lööf, H. (2002), ’Essays in the Economics of Innovation, The
Knowledge Production Function, Evidence from New Micro
Data’, Dept. of Industrial Economics and Management, Royal Institute of Technology, Stockholm.
Machlup, F. (1958), ’An Economic Review of the Patent System’,
Study No 15 of the Subcommittee on Patents, Trademarks, and Copyrights of the Committee on the Judiciary, US Senate, Washington, DC: US Government Printing Office.
Malerba, F. (ed.) (2004), Sectoral Systems of Innovation – Concepts,
issues and analyses of six major sectors in Europe, Cambridge: Cambridge University Press.
Mansfield, E. (1995), ’Intellectual Property Protection, Direct In-
vestment, and Technology Transfer: Germany, Japan, and the United States’. Discussion Paper 27, Washington DC: International Finance Corporation (IFC).
Mansfield, E. (1986), ’Patents and innovation: an empirical study’,
Management Science, 32 (2), pp. 173–81.
Mansfield, E., Rapoport, J., Romeo, A., Wagner, S., and Beardsley,
G. (1977), ’Social and private rate of return from industrial innovations’, Quarterly Journal of Economics, 71, May, pp. 221– 40.
Marklund, G., Nilsson, R., Sandgren, P., Granat Thorslund, J. and
Ullstrom, J. (2004), ’The Swedish National Innovation System 1970–2003, a quantitative international benchmarking analysis’, Stockholm: Vinnova Analysis VA 2004:1.
Merrill, S.A., Levin, R.C. and Myers, M.B. (eds.) (2004), ’A Patent
System for the 21st Century’. Washington, D.C: The National Academies Press.
Moravcsik, J. (1992), Plato and Platonism. Plato´s Conception of
Appearance and Reality in Ontology, Epistemology, and Ethics, and its Modern Echoes, Oxford: Blackwell.
Moulin, A. and Thue Lie, H. (2005), ’Intellectual Property Rights
and Nordic SMEs. A study of IPR practice in the IT and Biotech sectors’, Oslo: Leogriff AS and Nordisk Innovations-Center.
NBER (1962), The Rate and Direction of Inventive Activity, Natio-
nal Bureau of Economic Research, Princeton, N.J.: Princeton University Press.
Nelson, R. R. (ed.) (1993), National Innovation Systems: A Com-
parative Analysis, New York: Oxford University Press.
North, D. C. (1981), Structure and Change in Economic History,
New York, NY: W.W. Norton & Company.
Näringsdepartementet (2005), ”Rapport för företag med statligt
ägande, januari–mars 2005”, Näringsdep., Stockholm.
OECD Database for Science and Technology Indicators (2005).
<http://www.oecd.org/topicstatsportal/0,2647,en_2825_4971 05_1_1_1_1_1,00.html#500770>.
OECD (2003), ’Patents, Innovation and Economic Performance’.
Proceedings of the OECD Conference on IPR, Innovation and Economic Performance, August 28–29 2003. OECD, Paris.
Oskarsson, C. (1993), Technology Diversification – the Phenome-
non, Its Causes and Effects, Department of Industrial Management and Economics, Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden.
Papahristodoulou, C. (1987), Inventions, Innovations and Econo-
mic Growth in Sweden: An Appraisal of the Schumpeterian Theory, Uppsala University, Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Park, W. G. and Ginarte J. C. (1997), ’Intellectual property rights
and economic growth’, Contemporary Economic Policy, Vol. XV, July 1997, pp. 51–61.
Penrose, E. T. (1951), The Economics of the International Patent
System, Baltimore, MD: Johns Hopkins University Press.
Peters, F. E. (1967), Greek Philosophical Terms: A Historical Lexi-
con, New York: New York University Press.
Petrusson, U. (1999), Patent och industriell omvandling – En studie
av dynamiken mellan rättsliga och ekonomiska idésystem, Stockholm: Norstedts Juridik.
Porter, M. E. (1980), Competitive Strategy: Techniques for Analy-
zing Industries and Competitors, New York, NY: Free Press.
PRV et al. (2004), ’Feasibility study of the establishment of a Joint
Nordic PCT Authority’, Taastrup: Danish Patent and Trademark Office. PRV i samarbete med övriga nordiska patentverk.
