om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Regeringens proposition > 1987/88: 165 [a

om reglering av priserna på Prop jordbruksprodukter, m. m. 1987/88: 165

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 april 1988. På regeringens vägnar

Gertrud Sigurdsen

Mats Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter för tiden den 1juli 1988—-den 30juni 1989. Vidare lämnas förslag till prisregleringen på sockerbetor och socker för samma period.

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 165

1 Förslag till Prop. 1987/88: 165

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur

och svin, dels ändring i samma lag .

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin!.

dels att lagen, som gäller till utgången av juni 19887, skall fortsätta att gälla till utgången av december 1988, dels att 1§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18

För att motverka överskott inom För att motverka överskott inom

jordbrukets animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion är nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt-

kreatur och svin förbjuden intill ut- — kreatur och svin förbjuden intill utgången av juni 1988. gången av december 1988.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1987: 541. ” Lagens giltighetstid senast förlängd 1987: 541. > Senaste lydelse 1987: 541. [SS

2 Förslag till Prop. 1987/88: 165

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på

jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område! och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78

Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå celler, i fall som avses nedan under m), den som inom landet yrkesmässigt tillverkar bekämpningsmedel m. m. eller till landet inför bekämpningsmedel m. m. för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959: 99) om köttbesiktning m. m. (slaktdjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost.

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete. korn, havre och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor, malt eller liknande produkt,

f) stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålls ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenr 12.01—12.08 och 21.03 tulltaxelagen (1987: 1068) (fettvaruavgift), .

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenr 19.01 eller 23.04 tulltaxelagen,

k) produkt, hänförlig till tulltaxenr 21.06 B.2 tulltaxelagen,

1) naturliga kalciumfosfater, na- )) naturliga kalciumfosfater, naturliga — aluminiumkalciumfosfater turliga — aluminiumkalciumfosfater och = fosfatkrita — hänförliga = till och = fosfatkrita — hänförliga — till tulltaxenr 25.10, ammoniak hänför- tulltaxenr 25.10, salpetersyra hänlig till tulltaxenr 28.14, kaliumnitrat förlig till tulltaxenr 28.08, fosforoch kalciumnitrat hänförligt till pentoxid och ortofosforsyra häntulltaxenr 28.34, kalium- och kalci- förliga till tulltaxenr 28.09, ammoumpolyfosfater (inbegripet meta- niak hänförlig till tulltaxenr 28.14, och pyrofosfater), kaliumortofosfa- kaliumnitrat, kalciumnitrat och ter och kalciumhydrogenortofosfat magnestiumnitrat hänförliga — till (dikalciumfosfat) hänförliga = till tulltaxenr 28.34, kalium- och kalci-

! Lagen omtryckt 1984: 199.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865. " Senaste lydelse 1987: 1296.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 165

tulltaxenr 28.35 samt gödselmedel umpolyfosfater (inbegripet meta-

och andra produkter hänförliga till och pyrofosfater), kaliumortofosfa-

tulltaxenr 31.01—-31.05, tulltaxe- ter och kalciumhydrogenortofosfat lagen, (dikalciumfosfat) hänförliga — till

tulltaxenr 28.35 samt gödselmedel

och andra produkter hänförliga till

tulltaxenr 31.01—-31.05, tulltaxe-

lagen,

m) ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot

egendomsskada., sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus (bekämpningsmedel), samt ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina egenskaper och användning står bekämpningsmedel nära, dock inte vara, avsedd att användas vid beredning av livsmedel. läkemedel eller annan jämförbar vara. eller färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvedsakligen begagnas för ett annat ändamål än som avses i första meningen. om inte varorna genom en särskild benämning eller på något annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel, och inte heller träskyddsmedel.

Bilaga?

"Förteckning över varor som avses i 18 andra stycket Tulltaxenr Varuslag

25.10 Naturliga kalciumfosfater, naturliga aluminiumkalciumfosfa-

ter och fosfatkrita ur 28.08 Salpetersyra ur 28.09 Fosforpentoxid och ortofosforsyra

28.14 Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning ur 28.34 Kalium-, kalcium- och magnesiumnitrat ur 28.35 Kalium- eller kalctumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyro-

fosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenortofosfat

(dikaleiumfosfat)

1 Senaste lydelse 1987: 1296.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Prop. 1987/88: 165

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 1988

Närvarande: statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Hellström, Hulterström, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på Jordbruksprodukter, m. m.

I Inledning

Regeringen uppdrog genom beslut den 14 januari 1988 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1988. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr. 393) och om totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU HI, rskr. 310).

Jordbruksnämnden borde i sitt förslag beakta de riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet vid avvecklingen av det allmänna prisstoppet under år 1987 samt vad som anförts om skördeskadeskyddets finansiering i prop. 1987/88: 74. .

Vidare skulle jordbruksnämnden beakta vad regeringen har föreslagit riksdagen i budgetpropositionen 1988 om finansieringen av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och kostnaderna för statistik på jordbrukets område (prop. 1987/88: 100 bil. 11).

Jordbruksnämnden skulle också överväga en fortsatt tillämpning av det särskilda ränte- och ctableringsstödet. Nämnden var vidare oförhindrad att inom den ram som tilldelas jordbruket föreslå andra åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördelning mellan olika kategorier av jordbrukare. Jordbruksnämnden skulle dessutom redovisa behovet av fortsatta älgärder för produktionsanpassning. När det gäller tvåprissystemet för mjölk skulle emellertid en utvärdering redovisas separat. En sådan utvärdering har jordbruksnämnden redovisat i skrivelse till regeringen den 14 mars 1988. :

Jordbruksnämnden skulle vidare lämna förslag till den närmare användningen av 50 milj. kr. av medel som tillförs Svensk spannmälshandel, vilka enligt regeringsbeslut den 4 januari 1988 skall användas för sociala åtgärder inom jordbruket.

I skrivelse den 13april 1988 har jordbruksnämnden. efter avslutade överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. lagt fram förslag om prisreglerande åtgärder på jord-

brukets område för tiden den 1juli 1988—-den 30 juni 1989. Dessförinnan Prop. 1987/88: 165 hade jordbruksnämnden lagt ett slutbud till delegationerna om en tvåårig

prisregleringsperiod m. m. Detta slutbud biträddes av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation men inte av konsumentdelegationen. Jordbruksnämn-

dens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Jordbruksnämndens förslag har biträtts av samtliga Icdamöter. Två sär-

skilda yttranden har avgivits. Ledamöterna Arvidsson och Fringel finner

både jordbrukets inkomstförstärkning och förslaget will en ettårig regle-

ringsperiod otillfredsställande. De har också invändningar mot att 40 milj.

kr. av jordbrukarnas inkomsttilldelning enligt förslaget skall avsättas för

sociala åtgärder på jordbrukets område. De anser vidare att reglerna för utbyteshandel med kött och fläsk bör ändras så att beloppet utgår före de

föreslagna nya användningsområdena. I dag tillförs medel först sedan övriga ändamål tillgodosetts. Ledamoten Alamaa invänder mot att nämn-

den föreslår att 60 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningspla-

nen reserveras för användning regleringsåret 1989/90, vad avser lantbru-

kets bidrag till skördeskadefonden. Enligt Alamaas uppfattning frångås

därmed delvis den föreslagna ettåriga regleringsperioden.

Regeringen uppdrog genom beslut den 17 december 1987 åt jordbruks-

nämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt med jordbruksnämndens konsumentdelega-

tion avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1988—-den 30 juni 1989. Jordbruksnämndens förslag skulle bygga på att driften vid samtliga nu

existerande sockerbruk skall upprätthållas under den aktuella perioden. På sikt skall ett importutrymme på 10—1596 av den totala sockerkonsumtionen skapas.

Överläggningarna skulle ske med utgångspunkt i riksdagens beslut om

mål för livsmedelspolitiken och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt detta riksdagsbeslut. Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden. Jordbruksnämnden borde i sitt förslag beakta de riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet vid avvecklingen av det allmänna prisstoppet

under år 1987. Jordbruksnämnden skulle också beakta vad som anförts om

skördeskadeskyddets finansiering i prop. 1987/88: 74.

I skrivelse den 25 februari 1988 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar, och i samförstånd med företrädarna för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen samt med nämndens konsumentdelegation,

lagt fram förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för tiden den Il juli 1988—den 30 juni 1989.

Sveriges betodlares centralförening (SBC) har tillstyrkt nämndens förslag utom vad gäller den framtida förhandlingsordningen. SBC har också

invändningar mot den del av uppdraget som avser riktlinjerna vid upphä-

vande av 1987 års prisstopp. Dessa riktlinjer är enligt SBC: s uppfattning inte tillämpliga på sockeravtalet. Liknande invändningar görs av Socker-

bolaget AB och i ett särskilt yttrande av ledamöterna Arvidsson och Fringel. Dessa anser vidare att betodlingen bör få täckning för kostnadsökningen samt del av den allmänna inkomstutvecklingen som tillkommer

andra grupper i samhället. Enligt dem ger jordbruksnämndens förslag inte Prop. 1987/88: 165 betodlarna ens full kostnadskompensation. vilket de finner otillfredsställande. Nämndens konsumentdelegation biträder nämndens förslag. men har lämnat en komplettering om hur beloppet till betodlingen, enligt delegationens uppfattning, fördelar sig på olika komponenter.

Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2¶Föredragandens överväganden

2.1¶Allmänna utgångspunkter

Livsmedlens pris och kvalitet är givetvis av centralt intresse. Konsumenternås intresse är stort i dessa frågor och har ökat påtagligt, särskilt när det gäller livsmedelskvaliteten. Under senare år har också konsumentaspekterna givits en alltmer framskjuten plats i livsmedelspolitiken.

Livsmedelskonsumtionen utgör ca 2096 av den totala privata konsumtionen av varor och tjänster. Livsmedlen har under ett antal år ökat snabbare i pris än andra varor och tjänster. Under år 1987 var emellertid prisökningen relativt lika för livsmedet och för de varor och tjänster som ingår i den totala privata konsumtionen, 5,5 Zz resp. 5,3 Zz.

Riksdagen fastställde år 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 393). Beslutet innebar en klar kursomläggning jämfört med 1977 års beslut. Livsmedlens kvalitet och hänsynen till djur och miljö står i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare. Huvudmålet för livsmedelspolitiken skall enligt riksdagsbeslutet vara att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. I 1987 års riksdagsbeslut om totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU 11, rskr. 310) talas i stället om ”kriser och krig”. Under livsmedelspolitikens huvudmål finns två likställda delmål, nämligen konsumentmålet och inkomstmålet.

Därutöver finns ett miljö- och resursmål som innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.

Det ekonomiska stödet till det svenska jordbruket skall liksom tidigare lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gränsskydd som vid behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder.

Jordbruksproduktionen i norra Sverige får med hänsyn till dess regionalpolitiska betydelse ett särskilt prisstöd. Stödet syftar till att kompensera jordbruket i norra Sverige för att dess produktionskostnader är högre än motsvarande kostnader i mellersta Sverige.

Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar. Det är enligt riksdagsbeslutet angeläget att prisregleringen för jordbruksprodukter utformas så, att den blir ett stöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens

inriktning till marknadens efterfrågan. Prisregleringen skall fortlöpande ses Prop. 1987/88: 165 över i syfte att förenklas och begränsas så långt som möjligt.

Regeringen har under våren 1988 lämnat förslag om såväl hur jordbrukets negativa miljöpåverkan skall minskas som hur djurskyddet skall förbättras.

Åtgärder har vidtagits även i övrigt för att ställa om produktionen och för att anpassa den till konsumtionsutrymmet. Överskotten av animalieprodukter har försvunnit eller minskat kraftigt. Överskotten av spannmål är fortfarande stora och kostsamma. Överskotten av 1988 års skörd kan emellertid väntas minska med ca 690 milj. kg till följd av det omställningsprogram — Omställning 90 — som regeringen beslutade om i höstas. Drygt 250000 ha väntas därigenom tas ur produktion år 1988. Programmet tar också hänsyn till miljön, eftersom hela arealen skall vara besådd. Det ger. också lantbrukarna stimulans att odla alternativa grödor:

Staten har under en övergångsperiod på fem år, t.o.m. budgetäret 1989/90, ett delansvar för överskottsarealens kostnader. Medlen som sta- ten ställer till förfogande skall utnyttjas för att stödja en inriktning av produktionen som så snart som möjligt minskar belastningen på samhällets och jordbrukets ekonomi. De omställningsåtgärder som vidtas skall utvärderas efter femärsperioden. Det är enligt min mening naturligt att cn sådan utvärdering påbörjas relativt snart; så att underlag för beslut om åtgärder efter denna period föreligger före utgången av femårsperioden år 1990.

Den långsiktiga omställningen av produktionen och användningen av åkerarealen diskuteras också i de samtal som pågår mellan företrädare för regeringen, riksdagspartierna, Lantbrukarnas riksförbund och jordbruksnämndens konsumentdelegation.

I diskussionen om priserna på livsmedel har man, bl. a. från näringens egna organisationer, betonat förhållandet att ersättningen till brukaren och höjningen av avräkningspriserna bara förklarar en del av de samlade prishöjningarna. Man har också understrukit att en del av ersättningen till brukarna är avsedd att kompensera kostnadsutvecklingen för insatsvaror.

Dessa förhållanden har belysts av 1986 års livsmedelsutredning i dess betänkande (SOU 1987: 44) Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet. Det är inte min avsikt att nu ta ställning till de av utredningen framlagda förslagen, men några av dess iakttagelser är av relevans för frågan om sambandet mellan prisregleringen, ersättningen till brukarna och prisutvecklingen i konsumentledet.

Utredningen konstaterar att en rad olika faktorer påverkar livsmedelsprisernas utveckling. Det är svårt att utpeka någon enskild faktor som avgörande orsak till att livsmedelspriserna sedan år 1970 realt sett ökat snabbare i Sverige än i många andra länder. Utredningen betonar emellertid att jordbruksprisregleringen 1 kombination med Sveriges geografiska förutsättningar i hög grad skyddar den svenska livsmedelsmarknaden från internationell konkurrens. Detta, i förening med stordriftsfördelar inom administration och distribution, har lett till en relativt hög grad av marknadskoncentration inom såväl tillverkningsindustrin som partihandeln. Det faktum att jordbruksprisregleringen lett till en kostnadsanpassad snarare än en marknadsanpassad prissättning är enligt utredningen ytterligare ' en del av förklaringen till den jämförelsevis snabba stegringstakten.

Utredningen pekar i sitt betänkande och i bilagorna till detta på flera Prop. 1987/88: 165 funktioner av regleringen som kan verka prisdrivande.

Enligt utredningen påverkar jordbruksprisregleringen dels konkurrens-

förutsättningarna, dels prissättningsbeteendet på såväl livsmedel som jord-

brukets produktionsmedel. Genom regleringen skulle företagen i livsmedelskedjan betrakta priserna på jordbruksprodukter som opåverkbara. För

produktionsmedlen skulle en okänslighet i prissättningen riskeras genom den betydelse produktionsmedelsprisindex (PM-index) har i jordbruksprisöverläggningarna.

Livsmedelsutredningens analys betonar den betydelse prisregleringen har eller kan ha för prisutvecklingen även i andra hänseenden än den

ersättning som kommer brukarna till del. Detta är väsentliga aspekter på

det instrument som är det viktigaste medlet att uppnå de av riksdagen fastställda målen för livsmedelspolitiken. Jag anser att dessa aspekter

ytterligare bör belysas vid den utvärdering av utvecklingen etter 1985 års

beslut, som riksdagen då beslutade om. Jag avser att återkomma till regeringen med närmare förslag till hur denna utvärdering bör ske.

Kontrollen av livsmedel syftar bl.a. till att garantera en god livsmedelskvalitet. Senare under året avser jag att lägga fram ett samlat förslag om livsmedelskontrollen.

Livsmedelskontrollutredningens förslag, betänkandet (SOU 1986:25) Kontroll av livsmedel, bereds för närvarande inom jordbruksdepartemen-

tet. Dessutom gör en särskild utredare inom departementet en översyn av importen och kontrollen av bestrålade livsmedel. Utgångspunkten är att skärpa kontrollen för att mer effektivt hindra att bestrålade livsmedel kommer in i landet. Vissa andra importkontrollfrågor kommer också att

belysas.

Av stor betydelse för konsumenternas möjligheter att bedöma kvaliteten

hos olika livsmedel är märkningen. Statens livsmedelsverk har nyligen

lämnat förslag till ändrade märkningsregler, som skall underlätta konsu-

menternas val av livsmedel.

Även inom jordbruksprisregleringens ram finns möjlighet att påverka

livsmedlens kvalitet, bl.a. genom kvalitetsbetalningen för jordbrukspro-

dukter. Statens jordbruksnämnd utreder på regeringens uppdrag möjligheterna alt utvidga denna kvalitetsbetalning. Nämnden har lämnat en delrap-

port — Betalning för bra matkvalitet. Senare under våren väntas en slutrap-

port. Jag avser att föreslå regeringen att vissa av åtgärderna som föreslås i delrapporten genomförs, vilket jag redogjort för i prop. (1987/88: 93) om ny

djurskyddslag och i prop. (1987/88: 128) om miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket, m. m.

2.2¶Åtgärder för produktionsanpassning Prop. 1987/88: 165

2.2.1 Animalier Investeringsförbud

Mitt förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin skall förlängas med sex månader.

Statens jordbruksnämnds förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstal-

lar för nötkreatur och svin skall inte förlängas efter den 30 juni 1988.

Skälen för mitt förslag: En rad åtgärder har de senaste åren vidtagits för

att anpassa animalieproduktionen till den inhemska efterfrågan.

Våren 1983 infördes efter beslut av riksdagen ett temporärt förbud mot ny-, om- eller tillbyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin eller fjäderfä.

Lagens giltighetstid har förlängts ett år i sänder och gäller för svin- och

nötkreatursstallar fram t. o. m. den 30 juni 1988. För djurstallar för fjäderfä upphörde förbudet den 1 juli 1987.

Jordbruksnämnden föreslår i samråd med lantbruksstyrelsen att investe-

ringsförbudet inte förlängs ytterligare efter den 30juni 1988. Jag delar

uppfattningen att investeringsförbudet och andra selektiva åtgärder för

produktionsanpassning bör vara tidsbegränsade eftersom de — om de per-

manentas — har en tendens att medföra komplicerade detaljregleringar

som på sikt verkar effektivitetshämmande.

Regeringen har som jag nämnt nu lämnat förslag till ny djurskyddslag och förslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m. Lantbruks-

styrelsens tillämpningsföreskrifter bör kunna träda i kraft den Ijanuari

1989. Några begränsningar utöver vad dessa förslag kan komma att innebära är enligt min mening inte befogade. I avvaktan på dessa tillämpningsföreskrifter bör lagen om investeringsförbud emellertid förlängas ett halvår för nötkreaturs- och svinstallar, fr. o. m. den 1 juli 1988 1. 0. m. den 31 december 1988.

