2.2. Åtgärder för produktionsanpassning

Investeringsförbud

Mitt förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin skall förlängas med sex månader.

Statens jordbruksnämnds förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstal- lar för nötkreatur och svin skall inte förlängas efter den 30juni 1988.

Skälen för mitt förslag: En rad åtgärder har de senaste åren vidtagits för att anpassa animalicproduktionen till den inhemska efterfrågan. ' Våren 1983 infördes efter beslut av riksdagen ett temporärt förbud mot ny-, om- eller tillbyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin eller fjäderfä. Lagens giltighetstid har förlängts ett år i sänder och gäller för svin- och nötkreatursstallar fram t. o. m. den 30juni 1988. För djurstallar för fjäderfä upphörde förbudet den ljuli 1987.

Jordbruksnämnden föreslår i samråd med lantbruksstyrelsen att investe- ringsförbudet inte förlängs ytterligare efter den 30juni 1988. Jag delar uppfattningen att investeringsförbudet och andra selektiva åtgärder för produktionsanpassning bör vara tidsbegränsade eftersom de — om de per- manentas — har en tendens att medföra komplicerade detaljregleringar som på sikt verkar effektivitetshämmande.

Regeringen har som jag nämnt nu lämnat förslag till ny djurskyddslag och förslag till miljöförbättrande åtgärder ijordbruket, m.m. Lantbruks- styrelsens tillämpningsföreskrifter bör kunna träda i kraft den [januari 1989. Några begränsningar utöver vad dessa förslag kan komma att innebä- ra är enligt min mening inte befogade. 1 avvaktan på dessa tillämpningsfö- reskrifter bör lagen om investeringsförbud emellertid förlängas ett halvår för nötkreaturs- och svinstallar. fr.o.m. den ljuli 1988 t.o.m. den 31 de- cember 1988.

Avvecklingsersättning

Avvecklingsersättning kan utgå till mjölkproducenter. specialiserade nöt- köttsproducenter och smågrisproducenter. Avvecklingsersättning för mjölkproducenter utgår till producenter i åldern 60—65 år för att dessa skall upphöra med mjölkproduktionen. Enligt gällande beslut får nya pro- ducenter ansluta sig till systemet t.o.m. kalenderåret 1988. I fråga _om specialiserade nötköttsproduccnter utgår avvecklingsersättning i fyra år till den som producerat minst motsvarande 20 ungnöt per år från inköpta kalvar. Produktionen skulle vara helt avvecklad den 31 december 1986. Avvecklingsersättning som utgår till smågrisproducenter betalas ut i tre år till producenter födda åren 1922—1926. Produktionen skall ha upphört under år 1986.

För att minska risken för framtida mjölköverskott föreslår jordbruks- nämnden att avvecklingsersättning lämnas till mjölkproducenter som an-

• Sida 11
•  Original

sluter sig före 1991 års utgång. Ersättningen föreslås höjas från 50 till 60 öre per kg ersättningsgrundande kvantitet. Ersättningsgrundande kvantiteter för dem som ansluter sig fr.o.m. den ljuli 1988 bör baseras på produktio- nen år 1987. Jag har inget att erinra mot nämndens förslag. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

Tvåprissystem för mjölk

Under tiden den ljuli 1985—den 30juni 1988 pågår försöksverksamhet med tvåprissystem för mjölk. Systemet syftar till att minska mjölköverskotten och skall ses som en temporär åtgärd. 'l'våprissystemet är frivilligt och innebär i princip att mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel av produktionen som kan avsättas på den svenska marknaden. För eventuell överskjutande kvantitet erhålls världsmarknadspris. Innan beslut om eventuell förlängning fattas skulle försöksverksamheten utvär- deras. En sådan utvärdering har gjorts av jordbruksnämnden.

Tvåprissystemet har i stort sett uppfyllt sina huvudsyften. Överskotts- produktionen har kunnat minskas väsentligt. vilket gjort att avräkningspri- serna kunnat höjas. Detta har medfört en Iönsamhetsförbättring för det stora flertalet producenter.

Systemet är dock förenat med betydande nackdelar. Det innebär dels en låsning av produktionsstrukturen vilket verkar effektivitetshämmande. dels att mjölkkvoterna successivt kapitaliseras.

Som jag redan nämnt skall tvåprissystemet för mjölk ses som en tempo- rär åtgärd för att nedbringa överskotten och bör följaktligen avvecklas. Jag har därför för avsikt att senare föreslå regeringen att tvåprissystemet som villkor för utjämningsbidrag förlängs endast t.o.m. den 30juni 1989. Det bör ankomma på näringen (Lantbrukarnas riksförbund och Svenska meje- riernas riksförening) att i övrigt genomföra avvecklingen av nämnda två- prissystem så att systemet kan upphöra vid ovanstående datum. Samråd kan i vissa frågor behöva äga rum med jordbruksnämnden och lantbruks.- styrelsen.

Enligt 1985 ars livsmedelspolitiska beslut har näringen huvudansvaret för överskottsproduktionen och produktionsanpassningen. Under en över- gångsperiod av fem år skall emellertid staten betala en del av överskotts- kostnaderna för spannmål. Under perioden skulle åtgärder vidtas för att minska överskotten och därmed kostnadsbelastningen för samhället och jordbruket.

Våren 1986 tillsattes den s.k. spannmålsgruppen med uppgift att lägga" fram förslag till hur kostnaderna för spannmålsöverskottet kunde minskas redan från 1987 års skörd. men även på längre sikt. Gruppen har i olika rapporter lämnat såväl överväganden som mer kortsiktiga och mer långsik- tiga förslag. 1 den senaste. som presenterades hösten 1987. lämnades för- slag till åtgärder för att minska spannmålsöverskottet och stimulera till alternativ markanvändning.

• Sida 12
•  Original

Regeringen har bemyndigat statens jordbruksnämnd att medge Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, att ingå avtal med jordbrukare för år 1988 i vilka jordbrukaren åtar sig att mot ersättning från föreningen minska sin areal spannmål och andra grödor som omfattas av jordbruks- prisregleringen samt att hålla brukningsenhetens hela åkerareal besådd. Dessa avtal skulle i huvudsak överensstämma med spannmålsgruppens förslag.

Avtal har för år 1988 anmälts för närmare 27000 brukningsenheter och drygt 250000 ha åkermark. Effekten pä spannmålsöverskottet år 1988 be- räknas bli ca 690 milj. kg. Nettoeffekten för spannmålskassan beräknas till ca 140 milj. kr. Detta resultat är enligt min uppfattning gott.

Mitt förslag: Det skall för 1989 års skörd. liksom för innevarande regleringsår. ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan behövas föratt minska jordbrukarnas, regleringens och samhällets kostnader för spannmålsöverskottet. Åtgärderna bör ut- värderas. väljas och utformas med hänsyn till hur de bidrar till uppfyllelsen av 1985 års livsmedelspolitiska mål.

Skälen för mitt förslag: Regeringen har beslutat om ett omställningspro- gram för år 1988 i syfte att minska kostnaderna för spannmålsöverskotten samt i syfte att stimulera alternativ markanvändning. Anslutningen för år 1988 är god. Jag avser att senare föreslå regeringen att samma åtgärds- program tillämpas även under år 1989. Vissa mindre justeringar av pro- grammet har gjorts sedan beslutet för år 1988 fattades och kan eventuellt komma att behöva göras även för år 1989. Jag anser därför att det bör ankomma på regeringen att besluta om åtgärder för produktionsanpassning för 1989 års skörd.

