NJA 2011 s. 916

Fråga huruvida innehavaren av en registrerad firma gjort verkligt bruk av firman för den verksamhet som den registrerats för. 16 a § firmalagen (1974:156).

Stockholms tingsrätt

Games Network Sweden AB förde vid Stockholms tingsrätt den talan mot TV 7 Stockholm Aktiebolag som framgår av tingsrättens dom.

Domskäl

Tingsrätten (rådmännen Tomas Norström och Kajsa Bergkvist, referent, samt tingsfiskalen Ulrika Persson) anförde i dom den 20 maj 2008:

Saken

TV 7 Stockholm Aktiebolag (TV 7) bildades 1994 för att bedriva TV- sändningar. Bolagets firma registrerades den 8 september 1994.

Games Network Sweden AB, med tidigare firma Aftonbladet TV AB, bildades 2006. Också detta bolag skall bedriva utveckling och drift av TV-kanaler.

Games Network Sweden ansökte i september 2006 om registrering av varumärket AFTONBLADET TV7 för bl.a. marknadsföring och sändning av tv- och radioprogram. TV 7 anförde i en skrivelse till registreringsmyndigheten att bolagets firma utgör hinder mot registrering av varumärket.

Games Network Sweden väckte i februari 2007 talan mot TV 7 och gjorde gällande att bolagets firma inte varit i bruk under de senaste fem åren.

Parterna har i denna rättegång använt Games Network Swedens tidigare firma som namn på bolaget. Tingsrätten benämner därför bolaget fortsättningsvis Aftonbladet.

Yrkanden m.m.

Aftonbladet har yrkat att tingsrätten ska häva registreringen av firman TV 7 Stockholm Aktiebolag.

TV 7 har bestritt yrkandet.

Grunder

Aftonbladet

Firman TV 7 Stockholm Aktiebolag har inte varit i bruk under en tid av fem år före talans väckande den 12 februari 2007. Skäl för denna underlåtenhet saknas. Registreringen ska därför hävas. Aftonbladet lider förfång av registreringen.

TV 7

TV 7 har under de senaste fem åren använt firman för den verksamhet som den är registrerad för. Det finns inte någon grund för hävning av registreringen.

Omständigheter

Aftonbladet

Aftonbladet bedriver utveckling och drift av TV-kanaler. TV 7 har gjort gällande att Aftonbladet gör intrång i TV 7:s firmarättigheter och har invänt mot Aftonbladets ansökan om registrering av varumärket AFTONBLADET TV7. Bolaget TV 7 har även väckt talan mot Aftonbladet om firmaintrång. Aftonbladet lider därför förfång på grund av firmaregistreringen.

TV 7:s firma registrerades i september 1994. Enligt verksamhetsbeskrivningen ska bolaget bedriva TV-sändningar samt därmed förenlig verksamhet. Aftonbladet ifrågasätter om bolagets uppgift att det ska bedriva TV-sändningar har varit allvarligt menad. Bolaget innehar inte något tillstånd från Radio- och TV-verket att bedriva TV-sändningar och har inte heller ansökt om något sådant tillstånd. Bolaget har inte haft och har inga anställda. Inga löner har betalats. Bolaget är inte registrerat som arbetsgivare eller för F-skatt.

Av bolagets årsredovisningar framgår bl.a. att bolagets omsättning varit blygsam och att kassan under flera års tid har uppgått till 44 kr, något som visar att det inte varit fråga om någon reell verksamhet i bolaget.

Den användning som TV 7 har åberopat avser kännetecknet TV 7 och det figurmärke som är registrerat som varumärke, med disclaimer för TV 7, och inte firmaanvändning.

Aftonbladet bestrider att avtalet mellan TV 7 och Lotsatorgruppen i Sverige AB (Lotsatorgruppen) innebär att TV 7 bedriver verksamhet. Den bedrivs i så fall i Lotsatorgruppen.

Av TV 7 åberopade fakturor har skickats till andra bolag än TV 7. Det är inte fråga om fakturor som TV 7 har ställt ut. Fakturorna saknar därför relevans. Inte heller kontakter med Skatteverket innebär någon relevant firmaanvändning. Det framgår av det material som TV 7 har åberopat att benämningen TV 7 AB och inte den fullständiga firman har angetts, exempelvis i faktura från Eniro.

Ingen muntlig användning av firman förekommer. Vid uppringning på det telefonnummer som anges i telefonkatalogen för TV 7 AB och Station 5 AB svarar man inte TV 7.

TV 7

Bolaget ingår i mediegruppen Plaza Publishing Group, som bedriver verksamhet inom flera olika medier, såsom tidningar, radio och TV. TV 7 är det bolag i vilket Plaza Publishing Group avser att bedriva TV- verksamhet. Kännetecknet ”TV 7” är ett viktigt element i TV 7:s firma.

Det är ett långsiktigt och kostsamt projekt att starta en TV-kanal. Betydande ekonomiska investeringar krävs. För att finansiera verksamheten har TV 7 den 14 april 2002 ingått ett avtal med Lotsatorgruppen, som ingår i Plaza Publishing Group. Syftet med avtalet är att Lotsatorgruppen ska avlasta TV 7:s kostnader i utbyte mot att bolaget får rätt att sälja reklamutrymmen i TV 7:s sändningar. Detta är skälet till att affärshändelser innebärande kostnader inte framgår av TV 7:s årsredovisningar. Lotsatorgruppen har fakturerat TV 7 för administration och redovisning, vilket framgår av en faktura utställd den 30 juni 2004. Varumärket ”TV 7” är pantförskrivet till säkerhet för det arbete som Lotsatorgruppen utför för TV 7.

Följande åtgärder har vidtagits som förberedelser för starten av en TV-kanal:

- sändningar av webb-TV

- varumärket ”TV 7” exponeras

- TV-verksamheten projekteras och planeras

TV 7 gör reklam för sin verksamhet mot allmänheten på webbsidorna www.plazakvinna.com och www.vimmelmagazine.com.

Av fakturor från år 2004, 2005 och 2006 utställda på Lotsatorgruppen framgår att Lotsatorgruppen har haft kostnader för konsultarbete avseende TV 7, för reklamfilmer m.m.

TV 7 har använt sin firma vid kontakter med myndigheter, vilket framgår av en ansökan för registrering av deklarationsombud och av Skatteverkets beräkning av skatt avseende 2004 års taxering.