Avvecklingsersättning Avvecklingsersättning kan utgå till mjölkproducenter, specialiserade nötköttsproducenter och smågrisproducenter. Avvecklingsersättning för

mjölkproducenter utgår till producenter i åldern 60—65 år för att dessa

skall upphöra med mjölkproduktionen. Enligt gällande beslut får nya producenter ansluta sig till systemet t.o.m. kalenderåret 1988. I fråga om specialiserade nötköttsproducenter utgår avvecklingsersättning i fyra år till den som producerat minst motsvarande 20 ungnöt per år från inköpta kalvar. Produktionen skulle vara helt avvecklad den 31 december 1986.

Avvecklingsersättning som utgär till smägrisproducenter betalas ut i tre år till producenter födda åren 1922-1926. Produktionen skall ha upphört under år 1986. För att minska risken för framtida mjölköverskott föreslår jordbruks-

nämnden att avvecklingsersättning lämnas till mjölkproducenter som an- 10

sluter sig före 1991 års utgång. Ersättningen föreslås höjas från 50 till 60 öre Prop. 1987/88: 165

per kg ersättningsgrundande kvantitet. Ersättningsgrundande kvantiteter för dem som ansluter sig fr. o. m. den 1 juli 1988 bör baseras på produktio-

nen år 1987. Jag har inget att erinra mot nämndens förslag. Det ankommer

på regeringen att besluta i denna fråga.

Tvåprissystem för mjölk

Under tiden den I juli 1985—den 30 juni 1988 pågår försöksverksamhet med

tvåprissystem för mjölk. Systemet syftar till att minska mjölköverskotten och skall ses som en temporär åtgärd. Tvåprissystemet är frivilligt och innebär i princip att mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel av produktionen som kan avsättas på den svenska marknaden.

För eventuell överskjutande kvantitet erhålls världsmarknadspris. Innan

beslut om eventuell förlängning fattas skulle försöksverksamheten utvärderas. En sådan utvärdering har gjorts av jordbruksnämnden.

Tvåprissystemet har i stort sett uppfyllt sina huvudsyften. Överskotts-

produktionen har kunnat minskas väsentligt, vilket gjort att avräkningspri-

serna kunnat höjas. Detta har medfört en lönsamhetsförbättring för det stora flertalet producenter.

Systemet är dock förenat med betydande nackdelar. Det innebär dels en låsning av produktionsstrukturen vilket verkar ceffektivitetshämmande. dels att mjölkkvoterna successivt kapitaliseras.

Som jag redan nämnt skall tvåprissystemet för mjölk ses som cn temporär åtgärd för att nedbringa överskotten och bör följaktligen avvecklas. Jag har därför för avsikt att senare föreslå regeringen att tvåprissystemet som villkor för utjämningsbidrag förlängs endast t.o.m. den 30juni 1989. Det

bör ankomma på näringen (Lantbrukarnas riksförbund och Svenska mejeriernas riksförening) att i övrigt genomföra avvecklingen av nämnda tvåprissystem så att systemet kan upphöra vid ovanstående datum. Samråd

kan i vissa frågor behöva äga rum med jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen.

2.2.2 Vegetabilier

Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut har näringen huvudansvaret för

överskottsproduktionen och produktionsanpassningen. Under en övergångsperiod av fem år skall emellertid staten betala en del av överskottskostnaderna för spannmål. Under perioden skulle åtgärder vidtas för att minska överskotten och därmed kostnadsbelastningen för samhället och jordbruket.

Våren 1986 tillsattes den s.k. spannmålsgruppen med uppgift att lägga" fram förslag till hur kostnaderna för spannmålsöverskottet kunde minskas

redan från 1987 års skörd. men även på längre sikt. Gruppen har i olika

rapporter lämnat såväl överväganden som mer kortsiktiga och mer långsik-

tiga förslag. I den senaste, som presenterades hösten 1987, lämnades för-

slag till åtgärder för att minska spannmålsöverskottet och stimulera till alternativ markanvändning.

Regeringen har bemyndigat statens jordbruksnämnd att medge Svensk Prop. 1987/88: 165 spannmålshandel, ekonomisk förening, att ingå avtal med jordbrukare för år 1988 i vilka jordbrukaren åtar sig att mot ersättning från föreningen minska sin areal spannmål och andra grödor som omfattas av jordbruksprisregleringen samt att hålla brukningsenhetens hela åkerareal besådd. Dessa avtal skulle i huvudsak överensstämma med spannmålsgruppens förslag.

Avtal har för år 1988 anmälts för närmare 27 000 brukningsenheter och drygt 250000 ha åkermark. Effekten på spannmålsöverskottet år 1988 beräknas bli ca 690 milj. kg. Nettoeffekten för spannmålskassan beräknas till ca 140 milj. kr. Detta resultat är enligt min uppfattning gott.

Mitt förslag: Det skall för 1989 års skörd, liksom för innevarande regleringsår, ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan behövas för att minska jordbrukarnas, regleringens och samhällets kostnader för spannmålsöverskottet. Åtgärderna bör utvärderas, väljas och utformas med hänsyn till hur de bidrar till uppfyllelsen av 1985 års livsmedelspolitiska mål.

Skälen för mitt förslag: Regeringen har beslutat om ett omställningsprogram för år 1988 i syfte att minska kostnaderna för spannmålsöverskotten samt i syfte att stimulera alternativ markanvändning. Anslutningen för år 1988 är god. Jag avser att senare föreslå regeringen att samma åtgärdsprogram tillämpas även under år 1989. Vissa mindre justeringar av programmet har gjorts sedan beslutet för år 1988 fattades och kan eventuellt

ankomma på regeringen att besluta om åtgärder för produktionsanpassning för 1989 års skörd.

Riksdagen uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning av produktionen som så snart som möjligt minskar belastningen på samhällets och på lantbrukets ekonomi.

Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att detta utnyttjande sker på ett sätt som även i vidare mening bidrar till uppfyllandet av de år 1985 fastställda målen för livsmedelspolitiken. Vid valet av åtgärder för att minska belastningen är det således viktigt att beakta de regionala, fördelningsmässiga och miljöpåverkande effekterna av de olika former som prövats eller kan komma i fråga för att främja en ändamålsenlig produktionsstruktur.

Världsmarknadspriserna fluktuerar väsentligt över tiden. För närvarande ligger priserna på en mycket låg nivå. Det är i dag inte möjligt att avgöra till vilket pris det svenska spannmälsöverskottet av 1988 års skörd kan exporteras. Exportkostnaderna, dvs. skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris, är för närvarande höga, men är alltså svåra att förutsäga även på relativt kort sikt.

En annan faktor som är av stor betydelse i sammanhanget är skördens Prop. 1987/88: 165 storlek. Det är i dag av naturliga skäl omöjligt att förutsäga den exakta

storleken på denna.

Jordbruksnämnden har lämnat förslag till ändringar av de preliminära spannmålspriserna. Jag har inget att invända mot förslagen. De definitiva

priserna fastställs emellertid först i höst då såväl skördens storlek som världsmarknadspriserna kan anges med större säkerhet.

Den största osäkerhetsfaktorn i dag är nivån på världsmarknadspriserna. Med hänsyn till osäkerheten om exportkostnaden anser jag det därför inte vara meningsfullt att i dagsläget söka precisera beloppet för statens

delansvar. Det bör göras först I höst. Jag har i min anmälan till budgetproposittonen 1988 (prop. 1987/88: 100

bil. 11) beräknat att delansvarskostnaden blir 250 milj. kr. under budget-

året 1988/89 med antagande om en exportkostnad på I kr. per kg spannmål. Jag har därvid utgått från ett överskott på 1000 milj. kg. Riksdagen har uttalat att detta är den kvantitet som normalt bör betraktas som överskott i

detta sammanhang. |

Riksdagen har vidare beslutat att statens delansvar skall utgöra 40 96 av kostnaderna för exportöverskottet vid normalskörd (1000 milj. kg) och att delansvaret skall trappas ned under den femårsperiod för vilken staten

påtagit sig detta ansvar. Min utgångspunkt har varit att statens delansvar det första året avsåg hela kvantiteten för att år fem ha trappats ned med 5092. Detta är den avtrappning som ursprungligen användes för att söka förutsäga kostnaderna för delansvaret under femårsperioden. Kostnaden per kg har ökat

väsentligt sedan dess — och därmed totalkostnaden — men avtrappningsmodellen vad avser kvantiteten är fortfarande tillämplig.

Regeringen har i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 11),

mot bakgrund av den osäkerhet som föreligger, föreslagit att den under

förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område upptagna

anslagsposten Samhällets delansvar för överskottsarealen tas upp som en förslagsvis post av 1000 kr. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (JoU 1987/88: 17, rskr. 184).

Jordbruksnämnden föreslår att en reserv inom regleringsekonomin bör övervägas för att finansiera underskott vid skördevariationer.

Jag anser att regeringen bör ta ställning till huruvida en sådan reserv skall inrättas först när nämnden närmare har övervägt frågan.

2.3¶Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor Prop. 1987/88: 165

och socker under regleringsåret 1988/89

2.3.1 Prisregleringens utformning

Mitt förslag: Prisregleringsperioden skall omfatta tiden den I juli 1988—-den 30 juni 1989. Kompensationsbeloppet den ljuli 1988 skall uppgå till

1 409,7 milj. kr. Av detta skall 1009,7 milj. kr. tas ut i form av pris-

höjningar på olika produkter den I juli 1988. Resterande 400 milj. kr.

skall tas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Den I januari 1989 skall prisjusteringar ske endast om utveckling-

en av PM-index under tiden februari-september 1988 överstiger

2,50. Överstiger indexutvecklingen nämnda procenttal skall jord-

bruket tillerkännas ett a contobelopp av 425 milj. kr.

Det skall ankomma på regeringen att besluta om de pris- och

avgiftsändringar som kan bli aktuella med anledning av förslagen.

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Jordbruksnämnden har efter överläggningar med

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelega-

tion, där nämndens slutbud som redan nämnts godtogs av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation men inte av konsumentdelegationen, lämnat förslag om en ettårig prisregleringsperiod för jordbruksprodukter utom soc-

kerbetor och socker. Perioden omfattar tiden den ljuli 1988—-den 30 juni

1989. Förslaget bygger på de riktlinjer som har angetts i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr. 393) och om totalförsvaret (prop. 1986/87:95, FöU II, rskr. 310).

Till nämndens förslag har fogats särskilda yttranden, dels av ledamoten Alamaa, dels av ledamöterna Arvidsson och Fringel.

Jag noterar med tillfredsställelse att samtliga ledamöter i jordbruksnämndens styrelse biträder förslaget till reglering av priserna på jordbruksprodukter under den föreslagna regleringsperioden. Jag biträder förslaget i sin helhet.

Ett kompensationsbelopp på 1409,7 milj. kr. den 1 juli 1988 har föreslagits av nämnden. Av detta föreslås 1009,7 milj. kr. tas ut som prishöjningar fr. o. m. den ljuli 1989 medan 400 milj. kr. tas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Ett belopp av 300 milj. kr. tas av medel för regle-

ringsåret 1987/88 som enligt riksdagens beslut står till regeringens disposition för användning inom eller i samband med jordbruksprisregleringen.

Resterande 100 milj. kr. skall tas av medel för regleringsåret 1988/89.

Förslag till fördelning på produkter kommer i huvudsak att lämnas

senare av jordbruksnämnden efter överläggningar med delegationerna. Det

ankommer på regeringen att besluta i denna fråga. Jordbruksnämnden föreslår emellertid redan nu att det preliminära pri-

set på vete skall höjas med 2 öre, på andra spannmålsslag med 10 öre och på oljeväxter med 35 öre per kg för 1988 års skörd. Prishöjningarna avser förändringar jämfört med de definitiva priser som fastställdes hösten 1987.

Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att besluta enligt nämndens Prop. 1987/88: 165 förslag. |

Jordbruksnämnden föreslår att en s. k. ventil tillämpas inför den l januari 1989. Denna innebär att jordbruket tillförs ytterligare 425 milj. kr. om kostnadsutvecklingen 1 jordbruket mätt enligt PM-index under perioden

februari september 1988 överstiger 2,5 42. I annat fall skall inga prisjuste-

ringar göras. Förädlingsindustrin erhåller a contokompensation för denna period den 1 juli 1988.

Till grund för förslaget har legat uppgifter om bl. a. kostnadsutveckling-

en i jordbruket under perioden januari 1987—februari 1988 som enligt PM-index uppgått till 3,8 56, motsvarande ett belopp av 657 milj. kr. Detta belopp har justerats med hänsyn till rabatter på lantbruksmaskiner och till

ändrade fodermedelsavgifter. Beloppet uppgår efter detta till 616,5 milj. kr.

Som utgångspunkt för inkomstkompensationen till jordbruket har legat

bl. a. uppgifter om löneavtal på det statliga området för år 1988. Kompen-

sation ges under regleringsåret 1988/89 med 369 milj. kr. Av beloppet skall 40 milj. kr. användas för sociala åtgärder.

I beloppet till jordbruket den ljuli 1987 ingick ett acontobelopp som preliminär kompensation till förädlingsindustrin med 160 milj. kr. För för-

ädlingsindustrin bör nu utgå ytterligare a contobelopp av totalt 325 milj. kr. Dessa båda belopp avser preliminär kompensation för perioden september 1986—-september 1988. Av a contobeloppet på 325 milj. kr. utgör 98 milj. kr. ytterligare kompensation för regleringsåret 1987/88 och 227 milj. kr. kom-

pensation för regleringsåret 1988/89. Avstämning av beloppen skall göras

inför den Ijuli 1989. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att en expertgrupp tillsätts med uppgift att gå igenom vissa principer för kostnadskompensation till den

förädlingsindustri som ligger inom ramen för jordbruksprisregleringen. Expertgruppen bör pröva olika principer i fråga om kompensation för löneglidning för nämnda industri, liksom frågan om volymförändringars effekter på kostnadskompensationen samt frågan om kompensation för

kapitalkostnader.

Härvid bör gruppen särskilt beakta sambandet med de allmänna jordbrukspolitiska riktlinjerna samt möjligheten för denna prisreglerade industri att ta ut kostnadshöjningar inom jordbruksprisregleringens ram.

Expertgruppens arbete skall redovisas senast vid ärsskiftet 1988/89.

Sedan expertgruppen redovisat sina slutsatser kan ställning tas till de acontobelopp som tillförts förädlingsindustrin under regleringsären 1987/88 och 1988/89. Expertgruppens arbete bör också utgöra underlag för

ställningstagande i fråga om de principer som framgent bör gälla för kostnadskompensationen till förädlingsindustrin. Dessa diskussioner förutsätts ske under vintern och våren 1989 inför regleringsåret 1989/90. Utöver ovanstående delbelopp (616,5 milj. kr. + 369 milj. kr. + 325 milj. kr.) tiliförs jordbruket 99,2 milj. kr. under regleringsåret 1988/89. För en närmare precisering av beloppets delkomponenter hänvisas till jordbruksnämndens skrivelse (bilaga 1).

Det bör få ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar som kan bli aktuella under perioden till följd av förslagen. 'n

Jordbruket skall under en fyraårsperiod amortera 305 milj. kr. av det Prop. 1987/88: 165 ackumulerade underskott som fanns i spannmålsregleringen vid utgängen av regleringsåret 1985/86. Den 30juni 1988 uppgår detta underskott till 230 milj. kr. Jordbruksnämnden föreslår att det utgående underskouet i spannmålsregleringen den 30 juni 1989 bör få uppgå till högst 155 milj. kr.

Jag har inget att erinra mot dessa förslag. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

2.3.2 Vissa övriga frågor Ränte- och etableringsstöd Jordbruksnämnden föreslår att amortering och räntebetalning av räntestödslån senareläggs ytterligare två år och börjar först regleringsåret 1990/91. Det fordras inga nya medel för räntestödet. Vidare föreslår jordbruksnämnden att medel för etableringsstöd anslås endast till de jordbrukare som redan har anslutits till stödformen. Etableringsstödet finansieras av regleringsmedel inom den ram som tilldelats jordbruket. För regleringsåret 1988/89 bedömer lantbruksstyrelsen vid oförändrad räntenivå medelsbehovet till 15—20 milj. kr.

Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att jordbruksnämndens förslag godkänns.

Låginkomstsatsning m. m. Under anslagsposten Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket disponerar jordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Regeringen har i budgetpropositionen 1988 under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna anslagspost. Jordbruksnämnden föreslår att det belopp av 50 milj. kr., som enligt regeringsbeslut den 4 januari 1988 skulle användas för sociala åtgärder inom jordbruket, används tillsammans med medlen under anslaget Låginkomstsatsning m.m.

Dessutom föreslås att 40 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen anvisas för sociala åtgärder inom jordbruket. Av de 90 milj. kr., som således anvisas utöver anslaget på 435 milj. kr., används 60 milj. kr. för avbytarverksamhet och 30 milj. kr. för produktionsanpassning.

Totalt föreslår nämnden att 88 milj. kr. anvisas för leveranstillägg för mjölk, 210 milj. kr. för avbytarverksamhet, 23 milj. kr. för företagshälsovård, 100 milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 104 milj. kr. för produktionsanpassningsåtgärder m.m. Jag avser senare föreslå regeringen att besluta enligt nämndens förslag.

Ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Mitt förslag: En lagändring skall göras som gör det möjligt för statens jordbruksnämnd att vid behov föreskriva att vissa varor som används som handelsgödsel beläggs med prisregleringsavgift.

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Prop. 1987/88: 165

Skälen för mitt förslag: Fr. o. m. den 1 juli 1982 tas en prisregleringsavgilt

ut på handelsgödsel. Avgiften har sedan dess höjts i flera omgångar. Det föreligger därför risk för att en övergång kan ske till andra varor som också

kan användas som handelsgödsel. Därmed kan snedvridningar i konkurrensen uppkomma mellan produkter och även mellan företag på marknaden. Jordbruksnämnden bör därför bemyndigas att vid behov föreskriva

att även andra varor som kan användas som handelsgödsel beläggs med

prisregleringsavgift. Enligt jordbruksnämnden kommer man inte att ta ut

avgift för dessa varor förrän tillräckligt starka skäl föreligger. Enligt nämn-

den bör ett bemyndigande i sig minska risken för en övergång till använd-

ning av icke avgiftsbelagda varor och därmed minskar risken för en utvidg-

ning av regleringen genom att ytterligare varor måste avgiftsbeläggas. Jag föreslår därför att vissa varor som kan användas som handelsgödsel läggs

till uppräkningen i 7 §1 lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets

område och att motsvarande tillägg görs i bilagan till lagen.

