1 §  Denna förordning kompletterar

1. rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken,
2. rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU),
3. kommissionens förordning (EG) nr 1320/2006 av den 5 september 2006 om bestämmelser för övergång till det stöd för landsbygdsutveckling som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1698/2005,
4. kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och
5. kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006 av den 7 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 i fråga om kontroller och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling.

2 §  Stöd enligt denna förordning kan, i mån av tillgång på medel, lämnas för

1. åtgärder för förbättring av miljön och landskapet (2 kap.),
2. åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen (4 kap.),
3. åtgärder för att diversifiera ekonomin och förbättra livskvaliteten på landsbygden (5 kap.),
4. åtgärder i form av kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (6 kap.) och
5. åtgärder som genomförs inom ramen för leaderdimensionen (7 kap.).

3 §  Närmare villkor för de olika stödformerna finns i detta kapitels 20-21 §§ och i 2-7 kap.

Stöd enligt denna förordning får endast lämnas om de villkor som följer av de EG-förordningar som avses i 1 § är uppfyllda.

4 §  I denna förordning förstås med

behörig myndighet: den myndighet som prövar frågor om stöd,

betesmark: ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete, med undantag av mark som används för rennäringsverksamhet,

brukningsenhet: produktionsenhet inom ett jordbruksföretag som har för driften gemensamma byggnader,

jordbrukare: en fysisk eller juridisk person eller en grupp av sådana personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars juridiska ställning, som bedriver jordbruksverksamhet,

jordbrukarhushåll: ett hushåll som utgörs av alla personer som bor på samma fastighet och har gemensam hushållning, där minst en person bedriver jordbruksverksamhet,

jordbruksföretag: samtliga produktionsenheter som drivs av en jordbrukare inom Sveriges gränser,

jordbruksmark: den areal som upptas av åkermark, slåtteräng eller betesmark,

jordbruksverksamhet: produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter, inklusive trädgårdsprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, uppfödning och hållande av djur för animalieproduktion eller annan produktion, eller verksamhet för att hålla marken i god jordbrukshävd och bevara miljön enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001,

klassificeringsfel: fel som innebär att förekomsten av stödberättigande landskapselement eller renvallar och renstängsel är mindre än vad stödmottagaren har sökt stöd eller sökt utbetalning av stöd för,

LAG-grupp: en lokal utvecklingsgrupp inom leaderdimensionen som avses i artikel 62 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 och som godkänts av länsstyrelsen,

landsbygdsprogram: landsbygdsprogrammet för Sverige år 2007- 2013 som avses i artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005,

lokal utvecklingsstrategi: en utvecklingsstrategi som utarbetats av en LAG-grupp och godkänts av länsstyrelsen,

leaderdimensionen: stöd som genomförs enligt artikel 61-67 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005,

mikroföretag: företag som anses som mikroföretag enligt kommissionens rekommendation (2003/361/EG) av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag,

mätfel: fel som innebär att arealen mätt i hektar eller antalet djur mätt i djurenheter avviker från vad stödmottagaren har sökt stöd eller sökt utbetalning av stöd för,

nationell strategi för landsbygdsutveckling: den nationella strategiska plan för Sverige som avses i artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005,

rennäringsföretag: fysiska eller juridiska personer som bedriver rennäringsverksamhet,

rennäringshushåll: ett hushåll som utgörs av alla personer som bor på samma fastighet och har gemensam hushållning, där minst en person bedriver rennäringsverksamhet,

rennäringsverksamhet: verksamhet som får bedrivas av sameby med stöd av rennäringslagen (1971:437),

skogsmark: mark som anses som skogsmark enligt 2 § skogsvårdslagen (1979:429),

slåtteräng: ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som på eftersommaren används för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter kompletterad med bete eller lövtäkt,

villkorsfel: fel som innebär att stödmottagaren brutit mot något skötselvillkor eller annat villkor som gäller för stödet,

åkermark: mark som används eller kan användas till växtodling eller bete, och som är lämplig att plöja, och

ägoslagsfel: fel som innebär att det ägoslag som stödmottagaren har sökt stöd eller sökt utbetalning av stöd för avviker från det faktiska ägoslaget.

5 §  Statens jordbruksverk skall vara förvaltande myndighet och fullgöra de uppgifter som framgår av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om inte annat följer av andra stycket eller 7 §.

Regeringen har det övergripande ansvaret för utvärderingar av landsbygdsprogrammet.

6 §  Jordbruksverket skall vara utbetalande organ för stöd ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och fullgöra de uppgifter som framgår av rådets förordning (EG) nr 1290/2005.

7 §  För landsbygdsprogrammet skall det finnas en övervakningskommitté. Övervakningskommitténs uppgifter framgår av artikel 78 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005.

För beslut av övervakningskommittén krävs enhällighet.

Ledamöter och ersättare i övervakningskommittén utses av regeringen för bestämd tid.

8 §  Länsstyrelsen och Sametinget skall efter samråd med berörda myndigheter, kommuner och organisationer utarbeta genomförandestrategier för de åtgärder som avses i 2 kap.18 och 19 §§, 4 och 5 kap., 6 kap.1, 2 och 4 §§ samt 7 kap.

Genomförandestrategierna skall godkännas av Jordbruksverket.

9 §  Jordbruksverket utlyser möjligheter att till länsstyrelsen i respektive län ansöka om att bilda en lokal utvecklingsgrupp. Länsstyrelsen beslutar efter samråd med berörda myndigheter, kommuner och organisationer om inrättande av områden som avses i artikel 61 a i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 och om godkännande av LAG-grupper och lokala utvecklingsstrategier. Jordbruksverket skall övervaka och kontrollera urvalsprocessen och ha möjlighet att ta del av processen.

LAG-gruppen föreslår avgränsning av sådana områden som avses i första stycket. Om ett sådant område avses omfatta flera län skall berörda länsstyrelser utse den länsstyrelse som skall besluta enligt första stycket.

10 §  Länsstyrelsen prövar frågor om stöd enligt denna förordning i enlighet med artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 om inte annat följer av andra - tredje stycket eller av 10 a §.

Skogsstyrelsen prövar frågor om stöd enligt 2 kap.30-33 §§ och projektstöd enligt 6 kap. såvitt avser kompetensutveckling beträffande skogsbruk.

Sametinget prövar frågor om stöd enligt 2 kap. 15 och 2 kap.16 och 17 §§ samt 4, 5 och 6 kap. såvitt avser stöd till rennäringsföretag och annan verksamhet med anknytning till renskötsel eller annat samiskt närings-, kultur- eller samhällsliv.

10 a §  Frågor om stöd enligt 2 kap.19 och 20 §§ samt 6 kap. 3 § prövas av Jordbruksverket. Detsamma gäller frågor om stöd till projekt enligt 5 kap. eller enligt 6 kap.1, 2 och 4 §§, om insatsen är av riksomfattande karaktär eller avser stödjande och kompletterande åtgärder till den genomförandestrategi som avses i 8 § och inte faller inom Skogsstyrelsens eller Sametingets ansvarsområde.

11 §  Frågor om ansökan om stöd enligt 7 kap. prövas av länsstyrelsen efter beredning av LAG-gruppen. När frågor om stöd enligt 7 kap. prövas skall länsstyrelsen kontrollera att stödet är förenligt med landsbygdsprogrammet och gemenskapsreglerna.

Frågor om ansökan om utbetalning enligt 7 kap. 3 § prövas av länsstyrelsen.

12 §  Ansökan om stöd och ansökan om utbetalning skall ges in till den behöriga myndigheten. En ansökan om stöd enligt 7 kap. skall dock ges in till LAG-gruppen i det område eller de områden där verksamheten skall bedrivas.

Ansökan om stöd och ansökan om utbetalning skall ges in inom den tid som föreskrivs av

1. Jordbruksverket när det gäller stöd som avses i 10 § första och tredje stycket,
2. Skogsstyrelsen när det gäller stöd som avses i 10 § andra stycket, och
3. Sametinget när det gäller stöd som avses i 10 § tredje stycket vad avser stöd enligt 2 kap. 17 §.

Om en ansökan om stöd eller en ansökan om utbetalning enligt 2 kap.9-19 eller 22-29 §§ kommer in för sent skall man tillämpa reglerna om för sen ansökan i artikel 21 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.

13 §  Om det sökande företaget eller den sökande organisationen ligger inom flera län och länsstyrelsen är behörig myndighet, skall ansökan ges in till länsstyrelsen i det län där huvuddelen av verksamheten som ansökan gäller bedrivs.

Om området för en LAG-grupp omfattar mer än ett län skall ansökan prövas av den länsstyrelse som utsetts enligt 9 § tredje stycket.

14 §  Beräknade stödbelopp som är lägre än 1 000 kronor per insats och stödår avseende miljöersättningar och kompensationsbidrag skall inte betalas ut. För ersättning för potatisodling enligt 2 kap. 9 § gäller dock att beräknade stödbelopp som är lägre än 500 kronor per stödår inte skall betalas ut.

15 §  Innan stöd betalas ut skall Jordbruksverket kontrollera att utbetalningen är förenlig med gemenskapsreglerna.

Om kontrollen visar att utbetalningen skulle strida mot gemenskapsreglerna skall Jordbruksverket besluta att inte betala ut stödet och sända tillbaka stödärendet till den behöriga myndigheten.

Jordbruksverkets beslut att inte betala ut stödet och sända tillbaka stödärendet till den behöriga myndigheten innebär att den behöriga myndighetens beslut förfaller.

Beslut genom vilka stödbelopp beviljas eller underrättelser om sådana beslut skall innehålla en upplysning om innehållet i första-tredje stycket.

16 §  Den myndighet som beslutat om stöd får även besluta om förskott på stöd enligt 2 kap. 20 §, 4 kap.14 och 15 §§, 5 kap.2, 4, 7, 9, 12 och 14 §§, 6 kap.1, 2 och 4 §§ samt 7 kap. Förskott får lämnas endast om stödmottagaren är en ideell förening, en ekonomisk förening i form av ett lokalt kooperativ, en allmännyttig stiftelse eller en lokal utvecklingsgrupp som drivs av stödmottagaren.

Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 250 000 kr.

17 §  Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Sametinget skall ha behörighet till uppgifter från den förvaltande myndighetens databas i ärenden om stöd enligt denna förordning.

18 §  Den centrala kontrollen över efterlevnaden av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006, kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006 och denna förordning genomförs av Jordbruksverket, förutom när det gäller stöd enligt 2 kap.30-33 §§ då den genomförs av Skogsstyrelsen.

Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför den administrativa kontrollen enligt artikel 26 i förordningen (EG) nr 1975/2006 över stöd inom sina respektive ansvarsområden.

Länsstyrelsen, Sametinget och Skogsstyrelsen genomför kontrollen på plats enligt artikel 27 och 28 i förordningen (EG) nr 1975/2006 över stöd inom sina respektive ansvarsområden. Länsstyrelsen genomför även den närmare kontrollen över stöd enligt 2 kap. 19 §. Jordbruksverket utövar den närmare kontrollen när det gäller stöd enligt 2 kap. 20 §.

Jordbruksverket genomför kontrollen i efterhand enligt artikel 30 i förordningen (EG) nr 1975/2006.

19 §  Stödmottagaren skall efter uppmaning lämna den behöriga myndigheten eller Jordbruksverket en skriftlig redogörelse för den verksamhet stödet gäller och för stödets utnyttjande samt i förekommande fall lämna en plan för det fortsatta utnyttjandet.

Skyldigheten enligt första stycket avser även tid efter verksamhetens avslutande.

20 §  Den behöriga myndigheten får avslå eller häva åtaganden enligt 2 kap.11-19 och 22-27 §§ om åtagandet motsvarar mindre än 1 000 kr per år.

21 §  Fullt stöd enligt 2 kap.9-19 och 21-29 §§ får endast utbetalas till den som på hela brukningsenheten respekterar kraven i artiklarna 4 och 5 i samt bilagorna III och IV till rådets förordning (EG) 1782/2003 och de föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m.

Utöver vad som sägs i första stycket får fullt stöd enligt 2 kap.9-19 och 21-29 §§ endast utbetalas till den som på hela brukningsenheten respekterar de minimikrav på användning av gödselmedel och växtskyddsmedel som Jordbruksverket föreskriver.

Till grund för prövningen av om de krav som omfattas av första och andra stycket är uppfyllda skall ligga resultatet av den kontroll som bedrivs av den kommun eller myndighet som har ansvaret för kontrollen över den lagstiftning som utgör verksamhetskrav.

