AD 1999 nr 61

En konsult i databranschen sade upp anställningen med en månads uppsägningstid och lämnade samtidigt ett anbud på ett arbete hos en uppdragsgivare till arbetsgivaren. Fråga om arbetsgivaren i denna situation varit berättigad att genom avskedande skilja arbetstagaren från hans anställning (jfr domen 1977 nr 118).

Parter:

S. P. R.G.S. Infosystem Aktiebolag i konkurs

Nr 61

P. S. i Göteborg

mot

R.G.S. Infosystem Aktiebolag i konkurs i Göteborg.

ÖVERKLAGAD DOM

Göteborgs tingsrätts dom den 8 oktober 1998 i mål nr T 20456-97

Tingsrättens dom, se bilaga.

P.S. har yrkat att Arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens dom skall helt bifalla hans talan vid tingsrätten, befria honom från skyldighet att utge ersättning för motpartens rättegångskostnader vid tingsrätten samt förplikta motparten att utge ersättning för hans rättegångskostnader där.

För det fall Arbetsdomstolen inte bifaller P.S:s talan har han yrkat att domstolen med stöd av 5 kap. 2 § första stycket lagen om rättegången i arbetstvister skall förordna att vardera parten skall bära sina rättegångskostnader i såväl tingsrätten som Arbetsdomstolen. Han har yrkat att skyldigheten för honom att utge ersättning för motpartens rättegångskostnader vid tingsrätten i varje fall skall jämkas. Slutligen har P.S. yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

R.G.S. Infosystem AB i konkurs (hädanefter Infosystem) har bestritt bifall till ändringsyrkandena och hemställt att Arbetsdomstolen skall fastställa tingsrättens dom.

Vid huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen inställde sig inte någon företrädare för bolaget. Arbetsdomstolen har företagit målet till förhandling och avgörande med stöd av 4 kap. 16 § tredje stycket lagen om rättegången i arbetstvister.

Till utveckling av sin talan har P.S. anfört i allt väsentligt detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom. Till förtydligande av sin talan har han tillagt följande. Enligt hans uppfattning hade han 145 övertidstimmar, motsvarande omkring 18 dagars ledighet, att ta ut som kompensationsledighet under augusti 1997. Han har därmed inte tagit ut semester utan kompensationsledighet under de 15 dagar han var ledig i augusti 1997.

P.S. har i Arbetsdomstolen hörts på nytt under sanningsförsäkran. Förhör under sanningsförsäkran med R.S. har spelats upp från tingsrättens band. Samma bevisning som åberopats i tingsrätten har förebringats i Arbetsdomstolen.

Domskäl

Av utredningen i målet framgår att P.S. under sommaren 1997 för Infosystems räkning arbetade som konsult hos E. Telecom AB (E.). I slutet av augusti 1997 sade P.S. upp sin anställning i Infosystem med en månads uppsägningstid. Samtidigt lämnade han till E. en offert avseende fortsatt konsultarbete hos E. vilket P.S. skulle utföra för ett av honom ägt aktiebolag. När Infosystem några dagar senare fick vetskap om offerten avskedades P.S.. Sedan E. accepterat P.S:s offert utförde han under hösten 1997 det ifrågavarande arbetet.

Har P.S. åsidosatt sina åligganden mot bolaget i sådan utsträckning att bolaget haft rätt att avskeda honom ?

Som Arbetsdomstolen har framhållit bl.a. i domen 1977 nr 118 är det oomtvistligt att en anställd i allmänhet på ett allvarligt sätt bryter mot det lojalitetskrav som följer av anställningsavtalet, om han medan anställningen består driver med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Till konkurrerande verksamhet måste räknas att, på det sätt P.S. gjort, under bestående anställning lämna anbud på ett arbete som även arbetsgivaren har intresse av att utföra.

Vid prövningen av illojalt handlande som grund för avskedande bör enligt det tidigare nämnda rättsfallet göras ett nyanserat bedömande med beaktande av de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet. Härvid får hänsyn tas till bl.a. arbetstagarens ställning i företaget, hans möjligheter att i konkurrensen utnyttja företagshemligheter och annat internt material, beskaffenheten av den verksamhet varom konkurrens sker och konkurrensåtgärdens betydelse för företaget. På grundval av dessa och andra sådana omständigheter får prövas vilken grad av illojalitet som ligger arbetstagaren till last. Denna prövning skall ske med utgångspunkt från att avskedande enligt 18 § första stycket anställningsskyddslagen får äga rum endast om arbetstagaren har grovt åsidosatt sina åligganden. Det sagda innebär att avskedande skall kunna ske endast vid de verkligt allvarliga överträdelserna från arbetstagarens sida av anställningsavtalet.

