Inaktuell version

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Departement
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Utfärdad
1998-06-25
Ändring införd
SFS 1998 i lydelse enligt SFS 2006:1142
Upphäver
Miljöskyddsförordning (1989:364)
Hälsoskyddsförordning (1983:616)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
Övrigt
Rättelseblad 2001:513 och 2006:845 har iakttagits.

Allmänna bestämmelser

1 §  Denna förordning gäller miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap.miljöbalken.

2 §  I bilagan till denna förordning anges om en verksamhet eller åtgärd kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap. 6 § miljöbalken.

3 §  Med den kommunala nämnden avses i denna förordning den kommunala nämnd som skall fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

4 §  Om det i ett mål eller ärende enligt 9 kap.miljöbalken är fråga om tillstånd till miljöfarlig verksamhet vars tillåtlighet enligt Naturvårdsverket bör prövas av regeringen enligt vad som anges i 17 kap. 3 § miljöbalken, skall verket i god tid innan målet sätts ut till huvudförhandling eller tillståndsbeslut meddelas anmäla saken till regeringen.

Tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet

Obligatorisk prövning enligt 9 kap. 6 § miljöbalken

5 §  Det är förbjudet att, om verksamheten eller åtgärden har beteckningen A eller B i bilagan till denna förordning, utan tillstånd enligt miljöbalken

  1. anlägga eller driva fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet,
  2. släppa ut avloppsvatten, eller
  3. släppa ut eller lägga upp fast avfall eller andra fasta ämnen.

[S2]Det är också förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken anlägga eller driva en miljöfarlig verksamhet i de fall farliga ämnen, som enligt vad som anges i avdelning 4 i bilagan innebär en miljöfarlig hantering, ingår eller avses ingå i verksamheten.

[S3]Första och andra styckena gäller även vid ändring av verksamheten. Tillstånd krävs dock inte om ändringen är mindre och inte innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Tillstånd krävs inte heller om ändringen endast avser lagring av timmer eller annat virke som inte sker på eller nära vattentäkter, om lagringen behövs med anledning av storm eller orkan och virket hålls väl avgränsat från annat virke. Förordning (2005:180).

6 §  Tillståndsfrågor som avses i 5 § prövas av miljödomstolen när det gäller miljöfarlig verksamhet som i bilagan till denna förordning har beteckningen A och av länsstyrelsen när det gäller miljöfarlig verksamhet som i bilagan har beteckningen B.

[S2]Om en verksamhet anges under rubriken "Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som skall tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken" i avdelning 4 i bilagan, skall tillståndsfrågor prövas av miljödomstolen om verksamheten har beteckningen A och av länsstyrelsen om verksamheten har beteckningen B eller C eller inte anges med någon beteckning. Förordning (2003:1052).

6 a §  Av 21 kap. 3 § miljöbalken framgår att ansökan i vissa fall får göras hos miljödomstolen, även om ärendet annars skulle ha prövats av en länsstyrelse.

[S2]Av 9 kap. 8 § andra stycket miljöbalken framgår att tillstånd som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt alltid skall prövas av länsstyrelsen. Förordning (1999:567).

Prövning i andra fall

7 §  En ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap.6 § andra eller tredje stycket skall prövas av länsstyrelsen. Om verksamheten omfattas av bestämmelsen i 17 kap. 1 § miljöbalken skall ansökan i stället prövas av miljödomstolen.

Tid för omprövning av tillståndsbeslut

8 §  Naturvårdsverket får meddela sådana föreskrifter som avses i 24 kap. 5 § första stycket 1 miljöbalken.

Förfarandet

9 §  Ett exemplar av handlingarna i ett ärende om tillstånd som skall avgöras av länsstyrelsen skall sändas till det ställe där handlingarna skall hållas tillgängliga. Ett meddelande om ansökan skall sändas till Naturvårdsverket och den kommunala nämnden.

[S2]Om länsstyrelsen har beslutat att enligt 24 kap. 7 § miljöbalken självmant ta upp frågan om omprövning av ett tillståndsbeslut, skall länsstyrelsen underrätta den kommunala nämnden om beslutet.

10 §  När länsstyrelsen är tillståndsmyndighet skall besked om tid och plats för sammanträde meddelas genom kungörelse i ortstidning. Naturvårdsverket, sökanden och andra som har yttrat sig i ärendet skall på lämpligt sätt underrättas.

[S2]Motsvarande skyldighet för miljödomstolen framgår av 22 kap.miljöbalken.

11 §  En dom eller ett beslut i ett tillståndsmål eller tillståndsärende skall sändas till Naturvårdsverket, länsstyrelsen och den kommunala nämnden. Har samråd med någon annan myndighet skett i ett ärende, skall beslutet även sändas till den myndigheten. Om en sådan dom eller ett sådant beslut rör verksamhet som anges under rubriken "Jordbruk, m.m." i avdelning 1 i bilagan till denna förordning skall den även sändas till Statens jordbruksverk. Förordning (2003:1052).

Särskilda bestämmelser om utsläpp

11 a §  För verksamheter och åtgärder med utsläpp till luft eller vatten som omfattas av tillståndsplikt enligt vad som anges i avdelningarna 1, 3 och 4 i bilagan till denna förordning, skall vid bedömning av behovet av försiktighetsmått och villkor särskilt beaktas om det i utsläppen förekommer ämnen som anges i avdelning 5 i bilagan. Förordning (2003:1052).

11 b §  När ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet innehåller villkor om begränsningsvärde för utsläpp, skall med ett sådant begränsningsvärde avses den mängd, koncentration eller nivå på utsläppet som inte får överskridas eller underskridas under en eller flera angivna tidsperioder eller på annat sätt som närmare anges i tillståndet. Detta gäller oavsett om begränsningsvärdet har bestämts som gränsvärde, riktvärde eller annat värde. Värdet skall normalt avse den punkt där utsläppet lämnar anläggningen, utan hänsyn till eventuell utspädning. Förordning (2003:1052).

  • MÖD 2009:39:Tillstånd till produktion av sulfatmassa och kartong, nu fråga om slutliga villkor för utsläpp till luft av processvavel ----- Bolaget hade av miljödomstolen ålagts utsläppsvillkor avseende processvavel till luft som i praktiken innebar ett krav på installation av ett s.k. svaggassystem. Miljööverdomstolen delade bolagets bedömning att installation av ett svaggassystem i befintlig anläggning till en beräknad kostnad på 150 miljoner kr inte var rimligt. Bolaget hade även ansökt om tillstånd för anläggande av en ny sodapanna som skulle ersätta de två befintliga sodapannorna och kostnaden för ett komplett svaggassystem i samband med denna nya panna uppgick till 75 miljoner kr. Miljööverdomstolen bedömde att denna kostnad inte var orimlig. Beträffande villkorets utformning bedömde Miljööverdomstolen att det p.g.a. mätningssvårigheter inte var lämpligt att utforma villkoret med angivande av ett begränsningsvärde. Villkoret uttrycktes i stället som ett krav på reningsutrustning samt årliga mätningar. Eftersom investeringarna krävde en lång genomförandetid fastställdes tidpunkten för villkorets ikraftträdande till fyra år framåt i tiden.
  • MÖD 2009:50:Tillstånd till nuvarande och utökad tillverkning av sulfatmassa och papper m.m., nu fråga om slutliga villkor för utsläpp till luft av processvavel ----- Bolaget hade av miljödomstolen ålagts utsläppsvillkor avseende processvavel till luft som i praktiken innebar ett krav på installation av ett s.k. svaggassystem. Miljööverdomstolen delade miljödomstolens bedömning att ett sådant villkor inte var orimligt. Beträffande villkorets utformning bedömde Miljööverdomstolen att det p g a mätningssvårigheter inte var lämpligt att utforma villkoret med angivande av ett begränsningsvärde. Villkoret uttrycktes i stället som ett krav på reningsutrustning samt årliga mätningar. Med hänsyn till bolagets andra nära förestående miljöinvesteringar fastställdes tidpunkten för villkorets ikraftträdande till fyra år framåt i tiden.
  • MÖD 2009:41:Tillstånd att producera högst 560 000 ton blekt sulfatmassa ----- Södra Cell fick av miljödomstolen tillstånd att utöka produktionen till 560 000 årston massa samt att börja utvinna lignin ur svartlut. Tillåtna totala utsläpp till Pukaviksbukten i Östersjön avseende TOC, total- fosfor och total-kväve hade bestämts genom en kombination av gränsvärden och riktvärden och bolaget hade ålagts krav på biologisk rening av avloppsvattnet. Miljööverdomstolen konstaterade att begreppen riktvärde och gränsvärde numera hade utmönstras till förmån för ett begränsningsvärde vars definition och materiella innehåll bestäms i det enskilda fallet. Bolaget hade anmodats att till Miljööverdomstolen ge in synpunkter på hur de av bolaget överklagade utsläppsvillkoren skulle kunna formuleras med beaktande av denna nya praxis, men inte ingivit några sådana synpunkter. Miljööverdomstolen konstaterade att det därför saknades underlag för att bestämma de slutliga villkoren i enlighet med hur de numera borde utformas och sköt därför upp frågan om hur kravnivån skulle uttryckas genom begränsningsvärden i villkor. Vidare ansåg Miljööverdomstolen att det inte fanns anledning att binda bolaget vid en viss teknik för att nå begränsningskraven genom krav på biologisk rening av avloppsvattnet varför detta villkor upphävdes. Miljööverdomstolen beslutade även att villkor beträffande kemikaliehanteringen skulle meddelas i enlighet med 22 kap. 25 § första stycket 7 miljöbalken eftersom bolaget hade en omfattande kemikaliehantering.

Särskilda bestämmelser om inrättande av avloppsanläggningar och värmepumpar m.m.

12 §  Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning.

[S2]Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

  • MÖD 2003:65:Tillstånd att utföra en enskild avloppsanläggning-----Miljönämnden hade vägrat tillstånd till uppförandet av en enskild avloppsanläggning med hänvisning till att avståndet till den skyddsvärda sjön Sommen var mindre än de 50 meter som kommunen normalt tillämpade som riktlinje. Beslutet upphävdes av länsstyrelsen. Miljööverdomstolen uttalade att den riktlinje som kommunen tillämpade skulle ställas mot övriga beaktansvärda faktorer i målet bl.a. att det var fråga om nyanläggning av en avloppsanläggning för toalettvatten och att det fanns en beaktansvärd risk för förorening av Sommen. Eftersom de kostnader som var förenade med en alternativ lösning på avloppsfrågan inte ansågs vara orimliga fastställdes miljönämndens förbud.

13 §  Det är förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken inrätta avloppsanordningar till vilka vattentoaletter skall anslutas. Motsvarande gäller vid anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning.

[S2]En ansökan om tillstånd enligt första stycket skall prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av länsstyrelsen i de fall generalläkaren utövar tillsyn över inrättningen.

[S3]Det är förbjudet att inrätta annan avloppsanordning än som avses i första stycket utan anmälan till den kommunala nämnden. Kommunen får föreskriva att det skall fordras tillstånd även vid inrättande av sådan anordning inom vissa delar av kommunen, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.

  • MÖD 2002:21:Tillstånd till enskilt avlopp-----En fastighetsägare hade fått tillstånd av miljönämnden till en avloppsanläggning som bestod av ett s.k. minireningsverk kompletterat med en infiltrationsbädd. Efter överklagande av grannarna som fruktade att deras brunnar skulle bli förorenade upphävde miljödomstolen tillståndet. Fastighetsägaren och miljönämnden klagade till Miljööverdomstolen (MÖD). Domstolen uttalade att vid bedömningen av tillåtligheten av en miljöfarlig verksamhet skall redan risken för olägenheter beaktas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Verksamhetsutövarens utredningsskyldighet är långtgående. När det sedan gällde den konkreta bedömningen i målet delade MÖD miljödomstolens uppfattning att det inte kunde uteslutas att avloppsvatten från anläggningen kunde påverka brunnarna på de angränsande fastigheterna. Domstolen pekade på att det, trots omfattande utredning av parterna, kvarstod osäkerhet i fråga om markförhållandena på platsen.
  • MÖD 2006:11:Tillstånd till avloppsanläggning-----En kommunal nämnd hade avslagit en ansökan om tillstånd till installation av toalett med vattenspolning av fekalier. Lokaliseringen av infiltrationsanläggningen ansågs mindre lämplig med hänsyn till risken för förorening av en närbelägen (55 - 66 m) dricksvattentäkt. Nämnden ansåg att en geohydrologisk undersökning borde ha utförts för att klarlägga eventuella sprickor i berggrunden. Miljödomstolen lämnade sökanden tillstånd varvid den kommunala nämnden överklagade. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken (MB) och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § MB inte fick tillämpas så att orimliga krav enligt 2 kap. 7 § MB ställs på verksamhetsutövaren. Eftersom vattentäkten låg uppströms infiltrationsanläggningen och nämnden inte pekat på några faktiska förhållanden som gav anledning att befara att vattentäkten skulle kunna komma att förorenas fann MÖD att risken för att infiltrationsanläggningen skulle komma att påverka vattentäkten var så liten att det inte var rimligt att kräva en kostsam utredning om eventuell sprickbildning i berggrunden. En av ledamöterna var av skiljaktig mening.
  • MÖD 2003:65:Tillstånd att utföra en enskild avloppsanläggning-----Miljönämnden hade vägrat tillstånd till uppförandet av en enskild avloppsanläggning med hänvisning till att avståndet till den skyddsvärda sjön Sommen var mindre än de 50 meter som kommunen normalt tillämpade som riktlinje. Beslutet upphävdes av länsstyrelsen. Miljööverdomstolen uttalade att den riktlinje som kommunen tillämpade skulle ställas mot övriga beaktansvärda faktorer i målet bl.a. att det var fråga om nyanläggning av en avloppsanläggning för toalettvatten och att det fanns en beaktansvärd risk för förorening av Sommen. Eftersom de kostnader som var förenade med en alternativ lösning på avloppsfrågan inte ansågs vara orimliga fastställdes miljönämndens förbud.
  • MÖD 2006:27:Tillstånd till enskild avloppsanläggning-----Kommunen hade avslagit en ansökan om att få installera en avloppsanläggning med avledande av avloppet inklusive WC till en sluten tank. Efter överklagande lämnade miljödomstolen tillstånd. Miljööverdomstolen (MÖD) upphävde domen och fastställde kommunens beslut. MÖD uttalade att vid prövning av installation av vattentoalett bör förhållandena inom det större område i vilket fastigheten ingår läggas till grund för prövningen och inte de specifika förhållandena på fastigheten och anläggningens tekniska utformning. Följden av en generell tillståndsgivning inom det givna området måste beaktas. Att transportera avloppsvatten i slutna tankar sju mil till en behandlingsanläggning är inte en miljömässigt långsiktigt hållbar avloppslösning. Fastighetsägarna inom fritidshusområdet bör i avvaktan på en gemensam avloppsanläggning använda mer miljöanpassade avloppslösningar än vattentoalett med sluten tank.
  • MÖD 2013:27:Miljösanktionsavgift ----- En fastighetsägares flytt av en wc-tank till ny plats på fastigheten har varit att jämställa med inrättande av en ny avloppsanordning och därmed tillståndpliktig. Vid bedömningen har beaktats att frågan om anordningens lokalisering är en viktig del av prövningen och att tillståndet för den befintliga tanken inte kunde anses omfatta den ändrade lokaliseringen. Då något tillstånd inte sökts innan åtgärden utfördes har det funnits grund för att ta ut miljösanktionsavgift.

