7 §  Vid skärpt beredskap skall

1. planerna för civilförsvarsverksamheten ses över,
2. personal inkallas i begränsad omfattning, företrädesvis för ledning av civilförsvarsverksamheten, alarmering och information samt för utbildning och övning,
3. civilförsvarsorganisationens materiel förberedas för användning,
4. förberedelser i övrigt vidtas så att civilförsvarsorganisationen omedelbart kan krigsorganiseras,
5. utdelning av andningsskydd till befolkningen förberedas, och
6. kommuner och ägare av anläggningar och byggnader vidta de förberedelser som behövs för att skyddsrum och skyddade utrymmen omedelbart skall kunna ställas i ordning för användning. Förordning (1993:245).

7 a §  Vid högsta beredskap skall

1. civilförsvarsorganisationen krigsorganiseras i sin helhet för att omedelbart kunna fullgöra sina krigsuppgifter,
2. andningsskydd utdelas till befolkningen enligt gällande planer, och
3. kommuner och ägare av anläggningar och byggnader ställa i ordning skyddsrum och skyddade utrymmen för omedelbar användning. Förordning (1993:245).

7 b §  Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om tider för organisering av civilförsvarsenheterna och de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av 7 och 7 a §§. Förordning (1993:245).

8 §  Föreskrifter om Statens räddningsverks uppgifter i fråga om civilförsvarsverksamheten finns i förordningen (1988:1040) med instruktion för Statens räddningsverk och i beredskapsförordningen (1993:242). Förordning (1993:245).

9 §  Om civilbefälhavarens befattning med civilförsvarsverksamheten finns föreskrifter i förordningen (1970:363) med instruktion för civilbefälhavare. Förordning (1986:1046).

10 §  Statens räddningsverk får meddela de föreskrifter som behövs för länsstyrelsens ledning av civilförsvarsverksamheten. Förordning (1986:1046).

11--15 §§ har upphävts genom förordning (1986:1046).

16 §  Statens räddningsverk skall i en krigsorganisationsplan fastställa och redovisa civilförsvarsorganisationens omfattning och sammansättning under höjd beredskap samt, efter samråd med överstyrelsen för civil beredskap, civilförsvarsenheternas fördelning till länen. Härvid skall iakttas vad regeringen har bestämt om det antal civilförsvarspliktiga, som får vara krigsplacerade i civilförsvarsorganisationen under den tid då höjd beredskap inte råder. Förordning (1993:245).

17 §  Statens räddningsverk får meddela de föreskrifter som behövs för civilförsvarsenheternas organisation, beredskap, mobilisering och verksamhet under höjd beredskap. Förordning (1993:245).

19 §  Länsstyrelsen får bestämma vid vilka anläggningar och företag som verkskydd skall anordnas. Länsstyrelsen får också bestämma vilken civilförsvarsverksamhet som skall bedrivas vid verkskydden samt verkskyddens omfattning i fråga om personal och materiel.

Om verkskydd vid statliga myndigheter meddelar regeringen särskilda föreskrifter. Förordning (1984:1029).

20 §  Verksamheten inom ett verkskydd leds av en verkskyddschef.

Verkskyddschefen skall se till att verkskyddet kan fullgöra sina uppgifter. Förordning (1986:1046).

21 §  Rätt att besluta om användning av civilförsvarsorganisationen enligt 8 § civilförsvarslagen (1960:74) tillkommer

1. statens räddningsverk för omfördelning av resurserna mellan civilområdena,
2. civilbefälhavaren för omfördelning av resurserna mellan länen,
3. kommunen för användning av verkskydden inom kommunen för uppgifter utanför den egna anläggningen eller byggnaden.

Statens räddningsverk får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av det som föreskrivs i första stycket.

Om länsstyrelsens rätt att omfördela resurser föreskrivs i 4 a § civilförsvarslagen. Förordning (1986:1046).

22 §  Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall finnas i civilbefälhavarnas civilområdesplaner i fråga om civilförsvarsverksamheten och de planer som avses i 10 a § civilförsvarslagen (1960:74) samt om upprättandet i övrigt av dessa planer. Förordning (1986:1046).

28 §  En utlänning får som civilförsvarspliktig åläggas tjänstgöring vid verkskydd för en anläggning eller en byggnad, där han har sin huvudsakliga sysselsättning eller inom hemskyddsorganisationen. Förordning (1986:1046).

30 §  Civilförsvarspliktiga, som skall tjänstgöra i civilförsvars- organisationen utom verkskydden, skall under sådan tid, då höjd beredskap inte råder, skrivas in till det antal som behövs för organisationen och till de befattningar för vilka var och en kan anses bäst lämpad.

Under höjd beredskap skall ytterligare civilförsvarspliktiga skrivas in och krigsplaceras, om det behövs för att organisationens enheter skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Särskilda bestämmelser om utbildningen finns i förordningen (1977:577) om grundutbildning och övning inom civilförsvaret. Förordning (1993:245).

31 §  Till inskrivning i civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet skall i första hand komma i fråga

1. icke krigstjänstskyldiga,
2. krigstjänstskyldiga som fått uppskov enligt uppskovskungörelsen (1973:939) antingen för tjänstgöring i civilförsvarsorganisationen eller på grund av kommunal anställning enligt andra stycket,
3. till civilförsvarsorganisationen från försvarsmakten överförd personal i försvarsmaktens reserver.