22 §  Bestämmelser om minskning av stöd vid mätfel och ägoslagsfel som konstaterats vid kontroll av stöd enligt 2 kap.9-19 och 21-29 §§ finns i artikel 16-17 i förordningen (EG) nr 1975/2006.

Om förhållandena på ett skifte är sådana att det är svårt att entydigt bestämma vilket ägoslag det bör kategoriseras i, skall sökandens uppgift godtas.

Stöd lämnas inte för mark som huvudsakligen används för annat ändamål än jordbruk eller om marken används på ett sätt som är oförenligt med stödets syfte.

23 §  Då klassificerings- eller villkorsfel konstaterats när det gäller stöd enligt denna förordning skall stödbeloppet helt eller delvis sättas ned och hänsyn skall tas till felets betydelse i förhållande till syftet med stödet samt till om sådana omständigheter som avses i 29 § föreligger.

Villkorsfel i fråga om sådana arealer, djur eller andra ersättningsgrundande enheter som ingår i beslut om stöd enligt 2 kap. men som inte finns med i ansökan om utbetalning skall leda till samma nedsättning av stödbeloppet som om dessa arealer, djur eller andra ersättningsgrundande enheter hade funnits med i denna ansökan.

24 §  Om ett mätfel, ägoslagsfel, klassificeringsfel eller villkorsfel bedöms som allvarligt skall beslutet om stöd hävas. Detsamma gäller när ett fel i ett stödbeslut beror på en oriktig eller ofullständig uppgift av sökanden.

Om felen eller avvikelserna bedöms som mindre allvarliga får beslutet om stöd hävas till viss del.

Den behöriga myndigheten får besluta att fortsatt stöd inte skall lämnas för samma åtgärd under det innevarande eller följande stödåret i enlighet med artikel 18 i kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006.

25 §  Om en överträdelse som stödmottagaren själv kan anses vara direkt ansvarig för konstateras vid kontroll av stöd enligt 2 kap.9-19, 21-27 eller 32-33 §§ i enlighet med de författningar som reglerar kraven enligt 21 § skall stödbeloppet för det kalenderår då överträdelsen inträffade sättas ned helt eller delvis i enlighet med artikel 23 i kommissionens förordning (EG) nr 1975/2006. Jordbruksverket, eller Sametinget i fråga om stöd enligt 2 kap. 17 §, får meddela föreskrifter om nedsättning av stödbelopp.

26 §  Den behöriga myndigheten har rätt att kräva tillbaka belopp som stödmottagaren inte är berättigad till i enlighet med artikel 73 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004.

27 §  Det belopp som skall krävas tillbaka får sättas ned, om det är fråga om en mindre allvarlig avvikelse från de villkor som gäller för stödet eller om det av någon annan anledning kan anses oskäligt att kräva tillbaka hela beloppet.

28 §  Belopp enligt 26 § skall inte krävas tillbaka om stödvillkoren inte kan uppfyllas på grund av att

1. en omständighet som utgör force majeure inträffar,
2. en fastighetsreglering genomförs,
3. ett avtal om upplåtelse av nyttjanderätt upphör till följd av någon oförutsedd händelse som ligger utanför nyttjanderättshavarens kontroll, eller
4. andra exceptionella omständigheter inträffar.

Om stödvillkoren inte kan uppfyllas på grund av sådana omständigheter som avses i första stycket får den behöriga myndigheten besluta att stödvillkoren skall anpassas till de uppkomna förhållandena. Om en sådan anpassning inte är möjlig får den behöriga myndigheten besluta att åtagandet skall upphöra att gälla och att lämnat stöd inte skall återkrävas.

Om stödmottagaren slutligt upphör med att bedriva sin näring efter det att en betydande del av ett åtagande har fullgjorts och det inte är möjligt för en efterträdare att överta åtagandet får den behöriga myndigheten besluta att lämnat stöd inte skall återkrävas.

29 §  Stödmottagare skall betala ränta till staten om stödmottagaren inte är berättigad till ett stödbelopp och detta krävs tillbaka.

Jordbruksverket får föreskriva

1. hur ränta skall beräknas,
2. hur betalning skall ske, och
3. att små räntebelopp inte skall tas ut.

Den myndighet som har beslutat om återkrav får sätta ned räntekravet om det finns särskilda skäl.

30 §  Jordbruksverket får, i andra fall än som avses i 32 eller 33 §§, efter samråd med Sametinget, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och övervakningskommittén meddela ytterligare föreskrifter om stöd, stödbelopp, stödberättigande kostnader, innehåll i genomförandestrategier, ansökningsförfarande, innehåll i ansökan, innehåll i affärsplaner och projektplaner, godkännande av rådgivningstjänster och rådgivare som skall anordna tvärvillkorsrådgivning, utbetalning, kontroll, minskning av stöd, återkrav och ränta. Verket får också meddela föreskrifter om verkställighet av denna förordning.

31 §  Jordbruksverket får meddela närmare föreskrifter om inrättande av områden som avses i 9 § samt om godkännandet av LAG-grupper och lokala utvecklingsstrategier.

32 §  Sametinget får efter samråd med Jordbruksverket och övervakningskommittén meddela ytterligare föreskrifter om stöd, stödbelopp, ansökningsförfarande, innehåll i ansökan, kontroll, minskning av stöd och verkställighet av denna förordning när det gäller stöd enligt 2 kap. 15 §.

33 §  Skogsstyrelsen får efter samråd med Jordbruksverket och övervakningskommittén meddela ytterligare föreskrifter om stöd, stödbelopp, ansökningsförfarande, innehåll i ansökan, kontroll, minskning av stöd och verkställighet av denna förordning när det gäller stöd enligt 2 kap.30-33 §§ och projektstöd enligt 6 kap. i fråga om kompetensutveckling beträffande skogsbruk.

34 §  Jordbruksverket får efter samråd med länsstyrelsen, Sametinget och Skogsstyrelsen meddela föreskrifter om LAG- gruppens, länsstyrelsens, Sametingets och Skogsstyrelsens handläggning av stödärenden samt om det underlag som krävs för utbetalning av stöd.

35 §  Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län meddelar, efter samråd med Jordbruksverket, Sametinget och de angränsande länens länsstyrelser, föreskrifter om vilka områden inom ett län som anses som glest befolkade enligt 4 kap. 11 § samt 5 kap.1, 3, 5, 8, 10 och 13 §§.

36 §  Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos Jordbruksverket.