14 §  Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13 §, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning.

15 §  Bestämmelserna i 13 § första och tredje stycket skall inte tillämpas på avloppsanordning som kräver tillstånd enligt 5 § eller anmälan enligt 21 §, eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning.

16 §  Ledningarna för en avloppsanordning som avses i 13 § skall vara slutna, om inte den kommunala nämnden medger något annat.

17 §  Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen får föreskriva att det skall fordras tillstånd av nämnden för att inrätta en sådan anläggning inom kommunen eller inom vissa delar av denna, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.

[S2]Första stycket skall inte tillämpas på värmepumpsanläggning som kräver tillstånd enligt 5 § eller anmälan enligt 21 §. Förordning (2002:14).

  • MÖD 2006:21:Ansökan om att anlägga en bergvärmepumpanläggning-----En fastighet som låg inom yttre skyddszonen för en kommunal vattentäkt kunde komma att helt eller delvis ligga inom tillströmningsområdet till uttagsbrunnen. Efter att SGU bedömt att en bergvärmepumpanläggning inte skulle riskera att påverka vattentäkten har en fastighetsägare, med i domen närmare angivna villkor, fått tillstånd till en anläggning som skulle ligga ca 300 m från den kommunala uttagsbrunnen.
  • MÖD 2011:37:Miljösanktionsavgift ----- Borrning av ett nytt brunnshål för bergvärme är en sådan väsentlig del av inrättandet av en värmepumpsanläggning att åtgärden är att jämställa med en nyanläggning. Det var därför korrekt av tillsynsmyndigheten att ta ut en miljösanktionsavgift för fastighetsägarens underlåtenhet att anmäla åtgärden.

18 §  I beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses i 13 § får den kommunala nämnden föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden. Detsamma gäller ett beslut om tillstånd att inrätta en värmepumpsanläggning som avses i 17 §.

19 §  Ett tillstånd enligt 13 eller 17 § gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år.

20 §  Vad som sägs i 13 tredje stycket, 14, 16 och 17 §§ om anmälan till och medgivande av kommunal nämnd skall, i de fall generalläkaren utövar tillsyn över inrättningen eller åtgärden, i stället avse generalläkaren.

[S2]Av kommunen meddelade föreskrifter enligt 17 § första stycket gäller inte för de inrättningar eller åtgärder som generalläkaren utövar tillsyn över.

Särskilda bestämmelser för mellanlagring, återvinning och bortskaffande av farligt avfall

20 a §  En ansökan om tillstånd till mellanlagring, återvinning eller bortskaffande av farligt avfall skall, utöver vad som anges i 22 kap. 1 § miljöbalken, alltid innehålla

  1. uppgifter om art och mängd av det farliga avfall som sökanden avser att mellanlagra, återvinna eller bortskaffa,
  2. uppgifter om varifrån avfallet kommer, samt
  3. uppgifter om var och på vilket sätt avfallet skall mellanlagras, återvinnas eller bortskaffas. Förordning (2001:1064).

20 b §  Tillståndsmyndigheten skall inhämta kommunens yttrande över en ansökan om tillstånd. Om ansökan avser en anläggning som är av stor betydelse från nationell synpunkt, skall tillståndsmyndigheten även inhämta yttrande från Naturvårdsverket, Socialstyrelsen eller Statens jordbruksverk, avseende verksamhet som rör respektive myndighets ansvarsområde. Förordning (2001:1064).

Anmälningsskyldighet enligt 9 kap. 6 § miljöbalken m.m.

21 §  Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken

  1. anlägga eller driva fabriker eller andra inrättningar eller bedriva annan miljöfarlig verksamhet som i bilagan till denna förordning har beteckningen C,
  2. bedriva sådan verksamhet som avses i 1 om inrättningen eller verksamheten ändras och ändringen är av betydelse från störningssynpunkt, eller
  3. ändra en inrättning eller verksamhet av sådant slag som i bilagan har beteckningen A eller B, om ändringen inte medför att tillstånd krävs enligt 5 § tredje stycket. Förordning (2001:555).

  • MÖD 2006:51:Miljösanktionsavgift-----En verksamhetsutövare hade tillstånd till mjölk- och slaktsvinsproduktion samt spridning av stallgödsel. Minskad djurhållning innebar att det fanns utrymme i gödselbrunnen för att ta emot överskottsmjölk m.m. från ett externt livsmedelsföretag. Mottagen mängd mjölk motsvarade två procent av den totala gödselvolymen. Den kommunala nämnden ansåg att åtgärden var att rubricera som mellanlagring av avfall och utgjorde ny anmälningspliktig verksamhet. Den åsidosatta anmälningsplikten medförde uttag av miljösanktionsavgift om 25 000 kr. Enligt Miljööverdomstolen var det fråga om en mindre ändring av befintlig verksamhet utan olägenhet av betydelse för människors hälsa och miljön. Visserligen var ändringen anmälningspliktig men en överträdelse av 21 § 3 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd var inte avgiftssanktionerad varvid miljösanktionsavgift inte kunde tas ut. Beslutet undanröjdes.
  • MÖD 2006:19:Miljösanktionsavgift-----Miljööverdomstolen (MÖD) delade underrättens bedömning att det förelåg grund för att ta ut miljösanktionsavgift då bolaget inte anmält hantering av 1027 kubikmeter flytande bränsle under år 2004 vilket översteg gränsen för anmälningsplikt, som var 1000 kubikmeter. MÖD fann överträdelsen objektivt sett mycket ringa. Den kommunala nämnden hade genom tidigare anmälan känt till att bolaget sedan många år tillbaka hanterade motorbränslen. Bolagets underlåtenhet att i rätt tid anmäla hanteringen hade med hänsyn härtill haft en ur miljöskyddssynpunkt närmast försumbar betydelse. Vid en sammantagen bedömning av dessa omständigheter jämfört med avgiftens storlek 25 000 kr, fann MÖD att det skulle vara uppenbart oskäligt att ta ut miljösanktionsavgift. Nämndens beslut undanröjdes. En ledamot var skiljaktig.
  • MÖD 2006:56:Avgift för prövning och tillsyn-----En kommunal nämnd hade tagit ut tillsynsavgift efter det att Vägverket inkommit med anmälan om uppläggning av inerta massor (SNI-kod 90.007-2) som uppkommit vid dikning. Vägverket överklagade tillsynsavgiften och åberopade att massorna vid provtagning visat sig vara utan förorening varför anmälan varit onödig och avgift inte bort tagits ut. Miljööverdomstolen fann att nämnden inte hade haft anledning att utgå från annat än att anmälan avsåg inert avfall för anläggningsändamål där föroreningsrisken var ringa. Vid sådant förhållande har nämnden rätt att ta ut avgift för sin tillsynsinsats även om det i efterhand skulle framkomma att inte ens ringa föroreningsrisk funnits.

22 §  En anmälan om åtgärd enligt 21 § första stycket skall göras i god tid innan åtgärden vidtas. Anmälan skall vara skriftlig. Den skall ges in till den kommunala nämnden i frågor som anges i 21 §1 och 2 samt till länsstyrelsen i frågor som anges i 21 § 3.

[S2]Om tillsynen över en inrättning eller annan verksamhet som avses i 21 § 3 har överlåtits till den kommunala nämnden, skall anmälan i stället göras till nämnden. Anmälan skall göras till generalläkaren då generalläkaren utövar tillsynen.

[S3]Anmälan skall göras till länsstyrelsen, om verksamheten eller åtgärden har samband med en fråga som prövas av länsstyrelsen.

22 a §  Trots 22 § får lagring av timmer påbörjas innan anmälan har gjorts, om åtgärden behövs med anledning av storm eller orkan. Anmälan skall dock göras senast sex veckor efter det att lagringen har påbörjats. Förordning (2005:15).

23 §  Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om tidpunkt när en anmälan skall göras.

24 §  Om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken söks till en åtgärd som avses i 21 § behöver anmälan inte göras.

[S2]Om det föreligger särskilda skäl, får den kommunala nämnden hänskjuta en anmälan till länsstyrelsen.

24 a §  För verksamheter som anges i avdelning 2 i bilagan till denna förordning skall den myndighet som handlägger anmälningsärendet särskilt beakta de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar och i varje enskilt fall pröva om verksamheten behöver tillståndsprövas. Förordning (2003:1052).

24 b §  En verksamhet som anges i avdelning 2 i bilagan till denna förordning behöver inte anmälas om

  1. den omfattas av tillståndsplikt med krav på miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken,
  2. den saknar miljöpåverkan, eller
  3. dess miljöpåverkan är utan betydelse. Förordning (2003:1052).

25 §  En anmälan skall innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten skall kunna bedöma den miljöfarliga verksamheten eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. En anmälan skall även, i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet, innehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken. Anmälningshandlingarna skall ges in i tre exemplar, om verksamheten eller inrättningen har beteckningen A i bilagan, och i två exemplar i övriga fall.

[S2]Den kommunala nämnden skall genast sända ett exemplar av handlingarna till länsstyrelsen. Om anmälan har getts in till länsstyrelsen skall länsstyrelsen sända ett exemplar av handlingarna till nämnden. Om en anmälan avser en inrättning eller verksamhet som i bilagan har beteckningen A, skall nämnden eller länsstyrelsen också sända ett exemplar av anmälan till Naturvårdsverket.

26 §  De statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken skall på lämpligt sätt och i skälig omfattning ges tillfälle att yttra sig över en anmälan.

27 §  När ett anmälningsärende är tillräckligt utrett, skall den myndighet som handlägger ärendet meddela föreläggande om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken om det behövs, eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken. Om sådana åtgärder inte beslutas skall myndigheten underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

  • MÖD 2004:32:Anmälan om utökad djurhållning-----Sedan en verksamhetsutövare hade anmält till miljö- och byggnadsnämnden att han ville förändra sin smågrisproduktion beslutade nämnden att förelägga honom att vidta vissa försiktighetsåtgärder. Grannar överklagade beslutet. Länsstyrelsen ändrade miljö- och byggnadsnämndens beslut endast på så sätt att föreläggandet kompletterades med ytterligare skyddsföreskrifter och försiktighetsmått. Grannar överklagade även detta beslut. Miljödomstolen fann att det förelåg en stor risk för att olägenheterna vid avsedd utökning av djurhållningen, även vid skäliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått, skulle få en sådan omfattning att de inte borde tålas och att det borde gå att hitta en bättre plats utan orimliga merkostnader. Verksamhetsutövaren förbjöds därför att utöka djurantalet på fastigheten vid vite. Han överklagade till Miljööverdomstolen (MÖD) och gav in kompletterande utredning. MÖD fann att den utvidgade verksamheten inte skulle ge anledning att befara större luktproblem vid omgivande bostadshus än dem, som orsakades av den redan tidigare bedrivna svinuppfödningen. Det fanns därför inte anledning att förbjuda den.

28 §  Det är förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta efterbehandlingsåtgärd i sådana förorenade områden som avses i 10 kap.miljöbalken om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och där denna risk inte bedöms som ringa.

[S2]Första stycket gäller inte i fråga om områden som blivit förklarade som miljöriskområden enligt 10 kap. 10 § miljöbalken.

[S3]Beträffande anmälan enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i 20-25 §§.

Rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken

29 §  Samråd med Naturvårdsverket skall ske, innan förordnande om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken meddelas eller handräckning enligt 17 § samma kapitel begärs i fråga om miljöfarlig verksamhet, om det kan befaras att kostnaden inte kan tas ut av den som åtgärden riktas mot. Detta gäller dock inte, om saken är så brådskande att samråd inte hinner ske.

30 §  Har en tillsynsmyndighet förordnat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken, får kostnaderna för åtgärderna förskotteras av allmänna medel.

Miljörapport m.m.

