NJA 2022 s. 1080

Ett rattfylleribrott med A-traktor är regelmässigt att bedöma som grovt när förarens alkoholkoncentration överstiger gränsvärdena i 4 a § trafikbrottslagen, såvida det inte rör sig om ett undantagsfall med förmildrande omständigheter.

Varbergs tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Varbergs tingsrätt åtal mot V.B. för grovt rattfylleri enligt 4 § första stycket och 4 a §trafikbrottslagen (1951:649) med följande gärningsbeskrivning.

V.B. har kört A-traktor efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans utandningsluft under eller efter färden uppgick till 0,55 milligram per liter. Det hände den 1 maj 2022 på länsväg 760 – – – Varbergs kommun. – Brottet bör bedömas som grovt eftersom alkoholkoncentrationen uppgick till minst 0,50 mg/l i utandningsluften och körningen innebar påtaglig fara för trafiksäkerheten genom att V.B. vinglat kraftigt över vägbanan med A-traktorn och mer än halva fordonet var över i motsatt körfält. V.B. begick gärningen med uppsåt.

V.B. erkände gärningen men anförde att gärningen borde bedömas som rattfylleri utifrån en samlad bedömning av omständigheterna och att han kört en A-traktor.

Domskäl

Tingsrätten (ordförande lagmannen Mats Sjösten) anförde i dom den 30 maj 2022 följande.

UTREDNINGEN

– – –

De hörda har sagt i huvudsak följande.

V.B: Han var på fest och blev bjuden på öl och grogg. Det var första gången han drack alkohol. Han blev orolig och ledsen för att det kändes obehagligt i kroppen när han blev berusad. Han försökte hitta någon som kunde köra hem honom men det fanns ingen. Eftersom han vet att han inte får dricka alkohol vågade han inte ringa sina föräldrar. Han bestämde sig för att köra hem själv. Han körde sin a-traktor, en Mercedes Benz 220. Det var ingen trafik ute och det kändes som han hade kontroll även om det kanske var lite vingligt. Han skulle köra totalt 4 km.

J.H: Han och hans kollega var ute och körde när de fick en a-traktor framför sig. Det var inga andra ute. A-traktorn vinglade väldigt mycket på vägen och var i alla fall över på halva mötande körfält. De beslutade snabbt att stoppa a-traktorn för att den kördes så illa. Föraren, som var V.B., blåste rött i sållningsinstrumentet och fick följa med till polisstationen där han senare blev hämtad.

DOMSKÄL

Skuld

V.B:s erkännande av rattfylleri vinner stöd av den utredning som åklagaren har åberopat. Frågan som tingsrätten har att ta ställning till är huruvida gärningen ska rubriceras som grovt rattfylleri eller rattfylleri.

Av det åberopade analysresultatet framgår att alkoholkoncentrationen i V.B:s utandningsluft uppgick till 0,55 mg per liter. Polismannen J.H. har dessutom på ett trovärdigt och tillförlitligt sätt beskrivit färden på så sätt att det framgår att det rör sig om en typisk trafikfarlig körning även om den skett på natten.

För att brottet ska bedömas grovt vid rattfylleri med mopeder och så kallade mopedbilar har det enligt praxis krävts att det, även när alkoholkoncentrationen överstiger gränserna i 4 a § trafikbrottslagen (dvs. minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 mg per liter i utand-ningsluften), ska finnas försvårande omständigheter hänförliga till andras trafiksäkerhet (se NJA 2019 s. 684 och NJA 2012 s. 191).

Det som i allmänt språkbruk brukar kallas för mopedbil är enligt legaldefinitionen ett motorfordon med fyra hjul och som har ett karosseri med högst tre dörrar, en vikt i körklart skick av högst 425 kg samt en motor med en nettoeffekt som inte överstiger 6 kilowatt (se NJA 2019 s. 684 p. 7). Tingsrätten gör bedömningen att den a-traktor som V.B. framfört inte är att jämföra med en mopedbil och att även andra omständigheter än andras trafiksäkerhet därför ska ligga till grund för bedömningen av rubriceringen.