Beslut som gäller stöd enligt 4 kap.6 och 14-15 §§, 5, 6 och 7 kap. samt Skogsstyrelsens beslut som gäller stöd enligt 2 kap. får inte överklagas i andra fall än när det är fråga om beslut enligt 1 kap.15, 24, 26, 28 och 29 §§.

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.

1 §  Stöd får lämnas årligen under förutsättning att stödmottagaren under en åtagandeperiod av minst fem år åtar sig att vidta sådana åtgärder eller bedriva sådan odling som avses i 11-16, 18-19 och 21-29 §§. För stöd för åtgärder som avses i 13 § får åtagandet förlängas med fem år i taget, dock längst tills dess att den samlade åtagandeperioden uppgår till 20 år.

Stöd enligt 9 § får bara lämnas till jordbrukare som åtar sig att fortsätta bedriva jordbruk inom stödområdet under fem år från och med den första stödutbetalningen. Sådant jordbruk skall varje år omfatta minst 3 hektar.

Den behöriga myndigheten får prioritera mellan och inom inkomna ansökningar enligt 16-17 §§. Vid prioriteringen skall syftet med stödet samt den genomförandestrategi som avses i 1 kap. 8 § beaktas.

Stöd enligt 17 § lämnas inte för insatser som staten eller en kommun enligt lag eller annan författning skall sörja för.

2 §  Den behöriga myndigheten kan medge att ett åtagande enligt 1 § under pågående stödperiod ändras till ett annat, vidgat åtagande, om en sådan ändring innebär uppenbara fördelar för miljön och att det befintliga åtagandet stärks påtagligt.

Om det för ett jordbruksföretag redan finns ett åtagande enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd, förordningen (1997:1336) om miljöstöd eller förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder får Jordbruksverket meddela föreskrifter om under vilka villkor stöd med samma syfte får lämnas. Stöd får i övriga fall kombineras med äldre åtaganden på samma areal eller samma jordbruksföretag i enlighet med vad Jordbruksverket föreskriver.

3 §  Stöd enligt denna förordning får kombineras i den utsträckning som framgår av andra stycket eller bilaga 4.

Ersättningar enligt 14 §, 16 § vad avser bioträda och 21 § får kombineras på uttagen areal.

Det sammanlagda stödet per hektar får, med undantag av stöd enligt 11 §, 14 § i stödområde 1-3, 15 § och 16 § eller kombinationer av stöd inom stödområde 1-3, uppgå till högst det belopp som anges i bilagan till rådets förordning (EG) nr 1698/2005. För stöd enligt 9 § gäller dock, med de undantag som avses i första meningen, att stöd får uppgå till högst det belopp som anges i bilagan till rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar.

4 §  Ett jordbruksskifte eller område skall för att berättiga till stöd omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar. För stöd enligt 22 § gäller dock att den sammanlagda skiftesarealen skall omfatta 0,1 hektar. För att berättiga till stöd skall en renvall omfatta minst 0,2 hektar.

5 §  Antalet djurenheter per djurslag framgår av bilaga V till kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006. Antalet nötkreatur, värphöns och slaktkycklingar på jordbruksföretaget skall fastställas utifrån det genomsnittliga innehavet vid de räkningstillfällen som Jordbruksverket bestämmer. Får, getter och svin, med undantag av slaktsvin, skall finnas på jordbruksföretaget inom de hållandeperioder som Jordbruksverket föreskriver. Ett slaktsvin som rapporteras till Jordbruksverkets slaktregister på det sätt som Jordbruksverket föreskriver skall motsvara 0,1 djurenhet.

6 §  Stöd lämnas inte

1. för skötselåtgärder som omfattas av kraven i artiklarna 4 och 5 i samt bilagorna III och IV till rådets förordning (EG) nr 1782/2003 och de föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m.,
2. för skötselåtgärder som omfattas av de minimikrav på användning av gödselmedel och växtskyddsmedel som Jordbruksverket föreskriver om enligt 1 kap. 21 §,
3. för skötselåtgärder inom områden skyddade med stöd av miljöbalken för vilka åtgärder det lämnas ersättning med statliga medel för natur- eller kulturvård, och
4. för åtgärder som stödmottagaren annars är skyldig att genomföra enligt lag eller annan författning.

För areal som tagits ur produktion eller omfattas av EG:s system för direktstöd får stöd endast lämnas enligt 14 § eller 21 § samt enligt 24 § för odling av ettåriga växter för industri- och energiändamål.

7 §  Om de bestämmelser som avses i 6 § första stycket 1 och 2 ändras under en pågående åtagandeperiod skall åtagandet anpassas till de nya kraven.

Om stödmottagaren inte godtar en sådan anpassning som avses i första stycket skall den behöriga myndigheten besluta att åtagandet skall upphöra att gälla. Stödbelopp skall inte krävas tillbaka för den period under vilken åtagandet gällde.

8 §  Stödbelopp för de enskilda åtgärderna framgår av bilaga 1.

9 §  Kompensationsbidrag får lämnas för jordbruksmark som används för odling av slåtter- eller betesvall på åkermark eller för betesmarker inom stödområde 1-5 b och F. Inom stödområde 1-4 a och F får kompensationsbidrag lämnas även för jordbruksmark som används för odling av spannmål. Inom stödområde 1-3 och F får kompensationsbidrag lämnas även för jordbruksmark som används för odling av potatis.

10 §  Stöd för slåtter- och betesvall på åkermark samt för betesmark lämnas för så stor areal som motsvaras av följande genomsnittliga årliga innehav av nötkreatur äldre än sex månader och av tackor och getter (hondjur).

11 §  Stöd får lämnas för skötsel av betesmarker och slåtterängar.

Den behöriga myndigheten får besluta att ersättning för särskilda värden och ersättning för kompletterande insatser skall ges för skötsel av sådana betesmarker och slåtterängar med höga biologiska eller kulturhistoriska värden som kräver särskild skötsel eller kompletterande insatser.

12 §  Stöd får lämnas för hållande av fäbod i bruk samt för skötsel av fäbod-, alvar- och skogsbeten.

Stöd för skötsel av fäbodbete lämnas endast till den som håller fäbod i bruk. Stöd lämnas endast till fäbodar som godkänts av den behöriga myndigheten.

Den behöriga myndigheten beslutar om de skötselvillkor som skall vara uppfyllda för att berättiga till stöd.

13 §  Stöd får lämnas för skötsel av våtmarker som i miljöförbättrande syfte har anlagts eller restaurerats efter den 31 december 2006 och som bevaras i minst 20 år efter att anläggningen eller restaureringen är slutförd.

Den behöriga myndigheten beslutar om de skötselvillkor som skall vara uppfyllda för att berättiga till stöd.

Förhöjd ersättning får lämnas för våtmarker som anlagts på åkermark inom stödområde 9 i Skåne, Hallands och Blekinge län om stödmottagaren genom en oberoende värdering visar att priset för den jordbruksmark som berörs väsentligt överstiger det genomsnittliga markpriset för jordbruksmark i Götalands södra slättbygder.

14 §  Stöd för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet får lämnas för skötsel av vissa landskapselement belägna på eller i anslutning till åkermark.

Skötselåtagandet skall omfatta samtliga ersättningsberättigande landskapselement på sådan åkermark som naturligen hör till ett brukningscentrum eller annan plats för gårdsbebyggelse.

Av bilaga 3 framgår vilka landskapselement som berättigar till stöd.

15 §  Stöd för skötsel av renvallar eller traditionella renstängsel av trä eller sten eller för resor till landskapselementet får lämnas till en sameby, en samisk organisation eller en enskild förvaltare som godkänts av den behöriga myndigheten.

Stöd får lämnas inom renskötselområdet. Utanför område där renskötsel får bedrivas hela året enligt 3 § rennäringslagen (1971:437) får stöd dock lämnas endast om markägaren godkänt att ansökan lämnas in.

Innan den behöriga myndigheten fattar beslut om vem som skall få ersättning skall berörd sameby beredas tillfälle att yttra sig.

16 §  Stöd får lämnas i form av ersättning för sådana regionala skötselinsatser som avses i bilaga 1, punkten 4 om

1. skötselinsatsen omfattas av den genomförandestrategi som avses i 1 kap. 8 §,
2. stödmottagaren under en åtagandeperiod av minst fem år åtar sig att vidta de skötselinsatser som avses med åtgärden, och
3. skötselinsatsen kompletterar ett åtagande enligt 11, 12, 14 och 15 §§ eller främjar biologisk mångfald på åkerareal.

17 §  Stöd får lämnas i form av ersättning för sådana miljöinvesteringar som avses i bilaga 1, punkten 4 om

1. investeringen inte bedöms leda till någon påtaglig ökning av företagets värde eller lönsamhet,
2. investeringen omfattas av den genomförandestrategi som avses i 1 kap. 8 §, och
3. investeringen uppfyller något av de syften som anges i 11-15 §§.

Stöd enligt första stycket lämnas endast för kostnader som leder till en ökad miljönytta.

18 §  Stöd får lämnas för odling av bruna bönor som är upptagna på den svenska sortlistan och är av svenskt ursprung.

Odlingen skall under varje enskilt år omfatta en areal motsvarande minst 70 procent av den areal som odlas med bruna bönor under det första året i åtagandeperioden.

19 §  Stöd får lämnas för djur av de raser som finns upptagna på EU:s lista över utrotningshotade svenska husdjursraser.

Det antal djurenheter som anges i beslutet om stöd får under åtagandeperioden underskridas med högst 50 procent under ett enskilt år.

20 §  Stöd får lämnas till rasföreningar för bevarande av sådana utrotningshotade husdjursraser som avses i 19 § första stycket med högst 100 procent av kostnaderna för

1. skapande och upprätthållande av härstamningsregister,
2. hälsofrämjande insatser för rasen,
3. avelsrådgivning,
4. transporter av genetiskt viktiga djur mellan besättningar,
5. parningsstationer för nordiskt bi,
6. upprätthållande av genbanksbesättningar,
7. betäckning av ston, eller
8. stamboksföring.

Jordbruksverket får prioritera mellan inkomna ansökningar om stöd.

21 §  Stöd får lämnas för odling av fånggröda och för vårbearbetning på åkermark i stödområde 5 c, 5 m och 9 i Skåne, Blekinge, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands och Hallands län samt stödområde 5 a och 5 b i Hallands och Västra Götalands län.

En areal motsvarande minst 20 procent av jordbruksföretagets vårsädesareal skall under varje år omfattas av en åtgärd enligt första stycket.

Med fånggröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte räknas som huvudgröda.

Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker efter skörd av en huvudgröda eller efter en vall, fånggröda eller en bevuxen träda förrän efter årets slut.

22 §  Stöd får lämnas för anläggning av skyddszoner på åkermark inom stödområde 5 och 9.

Med en skyddszon avses en zon utmed ett vattenområde som är besådd med vall och som är mellan sex och tjugo meter bred.

Det vattenområde som skyddszonen gränsar till skall vara vattenförande under hela året eller vara utmärkt på den topografiska kartan.

23 §  Stöd lämnas endast om skyddszonen besåtts senast under våren det första året i åtagandeperioden. Skyddszonen får inte brytas förrän på hösten det sista året i åtagandeperioden. Gödselmedel eller växtskyddsmedel får inte användas på en skyddszon.

24 §  Stöd får lämnas per hektar åkermark till den som vidtar miljöskyddsåtgärder i syfte att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel och riskerna för förlust av växtnäringsämnen på jordbruksföretaget.

Stöd får endast lämnas om jordbrukaren upprättat en växtodlingsplan.

25 §  Stöd enligt 24 § får lämnas för högst 300 hektar.

Stöd enligt 24 § får inte lämnas för sådan mark för vilken stöd lämnas enligt 22, 23, 26 och 27 §§ eller mark som odlas med vall eller med fleråriga industri- eller energigrödor eller annan trädad mark.

26 §  Stöd för ekologiska produktionsformer får lämnas för odling på åkermark av jordbruksgrödor och frilandsodlade trädgårdsgrödor som årligen används till foder-, livsmedels- eller utsädesproduktion samt för ettåriga jordbruksgrödor som används för industriändamål.

Ytterligare ersättning får lämnas till jordbrukare för åkermark enligt första stycket eller för mark som omfattas av ett åtagande för betesmarker och slåtterängar enligt 11-12 §§ eller 16 §, eller enligt 2 kap. 5 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder om jordbrukaren har ekologisk djurhållning av djurslagen mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur), suggor, slaktsvin, värphöns eller slaktkycklingar. Ersättning för åkermark lämnas för så stor areal som motsvaras av en djurenhet per hektar. Ersättning för betesmarker och slåtterängar lämnas för så stor areal som motsvaras av en halv djurenhet per hektar.