Firman har även använts i kontakter med Patent- och registreringsverket. Av årsredovisningarna framgår att TV 7 har bedrivit viss verksamhet under åren. Avtalet med Lotsatorgruppen slår igenom på det sättet att affärshändelserna, som mestadels består av kostnader, hamnar i Lotsatorgruppens årsredovisningar.

TV 7 AB och Station 5 AB finns i rosa sidorna i telefonkatalogen. TV 7 vitsordar uppgiften att man inte svarar med angivande av TV 7 när man ringer på det telefonnummer som finns angivet där.

Bevisning

På begäran av TV 7 har C.Ö. hörts under sanningsförsäkran.

Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

Domskäl

Enligt 1 § firmalagen (1974:156) är firma den benämning under vilken näringsidkare bedriver sin verksamhet. I 16 § firmalagen finns bestämmelser om hävning av en firmaregistrering. Av andra stycket 5 i nämnda bestämmelse framgår att en registrerad firma kan hävas om firman inte varit i bruk under de senaste fem åren och innehavaren inte visar skäl för sin underlåtenhet att använda firman.

Som parterna har lagt upp sin talan ska tingsrätten enbart pröva om firman har varit i bruk under den relevanta tidsperioden, från 2002 till talans väckande i februari 2007.

Av förarbetena till firmalagen framgår i fråga om användningen av firma att det för att firman ska anses ha varit i bruk krävs att den faktiskt har begagnats vid verksamhetens bedrivande t.ex. i reklam, affärshandlingar m.m. Vidare framgår att enbart den omständigheten att årsredovisningar har upprättats inte är tillräckligt för att ett aktiebolags firma ska anses ha varit i bruk, utan härför krävs att bolaget också faktiskt driver verksamhet under firman (prop. 1974:4 s. 223).

C.Ö. har bekräftat vad TV 7 har anfört om långsiktigheten och det kostsamma i att starta en TV-kanal. Han har vidare uppgett att webb-TV- sändningar startades år 2004 genom bl.a. Plaza Kvinnas hemsida samt att ambitionen är att starta TV-sändningar. De uppgifter som C.Ö. har lämnat ger enligt tingsrättens bedömning inte något konkret stöd för att firman har varit i bruk.

Den skriftliga bevisning som TV 7 har åberopat till stöd för att användning av firman har skett utgörs av årsredovisningar, avtalet med Lotsatorgruppen, en blankett till Skatteverket och ett meddelande från Skatteverket, fakturor, utskrift från två hemsidor samt orderbekräftelse från Eniro.

Vad först gäller årsredovisningarna innebär upprättandet av dessa inte någon användning av firman i firmalagens mening. Inte heller blanketter till och från Skatteverket på vilka firman angetts utgör firmaanvändning.

Avtalet med Lotsatorgruppen - som ingicks i april 2002 - ger visst stöd för att TV 7 påbörjat verksamhet i syfte att bedriva TV-sändningar i Sverige genom att Lotsatorgruppen har åtagit sig kostnadsansvar för olika förberedande åtgärder. Avtalet i sig ger dock inte något stöd för att firman faktiskt har använts för TV 7:s verksamhet, varken av TV 7 eller Lotsatorgruppen. Den omständigheten att TV 7:s firma angetts i avtalet leder inte till någon annan bedömning.

De fakturor som TV 7 har åberopat är utställda till Lotsatorgruppen, Plaza Publishing Group/Lotsatorgruppen/TV 7, Station 5 AB och TV 7 AB. Fakturorna utgör enligt tingsrättens bedömning inte bevis för att TV 7, eller annan med TV 7:s samtycke, har använt firman.

På utskrifterna från webbplatserna finns kännetecknet ”TV 7” i en figurativ utformning angivet under texten ”kolla in vår webbtv”. Utskrifterna ger närmast vid handen att det är fråga om en varukänneteckensanvändning för webbsändningar men däremot inte för att firman har använts.

Orderbekräftelsen från Eniro anger att ”TV 7 AB o. Station 5 AB” ska införas i katalogen Gula Sidorna Företag A-Ö år 2006. Införandet av en firma som inte överensstämmer med den registrerade firmans utformning i en telefonkatalog kan inte anses utgöra bevisning att firman varit i bruk.

Sammantaget har TV 7 inte visat att dess firma varit i bruk under de senaste fem åren före talans väckande. Aftonbladets talan om hävning av firmaregistreringen ska därför bifallas.

Domslut

Domslut

Tingsrätten häver registreringen av firman TV 7 Stockholm Aktiebolag.

Svea hovrätt

TV 7 Stockholm Aktiebolag överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle med ändring av tingsrättens dom lämna motpartens talan om hävning av registreringen av bolagets firma utan bifall.

Games Network Sweden AB, vars firma ändrats till NonStop Television 7.0 AB, bestred ändring.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Ingemar Persson och Ingrid Holmstrand samt tf. hovrättsassessorn Louise Petrelius) anförde i dom den 24 februari 2009:

Hovrättens domskäl

Parterna har åberopat samma omständigheter och bevisning som vid tingsrätten. C.Ö. har hörts på nytt.

Som tingsrätten anfört framgår det av förarbetena till firmalagen, i fråga om användning av firma, för att firman ska anses ha varit i bruk att den faktiskt har begagnats vid verksamhetens bedrivande, t.ex. i reklam, affärshandlingar o.d., se prop. 1974:4 s. 223. Bestämmelsen om användningstvång syftar främst till att förhindra en firmaregistrering i avsikt att blockera andras användning av en viss firma men också att motverka att registren till hinder för näringslivet belastas med s.k. döda firmor, se bl.a. Essén, Firmarätt, 1998, s. 110.

De uppgifter C.Ö. lämnat om verksamheten i bolaget och om avtalet mellan TV 7 och Lotsatorgruppen i Sverige AB (Lotsatorgruppen) ger enligt hovrättens bedömning ett visst stöd för att firman varit i bruk.

Beträffande den skriftliga bevisning som TV 7 åberopat gör hovrätten följande bedömning.

Väl förhåller det sig så - som också förarbetena anger - att enbart den omständigheten att årsredovisning upprättas inte är tillräckligt för att firman ska anses vara i bruk, utan härför krävs att bolaget faktiskt driver verksamhet under firman, se a. prop. s. 223. De årsredovisningar som TV 7 åberopat utgör således inte tillräckligt stöd för att firman varit i bruk. Innehållet i årsredovisningarna talar emellertid enligt hovrättens uppfattning för att det förekommit verksamhet av viss omfattning. Det kan i detta sammanhang noteras att det enligt förarbetena inte uppställs något krav på hur stor omfattning verksamheten behöver ha eller att verksamheten behöver vara av stadigvarande art, se a. prop. s. 200.

