Inaktuell version

Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

(AFDL)

Departement
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1971-06-04
Ändring införd
SFS 1971:289 i lydelse enligt SFS 2018:1262
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-18

1 §  Högsta förvaltningsdomstolen är enligt regeringsformen högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.

[S2]Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under Högsta förvaltningsdomstolen.

[S3]Kammarrätterna är Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall och Kammarrätten i Jönköping.

[S4]Förvaltningsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. Regeringen meddelar föreskrifter om förvaltningsrätternas domkretsar. Lag (2010:1398).

Högsta förvaltningsdomstolen

2 §  Högsta förvaltningsdomstolen prövar

  1. överklaganden av en kammarrätts beslut enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291),
  2. överklaganden av andra beslut i förvaltningsärenden som enligt lag ska göras till domstolen, och
  3. ansökningar om resning och återställande av försutten tid i andra fall än som anges i 8 §.

[S2]Högsta förvaltningsdomstolen prövar som första domstol om ett justitieråd i Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att genomgå läkarundersökning. Högsta förvaltningsdomstolen är i övrigt första domstol i mål beträffande vilka detta föreskrivs i lag. Lag (2018:415).

Prop. 2012/13:45: 3. ansökningar om resning och återställande av försutten tid i andra fall än som anges i 8 §.

I 14 kap. 9 § tredje stycket utlänningslagen (2005:716) finns bestämmelser om att Högsta förvaltningsdomstolen i vissa fall prövar om beslut om förvar eller uppsikt ska bestå. I 17 kap. 2 § lagen ...

Prop. 2012/13:151: Paragrafen behandlar Högsta förvaltningsdomstolens behörighet.

Prop. 2014/15:57: Andra stycket tas bort. Stycket innehåller en hänvisning till en äldre forumregel i LBF och försäkringsrörelselagen (2010:2043). Denna forumregel innebar att Högsta förvaltningsdomstolen skulle pröva dröjsmålstalan i vissa regeringsärenden. Forumregeln togs bort från LBF och försäkringsrörelselagen år 2013 (se prop. ...

  • RÅ 2010 not 76:Fråga om detaljplan borde ha antagits av kommunfullmäktige (avslag) / Fråga om detaljplan borde ha antagits av kommunfullmäktige (resningsärende, avslag)
  • HFD 2013 not 67:Ansökan om resning avvisad och överlämnad till kammarrätt då den avsett mål eller ärende som avgjorts av
  • HFD 2015 not 13:Ansökan om resning avvisad och överlämnad till kammarrätt då den avsett mål eller ärende som avgjorts av
  • RÅ 2007:78:En ansökan om resning i ett mål om uppehållstillstånd, i vilket Migrationsöverdomstolen inte har meddelat prövningstillstånd skall, om ansökningen syftar till en ny sakprövning i målet, prövas av Kammarrätten i Stockholm i dess egenskap av Migrationsöverdomstol.

3 §  I Högsta förvaltningsdomstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre antal som behövs. Justitieråden ska vara lagfarna. De får inte inneha eller utöva något annat ämbete.

[S2]Ett av justitieråden ska vara domstolens ordförande.

[S3]När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet inte kan tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen, får den som har avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd förordnas att tillfälligt tjänstgöra som ersättare. Det som i lag eller annan författning föreskrivs om justitieråd ska även tillämpas på ersättare.

[S4]Högsta förvaltningsdomstolen får förordna den som är justitieråd i Högsta domstolen att tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen. Lag (2017:543).

Prop. 2016/17:174: I Högsta förvaltningsdomstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre antal som behövs. Justitieråden ska vara lagfarna. De får inte inneha eller utöva något annat ämbete.

Ett av justitieråden ska vara domstolens ordförande. När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet inte kan tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen, får den som har avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd förordnas ...

4 §  Högsta förvaltningsdomstolen får vara indelad i avdelningar. Om Högsta förvaltningsdomstolen är indelad i avdelningar, är Högsta förvaltningsdomstolens ordförande även ordförande på en avdelning. Ett av de övriga justitieråden är ordförande på annan avdelning. Lag (2010:1398).

Prop. 2008/09:117: Paragrafen innehåller bestämmelser om Regeringsrättens organisation. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

I paragrafen görs inledningsvis en ändring som innebär att det inte längre är obligatoriskt för Regeringsrätten att vara indelad i avdelningar. I bestämmelsen anges att Regeringsrätten får vara indelad i avdelningar. I övrigt anpassas bestämmelsen språkligt till de bestämmelser som gäller ...

4 a §  Rätten ska, om inte annat följer av andra och tredje styckena eller 4 b § andra stycket, bestå av minst fem ledamöter vid prövning av själva saken i

  1. mål där prövningstillstånd har beviljats av Högsta förvaltningsdomstolen,
  2. mål där Högsta förvaltningsdomstolen är första domstolsinstans,
  3. mål som avses i 35 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291), och
  4. mål om resning eller återställande av försutten tid, om prövningen inte är enkel.

[S2]I mål som avses i första stycket är rätten domför med fyra ledamöter om tre av dessa är ense om slutet.

[S3]I mål om rättsprövning enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får rätten bestå av tre eller fyra ledamöter om det är fråga om att avvisa en för sent inkommen ansökan eller om prövningen annars är enkel.

[S4]När Högsta förvaltningsdomstolen avger ett sådant yttrande som avses i 2 § lagen (1974:579) om handläggningen av nådeärenden ska rätten bestå av minst tre ledamöter. Lag (2010:1398).

Prop. 2008/09:117: Paragrafen innehåller bestämmelser om rättens sammansättning i Regeringsrätten. Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 6.3.

Paragrafens struktur överensstämmer med vad som gäller för de nya bestämmelserna i 3 kap. 5 § RB. I första stycket anges således ...

Prop. 1997/98:101: De nuvarande tredje och fjärde styckena i bestämmelsen har lagts samman och utgör tredje stycket. Genom en saklig ändring föreskrivs att en avdelning är domför med ett regeringsråd vid prövning av talan mot beslut där ett överklagande har avvisats såsom för sent inkommet (se avsnitt 7). Som ett led i utmönstringen av ordet besvär i den förvaltningsprocessrättsliga lagstiftningen har ordet ersatts med det synonyma ...

4 b §  I andra fall än sådana som avses i 4 a § beslutar Högsta förvaltningsdomstolen för varje mål eller ärende hur många ledamöter som ska ingå i rätten.

[S2]Det som sägs i första stycket gäller även vid prövning av

  1. frågor om beviljande av prövningstillstånd i kammarrätt, och
  2. överklagade beslut enligt vilka ett överklagande har avvisats som för sent inkommet. Lag (2010:1398).

Prop. 2008/09:117: 2. överklagade beslut enligt vilka ett överklagande har avvisats som för sent inkommet.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om rättens sammansättning i Regeringsrätten. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

I första stycket, som har sin motsvarighet i den nya 3 kap. ...

4 c §  Fler än sju ledamöter får inte ingå i rätten, om inte annat följer av 5 §. Lag (2009:345).

Prop. 2008/09:117: I paragrafen, som är ny, anges att rätten får bestå av högst sju ledamöter. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Bestämmelsen är ny och införs som en konsekvens av att sammansättningen inte längre ska vara begränsad till högst fem ledamöter. Den motsvaras av den nya 3 kap. 5 b § RB. Liksom i den bestämmelsen har av tydlighetsskäl ...

4 d §  Om rätten består av fler än en ledamot ska den ordinarie ledamot som har högst befattning vara rättens ordförande. Bland ordinarie ledamöter med samma befattning ska den som har längst anställningstid vara ordförande. Lag (2018:415).

5 §  Om det vid överläggning till dom eller beslut framkommer att den mening som råder i rätten avviker från en rättsgrundsats eller lagtolkning, som förut varit antagen av Högsta förvaltningsdomstolen, får rätten besluta att målet eller, om det är lämpligt, en viss fråga i målet ska avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen i dess helhet. Ett sådant beslut får också meddelas om det i annat fall är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet eller en viss fråga avgörs av Högsta förvaltningsdomstolen i dess helhet.

[S2]Om det i olika domar eller beslut av Högsta förvaltningsdomstolen har kommit till uttryck mot varandra stridande åsikter i fråga om en viss rättsgrundsats eller lagtolkning, gäller första stycket första meningen endast om rätten finner att den rådande meningen avviker från den dom eller det beslut som meddelades senast.