Uppsamling av självdöda djur

I prop. (1987/88:93) om djurskyddslag m.m. föreslår regeringen att

köttmjöl från självdöda djur inte får användas till utfodring, annat än till

pälsdjur. Regeringen föreslår vidare att en ökad uppsamling av självdöda djur sker på frivillig väg genom slakteriernas försorg. De merkostnader för

omhändertagandet av djuren som förslaget medför bör inte drabba den

enskilde lantbrukaren. Merkostnaden får tas upp i samband med jordbruksprisöverläggningarna.

Jordbruksnämnden har förklarat sig beredd att i samråd med branschen

utforma ett system för uppsamling av självdöda djur. Kostnaderna torde kunna beräknas och tas upp vid överläggningarna inför den 1juli 1989.

Kostnader som uppstår före denna tidpunkt bör i förskott täckas av regleringsmedel. Jag avser att senare föreslå regeringen att bemyndiga jordbruksnämnden att använda sådana medel för ändamålet.

2.4¶Införselavgiftsmedel m. m.

Mitt förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för regleringsåret

1988/89 skall disponeras i enlighet med redovisningen i tabell 2.4.1.

Pälsdjursuppfödare skall erhålla prisåterbäring vid användning av

vegetabiliskt fett i utfodringen. En del av den prisåterbäring som

återbetalas för detta och andra fodermedel bör användas för upp-

byggnad av cn forskningslond för pälsdjursnäringen.

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 165

Tabell 2.4.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. reglerings- Prop. 1987/88: 165 åren 1986/87, 1987/88 och 1988/89

1986/87 1987/88 1988/89

I 000-tal kr. 1 000-tal kr. I 000-tal kr.

prel. prognos

Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter (inomramsmedel) 17731 36 522 - Under resp. regleringsår influtna införselavgifter

Utgifter a) Av medel inom fördelningsplanen

norra Sverige

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 500 500 Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete 13 500 15 000 Stiftelsen lantbruksforskning 0 5000 Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m. 32300 33 800 Stöd till odling av konservärter

Fonden för kollektiva ätgärder

Bidrag till ersättningsfoder, norra Sverige 13883 )0 000 Bidrag till potatisodling, | norra Sverige 0 4500 Reserv till jordbruksnämndens

b) Av medel utanför fördelningsplanen

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande 250 250 250

1986/87 1987/88 1988/89 Prop. 1987/88: 165

1 000-tal kr. 1 000-tal kr. 1000-tal kr.

prel. prognos Minskning av mekaniska skador

Konsumentdelegationens

Ersättning för uteblivna pris-

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: I tabell 2.4.1 redovisas användningen av införsel-

avgiftsmedel m. m. under regleringsåret 1986/87 liksom en beräkning av

och förslag till användning av införselavgiftsmedel som inflyter under

regleringsåren 1987/88 och 1988/89. För en närmare redovisning av inför-

selavgiftsmedlen hänvisas till bilaga I.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1987/88 utgör 267.2 milj. kr. samt

inflytande avgifter för fodermedelsimporten enligt riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87: 146, JoU 26, rskr. 346). Med hänsyn till att infly-

tande avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till

320 milj. kr. beräknar jag därmed fördelningsplanen till 587,2 milj. kr. Därtill kommer kvarstående medel från regleringsåret 1986/87 på 36,5 milj. kr.

Jag beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till totalt 1244,5 milj. kr., vilket innebär att 620,8 milj. kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Enligt jordbruksnämndens förslag skall utgå bl. a. ett utökat arealbidrag till stöd för potatisodlingen i norra

Sverige och odlingen av bruna bönor till följd av skördeskador är 1987. Jag

har inget att erinra mot det preliminära förslag till fördelningsplan som lämnats av jordbruksnämnden. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret

1987/88 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga

inkomsterna av införselavgifterna för fodermedel är kända.

Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1987/88 skiljer sig på ett antal punkter från de preliminära

beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1987. De inför-

selavgiftsmedel från regleringsåren 1986/87 och 1987/88 som enligt riksda-

gens beslut står till regeringens förfogande (prop. 1986/87: 146, JoU 26,

rskr. 346) har därvid delvis tagits i anspråk för olika ändamål sammanhäng-

ande med prisregleringen. Posten Utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 30 milj. kr. Bidraget till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) ökar med 56 143 kr. till följd av tidigare inte beaktade löneökning- 19

ar för SMAK under regleringsäret 1987/88. Bidraget till Sveriges exportråd Prop. 1987/88: 165

har, genom regeringens beslut. höjts med 2 milj. kr. för 1987/88. Till statens

livsmedelsverks medverkan 1 -kostvaneundersökningar disponeras

1250 000 kr.. vilket jag tidigare redogjort för i årets budgetproposition. Vidare bör I milj. kr. användas för att stödja uppbyggnaden av en fungerande kontroll av alternativt producerade jordbruksprodukter. Detta har

jag tidigare redovisat i prop. (1987/88: 128) om miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket, m. m.

Enligt nämndens förslag skall 300 milj. kr. av de införselavgiftsmedel som står till regeringens förfogande för regleringsåret 1987/88 tas i anspråk

för att ersätta prishöjningar på jordbruksprisreglerade produkter under regleringsåret 1988/89. Jag har ingenting att erinra mot vad jordbruksnämnden föreslagit i dessa delar.

Kostnaderna för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel

utanför fördelningsplanen beräknas därför för regleringsåret 1987/88 till

494 milj. kr., varav 300 milj. kr. avser ersättning för uteblivna prishöjningar

under regleringsåret 1988/89. Jag återkommer senare till regeringen med

anledning av jordbruksnämndens förslag till disposition av de införselav-

giftsmedel som står till regeringens förfogande för regleringsåret 1987/88.

Jag föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1988/89 skall omfat-

ta oförändrat 267.2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, vilket

totalt beräknas ge 617,2 milj. kr.

Jag föreslår att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införsel-

avgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till : 40 milj. kr. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras fettvaruavgif-

ter såväl på importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande

fettinnehållet i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettva-

ruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet. Beloppet beräknas nu uppgå till 550 milj. kr.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för

de olika varuområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet för regleringsåret 1988/89. Nämnden avser att återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges i samband med att förslag lämnas

till gränsskydd m. m. fr. o. m. den 1 juli 1988. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.

I det följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1988/89 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jag i likhet med

jordbruksnämnden beräknat 70 milj. kr.

I likhet med jordbruksnämnden föreslår jag att för utbvteshandel med kött och fläsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel från import av kött och fläsk. En förutsättning är att motsvarande export ägt rum och all införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv

för oförutsedda ändamål.

Under regleringsåret 1987/88 utgår pristillägg för får- och lammkött med Prop. 1987/88: 165 3,30öre per kg, vilket beräknas motsvara en utgift på 17 milj. kr. Jag föreslår att pristillägget höjs till 5,40 öre per kg får- och lammkött under regleringsåret 1988/89. vilket beräknas medföra en utgift på 27 milj. kr. Höjningen ingår i kompensationsbeloppet till jordbruket.

Jag föreslår att SMAK tilldelas högst 4844000kr. för den officiella kontrollen och 1518 000 kr. för upplysningsverksamheten.

Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör utgå oförändrat med 250 000 kr.

Stöd till maltproduktionen för regleringsåret 1988/89 bör lämnas med I milj. kr.

Jag föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 4 milj. kr. av medel, utanför fördelningsplanen regleringsåret 1988/89, förutsatt att jordbruket avsätter 4 milj. kr. från medel inom fördelningsplanen.

I enlighet med regeringens förslag i årets budgetproposition (1987/88: 100 bil. 11) har jordbruksnämnden föreslagit att 20,7 milj. kr. anslås för finansiering av viss del av kostnaderna fördjurens hälso- och sjukvård samt 37,7 milj. kr. för statistik på jordbrukets område.

Till finansiering av sekretariatet hos jordbruksnämndens konsumentdelegation föreslås 400 000 kr.

Jordbruksnämndens förslag innebär vidare att 60 milj. kr. av disponibla införselavgifter utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1988/89 skall avsättas till skördeskadefonden för 1987 års skördeskador. Medlen skall enligt förslaget utbetalas regleringsåret 1989/90. Jag kan även godta förslaget i denna del.

Jordbruksnämnden har föreslagit att totalt 400 milj. kr. av. införselavgiftsmedel skall disponeras för att begränsa konsumentprishöjningar under regleringsåret 1988/89. Till detta används som jag nämnt 300 milj. kr. av medel för regleringsåret 1987/88. Till resterande 100 milj. kr. disponeras införselavgiftsmedel för regleringsåret 1988/89, varav 10 milj. kr. utgör höjningen av pristillägget för får- och lammkött.

Jordbruksnämnden har föreslagit att en prisåterbäring lämnas för vegetabiliskt fett som används för utfodring av pälsdjur. Pälsdjursnäringen erhåller för närvarande återbetalning för fördyring av spannmål och annat foder orsakad av jordbruksprisregleringen. Bakgrunden är att huvuddelen av skinnen säljs på världsmarknaden. Jag biträder nämndens förslag.

Nämnden föreslår vidare att en del av prisåterbäringen för foder i fortsättningen avsätts för uppbyggnad av en forskningsfond för pälsdjursnäringen. JSag tillstyrker att en sådan fond byggs upp och hanteras på det sätt som nämnden har föreslagit.

I detta sammanhang vill jag nämna att enligt den överenskommelse som träffats mellan regeringen och jordbruksnäringen skall staten och näringen bidra med hälften var till den del av kostnaderna för 1987 års skördeskador som överstiger 90 milj. kr. Skadorna är 1987 blev som regeringen tidigare redovisat för riksdagen betydligt större än vad som varit fallet under senare år. Konsekvenser av de stora skadorna har blivit att fonden i sin helhet tömts på medel. Regeringen har därför föreslagit riksdagen att anvisa 127 milj. kr. som ersättning till fonden i enlighet med nämnda

överenskommelse (prop. 1987/88: 125 bil. 6). För jordbruksnäringens del Prop. 1987/88: 165 innebär överenskommelsen att näringens andel får avsättas inom ramen för de medel som tillförs jordbruket. Utöver dessa kostnader för ersättning till skördeskadefonden kommer kostnader för administrationen av skyddet för skördeåret 1987 som i normalfallet skulle finansierats av fonden. Sammanlagt kan dessa administrationskostnader komma att uppgå till ca 17- 18 milj. kr. Jag avser att senare föreslå regeringen att avsätta medel för detta ändamål inom ramen för de införselavgiftsmedel från regleringsåret 1986/87 som står till regeringens förfogande. Av resterande odisponerade införselavgiftsmedel från regleringsåret 1986/87 till regeringens disposition avser jag att föreslå regeringen att 100 milj. kr. tas till intäkt under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under nionde huvudtiteln. Härigenom avlastas statsbudgeten motsvarande belopp.

Med hänsyn till de oundgängliga variationerna i inflödet av införselavgifter har jag i min anmälan till årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 11, s. 34) föreslagit att en rörlig kredit av 60 milj. kr. även fortsättningsvis ställs till jordbruksnämndens förfogande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör det i enlighet med sammanställningen beräknade överskottet inte intecknas för något ändamål utöver de jag nu nämnt. Det på detta sätt beräknade överskottet bör liksom för innevarande år stå till regeringens disposition.

2.5¶Prisregleringen på sockerbetor och socker

2.5.1 Prisregleringens utformning under perioden

Mitt förslag: Prisregleringen på sockerbetor och socker för perioden den 1 juli 1988—-den 30 juni 1989 utformas enligt samma grunder som för innevarande regleringsperiod.

Grundpriset på sockerbetor, som avser 1696 sockerhalt, skall år 1988 vara 30,79 kr. per 100 kg.

Prisregleringspriset på strösocker skall vid oljepriset 1453 kr. per kubikmeter vara 456,42 kr. per 100 kg.

Det skall ankomma på regeringen att fatta de beslut om prisregleringen som kan komma att krävas under perioden.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Förslaget bygger på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk upprätthålls.

Jordbruksnämndens förslag rörande betodlingen innebär att betodlarna tillerkänns ett totalbelopp på 23 milj. kr. som utgår på 1988 års sockerbetspriser.

Mot denna bakgrund bör grundpriset för sockerbetor höjas med 0,90 kr. per 100 kg till 30.79 kr. per 100 kg.

Vad gäller kompensationen till Sockerbolaget bör prisregleringen liksom tidigare avse endast strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker för den

svenska marknaden. Kostnadsvolymen täcker även in produktionen av Prop. 1987/88: 165 vissa foderbiprodukter. Nämnden har i sitt prisförslag 1 princip beaktat foderbiprodukterna. Sockerpriset bör liksom hittills justeras när oljepriset

ändras med + 160 kr./m?.

Kostnadsersättningen till Sockerbolaget bör, inkl. definitiv justering för olje- och gaskostnader under regleringsåret 1986/87, uppgå till 5 566 000 kr., vilket motsvarar 1,71 kr. per 100 kg socker.

I kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid ö-bruken beaktats. Den kompensation som tillerkänns Sockerbolaget för dessa merkostnader för regleringsåret 1988/89 beräknas till 6,20kr. per 100kg socker, vilket vid normal produktionsvolym motsvarar 20,2 milj. kr. Med hänsyn till förväntat inflöde av införselavgifter bör, utöver de 4,3 milj. kr. som hittills tagits ur sockerregleringsfonden, även dessa 20,2 milj. kr. tas ur fonden under regleringsåret 1988/89. Sockerpriset reduceras i motsvarande grad.

Prisregleringspriset på strösocker bör höjas med 0,60 per 100kg till 456,42 kr. per 100 kg.

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker bör höjas för inträffade kostnadsökningar med 2,78 90 till 85,58 kr. per 100 kg.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med delcgationerna lägga fram förslag till de åtgärder som under perioden kan anses påkallade. Det bör därefter ankomma på regeringen att fatta de beslut som kan behövas.

Enligt jordbruksnämndens och konsumentdelegationens mening har årets överläggningar visat att en nära samordning mellan sockerbetor och övriga grödor behövs. Nämnden vidhåller sitt förslag från i fjol att överläggningarna som sker rörande prissättningen på sockerbetor bör ingå i de allmänna överläggningarna för övriga jordbruksprodukter medan överläggningarna med Sockerbolaget bör ske separat. Det ankommer på regeringen att inför överläggningarna för prisregleringen för tiden efter den 30 juni 1989 besluta i denna fråga.

2.5.2 Areal och arealbidrag

Mitt förslag: Sockerbetsarealen för 1988 års odling skall uppgå till

oförändrade 51000 hektar.

Arealbidragen till odlare som levererar betor till ö-bruken bibe-

hålls oförändrade.

Arealbytet mellan fabrikspotatis och sockerbetor skall upphöra

fr.o.m. 1989 års odling.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Sockerbetsarealen för 1988 års odling bibehålls oförändrad och bör uppgå till högst 51000 hektar.

Erforderlig kvotering av arealen bör godkännas av jordbruksnämnden. Ca en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bör direkt be-

kostas av odlarna och Sockerbolaget. Prisavdraget vid överodling bör vara Prop. 1987/88: 165 kraftigt.

Arealbidraget bör vara oförändrat 200kr. per hektar till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga, 400 kr. per hektar till odlarna på Öland och 500 kr. per hektar till odlarna på - Gotland. I de fall arealen vid arealkontroll befinns vara mindre än den kontrakterade bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

Det utbyte mellan fabrikspotatisareal och sockerbetsareal som gjordes i början av 1980-talet är inte längre befogat och bör upphöra fr.o.m. 1989 års odling. Rätt att leverera fabrikspotatis på aktuella andelar i stärkelsefabrik återinförs därvid. De lantbrukare som önskar fortsätta med ifrågavarande betodling bör i största möjliga utsträckning få göra detta med hänsyn till den tid som arealbytet existerat.

Sveriges betodlares centralförening och Sockerbolaget AB bör i samband med den årliga arcaltilldelningen avgöra storleken på tilldelad areal i de särskilda fallen. Jordbruksnämnden bör godkänna arcalkvoteringen och dessutom pröva tvister i kvoteringsfrågor vad avser areal som erhållits i utbyte med friställande av andelar i stärkelsefabrik.

2.5.3 Skördeskadeskydd

Mitt förslag: Sockernäringens andel av de medel som skall tillföras för en uppbyggnad av det nya skördeskadeskyddet skall under regieringsåret 1988/89 betalas av fonderade försäljningsavgifter.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Skälen för mitt förslag: Enligt vad jag anförde i prop. 1987/88: 74 bör det

nya skördeskadeskyddet för regleringsåret 1988/89 tillföras 60 milj. kr. Detta skall betalas över konsumentpriserna fördelade på alla jordbruksprodukter. Den andel som faller på socker beräknas till 3 528 000 kr. och bör för regleringsåret 1988/89 tas av fonderade försäljningsavgifter som lagts upp med stöd av 10§ lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. Därmed påverkas inte konsumentpriserna på socker under regleringsåret 1988/89.

Om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger 90 milj. kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Utbetalningarna för år 1987 innebär att jordbruksnäringen skall tillskjuta 127 milj. kr. Vid överläggningarna har överenskommits att betodlingen skall bidra med 7,5 milj. kr. som avräknas från det belopp som i avsnitt 2.5.4 anges som betodlarnas ränteersättning.

2.5.4 Regleringsekonomin Prop. 1987/88: 165

Mitt förslag: Från sockerregleringsfonden skall betalas kostnader för arealbidraget till odlarna. ersättningen för merkostnaderna vid

bruken på Öland och Gotland, återbetalning av tidigare inbetalda

medel, återbetalning av ränta för tidigare inbetalda medel, fraktbidrag till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län, kollektiva åtgärder inom biodlingen, kostnader för prisutjämning på socker samt vissa administrationskostnader.

f Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Införselavgift tas liksom hittills ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker av svenska betor. De uppburna

medlen bör — liksom hittills — tillföras sockerregleringsfonden.

Behållningen i sockerregleringsfonden var den 30 juni 1987 16,5 milj. kr. Produktionen år 1987 av socker ur inhemska betor uppgick till ca

253 000 ton. Under regleringsåret 1987/88 beräknas en kompletteringsim-

port av drygt 80 000 ton komma att få göras. Vid nuvarande prisskillnad mellan Sverige och världsmarknaden bör det ge ett betryggande tillskott av införselavgifter till sockerregleringsfonden för att täcka de utgifter som

redan ligger på fonden och de tillfälliga som föreslås under regleringsåret 1988/89.

Med hänsyn till det förväntade inflödet av införselavgifter bör, som redan nämnts, hela Sockerbolagets kostnadskompensation för merkostnaderna vid ö-bruken finansieras med medel ur sockerregleringsfonden. Be-

loppet uppgår till totalt 24,5 milj. kr. (4.3 + 20,2). Om mot förmodan

inflytande belopp kommer att bli väsentligt lägre bör föreslagen finansiering under regleringsåret 1988/89 avseende del av regionalstöd inte ge-

nomföras utan liksom tidigare tas ut över sockerpriset.

Sockerregleringstonden. bör vidare få användas för traktsubventioncring till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. Ur fonden bör dessutom betalas kostnaderna för arealbidrag till de odlare som levererar betor till ö-bruken till en beräknad kostnad av ca 3,5 milj. kr.

Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0,5 milj. kr. ur fonden. Till yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras ett belopp som

motsvarar odlingens sockerförbrukning gånger den skillnad i sockerpris

som föreligger mellan Sverige och världsmarknaden.

Vidare bör regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning

av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas

införselavgiften för förbrukat socker. I en situation med ingen eller ringa sockerimport bör exportbidrag för sådana produkter finansieras ur sockerregleringsfonden.

Under regleringsåret 1982/83 betalade intressenterna på sockerområdet

in ett belopp så att underskottet i regleringsekonomin kunde avvecklas.

[EE 'n

Kapitaldelen av detta belopp har sedan återbetalats i tre omgångar och Prop. 1987/88: 165

slutreglerades hösten 1987 så när som på knappt 100000 kr. Detta belopp

bör nu återbetalas till betodlarna, varefter hela kapitaldelen är slutreg-

lerad.

Sockerbolaget, betodlarna och konsumenterna bör tillerkännas ränta för den tid medlen stått till sockerregleringens förfogande. Konsumenternas

belopp på 850 000 kr. förs till jordbruksnämndens fond för försäljningsav-

gifter. Beloppet till betodlarna uppgår till 10906 000 kr. jämte 99 500 kr. avseende nämnd avvikelse på kapitaldelen. Beloppet till Sockerbolaget

uppgår till 7 838 000 kr.

Vid behov bör jordbruksnämnden liksom hittills få ta ut en försäljnings-

avgift på allt socker som säljs inom landet för att subventionera sockerim-

porten när världsmarknadspriset är högre än det svenska priset.

2.6¶Lagstiftningsfrågor

Jag har i avsnitt 2.2.1 föreslagit att det temporära förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin förlängs ytterligare ett halvår fr. o. m. den ljuli 1988. Förslaget förutsätter ändring i 1§ lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin.

Jag har dessutom i avsnitt 2.3.2 föreslagit en ändring i lagen (1967: 340)

om prisreglering på jordbrukets område, vilken gör det möjligt för statens

jordbruksnämnd att vid behov föreskriva att vissa varor som används som handelsgödsel beläggs med prisregleringsavgift.

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1988.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin, dels ändring i samma lag. 2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. :

De föreslagna författningsändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande enligt min mening skulle sakna betydelse.

3 Hemställan . ,

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

dels att anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud

under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin,

dels ändring i samma lag,

2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbru-

kets område,

dels att

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om produktionsanpass-

ning på vegetabilieområdet (avsnitt 2.2.2),

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på Prop. 1987/88: 165

Jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under reglerings-

året 1988/89 (avsnitt 2.3.1),

5. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av

avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1988/89 (avsnitt 2.4),

6. godkänna vad jag har förordat i fråga om uppbyggnad av en

forskningsfond för pälsdjursnäringen (avsnitt 2.4).

7. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på sockerbetor och socker under regleringsåret 1988/89 (avsnitt 2.5).

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör föreslå riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till tolv dagar.

4¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

STATENS 1988-04-13 Dar 402-362/88 Prop. 1987/88: 165

JORDBRUKSNÄMND Bilaga I

Förslag till jordbruksprisreglering under perioden

1 juli 1988—30 juni 1989

Innehållsförteckning

I Inledning soseooreeerreresererereerer ers ers rss rs sr ere esse sa ta Prisregleringens utformning under tiden den 1 juli 1988-30 juni

1989 ooeeeeeeeeeereesseerrr esse rer er rer reses rss sees ess sa

2.1¶Allmänna utgångspunkter =..ssssssesssssssssssrrs iris sea

2.2¶Kompensation till jordbruket och förädlingsindustrin den

1 juli 1988 sooooeeeeeeeeeerrererererrrrrrrr ser rr ser rs sa 30

2.3 Kompensation per den 1 januari 1989 sosossosssosssss issn. Prisändringar fr. o. m, den 1 juli 1988 sossosiosos rss sissors sno

— Investeringsförbud — Avvecklingsersättning

— Tvåprissystem för mjölk

un Ränte- och etableringsstÖd -.ssssssooosserrersesesrs rss ess r osa

OO Sociala åtgärder sssososrssrsrrserrererr reser rs rr rss str rer era

NN

Införselavgiftsmedel m. m. för 1988/89 missosoossss oss s sissors oo Prisregleringen på olika produkter M.M. ssssosssosssssssss ss nea

8.1¶Medel till skördeskadefonden = s.sossosssssssserss issn enes

8.3 Förmalningsavgift för korn och Havre ssssossssss esse s saa 8.4 Spannmålsregleringens finansiering o.oososssossossssssss ss 8.5 Förbättrade skolmältider .sooosssssssssssrrsss ere ers rss

8.7 Omställning 90 soosososssseesesesss er resas ess ses ere sn 8.8 Uppsamling av självdöda djur =osssssssssssserssss ere resa 8.9 Fodermedelsregleringen ssosososesorsssressrres sees sr era

8.10¶Prisåterbäring för pälsdjursfoder —.s.ssssssssssssssre rr r sea

8.11¶Handelsgödselavgiflef .sssosessseerrserrerre rss reses resa

8.12 Vissa utredningar M.M. Lostorsosererrersress ss rss rerna

9 Hemställäl sosooosserssesersresesrrsserer rss r ere rss see e setts 10 Beslutsmening ossossresererrrrrrerrerrerrr rss rss stressar a

STATENS 1988-04-13 Dnr 402-362/88 Prop. 1987/88: 165 JORDBRUKSNÄMND : Bilaga I

Regeringen

Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd angående jordbrukspris-

reglering under perioden 1 juli 1988-30 juni 1989

1¶Inledning

Regeringen uppdrog den 14 januari 1988 åt statens jordbruksnämnd (JN) att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1988. Förslagen skall utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop 1984/85: 166, JoU 33, rskr 393) och om totalförsvaret (prop 1986/87:95, FöU 11, rskr 310).

Av uppdraget framgår att jordbruksnämnden skall beakta de riktlinjer regeringen har angivit för prissättningen i samband med avvecklingen av prisstoppet.

Nämnden skall vidare beakta vad som anförts om skördeskadeskyddets finansiering i prop 1987/88: 74.

Jordbruksnämnden skall även beakta vad regeringen i prop 1987/88: 100 bil 11 har föreslagit riksdagen om finansieringen av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och kostnaderna för statistik på jordbrukets område.

Jordbruksnämnden skall överväga tillämpningen av det särskilda ränteoch etableringsstödet.

Jordbruksnämnden är oförhindrad att inom den ram som tilldelas jordbruket föreslå andra åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördelning mellan olika kategorier av jordbrukare.

Jordbruksnämnden skall redovisa behovet av och förslag till fortsatta åtgärder för produktionsanpassning. När det gäller tvåprissystem för mjölk, skall emellertid en utvärdering redovisas särskilt.

Regeringen har i beslut den 4 januari 1988 angett att av medel som tillförs Svensk Spannmålshandel. ekonomisk förening under regleringsåret 1988/89 skall 50 milj. kr. användas för sociala åtgärder inom jordbruket. Jordbruksnämnden skall, efter överläggningar med ovan nämnda delegationer, lämna förslag till den närmare användningen av dessa medel.

I uppdraget anges all frågan om intensiteten i jordbruket samt andra miljöfrågor som berör jordbruket f.n. bereds inom regeringskansliet. Miljöfrågorna är också ett av ämnena för de särskilda samtal som pågår mellan regeringen, riksdagspartierna, Lantbrukarnas Riksförbund och konsumentdelegationen. 29

2¶Prisregleringens utformning under tiden den 1 juli Prop. 1987/88:165 Bilaga I 1988-30 juni 1989

2.1¶Allmänna utgångspunkter

Marknadsbalansen inom animalieområdet har under de senaste åren för-

bältrats väsentligt. De minskade kostnaderna för överproduktionen har

också medfört att lönsamheten förbättrats. Enligt JN:s bedömning är det

av stor vikt att en försiktighet iakttas vid prissättningen så att nya problem med överproduktion kan undvikas.

Inom vegetabilieområdet är problemen betydligt större beroende på

överskottsproduktionen och de låga världsmarknadspriserna. Därigenom har lönsamheten inom vegetabilieproduktionen försämrats. Balanssitua-

tionen utgör dock enligt nämndens uppfattning fortfarande ett skäl för att

visa en försiktighet med prissättningen vid fördelningen på olika produkter. Enligt nämndens uppfattning visar således inkomstsituationen t jordbru-

ket en splittrad bild. |

Inkomstläget och marknadsbalansen redovisas närmare i bilagor till denna skrivelse.

JN anser av planerings-och stabilitetsskäl att fleråriga prisregleringsperioder bör eftersträvas. Nämndens medlingsbud vilket i princip godtogs av

lantbrukarnas förhandlingsdelegation men avvisades av konsumentdelega-

tionen omfattade en period av två år. Eftersom detta förslag inte godtogs av båda parter har JN inte funnit det möjligt att till regeringen lämna

förslag om en flerårig period. JN föreslår därför en ettårig prisregleringspe-

riod för tiden den I juli 1988—30 juni 1989. Prisjusteringar föreslås ske den I juli 1988. Förslaget innefattar också en s. k. ventil per den I januari 1989.

2.2¶Kompensation till jordbruket och förädlingsindustrin den

1 juli 1988 |

2.2.1 Kostnadskompensation till jordbruket Till grund för de nu avslutade överläggningarna har legat uppgifter om kostnadsutvecklingen i jordbruket under perioden januari 1987—februari

1988, som enligt PM-index stigit med 3,82 räknat från det preliminära indextal som användes vid överläggningarna våren 1987. Detta motsvarar ett kompensationsbelopp om 657 milj. kr. Genom en särskild studie som gjorts vid statens pris- och kartellnämnd (SPK) har kunnat konstateras att rabatterna på vissa jordbruksmaskiner

ökat. Rabatter på jordbruksmaskiner registreras inte i PM-index. Mot

denna bakgrund föreslås ett avdrag från kompensationsbeloppet med ett

engångsbelopp om 60 milj. kr. för den ökade rabatteringen. Frågan om

rabatter på maskiner skall åter prövas vid prisöverläggningarna inför den I

juli 1989. Det är angeläget att motsvarande studie avseende rabatter upprepas för 1988 så att en korrekt bedömning av prisutvecklingen på maskiner kan göras.

Parterna enades förra året om att en definitiv korrigering för inflytande 30

fodermedelsavgifter under 1986/87 skulle göras per den I januari 1988 om Prop. 1987/88: 165 den s.k. ventilen som ingick i 1987/88 års överenskommelse utlöstes. I — Bilaga 1 annat fall skulle korrigeringen ske den 1 juli 1988. Om korrigeringen skulle göras den 1 juli 1988 skulle den eftersläpning som uppstått sedan den I januari 1988 beaktas i form av ett engångsbelopp.

JN föreslår nu att jordbruket tillförs ett belopp om 49 milj. kr. som utgör definitiv korrigering för inflytande fodermedelsavgifter under 1986/87. Härtill kommer ett engångsbelopp om 24,5 milj. kr. Det sistnämnda beloppet skalll utgå t. o. m. den 30 juni 1989.

För inflytande fodermedelsavgifter under 1987/88 skall nu göras ett preliminärt avdrag om 54 milj. kr. En slutlig avstämning skall ske när definitiva uppgifter om inflytande avgifter under 1987/88 föreligger.

Sammanfattning kostnadskompensation till jordbruket PM-index januari 1987—februari 1988 657 Mkr Fodermedelsavgifter — 1986/87 49 Mkr — engångsbelopp 24,5 Mkr — 1987/88 (prel) - 54 Mkr Rabatter på maskiner, engångsbelopp - 60 Mkr Summa 616,5 Mkr

2.2.2 Jordbrukarnas inkomster JN föreslår att jordbruket tillförs ett belopp om sammanlagt 369 milj. kr. i inkomstförbättring under 1988/89. Av detta belopp utgör 41 milj. kr. ett engångsbelopp. Beloppen har fastställts med utgångspunkt från löneavtalen för 1988 på det statliga området. I beloppen ingår kompensation räknad fr.o.m. den 1 januari 1988. |

Av beloppet föreslås att 40 milj. används för sociala ändamål.

2.2.3 Kostnadskompensation till förädlingsindustrin Jordbruket tillfördes den I juli 1987 ett preliminärt belopp om 160 milj. kr.

föreslår nu att jordbruket tillförs ytterligare ett a contobelopp om 98 milj. kr. avseende kostnadsutvecklingen under 1987/88. Kostnadsökningen under 1987/88 har beräknats med ledning av indexutvecklingen under perioden september 1986— september 1987. Dessutom har beaktats vissa effekter av förändringar i produktionsvolymen.

jordbruket nu tillföras ett belopp om 227 milj. kr. avseende perioden september 1987—september 1988.

Totalt skall således 325 milj. kr. tillföras förädlingsindustrin.

Regeringen har för avsikt att tillsätta en expertgrupp för genomgång av vissa principer som grund för kostnadskompensation till den livsmedelsindustri som omfattas av jordbruksprisregleringen. För expertgruppen gäller följande preliminärt överenskomna direktiv.

"Expertgruppen bör pröva olika principer om kompensation för löne- — Prop. [987/88: 165 glidning för nämnda industri, liksom frågan om volyrnförändringars effek- — Bilaga I

ter på kostnadskompensationen samt ersättningen för kapitalkostnaderna. Härvid bör gruppen särskilt beakta sambandet med de allmänna jordbruks-

politiska riktlinjerna samt möjligheten för denna prisreglerade industri att

ta ut kostnadshöjningar inom jordbruksprisregleringens ram.”

Expertgruppens arbete bör redovisas senast vid årsskiftet 1988/89.

Sedan expertgruppen redovisat sina slutsatser kan ställning tas till de å

Expertgruppens arbete bör också utgöra underlag för ställningstagande i fråga om de principer som framgent bör gälla för kostnadskompensationen

till förädlingsindustrin. Dessa diskussioner förutsätts ske vintern/våren

1989 inför prisjusteringen den 1 juli 1989.

Justering för prisförändringar på rapsmjöl föreslås ske när definitiva uppgifter för 1987/88 föreligger och för rapsfrö till foder fr. o. m. regleringsåret 1988/89.

2.2.4 Produktivitetsutvecklingen i jordbruket JN föreslår att en produktivitetskorrigering om — 41 milj. kr. görs.

2.2.5¶Miljöfrågor i jordbruket

I prop 1987/88: 128 har regeringen lämnat förslag om miljöförbättrande

åtgärder i jordbruket. Enligt propositionen bör kostnadsökningar och intäktsförändringar — positiva och negativa — som uppstår för producenterna behandlas i jordbruksprisöverläggningarna 1 den takt de uppstår och registreras. Förslaget har ännu inte behandlats av riksdagen. Dessa frågor får tas upp i prisöverläggningarna först vid ett senare tillfälle.

Till följd av de effekter av förbudet mot stråförkortningsmedel för 1987 års skörd bör ett engångsbelopp av 40 milj. kr. utgå under regleringsäret

1988/89.

2.2.6 Övriga belopp Medel till skördeskadefonden

Riksdagen har beslutat att till skördeskadefonden tills vidare skall årligen

föras ett belopp av 60 milj. kr. Beloppet skall betalas av konsumenterna.

JN föreslår att 56.5 milj. kr. av detta belopp som ingår i totalbeloppet tas

av utomramsmedel. Resterande 3,5 milj. kr. tillförs från sockerregleringen.

Vidare gäller i enlighet med riksdagsbeslutet att om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger

90 milj. kr. skall staten och jordbruket vardera tillskjuta skördeskadefon-

den hälften av överskjutande belopp. Kostnaderna för skördeskador är

1987 innebär preliminärt att jordbruksnäringen skall tillskjuta ett engångsbelopp av 127 milj. kr. till skördeskadefonden. 7,5 milj. kr. tillförs trån sockerregleringen. JN föreslår att av resterande belopp skall 40 milj. kr. finansieras av utomramsmedel.

JN föreslår vidare att ytterligare 60 milj. kr. av utomramsmedel avseen- — Prop. 1987/88: 165 de 1988/89 överförs till skördeskadefonden under 1989/90. Nuvarande = Bilaga I

bedömning visar att det finns medel tillgängliga för detta. Mot detta förslag

har styrelseledamoten Alamaa lämnat särskilt yttrande.

Djurhälsovård

JN föreslår att höjningen av det belopp som jordbruket kollektivt skall finansiera med 3,7 milj. kr. tas av utomramsmedel och inräknas i totalra-

men.

Prisstillägg får- och lammkött

JN föreslår en uppräkning av stödet från 3,30 kr/kg till 5,40 kr/kg. Stödet bör liksom hittills finansieras av utomramsmedel. Uppräkningen som motsvarar ett belopp av 10 milj. kr. bör avräknas totalkompensationen till

jordbruket.

2.2.7 Sammanfattning av belopp den 1 juli 1988 och disposition av utomramsmedel

Av följande sammanställning framgår de belopp som skall tillföras jordbru-

ket och förädlingsindustrin fr. o. m. den 1 juli 1988.

Jordbrukarnas inkomster

Nivåhöjning 328 Mkr Engångsbelopp 41 Mkr

Summa 369 Mkr

Jordbrukets kostnader PM-index januari 1987—februari 1988 657 Mkr Fodermedelsavgifter

— 1986/87 49 Mkr — engångsbelopp 24,5 Mkr — 1987/88 (prel) -54 Mkr

Rabatter på maskiner, engångsbelopp -60 Mkr Summa 616,5 Mkr

Kostnadskompensation till förädlingsindusrin Ytterligare a contobelopp för 1987/88 98 Mkr A contobelopp för 1988/89 227 Mkr Summa 325 Mkr

Produktivitetsutvecklingen i jordbruket -41 Mkr

Kompensation för förbud mot stråförkortningsmedel, engångsbelopp 40 Mkr Jordbrukets bidrag till skördeskadefonden 40 Mkr

Övriga frågor Skördeskadeskyddet 56,5 Mkr

Djurhälsovärd 3.7 Mkr 33

TOTALT 1409,7 Mkr 3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 165

Totalt föreslås att 400 milj. kr. av utomramsmedel får disponeras under Prop. 1987/88: 165 1988/89 för de förslag som JN här lämnat. Genom att ta i anspråk utom- = Bilaga 1

ramsmedel kan prishöjningen på marknaden begränsas till drygt 1000 milj. kr.

2.3¶Kompensation per den 1 januari 1989

JN föreslår en s.k. ventil per den I januari 1989 med följande konstruktion.

Om kostnadsutvecklingen i jordbruket mätt enligt PM-index under perioden februari—- september 1988 cj överstiger 2,5 % skall inga prisjusteringar ske den I januari 1989.

Överstiger indexutvecklingen 2,5 Z skall jordbruket tillerkännas ett a conto belopp om 425 milj. kr. avseende kostnadskompensation till jordbruket för perioden februari-september 1988.

