Föräldrabalk (1949:381)

(FB)

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1949-06-10
Ändring införd
SFS 1949:381 i lydelse enligt SFS 2021:402
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-06-01

1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn

Faderskapspresumtion

[K1]1 §  Är vid barns födelse modern gift med en man, ska denne anses som barnets far, om inte annat följer av 2 §. Detsamma gäller, om modern är änka och barnet föds inom sådan tid efter mannens död att barnet kan vara avlat dessförinnan. Lag (2009:254).

Denna presumtion gäller sedan gammalt i svensk rätt och har förebild redan i romersk rätt. Den bygger på uppfattningen att mannen i äktenskapet normalt är biologisk far till de barn som hustrun föder. Med denna presumtion tar barn i äktenskapet utan vidare arv efter mannen enligt 2 kap 1 § ärvdabalken.

Presumtionsregeln bygger på en sannolikhet att mannen i äktenskapet också är biologisk far till de barn som föds under äktenskapet. Regeln är ägnad att förebygga faderskapstvister och därmed stärka familjebanden och får tolkas som uttryck för lagstiftarens vilja att främja ett sådant intresse.

Faderskapspresumtionen gäller oavsett om barnet avlats före eller under äktenskapet, förutsatt att barnet föds medan äktenskapet består.

  • NJA 2015 s. 675:Samtycke till assisterad befruktning.
  • NJA 1997 s. 645:En dom, varigenom en man förklarats ej vara far till ett barn som fötts i hans äktenskap, har inte ansetts böra medföra att ett tidigare arvskifte efter mannen, i vilket barnet deltagit som mannens bröstarvinge, skall förklaras ogiltigt.

[K1]2 §  Rätten skall förklara att mannen i äktenskapet ej är fader till barnet, om

  1. det är utrett att modern har haft samlag med annan än mannen under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av den andre,
  2. det på grund av barnets arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att mannen ej är barnets fader, eller
  3. barnet har avlats före äktenskapet eller under det att makarna levde åtskilda och det ej är sannolikt att makarna ha haft samlag med varandra under tid då barnet kan vara avlat.

[S2]Godkänner mannen i äktenskapet skriftligen annan mans bekräftelse av faderskapet och har i fråga om bekräftelsen iakttagits bestämmelserna i 4 §, skall därigenom anses fastställt att mannen i äktenskapet ej är barnets fader. Bekräftelsen skall dock i detta fall alltid vara skriftligen godkänd av modern. Lag (1990:1526).

Denna bestämmelse överensstämmer delvis med förutsättningarna för att någon skall förklaras som far i mål om fastställande av faderskap enligt 5 §.

DNA-profilering gör numera att det biologiska faderskapet kan uteslutas med stor säkerhet i de flesta fall.

Punkt 3 saknar ofta praktisk betydelse vid sidan om punkterna 1 och 2. Om graviditetslängden är avgörande bör försiktighet iakttas så att faderskap utesluts endast i uppenbara fall.

  • NJA 1981 s. 496:Dom om underhållsbidrag till barn har ansetts vara utan verkan i och med att det i laga ordning har fastställts att den underhållsskyldige ej är barnets far. Talan om befrielse från underhållsskyldigheten har därför avvisats.
Ändrad: SFS 1990:1526 (om vårdnad och umgänge)

Fastställande av faderskap

[K1]3 §  Om det inte är fråga om fall som avses i 1 § eller om rätten har meddelat förklaring enligt 2 § första stycket, fastställs faderskapet genom bekräftelse eller dom. I fall som avses i 9 § fastställs i stället föräldraskapet för en kvinna.

[S2]Faderskap eller föräldraskap fastställs dock inte om

  1. modern har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. eller om modern har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn,
  2. modern vid behandlingen var en ensamstående kvinna enligt 1 kap. 5 § lagen om genetisk integritet m.m., och
  3. det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen.

[S3]Andra stycket hindrar inte att spermiedonatorn bekräftar faderskapet. Lag (2018:1279).

Faderskap fastställs genom bekräftelse (4 §) eller genom dom (5 §). Faderskap ska inte fastsällas om en kvinna är att anses som barnets förälder enligt 9 §.

Prop. 2004/05:137: I paragrafen anges när faderskapet för ett barn skall fastställas. Ett tillägg har gjorts om att faderskapet inte skall fastställas ifall en kvinna skall anses som barnets förälder enligt 9 §. Gäller inte faderskapspresumtionen (eller har rätten hävt denna) och är 9 § tillämplig, skall i stället kvinnans föräldraskap fastställas. I 9 § anges förutsättningarna för att fastställa föräldraskapet, och där framgår också att detta sker genom bekräftelse eller dom. Socialnämndens skyldighet att utreda ...

Prop. 2014/15:127: 1. modern har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.,

  • NJA 2019 s. 504:Erkännande av utländsk dom om fastställande av moderskap efter surrogatarrangemang.
Ändrad: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap), 2018:1279 (Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap), 2016:17 (Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor)

[K1]4 §  En bekräftelse av faderskap görs skriftligen och ska bevittnas av två personer. Bekräftelsen ska skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Är barnet myndigt ska bekräftelsen i stället godkännas av barnet självt. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till barnet.

[S2]Bekräftelsen får göras även före barnets födelse.

[S3]Om det senare visar sig att den som har lämnat bekräftelsen inte är far till barnet, ska rätten förklara att bekräftelsen saknar verkan mot honom. Lag (2014:377).

För att fadern ska kunna avge en bekräftelse krävs att han har rättslig handlingsförmåga och är kapabel att avge en bekräftelse. Det bör räcka att han uppnått nödvändig mognad för att kunna avge en betydelsefull förklaring. Något krav på att han är myndig bör sannolikt inte kunna uppställas. Är han omyndig finns inget krav på att förmyndare eller vårdnadshavare ska medverka. Inte heller modern behöver vara myndig för att godkänna bekräftelsen. Endast faderns bekräftelse behöver vara bevittnad. Vad gäller vittnena gäller lag (1946:805) med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar.

Barn ansåg ha rätt att föra talan (talerätt) om att lämnad faderskapsbekräftelse saknade verkan enligt RH 1997:21.

Prop. 2013/14:208: Bekräftelsen ska skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Är barnet myndigt ska bekräftelsen i stället godkännas av barnet självt. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till barnet.

Bekräftelsen får göras även före barnets födelse. Om det senare visar sig att den som har lämnat bekräftelsen inte är far till barnet, ...

Prop. 2020/21:150: I första stycket görs ett tillägg. Tillägget är en följd av att det införs en möjlighet för rätten att anförtro vårdnaden om ett barn till en tillfällig vårdnadshavare (6 kap. 10 d §). I övrigt görs en redaktionell ändring.

Prop. 2020/21:176: I första stycket, som innehåller regler om bekräftelse av faderskap som avser ett barn under 18 år, tas kravet på bevittning bort. I stället införs ett krav på att bekräftelsen ska lämnas vid ett personligt besök hos socialnämnden.

  • RH 2016:73:Talan om att faderskapserkännande ska förklaras sakna verkan har avvisats, trots att den utpekade mannen enligt DNA-analys bevisats inte vara far till barnet.
  • RH 1997:21:Barn har rätt att föra talan om att lämnad faderskapsbekräftelse saknar verkan mot den som lämnat sådan bekräftelse.
Ändrad: SFS 2014:377 (Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor), 1981:26 (om socialtjänsten), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1990:1526 (om vårdnad och umgänge)

[K1]5 §  När faderskap ska fastställas genom dom, ska rätten förklara en man vara far om

  1. det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far,
  2. det är utrett att han har haft samlag med barnets mor under den tid då barnet kan ha tillkommit och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom samlaget, eller
  3. det är utrett att en insemination eller befruktning utanför kroppen har utförts med hans spermier under den tid då barnet kan ha tillkommit och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen.

[S2]Faderskapet kan inte fastställas genom dom för en man som är spermiedonator enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Lag (2018:1279).

Om faderskapet bevisas genom en genetisk undersökning krävs vanligen inga bevis för att samlag ska ha ägt rum. Andra meningen får betydelse först om det inte finns någon DNA-analys.

Prop. 2004/05:137: I paragrafen anges förutsättningarna för fastställande av faderskap genom dom. Första stycket har ändrats. Paragrafens andra stycke är nytt. Övervägandena finns i avsnitt 6.

  • RH 1998:103:Faderskap vid insemination. Kan insemination jämställas med samlag vid tillämpning av 1 kap. 5 § föräldrabalken?
  • RH 2000:55:En man har, trots att denne inte personligen har hörts i målet och att uppgifterna om dennes identitet inte varit fullständiga, förklarats vara far till ett barn.
  • NJA 1999 s. 598:Efter resning i mål om faderskap, vari samlag mellan modern och den utpekade fadern ej ansetts utrett, har efter återupptagande av målet rättsgenetisk utredning, som gjorts med DNA-teknik på barnet och en manlig släkting till den utpekade fadern, resulterat i sådana värden att det, i betraktande av att ingen släkting på fädernet till den utpekade fadern skulle kunna vara far till barnet, kunde hållas för visst att den utpekade är far till barnet.
  • NJA 1998 s. 184:I mål om faderskap har samlag mellan modern och svaranden under konceptionstiden inte ansetts utrett genom den muntliga bevisningen. Den rättsgenetiska utredningen som har gjorts med DNA-teknik har emellertid resulterat i sådana värden att det är i det närmaste uteslutet att någon annan än svaranden skulle kunna vara far till barnet. Med hänsyn härtill och då någon omständighet som ändå skulle kunna dra faderskapet i tvivelsmål inte påvisats har HD funnit utrett att svaranden är far till barnet.
Ändrad: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap), 2018:1279 (Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap), 2006:352 (Genetisk integritet m.m.)
6 § Har upphävts genom lag (2018:1279).

Moderskap vid befruktning utanför kroppen

[K1]7 §  Om en kvinna föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, skall hon anses som barnets moder. Lag (2002:251).

Prop. 2001/02:89: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.4.1.

Paragrafen, som innehåller en bestämmelse om moderskapet till barn, är ny. I enlighet med vad Lagrådet har förordat har ordningsföljden kastats om mellan 7 och 8 §§ i detta kapitel. Bestämmelserna om faderskap vid befruktning utanför kroppen har därför flyttats till 8 §.

Moderskapet är i dag inte reglerat i lag. Det föreligger emellertid ...

  • RH 2016:31:En surrogatmoder hade utomlands befruktats med en svensk mans spermier och en utomstående kvinnas ägg och födde därefter tvillingar. Mannen är fastställd fader och vårdnadshavare till barnen. Frågan var om mannens hustru skulle få adoptera barnen. Hovrätten tillät adoptionen.
Införd: SFS 1988:712 (om befruktning utanför kroppen)
Ändrad: SFS 2002:251 (Behandling av ofrivillig barnlöshet)

Faderskap vid insemination eller befruktning utanför kroppen

[K1]8 §  Om modern har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen med samtycke av en man som var hennes make eller sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen, ska vid tillämpningen av 2–5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets far.

[S2]Vid en behandling som har utförts med spermier från en annan man än moderns make eller sambo gäller första stycket endast om behandlingen har utförts enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. eller om behandlingen har utförts vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn. Lag (2018:1279).

Prop. 2004/05:137: Paragrafen handlar om faderskapet för barn som kommer till genom befruktning utanför en kvinnas kropp. Det har klargjorts att bestämmelsen endast omfattar befruktning av en kvinna som är gift eller sambo med en man, till skillnad från fall där kvinnan är partner eller sambo med en annan kvinna. Föräldraskapet i dessa senare fall regleras i stället i 9 §. Bestämmelsen har inte ändrats i sak.

Prop. 2001/02:89: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.4.1.

Paragrafen betecknades tidigare 1 kap. 7 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om faderskapet till barn som har kommit till genom befruktning utanför kroppen. Bestämmelsen i första meningen, som är oförändrad, reglerar faderskapet när det ägg som kommit till användning vid befruktning utanför kroppen är moderns eget. Bestämmelsen tillkom i samband med att ...

Införd: SFS 2002:251 (Behandling av ofrivillig barnlöshet)
Ändrad: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap), 2018:1279 (Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap)

Föräldraskap vid insemination eller befruktning utanför kroppen

[K1]9 §  Om modern har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. med samtycke av en kvinna som var moderns make, registrerade partner eller sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen, ska den som har lämnat samtycket anses som barnets förälder.

[S2]Första stycket gäller även om inseminationen eller befruktningen utanför kroppen har utförts vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn.

[S3]Ett föräldraskap enligt denna paragraf fastställs genom bekräftelse eller dom. Det som sägs i 4 § om bekräftelse av faderskap tillämpas också i fråga om bekräftelse av ett sådant föräldraskap. Lag (2018:1279).

Prop. 2004/05:137: I paragrafen regleras föräldraskapet för barn som kommer till genom assisterad befruktning i registrerade partnerskap och samboförhållanden mellan två kvinnor. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Prop. 2020/21:176: Paragrafen innehåller bestämmelser om föräldraskap för en kvinna som är make, registrerad partner eller sambo till en kvinna som föder barn. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

  • HFD 2020:13:Fråga om ett beslut att i folkbokföringen inte registrera ett i Island fastställt föräldraskap står i strid med rätten till skydd av privat- och familjeliv enligt EKMR.
Införd: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap)
Ändrad: SFS 2018:1279 (Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap), 2006:352 (Genetisk integritet m.m.)

Faderskap och moderskap vid ändrad könstillhörighet

[K1]10 §  Om en man föder ett barn gäller 11–14 §§. Föder en kvinna ett barn gäller 13 och 14 §§ för en person som uppfyller villkoren enligt 5 eller 8 §, om den personen har ändrat könstillhörighet. Lag (2018:1279).

[K1]11 §  Om en man föder ett barn, ska han anses som far till barnet. För mannen gäller dock det som i andra kapitel i denna balk och i andra författningar sägs om mor och moderskap. Lag (2018:1279).

[K1]12 §  Om en man föder ett barn ska det inte fastställas något faderskap eller moderskap enligt 13 eller 14 §, om

  1. mannen har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. eller om han har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn,
  2. mannen vid behandlingen varken var gift, registrerad partner eller sambo, och
  3. det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen.

[S2]Första stycket hindrar inte att spermiedonatorn bekräftar faderskapet eller moderskapet. Lag (2018:1279).

[K1]13 §  En man som uppfyller villkoren enligt 5 eller 8 § ska anses som far till barnet.

[S2]Ett faderskap enligt första stycket fastställs genom bekräftelse eller dom. Det som sägs i 4 § om bekräftelse av faderskap tillämpas även i detta fall.

[S3]Vid tillämpningen av 4, 5 och 8 §§ ska det som sägs om en mor gälla för en man enligt 11 §. Lag (2018:1279).

Prop. 2020/21:176: Paragrafen innehåller bestämmelser om faderskap för den man som inte har fött barnet när en av föräldrarna eller båda har ändrat könstillhörighet och det inte finns något presumerat föräldraskap. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Införd: SFS 2018:1279 (Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap)

[K1]14 §  En kvinna som uppfyller villkoren enligt 5 eller 8 § ska anses som mor till barnet. För kvinnan gäller dock det som i andra kapitel i denna balk och i andra författningar sägs om far och faderskap.

[S2]Ett moderskap enligt första stycket fastställs genom bekräftelse eller dom. Det som sägs i 4 § om bekräftelse av faderskap tillämpas också i fråga om bekräftelse av ett sådant moderskap.

[S3]Vid tillämpningen av 4, 5 och 8 §§ ska det som sägs om en mor gälla för en man enligt 11 §. Lag (2018:1279).

Prop. 2020/21:176: Paragrafen innehåller bestämmelser om moderskap för den förälder som inte har fött barnet när en förälder eller båda har ändrat könstillhörighet och det inte finns något presumerat föräldraskap. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Införd: SFS 2018:1279 (Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap)

Barnets rätt till upplysning i vissa fall

[K1]15 §  Ett barn som har tillkommit genom en sådan insemination eller befruktning utanför kroppen som har utförts med andra könsceller än föräldrarnas egna har rätt att av sina föräldrar få veta det. Föräldrarna ska så snart det är lämpligt upplysa barnet om att han eller hon har tillkommit genom en sådan behandling. Lag (2018:1279).

2 kap. Om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap

[K2]1 §  Skall inte enligt 1 kap. 1 § en viss man anses som far till ett barn som står under någons vårdnad, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs, om barnet har hemvist i Sverige. Lag (1985:368).

Socialnämnden behöver inte medverka när faderskapspresumtion enligt 1 kap. 1 § gäller. Det finns dock inga hinder för att de utreder även fast presumtion föreligger. Begreppet under någons vårdnad bör förstås som att barnet är under 18 år och inte är gift. Nämnden är inte bunden av moderns ståndpunkt och ska utreda faderskapet även om modern inte vill bidra till utredningen.

  • NJA 1989 s. 19:Genom lagakraftägande dom har förklarats att en man ej är far till ett barn, som fötts i mannens äktenskap med barnets mor. Fråga om socialnämnd kan som ställföreträdare för barnet ansöka om resning i målet.
  • NJA 1998 s. 128:Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fall där såväl socialnämnden som barnets mor såsom ställföreträdare för barnet för talan men med oförenligt innehåll har barnets behov av biträde tillgodosetts genom att två rättshjälpsbiträden förordnats.
Ändrad: SFS 1981:26 (om socialtjänsten), 1985:368 (om internationella faderskapsfrågor m.m.)

[K2]2 §  Uppgifterna enligt 1 § åligger socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört. Lag (1991:487).

[K2]3 §  Ändras förhållande som anges i 2 § sedan socialnämnden inlett sin utredning, är nämnden ändå skyldig att slutföra sin uppgift.

[S2]Socialnämnden kan flytta över ärendet till socialnämnden i annan kommun, om det skulle avsevärt underlätta utredningen. Om sådant beslut skall den andra socialnämnden genast underrättas.

[S3]Socialnämndens beslut enligt andra stycket får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1994:1433).

[K2]4 §  Socialnämnden skall vid sin utredning inhämta upplysningar från modern och andra personer som kunna lämna uppgifter av betydelse för utredningen.

[S2]På nämndens begäran skall socialnämnden i annan kommun lämna biträde vid utredningen. Lag (1981:26).

[K2]5 §  Om faderskapsfrågan kan bedömas med tillräcklig säkerhet på grund av socialnämndens utredning, bör nämnden bereda den som antas vara fader till barnet tillfälle att bekräfta faderskapet. Lag (1990:1526).

[K2]6 §  Socialnämnden bör verka för att blodundersökning äger rum beträffande modern, barnet och den som kan vara fader till barnet, om denne begär det eller anledning finns till antagande att modern haft samlag med mer än en man under tid då barnet kan vara avlat. Lag (1981:26).

Om mannen begär att en genetisk undersökning sker bör socialnämnden verka för att en sådan genomförs även om utredningen inte tyder på att modern haft samlag med någon annan man.

  • NJA 1988 s. 491:Fråga om återbetalning av socialnämnds kostnad för blodundersökning som, före talans väckande i faderskapsmål, på nämndens anmodan företagits på föräldrarna till den påstådde fadern vilken avlidit.

[K2]7 §  Socialnämnden får lägga ner en påbörjad utredning om faderskapet, om det

  1. visar sig omöjligt att få de upplysningar som behövs för bedömning av faderskapsfrågan,
  2. framstår som utsiktslöst att försöka få faderskapet fastställt av domstol,
  3. har lämnats ett samtycke av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 4 kap. 8 § till adoption av barnet, eller
  4. av särskilda skäl finns anledning att anta att en fortsatt utredning eller en rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa.

[S2]Socialnämnden ska lägga ner en påbörjad faderskapsutredning om faderskapet inte ska fastställas enligt 1 kap. 3 §.

[S3]Socialnämndens beslut att lägga ner en påbörjad faderskapsutredning får överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:1288).

Prop. 2017/18:121: I första stycket tredje punkten ändras hänvisningen som en följd av att det införs ett nytt 4 kap. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Prop. 2014/15:127: 3. har lämnats ett samtycke av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 4 kap. 5 a § till adoption av barnet, eller

4. av särskilda skäl finns anledning att anta att en fortsatt utredning eller en rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa.

Socialnämnden ska lägga ner en påbörjad faderskapsutredning om faderskapet inte ska ...

Prop. 2020/21:150: I första stycket görs ett tillägg. Tillägget är en följd av att det införs en möjlighet för rätten att anförtro vårdnaden om ett barn till en tillfällig vårdnadshavare (6 kap. 10 d §).

Ändrad: SFS 2018:1288 (Modernare adoptionsregler), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 2016:17 (Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor)

[K2]8 §  Vid socialnämnden skall föras protokoll över vad som förekommer vid utredningen av betydelse för faderskapsfrågan. I protokollet antecknas även sådana uppgifter som kunna ha betydelse för skyldigheten att utge bidrag till barnets underhåll.

[S2]Utredningen bör bedrivas skyndsamt. Den skall vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om ej särskilda skäl föranleda annat. Lag (1981:26).

[K2]8 a §  Om det kan antas att en kvinna skall anses som förälder enligt 1 kap. 9 § till ett barn som står under någons vårdnad och som har hemvist i Sverige, är socialnämnden skyldig att försöka utreda om sådant föräldraskap föreligger och, om så är fallet, se till att detta fastställs i stället för faderskapet.

[S2]Det som sägs i 2-5, 7 och 8 §§ om utredning av faderskap tillämpas också i fråga om föräldraskapet för en kvinna. Lag (2005:434).

Prop. 2004/05:137: Paragrafen, som är ny, rör socialnämndens medverkan vid fastställande av föräldraskap enligt 1 kap. 9 §. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Införd: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap)

[K2]9 §  Om en viss man enligt 1 kap. 1 § ska anses som far till ett barn som står under någons vårdnad och som har hemvist i Sverige, ska socialnämnden, om vårdnadshavaren eller någon av vårdnadshavarna eller mannen begär det och det är lämpligt, utreda om någon annan man kan vara far till barnet eller om en kvinna ska anses som barnets förälder enligt 1 kap. 9 §.

[S2]I fråga om utredningen tillämpas 2–6 och 8 §§. Vid utredning av en kvinnas föräldraskap tillämpas dock inte 6 §. Utredningen får läggas ner om det finns skäl som anges i 7 § första stycket 1 eller 4 eller om det annars är lämpligt. Utredningen ska läggas ner om faderskap eller föräldraskap inte ska fastställas enligt 1 kap. 3 §.

[S3]Socialnämndens beslut att inte påbörja en utredning enligt denna paragraf eller att lägga ner en påbörjad utredning får överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2016:17).

Om en man presumeras vara fader till barnet enligt 1 kap. 1 § ska socialnämnden utreda om någon annan kan vara barnets förälder om vårdnadshavaren eller mannen begär det. Utredning ska bara ske om det är lämpligt. Skäl att vägra kan vara om mannens misstankar är uppenbart ogrundade, utredningen kan antas vara till skada för barnet eller om den utsätter modern för påfrestningar som kan innebära fara för hennes psykiska hälsa.

Prop. 2004/05:137: Bestämmelsen rör socialnämndens möjlighet att utreda faderskapet för ett barn när en man på grund av faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 § skall anses som barnets far. I första och andra styckena har tillägg gjorts om socialnämndens medverkan vid utredning om föräldraskapet för en kvinna enligt 1 kap. 9 §. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Tillägget i första stycket innebär att socialnämnden – om vårdnadshavaren, ...

Prop. 2014/15:127: I fråga om utredningen tillämpas 2–6 och 8 §§. Vid utredning av en kvinnas föräldraskap tillämpas dock inte 6 §. Utredningen får läggas ner om det finns skäl som anges i 7 § första stycket 1 eller 4 eller om det annars är lämpligt.

Utredningen ska läggas ner om faderskap eller föräldraskap inte ska fastställas enligt 1 kap. 3 §.

Socialnämndens beslut att inte påbörja en utredning enligt denna paragraf eller ...

Ändrad: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap), 1981:26 (om socialtjänsten), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 2016:17 (Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor), 1985:368 (om internationella faderskapsfrågor m.m.)

3 kap. Vissa bestämmelser om rättegången i mål om faderskap

Mål om hävande av faderskap

[K3]1 §  Vill man som enligt 1 kap. 1 § skall anses som barns fader vinna förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket att han icke är fader till barnet, skall han väcka talan härom mot barnet eller, om barnet har avlidit, dess arvingar.

[S2]Är mannen död och har han inte varaktigt sammanbott med barnet och inte heller efter barnets födelse bekräftat att barnet är hans, har den avlidnes maka och var och en som jämte eller näst efter barnet är berättigad till arv efter mannen rätt att väcka talan om att mannen ej är fader till barnet. Efterlämnar den avlidne förutom maka sådana arvingar som avses i 3 kap. 2 § ärvdabalken, har var och en av dem rätt att väcka talan under här angivna förutsättningar.

[S3]Rätt att väcka talan föreligger ej, om vid mannens död mer än ett år har förflutit från det att talan, som grundats på att mannen är fader till barnet, väckts mot honom och han fått del därav eller om mer än ett år har förflutit sedan anspråk på samma grund framställts mot mannens dödsbo. Lag (1990:1526).

Första stycket: Talan ska väckas vid rätten där barnet har sin hemvist, se 3 §. Det finns inga krav på att talan ska väckas inom viss tid utan mannen kan väcka talan på hur sent stadium som helst utan att vara bunden av bekräftelse eller annat erkännande.

Andra och tredje stycket: Anger under vilka förutsättningar mannens arvingar kan väcka talan för att häva faderskapet till barnet efter att mannen avlidit. Förutsättningarna i båda dessa stycken måste vara uppfyllda för att de ska få väcka talan. I NJA 2006 s. 283 ansågs inte 18 månader innebära ett varaktigt sammanboende. Det bör tilläggas att i det fallet hade mannen själv vidtagit åtgärder som tydde på att han önskade ifrågasätta faderskapet. Arvingar saknar vidare talerätt om mannen har bekräftat faderskapet. Bekräftelsen kan ske både uttryckligen och tyst.

  • NJA 1988 s. 525:Mannens arvingar har ansetts äga möjlighet att väcka talan om ogiltigförklaring enligt 1 kap 4 § sista stycket FB av faderskapserkännande. Talerätten har ansetts begränsad på samma sätt som arvingars rätt enligt 3 kap 1 § 2 st FB att väcka talan om hävande av faderskapspresumtion.
  • RH 2016:73:Talan om att faderskapserkännande ska förklaras sakna verkan har avvisats, trots att den utpekade mannen enligt DNA-analys bevisats inte vara far till barnet.
  • NJA 2006 s. 283:Sammanboende mellan en man och ett barn i ca 18 månader har inte betraktats som varaktigt i den mening som krävs för att mannens arvingars rätt att föra talan om mannens faderskap till barnet skall ha fallit bort.
  • NJA 1984 s. 319:En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
Ändrad: SFS 1987:790 (om följdlagstiftning till äktenskapsbalken m.m.), 1990:1526 (om vårdnad och umgänge), 1985:368 (om internationella faderskapsfrågor m.m.)

[K3]2 §  Vill barn vinna förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket att viss man inte är dess fader, skall barnet väcka talan härom mot mannen eller, om han är död, hans arvingar. Efterlämnar mannen förutom maka sådana arvingar som avses i 3 kap. 2 § ärvdabalken, skall talan, såvitt angår dessa, riktas mot den eller dem som har den bästa arvsrätten efter mannen när talan väcks. Lag (1987:790).

Talan ska väckas vid rätten där barnet har sin hemvist, se 3 §. Barnet kan väcka talan om att faderskapet ska hävas på ett hur sent stadium som helst. Om mannen är död ska hans arvingar stämmas in. Talan ska väckas mot de arvingar som har bäst arvsrätt, dvs. bröstarvingar. Samtliga dessa måste stämmas in.

  • NJA 1984 s. 319:En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
Ändrad: SFS 1987:790 (om följdlagstiftning till äktenskapsbalken m.m.), 1973:802 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K3]3 §  Talan som avses i 1 eller 2 § får väckas vid rätten i den ort där barnet har sitt hemvist eller, om det har avlidit, vid den rätt som har att ta upp tvist om arv efter barnet. Finns det inte någon annan behörig domstol, skall målet tas upp av Stockholms tingsrätt.

[S2]Detsamma gäller talan enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att en faderskapsbekräftelse saknar verkan mot den som har lämnat den. Lag (1990:1526).

Talan får även lämnas in till svarandens allmänna forum. Någon skyldighet för rätten att pröva om talan inletts i rätt forum finns inte, så länge som svaranden inte gör någon invändning härom eller uteblivit.

Ändrad: SFS 1990:1526 (om vårdnad och umgänge), 1985:368 (om internationella faderskapsfrågor m.m.)

[K3]4 §  Är part i mål som avses i 1 eller 2 § underårig, får förmyndaren eller god man, om sådan enligt 11 kap. skall förordnas, föra talan för honom.

[S2]Modern skall höras i målet, om det kan ske. Lag (1988:1251).

Paragrafen är enbart tillämplig för mål som avses i 1 och 2 §§ dvs. hävande av faderskap. Det bör uppmärksammas att vårdnadshavare inte i egenskap av just vårdnadshavare får föra barnets talan i sådana mål. Däremot kan samma person i egenskap av exv. förmyndare få föra barnets talan. Paragrafen är inte till för att utesluta barnet från att själv föra sin talan. Om barnet är över 15 och uppnått tillräcklig mognad finns troligen inget som hindrar detta

  • NJA 1984 s. 319:En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
Ändrad: SFS 1988:1251 (om god man och förvaltare), 1973:802 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

Mål om fastställande av faderskap

[K3]5 §  Talan om fastställande av faderskap väcks av barnet.

[S2]I fall som avses i 2 kap. 1 § förs barnets talan av socialnämnden. Har modern vårdnaden om barnet, får hon alltid föra barnets talan, även om hon inte har uppnått myndig ålder. Talan får vidare alltid föras av en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Lag (1994:1433).

Prop. 2020/21:150: Mål om föräldraskap enligt 1 kap. 9 §

  • NJA 1989 s. 19:Genom lagakraftägande dom har förklarats att en man ej är far till ett barn, som fötts i mannens äktenskap med barnets mor. Fråga om socialnämnd kan som ställföreträdare för barnet ansöka om resning i målet.
  • NJA 1994 s. 42:Resning har beviljats i faderskapsmål där HovR:n meddelat dom utan delgivning av vadeinlagan med motparter och utan huvudförhandling, trots att villkoren i 50 kap 8 § 2 st RB inte var uppfyllda. Av barnet anhängiggjord talan i resningsärendet har ansetts kunna fullföljas av barnets dödsbo.
  • NJA 1998 s. 128:Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fall där såväl socialnämnden som barnets mor såsom ställföreträdare för barnet för talan men med oförenligt innehåll har barnets behov av biträde tillgodosetts genom att två rättshjälpsbiträden förordnats.
  • NJA 1997 s. 764:Sedan i ett faderskapsmål TR:n på talan av barnet med socialnämnden som ställföreträdare förklarat en man vara dess fader, har barnet med modern som ställföreträdare överklagat domen och yrkat att förklaringen upphävs. Denna talan har ansetts skola upptas till prövning.
  • RH 1995:85:Bestämmelsen i 3 kap. 5 § föräldrabalken har ansetts utgöra hinder för en man, som påstår sig vara far till ett barn, att väcka talan om fastställande av faderskap. Denna bestämmelse har inte ansetts uppenbart stå i strid med artikel 8 i Europakonventionen.
  • NJA 1984 s. 319:En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
Införd: SFS 1973:802 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)
Ändrad: SFS 1981:26 (om socialtjänsten), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen)

[K3]6 §  Är mål om fastställande av faderskap anhängigt, kan frågan om faderskapet till barnet prövas endast i det målet. Talan får i målet föras mot flera män. I avliden mans ställe stämmas de arvingar till den döde som anges i 2 §.

[S2]I fall då socialnämnd har att sörja för att faderskap fastställes skall nämnden föra talan mot den man eller de män som enligt nämndens utredning eller vad som framkommit under målets handläggning skäligen kunna komma i fråga som fader till barnet.

[S3]På ansökan av svarande skall rätten utfärda stämning på man, som ej redan är instämd i målet, och pröva om mannen är fader till barnet. Om sådan ansökan gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om stämningsansökan. Lag (1981:26).

Första stycket: En talan om faderskap får inte föras samtidigt i flera domstolar. Om talan ogillas genom lagakraftvunnen dom får en ny talan väcka mot någon som inte var part i första målet. Talan får väckas mot flera män samtidigt men det finns inget som hindrar att endast en man instäms.

Andra stycket: Om det under målets handläggning framkommer att en annan man kan vara far till barnet ska han stämmas in av socialnämnden.

Tredje stycket: Om en instämd man önskar så ska rätten dra in utomstående och pröva om han är fader till barnet. Även fast rätten ska utreda målet har de ingen möjlighet att på eget initiativ stämma in någon som varken kärande eller svarande begärt få instämd.

  • NJA 1984 s. 319:En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
Införd: SFS 1973:802 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K3]7 §  I fall då socialnämnd har att sörja för att faderskap fastställes väckes talan vid rätten i den ort där socialnämnden finns. Rätten kan flytta över målet till annan domstol, om det skulle avsevärt underlätta handläggningen av målet.

[S2]I andra fall än som avses i första stycket väckes talan om fastställande av faderskap vid den rätt där mannen skall svara i tvistemål i allmänhet eller, om talan föres mot flera män, en av dem har att svara. Talan mot avliden mans arvingar får väckas vid den rätt där dödsboet svarar. Finns ej behörig domstol enligt vad som nu har sagts, upptages målet av Stockholms tingsrätt. Lag (1981:26).

Andra stycket: I allmänhet utgör detta rätten i den ort där svarande har sin hemvist.

[K3]8 §  I samband med att socialnämnden väcker talan skall protokollet över nämndens utredning ges in till rätten. Väckes talan av annan och har socialnämnden gjort utredning i frågan, skall rätten infordra socialnämndens protokoll.

[S2]Svarande skall delges protokollet i samband med stämningen.

[S3]Rätten kan förelägga socialnämnden att fullständiga utredningen om faderskapet. Lag (1981:26).

[K3]9 §  Rätten skall se till att frågan om faderskapet till barnet blir tillbörligen utredd. Var och en som kan föra talan på barnets vägnar skall beredas tillfälle att yttra sig i målet.

[S2]Vittnesförhör får ej äga rum i syfte att styrka att vittnet har haft samlag med modern under tid då barnet kan antagas vara avlat.

[S3]Talan får ej prövas slutligt före barnets födelse. Lag (1976:612).

Andra stycket: Med detta menas att en presumtiv fader inte får vara vittne i målet. Däremot får exv. väninnor höras som vittnen för att visa att modern haft samlag med andra män under konceptionstiden.

  • RH 2012:66:Tingsrätten har bifallit en faderskapstalan i princip enbart på de uppgifter som modern lämnat och utan att den man mot vilken talan fördes bidragit med några uppgifter alls. Fråga har uppkommit om tingsrätten fullgjort sin utredningsskyldighet.

[K3]10 §  Återkallas talan mot en av flera män, får målet avskrivas i den delen endast om alla samtycka. Avser återkallelse den som har stämts enligt 6 § tredje stycket, krävs samtycke även från barnet.

[S2]Samtidigt med att målet avskrives i viss del skall rätten fatta beslut om rättegångskostnaden i den delen. Lag (1976:612).

[K3]11 §  I fall då socialnämnd för talan om fastställande av faderskap gälla i fråga om rättegångskostnad andra och tredje styckena i stället för 18 kap.1-7 §§rättegångsbalken.

[S2]Part skall bära sin rättegångskostnad. Svarande kan dock förpliktas att helt eller delvis ersätta annan part dennes rättegångskostnad, om han har förfarit på sätt som avses i 18 kap.3 eller 6 §rättegångsbalken eller om annars särskilda skäl föreligga.

[S3]Har parts ställföreträdare, ombud eller biträde förfarit på sätt som avses i 18 kap.3 eller 6 §rättegångsbalken, kan han förpliktas ersätta kostnad som därigenom vållats annan part. Rätten kan besluta härom även utan yrkande. Lag (1981:26).

  • RH 1994:71:Mål om faderskap mellan barnet och två män avskrevs. Vid tillämpning av 18 kap. 13 § rättegångsbalken fördes kostnaderna för blodundersökning med hälften på barnet och en fjärdedel på vardera mannen.
  • NJA 1984 s. 299:I mål där social centralnämnd för talan mot A om fastställande av faderskap, har A i sin tur instämt en annan man, B. Fråga om skyldighet för A, som återkallat sin talan sedan det genom rättsgenetisk undersökning klarlagts att B inte kan vara far till barnet, att ersätta B:s rättegångskostnader. 3 kap 11 § FB.
  • NJA 1988 s. 491:Fråga om återbetalning av socialnämnds kostnad för blodundersökning som, före talans väckande i faderskapsmål, på nämndens anmodan företagits på föräldrarna till den påstådde fadern vilken avlidit.
Ändrad: SFS 1981:26 (om socialtjänsten)

[K3]12 §  Fullföljes talan, skall den högre rätten pröva faderskapsfrågan i hela dess vidd. Erinran härom skall intagas i föreläggande att inkomma med genmäle.

[S2]Finner högre rätt att någon som icke är part i målet skäligen kan komma i fråga som fader till barnet, skall domen på yrkande av part undanröjas och målet i dess helhet visas åter till den domstol som först har dömt i målet.

[S3]Bestämmelserna i 9 och 10 §§ äga motsvarande tillämpning vid målets handläggning i högre rätt. I fall då socialnämnd för talan äga även 8 § tredje stycket och 11 § motsvarande tillämpning i högre rätt. Lag (1981:26).

Förening av mål

[K3]13 §  Utan hinder av att viss man enligt 1 kap. 1 § skall anses som barns fader får, under förutsättning att talan som avses i 1 kap. 2 § första stycket har anhängiggjorts och ännu ej prövats, vid samma domstol väckas talan om fastställande av att annan man är barnets fader. Om så sker, skola målen handläggas i en rättegång.

[S2]Bifalles såväl talan om förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket som talan om fastställande av faderskapet och fullföljes talan beträffande den förstnämnda frågan, skall den högre rätten pröva också den andra frågan, även om talan ej har fullföljts i den delen. Lag (1976:612).

Prop. 2020/21:176: Mål om hävande av föräldraskap enligt 1 kap. 9 §

Mål om föräldraskap enligt 1 kap. 9 §

[K3]14 §  Talan om att en bekräftelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § saknar verkan mot den som har lämnat bekräftelsen får väckas vid rätten i den ort där barnet har sitt hemvist eller, om barnet har avlidit, vid den rätt som skall ta upp en tvist om arv efter barnet. Finns det inte någon annan behörig domstol, skall målet tas upp av Stockholms tingsrätt.

[S2]Talan om fastställande av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § väcks av barnet. I fall som avses i 2 kap. 8 a § förs barnets talan av socialnämnden. Har modern vårdnaden om barnet, får hon alltid föra barnets talan, även om hon inte har uppnått myndig ålder. Talan får vidare alltid föras av en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Det som sägs i 6-13 §§ om fastställande av faderskap tillämpas också i fråga om fastställande av föräldraskap. Lag (2005:434).

Avser hävande eller fastställande av föräldraskap enligt 1 kap. 9 §.

Prop. 2004/05:137: Paragrafen, som är ny, anger vad som gäller för rättegången i mål om hävande eller fastställande av föräldraskap enligt 1 kap. 9 §. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Införd: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap)

4 kap. Om adoption

Adoption av ett barn

[K4]1 §  Vid alla frågor som rör adoption av ett barn ska barnets bästa ges störst vikt. Lag (2018:1288).

Det finns inget krav på att man är gift för att få adoptera. Med andra ord får även en ogift man eller kvinna adoptera. Vad som i lagen sägs om makar avser även registrerade partner. Synnerliga skäl att tillåta personer under 25 år att adoptera kan vara när unga makar önskar adoptera och inte kan få egna barn eller vid adoption av barn till en närstående avliden släkting. Normalt tillåts inte personer över 45 år att adoptera.

  • NJA 1998 s. 581:Ansökan om adoption har lämnats utan vidare åtgärd i ett fall då sökanden avlidit innan rätten tagit ställning till ansökan.
  • NJA 1991 s. 21:Två makar har ansökt om adoption av mannens brorson. Hustrun är under 25 år och fråga har därför uppkommit huruvida kravet enligt 4 kap 1 § FB för adoption är uppfyllt.
Ändrad: SFS 1974:236 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 1970:840 (('med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.',))

[K4]2 §  Ett barn får adopteras endast om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt. Lag (2018:1288).

[S2]Vid bedömningen av om en adoption är lämplig ska barnets behov av adoption och sökandens lämplighet att adoptera särskilt beaktas.

[K4]3 §  Barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör adoptionen.

[S2]Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

[S3]I 7 § finns bestämmelser om barnets samtycke. Lag (2018:1288).

Med make avses även registrerad partner.

Prop. 2017/18:121: Vem som får adoptera 5 § Den som har fyllt 18 år får adoptera.

  • NJA 2006 s. 505:En kvinna har ansökt om att få adoptera sin makes barn. Barnet är sökandens och hennes makes genetiska barn men har fötts av en s.k. surrogatmamma. Sökandens make samtyckte i tingsrätten till adoptionen men överklagade tingsrättens beslut att meddela tillstånd till denna och återkallade därvid sitt samtycke. Fråga om återkallelsen skall medföra att adoptionsansökan avslås.
  • RH 2016:31:En surrogatmoder hade utomlands befruktats med en svensk mans spermier och en utomstående kvinnas ägg och födde därefter tvillingar. Mannen är fastställd fader och vårdnadshavare till barnen. Frågan var om mannens hustru skulle få adoptera barnen. Hovrätten tillät adoptionen.
Ändrad: SFS 1991:1546 (om förverkande av rätt att ta arv, m.m.), 1970:840 (('med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.',))

Adoption av en vuxen

[K4]4 §  Den som har fyllt 18 år får adopteras endast om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som sökanden vill adoptera och om adoptionen även i övrigt är lämplig.