[S3]När ett mål eller en fråga avgörs av Högsta förvaltningsdomstolen i dess helhet ska alla justitieråd som inte har förhinder delta i avgörandet. Lag (2010:1398).

Prop. 2008/09:117: Paragrafen innehåller regler om avgörande i plenum i Regeringsrätten. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringarna i paragrafen är föranledda av att det inte längre ska vara obligatoriskt för Regeringsrätten att vara indelad i avdelningar. Formuleringar som bygger på begreppet avdelning i första och andra styckena ändras till ”Regeringsrätten” eller ”rätten”. I övrigt görs vissa redaktionella ...

5 a §  Om rätten består av fler än två ledamöter och en av dessa får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför. Lag (2009:345).

Prop. 2008/09:117: I paragrafen, som är ny, finns en allmän regel om domförhet vid förhinder för någon av ledamöterna. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Om rätten består av fler än två ledamöter och hinder inträffar för en av ledamöterna sedan handläggningen har påbörjats, följer av paragrafen att rätten ändå är domför med de ledamöter som återstår. Bestämmelsen saknar tidigare motsvarighet för Regeringsrätten. ...

6 §  När Högsta förvaltningsdomstolen behandlar en ansökan om resning i ett mål eller ärende som har avgjorts av Högsta förvaltningsdomstolen, får inte någon ledamot som deltagit i det tidigare avgörandet ingå i rätten, om ett tillräckligt antal ledamöter ändå finns tillgängligt inom domstolen. Lag (2010:1398).

Prop. 2008/09:117: Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om sammansättningen vid prövning av extraordinära rättsmedel. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringarna i paragrafen är föranledda av att det inte längre ska vara obligatoriskt för Regeringsrätten att vara indelad i avdelningar. Formuleringar som bygger på begreppet avdelning i bestämmelsen ändras till ”Regeringsrätten” eller ”rätten”. I övrigt görs ...

7 §  För beredning och föredragning av mål i Högsta förvaltningsdomstolen finns hos domstolen särskilda tjänstemän. Lag (2010:1398).

Kammarrätterna

8 §  En kammarrätt prövar

  1. överklaganden som enligt lag eller annan författning ska göras till domstolen,
  2. mål om ersättning för kostnader enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen,
  3. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11 kap. 13 § regeringsformen ska prövas av förvaltningsdomstol, om målet eller ärendet slutligt avgjorts av en förvaltningsrätt eller förvaltningsmyndighet, och
  4. ansökningar om återställande av försutten tid för överklagande eller därmed jämförbar åtgärd till en förvaltningsrätt, kammarrätt eller förvaltningsmyndighet.

[S2]Regeringen meddelar föreskrifter om kammarrätternas domkretsar. Lag (2013:85).

Prop. 1997/98:101: I första stycket punkten 2 har hänvisningen till den gamla folkbokföringslagen utgått. Den nya folkbokföringslagen (1991:481) innehåller inte några bestämmelser om underställning.

Prop. 2012/13:45: 2. mål om ersättning för kostnader enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen,

3. sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11 kap. 13 § regeringsformen ska prövas av förvaltningsdomstol, om målet eller ärendet slutligt avgjorts av en förvaltningsrätt eller förvaltningsmyndighet, ...

  • RÅ 2010 not 76:Fråga om detaljplan borde ha antagits av kommunfullmäktige (avslag) / Fråga om detaljplan borde ha antagits av kommunfullmäktige (resningsärende, avslag)
  • HFD 2013 not 67:Ansökan om resning avvisad och överlämnad till kammarrätt då den avsett mål eller ärende som avgjorts av
  • RÅ 2003:82:Ansökan om återställande av försutten tid har avslagits i fall där partens ombud, en advokat (I) respektive en bankjurist (II), uppgett att en överklagandeskrift postats i god tid före klagotidens utgång men skriften inte kommit in till beslutsmyndigheten.
  • RÅ 2004:122:Rätt till presstöd har ansetts som en civil rättighet och Presstödsnämnden som en domstol i Europakonventionens mening.
  • RÅ 2007:78:En ansökan om resning i ett mål om uppehållstillstånd, i vilket Migrationsöverdomstolen inte har meddelat prövningstillstånd skall, om ansökningen syftar till en ny sakprövning i målet, prövas av Kammarrätten i Stockholm i dess egenskap av Migrationsöverdomstol.
  • HFD 2015 not 13:Ansökan om resning avvisad och överlämnad till kammarrätt då den avsett mål eller ärende som avgjorts av

/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

8 a §  Förekommer det vid mer än en kammarrätt flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av kammarrätterna, om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

[S2]En kammarrätt får, om det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, lämna över ett mål till en annan kammarrätt som handlägger sådana mål.

[S3]Den kammarrätt som är Migrationsöverdomstol får också, om det behövs av hänsyn till domstolens handläggningstider och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, lämna över ett eller flera mål till en annan kammarrätt som handlägger sådana mål.

[S4]Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om överlämnande av mål mellan kammarrätter. Lag (2016:1138).

Prop. 1997/98:101: Paragrafen är ny och innehåller regler om överlämnande av mål mellan kammarrätter. I 7 § förvaltningsprocesslagen finns vissa ytterligare bestämmelser om överlämnande av mål.

I den nya paragrafens första stycke har möjligheten för kammarrätterna att lägga samman mål som har nära samband med varandra till en kammarrätt, vilket hittills reglerats i 4 ...

9 §  Innefattar besvär även fråga, som det ankommer på regeringen att avgöra, och finner kammarrätten frågorna ej böra avgöras var för sig, skall kammarrätten med eget utlåtande överlämna målet till regeringens prövning.

  • RÅ 2002:34:När länsrätten i ett s.k. blandat mål enligt plan- och bygglagen avgjort målet i sak och kammarrätten inte meddelat prövningstillstånd, har Regeringsrätten efter att ha upphävt underinstansernas avgöranden överlämnat målet till kammarrätten för fortsatt handläggning.

10 §  I varje kammarrätt ska det finnas en kammarrättspresident, en eller flera kammarrättslagmän samt kammarrättsråd av vilka en eller flera ska vara vice ordförande. De ska vara lagfarna. Lag (2010:1398).

11 §  En kammarrätt får vara indelad i avdelningar. Chef för en avdelning är presidenten eller en lagman.

[S2]Bestämmelser om särskild sammansättning av kammarrätten vid behandling av vissa mål finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Bestämmelser om särskild sammansättning vid behandling av mål om laglighetsprövning enligt 13 kap.kommunallagen (2017:725) finns i 13 a §. Lag (2017:729).

Prop. 2006/07:119: En kammarrätt får vara indelad i avdelningar. Regeringen får bestämma att en avdelning skall vara förlagd till någon annan ort än den där domstolen har sitt säte. Chef för en avdelning är presidenten eller en lagman.

Om särskild sammansättning av kammarrätt vid behandling av vissa mål finns bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (1990:886) ...

Prop. 2012/13:45: En kammarrätt får vara indelad i avdelningar. Chef för en avdelning är presidenten eller en lagman.

Bestämmelser om särskild sammansättning av kammarrätten vid behandling av vissa mål finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och lagen (2010:1882) ...

12 §  En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna ledamöter får inte ingå i rätten.

[S2]När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten, är en kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.

[S3]Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.

[S4]En kammarrätt är domför utan nämndemän

  1. vid prövning av överklagande av beslut som inte innebär att målet avgörs,
  2. vid förordnande om saken i avvaktan på målets avgörande och vid annan åtgärd som endast avser målets beredande, och
  3. vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att detta har prövats i sak.

[S5]Om ett mål som avses i andra stycket handläggs gemensamt med ett annat mål, får nämndemän delta vid handläggningen även av det senare målet.

[S6]Bestämmelser om domförhet vid behandling av vissa mål finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Bestämmelser om domförhet vid behandling av mål om laglighetsprövning enligt 13 kap.kommunallagen (2017:725) finns i 13 a §.

