NJA 2021 s. 215
Betydelsen av yttrandefrihetsrättsliga aspekter vid prövningen av ett åtal för hot mot tjänsteman. Även fråga om innebörden av rekvisitet hot om våld i 17 kap. 1 § BrB.
Stockholms tingsrätt
Allmän åklagare väckte vid Stockholms tingsrätt åtal mot F.L. för hot mot tjänsteman enligt följande gärningsbeskrivning (åtalspunkt 2).
F.L. har angripit polisen A.L. med hot om våld i anledning av tidigare tjänsteåtgärd som A.L. utfört i sin myndighetsutövning för att hämnas hennes tjänsteåtgärd. Det hände den 25 februari 2018 på okänd plats, Sverige. F.L. har skrivit en musiklåt med tillhörande text och sett till att musiklåten har lagts upp på Spotify. Texten innefattar hot om brottslig gärning på ett sätt som hos A.L. varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan för hennes personliga säkerhet. I musiklåtens text förekommer uttalanden av innebörd att F.L. ska vidta åtgärder gentemot henne som kommer att innefatta lidande för A.L.: att han ska knulla där hon bor, att hon är en ful fisk och att alla fiskar ska få lida samt då ska hon skjutas.
F.L. begick gärningen med uppsåt.
F.L. åtalades även för hot mot tjänsteman den 10 februari 2018 avseende en publicering om A.L. på F.L:s Instagramkonto (åtalspunkt 1).
A.L. yrkade skadestånd med 5 000 kr för var och en av gärningarna, jämte ränta.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Maria Hellberg och nämndemannen Mårten Svensson Risdal) anförde i dom den 29 oktober 2018 följande.
F.L. har förnekat gärningarna.
F.L. har beträffande båda åtalspunkterna invänt att det som påståtts objektivt sett inte utgör hot om våld eller brottslig gärning, att det som påståtts inte är ägnat att framkalla allvarlig fruktan, att det inte är känt vem som lagt upp inlägget eller låten och att det som påståtts under alla omständigheter omfattas av yttrandefriheten enligt regeringsformen och artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen). Han har vidare invänt att den som lagt upp inlägget på Instagram inte haft uppsåt till gärningen och att han själv inte haft uppsåt till att hota någon med våld eller brottslig gärning.
DOMSKÄL
Inledande bedömning
Genom den utredning som har presenterats i målet är inledningsvis följande utrett. F.L. m.fl. anordnade den 11 januari 2018 en spelning på Kägelbanan på Södra teatern. Polisen ingrep mot ett antal personer under kvällen och flera omhändertogs på grund av misstanke om innehav av narkotika. Insatsledaren A.L. från Södermalmspolisens narkotikagrupp uttalade sig efteråt i media och uttryckte bl.a. att det varit kaos och mycket droger. Hon uppgav också att hon inte tyckte att Kägelbanan skulle boka sådana typer av spelningar.
Därefter har det på F.L:s Instagramkonto gjorts vissa uttalanden om ”A.L.”. Det har också laddats upp två låtar av artisten F.L. på Spotify där ”A.L.” omnämns. Åtalet bygger på att det är polisen och målsäganden A.L. som namnet syftar på. F.L. har bl.a. invänt att A.L. är namnet på hans guldfisk och att uttalandena inte är riktade mot målsäganden. Tingsrätten återkommer till bedömningen av detta.
– – –
Den 25 februari 2018 laddades singeln ”Då ska hon skjutas” upp på Spotify. Där anges under rubriken ”Upphovspersoner” att den är framförd av F.L., och skriven av F.L. och Young Earth Sauce. På bilden som hör till singeln på Spotify står bl.a. i fet stil ”filéa polisman på valborg”. En del av en vers lyder:
Ett inlägg på insta, jag knullar hela din insats, jag knullar din familj, knullar där du bor blåser dig som jag var vindkraft. Ge tillbaka min dator med skivan annars kommer jag skriva A.L. är en ful fisk och då ska alla små fiskar få lida.
I andra delar av låten går texten ut på bl.a. att alla ”horor och knarkare” ska skjutas. Dessa delar är betydligt mer omfattande än textstycket ovan. I låten återkommer som en slags refräng upprepade gånger orden ”då ska hon skjutas”, som sjungs med en känd födelsedagssång som melodi.
Singeln ”attgöraena– – –”, av F.L., laddades upp samma dag. Låten innehåller bl.a. följande text.
A.L., nu har du satt dig själv i riktiga problem. Du har ringt runt till arrangörer och festivaler och sagt att jag är en bedrövlig förebild. […] Det är inte ditt jobb som polis att ringa runt till kulturbokare och säga som dom ska boka. […] Nu kommer jag istället skriva en skiva om dig. För om du fuckar med mitt arbete A., då kommer jag fucka med ditt arbete och jag kan lova dig att du kommer att få ett skrivbordsjobb för resten av hela ditt liv. Din familj och dina kollegor kommer inte att vara på din begravning för du kommer dö A. precis som alla andra. För en sak vet jag att är man så bitter som dig så tynar man bort i cancer. […] Trots allt du har gjort mot mig så önskar jag dig lycka till och jag säger att kärlek är den enda vägen ur det här.
På F.L:s Instagramkonto har därefter lagts upp ett inlägg med bl.a. följande text.
Polisen har nu lagt anmälan på att få ner ”då ska hon skjutas” från Spotify. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att jag – för att använda P3s uttryck – gjort årtiondets viktigaste låt. Jag är jävligt stolt över det här mästerverket och alla som varit inblandade i att skapa det. 17åriga @youngearthsauce på beaten. @habz.ninja för mixningen oh @a--- för att du har en guldfisks intelligens.
På bilden i inlägget syns bl.a. en guldfisk och texten ”filéa polisman på valborg” i fet stil samt ordet ”Censur” i mycket fet stil snett över hela bilden.
I ett senare inlägg på samma konto syns en fisk med ordet ”POLIS” på, en eld i bakgrunden, och i texten uppmanas @polisen_södermalm att ta med dator och kärleksskiva och mötas för att prata.
En film där målsäganden A.L. uttalar sig om narkotika lades upp på F.L:s Instagramkonto den 13 mars i år, med en kommenterande text om att situationen är obehaglig.
I inspelningar av livesändningar som lagts upp på F.L:s Instagramkonto syns F.L. kommentera bl.a. händelserna i samband med spelningen på Kägelbanan och i tiden därefter. Han uttalar i den ena sändningen bl.a. att han ”lackar lite grann” på att A.L. uttalat sig i media, att han lyckats samla sig och döpa en fisk till hennes namn och att skriva på Instagram att den här polismannen ska filéas på valborg. I den andra sändningen kommenterar han – genomgående i jag-form – låten, och säger bl.a. att han släpptes ur häktet, att han spelade in jättesnabbt en låt om hur han kände, att han skickade igenom meddelandet, att han använde hennes för- och efternamn, att det kanske inte var så schysst, att det var lite i affekt, att hon kanske har barn, att alla lyssnar på hans musik, att han censurerade, att han tog bort hennes efternamn och att han skickade in igen.
