Prop. 1970:134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

1

Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kupongskatteförord­

ning, m.m.;given Stockholms slott den 6 maj 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om kupongskatt, 2) lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623).

GUSTAF ADOLF

G.E. Sträng

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

8

§

Värdepapperscentralen skall senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna riksskatteverket uppgift om dels det sammanlagda beloppet av utbetalade utdelningar för vilka skattskyldighet ej förelegat, dels storleken av utbetalad utdelning och innehållen kupongskatt för vaije skattskyldig, dels de aktier för vilka utdelning ej kunnat utbetalas till följd av bristande uppgifter om den utdelningsberättigade, dels det sammanlagda beloppet av innehållen kupongskatt. Inom samma tid skall värdepapperscentralen inbetala innehållen kupongskatt.

9§

Utbetalas utdelning sedan värdepapperscentralen inbetalat kupongskatt enligt 8 §, återbetalar riksskatteverket kupongskatt, som belöper på sådan utdelning för vilken skattskyldighet ej förelegat.

För återbetalning fordras att värdepapperscentralen till riksskatteverket överlämnar utredning om att skattskyldighet ej förelegat för den utdelningsberättigade. Återbetalning sker ej beträffande utdelning, som avser utdelningstillfälle tidigare än fem år före det kalenderår utredningen överlämnats till riksskatteverket.

10

§

Har värdepapperscentralen underlåtit att innehålla kupongskatt fastän detta bort ske, skall centralen förskjuta kupongskatten men får kräva skattebeloppet åter av den skattskyldige.

11

§

Föreligger fall som avses i 10 §, skall riksskatteverket delge värdepapperscentralen utdrag av den längd som avses i 26 § och förelägga centralen att inom två månader från den dag då centralen fick del av utdraget erlägga skattebeloppet. Vill centralen bestrida kravet, skall den senast inom samma tid göra erinran hos verket, som meddelar beslut med anledning härav. Beslutet skall delges centralen och antecknas i längden. Finner verket att centralen skall förskjuta kupongskatt, skall centralen föreläggas att inom viss tid erlägga skattebeloppet.

12

§

Vid förvaltarregistrering enligt 16 § första stycket lagen (1970:000) om förenklad aktiehantering gäller bestämmelserna i 7—11, 20 och 22 §§ denna förordning om värdepapperscentralen i stället förvaltaren.

Värdepapperscentralen skall vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till riksskatte­ verket om sådan förvaltning som avses i första stycket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

5

Utdelning i annat aktiebolag än avstämningsbolag

13 §

För aktiebolag, som icke är avstämningsbolag, gäller vid utbetalande av utdelning 14-17 §§.

14 §

När uppgift om aktieutdelning enligt 43 § 1 mom. taxeringsförordningen (1956:623) avges, skall uppgiftslämnaren på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär besvara frågor till ledning för bedömande om den utdelningsberättigade är skattskyldig. Är ej svaren sådana att därav uppenbarligen framgår att den utdelningsberättigade icke är skattskyldig för utdelningen, skall kupongskatt för utdelningen innehållas vid utbetal­ ningen. Den som utbetalar utdelningen skall teckna erkännande att kupongskatten innehålhts och tillställa uppgiftslämnaren erkännandet.

Riksskatteverket får medge den, som är skyldig att innehålla kupongskatt och som förutsättes kunna bedöma om skattskyldighet enligt 4 § föreligger, att i det fall skattskyldighet uppenbarligen icke föreligger utbetala utdelning utan att kupongskatt innehålles, även om svaren på frågorna skulle ge anledning till sådant innehållande.

Vid utbetalning av utdelning i utlandet skall kupongskatt alltid innehållas.

15 §

Aktiebolag skall senast fyra månader efter utdelningstillfället, dock senast den 15 januari påföljande år, lämna riksskatteverket de blanketter med uppgifter om utdelning som inkommit till bolaget samt inbetala kupongskatt för dels den utdelning för vilken med hänsyn till innehållet i uppgifterna skatt skolat innehållas, dels den utdelning för vilken uppgift ännu ej inkommit till bolaget, och dels den utdelning för vilken inkommit uppgifter som befunnits ofullständiga.

16 §

Inkommer blankett med uppgifter om utdelning till aktiebolag sedan bolaget inbetalt kupongskatt enligt 15 §, återbetalar riksskatteverket kupongskatt, som belöper på sådan utdelning för vilken skattskyldighet ej förelegat.

För återbetalning fordras att bolaget överlämnar blanketten till riksskatteverket. Blankett som inkommit till bolaget under ett kalenderår bör vara riksskatteverket tillhanda senast den 15 januari påföljande år. Återbetalning sker ej beträffande utdelning, som varit tillgänglig för lyftning tidigare än fem år före det kalenderår då blanketten överlämnats till riksskatteverket.

17 §

Blanketter med uppgift om utdelning, som lämnas enligt 15 §, skall vara ordnade enligt 37 § 4 mom. andra stycket taxeringsförordningen (1956:623). Blanketter, vid vilkas avgivande kupongskatt innehållits, skall dock vara skilda från övriga blanketter, och sammanlagda beloppet av den utdelning uppgifterna i dessa blanketter avser skall anges särskilt.

1 * Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

7

uppgivna värdet böra höjas, skall länsstyrelsen lämna riksskatteverket och bolaget underrättelse därom med föreläggande för bolaget att inom viss tid inbetala felande kupongskatt. Sker ej inbetalningen inom den utsatta tiden, skall bolaget erlägga restav- gift och tilläggsavgift. Därvid äger 19 § andra stycket motsvarande tillämpning.

Har då beslut meddelas om inbetalning av ytterligare kupongskatt utdelning ägt rum utan att tillräckligt belopp till kupongskatten innehållits, skall bolaget förskjuta skattebeloppet men får kräva det åter av den skattskyldige.

22

§

Inbetalar värdepapperscentralen eller aktiebolag ej kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, skall riksskatteverket förelägga centralen eller bolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyldighet.

Efterkommes ej föreläggandet, skall riksskatteverket anmäla förhållandet till läns­ styrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte. Länsstyrelsen förordnar om indrivning av obetalt kupongskattebelopp samt restavgift och tilläggsavgift i den ordning som föreskrives i uppbördsförordningen (1953:272) om indrivning av restförd skatt.

23 §

Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna förordning än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes av länsstyrelsen efter anmälan av riksskatteverket.

I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 123—125 §§taxeringsförordningen (1956:623) i tillämpliga delar.

24 §

För kontroll beträffande kupongskatten kan riksskatteverket meddela beslut om skatterevision hos aktiebolag. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxerings­ förordningen (1956:623) om taxeringsrevision.

25 §

Har till taxeringsnämnd inkommit blankett med uppgift om aktieutdelning beträffande fysisk eller juridisk person, som ej är i taxeringsdistriktet skattskyldig till statlig inkomstskatt för utdelning som avses med uppgiften, och skall ej denna blankett sändas till annan taxeringsnämnd, skall nämnden snarast möjligt och senast den 15 juli under taxeringsåret till länsstyrelsen överlämna blanketten och ange sådant för nämnden känt förhållande, som kan tjäna till ledning vid bedömande om skattskyldighet för kupong­ skatt föreligger. Blankett, som med hänsyn till uppgifterna däri finnes böra föranleda ytterligare åtgärder enligt taxeringsförordningen (1956:623), disponeras av länsstyrelsen för detta ändamål. Föranleder uppgift skattskyldighet för kupongskatt, skall länsstyrelsen tillställa riksskatteverket blanketten tillsammans med den utredning som taxeringsnämn­ den gjort. Har länsstyrelsen kännedom om ytterligare förhållande av betydelse i förevarande avseende, skall länsstyrelsen upplysa verket om det.

Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1970

Påförande av kupongskatt i efterhand

26 §

Riksskatteverket uppför i särskild längd utdelningsberättigad, som kan antagas vara skattskyldig men för vilken utdelning utbetalats utan att kupongskatt innehållits, samt det skattebelopp som belöper på utdelningen.

Om ej annat följer av 11 §, skall riksskatteverket delge den som uppförts i längden utdrag ur denna och förelägga honom att inom två månader från den dag då han fick del av utdraget erlägga skattebeloppet. Vill den som uppförts i längden bestrida skattepåfö- ringen, skall han senast inom samma tid göra erinran hos riksskatteverket, som meddelar beslut med anledning härav. Beslutet skall delges den som framställt erinran och antecknas i längden. Finner verket att kupongskatt skall erläggas, skall den skattskyldige föreläggas att inom viss tid erlägga skatten.

Kupongskatt, som ej erlagts inom den utsatta tiden, indrives i den ordning som föreskrives i uppbördsförordningen (1953:272) om indrivning av restförd skatt.

Restitution av kupongskatt

27 §

Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberät- tigade rätt till restitution av vad som innehållits för mycket.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos riksskatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet ej föreligger för honom.

Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt slutligen prövats.

Föreligger de förutsättningar för restitution som anges i första stycket först sedan prövningsnämnd, kammarrätten eller Kungl. Maj :t meddelat beslut angående utdelnings- beloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om restitution göras hos riksskatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen skedde.

Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt enligt denna förordning eller uppbördsförordningen (1953:272), gäller 68 § 3 och 4 mom. uppbördsförordningen i tillämpliga delar.

Preskription

28 §

Åtgärd för indrivning av obetald kupongskatt får ej vidtagas senare än fem år efter utgången av det kalenderår, under vilket förordnande om indrivning meddelats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

9

Besvär

29 §

Talan mot beslut av riksskatteverket eller länsstyrelse enligt denna förordning utom i fråga om vite får föras av den som beslutet rör och av allmänna ombudet hos riksskatteverket genom besvär hos kammarrätten.

Besvärshandlingen skall ha inkommit till riksskatteverket eller länsstyrelsen inom två månader från det klaganden fått del av det överklagade beslutet. Den omständigheten att besvärshandlingen inkommit direkt till kammarrätten utgör dock ej hinder för besvärens upptagande till prövning, om besvärshandlingen inkommit före besvärstidens utgång.

Mot riksskatteverkets beslut enligt 22 § första stycket eller 24 § får talan ej föras.

30 §

Bestämmelserna i 98 § taxeringsförordningen (1956:623) om besvär över kammar­ rättens utslag gäller i tillämpliga delar i fråga om mål eller ärenden rörande kupongskatt.

Straff

31 §

Den som underlåter att fullgöra skyldighet enligt 7 § första stycket, 8§, 15 §, 17 § första stycket, 18 § eller 21 § första stycket första punkten dömes till böter.

Den som i fall som avses i 7 § andra stycket eller 14 § första stycket uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift eller underlåter att anmäla ändring i förhållande som avses med redan avlämnad uppgift, dömes, där den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten är ägnad att för honom eller den han företräder leda till för låg kupongskatt, till böter eller fängelse i högst sex månader.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket. Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971, då förordningen (1943:44) om kupongskatt skall upphöra att gälla.

I fråga om utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet, gäller den upphävda förordningen med följande undantag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

11

2) Förslag

till

Lag

om ändring i taxeringsförordningen (1956:623)

Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956:623)

dels att 43 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 37 § 1 mom. skall införas en ny punkt, 4 a, av nedan angivna lydelse.

37 §.

(Föreslagen lydelse)

1 m o m.1 Till ledning___________________________ Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall

avse

_____följande uppställning: Vad uppgiften skall

avse

4 a. Den som utbetalt ut­ delning å aktie i svenskt aktiebolag, på vilket lagen ( 1970:000 ) om förenklad aktiehantering är tillämplig.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdel­ ningen.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

43 §.

1 m o m. Envar, som utbekommit utdel- 1 m o m. Envar, som utbekommit utdel­ ning å svenska aktier, så ock envar, som här i ning å aktier i svenskt aktiebolag, på vilket riket utbekommit lagen (1970:000) om förenklad aktiehan­ tering icke är tillämplig, så ock envar, som här i riket utbekommit

a) utdelning å___________________________ kupongen förvärvats. Uppgift avfattas_________________________ betalning sker.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1967:109.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maf:t Konungen

i statsrådet på Stockholms slott den 6 maj 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON,

HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ny kupongskatteförordning och anför.

Inledning

Kungl. Maj.'t har tidigare i dag på min anmälan beslutat proposition till riksdagen med förslag till lag om förenklad aktiehantering, ram. (prop. 1970:99). Förslaget bygger i princip på fondbörsutredningens delbetänkande Förenklad aktiehantering (SOU 1968:59). Redan fondbörsutredningens förslag förutsatte konsekvensändringar i gällande kupongskatteregler. Inom finansdepartementet upprättades med anledning därav en pro­ memoria med förslag till ny kupongskatteförordning (Stencil Fi 1969:8). Författnings- förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 3.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av statskontoret, kammarrätten, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, riksskattenämnden, all­ männa ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU), kupongskattenämnden, poststyrelsen, kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från handelskamrarna i Göteborg och Malmö), patent- och registreringsverket, exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON), fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västmanlands och Västerbottens län, lokala skattemyndig­ heterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs fögderier, aktiebolagsutredningen, Före­ ningen auktoriserade revisorer, Föreningen Sveriges fögderichefer, Svenska bankföre­ ningen, Svenska fondhandlareföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska revisorsamfundet, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industri­ förbund, Sparbankernas bank aktiebolag, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och värdepapperskonsortiet.

Svenska bankföreningen och Svenska fondhandlareföreningen har anslutit sig till ett yttrande avgivet av värdepapperskonsortiet. Svenska sparbanksföreningen instämmer i det yttrande som avgetts av Sparbankernas bank aktiebolag och Sveriges allmänna exportförening i det yttrande som avgetts av Sveriges industriförbund.

