EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2005/36/EG

av den 7 september 2005

om erkännande av yrkeskvalifikationer

(text av betydelse för EES)

europaparlamentet och europeiska unionens rÅd har

antagit detta direktiv

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen, särskilt artikel 40, artikel 47.1, artikel 47.2 första

och tredje meningarna samt artikel 55,

med beaktande av kommissionens förslag (¹),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit-

téns yttrande (²),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (³), och

av följande skäl:

HQI

Enligt artikel 3.1 c i fördraget är ett av gemenskapens

mål att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer

och tjänster mellan medlemsstaterna. För medlemssta-

ternas medborgare innebär detta bland annat rätten att

utöva ett yrke, som egenföretagare eller som anställd, i

en annan medlemsstat än den där de har skaffat sig sina

yrkeskvalifikationer. I artikel 47.1 i fördraget föreskrivs

dessutom att direktiv skall utfärdas som syftar till ömse-

sidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra

behörighetsbevis.

HRI

Efter Europeiska rådets möte i Lissabon den 23—24 mars

2000 antog kommissionen ett meddelande om ”En stra-

tegi för tjänster på den inre marknaden”, som särskilt

syftar till att göra det lika enkelt att fritt tillhandahålla

tjänster inom gemenskapen som inom en medlemsstat.

Med anledning av kommissionens meddelande ”Nya

europeiska arbetsmarknader, öppna och tillgängliga för

alla” gav Europeiska rådet i Stockholm den 23-24 mars

2001 kommissionen i uppdrag att för Europeiska rådets

möte våren 2002 lägga fram ”särskilda förslag om en

mera enhetlig, öppen och flexibel ordning för erkän-

nande av kvalifikationer”.

HSI

Den garanti som detta direktiv ger personer som har

erhållit sina yrkeskvalifikationer i en medlemsstat att få

tillträde till samma yrke och utöva det i en annan

medlemsstat med samma rättigheter som dess medbor-

gare utesluter inte att den som invandrat och utövar

yrket bör uppfylla de icke-diskriminerande villkor som

uppställs av den senare staten, under förutsättning att

villkoren är objektivt motiverade och proportionerliga.

HTI

För att underlätta friheten att tillhandahålla tjänster bör

särskilda regler föreskrivas för att utvidga möjligheten att

utöva yrkesverksamhet under hemlandets yrkestitel. För

informationssamhällets tjänster som ges på distans gäller

även

bestämmelserna

i

Europaparlamentets

och

rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa

rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster,

särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (⁴).

HUI

Mot bakgrund av de olika system som inrättats för å ena

sidan temporärt och tillfälligt tillhandahållande av gräns-

överskridande tjänster och å andra sidan etablering bör

kriterierna för att skilja mellan dessa två begrepp förtyd-

ligas, för det fall att den som tillhandahåller en tjänst

flyttar till den mottagande medlemsstatens territorium.

HVI

Det är nödvändigt att garantera att tillhandahållande av

tjänster säkras under noggrant iakttagande av skydd för

folkhälsa och säkerhet samt konsumentskydd. Särskilda

bestämmelser bör därför införas för reglerade yrken som

har konsekvenser för folkhälsa eller säkerhet, och som

tillfälligt eller temporärt tillhandahåller gränsöverskri-

dande tjänster.

HWI

De mottagande medlemsstaterna får vid behov och i

enlighet med gemenskapslagstiftningen föreskriva krav

på underrättelse. Dessa krav bör inte leda till en opro-

portionerlig börda för tjänsteleverantörer och hindra

utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster eller göra

det mindre attraktivt. Behovet av sådana krav bör ses

över regelbundet mot bakgrund av de framsteg som görs

med att upprätta en gemenskapsram för administrativt

samarbete mellan medlemsstaterna.

30.9.2005

L 255/22

Europeiska unionens officiella tidning

sv

H¹I egt c QXQ eL SPNWNRPPRL ³N QXSN

H²I eut c VQL QTNSNRPPSL ³N VWN

H³I eµ²¯°¡°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¹´´²¡®¤¥ ¡¶ ¤¥® QQ ¦¥¢²µ¡²© RPPT Heut c YW eL

RRNTNRPPTL ³N RSPIL ²å¤¥´³ §¥­¥®³¡­­¡ ³´å®¤°µ®«´ ¡¶ ¤¥®

RQ ¤¥£¥­¢¥² RPPT Heut c UX eL XNSNRPPUL ³N QI ¯£¨ eµ²¯°¡°¡²¬¡M

­¥®´¥´³ ³´å®¤°µ®«´ ¡¶ ¤¥® QQ ­¡ª RPPU Hä®®µ ¥ª ¯¦¦¥®´¬©§§ª¯²¤ ©

eutIN r夥´³ ¢¥³¬µ´ ¡¶ ¤¥® V ªµ®© RPPUN

H⁴I egt l QWXL QWNWNRPPPL ³N QN

HXI

Tjänsteleverantören bör omfattas av de disciplinåtgärder

som tillämpas i den mottagande medlemsstaten och som

har direkt och specifik koppling till yrkeskvalifikatio-

nerna, t.ex. definition av yrket, den verksamhet som ett

yrke omfattar eller som är reserverad för detta yrke,

användningen av titlar och allvarlig försummelse i

yrkesutövningen som har ett direkt och specifikt

samband med konsumentskydd och konsumentsäkerhet.

HYI

Medan man för etableringsfriheten bibehåller gällande

principer och garantier som ligger till grund för de olika

systemen för erkännande bör emellertid reglerna i dessa

förbättras mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts.

Dessutom har berörda direktiv ändrats vid flera tillfällen

och bestämmelserna i dem bör omarbetas och förenklas

genom att de tillämpliga principerna görs mer enhetliga.

Följaktligen måste följande rättsakter ersättas och samlas

i en enda text: rådets direktiv 89/48/EEG (¹) och

92/51/EEG (²) samt Europaparlamentets och rådets

direktiv 1999/42/EG (³) om införande av en ordning för

erkännande av kvalifikationer och rådets direktiv

77/452/EEG (⁴),

77/453/EEG (⁵),

78/686/EEG (⁶),

78/687/EEG (⁷),

78/1026/EEG (⁸),

78/1027/EEG (⁹),

80/154/EEG (¹⁰),

80/155/EEG (¹¹),

85/384/EEG (¹²),

85/432/EEG (¹³), 85/433/EEG (¹⁴) och 93/16/EEG (¹⁵) om

yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och

sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt,

farmaceut och läkare.

HQPI

Detta direktiv hindrar inte medlemsstaterna från att, i

enlighet med den egna lagstiftningen, erkänna yrkes-

kvalifikationer som medborgare från tredjeland har

erhållit utanför Europeiska unionens territorium. Varje

erkännande bör under alla omständigheter göras med

beaktande av de minimivillkor för utbildningen som

gäller för vissa yrken.

HQQI

För de yrken som omfattas av den generella ordningen

för erkännande av kvalifikationer, nedan kallad ”den

generella ordningen”, bör medlemsstaterna behålla rätten

att fastställa en lägsta kvalifikationsnivå i syfte att garan-

tera kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls inom

deras respektive territorium. Enligt artiklarna 10, 39 och

43 i fördraget bör de dock inte ålägga en medborgare

från en medlemsstat att skaffa sig kvalifikationer som de

vanligen fastställer genom att endast hänvisa till de

examensbevis som utfärdas inom deras eget utbildnings-

system, när den berörda personen redan har skaffat sig

alla eller en del av dessa kvalifikationer i en annan

medlemsstat. Det bör följaktligen föreskrivas att varje

mottagande medlemsstat i vilken ett yrke är reglerat är

skyldig att ta hänsyn till de kvalifikationer som har

förvärvats i en annan medlemsstat och att bedöma om

dessa motsvarar de kvalifikationer den kräver. Detta

allmänna system för erkännande hindrar emellertid inte

att en medlemsstat ålägger en person som där utövar ett

yrke särskilda krav på grund av att landet tillämpar

yrkesbestämmelser som motiveras av allmänintresset.

Sådana bestämmelser kan bland annat avse yrkets orga-

nisering, yrkesnormer, inklusive yrkesetiska regler, tillsyn

och ansvar. Syftet med detta direktiv är inte att inkräkta

på medlemsstaternas berättigade intresse att hindra att

vissa medborgare försöker kringgå den nationella

lagstiftning som gäller för olika yrken.

HQRI

Detta direktiv avser medlemsstaters erkännande av

yrkeskvalifikationer som förvärvats i andra medlems-

stater. Direktivet omfattar dock inte medlemsstaters

erkännande av beslut om erkännande i enlighet med

detta direktiv som tagits av andra medlemsstater. En

person vars yrkeskvalifikationer erkänts i enlighet med

detta direktiv kan följaktligen inte utnyttja detta erkän-

nande för att i sitt ursprungsland åtnjuta andra rättig-

heter än de som följer av de yrkeskvalifikationer som

erhållits i denna medlemsstat, såvida personen i fråga

inte kan styrka att han/hon har förvärvat ytterligare

yrkeskvalifikationer i den mottagande medlemsstaten.

HQSI

För att fastställa systemet för erkännande inom den gene-

rella ordningen är det nödvändigt att indela de olika

nationella utbildnings- och yrkesutbildningssystemen i

olika nivåer. Dessa nivåer, som enbart upprättas för att

den generella ordningen skall fungera, påverkar inte alls

de nationella strukturerna för utbildning och yrkesutbild-

ning eller medlemsstaternas befogenheter på detta

område.

30.9.2005

L 255/23

Europeiska unionens officiella tidning

sv

H¹I egt l QYL RTNQNQYXYL ³N QVN d©²¥«´©¶¥´ 䮤²¡´ §¥®¯­ eµ²¯°¡°¡²¬¡M

­¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¤©²¥«´©¶ RPPQOQYOeg Hegt l RPVL SQNWNRPPQL

³N QIN

H²I egt l RPYL RTNWNQYYRL ³N RUN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­

«¯­­©³³©¯®¥®³ ¢¥³¬µ´ RPPTOQPXOeg Heut l SRL UNRNRPPTL ³N QUIN

H³I egt l RPQL SQNWNQYYYL ³N WWN

H⁴I egt l QWVL QUNWNQYWWL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ RPPS

å²³ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´N

H⁵I egt l QWVL QUNWNQYWWL ³N XN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ ¤©²¥«´©¶

RPPQOQYOegN

H⁶I egt l RSSL RTNXNQYWXL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ RPPS

å²³ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´N

H⁷I egt l RSSL RTNXNQYWXL ³N QPN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ RPPS

å²³ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´N

H⁸I egt l SVRL RSNQRNQYWXL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­

¤©²¥«´©¶ RPPQOQYOegN

H⁹I egt l SVRL RSNQRNQYWXL ³N WN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­

¤©²¥«´©¶ RPPQOQYOegN

H¹⁰I egt l SSL QQNRNQYXPL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ RPPS

å²³ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´N

H¹¹I egt l SSL QQNRNQYXPL ³N XN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ ¤©²¥«´©¶

RPPQOQYOegN

H¹²I egt l RRSL RQNXNQYXUL ³N QUN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ RPPS

å²³ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´N

H¹³I egt l RUSL RTNYNQYXUL ³N STN d©²¥«´©¶¥´ 䮤²¡´ §¥®¯­ ¤©²¥«´©¶

RPPQOQYOegN

H¹⁴I egt l RUSL RTNYNQYXUL ³N SWN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ RPPS

å²³ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´N

H¹⁵I egt l QVUL WNWNQYYSL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ eµ²¯°¡M

°¡²¬¡­¥®´¥´³ ¯£¨ ²å¤¥´³ ¦ö²¯²¤®©®§ HegI ®² QXXRORPPS Heut l RXTL

SQNQPNRPPSL ³N QIN

HQTI

Den ordning för erkännande som upprättas genom

direktiven 89/48/EEG och 92/51/EEG ändras inte. Den

som innehar ett examensbevis för postgymnasial yrkes-

utbildning på minst ett år bör således ges tillträde till ett

reglerat yrke i en medlemsstat där tillträdet är betingat

av att sökanden innehar ett examensbevis för fyraårig

universitets- eller högskoleutbildning, oavsett nivån på

det examensbevis som krävs i den mottagande medlems-

staten. Omvänt gäller att om tillträdet till ett reglerat

yrke är beroende av avslutad universitets- eller högskole-

utbildning på mer än fyra år bör detta tillträde beviljas

enbart för den som innehar ett examensbevis för univer-

sitets- eller högskoleutbildning på minst tre år.

HQUI

I avsaknad av harmonisering av minimikraven i fråga

om utbildning för tillträde till de yrken som regleras

genom den generella ordningen bör de mottagande

medlemsstaterna kunna införa en kompensationsåtgärd.

Denna åtgärd bör vara proportionerlig och särskilt ta

hänsyn till sökandens yrkeserfarenhet. Erfarenheten visar

att ett krav på lämplighetsprov eller anpassningsperiod,

varvid invandraren själv får välja, ger tillräckliga garan-

tier i fråga om sökandens kvalifikationsnivå, vilket

innebär att varje undantag från denna rätt i varje enskilt

fall bör vara motiverat av tvingande hänsyn till allmänin-

tresset.

HQVI

För att gynna den fria rörligheten för yrkesutövare och

samtidigt säkerställa tillräcklig kvalifikationsnivå bör

yrkessammanslutningar och yrkesorganisationer eller

medlemsstater ha möjlighet att föreslå gemensamma

europeiska plattformar. Det finns anledning att, på vissa

villkor och med beaktande av medlemsstaternas behö-

righet, besluta vilka kvalifikationer som erfordras för

utövande av ett yrke på deras respektive territorium och

innehållet i och organisationen av utbildnings- och yrke-

sutbildningssystem samt med beaktande av gemenskaps-

rätten, i synnerhet gemenskapens konkurrensrätt, ta

hänsyn till sådana initiativ i detta direktiv och härvid

främja att erkännanden under den generella ordningen

sker med mer automatik. De yrkessammanslutningar

som kan lägga fram gemensamma plattformar bör vara

representativa på nationell och europeisk nivå. En

gemensam plattform är en samling kriterier som gör det

möjligt att kompensera för största möjliga antal av de

väsentliga skillnader som har konstaterats i utbildnings-

kraven i minst två tredjedelar av medlemsstaterna inklu-

sive samtliga medlemsstater som reglerar yrket. Kriteri-

erna kan till exempel omfatta krav på kompletterande

utbildning, en handledd anpassningsperiod, lämplighets-

prov eller viss föreskriven lägsta nivå av praktik i yrket,

eller kombinationer av dessa.

HQWI

För att beakta alla situationer för vilka det fortfarande

inte finns någon bestämmelse om erkännande av

yrkeskvalifikationer,

bör

den

generella

ordningen

utsträckas till att omfatta de fall som inte täcks av något

särskilt system, både när yrket inte omfattas av något av

dessa system och när sökanden, trots att yrket omfattas

av ett särskilt system, av särskilda och exceptionella skäl

inte uppfyller kraven för att omfattas av detta.

HQXI

Reglerna för att bevilja tillträde till ett antal industri-,

handels- och hantverksverksamheter bör förenklas i de

medlemsstater där dessa yrken är reglerade när verksam-

heten i fråga har utövats i en annan medlemsstat under

en skälig tidsperiod som inte ligger alltför långt tillbaka i

tiden. Samtidigt bibehålls för dessa verksamheter ett

system med automatiskt erkännande grundat på yrkeser-

farenhet.

HQYI

Den fria rörligheten och det ömsesidiga erkännandet av

bevis på formella kvalifikationer som läkare, sjukskö-

terska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tand-

läkare, veterinär, barnmorska, farmaceut och arkitekt bör

bygga på den grundläggande principen om automatiskt

erkännande av bevis på formella kvalifikationer på

grundval av en samordning av minimikraven för utbild-

ningarna. För att få arbeta i medlemsländerna som

läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och

sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska och farma-

ceut bör det dessutom krävas bevis på vissa formella

kvalifikationer som garanterar att den berörda personen

har fullgjort en utbildning som uppfyller de fastställda

minimikraven. Detta system bör kompletteras med en

rad förvärvade rättigheter som de behöriga yrkes-

utövarna åtnjuter på vissa villkor.

HRPI

För att beakta de särdrag som kännetecknar läkarnas och

tandläkarnas utbildningssystem och gemenskapens regel-

verk för ömsesidigt erkännande på detta område är det

för alla specialistkompetenser som är erkända vid detta

direktivs ikraftträdande motiverat att bibehålla principen

om automatiskt erkännande av de specialistkompetenser

för läkare och tandläkare som är gemensamma för minst

två medlemsstater. För att förenkla systemet bör dock

principen om automatiskt erkännande, efter detta

direktivs ikraftträdande, begränsas till de nya specialist-

kompetenser för läkare som är gemensamma för åtmin-

stone två femtedelar av medlemsstaterna. Vidare inverkar

detta direktiv inte på medlemsstaternas möjlighet att

sinsemellan komma överens om ett automatiskt erkän-

nande, enligt sina egna bestämmelser, för vissa specialist-

kompetenser för läkare och tandläkare som är gemen-

samma för dem och som inte omfattas av något automa-

tiskt erkännande enligt detta direktiv.

HRQI

Automatiskt erkännande av bevis på formella kvalifika-

tioner som läkare med grundutbildning bör inte inverka

på medlemsstaternas behörighet att avgöra huruvida

detta bevis på formella kvalifikationer ger rätt till yrkes-

utövning eller inte.

30.9.2005

L 255/24

Europeiska unionens officiella tidning

sv

HRRI

Alla medlemsstaterna bör behandla tandläkaryrket som

ett särskilt yrke skilt från läkaryrket, oavsett eventuell

specialisering i odonto-stomatologi. Medlemsstaterna bör

se till att utbildningen av tandläkare ger de färdigheter

som krävs för att utöva alla former av verksamhet som

innebär förebyggande, diagnos och behandling av

anomalier och sjukdomar i tänder, mun, käkar och

omkringliggande vävnader. Tandläkaryrket bör utövas av

personer som innehar det bevis på formella kvalifika-

tioner som tandläkare som anges i detta direktiv.

HRSI

Det har inte framstått som önskvärt att föreskriva en

utbildningsväg för barnmorskor som är enhetlig för alla

medlemsstaterna. De bör tvärtom ges största möjliga

frihet att organisera sin egen utbildning.

HRTI

För enkelhetens skull bör beteckningen ”farmaceut”

användas för att därmed avgränsa tillämpningsområdet

för bestämmelserna om automatiskt erkännande av bevis

på formella kvalifikationer, utan att det påverkar de

specifika nationella bestämmelser som reglerar dessa

verksamheter.

HRUI

Personer som innehar bevis på formella kvalifikationer i

farmaci är specialister på läkemedelsprodukter och bör i

princip ha rätt till ett minimum av verksamhet på detta

område i alla medlemsstater. Att ett sådant minsta verk-

samhetsområde fastställs i detta direktiv bör varken inne-

bära någon begränsning av de former av verksamhet

som farmaceuter har tillgång till i medlemsstaterna,

bland annat när det gäller biomedicinska analyser, eller

att dessa yrkesutövare beviljas monopol, eftersom detta

fortfarande tillhör medlemsstaternas behörighetsområde.

Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte medlems-

staternas möjlighet att kräva ytterligare utbildning som

villkor för tillträde till de former av verksamhet som inte

ingår i det minsta samordnade verksamhetsområdet. En

mottagande medlemsstat bör därför kunna kräva att de

medborgare som innehar något av de bevis på formella

kvalifikationer som enligt detta direktiv erkänns automa-

tiskt uppfyller dessa villkor.

HRVI

Detta direktiv avser inte samordning av samtliga villkor

för att få tillträde till och utöva farmaceutisk verksamhet.

Särskilt bör den geografiska fördelningen av apotek och

frågan om monopol på utlämning av läkemedel förbli

medlemsstaternas ensak. Detta direktiv påverkar inte

medlemsstaternas lagar och andra författningar som

förbjuder eller uppställer vissa villkor för företagens

utövande av viss farmaceutisk verksamhet.

HRWI

Arkitektur, byggnaders kvalitet, det sätt på vilket dessa

smälter in i omgivningen, respekt för naturliga landskap

och stadsmiljön samt det kollektiva och individuella

kulturarvet är angelägenheter av allmänt intresse. Därför

bör det ömsesidiga erkännandet av kvalifikationer

grundas på kvalitativa och kvantitativa kriterier, som

garanterar att innehavarna av erkända bevis på formella

kvalifikationer kan förstå och ge praktiska uttryck åt

enskilda personers, samhällsgruppers och myndigheters

behov i fråga om fysisk planering, utformning, projek-

tering och uppförande av byggnader, bevarande och till-

varatagande av det arkitektoniska arvet och bevarande

av jämvikt i naturen.

HRXI

De nationella bestämmelserna på arkitekturområdet och

om tillträde till och utövande av yrkesverksamhet som

arkitekt har mycket varierad räckvidd. I de flesta

medlemsstater utövas verksamheten på arkitekturom-

rådet rättsligt eller i praktiken av personer som har titeln

arkitekt, antingen enbart eller tillsammans med en annan

titel. Dessa personer har inte monopol på att utöva

denna verksamhet, utom när det föreskrivs i lag. Denna

verksamhet eller en del av den kan också utövas av

andra yrkeskategorier, särskilt av ingenjörer som fått

särskild utbildning i byggande eller byggnadskonst. För

enkelhetens skull bör begreppet ”arkitekt” användas för

att därmed avgränsa tillämpningsområdet för bestämmel-

serna om automatiskt erkännande av kvalifikationer på

arkitekturområdet, utan att det påverkar de specifika

nationella bestämmelser som reglerar dessa verksam-

heter.

HRYI

Om en nationell och europeisk yrkesorganisation eller

yrkessammanslutning för ett reglerat yrke inkommer

med en rimlig begäran om särskilda bestämmelser om

erkännande av kvalifikationer på grundval av en samord-

ning av minimikraven för utbildningarna, bör kommis-

sionen avgöra om det är lämpligt att lägga fram ett

förslag om ändring av detta direktiv.

HSPI

För att säkerställa att ordningen för erkännande av

yrkeskvalifikationer blir effektiv bör enhetliga formföre-

skrifter och handläggningsregler fastställas för genomfö-

randet samt vissa närmare bestämmelser för utövandet

av yrket.

HSQI

Eftersom genomförandet av detta direktiv och uppfyl-

landet av de skyldigheter det medför underlättas av att

medlemsstaterna

samarbetar

sinsemellan

och

med

kommissionen, bör närmare bestämmelser fastställas för

ett sådant samarbete.

30.9.2005

L 255/25

Europeiska unionens officiella tidning

sv

HSRI

Genom att på europeisk nivå införa yrkeskort utfärdade

av yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer kan

man underlätta yrkesutövarnas rörlighet, särskilt genom

att öka takten i utbytet av information mellan den

mottagande

medlemsstaten

och

ursprungsmedlems-

staten. Med hjälp av detta yrkeskort bör man kunna följa

karriären för en yrkesutövare som etablerar sig i olika

medlemsstater. Sådana yrkeskort skulle kunna innehålla

uppgifter om yrkesutövarens yrkeskvalifikationer (studier

vid universitet eller andra läroanstalter, examensbevis,

yrkeserfarenhet), dennes lagenliga etablering, påföljder

som denne har ådragit sig i samband med yrkesutö-

vandet samt uppgifter om behörig myndighet. Uppgif-

terna bör vara helt förenliga med bestämmelserna om

uppgiftsskydd.

HSSI

Upprättandet av ett nätverk av kontaktpunkter med

uppgift att lämna information och bistånd till medlems-

staternas medborgare kommer att göra det möjligt att

säkerställa att systemet med erkännande är klart och

tydligt. Dessa kontaktpunkter skall ge varje medborgare

som så begär och kommissionen all information och alla

adresser som behövs för erkännandeförfarandet. Att

varje medlemsstat utser en enda kontaktpunkt inom

detta nätverk påverkar inte organisationen av befogen-

heter på nationell nivå. I synnerhet utgör det inget

hinder för att på nationell nivå utse flera kontor,

eftersom den kontaktpunkt som utses inom nämnda

nätverk ansvarar för att samordna med övriga kontor

och för att vid behov informera medborgaren om

närmare uppgifter om det relevanta behöriga kontoret.

HSTI

Administrationen av de olika system för erkännande

som har införts genom sektorsdirektiven och den gene-

rella ordningen har visat sig vara tung och komplicerad.

Administrationen och uppdateringen av detta direktiv

för att beakta vetenskapliga och tekniska framsteg bör

därför förenklas, särskilt när minimikraven för utbild-

ningarna samordnas för att uppnå automatiskt erkän-

nande av kvalifikationerna. En enda kommitté för erkän-

nande av yrkeskvalifikationer bör inrättas för detta

ändamål och det bör finnas garantier för lämplig

medverkan av yrkesorganisationerna, även på EU-nivå.

HSUI

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta

direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut

1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden

som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens

genomförandebefogenheter (¹).

HSVI

Genom att medlemsstaterna utarbetar en periodisk

rapport med statistiska uppgifter om genomförandet av

detta direktiv, blir det möjligt att bedöma effekten av

ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer.

HSWI

Det bör finnas ett lämpligt förfarande för att anta tillfäl-

liga åtgärder, om tillämpningen av en bestämmelse i

detta direktiv skulle innebära större svårigheter i en

medlemsstat.

HSXI

Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte medlems-

staternas rätt att själva utforma sina nationella system

för social trygghet och att bestämma vilken verksamhet

som måste utövas inom ramen för detta system.

HSYI

Livslångt lärande har blivit särskilt viktigt för ett stort

antal yrken i och med de snabba tekniska och vetenskap-

liga framstegen. I detta sammanhang ankommer det på

medlemsstaterna att se till att yrkesutövarna genom

lämplig fortbildning håller sig underrättade om de

tekniska och vetenskapliga framstegen.

HTPI

Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att rationali-

sera, förenkla och förbättra reglerna om erkännande av

yrkeskvalifikationer, inte i tillräcklig utsträckning kan

uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre uppnås

på gemenskapsnivå, får gemenskapen vidta åtgärder i

enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i

fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i

samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är

nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HTQI

Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av artikel 39.4

och artikel 45 i fördraget, som bland annat rör notarius

publicus.

HTRI

I fråga om etableringsrätt och tillhandahållande av

tjänster åsidosätter detta direktiv inte andra särskilda

rättsliga bestämmelser för erkännandet av yrkeskvalifika-

tioner, till exempel gällande bestämmelser för transport-

området, försäkringsförmedlare och lagstadgade revi-

sorer. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av

rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om

underlättande för advokater att effektivt begagna sig av

friheten att tillhandahålla tjänster (²) eller Europaparla-

mentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari

1998 om underlättande av stadigvarande utövande av

advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken

auktorisationen erhölls (³).

Erkännande

av

juristers

yrkeskvalifikationer i syfte att omedelbart utöva yrket

under yrkestiteln i den mottagande medlemsstaten

omfattas av det här direktivet.

30.9.2005

L 255/26

Europeiska unionens officiella tidning

sv

H¹I egt l QXTL QWNWNQYYYL ³N RSN

H²I eut l WXL RVNSNQYWWL ³N QWN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ RPPS

å²³ ¡®³¬µ´®©®§³¡«´N

H³I eut l WWL QTNSNQYYXL ³N SVN d©²¥«´©¶¥´ 䮤²¡´ §¥®¯­ RPPS å²³

¡®³¬µ´®©®§³¡«´N

HTSI

I den mån de är reglerade omfattar detta direktiv även

fria yrken, som enligt detta direktiv utövas av var och en

som på grund av särskilda yrkeskvalifikationer person-

ligen, under eget ansvar och yrkesmässigt självständigt

utför intellektuella tjänster i allmänhetens och uppdrags-

givarens intresse. Yrkesutövningen är i medlemsstaterna

vanligen, i överensstämmelse med fördraget, underkastad

särskilda rättsliga förpliktelser i enlighet med den natio-

nella lagstiftningen och de bestämmelser som inom

lagstiftningens ramar fastställs under självständiga former

av respektive representativ yrkesorganisation; genom

dessa bestämmelser säkerställs och vidareutvecklas

professionaliteten och kvaliteten och förtroendeförhål-

landet mellan den som utför tjänsten och uppdragsgi-

varen.

HTTI

Detta direktiv påverkar inte de åtgärder som är nödvän-

diga för att garantera hög hälso- och konsumentskydds-

nivå.

hÄrigenom fÖreskrivs fÖljandeN

avdelning i

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs de regler enligt vilka en medlemsstat

som kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller

utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium (nedan kallad

”mottagande medlemsstat”) för tillträde till och utövandet av

detta yrke skall erkänna sådana yrkeskvalifikationer som förvär-

vats i en eller flera andra medlemsstater (nedan kallad

”ursprungsmedlemsstat”) och som ger innehavaren av dessa

kvalifikationer rätt att där utöva yrket.

Artikel 2

Räckvidd

1.

Detta direktiv skall gälla för alla de medborgare i en

medlemsstat, inbegripet fria yrkesutövare, som vill utöva ett

reglerat yrke, antingen som egen företagare eller anställd, i en

annan medlemsstat än den där de har förvärvat sina yrkeskvali-

fikationer.

2.

Varje medlemsstat kan inom sitt territorium, enligt sin

egen lagstiftning, tillåta medborgare från medlemsstaterna med

yrkeskvalifikationer som inte erhållits i en medlemsstat att

utöva ett reglerat yrke enligt artikel 3.1 a. För de yrken som

omfattas av avdelning III kapitel III skall detta första erkän-

nande ske i överensstämmelse med de minimikrav på utbild-

ning som anges i det kapitlet.

3.

Om det för ett visst reglerat yrke finns andra särskilda

regler för erkännande av yrkeskvalifikationer finns i ett separat

instrument i gemenskapslagstiftningen, skall motsvarande

bestämmelser i det här direktivet inte gälla.

Artikel 3

Definitioner

1.

I detta direktiv används följande beteckningar med de

betydelser som här anges:

a) reglerat yrke: en eller flera former av yrkesverksamhet där det

genom lagar och andra författningar direkt eller indirekt

krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller

utövande av verksamheten eller någon form av denna; i

synnerhet skall användandet av en yrkestitel som genom

bestämmelser i lagar och andra författningar enbart får

användas av den som innehar en viss yrkeskvalifikation

utgöra en form av utövande. När första meningen inte är

tillämplig, skall ett sådant yrke som avses i punkt 2

betraktas som ett reglerat yrke.

b) yrkeskvalifikationer: kvalifikationer som intygas i ett bevis på

formella kvalifikationer, ett kompetensbevis enligt artikel 11

a i och/eller yrkeserfarenhet.

c) bevis på formella kvalifikationer: examens-, utbildnings- eller

annat behörighetsbevis för en yrkesutbildning som huvud-

sakligen ägt rum i gemenskapen, utfärdat av en myndighet i

en medlemsstat vilken utsetts i enlighet med denna stats

lagar och andra författningar. När första meningen inte är

tillämplig, skall ett sådant bevis på formella kvalifikationer

som avses i punkt 3 betraktas som bevis på formella kvalifi-

kationer.

d) behörig myndighet: varje myndighet eller organ som

medlemsstaterna bemyndigat att utfärda eller ta emot utbild-

ningsbevis och andra handlingar eller upplysningar, samt att

ta emot ansökningar och fatta de beslut som avses i detta

direktiv.

e) reglerad utbildning: all utbildning som särskilt utformats för

ett visst yrke och som omfattar en eller flera kurser som vid

behov kompletteras genom yrkesutbildning, provtjänst-

göring eller yrkesutövning.

Utformningen av och nivån på yrkesutbildningen, prov-

tjänstgöringen eller yrkesutövningen skall fastställas i den

berörda medlemsstatens lagar och andra författningar, eller

övervakas eller godkännas av den för ändamålet utsedda

myndigheten.

30.9.2005

L 255/27

Europeiska unionens officiella tidning

sv

f) yrkeserfarenhet: det faktiska och lagliga utövandet av ifrågava-

rande yrke i en medlemsstat.

g) anpassningsperiod: utövande av ett reglerat yrke i den motta-

gande medlemsstaten under en behörig yrkesutövares

ansvar, eventuellt åtföljt av kompletterande utbildning.

Denna praktik skall bedömas. De detaljerade bestämmel-

serna för anpassningsperioden och dess utvärdering samt

status för en migrerande praktikant skall fastställas av den

behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten.

Den status som personen får i den mottagande medlems-

staten, särskilt när det gäller rätt till vistelse samt skyldig-

heter, sociala rättigheter och förmåner, ersättningar och

arvoden, skall fastställas av de behöriga myndigheterna i

nämnda medlemsstat i enlighet med tillämplig gemenskaps-

lagstiftning.

h) lämplighetsprov: ett prov som endast gäller sökandens yrkes-

kunnighet och som utarbetas av de behöriga myndigheterna

i den mottagande medlemsstaten i syfte att bedöma sökan-

dens förmåga att utöva ett reglerat yrke i denna medlems-

stat. För att bevilja genomförande av detta prov skall de

behöriga myndigheterna upprätta en förteckning över de

ämnen som, utifrån en jämförelse mellan den utbildning

som krävs i medlemsstaten och den som sökanden har

genomgått, inte omfattas av de examens- eller andra behö-

righetsbevis som sökanden har.

Lämplighetsprovet skall utformas med beaktande av att

sökanden är en behörig yrkesutövare i ursprungsmedlems-

staten eller den medlemsstat han kommer ifrån. Det skall

omfatta ämnen valda ur förteckningen och i vilka kunskap

är väsentlig för att kunna utöva yrket i den mottagande

medlemsstaten. Provet får också omfatta kännedom om de

yrkesregler som gäller för ifrågavarande verksamhet i den

mottagande medlemsstaten.

De närmare bestämmelserna för lämplighetsprovet och

status i den mottagande medlemsstaten för den som vill

förbereda sig för provet skall fastställas av de behöriga

myndigheterna i denna medlemsstat.

i) företagsledare: varje person som har varit verksam i ett

företag inom ifrågavarande yrkesgren

i) som företagsledare eller chef för en filial, eller

ii) som ställföreträdare för ägaren till ett företag eller till en

företagsledare, om befattningen innebär att han/hon har

ett ansvar motsvarande ägarens eller företagsledarens,

eller

iii) i arbetsledande funktion med arbetsuppgifter av affärs-

mässig och/eller teknisk art och med ansvar för en eller

flera avdelningar inom företaget.

2.

Ett yrke som utövas av medlemmarna i en sådan

sammanslutning eller organisation som anges i bilaga I skall

betraktas som ett reglerat yrke.

De sammanslutningar eller organisationer som avses i första

stycket har särskilt till uppgift att främja och upprätthålla hög

standard inom det berörda yrkesområdet. För detta syfte är de

föremål för erkännande i en medlemsstat i en speciell form och

tilldelar sina medlemmar bevis på formella kvalifikationer, ser

till att medlemmarna iakttar de regler för yrkesmässigt uppfö-

rande som de föreskriver och ger dem rätten att använda en

titel eller en bokstavsförkortning eller att erhålla en ställning

som motsvarar detta bevis på formella kvalifikationer.

När en medlemsstat erkänner en sådan sammanslutning eller

organisation som avses i första stycket, skall den underrätta

kommissionen som skall offentliggöra informationen i Europe-

iska unionens officiella tidning.

3.

Som bevis på formella kvalifikationer skall också betraktas

varje bevis på formella kvalifikationer som utfärdats i tredje-

land, om innehavaren har tre års yrkeserfarenhet inom det

berörda yrket på den medlemsstats territorium där beviset på

formella kvalifikationer erkändes i enlighet med artikel 2.2 och

detta har intygats av den medlemsstaten.

Artikel 4

Verkan av erkännandet

1.

Den mottagande medlemsstatens erkännande av yrkeskva-

lifikationerna skall ge förmånstagaren möjlighet att på samma

villkor som medborgarna i denna medlemsstat utöva det yrke

som personen i fråga är behörig för i ursprungsmedlemsstaten.

2.

I detta direktiv skall det yrke som sökanden önskar utöva

i den mottagande medlemsstaten vara detsamma som sökanden

är behörig för i ursprungsmedlemsstaten, om det rör sig om

jämförbara verksamheter.

avdelning ii

FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER

Artikel 5

Principen om friheten att tillhandahålla tjänster

1.

Utan att det påverkar särskilda bestämmelser i gemens-

kapslagstiftningen eller tillämpningen av artiklarna 6 och 7 i

detta direktiv får inte medlemsstaterna av skäl som rör

yrkeskvalifikationerna inskränka friheten att tillhandahålla

tjänster i en annan medlemsstat

a) om tjänsteleverantören är lagligen etablerad i en medlems-

stat för att där utöva samma yrke (nedan kallad ”etablerings-

medlemsstaten”) och

30.9.2005

L 255/28

Europeiska unionens officiella tidning

sv

b) om tjänsteleverantören förflyttar sig och om han/hon har

utövat yrket under minst två år i etableringsmedlemsstaten

under de tio år som föregår tillhandahållandet av tjänsten,

om yrket inte är reglerat i den medlemsstaten. Kravet på

två års yrkespraktik skall inte tillämpas om yrket eller utbild-

ningen för yrket är reglerad.

2.

Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas enbart

om tjänsteleverantören flyttar till den mottagande medlemssta-

tens territorium för att temporärt och tillfälligt utöva ett yrke

enligt punkt 1.

Huruvida tillhandahållandet av tjänsten är temporärt och tillfäl-

ligt skall bedömas från fall till fall, i synnerhet på grundval av

tjänstens varaktighet, frekvens, periodicitet och kontinuitet.

3.

En tjänsteleverantör som förflyttar sig skall omfattas av de

yrkesregler av yrkesmässig, yrkesrättslig eller administrativ art

som har direkt samband med yrkeskvalifikationerna, till

exempel yrkesdefinitionen, användningen av titlar och allvarlig

försummelse i yrkesutövningen som har direkt och specifikt

samband med konsumentskydd och konsumentsäkerhet samt

de disciplinära bestämmelser som tillämpas i den mottagande

medlemsstaten på personer som utövar samma yrke i den

medlemsstaten.

Artikel 6

Undantag

I enlighet med artikel 5.1 skall den mottagande medlemsstaten

medge tjänsteleverantörer som är etablerade i en annan

medlemsstat undantag från de krav som ställs på yrkesutövare

som är etablerade inom den mottagande medlemsstatens terri-

torium i fråga om

a) tillstånd från, registrering eller medlemskap i en yrkesorgani-

sation eller motsvarande organ; för att underlätta tillämp-

ningen av disciplinära bestämmelser som gäller på territo-

riet, enligt artikel 5.3 i detta direktiv, får medlemsstaterna

föreskriva antingen automatisk tillfällig registrering eller

proformamedlemskap i en sådan yrkesorganisation eller

motsvarande organ, på villkor att detta inte försenar eller på

något sätt försvårar tillhandahållandet av tjänster och inte

medför extrautgifter för tjänsteleverantören. En kopia av den

underrättelse som avses i artikel 7.1 och i förekommande

fall av en förnyad underrättelse, åtföljd, när det gäller yrken

som har sådana konsekvenser för folkhälsa och säkerhet

som avses i artikel 7.4 eller som omfattas av automatiskt

erkännande i enlighet med avdelning III kapitel III, av en

kopia av de handlingar som avses i artikel 7.2, skall skickas

från den behöriga myndigheten till den relevanta yrkesorga-

nisationen eller motsvarande organ, och detta skall betraktas

som en automatisk tillfällig registrering eller ett proforma-

medlemskap,

b) anslutning till socialförsäkringssystemet, i syfte att med en

försäkringsgivare göra avräkningar för tjänster som tillhan-

dahållits personer som är försäkrade genom ett socialförsäk-

ringssystem.

Tjänsteleverantören skall emellertid på förhand eller, i bråds-

kande fall, efteråt lämna upplysningar till det organ som avses i

b om de tjänster som tillhandahålls.

Artikel 7

Förhandsunderrättelse om tjänsteleverantören förflyttar

sig

1.

Medlemsstaterna får kräva att en tjänsteleverantör som

för första gången förflyttar sig från en medlemsstat till en

annan för att tillhandahålla tjänster på förhand skriftligen skall

underrätta den behöriga myndigheten i den mottagande

medlemsstaten, inklusive uppgifter om eventuellt försäkrings-

skydd eller annat personligt eller kollektivt skydd rörande

yrkesansvar. En sådan underrättelse skall förnyas en gång om

året om tjänsteleverantören har för avsikt att tillhandahålla

temporära eller tillfälliga tjänster i den medlemsstaten under det

året. Tjänsteleverantören får lämna underrättelsen på valfritt

sätt.

2.

Vid det första tillhandahållandet av tjänster eller om de

faktiska omständigheter som avses i handlingarna ändrats, får

medlemsstaterna kräva att underrättelsen åtföljs av följande

handlingar:

a) Bevis på tjänsteleverantörens nationalitet.

b) Intyg som visar att innehavaren är lagligt etablerad i en

medlemsstat för att där bedriva verksamheten i fråga och att

det när intyget utfärdas inte finns något förbud, ens tillfäl-

ligt, för innehavaren att utöva sitt yrke.

c) Bevis på yrkeskvalifikationer.

d) För de fall som avses i artikel 5.1 b bevis i någon form på

att tjänsteleverantören har bedrivit verksamheten i fråga

under minst två av de föregående tio åren.

e) För yrkesutövare i säkerhetsbranschen: intyg om att veder-

börande inte har dömts för något brott, om medlemssta-

terna kräver ett sådant intyg av sina egna medborgare.

30.9.2005

L 255/29

Europeiska unionens officiella tidning

sv

3.

Tjänsten skall tillhandahållas under den yrkestitel som

används i etableringsmedlemsstaten, om det i denna medlems-

stat finns en sådan reglerad titel för yrkesverksamheten i fråga.

Denna titel skall anges på (ett av) etableringsmedlemsstatens

officiella språk på ett sätt som gör att varje förväxling med

yrkestiteln i den mottagande medlemsstaten undviks. I de fall

då en sådan yrkestitel inte finns i etableringsmedlemsstaten,

skall leverantören ange sitt bevis på formella kvalifikationer på

denna medlemsstats officiella språk eller ett av dem. Undan-

tagsvis skall, i de fall som avses i avdelning III kapitel III,

tjänsten tillhandahållas under den yrkestitel som används i den

mottagande medlemsstaten.

4.

Vid första tillhandahållandet av tjänster, när det gäller de

reglerade yrken som har konsekvenser för folkhälsa eller

säkerhet och som inte automatiskt erkänns enligt avdelning III

kapitel III, kan den behöriga myndigheten i den mottagande

medlemsstaten kontrollera tjänsteleverantörens yrkeskvalifika-

tioner innan tjänsterna tillhandahålls för första gången. En

sådan förhandskontroll skall vara möjlig endast om ändamålet

med kontrollen är att undvika allvarlig skada för tjänstemotta-

garens hälsa eller säkerhet på grund av tjänsteleverantörens

bristande yrkeskvalifikationer och om detta inte går utöver vad

som är nödvändigt för det ändamålet.

Inom högst en månad efter det att underrättelsen och åtföljande

handlingar inkommit skall den behöriga myndigheten efter-

sträva att informera tjänsteleverantören om antingen sitt beslut

att inte kontrollera hans/hennes kvalifikationer eller om resul-

tatet av denna kontroll. Om det uppstår problem som medför

försening, skall den behöriga myndigheten senast efter en

månad meddela tjänsteleverantören om orsaken till förseningen

och tidsplanen för beslutet som skall fattas senast två månader

efter det att myndigheten mottagit de fullständiga handlingarna.

Om väsentlig skillnad föreligger mellan tjänsteleverantörens

yrkeskvalifikationer och den utbildning som krävs i den motta-

gande medlemsstaten skall, i den mån denna skillnad är skadlig

för folkhälsa eller säkerhet, den mottagande medlemsstaten

erbjuda tjänsteleverantören möjlighet att bevisa att han eller

hon har förvärvat den kunskap eller kompetens som fattas,

exempelvis genom lämplighetsprov. Under alla omständigheter

skall tjänsten kunna tillhandahållas inom en månad efter det att

beslutet fattats i enlighet med föregående stycke.

Vid utebliven reaktion från den behöriga myndigheten inom de

tidsfrister som fastställs i föregående stycken får tjänsten tillhan-

dahållas.

I de fall då kvalifikationer har kontrollerats enligt denna punkt

skall tjänsten tillhandahållas under den mottagande medlems-

statens yrkestitel.

Artikel 8

Administrativt samarbete

1.

De behöriga myndigheterna i den mottagande medlems-

staten

får

av

de

behöriga

myndigheterna

i etableringsmedlemsstaten för varje tillhandahållande av

tjänster begära upplysningar om huruvida tjänsteleverantören

är lagligen etablerad i denna medlemsstat, följer god sed och

inte har ådragit sig yrkesmässiga disciplinära eller straffrättsliga

påföljder. De behöriga myndigheterna i etableringsmedlems-

staten skall lämna dessa uppgifter i enlighet med artikel 56.

2.

De behöriga myndigheterna skall se till att det sker utbyte

av alla uppgifter som är nödvändiga för att en tjänstemotta-

gares klagomål mot en tjänsteleverantör skall kunna utredas på

korrekt sätt. Tjänstemottagaren skall informeras om resultatet

av klagomålet.

Artikel 9

Uppgifter som skall lämnas till tjänstemottagarna

I de fall då tjänsterna tillhandahålls under etableringsmedlems-

statens yrkestitel eller enligt tjänsteleverantörens bevis på

formella kvalifikationer, får de behöriga myndigheterna i den

mottagande medlemsstaten kräva att tjänsteleverantören, utöver

andra informationskrav som fastställs i gemenskapsrätten,

meddelar tjänstemottagaren vissa eller samtliga av följande

uppgifter:

a) Om tjänsteleverantören är upptagen i ett handelsregister

eller annat liknande offentligt register: vilket register det

gäller samt registreringsnummer eller motsvarande identifi-

kationsuppgifter som finns i detta register.

b) Om verksamheten omfattas av ett tillståndssystem i etable-

ringsmedlemsstaten: namn och adress till den behöriga till-

synsmyndigheten.

c) Yrkessammanslutning eller liknande organisation där tjänste-

leverantören är medlem.

d) Yrkestiteln eller om sådan titel inte finns, tjänsteleverantö-

rens bevis på formella kvalifikationer och den medlemsstat

där tjänsteleverantören tilldelades denna titel.

e) Om tjänsteleverantören bedriver momspliktig verksamhet:

det momsregistreringsnummer som avses i artikel 22.1 i

rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om

harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande

omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt:

enhetlig beräkningsgrund (¹).

f) Uppgifter om eventuellt försäkringsskydd eller annat person-

ligt eller kollektivt skydd rörande yrkesansvar.