[S2]Vid bedömningen av om det finns särskild anledning till en adoption ska det särskilt beaktas om sökanden har uppfostrat den som sökanden vill adoptera eller om adoptionen annars avser att bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och förälder. Lag (2018:1288).

Med makar avses även registrerade partner. Personer i ett samboförhållande får inte adoptera tillsammans. Vill enbart ena parten i samboförhållande adoptera får domstolen avgöra om det är lämpligt. Normalt tillåts inte detta.

Vem som får adoptera

[K4]5 §  Den som har fyllt 18 år får adoptera. Lag (2018:1288).

[K4]6 §  Makar och sambor får endast adoptera gemensamt.

[S2]En make eller sambo får dock med sin makes eller sambos samtycke adoptera hans eller hennes barn. I fråga om samtycket tillämpas 8 § andra stycket. En make eller sambo får även i annat fall adoptera ensam om den andra maken eller sambon vistas på okänd ort eller är varaktigt förhindrad att adoptera till följd av en psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande.

[S3]Andra än makar och sambor får inte adoptera gemensamt. Lag (2018:1288).

Principen om barnets bästa återfinns i FN:s barnkonvention artikel 3 och utgör en av grundpelarna i konvnetionen. Principen har en mycket vidsträckt betydelse och gäller vid alla åtgärder som rör barn.

Prop. 2017/18:121: Samtycke 7 § Den som har fyllt 12 år får adopteras endast om han eller hon samtycker till adoptionen.

  • RH 1997:32:En ensamstående man har ansökt om adoption av en ung man, flykting från Bangladesh. Det personliga förhållandet har - särskilt med beaktande av den begränsade tid det varat - inte ansetts vara sådant att det utgör särskild anledning att medge adoption.
  • NJA 2010 s. 461:Tillstånd till prövning i hovrätt av mål angående adoption.
  • RH 1998:59:Ansökan om adoption av tioårig flicka som levde med sina biologiska föräldrar i Bangladesh och som skulle adopteras i Sverige av moderns syster och hennes make, har lämnats utan bifall.
  • NJA 2015 s. 546:Domstolens utredningsskyldighet i ärenden om adoption.
  • RH 1997:102:Tillstånd till adoption har ansetts böra medges med hänsyn till familjeförhållandena.
  • NJA 2002 s. 425:Makar har fått tillstånd att adoptera en femtiotvåårig kvinna. Särskild anledning till adoptionen har ansetts föreligga med hänsyn bl.a. till att kvinnan var hustruns biologiska dotter.
  • RH 2016:4:Särskild anledning till adoption av 22-åring, i strid mot hennes mors samtycke, har inte ansetts finnas. Relationen har visserligen ansetts vara sådan som krävs för att adoption ska tillåtas, men det förhållandet att begäran om adoption avsett en vuxen person samt att en adoption skulle upphäva alla juridiska band med den biologiska familjen på moderns sida har ansetts tala emot adoption med sådan tyngd att tillstånd till adoption inte ska ges.
  • NJA 1985 s. 651:Två makar, som är utländska medborgare men bosatta i Sverige, har ansökt om adoption av ett barn som är utländsk medborgare och bosatt i sitt hemland. Fråga har uppstått huruvida förutsättningarna för adoption enligt 4 kap 6 § 1 st FB är uppfyllda, särskilt med hänsyn till den ringa åldersskillnaden mellan barnet och den ena maken. Dessutom fråga om tillämning av 2 § 2 st lagen (1971:796) om internationella rättsför landen rörande adoption.
  • NJA 1989 s. 401:Fråga huruvida särskild anledning till adoption fanns beträffande ej minderårig person, som inte uppfostrats av sökande. 4 kap 6 § 1 st FB. (I och II).
  • NJA 1989 s. 67:En ensamstående man har ansökt om adoption av en ung man från Gambia. Med hänsyn till risken för missbruk av adoptionsinstitutet i fall av denna karaktär har stränga krav ansetts böra ställas upp för att ett personligt förhållande skall anses sådant att det enligt 4 kap 6 § 1 st FB kan utgöra särskild anledning att medge adoption. I förevarande fall har dessa krav ansetts uppfyllda.
  • NJA 1986 s. 604:En äldre barnlös man, som ville lämna sin egendom åt en vuxen systerson, ansökte om tillstånd till adoption av systersonen. Tillstånd har inte lämnats, eftersom det av förebragt utredning inte framgick att ansökan hade skett i syfte att befästa ett nära personligt förhållande mellan sökanden och systersonen. 4 kap 6 § 1 st FB.
  • NJA 1991 s. 194:Makars ansökan om adoption av hustruns tjugotvååriga systerdotter från Sri Lanka har med hänsyn till vad som framkommit rörande det nära personliga förhållandet mellan den senare och sökandena bifallits.
  • RH 1997:20:Särskild anledning till adoption av en 21-åring i strid mot hennes moders samtycke har ansetts föreligga, huvudsakligen på grund av 21-åringens behov av stöd och den speciella relation som utvecklats mellan henne och sökandena.
  • RH 2003:18:Tillstånd till adoption av vuxen har nekats med hänsyn till familjeförhållandena.
  • NJA 1987 s. 116:Ansökan av en man om att få till adoptivbarn anta sin hustrus barn med en annan man har med hänsyn till omständigheterna bifallits, trots att den andre mannen motsatt sig adoptionen.
Ändrad: SFS 1991:487 (om ny folkbokföringslag m.m.), 1981:26 (om socialtjänsten), 1995:1242 (Barns rätt att komma till tals), 1981:363 (om samtycke och tillstånd till adoption), 1983:397 (om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen, m. m.)

Samtycke

[K4]7 §  Den som har fyllt 12 år får adopteras endast om han eller hon samtycker till adoptionen.

[S2]Något samtycke behövs inte om den som sökanden vill adoptera är varaktigt förhindrad att samtycka till följd av en psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande.

[S3]Innan ett samtycke lämnas ska den som sökanden vill adoptera få information om innebörden av en adoption och ett samtycke. Lag (2018:1288).

Det enda sättet som verkningarna av en adoption kan upphöra är om adoptivbarnet adopteras av en annan person än adoptantens make. Med make avses även registrerad partner.

Prop. 2003/04:131: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11. Verkningarna av en adoption upphör genom en ny adoption, dvs. genom att adoptivbarnet adopteras av annan än adoptantens make. Regeln om att verkningarna upphör också om adoptanten ingår äktenskap med adoptivbarnet har tagits bort. Ändringen är en följd av att ett adoptivbarn vid prövningen av om det finns hinder mot äktenskapet nu jämställs med ett biologiskt barn (se <a href="https://lagen.nu/1987:230#K2P3" ...

Införd: SFS 1970:840 (('med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.',))
Ändrad: SFS 2004:764 (Internationella adoptionsfrågor)

[K4]8 §  Ett barn får inte adopteras utan samtycke från den förälder som är vårdnadshavare.

[S2]Något samtycke behövs inte om

  1. föräldern är varaktigt förhindrad att samtycka till följd av en psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande,
  2. föräldern vistas på okänd ort, eller
  3. det finns synnerliga skäl.

[S3]Innan ett samtycke lämnas ska föräldern få information om innebörden av en adoption och ett samtycke.

[S4]Det som anges om en förälder som är vårdnadshavare i första–tredje styckena gäller även en särskilt förordnad vårdnadshavare eller annan som på grund av lag eller sedvänja i en annan stat får anses ha trätt i föräldrarnas ställe. Lag (2018:1288).

Med detta menas att adoptivbarn likställs med biologiska barn. Exv. ingår adoptivbarn i arvsordningen på samma sätt som biologiska barn. Det finns några mindre betydelsefulla undantag till att adoptivbarn likställs med biologiska barn. Exv. gäller inte reglerna om straff för samlag med avkomling (BrB 6:7) för adoptivbarn.

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på samtycke till adoption och om krav beträffande information. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Införd: SFS 1971:870 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)
Ändrad: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.)
Upphävd: SFS 1970:840 (('med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.',))

[K4]9 §  Ett samtycke från den som har fött barnet får lämnas först sedan den föräldern har återhämtat sig tillräckligt efter barnets födelse. Lag (2018:1288).

Prop. 2017/18:121: Paragrafen innehåller en kompletterande bestämmelse om samtycke för den som fött barnet. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 5 a § första stycket andra meningen. Övervägandena finns i avsnitt 8.4 där också

Lagrådets synpunkter behandlas.

Införd: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.)

Förbud mot ersättning

[K4]10 §  En ansökan om adoption får inte bifallas, om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning eller om det har avtalats om bidrag till barnets underhåll.

[S2]Ett avtal om ersättning eller underhåll som avses i första stycket är utan verkan. Lag (2018:1288).

  • RH 1994:39:Adoptionsansökan beträffande barn från Somalia har avvisats eftersom ansökan var så bristfällig att den inte kunde läggas till grund för en saklig prövning i ärendet.
  • NJA 2015 s. 546:Domstolens utredningsskyldighet i ärenden om adoption.
Ändrad: SFS 1991:487 (om ny folkbokföringslag m.m.), 1981:26 (om socialtjänsten), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1995:1242 (Barns rätt att komma till tals)

Adoptionsärenden

[K4]11 §  En ansökan om adoption får göras av den eller dem som vill adoptera. Lag (2018:1288).

[K4]12 §  En ansökan om adoption görs till tingsrätten i den ort där den som sökanden vill adoptera har sin hemvist. Om den som sökanden vill adoptera inte har sin hemvist i Sverige, görs ansökan till tingsrätten i den ort där sökanden eller någon av sökandena har sin hemvist.

[S2]Om det inte finns någon behörig domstol enligt första stycket, görs ansökan till Stockholms tingsrätt. Lag (2018:1288).

[K4]13 §  Rätten ska se till att ett ärende om adoption blir tillräckligt utrett. Lag (2018:1288).

[K4]14 §  Om ansökan avser adoption av ett barn, ska rätten uppdra åt socialnämnden att utse någon att genomföra en adoptionsutredning. Uppdraget ska lämnas till socialnämnden i den kommun där barnet har sin hemvist. Om barnet inte har sin hemvist i Sverige, ska uppdraget lämnas till socialnämnden i den kommun där någon av sökandena har sin hemvist.

[S2]Om det inte finns någon behörig socialnämnd enligt första stycket, ska uppdraget lämnas till socialnämnden i Stockholms kommun.

[S3]Rätten ska bestämma en viss tid inom vilken utredningen ska vara slutförd. Om det behövs, får rätten förlänga denna tid. Rätten ska se till att utredningen bedrivs skyndsamt. Rätten får ange riktlinjer för adoptionsutredningen. Lag (2018:1288).

[K4]15 §  Den som genomför en adoptionsutredning ska utreda om förutsättningarna för adoption är uppfyllda. Utredaren ska alltid försöka klarlägga barnets och föräldrarnas inställning.

[S2]Utredaren ska redovisa det som har framkommit för rätten och lämna ett förslag till beslut. Lag (2018:1288).

Prop. 2017/18:121: I första stycket första meningen anges att utredaren ska undersöka om förutsättningarna för adoption är uppfyllda. Avsikten är att adoptionsutredningen så långt möjligt ska resultera i ett fullständigt underlag för domstolens bedömning i adoptionsärendet. Vilka utredningsåtgärder som ska vidtas i en adoptionsutredning beror på omständigheterna i ärendet och vilken utredning som redan finns. Vad utredningen ska fokuseras på beror även på vilken typ av adoption det är fråga om: om det rör ...

[K4]16 §  En socialnämnd som har tillgång till uppgifter som kan vara av betydelse för en adoptionsutredning är, trots sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), skyldig att lämna sådana uppgifter på begäran av den socialnämnd som har fått ett uppdrag enligt 14 §. Detsamma gäller när uppgifterna begärs av den som socialnämnden har utsett att genomföra utredningen. Lag (2018:1288).

[K4]17 §  Om den som sökanden vill adoptera inte är svensk medborgare och inte heller har permanent uppehållstillstånd eller permanent uppehållsrätt i Sverige, ska rätten inhämta ett yttrande från Migrationsverket, om det inte är obehövligt. Lag (2018:1288).

[K4]18 §  Rätten ska ge den som är förälder till den som sökanden vill adoptera tillfälle att yttra sig inom en viss tid.

[S2]Första stycket gäller inte om

  1. det är uppenbart obehövligt att föräldern får tillfälle att yttra sig,
  2. föräldern är varaktigt förhindrad att yttra sig till följd av en psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande,
  3. föräldern vistas på okänd ort, eller
  4. det finns synnerliga skäl.

[S3]Det som anges om en förälder i första och andra styckena gäller även en särskilt förordnad vårdnadshavare eller förmyndare eller annan som på grund av lag eller sedvänja i en annan stat får anses ha trätt i föräldrarnas ställe. Lag (2018:1288).

[K4]19 §  Rätten ska ge den som sökanden vill adoptera tillfälle att yttra sig inom en viss tid, om han eller hon har fyllt 18 år.

[S2]Första stycket gäller inte om det är uppenbart obehövligt att den som sökanden vill adoptera får tillfälle att yttra sig. Lag (2018:1288).

[K4]20 §  Vid rättens handläggning av ett ärende om adoption tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Lag (2018:1288).

Prop. 2017/18:121: Paragrafen innehåller bestämmelser om rättsverkningarna av en adoption. Paragrafen motsvarar i huvudsak hittillsvarande 7 och 8 §§. Övervägandena finns i avsnitt 12.2.

Rättsverkningar av en adoption

[K4]21 §  Den som har adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Om en make eller sambo har adopterat den andra makens eller sambons barn, ska den som har adopterats dock anses som makarnas eller sambornas gemensamma barn. Lag eller annan författning som tillägger släktskapet mellan barn och förälder rättslig betydelse ska tillämpas på den som har adopterats och hans eller hennes adoptivförälder.

[S2]Första stycket gäller inte i den utsträckning något annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur. Lag (2018:1288).

[K4]22 §  Om makar eller sambor gemensamt adopterar ett barn, står barnet under vårdnad av båda makarna eller samborna från den tidpunkt då adoptionsbeslutet får laga kraft. Detsamma gäller om en make eller sambo adopterar den andra makens eller sambons barn. Om en person i annat fall ensam adopterar ett barn, står barnet under vårdnad av adoptivföräldern från den tidpunkt då adoptionsbeslutet får laga kraft. Lag (2018:1288).

Barnets rätt till upplysning om adoptionen

[K4]23 §  Ett barn som är adopterat har rätt att av sina föräldrar få veta det. Föräldrarna ska så snart det är lämpligt upplysa barnet om att han eller hon är adopterad. Lag (2018:1288).

5 kap. Om barnets namn

[K5]1 §  Om barnets namn är särskilt stadgat. Lag (1963:523).

1963 års namnlag har ersatts av namnlagen (1982:670).

2 § Har upphävts genom lag (1963:523).
3 § Har upphävts genom lag (1963:523).

6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge

  • NJA 1995 s. 770:Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt vid prövning av gemensam ansökan om att vårdnad om barn skall vara gemensam.
  • NJA 1999 s. 166:Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål avseende vårdnaden om barn.
  • NJA 1993 s. 65:Internationella rättsförhållanden. Fråga om svenskdomsrätt i mål angående vårdnad om barn. Frågan om svensk domsrätt har ansetts skola prövas ex officio.
  • NJA 2002 s. 390:Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål angående vårdnaden om barn som olovligen förts till Sverige.
  • NJA 1995 s. 241:Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål angående vårdnad om barn.
  • RH 2006:10:I fall då föräldrarna efter separation har fortsatt gemensam vårdnad om sina barn, kan barnens umgänge med en av föräldrarna rättsligt regleras endast om det genom en sådan reglering också förordnas att barnen skall bo tillsammans med den andra föräldern.
Införd: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)
Ändrad: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap), 2009:404 (Offentlighets- och sekretesslag), 2000:174 (Effektivisering av förfarandet i allmän domstol), 2004:797 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2001:456 (Ny socialtjänstlag m.m.), 1973:646 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken, m.m.), 1983:47 (om vårdnad och umgänge m.m.), 1991:487 (om ny folkbokföringslag m.m.), 1981:26 (om socialtjänsten), 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1974:236 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 2003:645 (Det nya Skatteverket), 1998:713 (Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer, m.m.), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 1990:1526 (om vårdnad och umgänge), 1995:1242 (Barns rätt att komma till tals), 1978:853 (om underhåll till barn och frånskilda, m.m.), 2005:430 (Stärkt skydd för ensamkommande barn)
Upphävd: SFS 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

Inledande bestämmelser

[K6]1 §  Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47).

Rätten till omvårdnad innebär inte enbart att barnets materiella behov ska tillfredställas utan det innebär även krav på barnets psykiska behov. Det är oundvikligt att föräldrarna måste ges viss möjlighet att övervinna fysiskt motstånd för att kunna utöva sin uppsikt över barnet. Kroppslig bestraffning är ett brott om motsvarande handling mot någon annan skulle betraktas som misshandel (jfr BrB 3:5). Åtgärder som kan innebära kränkande behandling är rumsarrest och öppnande av brev. Åtgärder ska vägas mot barnets ålder och mognadsgrad.

  • NJA 2017 s. 1129:Fråga om gränsdragningen mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden vid misshandel av barn.
  • NJA 2013 s. 145:En 13-årig flicka var omhändertagen för vård med stöd av lagen om vård av unga. Medan hon tillfälligt var placerad hos mamman anlade hon en omfattande brand. Placeringsbeslutet har ansetts inte i sig kunna medföra skadeståndsansvar mot dem som drabbades av branden. Däremot har socialnämndens underlåtenhet att uppfylla sin plikt att hålla uppsikt över flickan ansetts kunna medföra ett sådant ansvar. Också frågan om betydelsen för fördelningen av bevisbördan av att socialnämnden inte på ett kontrollerbart sätt gjorde en adekvat utvärdering av faresituationen.
Ändrad: SFS 1974:236 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K6]2 §  Ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.

[S2]Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.

[S3]Om ansvaret i frågor som gäller barnets ekonomiska förhållanden finns bestämmelser i 9–15 kap.Lag (2014:377).

Första stycket: Med vårdnad menar lagstiftaren det juridiska ansvaret. Den som faktiskt har hand om barnet behöver inte sammanfalla med detta även om det normalt gör det. Vem som är vårdnadshavare regleras i 3-10 c §§. Har föräldrarna gemensam vårdnad är de fullt likställda och någon möjlighet att ge företräde för den enas åsikter finns i regel inte.

Andra stycket: Vårdnadshavaren har ingen underhållningsskyldighet mot barnet. Underhållningsskyldigheten grundas på föräldraskapet.

Prop. 2013/14:208: Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare svara för att ...

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om vilka som är barnets vårdnadshavare och om det ansvar som dessa har gentemot barnet. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

  • NJA 1990 s. 219:Föreskrifter, som meddelas av domstol i beslut i umgängesfråga, kan i undantagsfall innefatta angivande av på vilken plats umgänget skall påbörjas och avslutas samt hur umgängeskostnaderna skall fördelas mellan vårdnadshavaren och den med vilken barnet har rätt till umgänge.
  • NJA 2013 s. 145:En 13-årig flicka var omhändertagen för vård med stöd av lagen om vård av unga. Medan hon tillfälligt var placerad hos mamman anlade hon en omfattande brand. Placeringsbeslutet har ansetts inte i sig kunna medföra skadeståndsansvar mot dem som drabbades av branden. Däremot har socialnämndens underlåtenhet att uppfylla sin plikt att hålla uppsikt över flickan ansetts kunna medföra ett sådant ansvar. Också frågan om betydelsen för fördelningen av bevisbördan av att socialnämnden inte på ett kontrollerbart sätt gjorde en adekvat utvärdering av faresituationen.
  • RÅ 2010:17:Vid bedömningen av om ett nioårigt barn har rätt till personlig assistans för tillsyn och för att kunna kommunicera har något beaktansvärt föräldraansvar inte ansetts föreligga.
Ändrad: SFS 2014:377 (Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor), 1993:1432 (Vårdnadshavares skadeståndsansvar)

[K6]2 a §  Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.

[S2]Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid

  • risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
  • barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

[S3]Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (2006:458).

Principen om barnets bästa är en av grundpelarna i FN:s barnkonvention. Princip gäller vid alla åtgärder som rör barn och har en mycket vidsträckt betydelse. Inga andra intressen ska ges företräde men det betyder inte att andra intressen in får beaktas. Bedömningen kan inte ske schablonmässigt utan man måste titta på omständigheterna i det enskilda fallet. De omständigheter som nämns ska beaktas men är inte uttömmande.

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 2 a § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)

Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 8.

I första stycket finns en ny övergripande bestämmelse. I bestämmelsen slås fast att barnets bästa skall komma i främsta rummet när frågor om vårdnad, boende och umgänge avgörs. Det innebär inte någon förändring i gällande rätt, men den nya bestämmelsen markerar tydligare än ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen innehåller övergripande bestämmelser om hur frågor om vårdnad, boende och umgänge skall bedömas. Första och andra styckena har ändrats. Vidare har ett nytt tredje stycke införts. Paragrafen har också fått en annan redaktionell uppställning. Övervägandena finns i avsnitt 5–7.

I första stycket har markerats att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. ...

Prop. 2020/21:150: I första stycket ersätts ”beslut” med ”frågor”. Genom ändringen tydliggörs paragrafens vida tillämpningsområde och det barnrättsperspektiv (se artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter;

  • RH 2007:42:Oenighet mellan föräldrar om var barnet ska gå i skola har ansetts inte utgöra skäl att upplösa den gemensamma vårdnaden.
  • NJA 2007 s. 382:Fråga om föräldrarnas samarbetsproblem är av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kan anses vara bäst för barnet.
  • NJA 2017 s. 557:Frågor rörande hur långt straffansvaret för egenmäktighet med barn sträcker sig och hur det förhåller sig till föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, umgänge och boende.
  • NJA 2006 s. 26:Gemensam vårdnad har ansetts inte vara väl förenlig med barns bästa i ett fall där modern har dömts för försök till dråp på fadern och denne har förklarat att han inte kan tänka sig att ha någon som helst direkt kontakt med modern.
  • NJA 2003 s. 372:Fråga huruvida umgänge skall vägras med hänsyn till risk för att barnet far illa. 6 kap. 2 a § 2 st. FB.
  • NJA 1999 s. 451:Gemensam vårdnad har ansetts vara till barnets bästa när inte särskilda skäl talar däremot. 6 kap 2 a och 5 §§ FB.
  • RH 2015:60:I mål mellan socialnämnden och barnets vårdnadshavare om överflyttning av vårdnad om barn till särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken har den ena vårdnadshavaren framställt ett yrkande om ensam vårdnad om barnet enligt 6 kap. 5 § föräldrabalken utan att väcka talan om det. Eftersom yrkandet om ensam vårdnad ryms inom den prövning som domstolen ändå har att göra i målet har det tillåtits.
  • NJA 2014 s. 307:En åttaårig pojke har sedan ettårsåldern stadigvarande vistats i ett familjehem. Eftersom det har bedömts vara uppenbart att det är bäst för barnet att de rådande förhållandena består har vårdnaden flyttats över till familjehemsföräldrarna.
  • NJA 1998 s. 675:Fråga i mål om vårdnad om barn vilken betydelse som skall tillmätas det förhållandet att modern hindrat fadern från att utöva honom av domstol medgiven umgängesrätt. 6 kap 2 a § FB.
  • RH 2005:38:Riskbedömning i vårdnadsmål, där påstående om våld förekommit, och fråga huruvida tillräckliga skäl förelegat att frångå parts medgivande beträffande umgänge, då medgivandet inte ansetts vara till barnets bästa.
Införd: SFS 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler)
2 b § Har upphävts genom lag (2006:458).

Vårdnadshavare

[K6]3 §  Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äktenskap med varandra, står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

[S2]Om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna står barnet även därefter under båda föräldrarnas vårdnad, om inte den gemensamma vårdnaden upplöses enligt 5, 7 eller 8 §. Skall barnet även efter domen på äktenskapsskillnad stå under båda föräldrarnas vårdnad, skall rätten i domen erinra om att vårdnaden alltjämt är gemensam. Lag (1994:1433).

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller bestämmelser om vem eller vilka som direkt på grund av lag är vårdnadshavare för ett barn. Frågan berörs i avsnitt 10.3.

  • NJA 1993 s. 226:Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
  • RH 2019:26:Talan om vårdnad, boende och umgänge kan föras även under bestående äktenskap.
Ändrad: SFS 1974:236 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 1979:122 (om förbud mot aga)

[K6]4 §  Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill föräldrarna gemensamt utöva vårdnaden, ska rätten på talan av dem båda besluta i enlighet med deras begäran, om det inte är uppenbart att gemensam vårdnad är oförenlig med barnets bästa.

[S2]Om barnet är folkbokfört här i landet, kan föräldrarna få gemensam vårdnad också genom registrering hos Skatteverket efter anmälan av dem båda

  1. till socialnämnden i samband med att nämnden ska godkänna en faderskapsbekräftelse eller en bekräftelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 §, eller
  2. till Skatteverket under förutsättning att beslut om vårdnaden inte har meddelats tidigare. Lag (2012:319).

Prop. 2002/03:99: Bestämmelsen i 16 § första stycket första meningen är i dess hittillsvarande lydelse i princip en forumregel. Av bestämmelsen har också följt att det inte ansetts vara möjligt att få en registrering enligt andra stycket av förevarande paragraf om barnet inte är folkbokfört i Sverige. Någon ändring av det förhållandet är inte avsedd i detta ärende. Med ändringen av 16 § följer att villkoret att barnet skall vara folkbokfört här i landet bör framgå av andra stycket av förevarande paragraf. Ett sådant ...

Prop. 2011/12:85: Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

Prop. 2004/05:137: Paragrafen handlar om hur föräldrarna till ett barn kan få gemensam vårdnad om barnet. I andra stycket har gjorts en ändring till följd av ändringarna i 1 kap. om föräldraskapet för barn som avlas genom assisterad befruktning i registrerade partnerskap och samboförhållanden mellan två kvinnor. Föräldrarna kan få gemensam vårdnad efter anmälan av dem båda till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkänna bekräftelsen av föräldraskapet.

Prop. 2005/06:99: I paragrafen finns bestämmelser om domstolens prövning när en ändring av vårdnaden aktualiseras. Till följd av ändringen i 2 a § första stycket har första stycket i förevarande paragraf givits en något annorlunda språklig utformning. Några andra mindre redaktionella ändringar har också gjorts. Övervägandena finns i avsnitt 5.

  • NJA 1993 s. 226:Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
  • NJA 2017 s. 430:Domstols skyldighet att utreda frågor om talerätt i familjerättsliga tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Även fråga om betydelsen av uppgifter i folkbokföringsregistret i mål av detta slag
Ändrad: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap), 2012:319 (Stärkt skydd för barn i internationella situationer), 1991:487 (om ny folkbokföringslag m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1974:236 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 2003:645 (Det nya Skatteverket), 1990:1526 (om vårdnad och umgänge)

[K6]5 §  Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och vill någon av dem få ändring i vårdnaden, skall rätten besluta att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna.

[S2]Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna skall rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig det.

[S3]Frågor om ändring i vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av en av föräldrarna eller båda. I mål om äktenskapsskillnad får rätten utan yrkande anförtro vårdnaden om barnet åt en av föräldrarna, om det är uppenbart att gemensam vårdnad är oförenlig med barnets bästa. Lag (2006:458).

Avgörande är vad som är bäst för barnet.

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 5 § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om domstolens prövning när en ändring av vårdnaden aktualiseras.

Bestämmelserna i första och andra styckena ersätter de nuvarande bestämmelserna i 5 och 6 §§. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I bestämmelserna regleras endast det fallet att någon av föräldrarna eller båda ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen innehåller ytterligare bestämmelser om domstolens prövning när en ändring av vårdnaden aktualiseras. Ändringar har gjorts i samtliga stycken. Övervägandena finns i avsnitt 5 och 8.

Till följd av ändringen i 2 a § första stycket har i första stycket en hänvisning till barnets bästa tagits bort. Detta innebär ingen ändring ...

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller bestämmelser om domstolens prövning när en ändring i vårdnaden aktualiseras. Övervägandena finns i avsnitt 8.1 och 8.2.

  • RH 2007:42:Oenighet mellan föräldrar om var barnet ska gå i skola har ansetts inte utgöra skäl att upplösa den gemensamma vårdnaden.
  • NJA 2007 s. 382:Fråga om föräldrarnas samarbetsproblem är av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kan anses vara bäst för barnet.
  • NJA 2006 s. 26:Gemensam vårdnad har ansetts inte vara väl förenlig med barns bästa i ett fall där modern har dömts för försök till dråp på fadern och denne har förklarat att han inte kan tänka sig att ha någon som helst direkt kontakt med modern.
  • NJA 1993 s. 226:Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
  • RH 1999:74:Vårdnaden om 10-årig flicka, som de senaste fyra åren bott hos modern och haft endast sporadisk kontakt med fadern, har - på grund av att modern har saboterat flickans umgänge med fadern - flyttats över från modern till fadern.
  • RH 2019:26:Talan om vårdnad, boende och umgänge kan föras även under bestående äktenskap.
  • NJA 1999 s. 451:Gemensam vårdnad har ansetts vara till barnets bästa när inte särskilda skäl talar däremot. 6 kap 2 a och 5 §§ FB.
  • RH 2015:60:I mål mellan socialnämnden och barnets vårdnadshavare om överflyttning av vårdnad om barn till särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken har den ena vårdnadshavaren framställt ett yrkande om ensam vårdnad om barnet enligt 6 kap. 5 § föräldrabalken utan att väcka talan om det. Eftersom yrkandet om ensam vårdnad ryms inom den prövning som domstolen ändå har att göra i målet har det tillåtits.
  • RH 1999:100:Gemensam vårdnad har ansetts olämplig med hänsyn till den långvariga och vid prövningen av tvisten alltjämt bestående konflikten mellan barnens föräldrar samt till avsaknaden hos föräldrarna av en vilja till samförstånd.
  • NJA 1998 s. 675:Fråga i mål om vårdnad om barn vilken betydelse som skall tillmätas det förhållandet att modern hindrat fadern från att utöva honom av domstol medgiven umgängesrätt. 6 kap 2 a § FB.
  • NJA 2000 s. 345:Vårdnad om barn har anförtrotts åt endast en av föräldrarna, eftersom det råder en så svår och djup konflikt mellan föräldrarna att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnen. (Jfr NJA 1999 s. 451).
  • NJA 1989 s. 335:Fråga i mål om vårdnad om barn vilken betydelse som skall tillmätas det förhållandet att modern, i strid med överenskommelser och domstols avgörande hindrat fadern från att utöva vårdnad och umgänge.
  • RH 2018:47:En vårdnadshavare har ansetts ha rätt att väcka talan mot den andre vårdnadshavaren om ensam vårdnad av parternas gemensamma barn, trots att vårdnadshavarna är gifta med varandra.
  • NJA 1995 s. 398:Vid valet av vårdnadshavare för ett 13-årigt barn har hänsyn tagits till barnets bestämda vilja.
  • RH 1999:13:Hovrätten har dömt till gemensam vårdnad mot den ena partens vilja med stöd av 6 kap. 5 § föräldrabalken i dess lydelse efter den 1 oktober 1998.
  • RH 1998:85:Gemensam vårdnad trots att en av föräldrarna motsatt sig detta. Även frågor om boende och umgänge.
  • NJA 1992 s. 93:Sedan en treårig pojke, medan han stått under föräldrarnas gemensamma vårdnad, av fadern egenmäktigt förts ur landet och placerats hos dennes föräldrar i Tunisien, har pojken hållits kvar där under närmare tio år. Fråga i mål om äktenskapsskillnad vilken av föräldrarna som skall tillerkännas vårdnaden om sonen. Tillika fråga om faderns rätt till umgänge med ett yngre barn, om vilket modern tillerkänts vårdnaden. Fråga också om val av tillämplig lag.
  • NJA 1986 s. 338:Sedan HovR:n i ett mål om vårdnad om barn interimistiskt beslutat anförtro fadern vårdnaden reser modern, som är ungersk medborgare, med barnet till Ungern för att stanna där. När HD drygt två år senare avgör målet befinnes, att barnet funnit sig väl tillrätta i Ungern och att fadern vid flera besök där fått träffa barnet endast i närvaro av andra personer. Fråga om betydelsen av angivna förhållanden vid avgörandet av vårdnadstvisten.
  • NJA 2017 s. 430:Domstols skyldighet att utreda frågor om talerätt i familjerättsliga tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Även fråga om betydelsen av uppgifter i folkbokföringsregistret i mål av detta slag
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

[K6]6 §  Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala att vårdnaden skall vara gemensam eller att en av dem skall ha vårdnaden om barnet. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det.

[S2]Har föräldrarna avtalat om gemensam vårdnad, skall socialnämnden godkänna avtalet, om det inte är uppenbart att avtalet är oförenligt med barnets bästa. Lag (2006:458).

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 17 b § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)

I 6 § finns i dag bestämmelser om överflyttning av vårdnad. Bestämmelser om detta återfinns i förslaget i 5 §.

Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt. Den innehåller bestämmelser om föräldrars avtal om vårdnad. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/1997/98:7#S15" ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen innehåller bestämmelser om föräldrars avtal om vårdnad. I första stycket har en redaktionell ändring gjorts. Till följd av ändringen i 2 a § första stycket har i andra stycket en hänvisning till barnets bästa tagits bort. Detta innebär ingen ändring i sak. Socialnämnden skall alltså godkänna avtalet om det som har överenskommits är till barnets bästa. Bestämmelsen har också givits en något annorlunda språklig utformning. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2005/06:99#S5" ...

  • NJA 1981 s. 1263:På ansökan av föräldrar, som ej var gifta med varandra, förordnade TR att föräldrarna skulle gemensamt ha vårdnaden om sitt barn. Då modern frånföll sin ståndpunkt i vårdnadsfrågan, innan TR:ns dom vann laga kraft, lämnades ansökningen på klagan av henne utan bifall. 6 kap 8 § FB.
  • NJA 1993 s. 226:Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
  • RH 1994:3:Sedan tingsrätten på talan av fadern överflyttat vårdnaden om en son till honom har hovrätten ändrat tingsrättens dom och låtit modern behålla vårdnaden, trots att hon bedömts ha haft ett större ansvar för att umgänget mellan far och son inte genomförts så som bort ske.
  • NJA 2012 s. 933:Ett av socialnämnden godkänt avtal om vårdnad hindrar inte att ett yrkande om vårdnaden prövas i ett mål som pågår när avtalet ingås.
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 1990:1526 (om vårdnad och umgänge), 1973:802 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)
6 a § Har upphävts genom lag (1998:319).

[K6]7 §  Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden.

[S2]Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad som sägs i första stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensam. Brister också den föräldern i omsorgen om barnet på det sätt som sägs i första stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

[S3]Står barnet under endast en förälders vårdnad, skall rätten i fall som avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra föräldern eller, om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

[S4]Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas på talan av socialnämnden eller, utan särskilt yrkande, i mål om äktenskapsskillnad mellan föräldrarna eller i andra mål enligt 5 §. Lag (1998:319).

Bedömningen sker på samma sätt som vid omhändertaganden enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och situationen kan antas vara bestående. Domstolen bör iaktta viss restriktivitet vid bedömningen av påtalig risk för barnets hälsa och utveckling. För att överflytting av vårdnaden ska bli aktuell krävs att det finns en villig och lämplig person som har ett förhållande med barnet. Det måste även antas att barnet kan acceptera personen som vårdnadshavare.

Prop. 1997/98:7: Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas på talan av socialnämnden eller, utan särskilt yrkande, i mål om äktenskapsskillnad mellan föräldrarna eller i andra mål enligt 5 §.

I fjärde stycket fanns tidigare en hänvisning till även 6 §. Som en följd av att domstols prövning av frågor om vårdnad numera regleras i 5 §, medan 6 § gäller avtal mellan föräldrarna, har hänvisningen till 6 § tagits bort.

  • NJA 1993 s. 226:Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
  • RH 2019:26:Talan om vårdnad, boende och umgänge kan föras även under bestående äktenskap.
  • NJA 1995 s. 398:Vid valet av vårdnadshavare för ett 13-årigt barn har hänsyn tagits till barnets bestämda vilja.
  • NJA 2017 s. 430:Domstols skyldighet att utreda frågor om talerätt i familjerättsliga tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Även fråga om betydelsen av uppgifter i folkbokföringsregistret i mål av detta slag
  • RH 2001:50:En socialnämnds yrkande om överflyttning av vårdnaden till en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap. 7 § föräldrabalken har bifallits trots att den av socialnämnden föreslagna vårdnadshavaren inte skall bo tillsammans med barnen.
Ändrad: SFS 1973:646 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken, m.m.), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 1978:853 (om underhåll till barn och frånskilda, m.m.)

[K6]8 §  Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet.

[S2]Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av socialnämnden. Lag (2006:458).

Detta innebär att föräldrar kan fråntas vårdnaden även om de inte brustit i omvårdnaden på ett sådant sätt som innebär bestående fara. Det krävs troligen att barnet bott i fosterhemmet i flera år. Har föräldrarna haft en god kontakt med barnet under vistelsen i fosterhemmet bör de inte kunna förlora vårdnaden.

Prop. 2005/06:99: Paragrafen handlar om överflyttning av vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Till följd av ändringarna i 2 a § första stycket har första stycket fått en något annorlunda språklig utformning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

  • NJA 1993 s. 666:Fråga om överflyttning av vårdnad av ett fjortonårigt barn, som sedan späd ålder vistats i ett familjehem. 6 kap 8 § FB. Hinder har inte ansetts föreligga i målet att få förälders umgängesrätt prövad oaktat talan ej väckts genom stämning.
  • NJA 1993 s. 226:Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
  • RH 2015:60:I mål mellan socialnämnden och barnets vårdnadshavare om överflyttning av vårdnad om barn till särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken har den ena vårdnadshavaren framställt ett yrkande om ensam vårdnad om barnet enligt 6 kap. 5 § föräldrabalken utan att väcka talan om det. Eftersom yrkandet om ensam vårdnad ryms inom den prövning som domstolen ändå har att göra i målet har det tillåtits.
  • NJA 2014 s. 307:En åttaårig pojke har sedan ettårsåldern stadigvarande vistats i ett familjehem. Eftersom det har bedömts vara uppenbart att det är bäst för barnet att de rådande förhållandena består har vårdnaden flyttats över till familjehemsföräldrarna.
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K6]8 a §  Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och är en av dem varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensam. Om hindret gäller båda föräldrarna, skall rätten flytta över vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

[S2]Står barnet under endast en förälders vårdnad och är denne varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden, skall rätten flytta över vårdnaden till den andra föräldern eller, om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

[S3]Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas på talan av socialnämnden eller, utan särskilt yrkande, i mål om äktenskapsskillnad mellan föräldrarna eller i andra mål enligt 5 §. Lag (2005:430).

Varaktigt förhindrad innebär att han eller hon inte inom en överskådlig framtid kan fatta beslut i frågor som rör barnet.

Prop. 2004/05:136: Paragrafen, som är ny, anger förutsättningarna för ändring i vårdnaden på den grunden att en av barnets föräldrar, eller båda, är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Frågorna har behandlats i avsnitt 7.2.

  • NJA 2017 s. 430:Domstols skyldighet att utreda frågor om talerätt i familjerättsliga tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Även fråga om betydelsen av uppgifter i folkbokföringsregistret i mål av detta slag
Införd: SFS 2005:430 (Stärkt skydd för ensamkommande barn)

[K6]9 §  Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och en av dem dör, skall den andra föräldern ensam ha vårdnaden. Om båda föräldrarna dör, skall rätten på anmälan av socialnämnden eller när förhållandet annars blir känt anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

[S2]Om barnet står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern dör, skall rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Lag (1994:1433).

  • NJA 1993 s. 226:Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
Ändrad: SFS 1981:26 (om socialtjänsten), 1978:853 (om underhåll till barn och frånskilda, m.m.)

[K6]10 §  Står barnet under vårdnad av en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare och vill någon av barnets föräldrar eller båda få vårdnaden överflyttad till sig, får rätten besluta om detta. Rätten får inte flytta över vårdnaden till föräldrarna gemensamt, om båda föräldrarna motsätter sig det.

[S2]Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av båda föräldrarna eller en av dem eller på talan av socialnämnden. Lag (2006:458).

Domstolen ska pröva hur barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran bäst kan tillgodoses. Särskilt bör domstolen beakta barnets behov av att växa upp under stabila förhållanden och att inte bli utsatt för omotiverade uppbrott. Även barnets behov av en nära kontakt med båda föräldrarna bör beaktas.

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 10 § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)

I första stycket andra meningen föreskrivs enligt gällande rätt att domstolen inte får flytta över vårdnaden till föräldrarna gemensamt, om någon av dem motsätter sig en sådan ordning. Denna begränsning har tagits bort i förslaget och samordnats med förslaget i 5 § andra stycket. Domstolen ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen handlar om överflyttning av vårdnaden från en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare till barnets föräldrar. Till följd av ändringen i 2 a § första stycket har i första stycket en hänvisning till barnets bästa tagits bort. Detta innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Prop. 2020/21:150: I första stycket görs ett tillägg. Tillägget är en följd av att det införs en möjlighet för rätten att anförtro vårdnaden om ett barn till en tillfällig vårdnadshavare (10 d §). I stycket görs även en redaktionell ändring.

  • NJA 1981 s. 533:Barnavårdsnämnd har ansetts ej äga föra talan såsom part i sådant vårdnadsärende som avses i 6 kap 10 § 2 st FB.
  • NJA 1993 s. 226:Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
Ändrad: SFS 1981:26 (om socialtjänsten), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 1990:1526 (om vårdnad och umgänge)

[K6]10 a §  Om vårdnadshavare skall förordnas särskilt, utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den som är underårig får inte förordnas till vårdnadshavare.

[S2]Två personer kan utses att gemensamt utöva vårdnaden, om de är gifta med varandra eller är sambor.

[S3]För syskon skall samma person utses till vårdnadshavare, om inte särskilda skäl talar mot det.

[S4]Om vårdnadshavare skall förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna eller en av dem har gett till känna vem de önskar till vårdnadshavare, skall denna person förordnas, om det inte är olämpligt. Lag (2005:434).