Vid en samlad bedömning av omständigheterna, såväl körningen som sådan som det aktuella fordonet, ska den gärning V.B. gjort sig skyldig till bedömas som ett grovt rattfylleri.

Påföljd

V.B. är sedan tidigare ostraffad. Straffvärdet för gärningen motsvarar en månads fängelse. Eftersom V.B. är 15 år ska hans ungdom särskilt beaktas vid straffmätningen. Enligt yttrande från Socialförvaltningen i Varbergs kommun bedöms V.B. ha ett särskilt vårdbehov. Vad V.B. och hans föräldrar uppgett om V.B:s personliga förhållanden under huvudförhandlingen talar emellertid mot att han har något sådant behov. Han har samtyckt till ungdomstjänst. Med hänsyn till detta är därför ungdomstjänst en lämplig påföljd.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde V.B. för grovt rattfylleri enligt 4 § första stycket och 4 a §trafikbrottslagen till ungdomstjänst 30 timmar.

Som lagrum åberopades även 29 kap. 7 § första stycket BrB.

Den tilltalade ålades att betala en avgift enligt lagen om brottsofferfond.

Hovrätten för Västra Sverige

V.B. överklagade i Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att hovrätten skulle döma honom för rattfylleri istället för grovt rattfylleri.

Åklagaren motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsrådet Ingrid Björck, f.d. rådmannen Gerd Möllers och hovrättsassessorn Veronica Olofsson) anförde i dom den 18 juli 2022 följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

– – –

Hovrätten finner att det genom den utredning som åberopats är klarlagt att V.B – på i åtalet angiven tid och plats – fört a-traktor efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans utandningsluft under eller efter färden uppgått till 0,55 milligram per liter. Vidare är det genom polismannen J.H:s uppgifter klarlagt att fordonet vinglat kraftigt över vägbanan och att mer än halva fordonet varit över i motsatt körfält.

Åklagaren har gjort gällande att gärningen ska bedömas som grovt rattfylleri med hänsyn till alkoholkoncentrationen och till att körningen innebar en påtaglig fara för trafiksäkerheten. V.B. har invänt att körningen skett med en a-traktor, som inte gick att köra fortare än 30 km/h, och att den skett mitt i natten på en landsväg med låg trafikintensitet där högsta tillåtna hastighet uppgick till 40 km/h.

Vid bedömande av om ett rattfylleribrott är grovt ska enligt 4 a § trafikbrottslagen särskilt beaktas om föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,5 mg/l i utandningsluften och om framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Vid rattfylleri med moped av klass II och klass I har det i rättspraxis krävts att det ska finnas försvårande omständigheter hänförliga till andras trafiksäkerhet för att brottet ska anses grovt, även när alkoholkoncentrationen överstiger gränserna i 4 a § trafikbrottslagen (se rättsfallen NJA 1995 s. 232 och NJA 2012 s. 191). Skälet till detta har angetts vara att riskerna med att i alkoholpåverkat tillstånd köra en moped normalt, för andra än föraren själv, är påtagligt mindre än när fordonet är en bil. Samma synsätt har tillämpats när det gäller s.k. mopedbilar (se rättsfallet NJA 2019 s. 684). När det gäller rattfylleri med motorcykel eller bil kan brottet däremot endast i rena undantagsfall anses vara av normalgraden, om alkoholkoncentrationen överstiger gränserna i 4 a § trafikbrottslagen. ( Jfr prop. 1993/94:44 s. 31 och rättsfallet NJA 2003 s. 67.)

Vid prövningen av om körning med en a-traktor är att jämställa med körning med en moped eller mopedbil gör hovrätten följande bedömning. Även om hastigheten för mopeder, mopedbilar och a-traktorer är begränsad är det fråga om helt olika typer av fordon (se 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner). Till exempel får en moped med fyra hjul i körklart skick inte väga mer än 425 kg medan någon motsvarande viktbegränsning inte finns för traktorer.

V.B:s a-traktor är en ombyggd personbil av märket Mercedes. Trafikfaran för denna typ av fordon – även vid lägre hastigheter – är snarare att jämföra med en personbil än med en moped. Hovrätten instämmer därför i tingsrättens bedömning att det inte går att jämföra den aktuella a-traktorn med en mopedbil, vilket innebär att den rättspraxis som gäller mopeder och mopedbilar inte blir direkt tillämplig.