Viss organisationsfråga rörande kupongskattemyndighetema behandlas i prop. 1970:55 i samband med förslag till organisation av riksskatteverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Blanketterna är av två slag: formulär 18 a för utdelning på aktier utan avdrag för kupongskatt och formulär 18 b för utdelning på aktier med avdrag för kupongskatt. Formulär 18 b finns även på engelska, franska och tyska.

Den som uppburit utdelning på svenska aktier är enligt 43 § 1 mom. t axe ringsförord­ ningen (1956:623; TF) skyldig att till ledning för egen taxering lämna uppgifter om utdelningen.

Kupongskatt inbetalas till kupongskattekontoret i minst två etapper, den första trettio dagar och den andra fyra månader efter den dag, då utbetalningen blev tillgänglig för lyftning (5 § KupF).

Under den första etappen lämnas utdelningsbeslutet och de uppgifter om utdelning som dittills inkommit till aktiebolaget. Vidare inbetalas den kupongskatt, som innehållits med hänsyn till uppgifter enligt formulär 18 b. Dessa uppgifter kan ha lämnats direkt till bolaget, men kuponger till aktier i större bolag inlöses i regel genom förmedling av bankerna, som i sin tur insänder uppgifterna till vederbörande bolag. Vad beträffar den andra etappen, skall ett bolag - som nyss nämnts - inom fyra månader till kupongskatte­ kontoret lämna de uppgifter enligt formulär 18 a och b, som kommit in efter den första etappens utgång. Samtidigt har bolaget även att betala kupongskatt. Denna betalnings­ skyldighet är vidsträcktare än den som skall fullgöras under den första etappen. Den omfattar nämligen inte bara den kupongskatt, som belöper på de insända uppgifterna enligt formulär 18 b, utan skatt skall inbetalas även för den utdelning, ”för vilken be­ höriga uppgifter ännu ej redovisats”, dvs. för all vid denna tidpunkt ännu inte lyftad utdelning, oberoende av hur det senare slutligen kommer att ställa sig med skyldigheten att erlägga kupongskatt (5 § andra stycket).

Kupongskattekontoret granskar avgivna redovisningar och kontrollerar att kupongskatt inbetalats i rätt tid och med rätt belopp (8 § första stycket).

Inkommer uppgifter om att aktieutdelning lyfts först efter andra etappens redo­ visning skall bolagets styrelse senast den femtonde dagen efter utgången av det kalenderår, under vilket uppgifterna inkommit, överlämna dessa till kupongskattekonto­ ret. Efter beslut av kupongskattenämnden återbetalas till bolaget sådan kupongskatt som ej bort innehållas (6 §).

I KupF föreskrivs inte någon begränsning av tiden för rätt till återbetalning av kupongskatt. Kupongskattenämnden tillämpar emellertid i princip den sedvanliga tioåriga preskriptionstiden. Nämnden har till ledning för arbetet inom kupongskattekontoret meddelat vissa föreskrifter. Enligt dessa räknas preskriptionstiden från den dag kupongskatten inbetalas till kupongskattekontoret och avbryts, om aktiebolag för visst utdelningsår inom tio år från kupongskattens inbetalande inkommer med utdelningsupp- gifter för restitution av skatten. Ny tioårig preskriptionstid börjar härefter löpa från dagen för beslutet om återbetalning. För att bevara sin restitutionsrätt skall bolaget före sistnämnda tidpunkt erinra om sin fordran hos kupongskattenämnden. Flertalet större bolag har återkommande bevakat sin rätt till preskriptionsavbrott och får årligen återbetalning av kupongskatt som är mer än tio år gammal.

Rätt till restitution av kupongskatt föreligger om skattskyldighet ej förelegat eller förelegat till reducerad skattesats enligt dubbelbeskattningsavtal. Restitution sker då inte till bolaget utan direkt till den utdelningsberättigade. Sådan restitution sker emellertid i mindre omfattning (12 § 1 mom. första stycket).

Andelen restituerad kupongskatt av den totala skatten framgår av följande uppställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

15

Kalender­ år

a Influten kupong­ skatt milj. kr.

b Restituerad kupongskatt

milj. kr.

b i % av a

1963

12,0

4,8

40

1964

14,4

5,8

40

1965

15,6

6,4

41

1966

19,9

6,7

33

1967

21,5

10,2

47

1968

22,4

8,6

38

1969

32,7

12,8

39

Underlåtenhet att inbetala kupongskatt inom föreskriven tid medför utom bötesstraff även skyldighet att betala dröjsmålsränta efter 9 % om året från den dag det felande beloppet senast bort betalas tills betalning sker eller behöriga uppgifter om aktieutdel­ ningar, för vilka skatt inte bort innehållas, lämnas till kupongskattekontoret. Kan bolaget med utdelningsuppgift visa att utdelning lyfts före fyramånadersfristens utgång och att någon kupongskatt ej skolat innehållas, begränsas dröjsmålsräntan till 100 kr. (5 § fjärde stycket).

Har beskattning underlåtits, fastän skattskyldighet varit för handen, sker påföring av kupongskatt i efterhand. I sådana fall upprättas en särskild längd. Den skattskyldige föreläggs att inbetala kupongskatt eller inkomma med utredning till styrkande av att kupongskatt ej skall utgå. I senare fallet meddelar kupongskattenämnden beslut i ärendet (11

§)-

Sedan inkomna utdelningsuppgifter efter bokföring sorterats och markerats, överläm­ nas de successivt, dock senast den 31 januari varje år, till länsstyrelsen för att tjäna till ledning vid taxeringen (10 §).

Antalet svenska aktiebolag med aktier noterade på börsen uppgick år 1969 till 108 med ett sammanlagt nominellt aktiekapital av 10,6 miljarder kr. Antalet svenska bolag på den s.k. fondhandlarlistan (innehållande aktier i bolag som inte är börsnoterade men ändå är föremål för handel) var 36 med ett aktiekapital på ca 750 milj.kr. Samma år verkställde omkr. 2 800 svenska aktiebolag utdelning till aktieägare. Den samlade svenska aktieutdel­ ning, som beslutades år 1968, uppgick till 1,6 miljarder kr.

Förslaget till lag om förenklad aktiehantering

Det i prop. 1970:99 framlagda förslaget om förenklad aktiehantering innehåller följan­ de bestämmelser.

Lagen är tillämplig på aktiebolag, om bolagsstämman beslutar om det. Lagen träder då i stället för motsvarande bestämmelser i lagen (1944:705) om aktiebolag, lagen (1948:433) om försäkringsrörelse och lagen (1955:183) om bankrörelse (1 §).

Enligt lagförslaget skall finnas en värdepapperscentral som handhar bl.a. följande upp­

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

gifter, nämligen att föra aktiebok och förteckning över uppdragshavare m.fl. som är berättigade att lyfta utdelning i stället för aktieägaren, pröva frågor om införing av ägare i aktieboken, svara för utskrift av aktiebok man., avstämma aktiebok och nyssnämnda förteckning över uppdragshavare m.fl., utsända aktiebrev, utdelning och emissionsbevis

(2

§)■

För ändamålet avses skola bildas Värdepapperscen trålen VPC Aktiebolag, som skall drivas genom samverkan mellan staten och fondkommissionärerna.

Aktiebok i bolag på vilket lagen blir tillämplig förs med maskin för automatisk databehandling eller på annat liknande sätt (8 § första stycket).

När bolag fattar beslut om utdelning av vinst skall i beslutet anges den dag när aktie­ boken och förteckningen över uppdragshavare m.fl. skall stämmas av för fastställande av vilka som är införda i dem (21 § första stycket).

Den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckningen skall anses vara behörig att ta emot bl.a. utdelning (22 §).

Visar det sig att den som fått utdelningen saknade rätt till den, anses bolaget likväl ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen visste att beloppet kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständig­ heterna skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var i konkurs eller omyndig (23 §). Beträffande omyndig som har aktier föreslås ändring av 15 kap. 7 § föräldrabalken så att förmyndaren skall bli skyldig att anmäla sig själv för införing i förteckningen över upp­ dragshavare m.fl.

Utdelning förfaller till betalning på avstämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål (24 § första stycket). Några preskriptionsbestämmelser motsvarande bestämmelsen i 25 § första stycket lagen (1936:81) om skuldebrev finns inte i förslaget. Rätten till utdelnings- belopp preskriberas således enligt den allmänna preskriptionsregeln efter tio år, räknat från dagen för utdelningsbeslutet.

I aktieboken skall aktieägarna föras in med uppgift om personnummer eller annat identifieringsnummer och postadress (8 § andra stycket i förslaget). För varje ägare anges det antal aktier som han äger av olika slag och aktiebrevs ordningsnummer. Utöver aktie­ bok skall föras aktiebrevsregister. Registret skall i löpande nummerföljd ta upp de aktie­ brev som utfärdas med uppgift om dagen för utfärdandet, antalet aktier och aktieslag samt ägares eller förvaltares identifieringsnummer i aktieboken (10 § första stycket). Ändras förhållande som antecknats i aktiebok eller aktiebrevsregister skall utan dröjsmål anteckning om det göras i boken eller registret efter anmälan av aktieägaren eller annan behörig person (11 §).

Den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införde aktieägaren lyfta bl.a. utdelning, skall på begäran tas upp i en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vid utmätning av eller kvarstad på aktier utmätningsmannen (12 § första stycket). I denna förteckning skall antecknas samma uppgifter som skall införas i aktieboken för aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer den införde (12 § andra stycket).

Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad av Kungl. Maj:t som förvaltare av aktie, får införas på aktiebrev och i aktieboken i stället för ägaren till de aktier som omfattas av lämnat förvaltningsuppdrag (16 § första stycket, 17 §). Om aktier i ett aktie­

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

17

bolag är föremål för handel vid utländsk fondbörs, kan - efter särskilt tillstånd av Kungl. Maj .t — i bolagets aktiebrev och aktiebok, i stället för aktieägare som är bosatt utomlands, införas den som fått uppdrag att i utlandet förvalta hans aktier (16 § andra stycket, 17 §).’ På aktiebrev och i aktieboken skall i fall av förvaltarregistrering anmärkas att aktien innehas för annans räkning (16 § tredje stycket). I beslut om auktorisation eller tillstånd kan meddelas särskilda villkor för att tillgodose såväl allmänna som enskilda intressen. Åsidosätts sådant villkor och är avvikelsen betydande, kan auktorisationen eller tillståndet aterkallas (17 § andra stycket). Svensk förvaltare skall lämna uppgift till VPC om sådan aktieägare som har mer än 500 aktier i samma aktiebolag registrerade hos förvaltaren (19 § första stycket).

Lagen om förenklad aktiehantering föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Ägare av aktiebrev som utfärdats innan lagen böijat tillämpas på aktiebolaget kan icke, såvitt avser därefter beslutad utdelning, för aktien lyfta utdelning förrän han avlämnat aktiebrevet för utbyte mot nytt brev och blivit införd i aktieboken antingen själv eller genom förvaltare. Innan detta skett får heller inte uppdrag föras in i förteckningen över uppdragshavare (31 §).

Promemorian och remissyttrandena över den

Allmänna synpunkter

Som inledningsvis nämndes upprättades promemorian med anledning av fondbörsut­ redningens betänkande Förenklad aktiehantering (SOU 1968:59). Prop. 1970:99 med bl.a. förslaget till lag om förenklad aktiehantering innehåller delvis andra förslag än de som tagits upp i fondbörsutredningens betänkande. I denna redogörelse för promemorian och remissyttrandena över den tas upp endast sådana delar som kvarstår i huvudsak oförändrade i prop. 1970.-99.

Promemorian

I promemorian redogörs till en början för de återverkningar som fondbörsut­ redningens förslag skulle medföra i kupongskattehänseende. Det framhålls att i ett nytt system för aktiehantering hänsyn måste tas till två parallella system för aktiehantering.

Nar den utdelningsberättigade är fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet, är tidpunkten då aktieutdelningen blir tillgänglig för lyftning avgörande vid bedömningen av frågan om skattskyldighet. Denna tidpunkt är vanligen dagen för bolapstämmans beslut om utdelning. I det system som föreslagits av fondbörsutredningen blir i stället dagen för avstämmande av aktieboken (avstämningsdagen) av motsvarande betydelse.

1 Promemonan påpekas att fondbörsutredningens förslag innehåller föreskrift om att forandrmgar i sådana förhållanden som antecknats i aktieboken skall efter anmälan ofördröjhgen införas däri. Om en aktieägare underlåter att till aktieboken anmäla förandringama blir det inte några direkta påföljder. Är det fråga om förändringar i rätten att uppbära utdelning eller ta emot emissionshandlingar äventyras den nye rättsägarens

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 är 1970

19

utdelning och påpekar att f.n. källskatt på utdelningsinkomst erlägges endast om lokala skattemyndigheten särskilt beaktat sådan inkomst vid fastställande av sättet och storleken av den preliminära skatten. Efter att ha redovisat för läget i denna fråga i de nordiska länderna och konstaterat att det danska systemet har påtagliga fördelar, finner nämnden det inte motiverat att i dagens läge införa källskatt på utdelning. Sedan erfarenhet vunnits av det föreslagna kupongskattesystemet och det danska källskattesystemet kan det dock enligt nämnden bli aktuellt att uppta frågan om källskatt på inkomst av utdelning till prövning.