Brottet hot mot tjänsteman
För att någon ska dömas för hot mot tjänsteman krävs bl.a. att denne har hotat om våld. Till skillnad från vad som gäller vid olaga hot (dvs. straffbestämmelsen om hot mot annan än tjänsteman) krävs enligt lagtexten inte att hotet har varit ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. I förarbetena till bestämmelsen om hot mot tjänsteman anges att också hot som inte innebär trängande fara skulle omfattas av straffbestämmelsen (NJA II 1948 s. 305). Som jämförelse kan nämnas HD:s avgörande rörande förhållandet mellan misshandel och våld mot tjänsteman, där det med hänvisning till uttalanden i nyss nämnda förarbeten konstateras att våld som inte har orsakat smärta i misshandelsbestämmelsens mening inte heller kan bedömas som våld mot tjänsteman, trots att bestämmelsen om våld mot tjänsteman enligt sin ordalydelse inte kräver att någon effekt av våldet uppstått (NJA 2015 s. 668). I rättslitteraturen har sagts att hotbrott överlag kännetecknas bl.a. av att hotet har varit ämnat att komma till mottagarens kännedom och att det varit ägnat att uppfattas som allvarligt menat samt att det för brottet hot mot tjänsteman också bör krävas att mottagaren faktiskt har uppfattat det som allvarligt menat och att hotet normalt duger för att hos den hotade inge farhågor för att hotet ska kunna förverkligas (se Westerlund, Våld mot tjänsteman, 1990 (diss.) s. 135 ff.). Det finns avgöranden från HD som tyder på att hotet i sig ska bedömas ur den hotades synvinkel (jfr NJA 1976 s. 587 och NJA 1979 s. 517). Westerlunds uppfattning har hänvisats till och tillämpats av Hovrätten för Västra Sverige i dom den 9 maj 2018 i mål nr B 1049-18. Svea hovrätt har i dom den 4 januari 2018 i mål B 10541-17 konstaterat att ett hot om våld (hot om att bita en polis) uttalats, att det för hot mot tjänsteman inte krävs att hotet varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet och att den tilltalade skulle dömas för hot mot tjänsteman. Någon bedömning av om hotet varit ägnat att uppfattas eller uppfattats som allvarligt menat redovisas inte i skälen.
Tingsrättens utgångspunkt i bedömningen av vad som är ett straffbart hot om våld mot tjänsteman överensstämmer med den som redogjorts för av Westerlund, dvs. att hotet ska ha varit ämnat att nå mottagaren, att det varit ägnat att uppfattas som allvarligt menat, att det av mottagaren har uppfattats på det sättet och att hotet normalt duger för att hos den hotade inge farhågor för att hotet ska kunna förverkligas.
Det har från F.L:s sida gjorts gällande att han använt sin yttrandefrihet och konstnärliga frihet och att texterna under alla omständigheter därför inte kan anses utgöra hot.
Rätten till yttrandefrihet skyddas av såväl svensk grundlag som Europakonventionen. Vidare anges i artikel 13 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna bl.a. att konsten ska vara fri. Yttrandefriheten, och därmed även konsten, får dock begränsas av lagstiftaren under vissa förutsättningar. Respekten för annans rätt till säkerhet till person – som straffbestämmelser om hot- eller hetsbrott är avsedda att upprätthålla – utgör enligt lagstiftaren och domstolarna ett godtagbart skäl att begränsa rätten att yttra sig fritt eller skapa konst. Utgångspunkten för tingsrätten är därmed att straffbestämmelsen om hot mot tjänsteman i sig är utformad på ett godtagbart sätt.
Yttrandefrihetens gränser mot det straffbara området i enskilda fall har tidigare prövats av svenska domstolar och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen), se t.ex. NJA 2005 s. 805, NJA 2012 s. 400, Europadomstolens dom den 17 juli 2018 i målet Mariya Alekhina mot Ryssland och dom i mål B 1113-14 m.fl. från Hovrätten över Skåne och Blekinge den 30 oktober 2014.
Prövningen av åtalet görs med beaktande av rätten till yttrandefrihet och konstnärlig frihet, i enlighet med gällande lagstiftning och praxis.
Hot mot tjänsteman den 10 februari 2018 – Instagraminlägget
– – –
Slutsatsen blir att det inte är styrkt att det var F.L. som lade ut det aktuella In¬stagraminlägget. Åtalspunkten 1, som bygger på den förutsättningen, ska därför ogillas.
Hot mot tjänsteman den 25 februari 2018 – låten på Spotify
Av utredningen rörande den här åtalspunkten har bl.a. följande framgått. Låtarna ”Då ska hon skjutas” och ”#attgöraena– – –” laddades upp på Spotify via aggregatorn Amuse AB och fanns tillgängliga där den 25–28 februari i år. De streamades cirka 27 000 respektive 14 000 gånger. I den förstnämnda låten finns ord som åklagaren påstått utgör hot mot tjänsteman.
Har F.L. skrivit låten och texten, och sett till att den laddats upp på Spotify?
Åklagaren har i gärningsbeskrivningen bl.a. gjort gällande att F.L. dels skrivit låten och texten, dels sett till att musiken har lagts upp på Spotify. F.L. har erkänt att han skrivit delar av låten och texten, men har varken erkänt eller förnekat att han sett till att den lagts upp på Spotify. Tingsrätten inleder med att pröva dessa frågor.
– – –
Enligt tingsrätten utgör framför allt F.L:s egen berättelse i den inspelade livesändningen men också – när det gäller frågan om vem som skrivit den – informationen på Spotify övertygande bevisning för att det är F.L. som har skrivit låten och texten och sett till att låten lagts upp på Spotify. Gärningspåståendet är i den delen därmed styrkt. F.L. har vid huvudförhandlingen inte närmare redogjort för vilka delar han själv har skrivit och har inte kunnat minnas om han lagt upp den på Spotify eller om någon annan med åtkomst till den gemensamma drop-boxen kan ha gjort det. Tingsrätten anser att dessa uppgifter, som varit tämligen vaga, inte motbevisar eller särskilt förtar åklagarens bevisning.
Sammantaget gör tingsrätten därför bedömningen att åklagaren har styrkt att det är F.L. som skrivit låten och texten och att han sett till att den laddats upp. Det förhållandet att möjligen ytterligare personer varit delaktiga förändrar inte den bedömningen.
Kan texten, objektivt sett, inte utgöra ett hot om våld?
F.L. har invänt att texten objektivt sett inte kan anses utgöra hot om våld och att han redan av det skälet inte kan dömas för brott. Tingsrätten prövar den invändningen.
– – –
Det råder för tingsrättens del inget tvivel om att innebörden av både orden ”då ska hon skjutas” och framför allt den sista meningen i den angivna versen språkligt och i sitt sammanhang kan anses innefatta ett hot om våld. Att orden sjungs med viss melodi innebär inte att de därmed inte kan anses innehålla hot. F.L. har beträffande verstexten tryckt på betydelsen av att han lagt till ordet ”skriva”, och att orden objektivt sett därför inte kan anses hotfulla. Tingsrätten instämmer inte i det. Det finns en uppmaning till A.L. att agera på visst sätt, annars kan i förlängningen något hända som gör att hon ska få lida.
F.L:s invändning om att texten i låten som åtalet avser objektivt sett inte kan utgöra ett hot godtas därmed inte.
Har A.L. uppfattat hotet som allvarligt menat?
– – –
För tingsrättens del har det stått klart att A.L. har uppfattat situationen i dess helhet som hotfull. Hon har också vidtagit åtgärder med anledning av det första Instagraminlägget. Hon har sagt att hon blev rädd också på grund av texten i låten men har lämnat något mer vaga uppgifter om hur hon uppfattade det hotet, som hon inte själv hört men fått berättat för sig. Det kan nämnas att det förhållandet att A.L. känt sig rädd för vad F.L:s följare kan göra har inte någon direkt betydelse för prövningen av åtalet, som utgår från att det är F.L. som hotat henne med våld. Tingsrättens sammantagna bedömning är att A.L. har uppfattat hela situationen som hotfull och att hon uppfattat att också hotet som framfördes i låten varit allvarligt menat.