Skatteverkets skrivelser och ansökan till Skatteverket om registrering av deklarationsombud visar enligt hovrätten på firmaanvändning.

Avtalet med Lotsatorgruppen utgör enligt hovrätten ett viktigt steg i en allvarligt syftande verksamhet vilket ska tillmätas stor betydelse vid bedömningen av frågan om firman varit i bruk under den i målet relevanta perioden, jfr Svea hovrätts dom 1994-10-18 i mål nr T 1121-93. Det kan vidare tilläggas att det förhållandet att TV 7:s firma använts i avtalet får anses som användning av firman.

I de åberopade fakturorna från Sixtyseven Productions anges bl.a. TV 7 som kund. Av fakturorna framgår att det handlar om utförda tjänster avseende reklamfilm för TV 7. I en faktura från Lotsatorgruppen anges ”TV 7 AB” som köpare av tjänster avseende administration och redovisning. Av övriga fakturor, som är ställda på dels Lotsatorgruppen, dels Station 5 AB, framgår att det bl.a. rör sig om projektledning, planering, utveckling och medverkan av TV 7 på plazakvinna.com och webb-tv. Enligt horätten visar nu nämnda fakturor på att firman TV 7 har använts. Vad beträffar de fakturor som är ställda på andra bolag än TV 7 får detta anses ha skett med TV 7:s samtycke och användningen ska således räknas som firmaanvändning för TV 7, jfr Svea hovrätts dom 2008-02-26 i mål T 4344-07.

Oaktat att kännetecknet ”TV 7” återfinns i en figurativ utformning på utskrifter från webb-platser och att firmanamnet i Eniros orderbekräftelse i viss mån avviker från det registrerade firmanamnet, anser hovrätten att utskrifterna och orderbekräftelsen talar för att firman varit i bruk.

Vid en sammantagen helhetsbedömning leder det nu angivna till slutsatsen att firman TV 7 enligt hovrättens bedömning varit i bruk under de senaste fem åren före talans väckande. NonStops talan om hävning av firmaregistrering ska således ogillas.

Hovrättens domslut

Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten NonStop Television 7.0 AB:s talan.

Referenten, tf. hovrättsassessorn Claes Almberg, var skiljaktig enligt följande.

Frågan i målet är om den registrerade firman TV 7 Stockholm Aktiebolag med dagen för hävningstalans väckande i februari 2007 som slutpunkt varit i bruk under de föregående fem åren.

Förarbetsuttalandena till firmalagens bestämmelse om användningstvång, 16 § andra stycket 5, framgår i väsentliga delar av tingsrättens domskäl. Bestämmelsen har inte tolkats av HD. Ledning kan dock hämtas från uttalanden i anslutning till varumärkesrättens motsvarande reglering (Svea hovrätts dom 2008-02-26 i mål T 4344-07, 1994-10-18 i mål T 1121-93 och 2009-02-13 i mål T 2853-08 samt Essén, Firmarätt, 3 uppl., s. 110; jfr SOU 1967:35 s. 118 ff.).

Bedömningen av om en firma faktiskt har använts vid verksamhetens bedrivande, t.ex. i reklam eller affärshandlingar och dylikt, bör göras med beaktande av alla anförda omständigheter och förhållanden (jfr NJA 2005 s. 643).

Till stöd i målet för att sådan faktisk användning ägt rum liksom för att bolaget bedrivit verksamhet och gjort reklam för sin verksamhet mot allmänheten har TV 7 Stockholm Aktiebolag åberopat ett avtal med ett närstående bolag, utskrifter från två hemsidor, sex fakturor från utomstående företag, tre fakturor från närstående företag, en ansökan till Skatteverket (SKV) om registrering av deklarationsombud, tre skrivelser från SKV om skatteuttag eller kontosaldo, tre årsredovisningar för bolaget, en orderbekräftelse från Eniro, ett utdrag från Gula sidorna, en protestskrivelse till Patent- och registreringsverket (PRV), en bemötande skrivelse från PRV samt muntliga uppgifter från bolagets ställföreträdare C.Ö.

TV 7 Stockholm Aktiebolags skriftliga bevisning, som i alla delar avser den relevanta femårsperioden, utvisar att bolagets fullständiga firma bara förekommer i årsredovisningarna, i korrespondensen med SKV, i skrivelsen till PRV och i avtalet. I övrigt har relevant angivelse/benämning utgjorts av det registrerade figurmärket ”TV 7” (i visst utförande med disclaimer för texten ”TV 7”) tillhörande ett TV 7 Stockholm Aktiebolag närstående företag alt. av texten ”TV7”, ”till TV7”, ”Plaza Publishing Group/Lotsatorgruppen/TV7”, ”för TV7”, ”Station 5 AB”, ”varumärket TV 7”, ”TV 7 AB”, ”T V 7 AB o. Station 5 AB” eller ”Plaza Publishing Group AB”.

För faktiskt brukande av en firma bör i allmänhet krävas att firman används i registrerad lydelse eller i vart fall med endast smärre avvikelser (Svea hovrätts dom 2009-02-13 i mål T 2853-08; jfr Levin, Lärobok i Immaterialrätt, 9 uppl., s. 456 samt t.ex. NJA 1991 s. 23, 1991 s. 619 och 2001 s. 265).

Firma är enligt 1 § första stycket 1 firmalagen den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Firman ska individualisera näringsidkarens verksamhet. Firmarätten motiveras inte endast av innehavarens och det offentligas intressen utan även, i ökande utsträckning, av hänsynen till allmänheten. Firman ska sålunda vara ägnad att markera en åtskillnad från verksamhet av samma eller liknande slag som bedrivs av andra näringsidkare, till ledning för slutanvändaren i valet mellan lika företag och deras produkter (Essén, a.a., s. 14 f., prop. 1974:4 s. 210 och 200, SOU 1967:35 s. 118 ff. och Levin, a.a., s. 462 f.). Som garant för identiteten hos den verksamhet för vilken firman har registrerats, ska firman i förlängningen naturligtvis syfta också till att skapa eller bibehålla avsättningsmöjligheter för de varor/tjänster verksamheten genererar. I det avseendet har firma och varumärke liknande ändamål (jfr t.ex. EG-domstolens beslut 2004-01-27 i mål C-259/02 och dom 2009-01-15 i mål C-495/07).