Visserligen har körningen skett nattetid med begränsad trafik men den har ändå avsett en förhållandevis lång sträcka på allmän väg. Med hänsyn till J.H:s uppgifter om hur körningen gått till gör hovrätten bedömningen att det har varit fråga om en trafikfarlig körning. Dessa omständigheter i förening med den höga promillehalten gör att brottet ska bedömas som grovt.

Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning när det gäller straffmätning och val av påföljd.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Högsta domstolen

V.B. överklagade och yrkade att HD skulle döma honom för rattfylleri av normalgraden och i varje fall lindra påföljden.

Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Sandra Lundgren, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

Punkterna 1–3 motsvarar i huvudsak punkterna 1–3 i HD:s domskäl.

Frågan i målet

4.

Den huvudsakliga frågan i målet är om gärningen ska rubriceras som rattfylleri av normalgraden eller grovt rattfylleri.

Rättslig reglering

Gradindelning m.m.

Punkterna 5 och 6 motsvarar i huvudsak punkterna 4 och 5 i HD:s domskäl.

7.

Domstolen har att avgöra frågan om vilken grad av brottet som föreligger efter en samlad bedömning av omständigheterna i det konkreta fallet (se prop. 1989/90:2 s. 39). Även andra omständigheter än de som anges i 4 a § trafikbrottslagen kan kvalificera brottet som grovt. Det är också möjligt att brottet inte är att anse som grovt trots att någon av de särskilda omständigheterna i bestämmelsen föreligger (se prop. 1993/94:44 s. 15).

8.

HD har i tidigare avgöranden behandlat frågan om gränsdragningen mellan rattfylleri och grovt rattfylleri. När en förare haft en alkoholkoncentration som överstiger gränsvärdena i 4 a § trafikbrottslagen har det genom den praxis som vuxit fram fått betydelse för rubriceringen om fordonet varit en bil respektive motorcykel eller en moped.

Fordonskategorier

9.

I 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner finns legaldefinitioner för olika fordonskategorier. Ett motorfordon är ett motordrivet fordon som är avsett att användas huvudsakligen på väg. Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och mopeder. Bilar delas sedan in i personbilar, lastbilar och bussar.

10.

En traktor är ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som är inrättat huvudsakligen för att dra ett annat fordon eller ett arbetsredskap. En traktor får vara utrustad för transport av gods och för befordran av passagerare. Traktorer delas in i traktor a, som är konstruerad för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen, och traktor b, som är konstruerad för en hastighet som överstiger 40 kilometer i timmen.

11.

En moped är ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen. En moped som har fyra hjul, ett karosseri med högst tre dörrar och en vikt i körklart skick om högst 425 kg samt en nettoeffekt som inte överstiger 6 kilowatt kallas för mopedbil. Mopeder, inklusive mopedbilar, delas in i två klasser. En moped klass I är konstruerad för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen, medan en moped klass II är konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen.

A-traktor

12.

Vägverket har med stöd av bemyndigande i fordonsförordningen (2009:211) meddelat föreskrifter om bil ombyggd till traktor samt bil ombyggd till motorredskap klass II (VVFS 2003:19). Numera är det Transportstyrelsen som får meddela sådana föreskrifter.

13.

En A-traktor är en bil som är ombyggd till traktor (4 kap. 1 § VVFS 2003:19). Ursprungsfordonet för en A-traktor är en serietillverkad täckt bil (4 kap. 2 §). Det innebär att en A-traktors ursprungsfordon kan vara en personbil, lastbil eller buss. A-traktorn ska ha den ursprungliga fordonstypens sedvanliga förarhytt eller ursprungliga karosseri (4 kap. 35 §). En A-traktor tillhör fordonskategorin traktor och klassificeras som en traktor a.

14.

A-traktorn ska vara ombyggd så att dess högsta konstruktiva hastighet uppgår till högst 30 kilometer i timmen på horisontell väg. Ombyggnaden ska vara så konstruerad och utförd att det endast med stor svårighet går att öka A-traktorns högsta konstruktiva hastighet. (4 kap. 33 §.)