Har F.L:s hot varit ägnat att uppfattas som allvarligt menat?
Åklagaren har i gärningspåståendet angett att det var fråga om hot om våld och hot om brottslig gärning på ett sätt som hos A.L. varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan för hennes personliga säkerhet. Som tidigare angetts anser tingsrätten att det för straffansvar krävs att hotet varit ägnat att uppfattas som allvarligt menat.
– – –
Syftet med texten måste, enligt tingsrätten, bedömas i det större sammanhanget, dvs. också med beaktande av resten av låten, låten ”#attgöraena– – –” som också laddades upp och den övriga kommunikation som förekommit från F.L:s Instagramkonto. Tingsrätten anser att också den genre som F.L:s låt hör till, rapmusiken, måste betraktas som relevant i sammanhanget.
– – –
Tingsrätten har dock inte, på den utredning som har presenterats, uppfattat att F.L. faktiskt har avsett att hota A.L. med våld. Tingsrätten anser att det mesta talar för att F.L:s huvudsyfte har varit att kraftfullt, med sitt språkbruk, protestera mot att en polis uttalat sig i fråga om vilka spelningar som arrangörer bör boka.
Det är därmed inte bevisat att F.L. har haft direkt uppsåt att hota A.L. och det har heller inte bevisats att han insett att hon uppfattat att han gjort det. Frågan är om han har haft någon annan form av uppsåt, som gör att han ändå kan fällas för hotet. Det skulle förutsätta att det är utrett att F.L. har insett att ett hot av det här slaget typiskt sett riskerar att uppfattas som allvarligt menat, och att det är ställt bortom rimligt tvivel att han varit likgiltig inför den effekten, dvs. att han trots medvetenhet om den risken ändå har hotat målsäganden (s.k. likgiltighetsuppsåt). Det handlar alltså inte om en bedömning av vad F.L. borde ha insett, utan om vad som utretts att han insett.
Det som kan tala för att F.L. insett risken för att texten i låten skulle uppfattas som ett allvarligt menat hot om våld är att han skrev låten just när han släppts från att ha varit frihetsberövad på grund av misstanke om brott genom Instagraminlägget i åtalspunkten 1. Han lär därmed ha varit på det klara med att i vart fall det tidigare Instagraminlägget hade uppfattats som hotfullt. Att texten riktar sig till en person, och inte till en polismyndighet, talar också för att han insett risken.
Det som kan tala emot att F.L. förstod att låten kunde riskeras att uppfattas som ett allvarligt menat hot om våld är att det är fråga om några rader i en vers, mitt i en låt som i övriga delar handlar om annat, och att språkbruket trots allt är avsevärt mindre hotfullt än i texten i Instagram-inlägget som avses i åtalspunkten 1. Orden i refrängen löper genom hela låten och kan vara riktade mot målsäganden, men kan också vara riktade mot annat. Vidare har F.L. själv noga pekat på att han lagt till att han ska ”skriva” att A.L. är en ful fisk. F.L. har i låten jämfört med i Instagram-inlägget, trots att han enligt egen uppgift handlade i affekt, tonat ned sitt språk. Låten ”#attgöraena– – –”, som laddades upp samma dag, innehåller kritik och obehagliga uttalanden, men avslutas med orden att ”kärlek är den enda vägen ur det här”, vilket kan tala för att F.L. velat förtydliga att han inte avsett använda våld. F.L:s egna uppgifter om att låten som åtalet avser enbart handlar om samhällskritik måste också beaktas.
Sammantaget anser tingsrätten att utredningen i målet med viss styrka talar för att F.L. insett att hotet i låttexten typiskt sett var sådant att det riskerade att uppfattas som ett allvarligt menat hot om våld och att han trots det framfört det. Bevisningen är dock inte tillräcklig för att det ska anses styrkt, bortom rimligt tvivel, att det är på det viset.
F.L. har därmed inte haft sådant uppsåt att hota A.L. som krävs för att han ska kunna dömas för hot mot tjänsteman den 25 februari 2018. Åtalspunkten 2 ska därför ogillas.
DOMSLUT
Åtalet och skadeståndsyrkandet ogillades.
Nämndemännen Sven Lindeberg och Anneli Saksa var skiljaktiga i fråga om åtalet för olaga hot den 25 februari 2018 och anförde följande.
Vi instämmer i att det varit fråga om ett hot om våld som A.L. uppfattat som allvarligt menat, och i att F.L:s huvudsyfte med låten har varit att kraftfullt, med sitt språkbruk, protestera mot att en polisman uttalat sig i fråga om vilka spelningar som arrangörer bör boka. Vi är därmed eniga med rättens övriga ledamöter att F.L. inte har haft direkt eller indirekt uppsåt till gärningen. Däremot anser vi att domen i fråga om bedömningen av hans s.k. likgiltighetsuppsåt ska ha följande lydelse.
F.L. skrev låten just när han släppts från att ha varit frihetsberövad på grund av misstanke om brott genom Instagraminlägget i åtalspunkten 1 och han måste ha varit helt på det klara med att det tidigare Instagraminlägget hade uppfattats som hotfullt. Att han sedan valt att tona ned språkbruket i låttexten, jämfört med i Instagraminlägget, har ingen nämnvärd betydelse för bedömningen.
Sammantaget räcker bevisningen för att det ska anses styrkt att F.L. insåg att hotet i låttexten typiskt sett var sådant att det kunde riskeras att uppfattas som allvarligt menat och att detta inte hindrade honom från att ändå skriva låten och se till att den laddades upp på Spotify. Han har därmed haft s.k. likgiltighetsuppsåt att hota A.L.
Det har vidare framgått att hotet har riktats mot polisen A.L. för att hämnas hennes tjänsteåtgärd, som innefattade att svara på frågor i media om insatsen på Kägelbanan. Genom att hotet publicerats på Spotify får det också anses ha varit ämnat att komma till A.L:s kännedom. Hotet var av sådant slag att det normalt duger för att hos den hotade inge farhågor för att hotet ska kunna förverkligas.
Att bifalla åtalet i den här delen står inte i strid med F.L:s rätt till yttrandefrihet enligt svensk lag eller Europakonventionen. F.L. ska därför dömas för hot mot tjänsteman den 25 februari 2018.
– – –. F.L. ska därför dömas till villkorlig dom i förening med samhällstjänst. Om fängelse valts som påföljd skulle strafftiden ha bestämts till en månad. Tiden för samhällstjänst bör bestämmas till 50 timmar.
Svea hovrätt
Åklagaren överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle döma F.L. för hot mot tjänsteman den 10 februari 2018 och den 25 februari 2018.
A.L. yrkade bifall till sitt skadeståndsyrkande.
F.L. motsatte sig ändringsyrkandena.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Staffan Lind, hovrättsrådet Daniel Gustavsson, tf. hovrättsassessorn Mushka Pistol, referent, och två nämndemän) anförde i dom den 23 oktober 2019 följande.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Åtalet för hot mot tjänsteman den 10 februari 2018
Hovrätten gör inte någon annan bedömning än den som tingsrätten gjort beträffande den första åtalspunkten – – –.