31 §  En miljörapport enligt 26 kap. 20 § miljöbalken skall innehålla uppgift om verksamhetsutövarens namn och organisationsnummer.

[S2]Naturvårdsverket meddelar föreskrifter om hur uppgifterna i en miljörapport skall redovisas. Naturvårdsverket får föreskriva att en miljörapport skall innehålla en redovisning av verksamhetens miljöpåverkan även i andra avseenden än vad som omfattas av villkoren i ett tillståndsbeslut liksom andra uppgifter som är relaterade till miljöbalkens tilllämpningsområde och mål.

32 §  Bedrivs miljöfarlig verksamhet, för vilken tillstånd enligt 5 § har meddelats eller som har anmälts enligt 21 §, av annan än den som meddelats tillståndet eller gjort anmälan, skall den nye verksamhetsutövaren snarast möjligt upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet.

Särskilda bestämmelser till skydd mot olägenheter för människors hälsa

33 §  I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt;

  1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar,
  2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt,
  3. medge tillräckligt dagsljus,
  4. hållas tillfredsställande uppvärmd,
  5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,
  6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.

  • MÖD 2011:12:Tillsynsavgift för radonmätning ----- En fastighetsägare till ett flerfamiljshus hade låtit utföra en radonmätning vars resultat inte var invändningsfritt. Eftersom det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan för att det inte föreligger någon olägenhet för människors hälsa var det befogat av miljönämnden att förelägga fastighetsägaren att utföra en kompletterande mätning. Miljönämnden har haft rätt att ta ut en avgift för sin tillsynsinsats.
  • MÖD 2012:20:Föreläggande att mäta radonhalt i bostad ----- En fastighetsägare kan vara adressat för ett föreläggande om att mäta radon i den egna bostaden. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att ägaren av en byggnad, oavsett om byggnaden nyttjas som bostad av ägaren och dennes familj, är att anse som verksamhetsutövare när det gäller byggnadens effekter på människors hälsa. Föreläggandet har ansetts motiverat då det funnits skäl att misstänka att radon kan finnas i marken samt i byggnadens konstruktion.

34 §  Utöver vad som anges i 9 kap. 9 § miljöbalken skall byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål och anläggningar hållas fria från ohyra.

[S2]Åtgärder skall vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet, skall kommunen sörja för att åtgärderna vidtas.

35 §  Det skall finnas tillräckligt med toaletter i eller i anslutning till byggnader där människor vistas under en längre tid av dygnet.

36 §  Husdjur och andra djur som hålls i fångenskap skall förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer.

37 §  Den som avser att anordna en gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom område med detaljplan skall anmäla detta till den kommunala nämnden eller till general- läkaren, då generalläkaren utövar tillsyn över verksamheten.

38 §  Den som avser att driva

  1. hotell, pensionat eller liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad,
  2. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna åt allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor,
  3. lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling, eller
  4. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,

[S2]skall göra anmälan till den kommunala nämnden innan lokalen eller anläggningen tas i bruk. Om generalläkaren utövar tillsyn över verksamheten skall anmälan göras till generalläkaren.

  • MÖD 2012:50:Tillsynsavgift för tillsyn av hygienisk behandling ----- Kommunen har med stöd av 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd utövat tillsyn över estetiska behandlingar, bl.a. injektioner med botox, och för tillsynen tagit ut en avgift. Kommunen har ansett att de i målet aktuella estetiska behandlingarna varit att anse som hygienisk behandling. Socialstyrelsen, som yttrade sig i målet hos Mark- och miljööverdomstolen, ansåg att verksamheten var att anse som hälso- och sjukvård och inte som hygienisk behandling. Mark- och miljööverdomstolen, som konstaterade att det för närvarande råder oklarhet om estetiska behandlingar är att anse som hälso- och sjukvård, fann att det i vart fall inte var fråga om sådan hygienisk behandling över vilken kommunen med stöd av miljöbalken kan utöva tillsyn.

Kommunala föreskrifter m.m.

39 §  Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer, får kommunen föreskriva att

  1. nötkreatur, häst, get, får eller svin,
  2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, eller
  3. orm

[S2]inte får hållas inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden. Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor.

40 §  Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i en kommun, får kommunen meddela föreskrifter om

  1. tomgångskörning med motordrivna fordon,
  2. spridande av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område,
  3. inrättande av annat slag av toalett än vattentoalett,
  4. hantering av mjölk i utrymme för mjölkprodukter, på vilken livsmedelslagen (2006:804) inte tillämpas,
  5. skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter,
  6. tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivna områden,
  7. skötsel och tillsyn av eldningsanordning för vissa fasta bränslen,
  8. tillfälligt förbud mot eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom planlagt område,
  9. bränning av halm på åkermark, och
  10. luftvärmepumpar.

[S2]Om det i en kommun förekommer camping i betydande omfattning på annan plats än i anläggning som avses i 38 § 2, får kommunen meddela föreskrifter för eller förbjuda sådan camping inom särskilt utsatta områden om det behövs för att förhindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer.

[S3]Kommunen får i ett enskilt fall meddela föreskrifter om begränsningar av eller villkor för utövande av gatumusik på viss offentlig plats om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer. Förordning (2006:845).

  • MÖD 2011:9:Kommunal föreskrift om bl.a. förbud mot eldning av hushållsavfall och visst annat material ----- En kommun hade med stöd av en lokal föreskrift förbjudit en verksamhetsutövare att elda vissa slag av material i sin panna. Miljööverdomstolen upphävde förbudet eftersom kommunen vid fastställandet av den lokala föreskriften gått utöver bemyndigandet i 40 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och därmed överskridit sin befogenhet. Den lokala föreskriften var således inte lagligen grundad.

41 §  Generalläkaren får, efter samråd med Naturvårdsverket och Socialstyrelsen, meddela de särskilda föreskrifter för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt som ytterligare kan behövas till skydd mot olägenheter för människors hälsa.

42 §  Om det i en kommun finns tätbebyggt område som inte omfattas av detaljplan, får kommunen, om särskilda skäl föranleder det, föreskriva att en bestämmelse som avses i 37 eller 40 § första stycket 2 skall gälla även sådant tätbebyggt område.

43 §  På en särskild karta skall märkas ut områden som avses i 13 § tredje stycket andra meningen, 17 § första stycket andra meningen, 40 samt 42 §§. Kartan skall fogas till kommunens övriga föreskrifter om hälsoskyddet i kommunen.

44 §  Föreskrifter som en kommun meddelar med stöd av en bestämmelse i denna förordning skall länsstyrelsen på kommunens bekostnad kungöra i länets författningssamling så snart det kan ske. Kommunen skall se till att föreskrifterna anslås och införs i ortstidning samt att tryckta exemplar av de samlade föreskrifterna finns att tillgå för allmänheten.

[S2]Kommunen skall skyndsamt underrätta länsstyrelsen om de föreskrifter som kommunen har meddelat enligt första stycket.

[S3]Första och andra stycket gäller också när kommunen har föreskrivit om tillståndsplikt enligt 13 § tredje stycket andra meningen och 17 § första stycket andra meningen.

[S4]Kommunen skall skyndsamt underrätta lantmäterimyndigheten när föreskrifter enligt 40 § första stycket 5 har meddelats, ändrats eller upphävts.

45 §  Kommunen skall utöver vad som framgår av förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken ägna särskild uppmärksamhet åt följande byggnader, lokaler och anläggningar;

  1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen,
  2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,
  3. samlingslokaler där många människor brukar samlas,
  4. hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad,
  5. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor,
  6. lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling, och
  7. lokaler för förvaring av djur.

Ansökningar och anmälningar

46 §  En ansökan eller en anmälan till den kommunala nämnden enligt bestämmelserna i 37 och 38 §§ eller bestämmelse meddelad med stöd av 39, 40 och 42 §§ skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses i ansökan eller anmälan.

[S2]Bestämmelse om undantag från skyldigheten att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.miljöbalken finns i 2 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

Bemyndigande att meddela generella föreskrifter

47 §  Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka försiktighetsmått som skall gälla vid

  1. träskyddsbehandling genom doppning,
  2. träskyddsbehandling genom tryck- eller vakuumimpregnering,
  3. oorganisk ytbehandling genom fosfatering,
  4. utsläpp av industriellt avloppsvatten,
  5. rening av avloppsvatten från tätbebyggelse,
  6. utsläpp till luft från anläggningar för förbränning av kommunalt avfall som har beviljats tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) eller miljöbalken,
  7. utsläpp till luft av kväveoxider, svaveloxid och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt om 50 MW eller mer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar,
  8. användning av avloppsslam i jordbruk,
  9. utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar i enlighet med rådets direktiv 1999/13/EG av den 11 mars 1999 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG.
  10. lagring, tömning, demontering och annat omhändertagande av skrotbilar, och
  11. lagring, förbehandling, återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter. Förordning (2005:214).

Expediering av dom m.m. i miljöskademål

48 §  Miljödomstolen skall underrätta Naturvårdsverket om dom eller beslut som domstolen har meddelat med anledning av talan enligt 32 kap.miljöbalken.

Tillsyn och avgifter

49 §  I förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken och förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns bestämmelser om tillsyn och avgifter.

Utbyte av information

49 a §  Naturvårdsverket skall ansvara för sådant utbyte av information och sådan rapportering som avses dels i artikel 16 i rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, dels i artikel 11 i rådets direktiv 1999/13/EG av den 11 mars 1999 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. Förordning (2001:129).

Överklagande

50 §  I 18 kap. 1 §, 19 kap. 1 § och 23 kap. 1 §miljöbalken finns bestämmelser om överklagande.

[S2]Ett beslut av länsstyrelse eller kommun att enligt 24 kap. 7 § miljöbalken självmant ta upp fråga om omprövning av en verksamhet får inte överklagas.

Straff och förverkande

51 §  I 29 kap.miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.

Bilaga

Förteckning över miljöfarlig verksamhet för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller enligt 5 eller 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Vid varje slag av verksamhet anges var tillstånd skall sökas eller anmälan göras enligt följande:
A: tillstånd skall sökas hos miljödomstol B: tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen C: anmälan skall göras till den kommunala nämnden.

SNI-kod avser sifferkod enligt Svensk Näringsgrensindelning för respektive verksamhet

