NJA 2022 s. 592
En sammanslutning hade enligt sina stadgar ett ideellt ändamål och skulle bedriva ekonomisk verksamhet. Sammanslutningen har ansetts ha rättskapacitet som ideell förening eftersom det inte har visats att sammanslutningen haft något annat ändamål än det som angavs i stadgarna.
Göta hovrätt
Net at Once Sweden AB yrkade vid Göta hovrätt att hovrätten skulle upphäva en skiljedom som meddelats den 18 maj 2020 mellan bolaget och TreSve Fiber ideell förening.
TreSve Fiber motsatte sig Net at Onces yrkande.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Niklas Rundberg, hovrättsrådet Per Christensen, referent, och tf. hovrättsas-sessorn Annika Oskarson) anförde följande i dom den 2 november 2021.
BAKGRUND
Allmänt
Net at Once Sweden AB (”Net at Once”) är en internetleverantör med kunder i hela Sverige.
A.L. och D.O. undertecknade den 23 maj 2016 ett dokument med rubriken “Stadgar för TreSve Fiber”. TreSve Fiber ideell förening (”TreSve Fiber”) tilldelades den 3 augusti 2016 ett organisationsnummer som ideell förening av Skatteverket.
Parterna har olika uppfattningar om TreSve Fiber är en ideell förening.
Den 14 september 2016 hölls ett möte mellan TreSve Fiber, Net at Once och ett tredje bolag. Av mötesan-teckningarna framgår att parterna åtog sig att genomföra vissa åtgärder hänförliga till fiberutbyggnad.
TreSve Fiber ingick den 3 oktober 2016 ett avtal med Svedala kommun om att kostnadsfritt under 25 år få utnyttja kommunens kanalisationer. Dagen efter ingicks motsvarande avtal med Trelleborgs kommun.
Den 3 november 2016 ingick Net at Once och TreSve Fiber ett avtal (”Avtalet”), som även har kompletterats genom tilläggsavtal. TreSve Fiber skulle i huvuddrag verka för att Net at Once skulle få leverera sina tjänster inom ett visst område. Enligt Avtalet ska viss kickback (en sorts ersättning) utgå som ersättning till TreSve Fiber för dess tjänster enligt Avtalet.
Skiljeförfarandet
TreSve Fiber påkallade i slutet av november 2019 skiljeförfarande mot Net at Once och yrkade bl.a. betalning. Grunden för talan var att TreSve Fiber menade sig ha uppfyllt sina skyldigheter enligt Avtalet, varför ersättning i form av kickback skulle utgå. En skiljeklausul i Avtalet åberopades. Av den åberopade klausulen framgår att tvist ska avgöras genom skiljedom enligt regler för förenklat skiljeförfarande vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut och att skiljenämndens säte ska vara Växjö.
Net at Once kom in med svaromål den 7 januari 2020 och invände att bolaget inte godtog att TreSve Fiber hade rättskapacitet, eftersom TreSve Fiber inte var en ideell förening. I övrigt bestred Net at Once talan i dess helhet. Som grund för bestridandet gjorde Net at Once bl.a. gällande att TreSve Fiber begått avtalsbrott och agerat illojalt.
TreSve Fiber bestred den 15 januari 2020 Net at Onces påstående om att TreSve Fiber saknade rättskapacitet samt yttrade sig över svarsskriften.
Den 31 januari 2020 utsågs advokaten C.R. till skiljeman. Målet hänsköts den 4 februari 2020 till skiljemannen.
Den 10 februari 2020 ägde ett telefonmöte rum varvid skiljeförfarandets genomförande diskuterades. Net at Once begärde samma dag att målet skulle avvisas.
– – –
Den 25 februari 2020 beslutade skiljedomaren att Net at Onces avvisningsyrkande skulle prövas först i samband med den slutliga skiljedomen.
– – –
Den 18 maj 2020 meddelades slutlig skiljedom. Genom domen avslogs Net at Onces yrkande om avvisning och bolaget förpliktigades att betala 122 172 kr och ränta till TreSve Fiber. Net at Once skulle även lämna ut ett komplett och korrekt underlag för fakturering av kickbacken avseende viss tidsperiod till TreSve Fiber samt betala skiljedomskostnaderna. Den 20 maj 2020 rättades domen då beslut att Net at Once även skulle betala TreSve Fibers rättegångskostnader fallit bort.
Net at Onces klander av skiljedomen kom in till Göta hovrätt den 9 juli 2020.
GRUNDER
Net at Once
Net at Once har inte förlorat sin rätt att invända mot skiljeavtalets giltighet.
Skiljedomen omfattas inte av ett giltigt skiljeavtal eftersom TreSve Fiber aldrig har haft rättskapacitet och därmed inte var behörigt att ingå skiljeavtalet eller påkalla skiljeförfarandet. Om TreSve Fiber ska anses ha haft rättskapacitet har TreSve Fiber, på grund av den bedrivna verksamheten, förlorat rättskapacitet att ingå skiljeavtalet eller påkalla skiljeförfarandet. Under alla omständigheter har TreSve Fiber inte haft rättskapacitet för att påkalla skiljeförfarandet, som avser fordringar vilka har sin grund i ekonomisk verksamhet utanför syftet och verksamhetsföremålet enligt TreSve Fibers åberopade stadgar.
Det har förekommit handläggningsfel som inte vållats av Net at Once och som sannolikt påverkat utgången i målet.
TreSve Fiber
Net at Once saknar rätt att invända mot skiljeavtalets ogiltighet.
TreSve Fiber är en ideell förening med rättskapacitet.
Det saknas stöd för Net at Onces påståenden om fel under handläggningen. Under alla omständigheter finns det inget som tyder på att det förekommit fel som kan antas ha påverkat utgången i målet.
UTVECKLING AV TALAN
Net at Once
Är skiljeavtalet giltigt?
Net at Once har inte förlorat rätten att göra invändningen gällande eftersom det redan under skiljeförfarandet tydligt invändes mot att skiljedomaren inte var behörig att pröva tvisten med hänsyn till TreSve Fibers bristande rättskapacitet. Net at Once har under skiljeförfarandet framställt ett formellt avvisningsyrkande grundat på TreSve Fibers bristande rättskapacitet.
Invändningen om bristande rättskapacitet är definitionsmässigt hänförlig till både huvudavtalet och skiljeavtalet. Att en part inte är rättskapabel innebär att det inte finns ett giltigt skiljeavtal. Oaktat det inte var nödvändigt har Net at Once även uttryckligen invänt att det inte finns något giltigt skiljeavtal mellan parterna. Net at Once har aldrig accepterat att TreSve Fiber har rättskapacitet eller att skiljedomaren varit behörig att pröva tvisten. Net at Once har dock förhållit sig till skiljedomarens beslut meddelat den 25 februari 2020 om att avvisningsyrkandet skulle prövas först i skiljedomen.