3¶Prisändringar fr. o. m. den 1 juli 1988

I denna skrivelse lämnar JN nu förslag till prisändringar för vissa vegetabilieprodukter. I fråga om animalicprodukter och övriga vegetabilieprodukter återkommer JN senare med förslag till prisändringar. JN hemställer att i detta sammanhang även få inkomma med förslag till fördelning av de utomramsmedel som föreslås bli anvisade för uteblivna prishöjningar.

JN föreslår följande preliminära priser för 1988 ärs skörd.

De ovan angivna prishöjningarna avser förändringar jämfört med de definitiva priserna som fastställdes hösten 1987.

Det har förutsatts att förmalningsavgifterna återgår till den nivå som gällde den 1 juli 1987 (110 kr/100 kg för normalvete, 108 kr/100 kg för kvalitetsvete, 106 kr/100 kg för råg samt 25 kr/100 kg för korn och havre).

Avräkningen från totalbeloppet skall ske utifrån de preliminära priser som gällde för 1987 års skörd.

4¶Produktionsanpassningsåtgärder på

animalieområdet

Av regeringens uppdrag framgår att jordbruksnämnden skall redovisa behovet av fortsatta åtgärder för produktionsanpassning.

Jordbruksnämnden och delegationerna har tidigare varit eniga om att förorda vissa selektiva åtgärder för produktionsanpassning. I samband 34

härmed har framhållits att åtgärderna borde vara tidsbegränsade eftersom Prop. 1987/88: 165

de — om de permanentas — har en tendens att medföra komplicerade = Bilaga !

detaljregleringar vilka på sikt verkar effektivitetshämmande.

Nedan följer en produktvis redovisning av vilka åtgärder som verkar

f.n. Åtgärderna administreras i stor utsträckning av lantbruksverket. Sam-

råd har ägt rum med lantbruksstyrelsen i dessa frågor (se bilaga).

Investeringsförbud Enligt beslut av riksdagen infördes ett tillfälligt investeringsförbud fr. o. m. den 21 april 1983. Beslutet innebar ett temporärt förbud mot ny-, om- eller

tillbyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin eller fjäderfä. Förbudet gäll-

de ursprungligen t.o.m. den 30 juni 1984. Genom riksdagsbeslut åren

1984—1987 förlängdes lagen ett år i sänder. Efter föregående års författningsändring berör dock investeringsförbudet endast djurstallar för nötkreatur och svin. I fjolårets skrivelse angående prisregleringen föreslog JN att det tillfälliga investeringsförbudet i animalieproduktionen skulle avvecklas fr. o. m. den I juli 1987 för samtliga produktionsgrenar utom för fläskproduktionen. I fråga om mjölk framhöll JN att behovet av produktionsanpassning tills

vidare tillgodosågs genom tvåprissystemet. När det gäller fläsk borde förbudet enligt JN förlängas ytterligare ett år för att underlätta produk-

tionsneddragningen och därefter avskaffas. För en sådan förlängning tala-

de också de betydande investeringsreserver som var tillgängliga för uttag under regleringsåret 1987/88. JN föreslog att statsmakterna skulle pröva

om dessa reserver kunde få tas i anspråk även för investeringar som ej

berör jordbruksproduktionen.

I sitt samrådsyttrande vidhåller lantbruksstyrelsen sin uppfattning från i

fjol att investeringsförbudet bör upphävas för nötkreatur. I fråga om svin framhåller lantbruksstyrelsen att marknadsläget förbättrats så att tillfredsställande balans råder inom fläskproduktionen och visst underskott inom smågrisproduktionen. Med hänsyn till de mycket stora belopp som finns

insatta på s.k. investeringskonton finns dock enligt styrelsen farhågor för att ett slopande av investeringsförbudet kommer att medföra en så kraftig

utbyggnad att marknadsbalansen upphävs och nya överskottsproblem uppstår. Styrelsen anser dock att eventuell överutbyggnad bör förhindras genom andra, mera specifika åtgärder än genom ytterligare förlängning av investeringsförbudet. vilket var avsett att vara tillfälligt och inte tar hänsyn till exempelvis det behov av ny- och utbyggnader som kan föreligga vid

familjejordbruken för att säkra familjens utkomst. Vidare är påföljderna för överträdelse av förbudet så obetydliga att de inte kan anses ha någon

avskräckande verkan. Sammanfattningsvis anser lantbruksstyrelsen nu

därför att investeringsförbudet bör upphävas för samtliga djurslag.

JN delar lantbruksstyrelsens uppfattning vilken överensstämmer med

det förslag som jordbruksnämnden lämnade i fjolårets skrivelse angående

prisregleringen. Jordbruksnämnden föreslår således att det tillfälliga investeringsförbudet avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1988 för samtliga produktionsgrenar. po 'n

Vid överläggningarna har Lantbrukarnas förhandlingsdelegation föresla- — Prop. 1987/88: 165 git att om investeringsförbudet upphör bör vissa åtgärder vidtas i samband = Bilaga I

därmed. I syfte att begränsa utbyggnaden av allt för stora enheter inom ägg- och svinproduktionen har föreslagits att en storleksbegränsning införs. Enligt Lantbrukarnas förhandlingsdelegations uppfattning bör en sådan begränsning utformas så att nyoch tillbyggnad för dessa djurslag

endast tillåts upp till 100 djurenheter.

Enligt JN:s uppfattning bör investeringsförbudet t.v. inte ersättas av andra begränsningsåtgärder utöver dem som regeringen har föreslagit på

djurskydds- och miljöområdet.

Avvecklingsersättning

Avvecklingsersättning kan utgå till mjölkproducenter, specialiserade nötköttsproducenter och smågrisproducenter.

Avvecklingsersättning för mjölkproducenter utgår till producenter mellan 60 och 65 år för att dessa skall upphöra med mjölkproduktion. Ersättningen som infördes 1983 har förlängts flera gånger. Enligt gällande beslut får nya producenter ansluta sig till systemet t.o.m. kalenderåret 1988. Detta innebär att systemet kommer att medföra kostnader t. o. m. år 1993.

Antalet producenter som anslutit sig till systemet framgår av nedanstå-

ende tabell.

De producenter som anslutit sig under senare delen av perioden har i genomsnitt varit lite yngre och lite större än de som anslöt sig i början av perioden. En viss geogralisk förskjutning har även skett mot de södra delarna av landet.

Svenska Mcjeriernas Riksförening (SMR) redovisar utbetalningarna och antalet ersättningstagare månad för månad. I december 1987 var utbetal-

ningarna sammanlagt ca 5,1 milj. kr. till 2 169 ersättningstagare. Antalet är relativt konstant eftersom avgången av 65-åringar är ungefär lika stor som nyanslutningen.

Utbetalning av ersättning

Lantbruksstyrelsen har i sitt samrådsyttrande framhållit att den inte har Prop. 1987/88: 165 någon erinran mot en eventuell ytterligare förlängning av avvecklingser- — Bilaga 1 sättningen till mjölkproducenter.

JN föreslår att mjölkproducenternas möjlighet att ansluta sig till syste-

met med avvecklingsersättning förlängs t.o.m. dl 1991. Ersättningen bör

höjas från 50 till 60 öre per kg ersättningsgrundande kvantitet. Ersättnings-

grundande kvantiteter för dem som ansluter sig fr. o. m. den 1 juli 1988 bör baseras på produktionen år 1987. De föreslagna förändringarna beräknas innebära en ökad kostnad om 25 milj. kr. Totalkostnaden beräknas därmed

till 85 milj. kr. Avvecklingsersättning till specialiserade nötköttsproducenter och smågrisproducenter infördes som en engångsåtgärd 1986 och nya producenter

kan inte ansluta sig. Ersättning betalas ut i fyra år till köttproducenter och i tre år till smågrisproducenter. De sista utbetalningarna kommer att inträffa

den 31 augusti 1990 till köttproducenter och 31 augusti 1989 till smågrispro-

ducenter.

Det slutliga antalet producenter som anslöt sig var lägre än antalet

ansökningar eftersom en del producenter inte fullföljde avvecklingen. Be-

räknat efter utbetalda ersättningar fullföljde ca 360 köttproducenter och ca 590 smågrisproducenter avvecklingen.

Den 4 februari 1988 beslöt lantbruksstyrelsen efter samråd med jord-

bruksnämnden att göra en mindre ändring av tillämpningsreglerna efter framställning från LRF. Ändringen innebär att ersättningstagare får gå ur systemet och starta med självrekryterande köttproduktion utan att behöva betala tillbaka redan erhållen ersättning. Någon annan driftsinriktning är inte tillåten. Huvudregeln är fortfarande att all ersättning skall återbetalas om produktionen återupptas. Regeländringen gäller både köttproducenter och smågrisproducenter. Endast en liten del av producenterna förväntas

gå ur systemet.

Den totala kostnaden för avvecklingsersättningen till köttproducenter

och smågrisproducenter beräknas 1988/89 uppgå till ca 25 milj. kr.

Tvåprissystem för mjölk Under tiden den 1 juli 1985 t. o. m. den 30 juni 1988 pågår försöksverksamhet med tvåprissystem för mjölk. Systemet är frivilligt och innebär i princip att mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel

av produktionen som kan avsättas på den svenska marknaden. För eventuell överskjutande kvantitet erhålls världsmarknadspris. Innan beslut om förlängning fattas skall försöksverksamheten utvärderas. JN har i särskild skrivelse till regeringen redovisat en utvärdering av tvåprissystemet för mjölk.

5¶Ränte- och etableringsstöd . Prop. 1987/88:165

Bilaga 1 Tillfälligt räntestöd Tillfälligt räntestöd betalades ut åren 1980-1983 till mellan ca 1100 och 2650 företag årligen. De totala beloppen var följande.

År 1980 1981 1982 1983 1984 1985 milj. kr. 21 72 57 35 30 30

Enligt reglerna skall — efter 5 år — hälften av beloppen avskrivas och hälften förräntas och återbetalas under en 10-årsperiod. Uppskov med återbetalning (och avskrivning) har skett tre gånger. Om nytt uppskov inte beviljas så skall hösten 1988 beloppen avseende åren 1980 — 1983 förfalla, dvs, totalt ca 185 milj. kr. varav ca 95 milj. kr. skall betalas ränta på och amorteras.

Lantbruksstyrelsen har tidigare föreslagit att uppskov med återbetalning och avskrivning av räntestödlån beviljas till 1990. (Rapport oktober 1985: ”Högt skuldsatta jordbrukares situation, etableringsstöd, regionalt rationaliseringsstöd"".) Situationen har inte förändrats sedan rapporten skrevs varför lantbruksstyrelsen bedömer att uppskov fortfarande är mycket angeläget för många företag.

Nya medel för räntestöd erfordras inte. En liten del återbetalas fortlöpande till följd av att företag säljs eller avvecklas på annat sätt.

1 enlighet med lantbruksstyrelsen föreslag, föreslår JN att tidpunkten, då amortering och erläggande av ränta för lånedelen bör påbörjas uppskjuts till regleringsåret 1990/91.

Etableringsstöd Etableringsstöd infördes den 1 juli 1982 för att underlätta för lantbrukare utan stort kapital att etablera sig. Efter den 1 juli 1985 har inga nya etableringsstöd beviljats. Härefter har medel bara anslagits till redan anslutna företag. Även etableringsstödet kan sägas vara ett slags räntestöd eftersom stöd utgår för den del av ränteskostnaden som överstiger 10 av godkänd låneskuld. Det 6:e och 7:e året höjs räntenivån till 117z och det 8:e året till 1276. Efter det 8:e året avskrivs den del av etableringsstödet som avser inventarier och driftskapital. Den del som avser fastighetsförvärv skall återbetalas, vanligen med hjälp av garantilån.

Budgetår 1982/83 — 1983/84 — 1984/85 = 1985/86 = 1986/87 milj. kr. 12 25 30 44 26

Andra halvåret 1987 utbetalades ca 10 milj. kr. Prognosen för hela budgetåret 1987/88 är 16 milj. kr.

Prognoser över kommande utbetalningar är osäkra eftersom ändring av låneräntorna slår igenom med stor marginaleffekt.

JN föreslår att medel tills vidare endast bör anslås för stöd till de Prop. 1987/88: 165 jordbrukare som redan anslutits till stödformen. Vid oförändrad räntenivå Bilaga I bedömer lantbruksstyrelsen medelsbehovet för 1988/89 till 15 — 20 milj. kr.

6¶Sociala åtgärder

Budgetåret 1987188 För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för budgetåret 1987/88 uppgår hos JN fonderade medel från tidigare år, anvisade medel och beräknat utfall till följande belopp, milj. kr.

1987/88 Ingående Anvisade Beräknat Utgående

balans, medel, utfall, balans.

milj. kr. milj. kr. milj. kr. milj. kr. Leveranstillägg

Socialförsäkrings-

! Fonderat hos Lantbrukets Avbytartjänst AB.

? Inkl beräknad ränta.

Budgetåret 1988/89

JN har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 föreslagit att oförändrat 435 milj. kr. anvisas till låginkomstsatsning m. m.

Regeringen har i beslut den 4 januari 1988 angett att, av medel som tiliförs Svensk Spannmälshandel under regleringsåret 1988/89 skall 50 milj. kr. användas för sociala åtgärder inom jordbruket.

Som anges under avsnitt 7 föreslås därutöver att 40 milj. kr. av utomramsmedel anvisas för sociala åtgärder inom jordbruket.

Därmed anvisas totalt 525 milj. kr. för sociala åtgärder under budgetåret 1988/89. Därutöver finns en ingående balans om 407 milj. kr. JN föreslår följande fördelning av använda medel (se tablå nedan). Av de 90 milj. kr.

som anvisas utöver anslaget om 435 milj. kr. används 60 milj. kr. för avbytarverksamhet och 30 milj. kr. för produktionsanpassning.

Prop. 1987/88: 165

1988/89 Ingående Anvisade

balans, medel, Bilaga I

milj. kr. milj. kr.

Eeveranstillägg

Socialförsäkringsskydd 252 100 Produktionsanpassning 57 104? Summa 407 525 ! Fonderat hos Lantbruket Avbytartjänst AB. ? Av beloppet finansieras 50 milj. kr. av inomramsmedel och 10 milj. kr. av utom-

ramsmedel. 3 Av beloppet finansieras 30 milj. kr. av utomramsmedel.

Jämfört med innevarande budgetår är det främst medlen för avbytarverksamheten som ökar. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har angivit att medlen bl. a. kommer att användas för att fr. o. m. I juli 1988 bygga upp ett riksomfattande system för semesterledighet.

Eventuella besparingar eller överskridanden beträffande beloppen för leveranstillägg bör liksom tidigare få tillföras resp avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuella överblivna medel för produktionsanpassningsåtgärder m.m. och återbetalda medel avseende räntestöd få användas för övriga ändamål inom anslagsposten.

7¶Införselavgiftsmedel m. m. för 1988/89

Storleken av de medel som kommer in genom införselavgifter m. m. för regleringsåret 1988/89 beror på importens storlek, världsmarknadsprisernas utveckling och de avgiftssatser som gäller under regleringsåret.

Beräkning för 1988/89 i sammandrag

milj. kr. Inkomster 1 668,0

Utgifter

— Fettvaruavgifter till Sveriges

Oljeväxtintressenter (SOLD —

utbyteshandel 1. 550,0 — Införselavgifter för brödsäd m. m.

till Svensk Spannmålshandel (SSH) —

!. 400

utbyteshandel Kvarstår införselavgifter till den s. k. fördelningsplanen 1078,0 . — Fördelningsplanen — riksdagens beslut 267,2 — belopp motsvarande influtna införselavgifter

på fodermedel 350,0 I. 617.2 — Ingående balans. utom fördelningsplanen 258,5

— Ändamål utanför fördelningsplanen 1. 367,4

Beräknat resultat 351,9

Fördelningsplanen för 1988/89 föreslås uppta samma belopp som för Prop. 1987/88: 165

1987/88 dvs. 267,2 milj. kr. plus beloppet av inflytande avgifter för foder- — Bilaga I medelsimporten enligt ovan beräknade till 350,0 milj. kr., alltså totalt 617,2 milj. kr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verktiga intäkterna av införselavgifter på fodermedel.

Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligt att nu lägga fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning senare under våren 1988. Ett sådant förslag avges i samband med att förslag lämnas till gränsskydd m.m. fr.o.m. den 1 juli 1988. Det förutsätts härvid att nämnden liksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till förfogande. Vidare förutsätts att, liksom hittills, Svensk Spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s.k. utbyteshandel med brödsäd. Det förutsätts även att Sveriges Oljeväxtintressenter av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Vad avser ändumål utanför fördelningsplanen (utomramsmedel) lämnar jordbruksnämnden följande förslag. |

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna beräknas 70 milj. kr.

För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås att 50 milj. kr. utgår av införselavgiftsmedel från import av kött och fläsk under förutsättning att motsvarande export ägt rum och att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål. Någon ändring av reglerna bör således inte göras i avvaktan på en diskussion inom

m.m. Frågan om beloppets storlek bör tas upp inför den 1-juli 1989 i samband med diskussioner om inom- och utomramsmedel.

Pristillägg får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår att pristillägget höjs från 3,30 kr/kg till 5,40 kr/kg vilket beräknas motsvara en utgift för 1988/89 på 27 milj. kr. Som tidigare nämnts har höjningen avräknats från kompensationsbeloppet till jordbruket.

Nämnden har efter samråd med SMAK och lantbruksstyrelsen beräknat SMAK:s medelsbehov enligt de direktiv som gäller för de statliga myndigheternas anslagsframställningar. Nämnden föreslår att SMAK tilldelas högst 4 844 660 kr för den officiella kontrollen och 1517 673 kr för upplysningsverksamheten. För löneökningar under 1987/88 som inte beaktades i föregående års anslagsframställning föreslås ett tilläggsanslag för 1987/88 på 56 143 kr. Frågan om kvalitetsarbetet på matpotatisområdet avser JN att ta upp i anslutning till uppdraget om kvalitetsbetalning.

För information till odlare och förpackare om hur mekaniska skador för matpotatis kan undvikas har anslagits 0,5 milj. kr. per år under 1986/87 och

1987/88. För 1988/89 bör inte anslås ytterligare medel. Frågan om ytterliga- Prop. 1987/88: 165 re anslag bör prövas när den nuvarande verksamheten har utvärderats. Bilaga I

Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Jordbruksnämnden föreslår ett oförändrat bidrag på 250 000 kr.

Stödet till maltproduktionen. Jordbruksnämnden föreslår ett oförändrat anslag på 1 milj. kr. för 1988/89.

Sveriges Exportråd. JN anser att det även fortsättningsvis är angeläget att man söker bearbeta exportmarknaderna för bl. a. förädlade livsmedel. För 1987/88 har anvisats 4 milj. kr. av utomramsmedel. Det förutsätts att jordbruket för 1987/88 ökar anslaget av inomramsmedel från 2 milj. kr. till 3 milj. kr. För 1988/89 föreslår JN ett belopp av 4 milj. kr. till exportrådet. Det förutsätts att jordbruket även för detta år anslår 4 milj. kr. av inomramsmedel.

Vidare har regeringen i budgetpropositionen 1988 föreslagit att viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård samt statistik på jordbrukets område skall finansieras av utomramsmedel.

Som har redovisats tidigare föreslår JN att 60 milj. kr. av utomramsmedel avseende 1988/89 överförs till skördeskadefonden under 1989/90 för att finansiera en del av lantbrukets bidrag till fonden för 1987 års skörd.

Av tillgängliga medel under regleringsåret 1986/87 disponerar JN 400 000 kr för förstärkning av sekretariatet vid statens jordbruksnämnds konsumentdelegation. JN föreslår att motsvarande belopp tas upp för regleringsåret 1988/89.

Regeringen har i prop. 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m. föreslagit att stödet för kontrollarbetet inom den alternativa odlingen skall täckas av tillgängliga införselavgiftsmedel. Stödet under en treårsperiod beräknas till I milj. kr.

För ett projekt om förbättrade skolmåltider föreslår JN att utomramsmedel avsätts. Förslaget utvecklas närmare i avsnitt 8.

Av avsnitt 2 framgår att JN föreslagit att prishöjningen den 1 juli 1988 begränsas genom tillförsel av utomramsmedel. Totalt föreslås 390 milj. kr. tillföras som ersättning för uteblivna prishöjningar den 1 juli 1988, varav 300 milj. kr. av medel från 1987/88 och 90 milj. kr. från 1988/89. Därtill kommer 10 milj. kr. för höjningen av pristillägget för får- och lammkött.

Med hänsyn till de oundvikliga svängningarna i inflödet av införselavgifter föreslår jordbruksnämnden att en likviditetsbuffert i form av en oförändrad rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande. Krediten bör, i den mån införselavgifer inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål utanför fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.m. regleringsåren 1986/87—1988/89 framgår av nedanstående tabell.

Prop. 1987/88: 165

Bilaga I

1986/87 1987/88 1988/89

tkr tkr progn tkr progn Inkomster

Slaktvaror (samt slaktdjur.

Utgifter — Fettvaruavgifter till Sveriges

Oljeväxtintressenter (SOND -

utbyteshandel .1.510253 1.410 000 7.550 000 — Fettvaruavgifter till Svensk

spannmålshandel (SSH) 1.73 000 0 0 — Införselavgifter för brödsäd

m.m. till Svensk Spannmåls-

handel — utbyteshandel 1.55 781 1.65 000 1.40 000 Kvarstår införselavgifter till

den s.k. fördelningsplanen 767 935 1208 000 1078 000 — Fördelningsplan

— riksdagsbeslut 1.267 200 1.267 200 7.267 200

— belopp motsvarande influtna :

införselavgifter på foder-

medel 1.219 454 1.320 000 1.350 000 — Ingående balans, utom för-

delningsplanen 131 895 258491 —- Åndamål utom fördelningsplanen 1.149 386 1.494 204 1.367 397 Saldo vid utgången av resp.

regleringsår 131895 +258 491 +351 894 Ingående behållning (reserv till 17731 36 522

JNs förfogande inom fördelnings-

planen)

Utgifter

! Plenumbeslut 1987-11-19

? Plenumbeslut 1 milj. kr. 1988-01-13

Prop. 1987/88: 165

Bilaga I

1986/87 1987/88 1988/89

tkr tkr progn tkr progn

Regionalt kostnadsbidrag, norra

Sverige

Bidrag till fraktkostnader för

mjölk och grädde 500 500 Upplysningsverksamhet och

Stöd till odling av konservärter

Fonden för kollektiva åtgärder

inom biodlingen 500 500 Sveriges Exportråd 2000 3.000 Sveriges Potatisodlares

Riksförbund 2780 2780 Bidrag till ersättningsfoder

norra Sverige 13 883 80000" Bidrag till potatisodling

3 Plenumbeslut 1987-10-06

Ingående balans, utom fördelningsplanen 131 895 258 491 Medel utom fördelningsplanen

Bidrag till stiftelsen för

ackordhästorganisationens bevarande 250 250 250 Minskning av mekaniska skador

Ersättning för uteblivna prishöjningar den I juli 1988 300 000 90 000 Summa 149 386 494 204 367 397 "Utgående balans, utom för-

delningsplanen 131 895 258491 351 894

I Dispositionen av medlen redovisas under avsnitt 2.

8¶Prisregleringen på olika produkter m. m. Le Pe788: 165

ilaga

8.1¶Medel till skördeskadefonden

Riksdagen har beslutat (prop. 1987/88: 74, JoU, rskr.) att till skördeskadefonden tills vidare skall årligen föras ett belopp av 60 milj. kr. Detta är avsett att dels motsvara de årliga genomsnittliga utbetalningarna för ersättningar och administration, dels bygga upp fonden till erforderlig storlek. Avsättningen till fonden skall ske från de prisregleringsmedel som jordbruksnäringen tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom särskild skördeskadeavgift. Jordbrukets kompensationsram skall höjas med motsvarande belopp utan avräkning.

Som framgår av avsnitt 2 föreslås att konsumenternas andel av avsättningen till skördeskadefonden, 56,5 milj. kr.. tas av utomramsmedel. Detta belopp ingår i det vid prisöverläggningarna överenskomna totalbeloppet. Resterande 3,5 milj. kr. tillförs från sockerregleringen.

Vidare gäller att om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger 90 milj. kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Näringens bidrag får täckas inom ramen för de prisregleringsmedel som tillförs jordbruket. Kostnaderna för skördeskador år 1987 innebär preliminärt att jordbruksnäringen skall tillskjuta ett engångsbelopp av 127 milj. kr. till skördeskadefonden. 7,5 milj. kr. tillförs från sockerregleringsfonden. Därmed återtår 119,5 milj. kr. att finansiera. JN föreslår att 40 milj. kr. av utomramsmedel för 1987/88 tillskjuts för finansieringen av detta belopp. JN föreslår vidare att ytterligare 60 milj. kr. av utomramsmedel avseende 1988/89 överförs till skördeskadefonden under 1989/90. I avvaktan på tillskottet av det senare beloppet skall jordbruket nu per den I | juli 1988 tillskjuta 79,5 milj. kr.

8.2¶Finansiering av djurens hälso- och sjukvård

Enligt budgetpropositionen 1988 har det belopp av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård som jordbruket kollektivt skall finansiera höjts till 47676 000 kr. Enligt prisöverenskommelsen föreslås 3676 000 kr finansieras av utomramsmedel och inräknas i totalramen. Resterande belopp föreslås finansieras via regleringskassorna och fördelas utifrån respektive produktionsgrens andel enligt normkalkylen. Detta innebär att mejeriregleringen skall bidra med 5226 eller 23 milj. kr., kött- och fläskregleringen med 4034 eller 19 milj. kr., äggregleringen med 5 5 eller 1.25 milj. kr. och fjäderfäregleringen med 3 Z eller 0,75 milj. kr.

8.3¶Förmalningsavgift för korn och havre

Regeringen lämnade i beslut 1987-06-18 JN bemyndigande att fastställa en förmalningsavgift för korn och havre med högst 400 kr per ton. Avgift skall dock inte erläggas vid tillverkning av malt.

I överläggningarna våren 1987 var parterna överens om att frågan om en

höjning av avgiften enligt steg 2 i regeringens uppgörelse med LRF den 10 45

november 1986 borde tas upp vid överläggningarna våren 1988. I regering- Prop. 1987/88: 165

ens överenskommelse med LRF anges bl.a. att avgiften får motsvara = Bilaga l

högst 50 Z av ordinarie förmalningsavgift.

JN förutsätter att en höjning av avgiften till 506 av ordinarie förmal-

ningsavgift sker fr. o. m. den 1 juli 1989.

8.4¶Spannmålsregleringens finansiering

Produktionen av vegetabilier varierar med areal och årsmån. Statistiskt sett innebär skördevariationerna ett överskott av spannmål som mer än vart tionde år överstiger det normala med minst 500 000 ton.

Med de exportpriser som f. n. råder innebär en stor exportvolym stora

påfrestningar på regleringsekonomin. För att finansiera en ökad volym om

t.ex. 500 000 ton exportspannmål krävs ett belopp om 500 milj. kr. Detta kan inte ske med de medel som normalt finns tillgängliga inom reglerings-

ekonomin utan extra ordinära åtgärder måste sättas in. En reserv inom regleringsekonomin bör övervägas så att underskott som uppstår vid normala skördevariationer i större utsträckning kan finansieras utan att åtgärder i form av prissänkningar och överföringar av medel

behöver tillgripas.

Reserven bör kunna användas för att täcka kostnader för vegetabilier vid exportvolymer överstigande normalvolym och/eller vid exceptionella

förhållanden på världsmarknaden.

Reserven bör vara räntebärande och handhas av jordbruksnämnden som beslutar om när medlen skall tas i anspråk. Uppbyggnad och storleken av reserven bör fastställas av JN efter överläggningar.

Enligt överenskommelse mellan regeringen och LRF skall jordbruket under cen fyraårsperiod amortera 305 milj. kr. av det ackumulerade under-

skott som fanns i spannmålsregleringen vid utgången av regleringsåret 1985/86. Den 30 juni 1988 uppgår detta underskott till 230 milj. kr. Den 30 juni 1989 bör underskottet få uppgå till högst 155 milj. kr.

8.5¶Förbättrade skolmåltider

Tidigare har JN lämnat förslag om att använda utomramsmedel för konsumentfrämjande åtgärder genom att begränsa prishöjningarna den 1 juli 1988. Konsumentdelegationen har vid överläggningarna föreslagit att aktivt stöd lämnas för en annan konsumentfrämjande åtgärd, nämligen för en

förbättring av skolmåltiderna. Även LRF har i olika sammanhang förespråkat åtgärder för en sådan satsning. Detta är således en åtgärd som bör

kunna mötas av förtroende av både konsumenter och producenter. Med

anledning härav föreslår JN att utomramsmedel avsätts för informationsoch försöksverksamhet med förbättrade skolmåltider.

8.6¶Forskningsprojekt om landsbygdsutveckling

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har föreslagit att utomramsmedel

anvisas för forsknings- och rådgivningsarbete rörande landsbygdsutveck- 46

ling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kostnaden uppgår till sammanlagt 6 Prop. 1987/88: 165

milj. kr. under en treårsperiod. Bilaga I

JN har på grund av tidsbrist inte hunnit remissbehandla detta förslag. JN är allmänt tveksamt till att medel avsätts till preciserade forskningsprojekt vid prisöverläggningarna utan föregående prövning av berörda instanser,

t.ex. SJFR och lantbruksstyrelsen. JN avser att efter remissbehandling inkomma med förslag i frågan.

8.7¶Omställning 90

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har i samband med överläggningarna begärt att regler för 1989 och 1990 angående omställningsprogrammet tas med i prisregleringsskrivelsen. Förslaget bygger på spannmålsgruppens förslag till regler om ersättning och innebär en uppjustering av ersättnings-

beloppen för 1988 och 1989 (förslaget bifogas). JN har tidigare hemställt att regeringen fattar beslut om omställningsprogrammet avseende 1989 års skörd. JN hemställer nu att regeringen tar

ställning till omställningsprogrammet för 1989. JN är för sin del beredd att

tillstyrka detta. Vidare föreslås att JN får bemyndigande att fastställa ersättningsbeloppen för de aktuella åren. Till grund för beloppen bör ligga

spannmålsgruppens förslag uppjusterade med hänsyn till nu aktuella pris-

höjningar på spannmål. Vad beträffar LRFs förslag om en förlängning av programmet till 1990

överlämnar JN förslaget för regeringens avgörande.

JN överlämnar även LRFs förslag om utvecklingsprogram för cnergi-

skog till regeringen. |

8.8¶Uppsamling av självdöda djur

I prop. 1987/88: 93 om djurskyddslag, m. m. föreslår regeringen att en ökad

uppsamling av självdöda djur sker på frivillig väg genom slakteriernas

försorg. De merkostnader för omhändertagandet av djuren som förslaget

medför föreslås emellertid inte belasta den enskilde lantbrukaren. Kostna-

den får enligt förslaget i stället tas upp i samband med jordbruksprisöverläggningarna.

JN är beredd att i samråd med branschen utforma ett system för upp-

samling av självdöda djur i enlighet med förslaget. När systemet har utformats kan också en beräkning av kostnaderna göras. Kostnaderna torde kunna tas upp vid prisöverläggningarna inför den I juli 1989. Kostna-

der som uppstår före denna tidpunkt bör JN få bemyndigande att täcka i förskott av regleringsmedel.

8.9¶Fodermedelsregleringen

JN vill åter understryka att det är angeläget att ett enhetligt gränsskydd för fodermedel införs. En särskild grupp inom JN bör följa frågorna. -

8.10¶Prisåterbäring för pälsdjursfoder Prop. 1987/88: 165

Bilaga 1 I skrivelse till regeringen 1987-06-02 aktualiserade JN frågan om kollektiv £ återbetalning till en forskningsfond av en del av prisåterbäringen till pälsdjursuppfödare samt att återbäring får ges för vegetabiliskt fett. JN tar nu åter upp dessa frågor.

Prisåterbäring för vegetabiliskt fett Pälsdjursnäringen erhåller återbetalning för den foderfördyring som orsakas av jordbruksprisregleringen. Bakgrunden är att huvuddelen av skinnen säljs på export och då har att konkurrera på världsmarknaden. Medel till prisåterbäringen tas när det gäller inhemska fodermedel från förmalningsavgifter och när det gäller importerade fodermedel som restitution från införselavgifterna. De prisreglerade fodermedel som hittills har använts har huvudsakligen varit spannmål. kvarnbiprodukter och till en mindre del oljekraftfoder.

Före 1984/85 finansierades prisåterbäringen till pälsdjursuppfödare med medel utanför fördelningsplanen. Fr. o. m. 1984/85 belastar finansieringen spannmålsregleringen (via avdrag på förmalningsavgifterna) och medel inom fördelningsplanen (avdrag på fodermedelsavgifterna). Avdraget som faller på fodermedelsavgifterna görs innan resterande fodermedelsavgifter redovisas under rubriken ””medet inom fördelningsplanen””.

Under 1986 framfördes önskemål till JN att prisåterbäring skall ges även för vegetabiliskt fett. Vegetabiliskt fett har bl.a. en positiv effekt på skinnkvaliteten. JN anser det rimligt att prisåterbäringen även ges för vegetabiliskt fett som används till pälsdjursfoder. Någon ny belastning på regleringsekonomin innebär inte förslaget eftersom vegetabiliskt fett hittills ej använts i pälsdjursfoder.

Avsättning av medel till forskningsfond Från näringens sida har vidare framförts önskemål om att en del av prisåterbäringen, vilken hittills har utbetalats till respektive uppfödare, i fortsättningen avsätts för uppbyggnad av en forskningsfond för pälsdjursnäringen. Ett ökat forskningsbehov finns för att upprätthålla och öka konkurrenskraften i näringen.

För närvarande är de internationella foderpriserna mycket låga och prisåterbäringen följaktligen relativt stor per skinn jämfört med tidigare. Näringen har förslagit att en fond på ca 20 milj. kr. byggs upp på 5 år och att avkastningen används för forskningsändamål. JN tillstyrker förslaget att del av prisåterbäringen fortsättningsvis återbetalas kollektivt till en forskningsfond medan resterande del av prisåterbäringen som hittills återbetalas individuellt till respektive uppfödare.

JN tillstyrker inrättandet av en forskningsfond på det sätt näringen förordat. När det gäller fondens storlek och hur snabbt den skall byggas upp föreslås att JN får ta upp överläggningar med näringen om detta. Som villkor bör vidare gälla att resultaten av forskningsprojekt, vilka erhåller 48

bidrag ur fonden, ställs till hela näringens förfogande. JN bör vidare ges Prop. 1987/88: 165 insyn i fonden. Bilaga 1

8.11¶Handelsgödselavgiften

Fr.o.m. den 1 juli 1982 uttas en prisregleringsavgift på handelsgödsel. JN begärde vid dess införande bemyndigande att få ta ut avgift på varor som bedömdes kunna användas som handelsgödsel. Sedan dess har avgiften

höjts i flera omgångar. Det föreligger därför risk för att en övergång kan

ske till andra varor som också kan användas som handelsgödsel. Därmed kan snedvridningar i konkurrensen uppkomma mellan produkter och även

mellan företag på marknaden. JN begärde därför i fjolårets skrivelse om prisregleringen bemyndigande att få ta ut prisregleringsavgift på ytterligare ett antal varuområden. Den fördubbling av miljöavgiften fr. o. m. den 1 juli

1988 som föreslås i prop 1987/88: 128 om miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket, m. m. understryker ytterligare detta behov.

JN kommer givetvis inte att ta ut avgift i dessa fall förrän tillräckligt

starka skäl föreligger. Förhållandet torde vara att ett bemyndigande i sig

minskar risken för övergång till användning av icke-avgiftsbelagda varor. Därmed minskar också behovet av att verkligen avgiftsbelägga ytterligare varor vilket förhindrar en utvidgning av regleringen. JN föreslår att ett tillägg görs i lagen (1967: 340) om prisreglering på

jordbrukets område. Förslag till ändring bifogas (bilaga).

JN vill i detta sammanhang vidare informera regeringen om de skillnader

som har uppstått i omfattningen av varor för vilka prisregleringsavgift resp

miljöavgift tas ut. |

När miljöavgiften på handelsgödsel infördes på kväve och fosfor anslöt avgiftsuttaget till de varor som då var belagda med prisregleringsavgift. Sedan dess har IN tagit in följande varor under prisregleringsavgift. Den 9 november 1985 infördes prisregleringsavgift på varor som då gick

under tullstatistiskt nummer; 25.10 Naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita:

100 omalda

900 andra slag. .

(Tullstatistiska nr fr. o. m. 88-01-01 är 25.10.100 resp 25.10.900)

Den 1 juli 1986 infördes prisregleringsavgift på varor som går under tullstatistiskt nummer; 28.16 Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning:

100 förtätad

900 annan.

(Tullstatistiska nr fr. o. m. 88-01-01 är 28.14.100 resp 28.14.200)

På ovan angivna varor uttas för närvarande inga miljöavgifter.

4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 165

8.12¶Vissa utredningar m. m. Prop. 1987/88: 165

Bilaga I Under regleringsperioden förutsätts ett antal frågor bli föremål för ytterligare studier och beslutas av jordbruksnämnden. Sådana frågor är gränsskyddet för brödsäd och förpackningstillägget för mjölk.

Frågan om kapitalkostnadernas behandling liksom metoden för avskiljning av exportproduktionens andel i normkalkylen bör också prövas av jordbruksnämnden och förslag lämnas till delegationerna för ställningstagande i dessa principfrågor vid nästa överläggningstillfälle. |

Frågan om avgiftsbeläggning av spannmål för sprit tillverkning har samband med den utredning som JN lämnat om socker, stärkelse och sprit. Utredningen remissbehandlas f.n. Frågan får behandlas i detta sammanhang.

När det gäller regleringsföreningarna avser JN att i sin rapport med underlag för 3-årsbudget föreslå att regeringen beslutar om en översyn av föreningarnas verksamhet och arbetsformer.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp bör i fortsättningen svara för den s.k. icke branschspecifika indexmodell som utarbetats vid JN.

8.13¶Information om kassan för råvarukostnadsutjämningen

I regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning till viss industri den 16 juni 1981 föreskrivs att JN i anslutning till sin årliga redovisning av användningen av införselavgiftsmedel m.m. också skall redovisa användningen av utjämningskassan. Detta sker i form av följande sammanställning. Se även bilaga.

Kassan för råvarukostnadsutjämningen

1985/86 1986/87

tkr "tkr Extern prisutjämning

Intern prisutjämning, ej avgiftsfinansierad

Intern prisutjämning,

avgiftsfinansierad

Kassan för råvarukostnadsutjämningen Prop. 1987/88: 165

1985/86 1986/87 Bilaga I

tkr tkr

Räntor

Inkomster 5855 5159

Utgifter 54 0 Saldo + 5801 + 5159 Extraordinära poster

Inkomster 1490 80

Utgifter = 3805 Saldo + 1490 - 3725 Totalt

Ackumulerat saldo vid slutet av regleringsäret +57433 +76430

9¶Hemställan

Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att I det nu framlagda förslaget om jordbruksprisregleringens allmänna ut-

formning för perioden den 1 juli 1988—-den 30 juni 1989 godkänns, 2 förslaget om prisregleringspriser för vissa vegetabilieprodukter fr. o. m.

den I juli 1988 godkänns,

3 för övriga produkter senare få inkomma med förslag till prisreglerings-

priser,

4 lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område ändras i fråga

om prisregleringsavgiften på handelsgödsel,

5 förslaget angående ränte- och etableringsstöd inom jordbruket god-

känns,

6 förslaget om fördelning och användning av fonderade och anvisade medel för låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket för budgetåren 1987/88 och 1988/89 godkänns,

7 vad nämnden anfört rörande användning av regleringsmedel godkänns,

8 prisregleringen i övrigt under perioden 1 juli 1988-30 juni 1989 får

tillämpas enligt hittills gällande principer.

10¶Beslutsmening

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel efter föredragning av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim, byråcheferna Lebert, Sandqvist,

Lönnblad och Ågren samt avdelningsdirektören Wigstrand, envar för sitt Prop. 1987/88: 165 sakområde.' Bilaga I

Ett särskilt yttrande har lämnats av ledamoten Alamaa.

Ett särskilt yttrande har lämnats av ledamöterna Arvidsson och Fringel.

Ingvar Lindström .

Hans Andersson

Bilaga I Prop. 1987/88: 165

Bilaga I

Förslag till ändring i lagen (1967: 340), prisreglering

på jordbrukets område

1) naturliga kalciumfosfater, naturliga aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita hänförliga till tulltaxenummer 25.10. salpetersyra hänförlig till tulltaxenummer 28.08, fosforsyra, fosforpentoxid och ortofosforsyra hänförliga till tulltaxenummer 28.09, ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28.14, natriumnitrat, kaliumnitrat, kalciumnitrat och magnesiumnitrat hänförliga till tulltaxenummer 28.34, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) hänförliga tili tulltaxenummer 28.35 samt gödselmedel och andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01—-1.05, tulltaxelagen.

Särskilt yttrande av Eskil Arvidsson och Viggo Prop. 1987/88: 165

Fringel Bilaga 1

Vi biträder Jordbruksnämndens förslag till prisreglering 1988-07-01—1989- 06-30 men vill foga några kommentarer till vårt ställningstagande. Förslaget till prisreglering ger inte den långsiktiga inkomstförstärkning som jord-

bruket borde tillerkännas mot bakgrund av ökad inkomsteftersläpning

gentemot andra grupper 1 samhället. För jordbrukets del hade det också varit mycket värdefullt med ett flerårigt avtal som gett jordbrukarna bättre planeringsmöjligheter. Vi måste konstatera att riksdagsbeslutet om fria

förhandlingar uppenbarligen omintetgör möjligheterna att sluta fleråriga avtal på jordbrukets område. Då dessutom flera principiella frågor, trots upprepade krav från jordbrukets sida, ännu inte fått någon realbehandling

och kommit närmare sin lösning har vi anledning att uttrycka ett berättigat missnöje med detta.

Vi vill därför starkt understryka att de arbetsgrupper som nu måste tillsättas får krav på sig att föra olika principfrågor framåt i syfte att uppnå

en för alla parter acceptabel lösning. Detta ser vi som en nödvändighet för att skapa förtroende för den framtida förhandlingsverksamheten på jord-

brukets område.

I Jordbruksnämndens förslag anges att 40 Mkr av jordbrukarnas inkomsttilldelning skall avsättas för sociala åtgärder. Detta är en märklig markering eftersom jordbruket 'i sitt förslag till förhandlingsuppgörelse har beräknat och redan finansierat medelsbehovet till sociala åtgärder under regleringsperioden 1988/89. Från jordbrukets sida har det aldrig rått någon tvekan om att fullfölja och vidareutveckla det sociala programmet som näringen redan uttalat ansvar för. Statsmakterna och motparten har emellertid i överläggningarna inte visat vilja att genom ökad medelstilldelning utöka ambitionsnivån. Trots att jordbruket levt upp till sitt ansvar. och

redan anvisat erforderliga medel för 1988/89 har jordbruksnämndens -majo-

ritet föreslagit att ytterligare medel för kommande behov skall avsättas redan nu och därmed reducera jordbrukarnas inkomstutrymme. Vi anser att ställning till ökad medelstilldelning bör tas när behovet för 1989/90 är beräknat.

I jordbruksnämndens förslag förutsättes att investeringsförbudet upphör

fr.o.m. 1988-07-01. Jordbruket har begärt en begränsning av ny- och

tillbyggnad inom ägg- och svinproduktionen på produktionsplatser större än 100 djurenheter, dvs. 2500 årssvin, 10000 höns samt 300 suggor.

Denna åtgärd skulle markera vikten av familjejordbrukets betydelse

samt utgöra ett svar på kritiken mot storskalig produktion. Konsumentdelegationen har avvisat jordbrukets förslag. Vi kan konstatera att konsumentattityder som jordbrukarna möter i vardagsarbetet inte finner gehör

vid förhandlingsbordet. För utbyteshandel med kött och fläsk har gällt att medel tillförs först

sedan övriga ändamål tillgodosetts. Enligt jordbruksnämndens förslag föreslås ingen ändring av reglerna för utbyteshandeln. Jordbruksnämndens förslag för 1988/89 innebär att 400 Mkr av utomramsmedel skall användas för att begränsa prishöjningarna på marknaden. Enligt vår uppfattning bör 54

reglerna för utbyteshandel med kött och fläsk ändras så att beloppet skall Prop. 1987/88: 165 utgå före de föreslagna nya användningsområdena. Bilaga I Stockholm den 14 april 1988 Eskil Arvidsson Viggo Fringel

Lennart Alamaa/sj . Prop. 1987/88: 165 1988-04-15 Bilaga I

Särskilt yttrande

I årets överläggningar har jordbruksnämnden ej lyckats ena parterna, Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

Jordbruksnämnden har dock kunnat enas om ett förslag till regeringen. Eftersom oenigheten mellan parterna är stor har en grundförutsättning för jordbruksnämndens ställningstagande dock varit att förslaget endast skall omfatta ett år. Denna förutsättning klargjordes tydligt för parterna under överläggningarnas gång. Endast om parterna kunde enas var ett flerårigt avtal aktuellt.

Trots detta har jordbruksnämndens majoritet beslutat att föreslå regeringen att medel anslås för mer än ett år.

Det gäller medel till lantbrukets bidrag till skördeskadefonden där nämnden föreslår att 60 Mkr skall reserveras för användning 1989/1990.

Jag anser att detta förfarande är felaktigt och ett sätt att smygvägen delvis få ett tvåårsavtal.

Riksdagen har beslutat att skördeskadefonden årligen skall tillföras medel och att detta skall betalas av konsumenterna genom att jordbrukets kompensationsram höjs. Konsumentdelegationen har accepterat detta. Därutöver skall staten och jordbruksnäringen tillföra belopp.

Jordbruksnämnden har föreslagit att jordbruket skall få hjälp med sin del genom att 40 Mkr tas från utomramsmedel 1988/89 samt 60 Mkr 1989/1990. Detta har konsumentdelegationen avvisat.

Jag tycker det är fel att mot en part driva igenom ett beslut gällande nästföljande avtalsår. Denna fråga borde ha fått tas upp till prövning i nästa års överläggningar och jag kan således ej tillstyrka att 60 Mkr reserveras för att betala jordbrukets bidrag till skördeskadefonden 1989/1990.

Stockholm den 15 april 1988

Lennart Alamaa

LANTBRUKARNAS FRAMSTÄLLAN Prop. 1987/88: 165 RIKSFÖRBUND Bilaga 1

1988-04-11 Dnr 257/88 Näringspolitiska avd Stig Larsson/el

Statens Jordbruksnämnd

551 83 Jönköping

Utvecklingsprogram för energiskog

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) bedömer att -encergiskog efter en ut- . veckling har förutsättningar att bli en bärkraftig jordbruksgröda. För att möjliggöra detta har LRF till jordbruksdepartementet föreslagit ett utvecklingsprogram för upp till 10000 ha energiskog i Örebro m. fl. projektområden fram till senast 1992. Som ett svar på LRFs förslag uttalade jordbruksministern i ett pressmeddelande att regeringen beslutat stödja energiskogen inom ramen för Omställning 90. Med hänvisning till bifogade PM hemställer därför LRF att statens jordbruksnämnd hos regeringen begär bemyndigande att medge

Svensk Spannmålshandel (SSH) att fram till senast 1992 disponera i storleksordningen 50 milj. kr. av regleringsmedel för odlarstöd, rådgivning m. m. vad gäller energiskog

at - för regleringsåret 1988/89 9,2 milj. kr. får utnyttjas enligt ovan, varav 5

milj. kr. i direkt odlarstöd utöver nuvarande omställningsersättning och 4,2 milj. kr. för rådgivning m. m. Odlarstödet förutsätts administreras av SSH och lantbruksverket på samma sätt som Omställning 90. Rådgivning kommer i första hand att skötas av regionala projektorganisationer. Denna verksamhet kommer att samordnas av Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR)

at - energiskog omfattas av samma regler för omställningsersättning som

skogsplantering, vilket innebär att man vid plantering kan uppbära 3 års omställningsersättning.

Lantbrukarnas Riksförbund

Bo Dockered Thorsten Andersson

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND PM Prop. 1987/88: 165

Näringspolitiska avd 1988-04-11 Bilaga I

Lars Dahlgren/el

Utvecklingsprogram för energiskog (Salix)

Bakgrund

Energiskog bedöms efter en utvecklingsfas ha förutsättningar att bli en bärkraftig jordbruksgröda. Mot denna bakgrund överlämnade LRF till jordbruksdepartementet i oktober 1987 ett förslag till utvecklingsprogram

för energiskog. :

Förslaget innebar planteringsstöd för upp till 10000 ha energiskog i

regionala projekt fram till senast 1992 och ett paraliellt löpande FoU-

program med tyngdpunkt på teknikutveckling, minimering av beståndsskador och förädling.

Målsättningen är att utveckla energiskog till en lönsam jordbruksgröda

utan behov av stöd. Av den totala arealen kan Örebroområdet svara för hälften. Resterande 5 000 ha skulle förläggas i senare specificerade projekt om ca 1000 ha vardera. Som ett svar på LRFs förslag uttalade jordbruksministern i ett pressmeddelande att regeringen beslutat stödja energiskogen inom ramen för Omställning 90.

Energiskog ur regleringsekonomisk synpunkt Med en total ram om 50 milj. kr. enligt nedan plus omställningsersättning är kostnaden ca 8000 kr. per hektar. Pay-off i regleringsekonomin blir då med en exportkostnad om 4000 kr./ha ca 2 är. Eftersom energiskogen beräknas ligga mellan 20 och 30 år är den regleringsekonomiska effekten: synnerligen god. Den intressantaste aspekten är dock att energiskog i

framtiden kan bli ckonomiskt bärkraftig utan stöd och då kan ta stora arealer i anspråk.

Omfattning

I enlighet med motiveringar till tidigare förslag bör ett utvecklingsprojekt

omfatta upp till 10000 hektar energiskog fram till senast 1992. När det gäller odlarstödet kan en viss nedtrappning vara möjlig då teknikutveck-

lingen efterhand bl.a. kan ge lägre etableringskostnader. I utgångsläget krävs dock ett planteringsbidrag på 5000 plus en omställningsersättning motsvarande den för skogsplantering. För de marker som i första hand kan

komma i anspråk för energiskog beräknas omställningsersättningen för tre år motsvara 3000 kr per hektar. Behovet av planteringsbidrag enligt två

olika utvecklingsscenarier kan då tecknas enligt följande.

Prop. 1987/88: 165

Maximiscenario Minimiscenario Å

Bilaga I

Stöd Plantering Stöd Mkr Plantering Stöd Mkr

Maximisccenariet bör ligga till grund för de fortsatta beräkningarna.

Rådgivning m.m. Rådgivning, utbildning och informationsverksamhet kommer att vara av central betydelse för att skapa ett engagemang hos odlarna och för att odlingarna skall lyckas. FTillräckliga resurser bör därför avsättas för dessa

ändamål. För rådgivning m.m. föreslås följande insatser exklusive FoU för

projektperioden:

Summerade kostnader. Mkr

Odlarstöd Rådgivning LBS” Summa

exkl. omställ- adm.

ningsersättn.

Summa 50,0 + Lantbruksstyrelsens administrationskostnader för odlarstödet beräknas vara 80 kr./ha.

Totalt omfattar således programmet 50 milj. kr. Härav uppskattas 9,2 milj. kr. behövas för regleringsåret 1988/89. För kommande perioder fram till 1992 får behovet specificeras efter hand. Härvid får tillgång på odlingsmaterial, odlare, utvecklingen beträffande omställningsersättning m.m. sammanvägas.

Administration | Prop. 1987/88: 165 Svenska Lantmännens Riksförbund kommer att ha en central projektgrupp Bilaga I för energiskog.

Denna finansieras via SLRs budget. Kostnaderna beräknas 1988 motsvara ca 3,5 Mkr. Till detta tillkommer insatser från berörda Lantmännenföreningar.

Projektgruppen kommer att samordna de regionala aktiviteterna, sörja för bl. a. att erforderliga rådgivningsresurser tillställs de regionala projekten samt svara för övergripande aktiviteter. För den övergripande uppläggningen bör en referensgrupp med representanter från JN, SSH, LBS. LFR, SSR och SER tillskapas.

För de regionala projekten tillskapas regionala projektorganisationer.

För Örebroprojektets del bör Örebro Lantmän ingå som en kommersiell

part och lantbruksnämnden som myndighetsrepresentant.

Samma administrativa modell bör utnyttjas för tillkommande projekt. De regionala projektorganisationerna skall sörja för att rådgivning, regional informationsverksamhet m. m. kommer till stånd.

FoU program För utvecklingsprogrammet har FoU-behov rörande minimering av beståndsskador, växtförädling, teknik och systemstudier identifierats. FoUbehovet förutses kunna fyllas inom ramen för SJFR och lantbrukets forskningsstiftelser.

Villkor för planteringsbidrag De regionala projektorganisationerna avgör vilka odlingar som skall innefattas i projektet.

Förutom de kriterier som uppställts för ett omställningsbidrag bör planteringsbidraget förknippas med följande villkor. — De planterade arcalerna skall ingå i specifika encergiskogsprojekt och

projektområden. — Godtagbara planer för avsättning de närmaste sju åren skall ha presente-

rats. Detta förutsätter i allmänhet att ett handelsled är involverat. — Marken skall ha legat under plog de senaste tre åren, — Av SLU eller motsvarande instans godkända kloner används. — Klonmaterialet skall vara kontrollerat vad avser vitalitet och kvalitet av

Statens utsädeskontroll. — Marken skall uppfylla kraven enligt SLU upprättad kriterielista. — Brukaren skall ha erhållit utbildning enligt i samverkan med SLU upp-

gjord utbildningsplan samt en dags individuell rådgivning där individuell

odlarkalkyl upprättats. — Den som bryter mot villkoren för bidrag skall vara återbetalningsskyldig

för erhållet belopp.

Utfallet av projekten bör fortlöpande följas och en samlad utvärdering

är ske sen: 2 bör ske senast 1992. 60

Prop. 1987/88: 165 Bilaga 2

JN STATENS JORDBRUKSNÄMND

| Datum Dnr .

1988-02-25 402-43/88 1 (13)

209-93/88

Regeringen

Jordbruksdepartementet

Förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1988 - den 30 juni 1989

1 INLEDNING OCH ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER

Regeringen uppdrog den 17 december 1987 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden 1 juli 1988 - 30 juni 1989.

I uppdraget står följande:

"Nämndens förslag skall bygga på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk för den aktuella perioden skall upprätthållas. På sikt skall ett importutrymme på 10-15 procent av den totala sockerkonsumtionen skapas. Överläggningarna skall ske med utgängspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspolitiken (prop 1984/85:166, JoU 33, rskr 393) och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda riksdagsbeslut. Förslaget skall vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden. Den 30 januari 1987 beslutade regeringen om ett allmänt prisstopp. Prisstoppet har under äret successivt avvecklats för branscher, i vilka företagen med utgångspunkt i av regeringen angivna riktlinjer gjort utfästelser om prissättningen åtminstone till utgången av januari 1988. Motsvarande riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet bör tillämpas också för jordbruksprisreglerade produkter. Jordbruksnämnden bör i sitt förslag beakta dessa riktlinjer.

Nämnden skall vid uppdragets fullgörande även beakta vad som Prop. 1987/88:

anförts om skördeskadeskyddets finansiering i proposition bra I

Bilaga 2

1987 /88:74."

Med hänsyn till dessa riktlinjer har nämnden dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med bistånd av särskild expertis från statens pris- och kartellnämnd (SPK) granskat Sockerbolaget AB:s ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har bl a konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Även utvecklingen inom EG har belysts (bilaga 1).

Jordbruksnämnden har nu avslutat de föreskrivna överläggningarna och därvid beaktat de riktlinjer regeringen gett i sitt uppdrag. Delegationerna har biträtt följande förslag till prisreglering för tiden 1 juli 1988 - 30 juni 1989. Nämndens konsumentdelegation, Sveriges Betodlares Centralförening (SBC) och Sockerbolaget AB har dock avgett var sitt särskilt yttrande i vissa speciella frågor (bilagorna 2, 3 och 4).