AVDELNING 1

VERKSAMHETER
Benämning av miljöfarlig verksamhet som skall tillståndsprövas eller anmälas enligt 9 kap. 6 § miljöbalkenKod utifrån SNIPrövningsnivå
JORDBRUK, M.M.
Växthusodling
växthus med en odlingsyta som är större än 5 000 kvadratmeter01.12-1C
Djurhållning, m.m.
anläggning med mer än01.1-1B
- 40 000 platser för fjäderfän,
- 2 000 platser för slaktsvin, tyngre än 30 kg, avsedda för produktion (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor), - 750 platser för suggor (som suggor räknas även betäckta gyltor).
jordbruk eller annan djurhållande verksamhet som inte omfattas av föregående punkt, utom renskötsel, med mer än 200 djurenheter, varvid som en djurenhet avses
- en mjölkko (som mjölkko räknas även sinko),
- sex kalvar, en månad eller äldre. Med kalv avses ett nötkreatur upp till sex månaders ålder. Kalvar upp till en månads ålder räknas till moderdjuret,
- tre övriga nöt, sex månader eller äldre,
- tre suggor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder. Betäckta gyltor räknas som suggor,
- tio slaktsvin eller avelsgaltar, 12 veckor eller äldre (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor),
- en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder,
- tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar,
- 100 kaniner,
- 100 värphöns, 16 veckor eller äldre. Kycklingmödrar räknas till värphöns,
-200 unghöns upp till 16 veckors ålder,
- 200 slaktkycklingar,
- 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder,
- 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder,
- tio får eller getter, sex månader eller äldre,
- 40 lamm eller killingar upp till sex månaders ålder.
För övriga djurarter motsvaras en djurenhet av det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kg kväve eller 13 kg fosfor i färsk träck och urin. Vid beräkning av antalet djur skall väljas det alternativ av kväve eller fosfor som ger det lägsta antalet djur.01-1B
jordbruk eller annan djurhållande verksamhet som inte omfattas av föregående punkter, utom renskötsel, med mer än 100 djurenheter men högst 200 djurenheter (med djurenhet menas detsamma som i föregående punkt).01-2C
anläggning för torkning av gödsel01-3C
VATTENBRUK
fiskodling för en nettoproduktion av mer än 20 ton fisk per år05.02-1B
fiskodling för en nettoproduktion av mer än 1 ton men högst 20 ton fisk per år05.02-2C
övervintring av mer än 1 ton fisk05.02-3C
MALM, MINERAL, KOL, TORV,
OLJA, M.M.
Kol, torv
utvinning av eller gruvanläggning för brytning av stenkol inom de områden som anges i 4 kap. 5 § miljöbalken10.1-1A
utvinning av eller gruvanläggning för brytning av stenkol10.1-2B
provbrytning av stenkol10.1-3B
täkt av torv, med undantag för
- åtgärder som vidtas av markinnehavare för husbehov,
- åtgärder i vattenområden som kräver tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken,
- åtgärder som kräver tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, eller
- täkt av torv som bearbetningskoncession har lämnats för enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter10.3-0B
framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt baserad på er än 500 ton torv per år10.3-1C
Råpetroleum och naturgas
utvinning av råolja eller naturgas inom de områden som anges i 4 kap. 5 § miljöbalken11.1-1A
anläggning för provborrning efter eller utvinning av råolja eller naturgas11.1-2B
Uran- och toriummalm
utvinning av eller gruvanläggning för brytning av uran- eller toriummalm eller provbrytning av uran- eller toriummalm12.0-1A
Metallmalmer
utvinning av eller gruvanläggning för brytning av järnmalm eller anläggning för anrikning eller sintring (pelletisering) av järnmalm13.1-1A
provbrytning av järnmalm13.1-2B
utvinning av eller gruvanläggning för brytning av icke-järnmalm med undantag av uran- och toriummalm eller anläggning för anrikning av icke-järnmalm med undantag av uran- och toriummalm13.2-1A
provbrytning av icke-järnmalm med undantag av uran- och toriummalm13.2-2B
Andra mineral
täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord eller andra jordarter, med undantag för
- åtgärder som vidtas av markinnehavare för husbehov,
- åtgärder i vattenområden som kräver tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken, eller
- åtgärder som kräver tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln14.2-0B
berg- eller gruskrossverk eller sorteringsverk för sand, grus, sten eller morän om verksamheten inte omfattas av punkterna 10.3-0 eller 14.2-014.2-1C
LIVSMEDEL, DRYCKESVAROR, M.M.
slakteri för en produktion baserad på mer än 5 000 ton slaktvikt per år15.1-1B
slakteri för en produktion baserad på mer än 5 ton men högst 5 000 ton slaktvikt per år15.1-2C
charkuteri- eller styckningsanläggning eller anläggning för tillverkning av köttkonserver, för en produktion av mer än 15 000 ton per år15.1-3B
charkuteri- eller styckningsanläggning eller anläggning för tillverkning av köttkonserver, för en produktion av mer än 400 ton men högst 15 000 ton per år15.1-4C
rökeri för en produktion av mer än 200 kg rökta kött- eller charkuteriprodukter per dygn15.1-5C
anläggning för bearbetning av slaktbiprodukter eller animaliskt avfall för en produktion baserad på mer än 10 000 ton råvara per år15.1-6A
anläggning för bearbetning av slaktbiprodukter eller animaliskt avfall för en produktion baserad på mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton råvara per år15.1-7B
anläggning för bearbetning av slaktbiprodukter eller animaliskt avfall för en produktion baserad på mer än 10 ton men högst 1 000 ton råvara per år15.1-8C
anläggning för beredning eller konservering av djurhudar som inte sker i anslutning till slakteri, för en produktion baserad på mer än 1 ton hudar per år15.1-9C
anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än 500 ton råvara per år15.2-1B
anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än 10 ton men högst 500 ton råvara per år15.2-2C
rökeri för en produktion av mer än 200 kg rökta fisk- eller skaldjursprodukter per dygn15.2-3C
anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara per år15.3-1B
anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 100 ton men högst 2 000 ton råvara per år15.3-2C
anläggning för tvättning eller rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara per år15.3-3C
anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter för en produktion av mer än 1 000 ton per år15.4-1B
anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter för en produktion av mer än 100 ton men högst 1 000 ton per år15.4-2C
anläggning för tillverkning av margarin eller andra ätbara beredningar av animaliska eller vegetabiliska oljor eller fetter för en produktion av mer än 1 000 ton per år15.4-3B
anläggning för tillverkning av margarin eller andra ätbara beredningar av animaliska eller vegetabiliska oljor eller fetter för en produktion av mer än 10 ton men högst 1 000 ton per år15.4-4C
mejeri eller annan anläggning för tillverkning av mjölkbaserade produkter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 50 000 ton per år15.51-1B
mejeri eller annan anläggning för tillverkning av mjölkbaserade produkter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 50 ton men högst 50 000 ton per år15.51-2C
anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än 5 000 ton per år15.52-1B
anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än 10 ton men högst 5 000 ton per år15.52-2C
anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än 50 000 ton per år15.61-1B
anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än 50 ton men högst 50 000 ton per år15.61-2C
siloanläggning för torkning, rensning eller lagring av spannmål med en lagringskapacitet av mer än 10 000 ton51.21-1C
anläggning för tillverkning av stärkelse eller stärkelsederivat15.62-1B
anläggning för framställning av djurfoder för en produktion av mer än 50 000 ton spannmålsfoder eller mer än 1 000 ton annat foder per år.
Med framställning menas malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder. Med spannmålsfoder avses foder som innehåller mer än 50 viktprocent spannmål. Foder som framställs och används inom den egna djurhållningen skall inte räknas in i ovanstående mängder.
Denna punkt omfattar inte bearbetning av slaktbiprodukter och annat animaliskt avfall, tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor och fetter eller tillverkning av mjöl eller pelletar av kött eller fisk.15.7-1B
anläggning för framställning av djurfoder för en produktion av mer än 500 ton men högst 50 000 ton spannmålsfoder eller mer än 100 ton men högst 1 000 ton annat foder, dock ej grovfoder i form av halm, hö eller ensilage, per år.
Vad som sägs i andra och tredje stycket i föregående punkt gäller även denna punkt.15.7-2C
bageri för tillverkning av mer än 300 ton produkter per dygn15.81-1B
bageri med jästförbrukning om mer än 50 ton per år men tillverkning av högst 300 ton produkter per dygn15.81-2C
anläggning för tillverkning av socker15.83-1B
anläggning för tillverkning av choklad eller konfektyr för en produktion av mer än 20 000 ton per år15.84-1B
anläggning för tillverkning av choklad eller konfektyr för en produktion av mer än 10 ton men högst 20 000 ton per år15.84-2C
anläggning för tillverkning av mer än 300 ton pastaprodukter per dygn15.85-1B
anläggning för tillverkning av mer än 300 ton pastaprodukter per år men högst 300 ton per dygn15.85-2C
anläggning för rostning av kaffe för en produktion av mer än 3 000 ton per år15.86-1B
anläggning för rostning av kaffe för en produktion av mer än 10 ton men högst 3 000 ton per år15.86-2C
anläggning för tillverkning av jäst15.89-1B
tillverkning av startkulturer av biotekniska organismer för livsmedelsindustri och jordbruk, med en sammanlagd reaktorvolym om minst 10 kubikmeter15.89-2B
anläggning för framställning av andra livsmedelsprodukter än som tidigare har nämnts för en produktion av mer än 15 000 ton per år15.8-1B
anläggning för framställning av andra livsmedelsprodukter än som tidigare har nämnts för en produktion av mer än 300 ton men högst 15 000 ton per år15.8-2C
anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 1 000 ton ren etanol per år15.9-1.1B
anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 1 ton och högst 1 000 ton ren etanol per år15.9-1.2C
anläggning för blandning eller tappning av destillerade alkoholhaltiga drycker eller för framställning, blandning eller tappning av vin, cider eller andra fruktviner15.9-2C
bryggeri för en produktion av mer än 5 000 kubikmeter maltdryck per år15.96-1B
bryggeri för en produktion av mer än 100 kubikmeter men högst 5 000 kubikmeter maltdryck per år15.96-2C
anläggning för framställning av malt15.97-1B
anläggning för framställning av mer än 300 ton läskedrycker per dygn15.98-1B
anläggning för framställning av mer än 100 kubikmeter läskedrycker per år men högst 300 ton per dygn15.98-2C
TEXTILVAROR
anläggning för blekning, färgning eller annan beredning av textilmaterial, för en produktion av mer än 200 ton textilier eller garner per år17-1B
anläggning för blekning, färgning eller annan beredning av textilmaterial, för en produktion av högst 200 ton textilier eller garner per år eller ulltvätteri17-2C
linberedningsverk för en produktion av mer än 1 ton per år17.14-1C
PÄLSSKINN, LÄDER
anläggning för garvning eller annan beredning av pälsskinn för en produktion baserad på mer än 100 ton råvara per år18.3-1B
anläggning för garvning eller annan beredning av pälsskinn för en produktion baserad på mer än 5 ton men högst 100 ton råvara per år18.3-2C
anläggning för garvning eller annan beredning av läder för en produktion baserad på mer än 100 ton råvara per år19.1-1B
anläggning för garvning eller annan beredning av läder för en produktion baserad på mer än 5 ton men högst 100 ton råvara per år19.1-2C
TRÄVAROR
sågverk eller anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning där mer än 60 000 kubikmeter toppmätt volym råvara (rundvirke) eller kubikmeter virke (råvara) förbrukas per år20-1B
sågverk eller anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning där mer än 10 000 kubikmeter men högst 60 000 kubikmeter toppmätt volym råvara (rundvirke) eller kubikmeter virke (råvara) förbrukas per år20-2C
anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle eller bränsleprodukt, baserad på skogs- eller jordbruksprodukt, i form av:
- träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 1 000 kubikmeter fast mått eller 3 000 kubikmeter löst mått råvara per år (omfattar inte tillfällig flisning i obebyggt område),
- pellets eller briketter, baserad på mer än 5 000 kubikmeter råvara per år20.1-1C
anläggning för tillverkning av mer än 10 000 kubikmeter plywood, lamellträ, spånskivor eller andra produkter av spån per år20.2-1B
anläggning för tillverkning av fanér eller högst 10 000 kubikmeter plywood, lamellträ, spånskivor eller andra produkter av spån per år20.2-2C
anläggning för tillverkning av träfiberskivor20.203-1A
MASSA, PAPPER OCH PAPPERSVAROR
anläggning för tillverkning av mekanisk eller kemimekanisk massa eller av mer än 10 000 ton returfibermassa per år21.111-1A
anläggning för tillverkning av halvkemisk massa21.111-2A
fabrik för tillverkning av mer än 1 men högst 10 000 ton returfibermassa per år21.111-3B
anläggning för tillverkning av sulfatmassa21.112-1A
anläggning för tillverkning av sulfitmassa21.113-1A
anläggning för ointegrerad tillverkning av papper eller kartong, för en produktion av mer än 10 000 ton per år21.12-1A
anläggning för ointegrerad tillverkning av papper eller kartong, för en produktion av mer än 100 men högst 10 000 ton per år21.12-2B
anläggning för ointegrerad tillverkning av papper eller kartong, för en produktion av mer än 1 men högst 100 ton per år21.12-3C
anläggning för tillverkning av pappers- eller pappvaror med torr process21.2-1C
GRAFISK OCH FOTOGRAFISK PRODUKTION
tryckeri där tryckning sker med heatsetteknik22.2-1B
anläggning för klichétillverkning22.24-1C
anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 15 000 kvadratmeter fotografiskt material framkallas per år eller där processavloppsvatten omhändertas och mer än 100 000 kvadratmeter fotografiskt material framkallas per år74.814-1B
anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 1 000 kvadratmeter men högst 15 000 kvadratmeter fotografiskt material framkallas per år eller där processavloppsvatten omhändertas och mer än 5 000 kvadratmeter men högst 100 000 kvadratmeter fotografiskt material framkallas per år74.814-2C
STENKOLSPRODUKTER,
RAFFINERADE PETROLEUM-
PRODUKTER, ANDRA
GASFORMIGA BRÄNSLEN SAMT
KÄRNBRÄNSLE
anläggning för tillverkning av koks, bituminös skiffer eller andra produkter ur stenkol23.1-1A
anläggning för framställning av kol (hårt kol)23.1-2B
anläggning för framställning av mer än 150 000 kubikmeter gasformiga bränslen per år40.2-1B
anläggning för framställning av högst 150 000 kubikmeter gasformiga bränslen per år40.2-2C
anläggning för raffinering av mineraloljor23.2-1A
anläggning för behandling, framställning eller lagring av kärnbränsle23.3-1A
KEMIKALIER OCH KEMISKA PRODUKTER
anläggning för framställning av acetylengas eller lustgas24.11-1A
anläggning för framställning av mer än 50 000 ton industrigaser per pår, med undantag för acetylengas24.11-2B
anläggning för framställning av mer än 5 000 ton men högst 50 000 ton industrigaser per år med undantag för accetylengas23.11-3C
anläggning för tillverkning av färg- eller garvämnen där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner24.12-1A
anläggning för tillverkning av färg- eller garvämnen där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer24.12-2B
anläggning för tillverkning av oorganiska kemiska produkter där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner (dock ej tillverkning av gödselmedel eller oorganiska kväveprodukter)24.13-1A
anläggning för tillverkning av oorganiska kemiska produkter där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer24.13-2B
anläggning för tillverkning av organiska baskemikalier där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner24.14-1A
anläggning för tillverkning av organiska baskemikalier där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer24.14-2B
anläggning för tillverkning av gödselmedel eller oorganiska kväveprodukter, där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner24.15-1A
anläggning för tillverkning av basplastpolymerer där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner24.16-1A
anläggning för tillverkning av basplastpolymerer, där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer24.16-2B
anläggning för tillverkning av syntetiskt basgummi, där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner24.17-1A
anläggning för tillverkning av syntetiskt basgummi, där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer24.17-2B
anläggning för kemisk eller biologisk tillverkning av bekämpningsmedel eller andra lantbruks- eller skogsbrukskemiska produkter24.2-1A
anläggning för tillverkning av bekämpningsmedel eller andra lantbruks- eller skogsbrukskemiska produkter, där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer24.2-2B
anläggning för tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. för en produktion av mer än 1 000 ton per år24.3-1B
anläggning för tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. för en produktion av mer än 1 ton men högst 1 000 ton per år24.3-2C
fabrik för tillverkning av läkemedelssubstanser genom kemisk syntes24.41-1A
anläggning för tillverkning av läkemedelssubstanser genom biosyntetiska processer för en produktion baserad på en total reaktorvolym om mer än 10 kubikmeter24.41-2A
anläggning för tillverkning av läkemedelssubstanser genom biosyntetiska processer för en produktion baserad på en total reaktorvolym om högst 10 kubikmeter24.41-3B
anläggning för tillverkning av läkemedelssubstanser eller naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material24.41-4B
fabrik för tillverkning av läkemedel genom enbart fysikaliska processer (farmaceutisk tillverkning)24.42-1B
anläggning för tillverkning av ytaktiva ämnen, där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner24.5-1A
anläggning för tillverkning av rengöringsmedel, hygien- eller kroppsvårdsprodukter, där tillverkningen omfattar enbart fysikaliska processer, för en produktion av mer än 1 000 ton per år24.5-2B
anläggning för tillverkning av rengöringsmedel, hygien- eller kroppsvårdsprodukter, där tillverkningen omfattar enbart fysikaliska processer, för en produktion av mer än 1 ton men högst 1 000 ton per år24.5-3C
anläggning för tillverkning av krut eller andra sprängämnen, där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner24.61-1A
anläggning för tillverkning av krut eller andra spräng ämnen eller pyrotekniska artiklar, där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer24.61-2B
anläggning för tillverkning av ammunition29.6-1B
anläggning för tillverkning av fotokemikalier, där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner24.64-1A
anläggning för tillverkning av fotografisk film eller fotografiskt papper eller fotokemikalier där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer24.64-2B