Romer, D. (1996), Advanced Macroeconomics, New York:
McGraw-Hill.
Rosenberg, N. (2000), ’American universities as endogenous in-
stitutions’, published as Ch. 3, pp. 36–57, in Rosenberg, N. (2000), Schumpeter and the Endogeneity of Technology, Routledge, London.
Rosenberg, N. and Nelson, R.R. (1994), ’American universities and
technical advance in industry’, Research Policy, Vol. 23, pp. 323–348.
Scherer, F. M. (1999), New Perspectives on Economic Growth and
Technological Innovation, Washington D.C.: British-North American Committee, Brookings Institution Press.
Scherer, F.M. (1983), ‘The propensity to patent’, International
Journal of Industrial Organization, 1 (1), 107–28.
Scherer, F. M. (1984), Innovation and Growth. Schumpeterian Per-
spectives, Cambridge, Massachusetts: The MIT Press.
Schmookler, J. (1966), Invention and Economic Growth, Cam-
bridge MA: Harvard University Press.
Schmookler, J. (1962), ’Economic Sources of Inventive Activity’,
The Journal of Economic History, Vol. 22, No. 1, pp. 1–20.
Scotchmer, S. (2004), Innovation and Incentives, Cambridge, MA:
The MIT Press.
Solow, R.M. (1957), ’Technical change and the aggregate produc-
tion function’, Review of Economics and Statistics, 39, August, pp. 312–20.
SOU 2005:95, ’Nyttiggörande av högskoleuppfinningar, Betän-
kande av Utredningen om rätten till resultaten av högskoleforskningen’, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2003:90, ’Innovativa processer, Betänkande av Utredningen
om innovativa processer’, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2003:66, ’Harmoniserad patenträtt, Betänkande av Patentför-
dragsutredningen’. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2002:57, ’Ny organisation för Patent- och registreringsver-
ket, Betänkande av utredningen för översyn av Patent- och registreringsverkets organisation’. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2001:33, ’Patentprocessen m.m., Betänkande av 1999 års pa-
tentprocessutredning’. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 1993:84, ’Innovationer för Sverige, Betänkande av innova-
tionsutredningen’. Stockholm: Allmänna förlaget.
SOU 1985:53, ’Sverige och den europeiska patentorganisationen,
Betänkande av EPO-medlemskapsutredningen’. Stockholm: Liber.
SOU 1985:10, ’Pantsättning av patent, Betänkande av utredningen
om pantsättning av patent och patentansökningar’. Stockholm: Liber.
SOU 1983:52, ’Företagshemligheter, Betänkande av utredningen
om skydd för företagshemligheter’. Stockholm: Liber.
SOU 1977:64, ’STUs stöd till teknisk forskning och innovation,
Betänkande av STU-kommittén’. Stockholm: Liber.
Stoneman, P. (1987), The Economic Analysis of Technology Policy,
Oxford: Clarendon Press.
Stoneman, P. (1983), The Economic Analysis of Technological
Change, Oxford: Oxford University Press.
Sölvell, Ö. (2004), ’Kluster och den nya näringspolitiken’, Öster-
sund: Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, A2004:10.
Takenaka, T., and Nakayama, I. (2004), ’Will Intellectual Property
Policy Save Japan from Recession? Japan´s Basic Intellectual Property Law and Its Implementation Trough the Strategic Program’, International Review of Intellectual Property and Competition Law, Vol. 35, No. 8, pp. 877–1006.
Teknologi-Rådet (2005), ’Recommendations for the patent system
of the future’. Report and recommendations by a working group under the Danish Board of Technology, Copenhagen.
Utterback, J. M., and Reitberger, G. (1982), Technology and Indus-
trial Innovation in Sweden. A study of new technology-based firms, Center for Policy Alternatives, MIT, Cambridge, MA and STU, Stockholm.
Wallmark, T., and McQueen, D. (1988), 100 Important Swedish
Technical Innovations from 1945 to 1980, Lund: Studentlitteratur and Bromley: Chartwell-Bratt.
Index
[Nummer = kapitel och/eller avsnitt där termen förekommer på ett väsentligt sätt.]