Riksdagen uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning av produk- tionen som så snart som möjligt minskar belastningen på samhällets och på lantbrukets ekonomi.

Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att detta utnyttjande sker på ett sätt som även i vidare mening bidrar till uppfyllandet av de år 1985 fastställda målen för livsmedelspolitiken. Vid valet av åtgärder för att minska belastningen är det således viktigt att beakta de regionala, fördel- ningsmässiga och miljöpåverkande effekterna av de olika former som prövats eller kan komma i fråga för att främja en ändamålsenlig produk— tionsstruktur.

Världsmarknadspriscrna fluktuerar väsentligt över tiden. För närvaran- de ligger priserna på en mycket låg nivå. Det är i dag inte möjligt att avgöra till vilket pris det svenska spannmålsöverskottet av 1988 års skörd kan exporteras. Exportkostnaderna. dvs. skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris, är för närvarande höga. men är alltså svåra att förut- säga även på relativt kort sikt.

• Sida 13
•  Original

En annan faktor som är av stor betydelse i sammanhanget är skördens storlek. Det är i dag av naturliga skäl omöjligt att förutsäga den exakta storleken på denna.

Jordbruksnämnden har lämnat förslag till ändringar av de preliminära spannmålspriserna. Jag har inget att invända mot förslagen. De definitiva priserna fastställs emellertid först i höst då såväl skördens storlek som världsmarknadspriserna kan anges med större säkerhet.

Den största osäkerhetsfaktorn i dag är nivån på världsmarknadspriser- na. Med hänsyn till osäkerheten om exportkostnaden anser jag det därför inte vara meningsfullt att i dagsläget söka precisera beloppet för statens delansvar. Det bör göras först i höst.

Jag har i min anmälan till budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88: 100 bil. 11) beräknat att delansvarskostnaden blir 250 milj. kr. under budget- året 1988/89 med antagande om en cxportkostnad på 1 kr. per kg spannmål. Jag har därvid utgått från ett överskott på 1000milj. kg. Riksdagen har uttalat att detta är den-kvantitet som normalt bör betraktas som överskott i detta sammanhang. .

Riksdagen har vidare beslutat att statens delansvar skall utgöra 40% av kostnaderna för exportöverskottet vid normalskörd (1 000 milj. kg) och att delansvaret skall trappas ned under den femårsperiod för vilken staten påtagit sig detta ansvar.

Min utgångspunkt har varit att statens delansvar det första året avsåg hela kvantiteten för att är fem ha trappats ned med 50%. Detta är den avtrappning som ursprungligen användes för att söka förutsäga kostnader- na för delansvaret under femårsperioden. Kostnaden per kg har ökat väsentligt sedan dess — och därmed totalkostnaden — men avtrappnings- modellen vad avser kvantiteten är fortfarande tillämplig.

Regeringen har i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 11). mot bakgrund av den osäkerhet som föreligger, föreslagit att den under förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område upptagna anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen tas upp som en förslagsvis post av 1 000 kr. Riksdagen har beslutat i enlighet med regering- ens förslag (JoU 1987/88: 17, rskr. 184).

Jordbruksnämnden föreslår att en reserv inom regleringsekonomin bör övervägas för att finansiera underskott vid skördevariationer.

Jag anser att regeringen bör ta ställning till huruvida en sådan reserv skall inrättas först när nämnden närmare har övervägt frågan.

• Sida 14
•  Original

2.3. Prisregleringen påjordbruksprodukter utom sockerbetor prop, 1987/88: 165 och socker under regleringsåret 1988/89

Mitt förslag: Prisregleringsperioden skall omfatta tiden den ljuli 1988—den 30juni 1989.

Kompensationsbeloppet den ljuli 1988 skall uppgå till 1409.7 milj. kr. Av detta skall 1009] milj. kr. tas ut i form av pris- höjningar på olika produkter den ljuli 1988. Resterande 400 milj. kr. skall tas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Den ljanuari 1989 skall prisjusteringar ske endast om utveckling- en av PM-index under tiden februari—september 1988 överstiger 2.5 %. Överstiger indexutvecklingen nämnda procenttal skall jord- bruket tillerkännas ett acontobelopp av 425 milj. kr.

Det skall ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar som kan bli aktuella med anledning av förslagen.

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Jordbruksnämnden har efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelega- tion. där nämndens slutbud som redan nämnts godtogs av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation men inte av konsumentdelegationen. lämnat för- slag om en ettårig prisregleringspcriod för jordbruksprodukter utom soc- kerbetor och socker. Perioden omfattar tiden den ljuli 1988—den 30juni 1989. Förslaget bygger på de riktlinjer som har angetts i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr. 393)" och om totalförsvaret (prop. 1986/87: 95, FöU ll. rskr. 310).

Till nämndens förslag har fogats särskilda yttranden. dels av ledamoten Alamaa, dels av ledamöterna Arvidsson och Fringel.

Jag noterar med tillfredsställelse att samtliga ledamöter i jordbruks- nämndens styrelse biträder förslaget till reglering av priserna påjordbruks- produkter under den föreslagna regleringsperioden. Jag biträder förslaget i sin helhet.

Ett kompensationsbelopp på l409,7 milj. kr. den ljuli 1988 har föresla- gits av nämnden. Av detta föreslås 1009,7 milj. kr. tas ut som prishöjningar fr. o. m. den ljuli 1989 medan 400 milj. kr. tas av införselavgiftsmedel utan- för fördelningsplanen. Ett belopp av 300 milj. kr. tas av medel för regle- ringsåret 1987/88 som enligt riksdagens beslut står till regeringens disposi- tion för användning inom eller i samband med jordbruksprisregleringen. Resterande 100 milj. kr. skall tas av medel för regleringsåret 1988/89.

Förslag till fördelning på produkter kommer i huvudsak att lämnas senare avjordbruksnämnden efter överläggningar med delegationerna. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

Jordbruksnämnden föreslår emellertid redan nu att det preliminära pri- set på vete skall höjas med 2öre, på andra spannmålsslag med 10örc och på oljeväxter med 35 öre per kg för 1988 års skörd. Prishöjningarna avser förändringarjämfört med de definitiva priser som fastställdes hösten 1987.

• Sida 15
•  Original

Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att besluta enligt nämndens förslag. .

Jordbruksnämnden föreslår att en s. k. ventil tillämpas inför den ljanuari 1989. Denna innebär att jordbruket tillförs ytterligare 425 milj. kr. om kostnadsutvecklingen ijordbruket mätt enligt PM-index under perioden februari—september 1988 överstiger 2.5 %. 1 annat fall skall inga prisjuste- ringar göras. Förädlingsindustrin erhåller a contokornpensation för denna period den ljuli 1988.

Till grund för förslaget har legat uppgifter om bl. a. kostnadsutveckling- en i jordbruket under perioden januari 1987—februari 1988 som enligt PM-index uppgått till 3,8 %. motsvarande ett belopp av 657 milj. kr. Detta belopp harjusterats med hänsyn till rabatter på lantbruksmaskiner och till ändrade fodermedelsavgifter. Beloppet uppgår efter detta till 616.5 milj. kr.

Som utgångspunkt för inkomstkompensationen till jordbruket har legat bl. a. uppgifter om löneavtal på det statliga området för år 1988. Kompen- sation ges under regleringsåret 1988/89 med 369 milj. kr. Av beloppet skall 40 milj. kr. användas för sociala åtgärder.