För Svenska revisorsamfundet framstår det som en brist att promemorian inte mera djupgående övervägt grunderna för kupongskatteadministrationen och de därmed förenade besvären och kostnaderna för bolagen och staten, särskilt med hänsyn till kupongskattens obetydliga roll bland skatteintäkterna i budgeten. Samfundet finner det önskvärt att kupongskatten göres helt definitiv i förhållandet mellan bolagen och staten. Ansvaret för uppbörden skulle åvila bolagen, som med ledning av deklarationer av utdelningsberättigade avgör om skatteavdrag skall ske. Avlämnande av deklaration bör vara villkor för utbetalning. I vissa fall skulle bolagen dra av kupongskatt och redovisa beloppet. Till dessa fall hör situationen, att kontakt ej nås med viss utdelningsberättigad. Utdelningsberättigad som anser avdrag ogrundat får själv föra talan i saken. Restitutions- talen från bolaget skulle därmed bli en överflödig procedur. Detta skulle under alla omständigheter motiveras vid utbetalning till utlandet.

Aktiebolagsutredningen har tagit upp frågan om uttrycket registrerande bolag.

Utredningen har för sin del för att beteckna bolag som avses med nämnda uttryck valt ordet avstämningsbolag. Detta ord går tillbaka på ett grundläggande begrepp i systemet med förenklad aktiehantering, nämligen avstämningen av aktieboken. Under alla förhållanden vill utredningen starkt avråda från uttrycket registrerande bolag. Det skulle på ett vilseledande sätt föra in tankarna på att uttrycket skulle ha med registreringen av aktiebolagen att göra.

Innehållande av kupongskatt vid utbetalande av aktieutdelning i registrerande bolag

Avstämningsdagens skatterättsliga betydelse

Promemorian

I promemorian erinras om att enligt 41 § KL skattskyldighet inträder för utdelning, som utgör intäkt av kapital, i och med att utdelningen blivit tillgänglig för lyftning. Vidare föreskrivs i punkt 3 av anvisningarna till 38 § KL att utdelning utgör intäkt för den som har rätt till utdelning när denna blir tillgänglig för lyftning. Utdelningen får anses tillgänglig för lyftning i och med att utdelningsbeloppet får uppbäras. När utdelningen blir tillgänglig för lyftning framgår i regel av bolagsstämmans beslut rörande utdelningen. Har viss dag inte bestämts, anses utdelningen enligt KupF ha blivit tillgänglig för lyftning omedelbart efter det beslut fattats om utdelningen.

Vidare nämns i promemorian att fondbörsutredningen inte har berört frågan om när utdelning skall anses ha blivit tillgänglig för lyftning. Enligt utredningens förslag skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 är 1970

bolag, som beslutar om vinstutdelning, i beslutet ange den dag som aktieboken genomgås (avstämmes). Den person som på avstämningsdagen är införd i aktieboken har rätt att erhålla utdelningsbeloppet. Med all sannolikhet kommer några dagar att förlöpa innan utdelningsbeloppen hinner bli distribuerade. Under dessa dagar kan utdelningen inte uppbäras av den utdelningsberättigade. Det innebär att utdelningen inte är tillgänglig för lyftning förrän utbetalningen verkställs eller beloppet krediteras den utdelningsberättiga- des konto. Då emellertid utdelningen enligt fondbörsutredningens förslag utbetalas endast till den som avstämningsdagen är införd i aktieboken, utgör enligt promemorian avstämningsdagen i realiteten lyftningsdagen, även om själva distributionen sker under vissa dagar eller viss tidsperiod. Upplysningarna om aktieägare bör således tidsmässigt avse förhållandena på avstämningsdagen.

I promemorian diskuteras därefter frågan om vem som i avstämningsbolag skall anses som utdelningsberättigad på avstämningsdagen samt avstämningsdagens och registre­ ringens betydelse för skattskyldigheten för utdelningen. Normalt, då aktieägaren genom registrering är berättigad att lyfta utdelning, bereder skattskyldighetsfrågan inget pro­ blem. Har däremot aktien inklusive utdelning försålts före avstämningsdagen men registre­ ring av den uppkomna ändringen i äganderätten inte skett före nämnda dag, uppstår frågan om den tidigare aktieägaren alltjämt bör anses vara skattskyldig för utdelningen. Beskattningsreglerna för utdelning i fall där säljaren av aktie kvarstår i registret även efter det han försålt aktien och på grund därav uppbär utdelning, bör enligt promemorian leda till en likformig beskattning. Därför skall den som på avstämningsdagen är införd i aktie­ boken även vara skyldig att ta upp utdelningen som intäkt i sin självdeklaration. En sådan tolkning kan stödas på punkt 3 första stycket av anvisningarna till 38 § KL. Skattskyldig­ het knytes enligt promemorian helt till det enligt registreringen föreliggande äganderätts­ förhållandet. Det bortses alltså från vem som civilrättsligt sett är den faktiske ägaren, som slutligt äger uppbära utdelningen.

Även ur kontrollsynpunkt, framhålls det i promemorian, torde det vara att föredra, när den kontrolluppgift som avlämnas till skattemyndigheterna endast kan uppta namnet på den som faktiskt uppbär utdelningen, alltså den registrerade f.d. aktieägaren.

Remissyttrandena

Förslaget att utdelningen i avstämningsbolag skall anses tillgänglig för lyftning på avstämningsdagen har inte föranlett några erinringar från remissinstansernas sida. Däremot har den i promemorian föreslagna skattskyldigheten för registrerade aktieägare kommenterats av kammarrätten, värdepapperskonsortiet, Föreningen auktoriserade revisorer, Svenska revisorsamfundet och handelskammaren i Malmö.

Vid utformningen av de nya bestämmelserna i KupF torde det, framhåller kammarrätten i allt som berör utdelningsberättigad i registrerande bolag vara svårt att ta

hänsyn till eller åsyfta annan än den registrerade aktieägaren. Regler med den innebörden av begreppet utdelningsberättigad är självfallet praktiska och gör lagstiftningen lätthanterlig.

Å andra sidan kan kammarrätten inte underlåta att framföra vissa betänkligheter mot en sådan tolkning av skattskyldighetsreglema. Kammarrätten påpekar att det bör ihågkommas att det stora flertalet skattskyldiga är sådana som skall uppge utdelningen i sina allmänna självdeklarationer och att endast en mindre del har att erlägga kupongskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

21

Vid inkomsttaxeringen borde det inte vålla större svårigheter att låta den verklige aktieägaren och ej den registrerade bli beskattad för utdelningen, nämligen när sådan utredning föreligger som visar att den verklige aktieägaren slutligt tillgodoförts utdelningen. Den i promemorian åberopade bestämmelsen i anvisningarna till 38 § KL synes enligt domstolen inte utesluta den tolkningen, att det är den verklige aktieägaren som åsyftas vara den som har rätt till utdelningen, när den blir tillgänglig för lyftning. Enligt kammarrätten torde man t.o.m. kunna anta att lagstiftaren vid bestämmelsens tillkomst i ett fall som detta åsyftat ägaren i civilrättslig bemärkelse av aktien i fråga. Domstolen förmodar vidare att det framlagda förslaget beträffande flertalet skattskyldiga inte bör föranleda svårigheter i tillämpningen. Kammarrätten anser emellertid ändå promemorians ståndpunkt från kontrollsynpunkt vara att föredra vid inkomsttaxeringen nämligen att den registrerade aktieägaren skall anses som skattskyldig. Trots de uttalade invändningarna mot att anknyta skattskyldigheten till registreringen finner sig kammarrät­ ten därför om än med viss tvekan kunna biträda förslaget i denna del. Domstolen anser dock att punkt 3 första stycket av anvisningarna till 38 § KL i dess nuvarande lydelse icke utan vidare kan tolkas på det sätt som kommit till uttryck i promemorian. Kammarrätten vill därför förorda en omarbetning av nämnda anvisningspunkt. Därvid bör införas en direkt föreskrift om att skattskyldig för utdelning från registrerande bolag är den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken.

Kammarrätten påpekar slutligen att den inställningen att skattskyldigheten för utdel­ ning helt göres avhängig av registreringen skulle kunna medföra, att - om inte någon är registrerad för aktien på avstämningsdagen - ingen skattskyldig skulle över huvud finnas. En sådan situation kan inträffa, att den gamle ägaren låtit avregistrera sig utan att någon ny ägare låtit av ett eller annat skäl registrera sig för aktien. Den nye ägaren skulle då möjligen kunna lyfta utdelning utan innehållen kupongskatt hos bolaget inom den för bolaget föreslagna redovisningstiden och senare med framgång kunna göra gällande att han ej är skattskyldig, då han ej var registrerad på avstämningsdagen.

Värdepapperskonsortiet reserverar sig mot promemorians tolkning av anvisningarna till

38 § KL, resulterande i beskattning av person, som visserligen erhållit utdelning men som på grund av civilrättsliga regler eller avtalsmässig förpliktelse överlämnat utdelningen till den som på avstämningsdagen var aktiens rätte ägare. Eftersom det inte föreligger tvingande regel att aktieägare skall låta införa sig i aktieboken eller avföra sig därur, måste enligt konsortiet det värde man vill tillägga en sådan presumtion vara begränsat. Presumtionen måste med andra ord kunna motbevisas under åberopande av de faktiska förhållanden som föreligger. Konsortiet förutsätter att så kommer att ske i ett mycket stort antal fall.

Liknande synpunkter förs fram av Föreningen auktoriserade revisorer, Svenska revisorsamfundet och handelskammaren i Malmö.

Grundvalen för bestämmande av skattskyldigheten

Promemorian

I promemorian framhålls att för registrerande bolag bolagets aktieägarregister (aktieboken) i princip bör fa utgöra grundval även för de informationer som är

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Kammarrätten och riksskattenämnden anser däremot att bolagen skall infordra uppgifter när skäl därtill kan anses föreligga.

Enligt Sveriges industriförbund bör bolaget med jämna mellanrum undersöka om uppgifterna är riktiga eller ej, varvid den utdelningsberättigade bör avge en deklaration på heder och samvete. Förbundet anser att detta emellertid bör ske stickprovsvis endast för ett mindre antal aktieägare. De helt nya möjligheter till taxeringskontroll som själva upprättandet av ett löpande register över aktieägarna medför, innebär enligt förbundet i sig de bästa garantierna för att förhindra skatteundandragande.

Flera remissinstanser, bl.a. fullmäktige i riksbanken, fäster uppmärksamheten på möjligheten att utnyttja datatekniken vid uppgiftsinsamlandet på sådant sätt att detta inte blir betungande för vare sig bolagen eller aktieägare.

Ett konkret förslag i denna riktning lämnas av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU), som anför.

Att döma av författningstexten skulle bolagen vara skyldiga att årligen inhämta uppgifter om kupongskatteskyldigheten. Dessa uppgifter skulle i så fall inlämnas kort tid före utdelningstillfället. CFU finner en enklare lösning av denna fråga böra kunna accep­ teras. I betänkandet Förenklad aktiehantering föreslår fondbörsutredningen att aktiebok skall kunna föras med hjälp av ADB (automatisk databehandling) och utredningen skisse­ rar en centralisering av arbetet med aktiebok till en värdepapperscentral. Det torde härvid vara avsikten att uppgift om personnummer för aktieägare som är fysisk person och registreringsnummer för juridisk person skall registreras på magnetband. I det ADB- system som tillämpas inom folkbokförings- och uppbördsområdet upplägges årligen register på magnetband innehållande uppgifter om den mantalsskrivna befolkningen här i riket, som under inkomståret fyller lägst 15 år och dessutom sådana minderåri­ ga, för vilka debetsedel på preliminär skatt utfärdats för inkomståret. Registret kan komp­ letteras med uppgifter om juridiska personer. Kopia av detta register (centrala skatteförfråg- ningsregistret, CFR) kan framställas för relativt låg kostnad. Möjlighet finns också att köra magnetband upptagande aktieägare mot CFR, varvid med ledning av person- eller registreringsnummer erhålles uppgift, om aktieägare för året är mantalsskriven här i riket eller - beträffande juridisk person - har säte i landet. Sådan uppgift bör enligt CFU:s mening utgöra godtagbart underlag för bedömning av skattskyldigheten. Om aktieägare inte finns i CFR får uppgift om hans skyldighet att erlägga kupongskatt inhämtas på annat sätt, exempelvis genom förfrågan till aktieägaren. Om uppgift inte erhålles, skall kupongskatt innehålles. Uppgift om mantalsskrivningskommun och -församling, som erfordras för kontrolluppgift, kan jämväl hämtas från CFR.

Även kommerskollegium anser att registrerande bolag bör åläggas viss skyldighet att kontrollera aktieboks aktualitet vad gäller de utdelningsberättigades bosättningsort. Kollegiet förordar att sådana bolag åläggs att avstämningsdagen mot offentligt person­ nummerregister över inflyttningar till och utflyttningar från riket avstämma aktie­ boken. Eftersom fondbörsutredningen ansett att bolag vid registrering bör anteckna aktieägarnas personnummer torde datateknik kunna utnyttjas på sådant sätt att en dylik förpliktelse inte behöver bli särskilt betungande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att förslagets bestämmelse att registrerande bolag inte skall innehålla kupongskatt, ifall det vid utdelningstillfället finns uppgifter om den utdelningsberättigade, av vilka framgår att denne ej är skattskyldig, bör

Kungl. Maj ds proposition nr 134 år 1970

skyldighet för registrerande bolag att innehålla kupongskatt, när aktieägaren är okänd. Ej heller framgår av förslaget att bolaget har att till kupongskattekontoret inbetala skatt i sådant fall inom den i förslaget angivna tiden. Med den inställning, som enligt kammarrätten kommit till uttryck i förslaget, skulle egentligen inte finnas någon utdelningsberättigad, när aktieägaren är okänd och således ingen är registrerad. Det finns skäl för att i likhet med vad i motiven föreslås ålägga bolaget skyldighet att innehålla och inbetala kupongskatt i berörda fall. Bestämmelser av sådant innehåll synes enligt domstolen lämpligen böra införas i författningsförslaget.