Åtgärden skall utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

Jordbruksverket får föreskriva om undantag från kravet om årlig användning av grödor i första stycket.

27 §  Stöd enligt 26 § får lämnas till brukare vars hela växtodling respektive hela djurhållning inom ersättningsformen omfattas av certifiering för ekologisk produktion. Om hela växtodlingen inom ersättningsformen inte omfattas av certifiering ersätts växtodlingen med 75 procent av de belopp som anges i bilaga 1 under år 2007 och 2008 och med 50 procent av de belopp som anges i bilaga 1 för tiden därefter. Om hela djurhållningen inom ersättningsformen inte omfattas av certifiering ersätts djurhållningen med 75 procent av de belopp som anges i bilaga 1 under 2007 och 2008 och med 50 procent av de belopp som anges i bilaga 1 för tiden därefter.

Med certifierad produktion avses sådan växtodling eller djurhållning, inklusive växtodling och djurhållning under karens, som kontrolleras av ett godkänt kontrollorgan enligt rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.

28 §  Stöd får lämnas i form av grundersättning för miljövänlig odling på åkermark av flerårig slåtter- och betesvall eller frövall. Odlingen skall omfatta minst 0,1 hektar under varje enskilt år under åtagandeperioden.

29 §  För mark inom stödområdena 1-5 får ytterligare ersättning lämnas i form av tilläggsersättning till jordbrukare som har slåtter- eller betesvall som berättigar till stöd enligt 28 §.

Stöd lämnas för så stor areal som motsvaras av följande genomsnittliga årliga innehav av nötkreatur äldre än sex månader och av hondjur av tackor och getter.

30 §  Stöd får lämnas till privata skogsägare för insatser på skogsmark som förstärker natur- eller kulturvärden i skogen. Stöd får även lämnas för insatser som kan främja de sociala värdena på mark som har höga natur- eller kulturvärden.

Stöd lämnas i form av ersättning för målklassning av bestånd, ersättning för manuella insatser, ersättning för maskinella insatser, och ersättning för materiella kostnader.

31 §  Stöd får endast betalas ut för åtgärder som omfattas av en skötselplan som godkänts av den behöriga myndigheten och som uppfyller villkoren i ett avtal mellan stödmottagaren och den behöriga myndigheten.

32 §  Stöd får lämnas i Götaland och Svealand för merkostnader för nyanläggning av ädellövskog på marker där detta anses lämpligt. Stöd lämnas dock inte för nyanläggning av ädellövskog i Dalarnas län.

Stöd enligt första stycket får lämnas med högst 100 procent av kostnaderna för markberedning, inköp av plantor, plantering och stängsling. Ersättningen får dock inte överstiga 20 300 kr per hektar nyanlagd ädellövskog.

33 §  Stöd enligt 32 § betalas endast ut för nyanläggning som genomförts i enlighet med en av Skogsstyrelsen godkänd projektplan.

3 kap. Gemensamma bestämmelser för stöd enligt 4, 5, 6 och 7 kap.

1 §  Stöd får lämnas när någon första gången etablerar sig som ägare till ett jordbruks- eller rennäringsföretag.

Stöd lämnas endast till verksamhet som bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter samt bedöms vara långsiktigt lönsam och konkurrenskraftig.

2 §  Stöd lämnas i form av en startpremie om högst 250 000 kr.

3 §  Stöd lämnas endast till sökande som vid ansökningstillfället är under 40 år och som för första gången har etablerat sig som ägare till ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag. Etableringstidpunkten infaller då sökanden äger företaget, arbetar aktivt i företaget och ansvarar för driften i företaget. Företaget skall dessutom vara i drift.

Sökanden skall vid ansökningstillfället ha tillräcklig yrkeskunskap och yrkesskicklighet. Stödmyndigheten får bevilja sökanden anstånd under högst tre år från beslutstillfället att uppfylla kravet på tillräcklig yrkeskunskap och yrkesskicklighet.

4 §  Vid prioritering av inkomna ansökningar skall, utöver vad som sägs i 3 kap. 5 §, insatser som bedöms bidra till en livsmedelsproduktion med mervärden som efterfrågas av konsumenter samt till en ökad hållbar konkurrenskraft tillmätas särskild vikt.

5 §  Stödmyndigheten skall inom tre år från dagen för beviljande av stöd bedöma om verksamheten överensstämmer med affärsplanen. I de fall verksamheten avviker från affärsplanen skall stödet sättas ned helt eller delvis, varvid bestämmelserna i 1 kap.24-26 §§ samt om avvikelsen beror på ändrade förutsättningar vid genomförandet av affärsplanen skall beaktas.

6 §  Stöd får lämnas med högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna för investeringar inom primärproduktionen till den som driver ett jordbruks- eller rennäringsföretag. Inom de områden i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län som ligger inom stödområde 1-3 b och 4-5 f enligt bilaga 2 får stödnivån höjas med ytterligare högst 20 procent av de stödberättigande kostnaderna.

Stöd enligt första stycket skall underlätta

1. förbättringar av företagets lönsamhet och långsiktiga konkurrenskraft, eller
2. omställning till ett lönsamt, hållbart och naturanpassat jordbruk eller till en lönsam, hållbar och naturanpassad rennäring.

7 §  Vid prioritering av inkomna ansökningar skall, utöver vad som sägs i 3 kap. 5 §, insatser som bedöms leda till att en omställning till en rationell, modern och tekniskt innovativ produktion tillmätas särskild vikt. Särskild vikt skall även läggas vid investeringar som gynnar miljöutveckling, ny teknik och energieffektiva lösningar.

8 §  Stöd får lämnas till jordbrukare för plantering av fleråriga energigrödor avsedda för energiändamål på jordbruksmark med ett maximalt skördeintervall på 20 år eller mindre av arterna salix, hybridasp eller poppel med högst 40 procent av de stödberättigande utgifterna och högst 5 000 kr per hektar.

9 §  För stöd för plantering av salix skall varje enskild sammanhållen plantering vara minst 1,0 hektar. För stöd för plantering av poppel och hybridasp skall varje enskild sammanhållen plantering vara minst 0,1 hektar.

10 §  Stöd får endast lämnas för plantering på sådan mark där länsstyrelsen godkänt att plantering får ske med hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen.