15.

Ursprungsfordonet ska vara ombyggt så att det är uppenbart att det inte längre är avsett för person- eller godsbefordran. Säte för en eller två passagerare bredvid förarsätet får dock behållas. (4 kap. 36 §.) Det finns inte några regler om hur många passagerare som får tas med i en A-traktor. Detta kan jämföras med att det i en bil inte får tas med fler passagerare än bilen är registrerad för. Passagerarna ska också färdas på en plats i bilen som är avsedd för passagerare. (Se 4 kap. 6 § trafikförordningen [1998:1276].)

16.

Det finns inte något krav på att de som färdas i en A-traktor ska använda bilbälte.

17.

För att få köra en A-traktor krävs som lägst AM-behörighet, dvs. körkort för moped klass I (se 2 kap.2 och 5 §§körkortslagen [1998:488]).

Rattfylleri med bil eller motorcykel

18.

Av förarbetsuttalanden och rättspraxis följer att ett rattfylleribrott med bil eller motorcykel endast i undantagsfall kan bedömas som brott av normalgraden om förarens alkoholkoncentration överstiger gränsvärdena i 4 a § trafikbrottslagen. Ett sådant undantagsfall kan föreligga om föraren har företagit en strängt begränsad trafikuppgift, exempelvis parkerat om ett fordon eller flyttat ett fordon en mycket kort sträcka på en plats där det inte funnits någon annan trafik. (Se prop. 1993/94:44 s. 31, NJA 2003 s. 67 och NJA 2019 s. 684.)

Rattfylleri med traktor

19.

HD har inte meddelat några vägledande uttalanden när det gäller rattfylleribrott med traktor. I förarbetena anförs dock att traktorer kan innebära påtagliga risker i trafiken trots att de är konstruerade för relativt låga hastigheter. Detta eftersom de har en avsevärd storlek och tyngd. Det anges att en olycka med ett sådant fordon kan få allvarliga skadeverkningar. (Se prop. 1977/78:77 s. 12 f.)

Rattfylleri med moped

Punkterna 20 och 21 motsvarar i huvudsak punkten 8 i HD:s domskäl.

Rattfylleri med A-traktor

22.

Det ursprungsfordon som har byggts om till en A-traktor kan alltså vara en personbil, lastbil eller buss. Det innebär att A-traktorer kan skilja sig åt väsentligt i fråga om vikt och storlek. Den vanligaste A-traktorn är en ombyggd personbil.

23.

HD har i rättspraxis särbehandlat mopeder, inklusive mopedbilar, vid bedömningen av rattfylleribrott med hänsyn till att fordonen anses vara mindre farliga för andra trafikanter. Frågan är om det finns skäl att se på en A-traktor på liknande sätt. En mopedbil får köras i högst 45 kilometer i timmen, medan en A-traktor har en maxhastighet om 30 kilometer i timmen. Hastigheten är en faktor som är av betydelse för hur trafikfarlig en färd med ett visst fordon är. En A-traktor skulle således om hänsyn enbart togs till fordonets låga konstruktiva hastighet kunna anses mindre farlig än en mopedbil.

24.

Hastigheten är emellertid inte ensamt avgörande för hur A-traktorn ska betraktas ur trafiksäkerhetshänseende. Även fordonets vikt och fysiska konstruktion är av betydelse vid bedömningen. En A-traktor är ett betydligt större och avsevärt mycket tyngre fordon än mopedbil. A-traktorn i detta mål väger över 2 000 kg, medan maxvikten för en mopedbil är 425 kg. A-traktorn väger alltså cirka fem gånger så mycket. Det innebär att en A-traktor, som färdas i sin maxhastighet, för med sig en betydligt högre rörelseenergi vid en eventuell kollision med ett annat fordon än vad en mopedbil gör. En A-traktor är med hänsyn till sin vikt och fysiska konstruktion ett betydligt farligare fordon än en mopedbil.

25.

Frågan är hur en A-traktor förhåller sig till övriga fordonskategorier.

