NJA 2020 s. 664
Edition. Fråga om kravet att handlingen ska innehas av den som editionsyrkandet riktas mot.
Västmanlands tingsrätt
I ett handläggningsprotokoll den 8 februari 2019 vid Västmanlands tingsrätt antecknades följande.
Löwener Vacuumservice AB har den 25 april 2018 väckt talan mot Recotech AB och yrkat, som käromålet slutligen har bestämts, förpliktande för Recotech AB att betala ett sammanlagt belopp om 881 150,80 kr (exkl. moms) jämte ränta och rättegångskostnader. Fordran avser betalning för leverans av en vakuumpumputrustning.
Recotech AB har bestritt yrkandet i dess helhet men vitsordat sättet att beräkna ränta. Bolaget har vidgått att beställd utrustning har levererats och att de aktuella fakturorna är obetalda men angett som grund för bestridandet att leveransen varit försenad och att utrustningen varit behäftad med vissa fel vilket lett till att bolaget har åsamkats skada i form av skyldighet att betala förseningsvite till sin slutkund (Saab AB). Bolaget har härigenom rätt till skadestånd av Löwener Vacuumservice AB och rätt att hålla inne betalningen för levererad utrustning. Saabs krav på vite uppgår till 1 154 000 kr och görs tillsammans med avhjälpandekostnader för fel om 17 900 kr gällande såsom skadestånd.
Sammanträde för muntlig förberedelse har hållits i målet och parterna har förelagts att lämna slutlig bevisuppgift.
Löwener Vacuumservice AB har i samband med ingivande av sin bevis-uppgift framställt yrkande om editionsföreläggande.
Editionsyrkandet
Löwener Vacuumservice AB yrkar att tingsrätten förelägger Recotech AB att till Löwener Vacuumservice AB utge det mötesdokument upprättat mellan Recotech AB och Saab vilket förevisades av Recotech AB på den muntliga förberedelsen i detta mål, att tingsrätten förordnar om sekretess över de editerade handlingarna jämlikt 36 kap. 2 § 1 st. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), samt att angivna editionsyrkande är omedelbart verkställbart.
Grunden för editionsyrkandet
Löwener Vacuumservice AB har till grund för sitt editionsyrkande anfört att Recotech AB har tillgång till skriftligt underlag som utvisar vilket slutleveransdatum som Recotech och Saab hade avtalat för den kompletta utrustningen, av vilken den av Löwener tillverkade vakuumpumpen utg jort en komponent, och att av det skriftliga underlaget framgår vilket slutleveransdatum som avtalades mellan Recotech och Saab avseende den kompletta utrustningen. Dessa uppgifter kan antas ha bevisbetydelse i målet. – – –
Inställningen till editionsyrkandet och grunden för bestridandet
Recotech AB har bestritt Löwener Vacuumservice AB:s yrkande om edition i sin helhet och anfört följande. Det föreligger inte några förutsättningar för tingsrätten att lämna bifall till Löweners yrkande om edition. Recotech är inte innehavare av handlingen då de varken äger handlingen eller har rätt att bestämma hur den ska användas. Handlingen som begärts saknar även bevisrelevans och rättslig relevans i målet. Det ifrågasätts om begäran endast utgör en f ishing expedition, vilket inte är tillåtet i svensk rätt. Av de förutsättningar för bifall som krävs är endast identif ikationskravet uppfyllt.
Såvitt det får förstås har Löwener g jort gällande att handlingen kan antas ha betydelse för påståendet att ansvaret för vitet gentemot Saab åligger Recotech. Påståendet utgör inte rättsfakta. Att ansvaret för vitet gentemot Saab åligger Recotech leder inte till rättsföljden att Löwener fråntas skadeståndsansvar gentemot Recotech. Handlingen saknar därmed bevisbetydelse varför yrkandet om edition ska avslås.
