NJA 2019 s. 684
Ett rattfylleribrott med s.k. mopedbil bör, även när föraren har haft en alkoholkoncentration som överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,50 mg/l i utandningsluften, som utgångspunkt anses vara av normalgraden om det inte utöver alkoholkoncentrationen föreligger försvårande omständigheter av betydelse för andras trafiksäkerhet.
Skaraborgs tingsrätt
Allmän åklagare väckte vid Skaraborgs tingsrätt åtal mot L.B. för grovt rattfylleri enligt följande gärningsbeskrivning.
L.B. har kört mopedbil efter att ha druckit alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans utandningsluft under eller efter färden uppgick till 0,51 milligram per liter. Det hände den 15 september 2018 på Floragatan, Lidköping, Lidköpings kommun.
Brottet bör bedömas som grovt eftersom alkoholkoncentrationen uppgick till minst 0,50 mg/l i utandningsluften.
L.B. begick gärningen med uppsåt.
Domskäl
Tingsrätten (ordförande rådmannen Michael Eriksson) anförde i dom den 14 december 2018 följande.
L.B. har vidgått de faktiska omständigheterna men hävdat att brottet ska anses som ett rattfylleri av normalgraden och inte som grovt brott.
BAKGRUND
Den 15 september 2018 var L.B. på fest i Lidköping. Han hade färdats dit i mopedbil. På festen blev han bjuden på alkohol. Efter festen skulle han med mopedbilen skjutsa hem en kompis till dennes bostad. Färden stoppades av polis som noterade att färden var vinglig. Av utförd analys framgick att L.B. hade 0,51 mg/l alkohol i utandningsluften vid tillfället.
UTREDNINGEN I MÅLET
Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av ansökan om stämning. Analysbesked har föredragits för rätten och L.B. har hörts och berättat följande.
Han skulle inte dricka alkohol den aktuella kvällen utan bara skjutsa hem en kompis från en fest vid Margretelund i Lidköping. Han blev bjuden på alkohol på festen och drack Red Bull med vodka och en shot. Han hade då tänkt ringa och be om skjuts hem. Sedan festen slutat mådde kompisen dåligt. Han beslutade då att köra kompisen hem till Tolsjö med mopedbilen och att han skulle sova över där. Han ansåg sig klar och opåverkad och tyckte att körningen gick bra. Han genade i en rondell och uppmärksammade då att en polisbil började blinka bakom honom. Han körde in i en park för att släppa förbi polisbilen. Han trodde inte att polisen ville att han skulle stanna utan att stoppsignalen gällde en annan bil. Hastigheten vid tillfället var inte över 45 km/h.
DOMSKÄL
Genom sitt erkännande som vinner stöd av det åberopade analysbeskedet framgår att L.B. framfört en mopedbil med en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,51 mg/l. Fråga är om brottet ska anses vara av normalgraden eller grovt. L.B. har ansett att det ska betraktas som brott av normalgraden då fordonet är en moped. Åklagaren har ansett att brottet ska anses som grovt.
Tingsrätten delar i rubriceringsfrågan åklagarens uppfattning om bedömningen av brottet. Visserligen har körningen skett med ett mopedregistrerat fordon. Mopeden ifråga är dock en s.k. mopedbil som företer stora likheter med en personbil vad gäller risken för skadeuppkomst vid kollisioner. Körningen har skett på en gata i centrala Lidköping och var tänkt att fortsätta på riksväg mellan Lidköping och Tolsjö. L.B. ska därför dömas för grovt rattfylleri.
- - -
L.B. är nu 18 år gammal. Tingsrätten finner att ungdomstjänst är en lämplig påföljd för det brott han begått. Tingsrätten konstaterar att det endast gått en månad sedan han fyllde 18 år och att det därmed finns särskilda skäl att döma till denna påföljd. Tingsrätten bestämmer antalet timmar ungdomstjänst till 25 och har då tagit hänsyn till L.B:s ålder vid tidpunkten för brottet.
DOMSLUT
Tingsrätten dömde L.B. för grovt rattfylleri enligt 4 § 1 st. och 4 a §trafikbrottslagen (1951:649). Påföljden bestämdes till ungdomstjänst 25 timmar.
Göta hovrätt
L.B. överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle bedöma gärningen som rattfylleri av normalgraden och, om så skedde, lindra påföljden.
Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Linda Hallstedt, referent, och tf. hovrättsrådet Kristina Mannerback) anförde i dom den 24 januari 2019 följande.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Vid hovrättens föredragning har förhöret vid tingsrätten med L.B. spelats upp.
I enlighet med tingsrättens dom som inte överklagats i skuldfrågan ska L.B. dömas för att den 15 september 2018 på Floragatan i Lidköping ha kört mopedbil efter att ha druckit alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans utandningsluft under eller efter färden uppgick till 0,51 milligram per liter.
Vid bedömande av om ett rattfylleribrott är grovt ska enligt 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen) särskilt beaktas bl.a. om föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,5 mg/l i utandningsluften. Övriga omständigheter kan emellertid föranleda att brottet, även med beaktande av att en sådan alkoholkoncentration har förelegat, inte bör bedömas som grovt. HD har i rättsfallet NJA 1995 s. 232 bl.a. uttalat att i fråga om rattfylleri med moped bör som princip gälla att, om inte omständigheterna är särskilt försvårande, brottet hänförs under normalgraden av rattfylleri. Vid tidpunkten för HD:s dom var mopederna konstruerade för en högsta hastighet om 30 km/tim. Härefter har HD i rättsfallet NJA 2012 s. 191, där fråga var om en s.k. EU-moped (klass I) konstruerad för en högsta hastighet om 45 km/tim, uttalat att ett rattfylleribrott även med en klass I-moped som utgångspunkt bör anses vara av normalgraden om det inte utöver alkoholkoncentrationen föreligger försvårande omständigheter av betydelse för trafiksäkerheten.
Av L.B:s egna uppgifter angående körningen har bl.a. framgått följande. Sedan han genat i en rondell blev han varse att en polisbil körde efter honom. Polisbilen signalerade med sina ljus men han insåg först inte att det var honom det gällde så han svängde in på en cykelväg som går genom en park. När polisbilen följde efter honom in i parken insåg han att det var honom de ville stoppa. Trots detta fortsatte han att köra i parken samtidigt som han funderade över situationen. Slutligen valde han att stanna fordonet.
I förevarande fall har alkoholkoncentrationen inte varit särskilt hög. Vidare har framkommit att L.B. nattetid färdats en inte obetydlig sträcka i centrala delar av Lidköping och att han avsett att färdas en avsevärd sträcka på riksväg mellan Lidköping och Tolsjö. Härtill kommer att han dels genat i en rondell dels fört fordonet på cykelbana. Även om det som framkommit om färden i viss mån talar för att körningen i sig utgjort en potentiell fara för trafiksäkerheten, kan omständigheterna inte anses vara så försvårande att rattfylleribrottet därmed ska bedömas som grovt.
Fråga är då om den omständigheten att L.B. vid tidpunkten framförde en s.k. mopedbil ger anledning för hovrätten att bedöma brottet som grovt. HD har i det tidigare nämnda rättsfallet från år 2012 (p. 5) uttalat att riskerna med att i alkoholpåverkat tillstånd köra en moped av klass I normalt är, för andra än föraren själv, påtagligt mindre än när fordonet är exempelvis en bil. En mopedbil är enligt 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner att beteckna som en moped klass I och är ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 km/tim samt har fyra hjul, ett karosseri med högst tre dörrar och en vikt i körklart skick av högst 425 kg. Maxhastigheten är således densamma som för en EU-moped av klass I. Mopedbilen företer emellertid stora likheter med en personbil i fråga om konstruktion. Även om mopedbilen är mindre och lättare än en personbil måste ändå risken för att andra trafikanter skadas allvarligt vara avsevärt högre vid en kollision med en mopedbil än med en tvåhjulig moped utan kaross. Vid denna bedömning anser hovrätten, i likhet med tingsrätten, att rattfylleribrottet ska bedöma som grovt.
Hovrätten gör i påföljdsdelen ingen annan bedömning än den som tingsrätten har gjort.
Tingsrättens dom ska alltså inte ändras.
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.
Tf. hovrättsassessorn Karin Gustafsson var skiljaktig och anförde följande.
L.B. har gjort sig skyldig till rattfylleri. Frågan är i huvudsak om rattfylleribrottet ska bedömas som grovt eller av den s.k. normalgraden. Vid denna bedömning ska samtliga omständigheter vid brottet beaktas. Jag är ense med majoriteten om att det som har framkommit om färden inte kan anses utgöra sådana försvårande omständigheter, hänförliga till trafiksäkerheten, som bör medföra att rattfylleribrottet ska bedömas som grovt. Därutöver har alkoholkoncentrationen i hans utandningsluft med mycket liten marginal överstigit vad som anges i straffstadgandet rörande grovt rattfylleri (4 a § trafikbrottslagen).
Både av förarbeten (prop. 1993/94:44 s. 15) och senare rättspraxis (i domskälen omnämnda rättsfall från år 1995 och 2012) framgår att förande av moped under alkoholpåverkan kan anses vara ett rattfylleribrott av normalgraden, trots att omständigheter som omnämns i 4 a § trafikbrottslagen föreligger. I det senare rättsfallet har HD tagit ställning till vad som normalt ska gälla beträffande moped klass I, som nu är ifråga. Utgångspunkten bör alltså vara att rattfylleribrott med en klass I-moped utgör brott av normalgraden om det inte utöver alkoholkoncentrationen föreligger försvårande omständigheter av betydelse för trafiksäkerheten.
Till sin konstruktion liknar en mopedbil visserligen en personbil. Emellertid är högsta tillåtna tjänstevikt för en mopedbil normalt betydligt lägre än för en liten personbil. En mopedbils prestanda är dessutom desamma som för en moped klass I, vilket har betydelse för hur riskfyllt det får anses vara att framföra fordonet i alkoholpåverkat tillstånd. Med rättslig utgångspunkt i HD:s uttalanden i NJA 2012 s. 191 anser jag sammanfattningsvis att risken med körningen i just detta fall inte varit sådan att brottet, endast med hänvisning till mopedbilens konstruktion, ska rubriceras som grovt. Påföljden bör bestämmas till ett förhållandevis kraftigt bötesstraff, varvid L.B:s ungdom vid gärningen ska beaktas.
I övriga frågor är jag ense med majoriteten.
Högsta domstolen
L.B. överklagade och yrkade att HD skulle döma honom för rattfylleri av normalgraden och bestämma påföljden till böter.
Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens dom ändrades.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Henrik Jonsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.
DOMSKÄL
Punkterna 1-10 motsvarar i huvudsak punkterna 1-8 i HD:s dom.
Rättsliga utgångspunkter för bedömningen av rattfylleri
Vissa principer för bedömningen har utvecklats i praxis. För rattfylleri med äldre mopeder som fick föras i 30 kilometer i timmen, och moped klass II, krävs typiskt sett att det utöver alkoholkoncentrationen finns särskilt försvårande omständigheter för att brottet ska anses grovt (se NJA 1995 s. 232; jfr NJA 2012 s. 191).
Vidare ska rattfylleri med moped klass I som utgångspunkt anses vara av normalgraden, om det inte utöver alkoholkoncentrationen föreligger försvårande omständigheter av betydelse för trafiksäkerheten. Försvårande omständigheter kan i vissa fall föreligga även om körningen inte inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. (Se NJA 2012 s. 191.)
Bedömningen när det gäller rattfylleri med motorcykel eller personbil - fordon som vanligtvis väger mer och får köras i väsentligt högre hastighet än mopeder - är betydligt strängare. Endast i rena undantagsfall kan rattfylleribrott med sådana fordon anses vara av normalgraden, om alkoholkoncentrationen överstiger gränserna i 4 a § trafikbrottslagen. (Jfr prop. 1993/94:44 s. 31, NJA 2003 s. 67 och RH 2017:15.)
Av det ovan anförda framgår att det är den fordonskategori som ett visst fordon tillhör som typiskt sett bildar utgångspunkt för bedömningen av ett rattfylleribrott. Att fordon inom en viss kategori kan ha olika vikt, konstruktion eller egenskaper i övrigt har begränsad betydelse i detta avseende. En sådan ordning ökar förutsebarheten. Dessutom underlättas den praktiska tillämpningen.
Mot denna bakgrund talar övervägande skäl för att den princip som formulerades i rättsfallet NJA 2012 s. 191 även bör tillämpas vid bedömningen av rattfylleri med en moped klass I som har fyra hjul och karosseri.
Bedömningen i detta fall
Den mopedbil som L.B. körde är en moped klass I. Som utgångspunkt ska rattfylleri med ett sådant fordon anses vara av normalgraden, om det inte utöver alkoholkoncentrationen föreligger försvårande omständigheter av betydelse för trafiksäkerheten. Försvårande omständigheter kan i vissa fall föreligga även om körningen inte inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.
L.B. körde mopedbilen med en hög alkoholkoncentration i centrala Lidköping. Den körda sträckan kan inte sägas ha varit avsevärd och faran för andra trafikanter har varit begränsad. Han har inte varit mer än måttligt påverkad av alkoholintaget. Dessa omständigheter tillsammans med vad som i övrigt framkommit om körningen är inte så pass försvårande att rattfylleribrottet ska bedömas som grovt.
Påföljd
Den som är över arton år får enligt 32 kap. 2 § andra stycket BrB dömas till ungdomstjänst endast om det föreligger särskilda skäl. L.B. begick brottet strax innan han skulle fylla arton år. Han är nu drygt arton år och åtta månader. Även om ungdomstjänst får anses vara en lämplig påföljd för L.B. kan det med hänsyn till hans ålder inte anses föreligga särskilda skäl för en sådan påföljd (jfr prop. 2005/06:165 s. 77).
Påföljden bör därför bestämmas till dagsböter.
Straffvärdet av brottet motsvarar för en vuxen person 100 dagsböter.
Eftersom L.B. var sjutton år vid tiden för gärningen ska hans ålder beaktas vid straffmätningen (29 kap. 7 § första stycket BrB och NJA 2012 s. 16).
DOMSLUT
HD ändrar hovrättens dom på det sättet att L.B. döms enligt 4 § första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, i dess lydelse före den 1 juli 2019, för rattfylleri och att påföljden bestäms till 60 dagsböter på 50 kr.
HD (justitieråden Gudmund Toijer, Ingemar Persson, Lars Edlund och Eric
M. Runesson, referent) meddelade den 12 juli 2019 följande dom.
DOMSKÄL
Bakgrund
Enligt hovrättens dom har L.B. gjort sig skyldig till grovt rattfylleri. Av utredningen framgår att han efter midnatt körde en så kallad mopedbil på Floragatan i centrala Lidköping och att alkoholkoncentrationen i hans utandningsluft under eller efter färden var 0,51 milligram per liter. När han stoppades av polis hade han kört en kortare sträcka, men avsikten var att köra till en ort strax norr om Lidköping. Utöver polisbilen fanns inga andra bilar i trafik på Floragatan. L.B. har uppgett att han inte var särskilt påverkad av alkoholintaget. Med i mopedbilen fanns en passagerare.
Med hänsyn till den höga alkoholkoncentrationen, till att det var fråga om rattfylleri med mopedbil samt till omständigheterna vid körningen dömde tingsrätten L.B. till ungdomstjänst för grovt rattfylleri enligt 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.
Frågan i målet
Frågan i HD är i första hand om gärningen ska rubriceras som rattfylleri av normalgraden eller som grovt rattfylleri.
Rättslig reglering
Gradindelning och kvalifikationsgrunder för rattfylleri
Den som framför ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader enligt 4 § första stycket trafikbrottslagen. Om brottet är grovt, döms till fängelse i högst två år enligt 4 a §.
Bestämmelsen i 4 a § innehåller en uppräkning av omständigheter som särskilt ska beaktas och som kan kvalificera brottet som grovt. Således ska beaktas om (1) föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften, (2) om föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol, eller om (3) framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Även om de angivna kvalifikationsgrunderna har särskild betydelse ska samtliga omständigheter beaktas vid bedömningen av brottets allvar (se prop. 1993/94:44 s. 15).
Gränsen mellan rattfylleri och grovt rattfylleri följer också principer som har utvecklats i rättspraxis. När alkoholkoncentrationen överstiger de värden som anges i 4 a § har det exempelvis fått betydelse om det är en bil eller motorcykel som har framförts eller om det är en moped.
Fordonskategorier och rattfylleri
Motordrivna fordon som används huvudsakligen på väg för person- eller godstransport utgör motorfordon. Motorfordon delas in i kategorierna bilar, motorcyklar och mopeder. Benämningarna är föremål för legaldefinitioner (se 2 § lagen [2001:559] om vägtrafikdefinitioner). Definitionen av mopeder utgår från att motorfordonet uppfyller vissa kriterier och att det inte är konstruerat för högre hastigheter än 45 kilometer i timmen. Ett motorfordon med fyra hjul och som har ett karosseri med högst tre dörrar, en vikt i körklart skick av högst 425 kg samt en motor med en nettoeffekt som inte överstiger 6 kilowatt är enligt legaldefinitionen en moped, men kallas i allmänt språkbruk ofta mopedbil.
Mopeder (inklusive s.k. mopedbilar) kan tillhöra två olika klasser. Om motorns nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt och fordonet är konstruerat för en hastighet som inte överstiger 25 kilometer i timmen tillhör mopeden klass II och i annat fall klass I. I vissa avseenden gäller olika regler beroende på vilken klass en moped tillhör. Till skillnad från vad som gäller för moped klass II kräver en moped klass I körkort och får inte föras på cykelbana (se 2 kap. 1 § körkortslagen, 1998:488).
Vid rattfylleri med moped av klass II och klass I har det i rättspraxis krävts att det ska finnas försvårande omständigheter hänförliga till andras trafiksäkerhet för att brottet ska anses grovt, även när alkoholkoncentrationen överstiger gränserna i 4 a § trafikbrottslagen (se NJA 1995 s. 232 och NJA 2012 s. 191). Skälet till detta har angetts vara att riskerna med att i alkoholpåverkat tillstånd köra en moped normalt, för andra än föraren själv, är påtagligt mindre än när fordonet är en bil. När det gäller rattfylleri med motorcykel eller bil kan brottet däremot endast i rena undantagsfall anses vara av normalgraden, om alkoholkoncentrationen överstiger gränserna i 4 a § trafikbrottslagen. (Jfr prop. 1993/94:44 s. 31 och NJA 2003 s. 67.)
Mopedbilar och rattfylleri
Mopeder kan som framgått ha olika konstruktioner. Det finns inget direkt stöd i lagtext eller förarbeten för att tillmäta konstruktionen i sig straffrättslig betydelse vid gränsdragningen mellan grovt rattfylleri eller rattfylleri så länge det fortfarande i rättslig mening rör sig om en moped. Att den i trafiken kan uppfattas som en personbil bör då inte ges någon avgörande betydelse.
Det är således primärt förhållandena vid mopedbilens framförande som kan motivera att brottet kvalificeras som grovt. Så kan - i enlighet med vad som uttalades i 2012 års rättsfall - anses vara fallet efter en helhetsbedömning även när faran i trafiksäkerhetshänseende inte har varit påtaglig.
Bedömningen i detta fall
Brott av normalgraden
L.B. har fört ett motordrivet fordon när alkoholkoncentrationen i hans utandningsluft varit 0,51 milligram per liter. L.B. ska således dömas för rattfylleri.
Fordonet var en moped klass I med fyra hjul och karosseri.
L.B. har enligt utredningen inte varit avsevärt påverkad av alkohol. Fråga är då om det utöver alkoholkoncentrationen har funnits någon annan försvårande omständighet som är hänförlig till trafiksäkerheten och som föranleder att brottet ska anses vara grovt.
När L.B. stoppades av polis hade han kört en kortare sträcka i centrala Lidköping, men hans avsikt var att köra ytterligare några kilometer på landsväg. Med i mopedbilen fanns en passagerare. L.B. har, sedan han uppmärksammats av polisen, kört in ett stycke på en parkväg. Den körda sträckan som sådan kan inte sägas ha varit ett särskilt riskmoment. Faran för andra trafikanter har varit begränsad med hänsyn till den låga trafikintensiteten vid den aktuella tiden på dygnet. Varken färden, färdplanen eller vad som i övrigt framkommit om förhållandena vid körningen kan anses så pass försvårande att rattfylleribrottet ska bedömas som grovt.
Påföljd
Den som är över arton år får enligt 32 kap. 2 § andra stycket BrB dömas till ungdomstjänst endast om det föreligger särskilda skäl. L.B. begick brottet strax innan han skulle fylla arton år. Han är nu drygt arton år och åtta månader. Det kan med hänsyn till L.B:s ålder inte anses föreligga särskilda skäl för ungdomstjänst (jfr prop. 2005/06:165 s. 77).
Påföljden bör därför bestämmas till dagsböter. Straffvärdet av brottet motsvarar för en vuxen person 120 dagsböter. Eftersom L.B. var sjutton år vid tiden för gärningen ska hans ålder beaktas vid straffmätningen (29 kap. 7 § första stycket BrB och NJA 2012 s. 16).
DOMSLUT
HD ändrar hovrättens dom på det sättet att L.B. döms enligt 4 § första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, i dess lydelse före den 1 juli 2019, för rattfylleri och att påföljden bestäms till 70 dagsböter på 50 kr.
- - -
Justitierådet Kerstin Calissendorff var skiljaktig och fastställde hovrättens domslut. Hon anförde:
Jag instämmer i majoritetens uppfattning att som utgångspunkt ska ett rattfylleribrott med en mopedbil betraktas på samma sätt som ett rattfylleribrott med andra mopeder i klass I. Emellertid är, enligt min bedömning, risken för att oskyddade medtrafikanter såsom cyklister eller gångtrafikanter skadas generellt sett högre vid ett olyckstillbud med en mopedbil än med en tvåhjulig moped. I trafiksäkerhetshänseende kan en mopedbil i klass I därför betraktas som något farligare än en tvåhjulig moped i samma klass.
L.B. har i alkoholpåverkat tillstånd fört ett motorfordon som till sin storlek mer liknar en personbil än en tvåhjulig moped och som är avsevärt tyngre än en sådan. L.B. hade för avsikt att köra en relativt lång sträcka. Efter att ha genat över en rondell har han uppmärksammat att en polisbil låg bakom honom och signalerade med ljus, kört in på en cykelväg i en park och när han insåg att det var honom polisen ville stoppa stannat först efter en stund.
Med en tillämpning av det något strängare synsätt vid helhetsbedömningen av färden i trafiksäkerhetshänseende beträffande mopeder i klass I som 2012 års fall ger uttryck för (jfr p. 5 i rättsfallet) anser jag att förhållandena vid mopedbilens framförande och den planerade färden utgör sådana försvårande omständigheter av betydelse för trafiksäkerheten att rattfylleriet ska bedömas som grovt.
Överröstad i denna fråga är jag i övrigt ense med majoriteten.