30.9.2005

L 255/30

Europeiska unionens officiella tidning

sv

H¹I egt l QTUL QSNVNQYWWL ³N QN d©²¥«´©¶¥´ ³¥®¡³´ 䮤²¡´ §¥®¯­ ¤©²¥«´©¶

RPPTOVVOeg Heut l QVXL QNUNRPPTL ³N SUIN

avdelning iii

ETABLERINGSFRIHET

KAPITEL I

Den generella ordningen för erkännande av bevis på formella

kvalifikationer

Artikel 10

Räckvidd

Detta kapitel gäller för alla yrken som inte omfattas av kapitlen

II och III i denna avdelning och i följande fall där sökanden, av

en specifik och exceptionell anledning, inte uppfyller villkoren i

de kapitlen:

a) För de verksamheter som förtecknas i bilaga IV när invand-

raren inte uppfyller kraven enligt artiklarna 17, 18 och 19.

b) För läkare med grundutbildning, specialistläkare, sjukskö-

terskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandlä-

kare, specialisttandläkare, veterinärer, barnmorskor, farma-

ceuter och arkitekter när invandraren inte uppfyller kraven i

artiklarna 23, 27, 33, 37, 39, 43 och 49 för faktiskt och

lagligt utövande av yrket.

c) För arkitekter när invandraren innehar ett utbildningsbevis

som inte upptas i punkt 5.7.2 i bilaga V.

d) För läkare, sjuksköterskor, tandläkare, veterinärer, barn-

morskor, farmaceuter och arkitekter med bevis på specialist-

behörighet efter utbildning som berättigar till en yrkestitel

enligt punkterna 5.1.1, 5.2.2, 5.3.2, 5.4.2, 5.5.2, 5.6.2 och

5.7.1 i bilaga V, dock endast för erkännande av specialiser-

ingen i fråga och utan att artikel 21.1 och artiklarna 23 och

27 åsidosätts.

e) För sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjuk-

vård samt specialistsjuksköterskor med bevis på specialistut-

bildning som berättigar till en yrkestitel enligt punkt 5.2.2 i

bilaga V när invandraren ansöker om erkännande i en

annan medlemsstat där yrkesverksamheten i fråga utövas av

specialistsjuksköterskor utan utbildning till sjuksköterska

inom allmän hälso- och sjukvård.

f) För specialistsjuksköterskor utan utbildning till sjuksköterska

inom allmän hälso- och sjukvård när invandraren ansöker

om erkännande i en annan medlemsstat där yrkesverksam-

heten i fråga bedrivs av sjuksköterskor inom allmän hälso-

och sjukvård, specialistsjuksköterskor utan utbildning till

sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård eller specia-

listsjuksköterskor med bevis på specialistutbildning som

berättigar till en yrkestitel enligt punkt 5.2.2 i bilaga V.

g) För invandrare som uppfyller kraven i artikel 3.3.

Artikel 11

Kvalifikationsnivåer

För tillämpningen av artikel 13 indelas yrkeskvalifikationerna i

de nivåer som anges nedan:

a) ett kompetensbevis som har utfärdats av en behörig

myndighet i ursprungsmedlemsstaten vilken utsetts i

enlighet med denna stats lagar och andra författningar på

grundval av

i) en utbildning som inte utgör en del av ett utbildnings-

eller examensbevis enligt led b, c, d eller e eller ett

särskilt prov som inte föregås av någon utbildning eller

av att sökanden utövat yrket i en medlemsstat på heltid

under tre år i följd eller på deltid under motsvarande tid

under de senaste tio åren, eller

ii) en allmän utbildning på grundskole- eller gymnasienivå

som visar att innehavaren besitter allmänna kunskaper.

b) ett bevis på avslutad gymnasieutbildning, omfattande

i) allmän utbildning, som kompletterats med annan utbild-

ning än den som avses i led c och/eller med den prov-

tjänstgöring eller yrkesutövning som krävs utöver denna

utbildning, eller

ii) teknisk eller yrkesinriktad utbildning, som i förekom-

mande fall kompletterats med allmän utbildning eller

yrkesutbildning enligt led i och/eller med den provtjänst-

göring eller yrkesutövning som krävs utöver denna

utbildning.

c) ett examensbevis över avslutad

i) annan postgymnasial utbildning än den som avses i led d

och e på minst ett år eller på deltid under motsvarande

tid, för vilken ett av tillträdesvillkoren som regel är en

avslutad gymnasieutbildning med den inriktning som

krävs för behörighet till universitetsstudier eller högskole-

studier eller annan utbildning på likvärdig nivå, samt den

yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver denna post-

gymnasiala utbildning, eller

30.9.2005

L 255/31

Europeiska unionens officiella tidning

sv

ii) i fråga om ett reglerat yrke, utbildning med särskild

uppläggning motsvarande den utbildningsnivå som anges

i led i, som ingår i bilaga II och som ger jämförbar nivå

av yrkesskicklighet och förbereder den studerande för

jämförbart ansvar och verksamhet. Förteckningen i

bilaga II kan ändras i enlighet med förfarandet i

artikel 58.2 för att ta hänsyn till utbildning som

uppfyller de krav som anges i föregående mening.

d) ett examensbevis över avslutad utbildning på postgymnasial

nivå på minst tre år och högst fyra år, eller på deltid under

motsvarande tid, vid universitet eller högskola eller annan

utbildningsanstalt på motsvarande nivå samt den yrkesut-

bildning som eventuellt krävs utöver den postgymnasiala

utbildningen.

e) ett bevis över att innehavaren har avlagt examen från en

postgymnasial utbildning på minst fyra år, eller på deltid

under motsvarande tid, vid universitet eller högskola eller en

annan likvärdig utbildningsanstalt, samt vid behov den

yrkesutbildning som eventuellt krävs utöver den postgymna-

siala utbildningen.

Artikel 12

Jämställda utbildningar

Varje bevis på formella kvalifikationer eller uppsättning bevis

på formella kvalifikationer som utfärdats av en behörig

myndighet i en medlemsstat skall, även vad beträffar nivån,

jämställas med bevis på formella kvalifikationer över utbildning

enligt artikel 11, på villkor att beviset gäller en avslutad utbild-

ning som erhållits i gemenskapen och som är erkänd som

likvärdig av denna medlemsstat samt där ger samma rätt till

tillträde eller utövande av ett yrke eller förbereder för utövande

av detta yrke.

Enligt samma villkor som anges i första stycket skall även varje

yrkeskvalifikation som, även om den inte uppfyller de krav som

fastställts i ursprungsmedlemsstatens lagar och andra författ-

ningar för tillträde till eller utövande av ett yrke, tilldelar inne-

havaren förvärvade rättigheter i kraft av dessa bestämmelser

jämställas med sådant bevis på formella kvalifikationer. Detta

gäller i synnerhet om ursprungsmedlemsstaten höjer de utbild-

ningskrav som är en förutsättning för tillträde till och utövande

av ett yrke, och om en person som genomgått tidigare utbild-

ning, som inte uppfyller de nya kvalifikationskraven, åtnjuter

förvärvade rättigheter i kraft av nationella bestämmelser i lag

eller andra författningar. I detta fall betraktar den mottagande

medlemsstaten, för tillämpningen av artikel 13, denna tidigare

utbildning som motsvarande nivån på den nya utbildningen.

Artikel 13

Villkor för erkännande

1.

När det i en mottagande medlemsstat krävs bestämda

yrkeskvalifikationer för tillträdet till eller utövandet av ett

reglerat yrke, skall den behöriga myndigheten i den medlems-

staten ge sökande tillträde till yrket och rätt att utöva det på

samma villkor som gäller för landets egna medborgare, om

sökandena innehar det kompetensbevis eller bevis på formella

kvalifikationer som krävs av en annan medlemsstat för tillträdet

till eller utövandet av yrket inom dess territorium.

Kompetensbevis eller bevis på formella kvalifikationer skall

uppfylla följande krav:

a) De skall ha utfärdats av en behörig myndighet i en

medlemsstat, vilken utsetts i enlighet med denna stats lagar

och andra författningar.

b) De skall intyga att innehavarens yrkeskvalifikationer minst

motsvarar den nivå som ligger omedelbart före den som

den mottagande medlemsstaten kräver, i enlighet med

artikel 11.

2.

Tillträde till yrket och rätten att utöva det enligt punkt 1

skall också beviljas om sökanden utövat det yrke som avses i

den punkten på heltid under minst två år under de senaste tio

åren i en medlemsstat som inte reglerar detta yrke och

personen i fråga har ett eller flera kompetensbevis eller bevis på

formella kvalifikationer.

Kompetensbevis och bevis på formella kvalifikationer skall

uppfylla följande krav:

a) De skall ha utfärdats av en behörig myndighet i en

medlemsstat, vilken utsetts i enlighet med denna stats lagar

och andra författningar.

b) De skall intyga att innehavarens yrkeskvalifikationer minst

motsvarar den nivå som ligger omedelbart före den som

den mottagande medlemsstaten kräver, i enlighet med

artikel 11.

c) De skall visa att innehavaren förberetts för att utöva yrket.

Den yrkeserfarenhet på två år som avses i första stycket får

dock inte krävas, när det eller de bevis på formella kvalifika-

tioner som sökanden har gäller som bevis på en reglerad utbild-

ning enligt artikel 3.1 d på de kvalifikationsnivåer som anges i

artikel 11 b, c, d eller e. Som reglerade utbildningar på den

nivå som anges i artikel 11 c betraktas de utbildningar som

avses i bilaga III. Förteckningen i bilaga III kan ändras enligt

förfarandet i artikel 58.2, för att beakta reglerad utbildning som

ger en jämförbar nivå av yrkesskicklighet och förbereder den

studerande för jämförbart ansvar och verksamhet.

30.9.2005

L 255/32

Europeiska unionens officiella tidning

sv

3.

Genom undantag från bestämmelserna i punkt 1 b och

punkt 2 b skall den mottagande medlemsstaten tillåta tillträde

till och utövande av ett reglerat yrke, när det för tillträde till

detta yrke inom dess territorium krävs bevis på formella kvalifi-

kationer över en avslutad utbildning på högskole- eller universi-

tetsnivå på fyra år och sökanden har bevis på de formella kvali-

fikationer som avses i artikel 11 c.

Artikel 14

Kompensationsåtgärder

1.

Trots bestämmelserna i artikel 13 får den mottagande

medlemsstaten kräva att sökanden slutför en anpassningsperiod

som inte överskrider tre år eller genomgår lämplighetsprov i ett

av följande fall:

a) När omfattningen av den utbildning som åberopas som stöd

för ansökan i enlighet med artikel 13.1 eller 13.2 är minst

ett år kortare än den som krävs i den mottagande medlems-

staten.

b) När innehållet i den sökandens utbildning väsentligt avviker

från dem som omfattas av det bevis på formella kvalifika-

tioner som krävs i den mottagande medlemsstaten.

c) När det i den mottagande medlemsstaten reglerade yrket

omfattar en eller flera reglerade yrkesaktiviteter som inte

ingår i motsvarande yrke i sökandens ursprungsmedlems-

stat, i enlighet med artikel 4.2, och denna skillnad motsvaras

av en särskild utbildning som krävs i den mottagande

medlemsstaten och utbildningen väsentligt avviker från dem

som omfattas av det kompetensbevis eller bevis på formella

kvalifikationer som sökanden stöder sig på.

2.

Om den mottagande medlemsstaten använder sig av den

möjlighet som avses i punkt 1, skall den ge sökanden rätt att

välja mellan anpassningsperiod och lämplighetsprov.

Om en medlemsstat anser att det för ett bestämt yrke är

nödvändigt att bevilja undantag från kravet på att ge sökanden

rätt att välja mellan anpassningsperiod eller lämplighetsprov

enligt första stycket, skall den i förväg underrätta de andra

medlemsstaterna och kommissionen om detta och lägga fram

dokument som visar att detta undantag är berättigat.

Om kommissionen efter att ha mottagit alla nödvändiga

uppgifter anser att det undantag som avses i andra stycket inte

är berättigat eller strider mot gemenskapslagstiftningen, skall

den inom tre månader anmoda medlemsstaten att inte vidta

den planerade åtgärden. Har kommissionen inte reagerat inom

denna tidsfrist får undantaget tillämpas.

3.

För de yrken som kräver exakta kunskaper i nationell rätt

och där verksamheten till en väsentlig och konstant del består i

att lämna råd och/eller hjälp i frågor som rör nationell rätt får

den mottagande medlemsstaten, med avvikelse från principen i

punkt 2 enligt vilken sökanden har rätt att välja, föreskriva

antingen en anpassningsperiod eller lämplighetsprov.

Detta gäller även de fall som anges i artikel 10 b, 10 c, 10 d

beträffande läkare och tandläkare, 10 f när invandraren ansöker

om erkännande i en annan medlemsstat där yrkesverksamheten

i fråga bedrivs av sjuksköterskor inom allmän hälso- och sjuk-

vård eller specialistsjuksköterskor med bevis på formell specia-

listbehörighet efter utbildning som berättigar till en yrkestitel

enligt punkt 5.2.2 i bilaga V, och artikel 10 g.

I de fall som omfattas av artikel 10 a får den mottagande

medlemsstaten kräva anpassningsperiod eller lämplighetsprov

om invandraren avser att utöva yrkesverksamhet som egenföre-

tagare eller som företagsledare som kräver kunskaper om och

tillämpning av de specifika nationella gällande bestämmelserna,

under förutsättning att de behöriga myndigheterna i den motta-

gande medlemsstaten kräver kunskaper om och tillämpning av

dessa bestämmelser för sina egna medborgares tillträde till

sådan verksamhet.

4.

För tillämpning av punkt 1 b och 1 c avses med ”utbild-

ningsinnehåll som väsentligt avviker”, områden som är av

största vikt för utövandet av yrket och som i invandrarens

utbildning uppvisar väsentliga avvikelser när det gäller längd

eller innehåll i förhållande till den utbildning som krävs i den

mottagande medlemsstaten.

5.

Punkt 1 skall tillämpas med hänsyn till proportionalitets-

principen. Om den mottagande medlemsstaten ämnar kräva att

sökanden slutför en anpassningsperiod eller genomgår lämplig-

hetsprov, skall den mottagande medlemsstaten först kontrollera

om de kunskaper som sökanden har tillägnat sig genom sin

yrkesverksamhet, i en medlemsstat eller i tredjeland, är sådana

att de helt eller delvis täcker den väsentliga avvikelse som avses

i punkt 4.

Artikel 15

Befrielse från kompensationsåtgärder på grundval av

gemensamma plattformar

1.

I denna artikel definieras ”gemensamma plattformar” som

en samling kriterier för yrkeskvalifikationer som kan kompen-

sera för väsentliga skillnader som har konstaterats mellan de

olika medlemsstaternas utbildningskrav för ett visst yrke Dessa

väsentliga skillnader skall fastställas genom att utbildningarna

jämförs med avseende på varaktighet och innehåll i minst två

tredjedelar av medlemsstaterna inklusive alla medlemsstater

som reglerar detta yrke. Skillnaderna i utbildningens innehåll

kan bero på väsentliga skillnader i räckvidden för yrkesverk-

samheten.

30.9.2005

L 255/33

Europeiska unionens officiella tidning

sv

2.

Gemensamma plattformar enligt definitionen i punkt 1

får läggas fram för kommissionen av medlemsstaterna eller av

yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer som är repre-

sentativa på nationell och europeisk nivå. Om kommissionen

efter samråd med medlemsstaterna anser att ett utkast till

gemensam plattform underlättar ömsesidigt erkännande av

yrkeskvalifikationer kan den lägga fram utkast till åtgärder som

skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 58.2.

3.

När sökandens yrkeskvalifikationer uppfyller de kriterier

som fastställs i en åtgärd som antagits enligt punkt 2, skall den

mottagande medlemsstaten ge dispens från tillämpning av

kompensationsåtgärder enligt artikel 14.

4.

Punkterna 1-3 skall inte påverka medlemsstaternas behö-

righet att bestämma vilka yrkeskvalifikationer som erfordras för

utövande av ett yrke på deras respektive territorium och inne-

hållet i och organisationen av deras utbildnings- och yrkesut-

bildningssystem.

5.

Om en medlemsstat anser att de kriterier som fastställs i

en åtgärd som antas enligt punkt 2 inte längre ger tillräckliga

garantier för yrkeskvalifikationerna, skall den underrätta

kommissionen, som i förekommande fall skall lägga fram ett

utkast till åtgärder enligt det förfarande som avses i artikel 58.2.

6.

Kommissionen skall senast den 20 oktober 2010 till

Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om denna

artikels användning och vid behov lämpliga ändringsförslag.

KAPITEL II

Erkännande av yrkeserfarenhet

Artikel 16

Krav när det gäller yrkeserfarenhet

Om det i en medlemsstat för tillträde till eller utövande av

någon av de verksamheter som anges i bilaga IV krävs kunskap

och förmåga av allmän, affärsmässig eller yrkesmässig art, skall

denna medlemsstat som tillräckligt bevis för att sådan kunskap

och förmåga förvärvats godta utövande av denna verksamhet i

en annan medlemsstat. Utövandet skall ha skett i enlighet med

artiklarna 17, 18 och 19.

Artikel 17

Verksamhetsformer i förteckning I i bilaga IV

1.

När det gäller verksamhetsformerna i förteckning I i

bilaga IV skall den tidigare verksamheten ha utövats

a) under sex år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

eller

b) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

om förmånstagaren visar att han för verksamheten i fråga

har genomgått en utbildning på minst tre år som styrks i ett

av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som

fullgod av behörig yrkesorganisation, eller

c) under fyra år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i

fråga genomgått en utbildning på minst två år som styrks i

ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som

fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller

d) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i

fråga som anställd under minst fem år, eller

e) under fem år i följd i ledande ställning, varav minst tre år

med tekniska uppgifter och med ansvar för minst en avdel-

ning i företaget, om förmånstagaren kan visa att han för

verksamheten i fråga genomgått en utbildning på minst tre

år som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som

bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation.

2.

I de fall som avses i a och d får verksamheten inte ha

upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta

ansökan lämnas in hos den behöriga myndighet som avses i

artikel 56.

3.

Punkt 1 e skall inte tillämpas på verksamhetsformer i

grupp Ex 855 enligt ISIC-nomenklaturen, hårfrisörsinrättningar.

Artikel 18

Verksamhetsformer i förteckning II i bilaga IV

1.

När det gäller verksamhetsformerna i förteckning II i

bilaga IV skall den tidigare verksamheten ha utövats

a) under fem år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

eller

b) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

om förmånstagaren visar att han för verksamheten i fråga

har genomgått en utbildning på minst tre år som styrks i ett

av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som

fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller

30.9.2005

L 255/34

Europeiska unionens officiella tidning

sv

c) under fyra år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i

fråga genomgått en utbildning på minst två år som styrks i

ett av medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som

fullgod av en behörig yrkesorganisation, eller

d) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i

fråga som anställd under minst fem år, eller

e) under fem år i följd som anställd, om förmånstagaren kan

visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbild-

ning på minst tre år som styrks i ett av medlemsstaten

erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en behörig

yrkesorganisation, eller

f) under sex på varandra följande år som anställd, om

förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i fråga

genomgått en utbildning på minst två år som styrks i ett av

medlemsstaten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod

av en behörig yrkesorganisation.

2.

I de fall som avses i a och d får verksamheten inte ha

upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta

ansökan lämnas in hos den behöriga myndighet som avses i

artikel 56.

Artikel 19

Verksamhetsformer i förteckning III i bilaga IV

1.

När det gäller verksamhetsformerna i förteckning III i

bilaga IV skall den tidigare verksamheten ha utövats

a) under tre år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

eller

b) under två år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

om förmånstagaren kan visa att han för verksamheten i

fråga genomgått en utbildning som styrks i ett av medlems-

staten erkänt bevis eller som bedömts som fullgod av en

behörig yrkesorganisation, eller

c) under två år i följd som egenföretagare eller företagsledare,

om förmånstagaren kan visa att han utövat verksamheten i

fråga som anställd under minst tre år, eller

d) under tre år i följd som anställd, om förmånstagaren kan

visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbild-

ning som styrks i ett av medlemsstaten erkänt bevis eller

som bedömts som fullgod av en behörig yrkesorganisation.

2.

I de fall som avses i a och c får verksamheten inte ha

upphört tidigare än tio år före den dag då den kompletta

ansökan lämnas in hos den behöriga myndighet som avses i

artikel 56.

Artikel 20

Ändringar i förteckningarna över verksamhetsformer i

bilaga IV

Förteckningarna över de verksamhetsformer i bilaga IV som

omfattas av ett erkännande av yrkeserfarenhet enligt artikel 16

får ändras enligt det förfarande som avses i artikel 58.2 i syfte

att uppdatera eller förtydliga nomenklaturen under förutsätt-

ning att detta inte medför en ändring av verksamheten inom de

enskilda verksamhetsslagen.

KAPITEL III

Erkännande på grundval av samordning av minimikraven för

utbildning

A vsni tt 1

A l lmänn a b est ämme lse r

Artikel 21

Principen om automatiskt erkännande

1.

Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella

kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet

som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som

sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som

tandläkare, som specialisttandläkare, som veterinär, som farma-

ceut och som arkitekt, vilka avses i punkterna 5.1.1, 5.1.2,

5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V, och

som uppfyller minimikraven för utbildning som avses

i artiklarna 24, 25, 31, 34, 35, 38, 44 respektive 46, genom att

ge innehavare av dessa bevis på formella kvalifikationer tillträde

till och rätt att utöva yrket på samma villkor som innehavare

av de bevis på formella kvalifikationer som utfärdats av denna

medlemsstat.

Sådana bevis på formella kvalifikationer skall vara utfärdade av

medlemsstaternas behöriga myndigheter och vid behov skall de

bevis som avses i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3,

5.4.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i bilaga V bifogas.

Bestämmelserna i första och andra stycket påverkar inte de

förvärvade rättigheter som avses i artiklarna 23, 27, 33, 37, 39

och 49.

30.9.2005

L 255/35

Europeiska unionens officiella tidning

sv

2.

Varje medlemsstat skall inom ramen för sitt eget social-

försäkringssystem, när det gäller rätten att utöva verksamhet

som allmänpraktiserande läkare, erkänna de bevis på formella

kvalifikationer som anges i punkt 5.1.4 i bilaga V vilka utfär-

dats för medborgare i medlemsstaterna av övriga medlemsstater

och uppfyller minimikraven för utbildning i artikel 28.

Bestämmelserna i första stycket påverkar inte de förvärvade

rättigheter som avses i artikel 30.

3.

Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella

kvalifikationer som barnmorska enligt punkt 5.5.2 i bilaga V

som utfärdats för medborgare i medlemsstaterna av övriga

medlemsstater, om de uppfyller minimikraven för utbildning i

artikel 40 samt motsvarar de krav som avses i artikel 41,

genom att ge innehavare av dessa bevis på formella kvalifika-

tioner tillträde till och rätt att utöva yrket på samma villkor

som innehavare av de bevis på formella kvalifikationer som

utfärdas av denna medlemsstat. Denna bestämmelse påverkar

inte de förvärvade rättigheter som avses i artiklarna 23 och 43.

4.

Medlemsstaterna är dock inte skyldiga att godta de bevis

på formella kvalifikationer som anges i punkt 5.6.2 i bilaga V

för inrättande av nya apotek öppna för allmänheten. För

tillämpningen av denna punkt skall också de apotek som

öppnats inom mindre än tre år anses som nya apotek.

5.

De bevis på formella kvalifikationer som arkitekt enligt

punkt 5.7.1 i bilaga V som erkänns automatiskt i enlighet med

punkt 1 skall styrka en utbildning som påbörjats tidigast under

det referensläsår som avses i nämnda bilaga.

6.

Varje medlemsstat skall för tillträde till och rätt att utöva

verksamhet som läkare, sjuksköterska med ansvar för allmän

hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska och

farmaceut kräva innehav av något av de bevis på formella kvali-

fikationer som anges i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.4, 5.2.2,

5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2 respektive 5.6.2 i bilaga V, vilka

garanterar att personen i fråga under hela sin utbildning har

förvärvat de kunskaper och färdigheter som avses i artiklar-

na 24.3, 31.6, 34.3, 38.3, 40.3 respektive 44.3.

De kunskaper och färdigheter som avses i artiklarna 24.3, 31.6,

34.3, 38.3, 40.3 och 44.3 får ändras enligt det förfarande som

avses i artikel 58.2, i syfte att anpassa dem till den vetenskap-

liga och tekniska utvecklingen.

Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat

ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det

gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.

7.

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de lagar

och andra författningar som de antar när det gäller utfärdande

av bevis på formella kvalifikationer på det område som

omfattas av detta kapitel. Dessutom skall denna anmälan göras

till övriga medlemsstater när det gäller bevis på formella kvalifi-

kationer på det område som avses i avsnitt 8.

Kommissionen skall offentliggöra ett meddelande i Europeiska

unionens officiella tidning, med uppgift om de titlar som

medlemsstaterna antagit som bevis på formella kvalifikationer

och, i förekommande fall, det organ som utfärdar beviset på

formella kvalifikationer, det intyg som medföljer detta bevis

samt motsvarande yrkestitel enligt punkterna 5.1.1, 5.1.2,

5.1.4, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2, 5.6.2 respektive 5.7.1 i

bilaga V.

Artikel 22

Gemensamma bestämmelser om utbildning

För utbildning enligt artiklarna 24, 25, 28, 31, 34, 35, 38, 40,

44 och 46 skall följande gälla:

a) Medlemsstaterna får tillåta utbildning på deltid på de villkor

som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna.

Dessa myndigheter skall se till att den totala utbildningstiden

och utbildningens nivå och kvalitet inte underskrider

motsvarande krav på kontinuerlig heltidsutbildning.

b) Genom fortbildning skall det, enligt varje medlemsstats

specifika förfaranden, säkerställas att de som har avslutat

sina studier kan hålla sig à jour med utvecklingen inom

yrket i den mån som är nödvändig för att yrkesinsatserna

skall bibehållas på säker och effektiv nivå.

Artikel 23

Förvärvade rättigheter

1.

När de bevis på formella kvalifikationer som läkare som

ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbild-

ning och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar

för allmän hälso- och sjukvård, som tandläkare och specialist-

tandläkare, som veterinär, barnmorska och farmaceut som

innehas av medborgare i medlemsstaterna inte uppfyller alla de

utbildningskrav som anges i artiklarna 24, 25, 31, 34, 35, 38,

40 och 44, skall varje medlemsstat — utan att detta påverkar

de förvärvade rättigheterna för dessa yrken — som tillräckligt

bevis på formella kvalifikationer erkänna sådana bevis som

utfärdats av dessa medlemsstater, om de avser utbildning som

påbörjats före de referensdatum som anges i punkterna 5.1.1,

5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2 och 5.6.2 i bilaga V och

åtföljs av ett intyg som visar att innehavarna av dessa bevis på

formella kvalifikationer under den femårsperiod som föregår

intygets utfärdande faktiskt och lagligen utövat verksamheten

i fråga under minst tre år i följd.

30.9.2005

L 255/36

Europeiska unionens officiella tidning

sv

2.

Samma bestämmelser skall vara tillämpliga på sådana

bevis på formella kvalifikationer som läkare som ger tillträde till

yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning och som

specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän

hälso- och sjukvård, som tandläkare och specialisttandläkare,

som veterinär, barnmorska och farmaceut som förvärvats inom

f.d. Tyska demokratiska republikens territorium, även om de

inte uppfyller samtliga de minimikrav för utbildning som anges

i artiklarna 24, 25, 31, 34, 35, 38, 40 och 44, om dessa bevis

anger att en utbildning slutförts med godkänt resultat och

påbörjats före

a) den 3 oktober 1990 för läkare med grundutbildning, sjuk-

sköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tand-

läkare med grundutbildning, specialisttandläkare, veterinärer,

barnmorskor och farmaceuter, och

b) den 3 april 1992 för specialistläkare.

De bevis på formella kvalifikationer som avses i första stycket

ger rätt att utöva yrkesverksamhet inom Tysklands hela territo-

rium enligt samma villkor som de bevis på formella kvalifika-

tioner som utfärdats av behöriga tyska myndigheter och som

anges i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2

och 5.6.2 i bilaga V.

3.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i

artikel 37.1 skall varje medlemsstat erkänna de bevis på

formella kvalifikationer för läkare som ger tillträde till yrkes-

verksamhet som läkare med grundutbildning och som specia-

listläkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och

sjukvård, som veterinär, barnmorska, farmaceut och arkitekt

som innehas av medborgare i medlemsstaterna och som har

utfärdats av f.d. Tjeckoslovakien eller för vilka utbildningen när

det gäller

Tjeckien

och Slovakien har

påbörjats före

den 1 januari 1993, om myndigheterna i en av de ovan

nämnda staterna intygar att dessa bevis på formella kvalifika-

tioner på deras territorium äger samma lagliga giltighet som de

intyg dessa länder utfärdar och, för arkitekter, som de bevis

som anges för dessa medlemsstater i bilaga VI punkt 6.1 vad

gäller tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundut-

bildning och som specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för

allmän hälso- och sjukvård, veterinär, barnmorska, farmaceut

när det gäller den verksamhet som avses i artikel 45.2 och som

arkitekt när det gäller den verksamhet som avses i artikel 48

samt rätt att utöva yrket.

Detta intyg skall åtföljas av ett annat intyg som utfärdats av

samma myndigheter och som visar att dessa personer faktiskt

och lagligen har utövat verksamheten på myndigheternas terri-

torium under minst tre år i följd under de fem år som föregick

utfärdandet av intyget.

4.

Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella

kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet

som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som

sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som

tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, barnmorska, farma-

ceut och arkitekt som innehas av medborgare i medlemssta-

terna och som har utfärdats av f.d. Sovjetunionen eller för vilka

utbildningen har påbörjats

a) för Estlands del före den 20 augusti 1991,

b) för Lettlands del före den 21 augusti 1991,

c) för Litauens del före den 11 mars 1990,

om myndigheterna i en av de tre ovan nämnda medlemssta-

terna intygar att dessa bevis på deras territorium äger samma

lagliga giltighet som de bevis dessa länder utfärdar och, för

arkitekter, som de bevis som anges för dessa medlemsstater i

bilaga VI punkt 6.1 vad gäller tillträde till yrkesverksamhet som

läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som sjuk-

sköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandlä-

kare, specialisttandläkare, veterinär, barnmorska, farmaceut när

det gäller den verksamhet som avses i artikel 45.2 och som

arkitekt när det gäller den verksamhet som åsyftas i artikel 48

samt rätt att utöva yrket.

Detta intyg skall åtföljas av ett annat intyg som utfärdats av

samma myndigheter och som visar att dessa personer faktiskt

och lagligen har utövat verksamheten på sitt territorium under

minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av

intyget.

För de bevis på formella kvalifikationer som veterinär som

utfärdats av f.d. Sovjetunionen eller för vilka utbildningen för

Estlands del har påbörjats före den 20 augusti 1991, skall det

intyg som avses i föregående stycke åtföljas av ett annat intyg,

som utfärdats av de estniska myndigheterna och som visar att

dessa personer faktiskt och lagligen har utövat verksamheten

på sitt territorium under minst fem år i följd under de sju år

som föregick utfärdandet av intyget.

5.

Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella

kvalifikationer som läkare som ger tillträde till yrkesverksamhet

som läkare med grundutbildning och som specialistläkare, som

sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, som

tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, barnmorska, farma-

ceut och arkitekt som innehas av medborgare i medlemssta-

terna och som har utfärdats av f.d. Jugoslavien eller för vilka

utbildningen när det gäller Slovenien har påbörjats före den

25 juni 1991, om myndigheterna i den ovan nämnda medlems-

staten intygar att dessa bevis på deras territorium äger samma

lagliga giltighet som de bevis som dessa länder utfärdar och, för

arkitekter, som de bevis på formella kvalifikationer som anges

för dessa medlemsstater i punkt 6.1 i bilaga VI vad gäller

tillträde till yrkesverksamhet som läkare med grundutbildning

och som specialistläkare, som sjuksköterska med ansvar för

allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, specialisttandläkare,

veterinär, barnmorska, farmaceut när det gäller den verksamhet

som avses i artikel 45.2 och som arkitekt när det gäller den

verksamhet som avses i artikel 48 samt rätt att utöva yrket.

30.9.2005

L 255/37

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Detta intyg skall åtföljas av ett annat intyg som utfärdats av

samma myndigheter och som visar att dessa personer faktiskt

och lagligen har utövat verksamheten på sitt territorium under

minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av

intyget.

6.

Varje medlemsstat skall, när det gäller medborgare i de

medlemsstater som har bevis på formella kvalifikationer som

läkare, som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och

sjukvård, som tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, barn-

morska och farmaceut som inte motsvarar de benämningar

som gäller för denna medlemsstat enligt punkterna 5.1.1, 5.1.2,

5.1.3, 5.1.4, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2, 5.5.2 och 5.6.2 i

bilaga V, erkänna de bevis på formella kvalifikationer som dessa

medlemsstater utfärdat och som åtföljs av ett intyg utfärdat av

behöriga myndigheter eller organ.

Av det intyg som avses i första stycket skall det framgå att

dessa bevis på formella kvalifikationer utfärdats som bevis på

avslutad utbildning i enlighet med artiklarna 24, 25, 28, 31,

34, 35, 38, 40 respektive 44 och att den medlemsstat som

utfärdat

dem

jämställer

dem

med

dem

som

nämns

i punkterna 5.1.1, 5.1.2, 5.1.3, 5.1.4, 5.2.2, 5.3.2, 5.3.3, 5.4.2,

5.5.2 och 5.6.2 i bilaga V.

A vsni t t 2

Läkare

Artikel 24

Medicinsk grundutbildning

1.

För tillträde till medicinsk grundutbildning krävs en

betygshandling som ger tillträde till universitet för studierna i

fråga.

2.

Den medicinska grundutbildningen skall sammanlagt

omfatta minst sex års studier eller 5 500 timmars teoretisk och

praktisk undervisning vid universitet eller under tillsyn av

ett universitet.

Om studierna påbörjades före den 1 januari 1972 kan den

utbildning som avses i första stycket omfatta sex månaders

praktisk heltidsutbildning på universitetsnivå under tillsyn av

de behöriga myndigheterna.

3.

Den medicinska grundutbildningen skall garantera att

personen i fråga har förvärvat följande kunskaper och färdig-

heter:

a) Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som medicinen

bygger på och god insikt i vetenskapliga metoder inklusive

principerna för bedömning av biologiska funktioner, utvär-

dering av vetenskapligt vedertagna fakta och analys av data.

b) Tillräckliga kunskaper om friska och sjuka människors

anatomi, funktioner och beteende samt sambandet mellan

människans hälsotillstånd och hennes fysiska och sociala

miljö.

c) Tillräckliga kunskaper om kliniska ämnen och behandlingar,

som ger en sammanhängande bild av psykiska och fysiska

sjukdomar och medicin sedd ur förebyggande, diagnostisk

och terapeutisk synvinkel samt människans fortplantning.

d) Lämplig klinisk erfarenhet på sjukhus under lämplig hand-

ledning.

Artikel 25

Specialistläkarutbildning

1.

För tillträde till specialistläkarutbildning krävs sex års full-

gjorda studier med godkända resultat inom den utbildning som

avses i artikel 24, där den studerande har förvärvat de nödvän-

diga baskunskaperna i medicin.

2.

Specialistläkarutbildningen skall omfatta teoretisk och

praktisk utbildning vid universitet, universitetssjukhus eller i

förekommande fall annan vårdinrättning som godkänts av

behöriga myndigheter eller organ i detta syfte.

Medlemsstaterna skall se till att utbildningstiden för sådan

specialistläkarutbildning som avses i punkt 5.1.3 i bilaga V inte

är kortare än vad som avses i den punkten. Utbildningen skall

ske under kontroll av behöriga myndigheter eller organ. Den

förutsätter personlig medverkan och ansvarstagande av den

blivande specialistläkaren i verksamheten på avdelningen i

fråga.

3.

Utbildningen skall ske på heltid vid särskilda inrättningar

som erkänts av de behöriga myndigheterna. Den förutsätter

medverkan i all medicinsk verksamhet på den avdelning där

utbildningen äger rum, inklusive jourtjänstgöring, så att den

blivande specialistläkaren ägnar all sin yrkesverksamhet åt

denna praktiska och teoretiska utbildning under hela arbets-

veckan och under hela året på de villkor som fastställs av de

behöriga myndigheterna. Dessa tjänster skall följaktligen

avlönas med lämpligt belopp.

4.

För att medlemsstaterna skall utfärda bevis på formella

kvalifikationer för specialistläkare krävs bevis på formella kvali-

fikationer som avser medicinsk grundutbildning enligt punkt

5.1.1 i bilaga V.

5.

De minimikrav på utbildningens omfattning som avses i

punkt 5.1.3 i bilaga V får ändras i enlighet med förfarandet i

artikel 58.2 i syfte att anpassa kraven till framstegen inom

vetenskap och teknik.

30.9.2005

L 255/38

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Artikel 26

Benämningar på specialistläkarutbildningar

De bevis på formella kvalifikationer som specialistläkare som

avses i artikel 21 har utfärdats av de behöriga myndigheter eller

organ som avses i punkt 5.1.2 i bilaga V och motsvarar för

specialistutbildningen i fråga de aktuella benämningar som

tillämpas i de olika medlemsstaterna och som framgår av

punkt 5.1.3 i bilaga V.

Nya medicinska specialiseringar som är gemensamma för minst

två femtedelar av medlemsstaterna får läggas till i punkt 5.1.3 i

bilaga V i enlighet med förfarandet i artikel 58.2 i syfte att

uppdatera direktivet mot bakgrund av ändringar i nationell

lagstiftning.

Artikel 27

Förvärvade rättigheter för läkare med specialistutbildning

1.

Av de läkare med specialistutbildning vars specialistutbild-

ning på deltid reglerades av de lagar och andra författningar

som gällde den 20 juni 1975 och som påbörjade sin specialist-

utbildning senast den 31 december 1983 kan den mottagande

medlemsstaten kräva att deras bevis på formella kvalifikationer

skall åtföljas av intyg som visar att de faktiskt och legalt har

utövat verksamheten under minst tre år i följd under den

femårsperiod som föregår utfärdandet av intyget.

2.

Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella

kvalifikationer för specialistläkare som utfärdats i Spanien för

läkare som har fullgjort en specialistutbildning före den 1 januari

1995, även om denna inte motsvarar minimikraven för den

utbildning som avses i artikel 25, om bevis på formella kvalifi-

kationer åtföljs av ett intyg utfärdat av de behöriga spanska

myndigheterna, av vilket det framgår att personen i fråga har

blivit godkänd i det prov gällande särskild yrkeskompetens som

anordnats inom ramen för de extraordinära regulariseringsåt-

gärderna i den kungliga förordningen 1497/99 i syfte att fast-

ställa att denne har kunskapsnivå och kompetens likvärdig med

de läkare som innehar sådant bevis på formella kvalifikationer

för specialistläkare som för Spaniens del framgår av punk-

terna 5.1.2 och 5.1.3 i bilaga V.

3.

Varje medlemsstat som har upphävt lagar och andra

författningar om utfärdande av bevis på formella kvalifikationer

som specialistläkare enligt punkterna 5.1.2 och 5.1.3 i bilaga V

och som har vidtagit åtgärder rörande förvärvade rättigheter till

förmån för sina medborgare skall tillerkänna medborgarna i de

övriga medlemsstaterna rätten att utnyttja samma åtgärder, om

dessa bevis på formella kvalifikationer har utfärdats före det

datum då den mottagande medlemsstaten upphörde att utfärda

sådana bevis för den berörda specialistutbildningen.

De tidpunkter då bestämmelserna upphävdes anges i punkt

5.1.3 i bilaga V.

Artikel 28

Särskild allmänläkarutbildning

1.

För

tillträde

till

särskild

allmänläkarutbildning

krävs avslutade och godkända studier under sex år inom den

utbildningsgång som avses i artikel 24.

2.

Den särskilda allmänläkarutbildning för vilken bevis på

formella kvalifikationer utfärdas före den 1 januari 2006 skall

omfatta minst två års studier på heltid. Bevis på formella kvali-

fikationer som utfärdas efter detta datum skall omfatta minst

tre års studier på heltid.

När den utbildning som avses i artikel 24 omfattar praktik-

tjänstgöring vid ett godkänt sjukhus med utrustning och avdel-

ningar för allmänmedicin, hos en godkänd allmänpraktiserande

läkare eller vid en godkänd vårdcentral för primärvård, får

denna praktik inräknas, dock högst ett år, i den utbildningstid

som avses i första stycket för bevis på formella kvalifikationer

som utfärdas från och med den 1 januari 2006.

Den möjlighet som avses i andra stycket skall stå öppen bara

för de medlemsstater där utbildningstiden för den särskilda

allmänläkarutbildningen var två år den 1 januari 2001.

3.

Den särskilda allmänläkarutbildningen skall ske på heltid

under tillsyn av de behöriga myndigheterna eller organen. Den

skall snarare vara praktisk än teoretisk.

Den praktiska utbildningen skall förmedlas dels under minst

sex månader vid ett godkänt sjukhus med utrustning och avdel-

ningar för allmänmedicin, dels under minst sex månader hos

godkänd allmänpraktiserande läkare eller vid godkänd vård-

central för primärvård.

Den praktiska utbildningen skall genomföras tillsammans med

andra vårdinrättningar för allmänmedicin. Utan att de minimi-

perioder som nämns i andra stycket påverkas får den praktiska

utbildningen dock ges under högst sex månader vid andra

godkända vårdinrättningar för allmänmedicin.

30.9.2005

L 255/39

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Utbildningen förutsätter samma personliga medverkan och

ansvarstagande hos den blivande specialistläkaren i yrkesverk-

samheten som hos dem han arbetar tillsammans med.

4.

För att medlemsstaterna skall utfärda bevis på formella

kvalifikationer för särskild utbildning i allmänmedicin krävs

bevis på formella kvalifikationer som avser medicinsk grundut-

bildning enligt punkt 5.1.1 i bilaga V.

5.

Medlemsstaterna får utfärda de bevis på formella kvalifi-

kationer som avses i punkt 5.1.4 i bilaga V till en läkare som

inte har fullgjort utbildningen enligt denna artikel men som har

avslutat en annan kompletterande utbildning för vilken de

behöriga myndigheterna i en medlemsstat har utfärdat bevis på

formella kvalifikationer. De får emellertid bara utfärda bevis på

formella kvalifikationer om detta gäller en kunskapsnivå som

motsvarar den utbildning som föreskrivs i denna artikel.

Medlemsstaterna skall avgöra bland annat i vilken mån den

kompletterande utbildning och den yrkeserfarenhet som

sökanden redan har kan beaktas i stället för den utbildning som

föreskrivs i denna artikel.

Medlemsstaterna får bara utfärda bevis på formella kvalifika-

tioner enligt punkt 5.1.4 i bilaga V om sökanden har skaffat

minst sex månaders erfarenhet i allmänmedicin hos en allmän-

praktiserande läkare eller på en vårdinrättning för primärvård

enligt punkt 3 i den här artikeln.

Artikel 29

Yrkesutövning som allmänpraktiserande läkare

Med förbehåll för bestämmelserna om förvärvade rättigheter

skall varje medlemsstat för yrkesutövningen som allmänprakti-

serande läkare inom ramen för medlemsstatens socialförsäk-

ringssystem kräva bevis på formella kvalifikationer enligt punkt

5.1.4 i bilaga V.

Medlemsstaterna kan från detta villkor undanta dem som

genomgår särskild utbildning i allmänmedicin.

Artikel 30

Förvärvade rättigheter för allmänpraktiserande läkare

1.

Varje medlemsstat skall fastställa de förvärvade rättighe-

terna. Som förvärvad rättighet skall dock betraktas rätten att

utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare inom ramen

för det nationella socialförsäkringssystemet, utan det bevis på

formella kvalifikationer som föreskrivs i punkt 5.1.4 i bilaga V,

om läkaren åtnjuter denna rättighet vid det referensdatum som

avses i den punkten i kraft av de på läkaryrket tillämpliga

bestämmelser som ger tillträde till yrkesverksamhet som läkare

med grundutbildning och om han vid denna tidpunkt är

etablerad i medlemsstaten med stöd av artikel 21 eller 23.

De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat skall på

begäran utfärda ett intyg av vilket framgår att läkaren har rätt

att utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare inom

ramen för det nationella socialförsäkringssystemet, utan det

bevis på formella kvalifikationer som föreskrivs i punkt 5.1.4 i

bilaga V, om läkaren åtnjuter förvärvade rättigheter enligt

första stycket.

2.

Varje medlemsstat skall erkänna de intyg som avses i

punkt 1 andra stycket vilka de övriga medlemsstaterna utfärdat

till medborgare i medlemsstaterna och ge dessa intyg samma

verkan på sitt territorium som de bevis på formella kvalifika-

tioner som medlemsstaten själv utfärdar och som ger rätt att

utöva verksamhet som allmänpraktiserande läkare inom ramen

för det egna socialförsäkringssystemet.

A vsni tt 3

Sj uksköterska med ansvar för allmän hälso- och

sjukvård

Artikel 31

Utbildning till sjuksköterska med ansvar för allmän hälso-

och sjukvård

1.

För att bli antagen till utbildning till sjuksköterska med

ansvar för allmän hälso- och sjukvård krävs tio års allmän skol-

utbildning styrkt genom examens-, utbildnings- eller annat

behörighetsbevis utfärdat av de behöriga myndigheterna eller

organen i en medlemsstat eller bevis på godkänt inträdesprov

på motsvarande nivå till sjuksköterskeskola.

2.

Utbildningen till sjuksköterska med ansvar för allmän

hälso- och sjukvård skall ske på heltid och skall omfatta minst

den utbildningsplan som anges i punkt 5.2.1 i bilaga V.

De i punkt 5.2.1 i bilaga V angivna ämnena får ändras i

enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att

anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat

ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det

gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.

3.

Utbildningen till sjuksköterska med ansvar för allmän

hälso- och sjukvård skall omfatta minst tre års utbildning eller

4 600 timmars teoretisk och klinisk undervisning, varav den

teoretiska undervisningen skall utgöra minst en tredjedel och

den kliniska undervisningen minst hälften av den föreskrivna

minimitiden för utbildningen. Medlemsstaterna får ge partiell

dispens för personer som genomgått en del av denna utbildning

inom ramen för annan utbildning på minst motsvarande nivå.

30.9.2005

L 255/40

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Medlemsstaterna skall se till att den institution som utbildar

sjuksköterskor är ansvarig för samordningen av den teoretiska

och kliniska undervisningen under hela utbildningen.

4.

Med den teoretiska undervisningen avses den del av sjuk-

sköterskeutbildningen där den studerande tillägnar sig de yrkes-

mässiga kunskaper, insikter och färdigheter som krävs för att

planera, utföra och bedöma allmän hälso- och sjukvård. Denna

utbildning skall äga rum på sjuksköterskeskolor och andra

utbildningsanstalter som utbildningsinstitutionen utser och ges

av personal som undervisar i sjukvård och andra kompetenta

personer.

5.

Med den kliniska undervisningen avses den del av sjuk-

sköterskeutbildningen där den studerande, som medlem i ett

arbetslag och i direkt kontakt med friska eller sjuka enskilda

och/eller grupper, lär sig att planera, utföra och bedöma en

sjuksköterskas samlade vårduppgifter på grundval av förvärvade

kunskaper och färdigheter. De sjuksköterskestuderande skall

inte bara lära sig att ingå i ett arbetslag, utan även att leda ett

arbetslag och organisera en sjuksköterskas samlade vårdupp-

gifter, inklusive undervisning i hälsovård för enskilda personer

och mindre grupper vid vårdinrättningar eller ute i samhället.