Utöver bevisbetydelse uppställs ett krav på rättslig relevans. Kravet på rättslig relevans innebär att även om en part begär edition av handlingar, som i och för sig skulle kunna styrka ett framställt påstående, ska yrkandet avvisas om påståendet i sig rent materiellt inte kan leda till framgång för den som yrkat på edition. Recotech har aldrig påstått annat än att Recotech ansvarar för leveransförseningen i förhållande till Saab. Recotech kan exempelvis inte undgå ansvarsbefrielse i förhållande till Saab genom att hänvisa till att det förekommit ett dröjsmål hos en underleverantör. Den omständigheten som Löwener vill bevisa, dvs. att ansvaret för vitet gentemot Saab åligger Recotech, är utan betydelse i målet och dessutom ostridig. Handlingen saknar därmed rättslig relevans varför yrkandet om edition ska avslås.
Recotech är heller inte innehavare av den handling som Löwener yrkat utfå. Saab har upprättat mötesanteckningarna och Saab innehar äganderätten till dessa. Att mötesanteckningarna tillhör Saab framgår uttryckligen genom att varje sida av mötesanteckningarna innehåller följande skrivning: ”This document and the information contained herein is the property of Saab AB and must not be used, disclosed or altered without Saab AB prior written consent.” Saab har inte gett tillåtelse för Recotech att inom ramen för den pågående processen lämna ut handlingarna. Recotech är inte innehavare av handlingen varför yrkandet om edition ska avslås.
Den yrkade handlingen utgör företagshemligheter hos Recotech och hos Saab (som inte är part i målet) och det saknas intresse för Löwener att utfå handlingen i målet varför yrkandet ska ogillas.
Löwener Vacuumservice AB:s bemötande av Recotech AB:s svaromål
Den editerade handlingen kommer att styrka den relevanta omständigheten att Recotechs slutleveransdatum till Saab var före den tidpunkt som Recotech menar att Löwener skulle leverera sin delkomponent vid äventyr av förseningsvite. Följaktligen hade förseningen mellan Recotech och Saab inträffat oavsett Löweners agerande eller ej, vilket gör att vitet inte ska belasta Recotech på så sätt som svaranden gör gällande. Vad gäller rekvisitet om att handlingen ska innehas av editionssvaranden är rekvisitet uppfyllt om Recotech disponerar över handlingen i fråga. Det är uppenbart att Recotech har dispositionsrätt då svaranden tog med sig den begärda handlingen till den muntliga förberedelsen och uppvisade den på eget initiativ i domstolen. Det faktum att handlingen förevisades i tingsrätten av svaranden styrker även att handlingen är rättsligt relevant i målet. I annat fall hade inte svarandeombudet valt att ta med sig handlingen. Angående företagshemlighet så har inte informationen i den editerade handlingen något ekonomiskt värde överhuvudtaget och båda parterna har för säkerhets skull yrkat sekretess hos domstolen varför skada för svarandesidan överhuvudtaget inte kan uppstå om talan bifalles. För det fallet att företagshemlighet bedöms vara för handen föreligger synnerliga skäl att editionen beviljas – vilket grundar sig på det faktum att Recotech AB far med osanning om till vilket datum slutleveransen var avtalad.
Tingsrätten (rådmannen Peter Andersson) meddelade samma dag följande beslut.
SKÄL FÖR BESLUTET
Löwener Vacuumservice AB har som grund för editionsföreläggandet anfört att mötesdokumentet kan klargöra om den avtalade leveranstidpunkten för Recotech AB till sin slutkund inträffade innan den avtalade leveranstidpunkten för den nu aktuella vacuumpumputrustningen och att kostnaderna för förseningsvitet i avtalet med slutkunden i förekommande fall inte kan göras gällande mot Löwener Vacuumservice AB. Recotech AB har mot editionsyrkandet invänt att handlingen inte har något värde som bevis, att det saknas rättslig relevans för editionsföreläggandet, att handlingen inte innehas av Recotech AB samt att handlingen utgör företagshemligheter.
Enligt 38 kap. 2 § första stycket RB är den som innehar skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis skyldig att förete den. Av en hänvisning till 36 kap. 6 § RB framgår att handlingen dock inte behöver företes ifall därigenom skulle uppenbaras yrkeshemligheter, om ej synnerlig anledning förekommer att handlingen företes. Vad Recotech AB invänt om att den begärda handlingen saknar bevisvärde eller rättslig relevans eller utgör företagshemligheter utgör inte hinder mot ett bifall till editionsyrkandet. Av vad som framkommit om det aktuella mötesdokumentet mellan Recotech AB och Saab AB kan handlingen antas ha betydelse som bevis om huruvida leveransförseningen av vacuumpumputrustningen bidragit till Recotech AB:s leveransförsening till slutkunden. Handlingen har såvitt framkommit redan uppvisats vid sammanträdet för muntlig förberedelse i målet. Förutsättningar föreligger därmed att bifalla editionsyrkandet.