fabrik för tillverkning av organiska kemiska produkter som inte ingår i någon annan punkt och där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner24.66-1A
fabrik för tillverkning av organiska kemiska produkter som inte ingår i någon annan punkt och där tillverkningen omfattar endast fysikaliska processer24.66-2B
anläggning för tillverkning av regenererad cellulosa24.7-1A
GUMMIOCH PLASTVAROR
anläggning för tillverkning av gummivaror genom vulkning för en produktion baserad på mer än 1 000 ton ovulkad gummiblandning per år25.1-1B
anläggning för tillverkning av gummivaror genom vulkning för en produktion baserad på mer än 1 ton men högst 1 000 ton ovulkad gummiblandning per år25.1-2C
anläggning för tillverkning av plastprodukter, där tillverkningen omfattar ytterligare polymerisation, för en produktion av mer än 20 ton per år25.2-1B
anläggning för tillverkning av plastprodukter, där tillverkningen omfattar ytterligare polymerisation, för en produktion av mer än 1 och högst 20 ton per år25.2-2C
anläggning för tillverkning av mer än 20 ton plastprodukter per år, genom kalandrering eller beläggning, där tillverkningen inte omfattar ytterligare polymerisation25.2-3B
anläggning för tillverkning av mer än 1 ton plastprodukter per år, där tillverkningen inte omfattar ytterligare polymerisation eller, om tillverkningen omfattar kalandrering eller beläggning, tillverkning av högst 20 ton per år25.2-4C
ICKE-METALLISKA MINERALISKA
PRODUKTER
anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, där mer än 5 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per år26.1-1B
anläggning för tillverkning av glas, glasfibrer eller andra glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, där mer än 500 ton andra glasråvaror förbrukas per år26.1-2B
anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, där högst 5 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per år26.1-3C
anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, där mer än 5 ton och högst 500 ton andra glasråvaror förbrukas per år26.1-4C
anläggning för tillverkning av mineralull (glasull eller stenull)26-1B
anläggning för tillverkning av varor av glasfibrer26.14-1C
anläggning för tillverkning av keramiska produkter (med undantag av keramiska golv- eller väggplattor eller murtegel) för en produktion av mer än 50 ton per år26.2-1B
anläggning för tillverkning av keramiska produkter (med undantag av keramiska golv- eller väggplattor eller murtegel) för en produktion av mer än 1 och högst 50 ton per år26.2-2C
anläggning för tillverkning av keramiska fasadsten, golv- eller väggplattor för en produktion av mer än 50 ton per år26.3-1B
anläggning för tillverkning av keramisk fastadsten, golv- eller väggplattor för en produktion upp till 50 ton per år anläggning för tillverkning av tegel genom bränning26.3-2 26.4-1C B
anläggning för tillverkning av cement26.51-1A
anläggning för framställning av kalk, krita eller kalkprodukter för en produktion av mer än 10 000 ton per år26.52-1B
anläggning för framställning av kalk, krita eller kalkprodukter för en produktion av högst 10 000 ton per år26.52-2C
anläggning för tillverkning av varor av lättbetong26.611-1B
anläggning för tillverkning av varor av gips26.62-1B
anläggning för tillverkning av mer än 500 ton per år betong eller varor av betong eller cement26.6-1C
anläggning för tillverkning av stenvaror genom bearbetning av block ur bruten sten, där den totalt bearbetade stenytan är större än 1 000 kvadratmeter per år eller den totalt hanterade mängden är större än 800 ton per år.26.7-1C
anläggning för tillverkning av asbest eller asbestbaserade produkter26.829-1B
anläggning för tillverkning av lättklinker26.829-2B
asfaltverk eller oljegrusverk26.829-3C
anläggning för tillverkning av varor av asfalt26.829-4C
STÅL OCH METALL
järn- eller stålverk med masugn, tunnelugn, ljusbågsugn eller AOD-konverter27-1A
järn- eller stålverk utan smältugn men med varm- eller kallvalsning27-2A
järn- eller stålverk med induktionsugnar, ESR-anläggning27-3A
anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom hammarsmide där energin per hammare överstiger 50 kJ och där den använda värmeeffekten överstiger 20 MW27.3-1A
ferrolegeringsverk27-4A
anläggning för pyro-, elektro- eller hydrometallurgisk framställning av ickejärnmetallprodukter ur malm, anrikad malm, stoft eller koncentrat27.4-1A
anläggning för smältning eller raffinering av icke-järnmetaller ur annan råvara än malm, anrikad malm, stoft eller koncentrat27.4-2B
ELEKTRISKA ARTIKLAR
anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller kabel31.3-1B
anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där kadmium, bly eller kvicksilver ingår31.4-1A
anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där inte kadmium, bly eller kvicksilver ingår31.4-2B
anläggning för tillverkning eller reparation av kvicksilverinnehållande ljuskällor31.5-1C
anläggning för tillverkning av kol- eller grafitelektroder31.6-1A
PLATTFORMAR
byggande av plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av olja eller gas inom havsområden samt annan, än helt tillfällig, ankring eller förtöjning av plattformar för reparation, ombyggnad eller annan anledning35.11-1A
plattform för verkstad på vattnet när fråga är om förläggning nära kusten för montering, utrustning, ombyggnad, reparation, underhåll eller liknande åtgärd35.11-2B
EL, GAS, VÄRME OCH KYLA
kärnkraftverk eller andra kärnreaktorer40.1-1A
anläggning för förgasning eller förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 200 MW40-1A
anläggning för förgasning eller förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 10 MW men högst 200 MW40-2B
anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 500 kW med högst 10 MW, av annat bränsle än enbart eldningsolja eller bränslegas40-4C
anläggning för förgasning med en total installerad tillförd effekt av högst 10 MW40-5C
stationär förbränningsmotor med en total installerad tillförd effekt av mer än 500 kW men högst 10 MW, som är avsedd för annat ändamål än enbart som reservaggregat vid elbortfall40.1-2C
gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 10 MW40.1-3.2C
gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en sammanlagd uteffekt av minst 10 MW40.1-4A
övrig gruppstation med vindkraftverk som inte omfattas av punkten 40.1-4 eller vindkraftverk med enstaka aggregat för en sammanlagd uteffekt av mer än 1 MW40.1-5B
gruppstation med vindkraftverk eller vindkraftverk med enstaka aggregat för en sammanlagd uteffekt av mer än 125 kW men högst 1 MW40.1-6C
enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft uppförda i vattenområde med tre eller flera vindkraftaggregat med en sammanlagd uteffekt av mer än 1 MW40.1-4A
enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftaggregat med en sammanlagd uteffekt av mer än 25 MW som inte omfattas av punkten 40.1-440.1-5B
enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftaggregat med en sammanlagd uteffekt av mer än 125 kW men högst 25 MW som inte omfattas av punkten 40.1-440.1-6C
värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel - på annat sätt än genom vattentäkt - av värmeenergi från eller till mark, vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller ur grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10 MW40.3-1B
värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel - på annat sätt än genom vattentäkt - av värmeenergi från eller till mark, vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller ur grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 100 kW men högst 10 MW40.3-2C
anläggning för lagring av värme i mark, vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än 3 000 MWh40.3-3C
VATTENFÖRSÖRJNING
vattenverk för mer än 5 000 personer41.0C
RIVNING, M.M.
verksamhet varigenom kärnkraftverk eller annan kärnreaktor nedmonteras eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn upphört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen45.110-1A
MOTORFORDON OCH DRIVMEDEL
anläggning för tvättning av mer än 5 000 personbilar per år eller mer än 1 000 tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år50.2011C
anläggning där mer än 1 000 kubikmeter flytande motorbränslen eller 1 miljon normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle hanteras per år50.50-1C
INFRASTRUKTUR
hamnar, lastnings- eller lossningskajer som medger trafik med fartyg med en bruttodräktighet av minst 1 35063.22-1B
civil flygplats med instrumentbana längre än 1 200 meter63.23-1A
flottiljflygplats eller civil flygplats som är avsedd även för militärt flyg med en banlängd av mer än 1 200 meter75.224-1B
annan flygplats där mer än 100 flygrörelser per år äger rum och som inte omfattas av punkterna 63.23-1 eller 75.224-163.23-2C
LABORATORIER
kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än 5 000 kvadratmeter73.1-1C
kemiska eller biologiska laboratorier för utbildning med en total golvyta som är större än 5 000 kvadratmeter80.3-1C
SKJUTBANOR, SKJUTFÄLT
civilt eller militärt skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber sprängningar av ammunition, minor, sprängladdningar o.dyl. eller skjutbanor för mer än 200 000 skott per år för vapen med finkalibrig ammunition (kaliber < 20 mm)20 mm) eller för29.6-2B
civil eller militär skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med mer än 5 000 och högst 200 000 skott skarp ammunition per år med vapen för finkalibrig ammunition (kaliber < 20 mm) utomhus92.621-1C
HÄLSOOCH SJUKVÅRD
sjukhus med fler än 700 vårdplatser85.11-1B
sjukhus med fler än 200 men högst 700 vårdplatser85.11-2C
anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar där etylenoxid används som steriliseringsmedel85.14-1B
TANKRENGÖRING
anläggning för rengöring av tankar eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter74.702-1B
AVLOPPSRENING
avloppsanläggning som är dimensionerad för mer än 2 000 personekvivalenter90.001-1B
avloppsanläggning som är dimensionerad för mer än 25 men högst 2 000 personekvivalenter90.001-2C
ANNAT AVFALL ÄN FARLIGT
AVFALL
anläggning för återvinning av avfall genom fragmentering eller annan bearbetning om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per år.
(Omfattar inte anläggning för
- förbränning av avfall,
- biologisk behandling av avfall eller
- krossning av avfall som är lämpligt för byggnads- eller anläggningsändamål.)37-1B
anläggning för återvinning av avfall genom fragmentering eller annan bearbetning, om den hanterade avfallsmängden är högst 10 000 ton per år eller innebär krossning av avfall som är lämpligt för byggnads- eller anläggningsändamål.
(Omfattar inte anläggning för
- förbränning av avfall,
- biologisk behandling av avfall eller
- återvinning av avfall som innehåller isolerolja.)37-2C
anläggning för sortering av avfall om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per år90.002-1B
anläggning för sortering av avfall om den hanterade avfallsmängden är större än 1 000 ton men högst 10 000 ton per år90.002-2C
anläggning för mellanlagring av avfall om den totala avfallsmängden är större än 10 000 ton vid något enskilt tillfälle.
(Omfattar inte anläggning för
- lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller
- lagring av avfall under längre tid än tre år innan det återvinns eller behandlas.)90.002-3B
anläggning för mellanlagring av avfall om den totala avfallsmängden är större än 10 ton men högst 10 000 ton vid något enskilt tillfälle.
(Omfattar inte anläggning för
- lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller
- lagring av avfall under längre tid än tre år innan det återvinns eller behandlas.)90.002-4C
anläggning för
- deponering,
- förbränning,
- biologisk behandling eller
- annan sådan behandling av avfall som avses i 14 § första stycket förordningen (2001:512) om deponering av avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per år.
(Omfattar inte anläggning för
- deponering av inert avfall,
- energiåtervinning genom förbränning av vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall eller av rent träavfall, eller
- behandling av avfall som anges i någon annan punkt.)90.004-1A
anläggning för förbränning eller annan sådan behandling av avfall som avses i 14 § första stycket förordningen (2001:512) om deponering av avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 50 ton men högst 100 000 ton per år.
(Omfattar inte anläggning för
- energiåtervinning genom förbränning av vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall eller av rent träavfall, eller
- behandling av avfall som anges i någon annan punkt.)90.004-2B
anläggning för förbränning eller annan sådan behandling av avfall som avses i 14 § första stycket förordningen (2001:512) om deponering av avfall, om den tillförda mängden avfall är högst 50 ton per år.
(Omfattar inte anläggning för
- energiåtervinning genom förbränning av vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall eller av rent träavfall, eller
- behandling av avfall som anges i någon annan punkt)90.004-3C
anläggning för deponering av
- inert avfall oavsett den tillförda mängden sådant avfall eller
- annat avfall om den tillförda mängden avfall är högst 100 000 ton per år90.004-5B
anläggning för biologisk behandling av avfall om den tillförda mängden av annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 200 ton men högst 100 000 ton per år90.003-1B
anläggning för biologisk behandling av avfall, om den tillförda mängden av annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 10 ton men högst 200 ton per år eller om den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är större än 10 ton per år90.003-2C
uppläggning av
- inert avfall för anläggningsändamål,
- muddringsmassor eller
- inert avfall som uppkommer vid gruv- eller täktverksamhet, på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken inte är endast ringa90.007-1B
uppläggning av
- inert avfall för anläggningsändamål,
- muddringsmassor eller
- inert avfall som uppkommer vid gruv- eller täktverksamhet, på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken är ringa90.007-2C
FARLIGT AVFALL
anläggning för mellanlagring av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063), om mängden avfall vid något tillfälle i fråga om
- oljeavfall är större än5 ton,
- blybatterier är större än10 ton,
- elektriska ellerelektroniska produkter som inte innehåller isolerolja är större än 10 ton, eller
- övrigt farligt avfall ärstörre än 1 ton90.005-1B
anläggning för mellanlagring av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063), om mängden avfall inte vid något tillfälle i fråga om
- oljeavfall överstiger 5 ton,
- blybatterier överstiger10 ton,
- elektriska ellerelektroniska produkter som inte innehåller isolerolja överstiger 10 ton, eller
- övrigt farligt avfallöverstiger 1 ton90.005-2C
anläggning för annan behandling än deponering av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) med undantag av förorenade uppgrävda massor, om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden är mer än 1 000 ton per år90.006-1A
anläggning för annan behandling än deponering av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) med undantag av förorenade uppgrävda massor, om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden är högst 1 000 ton per år90.006-2B
anläggning för annan behandling än deponering av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) om avfallet uppkommit i egen anläggning med undantag av behandling som leder till materialåtervinning90.006-3B
anläggning för behandling av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) och som består av uppgrävda massor om den tillförda mängden är mer än 20 000 ton per år90.006-4A
anläggning för behandling av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) och som består av uppgrävda massor om den tillförda mängden är högst 20 000 ton per år90.006-5B
anläggning för deponering av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063), om den tillförda mängden är mer än 10 000 ton per år90.006-6A
anläggning för deponering av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063), om den tillförda mängden är högst 10 000 ton per år90.006-7B
anläggning för destruktion eller annan bearbetning av kasserade produkter som innehåller fullständigt eller ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner eller halon90.006-8B
anläggning för annan behandling än deponering av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063) om avfallet uppkommit i egen anläggning och behandlingen leder till materialåtervinning90.006-9C
anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av skrotbilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (1975:348)90.008-1C
anläggning för yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter som inte innehåller isolerolja90.008-2C
RADIOAKTIVT AVFALL
anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av använt kärnbränsle, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220)90.004-4A
KVICKSILVERAVFALL
anläggning för permanent lagring av kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver i djupt bergförvar90.006-8A
MOTORBANOR
anläggning för motorsport eller halkövning eller provning av motordrivna fordon92.613-1C
TVÄTTERIER
tvätteri för mer än 1 ton tvättgods per dygn eller där perkloretylen eller andra organiska lösningsmedel förbrukas93.01-1C
BEGRAVNINGSVERKSAMHET
krematorium93.03-1B
AVDELNING 2
VERKSAMHETER DÄR DET KRÄVS EN SÄRSKILD BEDÖMNING
Denna avdelning i bilagan innehåller en förteckning över verksamheter som avses i 24 a § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och som kräver en särskild bedömning till följd av rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.
Benämning av miljöfarlig verksamhet för vilken det skall prövas om tillståndsprövning enligt 9 kap. 6 § miljöbalken skall skePrövningsnivå
JORDBRUK
utnyttjande av obrukad mark eller delvis orörda naturområden för intensivjordbrukC
UTVINNINGSINDUSTRI
djupborrning, och då särskilt geotermisk borrningC
ANLÄGGNINGAR FÖR ENERGIPRODUKTION
anläggning för produktion av elektricitet, ånga och hetvattenC
lagring under jord av brännbara gaserC
lagring av fossila bränslen ovan jordC
FRAMSTÄLLNING OCH BEARBETNING AV
METALLER
anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom hammarsmideC
anläggning för ytbehandling av metaller och plaster med användning av elektrolytisk eller kemisk processC
tillverkning och sammansättning av motorfordon samt tillverkning av fordonsmotorerC
skeppsvarvC
anläggning för tillverkning och reparation av flygplanC
tillverkning av järnvägsutrustningC
MINERALINDUSTRI
anläggning för produktion av glas, inklusive glasfibrerC
KEMISK INDUSTRI
behandling av mellanprodukter och framställning av kemikalierC
anläggning för lagring av olja, petrokemiska och kemiska produkterC
LIVSMEDELSINDUSTRI
förpackning och konservering av animaliska och vegetabiliska produkterC
fiskmjöls- och fiskoljefabrikC
ANDRA VERKSAMHETER
permanent tävlings- och testbana för motorfordonC
anläggning för bortskaffande av avfallC
provbänk för motorer, turbiner eller reaktorerC
anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrerC
anläggning för behandling av djurkadaverC
AVDELNING 3