Net at Once har inte egenhändigt formulerat Avtalet genom advokat H.O. utan A.L. har gjort flera ändringar och tillägg i det överskickade avtalsutkastet.
Såväl negativa som positiva avgöranden i behörighetsfrågan kan överklagas eller klandras vid prövning i hovrätten. Hovrätten ska därför pröva frågan om rättskapaciteten helt fritt från skiljedomarens bedömningar.
Det åvilar TreSve Fiber att styrka samtliga omständigheter till grund för påstådd rättskapacitet. TreSve Fiber är antingen en oregistrerad ekonomisk förening eller ett enkelt bolag.
Att TreSve Fiber tilldelats ett organisationsnummer innebär inte att det fått rättskapacitet. Bevisvärdet av ett sådant beslut bör i det här fallet vara obefintligt eftersom beslutet fattats på felaktiga grunder. Skatteverket ifrågasatte redan utifrån ansökningshandlingarna om TreSve Fiber verkligen utgjorde en ideell förening med hänsyn till ändamålet med föreningen och oklarheterna kring föreningens medlemmar. Vid efterföljande kontakt med Skatteverket har D.O. bl.a. förklarat att TreSve Fiber inte på något sätt kommer vara inblandat i affären mellan Net at Once och slutkund och att TreSve Fibers enda verksamhet av ekonomisk natur kommer bestå i avtalen med kommunerna. D.O. har vidare varit medveten om att TreSve Fiber skulle kunna behöva registreras som en ekonomisk förening om TreSve Fiber bedrev annan eller mera omfattande verksamhet än den som han angivit till Skatteverket.
I realiteten har TreSve Fiber i förhållande till Net at Once bedrivit verksamhet som i vid mening utgör handelsagentur, ensamåterförsäljning eller liknande. A.L. har i överskickade avtalsutkast också benämnt TreSve Fiber som återförsäljare. TreSve Fiber har åtagit sig att varaktigt verka för försäljning av Net at Onces tjänster inom ett visst geografiskt område. TreSve Fiber har agerat utifrån ett affärsmässigt upplägg i syfte att självt gynnas ekonomiskt. TreSve Fiber har verkat på en redan konkurrensutsatt marknad och vidtagit åtgärder för att försöka slå ut konkurrerande internetleverantörer och hindra bredbandsutbyggnaden i området i mån denna inte skulle inbringa slutkunder till Net at Once. TreSve Fibers ersättning för utförande av uppdraget är provisionsbaserad och uppgår till 10 procent av Net at Onces omsättning från försäljningar till slutkund. Avtalet täcker och överskrider TreSve Fibers verksamhetsändamål enligt stadgarna och med anledning av konkurrens- och exklusivitetsklausulerna i Avtalet kan TreSve Fibers hela verksamhet likställas med TreSve Fibers roll i Avtalet. Ingen annan eller mera verksamhet än vad som följer av Avtalet har bedrivits i TreSve Fiber. All omsättning i TreSve Fiber avser Avtalet med Net at Once.
TreSve Fibers verksamhet har vidare varit närmast identisk med ett av D.O:s vinstdrivande aktiebolag, Bredbandskompetens Sweden AB. Enligt återförsäljaravtal mellan Net at Once och Bredbandskompetens Sweden AB, daterat den 10 augusti 2016, ska Bredbandskompetens Sweden AB verka som återförsäljare av Net at Onces tjänster och ska för utförande av uppdraget få pro-visionsbaserad ersättning, benämnd kickback, motsvarande 10 procent av försäljningar till slutkund.
TreSve Fiber uppfyller inte kraven på en ideell förening. Den fasta organisationen saknas och TreSve Fiber är inte en öppen sammanslutning. Utifrån vilka som påstås vara medlemmar i TreSve Fiber framstår det som att endast familjemedlemmar till D.O. och A.L. får vara medlemmar.
Det går inte att identifiera vilka stadgar som är gällande i TreSve Fiber. Beslut av kompetent beslutsfattare att faktiskt anta stadgarna har inte visats. I skiljeförfarandet har stadgar daterade 23 maj 2016 och undertecknade av D.O. och A.L. åberopats. TreSve Fiber underströk under skiljeförfarandet med bestämdhet att dessa stadgar gäller. Genom att begära att handläggningen skulle återupptas har TreSve Fiber medgett att de åberopade stadgarna inte är gällande. TreSve Fiber har inte preciserat vilka stadgar som åberopas i hovrätten. Stadgarna kan således inte läggas till grund för ett positivt avgörande om TreSve Fibers rättskapacitet.
TreSve Fiber har inte tillämpat stadgarna i praktiken. Som exempel kan nämnas att styrelsens sammansättning ändrats i strid med stadgarna, antalet medlemmar i styrelsen enligt styrelseprotokollet strider mot antalet angivna i stadgarna och bokslut har inte upprättats i enlighet med stadgarna. Under skiljeförfarandet har TreSve Fiber förklarat att det anser sig stå helt fritt att avvika från stadgarna när det gäller TreSve Fibers ”interna angelägenheter”.
TreSve Fiber har uppgett att det hade fyra medlemmar vid bildandet men de uppvisade stadgarna innehåller endast underskrifter av A.L. och D.O.
Ersättningen för kickback har inte syftat till att enbart finansiera verksamheten. Avkastningen enligt Avtalet står inte i proportion till någon arbetsinsats eller kostnader för medlemmarna. Både A.L. och D.O. har i förhör under skiljeförfarandet uppgett att de enbart har kostnadsanspråk för utlägg, men vägrat att besvara frågor avseende utläggens storlek. Utläggen, som enligt A.L. och D.O. avser kostnader för lokaler, fikor, bilkörning och liknande överstiger enligt Net at Onces uppfattning inte 25 000 kr. Vidare har inga medlemsavgifter erlagts och medlemmarna har inte haft för avsikt att själva på något sätt bekosta TreSve Fibers verksamhet. Det har varit fråga om ett affärsmässigt upplägg.
TreSve Fibers syfte har inte varit ideellt utan avsikten har varit att bedriva ekonomisk verksamhet i syfte att ekonomiskt gynna dess medlemmar. Vid upphörande av TreSve Fiber ska tillgångarna delas mellan medlemmarna. D.O. och A.L. är permanenta medlemmar.
TreSve Fiber har inte bedrivit någon annan verksamhet än enbart kommersiell sådan. Avtalet har syftat till att gynna TreSve Fiber ekonomiskt. TreSve Fibers fordran har sin grund i ekonomisk verksamhet som faller utanför TreSve Fibers stadgar och ramen för ideell verksamhet.