Bedömningen i den nu föreliggande tvisten bör enligt domstolens mening göras mot bakgrund av följande omständigheter. I sin anställning hos Infosystem utförde P.S. ett kvalificerat programmeringsarbete hos E. Han hade till skillnad från Infosystem kännedom om att E. begärde anbud på fortsatt arbete av liknande art. Genom sin ställning hos Infosystem hade P.S. sådan insyn i detta bolags affärsverksamhet att han kunde lämna offert till E. med ett lägre pris än det som Infosystem hade tillämpat. Att E. accepterade P.S:s anbud medförde otvivelaktigt att Infosystem, som var ett litet företag, förorsakades en kännbar skada. Av vad R.S.har uppgett vid tingsrätten kan dras slutsatsen att arbetet hos E. under sommaren 1997 bedömdes vara av stor betydelse för Infosystem och att det var ett betydande bakslag att Infosystem inte fick fortsätta arbetet.

Mot bakgrund av det anförda anser Arbetsdomstolen att P.S. genom sitt handlande har grovt åsidosatt sina åligganden mot Infosystem. Avskedandet har alltså varit befogat. Detta betyder att Arbetsdomstolen i likhet med tingsrätten anser att P.S:s yrkande om allmänt skadestånd i denna del av målet skall ogillas.

P.S:s övriga yrkanden

I fråga om P.S:s yrkanden om allmänt skadestånd för att bolaget underlåtit att lämna besvärshänvisning samt för brott mot lagen om arbetsgivares kvittningsrätt, om ekonomiskt skadestånd för innehållen uppsägningslön, om bonuslön och om semesterersättning på utestående lönebelopp respektive på utbetald lön gör Arbetsdomstolen inte några andra bedömningar än dem som tingsrätten gjort. Bolaget har således att utge ersättning till P.S. med 3 000 kr för utebliven besvärshänvisning och med 3 341 kr för semesterersättning på utbetald lön, i båda fallen jämte ränta.

Rättegångskostnaderna vid tingsrätten

P.S. har yrkat att Arbetsdomstolen med stöd av 5 kap. 2 § första stycket lagen om rättegången i arbetstvister skall förordna att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad vid tingsrätten. Han har också yrkat att hans skyldighet att utge ersättning för bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten i varje fall skall jämkas.

P.S. har enligt Arbetsdomstolens mening inte haft skälig anledning att få tvisten prövad. Något skäl att förordna att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad i tingsrätten föreligger därmed inte. Inte heller föreligger skäl att jämka P.S:s ersättningsskyldighet för bolagets rättegångskostnader i tingsrätten.

Sammanfattning

Slutsatsen av de ställningstaganden Arbetsdomstolen redovisat ovan är att tingsrättens domslut i sin helhet skall fastställas.

Domslut

Domslut

Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut.

Dom 1999-05-05, målnummer B-136-1998

Ledamöter: Michaël Koch, Mats Holmgren och Gunnar Ericson. Enhälligt.

Sekreterare: Catharina Nordlander

BILAGA

Tingsrättens dom (ledamöter: Dan Ogvall, Stefan Wikmark och Kjell Nilsson)

BAKGRUND

Mellan R.G.S. Infosystem Aktiebolag, (Infosystem) och P.S. träffades den 16 december 1996 ett anställningsavtal, se bilaga 1 (uteslutes här). Samtidigt träffade parterna ett avtal om bonus, se bilaga 2 (uteslutes här). P.S. började sitt arbete vid Infosystem i enlighet med anställningsavtalet den 3 februari 1997.

P.S. sade upp sig från sin anställning den 29 augusti 1997 med en uppsägningstid om en månad innebärande att han skulle vara anställd till och med september månad 1997. Samma dag avlämnade han en offert till E. Telecom AB (E.), se bilaga 3 (uteslutes här).

Den 5 september 1997 varslades P.S. om avsked, se bilaga 4 (uteslutes här). Varslet följdes den 15 samma månad av ett meddelande om avsked, se bilaga 5 (uteslutes här).

P.S. erhöll uppdrag av E. i enlighet med den avgivna offerten och arbetar alltjämt på liknande villkor för det företaget.

YRKANDEN

P.S. har yrkat att Infosystem skall förpliktas att till honom utge ersättning enligt följande.

1. Allmänt skadestånd för den kränkning han åsamkats genom avskedandet, som varit obefogat, med 50 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning sker.