Prop. 2004/05:137: Genom ändringen i andra stycket har lagtexten anpassats till 2003 års sambolag. Frågan har berörts i avsnitt 3. Av lagen om registrerat partnerskap följer att vad som sägs om personer som är gifta med varandra även gäller registrerade partner.

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller bestämmelser som reglerar vem som ska utses till särskilt förordnad vårdnadshavare för ett barn.

Införd: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1978:853 (om underhåll till barn och frånskilda, m.m.)
Ändrad: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap), 1981:26 (om socialtjänsten)

[K6]10 b §  En särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt att på begäran bli entledigad från uppdraget.

[S2]Om barnet har två särskilt förordnade vårdnadshavare och någon av dem vill att vårdnaden inte längre skall vara gemensam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden åt en av dem. Rätten kan också i mål om äktenskapsskillnad mellan vårdnadshavarna utan yrkande besluta om vårdnaden enligt vad som nu har sagts, om det är uppenbart att gemensam vårdnad är oförenlig med barnets bästa. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: I paragrafen finns ytterligare bestämmelser om särskilt förordnade vårdnadshavare. Till följd av ändringen i 2 a § första stycket har i andra stycket en hänvisning till barnets bästa tagits bort. Detta innebär ingen ändring i sak. Bestämmelsen har också fått en något annorlunda språklig utformning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Införd: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen)
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K6]10 c §  En särskilt förordnad vårdnadshavare skall entledigas, om han eller hon vid utövandet av vårdnaden gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller av någon annan orsak inte längre är lämplig som vårdnadshavare.

[S2]Om barnet har två särskilt förordnade vårdnadshavare och den ena entledigas eller dör, skall den andra ensam ha vårdnaden. Om båda vårdnadshavarna entledigas eller dör, skall rätten utse en eller två andra personer att vara särskilt förordnade vårdnadshavare.

[S3]Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna paragraf prövas efter ansökan av socialnämnden. Lag (1994:1433).

10 d § har upphävts genom lag (1998:319).

Vårdnadens utövande

[K6]11 §  Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Lag (1983:47).

Bestämmelsen är tillämplig om endast en person är vårdnadshavare. Om två personer är vårdnadshavare ska 13 § tillämpas. Den hänvisar dock till denna paragraf.

  • RÅ 1995:74:När föräldrar haft gemensam vårdnad om ett barn har den ene av föräldrarna inte utan den andres samtycke ansetts ha rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.
  • NJA 1981 s. 1225:Moder har inte tillerkänts rätt till umgänge med 10-årig son, då det av utredningen framgick att sådant umgänge skulle kunna allvarligt skada sonens psykiska hälsa. 6 kap 11 § FB.
Upphävd: SFS 1971:870 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K6]12 §  Barnet ingår självt avtal om anställning eller annat arbete, men endast om vårdnadshavaren samtycker till avtalet. Barnet får självt säga upp avtalet och, om barnet har fyllt sexton år, utan nytt samtycke avtala om annat arbete av liknande art.

[S2]Barnet eller vårdnadshavaren får säga upp avtalet med omedelbar verkan, om det behövs med hänsyn till barnets hälsa, utveckling eller skolgång. Har vårdnadshavaren sagt upp avtalet av detta skäl, får barnet inte därefter träffa nytt avtal utan vårdnadshavarens samtycke.

[S3]Om verkan av att barnet ensamt har träffat avtal om arbete utan att ha rätt till det finns bestämmelser i 9 kap.6 och 7 §§. Lag (1983:47).

Paragrafen har numera ringa praktisk betydelse. Barnet ingår själv avtal om anställning och vårdnadshavare får inte ingå sådant avtal för barnets räkning. Barnet får säga upp avtalet utan samtycke från vårdnadshavaren. Bestämmelsen gäller även sommararbeten. Om barnet själv säger upp avtalet tillämpas vanlig uppsägningstid.

  • NJA 1982 s. 124:Sedan TR i mål om överflyttande av vårdnad om barn ogillat såväl vårdnadsyrkandena som vissa i anslutning därtill framställda yrkanden om underhållsbidrag, har den förlorande parten inom fullföljdstiden överklagat domen endast i vårdnadsfrågan och först vid huvudförhandlingen i HovR:n framställt yrkanden om underhållsbidrag. Dessa yrkanden har avvisats. 50 kap 25 § 2 st RB (Jfr 6 kap 12 § 3 st FB.)
Ändrad: SFS 1973:646 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken, m.m.), 1974:236 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 1978:853 (om underhåll till barn och frånskilda, m.m.)

[K6]13 §  Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare, skall vad som sägs i 11 eller 12 § gälla dem tillsammans.

[S2]Är en av vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att ta del i sådana beslut rörande vårdnaden som inte utan olägenhet kan uppskjutas, bestämmer den andre ensam. Denne får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.

[S3]I 8 a § finns bestämmelser om ändring i vårdnaden när den ena föräldern är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden. Lag (2005:430).

I princip krävs det att föräldrarna tar gemensamma beslut, även om vissa undantag finns.

Prop. 2004/05:136: Paragrafen anger bl.a. att den ene av två vårdnadshavare vid förhinder för den andre under vissa förhållanden får bestämma ensam i sådana angelägenheter rörande vårdnaden där beslutet inte kan anstå.

I tredje stycket, som är nytt, erinras om att det i 8 a § finns bestämmelser om ändring i vårdnaden när den ena föräldern är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden.

  • RÅ 1995:74:När föräldrar haft gemensam vårdnad om ett barn har den ene av föräldrarna inte utan den andres samtycke ansetts ha rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.
Ändrad: SFS 2005:430 (Stärkt skydd för ensamkommande barn)

[K6]13 a §  Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller

  1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
  2. behandling i öppna former som ges med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453),
  3. utseende av en kontaktperson eller en familj som avses i 3 kap. 6 b § första stycket socialtjänstlagen eller
  4. en insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

[S2]Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

[S3]Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Rätten får dock bestämma att dess beslut ska gälla först sedan det har vunnit laga kraft. Lag (2017:32).

Prop. 2011/12:53: Paragrafen, som är ny, ger socialnämnden möjlighet att besluta att vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten får vidtas trots att barnets vårdnadshavare inte är överens om det.

Paragrafen ska ses mot bakgrund av regleringen av beslutanderätten vid vårdnadens utövande. En vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (se 11 §). När ett barn har två vårdnadshavare, ska dessa enligt huvudregeln i 13 § första ...

  • HFD 2015:5:Fråga om förutsättningarna för socialnämnds medgivande till läkemedelsbehandling av ett barn när den ena av barnets vårdnadshavare motsätter sig behandlingen.
Införd: SFS 2012:131 (Barns möjlighet att få vård)
Ändrad: SFS 2017:32 (En ny hälso- och sjukvårdslag)

[K6]14 §  Om rätten för barn och vårdnadshavare att få stöd och hjälp hos socialnämnden finns bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453). Socialnämnden förmedlar kontakter med andra rådgivande samhällsorgan. Lag (2001:456).

Prop. 1997/98:7: I andra meningen nämndes tidigare medlare som ett rådgivande samhällsorgan. Ändringen är en följd av att lagen (1973:650) om medling mellan samlevande föreslås upphävd. Övervägandena avseende denna ändring finns i avsnitt 19.

Ändrad: SFS 2001:456 (Ny socialtjänstlag m.m.), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

Barnets boende

[K6]14 a §  Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna, får rätten på talan av en av dem eller båda besluta vem av föräldrarna barnet skall bo tillsammans med.

[S2]Föräldrarna får avtala om barnets boende. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Lag (2006:458).

Domstol kan besluta om hos vem av föräldrarna barnet ska bo, inte om var barnet ska bo. Avgörande är vad som är bäst för barnet. Särskilt ska barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna beaktas. Växelvis boende är möjlig om föräldrarna har gemensam vårdnad, god samarbetsförmåga och bor förhållandevis nära varandra. Barnet ska inte behöva byta mellan olika förskolor och så vidare.

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 14 a § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om barnets boende, är ny.

Genom bestämmelsen i första stycket blir det möjligt för domstolen att – i de fall då barnet står under vårdnad av båda föräldrarna – besluta vem barnet skall bo tillsammans med (överväganden se avsnitt 11). I enlighet med ett påpekande från Lagrådet ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen innehåller bestämmelser om barnets boende. Till följd av ändringen i 2 a § första stycket har hänvisningar till barnets bästa tagits bort. Detta innebär ingen ändring i sak. Dessutom har paragrafen delats upp i två stycken. Övervägandena finns i avsnitt 5.

  • RH 1998:85:Gemensam vårdnad trots att en av föräldrarna motsatt sig detta. Även frågor om boende och umgänge.
Införd: SFS 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

Umgänge

[K6]15 §  Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt.

[S2]Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar.

[S3]Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses.

[S4]Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och skall umgås med en förälder som det inte bor tillsammans med, skall den andra föräldern lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det. Om barnet skall umgås med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som står barnet särskilt nära, skall upplysningar enligt första meningen lämnas av vårdnadshavaren. Lag (2006:458).

Umgänget är till för barnet. Det finns ingen plikt för barnet att umgås med föräldern och denna har inte någon rätt att umgås med barnet. Ansvaret för att umgänget fungerar vilar på båda föräldrarna. Om en förälder inte vill träffa sitt barn kan vårdnadshavaren vända sig till socialnämnden för att får hjälp att ordna umgänget.

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 15 § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)

De nuvarande andra och tredje styckena, som innehåller bestämmelser om domstolsprövning av frågor om umgänge, har omarbetats och flyttats till 15 a §. Bestämmelserna i det nuvarande fjärde stycket om att domstolen vid bedömningen av frågor om umgänge skall ta hänsyn till barnets vilja samt beakta risken för att barnet i samband med utövande av umgänge far illa har inarbetats i 2 a § andra stycket (överväganden se <a href="https://lagen.nu/prop/1997/98:7#S8" ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om umgänge. Första stycket har ändrats genom att en ny mening har lagts till. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Av första stycket framgår att ett umgänge mellan barnet och en förälder kan ske inte bara genom att barnet och föräldern träffar varandra ...

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om barnets rätt till umgänge. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

  • NJA 2003 s. 372:Fråga huruvida umgänge skall vägras med hänsyn till risk för att barnet far illa. 6 kap. 2 a § 2 st. FB.
  • NJA 1990 s. 219:Föreskrifter, som meddelas av domstol i beslut i umgängesfråga, kan i undantagsfall innefatta angivande av på vilken plats umgänget skall påbörjas och avslutas samt hur umgängeskostnaderna skall fördelas mellan vårdnadshavaren och den med vilken barnet har rätt till umgänge.
  • NJA 1994 s. 128:Båda föräldrarna kan påkalla ändring i vad domstol beslutat om umgängesrätt med barn.
  • NJA 1988 s. 559:Umgänge med barn; särskilt fråga om vardagsumgänge. 6 kap 15 § FB.
  • RH 1998:85:Gemensam vårdnad trots att en av föräldrarna motsatt sig detta. Även frågor om boende och umgänge.
  • NJA 1992 s. 93:Sedan en treårig pojke, medan han stått under föräldrarnas gemensamma vårdnad, av fadern egenmäktigt förts ur landet och placerats hos dennes föräldrar i Tunisien, har pojken hållits kvar där under närmare tio år. Fråga i mål om äktenskapsskillnad vilken av föräldrarna som skall tillerkännas vårdnaden om sonen. Tillika fråga om faderns rätt till umgänge med ett yngre barn, om vilket modern tillerkänts vårdnaden. Fråga också om val av tillämplig lag.
  • MIG 2008:26:Utlänning har inte beviljats uppehållstillstånd för att utöva umgänge med barn, eftersom det inte visats att förutsättningar föreligger för ett umgänge som inte är av begränsad omfattning och eftersom umgänge kan tillgodoses på annat sätt än genom att utlänningen beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • RH 1994:3:Sedan tingsrätten på talan av fadern överflyttat vårdnaden om en son till honom har hovrätten ändrat tingsrättens dom och låtit modern behålla vårdnaden, trots att hon bedömts ha haft ett större ansvar för att umgänget mellan far och son inte genomförts så som bort ske.
  • NJA 1987 s. 628:Ansökan av en man om att få till adoptivbarn anta sin hustrus barn i tidigare äktenskap har med hänsyn till omständigheterna bifallits, trots att barnets fader motsatt sig adoptionen.
  • RH 2015:6:Tingsrätten förordnade i dom angående barns boende att förälder med ensam vårdnad om barnen skulle underteckna en fullmakt som skulle ge den andre föräldern rätt att få information rörande barnen från förskola, dagis och skola. Fråga om förordnandet varit lagligen grundat och om det kan verkställas enligt 21 kap. föräldrabalken.
  • NJA 1995 s. 727:Fråga huruvida umgänge skall vägras med hänsyn till risk för att barnet blir olovligen bortfört. 6 kap 15 § 4 st FB.
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 1990:1526 (om vårdnad och umgänge), 1995:1242 (Barns rätt att komma till tals), 1993:213 (om olovligt bortförande och andra övergrepp mot barn)

[K6]15 a §  På talan av en förälder som vill umgås med sitt barn får rätten besluta om umgänge mellan barnet och den föräldern. En sådan talan får också föras av socialnämnden.

[S2]På talan av socialnämnden får rätten besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder. Vid bedömningen av om en sådan talan skall föras skall socialnämnden särskilt beakta barnets behov av umgänge med sina morföräldrar och farföräldrar och andra som står barnet särskilt nära.

[S3]Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala om barnets umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Lag (2006:458).

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 15 a § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om umgänge. Första stycket motsvarar nuvarande 15 § andra och tredje styckena med vissa redaktionella ändringar samt de sakliga justeringar som föranleds av att förordnande om umgänge kan ges även vid gemensam vårdnad. Andra stycket är nytt.

I första stycket första meningen anges att frågor om umgänge skall avgöras efter vad som är bäst för barnet. Motsvarande ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen innehåller bestämmelser om domstolens och socialnämndens beslut om umgänge. Första och andra styckena har ändrats. Ett nytt tredje stycke har införts. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Enligt första stycket får domstolen på talan av en förälder som vill umgås med sitt barn besluta om umgänge mellan barnet och den föräldern. En nyhet är att talan också får föras av socialnämnden. Anledning för ...

  • RH 2000:99:Vårdnadshavare har ansetts äga rätt att påkalla ändring i vad domstol beslutat i fråga om umgängesrätt med barn.
Införd: SFS 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K6]15 b §  Om barnet bor tillsammans med endast en förälder, skall den föräldern ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Det skall ske efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter.

[S2]En dom eller ett avtal om kostnaderna för resor kan jämkas av rätten för tiden efter det att talan har väckts, om ändring i förhållandena föranleder det. Lag (1998:319).

Vid fördelningen av kostnaderna ska man titta på föräldrarnas ekonomiska förmåga att bidra, men huvudansvaret för kostnaderna ligger på den förälder som inte bor med barnet. Vägledning kan hämtas från fördelningen av underhållsskyldighet.

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 6 a § och 15 § andra stycket i UBU -93:s förslag.)

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om resekostnader (överväganden se avsnitt 12.6).

I första stycket slås fast att en förälder som bor tillsammans med barnet skall ta del i de ...

  • RH 2001:41:Regleringen i 6 kap. 15 § föräldrabalken om fördelning av kostnadsansvaret för umgängesresor har ansetts avse endast själva resekostnaderna.
  • RH 1999:30:6 kap. 15 b § föräldrabalken har ansetts tillämplig vid prövning av om en vårdnadshavare är skyldig att skjutsa sonen till den andra föräldern vid umgänge. När avståndet mellan bostadsort och umgängesort har underskridit tio mil har vårdnadshavaren inte ansetts skyldig att bidra till kostnaderna genom att svara för resorna.
  • RH 2016:30:En boendeförälder har inte ansetts ha ett rättsligt intresse av att få en kostnadsfördelning beträffande umgängesresor fastställd i domstol när det primära betalningsansvaret för sådana kostnader låg kvar hos umgängesföräldern.
  • RH 2000:16:Fråga om kostnadsfördelning vid s.k. umgängesresor (6 kap. 15 b § föräldrabalken). Även fråga om plats för hämtning och lämnande av barnet vid umgängestillfällena.
Införd: SFS 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

[K6]15 c §  När rätten beslutar om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får rätten, om barnet har behov av det, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid.

[S2]Innan ett beslut om umgängesstöd meddelas ska rätten inhämta yttrande från socialnämnden.

[S3]Socialnämnden ska efter rättens beslut om umgängesstöd utse en viss person att medverka vid umgänget.

[S4]Socialnämnden ska följa upp hur umgänget fungerar och verka för att stödet inte består längre än nödvändigt. Lag (2010:740).

Prop. 2009/10:192: Paragrafen är ny och handlar om umgängesstöd. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Enligt första stycket får domstolen, när den fattar ett beslut om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, besluta att det vid umgänget ska närvara en person som socialnämnden utser. När domstolen fattar beslut om sådant umgängesstöd utgör det en del av umgängesbeslutet. Det innebär att det för verkställighet ...

Införd: SFS 2010:740 (Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn)

Förfarandet i mål och ärenden om vårdnad m.m.

[K6]16 §  Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra prövas av Skatteverket. Anmälan skall göras skriftligen av båda föräldrarna.

[S2]Anmälan enligt 4 § andra stycket 2 görs hos Skatteverket eller Försäkringskassan.

[S3]Beslut av Skatteverket får överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets barnet är folkbokfört vid tidpunkten för beslutet.

[S4]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2009:775).

Prop. 2002/03:99: Av prop. 1990/91:153 om ny folkbokföringslag m.m. s. 124 framgår att bestämmelsen i andra stycket i dess hittillsvarande lydelse avsetts innebära att anmälan om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra skall kunna göras hos valfri skattemyndighet eller valfri försäkringskassa. Ordet "valfri" behålls därför i den nya lydelsen men kopplas till allmän försäkringskassa.

Ändringen ...

Prop. 2003/04:152: Bestämmelsen i andra stycket om att anmälan om gemensam vårdnad kan göras hos Skatteverket eller valfri allmän försäkringskassa ändras på det sättet att anmälan i stället kan göras hos Skatteverket eller den nya Försäkringskassan. Med hänsyn till att de nuvarande försäkringskassekontoren (de allmänna försäkringskassornas centralkontor och lokalkontor) övertas av den nya Försäkringskassan kommer möjligheterna att göra anmälan om gemensam vårdnad inte att förändras. Liksom hittills skall prövningen ...

Prop. 1997/98:9: Genom förslaget till ändring av tredje stycket införs krav på prövningstillstånd i kammarrätt. Prövningstillstånd meddelas när sådana skäl föreligger som anges i 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291). Det innebär att kammarrätten kan meddela s.k. ändringsdispens.

Om en enskild överklagar skattemyndighetens beslut skall myndigheten vara den enskildes motpart i domstolen. Det följer av <a ...

Ändrad: SFS 2004:797 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2009:775 (En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans), 1991:487 (om ny folkbokföringslag m.m.), 2003:645 (Det nya Skatteverket), 1998:713 (Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer, m.m.), 1997:990 (Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

[K6]17 §  Frågor om vårdnad, boende eller umgänge tas upp av rätten i den ort där barnet har sitt hemvist. Sådana frågor kan tas upp även i samband med äktenskapsmål. Om det inte finns någon behörig domstol, tas frågorna upp av Stockholms tingsrätt.

[S2]Frågor om vårdnad som avses i 4, 5, 7-8 a och 10 §§ samt 10 b § andra stycket samt frågor om boende och umgänge handläggs i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Frågan om fördelning av resekostnader enligt 15 b § skall anses som en del av frågan om umgänge. Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och är föräldrarna överens i saken, får de väcka talan genom gemensam ansökan.

[S3]Övriga frågor om vårdnad handläggs i den ordning som gäller för domstolsärenden.

[S4]I mål om vårdnad och boende kan underhållsbidrag för barnet yrkas utan stämning. Lag (2005:430).

Prop. 1999/2000:26: Det femte stycket i paragrafen upphävs, vilket innebär att det blir möjligt att avgöra frågor som är tvistiga utan huvudförhandling i enlighet med 42 kap. 18 § första stycket 5 RB.Skälen för detta redovisas i avsnitt 14.1

Prop. 1997/98:7: Övriga frågor om vårdnad handläggs i den ordning som gäller för domstolsärenden.

Prop. 2004/05:136: Paragrafen har ändrats på så sätt att sådana frågor om vårdnad som avses i 8 a § har införlivats i den krets av frågor som enligt andra stycket skall handläggas som tvistemål.

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller forumregler för frågor om vårdnad, boende och umgänge och allmänna bestämmelser om handläggningen av sådana frågor. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 11.1.

  • RH 1998:81:Svensk domstol har ansetts behörig att pröva mål om vårdnad oaktat barnet och vårdnadshavaren saknat anknytning till Sverige.
  • NJA 2008 s. 304:Sedan ena föräldern efter ansökan om stämning på den andra föräldern yrkat bl.a. att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om deras barn, yrkade andra föräldern - utan att ansöka om stämning - bl.a. att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnet. Käranden återkallade därefter sin talan och yrkade att målet skulle avskrivas. Svaranden har ansetts ha rätt att trots återkallelsen få sina yrkanden prövade.
  • NJA 1992 s. 630:Fråga om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB.
  • RH 2004:69:Svaranden i ett mål om bl.a. barns boende har framställt ett yrkande gentemot käranden om ensam vårdnad. Hinder har inte ansetts föreligga i målet att få förälders vårdnadsyrkande prövat vid tingsrätten trots att talan inte väckts genom stämning.
  • NJA 2015 s. 218:Reservforum enligt 6 kap. 17 § föräldrabalken. När foruminvändning görs och barnet har skyddade personuppgifter är Stockholms tingsrätt behörig.
  • RH 1999:50:Fråga om talan angående vårdnad avseende barn med olika hemvist kunde handläggas vid samma tingsrätt.
  • RH 1999:6:När en tingsrätt skall avgöra om en tvist angående vårdnad om barn är väckt vid rätt domstol är 10 kap. 18 § rättegångsbalken tillämplig.
  • NJA 1998 s. 128:Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fall där såväl socialnämnden som barnets mor såsom ställföreträdare för barnet för talan men med oförenligt innehåll har barnets behov av biträde tillgodosetts genom att två rättshjälpsbiträden förordnats.
  • RH 2016:56:Den möjlighet som en förälder har att i mål om vårdnad eller boende föra talan om underhållsbidrag åt barnet saknas i mål som enbart gäller umgänge.
Ändrad: SFS 2000:174 (Effektivisering av förfarandet i allmän domstol), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 2005:430 (Stärkt skydd för ensamkommande barn)

[K6]17 a §  Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) få hjälp att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge.

[S2]Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket ska godkännas.

[S3]Vid sin prövning av föräldrarnas avtal ska socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan hinder av sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som ska pröva avtalet.

[S4]Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas. Lag (2009:404).

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 17 b § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om förfarandet vid föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge och vid socialnämndens prövning av sådana avtal.

Kommunen skall sörja för att föräldrar får hjälp med att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge på samma sätt som gäller för samarbetssamtal. Bestämmelser om detta finns i 12 ...

Prop. 2005/06:99: I paragrafen finns bestämmelser om socialnämndens medverkan vid avtal om vårdnad, boende och umgänge. Andra stycket har ändrats till följd av ändringarna i 15 a §.

Införd: SFS 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)
Ändrad: SFS 2009:404 (Offentlighets- och sekretesslag), 2001:456 (Ny socialtjänstlag m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K6]17 b §  Har en socialnämnd godkänt ett avtal om vårdnad, skall ett meddelande om avtalets innehåll sändas samma dag till

  1. Skatteverket,
  2. om avtalet gäller ett barn som har fyllt 15 år: Centrala studiestödsnämnden,
  3. Försäkringskassan. Lag (2004:797).

[K6]18 §  Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) genom samarbetssamtal få hjälp att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.

[S2]I mål om vårdnad, boende eller umgänge får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.

[S3]Om rätten lämnar uppdrag enligt andra stycket, kan den förklara att målet skall vila under en viss tid. Detsamma gäller om samarbetssamtal redan har inletts och fortsatta samtal kan antas vara till nytta. Om det finns särskilda skäl, kan rätten förlänga den utsatta tiden. Lag (2001:456).

Prop. 1997/98:7: Första stycket är nytt. Det innehåller en erinran om att föräldrar enligt 12 a § socialtjänstlagen har möjlighet att få hjälp att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge (överväganden se avsnitt 7.2). Genom bestämmelsen markeras att föräldrarna bör försöka lösa sin konflikt i samförstånd innan de vänder sig till domstol med sin tvist. ...

  • NJA 1987 s. 48:Fråga om HovR:s tillämpning av bestämmelserna i 6 kap 18 § FB i fall då betydande ändringar skett i de förhållanden som förelåg när socialnämnden yttrade sig till TR:n i mål angående vårdnad.
Ändrad: SFS 2001:456 (Ny socialtjänstlag m.m.), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 1990:1526 (om vårdnad och umgänge)

[K6]18 a §  Rätten får uppdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa. Rätten kan lämna medlaren närmare anvisningar om vad han eller hon skall iaktta när uppdraget fullgörs.

[S2]Medlaren skall inom den tid som rätten bestämmer lämna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits. Tiden får inte sättas längre än fyra veckor. Rätten får dock förlänga tiden, om det finns förutsättningar att nå en samförståndslösning.

[S3]Medlaren har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Rätten beslutar om ersättningen. Ersättningen betalas av allmänna medel. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: Paragrafen ger domstolen möjlighet att utse en medlare för att nå en samförståndslösning till barnets bästa. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.

Domstolen skall i första hand själv försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning när detta är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter (se 42 kap. 17 ...

Införd: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K6]19 §  Rätten ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda.

[S2]Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge ska socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar.

[S3]Om det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa den. Rätten får fastställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken utredningen ska vara slutförd. Om det behövs, får rätten förlänga denna tid. Rätten ska se till att utredningen bedrivs skyndsamt.

[S4]Om det inte är olämpligt, ska den som verkställer utredningen försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag till beslut.

[S5]Utan hinder av sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är en socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för utredningen skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som avses i tredje stycket. Detsamma gäller när uppgifterna begärs av den som socialnämnden utsett att verkställa utredningen.

[S6]Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. Lag (2009:404).

Prop. 1997/98:7: Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. Paragrafen reglerar domstolens utredningsskyldighet i frågor om vårdnad m.m. Endast mindre ändringar har gjorts jämfört med gällande rätt.

Genom ett tillägg till första stycket har domstolarnas utredningsskyldighet utsträckts till att gälla även frågor om boende. Ändringen är en följd av att domstolen i de fall föräldrarna har gemensam vårdnad ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen reglerar domstolens utredningsskyldighet i frågor om vårdnad m.m. Fjärde stycket har ändrats och femte stycket är nytt. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Av fjärde stycket framgår uttryckligen att den som verkställer en vårdnadsutredning skall lämna förslag till beslut om det inte är olämpligt. Utredarens rekommendation till beslut skall vara väl motiverad, och utredaren bör också lämna en ...

  • RH 1999:76:I mål om vårdnad har tingsrättens ordförande hållit förhör med barnet i anslutning till en muntlig förberedelse i målet. Förhöret protokollfördes. Rättegångsfel har ansetts begånget då tingsrätten vid målets avgörande vid huvudförhandling med åsidosättande av omedelbarhetsprincipen grundat sin bedömning och dom på vad som uppgivits vid förhöret med barnet. Målet återförvisades till tingsrätten.
Ändrad: SFS 2009:404 (Offentlighets- och sekretesslag), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 1995:1242 (Barns rätt att komma till tals)

[K6]20 §  I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge får rätten, om det behövs, besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden till dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden.

[S2]Innan ett beslut enligt första stycket meddelas skall motparten få tillfälle att yttra sig i frågan. Rätten kan inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Innan socialnämnden lämnar upplysningar skall den, om det är lämpligt, höra föräldrarna och barnet. Har rätten meddelat ett beslut som ännu gäller när målet eller ärendet skall avgöras, skall rätten ompröva beslutet.

[S3]Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av rätten. Lag (2006:458).

Prop. 1999/2000:26: I andra stycket första meningen har föreskriften att interimistiska beslut om vårdnad eller umgänge får meddelas utan huvudförhandling tagits bort (jfr kommentaren till 14 kap. 9 § ÄktB).

Prop. 1997/98:7: (Jfr 6 kap. 20 § i Vårdnadstvistutredningens förslag.)

Paragrafen reglerar s.k. interimistiska beslut. Den har kompletterats med hänsyn dels till att det blir möjligt att reglera frågan om barnets boende vid gemensam vårdnad (se 14 a §), dels till att föräldrarna föreslås kunna träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge (se 6 §, 14 a § andra stycket och...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen reglerar interimistiska beslut. Första och andra styckena har ändrats. Övervägandena finns i avsnitt 7 och 11.2.

Av första stycket framgår att domstolen inte skall fatta ett interimistiskt beslut annat än när det behövs. Det kan vara nödvändigt att domstolen beslutar interimistiskt för att barnet inte skall fara illa, ...

  • RH 2011:60:Lagliga förutsättningar att besluta om inhibition av ett överklagat interimistiskt beslut om barns boende har ansetts finnas.
  • NJA 1997 s. 577:Sedan en HovR i dom bestämt att vad HovR:n förordnat i vårdnadsfråga skulle gälla för tiden till dess domen vunnit laga kraft, har yrkande om inhibition prövats i HD.
  • NJA 2012 s. 169:Ett interimistiskt beslut i ett mål om barns boende kan inte bli föremål för resning.
  • RH 1997:59:Beslut om umgängesrätt upphävt då umgängesrättshavaren inte utnyttjat sina umgängestillfällen.
  • RH 1995:86:Sedan tingsrätt i dom tillerkänt modern ensam vårdnad om barnet men inte meddelat något förordnande om vårdnaden för tiden till dess att domen vunnit laga kraft, har modern överklagat domen med yrkande endast att hovrätten tillerkänner henne jämväl interimistisk vårdnad om barnet. Hovrätten har avvisat överklagandet.
  • NJA 1993 s. 751:Genom dom av TR har fadern till ett barn tillerkänts visst umgänge med barnet. Vad TR:n förordnat skulle gälla även interimistiskt. Efter fullföljd av fadern med yrkande om umgänge i vidare omfattning än vad TR:n medgivit har modern till barnet som vadesvarande yrkat att HovR:n interimistiskt beslutar att umgänget upphör. Grundsatsen om reformatio in pejus har ansetts ej hindra att HovR:n prövar moderns yrkande.
Ändrad: SFS 1987:790 (om följdlagstiftning till äktenskapsbalken m.m.), 2000:174 (Effektivisering av förfarandet i allmän domstol), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 1990:1526 (om vårdnad och umgänge)

[K6]21 §  I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge kan rätten, i samband med att den meddelar dom eller beslut i saken och om det finns särskilda skäl, på yrkande av en part förelägga motparten vid vite att lämna ifrån sig barnet. Har vite förelagts i samband med beslut som avses i 20 § första stycket, kan rätten förordna att föreläggandet skall gälla omedelbart.

[S2]Beslut om föreläggande enligt första stycket får överklagas endast i samband med överklagande av domen eller beslutet om vårdnad, boende eller umgänge.

[S3]En fråga om utdömande av förelagt vite prövas av rätten på ansökan av den part som har begärt föreläggandet. Ärendet handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Lag (2006:458).

Prop. 1997/98:7: Paragrafen innehåller bestämmelser om vitesförelägganden i domar eller beslut om vårdnad, boende eller umgänge.

Genom ett tillägg till första stycket har det införts en möjlighet för domstolen att förelägga en part att vid vite lämna ifrån sig barnet även i domar eller beslut om boende. Ändringen är en följd av att domstol när föräldrarna har gemensam vårdnad skall kunna besluta om vem barnet skall bo tillsammans med.

En följdändring har gjorts i andra ...

Prop. 2005/06:99: I paragrafen finns en bestämmelse om att domstolen i samband med avgörande av en fråga om vårdnad, boende eller umgänge kan meddela föreläggande för part vid vite att lämna ifrån sig barnet. Tredje stycket har ändrats med anledning av de ändrade forumbestämmelserna i 21 kap. och kompletterats med en bestämmelse om att ärende om utdömande av vite handläggs enligt lagen om domstolsärenden. Övervägandena finns i avsnitt 12.1. ...

  • NJA 1987 s. 602:En vadesvarande i vårdnadsmål yrkade att vadekäranden skulle föreläggas vite enligt 6 kap 21 § FB. HovR:n har ansetts utan hinder av grundsatsen om förbud mot reformatio in pejus äga uppta yrkandet till prövning.
  • NJA 1997 s. 35:TR har i samband med dom om umgängesrätt lämnat parts yrkande om vitesföreläggande enligt 6 kap 21 § 1 st FB utan bifall. Parten har ansetts ha rätt att överklaga i frågan om vitesföreläggande utan att överklaga domen i övrigt.
Införd: SFS 1983:485 (om verkställighet av avgöranden om vårdnad eller umgänge m.m.)
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

[K6]22 §  I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge gäller i fråga om rättegångskostnader andra och tredje styckena i stället för 18 kap.1-7 §§rättegångsbalken.

[S2]Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. En part kan dock förpliktas att helt eller delvis ersätta motparten dennes rättegångskostnad, om han eller hon har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap.3 eller 6 §rättegångsbalken eller om det annars finns särskilda skäl.

[S3]Skall en part enligt andra stycket helt eller delvis ersätta motpartens rättegångskostnad och har partens ställföreträdare, ombud eller biträde förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap.3 eller 6 §rättegångsbalken och därigenom vållat kostnaden helt eller delvis, kan han eller hon förpliktas att tillsammans med parten ersätta kostnaden. Rätten kan besluta om detta även om någon part inte yrkar det.

[S4]Denna paragraf tillämpas också när målet eller ärendet handläggs i högre rätt. Lag (1998:319).

Prop. 1997/98:7: Paragrafen innehåller bestämmelser om fördelningen av rättegångskostnader i mål eller ärenden om vårdnad eller umgänge. Dessa rättegångskostnadsregler har gjorts tillämpliga även på mål om barnets boende.

  • NJA 1988 s. 146:Fråga om tillämpning av 6 § namnlagen. - I sådant ärende har bestämmelserna om rättegångskostnader i 6 kap 22 § FB ansetts analogiskt tillämpliga.
  • RH 1998:99:Käranden i vårdnadsmål har återkallat sin talan. Fråga om särskilda skäl förelegat att förplikta käranden att ersätta motpartens rättshjälpskostnader. Tillika fråga om ombuds skyldighet att solidariskt med parten utge sådan ersättning.
  • RH 2007:80:Part som i ett vårdnadsmål har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 § rättegångsbalken har i enlighet med bestämmelsen i 6 kap. 22 § andra stycket föräldrabalken ålagts betalningsansvar för del av motpartens rättshjälpskostnader.
  • RH 2016:36:I mål om umgänge med barn har kärandens talan lämnats utan bifall. Fråga om denna varit skyldig att ersätta svarandens rättegångskostnad bl.a. på grund av att hon inlett onödig rättegång. Prövningen har gjorts mot bestämmelsen i 6 kap. 22 § andra stycket föräldrabalken om det förelegat särskilda skäl för sådan ersättningsskyldighet.
Ändrad: SFS 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

7 kap. Om underhållsskyldighet

[K7]1 §  Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.

[S2]Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

[S3]I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. Lag (2001:1136).

I första hand ska barnets grundläggande försörjning tillgodoses. Om föräldrarnas ekonomiska förutsättningar motivera det kan det ställas krav på högre standard. När hänsyn tas till barnets egna tillgångar bör endast avkastning beaktas. Underhållsskyldigheten fullföljs vanligen genom att föräldern betalar barnets mat, boende, kläder med mera. Om så inte sker ska föräldern betala ett underhållsbidrag. För vilka som ska betala bidrag se 2 §.

Prop. 2000/01:134: (Jfr 7 kap. 1 § i SOU 1995:26.)

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet. Andra stycket har ändrats. Genom ändringen har den s.k. avbrottsregeln tagits bort.

Går barnet i skolan efter det att han eller hon har fyllt 18 år, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst till dess barnet fyller 21 år.

Föräldrarna ...

  • NJA 1990 s. 201:Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om betydelsen av att den underhållsskyldiges arbetsinkomst nedgått till följd av studier och av att hans bostadskostnad var onormalt hög.
  • RÅ 1997:79:Hemmaboende ungdomar har ansetts berättigade till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) till eget boende först om bostadsbytet varit nödvändigt för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå. (I-III.)
  • NJA 1995 s. 290:Förtidspensionerad underhållsskyldig förälder har även med beaktande av att barntillägg utgår ansetts sakna förmåga utge underhållsbidrag till sitt barn.
  • NJA 1995 s. 297:Fråga, vid bestämmande av underhållsbidrag till barn, i vad mån inkomstbortfall för en vårdnadshavare, som har blivit tvungen att avstå från förvärvsarbete för att ta hand om barnet, bör räknas in i det kostnadsbelopp som skall anses svara mot barnets behov. Dessutom fråga om s k standardtillägg.
  • NJA 1991 s. 374:I mål om ansvar för olaga hot var den tilltalade häktad på grund av fara för fortsatt brottslighet. I utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning angavs att han hade begått brottet under inflytande av sinnessjukdom men att han ej var oundgängligen i behov av sluten psykiatrisk vård. Fråga om den tilltalade fortfarande skulle hållas häktad i målet.
  • NJA 1991 s. 370:Fråga om beviskrav i mål om underhållsbidrag till barn.
  • NJA 1985 s. 768:En bidragsskyldig far har lämnat en fast anställning och med hänvisning till vissa skäl av personlig art övergått till verksamhet som ger låg inkomst. Hans underhållsförmåga har likväl ansetts böra bestämmas med ledning av inkomsten i den tidigare anställningen. 7 kap 1 § FB.
  • NJA 1992 s. 550:Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om en förälder underlåtit att göra vad som rimligen kunnat krävas för att skaffa sig arbete, så att hans förvärvsförmåga skall anses vara större än som motsvarar hans faktiska ekonomiska förhållanden.
  • RH 2011:44:Vid bestämmande av underhållsbidrag till barn har en deltidsarbetande förälder ansetts ha en verklig förvärvsförmåga motsvarande heltidsarbete.
  • NJA 2013 s. 955:När ett barn bor växelvis hos sina föräldrar ska den förälder som har ett större ekonomiskt utrymme än den andre åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 § föräldrabalken, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt till enligt 7 kap. 1 § samma balk.
  • NJA 1983 s. 573:Ett barn som i likhet med sina föräldrar är brittisk medborgare men som har hemvist i Sverige för vid svensk domstol talan om underhåll mot sin i Storbritannien bosatte fader. Svensk domsrätt har ansetts föreligga och svensk lag har ansetts tillämplig. I avsaknad av utredning om faderns personliga och ekonomiska förhållanden har bidragsskyldighet ansetts inte kunna åläggas.
  • NJA 1985 s. 781:Fråga om s k standardtillägg vid beräkning av underhållsbidrag till barn. 7 kap 1 § FB.
  • NJA 1992 s. 256:A, som avbrutit sin skolgång innan hon fyllt 18 år, fick innan hon fyllde 19 år besked om att hon antagits till en kompletteringskurs, som hon därefter påbörjade sedan hon fyllt 19 år. Skolgången har inte ansetts återupptagen före 19-årsdagen. 7 kap 1 § 2 st FB.
  • NJA 1990 s. 205:Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om betydelsen av att den underhållsskyldiges arbetsinkomst understeg genomsnittslönen inom hans yrke.
  • NJA 1982 s. 133:Moder till två barn, om vilka fadern har vårdnaden, är bidragsskyldig gentemot barnen. Hon får i nytt äktenskap ytterligare två barn och slutar med anledning därav en halvtidsanställning som sjukvårdsbiträde för att ta vård om dessa barn. MA.en i det nya äktenskapet har goda inkomster såsom läkare. I jämkningsmål mot de två äldre barnen har modern ansetts sakna förmåga att bidra till deras underhåll. 7 kap 1 och 10 §§ FB.
  • NJA 1990 s. 697:Fråga om befrielse från underhållsskyldighet med anledning av den underhållsskyldiges föräldraledighet.
  • NJA 1993 s. 401:I mål om underhållsbidrag till barn har den bidragsskyldige begärt att bidragen skall bestämmas med beaktande av att barnen tidvis vistas hos honom. Fråga om förutsättningar härför föreligger.
  • RÅ 1995:79:Den ene av två makar med minderåriga barn ansökte om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för sig och barnen. Biståndet har vägrats med hänvisning till att andre maken inte hade stått till arbetsmarknadens förfogande och därigenom hade underlåtit att försöka fullgöra sin underhållsskyldighet mot familjen.
  • NJA 1990 s. 49:Barn, som slutfört utbildning på en linje i gymnasieskola, har ansetts berättigat till underhållsbidrag för tid då barnet, efter fyllda 18 år, bedrivit ytterligare studier i gymnasieskolan (I-III). 7 kap 1 § 2 st FB.
  • RÅ 1994:61:Adertonårig arbetslös son har, trots att föräldrarnas underhållsskyldighet mot honom upphört, inte ansetts berättigad till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till del av familjens boendekostnad under tid han efter avslutad skolgång bodde kvar i föräldrahemmet.
  • NJA 1986 s. 345:A gick när han fyllde 18 år andra årskursen vid en gymnasieskola i Sverige men avbröt efter vårterminens slut skolgången för studier vid en s k High School i USA. Efter det han fyllt 19 år återupptog han och avslutade skolgången vid gymnasieskolan. Fråga hur bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet i 7 kap 1 § 2 st FB skall tillämpas i fråga om dels studietiden i USA, dels tiden för den fortsatta grundutbildningen i Sverige.
  • NJA 1996 s. 134:Fråga vid bestämmande av underhållsbidrag till barn om vilken hänsyn som skall tas till barnets egna tillgångar. 7 kap 1 § 1 st FB.
Ändrad: SFS 2001:1136 (Underhåll till barn som fyllt 18 år)

[K7]2 §  En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern

  1. inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller
  2. har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.

[S2]Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.

[S3]Vårdnadshavaren får företräda barnet i frågor om underhållsbidrag, även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också förmyndare har rätt att företräda barnet. Avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnets födelse.