[S7]Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet. Detsamma gäller vid behandling av andra frågor i mål där prövningstillstånd krävs för prövning av ett överklagande, om frågorna behandlas före eller i samband med frågan om prövningstillstånd. Vid behandling av en fråga om avvisning av ett överklagande på grund av att det har kommit in för sent är kammarrätten domför med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet.

[S8]Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten domför med en lagfaren ledamot.

[S9]Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål får utföras av en lagfaren ledamot i kammarrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna ledamöter, av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta. Lag (2017:729).

Prop. 1997/98:101: Såsom framgår av den nya lydelsen av 34 a § förvaltningsprocesslagen gäller kravet på prövningstillstånd samtliga länsrätts beslut i ett mål som enligt den materiella lagstiftningen kräver prövningstillstånd samt vid överklagande av beslut som har ett direkt samband med ett sådant mål. Genom en ändring i 12 § femte stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar är kammarrätt domför med två ledamöter även vid behandling ...

Prop. 2016/17:174: En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna ledamöter får inte ingå i rätten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten, är en kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.

Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.

Prop. 2006/07:119: Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna ledamöter får ej sitta i rätten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i rätten. Kammarrätt är dock domför utan nämndemän

Prop. 2012/13:45: En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna ledamöter får inte ingå i rätten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten, är en kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.

Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är ...

Prop. 2017/18:279: En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna ledamöter får inte ingå i rätten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten är en kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.

Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.

  • RÅ 1997:10:Sedan Patentbesvärsrätten hållit muntlig förhandling i ett patentmål, har rätten i ny sammansättning avgjort målet utan att ha hållit ny muntlig förhandling och utan att ha låtit parterna yttra sig om behovet av en sådan förhandling. Fråga om Patentbesvärsrätten förfarit felaktigt och, i så fall, om felet bör föranleda att rättens dom undanröjs.

13 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall fastställa hur många nämndemän som skall finnas i kammarrättens domkrets för tjänstgöring i kammarrätten. Regeringen eller myndigheten skall vidare för varje län inom domkretsen fastställa det antal nämndemän som skall utses. Kammarrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem. Lag (1983:372).

13 a §  En kammarrätt ska vid behandling av mål om laglighetsprövning enligt 13 kap.kommunallagen (2017:725) bestå av tre lagfarna ledamöter och två sådana särskilda ledamöter som anges i 13 b §.

[S2]Om en av de särskilda ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför om tre av de kvarvarande ledamöterna är ense om slutet.

[S3]En kammarrätt är domför utan de särskilda ledamöterna i sådana fall som anges i 12 § fjärde stycket samt vid prövning av mål som är av enkel beskaffenhet. Lag (2017:729).

Prop. 2016/17:171: I första stycket ändras hänvisningen och kapitelhänvisning till kommunallagen. Ingen ändring i sak är avsedd.

Prop. 1997/98:101: Möjligheterna för kammarrätt att avgöra kommunalbesvärsmål utan medverkan av särskilda ledamöter har utökats genom en ändring i andra

stycket. Ändringen har behandlats i avsnitt 11. Det nya rekvisitet i

bestämmelsen är att målet skall vara av enkel beskaffenhet, vilket innebär att samma förutsättning gäller både för kammarrätts och länsrätts prövning utan särskilda ledamöter, ...

Prop. 2012/13:45: En kammarrätt ska vid behandling av mål om laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) bestå av tre lagfarna ledamöter och två sådana särskilda ledamöter som anges i 13 b §.

Om en av de särskilda ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför om tre av de kvarvarande ledamöterna är ense om slutet.

En ...

Prop. 2017/18:279: En kammarrätt ska vid behandling av mål om laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) bestå av tre lagfarna ledamöter och två sådana särskilda ledamöter som anges i 13 b §.

Om en av ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför om tre av de kvarvarande ledamöterna är ense om slutet.

En kammarrätt är domför utan särskilda ledamöter ...

13 b §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar för viss tid särskilda ledamöter för varje kammarrätt. De särskilda ledamöterna ska ha god kännedom om kommunal verksamhet.

[S2]Om det medan en särskild ledamot deltar i behandlingen av ett mål inträffar en omständighet som medför att förordnandet upphör att gälla, ska förordnandet ändå gälla i det pågående målet.

[S3]Kammarrätten fördelar tjänstgöringen mellan de särskilda ledamöterna efter samråd med dem. Lag (2013:85).

Prop. 2012/13:45: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar för viss tid särskilda ledamöter för varje kammarrätt. De särskilda ledamöterna ska ha god kännedom om kommunal verksamhet.

Om det medan en särskild ledamot deltar i behandlingen av ett mål inträffar en omständighet som medför att förordnandet upphör att gälla, ska förordnandet ändå gälla i det pågående målet. ...

13 c §  Om kammarrätten består av fler än en lagfaren ledamot gäller följande i fråga om rättens ordförande.

[S2]Behörig att vara ordförande är den som

  1. är eller har varit ordinarie domare i kammarrätt, eller
  2. regeringen för en viss tid har anställt som kammarrättspresident, kammarrättslagman eller kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

[S3]Den av de behöriga ledamöterna som har högst befattning ska vara ordförande. Bland behöriga ledamöter med samma befattning ska den som har längst tjänstgöringstid vara ordförande. Om det finns särskilda skäl får någon annan av de behöriga ledamöterna än den som har högst befattning eller längst tjänstgöringstid vara ordförande. Lag (2018:415).

Förvaltningsrätterna

/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

14 §  Om det i lag eller annan författning föreskrivs att talan ska väckas vid eller beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, ska det göras vid en förvaltningsrätt.

[S2]Ett beslut ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs annat i lag eller förordning.

[S3]Förekommer det vid mer än en förvaltningsrätt flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av förvaltningsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

[S4]En förvaltningsrätt får, om det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, lämna över ett mål till en annan förvaltningsrätt som handlägger sådana mål.

[S5]En förvaltningsrätt som är migrationsdomstol får också, om det behövs av hänsyn till domstolens handläggningstider och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, lämna över ett eller flera av domstolens mål till en annan domstol som handlägger sådana mål.

[S6]Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om överlämnande av mål mellan förvaltningsrätter. Lag (2016:1138).

Prop. 1997/98:101: Promemorians förslag till språklig justering i första stycket har fått viss remisskritik och har inte genomförts. En annan språklig ändring har dock gjorts genom att ordet beslut lagts till.

I tredje stycket har ordet enskild ersatts med part, vilket utgör en anpassning med hänsyn till den tidigare reformen med allmän tvåpartsprocess inom förvaltningsprocessen. Ändringen innebär att vid bedömningen av om överlämnande skall ske enligt bestämmelsen skall hänsyn även ...

Prop. 1999/2000:142: Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs annat i lag eller förordning.

Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

En länsrätt får, om det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, lämna över ...