Enligt 36 kap. 2 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om en myndighets eller enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. Det är mellan parterna ostridigt att mötesprotokollet rör enskilds affärs- eller driftförhållanden. Härigenom och då det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs, ska sekretessen för uppgifterna i mötesdokumentet bestå.
Vid beslut enligt vilket föreläggande har meddelats part eller annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning, får rätten enligt 17 kap. 14 § tredje stycket RB, när det f inns skäl till det, förordna att beslutet får verkställas utan hinder av att det inte fått laga kraft. Löwener Vacuumservice AB har inte anfört några skäl som motiverar att beslutet får verkställas omedelbart. Yrkandet i den delen ska därför ogillas.
BESLUT
Recotech AB ska till Löwener Vacuumservice AB utge det mötesdokument mellan Recotech AB och Saab AB som uppvisades av Recotech AB:s ombud vid sammanträde för muntlig förberedelse i detta mål.
Sekretessen enligt 36 kap. 2 § första stycket offentlighet- och sekretesslagen ska bestå för uppgifterna i mötesdokumentet.
Löwener Vacuumservice AB:s yrkande om att beslutet får verkställas utan hinder av att det inte fått laga kraft ogillas.
Svea hovrätt
Recotech AB överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten, med ändring av tingsrättens beslut, skulle avslå Löwener Vacuumservice AB:s yrkande om edition. Som grund för sitt yrkande vidhöll och utvecklade Recotech AB de omständigheter som bolaget hade anfört i tingsrätten. Vidare förtydligade Recotech AB att bolaget hade det aktuella mötesdokumentet i sin besittning, men att det inte var innehavare av dokumentet.
Hovrätten (hovrättslagmannen Per Carlson samt hovrättsråden Gun Lombach och Adrian Engman, referent) avslog överklagandet i beslut den 1 augusti 2019.
SKÄLEN FÖR BESLUTET
Av 38 kap. 2 § första stycket RB följer att den som innehar en skriftlig handling, som kan antas ha betydelse som bevis, är skyldig att förete den.
Hovrätten inleder med att konstatera att det kan antas att den aktuella handlingen skulle kunna ha betydelse som bevis i målet. Frågan är emellertid om Recotech AB innehar handlingen.
Recotech AB har erkänt att bolaget i och för sig har handlingen i sin besittning, även om bolaget har bestritt att det därmed ska anses inneha handlingen. Vidare har i målet framkommit att handlingen redovisar vad som har förekommit vid ett möte mellan Recotech AB och Saab AB. Det får anses att Recotech AB har mottagit handlingen i och för sin verksamhet. Vid dessa förhållanden bedömer hovrätten att Recotech AB, i den mening som avses i rättegångsbalken, är innehavare av handlingen (se Ekelöf m.fl., Rättegång: Fjärde häftet, 2009, s. 266). Denna bedömning förändras inte av att det är Saab AB som har upprättat handlingen och att Saab AB har uppställt villkor för dess användning m.m.
Frågan är därefter om det f inns hinder mot edition på grund av att handlingen innehåller företagshemlig information.
Hovrätten konstaterar att det som Recotech AB har anfört om att Recotech AB och Saab AB skulle lida skada i konkurrenshänseende om innehållet i handlingen röjs framför allt tar sikte på deras respektive avtalsrelationer till tredje män. Hovrätten bedömer därför att det inte f inns någon risk för skada i konkurrenshänseende om Löwener Vacuumservice AB får tillgång till den aktuella handlingen. Det utgör alltså inte hinder för edition att handlingen innehåller företagshemlig information. Däremot kan det f innas skäl att tillämpa bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) på uppgifter i handlingen, om handlingen efter edition skulle ges in till domstol.
Mot bakgrund av det ovan anförda ska Recotech AB:s överklagande avslås.
Högsta domstolen
Recotech AB överklagade och yrkade att Löwener Vacuumservice AB:s editionsyrkande skulle avslås.