[ beloppet till jordbruket den ljuli 1987 ingick ett acontobelopp som preliminär kompensation till förädlingsindustrin med 160 milj. kr. För för- ädlingsindustrin bör nu utgå ytterligare a contobelopp av totalt 325 milj. kr. Dessa båda belopp avser preliminär kompensation för perioden september 1986—septemberl988. Av acontobeloppet på 325 milj. kr. utgör 98 milj. kr. ytterligare kompensation för regleringsåret 1987/88 och 227 milj. kr. kom- pensation för regleringsåret 1988/89. Avstämning av beloppen skall göras inför den ljuli 1989.

Jag har för avsikt att föreslå regeringen att en expertgrupp tillsätts med uppgift att gå igenom vissa principer för kostnadskontpensation till den förädlingsindustri som ligger inom ramen för jordbruksprisregleringen. Expertgruppen bör pröva olika principer i fråga om kompensation för löneglidning för nämnda industri. liksom frågan om volymförändringars effekter på kostnadskompensationen samt frågan om kompensation för kapitalkostnader.

Härvid bör gruppen särskilt beakta sambandet med de allmänna jord- brukspolitiska riktlinjerna samt möjligheten för denna prisreglerade indu- stri att ta ut kostnadshöjningar inom jordbruksprisreglcringens ram.

Expertgruppens arbete skall redovisas senast vid årsskiftet 1988/89. Sedan expertgruppen redovisat sina slutsatser kan ställning tas till de acontobelopp som tillförts förädlingsindustrin under regleringsåren 1987/88 och 1988/89. Expertgruppens arbete bör också utgöra underlag för ställningstagande i fråga om de principer som framgent bör gälla för kost- nadskompensationen till förädlingsindustrin. Dessa diskussioner förutsätts ske under vintern och våren 1989 inför regleringsåret 1989/90.

Utöver ovanstående delbelopp (616.5 milj. kr. + 369 milj. kr. + 325 milj. kr.) tillförs jordbruket 99.2 milj. kr. under regleringsåret 1988/89. För en närmare precisering av bcloppets delkomponenter hänvisas till jordbruks- nämndens skrivelse (bilaga 1).

Det bör få ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgifts- ändringar som kan bli aktuella under perioden till följd av förslagen.

• Sida 16
•  Original

Jordbruket skall under en fyraårsperiod amortera 305 milj. kr. av det ackumulerade underskott som fanns i spannmålsregleringen vid utgången av regleringsåret 1985/86. Den 30juni 1988 uppgår detta underskott till 230milj. kr. Jordbruksnämnden föreslår att det utgående underskottet i spannmålsregleringen den 30juni 1989 bör få uppgå till högst 155 milj. kr.

Jag har inget att erinra mot dessa förslag. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

Jordbruksnämnden föreslår att amortering och räntebetalning av ränte- stödslån senareläggs ytterligare två år och börjar först regleringsåret 1990/91. Det fordras inga nya medel för räntestödet. Vidare föreslår jord— bruksnämnden att medel för elablerin_r;.s'.vtöd anslås endast till de jordbru- kare som redan har anslutits till stödformen. Etableringsstödet finansieras av regleringsmedel inom den ram som tilldelatsjordbruket. För reglerings- året 1988/89 bedömer lantbruksstyrelsen vid oförändrad räntenivå medels- behovet till 15—20 milj. kr.

Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att jordbruksnämndens förslag godkänns.

Låginkomstsatsning m. m.

Under anslagsposten Låginkamstsarsning m. m. inom jordbruket dispone- rarjordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Regeringen har i budgetpropositionen 1988 under anslaget Prisreglerande åtgärder på jord- brukets område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna anslagspost. Jordbruksnämnden föreslår att det belopp av 50 milj. kr., som enligt rege- ringsbeslut den 4 januari 1988 skulle användas för sociala åtgärder inom jordbruket, används tillsammans med medlen under anslaget Låginkomst- satsning m. m.

Dessutom föreslås att 40 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördel- ningsplanen anvisas för sociala åtgärder inom jordbruket. Av de 90 milj. kr., som således anvisas utöver anslaget på 435 milj. kr.. används 60 milj. kr. för avbytarverksamhet och 30 milj. kr. för produktionsanpassning.

Totalt föreslår nämnden att 88 milj. kr. anvisas för leveranstillägg för mjölk, 210 milj. kr. för avbytarverksamhet. 23 milj. kr. för företagshälso- värd. 100 milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 104 milj. kr. för produk- tionsanpassningsåtgärder m.m. Jag avser senare föreslå regeringen att besluta enligt nämndens förslag.

Ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Mitt förslag: En lagändring skall göras som gör det möjligt för

Statensjordbruksnämnd att vid behov föreskriva att vissa varor som används som handelsgödsel beläggs med prisregleringsavgift.

• Sida 17
•  Original

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Fr. o. m. den ljuli 1982 tas en prisregleringsavgift ut på handelsgödsel. Avgiften har sedan dess höjts i flera omgångar. Det föreligger därför risk för att en övergång kan ske till andra varor som också kan användas som handelsgödsel. Därmed kan snedvridningar i konkur- rensen uppkomma mellan produkter och även mellan företag på markna- den. Jordbruksnämnden bör därför bemyndigas att vid behov föreskriva att även andra varor som kan användas som handelsgödsel beläggs med prisregleringsavgift. Enligt jordbruksnämnden kommer man inte att ta ut avgift för dessa varor förrän tillräckligt starka skäl föreligger. Enligt nämn- den bör ett bemyndigande i sig minska risken för en övergång till använd- ning av icke avgiftsbelagda varor och därmed minskar risken för en utvidg- ning av regleringen genom att ytterligare varor måste avgiftsbeläggas. Jag föreslår därför att vissa varor som kan användas som handelsgödsel läggs till uppräkningen i 7äl lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område och att motsvarande tillägg görs i bilagan till lagen.

Uppsamling av självdöda djur

1 prop. (1987/88:93) om djurskyddslag m.m. föreslår regeringen att köttmjöl från självdöda djur inte får användas till utfodring. annat än till pälsdjur. Regeringen föreslår vidare att en ökad uppsamling av självdöda djur sker på frivillig väg genom slakteriernas försorg. De merkostnader för omhändertagandet av djuren som förslaget medför bör inte drabba den enskilde lantbrukaren. Merkostnaden får tas upp i samband med jord- bruksprisöverläggningarna.

Jordbruksnämnden har förklarat sig beredd att i samråd med branschen utforma ett system för uppsamling av självdöda djur. Kostnaderna torde kunna beräknas och tas upp vid överläggningarna inför den ljuli 1989. Kostnader som uppstår före denna tidpunkt bör i förskott täckas av regle- ringsmedel. Jag avser att senare föreslå regeringen att bemyndiga jord- bruksnämnden att använda sådana medel för ändamålet.

2.4 lnförselavgiftsmedel m. m.

Mitt förslag: inflytande införselavgiftsmedel för regleringsåret 1988/89 skall disponeras i enlighet med redovisningen i tabell 2.4.1.

Pälsdjursuppfödare skall erhålla prisåterbäring vid användning av vegetabiliskt fett i utfodringen. En del av den prisåterbäring som återbetalas för detta och andra fodermedel bör användas för upp- byggnad av en forskningsl'ond för pälsdjursnäringen.