VERKSAMHETER MED SÄRSKILDA PROCESSER
Verksamheten klassificeras med företagets SNI-kod med en tilläggsbokstav efter ett bindestreck för angivande av process som föranleder miljöprövning.
Benämning av miljöfarlig process som föranleder tillståndsprövning eller anmälan enligt 9 kap. 6 § miljöbalkenKod för process som föranleder prövningPrövningsnivå
Processer som föranleder miljöprövning
träskyddsbehandling genom tryck- eller vacuumimpregnering där träskyddsmedel används-i1B
träskyddsbehandling genom doppning där träskyddsmedel används-i2B
processer som sammanlagt ger upphov till mer än 5 kubikmeter avloppsvatten per år eller där behandlingsbaden har en volym som överstiger 30 kubikmeter och innefattar
- kemisk och elektrolytisk ytbehandling (omfattar bl.a. metallbeläggning på alla material, avmetallisering, elektrolytisk polering, kromatering, krompassivering, anodisering och svartoxidering)
- annan beläggning med metall med undantag av vakuummetoder, betning med undantag av betning med betpasta, fosfatering, våttrumling av annan metall än aluminium eller stål.
Termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 500 kg per år (omfattar varmdoppning och termisk sprutning)-y1B
processer som avses i första stycket i föregående punkt som sammanlagt ger upphov till högst 5 kubikmeter avloppsvatten per år och där behandlingsbaden har en volym som inte överstiger 30 kubikmeter.
Vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 5 kubikmeter avloppsvatten per år (avser ej fordonstvätt).
Betning med mer än 50 kg betpasta per år eller där det finns stor risk för vattenförorening.
Torrtrumling av mer än 1 ton gods per år.
Blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per år eller på en plats där det finns stor risk för förorening av vatten.
Våttrumling av mer än 1 ton aluminium eller stål per år, härdning av mer än 1 ton gods per år.
Termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kg men högst 500 kg per år (omfattar varmdoppning och termisk sprutning).
Metallbeläggning med vakuummetoder med en metallförbrukning av mer än 500 kg per år.-y2C
ytbehandling av metall genom metallbeläggning med enbart ädelmetaller där vattenförbrukningen är högst 5 kubikmeter per år-y3C
borttagning av lack eller färg från material av metall med termiska eller kemiska metoder för mer än 10 ton metallgods per år-a1B
borttagning av lack eller färg från material av metall med termiska eller kemiska metoder för högst 10 ton metallgods per år-a2C
gjutning för en produktion av mer än 100 ton per år av järn, stål, aluminium eller magnesium-g1B
gjutning för en produktion av högst 100 ton per år av järn, stål, aluminium eller magnesium-g2C
gjutning för en produktion av mer än 20 000 ton per år av andra metaller än järn, stål, aluminium eller magnesium-g3A
gjutning för en produktion av mer än 10 ton men högst 20 000 ton per år av andra metaller än järn, stål, aluminium eller magnesium-g4B
gjutning för en produktion av högst 10 ton per år av andra metaller än järn, stål, aluminium eller magnesium-g5C
verkstadsindustri med mer än 100 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive yta för enbart montering)-v1A
verkstadsindustri med mer än 20 000 men högst 100 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive yta för enbart montering)-v2B
verkstad med högst 20 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive yta för enbart montering) där det förekommer metallbearbetning med en förbrukning av skärvätskor eller processoljor till en sammanlagd mängd av mer än per år2 000 liter koncentrat-m1B
verkstadsindustri med mer än 5 000 kvadratmeter verkstadsyta (inklusive yta för montering) men högst 20 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive yta för enbart montering)-v3C
verkstad med högst 20 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive yta för enbart montering) där det förekommer metallbearbetning med en förbrukning av skärvätskor eller processoljor till en sammanlagd mängd av mer än 200 men högst 2 000 liter koncentrat per år-m2C
AVDELNING 4
VERKSAMHETER MED HANTERING AV KEMISKA ÄMNEN
Hantering av vissa kemiska ämnen m.m. som skall miljöprövas
Verksamheten klassificeras med företagets SNI-kod med en tilläggsbokstav efter ett bindestreck för angivande av prövningsskäl.
Benämning av miljöfarlig hantering som skall tillståndsprövas eller anmälas enligt 9 kap. 6 § miljöbalkenKod för prövningsskälPrövningsnivå
Hantering kemiska ämnen m.m. som skall miljöprövas/av vissa
förbrukning av mer än 500 ton organiska lösningsmedel per år (dock ej mineralolja eller vegetabilisk olja i ark- och tidningsoffsetfärg)-o1A
förbrukning av mer än 5 ton men högst 500 ton halogenerade organiska lösningsmedel eller förbrukning av mer än 10 ton men högst 500 ton organiska lösningsmedel (dock ej mineralolja eller vegetabilisk olja i ark- och tidningsoffsetfärg) per år-o2B
förbrukning av mer än 500 kg men högst 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel eller förbrukning av mer än 500 kg men högst 10 ton organiska lösningsmedel (dock ej mineralolja eller vegetabilisk olja i ark- och tidningsoffsetfärg) per år-o3C
framställning av produkter där mer än 500 ton organiska lösningsmedel ingår per år-o4B
framställning av produkter där mer än 10 ton men högst 500 ton organiska lösningsmedel ingår per år-o5C
framställning av produkter där mer än 10 ton halogenerade organiska lösningsmedel ingår per år-h1B
framställning av produkter där mer än 1 ton men högst 10 ton halogenerade organiska lösningsmedel ingår per år-h2C
omtappning av mer än 1 ton fullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år-h3B
omtappning av mer än 10 ton ofullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år-h4B
omtappning av mer än 100 kg men högst 1 ton fullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år-h5C
omtappning av mer än 1 ton men högst 10 ton ofullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år-h6C
förbrukning av mer än 20 ton färg eller lack eller 10 ton pulver per år-p1C
hantering av mer än 50 000 ton per år oljeprodukter eller kemiska produkter som kan orsaka skada på människors hälsa eller miljön-k1B
hantering av mer än 5 000 men högst 50 000 ton per år oljeprodukter eller kemiska produkter som kan orsaka skada på människors hälsa eller miljön-k2C
lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per år-n1A
lagring av mer än 5 000 ton kol, torv eller bränsleflis eller annat trädbränsle per år-f1C
lagring av mer än 500 kubikmeter timmer som inte sker i eller nära vattentäkter, om åtgärden behövs med anledning av storm eller orkan-t0C
lagring av mer än 10 000 kubikmeter toppmätt volym timmer på land med begjutning av vatten, eller anläggning för lagring av mer än 10 000 kubikmeter toppmätt volym timmer i vatten, om lagringen inte omfattas av punkten -t0-t1B
lagring av mer än 500 men högst 10 000 kubikmeter toppmätt volym timmer på land med begjutning av vatten, eller anläggning för lagring av mer än 500 men högst 10 000 kubikmeter toppmätt volym timmer i vatten, eller lagring av mer än 500 kubikmeter toppmätt volym timmer på land utan begjutning av vatten, om lagringen inte omfattas av punkten -t0-t2C
Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som skall tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken
Denna del av bilagan består av Avsnitt 1 som innehåller en förteckning över farliga ämnen och Avsnitt 2 som innehåller en förteckning över särskilda kategorier av farliga ämnen.
Följande gäller för tillämpning av denna del av bilagan.
  1. Gas är varje ämne som har ett absolut ångtryck på 101,3 kPa eller högre vid 20 grader C. Vätska är varje ämne som inte definieras som gas och som inte uppträder i fast form vid 20 grader C och normaltryck, 101,3 kPa.
  2. En beredning som innehåller ett ämne som är upptaget i denna del av bilagan skall jämställas med ämnet om beredningens klassificering överensstämmer med ämnets såvida inte annat anges i denna del av bilagan.
  3. Med klassificering och riskfraser avses i denna del av bilagan de klassificeringar och riskfraser som vid varje enskilt tillfälle skall tillämpas enligt tillämpliga föreskrifter utgivna av Kemikalieinspektionen och Statens räddningsverk. För ämnen och beredningar som inte omfattas av klassificeringsreglerna i nämnda föreskrifter, men som ändå förekommer eller skulle kunna förekomma vid en verksamhet, och under de förhållanden som råder vid verksamheten innehar eller kan inneha motsvarande egenskaper beträffande möjligheter att orsaka allvarliga olyckshändelser, skall de klassificeringsförfarandena som anges i föreskrifterna användas.
  4. Om ett ämne eller en beredning som är upptagen i Avsnitt 2 uppvisar egenskaper som medför flera klassificeringar, skall den klassificering som motsvarar den lägsta mängden farligt ämne gälla. Vid tillämpning av summeringen i punkt 8 skall dock det valda gränsvärdet alltid motsvara den aktuella klassificeringen. För ämnen i kategori 4 och 5 skall ADR- klassificeringen ha företräde framför riskfrastilldelningen.
  5. När ett ämne eller en grupp ämnen som ingår i Avsnitt 1 även kan hänföras till Avsnitt 2, skall endast de mängder som anges i Avsnitt 1 beaktas.
  6. För föremål som innehåller explosiva ämnen eller beredningar är det ämnets eller beredningens kvantitet som skall gälla om den är känd. Om denna kvantitet inte är känd skall hela föremålet betraktas som explosivt.
  7. Den mängd farligt ämne som skall beaktas vid tillämpningen av föreskrifterna är den maximala mängd som förekommer eller kan förekomma vid ett och samma tillfälle. Farliga ämnen som förekommer i en verksamhet endast i mängder som är lika med eller understiger 2 procent av den angivna mängden, i Avsnitt 1 och Avsnitt 2 i denna del av bilagan, skall inte tas med i beräkningen av den totala mängd som förekommer om de är placerade inom verksamheten så att de inte kan utlösa en allvarlig olyckshändelse någon annanstans inom den.
  8. Om det inom en verksamhet förekommer eller kan förekomma flera ämnen som anges i denna del av bilagan i mängder som understiger de gränsmängder som anges för varje ämne skall en summering göras för att fastställa om verksamheten omfattas av bestämmelserna. Denna summering görs enligt följande formel: (Summatkn) qx/Qx=q1/Q1+q2/Q2+....+qn/Qn där qx betecknar den förekommande mängden farligt ämne x för "ämne 1" t.o.m. "ämne n" i förteckningarna över ämne och kategorier av ämnen i denna del av bilagan och Qx betecknar den i denna del av bilagan angivna gränsmängden för respektive ämne eller kategori av ämnen. Denna formel tillämpas för
    1. summering av ämnen och beredningar som är förtecknade i Avsnitt 1 i denna del av bilagan och som är klassificerade som giftiga eller mycket giftiga, tillsammans med ämnen och beredningar som omfattas av kategorierna 1 eller 2 i Avsnitt 2 i denna del av bilagan,
    2. summering av ämnen och beredningar som är förtecknade i Avsnitt 1 i denna del av bilagan och som är klassificerade som oxiderande, explosiva, brandfarliga, mycket brandfarliga eller extremt brandfarliga, tillsammans med ämnen och beredningar som omfattas av kategorierna 3, 4, 5, 6, 7 eller 8 i Avsnitt 2 i denna del av bilagan,
    3. summering av ämnen och beredningar som anges i Avsnitt 1 i denna del av bilagan och som är klassificerade som miljöfarliga (R50 inklusive R50/53 eller R51/53), tillsammans med ämnen och beredningar som omfattas av kategori 9 i Avsnitt 2 i denna del av bilagan.
Om någon av summorna i a), b) eller c) är lika med eller större än ett (1) skall verksamheten omfattas av bestämmelserna.
  1. Om ändrade bestämmelser i fråga om ett ämnes klassificering i en sådan riskfras eller riskgrupp som avses i denna bilaga medför att en verksamhet som omfattas av avdelning 4 i bilagan blir tillståndspliktig gäller följande.
    1. Om verksamheten påbörjats före ändringen, får den trots tillståndskravet fortsätta att bedrivas i ett år från ändringen. Därefter får den bedrivas endast om det finns tillstånd för den eller verksamhetsutövaren inom ettårsfristen har ansökt om tillstånd och tillståndsmyndigheten inte beslutar annat.
    2. Det som sägs i a) gäller inte om tillståndsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
Avsnitt 1 - Farliga ämnen
Farliga ämnen som i en verksamhet förekommer eller kan förekomma i sådana mängder som anges i denna del av bilagan och som innebär att verksamheten skall tillståndsprövas enligt miljöbalkens bestämmelser.
Farliga ämnenMängd i ton
Gödningsmedel som är blandade eller sammansatta och som är baserade på ammoniumnitrat (innehåller ammoniumnitrat tillsammans med fosfat och/eller pottaska) i vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat är
- mellan 15,75 och 24,5 viktprocent, och vilka antingen innehåller sammanlagt högst 0,4 procent brännbara/ organiska material eller uppfyller kraven i bilaga II till direktiv 80/876/EEG, eller
- 15,75 viktprocent eller mindre utan begränsning för brännbart material,
och vilka i samtliga fall kan undergå självunderhållande sönderfall i enlighet med Förenta nationernas "trough test" enligt dess rekommendationer om transport av farligt gods: Manual of Tests and Criteria, del III, punkt 38.2.10 000
Gödningsmedel som är baserade på ammoniumnitrat i vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat överstiger
- 24,5 viktprocent, med undantag för blandningar av ammoniumnitrat med dolomit, kalksten och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på minst 90 procent, eller
- 15,75 viktprocent för blandningar av ammoniumnitrat och ammoniumsulfat, eller
- 28 viktprocent för blandningar av ammoniumnitrat med dolomit, kalksten och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på minst 90 procent,
och som i samtliga fall uppfyller kraven i bilaga II till direktiv 80/876/EEG.5 000
Ammoniumnitrat och beredningar av ammoniumnitrat i vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat
- är mellan 24,5 och 28 viktprocent och vilkas halt av brännbara ämnen inte överstiger 0,4 procent, eller
- överstiger 28 viktprocent och vilkas halt av brännbara ämnen inte överstiger 0,2 procent.
Vattenlösningar med ammoniumnitrat i vilka ammoniumnitratkoncentrationen överstiger 80 viktprocent.2 500
Gödningsmedel som inte uppfyller kraven på i bilaga II i direktiv 80/876/EEG samt kasserat material från tillverkningsprocessen, ammoniumnitrat och beredningar av ammoniumnitrat, ammoniumnitratbaserade gödningsmedel som returneras eller har returnerats från slutanvändaren till en tillverkare, en anläggning för tillfällig lagring eller upparbetning för att omarbetas, återvinnas eller behandlas för säker användning.50
Gödningsmedel som är sammansatta och baserade på kaliumnitrat, vilka består av kaliumnitrat i pelletform eller granulatform.10 000
Gödningsmedel som är sammansatta och baserade på kaliumnitrat, vilka består av kaliumnitrat i kristallin form.5 000
Arsenikpentoxid, arsenik (V) syra eller dess salter2
Arseniktrioxid, arsenik (III) syra eller dess salter0,1
Brom20
Klor25
Nickelföreningar i inhalerbar pulverform (nickelmonoxid, nickeldioxid, nickelsulfid, trinickeldisulfid, dinickeltrioxid)1
Etylenimin20
Fluor20
Formaldehyd (>= 90 %)50
Väte50
Väteklorid (kondenserad gas)250
Blyalkyler50
Extremt brandfarliga kondenserade gaser (inklusive gasol) och naturgas200
Acetylen50
Etylenoxid50
Propylenoxid50
Metanol5 000
4,4'-metylenbis(2-kloranilin) eller dess salter, i pulverform0,01
Metylisocyanat00,15
Syre500
Toluendiisocyanat100
Karbonyldiklorid (fosgen)0,75
Arseniktrihydrid (arsin)1
Fosfortrihydrid (fosfin)1
Svaveldiklorid1
Svaveltrioxid75
Polyklordibensofuraner och polyklordibensodioxiner (inkl. TCDD) beräknade som TCDD-ekvivalenter0,001
Polyklordibensofuraner och polyklordibensodioxiner beräknas med hjälp av följande viktningsfaktorer:
2,3,7,8-TCDD 1,2,3,7,8-PeCDD 1,2,3,4,7,8-HxCDD 1,2,3,6,7,8-HxCDD 1,2,3,7,8,9-HxCDD 1,2,3,4,6,7,8-HpCDD OCDD 0,001 2,3,7,8-TCDF 2,3,4,7,8-PeCDF 1,2,3,7,8-PeCDF 1,2,3,4,7,8-HxCDF 1,2,3,7,8,9-HxCDF 1,2,3,6,7,8-HxCDF 2,3,4,6,7,8-HxCDF 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 1,2,3,4,7,8,9-HpCDF OCDF (T=tetra, Pe=penta, Hx=hexa, Hp=hepta, O=okta)1 0,5 0,1 0,01 0,1 0,5 0,05 0,001
Cancerogena ämnen vid koncentrationer som överstiger 5 viktprocent:
- 4-aminobifenyl och/eller dess salter, - bensotriklorid, - benzidin och/eller dess salter, - bis(klormetyl)eter, - klordimetyleter, - 1,2-dibrometan, - dietylsulfat, - dimetylsulfat, - dimetylkarbamoylklorid, - 1,2-dibrom-3-klorpropan, - 1,2-dimetylhydrazin, - dimetylnitrosamin, - hydrazin, - 2-naftylamin och/eller dess salter, - 4-nitrodifenyl, samt - 1,3-propansulton2
Petroleumprodukter: - bensin och nafta, - fotogen (inklusive flygbränslen), - gasoljor (inklusive dieselbränslen,lätta eldningsoljor och blandkomponenter för gasoljor)25 000
Avsnitt 2 - Särskilda kategorier av farliga ämnen som inte särskilt anges i Avsnitt 1
Kategorier av farliga ämnen som i en verksamhet förekommer eller kan förekomma i sådana mängder som anges i denna del av §bilagan och som innebär att verksamheten skall tillståndsprövas enligt miljöbalkens bestämmelser.
Kategorier av farliga ämnenMängd i ton
1. Mycket giftiga ämnen (riskfras R26, R27 eller R28)20
2. Giftiga ämnen (riskfras
R23, R24 eller R25)200
3. Oxiderande ämnen (riskfras R7,
R8 eller R9)200
4. Explosiva ämnen, preparat eller föremål som omfattas av ADR (riskgrupp 1.4).200
5. Explosiva ämnen, preparat eller föremål som omfattas av ADR (riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 eller 1.6), eller riskfras R2 eller R3.50
6. Brandfarliga vätskor klass 2 enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (riskfras R10).50 000
7 a. Mycket brandfarliga ämnen: - mycket brandfarliga vätskor klass 1 eller 2 enligt la gen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor i det fall vätskan hanteras under sådana betingelser att den kan förorsaka en allvarlig kemikalieolycka, t.ex. högt tryck eller hög temperatur200
- brandfarliga vätskor klass 1 enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor i det fall de kan självantända i luft (riskfras R17)200
7 b. Mycket brandfarliga vätskor klass 1 enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (riskfras R11).50 000
8. Extremt brandfarliga ämnen: - brandfarliga gaser enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt brandfarliga väts kor klass 1 enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor som har en kokpunkt under eller lika med 35 grader C (riskfras R12)50
- brandfarliga vätskor enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor som hanteras vid en temperatur som är högre än vätskans kokpunkt50
9. Miljöfarliga ämnen: - ämnen med riskfrasen R50: "mycket giftigt för vattenlevande organismer" (inklusive R50/53),200
- ämnen med riskfrasen R51/53 "giftigt för vattenorganismer, kan ge långsiktiga skadeverkningar på vattenmiljön".500
10. All klassificering som inte omfattas av det som anges ovan i kombination med följande riskfraser: - R14 "reagerar våldsamt vid kontakt med vatten" (in klusive R14/15)500
- R29 "avger giftiga gaser vid kontakt med vatten"200
AVDELNING 5
VERKSAMHETER MED UTSLÄPP TILL LUFT ELLER VATTEN