2. Allmänt skadestånd för att Infosystem inte lämnat besvärshänvisning i enlighet med 19 § andra stycket Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) med 15 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning sker.

3. Allmänt skadestånd för brott mot lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt med 20 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning sker.

4. Ekonomiskt skadestånd för innehållen uppsägningslön med 18 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från den 29 september 1997 till dess full betalning sker.

5. Resterande bonuslön för månaderna februari - april samt augusti 1997 med 16 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning sker.

6. Semesterersättning på utestående lönebelopp (34 000) kr med 4 080 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från den 29 september 1997 till dess full betalning sker.

7. Semesterersättning på utbetald lön (189 238) kr med 14 618 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från den 30 januari 1998 till dess full betalning sker.

Infosystem har bestritt samtliga P.S:s yrkanden.

I fråga om yrkandet under 1. har Infosystem - för det fall att tingsrätten skulle finna att Infosystem inte haft rätt att avskeda P.S. - gjort gällande att bolaget haft skäl för sin inställning och att skadeståndet därför skall jämkas till noll kr.

Beträffande yrkandet under 2. har Infosystem medgett att bolaget inte lämnat föreskriven besvärshänvisning och vitsordat 1 000 kr som skäligt skadestånd.

I fråga om yrkandet under 3. har Infosystem förklarat sig inte kunna vitsorda något belopp.

När det gäller yrkandet under 4. har Infosystem vitsordat 11 000 kr som i och för sig skälig uppsägningslön med fördelningen 7 000 kr för tiden den 26 augusti till och med den 25 september 1997 och 4 000 kr för tiden den 26 september till och med den 30 september 1997.

I fråga om yrkandet under 5. har Infosystem vitsordat 9 000 kr som skäligt belopp i och för sig för månaderna februari - april 1997.

Beträffande yrkandet under 6. har Infosystem vitsordat 1 454 kr i semesterersättning beräknad på 11 000 kr.

När det slutligen gäller yrkandet under 7. har Infosystem förklarat sig inte kunna vitsorda något belopp.

Parterna har förklarat sig ense om att - för det fall att tingsrätten finner att Infosystem haft rätt att avskeda P.S. - P.S. inte har rätt till ytterligare lön jämte semesterersättning för tid efter den 15 september 1997.

P.S. har bestritt jämkning av skadeståndet under 1.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. P.S. har därvid, för det fall hans talan inte skulle bifallas, hemställt att rättegångskostnaderna skall kvittas enligt 5 kap 2 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Infosystem har motsatt sig att kvittning sker.

GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN

P.S. har till utveckling av sin talan anfört följande.

Han påbörjade sitt arbete vid Infosystem såsom avtalat i februari 1997 och var huvudsakligen sysselsatt med IT-arbete såsom detta preciserats i anställningsavtalet. Under sommaren 1997 arbetade han för bolagets räkning som konsult hos E. Efter hand förstod han att Infosystem, utan att samråda med honom, avsåg att placera honom där under en längre tid och att han skulle fortsätta arbeta hos det bolaget även efter hans semester i augusti, vilket gjorde honom missnöjd. Han lät ett fåtal personliga persedlar vara kvar hos E. när han gick på semester. I samband med löneutbetalningen i augusti 1997 fick han inte ut den bonuslön som han ansåg sig berättigad till för den månaden enligt bonusavtalet. Han var även missnöjd med att han fått arbeta med många olika projekt samtidigt, bl.a. extern undervisning för Länsarbetsnämnden. Sammantaget blev förhållandena sådana att det ledde till misshälligheter mellan honom och R.S. som företagsledare, och han sade upp sig den 29 augusti 1997. Parterna var överens om en uppsägningstid om en månad och han skulle arbeta september månad ut. Samma dag som han sade upp sig lämnade han ovannämnda offert angående eventuellt konsultarbete. Såsom framgår av offerten skulle han inte påbörja något arbete hos E. innan han slutat hos Infosystem, möjligen någon vecka tidigare. Han avsåg att försöka sluta arbeta hos Infosystem någon tid före september månads utgång, eftersom han hade övertid att ta ut. R.S. ansåg dock att offerten utgjorde konkurrerande verksamhet och varslade honom om avsked. Han framhöll för R.S. att offerten inte gällde förrän han slutat sin anställning och att han måste tänka på sin framtid. Anställningsavtalet har inte någon konkurrensklausul som gäller efter anställningens upphörande, vilket han har framhållit för R.S. Varslet följdes den 15 september av det skriftliga avskedandet, som saknade besvärshänvisning. Bolaget Orm-Drottningen Datorer AB hade han bildat under 1994 tillsammans med en god vän. En ändring av bolagsordningen under sommaren 1997 var bl.a. föranledd av att bolagets aktiekapital måste höjas till 100 000 kr i enlighet med reglerna i aktiebolagslagen.