Denna utbildning skall äga rum på sjukhus och vid andra

vårdinrättningar samt ute i samhället under de undervisande

sjuksköterskornas ansvar i samarbete med och med stöd av

andra utbildade sjuksköterskor. Även annan behörig personal

kan medverka i denna undervisning.

De sjuksköterskestuderande skall delta i verksamheten på avdel-

ningarna i fråga i den mån denna bidrar till deras utbildning

och gör att de kan ta på sig det ansvar som är förbundet med

en sjuksköterskas vårduppgifter.

6.

Utbildningen av sjuksköterskor med ansvar för allmän

hälso- och sjukvård skall garantera att den blivande sjukskö-

terskan har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

a) Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som den allmänna

hälso- och sjukvården bygger på inklusive tillräcklig insikt i

friska och sjuka människors anatomi, fysiologiska funktioner

och beteende samt sambandet mellan människans hälsotill-

stånd och hennes fysiska och sociala miljö.

b) Tillräckliga kunskaper om yrkets beskaffenhet och etik samt

de allmänna principerna för hälso- och sjukvård.

c) Tillräcklig klinisk erfarenhet; denna erfarenhet, som bör

väljas med avseende på dess utbildningsvärde, skall förvärvas

under tillsyn av utbildad sjukvårdspersonal och där det finns

tillräckligt med utbildad personal och utrustning som

uppfyller kraven på patientvård.

d) Förmåga att ta del i den praktiska utbildningen av hälso-

sjukvårdspersonal och erfarenhet av samarbete med sådan

personal.

e) Erfarenhet av samarbete med företrädare för andra yrken

inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Artikel 32

Utövande av yrkesverksamhet som sjuksköterska med

ansvar för allmän hälso- och sjukvård

I detta direktiv skall yrkesverksamhet som sjuksköterska med

ansvar för allmän hälso- och sjukvård innebära verksamhet

som utövas av personer med de yrkestitlar som anges i punkt

5.2.2 i bilaga V.

Artikel 33

Förvärvade rättigheter för sjuksköterskor med ansvar för

allmän hälso- och sjukvård

1.

För att de allmänna bestämmelserna om förvärvade rättig-

heter skall vara tillämpliga på sjuksköterskor med ansvar för

allmän hälso- och sjukvård, skall den verksamhet som avses

i artikel 23 ha omfattat fullt ansvar för planering, organisation

och administration av patientvård.

2.

När det gäller de polska utbildningsbevisen för sjukskö-

terskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, skall endast

bestämmelserna nedan gälla för förvärvade rättigheter. För de

medborgare i medlemsstaterna vars utbildningsbevis för sjuk-

sköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård har utfär-

dats av Polen eller vars utbildning i denna stat har påbörjats

före den 1 maj 2004 och som inte uppfyller minimikraven

gällande utbildning i artikel 31 skall medlemsstaterna erkänna

de nedan angivna bevisen på formella kvalifikationer som sjuk-

sköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, om de

åtföljs av ett intyg som visar att dessa personer faktiskt och

lagligen i Polen har utövat verksamhet som sjuksköterska och

gett allmän hälso- och sjukvård under den nedan angivna peri-

oden:

a) bevis på formella kvalifikationer som sjuksköterska - (dyplom

licencjata pielęgniarstwa) — minst tre år i följd under de fem

år som föregick utfärdandet av intyget,

b) bevis på formella kvalifikationer som sjuksköterska -

avslutad postgymnasial utbildning på vårdhögskola - (dyplom

pielęgniarki albo pielęgniarki dyplomowanej) - minst fem år i

följd under de sju år som föregick utfärdandet av intyget.

30.9.2005

L 255/41

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Denna verksamhet skall ha omfattat fullt ansvar för planering,

organisering och administration av patientvård.

3.

Medlemsstaterna skall erkänna de bevis på formella kvali-

fikationer som sjuksköterska som utfärdats i Polen till sjukskö-

terskor, vars utbildning avslutades före den 1 maj 2004 utan

att uppfylla minimikraven för utbildning i artikel 31, och som

bestyrks genom en kandidatexamen som grundar sig på ett

särskilt kompletteringsprogram som beskrivs i artikel 11 i lagen

av den 20 april 2004 om ändring av lagen om sjuksköterske-

och barnmorskeyrkena och om några andra rättsakter

(Republiken Polens officiella tidning av den 30 april 2004,

nr 92, punkt 885) och i hälsovårdsministerns förordning av

den 11 maj 2004 om närmare bestämmelser för utbildning av

sjuksköterskor och barnmorskor som har examensbevis från

gymnasieskola (avgångsbetyg — studentexamen) och som har

avslutat sin utbildning vid medicinskt gymnasium eller vård-

skolor med sjuksköterske- och barnmorskeutbildning (Republi-

ken Polens officiella tidning av den 13 maj 2004, nr 110,

punkt 1170) i syfte att kontrollera att vederbörande har en

kunskaps- och kompetensnivå som är jämförbar med nivån för

sjuksköterskor med de kvalifikationer som, i Polens fall, finns

angivna i punkt 5.2.2 i bilaga V.

A vsni t t 4

Tandläkare

Artikel 34

Grundläggande tandläkarutbildning

1.

För att bli antagen till grundläggande tandläkarutbildning

skall sökanden inneha ett examensbevis eller bevis på formella

kvalifikationer som berättigar honom/henne att bli antagen till

den aktuella utbildningen vid universitet eller vid högskolor

som tillerkänts likvärdig ställning i en medlemsstat.

2.

Den grundläggande tandläkarutbildningen skall omfatta

minst fem års studier på heltid med teoretisk och praktisk

undervisning, som skall omfatta minst den utbildningsplan som

anges i punkt 5.3.1 i bilaga V, vid universitet, högskola som

tillerkänts likvärdig ställning eller under tillsyn av ett univer-

sitet.

De i punkt 5.3.1 i bilaga V angivna ämnena får ändras i

enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att

anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat

ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det

gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.

3.

Den grundläggande tandläkarutbildningen skall garantera

att den blivande tandläkaren har förvärvat följande kunskaper

och färdigheter:

a) Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som tandläkar-

verksamheten bygger på och god insikt i vetenskapliga

metoder inklusive principerna för bedömning av biologiska

funktioner, utvärdering av vetenskapligt vedertagna fakta

och analys av data.

b) Tillräckliga kunskaper om friska och sjuka människors

kroppskonstitution, fysiologi och beteende samt den fysiska

och sociala miljöns påverkan på människans hälsotillstånd, i

den mån dessa faktorer påverkar tandläkarverksamheten.

c) Tillräckliga kunskaper om tändernas, munnens, käkarnas

och omkringliggande vävnaders anatomi och funktioner, i

såväl friskt som sjukt tillstånd, och deras förhållande till

patientens allmänna hälsotillstånd samt fysiska och sociala

välbefinnande.

d) Tillräckliga kunskaper om kliniska discipliner och metoder

som ger tandläkaren en sammanhängande bild av anomalier,

skador och sjukdomar i tänderna, munnen, käkarna och

omkringliggande vävnader och av förebyggande, diagnostisk

och terapeutisk tandläkarverksamhet.

e) Tillräcklig klinisk erfarenhet under lämplig handledning.

Utbildningen skall ge den blivande tandläkaren de färdigheter

som är nödvändiga för att utöva all verksamhet som innebär

förebyggande, diagnos och behandling av anomalier och sjuk-

domar i tänder, mun, käkar och omkringliggande vävnader.

Artikel 35

Utbildning till specialisttandläkare

1.

För att bli antagen till utbildning till specialisttandläkare

krävs att sökanden har fullgjort fem års teoretisk och praktisk

utbildning med godkända resultat inom ramen för den utbild-

ning som avses i artikel 34, eller innehar de handlingar som

avses i artiklarna 23 och 37.

2.

Utbildningen till specialisttandläkare skall omfatta teore-

tisk och praktisk utbildning vid universitet, behandlingscentrum

för studier och forskning eller, i förekommande fall, annan

vårdinrättning som godkänts av behöriga myndigheter eller

organ i detta syfte.

Utbildning till specialisttandläkare på heltid skall omfatta minst

tre år under kontroll av behöriga myndigheter eller organ. Den

skall innebära personlig medverkan och ansvarstagande av den

blivande tandläkaren i verksamheten på avdelningen i fråga.

30.9.2005

L 255/42

Europeiska unionens officiella tidning

sv

De minimikrav på utbildningen som avses i andra stycket får

ändras i enlighet med förfarandet i artikel 58.2 i syfte att

anpassa kraven till framstegen inom vetenskap och teknik.

3.

För att medlemsstaterna skall utfärda ett utbildningsbevis

för specialisttandläkare krävs ett utbildningsbevis som avser

grundläggande tandläkarutbildning enligt punkt 5.3.2 i bilaga V.

Artikel 36

Utövande av yrkesverksamhet som tandläkare

1.

I detta direktiv skall yrkesverksamhet som tandläkare

innebära sådan verksamhet som definieras i punkt 3 och som

utövas av personer med de yrkestitlar som anges i punkt 5.3.2

i bilaga V.

2.

Tandläkaryrket skall grunda sig på den tandläkarutbild-

ning som avses i artikel 34 och är ett särskilt yrke skilt från

yrket som läkare och specialistläkare. Utövande av yrkesverk-

samhet som tandläkare förutsätter innehav av något av de bevis

på formella kvalifikationer som anges i punkt 5.3.2 i bilaga V.

Personer som omfattas av artikel 23 eller 37 skall likställas med

innehavare av ett sådant bevis på formella kvalifikationer.

3.

Medlemsstaterna skall se till att tandläkare generellt skall

ha tillträde till verksamhet som innebär förebyggande, diagnos

och behandling av anomalier och sjukdomar i tänder, mun,

käkar och omkringliggande vävnader i enlighet med de i lag

fastställda bestämmelserna och de yrkesetiska reglerna för yrket

på de referensdatum som anges i punkt 5.3.2 i bilaga V.

Artikel 37

Förvärvade rättigheter för tandläkare

1.

Varje medlemsstat skall, för utövandet av yrkesverk-

samhet som tandläkare under de yrkestitlar som anges i punkt

5.3.2 i bilaga V, erkänna de bevis på formella kvalifikationer

som läkare som utfärdats i Italien, Spanien, Österrike, Tjeckien

och Slovakien för personer som påbörjat sin läkarutbildning

senast det referensdatum som anges i den bilagan för den

berörda medlemsstaten, om dessa bevis på formella kvalifika-

tioner åtföljs av ett intyg utfärdat av de behöriga myndighe-

terna i den medlemsstaten.

Detta intyg skall bekräfta att följande två villkor uppfyllts:

a) Att dessa personer i den medlemsstaten faktiskt, legalt och

huvudsakligen har utövat den verksamhet som avses i

artikel 36 under minst tre år i följd under den femårsperiod

som föregår utfärdandet av intyget.

b) Att dessa personer är behöriga att utöva denna verksamhet

på samma villkor som innehavare av de bevis på formella

kvalifikationer som anges för denna medlemsstat i

punkt 5.3.2 i bilaga V.

Personer som framgångsrikt har fullföljt studier som omfattar

minst tre år och som av de behöriga myndigheterna i den

berörda medlemsstaten intygats vara likvärdiga med den utbild-

ning som avses i artikel 34, skall undantas från kravet på tre

års yrkespraktik enligt andra stycket led a.

När det gäller Tjeckien och Slovakien omfattas de bevis på

formella kvalifikationer som erhållits i f.d. Tjeckoslovakien av

erkännande på samma sätt som tjeckiska och slovakiska bevis

på formella kvalifikationer och på samma villkor som angivits i

de föregående styckena.

2.

Varje medlemsstat skall erkänna sådana bevis på formella

kvalifikationer som läkare som utfärdats i Italien för personer

som påbörjat sin läkarutbildning på universitetsnivå mellan

den 28 januari 1980 och den 31 december 1984, om dessa

bevis åtföljs av ett intyg utfärdat av de behöriga italienska

myndigheterna.

Detta intyg skall bekräfta att följande tre villkor uppfyllts:

a) Att dessa personer har godkänts i det särskilda lämplighets-

prov som har anordnats av behöriga italienska myndigheter

för att kontrollera att sökandena har en kunskaps- och

färdighetsnivå jämförbar med den som krävs av innehavare

av det bevis på formella kvalifikationer som anges för Italien

i punkt 5.3.2 i bilaga V.

b) Att dessa personer i Italien faktiskt, legalt och huvudsakligen

har utövat den verksamhet som anges i artikel 36 under

minst tre år i följd under den femårsperiod som föregår

utfärdandet av intyget.

c) Att de är behöriga att utöva eller att de faktiskt, legalt och

huvudsakligen utövar den verksamhet som anges i artikel 36

på samma villkor som innehavare av de bevis på formella

kvalifikationer som anges för Italien i punkt 5.3.2 i bilaga V.

Personer som framgångsrikt har fullföljt studier som omfattar

minst tre år och som enligt de behöriga myndigheterna intygats

vara likvärdiga med den utbildning som avses i artikel 34, skall

undantas från skyldigheten att avlägga ett sådant lämplighets-

prov som avses i andra stycket led a.

Personer som påbörjat sin läkarutbildning på universitetsnivå

efter den 31 december 1984 skall behandlas på samma sätt

som de personer som avses ovan, förutsatt att de studier under

tre år som nämns ovan påbörjades före den 31 december

1994.

30.9.2005

L 255/43

Europeiska unionens officiella tidning

sv

A vsni t t 5

Vet erinär

Artikel 38

Veterinärutbildning

1.

Den samlade utbildningen för veterinärer skall omfatta

minst fem års studier på heltid med teoretisk och praktisk

undervisning, som skall omfatta minst den utbildningsplan som

anges i punkt 5.4.1 i bilaga V, vid universitet, högskola som

tillerkänts likvärdig ställning eller under tillsyn av ett univer-

sitet.

De i punkt 5.4.1 i bilaga V angivna ämnena får ändras i

enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att

anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat

ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det

gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.

2.

För att bli antagen till veterinärutbildningen måste

sökanden inneha examensbevis eller bevis på formella kvalifika-

tioner som berättigar honom/henne att bli antagen till den

aktuella utbildningen vid universitet eller vid högskolor som

tillerkänts likvärdig ställning i en medlemsstat när det gäller

denna utbildning.

3.

Utbildningen skall garantera att den blivande veterinären

har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

a) Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som veterinär-

verksamheten bygger på.

b) Tillräckliga kunskaper om friska djurs anatomi och funk-

tioner, djurhållning och reproduktion, husdjurshygien i

allmänhet samt djurens utfodring inklusive framställnings-

och lagringsmetoder för foder som svarar mot deras behov.

c) Tillräckliga kunskaper om djurs beteende och djurskydd.

d) Tillräckliga kunskaper om orsaker, art, förlopp, följder,

diagnos och behandling av sjukdomar hos djur, vare sig det

gäller enskilda djur eller besättningar, inklusive särskilda

kunskaper om de sjukdomar som kan överföras till

människan.

e) Tillräckliga kunskaper om förebyggande medicin.

f) Tillräckliga kunskaper om hygien och metoder vid produk-

tion och framställning av samt handel med animaliska livs-

medel eller livsmedel av animaliskt ursprung avsedda för

människoföda.

g) Tillräckliga kunskaper om lagar och andra författningar som

rör de områden som finns uppräknade ovan.

h) Tillräcklig klinisk och praktisk erfarenhet under lämplig

handledning.

Artikel 39

Förvärvade rättigheter för veterinärer

För de medborgare i medlemsstaterna vars bevis på formella

kvalifikationer som veterinär har utfärdats av Estland eller vars

utbildning har påbörjats i denna stat före den 1 maj 2004 skall

medlemsstaterna — utan att det påverkar tillämpningen av

artikel 23.4 — erkänna dessa bevis på formella kvalifikationer

som veterinär, om de åtföljs av ett intyg som visar att dessa

personer faktiskt och lagligen i Estland har utövat verksamhet

som veterinär under minst fem år i följd under de sju år som

föregick utfärdandet av intyget.

A vsni tt 6

Barnmorska

Artikel 40

Barnmorskeutbildning

1.

Barnmorskeutbildning skall omfatta minst en av följande

utbildningar:

a) En barnmorskeutbildning på heltid som omfattar minst tre

års praktiska och teoretiska studier (utbildningsväg I) och

minst den utbildningsplan som anges i punkt 5.5.1 i bilaga V.

b) En barnmorskeutbildning på heltid som varar minst 18

månader (utbildningsväg II) och omfattar minst den utbild-

ningsplan som anges i punkt 5.5.1 i bilaga V och som inte

ingått i likvärdig undervisning inom utbildningen till sjuk-

sköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård.

Medlemsstaterna skall se till att den institution som utbildar

barnmorskor är ansvarig för samordningen av teori och prak-

tiktjänstgöring under hela utbildningen.

De i punkt 5.5.1 i bilaga V angivna ämnena får ändras i

enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i syfte att

anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat

ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det

gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.

30.9.2005

L 255/44

Europeiska unionens officiella tidning

sv

2.

För att bli antagen till barnmorskeutbildningen krävs att

ett av följande villkor uppfylls:

a) Minst tio års fullföljd allmän skolutbildning för utbild-

ningsväg I.

b) Innehav av bevis på formella kvalifikationer för sjukskö-

terskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård enligt

punkt 5.2.2 i bilaga V för utbildningsväg II.

3.

Utbildningen skall garantera att den blivande barn-

morskan har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

a) Tillräckliga kunskaper om de vetenskaper som barnmorske-

verksamheten bygger på, särskilt obstetrik och gynekologi.

b) Tillräckliga kunskaper om yrkesetik och lagstiftning som rör

yrket.

c) Ingående kunskaper om biologiska funktioner, obstetrisk

och neonatal anatomi och fysiologi samt kunskaper om

sambandet mellan människans hälsotillstånd, hennes fysiska

och sociala miljö och hennes beteende.

d) Tillräcklig klinisk erfarenhet som förvärvats på godkända

institutioner under handledning av personal med behörighet

som barnmorska och på obstetrikens område.

e) Tillräcklig insikt i utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal

och erfarenhet av samarbete med sådan personal.

Artikel 41

Förfarande för erkännande av bevis på formella kvalifika-

tioner som barnmorska

1.

De bevis på formella kvalifikationer som barnmorska som

anges i punkt 5.5.2 i bilaga V skall erkännas automatiskt i

enlighet med artikel 21 om de uppfyller något av följande

villkor:

a) Utbildning på heltid till barnmorska under minst tre år, som

i) förutsätter innehav av examens-, utbildnings- eller annat

behörighetsbevis som innebär rätt att bli antagen till

studier vid universitet eller högskolor eller, i annat fall,

som styrker motsvarande kunskapsnivå, eller

ii) åtföljs av tvåårig yrkespraktik, för vilken ett intyg utfär-

dats i enlighet med punkt 2.

b) Utbildning på heltid till barnmorska under minst två år eller

3 600 timmar som förutsätter innehav av bevis på formella

kvalifikationer som sjuksköterska med ansvar för allmän

hälso- och sjukvård enligt punkt 5.2.2 i bilaga V.

c) Utbildning på heltid till barnmorska under minst 18

månader eller 3 000 timmar som förutsätter innehav av

bevis på formella kvalifikationer som sjuksköterska med

ansvar för allmän hälso- och sjukvård enligt punkt 5.2.2 i

bilaga V och som åtföljs av ettårig yrkespraktik, för vilken

ett intyg utfärdats i enlighet med punkt 2.

2.

Det intyg som avses i punkt 1 skall vara utfärdat av de

behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten. Intyget

skall styrka att vederbörande, efter att ha erhållit bevis på

formella kvalifikationer som barnmorska, på ett tillfredsstäl-

lande sätt har utfört en barnmorskas alla arbetsuppgifter under

motsvarande period på sjukhus eller annan vårdinrättning som

erkänts för detta ändamål.

Artikel 42

Utövande av yrkesverksamhet som barnmorska

1.

Bestämmelserna i detta avsnitt skall tillämpas på verk-

samhet som barnmorska så som denna definieras av varje

medlemsstat, om inte annat föreskrivs i punkt 2, och utövas

under de yrkestitlar som anges i punkt 5.5.2 i bilaga V.

2.

Medlemsstaterna skall se till att barnmorskorna åtmin-

stone får tillträde till och rätt att utöva följande verksamhet:

a) Ge korrekt information och användbara råd om familjepla-

nering.

b) Diagnostisera graviditet och övervaka en normal graviditet;

utföra de undersökningar som krävs för att övervaka en

normal graviditetsutveckling.

c) Föreskriva eller rekommendera de undersökningar som är

nödvändiga för att så tidigt som möjligt diagnostisera risk-

graviditeter.

d) Utarbeta program för de blivande föräldrarnas förberedelse

inför sin roll och fullständig förberedelse inför barnets

födelse samt ge dem råd om hygien och näringstillförsel.

e) Ta hand om och bistå modern under förlossningen och

övervaka fostrets tillstånd i livmodern genom lämpliga

kliniska och tekniska medel.

f) Leda spontanförlossningar och vid behov utföra episiotomi

samt i brådskande fall assistera vid sätesförlossning.

g) Känna igen varningssignaler om onormala tillstånd hos

modern eller barnet, som kräver att läkare ingriper, och vid

behov bistå denne; vidta nödvändiga krisåtgärder när läkare

inte finns till hands, särskilt manuellt avlägsnande av

placenta, eventuellt följt av manuell undersökning av livmo-

dern.

30.9.2005

L 255/45

Europeiska unionens officiella tidning

sv

h) Undersöka och ta hand om det nyfödda barnet; ta alla initi-

ativ som krävs och eventuellt genomföra omedelbar åter-

upplivning.

i) Ta hand om och övervaka moderns återhämtning efter

förlossningen och ge modern all nödvändig information om

spädbarnsvård så att hon kan ge det nyfödda barnet bästa

möjliga utveckling.

j) Utföra behandling som ordinerats av läkare.

k) Föra de journaler som behövs.

Artikel 43

Förvärvade rättigheter för barnmorskor

1.

För de medborgare i medlemsstaterna vars bevis på

formella kvalifikationer uppfyller alla de minimikrav för utbild-

ningen som fastställs i artikel 40, men vilka med stöd av

artikel 41 endast skall erkännas om de åtföljs av det intyg om

yrkespraktik som avses i nämnda artikel 41.2, skall varje

medlemsstat som tillräckligt bevis erkänna de bevis på formella

kvalifikationer som barnmorska som utfärdats av dessa

medlemsstater före det referensdatum som avses i punkt 5.5.2 i

bilaga V när de åtföljs av ett intyg som visar att dessa medbor-

gare faktiskt och legalt utövat verksamheten i fråga under minst

två år i följd under den femårsperiod som föregår utfärdandet

av intyget.

2.

Bestämmelserna i punkt 1 skall gälla för medborgare i

medlemsstaterna vars bevis på formella kvalifikationer som

barnmorska styrker utbildning som erhållits inom f.d. Tyska

demokratiska republikens territorium och som uppfyller alla de

minimikrav som fastställs för utbildningen i artikel 40, men

vilka med stöd av artikel 41 endast skall erkännas om de åtföljs

av det intyg om yrkespraktik som avses i nämnda artikel 41.2,

när de styrker en utbildning som påbörjats före den 3 oktober

1990.

3.

När det gäller de polska bevisen på formella kvalifika-

tioner som barnmorska skall endast bestämmelserna nedan

gälla för förvärvade rättigheter.

För de medborgare i medlemsstaterna vars bevis på formella

kvalifikationer som barnmorska har utfärdats av Polen eller vars

utbildning har påbörjats i denna stat före den 1 maj 2004 och

som inte uppfyller de minimikrav för utbildning som avses i

artikel 40 skall medlemsstaterna erkänna de nedan angivna

bevisen på formella kvalifikationer som barnmorska, om de

åtföljs av ett intyg som visar att dessa personer faktiskt och

lagligen i Polen har utövat verksamhet som barnmorska under

den period som anges nedan:

a) bevis på formella kvalifikationer som barnmorska på univer-

sitetsnivå - (dyplom licencjata położnictwa) — minst tre år i

följd under de fem år som föregick utfärdandet av intyget,

b) bevis på formella kvalifikationer som barnmorska med intyg

om postgymnasial utbildning på vårdhögskola - (dyplom

położnej) - minst fem år i följd under de sju år som föregick

utfärdandet av intyget.

4.

Medlemsstaterna skall erkänna de bevis på formella kvali-

fikationer som barnmorska som utfärdats i Polen till barn-

morskor, vars utbildning avslutades före den 1 maj 2004 utan

att uppfylla minimikraven för utbildning i artikel 40, och som

bestyrks genom en kandidatexamen som grundar sig på ett

särskilt kompletteringsprogram som beskrivs i artikel 11 i lagen

av den 20 april 2004 om ändring av lagen om sjuksköterske-

och barnmorskeyrkena och om några andra rättsakter (Republi-

ken Polens officiella tidning av den 30 april 2004, nr 92, punkt

885) och i hälsovårdsministerns förordning av den 11 maj

2004 om närmare bestämmelser för utbildning av sjukskö-

terskor och barnmorskor som har examensbevis från sekundär-

skola (avgångsbetyg — studentexamen) och har avslutat utbild-

ning vid medicinskt gymnasium eller vårdskolor med sjukskö-

terske- och barnmorskeutbildning (Republiken Polens officiella

tidning av den 13 maj 2004, nr 110, punkt 1170) i syfte att

kontrollera att vederbörande har en kunskaps- och kompetens-

nivå som är jämförbar med nivån för barnmorskor med de

kvalifikationer som, i Polens fall, finns angivna i punkt 5.5.2 i

bilaga V.

A vsni tt 7

F armace u t

Artikel 44

Farmaceututbildning

1.

För att bli antagen till farmaceututbildning skall sökanden

inneha examensbevis eller bevis på formella kvalifikationer som

berättigar honom/henne eller henne att bli antagen till den

aktuella utbildningen vid universitet eller vid högskolor som

tillerkänts likvärdig ställning i en medlemsstat.

2.

Av bevis på formella kvalifikationer för farmaceuter skall

det framgå att minst fem års utbildning genomgåtts, som

omfattar minst

a) fyra års teoretisk och praktisk undervisning på heltid vid

universitet, högskola som tillerkänts likvärdig ställning eller

under tillsyn av ett universitet,

b) sex månaders praktiktjänstgöring på ett apotek som är

öppet för allmänheten eller på ett sjukhus under tillsyn av

sjukhusets farmaceutiska avdelning.

30.9.2005

L 255/46

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Utbildningen skall omfatta minst den utbildningsplan som

anges i punkt 5.6.1 i bilaga V. De i punkt 5.6.1 i bilaga V

angivna ämnena får ändras i enlighet med det förfarande som

avses i artikel 58.2, i syfte att anpassa dessa till den vetenskap-

liga och tekniska utvecklingen.

Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat

ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det

gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.

3.

Utbildningen skall garantera att den blivande farmaceuten

har förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

a) Tillräckliga kunskaper om läkemedel och de substanser som

används vid läkemedelstillverkning.

b) Tillräckliga kunskaper om farmaceutisk teknologi samt

fysisk, kemisk, biologisk och mikrobiologisk kontroll av

läkemedel.

c) Tillräckliga kunskaper om läkemedels nedbrytning (meta-

bolism) och verkningar, giftiga ämnens verkningssätt och

användningen av läkemedel.

d) Tillräckliga kunskaper för att utvärdera vetenskapliga data

om läkemedel för att på denna grund kunna ge upplys-

ningar.

e) Tillräckliga kunskaper om gällande föreskrifter och andra

villkor för att kunna utöva farmaceutisk verksamhet.

Artikel 45

Utövande av yrkesverksamhet som farmaceut

1.

I detta direktiv avses med verksamhet som farmaceut

sådan verksamhet som, när det gäller tillträde till och rätten att

utöva den, i en eller flera medlemsstater omfattas av villkor

som rör yrkeskvalifikationerna, och som står öppen för de

personer som innehar något av de bevis på formella kvalifika-

tioner som anges i punkt 5.6.2 i bilaga V.

2.

Medlemsstaterna skall se till att innehavare av bevis på

formella kvalifikationer i farmaci på universitetsnivå eller

motsvarande nivå och som uppfyller villkoren i artikel 44 får

tillträde till och rätt att utöva åtminstone följande verksamhet,

med förbehåll för eventuella krav på kompletterande yrkeserfa-

renhet:

a) Galenisk utveckling av läkemedel.

b) Framställning och kontroll av läkemedel.

c) Laboratoriekontroll av läkemedel.

d) Lagring, förvaring och distribution av läkemedel i partihan-

delsledet.

e) Beredning, kontroll, lagring och utlämning av läkemedel på

apotek som är öppna för allmänheten.

f) Beredning, kontroll, lagring och utlämning av läkemedel på

sjukhus.

g) Information och rådgivning om läkemedel.

3.

Om det i en medlemsstat inte bara krävs bevis på

formella kvalifikationer enligt förteckningen i punkt 5.6.2 i

bilaga V för tillträde till eller utövande av någon form av verk-

samhet som farmaceut, utan även kompletterande yrkeserfa-

renhet, skall den medlemsstaten som tillräckligt bevis erkänna

intyg utfärdat av de behöriga myndigheterna i ursprungsmed-

lemsstaten som styrker att personen i fråga har utövat nämnda

verksamhet under motsvarande period i ursprungsmedlems-

staten.

4.

Det erkännande som avses i punkt 3 skall inte vara

tillämpligt på den tvååriga yrkeserfarenhet som krävs i Storher-

tigdömet Luxemburg för beviljande av statligt tillstånd att driva

apotek som är öppna för allmänheten.

5.

Om det den 16 september 1985 i en medlemsstat fanns

ett urvalssystem för att bland de farmaceuter som avses i punkt

2 välja ut dem som skall tilldelas de nya apotek som skall

öppnas inom ramen för ett nationellt geografiskt fördelnings-

system, får denna medlemsstat, med avvikelse från punkt 1,

fortsätta med detta urvalssystem och kräva att de medborgare i

medlemsstaterna som innehar något av de bevis på formella

kvalifikationer för farmaceuter som anges i punkt 5.6.2 i

bilaga V eller omfattas av bestämmelserna i artikel 23 deltar i

detta.

A vsni tt 8

A rkit e kt

Artikel 46

Arkitektutbildning

1.

Arkitektutbildning skall omfatta antingen minst fyra års

studier på heltid eller sex års studier, varav minst tre år på

heltid, vid universitet eller jämförbar läroanstalt. Denna utbild-

ning skall avslutas med godkänd examen på universitetsnivå.

Utbildningen, som skall ges på universitetsnivå och i huvudsak

omfatta arkitektur, skall till lämpliga delar bestå av teoretisk

och praktisk arkitektutbildning och skall garantera att de stude-

rande tillägnar sig följande kunskaper och färdigheter:

a) Förmåga att utforma arkitektoniska projekt som uppfyller

både estetiska och tekniska krav.

30.9.2005

L 255/47

Europeiska unionens officiella tidning

sv

b) Tillräcklig kunskap om arkitekturens historia och teori och

besläktade konstarter, teknik och humaniora.

c) Kunskap om de konstens inflytande på arkitektonisk form-

givning.

d) Tillräcklig kunskap om stadsplanering, fysisk planering och

de kunskaper som krävs för planeringsprocessen.

e) Insikter i förhållandet mellan människor och byggnader och

mellan byggnader och deras omgivning, och i behovet av

att anpassa byggnaderna och ytorna mellan dem efter

mänskliga behov och ge dem rätta proportioner.

f) Insikter i arkitektyrket och arkitektens roll i samhället, i

synnerhet vid utarbetandet av projektunderlag, som tar

hänsyn till sociala faktorer.

g) Insikter i utrednings- och förberedelsemetoderna för under-

lagen i ett konstruktionsprojekt.

h) Insikter i de strukturella och byggnadstekniska problem som

är förbundna med byggnadskonstruktion.

i) Tillräcklig kunskap om fysiska problem och teknik och

byggnaders funktion, så att dessa inomhus blir bekväma och

ger skydd mot olika väderförhållanden.

j) De färdigheter i byggnadsutformning som behövs för att

uppfylla de boendes krav inom ramen för begränsningar på

grund av kostnadsfaktorer och byggnormer.

k) Tillräcklig kunskap om de branscher, organisationer,

bestämmelser och metoder som är förbundna med att

omvandla konstruktionsritningar till byggnader och att

detaljplanera hela projekt.

2.

De i punkt 1 angivna kunskaperna och färdigheterna får

ändras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58.2, i

syfte att anpassa dessa till den vetenskapliga och tekniska

utvecklingen.

Denna uppdatering får inte medföra att någon medlemsstat

ändrar gällande principer inom yrkeslagstiftningen när det

gäller utbildning och tillträdesvillkor för fysiska personer.

Artikel 47

Undantag från kraven för arkitektutbildningen

1.

Med avvikelse från artikel 46 skall också, enligt artikel 21,

erkännas den treåriga utbildningen vid ”Fachhochschulen” i

Förbundsrepubliken Tyskland som existerade den 5 augusti

1985 och som uppfyller de krav som fastställs i artikel 46 och

ger tillträde till den verksamhet som avses i artikel 48 i denna

medlemsstat med yrkesbeteckningen arkitekt, under förutsätt-

ning att utbildningen kompletteras med fyra års yrkeserfarenhet

i Förbundsrepubliken Tyskland och styrks av ett intyg som

utfärdats av den yrkessammanslutning, där den arkitekt som

önskar utnyttja bestämmelserna i detta direktiv är registrerad.

Yrkessammanslutningen skall i förväg ha fastställt att det arbete

som arkitekten i fråga utfört på arkitekturområdet utgör överty-

gande prov på alla kunskaper och färdigheter som avses i 46.1.

Intyget skall utfärdas enligt samma förfarande som gäller för

registrering i yrkessammanslutningens medlemsförteckning.

2.

Med avvikelse från artikel 46 skall också, enligt artikel 21

och inom ramen för bättre befordringsmöjligheter eller deltids-

studier på universitetsnivå, erkännas den utbildning som

motsvarar kraven i artikel 46 samt leder till att personer som

varit anställda på arkitekturområdet minst sju år under överin-

seende av en arkitekt eller arkitektbyrå avlägger godkänd

examen i arkitektur. Denna examen skall vara på universitets-

nivå och vara likvärdig med den examen som avses i

artikel 46.1 första stycket.

Artikel 48

Utövande av yrkesverksamhet som arkitekt

1.

Med yrkesverksamhet som arkitekt avses i detta direktiv

den verksamhet som vanligtvis utövas under yrkestiteln arki-

tekt.

2.

De medborgare i en medlemsstat som fått rätt att bära

titeln arkitekt i enlighet med en lag som ger den behöriga

myndigheten i en medlemsstat möjlighet att ge denna titel åt

medborgare i medlemsstaterna som utmärkt sig särskilt genom

sina insatser på arkitekturområdet, skall anses uppfylla de krav

som fastställts för att få utöva arkitektverksamhet under yrkesti-

teln arkitekt. Ifrågavarande personers verksamhet som arkitekt

skall intygas genom ett bevis utfärdat av deras ursprungsmed-

lemsstat.

30.9.2005

L 255/48

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Artikel 49

Förvärvade rättigheter som arkitekt

1.

Varje medlemsstat skall erkänna de bevis på formella

kvalifikationer som arkitekt som anges i punkt 6.1 i bilaga VI

vilka utfärdas av övriga medlemsstater avseende en utbildning

som påbörjats senast under det referensläsår som anges i den

bilagan, även om de inte uppfyller minimikraven enligt

artikel 46, genom att ge innehavare av dessa bevis på formella

kvalifikationer tillträde till och rätt att utöva verksamhet som

arkitekt på samma villkor som innehavare av bevis på formella

kvalifikationer som utfärdats av denna medlemsstat.

Intyg

från

de

behöriga

myndigheterna

i Förbundsrepubliken Tyskland om att bevis på formella kvalifi-

kationer som utfärdats från och med den 8 maj 1945 av de

behöriga myndigheterna i f.d. Tyska demokratiska republiken

är likvärdiga med dem som avses i den bilagan skall följaktligen

erkännas.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall varje

medlemsstat, när det gäller tillträde till och utövande av verk-

samhet som arkitekt med yrkestiteln arkitekt, som bevis på

formella kvalifikationer erkänna intyg som utfärdas för medbor-

gare i medlemsstaterna av de medlemsstater där tillträde till och

utövande av verksamhet som arkitekt var reglerad vid nedanstå-

ende datum och ge dessa intyg samma ställning på sitt territo-

rium som de intyg medlemsstaten själv utfärdar:

a) Den 1 januari 1995 för Österrike, Finland och Sverige.

b) Den 1 maj 2004 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland,

Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

c) Den 5 augusti 1987 för övriga medlemsstater.

De intyg som avses i första stycket skall ange att innehavaren

har fått tillstånd att bära yrkestiteln arkitekt senast detta datum

och har varit aktivt verksam på området enligt dessa bestäm-

melser under minst tre år i följd under den femårsperiod som

föregick utfärdandet av intyget.

KAPITEL IV

Gemensamma bestämmelser om etablering

Artikel 50

Handlingar och formföreskrifter

1.

När de behöriga myndigheterna i den mottagande

medlemsstaten fattar beslut om en ansökan om tillstånd att

utöva ett reglerat yrke genom tillämpning av denna avdelning,

kan de begära de handlingar och intyg som nämns i bilaga VII.

De handlingar som avses i punkterna 1 d, e och f i bilaga VII

får inte vara äldre än tre månader då de fogas till ansökan.

Medlemsstater, institutioner och andra juridiska personer skall

behandla överlämnade uppgifter konfidentiellt.

2.

Om det finns skälig grund för tvivel får den mottagande

medlemsstaten kräva att de behöriga myndigheterna i en annan

medlemsstat styrker äktheten av de utbildnings-, examens- och

andra behörighetsbevis som utfärdats i den andra medlems-

staten samt, i tillämpliga fall, intygar att personen i fråga, för de

yrken som avses i kapitel III i detta avsnitt, har uppfyllt de

minimikrav på utbildning som avses i artiklarna 24, 25, 28,

31, 34, 35, 38, 40, 44 och 46.

3.

Om det finns skälig grund för tvivel, och om bevis på

formella kvalifikationer i enlighet med artikel 3.1 c har utfär-

dats av en behörig myndighet i en medlemsstat och innefattar

utbildning som erhållits helt eller delvis vid en inrättning som

etablerats lagligt i en annan medlemsstat, skall den mottagande

medlemsstaten ha rätt att hos det behöriga organet i den

medlemsstat där examensbeviset har utfärdats kontrollera

a) huruvida utbildningskursen vid den institution som gav

utbildningen har godkänts formellt av utbildningsanstalten i

den medlemsstat där examensbeviset har utfärdats,

b) huruvida det utfärdade beviset på formella kvalifikationer är

detsamma som skulle ha utfärdats om kursen hade följts helt

och hållet i den medlemsstat där examensbeviset har utfär-

dats,

c) huruvida beviset på formella kvalifikationer ger samma

yrkesrättigheter i den medlemsstat där examensbeviset har

utfärdats.

4.

Om en mottagande medlemsstat av sina medborgare

kräver edsavläggelse eller en högtidlig försäkran för tillträde till

ett reglerat yrke och ordalydelsen i denna ed eller förklaring

inte kan användas av medborgare i de andra medlemsstaterna,

skall medlemsstaten sörja för att den berörde kan använda

passande och likvärdiga formuleringar.

Artikel 51

Förfarande för ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifika-

tioner

1.

Den behöriga myndigheten i den mottagande medlems-

staten skall bekräfta mottagandet av ansökan inom en månad

från och med mottagandet och underrätta sökanden om hand-

lingar eventuellt saknas.

30.9.2005

L 255/49

Europeiska unionens officiella tidning

sv

2.

En ansökan om tillstånd att få utöva ett reglerat yrke skall

behandlas och ett vederbörligen motiverat beslut fattas av den

mottagande

medlemsstatens

behöriga

myndighet

snarast

möjligt och under alla omständigheter inom tre månader efter

det att den fullständiga ansökan inkom. Denna tidsfrist kan

emellertid förlängas med en månad i fall som omfattas av

kapitlen I och II i denna avdelning.

3.

Beslutet eller underlåtenhet att meddela beslut inom före-

skriven tid kan överklagas hos domstol enligt nationell rätt.

Artikel 52

Användande av yrkestitel

1.

Om användandet av yrkestiteln för en av yrkesverksamhe-

terna i fråga är reglerat i en mottagande medlemsstat, skall de

övriga medlemsstaternas medborgare vilka har tillstånd att

utöva ett reglerat yrke med stöd av avdelning III bära den

yrkestitel som i den mottagande medlemsstaten motsvarar detta

yrke och använda eventuell förkortning.

2.

Om ett yrke är reglerat i den mottagande medlemsstaten

genom en sådan sammanslutning eller organisation som avses i

artikel 3.2, får medlemsstaternas medborgare bara använda den

yrkestitel eller den förkortning som sammanslutningen eller

organisationen fastställt om de kan visa att de tillhör samman-

slutningen eller organisationen.

Om medlemskapet i sammanslutningen eller organisationen är

förenat med vissa kvalifikationer, kan detta krav då det gäller

de övriga medlemsstaternas medborgare som innehar yrkeskva-

lifikationer bara göras gällande på de villkor som föreskrivs i

detta direktiv.

avdelning iv

DETALJERADE VILLKOR FÖR UTÖVANDE AV YRKET

Artikel 53

Språkkunskaper

Personer som får sina yrkeskvalifikationer erkända skall ha

nödvändiga språkkunskaper för att utöva yrkesverksamheten i

den mottagande medlemsstaten.

Artikel 54

Användande av akademisk titel

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7 och 52 skall

den mottagande medlemsstaten se till att de berörda personerna

har rätt att använda akademiska titlar från ursprungsmedlems-

staten, och den eventuella förkortningen av denna, på

ursprungsmedlemsstatens språk. Den mottagande medlems-

staten får kräva att denna titel följs av namn och plats för den

institution eller examensnämnd som utfärdat den. Om den

akademiska titel som används i ursprungsmedlemsstaten kan

förväxlas med en titel som i den mottagande medlemsstaten

kräver kompletterande utbildning, som personen i fråga inte

har genomgått, får denna medlemsstat kräva att vederbörande

använder den akademiska titeln från ursprungsmedlemsstaten i

en lämplig form som den mottagande medlemsstaten anger.

Artikel 55

Anslutning till försäkringskassa

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.1 och artikel 6

första stycket b, skall de medlemsstater som kräver att de

personer som förvärvat sina yrkeskvalifikationer på deras terri-

torium skall fullgöra en förberedande praktiktjänstgöring och/

eller ha yrkeserfarenhet för att få anslutas till en försäkrings-

kassa, ge innehavare av yrkeskvalifikationer som läkare och

tandläkare som förvärvats i en annan medlemsstat dispens från

detta krav.

avdelning v

ADMINISTRATIVT SAMARBETE OCH GENOMFÖRANDEBEFO-

GENHETER

Artikel 56

Behöriga myndigheter

1.

De behöriga myndigheterna i den mottagande medlems-

staten och ursprungsmedlemsstaten skall bedriva ett nära

samarbete och ge varandra ömsesidigt bistånd för att underlätta

tillämpningen av detta direktiv. De skall garantera att de

upplysningar som utväxlas behandlas konfidentiellt.

2.

De behöriga myndigheterna i den mottagande medlems-

staten och ursprungsmedlemsstaten skall utbyta information

om disciplinära åtgärder eller straffrättsliga påföljder som vidta-

gits eller andra allvarliga, specifika omständigheter som kan ha

följder för utövandet av verksamheten enligt detta direktiv, med

iakttagande av lagstiftningen om skydd av personuppgifter

enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den

24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avse-

ende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet

av sådana uppgifter (¹) och Europaparlamentets och rådets

direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av

personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektro-

nisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk

kommunikation) (²).

30.9.2005

L 255/50

Europeiska unionens officiella tidning

sv

H¹I egt l RXQL RSNQQNQYYUL ³N SQN d©²¥«´©¶¥´ 䮤²¡´ §¥®¯­ ¦ö²¯²¤®©®§

HegI ®² QXXRORPPSN

H²I egt l RPQL SQNWNRPPRL ³N SWN

Ursprungsmedlemsstaten skall kontrollera om förhållandena är

riktiga och dess myndigheter avgöra typ och omfattning av de

undersökningar som skall göras och meddela den mottagande

medlemsstaten vilka konsekvenser landet drar av de lämnade

uppgifterna.

3.

Senast den 20 oktober 2007 skall varje medlemsstat utse

de behöriga myndigheter och organ som är bemyndigade att

utfärda eller ta emot bevis på formella kvalifikationer och andra

handlingar eller upplysningar, samt de behöriga myndigheter

och organ som är bemyndigade att motta ansökningarna och

fatta de beslut som avses i detta direktiv, och de skall genast

underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta.

4.

Varje medlemsstat skall utse en samordnare för verksam-

heten för de myndigheter som avses i punkt 1 och underrätta

övriga medlemsstater och kommissionen om detta.

Samordnarna skall ha följande uppgifter:

a) Att främja enhetlig tillämpning av direktivet.

b) Att inhämta alla uppgifter av betydelse för tillämpningen av

direktivet, bland annat uppgifter om tillträdesvillkor för

reglerade yrken i medlemsstaterna….

För att utföra det som avses i b kan samordnarna vända sig till

de kontaktpunkter som avses i artikel 57.

Artikel 57

Kontaktpunkter

Varje medlemsstat skall senast den 20 oktober 2007 utse en

kontaktpunkt som skall ha följande uppgifter:

a) Att ge medborgarna och kontaktpunkterna i övriga

medlemsstater all nödvändig information om erkännandet

av yrkeskvalifikationer enligt detta direktiv, i synnerhet

information om nationell lagstiftning som reglerar dessa

yrken och utövandet av dessa, inklusive sociallagstiftning

och eventuella yrkesetiska regler.

b) Att bistå medborgarna vid utövandet av deras rättigheter

enligt detta direktiv, vid behov i samarbete med övriga

kontaktpunkter och behöriga myndigheter i den mottagande

medlemsstaten.

På begäran av kommissionen skall kontaktpunkterna underrätta

kommissionen om resultatet av ärenden som de handlagt i

enlighet med b senast två månader efter det att de mottagits.

Artikel 58

Kommittén för erkännande av yrkeskvalifikationer

1.

Kommissionen skall biträdas av en kommitté för erkän-

nande av yrkeskvalifikationer, nedan kallad ”kommittén”.

2.

När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7

i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel-

serna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara

två månader.

3.

Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 59

Samråd

Kommissionen skall säkerställa att experter från de berörda

yrkesgrupperna på lämpligt sätt rådfrågas, särskilt i anslutning

till arbetet i den kommitté som avses i artikel 58, och kommis-

sionen skall för denna kommitté lägga fram en rapport om

dessa samråd.

avdelning vi

ANDRA BESTÄMMELSER

Artikel 60

Rapportering

1.

Efter den 20 oktober 2007 skall medlemsstaterna

vartannat år lämna en rapport till kommissionen över tillämp-

ningen av det inrättade systemet. Utöver allmänna kommen-

tarer skall rapporten innehålla en statistisk översikt över de

beslut som fattats samt en beskrivning av de viktigaste

problemen som tillämpningen av direktivet fört med sig.

