NJA 2015 s. 180
Lagring av personuppgifter (domstols dagboksblad) i dator har ansetts inte omfattad av undantaget för privat behandling av personuppgifter i 6 § personuppgiftslagen (1998:204). Även fråga om det krävs prövningstillstånd i Högsta domstolen.
Svea hovrätt
J.H. begärde i Svea hovrätt att få ta del av en fil med samtliga dagboksblad inkomna till hovrätten under år 2013.
Hovrätten (hovrättspresidenten Fredrik Wersäll) meddelade den 16 december 2014 följande beslut:
Skäl
Enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204).
Av 21 § personuppgiftslagen följer att det är förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden. De begärda dagboksbladen innehåller en avsevärd mängd sådana personuppgifter. Redan en lagring av personuppgifterna är att anse som en behandling av dem; jfr definitionerna i 3 § personuppgiftslagen.
Personuppgiftslagen gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur (se 6 §). I förarbetena nämns som exempel förandet av en elektronisk dagbok eller registrering av grannar eller släktingar (se prop. 1997/98:44 s. 53).
J.H. har uppgett att han har för avsikt att lagra uppgifterna lokalt i sin dator och enbart själv ta del av dem för att hitta mål som är intressanta.
Med hänsyn bl.a. till den avsevärda mängd personuppgifter det är fråga om och till uppgifternas integritetskänsliga karaktär gör hovrätten bedömningen att undantaget för privat behandling inte kan anses tillämpligt.
Eftersom J.H:s behandling av personuppgifterna därmed kan antas strida mot personuppgiftslagen, omfattas de av den sekretess som följer av 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen. J.H:s begäran ska därför avslås.
Beslut
Hovrätten avslår J.H:s begäran.
Högsta domstolen
J.H. överklagade hovrättens beslut och yrkade i första hand att HD skulle bifalla hans begäran att få en fil med samtliga dagboksblad i mål inkomna till hovrätten under år 2013 utlämnad till sig. I andra hand yrkade han att handlingarna skulle lämnas ut till honom i den omfattning HD fann möjlig.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Riikka Liljenfeldt, föreslog i betänkande följande beslut.
Domskäl
Skäl
Bakgrund och frågorna i målet
J.H. har begärt att få ta del av en fil med samtliga dagboksblad i mål som kommit in till Svea hovrätt under år 2013. Han har angett att hans avsikt är att lagra filen lokalt i sin dator för att själv kunna söka i den efter mål som han kan finna intressanta. J.H. har hänvisat till att ett stort antal domstolar tidigare tillmötesgått hans begäran om utlämnande av filer med samma typ av handlingar i elektronisk form. Han har också pekat på att domstolarna i många fall lämnar ut både enstaka och större mängder handlingar av olika slag i elektronisk form till såväl olika företag som privatpersoner som begär att få ta del av dem.
Hovrätten har avslagit J.H:s begäran - - -.
Frågorna i målet är dels om det krävs prövningstillstånd för att HD ska pröva målet i sak, dels om det finns något hinder mot att lämna ut de begärda handlingarna till J.H.
Frågan om prövningstillstånd
Punkterna 4-6 motsvarar i huvudsak punkterna 3-7 i HD:s beslut.
Allmänt om innehållet i dagboksbladen
I domstolarna sker en fortlöpande dagbokföring i samband med handläggningen av varje mål. Dagbokföringen sker med viss automatik med hjälp av domstolarnas datoriserade målhanteringssystem (Vera). I dagboken antecknas fortlöpande t.ex. vilka handlingar som kommer in i målet, vilka handlingar som upprättas i målet och andra omständigheter som är av sådan vikt att de bör antecknas. Ett dagboksblad i Vera innehåller emellertid inte bara de händelser som har antecknats i dagboken.
Dagboksbladet innehåller även vissa grundläggande uppgifter om målet. Förutom mål- eller ärendenummer och inkomstdag framgår det bl.a. vilka som är parter i målet - dessa anges som regel med såväl namn som personnummer eller samordningsnummer. Vidare framgår det vad målet gäller (saken) samt vilken målgrupp och typ målet tillhör. I ett brottmål anges saken med den aktuella brottsrubriceringen, t.ex. stöld, misshandel eller våldtäkt. I ett avslutat mål framgår det även när målet avslutades och genom vilket slags beslut det skedde.
Många av personuppgifterna i dagboksbladen i Vera är av integritetskänslig natur, i sig själva eller sammantaget med andra uppgifter. Det gäller framför allt uppgifterna om personnummer eller samordningsnummer och uppgifterna om lagöverträdelser (se 21-22 §§personuppgiftslagen).
Tillämpliga bestämmelser
Var och en har enligt 2 kap. 1 § och 14 kap. 5 § TF till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning rätt att ta del av allmänna handlingar. Från huvudregeln om allmänna handlingars offentlighet kan undantag göras bland annat om det är motiverat med hänsyn till skyddet för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § första stycket p. 6).