Förorenande ämnen som särskilt skall beaktas enligt 11 a § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Vid utsläpp till luft
  • Svaveldioxider och andra svavelföreningar
  • Kväveoxider och andra kväveföreningar
  • Kolmonoxid
  • Flyktiga organiska föreningar
  • Metaller och deras föreningar
  • Stoft
  • Asbest (partiklar, fibrer)
  • Klor och dess föreningar
  • Fluor och dess föreningar
  • Arsenik och dess föreningar
  • Cyanider
  • Ämnen och beredningar för vilka det har påvisats att de har cancerogena eller mutagena egenskaper eller via luften kan påverka fortplantningen
  • Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och polyklorerade dibensofuraner
Vid utsläpp till vatten
  • Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i vattenmiljö
  • Organiska fosforföreningar
  • Organiska tennföreningar
  • Ämnen och beredningar för vilka det har påvisats att de har cancerogena eller mutagena egenskaper eller via vattenmiljön kan påverka fortplantningen eller fortplantningen i vattenmiljö
  • Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och bioackumulerbara organiska toxiska ämnen
  • Cyanider
  • Metaller och deras föreningar
  • Arsenik och dess föreningar
  • Biocider och växtskyddsmedel
  • Suspenderande ämnen
  • Ämnen som orsakar eutrofiering (i synnerhet nitrater och fosfater)
  • Syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som t.ex. BOD och COD) Förordning (2006:1142).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då miljöskyddsförordningen (1989:364) och hälsoskyddsförordningen (1983:616) skall upphöra att gälla.
  2. Den som vid ikraftträdandet bedriver miljöfarlig verksamhet för vilken krav på tillstånd till driften införs genom 5 §, skall senast den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt senast den 31 december 2006 ha kommit in till tillståndsmyndigheten med en ansökan om sådant tillstånd.
Vad som sägs i första stycket om tillstånd gäller även den som bedriver miljöfarlig verksamhet för vilken Naturvårdsverket eller länsstyrelsen med stöd av 10 § andra stycket miljöskyddslagen (1969:387), i dess lydelse före den 1 juli 1981, medgivit undantag från skyldigheten att ansöka om tillstånd. Förordning (2005:358).
  1. Den som vid ikraftträdandet bedriver miljöfarlig verksamhet för vilken krav på anmälan av driften införs genom 21 §, skall senast den 31 december 2002 ha kommit in till tillsynsmyndigheten med en sådan anmälan.
Vad som sägs i första stycket om anmälan gäller inte om tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd. Förordning (2001:748).
CELEX-nr
396L0061
Ikraftträder
1999-01-01