• Sida 18
•  Original

Tabell 2. 4. ] Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.m. reglerings- åren 1986/87. 1987/88 och 1988/89

Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter (inomramsmedel) Under resp. regleringsår influtna införselavgifter

exkl. fodermedel fodermedel

Summa

Utgifter

a) Av medel inom fördelnings- planen Svensk spannmålshandel Sveriges potatisintressenter Sveriges oljeväxtintressenter Svensk kötthandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel Regleringskassan för fågelkött Regionalt kostnadsbidrag. norra Sverige

— mjölk — kött

_ ägg

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Stiftelsen lantbruksfbrskning Djurhälsovård. kontrollverk- samhet rn. m. Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter

Bidrag till grönmjöl

Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Sveriges exportråd Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till ersättningsfoder, norra Sverige Bidrag till potatisodling.

norra Sverige Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa

Härefter kvarstående införsel- avgiftsmedel

b) Av medel rrlunförfördel- ningsplanen Utbyteshandel nötkött. öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Bidrag till Stiftelsen för ackord- hästorganisationens bevarande

1986/87 1 (100—tal kr.

17731

548 481 219 454

785 666

86 000 27 500 0

4 000 161 000 52 000 3 000

45 500

5 000 '

1 700 500

13500 0

32 300

' 6 000 1 000

1 700 8000 500 2 000 2 780 13 883 0

36 522 504 385

281281

44 933 75 000 15 925

6 038

250

1987/88 [ OOO-tal kr. prel.

36522

lass 000 320 000

1244522

92 000 27 500 0

4 000 69 500 52 000 6 000

45 500 5 000 4 500

500

15 000 5 000

33 800 10 000 0

4 500 8 000 500 3 (100 2 780 80 000 4 500

152 942 626 522

618000 '

70 000 50 000 17 000

6 204

250

1988/89 1 OOO—tal kr. prognos

728 000 350 000

1 078 000

617 200

460 800

70 000 50 000 27 000

6 362

• Sida 19
•  Original

1986/87 1987/88 1988/89 PrOP- 1987/881 165

l OOO-tal kr. ] 000-tal kr. 1 OOO-tal kr. prel. prognos

Minskning av mekaniska skador på matpotatis 500 500 () Stöd till maltproduktionen 2 000 1 000 1 000 Sveriges exportråd 2 000 4 000 4 000 Ränta på lån i riksgäldskontoret 2 240 0 Djurhälsovård 0 17 000 20 677 Lantbruksstatistik 100 26 000 37 708 Konsumentdelegationens sekretariat 400 400 Kostvaneundersökningar ' 1 250 Alternativ odling 1000 Skördeskadefonden 60 000 Ersättning för uteblivna pris- höjningar under 1988/89 300 000 90 000 Summa 149 386 - 494 204 367 397 Summa utgifter 653 771 1 120 726 984 597 Årets saldo (prognos) + 131 895 + 123 796 +93 403

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: 1 tabell 2.4.1 redovisas användningen av införsel— avgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1986/87 liksom en beräkning av och förslag till användning av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåren 1987/88 och 1988/89. För en närmare redovisning av inför- selavgiftsmedlen hänvisas till bilaga ].

Fördelningsplanen för regleringsåret 1987/88 utgör 267.2 milj. kr. samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten enligt riksdagens beslut vå- ren 1987 (prop. 1986/87: 146. JoU 26. rskr. 346). Med hänsyn till att infly- tande avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 320 milj. kr. beräknarjag därmed fördelningsplanen till 587.2 milj. kr. Där- till kommer kvarstående medel från regleringsåret 1986/87 på 36.5 milj. kr. Jag beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till totalt 1244.5 milj. kr.. vilket innebär att 620.8 milj. kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Enligt jordbruksnämndens förslag skall utgå bl. a. ett utökat arealbidrag till stöd för potatisodlingen i norra Sverige och odlingen av bruna bönor till följd av skördeskador år 1987. Jag har inget att erinra mot det preliminära förslag till fördelningsplan som lämnats av jordbruksnämnden. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1987/88 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införselavgifterna för fodermedel är kända. .

Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1987/88 skiljer sig på ett antal punkter från de preliminära beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1987. De inför- selavgiftsmedel från regleringsåren 1986/87 och 1987/88 som enligt riksda- gens beslut står till regeringens förfogande (prop. 1986/87: 146. JoU 26. rskr. 346) har därvid delvis tagits i anspråk för olika ändamål sammanhäng- ande med prisregleringen. Posten Utbyteshandel med nötkött från öststa- terna beräknas öka med 30 milj. kr. Bidraget till Svensk matpotatiskontroll . (SMAK) ökar med 56143 kr. till följd av tidigare inte beaktade löneökning- 19

• Sida 20
•  Original

ar för SMAK under regleringsåret 1987/88. Bidraget till Sveriges exportråd har, genom regeringens beslut. höjts med 2 milj. kr. för 1987/88. '1'ill statens livsmedelsverks medverkan i kostvaneundersökningar disponeras l250000kr.. vilket jag tidigare redogjort för i årets budgetproposition. Vidare bör 1 milj. kr. användas för att stödja uppbyggnaden av en funge- rande kontroll av alternativt producerade jordbruksprodukter. Detta har jag tidigare redovisat i prop. (1987/88: 128) om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. m. m.

Enligt nämndens förslag skall 300 milj. kr. av de införselavgiftsmedel som står till regeringens förfogande för regleringsåret 1987/88 tas i anspråk för att ersätta prishöjningar på jordbruksprisreglerade produkter under regleringsåret 1988/89. Jag har ingenting att erinra mot vad jordbruksnämn- den föreslagit i dessa delar.

Kostnaderna för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen beräknas därför för regleringsåret 1987/88 till 494 milj. kr.. varav 300 milj. kr. avser ersättning för uteblivna prishöjningar under regleringsåret 1988/89. Jag återkommer senare till regeringen med anledning av jordbruksnämndens förslag till disposition av de införselav- giftsmedel som står till regeringens förfogande för regleringsåret 1987/88.

Jag föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1988/89 skall omfat- ta oförändrat 267.2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter. vilket totalt beräknas ge 617.2 milj. kr.

Jag föreslår att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införsel- avgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till - 40 milj. kr. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras fettVaruavgif— ter såväl på importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden. dock högst motsvarande fettva- ruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet. Beloppet beräknas nu uppgå till 550 milj. kr.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika varuområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördel- ning av det preliminärt beräknade beloppet för regleringsåret 1988/89. Nämnden avser att återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges i samband med att. förslag lämnas till gränsskydd m.m. fr.o.m. den ljuli 1988. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfo- gande.

1 det följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1988/89 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelnings- planen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jag i likhet med jordbruksnämnden beräknat 70 milj. kr.

I likhet med jordbruksnämnden föreslår jag att för utbyteshandel med kött och fläsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel från import av kött och fläsk. En förutsättning är att motsvarande export ägt rum och att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgo- dosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål.

• Sida 21
•  Original

Under regleringsåret 1987/88 utgår pristillägg förfär- och lammkött med 3.30öre per kg. vilket beräknas motsvara en utgift på 17 milj. kr. Jag föreslår att pristilläggct höjs till 5.40öre per kg får- och lammkött under regleringsåret 1988/89. vilket beräknas medföra en utgift på 27 milj.kr. Höjningen ingåri kompensationsbeloppet till jordbruket.