  • RÅ 2005:29:När allmän domstol är behörig att pröva en tvist mellan Jordbruksverket och en lantbrukare om återbetalning av utbetalt omställningsstöd saknar allmän förvaltningsdomstol anledning att med hänvisning till artikel 6 i Europakonventionen åsidosätta det överklagandeförbud som gäller enligt tillämplig förordning och att således i sak pröva lantbrukarens överklagande av Jordbruksverkets återbetalningsbeslut.
  • HFD 2011:39:En förvaltningsrätts beslut om ersättning till nämndeman i domstolen för inkomstförlust på grund av uppdraget överklagas hos förvaltningsrätten.
  • RÅ 1999:73:Om länsstyrelsen i ett ärende om bygglov som rör tillämpning av både 2 och 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10) avslagit ett yrkande om inhibition och inhibitionsbeslutet överklagas särskilt har länsrätten ansetts skola pröva överklagandet.
  • RÅ 1997:65:Ett i regeringsförordning föreskrivet förbud mot överklagande av vissa av Jordbruksverket meddelade beslut har ansetts oförenligt med EG- rättens allmänna rättsprinciper. Föreskriften om fullföljdsförbud har därför inte tillämpats. Tillika fråga om vilken domstol som skall anses vara behörig att pröva överklagandet.
  • RÅ 1995:20:Beslut av Statens invandrarverks regionkontor skall överklagas till länsrätt i det län där regionkontoret är beläget och inte till länsrätten i det län där huvudkontoret är beläget.
  • MÖD 2018:18:Avverkningsförbud ----- Skogsstyrelsen förbjöd en skogsägare att genomföra avverkning i ett område där det förekommer lavskrikor eftersom det enligt artskyddsförordningen är förbjudet att skada lavskrikans fortplantningsområden eller viloplatser. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet på den grunden att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsynsmyndighet i artskyddsfrågan och inte har möjlighet att göra en sådan proportionalitetsbedömning som krävs enligt MÖD:s uttalanden i det s.k. bombmurklemålet. MÖD konstaterar att Skogsstyrelsen, vid sidan om länsstyrelsen, har ett tillsynsansvar när det gäller artskyddsfrågor. Eftersom frågan om artskyddsdispens och därmed sammanhängande frågor om proportionalitet kan prövas efter ansökan om dispens hos länsstyrelsen eller, under vissa förutsättningar, direkt i domstol har det inte funnits anledning att undanröja Skogsstyrelsens beslut av de skäl som mark- och miljödomstolen anfört. MÖD har därför återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Återförvisningen har skett till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsens lokala enhet fattade beslut och inte till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsen har sitt säte.
  • HFD 2013:41:Sedan ett mål avgjorts i en förvaltningsrätt ska kammarrätten inte på eget initiativ pröva om saken bort tas upp av annan förvaltningsrätt.
  • RÅ 1997:13:Beslut av arbetslöshetskassa med lokal administration har ansetts skola överklagas till länsrätten i det län där kassans styrelse har sitt säte och inte till länsrätten i det län där lokalkontoret är beläget.
Införd: SFS 1979:165 (om ändring i lagen (1971:380) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.)
Ändrad: SFS 2009:773 (En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans), 1998:373 (Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m.), 1981:37 (om socialtjänsten), 1990:63 (None), 1997:1088 (Domstolsfrågor i anledning av den ändrade länsindelningen i västra Sverige), 1986:1286 (om ändringar i taxeringsorganisationen), 2001:26 (Videokonferens och telefon i allmän förvaltningsdomstol, m.m.), 1985:212 (med förslag till lag om viten m.m.), 1993:759 (om stöd och service till vissa funktionshindrade), 1991:1132 (om psykiatrisk tvångsvård, m.m.), 1994:435 (Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1991:208 (None), 1980:978 (om fortsatt körkortsreform), 1989:542 (med förslag till utlänningslag m.m.), 1989:300 (med förslag om karantänslag, m. m.), 1986:169 (om ändring i luftfartslagen (1957:297), m.m.), 1988:1481 (om följdlagstiftning till den nya lagen om vård av missbrukare i vissa fall), 1992:1529 (Bostadsanpassningsbidrag m.m.), 2016:1139 (Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål), 2016:1139 (Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål), 2016:1138 (Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål), 1984:9 (med förslag till ny lagstiftning på kärnenergiområdet), 1988:155 (om bistånd åt asylsökande, m.m.), 1981:1323 (om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.), 1980:1125 (med förslag till tilläggsbudge I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81), 1989:15 (om olovligt bortförande av barn i internationella förhållanden)

14 a §  Innefattar ett överklagande även en fråga som det ankommer på regeringen att avgöra ska förvaltningsrätten överlämna målet till kammarrätten för handläggning enligt 9 §. Lag (2009:773).

  • RÅ 2002:34:När länsrätten i ett s.k. blandat mål enligt plan- och bygglagen avgjort målet i sak och kammarrätten inte meddelat prövningstillstånd, har Regeringsrätten efter att ha upphävt underinstansernas avgöranden överlämnat målet till kammarrätten för fortsatt handläggning.
  • RÅ 1999:73:Om länsstyrelsen i ett ärende om bygglov som rör tillämpning av både 2 och 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10) avslagit ett yrkande om inhibition och inhibitionsbeslutet överklagas särskilt har länsrätten ansetts skola pröva överklagandet.
  • RÅ 2005:83:Länsstyrelses beslut att återförvisa ett ärende om bygglov till byggnadsnämnden har ansetts överklagbart på grund av de riktlinjer för bygglovsfrågans prövning som länsstyrelsen uppställt i beslutet. Prövningstillstånd i kammarrätt.

15 §  I en förvaltningsrätt ska det finnas en lagman.

[S2]Om regeringen inte bestämmer något annat ska det i en förvaltningsrätt även finnas en eller flera rådmän. I de förvaltningsrätter som regeringen bestämmer ska det också finnas en eller flera chefsrådmän.

[S3]Lagmän, chefsrådmän och rådmän ska vara lagfarna. Lag (2013:85).

Prop. 2012/13:45: I en förvaltningsrätt ska det finnas en lagman.

Om regeringen inte bestämmer något annat ska det i en förvaltningsrätt även finnas en eller flera rådmän. I de förvaltningsrätter som regeringen bestämmer ska det också finnas en eller flera chefsrådmän.

Lagmän, chefsrådmän och rådmän ska vara lagfarna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. lagfarna domare i en förvaltningsrätt. Övervägandena finns i ...

Prop. 2002/03:4: Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om länsrätten som administrativ enhet. Lagändringen motsvarar förslaget till ändring i 1 kap. 2 § rättegångsbalken.

17 §  En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän, om inte annat följer av 17 a eller 18 §. Om en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.

[S2]Om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats gäller första stycket andra meningen i fråga om domförhet.

[S3]Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering och av vissa mål om elektronisk kommunikation finns, förutom i 18 §, bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) respektive lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

[S4]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska fastställa hur många nämndemän som ska finnas inom varje förvaltningsrätts domkrets för tjänstgöring i domstolen. Förvaltningsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem. Lag (2009:773).

Prop. 2006/07:119: Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän, om inte annat följer av 17 a eller 18 §. Om en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.

Om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna ...

Prop. 2017/18:279: En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän, om inte annat följer av 17 b eller 18 §. Om en av nämndemännen får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.

Om det finns skäl för det med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller ...

  • MIG 2007:58:Möjligheten att avgöra mål med ensamdomare när fråga om avvisning eller utvisning är väckt bör utnyttjas restriktivt, i synnerhet när barn är inblandade. Migrationsdomstolen har i sådant mål inte ansetts vara domför med enbart en lagfaren domare utan medverkan av nämndemän.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2016:27:Ett mål om statusförklaring och resedokument för underårig från Eritrea kan, på grund av de svåra överväganden som aktualiseras i målet, inte anses vara av enkel beskaffenhet och ska därför prövas av fullsutten rätt.

17 a §  Förvaltningsrätten ska vid behandling av mål om laglighetsprövning enligt 13 kap.kommunallagen (2017:725) bestå av en lagfaren ledamot och två sådana särskilda ledamöter som anges i 17 b §.

[S2]Förvaltningsrätten är dock domför utan de särskilda ledamöterna i sådana fall som anges i 18 § första och andra stycket samt fjärde stycket 1.Lag (2017:729).

Prop. 2016/17:171: I första stycket ändras hänvisningen och kapitelhänvisning till kommunallagen. Vidare görs en redaktionell ändring. Ingen ändring i sak är avsedd.

Prop. 2017/18:279: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska fastställa hur många nämndemän som ska finnas inom varje förvaltningsrätts domkrets för tjänstgöring i domstolen.

Förvaltningsrätten ska fördela tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

Paragrafen, som är ny, innehåller organisatoriska bestämmelser rörande nämndemän. Bestämmelserna motsvarar hittillsvarande 17 § ...

17 b §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar för viss tid särskilda ledamöter för varje förvaltningsrätt. De särskilda ledamöterna ska ha god kännedom om kommunal verksamhet.

[S2]Om det medan en särskild ledamot deltar i behandlingen av ett mål inträffar en omständighet som medför att förordnandet upphör att gälla, ska förordnandet ändå gälla i det pågående målet.

[S3]Förvaltningsrätten fördelar tjänstgöringen mellan de särskilda ledamöterna efter samråd med dem. Lag (2013:85).

Prop. 2012/13:45: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar för viss tid särskilda ledamöter för varje förvaltningsrätt. De särskilda ledamöterna ska ha god kännedom om kommunal verksamhet.

Om det medan en särskild ledamot deltar i behandlingen av ett mål inträffar en omständighet som medför att förordnandet upphör att gälla, ska förordnandet ändå gälla i det pågående målet.

Förvaltningsrätten fördelar tjänstgöringen ...