Registrerande bolags ansvar för kupongskatt

Promemorian

I promemorian erinras att bruttobelopp skall betalas ut endast under förutsättning att bolaget har upplysning om att den utdelningsberättigade inte är kupongskatteskyldig. Finns ingen sådan upplysning eller vet bolaget att upplysningen är felaktig, är bolaget skyldigt att innehålla kupongskatt. För att inte den nya aktiehanteringsrutin som fondbörsutredningen föreslagit skall försätta beskattningsmyndighetema i sämre läge än förut, måste enligt promemorian möjligheten att få in kupongskatt i efterhand förbättras. I promemorian föreslås således att bolag som inte iakttagit skyldigheten att granska uppgifterna i tillräcklig utsträckning i princip skall bli ansvarigt för erläggandet av kupongskatt som inte innehållits. Att bolaget har gjorts ansvarigt för kupongskatten innebär enligt promemorian att bolagen i de fall som nyss beskrivits skall förskjuta det felande beloppet. Bolaget bör få rätt att söka skattebeloppet åter. Ett bolags utsikter att få tillbaka förskjuten skatt av personer som inte är bosatta här i landet kan enligt promemorian förefalla problematiska. Om bolagen tillämpar viss försiktighet vid bedömning av bosättningsförhållanden, behöver, framhålls det dock, den föreslagna ansvarigheten för bolagen inte vålla större problem.

Remissyttrandena

Flera remissinstanser har ställt sig tveksamma till förslaget om bolags ansvar för kupongskatt.

Riksskattenämnden framhåller att författningstexten måste innehålla en klar och entydig bestämmelse om att vederbörande bolag skall ha rätt att - vid bedömande av frågan om skyldighet att innehålla kupongskatt föreligger — följa aktieboken sådan den föreligger på avstämningsdagen. Riksskattenämnden hävdar att bolaget bör vara fritaget från ytterligare krav om innehållande av skatt skett i enlighet med de i aktieboken nämnda dag registrerade uppgifterna.

Kommerskollegium anser att bolagen bör befrias från ansvar för kupongskatt om de kan styrka att hänsyn tagits till uppgifter i offentligt register av betydelse för fastställande av aktieägarens bosättningsort vid utdelningstillfället.

Om ett bolag iakttar normal noggrannhet i handläggningen av ärenden rörande

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

27

bedömande av kupongskatteplikt, bör det enligt Sparbankernas bank anses ha rätt att grunda sitt avgörande på de inhämtade upplysningarna. Bolaget bör i så fall befrias från vidare ansvar för innehållande av kupongskatt. Liknande synpunkter anförs av Svenska revisorsamfundet.

Värdepapperskonsortiet anser att bolaget inte bör vara ansvarigt om det vid införandet i aktieboken infordrar uppgifter om kupongskatteplikten och därefter successivt erinrar aktieägarna om att de skall hålla bolaget underrättat om förändringar i detta hänseende.

I några remissyttranden ifrågasätts om inte ansvar för kupongskatt bör överflyttas från bolaget till VPC. Kommerskollegium anser att VPC inte bör kunna friskriva sig från skadeståndsansvar för försummelse vare sig vid fullgörande av uppgifter i kupongskatte- sammanhang eller vid utförande av andra uppdrag. Även om bolaget primärt blir ansvarigt för erläggande av kupongskatt bör bolaget tillerkännas regressrätt mot VPC. Kollegiet diskuterar möjligheten att VPC genom överenskommelse med ett bolag helt skall kunna överta ansvarigheten i kupongskattehänseende. Handelskammaren i Malmö anför liknande synpunkter.

Sveriges industriförbund anser att om ett bolag överlåtit uppgiften att föra aktiebok till VPC, denna själv skall vara skyldig att bedöma huruvida den utdelningsberättigade är skattskyldig eller ej. I vart fall synes det enligt förbundet svårt att ålägga bolaget ansvaret för denna bedömning, eftersom de uppgifter som behövs endast finns hos VPC.

Kupongskattenämnden framför tanken att VPC borde göras till huvuduppbördsman för kupongskatten. Kupongskattenämnden förutsätter att det i praktiken blir VPC som kommer att hos sig ha tillgängligt allt registreringsmaterial, innefattande även de uppgifter som ligger till grund för bedömningen av skattskyldigheten. Vid en sådan uppläggning skulle kupongskattekontoret i första hand ha att vända sig till VPC i frågor som rör kupongskatteredovisningen. Nämnden förordar en sådan anordning, som skulle vara såväl praktisk som rationell. Nämnden föreslår därför bestämmelser av innebörd att VPC skall svara för redovisningen av kupongskatten med rätt att söka åter motsvarande belopp hos bolagen.

Redovisning av innehållen kupongskatt och redovisningsuppgifter

Promemorian

I promemorian erinras om att enligt fondbörsutredningens förslag registrerande bolag skall utsända utdelningsbelopp utan dröjsmål efter avstämningsdagen. Det framhålls vidare i promemorian att man med all sannolikhet torde kunna räkna med att bolaget är i stånd att avge redovisningen över utbetald utdelning och innehållen kupongskatt inom 60 dagar efter avstämningsdagen. Omläggningen av aktiehanteringen skulle således medföra en förenkling av gällande regler för redovisning till kupongskattekontoret. Eftersom enligt promemorian nuvarande andra redovisningen senast fyra månader efter den dag då utdelningen blev tillgänglig för lyftning för de registrerande bolagens del uppenbarligen blir överflödig, föreslås att sådant bolag till kupongskattekontoret endast skall avge redovisning över utbetald utdelning endast en gång, nämligen senast 60 dagar efter avstämningsdagen.

2* Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

29

Vill man emellertid utvidga förvaltarregistreringen till även svenska förvaltare, måste de skyldigheter som föreslagits skola åvila de registrerande bolagen själva överflyttas på förvaltaren heter det vidare i promemorian. Även de aktieägare som valt att förvaltarregistrera sina aktier måste naturligtvis lämna uppgifter för bedömning av skattskyldighet för kupongskatt.

Förvaltare bör enligt promemorian vara skyldig att föra anteckningar om vaije aktieägares skattskyldighet. Förvaltaren bör givetvis även komplettera dessa anteckningar vid ändringar i förhållanden som inverkar på skattskyldigheten.

Förvaltaren bör lämna redovisningsuppgifter till kupongskattekontoret. I promemorian föreslås dessutom att förvaltare på samma sätt som aktiebolag bör ha ansvar för att kupongskatteskyldigheten fullgörs och således vara förpliktad att förskjuta kupongskatt för uppdragsgivare. Förvaltare bör slutligen vara skyldig, principiellt sett, att lämna kontrolluppgifter till ledning för uppdragsgivarens taxering.

Remissyttrandena

Kammarrätten erinrar om att domstolen i sitt yttrande över fondbörsutredningens betänkande har pekat på den risk för skatteflykt som föreligger i och med att den verklige aktieägaren inte behöver vara känd för bolaget. Domstolen finner att med de föreslagna bestämmelserna denna risk synes mindre än vad tidigare kunde förutses. Vid utbetalning till utländsk förvaltare kommer kupongskatt alltid att innehållas med stöd av författningsförslaget. Den svenska förvaltaren åläggs samma skyldigheter som eljest åvilar bolaget. Kammarrätten förutsätter att tillämpningsföreskrifter kommer att utfärdas beträffande förvaltares skyldigheter i de hänseenden som dessa ej framgår av författningstexten, varigenom ytterligare garantier för en effektiv skattekontroll kan uppnås på detta område.

Riksskattenämnden finner det olyckligt ur beskattningssynpunkt om rätten till förvaltarregistrering skulle medges även beträffande den inhemska aktiehandeln. Ett system med ett måhända relativt stort antal svenska förvaltare måste enligt nämnden innebära ett krångligare administrativt förfarande och medföra ökad risk för oenhetlig bedömning av kupongskatteskyldigheten. Riksskattenämnden ifrågasätter även om förvaltarna överlag har förutsättningar att bedöma beskattningsfrågoma.

Innehållande av kupongskatt vid utbetalande av aktieutdelning i övriga bolag

Promemorian

Det erinras i promemorian om att huvuddelen av kupongbolagen består av mindre bolag i vilkas aktier förekommer handel i endast mindre omfattning. Hittillsvarande erfarenheter av de mindre bolagens redovisningssätt har visat att redovisningen till kupongskattekontoret för ett flertal sker först under andra redovisningsetappen. Det händer inte sällan att redovisningen fullgörs ännu senare än vid fyramånaderstidens

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

31

vill emellertid understryka betydelsen av att personnummer anges på utdelningsuppgifter- na. Saknas uppgift om personnummer föreligger ofta inte någon möjlighet till identifikation. Enligt nämndens mening bör utdelningsuppgift, som saknar uppgift om personnummer, betraktas som ofullständig och sålunda medföra skyldighet för kupongbolag att till kupongskattekontoret inbetala kupongskatt för den utdelning uppgiften avser.

Restitution av kupongskatt m.m.

Promemorian

I KupF finns ingen begränsning av den tid inom vilken bolag äger rätt att få återbetalning av inbetald kupongskatt. Genom en återkommande bevakning av preskriptionens avbrytande har denna rätt kunnat utsträckas tillbaka i tiden till KupF:s början. 1 promemorian konstateras att sådant förfarande är svåradministrerat och arbetskrävande. En långt utdragen restitutionstid möjliggör även ett icke önskvärt undandragande av skatt. I promemorian omnämns hur man försvårar taxeringsmyndig­ heternas kontroll genom att uppskjuta tidpunkten för lyftning av utdelningen. Från det allmännas synpunkt är det således önskvärt att begränsa den tid under vilken återbetalning till kupongbolag borde komma i fråga.

Preskriptionstiden för återbetalning av kupongskatt kan enligt promemorian övervägas med utgångspunkt från gällande preskriptionsbestämmelser för eftertaxering. Enligt 115 § TF skall fråga om eftertaxering i regel ha prövats inom fem år efter det år, då taxeringen rätteligen bort verkställas i första instans. Möjligheten att i efterhand åstadkomma rättelse i taxeringen kan följaktligen ske senast under sjätte året från det år utdelningen först blev tillgänglig för lyftning.

Uppgifter som inkommer till kupongskattekontoret så sent att de inte kan översändas i tid och tjäna till ledning vid den årliga taxeringen, används av länsstyrelserna för efterkontroll av deklarationer. Påträffas vid en sådan granskning fall då utdelningsinkoms- ter har utelämnats, bör taxeringsintendenten erhålla nödvändig tidsfrist för att verkställa utredning, kommunicera med den skattskyldige och anföra eventuella besvär med yrkande om eftertaxering. Kravet i TF på att en fråga om eftertaxering skall ha prövats före femårsfristens utgång gör det enligt promemorian nödvändigt att sätta tidsgränsen för bolagets sista godkända redovisning till kupongskattekontoret av utdelningsuppgifter till minst ett år före den tidpunkt, då eftertaxeringsfristen skall utgå. Med hänsyn härtill föreslås i promemorian, att återbetalning på uppgifter, vilka inkommit till kupongbolaget efter det bolaget inbetalt kupongskatt, inte skall ske beträffande sådan utdelning som blivit tillgänglig för lyftning tidigare än femte kalenderåret före det då uppgifterna överlämnats till kupongskattekontoret. Det framhålls i promemorian att denna bestämmelse inte bör förhindra kupongbolagen att utbetala utdelning till den som företer kupongen även efter femårsgränsens utgång. Däremot kommer ett sådant bolag inte att få kunna påräkna återbetalning av kupongskatt på grund av dessa utdelningsuppgifter.

Det påpekas att om den nuvarande obegränsade kravmöjligheten slopas, torde detta medföra vissa konsekvenser för kupongbolagen och dess aktieägare. Sålunda uppkommer frågan vem som slutgiltigt skall bära den kupongskatt som ävilar utdelning, vilken har lyfts

2** Bihang till riksdagens protokoll 1970. I samt. Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

varje påbörjad tidrymd av sex månader intill dess skatten inbetalats. Såväl restavgift som tilläggsavgift beräknas till fyra öre för vaije hel krona.

I promemorian föreslås — efter mönster av reglerna i uppbördsförordningen — att aktiebolag, som ej i rätt tid betalt kupongskatt, skall utge restavgift med 4 % på den del av kupongskatten som inte erlagts. Utöver nämnda restavgift bör bolag erlägga tilläggsavgift med 4 %. Denna tilläggsavgift skall utgå fr.o.m. sjätte månaden, räknat från utgången av den redovisningsmånad, under vilken kupongskatt bort inbetalas. Påslag bör därefter göras med 4 % vid ingången av var sjätte månad till dess skatten betalas eller kupongskatte- kontoret genom resolution fastställt det belopp som lämnats till indrivning. Tillsammans med påslag bör dock restavgift inte få överstiga 16 %.