Åtalet för hot mot tjänsteman den 25 februari 2018
Utgångspunkter för hovrättens prövning
Av utredningen har framkommit att låten ”Då ska hon skjutas” skrevs och lades ut några veckor efter det att A.L. i media kritiserat en spelning vid vilken F.L. medverkat, att det därefter vid upprepade tillfällen på F.L:s Instagramkonto publicerats inlägg med referenser till A.L. och att A.L:s namn även förekommit i låten ”#attgöraena– – –” som lades upp på Spotify samma dag som ”Då ska hon skjutas”. Hovrätten konstaterar att det mot den bakgrunden och genom innehållet i dessa bilder, filmer och låttexter är visat att ”Då ska hon skjutas” skrevs och lades upp till följd av att F.L. var upprörd över A.L:s uttalanden och att det är uppenbart att samtliga referenser till ”A.L.” avser personen A.L. och ingenting annat. Särskilt tydligt framgår detta av den åberopade direktsändningen på Instagram i vilken F.L. kommenterar hela händelseförloppet från den kritiserade spelningen på Kägelbanan till reaktionerna på ”Då ska hon skjutas”.
De frågor hovrätten ska ta ställning till är om det är bevisat att F.L. skrev låten ”Då ska hon skjutas” och såg till att den lades ut på Spotify, att texten innefattar ett hot om våld å A.L:s person, att hotet var ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos A.L. för hennes personliga säkerhet, att låten skrevs för att hämnas A.L:s tjänsteåtgärd samt att F.L. i så fall har haft uppsåt till brottet.
Har F.L. objektivt sett gjort sig skyldig till hot mot tjänsteman?
I likhet med tingsrätten och på de av tingsrätten anförda skälen anser hovrätten det bevisat att F.L. skrev låten med tillhörande text och såg till att den lades ut på Spotify. Hovrätten instämmer vidare i tingsrättens bedömning att de textrader i låten som åklagaren har återgett i gärningsbeskrivningen objektivt sett innefattar ett hot om våld som riktar sig mot A.L. som person.
Vad gäller frågan om hotet var ägnat att väcka allvarlig fruktan för A.L:s egen säkerhet gör hovrätten följande överväganden. Bedömningen ska göras utifrån hur situationen framstått från A.L:s synvinkel. Det ska härvid beaktas att F.L. och A.L. inte känner varandra och att A.L. därmed inte kan ha vetat vad F.L. hade för avsikt med sina uttalanden. Två veckor innan ”Då ska hon skjutas” publicerades kunde man på F.L:s Instagram bl.a. läsa följande i en bildtext: ”…polisen A.L. ska filéas på Valborg”, ”#dåskahonskjutas” och ”#snuthat”. Samma dag som låten ”Då ska hon skjutas” lades upp på Spotify lades dessutom även låten ”#attgöraena– – –” upp, i vilken bl.a. dessa textrader återfanns: ”om du fuckar med mitt arbete, då kommer jag fucka med ditt arbete” och ”för du kommer dö A. precis som alla andra. För en sak vet jag att är man bitter som dig så tynar man bort i cancer”.
Mot den bakgrunden instämmer hovrätten i vad tingsrätten anfört om att den sammantagna bilden av den kommunikation som F.L. riktade mot A.L. vid den här tiden var kritisk, provokativ och i viss mån aggressiv. Situationen har enligt hovrätten därmed varit sådan att textraderna ”…knullar där du bor”, ”A.L. är en ful fisk och då ska alla små fiskar få lida” och ”då ska hon skjutas” har varit ägnade att väcka allvarlig fruktan för A.L:s egen säkerhet, inte minst med hänsyn till den stora spridning som hon hade anledning att utgå från att hotet skulle få.
Med beaktande av att låten lades upp på Spotify eftersom F.L. var irriterad över vad A.L. i tjänsten hade gjort för uttalanden i media, är det också styrkt att hotet om våld gjorts i anledning av A.L:s myndighetsutövning. Sammanfattningsvis är det därmed styrkt att F.L. objektivt sett har gjort sig skyldig till brottet hot mot tjänsteman. Frågan är om det också är styrkt att han har haft uppsåt till brottet.
Har F.L. haft uppsåt till brottet?
Med hänsyn till vad som framkommit om bakgrunden till att F.L. skrev låten och eftersom han själv inte har uppgett någon annan trovärdig förklaring till sitt agerande anser hovrätten det styrkt att avsikten med låten var att hämnas A.L. på grund av hennes uttalanden i media. Vidare anser hovrätten att F.L., inte minst mot bakgrund av reaktionerna på Instagraminlägget ett par veckor tidigare, måste ha förstått risken för att A.L. skulle uppfatta budskapet i låten som ett hot och att detta var ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos henne. Eftersom han trots det såg till att låten lades upp på Spotify har han i vart fall varit likgiltig inför detta. Den sammantagna bedömningen är därmed att F.L. har gjort sig skyldig till hot mot tjänsteman.
Står det i strid med yttrandefriheten att döma F.L. för brott?
Omständigheterna är sådana att det finns skäl att särskilt väga in F.L:s rätt till yttrandefrihet vid den straffrättsliga prövningen av det uttalande som han har fällt enligt åtalspunkten 2. Frågan är om yttrandefrihetsintresset innebär att bestämmelsen om hot mot tjänsteman i 17 kap. 1 § BrB ska ges en mer restriktiv och för F.L. mer förmånlig tolkning än vad som framgår av lagtexten. Denna prövning bör ske först mot det konstitutionella skyddet för yttrandefriheten enligt regeringsformen och därefter enligt motsvarande bestämmelse i Europakonventionen (se NJA 2005 s. 805, ”Pastor Green”).
Regeringsformen
Yttrandefriheten är enligt 2 kap. 1 § första stycket RF frihet att i tal, skrift eller bild ”uttrycka tankar, åsikter och känslor”. Enligt 2 kap. 20 § får yttrandefriheten begränsas genom lag och enligt 2 kap. 21 § får en begränsning i friheten göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Enligt 2 kap. 23 § får yttrandefriheten och informationsfriheten inskränkas bl.a. ”om särskilt viktiga skäl föranleder det”. I paragrafens andra stycke anges att vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter särskilt ska beaktas.
I förarbetena till bestämmelsen om yttrandefrihet uttalas att kriminalisering av brott där hot utgör en brottsförutsättning inte ska anses utgöra någon begränsning av yttrandefriheten i regeringsformens mening. Som exempel på ett sådant brott anges olaga hot (prop. 1975/76:209 s. 141 f.). Enligt hovrätten kan det ifrågasättas om det här synsättet fortfarande är giltigt. Sedan uttalandet gjordes har nämligen såväl olaga hot som hot mot tjänsteman införts bland tryck- och yttrandefrihetsbrotten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (se prop. 2001/02:74 och NJA 1999 s. 275). Detta talar för att det även på regeringsformens område finns skäl att betrakta frågor som rör reglering av hotbrottslighet som att de faller inom tillämpningsområdet för yttrandefriheten. Det gäller i vart fall hot som uttalas på ett sätt som får spridning bland allmänheten, t.ex. genom att det framförs på ett populärt användarkonto på sociala medier.
Det finns ett starkt samhälleligt intresse av att förhindra att poliser och andra tjänstemän hotas som hämnd för åtgärder som har vidtagits i tjänsten och för annan påtryckning av det slaget. F.L. får uppfattas som att syftet med att rikta uttalanden mot A.L. var att kritisera en polisinsats mot en fest som han hade anordnat och att få till stånd en diskussion om polisens arbetsmetoder. Ett sådant ändamål framstår utan tvekan som beaktansvärt vid en avvägning mellan yttrandefriheten och motstående intressen. Det hot som F.L. har framfört mot en utpekad och namngiven polis har dock enligt hovrätten gått utöver vad som följer av skyddet för yttrandefriheten enligt 2 kap. 1 § RF. Detta gäller även om det beaktas att F.L. – något som han själv har framhållit – i anslutning till låten som avses enligt åtalspunkten 2 även publicerade en låt som var mindre hotfull och att han är verksam i en musikgenre där tonen i låttexterna ofta är hård.