Prop. 2017/18:279: Förvaltningsrätten ska vid behandling av mål om laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) bestå av en lagfaren domare och två sådana särskilda ledamöter som anges i 17 c §.

Förvaltningsrätten är domför utan särskilda ledamöter i sådana fall som anges i 18 § första och andra styckena samt fjärde stycket 1.

Om det finns skäl för ...

/Träder i kraft I: 2019-04-01/

18 §  En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

  1. vid åtgärder som endast avser måls beredande,
  2. vid förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av en annan förvaltningsrätt,
  3. vid beslut som endast avser rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, och
  4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

[S2]Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

[S3]Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare, får utföras av någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.

[S4]Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av

  1. mål av enkel beskaffenhet,
  2. mål om bevissäkring och betalningssäkring enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om en uppgifts eller handlings undantagande från kontroll enligt skatteförfarandelagen eller någon annan skatteförfattning,
  3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård vid en låsbar enhet enligt 15 b § samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c § samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 15 d § samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet enligt 34 a § samma lag, mål om avskildhet enligt 34 b § samma lag, mål om vård vid en låsbar enhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om vård i enskildhet enligt 14 a § samma lag, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 12 § första stycket och 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första stycket35 och 9 när det gäller de fall då vården inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 6 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (2005:716), mål enligt strafftidslagen (2018:1251), mål enligt fängelselagen (2010:610) och mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,
  4. mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål om preliminär skatt eller om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt skatteförfattningarna,
  5. mål enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
  6. mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken,
  7. mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt, och
  8. mål enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem och lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering. Lag (2018:1262).

Prop. 2002/03:53: Förslaget behandlas i avsnitt 9.

I fjärde stycket punkt 3 görs ett tillägg i form av mål om vård i enskildhet och mål om avskildhet enligt såväl lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) som lagen (1988:870) om vård av missbrukare (LVM) och lagen ...

Prop. 2008/09:29: Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen i avsnitt 7.6. I mål enligt lagen om valfrihetssystem ska länsrätt vara domför med en lagfaren domare ensam. Bestämmelsen överensstämmer därmed med hanteringen av mål enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.

Prop. 2017/18:250: Paragrafen innehåller bestämmelser om när en förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare. I fjärde stycket 3 görs en ändring med anledning av att lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. ersätts av strafftidslagen.

Prop. 2017/18:169: 3. vid beslut som endast avser rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, och

4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör ...

Prop. 2016/17:174: 3. vid beslut som endast avser rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, och

4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål och som inte är av ...

Prop. 2003/04:145: Uppräkningen i paragrafens fjärde stycke av vilka mål i länsrätt som får avgöras i sak av en lagfaren domare ensam kompletteras med en ny punkt 7 som avser mål enligt lagen om trängselskatt. I paragrafen görs dessutom en redaktionell ändring.

Prop. 2012/13:123: Tillägget i fjärde stycket 8 innebär att förvaltningsrätten i mål enligt lagen om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering ska vara domför med en lagfaren domare ensam. Detta överensstämmer med hanteringen av mål enligt LOV och LOU.

Paragrafen behandlas i avsnitt 10.3.

Prop. 2009/10:135: Paragrafen innehåller bestämmelser om när en förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam. I fjärde stycket 6 har den ändring gjorts som föranleds av att socialförsäkringsbalken träder i kraft den 1 januari 2011 (prop. 2008/09:200).

Prop. 2002/03:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om domstolens sammansättning i vissa fall och de grundläggande förutsättningarna för delegering av arbetsuppgifter till domstolssekreterare m.fl. I tredje stycket görs en ändring som motsvarar förslaget till ändring i 1 kap. 3 e § rättegångsbalken. Om den samverkande tingsrätten har flera kansliorter kan ett förordnande enligt paragrafen ges oavsett vid vilken kansliort den anställde ...

Prop. 2018/19:102: 3. vid beslut som endast avser rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, och

4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör ...

  • MIG 2007:58:Möjligheten att avgöra mål med ensamdomare när fråga om avvisning eller utvisning är väckt bör utnyttjas restriktivt, i synnerhet när barn är inblandade. Migrationsdomstolen har i sådant mål inte ansetts vara domför med enbart en lagfaren domare utan medverkan av nämndemän.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
  • MIG 2016:27:Ett mål om statusförklaring och resedokument för underårig från Eritrea kan, på grund av de svåra överväganden som aktualiseras i målet, inte anses vara av enkel beskaffenhet och ska därför prövas av fullsutten rätt.
Ändrad: SFS 2003:409 (Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.), 2008:963 (Lag om valfrihetssystem), 2011:1303 (Följdändringar med anledning av införandet av skatteförfarandelagen), 2018:650 (Stärkt rättssäkerhet vid genomförande av särskilda befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem), 2009:773 (En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans), 2016:1148 (Nytt regelverk om upphandling), 2004:170 (Ny smittskyddslag m.m.), 1994:208 (om ny mervärdesskattelag), 1997:516 (Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap. 1-11), 1994:479 (Rättssäkerhet vid beskattningen), 1981:37 (om socialtjänsten), 1990:63 (None), 1981:282 (med förslag till besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, m.m.), 1990:362 (om ny taxeringslag m. m.), 1994:1914 (Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m.), 2011:1032 (Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet), 1996:1634 (Ny rättshjälpslag), 2005:719 (Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden), 1997:392 (Domstols sammansättning m.m.), 2000:355 (Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård), 2010:616 (En ny fängelse- och häkteslagstiftning), 2010:615 (En ny fängelse- och häkteslagstiftning), 2008:417 (Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården), 1991:1132 (om psykiatrisk tvångsvård, m.m.), 1982:331 (om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar m.m.), 1987:331 (om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291), m.m.), 2007:1094 (Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster), 1974:577 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620), m.m.), 1980:978 (om fortsatt körkortsreform), 1990:1131 (om fastighetsdomstolar, m.m.), 1989:541 (med förslag till utlänningslag m.m.), 2004:630 (Trängselskatt), 1989:293 (med förslag om karantänslag, m. m.), 1986:169 (om ändring i luftfartslagen (1957:297), m.m.), 2013:312 (Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering), 1982:1089 (om ändring i körkortslagen (1977:477) m.m.), 1988:1481 (om följdlagstiftning till den nya lagen om vård av missbrukare i vissa fall), 1984:868 (om viss fiöljdlagstiftning till lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt om vissa bestämmelse beräkning av pensionsgrundande inkomst, m.m.), 2002:997 (Administrativ samverkan mellan tingsrätt och länsrätt), 1981:1323 (om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.), 1993:513 (om delegering av arbetsuppgifter till kanslipersonal vid domstol Prop. 1992/93:213), 1980:385 (om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar), 2017:543 (Utökad samverkan mellan domstolar), 2018:1262 (En ny strafftidslag), 2019:471 (Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella situationer)
Upphävd: SFS 1979:165 (om ändring i lagen (1971:380) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.)

18 a §  Om förvaltningsrätten består av fler än en lagfaren domare gäller följande i fråga om rättens ordförande.

[S2]Behörig att vara ordförande är den som

  1. är eller har varit ordinarie domare i förvaltningsrätt eller kammarrätt, eller
  2. regeringen för en viss tid har anställt som lagman eller chefsrådman i förvaltningsrätt.

[S3]Den av de behöriga domarna som har högst befattning ska vara ordförande. Bland behöriga domare med samma befattning ska den som har längst tjänstgöringstid vara ordförande. Om det finns särskilda skäl får någon annan av de behöriga domarna än den som har högst befattning eller längst tjänstgöringstid vara ordförande. Lag (2018:415).

Vissa bestämmelser om kammarrätt och förvaltningsrätt

19 §  Nämndemän utses genom val. Val förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

[S2]Valet ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

[S3]Regeringen får för ett visst län besluta att nämndemän i kammarrätt ska väljas bland dem som för samma tjänstgöringstid har utsetts till nämndemän i hovrätt. En nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han eller hon är behörig, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han eller hon är folkbokförd.

[S4]Vid val av nämndemän ska eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid. Lag (2014:905).

Prop. 2013/14:169: Valet ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

Regeringen får för ett visst län besluta att nämndemän i kammarrätt ska väljas bland dem som för samma tjänstgöringstid ...