KupF innehåller inga regler om befrielse från eller nedsättning av dröjsmålsränta heter det vidare i promemorian. Även i fall, då den försenade inbetalningen beror på omständigheter, som far anses såsom ursäktliga, skall f.n. räntans fulla belopp erläggas. I överensstämmelse med vad som gäller beträffande restavgift föreslås i promemorian att kupongskattenämnden, när särskilda omständigheter därtill föranleder, skall få rätt att befria från skyldighet att erlägga restavgift och tilläggsavgift. Sådan befrielse bör meddelas efter samma grunder som tillämpas enligt uppbördsförordningen.

Remissyttrandena

Den föreslagna restavgiften och tilläggsavgiften har godtagits av samtliga remissinstan­ ser utom två.

Värdepapperskonsortiet har förståelse för det som i promemorian anföres om svårigheterna med ränteberäkning enligt nuvarande system. Den föreslagna nya metoden synes dock komma att innebära en väsentlig skärpning i jämförelse med nuvarande läge.

Konsortiet finner inte skärpningen motiverad utan hemställer att nuvarande regel om ränteberäkning efter 9 % bibehålies. Konsortiet ifrågasätter om inte de i promemorian anförda praktiska svårigheterna torde till stor del kunna elimineras om kupongskattekonto- ret medges rätt att befria bolag från skyldighet att erlägga felande mindre räntebelopp.

Sveriges industriförbund anför liknande synpunkter och befarar att om tiden överskridits, dröjsmålet med inbetalning kommer att bli väsentligt längre än om nuvarande ränteberäkning bibehålls, eftersom det inbetalade bolaget måste söka göra restavgiften räntebärande så länge detta kan ske utan risk för tilläggsavgift.

Föreningen auktoriserade revisorer påpekar att den föreslagna restavgiften icke skall uttas då det är fråga om ursäktliga försummelser, i vart fall inte under de första åren av den nya förordningens existens. Det torde enligt föreningen i dag vara svårt att bedöma om förenklade aktiesystemet kommer att från första stund kunna fungera så perfekt att ursäktliga dröjsmål undviks.

Uppgifter till ledning för taxering av utdelningsberättigad

Promemorian

I departementspromemorian redogörs inledningsvis gällande regler för avlämnande av uppgift.

Kungl. May.ts proposition nr 134 år 1970

35

Enligt 43 § 1 mom. TF är var och en som här i riket uppbär utdelning på svenska aktier skyldig att till den, som utbetalat utdelning, till ledning för egen taxering lämna särskild uppgift om emottaget belopp. Skyldigheten att lämna uppgift enligt fastställt formulär åligger var och en som lyfter utdelning, alltså även den som inte är skattskyldig för utdelning (sålunda även medlern av konungahuset, stat, kommun m.fl.). Lyfter någon för annans räkning utdelning, kan uppgiftsskyldigheten fullgöras antingen genom att ombudet utfärdar och undertecknar uppgiften och i denna lämnar upplysning om den utdelningsberättigades namn och hemvist eller genom att ombudet lämnar utdelningsupp- gift som avgivits och undertecknats av den utdelningsberättigade själv.

Det framhålls vidare i promemorian att f.n. utdelning på aktier i allmänhet lyfts mot företeende av kupong. Samtliga börsnoterade bolags och även åtskilliga andra, i regel större, bolags kuponger inlöses hos affärs- och sparbankerna, som sänder utdelningsupp- giften tillsammans med inlösta kuponger till vederbörande bolag, vilket i sin tur översänder utdelningsuppgiften till kupongskattekontoret i samband med redovis­ ningen av kupongskatt. Efter bokföring och granskning inom kupongskattekontoret tillställs uppgiften länsstyrelsen, som vidarebefordrar utdelningsuppgiften till den lokala skattemyndigheten.

Det påpekas i promemorian att fondbörsutredningens förslag föranleder omarbetning av reglerna för skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för utdelningsberättigades taxering. Registrerande bolag bör, framhålls det vidare i promemorian, åläggas skyldighet att lämna uppgifter till ledning för annans taxering, s.k. kontrolluppgifter. Kontrollupp­ gifterna från registrerande bolag kommer emellertid inte att behövas i kupongskatteredo- visningssystemet och skall följaktligen inte som hittills redovisas till kupongskattekonto­ ret. De bör i stället avlämnas till länsstyrelserna direkt.

I detta sammanhang tas i promemorian upp frågan huruvida skyldigheten att avlämna kontrolluppgift skall vara total, dvs. omfatta samtliga fall av utdelningar där kupongskatteskyldighet inte förelegat. Det påpekas att möjligheten att med nuvarande resurser kontrollera att uppgifter lämnats i samtliga fall är mycket små. Vidare uppkommer ett betydande arbete med hanteringen av uppgifter. I avvaktan på att ADB-systemet byggts ut även för taxeringskontroll, föreslås i promemorian ett förfarande med stickprovskontroll. För registrerande bolag och svenska förvaltare föreslås att de, i den omfattning som Kungl. Maj:t för varje år bestämmer, skall lämna uppgifter om utbetald utdelning samt innehavet av aktier per den 31 december. Uppgiftsskyldigheten bör därvid kunna begränsas till vissa minimibelopp.

Kontrolluppgift skall enligt promemorian avse den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

I fråga om taxeringsuppgifterna på utdelning som lyfts hos kupongbolag bibehålls nuvarande regler. Då personnummer är av väsentlig betydelse för identifieringen bör det enligt promemorian eftersträvas att personnummer lämnas i samband med utbetalningen av utdelningen.

Remissyttrandena

Förslaget att registrerande bolag skall lämna kontrolluppgifter enligt stickprovsmetod har mött erinringar från riksskattenämnden och länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus

2*** Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

39

Departementschefen

Allmänna synpunkter

Kupongskatten införlivades med vårt skattesystem år 1943 i syfte att vinna större effektivitet i beskattningen av aktieutdelningar, som från Sverige utbetalas till utlandet. Kupongskatt äi en form av statlig inkomstskatt. Skattskyldig är den, som när utdelningen blir tillgänglig för lyftning är berättigad att lyfta utdelningen, om han inte är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet. Även oskiftat dödsbo efter en sådan person är skyldig att erlägga kupongskatt. Vidare föreligger skattskyldighet om den utdelningsberättigade är utländskt bolag eller juridisk person som skall likställas med utländskt bolag enligt 16 § 2 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SI). För att skattskyldighet i nu nämnda fall skall föreligga krävs också att utdelningen inte är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits här.

Kupongskatt skall också erläggas om den utdelningsberättigade genom annat fång än arv eller testamente förvärvat rätt till utdelningen utan att också ha förvärvat aktien.

Vidare finns regler som föreskriver skyldighet att betala kupongskatt i bulvanförhållan- den.

Kupongskatt utgår med 30 % av utdelningen och innehålls när utdelningen betalas ut. Kupongskatten är således ett slags definitiv källskatt.

Jag har i det föregående under avsnittet Nuvarande ordning redogjort för uppbördsrutinen. I princip innebär den följande. Den utdelningsberättigade lämnar själv på särskild blankett under försäkran på heder och samvete uppgifter om de förhållanden som bildar utgångspunkt för bedömning av frågan om skyldighet att erlägga kupongskatt. Uppgifterna lämnas i samband med att utdelningen lyfts, vanligtvis i bank. Härvid avgör banken med ledning av uppgifterna om utdelningen skall betalas ut till fullo eller efter avdrag av kupongskatt.

Kupongskatt inbetalas till kupongskattekontoret i minst två etapper, den första senast 30 dagar och den andra senast fyra månader efter den dag då utdelningen blev tillgänglig för lyftning. Under den första etappen inbetalas kupongskatt för de uppgifter enligt vilka skattskyldighet förelegat. Under den andra etappen betalas kupongskatt för såväl de nyinkomna uppgifter enligt vilka kupongskatt skall erläggas som den del av utdelningen för vilken uppgifter då ännu ej avlämnats. I händelse sedermera uppgifter inkommer som utvisar att kupongskatt inte skulle ha erlagts återbetalas den sålunda av bolaget förskotterade kupongskatten.

I kupongskatt inflöt under år 1969 32,7 milj. kr. Därav restituerades 12,8 milj. kr., dvs. 39 %. För motsvarande uppgifter beträffande tidigare år hänvisas till den uppställning som presenterats i det föregående (s. 15).

Som jag inledningsvis nämnt har Kungl. Maj:t tidigare denna dag på min anmälan be­ slutat proposition till riksdagen med förslag till lag om förenklad aktiehantering (prop. 1970:99). En redogörelse i korthet för innehållet i nämnda prop. har lämnats i det före­ gående (s. 15).

Den viktigaste nyheten i förslaget till lag om förenklad aktiehantering är, såvitt gäller här aktuella spörsmål, att aktieutdelning i de bolag, som lagen kommer att tillämpas på, inte skall ske mot kupong utan på grundval av registrering av den utdelningsberättigade i aktiebok eller särskild förteckning. Utdelningen kommer att utsändas automatiskt till den

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

utdelningsberättigade utan dennes särskilda initiativ, om man bortser från den nödvändiga förutsättningen att han har låtit registrera sig.

Bestyret med registrering av utdelningsberättigad och utsändande av utdelningar i de bolag som tillämpar de förenklade aktiehanteringsrutinerna - i huvudsak de börsnoterade bolagen och vissa andra större bolag - skall enligt förslaget uppdras åt ett särskilt för ändamålet tillskapat organ, Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, som skall drivas genom samverkan mellan staten och fondkommissionärerna. Emellertid skall finnas möjlighet till sJc. förvaltarregistrering, vilket innebär att bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad av Kungl. Maj:t som förvaltare av aktie, får införas hos VPC som utdelningsberättigad i stället för den verklige ägaren. Det blir sedan i sin tur förvaltaren som på eget ansvar får ombesörja att utdelningen tillkommer rättsägaren. En liknande form av förvaltarregistrering kan medges av Kungl. Maj:t även för förvaltning av utlandsägda aktier. Jag avser att närmare uppehålla mig vid de nu berörda reglerna i förslaget till lag om förenklad aktiehantering i samband med redovisningen av förslaget till nya kupongskatteregler i det följande.

Att förslaget till lag om förenklad aktiehantering inte kan genomföras utan en anpassning till det av kupongskatterutinerna har varit uppmärksammat alltsedan fondbörsutredningen presenterat det betänkande, Förenklad aktiehantering (SOU 1968:59), varpå prop. 1970:99 i huvudsak bygger. Inom finansdepartementet har med anledning därav upprättats en promemoria (Stencil Fi 1969:8), som remissbehandlats. För innehållet i promemorian och remissutfallet har jag redogjort i det föregående. I promemorian föreslås inga genomgripande nyheter. Sålunda avses kupongskatteskyldig- hetens omfattning i princip bibehållas. Inte heller föreslås ändringar i skattesatsen eller i fråga om skyldigheten att innehålla kupongskatt, bortsett från att nya regler föreslagits för de bolag som skall tillämpa de förenklade aktiehanteringsrutinerna, samt från att vissa tekniska förenklingar synts lämpliga.

Remissinstanserna har - helt naturligt - inte ställt sig avvisande till att regler skapas på kupongskatteområdet i syfte att möjliggöra de förenklade aktiehanteringsrutinerna. Beträffande detaljerna har åtskilliga synpunkter, delvis kritiska, framförts. Detta gäller i huvudsak lösningen av principfrågan efter vilka regler kupongskatt skall innehållas och vilket ansvar som skall åvila utbetalaren av utdelningen i de fall kupongskatt inte rätteligen innehållits.

Det bör här nämnas att förslaget i prop. 1970:99 på vissa punkter avviker från fond­ börsutredningens förslag, som var grundvalen för promemorian och remissyttrandena. I det följande uppehåller jag mig inte närmare vid vad remissinstanserna anfört där förut­ sättningarna förändrats genom prop. 1970:99.

Innan jag redovisar min inställning till promemorieförslagets olika detaljlösningar och ett förslag till ny kupongskatteförordning, som upprättats inom finansdepartementet, vill jag i korthet beröra en fråga som nämndes redan när kupongskatten infördes, nämligen frågan om en allmän kupongskatt på utdelningar. I och för sig är det önskvärt att all in­ komstbeskattning sker vid källan. Frågan om möjligheten att införa en definitiv källskatt utreds fn. i särskild ordning. Den nuvarande uppbörden av kupongskatt är blygsam, endast något över 30 milj. kr. brutto, varav åtskilligt restitueras. Kupongskattenämnden och kupongskattekontorets organisation är avpassade att möta en uppbörd av denna storlek och möjligen något större.

Utdelningen på svenska aktier uppgick under år 1968 till 1,6 miljarder kr. För att klara

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

registrera sig, en presumtionsregel av det innehåll promemorian föreslagit skulle få begränsat värde. Även några andra remissinstanser har samma uppfattning som värdepapperskonsortiet.

För min del vill jag understryka att regeln i förslaget till lag om förenklad aktiehantering om att den som är införd i aktieboken eller förteckningen över andra utdelningsberättigade än aktieägare är av civilrättslig karaktär. Införing i aktieboken skapar otvivelaktigt en rätt att uppbära aktieutdelning, jämförlig med den rätt som fn. åvilar kuponginnehavare sedan beslut om aktieutdelning meddelats. Det är inte meningen att utsträcka skattskyldigheten för den registrerade längre än den skatt­ skyldighet som åvilar kuponginnehavaren. Självfallet bör den som är registrerad kunna få motbevisa sin äganderätt och därmed även sin skattskyldighet, liksom även rätt bör föreligga för annan att föra talan mot den registrerade om bättre rätt till utdelningen. Jag anser således att den nuvarande bestämmelsen i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 38 § KL jämförd med 22 § förslaget till lag om förenklad aktiehantering bör läsas så att den som har rätt till utdelningen i bolag på vilka lagen är tillämplig är den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken. Detta är emellertid endast en presumtion, som den registrerade måste ha rätt att motbevisa. Hur stort mått av bevisning som krävs får avgöras med hänsyn till omständigheterna. Med den här redovisade inställningen anser jag inte nödvändigt att ändra anvisningspunkten i KL.