Löwener Vacuumservice AB motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.
HD meddelade prövningstillstånd i frågan om Recotech AB innehade den aktuella handlingen i den mening som avsågs i 38 kap. 2 § RB. HD vilandeförklarade frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Jimmy Mikaelsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
SKÄL
Bakgrund
Mellan Löwener Vacuumservice AB och Recotech AB pågår vid Västmanlands tingsrätt en tvist som avser en fordran på betalning för leverans av vakuumpumputrustning.
Löwener yrkade att tingsrätten skulle förelägga Recotech att utge ett mötesdokument mellan Recotech och Saab AB som Recotech hade uppvisat vid muntlig förberedelse i målet. Recotech bestred yrkandet och invände bl.a. att bolaget inte innehade handlingen enligt 38 kap. 2 § RB.
I februari 2019 beslutade tingsrätten om edition i enlighet med Löweners yrkande. Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.
Frågan i HD
HD har meddelat prövningstillstånd i frågan om Recotech innehar den aktuella handlingen i den mening som avses i 38 kap. 2 § RB. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt har förklarats vilande.
Rättsliga utgångspunkter
Enligt 38 kap. 2 § första stycket RB är huvudregeln att den som innehar en skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis är skyldig att förete den. Skyldigheten kan gälla såväl fysiska handlingar som elektroniskt lagrade handlingar och uppgifter (se ”SIE4-f ilerna” HD:s beslut den 2 april 2020 i mål Ö 2232-19” ).
För att en handling ska bli föremål för edition krävs att sökanden kan identif iera handlingen, att den yrkandet riktas mot innehar handlingen, att handlingen kan antas ha betydelse som bevis, att förhållandet som sökanden vill bevisa med handlingen har rättslig relevans, samt att bevisningens relevans vid en intresseavvägning väger över motpartens intresse av att inte lämna ut handlingen ( jfr t.ex. NJA 2014 s. 651 p. 6–11).
Från huvudregeln om editionsplikt f inns enligt 38 kap. 2 § RB flera undantag. Enligt första stycket gäller skyldigheten inte i brottmål för den misstänkte eller för dennes närstående. I andra stycket f inns det regler till skydd för bl.a. förtroligheten mellan närstående, för den tystnadsplikt som gäller för vissa yrkesgrupper samt för yrkeshemligheter. Enligt tredje stycket gäller skyldigheten inte beträffande minnesanteckningar eller andra sådana uppteckningar som är avsedda uteslutande för personligt bruk, om det inte f inns synnerlig anledning att handlingen företes.
Av förarbetena framgår att editionsplikten är avsedd att vara av samma omfattning som skyldigheten för en part eller ett vittne att lämna muntliga uppgifter om handlingens innehåll. Att göra plikten mer begränsad ansågs inte meningsfullt, då handlingens innehavare ändå skulle vara skyldig att uttala sig om handlingens innehåll under förhör. En mer vidsträckt plikt ansågs stå i strid med de intressen som ligger till grund för parts eller vittnes tystnadsplikt eller rätt att vägra uttala sig. (Se NJA II 1943 s. 498.)
Editionsplikten syftar till att den som är i behov av en skriftlig handling som bevis ska få tillgång till handlingen. Ytterst handlar det om att säkerställa att den enskilde ska kunna komma till sin rätt. (Se NJA 2011 s. 241 p. 6.)
Är någon skyldig att förete en skriftlig handling som bevis får rätten enligt 38 kap. 4 § RB förelägga honom eller henne att förete handlingen. Tillfälle att yttra sig ska först lämnas den som föreläggandet skulle avse. Om personen bestrider att han eller hon innehar handlingen, kan bevisning tas upp. Förhandling kan också hållas i frågan. Vid prövningen gäller vanliga regler om bevisupptagning. ( Jfr NJA II 1943 s. 500 f.)
Innehavsrekvisitet i 38 kap. 2 § RB
Av lagtexten kan inte utläsas att en person måste inneha en handling med särskild rätt, för att personen ska anses inneha handlingen. Istället talar bestämmelsens ordalydelse för att den som faktiskt innehar, eller har besittning till en handling ska anses inneha denna ( jfr Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, 2010, s. 590).