Prop. 2005/06:180: I paragrafen görs ändringar som motsvaras av de föreslagna ändringarna i 4 kap. 7 § RB.

20 §  Valbar till nämndeman är varje svensk medborgare som är folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till kammarrättens eller förvaltningsrättens domkrets och som inte är underårig, är i konkurstillstånd eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

[S2]Den som är anställd vid en domstol, Skatteverket, en länsstyrelse, Försäkringskassan, Migrationsverket eller Transportstyrelsen får inte vara nämndeman. Detsamma gäller en lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller någon annan som har till yrke att föra andras talan inför domstol.

[S3]Ingen får samtidigt vara nämndeman i en kammarrätt och i en förvaltningsrätt.

[S4]Till nämndeman får endast den utses som med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget.

[S5]Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.

[S6]Domstolen ska kontrollera behörigheten och, i fråga om laglydnad, lämpligheten hos den som har utsetts till nämndeman. Lag (2016:1).

Prop. 2006/07:117: I paragrafen finns bestämmelser om vilka som är valbara till nämndemän i kammarrätt och länsrätt. Där anges bl.a. att en ledamot av socialförsäkringsnämnd inte får vara nämndeman. Ändringen är en konsekvens av att socialförsäkringsnämnderna avvecklas.

Prop. 2013/14:169: Den som är anställd vid en domstol, Skatteverket, en länsstyrelse, Försäkringskassan, Migrationsverket eller Transportstyrelsen får inte vara nämndeman. Detsamma gäller en lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller någon annan som har till yrke att föra andras talan inför domstol samt en ledamot av en skattenämnd.

Ingen får samtidigt vara nämndeman i en kammarrätt och i en förvaltningsrätt.

Till nämndeman får endast den utses ...

Prop. 2005/06:180: I paragrafens första stycke görs en språklig ändring. I fjärde och sjätte styckena görs ändringar som motsvaras av de föreslagna ändringarna i 4 kap. 6 § RB tredje och femte styckena.

Prop. 2012/13:45: Valbar till nämndeman i en kammarrätt eller förvaltningsrätt är varje svensk medborgare som är folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till kammarrättens eller förvaltningsrättens domkrets och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Den som är anställd vid en domstol, Skatteverket, en länsstyrelse, Försäkringskassan, Migrationsverket ...

  • RÅ 2008:10:Vid prövningen i kammarrätt av ett mål om vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga har deltagit en nämndeman som även var ledamot i skattenämnd och därför inte haft rätt att vara nämndeman. Målet har visats åter till kammarrätten för ny behandling.

20 a §  En nämndeman har rätt till ledighet från anställning i den utsträckning som behövs för att han eller hon skall kunna utföra sitt uppdrag. Lag (2006:851).

Prop. 2005/06:180: Paragrafen är ny och motsvaras av förslaget till ny paragraf i 4 kap. 7 a § RB.

21 §  En nämndeman utses för fyra år. Den som har fyllt sextio år får avgå som nämndeman. Domstolen får entlediga en nämndeman som visar giltigt hinder.

[S2]Domstolen ska entlediga en nämndeman som genom att begå brott eller på annat sätt har visat sig olämplig för uppdraget.

[S3]Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig upphör nämndemannens uppdrag. Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman som till följd av ändrad folkbokföring inte längre är valbar får ha kvar sitt uppdrag under resten av tjänstgöringstiden.

[S4]Om en nämndemans uppdrag upphör under tjänstgöringstiden utses en ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet nämndemän inom domkretsen får en nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första stycket. Lag (2014:905).

Prop. 2013/14:169: Domstolen ska entlediga en nämndeman som genom att begå brott eller på annat sätt har visat sig olämplig för uppdraget.

Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig upphör nämndemannens uppdrag. Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman som till följd av ändrad folkbokföring inte längre är valbar får ha kvar sitt uppdrag under resten av tjänstgöringstiden.

Om en nämndemans uppdrag upphör under tjänstgöringstiden utses en ny nämndeman för ...

Prop. 2005/06:180: I paragrafen görs ändringar som motsvaras av de föreslagna ändringarna i 4 kap. 8 § RB.

22 §  Domstolen får stänga av en nämndeman från tjänstgöringen om han eller hon

  1. är föremål för ett ärende om entledigande,
  2. är föremål för förundersökning eller står under åtal för ett brott som vid fällande dom kan antas leda till entledigande, eller
  3. i övrigt uppvisar ett beteende eller ett tillstånd som bedöms skada allmänhetens förtroende för rättskipningen.

[S2]Ett beslut om avstängning enligt första stycket 3 skall gälla för viss tid, dock högst sex månader. Lag (2006:851).

23 §  Beslut om entledigande och avstängning av nämndemän får överklagas till en särskild statlig nämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.

[S2]Regeringen meddelar föreskrifter om nämnden. Lag (2006:851).

24 §  En nämndeman som entledigats eller avgått är, om han eller hon alltjämt är valbar, skyldig att fullgöra uppdraget till dess domstolen fått besked om att annan blivit vald samt att även därefter tjänstgöra vid fortsatt behandling av mål i vars handläggning han eller hon tidigare har deltagit. Detta gäller dock inte den som entledigats enligt 21 § andra stycket eller som avgått sedan ett ärende om sådant entledigande eller om avstängning har inletts. Lag (2006:851).

25 § har upphävts genom lag (1986:1285).

Gemensamma bestämmelser

26 §  I fråga om omröstning i allmän förvaltningsdomstol gäller bestämmelserna i 16 och 29 kap.rättegångsbalken om omröstning i tillämpliga delar. Lag (1997:392).

  • RÅ 2005:59:I mål om återkallelse av tillstånd att inneha skjutvapen tillämpas reglerna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
  • RÅ 2010:2:I mål om återkallelse av serveringstillstånd enligt alkohollagen tillämpas reglerna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
  • MIG 2007:17:Vid omröstning i mål hos migrationsdomstol, rörande ansökan om uppehållstillstånd m.m., är omröstningsreglerna för tvistemål tillämpliga.

27 §  Allmän förvaltningsdomstol sammanträder på den ort där den har sitt säte eller där avdelning av domstolen är förlagd. När det föreligger särskilda skäl får domstolen sammanträda på annan ort.

28 §  Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol ska vara svenska medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämndemän i kammarrätterna och förvaltningsrätterna gäller 20 och 21 §§.

[S2]Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol ska ha avlagt domared.

[S3]De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol. Lag (2009:773).

28 a §  I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av sådana domare som avses i 3, 4, 10 och 15 §§. Lag (2010:1398).

29 §  En fördelning av mål mellan enskilda domare ska vara baserad på objektiva kriterier som domstolen fastställt i förväg. Fördelningen får inte vara ägnad att påverka målens utgång. Lag (2018:415).

  • MIG 2010:19:Skäliga misstankar om upprepad våldsbrottslighet antecknade i misstankeregistret samt tidigare utfärdat besöksförbud har ansetts väcka tveksamhet om utlänningens förväntade levnadssätt. Vid en samlad bedömning av denna tveksamhet och övriga omständigheter i målet har det funnits skäl att enligt 5 kap. 7 § utlänningslagen tidsbegränsa uppehållstillståndet.

30 §  Vid allmän förvaltningsdomstol finns kansli.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Ändring, SFS 1971:1198

Ändring, SFS 1974:356

Ändring, SFS 1974:577

    Förarbeten
    Prop. 1974:35
    Omfattning
    ändr. 2-4, 8-12, 16, 18 §§, övergångsbest.