Grundvalen för bestämmande av skattskyldigheten

Som framgår av min redogörelse i det föregående är i avstämningsbolag aktieboken och den särskilda förteckningen över utdelningsberättigade som inte är aktieägare grund för utbetalning av utdelning i stället för innehav av utdelningskupong. Jag har nyss diskuterat registreringens betydelse som presumtion i fråga om skattskyldighet för utdelning när det gäller den vanliga inkomstskatten. Det faller av sig självt att uppgifterna i aktieboken bör få ligga till grund för bedömningen huruvida skyldighet att betala kupongskatt skall föreligga eller ej. I promemorian har också föreslagits en sådan ordning. Avstämningsbolag skulle enligt promemorieförslaget innehålla kupongskatt med ledning av de upplysningar som lämnats till bolaget av aktieägarna. Kupongskatt skulle inte innehållas om det framgått av dessa upplysningar att den utdelningsberättigade inte var skattskyldig för kupongskatt. Om upplysning saknades skulle kupongskatt innehållas. Bolaget skulle ha att avgöra om uppgifterna var av beskaffenhet att kunna läggas till grund för bedömning av skattskyldigheten. Om bolaget betalade utdelning på grundval av ofullständiga upp­ gifter, skulle bolaget få räkna med risk att bli krävt på kupongskatt.

Remissinstanserna har varit kritiska mot denna lösning. Kritiken innebär i korthet att man ansett förslaget lämna för htet ledning för bolagen när det gäller att bedöma hur ofta de lämnade informationerna från aktieägarna skall behöva kompletteras för att inte bolaget skall behöva räkna med att bli krävt på kupongskatt. Skulle bolagen behöva kräva kompletteringar vid varje utbetalningstillfälle från alla utdelningsberättigade måste de lättnader för bolagen som förslaget till förenklad aktiehantering avser att skapa i stort sett gå om intet, heter det i remisskritiken.

Innan jag redovisar min egen inställning i förevarande spörsmål vill jag erinra om att förslaget till lag om förenklad aktiehantering avviker från fondbörsutredningens förslag i denna del. Fondbörsutredningen hade visserligen tänkt sig en värdepapperscentral som

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

som om VPC saknar uppgifter av vilka framgår att den utdelningsberättigade inte är kupongskatteskyldig. Kupongskatt bör således innehållas i enlighet med de principer som jag strax skall beröra, om inte VPC före utdelningstillfället kan få in uppgifterna direkt från den utdelningsberättigade.

Huvudregeln bör således vara att VPC skall innehålla kupongskatt med 30 % av ut- delningsbeloppet i varje särskilt fall, om det inte med hänsyn till föreliggande uppgift om den utdelningsberättigade framgår att skattskyldighet inte föreligger. Uppgiften bör avges skriftligen och lämnas till VPC i samband med begäran om införing i aktieboken eller förteckningen enligt 12 § lagen om förenklad aktiehantering såvitt avser utdelnings- berättigad, som inte är aktieägare. Den som avses med införingen eller upptagandet bör själv lämna uppgiften. Att personnummer eller annat identifieringsnummer skall lämnas framgår redan av 8 § andra stycket förslaget till lag om förenklad aktiehantering. Inträf­ far ändring i förhållande som avses med redan lämnad uppgift och som är av betydelse för bedömning av frågan om kupongskatteskyldighet, bör uppgiftslämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till VPC. En motsvarande skyldighet föreligger dessutom också enligt 11 § förslaget till lag om förenklad aktiehantering. Det bör nämnas att den skyl­ dighet som avses föreligga enligt lagförslaget inte såvitt gäller uppgiftslämnaren medför påföljder om skyldigheten åsidosätts. I stället föreligger risk för att han inte får utdelning eller emissionsbevis som tillkommer honom. Enligt det nu aktuella förslaget till ny kupongskatteförordning bör emellertid under vissa förhållanden påföljder inträffa för oriktig uppgift eller underlåtenhet att anmäla ändring i de förhållanden som är av be­ tydelse för bedömande av kupongskatteskyldigheten. Därför bör en särskild uppgifts- skyldighet föreskrivas även i den här avsedda förordningen.

Ett fall som inte torde bli alltför ovanligt är att någon, som avhänt sig sina aktier jämte utdelningsrätten, inte meddelar detta till VPC. Detta leder inte till kupongskatteskyldighet för överlåtaren. Någon påföljd för underlåtenhet att meddela överlåtelsen synes därför inte påkallad. Så länge den tidigare ägaren står kvar i aktieboken utan att den nye ägaren anmält förvärvet, riskerar den förstnämnde emellertid, i enlighet med vad jag utvecklat i det förgående, att bli behandlad som aktieägare i skattskyldighetsavseende och får således besväret med att bevisa att han inte var aktieägare på avstämningsdagen. För att undvika en sådan situation bör således, när säljaren kan anta att köparen inte omedelbart anmäler sig till VPC, även aktieförsäljningar anmälas till VPC och inte endast förvärv.

Genom anmälan om aktieöverlåtelse kan det fallet inträffa att ingen ägare eller utdelningsberättigad finns registrerad. Hur detta fall skall bedömas i kupongskattehän­ seende avser jag att behandla i det följande. Innan så sker vill jag emellertid erinra om det särskilda förhållande som föreligger vid s.k. förvaltarregistrering. Även denna fråga skall jag behandla närmare i det följande.

Innehållande av kupongskatt när upplysning om aktieägare saknas

Som jag påpekat kan det i det föreslagna nya aktiehanteringssystemet inträffa att någon anmäler överlåtelse utan att den nya ägaren samtidigt begärt att bli registrerad. Därmed torde aktien interimistiskt komma att bli bokförd såsom tillkommande okänd ägare. Problemet har uppmärksammats i promemorian, vari föreslagits att kupongskatt bör innehållas i sådant fall. En regel av denna innebörd har inte mött erinran under

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

kupongskatt. Uppgift bör även lämnas beträffande de aktier där den utdelningsberättigade är okänd. Vidare bör uppgift lämnas om den totala summan av den utdelning, som inte är belagd med kupongskatt, samt sammanlagda beloppet av innehållen kupongskatt. I samband med redovisningen bör enligt promemorian även den innehållna kupongskatten inbetalas. Redovisning och inbetalning föreslås som hittills skola ske till kupongskatte- kontoret.

Några remissinstanser, bl.a. kupongskattenämnden, värdepapperskonsortiet och Sveriges industriförbund, anser att redovisningsperioden bör sättas till fyra månader.

Det bör påpekas även i detta sammanhang att det blir VPC och inte de enskilda bolagen som får ombesörja redovisning och inbetalning av kupongskatt i de fall inte förvaltarregistrering förekommer. Därmed torde, som statskontoret framhållit, redovis­ ningen kunna ske ADB-mässigt. Jag kan med hänsyn härtill godta en redovisnings- och inbetalningstid av fyra månader från avstämningsdagen. Vidare vill jag påpeka att redovisning och inbetalning av kupongskatt skall ske till riksskatteverket och inte till kupongskattekontoret, som avses skola uppgå i riksskatteverket när det bildas den 1 januari 1971.

F örvaltarregistrering

Som jag nämnt vid flera tillfällen i det föregående tas i förslaget till lag om förenklad aktiehantering upp bestämmelser om förvaltarregistrering.

Med förvaltarregistrering avses att på aktiebrev och i aktieboken får i stället för aktie­ ägaren införas den som fått i uppdrag att förvalta aktien. För förvaltarregistrering krävs Kungl. Maj ds auktorisation eller tillstånd.

Man kan skilja på två slag av förvaltarregistrering. Det ena slaget avser aktier i svenskt bolag som är föremål för handel vid utländsk fondbörs. Om Kungl. Maj:t ger tillstånd, kan den som fått uppdrag att iutlandet förvalta aktien få införas på aktiebrevet och i aktieboken. En ytterligare förutsättning är att aktieägaren är bosatt utomlands.

Såvitt avser kupongskatt uppkommer vid detta slag av förvaltning inte några större problem. Redan fondbörsutredningen hade föreslagit denna typ av förvaltning. I promemorian har föreslagits att kupongskatt alltid skall innehållas med 30% av utdelningsbeloppet om utbetalningen sker i utlandet. Det blir således VPC, hos vilken förvaltaren är registrerad, som får ombesörja kupongskatteavdraget. Skulle någon utdelningsberättigad inte vara kupongskatteskyldig, får han genom sin uppdragstagare begära restitution hos riksskatteverket. I samband med att Kungl. Maj:t lämnar tillstånd till förvaltarregistrering av här avsett slag kan ställas villkor för att tillgodose allmänna intressen, t.ex. att förvaltaren lämnar uppgift om den verklige ägaren för såvitt denne är bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, och sålunda fråga kan uppstå huruvida han bör vara inkomstskatteskyldig här i landet för utdelningen. Jag vill här ytterligare bara namna det förhållandet att kupongskatten för den i utlandet bosatte utdelningsberättigade kan vara nedsatt till följd av avtal för undvikande av dubbelbeskattning. I detta fall har Kungl. Maj:t befogenhet att bestämma om sättet för kupongskatteskyldighetens fullgörande. Man kan här tänka sig antingen att kupongskatten tas ut med full uttagsprocent för att sedan restitueras i förhållande till vad avtalet stipulerar eller att hänsyn till reduceringen av kupongskatt enligt avtalet tas redan vid utbetalningen. Vilken metod som bör användas bör bero av kontrollmöjligheterna. Frågan bör få övervägas från fall till fall och avgöras av

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Kupongbolag

Innehållande av kupongskatt

Sedan de börsnoterade bolagen och vissa andra bolag, vilkas aktier är spridda bland allmänheten, gått över till det förenklade aktiehanteringssystemet kommer kupongbola­ gen att svara för endast en mindre del av den totala utdelningen. I promemorian konstateras att redovisningen, som enligt vad jag tidigare nämnt skall ske i två etapper, redan nu för ett flertal bolag sker först under den andra etappen. Även för kupongbolag föreslår jag därför att redovisning i fortsättningen sker endast vid ett tillfälle, nämligen senast fyra månader efter den dag, då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.

Samtidigt med redovisningen skall lämnas inkomna uppgifter om utdelning. I promemorian föreslås att kupongskatt liksom hittills skall innehållas och inbetalas även för sådan utdelning för vilken saknas behöriga uppgifter. I samband med detta förslag diskuteras frågan om vad som skall avses med uttrycket ”behöriga uppgifter”. Det föreslås att även ofullständiga uppgifter skall kunna betraktas som obehöriga uppgifter.

Ett ytterligare spörsmål som berörs i detta sammanhang i promemorian är frågan om skyldighet att redovisa personnummer eller motsvarande identifieringsnummer. Det finns f.n. inte någon skyldighet att lämna upplysning i detta hänseende föreskriven i författning. Enligt promemorian är det önskvärt att sådana uppgifter som underlättar identifikation införskaffas.

Remissmyndigheterna har i nu nämnda avseenden inte gjort några erinringar mot förslagen i promemorian. Riksskattenämnden har understrukit behovet av att personnum­ ret anges på utdelningsuppgifterna. Enligt nämnden bör utdelningsuppgift, som saknar uppgift om personnummer, betraktas som ofullständig och leda till att kupongskatt innehålls och inbetalas.

Enligt min mening innebär förslaget att slopa den första redovisningsetappen en avsevärd förenkling, och jag biträder det alltså. Jag har inte något emot att uppgifter som är ofullständiga i sådana hänseenden, som är av betydelse för identifikation av den utdelningsberättigade eller bedömningen av skattskyldighetsfrågan, betraktas som obehöriga och således medför att kupongskatt innehålls och inbetalas. Jag vill här betona önskvärdheten av att vederbörande bank eller utbetalare strävar efter att se till att uppgiften omedelbart vid utbetalningstillfället kompletteras i de hänseenden den är ofullständig för undvikande av dels krav mot utbetalaren, dels ökning av antalet restitutionsärenden.

När det gäller skyldigheten att lämna personnummer eller motsvarande identifierings­ nummer återstår, som konstaterats i promemorian, en rad principiella frågor olösta, som inte kan lösas separat i detta sammanhang. Jag vill erinra om att spörsmålet diskuterats i riksdagen (ABU 1968:56, rskr 393). Ett problem som måste lösas gäller utformningen av en allmän identitetshandling. Hela frågekomplexet övervägs f.n. av Kungl. Maj:t. Detta hindrar dock enligt min mening inte att blankettformulären innehåller anvisning om att personnummer eller motsvarande identifieringsnummer bör uppges.

Restitution av kupongskatt

Ett utmärkande drag för kupongskattesystemet är att kupongskatt inlevereras inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

försäkringsinspektionen. Bankinspektionen har föreslagit ett förtydligande i författnings­ texten, varav skulle framgå att ordet ”aktiebolag”, när det gäller tillämpningen av kupongskattereglerna, innefattar även bank- och försäkringsaktiebolag.

Enligt mitt förmenande bör den synpunkt som patent- och registreringsverket samt försäkringsinspektionen framfört tillgodoses. I övrigt kan jag förorda förslaget i promemorian.

