NJA 2012 s. 183
När en svarande invänder att kärandens talan omfattas av ett skiljeavtal ska i överensstämmelse med påståendedoktrinen domstolen vid prövningen av sin behörighet utgå från de rättsfakta som käranden åberopar till grund för sin talan.
Södertörns tingsrätt
Concorp Scandinavia AB förde vid Södertörns tingsrätt den talan mot Xcaret Confectionery Sales AB som framgår av tingsrättens beslut.
Domskäl
Tingsrätten (rådmännen Anna-Lisa Stoican, Magnus Norström och Lars Wallinder) anförde i beslut den 29 januari 2009:
Concorp Scandinavia AB (Concorp) har i ansökan om stämning yrkat att Xcaret Confectionery Sales AB (Xcaret) skall förpliktas att till Concorp betala 12 miljoner kr jämte ränta enligt 4 och 6 §§räntelagen från den 25 februari 2008. Som grund för yrkandet har angetts att Concorp har en lånefordran på Xcaret på 12 miljoner kr och har begärt återbetalning av lånet.
Xcaret har i svaromål yrkat - såvitt nu är i fråga - att talan skall avvisas. Grunden för avvisningsyrkandet är att ett samarbetsavtal träffats mellan Concorp och Xcaret Confectionery Holding AB, att den lånefordran som görs gällande omfattas av avtalet, punkten 2, samt att avtalet stadgar att tvister som härrör från eller har samband med avtalet skall lösas av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljemän. I huvudsak följande har anförts. Xcaret Confectionery Holding AB förvärvade genom avtalet Xcaret från Concorp för att Xcaret skulle ingå i det samarbete som regleras i avtalet; avtalet binder således alla de parter - bl.a. parterna i detta mål - som berörs i avtalet. Avtalet har ingåtts uttryckligen mellan parterna i detta mål eller i vart fall konkludent. Xcaret har endast varit ett operationellt organ för parternas gemensamma kommersiella aktiviteter under samarbetsavtalet och av avtalet framgår att ett ”management team” skulle sättas upp och parterna ha representanter bl.a. i Xcaret. En av Concorps styrelseledamöter har också suttit i styrelsen för Xcaret vid den tid då samarbetsavtalet slöts och senare tillämpades. Alla beslut under den relevanta tidsperioden fattades gemensamt av nämnda ”management team” som bestod av laga ställföreträdare för såväl parterna i samarbetsavtalet som de andra bolag som ingick som operativa bolag i projektet, däribland Xcaret. Förhållandena rörande finansieringsåtaganden, kapitaltillskott m.m. är så pass integrerade under samarbetsavtalet m.m. att huvudkäromålet i denna tvist även av detta skäl får anses falla in under skiljeavtalet.
Xcaret har för det fall talan skulle tas upp till prövning bestritt den, bl.a. på den grund att lånefordran bortfallit på grund av kvittning. Grunden för kvittningsyrkandet är att parterna enligt avtalet skulle i lika delar bidra till den finansiering som krävdes för verksamheten, vilket dock inte Concorp gjort varför Xcaret Confectionery Holding AB enligt samarbetsavtalet hade en fordran om 12 200 000 kr som överlåtits till Xcaret. Den kvittning som gjorts av Xcaret baserar sig således på en motfordran som emanerar från samarbetsavtalet och tvist i anslutning till Xcarets materiella andrahandsinvändning om kvittning omfattas också av skiljeavtalet. - - -.
Concorp har bestritt yrkandet om avvisning av käromålet på den grund att Xcaret inte är part i samarbetsavtalet och att avtal inte uppkommit mellan Concorp och Xcaret konkludent eller på annat sätt då ändringar och tillägg kräver skriftlig form enligt bestämmelse i avtalet. Concorp har även bestritt att lånefordran förekommer i samarbetsavtalet och uppgett att lånet är av äldre ursprung än avtalet.