11 §  Stöd får lämnas till mikro-, små eller medelstora förädlingsföretag med högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna för investeringar som avser

1. förädling av sådana produkter som omfattas av bilaga 1 till EG-fördraget, utom fiskeriprodukter, och produkter från skogsbruk före industriell förädling,
2. saluföring av sådana produkter som omfattas av bilaga 1 till EG-fördraget, utom fiskeriprodukter, och produkter från skogsbruk, eller
3. utveckling av nya produkter, processer eller ny teknik som rör sådana produkter som omfattas av bilaga 1 till EG- fördraget, utom fiskeriprodukter, eller produkter från skogsbruk.

För företag inom skogssektorn får stöd endast lämnas till mikroföretag.

Inom glest befolkade områden i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län får stödnivån höjas med ytterligare högst 10 procent av de stödberättigande kostnaderna.

12 §  Stöd enligt 11 § lämnas endast till verksamhet som bedöms bli långsiktigt lönsam och bidra till en ökad konkurrenskraft, ökade mervärden och förädlingsvärden i sektorn.

Vid prioritering av inkomna ansökningar skall, utöver vad som sägs i 3 kap. 5 §, särskild vikt läggas vid insatser som bedöms leda till en utveckling av nya innovativa produkter och processer på grundval av ny kunskap, teknik eller innovation samt insatser som bedöms utveckla mervärden i produktionen. Särskild vikt skall även läggas vid investeringar som gynnar utvecklingen av nya biobaserade produkter, småskalig och lokal produktion av livsmedel och skogsbruksprodukter samt investeringar som stödjer marknadstillgången av livsmedel med mervärde.

13 §  Stöd får inte lämnas till företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.

14 §  Stöd får lämnas med högst 60 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra nyskapande samarbetsprojekt om utveckling av nya produkter, processer eller ny teknik som bedöms bidra till en ökad konkurrenskraft och utveckling inom jordbruks-, rennärings-, livsmedels- eller skogsbrukssektorn.

Av de samarbetande aktörerna skall minst en vara ett företag som är verksamt inom primärproduktion av jordbruks-, renskötsel- eller skogsbruksprodukter.

Vid prioritering av inkomna ansökningar skall, utöver vad som sägs i 3 kap. 5 §, särskild vikt läggas vid samarbeten med en tydlig innovativ inriktning vad gäller utveckling av produkter, teknik och metod. Särskild vikt skall också läggas vid samverkans- eller samarbetsformer som bedöms leda till en förbättrad tillgång till distribution och detaljhandel för småskaliga producenter.

15 §  Stöd får lämnas med högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra samverkansprojekt mellan markägare, andra boende på landsbygden eller deras organisationer eller sammanslutningar om

1. samverkansprojektet avser planering och projektering av småskalig lokal infrastruktur,
2. den småskaliga lokala infrastrukturen är av betydelse för konkurrenskraften inom jord- eller skogsbruket eller rennäringen eller för en hållbar utveckling för jord- eller skogsbruket eller rennäringen, och
3. det saknas förutsättningar för en utveckling genom renodlade kommersiella initiativ eller genom åtaganden från samhällets sida.

För företag inom skogssektorn får stöd endast lämnas till mikroföretag.

1 §  Stöd får lämnas till en medlem av ett jordbrukarhushåll som utövar jordbruksverksamhet på fastigheten eller ett rennäringshushåll med högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna för att starta eller utveckla en verksamhet som avser annat än primärproduktion eller förädling av jord- och skogsbruksprodukter enligt artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005.

Stöd lämnas endast till verksamheter som bedöms leda till en utveckling eller produktion av varor eller tjänster som har förutsättningar att bli konkurrenskraftiga och lönsamma.

Inom glesbefolkade områden i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län får stödnivån höjas med ytterligare högst 20 procent av de stödberättigande kostnaderna.

2 §  Stöd får lämnas till lokala, regionala eller nationella aktörer med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra projekt som bidrar till att förbättra förutsättningarna för en konkurrenskraftig diversifiering eller påskynda en hållbar utveckling av nya affärs- och verksamhetsidéer i jordbruks- eller rennäringsföretag.

Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids till flera olika aktörer.

Projekt enligt första stycket får inte avse primärproduktion.

3 §  Stöd får lämnas med högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna för etablering eller utveckling av mikroföretag, vars verksamhet bedöms ha anknytning till och betydelse för landsbygdens utveckling.

Stöd lämnas endast till verksamheter som bedöms leda till en utveckling eller produktion av varor eller tjänster som har förutsättningar att bli konkurrenskraftiga och lönsamma.

Inom glesbefolkade områden i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län får stödnivån höjas med ytterligare högst 20 procent av de stödberättigande kostnaderna.

4 §  Stöd får lämnas till lokala, regionala eller nationella aktörer med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra projekt som bidrar till att förbättra förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt företagande för mikroföretag på landsbygden eller påskynda en hållbar utveckling av nya affärs- och verksamhetsidéer.

Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids till flera olika aktörer.

5 §  Stöd får lämnas med högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna för etablering eller utveckling av små företag eller mikroföretag med turistverksamhet på landsbygden.

Stöd lämnas endast till verksamheter som bedöms leda till en utveckling eller produktion av tjänster som har förutsättningar att bli konkurrenskraftiga och lönsamma.

Inom glesbefolkade områden i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län får stödnivån höjas med ytterligare högst 20 procent av de stödberättigande kostnaderna.

6 §  Vid prioritering av inkomna ansökningar om stöd enligt 5 § skall, utöver vad som sägs i 3 kap. 5 §, stöd i första hand lämnas till små företag eller mikroföretag inom landsbygdsturism som gynnar en lokal ekonomisk utveckling.

7 §  Stöd får lämnas till lokala, regionala eller nationella aktörer med anknytning till landsbygdsturism med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra projekt som bidrar till att förbättra förutsättningarna för en konkurrenskraftig turismnäring på landsbygden eller påskynda en hållbar utveckling av nya affärs- och verksamhetsidéer som rör landsbygdsturism.

Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids på flera olika aktörer.

8 §  Stöd får lämnas till företag i syfte att stärka och utveckla grundläggande service samt fritids- och kulturaktiviteter på lokal nivå för en by eller en grupp av byar med högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna.

Inom glesbefolkade områden i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län får stödnivån höjas med ytterligare 20 procent av de stödberättigande kostnaderna.