Jag föreslår att SMAK tilldelas högst 4844000kr. för den officiella kontrollen och 1 518000 kr. för upplysningsverksamheten.

Bidrag till stiftelsen för ackord/rästorganisationens bevarande bör utgå oförändrat med 250000 kr.

Stöd till maltprmiuktionen för regleringsåret 1988/89 bör lämnas med 1 milj. kr.

Jag föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 4milj. kr. av medel. utanför fördelningsplanen regleringsåret 1988/89. förutsatt att jordbruket avsätter 4milj. kr. från medel inom fördelningsplanen.

I enlighet med regeringens förslag i årets budgetproposition (1987/88: 100 bil. 11) harjordbruksnämnden föreslagit att 20.7 milj. kr. anslås för finansi- ering av viss del av kostnaderna förd/"urens lzälso- och sjukvård samt 37.7 milj. kr. för statistik på jordbrukets område.

Till finansiering av sekretariatet hos jordbruksnämndens konsumentde- legation föreslås 400 000 kr.

Jordbruksnämndens förslag innebär vidare att 60 milj. kr. av disponibla införselavgifter utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1988/89 skall avsättas till skördeskadefbnden för 1987 års skördeskador. Medlen skall enligt förslaget utbetalas regleringsåret 1989/90. Jag kan även godta försla- get i denna del.

Jordbruksnämnden har föreslagit att totalt 400 milj. kr. av. irJörse/ar- giftsmedel ska/l disponeras för att begränsa konstonentpris/röjningar un- der regleringsåret [988/89. Till detta används som jag nämnt 300 milj. kr. av medel för regleringsåret 1987/88. Till resterande 100 milj. kr. disponeras . införselavgiftsmedel för regleringsåret 1988/89. varav 10 milj . kr. utgör höjningen av pristillägget för får- och lammkött.

Jordbruksnämnden har föreslagit att en prisåterbäring lämnas för vege- tabiliskt fett som används för utfodring av pälsdjur. Pälsdjursnäringen erhåller för närvarande återbetalning för fördyring av spannmål och annat foder orsakad av jordbruksprisregleringen. Bakgrunden är att huvuddelen av skinnen säljs på världsmarknaden. Jag biträder nämndens förslag.

Nämnden föreslår vidare att en del av prisåterbäringen för foder i fort- sättningen avsätts för uppbyggnad av en forskningsfond för pälsdjursnä- ringen. Jag tillstyrker att en sådan fond byggs upp och hanteras på det sätt som nämnden har föreslagit.

I detta sammanhang villjag nämna att enligt den överenskommelse som träffats mellan regeringen och jordbruksnäringen skall staten och näringen bidra med hälften var till den del av kostnaderna för 1987 års skördeskador som överstiger 90 milj. kr. Skadorna år1987 blev som regeringen tidigare redovisat för riksdagen betydligt större än vad som varit fallet under senare år. Konsekvenser av de stora skadorna har blivit att fonden i sin helhet tömts på medel. Regeringen har därför föreslagit riksdagen att anvisa 127 milj. kr. som ersättning till fonden i enlighet med nämnda

• Sida 22
•  Original

överenskommelse (prop. 1987/88: 125 bil. 6). För jordbruksnäringens del innebär överenskommelsen att näringens andel får avsättas inom ramen. för de medel som tillförsjordbruket. Utöver dessa kostnader för ersättning till Skördeskadefonden kommer kostnader för administrationen av skyddet för skördeårct 1987 som i normalfallet skulle finansierats av fonden. Sam- manlagt kan dessa administrationskostnader komma att uppgå till ca 17— 18 milj. kr. Jag avser att senare föreslå regeringen att avsätta medel för detta ändamål inom ramen för de införselavgiftsmedel från regleringsåret 1986/87 som står till regeringens förfogande. Av resterande odisponerade införselavgiftsmedel från regleringsåret 1986/87 till regeringens disposition avserjag att föreslå regeringen att 100 milj. kr. tas till intäkt under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under nionde huvudtiteln. Härigenom avlastas statsbudgeten motsvarande belopp.

Med hänsyn till de oundgängliga variationerna i inflödet av införselavgif- ter har jag i min anmälan till årets budgetprOposition (prop. 1987/88: 100 bil. 11, s. 34) föreslagit att en rörlig kredit av 60 milj. kr. även fortsättnings- vis ställs tilljordbruksnämndens förfogande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör det i enlighet med sammanställningen beräknade överskot- tet inte intecknas för något ändamål utöver de jag nu nämnt. Det på detta sätt beräknade överskottet bör liksom för innevarande år stå till regering- ens disposition.

2.5. Prisregleringen på sockerbetor och socker

Mitt förslag: Prisregleringen på sockerbetor och socker för perioden den ljuli 1988—den 30juni 1989 utformas enligt samma grunder som för innevarande regleringsperiod.

Grundpriset på sockerbetor. som avser 16% sockerhalt. skall år1988 vara 30.79 kr. per 100 kg.

Prisregleringspriset på strösocker skall vid oljepriset 1453 kr. per kubikmeter vara 456,42 kr. per 100 kg.

Det skall ankomma på regeringen att fatta de beslut om prisregle- ringen som kan komma att krävas under perioden.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Förslaget bygger på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk upprätthålls.

Jordbruksnämndens förslag rörande betodlingen innebär att betodlarna tillerkänns ett totalbelopp på 23 milj. kr. som utgår på 1988 års socker- betspriser.

Mot denna bakgrund bör grundpriset för sockerbetor höjas med 0.90 kr. per 100 kg till 30.79 kr. per 100 kg.

Vad gäller kompensationen till Sockerbolaget bör prisregleringen liksom tidigare avse endast strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker för den

• Sida 23
•  Original

svenska marknaden. Kostnadsvolymen täcker även in produktionen av vissa foderbiprodukter. Nämnden har i sitt prisförslag i princip beaktat foderbiprodukterna. Sockerpriset bör liksom hittillsjusteras när oljepriset ändras med i 160 kr./m3.

Kostnadsersättningen till Sockerbolaget bör, inkl. definitiv justering för olje— och gaskostnader under regleringsåret 1986/87. uppgå till 5566000 kr.. vilket motsvarar 1.71 kr. per 100 kg socker.

1 kostnadskompensationen har även merkostnadcrna vid ö-bruken beak- tats. Den kompensation som tillerkänns Sockerbolaget för dessa merkost- nader för regleringsåret 1988/89 beräknas till 6.20 kr. per lOOkg socker. vilket vid normal produktionsvolym motsvarar 20,2 milj. kr. Med hänsyn till förväntat inflöde av införselavgifter bör. utöver de 4,3 milj. kr. som hittills tagits ur sockerregleringsfonden. även dessa 20,2 milj. kr. tas ur fonden under regleringsåret 1988/89. Sockerpriset reduceras i motsvarande grad.

Prisregleringspriset på strösocker bör höjas med 0.6% per 100 kg till 456,42 kr. per 100 kg.

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker bör'höjas för inträffade kostnadsökningar med 2,78 % till 85.58 kr. per 100 kg.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma påjordbruksnämnden att efter överläggningar med dele- gationerna lägga fram förslag till de åtgärder som under perioden kan anses påkallade. Det bör därefter ankomma på regeringen att fatta de beslut som kan behövas.

Enligt jordbruksnämndens och konsumentdelegationens mening har årets överläggningar visat att en nära samordning mellan sockerbetor och övriga grödor behövs. Nämnden vidhåller sitt förslag från i fjol att över- läggningarna som sker rörande prissättningen på sockerbetor bör ingå i de allmänna överläggningarna för övrigajordbruksprodukter medan överlägg- ningarna med Sockerbolaget bör ske separat. Det ankommer på regeringen att inför överläggningarna för prisregleringen för tiden efter den 30 juni 1989 besluta i denna fråga. '

Mitt förslag: Sockerbetsarealen för 1988 års odling skall uppgå till oförändrade 51 000 hektar. Arealbidragen till odlare som levererar betor till ö-bruken bibc- hålls oförändrade. Arealbytet mellan fabrikspotatis och sockerbetor skall upphöra fr.o.m. 1989 års odling.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Sockerbetsarealen för 1988 års odling bibehålls oförändrad och bör uppgå till högst 51 000 hektar.

Erforderlig kvotering av arealen bör godkännas av jordbruksnämnden. Ca en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bör direkt be-

• Sida 24
•  Original

kostas av odlarna och Sockerbolaget. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

Arealbidraget bör vara oförändrat 200 kr. per hektar till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga. 400 kr. per hektar till odlarna på Öland och 500 kr. per hektar till odlarna på- Gotland. 1 de fall arealen vid arealkontroll befinns vara mindre än den kontrakterade bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

Det utbyte mellan fabrikspotatisareal och sockerbetsareal som gjordes i början av 1980-talet är inte längre befogat och bör upphöra fr.o.m. 1989 års odling. Rätt att leverera fabrikspotatis på aktuella andelar i stär- kelsefabrik återinförs därvid. De lantbrukare som önskar fortsätta med ifrågavarande betodling bör i största möjliga utsträckning få göra detta med hänsyn till den tid som arealbytet existerat.

Sveriges betodlares centralförening och Sockerbolaget AB bör i sam- band med den årliga arealtilldelningen avgöra storleken på tilldelad areal i de särskilda fallen. Jordbruksnämnden bör godkänna arealkvoteringen och dessutom pröva tvister i kvoteringsfrågor vad avser areal som erhållits i utbyte med friställande av andelar i stärkelsefabrik.

Mitt förslag: Sockernäringens andel av de medel som skall tillföras för en uppbyggnad av det nya skördeskadeskyddet skall under regle- ringsåret 1988/89 betalas av fonderade försäljningsavgifter.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligt vadjag anförde i prop. 1987/88: 74 bör det nya Skördeskadeskyddet för regleringsåret 1988/89 tillföras 60 milj. kr. Det- ta skall betalas över konsumentpriserna fördelade på alla jordbrukspro- dukter. Den andel som faller på socker beräknas till 3528 000 kr. och bör för regleringsåret 1988/89 tas av fondcrade försäljningsavgifter som lagts upp med stöd av 10.5 lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. Därmed påverkas inte konsumentpriserna på socker under regle- ringsåret 1988/89.

Om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skörde- skador år 1987 överstiger 90milj. kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadcfonden hälften av överskjutande belopp. Utbe- talningarna för år 1987 innebär att jordbruksnäringen skall tillskjuta 127mi1j.kr. Vid överläggningarna har överenskommits att betodlingen skall bidra med 7.5 milj. kr. som avräknas från det belopp som i avsnitt 2.5.4 anges som betodlarnas ränteersättning.

• Sida 25
•  Original

Mitt förslag: Från sockerregleringsfonden skall betalas kostnader för arealbidraget till odlarna. ersättningen för merkostnaderna vid bruken på Öland och Gotland. återbetalning av tidigare inbetalda medel, återbetalning av ränta för tidigare inbetalda medel. fraktbi- drag till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län. kollektiva åtgärder inom biodlingen. kostnader för prisutjämning på socker samt vissa administrationskostnader.

!

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: lnförselavgift tas liksom hittills ut för importera- de kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker av svenska betor. De uppburna medlen bör — liksom hittills — tillföras sockerregleringsfonden.

Behållningen i sockerregleringsfonden var den 30juni 1987 16,5 milj. kr. Produktionen år 1987 av socker ur inhemska betor uppgick till ca 253000ton. Under regleringsåret 1987/88 beräknas en kompletteringsim- port av drygt 80000 ton komma att få göras. Vid nuvarande prisskillnad mellan Sverige och världsmarknaden bör det ge ett betryggande tillskott av införselavgifter till sockerregleringsfonden för att täcka de utgifter som redan ligger på fonden och de tillfälliga som föreslås under regleringsåret 1988/89.

Med hänsyn till det förväntade inflödet av införselavgifter bör, som redan nämnts, hela Sockerbolagets kostnadskompensation för merkostna- derna vid ö-bruken finansieras med medel ur sockerrcgleringsfonden. Be- loppet uppgår till totalt 24.5milj.kr. (4.3 + 20,2). Om mot förmodan inflytande belopp kommer att bli väsentligt lägre bör föreslagen finansi- ering under regleringsåret 1988/89 avseende del av regionalstöd inte ge- nomföras utan liksom tidigare tas ut över sockerpriset.

Sockerreglcringsfondenbör vidare få användas för fraktsubvcntionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1.2 milj.kr. Ur fonden bör dessutom betalas kostnaderna för arealbidrag till de odlare som levererar betor till ö-brukcn till en beräknad kostnad av ca 3,5 milj. kr.

Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0,5 milj. kr. ur fonden. Till yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras ett belopp som motsvarar odlingens sockerförbrukning gånger den skillnad i sockerpris som föreligger mellan Sverige och världsmarknaden.

Vidare bör regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrations- kostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostna- der inom prisutjämningcn för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. 1 en situation med ingen eller ringa sockerimport bör exportbidrag för sådana produkter finansieras ur socker- regleringsfonden.

Under regleringsåret 1982/83 betalade intressenterna på sockerområdet in ett belopp så att underskottet i regleringsekonomin kunde avvecklas.

IJ lJt

• Sida 26
•  Original

Kapitaldelen av detta belopp har sedan återbetalats i tre omgångar och slutreglerades hösten 1987 så när som på knappt 100000 kr. Detta belopp bör nu återbetalas till betodlarna, varefter hela kapitaldelen är slutreg- lerad.

Sockerbolaget. betodlarna och konsumenterna bör tillerkännas ränta för den tid medlen stått till sockerregleringens förfogande. Konsumenternas belopp på 850 000 kr. förs till jordbruksnämndens fond för försäljningsav- gifter. Beloppet till betodlarna uppgår till 10906000 kr. jämte 99500kr. avseende nämnd avvikelse på kapitaldelen. Beloppet till Sockerbolaget uppgår till 7 838 000 kr.

Vid behov börjordbruksnämnden liksom hittills få ta ut en försäljnings- avgift på allt socker som säljs inom landet för att subventionera sockerim- porten när världsmarknadspriset är högre än det svenska priset.

2.6. Lagstiftningsfrågor

Jag har i avsnitt 2.2.1 föreslagit att det temporära förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin förlängs ytterligare ett halvår fr.o.m. den ljuli 1988. Förslaget förutsätter ändring i 1 :$ lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin.

Jag har dessutom i avsnitt 2.3.2 föreslagit en ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område, vilken gör det möjligt för statens jordbruksnämnd att vid behov föreskriva att vissa varor som används som handelsgödsel beläggs med prisregleringsavgift.

Lagändringarna bör träda i kraft den ljuli 1988. I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till 1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen ( 1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin. dels ändring i samma lag. 2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbrukets områ- de.

De föreslagna författningsändringarna är av'sådan beskaffenhet att lag- rådets hörande enligt min mening skulle sakna betydelse.

3 Hemställan - .

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till 1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin, dels ändring i samma lag. 2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbru- kets område, dels att 3. godkänna vad jag har förordat i fråga om produktionsanpass- ning på vegetabilieområdet (avsnitt 2.2.2).

• Sida 27
•  Original

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på Prop. 1987/88: 165 jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under reglerings- - året 1988/89 (avsnitt2.3.1), 5. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1988/89 (avsnitt2.4), 6. godkänna vad jag har förordat i fråga om uppbyggnad av en forskningsfond för pälsdjursnäringen (avsnitt 2.4). 7. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på sockerbetor och socker under regleringsåret 1988/89 ("avsnitt 2.5).

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör föreslå riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till tolv dagar.

Yuri/.a” off—lé ””'/)

Inéäar Lindström

Bilagor Bilaga 1 Sockerregleringen 1988/89, pärm

Bilaga 2 Särskilt yttrande från nämndens konsumentdelegation

Bilaga 3 " " " Sveriges Betodlares Central— förening

Bilaga 4 " " " Sockerbolaget AB

ledamöterna Arvidsson och Fringel

Bilaga 5

• Sida 96
•  Original

Bilaga 2

STATENS JORDBRUKSNÄMND

Vegetabi lieby'rån

Bilaga 1 1(2) 1988—01-21

"SOCKERREELERIBCEN 1988/89

INNEHÅLL

%&

l Förhandlingsuppdraget

2 Jämförelse mellan EG:s priser och de svenska priserna

3 Skörden av sockerbetor samt produktion och förbrukning av socker

4 Arealbidragen (sockerbetsodlingens anfattnirg inan Mörbylånga och Roma sockerbruks tillförselcmråden)

5 frågor _a_tt behandla vid överlägg'nganig med betodlarna

6 Sockerbetsodlingens lönsamhet i förhållande till andra grödor

7 Utvecklingen av produktionsmedelprisindex för socker— betsodlingen under perioden oktober 1986 — oktober 1987

8 Kostnadskanpensation och inkomstkcmpensation att tillföras betodlarna under perioden 1/7 1988 -- 30/6 1989

_chnensamna frågor för betodlarna och bolaget

9 Nornskörden och dess användning

lO Regleringsekonomin

ll Finansieringen av nytt Skördeskadeskydd

12 Overheadbilder för socker

• Sida 97
•  Original

STATENS JORDBRUKSNÄMND Prop. 1987/88: 165

"la a 2 Vegetabiliebyrån Bl g

STATENS PRIS— om KARTELLNÄDND

13 Principer för SSAzs kosmadskanpensation inan ramen för sockerregleringsavtalet

14 Flingor att behandla vid överlägg—lingarna med Socker— bolaget

15 Kompensation för kapitalkostnader inom sockerregler— ingen

16 SSAzs fodertillverkning 17 Analys av SSA:s ekonomiska situation

18 Sockerbolagets kostnadsutveckling för reglerad verk— samhet, beräkning inför 1987/88 (exkl energikostnads— beräkning)

19 Beräkning av Sockerbolagets kcmpensation för ökade kostnader för eldningsolja och gas

20 Raffineringsersättnjng för importerat råsocker

21 Beräkningar över ersättning för merkostnader för ö-bruken

• Sida 98
•  Original

Bilaga 2

l9UB—UZ—Z3

KUNSUHENTDLLLGAllUNFN

SÄRSKIII YlTRANDE

KD biträder förslaget till sockerreglering men vill

beträffande beloppet till betodlingen, 25 Mkr, lämna

kompletterande uppgifter. Nämnda belopp fördelar sin

enligt KDS uppfattning på Följande komponenter:

Kostnadsökning enligt 5 k tillämpad index Justering för att betfrö inte ingår i index Justnrinq för lvjt arbete nn] SPK och regeringens direktiv

Summa kostnader

Inkomstföljsamhet (4 %)

Justering för definitiv beräkning av ändrade egenavgifter

Prudukiivitntsavdrag

Summa inkomstföljsamhet

lotult

22,32

0,52

22,00

2,54

0,15

1,00

25,00

Mkr

"

Mkr

Mkr

Mkr

Mkr

Bilaga 2

— 0,6A

_ 1,69

• Sida 99
•  Original

Bilaga 3 Prop. l987/88:l65

. , 0 1988—02-23 Bilagar

Statens Jordbruksnämnd

5 51 82 JÖNKÖPING

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på sockerbetor och socker 1988/89

Betodlarna accepterar i stort nämndens förslag men vill till detta göra följande kommentarer och klar- lägganden.

Nämnden anför i anslutning till förslaget om betpris— höjning att "vid överläggningarna inför 1989 års bet- odling bör parterna kunna få aktualisera frågor kopp— lade till utfallet av överläggningarna 1 juli 1988 avseende övriga jordbruket". Till detta vill vi redan nu säga att vi inte kan ansluta oss till den tolkning av regeringens riktlinjer beträffande kompensation för lönekostnadshöjningar under 1987 som konsument— delegationen framförde i de nu avslutade överlägg- ningarna. Lantarbetarlönerna hade redan i början av 1986 fastställts i kollektivavtal gällande för perio- den 1 april 1986 - 31 jan 1988. Lönekostnadsökningen under perioden okt 1986 — okt 1987 hade alltså lagts fast ca ett år före prisstoppets ikraftträdande. Att i efterhand sätta ett tak för kompensationen - som parterna vid fastställandet av lantarbetaravtalet inte hade någon kännedom om - framstår som orimligt. Dessutom avser regeringens riktlinjer kalenderåret 1987, dvs en annan period än den vårt kompensations- krav gällt för. Slutligen anger riktlinjerna utfäs— telser till utgången av jan 1988 medan den nya Sockerregleringen gäller från 1 juli 1988. De åbero— pade riktlinjerna kan sålunda enligt vår uppfattning inte tillämpas på sockeravtalet.

Vad beträffar formerna för framtida överläggningar vill vi framföra följande synpunkter.

Enligt vår uppfattning bör hittillsvarande förhand— lingsordning behållas. Eftersom jordbruksnämnden föreslår fortsatta separata överläggningar med sockerbolaget skulle betydande praktiska nackdelar uppstå om samtidigt överläggningarna med odlarna bryts ut enligt nämndens förslag och inordnas i de stora jordbruksförhandlingarna. Allt för många frågor är av gemensamt intresse för odlarna och bolaget sär— skilt rörande odlingens omfattning och regleringseko— nomin. 77

• Sida 100
•  Original

Bilaga 2

Då sockerbetorna är en kontraktsgröda bör prisför- slaget vara fastställt vid tidpunkten för kontrakts- teckningen, dvs den 15 feb. Möjligheten därtill för— svåras ytterligare om sockerbetsöverläggningarna sam— ordnas med övriga grödor. Arealen måste vara fast— ställd senast i början av mars då arbetet med areal— tilldelningen till de enskilda odlarna inleds. Om arealen då inte är känd föreligger risk för försenad sådd med synnerligen olyckliga konsekvenser för skördeutfallet. I vissa lägen kan en koppling före- ligga mellan areal och betpris, dvs båda måste be— stämmas samtidigt. I en sådan situation kan över— läggningarna dra ut på tiden redan vid nuvarande för— handlingsordning och en samordning med övriga grödor skulle sannolikt ytterligare försena proceduren. I övrigt får vi hänvisa till vårt brev till jordbruks- ministern 1987-08-19 ang tidpunkten för överlägg— ningar om sockernäringens villkor.

Med hänsyn till ovannämnda faktorer kan vi inte bi— träda jordbruksnämndens förslag avseende de framtida formerna för sockeröverläggningarna.

SVERIGES BETODLARES CENTRALFÖRENING

/

Hans Ramel

• Sida 101
•  Original

Prop.l987/88:165

BHagaZ Bilaga 4 & Sockerbolagej; BG/gn 1988—02—02

Statens Jordbruksnämnd 552 82 JÖNKÖPING

Förhandlingsuppdrag socker

I regeringens uppdrag åt statens jordbruksnämnd angående utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden 1 juli 1988 — 30 juni 1989 anges att de 5 k prisstoppsreglerna skall tillämpas. Från Sockerbolagets sida kan vi inte acceptera dessa förutsättningar och skälen till detta är bl a följande:

1. Sockerverksamheten i bolaget består av en prisreglerad och en pris— övervakad del. För den prisövervakade delen har tillämpats de regler angående allmänt prisstopp som gällt enligt regeringens beslut 30 januari 1987. För den prisreglerade delen gäller prisstopp under Varje regleringsperiod. F n har således ett pris på socker fast— ställts av riksdagen för perioden 1 juli 1987 - 30 juni 1988 (för övrigt innebar priset fr o m 1 juli 1987 en prissänkning).

Sockerbolaget har således aldrig möjlighet att kompensera sig för höjda kostnader inom den reglerade delen på samma sätt som andra företag i tider då allmänt prisstopp inte gäller.

2. De förestående överläggningarna gäller sockerpriset från 1 juli 1988 medan prisstoppet successivt avvecklats för andra företag sedan ut- fästelser om prissättningen gjorts till och med utgången av januari 1988.

3. En tillämpning av prisstoppsreglerna innebär även att de hittills— varande "principerna för Sockerbolagets kostnadskompensation inom ramen för sockerregleringsavtalet" inte längre ligger till grund för överläggningarna, vilket strider mot vad parterna kommit överens om. Förutsättningarna för överläggningarna har således förändrats, eftersom det gällande regelverket åsidosatts.

• Sida 102
•  Original

4. Sockerbolaget erhåller kostnadskompensation i efterhand. För den period, för vilken Sockerbolagets kompensation nu skall överens— kommas genOm ett nytt pris från 1 juli 1988 har riksdagen bestämt att samtliga sockerbruk skall vara i drift. Detta har inneburit att Sockerbolaget inte haft möjlighet till den kostnadsanpassning som en strukturrationalisering skulle inneburit utan tvärtom tvingats till högre kostnader. Mot denna bakgrund kan en tillämpning av pris— stoppsreglerna inte anses relevant. Dessutom förutsätts i uppdraget att samtliga bruk skall vara i drift även under den kommande perioden.

Med hänvisning till ovanstående synpunkter anhåller vi att statens jordbruksnämnd tar upp diskussioner med regeringen så att en justering av förhandlingsuppdraget beträffande tillämpningen av prisstoppsreglerna åstadkommes.

Med vänlig hälsning

socuåao?! AB

Bertil Jarblom st direktör

Kopia: Jordbruksdepartementet

• Sida 103
•  Original

Bilaga 5 . Prop. l987/882165 Bilaga 2

Särskilt yttrande av Eskil Arvidsson och Viggo Fringel

I regeringens direktiv till jordbruksnämnden angående förhandlingarna för sockerbetor och socker hänvisas till det under 1987 gällande allmänna prisstoppet. I direktiven anges beträffande prisstoppet att "mot— svarande riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet bör tillämpas också för jordbruksreglerade produkter". Vi vill här redovisa vår syn i denna

fråga.

Regeringen beslutade den 30 januari 1987 om ett all— mänt prisstopp. Prisstoppet och de med anledning av prisstoppet gjorda utfästelserna har sedan dess successivt avvecklats och helt upphört från den 31 januari 1988. Prisstoppet och gjorda utfästelser innebar för företag utanför jordbruksregleringen att prishöjningar fick ske med vad som motiverades av inträffade kostnadsökningar. För lönekostnadsökningar gällde därvid särskilda regler med maximerat procent— tal och produktivitetsavdrag. Då prisstoppet och de utfästelser som företagen gjort angående prissätt— ningen nu har upphört att gälla, finns inga formella hinder angående företagens möjligheter att via priserna nu kompensera sig för kostnadsökningar.

Företagen utanför jordbruksregleringen kan i tider utan prisstopp till fullo kompensera sig för kost— nadsökningar samt även i övrigt anpassa priserna efter kostnads— och marknadssituationen.

Jordbruksregleringen innebär att priserna är fast— lagda under avtalsperioden. De mätmetoder och den praxis som hittills gällt har inneburit att det fast— ställda kostnadskompensationsbeloppet inte ändrats i efterhand såvida inte detta särskilt angetts i avta— let. I praktikcn innebär detta att den kostnadskom— pensation som ges under en avtalsperiod även kommer att gälla framgent.

För att samma behandling av företagen inom och utom jordbruksregleringen skall ske måste företagen inom jordbruksregleringen få rätt att på samma sätt som övriga företag höja priserna i syfte att kompensera kostnadsökningarna till fullo. Nivåbeloppet måste sålunda inkludera samtliga kostnadsökningar. I vissa situationer kan dock t ex tidpunkten för prishöj— ningarna påverkas men inte rätten att erhålla täck— ning för kostnaderna. Skulle beloppet till de jord— bruksreglerade företagen påverkas av skrivningar i direktiven på så sätt att inte full kompensation ges sätts de jordbruksreglerade företagen i en sämre situation än.övriga företag. Detta står i så fall i strid med direktivens skrivning om "motsvarande rikt- linjer som gällt i allmänhet bör tillämpas också för jordbruksreglerade produkter".

• Sida 104
•  Original

Bilaga 2

Vi vill också kommentera jordbruksnämndens förslag till ersättning för betodlarna. Förslaget innebär att betodlarna inte erhåller full kostnadskompensation. Dessutom erhålls inget belopp för inkomstföljsamhet. Enligt beräkningsunderlaget ökade kostnaderna i bet- odlingen med 23,5 Mkr. Höjda sociala avgifter med— förde vidare kostnader om 0,15 Mkr. Vi finner det otillfredsställande att jordbruksnämndens förslag inte ens ger täckning för ökade kostnader inom od— lingen. Prissättningen borde enligt vår uppfattning avvägas så att betodlingen får täckning för kostnads— ökningen samt får del av den allmänna inkomstutveck— lingen som tillkommer andra grupper i samhället. Det kan enligt vår uppfattning inte vara rimligt att en grupp skall stå tillbaka. Vi vill i detta sammanhang också erinra om att förra årets gjordes ett schablon— avdrag om 20 Mkr från den framräknade ersättningen till betodlarna. Även detta fann vi helt orimligt.

Stockholm den 2 mars 1988

. ”xp f— ))l'j % ' / [q [() Ulm-' ((/1/;./1,1,:—/. .-z/(/[/1,/CL// [i [*./l /£/'157(dl(

,.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988