ABB 2.4, 9 affärsutveckling 3.1, 10.3, 10.4.3, 10.4.4, 10.6, 11.2 AkzoNobel 2.4 appropriering 10.5, 10.10 AstraZeneca 2.4, 9 avknoppningar 5.4, 8.2, 10.4.4
BIO-M 3.2, 8.2.3 bioteknik 5.6, 8.2.3, 10.4.2, 11.3.2 BNP 6.1, Bil. 16
CAFC 4.3.1, 10.7, 10.8.6, 11.3.2 CAPM 7.2 certifieringssystem 11.2.5.5 CIP 11.2.5.4 client attorney privilege 11.2.5.5 copyright-industrier 4.3.2 creatuve cumulation 6.3 creative destruction 6.3
delstudier 1.2, 3.2 diffusionsprocess 5.2, 5.6 domstolsfrågor 10.8.6
EC (Europakommissionen) 3.2, 7.4.2 energisektorn 10.4.1.3 enforcement 7.4.2
engelska som koncernspråk m.m. 1.2, 10.7, 10.11 entreprenör(skap): 10.3–4
autonomt 3.1.5 definition: 3.1.5, 5.2 korporativt 3.1.5 regionalt 10.4.5 statligt 3.1.5, 10.4.1 universitets- 3.1.5 entreprenörssystem 3.4, 10.4
definition: 3.1.5 EPC 5.5, 7.4.2 EPLA 7.4.2, 10.8.6 EPO 3.1.5, 3.2, 5.5, 9.4.2, 10.7, 10.8.5, 10.9 European Patent Convention (EPC) 5.5.1, 7.4.2 exploatering 2.4, 3.1.3, 3.2, 5.4.1
finansiering 5.4.2, 10.1, 10.4.4, 11.3 finanssektorn 10.4.1.4, 11.3.2 first to file 7.4.5 FMV 3.2, 10.4.1.5 FoI 3.2, 10.4.1.5 forskning och utveckling (FoU) 3.1.1, 3.1.3, 3.2, 3.4, 5.4, 5.6, 6.2, 6.3, 7.2, 8, 9.4.2, 11.3, Bil. 16 företag:
kunskapsintensiva 1.1 multinationella 1.2, 2.4, 9.3.1, 9.6, 10.4.3, 10.7 små och medelstora (SMF) 3.2, 8.5, 10.4, 11.3.4.1 stor-/stora 2.2, 3.1.5, 9.5 svenska företag: definition 2.4 förkortningar 3.2 förstagångsansökning (FA, SFA) 2.4, 9.1, 9.3, 9.4.2, 10.9
definition: 9.3.1 försvars- och säkerhetssektorn 10.4.1.5, 11.3.2 försäljningstillväxt 3.1.4
GAZ 3.2, 8.5 gemenskapspatent 7.4.2, 10.8.5, 10.9 general purpose technologies 6.3 globalisering 4.1 Gnosjö-regionen 1.2, 3.2, 8.7 GGVV-regionen 3.2, 8.7
Google 8.8 grundbegrepp 3.1.2, 5.2
HIT 8.6 HL Display 8.3
IAS 11.2.4 imitation(er) 3.1.5, 6.3 imitationskonkurrens 5.3.1, 5.6 immaterialrätt 2.3, 4.2, 4.3, 4.4, 10.3 immateriella rättigheter (=IPR) 2.1, 2.2, 2.3, 3.1.2, 4.3.1, 10.3 immateriella tillgångar (=IP) 10.3, 11.2.4 incitamentsteori 5.6 Indien 4.1 industri: definition 2.4 industriell ekonomi 10.8.7.3 industriell tillämpbarhet 10.8.7.3 informationsteknik 4.2, 5.6, 8.8, 11.3.2 innovationer: 1.1, 2.2, 3.1.1, 3.1.3, 3.2, 3.4, 5.6, 6.3, 8, 10.10
begrepp och modeller 5.3 definition: 3.1.2, 5.2 produkt 5.2, 6.3, 8.4 process 5.2, 6.3, 8.4 tjänste 5.2, 10.4.1 Sveriges största 8.2 tekniska 5.2 typer 3.1.4 innovationsekonomi 5, 11.2.5.4 innovationskonkurrens 5.6 innovationsprocessen 5.3.2 innovationssystem 3.1.5, 10.4.3