Allmänna handlingar som någon begär att få ta del av ska tillhandahållas den enskilde på plats (2 kap. 12 §). Den enskilde har vidare enligt 2 kap. 13 § rätt att på begäran mot en fastställd avgift få en kopia av handlingarna. En myndighet har dock enligt den sistnämnda bestämmelsen inte någon skyldighet att lämna ut handlingar i annan form än utskrift (det s.k. utskriftsundantaget).
De bestämmelser med undantag från huvudregeln om allmänna handlingars offentlighet som skyddet för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden har föranlett återfinns i offentlighets- och sekretesslagens femte avdelning. Enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess för en personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen. Prövningen enligt bestämmelsen ska avse huruvida det kan antas att sökandens behandling av personuppgiften efter ett utlämnande skulle stå i strid med personuppgiftslagen (se SOU 2004:6 s. 252 och Öman, m.fl., Personuppgiftslagen [30 september 2014, Zeteo], kommentaren till 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen).
Personuppgiftslagen gäller vid en automatisk behandling av personuppgifter, t.ex. vid behandling i en dator (se 5 § första stycket). I vissa fall gäller lagen också för icke automatiserad (manuell) behandling av personuppgifter, nämligen om de manuellt behandlade personuppgifterna ingår i ett register där uppgifterna är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (se 5 § andra stycket).
En rent privat användning av personuppgifter är undantagen från lagens tillämpningsområde (6 §). Detta undantag infördes eftersom personuppgiftslagen syftar till att skapa ett skydd för individens rent privata sfär. Lagstiftaren ansåg att det vore ologiskt om lagen i själva verket skulle tillåtas tränga in i den privata sfären genom införandet av myndighetskontrollerade hanteringsregler för sådant som måste betraktas som rent privata angelägenheter (prop. 1997/98:44 s. 53 f. och 118). Undantaget i paragrafen innebär t.ex. att enskilda för rent privat bruk kan föra en elektronisk dagbok eller registrera sina grannar eller släktingar förutsatt att detta inte sker genom en publicering på internet som medför en okontrollerad spridning av uppgifterna.
När det gäller s.k. massuttag av handlingar är det sökanden som har åberopsbördan avseende sådana uppgifter som medför att undantaget för privat användning är tillämpligt. Lämnar denne en redogörelse för den tänkta användningen får den i regel godtas om den inte är så osannolik att den kan lämnas utan avseende (se a. prop. s. 119 och Öman, m.fl., Personuppgiftslagen [30 september 2014, Zeteo], kommentaren till 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen).
Bedömningen i detta fall
J.H:s begäran avser ett s.k. massuttag av uppgifter. Den begärda filen skulle innehålla ett mycket stort antal personuppgifter, varav många av integritetskänslig natur. I filen skulle man snabbt och enkelt - genom att söka på namn, personnummer eller samordningsnummer och saken (t.ex. en viss brottsrubricering) - kunna ta reda på hur enskilda personer förekommer i ett mycket stort antal mål och ärenden vid hovrätten. Med hänsyn till det anförda och till syftet med undantagsbestämmelsen i 6 § personuppgiftslagen är den inte tillämplig i detta fall.
Detta innebär att personuppgiftslagens bestämmelser gäller för behandlingen av de personuppgifter som förekommer i filen om den lämnas ut. Mot bakgrund av vad J.H. själv uppgett om hur han avser att hantera filen (dvs. att lagra filen lokalt i sin dator och själv titta i den) kan det antas att hans behandling av personuppgifterna kommer att omfattas av lagen samt ske i strid med den (se 3, 5, 21 och 22 §§personuppgiftslagen). Därmed hindrar bestämmelsen i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen att den begärda filen lämnas ut. J.H:s överklagande ska därför avslås.
Domslut
HD:s avgörande
HD avslår överklagandet.
Domskäl
HD (justitieråden Stefan Lindskog, Ella Nyström, Lena Moore, Ingemar Persson, referent, och Dag Mattsson) meddelade den 31 mars 2015 följande slutliga beslut:
Skäl
Bakgrund
J.H. har begärt att få ta del av en fil med samtliga dagboksblad i mål som har kommit in till Svea hovrätt under år 2013. Han har anfört att personuppgiftslagen (1998:204) inte är tillämplig för hans behandling av personuppgifterna i dagboksbladen. Till stöd för detta har han huvudsakligen angett att hans avsikt är att lagra filen med dagboksbladen lokalt i sin dator för att själv kunna söka i den efter mål som han kan finna intressanta.
Hovrätten har avslagit J.H:s begäran.
Frågan om prövningstillstånd
Ett beslut som har meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas enligt 6 kap. 8 § tredje stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas till HD. Enligt 6 kap. 9 § överklagas ett till hovrätten överklagat beslut till HD. I 6 kap. 10 § föreskrivs att rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande tillämpas vid överklagande av tingsrätts eller hovrätts beslut i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.
Enligt 54 kap. 9 § första stycket RB krävs det prövningstillstånd för att HD ska pröva hovrättens dom eller slutliga beslut i mål eller ärende som väckts vid tingsrätt. Detsamma gäller hovrättens slutliga beslut i ett ärende som har direkt samband med ett sådant mål eller ärende.
Frågan är om det krävs prövningstillstånd när ett mål om utlämnande av allmän handling har inletts i hovrätt av någon som inte är part i det berörda målet.
Enligt sekretesslagen (1980:100) i dess ursprungliga lydelse krävdes inte prövningstillstånd i HD i mål om utlämnande av allmän handling, oavsett om målet inletts vid tingsrätt eller i hovrätt. I samband med ändringar av instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna den 1 januari 1995 infördes ett krav på prövningstillstånd i HD när en hovrätt överprövat en tingsrätts beslut. Av förarbetena framgår att avsikten inte var att prövningstillstånd skulle krävas när hovrätten som första instans hade prövat en fråga av detta slag (se prop. 1993/94:133 s. 51 och 54). Bestämmelsen har därefter oförändrad förts över till offentlighets- och sekretesslagen (se prop. 2008/09:150 s. 366).
Frågan om utlämnande har prövats av hovrätten som första instans på begäran av annan än part. Situationen är inte sådan som avses i rättsfallen NJA 1995 s. 685 respektive NJA 1996 s. 439 (jfr Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken, s. 54:23 suppl. 77 oktober 2014, Eva Lenberg m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen, 2010, s. 6:10:1 och Göran Regner m.fl., Sekretesslagen, suppl. 22 april 2009, s. 15:21). Av 54 kap. 9 § RB följer därför att prövningstillstånd i HD inte krävs.
Allmänt om innehållet i dagboksbladen
I domstolarna sker en datoriserad dagbokföring i samband med handläggningen av varje mål, varvid fortlöpande antecknas vilka handlingar som kommer in eller upprättas i målet och andra omständigheter som är av sådan vikt att de bör noteras. Förutom mål- eller ärendenummer och inkomstdag framgår vilka som är parter i målet, i regel med namn och personnummer eller samordningsnummer. Vidare framgår det vad målet gäller (saken) samt vilken målgrupp och måltyp det tillhör. I ett brottmål anges saken med den aktuella brottsrubriceringen. I ett avslutat mål framgår det även när målet avslutades och genom vilket slags avgörande det skedde.
Många av personuppgifterna i dagboksbladen är av integritetskänslig natur, i sig själva eller sammantaget med andra uppgifter.
Bedömningen i detta fall
Var och en har enligt 2 kap. 1 § och 14 kap. 5 § TF till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning rätt att ta del av allmänna handlingar. Den rätten får enligt 2 kap. 2 § första stycket 6 begränsas om det är påkallat med hänsyn till skyddet för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Sådan begränsning har föreskrivits i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen, där det anges att sekretess gäller för en personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen. Prövningen enligt bestämmelsen ska avse huruvida det kan antas att sökandens behandling av personuppgiften efter ett utlämnande - inte genom själva utlämnandet - skulle stå i strid med personuppgiftslagen (jfr Sören Öman och Hans-Olof Lindblom, Personuppgiftslagen, 4 uppl. 2011, s. 577).
Enligt 6 § personuppgiftslagen gäller lagen inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur. I förarbetena har det uttalats att undantaget medför t.ex. att enskilda för rent privat bruk kan föra en elektronisk dagbok eller registrera sina grannar eller släktingar (se prop. 1997/98:44 s. 53 f. och 118). Frågan i målet är om det som J.H. har anfört om behandlingen av de aktuella personuppgifterna medför att personuppgiftslagen inte gäller i detta fall.
J.H:s begäran avser ett s.k. massuttag av uppgifter. Den begärda filen skulle innehålla ett antal personuppgifter, varav många av integritetskänslig natur. HD instämmer i hovrättens bedömning att undantaget för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur inte är tillämpligt i detta fall.
Personuppgiftslagen gäller alltså för behandlingen av de personuppgifter som förekommer i filen, om den lämnas ut till J.H. Redan att lagra filen lokalt på en dator utgör enligt 3 § personuppgiftslagen behandling av personuppgifter. Enligt 21 § första stycket är det vidare förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden. Uppgifter om personnummer eller samordningsnummer får enligt 22 § behandlas utan samtycke bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.
Mot bakgrund av det anförda kan det antas att ett utlämnande av filen skulle medföra att personuppgifterna i denna skulle behandlas i strid med personuppgiftslagen. Därmed gäller enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen sekretess för personuppgifterna i den begärda filen.
J.H:s begäran till hovrätten utgör ramen för HD:s prövning i detta mål. Andrahandsyrkandet kan redan därför inte prövas här.
J.H:s överklagande ska alltså avslås.
Domslut
HD:s avgörande
HD avslår överklagandet.
HD:s beslut meddelat: den 31 mars 2015.
Mål nr: Ö 6229-14.
Lagrum: 2 kap. 1 § och 14 kap. 5 § TF, 54 kap. 9 § RB, 6 kap.8-10 §§ och 21 kap. 7 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt 3, 6, 21 och 22 §§personuppgiftslagen (1998:204).
Rättsfall: NJA 1995 s. 685 och NJA 1996 s. 439.