Av stadgarna framgår att TreSve Fiber ska vara märkesoberoende. TreSve Fiber har även självt marknadsfört sig som en förening med ideellt syfte att verka för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Vidare förespeglas att TreSve Fiber inte har någon koppling till någon särskild leverantör eller något ekonomiskt intresse av bredbandsutbyggnaden. Detta trots att det fanns ett avtal med Net at Once om exklusivitet och ersättning för kickback.
Handläggningsfel
– – –
TreSve Fiber
Är skiljeavtalet giltigt?
Om en part vill invända att skiljeavtalet är ogiltigt är det inte tillräckligt att påstå och argumentera för att huvudavtalet är ogiltigt. Invändningen om att Avtalet skulle vara ogiltigt grundar sig i princip helt och hållet på TreSve Fibers påstått bristande rättskapacitet. Det påstås däremot inte att det skulle föreligga någon ogiltighetsgrund hänförligt till Avtalet som sådant. Skiljeklausulen har överhuvudtaget inte ifrågasatts. Bolaget har inte förbehållit sig rätten att klandra varken beslutet den 25 februari 2020 eller kom-mande skiljedom.
Net at Once har upprättat Avtalet och låtit en advokat granska det innan Avtalet undertecknades. Bolaget har varit väl införstått med Avtalet och dess olika delar. Net at Once har även varit fullt införstått med att TreSve Fiber är en ideell förening och på vilka premisser dess verksamhet bedrivs.
Det ligger i skiljeavtalet att parterna härigenom avsagt sig möjligheten att vid domstol få en skiljedom överprövad på materiell grund. Det kan aldrig bli tal om en materiell överprövning, vare sig i fråga om bevisning eller den rättsliga bedömningen.
I den mån TreSve Fiber har bevisbördan för att föreningen har rättskapacitet har TreSve Fiber med god marginal uppfyllt den; både såvitt avser ursprunglig och alltjämt existerande rättskapacitet. Skiljedomaren har gjort en ingående, omfattande och noggrann prövning av frågan och det föreligger ingen anledning att ifrågasätta dennes bedömning.
Skatteverket har tilldelat TreSve Fiber ett organisationsnummer. Myndighetens prövning är relativt ingående och förutsätter förekomsten av just de omständigheter som krävs för att en ideell förening med rättskapacitet ska anses föreligga. Skatteverkets beslut är inte villkorat av att föreningen bedriver eller inte bedriver viss typ av verksamhet.
Rekvisiten avseende handelsagentur är inte uppfyllda då TreSve Fiber varken bedriver näringsverksamhet eller sluter avtal för Net at Onces räkning. Lagen om handelsagentur är således varken direkt eller indirekt tillämplig.
Det finns inga omständigheter hänförliga till TreSve Fibers bildande som ger skäl att ifrågasätta att föreningen hade rättskapacitet när Avtalet ingicks. Någon regelrätt medlemsförteckning varken förs eller krävs. TreSve Fiber är öppen för nya medlemmar som vill verka i enlighet med föreningens stadgar och främja dess verksamhet. Föreningen hade fyra medlemmar vid bildandet. Det är inte endast familjemedlemmar som kan bli medlemmar men inga andra har anmält intresse eller velat engagera sig.
Genom antagandet av stadgar är TreSve Fiber en vederbörligen bildad ideell förening och därmed en juridisk person med rättskapacitet. Stadgarna som antagits har sådant innehåll och fullständighet att en ideell förening ska anses föreligga. Det är endast fråga om mindre skillnader mellan de olika versionerna av stadgarna och detta förhållande saknar betydelse i saken. Kopian av föreningens stadgar utgör varken ett exklusivt bevismedel eller den enda bevisningen för att föreningen är vederbörligen bildad och erhållit rättskapacitet. Vidare har Net at Once under processen med största sannolikhet varit medveten om att TreSve Fiber av misstag givit in en äldre utgåva av stadgarna. Eftersom skiljedomaren avslagit begäran om återupptagande av handläggningen och lämnat materialet utan avseende torde vidare saken vara av marginell betydelse.
TreSve Fiber har inte agerat i strid med stadgarna eller i strid med vad som kommunicerats till presumtiva fiberkunder.
Den bedrivna verksamheten har hittills inte genererat några inkomster. De utgifter som föreningen haft har bekostats av före-ningens medlemmar men det är omöjligt för föreningens medlemmar att på permanent bas bekosta TreSve Fibers verksamhet med egna medel. För att syftena i stadgarna ska kunna realiseras krävs att Net at Once, som dessutom är den av parterna som drar den kommersiella nyttan av samarbetet, betalar ersättning enligt Avtalet. TreSve Fiber har genom dess medlemmar lagt ned ett syn-nerligen omfattande arbete för att fullgöra sina åtaganden.
Det finns inte något hinder för en ideell förening att bedriva näringsverksamhet. Att en förening bedriver viss ekonomisk verksamhet som även ligger i medlemmarnas intresse är inte tillräckligt för att den ska registreras som en ekonomisk förening. TreSve Fiber bestrider att föreningen skulle vara ett enkelt bolag eller en oregistrerad ekonomisk förening.
Att föreningen inte bedrivit annan verksamhet betyder inte att föreningen är hindrad att göra så. Alla åtgärder som utförts enligt Avtalet är helt i linje med vad föreningen enligt dess stadgar ska ägna sig åt. Syftet har inte varit att främja medlemmarnas ekonomiska intressen utan att aktivt verka för utbyggnaden av högkvalitativ internetuppkoppling på landsbygden och andra områden som bedömts som mindre attraktiva av operatörer. Den rätt till ersättning som följer av Avtalet avses bekosta förverkligandet av syftet med föreningens verksamhet.
Att föreningen ska vara märkes- och leverantörsoberende ska tolkas generellt och innebär givetvis inte något hinder mot att föreningen ingår avtal med en viss leverantör i det enskilda fallet. Den tolkning som Net at Once synes göra skulle i princip göra det praktiskt omöjligt för TreSve Fiber att åstadkomma det som verksamheten syftar till.
Handläggningsfel
– – –
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Hovrätten prövar först frågan om TreSve Fiber har saknat rättskapacitet
Net at Once har fört fram flera olika grunder till stöd för att hovrätten ska upphäva skiljedomen. En fråga som är av grundläggande betydelse är om TreSve Fiber har saknat rättskapacitet och därför inte kunnat ingå skiljeavtalet eller uppträda som part i skiljeförfarandet. Hovrätten prövar därför den frågan först.
Det står klart att A.L. och D.O. i en eller annan slags organiserad form och under namnet TreSve Fiber har samarbetat och verkat för utbyggnad av bredband inom Svedala kommun och Trelleborg kommun. TreSve Fiber gör gällande att detta har skett inom ramen för en ideell förening (som har rättskapacitet), medan Net at Once menar att det inte har varit fråga om en ideell förening utan en oregistrerad ekonomisk förening eller ett enkelt bolag; i båda fallen har man saknat rättskapacitet.
Rättsliga utgångspunkter om vad som är en ideell och ekonomisk förening
Det finns ingen lag som definierar vad en ideell förening är och det finns inget krav på att en sådan förening ska vara registrerad för att ha rättskapacitet. Vad som är en ekonomisk förening är däremot definierat i lag. Vid tiden då TreSve Fiber bildades gällde lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Den lagen ersattes den 1 juli 2018 av lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Av övergångsbestämmelserna följer att den senare lagen ska användas vid hovrättens prövning, även om det i det här fallet inte spelar någon roll. Enligt båda lagarna kännetecknas nämligen en ekonomisk förening i huvudsak av att föreningen har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Detta ska i sin tur ske genom att medlemmarna på olika sätt deltar i verksamheten. Medlemmarna ska således inte bara vara föreningens ägare utan de ska delta i föreningens verksamhet. En ekonomisk förening måste vara registrerad för att få rättskapacitet. Det är inte alltid helt enkelt att dra gränsen mellan vad som är en ideell förening och en ekonomisk förening, vilket bl.a. framgår av ett rättsfall från HD (NJA 2000 s. 365).
Bedömningen i det här fallet
Utgångspunkter
Med utgångspunkt i det som Net at Once har invänt om varför TreSve Fiber saknar rättskapacitet prövar hovrätten nu om TreSve Fiber trots att man alltså hela tiden har beskrivit sig som en ideell förening i själva verket har bedrivit verksamhet som gör att man inte har varit en sådan förening. I praktiken handlar prövningen framför allt om frågan om TreSve Fiber har bedrivit sådan ekonomisk verksamhet som kännetecknar en ekonomisk förening.
Organisationens stadgar m.m.
En första fråga är vad som framgår av TreSve Fibers stadgar. Hovrätten har tagit del av två olika stadgar, daterade den 23 maj 2016 respektive den 11 juli samma år. Däremot har hovrätten inte tagit del av någon dokumentation i form av protokoll eller liknande som visar hur det gick till när de olika stadgarna antogs. TreSve Fiber har gjort gällande att stadgarna har kommit till i behörig ordning och hovrätten är beredd att godta detta i fråga om stadgarna från maj, framför allt eftersom stadgarna verkar vara egenhändigt undertecknade av A.L. och D.O., samtidigt som det alltså står klart att de två vid den här tiden hade startat upp någon slags organiserad verksamhet. Av stadgarna från maj framgår att ändringar av stadgarna ska ske efter beslut vid två på varandra följande allmänna möten, varav ett ska vara ordinarie årsmöte och att årsmöte ska hållas i mars månad. Redan på grund av detta kan det konstateras att det inte är visat att stadgarna från juli 2016 har tillkommit i behörig ordning. Hovrätten bortser därför från dessa stadgar vid den fortsatta prövningen. När det i fortsättningen talas om stadgar avser hovrätten således de stadgar som är daterade den 23 maj 2016.
Det som framgår i stadgarna om föreningens syfte talar inte emot att man hade kunnat verka för de uppsatta ändamålen inom ramen för en ideell förening. Det kan vidare konstateras att de olika paragraferna i stadgarna inte är helt lätta att förstå och att det uppstår en del motstridigheter när man läser dem tillsammans. Hovrätten menar dock att stadgarna har en utformning som gör att det har varit möjligt att anta nya medlemmar; föreningen har i den meningen varit öppen. Det kan också konstateras att D.O. och A.L. redan genom stadgarnas utformning är mycket tätt knutna till sammanslutningen, bl.a. genom att de utses till permanenta medlemmar i föreningen och att de två av allt att döma var tänkta att inneha rollerna som ordförande samt kassör och sekreterare, även om stadgarna är tvetydiga i detta avseende.
TreSve Fiber har till stöd för att man har varit en ideell förening framhållit att Skatteverket den 3 augusti 2016 tilldelade sammanslutningen ett organisationsnummer som ideell förening och att Kronofogden i ett beslut om verkställighet av skiljedomen har avslagit en invändning från Net at Once om att TreSve Fiber saknar rättskapacitet. Det kan redan här konstateras att den prövning som hovrätten ska göra i det här målet är annorlunda än de prövningar som Skatteverket och Kronofogden har gjort i sina ärenden. Hovrätten återkommer nedan till betydelsen av Skatteverkets och Kronofogdens beslut.
Ideellt eller ekonomiskt syfte?
Stadgarnas ordalydelse ger alltså inte direkt stöd för att syftet med föreningen har varit att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det finns dock flera omständigheter som talar för att man i själva verket huvudsakligen har bedrivit en affärsmässig verksamhet i föreningens namn i syfte att nå ett ekonomiskt överskott. Hovrätten utvecklar nu skälen för detta.
I början av oktober 2016 ingick TreSve Fiber avtal med Trelleborg och Svedala kommun. Enligt dessa avtal fick man kostnadsfritt disponera kommunernas kanalisationer för bredband (en kanalisation är ett rör i vilket en fiberkabel ligger). D.O. har vid förhöret under skiljeförfarandet bekräftat att det redan före ansökan om registrering av föreningen hos Skatteverket hade förts samtal med Net at Once i syfte att nå ett samarbete som skulle ge kickback till föreningen. Hovrätten måste därför utgå från att det redan när avtalen med kommunen tecknades hade förts ingående diskussioner mellan TreSve Fiber och Net at Once om en samverkan. Kort tid efter TreSve Fibers avtal med kommunerna ingick också parterna Avtalet. Här kan det läggas till att hovrätten anser sig behöva godta parternas samstämmiga uppfattning om att Avtalet ingicks den 3 november 2016 trots att den avtalshandling som hovrätten har fått ta del av verkar ha undertecknats av företrädare för båda parter redan i juni samma år. Avtalet innebär sammanfattningsvis följande.
TreSve Fibers uppgift var att upplåta kanalisationerna till Net at Once, sköta kontakter med kommunen och andra parter för att möjliggöra och underlätta Net at Onces byggnation av fiber och att verka för försäljning av tjänster till hushåll inom området. Försäljningen skulle ske genom att Net at Once ingick avtal med slutkunderna. För detta skulle TreSve Fiber få kickback, dvs. ekonomisk ersättning som uppgick till 10 procent av Net at Onces omsättning av kickback-tjänster till slutkunderna. Kickback skulle utgå så länge en kund var kvar och betalade för kickbacktjänsten dock längst i 25 år från dagen för Avtalet. TreSve Fiber åtog sig också att inte utföra sådana tjänster som TreSve Fiber skulle utföra för Net at Once enligt Avtalet för någon annan under giltighetstiden av Avtalet.
Hovrätten konstaterar att Avtalet till sitt innehåll framstår som helt igenom affärsmässigt; det handlar helt enkelt om att TreSve Fiber mot ersättning har åtagit sig att exklusivt verka för Net at Once utbyggnad av bredband och försäljning av tjänster inom de berörda områdena. Att ersättningen enligt Avtalet är marknadsmässig bekräftas av att den i procent motsvarar den kickback som D.O. skulle få för försäljning av bredband enligt ett avtal som han för bolaget Bredbandskompetens Sweden AB räkning i augusti 2016 hade ingått med Net at Once.
Enligt Avtalet skulle TreSve Fiber alltså exklusivt verka för Net at Once. Det har inte kommit fram någon förklaring till att TreSve Fiber skulle verka för just Net at Once intressen. Att TreSve Fiber gick med på detta avtalsvillkor framstår därför i sig som svårförenligt med att TreSve Fiber ideellt skulle verka för en utbyggnad av bredband. Av mejl mellan A.L. och representanter för Net at Once framgår vidare att TreSve Fiber mycket enträget och med mycket högt tonläge påtalat för Net at Once att andra aktörer höll på att ta kunder ifrån bolaget och samtidigt efterfrågat ytterligare försäljningsåtgärder från Net at Once. Hovrätten har således fått en tydlig bild av att företrädare för TreSve Fiber har arbetat aktivt för att utestänga andra bredbandsleverantörer från att få tillgång till nya kunder och anlägga bredband. Det har inte kommit fram något konkret stöd för TreSve Fibers uppgift om att detta var nödvändigt eftersom det krävdes en viss anslutningsgrad inom ett område för att Net at Once skulle vara berett att anlägga bredband där. Det kan inte anses visat att exklusiviteten var nödvändig för att få till stånd en utbyggnad av bredband inom de aktuella områdena. Det har inte heller kommit fram någon förklaring till varför man så sent som i oktober 2016 utåt utgav sig för att vara en oberoende samordnare när man bara någon månad senare ingick Avtalet; som har nämnts hade samarbetet varit på tal redan innan ansökan om registreringen hos Skatteverket i augusti. För hovrätten är den enda rimliga tolkningen av det som nu har redovisats att TreSve Fiber bedrev sin verksamhet i syfte att maximera den ekonomiska ersättningen från Net at Once.
Så här långt kan det konstateras att TreSve Fiber har agerat exklusivt för Net at Once räkning samtidigt som man enligt Avtalet hade rätt till en marknadsmässig ersättning i upp till 25 år. För hovrätten framstår Avtalet som helt kommersiellt. Till bilden hör också att det inte har kommit fram någon förklaring till varför den höga ersättningen (kickbacken) var nödvändig för att TreSve Fiber skulle nå de mål för verksamheten som framgår av stadgarna. Det får visserligen godtas att TreSve Fiber hade haft och skulle komma att ha utlägg för lokaler och förtäring i samband med informationsträffar och liknande, men utredningen i målet ger inte stöd för annat än att de samlade kostnaderna för detta varit högst begränsad och det finns inga indikationer på att det i framtiden skulle uppstå några stora kostnader. Det som har lagts fram i hovrätten från förhören med D.O. och A.L. under skiljeförfarandet ger inte heller stöd för att deras krav för nedlagt arbete skulle motsvara några större belopp, snarare tvärtom. Det kan återigen framhållas att TreSve Fiber tillhandahöll kanalisationerna utan någon kostnad för egen del.
Hovrätten konstaterar att TreSve Fiber från början har drivit en tydligt affärsmässig verksamhet som har syftat till att generera vinst. Till detta kommer att TreSve Fiber måste sägas ha en mycket nära koppling till just A.L. och D.O. Detta inte minst med hänsyn till stadgarnas utformning om att de två är ”permanenta medlemmar” i föreningen. Av protokoll framgår att det ska ha funnits ytterligare två medlemmar, men det har hela tiden varit fråga om nära anhöriga till A.L. och D.O. samtidigt som det inte har kommit fram vad de medlemmarna hade för intresse av att vara med i föreningen. Det verkar som att bara A.L. och D.O. har varit aktiva i verksamheten. Som redan har berörts utgår hovrätten från att intäkterna i verksamheten skulle komma att vida överstiga de kostnader som föreningen kunde tänkas ha för att nå sitt syfte med bredbandsutbyggnad. TreSve Fiber har inte förklarat vad man hade tänkt göra med pengarna, men en rimlig utgångspunkt är att intäkterna på ett eller annat sätt skulle komma medlemmarna till godo, om inte annat genom att stadgarna föreskriver att tillgångarna ska delas mellan medlemmarna vid föreningens upphörande och avveckling. Det är således tydligt att verksamheten närmast har syftat till att främja A.L:s och D.O:s ekonomiska intressen.
Betydelsen av Skatteverkets och Kronofogdens beslut
Av det ovan anförda följer att hovrätten har lagt andra förhållanden till grund för bedömningen av sammanslutningens verksamhet och syfte än vad Skatteverket och Kronofogden verkar ha gjort. Detta innebär att prövningarna av de myndigheterna inte kan ges något egentligt bevisvärde för att det trots allt skulle ha varit fråga om en ideell förening.
Hovrättens slutsats
Hovrätten har vid sin prövning kommit fram till att TreSve Fiber redan från det att organisationen skapades i princip uteslutande har bedrivit verksamhet på ett sätt som kännetecknar en ekonomisk förening: syftet har varit att genom ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen och de permanenta medlemmarna A.L. och D.O. har deltagit i verksamheten. Även om hovrätten inte prövar om organisationen i övrigt uppfyller kraven för en ekonomisk förening eller någon annan sorts sammanslutning kan det konstateras att det inte finns skäl att se föreningen som en ideell förening. TreSve Fiber saknade följaktligen rättskapacitet att ingå Avtalet, skiljeavtalet och att påkalla skiljeförfarande.
Net at Once har väckt frågan om bristande rättskapacitet på rätt sätt
Hovrätten gör bedömningen att Net at Once har väckt frågan om bristande rättskapacitet på ett sådant sätt vid sin talan i skiljeförfarandet att man inte nu är betagen sin rätt att göra invändningen gällande.
Hovrättens slutsats och frågan om rättegångskostnader i hovrätten
Hovrätten har kommit fram till att skiljedomen ska upphävas eftersom TreSve Fiber har saknat rättskapacitet och att det därmed inte finns något giltigt skiljeavtal (se 34 § första stycket 1 lagen [1999:116] om skiljeförfa-rande).
Net at Once har begärt ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten. En följd av att hovrätten nu kon-staterar att TreSve Fiber saknar rättskapacitet är att den sammanslutningen inte kan åläggas någon skyldighet att betala rättegångskostnaderna. Hovrätten avslår därför Net at Once begäran.
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Hovrätten upphäver skiljedomen meddelad av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut den 18 maj 2020 – – –.
Hovrätten avslår Net at Once Sweden AB:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader i hovrätten.
Hovrätten tillät att avgörandet överklagades.
Högsta domstolen
TreSve Fiber överklagade och yrkade att HD skulle avslå Net at Once Sweden AB:s i hovrätten förda klandertalan.
Net at Once Sweden AB bestred ändring.
HD meddelade prövningstillstånd i fråga om TreSve Fiber haft rättskapacitet att som ideell förening ingå skiljeavtal och påkalla skiljeförfarande. Målet i övrigt förklarades vilande.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Cecilia Andgren, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.
DOMSKÄL
Bakgrund
Punkterna 1–9 motsvarar i huvudsak punkterna 1–3 i HD:s domskäl.
Frågan i målet
Punkten 10 motsvarar i huvudsak punkten 4 i HD:s domskäl.
Ideella föreningars rättskapacitet
I Sverige finns två huvudtyper av föreningar; ekonomiska och ideella. För kooperativa ekonomiska föreningar gäller lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. För ideella föreningar finns ingen lag som direkt reglerar sådana föreningars uppkomst, verksamhet eller upphörande. Det viktigaste regelverket för en ideell förening är därför dess stadgar. Vissa grundläggande regler för ideella föreningar har utvecklats i rättspraxis och kan härledas ur bland annat allmänna associationsrättsliga principer.
Det finns tre typer av ideella föreningar; föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar ideella syften (s.k. rent ideella föreningar), föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen (t.ex. fackföreningar) och föreningar som genom ekonomisk verksamhet främjar ideella syften (s.k. näringsdrivande ideella föreningar). De ideella föreningarna skiljer sig härigenom från de ekonomiska föreningarna genom att de inte kan bedriva ekonomisk verksamhet och samtidigt gynna de egna medlemmarna ekonomiskt (jfr 1 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar).
Som ideellt ändamål räknas i princip varje syfte som inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. De ändamål som de ideella föreningarna i Sverige har varierar därför stort. Ändamålen kan t.ex. bestå i att vilja bidra till samhällets utveckling, till lösningen av ett problem eller att svara mot ett behov.
För att en ideell förening i juridisk mening ska bildas fordras att föreningen antagit stadgar av viss fullständighet. Stadgarna ska innehålla föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter fattas. Genom antagandet av stadgar blir föreningen en juridisk person och får rättskapacitet, dvs. kan ådra sig rättigheter och skyl-digheter samt uppträda som part inför myndigheter och domstolar. (Se NJA 1973 s. 341 och NJA 1987 s. 394.)
Till skillnad från vad som gäller för t.ex. ekonomiska föreningar finns det inte något generellt krav på registrering av en ideell förening för att rättskapacitet ska uppkomma (jfr 2 kap. 4 och 6 §§ lagen om ekonomiska föreningar). Att vissa näringsidkande föreningar ska registreras enligt handelsregisterlagen (1974:157) eller kan erhålla ett organisationsnummer enligt lag (1974:174) om identitetsbeteckningar för juridiska personer m.fl. är en annan sak, då detta inte påverkar föreningarnas juridiska status.
En ideell förenings rättskapacitet upphör i regel genom att föreningen avvecklas genom likvidation eller konkurs. Någon möjlighet för samhället att ingripa mot en ideell förening som kanske aldrig har uppfyllt, eller i vart fall inte längre uppfyller, de grundläggande kraven för en ideell förening genom tvångslikvidation finns inte. Detta kan jämföras med ekonomiska före-ningar som – under förutsättning att de inte vidtar rättelse – kan tvångslikvideras efter beslut av domstol om verksamheten drivs på ett sådant sätt att de uppenbarligen inte motsvarar de förutsättningar under vilka de registrerats (se 17 kap. 16 § lagen om ekonomiska föreningar).
Frågan vad som gäller för t.ex. en näringsdrivande ideell förening som enligt sina stadgar har ett ideellt syfte, men som t.ex. övergår till att gynna de egna medlemmarna ekonomiskt, har således överlämnats till rättstillämpningen (jfr t.ex. NJA 2000 s. 365 och RÅ 1999 ref. 7).
Näringsdrivande ideella föreningars rättskapacitet
Det är inte ovanligt att ideella föreningar i praktiken använder sig av näringsverksamhet och annan ekonomisk verksamhet för att främja ett överordnat ideellt syfte. Tvärtom kan detta många gånger vara en förutsättning för att en ideell förening ska kunna uppnå det eftersträvade målet. Att det måste finns ett stort handlingsutrymme för de ideella föreningarna att välja hur de organiserar och vill bedriva sin verksamhet – utan att detta påverkar rättskapaciteten – är viktigt inte bara för föreningsfriheten och föreningslivet i stort. Detta är även centralt för de enskilda medlemmarnas rättssäkerhet samt förutsebarheten och stabiliteten i samhället (jfr prop. 2009/10:55 s. 58 f. och SOU 2016:13 s. 193).
Det har därför också ansetts finnas ett inte obetydligt utrymme för att inom ramen för en ideell förening, med självständig rättskapacitet, bedriva sådan verksamhet som uppfyller rekvisiten för en ekonomisk förening, även i sådana fall då det skulle vara möjligt att i stället välja den ekonomiska föreningen som form för verksamheten (jfr NJA 1998 s. 293, NJA 1998 s. 717 och NJA 2000 s. 365).
De ideella föreningarna ges också en relativt stor frihet att, utan att detta påverkar rättskapaciteten, välja hur verk-samheten ska organiseras och hur de uppsatta ändamålen ska nås. Särskilt i mindre föreningar saknar därför rent interna angelägenheter i regel betydelse (jfr NJA 1973 s. 341). Inte heller finns det något hinder mot att den verksamhet som föreningen bedriver är både kommersiell och vinstdrivande så länge det inte är uppenbart att det helt saknas koppling mellan den bedrivna verksamheten och det ideella ändamålet (jfr Carl Hemström, Uteslutning ur ideell förening, 1974, s. 6). Istället är det avgörande för bedömningen av rättskapaciteten om syftet med den bedrivna verksamheten är ideellt eller syftar till att gynna de egna medlemmarna ekonomiskt. Detta eftersom det är det ideella ändamålet som utgör den yttersta skiljelinjen mellan näringsdrivande ideella och ekonomiska föreningar (jfr p. 12).
En helt annan sak är att sättet att organisera och bedriva verksamhet kan få andra konsekvenser för föreningen och dess medlemmar. Exempelvis uppställs helt andra krav på näringsdrivande ideella föreningar i fråga om bokföring, årsredovisning, skatteinbetalning och registrering i handelsregister m.m. Den ekonomiska verksamheten medför också ett särskilt ansvar för föreningsorganen såväl internt som externt vilket innebär att såväl det personliga som det straffrättsliga ansvaret kan påverkas (a. prop. s. 11).
Närmare om bedömningen av näringsdrivande ideella föreningars ändamål
Vid bedömningen av om en näringsdrivande ideell förening har rättskapacitet är föreningens ändamål alltså av avgörande betydelse. Med utgångspunkt i att de ideella föreningarna bör ha en förhållandevis stor frihet att utan ingripande utifrån själva styra sina angelägenheter, måste föreningens egen uppfattning om stadgarna och syftet med den bedrivna verksamheten tillmätas stor betydelse (jfr p. 18–20 och NJA 1987 s. 394). Stadgarna utgör därför utgångspunkten för prövningen av än-damålet. Om det av stadgarna framgår att ändamålet är ideellt (jfr p. 12 och 13) och detta också bekräftas av föreningen är det i regel tillräckligt för att konstatera att en förening är en juridisk person, under förutsättning att övriga grundförutsättningar är för handen (jfr p. 14).
Det förekommer emellertid att det i stadgar, där ändamålet i och för sig angetts vara ideellt, har införts bestämmelser som gör att det ändå uppstår tveksamheter kring vad som är det egentliga syftet med föreningen. Som exempel kan nämnas bestämmelser om att medel ska utbetalas till föreningens medlemmar löpande under föreningens fortlevnad eller i samband med föreningens upphörande. I sådana fall måste en mer ingående prövning av föreningens ändamål göras. Exempelvis kan då beaktas att medel rent faktiskt har utbetalats till medlemmarna.
När det gäller villkor om vad som ska gälla vid fördelning efter upplösning måste det dock även beaktas att den associationsrättsliga utgångspunkten är att ett eventuellt överskott ska delas lika mellan medlemmarna enligt den s.k. likhetsprincipen om annat inte stadgats. Ett sådant villkor i stadgarna, som alltså endast bekräftar vad som redan gäller som utgångspunkt, kan därför i regel inte ensamt innebära att syftet med verksamheten är att gynna medlemmarna ekonomiskt. Om det däremot av omständigheterna framgår exempelvis att föreningen konstruerats så att den ska driva rörelse endast under viss tid, för att därefter upplösas och medlen utdelas till medlemmarna, kan detta innebära att föreningens ändamål inte kan anses vara ideellt (jfr Carl Hemström, Organisationers rättsliga ställning, 8 uppl. 2011, s. 112 och s. 142 och Svante Johansson, Svensk asso-ciationsrätt i huvuddrag, 13 uppl. 2022, s. 122 f.).
Bedömningen i detta fall
Av utredningen i målet framgår att TreSve Fiber vid de i målet relevanta tidpunkterna har antagit stadgar som uppfyller de i punkten 14 uppställda kraven. Eftersom föreningen har bedrivit verksamhet av ekonomisk art uppkommer frågan om föreningens ändamål.
Enligt stadgarna har föreningen haft ett ideellt ändamål med sin verksamhet genom att den har syftat till att verka för att erbjuda boende i närområdet internetuppkoppling. På grund av villkoret om vad som ska gälla vid föreningens upplösning uppkommer emellertid frågan om syftet egentligen varit att gynna medlemmarna ekonomiskt.
Av utredningen i målet framgår att TreSve Fiber genom den bedrivna verksamheten i vart fall i viss utsträckning verkat för att uppfylla ändamålen i föreningens stadgar genom att aktivt verka för att de boende ska erbjudas internetanslutning. Föreningen har också bland annat genom sitt samarbete med NAO bedrivit ekonomisk verksamhet som har syftat till att ge ett överskott som enligt föreningen varit tänkt att bland annat täcka medlemmarnas kostnader och utlägg. Föreningen har inte heller haft någon omsättning och det har inte ens påståtts att medel rent faktiskt kommit medlemmarna till godo. Inte heller har det framkommit något konkret stöd för att planen med verksamheten skulle vara att endast bygga upp ett överskott för att därefter avveckla föreningen. Det är därför inte genom utredningen i övrigt klarlagt att syftet med verksamheten inte varit ideellt.
Vid en sammantagen bedömning av vad som framkommit om föreningens syfte, verksamhet och omständigheterna i övrigt saknas det därför anledning att utgå från annat än att TreSve Fiber alltjämt har rättskapacitet som ideell förening. Hovrättens dom om att skiljedomen ska undanröjas på denna grund ska därför ändras.
Eftersom hovrätten inte har prövat målet med denna utgångspunkt, bör prövningstillstånd meddelas för målet i övrigt, hovrättens dom undanröjas i sak och målet återförvisas dit för fortsatt handläggning. Frågan om rättegångskostnaderna i HD ska prövas av hovrätten i samband med målet efter dess återupptagande (se 18 kap. 15 § tredje stycket RB).
DOMSLUT
Se HD:s domslut.
Domskäl
HD (justitieråden Agneta Bäcklund, Dag Mattsson, Eric M. Runesson, Stefan Reimer och Jonas Malmberg, referent) meddelade den 30 juni 2022 följande dom.
DOMSKÄL
Bakgrund
Under 2016 började D.O. och A.L. undersöka möjligheterna att ordna internetuppkoppling i områden i Svedala kommun där de själva bodde. De kom överens om att bilda en ideell förening och upprättade i maj och juli stadgar för föreningen TreSve Fiber. I augusti beviljade Skatteverket TreSve Fiber organisationsnummer som ideell förening. TreSve Fiber träffade i oktober överenskommelser med Trelleborgs och Svedala kommuner om att få disponera kommunernas kanalisationer (rör i marken med plats för kablar) för bredband. I november träffade TreSve Fiber ett avtal med internetleverantören Net at Once Sweden AB (NAO) som syftade till att bygga ut bredband i aktuella områden. Enligt avtalet skulle TreSve Fiber bland annat upplåta nyttjanderätten av kana-lisationerna till NAO samt sköta kontakterna med kommuner och andra parter för NAO:s räkning. TreSve Fiber skulle också verka för försäljning till hushåll. Som ersättning för dessa tjänster skulle TreSve Fiber få ersättning med tio procent av NAO:s omsättning från leveranser till slutkunderna, s.k. kick-back. Avtalet innehöll en skiljeklausul.
År 2019 påkallade TreSve Fiber skiljeförfarande och yrkade bland annat att NAO skulle förpliktas att till föreningen betala drygt 180 000 kr avseende kick-back. NAO bestred betalningsskyldighet och yrkade att TreSve Fibers talan skulle avvisas eftersom föreningen inte hade rättskapacitet som ideell förening. I en skiljedom från maj 2020 avslogs NAO:s avvisningsyrkande och bolaget förpliktades bland annat att betala drygt 120 000 kr till TreSve Fiber.
NAO klandrade skiljedomen. Bolaget gjorde bland annat gällande att skiljeavtalet var ogiltigt eftersom TreSve Fiber saknade rättskapacitet. Hovrätten har funnit att TreSve Fiber saknade rättskapacitet och har upphävt skiljedomen.
Frågan i målet
HD har meddelat prövningstillstånd i fråga om TreSve Fiber har haft rättskapacitet att som ideell förening ingå skiljeavtal och påkalla skiljeförfarande. Målet i övrigt har förklarats vilande.
Rättskapacitet för sammanslutningar
Med att ha rättskapacitet avses att kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt att kunna vara part i rättegång (se t.ex. 11 kap. 2 § RB). En sammanslutning utan rättskapacitet kan varken träffa ett skiljeavtal eller inleda ett skiljeförfarande. Enligt 34 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande kan en skiljedom efter klander upphävas på talan av en part, bland annat om den inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna.
Det saknas särskild lagstiftning om ideella föreningar men det har sedan länge erkänts att ideella föreningar såsom juridiska personer har rättskapacitet och fungerar som ett från medlemmarna skilt rättssubjekt (se t.ex. prop. 1910:83 s. 69).
Förutsättningarna för en ideell förening
Det kan vara fråga om en ideell förening när några individer eller rättssubjekt sluter sig samman för att tills vidare eller för viss tid samverka för ett gemensamt mål. För att en ideell förening ska anses föreligga krävs enligt rättspraxis att sammanslutningen har antagit stadgar av viss fullständighet. Stadgarna ska innehålla föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter ska åstadkommas. (Se ”Mellersta Norrlands Köpmannaförbund” NJA 1973 s. 341 och ”Den kollektiva hemförsäkringen” NJA 1987 s. 394.)
För att en förening ska var en ideell förening ställs också vissa krav när det gäller föreningens ändamål och verksamhet. Vilket som är föreningens ändamål bedöms som utgångspunkt med ledning av stadgarna (jfr t.ex. ”Montessoriföreningen Asken” NJA 1998 s. 293, ”Intresseföreningen Västra Sjön” NJA 1998 s. 717 och ”Täby Centrum Företagareförening” NJA 2000 s. 365).
En förening som har ett ideellt ändamål kan vara en ideell förening även om den bedriver ekonomisk verksamhet. Det är inte fråga om ett ideellt ändamål om föreningens syfte är att gynna medlemmarna ekono-miskt.
En förening vars ändamål är att gynna medlemmarnas ekonomiska intresse kan ändå vara en ideell förening, under förutsättning att den inte bedriver ekonomisk verksamhet (se ”Zinkvittimportörernas förening” NJA 1935 s. 106 och ”Sundby egnahemsförening” NJA 1948 s. 590).
HD har vid flera tillfällen gjort bedömningen att sammanslutningar som utåt framträtt som ideella föreningar har haft rättskapacitet trots att de haft till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse och i större eller mindre utsträckning bedrivit ekonomisk verksamhet (se ”Västsvenska Modellgruppen” NJA 1977 s. 129, ”Montessoriföreningen Asken”, ”Intresseföreningen Västra Sjön” och ”Täby Centrum Företagareförening”). Domstolen har därvid uttalat att det måste antas att det finns ett inte obetydligt utrymme för att inom ramen för en ideell förening med självständig rättskapacitet bedriva ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i och i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen (se ”Täby Centrum Företagareförening”).
Ideella föreningar kan registreras i olika myndighetsregister, men registrering är – till skillnad mot vad som gäller för ekonomiska föreningar – inte en förutsättning för att föreningen ska äga rättskapacitet (jfr 2 kap. 4 § lagen, 2018:672, om ekonomiska föreningar).
Det förhållandet att en sammanslutning kunde ha registrerats som en ekonomisk förening medför inte att den förlorar den rättskapacitet som ideell förening som sammanslutningen kan ha (jfr ”Täby Centrum Företa-gareförening”).
Bedömningen i detta fall
TreSve Fiber har i maj och juli 2016 antagit stadgar som innehåller föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningen ska fattas. Det finns inget i målet som tyder på att stadgarna inte tillkommit på ett sätt som är bindande för föreningen. Antalet medlemmar i föreningen har varierat. När avtalet med NAO träffades och under skiljeförfarandet hade den tre eller fyra medlemmar.
Enligt stadgarna är TreSve Fibers ändamål bland annat att verka för att boende på landsbygden och i mindre attraktiva utbyggnadsområden ska erbjudas en högkvalitativ internetuppkoppling, att förvalta och underhålla fibernätet samt att inbringa nätavgifter av tillräcklig mängd för att kunna driva, underhålla och vidareutveckla fibernätet i aktuella områden. Det är fråga om ett ideellt ändamål.
Den verksamhet som TreSve Fiber bedriver är visserligen ekonomisk men ligger i linje med föreningens ideella ändamål.
Det har inte gjorts gällande att medel kommit de enskilda medlemmarna till godo. Inte heller har det framkommit något konkret stöd för att avsikten med verksamheten skulle vara att bygga upp ett överskott som ska delas ut till medlemmarna.
I stadgarna finns en bestämmelse om att TreSve Fibers tillgångar, vid föreningens upphörande, ska delas mellan medlemmarna. Det innebär inte att föreningens ändamål har varit något annat än vad stadgarna föreskriver.
Sammantaget är det inte visat att TreSve Fiber haft något annat ändamål än det som anges i stadgarna. TreSve Fiber har därför rättskapacitet som ideell förening och har kunnat träffa skiljeavtalet och uppträda som part i skiljeförfarandet. Skiljedomen ska således inte upphävas på den grunden att föreningen saknar rättskapacitet.
Eftersom NAO vid hovrätten har anfört ytterligare grunder för att skiljedomen ska upphävas och dessa inte prövats av hovrätten, bör prövningstillstånd meddelas för målet i övrigt, hovrättens dom undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt handläggning. Frågan om rättegångskostnaderna i HD ska prövas av hovrätten i samband med målet efter dess återupptagande (se 18 kap. 15 § tredje stycket RB).
DOMSLUT
HD förklarar att TreSve Fiber har haft rättskapacitet att som ideell förening ingå skiljeavtal och påkalla skilje-förfarande.
HD meddelar prövningstillstånd i målet i övrigt, undanröjer hovrättens dom och återförvisar målet till hovrätten för fortsatt handläggning.