Vid inskrivningen skall om möjligt sådan personal tas ut, som är särskilt lämpad för civilförsvarstjänstgöring genom sin utbildning och yrkeskunnighet eller på grund av sin kommunala anställning i verksamhet av samma eller liknande slag som den vilken bedrivs av civilförsvars- organisationen. Till civilförsvarschef skall den tas ut som kommunen föreslår, om inte särskilda skäl talar mot förslaget.

Den som inte är bosatt eller stadigvarande vistas inom kommunen, får skrivas in i dess civilförsvarsorganisation endast om det finns särskilda skäl.

Statens räddningsverk får efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna paragraf. Förordning (1986:1046).

32 §  Länsstyrelsen skall besluta om inskrivning och uttagning av personal, som skall ingå i civilförsvarsorganisationen utom verkskydden.

Länsstyrelsens beslut om inskrivning och uttagning får överklagas hos totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till länsstyrelsen inom två veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tjänstepliktsnämndens beslut får inte överklagas. Förordning (1989:760).

34 §  Länsstyrelsen skall efter samråd med länsarbetsnämnden och kommunerna upprätta en förteckning över dem som bör komma i fråga för inskrivning i civilförsvarsorganisationen utom verkskydden. Länsstyrelsen skall även samråda med andra som genom personkännedom kan ge upplysningar till ledning för lämpligast möjliga personurval.

Har länsarbetsnämnden motsatt sig inskrivning av någon, som upptagits i förteckningen, äger länsstyrelsen underställa personalprövningsnämnd frågan om dennes inskrivning. Förordning (1986:1046).

35 §  Om civilförsvarspliktig med stöd av 18 § civilförsvarslagen skall kallas att personligen inställa sig till inskrivningsförrättning, skall inställelsen såvitt möjligt ske å sådan tid och plats, att den icke medför avsevärd tidsspillan eller annan större olägenhet för honom.

Civilförsvarspliktig, som styrker sig hava ansökt om att bliva antagen till hemvärnsman eller eljest till krigsfrivillig, må icke utan synnerliga skäl inskrivas i civilförsvarsorganisationen om anledning finnes till antagande att ansökningen kommer att bifallas. Förordning (1986:1046).

36 §  Inskrivning må ske endast i den mån länsarbetsnämnden tillstyrkt inskrivning av dem, som upptagits i den i 34 § nämnda förteckningen, eller personalprövningsnämnden medgivit inskrivning.

Skriftligt meddelande om beslut om inskrivning skall ofördröjligen tillställas den inskrivne.

37 §  Inskrivning i civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet är utan särskilt beslut att anse såsom upphävd från och med det kalenderår, varunder den inskrivne fyller sextiosex år. Med den inskrivnes medgivande må beslutas, att inskrivningen skall bestå.

Inskrivning må upphävas, innan civilförsvarsplikten upphör.

Påkallar länsarbetsnämnden, att inskrivning skall upphävas, skall civilförsvarsmyndigheten meddela beslut härom eller underställa frågan personalprövningsnämndens avgörande.

Angående beslut om upphävande av inskrivning, så ock angående beslut om avslag å framställning härom skall skriftlig underrättelse ofördröjligen lämnas den inskrivne, så ock den som gjort framställningen. Förordning (1986:1046).

38 §  1 mom. Civilförsvarspliktiga, som skola tjänstgöra i verkskydd, skola under tid, då höjd beredskap ej råder, inskrivas i den mån det erfordras med hänsyn till behovet av utbildad personal för verkskyddsuppgifterna.

Till inskrivning i verkskydd må de ifrågakomma, som hava sin huvudsakliga sysselsättning i den anläggning eller byggnad, för vilken verkskyddet är upprättat. Jämväl annan än nu sagts må dock inskrivas, då särskilda skäl föranleda det.

Det åligger den, som är skyldig att anordna verkskydd, att avgiva förslag å civilförsvarspliktiga, som böra inskrivas i verkskyddet. Förordning (1993:245).

2 mom. Inskrivning i verkskydd görs av länsstyrelsen. Om statens räddningsverk bestämmer det, får inskrivning i verkskydd vid verksanläggning eller militäranläggning göras av den myndighet som utövar den centrala ledningen av civilförsvarsverksamheten vid anläggningen.

Den myndighet som gör inskrivningen skall inhämta länsarbetsnämndens yttrande över förslag till inskrivning. Om länsarbetsnämnden inte kan godta förslaget och den inte kan träffa någon överenskommelse med myndigheten, skall frågan om inskrivning underställas personalprövningsnämnden.

Vid inskrivning i verkskydd tillämpas 32, 35 och 36 §§. Vid tillämpningen av 32 § skall vad som där föreskrivs om länsstyrelsen gälla också den myndighet som avses i första stycket andra meningen. Förordning (1986:1046).

3 mom. Inskrivning i verkskydd upphävs från och med det kalenderår under vilket den inskrivne fyller sextiosex år, om inte denne medger att inskrivningen får bestå. Inskrivningen upphävs också om den inskrivne upphör att ha sin huvudsakliga sysselsättning i anläggningen eller byggnaden.