Förordning (1998:1430) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 40, 47 §§, bil.

Förordning (1999:567) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 5, 6 §§, bil.; ny 6 a §
CELEX-nr
396L0082
Ikraftträder
1999-07-01

Förordning (1999:1191) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 6 §, bil.
CELEX-nr
391L0692
Ikraftträder
2000-01-01

Förordning (2000:65) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ny 49 a §, rubr. närmast före 49 a §
CELEX-nr
396L0061
Ikraftträder
2000-04-01

Förordning (2000:1131) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 11 §, bil., 3 p ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2000-12-31

Förordning (2001:12) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 47 §
CELEX-nr
31999L0013
Ikraftträder
2001-03-01

Förordning (2001:129) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 49 a §
CELEX-nr
31999L0013
Ikraftträder
2001-04-01

Förordning (2001:370) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 47 §
Ikraftträder
2001-07-01

Förordning (2001:513) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 16 juli 2001. För sådana deponier som avses i 38 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall, för vilka tillståndsplikt införs till följd av denna förordning, krävs tillstånd fr.o.m. den 1 januari 2009. Bestämmelser om anpassningsplaner för sådana deponier finns i 38-42 §§ nämnda förordning. Förordning (2001:748).
Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2001-07-16

Förordning (2001:555) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 21 §
Ikraftträder
2001-09-01

Förordning (2001:702) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2001-10-01

Förordning (2001:748) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2001.
  2. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den 1 december 2002 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om tillståndsplikt införs till följd av denna förordning. Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt till och med den 31 december 2006 trots att tillståndsplikten införs. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt senast den 31 december 2006 och tillståndsmyndigheten inte beslutar något annat. Förordning (2005:358).
  3. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den 1 december 2001 och som inte har tillstånd eller har anmälts enligt 5 § respektive 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om anmälningsplikt införs till följd av denna förordning. Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2002 utan hinder av att anmälningsplikten införs. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast den 31 december 2002 gjort en anmälan till tillsynsmyndigheten.
  4. Det som sägs i punkt 2 och 3 gäller inte om tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
Omfattning
ändr. 17 §, bil., 3 p ikrafttr.- och övergångsbest., ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:513
Ikraftträder
2001-12-01

Förordning (2001:1064) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002. Förordning (2002:557).
  2. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den 1 januari 2002 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om verksamheten har blivit tillståndspliktig till följd av att visst avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063) skall anses som farligt avfall. Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt till och med den 31 december 2006 trots att tillståndsplikten införs. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt senast den 31 december 2006 och tillståndsmyndigheten inte beslutar något annat. Förordning (2005:358).
  3. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den 1 januari 2002 och som inte har tillstånd eller har anmälts enligt 5 § respektive 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om verksamheten har blivit anmälningspliktig till följd av att visst avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063) skall anses som farligt avfall. Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2002 trots att anmälningsplikten införs. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast den 31 december 2002 gjort en anmälan till tillsynsmyndigheten. Förordning (2002:557).
  4. Följande gäller för verksamheter som enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller förordningen (1996:971) om farligt avfall vid utgången av år 2001 hade tillstånd att hantera eller vidta andra åtgärder med sådant avfall som enligt äldre bestämmelser inte utgjorde farligt avfall men som enligt avfallsförordningen (2001:1063) skall anses som farligt avfall. Verksamheten får fortsätta att bedrivas enligt tillståndet så länge som tillståndet gäller, dock längst till och med den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt till och med den 31 december 2006. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ny ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt senast den 31 december 2006 och tillståndsmyndigheten inte beslutar något annat. Förordning (2005:358).
  5. Följande gäller för verksamheter som enligt 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller förordningen (1996:971) om farligt avfall vid utgången av år 2001 hade anmälts för att hantera eller vidta andra åtgärder med sådant avfall som enligt äldre bestämmelser inte utgjorde farligt avfall men som enligt avfallsförordningen (2001:1063) skall anses som farligt avfall. Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2002. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast den 31 december 2002 gjort en anmälan till tillsynsmyndigheten. Förordning (2002:557).
  6. Det som sägs i punkterna 2, 3 och 5 gäller inte om tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd. Förordning (2002:557).
Omfattning
ändr. bil.; nya 20 a, 20 b §§, rubr. närmast före 20 a §
Ikraftträder
2002-01-01

Förordning (2002:14) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2002-03-01

Förordning (2002:112) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 47 §
CELEX-nr
32001L0080
Ikraftträder
2002-05-01

Förordning (2002:557) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2002. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2002.
Omfattning
ikrafttr.best. till 2001:1064 betecknas 1 p; nya 2, 3, 4, 5, 6 p övergångsbest. till 2001:1064
Ikraftträder
2002-07-01

Förordning (2002:619) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2002.
  2. Följande gäller för verksamheter som har påbörjats före den 30 juli 2002 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om tillståndsplikt införs genom denna förordning. Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 30 juni 2006 trots att tillståndsplikten införs. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den 30 juni 2006 och tillståndsmyndigheten inte beslutar något annat. Förordning (2005:358).
  3. Det som sägs i punkten 2 gäller inte om tillståndsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2002-07-30

Förordning (2002:768) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 40 §
Ikraftträder
2002-12-01

Förordning (2003:80) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

För verksamhet där kärnkraftverk eller annan kärnreaktor nedmonteras eller avvecklas och där reaktorn har stängts av före den 1 maj 2003 gäller de nya bestämmelserna de åtgärder för nedmontering eller avveckling som efter avstängningen påbörjas den 1 maj 2003 eller senare. Förordning (2003:210).
Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2003-05-01

Förordning (2003:210) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 men tillämpas från och med den 1 maj 2003.
Omfattning
ny övergångsbest. till 2003:80
Ikraftträder
2003-07-01

Förordning (2003:606) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 2 p övergångsbest., 2 p övergångsbest. till 2001:748, 2, 4 p övergångsbest. till 2001:1064, 2 p övergångsbest. till 2002:619
Ikraftträder
2003-11-04

Förordning (2003:1052) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. Följande gäller för verksamheter som har påbörjats före den 1 januari 2004 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om tillståndsplikt införs genom denna förordning. Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt till och med den 31 december 2006 trots att tillståndsplikten införs. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt senast den 31 december 2006 och tillståndsmyndigheten inte beslutar något annat. Förordning (2005:358).
  3. Verksamheter som blir anmälningspliktiga genom denna förordning får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2004 trots att anmälningsplikten införs. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten senast den 31 december 2004 gjort en anmälan till tillsynsmyndigheten.
  4. Det som sägs i punkterna 2 och 3 gäller inte om tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
Omfattning
ändr. 5, 6, 11 §§, bil.; nya 11 a, 11 b, 24 a, 24 b §§, rubr. närmast före 11 a §
Ikraftträder
2004-01-01

Förordning (2005:15) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2005 och får tillämpas från och med den 1 januari 2005.
  2. Lagring som med tillämpning av 22 a § har påbörjats före den 15 februari 2005 skall anmälas senast den 29 mars 2005.
Omfattning
ändr. bil.; ny 22 a §
Ikraftträder
2005-02-15

Förordning (2005:180) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 3 maj 2005 och får tillämpas från och med den 1 januari 2005.
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
2005-05-03

Förordning (2005:214) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 47 §
CELEX-nr
32004L0042
Ikraftträder
2005-08-13

Förordning (2005:354) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2005.
  2. Följande gäller för verksamheter som har påbörjats före den 30 juni 2005 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om tillståndsplikt införs genom denna förordning. Verksamheterna får fortsätta att bedrivas till och med den 30 juni 2006 även om tillståndsplikt införs. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten givit in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den 30 juni 2006 och tillståndsmyndigheten inte beslutar annat.
  3. Det som sägs i punkten 2 gäller inte om tillståndsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
Omfattning
ändr. bil.
CELEX-nr
32003L0105
Ikraftträder
2005-06-30

Förordning (2005:358) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. p 2 övergångsbest., p 2 övergångsbest. till 2001:748, p 2, 4 övergångsbest. till 2001:1064, p 2 övergångsbest. till 2002:619, p 2 övergångsbest. till 2003:1052
Ikraftträder
2005-07-01

Förordning (2005:623) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
  2. Tillstånd till täkt skall fortsätta att gälla om det har meddelats med stöd av 12 kap. 1 § miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken. Tillstånden skall anses meddelade enligt 9 kap. 6 § miljöbalken.
Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2005-08-01

Förordning (2005:627) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2005-08-07

Förordning (2005:1041) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2006-01-15

Förordning (2006:845) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 40 §
Ikraftträder
2006-07-01

Förordning (2006:1142) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2006.
  2. Äldre bestämmelser gäller för prövningen och handläggningen av mål och ärenden om tillstånd som inletts före den 1 december 2006.
Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2006-12-01

Förordning (2006:1162) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. p 2 övergångsbest., p 2 övergångsbest. till 2001:748, p 2, 4 övergångsbest. till 2001:1064, p 2 övergångsbest. till 2003:1052
Ikraftträder
2006-12-01

Förordning (2007:187) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2007-06-01

Förordning (2007:674) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 28, 38 §§, bil.
Ikraftträder
2007-08-01

Förordning (2007:735) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 28 §
Ikraftträder
2007-11-01

Förordning (2007:1373) om ändring i förordningen (2007:674) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. p 2 övergångsbest. till 2007:674

Förordning (2008:690) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
upph. 22 a, 23, 24 b §§; nuvarande 24 a § betecknas 26 a §; ändr. 11 a, 13, den nya 26 a, 31 §§, bil., rubr. närmast före 21, 47 §§; nya 6 b, 20 c, 47 a, 49 b §§, rubr. närmast före 20 c §
CELEX-nr
32006R0166
Ikraftträder
2008-08-01

Förordning (2008:727) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
CELEX-nr
32006L0105
Ikraftträder
2008-09-01

Förordning (2008:984) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 11 a §, bil.
CELEX-nr
32003L0105
Ikraftträder
2008-12-20

Förordning (2009:863) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 26 a §, bil.; nya 25 a, 25 b §§
CELEX-nr
32003L0105
Ikraftträder
2009-08-01

Förordning (2010:953) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 31, 32, 40, 47 a, 50 §§, bil.; nya 3 a, 20 d, 20 e, 20 f, 20 g, 31 §§
CELEX-nr
32006R0166
Ikraftträder
2010-09-01

Förordning (2010:954) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 6, 6 a, 7, 10, 48, 50 §§, bil.
Ikraftträder
2011-05-02

Förordning (2010:1187) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2010-12-21

Förordning (2010:1201) om ändring i förordningen (2010:954) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil. i 2010:954

Förordning (2010:1329) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2011:21) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 45, 49 §§
Ikraftträder
2011-03-01

Förordning (2011:368) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 25 b §
Ikraftträder
2011-05-02

Förordning (2011:567) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 38 §
Ikraftträder
2011-07-01

Förordning (2011:625) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 4, 8, 9, 10, 11, 20 b, 20 g, 25, 29, 41, 48 §§
Ikraftträder
2011-07-01

Förordning (2011:698) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2011-07-10

Förordning (2011:921) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ny 20 h §, rubr. närmast före 20 h §
CELEX-nr
32009L0031
Ikraftträder
2011-08-15

Förordning (2011:996) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2011-10-18

Förordning (2012:649) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 44 §
Ikraftträder
2013-01-01

Förordning (2013:262) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
upph. 2, 6 a, 21, 49 a §§; ändr. 5, 6, 7, 11, 11 a, 11 b, 15, 17, 22, 24, 25, 25 a, 26 a, 31 a, 32, 47, 47 a §§, bil.; nya 23, 25 c, 25 d §§
CELEX-nr
32006R0166
Ikraftträder
2013-06-18

Förordning (2013:769) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 15, 22 §§
Ikraftträder
2013-11-05

Förordning (2013:893) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 20 b, 41 §§
Ikraftträder
2014-01-01

Förordning (2013:1160) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. bil.
Ikraftträder
2014-02-14

Förordning (2014:22) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
upph. 20 h §, rubr. närmast före 20 h §
Ikraftträder
2014-03-01

Förordning (2014:355) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
nuvarande 25 c, 25 d §§ betecknas 25 d, 25 e §§; ny 25 c §
Ikraftträder
2014-07-01

Förordning (2014:1371) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 47 a §
Ikraftträder
2014-12-29

Förordning (2015:237) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 8, 9, 10, 11 §§, bil.
Ikraftträder
2015-06-01

Förordning (2016:997) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
nya 20 h, 20 i §§
Ikraftträder
2017-01-01

Förordning (2016:1193) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 11, 20 a, 26 a §§, rubr. närmast före 20 a §, bil.
Ikraftträder
2017-01-01

Förordning (2017:793) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 13, 20, 37, 38, 41 §§
Ikraftträder
2017-10-01

Förordning (2017:972) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 25, 26 a, 46 §§
Ikraftträder
2018-01-01

Förordning (2017:1048) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 44 §
Ikraftträder
2018-01-01

Förordning (2018:252) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ny 48 a §, rubr. närmast före 48 a §
Ikraftträder
2018-05-25

Förordning (2018:1458) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 20 c §
Ikraftträder
2018-08-15

Förordning (2018:2005) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
nuvarande 25 d, 25 e §§ betecknas 25 e, 25 f §§; ändr. 27 §; ny 25 d §
Ikraftträder
2019-01-05

Förordning (2018:2106) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 9, 50 §§
Ikraftträder
2019-01-11

Förordning (2019:575) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Omfattning
ändr. 20 §
Ikraftträder
2019-10-01