TV 7 Stockholm Aktiebolag har åberopat fem fakturor från företaget Sixtyseven Productions, ställda till ”Plaza Publishing Group/Lotsatorgruppen/TV7”. Den angivna adressaten innehåller mer eller mindre fullständiga benämningar på tre olika företag och kan därför inte anses utgöra användning av en firma. Härtill kommer att faktureringen uppenbarligen avser den verksamhet som ägt rum på Internet (se mer om detta nedan). Dessa fakturor ska därför inte läggas till grund för någon användning av firman TV 7 Stockholm Aktiebolag.

Att det för uppfyllande av det ovan utvecklade ändamålet med en firma i det här fallet inte bör räcka med en angivelse av firmadominanten ”TV7” eller ens av ”TV 7 AB” på fakturor och liknande framgår inte minst av C.Ö:s uppgifter dels att det före firmaregistreringen naturligtvis behövdes extra åtgärder såsom att träffa avtal med ett i samma bransch verkande företag med firman ”TV 7 Produktion i Borås AB” alt. ”TV 7 Media i Borås AB”, dels att det självklart inte bara går att registrera någonting med siffran ”7” som heter ”TV”. Ovannämnda disclaimer för texten ”TV 7” liksom avmonopoliseringen på TV-sändningsområdet underbygger slutsatsen. Beträffande orderbekräftelsen från Eniro och utdraget från Gula sidorna, där ”TV 7 AB o. Station 5 AB” anges, kan ett liknande resonemang föras som om de fem fakturorna. I fråga om figurmärket ”TV 7” i visst utförande tillkommer att stor försiktighet måste iakttas när användning av ett varumärke, i synnerhet ett figurativt sådant, åberopas som stöd för firmaanvändning, även då dominanterna utgörs av likalydande text (jfr prop. 1992/93:48 s. 98 f. och NJA 1983 s. 875). Ingen av angivelserna/benämningarna enligt ovan utom ”TV 7 Stockholm Aktiebolag” kan anses klart identifiera klaganden som den näringsidkare som bedriver verksamhet, varför det i de andra fallen inte kan anses vara fråga om smärre avvikelser från den registrerade lydelsen. Av de åberopade dokumenten är det i det här fallet alltså endast de där den fullständiga firman förekommer, dvs. årsredovisningarna, korrespondensen med SKV, skrivelsen till PRV och avtalet, som ska bedömas med avseende på faktisk firmaanvändning.

Som tingsrätten konstaterat är upprättandet av årsredovisningar inte ensamt tillräckligt. Av de åberopade årsredovisningarna framgår dessutom att det under lång tid inte varit något kassaflöde alls i bolaget. De angivna intäkterna och kostnaderna i rörelsen är små, liksom bolagets tillgångar i form av kundfordringar, och C.Ö. har inte kunnat redogöra för vad dessa bestått av. Uppgifterna har inte heller preciserats genom exempelvis verifikat. Även om TV 7 Stockholm Aktiebolag genom det åberopade avtalet och C.Ö:s uppgifter om finansiella risker osv. har lämna en rimlig förklaring till de begränsade transaktioner m.m. som framgår av årsredovisningarna, ger inte heller de senare stöd för att någon beaktansvärd verksamhet har förekommit.

I korrespondensen med SKV och i skrivelsen till PRV har den registrerade firman visserligen kommit i bruk, men användningen är av rent administrativt och närmast obligatoriskt slag. Ett sådant bruk torde inte skilja den seriöse firmainnehavaren från den som inte har annan avsikt än att blockera andras användning av firman och är dessutom långt från den exponering vars inverkan på slutanvändare delvis bär upp firmaskyddet. Dessa dokument utgör följaktligen ett svagt stöd för faktisk firmaanvändning.

Avtalet, som tar sikte på uppstarten och inledningsskedet av den tilltänkta TV-sändningsverksamheten, har tecknats i hela den registrerade firmans namn, vilket är ett starkt indicium på firmaanvändning. Avtalet är emellertid ett inom mediagruppen Plaza Publishing Group internt dokument utan insyn från utomstående, vilket i någon mån minskar dokumentets relevans.

Den registrerade firman har, enligt resonemanget ovan, inte kommit till användning i någon av de åberopade fakturorna. Däremot får fakturorna samt orderbekräftelsen från Eniro och utdraget från Gula sidorna i ljuset av avtalet anses ge uttryck för att bolaget ändå bedrivit viss verksamhet, låt vara att det är närstående företag som stått för kostnaderna, att Lotsatorgruppen i Sverige AB enligt C.Ö. är det bolag inom Plaza Publishing Group som normalt står för annonsförsäljning och att telefonnumret i fråga är gemensamt för två företag (jfr Svea hovrätts dom 2008-02-26 i mål T 4344-07, 25 a § tredje stycket varumärkeslagen, prop. 1992/93:48 s. 99 f. och Levin, a.a., s. 456).

Enligt C.Ö. har TV 7 Stockholm Aktiebolag bedrivit webb-TV-sändningar på www.vimmelmagazine.com och www.plazakvinna.com sedan 2003. Han har vidare anfört att bolaget på dessa hemsidor först tillhandahöll filmklipp och TV-program men att bolaget när konflikten med Aftonbladet seglade upp tog bort huvuddelen av materialet så att endast några enskilda filmklipp återstod. Han har också påpekat att den typen av TV-sändning inte är tillståndspliktig. C.Ö. har inte gett ”TV-program” något närmare innehåll och har inte heller närmare beskrivit omfattningen härav. Stöd saknas i den övriga utredningen för att TV-program skulle ha visats på hemsidorna under den relevanta perioden. Att filmklipp funnits tillgängliga där under den aktuella femårsperioden vinner enligt min mening inte stöd av utskrifterna från webbplatserna men väl i fakturorna och får därmed anses styrkt.

Den närmare frågan att besvara blir då om den begränsade användningen och verksamheten enligt ovan är tillräcklig för att firman TV 7 Stockholm Aktiebolag ska anses ha kommit till faktisk användning.