Den som är skyldig att anordna verkskydd skall, när en inskriven lämnar sin anställning, underrätta den myndighet som har gjort inskrivningen om detta och lämna förslag till inskrivning av någon annan i dennes ställe. Förordning (1982:218).

39 §  Om inte annat följer av 14 § civilförsvarslagen (1960:74), är varje civilförsvarspliktig skyldig att under höjd beredskap fullgöra tjänst i civilförsvarsorganisationen på anmaning av kommunen, civilförsvarschefen eller, efter dennes bemyndigande, annat befäl i civilförsvars- organisationen. Under civilförsvarsverksamhet i omedelbar anslutning till fientligt anfall får varje befäl inom civilförsvarsorganisationen kräva civilförsvarstjänstgöring av den som är civilförsvarspliktig. Den civilförsvarspliktige får dock inte åläggas annan tjänstgöring än sådan som med hänsyn till hans kroppskrafter, hälsotillstånd, sysselsättning och andra åligganden samt övriga omständigheter skäligen kan krävas av honom. Förordning (1993:245).

42 §  Länsstyrelsen skall föra register över inskriven personal.

Registret skall innehålla uppgifter om de inskrivnas tjänstgöring i civilförsvarsorganisationen samt de uppgifter i övrigt som har samband med tjänstgöringsskyldigheten. Flyttar en inskriven till ett annat län, skall det som finns antecknat i registret om den inskrivne meddelas länsstyrelsen i inflyttningslänet.

Angående skyldighet att till beredskapsregistret anmäla inskriven personal är särskilt stadgat. Förordning (1986:1046).

44 §  Särskilda bestämmelser om anordnande av skyddsrum finns i skyddsrums- förordningen (1979:90). Förordning (1979:91).

45--48 §§ har upphävts genom förordning (1979:91).

49 §  Statens räddningsverk får efter samråd med Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap meddela föreskrifter för utrymningsplanläggningen med beaktande av de föreskrifter som regeringen i särskild ordning meddelar om utrymning.

Civilbefälhavaren fastställer efter samråd med militärbefälhavaren vid Försvarsmakten de orter och områden som skall planläggas för utrymning. Om de har olika uppfattning i frågan, skall denna hänskjutas till regeringen.

Kommunen får meddela och återkalla anvisning om inkvarteringsbostad enligt 2 § lagen (1964:64) om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i krig m. m. Förordning (1994:867).

50 §  Inom område, där anordningar för yttre alarmering vidtagits, skall alarmeringen verkställas enligt följande bestämmelser:

1. Då luftanfall eller radioaktiv beläggning eller gasbeläggning hotar, gives signalen flyglarm. Då hotet upphört och sådana åtgärder vidtagits, att fara för befolkningen icke längre anses föreligga, meddelas signalen faran över eller underrättas befolkningen på annat lämpligt sätt om att faran upphört.

Signalen flyglarm gives medelst upprepade korta ljudstötar eller med en stigande och fallande ton (råmton) samt pågår omkring en minut. Signalen faran över gives medelst en sammanhängande signal samt pågår 30 40 sekunder.

Inom hamnområde utmärkes därjämte under dager signalen flyglarm genom att enbart signalflaggan enligt gällande internationella signalbok hissas samt signalen faran över genom att nämnda signalflagga nedhalas. Motsvarande eller eljest lämplig anordning vidtages vid infartsväg till ort, där signalerna flyglarm respektive faran över givits.

Tiden mellan signalen flyglarm och signalen faran över benämnes flyglarmtillstånd.

1. Om överhängande fara för olyckshändelser föreligger på grund av utsläpp av giftiga kemikalier eller liknande och det behövs snabb information till befolkningen, skall signalen viktigt meddelande ges. Denna signal skall följas av nödvändig information över rundradion eller på annat sätt.

Signalen viktigt meddelande skall ges med upprepade långa ljudsegment (6--7 sekunder) åtskilda av pauser (12--14 sekunder). Signalen skall omfatta minst sex ljudsegment. Signalen viktigt meddelande kan också ges med upprepade grupper (6--7 sekunder) av gula blixtar (1,5--3 Hz) åtskilda av pauser (12--14 sekunder).

1. Ångvisslor och andra dylika signalmedel eller signalflaggor må icke så användas, att förväxling med ovannämnda signaler uppstår. Förordning (1986:1046).

51 §  Om alarmering inom andra områden än i 50 § sägs samt om alarmering inom anläggningar och byggnader (inre alarmering) meddelar statens räddningsverk föreskrifter, i den mån så prövas erforderligt. Förordning (1986:1046).

52 §  Under högsta beredskap skall mörkläggning ske. Därvid tillämpas bestämmelserna i 53--65 §§. Förordning (1993:245).

53 §  Innerbelysning i byggnader, kiosker, kranhus eller liknande utrymmen, i spårvagnar, bussar, bilar eller andra fordon, i motorredskap samt i fartyg och luftfartyg skall hållas ständigt avskärmad utåt eller släckt. Kommunen får, enligt föreskrifter som meddelas av statens räddningsverk, medge undantag från vad som nu sagts i fråga om lagerlokaler, ladugårdar eller andra liknande lokaler där endast svag belysning behövs och i fråga om skyltfönster, spårvagnar och bussar. Förordning (1986:1046).