definition 3.1.5 innovatör: definition 3.1.5 INT 3.2 intellectual property (IP) 3.1.2, 4.3.1, 10.10, 11.2 intellectual property rights (IPR) 2.1, 4.3.1 intellektuell egendom 3.1.2 intellektuellt kapital 1.1, 2.4, 3.1.2
definition: 4.2 internationalisering 4.1 investering 3.1.5, 5.4.1, 5.4.2, 5.6, 6.3, 10.8.7.3
investeringskaraktär 10.8.7.3, 11.3.2.4 IP assembly problem 5.6 IPC-systemet 9.3.3 IP-kultur 10.3–4 IPO 5.4.2 IP-regim 4
definition: 4.3.1 IPE 3.2, 8.10 IP-ekonomi 10.4.6, 11.2.5.4 IPM 3.2 IP-specialister 11.3.2 IP-strategier 4.4, 8.3, 10.3, 10.10, 11.2.2, 11.3.2 IP-utbildning 8.11, 11.2, 11.3.2 IT-bubblan 4.2, 5.4.2, 9.3.3, 9.4.2.1, 9.6, 10.4.4 IT-företag 8.8 IT-SMF 3.2, 8.8 IVA/PRV 8.9
Japan 2.2, 3.2, 4.1, 4.3.1, 4.5, 7.3, 7.4.3, 10.3, 10.10, 11.2.3 JPTO 3.2, 10.9
KidCards 3.2, 8.8 Kina 4.1, 4.5 Korea 4.1, 4.5, 7.4.4, 9.5, 10.10 kommersialisering 8.9 kompetens 10.4.6 komplementariteter 5.6, 6.3, 10.4.2, 10.4.4 Kondratieff-vågor 9.2.2 konjunkturnedgång 2.1 konjunktursvängningar 9.2.2, 11.3.2 konkurrensmedel 1.1, 2.4 kunskapsbaserad ekonomi 4 kvalitetsfrågor 4.4, 10.3 köparspridning 5.2
licensiering 2.2, 2.4, 5.4.1, 5.4.3, 10.4.2 London-protokollet 7.4.2 Losec 3.2, 8.2.3
marknadsbehov 5.3.2 marknadsdiversifiering 6.3
marknadsdomstol 10.8.6 marknadsledtid 5.3.1 marknadsmisslyckande 10.2 medicin- och hälsosektorn 10.4.1.6, 11.3.2 mjukvaruföretag 8.8 mjukvarupatent 8.8, 10.8.7.3 multitekniska företag 6.3, 10.4.2
nanoteknik 10.4.2 nedgången av patentering 3.3, 9
definition: 2.4 Nokia 3.2, 9.3 nordiskt samarbete 10.6 näringsliv 2.4
open innovation 5.4.1 open source 4.3.1, 4.3.2, 5.6 osseointegration 8.2.3
patent:
definition: 2.4 förståelse och insikt 1.1, 3.3, 11 gemenskaps- 7.4.2, 10.8.5, 10.9 intelligence 5.4.1 produkt- och process- 3.2, 8.4 riktlinjer för hantering 11.3 specialister 11.3.2.2 tillväxteffekter 8.3 tvistemål 11.3 patentansökan 2.4, 5.5, 9 patentbyråer 8.10, 11.2.2 Patent Cooperation Treaty (PCT) 5.5.1, 9.3, 9.4.2, 10.8.3–4, 10.9 patentdomstol 10.8.6, 11.3.2 patentekonomi 5, 11.2, 11.3.2 patenterbarhet 10.8.7, 11.3.2 patentering: passim patenteringsbenägenhet 3.3, 9.4.2, 11.3 patenteringsfrekvens (PF) 1.1, 2.4, 3.3, 7.2, 9.2–4, 11 patenteringskompetens 11.2.2 patenteringsnivå 3.1.5 patentinformation 11.3.2.4
patentlagen 10.8.7.3, Bil. 8 patentlicenser 2.4 patentmarknad 1.1
definition: 2.4 patentmedvetande 3.3 patentpolitik 4.5, 10.10, 11.3.2 patenträttighet 4.3.1, 5.5.1, 5.6, 9.3.1, 10.8.6, 10.8.7.3, 10.9 patentskydd 1.1, 2.2, 2.3, 3.1.4 patentstrategi 2.3 patentsystemet:
effektivisering 10.8 ekonomiska motiv 5.6, 10.8.7.3, 11.3.2 harmonisering 10.8 historia Bil. 11 struktur och processer 5.5 patent/tillväxt-spiral 3.1.2, 3.1.3, 3.1.5, 3.4, 8.9 patentutbildning 8.11 patentverksorganisation 10.8.3, 10.9 PCT-ansökning 5.5, 9.2.1, 9.3, 9.6, 10.9 PEST 8.3 PEX 3.2, 4 piratkopiering 10.8.6 PPP 3.2, 8.4 produktdiversifiering 3.1.5, 6.3 produktförnyelse 3.1.5 produktlivscykel 5.3.1 professurer, nyinrättning av 11.2.6 pro-licensing era 5.4.3 pro-patent-eran 2.1, 4.3.1 prospekt-teorin 5.6 PRV: 2.3, 2.4, 3.2, 7.3, 8.11, 9.4.2, 10.9, 11.3.2
ansökningar 9.3, 9.4.2 PTOs 3.2
redovisning 11.2.4 regional tillväxt 6.3 rekommendationer 2.4, 3.3, 10, 11 riskkapital 5.4.2, 9.2.2, 10.6 royalty 5.4.3, 11.3.2 rådgivning om patent 11.2
samband patentering och tillväxt 1.1, 1.2, 2.1, 2.4, 3.1.1, 3.1.3, 3.2 Silicon Valley 10.4.2, 10.4.5 skatter 11.3.2 SMF: passim skyddsteknologier 4.3.2 spill-overs 6.2 SSF 3.2 SSI 3.2, 8.2 statens roll 10.1, 10.2 statligt entreprenörskap 3.1.5, 10.4.1 statligt patentstöd 10, 11 StoraEnso 2.4 strategiberedning 10.10 studier och utredningar: passim
BIO-M 3.2, 8.2.3 GGVV 3.2, 8.7 GAZ 3.2, 8.5 HIT 8.6 INT 3.2 IPE 3.2, 8.10 IPM IT-SMF 3.2, 8.8 IVA/PRF 8.9 PEST 8.3 PEX 3.2, 4 PPP 3.2, 8.4 SSI 3.2, 8.2 SWE 3.2 TBI 3.2 TBS 3.2 SWE 3.2 Swedish first filing (SFA) 9.3.1 säljarspridning 5.2
TBI 3.2 TBS 3.2 teknikdiversifiering 6.3 teknikhandel 5.4.3 teknikkonvergens 6.3 teknikstrategier 5.4 teknikupphandling 10.4.2, 10.4.3, 10.4.4, 10.6, 11.3.2
teknisk karaktär 10.8.7.3, 11.3.2.4, Bil. 13 telekom 3.2, 10.4.1.3 temporärt monopol 5.3.1 terapeutisk metod 10.8.7.4, Bil. 12.1 tillväxt: passim
definition: 6.1 makronivå 6.2 mikronivå 6.3 områden 10.4.5.1 patent och innovationer 8.1 regional 6.3 tillväxtappropriering 10.5 tillväxtaxel 10.4.5 tillväxtregion 10.4.5 tillväxtspiral 3.1.1, 8.9 tillväxtstrategier 6.3 tillväxtteori 6.2 tjänstesektorn 2.3, 10.4.1, 10.8.7.3, 11.3.2 transaktionskostnader 5.6 TRIPs 4.3.1, 5.5, 7.4.1
underleverantörssystem 10.4.4 universitet 3.2, 6.3, 10.4.1.2, 10.4.2.3, 11.2.5.4, 11.3.2 university entrepreneurship 3.1.5 uppdraget: 1, 2
referensram 3.1 uppläggning och metod 3.2 uppfinningar:
belöningar 11.3.2 datorrelaterade 7.4.2, 8.8, 10.8.7.3 definition: 3.1.2, 5.2, 5.6 uppfinningshöjd 3.1.2, 10.8.7.2–3, 11.2.2 USA 4.3, 7.4.5, 9.5, 10.8.6, 10.10, 11.2.3 USPTO 3.2, 9.5, 10.9 utredningens direktiv 1.1
Vinnova 3.2
WIPO 4.3.1, 5.5, 5.6 WTO 5.5, 5.6, 10.8.3