26.

A-traktorn klassificeras som en traktor a, men ursprungsfordonet är alltid en bil. Det ligger enligt HD:s mening närmast till hands att likställa en A-traktor med dess ursprungsfordon. En A-traktor kommer dock aldrig att färdas snabbare än 30 kilometer i timmen vid ett rattfylleribrott. På samma sätt kan en bil som körs av en berusad förare färdas långsamt. Fordonets hastighet får beaktas vid den helhetsbedömning av gärningen som ska göras i varje enskilt fall.

Bedömning i detta fall

Gärningen ska rubriceras som grovt rattfylleri

27.

V.B. har kört en A-traktor, i form av en ombyggd personbil av märket Mercedes med en vikt över 2 000 kg. Han hade under eller efter körningen en alkoholkoncentration i sin utandningsluft om 0,55 milligram per liter. Alkoholkoncentrationen överskrider gränsvärdet för grovt rattfylleri i 4 a § 1 trafikbrottslagen. Rattfylleribrottet är att bedöma som grovt.

28.

Åklagaren har även gjort gällande att brottet är att bedöma som grovt med hänsyn till att körningen inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.

29.

Den aktuella körningen ägde rum nattetid. V.B. hade kört cirka 1,5 kilometer när han stoppades av polisen och hade för avsikt att köra en sträcka om totalt 4 kilometer. I förhöret med honom uppger han att hastighetsbegränsningen på sträckan var 40 kilometer i timmen, med undantag för några hundra meter där den var 70 kilometer i timmen. Enligt polismannen J.H. var det inte någon övrig trafik. Det är utrett att A-traktorn vinglat över vägbanan så att halva fordonet kommit över i motsatt körfält. Att framföra ett fordon på det sättet är givetvis att anse som trafikfarligt. Vad som kommit fram om körningen i övrigt, särskilt avsaknaden av trafik på sträckan, är emellertid inte tillräckligt för slutsatsen att körningen har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.

Påföljd

30.

V.B. ska dömas för grovt rattfylleri. Gärningen har ett straffvärde för en vuxen person motsvarande en månads fängelse. HD gör inte någon annan bedömning än hovrätten i fråga om påföljdsbestämning.

DOMSLUT

Se HD:s domslut.

Domskäl

HD ( justitieråden Gudmund Toijer, Johnny Herre, Dag Mattsson, referent, Cecilia Renfors och Jonas Malmberg) meddelade den 27 december 2022 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1.

Natten till den 1 maj 2022 körde V.B., som var 15 år, sin A-traktor på länsväg 760 i Varbergs kommun. A-traktorn var en ombyggd personbil, en silverfärgad Mercedes-Benz E220 CDI från 2005.

2.

Av utredningen framgår att V.B. under bilfärden vinglade över vägbanan, så att mer än halva fordonet kom in i det motsatta körfältet. Sedan polisen hade ingripit togs ett alkoholutandningsprov på honom. Enligt detta var alkoholkoncentrationen i hans ut-andningsluft 0,55 milligram per liter. V.B. hade då kört 1,5 kilometer och var på väg hem, en sträcka på totalt fyra kilometer. På platsen förekom ingen annan trafik.

3.

V.B. erkände och godtog ansvar för rattfylleri men motsatte sig att dömas för grovt rattfylleri. Tingsrätten dömde honom för grovt rattfylleri och bestämde påföljden till 30 timmars ungdomstjänst. Hovrätten har fastställt tingsrättens domslut.

Rattfylleri och grovt rattfylleri

4.

Den som för ett motordrivet fordon efter att ha intagit alkohol i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften döms enligt 4 § trafikbrottslagen (1951:649) för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader.

5.

Om rattfylleribrottet är att anse som grovt, ska föraren enligt 4 a § dömas för grovt rattfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om (1) föraren har haft en alkoholkoncentration som har uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften, (2) föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller (3) framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Även om de angivna kvalifikationsgrunderna ska beaktas särskilt, ska hänsyn tas till samtliga omständigheter vid bedömningen av brottets allvar.

Rattfylleri med bil eller med moped

6.