54 §  Ytterbelysning skall hållas släckt, för såvitt annat icke följer av vad nedan stadgas.

55 §  1 mom. Till ytterbelysning hänförligt belysningsljus -- varunder innefattas framlyktor å fordon, arbetsbelysning, handlyktor och därmed jämförlig belysning -- skall under flyglarmtillstånd hållas släckt utom i fall, varom i 2 mom. under 1 andra stycket förmäles, men må eljest hållas tänt. I allmänhet skola härvid följande föreskrifter gälla:

1. Ljuset skall hållas så avskärmat, att icke någon del av ljuskällan är synlig över det genom densamma gående horisontalplanet. Med ljuskällan avses därvid även ljusspridande opal- eller mattglas, ljusreflekterande yta eller annat, varifrån utstrålning av ljus äger rum.
2. Ljuset skall vara så anordnat att reflex och spegling, som göra ljuskällan synlig över nyssnämnda plan, såvitt möjligt undvikas.
3. Ljusstyrkan må icke vara större än som är påkallat med hänsyn till belysningens ändamål. Närmare bestämmelser härutinnan meddelas av statens räddningsverk.
4. Ljuset skall hava ofärgat sken, om ej kommunen medgiver undantag. Förordning (1986:1046).

2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas skall beträffande nedannämnda särskilda slag av belysningsljus följande iakttagas:

1. För avskärmningen av belysningsljus å fordon skola de föreskrifter lända till efterrättelse, som meddelas av Statens räddningsverk samt Vägverket gemensamt.

Civilt utryckningsfordon -- varmed avses av polisväsendet använt fordon, civilförsvarsfordon, sjuktransportfordon, fordon tillhörande statligt eller kommunalt organiserad reparationsberedskap eller reportagefordon tillhörande Sveriges Radio AB eller Sveriges Television AB -- må vid utryckning under flyglarmtillstånd framföras me d avskärmat belysningsljus. I trängande fall må dylikt fordon vid utryckning såväl under flyglarmtillstånd som eljest framföras med sökarljus eller, om fordonet är försett med särskilda mörkläggningsstrålkastare, med ej avskärmat strålkastarljus.

1. För anordnande av arbetsbelysning fordras medgivande av kommunen. Arbetsbelysning vid arbete, som är av synnerlig betydelse för försvarsberedskapen, må dock anordnas utan sådant medgivande, men skall i sådant fall dels anmälan, såvitt möjligt före arbetets påbörjande, göras hos kommunen, dels ock de föreskrifter iakttagas, som Statens räddningsverk utfärdar i samråd med myndighet eller företag, på vars uppdrag eller under vars ledning arbetet bedrives. Dylika föreskrifter må innebära lättnader i de i 1 mom. meddelade föreskrifterna.
2. Handlyktor skola vara så skärmade, att de icke äga större ljusstyrka än vad som är oundgängligen nödvändigt, och må icke hållas tända, då så ej är erforderligt. Förordning (1992:1270).

56 §  1 mom. Markeringsljus, vartill hänföres annan ytterbelysning å fordon än framlyktor, trafikfyrar, trafiksignaler, vägledande belysning och liknande, är skärmat, då ljuskällan icke till någon del är synlig högre än 15 grader (lutningsvinkel 1:4) över horisontalplanet genom densamma, och eljest oskärmat. Följande allmänna bestämmelser skola gälla:

1. Markeringsljus må icke hava större ljusstyrka än som med hänsyn till dess ändamål är påkallat. Närmare bestämmelser härom meddelas av statens räddningsverk.
2. Annat oskärmat markeringsljus än baktill å motor- eller släpfordon anbringad belysningsanordning skall hava ofärgat sken, om ej kommunen medgiver undantag. Förordning (1986:1046).

2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas skall beträffande nedannämnda särskilda slag av markeringsljus följande iakttagas:

1. Markeringsljus å fordon må hållas tända och skola vara skärmade, allt i den utsträckning statens räddningsverk i samråd med Vägverket föreskriver. Civila utryckningsfordon ävensom av Posten Aktiebolag för uppsamlings-, mellanområdesoch spridningstransporter använda fordon samt fordon lastade med sprängämnen eller eldfarliga oljor skola framåt visa skärmat markeringsljus av röd färg.
2. Vägledande belysning skall anordnas i enlighet med gällande civilförsvarsplaner i kommunen.
3. Trafikfyrar och trafiksignaler må hållas tända i den utsträckning kommunen bestämmer och skola vara skärmade. Förordning (1993:1719).

57 §  I stället för vad i 53--56 §§ stadgas skola gälla

beträffande mörkläggning av område, som avskilts för järnväg, de bestämmelser, som meddelas av statens järnvägar i samråd med Försvarsmakten och statens räddningsverk;

beträffande belysningsljus vid statligt organiserad reparationsberedskap de bestämmelser, som meddelas av Försvarsmakten i samråd med statens räddningsverk; samt

beträffande anordningar vid militära förband ävensom belysning å fordon, som brukas av försvarsmakten, de bestämmelser, som meddelas av Försvarsmakten i samråd med statens räddningsverk och Vägverket. Förordning (1994:867).