2.

Efter

den

20

oktober 2007

skall kommissionen

vart femte år utarbeta en rapport om genomförandet av detta

direktiv.

Artikel 61

Undantagsklausul

Om större svårigheter på något visst område skulle uppstå för

en viss medlemsstat vid tillämpningen av det här direktivet,

skall kommissionen undersöka dessa svårigheter i samarbete

med medlemsstaten i fråga.

I förekommande fall skall kommissionen enligt det förfarande

som avses i artikel 58.2 medge undantag för ifrågavarande

medlemsstat vad gäller tillämpningen av bestämmelsen under

en begränsad tidsperiod.

30.9.2005

L 255/51

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Artikel 62

Upphävande

Direktiven

77/452/EEG,

77/453/EEG,

78/686/EEG,

78/687/EEG,

78/1026/EEG,

78/1027/EEG,

80/154/EEG,

80/155/EEG,

85/384/EEG,

85/432/EEG,

85/433/EEG,

89/48/EEG, 92/51/EEG, 93/16/EEG och 1999/42/EG skall

upphöra att gälla från och med den 20 oktober 2007. Hänvis-

ningar till de upphävda direktiven skall anses som hänvisningar

till detta direktiv, och de rättsakter som har antagits på

grundval av de direktiven skall inte påverkas av upphävandet.

Artikel 63

Införlivande

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och

andra författningar som är nödvändiga för att följa detta

direktiv senast den 20 oktober 2007 De skall genast underrätta

kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla

en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan

hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur

hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 64

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det

har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 65

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 7 september 2005.

På Europaparlamentets

vägnar

jN borrell fontelles

Ordförande

På rådets vägnar

cN clarke

Ordförande

30.9.2005

L 255/52

Europeiska unionens officiella tidning

sv

BILAGA I

Förteckning över yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer som uppfyller villkoren i artikel 3.2

irland H¹I

QN t¨¥ i®³´©´µ´¥ ¯¦ c¨¡²´¥²¥¤ a££¯µ®´¡®´³ ©® i²¥¬¡®¤ H²I

RN t¨¥ i®³´©´µ´¥ ¯¦ c¥²´©¦©¥¤ pµ¢¬©£ a££¯µ®´¡®´³ ©® i²¥¬¡®¤ H²I

SN t¨¥ a³³¯£©¡´©¯® ¯¦ c¥²´©¦©¥¤ a££¯µ®´¡®´³ H²I

TN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ e®§©®¥¥²³ ¯¦ i²¥¬¡®¤

UN i²©³¨ p¬¡®®©®§ i®³´©´µ´¥

fÖrenade kungariket

QN i®³´©´µ´¥ ¯¦ c¨¡²´¥²¥¤ a££¯µ®´¡®´³ ©® e®§¬¡®¤ ¡®¤ w¡¬¥³

RN i®³´©´µ´¥ ¯¦ c¨¡²´¥²¥¤ a££¯µ®´¡®´³ ¯¦ s£¯´¬¡®¤

SN i®³´©´µ´¥ ¯¦ c¨¡²´¥²¥¤ a££¯µ®´¡®´³ ©® i²¥¬¡®¤

TN c¨¡²´¥²¥¤ a³³¯£©¡´©¯® ¯¦ c¥²´©¦©¥¤ a££¯µ®´¡®´³

UN c¨¡²´¥²¥¤ i®³´©´µ´¥ ¯¦ l¯³³ a¤ªµ³´¥²³

VN c¨¡²´¥²¥¤ i®³´©´µ´¥ ¯¦ m¡®¡§¥­¥®´ a££¯µ®´¡®´³

WN i®³´©´µ´¥ ¯¦ c¨¡²´¥²¥¤ s¥£²¥´¡²©¥³ ¡®¤ a¤­©®©³´²¡´¯²³

XN c¨¡²´¥²¥¤ i®³µ²¡®£¥ i®³´©´µ´¥

YN i®³´©´µ´¥ ¯¦ a£´µ¡²©¥³

QPN f¡£µ¬´¹ ¯¦ a£´µ¡²©¥³

QQN c¨¡²´¥²¥¤ i®³´©´µ´¥ ¯¦ b¡®«¥²³

QRN i®³´©´µ´¥ ¯¦ b¡®«¥²³ ©® s£¯´¬¡®¤

QSN r¯¹¡¬ i®³´©´µ´©¯® ¯¦ c¨¡²´¥²¥¤ sµ²¶¥¹¯²³

QTN r¯¹¡¬ t¯·® p¬¡®®©®§ i®³´©´µ´¥

QUN c¨¡²´¥²¥¤ s¯£©¥´¹ ¯¦ p¨¹³©¯´¨¥²¡°¹

QVN r¯¹¡¬ s¯£©¥´¹ ¯¦ c¨¥­©³´²¹

QWN b²©´©³¨ p³¹£¨¯¬¯§©£¡¬ s¯£©¥´¹

QXN l©¢²¡²¹ a³³¯£©¡´©¯®

QYN i®³´©´µ´¥ ¯¦ c¨¡²´¥²¥¤ f¯²¥³´¥²³

RPN c¨¡²´¥²¥¤ i®³´©´µ´¥ ¯¦ bµ©¬¤©®§

RQN e®§©®¥¥²©®§ c¯µ®£©¬

RRN i®³´©´µ´¥ ¯¦ e®¥²§¹

RSN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ s´²µ£´µ²¡¬ e®§©®¥¥²³

RTN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ c©¶©¬ e®§©®¥¥²³

RUN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ m©®©®§ e®§©®¥¥²³

30.9.2005

L 255/53

Europeiska unionens officiella tidning

sv

(

1

) Irländska medborgare är även medlemmar i följande sammanslutningar eller organisationer i Förenade kungariket:

Institute of Chartered Accountants in England and Wales.

Institute of Chartered Accountants of Scotland.

Institute of Actuaries.

Faculty of Actuaries.

The Chartered Institute of Management Accountants.

Institute of Chartered Secretaries and Administrators.

Royal Town Planning Institute.

Royal Institution of Chartered Surveyors.

Chartered Institute of Building.

(

2

) Endast för revisionsverksamhet.

RVN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ m©®©®§ ¡®¤ m¥´¡¬¬µ²§¹

RWN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ e¬¥£´²©£¡¬ e®§©®¥¥²³

RXN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ g¡³ e®§©®¥¥²³

RYN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ m¥£¨¡®©£¡¬ e®§©®¥¥²³

SPN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ c¨¥­©£¡¬ e®§©®¥¥²³

SQN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ p²¯¤µ£´©¯® e®§©®¥¥²³

SRN i®³´©´µ´©¯® ¯¦ m¡²©®¥ e®§©®¥¥²³

SSN r¯¹¡¬ i®³´©´µ´©¯® ¯¦ n¡¶¡¬ a²£¨©´¥£´³

STN r¯¹¡¬ a¥²¯®¡µ´©£¡¬ s¯£©¥´¹

SUN i®³´©´µ´¥ ¯¦ m¥´¡¬³

SVN c¨¡²´¥²¥¤ i®³´©´µ´©¯® ¯¦ bµ©¬¤©®§ s¥²¶©£¥³ e®§©®¥¥²³

SWN i®³´©´µ´¥ ¯¦ m¥¡³µ²¥­¥®´ ¡®¤ c¯®´²¯¬

SXN b²©´©³¨ c¯­°µ´¥² s¯£©¥´¹

30.9.2005

L 255/54

Europeiska unionens officiella tidning

sv

BILAGA II

Förteckning över utbildningar med sådan särskild uppläggning som avses i artikel 11c ii

1. u´¢©¬¤®©®§ © °¡²¡­¥¤©£©® ¯£¨ ¢¡²®¯­³¯²§

u´¢©¬¤®©®§ ´©¬¬Z

i t¹³«¬¡®¤Z

— b¡²®³ªµ«³«ö´¥²³«¡ H”k©®¤¥²«²¡®«¥®³£¨·¥³´¥²Ok©®¤¥²«²¡®«¥®°¦¬¥§¥²”IN

— sªµ«§¹­®¡³´ H”k²¡®«¥®§¹­®¡³´{©®}Op¨¹³©¯´¨¥²¡°¥µ´{©®}”I H¹IN

— a²¢¥´³´¥²¡°¥µ´O¥²§¯´¥²¡°¥µ´ H”b¥³£¨ä¦´©§µ®§³ µ®¤ a²¢¥©´³´¨¥²¡°¥µ´Oe²§¯´¨¥²¡°¥µ´”IN

— l¯§¯°¥¤ H”l¯§¯°ä¤¥Ol¯§¯°ä¤©®”IN

— o²´¯°´©³´ H”o²´¨¯°´©³´{©®}”IN

— g¯¤«ä®¤ ¢¡²®°¥¤¡§¯§ H”s´¡¡´¬©£¨ ¡®¥²«¡®®´¥{²} e²º©¥¨¥²{©®}”IN

— g¯¤«ä®¤ ³°¥£©¡¬¬ä²¡²¥ H”s´¡¡´¬©£¨ ¡®¥²«¡®®´¥{²} h¥©¬°ä¤¡§¯§¥{©®}”IN

— m¥¤©£©®³« ¬¡¢¯²¡´¯²©¥¡³³©³´¥®´ H”­¥¤©º©®©³£¨´¥£¨®©³£¨¥{²} l¡¢¯²¡´¯²©µ­³ a³³©³´¥®´{©®}”IN

— rö®´§¥®´¥«®©«¥² H”­¥¤©º©®©³£¨´¥£¨®©³£¨¥{²} r¡¤©¯¬¯§©¥a³³©³´¥®´{©®}”IN

— t¥«®©³« ¡³³©³´¥®´ — ¦µ®«´©¯®³¤©¡§®¯³´©« H”­¥¤©º©®©³£¨´¥£¨®©³£¨¥{²} a³³©³´¥®´{©®} ¦ü² fµ®«´©¯®³¤©¡§®¯³´©«”IN

— v¥´¥²©®ä²´¥«®©«¥² H”¶¥´¥²©®ä²­¥¤©º©®©³£¨´¥£¨®©³£¨¥{²} a³³©³´¥®´{©®}”IN

— d©¥´©³´ H”d©ä´¡³³©³´¥®´{©®}”IN

— a°¯´¥«³´¥«®©«¥² H”p¨¡²­¡º©¥©®§¥®©¥µ²”I ­¥¤ ¥¸¡­¥® ¦ö²¥ ¤¥® SQ­¡²³ QYYT © ¦N¤N ddr ¥¬¬¥² © ¤¥ ®¹¡ ´¹³«¡ ¤¥¬³´¡M

´¥²®¡N

— m¥®´¡¬³«ö´¡²¥ H”p³¹£¨©¡´²©³£¨¥{²} k²¡®«¥®³£¨·¥³´¥²Ok²¡®«¥®°¦¬¥§¥²”IN

— t¡¬°¥¤¡§¯§ H”s°²¡£¨´¨¥²¡°¥µ´{©®}”IN

i tª¥£«©¥®Z

— v岤¢©´²ä¤¥ H”º¤²¡¶¯´®©£«ý ¡³©³´¥®´”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ å´´¡å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¹²¡å²³ ¹²«¥³©®²©«´¡¤

§¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¶å²¤¬©®ª¥L «¯­°¬¥´´¥²¡´ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®íº«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®N

— nµ´²©´©¯®©³´ H”®µ´²©č®í ¡³©³´¥®´”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¹²¡å²³ ¹²«¥³©®²©«´¡¤

§¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¶å²¤¬©®ª¥L «¯­°¬¥´´¥²¡´ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®íº«¯µš«¡” ¥¸¡­¥®N

i i´¡¬©¥®Z

— t¡®¤´¥«®©«¥² H”¯¤¯®´¯´¥£®©£¯”IN

— o°´©«¥² H”¯´´©£¯”IN

30.9.2005

L 255/55

Europeiska unionens officiella tidning

sv

(

1

) Från och med den 1juni 1994 ersattes yrkestiteln ”Krankengymnast(in)” med ”Physiotherapeut(in)”. De utövare av yrket som fick sin

examen före detta datum kan dock, om de så önskar, fortsätta att använda sig av den tidigare titeln ”Krankengymnast(in)”.

i c¹°¥²®Z

— t¡®¤´¥«®©«¥² H”

οδοντοτεχνίτης”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QT å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ³¥¸å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§L ³¥¸å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§

¯£¨ ´¶å å²³ °¯³´§¹­®¡³©¡¬ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§L ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¥´´å²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´N

— o°´©«¥² H”

τεχνικός ¯πτικός”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QT å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ³¥¸å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§L ³¥¸å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§

¯£¨ ´¶å å²³ °¯³´§¹­®¡³©¡¬ µ´¢©¬¤®©®§L ¦ö¬ª´ ¡¶ ¥´´ å²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´N

i l¥´´¬¡®¤Z

— t¡®¤³«ö´¥²³«¡ H”º¯¢ā²³´®©¥£ī¢¡³ ­ā³¡”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ´©¯å²³ ¡¬¬­ä® ³«¯¬µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ´¶å å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤M

®©®§ °å ¶å²¤¬©®ª¥L ¦ö¬ª´ ¡¶ ´²¥å²³¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´L ¶¡²¥¦´¥² ¤¥´ «²ä¶³ ¡´´ ¥® ¥¸¡­¥® ¡¶¬ä§§³ ¦ö² ¥²¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ³°¥£©¡¬©³´M

£¥²´©¦©«¡´N

— b©¯­¥¤©£©®³« ¬¡¢¯²¡´¯²©¥¡³³©³´¥®´ H”¢©¯­¥¤©£ī®¡³ ¬¡¢¯²¡®´³”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶ å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ´©¯å²³ ¡¬¬­ä® ³«¯¬µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ´¶å å²³ ¹²«¥³µ´M

¢©¬¤®©®§ °å ¶å²¤¬©®ª¥L ¦ö¬ª´ ¡¶ ´¶åå²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´L ¶¡²¥¦´¥² ¤¥´ «²ä¶³ ¡´´ ¥® ¥¸¡­¥® ¡¶¬ä§§³ ¦ö² ¥²¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ³°¥£©¡M

¬©³´£¥²´©¦©«¡´N

— t¡®¤´¥«®©«¥² H”º¯¢µ ´¥¨®©ķ©³”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶ å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ´©¯å²³ ¡¬¬­ä® ³«¯¬µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ´¶å å²³ ¹²«¥³µ´M

¢©¬¤®©®§ °å ¶å²¤¬©®ª¥L ¦ö¬ª´ ¡¶ ´¶åå²³¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´L ¶¡²¥¦´¥² ¤¥´ «²ä¶³ ¡´´ ¥® ¥¸¡­¥® ¡¶¬ä§§³ ¦ö² ¥²¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ³°¥£©¡M

¬©³´£¥²´©¦©«¡´N

— b©´²ä¤¡®¤¥ ³ªµ«§¹­®¡³´ H”¦©º©¯´¥²¡°¥©´¡ ¡³©³´¥®´³”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ´©¯å²³ ¡¬¬­ä® ³«¯¬µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ´²¥ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤M

®©®§ °å ¶å²¤¬©®ª¥L ¦ö¬ª´ ¡¶ ´¶åå²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´L ¶¡²¥¦´¥² ¤¥´ «²ä¶³ ¡´´ ¥® ¥¸¡­¥® ¡¶¬ä§§³ ¦ö² ¥²¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ³°¥£©¡¬©³´M

£¥²´©¦©«¡´N

i lµ¸¥­¢µ²§Z

— rö®´§¥®´¥«®©«¥² H”¡³³©³´¡®´{¥} ´¥£¨®©±µ¥ ­é¤©£¡¬{¥} ¥® ²¡¤©¯¬¯§©¥”IN

— m¥¤©£©®³« ¬¡¢¯²¡´¯²©¥¡³³©³´¥®´ H”¡³³©³´¡®´{¥} ´¥£¨®©±µ¥ ­é¤©£¡¬{¥} ¤¥ ¬¡¢¯²¡´¯©²¥”IN

— m¥®´¡¬³«ö´¡²¥ H”©®¦©²­©¥²O©è²¥ °³¹£¨©¡´²©±µ¥”IN

— sªµ«¨µ³´¥«®©«¥² — «©²µ²§© H”¡³³©³´¡®´{¥} ´¥£¨®©±µ¥ ­é¤©£¡¬{¥} ¥® £¨©²µ²§©¥”IN

— b¡²®³ªµ«³«ö´¥²³«¡ H”©®¦©²­©¥²O©è²¥ °µé²©£µ¬´¥µ²O´²©£¥”IN

— n¡²«¯³³«ö´¥²³«¡ H”©®¦©²­©¥²O©è²¥ ¡®¥³´¨é³©³´¥”IN

— e¸¡­©®¥²¡¤ ­¡³³ö²O­¡³³ö³ H”­¡³³¥µ²O¥µ³¥ ¤©°¬ô­é{¥}”IN

— b¡²®°¥¤¡§¯§ H”餵£¡´¥µ²O´²©£¥”IN

i n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡Z

— v¥´¥²©®ä²¡³³©³´¥®´ H”¤©¥²¥®¡²´³¡³³©³´¥®´”IN

30.9.2005

L 255/56

Europeiska unionens officiella tidning

sv

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²L ¢¥³´å¥®¤¥ ¡¶

©I ­©®³´ ´²¥ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ © ³°¥£©¡¬³«¯¬¡ ­¥¤ ¡¶³¬µ´¡®¤¥ ¥¸¡­¥®L © ¶©³³¡ ¦¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ ¥´´ ¥¬¬¥² ´¶å å²³

³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ¥¸¡­¥®L ¥¬¬¥²

©©I ­©®³´ ´¶å ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ © ³°¥£©¡¬³«¯¬¡ ­¥¤ ¡¶³¬µ´¡®¤¥ ¥¸¡­¥®L «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ ­©®³´ ³¥¸

­å®¡¤¥²³ ¹²«¥³°²¡«´©« ¥¬¬¥² ­©®³´ ³¥¸ ­å®¡¤¥²³ °²¡«´©«´ªä®³´§ö²©®§ © §¯¤«ä®¤ ©®²ä´´®©®§L ¥¬¬¥²

©©©I ­©®³´ ´¶å å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ © ³°¥£©¡¬³«¯¬¡ ­¥¤ ¡¶³¬µ´¡®¤¥ ¥¸¡­¥®L «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ ­©®³´ ¥´´ å²³ ¹²«¥³°²¡«´©«

¥¬¬¥² ­©®³´ ¥´´ å²³ °²¡«´©«´ªä®³´§ö²©®§ © §¯¤«ä®¤ ©®²ä´´®©®§L ¥¬¬¥²

©¶I ¦ö² ¶¥´¥²©®ä²¡³³©³´¥®´ H”¤©¥²¥®¡²´³¡³³©³´¥®´”IZ ´²¥ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ © ³°¥£©¡¬³«¯¬¡ H”mbo” M °²¯§²¡­I ¥¬¬¥² ¡¬´¥²®¡M

´©¶´ ´²¥ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ©®¯­ ¬ä²¬©®§³³¹³´¥­¥´ H”llw”IL ¢å¤¡ ¡¶³¬µ´¡¤¥ ­¥¤ ¥¸¡­¥®N

i Ö³´¥²²©«¥Z

— sä²³«©¬¤ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¦ö² ³«ö´¥²³«¯² © ¢¡²® ¯£¨ µ®§¤¯­³¶å²¤ H”³°¥º©¥¬¬¥ g²µ®¤¡µ³¢©¬¤µ®§ ©® ¤¥² k©®¤¥² µ®¤

jµ§¥®¤¬©£¨¥®°¦¬¥§¥”IN

— sä²³«©¬¤ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¦ö² ³«ö´¥²³«¯² © °³¹«©¡´²©³« ³ªµ« ¯£¨ ¨ä¬³¯¶å²¤ H”³°¥º©¥¬¬¥ g²µ®¤¡µ³¢©¬¤µ®§ ©® ¤¥²

°³¹£¨©¡´²©³£¨¥® g¥³µ®¤¨¥©´³ µ®¤ k²¡®«¥®°¦¬¥§¥”IN

— k¯®´¡«´¬©®³¯°´©«¥² H”k¯®´¡«´¬©®³¥®¯°´©«¥²”IN

— p¥¤©«¹²©³´ H”fµ³³°¦¬¥§¥²”IN

— t¥«®©«¥² ¦ö² ¨ö²³¥¬¨ªä¬°­¥¤¥¬ H”hö²§¥²ä´¥¡«µ³´©«¥²”IN

— fö²³ä¬ª¡²¥ ¡¶ ­¥¤©£©®³«¡ ¯£¨ «¥­©³«¡ °²¯¤µ«´¥² H”d²¯§©³´”IN

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QT å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ¦¥­ å² ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡³ ©®¯­ ²¡­¥®

¦ö² ¥® ³´²µ«´µ²¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ µ´§ö²³ ¡¶ ­©®³´ ´²¥ å²³ °²¡«´©«¡®´µ´¢©¬¤®©®§L ¯­¦¡´´¡®¤¥ µ´¢©¬¤®©®§ °å ¥® ¡²¢¥´³M

°¬¡´³ ¯£¨ ¶©¤ ¥® ¹²«¥³³«¯¬¡L ¯£¨ ¥® °¥²©¯¤ ¡¶ ¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ¯£¨ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¹²«¥³¥¸¡­¥®

³¯­ §¥² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ µ´ö¶¡ ¹²«¥´ ¯£¨ µ´¢©¬¤¡ °²¡«´©«¡®´¥²N

— m¡³³ö² H”m¡³³¥µ²”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QT å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ¦¥­ å² ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥® ³´²µ«´µM

²¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ­©®³´ ´¶å å²³ °²¡«´©«¡®´µ´¢©¬¤®©®§L ´¶å å²³ °²¡«´©³« ¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ¯£¨ ¥® ¥´´å²©§ µ´¢©¬¤®©®§

³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¥® ¹²«¥³¥¸¡­¥® ³¯­ §¥² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ µ´ö¶¡ ¹²«¥´ ¯£¨ µ´¢©¬¤¡ °²¡«´©«¡®´¥²N

— fö²³«¯¬¬ä²¡²¥ H”k©®¤¥²§ä²´®¥²O©®”IN

— b¡²®³«ö´¡²¥ H”e²º©¥¨¥²”IN

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ QS å²L ¶¡²¡¶ ¦¥­ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¹²«¥³³«¯¬¡L ¯£¨

¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¥¸¡­¥®N

i s¬¯¶¡«©¥®Z

— l䲡²¥ °å ¤¡®³¯­²å¤¥´ © «¯®³´³«¯¬¯² °å §²µ®¤³´¡¤©¥´ H”µč©´¥ľ ¶´¡®¥č®¯­ ¯¤¢¯²¥ ®¡ ºá«¬¡¤®ý£¨ µ­¥¬¥£«ý£¨

š«¯¬á£¨”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QTLU å²L ¶¡²¡¶ å´´¡å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§L ¦¹²¡å²³§¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤

³°¥£©¡¬©®²©«´®©®§ ³¡­´ ¥® ¦¥­´¥²­©®¥²³«µ²³ © ¤¡®³°¥¤¡§¯§©«N

— u´¢©¬¤¡²¥ ¶©¤ ³ä²³«©¬¤¡ µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´¥² ¯£¨ ¶©¤ ³¯£©¡¬´ªä®³´¡®³´¡¬´¥² H”¶¹£¨¯¶á¶¡´¥¬G ¶ š°¥£©á¬®¹£¨ ¶ý£¨¯¶®ý£¨

º¡²©¡¤¥®©¡£¨ ¡ ¶ º¡²©¡¤¥®©¡£¨ ³¯£©á¬®¹£¨ ³¬µ©¥¢”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QT å²L ¶¡²¡¶ å´´¡O®©¯ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§L ¦¹²¡å²³§¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§

­¥¤ °¥¤¡§¯§©³« ©®²©«´®©®§ ¥¬¬¥² ¡®®¡® ©®²©«´®©®§ ¯£¨ ´¶åå²³«¯­°¬¥´´¥²¡®¤¥ ¤¥¬´©¤³³´µ¤©¥² © °¥¤¡§¯§©«N

30.9.2005

L 255/57

Europeiska unionens officiella tidning

sv

2. u®¤¥² ²µ¢²©«¥® ¨¡®´¶¥²«³­ä³´¡²¥ H”m¥³´¥²Om¥©³´¥²Om¡î´²¥”I ­¥¤ ¥® ¡®®¡® µ´¢©¬¤®©®§ ä® ¤¥® ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¡¶¤¥¬®©®§iiiL «¡°©M

telII i detta direktiv

u´¢©¬¤®©®§ ´©¬¬Z

i d¡®­¡²«Z

— o°´©«¥² H”¯°´¯­¥´²©³´”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ QT å²L ¶¡²¡¶ ¦¥­ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¦ö²¤¥¬¡¤ °å ´¶å ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´å²³´¥¯²¥´©³«

µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¥® ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´ ¯£¨ ´¶å ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²³ °²¡«´©« °å ¥® ¡²¢¥´³°¬¡´³ ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¥®

¥¸¡­¥® ³¯­ §¥² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ ¡®¶ä®¤¡ ´©´¥¬® ”m¥³´¥²”N

— o²´¯°¥¤´¥«®©«¥² H”¯²´¯°æ¤©­¥«¡®©«¥²”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ´¯¬¶ ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²L ¶¡²¡¶ ´²¥ ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¦ö²¤¥¬¡¤ °å

³¥¸­å®¡¤¥²³ ´¥¯²¥´©³« µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¥® ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´ ¯£¨ ´²¥ å²³ °²¡«´©« °å ¥® ¡²¢¥´³°¬¡´³ ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤

¥® ¥²«ä®¤ ¥¸¡­¥® © ¨¡®´¶¥²«³¹²«¥´ ³¯­ §¥² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ ¡®¶ä®¤¡ ´©´¥¬® ”m¥³´¥²”N

— o²´¯°¥¤³«¯­¡«¡²¥ H”¯²´¯°¡¥¤©³«¯­¡§¥²”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ QSLU å²L ¶¡²¡¶ ¦¹²¥ ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¦ö²¤¥¬¡¤ °å ´¶åå²³´¥¯²¥M

´©³« µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¥® ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´ ¯£¨ ´¶å ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²³ °²¡«´©« °å ¥® ¡²¢¥´³°¬¡´³ ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¥®

¥²«ä®¤ ¥¸¡­¥® © ¨¡®´¶¥²«³¹²«¥´ ³¯­ §¥² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ ¡®¶ä®¤¡ ´©´¥¬® ”m¥³´¥²”N

i t¹³«¬¡®¤Z

— o°´©«¥² H”aµ§¥®¯°´©«¥²”IN

— t¡®¤´¥«®©«¥² H”z¡¨®´¥£¨®©«¥²”IN

— b¡®¤¡§©³´ H”b¡®¤¡§©³´”IN

— t¥«®©«¥² ¦ö² ¨ö²³¥¬¨ªä¬°­¥¤¥¬ H”hö²§¥²ä´¥ M a«µ³´©«¥²”IN

— o²´¯°¥¤´¥«®©«¥² H”o²´¨¯°ä¤©¥­¥£¨¡®©«¥²”IN

— o²´¯°¥¤³«¯­¡«¡²¥ H”o²´¨¯°ä¤©¥³£¨µ¨­¡£¨¥²”IN

i lµ¸¥­¢µ²§Z

— o°´©«¥² H”¯°´©£©¥®”IN

— t¡®¤´¥«®©«¥² H”­é£¡®©£©¥® ¤¥®´¡©²¥”IN

— t¥«®©«¥² ¦ö² ¨ö²³¥¬¨ªä¬°­¥¤¥¬ H”¡µ¤©¯°²¯´¨é³©³´¥”IN

— o²´¯°¥¤´¥«®©«¥²O¢¡®¤¡§©³´ H”­é£¡®©£©¥® ¯²´¨¯°é¤©³´¥O¢¡®¤¡§©³´¥”IN

— o²´¯°¥¤³«¯­¡«¡²¥ H”¯²´¨¯°é¤©³´¥ M £¯²¤¯®®©¥²”IN

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ QT å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ¦¥­ å² ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥®

³´²µ«´µ²¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ ¤¥¬³ °å ¥® ¡²¢¥´³°¬¡´³L ¤¥¬³ ¶©¤ ¥® ¹²«¥³³«¯¬¡ ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¥¸¡­¥® ³¯­ §¥² ¢¥¨ö²©§¨¥´

¡´´ µ´ö¶¡ ®å§¯® ³¯­ «¶¡¬©¦©£¥²¡¤ ¢¥´²¡«´¡¤ ¶¥²«³¡­¨¥´ © ¹²«¥´ ¡®´©®§¥® ³¯­ ³ªä¬¶³´ä®¤©§ ¹²«¥³µ´ö¶¡²¥ ¥¬¬¥² ³¯­

¡®³´ä¬¬¤ °å ªä­¦ö²¢¡² ¡®³¶¡²³®©¶åN

i Ö³´¥²²©«¥Z

— b¡®¤¡§©³´ H”b¡®¤¡§©³´”IN

— k¯²³¥´´­¡«¡²¥ H”m©¥¤¥²·¡²¥®¥²º¥µ§¥²”IN

30.9.2005

L 255/58

Europeiska unionens officiella tidning

sv

— o°´©«¥² H”o°´©«¥²”IN

— o²´¯°¥¤³«¯­¡«¡²¥ H”o²´¨¯°ä¤©¥³£¨µ¨­¡£¨¥²”IN

— o²´¯°¥¤´¥«®©«¥² H”o²´¨¯°ä¤©¥´¥£¨®©«¥²”IN

— t¡®¤´¥«®©«¥² H”z¡¨®´¥£¨®©«¥²”IN

— t²ä¤§å²¤³­ä³´¡²¥ H”gä²´®¥²”IN

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QT å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ¦¥­ å² ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡³ ©®¯­ ²¡­¥®

¦ö² ¥® ³´²µ«´µ²¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ­©®³´ ´²¥ å²³ °²¡«´©«´ªä®³´§ö²©®§L ¤¥¬³ °å ¥® ¡²¢¥´³°¬¡´³L ¤¥¬³ ¶©¤ ¥® ¹²«¥³³«¯¬¡ ¯£¨

­¥¤ ­©®³´ ´¶å å²³ °²¡«´©³« ¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ­ä³´¡²¥¸¡­¥® ³¯­ §¥² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ µ´ö¶¡ ¹²«¥´L

µ´¢©¬¤¡ °²¡«´©«¡®´¥² ¯£¨ ¡®¶ä®¤¡ ´©´¥¬® ”m¥©³´¥²”N

fö¬ª¡®¤¥ µ´¢©¬¤®©®§¡² ´©¬¬ ­ä³´¡²¥ ©®¯­ ª¯²¤ ¯£¨ ³«¯§³¢²µ«Z

— l¡®´­ä³´¡²¥ H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² l¡®¤·©²´³£¨¡¦´”IN

— mä³´¡²¥ © ¬¡®´¨µ³¨å¬¬®©®§ H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² ¬ä®¤¬©£¨¥® h¡µ³·©²´³£¨¡¦´”IN

— mä³´¡²¥ © ´²ä¤§å²¤³¯¤¬©®§ H”m¥©³´¥² ©­ g¡²´¥®¢¡µ”IN

— mä³´¡²¥ © §²ö®³¡«³¯¤¬©®§ H”m¥©³´¥² ©­ f¥¬¤§¥­ü³¥¢¡µ”IN

— mä³´¡²¥ © ¦²µ«´¯¤¬©®§ ¯£¨ ¦²¡­³´ä¬¬®©®§ ¡¶ ¦²µ«´°²¯¤µ«´¥² H”m¥©³´¥² ©­ o¢³´¢¡µ µ®¤ ©® ¤¥² o¢³´¶¥²·¥²´µ®§”IN

— mä³´¡²¥ © ¶©®¯¤¬©®§ ¯£¨ ¶©®¦²¡­³´ä¬¬®©®§ H”m¥©³´¥² ©­ w¥©®¢¡µ µ®¤ ©® ¤¥² k¥¬¬¥²·©²´³£¨¡¦´”IN

— m¥ª¥²©­ä³´¡²¥ H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² m¯¬«¥²¥© µ®¤ kä³¥²¥©·©²´³£¨¡¦´”IN

— mä³´¡²¥ © ¨ä³´¨å¬¬®©®§ H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² p¦¥²¤¥·©²´³£¨¡¦´”IN

— f©³«¥²©­ä³´¡²¥ H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² f©³£¨¥²¥©·©²´³£¨¡¦´”IN

— mä³´¡²¥ © ¦ªä¤¥²¦ä¨å¬¬®©®§ H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² g¥¦¬ü§¥¬·©²´³£¨¡¦´”IN

— mä³´¡²¥ © ¢©¯¤¬©®§ H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² b©¥®¥®·©²´³£¨¡¦´”IN

— s«¯§­ä³´¡²¥ H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² f¯²³´·©²´³£¨¡¦´”IN

— mä³´¡²¥ © ³«¯§³°¬¡®´¥²©®§ ¯£¨ ³«¯§³¶å²¤ H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² f¯²³´§¡²´¥® µ®¤ f¯²³´°¦¬¥§¥·©²´³£¨¡¦´”IN

— mä³´¡²¥ © ¬¡§²©®§ ¡¶ ª¯²¤¢²µ«³°²¯¤µ«´¥² H”m¥©³´¥² ©® ¤¥² ¬¡®¤·©²´³£¨¡¦´¬©£¨¥® l¡§¥²¨¡¬´µ®§”IN

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QU å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ³¥¸ å² ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö²

¥® ³´²µ«´µ²¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ µ´§ö²³ ¡¶ ­©®³´ ´²¥ å²³ °²¡«´©«´ªä®³´§ö²©®§L ­¥¤ µ´¢©¬¤®©®§ ¤¥¬³ °å ¥´´ ¦ö²¥´¡§L ¤¥¬³

¶©¤ ¥® ¹²«¥³³«¯¬¡L ¯£¨ ´²¥å²³°²¡«´©³« ¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ­ä³´¡²¥¸¡­¥® ³¯­ §¥² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´ µ´¢©¬¤¡

°²¡«´©«¡®´¥² ¯£¨ ¡®¶ä®¤¡ ´©´¥¬® ”m¥©³´¥²”N

i p¯¬¥®Z

— ¬ä²¡²¥ ¦ö² °²¡«´©³« ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ H”n¡µ£º¹£©¥¬ °²¡«´¹£º®¥ª ®¡µ«© º¡·¯¤µ”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡²

©I å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¥­å²³ ¹²«¥³©®²©«´¡¤ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ¥¬¬¥² ¬©«¶ä²¤©§ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ©®¯­ ¥´´

²¥¬¥¶¡®´ ¯­²å¤¥L ¦ö¬ª´ ¡¶ «µ²³ © °¥¤¡§¯§©« °å ´¯´¡¬´ ­©®³´QUP´©­­¡²L «µ²³ © ³ä«¥²¨¥´ © ¡²¢¥´¥´ ¯£¨ ¡²¢¥´³¨¹§©¥®

¯£¨ ´¶åå²³¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ©®¯­ ¤¥´ ¹²«¥ ³¯­ ¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥ ³«¡¬¬ µ®¤¥²¶©³¡© ¥¬¬¥²

©©I å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¥­å²³ ¹²«¥³©®²©«´¡¤ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ³¡­´ ¡¶§å®§³¤©°¬¯­ ¦²å® ¥® °¯³´§¹­®¡³©¡¬

´¥«®©³« ¬ä²¡²µ´¢©¬¤®©®§ ¥¬¬¥²

30.9.2005

L 255/59

Europeiska unionens officiella tidning

sv

©©©I å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ´¶å ´©¬¬ ´²¥ å²³§²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¹²«¥³©®²©«´¡¤ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ³¡­´ ­©®³´ ´²¥å²³¹²«¥M

³¥²¦¡²¥®¨¥´ ¢¥³´¹²«´ ¡¶ ¥´´ ­ä³´¡²¢²¥¶ ¦ö² ¹²«¥´ © ¦²å§¡ ¦ö¬ª´ ¡¶ ¥® «µ²³ © °¥¤¡§¯§©« °å ´¯´¡¬´ ­©®³´ QUP´©­­¡²N

i s¬¯¶¡«©¥®Z

— ¬ä²¡²¥ ¦ö² ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ H”­¡ª³´¥² ¯¤¢¯²®¥ª ¶ý£¨¯¶¹”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶ å²L ¶¡²¡¶ å´´¡å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§L ¦¹²¡å²³¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ H¡¶³¬µ´¡¤

¹²«¥³©®²©«´¡¤ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨O¥¬¬¥² ¬ä²¬©®§³´©¤ °å ¥® ²¥¬¥¶¡®´ H¬©«®¡®¤¥I ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³ ¥¬¬¥² ¬ä²¬©®§³«µ²³IL

­©®³´ ´²¥å²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ©®¯­ ³¡­­¡ ¯­²å¤¥ ³¯­ ¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥³ ¡¶³¬µ´¡¤¥ µ´¢©¬¤®©®§ ¥¬¬¥² ¬ä²¬©®§³´©¤ ¯£¨

«¯­°¬¥´´¥²¡®¤¥ ³´µ¤©¥² © °¥¤¡§¯§©« ¶©¤ °¥¤¡§¯§©³«¡ ¦¡«µ¬´¥´¥® ¥¬¬¥² ¶©¤ ´¥«®©³« ¨ö§³«¯¬¡L ¥¬¬¥² ¡¶³¬µ´¡¤ §¹­®¡³©¥µ´M

¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¬ä²¬©®§³´©¤ °å ¥® ²¥¬¥¶¡®´ H¬©«®¡®¤¥I ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³ ¥¬¬¥² ¬ä²¬©®§³«µ²³L ­©®³´ ´²¥ å²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´

©®¯­ ³¡­­¡ ¯­²å¤¥ ³¯­ ¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥³ ¡¶³¬µ´¡¤¥ µ´¢©¬¤®©®§ ¥¬¬¥² ¬ä²¬©®§³´©¤L ¯£¨ ¤ä²µ´ö¶¥² ³´µ¤©¥² © °¥¤¡§¯§©« ¶©¤

°¥¤¡§¯§©³«¡ ¦¡«µ¬´¥´¥®L ¥¬¬¥² ¦²å® ¯£¨ ­¥¤ ¤¥®Q³¥°´¥­¢¥² RPPU ³°¥£©¡¬µ´¢©¬¤®©®§ °å ³°¥£©¡¬°¥¤¡§¯§©«¥®³ ¯­²å¤¥

³¯­ ¢¥¤²©¶³ ¶©¤ ­¥´¯¤©«£¥®´²¡ ¦ö² ¬ä²¡²¥ ¦ö² ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ³°¥£©¡¬³«¯¬¯² µ´¡® «¯­°¬¥´´¥²¡®¤¥ °¥¤¡§¯§©³«¡

³´µ¤©¥²N

3. u´¢©¬¤®©®§ © ³ªö­¡®³¹²«¥®

¡I sªö¦¡²´

u´¢©¬¤®©®§ ´©¬¬Z

i tª¥£«©¥®Z

— d䣫³­¡´²¯³ H”°¡¬µ¢®í ¡³©³´¥®´”IN

— v¡«´¨¡¶¡®¤¥ ¢¥¦ä¬ ³¯­ ä² ¡®³¶¡²©§´ ¦ö² ¶¡«´´ªä®³´ H”®á­¯ř®í °¯²µčí«”IN

— Ö¶¥²³´¹²­¡® H”°²¶®í °¡¬µ¢®í ¤ů³´¯ª®í«”IN

— sªö«¡°´¥® H”«¡°©´á®”IN

— m¡³«©®¢©´²ä¤¥ H”³´²¯ª®í ¡³©³´¥®´”IN

— v¡«´¨¡¶¡®¤¥ ­¡³«©®¢¥¦ä¬ H”³´²¯ª®í ¤ů³´¯ª®í«”IN

— fö²³´¥ ­¡³«©®©³´ H”¤²µ¨ý ³´²¯ª®í ¤ů³´¯ª®í«”IN

— m¡³«©®£¨¥¦ H”°²¶®í ³´²¯ª®í ¤ů³´¯ª®í«”IN

— e¬¥«´²©«¥² H”¥¬¥«´²¯´¥£¨®©«”IN

— e¬¥«´²¯´¥«®©³« £¨¥¦ H”¥¬¥«´²¯¤ů³´¯ª®í«”IN

i d¡®­¡²«Z

— s«¥°°¡²¥ H”³«©¢³¦œ²¥²”IN

— fö²³´¥³´¹²­¡® H”¯¶¥²³´¹²­¡®¤”IN

— k¶¡²´¥²­ä³´¡²¥L ¤ä£«³¢¥¦ä¬ H”¥®¥³´¹²­¡®¤L ¶¡§´¨¡¶¥®¤¥ ³´¹²­¡®¤”IN

— d䣫³¢¥¦ä¬ H”¶¡§´¨¡¶¥®¤¥ ³´¹²­¡®¤”IN

— m¡³«©®£¨¥¦ H”­¡³«©®£¨¥¦”IN

— fö²³´¥ ­¡³«©®£¨¥¦ H”¬N ­¡³«©®­¥³´¥²”IN

— fö²³´¥ ­¡³«©®£¨¥¦O¶¡«´¨¡¶¡®¤¥ ­¡³«©®£¨¥¦ H”¬N ­¡³«©®­¥³´¥²O¶¡§´¨¡¶¥®¤¥ ­¡³«©®­¥³´¥²”IN

i t¹³«¬¡®¤Z

— kµ³´³«¥°°¡²¥L ³´ö²²¥ ¦¡²´¹§ H”k¡°©´ä® am”IN

— kµ³´³«¥°°¡²¥L ­©®¤²¥ ¦¡²´¹§ H”k¡°©´ä® ak”IN

— d䣫³¢¥¦ä¬L ³´ö²²¥ «µ³´¦¡²´¹§ H”n¡µ´©³£¨¥² s£¨©¦¦³¯¦¦©º©¥² amw”IN

30.9.2005

L 255/60

Europeiska unionens officiella tidning

sv

— d䣫³¢¥¦ä¬L ­©®¤²¥ «µ³´¦¡²´¹§ H”n¡µ´©³£¨¥² s£¨©¦¦³¯¦¦©º©¥² akw”IN

— m¡³«©®£¨¥¦L §²¡¤ c H”s£¨©¦¦³¢¥´²©¥¢³´¥£¨®©«¥² ct M l¥©´¥² ¶¯® m¡³£¨©®¥®¡®¬¡§¥®”IN

— m¡³«©®©³´L §²¡¤ c H”s£¨©¦¦³­¡³£¨©®©³´ cm¡ M l¥©´¥² ¶¯® m¡³£¨©®¥®¡®¬¡§¥®”IN

— s«¥°°³´¥«®©«¥²L §²¡¤ c H”s£¨©¦¦³¢¥´²©¥¢³´¥£¨®©«¥² ctw”IN

— m¡³«©®´¥«®©«¥²L §²¡¤ c M ¥®³¡­­¡³«©®©³´ H”s£¨©¦¦³­¡³£¨©®©³´ cm¡w M t¥£¨®©³£¨¥² a¬¬¥©®¯¦¦©º©¥²”IN

i i´¡¬©¥®Z

— d䣫³¢¥¦ä¬ H”µ¦¦©£©¡¬¥ ¤© £¯°¥²´¡”IN

— m¡³«©®¢¥¦ä¬ H”µ¦¦©£©¡¬¥ ¤© ­¡££¨©®¡”IN

i l¥´´¬¡®¤Z

— b¥¦ä¬¨¡¶¡®¤¥ ¥¬¥«´²¯©®§¥®ªö² °å ¦¡²´¹§ H”«µģµ ¥¬¥«´²¯­¥¨ā®©ķ©³”IN

— k¹¬­¡³«©®³¯°¥²¡´ö² H”«µģ¡ ³¡¬¤ēš¡®¡³ ©¥«ā²´µ ­¡šī®©³´³”IN

i n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡Z

— fö²³´¥³´¹²­¡® °å «µ³´¦¡²´¹§ H­¥¤ «¯­°¬¥´´¥²¡®¤¥ µ´¢©¬¤®©®§I H”³´µµ²­¡® «¬¥©®¥ ¨¡®¤¥¬³¶¡¡²´ {­¥´ ¡¡®¶µ¬¬©®§}”IN

— e¸¡­©®¥²¡¤ ­¡³«©®©³´ °å «µ³´¦¡²´¹§ H”¤©°¬¯­¡ ­¯´¯²¤²©ª¶¥²”IN

— vts¦µ®«´©¯®ä² H”vts M ¦µ®£´©¯®¡²©³”IN

d¥´´¡ ­¯´³¶¡²¡² ¦ö¬ª¡®¤¥ µ´¢©¬¤®©®§¡²Z

— i tª¥£«©¥®Z

©I d䣫³­¡´²¯³ H”°¡¬µ¢®í ¡³©³´¥®´”IN

QN u®¤²¥ 嬤¥²³§²ä®³ RP å²N

RN ¡I sªö¦¡²´³¨ö§³«¯¬¡ ¥¬¬¥² ³ªö¦¡²´³³«¯¬¡ — ¡¶¤¥¬®©®§¥® ¦ö² ®¡¶©§¡´©¯®L ¢å¤¡ «µ²³¥²®¡ ­å³´¥ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤

”­¡´µ²©´®íº«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®L ¯£¨ §¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ ©­©®³´ ³¥¸ ­å®¡¤¥² µ®¤¥² ³´µ¤©¥M

´©¤¥®L ¥¬¬¥²

¢I §¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ ¯­¦¡´´¡®¤¥ ­©®³´ ´¶å å² ³¯­ ¶¡«´­¡®³«¡° °å µ®¤¥²¨å¬¬³®©¶å °å ¦¡²´¹§

¯£¨ ¡¶³¬µ´¡¤ «µ²³ ¡®¯²¤®¡¤ ¡¶ ¥® ³ªö¦¡²´³¡«¡¤¥­© ¥¬¬¥² ³ªö¦¡²´³³«¯¬¡ ¨¯³ ¥® °¡²´ © ¤¥® ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡

«¯®¶¥®´©¯®¥® ¡®§å¥®¤¥ ®¯²­¥² ¦ö² ³ªö¦¯¬«³ µ´¢©¬¤®©®§L £¥²´©¦©¥²©®§ ¯£¨ ¶¡«´¨å¬¬®©®§ Hstcw«¯®¶¥®M

´©¯®¥®IL ­¥¤ §¯¤«ä®´ ²¥³µ¬´¡´ ³¯­ µ°°¦¹¬¬¥² ¤¥® ®¯²­ ¦ö² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ³¯­ ¡®§¥³ © ¡¶³®©´´aiiOQ ©

stcw«¯¤¥®L ¯£¨ ¡¶¬ä§§¡®¤¥ ¡¶ ¥¸¡­¥® ©®¦ö² ¥® ¥¸¡­¥®³«¯­­©´´é ³¯­ ä² ¥²«ä®¤ ¡¶ mtc

Htª¥£«©¥®³³ªö¦¡²´³«¯­­©´´éIN

©©I v¡«´¨¡¶¡®¤¥ ¢¥¦ä¬ ³¯­ ä² ¡®³¶¡²©§´ ¦ö² ¶¡«´´ªä®³´ H”ná­¯ř®í °¯²µčí«”IN

QN g¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ ³¯­ ¤ä£«³­¡´²¯³ °å ¦¡²´¹§ °å ö¶¥²UPP¢²µ´´¯²¥§©³´¥²´¯® ¯­¦¡´´¡®¤¥ ­©®³´