Ändring, SFS 1975:680

Ändring, SFS 1975:1296

Lag (1976:401) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1976:562) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1979:165) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1978/79:86
    Omfattning
    upph. 18 §; nuvarande 12 a, 13-17 §§ betecknas 13, 22-26 §§; ändr. 1 §, nya 13, 24 §§; rubr. närmast före nuvarande 13 § sätts närmast före nya 22 §; nya 14-21 §§, rubr. närmast före 14, 19 §§; omtryck

Lag (1980:274) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1979/80:105
    Omfattning
    ändr. 8, 11, 12 §§; nya 13 a, 13 b §§

Lag (1980:385) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1980:978) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1980:1125) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1981:37) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1981:282) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1981:384) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1980/81:143
    Omfattning
    nuvarande 22-26 §§ betecknas 26-30 §§; ändr. 1, nya 28 §§; rubr. närmast före nuvarande 22 § sätts närmast före nya 26 §; nya 22-25 §§, rubr. närmast före 22 §

Lag (1981:1092) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1981:1322) om upphävande av lagen (1981:37) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1981:1323) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1982:331) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1982:1089) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1982:1138) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1983:372) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1982/83:126
    Omfattning
    ändr. 13, 17, 20 §§
    Ikraftträder
    1983-07-01

Lag (1984:9) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1984:135) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Äldre bestämmelser i fråga om mellankommunala skatterätten skall dock alltjämt gälla i mål där den handläggning i vilken nämndemän skall delta har påbörjats före ikraftträdandet samt vid överläggningar och omröstningar i anslutning till handläggningen.
    Förarbeten
    Prop. 1983/84:78
    Omfattning
    ändr. 12, 24 §§
    Ikraftträder
    1984-07-01

Lag (1984:868) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1985:212) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1986:169) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1984/85:212
    Omfattning
    ändr. 14, 18 §§
    Ikraftträder
    1987-01-01

Lag (1986:1285) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft, i fråga om 20 § den 1 januari 1987, och i övrigt den 1 juli 1988.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:47
    Omfattning
    upph. 22, 23, 24, 25 §§, rubr. närmast före 22 §; ändr. 1, 20, 28 §§
    Ikraftträder
    1987-01-01

Lag (1986:1286) om ändring i lagen (1986:169) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:47
    Omfattning
    ändr. 14 § i 1986:169
    Ikraftträder
    1987-01-01

Lag (1987:331) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1988:155) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1988:617) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Löpande tjänstgöringstider för nämndemän i fall som avses i 21 § första stycket upphör vid utgången av år 1988. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1989 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1988. Valen förrättas av de landsting och kommunfullmäktige som nyvalts under detta år.
    Förarbeten
    Prop. 1987/88:138
    Omfattning
    ändr. 19-21 §§
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1988:1287) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1988:1329) om ändring i lagen (1988:617) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:124
    Omfattning
    ändr. 20 § i 1988:617
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1988:1481) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:13
    Omfattning
    ändr. 14, 18 §§
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1989:15) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1988/89:8
    Omfattning
    ändr. 14 §
    Ikraftträder
    1989-06-01

Förordning (1989:173) om ikraftträdande av lagen (1989:15) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Omfattning
    ikrafttr. av 1989:15
    Ikraftträder
    1989-06-01

Lag (1989:293) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1989:300) om ändring i lagen (1989:15) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft, såvitt gäller ändrad beteckning på smittskyddslagen, den 1 juli 1989 och i övrigt den dag regeringen bestämmer.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:123
    Omfattning
    ändr. 14 §, ikrafttr.best. till 1989:15
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1989:356) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1988/89:78
    Omfattning
    ändr. 4 a §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1989:539) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1989:540) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1989:541) om ändring i lagen (1989:293) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1988/89:86
    Omfattning
    ändr. 18 § i 1989:293
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1989:542) om ändring i lagen (1989:300) om ändring i lagen (1989:15) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1988/89:86
    Omfattning
    ändr. 14 § i 1989:300 om ändr. i 1989:15, ikrafttr.best. till 1989:300 om ändr. i 1989:15
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1990:63) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:28
    Omfattning
    ändr. 14, 18 §§
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:362) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med den 1 januari 1991.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:74
    Omfattning
    ändr. 18, 20 §§
    Ikraftträder
    1990-06-30

Lag (1990:451) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. I fråga om nämndemän som valts före ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:71
    Omfattning
    ändr. 20 §
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:897) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:70
    Omfattning
    ändr. 11, 12 §§
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1990:1131) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:32
    Omfattning
    ändr. 18, 20 §§
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1991:208) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
    2. Den som vid ikraftträdandet har förordnande som försäkringsrätts- assessor utan att vara lagfaren får, utan hinder av bestämmelserna i 10 och 12 §§, tjänstgöra som ledamot i mål som prövas av kammarrätt med tillämpning av 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
    Förarbeten
    Rskr. 1990/91:216, Prop. 1990/91:80, Bet. 1990/91:JuU18
    Omfattning
    ändr. 2, 14, 20 §§
    Ikraftträder
    1991-07-01

Förordning (1991:363) om ikraftträdande av lagstiftningen om en ny instansordning för rättskipningen i socialförsäkringsmål

    Förarbeten
    Rskr. 1990/91:216, Prop. 1990/91:80, Bet. 1990/91:JuU18
    Omfattning
    ikrafttr. av 1991:208

Lag (1991:513) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1991:539) om ändring i lagen (1991:208) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 20 § första stycket den 1 juli 1991 i övrigt den dag regeringen bestämmer.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:153
    Omfattning
    ändr. 20 §, 1 p övergångsbest. till 1991:208
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:1132) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:58
    Omfattning
    ändr. 14, 18 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:1820) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1992:508) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1992:1529) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft i fråga om 14 § första stycket punkten 2 beträffande lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. den 1 januari 1993 och beträffande lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade den 1 januari 1994, och i övrigt den 1 juli 1993. Lag (1993:759).
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:58, Bet. 1992/93:BoU4
    Omfattning
    ändr. 14 §
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1993:349) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:326, Prop. 1992/93:25, Bet. 1992/93:JuU29
    Omfattning
    ändr. 20 §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1993:513) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:371, Prop. 1992/93:213, Bet. 1992/93:JuU32
    Omfattning
    ändr. 12, 18 §§
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1993:759) om ändring i lagen (1992:1529) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:437, Prop. 1992/93:159, Bet. 1992/93:JuU31
    Omfattning
    ändr. 14 §, ikrafttr.best. till 1992:1529

Lag (1994:208) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:170, Prop. 1993/94:99, Bet. 1993/94:SkU29
    Omfattning
    ändr. 18 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:435) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:319, Prop. 1993/94:133, Bet. 1993/94:JuU24
    Omfattning
    ändr. 12, 14 §§
    Ikraftträder
    1994-10-01

Lag (1994:479) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:335, Prop. 1993/94:151, Bet. 1993/94:SkU31
    Omfattning
    ändr. 18 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1042) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:377, Prop. 1993/94:190, Bet. 1993/94:JuU30
    Omfattning
    ändr. 3 §
    Ikraftträder
    1994-10-01

Lag (1994:1623) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
    2. Den nya lydelsen av 20 § skall dock tillämpas första gången efter valet år 1998.
    3. Val enligt den nya lydelsen av 21 § skall äga rum första gången år 1998.
    4. Löpande tjänstgöringstid för de nämndemän som har valts enligt äldre bestämmelser skall vara fyra i stället för tre år.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:69, Prop. 1994/95:87, Bet. 1994/95:KU21
    Omfattning
    ändr. 20, 21 §§
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:1914) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1995:21) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § första stycket 1 och 20 § den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. Ansökningar som avses i 8 §4 och 5 som före utgången av mars 1995 kommit in till Regeringsrätten men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre bestämmelser. Regeringsrätten får dock överlämna ett sådant ärende till kammarrätten.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:165, Prop. 1994/95:27, Bet. 1994/95:JuU6
    Omfattning
    ändr. 2, 8, 11, 13 a, 17, 20 §§; nya 17 a, 17 b §§
    Ikraftträder
    1995-04-01

Lag (1995:529) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:315, Prop. 1994/95:152, Bet. 1994/95:NU23
    Omfattning
    ändr. 8, 17 a §§
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:1691) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:55, Prop. 1995/96:22, Bet. 1995/96:JuU7
    Omfattning
    ny 14 a §
    Ikraftträder
    1996-05-01

Lag (1996:156) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:173, Prop. 1995/96:116, Bet. 1995/96:JuU16
    Omfattning
    ändr. 3 §
    Ikraftträder
    1996-07-01

Lag (1996:1634) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:55, Prop. 1996/97:9, Bet. 1996/97:JuU3
    Omfattning
    ändr. 18 §; upph. genom 1997:392
    Ikraftträder
    1997-12-01

Lag (1997:230) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:228, Prop. 1996/97:108, Bet. 1996/97:BoU13
    Omfattning
    ändr. 19 §
    Ikraftträder
    1999-01-01