[S4]I mål om underhåll till barnet skall var och en som enligt tredje stycket får företräda barnet ges tillfälle att yttra sig. Lag (1996:1031).

  • RH 1993:64:Barn, som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad och är folkbokfört hos modern, har yrkat underhållsbidrag av sin far. Barnet har vistats hos denne i så stor omfattning att barnet ansetts ha bott varaktigt inte endast hos modern utan även hos fadern. Talan om underhållsbidrag har ogillats.
  • NJA 1985 s. 387:I frågor om underhållsbidrag enligt 7 kap 2 § 1 st 2 FB till barn som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad är den förälder som barnet bor hos behörig att företräda barnet.
  • NJA 1998 s. 267:En förälder som inte är vårdnadshavare men som har sina barn hos sig under drygt en tredjedel av tiden har ansetts inte bo varaktigt tillsammans med barnen och därför vara skyldig att betala underhållsbidrag till barnen. Bidragen har bestämts med beaktande av umgängets omfattning. 7 kap 2 och 4 §§ FB.
  • NJA 2013 s. 955:När ett barn bor växelvis hos sina föräldrar ska den förälder som har ett större ekonomiskt utrymme än den andre åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 § föräldrabalken, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt till enligt 7 kap. 1 § samma balk.
  • NJA 1982 s. 376:Partsställningen i mål om underhållsbidrag till barn.
  • NJA 1983 s. 583:Domstol har meddelat interimistiska beslut beträffande vårdnaden om och underhållsbidrag till barn efter äktenskapsskillnad. Därvid har modern fått vårdnaden om barnet och fadern förpliktats att till henne utge underhållsbidrag för barnet. Medan de interimistiska besluten gällde har barnet flyttat från modern till fadern. Modern har ansetts inte kunna förpliktas utge underhållsbidrag för tid varunder hon haft vårdnaden.
Ändrad: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1996:1031 (Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar,m.m.), 1973:802 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K7]2 a §  En förälder som är betalningsskyldig för underhållsstöd enligt 19 kap.socialförsäkringsbalken anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet. Lag (2010:1203).

Enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd betalar staten i vissa fall ut underhållstöd till barnet. Då kan en underhållskyldig förälder bli återbetalningsskyldig till staten. Det belopp som föräldern ska återbetalas avräknas från förälderns underhållsskyldighet.

Införd: SFS 1996:1031 (Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar,m.m.)
Ändrad: SFS 2010:1203 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken)

[K7]3 §  När underhållsbidrag bestäms enligt 2 § får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt andra–fjärde styckena.

[S2]Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken.

[S3]Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt make som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med. Med make jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppet utgör dock 60 procent av prisbasbeloppet.

[S4]Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller flera barn får den bidragsskyldige för underhåll åt varje hemmavarande barn förbehålla sig ett belopp som, tillsammans med vad som utges till barnet av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av gällande prisbasbelopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet. Lag (2010:1203).

Förbehållsbelopp är ett belopp som den bidragsskyldige får behålla för täcka egna livsnödvändiga kostnader. Sambo med gemensamma barn är likställda med gifta.

  • NJA 1990 s. 201:Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om betydelsen av att den underhållsskyldiges arbetsinkomst nedgått till följd av studier och av att hans bostadskostnad var onormalt hög.
  • RH 1996:8:Vid bestämmande av underhållsskyldigs bidragsförmåga har vid beräkningen av hans månadsinkomst avdrag medgivits för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen utan iakttagande av gällande avdragsbegränsningar för sådana kostnader vid inkomsttaxeringen.
  • NJA 1987 s. 569:Fråga, vid beräkning av förbehållsbelopp för bostad enligt 7 kap 3 § 2 st FB, om tillgodoräknande av den faktiska bostadskostnaden.
  • NJA 1990 s. 205:Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om betydelsen av att den underhållsskyldiges arbetsinkomst understeg genomsnittslönen inom hans yrke.
  • NJA 1983 s. 678:I mål om jämkning av underhållsbidrag enligt 7 kap 10 § FB har den bidragsskyldige fadern ansetts efter omgifte få tillgodoräkna sig förbehållsbelopp enligt 7 kap 3 § samma balk för sin nya hustru, som för att vårda ett makarnas barn i förskoleåldern inte förvärvsarbetar.
  • NJA 1993 s. 549:Vid bestämmande av underhållsbidrag till barn har hänsyn tagits till en skuld som den bidragsskyldige ådragit sig vid avyttringen av familjens gemensamma villafastighet.
  • NJA 1991 s. 40:Underhållsskyldighet till barn har fastställts med hänsyn till den underhållsskyldiges verkliga förvärvsförmåga, med bortseende från aktuell, lägre inkomst. Den bidragsskyldige, som haft osedvanligt låg bostadskostnad, har ansetts böra få för boendet förbehålla sig ett högre belopp motsvarande den genomsnittliga bostadskostnaden enligt socialstyrelsens anvisningar.
Ändrad: SFS 2010:1203 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken)

[K7]4 §  Har en förälder som enligt 2 § skall betala underhållsbidrag haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får föräldern vid fullgörande av sin bidragsskyldighet tillgodoräkna sig ett avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse med 1/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller under tiden för vistelsen. Något sådant avdrag får dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Det sammanlagda avdragsbelopp som tillgodoräknas föräldern vid ett tillfälle skall, om det slutar på örestal, avrundas till närmast lägre krontal.

[S2]Vid beräkning av antalet hela dygn enligt första stycket räknas det dygn då barnets vistelse upphör som ett helt dygn. Detta gäller dock inte om vistelsen börjar och upphör under samma dygn.

[S3]Om det finns särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkor för avdragsrätten än som anges i första och andra styckena. Mot en parts bestridande får ett sådant förordnande dock inte meddelas för tiden innan talan har väckts.

[S4]Den bidragsskyldiga föräldern har inte rätt till avdrag när underhållsbidraget har fastställts med beaktande av att han eller hon i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig. Lag (2005:464).

Prop. 1997/98:7: (Jfr 7 kap. 4 § i UBU -93:s förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om en bidragsskyldig förälders rätt till avdrag på underhållsbidraget vid umgänge med barnet.

Den enda sakliga nyheten finns i första stycket. I fortsättningen kan även umgänge som inte har varat under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn berättiga till umgängesavdrag. För att avdrag skall få göras enligt första stycket krävs då att det har förekommit umgänge under minst ...

Prop. 2004/05:116: Paragrafen innehåller bestämmelser om en bidragskyldig förälders rätt till avdrag på underhållsbidraget vid umgänge med barn.

Andra stycket är nytt. I stycket anges att inte bara hela kalenderdygn (kl. 00.00–24.00) skall berättiga till umgängesavdrag (jfr prop. 1978/79:12 s. 161 och prop. 1997/98 s. 67). Även det dygn då barnet överlämnas till den bidragsskyldige och det dygn då barnet återlämnas ...

  • NJA 1998 s. 267:En förälder som inte är vårdnadshavare men som har sina barn hos sig under drygt en tredjedel av tiden har ansetts inte bo varaktigt tillsammans med barnen och därför vara skyldig att betala underhållsbidrag till barnen. Bidragen har bestämts med beaktande av umgängets omfattning. 7 kap 2 och 4 §§ FB.
  • NJA 1993 s. 401:I mål om underhållsbidrag till barn har den bidragsskyldige begärt att bidragen skall bestämmas med beaktande av att barnen tidvis vistas hos honom. Fråga om förutsättningar härför föreligger.
  • RH 2003:32:Underhållsskyldig förälder har inte ansetts berättigad till s.k. umgängesavdrag enligt 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken under tid då barnet vistats hos förälderns släktingar.
Ändrad: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge), 1979:1066 (om ändring i föräldrabalken), 2005:464 (Ett reformerat underhållsstöd)

[K7]5 §  Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten även sedan barnet har flyttat hemifrån.

[S2]Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som för förälder enligt 1 § men gäller ej till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige ej bor tillsammans med. Lag (1978:853).

[K7]6 §  Om annan än den som enligt 2 § har att betala underhållsbidrag försummar sin underhållsskyldighet, kan rätten ålägga den försumlige att betala underhållsbidrag till barnet. Lag (1978:853).

Tar främst sikte på situationer när en förälder inte ska betala underhållsbidrag enligt 2 § men försummat sin underhållsskyldighet.

  • NJA 2013 s. 955:När ett barn bor växelvis hos sina föräldrar ska den förälder som har ett större ekonomiskt utrymme än den andre åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 § föräldrabalken, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt till enligt 7 kap. 1 § samma balk.

[K7]7 §  Underhållsbidrag betalas i förskott för kalendermånad.

[S2]Avtal om att underhållsbidrag för framtiden ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader är giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet under 18 år ska avtalet dessutom vara godkänt av socialnämnden i den kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt i Sverige, av socialnämnden i Stockholms kommun.

[S3]Rätten får bestämma annat betalningssätt än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl.

[S4]Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp ska betalas till socialnämnden om barnet är under 18 år. För det belopp som har betalats in ska nämnden se till att en livränta åt barnet som är anpassad efter underhållsskyldigheten köps in hos en försäkringsgivare, om inte avtalet hindrar det eller nämnden finner att beloppet kan användas på något annat lämpligt sätt för barnets underhåll.

[S5]Betalning i strid mot denna paragraf medför inte befrielse från skyldigheten att betala underhållsbidrag på föreskrivet sätt. Lag (2018:1288).

[K7]8 §  Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det. Lag (1978:853).

Ändrad: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.)

[K7]9 §  Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag går förlorad fem år efter den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

[S2]Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även därefter.

[S3]Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, får underhållsbidraget krävas ut inom tre månader från det att beslut om företagsrekonstruktionens upphörande meddelades. Kommer ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning skett för underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som föreskrivs i andra stycket.

[S4]Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt. Lag (1996:766).

  • NJA 1984 s. 25:Vid verkställighet här i riket enligt lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, av finsk domstols utslag, i vilket underhållsskyldigheten fastställts med tillämpning av finska rättsregler, har preskriptionsreglerna i 7 kap 9 § FB inte ansetts tillämpliga.
  • NJA 1988 s. 205:Försäkringskassa har inte ansetts ha rätt att avräkna en underhållsskyldigs löpande betalning av bidrag på en tvistig fordran mot honom avseende underhållsbidrag för förfluten tid.
Ändrad: SFS 1973:646 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken, m.m.), 1994:1963 (Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.), 1996:766 (Lag om företagsrekonstruktion)

[K7]10 §  Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i förhållandena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

[S2]Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns särskilda skäl.

[S3]Har fastställt underhållsbidrag, som utges fortlöpande, under en tid av sex år inte ändrats till beloppet på annat sätt än som avses i 1 § lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, kan rätten för tiden efter det att talan har väckts ompröva vad som har bestämts om underhållet, utan att anledning till jämkning enligt första eller andra stycket behöver åberopas.

[S4]Dom eller avtal om underhållsbidrag för tid intill dess barnet har nått en viss ålder utgör inte hinder att pröva frågan om bidrag för tiden därefter. Lag (1978:853).

Skäl för jämkning kan vara att den bidragskyldige har fått ytterligare barn att underhålla eller har gift sig. Det kan även vara tvärtom, att han skilt sig eller inte längre är bidragsskyldig för annat barn. Bestämmelsen gäller inte enbart för ändrade förhållanden hos den bidragsskyldige. Även ändrade förhållanden hos vårdnadshavaren kan vara skäl för jämkning.

  • RH 1995:84:Underhållsskyldig, som genom lagakraftvunnen dom nekats jämkning av honom åvilande skyldighet att bidra till barns underhåll, väcker ny talan om jämkning under åberopande av dels omständigheter som prövats eller kunnat prövas i det tidigare målet, dels viss annan omständighet. Käranden har ansetts vara obetagen att med åberopande av sist nämnda omständighet föra en ny process om jämkning av den ursprungliga domen beträffande hans underhållsskyldighet.
  • NJA 1994 s. 631:Fråga huruvida en underhållsskyldig, som begärt jämkning av underhållet med hänsyn till ändrade förhållanden, kunnat förutse dessa förhållanden när underhållsbidraget bestämdes och därmed inte har rätt till jämkning. 7 kap 10 § FB.
  • NJA 2013 s. 955:När ett barn bor växelvis hos sina föräldrar ska den förälder som har ett större ekonomiskt utrymme än den andre åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 § föräldrabalken, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt till enligt 7 kap. 1 § samma balk.
  • NJA 1982 s. 133:Moder till två barn, om vilka fadern har vårdnaden, är bidragsskyldig gentemot barnen. Hon får i nytt äktenskap ytterligare två barn och slutar med anledning därav en halvtidsanställning som sjukvårdsbiträde för att ta vård om dessa barn. MA.en i det nya äktenskapet har goda inkomster såsom läkare. I jämkningsmål mot de två äldre barnen har modern ansetts sakna förmåga att bidra till deras underhåll. 7 kap 1 och 10 §§ FB.
  • NJA 1983 s. 678:I mål om jämkning av underhållsbidrag enligt 7 kap 10 § FB har den bidragsskyldige fadern ansetts efter omgifte få tillgodoräkna sig förbehållsbelopp enligt 7 kap 3 § samma balk för sin nya hustru, som för att vårda ett makarnas barn i förskoleåldern inte förvärvsarbetar.
  • RH 1997:6:Avtal om underhållsbidrag till barn har träffats med hjälp av en kommuns familjerättssektion. De beräkningar angående parternas ekonomiska förhållanden som lagts till grund för avtalet har inte upprättats i enlighet med domstolspraxis. Skäl för jämkning av avtalet har ansetts föreligga.
  • RH 1993:155:Dom på underhållsbidrag har grundats på medgivande av en underhållsskyldig med låg förvärvsinkomst. I mål om jämkning av bidraget har hovrätten, med godtagande av påståendet att den underhållsskyldige vid tiden för domen räknade med att skaffa sig erforderliga inkomster för betalning av bidraget, funnit att bidragsbeloppet skall anses bestämt med hänsyn till den underhållsskyldiges förvärvsförmåga och inte till hans faktiska ekonomiska förhållanden vid tiden för domen.
Ändrad: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.)
11 § har upphävts genom lag (1996:1031).

[K7]12 §  Talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. En sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av faderskapet till barn, äktenskapsmål, mål om vårdnaden om barn eller mål om barns boende.

[S2]Finns det inte någon behörig domstol enligt första stycket, tas målet upp av Stockholms tingsrätt. Lag (1998:319).

Prop. 1997/98:7: I paragrafen finns regler om talan i underhållsmål. Genom ett tillägg till första stycket blir det möjligt att väcka talan om underhåll till barn även i mål om boende.

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller forumregler för mål om underhåll till barn. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.

  • NJA 1998 s. 128:Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fall där såväl socialnämnden som barnets mor såsom ställföreträdare för barnet för talan men med oförenligt innehåll har barnets behov av biträde tillgodosetts genom att två rättshjälpsbiträden förordnats.
  • RH 2016:56:Den möjlighet som en förälder har att i mål om vårdnad eller boende föra talan om underhållsbidrag åt barnet saknas i mål som enbart gäller umgänge.
  • NJA 1992 s. 630:Fråga om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB.
  • NJA 1988 s. 134:Sedan avtal här i landet träffats om underhåll till barn, har svensk domstol ansetts behörig att upptaga en av den underhållsskyldige - som har hemvist här - väckt talan om jämkning av avtalet, trots att den underhållsberättigade numera har hemvist utomlands.
Ändrad: SFS 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

[K7]13 §  Två eller flera mål om skyldighet för någon att utge underhållsbidrag till barn får handläggas i en rättegång, om det är till nytta för utredningen eller prövningen. I sådant fall får domstol som enligt 12 § är behörig att uppta ett av målen utan hinder av nämnda paragraf uppta även det eller de andra, om talan i målen väcks vid domstolen och det är lämpligt att målen handläggs där.

[S2]Rätten kan besluta att åter särskilja mål som har förenats enligt första stycket.

[S3]Har rätten att avgöra vilken av flera män som är far till ett barn, får talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft. Lag (1978:853).

[K7]14 §  Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp för särskilda delar av underhållstiden.

[S2]Underhåll till barn får ej mot den underhållsskyldiges bestridande bestämmas för tid efter det barnet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter. Lag (1996:1031).

[K7]15 §  I mål om underhåll till barn får rätten, för tiden till dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, besluta om underhållet efter vad som är skäligt. Skyldighet att utge bidrag får dock åläggas någon endast om det finns sannolika skäl för att bidragsskyldighet föreligger. Har fråga om underhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap till barn, får beslut om skyldighet att utge bidrag inte meddelas, om flera män är instämda i målet.

[S2]Innan beslut enligt första stycket meddelas, skall motparten få tillfälle att yttra sig i frågan. Har rätten meddelat ett beslut, skall den ompröva det när målet avgörs.

[S3]Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av rätten. Lag (2000:174).

[K7]16 §  Har någon genom skriftlig, av två personer bevittnad handling åtagit sig att till barn för vilket faderskapet skall fastställas utge underhållsbidrag för tid intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, gäller i fråga om verkställighet på grund av handlingen vad som är föreskrivet om verkställighet på grund av förbindelse att utge underhåll enligt denna balk.

[S2]Beträffande åtagande enligt första stycket skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 15 § har meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn. Lag (1979:339).

[K7]17 §  Om rätt för den som har betalt underhållsbidrag att få ersättning av allmänna medel finns bestämmelser i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag. Lag (1979:339).

[K7]18 §  Har en man haft kostnader för ett barns försörjning därför att han har varit att anse som eller antagits vara barnets far, men fastställs att en annan man är far till barnet, har den förstnämnde endast om det finns särskilda skäl rätt till ersättning av den andre för kostnaderna. Lag (1979:339).

Särskilda skäl kan vara om den andra mannen misstänker att han är barnets far men har undandragit sig från att se till att frågan prövas.

[K7]19 §  I mål om underhåll till barn gäller följande avvikelser från 18 kap.rättegångsbalken, om barnet förlorar målet.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. Finns det inte sådana skäl och har barnet i rättegången företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans med barnet, skall föräldern i stället för barnet åläggas att ersätta motparten dennes rättegångskostnad. Lag (1985:358).

  • NJA 1989 s. 700:Sedan TR i mål om underhållsbidrag till barn förpliktat mannen att mot hans bestridande betala ett visst belopp, vilket var lägre än vad som yrkats, överklagade båda parterna domen och vidhöll i HovR:n sina ståndpunkter från TR:n. Då HovR:n fastställde TR:ns dom ansågs parterna i HovR:n ha ömsom vunnit och förlorat i samma mån som vid TR:n, och modern förpliktades betala mannens rättegångskostnader i HovR:n med samma fördelning som vid TR:n. Tillika fråga om sådana särskilda skäl som avses i 7 kap 19 § 2 st FB för förordnande att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad förelåg.
  • NJA 1991 s. 316:Fråga huruvida förutsättning föreligger för tillämpning av de särskilda bestämmelserna i 7 kap 19 § FB om fördelning av rättegångskostnaderna i mål om underhåll till barn.
  • NJA 1994 s. 118:Fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § 1 st FB har ansetts omfatta även beslut av HovR enligt 7 kap 19 § FB att en förälder i stället för barnet skall ersätta motpartens rättshjälpskostnader.
  • NJA 2002 s. 471:Fråga i mål om underhållsskyldighet om förälder som företräder barnet kan åläggas att ersätta motpartens rättshjälpskostnader.
  • NJA 1998 s. 742:Särregleringen om rättegångskostnadernas fördelning i mål om underhåll till barn för fall då barnet förlorar målet är tillämplig även när barnets talan avskrivs efter återkallelse. 7 kap 19 § FB.
  • NJA 1990 s. 457:När rätten med stöd av 7 kap 19 § 2 st andra meningen FB har ålagt en förälder betalningsskyldighet för rättegångskostnader i stället för barnet, är det bara föräldern som är behörig att överklaga rättens beslut i den delen,
Införd: SFS 1985:358 (om barns ansvar för rättegångskostnader i mål om underhåll)

[K7]20 §  Det som sägs i 12, 15 och 16 §§ om fastställande av faderskap gäller även fastställande av föräldraskap enligt 1 kap. 9 §. Det som sägs i 18 § om en man tillämpas också i fråga om en kvinna som skall anses som förälder enligt 1 kap. 9 §. Lag (2005:434).

Prop. 2004/05:137: En ny paragraf har införts till följd av ändringarna i 1 kap. om föräldraskapet för barn som avlas genom assisterad befruktning i registrerade

partnerskap och samboförhållanden mellan två kvinnor. Bestämmelserna i 7 kap. om underhållsskyldighet är tillämpliga även beträffande en förälder enligt 1 kap. 9 §. I vissa av dem talas om fastställande av faderskap ...

Införd: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap)
8 kap. Har upphävts genom lag (1973:802).

9 kap. Om underårigs omyndighet

  • MD 2013:9:Fråga om Sulake Sverige AB:s affärsmetod att låta underåriga ingå köpeavtal på webbplatsen www.habbo.se utan förmyndares samtycke samt om användningen av vissa standardavtalsvillkor stått i strid mot lag m.m.
Ändrad: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1974:236 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K9]1 §  Den som är under arton år (underårig) är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än som följer av vad som skall gälla på grund av lag eller villkor vid förvärv genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Lag (1994:1433).

Omyndighet upphör den dag man fyller arton år. Rätten att förvalta barnets förmögenhet och företräda honom i angelägenheter som rör förmögenheten tillkommer i allmänhet förmyndaren. Med förbindelser menas endast sådana som omedelbart grundar sig på en rättshandling. Barnet kan fortfarande bli skadeståndsskyldig på grund av sitt handlande. En rättshandling som sker i strid med paragrafen saknar inte all rättslig betydelse. Se 6 och 7 §§.

Ändrad: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1974:236 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K9]2 §  Om rätt för underårig att själv taga tjänst eller annat arbete stadgas i 6 kap.Lag (1974:236).

[K9]2 a §  Underårig med eget hushåll får för den dagliga hushållningen eller uppfostran av barn, som tillhör hushållet, själv ingå sådana rättshandlingar, som sedvanligen företagas för dessa ändamål.

[S2]Rättshandling som avses i första stycket är dock ej bindande för den underårige, om den med vilken rättshandlingen slöts insåg eller bort inse, att det som anskaffades genom rättshandlingen ej var erforderligt.

[S3]Missbrukar den underårige behörighet, som tillkommer honom enligt första stycket, kan rätten på ansökan av förmyndaren frånkänna honom behörigheten. Sådant beslut kan upphävas på ansökan av förmyndaren eller den omyndige, om ändrade förhållanden inträtt.

[S4]Rättens beslut enligt tredje stycket skall ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning. Lag (1977:658).

[K9]3 §  Underårig äge själv råda över vad han genom eget arbete förvärvat efter det han fyllt sexton år. Detsamma gäller avkastningen av sådan egendom och vad som trätt i egendomens ställe.

[S2]Förmyndaren må med överförmyndarens samtycke omhändertaga egendom, varom i första stycket sägs, såvitt det må anses erforderligt med hänsyn till myndlingens uppfostran eller välfärd. Innan samtycke meddelas, skall överförmyndaren bereda myndlingen tillfälle att yttra sig.

Begreppet råda över innebär att den underårige får förfoga över egendomen genom avtal osv. Underårig får inte åta sig skuld med betalningsrätt i egendomen.

3 a § har upphävts genom lag (1974:236).

[K9]4 §  Om en underårig har fått egendom genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande under villkor att den underårige själv skall få råda över egendomen, skall 3 § andra stycket tillämpas också beträffande sådan egendom. Överförmyndarens samtycke krävs dock bara om den underårige har fyllt sexton år. Innan samtycke lämnas skall överförmyndaren ge fångesmannen eller hans arvingar tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan påtagligt besvär eller större tidsförlust. Lag (1994:1433).

[K9]5 §  En underårig som driver rörelse med samtycke enligt 13 kap. 13 § eller 14 kap. 14 § andra stycket, får ingå sådana rättshandlingar som faller inom området för rörelsen. Vad som nu har sagts gäller dock inte i fråga om rättshandlingar som avses i 13 kap. 10 §. Lag (1994:1433).

För skuld som den underårige ådrar sig inom området för rörelsen svarar han med all sin egendom.

Ändrad: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K9]6 §  Har underårig utan erforderligt samtycke ingått avtal, äge den, med vilken avtalet slöts, frånträda avtalet, så länge det ej blivit godkänt eller behörigen fullgjort. Visste han att avtalet slöts med underårig, må han dock ej, med mindre han hade anledning antaga att den underårige ägde behörighet att sluta avtalet, frånträda detta under den tid som vid dess ingående må hava blivit bestämd för godkännande eller eljest skäligen kunde beräknas åtgå därför. Ej må den, hos vilken underårig tagit tjänst eller annat arbete, frånträda avtalet härom, så länge detta fullgöres av den underårige.

[S2]Meddelande, varigenom avtalet frånträdes, må ske jämväl till den underårige själv.

Huvudregel är att giltigheten av avtalet är svävande antingen tills det blivit godkänt eller behörigen fullgjort. Om motparten visste att han slöt avtal med underårig och inte hade någon anledning att anta att denne var behörig är han bunden av avtalet.

[K9]7 §  Varder avtal, som underårig ingått utan erforderligt samtycke, ej gällande, bäre envar åter vad han mottagit eller utgive, om det ej kan ske, ersättning för dess värde. Dock vare den underårige, där ej i andra stycket annorlunda stadgas, icke pliktig att utgiva sådan ersättning i vidare mån än vad han mottagit använts till skäligt underhåll eller eljest finnes hava för honom medfört nytta.

[S2]Har den underårige vid avtals ingående genom falska uppgifter om sin behörighet vilselett den, med vilken avtalet slöts, vare han, om avtalet ej blir gällande, pliktig att i den omfattning som prövas skälig utgiva ersättning för den förlust som föranletts av avtalet. Var förfarandet straffbart, skall ersättning gäldas efter vad i allmänhet gäller om skadestånd på grund av brott.

Huvudregeln är att parterna ska ge tillbaka vad de mottagit. Den underåriges ersättningsskyldighet kan aldrig bli högre än egendomens fulla värde, vilket utgör en yttre gräns. Ett undantag är om den underårige vilselett motparten. Då kan han även bli tvungen att ersätta förluster på grund av avtalet.

[K9]8 §  Pengar som en omyndig efter det att han eller hon har fyllt sexton år själv har satt in hos en bank får betalas ut till den omyndige. Banken får inte utan den omyndiges samtycke betala ut pengarna till förmyndaren.

[S2]Om förmyndaren har fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta pengar som avses i första stycket och visat upp bevis på det, får banken betala ut pengarna till förmyndaren men inte till den omyndige.

[S3]Första och andra styckena gäller också pengar som har satts in hos ett kreditmarknadsföretag och ett utländskt företag som driver bankrörelse eller finansieringsrörelse från en filial i Sverige. Lag (2020:1027)

10 kap. Om förmyndare

[K10]1 §  Den som är underårig eller som har förvaltare får inte vara förmyndare. Lag (1988:1251).

  • NJA 1981 s. 291:I mål om hävande av omyndighetsförklaring har den omyndigförklarade befunnits på grund av hämmad förståndsutveckling och psykisk abnormitet av annat slag vara ur stånd att vårda sig och sin egendom. Fråga huruvida det kunde anses tillräckligt att god man förordnades för att bistå honom i vården av hans angelägenheter. 10 kap 1 och 8 §§ samt 18 kap 3 § FB.
Införd: SFS 1988:1251 (om god man och förvaltare)
Ändrad: SFS 1974:236 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K10]2 §  För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna är dessa förmyndare. Om någon av föräldrarna inte får vara förmyndare enligt 1 § eller blir entledigad från förmynderskapet, är den andre barnets förmyndare.

[S2]För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare. Lag (1988:1251).

[K10]3 §  Den eller de som har förordnats särskilt till vårdnadshavare är också förmyndare för den underårige.

[S2]Om särskilda skäl talar för det, skall dock någon annan än den särskilt förordnade vårdnadshavaren förordnas till förmyndare. I ett sådant fall tillämpas 6 och 7 §§.

[S3]Vad som sägs i denna balk om särskilt förordnade förmyndare skall gälla även den som är förmyndare enligt första stycket. Lag (1994:1433).

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller bestämmelser om förmynderskapet för ett barn när någon annan än en förälder är vårdnadshavare för barnet. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Ändrad: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen)
4 § har upphävts genom lag (2014:377).

[K10]5 §  Har en underårig inte någon förmyndare, skall rätten förordna en sådan.

[S2]Har förmyndare förordnats enligt första stycket på grund av att fadern eller modern är underårig, gäller förordnandet till dess fadern eller modern har uppnått myndig ålder. Lag (1994:1433).

[K10]6 §  Till förmyndare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

[S2]För underåriga syskon skall samma person utses till förmyndare, om inte särskilda skäl talar mot det. Lag (1994:1433).

När en förmyndare ska utses måste man beakta omständigheterna i det särskilda fallet. Består t.ex. uppdraget i att ha översyn över en affärsrörelse måste andra krav ställas än vid kapitalförvaltning. Tidigare har domstolen i första hand utsett någon som är besläktad eller besvågrad med den omyndige men detta har numera tagits bort.

Ändrad: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen)

[K10]7 §  Skall efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för en underårig och har föräldrarna eller en av dem gett till känna vem de önskar till förmyndare, skall denna person förordnas om det inte är olämpligt. Lag (1994:1433).

[K10]8 §  När omständigheterna påkallar det, får flera förmyndare förordnas för den underårige.

[S2]Kan den eller de som på grund av lag skall vara förmyndare inte lämpligen handha förmynderskapet allena, skall medförmyndare förordnas. Lag (1988:1251).

  • RH 2018:48:Förmynderskap. Förutsättningar att förordna en medförmyndare för en underårig har bedömts föreligga i fall där den legala för-myndaren dels åsidosatt sin redovisningsskyldighet enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken, dels bedömts sakna förmåga att sköta den underåriges angelägenheter på ett tillfredställande sätt. Med hän-syn till en djupgående konflikt mellan den legala förmyndaren och överförmyndarnämnden har det även funnits skäl att besluta att medförmyndaren ensam ska förvalta den underåriges tillgångar.
  • RH 2010:88:Medförmyndare har ansetts kunna förordnas att ensam förvalta underårigs tillgångar.
Ändrad: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K10]9 §  En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från förmynderskapet. Detta gäller dock inte, om förmynderskapet utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren entledigas. Lag (1994:1433).

[K10]10 §  En förmyndare skall entledigas, om förmyndaren vid utövandet av förmynderskapet gör sig skyldig till missbruk eller försummelse, om förmyndaren kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig att vara förmyndare eller om förmyndaren av någon annan orsak inte längre är lämplig som förmyndare. Lag (1988:1251).

[K10]11 §  Dör förmyndaren och finns det inte någon som på grund av lag skall vara förmyndare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till överförmyndaren för den kommun där den omyndige har sitt hemvist. Lag (1994:1433).

12 § Har upphävts genom lag (1994:1433).

[K10]13 §  Frågor om förordnande eller entledigande av förmyndare tas upp av tingsrätten i den ort där den underårige är folkbokförd. Om den underårige inte är folkbokförd i Sverige, är tingsrätten i den ort där den underårige vistas behörig domstol.

[S2]Om det inte finns någon domstol som är behörig enligt första stycket, är Stockholms tingsrätt behörig. Lag (2006:557).

[K10]14 §  I ärende om förordnande av förmyndare skall rätten bereda överförmyndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget. Lag (1988:1251).

[K10]15 §  Ingen får förordnas till förmyndare eller entledigas från ett förmynderskap utan att ha fått tillfälle att yttra sig. Lag (1988:1251).

[K10]16 §  Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om förordnande av förmyndare, får rätten, om den omyndiges angelägenheter kräver omedelbar vård, förordna förmyndare för tiden till dess ärendet avgörs. Lag (1988:1251).

[K10]17 §  Uppkommer fråga om att enligt 10 § entlediga en förmyndare och kan slutligt beslut ej ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den underårige, besluta att förmyndaren skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs.

[S2]Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall förmyndaren beredas tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål. Lag (1988:1251).

[K10]18 §  Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras av överförmyndaren, förmyndare, vårdnadshavare, den underårige själv, om han eller hon har fyllt sexton år, samt av hans eller hennes make eller sambo och närmaste släktingar. Frågor som avses i denna paragraf skall rätten också ta upp självmant, när det finns anledning till det.

[S2]I ett ärende som avses i första stycket skall rätten ge en underårig som fyllt sexton år tillfälle att yttra sig, om det kan ske. Lag (1994:1433).

11 kap. Om god man och förvaltare

Prop. 1981/82:168: Första stycket. Bestämmelsen motsvarar den nuvarande bestämmelsen i 11 kap. 8 5.

  • RH 1994:87:Genom lagakraftvunnen dom har den tilltalade, för vilken förordnats förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, ådömts ansvar för bedrägligt beteende och förpliktats att utge skadestånd. Förvaltaren har ansetts sakna behörighet att ansöka om återställande av försutten tid att överklaga domen.
Införd: SFS 1988:1251 (om god man och förvaltare), 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare), 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.)
Ändrad: SFS 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare), 2017:311 (Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna), 1983:47 (om vårdnad och umgänge m.m.), 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 2005:430 (Stärkt skydd för ensamkommande barn)

Om god man

[K11]1 §  Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte utöva förmynderskapet eller blir förmyndaren enligt 10 kap. 17 § skild från utövningen av det, skall överförmyndaren förordna god man att i förmyndarens ställe vårda den underåriges angelägenheter.

[S2]När rätten enligt 10 kap. 17 § skiljer en förmyndare från utövningen av förmynderskapet får rätten förordna god man enligt första stycket.

[S3]Om god man för underåriga utländska medborgare och underåriga statslösa personer finns bestämmelser i 4 kap. 3 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap samt i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Lag (2005:430).

Ett förordnande om god man enligt paragrafen avser samliga av förmyndarens uppgifter. Det finns inga möjligheter att begränsa uppdraget till att enbart gälla vissa angelägenheter.

Prop. 2004/05:136: I paragrafen har den ändringen gjorts att det i ett nytt tredje stycke erinras om att det i 1904 års lag och lagen om god man för ensamkommande barn finns särskilda bestämmelser om god man för utländska barn.

  • NJA 1983 s. 170:Fader till 10-årigt barn har, sedan barnets moder som ensam haft vårdnaden om barnet avlidit, på egen ansökan av TR:n förordnats till vårdnadshavare. Barnet har ansetts vara part i målet och ha rätt att föra talan genom behörig ställföreträdare.
Ändrad: SFS 1971:870 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 1973:646 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i giftermålsbalken, m.m.), 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 2005:430 (Stärkt skydd för ensamkommande barn)

[K11]2 §  Har en förmyndare eller förmyndarens make eller sambo och den underårige del i ett oskiftat dödsbo, skall överförmyndaren förordna god man att vårda den underåriges rätt i boet vid boutredningen liksom vid bodelning och skifte eller ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat bo.

[S2]Överförmyndaren skall också förordna god man när den som har en förmyndare, god man eller förvaltare skall företa en rättshandling eller vara part i en rättegång och behöver hjälp men enligt 12 kap. 8 § inte kan företrädas av förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren. Om talan har väckts får rätten förordna god man.

[S3]Överförmyndaren skall också i andra fall än som avses i första eller andra stycket förordna god man för den som har vårdnadshavare, förmyndare, god man eller förvaltare, i angelägenheter där den enskilde har ett intresse som strider mot en sådan företrädares eller dennes makes eller sambos intresse. Överförmyndaren skall meddela ett sådant förordnande, om det begärs av vårdnadshavaren, förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren eller den som denne i sådan egenskap företräder eller om det annars är lämpligt. Lag (1994:1433).

Paragrafen tar sikte på situationer när vårdnadshavare, förmyndare eller god man kan ha skilda intressen med personen de företräder.

  • NJA 1993 s. 124:Omyndiga, som förvärvat fast egendom genom gåva från sin förmyndare, har, eftersom denne var i ond tro beträffande sin äganderätt, ansetts inte ha gjort ett godtrosförvärv enligt 18 kap 1 § JB.
  • RH 1995:9:I mål där målsägandens vårdnadshavare var gift med den tilltalade har det ansetts erforderligt att förordna god man för att underteckna fullmakt för målsägandebiträdet.
Ändrad: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen)

[K11]3 §  Överförmyndaren skall förordna god man,

  1. om det vid ett dödsfall finns en till namnet känd arvinge som vistas på okänd eller avlägsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt i boet och förvalta sin lott i det,
  2. om det vid ett dödsfall inte kan utredas, huruvida den döde har efterlämnat någon arvinge som är arvsberättigad före Allmänna arvsfonden eller före eller tillsammans med någon annan känd arvinge, eller också kännedom finns om arvinge efter den döde men kunskap saknas såväl om arvingens namn som om hans vistelseort, och det på grund av sådan omständighet krävs att okänd arvinges rätt bevakas och hans eller hennes lott i boet förvaltas,
  3. om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är okänd och hans eller hennes rätt därför behöver iakttas enligt vad som föreskrivs om arvinge,
  4. om det i övrigt krävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en bortavarandes egendom förvaltas,
  5. om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling beror av en framtida händelse, vem egendom skall tillfalla eller egendom först senare skall tillträdas med äganderätt och det krävs att den blivande ägarens rätt bevakas eller egendomen förvaltas för den blivande ägarens räkning, eller
  6. om egendom, enligt vad som särskilt föreskrivs, skall ställas under vård och förvaltning av god man som avses i detta kapitel.

[S2]Överförmyndaren skall förordna god man enligt första stycket efter anmälan eller när behovet blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som har rätt i ett dödsbo, skall det anmälas hos överförmyndaren av den som har boet i sin vård.

[S3]Rättshandlingar som en god man har företagit med stöd av ett förordnande enligt denna paragraf gäller, även om den egendom som förordnandet avsåg tillfaller någon som den gode mannen inte var förordnad att företräda. Lag (1994:1433).

[K11]3 a §  I de fall som anges i 18 kap. 1 § första stycket äktenskapsbalken och 20 kap. 2 § första stycket denna balk skall god man förordnas av rätten. Lag (1994:1433).

[K11]4 §  Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

[S2]När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. Lag (1994:1433).

God mans uppgifter ska i så stor utsträckning som möjligt preciseras så att uppdraget inte blir mer omfattande än vad som kan motiveras.

  • NJA 2019 s. 837:Spelmissbruk kan i allvarliga fall ligga till grund för förvaltarskap.
  • RÅ 1999:38:God man som förordnats enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken för att bevaka huvudmannens rätt och förvalta hans egendom har ansetts ha rätt att med stöd av 14 kap. 4 § sekretesslagen få ut kopior av huvudmannens deklarationer, då huvudmannen inte ansetts kunna själv begära att få del av sina deklarationer eller efterge den sekretess som gäller för handlingarna enligt 9 kap.
  • NJA 2015 s. 851:Bedömning av behovet av god man för en person med nedsatt hälsotillstånd. 11 kap. 4 § föräldrabalken.
  • RH 2018:5:Anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken. Fråga om överförmyndaren gjort tillräckliga ansträngningar för att finna en lämplig ställföreträdare. Tillämpning av bestämmelsen i 11 kap. 17 a § andra stycket föräldrabalken.
  • RH 2013:37:Frågan om vad ett godmanskap avseende förvaltning av egendom enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken kan omfatta.
  • NJA 2014 s. 731:Innebörden av domstolens utredningsskyldighet i ärenden om upphörande av förvaltarskap.
  • NJA 1992 s. 863:Frågor om förordnande av förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken (I) resp upphörande av förvaltarskap (II).
  • RH 2015:39:Fråga om en god man enligt föräldrabalken är fortsatt lämplig för sitt uppdrag när den enskilde gett bort egendom av betydande värde till den gode mannens barn.
  • NJA 1991 s. 545:Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.
  • RH 2016:53:Bedömning av behovet av god man eller förvaltare enligt 11 kap. 4 § respektive 7 § föräldrabalken för en person med nedsatt hälsotillstånd. Även fråga om betydelsen av att personens make sedan tidigare har fullmakt att företräda denne.
  • RH 2016:83:Samarbetsproblem och svårigheter att rekrytera ny ställföreträdare har inte ansetts utgöra skälig orsak för en god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken att bli entledigad från uppdraget innan en ny god man har utsetts. Tillämpning av bestämmelsen i 11 kap. 19 a § föräldrabalken.
  • NJA 1999 s. 691:Fråga om omfattningen av godmanskap enligt 11 kap 4 § föräldrabalken
  • RH 1998:6:Processbehörighet i utsökningsförfarandet när part visats vara psykiskt sjuk.
  • NJA 2018 s. 350:Fråga hur en domstol ska förhålla sig till utredningen i ett ärende rörande anordnande av förvaltarskap.
Ändrad: SFS 1991:1546 (om förverkande av rätt att ta arv, m.m.), 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen), 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K11]5 §  En rättshandling som en god man har företagit utanför sitt förordnande är inte bindande för den som förordnandet avser. En rättshandling som utan dennes samtycke företagits inom ramen för förordnandet är inte heller bindande för den som förordnandet avser, såvida inte denne på grund av sitt tillstånd varit ur stånd att ge uttryck för sin mening eller denna av annan orsak inte har kunnat inhämtas.

[S2]Har den gode mannen inom ramen för förordnandet ingått en rättshandling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, skall samtycke från den som han företräder anses föreligga, om denne inte före rättshandlingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade sig. Lag (1988:1251).

Rätten bestämmer vilka befogenheter som den gode mannen har. Avser inte enbart situationer när huvudmannen helt saknar förmågan att uttrycka sin vilja. Även om huvudmannen är underårig eller lider av en psykisk störning kan innebära att han saknar förmågan att uttrycka sin vilja.