När det gäller kvittningsyrkandet har Concorp - såvitt nu är i fråga - yrkat att detta skall avvisas då det anges vara grundat på samarbetsavtalet och således omfattas av skiljeklausulen.
- - -.
Xcaret har bestritt yrkandet om avvisning av kvittningsinvändningen.
Skäl
Samarbetsavtalet har träffats mellan Concorp och Xcaret Confectionery Holding AB. Xcaret är således inte avtalspart. En grundläggande princip inom avtalsrätten är att ett avtal är bindande mellan parterna och inte kan binda tredje man. I det nu aktuella avtalet finns inget i avtalstexten som visar någon bundenhet för tredje man. En av avtalsparterna, Concorp, har uttryckligen bestritt att det finns någon sådan avsikt. Vidare kan noteras att två bolag, Concorp B.V. och Xcaret Invest AB, i avtalet förklarat sig bundna av en viss bestämmelse där. Att bundenhet för tredje man reglerats särskilt i det fallet talar också mot någon bundenhet för Xcaret. Tingsrätten lämnar yrkandet om avvisning av käromålet utan bifall.
Av 10 kap. 17 § 3 st. RB framgår att yrkande om kvittning för fordran inte får upptas av domstol som enligt bestämmelsens första stycke - som bl.a. hänvisar till bristande behörighet i fall då tvisten skall prövas av skiljemän - inte är behörig att uppta tvist angående fordran (se även t.ex. Lindskog, Skiljeförfarande, s. 160). Av Xcarets egna uppgifter framgår att fordran som åberopas till kvittning överlåtits från Xcaret Confectionery Holding AB och har direkt samband med samarbetsavtalet. Tingsrätten är därför inte behörig att pröva kvittningsyrkandet som avvisas.
Slut
Tingsrätten lämnar Xcarets yrkande om avvisning av käromålet utan bifall.
Tingsrätten avvisar Xcarets kvittningsinvändning.
Hovrätten
Xcaret Confectionery Sales AB överklagade och yrkade att hovrätten skulle avvisa Concorp Scandinavia AB:s talan.
Concorp bestred yrkandet.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Kristina Boutz, hovrättsrådet Ingemar Persson, referent, hovrättsassessorn Louise Petrelius och tf. hovrättsassessorn Carl RosenmŸller) anförde i beslut den 4 november 2009:
Skäl
Inledning
Enligt samarbetsavtal den 18 augusti 2004 mellan Concorp och Xcaret Confectionery Holding AB åtog sig det senare bolaget att förvärva samtliga aktier i Concorps dotterbolag Konfektyrfabriken Aroma Aktiebolag (efter byte av firma och härefter Xcaret). Överlåtelsen reglerades genom ett aktieöverlåtelseavtal samt ett tilläggsavtal. Xcaret hade vid överlåtelsen skulder till såväl Concorp som Concorps moderbolag Concorp Holding B.V. Moderbolagets fordringar överläts därefter till Concorp.
Concorp har i ansökan om stämning yrkat att Xcaret ska förpliktas betala 12 miljoner kr jämte viss ränta och som grund anfört att Concorp har en lånefordran på Xcaret.
Xcaret har yrkat att talan ska avvisas och anfört att lånefordran grundas på samarbetsavtalet, vilket innehåller en skiljeklausul. Samarbetsavtalet är så bestämmande avseende Xcaret att det bolaget utan att ha undertecknat samarbetsavtalet ändå är att se som avtalspart, alternativt, att samarbetsavtalet utgör ett tredjemansavtal som omfattar även Xcaret.
