Kungl. Maj:ts proposition om godkännande av gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland, m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1971 Prop. 1971: 137
Nr 137
Kungl. Maj:ts proposition om godkännande av gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland, m. m.; given Stockholms slott den 8 oktober 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieirenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
CARL LIDBOM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland. Överenskommelsen innehåller en utförlig materiell reglering i fråga om byggande i vatten, vattenreglering, fiske och skydd mot vattenförorening inom ett område som omfattar gränsälvarna med tillflöden, sidoflöden och särskilda utflöden samt skärgårdsområdet utanför Torne älvs mynning. Regleringen bygger på gällande finsk och svensk rätt. För tillimpning av Överenskommelsen inrättas en gemensam finsksvensk gränsälvskommission. Kommissionen skall i de nationella myndigheternas ställe pröva tillstånds- och ersättningsfrågor samt handha vissa tillsynsuppgifter och andra administrativa funktioner bl. a. beträffande fisket. Gränsälvsöverenskommelsen skall efter ratifikation träda i kraft den 1 januari 1972.
Vidare förslås att riksdagen godkänner en tilläggsöverenskommelse till överenskommelsen den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar. Tilläggsöverenskommelsen innehäller föreskrifter om återställningsåtgärder i flottleden efter flottningens upphörande. Den avses träda i kraft samtidigt med gränsälvsöverenskommelsen.
I propositionen framläggs slutligen förslag till erforderliga lagstiftningsåtgärder med anledning av överenskommelserna. 1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr I37
Prop; 1971: 137 [NS]
1 Förslag till
Lag med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland
Härigenom förordnas som följer.
Kapitlen 1—9 i gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland skall gälla som svensk lag. Bestämmelserna har den lydelse som härvid fogad bilaga! utvisar.
1. Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer och gäller så länge gränsälvsöverenskommelsen är i kraft.
2. Om anläggning eller företag, som avses i gränsälvsöverenskommelsen, tillkommit innan denna lag trätt i kraft eller tillkommit därefter i enlighet med domstols eller annan myndighets på grund av förut gällande bestämmelser meddelade beslut, skall förut gällande bestämmelser tillämpas vid bedömande av anläggningens eller företagets laglighet och därmed förenade rättigheter och skyldigheter. Bestämmelserna om omprövning i gränsälvsöverenskommelsen får dock tillämpas på anläggning eller företag som nu avses.
3. Mål eller ärende som vid denna Jags ikraftträdande är anhängigt vid domstol eller annan myndighet och som rör fråga som omfattas av gränsälvsöverenskommelsen skall handläggas och bedömas enligt förut gällande bestämmelser.
4. Kiviranta pata får utslås och drivas enligt hittills gällande regler intill ett år från ikraftträdandet av denna lag.
2 Förslag till
Lag om rätt för Konungen att meddela viss föreskrift rörande fisket
inom Torne älvs fiskeområde
Härigenom förordnas som följer.
Konungen får i samband med utfärdande av bestämmelser motsvarande den i bilaga B till gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland intagna stadgan för fisket inom Torne älvs fiskeområde meddela föreskrift, som överensstämmer med 33 8 i stadgan.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Genom lagen upphäves lagen (1927: 218) angående rätt för Konungen att utfärda vissa föreskrifter rörande fisket inom Torne älvs fiskeområde. 1 Bilagan är utesluten här. Se s. 81 i propositionen.
3 Förslag till
Lag med anledning av tilläggsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland till överenskommelsen den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar
Härigenom förordnas som följer.
Artiklarna I—IV i tilläggsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland till överenskommelsen! den 17 februari 1949 om floitningen i Torne och Muonio gränsälvar samt den till tilläggsöverenskommelsen hörande tilläggsstadgan till stadgan angående flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled skall gälla som svensk lag. Bestämmelserna har den lydelse som härvid fogad bilaga? utvisar.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer och gäller så ' länge tilläggsöverenskommelsen är i kraft.
4 Förslag till
Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)
Härigenom förordnas, att 2 § miljöskyddslagen (1969: 387) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande iydelse Föreslagen lydelse
2 §
Utöver bestämmelserna i denna Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfarlig verksam- lag gäller om miljöfarlig verksamhet vad som föreskrives i hälso- het vad som föreskrives i hälsovårds-, byggnads- och naturvårds- vårds-, byggnads- och naturvårdslagstiftning eller i annan lagstift- Jagstiftning eller i annan lagstiftning. ning. I fråga om viss miljöfarlig
verksamhet gäller särskilda be-
stämmelser enligt lagen (1971:
) med anledning av gränsälvs-
överenskommelsen den 16 septem-
ber 1971 mellan Sverige och Fin-
land.
I fråga om byggande i vatten för att motverka vattenförorening och om ianspråktagande av mark för ledning eller annan anläggning för avloppsvatten finns bestämmelser i vattenlagen.
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger meddela särskilda bestämmelser till förebyggande av vattenförorening genom fast avfall.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer. 1 Se 1949: 183 och 464 samt 1964: 490 och 491. ? Bilagan är utesluten här. Se s. 140 i propositonen.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt til fiske
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1950:596) om rätt till fiske skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
15 .
Denna lag avser rätten till fiske inom Sveriges sjöterritorium och svensk fiskezon. |
Fiskezonen omfattar det havsområde utanför territorialgränsen vid Sveriges västra kust som Konungen bestämmer i enlighet med den i London den 9 mars 1964 dagtecknade fiskerikonventionen.
Vad i lagen föreskrives om fiske i allmänt vatten gäller även i fiskezonen, dock med de begränsningar som föranledas av lagen om kontinentalsockeln.
För område, inom vilket fisket
regleras genom överenskommelse
med främmande makt, gälla ej
bestämmelserna i denna lag, i den
mån de strida mot överenskom-
imelsen.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden? skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen Iyvdelse
18 I fråga om avtal, varigenom någon mot vederlag upplåter fiskerätt åt annan, skall, utöver vad som beträffande nyttjanderätt i allmänhet följer av 7 kap. jordabalken, gälla vad nedan i denna lag sägs, därest upplåtelsens ändamål är yrkesfiske eller ock annat fiske av väsentlig betydelse för arrendatorns försörjning.
Har rätt till fiske, i samband Har rätt till fiske, i samband med jordbruksarrende eller eljest, med jordbruksarrende celler eljest, upplåtits genom avtal som huvud- upplåtits genom avtal som huvudsakligen har annat ändamål än i sakligen har annat ändamål än i 1 Senaste lydelse 1967: 184. 2 Omtryckt 1970: 1018.
Prop. 1971: 137 . 5
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse första stycket sägs, iger denna lag — första stycket sägs, äger denna lag
ej tillämpning. ej tuillämpning. Lagen är ej ull-
lämplig på sådan upplåtelse av rätt
till fiske som avses i kapitel 5 ar-
tikel 6 eller 7 i gränsälvsöverens-
kommelsen den 16 september 1971
mellan Sverige och Finland.
Förbehåll som strider mot bestämmelse i denna lag är utan verkan
mot arrendatorn eller den som har rätt att träda i hans ställe. om ej annat anges.
1 de fall då enligt vad därom är föreskrivet arrendenämndens god-
kännande fordras för giltighet av förbehåll som nyss nämnts eller annat
avtalsvillkor, får godkännande sökas endast om detta angivits i avtalet.
Avslår nämnden framställning .om godkännande, förfaller avtalet, om ej
annat överenskommits.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Prop. 1971: 137 | 6
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 30 juni 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT. o
Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om gränsälvsöverenskonumelse mellan Sverige och Finland, m. m. och anför.
1 Inledning
Enligt rekommendation av Nordiska rådet bildades år 1957 en för Finland, Norge och Sverige gemensam kommitté, Nordiska vattenkraftkommittén, med uppgift att behandla frågor om samarbete mellan de tre länderna rörande utnyttjandet av vattenkrafttillgångarna på Nordkalotten. I skrivelse till de finska och svenska regeringarna i december 1960 hemställde kommittén att regeringarna måtte överväga behovet av en vattenrättslig konvention mellan de båda länderna och, i förekommande fall, vidta åtgärder i syfte att tillskapa en sådan konvention. Med anledning av kommitténs framställning tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1961 tre svenska sakkunniga! med uppdrag att i samråd med cen i Finland tillsatt kommitté? utarbeta förslag till en allmän vattenrättslig konvention mellan Finland och Sverige om nyttjandet av gränsvattendragen. De båda ländernas företrädare har antagit den gemensamma benämningen finsk-svenska gränsälvskommittén. Några särskilda direktiv för uppdraget meddelades inte vare sig i Finland celler i Sverige.
Gränsälvskommittén avlämnade i februari 1969 betänkandet (NU 1968: 16) Gränsälvsöverenskommelse mellan Finland och Sverige. Be-
1 Vattenrättsdomaren Gösta Schirén, ordförande, byråchefen Inge Bergström och tekniske direktören Tore Nilsson. Sedan Schirén den 24 mars 1965 lämnat uppdraget, har i hans ställe tillkallats justitierådet Per Bergsten. 2 Numera justitierådet Eero Manner, ordförande, numera bergsrådet Veikko Axelson och överinspektören Pentti I. Saarikko.
tänkandet innehåller förslag till överenskommelse mellan Sverige och Finland angående gränsvattendragen (gränsälvsöverenskommelse) samt förslag till deklarationer mellan Sverige och Finland rörande fastställande av stadga för finsk-svenska gränsälvskommissionen och stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde. Gränsälvskommitténs förslag torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga I.
De svenska sakkunniga överlämnade dessutom en den 1 oktober 1968 dagtecknad promemoria (Ds Ju 1968: 19), i vilken behandlas vissa frågor av internt svenskt intresse i anslutning till kommitténs betänkande. I promemorian framläggs förslag till lagstiftning och författningsändringar i övrigt som aktualiseras i Sverige vid genomförande av kommitténs förslag.
Efter remiss har i Sverige yttranden över betänkandet och promemorian avgetts av vattenöverdomstolen, överbefälhavaren, statens vägverk, sjöfartsverket, kammarkollegiet, generaltullstyrelsen, riksskattenämnden, domänverket, lantmäteristyrelsen, skogsstyrelsen, fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk, kommerskollegium, arbetsmarknadssty- : relsen, statens vattenfallsverk, länsstyrelsen i Norrbottens län, vattenlagsutredningen, vetenskapsakademien, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska naturskyddsföreningen, Svenska Samernas Riksförbund, Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) samt Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund, vars yttrande utgör ett återgivande av ett yttrande av Norrbottens Kustfiskareförbund. Remissinstanserna har bifogat yttranden av fiskeriintendenten i Övre norra distriktet, överlantmätaren, skogsvårdsstyrelsen, lantbruksnämnden, lappväsendet och länsarbetsnämnden i Norrbottens län, naturvårdssektionen vid länsstyrelsen i länet, polismästaren i Haparanda polisdistrikt, Torne älvs flottningsförening, Haparanda och Kiruna städer, Övertorneå och Karesuando kommuner, Tornedalskommunernas förbund, samarbetsnämnden för Pajala kommunblöck samt Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare.
Betänkandet har remissbehandlats även i Finland. Sedan remissbehandlingen avslutats har överläggningar ägt rum
mellan företrädare för det svenska justitiedepartementet och — enligt särskilt uppdrag -— den finska delegationen av gränsälvskommittén. Härvid har enighet nåtts om vissa ändringar i förslaget till gränsälvsöverenskommelse. Enligt detta förslag skall som bilagor till gränsälvsöverenskommelsen fogas stadga för finsk-svenska gränsälvskommissionen, stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde och stadga om prövnings- och anmälningsskyldighet för verksamhet som avses i kap. 6 art. 3 i gränsälvsöverenskommelsen. Vidare har enighet nåtts om ett förslag till tilläggsöverenskommelse till överenskommelsen den 17 februari 1949 mellan Sverige och Finland om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar. Till tilläggsöverenskommelsen fogas som bilaga en tilläggsstadga till stadgan angående flottningen i Torne och Muonio
gränsälvars flottled. Nu angivna förslag på finska och svenska språken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.
Jag avser att nu ta upp frågan om Kungl. Maj:ts godkännande av nyssnämnda förslag till överenskommelser. Frågan om erforderlig svensk lagstiftning i anledning av överenskommelserna torde få tas upp sedan dessa undertecknats.
2 Rådande förhållanden
Riksgränsen mellan Finland och Sverige följer Könkämä, Muonio och Torne älvar. Gränsen är omkring 50 mil lång. En närmare beskrivning av gränsälvsområdet och en redogörelse för vattendragens utnyttjande lämnas i kommitténs betänkande (s. 86—100).
Gränsen tillskapades genom freden i Fredrikshamn år 1809 mellan Sverige och Ryssland. Enligt gränsregleringstraktaten år 1810 skall gränsen i älvarna följa djupfåran och i sjöarna dras med hänsyn till det största djupet. Gränsöversyn har verkställts år 1956. I samband med att gränsöversynen godkändes träffades överenskommelse om att riksgränsen skall, oavsett framtida successiva förändringar i gränsälvarnas djupfåra, bibehållas i det läge som redovisas i gränsdokumenten intill dess annat överenskommes vid ny partiell eller fullständig gränsöversyn (SÖ 1961: 6). Utöver vad gränsregleringstraktaten år 1810 och fördrag i anslutning till den innehåller har överenskommelser om gränsvattendragen träffats endast i ett fåtal hänseenden. Fiske och flottning är ämnen som mer eller mindre fullständigt regleras av gemensamma bestämmelser. Härjämte har vissa kommunikationsfrågor som byggande av broar och anordnande av färjleder på särskilda platser blivit föremål för mellanstatliga överenskommelser.
Beträffande fisket gäller konventionen den 10 maj 1927 mellan Sverige och Finland angående ordnandet av det samfällda Jaxfisket i Torne och Muonio älvar (SÖ 1927: 29, 1933: 7 och 1966: 60). Konventionen avser endast det för staterna samfällda laxfisket. Till Iaxfiskekonventionen har knutits en stadga för fiskets bedrivande inom Torne älvs fiskeområde, den s. k. Torneälvsstadgan (SÖ 1927: 29 s. 251, 1933: 9, 1960: 31, 1966: 61 och 1967: 30). Stadgan har ett vidare tillämpningsområde än konventionen. Bestämmelserna i stadgan gäller förutom de delar av älvarna där samfällt laxfiske bedrivs även biflöden och ett område i havet utanför älvmynningen. Vidare finns i stadgan bestämmelser om fiske efter andra fiskslag än lax och laxöring.
Flottningen regleras av överenskommelsen den 17 februari 1949 mellan Sverige och Finland om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar med därvid fogad stadga angående flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled (SÖ 1949:5 och 1964: 28). Flottningen
handhas av en svensk-finsk flottningsförening. Överenskommelsens tilllämpningsområde, liksom verksamhetsområdet för den gemensamma flottningsföreningen, omfattar gränsälvarna och ett område i havet utanför mynningen men inte på någondera sidan biflöden till gränsälvarna.
I fråga om kommunikationer har överenskommelser träffats om järnvägsbro vid Haparanda och Torneå, om färjförbindelser vid Karesuando, Pello, Övertorneå, Muonio och Kaunisjokisuu samt om landsvägsbroar vid Övertorneå och Pello (SÖ 1924: 20, 1949: 43, 1958: 82, 1960: 60, 1963: 22, 1968: 27 och 1969: 14). I överenskommelserna om landsvägsbroarna har förklarats, att erforderligt vattenrättsligt förfarande skulle äga rum i enlighet med vederbörande lands lagstiftning.
3 Kommitténs förslag
I betänkandet tar kommittén inledningsvis upp frågan om beh ovet av en allmän vattenrättslig konvention och anför härom i huvudsak följande.
En samverkan mellan staterna är nödvändig, om man vill möjliggöra ändamålsenlig användning av gränsvattendragen och effektivt skydda dem från skadlig vattenförorening eller annan förstörelse, Hittills har endast beträffande fiske och flottning samverkan etablerats 1 fasta former genom överenskommelser mellan staterna. Det föreligger emellertid aktuellt behov av fast reglerad samverkan på flera andra områden. Det behövs en enhetlig vattenrättslig kontroll över de fasta fiskeverken i gränsälvarna. Nya broar och färjlägen planeras. Man får räkna med att ytvattenuttag för kommunal och industriell förbrukning kan bli av sådan storlek att förhållandena i vattendraget påverkas på båda sidor om gränsen. Det är nödvändigt att gemensamma bestämmelser tillskapas när det gäller utsläpp av avloppsvatten och att samarbetet på området regleras i fasta former.
Frågan om kraftutbyggnad i gränsälvarna i större omfattning är inte aktuell men möjligheten att den kan komma att aktualiseras kan inte uteslutas. Kommittén anser därför att en vattenrättslig överenskommelse bör omfatta även byggande för kraftändamål. Detta innebär dock inte något positivt ställningstagande för utbyggnad. Kommitténs förslag innebär bara att förutsättningar skapas för prövning av frågor om utbyggnad i gränsälvarna, varvid frågor om tillstånd till dammbyggnad i gränsälv och till vattenreglering av beskaffenhet att väsentligt påverka vattenförhållandena i gränsälv skall underställas båda regeringarnas prövning. Det nu rådande avtalslösa tillståndet möjliggör åtgärder för kraftexploatering i gränsområdet inom vardera staten med utnyttjande av dess interna lagstiftning, och sådana åtgärder kan genomföras 1t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 137
i tillflöde eller på endera sidan av gränsälv utan effektiv kontroll från den andra sidan.
Kommittén anser att 1949 års flottningsöverenskommelse i stort sett fyller sin funktion i nuvarande skick. Om gemensamma regler om andra vattenrättsliga förhållanden kommer till stånd, behövs dock viss revision för att samordna flottningsbestämmelserna med dessa. Vad beträffar fisket föreligger behov av bestämmelser utöver den redan angivna vattenrättsliga kontrollen över fasta fiskeverk. Fiskebestämmelserna bör samordnas med de vattenrättsliga reglerna.
Sammanfattningsvis förklarar kommittén att det finns behov av en allmän vattenrättslig överenskommelse och att överenskommelsen i huvudsak bör innehålla bestämmelser om byggande i vatten och vattenreglering, fiske, flottning och skydd mot vattenförorening. Överenskommelsen bör inte endast reglera förutsättningarna för tillåtligheten av åtgärder av olika slag utan även innehålla bestämmelser om ett gemensamt förfarande. Det bör tillskapas ett gemensamt organ, som har att med verkan i båda staterna besluta rörande de åtgärder som kommer i fråga.
I den skrivelse med vilken betänkandet överlämnades förklarade sig kommittén förutsätta att regeringarna i samband med antagandet av överenskommelsen i någon form deklarerar att, om frågan om utbyggnad av vattenkraften i gränsälvarna framdeles skulle komma att aktualiseras inom någondera staten, denna fråga som förberedelse till den i överenskommelsen föreskrivna behandlingen blir föremål för överväganden och underhandlingar mellan regeringarna. |
Kommittén framhåller att vissa allmänna principer kan sägas vara grundläggande för den framväxande internationella vattenrätten. Scnast har sådana principer formulerats i ”Helsinki rules on the uses of the waters of international rivers”, antagna av International Law Association vid dess konferens i Helsingfors i augusti 1966. En huvudregel är att varje stats möjlighet att ensidigt företa åtgärder beträffande ett gemensamt vattendrag måste begränsas till vad som inte har skadlig inverkan utanför statens område eler dess del av vattendraget. En annan grundsats är att gemensamma vattendrags ekonomiska värden skall fördelas rättvist mellan staterna. Administrativa uppgifter beträffande vattendrag som berör två eller flera stater förutsätts genomgående kunna bäst handhas av organ som är gemensamt för staterna i fråga.
De nu angivna grundsatserna bör enligt kommittén vara vägledande då det gäller att få till stånd en vattenrättslig reglering för gränsvattendragen mellan Finland och Sverige. Helt naturligt bör regleringen anknyta till vattenlagstiftningen i båda staterna, något som inte erbjuder större svårigheter eftersom regelsystemen..i det väsentliga är tämligen likartade. En uppdelning får emellertid ske mellan vad som kan regle-
ras av gemensamma bestämmelser och vad som kan regleras av vartdera landets lag. Den svensk-norska vattenrättskonventionen den 11 maj 1929 (SÖ 1931: 10) innehåller endast i begränsad omfattning gemensamma bestämmelser, beroende på att de för Sverige och Norge gemensamma vattendragen går tvärs över riksgränsen och följaktligen de företag som kommer till utförande i regel blir belägna inom ettdera landets område. Detsamma gäller i huvudsak den finsk-sovjetiska överenskommelsen den 24 april 1964. I förhållandet mellan Finland och Sverige är det emellertid ett vattendrag som bildar gräns med gränslinjen löpande i vattendragets djupfåra. Detta medför behov av en betydligt mera omfattande gemensam reglering. Kommitténs förslag till gränsälvsöverenskommelse består därför av ett tämligen stort antal artiklar, som innehåller bestämmelser avsedda att bli gällande lika för båda staterna. Den interna lagstiftningen blir emellertid subsidiärt tilllämplig.
Kommittén tar härefter upp frågan om överenskommelsens geografiska tillämpningsområde. Däri bör givetvis i första hand ingå de sjöar och vattendrag som genomlöps av riksgränsen (gränsälvarna). Vidare bör överenskommelsen inbegripa sidogrenar av och tillflöden till gränsälvarna liksom samtliga de utflöden som bildas av Torne älvs olika mynningsgrenar. Även ett område av havet utanför mynningen bör ingå i tillämpningsområdet Detta leder till att överenskommelsen oberoende av nationella gränser kommer att omfatta allt som hydrologiskt bildar en enhet, den enhet inom vilken verkningarna av olika företag kan sprida sig. Kommittén anser dock inte att det finns anledning att göra bestämmelserna tillämpliga på Kalix älv, trots att dess och Torne älvs nederbördsområden på grund av en bifurkation, Tärendöälven, till viss del sammanfaller. Beträffande flottning och fiske föreslås vissa begränsningar i tillämpningsområdet.
Enligt kommitténs förslag skall överenskommelsen innehålla bestämmelser om byggande i vatten, vattenreglering, fiske, flottning och skydd mot vattenförorening. I fråga om fiske och flottning behövs i detta sammanhang inte någon närmare bestämning utöver angivandet av tillimpningsområdet. Vad angår byggande i vatten, vattenreglering och avloppsutsläpp bör varje åtgärd som vidtas i gränsälv falla under överenskommelsen, oavsett om verkningarna inskränker sig till endera statens del av vattendraget eller inte. Beträffande åtgärd som utförs inom det geografiska tillämpningsområdet i övrigt bör däremot förutsättning för överenskommelsens tillämplighet vara att verkningarna sträcker sig in på den andra statens område. En anläggning som utförs i ett tillflöde och inte har några verkningar utanför den stat där den uppförs skall alltså behandlas som en intern angelägenhet för den staten.
Kommittén tar härefter upp frågan om behovet av en särskild gränsälvskommission och lämnar exempel på förebilder till
en sådan kommission. Ett gemensamt organ av denna art bör enligt kommittén skapas endast om ett påtagligt behov därav föreligger. En ordning enligt vilken de finska och svenska myndigheterna har att agera var och en på sin sida om gränsen och i förekommande fall försöka träffa gemensamma eller samordnade beslut är uppenbarligen förenad med betydande olägenheter. I.änsstyrelserna i Lapplands och Norrbottens län, vilka har erfarenhet av tillämpningen av de gällande fiske- och flottningsöverenskommelserna, har inför kommittén starkt understrukit behovet av ett gemensamt organ med beslutande befogenheter. Utan ett sådant organ blir förfarandet tungrott och omständligt, och det blir inte möjligt att få till stånd den planmässighet och översiktliga bedömning som är en ofrånkomlig förutsättning för ett ändamålsenligt nyttjande och skyddande av gränsvattendragen. Kommittén föreslår därför att en gränsälvskommission inrättas, vilken i avseende på gränsvattendragen övertar de uppgifter som ankommer på vattendomstolarna och i viss utsträckning — huvudsakligen beträffande fiske och flottning — uppgifter som nu tillkommer länsstyrelserna. Härigenom får kommissionen en så omfattande kompetens att den kan handha större delen av de ärenden rörande gränsvattendragen som förutsätter någon form av samarbete över gränsen. Kommittén diskuterar om det från konstitutionell synpunkt är möjligt att tillägga gränsälvskommissionen som mellanstatligt organ beslutskompetens. För Sveriges vidkommande torde det enligt kommittén inte föreligga någon tvekan i detta avscende, i vart fall inte efter den år 1965 genomförda ändringen av 81 § regeringsformen (SFS 1965: 46 och 1969: 22). Inte heller för Finlands del anses något hinder mot en sådan ordning föreligga. Kommittén pekar i detta sammanhang på att förslaget innebär att underställning hos regeringarna skall ske beträffande viktigare tillståndsfrågor och att ett stadfästelseförfarande skall tillämpas i vissa fall samt att de omröstningsregler som föreslås innebär att kommisionens beslut som regel skall omfattas av majoriteten av vardera statens medlemsgrupper. Kommittén förordar att i överenskommelsens inledande kapitel anges vissa grundläggande principer för nyttjandet av vattnet inom tillämpningsområdet. Härvid bör enligt kommittén i första hand fastslås, att båda länderna har ett berättigat intresse av att komma i åtnjutande av de förmåner som vattendraget bereder. Samtidigt skall emellertid hållas i sikte, att de lokala.intressena bör tillgodoses och att vattendraget därvid i princip bör ses som en cnhet utan avseende på riksgränsen. Det skall alltså tillses att gränsbygdens intressen främjas på bästa sätt. Naturvårdsintresset bör ägnas stor uppmärksamhet. Gränsvattendragen löper genom natur som till stora delar är orörd. Riktmärket bör vara att ingrepp som är störande från naturvårdssynpunkt i möjligaste mån skall undvikas och att
de ingrepp som vid vederbörlig prövning finnes böra ske utförs så skonsamt som möjligt. Mycket angeläget är att vattnet skyddas mot förorening och att fiskbeståndet tryggas. Dessa intressen torde få anses inbegripna i naturvårdsintresset men de är så väsentliga att de bör nämnas särskilt. Den avvägning mellan riks- och lokalintressen och mellan skilda intressen i övrigt som skall ske vid nyttjandet förutsätter att detta sker planmässigt och med blick för helheten. Kommittén understryker vikten av att regeringarna effektivt medverkar till och främjar den erforderliga planeringen. I fråga om byggande i vatten föreslår kommittén regler som i huvudsakliga delar har motsvarighet i båda staternas eller endera statens vattenlagstiftning. Som huvudregel föreslås, närmast med anknytning till finsk rätt, att byggande i vatten får ske endast om det prövas från allmän eller enskild synpunkt medföra fördel som väsentligt överväger olägenheterna. Något bestämt matematiskt förhållande mellan nytta och skada krävs alltså inte. En regel härom kan svårligen uppställas med hänsyn till företag vilkas verkningar i avseende på nytta och skada sträcker sig över båda staterna. Företag som är av mera ingripande beskaffenhet i avseende på befolkningens levnadsförhållanden eller naturförhållandena eller eljest med hänsyn till betydande allmänt intresse skall tillåtas endast under förutsättning att det är av synnerlig vikt för näringslivet eller för orten eller i övrigt från allmän synpunkt. Med hänsyn till vikten av att byggandet i vatten inom gränsområdet hålls under noggrann kontroll anser kommittén att tillståndsprövning bör vara obligatorisk i förhållandevis vidsträckt omfattning. Kommittén föreslår därför att skyldighet att inhämta tillstånd till byggande skall föreligga i alla fall utom då byggandet är av ringa omfattning och det är uppenbart att allmänt eller enskilt intresse inte menligt påverkas. Beträffande företag av större betydelse skall tillåtlighetsfrågan och frågan om de villkor som skall gälla för företaget med hänsyn till allmänna intressen underställas båda regeringarna. Dessa skall kunna förbehålla sig prövningsrätt även i andra fall. Enligt kommitténs förslag blir bestämmelserna om byggande i vatten tillämpliga även på den särskilda form av byggande som kallas vattenreglering, men vissa speciella föreskrifter om vattenreglering, avseende delaktighet i sådant företag m. m., tas upp i ett särskilt kapitel i förslaget. Härvid beaktas inte endast, som i den svenska vattenlagen, reglering för kraftändamål och torrläggning utan även, i anknytning till finsk rätt, reglering för främjande av samfärdsel, flottning, fiske, vattenförsörjning eller vattenvård. Rätt för annan att ansluta sig till vattenregleringsföretag skall föreligga. Bestämmelser om tvångsdelaktighet föreslås inte, men avgiftsskyldighet skall kunna åläggas den som tillgodogör sig nytta av vattenreglering. De rättsregler som avser fiske hänförs inte till vattenrätten vare
sig i Finland eller i Sverige. Kommittén anser det dock uppenbart, att fisket inte kan förbigås när det gäller att reglera nyttjandet av gränsvattendragen. Fisket har sedan länge varit föremål för konventioner mellan Finland och Sverige. F.n. gäller 1927 års laxfiskekonvention och den s.k. Torneälvsstadgan. Konventionen innebär att laxfisket — med undantag för vissa särskilt angivna skatteförsålda fisken — skall brukas samfällt för staterna. Detta bygger på den förutsättningen att laxfisket uteslutande tillkommer staterna själva, huvudsakligen med s. k. regalrätt. Till följd av tvistigheter rörande rätten till laxfisket uppkom betydande svårigheter att tillämpa bestämmelserna om samfällt laxfiskebruk. På grund härav och då konventionen och Torneälvsstadgan även i övrigt ansågs vara i behov av revision tillsattes år 1954 den s. k. laxfiskekommissionen med uppdrag att se över fiskebestämmelserna. Uppdraget avsåg även revidering i vissa hänseenden av föreskrifterna om flottning. Laxfiskekommissionen avlämnade år 1962 betänkandet (NU 1963: 2) Fiske och flottning i gränsvattnen mellan Finland och Sverige. Efter remissbehandling överarbetades kommissionens förslag av gränsälvskommittén, som avgav förslag i ämnet år 1964 (i Sverige Ds Ju 1964: A 6). Även detta förslag remissbehandlades men har ännu inte blivit genomfört. En del partiella reformer, grundade på kommissionens förslag, har emellertid vidtagits. Sålunda genomfördes år 1964 vissa ändringar i 1949 års flottningsstadga avseende förhållandet mellan de flottande och ägare av fiskebyggnader (SÖ 1964: 28). År 1966 träffades, i avbidan på att frågan om rätten till laxfisket i den svenska delen av gränsälvarna skulle bli klarlagd och en allmän vattenrättslig konvention kunde komma till stånd, en överenskommelse mellan de båda staterna rörande tillämpningen av 1927 års konvention (SÖ 1966: 60). Samtidigt infördes i Torneälvsstadgan förbud mot användning av vissa fiskredskap (SÖ 1966: 61). Slutligen har år 1967 genom tillägg till Torneälvsstadgan antagits bestämmelser om s.k. fredningszoner i Torne skärgård (SÖ 1967: 30). Den svenska högsta domstolen har genom dom den 26 oktober 1967 (NJA 1967 s. 521) i mål mellan byamännen i Vitsaniemi och svenska staten ogillat byamännens talan om bättre rätt till Jaxfisket utanför byns strand vid Torne älv. Domen torde få anses prejudicerande för hela det i jordeboken upptagna ”Tornc älvs regala laxfiske”, vilket omfattar den svenska delen av älven från mynningen åtminstone upp till Marjosaari i Övertorneå socken. Högre upp i älven råder svenska staten i stor utsträckning över fiskevattnen på grund av annan rätt än regalrätt. Svårigheterna i avseende på tillämpningen av 1927 års laxfiskekonvention torde genom den utgång Vitsaniemimålet har fått vara i väsentlig grad undanröjda. De delar av laxfiskekommissionens förslag som ännu inte genomförts får enligt kommittén i detta läge prövas från nya utgångspunkter. Framför allt gäller detta laxfiskekommissio-
nens förslag om införande av bestämmelser angående fiskådra i gränsälvarna och om ny reglering av det samfällda laxfisket.
TLaxfiskekommissionen har ägnat stor uppmärksamhet åt frågan om skydd för allmänna fiskeintressen och har till stärkande av detta skydd föreslagit införande av enhetliga bestämmelser om fiskådra i gränsälvarna. Regalrätten har utgjort en god grundval för tillgodoseende av allmänna fiskeintressen och kommissionens förslag angående fiskådra har tillkommit väsentligen för att säkra ett sådant skydd även för den händelse regalrätten mera allmänt skulle komma att underkännas. Då svenska staten framgångsrikt kunnat hävda regalrättsanspråken kan det enligt kommittén ifrågasättas om förslaget rörande fiskådra behöver genomföras. Förslaget får emellertid anses vara av stor betydelse från allmän fiskesynpunkt och synes välmotiverat oavsett hur det förhåller sig med rådigheten över laxfisket. F.ö. bör man räkna med möjligheten av att ändrade förhållanden i detta avseende uppkommer genom ny lagstiftning, ytterligare processer eller av annan anledning. Kommittén har därför i förslaget till gränsälvsöverenskommelse upptagit bestämmelser om fiskådra inom älvområdet i huvudsaklig överensstämmelse med laxfiskekommissionens förslag.
Beträffande det samfällda laxfisket har laxfiskekommissionen föreslagit ändrade regler av huvudsaklig innebörd att samfällt brukande skall ske endast i den mån staterna råder över fisket. Med hänsyn till utgången av Vitsaniemimålet skulle det inte möta hinder att i stället reglera detta fiske väsentligen på samma sätt som i 1927 års konvention, vilken föreskriver att allt laxfiske i älven skall brukas samfällt med särskilt angivna undantag. Emellertid visar erfarenheterna från tillämpningen av 1927 års konvention, att det kan medföra påtagliga olägenheter att alltför mycket i detalj låsa fast systemet i konventionstexten. Om en gränsälvskommission inrättas, kan enligt kommittén en sådan detaljreglering med fördel undvaras. Det torde i stället kunna överlåtas åt kommissionen att bestämma i vilka fall samfällt brukande av laxfisket skall ske och meddela erforderliga föreskrifter. Mcd hänsyn till de föreslagna bestämmelserna om fiskådra torde det inte vidare komma i fråga att utöva samfällt laxfiske med pator och Jiknande anordningar. Vad som behöver regleras är därför endast notfiske samt fiske med drag och därmed jämförliga redskap (sportfiske). Kommittén föreslår alltså att i överenskommelsen upptas bemyndigande för gränsälvskommissionen att enligt vissa angivna grunder besluta om samfällt laxfiske avseende notfiske vid viss fiskeplats samt fiske med drag och därmed jämförliga redskap inom vissa områden.
Kommittén föreslår slutligen, dels att i överenskommelsen uttryckligen fastslås att utsättande av fast fiskeverk är att anse som byggande i vatten och att följaktligen samma regler om tillståndsprövning gäller som för annat byggande i vatten, dels att de år 1967 genom tillägg
till Torneälvsstadgan antagna bestämmelserna om fredningszoner i Torne skärgård i huvudsakligen oförändrat skick överförs till gränsälvsöverenskommelsen. Även nu gällande bestämmelser om begränsning av fiskerätten i älvmynningen och dess närhet föreslås överförda till gränsälvsöverenskommelsen. Kommittén anser att det liksom hittills bör finnas en särskild fiskestadga med närmare föreskrifter om fiskets vård och bedrivande och lägger fram förslag till en sådan stadga.
Bestämmelser om flottningen i gränsvattendragen och havsområdet utanför Torne älvs mynning finns i 1949 års flottningsöverenskommelse och den till överenskommelsen knutna flottningsstadgan. Själva överenskommelsen upptar regler om frihet från tullbehandling av flottgods, om rätt att fritt föra redskap, materiel och förnödenheter för flottningen från den ena staten till den andra, om skattefrihet för flottningsföreningen, om lättnader för flottningsmanskapet i fråga om rätten att överskrida gränsen samt om avgift på flottgodset till bevarande av fiskbeståndet. Flottningsstadgan innehåller närmare bestämmelser om flottningen och om flottningsföreningens organisation. Kommittén finner det mest ändamålsenligt att flottningsbestämmelserna inarbetas i gränsälvsöverenskommelsen. I samband härmed föreslås att bestämmelserna skall bli tillämpliga även på bivattendragen, vilket inte är fallet f. n. Beslutande organ i ärenden angående flottningsfrågor blir enligt förslaget gränsälvskommissionen i stället för länsstyrelserna, Även vissa andra sakliga ändringar föreslås. Vidare har en väsentlig formell överarbetning varit erforderlig för infogande av bestämmelserna i gränsälvsöverenskommelsen. Enligt förslaget skall ordningen med en särskild flottningsstadga inte bibehållas. I gränsälvsöverenskommelsen får i stället ingå dels bestämmelserna i den nuvarande flottningsöverenskommelsen dels flertalet av de föreskrifter som är upptagna i flottningsstadgan. Vissa bestämmelser i stadgan har uteslutits. Dessa är huvudsakligen av sådan art att de lämpligen kan tas upp i reglementariska föreskrifter som fastställs av gränsälvskommissionen.
Kommittén framhåller att det är en mycket väsentlig uppgift att reglera frågan om skydd mot vattenförorening. Det ligger i sakens natur att föroreningar sällan celler aldrig stannar på den sida av ett vattendrag där de förorenande ämnena släpps ut. Verkningarna blir genomgående ett problem för båda sidor. I internationellrättsliga sammanhang har man under senare tid fäst uppmärksamheten vid frågor som rör förorening av vatten i gränsälvar och älvar som eljest genomflyter två eHer flera stater. Tämligen undantagslöst har uttalats, att en stat är förhindrad att tillåta att på dess område inleds verksamhet eller vidtas åtgärd som orsakar skada på vattendrag inom grannstat, i varje fall då skadan är av väsentlig betydelse. Däremot har i viss utsträckning divergerande åsikter framförts i fråga om skyldighet att förhindra sådan skadebringande verksamhet som inte är ny i egentlig
bemärkelse. Verksamheten kan ha bedrivits en längre tid utan att den. skadelidande grannstaten har reagerat. Även för dessa fall har dock i stor utsträckning hävdats att den stat inom vars område verksamheten bedrivs är skyldig att sträva efter att den skadliga effekten förhindras eller minskas. Vad beträffar gränsvattendragen mellan Finland och Sverige är det väl möjligt att med tillämpning av sådana grundsatser föreskriva ett ömsesidigt hänsynstagande i frågor om avloppsutsläpp och liknande vattenförorenande åtgärder på vardera sidan. Enligt kommitténs mening bör man dock inte stanna härvid utan i stället anordna ett dirckt samarbete i vattenvårdande syfte. Samarbetet bör gälla hela det geografiska tillimpningsområdet för gränsälvsöverenskommelsen. En ledande grundsats bör vara att riksgränsen inte skall medföra någon uppdelning i särskilda intresseområden. I överenskommelsen bör alltså tas upp enhetliga regler till skydd mot vattenförorening enligt huvudlinjerna i lagstiftningen i de båda länderna. Tillståndsprövning bör vara obligatorisk så snart fråga är om avfallsutsläpp som medför skada eller olägenhet av någon betydenhet för allmänt eller enskilt intresse. Kommittén föreslår härvid en reglering som närmast anknyter till den finska vattenlagen, dock med komplettering av detaljbestämmelser utfärdade i administrativ ordning om förprövning m. m. Vad som främst kan tjäna samarbetet torde vara att gränsälvskommissionen bildar ett gemensamt organ, vilket fungerar både som tillståndsgivande organ i fråga om utsläpp av förorenande avfall och som samordnande övervaknings- och kontrollorgan.
Kommittén tar i detta sammanhang upp frågan om överenskommelsen även bör innehålla bestämmelser till skydd för grundvattnet. Det kan synas ocnhetligt att inte i samband med frågor om skydd mot ytvattenförorening också behandla vissa grundvattenförhållanden. Framför allt från vattentäktssynpunkt kan det anses sakligt omotiverat att inte utforma ett enhetligt yt- och grundvattenskydd. Gränsen mellan vt- och grundvatten är stundom svårbestämd, vartill kommer att ytvatten ofta på naturlig väg infiltreras till eller på annat sätt påverkar en grundvattenförekomst och att ytvatten används för konstgjord infiltration. Frågor om användning av grundvatten liksom om skydd mot förorening ' av grundvatten har kommittén dock ansett falla utanför dess uppdrag. Sådant ingrepp i vattenområde inom det geografiska tillämpningsområdet för överenskommelsen som påverkar grundvattenförhållandena behandlas emellertid som en form av byggande i vatten,
Vad angår förfarandet inför gränsälvskommissionen innebär kommitténs förslag, att kommissionen ersätter vattendomstolen i resp. stat som tillståndsgivande organ i fråga om byggande och andra åtcärder i vatten. Tillståndsgivningen föreslås ske på grundval av ett ansökningsförfarande, som utformas i nära överensstämmelse med motsvarande förfarande i de båda staterna. Även för vissa frågor som
inte avser tillstånd föreslås ett ansökningsförfarande. För de frågor som sålunda skall behandlas av kommissionen inom ramen för ett särskilt reglerat ansökningsförfarande används i förslaget beteckningen mål. Från länsstyrelserna övertar kommissionen i huvudsak vissa frågor rörande fiske och flottning. Dessa frågor liksom övriga frågor som inte går in under ansökningsförfarandet skall handläggas som ärenden. Det är inte avsett att kommissionen skall vara forum för mål om straffansvar eller i övrigt för rättsliga tvister som inte har samband med tillståndsprövning. Sådana frågor skall handläggas av domstol i vederbörande stat. Vid prövning av mål och ärenden skall kommissionens samtliga ledamöter delta. För giltigt beslut krävs i princip att minst fyra ledamöter, därav minst två från vardera staten, är överens. Uppnås inte sådan enighet skall som regel frågan hänskjutas till regeringarna för avgörande. I ersättningsfrågor skall dock den mening gälla som omfattas av flertalet medlemmar från den stat till vilken skadan etc. hänför sig.
Kommittén har övervägt frågan i vilken utsträckning fullföljd av talan mot gränsälvskommissionens beslut bör vara tillåten. Kommittén har funnit det tämligen självklart, att det inte kan komma i fråga att inrätta ytterligare ett gemensamt organ, där kommissionens beslut skul- Je kunna överklagas. I den mån fullföljd skall tillåtas får man alltså anlita inomstatliga organ. Beträffande frågor om ersättning anses naturligt att fullföljd får ske till domstol i vederbörande stat. När det gäller andra frågor, såsom frågor om tillåtlighet av byggande i vatten och andra sådana åtgärder, är det med hänsyn till att intressen i båda staterna regelmässigt är berörda inte lämpligt att låta talan fullföljas till organ i endera staten. Det kan inte heller komma i fråga att ha dubbla klagoinstanser, en i vardera staten. Kommittén har därför stannat för att kommissionens beslut i andra frågor än ersättningsfrågor inte skall få överklagas. Emellertid föreslår kommittén att tillståndsfrågor rörande mera betydande åtgärder skall underställas båda regeringarnas prövning, varjämte för giltighet av kommissionens beslut i vissa fall skall krävas stadfästelse av båda regeringarna. Med den ordning som sålunda föreslås anser kommittén att skäliga krav på rättssäkerhet blir tillgodosedda.
Kommittén framhåller ytterligare beträffande förfarandet att intern lagstiftning får inträda som supplerande enligt den allmänna grundsats som i förslaget har kommit till uttryck i kap. 1 art. 8. Eftersom principerna för förfarandet i möjligaste mån bör vara enhetliga och alltså i regel inte skifta allteftersom frågor hänförliga till den ena eller den andra staten behandlas, kan det härvid bli en öppen fråga, om finsk eller svensk lagstiftning skall tillämpas. Kommittén förutsätter att det får ankomma på gränsälvskommissionen att pröva denna fråga från fall
till fall med ledning av de allmänna grunder på vilka överenskommelsen vilar.
Gränsälvskommissionen skall enligt förslaget utöva fortlöpande tillsyn Över nyttjandet av gränsvattendragen. Väsentligen blir denna tillsynsverksamhet av samordnande natur.
I fråga om giltighetstiden för överenskommelsen föreslås att ingen tidsbegränsning skall gälla men att vardera staten skall kunna bringa överenskommelsen att upphöra genom uppsägning. I detta sammanhang framhåller kommittén, att den anknytning till den gällande lagstiftningen i de båda staterna som har eftersträvats vid utformningen av förslaget bör bibehållas även i fortsättningen. Kommittén förutsätter därför att, om någondera statens lagstiftning i ämne som behandlas i överenskommelsen ändras väsentligt, förhandlingar utan dröjsmål tas upp för erforderlig omarbetning av överenskommelsen. Skulle sådana förhållanden inträffa att endera staten finner sig böra säga upp överenskommelsen till upphörande, kan det bli en svårlöst fråga hur det skall förfaras med anläggningar som då finns i vattendraget. I förslaget ingår en bestämmelse som innebär att staterna vid uppsägning skall ta upp förhandlingar om fortsatt bestånd av anläggningar som har tillkommit i enlighet med överenskommelsen.
Kommitténs förslag till gränsälvsöverenskommelse är uppdelat i tolv kapitel. Det inledande 1 kap. innehåller bestämmelser av allmän karaktär. I 2 kap. har upptagits föreskrifter om gränsälvskommissionens sammansättning och organisation i övrigt. Därefter följer i 3—7 kap. bestämmelser om byggande i vatten, vattenreglering, fiske, flottning och skydd mot vattenförorening. I 8 kap. har sammanförts vissa bestämmelser om ersättning, medan förfarandet regleras i 9 kap. Föreskrifter om tillsyn, besiktning, handräckning m. m. återfinns i 10 kap. Vissa bestämmelser om gränsöverskridande, skattefrihet m. m. ingår i 11 kap. och i 12 kap. upptas slutbestämmelser, avseende ordningen för lösande av tvister om tolkning och tillämpning av överenskommelsen, ikraftträdande, uppsägning m. m. Kommittén motiverar i betänkandet utförligt de särskilda artiklarna i förslagen till gränsälvsöverenskommelse samt till stadgor för gränsälvskommissionen och för fisket inom Torne älvs fiskeområde (s. 116—196).
4 Remissyttrandena
Vad gäller frågan om behovet av en allmän vattenrättslig konvention är meningarna bland de svenska remissinstanserna delade. Vägverket, domänverket, lantmäteristyrelsen, skogsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, vattenfallsverket, länsstyrelsen och överlantmiätaren i Norrbottens län, polismästaren i Haparanda polisdistrikt, Kiruna stad,
samarbeishämnden för Pajala kommunblock, Tornedalskommunernas förbund, Torne älvs flottningsförening, Svenska Kraftverksföreningen samt Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare anser att ett sådant behov föreligger. Domänverket, skogsstyrelsen, länsstyrelsen, överlantmätaren och flottningsföreningen anför särskilt att den föreslagna Överenskommelsen bör antas så snart som möjligt. Länsstyrelsen, som redan i ett yttrande i december 1966 mycket kraftigt underströk att det förelåg ett stort behov av en allmän vattenrättslig konvention, framhåller att frågan senare har fått ökad aktualitet bl. a. genom de överläggningar som har ägt rum mellan gränskommunerna för att lösa föroreningsproblemen i Torne älv, i första band i Torneå-Haparandaregionen. Vattenfallsverket påpekar att vattenkraftutbyggnad för svensk del inte f.n. synes aktuell i berörda vattendrag och att det därför från valtenkraftssynpunkt inte kan anses angeläget att konventionen kommer till stånd. Från andra synpunkter, främst hänsynen till utvecklingen i gränsbygden med därtill knutna aktiviteter som inbegriper utnyttjande av gränsvattendragen och ovissheten om översynen av den svenska vattenlagen kan slutföras inom överskådlig tid, anser sig verket dock kunna rekommendera att en konvention grundad på kommitténs förslag ingås. Verket framhåller att det kan finnas anledning att särskilt beakta konventionens skyddsfunktion vad gäller ovälkomna åtgärder i grannlandet.
RLF, som inte uttalar sig rörande behovet av en konvention, ifrågasätter om det finns skäl att genomföra förslaget nu, eftersom innehållet till följd av pågående översyn av vattenlagen kan bli inaktuellt inom relativt kort tid. Enligt förbundets mening vore det därför praktiskt att uppskjuta ställningstagandet.
De remissinstanser som anser att det inte föreligger något aktuellt behov av den föreslagna överenskommelsen i dess helhet eller i vissa delar är kammarkollegiet, fiskeristyrelsen, naturvårdsverket, naturvårdssektionen vid länsstyrelsen, vattenlagsutredningen, vetenskapsakademien, Naturskyddsföreningen och Svenska Samernas Riksförbund.
Kammarkollegiet anser att frågan om ingående av en allmän vattenrättslig konvention bör i huvudsak anstå tills vidare. Sådana frågor rörande t. ex. vattenföroreningsproblemen eller ordnandet av det gemensamma Jaxfisket som inte tål uppskov bör självfallet kunna tas upp till separat mellanstatlig reglering. Den utredning som hösten 1969 har lagts fram av arbetsgruppen för de outbyggda norrlandsälvarna (Ds I 1969: 8) visar att en utbyggnad av vattenkraften i Torne älv inte är ekonomiskt lönsam. För annat byggande i vatten torde en särskild vattenrättslig konvention knappast behövas. Kollegiet påpekar vidare att det redan nu föreligger behov av viss omarbetning av förslaget med hänsyn till tillkomsten av miljöskyddslagen (1969: 387). Genom denna har införts ett nytt prövningssystem för vattenföroreningsföretagen, innebärande
administrativ prövning av tillståndsfrågorna, medan crsättningsfrågorna prövas av domstol. Enligt direktiven för vattenlagsutredningen (Ju 1969: 58) bör systemet införas även i vattenlagstiftningen i Öövrigt. Utredningens arbete omfattar även översyn av de materiella reglerna i vattenlagen. Mot den bakgrunden och då behovet av en vattenrättskonvention under alla förhållanden inte är akut ter det sig mindre meningsfullt att nu fullfölja konventionsarbetet.
Vattenlagsutredningen, som tillkallades år 1968 med uppdrag att se över vattenlagen (1918: 523), anger flera skäl för uppskov. En utbyggnad av vattenkraften i gränsälvssystemcet ter sig i dag synnerligen oviss. I fråga om behovet i övrigt av en gemensam vattenrättslig reglering synes nödvändig kontroll över de fasta fiskeverken i och för sig kunna utövas med stöd av nationell lagstiftning. Behovet av regler för inrättande av internationella trafikleder torde för Sveriges del inte ha större angelägenhetsgrad i gränsälvsområdet än på andra håll, t.ex. inom Öresundsregionen. Det synes vidare med hänsyn bla. till befolkningsutvecklingen mindre sannolikt att ytvattenuttag av beskaffenhet att påverka vattenförhållandena på ömse sidor om gränsen kommer att behövas inom överskådlig tid. Det mest framträdande behovet av gemensamma regler föreligger enligt utredningens mening i fråga om möjligheterna att använda gränsvattendragen som recipienter för avloppsvatten. Såvitt gäller avloppsföretag i Sverige synes dock den nationella lagstiftningen tillgodose högt ställda anspråk från vattenvårdssynpunkt, och det kan inte antas annat än att den finska lagstiftningen erbjuder ett godtagbart skydd i detta hänseende. Samarbetet mellan de båda ländernas vattenvårdande myndigheter torde förhoppningsvis inte vara beoende av en konventionsmässig reglering. Behovet av en allmän vattenrättslig överenskommelse ter sig sålunda i dagens läge inte alltför påtagligt. Utredningen framhåller att den anser gränsälvskommitténs förslag väl genomarbetat och i och för sig ägnat att läggas till grund för fortsatta överläggningar mellan länderna men att ett fortsatt konventionsarbete bör bedrivas under hänsynstagande till den pågående reformeringen av den svenska vattenlagstiftningen. Om konventionsarbetet skulle fullföljas innan vattenlagsutredningen har. slutfört sitt uppdrag, kan det bli nödvändigt att efter kanske en kort tid från svensk sida påkalla förhandlingar för erforderlig omarbetning av överenskommelsen. En sådan situation bör undvikas. Olägenheterna av ett uppskov i konventionsarbetet i avbidan på vattenlagsutredningens förslag torde böra vägas mot behovet att så snart som möjligt få till stånd en enhetlig vattenrättslig reglering inom gränsälvsområdet. Detta behov kan inte anses vara alltför trängande. Vattenlagsutredningen anser sig under nu angivna omständigheter böra förorda att konventionsarbetet får vila i avvaktan på utredningens resultat. Härtill kommer att konventionsförslagets detaljutformning under alla förhållanden torde böra övervägas
ytterligare mot bakgrund bl. a. av miljöskyddslagstiftningen, varvid viss tidsutdräkt inte torde kunna undvikas.
Fiskeristyrelsen konstaterar att de skäl som föranledde tillsättandet av såväl gränsälvskommittén som laxfiskekommissionen i dag i stort sett har bortfallit. Det är sålunda synnerligen ovisst om i framtiden utbyggnad av vattenkraften inom gränsområdet blir aktuell. Vidare har frågan om rätten till laxfisket avgjorts genom högsta domstolens dom i målet mellan byamännen i Vitsaniemi och svenska staten. Slutligen torde flottningen i gränsvattnen komma att upphöra. På grund av denna utveckling beträffande vattenkraftutbyggnad, flottning och fiske torde inom överskådlig tid endast ett fåtal ärenden varje år påkalla handläggning enligt den av gränsälvskommittén föreslagna ordningen, Det blir då fråga om prövning av tillåtligheten av något fast fiskeverk, någon brobyggnad eller något utsläpp av avloppsvatten. Tillsynen inom gränsvattnen torde med någon förstärkning bättre kunna utövas av redan befintliga organ än av gränsälvskommissionen. Att för angivna mycket begränsade uppgifter bygga upp en stor och dyrbar organisation och dessutom skapa en för den svenska gränsbefolkningen oförmånlig särlagstiftning anser fiskeristyrelsen inte motiverat. En i nuvarande läge lämplig ordning för en bilateral reglering av de finsksvenska vattenrättsförhållandena bör kunna skapas efter förebild av 1929 års svensk-norska vattenrättskonvention.
Svenska Samernas Riksförbund framhåller att såvitt angår samernas intressen vid en eventuell framtida vattenkraftutbyggnad svensk vattenlag bör tillämpas med de tillägg som förbundet begärt hos vattenlagsutredningen.
Naturvårdsverket, vetenskapsakademien och Naturskyddsföreningen framhåller att det inte föreligger något behov av en gränsälvsöverenskommelse som omfattar vattenkraftutbyggnad. Dessa remissinstanser jämte naturvårdssektionen vid länsstyrelsen ifrågasätter behovet av den föreslagna överenskommelsen även när det gäller vattenförorening. Naturvårdssektionen anser att det bör övervägas att i stället träffa överenskommelse om att förorening av gränsälvarna skall förhindras så långt det är möjligt. Prövning av ärenden av denna art skulle då ske enligt gällande lagstiftning av vederbörande organ i det land där anläggningen eller verksamheten är lokaliserad eller planeras. Vid prövningen skulle man vara skyldig att beakta den träffade överenskommelsen och även ta hänsyn till den eventuellt strängare lagstiftningen i det andra landet. Naturvårdsverket framhåller att såväl den svenska som den finska lagstiftningen synes erbjuda tillfredsställande möjligheter att ingripa mot avloppsföretag på ömse sidor om gränsälvarna. Naturskyddsföreningen påpekar att det för att motverka förorening krävs samförstånd mellan myndigheter på ömse sidor om gränsen men att de åtgärder som skall vidtas blir separata.
När det gäller utformningen av en gränsälvsöverenskommelse har kommitténs förslag fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. På olika punkter har dock förslag till ändringar förts fram.
Vad beträffar överenskommelsens geografiska tillämpning sområde anser kammarkollegiet, lantmäteristyrelsen och Naturvårdsverket att detta inte bör omfatta tillflöden till gränsälvarna. Sådana företag i tillflödena som kan antas medföra olägenhet av någon betydelse för intressen inom det andra landet bör enligt dessa remissinstanser prövas i en ordning liknade den som gäller enligt 1929 års svensknorska vattenrättskonvention. Lantbruksnämnden, Norrbottens Kustfiskareförbund och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund anser att tillämpningsområdet i havet på den svenska sidan bör begränsas till ett närmare angivet område närmast utanför Torne älvs mynning. Som skäl härför anges att laxfisket inom svenska Nedertorneå sockens skärgårdsområde inte är föremål för regalrätt, att flottning inte förekommer inom området samt att skärgårdsområdet på den svenska sidan till ytan är väsentligt större än motsvarande område på den finska sidan. Kammarkollegiet och lantmäteristyrelsen framhåller att förekomsten av Tärendöbifurkationen medför att gränsälvskommissionen kan i anledning av ett företag i Torne älv uppströms Tärendö älv få komma att ta ställning även till skadefrågor m. m. i Kalix älv.
Med anledning av förslaget i kap. 1 art. 2 att överenskommelsen skall omfatta åtgärder som utförs inom annan del av det geografiska tillämpningsområdet än gränsälv under förutsättning att åtgärden kan medföra verkningar i den andra staten föreslår vattenlagsutredningen och Kraftverksföreningen den ytterligare begränsningen att verkningarna i den andra staten skall vara av någon betydelse.
Kommittén föreslår i kap. 1 art. 5 en regel om genomgående hälftendelning av vattenkraften i gränsälvarna med sidogrenar, dock med det förbehållet att den rätt till vattnet som enskild kan grunda på dom, urminnes hävd eller annan särskild rättsgrund inte får rubbas härigenom. Lantmäteristyrelsen tillstyrker den föreslagna hälftendelningen. Vattenöverdomstolen Kritiserar förslaget och framhåller särskilt att detta inte överensstämmer med vare sig svensk eller finsk vattenrätt. I båda rättssystemen gäller att i rinnande vatten vardera sidan njuter lika lott i . vattnet och detta inte bara i oförgrenad älv utan också i varje gren eller särskilt utflöde som älven uppdelas i av holmar eller andra landområden. De fall där vattendraget på detta sätt delar sig är inte oväsentliga från vattenkraftssynpunkt: Även Kraftverksföreningen är kritisk och framför önskemål om uttryckliga bestämmelser om ersättning för den vattenkraft som förloras.
I den mån överenskommelsen inte omfattar särskilda bestämmelser skall enligt kap. 1 art. 8 i kommitténs förslag inom vardera staten där gällande lagstiftning tillämpas. Någon kritik har inte framförts mot den-
Prop. 1971: 137 : 24
na viktiga princip. Kraftverksföreningen framhåller emellertid att osäkerhet råder om i vilken utsträckning intern lag skall komplettera överenskommelsen och nämner som exempel bestämmelserna om ersättningskraft i 9 kap. svenska vattenlagen.
Med anledning av förslaget om inrättande av en gränsälvskommission, som skall avgöra både tillstånds- och ersättningsfrågor, anför Svenska Samernas Riksförbund under hänvisning till 16 § regeringsformen och den europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna, att samerna motsätter sig prövning av annan instans än domstol. Vattenlagsutredningen ifrågasätter en uppdelning så att kommissionen prövar tillståndsfrågor medan ersättningsfrågor avgörs av nationell domstol. Utredningen crinrar om att dess direktiv förutsätter en uppdelning efter mönster av miljöskyddslagen med tillståndsprövning hos administrativ myndighet och prövning av ersättningsfrågor vid domstol. Vattenlagsutredningen ifrågasätter vidare om inte tillåtligheten av företag inom den yttre zonen alltid borde prövas av nationell myndighet, även om detta skulle innebära att myndigheten därvid måste tillämpa gränsälvsöverenskommelsen. Vad gäller kommissionens sammansättning anser Naturskyddsföreningen att tekniker inte bör ingå i kommissionen. Däremot bör den högsta tillgängliga administrativa erfarenheten på ömse sidor av älven vara representerad. Vidare bör ingå naturvårdsexperter. Lantmäteristyrelsen anser att det bör införas en bestämmelse som ålägger kommissionen att på begäran av domstol eller administrativ myndighet i någotdera landet avge yttrande i frågor som ligger inom dess verksamhetsområde.
Beträffande förslagets regler om byggande i vatten vänder sig Övertorneå kommun och Tornedalskommunernas förbund mot att tillstånd alltid skall krävas för anläggande av vatten- och kloakledning under vattenområde. Det borde vara tillräckligt med enbart anmälningsskyldighet om statlig myndighet har granskat och godkänt företaget. Vattenöverdomstolen och vattenlagsutredningen erinrar om behovet av bestämmelser om ansvaret när företag i vatten överges.
Förslagets bestämmelser om förutsättningar för att byggande i vatten skall vara tillåtligt anses av vattenöverdomstolen, vattenfallsverket, vägverket och länsstyrelsen vara lämpligt utformade. Domänverket framhåller att de föreslagna bestämmelserna har en betydligt mindre koncis utformning än motsvarande regler i den svenska vattenlagen. Det är enligt verket synnerligen tveksamt om den föreslagna bestämmelsen om generell avvägning mellan nytta och skada skall kunna accepteras från bl. a. fiskeintressets och naturvårdens synpunkt. Fiskeriintendenten och lantbruksnämnden ger uttryck för liknande tveksamhet. Lantbruksnämnden anser att bestämmelserna bör utformas i överensstämmelse med nuvarande regler i den svenska vattenlagen. Enligt Naturskyddsföreningen har erfarenheten visat att det fordras de mest uttryckliga be-
stämmelser för att naturvårdshänsyn skall tas i praktiken. Vattendragen måste bedömas översiktligt och planmässigt. Det moderna sättet att se på alla värden och söka förekomma kortsynt exploatering bör enligt föreningen framgå av bestämmelserna.
Vad beträffar förslagets regler i övrigt om byggande i vatten kan följande nämnas. Vattenlagsutredningen och Kraftverksföreningen Kritiserar bestämmelsen i kap. 3 art. 7 att den som avböjer ett gemensamt utnyttjande av strömfall likväl skall ha rätt att senare inträda som deltagare i företaget. Vattenöverdomstolen motsätter sig den föreslagna maximeringen av avgift enligt kap. 3 art. 11 till två procent av den beräknade årliga nettonyttan och anser att avgiften bör bestämmas efter skälighet. Domänverket, fiskeriintendenten och lantbruksnämnden förordar att överenskommelsen kompletteras med en motsvarighet till fiskeavgift enligt 2 kap. 10 § svenska vattenlagen. Kraftverksföreningen framhåller att de föreslagna tvångsrätterna enligt kap. 3 art. 12 och 13 är mer inskränkta än i den svenska vattenlagen. Om tvångsrätterna inte kan ges samma innehåll som i 2 kap. 14—16 §§ svenska vattenlagen, bör de enligt föreningen åtminstone anknyta till samma förutsättningar som anges i kap. 3 art. 3 för tillstånd till byggande i vatten. Beträffande art. 13 påpekar föreningen att det kan tänkas att för utnyttjandet av egen vattenkraft annans dammbyggnad kan behöva tas i anspråk även utan att annans vattenområde eller vattenkraft samtidigt tas i anspråk. Vattenöverdomstolen framhåller att bestämmelserna i kap. 3 art. 18 om omprövning av villkoren för tillstånd till byggande i vatten i motsats till nyprövningsinstitutet i 4 kap. svenska vattenlagen inte ger möjlighet till gottgörelse av statsmedel för viss förlust av förmån. Härigenom begränsas omprövningen och detta kan föranleda att ett företag även efter omprövningen kommer att vara otillfredsställande från allmän synpunkt. Den svenska lagens bestämmelser ger bättre möjlighet till anpassning till de vid omprövningen rådande förhållandena. Även kammarkollegiet framför kritik mot förslaget och framhåller särskilt att det föreslagna andra stycket innebär en betydande urholkning av omprövningsinstitutet i förhållande till den svenska vattenlagen. Med anledning av bestämmelserna i kap. 3 art. 21 om rensning och återställande av vattendrag ifrågasätter vattenlagsutredningen om inte fiskeritjänsteman i god tid bör underrättas om rensningsåtgärd som inte prövas av gränsälvskommissionen. Naturskyddsföreningen anser att de föreslagna bestämmelserna är alldeles för liberala. Rensningen medför stora olägenheter för fisket och från naturvårdssynpunkt. Dessutom missbrukas lätt varje frihet i sådant hänseende långt över bristningsgränsen.
Den i kap. 4 art. 1 föreslagna uppräkningen av de ändamål för vilka vattenreglering får ske bör enligt kammarkollegiet avslutas med ”annat allmänt intresse av betydenhet”. Vattenöverdomstolen
Prop. 1971: 137 - 26
framhåller att det är osäkert om det enligt 3 kap. svenska vattenlagen är möjligt att sedan en regleringssamfällighet har bildats på frivillig väg utöka företaget till att omfatta ytterligare strömfall. Liknande osäkerhet följer av förslaget till överenskommelse. Ett klart uttalande i denna fråga i motiven är enligt domstolen angeläget. För den händelse möjlighet till utökning av regleringsföretag skall anses föreligga synes i kap. 9 art. 1 som mål böra anges även ansökan om ändring av föreskrifter om delaktighet m. m. som meddelats enligt kap. 4 art. 3.
De i kap. 5 om fiske upptagna bestämmelserna rörande fiskådra inom älvområdet tillstyrks av domänverket och fiskeriintendenten. Denne anser det motiverat att särskild hänsyn tas till vandringsfiskens skydd och framkomstmöjligheter i Torne älv med hänsyn till att älven är den viktigaste av östersjölaxens kvarvarande outbyggda ledälvar. - Även domänverket åberopar Torne älvs stora betydelse som reproduktionsområde för östersjölaxen.
Också föreskrifterna om fredningszoner inom havsområdet tillstyrks av domänverket och fiskeriintendenten. Verket föreslår emellertid att bestämmelserna kompletteras med föreskrift om största längd på ledarmarna och minsta avstånd mellan redskapen. Fredningszonerna har -:nämligen visat sig vara mindre effektiva än väntat, eftersom fiskarena i viss omfattning stänger utmed zongränsen med långa stängarmar utgående från storryssjorna. Lantbruksnämnden anser att de gällande bestämmelserna om fredningszoner inom skärgårdsområdet saknar praktisk betydelse i större delen av skärgården eller utanför den linje som nämnden föreslagit som gräns för överenskommelsens tillämpningsområde i havet. Inom området utanför älvmynningen täcker fredningszonerna väl de djupaste delarna av fiskvägarna upp mot Torne älv enligt svenska fiskelagens regler om fiskådrans bredd, djup och läge. Det kan därför synas onödigt att utöver bestämmelserna om fredningszoner även den svenska fiskelagens regler om fiskådra skall gälla. Hela det svenska fiskådreinstitutet bör enligt nämndens mening bli föremål för översyn, I avvaktan på en sådan översyn bör endast bestämmelserna om fredningszoner gälla, i all synnerhet som dessa även tillgodoser flottnings- och farledsintressena. Norrbottens Kustfiskareförbund och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund framför samma synpunkter.
Domänverket ifrågasätter obligatorisk tillståndsprövning för fasta fiskeverk, eftersom frågan om inverkan på vandringsfiskens reproduktionsmöjligheter bör prövas vid varje sådant byggande i vatten.
Kommitténs förslag att gränsälvskommissionens beslut rörande det samfällda laxfisket enligt kap. 5 art. 6 och 7 för att bli gällande skall stadfästas av båda regeringarna tillstyrks av domänverket. Lantmäteristyrelsen, länsstyrelsen, lantbruksnämnden och fiskeriintendenten ifrågasätter om en sådan ordning behövs. Kammarkollegiet fäster särskild
uppmärksamhet på fisket inom samernas vatten, dvs. fisket i gränsvattendragen ovanför gränsen mellan Pajala och Karesuando kommu- ner. Det tillkommer ”Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer” [33 8 rennäringslagen (1971: 437)] att besluta i frågor om upplåtelse av rätt till fiske inom samernas områden. För sådana fiskeupplåtelser krävs vidare att vederbörande sameby — i detta fall Könkämä -— hörts i ärendet.
De i 10 8 i förslaget till stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde upptagna fiskeförbuden kritiseras av domänverket, lantbruksnämnden, Haparanda stad, Karesuando kommun och samarbetsnämnden för Pajala kommunblock. Domänverket anser att i paragrafens tredje stycke bör göras undantag för fiske med nät och not i de större sel som särskilt förtecknas av kommissionen. Lantbruksnämnden förordar motsvarande undantag för not- och nätfiske efter sik. Även de kommunala intressena föreslår att fiskeförbuden inskränks i olika avseenden.
Domänverket, fiskeristyrelsen, fiskeriintendenten, lantbruksnämnden, Norrbottens Kustfiskareförbund och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund föreslår att det i 13 8 föreskrivna minimimåttet för lax bestäms till 50 cm, dvs. det mått som gäller för svenska älvar i övrigt. Fiskeristyrelsen hänvisar till att förslag har lagts fram om en ändring i 1962 års konvention angående laxfisket i Östersjön (SÖ 1963: 13). Enligt förslaget skall minimimåttet för lax fångad i fasta redskap innanför den svenska baslinjen norr om lat. 60PN minskas från 60 till 50 cm.
De i 16—19 88 föreslagna redskapsbestämmelserna kritiseras av domänverket, fiskeristyrelsen, fiskeriintendenten, länsstyrelsen, lantbruksnämnden, Karesuando kommun, Norrbottens Kustfiskareförbund och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund. Fiskeriintendenten utvecklar kritiken på följande sätt. Paragraferna innehåller en mängd detaljerade bestämmelser om fiskredskapens utformning, vilka alla syftar till att förebygga överexploatering av fiskbestånden och förhindra fångst av undermålig fisk — främst lax och havsöring. Redskapsbestämmelserna har med andra ord karaktären av föreskrifter lagda ovanpå reglerna om minimimått, fiskådra, fredningszoner och fredningstider. Inga belägg har ännu framkommit som kan tjäna som motiv för bibehållande av sådana redskapsbestämmelser.
I 20 8 föreslås gränsälvskommissionen få rätt att utfärda vissa bestämmelser. Lantbruksnämnden, Norrbottens Kustfiskareförbund och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund förslår att paragrafen utgår. eftersom vederbörande länsstyrelse även fortsättningsvis bör meddela sådana bestämmelser för länskusten i dess helhet.
I anslutning till bestämmelserna om flottning framhåller flera remissinstanser att den allmänna flottningen torde komma att upphöra. Domänverket, skogsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen och flottningsförening-
en har inte något att erinra mot de föreslagna bestämmelserna. Enligt domänverket fyller visserligen 1949 års flottningsöverenskommelse sin funktion i nuvarande skick. Den föreslagna omarbetningen medför dock knappast några olägenheter. Eftersom det är tänkbart att viss separat- eller husbehovsflottning kan komma att äga rum, även om den allmänna flottningen upphör, är det av värde att bestämmelser härom finns i gränsälvsöverenskommelsen. Fiskeriintendenten anser att flottningsintresset inte som hittills bör prioriteras gentemot fisket och andra intressen utan att lagreglerna bör utformas så att frågor som uppkommer i samband med flottningens nedläggning kan lösas med minsta möjliga besvär. Fiskeriintendenten framhåller vidare, i likhet med vattenöverdomstolen, länsstyrelsen, lantbruksnämnden och vattenlagsutredningen, att förslaget bör kompletteras med bestämmelser om återställningsåtgärder efter förebild av den nya svenska lagstiftningen härom (SFS 1969: 396—399). Skogsstyrelsen anser däremot att erforderliga bestämmelser för nedläggning av flottningen och avveckling av flottningsföreningens tillhörigheter kan införas i reglementet för den nya flottningsföreningen. Det är därför enligt styrelsen angeläget att överenskommelsen träder i kraft så snart som möjligt. Övertorneå kommun och Tornedalskommunernas förbund föreslår en särskild fond för återställningsåtgärder.
Flera remissinstanser framhåller att miljöskyddslagen nödvändiggör en omarbetning av förslagets bestämmelser om skydd mot vattenförorening. Naturskyddsföreningen anser att de av kommittén föreslagna skyddsbestämmelserna är otidsenliga och framhåller att vattenförorening måste motarbetas effektivt och föroreningsfrågorna behandlas sakkunnigt. Norrbottens Kustfiskareförbund och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund ifrågasätter om inte förslaget bör läggas till grund för nya mellanstatliga överväganden, som inte endast omfattar gränsvattnen utan också kustområdena på den svenska och finska sidan av Bottenviken och Bottenhavet. Vattenlagsutredningen tar upp frågan om förbudstalan och anser det tveksamt i vilken ordning sådan talan skall få föras t. ex. av finsk sakägare mot svensk företagare som vållar olägenhet genom förorening av gränsälv.
Beträffande förfarandet tar vattenlagsutredningen upp bestämmelserna i kap. 9 art. 3 om regleringen av kompetenskonflikt mellan kommissionen och vattendomstolarna. Utredningen anser att kompetenskonflikt med nationell tillståndsmyndighet alltid bör lösas enligt kommissionens bestämmande. De föreslagna omröstningsreglerna har för ersättningsfrågornas del den innebörden att, så snart två medlemmar från den stat där skadan uppkommer är ense, deras mening skall gälla. Vattenöverdomstolen är inte övertygad om att detta är en rimlig lösning. Kommissionen har att beakta både ersättningsgivares och ersättningstagares intressen och den ersättning som skall utges torde i många
fall komma att belasta företagare i det motsatta landet. Vattenöverdomstolen föreslår därför att i ersättningsfrågor skall gälla den mening som omfattas av mer än hälften av kommissionens medlemmar samt att vid lika röstetal ordföranden skall ha utslagsröst. Eftersom det får anses önskvärt att så många frågor som möjligt avgörs av kommissionen utan hänskjutande till regeringarna, ifrågasätter domstolen om inte detta beslutsförfarande kan utsträckas att gälla även andra frågor.
Förslaget att talan mot kommissionens beslut i ersättningsfrågor skal! få föras hos vattenöverdomstolen i vederbörande stat medan kommissionens beslut i andra frågor omedelbart vinner laga kraft godtas med vissa betänkligheter av vattenöverdomstolen, domänverket och länsstyrelsen. Enligt länsstyrelsen är rättssäkerhetskravet i praktiken tillräckligt tillgodosett genom att viktigare beslut måste underställas eller stadfästas. Fiskeriintendenten, lantbruksnhämnden och Övertorneå kommun anser däremot inte att förslaget kan godtas. Enligt lantbruksnämnden bör ytterligare övervägas om inte ett lämpligt besvärsförfarande kan konstrueras. Övertorneå kommun anser att möjlighet borde finnas att efter tillstånd av högsta domstolen i respektive land få kommissionens beslut omprövade av denna.
Förslagets bestämmelser om tillsyn har föranlett flera påpekanden. Överbefälhavaren föreslår att den rörelsefrihet över gränsen som följer av bestämmelserna skall upphävas eller begränsas vid beredskapstillstånd och krig. Domänverket och fiskeriintendenten anmäler tveksamhet när det gäller kommissionens praktiska möjligheter att verkställa fortlöpande tillsyn över vattenförhållandena. Polismästaren i Haparanda polisdistrikt anser att någon ny internationell polisstyrka eller motsvarighet därtill inte bör få skapas. Förmanskap över polisen kan inte heller läggas på kommissionen. Enligt generaltullstyrelsen bör några särskilda övervakningspatruller för fisketillsyn inte inrättas. I stället bör befattningshavare vid tullverkets kust- och gränsbevakning åläggas att i samarbete med motsvarande finska myndigheter utöva den gemensamma fisketillsyn som avses, och sådana befattningshavare dör också få till uppgift att utöva tillsyn till motverkande av vattenförorening.
I anslutning till bestämmelserna om överenskommelsens upphörande framhåller vattenlagsutredningen att det från rättssäkerhetssynpunkt är angeläget att största möjliga säkerhet skapas för den framtida giltigheten av tillstånd som har meddelats enligt överenskommelsen. Den omständigheten att denna upphört får inte leda till att anläggningar som medgivits enligt överenskommelsen kan komma att betraktas som olagliga. Kraftverksföreningen anför liknande synpunkter och påpekar att förslaget kan leda till att redan lämnade til!stånd förfaller i samband med uppsägning av överenskommelsen cfter-
som det föreskrivs att förhandlingar skall tas upp om fortsatt bestånd av anläggningar. Den som utför en anläggning med stöd av överenskommelsen — t. ex. utför reglering av en sjö inom Sverige med avlopp till gränsälv — har sålunda inte någon garanti för att denna anläggning får bibehållas. Detta nedsätter tydligen i högsta grad värdet av tillstånd enligt överenskommelsen. Önskvärt är en föreskrift att meddelade tillstånd för befintliga anläggningar skall bestå även om Överenskommelsen i övrigt upphör att gälla. Detta borde vara ett för båda länderna gemensamt intresse. Som ett annat men sämre alternativ kan man tänka sig en intern föreskrift inom vartdera landet om ersättning till intresse som grundar sig på tillstånd enligt överenskommelsen och som skadas då överenskommelsen upphör.
5 De föreliggande förslagen
Rörande de förslag till ändringar i kommitténs förslag som har utarbetats vid de efter remissbehandlingen förda förhandlingarna har de deltagande företrädarna för de bägge staterna gjort följande gemensamma uttalanden.
”De upprättade förslagen stämmer till övervägande del helt överens med gränsälvskommitténs förslag. Vissa mera betydande ändringar har dock vidtagits på grund av ny lagstiftning eller andra nytillkomna omständigheter. Sålunda har bestämmelserna om skydd mot vattenförorening arbetats om med den svenska miljöskyddslagen (1969: 387) som förebild. De utgör nu kap. 6 i förslaget till gränsälvsöverenskommelse. I anslutning härtill har efter mönster av den svenska miljöskyddskungörelsen (1969: 388) upprättats ett förslag till stadga om prövnings- och anmälningsskyldighet för verksamhet som avses i kap. 6 art. 3 i gränsälvsöverenskommelsen. Med hänsyn till att beslut har fattats om att den allmänna flottningen i gränsälvarna skall upphöra efter flottningssäsongens slut år 1971 har det inte ansetts påkallat med ett särskilt kapitel om flottning i gränsälvsöverenskommelsen, utan det har ansetts lämpligare att bibehålla 1949 års flottningsöverenskommelse med tillhörande stadga efter en viss anpassning till gränsälvsöverenskommelsen. Flottningsöverenskommelsen har kompletterats med regler motsvarande 1969 års svenska lagstiftning om återställningsåtgärder i avlyst flottled (SFS 1969: 396—399). De nya flottningsbestämmelserna har upptagits i en tilläggsöverenskommelse med tilläggsstadga. Vissa relativt obetydliga ändringar i gränsälvskommitténs förslag har föranletts av de ändringar i den svenska vattenlagen som beslutats i anledning av prop. 1971: 106 och som i huvudsak innebär att Kungl. Maj:ts prövningsrätt i vattenmål utvidgas och att vattendomstolarna inordnas i tingsrättsorganisationen. Även på .en del andra punkter har sakliga
eiler redaktionella ändringar företagits. Stadgan för finsk-svenska gränsälvskommissionen, stadgan för fisket inom Torne älvs fiskeområde och stadgan om prövnings- och anmälningsskyldighet för verksamhet som . avses i kap. 6 art. 3 i gränsälvsöverenskommelsen har fogats som bi-. lagor till denna överenskommelse. |
I det följande lämnas en översiktlig motivering till de ändringar som föreslås. I den mån annat inte anges har av gränsälvskommittén lämnade motiveringar godtagits i tillämpliga delar. Synpunkter som har framförts vid remissbehandlingen redovisas endast om de har föranlett någon ändring eller behov har ansetts föreligga av ett klargörande uttalande. Redaktionella ändringar anmärks inte särskilt.
Förslaget till gränsälvsöverenskommelse
Det aktuella förslaget till gränsälvsöverenskommelse är uppdelat i tio kapitel. Kap. 1—5 har samma rubriker och huvudsakliga innehåll som i gränsälvskommitténs förslag. Eftersom flottningskapitlet har utgått, handlar kap. 6 om skydd mot vattenförorening, kap. 7 om ersättning och kap. 8 om förfarandet. Dessa kapitel motsvarar resp. kap. 7, 8 och 9 i kommitténs förslag. Kap. 9, som motsvarar kap. 10 i kommittéförslaget, innehåller tillsyns- och ansvarsbestämmelser m. m. samt kap. 10, som motsvarar kap 12, slutbestämmelser. Eftersom kap. 11 i gränsälvskommitténs förslag, vilket behandlar gränsöverskridande, skattefrihet m. m., huvudsakligen avser flottning och i den delen överensstämmer med vad som gäller enligt 1949 års flottningsöverenskommelse, har kapitlet fått utgå. Art. 1 i kapitlet har dock bibehållits och överförts till kap. 2 art. 6.
Kap. I art. 2. I ett nytt andra stycke upptas en hänvisning till 1949 års flottningsöverenskommelse med tillhörande stadga samt en erinran om att erforderliga kompletterande bestämmelser skall meddelas i en tilläggsöverenskommelse med bifogad tilläggsstadga.
Kap. I art. 3. För att ytterligare understryka den betydelse som bör tilläggas naturvården har angivits, att särskild vikt skall fästas vid naturvårdsintresset.
Kap. I art. 4. Artikeln motsvarar kap. 3 art. 4 i gränsälvskommitténs förslag. Denna artikel bör enligt kommittén ges generell tillämpning och således gälla t.ex. vid konkurrens mellan vattenbortledning och avloppsutsläpp. Det har med hänsyn härtill ansetts lämpligare att placera artikeln i det inledande kapitlet, vilket innebär att den blir direkt tillämplig även för kap. 6 om vattenförorening. Kap. 1 art. 4 i kommittéförslaget har inarbetats i kap. 3 art. 8.
Kap. 1 art. 7. Artikeln innehåller en hänvisning till art. IV i 1810 års gränsregleringstraktat. I anslutning härtill erinras om deklarationen den 7/19 september 1845 angående tolkningen av art. IV i gräns-
Prop. 1971: 137 : 32
regleringstraktaten (i Sverige SFS 1845: 38 s. 4 och i Finland FAF 1845).
Kap. I art. 8. I artikeln slås fast, att intern rätt är subsidiärt tilllämplig. Svenska Kraftverksföreningen framhåller i sitt remissyttrande att det är ovisst i vad mån vederbörande lands lag skall komplettera vissa bestämmelser i överenskommelsen. Det är emellertid inte möjligt att uttömmande ange i vilken utsträckning intern rätt skall tillämpas utan lösningen av dessa frågor får överlämnas till rättstillämpningen. Skyldighet att leverera ersättningskraft över riksgränsen bör dock inte kunna åläggas.
Kap. 2 art. 2. I artikeln har tillagts att medlem av kommissionen skall utses för viss tid, vilket överensstämmer med vad kommittén har uttalat i motiven.
Kap. 2 art. 3. Det är naturligt och lämpligt att kommissionen anlitas som remissinstans i frågor som ligger inom dess kompetensområde. Någon särskild föreskrift härom behövs inte.
Kap. 2 art. 5. I Sverige har ämbetsansvarskommittén i ett principbetänkande (SOU 1969: 20) Ämbetsansvaret föreslagit, att det nuvarande ämbetsansvaret enligt svensk rätt skall upphävas. Med hänsyn härtill har i första stycket orden ”straffrättsligt tjänstemannaansvar” bytts ut mot ”straffrättsligt ansvar för sina handlingar i tjänsten” och i andra stycket ordet ”tjänstemannaskydd” bytts ut mot ”skydd”.
Kap. 2 art. 6. Artikeln motsvarar kap. 11 art. 1 i gränsälvskommitténs förslag med den ändringen att artikeln avser även sakkunnig som förordnats att utöva tillsyn. I fråga om flottningen finns motsvarande bestämmelse i art. IV i 1949 års flottningsöverenskommelse.
Kap. 2 art. 7. I denna artikel, som saknar motsvarighet i kommittéförslaget, föreskrivs att gränsälvskommissionens tillhörigheter skall vara fria från all behandling av tullmyndighet samt från in- och utförselavgift.
Kap. 2 art. 8. I artikeln, som motsvarar kap. 2 art. 6 i gränsälvskommitténs förslag, anges att stadga för gränsälvskommissionen har intagits i bilaga A till överenskommelsen.
Kap. 3 art. I. Sista punkten i andra stycket i gränsälvskommitténs förslag har uteslutits som överflödig.
Kap. 3 art. 2. I artikeln har tillagts orden ”utan oskälig kostnad”, vilket överensstämmer med vad kommittén har uttalat i motiven.
Kup. 3 art. 4—13. Eftersom kap. 3 art. 4 i kommitténs förslag har överförts till kap. 1 har art. 5—14 i kommitténs förslag fått ändrad beteckning.
Kap. 3 art. 6. I anledning av remisskritik har i artikeln, som motsvarar kap. 3 art. 7 i kommitténs förslag, inte medtagits en av kommittén föreslagen bestämmelse, att den som avböjer ett gemensamt ut-
nyttjande av strömfall likväl skall ha rätt att senare inträda som deltagare 1 företaget.
Kap. 3 art. 8. Artikeln motsvarar kap. 1 art. 4 och kap. 3 art. 9
i kommitténs förslag. Någon saklig ändring har inte skett.
Kap. 3 art. 12. I anledning av remisskritik har kommitténs förslag ändrats så att de förutsättningar för tvångsrätt som anges i kap. 3 art. 11 gäller även för tvångsrätt enligt förevarande artikel. Sådan tvångsrätt kan alltså föreligga även om annans vattenområde eller vattenkraft inte samtidigt behöver tas i anspråk.
Kap. 3 art. 13. I andra stycket har med hänsyn till att kommissionen kan ta upp tillåtlighetsfrågan till särskild prövning orden ”före målets avgörande” ändrats till ”innan kommissionen avgjort frågan om företagets tillåtlighet”. I övrigt föreligger inte något behov av ändring av artikeln med hänsyn till de ändringar i den svenska vattenlagen som har beslutats i anledning av prop. 1971: 106.
Kap. 3 art. 14. Artikeln, som saknar motsvarighet i gränsälvskommitténs förslag, innehåller bestämmelser om laglighetsprövning. Enligt 2 kap. 25 3 svenska vattenlagen är ägare av byggnad i vatten berättigad att påkalla prövning av byggnadens laglighet, om denna har verkställts utan att medgivande erhållits enligt vattenlagen eller äldre lag. Beträffande verkan av vattendomstolens beslut gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 kap. 22—24 §§ vattenlagen om tillstånd till byggande. Enligt 2 kap. 26 § är byggnadens ägare bevisningsskyldig i avseende å de före byggnadens tillkomst rådande förhållandena i vattnet, om byggnaden verkställts utan tillstånd efter det vattenlagen trätt i kraft. I den finska vattenlagen finns inte någon direkt motsvarighet till dessa bestämmelser. Förevarande artikel bygger helt på de svenska bestämmelserna. Den i artikelns andra stycke upptagna bevisregeln, som torde överensstämma med både svensk och finsk rätt, är dock tillämplig även på byggnad som har tillkommit före överenskommelsens ikraftträdande. |
Kap. 3 art. 15. Artikeln har formulerats om så att det i ett tillståndsbeslut inte behöver särskilt anges, att tillståndet skall gälla utan tidsbegränsning. Endast om tillståndet tidsbegränsas måste detta anges.
Kap. 3 art. 18. Artikeln har kompletterats med ett nytt andra stycke, som med 2 kap. 8 § andra stycket svenska vattenlagen som förebild ger möjlighet till omprövning utan iakttagande av viss tid av bestämmelser som har meddelats till skydd för fisket. Beträffande arukelns tredje stycke förtjänar framhållas att det inte finns något hinder mot att vid omprövning av avgift ta hänsyn till förändringar i penningvärdet.
Kap. 3 art. 22. Det bör understrykas, att de allmänna bestämmelserna om byggande i vatten i tillämpliga delar gäller även vid byggande
2 Riksdagen 1971. I saml. Nr 137
för flottningsändamål. Redan i kap. 1 art. 2 har upptagits en hänvisning till 1949 års flottningsöverenskommelse.
Kap. 4 art. I. I uppräkningen av de ändamål för vilka reglering får ske har tillagts ”annat allmänt intresse av betydenhet”.
Kap. 5 art. I. I andra stycket har tillagts att Torne älvs utflöden tillhör älvområdet. Det kan erinras om att den i första stycket angivna latitudsparallellen i Sverige utgör gräns mellan allmänt och enskilt vatten enligt 4 8 lagen (1950: 595) om gräns mot allmänt vattenområde.
Kap. 5 art. 8. I artikeln anges, att stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde har intagits i bilaga B till överenskommelsen. Den av kommittén föreslagna hänvisningen i andra stycket till tillsynsbestämmelserna har fått utgå som obehövlig.
Kap. 6. Detta kapitel är nyskrivet huvudsakligen med den svenska miljöskyddslagen (1969: 387) som förebild. Miljöskyddslagen innefattar bestämmelser till skydd mot vattenförorening, luftförorening, buller och andra störningar. I överenskommelsen upptas emellertid endast bestämmelser till skydd mot vattenförorening. I tillämpliga delar hänvisas till förarbetena till miljöskyddslagen (prop. 1969:28, 3LU 37 och rskr 281). Kapitlet innehåller fjorton artiklar.
Kap. 6 art. I. Artikeln, som motsvarar kap. 7 art. 1 i kommitténs förslag, innebär ett allmänt förbud mot förorening av vattenområde i vidare mån än som är tillåtligt enligt överenskommelsen. Förbudet är straffsanktionerat enligt kap. 9 art. 11. Artikeln innehåller till skillnad från art. 4—14 och den svenska miljöskyddslagen inte någon begränsning till vad som härrör från användningen av fast egendom. Härav följer att förorening som inte härrör från användning av sådan cgendom är helt förbjuden. Detta överensstämmer med 1 kap. 19 § finska vattenlagen. I Sverige finns motsvarande bestämmelser i 23, 24 och 37 §§ naturvårdslagen (1964: 822, senaste lydelse 1970: 891).
Kap. 6 art. 2. Artikeln motsvarar i huvudsak 2 §& miljöskyddslagen och hänvisar till de särskilda regler som gäller enligt den interna lagstiftningen.
Kap. 6 art. 3. Artikeln motsvarar 1 § första stycket punkterna 1 och 2 miljöskyddslagen och anger att de följande artiklarna endast gäller för användning av fast egendom. Som en motsvarighet till miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagen används i det följande begreppet verksamhet som avses 1 art. 3.
Kap. 6 art. 4. I artikelns första stycke, som motsvarar 9 8 miljöskyddslagen, fastslås företagarens rätt att få frågan om tillåtligheten av verksamhet som avses i art. 3 prövad genom att ansöka om tillstånd hos gränsälvskommissionen. Någon motsvarighet till miljöskyddslagens dispensförfarande föreslås inte. Bestämmelser om obligatorisk prövning ges i stadgan om prövnings- och anmälningsskyldighet för verksamhet som avses i art. 3, vilken har intagits i bilaga C till överens-
kommelsen. I artikelns andra stycke, som motsvarar kap. 7 art. 2 tredje stycket i kommitténs förslag, ges bestämmelser om underställning till båda regeringarna.
Kap. 6 art. 5. I första stycket fastslås en principiell ersättningsskyldighet för skada och intrång av verksamhet som avses i art. 3 (jfr 30 § miljöskyddslagen). I andra stycket ges en tillåtlighetsregel som överensstämmer med kap. 3 art. 4. I tredje stycket ges en bestämmelse om val av plats för verksamheten som överensstämmer med 4 8 miljöskyddslagen.
Kap. 6 art. 6. Artikeln motsvarar 5 § miljöskyddslagen och innehåller de grundläggande villkoren för att verksamhet som avses i art. 3 över huvud skall få förekomma.
Kap. 6 art. 7. Artikeln motsvarar 6 8 miljöskyddslagen. Även om alla försiktighetsmått som kan krävas enligt art. 6 har iakttagits, kan det tänkas att den olägenhet som verksamheten för med sig blir av väsentlig betydelse. Verksamheten är då enligt första stycket i princip inte tillåten men undantag kan medges, när särskilda skäl föreligger. Om olägenheten är av den beskaffenhet som anges i andra stycket, får verksamheten inte utövas. I motsats till i miljöskyddslagen har i överenskommelsen detta förbud gjorts absolut (se 6 § andra stycket miljöskyddslagen; jfr kap. 7 art. 2 andra stycket i kommitténs förslag).
Kap. 6 art. 8. Artikeln, som motsvarar 7 § första stycket punkt 1 miljöskyddslagen, innehåller ett principiellt förbud mot utsläpp av visst slag av avloppsvatten som inte har undergått längre gående rening än slamayvskiljning.
Kap. 6 art 9. I artikeln, som motsvarar kap. 7 art. 3 i kommitténs förslag, ges en bestämmelse om tvångsrätt. Med förebild i 8 kap. 25 8 svenska vattenlagen har gjorts en inskränkning beträffande tomtplats, trädgård och park.
Kap. 6 art. 10. Artikeln motsvarar kap. 7 art. 5 i kommitténs förslag och innehåller bestämmelser bl. a. om tidsbegränsning av tillstånd (fr kap. 3 art. 15).
Kap. 6 art. 11. Artikeln motsvarar 23—26 §§ miljöskyddslagen och innehåller bestämmelser om omprövning. Enligt 26 § miljöskyddstagen kan initiativ till omprövningen tas endast av statens naturvårdsverk. Det synes inte lämpligt att begränsa talerätten på motsvarande sätt i . överenskommelsen. I artikelns fjärde stycke anges därför, att ansökan om prövning kan göras av vederbörande myndighet eller enskild sakägare i någondera staten.
Kap. 6 art. 12. Artikeln motsvarar 27 och 28 §§ miljöskyddslagenoch innehåller bestämmelser om omprövning efter ansökan av tillståndshavaren. Andra stycket, som motsvarar 28 8 miljöskyddsltlagen, gäller endast vid sådan omprövning, som grundas på denna artikel.
Kap. 6 art. 13. Artikeln motsvarar kap. 7 art. 6 andra stycket i kommitténs förslag och innehåller bestämmelser om omprövning av ersättningsbeslut. Kap. 6 art. 14. Artikeln motsvarar 41 3 miljöskyddslagen och innehåller bestämmelser om förbudstalan som riktar sig mot verksamhet som utövas utan tillstånd enligt överenskommelsen (se kap. 10 art. 5). Enligt 41 § miljöskyddslagen kan initiativ till förbudstalan tas endast av statens naturvårdsverk. Enskild sakägare kan emellertid väcka förbudstalan vid domstol (jfr 36 § miljöskyddslagen). I överenskommelsen saknas anledning att begränsa talerätten. Artikeln utesluter förbudstalan vid intern domstol. Kap. 7 art. 2. I artikeln föreskrivs, att gränsälvskommissionen även utan samband med ansökan om tillstånd äger besluta i fråga om ersättning på grund av åtgärd som omfattas av överenskommelsen. Enligt kommitténs förslag (kap. 8 art. 2 första stycket) gällde motsvarande regel endast vid skada till följd av åtgärd enligt kap. 3 art. 21. Art. 2 första stycket andra punkten och andra stycket samt art. 3 i kommitténs förslag rör flottningsskada och har därför utmönstrats, vilket föranlett omnumrering av art. 4 i kommittéförslaget. Kap. 8 art. I. Artikeln motsvarar kap. 9 art. 1 i kommitténs förslag. I huvudsak har vidtagits endast redaktionella ändringar. I punkt 6 har dock på hemställan av svenska vattenöverdomstolen upptagits fråga om föreskrifter enligt kap. 4 art. 3. Härigenom klargörs att ett regleringsföretag efter det att tillstånd till reglering har meddelats kan utökas att omfatta ytterligare strömfall. Kap. 8 art. 3. Artikeln motsvarar kap. 9 art. 3 i kommitténs förslag. Det har dock ansetts lämpligt att ändra artikeln så att kompetenskonflikt med intern myndighet alltid avgörs av gränsälvskommissionen. I Sverige kan cfter miljöskyddslagens ikraftträdande kompetenskonflikt uppstå inte endast med domstol utan även med koncessionsnämnden för miljöskydd, statens naturvårdsverk och länsstyrelse. Detta har föranlett omformulering av regeln om underrättelseskyldighet gentemot kommissionen. Underrättelseskyldigheten har getts en vid avfattning för att kommissionen skall få möjlighet att avgöra frågor om gränsdragningen enligt kap. 1 art. 2. Kap. 8 art. 4. Artikeln motsvarar kap. 9 art. 4 i kommitténs förslag. Uttrycket sakägare har bytts ut mot motpart resp. part. Vidare har tillagts att ansökan inte behöver kungöras, om den på annat lämpligt sätt kan delges berörda motparter. Kungörelse och ansökningshandlingar skall expedieras till myndigheter i båda staterna i den utsträckning så skall ske vid tillämpning av intern rätt. Kap. 8 art. 5. Skyldigheten att hålla handlingarna tillgängliga hos särskild aktförvarare har mjukats upp genom ett tillägg av innebörd att sådan skyldighet inte föreligger om det är uppenbart obehövligt.
Kap. 8 art. 9. Av skäl som framgår av vad som anförts vid kap. 3 art. 15 har punkt 6 i denna paragraf utgått. Kap. 8 art. I3. Artikeln, som innehåller regler om omröstning, har kompletterats med en hänvisning till interna omröstningsregler, vilken är avsedd för det fall då ingen mening omfattas av flertalet medlemmar från vederbörande stat. I sådant fall får med tillämpning av den statens omröstningsregler bestämmas vilken mening som skall gälla. Kap. 9 art. I. Artikeln motsvarar i huvudsak kap. 10 art. 1 första och andra styckena i kommitténs förslag och innehåller de grundläggande bestämmelserna om gränsälvskommissionens tillsynsverksamhet. Det har inte ansetts nödvändigt att uttryckligen föreskriva att tillsynsuppgifter kan fullgöras av medlem av celler befattningshavare hos gränsälvskommissionen. I ett nytt andra stycke anges, att överenskommelsen inte innebär någon inskränkning i den tillsyn som skall utövas enligt interna regler. Kap. 9 art. 2. T ett nytt första stycke anges, att kommissionen skall verka för alt tillsynsmyndigheterna i vardera staten får tillgång till erforderligt material. Artikelns andra stycke motsvarar kap. 10 art. 1 fjärde stycket i kommitténs förslag. Kap. 9 art. 3. Artikeln, som motsvarar kap. 12 art. 6 i kommitténs förslag, innehåller bestämmelser om tillsyn över vattenföringen vid Tärendöälvens utflöde ur Torne älv. Kap. 9 art. 4—6. Artiklarna motsvarar 42—44 88 miljöskyddslagen men har getts en generell avfattning. Kap. 9 art. 7—9. Artiklarna motsvarar kap. 10 art. 2—4 i kommitténs förslag. Vad beträffar art. 8 förekommer i förslaget endast en typ av avgift, som skall föras till den där angivna fonden, nämligen sådan avgilt som avses i kap. 3 art. 10. Bestämmelsens utformning möjliggör emellertid att även andra slag av avgifter efter särskilt beslut av kommissionen eller regeringarna tillförs fonden. Kap. 9 art. 10. Artikeln motsvarar i huvudsak kap. 10 art. 5 första och andra styckena i kommitténs förslag. Straffmaximum har höjts från sex månaders till ett års fängelse. Kap. 9 art. 11. Artikeln motsvarar 45 § miljöskyddslagen och innehåller straffbestämmelser som hänför sig till reglerna i kap. 6 samt kap. 9 art. 5 och 6. Kap. 9 art. 12. Första stycket motsvarar kap. 10 art. 5 tredje stycket i kommitténs förslag. Med ändring av kommitténs förslag föreskrivs, att brottmål skall handläggas av allmän underrätt och alltså inte av vattendomstol. Andra stycket motsvarar 46 § miljöskyddslagen. Kap. 10 art. 3. I artikeln har direkt utsagts, att överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1972. Kap. 10 art. 5. Artikeln motsvarar i huvudsak kap. 12 art. 5 i kommitténs förslag. I första stycket anges att bestämmelsen gäller anlägg-
ning eller företag. Vidare har tillagts att bestämmelserna om omprövning 1 överenskommelsen får tillämpas på äldre anläggning celler företag. I ett nytt andra stycke föreskrivs att mål eller ärende som är anhängigt vid intern myndighet vid ikraftträdandet skall handläggas enligt äldre bestämmelser.
Kap. 10 art. 6. Artikeln motsvarar kap. 12 art. 7 i kommitténs förslag och innehåller bestämmelser om uppsägning av överenskommelsen. Kommittén har föreslagit en bestämmelse att staterna, då uppsägning sker, skall ta upp förhandlingar om fortsatt bestånd av anläggningar som har tillkommit i enlighet med överenskommelsen. Denna bestämmelse kan inskränkas att gälla anläggningar som sträcker sig över riksgränsen, eftersom staterna är oförhindrade att genom intern lagstiftning meddela bestämmelser om övriga anläggningar.
Förslaget till stadga för finsk-svenska gränsälvskommissionen
I stadgan för gränsälvskommissionen har vidtagits endast två ändringar. I 5 § anges, att domared kan ersättas av domarförsäkran. I 9 § har gjorts viss uppmjukning i skyldigheten att vara tillstädes på kommissionens kansli. Enligt den nya lydelsen är det tillräckligt om ordföranden eller sekreterare är tillstädes viss bestämd tid, minst en gång i veckan.
Förslaget till stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde
I I $ andra stycket har liksom i 5 kap. 1 § gränsälvsöverenskommelsen tillagts att Torne älvs utflöden tillhör älvområdet
I 6 § andra stycket har tillagts att förbudet mot fiske med huggkrok gäller även annat redskap varmed fisk kan spetsas.
Det i I! $ angivna fiskeförbudet har utvidgats att avse även fiske med drivgarn.
I 13 § har kommittén föreslagit att minimimåttet för lax skall vara 60 cm. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt art. 6 i överenskommelsen den 20 december 1962 rörande skydd för beståndet av Jax i Östersjön (SÖ 1963: 13). Denna överenskommelse har ratificerats av Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland. Nämnda stater har emellertid sedermera överenskommit, att minimimåttet skall vara 50 cm för lax fångad i fasta redskap innanför den svenska baslinjen norr om latituden 60?N. Överenskommelsen torde komma att ratificeras inom en snar framtid. Finland har i sin interna lagstiftning hittills följt bestämmelserna i 1962 års överenskommelse. På grund av det anförda har minimimåttet i förevarande artikel ändrats från 60 till 50 em.
De detaljerade redskapsbestämmelserna i 16—19 §§ har i Sverige utsatts för åtskillig remisskritik. De föreslagna bestämmelserna får emel-
lertid tills vidare anses vara av värde. Gränsälvskommissionen bör dock ges relativt stora möjligheter att i konkreta fall medge undantag från bestämmelserna i stadgan. För att tillgodose detta önskemål har visså ändringar vidtagits i 27 och 22 §§ i kommitténs förslag. Till att börja med har paragraferna fått byta plats. I 21 § första stycket i det aktuella förslaget anges att kommissionen får medge undantag från bestämmelse i stadgan inte endast för fiskodling eller vetenskapligt ändamål utan även i den mån det finnes påkallat av fiskevårdshänsyn. I 22 § anges att kommissionen även i annat fall än som avses i 21 § får medge undantag från bestämmelserna i 10 och 16—19 88 i den mån ' det finnes påkallat. 22 § gäller således i motsats till 21 8 endast vissa angivna bestämmelser. Som en ytterligare spärr vid tillämpningen av 22 § föreskrivs, att frågor av särskild betydelse skall underställas båda regeringarnas prövning. De erfarenheter som kommissionen tillgodogör sig vid tillämpningen av 21 och 22 §§ torde komma att utgöra en lämplig grundval för en framtida revision av stadgan.
I 24 § har införts ett krav på uppsåt. Vidare har den' särskilda straffbestämmelsen för grova brott fått utgå. varvid den gemensamma strafflatituden angivits till böter eller fängelse i högst sex månader. Även i 25 § har tillagts ett krav på uppsåt. Enligt 26 § gäller däremot att åsidosättandet av de angivna föreskrifterna är straffbart om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet.
I 27 § har i första stycket i analogi med det föreslagna andra stycket tillagts att förverkande inte skall ske om det finnes uppenbart obilligt.
Förslaget till stadga om prövnings- och anmälningsskyldighet för verksamhet som avses i kap. 6 art. 3 i gränsälvsöverenskommelsen
Stadgan har inte någon motsvarighet i gränsälvskommitténs förslag. Den har upprättats med den svenska miljöskyddskungörelsen (1969: 388) som förebild. Stadgan avser endast skydd mot vattenförorening. 1—7 §§ motsvarar med erforderliga redaktionella ändringar 1—7 §8 i kungörelsen. Den i 2 8 i stadgan intagna uppräkningen av fabriker eiler andra inrättningar för vilka föreligger tillståndstvång motsvarar emellertid inte endast 2 8 i kungörelsen utan även 8 8, enligt vilken paragraf endast föreligger anmälningsskyldighet. I Finland finns motsvarande bestämmelser i förordningen om förbandsåtgärder för skydd av vatten 6.4.1962/283. Även de finska bestämmelserna har beaktats vid upprättandet av stadgan. Oaktat tillståndsplikt enligt stadgan föreligger i mycket stor omfattning har det ansetts lämpligt med en reservbestämmelse i 8 § att intern anmälningsplikt skall gälla i den mån tillståndsplikt inte föreligger enligt 2—7 §§. Stadgan innehåller i 9 § en Övergångsbestämmelse som i huvudsak motsvärar ' punkt 2 i övergångsbestämmelserna till miljöskyddskungörelsen.
Förslaget till tilläggsöverenskommelse till 1949 års flottningsöverenskommelse
Som redan angivits bör 1949 års flottningsöverenskommelse med tillhörande stadga få fortsätta att gälla (se i Sverige SÖ 1949:5 och 1964: 28, prop. 1949: 61 och 1964: 151 samt i Finland prop. 1949: 34 och prop. 1964: 58).
Förslaget till tilläggsöverenskommelse innehåHer fyra artiklar. Den i bilaga till tilläggsöverenskommelsen intagna tilläggsstadgan innehåller femton paragrafer.
I art. I i tilläggsöverenskommelsen anges, att tilläggsstadgan innehåller bestämmelser om avveckling av den allmänna flottningen och om återställningsåtgärder. I art. II anges, att vad som är föreskrivet i stadgan om länsstyrelse skall avse gränsälvskommissionen och att kommissionen skall träda i flottningsstyrelsens ställe, om det inte finns någon flottningsförening. Art. III motsvarar kap. 12 art. 5 tredje stycket i gränsälvskommitténs förslag till gränsälvsöverenskommelse och föreskriver, att avgift enligt art. V i flottningsöverenskommelsen inte längre skall utgå samt att tidigare uttagna och ej ianspråktagna avgifter skall tillföras den i gränsälvsöverenskommelsen angivna fonden. I art. IV ges bestämmelser om frihet och lättnader för dem som sysslar med återställningsåtgärder att överskrida riksgränsen. Tilläggsöverenskommelsen skall träda i kraft samtidigt med gränsälvsöverenskommelsen.
I tilläggsstadgan bygger I-—I4 §§ på 1969 års svenska lagstiftning om återställningsåtgärder i avlyst flottled. I tillämpliga delar hänvisas till de svenska förarbetena (prop. 1969: 104, 3LU 43, rskr 302, SFS 1969: 396—399). 1-—14 §§ motsvarar i huvudsak följande svenska lagrum:
18 81 § lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled (FL)
SP 25 § tredje stycket och 32 8 andra—femtc styckena FL
RBOR 6 kap. 28 § vattenlagen
IRL 82 8 FL
82 a 8 första stycket FL
SAN PIP 82 a 8 andra stycket FL samt 1 § kungörelsen (1969: 399) om
förvaltare för avlyst flottled (KK)
00 LP 28 KK
IP 82 a 8 fjärde stycket FL
SO UP 82 a § tredje stycket FL samt 3 §& KK
R LAR SE KK ade UP 82a § femte stycket FL
UP 68 KE
FT BON 73 8 andra och tredje styckena samt 74 § tredje stycket FL
CO
15 § i tilläggsstadgan innehåller bestämmelser för enskild flottning, när allmän flottning inte pågår. Enskild flottning får bedrivas efter anmälan till gränsälvskommissionen i enlighet med av kommissionen
Prop. 1971: 137 | 41
meddelade föreskrifter. Om flera än en vill bedriva enskild flottning, är dessa skyldiga att genast bilda en flottningsförening. Det åligger gränsälvskommissionen att se till att flottningsförening bildas. Före- ' ligger ingen beaktansvärd risk för sammanblandning av olika ägares flottgods behöver dock någon flottningsförening inte tillskapas. Närmast avsees här sådana fall då flottning bedrivs på skilda områden i älven och det är stort avstånd mellan områdena.” |
6 Föredraganden
Sedan länge har vissa frågor som rör utnyttjandet av de finsk-svenska gränsvattendragen reglerats i överenskommelser mellan de bägge staterna. Detta gäller framför allt flottningen och fisket. I det första hänseendet föreligger en utförlig reglering, innebärande bl. a. att flottningen skall handhas av en gemensam flottningsförening. Reglerna om fisket behandlar i huvudsak laxfisket i älvarna, vilket på bägge sidor om gränsen har ansetts tillkomma staterna själva, men upptar även vissa föreskrifter som går utanför denna ram. Andra frågor om nyttjandet av vattnet, t. ex. sådana som rör byggande i vatten, vattenreglering, vattentäkt och förorening, har däremot inte gjorts till föremål för konventionsreglering, utan i dessa hänseenden gäller vardera
statens interna rätt. |
På initiativ av Nordiska rådet inleddes i slutet av 1950-talet i samarbete mellan Finland, Norge och Sverige utredning rörande möjligheterna att gemensamt utnyttja vattenkraftsresurserna på Nordkalotten. Detta utredningsarbete aktualiserade frågan om en mer omfattande vattenrättslig konvention rörande nyttjandet av de finsk-svenska gränsvattendragen, och år 1961 tillsattes finsk-svenska gränsälvskommittén med uppdrag att utarbeta förslag till en sådan konvention.
Sedan kommittén fullgjort sitt uppdrag och dess förslag remissbehandlats i Finland och Sverige har överläggningar ägt rum mellan företrädare för de båda staterna. Härvid har kommitténs förslag överarbetats på grundval av remisskritiken och med beaktande av den utveckling som har ägt rum sedan förslaget lades fram. |
Det nu föreliggande förslaget till gränsälvsöverenskommelse innehåller en utförlig matericll reglering i fråga om byggande i vatten, vattenreglering, fiske och skydd mot vattenförorening inom ett område som omfattar gränsälvarna med tillflöden, sidoflöden och särskilda utflöden samt skärgårdsområdet utanför Torne älvs mynning. Regleringen bygger på gällande finsk och svensk rätt. I den mån konyvcntionsreglering saknas ' blir vardera statens interna rätt subsidiärt tilllämplig. För tillämpning av överenskommelsen inrättas er gémensam finsk-svensk gränsälvskommission. | | 2t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 137
Beträffande byggande i vatten föreskrivs som huvudregel att byggande får ske endast om det prövas från allmän celler enskild synpunkt medföra fördel som väsentligt överväger olägenheterna. Företag som är av mera ingripande beskaffenhet i avseende på befolkningens levnadsförhållanden eller naturförhållandena eller eljest med hänsyn till betydande allmänt intresse får komma till stånd endast under förutsättning att företaget är av synnerlig vikt för näringslivet celler för orten eller eljest från allmän synpunkt. Byggande får inte ske utan tillstånd, såvida inte byggandet är av ringa omfattning och det är uppenbart att allmänt eller enskilt intresse inte påverkas menligt. Beträffande företag av större betydelse skall tillåtlighetsfrågan och frågan om de villkor som skall gälla för företaget med hänsyn till allmänna intressen underställas båda regeringarna. Dessa skall kunna förbehålla sig prövningsrätt även i andra fall.
Bestämmelserna om byggande i vatten gäller i tillämpliga delar även för vattenreglering, Tillstånd till vattenreglering kan ges för att tillgodose vissa allmänna intressen. Rätt för annan att ansluta sig till vattenregleringsföretag skall föreligga. Bestämmelser om tvångsdelaktighet föreslås inte, men avgiftsskyldighet skall kunna åläggas den som tillgodogör sig nytta av vattenreglering.
Bestämmelserna om fiske i gränsälvsöverenskommelsen avser fiskådra i älvområdet, fredningszoner i havsområdet, vissa andra fiskeförbud i havsområdet samt samfällt utnyttjande av Jaxfisket. Föreskrifterna om fredningszoner överensstämmer i sak med bestämmelser som år 1967 togs in i Torneälvsstadgan, Beslut av gränsälvskommissionen om upplåtelse av samfällt laxfiske skall för att bli gällande stadfästas av båda regeringarna. I bilaga till gränsälvsöverenskommelsen har intagits stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde. Stadgan innehåller en rad föreskrifter om fiskets vård och bedrivande, bl. a. rörande fisketider, redskap och minimimått på fisk som får fångas.
Bestämmelserna om skydd mot vattenförorening i gränsälvsöverenskommelsen har utarbetats huvudsakligen med den svenska miljöskyddslagen som förebild. Föroreningskapitlet inleds med ctt allmänt straffsanktionerat förbud mot förorening av vattenområde i vidare mån än som är tillåtligt enligt överenskommelsen. Eftersom förbudet i motsats till de följande tillåtlighetsreglerna inte innehåller någon begränsning till vad som härrör från mark, byggnad eller anläggning, är förorening som inte härrör från användningen av sådan egendom helt förbjuden. Beträffande användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som medför förorening föreslås i huvudsak samma regler om förutsättningar för verksamhetens tillåtlighet, om skyldighet att vidta skyddsåtgärder etc. som gäller enligt miljöskyddslagen. Den som använder eller ämnar använda mark, byggnad eller anläggning på sätt
som kan medföra förorening av vattenområde har rätt att få verksamhetens tillåtlighet prövad av gränsälvskommissionen. Tillåtlighetsfrågan skall underställas båda regeringarnas prövning när kommissionen finner det påkallat eller endera regeringen har förbehållit sig prövningsrätt. I en som bilaga till överenskommelsen intagen stadga har efter mönster av den svenska miljöskyddskungörelsen meddelats föreskrifter om obligatorisk prövning beträffande vissa slag av verksamhet. I den mån tillståndsplikt inte föreligger blir interna bestämmelser om anmälningsplikt tillämpliga. Har tillstånd inte meddelats, kan fråga om förbud mot viss verksamhet tas upp av kommissionen på begäran av myndighet eller enskild sakägare i någondera staten.
Med hänsyn till att den allmänna flottningen i gränsälvarna skall upphöra efter innevarande säsong har de av kommittén föreslagna bestämmelserna om flottning inte tagits upp i det slutliga förslaget. I stället föreslås att den gällande flottningsöverenskommelsen skall bibehållas och kompletteras med föreskrifter om återställningsåtgärder i flottleden efter flottningens upphörande. Dessa föreskrifter har utformats efter mönster av den nyligen genomförda svenska lagstiftningen härom.
Den föreslagna gränsälvskommissionen skall i de nationella myndigheternas ställe pröva tillstånds- och ersättningsfrågor samt handha vissa tillsynsuppgifter och andra administrativa funktioner, bl. a. beträffande fisket. Kommissionens befogenheter inskränks av regler om underställning till båda regeringarna av bl. a. viktigare tillståndsfrågor. Kommissionen skall bestå av sex ledamöter, tre från vardera staten. För giltigt beslut krävs i princip att minst två ledamöter från vardera staten är överens. Uppnår ingen mening sådant röstetal skall i ersättningsfrågor den mening gälla som omfattas av flertalet medlemmar från den stat där skadan uppkommer medan annan fråga skall hänskjutas till regeringarna för avgörande. Kommissionens beslut i ersättningsfrågor får överklagas hos vattenöverdomstolen i den stat där skadan uppkommer. Dess beslut i andra frågor vinner omedelbart laga kraft. Intern lagstiftning om särskilda rättsmedel skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse, såvitt beslutet rör intresse i den staten.
Gränsälvsöverenskommelsen föreslås efter ratifikation träda i kraft den 1 januari 1972.
Vid den svenska remissbehandlingen av kommittéförslaget har uppfattningarna gått isär i fråga om behovet av den föreslagna överenskommelsen. Flertalet remissinstanser har ansett att ett sådant behov föreligger. Vissa remissinstanser har dock pekat på flera olika omständigheter som föranleder att detta behov är mindre nu än vad som gällde när kommitténs arbete inleddes, Sålunda har erinrats om att någon utbyggnad av vattenkraften i älvarna inte torde vara aktuell, att den allmänna flottningen där skall upphöra samt att svenska statens
rätt till laxfisket nu har blivit fastslagen genom dom av högsta domstolen. Från företrädare för naturvårdsintresset har uttryckts farhågor för att den föreslagna överenskommelsen genom att tillhandahålla cen rättslig reglering rörande byggande i vatten skulle underlätta en från naturvårdssynpunkt icke önskvärd utbyggnad av vattenkraften. Flera remissinstanser har pekat på att tidpunkten för en överenskommelse är olämplig, eftersom den pågående översynen av den svenska vattenlagen inom kort skulle aktualisera en omarbetning av överenskommelsen. De remissinstanser som är kritiska mot kommittéförslaget framhåller i allmänhet att det behov av samordning som föreligger, exempelvis i föroreningsfrågorna, torde kunna tillgodoses genom samarbete mellan berörda nationella myndigheter utan stöd av en särskild internationellrättslig reglering.
Den tveksamhet rörande behovet av en överenskommelse som har yppats av vissa svenska remissinstanser har inte någon motsvarighet på finsk sida. Vid de överläggningar som har ägt rum efter remissbehandlingen har också från finskt håll understrukits att det är angeläget att en överenskommelse kommer till stånd snarast möjligt. Stor betydelse bör vidare tillmätas det förhållandet att en sådan inställning har kommit till uttryck även i yttranden från de svenska remissinstanser som närmast företräder de lokala intressena i området. Erfarenheten visar också att ctt inte närmare reglerat samarbete mellan nationella myndigheter på ömse sidor om gränsen stöter på svårigheter, bl. a. därför att organisationen i vissa hänseenden inte är parallell.
Det är riktigt att någon utbyggnad av vattenkraften i gränsälvarna eller i tillflödena på den svenska sidan inte är aktuell. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det i årets statsverksproposition (prop. 1971: 1 bil. 15 s. 154) har deklarerats att Torne älv bör helt undantas från utbyggnad. Upprättandet av en finsk-svensk gränsälvsöverenskommelse som innehåller regler om byggande i vatten får inte uppfattas som någon ändrad inställning härvidlag. Jag vill emellertid också peka på att det inte är uteslutet att det kan bli fråga om kraftutbyggnad i de finska tillflödena. En överenskommelse garanterar för ett sådant fall att svenska intressen beaktas. I praktiken leder överenskommelsen till att en utbyggnad inte kan komma till stånd utan den svenska regeringens godkännande. I övrigt vill jag särskilt framhålla att överenskommelsen öppnar möjlighet att reglera frågor om utsläpp av avloppsvatten och annan förorening i älven. Dessa frågor får allt större betydelse även i dessa trakter.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att en överenskommelse av föreslaget innehåll bör komma till stånd. Vad beträffar valet av tidpunkt för överenskommelsens genomförande med hänsyn till pågående översyn av den svenska vattenlagen vill jag anföra följande. En överenskommelse av detta slag måste av naturliga skäl få karaktären
av en kompromiss mellan de berörda ländernas interna lagstiftning. Vid den överarbetning av kommittéförslaget som har skett efter remissbehandlingen har hänsyn kunnat tas till de senaste årens svenska lagstiftning om miljöskydd och om återställningsåtgärder i avlyst flottled. Flera av de avvikelser från den svenska vattenlagen som återfinns i förslaget står i god överensstämmelse med de direktiv som gäller för vattenlagsutredningens arbete. Mot bakgrund av det nu sagda kan jag inte se någon anledning att nu uppskjuta genomförandet av en överenskommelse. Det är f.ö. ingalunda säkert att en senare tidpunkt skulle visa sig lämpligare med hänsyn till den interna rättens läge i de båda länderna. Som kommittén har framhållit får det förutsättas att förhandlingar tas upp om revision av överenskommelsen, om någondera statens interna lagstiftning skulle undergå väsentliga förändringar. Jag vill emellertid understryka att det knappast kan bli fråga om sådana åtgärder annat än då ändringarna är av genomgripande praktisk betydelse.
Den föreslagna överenskommelsen innebär att befogenheter som nu tillkommer svenska domstolar och svenska administrativa myndigheter överförs till ett särskilt organ, gränsälvskommissionen, i vilket ingår ledamöter från annan stat. Det skulle möjligen kunna ifrågasättas om cen sådan ordning är godtagbar från konstitutionell synpunkt. Härvid är emellertid att märka att de föreslagna omröstningsreglerna för kommissionen innebär dels att beslut i andra frågor än ersättningsfrågor inte kan komma till stånd utan att det föreligger majoritet för beslutet i bägge de nationella grupperna bland kommissionens ledamöter, vartill kommer att åtskilliga sådana frågor skall hänskjutas till regeringarna för avgörande, dels att avgörande för beslut i ersättningsfrågor som rör svenska skadelidande blir den mening som omfattas av majoriteten bland kommissionens svenska ledamöter. Beslut i sistnämnda grupp av frågor kan dessutom överklagas till svensk domstol. Med hänsyn till det nu sagda synes några konstitutionella betänkligheter inte möta mot den föreslagna överenskommelsen. Emellertid är överenskommelsen av sådan beskaffenhet att den kräver riksdagens godkännande cnligt 12 8 regeringsformen. Frågan om inhämtande av sådant godkännande torde få tas upp sedan överenskommelsen har undertecknats.
I de svenska remissyttrandena över kommitténs förslag har en rad synpunkter på dettas utformning i skilda avseenden förts fram. Vid de gemensamma överläggningar som därefter har ägt rum har dessa synpunkter i många fall kunnat tillgodoses. På åtskilliga punkter har kritiken dock lämnats obeaktad. Skälen för de ändringar i förhållande till kommittéförslaget som har överenskommits vid överläggningarna framgår av de därvid upprättade gemensamma motiv som jag tidigare har redovisat. För min del anser jag att de förslag till gränsälvsöverens-
Kxommelse och till tilläggsöverenskommelse till 1949 års flottningsöverenskommelse som utgör resultatet av överläggningarna är lämpligt utformade och bör godkännas från svensk sida. Med hänsyn till att förslagen har tillkommit vid förhandlingar mellan finska och svenska representanter och att tillämpningen skall ankomma på en gemensam finsk-svensk kommission anser jag mig inte böra gå in på någon detaljdiskussion av de synpunkter som har förts fram vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande.
Från finsk sida har meddelats, att man är beredd att underteckna förslagen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t för sin del godkänner de föreliggande förslagen till dels gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland, dels tilläggsöverenskommelse till överenskommelsen den 17 februari 1949 mellan Sverige och Finland om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar och beslutar, att överenskommelserna skall undertecknas.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av stats-
rådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t
Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Bilaga 1
Gränsälvskommittén
1 Förslag till överenskommelse mellan Sverige och Finland angående gränsvattendragen
Sveriges regering och Finlands regering har i syfte att säkerställa ett sådant nyttjande av gränsvattendragen, som står i bästa möjliga överensstämmelse med de båda rikenas och gränsbygdens intressen, träffat följande överenskommelse för ordnande av vissa vattenrättsliga och fiskerättsliga frågor beträffande dessa vattendrag.
Kap. 1. Allmänna stadganden
Art. 1
Överenskommelsen äger tillämpning på följande vattenområden:
Könkämä och Muonio älvar samt den del av Torne älv och de sjöar i vilka riksgränsen mellan Finland och Sverige löper (gränsälvarna),
de sjöar och vattendrag vilka utgör sidogrenar av eller tillflöden till gränsälvarna,
de särskilda utflöden som bildas av Torne älvs skilda mynningsgrenar,
den del av Bottniska viken som ligger inom finska och svenska Nedertorneå socknar.
Överenskommelsens bestämmelser om fiske och om flottning har särskilda tillämpningsområden enligt vad som anges i kap. 5 art. 1 och kap. 6 art 1.
Art. 2
Överenskommelsen omfattar:
åtgärd, som innebär byggande i vatten enligt kap. 3, vattenreglering enligt kap. 4 eller utsläppande av fast eller flytande avfall eller annat ämne enligt kap. 7, om åtgärden utföres inom gränsälv,
åtgärd av samma beskaffenhet, om åtgärden cljest utföres inom tilllimpningsområdet, såsom det bestämts ovan i art. 1 första stycket, i endera staten och kan medföra verkningar i den andra staten,
fiske och flottning inom de i kap. 5 art. I och kap. 6 art. I angivna särskilda tillämpningsområdena.
Art. 3
De av överenskommelsen berörda vattenområdena skall enligt de närmarc grunder som anges i denna överenskommelse nyttjas så, att båda Jänderna får tillgodonjuta fördelarna av gränsvattendragen och gränsbygdens intressen främjas på bästa sätt. Vikt skall fästas vid naturvårdsintresset; såsom angelägna behov skall beaktas, att fiskbeståndet tryggas och förorening av vattnet motverkas.
Prop. 1971: 137 - 48
Art. 4
Om i visst fall med anledning av byggande i vatten kräves förhållandevis omfattande åtgärder för att avhjälpa olägenhet för flottning, skall staterna gemensamt överväga om och i vad mån åtgärderna kan bekostas av allmänna medel.
Art. 5
I gränsälvarna med sidogrenar skall lika lott i vattenmängden tillkomma vardera sidan, även om större del därav framrinner inom den ena staten än inom den andra. Härigenom rubbas ej den rätt till vattnet som enskild kan grunda på dom, utminnes hävd eller annan särskild rättsgrund.
Art. 6 Den som äger eller har nyttjanderätt till strand vid gränsälv får oavsett riksgränsen förfoga över annan tillhörigt vattenområde utanför stranden för anordnande av mindre brygga, båt-, bad- eller tvätthus eller annan sådan byggnad.
I gränsälv äger envar taga vatten och is till husbehov eller för annat likartat ändamål nyttja vattnet.
Vattenområde får ej tagas i anspråk för ändamål som avses i denna artikel, om områdets ägare tillskyndas nämnvärd olägenhet därav eller om fiske eller flottning lider intrång. Vad i artikeln stadgas utgör ej heller grund för att åsidosätta sådana föreskrifter angående samfärdsel över riksgränsen, som utfärdats i annan ordning.
Art. 7
I enlighet med bestämmelser i gränsregleringstraktaten den 8/20 november 1810, art. 4, äger innevånarna i vardera staten rätt att fritt färdas med båt å gränsälvarna samt att, om det är nödvändigt med hänsyn till båtfartens säkerhet eller för förhalning av båtar, lägga till vid den motliggande stranden.
Art. 8
I den mån överenskommelsen icke innefattar särskilda bestämmelser skall inom vardera staten den där gällande lagstiftningen tillämpas.
Kap. 2. Gränsälvskommission
Art. 1
För samverkan mellan staterna vid tillämpning av överenskommelser skall finnas en ständig, av staterna gemensamt tillsatt kommission (finsk-svenska gränsälvskommissionen).
Art, 2
Gränsälvskommissionen skall bestå av sex medlemmar, av vilka regeringen i vardera staten utser tre. Av vardera statens medlemmar skall en vara lagkunnig och erfaren i domarvärv samt en vara tekniskt sakkunnig; den tredje skall vara en med gränsbygdens förhållanden väl förtrogen person som utses, den finska medlemmen efter förslag av länsstyrelsen i Lapplands Jän och den svenska medlemmen efter förslag av länsstyrelsen i Norrbottens län.
Bland vardera statens medlemmar förordnar regeringen en att växelvis staterna emellan, för ett år i sänder, vara ordförande och vice ordförande i kommissionen. :
För varje medlem utses i den ordning som gäller för medlemmen en eller fiera ersättare, som uppfyller de för medlemmen stadgade behörighetsvillkoren.
Till kommissionens förfogande skall ställas sekreterare och den övriga . personal som kommissionen behöver.
Art. 3
Gränsälvskommissionen föranstaltar enligt eget bestämmande om de undersökningar och utredningar som påkallas för att den skall kunna fuligöra sina åligganden enligt denna överenskommelse.
Kommissionen kan träda i direkt förbindelse med myndigheter i vardera staten samt påkalla deras biträde för erhållande av upplysningar och för det samråd som är behövligt.
Vid behov äger kommissionen anlita sakkunniga för särskilda utredningsuppdrag.
Art. 4
Vardera staten avlönar de kommissionsmedlemmar som utsetts av staten. Övriga kostnader för kommissionens verksamhet, vilka icke uppenbarligen är att anse som blott endera statens utgifter, skall gäldas till lika delar av staterna.
Art. 5
Medlem av gränsälvskommissionen är underkastad straffrättsligt tjänstemannaansvar enligt lagen i den stat vars regering utsett honom. För befattningshavare hos kommissionen skall i fråga om sådant ansvar gälla vad lagen i den stat där han har sitt hemvist stadgar beträffande den som är anställd i allmän tjänst.
Medlem av och befattningshavare hos kommissionen skall under utövning av sin tjänst åtnjuta straffrättsligt tjänstemannaskydd i enlighet med vad lagen i den stat där utövandet äger rum stadgar för den som är anställd i allmän tjänst.
Art. 6
I en genom särskild överenskommelse mellan de båda staterna fastställd stadga skall föreskrifter meddelas om kansliort för gränsälvskommissionen samt om behandlingen av mål och ärenden hos kommissionen och kommissionens verksamhet i övrigt, i den mån bestämmelser härom cj är upptagna i denna överenskommelse.
Kap. 3. Byggande i vatten
Art. 1
Såsom byggande i vatten anses i denna överenskommelse: uppförande av anläggning i vattenområde, reglering av vattenstånd eller vattenavrinning, bortledande av vatten från vattenområde,
vidtagande av annan åtgärd, som kan föranleda ändring av vattenståndet celler vattenföringen eller av vattnets djup eller läge. |
Prop. 1971: 137 : 50
Vad som stadgas om byggande i vatten gäller även:
vidtagande av åtgärd i vattenområde, vilken kan påverka grundvattenförhållandena,
uppförande av bro eller annan anläggning över vattenområde,
framdragande av ledning eller utförande av annan anläggning under vattenområde,
vidtagande av åtgärd som, utan att vara hänförlig till kap. 7, kan påverka beskaffenheten av vattnet i vattenområde.
Ändring eller utrivning av byggnad i vatten anses som byggande, om åtvärden kan märkbart förändra vattenförhållandena.
Art. 2
Byggande i vatten skall ske så, att ändamålet vinnes med minsta möjliga intrång och olägenhet för annat intresse inom någondera staten. Hänsyn skall i skälig omfattning tagas till förutsedda framtida företag, som kan beröras av anläggningen.
Art. 3
Om någon till följd av byggande i vatten lider skada eller intrång, får byggandet ske endast om det prövas från allmän eller enskild synpunkt medföra fördel som väsentligt överväger olägenheterna.
Skulle byggandet medföra väsentlig försämring av befolkningens levnadsförhållanden eller förorsaka sådan bestående ändring av naturförhållandena, varigenom väsentligt minskad trevnad för närboende eller betydande förlust från naturvårdssynpunkt är att befara, eller eljest förnärma betydande allmänt intresse, får det tillåtas endast under förutsättning att det är av synnerlig vikt för näringslivet eller för orten eller eljest från allmän synpunkt.
För skada och intrång skall utgå ersättning enligt kap. 8.
Art. 4
Är fråga om skilda företag, som avser samma vattenområde celler av annan orsak ej kan utföras jämte varandra, skall företräde ges åt det företag som från allmän och enskild synpunkt kan antagas bli till största gagn. Mellan stridiga intressen skall såvitt möjligt jämkas så, att vart och ett kan tillgodoses utan väsentligt förfång för annat.
Art. 5
Vid bedömning huruvida tillämnat byggande får ske skall förhållandena inom den ena och inom den andra staten beaktas såsom likvärdiga.
Art. 6
Om flera på grund av äganderätt eller ständig servituts- eller nyttjanderätt råder över den i gränsälv inom endera staten belägna delen av ett strömfall, kan en eller flera av dem vid förfarande enligt art. 14 i detta kapitel medges rätt att tillgodogöra sig annans del, om så får ske enligt de villkor som i sådant avseende gäller jämlikt lagen i den stat till vilken strömfallsdelen hör. Ersättning för tillgodogörandet skall utgå enligt kap. 8.
Art. 7
Den som på grund av äganderätt eller ständig servituts- eller nyttjanderätt råder över den till endera staten hörande delen av ett strömfall i gränsälv eller som på grund av sådan rätt jämte rätt som följer av art. 6 i detta kapitel kan tillgodogöra sig strömfallsdel som nu sagts kan bjuda den som råder över motsatta sidan att gemensamt utnyttja fallet. Om denne ej vill, kan vid förfarande enligt art. 14 den som bjudit medges rätt att mot ersättning enligt kap. 8 tillgodogöra sig även motsatta sidans del; den som råder över nämnda del skall dock äga rätt att inom den tid och på de villkor i övrigt, som bestämmes i samband med medgivandet, inträda såsom deltagare i företaget.
Har den som råder över motsatta sidan förklarat sig villig att deltaga i fallets utbyggnad men kan enighet ej nås om villkoren för deltagandet, bestämmes dessa villkor vid förfarande enligt art. 14.
Art. 8
Om byggande i vatten kan menligt inverka på fiske, har den som bygger att vidtaga eller bekosta sådana åtgärder, som skäligen finnes påkallade för att trygga fiskets bestånd eller upprätthålla likvärdigt fiske.
Art. 9
Den som bygger i vatten är skyldig att vidtaga eller bekosta erforderliga åtgärder till förebyggande av att olägenhet av någon betydelse uppkommer för flottning, i den mån ej enligt kap. 1 art. 4 bestämmes, att sådana åtgärder skall bekostas av allmänna medel.
Den byggande är även pliktig att i skälig omfattning vidtaga eller bekosta åtgärder till motverkande av olägenhet för samfärdsel.
Art. 10
Vid byggande i vatten skall tillses att, bortsett från tillfällig och övergående grumling, vattenförorening som innebär olägenhet av någon betydelse ej uppkommer.
Art. 11
Om byggande i vatten medför väsentlig ändring av vattenförhållandena eller eljest är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, kan för företaget bestämmas skyldighet att utge viss årlig avgift. Denna avgift skall användas till förebyggande eller minskande av skada eller olägenhet, som vållas genom företaget och ej är av beskaffenhet att ersättning därför utgår, eller till gottgörelse för sådan skada celler olägenhet eller för tillgodoseende av annat ändamål beträffande den bygd som beröres av företaget,
Storleken av avgiften skall fastställas med skäligt beaktande å ena sidan av den fördel som vinnes genom företaget och å andra sidan av den skada och olägenhet som uppkommer därav. Avgiften får ej i något fall sättas högre än två procent av den beräknade årliga nettonyttan av företaget. Den skall inbetalas till gränsälvskommissionen och tillföras den fond som omförmäles i kap. 10 art. 3.
Även eljest kan i fråga om företag för byggande i vatten bestämmas sådana särskilda villkor, som skäligen finnes påkallade med hänsyn till bygden och allmänna intressen i övrigt.
Art. 12
För att möjliggöra sådant byggande i vatten, som är av mer väsentlig betydelse ur allmän eller enskild synpunkt, eller för att förebygga eller minska skada eller olägenhet av byggande i vatten kan den byggande erhålla rätt att mot ersättning enligt kap. 8 varaktigt eller tillfälligt taga i anspråk annan tillhörig fast egendom.
Art. 13
Den som för något företag berättigas taga i anspråk annans vattenområde eller vattenkraft kan, om så är erforderligt, därjämte tillerkännas rätt att mot ersättning enligt kap. 8 taga i anspråk eller ändra eller utriva annan tillhörig byggnad i vatten.
Art. 14
För sådant byggande i vatten som omfattas av överenskommelsen kräves tillstånd av gränsälvskommissionen. Tillstånd behöver dock ej inhämtas, om byggandet är av ringa omfattning och det är uppenbart, att allmänt eller enskilt intresse icke menligt påverkas av byggandet.
Är fråga om uppförande eller mera betydande ändring av dammbyggnad i gränsälv eller om vattenreglering av beskaffenhet att väsentligt påverka vattenförhållandena i gränsälv, skall kommissionen innan tillstånd ges underställa frågan om tillåtligheten av företaget och de villkor som med hänsyn till allmänna intressen bör gälla för detta båda regeringarnas prövning. Oavsett företagets beskaffenhet skall sådan underställning äga rum, om kommissionen finner företaget kunna medföra sådana verkningar som avses i art. 3 andra stycket i detta kapitel. Även i annat fall skall underställning hos båda regeringarna ske, om kommissionen finner särskild anledning därtill föreligga celler om endera regeringen förbehåller sig rätt till prövning av företaget och lämnar kommissionen besked därom före målets avgörande.
Fråga om medgivande enligt art. 7 första stycket i detta Kapitel eller bestämmande av villkor enligt andra stycket i samma artikel skall efter underställning prövas av båda regeringarna.
Art. 15
Tillstånd till byggande i vatten skall ges utan tidsbegränsning celler, då det påkallas av omständigheterna, för bestämd tid.
Art. 16
Beslut varigenom lämnats tillstånd till byggande i vatten är gällande mot envar i den mån det äger laga kraft, dock med de inskränkningar som följer av art. 17—19. Art. 17
Har företag för byggande i vatten ej blivit fullbordat inom den tid som bestämts enligt kap. 9 art. 9 p. 5), är tillståndet förfallet, såvitt det avser sådan del av företaget som ej kommit till stånd. Gränsälvskommissionen kan dock, efter ansökan som göres före utgången av denna tid, medge anstånd i högst tio år, om skäl förekommer därtill.
Art. 18
Tillstånd till byggande i vatten kan på ansökan av vederbörande myndighet i någondera staten eller företagets ägare omprövas, såvitt angår
de villkor som med hänsyn till allmänna intressen bör gälla för företaget. Ansökan kan göras under fyrtionde året efter det kalenderår då tillståndet meddelades och därefter vart fyrtionde år; i fråga om avgift enligt art. 11 i detta kapitel skall dock perioden vara tio år. Har omprövning ej påkallats under sista året av viss period, skall förut meddelade bestämmelser gälla även för nästa period.
Vid omprövningen får företagets ägare ej åläggas förpliktelser, vilka medför väsentlig kostnad eller olägenhet utöver vad som tidigare ålagts honom.
Art. 19
Anspråk på ersättning för skada eller intrång, som icke förutsetts uv gränsälvskommissionen vid tillståndets meddelande, får framställas inom tio år, räknat från utgången av den tid inom vilken byggnaden skall vara fulbordad. Är skadan eller intrånget betydande, får inom samma tid föras talan om meddelande av sådana ändrade föreskrifter rörande företaget, som utan att förnärma tredje mans rätt eller medföra väsentlig olägenhet för ägaren är ägnade att förebygga eller i största möjliga mån minska skadan eler intrånget för framtiden.
Art. 20
Ägare av företag för byggande i vatten är pliktig att underhålla de anläggningar som hör till företaget så, att fara för allmän eller enskild rätt förebygges.
Art. 21
Rensning, som är nödvändig för bibehållande av vattens djup celler lige, får utan hinder av vad som stadgas i art. 14 i detta kapitel verkställas utan gränsälvskommissionens prövning. Jord eller annat som upptages vid rensningen får, om det är påkallat och ej avsevärda olägenheter vållas därav, uppläggas på närmaste strand eller föras till lämpligt ställe i närheten. Innehavare av fastighet som beröres av rensningen eller uppläggningen skall i god tid underrättas om åtgärden.
Har vattendrag vikit från sitt läge, äger i fråga om återställande av vattendraget i dess förra skick bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning, under förutsättning att återställandet sker inom tr: år [rån det förändringen inträdde.
För skada och intrång till följd av åtgärd som avses i denna artikel skall ersättning utgå enligt kap. 8.
Art. 22
I fråga om byggande i vatten som avser vattenreglering eller som tillgodoser fiskets behov celler som påkallas för eller berör flottning gäller för vissa fall särskilda bestämmelser enligt kap. 4—6.
Kap. 4. Särskilda bestämmelser om vattenreglering
Art. 1
Tillstånd att reglera vattnets avrinning ur sjö eller i vattendrag kan ges den som önskar åstadkomma bättre hushållning med vattnet i syfte att främja samfärdsel, flottning, jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenförsörjning eller vattenvård. Sådant tillstånd kan ges även för att bereda ökad möjlighet till utnyttjande av vattenkraften i strömfall.
Beräffande företag som avses i första stycket gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i kap. 3.
Art. 2 Har någon gjort ansökan om tillstånd till företag varom stadgas i art. 1 i detta kapitel, äger annan, som i sådant avseende som där anges har väsentlig nytta av företaget, förena sig med sökanden om detta och inträda såsom deltagare i företaget.
Art. 3 I samband med tillstånd till vattenreglering, i vilken två eller flera intressenter deltager, skall gränsälvskommissionen meddela föreskrifter om delaktigheten i företaget. Om det finnes erforderligt, skall kommissionen även fastställa stadgar för företaget; dessa stadgar skall innehålla bestämmelser om styrelse för företaget, revision av styrelsens förvaltning samt handhavande i övrigt av företagets angelägenheter.
Art. 4 Industri- eller kraftföretag eller annat sådant företag, vilket i avseende som sägs ovan i art. 1 första stycket tillgodogör sig nytta av vattenreglering i gränsälv utan att deltaga i regleringen, kan av gränsälvskommissionen åläggas att till regleringsföretaget utgiva gottgörelse härför, motsvarande skälig andel av regleringskostnaden. Gottgörelsen fastställes till visst årligt belopp eHer på annat sätt som finnes lämpligt.
Kap. 3. Fiske
Art. 1 I fråga om fiske inom det område som utgöres av gränsälvarna med sidogrenar och utflöden jämte den inom finska och svenska Nedertorneå socknar norr om latitudsparallellen 65?35'N belägna delen av Bottniska viken (Torne älvs fiskeområde) skall gälla vad nedan stadgas. Den del av Torne älvs fiskeområde som ligger norr om älvmynningen, bestämd såsom en rät linje mellan spetsen av Hellälä norra udde på finska sidan och udden Virtakari på niirmast moiliggande svenska land. benämnes älvområdet: den del som ligger söder därom benämnes havsområdet.
Art. 2 Inom älvområdet skall i varje gren där fisken har sin gång finnas fiskådra i djupaste vattnet. Fiskådran utgör en tredjedel av vattnets bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd. Fiskådra, som enligt lagen i vederbörande stat finnes i tillflöde till älvområdet, skall med oförändrad bredd sträcka sig ut till fiskådran i sagda område. Gränsälvskommissionen kan, om skäl därtill föreligger, bestämma att fiskådran skall gå i annan del av vattnet än som anges i första stycket: dock får sådan ändring vidtagas endast om den kan antagas icke medföra väsentligt förfång för någon som ej samtyckt därtill. Fiskeredskap eller annan anordning får ej i annat fall än då fråga är om åtgärd, vartill medgivande erhållits enligt vad i denna överenskommelse är stadgat om byggande i vatten, anbringas och brukas så, att fiskens gång i fiskådra kan. hindras eller fisken eljest kan avhållas från
att framgå där. Gränsälvskommissionen kan dock i visst fall medge undantag härifrån, om det kan antagas icke medföra fara ur fiskevårdssynpunkt och ej heller medföra väsentligt förfång för någon som ej samtyckt till åtgärden. Äger någon särskild rätt att för fiske stänga fisåkdra, skall den rätten bestå.
Art. 3 Inom havsområdet skall, utöver fiskådra enligt lagen i vardera staten, finnas fredningszoner. Dessa utgöres av vattenområdena inom ett avstånd av 200 meter på ömse sidor om följande räta linjer: a) från Kraaseligrundet utanför älvmynningen i bäring 196” till en punkt 65945,85"N, 24?06,45"O, därifrån till 65?44,0'N, 24210,0"0, därifrån till 65”40,55'N, 24211,95'0, därifrån mellan Sarvenkataja och Linnanklupu i bäring 1937; b) från skärningspunkten av den från Kraaseligrundet enligt a) gående linjen och latitudsparallellen 65?46,0'N till 65”46,05N, 24202,75'0, därifrån i bäring 213,5? till 65?44,0'N, 23259,50'0, därifrån till 65242.0'N, 24201,70'0, därifrån till 65?36,0'N, 23"59,25'0, därifrån i bäring 1607; c) från 65?44,0'N, 23259,50'0 längs den under b) nämnda bäringslinjen 213,5” till 65939,0'N, 23251,50'0, därifrån till 65"38,0'N. 23250,65'0, därifrån i bäring 171”; d) från skärningspunkten av den under b) nämnda bäringslinjen och latitudsparallellan 65?44,60'N till 65244,50'N, 23"50,30'0, därifrån till 65"43,60"N, 23948,50'0, därifrån till 65942,80'N, 2348,70'0, därifrån till 65"41,40"N, 23?46,85'O, därifrån i bäring 2009; e) från den under a) nämnde brytningspunkten 65”44,0'N, 24”10,0'0 till 65243,95"N, 24914,15'0, därifrån väster om Vähä Huituri och Iso Huituri i bäring 160”; f) från den under ce) nämnda brytningspunkten 65?43.95'N, 24914,15'0 till 65943,80'N, 24919,40'0, därifrån till 65?42.30'N, 24922,85'0, därifrån i bäring 172”. Koordinaterna hänför sig till det svenska sjökortet nr 417 (Haparanda), samtliga upplagor 1960—1967. Fredningszonernas sträckningar åskådliggöres på sjökort, bilagt denna överenskommelse. Det ankommer på länsstyrelserna i Norrbottens Jän och Lapplands län att envar på sin sida av riksgränsen vidtaga erforderliga åtgärder för utmärkning i vattnet av fredningszonernas belägenhet. Fiskeredskap celler annan anordning får cj i annat fall än då fråga är om åtgärd, vartill medgivande erhållits enligt vad i denna överenskommelse är stadgat om byggande i vatten, anbringas och brukas så, att fiskens gång i fredningszon kan hindras eller fisken eljest kan avhållas från att framgå där. Art. 4 Allt fiske med storryssja, bottengarn och mocknät samt annat för fångst av Jax och laxöring avsett redskap är förbjudet inom den del av havsområdet som är belägen mellan älvmynningen och en linje, dragen från södra stranden av Salmisvikens mynning över sydligaste udden på öarna Kraaseli och Tirro samt över Sellöns nordvästra udde till Björköns sydvästra udde. I sundet mellan öarna Stora Tervakari och Hamppuleiviskä får ej från någondera sidan utsättas fiskeredskap med större längd än 200 meter.
Art. 5
Utsättande av byggt eller timrat fiskeredskap av mera stadigvarande natur (fast fiskeverk) är i enlighet med kap. 3 art. 1 att anse såsom byggande i vatten och får följaktligen ej ske utan tillståndsprövning i den mån sådan är föreskriven i kap. 3 art. 14.
I fråga om utsättande av annat fiskeredskap med strand- eller bottenfäste samt fiske med notar ankommer på gränsälvskommissionen att i den mån det finnes erforderligt meddela sådana föreskrifter, som utan att medföra intrång av någon betydelse i enskild fiskerätt är ägnade att förebygga olägenhet för flottning och samfärdsel.
Art. 6
I fråga om fiske inom älvområdet efter lax eller laxöring med notar kan för viss fiskeplats, under förutsättning att annat fiske ej lider förfång av betydelse därav, bestämmas att fisket skall brukas samfällt Över riksgränsen. Beslut härom, gällande för högst tio år i sänder, meddelas av gränsälvskommissionen på framställning av en eller flera av dem som innehar fiskerätten. I beslutet skall kommissionen fastställa stadgar för det samfällda fiskebruket, angivande det område som avses samt grunderna för fiskets utövande och förvaltning. Hemmansägare i byalag vid och i närheten av fiskeplatsen skall enligt grunder som anges i stadgarna äga företräde till upplåtelse av fiskerätten.
Kommissionens beslut skall för att bli gällande stadfästas av bada regeringarna.
Art. 7
Oberoende av riksgränsen kan för viss del av älvområdet bestämmas, att rätt till fiske efter lax eller laxöring med drag eller därmed jämförligt redskap skall kunna upplåtas mot fiskekort. Beslut härom, gällande för högst tio år i sänder, meddelas av gränsälvskommissionen. Beslutet skall för att bli gällande stadfästas av båda regeringarna. Fiskekort skall avse visst i kortet angivet distrikt och gälla för högst ett år.
Kommissionen meddelar de föreskrifter om försäljning av fiskkekort som i övrigt är behövliga. Inkomsterna av fiskekort för visst distrikt tillfaller dem som innehar rätten till fisket inom distriktet efter deras andelar däri.
Art. 8
Närmare föreskrifter om fiskets vård och bedrivande meddelas i en genom särskild överenskommelse mellan de båda staterna fastställd stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde.
Det ankommer på gränsälvskommissionen att i samråd med vederbörande myndigheter i vardera staten utöva tillsyn över fisket enligt vad därom närmare stadgas i kap. 10 art. 1.
Kap. 6. Flottning
Art. 1
I gränsälvarna med sidogrenar, tillflöden och utflöden, såvitt angår Torne älv dock endast nedanför Tärendöälvens utflöde, samt i den del av Bottniska viken som ligger inom finska och svenska Nedertorneå socknar får flottning äga rum i enlighet med vad nedan stadgas.
Såsom flottning anses framförande av virke löst eller i fasta flottar, buntar eller knippen, oavsett om virket flyter fritt i vattendrag, bogseras eller på annat sätt framdrives mekaniskt.
Flottningen bedrives såsom allmän flottning, separatflottning eller husbehovsflottning. Vad i överenskommelsen stadgas om separatflottning och husbehovsflottning är ej tillämpligt å havsområdet. Gränsen mellan havsområdet och älvområdet bestämmes härvid på det sätt som anges i kap. 5 art. 1 andra stycket.
Art. 2
Flottningen skall anordnas på sådant sätt, att den ej orsakar skada eller olägenhet för allmänna och enskilda intressen i vidare mån än som är nödvändigt för ändamålsenligt bedrivande av flottningen.
Art. 3
Utan särskild tillåtelse av markens innehavare äger de som ombesörjer flottningsarbetet tillträde till stränder och andra ställen, om sådant är behövligt för handhavande av flottningen, utvältande eller hopsamlande av flottgods eller avvärjande eller uppskattande av skada. Annans åker, tomt, trädgård, badställe, upplagsplats eller område som eljest tagits i bruk för särskilt ändamål får dock ej beträdas, om tillträde på annat sätt kan beredas utan väsentligt hinder eller uppehåll.
Rätt som sägs i första stycket tillkommer även ledamöterna i den nämnd som omförmäles i art. 6 i detta kapitel, då de håller syn, samt synemän under syneförfarande enligt kap. 8 art. 3.
Art. 4
Under pågående flottning är tillåtet att i vattnet hålla tillfälliga ledoch stoppbommar samt övriga behövliga inrättningar, om samfärdseln ej avsevärt hindras därav, samt att på eller invid stränderna anbringa behövliga bomfästen, stöd eller dylikt och att därtill använda naturföremål, vilka icke kan nämnvärt skadas därigenom.
Stängsel, fångstredskap och andra i vattnet befintliga föremål, som försvårar flottningen, får flyttas till lätt skönjbart ställe i vattendraget eller på stranden eller tillvaratagas för att utan dröjsmål tillställas ägaren.
Om tillvaratagande av sjunket eller sjunkande virke meddelas föreskrifter av gränsälvskommissionen i den ordning som stadgas i art. 6 i detta kapitel.
Art. 5
Är för beredande av bättre möligheter att bedriva flottningen, för förvaring av flottningsmateriel, för anläggning av vältplatser eller av härbärgen för flottningsarbetare eller för annat sådant ändamål, som betingas av något flottningens behov, erforderligt att annan tillhörigt mark- eller vattenområde tages i anspråk, eller påkallas i övrigt, i annat fall än som avses i art. 4 i detta kapitel, åtgärd som kan inverka på strand-, bro-, fiske- eller vattenverksägares celler annans rätt, kan gränsälvskommissionen medge de flottande rätt att mot ersättning enligt kap. 8 vidtaga åtgärden.
Art. 6
Det ankommer på gränsälvskommissionen att i den utsträckning som finnes påkallad meddela närmare föreskrifter beträffande arbeten, anordningar och anläggningar för flottningen samt i fråga om flottningens bedrivande (flottningsföreskrifter).
Förslag till flottningsföreskrifter eller till ändring i förut meddelade föreskrifter uppgöres av en nämnd, bestående av två ledamöter, därav en sakkunnig och en god man, från vardera staten. Ledamöterna utses av kommissionen. Nämnden skall vid behov hålla syn och i erforderlig omfattning hålla sammanträden med skogsägare och andra intressenter.
Beträffande frågor av mindre vikt kan kommissionen, efter hörande av berörda intressenter, utan förslag av nämnden meddela flottningsföreskrifter eller vidtaga ändring i förut meddelade föreskrifter.
Art. 7
Menar någon, som bygger eller ämnar bygga i vattendrag där flottning äger rum, att särskild anläggning eller åtgärd till skydd mot skada eller intrång på byggnaden i följd av flottningen bör bekostas av de flottande, äger han genom ansökan hos gränsälvskommissionen påkalla bestämmelse om erforderliga skyddsanordningar.
Den som bygger i vatten eller utsätter fiskeredskap i strid mot bestämmelserna i denna överenskommelse celler eljest mot givna föreskrifter svarar själv för den skada som kan uppstå på byggnaden eller redskapet i följd av flottning. Om någon, utan att påkalla och avbida bestämmelse om skyddsåtgärd som avses i första stycket, bygger i vattendrag där flottning äger rum, svarar han under tiden själv för skadan.
Art. 8
För skada och intrång, som vållas av flottgodset eller genom åtgärd som avses i art. 3 eller 4 i detta kapitel eller eljest uppkommer till följd av flottningen (flottningsskada), skall ersättning gäldas enligt vad som stadgas i kap. 8.
Art. 9
För ombesörjande av den allmänna flottningen skall de flottande utgöra en flottningsförening.
Flottningsföreningens angelägenheter förvaltas av en flottningsstyrclse. De flottandes rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på flottningsstämma.
Flottningsföreningen har att för medlemmarnas gemensamma räkning och på deras gemensamma ansvar ombesörja den allmänna flottningen, handha och vidmakthålla flottningsanläggningar, vårda egendom, som erhållits för flottningen, och annan föreningen tillhörig egendom samt handha övriga på föreningen ankommande angelägenheter. Föreningen kan åtaga sig utvältning av virke och sådan flottning som avses i art. 12 första stycket i detta kapitel samt andra uppgifter i anslutning till flottningen. För nedbringande av flottningskostnaderna äger föreningen nyttja för flottningen anskaffad egendom i förvärvssyfte, såvitt förcningens egentliga uppgifter icke blir lidande därav.
Vill föreningen förvärva, belåna eller överlåta fast egendom, har föreningen att inhämta gränsälvskommissionens samtycke. |
Art. 10
Närmare föreskrifter om flotttningsföreningen, dess uppgifter och verksamhet meddelas i reglemente för föreningen. Detta skall upptaga bestämmelser om det inbördes förhållandet mellan de flottande och deras ansvarighet för föreningens förpliktelser, om flottningsstämman, om flottningsstyrelsen och revision av dennas förvaltning, om flottningschef, samt om virkesmärkning och flottningens utförande. I reglementet skall även finnas bestämmelser om hur det skall förfaras med flottningsanläggningar och annan för flottningen avsedd egendom vid nedläggning helt eller delvis av den allmänna flottningen.
Reglementet fastställes av gränsälvskommissionen efter förslag av flottningsföreningen.
Art. 11
För bevakande av allmänna intressen i fråga om flottningen skall gränsälvskommissionen utse två allmänna ombud, ett från vardera staten, att närvara vid flottningsstyrelsens sammanträden och vid flottningsstiämmor. Ombuden äger deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Anser ombud, att beslut står i strid med givna föreskrifter eller allmänt intresse, har ombudet, om rättelse efter föreställning ej sker, att anmäla förhållande till kommissionen.
Till ombud skall utses med skogs- och flottningsförhållandena i orten förtrogna personer, som ej själva deltager i flottningen celler är anställda i de flottandes tjänst. Ombuden utses, det finska ombudet efter förslag av länsstyrelsen i Lapplands län och det svenska ombudet efter förslag av länsstyrelsen i Norrbottens län. Ombuden skall av föreningen erhålla arvode, som kommissionen bestämmer.
Skulle flottningsföreningen komma att sakna behörig styrelse och påkallas med anledning därav särskilda åtgärder för fullgörande av föreningens uppgifter eller för förvaltning av föreningens egendom, äger kommissionen utse syssloman att efter kommissionens bestämmande fullgöra de uppgifter som åvilar styrelsen.
Art. 12
Efter tillstånd av flottningsstyrelsen och på de villkor som styrelsen bestämmer får flottgods framföras utan sammanblandning med det i den allmänna flottningen ingående flottgodset (separatflottning).
Virkesägare får för eget husbehov flotta virke och därvid utan annan kostnad än gottgörelse för direkta utgifter begagna flottningsföreningen tillhöriga anläggningar (husbehovsflottning). Husbehovsflottning får cj äga rum på sådant sätt eller vid sådan tid, att den allmänna flottningen hindras eller fara uppkommer vid virkets sammanblandning med det i den allmänna flottningen ingående flottgodset. Den flottande är pliktig att i avseende å anmälan om tillämnad flottning och iakttagande av försiktighetsmått ställa sig till efterrättelse vad gränsälvskommissionen bestämmer.
Den som bedriver separatflottning eller husbehovsflottning skall ensam svara för skada och intrång som hans flottning orsakar. Bedrives sådan flottning av flera och kan ej utrönas av vems flottning viss skada orsakats, svarar de som icke kan uteslutas från delaktighet en för alla och alla för en för skadan.
Art. 13
För bevarande av fiskbeståndet i vattenområdet kan gränsälvskommissionen på framställning av vederbörande myndighet i någon av staterna bestämma, att för varje kubikmeter flottat virke, beräknad enligt gällande kuberingsnormer, skall utgå en avgift av högst fem öre i svenskt mynt eller däremot svarande belopp i finskt mynt berocnde på utgifterna för fiskodling eller annan skyddsåtgärd. Virke som belägges med sådan avgift får icke inom någondera staten påföras annan avgift till bevarande av fiske. :
Avgiften skall uppbäras av flottningföreningen och tillhandahållas gränsälvskommissionen för att tillföras den i kap. 10 art. 3 omförmäida fonden.
Kap. 7. Skydd mot vattenförorening
Art. 1
I vattenområde får ej utan tillstånd enligt art. 2 i detta kapitel utsläppas fast eller flytande avfall eller annat ämne så, att därav uppkommer menlig uppgrundning, skadlig förändring av vattnets beskaffenhet, skada för fiskbeståndet, minskning av trivseln för befolkningen eller våda för dess hälsa eller annan sådan skada eller olägenhet för allmänt eller enskilt intresse.
Art. 2
Gränsälvskommissionen kan efter ansökan lämna tillstånd till sådant utsläppande som avses i art. 1 i detta kapitel, om det påkallas för att främja företag, som är av väsentlig betydelse för näringslivet eller eljest från allmän synpunkt, samt den skada eller olägenhet som uppkommer är av mindre vikt i förhållande till nyttan och de åtgärder som fordras för att förebygga skadan celler olägenheten finnes vara oskäligt kostnadskrävande. För skada och intrång skall utgå ersättning enligt kap. 8.
Tillstånd enligt första stycket får ej ges, om utsläppandet kan väsentligt försämra befolkningens levnadsförhällanden, i hög grad skadligt inverka på naturen eller eljest förnärma betydande allmänt intresse.
Kommissionen kan, om den på grund av företagets beskaffenhet och verkningar eller av annan anledning finner det påkallat. underställa frågan om tillåtligheten av utsläppandet och de villkor som med hänsyn till allmänna intressen bör gälla för detta båda regeringarnas prövning. Sådan underställning hos båda regeringarna skall ske, om endera reogeringen förbehåller sig prövningsrätt och lämnar kommissionen besked därom före målets avgörande.
Art. 3
Om för rening av avloppsvatten, som skall utsläppas i vattenområde, är behövligt att anläggning utföres på annan tillhörig fastighet, kan gränsälvskommissionen förplikta ägaren att mot ersättning enligt kap. 8 tåla intrånget av anläggningen.
Art. 4
Den som crhåller tillstånd enligt art. 2 kan, om det finnes skäligt med hänsyn till företagets beskaffenhet och verkningar, åläggas att utge en årlig avgift, minst etthundra och högst tiugotusen kronor eller motsva-
rande beiopp i finskt mynt. Avgiften skall användas till befrämjande av fisket inom vattenområdet eller för tillgodoseende av annat ändamål beträffande den bygd som beröres av företaget.
Storleken av avgiften skall fastställas med skäligt beaktande å ena sidan av den fördel som vinnes genom företaget och å andra sidan av den skada och olägenhet som uppkommer därav. Avgiften skall inbetalas till gränsälvskommissionen och tillföras den fond som omförmiäles i kap. 10 art. 3.
Ari. 5
Tillstånd enligt art. 2 i detta kapitel skall ges utan tidsbegränsning eller, då det påkallas av omständigheterna, för bestämd tid.
Besiut varigenom lämnats tillstånd enligt art. 2 är gällande mot envar i den mån det äger laga kraft, dock med de inskränkningar som följer av art. 6. I fråga om föreskrift enligt kap. 9 art. 10 p. 57 skall bestämmelsen i kap. 3 art. 17 äga motsvarande tillämpning.
Art. 6
Föreskrift som efter ansökan enligt art. 2 i detta kapitel givits angående villkoren för utsläppande som där avses kan, om väsentligt ändrade förhållanden inträtt celler eljest särskild anledning föreligger, av gränsälvskommissionen ändras efter vad som finnes skäligt. Vållas genom utsläppandet betydande olägenhet, som icke förutsetts vid beslutets meddelande, kan kommissionen även meddela ändrade föreskrifter, som är ägnade att förebygga eller i största möjliga mån minska olägenheten för framtiden.
Har ersättning för skada celler intrång av förorening bestämts att utgå med årlig avgift till visst belopp, utgör beslutet icke hinder för kommissionen att, i sammanhang med beslut om nya eller ändrade föreskrifter till motverkande av förorening eller då eljest ändrade förhållanden inträtt, meddela sådana ändrade bestämmelser rörande crsättningen och sättet för dess utgående som föranledes därav.
Art. 7
Regeringarna kan, efter förslag av gränsälvskommissionen, stadga förbud mot att, innan prövning enligt art. 2 i detta kapitel ägt rum, i vattenområde utsläppa ämne av viss beskaffenhet eller mängd eller anlägga ledning för utsläppande eller anlägga vissa slag av fabriker eller andra inrättningar. I samma ordning kan meddelas föreskrifter om skyldighet för den som vidtager åtgärd av beskaffenhet att kunna medföra vattenförorening att göra anmälan till kommissionen eller till myndighet i vederbörande stat.
Det ankommer på gränsälvskommissionen att i samråd med vedervörande myndigheter i vardera staten utövar tillsyn till motverkande av vattenförorening enligt vad därom närmare stadgas i kap. 10 art. 1.
Kap. 8. Ersättning
Art. I
Den som enligt denna överenskommelse medges rätt att taga i anspråk annan tillhörig egendom eller att tillgodogöra sig vattenkraft, som tillhör annan, eller att vidtaga åtgärd, varigenom eljest egendom till-
hörig annan lider skada eller intrång, är skyldig att ersätta egendom som tages i anspråk eller förlust, skada eller intrång som förorsakas.
Ersättning skall, om ej annat stadgas, fastställas i samband med tillstånd till den åtgärd varom är fråga.
Art. 2
Ersättning för skada och intrång till följd av åtgärd enligt kap. 3 art. 21 bestämmes i brist på åsämjande av gränsälvskommissionen. Verkställes sådan åtgärd för flottningens behov, skall i fråga om ersättningen gälla vad som är stadgat om ersättning för flottningsskada.
Beträffande ersättning för skada och intrång till följd av åtgärd som avses 1 kap. 6 art. 5 skall, om ersättning ej bestämts i samband med tillståndet till åtgärden, tillämpas vad som är stadgat om ersättning för flottningsskada.
Art. 3
Anspråk på ersättning för flottningsskada skall skriftligen anmälas, såvitt angår allmän flottning till flottningsföreningen eller dess ombud på orten och såvitt angår separatflottning eller husbehovsflottning till den som enligt kap. 6 art. 12 tredje stycket svarar för skadan. Anmälan skall göras före utgången av det kalenderår, då skadan uppkom, eller inom samma tid hänskjutas till synemän som omförmäles nedan i denna artikel. Försummas det, är rätt till talan förlorad. I fråga om skada på fiskeredskap skall, om hinder icke visas, vid samma äventyr anmälan eller hänskjutande göras inom fjorton dagar från det skadan blev känd för redskapets ägare.
Anmälan som innceslutes i rekommenderat brev, avlämnat på posten inom tid som sägs i första stycket och ställt till mottagarens vanliga adress, skall anses behörigen framställd.
Kan enighet ej nås om ersättningen, skall frågan prövas av tre syncemän, av vilka en utses av vardera parten och den tredje såsom ordförande utses av de sålunda tillkallade. Gottgörelse till synemännen gäldas av part enligt grunder som gränsälvskommissionen bestämmer. Kommissionen meddelar även i övrigt erforderliga föreskrifter om synceförfarandet.
Part som ej åtnöjes med synemännens beslut äger inom trettio dagar från det han erhöll del av beslutet draga tvisten under prövning av gränsälvskommissionen i den ordning som stadgas i kap. 9 art. 1.
Art. 4
I den mån ej annat följer av överenskommelsen skall beträffande grunderna för ersättning, rätt för ägare av egendom som tages i anspråk eller skadas att fordra inlösen samt sättet och tiden för gäldande av ersättning gälla lagen i den stat där egendom som tages i anspråk är belägen eller där eljest förlusten, skadan eller intrånget uppstår.
Kap. 9. Förfarandet
Art. 1
Gränsälvskommissionen skall efter ansökan, såsom mil, upptaga fråga om:
1) tillstånd till byggande i-vatten enligt kap. 3 art. 14 eller till vatten-
reglering enligt kap. 4 art. 1 eller till utsättande av fast fiskeverk enligt kap. 5 art. 5 första stycket; 2) anstånd enligt kap. 3 art. 17; 3) omprövning som avses i kap. 3 art. 18; 4) ersättning eller ändrade föreskrifter med anledning av oförutsedd skada enligt kap. 3 art. 19; 5) bestämmande av ersättning för sådan åtgärd enligt kap. 3 art. 21, som ej verkställes för flottningens behov; 6) gottgörelse enligt kap. 4 art. 4; | 7) tillstånd till åtgärd som avses i kap. 6 art. 5; 8) bestämmelse om skyddsanordningar enligt kap. 6 art. 7 första stycket; 9) fastställelse av avgift enligt kap. 6 art. 13; 10) tillstånd till utsläppande av fast eller flytande avfall eller annat ämne enligt kap. 7 art. 2; 11) anstånd enligt kap. 7 art. 5 jämförd med kap. 3 art. 17; 12) sådan ändring av föreskrifter varom stadgas i kap. 7 art. 6. Tvist som sägs i kap. 8 art. 3 fjärde stycket skall likaledes av kommissionen efter ansökan upptagas såsom mål.
Art. 2 Ansökan enligt art. 1 p. 1) eller p. 10) i detta kapitel skall innehålla de upplysningar som påkallas för bedömande av företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar. Av företaget berörda fastigheter skall uppges så fullständigt som möjligt med ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist. Om det tillämnade företaget är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, skall anges i vad mån vid planläggningen av företaget samråd ägt rum med myndigheter och sammanslutningar som beröres av företaget. Annan ansökan enligt art. 1 skall innehålla de uppgifter som med hänsyn till omständigheterna påkallas för bedömande av den fråga som ansökningen avser. Ansökan med därvid fogade handlingar skall inges eller med posten insändas i sex exemplar eller det större antal exemplar som gränsälvskommissionen i särskilt fall bestämmer. Finner kommissionen ansökan ofullständig i något avseende, skall kommissionen förelägga sökanden att inom viss tid bota bristen vid äventyr, om det försummas, att ansökningen förklaras förfallen.
Art. 3 Det skall åligga vederbörande vattendomstol i vardera staten att underrätta gränsälvskommissionen om sådan till domstolen inkommen ansökan, vilken avser anläggning eller annan åtgärd i vattenområde som avses i kap. 1 art. 1 första stycket. Finner kommissionen, att det enligt överenskommelsen ankommer på kommissionen att pröva åtgärden, skall kommissionen ge domstolen besked därom. Domstolen har då att överlämna ansökningen till kommissionen; detsamma gäller, oavsett sådant besked, om domstolen finner, att åtgärden enligt överenskommelsen skall prövas av kommissionen. Om kommissionen finner ansökan, som ej skall upptagas enligt första stycket i denna artikel, vara av beskaffenhet att det icke tillkommer kommissionen att pröva den, skall den avvisas. .
Art. 4
Är ansökan fullständig och finner ej gränsälvskommissionen, att den genast bör avvisas i enlighet med art. 3 andra stycket i detta kapitel. skall kända sakägare samt berörda myndigheter och sammanslutningar genom postförsändelser underrättas om ansökningen och tillfälie beredas dem att inkomma med erinringar. Ansökningen skall även kungöras i en eller flera ortstidningar. Kungörelsen skall innehålla erforderliga upplysningar för bedömande av ansökningens huvudsakliga innebörd samt uppgift om tid för framställande av erinringar, sättet för kallelser till sakägare och plats där handlingarna i målet enligt art. 5 i detta kapitel skall finnas tillgängliga. Om alla sakägare med säkerhet är kända, är kungörelse ej erforderlig.
I den mån så finnes påkallat skall exemplar av ansökningshandlingarna sändas till myndigheter i vardera staten, som i vattenmål bevakar allmänna intressen.
Sedan erinringar inkommit, kan ytterligare skriftväxling äga rum enligt gränsälvskommissionens bestämmande.
Art. 5
Ett exemplar av handlingarna i mål skall hållas tillgängligt för den, som vill taga del därav, på viss för sakägarna välbelägen plats hos pålitlig person (aktförvarare).
Art. 6
I mål skall gränsälvskommissionen hålla muntlig förhandling. För beslut enligt art. 2 sista stycket, att ansökan skall vara förfallen, eller för avvisning enligt art. 3 andra stycket är dock sådan förhandling ej erforderlig.
Art. 7
Gränsälvskommissionen skall tillse, att mål blir så utrett, som dess beskaffenhet påkallar. När så finnes behövligt, skall kommissionen i sin helhet eller en eller flera av dess medlemmar hålla syn på platsen.
Om för målets utredning påkallas, att bevisning upptages genom vittne eller genom förhör med part under sanningsförsäkran, skall sådan bevisning, på framställning av kommissionen, upptagas av allmän domstol cliler vattendomstol.
Art. 8
Vid prövning av mål äger gränsälvskommissionen ej inlåta sig på fråga om äganderätt till fastighet eller omfattningen av fastighets ägoområde.
Råder tvist i fråga som avses i första stycket eller tvistas i annan fråga, som kommissionen finner lämpligen ej böra prövas av kommissionen, skall kommissionen förklara målet vilande i avbidan på tvistens lösning eller, om så finnes kunna ske, avgöra målet med giltighet under förutsättning av viss utgång av tvisten.
Art. 9
Beslut av gränsälvskommissionen, varigenom tillstånd lämnas till byggande i vatten, skall innehålla:
1) noggrann beskrivning av byggnadens läge och beskaffenhet;
Prop. 1971: 137 | 65
2) erforderliga föreskrifter om dämnings- och sänkningsgränser samt om hushållningen med och framsläppandet av vattnet;
3) bestämmelser om den ersättning som skall utgå till följd av företaget;
4) i förekommande fall föreskrift om avgift eller annat särskilt villkor enligt kap. 3 art. 11;
5) föreskrift om den tid inom vilken företaget skall vara fullbordat;
6) besked huruvida tillståndet gäller utan tidsbegränsning eller för bestämd tid;
7) i förekommande fall föreskrift om besiktning enligt kap. 10 art. 2;
8) de villkor i övrigt som kan vara behövliga för tillgodoseende av allmän eller enskild rätt.
Art. 10
Beslut av gränsälvskommissionen, varigenom tillstånd lämnas till utsläppande av fast eller flytande avfall eller annat ämne, skall innehålla:
1) noggranna föreskrifter om beskaffenheten och mängden av de ämnen eller det avloppsvatten som får utsläppas;
2) bestämmelser om de åtgärder till motverkande av vattenförorening som skall vidtagas;
3) bestämmelser om den ersättning som skall utgå till följd av företaget;
4) i förekommande fall föreskrift om avgift enligt kap. 7 art. 4;
5) föreskrift om den tid inom vilken anläggningarna för företaget skall vara fullbordade;
6) besked huruvida tillståndet gäller utan tidsbegränsning eller för bestämd tid;
7) i förekommande fall föreskrift om besiktning enligt kap. 10 art. 2;
8) de villkor i övrigt som kan vara behövliga för tillgodoseende av allmän eller enskild rätt.
Art. 11
Gränsälvskommissionen äger till särskilt avgörande upptaga frågan om ett företags tillåtlighet och, om företaget finnes tillåtligt, meddela tillstånd till erforderliga arbeten.
Kan verkningarna av ett företag i visst hänseende icke med erforderlig säkerhet förutses, äger kommissionen, då medgivande till företaget lämnas, i avbidan på erfarenhetens rön uppskjuta frågan om de föreskrifter som i denna del påkallas angående ersättning eller annat. I den mån det finnes behövligt skall provisoriska bestämmelser meddelas om ersättning eller om vidtagande av åtgärder till skydd för skadelidande.
Art. 12
Sökande i mål enligt art. 1 p. 1), 2), 7), 10) eller 11) är skyldig att, enligt gränsälvskommissionens bestämmande, gottgöra motpart sådana kostnader som prövas ha varit behövliga för förberedande och utförande av hans talan inför kommissionen.
I annat mål skall kommissionen efter omständigheterna förordna om kostnadernas bärande.
Kostnaden för gottgörelse åt sakkunnig, som tillkallats av kommissionen, förskjutes av sökanden, om ej annat bestämmes av kommissionen. Frågan om det slutliga gäldandet av sådan kostnad prövas en: ligt de i första stycket angivna grunderna. 3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 137
Prop. 1971: 137 : 66
Art. 13
Vid prövningen av mål skall samtliga medlemmar av gränsälvskommissionen deltaga. Förekommer skiljaktiga meningar, gäller den mening om vilken minst fyra medlemmar, därav minst två från vardera staten, förenar sig. Erhåller ingen mening sådant röstetal' och är fråga om ersättning för egendom som tages i anspråk eller för förlust, skada eller intrång eller för kostnad som avses i art. 12, gäller den mening som omfattas av flertalet medlemmar från den stat där egendomen: är belägen eller där förlusten, skadan eller intrånget uppkommer eller till vilken kostnaden hänför sig; annan fråga skall hänskjutas till regeringarna för avgörande.
I fråga som endast avser beredning av mål äger ordföranden ensam besluta.
Art. 14
Gränsälvskommissionens beslut i mål skall, om det ej ges i omedelbar anslutning till muntlig förhandling i målet, meddelas å dag varom vid förhandlingen lämnas besked. Kan sådant besked ej lämnas, skall underrättelse om dag för beslutet lämnas sakägarna i den för kallelser till dem bestämda ordningen.
Art. 15
Mot gränsälvskommissionens beslut i mål kan talan fullföljas hos vattenöverdomstolen i: vederbörande stat, såvitt angår fråga om ersättning för cgendom som tages i anspråk eller för förlust, skada eller intrång eller för kostnad som avses i art. 12. Fullföljdsinlaga skall vara nämnda domstol tillhanda senast å sextionde dagen efter dagen då
kommissionens beslut gavs. Vade- eller missnöjesanmälan är ej erfor-
derlig. Beträffande fullföljden gäller i övrigt vad i staten är stadgat beträffande talan mot vattendomstols dom i mål som ej är brottmål.
Beträffande andra frågor än sådana som avses i första stycket vinner kommissionens beslut i mål omedelbart laga kraft.
Sådant av kommissionen i mål meddelat beslut, som innefattar tillstånd till företag eller åtgärd, får verkställas utan hinder av att mot beslutet föres talan enligt första stycket.
Art. 16
I fråga om gränsälvskommissionens beslut i mål skall vad lagen i någondera staten stadgar om särskilda rättsmedel i tillämpliga delar lända till efterrättelse, såvitt beslutet rör intresse i den staten.
Art. 17
Fråga, som ankommer på gränsälvskommissionen att pröva och som ej anges i art. 1, skall av kommissionen upptagas till behandling såsom ärende.
Ärende upptages av kommissionen självmant eller, i förekommande fall, på framställning av vederbörande myndighet eller rättsägare. För utredning av ärendet skall kommissionen ge berörda myndigheter och rättsägare tillfälle att yttra sig samt inhämta de upplysningar och vidtaga de åtgärder i övrigt som är behövliga med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Muntlig förhandling skall hållas, om det kan antagas att utredningen främjas därav.
Vid prövningen av ärende skall samtliga medlemmar 'av kommissionen deltaga. Förekommer skiljaktiga meningar, gäller den mening om vilken minst fyra medlemmar, därav minst två från vardera staten, förenar sig. Erhåller ingen mening sådant röstetal, skall den väckta frågan anscs förfallen; fråga av beskaffenhet att avgörande måste träffas skall hänskjutas till regeringarna. I fråga som endast avser beredning av ärende äger ordföranden ensam besluta.
Mot kommissionens beslut i ärende får talan cj föras; i. vissa fall kräves dock, enligt vad därom stadgas i kap. 5 art. 6 och 7, båda regeringarnas stadfästelse av beslutet.
Kap. 10. Tillsyn m. m.
Art. 1
Gränsälvskommissionen skall i samråd med vederbörande myndigheter i vardera staten fortlöpande hålla uppsikt över nyttjandet av vattnet och över vattenförhållandena i övrigt inom tillämpningsområdet för överenskommelsen. I den omfattning som kommissionen bestämmer skall uppgifter i avseende å tillsynen fullgöras av medlem av eller befattningshavare hos kommissionen eller särskild sakkunnig.
Fisketillsyn kan utövas genom Öövervakningspatruller gemensamma för båda staterna. Vardera staten skall avlöna och utrusta sina över- : vakare. Gemensamma utgifter för övervakningen fördelas lika mellan staterna. Närmare bestämmelser om patrullernas antal, sammansättning, övervakningsområden och andra med övervakningen sammanhängande frågor utfärdas av kommissionen.
Tillsyn till motverkande av vattenförorening skall ske genom regelbunden provtagning och kontroll i övrigt i samråd med vederbörande myndigheter.
När anledning därtill förekommer skall kommissionen bringa gjorda iakttagelser rörande förhållandena inom tillämpningsområdet till vederbörande myndighets kännedom för vidtagande av åtgärd som kan ankomma på myndigheten.
Art. 2
I sammanhang med beslut, varigenom gränsälvskommissionen lämnar medgivande till företag celler åtgärd enligt denna överenskommelse, skall kommissionen, när den finner skäl därtill, föreskriva att efter arbetenas fullbordande besiktning därå skall verkställas av sakkunnig person på företagarens bekostnad.
Besiktningsman förordnas av kommissionen eller dess ordförande.
Art. 3
Avgifter varom stadgas i kap. 3 art. 11, kap. 6 art. 13 och kap. 7 art. 4 skall tillföras en särskild fond. Om förvaltningen av fonden och om användningen av medlen för därför avsedda ändamål utfärdas bestämmelser av regeringarna cfter förslag av gränsälvskommissionen.
Art, 4
Om någon vidtager åtgärd av sådan beskaffenhet, att den uppenbarligen cj får utföras utan medgivande av gränsälvskommissionen, kan överexekutor i vederbörande stat förbjuda arbetets fortsättande intill dess
sådant medgivande erhållits samt, om det finns skäl därtill, förordna om handräckning till rättelse av vad som olagligen skett. Verkställes arbete, vartill medgivande erhållits, i strid mot de för arbetet givna föreskrifterna, kan likaledes sådant förordnande meddelas, om det ej är uppenbart ait varken allmän eller enskild rätt kränkes genom avvikelsen.
Art. 5
Den som mot bestämmelsen i kap. 3 art. 14 första stycket bygger i vatten eller mot bestämmelsen i kap. 4 art. 1 jämförd med kap. 3 art. 14 första stycket verkställer vattenreglering eller mot bestämmelsen i kap. 5 art. 5 första stycket utsätter fast fiskeverk utan att gränsälvskommissionen lämna medgivande därtill,
eller mot bestämmelsen i kap. 6 art. 5 vidtager åtgärd för flottningens behov utan kommissionens medgivande,
eller mot bestämmelsen i kap. 7 art. 1 utsläpper fast eller flytande avfall eller annat ämne i vattenområde utan medgivande av kommissionen,
skall, om han insett eller skäligen bort inse att enligt de anförda bestämmelserna medgivande varit erforderligt, dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som erhållit kommissionens medgivande till företag eller åtgärd som sägs i första stycket men från de för företaget eller åtgärden givna föreskrifterna gör avvikelse av beskaffenhet att kränka allmän eller enskild rätt, dömes likaledes till böter eller fängelse i högst sex månader.
Åtal för gärning som avses i denna artikel anhängiggöres vid vederbörande vattendomstol.
Art. 6
Om påföljd för den, som anbringar och brukar fiskeredskap eller annan anordning i strid mot bestämmelserna i kap. 5 art. 2 eller 3 om fiskådra celler fredningszoner eller som fiskar i strid mot bestämmelserna i kap. 5 art. 4 eller mot föreskrift meddelad enligt kap. 5 art. 5 andra stycket, ges bestämmelser i stadgan för Torne älvs fiskeområde.
Kap. 11. Gränsöverskridande, skattefrihet m. m.
Art. 1
Det åligger myndigheterna i vardera staten att tillåta gränsälvskorumissionens medlemmar och befattningshavare samt dem som ansvarar för, leder eller deltager i flottningsarbetet att överskrida gränsen, varhelst detta för kommissionens arbete eller flottningsarbetet är lämpligt, samt att lämna dem största möjliga lättnad med avseende å pass och andra legitimationshandlingar liksom beträffande tid, varunder gränsen får överskridas och vistelse ske inom staten.
Art. 2
Flottningsföreningen är fri från skyldighet att erlägga skatt till någondera staten och därtill hörande kommun och församling för inkomst av flottningsrörelsen och för förmögenhet av beskaffenhet att utgöra tillgångar i rörelsen, däri inbegripna sådana byggnader, anläggningar samt mark- och vattenområden, som är avsedda för driftens omedelbara behov.
Art. 3
Materiel och redskap, avsedda för flottningsverksamheten eller för flottgodsets omhändertagande efter flottningen, samt livsförnödenheter för flottningsmanskapet får föras från den ena staten till den andra utan tull, skatt eller annan avgift och utan hinder av andra import- och cexportförbud än sådana, som stadgats med hänsyn till allmän hälsovård eller säkerhet eller till förekommande av djur- eller växtsjukdom. Vid överförandet tillämpas de föreskrifter om anmälan och kontroll, som meddelas av de båda staternas tullmyndigheter.
Art. 4
Flottgods skall såväl vid avlämnande till flottning som under flottningen och vid utlämnande efter flottningen vara fritt från all behand- Jing av tullmyndighet samt från in- och utförselavgift, allt under förutsättning att flottgodset utlämnas till den stat, från vilken det blivit tillfört flottningen.
Skall flottgods, som tillföres flottningen från den ena staten, efter flottningen utlämnas till mottagare i den andra, har den flottande att, med uppgivande av myckenheten, meddela vederbörande tullmyndighet i båda staterna därom. Flottgodset skall vara av den flottande anmält till flottning särskilt för sig.
Art. 5
Om viss tull- och skattefrihet för varor m. m., som användes för trafikförbindelser över gränsälv celler för andra anläggningar i gränsälv, stadgas i särskild överenskommelse mellan staterna.
Kap. 12. Slutbestämmelser
Art. 1
Tvist mellan staterna angående tolkningen och tillämpningen av denna överenskommelse skall avgöras i enlighet med den mellan Sverige och Finland den 27 juni 1924 avslutade överenskommelsen angående upprättandet av en fast undersöknings- och förlikningsnämnd.
Art. 2
Denna överenskommelse, som är avfattad i dubbla originalexemplar på svenska och finska språken, skall ratificeras. Ratifikationshandlingarna skall snarast möjligt utväxlas i Stockholm/Helsingfors.
De svenska och finska texterna äger lika vitsord.
Art. 3
Överenskommelsen träder i kraft vid det årsskifte som infaller näst efter det sex månader förflutit från dagen för utväxlingen av ratifikationshandlingarna.
Art. 4
Vid ikraftträdandet av denna överenskommelse upphör giltigheten av
konventionen den 10 maj 1927 mellan Sverige och Finland angående ordnandet av det samfällda laxfisket i Torne och Muonio älvar,
överenskommelsen den 17 februari 1949 mellan Sverige och Finland om flottningen i Torne och Muonio älvar med den därvid fogade stad-
gan angående flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled samt
deklarationen mellan Sverige och Finland den 8 september 1966 rörande tillämpningen av konventionen den 10 maj 1927 angående ordnandet av det samfällda laxfisket i Torne och Muonio älvar.
Art. 5
Om anläggning, som avses i denna överenskommelse, tillkommit innan överenskommelsen trätt i kraft eller tillkommit därefter i enlighet med domstols eller annan myndighets på grund av förut gällande bestämmelser meddelade beslut, skall förut gällande bestämmelser tillämpas vid bedömande av anläggningens laglighet och därmed förenade rättigheter och skyldigheter.
Kiviranta pata får utslås och drivas enligt hittills gällande regler intill ett år från ikraftträdandet av överenskommelsen.
Avgifter som utgått enligt art. V i överenskommelsen den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och Muonio älvar och icke tagits i anspråk för därmed avsett ändamål skall tillföras den i kap. 10 art. 3 omförmälda fonden.
Art. 6
Gränsälvskommissionen skall fortlöpande hålla uppsikt över vattenföringen vid Tärendöälvens utflöde ur Torne älv. Till grundval härför skall kommissionen snarast möjligt låta utföra erforderliga undersökningar och beräkningar för fastställande av de vattenmängder som vid rådande naturliga förhållanden framrinner i var och en av de båda älvarna.
Art. 7
Överenskommelsen upphör att gälla vid det årsskifte som inträffar sedan två år förflutit från det överenskommelsen av någondera staten uppsagts. Vid uppsägning skall staterna, till förekommande av att allmänna intressen skadas och enskild rätt lider intrång, upptaga förhandlingar om fortsatt bestånd av anläggningar som tillkommit i enlighet med överenskommelsen.
Prop. 1971: 137 : 71
2 Förslag till deklaration mellan Sverige och Finland rörande fastställande av stadga för finsk-svenska gränsälvskommissionen -
Sveriges regering och Finlands regering har i anslutning till kap. 2 art. 6 i överenskommelsen denna dag mellan Sverige och Finland angående gränsvattendragen antagit den vid denna deklaration fogade stadgan för finsk-svenska gränsälvskommissioncen. |
Denna deklaration är avfattad i dubbla originalexemplar på svenska och finska språken. Deklarationen träder i kraft samtidigt med överenskommelsen angående gränsvattendragen; i fråga om uppsägning av deklarationen gäller samma bestämmelser som enligt kap. 12 art. 7 i nämnda överenskommelse gäller för denna. De svenska och finska texterna äger lika vitsord.
Stadga för finsk-svenska gränsälvskommissionen
Kansli och personal 138.
För finsk-svenska gränsälvskommissionen skall finnas kansli på ort inom gränsbygden, som bestämmes av båda regeringarna gemensamt. Postadress för kommissionen skall finnas i båda staterna.
Erforderliga lokaler för kansliet tillhandahålles och bekostas av den stat där kansliet skall vara beläget.
258.
Hos kommissionen skall finnas en av kommissionen utsedd lagkunnig sckreterare. Till sekreterare bör utses person, som behärskar både finska och svenska språken. Vid behov kan flera sekreterare utses.
Därjämte skall hos kommissionen finnas anställd den övriga personal som är behövlig för göromålen på kansliet. Även denna personal utses av kommissionen.
Tjänsteåligganden, avlöning m. m. 3 8.
På kommissionens ordförande ankommer att leda och övervaka beredandet av mål och ärenden. Han skall tillse, att den hos kommissionen anställda personalen fullgör sina åligganden samt att förekommande mål och ärenden utan dröjsmål kommer under behandling.
Annan medlem av kommissionen skall efter kallelse av ordföranden deltaga i kommissionens sammanträden samt i förekommande fall, genom särskilda utredningar eller undersökningar inom sitt kompetensområde, biträda vid beredande av mål och ärenden.
Ersättare skall efter ordförandens kallelse inträda i tjänstgöring vid förfall för medlem.
Prop. 1971: 137 - 72
4 8.
Sekreterare skall efter ordförandens anvisningar biträda vid beredandet av mål och ärenden, föra kommissionens protokoll och diarier, ombesörja expedition av kallelser och andra sådana handlingar, ombesörja medelsförvaltningen enligt vad som föreskrives i 12 § i denna stadga samt i övrigt biträda med göromålen på kansliet.
Övrig personal skall enligt närmare föreskrifter av ordföranden och efter sekreterares anvisningar utgöra på kansliet förekommande skrivgöromål och andra arbetsuppgifter.
5 8.
Medlem av kommissionen skall innan han inträder i tjänstgöring ha avlagt domared i sitt hemland.
6 8.
Vad kommissionen eller dess ordförande beslutat får cj av medlem av kommissionen eller av den som tjänstgör hos kommissionen uppenbaras, förrän beslutet i vederbörlig ordning meddelats.
78.
För medlem av kommissionen bestämmes arvode samt grunderna för resckostnads- och traktamentsersättning av regeringen i hans hemstat.
8 8.
Arvode eller avlöning till kommissionens personal bestämmes av kommissionen. I fråga om anställningsvillkor i övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad lagen i den stat där den anställde har sitt hemvist stadgar beträffande den som är anställd i allmän tjänst.
Öppethållande och mottagningstid 98.
Kansliet skall hållas öppet varje arbetsdag å viss av kommissionen bestämd expeditionstid.
Ordföranden och sekreterare skall, såvitt cj hinder möter av förrättning i kommissionens tjänst eller annat behörigt skäl, finnas tillstädes på kansliet på bestämd tid, sekreteraren minst en gång i veckan.
På kansliets dörr skall finnas anslag om expeditionstiden samt om tid då ordföranden och sekreterare företrädesvis är att träffa där. Meddelande om expeditionstiden skall även införas i den allmänna telefonkatalogen.
Ekonomisk förvaltning 10 8.
Arvode till medlem av kommissionen utbetalas i hans hemstat av myndighet som regeringen i den staten bestämmer.
11 3.
Utbetalningar avseende andra kostnader för kommissionens verksamhet än sådana som omnämnes 1 1 § andra stycket och 10 § sker från kommissionen. För detta ändamål skall erforderliga förskott tillställas kommissionen. Förskott skall, i regel med lika belopp från båda sta-
Prop. 1971: 137 ; 73
terna efter rekvisition från kommissionen utbetalas av myndighet i vardera staten som regeringen i staten bestämmer.
12 3.
Medelsförvaltningen för kommissionen ombesörjes av sekreterare.
Redovisning för förvaltning skall halvårsvis av sekreterare lämnas till kommissionen för granskning. I samband med granskningen skall kommissionen fastställa den slutliga kostnadsfördelningen mellan staterna. " :
Kommissionen skall avlämna ett exemplar av redovisningshandlingarna till myndighet i vardera staten som regeringen i staten bestämmer. Om revision bestämmer regeringarna i båda staterna gemensamt.
Vissa bestämmelser om behandlingen av mål och ärenden 13 38.
Ansökningar och andra handlingar som inges celler insändes till kommissionen kan vara avfattade antingen på finska eller på svenska språket. I den mån översättning är påkallad verkställes den genom kommissionens försorg.
Kommissionens protokoll och beslut skall efter omständigheterna avfattas på ettdera eller på båda språken.
14 3.
För sina sammanträden äger kommissionen enligt bestämmande av vederbörande länsstyrelse disponera erforderliga lokaler i tingshus, skola eller annan allmän byggnad. Särskilda utgifter för uppvärmning,
städning och dylikt skall ersättas.
15 3.
Om avgifter å kommissionens beslut och andra expeditioner meddelas bestämmelser av regeringen i den stat, där kansliet är beläget; influtna avgiftsmedel tillfaller den staten.
3t Riksdagen 1971. I saml. Nr 137
3 Förslag till
deklaration mellan Sverige och Finland rörande fastställande av stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde
Sveriges regering och Finlands regering har i anslutning till kap. 5 art. 8 i överenskommelsen denna dag mellan Sverige och Finland angående gränsvattendragen antagit den vid denna deklaration fogade stadgan för fisket inom Torne älvs fiskeområde. Bestämmelserna i stadgan skall dock icke äga tillämpning å Kaakamo och Ruottala byamäns privilegierade, vid Kemi äls utlopp belägna Jaxpata.
Denna deklaration är avfattad i dubbla originalexemplar på svenska och finska språken. Deklarationen träder i kraft samtidigt med överenskommelsen angående gränsvattendragen; i fråga om uppsägning av deklarationen gäller samma bestämmelser som cnligt kap. 12 art. 7 i nämnda överenskommelse gäller för denna. De svenska och finska texterna äger lika vitsord.
Vid ikraftträdandet av denna deklaration skall deklarationen den 10 maj 1927 rörande fastställande av stadga för fiskets bedrivande inom Torne älvs fiskeområde upphöra att gälla.
Stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde
Allmänna bestämmelser 18.
Torne älvs fiskeområde omfattar följande vattenområden, nämligen
Könkämä och Muonio älvar samt den del av Torne älv och de sjöar i vilka riksgränsen mellan Finland och Sverige löper (gränsälvarna),
de sjöar och vattendrag vilka utgöra sidogrenar av gränsälvarna,
de särskilda utflöden som bildas av Torne älvs skilda mynningsgrenar,
den del av Bottniska viken som ligger inom finska och svenska Nedertorneå socknar norr om latitudsparalellen 6535'N.
Den del av Torne älvs fiskeområde som ligger norr om älvmynningen, bestämd såsom cn rät linje mellan spetsen av Hellälä norra udde på finska sidan och udden Virtakari på närmast motliggande svenska land benämnes älvområdet; den del som ligger söder därom benämnes havsområdet.
28.
I denna stadga förstås med
fast redskap: fast fiskeverk, så ock med ledarm försett fiskeredskap, vilket med pålar eller tyngder eller på annat sätt fästes vid bottnen eller stranden och är avsett att kvarstå längre tid än två dygn i följd;
fast fiskeverk: byggt eller timrat fiskeredskap av mera stadigvarande natur (pata);
storryssja: tyssja, som i någon del har större höjd än 1,5 meter;
laiska eller kosteverkko: nät vars ena ände fastgjorts i skydd av naturligt eller anlagt strömhinder.
3 8.
Med maskstorlek förstås i denna stadga
beträffande nät som kan sträckas: avståndet mellan motstående och längst från varandra belägna knutars mittpunkter, mätt då redskapet är vått och maskan sträckt diagonalt i nätslingans längdriktning;
beträffande nät som ej kan sträckas: kortaste avståndet mellan de två närmast varandra belägna motstående sidorna i maskan.
Bestämmelse om maskstorlek skall ej anses överträdd därigenom att en eller annan maska avviker från det bestämda måttet.
Fiskets vård och bedrivande 4 8.
Om fiskådra inom älvområdet och fredningszoner inom havsområdet stadgas i kap. 5 art. 2 och 3 i överenskommelsen mellan Finland och Sverige angående gränsvattendragen (gränsälvsöverenskommelsen).
Vissa förbudsbestämmelser i fråga om fisket i havsområdet närmast älvmynningen gäller enligt kap. 5 art. 4 i gränsälvsöverenskommelsen.
Fiske med storryssja är förbjudet inom älvområdet.
Fiske med laiska eller kosteverkko i skydd av anlagt strömhinder är förbjudet.
6 8.
Fiske med ljuster är förbjudet.
Fiske med huggkrok, som är försedd med skaft, är förbjudet; dock
får sådant redskap användas för att bärga fisk, som fångats med annat
redskap.
78.
Vid fiske med håv får eld eller ljus ej användas.
88.
Fiske med utter och därmed jämförligt redskap, såsom mellan fiskande sträckt rev med cn eller flera tafsar, på vilka fästats krok, drag eller dylikt, ävensom fiske med släp- eller kastlina, varå fästats flera än tre särskilda krokar på samma rev, är förbjudet i älvområdet.
9 8.
Fiske med sprängämne, dövande eller giftigt ämne eller elektrisk ström är förbjudet.
Vid fiske får ej heller användas sådana föremål eller anordningar på bottnen eller i eller ovanför vattnet, vilkas ändamål är att skrämma fisken in i fångstredskapen. :
Fiske med skjutvapen är förbjudet.
10 8.
I Könkämä älv från utloppet ur sjön Kilpisjärvi till Lätäsenos inflöde är allt fiske förbjudet under tiden från och med den 15 september till och med den 20 oktober.
Inom älvområdet nedströms Lätäsenos inflöde är fiske med fast :red-
Prop. 1971: 137 : 76
skap förbjudet från och med den 1 september till och med den 14 september.
Inom älvområdet nedströms Lätäsenos inflöde är allt fiske efter annan fisk än nejonöga (nätting) förbjudet under tiden från och med den 15 september till och med den 15 november.
11 8.
Inom älvområdet är fiske med not eller kolk annorstädes än i fast fiskeverk förbjudet under tiden mellan klockan 8 och 18 svensk tid eller motsvarande finsk tid.
12 8.
Kräftfiske är tills vidare förbjudet. Gränsälvskommissionen kan, då så prövas lämpligt, besluta angående kräftfiskets frigivande och utövande.
Fiske efter pärlmussla är förbjudet.
13 8.
Fisk av följande slag får icke fångas, om den cj håller nedan angivna minimimått räknat från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets:
1) lax 60 centimeter;
2) laxöring vid fiske i sjön Kilpisjärvi och i Könkämä älv ned till Lätäsenos inflöde 25 centimeter samt vid fiske inom Torne älvs fiskeområde i övrigt 35 centimeter;
3) harr 25 centimeter.
14 8.
Har någon vid fiske efter tillåtet fiskslag utan avsikt råkat fånga fisk, som han enligt 10 3 tredje stycket eller 13 8 icke ägt fånga, skall han, om fisken genast utsläppes i vattnet, icke anses ha överträtt fångstförbudet.
15 3.
Under fredningstid och inom område där fiske är förbjudet får inga fiskeredskap, utom redskap för fångst av nejonöga (nätting) såvitt sådan fångst är tillåten, finnas i vattnet.
Efter slutfört fiske skall pålar, störar, bockar och annat vid fisket använt material ofördröjligen tagas upp ur vattnet och föras i land.
Till pata hörande tyngder skall vid patans nedrivning föras i land.
Allt byggnadsmaterial till pata, avsedd för fångst av lake om vintern, skall före islossningen om våren tagas upp ur vattnet och föras i land.
16 8.
Grind i fast fiskeverk skall utföras med avstånd om minst 6 centimeter mellan stående spjälor och minst 9 centimeter mellan liggand: spjälor.
17 8.
I pata, avsedd för fångst av sik eller annat mindre fiskslag, får icke användas mocknät (potkuverkko), ej heller ryssja, mjärde eller tina i vilken ingångsöppningen eller dennas ring i någon riktning har större diameter än 16 centimeter.
Prop. 1971: 137 : 77
18 8.
Inom älvområdet skall fiskeredskap ha följande maskstorlek: redskap avsett för fångst av lax och laxöring:
1) fast redskap minst 66 millimeter:
2) not minst 100 millimeter, dock att not som användes för fiskens upptagande i karsinapata, icke behöver hålla mer än 80 millimeter;
3) nät minst 100 millimeter; redskap avsett för fångst av annan fisk;
1) pata, ryssja, mjärde samt annan tina än nejonögontina minst 60 millimeter;
2) not minst 64 och högst 80 millimeter; 3) nät minst 60 och högst 80 millimeter.
19 8.
Inom havsområdet skall fiskeredskap ha följande maskstorlek: fast redskap:
1) om redskapet är avsett för fångst av strömming och siklöja minst 24 millimeter och högst 39 millimeter i det s. k. fiskhuset;
2) om redskapet är avsett för fångst av annan fisk minst 66 millimeter;
not:
1) om den är avsedd för fångst av strömming och siklöja minst 24 millimeter och högst 38 millimeter;
2) om den är avsedd för fångst av lax och laxöring minst 100 millimeter;
3) om den är avsedd för fångst av annan fisk minst 66 millimeter;
nät:
1) om det är avsett för fångst av strömming, siklöja och betesfisk minst 24 millimeter och högst 38 millimeter;
2) om det är avsett för fångst av annan fisk minst 60 millimeter.
Om användning av sådant i denna paragraf omförmält redskap som är avsett för fångst av strömming siklöja och betesfisk skulle visa sig inverka menligt på tillgången av dessa eller andra fiskslag, äger gränsälvskommissionen begränsa eller förbjuda användningen av redskapet.
20 8.
Gränsälvskommissionen äger utfärda bestämmelser angående visst minsta avstånd mellan utsatta fiskeredskap, så ock angående skyddsområden för fasta fiskeredskap inom vilka områden fiske med rörligt redskap skall vara förbjudet.
21 8.
Gränsälvskommissionen äger i den mån det finnes påkallat av fiskevårdshänsyn medge undantag från bestämmelserna i 10, 13 och 16— 19 88.
22 8.
Gränsälvskommissionen äger för fiskodling eller vetenskapligt ändamål medge undantag från bestämmelserna i 7-—13 samt 15, 18 och 19 883.
Sådan utplantering av fisk, som ej sker till åtlydnad av föreskrift läm-
nad i särskild ordning, får icke äga rum utan medgivande av gränsälvskommissionen. Medgivande kan lämnas först efter tillstyrkan av statlig fiskerimyndighet.
I samband med medgivande enligt första eller andra stycket skall kommissionen meddela lämpliga föreskrifter till förekommande av att medgivandet missbrukas.
Märkning av fiskeredskap 23 8.
Fiskeredskap, som står ute och cj är under uppsikt, skall vara märkt på sådant sätt, att därav otvetydligt framgår vem som är ägare eller brukare av redskapet samt dennes hemvist. Märkningen skall kunna tydligt iakttagas utan att redskapet behöver tagas upp ur vattnet.
Ansvar m. m. 24 8.
Den som anbringar och brukar fiskeredskap celler annan anordning i uppenbar strid mot vad som cenligt kap. 5 art. 2 eller art. 3 i gränsälvsöverenskommelsen gäller om fiskådra eller fredningszoner,
eller fiskar i uppenbar strid mot förbudsbestämmelse i kap. 5 art. 4 i gränsälvsöverenskommelsen,
eller fiskar på sätt som enligt 5, 7 eller 9 § i denna stadga är förbjudet eller i strid mot föreskrift i 10—13 §§, dömes till böter.
Är brottet att anse som grovt, dömes till böter celler fängelse i högst sex månader. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om fisket avsåg särskilt värdefull fisk eller utövades vanemässigt eller i större omfattning.
25 8.
Till böter dömes, om någon
fiskar med redskap som enligt 6 celler 8 8 är förbjudet,
eller med uppsåt att bedriva eller främja fiske med redskap som avses i 6 § första stycket eller 8 8 vid färd å fiskevatten medför sådant redskap,
eller med uppsåt att bedriva eller främja fiske som sägs i 9 § första eller andra stycket vid färd å fiskevatten medför ämne, föremål eller anordning avsedd för sådant fiske,
eller i fast fiskeverk begagnar grind, som icke håller i 16 § angivna avstånd mellan spjälorna,
eller fiskar med redskap som enligt 17 § är förbjudet eller med redskap som icke håller i 18 eller 19 § angiven maskstorlek,
eller bryter mot bestämmelse som utfärdats med stöd av 20 §. eller utplanterar fisk utan tillstånd som sägs i 22 § andra stycket,
eller fiskar i strid mot föreskrift meddelad enligt kap. 5 art. 5 andra stycket i gränsälvsöverenskommelsen.
26 8. . .
Den som åsidosätter föreskrifterna i 15 eller 23 § dömes till böter.
27 8.
Finnes någon ha gjort sig skyldig till fiske som är straffbelagt enligt 24 eller 25 8, skall den fångade fisken eller om den förskämts eller ej är i behåll, dess värde förklaras förverkat.
Påträffas i ett parti fisk sådan fisk som enligt första stycket skall vara förverkad på den grund att den fångats å otillåten tid eller icke håller stadgat minimimått, skall, därest ej innehavaren av partiet genast på egen bekostnad låter trovärdig person frånsortera den övriga fisken, även denna fisk förklaras förverkad, om det icke finnes uppenbart obilligt.
Förklaras fisk förverkad, skall även låda eller annan förpackning, vari den förvaras, vara förverkad.
28 §.
Fiskeredskap, vilket använts vid fiske som är straffbelagt enligt 24 eller 25 8,
eller som utan att fiske ägt rum medförts vid färd å fiskevatten under omständigheter som föranleder straff enligt 25 §.
eller som stått ute i strid mot 15 § eller utan märkning enligt 23 §,
skall förklaras helt celler delvis förverkat, såvitt ägaren celler någon som var i hans ställe uppsåtligen förövat gärningen eller medverkat därtill och det ej är uppenbart obilligt; finnes redskapet ej i behåll, skall i stället dess värde förklaras förverkat.
Vad i denna paragraf stadgas gäller ej skjutvapen.
29 §.
De i 27 och 28 §§ meddelade bestämmelserna om förverkande gäller ej mot den som i god tro förvärvat egendomen eiler särskild rätt därtill.
Förverkad egendom eller värdet därav skall tillfalla den stat i vilken beslutet om förverkande meddelats.
30 §.
Ertappas någon i fall som avses i 24 eller 25 § på bar gärning eller anträffas i fiskevatten redskap, som enligt denna stadga är otillåtet eller som står ute i uppenbar strid mot vad i 15 § stadgas eller utan märkning som sägs i 23 §, kan egendom, som enligt 27 eller 28 8 kan förklaras förverkad, ävensom båt eller annat, som kan antagas äga betydelse för utredningen om gärningen, tagas i beslag.
Behörighet att taga egendom i beslag enligt första stycket tillkommer, förutom polismyndighet, polisman och åklagare, även fisketillsynsman, som förordnats av statlig myndighet samt befattningshavare vid vederbörande kust- och gränsbevakning. Har egendom beslagtagits av annan än polismyndighet, polisman eller åklagare, skall anmälan om beslaget snarast möjligt göras till polismyndighet eller åklagare celler till närmaste polisman; den som erhållit sådan anmälan har att förfara som om han själv gjort beslaget.
31 8.
Finnes uppenbart att fiskeredskap utsatts eller annan anordning vidtagits i strid mot vad som enligt kap. 5 art. 2 eller 3 i gränsälvsöverenskommelsen gäller om fiskådra eller fredningszoner eller i strid mot förbudsbestämmelse i kap. 5 art. 4 i nämnda överenskommelse, och följer
ej rättelse genast efter det tillsägelse skett, äger på ansökan av den som lider skada utmätningsmannen i orten att, sedan han med trovärdig person hållit syn på stället, meddela nödig handräckning på den tredskandes bekostnad.
Beröres allmänt fiskeintresse, kan även åklagare, statens fiskeritjänsteman eller fisketillsynsman som förordnats av statlig myndighet söka handräckning.
32 8.
Försummar ägare eller innehavare av fiskeredskap att fullgöra vad i 15 8 är stadgat, äger utmätningsman förordna om arbetets verkställande på den försumliges bekostnad.
33 8.
Åtal för brott enligt denna stadga skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort där överträdelsen begåtts eller vid allmän underrätt i den ort inom endera staten där den misstänkte har sitt hemvist eller mera varaktigt uppehåller sig.
Bilaga 2
De aktuella förslagen
1 -Ehdotus Suomen ja Ruotsin väli- 1 Förslag till gränsälvsöverenskomseksi rajajokisopimukseksi melse mellan Sverige och Finland
Suomen hallitus ja Ruotsin halli- Sveriges regering och Finlands tus varmistaakseen rajavesistöjen regering har i syfte att säkerställa sellaisen käytön, joka mahdolli- ett sådant nyttjande av gränsvatsimman hyvin vastaa kummankin tendragen, som står i bästa möjvaltakunnan ja rajaseudun ctuja, liga överensstämmelse med de ovat tehneet eräiden näitä vesistö- båda rikenas och gränsbygdens injä koskevien vesioikeudellisten ja tressen, träffat följande överenskalastusoikeudellisten kysymysten kommelse för ordnande av vissa järjestämisestä seuraavan sopimuk- vattenrättsliga och fiskerättsliga sen. frågor beträffande dessa vatten-
drag.
1 luku. Yleisiä säännöksiä Kap. 1. Allmänna stadganden 1 artikla Art. 1
Sopimusta sovelletaan vesialueel- Överenskommelsen äger = tillla, jonka muodostavat: lämpning på följande vattenområ-
den:
Könkämäeno ja Muonionjoki se- Könkämä och Muonio älvar kä se osa Tornionjoesta ja ne jär- samt den del av Torne älv och de vet, missä Suomen ja Ruotsin vä- sjöar i vilka riksgränsen mellan linen valtakunnanraja kuikee (ra- Finland och Sverige löper (gränsjajoet); älvarna),
ne järvet ja vesistöt, jotka ovat de sjöar och vattendrag vilka utrajajokien haarautumia tai laske- gör sidogrenar av eller tillflöden vat näihin jokiin; till gränsälvarna,
ne erityiset lasku-uomat, jotka de särskilda utflöden som bilmuodostuvat — Tornionjoen = eri das av Torne älvs skilda mynsuuhaaroista; sekä ningsgrenar,
se osa Pohjanlahtea, joka on den del av Bottniska viken som Suomen ja Ruotsin Alatornion ligger inom finska och svenska kuntien alueilla. Nedertorneå socknar.
Sopimuksen kalastusta koskevil- Överenskommelsens bestämmella määräyksillä on erityinen sovel- ser om fiske har särskilt tillämptamisalue, sen mukaisesti kuin 5 ningsområde enligt vad som anges luvun 1 artiklassa sanotaan. i kap. 5 art. 1.
2 artikla Art. 2
Sopimus koskec: Överenskommelsen omfattar:
toimenpidettä, joka on 3 luvus- åtgärd, som innebär byggande i sa tarkoitettua rakentamista vesis- vatten enligt kap. 3 eller vattenregtöön, tai 4 luvussa tarkoitettua ve- lering enligt kap. 4 eller som kan sistön säännöstelyä, taikka joka voi medföra förorening enligt kap. 6, aibeuttaa 6 luvussa tarkoitettua pi- om åtgärden utföres inom gränslaantumista, milloin toimenpide älv, suoritetaan rajajoessa;
samanlaista toimenpidettä, mil- åtgärd av samma beskaffenhet, loin toimenpide muuten suorite- om ätgärden eljest utföres inom taan edellä 1 artiklan I momentis- tillämpningsområdet, såsom det sa määrätyllä soveltamisalucella bestämts ovan i art. 1 första stycjommassakummassa valtiossa ja ket, i endera staten och kan medsillä saattaa olla vaikutuksia toises- föra verkningar i den andra stasa valtiossa; sekä ten,
kalastusta 5 luvun 1 artiklassa fiske inom det i kap. 5 art. 1 määrätyllä erityisellä soveltamis- angivna särskilda tillämpningsomalucella. rådet.
Bestämmelser om flottning finns Suomen ja Ruotsin kesken uitosta i överenskommelsen den 17 Tre- Tornion ja Muonion rajajoissa 17 bruari 1949 mellan Sverige och päivänä helmikuuta 1949 tehdyssä Finland om flottningen i Torne sopimuksessa siihen liittyvine sään- och Muonio älvar med den därvid töineen uitosta Tornion ja Muo- fogade stadgan angående flottningnion rajajokien uittoväylässä. Tar- en i Torne och Muonio gränsäl-
vars flottled. I en tilläggsöverensannetaan mainitun sopimuksen li- kommelse till nämnda överenssäyksessä ja siihen liittyvässä li- kommelse med bifogad tilläggssäyksessä sanottuun sääntöön. stadga skall meddelas erforderliga
kompletterande bestämmelser.
3 artikla Art. 3
Sopimuksen tarkoittamia vesi- De av överenskommelsen beröralueita on tässä sopimuksessa tar- da vattenområdena skall enligt de kemmin osoitetuin perustein käy- närmare grunder som anges i dentettävä siten, että kumpikin maa na överenskommelse nyttjas så, att saa käyttää hyväkseen rajavesis- båda länderna får tillgodonjuta töistä saatavaa hyötyä ja cttä raja- fördelarna av gränsvattendragen seudun etuja parhaiten edistetään. och griänsbygdens intressen främ- Luonnonsuojeluun on kiinnitettä- jas på bästa sätt. Särskild vikt skall vä erityistä huomiota; kalakannan fästas vid naturvårdsintresset; så sällyttämisestä ja vesistön pilaan- långt möjligt skall fiskbeståndet tumisen ehkäisemisestä on pidettä- tryggas och förorening av vattnet vä huolta mahdollisimman suures- motverkas. sa määrin.
4 artiklta Art. 4
Jos on kysymys eri yrityksistä, Är fråga om skilda företag, som jotka koskevat samaa vesialuctta avser samma vattenområde eller tai joita muusta syystä ci voida av annan orsak ej kan utföras jämrinnakkain toteuttaa, on etusija te varandra, skall företräde ges åt annettava sille yritykselle, jonka det företag som från allmän och voidaan olettaa yleiseltä ja yksityi- enskild synpunkt kan antagas bli seltä kannalta tuottavan suurinta till största gagn. Mellan stridiga hyötyä. Vastakkaisia etuja on, mi- intressen skall såvitt möjligt jämkäli mahdollista, siten soviteltava, kas så, att vart och ett kan tillgoettä kukin niistä voidaan tyydyt- doses utan väsentligt förfång för tää muita olennaisesti loukkaamat- annat. ta.
5 artikla Art. 5
Rajajoissa sivuhaaroineen tulee I gränsälvarna med sidogrenar
skall lika lott i vattenmängden tillkuulua kummallekin puolelle siinä- komma vardera sidan, även om kin tapauksessa, cttä vedestä virtaa större del därav framrinner inom toisen valtion alueella suurempi den ena staten än inom den andra. osa kuin toisen valtion alueella. Härigenom rubbas ej den rätt till Tämä ei muuta sitä oikceutta ve- "vattnet som enskild kan grunda på teen, joka yksityisellä saattaa olla dom, urminnes hävd eller annan tuomion, ylimuistoisen nautinnan särskild rättsgrund. tai muun erityisen oikeusperusteen nojaila.
6 artikla Art. 6
Joka omistaa rajajoella rantaa Den som äger eller har nyttjantai jolla on rannan käyttöoikeus, derätt till strand vid gränsälv får saa valtakunnanrajasta riippumatta oavsett riksgränsen förfoga över käyttää toiselle kuuluvaa vesialuet- annan = tillhörigt vattenområde ta rantansa edessä pienehkön lai- utanför stranden för anordnande turin, venevajan, uimahuoneen tai av mindre brygga, båt-, bad- eller pesutuvan taikka muun sellaisen tvätthus eller annan sådan byggrakennuksen rakentamiseen. nad.
Jokaisella on oikeus ottaa raja- I gränsälv äger envar taga vatjoesta vettä ja jäätä kotitarpeeksi ten och is till husbehov eller för sekä muuhun samanlaiscen tarkoi- annat likartat ändamål nyttja vatttukseen käyttää sen vettä. net.
Vesialuetta älköön käytettäkö Vattenområde får ej tagas i antässä artiklassa sanottuun tarkoi- språk för ändamål som avses i tukseen, jos sitä aiheutuu alueen denna artikel, om områdets ägare omistajalle mainittavaa haittaa tai tillskyndas nämnvärd olägenhet jos kalastus taikka uitto sen vuoksi därav eller om fiske eller flottning vaikeutuu. Tämä artikla ci muuta lider intrång. Denna artikel rubsitä, mikä muutoin on voimassa bar ej vad som eljest gäller om valtakunnanrajan yli tapahtuvasta samfärdseln över riksgränsen. yhdysliikenteestä.
7 artikla Art. 7
Enligt gränsregleringstraktaten 8/20 päivänä marraskuuta 1810 den 8/20 november 1810, art. IV, tehdyn rajajärjestelysopimuksen IV äger innevånarna i vardera staten artiklassa, on kummankin valtion rätt att färdas fritt med. båt på asukkailla oikeus vapaasti kulkea gränsälvarna samt att, om det är veneellä rajajoissa sekä, milloin se nödvändigt med hänsyn till båton tarpeellista veneelläkulun tur- fartens säkerhet eller för förhalvallisuuden tai veneen vetämisen ning av båtar, lägga till vid den vuoksi, laskeca vastapäiseen ran- motliggande stranden. taan.
8 artikla Art. 8
Mikäli sopimuksessa ei ole eri- I den mån överenskommelsen tyisiä määräyksiä, on kummassa- icke innefattar särskilda bestäm-
kin valtiossa sovellettava siellä voi- melser, skall inom vardera staten massa olevaa oikeutta. där gällande rätt tillämpas.
2 luku. Rajajokikomissio Kap. 2. Gränsälvskommission 1 artikla Art. I
Tämän sopimuksen soveltamista För tillämpning av överenskomvarten on valtioiden yhteisesti aset- melsen skall finnas en ständig, av tama pysyvä komissio (suomalais- staterna gemensamt tillsatt komruotsalainen rajajokikomissio). mission (finsk-svenska gränsälvs-
kommissionen).
2 artikla Art. 2
Rajajokikomissioon kuuluu kuu- Gränsälvskommissionen = skall si jäsentä, joista kummankin val- bestå av sex medlemmar, av vilka tion hallitus määrää kolme. Jäse- regeringen i vardera staten utser net määrätään määräajaksi. Kum- tre. Medlem skall utses för viss mankin valtion määräämistä jäse- tid. Av vardera statens medlemmar nistä tulee yhden olla lainoppinut skall en vara lagkunnig och erfaja omata kokemusta tuomarintoi- ren i domarvärv samt en vara tckmissa sekä yhden olla teknilli- niskt sakkunnig; den tredje skall nen asiantuntija; kolmannen tulee vara en med gränsbygdens förhålolla rajaseudun oloihin hyvin pe- landen väl förtrogen person som rehtynyt henkilö, joka määrätään utses, den finska medlemmen efter Lapin lääninhallituksen tehtyä suo- förslag av länsstyrelsen i Lapp-
lands län och den svenska medhallituksen ruotsalaisesta jäsenestä lemmen efter förslag av länsstyrelchdotuksen. sen i Norrbottens län.
Kummankin maan hallitus mää- Regeringen i vardera staten förrää yhden tätä valtiota cedustavis- ordnar en av den statens medlemta jäsenistä toimimaan, valtioiden mar att, växelvis staterna emellan, vuorotellessa, vuoden kerrallaan för ett år i sänder, vara ordförankomission puheenjohtajana tai va- de celler vice ordförande i kommisrapuhecnjohtajana. sionen.
Kullekin jäsenelle määrätään sa- För varje medlem utses i den massa = järjestyksessä yksi tai ordning som gäller för medlemuseampia varamiehiä, jotka täyttä- men en eller flera ersättare som vät jäsenelle asetetut kelpoisuus- uppfyller de för medlemmen stadvaatimukset. gade behörighetsvillkoren.
Komission käytettäväksi on ase- Till kommissionens förfogande tettava sihteerejä sekä se muu hen- skall ställas sekreterare och den kilökunta, jota komissio tarvitsec. övriga personal som kommissio-
nen behöver.
3 artikla Art. 3
Rajajokikomissio panee oman Gränsälvskommissionen föranpäätöksensä mukaan toimeen ne staltar enligt eget bestämmande tutkimukset ja selvitykset, jotka om de undersökningar och utredovat tarpeen sen tässä sopimuk- ningar som påkallas för att den sessa määrättyjen tehtävien täyttä- skall kunna fullgöra sina åligganmiseksi. den enligt denna överenskom-
melse.
Komissio voi ottaa välittömästi Kommissionen kan träda i diyhteyden kummankin valtion vi- rekt förbindelse med myndigheter ranomaisiin ja saada näiden apua i vardera staten samt påkalla detarpeellisten tictojen hankkimisek- ras biträde för erhållande av uppsi ja tarvittavan yhteistyön aikaan- lysningar och för det samråd som saamiseksi. är behövligt.
Tarvittaessa on komissiolla oi- Vid behov äger kommissionen keus käyttää asiantuntijoita erityi- anlita sakkunniga för särskilda utsiin selvitystehtäviin. redningsuppdrag.
4 artikla Art. 4
Kumpikin valtio suorittaa palk- Vardera staten avlönar de komkion valitsemilleen komission jäse- missionsmedlemmar som utsetts nille. Komission työstä aiheutuvat av staten. Övriga kostnader för kustannukset maksaa = puoliksi kommissionens verksamhet, vilka kumpikin valtio, mikäli kustannus- icke uppenbarligen är att anse ta ei ilmeisesti ole pidettävä yksin- som blott endera statens utgifter, omaan jommankumman valtion skall gäldas till lika delar av stamenona. terna.
5 artikla Art. 5.
Rajajokikomission jäsen on ri- Medlem av gränsälvskommissiokosoikeudellisesti vastuunalainen nen är underkastad straffrättsligt sen valtion Jain mukaan, jonka ansvar för sina handlingar i hallitus on hänet määrännyt. Ko- tjänsten enligt lagen i den stat mission palveluksessa olevan hen- vars regering utsett honom. För kilön tällaisesta vastuusta on voi- befattningshavare hos kommissiomassa, mitä hänen kotipaikkansa nen skall i fråga om sådant anvaltion laki säätää julkisessa viras- svar gälla vad lagen i den stat sa olevasta. där han har sitt hemvist stadgar
beträffande den som är anställd i
allmän tjänst.
Komission jäsenen ja toimen- Medlem av och befattningshahaltijan tulee, kun hän suorittaa vare hos kommissionen skall untchtäviään, nauttia siinä valtiossa, der utövning av sin tjänst åtnjumissä tehtävä suoritetaan, sellaista ta straffrättsligt skydd i enlighet rikosoikeudellista suojaa, joka kuu- med vad lagen i den stat där ut- Juu siinä valtiossa julkisessa viras- övandet äger rum stadgar för den sa olevalle. som är anställd i allmän tjänst.
6 artikla Att. 6
Kummankin valtion viranomais- Det åligger myndigheterna i ten tulee sallia, että rajajokikomis- vardera staten att tillåta medlem sion jäsen tai toimenhaltija taikka av eller befattningshavare hos asiantuntija, joka 9 luvun 1 artik- gränsälvskommissionen eller sak-
kunnig som förordnats att utöva tamaan valvontaa, saa ylittää ra- tillsyn enligt kap. 9 art. 1 att jan siellä, missä se komission työn överskrida gränsen, varhelst detta vuoksi taikka valvonnan suoritta- för kommissionens arbete eller mista varten on soveliasta, sekä an- tillsynens utövande är lämpligt, taa heille mahdollisimman suuret samt att lämna dem största möjhelpotukset kysymyksen = ollessa liga lättnad med avseende å pass passista ja muista henkilöllisyyttä och andra legitimationshandlingar
osoittavista asiakirjoista sekä sitä liksom beträffande tid, varunder ajasta, jona rajan ylittäminen ja gränsen får överskridas och visviipyminen = toisen valtakunnan telse ske inom staten. alueella voi tapahtua.
7 artikla Art. 7
Rajajokikomissiolle kuuluva Gränsälvskommisstonens tillhöomaisuus on vapaa kaikesta tulli- righeter skall vara fria från all bekäsittelystä sekä tuonti- ja vienti- handling av tullmyndighet samt maksuista. från in- och utförselavgift.
8 artikla Art. 8
Tämän sopimuksen A-liite sisäl- I bilaga A till denna överenstää rajajokikomission ohjesään- kommelse har intagits stadga för nön. gränsälvskommissionen.
3 luku. Rakentaminen vesistöön Kap. 3. Byggande i vatten 1 artikla Art. 1
Rakentamiseksi vesistöön katso- Såsom byggande i vatten anses taan tässä sopimuksessa: i denna överenskommelse:
laitoksen tekeminen vesialucclle; uppförande av anläggning i vat-
tenområde,
vedenkorkeuden järjestely tai ve- reglering av vattenstånd eller denjuoksun säännöstely; vattenavrinning,
veden johtaminen pois vesi- bortledande av vatten från vatalueelta; sekä tenområde,
muun sellaisen toimenpiteen suo- vidtagande av annan åtgärd, rittaminen, josta voi aiheutua ve- som kan föranleda ändring av denkorkeuden tai vedenjuoksun vattenståndet celler vattenföringen taikka veden syvyyden tahi aseman eller av vattnets djup celler läge. muuttuminen.
Mitä rakentamisesta vesistöön Vad som stadgas om byggande on määrätty, koskee myös: i vatten gäller även:
sellaista vesialucclla tapahtuvaa vidtagande av åtgärd i vattentoimenpidettä, joka voi vaikuttaa område, vilken kan påverka grundpohjavesioloihin; | vattenförhållandena,
sillan tai muun laitoksen raken- uppförande av bro eller annan tamista vesialueen yli; anläggning över vattenområde,
johdon vetämistä tai laitoksen framdragande av ledning eller tckemistä vesialueen alle. utförande av annan anläggning
under vattenområde.
Vesistössä olevan rakennelman Ändring eller utrivning av byggmuuttaminen tai purkaminen kat- nad i vatten anses som byggande, sotaan rakentamiscksi, jos toimen- om åtgärden kan märkbart förändpide voi merkittävästi muuttaa olo- ra vattenförhållandena. suhteita vesistössä.
2 artikla Art. 2
Vesistöön rakentamisen tulee ta- Byggande i vatten skall ske så, pahtua siten, cttä tarkoitus ilman att ändamålet utan oskälig kostkohtuuttomia kustannuksia saavu- nad vinnes med minsta möjliga in-
tetaan mahdollisimman = vähän trång och olägenhet för annat inloukkaamalla tai haittaamalla mui- tresse inom någondera staten. ta etuja jommassakummassa val- Hänsyn skall i skälig omfattning tiossa. Kohtuullisessa määrin on tagas till förutsedda framtida föotettava huomioon odotettavissa retag, som kan beröras av anolevat yritykset, joihin rakentami- läggningen. nen voi vaikuttaa.
3 artikla Art. 3
Milloin joku kärsii vesistöön ra- Om någon till följd av bygkentamisen johdosta vahinkoa tai gande i vatten lider skada eller inhaittaa, saa rakentaminen tapahtua trång, får byggandet ske endast vain, jos sen harkitaan yleiseltä om det prövas från allmän eller ja yksityiseltä kannalta tuottavan enskild synpunkt medföra fördel etuja, jotka ovat olennaisesti suu- som väsentligt överväger olägenremmat kuin siitä johtuvat haitat. heterna.
Jos rakentaminen olennaisesti Skulle byggandet medföra vähuonontaa väestön eläminoloja, sentlig försämring av befolkningtai aiheuttaa sellaisen pysyvän ens levnadsförhållanden eller förmuutoksen luonnonsuhtcissa, josta orsaka sådan bestående ändring av voidaan pelätä seuraavan lähistöllä naturförhållandena, varigenom väasuvien = viihtyisyyden olennaista sentligt minskad trevnad för närvähentymistä tahi luonnonsuojelua boende eller betydande förlust koskeva huomattava menetys, taik- från naturvårdssynpunkt är att beka jos se muutoin loukkaa merkit- fara, eller eljest förnärma betytävää yleistä etua, sallittakoon ra- dande allmänt intresse, får det kentaminen edellytyksellä, että se tillåtas endast under förutsättning on erittäin tärkeä elinkeinoelämälle att det är av synnerlig vikt för tai paikkakunnalle taikka muutoin näringslivet ceHer för orten eller yleiseltä kannalta. eljest från allmän synpunkt.
Vahingosta ja haitasta on suori- För skada och intrång skall tettava korvaus 7 luvun mukaises- utgå ersättning enligt kap. 7. ti.
4 artikla Art. 4
Harkittaessa, saako suunniteltu Vid bedömning huruvida tillämrakentaminen tapahtua, on tasa- nat byggande får ske skall förhålvertaisina otettava huomioon olo- landena inom den ena och inom suhteet molemmissa valtioissa. den andra staten beaktas såsom
likvärdiga.
5 artikla Arl. 5
Jos uscammalla on omistusoi- Om flera på grund av ägandekeuden tahi pysyvän rasite- taikka rätt eller ständig secrvituts- eller käyttöoikeuden perusteella osuus nyttjanderätt råder över den i jommassa kummassa valtiossa ole- gränsälv inom endera staten bevaan koskeen, voidaan yhdelle tai lägna delen av ctt strömfall, kan useammalle heistä 13 artiklan mu- en eller flera av dem vid förfakaisessa menettelyssä antaa oikeus rande enligt art. 13 medges rätt käyttää toisen osuutta, milloin niin att tillgodogöra sig annans del, voi tapahtua niiden ehtojen mukai- om så får ske enligt de villkor sesti, jotka ovat tässä kohden voi- som i sådant avseende gäller jämmassa sen valtion lain mukaan, likt lagen i den stat till vilken
mihin koskiosuus kuuluu. Käyttä- strömfallsdelen hör. Ersättning för misestä on suoritettava korvaus 7 tillgodogörandet skall utgå enligt luvun mukaisesti. kap. 7.
6 artikla Art. 6
Joka rajajoessa omistusoikeuden Den som på grund av ägande-: tahi pysyvän rasite- taikka käyttö- rätt eller ständig servituts- eller oikeuden perusteclla vallitsee jom- nyttjanderätt råder över den till massakummassa valtiossa olevaa endera staten hörande delen av koskiosuutta, tahi, joka tällaisen ett strömfall i gränsälv eller som oikeuden ja 5 artiklasta johtuvan på grund av sådan rätt jämte rätt oikeuden nojalla voi käyttää hy- som följer av art. 5 kan tillgodoväkseen sellaista koskiosuutta, teh- göra sig strömfallsdel som nu köön sille, joka vallitsee vastak- sagts kan bjuda den som råder kaista puolta, tarjouksen kosken över motsatta sidan att gemenyhteisestä käyttämisestä. Jos tar- samt utnyttja fallet. Avvisas erjous hylätään, voidaan tarjouksen bjudandet, kan vid förfarande entekijälle 13 artiklan mukaisessa ligt art. 13 den som bjudit medmenettelyssä antaa 7 luvussa sää- ges rätt att mot ersättning enligt dettyä korvausta vastaan lupa kap. 7 tillgodogöra sig den andres käyttää toisen osuutta. del.
Jos se, joka vallitsee vastakkais- Har den som råder över motta puolta, on selittänyt olevansa satta sidan förklarat sig villig att halukas kosken rakentamiseen, deltaga i fallets utbyggnad men mutta yksimielisyyteen osallistumi- kan enighet ej nås om villkoren sen ehdoista ei päästä, määrätään för deltagandet, bestämmes dessa nämä ehdot 13 artiklan mukai- villkor vid förfarande enligt art. sessa mencttelyssä. 13.
7 artikla Art. 7
Jos vesistöön rakentaminen voi Om byggande i vatten kan menhaitallisesti vaikuttaa kalastukseen, ligt inverka på fiske, har den som tulee rakentajan suorittaa tai bygger att vidtaga eller bekosta kustantaa sellaiset toimenpitect, sådana åtgärder, som skäligen finjotka kohtuuden mukaan havai- nes påkallade för att trygga fistaan tarpeellisiksi kalastuksen tur- kets bestånd eller upprätthålla likvaamiseksi tai samanarvoisen ka- värdigt fiske. lastuksen ylläpitämiseksi.
8 artikla Art. 8
Vesistöön rakentaja on velvolli- Den som bygger i vatten är nen kohtuullisessa miäärin suorit- skyldig att i skälig omfattning vidtamaan tai kustantamaan toimen- taga eller bekosta åtgärder till pitceitä likenteeseen kohdistuvan motverkande av olägenhet för haitan välttämiseksi. samfärdsel.
Rakentaja on myös velvollinen Den byggande är även skyldig suorittamaan tai kustantamaan tar- att vidtaga cHer bekosta erforderpeelliset toimenpiteet uitolle synty- liga åtgärder till förebyggande av vän mainittavan haitan ehkäisemi- att olägenhet av någon betydelse seksi. Milloin jossakin tapauksessa uppkommer för flottning. Om i tarvitaan verraten laajoja toimen- visst fall kräves förhållandevis piteitä uitolle aiheutuvan haitan omfattande åtgärder för att av-
torjumiseksi, on valtioiden yhdessä hjälpa olägenhet för flottning, harkittavaa, voidaanko ja missä skall staterna gemensamt överväga määrin sanotut toimenpiteet om och i vad mån åtgärderna kan kustantaa yleisillä varoilla. bekostas av allmänna medel.
9 artikla Art. 9
Vesistöön rekennettaessa on pi- Vid byggande i vatten skall tilldettävä huolta siitä, että toimen- ses att, bortsett från tillfällig och piteestä, lukuun ottamatta veden övergående grumling, vattenförtilapäistä ja ohimenevää samentu- örening som innebär olägenhet av mista, ei aiheudu vesistön pilaan- någon betydelse ej uppkommer. tumista, jolla on mainittavaa haitallista merkitystä.
10 artikla Art. 10
Jos vesistöön rakentaminen ai- Om byggande i vatten medför heuttaa olennaisen muutoksen ve- väsentlig ändring av vattenförhålsistön olosuhteisiin tai muutoin on landena eller eljest är av betydanlaajuudeltaan huomattava taikka de omfattning eller ingripande bevaikutuksiltaan tuntuva, voidaan skaffenhet, kan för företaget beyrityksen toimeenpanija velvoittaa stämmas skyldighet att utge viss suorittamaan määrätty vuotuinen årlig avgift. Denna avgift skall maksu. Tämä maksu on käytettävä användas till förebyggande eller yrityksen aiheuttaman sellaisen va- minskande av skada eller olägenhingon tai haitan ehkäisemiseen tai het, som vållas genom företaget vähentämiseen, joka ei ole sen och ej är av beskaffenhet att er- Juontoinen, että siitä suoritetaan sättning därför utgår, celler till korvausta, tai sanotunlaisen va- gottgörelse för sådan skada eller hingon tahi haitan hyvittämiseen, olägenhet eller för tillgodoscende taikka johonkin muuhun tarkoituk- av annat ändamål beträffande den seen sen paikkakunnan hyväksi, jo- bygd som beröres av företaget. ta yritys koskee.
Maksun svuruus on vahvistetta- Storleken av avgiften skall fastva kohtuuden mukaan ottacn huo- ställas med skäligt beaktande å mioon toiselta puolen yrityksen ena sidan av den fördel som vintuottama ctu ja toiselta puolen sii- nes genom företaget och å andra tä aiheutuva vahinko ja haitta. sidan av den skada och olägenhet Maksua älköön missään tapaukses- som uppkommer därav. Avpiften sa miäärättäkö suuremmaksi kuin får ej i något fall sättas högre än kaksi prosenttia yrityksen arvioi- två procent av den beräknade årdusta puhtaasta hyödystä. Maksu liga nettonyttan av företaget. Den on suoritettava rajajokikomissiolle skall inbetalas till gränsälvskomja siirrettävä rahastoon, joka mai- missionen och tillföras den fond nitaan 9 luvun 8 artiklassa. som omförmäles i kap. 9 art. 8.
Myös muutoin voidaan vesis- Även eljest kan i fråga om fötöön rakentamista tarkoittavalle retag för byggande i vatten beyritykselle määrätä sellaiset erityi- stämmas sådana särskilda villkor, set ehdot, joiden kohtuudella voi- som skäligen finnes påkallade daan katsoa olevan tarpeellisia scu- med hänsyn till bygden och alldun ja muut yleiset edut huomioon männa intressen i Övrigt. oltaen.
11 artikla Art. 11
Siinä tarkoituksessa, että sellai- För att möjliggöra sådant bygnen vesistöön rakentaminen, jolla gande i vatten, som är av mera on olennainen merkitys yleiseltä väsentlig betydelse ur allmän eltai yksityisekä kannalta, kävisi ler enskild synpunkt, eller för att mahdolliseksi, samoin kuin vesis- förebygga eller minska skada eltön rakentamisesta aiheutuvan va- ler olägenhet av byggande i vathingon tai haitan ehkäisemiseksi ten kan den byggande erhålla rätt tahi vähentämiseksi, voidaan ra- att mot ersättning enligt kap. 7 kentajalle antaa oikeus 7 luvussa varaktigt eller tillfälligt taga i ansäädettyä korvausta vastaan ottaa språk annan tillhörig fast egenpysyvästi tai tilapäisesti käyttöön dom. toisen kiinteätä omaisuutta. 12 artikla Art. 12
Edellytyksin, jotka mainitaan 11 Under de förutsättningar som artiklassa, voidaan rakentajalle anges i art. 11 kan den byggande myöntää oikeus 7 luvussa säädet- +tillerkännas rätt att mot ersättning tyä korvausta vastaan muuttaa tai enligt kap. 7 taga i anspråk eller purkaa toiselle kuuluva vesistöön ändra eller utriva annan tillhörig tehty rakennelma. byggnad i vatten.
13 artikla Art. 13
Sopimuksessa tarkoitettuun ve- För sådant byggande i vatten sistöön rakentamiseen on saatava som omfattas av överenskommelrajajokikomission lupa. Lupaa ci sen kräves tillstånd av gränsälvskuitenkaan tarvitse hakea, milloin kommissionen. Tillstånd behöver rakentamishanke on vähäinen ja dock ej inhämtas, om byggandet on ilmeistä, että rakentaminen ci är av ringa omfattning och det är vaikuta haitallisesti yleiseen tai yk- uppenbart, att allmänt eller censityisecn etuun. skilt intresse icke menligt påver-
kas av byggandet.
Milloin on kysymys padon ra- Är fråga om uppförande eller kentamisesta rajajokeen taikka pa- mera betydande ändring av dammdon merkittävästä muuttamisesta byggnad i gränsälv eller om vattahi sellaisesta vesistön säännöste- tenreglering av beskaffenhet att lystä, joka on omansa olennaises- väsentligt påverka vattenförhållanti vaikuttamaan rajajoen vesioloi- dena i gränsälv, skall kommissiohin, tulee komission ennen luvan nen innan tillstånd ges underställa myöntämistä alistaa kummankin frågan om tillåtligheten av förehaillituksen harkittavaksi kysymys taget och de villkor som med hänyrityksen sallittavuudesta ja niistä syn till allmänna intressen bör chdoista, joiden tulee yleisen edun gälla för detta båda regeringarnas kannalta olla yrityksen osalta voi- prövning. Oavsett företagets bemassa. Yrityksen laadusta riippu- skaffenhet skall sådan underställmatta on tällainen alistus tehtävä, ning äga rum, om kommissionen jos komissio havaitsee, että yrityk- finner företaget kunna medföra sellä voi olla 3 artiklan 2 momen- sådana verkningar som avses i tissa — tarkoitettuja = vaikutuksia. art. 3 andra stycket. Även i annat Muussakin tapauksessa asia on fall skall underställning hos båda alistettava kummallekin hallituk- regeringarna ske, om kommissioselle, jos komissio katsoo siihen nen finner särskild anledning olevan erityistä syystä tai jos jom- därtill föreligga eller om endera
Prep. 1971: 137 91
pikumpi hallitus pidättää itselleen regeringen förbehåller sig rätt till yritystä koskevan harkintaoikeu- prövning av företaget och lämnar den ja antaa siitä komissiolle tie- kommissionen besked därom indon ennen kuin komissio on rat- nan kommissionen avgjort frågan kaissut kysymyksen luvan myöntä- om företagets tillåtlighet. miscstä yritykselle.
Edellä 6 artiklan 1 momentissa Fråga om medgivande enligt tarkoitetun luvan myöntäminen ja art. 6 första stycket eller bestämsanotun artiklan 2 momentissa mande av villkor enligt andra mainittujen chtojen määrääminen stycket i samma artikel skall efon alistettava hallitusten harkitta- ter underställning prövas av båda vaksi. regeringarna.
14 artikla Art. 14
Jos vesistöön rakentaminen on Har byggnad i vatten verkställts pantu toimcen ilman, että sitä var- utan att medgivande erhållits enten on myönnetty lupa tämän so- ligt denna överenskommelse eller pimuksen tai aikaisemmin voimas- enligt förut gällande bestämmelser, sa olleiden määräysten mukaiscsti, är byggnadens ägare berättigad att on rakentajalla oikeus vaatia raja- påkalla — gränsälvskommissionens jokikomissiota tutkimaan rakenta- prövning av byggnadens laglighet. misen laillisuus.
Rakennelman omistajalla on to- Byggnadens ägare är bevisningsdistusvelvollisuus ennen rakennel- skyldig i avseende å de före byggman syntyä vesistössä vallinneiden nadens tillkomst rådande förhålolosuhtciden osalta. Rajajokiko- landena i vattnet. Beträffande vermission — päätö vaikutuksiin kan av gränsälvskommissionens nähden sovelletaan vastaavasti 16, beslut skall art. 16, 18 och 19 äga 18 ja 19 artiklan määräyksiä. motsvarande tillämpning.
15 artikla Art. 15
Lupa vesistöön rakentamiseen Tillstånd till byggande i vatten voidaan, milloin olosuhteet sitä får, då det påkallas av omständigvaativat, antaa määräajaksi. heterna, meddelas för bestämd tid.
16 artikla Art. 16
Päälös, jolla on annettu lupa Beslut varigenom lämnats tillrakentaa vesistöön, on, kun se on stånd till byggande i vatten är gällainvoimainen, voimassa jokaista lande mot envar i den mån det kohtaan, kuitenkin 17—19 artiklas- äger laga kraft, dock med de inta johtuvin rajoituksin. skränkningar som följer av art.
17—19.
17 artikla Art. 17
Jos vesistöön rakentamista kos- Har företag för byggande i vatkevaa yritystä ei ole saatcttu Ilop- ten ej blivit fullbordat inom den puun siinä ajassa, mikä luvassa on tid som bestämts enligt kap. 8 art. 8 luvun 9 artiklan 5 kohdan mu- 9 punkt 5, är tillståndet förfallet, kaisesti määrätty, on lupa rauen- såvitt det avser sådan del av förenut siltä osin, kuin se koskee sel- taget som ej kommit till stånd. laista yrityksen osaa, jota ei ole Gränsälvskommissionen kan dock, toteutettu. Rajajokikomissio voi efter ansökan som göres före utkuitenkin hakemuksesta, ioka teh- gången av denna tid, medge an-
dään ennen sanotun ajan päätty- stånd i högst tio år, om skäl föremistä, myöntää pidennettyä aikaa kommer därtill. enintään kymmenen vuotta, mikäli siihen on syytä.
18 artikla Art. 18
Lupa rakentaa vesistöön voidaan Tillstånd till byggande i vatten jommankumman = valtion asian- kan på ansökan av vederbörande omaisen viranomaisen tai yrityk- myndighet i någondera staten eller sen omistajan hakemuksesta ottaa företagets ägare omprövas, såvitt uudelleen tutkittavaksi, mikäli on angår de villkor som med hänsyn kysymys niistä ehdoista, joita ylei- till allmänna intressen bör gälla sen edun kannalta on yrityksen för företaget. Ansökan kan göras osalta sovellettava. Hakemus voi- under fyrtionde året efter det kadaan techdä neljäntenäkymmenen- lenderår då tillståndet meddelades tenä vuotena scn kalenterivuoden och därefter vart fyrtionde år; i jälkeen, jona lupa annettiin, ja sen fråga om avgift enligt art. 10 skall jälkeen joka neljäskymmenes vuo- dock perioden vara tio år. Har si; tämän luvun 10 artiklan tarkoit- omprövning ej påkallats under taman maksun osalta sanottu aika sista året av viss period, skall förkuitenkin on kymmenen vuotta. ut meddelade bestämmelser gälla Jos uutta tutkimusta ei ole haettu även för nästa period. edellä tarkoitetun ajanjakson viimeisenä vuotena, ovat aikaisemmin annetut määräykset voimassa myös seuraavana ajanjaksona.
Määräys, jota tarkoitetaan 7 ar- Bestämmelse i fråga som avses tiklassa, voidaan määräajasta riip- i art. 7 får utan iakttagande av pumatta ottaa uudelleen tutkitta- viss tid omprövas enligt denna arvaksi tämän artiklan mukaisesti, tikel, om bestämmelsen visar sig jos määräys osoittautuu vähemmän vara mindre tjänlig till skydd för soveliaaksi kalakannan suojaami- fisket; ändringen får dock ej förseen; määräyksen muuttaminen ci närma tredje mans rätt. saa kuitenkaan JlJoukata kolmannen michen oikeutta.
Uudessa tutkimuksessa älköön Vid omprövningen får företayrityksen omistajalle = asetettako gets ägare ej åläggas förpliktelser, velvoituksia. joista hänelle aiheu- vilka medför väsentlig kostnad eltuu olennaisia kustannuksia tai ler olägenhet utöver vad som tihankaluutta sen lisäksi, mihin hä- digare ålagts honom. net aikaisemmin on velvoitettu. 19 artikla Art. 19
Vaatimus saada korvausta sellai- Anspråk på ersättning för skasesta vahingosta tai haitasta, jota da celler intrång, som icke förutrajajokikomissio ci Jupaa myön- setts av gränsälvskommissionen täessään ole edellyttänyt, on tehtä- vid tillståndets meddelande. får vä kymmenen vuoden kuluessa framställas inom tio år, räknat luettuna — rakentamisen loppuun från utgången av den tid inom saattamiseen määrätyn ajan päät- vilken byggnaden skall vara fulltymisestä. Milloin vahinko tai bordad. Är skadan eller intrånget haitta on huomattava, on saman betydande, får inom samma tid ajan kuluessa vaadittava sellaisten, föras talan om meddelande av så-
yritystä koskevien muutettujen dana ändrade föreskrifter rörande määräysten antamista, jotka, louk- företaget, som utan att förnärma kaamatta kolmannen miehen oi- tredje mans rätt eller medföra väkeutta tai tuottamatta omistajalle sentlig olägenhet för ägaren är ägolennaista haittaa, ovat omansa nade att förebygga celler i största vastaisuudessa ehkäisemään «tai möjliga mån minska skadan eller mahdollisimman suuressa määrin intrånget för framtiden. vähentämään vahinkoa tai haittaa.
20 artikia Art. 20 Vesistöön rakentamista koske- Ägare av företag för byggande i van yrityksen omistaja on velvolli- vatten är pliktig att underhålla de nen pitämään yritykseen kuuluvat anläggningar som hör till företaget laitteet sellaisessa kunnossa, ettei så, att fara för allmän eller enskild niistä aiheudu vaaraa yleiselle tai rätt förebygges. yksityiselle oikeudeoelle.
21 artikla Art. 21 Vesistön perkaamincen, joka on Rensning, som är nödvändig för välttämätön vesistön syvyyden tai bibehållande av vattens djup eller aseman pysyltämiseksi, voidaan 13 läge, får utan hinder av vad som artiklan — säännöksen <estämättä stadgas i art. 13 verkställas utan suorittaa ilman rajajokikomission gränsälvskommissionens prövning. käsittelyä. Maa sekä muu perat- Jord eller annat som upptages vid taessa pohjasta nostettu aine voi- rensningen får, om det är påkallat daan tarvittacssa, jollei siitä aiheu- och ej avsevärda olägenheter våldu huomattavaa haittaa, panna lä- las därav, uppläggas på närmaste himmälle rannalle tai viedä lähel- strand eller föras till lämpligt ställä olevaan sopivaan paikkaan. Toi- Ice i närheten. Innehavare av fastigmenpitcestä on hyvissä ajoin ilmoi- het som beröres av rensningen eltettava sen kiinteistön haltijalle, ler uppläggningen skall i god tid jota toimenpide koskee. underrättas om åtgärden. Jos vesistö on siirtynyt sijoiltaan, Har vattendrag vikit från sitt on sitä entiseen uomaan johdet- läge, äger i fråga om återställande taessa vastaavasti sovellettava, mi- av vattendraget i dess förra skick tä I momentissa on sanottu, mikäli bestämmelserna 1 första stycket takaisin siirtäminen tapahtuu kol- motsvarande tillämpning, under men vuoden kuluessa muutoksesta förutsättning att återställandet lukien. sker inom tre år från det förändringen inträdde. Vahingosta ja haitasta, joka joh- För skada och intrång till följd tuu tässä artiklassa tarkoitetusta av åtgärd som avses i denna artitoimenpiteestä, on korvausta suo- kel skall ersättning utgå enligt ritettava 7 luvun mukaisesti. kap. 7.
22 artikla Art. 22 Kun kysymyksessä on vesistöön I fråga om byggande i vatten rakentamincen, joka tarkoittaa ve- som avser vattenreglering eller sistön säännöstelyä tai palvelce ka- som tillgodoser fiskets behov gällastuksen tarpeita, ovat määrätyiltä ler för vissa fall särskilda bestämosin voimassa 4 ja 5 luvun mää- melser enligt kap. 4 och 5. räykset.
4 luku. Erityisiä määräyksiä ve- Kap. 4. Särskilda bestämmelser sistön säännöstelystä om vattenreglering 1 artikla Art. 1 Lupa säännöstellä vedenjuoksua Tillstånd att reglera vattnets avjärvestä tai muutoin vesistössä voi- rinning ur sjö eller i vattendrag daan antaa sille, joka edistääkseen kan ges den som önskar åstadkomliikennettä, = uittoa, vesivoiman ma bättre hushållning med vattnet käyttämistä, maanviljelystä, metsä- i syfte att främja samfärdsel, flotttaloutta, kalastusta, vedenhankin- ning, utnyttjande av vattenkraft, taa, vesistön suojelua tai muuta jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenmerkittävää yleistä etua pyrkii ve- försörjning, vattenvård celler annat den taloudellisempaan käyttöön. allmänt intresse av betydenhet. Yritystä, jota tarkoitetaan 1 mo- Beträffande företag som avses i mentissa, koskevat soveltuvin osin första stycket gäller i tillämpliga 3 Juvun määräykset. delar bestämmelserna i kap. 3.
2 artikla Art. 2 Jos joku on hakenut lupaa yri- Har någon gjort ansökan om tykscen, josta säädetään 1 artiklas- tillstånd till företag varom stadgas sa, on toisella, jolla on artiklassa i art 1, äger annan, som i sådant mainitussa subteessa etua yrityk- avseende som där anges har väsestä, oikcus yhtyä hakemukscen sentlig nytta av företaget, förena ja päästä osakkaaksi yritykseen. sig med sökanden om detta och inträda såsom deltagare i företa-
get.
3 artikla Art. 3 Samalla kun myönnetään lupa I samband med tillstånd till vatsellaiseen vesistön säännöstelyyn, tenreglering, i vilken två eller flera johon osallistuu kaksi tai useam- intressenter deltager, skall gränspia edunhaltijoita, on rajajokiko- älvskommissionen meddela föreskrifter om delaktigheten i företalistumisesta yrityksecn. Jos katso- get. Om det finnes erforderligt, taan tarpeelliseksi, on komission skall kommissionen även fastställa niin ikään vahvistettava yrityksclle stadgar för företaget; dessa stadgar säännöt, joissa määrätään yrityk- skall innehålla bestämmelser om sen hallituksesta, hallituksen hoita- styrelse för företaget, revision av man hallinnon tarkastuksesta sekä styrelsens förvaltning samt handyrityksen asioiden muusta hoitami- havande i övrigt av företagets ansesta. gelägenhetcr.
4 artikla Art. 4 Rajajokikomissio voi velvoittaa Industri- eller kraftföretag eller teollisuus- tai voimalaitosyrityksen annat sådant företag, vilket i avtai muun sellaisen yrityksen, joka 1 seende som sägs i art. 1 första artiklan I momentissa tarkoitetulla stycket tillgodogör sig nytta av tavalla saa hyötyä säännöstelystä vattenreglering i gränsälv utan att rajajoessa olematta siinä osallisena, deltaga i regleringen, kan av suorittamaan säännöstely-yrityksel- gränsälvskommissionen åläggas att le hyvitlystä, joka vastaa kohtuul- till regleringsföretaget utgiva gottlista osuutta säännöstelykustannuk- görelse härför, motsvarande skälig sista. Hyvitys vahvistetaan määrä- andel av = regleringskostnaden.
tyksi vuotuismaksuksi tai suoritet- Gottgörelsen fastställes till visst tavaksi muulla sopivaksi harkitulla årligt belopp eller på annat sätt tavalla. som finnes lämpligt.
5 Iuku. Kalastus Kap. 5. Fiske 1 artikla Art. 1 .
Kalastuksesta alueella, jonka I fråga om fiske inom det ommuodostavat rajajoet sivuhaaroi- råde som utgöres av gränsälvarna neen ja lasku-uomineen, sekä Suo- med sidogrenar och utflöden jämmen ja Ruotsin puoleisissa Alator- te den inom finska och svenska nion kunnissa leveysasteen 65”35”P Nedertorneå socknar norr om lapohjoispuolella oleva Pohjanlah- titudsparallellen 65?35'N belägna den osa (Tornionjoen kalastus- delen av Bottniska viken (Torne alue), on voimassa mitä jäljempä- älvs fiskeområde) skall gälla vad nä säädetään. . nedan stadgas.
Sitä osaa Tornionjoen kalastus- Den del av Torne älvs fiskealueesta, joka on pohjoispuoleila område som ligger norr om älvjokisuuta, eli Hellälän pohjoisen mynningen, bestämd såsom cen rät niemen kärjestä Suomen puolella linje mellan spetsen av Hellälä Ruotsin puolella lähinnä vastassa norra udde på finska sidan och olevan Virtakarin niemen kärkeen udden Virtakari på närmast motvedettyä suoraa viivaa, sanotaan liggande svenska land, benämnes jokialueeksi; siitä etelään olevaa älvområdet; den del som ligger osaa sanotaan merialueeksi. Tor- söder därom benämnes havsområnionjoen lasku-uomat kuuluvat jo- det. Torne älvs utflöden tillhör kialueescen. älvområdet.
2 artikla Art. 2
Jokialuceila — tulee = jokaisessa Inom älvområdet skall i varje haarautumassa, missä kala kulkee, gren där fisken har sin gång finolla kalaväylä veden syvimmällä nas fiskådra i djupaste vattnet. kohdalla. Kalaväylä on kolmannes Fiskådran utgör en tredjedel av veden = levcydestä tavallisimmin vattnets bredd vid vanligast föreesiintyvän alivedenkorkeuden aika- kommande lågt vattenstånd. Fiskna. Kalaväylä, joka asianomaisen ådra, som enligt lagen i vederbövaltion lain mukaan on jokialueel- rande stat finnes i tillflöde till älvle laskevassa vesistössä, jatkuu le- området, skall med oförändrad veydeltään muuttumattomana joki- bredd sträcka sig ut till fiskådran alucclla olevaan kalaväylään saak- i sagda område. ka.
Rajajokikomissio voi, milloin Gränsälvskommissionen kan, siihen on syytä, määrätä, että ka- om skäl därtill föreligger, bestämlaväylä kulkee vesistössä muussa ma att fiskådran skall gå i annan kohdassa kuin 1 momentissa sa- del av vattnet än som anges i försnotaan; sellainen muutos voidaan ta stycket; dock får sådan ändring kuitenkin tehdä vain siinä tapauk- vidtagas endast om den kan antasessa, cttä sitä ei voida olettaa gas icke medföra väsentligt förkoituvan olennaista haittaa kenelle- fång för någon som cj samtyckt kään, joka ei ole suostunut toimen- därtill. pitecseen.
Kalanpyydystä tai muuta laitet- Fiskeredskap eller annan anord-
ta ei saa, jollei tormenpiteeseen ole ning får ej i annat fall än då fråga saatu lupa siinä järjestyksessä kuin är om åtgärd, vartill medgivande tässä sopimuksessa säädetään ve- erhållits enligt vad i denna översistöön rakentamisesta, sijoittaa ja enskommelse är stadgat om bygkäyttää siten, että kalan kulku ka- gande i vatten, anbringas och brulaväylässä voi estyä tai että kala kas så, att fiskens gång i fiskådra muutoin ei pääse siihen tai siinä kan hindras eller fisken eljest kan liikkumaan. Rajajokikomissio voi avhållas från att framgå där. Gränsälvskommissionen kan dock myöntää edellä sanotusta poik- i visst fall medge undantag härkeuksia, jollei niiden voida olettaa ifrån, om det kan antagas icke vaarantavan kalastuksen hoitoa ei- medföra fara ur fiskevårdssynkä myöskään aiheuttavan olennais- punkt och ej heller medföra väta haittaa jollekin, joka ei ole toi- sentligt förfång för någon som cj menpitceseen suostunut. Jos jolla- samtyckt till åtgärden. Äger någon kin on erityinen oikeus kalastusta särskild rätt att för fiske stänga varten sulkea kalaväylä, pysyköön fiskådra, skall den rätten bestå. sellainen oikeus.
3 artikla Art. 3 Merialueella tulee, kummankin Inom havsområdet skall, utöver valtion laissa säädetyn kalaväylän fiskådra enligt lagen i vardera stalisäksi, olla rauhoituspiirejä. Nämä ten, finnas fredningszoner. Dessa muodostuvat = vesialueista, jotka utgöres av vattenområdena inom ulottuvat 200 metrin etäisyytcen ett avstånd av 200 meter på ömse seuraavien suorien viivojen kum- sidor om följande räta linjer: mallekin puolelle: a) Kraaselikarista joen suun ul- a) från Kraasecligrundet utanför kopuolella suuntimassa 196? pis- älvmynningen i bäring 196? till teeseen 65?45,85'P, 24?06,45”I, sii- en punkt 65?45,85'N, 24?06,45"0O, tä pisteeseen 65"44,0"P, 24?10,07, därifrån till 65"44,0'”N, 24?10,0'0, siltä pisteescen 65”40,55”P, därifrån till 65?40,55'N, 24911,95'I sekä sieltä Sarvenkata- 24"11,95'0, därifrån mellan Sarjan ja Linnanklupun välitse suunti- venkataja och Linnanklupu i bämassa 193"; ring 1932; b) Kraaselikarista a-kohdan mu- b) från skärningspunkten av den kaan lähtevän viivan ja leveysas- från Kraaseligrundet enligt a) gåteen 65246,0"P leikkauskohdasta ende linjen och latitudsparallelpisteeseen 65?46,05'P, 24?02,75'1, len 65”46,0'N till 65?46,05'N, siitä suuntimassa 213,5” pisteeseen 24”02,75'0, därifrån i bäring 65”44,0"P, 23259,50”I, siitä pistee- 213,5?” till 65”44,0'N, 2359,50'0, scen 65”42,0"P, 24901,707, siitä därifrån till 65”42,0'N, pisteeseen 6536,0'P, 23759,25'[ 24?01,70'0, därifrån till ja siitä suuntimassa 160”; 65”36,0'N, 23959,25'0, därifrån i bäring 160”; c) pisteestä 65?44,0'P,23259,50”I c) från 6544,0'N, 23259,50"0 pitkin b-kohdassa mainittua suun- längs den under b) nämnda bätimalinjaa — 213,5”, — pisteeseen ringslinjen 213,5” till 65?39,0'N, 65”39,0"P, 23”51.50'1, siitä pistec- 23”51,50'0, därifrån till seen 65938,0'P, 23?50,65'I sekä 65?38,0'N, 23750,65'0, därifrån i siltä suuntimassa 171”; bäring 171"; d) b-kohdassa mainitun suunti- d) från skärningspunkten av malinjan ja leveysasteen 65”44,60'P den under b) nämnda bäringslin-
leikkauskohdasta pisteeseen jen och latitudsparallellen 65?44,50”P, 23950,30'I, siitä pis- 65?44,60N = till — 65944,50'N, teeseen 65943,60'P, 23?48,50'I, 23250,30"0, därifrån till siitä pisteeseen 65?42,80'P, 65943,60'N, 23948,50'0, därifrån 23248,70”1, siitä pisteeseen till 65942,80'N, 23948,70'0, där- 65941,40"P, 23946,85'T ja siitä ifrån till 65241,40'N, 23246,85'0, suuntimassa 2002; därifrån i bäring 2002;
ec) a-kohdassa mainitusta taite- e) från den under a) nämnda pistcestä 65744,0"P, 24910,0'7 pis- brytningspunkten 65440'N, teeseen 65?43,95"P, 24914,15'I, ja 24210,0'0 till 65943,95'N, sitä Vähä Huiturin ja Iso Huiturin 24?14,15'0, därifrån väster om länsipuolitse suuntimassa 1607; se- Vähä Huituri och Iso Huituri i kä bäring 1602;
f) e-kohdassa mainitusta taite- f) från den under e) nämnda pisteestä 65943,95'P, 24914,151 brytningspunkten 65943, ,95'N, pistecseen 65943, ,80"P, 24”19,40'I, 24214,15"0 till 65?43,80'N, siitä pisteeseen 65?42,30'P, 24219,40"0, därifrån till 24922,85'I ja siitä edelleen suun- 65?42.30'N, 24222,85'0, därifrån timassa 1722. 1 bäring 1722.
Koordinaatit liityvät ruotsalai- Koordinaterna hänför sig till seen merikarttaan n:o 417 (Hapa- det svenska sjökortet nr 417 (Haranda), kaikkiin painoksiin vuosil- paranda), samtliga upplagor 1960 ta 1960—1967. —1967.
Rauhoituspiirien suunnat on Fredningszonernas sträckningar merkitty merikartalle, joka on lii- åskådliggöres på sjökort, bilagt tetty 1 päivänä huhtikuuta 1967 deklarationen den 1 april 1967 antehtyyn selityskirjaan, joka koskee gående ändring i den stadga som toukokuun 10 päivänä 1927 Suo- finnes fogad vid deklarationen den men ja Ruotsin välillä tehtyyn 10 maj 1927 mellan Sverige och Tornionjoen kalastusalueen kalas- Finland rörande fastställande av tussäännön vahvistamista koske- stadga för fiskets bedrivande inom ” vaan selityskirjaan liittyvän sään- Torne älvs fiskeområde. nön muuttamista.
Lapin ja Norrbottenin Jääninhal- Det ankommer på länsstyrelser- + litusten asiana on, kummankin na i Norrbottens län och Lappomalla puolellaan valtakunnanra- lands lön att envar på sin sida av jaa, ryhtyä tarpeellisiin toimenpi- riksgränsen vidtaga erforderliga teisiin rauhoituspiirien = sijainnin åtgärder för utmärkning i vattnet merkitsemiseksi veteen. av fredningszonernas belägenhet.
Kalanpyydystä tai muuta laitetta Fiskeredskap eller annan anordei saa, jollei toimenpiteeseen ole ning får cj i annat fall än då fråga saatu lupaa siinä järjestyksessä är om åtgärd, vartill medgivande kuin tässä sopimuksessa säädetään erhållits enligt vad i denna övervesistöön rakentamisesta, sijoittaa enskommelse är stadgat om bygja käyttää siten, että kalan kulku gande i vatten, anbringas och brurauhoituspiirissä voi estyä tai kala kas så, att fiskens gång i fredmuutoin ei pääse siihen tai siinä ningszon kan hindras eller fisken liikkumaan. eljest kan avhållas från att framgå
där.
4 artikla Art. 4
Kaikenlainen kalastaminen iso- Allt fiske med storryssja, botrysällä, pohjalla varustetulla pyy- tengarn och mocknät samt annat 4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 137
dyksellä ja mutkaverkolla sekä för fångst av lax och laxöring avmuulla lohen ja taimenen pyydys- sett redskap är förbjudet inom den tämiseen tarkoitetulla välineellä on del av havsområdet som är beläkielletty merialueen siinä osassa, gen mellan älvmynningen och en jota rajoittaa jokisuu sekä Salmen- linje, dragen från södra stranden lahden suun eteläiseltä rannalta av Salmisvikens mynning över syd- Kraaselin ja Tirron saarten cteläis- ligaste udden på öarna Kraaseli ten niemien sekä Sellön luoteisen och Tirro samt över Sellöns nordkärjen yli Pirkkiön luoteiseen nie- västra udde till Björköns sydvästra meen vedetty viiva. udde.
Ison Tervakarin ja Hamppulei- "I Sundet mellan öarna Stora viskän saarten väliseen salmeen ei Tervakari och Hamppuleiviskä får kummaltakaan puolelta saa asettaa ej från någondera sidan utsättas 200 metriä pitempää kalanpyydys- fiskeredskap med större längd än tä. 200 meter.
5 artikla Art. 5
Pysyväiseksi tarkoitetun, raken- Utsättande av byggt celler timrat netun tai puusta tehdyn kalan- fiskeredskap av mera stadigvaranpyydyksen vesistöön asettaminen de natur (fast fiskeverk) är i enkatsotaan 3 luvun 1 artiklan mu- lighet med kap. 3 art. 1 att anse kaiseksi vesistöön rakentamiseksi såsom byggande i vatten och får (kiinteä kalastuslaite), eikä sitä följaktligen ej ske utan tillståndsniin muodoin saa suorittaa, jollei prövning i den mån sådan är föresen Juvallisuutta ole tutkittu niin skriven i kap. 3 art. 13. kuin siitä 3 Juvun 13 artiklassa on määrätty.
Muun rantaan tai pohjaan kiin- I fråga om utsättande av annat nitetyn kalanpyydyksen asettami- fiskeredskap med strand- eller botsesta sekä nuottakalastuksesta an- tenfäste samt fiske med notar antaa rajajokikomissio, sikäli kuin se kommer på gränsälvskommissio-
nen att i den mån det finnes ersiä, jotka tarkoittavat, sanottavasti forderligt meddela sådana föreloukkaamatta yksityistä oikeutta, skrifter, som utan att medföra inuitolle ja liikenteelle aiheuttavan trång av någon betydelse i enskild haitan ehkäisemistä. fiskerätt är ägnade att förebygga
olägenhet för flottning och 'sam-
färdsel.
6 artikla Art. 6
Jokialueella tictyssä kalastuspai- I fråga om fiske inom älvomkassa tapahtuva Iohen tai taime- rådet efter lax eller laxöring med nen kalastaminen nuotalla voidaan, notar kan för viss fiskeplats, unedellyttäen, ettei muunlainen ka- der förutsättning att annat fiske ej lastus siitä kärsi merkittävää hait- lider förfång av betydelse därav, taa, määrätä harjoitcttavaksi yhtci- bestämmas att fisket skall brukas senä yli valtakunnanrajan. Tätä samfällt över riksgränsen. Beslut koskevan päätöksen, joka on voi- härom, gällande för högst tio år massa enintään kymmenen vuot- i sänder, meddelas av gränsiälvsta kerrallaan, tekee rajajokikomis- kommissionen på framställning av sio yhden tai useamman kalastus- en eller flera av dem som innehar oikeuden haltijan esityksestä. Pii- fiskerätten. I beslutet skall komtöksessä on komission vahvistetta- missionen fastställa stadgar för det
va yhteisen kalastuksen säännöt, samfäilda fiskebruket, angivande joissa määrätään asianomainen det område som avses samt grunalue sekä yhteisen kalastuksen har- derna för fiskets utövande och joittamisen ja hallinnon perustcet. förvaltning. Hemmansägare i bya- Kalastuspaikalla ja sen läheisyy- Jag vid och i närheten av fiskedessä olevien kylien tilallisilla on platsen skall enligt grunder som säännöjssä mainituin perustein etu- anges i stadgarna äga företräde till oikcus kalastusoikeuden käyttämi- upplåtelse av fiskerätten. scen. Komission päätös tulee voimaan Kommissionens beslut skall för kun kumpikin hallitus on sen vah- att bli gällande stadfästas av båda vistanut. regeringarna.
7 artikla Att. 7 Valtakunnanrajasta riippumatta Oberoende av riksgränsen kan voidaan määrätä, että lohen tai tai- för viss del av älvområdet bestämmenen kalastus tictyssä jokialueen mas, att rätt till fiske efter lax clier osassa uistinta tai siihen verratta- laxöring med drag celler därmed vaa pyyntivälinettä käyttäen on jämförligt redskap skall kunna sallittu kalastuskortin (kalastusoi- upplåtas mot fiskekort (fiskerättskeudesta annetun todistuksen) pe- bevis). Beslut härom, gällande för högst tio år i sänder, meddelas av jajokikomissio enintään kymme- gränsälvskommissionen. Beslutet neksi vuodeksi kerrallaan. Päätös skall för att bli gällande stadfästas on, tullakseen voimaan, kumman- av båda regeringarna. Fiskekort kin hallituksen vahvistettava. Ka- skall avse visst i kortet angivet lastuskortin tulee koskea tiettyä distrikt och gälla för högst ett år. siinä osoitettua aluetta ja se on voimassa cenintään vuoden kerrallaar. Komissio antaa kalastuskorttien Kommissionen meddelar de fömyymisestä muut tarpeelliset mää- reskrifter om försäljning av fiskeräykset. Kalastuskorttien tietyllä kort som i övrigt är behövliga. Inalueella tuottama tulo kuuluu niil- komsterna av fiskekort för visst le, joilla sillä alueeila on kalastus- distrikt tillfaller dem som innehar oikcus, heidän osuuksiensa mukai- rätten till fisket inom distriktet sessa suhtcessa. efter deras andelar däri.
8 artikla Art. 8 Tämän sopimuksen B-liitteenä I bilaga B till denna överenson Tornionjoen kalastusalucen ka- kommelse har intagits stadga för lastussääntö. fisket inom Torne älvs fiskeområde.
6 Iuku. Vesistön pilaantumisen Kap. 6. Skydd mot vattenföroreehkäiseminen ning 1 artikia Art. 1 Vesialueelle ei saa, suuremmas- I vattenområde får ej i vidare sa määrin kuin tämän sopimuksen mån än som är tillåtligt enligt denmukaan on luvallista, päästää kiin- na överenskommelse utsläppas fast teätäå tai nestemäistä jätettä tai eller flytande avfall eller annat 41 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 137
Prop. 1971: 137 100
muuta ajnetta siten, että sitä syn- ämne så, att därav uppkommer tyy haitallista madaltumista, veden menlig uppgrundning, skadlig förlaadun vahingollista muuttumista, ändring av vattnets beskaffenhet, vahinkoa kalakannalle, väestön skada för fiskbeståndet, minskning viihtyisyyden vähentymistä tal vaa- av trivseln för befolkningen eller raa sen terveydelle taikka muuta våda för dess hälsa celler annan såsellaista vahinkoa tai haittaa ylei- dan skada eller olägenhet för allselle tai yksityiselle edulle. mänt eller enskilt intresse.
2 artikla Art. 2 Tämän luvun määräysten lisäksi Utöver bestämmelserna i detta on voimassa, mitä siinä valtiossa, kapitel gäller vad som i den stat jossa aineen päästäminen tapahtuu där utsläppandet sker eller avses tai on tarkoitettu tapahtuvaksi, on ske föreskrives i hälsovårds-, byggsäädetty terveydenhoito-, raken- nads- och naturvårdslagstiftning nus- ja luonnonsuojelulainsäädän- samt i särskild Jagstiftning till nössä sckä tietynlaatuisen vesistön skydd mot vissa slag av vattenförpilaantumisen ehkiisemistä tarkoit- orening. tavassa lainsäädännössä.
3 artikla Art. 3 Määräykset 4—14 = artiklassa Bestämmelserna i art 4—14 koskevat maan, rakennuksen tai gäller för användning av mark, laitoksen käyttämistä sellaisella ta- byggnad eller anläggning på sätt valla, mikä voi aiheuttaa pilaantu- som kan medföra förorening av mista vesialuecella, mikäli käyttä- vattenområde, om användningen minen ei ole rakentamista vesis- ej utgör byggande i vatten. töön.
4 artikla Art. 4 Rajajokikomissio voi sen hake- Gränsälvskommissionen kan på muksesta, joka harjoittaa tai aikoo ansökan av den som utövar eller harjoittaa 3 artiklassa tarkoitettua ämnar utöva verksamhet som avtoimintaa, käsiteltyään asian tämän ses i art. 3 lämna tillstånd till sopimuksen mukaisesti, myöntää verksamheten efter prövning enluvan tällaiseen toimintaan sekä ligt denna överenskommelse och määräti ehdot, jotka ovat tarpeen föreskriva de villkor som är beyleisen tai yksityisen edun turvaa- hövliga för tillgodoseende av allmiseksi. Tämän sopimuksen C-liit- män eller enskild rätt. I bilaga C teenä on sääntö, joka koskee 3 ar- till denna överenskommelse har tiklassa tarkoitetun toiminnan lu- intagits stadga om prövnings- och pakäsittely- ja ilmoitusvelvollisuut- anmälningsskyldighet för verkta. samhet som avses i art. 3. Komissio voi, jos se toiminnan Kommissionen kan, om den på laadun ja vaikutusten perusteella grund av verksamhetens beskaftai muusta syystä katsoo aiheelli- fenhet och verkningar celler av anseksi, alistaa kysymyksen toimin- nan anledning finner det påkallat, nan luvallisuudesta ja niistä eh- underställa frågan om tillåtlighedoista, joiden ylcisen edun kan- ten av verksamheten och de villnalta tulee sitä koskea, kumman- kor som med hänsyn till allmänkin hallituksen harkittavaksi. Sel- na intressen bör gälla för denna lainen alistus on aina techtävä, jos båda regeringarnas prövning. Så-
Prop. 1971: 137 101
jompikumpi hallitus pidättää it- dan underställning skall alltid ske, selleen harkintaoikeuden ja antaa om endera regeringen förbehåller slitä komissiolle tiedon, ennen sig prövningsrätt och lämnar komkuin se on ratkaissut kysymyksen missionen besked därom innan toiminnan luvallisuudesta. kommissionen avgjort frågan om
verksamhetens tillåtlighet.
5 artikla Art. 5
Edellä 3 artiklassa tarkoitetun För skada och intrång av verktoiminnan aiheuttamasta vahingos- samhet som avses i art. 3 skall ta ja haitasta on suoritettava kor- utgå ersättning enligt kap. 7. vausta 7 luvun mukaisesti.
Harkittaessa onko toimintaa Vid bedömning huruvida verkvarten annettava lupa, on olosuh- samheten får tillåtas skall förhålteet kummassakin valtiossa yhden- landena inom den ena och inom vertaisina otettava huomioon. den andra staten beaktas såsom
likvärdiga.
Toimintaa varten on valittava För verksamheten skall väljas sellainen paikka, että sen tarkoitus sådan plats att ändamålet kan vinilman kohtuuttomia kustannuksia nas med minsta intrång och olävoidaan saavuttaa mahdollissmman genhet utan oskälig kostnad. vähätstä haittaa aiheuttavalla tavalla.
6 artikla Art. 6
Sen, joka harjoittaa tai aikoo Den som utövar eller ämnar utharjoittaa 3 artiklassa tarkoitettua öva verksamhet som avses i art. 3 toimintaa, tulee suorittaa sellaiset skall vidtaga de skyddsåtgärder, suojatoimenpiteet, sallia ne toimin- tåla den begränsning av verksamnan rajoitukset ja muutoinkin ot- heten och iakttaga de försiktigtaa huomioon ne varokeinot, jotka hetsmått i övrigt som skäligen kan kohtuuden mukaan voidaan vaatia fordras för att förebygga eller avhaitan torjumiseksi ja poistamisek- hjälpa olägenhet. si.
Edellisessä momentissa tarkoi- Omfattningen av åliggande entettujen velvollisuuksien laajuus ar- ligt första stycket bedömes med vioidaan pitämälla lähtökohtana utgångspunkt i vad som är teksitä, mikä sellaisessa toiminnassa, niskt möjligt vid verksamhet av josta on kysymys, on tceknillisesti det slag som är i fråga och med mahdollista, ja ottamalla huomioon beaktande av såväl allmänna som sekä yleisct että yksityiset edut. enskilda intressen.
Eri etuja keskenään verrattacessa Vid avvägningen mellan olika on erityistä huomiota kinnitettävä intressen skall särskild hänsyn tatoisaalta scn alueen laatuun, joka gas till å ena sidan beskaffenhevoi tulla pilaantumisen kohteeksi, ten av område som kan bli utsatt ja pilaantumisen vaikutuksen mer- för förorening och betydelsen av kitykseen sckä toisaalta toiminnas- föroreningens verkningar, å andra ta saatavaan hyötyyn ja suojatoi- sidan nyttan av verksamheten menpiteiden kustannuksiin sekä samt kostnaden för skyddsåtgärd muutoin kysymykscen tulevien va- och den ckonomiska verkan i övrokeinojen taloudelliseen vaikutuk- rigt av försiktighetsmått som komseen. mer i fråga.
Prop. 1971: 137 102
7 artikla Art. 7
Jos toiminnasta, jota tarkoite- Kan verksamhet som avses i taan 3 artiklassa, on siinäkin ta- art. 3 befaras föranleda olägenhet pauksessa, että 6 artiklassa tarkoi- av väsentlig betydelse, även om tettuja varokeinoja noudatetaan, försiktighetsmått som avses i art. pelättävissä johtuvan haittaa, jolla 6 lakttages, får verksamheten uton olennaista merkitystä, saa toi- övas endast om särskilda skäl fömintaa harjoittaa vain, mikäli eri- religger. tyisiä syitä siihen on olemassa.
Milloin odotettavissa oleva hait- Innebär den befarade olägenheta käsittäisi sen, että lukuisien ih- ten att ett stort antal människor misten — elämänolot = olennaisesti får sina levnadsförhållanden vähuonontuisivat, että luonnonsuoje- sentligt försämrade eller att be- Junäkökohdat merkittävällä tavalla tydande förlust från naturvårdskärsisivät tai että muuta vastaavaa synpunkt uppkommer celler att likyleistä etua huomattavasti vahin- nande allmänt intresse skadas avgoitetaan, ei toimintaa ole lIupa sevärt, får verksamheten cj utharjoittaa. Övas.
8 artikla Art. 8
Jätevettä, joka tulee vesikäymä- Avloppsvatten som kommer från lästå tai on peoräisin taaja-asutuk- vattenklosett eller härrör från tätsesta ja jonka puhdistaminen ra- bebyggelse och som ej undergått joittuu enintään lietteen erottami- längre gående rening än slamavscen, ei saa päästää vesistöön, jär- skiljning får icke utsläppas i vatvecn tai muuhun vesialueeseen, tendrag, sjö eller annat vattenjollei ole ilmeistä, että se voi tapah- område, om det ej är uppenbart tua haittaa aiheuttamatta. att det kan ske utan olägenhet.
9 artikla Art. 9
Milloin vesialueeseen päästettä- Om för rening av avloppsvatvän jäteveden puhdistamista varten ten, som skall utsläppas i vattenon tarpeen tehdä laitos toisclle område, är behövligt att anläggkuuluvaHle kiinteistölle, voi raja- ning utföres på annan tillhörig fasjokikomissio 7 luvun mukaista kor- tighet, kan gränsälvskommissionen vausta vastaan velvoittaa omista- förplikta ägaren att mot ersättjan kärsimään laitoksesta johtuvan ning enligt kap. 7 tåla intrånget haitan. Tonttia, puutarhaa tai av anläggningen. Tomtplats, trädpuistoa ei saa kuitenkaan käyttää gård eller park får dock ej tagas tässä mainittuun tarkoitukseen, mi- i anspråk för ändamål som nu käli sitä ilman erityistä haittaa avses, om det kan undvikas utan voidaan välttää. synnerlig olägenhet.
10 artikla Art. 10
Mikäli olosuhteet vaativat, voi- Tillstånd enligt art. 4 får, då daan 4 artiklan mukainen lupa an- det påkallas av omständigheterna, taa määräajaksi. meddelas för bestämd tid.
Päätös, jolla on annettu lupa 4 Beslut varigenom lämnats tillartiklan mukaisesti, on, mikäli se stånd enligt art. 4 är gällande mot on lainvoimaincen, voimassa jokai- envar i den mån det äger laga seen nähden, kuitenkin sellaisin ra- kraft, dock med de inskränkningjoituksin, jotka johtuvat 11 ja 12 ar som följer av art. 11 och 12. artiklasta. Kysymyksen = ollessa I fråga om föreskrift enligt kap. 8
Prop. 1971: 137 103
määräyksestä, jota tarkoitetaan 8 art. 10 punkt 4 skall bestämmelluvun 10 artiklan 4 kohdassa, on sen i kap. 3 art. 17 äga motsvavastaavasti sovellettava, mitä on rande tiliämpning. miäärätty 3 luvun 17 artiklassa.
11 artikla Art. 11 Milloin joku jättää noudatta- Asidosätter någon villkor som matta ehtoja, jotka on määrätty angivits i tillståndsbeslut och är avvikelsen betydande, kan wränsminen on merkittävä, rajajokiko- älvskommissionen — förklara = tillmissio voi julistaa luvan menetc- ståndet förverkat och förbjuda tyksi ja kieltää jatkuvan toimin- fortsatt verksamhet. nan. Kur kymmenen vuotta on kulu- Har tio år förflutit från det tillnut lupapäätöksen antamisesta tai ståndsbeslut meddelats eller har olosuhtcet sitä ennen ovat olen- dessförinnan förhållandena ändnaisesti muuttuneet, rajajokikomis- rats väsentligt, kan gränsälvskomsio voi måäärätä uusia tai anka- missionen föreskriva nya eller rampia chtoja loimintaa varten sen strängare villkor för verksamhemukaan kuin on kohtuullista. Mil- ten efter vad som är skäligt. Om loin on erityisiä syitä, komissio voi särskilda skäl föreligger, kan komedellä mainitun ajan kuluttua myös missionen efter utgången av tid ottaa uudelleen tutkittavaksi luvan som nu sagts även ompröva tillpäästää jätevettä tietylle vesia- stånd att utsläppa avloppsvatten i Iueelle. visst vattenområde. Jos toiminnasta, jota tarkoite- Uppkommer genom verksamtaan 3 artiklassa, johtuu huomat- het som avses i art. 3 betydande tavaa haittaa, jota lupaa myönnel- olägenhet som icke förutsågs nir täessä ci edellytetty, rajajokikomis- tillstånd lämnades, kan gränsälvssio voi antaa määräyksiä haitan kommissionen meddela föreskrift estämiscksi tai vähentämiseksi tule- som är ägnad att förebygga eller vaisuudessa. minska olägenheten för framtiden. Asia, jota tarkoitetaan tässä ar- Fråga som avses i denna artitiklassa, käsitellään jommankum- kel prövas efter ansökan av veman valtion asianomaisen virano- derbörande myndighet celler enmaisen tai yksityisen asianomis- skild sakägare i någondera staten. tajan hakemuksesta.
12 artikla Art. 12 Luvanhaltijan hakemuksesta ra- Efter ansökan av tillståndshajajokikommissio voi kumota tai varen kan griänsälvskommissionen Heventää Jupapäätöksen ehtoja, jos upphäva eller mildra villkor i tillon ilmeistä, että chto ei enää ole ståndsbeslut, om det är uppenbart tarpeen tai on ankarampi, kuin on att villkoret ej längre behövs eller välttämätöntä, tai jos muutos joh- är strängare än nödvändigt eller tuu olosuhteista, joita ei edelly- om ändringen påkallas av omstäntetiy, kun lupa annettiin. dighet som icke förutsågs när tillståndet meddelades. Milloin hallitukset ovat vahvis- Har regeringarna fastställt. villtaneet lupaehdon, ei rajajokiko- kor för tillstånd, får gränsälvsmissio soveltaessaan edellisen mo- kommissionen vid tillämpning av mentin määräystä saa olennaisesti första stycket icke avvika visent-
Prop. 1971: 137 104
poiketa chdosta, ilman että halli- ligt från villkoret utan att regetukset siihen suostuvat. ringarna medgivit det.
13 artikla Art. 13
Milloin 3 artiklassa tarkoitetun Har ersättning för skada eller toiminan = aiheuttamasta vahin- intrång av verksamhet som avses gosta ja haitasta johtuva korvaus i art. 3 bestämts att utgå med visst on määrätty suoritettavaksi tictty- årligt belopp, utgör beslutet icke nä vuotuisena maksuna, päätös ei hinder för kommissionen att, i estä komissiota, sen päättäcssä sammanhang med beslut om nya uusista tai muutetuista määräyk- eller ändrade föreskrifter till motsistä pilaantumisen cehkäisemisek- verkande av förorening eller då si, tail milloin muutoin olosuhtei- eljest ändrade förhållanden inden muutos on tapahtunut, anta- trätt, meddela sådana ändrade bemasta tästä johtuvia muutettuja stämmelser rörande ersättningen
och sättet för dess utgående som suorittamistavasta. föranledes därav.
14 artikla Art. 14
Milloin lupaa tämän sopimuk- Har tillstånd enligt denna översen mukaisesti ei ole myönnetty, enskommelse icke meddelats, äger rajajokikomissio voi päättää 3 ar- gränsälvskommissionen besluta om tiklassa — tarkoitetun — toiminnan förbud mot verksamhet som avses kieltämisestä taikka sille, joka har- i art. 3 eller om åläggande för den joittaa tai aikoo harjoittaa tällais- som utövar eller ämnar utöva såta toimintaa, määrättävästä vel- dan verksamhet att vidtaga försikvollisuudesta suorittaa varotoimen- tighetsmått. piteitä.
Asia, jota tarkoitetaan tässä ar- Fråga som avses i denna artikel tiklassa, käsitellään jommankum- prövas efter ansökan av vederböman valtion asianomaisen viran- rande myndighet eller enskild sakomaisen tai yksityisen asianomista- ägare i någondera staten. jan hakemuksesta.
7 luku. Korvaukset Kap. 7. Ersättning 1 artikla | Art. 1
Se, jolle tämän sopimuksen mu- Den som enligt denna överenskaan annetaan oikeus ottaa käyt- kommelse medges rätt att taga i töönsä toiselle kuuluvaa omai- anspråk annan tillhörig egendom suutta tai käyttää hyväkseen toi- eller att tillgodogöra sig vattenselle kuuluvaa vesivoimaa taikka kraft, som tillhör annan, eller att ryhtyä = toimenpiteeseen, jonka vidtaga åtgärd, varigenom eljest johdosta toisen omaisuus muutoin egendom tillhörig annan lider skakärsii vahinkoa tai haittaa, on vel- da celler intrång, är skyldig att crvollinen suorittamaan korvausta sätta egendom som tages i anomaisuudesta, jota käytetään, tai språk eller förlust, skada eller inedun <menetyksestä, vahingosta trång som förorsakas. taikka haitasta, joka aiheutetaan.
Korvaus on, jollei muuta sääde- Ersättning skall, om cj annat tä, vahvistettava samalla kertaa. stadgas, fastställas i samband med kun annetaan lupa asianomaiscen tillstånd till den åtgärd varom är toimenpiteesecn. fråga.
Prop. 1971: 137 105
2 artikla Art. 2
Rajajokikomissiolla on oikeus Även utan samband med anmuutoinkin kuin lupahakemuksen sökan om tillstånd äger gränsälvs-
kommissionen besluta i fråga om joka johtuu tässä sopimuksessa ersättning på grund av åtgärd som tarkoitetusta toimenpiteestä. omfattas av denna överenskom-
melse.
Korvauksen vahingosta ja hai- Ersättning för skada och intrång tasta, joka johtuu 3 luvun 21 ar- till följd av åtgärd enligt kap. 3 tiklassa tarkoitetusta toimenpitecs- art. 21 bestämmes i brist på åsämtä, vahvistaa, jollei siitä sovita, ra- jande av gränsälvskommissionen. jajokikomissio.
3 artikla Art. 3
Mikäli tästä sopimuksesta ci I den mån ej annat följer av muuta johdu, on korvauksen perus- överenskommelsen skall beträffanteista, käyttöön otetun tai vahin- de grunderna för ersättning, rätt goittuneen omaisuuden omistajan för ägare av egendom som tages oikeudesta vaatia lunastusta sekä i anspråk eller skadas att fordra korvauksen suorittamisen tavasta inlösen samt sättet och tiden för ja ajasta voimassa sen valtion laki, gäldande av ersättning gälla lagen jossa käyttöön otettu omaisuus on i den stat där egendom som tages tai jossa menctys, vahinko tai i anspråk är belägen eller där haitta muutoin syntyy. eljest förlusten, skadan eller in-
trånget uppstår.
8 luku. Menettely kap. 8. Förfarandet 1 artikla Art. 1 Rajajokikomission tulee hakemuk- Gränsälvskommissionen skall efsesta ottaa hakemusasiana käsitcl- ter ansökan, såsom mål, upptaga täväksi kysymykset, jotka koske- fråga om: vat:
1) iupaa vesistöön rakentami- 1) tillstånd till byggande i vatseen 3 luvun 13 artiklan nojalla ten enligt kap. 3 art. 13 eller tai vesistön säännöstelyyn 4 luvun till vattenreglering enligt kap. 4 1 artiklan mukaan taikka kiinteän art. 1 celler till utsättande av fast kalastuslaitteen asettamiseen 5 Iu- liskeverk enligt kap. 5 art. 5 försvun 5 artiklan I momentin perus- ta stycket; teella:;
2) rakennelman laillisuuden tut- 2) prövning av byggnads lagkimista 3 luvun 14 artiklan no- lighet enligt kap. 3 art. 14; jalla:
3) lykkäystä 3 luvun 17 artik- 3) anstånd enligt kap. 3 art. 17: lan nojalla;
4) uutta tutkimusta, jota tarkoi- 4) omprövning som avses i kap. tetaan 3 luvun 18 artiklassa: 3 art. 18:
5) arvaamattomasta vahingosta 5) ersättning eller ändrade föaiheutuvaa korvausta tai 3 luvun reskrifter med anledning av oför- 19 artiklan mukaan muutettuja utsedd skada enliet kap. 3 art. 19;
6) määräysten antamista 4 lu- 6) föreskrifter enligt kap. 4 art. vun 3 artiklan nojalla: 3;
Prop, 1971: 137 106
7) hyvitystä 4 luvun 4 artiklan 7) gottgörelse enligt kap. 4 art nojalla; +;
8) Ilupaa toimenpitecseen, jota 8) tillstånd till verksamhet som tarkoitetaan 6 luvun 3 artiklassa: avses i kap. 6 art. 3;
9) lykkäystä, joka perustuu 6 9) anstånd enligt kap. 6 art. 10 Iuvun 10 artiklaan verrattuna 3 lu- jämförd med kap. 3 art. 17; vun 17 artiklaan;
10) uutta tutkimusta 6 Iluvun 10) omprövning enligt kap. 6 11—13 artiklan nojalla; art. 11—13:
11) kieltoa tai velvollisuuden 11) förbud eller å äggande cnmääräämistä 6 luvun 14 artiklan ligt kap. 6 art. 14; nojalla:; sekä
12) ersättning enligt kap. 7 art. luvun 2 artiklan nojalla. 2
Komission tulee myös ottaa kä- Kommissionen skall även uppsiteltäväksi asia, joka perustuu 1 taga mål enligt den i kap. 1 art. 2 luvun 2 artiklan 2 momentissa andra stycket angivna flottningsmainittuun uittosopimukseen. överenskommelsen.
2 artikla Art. 2
Hakemuksen, jota tarkoitetaan Ansökan enligt art. 1 punkterna 1 artiklan 1 momentin 1, 2 tai 8 1, 2 eller 8 skall innehålla de uppkohdassa, tulee sisältää ne selvi- lysningar som påkallas för betykset, joita tarvitaan yrityksen dömande av företagets beskaffenlaadun, laajuuden ja vaikutusten het, omfattning och verkningar. arvostelemiscksi. Yrityksen vaiku- Av företaget berörda fastigheter tuspiirissä olevat kiinteistöt on il- skall uppges så fullständigt som moitettava mahdolisimman täy- möjligt med ägares och nyttjandedellisesti, samoin kuin omistajien rättshavares namn och hemvist. ja käyttöoikeuden haltijain nimet Om det iillämnade företaget är ja kotipaikat. Jos aiottu yritys on av betydande omfattning eller inhuomattavan Jaaja tai vaikutuk- gripande beskaffenhet, skall anges siltaan merkittävä, on ilmoitettava, i vad mån vid planläggningen av missä miärin yritystä suunnitelta- företaget samråd ägt rum med essa on olHu yhteistyössä niiden myndigheter och sammanslutningviranomaisten ja yhtymien kanssa, ar som beröres av företaget. joita yritys koskee.
Muun 1 artiklassa tarkoitetun Annan ansökan enligt art. 1 hakemuksen tulee sisältää ne tie- skall innehålla de uppgifter som dot, jotka olosuhtetsiin Kkatsoen med hänsyn till omständigheterna ovat = tarpeelliset kysymyksessä påkallas för bedömande av den olevan toimenpiteen arvostelemi- fråga som ansökningen avser. seksi.
Hakemus siihen liitettyine asia- Ansökan med därvid fogade kirjoineen on annettava tai postit- handlingar skall inges eller med se Jähetettävä kuusin kappalein posten insändas i sex exemplar eltai milloin rajajokikomissio eri- ler det större antal exemplar som tyisessii tapauksessa niin miäärää, gränsälvskommissionen 1 särskilt sitä uscampana kappaleena. fall bestämmer.
Jos — rajajokikomissio = katsoo Finner kommissionen ansökan hakemuksen jossakin kohdin puut- ofullständig i något avscende, skall teelliseksi, tulee komission velvoit- kommissionen förelägga sökanden
Prop. 1971: 137 107
taa hakija miiäräajassa täydentä- att inom viss tid bota bristen vid mään puutteellisuudet uhalla, että, äventyr. om det försummas, att
mikäli tämä laiminlyödään, hake- ansökningen förklaras förfallen.
mus julistetaan rauenneeksi.
3 artikla Art. 3
Milloin komissio havaitsce ha- Om kommissionen finner ansökemuksen sellaiseksi, ettei sen kä- kan vara av beskaffenhet att det sitteleminen kuulu komissiolle, on icke tillkommer kommissionen att
hakemus jätettävä tutkittavaksi ot- pröva den, skall den avvisas.
tamatta.
Kummankin maan asianomais- Det skall åligga vederbörande
ten tuomioistuinten ja muiden vi- domstolar och andra myndigheranomaisten tulee ilmoittaa raja- ter i vardera staten att underrätta
jokikomissiolle hakemus- ja muis- gränsälvskommissionen om mål
ta asioista, jotka koskevat 1 luvun och ärende inom det i kap. 1
1 artiklan 1 momentissa tarkoitet- art. 1 första stycket angivna till-
tua soveltamisaluctta. Jos komis- liämpningsområdet. Finner komsio katsoo, että asian käsittelemi- missionen att det enligt överens-
nen sopimuksen mukaan kuuluu kommelsen ankommer på kom-
sille, on asia siirrettävä komis- missionen att pröva målet celler
siolle. ärendet skall detta överlämnas till kommissionen. Milloin komissio on jättänyt ha- Om kommissionen avvisat ankemuksen tutkimatta 1 momen- sökan enligt första stycket celler tin mukaisesti tai saatuaan ilmoi- vid underrättelse enligt andra styc-
tuksen 2 momentin nojalla toden- ket funnit att det ej ankommer
nut, ettei asian käsittely kuulu ko- på kommissionen att pröva målet
missiolle, sen ratkaisu sitoo tuo- eller ärendet, är kommissionens
mioistuimia ja muita viranomai- avgörande bindande för domstolar sia. och andra myndigheter.
4 artikla Art. 4
Jos hakemus on täydellinen eikä Är ansökan fullständig och finrajajokikomissio katso, että hake- ner ej gränsälvskommissionen, att muson 3 artiklan I momentin mu- den genast bör avvisas i enlighet
kaan heti jätettävä tutkittavaksi med art. 3 första stycket skall ottamatta, on tiedossa oleville kända motparter samt berörda asianosaisille sekä asianomaisille myndigheter och sammanslutning-
viranomaisille ja yhteisöille postit- ar genom postförsändelser under-
se ilmoitettava hakemuksesta ja rättas om ansökningen och tillfälle varattava näille tilaisuus tehdä sen beredas dem att inkomma med er-
johdosta muistutuksensa. Hake- inringar. Ansökningen skall även, muksesta on myös, jos sitä ei om den ej på annat lämpligt sätt
muulla sopivalla tavalla voida il- kan delges berörda motparter, moittaa asianosaisille, kuulutetta- kungöras i en eller flera ortstid-
va yhdessä tai useammassa pai- ningar. Kungörelsen skall innekallisessa sanomalechdessä. Kuulu- hålla erforderliga upplysningar för
tuksen tulee sisältää hakemuksen bedömande av ansökningens hu-
pääasiallista sisältöä selvittävät tar- vudsakliga innebörd samt uppgift peelliset ticdot sekä ilmoitus muis- om tid för framställande av er-
tutusten tekemisen ajasta, tavasta, inringar, sättet för kallelser till 4tt Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 137
Prop. 1971: 137 108
jolla asianosaiset saavat kutsun, parterna och plats där handlingarsekä paikasta, jossa asiakirjat 5 na i målet enligt art. 5 skall finartiklan mukaan ovat nähtävissä. nas tillgängliga.
Sikälj kuin katsotaan tarpeelli- I den mån så finnes påkallat seksi, on hakemusasiakirjoista lä- skall exemplar av ansökningshandhetettävä kappale kummankin val- lingarna sändas till vederbörande tion asianomaisille viranomaisille. myndigheter i vardera staten.
Muistutusten saavuttua voidaan Sedan erinringar inkommit, kan kirjelmien vaihtoa jatkaa sen mu- ytterligare skriftväxling äga rum kaan kuin rajajokikomissio miää- enligt gränsälvskommissionens berää. stämmande.
5 artikla Art. 5
Yksi kappale hakemusasian Ett exemplar av handlingarna i astakirjoista on, jollei se ole il- mål skall, om det cj är uppenbart mMeiscsti tarpeetonta, pidettävä luo- obehövligt, hällas tillgängligt för
den, som vill taga del därav, på tettavan henkilön (asiakirjain säilyttäjän) luona asianosaisille sove- viss för sakägarna välvelägen plats
hos pålitlig person (aktförvarare). liaassa paikassa niiden nähtävänä. jotka haluavat asiakirjoihin tutustua.
6 artikla Art. 6
Hakemusasiassa on rajajokiko- I mål skall gränsälvskommissiomission toimitettava suullinen kä- nen bålla muntlig förhandling. För sittely. Päätös, jolla hakemus 2 ar- beslut enligt art. 2 sista stycket, tiklan viilmeisen momentin nojalla att ansökan skall vara förfallen, julistetaan rauenneeksi tai 3 artik- eller för avvisning enligt art. 3 lan 1 momentin nojalla jätetään första stycket är dock sådan förtutkittavaksi ottamatta. voidaan handling ej erforderlig. kuitenkin tehdä ilman secllaista käsittelyä.
7 artikla Art. 7
Rajajokikomission tulee huolch- Gränsälvskommissionen = skall tia, että hakemusasia selvitetään tillse, att mål blir så utrett, som siinä määrin kuin sen laadusta joh- dess beskaffenhet påkallar. När så tuen on aiheellista. Milloin havai- finnes behövligt, skall kommissiotaan tarpeelliseksi, on komission nen i sin helhet eller cen eller flera tai yhden taikka useamman sen av dess medlemmar hålla syn på jäscenistä toimitettava paikalla kat- platsen. selmus.
Jos asian selvittäminen vaatii, Om för målets utredning påkalettä siinä toimitetaan todistajien las, att bevisning upptages genom kuulustelu tai että asianosaista vittnesförhör eller genom förhör kuulustellaan — totuusvakuutuksen med part under sanningsförsäkran, nojalla, on sctlainen todistelu ko- skall sådan bevisning på framställmission pyynnöstä toimitettava ning av kommissionen upptagas av tuomiostuimessa, jonka komissio domstol som kommissionen bemaaraa. stämmer.
Prop. 1971: 137 109
8 artikla Art. 8
Asiaa tutkiessaan ei rajajokiko- Vid prövning av mål äger gränsmission tule puuttua kysymyksccen, älvskommissionen ej inlåta sig på joka koskee omistusoikcutta kiin- fråga om äganderätt till fastighet teistöön tal sitä, mitä tiluksia kiin- eller omfattningen av fastighets teistöön kuuluu. ägoområde.
Jos on riitaa I momentissa tar- Råder tvist i fråga som avses i koitetusta kysymyksestä tai muusta första stycket eller tvistas i annan kysymyksestä, jonka komissio ei fråga, som kommissionen finner katso kuuluvan sen tutkittavaksi, lämpligen ej böra prövas av komon komission julistettava, cttä asia missionen, skall kommissionen för-
klara målet vilande i avbidan på dan ratkaisua tai, milloin niin kat- tvistens lösning eller, om så finsotaan, annettava asiassa ratkaisu, nes kunna ske, avgöra målet med jonka pysyvyys edellyttää riidan giltighet under förutsättning av päättymistä måäärätyllä tavalla. viss utgång av tvisten.
9 artikla Art. 9
Rajajokikomission — päätöksen, Beslut av gränsälvskommissiojolla annetaan lupa vesistöön ra- nen, varigenom tillstånd lämnas till kentamiseen, tulee sisältää: byggande i vatten, skall innehålla:
1) tarkka selitys rakennelman 1) noggrann = beskrivning av sijainnista ja laadusta: byggnadens läge och beskaffenhet;
2) tarpeelliset määräykset ve- 2) erforderliga föreskrifter om den nostamisen ja laskemisen ra- dämnings- och sänkningsgränser joista sekä veden käytöstä ja juok- samt om hushållningen med och sutuksesta: framsläppandet av vattnet;
3) määräykset korvauksesta, mi- 3) bestämmelser om den ersättkä yrityksen johdosta on suori- ning som skall utgå till följd av tettava; företaget; |
4) määräys 3 luvun 10 artiklan 4) i förekommande fall föremukaisesta maksusta tai muusta skrift om avgift eller annat särerityisestä ehdosta: skilt villkor enligt kap. 3 art. 10;
5) määräys ajasta, jonka ku- 5) föreskrift om den tid inom luessa yritykseen kuuluvien raken- vilken företaget skall vara fullbornelmien tulee olla valmiit; dat;
6) tarvittaessa määräys 9 luvun 6) i förekommande fall före- 8 artiklan mukaisesta tarkastuk- skrift om besiktning enligt kap. 9 sesta: sekä art. 7;
7) muut ehdot, jotka voivat olla 7) de villkor i övrigt som kan tarpeen yleisen tai yksityisen oi- vara behövliga för tillgodoseende keuden turvaamiscksi. av allmän celler enskild rätt.
10 artikla Art. 10
Rajajokikomission — päätöksen, Beslut av gränsälvskommissiojolla annetaan lupa toimintaan, nen, varigenom tillstånd lämnas till jota tarkoitetaan 6 luvun 3 artik- verksamhet som avses i kap. 6 art. Jassa. tulee sisältää: 3, skall innehålla:
1) tarkat määräykset siitä toi- 1) noggranna föreskrifter om minnasta, jota varten lupa myön- den verksamhet vartill tillstånd netään: lämnas;
2) määräykset niistä toimenpi- 2) bestämmelser om de åtgärder
Prop. 1971: 137 110
teisti, jotka vesistön pilaantumisen till motverkande av förorening som ehkäisemiscksi on suoritettava; skall vidtagas; 3) miääräykset korvauksesta, mi- 3) bestämmelser om den crsättkä yrityksen johdosta on suori- ning som skall utgå till följd av tettava; företaget; 4) määräys ajasta, jonka kKku- 4) föreskrift om den tid inom luessa yrityksen laitteiden tulee vilken anläggningarna för företaolla valmiit; get skall vara fullbordade; 5) tarvittaessa määräys 9 luvun 3) i förekommande fall före- 7 artiklan mukaisesta tarkastuk- skrift om besiktning enligt kap. 9 sesta; sekä art. 7; 6) muut ehdot, jotka voivat olla 6) de villkor i övrigt som kan tarpeen yleisen tai yksityisen oi- vara behövliga för tillgodoseende keuden turvaamiseksi. av allmän eller enskild rätt.
11 artikla Art. 11 Rajajokikomission tulee erik- Gränsälvskommissionen äger seen ratkaista kysymys yrityksen till särskilt avgörande upptaga fråsallittavuudesta ja, jos yritys katso- gan om ett företags tillåtlighet och, taan voitavan sallia, antaa lupa om företaget finnes tillåtligt, medtarpeellisiin töihin. dela tillstånd till erforderliga arbeten. Jollei yrityksen vaikutuksia voida Kan verkningarna av ett förejoltain osin riittävän varmasti en- tag i visst hänseende icke med ernakolta arvioida, on kommission, forderlig säkerhet förutses, äger kun se antaa luvan yritykseen, ko- kommissionen, då medgivande till kemusten saamiseksi lykättävä företaget lämnas, i avbidan på ertoistaiseksi kysymys niistä måää- farenhetens rön uppskjuta frågan räyksistä, joita korvausten tai mui- om de föreskrifter som i denna del den seikkojen osalta tässä kohden påkallas angående ersättning celler tarvitaan. Mikäli havaitaan aiheel- annat. I den mån det finnes behövliseksi, on annettava väliaikaisia ligt skall provisoriska bestämmelmääriäyksiä korvauksesta tai toi- ser meddelas om ersättning eller menpiteistä, joita on suoritettava om vidtagande av åtgärder till vahingonkärsijäin turvaamiseksi. skydd för skadelidande.
12 artikla Art. 12 Edellä 1 artiklan 1, 2, 3, 8, ja Sökande i mål enligt art. 1 punk- 9 kohdassa tarkoitetussa asiassa on terna 1, 2, 3, 8 och 9 är skyldig hakija velvollinen, sen mukaan att, enligt gränsälvskommissionens kuin rajajokikomissio määrää, hy- bestämmande, gottgöra motpart vittämään vastapuolelle sellaiset sådana kostnader som prövas ha kustannukset, ioiden harkitaan ol- varit behövliga för förberedande leen tarpeellisia, jotta hän voisi och utförande av hans talan inför valmistautua käyttämään puheval- kommissionen. taansa sekä käyttää sitä komissiossa. Muussa hakemusasiassa on ko- I annat mål skall kommissionen mission — olosuhteiden mukaan efter omständigheterna förordna määrättävä, kenen on korvattava om kostnadernas bärande. kustannuksct. Komission kutsumalle asiantun- Kostnaden för gottgörelse åt
Prop. 1971: 137 111
tijalle maksettavasta korvauksesta sakkunnig, som tillkallats av komaiheutuvat kustannukset suorittaa missionen, förskjutes av sökanden, ctukäteen hakija, jollei komissio om ej annat bestämmes av komtoisin määrää. Sellaisten kustan- missionen. Frågan om det slutliga nusten lopullisesta maksamisesta gäldandet av sådan kostnad prövas määrätään 1 tal 2 momentissa enligt de i första eller andra stycmainittujen — perusteiden mukai- ket angivna grunderna. sesti.
13 artikla Art. 13
Hakemusasian käsittelyyn tulec Vid prövningen av mål skall kaikkien = rajajokikomission = jä- samtliga medlemmar av gränsälvssenten osallistua. Erimielisyyden kommissionen deltaga. Förekomsattuessa tulee päätökseksi mieli- mer skiljaktiga meningar, gäller pide, johon vähintään neljä jäsen- den mening om vilken minst fyra tä, niistä vähintään kaksi kum- medlemmar, därav minst två från mastakin valtiosta, on yhtynyt. Jol- vardera staten, förenar sig. Erhållei mikään mielipide saa sellaista ler ingen mening sådant röstetal kannatusta ja kysymys on käyt- och är fråga om ersättning för töön otetun omaisuuden tai edun- egendom som tages i anspråk eller menetyksen, = vahingon, <haitan för förlust, skada eller intrång cltaikka 12 artiklassa tarkoitetun ler för kostnad som avses i art. 12, kustannuksen korvaamisesta, tulee gäller den mening som, i förekompäätökseksi miclipide, johon, ta- mande fall med tillämpning av pauksen mukaan soveltaen tuo- omröstningsreglerna för domstol i mioistuimen = Hänestämissääntöjä den stat medlemmarna tillhör, omsiinä valtiossa, johon jäsenet kuu- fattas av flertalet medlemmar från luvat, yhtyy enemmistö sitä valtio- den stat där egendomen är beläta edustavista jäsenistä, missä gen eller där förlusten, skadan elomaisuus sijaitsec tai missä edun- ler intrånget uppkommer eller till menetys, vahinko taikka haitta il- vilken kostnaden hänför sig; anmenec, tahi minne kustannus koh- nan fråga skall hänskjutas till redistuu; muu kysymys on siirrettävä geringarna för avgörande. hallitusten ratkaistavaksi.
Puheenjohtaja päättää yksin I fråga som cndast avser bekysymyksestä, joka koskee ainoas- redning av mål äger ordföranden taan asian valmistelua. ensam besluta.
14 artikla Art. 14
Rajajokikomission päätös on, Gränsälvskommissionens beslut jollei sitä anneta välittömästi asian i mål skall, om det ej ges i omesuullisen käsittelyn yhtcydessä, an- delbar anslutning till muntlig förnettava pälivänä, josta käsittelyssä handling i målet, meddelas å dag ilmoitetaan. Jollei sellaista ilmoi- varom vid förhandlingen lämnas tusta voida tehdä, on tieto päätök- besked. Kan sådant besked ej lämsen antamispäivästä toimitettava nas, skall underrättelse om dag asianosaisille samassa järjestykses- för beslutet lämnas parterna i der sä kuin heidän kutsumisestaan on för kallelser till dem bestämd; määrätty. ordningen.
15 artikla Art. 15
Rajajokikomission Mot gränsälvskommissionens hakemusasiassa, mikäli on kysy- beslut i mål kan talan fullföljas
Prop. 1971: 137 112
mys käyttöön otetun omaisuuden hos vattenöverdomstolen i vedertai - edunmenetyksen, vahingon börande stat, såvitt angår fråga taikka haitan tahi 12 artiklassa om ersättning för egendom som tatarkoitetun kustannuksen korvaa- ges i anspråk eller för förlust, skamisesta, voidaan hakea muutosta da eller intrång celler för kostnad asianomaisen valtion vesiylioikeu- som avses i art. 12. Fullföljdsindessa. Muutoksenhakukirjelmä on laga skall vara nämnda domstol annettava sanotulle tuomioistui- tillhanda senast å sextionde dagen melle viimeistään kuudentenakym- efter dagen då kommissionens bemenentenä päivänä komission pää- sjut gavs. Vade- eller missnöjestöksen antamisesta lukien. Veto tai anmälan är ej erforderlig. Beträftyytymättömyyden ilmoitus ei ole fande fullföljden gäller 1 Övrigt tarpeen. — Muutoksenhakumenet- vad i staten är stadgat beträffande telystä on muutoin voimassa, mitä talan mot dom i vattenmål som ej asianomaisessa valtiossa on sää- är brottmål. detty muutoksenhausta vesiasiassa, joka ci ole rikosasia.
Muussa kuin 1 momentissa tar- Beträffande andra frågor än såkoitetussa hakemusasiassa tulee dana som avses i första stycket komission päätös heti lainvoimai- vinner kommissionens beslut i mål seksi. omedelbart laga kraft.
Sellainen komission päätös, joka Sådant av kommissionen i mål sisältää luvan yritykseen tai toi- meddelat beslut, som innefattar menpitceeseen, voidaan panna täy- tillstånd till företag eller åtgärd, täntöön sen estämättä, että pää- får verkställas utan hinder av att tökseen I momentin nojalla hae- mot beslutet föres talan enligt taan muutosta. första stycket.
16 artikla Art. 16
Asiassa, jonka rajajokikomissio I fråga om gränsälvskommissioon ratkaissut, on soveltuvin osin nens beslut i mål skall vad lagen noudatettava, mitä ylimääräisistä i någondera staten stadgar om särmuutoksenhakukeinoista säädetään skilda rättsmedel i tillämpliga desen valtion laissa, johon kuuluvaa lar lända till efterrättelse, såvitt etua asia koskee. beslutet rör intresse i den staten.
17 artikla Art. 17
Asia, joka kuuluu rajajokikomis- Fråga, som ankommer på gränssion käsiteltäviin, mutta jota ci älvskommissionen att pröva och tarkoiteta 1 artiklassa, on komis- som ej anges i art. 1, skall av komsion käsiteltävä hallintoasiana. missionen upptagas till behandling
såsom ärende.
Hallintoasian komissio ottaa Ärende upptages av kommissiokäsiteltäväkseen omasta aloittees- nen självmant eller på framställtaan tai asianomaisen viranomai- ning av vederbörande myndighet sen taikka oikeudenomistajan esi- eller rättsägare. För utredning av tyksestä. Asian selvittämiseksi on ärendet skall kommissionen ge bekomission annettava sanotuille rörda myndigheter och rättsägare viranomaisille ja oikeudenomista- tillfälle att yttra sig samt inhämta jille tilaisuus antaa siitä lausunton- de upplysningar och vidtaga de åtsa sekä hankittava ne ticdot ja gärder i övrigt som är behövliga suoritettava ne muut toimenpiteet, med hänsyn till ärendets beskaffenjotka asian laatuun katsoen ovat het. Muntlig förhandling skall hål-
Prop. 1971: 137 113
tarpeellisia. Asian suullinen Kkäsit- las, om det kan antagas att utredtely on toimitettava, jos voidaan ningen främjas därav. otaksua sen edistävän asian sclvittämistä.
Hallintoasiain käsittelyyn tulee Vid prövningen av ärende skall komission kaikkien jäsenten osal- samtliga medlemmar av kommislistua. Erimiclisyyden = sattuessa sionen deltaga. Förekommer skiljtulee päätökseksi mielipide, johon aktiga meningar, gäller den mening vähintään neljä jäsentä, niistä viä- om vilken minst fyra medlemmar. hintään kaksi kummastakin val- därav minst två från vardera statiosta, on yhtynyt. Jollei mikään ten, förenar sig. Erhåller ingen memielipide saa tillaista kannatusta, ning sådant röstetal, skall den on vireille pantu asia katsottava väckta frågan anses förfallen; frårauenneeksi; sen Jaatuinen asia, ga av beskaffenhet att avgörande jossa kuitenkin jokin ratkaisu olisi måste träffas skall hänskjutas till tehtävä, on siirrettävä hallitusten regeringarna. I fråga som endast käsiteltäväksi. Ainoastaan hallin- avser beredning av ärende äger toasiain valmistelua koskevasta ky- ordföranden ensam besluta. symyksestä päättää komission puheenjohtaja yksin.
Komission päätökseen hallin- Mot kommissionens beslut i toasiassa ei saa hakea muutosta; ärende får talan ej föras; i vissa eräissä tapauksissa on kuitenkin fall kräves dock, enligt vad därom päätös, sen mukaan kuin siitä stadgas i kap. 5 art. 6 och 7, båda miärätään 5 luvun 6 ja 7 artiklas- regeringarnas stadfästelse av besa, molempien hallitusten vahvis- slutet. tettava.
9 luku. Valvonta- ja rangaistus- Kap. 9. Tillsyns- och ansvarsbe-
stämmelser m. m. 1 artikla Art. 1
Rajajokikomission tulee yhtcis- Gränsälvskommissionen skall i toiminnassa kummankin valtion samråd med vederbörande myndigasianomaisten viranomaisten kans- heter i vardera staten utöva tillsyn sa valvoa vesien käyttöä ja muu- över nyttjandet av vattnet och över toinkin pitää silmällä vesistöoloja vattenförhållandena i övrigt inom sopimuksen soveltamisaluecila. Ka- tillämpningsområdet för överenslastuksen valvonnan osalta edellä kommelsen. I fråga om fisketillsanottu koskee 5 luvun 1 artiklas- syn gäller detta inom det i kap. 5 sa mainittua erityistä soveltamis- art. I angivna särskilda tillämpaluctta. | ningsområdet.
Tämä sopimus ei millään tavoin Denna överenskommelse innerajoita valvontaa. jota kummankin bär icke någon inskränkning i den valtion lainsäädännön mukaan on tillsyn som skall utövas enligt lagsuoritettava. stiftningen i vardera staten.
Rajajokikomissio voi antaa mää- Gränsälvskommissionen äger räyksiä valvonnan suorittamisesta meddela bestämmelser om tillsyn erikseen määrätyn asiantuntijan av särskilt förordnad sakkunnig. toimesta. Kalastuksen valvontaa Fiskelillsyn kan enligt bestämmanvoivat rajajokikomission mää- de av gränsälvskommissionen uträyksen mukaan suorittaa val- övas genom öÖvervakningospatruller
Prop. 1971: 137 114
tioiden yhteiset valvontapartiot. gemensamma för båda staterna. Kummankin valtion on palikattava Vardera staten skall avlöna och ja varustettava omat valvojansa. utrusta sina övervakare.
2 artikla Art. 2
Rajajokikomission tulee huo- Gränsälvskommissionen skall lehtia siitä, että valvontavirano- verka för att tillsynsmyndigheterna maiset kummassakin valtiossa saa- i vardera staten får tillgång till vat käyttöönsä sen aineiston, jota material som erfordras för deras ne tarvitsevat valvontatoimintaa tillsynsverksamhet. varten.
Milloin siihen on aibetta, on ko- När anledning därtill förekommission saatettava tehdyt havain- mer skall kommissionen bringa not, jotka koskevat olosuhteita gjorda iakttagelser rörande förhålsopimuksen soveltamisalueella, landena inom tillämpningsområdet asianomaisen viranomaisen tietoon till vederbörande myndighets käntälle mahdollisesti kuuluvien toi- nedom för vidtagande av åtgärd menpiteiden suorittamista varten. som kan ankomma på myndighe-
ten. 3 artikla Art. 3
Rajajokikomission tulee jatku- Gränsälvskommissionen = skall vasti valvoa veden virtaussuhteita fortlöpande hålla uppsikt över vatsillä kohdalla, jossa Tärennönjoki tenföringen vid Tärendöälvens utlähtee Tornionjoesta. Valvonnan flöde ur Torne älv. Till grundval perustaksi komission on niin pian härför skall kommissionen snarast kuin mahdollista annettava suorit- möjligt låta utföra erforderliga untaa tarpeelliset tutkimukset ja dersökningar och beräkningar för laskelmat niiden vesimäärien to- fastställande av de vattenmängder teamiseksi, jotka vallitsevissa Iuon- som vid rådande naturliga förhålnonmukaisissa olosuhteissa virtaa- landen framrinner i var och en av vat kummassakin edellä mainitus- de båda älvarna. sa joessa.
4 artikla Art. 4
Tämän sopimuksen mukaisen För att utöva tillsyn enligt denvalvonnan suorittamista varten on na Överenskommelse har gränsrajajokikomissiolla ja asiantunti- älvskommissionen och sakkunnig joilla, jotka on määrätty 1 artik- som förordnats enligt art. 1 rätt att lan mukaisesti, oikeus päästä teh- vinna tillträde till fabrik eller antaaseen tai muuhun laitokseen, oli- nan anläggning, vare sig den är i pa se käytössä tai ei, sekä suorittaa bruk eller cj, samt att företaga tutkimus laitoksessa tai siihen undersökning inom anläggningen kuuluvalla alueella. eller område som hör till denna.
Milloin tutkimus muulla paikal- Behövs undersökning på annan la on tarpeen on komissiolla ja plats, har kommissionen och den asiantuntijalla oikeus päästä sinne sakkunnige rätt att vinna tillträde tutkimuksen suorittamista varten. dit för att utföra undersökningen. Tämä ei kuitenkaan koske taloa, Detta gäller dock ej hus, tomt eltonttia tai puutarhaa. ler trädgård. 5 artikla Art. 5
Jos toiminnan pelätään olevan Kan verksamhet befaras strida vastoin tätäi sopimusta, on se, joka mot denna överenskommelse, är
Prop. 1971: 137 115
toimintaa harjoittaa, velvollinen den som utövar verksamheten skylpyynnöstä antamaan rajajokiko- dig att på begäran limna gränsmissiolle tarvittavat tiedot toimin- älvskommissionen behövliga uppnasta. lysningar cm verksamheten.
6 artikla Art. 6
Sc, joka on toimittanut valvon- Den som tagit befattning med taa tämän sopimuksen mukaisesti, tillsyn enligt denna överenskomei saa luvatta ilmaista ammatti- melse får ej obehörigen yppa yrsalaisuutta, josta hän siten on saa- keshemlighet som därigenom blinut ticdon, taikka käyttöjärjeste- vit känd för honom eller driftanlyä, Nikesuhdetta tai jommankum- ordning, affärsförhållande celler man maan puolustukselle merki- förhållande av betydelse för någottyksellistä olosuhbdetta, joka täten dera landets försvar varom han såon tullut hänen tietoonsa. Jlunda fått kännedom.
7 artikla Art. 7
Samalla kun rajajokikomissio I sammanhang med beslut, varantaa päätöksellään luvan tässä igenom gränsälvskommissionen sopimuksessa = tarkoitettuun = yri- lämnar medgivande till företag cltykseen tai toimenpitecseen on ko- ler åtgärd enligt denna överensmission, milloin siihen on syytä, kommelse, skall kommissionen, måäärättävä, että asiantuntijan on när den finner skäl därtill, företöiden tultua valmiiksi suoritet- skriva att efter arbetcnas fullbortava niiden lopputarkastus yrityk- dande besiktning därå skall verksen toimeenpanijan kustannuk- ställas av sakkunnig person på fösella. retagarens bekostnad.
Tarkastusmiehen määrää komis- Besiktningsman förordnas av sio tai sen puheenjohtaja. kommissionen eller dess ordföran-
de.
$ artikla Art. 8
Tämän sopimuksen nojalla suo- För avgifter, som utgår med ritettavia maksuja varten on erilli- stöd av denna överenskommelse, nen rahasto. Hallitukset antavat skall finnas en särskild fond. Om rajajokikomission esityksestä miä- förvaltningen av fonden och om räykset, jotka koskevat rahaston användningen av medlen för därhallintoa ja sen varojen käyttöä för avsedda ändamål utfärdas beniille osoitettuun tarkoitukseen. stämmelser av regeringarna efter
förslag av gränsälvskommissionen.
9 artikla Art. 9
Jos joku ryhtyy sellaiseen toi- Om någon vidtager åtgärd av menpiteescen, jota ilmeisesti ci sai- sådan beskaffenhet, att den uppensi suorittaa ilman rajajokikomis- barligen ej får utföras utan medgision lupaa, voi asianomainen vira- vande av gränsälvskommissionen, nomainen siinä valtiossa, jossa kan vederbörande myndighet i den toimenpide = suoritetaan, kieltää stat där åtgärden vidtages förbjutyön jatkamisen, kunnes sellainen da arbetets fortsättande intill dess lupa on saatu, sekä, milloin sihen sådant medgivande erhållits samt, on syytä, antaa virka-apua sen om det finns skäl därtill, förordna oikaisemiseksi, mitä laittomasti on om handräckning till rättelse av
Prop. 1971: 137 116
tapahtunut. Jos työ, johon lupa on vad som olagligen skett. Verkstälsaatu, suoritetaan vastoin siitä an- les arbetc, vartill medgivande cernettuja määräyksiä, annettakoon hållits, i strid mot de för arbetet myös tällainen määräys, jollei ole givna föreskrifterna, kan likaledes ilmeistä, etter määräyksistä poik- sådant förordnande meddelas, om keaminen loukkaa yleistä eikä yk- det ej är uppenbart att varken allsityistä oikcutta. män eller enskild ritt kränkes ge-
nom avvikelsen.
10 artikla Art. 10
Joka vastoin 3 luvun 13 artiklan Den som mot bestämmelsen i 1 momentin säännöstä rakentaa kap. 3 ari. 13 första stycket bygvesistöön tai vastoin 4 Juvun 1 ar- ger i vatten eller mot bestämmeltiklan säännöstä, verrattuna 3 lu- sen i kap. 4 ari. 1 jämförd med vun 13 artiklan I momenttiin, toi- kap. 3 art. 13 första stycket verkmittaa vesistön säännöstelyä taik- ställer vattenreglering eller mot beka vastoin 5 luvun 35 artiklan 1 stämmelsen i kap. 5 art. 5 första momentin säännöstä asettaa ve- stycket utsätter fast fiskeverk utan tecn kiinteän kalastuslaitteen saa- att gränsälvskommissionen lämnat matta siihen rajajokikomission lu- medgivande därtill. skall, om han paa, tuomittakoon, jos hän tiesi insett eller skäligen bort inse att tai hänen kohtuuden mukaan olisi enligt de anförda bestämmelserna pitänyt fietää, että lupa olisi sa- medgivande varit erforderligt, dönottujen säännösten mukaan ollut mas till böter eller fängelse i högst tarpcen, sakkoon tai vankeuteen ett år. enintään yhdeksi vuodeksi.
Joka saatuaan I momentissa tar- Den som erhållit kommissionens koitettuun yritykseen tai toimen- medgivande till företag eller åtpiteeseen komission luvan, poik- gärd som sägs i första stycket men keaa yleistä tai yksityistä oikeutta från de för företaget eller åtgär- Joukkaavalla tavalla yrityksestä tai den givna föreskrifterna gör avvitoimenpitcestä annetuista miäärä- kelse av beskaffenhet att kränka yksistä. tuomitltakoon niin ikään allmän eller enskild rätt, dömes lisakkoon tai vankeuteen enintään kaledes till böter eller fängelse i yhdeksi vuodeksi. högst ett år.
11 artikla Art. 11
Joka tahallisesti tail varomatto- Den som uppsåtligen eller av muudesta oaktsamhet
1) rikkoo 6 luvun 1 artiklassa 1) bryter mot förbudet i kap. 6 mainittua kieltoa:; art. 1.
2) rikkoo kiceltoa. joka on an- 2) bryter mot förbud som mednettu 6 luvun 11 tai 14 artiklan delats med stöd av kap. 6 art. 11 nojalla; eller 14,
3) laiminlyö noudattaa miäärä- 3) underlåter att iakttaga föreystä lupakäsittely- ja ilmoittamis- skrift om prövnings- och anmälvelvollisuudesta, josta valtiot ovat ningsskyldighet som staterna medmäärännect 6 luvun 4 artiklan no- delat enligt kap. 6 art. 4, eller jalla; tai
4) jättää noudattamatta chdon 4) åsidosätter villkor eller företai määräyksen, joka on annettu skrift som meddelats med stöd 6 luvun 4, 11. 12 tai 14 artiklan av kap. 6 art. 4. 11, 12 eller 14,
Prop. 1971: 137 117
nojalla, niin, että sitä voi olla så att allmän eller enskild rätt kan scurauksena yleisen tat yksityisen kränkas, edun loukkaaminen,
tuomittakoon sakkoon tai van- dömes till böter eller fängelse i keuteen enintään yhdeksi vuo- högst ett år. deksi.
Joka tahallisesti tail varomatto- Den som uppsåtligen eler av muudesta rikkoo 9 luvun 6 artik- oaktsamhet bryter mot kap. 9 art. Jan säännöstä, tuomittakoon sak- 6 dömes till böter eller fängelse i koon tai vankeuteen cnintään yh- högst ett år. deksi vuodeksi.
Joka tahallisesti tai varomatto- Den som uppsåtligen eller av muudesta laiminlyö noudattaa, mi- oaktsamhet underlåter att fullgöra 1ä häncen velvollisuudekseen 9 lu- vad som åligger honom enligt kap. vun 5 artiklan nojalla on määrät- 9 art. 5. dömes till böter. ty, tuomittakoon sakkoon.
12 artikla Art. 12
Syyte tcosta, jota tarkoitetaan Åtal för gärning som avses i art. 10 ja 11 artiklassa, pantakoon vi- 10 och 11 skall anhängiggöras vid reille yleisessä alioikeudessa sillä allmän underrätt i den ort där paikkakunnalla, missä rikkomus on övertridelsen begåtts. tehty.
Milloin 9 luvun 6 artiklaa vas- Avser brott mot kap. 9 art. 6 taan tehtyrikos koskec muuta kuin annat än förhållande av betydelse jommankumman maan puolustuk- för någotdera landets försvar, får selle merkitykscllistä olosuhdetta, brottet åtalas av åklagare endast saa syyttäjä panna vireille syytteen efter angivelse av målsägande. vain asianomistajan tehbtyä siitä ilmiannon.
13 artikla Art. 13
Seuraamuksesta sillc, joka aset- Om påföljd för den, som antaa veteen ja käyttää kalanpyydyk- bringar och brukar fiskeredskap siä tai muita laitteita vastoin 5 Iu- eller annan anordning i strid mot vun 2 tahi 3 artiklan määräyksiä bestämmelserna i kap. 5 art. 2 kalaväylästä tai rauhoituspiireistä eller 3 om fiskådra eller fredningstaikka kalastaa vastoin 5 luvun 4 zoner eller som fiskar i strid mot artiklassa olevia tahi 5 luvun 5 ar- bestämmelserna i kap. 5 art. 4 eltiklan 2 momentin nojalla annet- ler mot föreskrift meddelad enligt tuja määräyksiä, määrätään Tor- kap. 5 art. 5 andra stycket, ges nionjoen kalastusalueen kalastus- bestämmelser i stadgan för Torne säännössä. älvs fiskeområde.
Kap. 10. Slutbestimmelser I artikla Art. 1
Tämän sopimuksen tuikintaa ja Tvist mellan staterna om tolksoveltamista koskeva = valtioiden ningen och tillämpningen av denna välinen crimielisyys on ratkaistava överenskommelse skall avgöras i noudattaen pysyväisen tutkinta- enlighet med den mellan Sverige ja sovittelulautakunnan asettami- och Finland den 27 juni 1924 av-
Prop. 1971: 137 118
sesta Suomen ja Ruotsin välillä 27 slutade överenskommelsen angåpäivänä kesäkuuta 1924 tehtyä so- cnde upprättandet av en fast unpimusta. dersöknings- = och = förliknings-
nämnd.
2 artikla Art. 2
Tämä sopimus, joka on tehty Denna överenskommelse, som kaksin ruotsin- ja suomenkielisin är avfattad i två exemplar på kappalein, on ratifioitava. Rati- svenska och finska språken, skall fioimisasiakirjat on mahdollisim- ratificeras. Ratifikationshandlingman pian vaihdettava Helsingissä. arna skall snarast möjligt utväxlas
i Helsingfors.
Suomenkiclinen ja ruotsinkieli- De svenska och finska texterna nen teksti ovat kumpikin yhtä to- har samma vitsord. distusvoimaiset.
3 artikla Art. 3
Sopimus tulee voimaan 1 päl- Överenskommelsen träder = 1 vänä tammikuuta 1972. kraft den 1 januari 1972.
4 artikla Art. 4
Tämän sopimuksen tullessa voi- Vid ikraftträdandet av denna maan lakkaavat olemasta voimassa överenskommelse upphör giltighe-
ten av
Suomen ja Ruotsin välillä yhtei- konventionen den 10 maj 1927 sen lohenkalastuksen järjestämi- mellan Sverige och Finland angåsestä Tornion- ja Muonionjoissa ende ordnandet av det samfällda 10 päivänä toukokuuta 1927 tehty laxfisket i Torne och Muonio soOpimus, älvar,
Suomen ja Ruotsin välillä 8 päi- deklarationen den 8 september vänåä syyskuuta 1966 tehty selitys- 1966 mellan Sverige och Finland kirja, joka koskee yhteisen lohen- rörande tillämpningen av konvenkalastuksen järjestämisestä Tor- tionen den 10 maj 1927 angående nion- ja Muonionjoissa 10 päivänä ordnandet av det samfällda laxtoukokuuta 1927 tehdyn sopimuk- fisket i Torne och Muonio älvar, sen soveltamista, sekä samt
Suomen ja Ruotsin välillä 10 deklarationen den 10 maj 1927 pätvänä toukokuuta 1927 tehty mellan Sverige och Finland rö- Tornionjoen kalastusalueen kalas- rande fastställande av stadga för tussäännön vahvistamista koskeva fiskets bedrivande inom Torne älvs selityskirja. fiskeområde.
5 artikla Art. 5
Jos tässä sopimuksessa tarkoi- Om anläggning cHer företag, tettu laitos on tehty tai yritys som avses i denna överenskommeltoteutcettu ennen sopimuksen voi- se, tillkommit innan överenskon -: maantuloa tai sen jälkeen tuo- melsen trätt i kraft eller tillkommioistuimen taikka muun virano- mit därefter i enlighet med dom-
stols eller annan myndighets på mukaisesti antaman luvan noialla, grund av förut gällande bestämon sanottuja aikaisempia määrävk- melser meddelade beslut, skall försiä sovellettava kysymyksen ollessa ut gällande bestämmelser tillämpas laitoksen tai yrityksen laillisuu- vid bedömande av anläggningens
Prop. 1971: 137 119
desta sekä siihen liittyvistä oikeuk- eller företagets laglighet och där-
sista ja velvollisuuksista. Tämän med förenade rättigheter och skylsopimuksen mäöäräyksiä uudelleen digheter. Bestämmelserna om omtutkimisesta saadaan kuitenkin so- prövning i denna överenskomveltaa tässä tarkoitettuun laitok- melse får dock tillämpas på aneen tai yritykscen. läggning eller företag som nu av-
Ses.
Hakemus- tai muu asia, joka Mål eller ärende som vid denna tämän sopimuksen voimaan tulles- överenskommelses ikraftträdande sa on vireillä tuomioistuimessa tai är anhängigt vid domstol eller anmuussa viranomaisessa ja joka nan myndighet och som rör fråkoskee kysymystä, joka kuuluu ga som omfattas av överenskomsopimuksen piiriin, on käsiteltävä melsen skall handläggas och beja ratkaistava aikaisemmin voi- dömas enligt förut gällande bemassa olleiden määräysten mukai- stämmelser. sesti.
Kivirannan pato saadaan raken- Kiviranta pata får utslås och taa ja sitä voidaan käyttää tähän drivas enligt hittills gällande regler asti voimassa olleiden määräysten intill ett år från ikraftträdandet av mukaisesti vielä yhden vuoden ai- överenskommelsen. kana sopimuksen voimaantulosta lukien.
6 artikla Art. 6
Sopimus lakkaa olemasta voi- Överenskommelsen upphör att massa sen kalenterivuoden alusta gälla vid det årsskifte som inträffar lukien, joka ensiksi sattuu kahden sedan två år förflutit från det övervuoden, kuluttua siitä, kun jompi- enskommelsen av någondera staten kumpi valtio on sanonut irti sopi- uppsagts. Vid uppsägning skall stamuksen. Valtioiden on irtisanomi- terna, till förekommande av att sen sattuessa, välttääkseen yleisten allmänna intressen skadas och enetujen ja yksityisten oikecuksien skild rätt lider intrång, upptaga loukkaamista, ryhdyttävä neuvot- förhandlingar om fortsatt bestånd telemaan niiden laitosten pysyttä- av anläggningar som sträcker sig misestä, jotka ulottuvat valtakun- över riksgränsen och som tillkomnan rajan ylitse ja jotka on raken- mit i enlighet med överenskomnettu sopimuksen mukaisesti. melsen.
Prop. 1971: 137 120
Liite A Bilaga A
Suomalais-ruotsalaisen rajajokiko- Stadga för finsk-svenska gränsälvsmission ohjesääntö kommissionen Kanslia ja henkilökunta Kansli och personal
18 18
Suomalais-ruotsalaisella rajajo- För finsk-svenska gränsälvskomkikomissiolla tulee olla kanslia missionen skall finnas kansli på sillä rajaseudun paikkakunnalla, ort inom gränsbygden, som bejonka molemmat hallituksct yh- stämmes av båda regeringarna gedessä määräävät. Komissiolla pi- mensamt. Postadress för kommistää olla postiosoite kummassakin sionen skall finnas i båda statervaltiossa. na.
Kansliaa varten tarpeelliset huo- Erforderliga lokaler för kansliet neistotilat asettaa käytettäväksi ja tillhandahålles och bekostas av kustantaa sc valtio, minkä alueella den stat där kanslict skall vara bekanslia sijaitsee. läget. 28
2§
Komissiolla tulee olla sen valit- Hos kommissionen skall finnas sema lainoppinut sihtceeri. Sih- av kommissionen utsedd lagkunnig teeriksi on valittava henkilö, joka sekreterare. Till sekreterare bör uthallitsec sekä suomen cttä ruotsin ses person, som behärskar både kieltä. Tarvittaessa voidaan valita finska och svenska språken. Vid useampia sihteereitä. behov kan flera sekreterare utses.
Lisäksi tulee komission palve- Därjämte skall hos kommissioluksessa olla muuta henkilökun- nen finnas anställd den övriga taa, jota tarvitaan kansliatehtävien personal som är behövlig för gösuorittamiseen. Myös tämän hen- romålen på kansliet. Även denna kilökunnan valitsee komissio. personal utses av kommissionen.
Virkatehtävät, palkkaus ym. Tjänsteåligganden, avlöning m. m.
3§ . 3§
Komission puheenjohtajan asia- På kommissionens ordförande na on johtaa ja valvoa hakemus- ankommer att leda och övervaka ja hallintoasiain valmistelua. Hä- beredandet av mål och ärenden. nen tulee huolehtia siitä, että ko- Han skall tillse, att den hos kommission palveluksessa oleva hen- missionen — anställda personalen kilökunta täyttää tehtävänsä ja fullgör sina åligganden samt att etlä esille tulevat hakemus- ja förekommande mål och ärenden hallintoasiat viivytyksettä otetaan utan dröjsmål kommer under bekäsiteltäviksi. handling.
Komission muun jäsenen tulee Annan medlem av kommissiopuheenjohtajan kutsusta ottaa osaa nen skall efter kallelse av ordfökomissien kokouksiin sekä asiain randen deltaga i kommissionens laadun mukaan erityisin sclvityk- sammanträden samt i förekomsin tai tutkimuksin avustaa omalla mande fall, genom särskilda utredpätevyysalallaan asiain valmiste- ningar eller undersökningar inom lua. sitt kompetensområde, biträda vid
beredande av mål och ärenden.
Varajäsenen tulee puheenjohta- Ersättare skall efter ordföran-
Prop. 1971: 137 121
jan kutsusta ryhtyä virantoimituk- dens kallelse inträda i tjänstgöring scen jäsenen ollessa estyneenä. vid förfall för medlem.
4 IP
4§
Sihteerin tulee puheenjohtajan Sekreterare skall efter ordföranohjeiden mukaan avustaa hake- dens anvisningar biträda vid bemus- ja hallintoasioiden valmiste- redandet av mål och ärenden, föra Jussa, pitää komission pöytäkirjoja kommissionens protokoll och diaja diaarioita. huolehtia kutsujen rier, ombesörja expedition av kalja muiden asiakirjojen läihettämi- lelser och andra sådana handlingsestä sekä rahavarojen hallinnosta, ar, ombesörja medelsförvaltningen niin kuin tämän ohjesäännön 12 enligt vad som föreskrives i 12 § i $:ssä määrätään, sekä muutoinkin denna stadga samt i övrigt biträda avustaa kansliatchtävien suoritta- med göromålen på kansliet. misessa.
Muun henkilökunnan tulee pu- Övrig personal skall enligt närheenjohtajan tarkempien määräys- mare föreskrifter av ordföranden ten ja sihteerin ohjeiden mukaan och efter sckreterares anvisningar suorittaa kansliassa esiintyvät kir- utföra på kansliet förekommande joitustyöt ja muut tehtävät. skrivgöromål och andra arbetsupp-
gifter.
58 5§
Komission jäseneltä vaaditaan, Medlem 2v kommissionen skall että hän ennen virantoimitukseen innan han träder i tjänstgöring ha ryhtymistä on kotimaassaan van- aviagt domared eller domarförnonut tuomarinvalan tai antanut säkran i sitt hemland. tuomarinvakuutuksen.
68 6 §
Komission jäsen ja sen palve- Vad kommissionen eller dess luksessa oleva henkilö ei saa il- ordförande beslutat får ej av medmaista, mitä komissio tai sen pu- lem av kommissionen eller av den heenjohtaja on päättänyt, ennen som tjänstgör hos kommissionen
uppenbaras, förrän beslutet i vcjestyksessä annettu tiecdoksi. derbörlig ordning meddelats.
78 Li
Komission jäsenen palkkion sekä För medlem av kommissionen häntä koskevat matkakustannusten bestämmes arvode samt grunderna korvaukset ja päivärahan maksa- för resekostnads- och traktamentsmisen perusteet määriä hänen ersättning av regeringen i hans kotivaltionsa hallitus. hemstat.
8§ 8§
Komissio määrää henkilökun- Arvode eller avlöning till komtansa palkkiot tai palkkauksen. missionens personal bestämmes av Muista palvelusehdoista on sovel- kommissionen. I fråga om anställtuvin osin voimassa, mitä palveluk- ningsvillkor i övrigt skall i tillimpsessa olevan henkilön kotipaikka- liga delar gälla vad lagen i den kunnan valtion laki säätää julki- stat där den anställda har sitt hemscen toimeen otctusta. vist stadgar beträffande den som
är anställd i allmän tjänst.
Prop. 1971: 137 122
ÅAukiolo- ja vastaanottoaika Öppethållande och mottagningstid
9 § 95
Kanslian 1tulce olla yleisölle Kansliet skall hållas öppet varje avoinna jokaisena työpäivänä ko- arbetsdag å viss av kommissionen mission määräämän ajan. bestämd expeditionstid. Puheenjohtajan tai sihteerin tu- Ordföranden eller sekreterare lee, mikäli komission suorittama skall, sävitt ej hinder möter av toimitus tai muu pätevä syy ei olc förrättning i kommissionens tjänst estecnä, olla toimistossa tavatta- ciler annat behörigt skäl, finnas vana määrättyyn aikaan, vähintään tillstädes på kansliet på bestämd kerran viikossa. tid minst en gång i veckan. Kanslian ovella tulee olla ilmoi- På kansliets dörr skall finnas tus aukioloajasta sekä ajoista, joina anslag om expeditionstiden samt puhecnjohtaja tai sihteeri yleensä om tid då ordföranden eller sekreovat siellä tavattavissa. Ilmoitus terare företrädesvis är att träffa aukioloajasta on myös mainittava där. Meddelande om expeditionsyleisessä puhelinluettelossa. tiden skall även införas i den allmänna telefonkatalogen.
Taloushallinto Ekonomisk förvaltning 10 § 10 38 Komission — jäsenen = palkkion Arvode till medlem av kommismaksaa hänelle hänen kotivaltios- sionen utbetalas i hans hemstat av myndighet som regeringen i den viranomainen. staten bestämmer.
11 8 11.3
Komission = työstä aihcutuvat Utbetalningar avseende andra muut, kuin 1 §:n 2 momentissa ja kostnader för kommissionens verk- 10 §:ssä mainitut kustannukset, samhet än sådana som omnämnes maksaa komissio. Tähän tarkoi- i 1 § andra stycket och 10 § sker tukseen on komission käytettäväksi från kommissionen. För detta änosoitettava ennakolta varoja. En- damål skall erforderliga förskott nakko on, yleensä yhtä suurena tillställas kommissionen. Förskott kummaltakin valtiolta, komission skall, i regel med lika belopp från tilauksesta maksettava komissiolle båda staterna, efter rekvisition från kummankin = valtion hallituksen kommissionen utbetalas av mynmääräämän viranomaisen tolmes- dighet i vardera staten som regeringen i staten bestämmer.
12.3 Komission rahavarojen hoidosta Medelsförvaltningen för kom huolehtii sihteeri. missionen ombesörjes av sekresrare. Sihbteerin on puolivuosittain an- Redovisning för förvaltningen nettava hallintoa koskeva tilitys skall halvårsvis av sekreterare komission tarkastettavaksi. Tarkas- lämnas till kommissionen för tuksen yhteydessä on komission granskning. I samband med päätettävä kustannusten lopullises- eranskningen skall kommissionen ta jakautumisesta valtioiden kes- fastställa den slutliga kostnadsförken. delningen mellan staterna. Komission on annettava kappale Kommissionen skall avlämna ett
Prop. 1971: 137 123
tilityskirjoista kummankin valtion exemplar av redovisningshandlinghallituksen määräämälle virano- arna till myndighet i vardera stamaiscile. Tilintarkastuksesta mäiä- ien som regeringen 1 staten be-
stämmer. Om revision bestämmer tukset yhdessä. regeringarna i båda staterna gc-
mensamt.
Määråäyksiä hakemus- ja hallinto- Vissa bestämmelser om behandasiain käsittelyvstä lingen av mål och ärenden 13 § 13 §
Hakemukset ja muut asiakirjat, Ansökningar och andra handjotka annetaan tai lähetetään ko- lingar som inges eller insändes till missiolle, voivat olla joko suomen- kommissionen kan vara avfatltade tai ruotsinkielisiä. Mikäli nmiden antingen på finska eller på svenskääntämiscen on syytä, huolehtii ka språket. I den mån Ööversättsiitä komissio. ning är påkallad verkställes den
genom kommissionens försorg.
Komission päytäkirjat ja pää- Kommissionens protokoll och tökset on asianhaarain mukaan beslut skall efter omständigheterlaadittava jommallakummalla tai na avfattas på ettdera eller på båkummallakin kielellä. da språken.
14 § 14 85
Kokouksiaan varten saa komis- För sina sammanträden äger sio asianomaisen lääninhallituksen kommissionen enligt bestämmanmåääräyksen mukaan käyttää tar- de av vederbörande länsstyrelse peellisia huoneistotiloja käräjäta- disponera erforderliga lokaler i lossa, koulussa tai muussa yleises- tingshus, skola eller annan allmän sä rakennuksessa. Lämmityksestä, byggnad. Särskilda utgifter för siivouksesta ja muusta sellaisesta uppvärmning, städning och dylikt arheutuneet erityiset menot on skall ersättas. korvattava.
15 § 15 Lf
Komission päätöksistä ja muista Om avgifter å kommissionens toimituskirjoista suoritettavista beslut och andra expeditioner medmaksuista antaa määräyksiä sen delas bestämmelser av regeringen valtion hallitus, jonka alucella i den stat, där kansiiet är beläget; kanslia on; kertyneet maksut kuu- influtna avgiftsmedel tillfaller den luvat sanotulle valtiolle. staten.
Prop. 1971: 137 124
Liite B Bilaga B
Tornionjoen kalastusalueen kalas- Stadga för fisket inom Torne älvs tussääntö fiskeområde Yleisiä määrävksiä Allmänna bestämmelser
1§ 13
Tornionjoen kalastusalue käsit- Torne älvs fiskeområde omfattar täå seuraavat vesialueet: följande vattenområden, nämligen
Könkämäcnon ja Muonionjoen Könkämä och Muonio älvar sekä sen osan Tornionjoesta ja ne samt den del av Torne älv och de järvet, missä Suomen ja Ruotsin sjöar i vilka riksgränsen mellan välinen valtakunnanraja kulkec Finland och Sverige löper (gräns- (rajajoer); älvarna),
ne järvet ja vesistöt, jotka ovat de sjöar och vattendrag vilka rajajokien haarautumia; utgör sidogrenar av gränsälvarna,
ne crityiset lasku-uomat, jotka de särskilda utflöden som bildas muodostuvat — Tornionjoen = eri av Torne älvs skilda mynningsgresuuhaaroista; sekä nar.
sen osan Pohjanlahtea, joka si- den del av Bottniska viken som jaitsee Suomen ja Ruotsin puolei- ligger inom finska och svenska sissa Alatornion kunnissa leveysas- Nedertorneå socknar norr om lateen 65?35'P pohjoispuolella. titudsparallellen 65?35'N.
Sitä osaa Tornionjocn kalastus- Den del av Torne älvs fiskcomalueesta, joka on pohjoispuolella råde som ligger norr om älvmynjokisuuta, eli Hellälän pohjoisen ningen, bestämd såsom en rät linje niemen kärjesti Suomen puolella mellan spetsen av Hellälä norra Ruotsin puvolella lähinnä vastassa udde på finska sidan och udden olevan Virtakarin niemen kärkeen Virtakari på närmast motliggande vedettyä suoraa viivaa, sanotaan svenska land, benämnes älvomriåjokialueeksi; siitä etelään olevaa det; den del som ligger söder därosaa sanotaan merialueeksi. Tor- om benämnes havsområdet. Torne nionjoen lasku-uomat kuuluvat älvs utflöden tillhör älvområdet. jokialueeseen.
2§ 28
Tässä säännössä tarkoitetaan I denna stadga förstås med
kiinteällä pyvdvyksellä: kimteää fast redskap: fast fiskeverk, så kalastuslaitetta ja lisäksi johtoai- ock med ledarm försett fiskereddaila varustettua pyydystä, joka skap, vilket med pålar celler tyngvajoin, painoin tai muulla tavoin der eller på annat sätt fästes vid on kiinnitetty pohjaan tai rantaan bottnen eller stranden och är avja joka on tarkoitettu olemaan pai- sett att kvarstå längre tid än två koillaan kahta vuorokautta pitem- dygn i följd; män ajan kerrallaan;
kiinteällä kalastuslaitteella: ra- fast fiskeverk: byggt eller timrat kennettua tai puusta tehtyi kalan- fiskeredskap av mera stadigvaranpyydystä, joka on pysyväisluontoi- de natur (pata): nen, niin kuin pato;
isorysällä: rysää, joka joltakin storryssja: ryssja, som i någon osaltaan on korkeampi kuin 1,5 del har större höjd än 1.5 meter; metriä; sckä
Prop. 1971: 137 125
laiskalla eli kosteverkolla: verk- laiska eller kosteverkko: nät vars koa, jonka toinen pää on kiinnitet- ena ände fastgjorts i skydd av ty Iuonnollisen tai keinoteckoisen naturligt eller anlagt strömhinder. virtasuojan kosteeseen.
3 § 3 §
Silmänsuuruudella tarkoitetaan Med maskstorlek förstås i denna tässä säännössä: stadga
havaspyydyksessä, joka voidaan beträffande nät som kan sträcvetää suoraksi: vastakkain ja pi- kas: avståndet mellan motstående simmällä toisistaan olevien solmu- och längst från varandra belägna jen keskipisteiden väliä, mitattuna knutars mittpunkter, mätt då redpyydyksen ollessa märkänä ja sil- skapet är vått och maskan sträckt män ollessa vaakasuoraan vedetty- diagonalt i nätslingans längdriktnä pyydyksen pituussuuntaan:; sc- ning; kä
havaspyydyksessiä, jota ei voida beträffande nät som ej kan vetäd suoraksi: silmän kahden lä- sträckas: kortaste avståndet mellan hinnä toisistaan olevan vastakkai- de två närmast varandra belägna sen sivun lyhintä väliä. motstående sidorna i maskan.
Silmänsuuruutta koskevaa miää- Bestämmelse om maskstorlek räystä ei ole katsottava rikotun, skall ej anses överträdd därigenom milloin muutama silmä poikkeaa att en eller annan maska avviker
från det bestämda måttet.
Kalastuksen hoito ja harjoittami- Fiskets vård och bedrivande nen
4§ 4§
Kalaväylästä jokialueella ja me- Om fiskådra inom älvområdet rialueen rauhoituspiireistä määrä- och fredningszoner inom havsomtään Suomen ja Ruotsin välillä rådet stadgas i kap. 5 art. 2 och 3 tehdvn rajajokisopimuksen 5 lu- i grinsälvsöverenskommelsen. vun 2 ja 3 artiklassa.
Rajajokisopimuksen 5 luvun 4 Vissa förbudsbestämmelser i fråartiklassa on määräyksiä, jotka ga om fisket i havsområdet närkieltävät kalastuksen merialucella mast älvmynningen gäller enligt lähinnä jokisuuta. kap. 5 art. 4 i gränsälvsöverens-
kommelsen.
5
us
5§
Isorysällä kalastaminen jokia- Fiske med storryssja är förbju- Iueella on kielletty. det inom älvområdet.
Kalastus keinotekoiseen virta- Fiske med laiska celler kostesuojaan asetetulla laiskalla eli verkko i skydd av anlagt strömkosteverkolla on kielletty. hinder är förbjudet.
65 6§
Kalastus atraimella on kielletty. Fiske med ljuster är förbjudet.
Kalastus varrellisella kalakou- Fiske med huggkrok, som är kulla on kielletty; sellaista välinet- försedd med skaft, är förbjudet; tä saa kuitenkin käyttää muuhun dock får sådant redskap användas pyydykseen tarttuneen kalan nos- för att bärga fisk, som fångats med
Prop. 1971: 137 126
tamiscen. Mitä tässä on sanottu, annat redskap. Vad nu sagts gälkoskee myös muuta välinettä joella ler även annat redskap varmed kalan voi keihästää. fisk kan spetsas.
78 7 La
Haavilla kalastettaessa ei saa Vid fiske med håv får eld eller käyttää tulta tai valoa. ljus ej användas.
Oo 85 [0 S
Kalastus harrilaudalla tai siihen Fiske med utter och därmed verrattavalla pyydyksellä, kuten jämförligt redskap, såsom mellan kalastajien välille pingoitetulla sii- fiskande sträckt rev med en celler malla yksine tai useampine peruk- flera tafsar, på vilka fästats krok, keineen, joihin on = kiinnitetty drag celler dylikt, ävensom fiske koukkuja, uistimia tai muita vie- med släp- eller kastlina, varå fäsheitä, sekä veto tai heittosiimalla, tats flera än tre särskilda krokar jossa samassa siimassa on enem- på samma rev, är förbjudet i älvmän kuin kolme erillistä koukkua, området. on jokialueella kiclletty.
2 8 9 8
Räjähdysaineen, huumaavan tai Fiske med sprängämne, dövanmyrkyllisen aineen taikka sähkö- de eller giftigt ämne eller elektrisk virran käyttäminen kalastuksessa ström är förbjudet. on kielletty.
Kalastukseen älköön myöskään Vid fiske får ej heller användas käytettäkö sellaisia pohjassa, ve- sådana föremål eller anordningar dessä tai sen yläpuolella olevia esi- på bottnen eller i eller ovanför neitä, joiden tarkoituksena on pe- vattnet, vilkas ändamål är att Jottamalla ohjata kala pyydykseen. skrämma fisken in i fångstredska-
pen.
Kalastaminen ampuma-aseela Fiske med skjutvapen är förbjuon kielletty. det.
10 § 10 8
Könkämäenossa — Kilpisjärvestä I Könkärä älv från utloppet ur Lätäsenon yhtymäkohtaan on kai- sjön Kilpisjärvi till Lätäsenos inkenlainen kalastus kielletty syys- flöde är allt fiske förbjudet under kuun 15 piäivän alusta Iokakuun tiden från och med den 15 sep- 20 päivän loppuun. tember till och med den 20 okto-
ber.
Jokialueclla Lätäsenon yhtymä- Inom iälvområdet nedströms Läkohdasta alavirtaan on kalastus täsenos inflöde är fiske med fast kiinteällä = pyydyksellä = kielletty redskap förbjudet från och med syyskuun 1 päivän alusta syyskuun den 1 september till och med den 14 päivän loppuun. 14 september.
Tokialueclla Lätäsenon yhtymä- Inom älvområdet nedströms Läkohdasta alavirtaan on kaikenlai- täsenos inflöde är allt fiske efter nen muu kalastus kuin nahkiaisen annan fisk än nejonöga (nätting) (silmun) pyydystäminen kielletty förbjudet under tiden från och syyskuun 15 päivän alusta marras- med den 15 september till och med kuun 15 päivän loppuun. den 15 november.
11 8 11 3
Jokialueella on kalastaminen Inom älvområdet är fiske med nuotalla tai kulteclla muussa kuin not eller kolk annorstädes än i kiinteässä kalastuslaittecssa = sa- fast fiskeverk samt fiske med drivmoin kuin kalastaminen ajoverkol- garn förbjudet under tiden mellan la kieletty kello 8 ja kello 18 vä- klockan 8 och 18 svensk tid eller lillä Ruotsin aikaa ja vastaavana motsvarande finsk tid. aikana Sucmen aikaa.
12 § 12 8
Ravustaminen on kielletty, :ol- Kräftfiske är förbjudet om lei rajajokikomissio toisin määrää. gränsälvskommissionen ej bestäm-
mer annat.
Helmisimpukan pyydystäminen Fiske efter pärlmussla är föron kielletty. bjudet.
13 8 13 §
Scuraavia kalalajeja ei saa pyy- Fisk av följande slag får icke dystää jollei kala täytä alempana fångas, om den ej håller nedan anmainittua vähimmälsmittaa mitat- givna minimimått räknat från nostuna leuan päästä pyrstöcvän spetsen till stjärtfenans yttersta uloimpaan kärkeen: spets:
1) Iohi 50 senttimetriä; 1) lax 50 centimeter;
2) taimen kalastettaessa Kilpis- 2) laxöring vid fiske i sjön Kiljärvessä ja Könkämäcnossa Lätä- pisjärvi och i Könkämä älv ned senon yhtymäkohtaan saakka 25 till Lätäsenos inflöde 235 centimesenttimetriä ja muualla Tornion- ter samt vid fiske inom Torne älvs joen kalastusalueella 35 sentti- fiskeområde i övrigt 35 centimeter; metriä; sekä
3) harjus 25 senttimetriä. 3) harr 25 centimeter.
14 § 14 §
Joka luvallista kalalajia pyydys- Har någon vid fiske efter tillåtet täessään on tahtomattaan saanut fiskslag utan avsikt råkat fånga kalan, jota hän 10 §:n 3 kohdan fisk, som han enligt 10 8 tredje tai 13 §:n mukaan ei olisi saanut stycket eller 13 § icke ägt fånga, pyydystää, ei hänen, jos kala heti skall han, om fisken genast utsläplasketaan takaisin vetecn, katsota pes i vattnet. icke anses ha överrikkoneen pyydystämiskieltoa. trätt fångstförbudet.
15 § 15 [246]
Rauhoitusaikana, ja alucclla, jol- Under fredningstid och inom la kalastus on kielletty, ci mitään område där fiske är förbjudet får kalanpyydyksiä, lukuun ottamatta inga fiskeredskap, utom redskap nahkiaisen (silmun) pyydyksiä, mil- för fångst av nejonöga (nätting) loin sellainen pyynti on sallittu, saa såvitt sådan fångst är tillåten, finolla vedessä. nas i vattnet.
Kalastuksen päätlyttyä on paalut, Efter slutfört fiske skall pålar, vaajat, pukit ja muut kalastuksessa störar, bockar och annat vid fiskäytetyt esincect viipymiättä pois- ket använt material ofördröjligen tettava — vedestä ja <nostettava tagas upp ur vattnet och föras i maalle. land.
Prop. 1971: 137 128
Patoa purettaessa on siihen kuu- Till pata hörande tyngder skail luvat painot tuotava maalle. vid patans nedrivning föras i land.
Matcen pyydystämiseen talvella Allt byggnadsmaterial till pata, tarkoitettujen patojen kaikki ra- avsedd för fångst av lake om vinkennustarpect on keväällä ennen tern, skall före islossningen om jäiden lähtöä poistettava vedestä våren tagas upp ur vattnet och ja nostettava maalle. föras i land.
16 § 16 §
Kiinteän kalastuslaitteen seinä- Grind i fast fiskeverk skall utmå on tehtävä siten, että pystyssä föras med avstånd om minst 6 olevien liisteiden väli on vähin- centimeter mellan stående spjälor tään 6 senttimetriä ja pitkällään och minst 9 centimeter mellan ligolevien väli vähintään 9 sentti- gande spjälor. metriä. 17 8 17 §
Siian tail muun pienemmän ka- I pata, avsedd för fångst av sik lan pyydystämiseen tarkoitetussa eller annat mindre fiskslag, får padossa ei saa käyttää mutkaa eli icke användas mocknät (potkupotkuverkkoa eikä myöskään ry- verkko), ej heller ryssja, mjärde elsää, mertaa tai lanaa, jonka pyyn- ler tina i vilken ingångsöppningen tiaukko tai siinä oleva nielurengas eller dennas ring i någon riktning on johonkin suuntaan Jläpimital- har större diameter än 16 centimetaan 16 senttimetriä suurempi. ter.
18 8 18.3
Jokialueella tulee kalanpyydyk- Inom älvområdet skall fiskeredsessä olla seuraava silmänsuuruus: skap ha följande maskstorlck: lohen ja taimenen pyyntiin tar- redskap avsett för fångst av lax koitetussa pyydyksessä: och laxöring:
1) kiinteässä pyydyksessä vähin- 1) fast redskap minst 66 millitään 66 millimetriä; meter;
2) nuotassa vähintään 100 milli- 2) not minst 100 millimeter, metriä, kuitenkin siten, että nuo- dock att not som användes för tassa, jota käytetään kalan nosta- fiskens upptagande i karsinapata, miscen karsinapadossa, mitta saa icke behöver hålla mer än 80 milolla vähintään 80 millimetriä: sekä limeter;
3) verkossa vähintään 100 milli- 3) nät minst 100 millimeter; metriä; muun kalan pyyntiin tarkoitetussa redskap avsett för fångst av annan pyydyksessä: fisk:
1) padossa, rysässä, merrassa ja 1) pata, ryssja, mjärde samt anmuussa lanassa kuin nahkiaispyy- nan tina än nejonögontina minst dyksessä vähintään 60 millimetriä; 60 millimeter;
2) nuotassa vähintään 64 ja 2) not minst 64 och högst 80 cnintään 80 millimetriä; sekä millimeter;
3) verkossa vähintään 60 ja 3) nät minst 60 och högst 80 enintään 80 millimetriä. millimeter.
19 8 19 8
Merialueella tulee kalanpyydyk- Inom havsområdet skall fiskesessä olla seuraava silmänsuuruus: redskap ha följande maskstorlek: klinteässä pyydyksessä: fast redskap:
Prop. 1971: 137 129
1) jos pyydys on tarkoitettu 1) om redskapet är avsett för silakan ja muikun pyyntiin, vähin- fångst av strömming och siklöja tään 24 millimetriä ja enintään 38 minst 24 millimeter och högst 38 millimetriä niinsanotussa kalape- millimeter i det s. k. fiskhuset; sässä; sekä 2) jos pyydys on tarkoitettu 2) om redskapet är avsett för muun kalan pyyntiin, vähintään fångst av annan fisk minst 66 mil- 66 millimetriä; limeter; nuotassa: not: 1) jos se on tarkoitettu silakan 1) om den är avsedd för fångst ja muikun pyyntiin, vähintään 24 av strömming och siklöja minst 24 millimetriä ja enintään 38 milli- millimeter och högst 38 millimeter; metriä; 2) jos se on tarkoitettu lohen ja 2) om den är avsedd för fångst taimenen pyyntiin, vähintään 100 av lax och laxöring minst 100 milmillimetriä; sekä limeter; 3) jos se on tarkoitettu muun 3) om den är avsedd för fångst kalan pyyntiin, vähintään 66 milli- av annan fisk minst 66 millimeter; metriä; verkossa: nat: 1) jos se on tarkoitettu silakan, 1) om det är avsett för fångst muikun ja syöttikalan pyyntiin, av strömming, siklöja och betcsvähintään 24 millimetriä ja enin- fisk minst 24 millimeter och högst tään 38 millimetriä; sekä 38 millimeter; 2) jos se on tarkoitettu muun 2) om det är avsett för fångst kalan pyyntiin, vähintään 60 milli- av annan fisk minst 60 millimeter. metriä. Jos tässä pykälässå mainitun Om användning av sådant i silakan, muikun ja syöttikalan denna paragraf omförmält redskap pyyntiin tarkoitetun pyydyksen som är avsett för fångst av strömkäyttäminen osoittautuisi vaiku- ming. siklöja och betesfisk skulle tukseltaan vahingolliscksi näille visa sig inverka menligt på tilltai muille kalalajeille, voi raja- gången av dessa celler andra fiskjokikomissio rajoittaa pyyvdyksen slag, äger gränsälvskommissionen kävttöä tai kieltää sen. begränsa eller förbjuda användningen av redskapet.
20 § 20 § Rajajokikomissio voi antaa mää- Gränsälvskommissioncen äger uträyksilä veteen asetettujen kalan- färda bestämmelser angående visst pyydysten välisestä vähimmästä minsta avstånd mellan utsatta etälsyydestä sekä kiintciden kalan- fiskeredskap, så ock angående pyydysten = suoja-alueesta, jolla skyddsområden för fasta fiskeredliikkuvan pyydyksen käyttäminen skap inom vilka områden fiske on kielletty. med rörligt redskap skall vara förbjudet.
218 213 Rajajokikomissio voi, sikäli kuin Griänsiälvskommissionen äger i se kalastuksen hoidon kannalta tai den mån det finnes påkallat av kalanviljelystä tahi tieteellistä tar- fiskevårdshänsyn eller för fiskodkoitusta varten osoittautuu tar- ling eller vetenskapligt ändamål peelliscksi, myöntää poikkeuksia medge undantag från bestämmelse
Prop. 1971: 137 130
tämän säännön måääräyksistä. i denna stadga. Kalanistutusta, jota ei suoriteta Sådan utplantering av fisk, som erikseen annetun määräyksen täyt- ej sker till åtlydnad av föreskrift tämiscksi, ei saa toimittaa ilman lämnad i särskild ordning, får icke rajajokikomission lupaa. Lupa voi- äga rum utan medgivande av daan antaa vasta, kun valtion gränsälvskommissionen. Medgivankalastusviranomainen on puolta- de kan lämnas först efter tillstyrnut hakemusta. kan av statlig fiskerimyndighet. Ensimmäilsessä ja toisessa mo- I samband med medgivande enmentissa mainitussa luvassa on ligt första eller andra stycket skall annettava asianmukaiset määräyk- kommissionen meddela lämpliga set luvan väärinkäyttämisen estä- föreskrifter till förekommande av miseksi. att medgivandet missbrukas.
22 § 22.8
Rajajokikomissiolla on oikeus Gränsiälvskommissionen — äger muussakin kuin 21 §:ssä tarkoite- även i annat fall än som avses i tussa tapauksessa myöntää poik- 21 3 medge undantag från bestämkeuksia 10 sckä 16—19 §:n mää- melserna i 10 och 16—19 §§ i den räyksistä sikäli, kuin se osoittautuu mån det finnes påkallat. Är frågan tarpeelliseksi. Milloin kysymyk- av särskild betydelse, skall den unsellä on erityistä merkitystä, on se derställas båda regeringarnas prövalistettava molempien hallitusten ning. harkittavaksi.
Kalanpyydysten merkitseminen Märkning av fiskeredskap 23 § 23 8 Pyyntiin asctettu kalanpyydys, Fiskeredskap, som står ute och jota ei valvota, on merkittävä si- ej är under uppsikt, skall vara ten, että merkinnästä sclvästi il- märkt på sådant sätt, att därav menec, kuka on pyydyksen omis- otvetydigt framgår vem som är taja tai käyttäjä, sekä hänen koti- ägare celler brukare av redskapet paikkansa. Merkinnän tulee olla samt dennes hemvist. Märkningen hyvin havaittavissa ilman, cttä skall kunna tydligt iakttagas utan pyydystä tarvitsce nostaa vedestä. att redskapet behöver tagas upp ur vattnet. Rikkomusvastuu ym. Ansvar m. m.
24 8 24 §
Joka tahaliaan Den som uppsåtligen asettaa kalanpyydyksen tai muun anbringar och brukar fiskeredlaitteen ja sitä käyttää ilmeisesti skap eller annan anordning i upsen vastaisesti, mitä rajajokisopi- penbar strid mot vad som enligt muksen 5 luvun 2 tai 3 artiklassa kap. 5 art. 2 eller 3 i gränsälvson säädetty kalaväylästä tai rauhoi- överenskommelsen gäller om fisktuspiircistä; ådra eller fredningszoner, tahi, joka kalastaa selvästi vas- eller fiskar i uppenbar strid mot toin rajajokisopimuksen 5 luvun 4 förbudsbestämmelse i kap. 5 art. artiklassa määrättyä kieltoa; 4 i gränsälvsöverenskommelsen, taikka, joka kalastaa tavalla, eller fiskar på sätt som enligt 5, joka tämän säännön 5, 7 tai 7 eller 9 3 i denna stadga är för- 9 §:ssä on kielletty tai on vastoin bjudet celler i strid mot föreskrift i 10-—-13 §:ssä olevaa määräystä, 10—-13 8, dömes till böter eller
Prop. 1971: 137 131
tuomittakoon sakkoon. tahi van- fängelse i högst sex månader. keuteen enintään kuudeksi kuukaudeksi. 25 8 25 8
Sakkoon tuomitaan, jos joku Till böter dömes, om någon tahallaan uppsåtligen
kalastaa 6 tai 8 8:ssä kielletyllä fiskar med redskap som enligt 6 pyyvdyksellä: eller 8 § är förbjudet,
tai, harjoittaakseen taikka edis- eller i avsikt att bedriva eller tääkseen kalastamista 6 §:n 1 mo- främja fiske med redskap som avmentissa tai 8 §:ssä tarkoitetulla ses I 6 § första stycket eller 8 § pyydyksellä, ottaa kalavesille men- vid färd å fiskevatten medför sånessään mukaansa tällaisen pyy- dant redskap, dyksen;
tai, harjoittaakseen taikka edis- eller i avsikt att bedriva eller tääkseen 9 §:n 1 tai 2 momen- främja fiske som sägs i 9 § första tissa mainittua kalastusta, ottaa celler andra stycket vid färd å fiskekalavesille mennessään mukaansa vatten medför ämne, föremål celler sellaiseen kalastukseen tarkoitetun anordning avsedd för sådant fiske, aineen, esineen tai laitteen; :
tai kiinteässä kalastuslaitteessa eller i fast fiskeverk begagnar käyttää pyyntiaukkoa, jossa liis- grind, som icke håller i 16 § angivteiden väli ei ole 16 §:n mukai- na avstånd mellan spjälorna, nen;
tai kalastaa pyydyksellä, joka eller fiskar med redskap som en- 17 8§:ssä on kielletty, tai pyydyk- ligt 17 § är förbjudet eller med sellä, jossa silmänsuuruus ei vas- redskap som icke håller i 18 eller
19 § angivna maskstorlek,
tai rikkoo 20 §:n nojalila annet- eller bryter mot bestämmelse tua määräystä; som utfärdats med stöd av 20 8,
tai istuttaa kalaa ilman 22 §:n eller utplanterar fisk utan till- 2 momentissa mainittua lupaa; stånd som sägs i 22 § andra styc-
ket,
taikka kalastaa vastoin rajajoki- eller fiskar i strid mot föreskrift sopimuksen 5 luvun 5 artiklan 2 meddelad enligt kap. 5 art. 5 andmomentin nojalla annettua mää- ra stycket i gränsälvsöverenskomräystä. melsen.
26 8 26 3
Joka tahallaan tai varomatto- Den som uppsåtligen eller av muudesta rikkoo 15 tai 23 &:n oaktsamhet åsidosätter föreskrifmääräyksiä, tuomittakoon sak- terna i 15 eller 23 8 dömes till koon. böter. 27 8 27 8
Jos jonkun todetaan svyllisty- Finnes någon ha gjort sig skylneen 24 tai 25 §:n mukaan ran- dig till fiske som är straffbelagt gaistavaan kalastukseen, on pyy- enligt 24 eller 25 38, skall den dystetty kala tai, milloin se on fångade fisken eller, om den förpilaantunut taikka ei enää ole skämts eller ej är i behåll, dess värtallella, sen arvo julistettava mene- de förklaras förverkat, om det icke tetyksi, mikäli tätä ei katsota il- finnes uppenbart obilligt. meisesti Kohtuuttomaksi.
Prop. 1971: 137 132
Jos jostakin kalaerästä tavataan Påträffas i ett parti fisk sådan sellaista kalaa, joka 1 momentin fisk som enligt första stycket skall nejalla on oleva menetetty sen vara förverkad på den grund att vuoksi, että se on pyydystetty lu- den fångats å otillåten tid eller vattomana aikana tai on alamittais- icke håller stadgat minimimitt, ta, on, milloin kalaerän haltija ci skall, därest ej innehavaren av parheti omalla kustannuksellaan anna tiet genast på egen bekostnad lå- Iuotettavan henkilön lajitella muu- ter trovärdig person frånsortera ta kalaa erilleen, myös viimeksi den övriga fisken, även denna fisk mainittu kala julistettava menete- förklaras förverkad, om det icke tyksi, mikäli tätä ei katsota ilmei- finnes uppenbart obilligt. sesti kohtuuttomaksi.
Milloin kala julistetaan mcenetce- Förklaras fisk förverkad, skall tyksi. on myös laatikko tal muu även låda eller annan förpackning päällys, missä kalaa säilytetään, vari den förvaras, vara förverkad. oleva menetetty.
283 28 §
Kalanpyydys, jota on käytetty Fiskeredskap, vilket använts vid 24 tai 25 §:n nojalla rangaista- fiske som är straffbelagt enligt 24 vaan kalastukseen; eller 25 8,
tai, joka, vaikka kalastamista eller som utan att fiske ägt rum ei olekaan harjoitettu, on otettu medförts vid färd å fiskevatten mukaan kalavesille mennessä olo- under omständigheter som föransuhteissa, jotka 25 §&:n mukaan leder straff enligt 25 8, aiheuttavat rangaistuksen;
tai, joka on ollut asctettuna eller som stått ute i strid mot pyyntiin vastoin 15 §:n määräystä 15 § eller utan märkning enligt tai jätetty merkitsemättä 23 §:n 238, mukaisesti,
on julistettava kokonaan tai skall förklaras helt eller delvis osaksi menetetyksi, mikäli omis- förverkat, såvitt ägaren elier någon taja tai hänen sijaisensa on tehnyt som var i hans ställe uppsåtligen teon tai siihen taballisesti myötä- förövat gärningen eller medverkat vaikuttanut eikä menettäminen ole därtill och det ej är uppenbart ilmeisesti kohtuutonta; jollei pyy- obilligt; finnes redskapet ej i bedys ole tallella, on sen arvo ju- håll, skall i stället dess värde förlistettava menetetyksi. klaras förverkat.
Mitä tässä pykälässä on sää- Vad i denna paragraf stadgas detty, ei koske ampuma-asetta. gäller ej skjutvapen.
29 § 298
Edellä 27 ja 28 §:ssä omaisuu- De i 27 och 28 §§ meddelade den menettämisestä annetut mää- bestämmelserna om förverkande räykset eivät koske henkilöä, joka gäller ej mot den som i god tro vilpittömässä mielessä on saanut förvärvat egendomen eller särskild omaisuuden tai erityisen oikeuden rätt därtill. siihen.
Menetetyksi julistettu omaisuus Förverkad egendom eller värdet tai sen arvo on tuleva sille val- därav skall tillfalla den stat i viltiolle, jossa menettämistä koskeva ken beslutet om förverkande medpäätös annetaan. delats.
Prop. 1971: 137 133
30 § äv $
Jos 24 tal 25 §:ssä tarkoitetussa Eriappas någon i fall som avses tapauksessa joku tavataan verek- i 24 eller 25 3 på bar gärning eller seliään tai jos kalavedestätavataan anträffas i fiskevatten redskap, pyydys, joka tämän säännön mu- som enligt denna stadga är otillåtet kaan on luvaton tai joka on ase-- eller som står ute i uppenbar strid tettu pyyntiin ilmeisesti vastoin 15 mot vad i 15 § stadgas eller utan $'n säännöstä tai jätetty merkitse- märkning som sägs i 23 &, kan mättä 23 §:n mukaisesti, voidaan egendom, som eniigt 27 eller 28 § omaisuus, joka 27 tai 28 §:n no- kan förklaras förverkad, ävensom jalla voidaan julistaa menctetyksi, båt eller annat. som kan antagas sekä vene ja muu, jolla voidaan äga betydelse för utredningen om olettaa olevan merkitystä tcon scl- gärningen, tagas i beslag. vittämisessä, takavarikoida.
Oikeus toimittaa takavarikko 1 Behörighet att taga egendom i momentin nojalla on. paitsi polii- beslag enligt första stycket tillkomsiviranomaisella, poliisimichellä ja mer, förutom polismyndighet, povirallisela syyttäjällä. myös valtion lisman och åklagare, även fiskeviranomaisen määräämällä kalas- tillsynsman, som förordnats av tuksenvartijalla sckä asianomaisen statlig myndighet samt befattningsmeri- ja rajavartioston toimenhai- havare vid vederbörande kust- och tijalla. Jos takavarikon on toimitta- gränsbevakning. Har egendom benut muu kuin poliisiviranomainen, slagtagits av annan än polismynpoliisimies tai virallinen syyttäjä, dighet. polisman eller åklagare, on takavarikosta mahdollisimman skall anmälan om beslaget snarast piaa tehtävä ilmoeitus poliisiviran- möjligt göras till polismyndighet omaiselle tai syyttäjälle taikka lä- eller åklagare ciler till närmaste himmälle poliisimiehelle: ilmoituk- polisman: den som erhållit sådan sen saajan tulee menetellä nin anmälan har att förfara som om kuin hän itse olisi toimittanut ta- han själv giort boslaget. kavarikon.
31 § 31 §
Milloin on ilmeistä, että kalan- Finnes uppenbart att fiskoredpyydys on asctetiu tal muuhun skap utsatts eller annan anordning toimenpiteceseen rybhdytty vastoin vidtagits i strid mot vad som enkalaväylästä tai rauhoituspiircistä list kap. 5 art. 2 eller 3 i gränsrajajokisopimuksen 5 Iuvun 2 tai älvsöverenskommelsen gäller om 3 artiklan mukaan voimassa olevia fiskådra eller fredningszoner eller määrävksiä taikka vastoin sanotun j strid mot förbudsbestämmelse i sopimuksen 5 luvun 4 artiklassa kap. 5 art. 4 i nämnda övorenssäädettyä kioltoa, eikä asiaa tch- kommelse, och följer ej rättelse dyn kuomautuksen johdosta heti genast efter det tillsägelse skett, korjata, tulee paikkakunnan ulos- äger på ansökan av den som lider ottomichen vahinkoa kärsineen ha- skada utmätningsmannen i orten kemuksesta ja toimitettuaan vh- ait, sedan han med trovärdig perdessö IMmotettavan henkilön kanssa son hållit syn på stället, meddela paikalla katselmuksen antaa tar- nödig handräckning på den tredvittavaa virka-apua niskoittelevan skandes bekostnad. kusiannuksella.
Milloin yleistä kalastusetua 10u- Beröres allmänt fiskeintresse, kataan, voi myös virallinen syyttä- kan även åklagare, statens fiskerijä, valtion kalastusvirkamies tai tjänsteman celler fisketillsynsman 5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 137
Prop. 1971: 137 134
valtion viranomaisen määräämä som förordnats av statlig myndigkalastuksenvartija pyytää virka- het söka handräckning. apua.
32 § 32 §
Jos kalanpyydyksen omistaja tai Försummar ägare eller innehahaltija laiminlyö täyttää 15 §:ssä vare av fiskeredskap att fullgöra säädetyn velvollisuutensa, on ulos- vad i 15 8 är stadgat, äger utmätottomiehen asiana määrätä työn ningsman förordna om arbetets teettämisestä laiminlyöjän kustan-. verkställande på den försumliges nuksella. bekostnad.
33 8 JD
Syyte tämän säännön rikkomi- Åtal för brott enligt denna stadsesta on pantava vireille sen paik- ga skall anhängiggöras vid allmän kakunnan yleisessä alioikeudessa, underrätt i den ort där överträdelmissä rikkomus on tapahtunut, sen begåtts eller vid allmän undertai yleisessä alioikeudessa sillä rätt i den ort inom endera staten paikkakunnalla jommassakummas- där den misstänkte har sitt hemvist sa valtiossa, missä rikkomuksesta eller mera varaktigt uppehåller sig. epäillyllä on kotipaikka tai missä hän pysyvähkösti oleskelee.
Prop. 1971: 137 135
Liite C Bilaga C
Sääntö, joka koskee Suomen ja Stadga om prövnings- och anmäl- Ruotsin välisen rajajokisopimuksen ningsskyldighet för verksamhet 6 luvun 3 artiklassa tarkoitetun som avses i kap. 6 art. 3 i gränstoiminnan lupakäsittely- ja ilmoi- älvsöverenskommelsen mellan Svetusvelvollisuutta rige och Finland
15 185
Tässä säännössäå tarkoitetaan Med tillstånd avses i denna luvalla sellaista lupaa Suomen ja stadga sådant tillstånd till verk- Ruotsin välisen rajajokisopimuksen samhet enligt kap. 6 art. 3 i 6 luvun 3 artiklan mukaiseen toi- gränsälvsöverenskommelsen melmintaan, jonka suomalais-ruotsa- lan Sverige och Finland som enlainen rajajokikomissio antaa sano- ligt kap. 6 art. 4 i nämnda övertun sopimuksen 6 tuvun 4 pykälän enskommelse lämnas av finskmukaisesti. svenska gränsälvskommissionen.
2§ 2§
Seuraavan laatuisia tehtaita tai Följande slag av fabriker eller muita laitoksia ci saa perustaa il- andra inrättningar får ej anläggas man lupaa, jos laitoksessa tullaan utan tillstånd om verksamhet, som harjoittamaan toimintaa, jota tar- avses 1 kap. 6 art. 3 i gränsälvskoitetaan rajajokisopimuksen 6 lu- överenskommelsen, skall bedrivas vun 3 artiklassa: vid inrättningen: 1. kaivos tai rikastuslaitos, 1. gruva eller anrikningsverk, 2. sintrauslaitos, rauta- tai te- 2. sintrings-, järn eller stålverk rästehdas tai raudanscostuslaitos, elier ferrolegeringsverk, 3. metallitehdas tai metallinja- 3. metallverk eller metallraffilostuslaitos, naderi, 4. metallien pintakäsittelyä 4, anläggning för ytbehandling suorittava laitos, av metall, 5. valimo, 5. gjuteri, 6. kaapelitehdas, 6. kabelfabrik, 7. sementtitehdas, murskaamo, 7. cementfabrik, krossverk, sepelilaitos, kivenhakkaamo, makadamverk, stenhuggeri, 8. kalkkia tai kalkkituotteita 8. anläggning för framställning valmistava laitos, av kalk eller kalkprodukter, 9. asfalttitehdas, öljysoralaitos, 9. asfaltverk, oljegrusverk, 10. littutehdas, 10. kritbruk, 11. mineraaleihin perustuvia ra- 11. fabrik för framställning av kennusaineita valmistava laitos, byggnadsmaterial på mineralbas, 12. mineraalivillatehdas, 12. mineralullsfabrik, 13. kalliolouhos taikka kiven-, 13. täkt av fast berg, sten, grus soran- tai hiekanottopaikka, eller sand, 14. posliini-, kaakeli- tai savi- 14. porslins-, kakel- eller lertuotetehdas, godsfabrik, 15. lasinvalmistustehdas, 15. fabrik för framställning av glas, 16. puunkyllästyslaitos, 16. träimpregneringsverk, 17. puuhioke-, paperi-, sellu- 17. träsliperi, pappersbruk, celloosa- tai rakennuslevytehdas, lulosa- eller wallboardfabrik, 18. sokeritehdas, 18. sockerfabrik,
Prop. 1971: 137 136
19. tärkkelystehdas, 19. stärkelsefabrik, 20. meijeri, kuivamaitotehdas 20. meteri, — torrmjölk- = eller glassfabrik, 21. teurastamo, Hihasäilyketeh- 21. slakteri, köttkonservfabrik das tai destruktiolaitos, eller destruktionsanläggning, 22. kalajauho- tai kalaöljyteh- 22. fiskmjöls- eller fiskoljefabdas tat kalanvalmistus- tai säilön- rik eller fabrik för beredning eller tätehdas, konservering av fisk, 23. vihannesten, juureksien, he- 23. fabrik för beredning eller delmien tai marjojen valmistus- tai konservering av grönsaker, rotsällöntätehdas, frukter, frukter eller bär, 24. margariinitehdas, 24. margarinfabrik, 25. hiivatehdas, 23. jästfabrik, 26. luujauho- tai nabkaliimateh- 26. benmjöls- eller hudlimsfabdas, rik, 27. panimo, mallastehdas, vii- 27. bryggeri, maltfabrik, spritnanpoölttimo, — virvoitusjuomateh- fabrik, läskedrycksfabrik, das, 28. einesvalmistetehdas, savus- 28. fabrik för framställning av tamo, färdiglagad mat, rökeri, 29. kahvinpaahtimo, 29. kafferosteri, 30. tekstiilejä valmistava tai vär- 30. fabrik för beredning eller färgning av textilier, ulltvätteri, 31. pesulaitos, jossa voidaan 31. tvätlinrättning för mer än käsitellä yli 500 kiloa pyykkiä 500 kg tvättgods per dygn, vuorokaudessa, 32. parkitsimo tai muu nahan- 32. garveri eller annan anläggkäsittelylaitos, ning för skinnberedning, 33. peruskemikaaleja valmistava 33. fabrik för framställning av tehdas, baskernikalier, 34. lannoitusainetta valmistava 34. fabrik för framställning av tehdas, gödselmedel, 35. muovia, iekokuitua, synteet- 35. fabrik för framställning av tistä kumia tai muovituotteita val- plast, konstfiber, syntetiskt gummi mistava tehdas, eiter plastprodukter, 36. kumitehdas, 236. gummifabrik, 37. kimröökitehdas. 37. kimröksfabrik, 38. lääketehdas tai serobakterio- 38. läkemedelsfabrik elier serologinen laitos, bakteriologisk inrättning, 39. ruuti- tai räjähdysaineteh- 39. krut- eller sprängämnesfabdas, rik, 40. öljyn- tai rasvanpuhdistamo, 50. fabrik för raffinering av oljor eller fetter, 41. väriainetta, harctsia, vernis- +1. fabrik för framställning av saa tai liuotusainetta valmistava färg, harts, fernissa eller lösningstehdas, meilcl, 42. paperi-, muovi- taj tekokui- 42, fabrik för impregnering av tuaineiden kyllästystehdas. pappeor-, plast- eller konstfibermaterial, 43. elektrodikoksia, grafiittia tai 43. fabrik för framställning av grafiittielektrodeja valmistava teh- elektrodkoks. gralit eller grafitdas, elektroder, +1. tävtemassoja tal pigment- 44. Tabrik för filler- eller pie-
Prop. 1971: 137 137
tejä valmistava tehdas, mentiramställning,
45. pesuainetehdas, 45. tvättmedelsfabrik,
46. torjunta-aineita valmistava 46. fabrik för framställning av tehdas. bekämpningsmedel,
47. atomi- tai kaasuturbiinivoi- 47. atom- eller gasturbinkraft-
malaitos, | anläggning,
48. höyryvoima- tai muu laitos, : 48. ängkraftanläggning eller anjossa lämmitykseen käytetään fos- nan anläggning för eldning med siilista polttoainetta ja jonka tcho fossilt bränste med tillförd effekt ylittäå 50 MW, överstigande 50 MW,
49. hiili-. nestekaasu- tai asety- 49, kol-, spalt- eller acetylenleenikaasulaitos, | gasverk, -
30. jätteiden käsittely- tai säily- 50. anläggning för behandling tyslaitos, iohon tuodaan jätettä yli eller deponering av avfall, om den 50 tonnia vuodessa, tai öljyjätteen tillförda avfallsmängden överstitar muun ecrityisjätteen käsittely- ger 50 ton om året, eller anläggtal Keskityslaitos, ning för behandling eller central
uppsamling av oljeavfall eller an-
nat specialavfall,
5j. romuvarasto tai romunkäsit- 51. skrotupplag eller anläggtelylaitos, ning för skrothantering,
52. eläintenkasvattamo, jossa on 52: anläggning för djurhållning tilaa yli 500 teurassialle tai 10.000 med utrymme för mer än 5C0 siipikarjayksilölle, slaktsvin eller 10 000 fjäderfän.
53. eläinlannan kuivaamislaitos, 53. anläggning för torkning av taikka animalieproducerad gödsel,
54. tehdas, josta myrkyn päästä- 54. fabrik, från vilken utsläpp mistä voi tapahtua. | av gifi kan komma att ske.
3§ 3§
Kysymyksen ollessa toimenpi- I fråga om åtgärd som innefat
teestä. joka sisältää muutoksen tar ändring av inrättning som an
laitokseen, jota tarkoitetaan 2 ges i 2 § eller ändring av använd $:ssö, tai tällaisen laitoksen käyt- ningen av sådan inrättning gällei töön, on voimassa seuraavaa. följande. | .
Milloin toimenpide yhdellä ker- Kan åtgärden på en gång eller taa tal ajan mittaan voi aiheuttaa efter hand medföra ökning av pilaantumisen = lisääntymisen = tai förorening eller ändring av föroremuutoksen, joka koskee pilaavan nings sammansättning eller sättet ineen kokoonpanoa tai sen pääs- för dess utsläppande, får den cj tämistapaa, toimenpidettä ci saa vidtagas utan tillstånd, om det ej suorittaa ilman lupaa, jollei ole är uppenbart att det kan ske utan timcistä, että se voi tapahtua ilman olägenhet av betydelse från hälsomerkittävää haittaa terveydelliseltä eller naturvårdssynpunkt eller med tahi luonnonhoidon kannalta tai hänsyn till annat allmänt intresse. muuhun yleiseen etuun katsoen.
43 4 §
Jos laitos, joka mainitaan 2 §:ssä, Skall inrättning som anges 12 § tehdään tai sitä muutetaan niin, utföras eller ändras så att avloppsettä jätevesi laitoksesta johdetaan vattnet från inrättningen leds till toiselle kwualuvaan jätevesilaitok- avloppsanläggning som tillhör an-
Prop. 1971: 137 138
seen, ei tämä saa laskea jätevettä nan, får denne ej utsläppa avloppsjätevesilaitoksesta ilman lupaa. vattnet från avloppsanläggningen
utan tillstånd.
5§ | 5§
Seuraavan laatuista jätevettä ei Avloppsvatten av följande slag
saa päästää vesistöön, järveen tai får ej utsläppas i vattendrag, sjö
muuhun vesialueeseen tai johtaa eller annat vattenområde eller 1etoiselle kuuluvaan jätevesilaitok- das till annan tillhörig avloppsanseen ilman lupaa: läggning utan tillstånd:
1. jätevettä asutustaajamasta, 1. avloppsvatten från tätbebygjoka käsittää enemmän kuin 200 gelse med mer än 200 invånare elasukasta, tai yli 200 henkilölle tar- ler från kasern, hotell, sjukhus elkoitetusta kasarmista, hotellista, ler därmed jämförlig inrättning, sairaalasta tai muusta niihin ver- avsedd för mer än 200 personer, rattavasta laitoksesta,
2. puristusmehua siilolaitokses- 2. pressaft från siloanläggning, ta,
3. virtsaa eläinsuojasta, 3. urin från djurstall,
4, heraa, joka ci ole pelkästään 4. vassle, som ej är av endast jätteen luontoista, spillkaraktär,
5. metalliteollisuudessa pintakä- 5. ytbehandlingsbad i metallinsittelyyn käytettävää kylpyliuosta dustri eller koncentrerat sköljvattai tällaisen kylpyliuoksen väke- ten från sådant bad. vöitynyttä huuhteluvetftä.
GS
6 §
Jos rajajokisopimuksen nojalla Har tillstånd att avleda avloppstai aikaisemmin voimassa olleen vatten som anges i 5 § lämnats enjärjestyksen mukaisesti on myön- ligt gränsälvsöverenskommelsen elnetty lupa johtaa jätevettä, jota ler enligt tidigare gällande ordtarkoitetaan 5 §:ssä, ei jätevettä ning, får avloppsvatten icke utan saa ilman lupaa päästää suurempia tillstånd = utsläppas = till — större miäriä laadultaan tai koostumuk- mängd, av annan art eller samseltaan toisenlaisena kuin aikaisem- mansättning eller på annat sätt än min on määrätty, ellei ole iimeistä, som tidigare har bestämts, om. det että se voi tapahtua ilman merkit- ej är uppenbart att det kan ske tävää haittaa terveydelliseltä tahi utan olägenhet av betydelse från luonnonhoidon kannalta tai muu- hälso- eller naturvårdssynpunkt clhun yleiseen etuun katsoen. Jer med hänsyn till annat allmänt
intresse.
7§ 7§
Kiinteätä jätettä ta: muuta kiin- Fast avfall eller annat fast ämne teätä ainetta maalta, rakennuk- från mark, byggnad eller anläggsesta tal laitoksesta ei saa päästää ning får ej utsläppas i vattendrag, vesistöön, järveen tai muuhun sjö eller annat vattenområde utan vesialueeseen ilman lupaa, cllei ole tillstånd, om det ej är uppenbart ilmeistä, että se voi tapahtua ilman att det kan ske utan olägenhet av merkittävää haittaa terveydelliseltä betydelse från hälso- eller naturtai Iuonnonhoidon kannalta tai vårdssynpunkt eller med hänsyn muuhun yleiseen etuun katsoen. till annat allmänt intresse. Vad Mitä tässä on sanottu, koskec vas- som har sagts nu äger motsvarande
Prop. 1971: 137 139
taavasti kiinteän aineen varastoi- tillämpning i fråga om upplägganmista siten, että vesialue voi pi- de av fast ämne så att vattenomlaantua. råde kan förorenas.
88 88
Sikäli kuin Iuvanhakuvelvolli- I den mån tillståndsplikt enligt suutta 2—7 8 mukaan ei ole ole- 2—7 §§ icke föreligger skall gälla massa, on siinä valtiossa, jossa toi- föreskriven anmälningsplikt enligt mintaa aiotaan harjoittaa säädetty bestämmelserna i den stat där ilmoittamisvelvollisuus voimassa verksamheten skall bedrivas.
mukaisesti.
9 § 9 §
Lupakäsittely- tai ilmoitusvel- Prövnings- eller anmälningsskylvollisuutta ei ole olemassa kysy- dighet föreligger icke beträffande myksen ollessa toimenpitecstä, jo- åtgärd vartill tillstånd lämnats eller hon lupa on annettu tai josta il- varom anmälan eller ansökan moitus tai hakemus on tehty aikai- gjorts enligt tidigare gällande ordsemmin voimassa olleen järjestyk- ning. sen mukaisesti.
Prop. 1971: 137 140
2 Ehdotus lisäykseksi Suomen ja 2 Förslag till tilläggsöverenskom- Ruotsin kesken 17 päivänä helmi- melse till överenskommelsen den kuuta 1949 = nuitosta Tornion ja 17 februari 1949 mellan Sverige Muonion rajajoissa tehtyyn sopi- och Finland om flottnirgen i Tormukseen ne och Muonio gränsälvar
Suomen hallitus ja Ruotsin halli- Sveriges regering och Finlands tus ovat katsoneet tarpeelliscksi regering har i anslutning till gränstänään Suomen ja Ruotsin välillä älvsöverenskommelsen denna dag tehdyn = rajajokisopimuksen = yh- mellan Sverige och Finland funnit teydessä tehdä tiettyjä lisäyksiä erforderligt att göra vissa tillägg molempien maiden välillä 17 päi- till överenskommelsen mellan de vänä helmikuuta 1949 uitosta Tor- båda länderna den 17 februari nion ja Muonion rajajoissa teh- : 1949 om flottningen i Torne och tyyn sopimukseen ja tällä sopimuk- Muonio gränsälvar och till den ge- sella vahvistettuun sääntöön, joka nom denna överenskommelse ankoskee uittoa Tornion ja Muonion tagna stadgan angående flottningen rajajokien uittoväylässä, sekä tässä i Torne och Muonio pränsälvars tarkoituksessa sopinect seuraavaa: flottled samt har i sådant syfte
överenskommit följande.
I artikla Art. I
Yhteisen uiton lopettamisesta Om avveckling av allmän flott- Tornion ja Muonion rajajokien ning i Torne och Muonio gränsuittoväylässä sekä ennallecn pa- älvars flottled och om återställlauttamistoimenpiteistä on mää- ningsåtgärder finns bestämmelser i räyksiä tämän liitteenä olevassa den härvid såsom bilaga fogade lisäyksessä sääntöön, joka koskee tilläggsstadgan till stadgan angåenuittoa Tornion ja Muonion raja- de flottningen i Torne och Muonio jokien uittoväylässä. gränsälvars flottled.
IF artikla Ari. II
Mitä on säädetty lääninhallituk- Vad som är föreskrivet om länssesta säännössä, joka koskee uittoa styrelse i stadgan angående flott- Tornion ja Muonion rajajokien ningen i Torne och Muonio gränsuittoväylässä. koskee rajajokisopi- älvars flottled skall avse den i muksessa tarkoitettua rajajokiko- gränsälvsöverenskommelsen angivmissiota. Komissio tulee myös na gränsälvskommissionen. Denna uittoyhdistyksen hallituksen tilalle, skall även träda i flottningsstyrel- 108 vittoyhdistystä ei enäå ole. sens ställe, om flottningsförening
cj finnes.
1 artikla Art. III
Uitosta Fornion ja Muonion ra- Avgift enligt art. V 1 överensjajoissa tehdyn sopimuksen V ar- koemmelsen om flottningen i Torne tiklan mukaista maksua ei enäå och Muonio gränsälvar skall icke peritä. Maksut, jotka on peritty vidare utgå. Avgifter som utgått sanotun artiklan mukaisesti ja joita enligt denna artikel och som icke ci ole otettu käytettäväksi niitä tagits i ansoråk för därmed avsett varten määrättyyn tarkoitukseen, ändamål skall tillföras den i kap. on siirreitävä rajajokisopimuksen 9 art. 8 i gränsälvsöverenskom- 9 luvun 8 artiklassa mainittuun melsen angivna fonden. rahastoon.
Prop. 1971: 137 141
IV artikla Art. IV
Kummankin maan viranomais- Det åligger myndigheterna i varten asiana on sallia niiden, jotka dera staten att tillåta dem, som vastaavat ennalleenpalauttamis- ansvarar för, leder eller deltager i työstä, sitä johtavat tai siihen arbetet med återställningsåtgärder osallistuvat, sanottua työtä varten att i och för sådant arbete överylittää raja siellä, missä se työn skrida gränsen, varhelst detta är kannalta on soveliasta, samoin lämpligt för arbetet, ävensom att kuin antaa heille mahdollisimman lämna dem största möjliga lättnad suurcet helpotukset kysymyksen ol- med avseende å pass och andra. lessa passista ja muista henkilölli- legitimationshandlingar samt besyyttä osoittavista asiakirjoista sekä träffande tid, varunder gränsen siitä ajasta, jona rajan ylittäminen må överskridas och vistelse ske ja viipyminen toisen valtakunnan inom staten. alueella voi tapahtua.
Tämä sopimus, joka on tehty Denna överenskommelse, som är kahtena suomen- ja ruotsinkielise- avfattad i två exemplar på svensnä kappaleena, on ratifioitava. Ra- ka och finska språken, skall ratitifiointiasiakirjat on mahdollisim- ficeras. Ratifikationshandlingarna man pian vaihdettava Helsingissä. skall snarast möjligt utväxlas i Sopimus tulee voimaan kun se on Helsingfors. — Överenskommelsen ratifioitu, kuitenkin aikaisintaan träder i kraft när den ratificerats, samanaikaisesti rajajokisopimuk- dock tidigast samtidigt med gränssen kanssa. Kysymyksen ollessa älvsöverenskommelsen. I fråga om erimiclisyydestä valtioiden välillä tvist mellan staterna om tolkningtämän sopimuksen ja siihen liitty-' en och tillämpningen -av denna vän säännön tulkinnasta ja sovel- överenskommelse med = bifogad tamisesta sekä sopimuksen irtisa- stadga och i fråga om uppsägning nomiscesta noudatetaan, mitä vuo- av överenskommelsen gäller samden 1949 sopimuksen VI ja VII : ma bestämmelser som enligt art.
VI och VIL:i 1949 års överensja ruotsinkielisillä teksteillä on sa- kommelse. De svenska och finsma todistusvoima. | "ka. texterna har samma vitsord.
St Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 137
Prop. 1971: 137 142
Liite Biiaga Lisäys sääntöön, joka koskee uit- Tilläggsstadga till stadgan argåentoa Tornion ja Muonion rajajo- de flottningen i Torne och Muokien uittoväylässä nio gränsälvars flottled 18 18.
Suunniteltaessa sirtymistä Tor- Planeras övergång från flottning nion ja Muonion rajajokien uitto- i Torne och Muonio gränsälvars väylässä = tapahtuvasta = uitosta flottled till annat transportsätt, muunlaiseen kuljetustapaan. uitta- skall de flottande underrätta länsjen on sitä ilmoitettava läänin- styrelserna och gränsälvskommishallituksille ja rajajokikomissiolle. sionen härom.
2§ 28
Vittoväylään kuuluvan omaisuu- Behållningen av medel, som inden myynnistä kertyviä ylijäämä- flyter efter avyttring av flottleden varoja älköön käytettäkö vuoden tillhörig egendom, må ej förbrujuoksevien menojen pcittämiseen, kas till gäldande av årets löpande vaan ne on käytettävä pääoman- utgifter utan skall användas sålisäykseksi joko avustusrahastcon, som kapitaltillskott antingen till joka on tarkoitettu uittopällikölle, understödsfond till utjämnande av muulle toimenhaltijalle tahi työn- olika års utgifter för pensioner, tekijälle suoritettavien eläkkeiden, olycksfalls-= och sjukdomsundertapaturma- ja sairausavustuksien stöd och dylikt åt flottningschef, sekä muiden niiden kaltaisten mak- annan tjänsteman eller arbetare sujen eri vuosina aiheuttamien me- samt deras anhöriga eller till fond nojen tasoittamiseen, tai rahastoon för sådana = återställningsåtgär- 5 §:ssä mainittuja ennalleenpa- der som angives i 5 8. lauttamistoimenpiteitä varten.
Avustusrahaston hallinnosta ra- För förvaltningen av understödsjajokikomissio voi antaa ohje- fond kan gränsälvskommissionen säännönluontoisia — måäärä fastställa reglementariska föreskrif- Rahaston varat on pidettävä eril- ter. Fondens medel skall hållas lään yhdistyksen muista varoista avskilda från övriga av föreningen älköönkä nitä käytettäkö tai ulos- omhänderhavda tillgångar och må mitattako muuhun kuin siihen tar- icke användas eller tagas i mät för koitukseen, jota varten rahasto on annat ändamål än det för vilket muodostettu. fonden bildats.
Mikäli rahastoon syntyy ylijää- Uppkommer överskott i fond mää, rajajokikomissio päättää sen beslutar — gränsälvskommissionen käytöstä. om användningen av detta.
3§ 3§
Siinä tapauksessa, että yhteisuit- 4—14 38 gäller för det fall att to Tornion ja Muonion rajajokien ten allmänna flottningen upphört uittoväylässä on lopetettu tal on i Torne och Muonio gränsälvars ilmeistä, että se pian lopetetaan, flottied eller det är uppenbart att noudatetaan 4—14 &:n määräyk- flottningen kommer att upphöra. slä.
4 § 45
Rajajokikomissio voi sallia kun- Kommun. förvaltare, som är utnan, 6 §:n mukaisesti valitun toi- sedd cnligt 6 § eller den, som av
Prop. 1971: 137 143
mitsijan tai sen, jolle uittoväy- bibehållandet av anläggning för lässä olevan laitoksen pysyttämi- flottleden kan lida men, må av sestä saattaa olla haittaa, poistavan gränsälvskommissionen tillåtas laitoksen oikeuksin vapaasti siitä bortskaffa anläggningen med rätt måäärätä. Rajajokikomissio antaa att fritt förfoga över det borttarvittavat poistamista koskevat skaffade. Gränsälvskommissionen määräykset. Komissio voi tällöin meddelar behövliga föreskrifter i määrätiä, että se, jota poistaminen fråga om bortskaffandet. Komkoskee, saa itse suorittaa työn ha- missionen äger därvid bestämma kijan kustannuksella, jollei tämä att den som är beroende av borttäytä hänelle asetettuja velvoituk- skaffandet får utföra arbetet på sia. sökandens bekostnad, om denne
ej fullgör vad som ålagts honom.
Jos on todenniäköistä, että laitos Om sannolika skäl föreligger att on poistettavissa yleistä tai yksityis- anläggning kan bortskaffas utan tä oikeutta loukkaamatta, poista- att allmänt eller enskilt intresse minen saadaan toimittaa hankki- förnärmas, får bortskaffande ske matta siihen komission lupaa. Jos utan att kommissionens tillstånd toimitsija on valittu 6 §:n mukai- " inhämtas. Har förvaltare utsetts sesti ja toimenpiteen suorittaa toi- enligt 6 § och skall åtgärden vidnen henkilö, on kuitenkin toimit- tagas av annan än denne, skall sijan annettava siihen suostumuk- dock förvaltaren ha lämnat sitt sensa. Mikäli laitos on poistettu il- medgivande. Har anläggningen man edellä käypää tutkimusta, bortskaffats utan föregående prövtoimenpiteeseen ryhtynyt on todis- ning. är den som vidtagit åtgärtamisvelvollinen kysymyksen olles- den bevisningsskyldig beträffande sa ennen toimenpidettä vesistössä de före åtgärden rådande förhålvallinneista olosuhteista. landena i vattnet.
Jos kiinteä omaisuus saattaa va- Kan fast egendom skadas genom hingoittua sen takia, että uittoväy- att anläggning i fiottleden bortlässä oleva laitos poistetaan tai jos skaffas eller vill någon använda joku haluaa käyttää sellaista laitos- sådan anläggning för att tillgodota veden hyväksikäyttöä varten, göra sig vattnet, äger gränsälvsrajajokikomissio vol = måäärätä, kommissionen bestämma att anettä laitos siirtyy kiinteistön omis- läggningen skall övertagas av fastajalle tai sille, joka haluaa käyttää tighetsägaren eller den som vill tillvettä hyväkseen. Jos jompikumpi godogöra sig vattnet. Vill någon valtioista tai kunta turvatakseen av staterna eller kommun till skydd yleisiä etuja haluaa ottaa uittoväy- för allmänna intressen få övertaga lään kuuluvan laitoksen haltuunsa, anläggning för flottleden, äger komissio voi sitä päättää. Uusi kommissionen besluta om sådant omistaja on velvollinen ylläpitä- övertagande. Nye ägaren är skylmään laitosta siten, ettei siitä ole dig att underhålla anläggningen så vaaraa yleiselle eikä yksityiselle att fara cj uppkommer för allmän oikeudelle. eller enskild rätt.
5§ 5§
Jos uittoyhdistyksen varat ovat Om = flottningsföreningens tillvelkoja suuremmat, ylijäämä on gångar överstiger skulderna, skall käytettävä vahinkoa tai haittaa eh- behållningen användas för bortkä aiheuttavien uittoväylälaitteiden skaffande av sådana flottledsanpoistamiseen sekä vesistön ja sen ordningar som kan orsaka skada äärellä olevan alucen saattami- eller olägenhet samt för iord-
Prop. 1971: 137 144
seen ennen kaikkea kalastuksen ja ningställande av vattendraget och Iuonnonsuojelun kannalta soveliaa- intilliggande område i ett från föseen kuntoon (ennalleenpalautta- reträdesvis fiske- och naturvårds-
mistoimenpiteet). synpunkt lämpligt skick (återställ-
ningsåtgärder). .
Jos yhteisuitto on lopetettu vain Om den allmänna flottningen
osassa uittoväylää, on arvioitava -upphört i endast del av flottled, se ylijäämä, jonka kohtuudella voi-. skall den behållning framräknas
daan katsoa tulevan sen osalle. som skäligen kan anses belöpa på
delen. .
Jos ylijäämää on vielä senkin. Finnes behållning sedan behövli-
jälkeen, kun tarpeellisiin ennalleen- ga återställningsåtgärder vidtagits,
palauttamistoimenpiteisiin on ryh- skall denna användas på sätt gräns-
dytty, ylijäimä on käytettävä raja- älvskommissionen bestämmer. jokikomission määräämällä tavalla.
68 68 . Rajajokikomissio valitsee erityi- Gränsälvskommissionen = utser
sen toimitsijan ottamaan haltuunsärskild förvaltare att övertaga: sa uittoväylään kuuluvan omaisuu- .flottledens tillhörigheter och vid- . den ja ryhtymään scen osalta tartaga erforderliga åtgärder därmed peellisiin toimenpiteisiin, sekä ylisamt att inom ramen för behålljäämän ja niiden varojen puitteis- ningen och de:medel som eljest sa, jotka muutoin voidaan asettaa kunna ställas till förvaltarens förtoimitsijan käytettäväksi, päättä- fogande besluta om och låta utmään tarvittavista ennallceenpalau- föra .behövliga återställningsåtgärtamistöistä ja suorituttamaan niitä. der. Förvaltaren skall i fråga om Toimitsijan on tällaisten toimen- sådana åtgärder samråda med bepiteiden ollessa kyseessä neuvotel- rörda myndigheter, kommuner och tava asianomaisten viranomaisten, andra intressenter. kuntien ja muiden edunhaltijain kanssa.
78 7§
Toimitsijan — ennalleenpalautta- Förvaltarens beslut i fråga om mistoimenpitcitä koskeva päätös on återställningsåtgärder skall meddeilmoitettava kirjallisesti, jos sitä las skriftligt, om det begäres eller pyydetään tai jos asian laatu niin sakens beskaffenhet påkallar det. vaatii. Päätös ilmoitetaan sille. jota se Beslutet delges den som beröres koskee, milloin tähän on aihetta. av beslutet, om skäl föreligger till det. Kanne päätöstä vastaan on pan- Talan mot beslutet föres hos tava vireille rajajokikomissiossa gränsälvskommissionen inom tre kolmen viikon kuluessa tiedoksi- veckor från delfåendet. saannista.
85 . 8 8 ar
Toimitsijan käytettävissä oleva Medel som står till förvaltarens varat, iollei niitä heti tarvita, on . förfogande skall insättas i. bank talletettava pankkiin koörkoa vaås- mot ränta, om de ej behöver tagas taan. i anspråk gcnast.
Prop. 1971: 137 145
2 §
98 Toimitsijalle ennalleenpalautta- Om ersättning till förvaltaren mistoimenpiteitä koskevasta työstä för dennes arbete beträffande åter- . tulevasta korvauksesta päättää ra- ställningsåtgärder beslutar gräns- Jajokikomissio. Mikäli toimitsijan älvskommissionen. I den mån mekäytettävissä olevat varat eivät rii- del som står till förvaltarens för-. tä Kkorvaukseen, voidaan päättää, fogande icke räcker till för ersättettä valtiot yhteisesti suorittavat ningen, må beslutas att ersättningkorvauksen. en skall betalas av de båda stater-
na gemensamt.
10 8 10 §
Toimitsijan on tehtävä rajajo- Det åligger förvaltaren att redokikomissiolle tili suorittamistaan visa för sitt uppdrag inför gränstehtävistä. Sitå varten toimitsijan älvskommissionen. — Förvaltaren on kalenterivuosittain annettava skall därför för varje kalenderår komissiolle kirjallinen selvitys, jo- avlämna en skriftlig redogörelse ka kulloinkin sisältää, osaksi tiedot till kommissionen innehållande, i
toimenpiteistä, joihin kalenteri- förekommande fall, dels uppgift
vuoden aikana on ryhdytty yhteis- om vidtagna åtgärder under kauiton lakkauttamiseksi, sekä toi- lenderåret för avveckling av flottmitsijalle lakkauttamisesta aiheu- leden och förvaltarens kostnad för '
tuneista menoista, osaksi tiedot avvecklingen, dels uppgift :om de -
niistå ennalleenpalauttamistoimen- "återställningsåtgärder -förvaltaren piteistä, joihin toimitsija vuoden vidtagit under året, dels en ekonokuluessa on ryhtynyt, osaksi tili- misk redovisning för året, dels tyksen vuoden taloudenhoidosta, uppgift om förvaltarens ersättsekä osaksi tiedot toimitsijan kor- ningsanspråk för sitt arbete med vausvaatimuksista hänen ennal- återställningsåtgärder. leenpalauttamistoimenpiteiden yhteydessä suorittamastaan työstä.
Selvitys annetaan komissiolle Redogörelsen inges till kommisseuraavan vuoden tammikuun lop- sionen före utgången av januari puun mennessä. påföljande år.
Ensimmiäisen momentin mukai- Redogörelse enligt första stycket 'nen sclvitys annetaan myös, kun inges också när uppdraget fulltehtävä on loppuun suoritettu. gjorts.
11 8 11 8
Tarkastettuaan 10 8:n mukaisen Scdan = gränsälvskommissionen selvityksen rajajokikomissio päät- granskat redogörelse enligt 10 8, tää toimitsijalle ennalleenpalautta- beslutar kommissionen om ersättmistoimenpiteitä koskevasta työstä ning till förvaltaren för dennes arsuoritettavasta korvauksesta. bete med återställningsåtgärder.
Sikäli kuin varoja on toimitsi- I den mån medel står till för-
jan käytettävänä, komissio saa valtarens förfogande får kommis-
päättää korvauksen suorittamises- sionen besluta om ersättning även
ta myös muuna kuin 1 momen- vid annan tidpunkt än som följer
tissa tarkoitettuna ajankohtana. av första stycket.
Prop. 1971: 137 146
12 8 12.3
Rajajokikomissio voi vapauttaa Gränsälvskommissionen må enttoimitsijan toimestaan ennen kuin lediga förvaltaren innan uppdraget tehtävä on saatettu päätökseen. slutförts.
13 8 13 8
Rajajokikomissio voi velvoittaa . Gränsälvskommissionen får toimitsijan esittämään sille suunni- ålägga förvaltaren att inkomma telman — ennalleenpalauttamistoi- med plan över återställningsåtgärmenpiteistä. Rajajokikomissio' voi der. Kommissionen får också i övmuutoinkin antaa tarkempia ohjei- rigt ge närmare föreskrifter för ta toimitsijan toiminnasta. förvaltarens verksamhet.
14 3 14 8
Rannanomistaja tai muu, jolle Strandägare eller annan som kan uponneen puutavaran jättiminen lida men av sjunket virkes kvarpaikoilleen voi tuottaa haittaa, saa lämnande får upptaga virket med nostaa sen ja on oikeutettu va- rätt att fritt förfoga däröver. Virpaasti sitä määräämään. Puutava- kets ägare, om han är känd, celler ran omistajalle, mikäli hän on tie- förvaltare som utsetts enligt 6 § dossa. tai 6 §:n mukaisesti vali- skall dock först tillsägas och få tulle toimitsijaltle on asiasta kui- skäligt rådrum att avlägsna virket. tenkin ensin ilmoitettava sckä an- Sedan tre år förflutit fr. o. m. året nettava kohtuullinen aika puuta- efter det år då flottningen upphörvaran poistamiseen. Kolmen vuo- de, får virket upptagas utan att den kuluttua, uiton lopettamisen tillsägelse behöver ske. jälkeinen vuosi mukaan luettuna saa puutavaran nostaa vedestä siitä ilmoittamatta.
Mitä I mosmentissa on sanottu Vad som sägs i första stycket koskee vastaavasti puutavaraa, jo- äger motsvarande tillämpning beka uppoavassa tilassa on pystyssä träffande virke som i sjunkande uittoväylässä tai on jäänyt rannoil- tillstånd står upprätt i flottleden le. eller som blivit kvarliggande på
stränderna.
Tämän pykälän johdosta aiheu- Tvist i anledning av denna patunut riita on rajajokikomission ragraf prövas av gränsälvskommiskäsiteltävä. sionen.
15 8 15 8
Jollei yhteisuittoa harjoiteta, uit- Om allmän flottning icke påtaja saa, ilmoitetivaan asiasta ra- går, får en flottande efter anmälan jajokikomissiolle, toimittaa erillis- till gränsälvskommissionen bedrivittoa komission antamien ohjei- va enskild flottning i enlighet med den mukaisesti. Jos komissio on av kommissionen meddelade föresaanut ilmoituksen uscammalta skrifter. Har anmälan inkommit kuin vhdeltä, joka aikoo harjoittaa till kommissionen från flera än en erillisuittoa, sen tulee, mikäli on som avser att bedriva enskild flottolemassa varteen otettava vaara, ning skall kommissionen, om beakettä uttettava puutavara sekaantuu tansvärd risk föreligger för samtoiselle kuuluvaan uittotavaraan, manblandning med annan tillhörigt huolebtia sitä, etti uitioydistys flottgods, tillse att flottningsföreperustetaan. ning bildas.
Prop. 1971: 137 147
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen — Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 16 september 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, MYRDAL, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning med anledning av gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland, m. m. och anför.
Kungl. Maj:t godkände den 30 juni 1971 för sin del föreliggande förslag till dels gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland, dels tilläggsöverenskommelse till överenskommelsen den 17 februari 1949 mellan Sverige och Finland om flottningen i ”Torne och Muonio gränsälvar. Överenskommelserna har därefter undertecknats den 16 september 1971. De är av sådan beskaffenhet att de kräver riksdagens godkännande enligt 12 § regeringsformen. För genomförande av överenskommelserna foräåras i vissa hänseenden svensk lagstiftning.
De svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén har framlagt en den 1 oktober 1968 dagtecknad promemoria (Ds Ju 1968: 19) rörande svensk lagstiftning m. m. i anledning av kommitténs förslag till gränsälvsöverenskommelse m. m. Promemorian innehåller förslag till lagstiftning och författningsändringar i övrigt som aktualiseras 1 Sverige vid genomförande av kommitténs förslag. I promemorian berörs även frågan om ersättning åt enskilda fiskerättsigare med anledning av de i kap. 5 art. 2 i gränsälvsöverenskommelsen föreslagna bestämmelserna om fiskådra i älvområdet. Promemorian har remissbehandlats samtidigt med kommitténs betänkande. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot innehållet i promemorian utom i vad avser frågan om ersättning med anledning av de föreslagna bestämmelserna om fiskådra.
Lagstiftningsfrågor. För att sränsälvsöverenskommelsen skall bli gällande här i landet krävs särskild lagstiftning. Överenskommelsens bestämmelser är utformade på sådant sätt att de kan göras direkt tillämpliga som svensk lag. Jag föreslår därför att de införlivas med intern svensk rätt genom en särskild lag i vilken förklaras att de skall gälla som svensk lag. Förklaringen bör omfatta kap. 1—9 i överenskommelsen. Även övergångsbestämmelserna i kap. 10 art. 5 bör ges giltighet här
Prop. 1971: 137 - 148
i landet. Detta kan lämpligen ske i form av övergångsbestämmelser till den särskilda lagen, varvid reglerna bör formuleras så att de anknyter till lagens ikraftträdande. Lagen bör träda i kraft samtidigt med överenskommelsen. Denna träder enligt kap. 10 art. 3 i kraft den 1 januari 1972. Eftersom en förutsättning för överenskommelsens giltighet är att den ratificeras, bör det emellertid överlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma när lagen skall träda i kraft.
I bilagor till gränsälvsöverenskommelsen har intagits stadga för finsk—svenska gränsälvskommissionen, stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde samt stadga om prövnings- och anmälningsskyldighet för verksamhet som avses i kap. 6 art. 3 i gränsälvsöverenskommelsen. Dessa stadgor bör underställas riksdagen för godkännande men de torde kunna göras tillämpliga här i landet genom kungörelser som utfärdas av Kungl. Maj:t. Framtida ändringar, som inte rör bestämmelser av grundläggande betydelse, torde kunna genomföras utan riksdagens medverkan.
Från vad jag nu har sagt måste göras undantag för forumbestämmelsen i 33 § i stadgan för fisket inom Torne älvs fiskeområde, eftersom en sådan bestämmelse är av beskaffenhet att den måste ges i lag. Frågan synes lagtekniskt kunna lösas så, att Kungl. Maj:t i en särskild lag bemyndigas att i samband med utfärdande i övrigt av fiskestadgan meddela föreskrift som överensstämmer med 33 8 i stadgan. Denna lag bör ersätta lagen (1927: 218) angående rätt för Konungen att utfärda vissa föreskrifter rörande fisket inom Torne älvs fiskeområde, vilken innehåller ett motsvarande bemyndigande i anslutning till den nu gällande s. k. Torneälvsstadgan.
1949 års flottningsöverenskommelse med den därtill hörande flottningsstadgan har gjorts tillämpliga här i landet genom lagen (1949: 183) om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar samt kungörelsen (1949: 464) angående tillämpning av vissa bestämmelser om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar. Vissa senare antagna bestämmelser i flottningsstadgan har gjorts tillämpliga genom lagen (1964: 490) angående tillägg till lagen den 28 april 1949 (nr 1853) om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar samt kungörelsen (1964: 491) angående tillämpning av vissa nya bestämmelser om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar. Dessa Jagar och kungörelser behöver inte ändras. Art. I—IV i den nu förcliggande tilläggsöverenskommelsen till 1949 års flottningsöverenskommelse samt den därtill hörande tilläggsstadgan bör ges giltighet här i landet genom en särskild lag. Tilläggsstadgan kräver nämligen i likhet med den gällande flottningsstadgan stöd av lag.
Gränsälvsöverenskommelsen ersätter: inom sitt gcografiska tillämpningsområde i väsentliga delar vattenlagen (1918: 523) och miljöskyddslagen (1969: 387). Enligt 10 8 lagen (1918: 524) om vad iakttagas skall i avseende å införande av vattenlagen skall vad i konvention med utländsk makt är överenskommet vara gällande. Med denna bestämmelse
Prop. 1971: 137 : 149
avsågs konventionen den 26 oktober 1905 mellan Sverige och Norge angående gemensamma sjöar och vattendrag, vilken senare har: ersatts av konventionen (SÖ 1931: 10) den 11 maj 1929 angående vissa frågor rörande vattenrätten (svensk—norska vattenrättskonventionen). Denna senare överenskommelse har givits giltighet här i Jandet genom en sär- skild lag (1929: 404) men någon erinran om denna lag har inte tagits in i vattenlagen. Någon särskild erinran om gränsälvsöverenskommelsen torde således inte behöva tas upp i vattenlagen. Däremot bör i miljöskyddslagen införas en erinran om att det i fråga om viss miljöfarlig verksamhet gäller särskilda bestämmelser på grund av gränsälvsöverenskommelsen. Denna erinran kan lämpligen tas in i 2-8 första stycket. Det kan framhållas att gränsälvsöverenskommelsen enligt kap. 9 art. 1 andra stycket inte innebär någon inskränkning i den tillsyn som skall utövas enligt : 38 § miljöskyddslagen. Vidare kan påpekas att överenskommelsen bara gäller vattenförorening. Ett företag som innefattar miljöfarlig verksamhet av flera slag, exempelvis både vatten- och luftförorening, måste därför prövas både enligt gränsälvsöverenskommelsen och enligt miljöskyddslagen.
I kap. 6 art. 1 i gränsälvsöverenskommelsen har upptagits ett.straffsanktionerat förbud mot förorening av vattenområde. Denna bestämmelse torde endast sällan komma i konkurrens med 23 § naturvårdslagen (1964: $22). En erinran i naturvårdslagen om denna konkurrens torde inte behövas. |
Kap. 5 art 2—4 i gränsälvsöverenskommelsen innehåller bestämmelser om fiskådra, fredningszoner m. m., som avviker från vad som gäller enligt lagen (1950: 596) om rätt till fiske. I denna lag bör därför införas en föreskrift, att lagens bestämmelser inte gäller för område, inom vilket fisket regleras genom överenskommelse med främmande makt, i den mån de strider mot överenskommelsen. Föreskriften kan lämpligen tas in i ett nytt fjärde stycke i 1 8. I 2 8& första stycket fiskeristadgan (1954: 607) finns en hänvisning till den nu gällande Torneälvsstadgan. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att vidta en formell ändring i denna paragraf.
Föreskrifterna om fredningszoner i kap. 5 art. 3 i gränsälvsöverenskommelsen överensstämmer i sak med bestämmelser som år 1967 togs in i 10 8 i Torneälvsstadgan (SFS 1967: 192). Genom lagen (1967: 193) angående tillämpning av lagen den 1 december 1950 (nr 599) om ersättning för mistad fiskerätt m. m. beträffande fredningszoner i Torne skärgård (i fortsättningen kallad ersättningslagen) öppnades möjlighet för innehavare av enskild fiskerätt att framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk skulle vid påföljd av talans förlust framställas inom tre år från ersättningslagens ikraftträdande. Enligt kungörelse (1967: 194) har lagen trätt i kraft den 12 juni 1967 och nya anspråk enligt lagen kan alltså inte längre framställas. På grund härav och då det inte finns an-
Prop. 1971: 137 150
ledning att öppna möjlighet till framställande av ytterligare anspråk på ersättning i samband med att bestämmelserna om fredningszoner förs över till gränsälvsöverenskommelsen, föreslår jag inte någon ändring i ersättningslagen. När redan framställda anspråk har prövats slutligt kommer lagen att förlora all betydelse.
Lagen (1960: 130) om fiskevårdsområden är enligt 1 3 andra stycket inte tillämplig inom område, där fisket regleras genom överenskommelse med främmande makt.
Lagen (1957: 390) om fiskearrenden bör inte vara tillämplig på upplåtelse av rätt till fiske enligt kap. 5 art. 6 eller 7 i gränsälvsöverenskommelsen. En bestämmelse av denna innebörd kan lämpligen tas upp i 1 § andra stycket nämnda lag.
Enligt 33 8 rennäringslagen (1971: 437) tillkommer det Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer att besluta i frågor om upplåtelse av rätt till fiske inom samernas områden. Enligt 1 § första stycket rennäringskungörelsen (1971: 438) skall fråga om sådan upplåtelse prövas av lantbruksnämnden, om inte annat är särskilt föreskrivet. Härav följer att gränsälvskommissionen kan besluta om upplåtelse av rätt till fiske enligt kap. 5 art. 6 eller 7 i gränsälvsöverenskommelsen även inom samernas områden. Härvid bör givetvis bestämmelserna i rennäringslagen iakttas.
I art. XII ij 1927 års Ilaxfiskekonvention (SÖ 1927: 29) finns bestämmelser om laxtionde (se NU 1963: 2 s. S0, Ds Ju 1964: A 6 s. 50 och NU 1968: 16 s. 112). Bestämmelserna har inte förts över till gränsälvsöverenskommelsen. Nåera i Sverige fonderade laxtiondemedet finns inte. |
I fråga om tilläggsöverenskommelsen angående flottningen kan nämnas att lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled enligt 84 3 andra stycket inte är tillämplig på gränsfloderna Torneå och Muonio älvar samt att Jagen (1919: 425 s. 1009) om ändring i vissa delar av vattenlagen innehåller en bestämmelse, att i fråga om flottleds anläggande, utvidgande eller förbättrande i dessa gränsfloder skall gälla vad därom är särskilt stadgat. Dessa bestämmelser kan kvarstå oförändrade.
Frågan om ersättning på grund av reglerna om fiskådra. Kap. 5 art. 2 i gränsälvsöverenskommelsen upptar regler om fiskådra i älvområdet. Fiskådran utgör en tredjedel av vattnets bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd. Enligt 28 8 lagen om rätt till fiske utgör fiskådran en sjättedel av vattnets bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd, medan finsk rätt föreskriver en tredjedel av vattendragets bredd vid medelvattenstånd. Gränsälvsöverenskommelsens bestämmelse, som innebär en kompromiss mellan svensk och finsk rätt, medför således för svensk del en viss utvidgning.
Frågan om ersättning på grund av denna utvidgning aktualiserades redan vid remissbehandlingen av finsk—svenska laxfiskekommissionens
Prop. 1971: 137 151
förslag till ny fiskestadga (NU 1963:2 s. 89 f och 107), som i denna del överensstämmer med den nu aktuella bestämmelsen. Vid sin överarbetning av laxfiskekommissionens förslag anförde gränsälvskommittén följande (Ds Ju 1964: A6 s. 61 f).
Adrans breddning, som i och för sig får anses vara måttlig, är en åtgärd som merendels icke torde medföra märkbar minskning i fiskets avkastning och därmed sänkning av berörda fastigheters värden. Genom de ökade möjligheterna för den mest värdefulla fisken till uppvandring och fortplantning i älvarna torde ett i stort sett väl så givande fiske kunna framgent bedrivas. Även från en annan synpunkt kan vara diskutabelt huruvida de nya fiskådrebestämmelserna kan ge upphov till befogade ersättningsanspråk. Utredningen åsyftar att fiskådrans läge är föränderligt, ofta från ett år till ett annat, till följd av naturliga ändringar i gränsvattendragen och att därför omfattningen av varje fiskerättsägares fiskeområde — oberoende av den författningsenliga bredden på fiskådran — ofta icke kan en gång för alla bestämt angivas. Vid dessa förhållanden blir en ersättningsbedömning alltför osäker för att tillgodose rimliga rättvisekrav. Att fastställa ersättningar i efterhand, årligen eller alltefter inträdda ändringar i fiskådrans läge, är ej praktiskt genomförbart. Jämväl de nu angivna omständigheterna synes utredningen tala för att fiskådrans utvidgning på den svenska sidan ej bör föranleda ersättning till fiskerättsägare.
De svenska sakkunniga i gränsälvskommittén har inte funnit anledning att frångå kommitténs uppfattning (Ds Ju 1968: 19 s. 12). Enligt de sakkunniga skulle det föra alltför långt att med anledning av den föreslagna breddningen, som får antas ha fördelaktiga verkningar för flertalet fiskerättsägare, generellt fastslå ersättningsskyldighet för statsverket. De sakkunniga anser det emellertid inte erforderligt att slutlig! ta ställning till frågan i samband med antagandet av gränsälvsöverenskommelsen. Frågan kan lämpligen, om anledning därtill skulle förekomma, tas upp till prövning sedan någon tids erfarenhet av de nya bestämmelserna har vunnits.
Vid remissbehandlingen av de sakkunnigas promemoria har lanimiäteristyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrkt att frågan tas upp till prövning sedan någon tids erfarenhet vunnits av de nya bestämmelserna, medan vattenöverdomstolen och kammarkollegiet däremot anser det olämpligt att frågan hålls svävande.
Kammarkollegiet, lantmäteristyrelsen och överlantmätaren i Norrbottens län anser att det inte finns tillräckliga skäl för ersättningsskyldighet. Kollegiet framhåller att gränsälvskommissionen har möjlighet att medge undantag från förbudet att stänga av fiskådran, att fiskådrans läge är föränderligt till följd varav ersättningskrav skulle kunna uppkomma under obegränsad tid samt att 1950 års utvidgning av den svenska fiskådrans tillämpningsområde (se prop. 1950: 69 s. 126 ff) inte föranledde rätt till ersättning för mistad fiskerätt.
Länsstyrelsen, Haparanda stad, Övertorneå kommun, Tornedalskomr- 'munernas förbund och Riksförbundet Landsbygdens Folk anser att.ersättning skall kunna utgå. |
Jag ansluter mig till gränsälvskommitténs och de svenska sakkunnigas uppfattning att utvidgningen av fiskådran på den svenska sidan i - . princip inte bör föranleda ersättning till de enskilda fiskerättsägarna. . Skulle det visa sig att utvidgningen i något enstaka undantagsfall medför oskäligt intrång i utövandet av fiskerätt kan det emellertid av billighetsskäl vara befogat med viss ersättning. Frågan bärom kan då lämpligen tas upp till behandling på initiativ av gränsälvskommissionen. |
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till |
1) lag med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den:16 september 1971 mellan Sverige och Finland,
2) lag om rätt för Konungen att meddela viss föreskrift rörande fisket inom Torne älvs fiskeområde, | |
3) lag med anledning av tilläggsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland till överenskommelsen den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar,
4) lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387), 5) lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske, 6) lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden. Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokolet i detta ärende som
bilaga. |
Jag hemställer att lagrådets yttrande över lagförslagen inhämtas genom utdrag av protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kron-
prinsen — Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1971: 137 153
Bilaga
1 Förslag till Lag med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland
. Härigenom förordnas som följer.
Kapitlen 1-—9 i gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland skall gälla som svensk lag. Bestämmelserna har den lydelse som härvid fogad bilaga! utvisar.
1. Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer och gäller så länge gränsälvsöverenskommelsen är i kraft.
2. Om anläggning eller företag, som avses i gränsälvsöverenskommelsen, tillkommit innan denna lag trätt i kraft eller tillkommit därefter i enlighet med domstols eller annan myndighets på grund av förut gällande bestämmelser meddelade beslut, skall förut gällande bestämmelser tillämpas vid bedömande av anläggningens eller företagets laglighet och därmed förenade rättigheter och skyldigheter. Bestämmelserna om omprövning i gränsälvsöverenskommelsen får dock tillämpas på anläggning eller företag som nu avses.
3. Mål eller ärende som vid denna lags ikraftträdande är anhängigt vid domstol eller annan myndighet och som rör fråga som omfattas av gränsälvsöverenskommelsen skall handläggas och bedömas enligt förut gällande bestämmelser.
4. Kiviranta pata får utslås och drivas enligt hittills gällande regler intill ett år från ikraftträdandet av denna Jag.
2 Förslag till Lag om rätt för Konungen att meddela viss föreskrift rörande fisket inom Torne älvs fiskeområde
Härigenom förordnas som följer.
Konungen får i samband med utfärdande av bestämmelser motsvaran-
de den i bilaga B till gränsälvsöverenskommelsen den 16.september 1971 mellan Sverige och Finland intagna stadgan för fisket inom Torne älvs fiskeområde meddela föreskrift, som överensstämmer med 33 8 i stadgan.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Genom lagen upphäves lagen (1927: 218) angående rätt för Konung-
en att utfärda vissa föreskrifter rörande fisket inom Torne älvs fiske- : område. 1 Bilagan är utesluten här.
Prop. 1971: 137 154
3 Förslag till Lag med anledning av tilläggsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland till överenskommelsen den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar
Härigenom förordnas som följer.
Artiklarna I—IV i tilläggsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland till överenskommelsen? den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar samt den till tilläggsöverenskommelsen hörande tilläggsstadgan till stadgan angående flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled skall gälla som svensk lag. Bestämmelserna har den lydelse som härvid fogad bilaga” utvisar.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer och gäller så Kinge tilläggsöverenskommelsen är i kraft.
4 — Förslag till
Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)
Härigenom förordnas, att 2 § miljöskvddslagen (1969: 387) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 Utöver bestämmelserna i denna Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfarlig verksam- iag gäller om miljöfarlig verksamhet vad som föreskrives i hälso- het vad som föreskrives i hälsovårds-, byggnads- och naturvårds- vårds-, byggnads- och naturvårdslagstiftning eller i annan lagstift- lagstiftning eller i annan lagstiftning. ning. I fråga om viss miljöfarlig
verksamhet gäller särskilda be-
stämmelser enligt lagen (1971:
) med anledning av gränsälvs-
överenskommelsen den 16 septem-
ber 1971 mellan Sverige och Fin-
land.
I fråga om byggande i vatten för att motverka vattenförorening och om ianspråktagande av mark för ledning eller annan anläggning för avloppsvatten finns bestämmelser i vattenlagen.
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger meddela särskilda bestämmelser till förebyggande av vattenförorening genom fast avfall.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer. 1 Se 1949: 183 och 464 samt 1964: 490 och 491. 3 Bilagan är utesluten här.
Prop. 1971: 137 155
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1950: 596) om rätt till fiske skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Denna lag avser rätten till fiske inom Sveriges sjöterritorium och svensk fiskezon.
Fiskezonen omfattar det havsområde utanför territorialgränsen vid Sveriges västra kust som Konungen bestämmer i enlighet med den i London den 9 mars 1964 dagtecknade fiskerikonventionen.
Vad i lagen föreskrives om fiske i allmänt vatten gäller även i fiskezonen, dock med de begränsningar som föranledas av lagen om kontinentalsockeln.
För område, inom vilket fisket
regleras genom Överenskommelse
med främmande makt, gäller ej
bestämmelserna i denna lag, i den
mån de strida mot överenskom-
melsen.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden? skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 I fråga om avtal, varigenom någon mot vederlag upplåter fiskerätt åt annan, skall, utöver vad som beträffande nyttjanderätt i allmänhet följer av 7 kap. jordabalken, gälla vad nedan i denna lag sägs, därest upplåtcelsens ändamål är yrkesfiske eller ock annat fiske av väsentlig betydelse för arrendatorns försörjning.
Har rätt till fiske, i samband Har rätt till fiske, i samband med jordbruksarrende eller eljest, med joidbruksarrende eller eljest, upplåtits genom avtal som huvud- = upplåtits genom avtal som huvudsakligen har annat ändamål än i sakligen har annat ändamål än i
1 Senaste lydelse 1967: 184. 2 Omtryckt 1970: 1018.
Prop. 1971: 137 156
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse första stycket sägs, äger denna lag «första stycket sägs, äger denna lag
ej tillämpning. ej tillämpning. Lagen är ej tilllämplig på sådan upplåtelse av rätt
till fiske som avses i kapitel 5 ar-
tikel 6 eller 7 'i gränsälvsöverens-
kommelsen den 16 september 1971
mellan Sverige och Finland.
Förbehåll som strider mot bestämmelse i denna läg är utan verkan mot arrendatorn eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej
annat anges. : . . . I de fall då enligt vad därom är föreskrivet arrendenämndens god-
kännande fordras för giltighet av förbehåll som nyss nämnts eller annat
avtalsvillkor, får godkännande sökas endast om detta angivits i avtalet.
Avslår nämnden framställning om godkännande, förfaller avtalet, om ej
annat överenskommits. . | :
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Prop. 1971: 137 157
Utdrag ur protokoll, hållet i lagrådet den 8 oktober 1971.
Närvarande: justitierådet ALEXANDERSON, f.d. regeringsrådet ÖHMAN, regeringsrådet KÖRLOF, justitierådet WALBERG.
Enligt lagrådet den 24 september 1971 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den 16 september 1971 hade Kungl. Maj:t
förordnat, att lagrådets yttrande skulle inhämtas över upprättade förslag
till . 1) lag med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 septem-
ber 1971 mellan Sverige och Finland,
2) lag om rätt för Konungen att meddela viss föreskrift rörande fisket inom Torne älvs fiskeområde,
3) lag med anledning av tilläggsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland till överenskommelsen den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar,
4) lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387),
5) lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske,
6) lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden.
Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet före-
dragits av hovrättsassessorn Lars K. Beckman.
Lagrådet yttrade:
Vid sin granskning av de remitterade lagförslagen har lagrådet haft att utgå från det förhållandet att deras materiella innehåll är resultatet
av överenskommelser med Finland. Icke minst med hänsyn till över-
ensstämmelsen i rättstradition och lagstiftningsteknik mellan Sverige
och Finland har överenskommelserna kunnat avfattas så att de, i den form vari de framträder och alltså utan transformering, kan bli svensk lag.
Lagrådet lämnar förslagen utan annan erinran än vad som i det föl-
jande anföres beträffande förslaget till lag med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 scptember 1971 mellan Sverige och Finland.
Bestämmelserna i kap. 8 art. 13 om prövning av mål, som ankommer
på gränsälvskommissionen, gäller enligt kap. 8 art. 1 bland annat frågor om gottgörelse enligt kap. + art. 4. - -
I kap. 4 art. 4 regleras det fall, att industri- eller kraftföretag eller
Prop. 1971: 137 158
annat sådant företag i visst avseende tillgodogör sig nytta av vattenreglering i gränsälv utan att deltaga i regleringen. Om så är fallet, kan gränsälvskommissionen ålägga detta företag att till regleringsföretaget utge gottgörelse, motsvarande skälig andel av regleringskostnaden.
De i kap. 8 art. 13 upptagna bestämmelserna rörande omröstning inom kommissionen skiljer mellan å ena sidan frågor om ersättning för egendom som tas i anspråk eller för förlust, skada eller intrång eller för viss rättegångskostnad och å andra sidan övriga i kap. 8 art. 1 angivna frågor. Beträffande den förra gruppen av frågor är reglerna så utformade, att omröstning inom kommissionen alltid leder till att viss mening blir kommissionens beslut, och vidare gäller enligt kap. 8 art. 15 första stycket, att talan mot kommissionens beslut kan fullföljas hos domstol. Beträffande frågor, tillhörande den senare gruppen, fordras däremot cen på visst sätt kvalificerad majoritet, nämligen två medlemmar från vardera staten, för att ett beslut av kommissionen skall komma till stånd. För det fall att sådan majoritet ej uppnås är föreskrivet, att frågan skall hänskjutas till regeringarna för avgörande.
Med den sålunda i art. 13 gjorda uppdelningen i grupper av de frågor, kommissionen har att handlägga, blir fråga om sådan gottgörelse som avses i kap. 4 art. 4 att hänföra till den senare gruppen. Sådan fråga skall alltså, om icke någon av de inom kommissionen företrädda meningarna samlar föreskriven majoritet, avgöras av de två staternas regeringar.
Närmare motivering har icke förebragts för den ståndpunkt gränsälvsöverenskommelsen intager till förevarande spörsmål. Det torde kunna antagas, att ståndpunkten närmast förestavats därav, att överenskommelsen icke innehåller några regler om tvångsdelaktighet i regleringsföretag och att bestämmelserna i kap. 4 art. 4 i viss mån ersätter bristen på sådana regler. Ett medverkande motiv kan möjligen ligga däri, att det i regel blir fråga om intressen som berör båda staterna och att därför den i kap. 8 art. 15 första stycket upptagna regeln om fullföljd av talan mot kommissionens beslut icke skulle i befintligt skick kunna tillämpas på mål om gottgörelse enligt kap. 4 art. 4.
Föreskriften om sättet för avgörande av frågor som avses i kap. 4 art. 4 står emellertid icke i god överensstämmelse med den ståndpunkt, som överenskommelsen i övrigt intagit, när det gällt att bestämma sättet för avgörande av ersättningsfrågor, och som konsekvent fullföljts till och med beträffande frågor om rättegångskostnader. I mål enligt kap. 4 art. 4 är fråga om 'betalningsskyldighet, som ålägges viss företagare och vars storlek bestämmes efter skälighet inom ramen för nyttan. Avgörandet av frågor av denna art ankommer regelmässigt på domstol eller annan myndighet som med hänsyn till sammansättning och förfaranderegler är att likställa med domstol. För det fall att kommissionen icke enligt de för densamma gällande omröstningsreglerna kan nå
Prop. 1971: 137 159
fram till ett beslut, som innebär åläggande att betala gottgörelse, skulle, om de båda ländernas regeringar på grundval av den subsidiära regeln i art. 13 ålade sådan betalningsskyldighet, detta innebära en ordning som rimmade mindre väl med förut angivna princip. Ett sätt att lösa denna svårighet skulle vara att regeringarna, i viss anslutning till vad som enligt kap. 8 art. 17 tredje stycket i allmänhet gäller för ärenden, i här avsedda fall betraktade den väckta frågan om gottgörelse som förfallen.
Förevarande fråga bör uppmärksammas vid en eventuell framtida revision av gränsälvsöverenskommelsen.
Ur protokollet:
Ingrid Hellström
Prop. 1971: 137 160
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 8 oktober 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANS-
SON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, FELDT.
Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets yttrande över förslagen till 1) lag med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 septem-
ber 1971 mellan Sverige och Finland,
2) lag om rätt för Konungen att meddela viss föreskrift rörande fisket inom Torne älvs fiskeområde,
3) lag med anledning av tilläggsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland till överenskommelsen den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar,
4) lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387), 5) lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske, 6) lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Som lagrådet påpekar är fråga om gottgörelse enligt kap. 4 art. 4 i gränsälvsöverenskommelsen att anse som annan fråga än ersättningsfråga vid tillämpning av överenskommelsens bestämmelser om omröstning och fullföljd. Lämpligheten av en sådan ordning kan. som lagrådet framhåller diskuteras. Emellertid torde överenskommelsens regler om behandlingen av ersättningsfrågor inte kunna utan vidare göras till-
lämpliga på frågor enligt kap. 4 art. 4. Med hänsyn härtill och då den av lagrådet diskuterade situationen att kommissionen inte kan nå erforderlig enighet i sådan fråga torde vara utan nämnvärd praktisk be-
tydelse, anser jag att den ståndpunkt som grinsälvsöverenskommelsen
intar i förevarande fråga kan godtas. I övrigt föranleder lagrådets yttrande inte något uttalande från min sida. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen
att
dels godkänna gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971
mellan Sverige och Finland samt tilläggsöverenskornamelsen samma dag
Prop. 1971: 137 161
till överenskommelsen den 17 februari 1949 mellan Sverige och Finland om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar, dels antaga de av lagrådet granskade lagförslagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR STHLM 1971 710139