Här ska inledningsvis anmärkas att synen på användningskravet inte är alltför sträng (jfr bl.a. Levin, a. st., med hänvisningar till rättsfall). I praxis har användning som i den berörda ekonomiska sektorn kan anses motiverad för att skapa marknadsandelar särskilt pekats ut och även en mycket liten användning ansetts tillräcklig (jfr EG-domstolens beslut 2004-01-27 i mål C-259/02) - liksom kontakter som utgjort ett första steg i en allvarligt syftande verksamhet (Svea hovrätts dom 1994-10-18 i mål T 1121-03). En förutsättning för att marknadsföring och andra förberedande åtgärder för en verksamhet som ännu inte kommit igång ska kunna tillgodoräknas vid bedömning av firmaanvändning får dock anses vara att den åsyftade verksamheten finns tillgänglig på marknaden inom en med hänsyn till förhållandena rimlig tid (jfr NJA 1987 s. 22, prop. 1992/93:48 s. 99 och Levin, a. st.).

TV 7 Stockholm Aktiebolags registrerade verksamhet är att bedriva TV- sändningar, samt därmed förenlig verksamhet. Avtalet anger uttryckligen att bolagets enda uppgift är att bedriva TV-sändningar i Sverige och däri framgår att detta ska ske efter start av en TV-kanal. Den verksamhet som ägt rum på Internet (som inte har några nationella begränsningar) kan i ljuset härav och i detta sammanhang inte anses vara annat eller mer än en åtgärd för marknadsföring eller till förberedande av tillståndspliktiga sändningar av TV-program enligt radio-_och_TV-lagen (1996:844) och därmed förenlig verksamhet. Det är ostridigt att TV 7 Stockholm Aktiebolag inte ens har ansökt om ett sådant tillstånd och C.Ö. har förklarat att bolaget 2006, som en följd av konkurrensen från Aftonbladet, naturligtvis ”var tvunget att slå i alla bromsar”. Det är också ostridigt att bolaget inte haft några anställda, inte betalat ut några löner och inte heller registrerats som arbetsgivare eller för F-skatt.

Jag finner vid en samlad bedömning att den tid som vid femårsperiodens slut måste ha återstått innan TV 7 Stockholm Aktiebolag kunnat bedriva den TV-sändningsverksamhet för vilken firmaskyddet reserverats är för lång för att de förberedande åtgärderna (bestående av bl.a. strategisk rådgivning för marknadskommunikation, reklamfilm på Internet, projektering, planering, utveckling, angivande av med annat företag gemensamt telefonnummer hos Eniro osv.) liksom det allvarliga syfte som förvisso framgår av bl.a. avtalet ska kunna tillgodoräknas bolaget - samt att den administrativa/obligatoriska eller rent interna användning av firman (i årsredovisningarna, korrespondensen med SKV, skrivelsen till PRV och avtalet) som ägt rum inte räcker för att uppfylla lagens krav på att firman varit i bruk. Vad TV 7 Stockholm Aktiebolag och C.Ö. har anfört om förhållandena i TV-sändningsbranschen m.m. utgör inte ett tillräckligt stöd för särbehandling därvid i förhållande till många andra affärsområden och kan inte heller anses utgöra skäl för underlåtenheten att använda firman.

Det har därför funnits laglig grund för hävning av firmaregistreringen.

Min slutsats blir sålunda att tingsrättens domslut ska fastställas.

Högsta domstolen

NonStop Television 7.0 AB överklagade och yrkade att HD skulle bifalla bolagets talan om hävning av registreringen av firman TV 7 Stockholm Aktiebolag.

TV 7 Stockholm Aktiebolag bestred ändring.

NonStop Television 7.0 AB åberopade ett rättsutlåtande av professor Lars Pehrson.

Betänkande

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Håkan Lundqvist, föreslog i betänkande följande dom:

Domskäl

Domskäl

1.

Tvisten gäller det så kallade användningstvånget för firmor. NonStop Television 7.0 AB har yrkat att registreringen av firman TV 7 Stockholm Aktiebolag ska hävas på grund av att den inte har använts på det sätt som krävs för att ensamrätten till firman ska få behållas. Parterna har i HD utvecklat sin talan på huvudsakligen samma sätt som i tingsrätten och hovrätten samt lagt fram samma bevisning här som i underrätterna.

2.

Den nu gällande lydelsen av firmalagen (1974:156) är ett resultat av en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2011. Ändringarna avsåg bland annat grunderna för hävning av en registrering. Av övergångsbestämmelserna följer att HD ska tillämpa den nya lydelsen i förevarande mål, trots att den omtvistade firman registrerades och talan vid tingsrätten väcktes före lagändringens ikraftträdande.

3.

I firmalagens nya lydelse regleras användningstvånget i 16 a §. Enligt paragrafens första stycke ska en registrering av en firma hävas om innehavaren inte har gjort verkligt bruk av firman i Sverige för den verksamhet som den registrerats för inom fem år från den dag då frågan om registrering slutligt har avgjorts eller inom en period av fem år i följd. Registreringen får dock inte hävas på grund av underlåten användning om det finns giltiga skäl till att firman inte har använts. I andra stycket sägs att med sådant bruk som avses i första stycket likställs att firman används (1) i en annan form än den registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer som inte förändrar firmans särskiljningsförmåga, och (2) av någon annan med innehavarens samtycke.

4.

Ändringarna i firmalagen vidtogs i samband med tillkomsten av den nya varumärkeslagen och grundas på samma proposition som den lagen, prop. 2009/10:225 s. 498 Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen. I motiven till 16 a § firmalagen anges att paragrafen utformats i överensstämmelse med 3 kap. 2 § i den nya varumärkeslagen, och det hänvisas till kommentaren till den paragrafen. Där anges att den paragrafen med vissa ändringar motsvarar 25 a § i 1960 års varumärkeslag och att paragrafen grundar sig på artikel 10.1 i EU:s varumärkesdirektiv (a. prop. s. 437).

5.

Av den allmänna motiveringen till ändringarna i firmalagen framgår att regeringen delade Varumärkeskommitténs uppfattning att bestämmelsen om hävning av firmor på grund av underlåten användning behövde anpassas till motsvarande bestämmelse i varumärkeslagen (a. prop. s. 368). Vidare anges som allmänna utgångspunkter för lagändringarna att firmarätten har ett nära samband med varumärkesrätten, att regelverken därför behöver vara samordnade i så hög grad som möjligt samt att skyddet för firmor bör vara utformat så att det skapas förutsättningar för en bra balans och ett gott samspel mellan firmarätten och varumärkesrätten. Enligt regeringen borde emellertid undantag göras om det fanns sakliga skäl för detta, exempelvis med hänsyn till firmans associationsrättsliga funktion eller dess användning som offentligrättsligt individualiseringsmedel (a. prop. s. 350 f.).

6.