Han har endast haft teknisk insyn i Infosystem och har inte haft möjligheter att få detaljinformation beträffande nya order. Det var R.S. som skötte Infosystems marknadsföring och P.S. hade inte något inflytande i den frågan. Han har inte undanhållit bolaget någon information i fråga om fortsatt arbete hos E.

P.S. har som grunder för sin talan anfört följande.

Det är hans uppfattning att ingivandet av en offert inför eventuellt kommande arbete sedan anställningen vid Infosystem upphört inte utgör grund för avskedande. Hans förfarande har ej heller inneburit allvarlig skada för Infosystem. Omständigheterna är sådana att det inte ens har förelegat grund för uppsägning.

Eftersom det s.k. bonusmålet enligt bonusavtalet uppnåddes under hans anställningstid är han berättigad till avtalad mållön om 28 000 kr i månaden under hela sin anställningstid. Under månaderna februari - april 1997 har han erhållit sin grundlön om 25 000 kr, varför han för envar av dessa månader är berättigad till ytterligare 3 000 kr. För augusti 1997 erhöll han 21 000 kr i grundlön och hans fordran på bonuslön uppgår därför till 7 000 kr för den månaden. På samma sätt är han även för september 1997 berättigad till lön beräknad efter 28 000 kr inklusive bonus. Arbetsgivaren har inte rätt att ensidigt avstå från att sluta ett nytt bonusavtal för hans vidkommande. Han skall inte lida för att det inte fastställts några bonusgrundande parametrar för honom.

Infosystem har innehållit uppsägningslönen för september 1997 i strid mot lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Han är därför berättigad till skadestånd enligt samma lag.

Han har inte erhållit full semesterersättning beräknad på ännu utestående lönebelopp om 34 000 kr, vilken beräknad efter 12 procent enligt semesterlagen blir 4 080 kr. Härutöver är han berättigad till resterande semesterersättning beräknad efter tolv procent på utbetald lön, 189 238 kr, eller 14 618 kr efter avdrag för redan utbetald ersättning om 8 090 kr. Han var ledig under sammanlagt 15 dagar i augusti 1997. Den ledigheten har bolaget behandlat som semester. Hela ledigheten skall vara kompensation för arbetad övertid. Enligt anställningsavtalet gäller att övertidsersättning endast skall utgå för tid som ligger över 180 timmar. Detta står i strid med arbetstidslagen. Övertidsersättning skall beräknas veckovis enligt lag. Han har därför varit berättigad till övertidsersättning för allt arbete utöver 40 timmar i veckan. Semesterersättning skall därför beräknas på den totala lönen endast med avdrag för de 8 090 kr som redan utbetalats.

Infosystem har till utveckling av sin talan anfört följande.

Infosystem bildades 1993. R.S. som är företagets grundare och verkställande direktör, äger 60 procent av aktierna. Bolaget har sju anställda. Bolaget är ett tjänsteproducerande företag inom databranschen. Dess affärsidé är att tillhandahålla produkter som utvecklar, förädlar och visualiserar information för operativ och strategisk verksamhetsstyrning.

Bolaget bedriver en omfattande utbildningsverksamhet och sysslar med systemutveckling och rådgivning inom IT-området.

P.S:s arbetsuppgifter bestod i enlighet med anställningsavtalet av IT- arbete. Arbetet skulle utföras i Infosystems lokaler eller hos kund. Under rubriken "Övrigt" i anställningsavtalet anges att arbetstagaren inte utan arbetsgivarens medgivande får bedriva kommersiell verksamhet vid sidan av sin anställning.

I slutet av juni 1997 fick Infosystem ett uppdrag från E. Arbetet var en naturlig fortsättning på tidigare utförda uppdrag med gott resultat. Uppdraget var begränsat till att omfatta totalt 160 timmar under perioden den 11 juli till och med den 7 augusti 1997. När Infosystem fick detta uppdrag fanns inga för bolaget kända planer på en eventuell fortsättning av uppdraget. Uppdraget låg helt inom P.S:s kompetens och arbetsuppgifter och P.S. åtog sig att arbeta under den angivna tidsperioden, trots att det var semesterperiod.