  • RÅ 1999:38:God man som förordnats enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken för att bevaka huvudmannens rätt och förvalta hans egendom har ansetts ha rätt att med stöd av 14 kap. 4 § sekretesslagen få ut kopior av huvudmannens deklarationer, då huvudmannen inte ansetts kunna själv begära att få del av sina deklarationer eller efterge den sekretess som gäller för handlingarna enligt 9 kap.
  • NJA 1994 s. 61:En man, som under flera år varit sammanboende med en kvinna, ådrog sig en svår hjärnskada vid en olycka och har sedan olyckstillfället inte bott i det gemensamma hemmet. Fråga, i mål om förordnande av bodelningsförrättare på ansökan av god man, om samboförhållandet kan anses ha upphört.
Ändrad: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K11]6 §  Om en rättshandling som en god man har företagit inte blir bindande enligt 5 §, är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne har tillfogats. Detta gäller dock inte, om rättshandlingen saknar bindande verkan mot den för vars räkning den har företagits till följd av någon särskild omständighet, som den gode mannen inte kände till och som tredje man inte med fog kunde förutsätta att den gode mannen skulle känna till. Lag (1988:1251).

Skadeståndsansvaret är strikt. En särskild omständighet kan vara att ett skriftligt samtycke från huvudmannen som visar sig vara förfalskat. En förutsättning för skadestånd är att tredje man var i god tro.

Om förvaltare

[K11]7 §  Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp.

[S2]Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde.

[S3]Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.

[S4]När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en förvaltare att utföra uppdraget. Om en förvaltare i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. Lag (1994:1433).

För att en förvaltare ska förordnas måste det bedömas meningslöst att förordna en god man. Möjligheten är inte enbart begränsad till situationer där hjälpbehovet beror på psykiska problem. Även åldersvaghet eller drogmissbruk kan vara skäl för att förordna förvaltare.

  • RÅ 1999:38:God man som förordnats enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken för att bevaka huvudmannens rätt och förvalta hans egendom har ansetts ha rätt att med stöd av 14 kap. 4 § sekretesslagen få ut kopior av huvudmannens deklarationer, då huvudmannen inte ansetts kunna själv begära att få del av sina deklarationer eller efterge den sekretess som gäller för handlingarna enligt 9 kap.
  • RH 1994:87:Genom lagakraftvunnen dom har den tilltalade, för vilken förordnats förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, ådömts ansvar för bedrägligt beteende och förpliktats att utge skadestånd. Förvaltaren har ansetts sakna behörighet att ansöka om återställande av försutten tid att överklaga domen.
  • NJA 2014 s. 731:Innebörden av domstolens utredningsskyldighet i ärenden om upphörande av förvaltarskap.
  • NJA 1992 s. 863:Frågor om förordnande av förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken (I) resp upphörande av förvaltarskap (II).
  • NJA 1991 s. 545:Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.
  • NJA 2012 s. 715:Förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Frågor om upphörande och rätt för förvaltare att bli entledigad.
  • RH 2016:53:Bedömning av behovet av god man eller förvaltare enligt 11 kap. 4 § respektive 7 § föräldrabalken för en person med nedsatt hälsotillstånd. Även fråga om betydelsen av att personens make sedan tidigare har fullmakt att företräda denne.
  • RH 1998:6:Processbehörighet i utsökningsförfarandet när part visats vara psykiskt sjuk.
  • NJA 2018 s. 350:Fråga hur en domstol ska förhålla sig till utredningen i ett ärende rörande anordnande av förvaltarskap.
Ändrad: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen)

[K11]8 §  Trots ett förvaltarförordnande enligt 7 § har den som avses med förordnandet rätt att själv

  1. sluta avtal om tjänst eller annat arbete,
  2. förfoga över vad han eller hon genom eget arbete har förvärvat efter det att förvaltare har förordnats, liksom avkastningen av sådan egendom och vad som har trätt i egendomens ställe samt
  3. förfoga över vad han eller hon efter det att förvaltare har förordnats får genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande under villkor att egendomen inte skall omfattas av förvaltarens rådighet.

[S2]Om det finns särskilda skäl för det, får dock rätten föreskriva att förvaltaruppdraget skall omfatta även förhållanden som avses i första stycket. Lag (1994:1433).

[K11]9 §  Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget.

[S2]Den som har förvaltare är inte behörig att företa rättshandlingar för annans räkning. Lag (1988:1251).

Förvaltaren behöver inte inhämta huvudmannens samtycke utan får på eget ansvar själv vidta åtgärder i huvudmannens intresse och räkning. Fullmakterer som huvudmannen utfärdat innan förvaltarskapet blir ogiltiga.

[K11]10 §  Med förvaltarens samtycke får den enskilde själv företa rättshandlingar även i en angelägenhet som omfattas av förvaltaruppdraget. Om verkan av avtal som den enskilde har ingått utan samtycke gäller vad som föreskrivs i 9 kap.6 och 7 §§ för underåriga. Lag (1988:1251).

  • RH 1994:87:Genom lagakraftvunnen dom har den tilltalade, för vilken förordnats förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, ådömts ansvar för bedrägligt beteende och förpliktats att utge skadestånd. Förvaltaren har ansetts sakna behörighet att ansöka om återställande av försutten tid att överklaga domen.

[K11]11 §  Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en förvaltare har företagit utanför sitt förordnande. Förvaltaren är i sådant fall skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne har tillfogats. Lag (1988:1251).

Gemensamma bestämmelser

[K11]12 §  Till god man eller förvaltare ska utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Föreslår den enskilde en viss person som god man eller förvaltare, ska den personen förordnas, om han eller hon är lämplig och vill åta sig uppdraget. Detsamma gäller om en god man ska förordnas att bevaka en underårigs eller bortavarandes rätt i ett dödsbo och den avlidne har gett till känna vem den avlidne önskar till god man.

[S2]Innan någon förordnas till god man eller förvaltare ska hans eller hennes lämplighet kontrolleras i den utsträckning som behövs.

[S3]Den som är underårig eller som själv har förvaltare får inte vara god man eller förvaltare. Lag (2014:886).

Vid val av en god man eller förvaltare ska man beakta det huvudsakliga syftet med förvaltarskapet. Består uppdraget främst i att sörja för huvudmannens person bör en släkting eller annan närstående utses. Om det är mer krävande egendomsförvaltning eller liknade är det mer lämpligt att välja en kvalificerad yrkesperson.

Prop. 2013/14:225: Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som kan komma i fråga för ett ställföreträdaruppdrag. Nytt är första stycket andra meningen om den enskildes inflytande över vem som förordnas som ställföreträdare och andra stycket om överförmyndarens och domstolens kontroll av den som föreslås bli förordnad. Övervägandena finns i avsnitt 10 och 11.

  • RH 2013:25:Frågan om det föreligger hinder mot att en personlig assistent även utses till god man har besvarats nekande.
  • RH 2015:39:Fråga om en god man enligt föräldrabalken är fortsatt lämplig för sitt uppdrag när den enskilde gett bort egendom av betydande värde till den gode mannens barn.
  • NJA 1991 s. 545:Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.
  • RH 2016:59:Det har inte ansetts lämpligt att den som är ledamot i ett utskott inom den kommunala förvaltningen som hanterar frågor hänförliga till ensamkommande barn utses som god man för ett sådant barn i samma kommun.
  • RH 2018:19:Fråga om det har funnits förutsättningar att entlediga en förval-tare enligt 11 kap. 20 § föräldrabalken.
Införd: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.)
Ändrad: SFS 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare)

[K11]13 §  När omständigheterna motiverar det, kan flera gode män eller förvaltare förordnas för den enskilde. Lag (1994:1433).

[K11]14 §  Om flera gode män eller förvaltare är ansvariga för en skada som har tillfogats tredje man, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter vars och ens grad av vållande. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas enligt samma grunder. Lag (1994:1433).

[K11]15 §  En ansökan om förordnande av god man enligt 1–4 §§ eller förvaltare får göras av förmyndare, av den som ansökan avser, om han eller hon har fyllt 16 år, och av hans eller hennes make eller sambo och närmaste släktingar. En ansökan om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap får göras av dem som nu har nämnts, av en framtidsfullmaktshavare och av överförmyndaren.

[S2]En ansökan om anordnande av förvaltarskap får också göras av en god man som avses i 4 §.

[S3]När det finns anledning till det ska rätten självmant ta upp frågor om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap. Överförmyndaren har samma skyldighet när det gäller förordnande av god man eller förvaltare. Lag (2017:311).

  • RH 2008:33:Frågan om en ställföreträdare - god man eller förvaltare - kan föra sin huvudmans talan som kärande i ett mål om äktenskapsskillnad har besvarats jakande.
Ändrad: SFS 2017:311 (Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna)

[K11]16 §  I ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år ska rätten eller överförmyndaren ge denna person tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

[S2]I ärenden om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap ska rätten också inhämta yttranden från den enskildes make eller sambo, barn och framtidsfullmaktshavare, överförmyndaren och vårdinrättning, om det inte är obehövligt. Yttranden ska också, om det behövs, inhämtas från andra närstående samt från den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom socialtjänsten och den eller de nämnder som utövar regionens ledning av omsorgsverksamheten. Den som ansökan avser ska höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad saken gäller. Rätten får dock avstå från att höra den enskilde muntligen om han eller hon själv har gjort ansökan eller medgett förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

[S3]Andra stycket gäller även i ärenden hos överförmyndaren om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare.

[S4]Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet. Lag (2019:838).

Prop. 2016/17:30: Paragrafen innehåller handläggningsregler för ärenden om god man eller förvaltare. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.

  • NJA 1993 s. 109:Fråga om muntlig förhandling i domstolsärende angående förordnande av god man.
  • RH 1993:35:Fråga om tingsrättens utredningsskyldighet i mål angående bl.a. byte av förvaltare enligt föräldrabalken.
  • NJA 2014 s. 731:Innebörden av domstolens utredningsskyldighet i ärenden om upphörande av förvaltarskap.
Ändrad: SFS 2019:838 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning), 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare), 2017:311 (Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna), 1991:1649 (Följdlagstiftning till den nya kommunallagen)

[K11]17 §  Innan rätten anordnar förvaltarskap skall den inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Detta gäller även i ärenden om anordnande av godmanskap enligt 4 §, när den enskilde inte har lämnat sitt samtycke.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan utredning som avses i första stycket. Lag (1994:1433).

  • RH 1993:35:Fråga om tingsrättens utredningsskyldighet i mål angående bl.a. byte av förvaltare enligt föräldrabalken.
  • NJA 2014 s. 731:Innebörden av domstolens utredningsskyldighet i ärenden om upphörande av förvaltarskap.
  • NJA 2018 s. 350:Fråga hur en domstol ska förhålla sig till utredningen i ett ärende rörande anordnande av förvaltarskap.
Införd: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.)
Ändrad: SFS 1983:47 (om vårdnad och umgänge m.m.), 1981:26 (om socialtjänsten)

[K11]17 a §  Rätten får uppdra åt överförmyndaren att inhämta yttranden enligt 16 § andra stycket och utredning enligt 17 §.

[S2]På begäran av rätten ska överförmyndaren lämna förslag på god man eller förvaltare, om det inte finns särskilda skäl mot det.

[S3]Om en fråga om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap uppkommer hos överförmyndaren, får överförmyndaren inhämta yttranden enligt 16 § andra stycket och utredning enligt 17 §. Om överförmyndaren ansöker om ett sådant anordnande, ska vad som inhämtats ges in till rätten tillsammans med ansökan. Överförmyndaren ska då också lämna förslag på god man eller förvaltare. Lag (2014:886).

  • RH 2018:5:Anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken. Fråga om överförmyndaren gjort tillräckliga ansträngningar för att finna en lämplig ställföreträdare. Tillämpning av bestämmelsen i 11 kap. 17 a § andra stycket föräldrabalken.
Införd: SFS 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare)

[K11]18 §  Kan ett slutligt beslut inte ges omedelbart i ett ärende om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap, får rätten besluta att anordna godmanskap eller förvaltarskap för tiden till dess ärendet slutligt avgörs, om den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller ett dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara för den enskildes person eller egendom. Ett sådant beslut kan meddelas även för den som är underårig att gälla från och med den dag då han eller hon fyller arton år.

[S2]Kan ett slutligt beslut inte ges omedelbart i ett ärende om förordnande av god man eller förvaltare, får överförmyndaren förordna god man eller förvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs, om ärendet brådskar av sådan anledning som anges i första stycket.

[S3]Innan beslut enligt första eller andra stycket meddelas skall den som ansökningen avser ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

[S4]Ett beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten. Överförmyndaren får när som helst ändra ett beslut enligt andra stycket. Lag (1994:1433).

[K11]19 §  Om en god man eller förvaltare inte längre behövs, ska godmanskapet eller förvaltarskapet upphöra. En god man som har förordnats enligt 3 § 1–5 ska entledigas så snart den som förordnandet avser begär det. När en god man eller förvaltare har slutfört sitt uppdrag, ska han eller hon genast anmäla det till överförmyndaren.

[S2]En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Om godmanskapet eller förvaltarskapet ska fortsätta, är den gode mannen eller förvaltaren dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller förvaltare har utsetts, om inte annat föreskrivs i 19 a §. Lag (2014:886).

Prop. 2013/14:225: Paragrafen innehåller regler om upphörande av godmanskap och förvaltarskap och om entledigande av en god man eller förvaltare. Övervägandena finns i avsnitt 7.

  • NJA 2014 s. 731:Innebörden av domstolens utredningsskyldighet i ärenden om upphörande av förvaltarskap.
  • NJA 2012 s. 715:Förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Frågor om upphörande och rätt för förvaltare att bli entledigad.
  • RH 2016:83:Samarbetsproblem och svårigheter att rekrytera ny ställföreträdare har inte ansetts utgöra skälig orsak för en god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken att bli entledigad från uppdraget innan en ny god man har utsetts. Tillämpning av bestämmelsen i 11 kap. 19 a § föräldrabalken.
Ändrad: SFS 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare)

[K11]19 a §  Skyldigheten enligt 19 § andra stycket att kvarstå som god man eller förvaltare gäller inte om en god man som har förordnats enligt 4 § eller en förvaltare har skälig orsak att bli entledigad innan en ny god man eller förvaltare har utsetts.

[S2]Sker ett entledigande med stöd av första stycket, ska godmanskapet eller förvaltarskapet upphöra, om överförmyndaren har vidtagit alla rimliga åtgärder för att finna någon annan som är lämplig och som vill åta sig uppdraget. Lag (2014:886).

Prop. 2013/14:225: I första stycket finns ett undantag från skyldigheten enligt 19 § andra stycket för en god man eller en förvaltare att kvarstå i sitt uppdrag till dess en ny ställföreträdare har utsetts. Den gode mannen eller förvaltaren har inte en sådan skyldighet om han eller hon har skälig orsak att bli entledigad innan en ersättare utsetts. Vid bedömningen av om det finns en sådan skälig orsak ska det göras en avvägning mellan de skäl som ställföreträdaren har för att uppdraget ska upphöra och den ...

  • NJA 2018 s. 246:Fråga om förutsättningarna för att en god man ska ha rätt att bli entledigad trots att en ny god man inte har utsetts.
  • RH 2016:83:Samarbetsproblem och svårigheter att rekrytera ny ställföreträdare har inte ansetts utgöra skälig orsak för en god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken att bli entledigad från uppdraget innan en ny god man har utsetts. Tillämpning av bestämmelsen i 11 kap. 19 a § föräldrabalken.
Införd: SFS 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare)

[K11]19 b §  Ett beslut om att ett godmanskap enligt 4 § eller ett förvaltarskap ska upphöra och ett beslut om att entlediga en god man eller förvaltare med stöd av 19 a § fattas av rätten. I övriga fall fattar överförmyndaren beslut om upphörande av ett godmanskap och om entledigande av en god man eller förvaltare. Lag (2017:311).

Prop. 2016/17:30: Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som beslutar i frågor om upphörande av godmanskap och förvaltarskap och om entledigande av en god man eller förvaltare. Av förbiseende har bestämmelsen om överförmyndarens beslut om upphörande kommit att omfatta förvaltarskap (se prop. 2013/14:225 s. 48). Genom denna ändring rättas detta till. ...

Införd: SFS 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare)
Ändrad: SFS 2017:311 (Framtidsfullmakter – en ny form av ställföreträdarskap för vuxna)

[K11]20 §  En god man eller förvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer på ekonomiskt obestånd och på grund av detta är olämplig för uppdraget eller som av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha uppdraget, skall entledigas. Beslut om entledigande fattas av överförmyndaren.

[S2]Uppkommer en fråga om att enligt första stycket entlediga en god man eller förvaltare och kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får överförmyndaren besluta att den gode mannen eller förvaltaren skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs, om dröjsmål skulle medföra fara för den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser. Lag (1994:1433).

  • RH 2015:39:Fråga om en god man enligt föräldrabalken är fortsatt lämplig för sitt uppdrag när den enskilde gett bort egendom av betydande värde till den gode mannens barn.
  • NJA 2012 s. 715:Förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Frågor om upphörande och rätt för förvaltare att bli entledigad.
  • RH 2018:19:Fråga om det har funnits förutsättningar att entlediga en förval-tare enligt 11 kap. 20 § föräldrabalken.

[K11]21 §  Ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och om upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av någon av dem som avses i 15 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren.

[S2]Rätten eller överförmyndaren får också självmant ta upp frågor som avses i första stycket och som de är behöriga att avgöra.

[S3]I ett ärende enligt denna paragraf skall rätten eller överförmyndaren ge den enskilde tillfälle att yttra sig, om det kan ske. Lag (1994:1433).

[K11]22 §  Dör en god man eller förvaltare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den överförmyndare som har tillsyn över godmanskapet eller förvaltarskapet. Lag (1994:1433).

  • NJA 2012 s. 715:Förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Frågor om upphörande och rätt för förvaltare att bli entledigad.

[K11]23 §  Rätten är skyldig att pröva om omfattningen av ett godmanskap enligt 4 § eller ett förvaltarskap bör jämkas, om någon av dem som anges i 15 § första stycket eller den gode mannen eller förvaltaren ansöker om det. Rätten kan också utan ansökan göra en sådan prövning.

[S2]Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren samt överförmyndaren och den enskilde ges tillfälle att yttra sig.

[S3]Kan ett slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten meddela beslut i frågan för tiden till dess ärendet avgörs, om dröjsmål skulle medföra fara för den enskilde. I fråga om ett sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 18 § tredje och fjärde styckena.

[S4]I fråga om godmanskap enligt 1-3 §§ skall överförmyndaren pröva om godmanskapets omfattning bör jämkas. Bestämmelserna i första tredje styckena skall också tillämpas vid handläggningen hos överförmyndaren av frågor om sådan jämkning. Lag (1994:1433).

[K11]24 §  Innan rätten eller överförmyndaren förordnar någon till god man eller förvaltare eller entledigar någon från ett sådant uppdrag, skall han eller hon ges tillfälle att yttra sig. Är det fråga om beslut enligt 20 § andra stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren ges tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål. Lag (1994:1433).

[K11]25 §  Behörig domstol i frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap är tingsrätten i den ort där den enskilde är folkbokförd. Om den enskilde inte är folkbokförd i Sverige, är tingsrätten i den ort där den enskilde vistas behörig domstol.

[S2]Behörig överförmyndare i frågor om godmanskap enligt 1, 2 och 4 §§ eller lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn samt i frågor om förvaltarskap är överförmyndaren för den kommun där den enskilde är folkbokförd. Om den enskilde inte är folkbokförd i Sverige, är överförmyndaren för den kommun där den enskilde vistas behörig överförmyndare.

[S3]Om det inte finns någon behörig domstol enligt första stycket eller behörig överförmyndare enligt andra stycket, är Stockholms tingsrätt och överförmyndaren för Stockholms kommun behörig domstol respektive behörig överförmyndare. Lag (2006:557).

Prop. 2004/05:136: Paragrafen innehåller regler om behörig domstol respektive överförmyndare i frågor om bl.a. godmanskap. Tredje stycket har ändrats. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen innebär att det är överförmyndaren i den kommun där barnet vistas som är behörig överförmyndare i frågor om godmanskap som tas upp med stöd av lagen om god man för ensamkommande barn.

Prop. 2005/06:117: Paragrafen innehåller regler om behörig domstol respektive överförmyndare i frågor om förvaltarskap och godmanskap. Paragrafen har ändrats så att reglerna för bestämmande av behörigheten utgår från folkbokföringsorten. En grundläggande förutsättning är naturligtvis att det finns svensk internationell behörighet. Ändringar har gjorts i paragrafens tre stycken. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Ändrad: SFS 2006:557 (Skydd för barn genom registrering av förmyndare i vägtrafikregistret, m.m.), 2005:430 (Stärkt skydd för ensamkommande barn), 1997:353 (God man för ensamma flyktingbarn)

[K11]26 §  Uppkommer vid utredning av ett dödsbo frågan om förordnande av god man enligt 3 §, hör ärendet till överförmyndaren för den kommun där den döde hade sitt hemvist eller, om den döde inte hade hemvist i Sverige, till överförmyndaren för Stockholms kommun. Skall god man annars förordnas enligt 3 §, tas ärendet upp av överförmyndaren för den kommun där den för vilken god man skall förordnas har egendom eller där annars behov av god man har visat sig.

[S2]Andra frågor som gäller godmanskap enligt 3 § tas upp av den överförmyndare som har förordnat god man. Lag (1994:1433).

[K11]27 §  Rätten skall genast kungöra beslut om anordnande eller upphörande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse skall också ske av beslut om jämkning av förvaltarskaps omfattning enligt 23 §. Lag (1994:1433).

  • RÅ 2007:82:Bestämmelsen i 9 kap. 14 § sekretesslagen om sekretess hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd har inte ansetts hindra att uppgifter om vilka personer som har förvaltare enligt föräldrabalken lämnas till ett kreditupplysningsföretag.
Upphävd: SFS 1994:1433 (Förmynderskapslagstiftningen)

12 kap. Allmänna bestämmelser om förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet

Förmyndares skyldigheter

[K12]1 §  Förmyndare skall förvalta omyndigas tillgångar och företräda dem i angelägenheter som rör tillgångarna.

[S2]Detta gäller inte i fråga om tillgångar som omyndiga enligt lag själva råder över eller som de har förvärvat genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande med villkor att egendomen skall stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren, utan bestämmanderätt för förmyndaren, och med angivande av vem som skall utöva förvaltningen (särskild förvaltning). Är särskild förvaltning anordnad, skall den som utövar förvaltningen årligen lämna redovisning över förvaltningen till förmyndaren.

[S3]Förmyndaren företräder i övrigt den omyndige när detta inte enligt lag skall göras av någon annan. Lag (1994:1433).

Gode mäns och förvaltares skyldigheter

[K12]2 §  Gode män och förvaltare ska, i den utsträckning det följer av deras förordnande, bevaka rätten för de personer som de företräder, förvalta deras tillgångar och sörja för deras person.

[S2]Även om det inte framgår av förordnandet, omfattar den gode mannens eller förvaltarens uppdrag inte sådana tillgångar som har ställts under särskild förvaltning. Är särskild förvaltning anordnad, ska den som utövar förvaltningen årligen lämna redovisning över förvaltningen till den gode mannen eller förvaltaren, om det faller inom ramen för den gode mannens eller förvaltarens uppdrag att ta emot en sådan redovisning.

[S3]Gode män och förvaltare är inte behöriga att företräda den enskilde i frågor om att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär. Lag (2017:311).

Gemensamma bestämmelser

[K12]3 §  Förmyndare, gode män och förvaltare skall omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter och alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde. Lag (1994:1433).

  • RH 2018:48:Förmynderskap. Förutsättningar att förordna en medförmyndare för en underårig har bedömts föreligga i fall där den legala för-myndaren dels åsidosatt sin redovisningsskyldighet enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken, dels bedömts sakna förmåga att sköta den underåriges angelägenheter på ett tillfredställande sätt. Med hän-syn till en djupgående konflikt mellan den legala förmyndaren och överförmyndarnämnden har det även funnits skäl att besluta att medförmyndaren ensam ska förvalta den underåriges tillgångar.
  • RH 2015:39:Fråga om en god man enligt föräldrabalken är fortsatt lämplig för sitt uppdrag när den enskilde gett bort egendom av betydande värde till den gode mannens barn.

[K12]4 §  Den enskildes medel skall i skälig omfattning användas för hans eller hennes uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. De medel som inte används för sådana ändamål skall placeras så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig avkastning.

[S2]Närmare bestämmelser om hur förvaltningen skall skötas finns i 13-15 kap.Lag (1994:1433).

Vad som menas med huvudmannens nytta behöver inte alltid innebära vad som är bäst ur en ekonomisk synvinkel. Det kan även ta sikte på en förbättrad livskvalitet t.ex. genom att företa en resa eller byta till ett bättre boende.

  • RH 2015:39:Fråga om en god man enligt föräldrabalken är fortsatt lämplig för sitt uppdrag när den enskilde gett bort egendom av betydande värde till den gode mannens barn.

[K12]5 §  Förmyndare, gode män och förvaltare skall fortlöpande föra räkenskaper över sin förvaltning och göra anteckningar om sina åtgärder i övrigt. Föräldrar är dock skyldiga att föra räkenskaper och göra anteckningar endast i den utsträckning som kan anses behövlig med hänsyn till egendomens omfattning och omständigheterna i övrigt. Lag (1994:1433).

[K12]6 §  Förmyndare, gode män och förvaltare skall se till att pengar och värdepapper som tillhör den enskilde förvaras så att de inte sammanblandas med tillgångar som ställföreträdaren annars förvaltar.

[S2]Om den enskilde äger värdehandlingar eller annars har rättigheter på grund av sådana handlingar, svarar förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren för att behövliga registreringar och anmälningar görs. Lag (1994:1433).

[K12]7 §  I viktiga frågor ska förmyndaren, om det lämpligen kan ske, höra den omyndige, om han eller hon har fyllt 16 år, och den omyndiges sambo.

[S2]Gode män och förvaltare har motsvarande skyldigheter i förhållande till den enskilde samt den enskildes make eller sambo. Om betydelsen av samtycke i vissa fall från den som har god man finns bestämmelser i 11 kap. 5 §. Lag (2014:377).

Även barn under sexton år bör höras om de uppnått tillräcklig mognad och frågan rör dem personligen.

Prop. 2013/14:208: Gode män och förvaltare har motsvarande skyldigheter i förhållande till den enskilde samt den enskildes make eller sambo. Om betydelsen av samtycke i vissa fall från den som har god man finns bestämmelser i 11 kap. 5 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ställföreträdares skyldighet att höra den enskilde och dennes partner i viktiga frågor. Den behandlas i avsnitt 5.1.

Första ...

Införd: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)
Ändrad: SFS 2014:377 (Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor)

[K12]8 §  Uppstår fråga om rättshandling eller rättegång mellan en omyndig och förmyndaren, förmyndarens make eller sambo eller någon som förmyndaren företräder, har förmyndaren inte rätt att företräda den omyndige. Har syskon samma förmyndare, får förmyndaren dock företräda de omyndiga vid arvskifte mellan dem, om de inte har inbördes stridande intressen.

[S2]En god man eller förvaltare har inte rätt att företräda den enskilde, om det uppstår en fråga om rättshandling eller rättegång mellan den enskilde å ena sidan och den gode mannen eller förvaltaren, hans eller hennes make eller sambo eller någon som han eller hon företräder å den andra sidan.

[S3]Om en förmyndare, god man eller förvaltare har slutit avtal i strid med första eller andra stycket, tillämpas 9 kap. 7 § första stycket i fråga om återbärings- och ersättningsskyldighet. Lag (1994:1433).

Förmyndaren får inte företräda den omyndige om han kan ha ett eget intresse i saken. Vad som stadgas i paragrafen om förmyndare gäller i tillämpliga delar även god man eller förvaltare.

Överförmyndarens tillsyn

[K12]9 §  Förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet står under överförmyndarens tillsyn.

[S2]Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att lämna överförmyndaren de upplysningar om sin verksamhet som överförmyndaren begär. Lag (1994:1433).

Avtal utan överförmyndarens samtycke

[K12]10 §  Om en förmyndare, god man eller förvaltare har ingått avtal för den enskildes räkning utan att inhämta samtycke från överförmyndaren, trots att samtycke krävs enligt 13-15 kap., får motparten inte frånträda avtalet, om förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren begär överförmyndarens samtycke inom en månad från det att avtalet ingicks och något annat förbehåll inte har gjorts. Om överförmyndaren inte lämnar sitt samtycke, får motparten frånträda avtalet, om inte något annat har överenskommits.

[S2]Om en förmyndare, god man eller förvaltare har ingått ett avtal som innebär skuldsättning för den enskilde utan att inhämta samtycke som krävs enligt 13 kap. 12 § första stycket 1 eller 14 kap. 13 § första stycket 1, får motparten inte heller frånträda avtalet sedan det har blivit fullgjort. Lag (2008:910).

[K12]11 §  Om ett avtal som avses i 10 § inte blir gällande, tillämpas 9 kap. 7 § första stycket i fråga om återbärings- och ersättningsskyldighet. Lag (1994:1433).

Flera förmyndare, gode män eller förvaltare

[K12]12 §  Om en persons egendom skall förvaltas av fler än en förmyndare, god man eller förvaltare, skall ställföreträdarna utöva förvaltningen gemensamt. Överförmyndaren kan dock besluta att förvaltningen av tillgångarna skall fördelas på visst sätt mellan ställföreträdarna eller att vissa tillgångar skall förvaltas av en av dem ensam. I samband med att rätten förordnar en ställföreträdare kan även rätten meddela ett sådant beslut.

[S2]Om de som utövar förvaltningen gemensamt inte kan enas om en viss åtgärd, gäller den mening som överförmyndaren biträder. Om det är fråga om en åtgärd som kräver överförmyndarens samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om det finns delade meningar. Överförmyndaren skall dock ge alla dem som har del i förvaltningen tillfälle att yttra sig innan överförmyndaren beslutar i saken. Lag (1994:1433).

  • RH 2018:48:Förmynderskap. Förutsättningar att förordna en medförmyndare för en underårig har bedömts föreligga i fall där den legala för-myndaren dels åsidosatt sin redovisningsskyldighet enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken, dels bedömts sakna förmåga att sköta den underåriges angelägenheter på ett tillfredställande sätt. Med hän-syn till en djupgående konflikt mellan den legala förmyndaren och överförmyndarnämnden har det även funnits skäl att besluta att medförmyndaren ensam ska förvalta den underåriges tillgångar.
  • RH 2010:88:Medförmyndare har ansetts kunna förordnas att ensam förvalta underårigs tillgångar.

Ställande av säkerhet

[K12]13 §  Om överförmyndaren finner skäl till det, skall förmyndare, gode män eller förvaltare ställa säkerhet för den förvaltade egendomen. Överförmyndaren prövar säkerheten och bestämmer hur den skall förvaras. I övrigt tillämpas 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Lag (1994:1433).

Skadestånd

[K12]14 §  Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den enskilde.

[S2]Om flera förmyndare, gode män eller förvaltare är ansvariga, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter vars och ens grad av vållande. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas enligt samma grunder. Lag (1994:1433).

[K12]15 §  Talan om ersättning enligt 14 § ska väckas inom tre år från det att handlingar som anges i 16 kap. 8 § har lämnats över till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen. Om talan inte väcks inom nämnda tid, är talerätten förlorad. Detta gäller inte, om ställföreträdaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande. Lag (2008:910).

Arvode och ersättning för utgifter

[K12]16 §  Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.

[S2]Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Överförmyndaren bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter ska betalas med medel som tillhör den enskilde.

[S3]Om det inte finns särskilda skäl för något annat, ska arvode och ersättning för utgifter, inklusive de avgifter och skatter som utgår på dem, betalas med den enskildes medel i den mån hans eller hennes beräknade inkomst under det år när uppdraget utförs överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken eller hans eller hennes tillgångar under samma år överstiger två gånger prisbasbeloppet.

[S4]Arvode och ersättning för utgifter som avser vård av någons rätt i oskiftat dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om inte särskilda skäl föranleder något annat.

[S5]Arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den enskildes eller dödsboets medel ska betalas av kommunen. Lag (2010:1203).

  • RH 2019:2:Uppgifter om besök och telefonsamtal som en god man lämnat i en arbetsredogörelse på heder och samvete har inte lämnats under straffansvar. De har därför inte tillmätts större betydelse än huvudmannens uppgifter. När den gode mannen inte närmare bemött huvudmannens påstående om att några besök och telefonsamtal inte ägt rum, har den gode mannens arvode avseende uppdraget att sörja för person satts ned till hälften.
  • RH 2012:12:Förordnad god man för ett ensamkommande flyktingbarn har ersatts enligt en av överförmyndarnämnden fastställd schablon. Hovrätten har konstaterat att vid fastställande av arvode till god man har en kommun som utgår från en schablonersättning alltid att pröva om schablonen svarar mot ett skäligt arvode för den gode mannens ersättningsgilla arbetsinsatser.
  • RH 2017:11:Fråga om god man har rätt till arvode och ersättning avseende arbete och utgifter hänförliga till tiden före förordnandet som god man. Hovrätten fann att bedömningen av vilket arvode och vilken ersättning som ska utgå enligt ordalydelsen i 12 kap. 16 § föräldrabalken enbart ska göras utifrån arvodets skälighet och att det varit fråga om utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande, utan någon tidsmässig begränsning.
  • RH 2008:30:Yrkande om dröjsmålsränta på ersättning för arbete som god man och därefter förvaltare enligt föräldrabalken har ogillats.
  • RH 2017:12:Fråga om god man har rätt till arvode och ersättning avseende arbete och utgifter hänförliga till tiden före förordnandet som god man. Hovrätten fann att bedömningen av vilket arvode och vilken ersättning som ska utgå enligt ordalydelsen i 12 kap. 16 § föräldrabalken enbart ska göras utifrån arvodets skälighet och att det varit fråga om utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande, utan någon tidsmässig begränsning. Även fråga om uppgifter utförda av god man ålegat det HVB-hem där barnet bodde och gode mannen därför inte haft rätt till ersättning för dessa.
  • RH 2010:87:Fråga om skälig ersättning till god man enligt lagen (2005:429) om ensamkommande barn. Då en god mans rätt till ersättning är reglerad i lag är det inte möjligt att med hänvisning till ett ingånget avtal utöka eller begränsa rätten till ersättning utöver vad som i det enskilda fallet anses skäligt. Vad som utgör skälig ersättning har bedömts utifrån uppdragets art och omfattning med utgångspunkt i att ett uppdrag som god man har ett betydande ideellt inslag.
  • RH 2010:1:Fråga om arvode och utgiftsersättning till god man i visst fall ska betalas med den enskildes medel eller av kommunen. Särskilda skäl har ansetts föreligga att - trots att den enskildes beräknade inkomst för aktuellt år har överstigit 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring - låta betalningsansvaret falla på kommunen.
  • RH 2019:48:Enbart det förhållandet att en skuldsanering pågår, och det oavsett om betalningskrav enligt betalningsplan föreligger eller inte, har inte i sig ansetts utgöra ett särskilt skäl att frångå huvudregeln om huvudmannens betalningsansvar för arvode till god man enligt 12 kap. 16 § tredje stycket föräldrabalken.
  • RH 2011:61:Vid beräkning av det s.k. förbehållsbeloppet enligt 12 kap. 16 § tredje stycket föräldrabalken har ansetts att det, när det gäller den enskildes förvärvsinkomster, är den taxerade förvärvsinkomsten som avses med inkomstbegreppet enligt bestämmelsen, vilket innebär att grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) inte ska beaktas vid fastställandet av den enskildes inkomst.
  • RH 2012:22:Den enskildes dödsbo har i visst fall ålagts betalningsskyldighet för arvode och ersättning till den enskildes gode man trots att den enskildes inkomster under det år när uppdraget utförts inte översteg någon av de i 12 kap. 16 § tredje stycket föräldrabalken angivna beloppsgränserna.
  • RH 2016:12:Överförmyndarnämnden har beslutat om riktlinjer som bl.a. angett ett tak för milersättning i syfte att möjliggöra för anhöriga och vänner på längre avstånd att vara god man under förutsättning att milersättningen inte tillåts bli oskäligt hög. Fråga om överförmyndarnämnden enligt 12 kap. 16 § första stycket föräldrabalken genom egna riktlinjer har kunnat begränsa rätten för förordnade förmyndare, gode män och förvaltare till ersättningar för utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.
Ändrad: SFS 2010:1203 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2006:557 (Skydd för barn genom registrering av förmyndare i vägtrafikregistret, m.m.)

[K12]17 §  Föräldrar som är förmyndare har, om det finns särskilda skäl, rätt till arvode med anledning av förvaltningen av den omyndiges egendom. De har också rätt till ersättning för utgifter som har varit skäligen påkallade av förvaltningen.

[S2]Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Beloppen skall betalas med den omyndiges medel eller, om det gäller dödsboförvaltning, med dödsboets tillgångar. Lag (1994:1433).

Föräldrar som är förmyndare har i regel rätt till ersättning för utlägg som de har i samband med förvaltningen. Någon rätt till arvode finns normalt inte. Ett undantag skulle kunna vara om barnet har en betydande förmögenhet och förvaltningen av denna tar upp en väsentlig del av föräldrarnas tid.

13 kap. Föräldrars förmyndarförvaltning

Föräldrars rådighet

[K13]1 §  När en omyndigs föräldrar är förmyndare, bestämmer de hur tillgångar som står under deras förvaltning skall användas eller placeras, om inte annat följer av denna balk eller annan författning.

[S2]Om en av föräldrarna till följd av frånvaro eller sjukdom eller av någon annan orsak är förhindrad att ta del i sådana beslut om förvaltningen som inte kan skjutas upp utan olägenhet, bestämmer den andra föräldern ensam. Denna förälder får dock inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse, om inte den omyndiges bästa uppenbarligen kräver det.

[S3]Om endast en av föräldrarna är förmyndare, gäller bestämmelserna om föräldrar honom eller henne.

[S4]I fråga om vård av en omyndigs rätt i dödsbo eller annat oskiftat bo gäller bestämmelserna i 15 kap.Lag (1994:1433).

Föräldrar som är förmyndare får i princip själva bestämma hur den omyndiges tillgångar ska användas. Det finns vissa undantag till detta, se bl.a. 9 kapitlet.

  • NJA 1993 s. 124:Omyndiga, som förvärvat fast egendom genom gåva från sin förmyndare, har, eftersom denne var i ond tro beträffande sin äganderätt, ansetts inte ha gjort ett godtrosförvärv enligt 18 kap 1 § JB.
Ändrad: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

Kontroll av förvaltningen av viss egendom

[K13]2 §  När värdet på en omyndigs tillgångar, som ska förvaltas av föräldrarna, genom arv, gåva, värdestegring eller på något annat sätt har kommit att överstiga åtta gånger gällande prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken, tillämpas bestämmelserna i 3–7 §§ för förvaltningen.

[S2]Dessa bestämmelser gäller även egendom som, under villkor om att förvaltningen av den ska stå under överförmyndarens kontroll (särskild överförmyndarkontroll), har tillfallit den omyndige

  1. genom arv eller testamente,
  2. genom gåva, under förutsättning att givaren skriftligen har anmält gåvan till överförmyndaren, eller
  3. genom förmånstagarförordnande vid försäkring med anledning av dödsfall eller vid pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

[S3]Med egendom som anges i andra stycket jämställs egendom som har trätt i stället för sådan egendom samt avkastning av egendomen. Lag (2010:1203).

Vid beräkningen av värdet ska all egendom som föräldrarna förvaltar beaktas. Sådan egendom som står utanför förvaltarskapet ska inte räknas med. Vid värderingen av tillgångarna bör som huvudregel försäljningspriset användas.

  • RH 2018:48:Förmynderskap. Förutsättningar att förordna en medförmyndare för en underårig har bedömts föreligga i fall där den legala för-myndaren dels åsidosatt sin redovisningsskyldighet enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken, dels bedömts sakna förmåga att sköta den underåriges angelägenheter på ett tillfredställande sätt. Med hän-syn till en djupgående konflikt mellan den legala förmyndaren och överförmyndarnämnden har det även funnits skäl att besluta att medförmyndaren ensam ska förvalta den underåriges tillgångar.
  • RH 1995:9:I mål där målsägandens vårdnadshavare var gift med den tilltalade har det ansetts erforderligt att förordna god man för att underteckna fullmakt för målsägandebiträdet.
Ändrad: SFS 1988:1251 (om god man och förvaltare), 2010:1203 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken)

[K13]3 §  Inom en månad efter det att värdet på en omyndigs tillgångar överstigit det belopp som anges i 2 § första stycket skall föräldrarna ge in en förteckning över den omyndiges egendom till överförmyndaren.

[S2]Har egendom tillfallit en omyndig med villkor om särskild överförmyndarkontroll enligt 2 § andra stycket, skall föräldrarna ge in en förteckning över egendomen till överförmyndaren inom en månad därefter.

[S3]Förteckningarna skall avges på heder och samvete. Lag (1994:1433).

  • NJA 1991 s. 545:Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.
  • RH 1995:15:Fråga om kravet på utredning när överförmyndarens tillstånd begärs till fastighetsförvärv och framställningen inte avser viss bestämd fastighet. Tillika fråga om vem som är behörig att göra en sådan framställning.
Upphävd: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K13]4 §  Andra värdehandlingar än sådana som nämns i 5 § första stycket skall säljas och fordringar drivas in så snart det lämpligen kan ske, om det inte är till fördel för den omyndige att värdehandlingarna behålls eller att fordringarna förblir utestående.

[S2]Annan lös egendom än som nu har nämnts och som inte omfattas av 10 § skall säljas vid en lämplig tidpunkt, om inte egendomen är till nytta eller har särskilt värde för den omyndige eller den omyndiges familj eller egendomen av någon annan särskild anledning bör behållas. Lag (1994:1433).

Första stycket: Utgångspunkten för bedömningen bör vara bestämmelserna i 12 kap 4 §. Även kravet på trygghet och skälig avkastning bör beaktas. Aktier bör säljas om de inte uppfyller kravet på trygghet och skälig avkastning. Undantag till detta kan vara andelar i familjeföretag. Det är föräldrarna själva som avgör om egendomen ska behållas eller inte.

Andra stycket: Vid bedömningen ska inte enbart bruksvärdet beaktas utan hänsyn ska även tas till affektionsvärde. Ett särskilt skäl att behålla lös egendom kan vara att den förväntas stiga väsentligt i värde.