58 §  Rörande tändning och släckning av fyrar, fyrapparater å fyrskepp, lysbojar samt andra ljusanordningar och signalljus för sjötrafiken meddelar Försvarsmakten föreskrifter i samråd med sjöfartsverket och statens räddningsverk. Förordning (1994:867).

59 §  På andra fartyg än örlogsfartyg och övriga fartyg som brukas av Försvarsmakten får ljus från fartygslanternor -- under förutsättning att ljusen är neddämpade enligt föreskrifter som utfärdas av Sjöfartsverket i samråd med Försvarsmakten -- visas

1. under gång i farvatten, där fyrar och andra ljusanordningar för sjöfarten är tända; samt
2. under gång inom område, där fartyg med säkerhet kan nås av de för alarmering använda signalerna, dock inte under flyglarmtillstånd.

Vid ankring skall lanternorna släckas, dock att, när annat fartyg nalkas, föreskrivna signalljus skall tändas och visas i den utsträckning som erfordras till förebyggande av kollision.

Försvarsmakten får för visst fall föreskriva att andra bestämmelser än de ovan angivna skall gälla.

Beträffande örlogsfartyg och övriga av Försvarsmakten brukade fartyg skall bestämmelser meddelas av Försvarsmakten i samråd med Sjöfartsverket. Förordning (1994:867).

60 §  Beträffande belysning på luftfartyg skall gälla de bestämmelser som Försvarsmakten meddelar i samråd med Statens räddningsverk och Luftfartsverket.

Luftfyrar och andra ljusanordningar för luftfarten skall hållas släckta i den omfattning Försvarsmakten bestämmer i samråd med Statens räddningsverk och Luftfartsverket. Förordning (1994:867).

61 §  I fråga om radionavigatoriska sändningsanläggningar och akustiska mistsignalanordningar skola bestämmelserna i 58 och 60 §§ rörande fyrar och andra ljusanordningar för sjöfarten och luftfarten äga motsvarande tillämpning.

62 §  Vid slaggning och bränslepåfyllning av gengasdrivet fordon skall till minskande av därvid uppkommande ljussken största försiktighet och skyndsamhet iakttagas. Slaggning och bränslepåfyllning av andra gengasfordon än militära fordon och civila utryckningsfordon må icke verkställas under flyglarmtillstånd.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna paragraf utfärdas av statens räddningsverk. Förordning (1986:1046).

63 §  Markering genom målning eller anbringande av reflekterande material skall, där trafiksäkerheten på gata, torg eller väg så kräver, verkställas för att utvisa vägmärken, gatukorsningar och trafikhinder samt i övrigt å platser, där så kan anses erforderligt. Fordon, som under mörker framföras på gata eller väg, skola förses med markering i erforderlig utsträckning.

Närmare föreskrifter om utförande av markering utfärdas av statens räddningsverk samt Vägverket gemensamt. Förordning (1992:1270).

64 §  Gränsar gata, torg eller väg till vatten och föreligger uppenbar risk att trafikant på grund därav skall under mörkläggning drabbas av olycksfall, skall enligt länsstyrelsens bestämmande stängsel uppsättas på lämpligt avstånd från vattenlinjen.

65 §  För behörigt iakttagande av bestämmelserna i 53--64 §§ eller av föreskrifter, som meddelats i enlighet med nämnda paragrafer, ansvarar beträffande

bostads- eller kontorslägenhet lägenhetens innehavare;

affärslokal och därtill hörande reklambelysning affärens innehavare;

fastigheter i övrigt (belysning i portar, trappuppgångar, källare och vindar, ytterbelysning samt sådan belysning i övrigt, för vilken lägenhets- eller affärsinnehavare icke är ansvarig) fastighetens ägare eller, om nyttjanderätt till hela fastigheten upplåtits till viss nyttjanderättshavare, denne;

fordon föraren av fordonet, eller i fråga om stillastående fordon, den som senast fört fordonet;

fartyg och båtar ägaren eller, om särskild befälhavare finnes, denne;

luftfartyg föraren av luftfartyget;

gatu- och vägbelysning, trafikljus samt fyrar och andra ljusanordningar för sjöfarten och luftfarten den, som ansvarar för den belysning, varom fråga är;

radionavigatoriska sändningsanläggningar och akustiska mistsignal- anordningar den, som ansvarar för signaleringen; samt

markering och stängsel, som avses i 63 och 64 §§, den som ansvarar för underhållet av gata, torg eller väg, där markeringen eller stängslet skall anbringas.

66 §  1 mom. Då bestämmelserna i 53--65 §§ äro tillämpliga, må under mörker endast oundgängligen erforderlig fordonstrafik äga rum, och må härvid andra fordon än militära eller för militärt ändamål brukade fordon ävensom civila utryckningsfordon icke framföras med högre hastighet än 25 kilometer i timmen inom tättbebyggt område och 40 kilometer i timmen annorstädes.