R.S. hade telefonkontakt med P.S. för att hålla sig informerad om utvecklingen. Han var också intresserad av att få reda på om det fanns indikationer på att uppdraget skulle förlängas eller leda till fler beställningar från E. R.S. fick emellertid inte någon information från P.S. som indikerade någon fortsättning av det aktuella projektet.

När P.S. den 29 augusti 1997 sade upp sig angav han som skäl bl.a. att han tyckte att det var besvärligt att syssla med flera olika projekt samtidigt, t.ex. utveckling av Infosystems egna system samtidigt som han skulle fungera som konsult ute hos kund. Han gav också uttryck för en önskan att utveckla ett eget s.k. CAD-system. P.S. nämnde då inget om någon egen offert till E. Ej heller nämnde han något om sin rätt till bonuslön.

Kort tid efter det att P.S. sagt upp sig fick R.S. ett samtal från en person vid E. som frågade R.S. om P.S. hade lämnat sin anställning per den 1 september 1997 för att i stället starta ett eget företag. Det förekom nämligen uppgifter om att P.S. lämnat en egen offert till E. R.S. kallade omedelbart P.S. till ett sammanträffande, vid vilket P.S. bekräftade att han lämnat en egen offert till E. innan eller i anslutning till att han sa upp sig hos Infosystem. R.S. blev upprörd eftersom han ansåg att P.S. handlat synnerligen illojalt mot bolaget och i strid med anställningsavtalet som förbjöd den anställde att bedriva kommersiell verksamhet vid sidan av anställningen. Mot denna bakgrund lämnade R.S. den 5 september 1997 det ifrågavarande varslet. P.S:s uppgivna fackförbund fick samtidigt en kopia av varslet. Det visade sig emellertid att P.S. inte längre var fackligt ansluten.

Den 8 september 1997 överlämnade P.S. till R.S. ett meddelande av innehåll att han inte accepterade varslet. Av handlingen framgår att P.S. inte anser att avgivande av en offert kan anses som att bedriva kommersiell verksamhet. Han anför vidare att han inte heller haft för avsikt att bedriva kommersiell verksamhet under anställningstiden och att offerten inte skulle träda i kraft förrän efter det att uppsägningstiden löpt ut. P.S. har med skriften bekräftat att han lämnat en offert under anställningstiden.

P.S. synes ha räknat med att han skulle erhålla det uppdrag som han lämnade anbud på. Trots att hans uppdrag för Infosystem skulle vara slutfört den 7 augusti 1997 lämnade han kvar samtliga sina personliga tillhörigheter hos E. när han gick på semester dagen därpå. P.S. erhöll också det ifrågavarande uppdraget.

P.S:s bolag, Orm-Drottningen Datorer AB, bildades 1994 och fick sin nuvarande bolagsordning den 4 juli 1997. Enligt denna skall bolaget svara för dator- och elektronikinriktat kundstöd samt tillverka och sälja datorer och elektronik, tillverka och sälja datorprogram, textilier och konfektionsvaror samt tillhandahålla och sälja datorkraft. Bolaget skall vidare tillverka och sälja fabriksmaskiner för textil- och verkstadsindustrin. P.S. utgör bolagets styrelse och är dess verkställande direktör, vilket förhållande består sedan 1994. Bolagets aktiekapital ökades i samband med den senaste ändringen av bolagsordningen.

P.S. har själv, eller via sitt bolag, lämnat en offert till E. Han gjorde det samtidigt som han var anställd hos Infosystem och hade i uppdrag att såsom konsult fullgöra Infosystems uppdrag hos E. Han har således lämnat ett anbud direkt i konkurrens med sin arbetsgivare i syfte att lämna sin anställning och övergå i egen verksamhet. P.S. har genom sin anställning hos Infosystem haft full insyn i dess hela affärsverksamhet och han har varit den person hos Infosystem som varit direkt engagerad i det aktuella projektet hos E. Han har därmed haft alla möjligheter att ta del av detaljinformation om den nya ordern och kunna placera sig i en position som skapade möjligheter för honom att i framtiden överta verksamheten för egen räkning. Han har underlåtit att informera Infosystem om att E. önskade förlänga uppdraget. P.S. har agerat synnerligen illojalt, i direkt konkurrens med sin arbetsgivare och i strid med uttryckliga föreskrifter i anställningsavtalet. Han har därigenom grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

I fråga om P.S:s övriga krav har Infosystem anfört följande.