Frågan om fordran omfattas av samarbetsavtalet
Av utredningen i målet framgår följande. Concorps ursprungliga fordringar på Xcaret uppkom i tiden före aktieöverlåtelsen, dvs. när aktierna i Xcaret fortfarande ägdes av Concorp. För att lösa Xcarets finansiella behov, förband sig Concorp genom samarbetsavtalet att konvertera fordringar på Xcaret motsvarande 11 miljoner kr genom en nyemission i Xcaret. Enligt samarbetsavtalet åtog sig även Xcarets moderbolag Xcaret Confectionery Holding AB att före den 31 december 2004 till Concorp återbetala 8 miljoner kr av Concorps fordran på Xcaret. Av tillläggsavtalet, som avser en justering av köpeskillingen avseende överlåtelsen av aktierna i Xcaret, framgår att Concorps fordringar på Xcaret den 16 november 2004 uppgick till 24 750 000 kr. Av dessa fordringar överlät Concorp 6 371 655 kr till Xcaret Confectionery Holding AB, som tillsköt dessa till Xcaret i en nyemission. I Xcarets balansräkning per den 31 december 2004 anges att Xcaret hade ett lån från Concorp på 12 miljoner kr.
Xcaret har uppgett att Concorp under år 2005 lånade ut ytterligare 4 miljoner kr till Xcaret. Enligt ett avtal om nedsättning mellan Concorp och Xcaret den 15 juni 2006 har fordringsbeloppet satts ned till 12 miljoner kr från vad som angetts vara Concorps sammanlagda fordringsbelopp om 16 miljoner kr.
Enligt hovrättens bedömning har Concorps fordringar beaktats i samband med aktieöverlåtelsen i anledning av samarbetsavtalet. Uppgifterna i tilläggsavtalet, balansräkningen per den 31 december 2004 och i nedsättningsavtalet talar starkt för att det sammanlagda fordringsbeloppet reglerades vid olika tidpunkter såväl mellan parterna i samarbetsavtalet och tilläggsavtalet, dvs. Xcaret Confectionery Holding AB (Xcarets moderbolag) och Concorp som mellan parterna i nedsättningsavtalet, dvs. parterna i målet Concorp och Xcaret.
Sammantaget bör Concorps fordringar anses ha reglerats inom ramen för samarbetsavtalet på sådant sätt att även den kvarstående fordran ska omfattas av detta avtal.
Fråga om skiljebundenhet
Enligt samarbetsavtalet avsåg avtalsparterna att med utgångspunkt i respektive avtalsparts särskilda kompetens dela upp produktionen och försäljningen av konfektyr på visst sätt. Verksamheten skulle bedrivas i tre dotterbolag, varav ett var Xcaret. Förutom finansieringen av dotterbolagen reglerades i samarbetsavtalet bl.a. ledningsfrågor, representation i dotterbolagens styrelser, hur beslut skulle fattas samt hur förluster skulle delas. Företrädare för Concorp och Xcarets moderbolag Xcaret Confectionery Holding AB, som även kontrollerade respektive bolags dotterbolag, skulle enligt samarbetsavtalet gemensamt utöva ledningen över verksamheten och dotterbolagen.
Enligt den aktuella skiljeklausulens ordalydelse ska tvister i anledning av eller i samband med samarbetsavtalet omfattas av klausulen. Samarbetsavtalet beskriver utförligt hur samarbetet mellan avtalsparternas dotterbolag, Nya Stens Choklad AB, Xcaret och Aroma & Stens AB, ska genomföras. Till detta kommer det förhållandet att samarbetsavtalet innehåller bestämmelser avseende bl.a. finansiering och styrning av dotterbolagen. Mot bakgrund härav bör samarbetsavtalet anses vara i så väsentliga delar bindande för Xcaret och styrande för dess verksamhet att Xcaret får anses vara omfattat av samarbetsavtalet och ges en självständig rätt på grund av samarbetsavtalet.
Både samarbetsavtalet och tilläggsavtalet innehåller skiljeklausuler, vilket talar för att avtalsparterna, som också är bestämmande i sina respektive dotterbolag, avsett att tvister härrörande från det samarbete som parterna reglerat skulle lösas genom skiljeförfarande. Enligt hovrätten härrör den nu aktuella tvisten från samarbetet.