Hovrättens slutsats i denna del är att grundlagsskyddet för yttrandefriheten enligt 2 kap. 1 § RF inte utgör hinder mot att döma F.L. i enlighet med åtalet.
Europakonventionen
Frågan är då om rätten till yttrandefrihet enligt art. 10 i Europakonventionen påverkar möjligheten att döma F.L. för brott. Yttrandefriheten enligt Europakonventionen är inte en absolut rättighet utan får underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers rättigheter. När Europadomstolen bedömer om en påstådd inskränkning är nödvändig i ett demokratiskt samhälle prövar domstolen om den svarar mot ett angeläget samhälleligt behov, om den är proportionell med det legitima ändamål som ska tillgodoses och om de skäl som de nationella myndigheterna anger för att berättiga den är relevanta och tillräckliga. En samlad bedömning ska göras av omständigheterna, bl.a. innehållet i det som sagts och det sammanhang i vilket uttalandena gjorts, för att avgöra om inskränkningen är proportionerlig i förhållande till ändamålet och om skälen för den är relevanta och tillräckliga. Även bestraffningens art och stränghet ska beaktas i sammanhanget (se NJA 2005 s. 805). Uttalanden som kan uppfattas som stöd för våldsanvändning eller uppmaningar till hat och hämnd har inte ansetts skyddas av yttrandefriheten enligt Europakonventionen (se domstolens domar den 7 februari 2006 i målet Halis Doğan mot Turkiet och den 31 juli 2007 i målet Karatepe mot Turkiet samt Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, s. 469).
Hovrätten har kommit fram till att F.L. med hot om våld har angripit A.L. för att hämnas hennes uttalanden i media. Hovrätten gör bedömningen att hot som på detta sätt riktar sig mot enskilda namngivna personer klart faller utanför det område som yttrandefriheten enligt Europakonventionen är avsett att skydda. Något hinder mot att döma F.L. föreligger därmed inte heller med hänsyn till Europakonventionen.
Kränkningsersättning
Hovrätten anser att F.L:s hot mot A.L. har ett samband med de kritiska uttalanden hon inom ramen för sin tjänst som polis gjorde i media och att den kränkning hon fått utstå på grund av F.L:s handling inte är av sådan art att den utgör ett klart angrepp på hennes privata sfär. Hennes yrkande om skadestånd ska därför avslås.
Påföljd
Hovrätten anser att straffvärdet för det brott som F.L. döms för uppgår till fängelse en månad. Hot mot tjänsteman är ett brott av sådan art att det föreligger en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse. Med hänsyn till det förhållandevis låga straffvärdet och omständigheterna i övrigt kan dock påföljden stanna vid villkorlig dom i förening med dagsböter. – – –.
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten dömer F.L. för hot mot tjänsteman den 25 februari 2018 enligt 17 kap. 1 § BrB (åtalspunkt 2) och bestämmer påföljden till villkorlig dom och 70 dagsböter på 200 kr.
Hovrätten avslår A.L:s skadeståndsyrkande.
Högsta domstolen
F.L. överklagade och yrkade att HD skulle i första hand frikänna honom och i andra hand mildra påföljden.
Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens dom ändrades.
HD meddelade prövningstillstånd med utgångspunkt i vad hovrätten funnit utrett om de faktiska förhållandena och i fråga om uppsåt.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Josefine Wendel, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.
DOMSKÄL
Punkterna 1–20 motsvarar i huvudsak punkterna 1–20 i HD:s dom.
Vad gäller kravet på lagstöd innebär detta bland annat att lagen ska ha varit tillgänglig för den som berörs och att denne har haft möjlighet att förutse dess konsekvenser. Kravet på lagstöd utgör i det nu aktuella fallet inte något hinder mot en fällande dom för hot mot tjänsteman.
Hot mot tjänsteman är ett brott mot den allmänna verksamheten och ändamålet med straffstadgandet är att förhindra obehöriga påtryckningar på utövarna av sådan verksamhet (se p. 9). Straffbestämmelsen i 17 kap. 1 § BrB är utan tvivel motiverad av sådana särskilt viktiga skäl som tillåter att yttrandefriheten begränsas.
När det gäller proportionalitetsprincipen är frågan om den begränsning i yttrandefriheten som en fällande dom skulle innebära går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den.
Om en person har agerat på ett sådant hotfullt sätt att förutsättningarna för ansvar för hot mot tjänsteman är uppfyllda bör agerandet – även om det skett inom ramen för konstnärligt eller artistiskt skapande – i allmänhet anses ha varit sådant att en straffpåföljd är nödvändig med hänsyn till straffbestämmelsens ändamål.
I Europakonventionen finns regler om yttrandefrihet i artikel 10. Rätten till yttrandefrihet enligt den artikeln får underkastas sådana inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till bland annat den allmänna säkerheten och förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för annans rättigheter (se artikel 10.2).
Bestämmelsen om hot mot tjänsteman i 17 kap. 1 § BrB uppfyller Europakonventionens krav på att den begränsning av yttrandefriheten som bestämmelsen utgör är föreskriven i lag. Vidare har begränsningen principiellt ett sådant legitimt syfte som anges i artikel 10.2 (jfr p. 9).
Frågan om ett ingrepp i yttrandefriheten är ”nödvändigt i ett demokratiskt samhälle” avgörs genom en avvägning mellan å ena sidan den enskildes intresse av yttrandefrihet och å andra sidan det allmänna eller enskilda intresse som motiverat ingreppet. Även bestraffningens art och stränghet beaktas i sammanhanget. Om ingreppet vid en sådan avvägning framstår som rimligt är kravet på proportionalitet uppfyllt och ingreppet kan då anses nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. (Jfr t.ex. Europadomstolens dom Gündüz v. Turkey, no. 35071/97, § 38, ECHR 2003-XI samt ”Predikan i Borgholm” NJA 2005 s. 805 och Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 5 uppl. 2015, s. 465 f.)
Vid bedömningen av om Europakonventionen skulle hindra en fällande dom för hot mot tjänsteman måste i och för sig beaktas att konventionsskyddet inte omfattar endast yttranden som mottas positivt eller anses ofarliga utan också yttranden som kränker, chockerar eller stör staten eller någon del av befolkningen. Samtidigt måste beaktas att den som utövar sin yttrandefrihet åtar sig ansvar och skyldigheter, vars omfattning beror på den aktuella situationen. Konventionens yttrandefrihetsskydd är därför mycket kontextuellt. (Jfr Europadomstolens dom Handyside v. the United Kingdom, 7 December 1976, § 49, Series A no. 24 samt t.ex. Mattias Derlén m.fl., Konstitutionell rätt, 2 uppl. 2020, s. 376.)
När det gäller konstnärer/artister har Europadomstolen uttalat att dessa bidrar till det utbyte av idéer och åsikter som är avgörande för ett demokratiskt samhälle samt att staten därför har en skyldighet att inte utan skäl inkräkta på deras yttrandefrihet. Samtidigt har domstolen angett att sådana personer verkligen inte är immuna mot möjligheten till begränsningar som föreskrivs i artikel 10.2. (Se Europadomstolens dom Müller and Others v. Switzerland, 24 May 1988, § 33–34, Series A no. 133.) Vidare framgår av Europadomstolens praxis att all inblandning i konstnärers rätt till uttryck genom satiriska framställningar måste undersökas med särskild omsorg. Detta eftersom satir, med sina inneboende drag av överdrift och förvrängningar av verkligheten, naturligtvis syftar till att provocera och agitera. (Se t.ex. Europadomstolens dom Vereinigung Bildender Künstler v. Austria, no. 68354/01, § 33, 25 January 2007.)