  • NJA 1991 s. 545:Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.
  • RH 1995:15:Fråga om kravet på utredning när överförmyndarens tillstånd begärs till fastighetsförvärv och framställningen inte avser viss bestämd fastighet. Tillika fråga om vem som är behörig att göra en sådan framställning.
Ändrad: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K13]5 §  Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i

  1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,
  2. skuldförbindelser som har utfärdats av Svenska skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller
  3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

[S2]Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Lag (2013:562).

[K13]6 §  Om överförmyndaren samtycker till det, får den omyndiges tillgångar placeras i aktier och även i övrigt placeras på något annat sätt än som anges i 5 §.

[S2]I fråga om köp av fast egendom m.m. finns bestämmelser i 10 §. Lag (1994:1433).

Vägledande är kravet på trygghet och skälig avkastning.

[K13]7 §  Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas ska göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. I anslutning till en placering enligt 5 eller 6 § får pengar dock föras över till ett konto hos ett värdepappersbolag, även om någon ränta inte är avtalad. Lag (2008:910).

Prop. 2007/08:150: Av paragrafen framgår att värdepappersbolag likställs med banker ur föräldrabalkens perspektiv när det gäller köp och försäljning av värdepapper. Innebörden är att pengar, utan samtycke från överförmyndaren, tillfälligt kan placeras på ett likvidkonto hos ett värdepappersbolag om det sker i anslutning till en placering i värdepapper enligt 5 eller 6 §. Att överföringen ska ske i anslutning till en sådan placering innebär att en överföring ...

Ändrad: SFS 2004:422 (Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet), 1970:1000 (('med förslag till lag om införande av nya jordabalken, m. m.',)), 2008:910 (Förmynderskapsrättsliga frågor)

Bankmedel

[K13]8 §  Pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag enligt 16 kap. 11 § eller med uppgift till banken eller kreditmarknadsföretaget om att de skall stå under särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke. Lag (2004:422).

Pengarna kan bli spärrade genom att uppgift lämnas i samband med insättningen. Givaren har därmed en självständig möjlighet att se till att användning av pengarna hindras. Förbudet gäller att ta ut pengarna. Det finns förmodligen inget hinder från att flytta pengarna mellan olika spärrade konton.

Ändrad: SFS 2004:422 (Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet), 1983:47 (om vårdnad och umgänge m.m.), 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

Upphävande av eller lättnader i kontrollen

[K13]9 §  Överförmyndaren ska besluta att bestämmelserna i 4–7 §§ inte längre ska tillämpas, om värdet på den omyndiges tillgångar har kommit att sjunka till ett belopp som understiger fyra gånger gällande prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken och det inte finns särskild anledning att låta kontrollen fortgå.

[S2]Ett beslut enligt första stycket gäller inte egendom som har tillfallit den omyndige under villkor om särskild överförmyndarkontroll.

[S3]Om det med hänsyn till föräldrarnas och den omyndiges förhållanden eller i övrigt finns särskilda skäl, får överförmyndaren helt eller delvis besluta om undantag från 3–7 §§. Lag (2010:1203).

Vid särskilda skäl kan överförymnadaren besluta att behålla restriktionerna även fast värdet understiger fyra prisbasbelopp. Vägledning kan hämtas i 19 §.

Ändrad: SFS 2010:1203 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2008:910 (Förmynderskapsrättsliga frågor)

Fast egendom m.m.

[K13]10 §  För den omyndiges räkning får föräldrar endast med överförmyndarens samtycke

  1. genom köp, byte eller gåva förvärva fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller övertagande av hyresrätt till en bostadslägenhet,
  2. ingå avtal om nyttjanderätt till någon annans fasta egendom, om det inte gäller hyra av en bostadslägenhet eller en tillfällig upplåtelse av ringa ekonomisk betydelse,
  3. sälja eller byta bort fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller byte av en bostadslägenhet, eller
  4. låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom eller tomträtt.

[S2]Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 1 eller 2 skall lämnas, om inte förvärvet eller avtalet kan anses olämpligt med hänsyn till egendomens natur, den omyndiges ålder och framtida behov eller andra omständigheter.

[S3]Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 3 eller 4 får lämnas endast om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur samt den omyndiges ålder, framtida behov och samlade tillgångar.

[S4]Bestämmelserna om nyttjanderätt gäller även i fråga om servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten har upplåtits genom avtal.

[S5]Samtycke enligt denna paragraf gäller under sex månader från det att samtycket lämnades. Lag (1994:1433).

För punkterna 1 och 2 gäller en presumtion för att samtycke ska ges. Samtycket kan vägras om det anses olämpligt med hänsyn till egendomens natur, den omyndiges ålder och framtida behov. För punkterna 3 och 4 saknas presumtion. Istället ska överförmyndaren avgöra om åtgärden är lämplig.

  • NJA 2012 s. 1095:Formkravet vid fastighetsköp. När ska en av såväl köpare som säljare undertecknad köpehandling anses ha getts ut så att avtalsbundenhet har uppstått? Jfr NJA 2000 s. 747 I och II.
  • NJA 2011 s. 436:Det krävs inte samtycke av överförmyndaren när en överenskommelse om gränsens sträckning träffas vid en fastighetsbestämning för ett omyndigt barns räkning.
Ändrad: SFS 1988:1251 (om god man och förvaltare)

Bortgivande av egendom

[K13]11 §  Föräldrar får inte ge bort den omyndiges egendom, om det inte är fråga om personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till den omyndiges ekonomiska villkor.

[S2]Med överförmyndarens samtycke får föräldrar använda den omyndiges inkomster till understöd åt anhöriga eller andra som står den omyndige nära. Lag (1994:1433).

Föräldrarna avgör själva i vilken utsträckning gåvor och presenter kan ges. Om gåvan står i missförhållande till den omyndiges ekonomiska villkor kan egendomen återkrävas.

  • NJA 2011 s. 436:Det krävs inte samtycke av överförmyndaren när en överenskommelse om gränsens sträckning träffas vid en fastighetsbestämning för ett omyndigt barns räkning.

Upptagande av lån m.m.

[K13]12 §  För den omyndiges räkning får föräldrar endast med överförmyndarens samtycke

  1. ta upp lån eller företa någon annan rättshandling som innebär att den omyndige sätts i skuld,
  2. ingå borgensförbindelse, eller
  3. ställa den omyndiges egendom som säkerhet för den omyndiges eller någon annans förbindelse.

[S2]Är det fråga om åtgärder enligt första stycket som faller inom ramen för en rörelse som föräldrarna med överförmyndarens samtycke driver för den omyndiges räkning, behövs samtycke endast i fråga om pantsättning av fast egendom eller tomträtt. Samtycke behövs inte i fråga om statliga lån som tas upp för att ge den omyndige hjälp till utbildning eller bosättning.

[S3]Samtycke får lämnas endast om åtgärden behövs för att trygga den omyndiges övriga egendom eller kan anses nödvändig för den omyndiges utbildning eller uppehälle eller om det annars finns särskilda skäl för åtgärden. Lag (2008:910).

Prop. 2007/08:150: Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa typer av rättshandlingar som föräldrar kan ingå för sina barns räkning endast med överförmyndarens samtycke. I första punkten i första stycket har en regel om rättshandlingar som innebär skuldsättning ändrats. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Ändrad: SFS 2008:910 (Förmynderskapsrättsliga frågor)

Rörelse

[K13]13 §  Föräldrar får inte låta den som är under sexton år driva rörelse.

[S2]Om den omyndige har fyllt sexton år, får föräldrarna endast med överförmyndarens samtycke låta honom eller henne driva en rörelse som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Utan överförmyndarens samtycke får föräldrarna inte själva driva en sådan rörelse för den omyndiges räkning. Samtycke får lämnas endast om den omyndiges ekonomiska och personliga förhållanden är sådana att det med beaktande av rörelsens art är lämpligt att samtycke ges. Lag (1999:1080).

  • RH 2015:11:Fråga om samtycke till föräldrar till sextonårig pojke att låta denne driva bokföringspliktig rörelse som enskild näringsidkare.
Ändrad: SFS 1999:1080 (Ny bokföringslag m.m.)

Redovisning av viss egendom

[K13]14 §  Föräldrar skall före den 1 mars varje år i en årsräkning till överförmyndaren redogöra för förvaltningen under föregående år av egendom som avses i 2 § samt sådan egendom som omfattas av bestämmelserna om samtycke enligt 10 §. Årsräkningen skall avges på heder och samvete.

[S2]I årsräkningen skall anges

  1. egendomen och dess värde vid början och slutet av den tid som räkningen avser,
  2. skulder som hänför sig till egendomen vid samma tidpunkter, och
  3. inkomster av egendomen och utgifter som har betalats med egendomen eller dess avkastning. Lag (1994:1433).

Paragrafen gäller enbart egendom som omfattas om bestämmelserna om överförmyndarens kontroll eller samtycke. Om föräldrarna underlåter att lämna årsredovisning kan överförmyndaren förlägga vite enligt 16 kap. 13 §.

[K13]15 §  Har den omyndige fyllt arton år eller har föräldrarna dessförinnan entledigats som förmyndare, skall de inom en månad därefter lämna en sluträkning till överförmyndaren beträffande egendom som avses i 2 § samt sådan egendom som omfattas av bestämmelserna om samtycke enligt 10 §. Sluträkning skall vidare lämnas inom en månad när ett villkor enligt 2 § andra stycket om särskild överförmyndarkontroll återkallats eller överförmyndaren enligt 9 § första stycket beslutat att överförmyndarkontrollen skall upphöra.

[S2]Sluträkningen skall innehålla en redogörelse för förvaltningen under det löpande året fram till dess att förmynderskapet upphörde, villkoret om särskild överförmyndarkontroll återkallades eller överförmyndaren beslutade att kontrollen skulle upphöra. Räkningen skall avges på heder och samvete.

[S3]Vad som sägs om årsräkning i 14 § andra stycket gäller också i fråga om sluträkning. Lag (1994:1433).

[K13]16 §  Om det med hänsyn till föräldrarnas och den omyndiges förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständigheterna i övrigt finns särskilda skäl, får överförmyndaren befria föräldrarna från skyldigheten att lämna årsräkning eller sluträkning eller besluta att sådana räkningar får lämnas i förenklad form. I fråga om årsräkning får beslut meddelas för ett visst år eller tills vidare. Lag (1994:1433).

[K13]17 §  Anmäler föräldrarna att de är förhindrade att inom föreskriven tid lämna förteckning enligt 3 §, årsräkning eller sluträkning till överförmyndaren, kan överförmyndaren bestämma ny tid för avlämnandet. Lag (1994:1433).

Särskilda beslut av överförmyndaren i vissa fall

[K13]18 §  Överförmyndaren får förelägga föräldrarna att i årsräkning eller på annat sätt redogöra för sin förvaltning utöver vad som följer av 14 och 15 §§, om den omyndige begär det eller om det annars finns särskilda skäl. Lag (1994:1433).

[K13]19 §  Om det av någon särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren

  1. besluta att 3–7 §§ ska tillämpas även i andra fall än som följer av 2 §,
  2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, kreditmarknadsföretag eller värdepappersbolag, utöver vad som följer av 8 §,
  3. besluta att värdehandlingar ska förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut i Sverige,
  4. genom meddelande till en värdepapperscentral, den som för ett register enligt 4 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller enligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller den som har registrerats som förvaltare av finansiella instrument eller andelar i värdepappersfonder eller i specialfonder, begränsa föräldrars möjlighet att förfoga över rättigheter som registreras i avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i motsvarande utländskt register eller som avses i lagen om värdepappersfonder eller i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, och
  5. genom meddelande till den som ska betala pengar till den omyndige besluta att pengarna ska sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag.

[S2]Meddelas beslut enligt första stycket 3, ska föräldrarna träffa avtal med ett värdepappersinstitut på villkor som överförmyndaren har godkänt.

[S3]Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal. Lag (2016:43).

Vissa åtgärder vid förvaltningens upphörande

[K13]20 §  Om föräldrarnas förvaltning upphör därför att barnet har blivit myndigt, skall föräldrarna genast överlämna de förvaltade tillgångarna till honom eller henne. Om föräldrarnas förvaltning upphör därför att någon annan skall överta förvaltningen, skall föräldrarna genast överlämna de förvaltade tillgångarna till denna person. Lag (1994:1433).

[K13]21 §  När föräldrarnas förvaltning upphör, skall de hålla sina räkenskaper och övriga handlingar som rör förvaltningen tillgängliga för granskning. Om det behövs, skall överförmyndaren bestämma tid och plats för en sådan granskning.

[S2]Sedan tiden för att väcka talan enligt 12 kap. 15 § har gått ut eller, om talan har väckts, det finns en dom i ersättningsfrågan som vunnit laga kraft, skall räkenskaper och övriga handlingar som rör förvaltningen lämnas över till den som är behörig att ta emot redovisning över förvaltningen. Lag (1994:1433).

Föräldrars död eller konkurs

[K13]22 §  Dör en av föräldrarna, skall dödsboet svara för att den omyndiges egendom redovisas och åtgärder vid förvaltningens upphörande vidtas enligt detta kapitel, om inte förvaltningen skall skötas av den andra föräldern. Vad som nu har sagts om dödsbo gäller konkursförvaltaren, om en av föräldrarna försätts i konkurs. Lag (1994:1433).

14 kap. Förordnade förmyndares, gode mäns och förvaltares vård av egendom

Förteckningar över egendom

[K14]1 §  Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare skall inom två månader efter förordnandet lämna en förteckning till överförmyndaren över den egendom som de förvaltar. Förteckningen skall avges på heder och samvete.

[S2]En förteckning som lämnas av en god man som har förordnats enligt 11 kap. 1 § behöver endast ta upp den lösa egendom som den gode mannen har tagit hand om.

[S3]Skyldigheten att lämna en förteckning gäller inte vid byte av förordnad förmyndare, god man eller förvaltare.

[S4]I fråga om bevakning av någons rätt i dödsbo eller annat oskiftat bo gäller bestämmelserna i 15 kap.Lag (1994:1433).

Förteckningen avser endast sådan egendom som står under förvaltning. Egendom som den omyndige själv får förfoga över ska inte ingå i förteckningen.

Ändrad: SFS 1988:1251 (om god man och förvaltare)

[K14]2 §  Har rätten beslutat att utvidga omfattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag, skall den gode mannen eller förvaltaren inom en månad från beslutet lämna en förteckning till överförmyndaren över den egendom som omfattas av det utvidgade uppdraget. Förteckningen skall avges på heder och samvete. Lag (1994:1433).

Förvaltning av egendom

[K14]3 §  I fråga om egendom som står under en förordnad förmyndares, god mans eller förvaltares förvaltning gäller 4 11 §§. Lag (1994:1433).

Begreppet förordnad förmyndare avser även en särskilt förordnad vårdnadshavare.

[K14]4 §  Andra värdehandlingar än sådana som nämns i 5 § första stycket ska säljas och fordringar drivas in så snart det lämpligen kan ske, om det inte är till fördel för den enskilde att värdehandlingarna behålls eller att fordringarna förblir utestående.

[S2]Annan lös egendom som inte omfattas av 11 § ska säljas vid en lämplig tidpunkt, om inte egendomen är till nytta eller har särskilt värde för den enskilde eller den enskildes familj eller egendomen av någon annan särskild anledning bör behållas. Lag (2008:910).

Reglerna överensstämmer i stort med de regler som finns i 13 kap. 4 §. Eftersom det i detta fall handlar om vuxna istället för underåriga är de behov som ska tillgodoses till viss del olika.

Prop. 2007/08:150: Ändringen i andra stycket beror på att en språklig felaktighet rättats.

Ändrad: SFS 2008:910 (Förmynderskapsrättsliga frågor)

[K14]5 §  Den enskildes tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i

  1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,
  2. skuldförbindelser som har utfärdats av Svenska Skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller
  3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

[S2]Den enskildes tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Lag (2013:562).

Prop. 2002/03:139: Ändringen i första stycket 2 är en följd av att lagen om finansieringsverksamhet upphävs och kreditmarknadsföretagen i stället regleras av lagen om bank- och finansieringsrörelse.

I andra stycket har hänvisningen till lagen (1983:890) om allemanssparande strukits eftersom denna lag upphävdes år 1998.

Ändrad: SFS 2013:562 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2004:49 (En ny lag om investeringsfonder), 2004:300 (Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse), 2011:454 (Lagändringar med anledning av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

[K14]6 §  Om överförmyndaren samtycker till det, får den enskildes tillgångar placeras i aktier och även i övrigt placeras på något annat sätt än som anges i 5 §.

[S2]I fråga om köp av fast egendom m.m. finns bestämmelser i 11 §. Lag (1994:1433).

Motsvarar de regler som finns i 13 kap. 6 §. Att det rör sig om vuxna personer innebär att det ska läggas större vikt vid dennes personliga smak, vid inköp av t.ex. konst, jämfört med ett barns önskningar i motsvarande situation.

[K14]7 §  Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas ska göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag. I anslutning till en placering enligt 5 eller 6 § får pengar dock föras över till ett konto hos ett värdepappersbolag, även om någon ränta inte är avtalad. Lag (2008:910).

[K14]8 §  Pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag får tas ut endast efter samtycke från överförmyndaren.

[S2]Samtycke krävs dock inte vid uttag av

  1. ränta som är upplupen under innevarande och föregående år, eller
  2. pengar som behöver hållas tillgängliga för den enskildes uppehälle eller vården av hans eller hennes egendom om den förordnade förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren vid insättningen gjort förbehåll om att de får tas ut utan överförmyndarens samtycke. Lag (2008:910).

9 § Har upphävts genom lag (2008:910).

[K14]10 §  Om det finns särskilda skäl, får överförmyndaren helt eller delvis besluta om undantag från 4-8 §§. Lag (2008:910).

Om en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har särskilda kunskaper inom förmögenhetsförvaltning kan det finnas anledning att medge undantag från överförmyndarens samtycke vid kapitalplaceringar.

Ändrad: SFS 2008:910 (Förmynderskapsrättsliga frågor)

Fast egendom m.m.

[K14]11 §  För den enskildes räkning får en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare endast med överförmyndarens samtycke

  1. genom köp, byte eller gåva förvärva fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller övertagande av hyresrätt till en bostadslägenhet,
  2. ingå avtal om nyttjanderätt till någon annans fasta egendom, om det inte gäller hyra av en bostadslägenhet eller en tillfällig upplåtelse av ringa ekonomisk betydelse,
  3. sälja eller byta bort fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller byte av en bostadslägenhet, eller
  4. låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom eller tomträtt.

[S2]Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 1 eller 2 skall lämnas, om inte förvärvet eller avtalet kan anses olämpligt med hänsyn till egendomens natur eller andra omständigheter.

[S3]Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 3 eller 4 får lämnas endast om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur samt den enskildes behov och samlade tillgångar.

[S4]Bestämmelserna om nyttjanderätt gäller även i fråga om servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten har upplåtits genom avtal.

[S5]Samtycke enligt denna paragraf gäller under sex månader från det att samtycket lämnades. Lag (1994:1433).

Motsvarar de regler som finns i 13 kap. 10 §. Paragrafen nämner inte ålder som en faktor att ta hänsyn till. Detta innebär dock inte att åldern kan ha betydelse, särskilt om det är en underårig med en förordnad förmyndare.

  • NJA 2011 s. 436:Det krävs inte samtycke av överförmyndaren när en överenskommelse om gränsens sträckning träffas vid en fastighetsbestämning för ett omyndigt barns räkning.
Ändrad: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

Bortgivande av egendom

[K14]12 §  En förordnad förmyndare, god man eller förvaltare får inte ge bort den enskildes egendom, om det inte är fråga om personliga presenter vars värde inte står i missförhållande till den enskildes ekonomiska villkor.

[S2]Med överförmyndarens samtycke får den enskildes inkomster användas till understöd åt anhöriga eller andra som står den enskilde nära. Lag (1994:1433).

  • NJA 2011 s. 436:Det krävs inte samtycke av överförmyndaren när en överenskommelse om gränsens sträckning träffas vid en fastighetsbestämning för ett omyndigt barns räkning.

Upptagande av lån m.m.

[K14]13 §  För den enskildes räkning får en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare endast med överförmyndarens samtycke

  1. ta upp lån eller företa någon annan rättshandling som innebär att den enskilde sätts i skuld,
  2. ingå borgensförbindelse, eller
  3. ställa den enskildes egendom som säkerhet för den enskildes eller någon annans förbindelse.

[S2]Är det fråga om åtgärder enligt första stycket som faller inom ramen för en rörelse som ställföreträdaren med överförmyndarens samtycke driver för den enskildes räkning, behövs samtycke endast i fråga om pantsättning av fast egendom eller tomträtt. Samtycke behövs inte i fråga om statliga lån som tas upp för att ge den enskilde hjälp till utbildning eller bosättning.

[S3]Samtycke får lämnas endast om åtgärden behövs för att trygga den enskildes övriga egendom eller kan anses nödvändig för hans eller hennes utbildning eller uppehälle eller om det annars finns särskilda skäl för åtgärden. Lag (2008:910).

Rörelse

[K14]14 §  En god man eller förvaltare får endast med överförmyndarens samtycke låta den enskilde driva en rörelse som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Utan överförmyndarens samtycke får den gode mannen eller förvaltaren inte driva en sådan rörelse för den enskildes räkning. Samtycke får lämnas endast om den enskildes ekonomiska och personliga förhållanden är sådana att det med beaktande av rörelsens art är lämpligt att samtycke ges.

[S2]I fråga om förordnade förmyndare tillämpas 13 kap. 13 §. Lag (1999:1080).

Redovisning av förvaltad egendom

[K14]15 §  Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare skall före den 1 mars varje år i en årsräkning till överförmyndaren redogöra för förvaltningen under föregående år av egendom som har stått under ställföreträdarens förvaltning. Årsräkningen skall avges på heder och samvete.

[S2]I årsräkningen skall anges den enskildes tillgångar och skulder vid början och slutet av den tid som räkningen avser. Vidare skall en sammanställning göras av inkomster och utgifter under nämnda tid. Av årsräkningen skall särskilt framgå hur mycket som har använts för den enskildes uppehälle eller nytta i övrigt. Lag (1994:1433).

[K14]16 §  Överförmyndaren får besluta att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare i särskild ordning skall redogöra för den del av den enskildes tillgångar och skulder som inte omfattas av ställföreträdarens förvaltning, i den mån tillgångarna och skulderna är kända för ställföreträdaren. Lag (1994:1433).

[K14]17 §  En god man skall hålla överförmyndaren underrättad om sådana åtgärder från den enskildes sida som kan påverka den gode mannens förvaltningsansvar i mera betydande omfattning. Lag (1994:1433).

[K14]18 §  Om en förordnad förmyndares, god mans eller förvaltares uppdrag har upphört, skall den som frånträder uppdraget inom en månad därefter lämna en sluträkning till överförmyndaren beträffande egendom som har stått under hans eller hennes förvaltning. Sluträkningen skall innehålla en redogörelse för förvaltningen under det löpande året fram till dess att ställföreträdarskapet upphörde. Räkningen skall avges på heder och samvete.

[S2]Vad som sägs om årsräkning i 15 § andra stycket gäller också i fråga om sluträkning.

[S3]Om rätten har inskränkt omfattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag, skall sluträkning lämnas för den egendom som inte längre omfattas av uppdraget.

[S4]Om ett godmanskap enligt 11 kap. 1 § upphör innan tiden för avgivande av årsräkning eller sluträkning som rör förmynderskapet för den omyndige inträffar, får sluträkning rörande godmanskapet begränsas till att avse en redogörelse endast för de åtgärder som har vidtagits av den gode mannen. I övrigt skall redogörelse för förvaltningen lämnas av förmyndaren även för den tid godmanskapet har varat. Lag (1994:1433).

[K14]19 §  Om det med hänsyn till ställföreträdarens och den enskildes förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständigheterna i övrigt finns särskilda skäl, får överförmyndaren befria ställföreträdaren från skyldigheten att lämna årsräkning eller sluträkning eller besluta att sådana räkningar får lämnas i förenklad form. I fråga om årsräkning får beslut meddelas för ett visst år eller tills vidare. Lag (1994:1433).

[K14]20 §  Anmäler en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare att han eller hon är förhindrad att inom föreskriven tid lämna förteckning enligt 1 eller 2 §, årsräkning eller sluträkning till överförmyndaren, kan överförmyndaren bestämma ny tid för avlämnandet. Lag (1994:1433).

Särskilda beslut av överförmyndaren i vissa fall

[K14]21 §  Om det behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren

  1. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank, kreditmarknadsföretag eller värdepappersbolag, utöver vad som följer av 8 §,
  2. besluta att värdehandlingar ska förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut i Sverige,
  3. genom meddelande till den som ska betala pengar till den enskilde besluta att pengarna ska sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag, och
  4. genom meddelande till en värdepapperscentral, den som för ett register enligt 4 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller enligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller den som har registrerats som förvaltare av finansiella instrument eller andelar i värdepappersfonder eller i specialfonder, begränsa ställföreträdarens möjlighet att förfoga över rättigheter som registreras i avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument eller i motsvarande utländskt register eller som avses i lagen om värdepappersfonder eller i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

[S2]Meddelas beslut enligt första stycket 2, ska ställföreträdaren träffa avtal med ett värdepappersinstitut på villkor som överförmyndaren har godkänt.

[S3]Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal. Lag (2016:43).

Vissa åtgärder vid förvaltningens upphörande

[K14]22 §  När en förordnad förmyndares, god mans eller förvaltares uppdrag upphör, skall han eller hon genast lämna över de förvaltade tillgångarna till den enskilde eller, om någon annan skall överta förvaltningen, till denna person. Lag (1994:1433).

[K14]23 §  När en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare frånträder sitt uppdrag, skall han eller hon hålla sina räkenskaper och övriga handlingar som rör förvaltningen tillgängliga för granskning. Om det behövs, skall överförmyndaren bestämma tid och plats för en sådan granskning.

[S2]Sedan tiden för att väcka talan enligt 12 kap. 15 § har gått ut eller, om talan har väckts, det finns en dom i ersättningsfrågan som vunnit laga kraft, skall räkenskaper och övriga handlingar som rör förvaltningen lämnas över till den som är behörig att ta emot redovisning över förvaltningen. Lag (1994:1433).

Ställföreträdares död eller konkurs

[K14]24 §  Om en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare dör, ska dödsboet svara för att den enskildes egendom redovisas och åtgärder vid förvaltningens upphörande vidtas enligt detta kapitel. Om ställföreträdaren försätts i konkurs, ska konkursförvaltaren fullgöra dessa uppgifter.

[S2]Om det med hänsyn till dödsboets och den enskildes förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständigheterna i övrigt finns särskilda skäl, får överförmyndaren befria dödsboet från skyldigheten att lämna årsräkning eller sluträkning eller besluta att sådana räkningar får lämnas i förenklad form. Lag (2014:886).

Prop. 2013/14:225: Paragrafen innehåller bestämmelser om dödsbos och konkursförvaltares skyldighet att redovisa den enskildes egendom och vidta åtgärder vid förvaltningens upphörande. Andra stycket om befrielse från eller lättnad i denna skyldighet är nytt. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Ändrad: SFS 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare)

[K14]25 §  Dödsboet efter en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har rätt till ersättning för de utgifter som har varit skäligen påkallade för att fullgöra de uppgifter som anges i 24 §. För sådan ersättning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 12 kap. 16 §. Lag (2014:886).

15 kap. Vård av rätt i dödsbo, m.m.

Allmänna bestämmelser

[K15]1 §  Har en omyndig del i ett dödsbo eller något annat oskiftat bo, skall förmyndaren vårda den omyndiges rätt i boet enligt bestämmelserna i detta kapitel.

[S2]Bestämmelserna gäller också i fråga om god man och förvaltare, om den som han eller hon företräder har del i ett bo och vården av den enskildes rätt som delägare omfattas av uppdraget.

[S3]Är den enskilde ensam delägare eller har samtliga delägare samma förmyndare, god man eller förvaltare och förvaltas boet av ställ-företrädaren, gäller i stället 13 eller 14 kap.Lag (1994:1433).

Med annat oskiftat bo avses bon enligt ÄktB och sambolagen. Egendom som faller under lag (1904:48 s 1) om samäganderätt omfattas inte.

  • NJA 1999 s. 159:Förbudet enligt 15 kap. 6 § föräldrabalken för en förmyndare, god man eller förvaltare att för den enskildes räkning avstå från arv eller testamente har ansetts analogt tillämpligt på avstående från förvärv genom förmånstagarförordnande vid försäkring
Ändrad: SFS 1991:201 (om kontobaserat penningmarknadssystem), 1989:839 (om kontobaserat aktiesystem)

Tidpunkt för bodelning och skifte

[K15]2 §  Ingås inte avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo eller upphör ett sådant avtal att gälla, skall förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren se till att bodelning och skifte med anledning av dödsfall förrättas så snart som möjligt.

[S2]Skall bodelning ske av någon annan anledning än dödsfall, skall förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren se till att bodelning förrättas så snart som möjligt. Lag (1994:1433).

[K15]3 §  Skiftas inte ett dödsbo inom sex månader från det att bouppteckningen förrättades och har avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo inte heller ingåtts, skall förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren inom denna tid lämna en redogörelse till överförmyndaren om anledningen till att dödsboet inte har skiftats. En sådan redogörelse skall därefter och till dess att dödsboet har skiftats eller ett avtal om sammanlevnad i oskiftat bo ingåtts lämnas var sjätte månad, om inte överförmyndaren bestämmer någon annan tid. Lag (1994:1433).

Ställföreträdares deltagande i förvaltningen

[K15]4 §  En förmyndare, god man eller förvaltare som för den enskildes räkning deltar i en rättshandling vid dödsboförvaltning skall inhämta överförmyndarens samtycke till rättshandlingen i den utsträckning som gäller vid förvaltning enligt 13 eller 14 kap.

[S2]Mot borgenärer i dödsboet och andra vars rätt är beroende av utredningen är ställföreträdaren ansvarig enligt ärvdabalkens regler om dödsbodelägares ansvar. Lag (1994:1433).

Fördelning av egendom vid bodelning och skifte

[K15]5 §  En förmyndare, god man eller förvaltare som tar del i en bodelning eller ett skifte för den enskildes räkning skall inhämta överförmyndarens samtycke till egendomens fördelning.

[S2]En förmyndare, god man eller förvaltare får endast med överförmyndarens samtycke överlåta den enskildes andel i boet. Lag (1994:1433).

  • RH 1995:15:Fråga om kravet på utredning när överförmyndarens tillstånd begärs till fastighetsförvärv och framställningen inte avser viss bestämd fastighet. Tillika fråga om vem som är behörig att göra en sådan framställning.
Ändrad: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

Avstående från arv eller testamente

[K15]6 §  En förmyndare, god man eller förvaltare får inte för den enskildes räkning avstå från arv eller testamente.

[S2]Om överförmyndaren samtycker till åtgärden, får dock arv avstås enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken. Lag (1994:1433).

  • NJA 1999 s. 159:Förbudet enligt 15 kap. 6 § föräldrabalken för en förmyndare, god man eller förvaltare att för den enskildes räkning avstå från arv eller testamente har ansetts analogt tillämpligt på avstående från förvärv genom förmånstagarförordnande vid försäkring
  • RH 2005:41:God man har inte för sin huvudmans räkning ansetts att med giltig verkan kunna godkänna testamente.

Avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo

[K15]7 §  Avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo får ingås endast med överförmyndarens samtycke.

[S2]Överförmyndaren får häva ett avtal enligt första stycket, om det är påkallat för att ta till vara den enskildes intressen. Om efterlevande make som själv har deltagit i avtalet och som samtidigt är ställföreträdare för den enskilde gifter om sig, skall han eller hon genast anmäla det till överförmyndaren. Lag (1994:1433).

[K15]8 §  Ingås avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, skall förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren före den 1 mars varje år i en årsuppgift till överförmyndaren redogöra för förvaltningen av boet under föregående år. Av årsuppgiften skall framgå boets behållna inkomst och dess sammanlagda tillgångar och skulder vid årets slut.

[S2]Anmäler förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren att det finns hinder mot att inom föreskriven tid lämna årsuppgift till överförmyndaren, kan överförmyndaren bestämma ny tid för avlämnandet. Lag (1994:1433).

Förrättande av bouppteckning i vissa fall

[K15]9 §  Skall bodelning ske av annan anledning än dödsfall, är förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren skyldig att se till att bouppteckning förrättas så snart som möjligt. Kopia av bouppteckningen skall genast lämnas till överförmyndaren. Lag (1994:1433).

Försäljning av viss egendom

/Upphör att gälla U: 2021-07-01/

10 §  Har egendom i dödsbo vilken har förvaltats av en god man som avses i 11 kap. 3 § tillfallit Allmänna arvsfonden, gäller i fråga om egendomens försäljning lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Lag (1994:1433).

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

[K15]10 §  Har egendom i dödsbo vilken har förvaltats av en god man som avses i 11 kap. 3 § tillfallit Allmänna arvsfonden, gäller i fråga om egendomens försäljning lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden. Lag (2021:402).

16 kap. Tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet

Allmänna bestämmelser

[K16]1 §  Överförmyndaren skall enligt bestämmelserna i detta kapitel utöva tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet.

[S2]Vid tillsynen skall överförmyndaren särskilt se till att den enskildes tillgångar i skälig omfattning används för hans eller hennes nytta och att tillgångarna i övrigt är placerade så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig avkastning.

[S3]Bestämmelser om val av överförmyndare m.m. finns i 19 kap.Lag (1994:1433).

Behörig överförmyndare

[K16]2 §  Tillsynen utövas av överförmyndaren för den kommun där den som har förmyndare, god man eller förvaltare är folkbokförd. Om den enskilde inte är folkbokförd i Sverige, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den enskilde vistas.

[S2]Om god man har förordnats enligt 11 kap. 3 § vid utredning av ett dödsbo, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den avlidne hade sitt hemvist. Är det i övrigt fråga om godmanskap enligt 11 kap. 3 §, utövas tillsynen av överförmyndaren för den kommun där den gode mannen är folkbokförd.

[S3]Om det inte finns någon behörig överförmyndare enligt första och andra styckena, utövas tillsynen av överförmyndaren för Stockholms kommun. Lag (2006:557).

Prop. 2004/05:136: I paragrafen regleras frågan om vilken överförmyndare som har att utöva tillsyn över bl.a. godmanskap. En ändring har gjorts i tredje stycket av innebörd att det är överförmyndaren i den kommun där barnet vistas som utövar tillsyn över en god man som har förordnats med stöd av lagen om god man för ensamkommande barn. Skälen härför har berörts i avsnitt 6.3.

Ändrad: SFS 1988:1251 (om god man och förvaltare), 2006:557 (Skydd för barn genom registrering av förmyndare i vägtrafikregistret, m.m.), 2005:430 (Stärkt skydd för ensamkommande barn), 1997:353 (God man för ensamma flyktingbarn)

Granskning av förvaltningen

[K16]3 §  Överförmyndaren skall granska förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet med ledning av de förteckningar, årsräkningar, sluträkningar samt andra handlingar och uppgifter angående förvaltningen som har lämnats.

[S2]Överförmyndaren eller den som överförmyndaren utser har rätt att gå igenom de räkenskaper och anteckningar som avses i 12 kap. 5 § samt de värdehandlingar som ställföreträdaren förvarar med anledning av sitt uppdrag. Ställföreträdaren skall hålla dessa handlingar tillgängliga på tid och plats som överförmyndaren bestämmer. Lag (1994:1433).

[K16]4 §  Överförmyndaren skall göra anteckning om verkställd granskning på förteckningar, årsräkningar, sluträkningar och handlingar enligt 15 kap.3 och 8 §§. Lag (1994:1433).

Anmärkning mot förvaltningen

[K16]5 §  Om överförmyndaren vid granskningen eller annars finner anledning att rikta anmärkning mot förvaltningen, skall ställföreträdaren ges tillfälle att yttra sig inom den tid som överförmyndaren bestämmer.

[S2]Om ett yttrande inte lämnas inom förelagd tid eller om överförmyndaren anser att yttrandet inte är tillfredsställande, skall anteckning om anmärkningen göras på den granskade handlingen. Överförmyndaren skall även genast pröva om beslut enligt någon bestämmelse i 13 eller 14 kap. behöver meddelas eller om ställföreträdaren bör entledigas eller någon annan åtgärd vidtas. Ställföreträdaren skall underrättas om en sådan anteckning och om vidtagen åtgärd. Lag (1994:1433).

[K16]6 §  Om en anmärkning som har antecknats enligt 5 § innebär att ställföreträdaren kan bli skadeståndsskyldig gentemot den omyndige eller den som uppdraget avser, har ställföreträdaren rätt att väcka talan mot den enskilde om frihet från skadeståndsskyldighet. Lag (1994:1433).

Rätt att ta del av handlingar

[K16]7 §  En omyndig som har fyllt sexton år och den som har god man eller förvaltare har rätt att ta del av de handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. En sådan rätt har också den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar. Lag (1994:1433).

  • HFD 2013:73:Ett syskonbarn har i visst fall ansetts ha insynrätt enligt 16 kap. 7 § föräldrabalken.
  • HFD 2020:50:Fråga om en förvaltare har rätt att för huvudmannens räkning ta del av uppgifter som rör ställföreträdarskapet och som omfattas av sekretess.
Ändrad: SFS 1970:1000 (('med förslag till lag om införande av nya jordabalken, m. m.',)), 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

Överlämnande av handlingar vid granskningens slut

[K16]8 §  Sedan överförmyndaren har granskat förmyndarens, gode mannens eller förvaltarens sluträkning, skall räkningen samt de förteckningar, årsräkningar och handlingar enligt 15 kap.3 och 8 §§ som förvaras hos överförmyndaren lämnas över till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen.

[S2]Om ställföreträdaren inte är skyldig att lämna sluträkning när ställföreträdarskapet upphör, skall överförmyndaren lämna över de övriga handlingar som anges i första stycket till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen, om denna person eller den avgående ställföreträdaren begär det eller överförmyndaren har gjort anteckning om anmärkning enligt 5 § på handlingen.

[S3]Om handlingar som avses i första eller andra stycket har lämnats till en ny ställföreträdare, skall denne inom två månader därefter återlämna handlingarna till överförmyndaren. Överförmyndaren skall skriftligen upplysa ställföreträdaren om denna skyldighet när handlingarna lämnas ut.

[S4]Om en ställföreträdares förvaltning har godkänts av den enskilde eller av en ny ställföreträdare innan han eller hon har fått del av de handlingar som avses i första eller andra stycket, är godkännandet utan verkan. Lag (1994:1433).

Inhämtande av yttrande m.m.

[K16]9 §  Innan överförmyndaren tar ställning till om samtycke skall lämnas till en förvaltningsåtgärd av större vikt, skall den omyndige, om han eller hon har fyllt sexton år, eller den som har god man eller förvaltare samt den enskildes make eller sambo och närmaste släktingar beredas tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tidsförlust.

[S2]Överförmyndaren får återkalla ett samtycke, om förutsättningar för samtycket inte längre finns. Lag (1994:1433).

Att överförmyndaren försummat att höra någon som borde ha hörts innebär inte att ett lämnat samtycke blir ogiltigt.

[K16]10 §  Socialnämnder och andra myndigheter är skyldiga att på begäran lämna överförmyndaren de uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.

[S2]I lag och förordning finns särskilda bestämmelser om skyldighet för myndigheter att underrätta överförmyndaren om förhållanden av betydelse för dennes tillsynsverksamhet. Lag (2008:910).

[K16]10 a §  En bank är skyldig att på begäran lämna överförmyndaren de uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.

[S2]Första stycket gäller också kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag, svenska värdepapperscentraler, kontoförande institut, fondbolag, AIF-förvaltare, förvaringsinstitut och utländska företag som driver motsvarande verksamhet från en filial i Sverige. Lag (2020:1027).

Utbetalning till bank och underrättelse till överförmyndaren i vissa fall

[K16]11 §  När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande ett prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd.

[S2]Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank eller kreditmarknadsföretag ska även gälla

  1. försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till,
  2. pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,
  3. Brottsoffermyndigheten vid utbetalning av ersättning enligt brottsskadelagen (2014:322),
  4. huvudman vid utbetalning av skadestånd enligt 6 kap. 12 § skollagen (2010:800), och
  5. myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skadeståndsanspråk mot staten.

[S3]Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs.

[S4]När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan ska också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna ska stå under särskild överförmyndarkontroll.

[S5]Bestämmelserna i första–fjärde styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra–fjärde styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som har tagits inom ramen för en rörelse.

[S6]Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare. Lag (2014:323).

Prop. 2013/14:94: 5. myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skadeståndsanspråk mot staten.

Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs.

När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan ska också göras om en omyndig på grund av arv eller ...

Ändrad: SFS 2004:422 (Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet), 2010:862 (Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet), 2010:1204 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2010:1203 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2014:323 (En ny brottsskadelag), 2008:910 (Förmynderskapsrättsliga frågor)

Överförmyndarens handläggning

[K16]12 §  Överförmyndaren är skyldig att föra förteckningar och lägga upp akter samt expediera handlingar enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Lag (1994:1433).

Vite

[K16]13 §  Överförmyndaren får vid vite förelägga en förmyndare, god man eller förvaltare att fullgöra sina skyldigheter enligt 3 § andra stycket eller 8 § tredje stycket i detta kapitel eller enligt 12 kap. 13 §, 13 kap. 3, 14, 15 eller 18 21 §, 14 kap. 1, 2, 15, 16, 18 eller 21 23 § eller 15 kap.3 eller 8 §. Innan vitesföreläggande beslutas, skall överförmyndaren skriftligen erinra ställföreträdaren om den skyldighet och de bestämmelser som finns och ge ställföreträdaren skälig tid att lämna en angiven handling eller rätta sig efter ett beslut.

[S2]Frågor om utdömande av vite prövas av tingsrätt. I fråga om föreläggande och utdömande av vite gäller i övrigt lagen (1985:206) om viten.

[S3]I anslutning till att vite döms ut får rätten förelägga nytt vite. Lag (1994:1433).

  • RH 1997:35:Överförmyndare har ansetts behörig att föra talan hos tingsrätt om utdömande av vite m.m. enligt 16 kap. 13 § föräldrabalken. Tingsrättens beslut varigenom vitet utdömts och nytt, förhöjt vite utsatts har emellertid undanröjts och målet återförvisats till tingsrätten då tingsrätten tillämpat felaktiga handläggningsregler.

Utformning av förteckningar

[K16]14 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den närmare utformningen av ställföreträdares förteckningar, årsräkningar och sluträkningar samt handlingar som avses i 15 kap.3 och 8 §§. Lag (1994:1433).

17 kap. Anhörigas behörighet att rättshandla i vissa fall

Innebörden av behörigheten

[K17]1 §  Om det är uppenbart att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter, är en anhörig behörig att för den enskilde vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring.

[S2]Behörigheten gäller om den situation som avses i första stycket har inträffat sedan den enskilde har fyllt 18 år. Det är den anhörige som ska bedöma om behörigheten gäller. Lag (2017:311).

Behöriga anhöriga

[K17]2 §  Behörigheten enligt 1 § gäller i tur och ordning för

  1. make eller sambo,
  2. barn,
  3. barnbarn,
  4. föräldrar,
  5. syskon, och
  6. syskonbarn.

[S2]Två eller flera anhöriga under samma punkt företräder den enskilde gemensamt. De kan lämna varandra fullmakt.

[S3]Den som avböjer uppgiften, inte kan anträffas, är underårig eller har en god man enligt 11 kap. 4 § eller en förvaltare ska inte beaktas vid tillämpningen av denna paragraf. Detsamma gäller den som företräds av en framtidsfullmaktshavare eller som själv är i en sådan situation som avses i 1 §. Lag (2017:311).

Prop. 2016/17:30: I första stycket anges vilka som kommer i fråga för anhörigbehörigheten. Ställföreträdarskapet övergår inte till en annan kategori anhöriga förrän den föregående kategorin är uttömd; de olika anhörigkategorierna är behöriga i tur och ordning. En anhörig som avser att utöva sin behörighet bör informera den enskilde och övriga anhöriga om det. Halvsyskon omfattas av behörigheten. Styvföräldrar och styvbarn omfattas däremot inte av behörigheten. Med make likställs registrerad partner. Beträffande ...

  • RH 2019:19:Anhörigbehörighet enligt 17 kap. föräldrabalken har inte ansetts vara ett alternativ till godmanskap när det funnits motsättningar mellan den enskildes barn.
Ändrad: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

Behörighetens omfattning i vissa fall

[K17]3 §  Behörigheten för en anhörig gäller inte i de frågor där den enskilde företräds av en god man enligt 11 kap. 4 §, en förvaltare eller en framtidsfullmaktshavare. Lag (2017:311).

Prop. 2016/17:30: Paragrafen innehåller bestämmelser om anhörigas behörighet i förhållande till andra ställföreträdarskap för den enskilde. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Skyldigheter för den anhörige

[K17]4 §  Den som är behörig enligt 2 § ska vid fullgörandet av uppgiften

  1. handla i enlighet med den enskildes intressen och då beakta den enskildes vilja eller förmodade inställning,
  2. hålla den enskildes medel avskilda enligt 12 kap. 6 § första stycket, och
  3. dokumentera vidtagna åtgärder på ett med hänsyn till omständigheterna lämpligt sätt.

[S2]Bestämmelserna i 12 kap.8 § andra och tredje styckena om jäv tillämpas för den som är behörig enligt 2 §. Lag (2017:311).

Prop. 2016/17:30: I första stycket första punkten anges, på motsvarande sätt som för framtidsfullmakter, att en anhörig vid fullgörandet av sitt uppdrag ska handla i enlighet med den enskildes intressen (lojalitetsplikt), se kommentaren till 15 § i den föreslagna lagen om framtidsfullmakter. Till skillnad från vad som gäller för en framtidsfullmaktshavare finns inte någon särskild skyldighet att samråda med den enskilde i viktiga frågor. I stället ska den anhörige vid utförandet av sin uppgift beakta den ...

Skadestånd

[K17]5 §  En anhörig som har tagit i anspråk sin behörighet är skyldig att ersätta den skada som han eller hon uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den enskilde. Om flera anhöriga är ansvariga, tillämpas 12 kap. 14 § andra stycket. Lag (2017:311).

[K17]6 §  Om en rättshandling, som en anhörig har vidtagit med åberopande av behörighet enligt detta kapitel, på grund av brist i behörigheten inte blir bindande, är den anhörige skyldig att ersätta en godtroende tredje man den skada som denne därigenom orsakas. Detta gäller dock inte, om rättshandlingen saknar bindande verkan mot den enskilde till följd av någon särskild omständighet, som den anhörige inte kände till och som tredje man inte med fog kunde förutsätta att den anhörige skulle känna till. Lag (2017:311).

18 kap. Har upphävts genom lag (1988:1251).

19 kap. Om överförmyndare

[K19]1 §  Överförmyndare väljas en för varje kommun, där ej annat följer av vad nedan stadgas.

[K19]2 §  En kommun kan besluta att det i stället för överförmyndare skall finnas en överförmyndarnämnd. Vad som någon annanstans än i detta kapitel är föreskrivet om överförmyndare skall tillämpas på en sådan nämnd.

[S2]I 16 § finns bestämmelser om gemensam överförmyndarnämnd för flera kommuner. Lag (2006:557).

Prop. 2005/06:117: Av paragrafen framgår att en kommun kan bestämma att det skall finnas en överförmyndarnämnd i kommunen i stället för en överförmyndare. I det nya andra stycket har införts en erinran om bestämmelserna om gemensam överförmyndarnämnd i 16 §.

Ändrad: SFS 2006:557 (Skydd för barn genom registrering av förmyndare i vägtrafikregistret, m.m.), 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)
3 § Har upphävts genom lag (1974:1038).
4 § Har upphävts genom lag (1974:1038).

[K19]5 §  Överförmyndare skall väljas av kommunfullmäktige. För överförmyndare skall väljas en ersättare.

[S2]Ledamöter och ersättare i överförmyndarnämnden skall väljas av kommunfullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte understiga tre.

[S3]Valet av ledamöter och ersättare i överförmyndarnämnden skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande, som motsvarar det tal som erhålls, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid ett sådant proportionellt val finns särskilda bestämmelser.

[S4]Om ersättarna i överförmyndarnämnden inte utses genom proportionellt val, skall också den ordning bestämmas i vilken ersättarna skall kallas till tjänstgöring.

[S5]Då valet av överförmyndare, ledamöter av överförmyndarnämnden eller ersättare förrättats, skall det genast anmälas till länsstyrelsen. Har val inte hållits i behörig tid, skall länsstyrelsen se till att valet hålls så snart det kan ske. Lag (1994:1433).

6 § Har upphävts genom lag (1974:1038).

[K19]7 §  Överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd och ersättare väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket av kommunfullmäktige ägt rum.

[S2]Avgår sådan ledamot i överförmyndarnämnd som har utsetts vid proportionellt val under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen bör inträda. Den ersättare som sålunda har inkallats tjänstgör under den tid som återstått för den avgångne. Avgår överförmyndare, ersättare för överförmyndare eller ledamot som ej har utsetts vid proportionellt val, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden. Lag (1994:1621).

[K19]8 §  En överförmyndare, ledamot i en överförmyndarnämnd och ersättare ska ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige och vara folkbokförd i kommunen. Den som är i konkurs eller har förvaltare får inte ha ett sådant uppdrag.

[S2]En lagfaren person i tingsrätt får inte vara överförmyndare, ledamot i en överförmyndarnämnd eller ersättare inom domkretsen, om inte regeringen i ett särskilt fall ger tillstånd till det.

[S3]Den som har ett uppdrag som överförmyndare, ledamot i en överförmyndarnämnd eller ersättare får avsäga sig uppdraget endast om han eller hon

  1. har fullgjort ett sådant uppdrag under de senaste fyra åren,
  2. har fyllt sextio år, eller
  3. uppger något annat hinder, som godkänns av kommunfullmäktige. Lag (2018:412).

[K19]9 §  En överförmyndare, en ledamot i överförmyndarnämnden eller en ersättare kan efter anmälan av länsstyrelsen entledigas av rätten, om det visar sig att han eller hon inte är lämplig. Lag (1994:1433).

[K19]10 §  Om såväl överförmyndare som hans eller hennes ersättare är förhindrade att fullgöra sitt uppdrag, får länsstyrelsen förordna tillfällig vikarie. Lag (1994:1433).

[K19]11 §  Bland ledamöterna i överförmyndarnämnd utse kommunfullmäktige en ordförande och en vice ordförande att tjänstgöra under den tid för vilken de blivit valda som ledamöter.

[S2]Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig till sammanträde med överförmyndarnämnden, skall nämnden utse annan ledamot att för tillfället föra ordet. Lag (1974:1038).

12 § Har upphävts genom lag (1986:1143).

[K19]13 §  Om det framkommer skiljaktiga meningar i en överförmyndarnämnd i ett ärende enligt denna balk, tillämpas föreskrifterna i 16 kap.rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. I 30 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om rätt att få en avvikande mening antecknad.

[S2]För varje beslut av en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd i ett ärende enligt denna balk ska det finnas en handling som visar vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och dess innehåll.

[S3]Ett protokoll hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ett annat ärende än enligt denna balk behöver endast innehålla en förteckning över dem som har deltagit i handläggningen samt beslutet i ärendet. Lag (2018:777).

[K19]14 §  Överförmyndarnämnden får uppdra åt en ledamot, en ersättare som har kallats till tjänstgöring eller en kommunal tjänsteman med den kompetens som behövs att på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden. Nämnden skall i sitt beslut ange vilka slag av ärenden som uppdraget omfattar. Överförmyndaren får på motsvarande sätt uppdra åt en kommunal tjänsteman med den kompetens som behövs att avgöra ärenden på överförmyndarens vägnar.

[S2]En framställning eller ett yttrande till kommunfullmäktige får dock inte beslutas på något annat sätt än av nämnden samfällt eller av överförmyndaren själv. Detsamma gäller beslut enligt 11 kap. 20 § att entlediga eller skilja en god man eller förvaltare från uppdraget och beslut att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat bo eller att förelägga vite.

[S3]Finner den som fått ett uppdrag som avses i första stycket att samtycke, tillstånd, förordnande, upphörande eller entledigande i ett visst fall inte bör meddelas eller beslutas, eller anser han eller hon frågan tveksam, skall ärendet hänskjutas till nämnden eller överförmyndaren. Beslut i ett ärende enligt denna balk vilket har fattats på grund av ett uppdrag som avses i första stycket behöver inte anmälas för nämnden eller för överförmyndaren. Lag (1995:1362).

[K19]15 §  I fråga om ersättning, arvode, pension och andra ekonomiska förmåner till överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd och ersättare tillämpas föreskrifterna i 4 kap.12–18 §§kommunallagen (2017:725). Lag (2017:727).

[K19]16 §  Vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725) gäller, med de avvikelser som följer av detta kapitel, också överförmyndar-nämnd och i tillämpliga delar överförmyndare.

[S2]Kommuner får besluta att de ska ha en gemensam överförmyndarnämnd. Föreskrifter om en gemensam nämnd i kommunallagen gäller också en gemensam överförmyndarnämnd. Lag (2017:727).

[K19]17 §  Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över överförmyndares och överförmyndarnämnders verksamhet.

[S2]Länsstyrelsen ska

  • med råd stödja överförmyndarna och överförmyndarnämnderna i deras verksamhet och därvid främja en enhetlig rättstillämpning, och
  • se till att utbildningen av överförmyndarna, ledamöterna i överförmyndarnämnderna och ersättare är tillfredsställande. Lag (2008:910).

[K19]18 §  Överförmyndaren eller överförmyndarnämnden ansvarar för att gode män och förvaltare erbjuds den utbildning som behövs. Lag (2014:886).

[K19]19 §  Överförmyndaren eller överförmyndarnämnden ska till länsstyrelsen lämna de uppgifter som är nödvändiga för att länsstyrelsen ska kunna föra statistik över överförmyndarnas och överförmyndarnämndernas verksamhet. Lag (2014:886).

[K19]20 §  Regeringen meddelar föreskrifter om vilken eller vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt detta kapitel. Regeringen meddelar även närmare föreskrifter om vilka uppgifter överförmyndaren eller överförmyndarnämnden ska lämna för att länsstyrelsen ska kunna föra statistik och vilken statistik länsstyrelsen ska föra. Lag (2014:886).

Prop. 2013/14:225: Paragrafen innehåller upplysningar om att regeringen meddelar närmare föreskrifter om länsstyrelsernas och överförmyndarnas uppgifter enligt förevarande kapitel. Den första meningen motsvarar hittillsvarande 18 § medan den andra meningen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 13.

Ändrad: SFS 2014:886 (Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare)

20 kap. Vissa gemensamma bestämmelser om rättegången

[K20]1 §  I mål om faderskap, föräldraskap enligt 1 kap. 9 §, vårdnad, boende, umgänge och underhåll tillämpas 14 kap.17 och 18 §§äktenskapsbalken.

[S2]Vid handläggning som sker enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Lag (2005:434).

Prop. 1997/98:7: Paragrafen innehåller bestämmelser om rättegången i mål och ärenden enligt föräldrabalken. De lagrum i äktenskapsbalken vartill hänvisas innehåller bestämmelser om domstols sammansättning samt överläggning och omröstning. Genom ett tillägg till första stycket har dessa bestämmelser gjorts tillämpliga även på mål om boende.

Prop. 2004/05:137: I första stycket har ett tillägg gjorts till följd av ändringarna om fastställande av en kvinnas föräldraskap i 1 kap. Genom tillägget gäller 14 kap.17 och 18 §§äktenskapsbalken om domstolens sammansättning m.m. i mål om ...

  • RH 2013:54:En tingsnotarie har inte ansetts behörig att fatta beslut i ett ärende som avsåg en vuxenadoption när ärendet visserligen inte var tvistigt men beslutet ändå gick sökanden emot.
  • NJA 1996 s. 657:Bestämmelserna i föräldrabalken om domstolens sammansättning (20 kap 1 §) och om förordnande av god man (20 kap 2 §) har ansetts tillämpliga när barn för sk positiv bördstalan.
Ändrad: SFS 2005:434 (Assisterad befruktning och föräldraskap), 1988:1251 (om god man och förvaltare), 1987:790 (om följdlagstiftning till äktenskapsbalken m.m.), 1996:244 (None), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

[K20]2 §  Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man enligt 11 kap. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter att ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man.

[S2]I ett ärende om anordnande av förvaltarskap eller utvidgning av ett förvaltarskaps omfattning, där den enskilde uppenbarligen inte förstår vad saken gäller eller skulle lida skada av att få del av handlingarna i ärendet, skall rätten förordna en god man enligt 11 kap. att företräda den enskilde i ärendet och bevaka hans eller hennes rätt.

[S3]En god man som avses i första eller andra stycket skall samråda med den för vilken han har förordnats, i den mån det kan ske. Lag (1994:1433).

  • NJA 1996 s. 657:Bestämmelserna i föräldrabalken om domstolens sammansättning (20 kap 1 §) och om förordnande av god man (20 kap 2 §) har ansetts tillämpliga när barn för sk positiv bördstalan.
Ändrad: SFS 1988:1251 (om god man och förvaltare), 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K20]2 a §  I ett ärende om anordnande av förvaltarskap eller utvidgning av ett förvaltarskaps omfattning, där det inte förordnats god man enligt 2 § andra stycket, skall rätten förordna ett biträde att bevaka den enskildes rätt i ärendet. Ett rättegångsbiträde skall också förordnas, om den som har förvaltare begär att förvaltarskapet skall upphöra eller att dess omfattning skall inskränkas.

[S2]Rättegångsbiträde skall inte förordnas, om det är uppenbart att ett biträde inte behövs. Lag (1994:1433).

  • RH 1993:35:Fråga om tingsrättens utredningsskyldighet i mål angående bl.a. byte av förvaltare enligt föräldrabalken.
  • NJA 2013 s. 685:Rättegångsbiträde enligt 20 kap. 2 a § föräldrabalken har tillerkänts ersättning för arbete i samband med överklagande, oavsett att den person för vilken biträdet har förordnats inte har lämnat någon skriftlig fullmakt.

[K20]2 b §  Den som har förordnats till god man enligt 2 § eller rättegångsbiträde enligt 2 a § har efter rättens prövning rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Kostnaden skall stanna på staten, såvida inte motparten till den, för vilken god man eller rättegångsbiträde har förordnats, skäligen bör åläggas att ersätta staten kostnaden. Lag (1988:1251).

[K20]2 c §  Rättegångsbalkens bestämmelser om hämtning av part tillämpas också på den som i annan egenskap än vittne eller sakkunnig skall höras i mål eller ärende som avses i denna balk. Lag (1988:1251).

[K20]3 §  Rättens beslut angående förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap får överklagas, förutom av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har rätt att göra ansökan i saken. Den i vars ställe god man har förordnats enligt 11 kap.2 § första eller andra stycket får dock inte överklaga ett beslut om ett sådant förordnande.

[S2]Rättens beslut att förelägga vite enligt 16 kap. 13 § tredje stycket får överklagas endast i samband med klagan över beslutet att döma ut vitet. Lag (1994:1433).

[K20]4 §  Överförmyndarens samtycke till åtgärd beträffande en enskilds egendom får begäras endast av förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren. Överförmyndarens beslut i ett sådant ärende får överklagas endast av ställföreträdaren. Överförmyndarens beslut enligt 9 kap.3 eller 4 §, 13 kap.18 eller 19 § eller 14 kap. 21 § får överklagas endast av ställföreträdaren eller av den enskilde, om han eller hon har fyllt sexton år.

[S2]Överförmyndarens beslut i sådana fall som avses i 12 kap. 12 § andra stycket får inte överklagas.

[S3]Överförmyndarens beslut att förelägga vite enligt 16 kap. 13 § får överklagas endast i samband med klagan över rättens beslut att döma ut vitet. Lag (1994:1433).

5 § Har upphävts genom lag (1994:1433).

[K20]6 §  Överförmyndarens beslut i ett ärende enligt denna balk överklagas hos rätten. Lag (1994:1433).

Beslut av överförmyndaren överklagas i enlighet med förvaltningslagen (1986:223) om inte annan lag eller förordning innehåller avvikande regler.

Interimistiska beslut torde kunna överklagas särskilt, även fast förvaltningslagen (1986:223) inte innehåller några uttryckliga regler om detta.

Alla beslut av överförmyndaren går inte att överklaga. Se bland annat 20:4.

Ändrad: SFS 1973:802 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 1970:840 (('med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.',))

[K20]7 §  I mål eller ärende, där överförmyndaren fört talan, får rätten, när skäl föreligga, vid målets eller ärendets avgörande tillerkänna överförmyndaren ersättning av allmänna medel för det arbete han nedlagt på målets eller ärendets utförande samt för nödiga utgifter. Rätten prövar också huruvida ersättningen skall återgäldas av överförmyndarens motpart eller stanna på statsverket.

[S2]Överförmyndaren får anlita ombud i mål eller ärende där han för talan. Lag (1976:612).

  • NJA 2006 s. 672:Fråga i vad mån en överförmyndare eller överförmyndarnämnd, som fört talan i ett mål eller ärende, har rätt att få ersättning av allmänna medel för arbete och utgifter enligt 20 kap. 7 § föräldrabalken.
Upphävd: SFS 1970:840 (('med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.',))

[K20]8 §  Ett beslut som överförmyndaren eller rätten meddelar i ett ärende om förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap enligt denna balk gäller omedelbart även om beslutet överklagas. Detta gäller dock inte överförmyndarens beslut att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat bo eller rättens beslut att döma ut vite. Lag (1994:1433).

[K20]9 §  Har upphhävts genom lag (2006:557).

Prop. 1997/98:101: Den nya regeln i 22 a § förvaltningslagen om överklagande av förvaltningsbeslut medför att om det i författning saknas överklagandebestämmelser skall beslut enligt författningen – förutsatt att beslutet är överklagbart – som huvudregel få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I föräldrabalken saknas föreskrifter om överklagande av länsstyrelsens beslut i fråga ...

  • NJA 1984 s. 594:Socialnämnd har inte ansetts behörig att föra talan i HD mot HovR:s beslut om tillstånd att antaga adoptivbarn. 20 kap 9 § FB, 20 § lagen (1946:804) om införande av nya RB och 7 kap sistnämnda balk.
Införd: SFS 1998:366 (Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m.)
Ändrad: SFS 1981:26 (om socialtjänsten), 1978:853 (om underhåll till barn och frånskilda, m.m.)
Upphävd: SFS 1990:444 (om några processrjättsliga frågor), 2006:557 (Skydd för barn genom registrering av förmyndare i vägtrafikregistret, m.m.)
10 § Har upphävts genom lag (1980:159).

[K20]11 §  Beslut som tingsrätten har meddelat under rättegången i frågor som avses i 6 kap. 18 a § tredje stycket eller 20 §, 7 kap. 15 §, 10 kap.16 eller 17 § eller 11 kap. 18 § eller 23 § tredje stycket skall överklagas särskilt. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: Paragrafen reglerar vilka av de beslut som tingsrätten har meddelat under rättegången som får överklagas särskilt. Även beslut om ersättning till medlare (6 kap. 18 a § tredje stycket) skall överklagas särskilt.

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller vissa regler rörande överklagande av beslut som tingsrätten har meddelat under rättegången. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Ändrad: SFS 1988:1251 (om god man och förvaltare), 1983:485 (om verkställighet av avgöranden om vårdnad eller umgänge m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1978:853 (om underhåll till barn och frånskilda, m.m.), 1973:802 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.), 1995:1362 (None), 1976:1118 (om ändring i ärvdabalken, m.m.)

[K20]12 §  Hovrättens dom eller slutliga beslut i mål om underhåll enligt 7 kap. får inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att domen eller beslutet överklagas, om det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd skall ges enligt 54 kap. 10 § första stycket 1 rättegångsbalken.

[S2]Första stycket första meningen gäller inte, om någon annan del av domen överklagas.

[S3]Hovrättens beslut i frågor som avses i 11 § får aldrig överklagas. Detsamma gäller ärenden som först har handlagts av överförmyndaren. Lag (1989:354).

[S4]13-41 §§ har upphävts genom lag (1976:612).

  • NJA 2012 s. 169:Ett interimistiskt beslut i ett mål om barns boende kan inte bli föremål för resning.
  • NJA 1988 s. 429:Resning har ansetts kunna meddelas beträffande interimistiskt beslut om överflyttande av vårdnad om barn.
  • NJA 1993 s. 389:Part har i enlighet med fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § FB ansetts inte få överklaga HovR:s dom beträffande bl a underhållsbidrag, oaktat parten fört talan även mot ett i domen intaget beslut om ersättning till rättshjälpsbiträde.
  • NJA 1983 s. 819:Ett av TR under rättegången meddelat interimistiskt beslut angående underhållsbidrag överklagades till HovR:n. I samband med sitt avgörande av den dit fullföljda frågan har HovR:n meddelat beslut om ersättning enligt rättshjälpslagen till biträde för där utfört arbete. Talan mot ersättningsbeslutet har ansetts kunna föras av biträdet utan hinder av de i 15 kap. 32 § 2 st. GB och 20 kap. 12 § FB stadgade fullföljdsförbuden.
  • NJA 1994 s. 118:Fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § 1 st FB har ansetts omfatta även beslut av HovR enligt 7 kap 19 § FB att en förälder i stället för barnet skall ersätta motpartens rättshjälpskostnader.
  • NJA 2008 s. 1190:Överklagandeförbudet i 20 kap. 12 § tredje stycket föräldrabalken omfattar även beslut varigenom hovrätten vägrat prövningstillstånd.
  • NJA 1992 s. 278:Fråga om omfattningen av överklagandeförbuden i 18 kap. 4 § första st. äktenskapsbalken och 20 kap. 12 § första st. föräldrabalken.
  • NJA 1986 s. 140:Förbuden i 15 kap 32 § GB och 20 kap 12 § FB att fullfölja talan mot HovR:s beslut avseende bl a interimistiskt förordnande om underhåll till make och barn har ansetts inte omfatta beslut varigenom HovR i anslutning till sådant beslut har jämkat maximibeloppet för parts rättshjälpsavgift och tilläggsavgift. Vid talan mot beslut om sådan jämkning har part ansetts också äga påkalla omprövning av beslut, varigenom HovR:n med utgångspunkt i jämkningsbeslutet har bestämt rättshjälpsavgift och eventuell tilläggsavgift för parten. - Tillika spörsmål om beräkning av rättshjälpsavgift och tilläggsavgift.
  • NJA 1984 s. 295:Fullföljdsförbudet i 15 kap 32 § GB och 20 kap 12 § FB har ansetts omfatta även beslut som HovR i mål avseende frågor som anges i lagrummen har meddelat angående rättegångskostnad parterna emellan eller angående ersättning till statsverket för kostnad i anledning av motparts rättshjälp.(Jfr. beslut 84-01-10 i mål nr Ö 1225-81.)
  • NJA 1991 s. 733:Fråga om avvisning på grund av fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § 3 st andra meningen FB.
  • RH 2008:65:Förbudet att överklaga en hovrätts avgörande i mål om interimistiskt förordnande enligt föräldrabalken har ansetts omfatta även beslut, varigenom prövningstillstånd har vägrats.
  • NJA 1996 s. 441:Förbudet i 20 kap 12 § 1 st FB att överklaga HovR:s dom eller slutliga beslut i mål om underhåll har ansetts omfatta även beslut om upphörande av allmän rättshjälp och därav föranlett beslut om återbetalningsskyldighet gentemot staten. HovR:n har inte ansetts kunna lämna partiellt tillstånd till överklagande.
  • NJA 1995 s. 336:Fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § 1 st FB har ansetts omfatta även beslut om ogillande av yrkande om avvisning på grund av rättegångshinder.
Ändrad: SFS 1989:354 (om högsta domstolen och rättsbildningen)

21 kap. Om verkställighet av domar, beslut eller avtal om vårdnad, boende eller umgänge m.m.

Prop. 1981/82:168: Ändringen är föranledd av att även särskilt förordnade förmyndare skall kunna få gemensam vårdnad enligt de nya reglerna.

Prop. 1982/83:165: Kapitlet har i sin helhet setts över och delvis fått ändrat innehåll. I samband med detta har den nuvarande paragrafnumrcringen ändrats.

  • RH 2015:6:Tingsrätten förordnade i dom angående barns boende att förälder med ensam vårdnad om barnen skulle underteckna en fullmakt som skulle ge den andre föräldern rätt att få information rörande barnen från förskola, dagis och skola. Fråga om förordnandet varit lagligen grundat och om det kan verkställas enligt 21 kap. föräldrabalken.
Ändrad: SFS 1971:305 (Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om allmänna förvaltninpdomstolar, m.m.), 2014:603 (En ny organisation för polisen), 1983:485 (om verkställighet av avgöranden om vårdnad eller umgänge m.m.), 2001:456 (Ny socialtjänstlag m.m.), 1981:26 (om socialtjänsten), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

Verkställighet av domar, beslut eller avtal

[K21]1 §  Vid verkställighet skall barnets bästa komma i främsta rummet. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.

[S2]Verkställighet av en dom eller ett beslut om vårdnad, boende, umgänge eller överlämnande av barn söks hos tingsrätten i den ort där barnet har sitt hemvist. Har domen eller beslutet inte vunnit laga kraft och är det inte särskilt medgivet att verkställighet ändå får ske, får rätten inte vidta åtgärder enligt 2-4 §§.

[S3]Verkställighet av avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § tredje stycket söks hos tingsrätten i den ort där barnet har sitt hemvist. Vad som i detta kapitel föreskrivs om verkställighet av en dom eller ett beslut som vunnit laga kraft gäller även ett sådant avtal.

[S4]Om en annan tingsrätt handlägger ett mål mellan samma parter om vårdnaden, boendet eller umgänget, får verkställighet också sökas hos den tingsrätten.

[S5]Om det inte finns någon annan behörig domstol, tas frågan om verkställighet upp av Stockholms tingsrätt. Lag (2006:458).

Prop. 1997/98:7: Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet.

I första stycket finns en ny övergripande bestämmelse. I bestämmelsen slås fast att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid verkställighet. Det gäller såväl vid prövningen av om verkställighet skall vägras eller inte som vid själva verkställighetsförfarandet. Det innebär inte någon ändring i gällande rätt, men den nya bestämmelsen markerar tydligare än som sker i dag att barnets bästa alltid skall finnas med ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen innehåller bestämmelser om barnets bästa och barnets vilja vid verkställighet, om vilken verkställighet som kan ske enligt kapitlet och om behörig domstol. Första, andra och tredje styckena har ändrats. Till paragrafen har också lagts två nya stycken. Övervägandena finns i avsnitt 12.1 och 12.2.

I första stycket ...

Prop. 2020/21:150: Paragrafen innehåller bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals vid verkställighet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

  • RH 2020:1:Sedan tingsrättens beslut att avslå en begäran om verkställighet av beslut om umgängesrätt hade överklagats, fattade tingsrätten ett nytt umgängesbeslut. Det innebar att tidigare beslutat umgänge hade förändrats i sådan grad att hovrätten ansåg sig inte kunna pröva verkställighetsansökan. Hovrätten har däremot överprövat tingsrättens beslut som ett led i prövningen av frågan om fördelningen av rättegångskostnaderna vid tingsrätten.
  • NJA 2017 s. 557:Frågor rörande hur långt straffansvaret för egenmäktighet med barn sträcker sig och hur det förhåller sig till föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, umgänge och boende.
  • RÅ 2000:30:En tingsrätt har bestämt att en förälder har rätt till umgänge med sina barn under "vartannat veckoslut" utan att precisera om umgänget skall utövas vid veckoslut under jämna eller udda kalenderveckor. Fråga om det är möjligt att enligt bestämmelserna i 21 kap. föräldrabalken förordna om verkställighet av tingsrättens avgörande.
  • NJA 2011 s. 507:Svensk exekutionsbehörighet vid verkställighet av svensk dom om umgänge.
Ändrad: SFS 1971:305 (Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om allmänna förvaltninpdomstolar, m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

[K21]2 §  Innan rätten beslutar om verkställighet, får den uppdra åt en ledamot eller suppleant i socialnämnden eller en tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om barnet frivilligt skall fullgöra vad som åligger honom eller henne. Ett sådant uppdrag får även lämnas åt någon annan lämplig person.

[S2]Den som har fått ett uppdrag enligt första stycket skall inom den tid som rätten bestämmer lämna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits och vad som i övrigt har kommit fram. Tiden får inte sättas längre än två veckor. Rätten får dock förlänga tiden, om det finns förutsättningar för att nå en frivillig fullgörelse. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: I paragrafen finns bestämmelser om möjlighet för domstolen att besluta om medling. Till följd av att verkställigheten flyttats till de allmänna domstolarna har första och andra styckena ändrats. Redaktionella ändringar har också gjorts i första stycket. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

Vid valet av medlare finns anledning att beakta om det har förekommit medling enligt 6 kap. 18 a § och om det i ...

Ändrad: SFS 1981:26 (om socialtjänsten), 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K21]3 §  Beslutar rätten om verkställighet, får den även utan yrkande förelägga vite eller besluta att barnet ska hämtas genom Polismyndighetens försorg. Hämtning får dock beslutas endast i de fall och under de förutsättningar som anges i andra och tredje styckena.

[S2]Är det fråga om en dom eller ett beslut om vårdnad, boende eller överlämnande av barn, får rätten besluta om hämtning av barnet, om verkställighet annars inte kan ske eller om hämtning är nödvändig för att undvika att barnet lider allvarlig skada.

[S3]Är det fråga om en dom eller ett beslut om umgänge mellan barnet och en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får rätten besluta om hämtning av barnet, om verkställighet annars inte kan ske och barnet har ett särskilt starkt behov av umgänge med föräldern.

[S4]Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av rätten på ansökan av den part som har begärt verkställigheten. Lag (2014:603).

Prop. 2013/14:110: I första stycket har ett namnbyte och en språklig modernisering gjorts. Ändringen har kommenterats i avsnitt 6.2.

Andra, tredje och fjärde styckena är oförändrade.

Prop. 1997/98:7: Paragrafen behandlar länsrättens möjlighet att i ett beslut om verkställighet förelägga vite eller besluta om polishämtning av barnet. I andra stycket anges de närmare förutsättningarna för beslut om hämtning för verkställighet av en dom eller ett beslut om bl.a. vårdnad. Genom ett tillägg till detta stycke har bestämmelsen gjorts tillämplig även på verkställighet av domstols dom eller beslut om boende. Tredje stycket anger förutsättningarna för hämtning av barnet för verkställighet ...

Prop. 2005/06:99: Paragrafen behandlar domstolens möjlighet att i ett beslut om verkställighet förelägga vite eller besluta om polishämtning av barnet. Till följd av att verkställigheten flyttats till de allmänna domstolarna har paragrafen ändrats. Första stycket har också ändrats för att förtydliga att domstolen kan besluta om tvångsmedlen utan yrkande av part. Detta innebär inte att förutsättningarna för att besluta om tvångsmedlen har ändrats. Användandet av tvångsmedel skall alltså vara lika restriktivt som ...

Ändrad: SFS 2014:603 (En ny organisation för polisen), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

[K21]4 §  Beslutar rätten om verkställighet, kan den även lämna uppdrag enligt 2 §. Har rätten beslutat att barnet ska hämtas genom Polismyndighetens försorg, ska ett uppdrag enligt 2 § lämnas, om inte särskilda skäl talar mot det.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får rätten för att underlätta att barnet överflyttas besluta att barnet tillfälligt ska tas om hand av socialnämnden eller på annat lämpligt sätt. Rätten får besluta att omhändertagandet ska verkställas genom Polismyndighetens försorg.

[S3]Beslutar rätten om verkställighet av en dom eller ett beslut om umgänge som har vunnit laga kraft, kan rätten komplettera eller ändra vad som har bestämts om de praktiska arrangemangen för utövandet av umgänget, om det är nödvändigt för att umgänget ska kunna ske. Lag (2014:603).

Prop. 2005/06:99: I paragrafen finns bestämmelser om att i samband med beslut om verkställighet utse någon att verka för att få den som har hand om barnet att medverka frivilligt, om tillfälligt omhändertagande av barnet och om komplettering eller ändring av vad som bestämts om praktiska arrangemang vid umgänge. Första, andra och tredje styckena har ändrats. Övervägandena finns i avsnitt 12.1 och <a href="https://lagen.nu/prop/2005/06:99#S12-2" ...

Ändrad: SFS 2014:603 (En ny organisation för polisen), 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K21]5 §  Har barnet nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas, får verkställighet inte ske mot barnets vilja utom då rätten finner det nödvändigt av hänsyn till barnets bästa. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: I paragrafen finns en bestämmelse som preciserar hur barnets vilja skall beaktas vid verkställigheten (jfr den mer allmänna bestämmelsen i 1 § första stycket). Paragrafen har ändrats.

Om barnet motsätter sig verkställigheten, kan detta vara avgörande för om verkställighet skall ske. På samma sätt som vid avgörandet av en fråga om vårdnad, boende eller umgänge är det barnets ålder och mognad som avgör vilken tyngd barnets synpunkter har. Någon särskild åldersgräns anges inte. ...

  • NJA 2017 s. 557:Frågor rörande hur långt straffansvaret för egenmäktighet med barn sträcker sig och hur det förhåller sig till föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, umgänge och boende.
Ändrad: SFS 1981:26 (om socialtjänsten), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1973:802 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K21]6 §  Rätten skall vägra verkställighet, om det är uppenbart att verkställigheten är oförenlig med barnets bästa. Lag (2006:458).

Prop. 1997/98:7: I första stycket har gjorts ett tillägg så att även frågor om boende täcks av bestämmelserna.

Prop. 2005/06:99: I paragrafen, som har ett väsentligen nytt innehåll, finns ytterligare en bestämmelse av betydelse för domstolens prövning av frågan om verkställighet skall ske eller ej. Paragrafen preciserar i det avseendet vad som föreskrivs om barnets bästa i 1 § första stycket. Övervägandena finns i avsnitt 12.2.

Domstolen skall avslå en begäran om verkställighet av ett avgörande (eller avtal, se 1 § tredje stycket) ...

  • NJA 2017 s. 557:Frågor rörande hur långt straffansvaret för egenmäktighet med barn sträcker sig och hur det förhåller sig till föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, umgänge och boende.
Ändrad: SFS 1971:305 (Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om allmänna förvaltninpdomstolar, m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 1998:319 (Vårdnad, boende och umgänge)

Överflyttning av barn i andra fall

[K21]7 §  Även om en dom eller ett beslut som avses i 1 § inte finns, kan barnets vårdnadshavare, när barnet vistas hos någon annan, begära att rätten beslutar om åtgärd för att barnet skall överflyttas till vårdnadshavaren.

[S2]Rätten kan vägra att vidta den begärda åtgärden, om det av hänsyn till barnets bästa behövs en prövning av frågan om vårdnaden.

[S3]En åtgärd enligt första stycket får inte beslutas, om ett flyttningsförbud enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga gäller i fråga om barnet.

[S4]I övrigt gäller 1-6 §§. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: Paragrafen innehåller bestämmelser om överflyttning av barn i andra fall än verkställighet av ett avgörande eller ett avtal. Den kan tillämpas om den som är vårdnadshavare enligt lag vill att barnet skall flyttas över från någon som inte är vårdnadshavare, t.ex. en styvförälder som vårdnadshavaren har separerat från, men barnet kommit att bo kvar hos. Den tillämpas också om det finns ett avgörande eller avtal, men ansökan riktas mot någon annan än en part i det avgjorda målet eller i avtalet. Ändringar ...

  • RÅ 1997:58:Åtgärd enligt 21 kap. 7 § föräldrabalken i form av föreläggande vid vite att överlämna barn till vårdnadshavare har ansetts kunna beslutas utan hinder av att den mot vilken föreläggandet riktas bor utomlands. Plenimål.
Ändrad: SFS 1990:54 (None), 1983:47 (om vårdnad och umgänge m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler)
Upphävd: SFS 1983:484 (om verkställighet av avgöranden om vårdnad eller umgänge m.m.)

[K21]8 §  Bestämmelserna i 7 § gäller också när föräldrar, adoptivföräldrar eller särskilt förordnade vårdnadshavare gemensamt har vårdnaden och en av dem utan något beaktansvärt skäl egenmäktigt fört bort eller håller kvar barnet samt den andra begär rättelse. Lag (1994:1433).

Gemensamma bestämmelser

[K21]9 §  Hämtning, omhändertagande och andra åtgärder som rör barnet skall utföras på ett sätt som är så skonsamt som möjligt för barnet.

[S2]Om barnet på grund av sjukdom inte bör flyttas eller om det finns något annat särskilt hinder, skall åtgärden skjutas upp. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: Paragrafen, som innehåller övergripande bestämmelser om förrättningen, har ändrats så att det uttryckligen framgår att bestämmelserna omfattar även omhändertagande av barnet. Även redaktionella ändringar har gjorts. Bestämmelser om närvaro av en person som kan vara till stöd för barnet och av läkare, psykiater eller psykolog vid omhändertagande finns i 11 §. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

Ändrad: SFS 1971:305 (Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om allmänna förvaltninpdomstolar, m.m.), 2001:456 (Ny socialtjänstlag m.m.), 1981:26 (om socialtjänsten), 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K21]10 §  Om det är fara för att barnet förs ur landet eller om saken av annan anledning är brådskande, kan rätten omedelbart besluta att barnet ska tas om hand av socialnämnden eller på annat lämpligt sätt. Rätten får besluta att omhändertagandet ska verkställas genom Polismyndighetens försorg.

[S2]Kan ett beslut enligt första stycket inte avvaktas, får Polismyndigheten, oavsett om något ärende är anhängigt, vidta sådana omedelbara åtgärder som kan ske utan skada för barnet. Åtgärden ska genast anmälas till rätten, som utan dröjsmål prövar om den ska bestå.

[S3]Har rätten meddelat ett beslut om omhändertagande enligt första eller andra stycket som ännu gäller när ärendet ska avgöras, ska rätten ompröva beslutet. Lag (2014:603).

Prop. 2005/06:99: I paragrafen finns bestämmelser om brådskande tillfälliga omhändertaganden. Ändringar finns i första och andra styckena. Tredje stycket om omprövning är nytt. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

Av första stycket framgår att det i första hand bör överlämnas till socialnämnden att ta hand om barnet i de undantagsfall där ett kortvarigt omhändertagande kan bli aktuellt. Omständigheterna kan också vara ...

Ändrad: SFS 2014:603 (En ny organisation för polisen), 2001:456 (Ny socialtjänstlag m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K21]11 §  Vid hämtning och omhändertagande skall någon som kan vara till stöd för barnet närvara. Finns det en sådan kontaktperson för barnet som avses i socialtjänstlagen (2001:453), bör han eller hon anlitas. I brådskande fall får en åtgärd som krävs för skydd av barnet vidtas utan att en person till stöd för barnet är närvarande.

[S2]Om det är möjligt skall en barnläkare, barnpsykiater eller barnpsykolog medverka vid hämtning och omhändertagande. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: I paragrafen är bestämmelser om närvaro av vissa personer vid hämtning eller omhändertagande av barnet samlade. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

Utgångspunkten är att en person som kan vara till stöd för barnet skall närvara. Det kan vara en tjänsteman inom socialtjänsten, en släkting eller någon annan lämplig person. En kontaktperson skall anlitas i förekommande fall. Undantag från kravet på närvaro ...

Ändrad: SFS 1981:781 (med förslag tilllag om införande av utsökningsbalken m.m.), 1979:241 (med förslag till ändring i rättshjälpslagen (1972:429), m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K21]12 §  Vid avgörande av ett ärende enligt detta kapitel skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Om rätten anser det tillräckligt att en domare sitter i rätten och parterna samtycker till det eller ärendet är av enkel beskaffenhet, kan det avgöras av en lagfaren domare.

[S2]Vid sammanträde får barnet höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.