Sammantaget bör mot bakgrund av det anförda skiljeklausulens ordalydelse och det förhållandet att skiljeklausuler införts i såväl samarbetsavtalet som tilläggsavtalet medföra att Xcaret ges en självständig rätt på grund av samarbetsavtalet, och därmed äger Xcaret åberopa skiljeklausulen i samarbetsavtalet. Mot bakgrund av det nu anförda och då den omtvistade fordringen enligt hovrättens bedömning omfattas av samarbetsavtalet ska tingsrättens beslut upphävas och Concorps talan mot Xcaret avvisas.
Slut
Med upphävande av tingsrättens beslut avvisas Concorps talan.
Högsta domstolen
Concorp Scandinavia AB överklagade och yrkade att HD skulle ogilla Xcaret Confectionery Sales AB:s invändning om rättegångshinder och fastställa tingsrättens beslut.
Xcaret Confectionery Sales AB bestred ändring.
Det upplystes att Xcaret Confectionery Sales AB hade ändrat firma till Karelkamen Confectionary AB.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Susanne Österlund, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
Domskäl
Skäl
Concorp Scandinavia AB (Concorp) ansökte om stämning vid tingsrätten och yrkade att Karelkamen Confectionary AB (Karelkamen) skulle förpliktas att till Concorp betala 12 miljoner kr jämte ränta enligt 4 och 6 §§räntelagen från den 25 februari 2008 till dess betalning sker. Som grund för käromålet angav Concorp i huvudsak följande. Concorp har beviljat Karelkamen ett lån på 16 miljoner kr. Den 30 juni 2006 nedsattes lånet med 4 miljoner kr, varefter 12 miljoner kr återstod att betala. Concorp har begärt återbetalning av lånet. - - -.
Karelkamen yrkade i svaromålet, såvitt nu är av intresse, att talan skulle avvisas. Som grund för yrkandet anförde Karelkamen i huvudsak följande. Den aktuella fordran omfattas av ett samarbetsavtal varigenom Xcaret Confectionery Holding AB år 2004 förvärvade Karelkamen från Concorp. Avtalet binder alla tre bolagen. Samarbetsavtalet stadgar att tvister som härrör ifrån eller har samband med avtalet ska avgöras av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Tingsrätten är därför inte behörig att pröva käromålet.
Concorp bestred avvisningsyrkandet och gjorde härvid gällande att fordran inte omfattades av samarbetsavtalet, att Karelkamen inte var part i samarbetsavtalet samt att Karelkamen inte heller kunde grunda någon rätt gentemot Concorp på samarbetsavtalet.
Tingsrätten, som fann att Karelkamen varken var part i avtalet eller blivit bunden såsom tredjeman, lämnade Karelkamens yrkande om avvisning utan bifall.
Karelkamen överklagade och yrkade att hovrätten skulle avvisa Concorps talan. Concorp bestred ändring. Hovrätten, som fann att fordran omfattades av samarbetsavtalet och att Karelkamen hade en självständig rätt pga. samarbetsavtalet och därmed ägde åberopa skiljeklausulen, upphävde tingsrättens beslut och avvisade Concorps talan - - -.
Concorp har nu yrkat att HD ska ogilla Karelkamens invändning om rät-tegångshinder och fastställa tingsrättens beslut. - - -.
Av 4 § lag (1999:116) om skiljeförfarande framgår att en domstol inte mot en parts bestridande får pröva en fråga som enligt skiljeavtal ska prövas av skiljemän. En invändning om skiljeavtal ska framställas första gången en part ska föra talan om saken vid rätten. Frågan i HD är om samarbetsavtalet innehållande skiljeklausul medför att Concorps talan ska avvisas. Inledningsvis kan konstateras att Karelkamen har framställt sin invändning om skiljeklausul första gången bolaget förde talan vid tingsrätten, varför invändningen således har framställts i rätt tid. Vid bedömningen om Karelkamens invändning ska medföra att Concorps talan ska avvisas har rätten därefter att pröva om fordran omfattas av samarbetsavtalet och dess skiljeklausul samt om Karelkamen är part i samarbetsavtalet eller av annan anledning kan grunda en självständig rätt på avtalet.