Restavgift och tilläggsavgift

Ett bolag som inte inbetalar kupongskatt inom föreskriven tid får f.n. betala ränta på det felande beloppet efter 9 % om året från den dag inbetalningen senast bort ske till dess betalningen sker. Dessa regler har enligt promemorian lett till svårigheter i tillämpningen. Ränteberäkningen blir komplicerad med hänsyn till bestämmelserna om lagstadgad tid. I promemorian föreslås — efter mönster av reglerna i uppbördsförordningen (1953:272) — att bolag, som inte inbetalt kupongskatt i rätt tid, skall utge restavgift med 4 % på den del av kupongskatten som inte erlagts. Vidare bör, på samma sätt som beträffande källskatteuppbörden, utgå tilläggsavgift med 4 %. Denna tilläggsavgift skall enligt förslaget i promemorian utgå fr.o.m. sjätte månaden, räknat från utgången av den redovisnings- månad under vilken kupongskatten bort inbetalas. Därefter bör påslag göras med 4 % vid ingången av var sjätte månad till dess skatten betalas eller genom beslut fastställts det belopp som lämnats till indrivning. Restavgiften bör dock enligt promemorian tillsam­ mans med tilläggsavgift inte få överstiga 16 %.

När det gäller dröjsmålsränta finns inga regler om befrielse eller nedsättning, konstateras det i promemorian. Möjlighet till befrielse eller nedsättning finns däremot enligt uppbördsförordningen i fråga om restavgift och tilläggsavgift. I promemorian föreslås att uppbördsförordningens regler skall få tillämpas även när det gäller restavgift och tilläggsavgift på kupongskattens område.

Förslaget i promemorian har godtagits av samtliga remissinstanser utom värdepappers- konsortiet och Sveriges industriförbund. Nämnda två remissinstanser har påpekat att förslaget innebär en avsevärd skärpning i förhållande till nuläget. Sveriges industriförbund befarar att ett bolag om det överskrider redovisningstiden kommer att dröja väsentligt längre med inbetalningen än vad det skulle göra om nuvarande ränteberäkning bibehålls, eftersom bolaget måste söka göra restavgiften räntebärande så länge detta kan ske utan risk för tilläggsavgift.

De skäl som framförts i promemorian för att i fråga om kupongskatt tillämpa restavgift och tilläggsavgift som påföljd för försenad inbetalning i stället för dröjsmålsränta synes mig övertygande. Påpekandet från Sveriges industriförbund att förslaget i promemorian kan leda till att ett överskridande av redovisningstiden får till följd avsevärda dröjsmål med inbetalningen, eftersom man torde komma att försöka neutralisera restavgiften med ränteinkomsten från kupongskattemedlen, är emellertid värt beaktande. Detta bör enligt min mening lösas så att tilläggsavgift får utgå tidigare än enligt förslaget i promemorian, lämpligen redan efter det två månader förflutit efter redovisningsmånadens utgång. Förhållandena vid uppbörd av kupongskatt är inte helt jämförliga med förhållandena vid uppbörd av källskattemedel. Redovisningstiden för kupongskatten är längre. Vidare är det fråga om andra slags medel. Synpunkten att systemet med restavgift och tilläggsavgift skulle innebära en avsevärd skärpning i förhållande till nuläget är inte något avgörande

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

sammanställningar. En ytterligare lättnad i hanteringen kan man vinna om bruket att uppge personnummer konsekvent genomförs. Jag är därför benägen att frångå promemo­ rians förslag om stickprovskontroll i fråga om avstämningsb olagen till förmån för en allmän uppgiftsskyldighet. Någon minimigräns för uppgiftsskyldigheten låter sig tyvärr f.n. inte uppställas med hänsyn till omöjligheten för uppgiftslämnaren att överblicka en utdelningsberättigads totala aktieinnehav eller motsvarande rätt. Värdepapperskonsortiets påpekande i fråga om det ringa värdet av uppgifter om aktieinnehavet den 31 december finner jag vara värt beaktande.

Mitt förslag är alltså att en allmän uppgiftsskyldighet införs för den som utbetalar utdelning på aktier i bolag som tillämpar lagen om förenklad aktiehantering. Uppgiften skall avse den som är berättigad att lyfta utdelningen för egen del samt innehålla upplysning om det utdelade beloppet. Redan av gällande bestämmelser framgår att uppgifterna skall avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av självdeklaration.

Specialmotivering

Inom finansdepartementet har i enlighet med det anförda upprättats förslag till ny kupongskatteförordning och lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623). I fråga om de olika författningsförslagen i departementsförslaget vill jag anföra följande.

Förslaget till ny kupongskatteförordning

Med införandet av de förenklade aktiehanteringsrutinema kommer att finnas två system för utdelning på aktier. Beteckningen kupongskatt har emellertid fått kvarstå, även för den skatt som utgår för utdelning från avstämningsbolag, främst med tanke på att beteckningen används i stor utsträckning i internationella sammanhang.

1 §

Någon hänvisning i kupongskatteförordningen till att kupongskatten är en form av statlig inkomstskatt har inte synts nödvändig. En anmärkning om att kupongskatten är en form av statlig inkomstskatt finns i 1 § andra stycket förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

2

§

I paragrafen har lämnats vissa definitioner. Med avstämningsbolag förstås aktiebolag, på vilka den föreslagna lagen om förenklad aktiehantering är tillämplig. Nämnda lag, som blir tillämplig om bolagsstämman beslutar det, träder då i stället för motsvarande bestämmel­ ser i lagarna om aktiebolag, försäkringsrörelse och bankrörelse. Det bör i detta sammanhang nämnas att utdelning, som hänför sig till utdelningstillfälle då den föreslagna lagen om förenklad aktiehantering ännu inte blivit tillämplig på bolaget, skall behandlas enligt reglerna för kupongbolag.

Med uttrycket aktiebolag avses i kupongskatteförordningen även bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag, om inte något annat direkt utsägs.

Kungl. May.ts proposition nr 134 år 1970

Med rörelseinkomst förstås inkomst av rörelse för vilken skattskyldighet föreligger till statlig inkomstskatt och kommunal inkomtsskatt enligt 6 § 1 mom. SI och 53 § 1 mom. KL.

För det andra har skattskyldighetens omfattning när det gäller förvärv av rätten till utdelning utan samband med förvärv av även aktien fått en annorlunda utformning.

F.n. utgår kupongskatt om den utdelningsberättigade genom gåva förvärvat utdel­ ningen utan att också ha förvärvat aktien. Den dubbelbeskattning, som därigenom kan uppstå, är avsiktlig och har tillkommit för att hindra missbruk. Kupongskattenämnden har emellertid enligt sitt protokoll den 2 maj 1961, § 2, uttalat att i överensstämmelse med lagstiftningens grunder skäl för dylik dubbelbeskattning inte synes böra föreligga i sådana fall då utdelningsberättigad enligt 7 § förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall likställas med ägare i fråga om skyldighet att erlägga förmögen­ hetsskatt för de aktier, från vilka utdelningen härstammar. Nämnden har ansett att kupongskatt i sådana fall inte bör utgå.

Jag delar den uppfattning som kommit till uttryck i promemorian att även andra fall av överlåtelse av rätten till utdelning genom gåva torde böra omfattas av befrielse från kupongskatt för att inte dubbelbeskattning skall ske. Kupongskatt bör sålunda inte utgå om någon genom gåva erhåller rätt till viss avkomst bestående av utdelning på svenska aktier och denna rättighet är bestämd att utgå under den berättigades livstid eller viss längre tid (t.ex. när avkastning av en aktiepost skall utgå till en trotjänare under dennes livstid). Fastän kapitalvärdet på denna rättighet förmögenhetsbeskattas, torde den berättigade emellertid ej kunna jämställas med ägare i fråga om skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt. Har alltså gåvotagaren tillförsäkrats utdelning för en tid som inte understiger tio år eller för sin återstående livstid, synes av billighetsskäl kupongskatt inte böra uttagas. Bestämmelsen bör emellertid inte göras generell. Den bör sålunda inte tillämpas om gåvotagaren är underårig. Med underårig förstås i förslaget den som inte är myndig, dvs. inte fyllt 20 år.

Bestämmelser med nu angiven innebörd har tagits in i paragrafens tredje stycke. Det tredje ändringsfallet avser utformningen av reglerna om skattskyldighet för bulvaner. Trots att utdelning skall beskattas i vanlig ordning vid den statliga inkomst­ beskattningen föreligger enligt förslaget skattskyldighet för kupongskatt, om den utdelningsberättigade innehar aktie under sådana förhållanden att annan bereds obehörig förmån vid taxering till inkomstskatt eller att befrielse från kupongskatt erhålles. Det i 1 § andra stycket KupF använda uttryckssättet ”uppträder såsom bulvan för annan” är inte lätt att bestämma till sin innebörd. Något praktiskt fall från tillämpningen av bestämmelsen finns veterligen inte. Bestämmelsen torde främst ha haft prohibitivt värde. Om ett bulvanförhållande har kommit till i syfte att kringgå annan författning än skatteförfattning, t.ex. näringsfrihetsförordningen, är skatterättsliga åtgärder inte den riktiga metoden att förebygga missbruk. Har däremot bulvanförhållandet kommit till stånd i syfte att bereda någon frihet från skatt, är det motiverat med skattepåföljd. Jag anser att den angivna förutsättningen för skattskyldighet, nämligen att annan obehörigen bereds förmån vid taxeringen eller vinner befrielse från kupongskatt, är tillräcklig för att nå den önskade effekten i skattehänseende.

De bestämmelser som avser att hindra att kupongskatteförordningens bestämmelser om skattskyldighet kringgås har tagits upp i paragrafens fjärde stycke.

Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1970

Senast fyra månader efter avstämningsdagen skall VPC till de utdelningsberättigade, för vilka kupongskatt innehållits, lämna skriftlig uppgift om det belopp som innehållits. Sådan uppgift utgör kvitto på erlagd kupongskatt. Den bör vid eventuell restitution av den utdelningsberättigade kunna användas såsom intyg om den erlagda kupongskatten.

I 8 § regleras VPC:s skyldighet att redovisa till riksskatteverket. VPC skall redovisa varje bolags samlade utdelning för sig. Har kupongskatt innehållits, skall redovisnings­ uppgift (motsvarande kupongbolagens 18b-uppgift) avlämnas till riksskatteverket för varje skattskyldig med angivande av utdelat belopp och innehållen kupongskatt. För övrig utdelning kan redovisning ske i en klumpsumma med angivande av det sammanlagda beloppet av utdelningen. Jag vill här erinra om att VPC är skyldig att innehålla och inbetala kupongskatt även för sådana rättsägare som är okända vid fyramånadersfristens utgång och till vilka således utdelningen ej kunnat utbetalas. Vidare vill jag erinra om att jag funnit lämpligt att föreslå möjlighet för VPC att ombesörja restitution i sådana fall där det sedermera visar sig att rättsägaren inte var skyldig att erlägga kupongskatt. Bestämmelser härom har tagits upp i 9 §. De är utformade efter mönster av bestämmelserna om kupongbolagens rätt till restitution.

13-17§§

I dessa paragrafer behandlas övriga bolags handhavande av kupongskatt och dess redovisning. I stort motsvarar paragraferna 4 §, 5 § andra stycket, 6 §, 9 § 1 mom. och 10 § KupF. Beträffande de ändringar som föreslagits i nuvarande redovisningssystem för kupongbolag hänvisas till den allmänna motiveringen.

18 §

Paragrafen motsvarar 5 a § KupF. Ändringen i texten är föranledd av vad jag anfört i det föregående om bankinspektionen och försäkringsinspektionen som registrerings- och tillsynsmyndigheter för bankaktiebolag resp. försäkringsaktiebolag.

19 §

I paragrafen regleras ämnen som nu behandlas i 9 § 2 mom. och 5 § fjärde stycket KupF. Jag har i det föregående redovisat skälen för införande av ett system med restavgift och tilläggsavgift, närmast efter mönster av motsvarande bestämmelser i uppbördsförord- ningen (1953:272).

22 och 23 §§

Paragraferna motsvarar 8 § andra och tredje styckena KupF. Den normala åtgärden från riksskatteverkets sida när VPC eller bolag inte fullgör skyldigheten att inbetala kupongskatt eller dröjsmålsränta blir först föreläggande och

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

enlighet härmed har i denna paragraf tagits in bestämmelser om att åtgärder för indrivning av obetald kupongskatt inte skall få vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår, under vilket förordnande om indrivning meddelats. Förordnande om indrivning meddelas enligt 22 § av länsstyrelsen, medan riksskatteverket skall meddela sådant förordnande i fall som avses i 26 §. I sammanhanget vill jag erinra om att kupongskatt preskriberas enligt allmänna regler, dvs tio år efter det skattskyldigheten uppkom.

29 §

Uppgiften att föra talan för det allmänna mot beslut av riksskattenämnden eller länsstyrelse enligt denna förordning utom i fråga om vite har överflyttats från taxeringsdirektören vid länsstyrelsen i Stockholms län eller, efter dennes bemyndigande, förste taxeringsintendent, som inte är chef för kontor till allmänt ombud hos riksskatteverket.

Vidare har departementsförslaget kompletterats med bestämmelse att om besvären inkommer direkt till kammarrätten, detta inte skall utgöra hinder för besvärens prövning.

Slutligen har i paragrafen angetts vissa paragrafer eller delar därav avseende uppbörds- och kontrolltekniska åtgärder mot vilka besvär inte får föras.

30 §

Paragrafen motsvarar 15 § 3 mom. KupF.