Tanken som uttrycks i förarbetena, att editionsplikten ska motsvara vittnesplikten, för att handlingens innehavare ändå är skyldig att i förhör muntligen redogöra för dess innehåll, talar inte heller för att en person måste äga särskild rätt till en handling, för att kunna anses inneha handlingen. Vad som anges i förarbetena stämmer istället väl överens med att det är tillräckligt med besittning, för att någon ska kunna vara underkastad editionsplikt.
Eftersom besittning ofta främst tar sikte på de yttre förhållandena, tillgodoser en sådan tolkning också sökandens intresse av att kunna identif iera vem som innehar en handling. En person som har besittning till en handling, kan dessutom normalt antas ha möjlighet att fullgöra skyldigheten att förete handlingen. Att den som har besittning till en handling ska anses inneha denna, ligger därför även väl i linje med syftet med editionsplikten ( jfr p. 9).
I den juridiska litteraturen har emellertid framförts att med innehav enligt bestämmelsen, bör förstås den som innehar en handling med äganderätt eller med beslutanderätt (se Per-Olof Ekelöf m.fl., Rättegång IV, 7 uppl. 2009, s. 266 f., och Lars Heuman, Editionsförelägganden i civilprocesser och skiljetvister, Del I, i JT 1989–90, s. 22 f.). Även andra uppfattningar om hur innehavsbegreppet bör förstås har dock framförts (se bl.a. Mattias Hjertstedt, Tillgången till handlingar för brottsutredare, 2011, s. 439–441).
En invändning om äganderätt eller annan ensamrätt till en handling kan inte utgöra hinder mot edition (se Westberg a.a. s. 680 f., jfr även NJA 1981 s. 791 och NJA 1992 s. 307). Sådana intressen ska alltså inte beaktas vid prövningen av en editionsfråga. De intressen som kan utgöra hinder mot edition och ska beaktas vid prövningen är, utöver motpartens intresse av att inte behöva lämna ut handlingen, de lagstadgade undantagen från editionsplikten ( jfr p. 6 och 7).
Reglerna om undantag från editionsplikten är i flera fall beroende av vem som innehar den handling som editionsyrkandet avser. En handling som i en persons innehav är undantagen från editionsplikt, behöver inte vara undantagen från sådan plikt om den innehas av någon annan. Till exempel är handlingar vars innehåll kan antas vara sådant att någon inte får höras som vittne därom, endast undantagna från edition, om de innehas av personen med tystnadsplikt, eller den part till förmån för vilken tystnadsplikten gäller.
För att skyddet för de intressen som ligger till grund för undantagen från editionsplikten inte ska urholkas, bör alltför tillfälliga eller osjälvständiga befattningar med en handling inte kunna ses som innehav. I samma riktning talar att den som ett editionsföreläggande riktar sig mot, rimligen måste kunna fullgöra editionsplikten. Edition bör alltså inte kunna sökas mot någon som endast tar tillfällig befattning med en handling, eller som i fråga om befattningen med handlingen, är direkt underordnad någon annan, till exempel en arbetstagare i fråga om handlingar som tillhör dennes arbetsgivare.
Innehar någon däremot en handling för egen räkning, går det inte att se någon risk för att skyddet för de intressen som ska beaktas kan komma att försvagas, om personen anses inneha handlingen. Det går inte heller att se någon tydlig sådan risk i de fall där personen som innehar handlingen, självständigt kan bestämma, disponera eller förfoga över handlingen. I sådana fall kan också antas att personen faktiskt kan fullgöra eventuell editionsplikt.
Slutsatsen är därför att med att någon innehar en handling i editionsbestämmelsens mening, avses som utgångspunkt att handlingen f inns i personens besittning och att personen innehar handlingen för egen räkning, eller självständigt kan bestämma, disponera, eller förfoga över handlingen. Har någon på ett jämförbart sätt kontroll över elektroniska handlingar och uppgifter bör det normalt också ses som innehav i bestämmelsens mening.
Vid prövningen av en editionsfråga måste emellertid alltid beaktas å ena sidan sökandens intresse av att få tillgång till skriftlig bevisning som han eller hon är i behov av, och å andra sidan intresset av skyddet för de intressen som ligger till grund för reglerna om undantag från editionsplikten. Ett editionsföreläggande bör dessutom inte kunna riktas mot någon som inte kan fullgöra skyldigheten att förete den handling som föreläggandet avser. Hänsynen till dessa intressen torde i det enskilda fallet kunna motivera en annan bedömning av om någon ska anses inneha en handling.