När det gäller frågan om fordran omfattas av samarbetsavtalet finner HD inledningsvis att det av uppgifterna i Karelkamens balansräkning framgår att Concorp hade fordringar på Karelkamen redan innan samarbetsavtalet ingicks. Vidare finner HD, i likhet med hovrätten, att uppgifterna i samarbetsavtalet, tilläggsavtalet, nedsättningsavtalet och balansräkningen talar för att det sammanlagda fordringsbeloppet reglerades vid olika tillfällen mellan Concorp, Karelkamen och Xcaret Confectionery Holding AB. Fordran har således reglerats inom ramen för samarbetsavtalet, varför den måste anses omfattas av samarbetsavtalet. Då det av den ifrågavarande skiljeklausulen framgår att tvister i anledning av eller i samband med samarbetsavtalet omfattas av klausulen, så omfattas således tvist angående fordran av klausulen.
Vad gäller frågan om Karelkamen är part i samarbetsavtalet eller av annan anledning kan grunda rätt på avtalet gör HD följande överväganden. Karelkamen har inte undertecknat avtalet och det föreligger inte någon omständighet som visar att Karelkamen är part i avtalet. Såsom hovrätten funnit är emellertid samarbetsavtalet bestämmande och styrande för Karelkamens verksamhet. Genom samarbetsavtalet har således Concorp och Xcaret Confectionery Holding AB velat tillförsäkra Karelkamen en självständig rätt enligt avtalet. På grund härav har Karelkamen en självständig rätt att åberopa skiljeklausulen i samarbetsavtalet. Då tvist avseende fordran omfattas av samarbetsavtalet och dess skiljeklausul ska Concorps överklagande således lämnas utan bifall. - - -.
Domslut
HD:s avgörande
HD lämnar överklagandet utan bifall.
Domskäl
HD (justitieråden Stefan Lindskog, Leif Thorsson, Ella Nyström, Göran Lambertz och Svante O. Johansson, referent) meddelade den 5 april 2012 följande beslut.
Skäl
Concorp ansökte om stämning vid tingsrätten och yrkade att Karelkamen skulle förpliktas att till Concorp betala 12 miljoner kr. Som grund för käromålet angav Concorp att bolaget beviljat Karelkamen ett lån på 16 miljoner kr. Lånet sattes enligt Concorp genom avtal senare ned med ett belopp om 4 miljoner kr, varefter 12 miljoner kr jämte ränta återstod att betala.
Karelkamen yrkade i svaromålet att talan skulle avvisas. Som grund för yrkandet anförde Karelkamen i huvudsak följande. Den aktuella fordran omfattas av ett samarbetsavtal, med tillhörande tilläggsavtal, varigenom Xcaret Confectionery Holding AB år 2004 förvärvade Karelkamen från Concorp. Avtalet binder alla tre bolagen. I såväl samarbets- som tilläggsavtalet föreskrivs att tvister som härrör från eller har samband med avtalet ska avgöras av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Tingsrätten är därför inte behörig att pröva käromålet.
I sak invände Karelkamen mot Concorps talan att bolaget inte var betalningsskyldigt för lånet på grund av vissa till samarbetsavtalet hänförliga förhållanden, bl.a. att den lånefordran som låg till grund för Concorps talan fallit bort efter kvittning med en motfordran grundad på samarbetsavtalet.
Concorp bestred avvisningsyrkandet och gjorde gällande att dess fordran inte omfattades av samarbetsavtalet, att Karelkamen inte var part i detta samt att Karelkamen inte heller kunde grunda någon rätt på samarbetsavtalet gentemot Concorp.