2 mom. Då bestämmelserna i 53--65 §§ äro tillämpliga, skola såväl under mörker som eljest civila utryckningsfordon ävensom av Posten Aktiebolag för uppsamlings-, mellanområdes- och spridningstransporter använda fordon samt fordon, lastade med sprängämnen eller eldfarliga oljor, vara försedda med särskilda igenkänningstecken, vilka fastställas av statens räddningsverk och på beställning tillhandahållas av länsstyrelsen. Förordning (1993:1719).

67 §  1 mom. Under flyglarmtillstånd skall inom tättbebyggt samhälle följande iakttagas:

Spårvagnar skall skyndsamt stannas och hållas stillastående. De får dock inte stanna på bro eller i gatukorsning eller vägskäl.

Övriga fordon - dock inte militära eller för militärt ändamål brukade fordon, civila utryckningsfordon, av Posten Aktiebolag för transport av värdepost använda fordon och fordon, lastade med sprängämnen eller eldfarliga oljor - skall omedelbart föras in till trottoar eller vägkant, där stannas på sådant sätt att de blir till minsta möjliga hinder för de fordon som är i gång samt därefter hållas stilla. Fordonen får dock inte stannas på bro eller i gatukorsning eller vägskäl. Fordon som befinner sig i samhällets ytterområde och på färd ut från samhället, får fortsätta färden. Fordon på färd in mot samhället skall stanna utanför detsamma.

Passagerare på stillastående fordon skall skyndsamt lämna fordonet och förfara på sätt nedan stadgas beträffande gående.

Gående skall skyndsamt lämna gator, torg och vägar, uppsöka skyddsrum, där sådana finns, eller annars lämpligt skydd samt endast i nödfall avlägsna sig därifrån. Från skyldigheten att uppsöka skydd undantas, såvitt tjänstens fullgörande påkallar det, uniformerad militär personal och personer, som på grund av order är i färd med att inställa sig vid militärt förband, liksom polis- och civilförsvarspersonal samt personal tillhörande statligt eller kommunalt organiserad reparationsberedskap. Förordning (1994:867).

2 mom. I övrigt skall under flyglarmtillstånd följande bestämmelser gälla:

I fråga om järnvägståg skall förfaras i enlighet med de bestämmelser Statens järnvägar i samråd med Försvarsmakten och Statens räddningsverk utfärdar.

Bro får inte öppnas för fartygspassage. Om bron vid signalen flyglarm är helt eller delvis öppnad men klarsignal för fartygspassage ännu inte givits, skall bron omedelbart stängas. Har klarsignal redan givits, skall fartyget tillåtas passera och bron först därefter stängas, såvitt fartyget inte befinner sig på så långt avstånd från bron att det uppenbarligen utan olägenhet kan stoppas och bron omedelbart kan stängas.

Fartyg, som är under gång inom hamnområde, skall under dager söka lämna hamnen och under mörker skyndsammast stoppa samt kvarligga på platsen. Beträffande örlogsfartyg och andra av Försvarsmakten brukade fartyg skall dock de föreskrifter gälla, som meddelas av Försvarsmakten i samråd med Statens räddningsverk och Sjöfartsverket.

Sluss får inte öppnas vare sig för in- eller utfart. Om slussen vid signalen flyglarm är helt eller delvis öppnad för in- eller utfart men klarsignal för infart ännu inte givits eller utfart ännu inte påbörjats, skall slussen omedelbart stängas. Har klarsignal för infart redan givits, skall fartyget inlöpa i slussen och denna först därefter stängas, såvitt fartyget inte befinner sig på så långt avstånd från slussen, att det uppenbarligen kan stoppas och slussen omedelbart kan stängas. Har utfart redan påbörjats, skall fartyget alltefter lägligheten antingen fullborda utfarten eller inställa densamma, så att slussen skyndsamt kan stängas.

I fråga om luftfartyg skall förfaras i enlighet med de bestämmelser Försvarsmakten utfärdar i samråd med Statens räddningsverk och Luftfartsverket. Förordning (1994:867).

68 §  Statens räddningsverk och, efter dess bemyndigande, länsstyrelsen äga utfärda närmare föreskrifter för allmänhetens förhållande under flyganfall eller eljest under höjd beredskap, så ock i särskilda fall, då förhållandena påkalla det, medgiva undantag från eller jämkning av de i detta kapitel givna mörkläggnings-, trafik- och säkerhetsföreskrifterna, försåvitt icke beslutanderätten härutinnan enligt kapitlets bestämmelser skall tillkomma annan myndighet. Förordning (1993:245).

68 a §  Den avgift för utbildning av verkskyddspersonal som avses i 47 § d) civilförsvarslagen (1960:74) utgår enligt en särskild taxa som fastställs av statens räddningsverk efter samråd med riksrevisionsverket.

Taxan skall beräknas så att den helt täcker kostnaderna för civilförsvars- myndigheternas medverkan i utbildningen. Vid grundutbildning av verkskydds- ledare skall taxan dock endast omfatta kostnader för kost och logi. Förordning (1986:1046).

69 §  Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om fastighetsägares skyldighet att under höjd beredskap upplåta skyddade utrymmen åt befolkningen enligt 57 § första stycket d) civilförsvarslagen (1960:74). Förordning (1993:245).