När det gäller frågan om hävning på grund av underlåten användning av firmor ansågs det tydligen inte finnas några sådana skäl för en annorlunda reglering, eftersom firmalagens reglering utformades i enlighet med varumärkeslagens, bortsett från den särskilda regeln beträffande varumärken som används endast för exportändamål, 3 kap. 2 § andra stycket 2 varumärkeslagen, vilken saknar motsvarighet i firmalagen.

7.

Det ligger mot den bakgrunden nära till hands att anta att avsikten med ändringen av användningstvånget för firmor var att förarbetena till regleringen av användningstvånget för varumärken och den rättspraxis som finns med avseende på varumärken från såväl HD som EU-domstolen ska vara vägledande även på firmaområdet, om det inte i den praktiska tilllämpningen finns skäl för annorlunda lösningar med hänsyn till firmans associationsrättsliga funktion eller dess användning som offentligrättsligt individualiseringsmedel.

8.

Användningstvånget för varumärken har prövats i flera rättsfall från såväl HD som EU-domstolen. EU-domstolen utvecklade i en dom den 11 mars 2003 i målet C-40/01, Ansul BV mot Ajax Brandbeveiliging BV, vad som menas med begreppet ”verkligt bruk” i varumärkesdirektivet. I senare rättsfall har domstolen vidareutvecklat begreppets innebörd. Av domarna framgår att de kriterier som domstolen utvecklat som vägledning för bedömningen av om ett varumärke varit föremål för verkligt bruk utgår ifrån domstolens uppfattning om varumärkets grundläggande funktion. Den grundläggande funktionen är enligt domstolen att identifiera en varas eller en tjänsts ursprung så att konsumenten eller den slutliga användaren utan förväxlingsrisk kan särskilja varan eller tjänsten från de varor eller tjänster som har ett annat ursprung (p. 36).

9.

På motsvarande sätt som för varumärken bör kriterierna för verkligt bruk av en firma ta sin utgångspunkt i firmans grundläggande funktion. Även om firmans funktion i vissa sammanhang kan vara densamma som varumärkets, nämligen när firman används som varukännetecken, är firmans funktion i grunden en annan än varumärkets, eftersom firman utgör den benämning under vilken en näringsidkare driver sin verksamhet. Firman tjänar till att identifiera innehavaren i många olika sammanhang, både privat- och offentligrättsliga, i vilka den kan användas i enlighet med sin grundläggande funktion, exempelvis när näringsidkaren ingår avtal eller uppträder som part i rättegång.

10.

Detta leder till att begreppet verkligt bruk inte kan förstås på riktigt samma sätt när det gäller firmor som när det gäller varumärken, och de kriterier som utvecklats på varumärkesområdet är inte direkt tillämpbara på firmaområdet. För att främja en bra balans och ett gott samspel mellan firmarätten och varumärkesrätten kan dock inte all användning av en firma som sker i enlighet med dess grundläggande funktion betraktas som verkligt bruk. Som ett resultat av samordningen med varumärkeslagen framgår det nu uttryckligen av 16 a § firmalagen att innehavaren under den relevanta tidsperioden måste ha gjort verkligt bruk av firman för den verksamhet som den registrerats för. Det är alltså inte tillräckligt att näringsidkaren har bedrivit verksamhet och använt sin firma i olika sammanhang, utan det måste finnas ett samband mellan firmaanvändningen och just den verksamhet som firman registrerats för. Motsvarande gäller på varumärkesområdet, där det krävs att varumärket brukats för sådana varor eller tjänster som märket registrerats för.

11.

Av det nu anförda följer att det är en nödvändig förutsättning för att användningskravet i firmalagen ska vara uppfyllt att näringsidkaren under den relevanta tidsperioden inte bara använt sin firma i olika sammanhang utan också att näringsidkaren faktiskt bedrivit den verksamhet som firman registrerats för. På motsvarande sätt som på varumärkesområdet bör dock förberedande åtgärder i vissa fall kunna vara tillräckliga, om den registrerade verksamheten kommer i gång inom en med hänsyn till förhållandena rimlig tid (jfr NJA 1987 s. 22).

12.

I förevarande fall är det ostridigt att firman TV 7 Stockholm Aktiebolag registrerades år 1994 för tv-sändningar och därmed förenlig verksamhet och att den relevanta tidsperioden vid bedömningen av om användningskravet är uppfyllt är de fem åren närmast före talans väckande vid tingsrätten, dvs. åren 2002-2007. TV 7 Stockholm AB har åberopat att firman under femårsperioden har använts på olika sätt, bland annat i årsredovisningar, i ett avtal med Lotsatorgruppen och i skriftväxling med myndigheter. Den utredning som lagts fram ger dock inget påtagligt stöd för att TV 7 Stockholm AB gjort något verkligt bruk av sin firma i annat fall än vid ingåendet av avtalet med Lotsatorgruppen i april 2002. Användningen av firman vid det tillfället var ett led i en förberedande åtgärd som syftade till att bolaget senare skulle kunna komma igång med tv-sändningar. Vid bedömningen av om den användningen kan tillgodoräknas bolaget som verkligt bruk har det betydelse i vilken mån den registrerade verksamheten därefter kom i gång.

13.

Den verksamhet som TV 7 Stockholm AB åberopat och som faller inom ramen för verksamhetsbeskrivningen i bolagsregistret utgörs av webb- tv-sändningar. Att TV 7 Stockholm AB bedrivit sådana sändningar vinner stöd av de uppgifter som C.Ö. lämnat. Enligt honom bedrev bolaget webb- tv-sändningar under en period från år 2003. I utskrifterna från de aktuella webbsidorna finns också uppmaningen ”Kolla in vår webbtv” med återgivande av varumärket TV 7. NonStop Television 7.0 AB har invänt att ingen av webbplatserna har innehafts av TV 7 Stockholm AB, men vem som innehaft dessa platser kan enligt HD inte tillmätas någon avgörande betydelse. Även om karaktären och omfattningen av den sändningsverksamhet som ägt rum är något oklar, visar utredningen att den registrerade verksamheten faktiskt kom i gång inom en med hänsyn till förhållandena rimlig tid.

14.

Det nu anförda leder till slutsatsen att TV 7 Stockholm AB har visat att bolaget under femårsperioden gjort verkligt bruk av sin firma för den verksamhet som den registrerats för. Hovrättens domslut ska därför fastställas.

Domslut

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut.

Domskäl

HD (justitieråden Ann-Christine Lindeblad, Lena Moore, Johnny Herre, referent, Agneta Bäcklund och Svante O. Johansson) meddelade den 29 december 2011 följande dom:

Domskäl

Bakgrund

1.