Bonus

Enligt anställningsavtalet uppgick P.S:s månadslön till 21 000 kr jämte bonus, som, enligt bonusavtalet, maximalt kunde uppgå till 7 000 kr per månad. Bolaget införde bonuslön första gången för hela personalen i och med ingången av räkenskapsåret den 1 maj 1997 och då för perioden den 1 maj till och med den 31 juli 1997. Dessförinnan hade ingen av de anställda hos Infosystem någon rätt till bonus. P.S. är således inte berättigad till någon bonus för månaderna februari - april 1997, då han hade en fast lön om 25 000 kr i månaden.

Erhållande av bonus förutsätter enligt bonusavtalet att vissa "bonusgrundande parametrar" skall vara uppfyllda. P.S. har erhållit bonus för den ovan angivna perioden, trots att angivna bonusgrundande parametrar för den perioden inte var formellt uppfyllda. För nästföljande period, den 1 augusti till och med den 31 oktober 1997 träffade Infosystem i början av september 1997 avtal med övrig personal om de bonusgrundande parametrar som skulle gälla för ifrågavarande period. Eftersom P.S. gick på semester den 8 augusti 1997 och därefter sade upp sin anställning kom inte några bonusgrundande parametrar att fastställas för hans del. Han har därför inte rätt till någon bonus för augusti 1997.

Lön under september

Med hänvisning till vad som sagts ovan angående lön och bonus är det Infosystems uppfattning att P.S:s lön under september månad skall beräknas utifrån en månadslön om 21 000 kr.

Semester- och övertidsersättning

Av anställningsavtalet framgår att övertidsersättning utgår för tid som ligger över 180 timmar per månad. Samma regler för övertidsersättning som avtalats med P.S. gäller lika för alla i företaget. Av P.S:s tidsredovisning framgår att han arbetat 48 timmar som berättigar till övertidsersättning. Detta motsvarar sex arbetsdagar. Under augusti 1997 var P.S. ledig i 15 dagar, vilket innebär att han har tagit ut sex dagar som kompensation för övertid och nio dagar som semester. P.S. är därför berättigad till semesterersättning med 8 090 kr, vilken redan betalats ut.

Den 30 januari 1998 gjorde Infosystem en utbetalning av resterande ersättning till P.S. i enlighet med bilaga 6 (uteslutes här), av vilken framgår hur bolaget har beräknat vilka belopp som P.S. hade att fordra.

Infosystem har som grunder för sitt bestridande anfört följande.

P.S. har grovt åsidosatt sina åligganden mot Infosystem och bolaget har därför haft rätt att avskeda honom.

Om tingsrätten skulle finna att Infosystem inte haft rätt att avskeda P.S. så har Infosystem haft skäl för sin inställning och det allmänna skadeståndet bör därför jämkas till noll kr.

Infosystem vitsordar att bolaget inte lämnat någon besvärshänvisning.

Infosystem bestrider att någon kvittning ägt rum, varför skadestånd ej skall utgå.

P.S. har inte rätt till ersättning i övrigt på de grunder som redovisats ovan.

BEVISNING

P.S. och R.S har hörts under sanningsförsäkran.

P.S. har såsom skriftlig bevisning åberopat anställningsavtalet, bonusavtalet och det skriftliga avskedandet.

Infosystem har såsom skriftlig bevisning åberopat anställningsavtalet, bonusavtalet och den ifrågavarande offerten.

DOMSKÄL

Den första frågan som skall besvaras är huruvida P.S. genom den offert som han lämnat har åsidosatt sina åligganden i anställningsförhållandet på ett sådant sätt att Infosystem haft rätt att avskeda honom.

Av utredningen i denna del av målet framgår följande. P.S. var en av ett fåtal anställda datatekniker inom Infosystem. Han var ensam ansvarig för utförandet av det uppdrag som Infosystem hade fått av E. Genom arbetet med ifrågavarande projekt hade han god insyn i de villkor som gällde mellan Infosystem och E. Han kände exempelvis till vilken ersättning Infosystem fick för det arbete han utförde inom projektet. Det system som P.S. utvecklade för E:s räkning har senare kunnat läggas till grund för det projekt som P.S. avsåg med sin offert, och som han numera arbetar med. Det råder enighet mellan parterna om att detta projekt hade kunnat utföras av Infosystem lika väl som av P.S. i hans eget bolag. Enligt vad R.S. uppgett kunde Infosystem inte konkurrera med den offert som P.S. lämnade. Detta berodde dels på att P.S. begärde lägre timersättning än vad Infosystem kunde erbjuda för arbetet, dels på att Infosystem inte skulle hinna lämna något underbyggt anbud till E. inom den korta tid som stod till buds efter det att Infosystem genom beskedet om P.S:s offert fått kännedom om att E. hade önskemål om ett fortsatt arbete av liknande art. Det är vidare ostridigt att P.S. lämnat sin offert medan hans anställning alltjämt bestod och att han inte var främmande för att påbörja sitt arbete hos E. redan innan uppsägningstiden löpte ut. Härtill kommer att flera omständigheter talar för att offerten till E. var planerad från hans sida redan före den 29 augusti 1997. Särskilt kan därvid nämnas att han ändrade bolagsordningen för Orm-Drottningen Datorer AB under juli månad samma år. Vidare framstår P.S:s förklaringar till hans plötsliga uppsägning i augusti inte som särskilt bärande.