När en förare har haft en alkoholkoncentration som överstiger gränsvärdena i 4 a § trafikbrottslagen, har det för rubriceringen av brottet betydelse vilket slags fordon som fördes. Detta hänger samman med de risker för trafiksäkerheten som rattfylleri med en viss fordonskategori typiskt sett innebär.

7.

Ett rattfylleribrott med bil bedöms sålunda regelmässigt som grovt när gränsvärdena i 4 a § har överskridits. Det finns ett visst utrymme för att ändå hänföra rattfylleribrottet till normalgraden av rattfylleri enligt 4 §. Ett undantagsfall, där omständigheterna kan anses som tillräckligt mildrande, kan vara om föraren har vidtagit en strängt begränsad trafikuppgift, exempelvis parkerat om en bil eller flyttat den en mycket kort sträcka på en plats där det inte funnits någon annan trafik ( jfr t.ex. ”Körningen på parkeringsplatsen” NJA 2003 s. 67). Samma princip tillämpas vid rattfylleri med motorcykel.

8.

I fråga om rattfylleribrott med moped gäller däremot som princip att, om det inte föreligger försvårande omständigheter av betydelse för trafiksäkerheten, brottet hänförs under normalgraden av rattfylleri även när alkoholkoncentrationen överstiger gränsvär-dena i 4 a § (se ”Mopeden” NJA 1995 s. 232 och ”Klass I-mopeden” NJA 2012 s. 191). Detsamma gäller för rattfylleribrott med s.k. mopedbil (se ”Mopedbilen” NJA 2019 s. 684). En mopedbil får ha en högsta vikt på 425 kg och får köras i högst 45 kilometer i timmen.

Rattfylleri med A-traktor

9.

Också vid bedömningen av frågan hur man ska se på rubriceringen av ett rattfylleribrott med A-traktor är det naturligt att knyta an till de risker för trafiksäkerheten som en gärning av detta slag allmänt sett utgör.

10.

En A-traktor är en personbil, lastbil eller buss som är ombyggd till en traktor. Den ursprungliga fordonstypens vanliga förarhytt eller ursprungliga karosseri ska finnas kvar. Ombyggnaden ska göras så att den högsta hastighet som fordonet kan köras i är 30 kilometer i timmen på horisontell väg. För att få föra fordonet krävs som lägst AM-behörighet, dvs. körkort för moped klass I. Omfattande föreskrifter har beslutats för fordonskategorin och fordonets användning (se främst Vägverkets föreskrifter VVFS 2003:19).

11.

Trots den låga konstruktiva hastigheten utgör rattfylleribrott med A-traktor typiskt sett en påtaglig risk i trafiken. Detta beror särskilt på det förhållandet att fordonet – i egenskap av en ombyggd bil – har en avsevärd storlek och tyngd. En olycka med en A-traktor kan därför få allvarliga skadeföljder, inte minst med tanke på den försämrade omdömesförmåga och reaktionsförmåga som onyk-terhet brukar ge. I sammanhanget kan noteras att A-traktorn i målet hade en tjänstevikt på över 2 000 kg.

12.

Mot den bakgrunden framstår det som följdriktigt att rubriceringen av ett rattfylleribrott med A-traktor görs utifrån samma princip som den som tillämpas vid ett rattfylleribrott med bil. Ett rattfylleribrott med A-traktor är alltså regelmässigt att bedöma som grovt när förarens alkoholkoncentration överstiger gränsvärdena i 4 a § trafikbrottslagen, såvida det inte rör sig om ett undantagsfall med förmildrande omständigheter.

Bedömningen i detta fall

13.

V.B. hade en alkoholkoncentration i sin utandningsluft om 0,55 milligram per liter. Alkoholkoncentrationen överskred alltså gränsvärdet för grovt rattfylleri i 4 a § trafikbrottslagen. Detta ska särskilt beaktas vid bedömningen av rattfylleribrottets allvar. Om-ständigheterna kan inte anses förmildrande. V.B. ska därför dömas för grovt rattfylleri.

14.

Som tingsrätten och hovrätten funnit bör påföljden bestämmas till 30 timmars ungdomstjänst.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.