³¥¸ ­å®¡¤¥² ¦ö² ¤¥­ ³¯­ §å´´ µ´ ³ªö¦¡²´³³«¯¬¡ ¥¬¬¥² ³ªö¦¡²´³¡«¡¤¥­©L ¥¬¬¥² ¥´´ å² ¦ö² ¤¥­ ³¯­ §¥®¯­§å´´

¥® §¯¤«ä®¤ «µ²³L ©®«¬µ³©¶¥ ­©®³´ ³¥¸ ­å®¡¤¥² © ¥§¥®³«¡° ¡¶ ¶¡«´­¡®³«¡°N

RN v¥¤¥²¢ö²¬©§¥® ©¦¹¬¬¤ ¯£¨ §¯¤«ä®¤ µ´¢©¬¤®©®§³ª¯µ²®¡¬ ¦ö² ¤ä£«³«¡¤¥´´¥²N

©©©I Ö¶¥²³´¹²­¡® H”p²¶®í °¡¬µ¢®í ¤ů³´¯ª®í«”IN

c¥²´©¦©«¡´ ¦ö² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¦ö² ¶¡«´¨¡¶¡®¤¥ ¢¥¦ä¬ °å ¦¡²´¹§ °å ö¶¥² UPP¢²µ´´¯²¥§©³´¥²´¯® ¯£¨ ­©®³´ ´¯¬¶­å®¡M

¤¥²³ §¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ © ¤¥®®¡ ¢¥¦¡´´®©®§N

30.9.2005

L 255/61

Europeiska unionens officiella tidning

sv

©¶I sªö«¡°´¥® H”k¡°©´á®”IN

] c¥²´©¦©«¡´ ¦ö² ´ªä®³´§ö²©®§ ³¯­ ³ªö«¡°´¥® °å ¦¡²´¹§ °å ­¥¬¬¡® UPP ¯£¨ S PPP¢²µ´´¯²¥§©³´¥²´¯®N

] c¥²´©¦©«¡´ ¦ö² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¦ö² ö¶¥²³´¹²­¡® °å ¦¡²´¹§ °å ö¶¥² S PPP¢²µ´´¯²¥§©³´¥²´¯® ¯£¨ ­©®³´³¥¸­å®¡¤¥²³

§¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ © ¢¥¦¡´´®©®§¥® ³¯­ ö¶¥²³´¹²­¡® °å ¦¡²´¹§ °å ö¶¥²UPP¢²µ´´¯²¥§©³´¥²´¯® ¯£¨

­©®³´³¥¸­å®¡¤¥²³ §¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ © ¢¥¦¡´´®©®§¥® ³¯­ ö¶¥²³´¹²­¡® °å ¦¡²´¹§ °å ö¶¥² S PPP

¢²µ´´¯²¥§©³´¥²´¯®N

¶I m¡³«©®¢©´²ä¤¥ H”s´²¯ª®í ¡³©³´¥®´”IN

QN u®¤²¥ 嬤¥²³§²ä®³ RP å²N

RN sªö¦¡²´³¨ö§³«¯¬¡ ¥¬¬¥² ³ªö¦¡²´³³«¯¬¡ — ¡¶¤¥¬®©®§¥® ¦ö² ­¡²©´©­ ´¥«®©« M ¯£¨ §¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³

© ­©®³´ ³¥¸ ­å®¡¤¥² µ®¤¥² ³´µ¤©¥´©¤¥®N

¶©I v¡«´¨¡¶¡®¤¥ ­¡³«©®¢¥¦ä¬ H”s´²¯ª®í ¤ů³´¯ª®í«”IN

g¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ ³¯­ ­¡³«©®¢©´²ä¤¥ © ­©®³´ ³¥¸ ­å®¡¤¥² ¦ö² ¤¥­ ³¯­ §å´´ µ´ ³ªö¦¡²´³³«¯¬¡ ¥¬¬¥²

³ªö¦¡²´³¨ö§³«¯¬¡N

¶©©I fö²³´¥ ­¡³«©®©³´ H”d²µ¨ý ³´²¯ª®í ¤ů³´¯ª®í«”IN

g¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ © ­©®³´ ´¯¬¶ ­å®¡¤¥² © ¥® ¢¥¦¡´´®©®§ ³¯­ ¡®¤²¥­¡³«©®©³´ °å ¦¡²´¹§ ­¥¤

¨µ¶µ¤¦²¡­¤²©¶®©®§³­¡³«©®¥²© ­¥¤ ­©®³´ WUP«w­¡³«©®¥¦¦¥«´N

¶©©©I m¡³«©®£¨¥¦ H”p²¶®í ³´²¯ª®í ¤ů³´¯ª®í«”IN

v¥¤¥²¢ö²¬©§´ £¥²´©¦©«¡´ ¦ö² ´ªä®³´§ö²©®§ ³¯­ ¦ö²³´¥ ­¡³«©®©³´ °å ¦¡²´¹§ ­¥¤ ¨µ¶µ¤¦²¡­¤²©¶®©®§³­¡³«©®¥²©

­¥¤ ­©®³´ S PPP«w ­¡³«©®¥¦¦¥«´ ¯£¨ ­©®³´³¥¸­å®¡¤¥²³ §¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ © ¤¥® ¢¥¦¡´´®©®§¥®N

©¸I e¬¥«´²©«¥² H”e¬¥«´²¯´¥£¨®©«”IN

QN u®¤²¥ 嬤¥²³§²ä®³ QX å²N

RN sªö¦¡²´³¨ö§³«¯¬¡ ¥¬¬¥² ¡®®¡® ¨ö§³«¯¬¡L ¦¡«µ¬´¥´ ¦ö² ¥¬©®§¥®ªö²³µ´¢©¬¤®©®§ ¥¬¬¥² ´¥«®©³« ³«¯¬¡ ¥¬¬¥² ¨ö§³«¯¬¡

¦ö² ¥¬¥«´²¯´¥«®©³« ©®§¥®ªö²³µ´¢©¬¤®©®§L ³¡­´¬©§¡ «µ²³¥² ­å³´¥ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®í º«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®L

¯£¨ §¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ °å ¤¥´ ¥¬¥«´²¯´¥«®©³«¡ ¯­²å¤¥´ © ­©®³´ ´¯¬¶ ­å®¡¤¥²N

¸I e¬¥«´²¯´¥«®©³« £¨¥¦ H”e¬¥«´²¯¤ů³´¯ª®í«”IN

QN sªö¦¡²´³¨ö§³«¯¬¡ ¥¬¬¥² ³ªö¦¡²´³³«¯¬¡L ¦¡«µ¬´¥´ ¦ö² ­¡²©´©­ ¥¬¥«´²¯´¥«®©«L ¥¬¬¥² ¡®®¡® ¨ö§³«¯¬¡ ¥¬¬¥² §¹­®¡M

³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¯­²å¤¥´ ¦ö² ¥¬¥«´²¯´¥«®©«L ³¡­´¬©§¡ «µ²³¥² ­å³´¥ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®íº«¯µš«¡” M

¥¸¡­¥® ¥¬¬¥² ³´¡´³¥¸¡­¥®N

RN g¯¤«ä®¤ ´ªä®³´§ö²©®§ ´©¬¬ ³ªö³³ ³¯­ ¥¬¥«´²©«¥² © ­©®³´ ´¯¬¶ ­å®¡¤¥² ¦ö² ¤¥­ ³¯­ §å´´ µ´ ³ªö¦¡²´³³«¯¬¡ ¥¬¬¥²

³ªö¦¡²´³¨ö§³«¯¬¡L ¥¬¬¥² RT­å®¡¤¥² ¦ö² ¤¥­ ³¯­ §¥®¯­§å´´ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§N

— i d¡®­¡²«Z ®©¯ å²³ §²µ®¤³«¯¬¡ ¦ö¬ª¤ ¡¶ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨O¥¬¬¥² ´ªä®³´§ö²©®§ ¯­¢¯²¤ ­¥¬¬¡® QW ¯£¨ SV

­å®¡¤¥²L «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤

©I ¥´´å²©§ ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¦ö² ¤ä£«³¢¥¦ä¬L

©©I ´²¥å²©§ ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¦ö² ö¶²©§¡N

— i t¹³«¬¡®¤Z m¥¬¬¡® QT ¯£¨ QX å²³ ³¡­­¡®¬¡§¤ µ´¢©¬¤®©®§L ¶¡²¡¶ ´²¥ å²³ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¥´´ å²³

¯­¢¯²¤´ªä®³´§ö²©®§L ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¥´´ ¥¬¬¥² ´¶å å²³ ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§L © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤

´¶å å²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ¡¶ ®¡¶©§¥²©®§N

30.9.2005

L 255/62

Europeiska unionens officiella tidning

sv

— i l¥´´¬¡®¤Z

©I b¥¦ä¬¨¡¶¡®¤¥ ¥¬¥«´²¯©®§¥®ªö² °å ¦¡²´¹§ H”«µģµ ¥¬¥«´²¯­¥¨ā®©ķ©³”IN

QN u®¤²¥ 嬤¥²³§²ä®³ QX å²N

RN o­¦¡´´¡² µ´¢©¬¤®©®§ © ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶ å² ¯£¨ ³¥¸ ­å®¡¤¥²L ¶¡²¡¶ ­©®³´®©¯å²³§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨

­©®³´ ´²¥ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§N dä²µ´ö¶¥² «²ä¶³ ¤¥´ ´ªä®³´ ´©¬¬ ³ªö³³ µ®¤¥² ­©®³´ ³¥¸ ­å®¡¤¥² ³¯­ ³«¥°°³¥¬¥«M

´²©«¥² ¥¬¬¥² ¢©´²ä¤¡®¤¥ ¥¬¥«´²¯©®§¥®ªö² °å ³«¥°° ­¥¤ ¥® §¥®¥²¡´¯²«²¡¦´ ¨ö§²¥ ä® WUP«wN y²«¥³µ´¢©¬¤®©®§¥®

¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ³ä²³«©¬¤ ¥¸¡­©®¥²©®§ ¡¶ ¤¥® ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ ¡¶ ´²¡®³°¯²´­©®©³´¥²©¥´

§¯¤«ä®¤¡ µ´¢©¬¤®©®§³°²¯§²¡­­¥´N

©©I k¹¬­¡³«©®³¯°¥²¡´ö² H”«µģ¡ ³¡¬¤ēš¡®¡³ ©¥«ā²´µ ­¡šī®©³´³”IN

QN u®¤²¥ 嬤¥²³§²ä®³ QX å²N

RN o­¦¡´´¡² µ´¢©¬¤®©®§ © ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´®©¯å²³§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ­©®³´ ´²¥å²³ ¹²«¥³µ´M

¢©¬¤®©®§N dä²µ´ö¶¥² «²ä¶³ ¤¥´ ´ªä®³´ ´©¬¬ ³ªö³³ µ®¤¥² ­©®³´ ´¯¬¶ ­å®¡¤¥² ³¯­ ¢©´²ä¤¡®¤¥ «¹¬©®§¥®ªö²N y²«¥M

³µ´¢©¬¤®©®§¥® ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ³ä²³«©¬¤ ¥¸¡­©®¥²©®§ ¡¶ ¤¥® ¢¥¨ö²©§¡ ­¹®¤©§¨¥´¥® © ¥®¬©§¨¥´ ­¥¤ ¤¥´ ¡¶ ´²¡®³M

°¯²´­©®©³´¥²©¥´ §¯¤«ä®¤¡ µ´¢©¬¤®©®§³°²¯§²¡­­¥´N

— i i´¡¬©¥®Z s¡­­¡®¬¡§´ QS å²³ µ´¢©¬¤®©®§L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ¦¥­ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ¡¶³¬µ´¡®¤¥ ¥¸¡­¥®L ¶©¤ ¢¥¨¯¶

«¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ °²¡«´©«´ªä®³´§ö²©®§N

— i n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡Z

©I fö² ¦ö²³´¥³´¹²­¡® °å «µ³´¦¡²´¹§ H­¥¤ «¯­°¬¥´´¥²¡®¤¥ µ´¢©¬¤®©®§I H”³´µµ²­¡® «¬¥©®¥ ¨¡®¤¥¬³¶¡¡²´ {­¥´ ¡¡®¶µ¬M

¬©®§}”I ¯£¨ ¥¸¡­©®¥²¡¤ ­¡³«©®©³´ °å «µ³´¦¡²´¹§ H”¤©°¬¯­¡­¯´¯²¤²©ª¶¥²”IZ QT å²³ µ´¢©¬¤®©®§L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ´¶å å²

¶©¤ ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´L «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ ´¯¬¶ ­å®¡¤¥²³ °²¡«´©«N

©©I fö² vts¦µ®«´©¯®ä² H”vts¦µ®£´©¯®¡²©³”IZ ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QU å²³ µ´¢©¬¤®©®§L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ´²¥ å²³ ¨ö§²¥ ¹²«¥³µ´M

¢©¬¤®©®§ H”hbo”I ¥¬¬¥² ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ H”mbo”I ¦ö¬ª¤ ¡¶ ®¡´©¯®¥¬¬¡ ¯£¨ ²¥§©¯®¡¬¡ ³°¥£©¡¬©³´«µ²³¥²L ¶¡² ¯£¨ ¥®

¢¥³´å¥®¤¥ ¡¶ ­©®³´ ´¯¬¶ ¶¥£«¯²³ ´¥¯²©µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ¥¸¡­¥®N

d¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¨¡² ¥²«ä®´³ ¥®¬©§´ ¤¥® ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ stcw«¯®¶¥®´©¯®¥® HQYWXå²³©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ «¯®¶¥®´©¯®

¡®§å¥®¤¥ ®¯²­¥² ¦ö² ³ªö¦¯¬«³ µ´¢©¬¤®©®§L £¥²´©¦©¥²©®§ ¯£¨ ¶¡«´¨å¬¬®©®§IN

¢I f©³«¥Z

u´¢©¬¤®©®§ ´©¬¬Z

i t¹³«¬¡®¤Z

— s«¥°°¡²¥L ¤ªµ°¨¡¶³¦©³«¥ H”k¡°©´ä® bgOf©³£¨¥²¥©”IN

— s«¥°°¡²¥L «µ³´¦©³«¥ H”k¡°©´ä® blkOf©³£¨¥²¥©”IN

— d䣫³¢¥¦ä¬L ¤ªµ°¨¡¶³¦©³«¥ H”n¡µ´©³£¨¥² s£¨©¦¦³¯¦¦©º©¥² bgwOf©³£¨¥²¥©”IN

— d䣫³¢¥¦ä¬L «µ³´¦©³«¥ H”n¡µ´©³£¨¥² s£¨©¦¦³¯¦¦©º©¥² bkOf©³£¨¥²¥©”IN

i n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡Z

— fö²³´¥³´¹²­¡®O­¡³«©®©³´ H”³´µµ²­¡® ·¥²«´µ©§«µ®¤©§¥ v”IN

— m¡³«©®©³´ H¦©³«¥¦¡²´¹§I H”·¥²«´µ©§«µ®¤©§¥ iv ¶©³¶¡¡²´”IN

— fö²³´¥³´¹²­¡® H¦©³«¥¦¡²´¹§I H”³´µµ²­¡® iv ¶©³¶¡¡²´”IN

— fö²³´¥³´¹²­¡®O­¡³«©®©³´ H”³´µµ²­¡® ·¥²«´µ©§«µ®¤©§¥ vi”IN

30.9.2005

L 255/63

Europeiska unionens officiella tidning

sv

d¥´´¡ ­¯´³¶¡²¡² ¦ö¬ª¡®¤¥ µ´¢©¬¤®©®§¡²Z

— i t¹³«¬¡®¤Z m¥¬¬¡® QT ¯£¨ QX å²³ µ´¢©¬¤®©®§L ¶¡²¡¶ ´²¥ å²³ §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¥´´å²³ ¯­¢¯²¤´ªä®³´M

§ö²©®§ ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¥´´ ¥¬¬¥² ´¶å å²³ ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§L ©¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ ´¶å å²³

¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ¡¶ ®¡¶©§¥²©®§N

— i n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡Z m¥¬¬¡® QS ¯£¨ QU å²³ µ´¢©¬¤®©®§L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ´¶å å² ¶©¤ ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´L

«¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ ´¯¬¶ ­å®¡¤¥²³ ¹²«¥³°²¡«´©«N

d¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ä² ¥²«ä®¤¡ ¥®¬©§´ t¯²²¥­¯¬©®¯³«¯®¶¥®´©¯®¥® HQYWW å²³ ©®´¥²®¡´©¯®¥¬¬¡ «¯®¶¥®´©¯® ¯­ ³ä«¥²¨¥´

¦ö² ¦©³«¥¦¡²´¹§IN

4. t¥«®©³«¡ ¹²«¥®

u´¢©¬¤®©®§ ´©¬¬Z

i tª¥£«©¥®Z

— aµ«´¯²©³¥²¡¤ ´¥«®©«¥²L ¡µ«´¯²©³¥²¡¤ ¢¹§§­ä³´¡²¥ H”¡µ´¯²©º¯¶¡®ý ´¥£¨®©«L ¡µ´¯²©º¯¶¡®ý ³´¡¶©´¥¬”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ © ­©®³´ ®©¯ å²L ©®®¥¦¡´´¡®¤¥ ¦¹²¡å²³§¹­®¡³©¡¬ ´¥«®©³« µ´¢©¬¤®©®§L ¡¶³¬µ´¡¤

­¥¤ ”­¡´µ²©´®íº«¯µš«¡” H¥¸¡­¥® ¦²å® ´¥«®©³«´ §¹­®¡³©µ­IL ¦¥­å²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ °²¯¶ ©

¹²«¥³«¶¡¬©¦©«¡´©¯®¥² ¦ö² ¡´´ «µ®®¡ 䧮¡ ³©§ å´ ¤¥® ¶¡¬¤¡ ¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´¥® ©®¯­ ¢¹§§®¡¤³¢²¡®³£¨¥® H¥®¬©§´ ¬¡§ ®²UPO

QYWV s¢N {¢¹§§®¡¤³¬¡§¥®} ¯£¨ ¬¡§ ®²SVPOQYYR s¢NIN

— fö²¡²¥ ¡¶ ³°å²¢µ®¤®¡ ¦¯²¤¯® H”¦¹º©£«á ¯³¯¢¡ ří¤í£í ¤²á®í ¶¯º©¤¬¯”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶ å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ å´´¡å²³§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§L ¯£¨ ­©®³´ ¦¹²¡ å²³ §¹­®¡M

³©¡¬ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®íº«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥® ¯£¨ ¤ä²¥¦´¥² ³´¡´³¥¸¡­¥® © ¦¯²¤¯®³­¯´¯²¬ä²¡N

— b¡®¢¹§§®¡¤³´¥«®©«¥² H”¤²á®í ²¥¶©º®í ´¥£¨®©«”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶ å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ å´´¡ å²³§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§L ¯£¨ ­©®³´ ¦¹²¡ å²³ ¹²«¥³µ´M

¢©¬¤®©®§ °å ­¡³«©® ¥¬¬¥² ¥¬¥«´²¯´¥«®©³«´ §¹­®¡³©µ­ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®í º«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®N

— kö²³«¯¬¬ä²¡²¥ H”µč©´¥¬ ¡µ´¯š«¯¬¹”IN

u®¤²¥ 嬤¥²³§²ä®³ RT å²N u´¢©¬¤®©®§¥® ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ å´´¡å²³§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨

­©®³´ ¦¹²¡ å²³ §¹­®¡³©¡¬ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ©®²©«´®©®§ °å ´²¡¦©« ¥¬¬¥² ­¡³«©®¬ä²¡ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®íºM

«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®N

— s´¡´¬©§ ´¥«®©«¥² ¦ö² ¢©¬°²¯¶®©®§ H”«¯®´²¯¬®í ´¥£¨®©« stk”IN

u®¤²¥ 嬤¥²³§²ä®³ RQ å²N u´¢©¬¤®©®§¥® ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ å´´¡å²³§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨

­©®³´ ¦¹²¡ å²³ §¹­®¡³©¡¬ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®í º«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®L ¦ö¬ª¤ ¡¶ ­©®³´ ´¶åå²³

´¥«®©³« °²¡«´©«N v¥¤¥²¢ö²¡®¤¥ ­å³´¥ ¨¡ «ö²«¯²´ ¯£¨ ¶¡²¡ µ´¡® ®å§²¡ ¡®´¥£«®©®§¡² © «²©­©®¡¬²¥§©³´²¥´ ³¡­´ ­å³´¥ ¨¡

¡¶³¬µ´¡´ ³°¥£©¡¬µ´¢©¬¤®©®§ ´©¬¬ ³´¡´¬©§ ´¥«®©«¥² ¯­¦¡´´¡®¤¥ ­©®³´ QRP´©­­¡² ³¡­´ ¡¶¬¡§´ ¥¸¡­¥®N

— m¥«¡®©«¥² ¦ö² «¯®´²¯¬¬ ¡¶ ¢©¬µ´³¬ä°° H”­¥£¨¡®©« ­ěř¥®í ¥­©³í”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶ å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ å´´¡å²³§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ­©®³´ ¦¹²¡ å²³ §¹­®¡M

³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¹²«¥³¬©®ª¥ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®í º«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®N v©¤¡²¥ ­å³´¥ ³ö«¡®¤¥® §¥®¯­§å ­©®³´

´²¥å²³ ´¥«®©³« °²¡«´©« ¯£¨ ³°¥£©¡¬µ´¢©¬¤®©®§ ´©¬¬ ­¥«¡®©«¥² ¦ö² «¯®´²¯¬¬ ¡¶ µ´³¬ä°° ¦²å® ¦¯²¤¯® ¯­¦¡´´¡®¤¥ å´´¡´©­­¡²

³¡­´ ¡¶¬ä§§¡®¤¥ ¡¶ ¥¸¡­¥®N

— s«¥°°¡²¥ «¬¡³³ i H”«¡°©´á® iN ´ří¤¹”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QUå²L ¶¡²¡¶ å´´¡å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ´²¥å²³¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¡¶³¬µ´¡¤

­¥¤ ”­¡´µ²©´®íº«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®L ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¥¸¡­¥® ³¯­ ¢¥«²ä¦´¡³ §¥®¯­ ¬ä­°¬©§¨¥´³©®´¹§N d¥®®¡ ¹²«¥³µ´M

¢©¬¤®©®§ ³«¡¬¬ ¦ö¬ª¡³ ¡¶ ¦¹²¡å²³¹²«¥³°²¡«´©« ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ¥® ¥¸¡­¥®N

30.9.2005

L 255/64

Europeiska unionens officiella tidning

sv

— r¥³´¡µ²¡´¯² ¡¶ ­¯®µ­¥®´ ³¯­ ä² ¡´´ ¢¥´²¡«´¡ ³¯­ «¯®³´¨¡®´¶¥²« H”²¥³´¡µ²á´¯² °¡­á´¥«L «´¥²é ª³¯µ ¤í¬¹

µ­ě¬¥£«ý£¨ ř¥­¥³¥¬”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ´¯¬¶å² ¯­ ¤¥® ©®®¥¢ä² ¦µ¬¬³´ä®¤©§ ´¥«®©³« §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ©®²©«´®©®§ °å ²¥³´¡µM

²¥²©®§L ¥¬¬¥² ´©¯ ´©¬¬ ´¯¬¶ å²³³´µ¤©¥² © ¥® «µ²³ ³¯­ ¨¡² ¡®«®¹´®©®§ ´©¬¬ ¤¥´´¡L °¬µ³ ¦¥­ å²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ¶©¤ ¦µ¬¬³´ä®¤©§

´¥«®©³« §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®í º«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®L ¥¬¬¥² å´´¡å²³¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ¶©¤ ´¥«®©³«

§¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¬ä²¬©®§³¥¸¡­¥®N

— r¥³´¡µ²¡´¯² ¡¶ «¯®³´¶¥²« ³¯­ ©®´¥ ä² ­¯®µ­¥®´ ¯£¨ ³¯­ ¦ö²¶¡²¡³ © ³¡­¬©®§¡²®¡ ¨¯³ ­µ³¥¥² ¯£¨ «¯®³´§¡¬¬¥²©¥²L

¯£¨ ¡¶ ¡®¤²¡ ¦ö²¥­å¬ ¡¶ «µ¬´µ²¥¬¬´ ¶ä²¤¥ H”²¥³´¡µ²á´¯² ¤ě¬ ¶ý´¶¡²®ý£¨ µ­ě®íL «´¥²á ®¥ª³¯µ °¡­á´«¡­© ¡ ª³¯µ

µ¬¯¥®¡ ¶¥ ³¢í²«á£¨ ­µº¥í ¡ §¡¬¥²©íL ¡¯³´¡´®í£¨ °ř¥¤­ě´ů «µ¬´µ²®í ¨¯¤®¯´¹”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶å²L °¬µ³ ¦¥­å²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ¶©¤ ¦µ¬¬³´ä®¤©§ ´¥«®©³« §¹­®¡³©¥µ´M

¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ©®²©«´®©®§ °å ²¥³´¡µ²¥²©®§ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®íº«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®N

— a¶¦¡¬¬³¨¡®´¥²¡²¥ H”¯¤°¡¤¯¶ý ¨¯³°¯¤ář”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ å´´¡å²³§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ­©®³´ ¦¹²¡ å²³ ¹²«¥³©®M

²©«´¡¤ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®í º«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥® ¯£¨ ­©®³´ ¦¥­ å²³ ¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ ©®¯­

¡¶¦¡¬¬³¨¡®´¥²©®§³³¥«´¯²® µ®¤¥² ¤¥ ³¥®¡³´¥ ´©¯å²¥®N

— s°²ä®§´¥«®©³« £¨¥¦ H”´¥£¨®©£«ý ¶¥¤¯µ£í ¯¤³´ř¥¬ů”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ å´´¡å²³§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ­©®³´ ¦¹²¡å²³ §¹­®¡³©¥M

µ´¢©¬¤®©®§ °å ¹²«¥³¬©®ª¥ ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ”­¡´µ²©´®í º«¯µš«¡” M ¥¸¡­¥®L

¦ö¬ª´ ¡¶

´¶å å² ³¯­ ³°²ä®§¡²¥ µ®¤¥² ­¡²«®©¶å H¦ö² ¶¥²«³¡­¨¥´ µ®¤¥² ª¯²¤I ¥¬¬¥² ¥´´å² °å ¹´¡® H¦ö²¶¥²«³¡­¨¥´ ¯¶¡® ª¯²¤IL ¶¡²¡¶

³¥¸ ­å®¡¤¥² ³¯­ ¢©´²ä¤¡®¤¥ ³°²ä®§¡²¥L

«µ²³ ¯­¦¡´´¡®¤¥ QPP´©­­¡²³ ´¥¯²¥´©³« ¯£¨ °²¡«´©³« µ´¢©¬¤®©®§ ¦ö¬ª´ ¡¶ ¥¸¡­¥® ©®¦ö² ¶¥¤¥²¢ö²¡®¤¥ §²µ¶¤©³´²©«´³­¹®M

¤©§¨¥´L

¹²«¥³¥²¦¡²¥®¨¥´ © ³¥¸ ­å®¡¤¥² ¥¬¬¥² ¬ä®§²¥ ­¥¤ °¬¡®¥²©®§ ¯£¨ §¥®¯­¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ³°²ä®§¡²¢¥´¥® ¡¶ ³´ö²²¥ ¯­¦¡´´®©®§L

«µ²³ ¯­¦¡´´¡®¤¥ SR ´©­­¡²³ ´¥¯²¥´©³« ¯£¨ °²¡«´©³« µ´¢©¬¤®©®§ ¦ö¬ª´ ¡¶ ¥¸¡­¥® ©®¦ö² tª¥£«©¥®³ §²µ¶­¹®¤©§¨¥´N

i i´¡¬©¥®Z

— b¹§§®¡¤³©®§¥®ªö² H”§¥¯­¥´²¡”IN

— l¡®´­ä´¡²¥ H”°¥²©´¯ ¡§²¡²©¯”IN

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²³ ´¥«®©³« µ´¢©¬¤®©®§L ¶¡²¡¶ ­©®³´å´´¡ å²³ §²µ®¤M

³«¯¬¡ ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¦¥­ å²³ §¹­®¡³©¥³«¯¬¡ ¶¡²© ©®§å² ´²¥ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ¡¶³¬µ´¡®¤¥ ´¥«®©³« ³´µ¤¥®´¥¸¡­¥®L

«¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤

©I ¦ö² ¢¹§§®¡¤³©®§¥®ªö²L ­©®³´ ´¶å å²³ °²¡«´©« °å ¥® ¢¹²å ­¥¤ °²¯¦¥³³©¯®¥¬¬ «¯­°¥´¥®³ ¥¬¬¥² ¦¥­ å²³ ¹²«¥³°²¡«´©«L

©©I ¦ö² ¬¡®´­ä´¡²¥L ­©®³´ ´¶å å²³ °²¡«´©«L

³¡­´ ¤ä²¥¦´¥² ³´¡´³¥¸¡­¥®N

i l¥´´¬¡®¤Z

— l¯«¦ö²¡²¢©´²ä¤¥ H”¶©¬£¥³ ¬ī¤º¥«ļ¡ ¶¡¤ī´āª¡ {­¡šī®©³´¡} °¡¬ī§³”IN

u®¤²¥ 嬤¥²³§²ä®³ QX å²N d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ ´¯¬¶å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´å´´¡å²§²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨

­©®³´ ¦¹²¡ å² ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§N y²«¥³µ´¢©¬¤®©®§¥® ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ³ä²³«©¬¤ ¥¸¡­¥® ¡®¯²¤®¡¤ ¡¶ ¥® ¡²¢¥´³§©¶¡²¥N c¥²´©¦©«¡´

¦ö² ¢¥¨ö²©§¨¥´ µ´¦ä²¤¡³ ¡¶ ¢¥¨ö²©§ ­¹®¤©§¨¥´ ¦ö² ¥® ´©¤ ¡¶ ¦¥­å²N

30.9.2005

L 255/65

Europeiska unionens officiella tidning

sv

i n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡Z

— u´­ä´®©®§³­¡® H”§¥²¥£¨´³¤¥µ²·¡¡²¤¥²”IL

— p²¯´¥³´¥«®©«¥² H”´¡®¤°²¯´¨¥´©£µ³”IL

³¯­ ¯­¦¡´´¡²

©I ¦ö² µ´­ä´®©®§³­¡® H”§¥²¥£¨´³¤¥µ²·¡¡²¤¥²”I ³¡­­¡®¬¡§´ QY å²³ µ´¢©¬¤®©®§L ¶¡²¡¶ å´´¡å²³§²µ®¤³«¯¬¡ ¦ö¬ª¤ ¡¶ å´´¡

å²³ §¹­®¡³©¥³«¯¬¡L ¶¡²© ©®§å² ¦¹²¡ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ¡¶³¬µ´¡®¤¥ ³´¡´³¥¸¡­¥® ¯£¨ «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ ´²¥ å²³

´¥¯²¥´©³« ¯£¨ °²¡«´©³« ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§L

©©I ¦ö² °²¯´¥³´¥«®©«¥² H”´¡®¤°²¯´¨¥´©£µ³”I ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QU å²³ µ´¢©¬¤®©®§ °å ¨¥¬´©¤ ¯£¨ ´²¥å²³ µ´¢©¬¤®©®§ °å

¤¥¬´©¤L ¶¡²¡¶ å´´¡ å²³ §²µ®¤³«¯¬¡L ¦¹²¡ å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§L ´²¥å²³´¥¯²¥´©³« ¯£¨ °²¡«´©³« ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­

´¡®¤´¥«®©«¥²L «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ ´²¥å²³¤¥¬´©¤³µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ °²¯´¥³´¥«®©«¥²L ³¯­ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¥¸¡­¥®N

i Ö³´¥²²©«¥Z

— s«¯§¶¡«´¡²¥ H”fö²³´¥²”IN

— t¥«®©³« ²å¤§©¶¡²¥ H”t¥£¨®©³£¨¥³ bü²¯”IN

— u´¨¹²¡²¥ ¡¶ ¡²¢¥´³«²¡¦´ H”Ü¢¥²¬¡³³µ®§ ¶¯® a²¢¥©´³«²ä¦´¥® — a²¢¥©´³¬¥©¨¥”IN

— a²¢¥´³¦ö²­¥¤¬¡²¥ H”a²¢¥©´³¶¥²­©´´¬µ®§”IN

— e«¯®¯­©³« ²å¤§©¶¡²¥ H”v¥²­ö§¥®³¢¥²¡´¥²”IN

— p²©¶¡´¤¥´¥«´©¶ H”b¥²µ¦³¤¥´¥«´©¶”IN

— vä«´¡²¥ H”b¥·¡£¨µ®§³§¥·¥²¢¥”IN

— f¡³´©§¨¥´³­ä«¬¡²¥ H”i­­¯¢©¬©¥®­¡«¬¥²”IN

— f¡³´©§¨¥´³¦ö²¶¡¬´¡²¥ H”i­­¯¢©¬©¥®¶¥²·¡¬´¥²”IN

— b¹§§°²¯ª¥«´¡¤­©®©³´²¡´ö² H”b¡µ´²ä§¥²L b¡µ¯²§¡®©³¡´¯²L b¡µ¢¥´²¥µ¥²”IN

— i®«¡³³¯¡§¥®´ H”i®«¡³³¯¢ü²¯Oi®«¡³³¯©®³´©´µ´”IN

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QU å²L ¶¡²¡¶ å´´¡å²³§²µ®¤³«¯¬¥µ´¢©¬¤®©®§L ¦ö¬ª¤ ¡¶ ­©®³´

¦¥­ å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ´¥«®©³« ¥¬¬¥² ¥«¯®¯­©³« ¥¸¡­¥® ¯£¨ ¤ä²¥¦´¥² ­©®³´ ´¶å å²³ °²¡«´©«L ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³

­¥¤ ¹²«¥³¥¸¡­¥®N

— fö²³ä«²©®§³«¯®³µ¬¥®´ H”b¥²¡´¥² ©® v¥²³©£¨¥²µ®§³¡®§¥¬¥§¥®¨¥©´¥®”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ QU å²L ¶¡²¡¶ ³¥¸ å² ³«¡¬¬ ¦µ¬¬§ö²¡³ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ¥® ³´²µ«´µ²¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§

³¯­ µ´§ö²³ ¡¶ ´²¥ å²³ °²¡«´©«´ªä®³´§ö²©®§ ¯£¨ ´²¥ å²³ °²¡«´©³« ¹²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ¯£¨ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤

¥¸¡­¥®N

— b¹§§­ä³´¡²¥ H”p¬¡®¥®¤¥² b¡µ­¥©³´¥²”IN

— mä³´¡²¥ © ´²ä¢¹§§¡®¤¥ H”p¬¡®¥®¤¥² z©­­¥²­¥©³´¥²”IN

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QX å²L ¶¡²¡¶ ­©®³´ ®©¯å²³¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ µ°°¤¥¬¡¤ °å

¦¹²¡ å²³ ´¥«®©³«¡ ³´µ¤©¥² °å §¹­®¡³©¥®©¶å ¯£¨ ¦¥­ å²³ °²¡«´©« ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¹²«¥³¥¸¡­¥® ³¯­ §¥² ¢¥¨ö²©§¨¥´ ¡´´

µ´ö¶¡ ¹²«¥´L µ´¢©¬¤¡ ¬ä²¬©®§¡² © «¯®³´¥® ¡´´ °¬¡®¥²¡ ¢¹§§¥®L §ö²¡ ´¥«®©³«¡ ¢¥²ä«®©®§¡² ¯£¨ ö¶¥²¶¡«¡ ¢¹§§®¡¤³¡²¢¥´¥®

H¤¥´³N«Nm¡²©¡t¨¥²¥³©¡°²©¶©¬¥§©¥´IN

— r¥¤¯¶©³®©®§³¥«¯®¯­ H”g¥·¥²¢¬©£¨¥² bµ£¨¨¡¬´¥²”I ¥®¬©§´ QYYT å²³ ¡²¢¥´³¬¡§³´©¦´®©®§ H¬¡§ ¦²å® QYYT ¯­ ¨¡®¤¥¬L

¨¡®´¶¥²« ¯£¨ ©®¤µ³´²©IN

— r¥¤¯¶©³®©®§³«¯®³µ¬´ H”s¥¬¢³´ä®¤©§¥² bµ£¨¨¡¬´¥²”I ¥®¬©§´ QYYY å²³ ¦ö²¢µ®¤³¬¡§ ¯­ ¦ö²¶¡¬´®©®§³¹²«¥® H¬¡§ ¦²å®

QYYY ¯­ ¹²«¥® ©®¯­ ¯¦¦¥®´¬©§ ²¥¤¯¶©³®©®§IN

30.9.2005

L 255/66

Europeiska unionens officiella tidning

sv

i p¯¬¥®Z

— s´¡´¬©§ ´¥«®©«¥² ¦ö² §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ­¯´¯²¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§ ¶©¤ ¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§³¡®¬ä§§®©®§ H”¤©¡§®¯³´¡ °²º¥°²¯M

·¡¤º¡ªą£¹ ¢¡¤¡®©¡ ´¥£¨®©£º®¥ · ³´¡£ª© «¯®´²¯¬© °¯ª¡º¤ó· ¯ °¯¤³´¡·¯·¹­ º¡«²¥³©¥ ¢¡¤¡ń”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¥­å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¹²«¥³¬©®ª¥ ­¥¤ ©®²©«´®©®§ °å

­¯´¯²¦¯²¤¯®L ´²¥å²³ °²¡«´©« °å ¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§³¡®¬ä§§®©®§ ¥¬¬¥² °å ¢©¬¶¥²«³´¡¤L §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ µ´¢©¬¤®©®§ © ¢©¬°²¯¶M

®©®§ — UQ´©­­¡² M ¯£¨ ¡¶¬ä§§¡®¤¥ ¡¶ «¶¡¬©¦©«¡´©¯®³¥¸¡­¥®N

— s´¡´¬©§ ´¥«®©«¥² ¦ö² ­¯´¯²¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§ ¶©¤ ¤©³´²©«´¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§³¡®¬ä§§®©®§ H”¤©¡§®¯³´¡ °²º¥°²¯·¡¤º¡ªą£¹

¢¡¤¡®©¡ ´¥£¨®©£º®¥ °¯ª¡º¤µ · ¯«²ę§¯·¥ª ³´¡£ª© «¯®´²¯¬© °¯ª¡º¤ó·”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¥­å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¹²«¥³¬©®ª¥ ­¥¤ ©®²©«´®©®§ °å

­¯´¯²¦¯²¤¯®L ¦¹²¡å²³ °²¡«´©« °å ­¯´¯²¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§³¡®¬ä§§®©®§ ¥¬¬¥² °å ¢©¬¶¥²«³´¡¤L §²µ®¤«µ²³ © ­¯´¯²¦¯²¤¯®M

³°²¯¶®©®§ — UQ ´©­­¡² M ¯£¨ ¡¶¬ä§§¡®¤¥ ¡¶ «¶¡¬©¦©«¡´©¯®³¥¸¡­¥®N

— t¥«®©«¥² ¦ö² ­¯´¯²¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§ ¶©¤ ¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§³¡®¬ä§§®©®§ H”¤©¡§®¯³´¡ ·¹«¯®µªą£¹ ¢¡¤¡®©¡ ´¥£¨®©£º®¥

°¯ª¡º¤ó· · ³´¡£ª© «¯®´²¯¬© °¯ª¡º¤ó·”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡²

©I å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¥­ å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¹²«¥³¬©®ª¥ ­¥¤ ©®²©«´®©®§ °å ­¯´¯²¦¯²¤¯® ³¡­´

¦¹²¡å²³ ¤¯«µ­¥®´¥²¡¤ °²¡«´©« °å ­¯´¯²¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§³¡®¬ä§§®©®§ ¥¬¬¥² °å ¢©¬¶¥²«³´¡¤ ¥¬¬¥²

©©I å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¥­ å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¹²«¥³¬©®ª¥ ­¥¤ ¡®®¡® ©®²©«´®©®§ ä® ­¯´¯²¦¯²¤¯® ¯£¨

å´´¡å²³ ¤¯«µ­¥®´¥²¡¤ °²¡«´©« °å ­¯´¯²¦¯²¤¯®³°²¯¶®©®§³¡®¬ä§§®©®§ ¥¬¬¥² ¢©¬¶¥²«³´¡¤L ¯£¨ ¦µ¬¬³´ä®¤©§ µ´¢©¬¤®©®§L

­¥¤ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ³°¥£©¡¬©³¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ °å ³¡­­¡®¬¡§´ QQS ´©­­¡² ¯£¨ °²¯¶ ¥¦´¥² ¶¡²ª¥ ³´¡¤©µ­N

u´¢©¬¤®©®§¥®³ ¬ä®§¤ © ´©­­¡² ¯£¨ ¤¥® ¡¬¬­ä®®¡ ¯­¦¡´´®©®§¥® ¡¶ ¤¥ ³ä²³«©¬¤¡ µ´¢©¬¤®©®§¡²®¡ ©®¯­ ²¡­¥® ¦ö² ´¥«®©M

«¥²®³ ¦µ¬¬³´ä®¤©§¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¡®§¥³ ³¥°¡²¡´ © ©®¦²¡³´²µ«´µ²­©®©³´¥²©¥´³ ¦ö²¯²¤®©®§ ¡¶ ¤¥® RX®¯¶¥­¢¥² RPPR ¯­ ¤¥´¡¬M

ª¥²¡¤¥ µ´¢©¬¤®©®§³«²¡¶ ¦ö² ´¥«®©«¥² Ho¦¦©£©¥¬¬¡ ´©¤®©®§¥®L RPPRL ®²RPXL °µ®«´ QWVYIN

— t姬¥¤¡²¥ H”¤¹żµ²®¹ ²µ£¨µ”IN

d¥®®¡ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡² å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¹²¡ å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¹²«¥³¬©®ª¥ ­¥¤ ³°¥£©¡¬©³¥²©®§

© ªä²®¶ä§³´²¡®³°¯²´ ³¡­´ ¦ö²¢¥²¥¤¡®¤¥ «µ²³ ¦ö² ´å§¬¥¤¡²¥ ¯­ TU ¤¡§¡² ­¥¤ ¡¶¬ä§§¡®¤¥ ¡¶ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¥¸¡­¥®L ¥¬¬¥²

å´´¡ å²³ §²µ®¤µ´¢©¬¤®©®§ ¯£¨ ¦¥­ å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ °å ¹²«¥³¬©®ª¥ ­¥¤ ³°¥£©¡¬©³¥²©®§ © ªä²®¶ä§³´²¡®³°¯²´ ³¡­´ ¥®

¦ö²¢¥²¥¤¡®¤¥ «µ²³ ¦ö² ´å§¬¥¤¡²¥ ¯­ VS¤¡§¡² ¯£¨ ¡¶¬ä§§¡®¤¥ ¡¶ ¢¥¨ö²©§¨¥´³¥¸¡­¥®N

5. u´¢©¬¤®©®§ © fö²¥®¡¤¥ «µ®§¡²©«¥´ ³¯­ §¯¤«ä®®³ ³¯­ ®¡´©¯®¥¬¬ ¹²«¥³«¯­°¥´¥®³ Hn¡´©¯®¡¬ v¯£¡´©¯®¡¬ qµ¡¬©¦©£¡´©¯®³I ¥¬¬¥² ³«¯´³«

yrkeskompetens (Scottish Vocational Qualifications)

u´¢©¬¤®©®§ ´©¬¬Z

— g¯¤«ä®¤ ¤ªµ²³«ö´¡²¥ H”¬©³´¥¤ ¶¥´¥²©®¡²¹ ®µ²³¥”IN

— g²µ¶¥¬¥«´²¯©®§¥®ªö² H”­©®¥ ¥¬¥£´²©£¡¬ ¥®§©®¥¥²”IN

— g²µ¶­¡³«©®©®§¥®ªö² H”­©®¥ ­¥£¨¡®©£¡¬ ¥®§©®¥¥²”IN

— t¡®¤´¥²¡°¥µ´ H”¤¥®´¡¬ ´¨¥²¡°©³´”IN

— t¡®¤¨¹§©¥®©³´ H”¤¥®´¡¬ ¨¹§©¥®©³´”IN

— o°´©«¥² H”¤©³°¥®³©®§ ¯°´©£©¡®”IN

— g²µ¶¦ö²­¡® H”­©®¥ ¤¥°µ´¹”IN

— k¯®«µ²³¦ö²¶¡¬´¡²¥ H”©®³¯¬¶¥®£¹ °²¡£´©´©¯®¥²”IN

— m䫬¡²¥ H”¬©£¥®³¥¤ £¯®¶¥¹¡®£¥²”IN

— fö²³´¥³´¹²­¡® °å ¬¡³´ ¯£¨ °¡³³¡§¥²¡²¦¡²´¹§ — µ´¡® ©®³«²ä®«®©®§ H”¦©²³´ ­¡´¥ — ¦²¥©§¨´O°¡³³¥®§¥² ³¨©°³ — µ®²¥³´M

²©£´¥¤”IN

30.9.2005

L 255/67

Europeiska unionens officiella tidning

sv

— a®¤²¥³´¹²­¡® °å ¬¡³´ ¯£¨ °¡³³¡§¥²¡²¦¡²´¹§ — µ´¡® ©®³«²ä®«®©®§ H”³¥£¯®¤ ­¡´¥ — ¦²¥©§¨´O°¡³³¥®§¥² ³¨©°³ —

µ®²¥³´²©£´¥¤”IN

— t²¥¤ª¥³´¹²­¡® °å ¬¡³´ ¯£¨ °¡³³¡§¥²¡²¦¡²´¹§ — µ´¡® ©®³«²ä®«®©®§ H”´¨©²¤ ­¡´¥ — ¦²¥©§¨´ °¡³³¥®§¥² ³¨©°³ µ®²¥³´M

²©£´¥¤”IN

— d䣫³¢¥¦ä¬ °å ¬¡³´ ¯£¨ °¡³³¡§¥²¡²¦¡²´¹§ — µ´¡® ©®³«²ä®«®©®§ H”¤¥£« ¯¦¦©£¥² — ¦²¥©§¨´O°¡³³¥®§¥² ³¨©°³ — µ®²¥³´M

²©£´¥¤”IN

— m¡³«©®¢¥¦ä¬ °å ¬¡³´ ¯£¨ °¡³³¡§¥²¡²¦¡²´¹§ — µ´¡® ©®³«²ä®«®©®§ H”¥®§©®¥¥² ¯¦¦©£¥² — ¦²¥©§¨´O°¡³³¥®§¥² ³¨©°³ —

µ®¬©­©´¥¤ ´²¡¤©®§ ¡²¥¡”IN

— aµ«´¯²©³¥²¡¤ ¤²©¦´³¬¥¤¡²¥ ¦ö² ¡¶¦¡¬¬³¨¡®´¥²©®§ H”£¥²´©¦©¥¤ ´¥£¨®©£¡¬¬¹ £¯­°¥´¥®´ °¥²³¯® ©® ·¡³´¥ ­¡®¡§¥­¥®´”IN

u´¢©¬¤®©®§¥® §¥² «¯­°¥´¥®³ ³¯­ §¯¤«ä®®³ ³¯­ n¡´©¯®¡¬ v¯£¡´©¯®¡¬ qµ¡¬©¦©£¡´©¯®³ HnvqI ¥¬¬¥² © s«¯´´¬¡®¤ §¯¤«ä®®³