Tvisten gäller det så kallade användningstvånget för firma. NonStop Television 7.0 AB har yrkat att registreringen av firman TV 7 Stockholm Aktiebolag ska hävas på grund av att den inte har använts på det sätt som krävs för att ensamrätten till firman ska få behållas.

Lagregleringen

2.

Bestämmelsen om användningstvång i firmalagen (1974:156) infördes bl.a. mot bakgrund av att registren i stor utsträckning belastades av firmor för företag som hade upphört eller som aldrig igångsatts, s.k. döda firmor, vilket ansågs innebära klara olägenheter och ett hinder för näringslivet (se prop. 1974:4 s. 109 och 186 f. och Eric Essén, Firmarätt, 3 uppl. 1998, s. 110).

3.

Firmalagen fick sin nuvarande lydelse genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2011. Ändringarna avsåg bl.a. bestämmelsen i 16 § andra stycket 5 om hävning av en registrering på grund av att firman inte varit i bruk. Bestämmelsen finns nu i 16 a §. Av övergångsbestämmelserna följer att HD ska tillämpa den nya lydelsen i förevarande mål, trots att den omtvistade firman registrerades och talan vid tingsrätten väcktes före lagändringens ikraftträdande.

4.

Enligt 16 a § första stycket firmalagen ska en registrering av en firma hävas om innehavaren inte har gjort verkligt bruk av firman i Sverige för den verksamhet som den registrerats för inom fem år från den dag då frågan om registrering slutligt har avgjorts eller inom en period av fem år i följd. Registreringen får dock inte hävas på grund av underlåten användning om det finns giltiga skäl till att firman inte har använts. I andra stycket sägs att med sådant bruk som avses i första stycket likställs att firman används (1) i en annan form än den registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer som inte förändrar firmans särskiljningsförmåga, och (2) av någon annan med innehavarens samtycke.

5.

Ändringarna i firmalagen vidtogs i samband med tillkomsten av den nya varumärkeslagen (se prop. 2009/10:225 Ny varumärkeslag och ändring i firmalagen). Bestämmelsen i 16 a § har utformats i överensstämmelse med 3 kap. 2 § i den nya varumärkeslagen. I specialmotiveringen till 16 a § hänvisas för den närmare tillämpningen till författningskommentaren till 3 kap. 2 § i den nya varumärkeslagen (som med vissa ändringar motsvarar 25 a § i 1960 års varumärkeslag) som anpassats till artikel 10.1 i EU:s varumärkesdirektiv, 89/104/EEG, av den 21 december 1988 (a. prop. s. 437 och 498).

6.

Enligt förarbetena till 16 a § firmalagen behövde bestämmelsen om hävning av firmor på grund av underlåten användning anpassas till motsvarande bestämmelse i varumärkeslagen för att ge en bättre vägledning för hur bestämmelsen ska tillämpas (a. prop. s. 368). Som allmänna utgångspunkter för lagändringen angavs att firmarätten har ett nära samband med varumärkesrätten, att regelverken därför behöver vara samordnade i så hög grad som möjligt samt att skyddet för firmor bör vara utformat så att det skapas förutsättningar för en bra balans och ett gott samspel mellan firmarätten och varumärkesrätten. Undantag borde dock göras om det fanns sakliga skäl för detta, exempelvis med hänsyn till firmans associationsrättsliga funktion eller dess användning som offentligrättsligt individualiseringsmedel. (A. prop. s. 350 f.)

Innebörden av begreppet verkligt bruk

7.

Av vad som anförts ovan följer att förarbetena till regleringen av användningstvånget för varumärken och den rättspraxis som finns på området från HD och EU-domstolen i huvudsak ska vara vägledande även på firmaområdet. Vid tillämpningen måste dock beaktas firmans associationsrättsliga funktion och dess användning som offentligrättsligt individualiseringsmedel (se p. 6 ovan och p. 10 nedan).

8.

Användningstvånget för varumärken har prövats i flera rättsfall från såväl HD som EU-domstolen. EU-domstolen utvecklade i en dom den 11 mars 2003 i målet C-40/01, Ansul BV mot Ajax Brandbeveiliging BV, vad som menas med begreppet verkligt bruk i varumärkesdirektivet. I senare rättsfall har domstolen vidareutvecklat begreppets innebörd. Av domarna framgår att de kriterier som domstolen utvecklat till vägledning för bedömningen av om ett varumärke varit föremål för verkligt bruk utgår från domstolens uppfattning om varumärkets grundläggande funktion att ge konsumenterna garantier om produktens ursprung (den s.k. ursprungsangivelsefunktionen, se t.ex. EU-domstolens dom den 22 september 2011 i målet C-323/09, Interflora Inc. m.fl. mot Marks & Spencer plc m.fl. p. 37 ff.).

9.

På motsvarande sätt bör kriterierna för verkligt bruk av en firma ta sin utgångspunkt i firmans huvudsakliga funktion, att identifiera den näringsverksamhet som näringsidkaren bedriver. Samtidigt är det vanligt att företag använder sin firma som enda kännetecken, både för verksamheten som sådan och för de varor eller tjänster som företaget tillhandahåller. I sådana fall kan funktionen också vara densamma som varumärkets. Möjligheten att få ensamrätt till firma och övriga näringskännetecken kan för dessa fall ha stor betydelse vid sidan av möjligheten att få ensamrätt till varukännetecken. För många företag skulle dessutom ett skydd enbart för varukännetecken vara alltför begränsat. Detta gäller framför allt när företagen har svårt att använda ett varumärke i den omfattning som krävs för att vidmakthålla skyddet, något som särskilt gäller företag som sysslar med utveckling av nya produkter eller tjänster där det kan dröja flera år innan en vara eller tjänst kan tillhandahållas på ett sätt som gör att företaget kan uppfylla det krav på användning som finns för varumärket (se a. prop. s. 349 f.).

10.

Den huvudsakliga funktionen för en firma är således främst en annan än varumärkets, genom att firman utgör den benämning under vilken en näringsidkare driver sin verksamhet och genom att firman tjänar till att identifiera innehavaren i många olika sammanhang, både privat- och offentligrättsliga, exempelvis när näringsidkaren ingår avtal eller uppträder som part i rättegång. Detta leder till att begreppet verkligt bruk inte kan förstås på riktigt samma sätt när det gäller firmor som när det gäller varumärken. De kriterier som utvecklats på varumärkesområdet är därför inte fullt ut tillämpliga på firmaområdet.