Mot bakgrund av det nu sagda finner tingsrätten att P.S. genom att under bestående anställning och i strid mot föreskrift i anställningsavtalet lämna ifrågavarande offert i konkurrens med arbetsgivaren har brutit mot den lojalitet mot arbetsgivaren som åvilat honom. Brottet mot lojalitetsplikten har varit så allvarlig att Infosystem haft fog för att avskeda honom.

På grund härav skall P.S:s yrkande om allmänt skadestånd under punkten 1 ogillas.

I fråga om skadestånd för utebliven besvärshänvisning, punkten 2, har Infosystem medgett försummelserna och vitsordat 1 000 kr som skäligt skadestånd.

Infosystems underlåtenhet att meddela föreskriven besvärshänvisning ger P.S. rätt till skadestånd enligt 38 § LAS. Tingsrätten finner med hänsyn till omständigheterna, främst att P.S. själv redan sagt upp sin anställning och att Infosystem gjort försök att kontakta P.S:s uppgivna fackförbund, att skadeståndet kan begränsas till 3 000 kr.

När det gäller yrkandet om skadestånd i anledning av otillåten kvittning, punkten 3, konstaterar tingsrätten att Infosystems innehållande av lönen under del av september 1997 inte föranleddes av någon uppgiven motfordran mot P.S. eller annan motsvarande invändning mot utbetalningen. Under sådana förhållanden kan Infosystem inte anses ha gjort sig skyldig till brott mot lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. P.S:s talan i den delen kan därför inte bifallas.

Vid ovan angiven utgång i frågan om giltigheten av avskedandet är parterna ense om att det inte utestår någon obetald uppsägningslön, punkten 4. Yrkandet därom skall därför ogillas.

P.S. har vidare yrkat ersättning för utebliven bonuslön, punkten 5. Av hans anställningsavtal framgår uttryckligen att lönen för perioden februari - april 1997 - till skillnaden mot vad som senare skulle gälla - var bestämd till en fast månadslön om 25 000 kr. Avtalet lämnar inget utrymme för den tolkningen att P.S:s lön likväl skulle påverkas av tillkommande bonus för den perioden. Bonusavtalet gäller enligt dess lydelse också för tiden den 1 maj till den 31 juli 1997. Av utredningen i målet framgår i detta avseende för övrigt att ingen av de anställda i bolaget fick någon bonuslön för den ifrågavarande perioden. Under angivna förhållanden finner tingsrätten att P.S. inte visat att han har rätt till bonuslön för nämnda period.

P.S. har vidare hävdat att han har rätt till bonuslön för augusti 1997. Infosystem har därvid invänt att bolaget inte fastställt någon bonusparameter för honom för perioden den 1 augusti - den 31 oktober eftersom hans anställning skulle upphöra. Därutöver hade P.S. enligt Infosystems uppfattning inte under några omständigheter kunnat uppnå någon bonus för augusti månad, eftersom han var ledig en stor del av den månaden. Bonusparametrarna för de övriga anställda fastställdes först i september 1997.

Avtalet om bonus träffades enligt vad Infosystem uppgett för att stimulera bolagets anställda till extra arbetsinsatser. Ersättningen kunde för en månad uppgå till högst 7 000 kr. Beräkningen av bonusbeloppet var naturligen beroende av vilka parametrar som bolaget satte upp. I målet är ostridigt att några parametrar avseende aktuell tidsperiod inte satts upp av bolaget såvitt avser P.S. vilket kan förklaras med att han dels varit ledig, dels sagt upp sin anställning. Vidare är det enligt tingsrättens mening uppenbart att P.S. med hänsyn till hans ledighet från arbetet under en stor del av augusti 1997, inte rimligen skulle kunna göra sig berättigad till någon bonus.

P.S:s yrkande om ersättning för utebliven bonus kan på grund av det anförda inte vinna bifall.