³¯­ s£¯´´©³¨ v¯£¡´©¯®¡¬ qµ¡¬©¦©£¡´©¯®³L °å ®©¶å S ¥¬¬¥² T ¥®¬©§´ fö²¥®¡¤¥ «µ®§¡²©«¥´³ n¡´©¯®¡¬ f²¡­¥·¯²« ¯¦ v¯£¡M

´©¯®¡¬ qµ¡¬©¦©£¡´©¯®³N

d¥³³¡ ®©¶å¥² ¤¥¦©®©¥²¡³ °å ¦ö¬ª¡®¤¥ ³ä´´Z

— n©¶å SZ fö²­å§¡ ¡´´ µ´¦ö²¡ ¥´´ ³´¯²´ ¡®´¡¬ ¯¬©«¡ ¡²¢¥´³µ°°§©¦´¥² © ¥® ­å®§¦¡¬¤ ¯¬©«¡ ³©´µ¡´©¯®¥²L ¶¡²¡¶ ¦¬¥²´¡¬¥´

«¯­°¬¥¸¡ ¯£¨ ©£«¥ ²µ´©®¢¥´¯®¡¤¥N v¥²«³¡­¨¥´¥® «²ä¶¥² ¡¶³¥¶ä²´ ¡®³¶¡² ¯£¨ ¡¶³¥¶ä²¤ ³ªä¬¶³´ä®¤©§¨¥´ ¯£¨ ¯¦´¡

¨¡®¤¬¥¤®©®§ ¯£¨ ö¶¥²¶¡«®©®§ ¡¶ ¡®¤²¡N

— n©¶å TZ fö²­å§¡ ¡´´ µ´¦ö²¡ ¥´´ ³´¯²´ ¡®´¡¬ «¯­°¬¥¸¡L ´¥«®©³«¡ ¥¬¬¥² °²¯¦¥³³©¯®¥¬¬¡ ¡²¢¥´³µ°°§©¦´¥² © ¥® ­å®§¦¡¬¤

¯¬©«¡ ³©´µ¡´©¯®¥² ¯£¨ ­¥¤ ¥® ¨ö§ §²¡¤ ¡¶ °¥²³¯®¬©§´ ¡®³¶¡² ¯£¨ ³ªä¬¶³´ä®¤©§¨¥´N a®³¶¡² ¦ö² ¡®¤²¡³ ¡²¢¥´¥ ¯£¨

¦ö²¤¥¬®©®§ ¡¶ ²¥³µ²³¥² ©®§å² ¯¦´¡N

30.9.2005

L 255/68

Europeiska unionens officiella tidning

sv

BILAGA III

Förteckning över utbildningar med sådan särskild uppläggning som avses i artikel 13.2 tredje stycket

i fö²¥®¡¤¥ «µ®§¡²©«¥´Z

r¥§¬¥²¡¤¥ µ´¢©¬¤®©®§¡² ³¯­ §¥² «¯­°¥´¥®³ ³¯­ n¡´©¯®¡¬ v¯£¡´©¯®¡¬ qµ¡¬©¦©£¡´©¯®³ Hnvq³I ¥¬¬¥² © s«¯´´¬¡®¤ ²ä«®¡³ ³¯­

s£¯´´©³¨ v¯£¡´©¯®¡¬ qµ¡¬©¦©£¡´©¯®³L °å ®©¶å S ¥¬¬¥² T ¥®¬©§´ fö²¥®¡¤¥ «µ®§¡²©«¥´³ n¡´©¯®¡¬ f²¡­¥·¯²« ¯¦ v¯£¡´©¯®¡¬

qµ¡¬©¦©£¡´©¯®³N

d¥³³¡ ®©¶å¥² ¤¥¦©®©¥²¡³ °å ¦ö¬ª¡®¤¥ ³ä´´Z

— n©¶å SZ fö²­å§¡ ¡´´ µ´¦ö²¡ ¥´´ ³´¯²´ ¡®´¡¬ ¯¬©«¡ ¡²¢¥´³µ°°§©¦´¥² © ¥® ­å®§¦¡¬¤ ¯¬©«¡ ³©´µ¡´©¯®¥²L ¶¡²¡¶ ¦¬¥²´¡¬¥´

«¯­°¬¥¸¡ ¯£¨ ©£«¥ ²µ´©®¢¥´¯®¡¤¥N v¥²«³¡­¨¥´¥® «²ä¶¥² ¡¶³¥¶ä²´ ¡®³¶¡² ¯£¨ ¡¶³¥¶ä²¤ ³ªä¬¶³´ä®¤©§¨¥´ ¯£¨ ¯¦´¡ ¨¡®¤M

¬¥¤®©®§ ¯£¨ ö¶¥²¶¡«®©®§ ¡¶ ¡®¤²¡N

— n©¶å TZ fö²­å§¡ ¡´´ µ´¦ö²¡ ¥´´ ³´¯²´ ¡®´¡¬ «¯­°¬¥¸¡L ´¥«®©³«¡ ¥¬¬¥² °²¯¦¥³³©¯®¥¬¬¡ ¡²¢¥´³µ°°§©¦´¥² © ¥® ­å®§¦¡¬¤ ¯¬©«¡

³©´µ¡´©¯®¥² ¯£¨ ­¥¤ ¨ö§ §²¡¤ ¡¶ °¥²³¯®¬©§´ ¡®³¶¡² ¯£¨ ³ªä¬¶³´ä®¤©§¨¥´N a®³¶¡² ¦ö² ¡®¤²¡³ ¡²¢¥´¥ ¯£¨ ¦ö²¤¥¬®©®§ ¡¶

²¥³µ²³¥² ©®§å² ¯¦´¡N

i t¹³«¬¡®¤Z

fö¬ª¡®¤¥ ²¥§¬¥²¡¤¥ µ´¢©¬¤®©®§¡²Z

— r¥§¬¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ §¥² ¹²«¥³¢¥¨ö²©§¨¥´ ³¯­ ´¥«®©³« ¡³³©³´¥®´ H”´¥£¨®©³£¨¥{²} a³³©³´¥®´{©®}”IL ¡¦¦ä²³¡³³©³´¥®´

H”«¡µ¦­ä®®©³£¨¥{²} a³³©³´¥®´{©®}”IL ¹²«¥® ©®¯­ ³¯£©¡¬¡ ³¥«´¯²® H”³¯º©¡¬¥ b¥²µ¦¥”I ¯£¨ ³´¡´¬©§´ §¯¤«ä®¤ ¡®¤®©®§³ML ´¡¬M

¯£¨ ²ö³´°¥¤¡§¯§ H”³´¡¡´¬©£¨ §¥°²ü¦´¥{²} a´¥­ML s°²¥£¨M µ®¤ s´©­­¬¥¨²¥²{©®}”IN v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡²

¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²³ µ´¢©¬¤®©®§L ¶¡²© ©®§å² §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§ H”­©´´¬¥²¥² b©¬¤µ®§³¡¢³£¨¬µ³³”I ¯£¨

¯­¦¡´´¡²

©I ­©®³´ ´²¥ å²³ H¹I °²¡«´©« ¶©¤ ¥® ¹²«¥³³«¯¬¡ H”f¡£¨³£¨µ¬¥”I ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ¥¸¡­¥® ¯£¨ © ¦ö²¥«¯­­¡®¤¥ ¦¡¬¬ «¯­°¬¥´M

´¥²¡¤ ­¥¤ ¥´´ ¥¬¬¥² ´¶å å²³ ³°¥£©¡¬«µ²³ ¯£«³å ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ¥¸¡­¥®L ¥¬¬¥²

©©I ­©®³´ ´¶å ¯£¨ ¥´´ ¨¡¬¶´ å²³ µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¹²«¥³³«¯¬¡ H”f¡£¨³£¨µ¬¥”I ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ¥¸¡­¥®L «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤

­©®³´ ³¥¸ ­å®¡¤¥²³ ¹²«¥³°²¡«´©« ¥¬¬¥² ­©®³´ ³¥¸ ­å®¡¤¥²³ °²¡«´©«´ªä®³´§ö²©®§ © §¯¤«ä®¤ ©®²ä´´®©®§L ¥¬¬¥²

©©©I ­©®³´ ´¶å å²³ µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¹²«¥³³«¯¬¡ H”f¡£¨³£¨µ¬¥”I ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ¥¸¡­¥® ¯£¨ «¯­°¬¥´´¥²¡¤ ­¥¤ ­©®³´ ¥´´ å²³

¹²«¥³°²¡«´©« ¥¬¬¥² ­©®³´ ¥´´ å²³ °²¡«´©«´ªä®³´§ö²©®§ © §¯¤«ä®¤ ©®²ä´´®©®§N

— r¥§¬¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ §¥² ¹²«¥³¢¥¨ö²©§¨¥´ ³¯­ ³´¡´¬©§´ §¯¤«ä®¤ H”³´¡¡´¬©£¨ §¥°²ü¦´¥{²}”I ´¥«®©«¥² H”t¥£¨®©«¥²{©®}”IL

¡¦¦ä²³¥«¯®¯­ H”b¥´²©¥¢³·©²´{©®}”IL ¦¯²­§©¶¡²¥ H”g¥³´¡¬´¥²{©®}”I ¯£¨ ¦¡­©¬ª¥¶å²¤¡²¥ H”f¡­©¬©¥®°¦¬¥§¥²{©®}”I µ®¤¥²

³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QV å² ³¯­ ¯­¦¡´´¡² §²µ®¤³«¯¬¥µ´¢©¬¤®©®§ ¥¬¬¥² ­¯´³¶¡²¡®¤¥ H­©®³´ ®©¯ å²³ µ´¢©¬¤®©®§I ¯£¨ ­©®³´

´²¥ å²³ µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¹²«¥³³«¯¬¡ H”b¥²µ¦³³£¨µ¬¥”I ¯£¨ ³¯­ ¥¦´¥² ­©®³´ ´¶å å²³ ¹²«¥³°²¡«´©« ¯­¦¡´´¡² ¨¥¬´©¤³µ®¤¥²¶©³M

®©®§ µ®¤¥² ­©®³´ ´¶å å² ¥¬¬¥² ¤¥¬´©¤³µ®¤¥²¶©³®©®§ µ®¤¥² ­¯´³¶¡²¡®¤¥ ´©¤N

— r¥§¬¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ ¥¬¬¥² ©®´¥²®µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡®¤¥ ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QU å²³ µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ §¥®¥²¥¬¬´ «²ä¶¥² ¦µ¬¬M

§ª¯²¤ §²µ®¤³«¯¬¥µ´¢©¬¤®©®§ H¯­¦¡´´¡®¤¥ ­©®³´ ®©¯ å²I ¯£¨ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ H®¯²­¡¬´ ´²¥ å²I ¯£¨ ³¯­ ¶¡®¬©§´¶©³

¯­¦¡´´¡² ­©®³´ ´¶å å²³ ¹²«¥³°²¡«´©« H© ¤¥ ¦¬¥³´¡ ¦¡¬¬ ´²¥ å²I ¯£¨ ¥¸¡­¥® © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ©®´¥²®µ´¢©¬¤®©®§¥® ³¯­

®¯²­¡¬´ ¢¥³´å² ¡¶ µ´¢©¬¤®©®§ ³¯­ ¡®´©®§¥® ³«¥² °¡²¡¬¬¥¬¬´ ­¥¤ ¹²«¥³°²¡«´©«¥® H­©®³´ Q PPP ´©­­¡²I ¥¬¬¥² °å ¨¥¬´©¤

Hµ®¤¥² ­©®³´ ¥´´ å²IN

d¥ ´¹³«¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³ä®¤¡ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¤¥ ö¶²©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥® ¬©³´¡ ö¶¥² ¤¥ µ´¢©¬¤®©®§¡² ³¯­

¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥®®¡ ¢©¬¡§¡N

30.9.2005

L 255/69

Europeiska unionens officiella tidning

sv

(

1

) Minimiutbildningstiden kan minskas från tre till två år om den berörda personen har de kvalifikationer som krävs för universitetsstu-

dier (”Abitur”), dvs. 13 års utbildning, eller de kvalifikationer som krävs för en yrkeshögskola (”Fachhochschulreife”), dvs. tolv års

utbildning och praktik.

i n¥¤¥²¬ä®¤¥²®¡Z

— r¥§¬¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ µ®¤¥² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QU å²L ¶¡²¡¶ å´´¡ å²³ §²µ®¤³«¯¬¡ °¬µ³ ¦¹²¡ å²³ §¹­®¡³©¥µ´¢©¬¤®©®§

H”mavo”I ¥¬¬¥² ¦ö²¢¥²¥¤¡®¤¥ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ H”vbo”I ¥¬¬¥² ¨ö§²¥ §¹­®¡³©¡¬ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡®¤¥ ´²¥ ¥¬¬¥² ¦¹²¡ å²³

µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¥® ¹²«¥³­¥¤¥¬³«¯¬¡ H”mbo”I ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ¥¸¡­¥®N

— r¥§¬¥²¡¤ µ´¢©¬¤®©®§ µ®¤¥² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QV å²L ¶¡²¡¶ å´´¡ å²³ §²µ®¤³«¯¬¡ °¬µ³ ¦¹²¡ å²³ å´­©®³´¯®¥ ¦ö²¢¥²¥¤¡®¤¥

¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ H”vbo”I ¥¬¬¥² ¨ö§²¥ §¹­®¡³©¡¬ µ´¢©¬¤®©®§ ¯­¦¡´´¡®¤¥ ­©®³´ ¦¹²¡ å²³ °²¡«´©«´ªä®³´§ö²©®§ ­¥¤ ­©®³´ ¥®

¤¡§³ ´¥¯²¥´©³« µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¥® ³«¯¬¡ ¶¡²ª¥ ¶¥£«¡ ¯£¨ °²¡«´©« ¶©¤ ¥® ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´ ¥¬¬¥² °å ¥® ¡²¢¥´³°¬¡´³

µ®¤¥² ¶¥£«¡®³ ö¶²©§¡ ¤¡§¡²L ¡¶³¬µ´¡¤ ­¥¤ ¥¸¡­¥® °å ­¥¤¥¬®©¶å ¥¬¬¥² ¨ö§²¥ ®©¶åN

d¥ ®¥¤¥²¬ä®¤³«¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³ä®¤¡ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¤¥ ö¶²©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥® ¬©³´¡ ö¶¥² ¤¥ µ´¢©¬¤®©®§¡²

³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥®®¡ ¢©¬¡§¡N

i Ö³´¥²²©«¥Z

— u´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¨ö§²¥ ¹²«¥³¨ö§³«¯¬¯² H”b¥²µ¦³¢©¬¤¥®¤¥ hö¨¥²¥ s£¨µ¬¥®”I ¯£¨ ¨ö§²¥ µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´ ¦ö² ª¯²¤¢²µ«

¯£¨ ³«¯§³¢²µ« H”hö¨¥²¥ l¡®¤M µ®¤ f¯²³´·©²´³£¨¡¦´¬©£¨¥ l¥¨²¡®³´¡¬´¥®”I ©®«¬µ³©¶¥ ³°¥£©¡¬µ´¢©¬¤®©®§¡² H”¥©®³£¨¬©¥ß¬©£¨

¤¥² s¯®¤¥²¦¯²­¥®”I ¶©¬«¡³ µ°°¬ä§§®©®§ ¯£¨ µ´¢©¬¤®©®§³®©¶å ¦¡³´³´ä¬¬³ §¥®¯­ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²L ¶¡²¡¶ ¦¥­ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ ­¥¤ ¡¶³¬µ´¡®¤¥

¥¸¡­¥® ³¯­ ¢¥¶©³ °å ¹²«¥³¢¥¨ö²©§¨¥´N

— u´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¥® ¨¡®´¶¥²«³­ä³´¡²³«¯¬¡ H”m¥©³´¥²³£¨µ¬¥®”IL ­ä³´¡²µ´¢©¬¤®©®§ H”m¥©³´¥²«¬¡³³¥®”IL ¶¥²«­ä³´¡²³«¯¬¡

H”w¥²«­¥©³´¥²³£¨µ¬¥®”I ¥¬¬¥² ¢¹§§®¡¤³³®©£«¥²©³«¯¬¡ H”b¡µ¨¡®¤·¥²«¥²³£¨µ¬¥®”IL ¶©¬«¡³ µ°°¬ä§§®©®§ ¯£¨ µ´¢©¬¤®©®§³M

®©¶å ¦¡³´³´ä¬¬³ §¥®¯­ ¬¡§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦ö²¦¡´´®©®§¡²N

v¡² ¯£¨ ¥® ¡¶ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§¡² ¯­¦¡´´¡² ³¡­­¡®¬¡§´ ­©®³´ QS å²L ¶¡²¡¶ ®©¯ å²³ §²µ®¤³«¯¬¡ ¦ö¬ª¤ ¡¶ ¡®´©®§¥® ­©®³´

´²¥ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§ © ³°¥£©¡¬³«¯¬¡ ¥¬¬¥² ­©®³´ ´²¥ å²³ °²¡«´©« °å ¥® ¡²¢¥´³°¬¡´³ °¡²¡¬¬¥¬¬´ ­¥¤ µ´¢©¬¤®©®§ ¶©¤ ¥®

¹²«¥³³«¯¬¡ H”b¥²µ¦³³£¨µ¬¥”I ¯£¨ ¶©¬«¡ ¢å¤¡ ¡¶³¬µ´¡³ ­¥¤ ¥¸¡­¥® ¯£¨ «¯­°¬¥´´¥²¡³ ­¥¤ ­©®³´ ¥´´ å²³ ¹²«¥³µ´¢©¬¤®©®§

¶©¤ ¥® ¨¡®´¶¥²«³­ä³´¡²³«¯¬¡ H”m¥©³´¥²³£¨µ¬¥”IL ­ä³´¡²µ´¢©¬¤®©®§ H”m¥©³´¥²«¬¡³³¥®”IL ¶¥²«­ä³´¡²³«¯¬¡ H”w¥²«­¥©³M

´¥²³£¨µ¬¥”I ¥¬¬¥² ¢¹§§®¡¤³³®©£«¥²©³«¯¬¡ H”b¡µ¨¡®¤·¥²«¥²³£¨µ¬¥”IN i ¤¥ ¦¬¥³´¡ ¦¡¬¬ ä² ¤¥® ³¡­­¡®¬¡§¤¡ µ´¢©¬¤®©®§³´©¤¥®

­©®³´ QU å² ¶¡²© ©®§å² °²¡«´©«°¥²©¯¤¥² ³¯­ ¡®´©®§¥® ³«¥² ¦ö²¥ µ´¢©¬¤®©®§¥® ¶©¤ ¤¥³³¡ µ´¢©¬¤®©®§³¡®³´¡¬´¥² ¥¬¬¥² ³¡­´©M

¤©§´ ­¥¤ ¥® ¤¥¬´©¤³µ´¢©¬¤®©®§ H­©®³´ YVP ´©­­¡²IN

d¥ ö³´¥²²©«©³«¡ ­¹®¤©§¨¥´¥²®¡ ³«¡¬¬ ³ä®¤¡ «¯­­©³³©¯®¥® ¯£¨ ¤¥ ö¶²©§¡ ­¥¤¬¥­³³´¡´¥²®¡ ¥® ¬©³´¡ ö¶¥² ¤¥ µ´¢©¬¤®©®§¡²

³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ¤¥®®¡ ¢©¬¡§¡N

30.9.2005

L 255/70

Europeiska unionens officiella tidning

sv

BILAGA IV

Verksamhetsformer med anknytning till de slag av yrkeserfarenhet som avses i artiklarna 17, 18 och 19

Förteckning I

Huvudgrupper som omfattas av direktiv 64/427/EEG, ändrat genom direktiv 69/77/EEG, och av direktiven

68/366/EEG och 82/489/EEG

1

Direktiv 64/427/EEG

(Liberaliseringsdirektiv: 64/429/EEG)

NICE-nomenklaturen (motsvarande ISIC-nomenklaturens huvudgrupper 23-40)

hµ¶µ¤M

§²µ°°

RS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ´¥¸´©¬©¥²

RSR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¯£¨ ¢¥²¥¤®©®§ ¡¶ ´¥¸´©¬­¡´¥²©¡¬ °å ­¡³«©®¥² ¦ö² µ¬¬

RSS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¯£¨ ¢¥¡²¢¥´®©®§ ¡¶ ´¥¸´©¬¡ ­¡´¥²©¡¬ °å ­¡³«©®¥² ¦ö² ¢¯­µ¬¬

RST

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¯£¨ ¢¥¡²¢¥´®©®§ ¡¶ ´¥¸´©¬¡ ­¡´¥²©¡¬ °å ­¡³«©®¥² ¦ö² ³©¬«¥

RSU

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¯£¨ ¢¥¡²¢¥´®©®§ ¡¶ ´¥¸´©¬¡ ­¡´¥²©¡¬ °å ­¡³«©®¥² ¦ö² ¬©® ¯£¨ ¨¡­°¡

RSV

a®¤²¡ ´¥¸´©¬¦©¢²¥² Hªµ´¥L ¨å²¤¡ ¦©¢²¥² ­N­NIL ²¥°³¬¡§®©®§

RSW

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ³´©£«¡¤¥ ¯£¨ ¶©²«¡¤¥ ¶¡²¯²

RSX

s¬µ´¢¥¨¡®¤¬©®§ ¡¶ ´¥¸´©¬©¥²

RSY

a®¤²¡ ´¥¸´©¬©®¤µ³´²©¥²

hµ¶µ¤M

§²µ°°

RT

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¦¯´¢¥«¬ä¤®¡¤ ¯£¨ ¡®®¡® ¢¥«¬ä¤®¡¤ ³¡­´ ¢ä¤¤µ´²µ³´®©®§

RTQ

m¡³«©®´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¦¯´¢¥«¬ä¤®¡¤ Hµ´¯­ ¡¶ §µ­­© ¥¬¬¥² ´²äI

RTR

h¡®¤´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ³«¯² ¯£¨ ³«¯²¥°¡²¡´©¯®¥²

RTS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «¬ä¤¥³°¬¡§§ Hµ´¯­ °ä¬³¶¥²«I

RTT

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ­¡¤²¡³³¥² ¯£¨ ¢ä¤¤µ´²µ³´®©®§

RTU

s«©®®M ¯£¨ °ä¬³©®¤µ³´²©

hµ¶µ¤M

§²µ°°

RU

t²äM ¯£¨ «¯²«©®¤µ³´²© Hµ´¯­ ­ö¢¥¬´©¬¬¶¥²«®©®§I

RUQ

s姮©®§ ¯£¨ ö¶²©§ ´²ä©®¤µ³´²©

RUR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¨¡¬¶¦¡¢²©«¡´ ¡¶ ´²ä

RUS

s¥²©¥´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤³¤¥¬¡² ¡¶ ´²ä ©®«¬µ³©¶¥ §¯¬¶¢¥«¬ä¤®¡¤

RUT

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ´²ä¢¥¨å¬¬¡²¥

RUU

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¡®¤²¡ °²¯¤µ«´¥² ¡¶ ´²ä Hµ´¯­ ­ö¢¬¥²I

RUY

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ³´²åL «¯²«L «¯²§¡²¢¥´¥®L ¦¬ä´¶¥²« ¯£¨ ²¯´´©®§¡²´©«¬¡²[ ¢¯²³´´©¬¬¶¥²«®©®§

hµ¶µ¤M

§²µ°°

RV

RVP t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ´²ä­ö¢¬¥²

hµ¶µ¤M

§²µ°°

RW

p¡°°¥²³©®¤µ³´²© ¯£¨ ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ °¡°°¥²³°²¯¤µ«´¥²

RWQ

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ °¡°°¥²³­¡³³¡L °¡°°¥² ¯£¨ °¡°°

RWR

b¥¡²¢¥´®©®§ ¡¶ °¡°°¥² ¯£¨ °¡°° ¯£¨ ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ °¡°°¥²³­¡³³¥°²¯¤µ«´¥²

hµ¶µ¤M

§²µ°°

RX

RXP t²¹£«¥²©¥²L ¦ö²¬¡§³¶¥²«³¡­¨¥´ ¯£¨ ¬©«®¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´

30.9.2005

L 255/71

Europeiska unionens officiella tidning

sv

hµ¶µ¤M

§²µ°°

RY

l䤥²©®¤µ³´²©

RYQ

f䲧®©®§ ¯£¨ §¡²¶®©®§

RYR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¬ä¤¥²¶¡²¯²

e¸

¨µ¶µ¤M

§²µ°°

SP

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ §µ­­©ML °¬¡³´ML «¯®³´¦©¢¥²M ¯£¨ ³´ä²«¥¬³¥°²¯¤µ«´¥²

SPQ

b¥¡²¢¥´®©®§ ¡¶ §µ­­© ¯£¨ ¡³¢¥³´

SPR

b¥¡²¢¥´®©®§ ¡¶ °¬¡³´

SPS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «¯®³´¦©¢²¥²

e¸

¨µ¶µ¤M

§²µ°°

SQ

k¥­©³« ©®¤µ³´²©

SQQ

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «¥­©³«¡ ¢¡³ä­®¥® ¯£¨ ¶©¤¡²¥¢¥¡²¢¥´®©®§ ¡¶ ³å¤¡®¡ ä­®¥®

SQR

s°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «¥­©³«¡ °²¯¤µ«´¥² ¨µ¶µ¤³¡«¬©§¥® ¦ö² ©®¤µ³´²©¥¬¬¡ 䮤¡­å¬ ¯£¨

ª¯²¤¢²µ«³ä®¤¡­å¬ H§ä¬¬¥² 䶥® ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¶¥§¥´¡¢©¬©³«¡ ¯£¨ ¡®©­¡¬©³«¡ ©®¤µ³´²©¥¬¬¡ ¦¥´´¥²

¯£¨ ¯¬ª¯² ³¯­ ©®§å² © isicM§²µ°° SQRI

SQS

s°¥£©¡¬©³¥²¡¤ ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «¥­©³«¡ °²¯¤µ«´¥² ¨µ¶µ¤³¡«¬©§¥® ¦ö² °²©¶¡´ «¯®³µ­´©¯® ¯£¨

¦ö²¶¡¬´®©®§ H¨ä² µ´§å² ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¬ä«¥­¥¤¥¬ {¥¸ isicM§²µ°° SQY}I

hµ¶µ¤M

§²µ°°

SR

SRP p¥´²¯¬¥µ­©®¤µ³´²©

hµ¶µ¤M

§²µ°°

SS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ©£«¥M­¥´¡¬¬©³«¡ ­©®¥²¡¬©³«¡ °²¯¤µ«´¥²

SSQ

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤³³´¥®

SSR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ §¬¡³ ¯£¨ §¬¡³°²¯¤µ«´¥²

SSS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «¥²¡­©«L °¯²³¬©®L ³´¥®§¯¤³ ¯£¨ ¥¬¤¦¡³´¡ «¥²¡­©³«¡ °²¯¤µ«´¥²

SST

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ £¥­¥®´L «¡¬« ¯£¨ °µ´³

SSU

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤³­¡´¥²©¡¬ ¡¶ ¢¥´¯®§L £¥­¥®´ ¯£¨ °µ´³

SSY

s´¥®¢¥¡²¢¥´®©®§ ¯£¨ ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¡®¤²¡ ©£«¥M­¥´¡¬¬©³«¡ ­©®¥²¡¬©³«¡ °²¯¤µ«´¥²

hµ¶µ¤M

§²µ°°

ST

p²¯¤µ«´©¯® ¯£¨ °²©­ä²²¥¤µ«´©¯® ¡¶ ªä²®¨¡¬´©§ ¯£¨ ©£«¥Mªä²®¨¡¬´©§ ­¥´¡¬¬

STQ

jä²®M ¯£¨ ³´å¬©®¤µ³´²©® H³å³¯­ ¤¥® ¡®§¥³ © eksgM¡¶´¡¬¥´L ©®«¬µ³©¶¥ ©®´¥§²¥²¡¤¥ ³´å¬¶¥²«³ä§¤¡

«¯«³¶¥²«I

STR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ³´å¬²ö²

STS

t²å¤¤²¡§®©®§L «¡¬¬¤²¡§®©®§L «¡¬¬¶¡¬³®©®§ ¡¶ ¢¡®¤L «¡¬¬¦¯²­®©®§

STT

p²¯¤µ«´©¯® ¯£¨ °²©­ä²¯­¶¡®¤¬©®§ ¡¶ ©£«¥Mªä²®­¥´¡¬¬¥²

STU

gªµ´¥²©¥² ¦ö² ªä²® ¯£¨ ©£«¥Mªä²®­¥´¡¬¬¥²

hµ¶µ¤M

§²µ°°

SU

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ­¥´¡¬¬¶¡²¯² µ´¯­ ­¡³«©®¥² ¯£¨ ´²¡®³°¯²´µ´²µ³´®©®§

SUQ

s­©¤¥L ¨¥ª¡²³­©¤¥ ¯£¨ ¥¸£¥®´¥²°²¥³³®©®§

SUR

tµ®§´ ³­©¤¥L ³ä®«³­©¤¥ ¯£¨ ¨¥ª¡²³­©¤¥[ ¥¸£¥®´¥²°²¥³³®©®§ ¯£¨ ¤²¡§®©®§L ³¥«µ®¤ä²²¥¤µ«´©¯®

¯£¨ ¹´¢¥¨¡®¤¬©®§

SUS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¯£¨ ­¯®´¥²©®§ ¡¶ «¯®³´²µ«´©¯®¥² ¡¶ ªä²® ¥¬¬¥² ­¥´¡¬¬

SUT

p¡®®´©¬¬¶¥²«®©®§L ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ²ö² ¦ö² ©®¤µ³´²©®

SUU

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¶¥²«´¹§ ¯£¨ µ´²µ³´®©®§ ¯£¨ ¦ä²¤©§¡ ¦ö²¥­å¬ ¡¶ ªä²® ¯£¨ ­¥´¡¬¬ Hµ´¯­ ¥¬¥«´²©³«

©®³´¡¬¬¡´©¯®³­¡´¥²©¥¬I

SUY

b©®ä²©®§¡² ´©¬¬ ­¥«¡®©³«¡ ¶¥²«³´ä¤¥²

30.9.2005

L 255/72

Europeiska unionens officiella tidning

sv

hµ¶µ¤M

§²µ°°

SV

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ­¡³«©®¥² µ´¯­ ¥¬¥«´²©³«¡ ­¡³«©®¥²

SVQ

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ª¯²¤¢²µ«³­¡³«©®¥² ¯£¨ ´²¡«´¯²¥²

SVR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «¯®´¯²³­¡³«©®¥²

SVS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ­¥´¡¬¬¢¥¡²¢¥´®©®§³­¡³«©®¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ­¡³«©®¶¥²«´¹§ ¯£¨ ´©¬¬¢¥¨ö² ¯£¨ ´©¬¬M

³¡´³¥² ´©¬¬ ³å¤¡®¡ ¯£¨ ´©¬¬ ¡®¤²¡ «²¡¦´¶¥²«´¹§

SVT

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ´¥¸´©¬­¡³«©®¥² ¯£¨ ´©¬¬¢¥¨ö²L ´©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ³¹­¡³«©®¥²

SVU

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ­¡³«©®¥² ¯£¨ µ´²µ³´®©®§ ¦ö² ¬©¶³­¥¤¥¬³©®¤µ³´²©® ¯£¨ ¦ö² «¥­©³« ¯£¨ ¬©«®¡®¤¥

©®¤µ³´²©

SVV

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¡®¬ä§§®©®§¡² ¯£¨ µ´²µ³´®©®§ ¦ö² §²µ¶¯²L ªä²®M ¯£¨ ³´å¬¶¥²« ¯£¨ §ªµ´¥²©¥² ¯£¨

¦ö² ¢¹§§®¡¤³©®¤µ³´²©®

SVW

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «²¡¦´ö¶¥²¦ö²©®§³µ´²µ³´®©®§

SVX

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ­¡³«©®¥² ¦ö² ¡®®¡´ ¡®§©¶¥´ ©®¤µ³´²©¥¬¬´ 䮤¡­å¬

SVY

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¡®¤²¡ ©£«¥M¥¬¥«´²©³«¡ ­¡³«©®¥² ¯£¨ µ´²µ³´®©®§¡²

hµ¶µ¤M

§²µ°°

SW

e¬¥«´²©³« µ´²µ³´®©®§

SWQ

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¥¬¥«´²©³« ¬¥¤®©®§ ¯£¨ «¡¢¥¬

SWR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ­¯´¯²¥²L §¥®¥²¡´¯²¥²L ´²¡®³¦¯²­¡´¯²¥²L ¯­«¯°°¬¡²¥ ¯£¨ ¡®®¡® ¬©«®¡®¤¥

µ´²µ³´®©®§ ¦ö² ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ¥¬¥«´²©³« «²¡¦´

SWS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¥¬¥«´²©³« µ´²µ³´®©®§ ¦ö² ¤©²¥«´ ®¹´´ª¡®¤¥ © ©®¤µ³´²©®

SWT

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ´¥¬¥«¯­­µ®©«¡´©¯®³µ´²µ³´®©®§L ­ä´¡²¥L ¡®®¡® ­ä´µ´²µ³´®©®§ ¯£¨ ¥¬¥«´²¯­¥M

¤©£©®³« µ´²µ³´®©®§

SWU

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¥¬¥«´²¯®©³« µ´²µ³´®©®§L ¬ªµ¤µ´²µ³´®©®§L ²¡¤©¯M ¯£¨ ´¥¬¥¶©³©¯®³­¯´´¡§¡²¥

SWV

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¥¬¥«´²©³«¡ ¨µ³¨å¬¬³¡°°¡²¡´¥²

SWW

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¬¡­°¯² ¯£¨ ¢¥¬¹³®©®§³µ´²µ³´®©®§

SWX

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¢¡´´¥²©¥² ¯£¨ ¡£«µ­µ¬¡´¯²¥²

SWY

r¥°¡²¡´©¯®L ­¯®´¥²©®§ ¯£¨ ³°¥£©¡¬©®³´¡¬¬¡´©¯® ¡¶ ¥¬¥«´²©³« µ´²µ³´®©®§

e¸

¨µ¶µ¤M

§²µ°°

SX

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ´²¡®³°¯²´µ´²µ³´®©®§

SXS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ­¯´¯²¦¯²¤¯® ¯£¨ ²¥³¥²¶¤¥¬¡²

SXT

r¥°¡²¡´©¯® ¡¶ ­¯´¯²¦¯²¤¯®L ­¯´¯²£¹«¬¡² ¥¬¬¥² £¹«¬¡²

SXU

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ £¹«¬¡² ¯£¨ ­¯´¯²£¹«¬¡² ¯£¨ ¤¥¬¡² ´©¬¬ ¤¥³³¡

SXY

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ´²¡®³°¯²´µ´²µ³´®©®§ ³¯­ ©®´¥ ¨ä®¦ö²³ ´©¬¬ ¡®®¡´ ³´ä¬¬¥

hµ¶µ¤M

§²µ°°

SY

d©¶¥²³¥ ´©¬¬¶¥²«®©®§³©®¤µ³´²©

SYQ

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ °²¥£©³©¯®³©®³´²µ­¥®´ ³¡­´ ­ä´M ¯£¨ «¯®´²¯¬¬©®³´²µ­¥®´

SYR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ­¥¤©£©®³« µ´²µ³´®©®§ ¯£¨ ©®³´²µ­¥®´ ¯£¨ ¯²´¯°¥¤©³«¡ ¡°°¡²¡´¥² Hµ´¯­ ¯²´¯M

°¥¤©³«¡ ¦¯´¢¥«¬ä¤®¡¤¥²I

SYS

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¦¯´¯§²¡¦©³« ¯£¨ ¯°´©³« µ´²µ³´®©®§

SYT

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¯£¨ ²¥°¡²¡´©¯® ¡¶ «¬¯£«¯² ¯£¨ µ²

SYU

gµ¬¤³­©¤¥ ¯£¨ 䤥¬­¥´¡¬¬´©¬¬¶¥²«®©®§

SYV

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¯£¨ ²¥°¡²¡´©¯® ¡¶ ­µ³©«©®³´²µ­¥®´

SYW

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ³°¥¬L ¬¥«³¡«¥² ³¡­´ ³°¯²´M ¯£¨ ©¤²¯´´³¡²´©«¬¡²

SYY

a®®¡® ´©¬¬¶¥²«®©®§³©®¤µ³´²©

hµ¶µ¤M

§²µ°°

TP

b¹§§¡®¤¥

TPP

b¹§§¡®¤¥ H¥ª ³°¥£©¡¬©³¥²¡´I[ ²©¶®©®§

TPQ

u°°¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥² H¢¯³´ä¤¥² ¥¬¬¥² ¡®¤²¡ ¨µ³I

TPR

a®¬ä§§®©®§³¡²¢¥´¥[ ¶ä§ML ¢²¯M ¯£¨ ªä²®¶ä§³¢¹§§¡®¤¥ ­N­N

TPS

i®³´¡¬¬¡´©¯®³¡²¢¥´¥

TPT

u´³­¹£«®©®§ ¯£¨ ³¬µ´¦ö²¡®¤¥

30.9.2005

L 255/73

Europeiska unionens officiella tidning

sv

2

Direktiv 68/366/EEG

(Liberaliseringsdirektiv: 68/365/EEG)

NICE-nomenklaturen

hµ¶µ¤§²µ°°

RPa

RPP i®¤µ³´²© ¦ö² °²¯¤µ«´©¯® ¡¶ ¡®©­¡¬©³«¡ ¯£¨ ¶¥§¥´¡¢©¬©³«¡ ¯¬ª¯² ¯£¨ ¦¥´´¥²

RPb

l©¶³­¥¤¥¬³©®¤µ³´²© H¦ö²µ´¯­ ¤²¹£«¥³¶¡²µ©®¤µ³´²©®I

RPQ

s¬¡«´L «ö´´¢¥²¥¤®©®§ ¯£¨ «ö´´«¯®³¥²¶¥²©®§

RPR

mªö¬«M ¯£¨ ­ªö¬«°²¯¤µ«´©®¤µ³´²©

RPS

i®¬ä§§®©®§ ¯£¨ «¯®³¥²¶¥²©®§ ¡¶ ¦²µ«´ ¯£¨ §²ö®³¡«¥²

RPT

i®¬ä§§®©®§ ¯£¨ «¯®³¥²¶¥²©®§ ¡¶ ¦©³« ¯£¨ ¡®¤²¡ ¨¡¶³°²¯¤µ«´¥²

RPU

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «¶¡²®°²¯¤µ«´¥²

RPV

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¢¡§¥²©°²¯¤µ«´¥²L «¡«¯²L ³«¯²°¯² ¯£¨ «¥¸

RPW

s¯£«¥²©®¤µ³´²©

RPX

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ «¡«¡¯L £¨¯«¬¡¤ ¯£¨ ³¯£«¥²«¯®¦¥«´¹²

RPY

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¤©¶¥²³¥ ¬©¶³­¥¤¥¬

hµ¶µ¤§²µ°°

RQ

d²¹£«¥³¶¡²µ©®¤µ³´²©

RQQ

p²¯¤µ«´©¯® ¡¶ ¥´¹¬¡¬«¯¨¯¬ §¥®¯­ ªä³®©®§L °²¯¤µ«´©¯® ¡¶ ªä³´ ¯£¨ ³°²©´

RQR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¶©® ¯£¨ ¡®¤²¡ ¯­ä¬´¡¤¥ ¡¬«¯¨¯¬¤²¹£«¥²

RQS

b²¹§§®©®§ ¯£¨ ­ä¬´®©®§

RQT

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ¨ä¬³¯¤²¹£«¥² ¯£¨ «ä¬¬¶¡´´¥®

e¸ SP

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ §µ­­©ML °¬¡³´ML «¯®³´¦©¢¥²M ¯£¨ ³´ä²«¥¬³¥°²¯¤µ«´¥²

SPT

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ³´ä²«¥¬³¥°²¯¤µ«´¥²

3

Direktiv 82/489/EEG

ISIC-nomenklaturen

e¸ XUU

h岦²©³ö²³©®²ä´´®©®§¡² Hµ´¯­ °¥¤©«¹²¶¥²«³¡­¨¥´ ¯£¨ ¹²«¥³³«¯¬¯² ¦ö² ³«ö®¨¥´³¶å²¤I

Förteckning II

Huvudgrupper som omfattas av direktiven 75/368/EEG, 75/369/EEG och 82/470/EEC

1

Direktiv 75/368/EEG (verksamheter som avses i artikel 5.1)

ISIC-nomenklaturen

e¸ PT

f©³«¥

PTS

i®¬¡®¤³¦©³«¥

e¸ SX

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ´²¡®³°¯²´µ´²µ³´®©®§

SXQ

s«¥°°³¢¹§§®¡¤L ²¥°¡²¡´©¯® ¯£¨ µ®¤¥²¨å¬¬ ¡¶ ¦¡²´¹§

SXR

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¡¶ ªä²®¶ä§³µ´²µ³´®©®§

SXV

t©¬¬¶¥²«®©®§ ¯£¨ ²¥°¡²¡´©¯® ¡¶ ¬µ¦´¦¡²´¹§

30.9.2005

L 255/74

Europeiska unionens officiella tidning

sv

e¸ WQ

v¥²«³¡­¨¥´ ²¥¬¡´¥²¡¤ ´©¬¬ ´²¡®³°¯²´¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¶¥²«³¡­¨¥´¥² ä® ´²¡®³°¯²´¥² ©®¯­ ¦ö¬ª¡®¤¥ §²µ°°¥²

e¸ WQQ

d²©¦´ ¡¶ ³¯¶¶¡§®¡² ¯£¨ ²¥³´¡µ²¡®§¶¡§®¡²[ µ®¤¥²¨å¬¬ ¡¶ ªä²®¶ä§³µ´²µ³´®©®§ © ²¥°¡²¡´©¯®³¶¥²«³´¡¤[

²¥®§ö²©®§ ¡¶ ªä²®¶ä§³¶¡§®¡²

e¸ WQR

u®¤¥²¨å¬¬ ¡¶ µ´²µ³´®©®§ ¦ö² ³´¡¤³ML ¬©®ª¥M ¯£¨ ´µ²©³´´²¡¦©«

e¸ WQS

u®¤¥²¨å¬¬ ¡¶ ö¶²©§ µ´²µ³´®©®§ ¦ö² ¶ä§´²¡®³°¯²´¥² H³å³¯­ ¢©¬¡²L ¢µ³³¡² ¯£¨ ´¡¸©¢©¬¡²I

e¸ WQT

d²©¦´ ¯£¨ µ®¤¥²¨å¬¬ ¡¶ ´©¬¬¨ö²¡®¤¥ ¡®¬ä§§®©®§¡² © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ¶ä§´²¡®³°¯²´¥² H³å³¯­ ¶ä§¡²L

´µ®®¬¡² ¯£¨ ¡¶§©¦´³¢¥¬¡§¤¡ ¶ä§¢²¯¡²L ¢µ³³´¡´©¯®¥²L °¡²«¥²©®§³°¬¡´³¥²L ¢µ³³M ¯£¨ ³°å²¶¡§®³§¡²¡§¥I

e¸ WQV

Ö¶²©§ ¶¥²«³¡­¨¥´ © ³¡­¢¡®¤ ­¥¤ ©®¬¡®¤³³ªö¦¡²´ H³å³¯­ ¤²©¦´ ¯£¨ µ®¤¥²¨å¬¬ ¡¶ ¶¡´´¥®¶ä§¡²L

¨¡­®¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¡®¬ä§§®©®§¡² ¦ö² ©®¬¡®¤³³ªö¦¡²´[ ¢¯§³¥²©®§ ¯£¨ ¬¯´³®©®§ © ¨¡­®¡²L µ´³ä´´®©®§

¡¶ ³ªö­ä²«¥®L ¬¡³´®©®§ ¯£¨ ¬¯³³®©®§ ¡¶ ¦¡²´¹§ ¯£¨ ö¶²©§¡ ¬©«®¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´¥²L ³å³¯­ ²ä¤¤®©®§

¡¶ ¦¡²´¹§L ¢¯§³¥²©®§L ¤²©¦´ ¡¶ ¦ö²¶¡²©®§³°¬¡´³¥² ¦ö² ¢å´¡²I

WS

k¯­­µ®©«¡´©¯®Z °¯³´ ¯£¨ ´¥¬¥«¯­­µ®©«¡´©¯®

e¸ XU

s¥²¶©£¥´ªä®³´¥²

XUT

t¶ä´´L «¥­´¶ä´´L ³´²¹«®©®§ ¯£¨ ¦ä²§®©®§

e¸ XUV

f¯´¯§²¡¦´ªä®³´¥²Z °¯²´²ä´´¦¯´¯§²¡¦© ¯£¨ «¯­­¥²³©¥¬¬ ¦¯´¯§²¡¦©L µ´¯­ ®¹¨¥´³¦¯´¯§²¡¦©

e¸ XUY

s¥²¶©£¥´ªä®³´¥² ³¯­ ©®´¥ ¨ä®¦ö²³ ´©¬¬ ¡®®¡´ ³´ä¬¬¥ H¥®¤¡³´ µ®¤¥²¨å¬¬®©®§ ¯£¨ ³´ä¤®©®§ ¡¶ ¢¹§§®¡¤¥²

¥¬¬¥² ¬¯«¡¬¥²I

2

Direktiv 75/369/EEG (artikel 6: om verksamheten betraktas som industriell verksamhet eller hantverksrörelse)

ISIC-nomenklaturen

fö¬ª¡®¤¥ ¦¯²­¥² ¡¶ ¡­¢µ¬¥²¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´Z

¡I kö° ¯£¨ ¦ö²³ä¬ª®©®§ ¡¶ ¶¡²¯²

— §¥®¯­ ¨¡®¤¥¬³²¥³¡®¤¥ ¯£¨ ¨¥­¦ö²³ä¬ª¡²¥ H¥¸ isicM§²µ°° VQRIL ³¡­´

— °å ö¶¥²´ä£«´¡ ­¡²«®¡¤³°¬¡´³¥² µ´¡® ¦¡³´¡ ³´å®¤ ¯£¨ °å µ´¯­¨µ³­¡²«®¡¤¥²N

¢I d¥ ¶¥²«³¡­¨¥´³¦¯²­¥² ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ²¥¤¡® ¶©¤´¡§®¡ ö¶¥²§å®§³å´§ä²¤¥² © ¶©¬«¡ µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥³³¡ ¦¯²­¥² ¡¶ ¶¥²«M

³¡­¨¥´ ³¯­ ¨¡®¤¥¬³²¥³¡®¤¥ ¯£¨ ¨¥­¦ö²³ä¬ª¡²¥ µ´´²¹£«¬©§¥® µ®¤¡®´¡³ ¥¬¬¥² ©®´¥ ¯­®ä­®³N

3

Direktiv 82/470/EEG (artikel 6.1 och 6.3)

Grupperna 718 och 720 i ISIC-nomenklaturen

d¥³³¡ ¶¥²«³¡­¨¥´¥² ¯­¦¡´´¡² ³ä²³«©¬´

— ¡´´ ¤©²¥«´ ¥¬¬¥² © ¥§¥®³«¡° ¡¶ ¯­¢µ¤ ¡²²¡®§¥²¡L ³¡¬µ¦ö²¡ ¯£¨ ³ä¬ª¡ ¥® ²¥³¡ ¥¬¬¥² ¥® ¶©³´¥¬³¥ © ¦¯²­ ¡¶ °¡«¥´ ¥¬¬¥² © ¤¥¬¡²

