lagen.nu

Lagar
Rättsfall
Förarbeten
Föreskrifter
Praxis
Begrepp
Nyheter

⁠

Egenmäktighet med barn

Beskrivning saknas!

Rättsfall18

RH 2018:26: Kontaktförbud. Att en förälder till ett barn olovligen skiljer barnet från dess vårdnadshavare har inte ansetts innebära en risk för att föräldern kommer att begå brott mot, förfölja eller allvarligt trakassera barnet på sätt som motiverar att kontaktförbud meddelas för att skydda barnet från föräldern.
NJA 1993 s. 128: Modern till ett barn har vägrat efterkomma domstols avgörande om vårdnadens överflyttande från modern till fadern. Såsom skäl för sin vägran har hon åberopat att fadern tidigare förgripit sig mot barnet sexuellt och att risk förelåg för att detta skulle upprepas. I mål mot modern om ansvar för egenmäktighet med barn har modern gjort gällande straffrihet till följd av nöd. Fråga i målet om betydelsen av att invändningen om incest prövats i vårdnadsmålet och befunnits vara ogrundad.
NJA 2017 s. 557: Frågor rörande hur långt straffansvaret för egenmäktighet med barn sträcker sig och hur det förhåller sig till föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, umgänge och boende.
RH 1999:68: Att vid gemensam vårdnad, mot den andra vårdnadshavarens vilja, hålla kvar ett barn på en plats dit barnet rest med båda vårdnadshavarnas samtycke, har inte ansetts vara att bedöma som ett sådant bortförande som är straffbelagt i 7 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken. Åtal för egenmäktighet med barn har därför ogillats.
NJA 1992 s. 566: Fråga om den som tidigare dömts för egenmäktighet med barn jämlikt 7 kap 4 § BrB ånyo kan dömas för detta brott genom att fortsätta att undanhålla barnet från vårdnadshavaren.
NJA 2007 s. 326: Fråga om ansvar för egenmäktighet med barn enligt 7 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken (Jfr NJA 2006 s. 708).
NJA 1993 s. 277: Sedan ett barn bortförts av fadern och denne på grund härav dömts för egenmäktighet med barn har han åter dömts för sådant brott på den grunden att han vägrat uppge vem som hade hand om barnet. Fråga, när barnet alltjämt ej kommit till rätta, om fadern på nytt skall anses ha gjort sig skyldig till egenmäktighet med barn genom underlåtenhet att lämna uppgifter. Tillika fråga om bevisningen för att fadern skall ha kunnat lämna uppgifter av betydelse.
NJA 1995 s. 269: Fadern till ett ännu ej ettårigt barn har fällts till ansvar enligt 7 kap 4 § BrB sedan han obehörigen skilt barnet från modern - vårdnadshavaren - och lämnat det i sitt hemland. Handlandet har med hänsyn till vissa angivna omständigheter ansetts i betydande grad ha varit riktat mot modern. Fadern har förpliktats utge skadestånd till modern för personskada, i form av psykiska problem, som handlandet förorsakat henne.
NJA 1991 s. 241: Sedan en man genom lagakraftvunnen dom fällts till ansvar för egenmäktighet med barn, bestående i att han Fört två barn till Iran och därigenom obehörigen skilt dem från vårdnadshavaren, väcks på nytt åtal mot mannen för egenmäktighet med barn under påstående att han efter domen återigen obehörigen skilt barnen från vårdnadshavaren genom att inte vidtaga någon åtgärd för att återföra barnen till vårdnadshavaren. Frågan huruvida mannen härigenom på nytt gjort sig skyldig till egenmäktighet med barn har ansetts ej utgöra ett spörsmål angående rättegångshinder utan vara att bedöma i samband med en prövning av åtalet i sak.
RH 2002:24: Straffet för egenmäktighet med barn, grovt brott, är numera fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Fram till den 1 juli 1993 uppgick straffet till fängelse högst två år. Fråga om påföljd för egenmäktighet med barn, grovt brott, som utgörs av handlingar som begåtts såväl före som efter den år 1993 genomförda straffskärpningen.
NJA 2006 s. 708: Uttrycket "egenmäktigt bortför barnet" i 7 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken omfattar inte att en vårdnadshavare mot den andra vårdnadshavarens vilja håller kvar barnet på en plats dit barnet ursprungligen förts i samförstånd mellan vårdnadshavarna.
NJA 1983 s. 750: En sexårig flicka som står under båda föräldrarnas vårdnad bortförs av fadern från det gemensamma hemmet. I mål om ansvar på fadern för egenmäktighet med barn uppkommer frågan hur uttrycket "utan beaktansvärt skäl" i 7 kap 4 § BrB skall tolkas.
RH 1993:52: I mål angående ansvar för egenmäktighet med barn uppkommer fråga om iransk eller svensk rätt är tillämplig på vårdnadsförhållandet.
RH 2005:73: En kvinna har vägrat att efterkomma en domstols förordnande om att vårdnaden om hennes två barn skulle flyttas över till pappan. Kvinnan har hållit barnen gömda i Sverige under sex och ett halvt års tid och på så sätt berövat dem all kontakt med såväl pappan som släkt och vänner. Som skäl för sitt handlande har kvinnan anfört att barnen riskerade att utsättas för sexuella övergrepp av pappan och att hon handlat i nöd. Hovrätten har dömt kvinnan för egenmäktighet med barn, grovt brott, och bestämt påföljden till fängelse.
NJA 2008 s. 780: Att medverka i en vårdnadsprocess i utlandet och därvid underlåta att vidta vissa processhandlingar har ansetts inte vara straffbart som egenmäktighet med barn. Tillika fråga om betydelsen av åtalsjustering i det fall att en tilltalad inskränker sitt överklagande till påföljdsfrågan.
RH 2016:46: Fråga om bestämmelsen om straff för egenmäktighet med barn är tillämplig när ett barn som har omhändertagits för vård enligt LVU bortförs innan det har överlämnats till de utsedda vårdgivarna och vården således inte har kunnat påbörjas. Tillika fråga om skadestånd för kränkning till barnet.
RH 2021:11: Bortförande av barn under närmare sex månader och som varit omhändertagna har bedömts som egenmäktighet med barn, grovt brott. Brottets art har inte ansetts vara sådant att påföljden av det skälet ska bestämmas till fängelse.
NJA 2022 s. 14: Skadestånd vid egenmäktighet med barn.

Legaldefinitioner18

7 kap. 4 § Brottsbalk (1962:700)

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator