RÅ 2004:117
Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
I en skrivelse till Socialförvaltningen i Norrköpings kommun begärde J.K. att få ta del av utredningen som gjorts med stöd av bestämmelserna i 11 kap.1 §socialtjänstlagen (2001:453) angående barnen A:s och J:s situation.
Socialförvaltningen yttrade i beslut den 13 november 2002: Din begäran avslås eftersom det inte kan uteslutas, att den handlingen rör eller någon närstående till dem kan lida men, om den begärda handlingen utlämnas. - Vid begäran om utlämnande av handlingar såsom utredningar enligt socialtjänstlagen har socialnämnden att pröva om ett utlämnande kan ske utan att den handlingen rör eller någon närstående till dem kan lida men om den begärda handlingen utlämnas. Sekretess gäller därför enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100). Samtycke till utlämnande föreligger inte.
Kammarrätten i Jönköping
J.K. överklagade beslutet och yrkade att kammarrätten skulle bifalla hans begäran att få ut utredningen. Han anförde bl.a. följande. Enligt en skrivelse till Norrköpings tingsrätt i målet om äktenskapsskillnad mellan makarna J. och S.K. har kommunen/socialförvaltningen beslutat om utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen. Utredningen gäller enligt skrivelsen barnens situation och ingår med andra ord i den vårdnads- och boendeutredning som domstolen med stöd av 6 kap. 19 § tredje stycket föräldrabalken uppdragit åt socialnämnden i kommunen att utföra på grund av vårdnads- och umgängestvisten mellan makarna K. Den utredning han här begär få del av innefattar myndighetsutövning och är processmaterial som han med stöd av 16 § förvaltningslagen (1986:223) i egenskap av part har rätt att få ut med undantag av vad som stadgas i 14 kap. 5 § sekretesslagen. Något allmänt eller enskilt intresse av synnerlig vikt enligt sistnämnda bestämmelse som hävdar sig mot kommunens upplysningsplikt eller hans rätt enligt rättegångsbalken (jämför hans civila rättigheter enligt artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna) att som part få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande i vårdnads- och umgängesfrågan föreligger inte.
Socialförvaltningen anförde i yttrande bl.a. följande. Vid kontakt med S.K. har hon uttalat att hon önskar att handlingarna inte skall lämnas ut till J.K., eftersom ett utlämnande skulle kunna skada barnen. Hon är rädd att han skall hämta barnen om han får vetskap om på vilket daghem de vistas.
Domskäl
Kammarrätten i Jönköping (2003-02-03, Wahlqvist, von Strokirch, referent, Grip) yttrade: Av utredningen i målet framgår att det pågår mål vid Norrköpings tingsrätt om äktenskapsskillnad m.m. mellan makarna S. och J.K. Tingsrätten meddelade den 10 oktober 2002 interimistiskt beslut i sitt mål. Bland annat förordnades att S.K. för tiden intill dess lagakraftägande dom föreligger eller annorledes förordnas eller parterna på föreskrivet sätt träffar avtal om frågan tillerkänns ensam vårdnaden om deras barn A., född 1999, och J., född 2001. J.K:s interimistiska yrkande om umgänge lämnades utan bifall. - I 7 kap. 4 § sekretesslagen stadgas att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen avgränsas således av ett omvänt skaderekvisit, vilket betyder att det föreligger presumtion för sekretess. - De handlingar som socialtjänsten inte lämnat ut till J.K. består av journalanteckningar beträffande barnen A. och J. från den 20 augusti 2002 och framåt samt ärendeblad för vardera barnet med uppgift om beslut den 9 september 2002 att utredning jämlikt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen skall utföras. - Kammarrätten finner att de begärda handlingarna innehåller uppgifter som avses i 7 kap. 4 § sekretesslagen. I det aktuella ärendet i socialnämnden är J.K. inte part och kan således inte med stöd av bestämmelsen i 14 kap. 5 § sekretesslagen grunda någon rätt att ta del av handlingarna (jämför Regeringsrättens avgörande RÅ 1994 not. 335). - Då det inte står klart att A. eller J. eller någon dem närstående inte lider men om begärda handlingar utlämnas finner kammarrätten att socialnämnden haft fog för sitt beslut. Överklagandet bör därför avslås. - Frågan om utlämning av allmän handling bör enligt kammarrättens mening anses inrymmas i den angelägenhet för vilken J.K. har rättshjälp, jämför Regeringsrättens notis RÅ 1981 Bb 109. Vid prövning av biträdet L.O.H:s kostnadsräkning, som innehåller yrkande om ersättning för sju timmars arbete, finner kammarrätten att väsentlig del av arbetet berör tingsrättens mål om äktenskapskillnad m.m. och därför inte bör ersättas genom förevarande mål. Kammarrätten finner att skälig ersättning bör utgå för två timmars arbete. - Kammarrätten avslår överklagandet. - L.O.H. tillerkänns för biträdet åt J.K. i kammarrätten ersättning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) med 2 324 kr för arbete. Av beloppet utgör 464 kr mervärdesskatt.
J.K. fullföljde sin talan.
L.O.H. vidhöll sitt yrkande om ersättning för arbete i kammarrätten avseende sju timmar och yrkade ersättning för arbete i Regeringsrätten avseende fyra timmar.
Regeringsrätten
Regeringsrätten beslutade den 28 oktober 2003 att meddela prövningstillstånd endast i den del av målet som avsåg frågor om ersättning enligt rättshjälpslagen
Regeringsrätten (2004-12-14, Lavin, Eliason, Kindlund) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Det av kammarrätten åberopade notisfallet RÅ 1981 Bb 109 skiljer sig från det aktuella målet i det hänseendet att beslutet om beviljande av rättshjälp meddelats av en dåvarande rättshjälpsnämnd som var behörig att besluta om allmän rättshjälp i en vid domstol - dvs. vid såväl allmän domstol som förvaltningsdomstol - icke anhängig rättslig angelägenhet. I det föreliggande målet har en tingsrätt med anledning av ett där pågående mål om äktenskapsskillnad m.m. beviljat rättshjälp (se 39 § rättshjälpslagen). Tingsrättens behörighet hänför sig således till det pågående målet och kan - att döma av lagtextens formulering i 39 § - inte utsträckas till ännu icke anhängiggjorda mål hos annan domstol, exempelvis allmän förvaltningsdomstol. Jfr NJA 1982 s. 492.
Som framgår av det anförda, kan tingsrättens beslut om rättshjälp inte anses omfatta någon annan rättslig angelägenhet än den i det pågående målet vid denna domstol. Regeringsrätten kan därför inte med stöd av tingsrättens rättshjälpsbeslut tillerkänna L.O.H. ersättning enligt rättshjälpslagen för det arbete denne nedlagt på målet i Regeringsrätten. Detta hindrar naturligtvis inte att L.O.H. framställer sina ersättningsanspråk hos tingsrätten under anförande att det arbete han utfört i sekretessmålet varit hänförligt till äktenskapsskillnadsmålet.
Det anförda innebär att såväl överklagandet som ersättningsyrkandet skall avslås. Kammarrättens ersättningsbeslut skall dock stå fast, eftersom inte något yrkande om dess undanröjande framställts i målet.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.
Regeringsrätten meddelar inte prövningstillstånd i målet i övrigt. Kammarrättens avgörande i denna del står därför fast.
Regeringsrätten avslår vidare yrkandet om ersättning enligt rättshjälpslagen för det arbete som utförts i Regeringsrätten.
Regeringsråden Almgren och Nord, som inte deltog i avgörandet av frågan om prövningstillstånd och frågan om ersättning i Regeringsrätten, var skiljaktiga beträffande motiveringen och anförde följande: Vi instämmer i kammarrättens bedömning både i frågan om beviljande av rättshjälp och i frågan om fastställande av ersättning enligt rättshjälpslagen.