Lag (1997:392) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1997. Genom lagen upphävs lagen (1996:1634) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
    2. Om handläggningen har påbörjats före ikraftträdandet gäller 17 § i sin äldre lydelse.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:216, Prop. 1996/97:133, Bet. 1996/97:JuU17
    Omfattning
    upph. 1996:1634; ändr. 17, 17 a, 18, 26 §§
    Ikraftträder
    1997-09-01

Lag (1997:515) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Lag (1997:1088) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:65, Prop. 1997/98:17, Bet. 1997/98:JuU6
    Omfattning
    ändr. 1, 14, 20 §§
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:373) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 1997/98:226, Prop. 1997/98:101, Bet. 1997/98:JuU17
Omfattning
ändr. 4 a, 8, 12, 13 a, 14 §§; ny 8 a §
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (1998:1801) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 1998/99:80, Prop. 1998/99:1, Bet. 1998/99:JuU1
Omfattning
ändr. 10, 11, 16 §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2000:355) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:207, Prop. 1999/2000:44, Bet. 1999/2000:SoU13
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:26) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2000/01:132, Prop. 1999/2000:142, Bet. 2000/01:JuU5
Omfattning
ändr. 14 §
Ikraftträder
2001-04-01

Lag (2002:997) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2002/03:21, Prop. 2002/03:4, Bet. 2002/03:JuU2
Omfattning
ändr. 15, 18 §§
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2003:409) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2002/03:225, Prop. 2002/03:53, Bet. 2002/03:SoU15
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:684) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
ändr. 20 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:170) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2003/04:178, Prop. 2003/04:30, Bet. 2003/04:SoU6
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:630) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2003/04:265, Prop. 2003/04:145, Bet. 2003/04:SkU35
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:803) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
Omfattning
ändr. 20 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:719) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2005/06:1, Prop. 2004/05:170, Bet. 2004/05:SfU17
Omfattning
ändr. 2, 18 §§
Ikraftträder
2006-03-31

Lag (2006:305) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2005/06:203, Prop. 2005/06:56, Bet. 2005/06:KU29
Omfattning
ändr. 8 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:851) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2005/06:272, Prop. 2005/06:180, Bet. 2005/06:JuU32
Omfattning
ändr. 19, 20, 21 §§; nya 20 a, 22, 23, 24 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2007:880) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2007/08:8, Prop. 2006/07:119
Omfattning
ändr. 11, 12, 17 §§
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1000) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2007/08:13, Prop. 2006/07:117, Bet. 2007/08:SfU3
Omfattning
ändr. 20 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1094) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om mål som avser upphandlingar på vilka lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:31, Prop. 2006/07:128, Bet. 2007/08:FiU7
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2008:417) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2007/08:178, Prop. 2007/08:70, Bet. 2007/08:SoU15
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2008-09-01

Lag (2008:963) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2008/09:61, Prop. 2008/09:29, Bet. 2008/09:SoU5
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:345) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2008/09:213, Prop. 2008/09:117, Bet. 2008/09:JuU16
Omfattning
ändr. 3, 4, 5, 6, 7 §§; nya 4 b, 4 c, 5 a §§
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:773) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 15 februari 2010.
  2. Om ett mål eller ärende ska handläggas av länsrätt enligt bestämmelser i någon upphävd lag ska målet eller ärendet efter ikraftträdandet handläggas av förvaltningsrätt.
Förarbeten
Prop. 2008/09:165, Bet. 2008/09:JuU23
Omfattning
ändr. 1, 8, 14, 14 a, 15, 16, 17, 17 a, 17 b, 18, 19, 20, 21, 28 §§, rubr. närmast före 14, 19 §§
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2010:615) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2009/10:317, Prop. 2009/10:135, Bet. 2009/10:JuU21
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:616) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2009/10:317, Prop. 2009/10:135, Bet. 2009/10:JuU21
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2010:1398) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  2. Vid tillämpning av 3 § ska med justitieråd som avgått med ålderspension jämställas regeringsråd som avgått med ålderspension.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:31, Prop. 2009/10:181, Bet. 2010/11:JuU3
Omfattning
ändr. 1, 2, 3, 4, 4 a, 4 b, 5, 6, 7, 10, 15 §§, rubr. närmast före 2 §; ny 28 a §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1422) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2010/11:29, Prop. 2010/11:3, Bet. 2010/11:KU13
Omfattning
ändr. 8 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1884) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2010/11:61, Prop. 2009/10:228, Bet. 2010/11:KrU2
Omfattning
ändr. 11, 12 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:1032) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2011/12:4, Prop. 2010/11:150, Bet. 2011/12:FiU8
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2011-11-01

Lag (2011:1303) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. samt lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.
  3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar, visa upp handling eller lämna kontrolluppgift enligt de skatteförfattningar som avses i 18 § fjärde stycket 2 i dess äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:29, Prop. 2010/11:166, Bet. 2011/12:SkU4
Omfattning
ändr. 8, 18 §§
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2013:85) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
  2. Äldre föreskrifter i 8 § första stycket 5 gäller för mål som har inletts före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:154, Prop. 2012/13:45, Bet. 2012/13:JuU15
Omfattning
upph. 29 §; ändr. 2, 8, 11, 12, 13 a, 13 b, 15, 17 b, 20 §§
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2013:312) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2012/13:212, Prop. 2012/13:123, Bet. 2012/13:FiU37
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2013:649) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2012/13:276, Prop. 2012/13:151, Bet. 2012/13:SfU9
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2013-09-01

Lag (2014:905) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2014.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för en nämndeman vars tjänstgöringsperiod upphör senast den 31 december 2014.
  3. För en nämndeman som utses 2014 upphör tjänstgöringsperioden senast den 31 december 2015.
  4. Val av nämndemän ska genomföras 2015 för en tjänstgöringsperiod som börjar den 1 januari 2016.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:391, Prop. 2013/14:169, Bet. 2013/14:JuU32
Omfattning
ändr. 19, 20, 21 §§
Ikraftträder
2014-09-01

Lag (2015:182) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2014/15:146, Prop. 2014/15:57, Bet. 2014/15:FiU13
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2015-05-01

Lag (2016:1) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2015/16:112, Prop. 2015/16:36, Bet. 2015/16:SkU14
Omfattning
ändr. 20 §
Ikraftträder
2016-03-01

Lag (2016:1138) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2016/17:60, Prop. 2016/17:27, Bet. 2016/17:JuU7
Omfattning
ändr. 8 a, 14 §§
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2016:1139) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2016/17:60, Prop. 2016/17:27, Bet. 2016/17:JuU7
Omfattning
ändr. 8 a, 14 §
Ikraftträder
2020-01-01

Lag (2016:1148) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Lag (2017:350).
Förarbeten
Rskr. 2016/17:66, Prop. 2015/16:195, Bet. 2016/17:FiU7
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:350) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2016/17:242, Prop. 2016/17:163, Bet. 2016/17:FiU31
Omfattning
ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2017-06-01

Lag (2017:543) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2016/17:287, Prop. 2016/17:174, Bet. 2016/17:JuU26
Omfattning
ändr. 3, 12, 18 §§
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:729) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål om laglighetsprövning enligt 10 kap.kommunallagen (1991:900).
Förarbeten
Rskr. 2016/17:335, Prop. 2016/17:171, Bet. 2016/17:KU30
Omfattning
ändr. 11, 12, 13 a, 17 a §§
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2018:415) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2017/18:256, Prop. 2017/18:88, Bet. 2017/18:JuU27
Omfattning
ändr. 2 §; nya d, 13 c, 18 a, 29 §§
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:650) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2017/18:307, Prop. 2017/18:169, Bet. 2017/18:SoU30
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2018-10-01

Lag (2018:1262) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2017/18:378, Prop. 2017/18:250, Bet. 2017/18:JuU30
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2019-04-01

Lag (2018:1959) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förarbeten
Rskr. 2018/19:40, Prop. 2017/18:279, Bet. 2018/19:JuU5
Omfattning
nuvarande 17 a, 17 b §§ betecknas 17 b, 17 c §§; ändr. 12, 13 a, 17 §§, den nya 17 b §; ny 17 a §
Ikraftträder
2019-03-01