Tingsrätten fann att Karelkamen varken var part i avtalet eller hade blivit bunden som tredje man och lämnade Karelkamens yrkande om avvisning utan bifall. Karelkamens kvittningsinvändning avvisades däremot av tingsrätten på grund av skiljeklausulen.
Karelkamen överklagade tingsrättens beslut att inte avvisa Concorps talan. Hovrätten har genom det överklagade beslutet upphävt tingsrättens beslut i den överklagade delen och avvisat Concorps talan.
Den fråga som HD har att bedöma är huruvida tingsrätten mot bakgrund av vad vardera parten anfört till stöd för sin talan är behörig att pröva den påstådda lånefordringen.
Av reglerna om laga domstol i 10 kap. 17 a § RB framgår att det i lagen om skiljeförfarande finns särskilda bestämmelser om hinder mot rättegång. I 4 § i den lagen anges att en domstol inte mot en parts bestridande får pröva en fråga som enligt ett skiljeavtal ska prövas av skiljemän.
Tvister i frågor om vilka parterna kan träffa förlikning får genom avtal lämnas till avgörande genom skiljeförfarande. I fråga om framtida tvister gäller detta beträffande ett rättsförhållande som är angivet i avtalet. (Se 1 § första stycket lagen om skiljeförfarande.)
De skiljeklausuler som är aktuella i målet anger inget rättsförhållande utöver det avtal som regleras i respektive kontraktshandling. Skiljeklausulerna omfattar således endast de rättigheter och skyldigheter som är att hänföra till dessa avtalsförhållanden.
Concorp har inte lagt vare sig samarbets- eller tilläggsavtalet till grund för sin talan. I stället har Concorp gjort gällande att fråga är om ett återbetalningskrav på grund av en försträckning som gjordes redan innan dessa avtal ingicks.
Bedömningen av behörighetsfrågan ska göras på grundval av vad Concorp påstår om sin rätt. (Se om den s.k. påståendedoktrinen bl.a. rättsfallen NJA 1973 s. 1, NJA 1984 s. 705, NJA 2005 s. 586 och NJA 2008 s. 406, samt från den juridiska litteraturen Lars Welamson i Svensk Juristtidning 1964, s. 278 ff., Lars Heuman och Peter Westberg, Argumentationsformer inom processrätten, 2 uppl., 1996, s. 27 ff., Stefan Lindskog, Skiljeförfarande, kommande 2 uppl. 2012, avsnitt I:0-6.1.2, och Lars Heuman, Skiljemannarätt, 1999, s. 75 ff.) Eftersom Concorp gör gällande att fordringsanspråket är en följd av ett annat rättsförhållande än de avtal som omfattas av skiljeklausulerna, medför klausulerna inte att allmän domstol är obehörig att pröva anspråket på den åberopade grunden.
Den omständigheten att avtalen så till vida berör den påstådda fordringen, att Karelkamen med stöd av dessa - i allt fall samarbetsavtalet - gör invändningar mot fordringsanspråket, föranleder inte att allmän domstol blir obehörig att pröva detta på den åberopade rättsgrunden. Det gäller fastän invändningarna omfattas av den skiljeklausul som gäller för det avtal som Karelkamen grundar sin invändning på (jfr NJA 1973 s. 480 och NJA 1982 s. 738).
Mot bakgrund av det anförda ska med upphävande av hovrättens beslut tingsrättens beslut fastställas såvitt avser den överklagade frågan.
Domslut
HD:s avgörande
Med upphävande av hovrättens beslut i avvisningsfrågan fastställer HD tingsrättens beslut i den överklagade delen.
HD:s beslut meddelat: den 5 april 2012.
Mål nr: Ö 5553-09.
Lagrum: 10 kap. 17 a § RB samt 1 och 4 §§ lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
Rättsfall: NJA 1973 s. 1, NJA 1973 s. 480, NJA 1982 s. 738, NJA 1984 s. 705, NJA 2005 s. 586 och NJA 2008 s. 406.