31 §

Paragrafen innehåller ansvarsbestämmelser. F.n. återfinns motsvarande bestämmelser i 16 § KupF. De innebär följande.

Enligt 16 § första stycket tillämpas 120 § taxeringsförordningen (1956:623) om styrelse för aktiebolag underlåter att fullgöra skyldighet enligt 5, 5 a eller 6 § eller 7 § första stycket första punkten eller 9 § 1 mom. KupF. Straffet enligt 120 § taxerings­ förordningen är böter, högst 300 kr., om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken. Vidare får enligt nämnda paragraf i taxeringsförordningen frias från straff om försummelsen är ursäktlig eller eljest ringa.

Har någon i uppgift som avses i 4 § KupF uppsåtligen lämnat oriktigt svar på någon av de frågor som där nämns eller eljest lämnat vilseledande uppgift, eller har någon efter anmaning enligt 13 § uppsåtligen avgett oriktig försäkran, straffas han enligt 16 § andra stycket KupF med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Dessutom finns i 16 § tredje stycket en bestämmelse enligt vilken ingen får dömas till ansvar enligt KupF för det han efter anmaning enligt 13 § avgett oriktig försäkran, om han annars skulle ha röjt att han uppträdde som bulvan i strid mot ett enligt lag gällande förbud.

De straffbestämmelser som nu föreslås är något annorlunda utformade. I paragrafens första stycke, som innehållsmässigt sett motsvarar 16 § första stycket KupF, har tagits upp straff för den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 7 § första stycket, 8 §,

15 §, 17 § första stycket, 18 § eller 21 § första stycket första punkten i förslaget. Straffet har ansetts böra vara dagsböter och inte penningböter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

2. Vid återbetalning av kupongskatt till bolag enligt 6 § KupF skall den begränsning gälla som föreskrivs i 16 § andra stycket i den nya förordningen, dvs. den preskriptionstid som föreslagits för återbetalning till bolag, om utdelningen utbetalats efter utgången av 1970. Bestämmelsen fanns inte medtagen i promemorieförslaget. Den har tillkommit med anledning av ett påpekande i CFU:s remissyttrande.

3. Restitution av kupongskatt till utdelningsberättigad enligt 12 § 1 mom. KupF skall ske enligt 27 § i den föreslagna nya förordningen, om ansökan därom görs efter ikraft­ trädandet.

4. Vid bedömande efter ikraftträdandet av straff för underlåtenhet eller gärning som avses i 16 § i den upphävda förordningen skall beaktas 31 § tredje och fjärde styckena i den föreslagna nya förordningen. Denna regel har föreslagits i promemorian och föranleds därav att den innebär en viss lindring i påföljdssystemet.

5. Eftersom kupongskattenämn den och kupongskattekontoret inte skall finnas kvar i nuvarande organisationsform efter ikraftträdandet, har tagits in en bestämmelse enligt vilken prövning och handhavande i övrigt av ärende rörande kupongskatt skall ankomma på riksskatteverket.

Inom finansdepartementet har upprättats två jämförelsetablåer, som innehåller de före­ slagna nya kupongskattereglernas motsvarighet i KupF resp. KupF :s motsvarighet i de nya reglerna. Tablåerna torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1 och

.

Förslaget till lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623)

Ändringen i 37 § 1 mom. har berörts i det föregående. I 43 § 1 mom. har tagits in en ändring av redaktionell art.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om kupongskatt, 2) lagom ändring i taxeringsförordningen (1956:623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Nya KupF

KupF

23 § första stycket

andra stycket

24 §

25 §

26 § första stycket

motsvarar 8 § andra stycket första och andra punkterna motsvarar 8 § andra stycket tredje punkten

motsvarar 9 § 3 mom. första och fjärde punkterna

11 § andra stycket

motsvarar 11 § tredje stycket första punkten

andra stycket

tredje stycket

motsvarar 11 § tredje stycket andra — femte punkterna motsvarar 11 § fjärde stycket

27 § första stycket

andra stycket

tredje stycket

Q är de stycket femte stycket

motsvarar 12 § f mom. första stycket motsvarar 12 § 1 mom. andra stycket första och andra punkterna motsvarar 12 § 1 mom. andra stycket fjärde punkten saknar motsvarighet motsvarar 12 § 1 mom. tredje stycket

28 §

29 § första stycket

andra stycket

tredje stycket

saknar motsvarighet

motsvarar 15 § 1 mom. första stycket och 2 mom. första stycket motsvarar 15 § 1 mom. andra stycket första punkten saknar motsvarighet

30 §

31 § första stycket

andra stycket tredje stycket fjärde stycket

motsvarar 15 § 3 mom.

motsvarar 16 § första stycket motsvarar 16 § andra stycket (saknar motsvarighet)1 (saknar motsvarighet)1

1 Föreskrifterna i 27 § tredje och fjärde styckena Nya KupF gäller dock för vissa fall på grund av hänvisningen i 16 § första stycket KupF till 120 § TF.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

KupF

11 § första stycket

andra stycket tredje stycket första punkten tredje stycket andra — femte punkter­ na fjärde stycket

12 § 1 mom. första stycket

1 mom. andra stycket första och andra punkterna 1 mom. andra stycket tredje punkten 1 mom. andra stycket fjärde punkten 1 mom. tredje stycket 2 mom.

13 §

14 §

15 § 1 mom. första stycket

1 mom. andra stycket första punkten 1 mom. andra stycket andra punkten 2 mom. första stycket 2 mom. andra stycket 3 mom.

16 § första stycket

andra stycket tredje stycket

17 § första stycket

andra stycket

§

Nya KupF

17 § andra stycket

saknar motsvarighet motsvaras av 25 § motsvaras av 26 § första stycket motsvaras av 26 § andra stycket

motsvaras av 26 § tredje stycket

motsvaras av 27 § första stycket

motsvaras av 27 § andra stycket saknar motsvarighet

27 § tredje stycket

27 § femte stycket saknar motsvarighet

saknar motsvarighet

saknar motsvarighet

motsvaras av 29 § första stycket motsvaras av 29 § andra stycket motsvaras av 23 § andra stycket motsvaras av 29 § första stycket motsvaras av 23 § andra stycket

30 §

motsvaras av 31 § första, tredje och fjärde styckena motsvaras av 31 § andra stycket saknar motsvarighet

saknar motsvarighet saknar motsvarighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

utdelning för vilken med hänsyn till innehållet i uppgifterna skatt skolat innehållas, dels den utdelning för vilken fullständiga uppgifter ännu ej redovisats.

12

§

Inkommer blankett med uppgifter om utdelning till aktiebolag, som avses i 10 §, sedan bolaget inbetalt kupongskatt enligt 11 §, återbetalas efter beslut av kupongskattenämn- den kupongskatt som belöper på sådan utdelning vid vars utbetalande kupongskatt ej bort innehållas.

För återbetalning fordras att bolaget överlämnar blanketten till kupongskattekontoret. Blankett som inkommit till bolaget under ett kalenderår skall vara kupongskattekontoret tillhanda senast den 15 januari påföljande år. Återbetalning sker ej beträffande utdelning som ägt rum tidigare än femte kalenderåret före det blanketten överlämnats till kupong­ skattekontoret.

13 §

Blanketter med uppgift om utdelning som insändes enligt 11 § skall vara ordnade enligt 37 § 4 mom. andra stycket taxeringsförordningen. Blanketter, vid vilkas avgivande kupongskatt innehållits, skall dock vara avskilda från övriga blanketter, och sammanlagda beloppet av den utdelning uppgifterna i dessa blanketter avser skall anges särskilt. Senast den 31 januari varje år skall de blanketter som nämnts i första stycket och som gäller det årets taxering tillställas länsstyrelsen i det län, där den som avses med uppgiften är bosatt.

Gemensamma bestämmelser

14 §

Aktiebolag skall inom 30 dagar efter utdelningstillfället insända bestyrkt avskrift av beslutet om utdelning till patent- och registreringsverket.

Handling, som enligt första stycket inkommer till patent- och registreringsverket, skall verket översända till kupongskattekontoret.

Har bolag icke inom föreskriven tid insänt handling som avses i första stycket, skall patent- och registreringsverket erinra bolaget om dess skyldighet. Insändes likväl icke handlingen, skall verket anmäla försummelsen till kupongskattekontoret.

15 §

Kupongskatt inbetalas till kupongskattekontorets postgirokonto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gireringskort inkommit till postanstalt.

Inbetalas kupongskatt ej inom den tid som anges i 6 eller 11 § eller i den ordning som anges i första stycket, utgår restavgift beräknad efter fyra öre för varje hel krona av det icke erlagda beloppet, dock ej mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal. Utöver restavgift utgår för varje påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den månad då

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Angående vite enligt denna paragraf gäller i övrigt 123 och 124 §§ taxeringsförord­ ningen.

20

§

För kontroll beträffande kupongskatten kan taxeringsrevision ske hos aktiebolag. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringsförordningen om taxeringsrevi­ sion.

21

§

Har till taxeringsnämnd inkommit blankett med uppgift om aktieutdelning beträffande fysisk eller juridisk person, som ej är i taxeringsdistriktet skattskyldig till statlig inkomstskatt för utdelning som avses med uppgiften och skall ej denna blankett sändas till annan taxeringsnämnd, skall taxeringsnämnden snarast möjligt och senast den 15 juli under taxeringsåret till länsstyrelsen överlämna blanketten och ange sådant för nämnden känt förhållande, som kan tjäna till ledning vid bedömande om skattskyldighet för kupongskatt föreligger. Blankett, som med hänsyn till uppgifterna däri finns böra föranleda ytterligare åtgärder enligt taxeringsförordningen, disponeras av länsstyrelsen för detta ändamål. Föranleder uppgift skattskyldighet för kupongskatt, skall länsstyrelsen tillställa kupongskattekontoret blanketten tillsammans med den utredning som taxerings­ nämnden gjort. Har länsstyrelsen kännedom om ytterligare förhållande av betydelse i förevarande avseende skall länsstyrelsen upplysa kontoret om det.

Påförande av kupongskatt i efterhand

22

§

Kupongskattekontoret skall i särskild längd uppföra utdelningsberättigad, som kan antagas vara skattskyldig men för vilken utdelning utbetalats utan att kupongskatt innehållits, samt det skattebelopp som belöper på utdelningen.

Utom i fall som avses i 7 § skall kupongskattekontoret delge den som uppförts i längden utdrag ur densamma med föreläggande att inom 60 dagar från delfåendet erlägga skattebeloppet till kontoret. Vill den som uppförts i längden bestrida skattepåföringen, skall han senast inom samma tid göra erinran hos kupongskattenämnden, som meddelar beslut med anledning härav. Beslutet skall delges den som framställt erinran och antecknas i längden. Finner nämnden att kupongskatt skall erläggas, skall den skattskyldige föreläggas viss tid att erlägga skatten.

Kupongskatt, som ej erlagts inom den utsatta tiden, indrives i den ordning som föreskrives i uppbördsförordningen om indrivning av restförd skatt.

Restitution av kupongskatt

23 §

Har i annat fall än som avses i 12 § kupongskatt inbetalats fastän skattskyldighet ej

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Straff

27 §

Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 5 § såvitt gäller utbetalning i utlandet, 6 §, 9 § andra stycket, 11,13,14 eller 15 §, 17 § första stycket första punkten eller 18 §, dömes till böter, högst femhundra kronor.

Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 5 § utom i vad avser utbetalning i utlandet, och sker underlåtenheten uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, dömes till straff som anges i första stycket.

Lämnar någon i fall som avses i 5 eller 10 § uppsåtligen osann eller vilseledande uppgift dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är förseelse, som avses i denna paragraf, ursäktlig eller eljest ringa får frias från straff. Denna paragraf tillämpas ej om gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Särskilda bestämmelser

28 §

Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna förordning meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

Kupongskattenämnden fastställer formulär till blankett eller annan handling som behövs för lämnande av uppgifter, redovisning samt inbetalning, återbetalning och restitution av kupongskatt liksom för skattekontroll.

Denna förordning träder i kraft den 19, då förordningen (1943:44) om kupong­ skatt skall upphöra att gälla.

I fråga om utdelning som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet gäller den upphävda förordningen med följande undantag.

1. Inträder skyldighet för styrelse för aktiebolag att enligt 5 § den upphävda förordningen avlämna uppgifter om utdelning eller att inbetala kupongskatt först efter ikraftträdandet och fullgör styrelsen icke denna skyldighet, gäller 15 § andra stycket samt 18 och 19 §§ den nya förordningen.

2. Restitution av kupongskatt till utdelningsberättigad enligt 12 § 1 mom. den upphävda förordningen skall, om ansökan därom göres efter ikraftträdandet, ske enligt 23 § den nya förordningen.

3. Vid bestämmande efter ikraftträdandet av straff för underlåtenhet eller gärning som avses i 16 § den upphävda förordningen skall beaktas 27 § fjärde och femte styckena den nya förordningen. I fråga om utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter ikraftträdandet men innan lagen (19 : ) med särskilda bestämmelser för vissa bolag om aktiebrev och aktiebok m.m. börjat gälla för det utdelande bolaget tillämpas bestämmelserna i den nya förordningen om aktiebolag som icke är registrerande aktiebolag. Bestämmelserna i den nya förordningen om registrerande aktiebolag gäller endast beträffande utdelning på aktie, för vilken ägaren blivit införd i aktiebok enligt 5 § lagen med särskilda bestämmelser för vissa bolag om aktiebrev och aktiebok m.m. eller som

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970