9 §  Stöd får lämnas till lokala, regionala eller nationella aktörer med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra lokala projekt som bidrar till att förbättra förutsättningarna för lokal kommersiell eller offentlig service samt lokala kultur- eller fritidsaktiviteter.

Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids till flera olika aktörer.

10 §  Stöd enligt 8 och 9 §§ får endast lämnas till insatser som bedöms vara väsentliga för en hållbar lokal, social och ekonomisk utveckling.

Stöd lämnas inte om stöd kan lämnas enligt förordningen (2000:284) om stöd för kommersiell service.

Stöd för investeringar i småskalig lokal infrastruktur får endast lämnas i glest befolkade områden där förutsättningar för annan finansiering bedöms saknas.

11 §  Vid prioritering av inkomna ansökningar skall, utöver vad som sägs i 3 kap. 5 §, särskild vikt läggas vid insatser som bedöms leda till att antalet boende bibehålls eller ökar samt till en förbättrad åldersstruktur.

12 §  Stöd får lämnas till lokala eller regionala aktörer med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra lokala projekt som bidrar till

1. att förbättra villkoren för företagande och boende i bygden,
2. att allmänt stärka en bygds attraktionskraft, eller
3. ett hållbart nyttjande av bygdens resurser.

Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids till flera olika aktörer.

13 §  Stöd får lämnas till företag i syfte att bevara eller öka attraktionskraften hos natur- och kulturarvet på landsbygden med högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna för restaurering av byggnader som inte används och som bedöms vara av kulturhistoriskt värde under förutsättning att de kommer till användning för ett kommersiellt, socialt eller kulturellt ändamål. Stöd får dock inte lämnas för upprustning av bostäder.

Inom glesbefolkade områden i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län får stödnivån höjas med ytterligare högst 20 procent av de stödberättigande kostnaderna.

14 §  Stöd får lämnas till lokala, regionala eller nationella aktörer eller markägare med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för att genomföra projekt som bidrar till att

1. förbättra förutsättningarna för ett bevarande av natur- och kulturarvet på landsbygden eller för att öka dess attraktionskraft, eller
2. utreda frågor om underhåll, restaurering och höjning av attraktionskraften hos natur- och kulturarvet på landsbygden.

Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids på flera olika aktörer.

1 §  Stöd får lämnas med minst 20 och högst 100 procent av kostnaderna till personer som är verksamma inom jordbruk, rennäring, skogsbruk eller förädling för kompetensutvecklingsåtgärder som syftar till

1. att förbättra miljön och landskapet,
2. företagsutveckling för att stimulera till att utveckla befintliga och nya produkter och verksamheter, eller
3. att främja kunskapsöverföring från och information om forsknings- och utvecklingsarbete.

Stöd enligt första stycket får även lämnas för andra kompetensutvecklingsåtgärder som är förenliga med den nationella strategiska planen för landsbygdsutveckling, den genomförandestrategi som avses i 1 kap. 8 § eller, om kompetensutvecklingsåtgärden genomförs enligt leaderdimensionen, den lokala utvecklingsstrategi som gäller inom det område som avses i 1 kap. 9 §.

Stöd får även lämnas till aktörer som anordnar sådana kompetensutvecklingsåtgärder som avses i första eller andra stycket.

2 §  Stöd får lämnas till personer som är verksamma inom de områden som omfattas av 5 kap. med minst 20 och högst 100 procent av kostnaderna för kompetensutvecklingsåtgärder som syftar till att

1. öka kunskapsinnehåll, företagarförmåga och innovationsförmåga i landsbygdens näringsliv, eller
2. förbättra förutsättningarna för diversifiering och livskvalitet på landsbygden.

Stöd enligt första stycket får även lämnas för andra kompetensutvecklingsåtgärder som är förenliga med den nationella strategiska planen för landsbygdsutveckling, den genomförandestrategi som avses i 1 kap. 8 § eller, om kompetensutvecklingsåtgärden genomförs enligt leaderdimensionen, den lokala utvecklingsstrategi som gäller inom det område som avses i 1 kap. 9 §.

Stöd får även lämnas till aktörer som anordnar sådana kompetensutvecklingsåtgärder som anges i första stycket.

3 §  Stöd får lämnas till aktörer som anordnar rådgivningsinsatser om föreskrivna verksamhetskrav samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artiklarna 4 och 5 i samt bilagorna III och IV till rådets förordning (EG) nr 1782/2003 och för rådgivning om regler om arbetarskydd som grundar sig på gemenskapslagstiftningen.

Stöd enligt första stycket får lämnas med de begränsningar som framgår av bilagan till rådets förordning (EG) nr 1698/2005.

Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om vad rådgivningen skall omfatta.

4 §  Stöd får lämnas med minst 20 och högst 100 procent av kostnaderna för kompetens- och informationsinsatser som syftar till att stödja och underlätta förberedelserna och genomförandet av åtgärderna i denna förordning genom leaderdimensionen.

5 §  Stöd enligt detta kapitel får inte avse kurser eller praktik som ingår i den normala jord- eller skogsbruksutbildningen på sekundär eller högre nivå eller i ordinarie gymnasie- eller högskoleutbildning.

6 §  Vid prioritering mellan inkomna ansökningar skall särskild vikt läggas vid kompetensutvecklingsåtgärder som stärker förutsättningarna för företagsutveckling, sysselsättning, service och lokal utveckling på landsbygden.

1 §  Stöd inom ramen för leaderdimensionen får lämnas till aktörer vilkas verksamhet bedrivs inom ett område som avses i 1 kap. 9 § med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna för projekt som bidrar till att genomföra den lokala utvecklingsstrategi som gäller inom området.

Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag endast för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids till flera aktörer.

2 §  Stöd till interregionala och transnationella samarbetsprojekt inom ramen för leaderdimensionen får lämnas till aktörer vilkas verksamhet bedrivs inom ett område som avses i 1 kap. 9 § med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna.

Stöd enligt första stycket får endast lämnas då en av de samarbetande parterna är en LAG-grupp som godkänts enligt 1 kap. 9 §. Stöd enligt första stycket får inte lämnas till företag endast för utveckling av den egna verksamheten. Projekten skall bidra till att resultatet sprids till flera aktörer.

3 §  Stöd till driftskostnader för en LAG-grupp får lämnas med minst 20 och högst 100 procent av de stödberättigande kostnaderna.