11.

En nödvändig förutsättning för att kravet på verkligt bruk i firmalagen ska vara uppfyllt är att näringsidkaren under den relevanta tidsperioden inte bara använt firman i olika sammanhang, t.ex. i reklam, avtal och dylikt, utan också använt firman just för sådan verksamhet som den registrerats för. Ett grundläggande krav är alltså att bolaget faktiskt bedriver verksamhet under firman; det räcker inte att firman har använts utan det ska finnas ett samband mellan firmaanvändningen och den registrerade verksamheten (jfr prop. 1974:4 s. 223). Vad som ska anses ligga i detta krav får bedömas med hänsyn till vilket slags verksamhet som ska bedrivas. I vissa fall kan det krävas att verksamheten kommit igång inom en med hänsyn till omständigheterna rimlig tid (jfr för motsvarande krav beträffande varumärkesanvändning rättsfallet NJA 1987 s. 22). I andra fall, särskilt i mer komplicerade verksamheter, kan det vara tillräckligt att det under den relevanta tidsperioden har vidtagits åtgärder som leder näringsidkaren närmare målet att bedriva viss verksamhet.

Utredningen och bedömningen i detta fall

12.

I förevarande fall är det ostridigt att firman TV 7 Stockholm Aktiebolag registrerades år 1994 för tv-sändningar och därmed förenlig verksamhet och att den relevanta tidsperioden vid bedömningen av om användningskravet är uppfyllt är de fem åren närmast före talans väckande, dvs. åren 2002-2007. Av utredningen framgår att det under den relevanta tidsperioden var ett komplicerat, tidskrävande och kostsamt projekt att starta en tv-kanal, där det krävdes att ett stort antal åtgärder vidtogs för att det skulle vara möjligt att starta sändningsverksamheten.

13.

TV 7 Stockholm Aktiebolag har åberopat att firman under femårsperioden har använts på olika sätt, bland annat i årsredovisningar, i fakturor, i skriftväxling med myndigheter och i ett avtal den 14 april 2002 med Lotsatorgruppen i Sverige AB (Lotsatorgruppen).

14.

Av avtalet mellan TV 7 Stockholm Aktiebolag och Lotsatorgruppen framgår bl.a. att Lotsatorgruppen accepterat att stå för vissa kostnader fram till start av ordinarie tv-sändningar, att Lotsatorgruppen och dess närstående bolag Plaza Publishing Group AB och Lotsator AB (Repro & Datagruppen) fram till start av TV7 ska ”betala samtliga kostnader hänförda till kanalen avseende; konceptutveckling, reklamproduktion, internetproduktion, kontorshyra, personalkostnader, reklam, pr, undersökningar, presentationer, telefonkostnader, reseersättningar etc.” och att Lotsatorgruppen i gengäld av TV 7 Stockholm Aktiebolag ges rättigheterna att under sju år från startdatum sälja samtliga reklamutrymmen och ska erhålla trettio procent av samtliga reklamintäkter. Det anges också i avtalet att Lotsatorgruppen äger det registrerade varumärket TV7 och att Lotsatorgruppen inte ska ha rätt att sälja varumärket utan medgivande från aktieägarna i TV 7 Stockholm Aktiebolag. Av avtalet framgår att Lotsatorgruppens innehav av figurmärket TV7 (varumärke i figur) främst utgör säkerhet för de åtaganden TV 7 Stockholm Aktiebolag har gentemot Lotsatorgruppen.

15.

De fakturor som TV 7 Stockholm Aktiebolag har åberopat anges gälla bl.a. strategisk marknadskommunikation för TV7, reklamfilmer till TV7 och planering och utveckling av s.k. webb-tv för TV7. En faktura avseende administration och redovisning är ställd till ”TV 7 AB” medan övriga fakturor är ställda till de i 2002 års avtal angivna Lotsatorgruppen i Sverige AB och Plaza Publishing Group samt ett annat bolag, Station 5 AB. Samtliga bolag kontrollerades av C.Ö. Av utredningen framgår vidare att webb-tv-sändningar ägt rum på vissa webbplatser tillhöriga Lotsatorgruppen närstående bolag. Av de uppgifter som C.Ö. lämnat framgår att sådan verksamhet inleddes av bolaget redan år 2003 men upphörde under år 2006 i samband med uppkomsten av den förevarande tvisten.

16.

Genom den i målet förebragta utredningen står det klart att det under den relevanta perioden har pågått verksamhet, inklusive webb-tv- sändningar, i eller för TV 7 Stockholm Aktiebolag som syftat till att förbereda för tv-sändningar, dvs. sådan verksamhet som TV 7 Stockholm Aktiebolag registrerats för. Att aktiviteterna utförts och de levererade tjänsterna till största delen finansierats av Lotsatorgruppen m.fl. närstående bolag saknar betydelse med hänsyn till innehållet i avtalet mellan TV 7 Stockholm Aktiebolag och Lotsatorgruppen. Aktiviteterna och tjänsterna utfördes för TV 7 Stockholm Aktiebolags räkning, något som också framgick för tjänsteleverantörerna, och bidrog till driften av den verksamhet som firman registrerats för samt skulle också i sinom tid betalas av TV 7 Stockholm Aktiebolag. Bolaget har således inte varit någon sådan död firma som bestämmelsen om användningstvång främst tar sikte på (se p. 2 ovan).

17.

Kravet på verkligt bruk av firman TV 7 Stockholm Aktiebolag är uppfyllt genom att firman användes i avtalet med Lotsatorgruppen. Till detta kommer att firman användes i årsredovisningarna under de aktuella åren och i de redovisade kontakterna med myndigheter.

18.

Det nu anförda leder till slutsatsen att TV 7 Stockholm Aktiebolag under femårsperioden har gjort verkligt bruk av firman för den verksamhet som den registrerats för. Hovrättens domslut ska därför fastställas.

Domslut

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut.

HD:s dom meddelad: den 29 december 2011.

Mål nr: T 1408-09.

Lagrum: 16 a § firmalagen (1974:156) och 3 kap. 2 § varumärkeslagen (2010:1877).

Rättsfall: NJA 1987 s. 22 samt EU-domstolens domar den 11 mars 2003 i målet C-40/01, Ansul BV mot Ajax Brandbeveiliging BV, och den 22 september 2011 i målet C-323/09, Interflora Inc. m.fl. mot Marks & Spencer plc m.fl.