Det kan tänkas fall där flera personer samtidigt har sådan kontroll över en handling, att de kan anses inneha handlingen och endast någon av dem är undantagen från editionsplikt. För att skyddet för de intressen som ska beaktas inte ska urholkas, kan reglerna därför undantagsvis behöva förstås så att editionsfrågan måste prövas mot flera innehavare, eller bestämmelserna om undantag från editionsplikten behöva tolkas extensivt ( jfr NJA 1981 s. 791 och NJA 2010 s. 122 p. 7).
Bedömningen i detta fall
Recotech har invänt att den handling som bolaget har i sin besittning endast är en kopia som bolaget varken äger eller har rätt att bestämma över och att bolaget inte får lämna ut handlingen enligt ett avtal mellan Recotech och Saab. Enligt Recotech är det Saab som innehar handlingen, eftersom Saab äger handlingen och har rätt att bestämma över handlingen.
I målet är dock ostridigt att Recotech har besittning till den handling som editionsyrkandet avser samt att handlingen avser ett rättsförhållande mellan Recotech och Saab. Även om Recotechs rätt att bestämma över handlingen har begränsats enligt avtal mellan bolaget och Saab, är det därför utrett att Recotech har besittning till handlingen och innehar denna för egen räkning. Recotech ska därför som utgångspunkt anses inneha handlingen.
Det har inte framkommit någon risk för att skyddet för de intressen som ska beaktas kan komma att urholkas, om Recotech anses vara innehavare av handlingen. En sådan bedömning tillgodoser också Löweners behov av tillgång till handlingen som bevis. Det måste också antas att Recotech faktiskt kan förete handlingen. Slutsatsen är därför att Recotech ska anses inneha handlingen i den mening som avses i 38 kap. 2 § RB.
Med detta svar på den i prövningstillståndet ställda frågan har det inte framkommit skäl att meddela prövningstillstånd rörande målet i övrigt.
HD:S AVGÖRANDE
HD förklarar att Recotech AB innehar den aktuella handlingen i den mening som avses i 38 kap. 2 § RB.
HD meddelar inte prövningstillstånd i målet i övrigt. Hovrättens avgörande står därmed fast.
Domskäl
HD ( justitieråden Anders Eka, Kerstin Calissendorff, referent, Dag Mattsson, Malin Bonthron och Eric M. Runesson) meddelade den 10 juli 2020 följande beslut.
SKÄL
Vad målet gäller i HD
Enligt huvudregeln är den som innehar en skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis skyldig att förete den (38 kap. 2 § första stycket RB). Skyldigheten kan gälla såväl fysiska handlingar som elektroniskt lagrade uppgifter (se ”Loggf ilerna” NJA 1998 s. 829 och ”SIE4-f ilerna” HD:s beslut den 2 april 2020 i mål Ö 2232-19 p. 13).
Målet i HD gäller frågan om innebörden av kravet att handlingen ska innehas av den som ett editionsyrkande riktas mot.
Bakgrund
Mellan Löwener och Recotech pågår vid Västmanlands tingsrätt en tvist om en fordran på betalning för leverans av utrustning till Recotech. Utrustningen skulle ingå i en leverans från Recotech till Saab AB.
Löwener yrkade att tingsrätten skulle förelägga Recotech att förete en handling som Recotech hade uppvisat vid en muntlig förberedelse i målet. Handlingen innehöll anteckningar från ett möte mellan Recotech och Saab. Recotech bestred yrkandet och invände bl.a. att bolaget inte var innehavare av handlingen. Tingsrätten beslutade om edition. Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.
Recotech har bekräftat att bolaget har en kopia av mötesanteckningarna i sin besittning, men anfört att bolaget varken äger eller har rätt att bestämma över handlingen. Bolaget kan därmed inte heller betraktas som innehavare av den. Som stöd för sin inställning har bolaget i huvudsak åberopat att mötesanteckningarna har upprättats av Saab, att Saab innehar äganderätten till dem samt att Recotech på avtalsrättslig grund har ålagts yppandeförbud rörande innehållet.