Av Europadomstolens praxis framgår emellertid också att Europakonventionen i allmänhet inte hindrar att någon bestraffas för uttryck som är hatiska eller som uppmanar till våld (se t.ex. Zana v. Turkey, 25 November 1997, Reports of Judgments and Decisions 1997-VII). Sådana våldsuppmanande budskap kan avse vissa grupper i samhället men också enskilda namngivna personer som därigenom kan utsättas för särskilda risker, t.ex. i form av repressalier från andra personer (jfr Derlén m.fl., a.a., s. 377 samt Danelius, a.a., s. 503).
Att den som agerat på ett sådant sätt och med sådant uppsåt som avses i 17 kap. 1 § BrB döms för hot mot tjänsteman måste i allmänhet betraktas som nödvändigt i ett demokratiskt samhälle i konventionens mening.
Hänsynen till yttrandefrihetsintresset bör alltså inte annat än i undantagsfall innebära att en tillämpning av straffbestämmelsen om hot mot tjänsteman måste underlåtas därför att en sådan tillämpning skulle strida mot regeringsformen eller mot Europakonventionen. Detta gäller även i fråga om konstnärliga uttryck. (Jfr p. 24.)
Bedömningen i detta fall
Låten ”Då ska hon skjutas” innehåller, med hänsyn till dess titel i förening med de ovan citerade textraderna (se p. 3), uttryck som objektivt sett utgör hot om våld på A.L:s person. Dessa uttryck kan i och för sig tolkas som sådana retoriska överdrifter som kan förekomma i den typ av genre inom vilken de framförts.
En utgångspunkt för HD:s bedömning är emellertid hovrättens slutsats att F.L:s avsikt med låten var att hämnas på A.L. på grund av hennes uttalanden i media samt att F.L. förstod risken för att hon skulle uppfatta budskapet i låten som ett hot – vilket dessutom var ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos henne – samt att F.L. i vart fall var likgiltig inför detta (jfr p. 7).
F.L:s avsikt att hämnas tycks i första hand ha tagit sikte på A.L:s uttalande om att Kägelbanan inte borde boka spelningar med artister som honom. Det kan ifrågasättas om yttranden i en sådan fråga över huvud taget har ingått i hennes arbetsuppgifter. Däremot torde det inte råda någon tvekan om att hon lämnat informationen om insatsen i tjänsten och att den uppgiften haft samband med hennes myndighetsutövning, även om mediekontakten ägde rum efter det att insatsen avslutats. I den aktuella låten omnämns ”hela din insats” och även beslaget av en dator. Mot den bakgrunden framstår det som klart att F.L. har agerat för att hämnas vad A.L. gjort i utövning av myndighet.
Hotet har alltså haft en sådan innebörd och ett sådant samband med myndighetsutövning som krävs enligt bestämmelsen om hot mot tjänsteman.
När det gäller frågan om yttrandefrihetsskyddet hindrar att F.L. döms för det brottet ska samtliga omständigheter kring gärningen beaktas. Det kan här å ena sidan noteras att låten ”Då ska hon skjutas” dels lades ut som en reaktion på A.L:s i någon mån provokativa uttalanden i media, dels framfördes inom en musikgenre där tonen generellt sett kan vara hård. Det har också viss betydelse att F.L. balanserade sina uttalanden genom att samtidigt i låten ”#attgöraena– – –” ange bland annat att ”kärlek är den enda vägen ur det här”. Å andra sidan bör beaktas hotets förhållandevis allvarliga karaktär, att hotet riktats mot en enskild polis och den stora spridning som hotet fick genom att låten lades ut på Spotify. Vidare är den påföljd som är aktuell inte särskilt ingripande.
Vid en samlad bedömning kan omständigheterna inte anses vara sådana att det skulle strida mot vare sig regeringsformen eller Europakonventionen att F.L. döms i enlighet med åtalet (jfr p. 24, 31 och 32).
F.L. ska därför, som hovrätten funnit, dömas för hot mot tjänsteman.
HD gör inte någon annan bedömning än hovrätten i fråga om rubricering, påföljd – – –. Hovrättens domslut ska därför fastställas.
DOMSLUT
HD fastställer hovrättens domslut.
Domskäl
HD (justitieråden Malin Bonthron, Eric M. Runesson och Stefan Reimer, referent) meddelade den 31 mars 2021 följande dom.
DOMSKÄL
Bakgrund
Artisten F.L. åtalades för hot mot tjänsteman bestående i att han skrivit en raplåt med tillhörande text och sett till att låten lagts upp på musikstreamingtjänsten Spotify. I texten förekommer uttalanden avseende polisen A.L. Åklagaren påstod att F.L. i syfte att hämnas hade angripit A.L. med hot om våld i anledning av tidigare tjänsteåtgärder som hon utfört i sin myndighetsutövning.
Låten lades upp på Spotify en dryg månad efter en konsert som hade anordnats av bl.a. F.L. på Kägelbanan, Södra Teatern i Stockholm. Vid konserten ingrep polis mot ett antal personer på grund av misstanke om narkotikainnehav. Efter konserten hade A.L., som hade lett polisinsatsen, uttalat i massmedia att hon inte tyckte att Kägelbanan skulle boka den typen av spelningar. A.L:s uttalanden hade gjorts i samband med att hon, efter samråd med sin chef, svarat på frågor från media om insatsen på Kägelbanan.
Raplåten som åtalet avser heter ”Då ska hon skjutas”. I låten framförs bl.a. att alla horor och alla knarkare ska skjutas. Upprepade gånger återkommer en refräng med frasen ”då ska du skjutas”, som framförs med en känd födelsedagssång som melodi. I en del av en vers nämns A.L:s namn och den strofen lyder:
”Ett inlägg på insta, jag knullar hela din insats, jag knullar din familj, knullar där du bor blåser dig som jag var vindkraft. Ge tillbaka min dator med skivan annars kommer jag skriva A.L. är en ful fisk och då ska alla små fiskar få lida.”
Samma dag som ”Då ska hon skjutas” lades ut på Spotify lades också låten ”#attgöraena– – –” ut där. Även i den låten förekommer refrängen ”då ska du skjutas” med födelsedagsmelodin, men där mer i bakgrunden. I ”#attgöraena– – –” uttrycks att A.L. inte borde ha uttalat sig på det sätt som hon hade gjort. I den låten sägs bl.a. ”om du fuckar med mitt arbete A., då kommer jag fucka med ditt arbete”. Vidare förekommer uttalanden som syftar på att A.L. ska avlida i cancer. Samtidigt avslutas låten med orden ”Trots allt du har gjort mot mig så önskar jag dig lycka till och jag säger att kärlek är den enda vägen ur det här”.
De båda låtarna låg ute på Spotify under tre dagar innan de togs bort efter anmälan. ”Då ska hon skjutas” streamades cirka 27 000 gånger och ”#attgöraena– – –” cirka 14 000 gånger.
Tingsrätten frikände F.L. eftersom det inte ansågs bevisat att han hade haft uppsåt att hota A.L. Hovrätten har ändrat tingsrättens dom och dömt F.L. för hot mot tjänsteman till villkorlig dom och 70 dagsböter.
HD har meddelat prövningstillstånd med utgångspunkt i vad hovrätten funnit utrett om de faktiska förhållandena och i fråga om uppsåt.