H´²¡®³°¯²´L ©®«¶¡²´¥²©®§ ­¥¤ ¥¬¬¥² µ´¡® ­å¬´©¤¥²L µ´¦¬¹«´¥² ¥´£NI ¯¡¶³¥´´ ²¥³¡®³ ¯²³¡« H¡²´©«¥¬ R b ¡IN

— ¦ö²­¥¤¬©®§ ­¥¬¬¡® ¯¬©«¡ ´¹°¥² ¡¶ ´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§ ¯£¨ ­ä®®©³«¯² ³¯­ ¥¸°¥¤©¥²¡² ¥¬¬¥² ´¡² ¥­¯´ ¶¡²¯² ¯£¨ ³¯­

µ´ö¶¡² ¦ö¬ª¡®¤¥ ¦¯²­¥² ¡¶ ¤ä²­¥¤ ¢¥³¬ä«´¡¤ ¶¥²«³¡­¨¥´Z

¡¡I a´´ ¦ö² µ°°¤²¡§³§©¶¡²¥®³ ²ä«®©®§ ³¬µ´¡ ¡¶´¡¬ ­¥¤ ´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§N

¢¢I a´´ å´ µ°°¤²¡§³§©¶¡²¥® §ö²¡ ¥® ¢¥¤ö­®©®§ ¡¶ ¯£¨ ¶ä¬ª¡ ¢ä³´ ¬ä­°¡¤¥ ´²¡®³°¯²´³¬¡§L ´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§ ¯£¨

¦ä²¤¶ä§N

££I a´´ ¯²§¡®©³¥²¡ ´²¡®³°¯²´¥® µ² °²¡«´©³« ³¹®¶©®«¥¬ H¥¸¥­°¥¬¶©³ ®ö¤¶ä®¤©§ ´²¡®³°¯²´¦ö²°¡£«®©®§I[ ¡´´ ¶©¤´¡ ¯¬©«¡

崧䲤¥² ³¯­ ¨ä®§¥² ³¡­­¡® ­¥¤ ´²¡®³°¯²´¥® H¥¸¥­°¥¬¶©³ ¬¥¶¥²¥²¡ ©³ ´©¬¬ «¹¬¶¡§®¡²®¡IN

¤¤I a´´ ´¡ ¡®³¶¡² ¦ö² ¦¯²­¡¬©´¥´¥² ¦ö²¢µ®¤®¡ ­¥¤ ´²¡®³°¯²´¥®L ¥¸¥­°¥¬¶©³ µ°°²ä´´¡ ¦²¡«´³¥¤¬¡²[ ¡´´ §²µ°°¥²¡ ¯£¨ ¤¥¬¡

µ°° ³ä®¤®©®§¡²N

30.9.2005

L 255/75

Europeiska unionens officiella tidning

sv

¥¥I a´´ ³¡­¯²¤®¡ ¯¬©«¡ ¤¥¬¡² ¡¶ ¥® ´²¡®³°¯²´ §¥®¯­ ¡´´ ³ö²ª¡ ¦ö² ´²¡®³©´¥²©®§L ¶©¤¡²¥¢¥¦¯²¤²¡®L ¯­¬¡³´®©®§ ¯£¨ ¡®¤²¡

崧䲤¥² ®ä² ¶¡²¯²®¡ ®å² ³¬µ´¬©§ ¤¥³´©®¡´©¯®N

¦¦I a´´ ¤¥¬³ ¦ö²³¥ ´²¡®³°¯²´¦ö²¥´¡§¥® ­¥¤ ¦²¡«´L ¤¥¬³ ¦ö²³¥ °¥²³¯®¥² ³¯­ ¥¸°¥¤©¥²¡² ¥¬¬¥² ´¡² ¥­¯´ ¶¡²¯² ­¥¤ ´²¡®³M

°¯²´­öª¬©§¨¥´¥²L ©®«¬µ³©¶¥

— ¢¥²ä«®©®§ ¡¶ ´²¡®³°¯²´«¯³´®¡¤¥® ¯£¨ «¯®´²¯¬¬ ¡¶ ²ä«®©®§¥®N

— µ´¦ö²¡®¤¥ ¡¶ ¶©³³¡ µ°°§©¦´¥² ´©¬¬¦ä¬¬©§´ ¥¬¬¥² °¥²­¡®¥®´ © ¥® ²¥¤¡²¥³ ¥¬¬¥² ¥® ¢¥¦²¡«´¡²¥³ ®¡­® ¥¬¬¥² ¦ö² ¤¥®®¥³

²ä«®©®§ H§¥®´¥­¯´ ¨¡­®­¹®¤©§¨¥´¥®L ¦ö²¥´¡§ ³¯­ µ´²µ³´¡² ¦¡²´¹§ ¥´£NIN

Hv¥²«³¡­¨¥´¥² © ¡²´©«¥¬ R a ¡L R a ¢ ¯£¨ R a ¤IN

Förteckning III

Direktiven 64/222/EEG, 68/364/EEG, 68/368/EEG, 75/368/EEG, 75/369/EEG, 70/523/EEG och 82/470/EEG

1

Direktiv 64/222/EEG

(Liberaliseringsdirektiv: 64/223/EEG och 64/224/EEG)

QN t©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ´ªä®³´¥² ³¯­ ¥§¥®¦ö²¥´¡§¡²¥ ©®¯­ °¡²´©¨¡®¤¥¬L ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¦ö² ¬ä«¥­¥¤¥¬ ¯£¨ ¦¡²­¡£¥µ´©³«¡

°²¯¤µ«´¥²L §©¦´©§¡ ä­®¥® ¯£¨ ³ªµ«¤¯­³¡¬³´²¡®¤¥ ä­®¥® ¯£¨ «¯¬ H¥¸ §²µ°° VQQIN

RN y²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¦ö²­¥¤¬¡²¥L ¶©¬«¥® ¦ö² ¥® ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡ µ°°¤²¡§³§©¶¡²¥ ¦ö²¨¡®¤¬¡² ¯­ ¯£¨ §¥®¯­¦ö² ¨¡®¤¥¬³´²¡®M

³¡«´©¯®¥² © ¤¥³³¡ °¥²³¯®¥²³ ®¡­® ¯£¨ ¦ö² ¤¥²¡³ ²ä«®©®§N

SN y²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¦ö²­¥¤¬¡²¥L ¶©¬«¥®L µ´¡® ¡´´ ¨¡ ¥´´ ³´¡¤©§¶¡²¡®¤¥ µ°°¤²¡§L ¦ö² ³¡­­¡® °¥²³¯®¥² ³¯­ ö®³«¡²

³¬µ´¡ ¤©²¥«´¡ ¡¶´¡¬ ­¥¤ ¶¡²¡®¤²¡L ¦ö²¢¥²¥¤¥² ¤¥²¡³ ¨¡®¤¥¬³´²¡®³¡«´©¯®¥² ¥¬¬¥² ¨ªä¬°¥² ´©¬¬ ¡´´ §¥®¯­¦ö²¡ ¤¥­N

TN y²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¦ö²­¥¤¬¡²¥L ¶©¬«¥® © ¥§¥´ ®¡­® §¥®¯­¦ö² ¨¡®¤¥¬³´²¡®³¡«´©¯®¥² ¦ö² ¡®®¡®³ ²ä«®©®§N

UN y²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¦ö²­¥¤¬¡²¥L ¶©¬«¥® ¦ö² ¡®®¡®³ ²ä«®©®§ ³«ö´¥² ¦ö²³ä¬ª®©®§ °å ¡µ«´©¯® ¡¶ ¶¡²µ°¡²´©¥²N

VN y²«¥³¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­ ¦ö²­¥¤¬¡²¥L ¶©¬«¥® «®¡£«¡² ¤ö²² ¦ö² ¡´´ ´¡ µ°° ¢¥³´ä¬¬®©®§¡²N

WN t©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡®¤¥ ¡¶ ´ªä®³´¥² ®ä² ¤¥´ ³«¥² ¹²«¥³­ä³³©§´ ¯£¨ ³«ö´³ ¡¶ ¥® ¦ö²­¥¤¬¡²¥ ³¯­ ä² © ´ªä®³´ ¨¯³ ¥´´ ¥¬¬¥² ¦¬¥²¡

¦ö²¥´¡§ ­¥¤ ¶¥²«³¡­¨¥´ ©®¯­ ¨¡®¤¥¬L ©®¤µ³´²© ¥¬¬¥² ¨¡®´¶¥²«N

2

Direktiv 68/364/EEG

(Liberaliseringsdirektiv: 68/363/EEG)

e¸ isicM§²µ°° VQRZ d¥´¡¬ª¨¡®¤¥¬

v¥²«³¡­¨¥´¥² ³¯­ ©®´¥ ¯­¦¡´´¡³Z

PQR

h¹²¡ ¡¶ ª¯²¤¢²µ«³­¡³«©®¥²

VTP

f¡³´©§¨¥´¥²L ¨¹²¡

WQS

h¹²¡ ¡¶ ¢©¬¡²L ¶¡§®¡² ¯£¨ ¨ä³´¡²

WQX

h¹²¡ ¡¶ ªä²®¶ä§³¶¡§®¡² H°¥²³¯®M ¯£¨ §¯¤³MI

XSY

h¹²¡ ¡¶ ­¡³«©®¥² ¦ö² ¨¡®¤¥¬³¨µ³

XTQ

h¹²¡ ¡¶ ¢©¯§²¡¦¥² ¯£¨ ¨¹²¡ ¡¶ ¦©¬­

XTR

h¹²¡ ¡¶ ´¥¡´²¡² ¯£¨ ¨¹²¡ ¡¶ ´¥¡´¥²²¥¬¡´¥²¡¤ µ´²µ³´®©®§

XTS

h¹²¡ ¡¶ ¢å´¡²L £¹«¬¡² ¯£¨ ³°¥¬¡µ´¯­¡´¥²

XUS

h¹²¡ ¡¶ ­ö¢¬¥²¡¤¥ ²µ­

XUT

h¹²¡ ¡¶ ¬©®®¥

XUY

h¹²¡ ¡¶ «¬ä¤¥²

30.9.2005

L 255/76

Europeiska unionens officiella tidning

sv

3

Direktiv 68/368/EEG

(Liberaliseringsdirektiv: 68/367/EEG)

ISIC-nomenklaturen

e¸ isicM¨µ¶µ¤§²µ°° XU

QN r¥³´¡µ²¡®§¥²L «¡¦é¥²L «²¯§¡² ¯£¨ ¡®¤²¡ ³´ä¬¬¥® ¤ä² ­¡® ä´¥² ¯£¨ ¤²©£«¥² HisicM§²µ°° XURIN

RN h¯´¥¬¬L °¥®³©¯®¡´L £¡­°©®§°¬¡´³¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ³¬¡§ ¡¶ ¨µ³²µ­ HisicM§²µ°° XUSIN

4

Direktiv 75/368/EEG (artikel 7)

Alla verksamheter som anges i bilagan till direktiv 75/368/EEG utom de som avses i artikel 5.1 i det direktivet (förteckning II,

punkt 1 i den här bilagan).

ISIC-nomenklaturen

e¸ VR

b¡®«¥² ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦©®¡®³©¥¬¬¡ ©®³´©´µ´

e¸ VRP

p¡´¥®´¢¹²å¥² ¯£¨ ¦ö²¥´¡§ ¦ö² ¤©³´²©¢µ´©¯® ¡¶ ²¯¹¡¬´¹¥²

e¸ WQ

t²¡®³°¯²´

e¸ WQS

p¥²³¯®´²¡®³°¯²´ °å ¶ä§L µ´¯­ ´²¡®³°¯²´ © ¢©¬

e¸ WQY

d²©¦´ ¡¶ ¤©²¥«´¬¥¤®©®§¡² ¦ö² ´²¡®³°¯²´ ¡¶ ¦¬¹´¡®¤¥ «¯¬¶ä´¥® ¯£¨ ¡®¤²¡ ¦¬¹´¡®¤¥ «¥­©³«¡ °²¯¤µ«´¥²

e¸ XR

s¡­¨ä¬¬³´ªä®³´¥²

XRW

b©¢¬©¯´¥«L ­µ³¥¥²L ¢¯´¡®©³«¡ ´²ä¤§å²¤¡² ¯£¨ ¤ªµ²°¡²«¥²

e¸ XT

r¥«²¥¡´©¯®³´ªä®³´¥²

XTS

r¥«²¥¡´©¯®³´ªä®³´¥² ³¯­ ©®´¥ ¨ä®¦ö²³ ´©¬¬ ¡®®¡´ ³´ä¬¬¥Z

— i¤²¯´´³¡«´©¶©´¥´¥² H©¤²¯´´³°¬¡´³¥²L ©¤²¯´´³¦ö²¥®©®§¡² ¥´£NIL ­¥¤ µ®¤¡®´¡§ ¦ö² ¶¥²«³¡­¨¥´ ³¯­

©¤²¯´´³©®³´²µ«´ö²

— s°¥¬¶¥²«³¡­¨¥´ H«¡°°¬ö°®©®§³³´¡¬¬L ³°¥¬°¬¡´³¥²L «¡°°¬ö°®©®§³¢¡®¯² ¥´£NI

— a®¤²¡ ²¥«²¥¡´©¯®³¡«´©¶©´¥´¥² H£©²«µ³L ®öª¥³°¡²«¥²L ¡®¤²¡ ®öª¥® ¥´£NI

e¸ XU

s¥²¶©£¥´ªä®³´¥²

e¸ XUQ

hµ³¨å¬¬³´ªä®³´¥²

e¸ XUU

h岦²©³ö²³©®²ä´´®©®§¡² ¯£¨ ­¡®©«¹²¶¥²«³¡­¨¥´L µ´¯­ °¥¤©«¹²L ¹²«¥³³«¯¬¯² ¦ö² ³«ö®¨¥´³¶å²¤ ¯£¨

¦²©³ö²³«¯¬¯²

e¸ XUY

s¥²¶©£¥´ªä®³´¥² ³¯­ ©®´¥ ¨ä®¦ö²³ ´©¬¬ ¡®®¡´ ³´ä¬¬¥L µ´¯­ ©¤²¯´´³­¡³³¡§¥ ¯£¨ °¡²¡­¥¤©£©®³«

­¡³³¡§¥ ¯£¨ ¢¥²§³§µ©¤¥²L ¥®¬©§´ ¦ö¬ª¡®¤¥ ©®¤¥¬®©®§Z

— ¤¥³©®¦©£¥²©®§ ¯£¨ ¢¥«ä­°®©®§ ¡¶ ³«¡¤¥¤ªµ²

— ¨¹²¡ ¡¶ «¬ä¤¥² ¯£¨ ö¶¥²¶¡«®©®§ ¡¶ °¥²³¥¤¬¡²

— ä«´¥®³«¡°³¢¹²å¥² ¯£¨ ¬©«®¡®¤¥ ´ªä®³´¥²

— ¡³´²¯¬¯§´ªä®³´¥² ¯£¨ ¬©«®¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´¥² ³¯­ ¢¹§§¥² °å ³°¥«µ¬¡´©¯®¥²

— ¨¹§©¥®©³«¡ ´ªä®³´¥² ¯£¨ ´©¬¬¨ö²¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´¥²

— ¢¥§²¡¶®©®§ ¯£¨ µ®¤¥²¨å¬¬ ¡¶ §²¡¶

— §µ©¤¥M ¯£¨ ´¯¬«´ªä®³´¥² © ´µ²©³­³¡­­¡®¨¡®§

30.9.2005

L 255/77

Europeiska unionens officiella tidning

sv

5

Direktiv 75/369/EEG (artikel 5)

fö¬ª¡®¤¥ ¡­¢µ¬¥²¡®¤¥ ¶¥²«³¡­¨¥´¥²Z

¡I kö° ¯£¨ ¦ö²³ä¬ª®©®§ ¡¶ ¶¡²¯²Z

— §¥®¯­ ¨¡®¤¥¬³²¥³¡®¤¥ ¯£¨ ¨¥­¦ö²³ä¬ª¡²¥ H¥¸ isicM§²µ°° VQRIL

— °å ö¶¥²´ä£«´¡ ­¡²«®¡¤³°¬¡´³¥² µ´¡® ¦¡³´¡ ³´å®¤ ¯£¨ °å µ´¯­¨µ³­¡²«®¡¤¥²N

¢I d¥ ¶¥²«³¡­¨¥´³¦¯²­¥² ³¯­ ¯­¦¡´´¡³ ¡¶ ²¥¤¡® ¶©¤´¡§®¡ ö¶¥²§å®§³å´§ä²¤¥² © ¶©¬«¡ µ´ö¶¡®¤¥´ ¡¶ ¤¥³³¡ ¦¯²­¥² ¡¶ ¶¥²«M

³¡­¨¥´ ³¯­ ¨¡®¤¥¬³²¥³¡®¤¥ ¯£¨ ¨¥­¦ö²³ä¬ª¡²¥ µ´´²¹£«¬©§¥® µ®¤¡®´¡³ ¥¬¬¥² ©®´¥ ¯­®ä­®³N

6

Direktiv 70/523/EEG

e§¥®¦ö²¥´¡§¡²¥ ©®¯­ °¡²´©¨¡®¤¥¬ ­¥¤ «¯¬ ¯£¨ ¡§¥®´µ²¶¥²«³¡­¨¥´ ©®¯­ «¯¬¨¡®¤¥¬ H¥¸ isicM§²µ°° VQQRI

7

Direktiv 82/470/EEG (artikel 6.2)

Hv¥²«³¡­¨¥´¥² ³¯­ ¡®§¥³ © ¡²´©«¥¬ R a £L R a ¥L R b ¢L R c ¯£¨ R dI

d¥³³¡ ¶¥²«³¡­¨¥´¥² ¯­¦¡´´¡² ³ä²³«©¬´ ¡´´

— ¨¹²¡ µ´ ªä²®¶ä§³¶¡§®¡² ¦ö² ¢¥¦¯²¤²¡® ¡¶ °¥²³¯®¥² ¥¬¬¥² §¯¤³L

— ¦ö²­¥¤¬¡ «ö°L ¦ö²³ä¬ª®©®§ ¥¬¬¥² ¨¹²¡ ¡¶ ¦¡²´¹§L

— ¦ö²¢¥²¥¤¡L ¦ö²¨¡®¤¬¡ ¦²¡­ ¯£¨ ³¬µ´¡ ¡¶´¡¬ ¯­ ´²¡®³°¯²´ ¡¶ ¥­©§²¡®´¥²L

— å´¡ ³©§ ­¡§¡³©®¥²©®§ ¡¶ ¡¬¬¡ ³¬¡§³ ¦ö²¥­å¬ ¦ö² ¤¥°¯®¥®´³ ²ä«®©®§L ¥®¬©§´ ´µ¬¬¦ö²¦¡²¡®¤¥ ¥¬¬¥² ©®´¥L © ¬¡§¥²¨µ³L ¡¬¬­ä®®¡

¤¥°å¥²L ­ö¢¥¬­¡§¡³©®L «¹¬¨µ³L ³©¬¯² ¥´£NL

— ¬ä­®¡ ¥® ¨¡®¤¬©®§ ´©¬¬ ¤¥°¯®¥®´¥® ³¯­ ¢¥¶©³ °å ¡´´ ¦ö²¥­å¬¥´ ¥¬¬¥² ¶¡²¡® ­¡§¡³©®¥²¡´³L

— ´©¬¬¨¡®¤¡¨å¬¬¡ µ´²¹­­¥®L ¦¯¤¥² ¯£¨ °¬¡´³ ¦ö² ³¡¬µ¦ö²©®§ ¡¶ ¢¯³«¡° ³¯­ ¨å¬¬³ ´©¬¬¦ä¬¬©§´ © ¦ö²¶¡² © ¶ä®´¡® °å ¦ö²³ä¬ª®©®§

¥¬¬¥² ³¯­ ´²¡®³°¯²´¥²¡³ ´©¬¬ ¥¬¬¥² ¦²å® ­¡²«®¡¤¥®L

— µ´¦ö²¡ ´¥«®©³« «¯®´²¯¬¬ ¡¶ ­¯´¯²¦¯²¤¯®L

— ­ä´¡ ¥¬¬¥² ¶ä§¡ ¶¡²¯²N

30.9.2005

L 255/78

Europeiska unionens officiella tidning

sv

BILAGA V

Erkännande på grundval av samordningen av minimikrav för utbildningar

vNQ lÄkare

5.1.1 b¥®ä­®©®§¡² °å ¥¸¡­¥®³¢¥¶©³ ¦ö² §²µ®¤¬ä§§¡®¤¥ ¬ä«¡²µ´¢©¬¤®©®§

Land

Benämning på examensbeviset

Organ som utfärdar examensbeviset

Behörighetsbevis som medföljer

examensbeviset

Referensdatum

b¥¬§©ëOb¥¬§©±µ¥O

b¥¬§©¥®

d©°¬¯­¡ ¶¡® ¡²´³Od©°¬ô­¥ ¤¥

¤¯£´¥µ² ¥® ­é¤¥£©®¥

— l¥³ µ®©¶¥²³©´é³Od¥ µ®©¶¥²³©M

´¥©´¥®

— l¥ jµ²¹ £¯­°é´¥®´ ¤G¥®³¥©§M

®¥­¥®´ ¤¥ ¬¡ c¯­­µ®¡µ´é

¦²¡®ç¡©³¥Od¥

¢¥¶¯¥§¤¥

e¸¡­¥®£¯­­©³³©¥

¶¡®

¤¥

v¬¡¡­³¥ g¥­¥¥®³£¨¡°

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

d©°¬¯­ ¯ µ«¯®č¥®í ³´µ¤©¡ ¶¥

³´µ¤©ª®í­ °²¯§²¡­µ ¶š¥¯¢¥£®é

¬é«¡ř³´¶í

H¤¯«´¯²

­¥¤©£í®¹L

mud²NI

lé«ář³«á ¦¡«µ¬´¡ µ®©¶¥²º©´¹ ¶

Č¥³«é ²¥°µ¢¬©£¥

— v¹³¶ě¤č¥®í ¯ ³´á´®í ²©§¯²óº®í

º«¯µš£¥

Q ­¡ª RPPT

d¡®­¡²«

b¥¶©³ ¦¯² ¢¥³´å¥´ ¬æ§¥¶©¤¥®³«¡M

¢¥¬©§ ¥­¢¥¤³¥«³¡­¥®

m¥¤©£©®³« µ®©¶¥²³©´¥´³¦¡«µ¬´¥´

— aµ´¯²©³¡´©¯®

³¯­

¬æ§¥L

µ¤³´¥¤´ ¡¦ sµ®¤¨¥¤³³´¹²¥¬³¥®

¯§

— t©¬¬¡¤¥¬³¥

´©¬

³¥¬¶³´æ®¤©§´

¶©²«¥ ³¯­ ¬æ§¥ H¤¯«µ­¥®M

´¡´©¯® ¦¯² §¥®®¥­¦ø²´ °²¡«M

´©³« µ¤¤¡®®¥¬³¥IL µ¤³´¥¤´ ¡¦

sµ®¤¨¥¤³³´¹²¥¬³¥®

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

d¥µ´³£¨¬¡®¤

— z¥µ§®©³ ü¢¥² ¤©¥ IJº´¬©£¨¥

p²ü¦µ®§

— z¥µ§®©³ ü¢¥² ¤©¥ IJº´¬©£¨¥

s´¡¡´³°²ü¦µ®§ µ®¤ z¥µ§®©³

ü¢¥² ¤©¥ v¯²¢¥²¥©´µ®§³º¥©´

¡¬³ m¥¤©º©®¡¬¡³³©³´¥®´L ³¯·¥©´

¤©¥³¥ ®¡£¨ ¤¥® ¤¥µ´³£¨¥®

r¥£¨´³¶¯²³£¨²©¦´¥® ®¯£¨ ¦ü²

¤¥® a¢³£¨¬µ³³ ¤¥² 䲺´¬©£¨¥®

aµ³¢©¬¤µ®§ ¶¯²§¥³¥¨¥® ·¡²

zµ³´ä®¤©§¥ b¥¨ö²¤¥®

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

e¥³´©

d©°¬¯­ ¡²³´©´¥¡¤µ³¥ õ°°¥«¡¶¡

¬ä¢©­©³¥ «¯¨´¡

t¡²´µ ܬ©«¯¯¬

Q ­¡ª RPPT

Ελλάς

Πτυχί¯ iατρικής

— i

ατρική Σχ¯λή Πα¶επιστηõί¯υL

—

Σχ¯λή

Επιστηõώ¶

ΥγείαςL

Τõήõα

i

ατρικής

Πα¶εM

πιστηõί¯υ

Q ª¡®µ¡²© QYXQ

e³°¡ñ¡

tí´µ¬¯ ¤¥ l©£¥®£©¡¤¯ ¥® m¥¤©M

£©®¡ ¹ c©²µ§í¡

— m©®©³´¥²©¯ ¤¥ e¤µ£¡£©ó® ¹

cµ¬´µ²¡

— e¬ ²¥£´¯² ¤¥ µ®¡ u®©¶¥²³©¤¡¤

Q ª¡®µ¡²© QYXV

f²¡®£¥

d©°¬ô­¥ ¤Ge´¡´ ¤¥ ¤¯£´¥µ² ¥®

­é¤¥£©®¥

u®©¶¥²³©´é³

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

i²¥¬¡®¤

p²©­¡²¹ ±µ¡¬©¦©£¡´©¯®

c¯­°¥´¥®´ ¥¸¡­©®©®§ ¢¯¤¹

c¥²´©¦©£¡´¥ ¯¦ ¥¸°¥²©¥®£¥

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

i´¡¬©¡

d©°¬¯­¡ ¤© ¬¡µ²¥¡ ©® ­¥¤©£©®¡ ¥

£¨©²µ²§©¡

u®©¶¥²³©´à

d©°¬¯­¡ ¤© ¡¢©¬©´¡º©¯®¥ ¡¬¬G¥³¥²M

£©º©¯ ¤¥¬¬¡ ­¥¤©£©®¡ ¥ £¨©²µ²§©¡

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

30.9.2005

L 255/79

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Benämning på examensbeviset

Organ som utfärdar examensbeviset

Behörighetsbevis som medföljer

examensbeviset

Referensdatum

Κύπρος

Πιστοποιητικό Εγγραφής Ιατρού

Ιατρικό Συõβούλιο

Q ­¡ª RPPT

l¡´¶©ª¡

ā²³´¡ ¤©°¬¯­³

u®©¶¥²³©´ā´¥³ ´©°¡ ¡µ§³´³«¯¬¡

Q ­¡ª RPPT

l©¥´µ¶¡

aµ«š´¯ª¯

­¯«³¬¯

¤©°¬¯­¡³L

®µ²¯¤¡®´©³

³µ´¥©«´ą

§¹¤¹´¯ª¯

«¶¡¬©¦©«¡£©ªą

u®©¶¥²³©´¥´¡³

i®´¥²®¡´ū²¯³ °¡ž¹­ėª©­¡³L ®µ²¯M

¤¡®´©³ ³µ´¥©«´ą ­¥¤©£©®¯³ §¹¤¹M

´¯ª¯ °²¯¦¥³©®ę «¶¡¬©¦©«¡£©ªą

Q ­¡ª RPPT

lµ¸¥­¢¯µ²§

d©°¬ô­¥ ¤Ge´¡´ ¤¥ ¤¯£´¥µ² ¥®

­é¤¥£©®¥L £¨©²µ²§©¥ ¥´ ¡££¯µ£¨¥M

­¥®´³L

jµ²¹ ¤G¥¸¡­¥® ¤Ge´¡´

c¥²´©¦©£¡´ ¤¥ ³´¡§¥

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

m¡§¹¡²¯²³ºá§

Á¬´¡¬á®¯³ ¯²¶¯³ ¯«¬¥¶é¬ H¤¯£´¯²

­¥¤©£©®¡¥ µ®©¶¥²M ³¡¥L ²ö¶NZ ¤²N

­¥¤N µ®©¶NI

e§¹¥´¥­

Q ­¡ª RPPT

m¡¬´¡

l¡·²ª¡ ´¡G t¡¢©¢ ´¡¬Mm¥¤©M

ċ©®¡ µ

¬Mk©²µ²

ġ©ª¡

u®©¶¥²³©´¡ô ´¡G m¡¬´¡

Ċ¥²´©¦©«¡´

´¡G

²¥

ġ©³´²¡ººª¯®©

­¡

ħ²µġ ­©¬¬Mkµ®³©¬¬ m¥¤©«µ

Q ­¡ª RPPT

n¥¤¥²¬¡®¤

g¥´µ©§³£¨²©¦´

¶¡®

­¥´

§¯¥¤

§¥¶¯¬§ ¡¦§¥¬¥§¤ ¡²´³¥¸¡­¥®

f¡£µ¬´¥©´ g¥®¥¥³«µ®¤¥

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

Ö³´¥²²¥©£¨

QN u²«µ®¤¥ ü¢¥² ¤©¥ v¥²¬¥©¨µ®§

¤¥³

¡«¡¤¥­©³£¨¥®

g²¡¤¥³

d¯«´¯² ¤¥² §¥³¡­´¥® h¥©¬M

«µ®¤¥ H¢º·N d¯£´¯² ­¥¤©M

£©®¡¥

µ®©¶¥²³¡¥L

d²N­¥M

¤Nµ®©¶NI

QN m¥¤©º©®©³£¨¥ f¡«µ¬´ä´ ¥©®¥²

u®©¶¥²³©´ä´

Q ª¡®µ¡²© QYYT

RN d©°¬¯­ ü¢¥² ¤©¥ ³°¥º©¦©³£¨¥

aµ³¢©¬¤µ®§ ºµ­ a²º´ ¦ü²

a¬¬§¥­¥©®­¥¤©º©®

¢º·N

f¡£¨¡²º´¤©°¬¯­

RN Ö³´¥²²¥©£¨©³£¨¥ IJº´¥«¡­­¥²

p¯¬³«¡

d¹°¬¯­

µ«¯ń£º¥®©¡

³´µ¤©ó·

·¹ż³º¹£¨ ®¡ «©¥²µ®«µ ¬¥«¡²³«©­

º ´¹´µł¥­ ”¬¥«¡²º¡”

QN a«¡¤¥­©¡ m¥¤¹£º®¡

RN u®©·¥²³¹´¥´ m¥¤¹£º®¹

SN c¯¬¬¥§©µ­ m¥¤©£µ­ u®©·¥²M

³¹´¥´µ j¡§©¥¬¬¯ń³«©¥§¯

l¥«¡²³«© e§º¡­©® p¡ń³´·¯·¹

Q ­¡ª RPPT

p¯²´µ§¡¬

c¡²´¡ ¤¥ cµ²³¯ ¤¥ ¬©£¥®£©¡´µ²¡

¥­ ­¥¤©£©®¡

u®©¶¥²³©¤¡¤¥³

d©°¬¯­¡

£¯­°²¯¶¡´©¶¯

¤¡

£¯®£¬µ³ã¯ ¤¯ ©®´¥²®¡´¯ §¥²¡¬

¥­©´©¤¯

°¥¬¯

m©®©³´é²©¯

¤¡

s¡ú¤¥

Q ª¡®µ¡²© QYXV

s¬¯¶¥®©ª¡

d©°¬¯­¡L ³ «¡´¥²¯ ³¥ °¯¤¥¬ªµª¥

³´²¯«¯¶®© ®¡³¬¯¶ ”¤¯«´¯² ­¥¤©M

£©®¥O¤¯«´¯²©£¡ ­¥¤©£©®¥”

u®©¶¥²º¡

Q ­¡ª RPPT

s¬¯¶¥®³«¯

v¹³¯«¯š«¯¬³«ý ¤©°¬¯­ ¯ µ¤¥¬¥®í

¡«¡¤¥­©£«é¨¯

´©´µ¬µ

”¤¯«´¯²

­¥¤©£í®¹” H”mud²N”I

v¹³¯«á š«¯¬¡

Q ­¡ª RPPT

sµ¯­©O f©®¬¡®¤

lää«¥´©¥´¥¥®

¬©³¥®³©¡¡´©®

´µ´«©®´¯Om¥¤©£©®¥

¬©£¥®´©¡´¥¸M

¡­¥®

— h¥¬³©®§©® ¹¬©¯°©³´¯Oh¥¬³©®§M

¦¯²³ µ®©¶¥²³©´¥´

— kµ¯°©¯® ¹¬©¯°©³´¯

— oµ¬µ® ¹¬©¯°©³´¯

— t¡­°¥²¥¥® ¹¬©¯°©³´¯

— tµ²µ® ¹¬©¯°©³´¯

t¯¤©³´µ³ ¬ää«ä²©® °¥²µ³´¥²¶¥¹M

¤¥®¨µ¯¬¬¯®

¬©³ä«¯µ¬µ´µ«³¥³´¡O

e¸¡­¥®¢¥¶©³ ¯­ ´©¬¬ä§§³µ´¢©¬¤M

®©®§ ¦ö² ¬ä«¡²¥ ©®¯­ °²©­ä²M

¶å²¤¥®

Q ª¡®µ¡²© QYYT

s¶¥²©§¥

lä«¡²¥¸¡­¥®

u®©¶¥²³©´¥´

b¥¶©³ ¯­ °²¡«´©³« µ´¢©¬¤®©®§

³¯­ µ´¦ä²¤¡³ ¡¶ s¯£©¡¬³´¹²¥¬³¥®

Q ª¡®µ¡²© QYYT

u®©´¥¤

k©®§¤¯­

p²©­¡²¹ ±µ¡¬©¦©£¡´©¯®

c¯­°¥´¥®´ ¥¸¡­©®©®§ ¢¯¤¹

c¥²´©¦©£¡´¥ ¯¦ ¥¸°¥²©¥®£¥

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

30.9.2005

L 255/80

Europeiska unionens officiella tidning

sv

5.1.2 fö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¢¥®ä­®©®§¡² °å ³°¥£©¡¬©³´µ´¢©¬¤®©®§¡²

Land

Benämning på examensbeviset

Organ som utfärdar examensbeviset

Referensdatum

b¥¬§©ëOb¥¬§©±µ¥O

b¥¬§©¥®

b©ªº¯®¤¥²¥ ¢¥²¯¥°³´©´¥¬ ¶¡® §¥®¥¥³¨¥¥²M³°¥£©¡¬©³´O

t©´²¥ °²¯¦¥³³©¯®®¥¬ °¡²´©£µ¬©¥² ¤¥ ­é¤¥£©® ³°é£©¡M

¬©³´¥

m©®©³´¥² ¢¥¶¯¥§¤ ¶¯¯² v¯¬«³§¥º¯®¤¨¥©¤Om©®©³´²¥

¤¥ ¬¡ s¡®´é °µ¢¬©±µ¥

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

d©°¬¯­ ¯ ³°¥£©¡¬©º¡£©

m©®©³´¥²³´¶¯ º¤²¡¶¯´®©£´¶í

Q ­¡ª RPPT

d¡®­¡²«

b¥¶©³ ¦¯² ´©¬¬¡¤¥¬³¥ ´©¬ ¡´ ¢¥´¥§®¥ ³©§ ³¯­ ³°¥£©¡¬M

¬æ§¥

sµ®¤¨¥¤³³´¹²¥¬³¥®

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

d¥µ´³£¨¬¡®¤

f¡£¨ä²º´¬©£¨¥ a®¥²«¥®®µ®§

l¡®¤¥³ä²º´¥«¡­­¥²

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

e¥³´©

r¥³©¤¥®´µµ²© ¬õ°µ´µ®®©³´µ³ ¥²©¡²³´©¡¢© ¥²©¡¬¡¬

t¡²´µ ܬ©«¯¯¬

Q ­¡ª RPPT

Ελλάς

Τίτλ¯ς iατρικής Ειδικότητας

QN

Ν¯õαρχιακή Αυτ¯δι¯ίκηση

Q ª¡®µ¡²© QYXQ

RN

Ν¯õαρχία

e³°¡ñ¡

tí´µ¬¯ ¤¥ e³°¥£©¡¬©³´¡

m©®©³´¥²©¯ ¤¥ e¤µ£¡£©ó® ¹ cµ¬´µ²¡

Q ª¡®µ¡²© QYXV

f²¡®£¥

QN c¥²´©¦©£¡´ ¤Gé´µ¤¥³ ³°é£©¡¬¥³ ¤¥ ­é¤¥£©®¥

QN u®©¶¥²³©´é³

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

RN a´´¥³´¡´©¯® ¤¥ ­é¤¥£©® ³°é£©¡¬©³´¥ ±µ¡¬©¦©é

RN c¯®³¥©¬ ¤¥ ¬Go²¤²¥ ¤¥³ ­é¤¥£©®³

SN c¥²´©¦©£¡´ ¤Gé´µ¤¥³ ³°é£©¡¬¥³ ¤¥ ­é¤¥£©®¥

SN u®©¶¥²³©´é³

TN d©°¬ô­¥ ¤Gé´µ¤¥³ ³°é£©¡¬©³é¥³ ¯µ ³°é£©¡¬©³¡´©¯®

£¯­°¬é­¥®´¡©²¥ ±µ¡¬©¦©¡®´¥ ¤¥ ­é¤¥£©®¥

TN u®©¶¥²³©´é³

i²¥¬¡®¤

c¥²´©¦©£¡´¥ ¯¦ s°¥£©¡¬©³´ ¤¯£´¯²

c¯­°¥´¥®´ ¡µ´¨¯²©´¹

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

i´¡¬©¡

d©°¬¯­¡ ¤© ­¥¤©£¯ ³°¥£©¡¬©³´¡

u®©¶¥²³©´à

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

Κύπρος

Πιστοποιητικό Αναγνώρισης Ειδικότητας

Ιατρικό Συõβούλιο

Q ­¡ª RPPT

l¡´¶©ª¡

”s¥²´©¦©«ā´³”—«¯­°¥´¥®´µ ©¥³´āžµ ©º³®©¥§´³ ¤¯«µM

­¥®´³L «¡³ ¡°¬©¥£©®¡L «¡ °¥²³¯®¡ ©² ®¯«ā²´¯ªµ³©

³¥²´©¦©«ā£©ª¡³ ¥«³ā­¥®µ ³°¥£©¡¬©´ā´ē

l¡´¶©ª¡³ Ā²³´µ ¢©¥¤²ī¢¡

l¡´¶©ª¡³ Ā²³´®©¥£ī¢¡³ °¥²³¯®µ °²¯¦¥³©¯®ā¬¯ ¯²§¡®©M

ºā£©ªµ ³¡¶©¥®ī¢¡

Q ­¡ª RPPT

l©¥´µ¶¡

r¥º©¤¥®´ū²¯³ °¡ž¹­ėª©­¡³L ®µ²¯¤¡®´©³ ³µ´¥©«´ą

§¹¤¹´¯ª¯ ³°¥£©¡¬©³´¯ °²¯¦¥³©®ę «¶¡¬©¦©«¡£©ªą

u®©¶¥²³©´¥´¡³

Q ­¡ª RPPT

lµ¸¥­¢¯µ²§

c¥²´©¦©£¡´ ¤¥ ­é¤¥£©® ³°é£©¡¬©³´¥

m©®©³´²¥ ¤¥ ¬¡ s¡®´é °µ¢¬©±µ¥

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

m¡§¹¡²¯²³ºá§

sº¡«¯²¶¯³© ¢©º¯®¹í´¶á®¹

aº e§é³º³é§ü§¹©L sº¯£©á¬©³ é³ c³¡¬á¤ü§¹© m©®©³º´éM

²©µ­ ©¬¬¥´é«¥³ ´¥³´ü¬¥´¥

Q ­¡ª RPPT

m¡¬´¡

Ċ¥²´©¦©«¡´ ´¡G s°¥ċª¡¬©³´¡ m¥¤©«µ

kµ­©´¡´ ´¡G a°°²¯¶¡ººª¯®© ¤·¡² s°¥

ċª¡¬©³´©

Q ­¡ª RPPT

30.9.2005

L 255/81

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Benämning på examensbeviset

Organ som utfärdar examensbeviset

Referensdatum

n¥¤¥²¬¡®¤

b¥·©ª³ ¶¡® ©®³£¨²©ª¶©®§ ©® ¥¥® s°¥£©¡¬©³´¥®²¥§©³´¥²

— m¥¤©³£¨ s°¥£©¡¬©³´¥® r¥§©³´²¡´©¥ c¯­­©³³©¥

HmsrcI ¶¡® ¤¥ k¯®©®«¬©ª«¥ n¥¤¥²¬¡®¤³£¨¥

m¡¡´³£¨¡°°©ª ´¯´ b¥¶¯²¤¥²©®§ ¤¥² g¥®¥¥³«µ®³´

— s¯£©¡¡¬Mg¥®¥¥³«µ®¤©§¥® r¥§©³´²¡´©¥ c¯­­©³³©¥

¶¡® ¤¥ k¯®©®«¬©ª«¥ n¥¤¥²¬¡®¤³£¨¥ m¡¡´M

³£¨¡°°©ª ´¯´ b¥¶¯²¤¥²©®§ ¤¥² g¥®¥¥³«µ®³´

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

Ö³´¥²²¥©£¨

f¡£¨¡²º´¤©°¬¯­

Ö³´¥²²¥©£¨©³£¨¥ IJº´¥«¡­­¥²

Q ª¡®µ¡²© QYYT

p¯¬³«¡

d¹°¬¯­ µº¹³«¡®©¡ ´¹´µłµ ³°¥£ª¡¬©³´¹

c¥®´²µ­ e§º¡­©®ó· m¥¤¹£º®¹£¨

Q ­¡ª RPPT

p¯²´µ§¡¬

QN g²¡µ ¤¥ ¡³³©³´¥®´¥

QN m©®©³´é²©¯ ¤¡ s¡ú¤¥

Q ª¡®µ¡²© QYXV

RN t©´µ¬¯ ¤¥ ¥³°¥£©¡¬©³´¡

RN o²¤¥­ ¤¯³ m餩£¯³

s¬¯¶¥®©ª¡

p¯´²¤©¬¯ ¯ ¯°²¡¶¬ª¥®¥­ ³°¥£©¡¬©³´©č®¥­ ©º°©´µ

QN m©®©³´²³´¶¯ º¡ º¤²¡¶ª¥

Q ­¡ª RPPT

RN z¤²¡¶®©š«¡ º¢¯²®©£¡ s¬¯¶¥®©ª¥

s¬¯¶¥®³«¯

d©°¬¯­ ¯ š°¥£©¡¬©ºá£©©

s¬¯¶¥®³«á º¤²¡¶¯´®í£«¡ µ®©¶¥²º©´¡

Q ­¡ª RPPT

sµ¯­©O f©®¬¡®¤

e²©«¯©³¬ää«ä²©® ´µ´«©®´¯Os°¥£©¡¬¬ä«¡²¥¸¡­¥®

QN h¥¬³©®§©® ¹¬©¯°©³´¯Oh¥¬³©®§¦¯²³ µ®©¶¥²³©´¥´

Q ª¡®µ¡²© QYYT

RN kµ¯°©¯® ¹¬©¯°©³´¯

SN oµ¬µ® ¹¬©¯°©³´¯

TN t¡­°¥²¥¥® ¹¬©¯°©³´¯

UN tµ²µ® ¹¬©¯°©³´¯

s¶¥²©§¥

b¥¶©³ ¯­ ³°¥£©¡¬«¯­°¥´¥®³ ³¯­ ¬ä«¡²¥L µ´¦ä²¤¡´

¡¶ s¯£©¡¬³´¹²¥¬³¥®

s¯£©¡¬³´¹²¥¬³¥®

Q ª¡®µ¡²© QYYT

u®©´¥¤

k©®§¤¯­

c¥²´©¦©£¡´¥ ¯¦ c¯­°¬¥´©¯® ¯¦ ³°¥£©¡¬©³´ ´²¡©®©®§

c¯­°¥´¥®´ ¡µ´¨¯²©´¹

RP ¤¥£¥­¢¥² QYWV

5.1.3 fö²´¥£«®©®§ ö¶¥² ¢¥®ä­®©®§¡² °å ³°¥£©¡¬©³´µ´¢©¬¤®©®§¡²

Land

Anestesi och intensivvård

Utbildningens minimilängd: 3 år

Kirurgi

Utbildningens minimilängd: 5 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëOb¥¬§©¥®

a®¥³´¨é³©¥M²é¡®©­¡´©¯®Oa®¥³´¨¥³©¥ ²¥¡®©­¡´©¥

c¨©²µ²§©¥Oh¥¥¬«µ®¤¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

a®¥³´¥º©¯¬¯§©¥ ¡ ²¥³µ³£©´¡£¥

c¨©²µ²§©¥

d¡®­¡²«

a®æ³´¥³©¯¬¯§©

k©²µ²§© ¥¬³¬¥² «©²µ²§©³«¥ ³¹§¤¯­­¥

d¥µ´³£¨¬¡®¤

a®ä³´¨¥³©¯¬¯§©¥

Ha¬¬§¥­¥©®¥I c¨©²µ²§©¥

e¥³´©

a®¥³´¥³©¯¬¯¯§©¡

ܬ¤«©²µ²§©¡

Ελλάς

Α¶αισθησι¯λ¯γία

Χειρ¯υργική

30.9.2005

L 255/82

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Anestesi och intensivvård

Utbildningens minimilängd: 3 år

Kirurgi

Utbildningens minimilängd: 5 år

Benämning

Benämning

e³°¡ñ¡

a®¥³´¥³©¯¬¯§í¡ ¹ r¥¡®©­¡£©ó®

c©²µ§í¡ §¥®¥²¡¬ ¹ ¤¥¬ ¡°¡²¡´¯ ¤©§¥³´©¶¯

f²¡®£¥

a®¥³´¨é³©¯¬¯§©¥Mré¡®©­¡´©¯® £¨©²µ²§©£¡¬¥

c¨©²µ²§©¥ §é®é²¡¬¥

i²¥¬¡®¤

a®¡¥³´¨¥³©¡

g¥®¥²¡¬ ³µ²§¥²¹

i´¡¬©¡

a®¥³´¥³©¡ ¥ ²©¡®©­¡º©¯®¥

c¨©²µ²§©¡ §¥®¥²¡¬¥

Κύπρος

Αναισθησιολογία

Γενική Χειρουργική

l¡´¶©ª¡

a®¥³´¥º©¯¬¯ģ©ª¡ µ® ²¥¡®©­¡´¯¬¯ģ©ª¡

Ķ©²µ²ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

a®¥³´¥º©¯¬¯§©ª¡ ²¥¡®©­¡´¯¬¯§©ª¡

c¨©²µ²§©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

a®¥³´¨é³©¥M²é¡®©­¡´©¯®

c¨©²µ²§©¥ §é®é²¡¬¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

a®¥³º´¥º©¯¬ó§©¡ é³ ©®´¥®ºí¶ ´¥²á°©¡

s¥¢é³º¥´

m¡¬´¡

a®¥³´¥ż©ª¡ µ kµ²¡ i®´¥®³©¶¡

k©²µ²

ġ©ª¡ Ġ¥®¥²¡¬©

n¥¤¥²¬¡®¤

a®¥³´¨¥³©¯¬¯§©¥

h¥¥¬«µ®¤¥

Ö³´¥²²¥©£¨

a®ä³´¨¥³©¯¬¯§©¥ µ®¤ i®´¥®³©¶­¥¤©º©®

c¨©²µ²§©¥

p¯¬³«¡

a®¥³´¥ºª¯¬¯§©¡ © ©®´¥®³¹·®¡ ´¥²¡°©¡

c¨©²µ²§©¡ ¯§ó¬®¡

p¯²´µ§¡¬

a®¥³´¥³©¯¬¯§©¡

c©²µ²§©¡ §¥²¡¬

s¬¯¶¥®©ª¡

a®¥³´¥º©¯¬¯§©ª¡L ²¥¡®©­¡´¯¬¯§©ª¡ ©® °¥²©¯°¥²¡´©¶®¡ ©®´¥®M

º©¶®¡ ­¥¤©£©®¡

s°¬¯š®¡ «©²µ²§©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

a®¥³´éº©¯¬ó§©¡ ¡ ©®´¥®ºí¶®¡ ­¥¤©£í®¡

c¨©²µ²§©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

a®¥³´¥³©¯¬¯§©¡ ª¡ ´¥¨¯¨¯©´¯Oa®¥³´¥³©¯¬¯§© ¯£¨ ©®´¥®³©¶¶å²¤

y¬¥©³«©²µ²§©¡Oa¬¬­ä® «©²µ²§©

s¶¥²©§¥

a®¥³´¥³© ¯£¨ ©®´¥®³©¶¶å²¤

k©²µ²§©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

a®¡¥³´¨¥´©£³

g¥®¥²¡¬ ³µ²§¥²¹

30.9.2005

L 255/83

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Neurokirurgi

Utbildningens minimilängd: 5 år

Obstetrik och gynekologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëO b¥¬§©¥®

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¥

g¹®é£¯¬¯§©¥ — ¯¢³´é´²©±µ¥Og¹®¡¥£¯¬¯§©¥ ¥® ¶¥²¬¯³«µ®¤¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¥

g¹®¥«¯¬¯§©¥ ¡ °¯²¯¤®©£´¶í

d¡®­¡²«

n¥µ²¯«©²µ²§© ¥¬¬¥² «©²µ²§©³«¥ ®¥²¶¥³¹§¤¯­­¥

g¹®æ«¯¬¯§©

¯§

¯¢³´¥´²©«

¥¬¬¥²

«¶©®¤¥³¹§¤¯­­¥

¯§

¦ø¤³¥¬³¨ªæ¬°

d¥µ´³£¨¬¡®¤

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¥

f²¡µ¥®¨¥©¬«µ®¤¥ µ®¤ g¥¢µ²´³¨©¬¦¥

e¥³´©

n¥µ²¯«©²µ²§©¡

sü®®©´µ³¡¢© ª¡ §ü®¥«¯¬¯¯§©¡

Ελλάς

Νευρ¯χειρ¯υργική

ΜαιευτικήMΓυ¶αικ¯λ¯γία

e³°¡ñ¡

n¥µ²¯£©²µ§í¡

o¢³´¥´²©£©¡ ¹ §©®¥£¯¬¯§í¡

f²¡®£¥

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¥

g¹®é£¯¬¯§©¥ — ¯¢³´é´²©±µ¥

i²¥¬¡®¤

n¥µ²¯³µ²§¥²¹

o¢³´¥´²©£³ ¡®¤ §¹®¡¥£¯¬¯§¹

i´¡¬©¡

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¡

g©®¥£¯¬¯§©¡ ¥ ¯³´¥´²©£©¡

Κύπρος

Νευροχειρουργική

Μαιευτική — Γυναικολογία

l¡´¶©ª¡

n¥©²¯ķ©²µ²ģ©ª¡

g©®¥«¯¬¯ģ©ª¡ µ® ¤º¥­¤®©¥£ī¢¡

l©¥´µ¶¡

n¥µ²¯£¨©²µ²§©ª¡

a«µš¥²©ª¡ §©®¥«¯¬¯§©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¥

g¹®é£¯¬¯§©¥ — ¯¢³´é´²©±µ¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

i¤¥§³¥¢é³º¥´

sºü¬é³º¥´M®ő§¹ó§¹á³º¡´

m¡¬´¡

n¥·²¯«©²µ²

ġ©ª¡

o³´¥´²©

ċª¡ µ Ġ©®¥«¯¬¯ġ©ª¡

n¥¤¥²¬¡®¤

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¥

v¥²¬¯³«µ®¤¥ ¥® §¹®¡¥£¯¬¯§©¥

Ö³´¥²²¥©£¨

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¥

f²¡µ¥®¨¥©¬«µ®¤¥ µ®¤ g¥¢µ²´³¨©¬¦¥

p¯¬³«¡

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¡

p¯ł¯ż®©£´·¯ © §©®¥«¯¬¯§©¡

p¯²´µ§¡¬

n¥µ²¯£©²µ²§©¡

g©®¥£¯¬¯§©¡ ¥ ¯¢³´¥´²©£©¡

s¬¯¶¥®©ª¡

n¥¶²¯«©²µ²§©ª¡

g©®¥«¯¬¯§©ª¡ ©® °¯²¯¤®©š´¶¯

s¬¯¶¥®³«¯

n¥µ²¯£¨©²µ²§©¡

g¹®¥«¯¬ó§©¡ ¡ °ô²¯¤®í£´¶¯

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

n¥µ²¯«©²µ²§©¡On¥µ²¯«©²µ²§©

n¡©³´¥®´¡µ¤©´ ª¡ ³¹®®¹´¹«³¥´Ok¶©®®¯³ªµ«¤¯­¡² ¯£¨ ¦ö²¬¯³³M

®©®§¡²

s¶¥²©§¥

n¥µ²¯«©²µ²§©

o¢³´¥´²©« ¯£¨ §¹®¥«¯¬¯§©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

n¥µ²¯³µ²§¥²¹

o¢³´¥´²©£³ ¡®¤ §¹®¡¥£¯¬¯§¹

30.9.2005

L 255/84

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Internmedicin

Utbildningens minimilängd: 5 år

Ögonsjukdomar (oftalmologi)

Utbildningens minimilängd: 3 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëOb¥¬§©¥®

m餥£©®¥ ©®´¥²®¥Oi®·¥®¤©§¥ §¥®¥¥³«µ®¤¥

o°¨´¡¬­¯¬¯§©¥Oo¦´¡¬­¯¬¯§©¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

v®©´ř®í ¬é«¡ř³´¶í

o¦´¡¬­¯¬¯§©¥

d¡®­¡²«

i®´¥²® ­¥¤©£©®

o¦´¡¬­¯¬¯§© ¥¬¬¥² øª¥®³¹§¤¯­­¥

d¥µ´³£¨¬¡®¤

i®®¥²¥ m¥¤©º©®

aµ§¥®¨¥©¬«µ®¤¥

e¥³´©

s©³¥¨¡©§µ³¥¤

o¦´¡¬­¯¬¯¯§©¡

Ελλάς

Παθ¯λ¯γία

Οφθαλõ¯λ¯γία

e³°¡ñ¡

m¥¤©£©®¡ ©®´¥²®¡

o¦´¡¬­¯¬¯§í¡

f²¡®£¥

m餥£©®¥ ©®´¥²®¥

o°¨´¡¬­¯¬¯§©¥

i²¥¬¡®¤

g¥®¥²¡¬ ­¥¤©£©®¥

o°¨´¨¡¬­©£ ³µ²§¥²¹

i´¡¬©¡

m¥¤©£©®¡ ©®´¥²®¡

o¦´¡¬­¯¬¯§©¡

Κύπρος

Παθ¯λ¯γία

Οφθαλõολογία

l¡´¶©ª¡

i®´¥²®ā ­¥¤©£ī®¡

o¦´¡¬­¯¬¯ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

v©¤¡µ³ ¬©§¯³

o¦´¡¬­¯¬¯§©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

m餥£©®¥ ©®´¥²®¥

o°¨´¡¬­¯¬¯§©¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

b¥¬§¹ó§¹á³º¡´

sº¥­é³º¥´

m¡¬´¡

m¥¤©

ċ©®¡ i®´¥²®¡

o¦´¡¬­¯¬¯

ġ©ª¡

n¥¤¥²¬¡®¤

i®´¥²®¥ §¥®¥¥³«µ®¤¥

o¯§¨¥¥¬«µ®¤¥

Ö³´¥²²¥©£¨

i®®¥²¥ m¥¤©º©®

aµ§¥®¨¥©¬«µ®¤¥ µ®¤ o°´¯­¥´²©¥

p¯¬³«¡

c¨¯²¯¢¹ ·¥·®ę´²º®¥

o«µ¬©³´¹«¡

p¯²´µ§¡¬

m¥¤©£©®¡ ©®´¥²®¡

o¦´¡¬­¯¬¯§©¡

s¬¯¶¥®©ª¡

i®´¥²®¡ ­¥¤©£©®¡

o¦´¡¬­¯¬¯§©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

v®ú´¯²®é ¬¥«á²³´¶¯

o¦´¡¬­¯¬ó§©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

s©³ä´¡µ¤©´Oi®²¥ ­¥¤©£©®

s©¬­ä´¡µ¤©´OÖ§¯®³ªµ«¤¯­¡²

s¶¥²©§¥

i®´¥²®­¥¤©£©®

Ö§¯®³ªµ«¤¯­¡² H¯¦´¡¬­¯¬¯§©I

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

g¥®¥²¡¬ H©®´¥²®¡¬I ­¥¤©£©®¥

o°¨´¨¡¬­¯¬¯§¹

30.9.2005

L 255/85

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Öron-, näs- och halssjukdomar

Utbildningens minimilängd: 3 år

Barn- och ungdomsmedicin

Utbildningens minimilängd: 4 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëOb¥¬§©¥®

o´¯M²¨©®¯M¬¡²¹®§¯¬¯§©¥Oo´¯²¨©®¯¬¡²¹®§¯¬¯§©¥

p餩¡´²©¥Op¥¤©¡´²©¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

o´¯²©®¯¬¡²¹®§¯¬¯§©¥

dě´³«é ¬é«¡ř³´¶í

d¡®­¡²«

o´¯M²¨©®¯M¬¡²¹®§¯¬¯§© ¥¬¬¥² ø²¥M®æ³¥M¨¡¬³³¹§¤¯­­¥

p椩¡´²© ¥¬¬¥² ³¹§¤¯­­¥ ¨¯³ ¢ø²®

d¥µ´³£¨¬¡®¤

h¡¬³Mn¡³¥®Mo¨²¥®¨¥©¬«µ®¤¥

k©®¤¥²M µ®¤ jµ§¥®¤­¥¤©º©®

e¥³´©

o´¯²©®¯¬¡²ü®§¯¬¯¯§©¡

p¥¤©¡¡´²©¡

Ελλάς

Ωτ¯ρι¶¯λαρυγγ¯λ¯γία

Παιδιατρική

e³°¡ñ¡

o´¯²²©®¯¬¡²©®§¯¬¯§í¡

p¥¤©¡´²í¡ ¹ ³µ³ á²¥¡³ ¥³°¥£í¦©£¡³

f²¡®£¥

o´¯M²¨©®¯M¬¡²¹®§¯¬¯§©¥

p餩¡´²©¥

i²¥¬¡®¤

o´¯¬¡²¹®§¯¬¯§¹

p¡¥¤©¡´²©£³

i´¡¬©¡

o´¯²©®¯¬¡²©®§¯©¡´²©¡

p餩¡´²©¡

Κύπρος

Ωτορινολαρυγγολογία

Παιδιατρική

l¡´¶©ª¡

o´¯¬¡²©®§¯¬¯ģ©ª¡

p¥¤©¡´²©ª¡

l©¥´µ¶¡

o´¯²©®¯¬¡²©®§¯¬¯§©ª¡

v¡©«ų ¬©§¯³

lµ¸¥­¢¯µ²§

o´¯M²¨©®¯M¬¡²¹®§¯¬¯§©¥

p餩¡´²©¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

fü¬M¯²²M§é§¥§¹ó§¹á³º¡´

c³¥£³¥­őM é³ §¹¥²­¥«§¹ó§¹á³º¡´

m¡¬´¡

o´¯²©®¯¬¡²©®§¯¬¯

ġ©ª¡

p¥¤ª¡´²©ª¡

n¥¤¥²¬¡®¤

k¥¥¬ML ®¥µ³M ¥® ¯¯²¨¥¥¬«µ®¤¥

k©®¤¥²§¥®¥¥³«µ®¤¥

Ö³´¥²²¥©£¨

h¡¬³ML n¡³¥®M µ®¤ o¨²¥®«²¡®«¨¥©´¥®

k©®¤¥²M µ®¤ jµ§¥®¤¨¥©¬«µ®¤¥

p¯¬³«¡

o´¯²¹®¯¬¡²¹®§¯¬¯§©¡

p¥¤©¡´²©¡

p¯²´µ§¡¬

o´¯²²©®¯¬¡²©®§¯¬¯§©¡

p¥¤©¡´²©¡

s¬¯¶¥®©ª¡

o´¯²©®¯¬¡²©®§¯¬ó§©ª¡

p¥¤©¡´²©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

o´¯²©®¯¬¡²¹®§¯¬ó§©¡

p¥¤©¡´²©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

k¯²¶¡ML ®¥®äM ª¡ «µ²««µ´¡µ¤©´OÖ²¯®ML ®ä³M ¯£¨ ¨¡¬³³ªµ«M

¤¯­¡²

l¡³´¥®´¡µ¤©´Ob¡²®³ªµ«¤¯­¡²

s¶¥²©§¥

Ö²¯®ML ®ä³M ¯£¨ ¨¡¬³³ªµ«¤¯­¡² H¯´¯M²¨©®¯M¬¡²¹®§¯¬¯§©I

b¡²®M ¯£¨ µ®§¤¯­³­¥¤©£©®

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

o´¯¬¡²¹®§¯¬¯§¹

p¡¥¤©¡´²©£³

30.9.2005

L 255/86

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Lungsjukdomar (pneumologi)

Utbildningens minimilängd: 4 år

Urologi

Utbildningens minimilängd: 5 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëO b¥¬§©¥®

p®¥µ­¯¬¯§©¥

u²¯¬¯§©¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

tµ¢¥²«µ¬óº¡ ¡ ²¥³°©²¡č®í ®¥­¯£©

u²¯¬¯§©¥

d¡®­¡²«

m¥¤©£©®³«¥ ¬µ®§¥³¹§¤¯­­¥

u²¯¬¯§© ¥¬¬¥² µ²©®¶¥ª¥®¥³ «©²µ²§©³«¥ ³¹§¤¯­­¥

d¥µ´³£¨¬¡®¤

p®¥µ­¯¬¯§©¥

u²¯¬¯§©¥

e¥³´©

pµ¬­¯®¯¬¯¯§©¡

u²¯¬¯¯§©¡

Ελλάς

Φυõατι¯λ¯γίαM Π¶ευõ¯¶¯λ¯γία

Ουρ¯λ¯γία

e³°¡ñ¡

n¥µ­¯¬¯§í¡

u²¯¬¯§í¡

f²¡®£¥

p®¥µ­¯¬¯§©¥

u²¯¬¯§©¥

i²¥¬¡®¤

r¥³°©²¡´¯²¹ ­¥¤©£©®¥

u²¯¬¯§¹

i´¡¬©¡

m¡¬¡´´©¥ ¤¥¬¬G¡°°¡²¡´¯ ²¥³°©²¡´¯²©¯

u²¯¬¯§©¡

Κύπρος

Πνευõονολογία — Φυõατιολογία

Ουρολογία

l¡´¶©ª¡

f´©º©¯°®¥©­¯®¯¬¯ģ©ª¡

u²¯¬¯ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

pµ¬­¯®¯¬¯§©ª¡

u²¯¬¯§©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

p®¥µ­¯¬¯§©¥

u²¯¬¯§©¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

tü¤ő§¹ó§¹á³º¡´

u²¯¬ó§©¡

m¡¬´¡

m¥¤©

ċ©®¡ r¥³°©²¡´¯²ª¡

u²¯¬¯

ġ©ª¡

n¥¤¥²¬¡®¤

l¯®§º©¥«´¥® ¥® ´µ¢¥²£µ¬¯³¥

u²¯¬¯§©¥

Ö³´¥²²¥©£¨

lµ®§¥®«²¡®«¨¥©´¥®

u²¯¬¯§©¥

p¯¬³«¡

c¨¯²¯¢¹ °łµ£

u²¯¬¯§©¡

p¯²´µ§¡¬

p®¥µ­¯¬¯§©¡

u²¯¬¯§©¡

s¬¯¶¥®©ª¡

p®¥¶­¯¬¯§©ª¡

u²¯¬¯§©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

p®¥µ­¯¬ó§©¡ ¡ ¦´©º¥¯¬ó§©¡

u²¯¬ó§©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

k¥µ¨«¯³¡©²¡µ¤¥´ ª¡ ¡¬¬¥²§¯¬¯§©¡Olµ®§³ªµ«¤¯­¡² ¯£¨ ¡¬¬¥²M

§¯¬¯§©

u²¯¬¯§©¡Ou²¯¬¯§©

s¶¥²©§¥

lµ®§³ªµ«¤¯­¡² H°®¥µ­¯¬¯§©I

u²¯¬¯§©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

r¥³°©²¡´¯²¹ ­¥¤©£©®¥

u²¯¬¯§¹

30.9.2005

L 255/87

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Ortopedi

Utbildningens minimilängd: 5 år

Klinisk patologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëOb¥¬§©¥®

c¨©²µ²§©¥ ¯²´¨¯°é¤©±µ¥Oo²´¨¯°¥¤©³£¨¥ ¨¥¥¬«µ®¤¥

a®¡´¯­©¥ °¡´¨¯¬¯§©±µ¥Op¡´¨¯¬¯§©³£¨¥ ¡®¡´¯­©¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

o²´¯°¥¤©¥

p¡´¯¬¯§©£«á ¡®¡´¯­©¥

d¡®­¡²«

o²´¯°æ¤©³« «©²µ²§©

p¡´¯¬¯§©³« ¡®¡´¯­© ¥¬¬¥² ¶æ¶³M ¯§ £¥¬¬¥µ®¤¥²³ø§¥¬³¥²

d¥µ´³£¨¬¡®¤

o²´¨¯°ä¤©¥ Hµ®¤ u®¦¡¬¬£¨©²µ²§©¥I

p¡´¨¯¬¯§©¥

e¥³´©

o²´¯°¥¥¤©¡

p¡´¯¬¯¯§©¡

Ελλάς

Ορθ¯πεδική

Παθ¯λ¯γική Α¶ατ¯õική

e³°¡ñ¡

c©²µ§í¡ ¯²´¯°é¤©£¡ ¹ ´²¡µ­¡´¯¬¯§í¡

a®¡´¯­í¡ °¡´¯¬ó§©£¡

f²¡®£¥

c¨©²µ²§©¥ ¯²´¨¯°é¤©±µ¥ ¥´ ´²¡µ­¡´¯¬¯§©¥

a®¡´¯­©¥ ¥´ £¹´¯¬¯§©¥ °¡´¨¯¬¯§©±µ¥³

i²¥¬¡®¤

t²¡µ­¡ ¡®¤ ¯²´¨¯°¡¥¤©£ ³µ²§¥²¹

m¯²¢©¤ ¡®¡´¯­¹ ¡®¤ ¨©³´¯°¡´¨¯¬¯§¹

i´¡¬©¡

o²´¯°¥¤©¡ ¥ ´²¡µ­¡´¯¬¯§©¡

a®¡´¯­©¡ °¡´¯¬¯§©£¡

Κύπρος

Ορθοπεδική

Παθολογοανατοõία — Ιστολογία

l¡´¶©ª¡

t²¡µ­¡´¯¬¯ģ©ª¡ µ® ¯²´¯°ē¤©ª¡

p¡´¯¬¯ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

o²´¯°¥¤©ª¡ ´²¡µ­¡´¯¬¯§©ª¡

p¡´¯¬¯§©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

o²´¨¯°é¤©¥

a®¡´¯­©¥ °¡´¨¯¬¯§©±µ¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

o²´¯°é¤©¡

p¡´¯¬ó§©¡

m¡¬´¡

k©²µ²

ġ©ª¡ o²´¯°¥¤©«¡

i³´¯°¡´¯¬¯

ġ©ª¡

n¥¤¥²¬¡®¤

o²´¨¯°¥¤©¥

p¡´¨¯¬¯§©¥

Ö³´¥²²¥©£¨

o²´¨¯°ä¤©¥ µ®¤ o²´¨¯°ä¤©³£¨¥ c¨©²µ²§©¥

p¡´¨¯¬¯§©¥

p¯¬³«¡

o²´¯°¥¤©¡ © ´²¡µ­¡´¯¬¯§©¡ ®¡²ºą¤µ ²µ£¨µ

p¡´¯­¯²¦¯¬¯§©¡

p¯²´µ§¡¬

o²´¯°¥¤©¡

a®¡´¯­©¡ °¡´¯¬¯§©£¡

s¬¯¶¥®©ª¡

o²´¯°¥¤³«¡ «©²µ²§©ª¡

a®¡´¯­³«¡ °¡´¯¬¯§©ª¡ ©® £©´¯°¡´¯¬¯§©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

o²´¯°é¤©¡

p¡´¯¬¯§©£«á ¡®¡´ó­©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

o²´¯°¥¤©¡ ª¡ ´²¡µ­¡´¯¬¯§©¡Oo²´¯°¥¤© ¯£¨ ´²¡µ­¡´¯¬¯§©

p¡´¯¬¯§©¡Op¡´¯¬¯§©

s¶¥²©§¥

o²´¯°¥¤©

k¬©®©³« °¡´¯¬¯§©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

t²¡µ­¡ ¡®¤ ¯²´¨¯°¡¥¤©£ ³µ²§¥²¹

h©³´¯°¡´¨¯¬¯§¹

30.9.2005

L 255/88

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Neurologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Psykiatri

Utbildningens minimilängd: 4 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëOb¥¬§©¥®

n¥µ²¯¬¯§©¥

p³¹£¨©¡´²©¥ ¤¥ ¬G¡¤µ¬´¥Ov¯¬·¡³³¥® °³¹£¨©¡´²©¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

n¥µ²¯¬¯§©¥

p³¹£¨©¡´²©¥

d¡®­¡²«

n¥µ²¯¬¯§© ¥¬¬¥² ­¥¤©£©®³«¥ ®¥²¶¥³¹§¤¯­­¥

p³¹«©¡´²©

d¥µ´³£¨¬¡®¤

n¥µ²¯¬¯§©¥

p³¹£¨©¡´²©¥ µ®¤ p³¹£¨¯´¨¥²¡°©¥

e¥³´©

n¥µ²¯¬¯¯§©¡

p³ü¨¨©¡¡´²©¡

Ελλάς

Νευρ¯λ¯γία

Ψυχιατρική

e³°¡ñ¡

n¥µ²¯¬¯§í¡

p³©±µ©¡´²í¡

f²¡®£¥

n¥µ²¯¬¯§©¥

p³¹£¨©¡´²©¥

i²¥¬¡®¤

n¥µ²¯¬¯§¹

p³¹£¨©¡´²¹

i´¡¬©¡

n¥µ²¯¬¯§©¡

p³©£¨©¡´²©¡

Κύπρος

Νευρολογία

Ψυχιατρική

l¡´¶©ª¡

n¥©²¯¬¯ģ©ª¡

p³©¨©¡´²©ª¡

l©¥´µ¶¡

n¥µ²¯¬¯§©ª¡

p³©£¨©¡´²©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

n¥µ²¯¬¯§©¥

p³¹£¨©¡´²©¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

n¥µ²¯¬ó§©¡

p³º©£¨©á´²©¡

m¡¬´¡

n¥·²¯¬¯

ġ©ª¡

p³©«ª¡´²©ª¡

n¥¤¥²¬¡®¤

n¥µ²¯¬¯§©¥

p³¹£¨©¡´²©¥

Ö³´¥²²¥©£¨

n¥µ²¯¬¯§©¥

p³¹£¨©¡´²©¥

p¯¬³«¡

n¥µ²¯¬¯§©¡

p³¹£¨©¡´²©¡

p¯²´µ§¡¬

n¥µ²¯¬¯§©¡

p³©±µ©¡´²©¡

s¬¯¶¥®©ª¡

n¥¶²¯¬¯§©ª¡

p³©¨©¡´²©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

n¥µ²¯¬ó§©¡

p³¹£¨©¡´²©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

n¥µ²¯¬¯§©¡On¥µ²¯¬¯§©

p³¹«©¡´²©¡Op³¹«©¡´²©

s¶¥²©§¥

n¥µ²¯¬¯§©

p³¹«©¡´²©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

n¥µ²¯¬¯§¹

g¥®¥²¡¬ °³¹£¨©¡´²¹

30.9.2005

L 255/89

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Medicinsk radiologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Onkologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëOb¥¬§©¥®

r¡¤©¯¤©¡§®¯³´©£Orö®´§¥®¤©¡§®¯³¥

r¡¤©¯´¨é²¡°©¥M¯®£¯¬¯§©¥Or¡¤©¯´¨¥²¡°©¥M¯®£¯¬¯§©¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

r¡¤©¯¬¯§©¥ ¡ º¯¢²¡º¯¶¡£í ­¥´¯¤¹

r¡¤©¡č®í ¯®«¯¬¯§©¥

d¡®­¡²«

d©¡§®¯³´©« ²¡¤©¯¬¯§© ¥¬¬¥² ²ø®´§¥®µ®¤¥²³ø§¥¬³¥

o®«¯¬¯§©

d¥µ´³£¨¬¡®¤

Hd©¡§®¯³´©³£¨¥I r¡¤©¯¬¯§©¥

s´²¡¨¬¥®´¨¥²¡°©¥

e¥³´©

r¡¤©¯¬¯¯§©¡

o®«¯¬¯¯§©¡

Ελλάς

Ακτι¶¯διαγ¶ωστική

Ακτι¶¯θεραπευτική — Ογκολογία

e³°¡ñ¡

r¡¤©¯¤©¡§®ó³´©£¯

o®£¯¬¯§í¡ ²¡¤©¯´¥²á°©£¡

f²¡®£¥

r¡¤©¯¤©¡§®¯³´©£ ¥´ ©­¡§¥²©¥ ­é¤©£¡¬¥

o®£¯¬¯§©¥ ²¡¤©¯´¨é²¡°©±µ¥

i²¥¬¡®¤

d©¡§®¯³´©£ ²¡¤©¯¬¯§¹

r¡¤©¡´©¯® ¯®£¯¬¯§¹

i´¡¬©¡

r¡¤©¯¤©¡§®¯³´©£¡

r¡¤©¯´¥²¡°©¡

Κύπρος

Ακτινολογία

Ακτινοθεραπευτική Ογκολογία

l¡´¶©ª¡

d©¡§®¯³´©³«ā ²¡¤©¯¬¯ģ©ª¡

t¥²¡°¥©´©³«ā ²¡¤©¯¬¯ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

r¡¤©¯¬¯§©ª¡

o®«¯¬¯§©ª¡ ²¡¤©¯´¥²¡°©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

r¡¤©¯¤©¡§®¯³´©£

r¡¤©¯´¨é²¡°©¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

r¡¤©¯¬ó§©¡

sµ§á²´¥²á°©¡

m¡¬´¡

r¡¤ª¯¬¯

ġ©ª¡

o®«¯¬¯

ġ©ª¡ µ r¡¤ª¯´¥²¡°©ª¡

n¥¤¥²¬¡®¤

r¡¤©¯¬¯§©¥

r¡¤©¯´¨¥²¡°©¥

Ö³´¥²²¥©£¨

m¥¤©º©®©³£¨¥ r¡¤©¯¬¯§©¥Md©¡§®¯³´©«

s´²¡¨¬¥®´¨¥²¡°©¥ M r¡¤©¯¯®«¯¬¯§©¥

p¯¬³«¡

r¡¤©¯¬¯§©¡ © ¤©¡§®¯³´¹«¡ ¯¢²¡º¯·¡

r¡¤©¯´¥²¡°©¡ ¯®«¯¬¯§©£º®¡

p¯²´µ§¡¬

r¡¤©¯¤©¡§®ó³´©£¯

r¡¤©¯´¥²¡°©¡

s¬¯¶¥®©ª¡

r¡¤©¯¬¯§©ª¡

r¡¤©¯´¥²¡°©ª¡ ©® ¯®«¯¬¯§©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

rᤩ¯¬ó§©¡

r¡¤©¡č®á ¯®«¯¬ó§©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

r¡¤©¯¬¯§©¡Or¡¤©¯¬¯§©

s¹ö°ä´¡µ¤©´Oc¡®£¥²³ªµ«¤¯­¡²

s¶¥²©§¥

m¥¤©£©®³« ²¡¤©¯¬¯§©

tµ­ö²³ªµ«¤¯­¡² H¡¬¬­ä® ¯®«¯¬¯§©I

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

c¬©®©£¡¬ ²¡¤©¯¬¯§¹

c¬©®©£¡¬ ¯®£¯¬¯§¹

30.9.2005

L 255/90

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Plastikkirurgi

Utbildningens minimilängd: 5 år

Klinisk biologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëOb¥¬§©¥®

c¨©²µ²§©¥ °¬¡³´©±µ¥L ²¥£¯®³´²µ£´²©£¥ ¥´ ¥³´¨é´©±µ¥Op¬¡³´©³£¨¥L

²¥£¯®³´²µ£´©¥¶¥ ¥® ¥³´¨¥´©³£¨¥ ¨¥¥¬«µ®¤¥

b©¯¬¯§©¥ £¬©®©±µ¥Ok¬©®©³£¨¥ ¢©¯¬¯§©¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

p¬¡³´©£«á £¨©²µ²§©¥

d¡®­¡²«

p¬¡³´©««©²µ²§©

d¥µ´³£¨¬¡®¤

p¬¡³´©³£¨¥ Hµ®¤ ij´¨¥´©³£¨¥I c¨©²µ²§©¥

e¥³´©

p¬¡³´©«¡M ª¡ ²¥«¯®³´²µ«´©©¶«©²µ²§©¡

l¡¢¯²©­¥¤©´³©©®

Ελλάς

Πλαστική Χειρ¯υργική

Χειρουργική Θώρακος

e³°¡ñ¡

c©²µ§í¡ °¬á³´©£¡L ¥³´é´©£¡ ¹ ²¥°¡²¡¤¯²¡

a®á¬©³©³ £¬í®©£¯³

f²¡®£¥

c¨©²µ²§©¥ °¬¡³´©±µ¥L ²¥£¯®³´²µ£´²©£¥ ¥´ ¥³´¨é´©±µ¥

b©¯¬¯§©¥ ­é¤©£¡¬¥

i²¥¬¡®¤

p¬¡³´©£ ³µ²§¥²¹

i´¡¬©¡

c¨©²µ²§©¡ °¬¡³´©£¡ ¥ ²©£¯³´²µ´´©¶¡

p¡´¯¬¯§©¡ £¬©®©£¡

Κύπρος

Πλαστική Χειρουργική

l¡´¶©ª¡

p¬¡³´©³«ā ķ©²µ²ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

p¬¡³´©®ė ©² ²¥«¯®³´²µ«£©®ė £¨©²µ²§©ª¡

l¡¢¯²¡´¯²©®ė ­¥¤©£©®¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

c¨©²µ²§©¥ °¬¡³´©±µ¥

b©¯¬¯§©¥ £¬©®©±µ¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

p¬¡³º´©«¡© Hé§é³©I ³¥¢é³º¥´

o²¶¯³© ¬¡¢¯²¡´ó²©µ­© ¤©¡§®¯³º´©«¡

m¡¬´¡

k©²µ²

ġ©ª¡ p¬¡³´©«¡

n¥¤¥²¬¡®¤

p¬¡³´©³£¨¥ c¨©²µ²§©¥

Ö³´¥²²¥©£¨

p¬¡³´©³£¨¥ c¨©²µ²§©¥

m¥¤©º©®©³£¨¥ b©¯¬¯§©¥

p¯¬³«¡

c¨©²µ²§©¡ °¬¡³´¹£º®¡

d©¡§®¯³´¹«¡ ¬¡¢¯²¡´¯²¹ª®¡

p¯²´µ§¡¬

c©²µ²§©¡ °¬á³´©£¡ ¥ ²¥£¯®³´²µ´©¶¡

p¡´¯¬¯§©¡ £¬í®©£¡

s¬¯¶¥®©ª¡

p¬¡³´©č®¡L ²¥«¯®³´²µ«£©ª³«¡ ©® ¥³´¥´³«¡ «©²µ²§©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

p¬¡³´©£«á £¨©²µ²§©¡

l¡¢¯²¡´ó²®¡ ­¥¤©£í®¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

p¬¡³´©©««¡«©²µ²§©¡Op¬¡³´©««©²µ²§©

s¶¥²©§¥

p¬¡³´©««©²µ²§©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

p¬¡³´©£ ³µ²§¥²¹

30.9.2005

L 255/91

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Klinisk bakteriologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Klinisk kemi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëO b¥¬§©¥®

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

lé«¡ř³«á ­©«²¯¢©¯¬¯§©¥

k¬©®©£«á ¢©¯£¨¥­©¥

d¡®­¡²«

k¬©®©³« ­©«²¯¢©¯¬¯§©

k¬©®©³« ¢©¯«¥­©

d¥µ´³£¨¬¡®¤

m©«²¯¢©¯¬¯§©¥ Hv©²¯¬¯§©¥I µ®¤ i®¦¥«´©¯®³¥°©¤¥­©¯¬¯§©¥

l¡¢¯²¡´¯²©µ­³­¥¤©º©®

e¥³´©

Ελλάς

QN i

ατρική Βι¯παθ¯λ¯γία

RN

Μικρ¯βι¯λ¯γία

e³°¡ñ¡

m©£²¯¢©¯¬¯§í¡ ¹ °¡²¡³©´¯¬¯§í¡

b©¯±µí­©£¡ £¬í®©£¡

f²¡®£¥

i²¥¬¡®¤

m©£²¯¢©¯¬¯§¹

c¨¥­©£¡¬ °¡´¨¯¬¯§¹

i´¡¬©¡

m©£²¯¢©¯¬¯§©¡ ¥ ¶©²¯¬¯§©¡

b©¯£¨©­©£¡ £¬©®©£¡

Κύπρος

Μικροβιολογία

l¡´¶©ª¡

m©«²¯¢©¯¬¯ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

m©£²¯¢©¯¬¯§©¥

c¨©­©¥ ¢©¯¬¯§©±µ¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

o²¶¯³© ­©«²¯¢©¯¬ó§©¡

m¡¬´¡

m©«²¯¢©ª¯¬¯

ġ©ª¡

p¡´¯¬¯

ġ©ª¡ k©­©«¡

n¥¤¥²¬¡®¤

m¥¤©³£¨¥ ­©£²¯¢©¯¬¯§©¥

k¬©®©³£¨¥ £¨¥­©¥

Ö³´¥²²¥©£¨

h¹§©¥®¥ µ®¤ m©«²¯¢©¯¬¯§©¥

m¥¤©º©®©³£¨¥ µ®¤ c¨¥­©³£¨¥ l¡¢¯²¤©¡§®¯³´©«

p¯¬³«¡

m©«²¯¢©¯¬¯§©¡ ¬¥«¡²³«¡

p¯²´µ§¡¬

s¬¯¶¥®©ª¡

k¬©®©č®¡ ­©«²¯¢©¯¬¯§©ª¡

m¥¤©£©®³«¡ ¢©¯«¥­©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

k¬©®©£«á ­©«²¯¢©¯¬ó§©¡

k¬©®©£«á ¢©¯£¨é­©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

k¬©©®©®¥® ­©«²¯¢©¯¬¯§©¡Ok¬©®©³« ­©«²¯¢©¯¬¯§©

k¬©©®©®¥® «¥­©¡Ok¬©®©³« «¥­©

s¶¥²©§¥

k¬©®©³« ¢¡«´¥²©¯¬¯§©

k¬©®©³« «¥­©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

m¥¤©£¡¬ ­©£²¯¢©¯¬¯§¹ ¡®¤ ¶©²¯¬¯§¹

c¨¥­©£¡¬ °¡´¨¯¬¯§¹

30.9.2005

L 255/92

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Klinisk immunologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Thoraxkirurgi

Utbildningens minimilängd: 5 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëO b¥¬§©¥®

c¨©²µ²§©¥ ´¨¯²¡£©±µ¥Oh¥¥¬«µ®¤¥ ¯° ¤¥ ´¨¯²¡¸ HJI

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

a¬¥²§¯¬¯§©¥ ¡ «¬©®©£«á ©­µ®¯¬¯§©¥

k¡²¤©¯£¨©²µ²§©¥

d¡®­¡²«

k¬©®©³« ©­­µ®¯¬¯§©

t¨¯²¡¸«©²µ²§© ¥¬¬¥² ¢²¹³´¨µ¬¥®³ «©²µ²§©³«¥ ³¹§¤¯­­¥

d¥µ´³£¨¬¡®¤

t¨¯²¡¸£¨©²µ²§©¥

e¥³´©

t¯²¡«¡¡¬«©²µ²§©¡

Ελλάς

Χειρουργική Θώρακος

e³°¡ñ¡

i­­µ®¯¬¯§í¡

c©²µ§í¡ ´¯²á£©£¡

f²¡®£¥

c¨©²µ²§©¥ ´¨¯²¡£©±µ¥ ¥´ £¡²¤©¯¶¡³£µ¬¡©²¥

i²¥¬¡®¤

i­­µ®¯¬¯§¹ H£¬©®©£¡¬ ¡®¤ ¬¡¢¯²¡´¯²¹I

t¨¯²¡£©£ ³µ²§¥²¹

i´¡¬©¡

c¨©²µ²§©¡ ´¯²¡£©£¡[ c¡²¤©¯£¨©²µ²§©¡

Κύπρος

Ανοσολογία

Χειρουργική Θώρακος

l¡´¶©ª¡

i­µ®¯¬¯ģ©ª¡

t¯²¡«ā¬ā ķ©²µ²ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

k²ū´©®ė³ £¨©²µ²§©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

i­­µ®¯¬¯§©¥

c¨©²µ²§©¥ ´¨¯²¡£©±µ¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

a¬¬¥²§¯¬ó§©¡ é³ «¬©®©«¡© ©­­µ®¯¬ó§©¡

m¥¬¬«¡³³¥¢é³º¥´

m¡¬´¡

i­­µ®¯¬¯

ġ©ª¡

k©²µ²

ġ©ª¡ k¡²¤ª¯Mt¯²¡ċ©«¡

n¥¤¥²¬¡®¤

c¡²¤©¯M´¨¯²¡£¡¬¥ £¨©²µ²§©¥

Ö³´¥²²¥©£¨

i­­µ®¯¬¯§©¥

p¯¬³«¡

i­­µ®¯¬¯§©¡ «¬©®©£º®¡

c¨©²µ²§©¡ «¬¡´«© °©¥²³©¯·¥ª

p¯²´µ§¡¬

c©²µ²§©¡ £¡²¤©¯´¯²á£©£¡

s¬¯¶¥®©ª¡

t¯²¡«¡¬®¡ «©²µ²§©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

k¬©®©£«á ©­µ®¯¬ó§©¡ ¡ ¡¬¥²§¯¬ó§©¡

h²µ¤®í«¯¶á £¨©²µ²§©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

s¹¤ä®Mª¡ ²©®´¡¥¬©®«©²µ²§©¡Ohªä²´M ¯£¨ ´¨¯²¡¸«©²µ²§©

s¶¥²©§¥

k¬©®©³« ©­­µ®¯¬¯§©

t¨¯²¡¸«©²µ²§©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

i­­µ®¯¬¯§¹

c¡²¤¯M´¨¯²¡£©£ ³µ²§¥²¹

Datum för upphörande enligt artikel 27.3:

(*) 1 januari 1983.

30.9.2005

L 255/93

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Barn- och ungdomskirurgi

Utbildningens minimilängd: 5 år

Kärlkirurgi

Utbildningens minimilängd: 5 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëO b¥¬§©¥®

c¨©²µ²§©¥ ¤¥³ ¶¡©³³¥¡µ¸Ob¬¯¥¤¶¡´¥®¨¥¥¬«µ®¤¥ HJI

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

dě´³«á £¨©²µ²§©¥

cé¶®í £¨©²µ²§©¥

d¡®­¡²«

k¡²«©²µ²§© ¥¬¬¥² «©²µ²§©³«¥ ¢¬¯¤«¡²³¹§¤¯­­¥

d¥µ´³£¨¬¡®¤

k©®¤¥²£¨©²µ²§©¥

g¥¦äߣ¨©²µ²§©¥

e¥³´©

l¡³´¥«©²µ²§©¡

k¡²¤©¯¶¡³«µ¬¡¡²«©²µ²§©¡

Ελλάς

Χειρ¯υργική Παίδω¶

Αγγει¯χειρ¯υργική

e³°¡ñ¡

c©²µ§í¡ °¥¤©á´²©£¡

a®§©¯¬¯§í¡ ¹ £©²µ§í¡ ¶¡³£µ¬¡²

f²¡®£¥

c¨©²µ²§©¥ ©®¦¡®´©¬¥

c¨©²µ²§©¥ ¶¡³£µ¬¡©²¥

i²¥¬¡®¤

p¡¥¤©¡´²©£ ³µ²§¥²¹

i´¡¬©¡

c¨©²µ²§©¡ °¥¤©¡´²©£¡

c¨©²µ²§©¡ ¶¡³£¯¬¡²¥

Κύπρος

Χειρουργική Παίδων

Χειρουργική Αγγείων

l¡´¶©ª¡

bē²®µ ķ©²µ²ģ©ª¡

a³©®³¶¡¤µ ķ©²µ²ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

v¡©«ų £¨©²µ²§©ª¡

k²¡µª¡§¹³¬©ų £¨©²µ²§©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

c¨©²µ²§©¥ °é¤©¡´²©±µ¥

c¨©²µ²§©¥ ¶¡³£µ¬¡©²¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

g¹¥²­¥«³¥¢é³º¥´

ɲ³¥¢é³º¥´

m¡¬´¡

k©²µ²§©ª¡ p¥¤ª¡´²©«¡

k©²µ²

ġ©ª¡ v¡³«¯¬¡²©

n¥¤¥²¬¡®¤

Ö³´¥²²¥©£¨

k©®¤¥²£¨©²µ²§©¥

p¯¬³«¡

c¨©²µ²§©¡ ¤º©¥£©ę£¡

c¨©²µ²§©¡ ®¡£º¹®©¯·¡

p¯²´µ§¡¬

c©²µ²§©¡ °¥¤©á´²©£¡

c©²µ²§©¡ ¶¡³£µ¬¡²

s¬¯¶¥®©ª¡

k¡²¤©¯¶¡³«µ¬¡²®¡ «©²µ²§©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

d¥´³«á £¨©²µ²§©¡

c©¥¶®¡ £¨©²µ²§©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

l¡³´¥®«©²µ²§©¡Ob¡²®«©²µ²§©

v¥²©³µ¯®©«©²µ²§©¡Ok䲬«©²µ²§©

s¶¥²©§¥

b¡²®M ¯£¨ µ®§¤¯­³«©²µ²§©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

p¡¥¤©¡´²©£ ³µ²§¥²¹

Datum för upphörande enligt artikel 27.3:

(*) 1 januari 1983.

30.9.2005

L 255/94

Europeiska unionens officiella tidning

sv

Land

Kardiologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Utbildningens minimilängd: 4 år

Benämning

Benämning

b¥¬§©±µ¥Ob¥¬§©ëO b¥¬§©¥®

c¡²¤©¯¬¯§©¥

g¡³´²¯M¥®´é²¯¬¯§©¥Og¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§©¥

Č¥³«á ²¥°µ¢¬©«¡

k¡²¤©¯¬¯§©¥

g¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§©¥

d¡®­¡²«

k¡²¤©¯¬¯§©

m¥¤©£©®³« §¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§© ¥¬¬¥² ­¥¤©£©®³«¥ ­¡¶¥´¡²­³¹§M

¤¯­­¥

d¥µ´³£¨¬¡®¤

i®®¥²¥ m¥¤©º©® µ®¤ s£¨·¥²°µ®«´ k¡²¤©¯¬¯§©¥

i®®¥²¥ m¥¤©º©® µ®¤ s£¨·¥²°µ®«´ g¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§©¥

e¥³´©

k¡²¤©¯¬¯¯§©¡

g¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯¯§©¡

Ελλάς

Καρδι¯λ¯γία

Γαστρε¶τερ¯λ¯γία

e³°¡ñ¡

c¡²¤©¯¬¯§í¡

a°¡²¡´¯ ¤©§¥³´©¶¯

f²¡®£¥

p¡´¨¯¬¯§©¥ £¡²¤©¯M¶¡³£µ¬¡©²¥

g¡³´²¯M¥®´é²¯¬¯§©¥ ¥´ ¨é°¡´¯¬¯§©¥

i²¥¬¡®¤

c¡²¤©¯¬¯§¹

g¡³´²¯M¥®´¥²¯¬¯§¹

i´¡¬©¡

c¡²¤©¯¬¯§©¡

g¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§©¡

Κύπρος

Καρδιολογία

Γαστρεντερολογία

l¡´¶©ª¡

k¡²¤©¯¬¯ģ©ª¡

g¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯ģ©ª¡

l©¥´µ¶¡

k¡²¤©¯¬¯§©ª¡

g¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§©ª¡

lµ¸¥­¢¯µ²§

c¡²¤©¯¬¯§©¥ ¥´ ¡®§©¯¬¯§©¥

g¡³´²¯M¥®´¥²¯¬¯§©¥

m¡§¹¡²¯²³ºá§

k¡²¤©¯¬ó§©¡

g¡³º´²¯¥®´¥²¯¬ó§©¡

m¡¬´¡

k¡²¤ª¯¬¯

ġ©ª¡

g¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯

ġ©ª¡

n¥¤¥²¬¡®¤

c¡²¤©¯¬¯§©¥

l¥¥² ¶¡® ­¡¡§M¤¡²­M¬¥¶¥²º©¥«´¥®

Ö³´¥²²¥©£¨

p¯¬³«¡

k¡²¤©¯¬¯§©¡

g¡³´²¥®´¥²¯¬¯§©¡

p¯²´µ§¡¬

c¡²¤©¯¬¯§©¡

g¡³´²¥®´¥²¯¬¯§©¡

s¬¯¶¥®©ª¡

g¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§©ª¡

s¬¯¶¥®³«¯

k¡²¤©¯¬ó§©¡

g¡³´²¯¥®´¥²¯¬ó§©¡

sµ¯­©Of©®¬¡®¤

k¡²¤©¯¬¯§©¡Ok¡²¤©¯¬¯§©

g¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§©¡Og¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§©

s¶¥²©§¥

k¡²¤©¯¬¯§©

m¥¤©£©®³« §¡³´²¯¥®´¥²¯¬¯§© ¯£¨ ¨¥°¡´¯¬¯§©

u®©´¥¤ k©®§¤¯­

c¡²¤©¯¬¯§¹

g¡³´²¯M¥®´¥²¯¬¯§¹

30.9.2005

L 255/95

Europeiska unionens officiella tidning

sv