Rättsliga utgångspunkter
Editionsplikten är avgränsad till skriftliga handlingar som kan antas ha betydelse som bevis. Ytterst handlar det om att säkerställa att den enskilde ska kunna komma till sin rätt genom att få kunskap om sakförhållanden som uttryckts i skrift (språkliga tecken, siffror) i en handling när det f inns ett befogat bevisintresse. ( Jfr ”Revisorsutlåtandet” NJA 2011 s. 241 p. 6.)
Med ett skriftligt bevis avses skriftens innebörd, dvs. det intellektuella innehållet (se Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång IV, 7 uppl. 2009, s. 256). ( Jfr bevismedlet syn i 39 kap. RB, där det är själva föremålet som avses.)
Till grund för utformningen av editionsplikten ligger uppfattningen att den i princip bör ha samma omfattning som skyldigheten för en part eller ett vittne att lämna muntliga uppgifter om handlingens innehåll. Att göra plikten mer begränsad har inte ansetts meningsfullt, då handlingens innehavare ändå under förhör skulle vara skyldig att uttala sig om innehållet. En mer vidsträckt plikt har å andra sidan ansetts stå i strid med de intressen som ligger till grund för parts eller vittnes tystnadsplikt eller rätt att vägra uttala sig. (Se NJA II 1943 s. 498.)
Undantagen från huvudregeln om editionsplikt överensstämmer i huvudsak med undantagen för vittnesplikten i 36 kap. RB (se 38 kap. 2 §). Skyldigheten att tillhandahålla skriftlig handling för syn regleras på motsvarande sätt (se 39 kap. 5 § första stycket).
Innehav av en skriftlig handling i bestämmelsens mening
Ordalydelsen av 38 kap. 2 § första stycket talar för att det är den som faktiskt innehar, eller i allmän mening har besittning till, en handling som ska anses inneha denna. Att någon innehar en handling förutsätter då inte mer än att personen på ett fysiskt eller jämförbart sätt har tillgång till den. Har någon på ett jämförbart sätt tillgång till elektroniska handlingar eller uppgifter får det normalt ses som ett innehav i bestämmelsens mening (se ”Loggf ilerna” och ”SIE4-f ilerna”).
Den som faktiskt har en handling kan normalt antas ha möjlighet att fullgöra en skyldighet att förete handlingen. Det överensstämmer även med tanken att den som innehar handlingen i stället skulle kunna höras om innehållet i den. I de fall det är en juridisk person som har handlingen i sin besittning är det naturligt att editionsyrkandet riktas mot denna, låt vara att ett vittnesförhör om innehållet hade behövt hållas med en anställd eller annan befattningshavare.
Editionsplikten utgör en processuell skyldighet för den som innehar en handling som kan ha betydelse som bevis och denna plikt kan principiellt sett inte begränsas av andras rättigheter till handlingen eller av åtaganden beträffande handlingen som innehavaren har g jort i förhållande till andra. En invändning från editionssvaranden om att någon annan har äganderätt eller annan rätt till en handling som är föremål för ett editionsyrkande kan således som regel inte utgöra hinder mot edition, så länge den innehas av editionssvaranden. Inte heller påverkar det förhållandet att informationen är konf identiell, av privat natur eller liknande huruvida handlingen innehas i bestämmelsens mening. Omständigheter av detta slag kan i stället få betydelse för frågan om något av lagens undantag från editionsplikten gör sig gällande. (Se Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, 2010, s. 680 f., jfr även NJA 1981 s. 791 och NJA 1992 s. 307.)
Bedömningen i detta fall
Det är ostridigt att Recotech faktiskt har den handling som editionsyrkandet avser. Att Recotechs rätt att bestämma över handlingen eller att yppa innehållet i den har begränsats i avtal mellan bolaget och Saab hindrar inte att Recotech ska anses inneha handlingen i den mening som avses i 38 kap. 2 § RB.
Övriga frågor
Det saknas skäl att meddela prövningstillstånd rörande målet i övrigt.
– – –
HD:S AVGÖRANDE
HD förklarar att Recotech AB innehar den aktuella handlingen i den mening som avses i 38 kap. 2 § RB.
HD meddelar inte prövningstillstånd i målet i övrigt. Hovrättens avgörande står därmed fast.