Målet i HD
Målet gäller främst hur yttrandefrihetsrättsliga aspekter ska beaktas vid bedömningen av ett åtal för hot mot tjänsteman.
Hot mot tjänsteman
Genom 17 kap. BrB skyddas utövare av allmän verksamhet mot angrepp. Bestämmelserna syftar till att förhindra obehöriga påtryckningar på utövarna så att verksamheten kan fortgå ostörd (se NJA II 1975 s. 645). I bestämmelserna straffbeläggs delvis gärningar som redan är straffbara genom andra bestämmelser och de strängare straffskalorna i 17 kap. ger därigenom ett förstärkt straffskydd.
För hot mot tjänsteman döms, enligt 17 kap. 1 §, den som med hot om våld förgriper sig på en tjänsteman i hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga tjänstemannen till eller hindra honom eller henne från en åtgärd i myndighetsutövningen eller för att hämnas för en sådan åtgärd. Detsamma gäller om någon på detta sätt förgriper sig mot en tjänsteman som tidigare har utövat myndighet för vad han eller hon har gjort eller underlåtit att göra i myndighetsutövningen.
Den brottsliga gärningen består i hot om våld på person. Med sådant våld avses samma sak som i bestämmelsen om rån i 8 kap. 5 § BrB, nämligen misshandel eller ett allvarligt betvingande (se NJA II 1942 s. 357). Hot om annat än våld kan medföra straff för förgripelse mot tjänsteman enligt 17 kap. 2 §. Hotet om våld måste rikta sig mot den hotade själv. Straffet för hot mot tjänsteman är böter eller fängelse i högst två år.
Det krävs inte att hotet om våld har varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den utsatte (jfr olaga hot enligt 4 kap. 5 §). Det krävs inte heller att hotet för den hotade innebär eller framstår som trängande fara (jfr rån enligt 8 kap. 5 §). Vad som krävs enligt 17 kap. 1 § är att det är fråga om hot om våld som innefattar åtminstone misshandel eller ett allvarligt betvingande av personens rörelsefrihet, exempelvis människorov eller olaga frihetsberövande.
Hotet om våld måste också vara sådant att det framstår som allvarligt menat. Det krävs alltså att hotet framställs på ett sådant sätt att det normalt är tillräckligt för att hos den hotade inge farhågor om att hotet skulle kunna förverkligas. Farhågorna behöver dock inte avse att hotet skulle kunna förverkligas exakt på det sätt som angetts och även mera förtäckta hotelser om våld kan leda till straffansvar. (Jfr Gösta Westerlund, Våld mot tjänsteman, 1990, s. 144 ff.)
För ansvar för hot mot tjänsteman krävs uppsåt i förhållande till att den angripne utövar myndighet. Vidare krävs avsiktsuppsåt till att förgripa sig på tjänstemannen och till motivet att tvinga, hindra eller hämnas. Att gärningsmannen anser att myndighetsutövningen är oriktig fritar i regel inte från ansvar. (Jfr NJA II 1975 s. 645 f. och Agneta Bäcklund m.fl., Brottsbalken, Supplement 17, Juli 2020, kommentaren till 17 kap. 1 §.)
Hot mot tjänsteman och förhållandet till yttrandefriheten
Den rättsliga regleringen av yttrandefrihet
Yttrandefriheten är enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 RF frihet att meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Enligt 2 kap. 20 § får yttrandefriheten begränsas genom lag. En sådan begränsning får enligt 2 kap. 21 § göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den (den s.k. proportionalitetsprincipen) och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.
Enligt 2 kap. 23 § får yttrandefriheten inskränkas med hänsyn till bl.a. allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd samt förebyggandet och beivrandet av brott. Enligt andra stycket i paragrafen ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet i bl.a. kulturella angelägenheter.
I Europakonventionen finns regler om yttrandefrihet i artikel 10.1. Enligt artikeln har var och en rätt till yttrandefrihet som innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Rätten till yttrandefrihet får begränsas enligt vad som anges i artikel 10.2.
Yttrandefriheten och straffbestämmelser
Rekvisiten i en straffbestämmelse ska till följd av den straffrättsliga legalitetsprincipen och av rättssäkerhetsskäl tolkas utifrån ordalydelsen. Av processuella grundsatser följer vidare att endast vad som kan utläsas rörande brottsrekvisiten i själva gärningspåståendet, som konstituerar den åtalade gärningen, får läggas till grund för bedömningen av om brottsrekvisiten är uppfyllda.
Om tillämpningen av en straffbestämmelse kan innefatta en begränsning av yttrandefriheten måste bl.a. även vad som sägs i 2 kap. 23 § andra stycket RF om vidast möjliga yttrandefrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter tillåtas få genomslag. Det manar till försiktighet vid tillämpningen så att inte konflikter med de grundlagsfästa värdena uppkommer. Europadomstolen har gett uttryck för ett motsvarande synsätt i sin praxis angående artikel 10 i Europakonventionen (se t.ex. Pentikäinen v. Finland, [GC] no. 11882/10, § 87, ECHR 2015).
Betydelsen av yttrandefrihetsrättsliga aspekter vid hot mot tjänsteman och andra hotbrott
Av förarbetena till 1976 års reform av regeringsformens rättighetsregler framgår att lagstiftaren då utgick från att brott som olaga hot och hot mot tjänsteman skulle falla helt utanför grundlagsskyddet för yttrandefrihet (se prop. 1975/76:209 s. 141). Numera måste dock utgångspunkten vara att straffbestämmelserna avseende hotbrott i och för sig kan utgöra begränsningar av yttrandefriheten (se ”Aftonbladet-målet” NJA 1999 s. 275 och prop. 2001/02:74 s. 59 ff.).
Vid den avvägning som ska göras mellan intresset av yttrandefrihet å ena sidan och intresset av att motverka angrepp mot myndighets¬företrädare å andra sidan, bör yttrandefrihetsintresset tillåtas få ett stort spelrum. Texter och musik som framförs i ett kulturellt sammanhang måste i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle få vara provokativa, utmanande och ifrågasättande. Att yttrandena och uttryckssätten kan ses som inlägg i en pågående samhällsdebatt, ett polemiskt svar på en upplevd orättvisa, samhällskritisk satir eller för den delen gränsöverskridande konst eller en nidvisa är av betydelse. Sådana inlägg utgör i regel tillåtna yttranden, även om de skulle kunna uppfattas som olustiga, väl långtgående eller provocerande.
Det omfattande skyddet för yttrandefriheten kan således kräva att vi i praktiken får stå ut med det som vi uppfattar som obekvämt och obehagligt (jfr Thomas Bull, Yttrandefrihet och konstitutionell kultur, Svensk Juristtidning 100 år, s. 385).
Även frågan om ett ingrepp i yttrandefriheten är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle enligt artikel 10 i Europakonventionen görs genom en avvägning mellan å ena sidan den enskildes intresse av yttrandefrihet och å andra sidan det allmänna eller enskilda intresse som motiverat ingreppet. Konventionsskyddet omfattar inte endast yttranden som mottas positivt eller anses ofarliga utan också yttranden som kränker, chockerar eller stör staten eller någon del av befolkningen. Europadomstolen har samtidigt framhållit att den som utövar sin yttrandefrihet åtar sig ansvar och skyldigheter, vilkas omfattning beror på den aktuella situationen. (Jfr Europadomstolens domar Handyside v. the United Kingdom, 7 December 1976, § 49, Series A no. 24 och Müller and Others v. Switzerland, 24 May 1988, §§ 33–34, Series A no. 133 samt Harris m.fl., Law of the European Convention on Human Rights, 4 uppl. 2018, s. 611 ff.)