[S3]Uteblir en part från ett sammanträde till vilket han eller hon har kallats vid vite att inställa sig personligen, får rätten besluta att parten skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: Paragrafen innehåller bestämmelser om tingsrättens sammansättning, om hörande av barnet vid sammanträde, och om hämtning av part till sammanträde. Första stycket är nytt. Andra och tredje stycket har ändrats. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

I första stycket finns en särskild bestämmelse om tingsrättens sammansättning vid avgörande av ärende enligt 21 kap. Utgångspunkten är att nämndemän skall delta ...

Ändrad: SFS 1971:305 (Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om allmänna förvaltninpdomstolar, m.m.), 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.), 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K21]13 §  I fråga om rättegångskostnader skall 18 kap.rättegångsbalken tillämpas. Avskrivs ärendet på grund av att parterna har nått en samförståndslösning, får rätten besluta att vardera parten skall bära sin kostnad.

[S2]Kostnader för utförande av uppdrag enligt 2 § första stycket andra meningen, för hämtning av en part till sammanträde och för hämtning eller omhändertagande av barn betalas av allmänna medel efter beslut av rätten. Rätten får efter vad som är skäligt besluta att en part som har föranlett kostnad för hämtning eller för omhändertagande av barn skall helt eller delvis betala kostnaden till staten. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: I paragrafen finns bestämmelser om rättegångskostnader, om ersättning av allmänna medel för vissa kostnader och om återbetalningsansvar i förhållande till staten. Första och andra styckena har ändrats. Tredje och fjärde styckena har utgått. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

Första stycket innebär att bestämmelserna i 18 kap. rättegångsbalken ...

Prop. 2020/21:150: I första stycket görs ett tillägg. Genom tillägget införs en möjlighet att, om det finns särskilda skäl, besluta att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, även när en sådan fördelning inte är möjlig med stöd av 18 kap. rättegångsbalken eller för att parterna har nått en samförståndslösning. Frågan om huruvida det finns särskilda skäl måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Prövningen ska utgå ...

  • RH 2019:46:Efter att en part ansökt om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut rörande umgänge med barn, meddelade tingsrätten ett nytt interimistiskt beslut med innebörden att inget umgänge skulle ske. Parten återkallade därefter sin ansökan om verkställighet. Tingsrätten skrev av målet från vidare handläggning och förpliktade parten att ersätta motpartens rättshjälpskostnad. Hovrätten har ansett att parten haft befogad anledning att ansöka om verkställighet och att det förelegat sådana särskilda omständigheter som skulle föranleda kvittning av rättegångskostnaderna.
  • RH 2020:1:Sedan tingsrättens beslut att avslå en begäran om verkställighet av beslut om umgängesrätt hade överklagats, fattade tingsrätten ett nytt umgängesbeslut. Det innebar att tidigare beslutat umgänge hade förändrats i sådan grad att hovrätten ansåg sig inte kunna pröva verkställighetsansökan. Hovrätten har däremot överprövat tingsrättens beslut som ett led i prövningen av frågan om fördelningen av rättegångskostnaderna vid tingsrätten.
  • RÅ 2002:69:Socialnämnd har ålagts att ersätta motparts rättegångskostnader i ett mål enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn men inte det familjehem som också varit tappande part.
  • RH 2006:60:Hinder mot överflyttning av ett barn, som olovligen bortförts från Finland till Sverige, har inte ansetts föreligga då det inte visats att det skulle föreligga en allvarlig risk för att överflyttningen skulle skada barnets hälsa eller i övrigt försätta barnet i en situation som inte är godtagbar.
  • RÅ 1995:99:Förutsättningar för överflyttning av barn enligt 11 och 12 §§ lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Fråga, vid bedömningen av om bortförandet av ett barn varit olovligt, var barnet hade hemvist vid tiden för bortförandet.
  • RÅ 1996:52:Förutsättningar för överflyttning av barn enligt 11 och 12 §§ lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Fråga, vid bedömningen av om kvarhållandet av ett barn varit olovligt, var barnet hade hemvist vid tiden för kvarhållandet.
  • RÅ 2002:1:Vid prövning av fråga om överflyttning enligt Haagkonventionen av en tolvårig pojke som olovligen kvarhålls i Sverige skall hänsyn tas till barnets uttalade vilja att stanna här. Omständigheterna har emellertid varit sådana att barnets viljeyttring inte ansetts utgöra ett så övervägt och välgrundat ställningstagande att den kunnat tillmätas avgörande betydelse. Tillämpning av 12 § punkt 3 lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
  • RH 2020:32:En part ansökte om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut om barns boende. Parten återkallade sin ansökan sedan motparten, utan att yttra sig över ansökan, återlämnat barnet dagen före ett planerat sammanträde vid tingsrätten, varefter ärendet avskrevs. Eftersom det inte framkommit något skäl för motparten att inte omedelbart rätta sig efter det interimistiska beslutet, bedömdes ansökningen om verkställighet ha varit befogad. Sådana särskilda omständigheter ansågs föreligga att motparten skulle förpliktas att med stöd av 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken ersätta sökandens rättegångskostnad.
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler)

[K21]14 §  Beslut som inte avser utdömande av vite, ersättning för parts kostnader eller parts skyldighet att betala kostnader till staten gäller omedelbart, om inte annat beslutas. Lag (2006:458).

Prop. 2005/06:99: I paragrafen föreskrivs att domstolens beslut, med angivna undantag, skall gälla omedelbart. Vid överklagande kan hovrätten besluta om inhibition (se 26 § lagen om domstolsärenden). Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

  • RH 2006:60:Hinder mot överflyttning av ett barn, som olovligen bortförts från Finland till Sverige, har inte ansetts föreligga då det inte visats att det skulle föreligga en allvarlig risk för att överflyttningen skulle skada barnets hälsa eller i övrigt försätta barnet i en situation som inte är godtagbar.
Införd: SFS 1976:612 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.)
Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler)
Upphävd: SFS 1974:1038 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.)

[K21]15 §  Beslut enligt detta kapitel om överflyttning av barn hindrar inte att den fråga som har avgjorts prövas på nytt, när ändrade förhållanden eller något annat särskilt skäl föranleder det. Lag (1983:485).

[K21]16 §  Vid rättens handläggning av ärenden enligt detta kapitel tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Lag (2008:646).

Prop. 2007/08:139: Paragrafen reglerar i vilken utsträckning bestämmelserna i ärendelagen är tillämpliga på verkställighetsärenden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Bestämmelsen i paragrafen som anger att det inte krävs prövningstillstånd vid överklagande av beslut i verkställighetsärenden utgår. Frågan om prövningstillstånd regleras i stället i <a href="https://lagen.nu/1996:242" ...

Prop. 2005/06:99: I paragrafen, som har ett nytt innehåll, finns en generell hänvisning till bestämmelserna i lagen om domstolsärenden i de frågor som inte särskilt regleras i 21 kap. I paragrafen föreskrivs också att det för överklagande av tingsrättens beslut inte gäller något krav på prövningstillstånd. Föreskriften är införd med anledning av att det efter ikraftträdandet av lagen (2005:707) om ändring av lagen om domstolsärenden finns ett generellt ...

Ändrad: SFS 2006:458 (Nya vårdnadsregler), 2008:646 (En modernare rättegång - några ytterligare frågor)

Ändringar och övergångsbestämmelser

Föräldrabalk (1949:381)

Ändring, SFS 1954:356

    Omfattning
    ändr. 8 kap 10 §

Ändring, SFS 1955:409

    Omfattning
    ändr. 19 kap 2, 14 §§, 20 kap 33, 40 §§; ny 19 kap 16 §

Ändring, SFS 1958:640

    Omfattning
    upph. 4 kap 7 §; ändr. 2 kap 2, 3 §§, 4 kap 2, 5, 9, 12 §§, 7 kap 5, 10 §§, 12 kap 1 §, 14 kap 2 §, 15 kap 12 §, 20 kap 3, 5-7, 9, 12, 13, 36 §§; ny 4 kap 13 §

Ändring, SFS 1963:152

    Omfattning
    ändr. 15 kap 8 §, 20 kap 36 §

Ändring, SFS 1963:523

    Omfattning
    ändr. 4 kap 13 §, 5 kap

Ändring, SFS 1964:324

    Omfattning
    ändr. 3 kap 4 §

Ändring, SFS 1966:308

    Omfattning
    ändr. 6 kap 3 §, 15 kap 14 §

Ändring, SFS 1967:712

    Omfattning
    nytt 21 kap

Ändring, SFS 1968:164

    Omfattning
    ändr. 4 kap 5 §

Ändring, SFS 1968:626

    Omfattning
    ny 20 kap 13 a §

Ändring, SFS 1969:157

    Omfattning
    ändr. 4 kap 5, 10 §§, 6 kap 1, 3, 12 §§, 8 kap 7 §, 9 kap 1, 2 §§, 10 kap 1 §, 20 kap 28 §; nya 9 kap 2 a, 3 a §§

Ändring, SFS 1969:257

    Omfattning
    nuvarande 20 kap 36-40 §§ betecknas 37-41 §§; ändr. 41 §; ny 36 §

Ändring, SFS 1969:617

    Omfattning
    upph. 1 kap 4 §, 20 kap 3, 4, 13, 13 a §§; ändr. 1 kap 2 §, 3 kap, 8 kap 3, 4, 6 §§, 20 kap 9, 11 §§, rubr. närmast före 20 kap 1 §

Ändring, SFS 1969:673

    Omfattning
    ändr. 20 kap 19 §

Ändring, SFS 1969:799

    Omfattning
    ändr. 12 kap 1, 4 §§, 19 kap 3, 8 §§, 20 kap 14, 15 §§

Ändring, SFS 1970:597

Ändring, SFS 1970:840

    Förarbeten
    Prop. 1970:186
    Omfattning
    upph. 4 kap 8-13 §§, 20 kap 7 §; ändr. 4 kap 1, 3-5 §§, 20 kap 5, 6, 8 §§; ny 4 kap 7 §

Ändring, SFS 1970:841

    Förarbeten
    Prop. 1970:186
    Omfattning
    upph. övergångsbest. 1-3 p till 1958:640

Ändring, SFS 1970:922

Ändring, SFS 1970:1000

    Förarbeten
    Prop. 1970:145
    Omfattning
    ändr. 13 kap 7 §, 15 kap 4, 8, 14, 15, 16 §§, 16 kap 7 §

Ändring, SFS 1971:305

    Förarbeten
    Prop. 1971:30
    Omfattning
    ändr. 8 kap 10 §, 21 kap 1-6, 9-12 §§

Ändring, SFS 1971:870

    Förarbeten
    Prop. 1971:143
    Omfattning
    upph. 6 kap 11 §, 7 kap 5 §, 8 kap 2 §; ändr. 11 kap 1 §, 12 kap 1 §; ny 4 kap 8 §

Ändring, SFS 1973:120

Ändring, SFS 1973:350

Ändring, SFS 1973:646

    Förarbeten
    Prop. 1973:32
    Omfattning
    ändr. 6 kap 7, 12 §§, 7 kap 9 §, 11 kap 1 §

Ändring, SFS 1973:802

    Förarbeten
    Prop. 1973:100
    Omfattning
    upph. 8 kap; ändr. 3 kap 2, 4 §§, 6 kap 6 §, 7 kap 2, 7 §§, 20 kap 6, 11, 28, 38 §§, 21 kap 5 §; nya 3 kap 5, 6 §§

Ändring, SFS 1973:945

Ändring, SFS 1974:236

    Förarbeten
    Prop. 1974:44
    Omfattning
    upph. 9 kap 3 a §; ändr. 4 kap 1, 5 §§, 6 kap 1, 3, 4, 12 §§, 9 kap 1, 2 §§, 10 kap 1 §

Ändring, SFS 1974:1038

    Förarbeten
    Prop. 1974:142
    Omfattning
    upph. 13 kap 3 §, 15 kap 16 §, 17 kap 7 §, 19 kap 3, 4, 6 §§, 21 kap 14 §; ändr. 9 kap 5 §, 10 kap 1, 8 §§, 11 kap 4, 5, 8 §§, 12 kap 1, 6 §§, 13 kap 1, 4, 8 §§, 14 kap 2, 7, 8, 11 §§, 15 kap 4, 5, 8, 9, 12, 14, 15, 17, 19 §§, 16 kap 6, 7 §§, 17 kap 1, 2 §§, 18 kap 3, 5, 7, 10, 11 §§, 19 kap 2, 5, 7-16 §§, 20 kap 2, 16-19, 21, 28-30, 33, 35, 37, 38 §§; nya 12 kap 7 §, 19 kap 17, 18 §§, 20 kap 24 a §; omtryck

Lag (1976:612) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977, då lagen (1969:618) om fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap skall upphöra att gälla.
    2. Talan som avses i 3 kap. 1 § får icke väckas, om rätten till motsvarande talan på grund av äldre bestämmelser har gått förlorad före ikraftträdandet av denna lag. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
    3. I mål om fastställande av faderskap till barn kan talan om barnets egenskap av trolovningsbarn enligt äldre rätt upptagas till prövning, om barnet är fött före utgången av år 1969 eller den uppgivne fadern har avlidit dessförinnan.
    Förarbeten
    Prop. 1975/76:153
    Omfattning
    ändr. 1-3 kap, 4 kap 5, 8 §§, 6 kap, 7 kap 2, 4, 7, 8, 10 §§, 11 kap 1, 2 §§, 12 kap 1 §, 15 kap 7 §, 20 kap, 21 kap 12 §, rubr. till 1-3, 20 kap; nya 4 kap 9-11 §§, 7 kap 11-14 §§, 10 kap 9-17 §§, 11 kap 12-17 §§, 18 kap 12, 13 §§, 21 kap 14 §; omtryck

Lag (1976:1118) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1976/77:32
    Omfattning
    nuvarande 18 kap 13 § betecknas 18 kap 14 §; ändr. 18 kap 1 §, 20 kap 11 §; ny 18 kap 13 §

Lag (1977:202) om ändring i föräldrabalken

Lag (1977:658) om ändring i föräldrabalken

Lag (1977:1052) om ändring i föräldrabalken

    Omfattning
    ändr. 10 kap 15 §

Lag (1978:853) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 6 kap. 7 9, 10 a och 12 §§ samt 20 kap. 9 § den 1 januari 1979, såvitt avser 7 kap. 4 § den 1 januari 1980, och i övrigt den 1 juli 1979.
    _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
    1. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet.
    2. Bidragsskyldighet som har bestäms enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna.
    _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
    1. För bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser gäller i fråga om jämkning och omprövning de nya bestämmelserna.
    Har någon enligt 7 kap. 7 § andra stycket i dess äldre lydelse slutit avtal om att betala engångsbelopp till barnet, får talan om jämkning enligt 7 kap. 10 § första stycket i dess nya lydelse dock inte föras i fråga om avtalet.
    _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
    1. Bestämmelserna i 15 kap. 12 § andra stycket i äldre lydelse tillämpas fortfarande om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1978/79:12
    Omfattning
    ändr. 6 kap 7-9, 12 §§, 7 kap, 15 kap 12 §, 20 kap 9, 11 §§; ny 6 kap 10 a §; omtryck

Lag (1979:122) om ändring i föräldrabalken

Lag (1979:241) om ändring i föräldrabalken

Lag (1979:339) om ändring i lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1978/79:193
    Omfattning
    nuvarande 7 kap 17 § betecknas 18 §; ändr. 7 kap 16 §, nya 18 §; ny 7 kap 17 §

Lag (1979:1066) om ändring i lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken

Lag (1980:159) om ändring i föräldrabalken

Lag (1981:26) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1979/80:1
    Omfattning
    ändr. 1 kap 4 §, rubr. till 2 kap, 2 kap 1-9 §§, 3 kap 5-8, 11, 12 §§, 4 kap 6, 10 §§, 6 kap 9, 10, 10 a §§, 7 kap 7, 11, 14 §§, 11 kap 17 §, 20 kap 9 §, 21 kap 2, 5, 8, 9 §§

Lag (1981:363) om ändring i föräldrabalken

Lag (1981:781) om ändring i föräldrabalken

Lag (1981:1190) om ändring i föräldrabalken

Lag (1981:1336) om ändring i föräldrabalken

Lag (1982:1259) om ändring i föräldrabalken

Lag (1983:47) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1981/82:168
    Omfattning
    ändr. 6 kap, 11 kap 8, 17 §§, 13 kap 8 §, 21 kap 7 §
    Ikraftträder
    1983-07-01

Lag (1983:397) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1982/83:127
    Omfattning
    ändr. 4 kap 6 §, 7 kap 7 §
    Ikraftträder
    1983-07-01

Lag (1983:484) om ändring i lagen (1983:47) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1982/83:165
    Omfattning
    6 kap 21 § betecknas 6 kap 22 §; upph. 21 kap 7 §
    Ikraftträder
    1983-07-01

Lag (1983:485) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1982/83:165
    Omfattning
    ändr. 20 kap 11 §, 21 kap; ny 6 kap 21 §; omtryck
    Ikraftträder
    1983-07-01

Lag (1984:654) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1983/84:128
    Omfattning
    ändr. 15 kap 8 §
    Ikraftträder
    1986-01-01

Lag (1984:1139) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 mars 1985. Lagen skall dock inte gälla i fråga om inseminationer som har utförts före ikraftträdandet.
    Har insemination utförts före lagens ikraftträdande på en kvinna med samtycke av hennes make eller av annan man som bodde tillsammans med henne under äktenskapsliknande förhållanden och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom inseminationen, får efter utgången av februari månad år 1986 talan inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket om att mannen inte är far till barnet eller enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att ett erkännande av faderskapet som mannen har lämnat saknar verkan mot honom.
    Förarbeten
    Prop. 1984/85:2
    Omfattning
    ny 1 kap 6 §
    Ikraftträder
    1985-03-01

Lag (1985:358) om ändring i föräldrabalken

Lag (1985:368) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1984/85:124
    Omfattning
    ändr. 2 kap 1, 2, 9 §§, 3 kap 3 §, rubr. närmast före 3 kap 1 §
    Ikraftträder
    1985-07-01

Lag (1985:941) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1985/86:7
    Omfattning
    ändr. 14 kap 9 §, 16 kap 5 §, 19 kap 8 §
    Ikraftträder
    1986-01-01

Lag (1986:1143) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:39
    Omfattning
    upph. 19 kap 12 §; ändr. 19 kap 13 §
    Ikraftträder
    1987-01-01

Lag (1987:631) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:12
    Omfattning
    ändr. 15 kap 7 §
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1987:790) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
    2. Har mannen avlidit före ikraftträdandet, skall 3 kap.1 och 2 §§ i deras äldre lydelse fortfarande tillämpas.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:86
    Omfattning
    ändr. 3 kap 1, 2 §§, 6 kap 20 §, 7 kap 15 §, 14 kap 7 §, 15 kap 12 §, 16 kap 8 §, 20 kap 1 §; ny 14 kap 6 a §
    Ikraftträder
    1988-01-01

Lag (1988:712) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen skall dock inte gälla i fråga om befruktning utanför kroppen som har utförts före ikraftträdandet.
    Har befruktning av moderns ägg utanför hennes kropp utförts före lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen, får efter utgången av år 1989 talan inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket om att mannen inte är far till barnet eller enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att ett erkännande av faderskapet som mannen har lämnat saknar verkan mot honom.
    Förarbeten
    Prop. 1987/88:160
    Omfattning
    ny 1 kap 7 §
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1988:1251) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
    2. Den som vid ikraftträdandet är omyndigförklarad enligt äldre bestämmelser skall tills vidare anses ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § i dess nya lydelse. Härvid skall förmyndaren anses vara förvaltare med uppdrag att vårda den enskildes angelägenheter utan begränsning av uppdraget.
    3. Förordnande av god man som har skett enligt äldre bestämmelser skall anses ha meddelats enligt motsvarande nya bestämmelser i 11 kap.
    _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
    Förarbeten
    Prop. 1987/88:124
    Omfattning
    upph. 4 kap 2 §, 10, 18 kap; nuvarande 11 kap 1-17 §§ betecknas 10 kap 2-18 §§; ändr. 3 kap 4 §, 4 kap 5 a §, de nya 10 kap 2-18 §§, 12 kap 2-6 §§, 13 kap 2-10 §§, 14 kap 1 §, 16 kap 2, 5 §§, 17 kap 7 §, 19 kap 8, 17 §§, 20 kap 1, 2, 5, 8, 11 §§, rubr. till 10-17 kap; nya 10 kap 1 §, 15 kap 20-22 §§, 16 kap 15 §, 20 kap 2 a-c §§, 11 kap
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1988:1394) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:143
    Omfattning
    ändr. 15 kap 8 §
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1989:354) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om avgöranden av hovrätt som har meddelats före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:78
    Omfattning
    ändr. 20 kap 12 §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1989:839) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1988/89:152
    Omfattning
    ändr. 15 kap 1, 8, 11 §§
    Ikraftträder
    1989-12-08

Ändring, SFS 1989:844

    Omfattning
    ikrafttr. av 1989:839

Lag (1990:54) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:28
    Omfattning
    ändr. 21 kap 7 §
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:444) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:71
    Omfattning
    upph. 20 kap 9 §
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:1526) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:8
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2-4 §§, 2 kap 5 §, 3 kap 1, 3 §§, 6 kap 4-6, 10, 15, 18-20 §§; ny 6 kap 6 a §; omtryck
    Ikraftträder
    1991-03-01

Lag (1991:201) om ändring i föräldrabalken

Lag (1991:487) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
    2. Anmälan om gemensam vårdnad hos pastorsämbetet som inte har registrerats före ikraftträdandet skall prövas av skattemyndigheten. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:153
    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §, 4 kap 6, 10 §§, 6 kap 4, 16 §§, 19 kap 8 §
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:1546) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:194
    Omfattning
    ändr. 4 kap 3, 5, 5 a §§, 11 kap 4 §
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:1649) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:17
    Omfattning
    ändr. 11 kap 16 §, 19 kap 15, 16 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Ändring, SFS 1992:1311

    Omfattning
    upph. 1991:201

Lag (1992:1621) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
    2. I fråga om förvärv som gjorts före ikraftträdandet gäller paragrafen i sin äldre lydelse.
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:89, Bet. 1992/93:NU9
    Omfattning
    ändr. 15 kap 4 §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1993:213) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Prop. 1992/93:139, Bet. 1992/93:LU22
    Omfattning
    ändr. 6 kap 15 §
    Ikraftträder
    1993-06-01

Lag (1993:1432) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:85, Prop. 1993/94:57, Bet. 1993/94:LU9
    Omfattning
    ändr. 6 kap 2 §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Ändring, SFS 1993:1646

    Omfattning
    ikrafttr. av 1992:1621

Lag (1994:245) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:250, Prop. 1993/94:124, Bet. 1993/94:SoU23
    Omfattning
    ändr. 15 kap 22 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1433) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
    2. Den som före ikraftträdandet har förordnats som förmyndare för en omyndig skall, om vårdnad ingår i uppdraget, anses som enligt 6 kap. särskilt förordnad vårdnadshavare.
    3. Har en omyndig före ikraftträdandet fått en gåva som står under förvaltning av föräldrarna eller en av dem, skall gåvomedlen vid tillämpningen av de nya bestämmelserna jämställas med en sådan gåva som avses i 13 kap. 2 § andra stycket 2, om givaren före ikraftträdandet har gjort skriftlig anmälan om gåvan till överförmyndaren.
    4. Överförmyndaren får före ikraftträdandet, med verkan från den tidpunkten, meddela beslut som avses i 13 kap. 19 § och 14 kap. 21 §. Har överförmyndaren meddelat ett sådant beslut är ställföreträdaren och värdepappersinstitutet även före ikraftträdandet skyldiga att enligt angivna bestämmelser träffa avtal om förvaring och förvaltning med verkan från ikraftträdandet.
    5. Mål eller ärenden enligt föräldrabalken som vid ikraftträdandet är anhängigt vid en domstol eller annan myndighet som var behörig enligt äldre bestämmelser skall även efter ikraftträdandet handläggas där.
    6. Äldre föreskrifter om redovisning och om arvode tillämpas även efter ikraftträdandet, såvitt gäller tiden dessförinnan.
    7. Om det i en lag eller en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:29, Prop. 1993/94:251, Bet. 1994/95:LU3
    Omfattning
    upph. 10 kap 12 §, 11 kap 27 §, 12, 17 kap, 19 kap 17 §, 20 kap 5 §; nuvarande 11 kap 28 §, 19 kap 18 § betecknas 11 kap 27 §, 19 kap 17 §; ändr. 1 kap 4 §, 2 kap 3, 7, 9 §§, 3 kap 5 §, 4 kap 5 a, 10 §§, 6 kap 2, 3, 7, 8, 9, 10 , 17, 21 §§, 7 kap 2 §, 9 kap 1, 4, 5 §§, 10 kap 3, 4, 5, 6, 7, 9, 11, 13, 18 §§, 11 kap 1, 2, 3, 4, 7, 8, 13-26 §§, 13, 14, 15, 16 kap, 19 kap 5, 9, 10, 14 §§, den nya 17 §; 20 kap 2, 2 a, 3, 4, 6, 8 §§, 21 kap 8 §, rubr. till 13, 14, 15, 16 kap; nya 6 kap 10 a, 10 b, 10 c §§, 11 kap 3 a §, 12 kap
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1994:1621) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
    2. Den nya lydelsen av 19 kap. 8 § skall dock tillämpas första gången efter valet år 1998.
    3. Val enligt den nya lydelsen av 19 kap. 7 § skall äga rum första gången år 1998.
    4. Löpande tjänstgöringstid för dem som har valts enligt äldre bestämmelser skall vara fyra i stället för tre år.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:69, Prop. 1994/95:87, Bet. 1994/95:KU21
    Omfattning
    ändr. 19 kap 7, 8 §§
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:1963) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhållsbidrag för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 31 december 1991 eller senare.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:145, Prop. 1994/95:25, Bet. 1994/95:FiU1
    Omfattning
    ändr. 7 kap 9 §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Föräldrabalken (1995:974)

    Omfattning
    omtryck

Lag (1995:1242) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:35, Prop. 1994/95:224, Bet. 1995/96:LU2
    Omfattning
    ändr. 4 kap 6, 10 §§, 6 kap 15, 19 §§; ny 6 kap 10 d §
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1995:1362) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:78, Prop. 1995/96:47, Bet. 1995/96:LU9
    Omfattning
    ändr. 19 kap 14 §, 20 kap 11 §
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1996:244) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:193, Prop. 1995/96:115, Bet. 1995/96:JuU17
    Omfattning
    ändr. 20 kap 1 §
    Ikraftträder
    1996-07-01

Lag (1996:766) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
    2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:279, Prop. 1995/96:5, Bet. 1995/96:LU11
    Omfattning
    ändr. 7 kap 9 §
    Ikraftträder
    1996-09-01

Lag (1996:1031) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.
    2. Har talan om underhållsbidrag väckts före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser i fråga om socialnämnds rätt att föra talan för barnet.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:21, Prop. 1995/96:208, Bet. 1996/97:SfU3
    Omfattning
    upph. 7 kap 11 §; ändr. 7 kap 2, 14 §§; ny 7 kap 2 a §
    Ikraftträder
    1997-02-01

Lag (1997:353) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Ärenden som före ikraftträdandet har inletts hos överförmyndaren för Stockholms kommun enligt bestämmelserna i 11 kap. 25 § andra stycket föräldrabalken i dess äldre lydelse skall handläggas där även efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:244, Prop. 1996/97:113, Bet. 1996/97:LU17
    Omfattning
    ändr. 11 kap 25 §, 16 kap 2 §
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:458) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:214, Prop. 1996/97:114, Bet. 1996/97:FiU26
    Omfattning
    ändr. 13 kap 5 §
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:990) om ändring i föräldrabalken

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med den 1 januari 1998 skall dock Riksskatteverket föra det allmännas talan.
    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:76, Prop. 1997/98:9, Bet. 1997/98:SkU5
    Omfattning
    ändr. 6 kap 16 §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:272) om ändring i föräldrabalken

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:199, Prop. 1997/98:50, Bet. 1997/98:FiU17
    Omfattning
    ändr. 13 kap 5 §
    Ikraftträder
    1998-07-01

Lag (1998:319) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 1997/98:229, Prop. 1997/98:7, Bet. 1997/98:LU12
Omfattning
upph. 6 kap 6 a, 10 d §§; ändr. 6 kap 5, 6, 7, 10, 14, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22 §§, 7 kap 4, 12 §§, 14 kap 5 §, 20 kap 1 §, 21 kap 1, 3, 6 §§, rubr. till 6 kap, 6 kap 16 §, 21 kap, 21 kap 1 §; nya 6 kap 2 a, 2 b, 14 a, 15 a, 15 b, 17 a, 17 b §§, rubr. närmast före 14 a §
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (1998:366) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 1997/98:226, Prop. 1997/98:101, Bet. 1997/98:JuU17
Omfattning
ny 20 kap 9 §
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (1998:713) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 1997/98:230, Prop. 1997/98:134, Bet. 1997/98:LU12
Omfattning
ändr. 6 kap 16, 17 b §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1483) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 1998/99:14, Prop. 1997/98:160, Bet. 1998/99:FiU7
Omfattning
ändr. 13 kap 19 §, 14 kap 21 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:806) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:12, Prop. 1998/99:119, Bet. 1999/2000:SfU3
Omfattning
ändr. 6 kap 17 b §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (1999:1080) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Vad som sägs i 13 kap. 13 § och 14 kap. 14 § i deras äldre lydelse om drivande av rörelse som medför bokföringsskyldighet enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) gäller dock även därefter till och med utgången av år 2000.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:50, Prop. 1998/99:130, Bet. 1999/2000:LU2
Omfattning
ändr. 13 kap 13 §, 14 kap 14 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (2000:174) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:151, Prop. 1999/2000:26, Bet. 1999/2000:JuU10
Omfattning
ändr. 6 kap 17, 20 §§, 7 kap 15 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:456) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2000/01:259, Prop. 2000/01:80, Bet. 2000/01:SoU18
Omfattning
ändr. 6 kap 14, 17 a, 18 §§, 21 kap 9, 10 §§
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:1136) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:46, Prop. 2000/01:134, Bet. 2001/02:LU1
Omfattning
ändr. 7 kap 1 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2002:251) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Lagen skall dock inte gälla i fråga om befruktning utanför kroppen som har utförts före ikraftträdandet.
  2. Har befruktning utanför en kvinnas kropp av ett ägg som kommer från en annan kvinna utförts före lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen, får efter utgången av år 2003 talan inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket om att mannen inte är far till barnet eller enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att en bekräftelse av faderskapet som mannen har lämnat saknar verkan mot honom.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:227, Prop. 2001/02:89, Bet. 2001/02:SoU16
Omfattning
ändr. 1 kap 7 §, rubr. närmast före 1 kap; ny 1 kap 8 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2003:645) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter i 6 kap. 16 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. I dessa fall skall dock Skatteverket föra det allmännas talan.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
ändr. 6 kap 4, 16, 17 b §§
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:49) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.
  2. Vad som sägs i 13 kap. 5 § och 14 kap. 5 § om andelar i en värdepappersfond skall också gälla andelar i en sådan värdepappersfond som förvaltas av fondbolag som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:139, Prop. 2002/03:150, Bet. 2003/04:FiU14
Omfattning
ändr. 13 kap 5 §, 14 kap 5 §
Ikraftträder
2004-04-01

Lag (2004:300) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2003/04:217, Prop. 2002/03:139, Bet. 2003/04:FiU15
Omfattning
ändr. 13 kap 5 §, 14 kap 5 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:422) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2003/04:243, Prop. 2003/04:99, Bet. 2003/04:FiU27
Omfattning
ändr. 13 kap 7, 8, 19 §§, 14 kap 7, 8, 21 §§, 16 kap 11 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:764) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande, om äktenskap ingåtts efter hindersprövning som begärts före den 1 januari 2005.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:10, Prop. 2003/04:131, Bet. 2004/05:SoU3
Omfattning
ändr. 4 kap 7 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:797) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
Omfattning
ändr. 6 kap 16, 17 b §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:430) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
  2. Den som vid utgången av juni 2005 var utsedd till särskilt förordnad vårdnadshavare för ett barn som omfattas av lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn skall även anses vara förmyndare för barnet.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:269, Prop. 2004/05:136, Bet. 2004/05:LU26
Omfattning
ändr. 6 kap 13, 17 §§, 11 kap 1, 25 §§, 16 kap 2 §; ny 6 kap 8 a §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:434) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
  2. För barn som har avlats före ikraftträdandet gäller 1 kap. 5 § föräldrabalken i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:284, Prop. 2004/05:137, Bet. 2004/05:LU25
Omfattning
ändr. 1 kap 3, 5, 6, 8 §§, 2 kap 9 §, 6 kap 4, 10 a §§, 20 kap 1 §; nya 1 kap 9 §, 2 kap 8 a §, 3 kap 14 §, 7 kap 20 §, rubr. närmast före 3 kap 14 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:464) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2004/05:254, Prop. 2004/05:116, Bet. 2004/05:SfU15
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §
Ikraftträder
2006-02-01

Lag (2005:685) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2004/05:307, Prop. 2004/05:131, Bet. 2004/05:JuU29
Omfattning
utgår genom 2008:651
Ikraftträder
2008-11-01

Lag (2006:352) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2005/06:219, Prop. 2005/06:64, Bet. 2005/06:SoU16
Omfattning
ändr. 1 kap 5, 9 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:458) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
  2. Äldre bestämmelser i 21 kap. tillämpas i fråga om mål om verkställighet eller överflyttning av barn i annat fall som vid ikraftträdandet är anhängigt vid domstol.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:309, Prop. 2005/06:99, Bet. 2005/06:LU27
Omfattning
upph. 6 kap 2 b §; ändr. 6 kap 2 a, 4, 5, 6, 8, 10, 10 b, 14 a, 15, 15 a, 17 a, 19, 20, 21 §§, 20 kap 11 §, 21 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16 §§; ny 6 kap 18 a §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:557) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
  2. Ärenden om förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap som vid ikraftträdandet är anhängiga vid en domstol eller hos en överförmyndare som var behörig enligt äldre bestämmelser skall handläggas där även efter ikraftträdandet.
  3. Ärenden inom ramen för en överförmyndares tillsyn som före ikraftträdandet inletts av en överförmyndare som var behörig enligt äldre bestämmelser skall handläggas där även efter ikraftträdandet.
  4. Den nya lydelsen av 12 kap. 16 § skall tillämpas vid beslut om i vad mån arvode och ersättning för utgifter som är hänförliga till år 2006 skall betalas med medel som tillhör den enskilde.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:328, Prop. 2005/06:117, Bet. 2005/06:LU35
Omfattning
upph. 20 kap 9 §; ändr. 10 kap 13 §, 11 kap 25 §, 12 kap 16 §, 16 kap 2 §, 19 kap 2, 16 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2007:529) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2006/07:211, Prop. 2006/07:115, Bet. 2006/07:FiU25
Omfattning
ändr. 13 kap 19 §, 14 kap 21 §
Ikraftträder
2007-11-01

Förordning (2007:636) om ikraftträdande av lagen (2005:685) om ändring i föräldrabalken

Omfattning
ikrafttr. av 2005:685

Lag (2008:646) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2007/08:251, Prop. 2007/08:139, Bet. 2007/08:JuU31
Omfattning
ändr. 21 kap 16 §
Ikraftträder
2008-11-01

Lag (2008:651) om ändring i lagen (2005:685) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2007/08:251, Prop. 2007/08:139, Bet. 2007/08:JuU31
Omfattning
ändr. 2005:685 utgår (jfr 2008:787)

Lag (2008:910) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
  2. I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller 12 kap. 10 § i dess äldre lydelse.
  3. Äldre bestämmelser i 12 kap. 15 § om tid för att väcka talan om ersättning ska gälla när handlingar som anges i 16 kap. 8 § har lämnats över till den som är behörig att ta emot redovisningen före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:7, Prop. 2007/08:150, Bet. 2008/09:CU2
Omfattning
upph. 14 kap 9 §; ändr. 12 kap 10, 15 §§, 13 kap 7, 9, 12, 19 §§, 14 kap 4, 7, 8, 10, 13, 21 §§, 16 kap 10, 11 §§, 19 kap 17 §; nya 9 kap 8 §, 16 kap 10 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:254) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2008/09:208
Omfattning
ändr. 1 kap. 1, 9 §§
Ikraftträder
2009-05-01

Lag (2009:404) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 6 kap. 17 a, 19 §§
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2009:775) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2008/09:290, Prop. 2008/09:165, Bet. 2008/09:JuU23
Omfattning
ändr. 6 kap. 16 §
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2010:740) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2009/10:358, Prop. 2009/10:192, Bet. 2009/10:CU20
Omfattning
ny 6 kap. 15 c §
Ikraftträder
2010-08-01

Lag (2010:862) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
  2. När det gäller huvudmans utbetalning av skadestånd som hänför sig till kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare gäller 16 kap. 11 § i dess äldre lydelse till utgången av juni 2012.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:370, Prop. 2009/10:165, Bet. 2009/10:UbU21
Omfattning
ändr. 16 kap. 11 §
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2010:1203) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 7 kap. 2 a, 3 §§, 12 kap. 16 §, 13 kap. 2, 9 §§, 16 kap. 11 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1204) om ändring i lagen (2010:862) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 16 kap. 11 § i 2010:862

Lag (2011:454) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2010/11:234, Prop. 2010/11:71, Bet. 2010/11:FiU26
Omfattning
ändr. 13 kap. 5 §, 14 kap. 5 §
Ikraftträder
2011-11-01

Lag (2012:77) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2011/12:135, Prop. 2011/12:31, Bet. 2011/12:KU2
Omfattning
ny 19 kap. 18 §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2012:131) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2011/12:150, Prop. 2011/12:53, Bet. 2011/12:CU12
Omfattning
ny 6 kap. 13 a §
Ikraftträder
2012-05-01

Lag (2012:319) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2011/12:219, Prop. 2011/12:85, Bet. 2011/12:CU23
Omfattning
ändr. 6 kap. 4 §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2012:779) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2012/13:51
Omfattning
ändr. 6 kap. 13 a §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2013:562) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2012/13:292, Prop. 2012/13:155, Bet. 2012/13:FiU31
Omfattning
ändr. 13 kap. 5, 19 §§, 14 kap. 5, 21 §§, 16 kap. 10 a §
Ikraftträder
2013-07-22

Lag (2014:323) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2013/14:255, Prop. 2013/14:94, Bet. 2013/14:JuU38
Omfattning
ändr. 16 kap. 11 §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:377) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
  2. Äldre bestämmelser gäller när den omyndige har ingått äktenskap med stöd av ett tillstånd enligt 15 kap. 1 § äktenskapsbalken i dess lydelse före den 1 juli 2014.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:263, Prop. 2013/14:208, Bet. 2013/14:JuU30
Omfattning
upph. 10 kap. 4 §; ändr. 1 kap. 4 §, 6 kap. 2 §, 12 kap. 7 §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:603) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 21 kap. 3, 4, 10 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:886) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
  2. Den nya bestämmelsen i 11 kap. 17 a § första stycket ska endast gälla i ärenden som inleds vid tingsrätten efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:382, Prop. 2013/14:225, Bet. 2013/14:CU34
Omfattning
nuvarande 19 kap. 18 § betecknas 19 kap. 20 §; ändr. 11 kap. 12, 16, 19 §§, 14 kap. 24 §, nya 19 kap. 20 §; nya 11 kap. 17 a, 19 a, 19 b §§, 14 kap. 25 §, 19 kap. 18, 19 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2016:17) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2015/16:124, Prop. 2014/15:127, Bet. 2015/16:SoU3
Omfattning
ändr. 1 kap. 3 §, 2 kap. 7, 9 §§
Ikraftträder
2016-04-01

Lag (2016:43) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2015/16:134, Prop. 2015/16:10, Bet. 2015/16:FiU15
Omfattning
ändr. 13 kap. 19 §, 14 kap. 21 §, 16 kap. 10 a §
Ikraftträder
2016-03-01

Lag (2017:32) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2016/17:141, Prop. 2016/17:43, Bet. 2016/17:SoU5
Omfattning
ändr. 6 kap. 13 a §
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:311) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2016/17:221, Prop. 2016/17:30, Bet. 2016/17:CU11
Omfattning
ändr. 11 kap. 15, 16, 19 b §§, 12 kap. 2 §; nytt 17 kap.
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:727) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2016/17:335, Prop. 2016/17:171, Bet. 2016/17:KU30
Omfattning
ändr. 19 kap. 15, 16 §§
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2018:412) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2017/18:256, Prop. 2017/18:88, Bet. 2017/18:JuU27
Omfattning
ändr. 19 kap. 8 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:777) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2017/18:327, Prop. 2017/18:235, Bet. 2017/18:KU22
Omfattning
ändr. 19 kap. 13 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1279) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
  2. Den upphävda 1 kap. 6 § gäller fortfarande när en insemination har utförts före ikraftträdandet.
  3. Den äldre lydelsen av 1 kap. 8 § gäller fortfarande när en befruktning utanför kroppen har utförts före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:368, Prop. 2017/18:155, Bet. 2017/18:SoU20
Omfattning
upph. 1 kap. 6 §; ändr. 1 kap. 3, 5, 8, 9 §§; nya 1 kap. 10, 11, 12, 13, 14, 15 §§, rubr. närmast före 1 kap.1, 3, 7, 8, 9, 10, 15 §§
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1288) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2017/18:372, Prop. 2017/18:121, Bet. 2017/18:CU14
Omfattning
upph. 4 kap; ändr. 2 kap. 7 § och 7 kap. 7 §; nytt 4 kap.
Ikraftträder
2018-09-01

Lag (2019:838) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2019/20:48, Prop. 2018/19:162, Bet. 2019/20:KU3
Omfattning
ändr. 11 kap. 16 §
Ikraftträder
2020-01-01

Lag (2020:1027) om ändring i föräldrabalken

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
  2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och insättningar i sådana företag.
Förarbeten
Rskr. 2020/21:60, Prop. 2019/20:195, Bet. 2020/21:FiU8
Omfattning
ändr. 9 kap. 8 §, 16 kap. 10 a §
Ikraftträder
2021-01-01

Lag (2021:402) om ändring i föräldrabalken

Förarbeten
Rskr. 2020/21:307, Prop. 2020/21:139, Bet. 2020/21:SoU29
Omfattning
ändr. 15 kap. 10 §
Ikraftträder
2021-07-01