70 §  Länsstyrelsen eller, efter länsstyrelsens bemyndigande, kommunen får under höjd beredskap besluta att en sådan åtgärd skall vidtas som avses i 57 § första stycket c) civilförsvarslagen (1960:74). Förordning (1993:245).

71 §  Före beslut om åtgärd, som avses i 57 § första stycket under c) eller 61 § civilförsvarslagen, skall, såvida omständigheterna medgiva det och åtgärden icke medför allenast ringa skada eller olägenhet, ägare och innehavare av egendom, som beröres av åtgärden, erhålla tillfälle att yttra sig.

Sedan beslut meddelats, skall den beslutande civilförsvarsmyndigheten, om så kan ske, utfärda skriftligt föreläggande att tåla eller vidtaga åtgärden.

Om beslutet innefattar en föreskrift som skall iakttas allmänt inom länet eller kommunen, skall beslutet kungöras i länets författningssamling samt anslås offentligt och införas i en ortstidning. I annat fall skall före- läggandet översändas med rekommenderat brev eller tillkännages på annat lämpligt sätt.

Statens räddningsverk får föreskriva att beslut om åtgärd som avses i denna paragraf skall underställas räddningsverkets prövning för att bli gällande. Förordning (1986:1046).

72 §  Är beslut, som avses i 71 §, av beskaffenhet att kunna föranleda ersättningsanspråk jämlikt 62 § civilförsvarslagen, skall, om så finnes erforderligt, besiktning äga rum till utrönande av den kostnad eller skada, som åsamkas vederbörande genom åtgärden. Förordning (1979:91).

73 §  Besiktning som avses i 72 §, skall ske på anmodan av den länsstyrelse eller kommun som beslutat åtgärden.

Länsstyrelserna skola, var inom sitt län, utse besiktningsmän till erforderligt antal samt bestämma hur arbetet mellan dem skall fördelas.

Underrättelse om tid och plats för förrättning, som i första stycket sägs, skall genom besiktningsmännens försorg meddelas såväl den myndighet, på vars anmodan besiktningen äger rum, som enskild sakägare. Över besiktningen upprättas instrument i två exemplar, av vilka myndigheten och sakägaren taga var sitt. Förordning (1986:1046).

75 §  Om en anordnare av en ledningscentral eller en annan skyddad uppehållsplats för civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet med stöd av 54 § första stycket civilförsvarslagen (1960:74) vill få ut av kommunen den del av anläggningskostnaden, som överstiger skäligt fredsanvändningsvärde, skall han ansöka om detta hos länsstyrelsen. Sedan utredning har verkställts och kommunen fått tillfälle att yttra sig i ärendet, skall länsstyrelsen bestämma fördelningen av kostnaden och meddela de föreskrifter om betalningen som kan behövas.

Om det mellan kommunen och anordnaren har träffats avtal om särskild ersättning för det fall att ledningscentralen eller uppehållsplatsen tas i anspråk för civilförsvarsverksamheten, skall avtalet underställas länsstyrelsens prövning. Förordning (1986:1046).

76 §  När förfoganderätt utövas enligt 68 § civilförsvarslagen (1960:74) skall 3 och 4 §§förfogandeförordningen (1978:558) tillämpas. Förordning (1986:1046).

78 §  I fråga om förfogandebesluts innehåll m. m. gälla 5--9 och 11 §§förfogandeförordningen (1978:558). Förordning (1978:563).

79 §  Då egendom tages i anspråk och ersättning härför icke utgår efter taxa, skall, om det behövs och omständigheterna medger det, besiktning äga rum för utrönande av

1. egendomens beskaffenhet och värde vid tiden för ianspråktagandet samt, om egendomen tagits i anspråk med nyttjanderätt, jämväl vid den tid förfogandet upphör; samt
2. kostnaden för åtgärd som avses i 12 § och 13 § första stycketförfogandelagen (1978:262).

Beträffande besiktning som nu sagts skall vad som föreskrives i 73 § denna kungörelse tillämpas på motsvarande sätt. I fråga om förfoganderätt enligt 68 § andra stycket civilförsvarslagen (1960:74) skall dock ersättningen till besiktningsmannen betalas av vederbörande kommun. Förordning (1986:1046).

81 §  Myndighet som meddelar beslut om ianspråktagande av egendom enligt 68 § civilförsvarslagen eller som verkställer sådant beslut skall föra förteckning över dessa ärenden. Ärendena skola i förteckningen upptagas i nummerföljd. För varje ärende skola antecknas meddelade beslut och vidtagna åtgärder. Alla till visst ärende hörande handlingar skola förses med ärendets nummer enligt förteckningen och sammanföras i en akt. Då sådan akt eller viss handling därur överlämnas till värderingsnämnd eller annan myndighet skall anteckning därom ske. Av handlingar som myndighet utfärdar enligt detta kapitel, skall myndigheten taga avskrift eller kopia. Förordning (1986:1046).

82 §  Ansökan om ersättning för kostnader som kommunen har haft på grund av åtgärder enligt 40 § 1 mom. b) eller i) eller 54 § första stycket civilför- svarslagen (1960:74) görs hos länsstyrelsen.