Enligt både regeringsformen och Europakonventionen passeras en gräns när det som yttras övergår till att utgöra ett hot om våld eller liknande. Och det gäller även om yttrandena fälls inom ramen för exempelvis en politisk debatt eller i ett kulturellt sammanhang. Det utrymme som regeringsformen ger när det gäller att begränsa yttrandefriheten gör att någon konflikt med grundlagen normalt sett inte uppkommer genom att hot mot tjänsteman bestraffas (se särskilt 2 kap. 23 §). Inte heller Europakonventionen torde lägga hinder i vägen för detta; uttryck som är hatiska eller som uppmanar till våld mot enskilda personer kan som utgångspunkt bestraffas utan hinder av konventionen.
Som framgått kan yttrandefrihetsrättsliga aspekter få betydelse när det gäller att bedöma vad som utgör ett hot. Det kan medföra att ett yttrande som enligt ordalagen kan uppfattas som ett hot om våld i stället anses som ett tillåtet – om än tillspetsat, provocerande eller polemiskt – inlägg. Det avgörande är om det påstådda hotet framstår som allvarligt menat sett till det sammanhang och till den form i vilket det framförs.
Bedömningen i detta fall
Åtalet mot F.L. avser huruvida innehållet i låten ”Då ska hon skjutas” är sådant att det innebär ett hot om våld som framstår som allvarligt menat och därför kan föranleda ansvar för hot mot tjänsteman (se p. 12 och 13).
Låten innehåller, med hänsyn till dess titel i förening med de ovan citerade textraderna (se p. 3), uttryck som enligt ordalagen skulle kunna ses som hot om våld på A.L:s person.
Dessa uttryck kan emellertid också i sammanhanget ses som sådana mångtydiga metaforer och retoriska överdrifter som inte sällan förekommer inom den genre som F.L. är verksam i och som ger uttryck för en provokativ och gränsöverskridande musikstil. Titeln och melodin i refrängen anspelar tydligt på en välbekant födelsedagsvisa. Vissa ord används på ett sätt som knappast kan tas bokstavligen och dessa kan ha olika betydelser. Det uttalas vidare att om A.L. inte lämnar tillbaka en dator med skiva så ska artisten ”skriva” att hon är en ful fisk, vilket följs av orden ”då ska alla små fiskar få lida”. Vad som närmare avses med ”lida” framgår inte och behöver inte nödvändigtvis syfta på våldsanvändande.
Låten i övrigt innehåller inga anspelningar på A.L:s person, utan där sjungs om annat. Refrängen är genomgående i hela låten och uttrycks där ”då ska du skjutas”. De orden framförs emellertid inte i direkt anslutning till den strof som lagts till grund för åtalet. Samtidigt måste uttryckens allvarliga innebörd beaktas, om titeln ”Då ska hon skjutas” ska förstås bokstavligen.
En utgångspunkt för bedömningen är vidare hovrättens slutsats att F.L:s avsikt med låten var att hämnas på A.L. som representant för polisen på grund av polisinsatsen och hennes senare uttalanden i media samt att F.L. förstod risken för att hon skulle kunna uppfatta budskapet i låten som hotfullt.
F.L:s avsikt att hämnas tycks i första hand ha tagit sikte på A.L:s uttalande om att Kägelbanan inte borde boka den aktuella typen av spelningar. Det kan visserligen diskuteras om yttranden i en sådan fråga har ingått i hennes arbetsuppgifter. Däremot torde det inte råda någon tvekan om att hon lämnat informationen om insatsen i tjänsten och att den uppgiften har haft samband med hennes myndighetsutövning. I låten omnämns dessutom ”hela din insats” och även beslaget av en dator. Det har alltså varit fråga om att hämnas för vad A.L. gjort i samband med myndighetsutövning.
När det gäller frågan om hur yttrandefrihetsrättsliga aspekter inverkar på F.L:s straffansvar för det påstådda hotbrottet ska samtliga omständigheter kring gärningen beaktas.
Det kan här noteras att låten ”Då ska hon skjutas” dels lades ut som en reaktion på A.L:s uttalanden i media om spelningar som inte borde bokas, dels framfördes inom en musikgenre där tonen generellt sett kan vara hård. De använda orden i den strof i låttexten som åtalet avser är mångtydiga. De utgör ett led i en provocerande polemik och kan uppfattas som metaforiska. Den återkommande refrängen är hämtad från och ger associationer till en välbekant födelsedagsvisa, utan koppling till våldsutövande. Refrängen framförs inte i anslutning till strofen som åtalet avser. Det använda uttrycket att alla små fiskar ska ”lida” pekar inte nödvändigtvis på ett våldsutförande och låten i övrigt handlar inte om A.L.
Omständigheterna är sammantagna inte sådana att låten i den form och i det sammanhang som den framförs måste ses som ett allvarligt menat hot om våld i den mening som avses i 17 kap. 1 § BrB. Låtens innehåll, om än tillspetsat och säkerligen obehagligt för A.L. som känner sig utpekad, ryms inom vad som får accepteras och är därför inte straffbart (jfr 2 kap. 23 § andra stycket RF). Hovrättens dom ska därför ändras och F.L. frikännas.
DOMSLUT
HD ändrar hovrättens domslut och frikänner F.L. – – –.
Justitieråden Anders Eka och Ann-Christine Lindeblad var skiljaktiga och fastställde hovrättens domslut. De anförde:
Vi ställer oss bakom det som anges i domen till och med punkten 27. Vi menar att domskälen därefter bör ha följande lydelse.
Det är viktigt att anlägga ett restriktivt synsätt när uttalanden görs i ett kulturellt sammanhang. Hänsyn måste tas till sammanhanget och då bl.a. till den konstform inom vilken yttrandena framförs.
Det som talar för att uttalandena inte ska ses som hot utan mer som tillspetsad och provocerande kritik är bl.a. att det är fråga om en låttext inom en musikgenre där ett kraftfullt och grovt språk med metaforer och retoriska överdrifter och dubbelmeningar ofta förekommer. Allt som sägs i låttexten kan naturligtvis inte tas bokstavligen.
Uttalandena måste emellertid även i övrigt sättas in i sitt sammanhang. Det är klarlagt att den polisinsats som A.L. ansvarade för väckte ilska och irritation hos F.L. Det gjordes inlägg på Instagram som bl.a. handlade om henne och om polisingripandet. Till bilden hör också att en annan låt lades upp på Spotify samma dag som låten ”Då ska hon skjutas”. I den låten, ”#attgöraena– – –”, förekom tillspetsade och aggressiva uttalanden riktade mot A.L., som bl.a. syftade på att hon skulle avlida i cancer. A.L. hade, när hon tog del av uttalandena, ingen kännedom om F.L. eller om vilka avsikter som han kunde tänkas ha med dessa. Mot den nu angivna bakgrunden har de uttalanden som gjordes i ”Då ska hon skjutas”, och som anges i gärningsbeskrivningen, varit sådana att det från A.L:s synvinkel var motiverat att ta dem på allvar och det var naturligt att uttalandena hos henne ingav farhågor om att det var fråga om hot som skulle kunna förverkligas.
Sammantaget utgör det som framförts i låten ”Då ska hon skjutas” ett hot om våld på person. Det står klart att uttalandena syftar till att hämnas på A.L. för sådant som hon har gjort i sin myndighetsutövning.
Hovrättens domslut ska därför fastställas.