P.S:s rätt till ytterligare semesterersättning är beroende dels av huruvida han tagit ut semester under viss tid i augusti 1997 enligt Infosystems påstående, dels av hur semesterersättningen skall beräknas för hans vidkommande. Parterna har i denna del inte kunnat enas om metoden för att beräkna ersättningen.

När det först gäller frågan att fastställa i vilken omfattning P.S:s ledighet skall anses vara semester och föranleda avräkning från semesterersättningen gör tingsrätten följande bedömning.

Enligt anställningsavtalet skall kompensation för övertid utgå för arbetstid som ligger över 180 timmar per månad. Övertidsersättning betalas normalt ut i form av ledighet. Arbetsgivaren har rätt att fatta beslut om när ledigheten skall tas ut. Infosystem har förklarat att motsvarande reglering gäller för övriga anställda i bolaget.

Utredningen i denna del ger inte vid handen att anställningsavtalet står i strid med arbetstidslagen. Enligt bolagets inte vederlagda påstående har P.S. varit berättigad till 48 timmars eller sex dagars ledighet som övertidskompensation. Den ledighet som P.S. tagit ut under augusti 1997 skall därför - såsom Infosystem gjort gällande - till en tid om nio dagar anses såsom semesteruttag. P.S:s krav på semesterersättning skall därför minskas i motsvarande mån.

Parterna har redovisat olika uppfattning om hur semesterersättningen skall beräknas. Om annat inte avtalats i kollektivavtal, och så har såvitt framkommit inte skett i fråga om P.S:s anställning, skall enligt 16 §, 28 § och 29 §semesterlagen (1977:480) semesterersättning utgå med tolv procent av intjänad lön vid anställningens upphörande. Den ersättningsnivån bör därför gälla i målet. Den utbetalade bruttolönen uppgår för P.S. till 189 238 kr fördelad på 151 arbetsdagar, vilket motsvarar 1 253 kr per dag. Semesterersättningen beräknad enligt nu nämnd regel i semesterlagen uppgår till tolv procent av 189 238 kr eller 22 708 kr. Från detta belopp skall dras 8 090 kr, som Infosystem tidigare har betalat ut. P.S. har enligt den ovan redovisade bedömningen tagit ut nio semesterdagar, vilket motsvarar 1 253 x 9 = 11 277 kr. Sålunda återstår 22 708 - 8 090 - 11 277 = 3 341 kr för Infosystem att utbetala i semesterersättning till P.S..

Sammanfattningsvis skall Infosystem således åläggas att till P.S. betala dels 3 000 kr för utebliven besvärshänvisning dels 3 341 kr i semesterersättning jämte ränta.

P.S

P.S:s talan i övrigt skall lämnas utan bifall.

Rättegångskostnader

P.S:s talan har till övervägande del ogillats. Vad Infosystem tappat är av ringa betydelse. Enligt 18 kap 4 § rättegångsbalken skall Infosystem då erhålla full ersättning för sina kostnader.

Enligt 5 kap 2 § lagen om rättegången i arbetstvister kan, i mål som handläggs enligt den lagen, förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.

P.S.s talan har huvudsakligen avsett frågan huruvida Infosystem haft fog för att avskeda honom. Avskedandet skedde endast kort tid före den dag han till följd av sin egen uppsägning skulle sluta anställningen hos Infosystem. Hans talan i denna fråga har till synes föranletts främst av en kvarstående känsla hos P.S. att han blivit orättvist behandlad.

Under angivna förhållanden finner tingsrätten inte skäl att förordna om kvittning av rättegångskostnaderna.

Infosystem har yrkat ersättning med 79 130 kr i rättegångskostnader, varav 72 000 kr avser ombudsarvode. Yrkandet omfattar inte därå belöpande mervärdesskatt. Med hänsyn till målets art och omfattning anser tingsrätten att skälig ersättning för ombudsarvode bör stanna vid 50 000 kr. I övrigt bör Infosystem tillerkännas begärd ersättning.

DOMSLUT

1. R.G.S. Infosystem Aktiebolag skall till P.S. betala sextusentrehundrafyrtioen (6 341) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 3 000 kr från den 15 januari 1998 och på 3 341 kr från den 30 januari 1998, allt till dess betalning sker.

2. P.S:s talan i övrigt ogillas.

3. P.S. skall ersätta R.G.S. Infosystem Aktiebolag för rättegångskostnader med femtiosjutusenetthundratrettio (57 130) kr varav 50 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt lag på den sammanlagda ersättningen.