Ersättningen bestäms och betalas ut av statens räddningsverk utom i fråga om ersättning för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål. I sådana fall bestäms ersättningen av länsstyrelsen och betalas ut av statens räddningsverk enligt länsstyrelsens beslut. Förordning (1986:1046).

83 §  Vid beräkning av ersättningen för åtgärder enligt 40 § 1 mom. b) eller i) eller 54 § första stycket civilförsvarslagen (1960:74) får kostnader medräknas för sådant arbete som har utförts av personal som kommunen särskilt har anställt eller avdelat för åtgärderna. Ersättningen får också omfatta kostnader för förvärv av mark eller intrång på mark som ägs av kommunen.

Närmare föreskrifter om formerna för att granska kostnaderna och för att fastställa ersättningarnas storlek får meddelas av statens räddningsverk efter samråd med riksrevisionsverket. Förordning (1986:1046).

84 §  Ersättning som avses i 82 § får betalas ut till den ersättnings- berättigade i den takt som arbetet fortskrider. En fjärdedel av ersättningen skall dock innehållas till dess arbetena har färdigställts och godkänts. Ersättning för grundläggande utredningar får betalas ut i takt med nedlagda kostnader. Förordning (1980:145).

85 §  Kommunen kan få förskott på ersättning som avses i 82 § om den

1. på grund av likviditetssvårigheter inte kan utföra arbete som är lämpligt med hänsyn till konjunktursituationen,
2. med hänsyn till särskilda omständigheter inte har kunnat planera för finansieringen av arbetet. Förordning (1980:145).

85 a §  Ansökan om ersättning för kostnader som kommunen har haft enligt 44 eller 45 § civilförsvarslagen (1960:74) görs hos länsstyrelsen. Ersättningen betalas ut av statens räddningsverk enligt länsstyrelsens beslut.

Statens räddningsverk får efter samråd med riksrevisionsverket meddela föreskrifter om hur ersättningarna skall fastställas. Förordning (1986:1046).

86 §  Fordras ersättning jämlikt 51 eller 62 § civilförsvarslagen, skall räkning å den fordrade ersättningen jämte de övriga handlingar sökanden åberopar till stöd för sitt ersättningsanspråk, avlämnas till länsstyrelsen i det län, där den anläggning eller byggnad är belägen, för vilken verkskyddet upprättats, respektive egendomen fanns vid tidpunkten för det beslut, varå ersättningsanspråk grundas.

Länsstyrelsen överlämnar de i första stycket angivna handlingarna till den värderingsnämnd som skall pröva ärendet. Förordning (1980:145).

87 §  Skall ersättning vid förfogande bestämmas av värderingsnämnd, gäller om handläggningen av ärendet 21--25 §§förfogandeförordningen (1978:558). Är fråga om ersättning som enligt 73 § civilförsvarslagen (1960:74) skall utges av kommun skall i stället för statens ombud den kommun som har att utge ersättningen kallas till muntlig förhandling.

I fråga om utbetalning av ersättning och om uppgiftsskyldighet gäller 26 och 28 §§förfogandeförordningen. Förordning (1986:1046).

88 §  Ansökan om ersättning enligt 57 § sista stycket civilförsvarslagen (1960:74) görs hos länsstyrelsen. Ersättningen betalas ut av statens räddningsverk enligt länsstyrelsens beslut.

Statens räddningsverk får efter samråd med riksrevisionsverket meddela föreskrifter om hur ersättningarna skall fastställas. Förordning (1986:1046).

89 §  Ersättning som länsstyrelse har betalat ut på grund av förfogande för kommuns räkning, har länsstyrelsen rätt att kräva tillbaka av den kommun som enligt 40 § civilförsvarslagen (1960:74) har att utge ersättningen. Förordning (1980:145).

90 §  För arbetet med översyn och ändringar av de civilförsvarsplaner som avses i 10 b § civilförsvarslagen (1960:74) och kommunala beredskapsplaner enligt 7 § lagen (1964:63) om kommunal beredskap skall ersättning av statsmedel lämnas till kommunen med dels ett årligt grundbelopp om 20 000 kronor, dels ett årligt tilläggsbelopp om 1 krona per invånare i kommunen den 1 januari. Ersättningen får betalas ut förskottsvis varje halvår med högst hälften av årsbeloppet.

Ansökan om ersättning görs hos överstyrelsen för civil beredskap. Ersättningen bestäms och betalas ut av överstyrelsen för civil beredskap. Förordning (1986:1046).

92 §  Ledningen av civilförsvarsverksamheten ombord på svenskt fartyg utövas av fartygets befälhavare. Då fartyget befinner sig i svensk hamn, är befälhavaren i fråga om civilförsvarsverksamheten underställd den som utövar ledningen av denna verksamhet inom hamnområdet. Förordning (1986:1046).

94 §  Särskilda bestämmelser om civilförsvarsverksamheten vid verksanläggning och militäranläggning finns i kungörelsen (1969:361) om civilförsvar vid verksanläggning och i kungörelsen (1969:362) om civilförsvar vid militäranläggning. Förordning (1986:1046).

95 §  Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av civilförsvarslagen (1960:74) får meddelas av statens räddningsverk. Förordning (1986:1046).