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma på nämnden att efter överlägg-

ningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.

Vidare vill nämnden erinra om att regeringen gav nämnden i uppdrag att utreda vissa frågor avseende tillverkning av socker, andra sötmedel, sprit och stärkelse. Utredningen avlämnades till regeringen i december 1987.

2 AREAL OCH AREALBIDRAG

Arealen föreslås oförändrad och bör uppgå till högst 51 090 hektar är 1988.

Fördelningen av sockerbetsarealen bland odlarna gär till så att dessa får göra en förhandsteckning. Om den sammanlagda tecknade arealen överstiger den areal som statsmakterna har fastställt sker en kvotering av arealen. Härvid tilldelas i en första omgång, om statsmakterna har fastställt oförändrad areal för

riket, de som har odlat sockerbetor tidigare högst oförändrad Prop. 1987/88: 165 areal. Den areal som friställs genom att tidigare odlare slutar Bilaga 2 odla sockerbetor eller minskar sin areal fördetas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare som önskar öka sin areal.

Nämnden anser det angeläget att en odling som har begränsats genom statsmakternas beslut inte helt förbehålles en redan etablerad odlarkår. En rimlig möjlighet bör finnas för dem som inte redan odlar sockerbetor att få göra detta. Kvoteringen av arealen bör godkännas av jordbruksnämnden.

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollmätas. Mätningen bör direkt bekostas av odlarna och Sockerbolaget. För betor på areal utöver kontrakterad bör liksom hittills göras ett kraftigt prisavdrag.

Arealbidraget föreslås oförändrat 200 kr per hektar till odlarna på fastlandsdelen av Mörbylångadistriktets upptagningsomräde

(exkl Östergötland), 400 kr per hektar till odlarna på Öland och

500 kr per hektar till odlarna på Gotland. I de fall arealen vid arealkontroll befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Arealbidraget finansieras med medel ur sockerregleringsfonden, se avsnitt 6.

3 AREALUTBYTET SOCKERBETOR/FABRIKSPOTATIS

Jordbruksnämnden och delegationerna föreslär att det utbyte mellan fabrikspotatisareal och sockerbetsareal som gjordes i början av 1980-talet skall upphöra fr o m 1989 års odling.

Rätt att leverera fabrikspotatis på aktuella andelar i stärkelsefabrik återinförs därvid. De lantbrukare som önskar fortsätta med ifrågavarande betodling bör i största möjliga utsträckning få göra detta med hänsyn till den tid som arealbytet existerat (för vissa odlare sedan 1981). Det bör överlåtas åt Sveriges Betodlares Centralförening och Sockerbolaget AB att i samband med den ärliga arealtilldelningen avgöra storleken på tilldelad areal i de särskilda fallen.

Som föreslås i avsnitt 2 bör jordbruksnämnden godkänna areal- Prop. 1987/88: 165

kvoteringen och bör dessutom få pröva tvister i kvoteringsfrägor Bilaga 2

vad avser areal som erhållits i utbyte mot friställande av andetar i stärkelsefabrik.

4 ERSÄTTNING TILL BETODLARNA

Med hänsyn till att vissa principiella frågor som är gemensamma för sockerområdet och övriga jordbruket ännu inte är lösta utan kommer att tas upp vid överläggningarna med jordbruket vintern 1988, anser jordbruksnämnden och delegationerna att man nu för

sockerområdet inte kan ta slutlig ställning i sådana frågor.

Betodlarna tillerkänns därför ett totalbelopp om 23 Mkr som utgår via 1988 ärs sockerbetspriser. Vid överläggningarna inför

1989 ärs betodling bör parterna kunna få aktualisera frågor

kopplade till utfallet av överläggningarna inför 1 juli 1988 för övriga jordbruket.

Med utgångspunkt från det nyss anförda bör grundpriset för sockerbetor höjas med 0,90 kr per 100 kg, vilket motsvarar en betprishöjning med 3,0 procent och en partiprishöjning av socker med 7,04 kr per 100 kg eller 1,6 procent.

5 ERSÄTTNING TILL SOCKERBOLAGET

5.1¶Allmänna utgångspunkter

Prisregleringen bör liksom tidigare avse endast strösocker, bäde i bulk och förpackat. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat räsocker för den svenska marknaden. Kostnadsvolymen täcker även in produktionen av vissa foderbiprodukter. Nämnden har i sitt prisförslag i princip beaktat foderbiprodukterna.

Sockerbolaget bör kompenseras för kostnadsändringar. Beräkningen av kostnadsändringarna (exkl olje- och gaskostnaderna) baseras

så längt möjligt på en generell branschkalkyl. För ändringar i

olje- och gaskostnaderna har gjorts preliminära justeringar av Prop. 1987/88: 165

sockerpriset när priset på olja har ändrats med minst Bilaga 2 160 kr/m. För 1986/87 års olje- och gaskostnader görs nu en slutjustering.

Alla beräkningar bygger på normerad skördevolym och normerad sockerhalt.

Beräkningar och analyser som avser Sockerbolaget har i huvudsak utförts av SPK.

5.2 Korrigering av sockerpriset på grund av ändringar i

otlje- och gaspriserna

5.2.1¶A-conto justering av olje- och gaskostnader

Sockerpriset har hittills justerats när oljepriset enligt ett löpande 30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl bikost-

naderna) har ändrats med + 160 kr/m. Regeln föreslås gälla

även under 1988/89. Regeln har under perioden november 1986 oktober 1987 lett till två prishöjningar på sammanlagt 11,95 kr per 100 kg socker.

5.2.2 Definitiv justering av olje- och gaskostnaderna för

1986/87

Sockerbolagets olje- och gaskostnader under perioden november 1986 - oktober 1987 har överstigit baskostnaderna med 29,846 Mkr. A-conto höjningarna har enligt utförda beräkningar ökat Sockerbolagets intäkter med 32,656 Mkr.

Ett engångsavdrag om 2,810 Mkr bör därför göras gentemot Sockerbolaget. Vidare skall avdrag göras för förra årets engångsbelopp om 10,407 Mkr.

Sockerbolagets kostnadsersättning bör således med hänsyn till olja och gas minskas med 13,217 Mkr.

5 Riksdagen 1987/88. I samd. Nr 165

Metod för avstämning av skattedelen i oljekostnaderna bör ana- Prop. 1987/88:

lyseras närmare inför överläggningarna avseende 1989/90. Bilaga 2

5.3 Korrigering av sockerpriset på grund av ändringar i

andra kostnader än olje- och gaskostnader

Kostnadsökningarna oktober 1986 - oktober 1987 exkl olja och gas har av SPK beräknats till 18,783 Mkr. Liksom inom odlarområdet gäller för sockerindustrin att vissa principiella frågor som är gemensamma för sockerindustrin och övrig industri inom jordbruksregleringen inte är lösta och att sådana frågor bör kunna få aktualiseras vid överläggningarna avseende sockerpriset fr om 1 juli 1989.

Den totala kostnadsersättningen till Sockerbolaget (definitiv ersättning för olje- och gaskostnader samt ersättning för övriga kostnadsökningar) blir 5,566 Mkr, vilket motsvarar 1,71 kr per 100 kg socker.

De ä-conto prishöjningar om 11,95 kr per 100 kg socker som gjorts som en följd av höjda olje- och gaskostnader beräknas, som nämnts i avsnitt 5.2.2, ha tillfört Sockerbolaget en ersättning om 32,650 Mkr.

5.4 Ersättning för merkostnaderna vid bruken på Öland och

Gotland

Liksom tidigare vill nämnden och de tre delegationerna framhålla att man i princip anser att stöd som har tydlig regional karaktär inte bör belasta konsumenterna av socker eller sockernäringen utan bör täckas genom statliga medel.

I kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid öbruken beaktats. Den del av sockerpriset som tillerkänns Sockerbolaget för dessa merkostnader för regleringsåret 1988/89 beräknas till 6,20 kr per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir 20,2 Mkr. Dessutom tillkommer 4,3 Mkr ur sockerregleringsfonden.

Med hänsyn till förväntat inflöde av införselavgifter till Prop. 1987/88: 165

sockerregleringsfonden och i linje med synen på regionalstödens Bilaga 2

finansiering föreslås att utöver de 4,3 Mkr som hittills tagits ur sockerregleringsfonden även de ca 20,2 Mkr tas ur fonden under 1988/89. Sockerpriset reduceras i motsvarande grad. För konsumenterna har det fördelar genom att sockerpriset inte belastas med regionalstödet och inte heller med handelsmarginaler och mervärdeskatt på det aktuella beloppet. Beräkningsmässigt ger de senare faktorerna upphov till ytterligare minskade utgifter om 10-12 Mkr för konsumenterna.

5.5 Ersättning för raffinering av importerat råsocker

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker bör höjas för inträffade kostnadsökningar med 2,78 procent till 85,58 kr per 100 kg.

6 REGLERINGSEKONOMIN

Behållningen i sockerregleringsfonden var den 30 juni 1987 16,5 Mkr. 1987 års produktion av socker ur inhemska betor uppgick till ca 253 000 ton. Under 1987/88 beräknas en kompletteringsimport om drygt 80 000 ton komma att få göras. Vid nuvarande prisskillnad mellan Sverige och världsmarknaden bör det ge ett betryggande tillskott av införselavgifter till sockerregleringsfonden för att täcka de utgifter som redan ligger på fonden och de tillfälliga som föreslås under 1988/89. Om mot förmodan inflytande belopp kommer att bli väsentligt lägre bör föreslagen finansiering under 1988/89 avseende del av regionalstöd inte genomföras utan liksom tidigare tas ut över sockerpriset.

Under 1982/83 betalade intressenterna på sockeromräådet in ett belopp så att underskottet i regleringsekonomin kunde avvecklas. Kapitaldelen av detta belopp har sedan återbetalats i tre omgångar och slutreglerades hösten 1987 så när som på 0,0995 Mkr

som återstår att reglera gentemot betodlarna p g a avvikelse

mellan prognostiserad och faktisk skörd hösten 1987. Åter- Prop. 1987/88:

föringen till betodlarna gjordes via en tillfällig betpris- Bilaga 2

höjning om 0,26 kr per 100 kg betor.

Sockerbolaget, betodlarna och konsumenterna bör tillerkännas ränta för den tid medlen stått till sockerregleringens förfogande. Konsumenternas belopp förs till jordbruksnämndens fond för försäljningsavgifter. Ränta bör utgå enligt fastställt diskonto. Beloppet till betodiarna uppgår till 10,906 Mkr plus 0,0995 Mkr avseende nämnd avvikelse på kapitaldelen och till Sockerbolaget till 7,838 Mkr. Regleringen mot försäljningsavgiftsfonden uppgår till 0,850 Mkr. Beloppen innefattar ränta till utbetalningsdag. Även räntedelen är därmed slutligt reglerad. Medlen bör tas ur sockerregleringsfonden.

7 UPPBYGGNAD AV SKÖRDESKADEFONDEN

Entigt prop 1987/88:74 skall det nya skördeskadeskyddet för 1988/89 tillföras 60 Mkr att betalas över konsumentpriserna för-

delade på alla jordbruksprodukter. Den andel som faller på

sockerpriserna beräknas till 3,528 Mkr och bör för 1988/89 tas utav de försäljningsavgifter som finns fonderade. Därmed påverkas inte konsumentpriserna på socker under 1988/89.

8 BETODLARNAS ANDEL I INBETALNING TILL SKÖRDESKADEFONDEN

Om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador är 1987 överstiger 90 Mkr skall staten och jordbruksnäringen enligt prop 1986/87:146 vardera tillföra skördeskade fonden hälften av överskjutande belopp. Utbetalningarna för 1987 innebär att jordbruksnäringen skall tillskjuta 127 Mkr. Vid överläggningarna har fastställts att betodlingen skall bidra med 7,5 Mkr.

Beloppet avräknas från tidigare nämnd ränteersättning (avsnitt 6).

9 : FORMERNA FÖR ÖVERLÄGGNINGARNA Prop. 1987/88: 165

Bilaga 2

Enligt jordbruksnämndens och konsumentdelegationens mening har ärets överläggningar visat att en nära samordning mellan sockerbetor och övriga grödor behövs. Nämnden vidhäller sitt förslag från ifjol att överläggningarna som sker rörande prissättningen på sockerbetor bör ingå i de allmänna överläggningarna för övriga jordbruksprodukter medan överläggningarna med Sockerbolaget bör ske separat. |

10¶JORDBRUKSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING PÅ SOCKERBETOR OCH SOCKER FÖR REGLERINGSÅRET 1988/89

Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden 1 juli 1988 - 30 juni 1989 kan sammanfattas i följande punkter:

1 Sockerbetsarealen för 1988 ärs odling bör få uppgå till 51 000 hektar. Erforderlig kvotering av odlingen bör godkännas av nämnden. Cirka en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bör bekostas av näringen. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

2 Grundpriset på sockerbetor, som avser 16 procent sockerhalt, föreslås för 1988 ärs skörd bli 30,79 kr per. 100 kg. Det innebär en prishöjning med 3,0 procent.

3 Till de odlare i Smäland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylänga föreslås utgå ett oförändrat arealbidrag om 200 kr per hektar kontrakterad areal. Till odlare på Öland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400 kr per hektar och till odlare på Gotland oförändrat 500 kr per hektar. I de fall arealen vid areatkontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 165

Sockerbolagets nettopris (genomsnittligt nettopris Prop. 1927/88: 165

efter avdrag för ärsbonus och kvantitetsrabatter) för Bilaga 2

baskvaliteten i sortimentet, strösocker K5 i säck om 50 kg, föresläs vid oljepriset 1 453 kr/m? vara

462,28 kr per 100 kg. Detta innebär en prishöjning med:

1,9 procent. Priset justeras när oljepriset har ändrats med + 160 kr/m?. Föreslagen finansiering av regionalstödet över sockerregleringsfonden 1988/89 gör att Sockerbolagets nettopris i stället blir 456,42 kr per 100 kg, vilket innebär en höjning med ca 0,6 procent.

|

Gränsskyddet för socker bör utgå enligt de grunder som hittills gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör - liksom hittills - tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m m till svensk hamn samt korrigeras för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbruksnämnden. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen på räsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan Sockerbolagets nettopris enligt punkt 4

(456,42 kr) och världsmarknadspriset på färdigt

socker, mätt på nyss angivet sätt.

Införselavgiften för råsocker föreslås anpassas så att svensk raffineringsindustri, som köper in råsocker till gällande Londonnotering och säljer den raf-

finerade varan till Sockerbolagets nettopris enligt Prop. 1987/88: 165

punkt 4 erhäller en ersättning för raffineringen som Bilaga 2 inkl ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppgår till 85,58 kr per 100 kg raffinad. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn om 8 procent.

Införselavgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstanshatt.

Införselavgifterna bör förutom vid svenska prisändringar i princip justeras en gäng varje månad för ändringar i de internationella priserna samt dessutom vid större variationer i de utländska priserna.

Vid behov bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet, Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamtade medlen bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska. Under 1988/89 bör utav fonderade försäljningsavgifter föras 3,528 Mkr till skördeskadefonden utgörande sockerkonsumenternas andel av finansieringen av nytt skördeskadeskydd.

Sockerregleringsfonden föreslås få användas för fraktsubventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 Mkr.

Ur fonden bör dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av ca 3,5 Mkr, dels den ersättning om 24,5 Mkr (4,3+20,2) som skall utgå för Sockerbolagets merkostnader för driften vid dessa bruk.

Vidare bör ur fonden betalas 11,006 Mkr till bet- Prop. 1987/88: 165

odlarna och 7,838 Mkr till Sockerbolaget. Till för- Bilaga 2

säljningsavgiftsfonden bör överföras 0,850 Mkr som utgör ränta på medel som tidigare har lånats ur denna fond. Från odlarnas belopp avräknas 7,5 Mkr och förs till skördeskadefonden.

Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0,5 Mkr ur fonden.

Till yrkesmässig biodling (med yrkesmässig biodling avses innehav av minst 16 bisamhällen) bör av fondens medel äterföras ett belopp som motsvarar odlingens sockerförbrukning gånger den skillnad i sockerpris som föreligger mellan Sverige och världsmarknaden.

Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden.

Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehällande socker. Vid tillverkning av vissa produkter säsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. I en situation med ingen eller ringa sockerimport bör exportbidrag för sådana produkter finansieras ur sockerregleringsfonden.

Föreslagna prisändringar skall i princip gälla fr om den 1 juli 1988. Erfarenheten har visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden närmast före höjningen och motsvarande stark nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden bör därför bemyndigas att medge att prisändringarna fördelas i tiden på ett sädant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Systemet bör utformas så att varken Sockerbolaget eller dess kunder kalkylmässigt gör någon vinst eller förlust.

10¶BESLUTSMENING Prop. 1987/88: 165 Bilaga 2

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel efter föredragning av avdelningschefen Sjöberg i närvaro av avdelningschefen Öjeheim. I beredningen har dessutom deltagit byrächefen Sandqvist och avdelningsdirektören Karlsson. Ledamöterna Arvidsson

och Fringer har avgivit ett särskilt yttrande (bilaga 5).

Und: CM. 41?

Infvar Lindström

TT

"> begge CZ

forgfo Kings 7”

Bilagor Bilaga 1 Sockerregleringen 1988/89, pärm Bilaga 2 Särskilt yttrande från nämndens konsumentdelegation Bilaga 3 " " "Sveriges Betodlares Central-

förening Bilaga 4 " " " Sockerbolaget AB

Bilaga 5 " " " ledamöterna Arvidsson och

Fringel

Prop. 1987/88: 165

Bilaga 2

STATENS JORDBRUKSNÄMND

Bilaga 1 Vegetabiliebyrån 1(2)

1988-01-21

SOCKERREGLERINGEN 1988/89

INNEHÅLL

Bakgrund

1 —- Förhandlingsuppdraget 2 Jämförelse mellan EG:s priser och de svenska priserna 3 - Skörden av sockerbetor samt produktion och förbrukning av socker 4 - Arealbidragen (sockerbetsodlingens amfattning inom

Mörbylånga och Roma sockerbruks tillförselområden)

5 Frågor att behandla vid överläggningarna med betodlarna 6 - Sockerbetsodlingens lönsamhet i förhållande till andra

grödor

7 - Utvecklingen av produktionsmedelprisindex för socker-

betsodlingen under perioden oktober 1986 - oktober 1987

8 Kostnadskanpensation och inkomstkompensation att tillföras betodlarna. under perioden 1/7 1988 --.

30/6 1989

Gemensamma frågor för betodlarna och bolaget

9 Normskörden och dess användning 10 Regleringsekoncemin 11 Finansieringen av nytt skördeskadeskydd

12 Overheadbilder för socker

STATENS JORDBRUKSNÄMND Prop. 1987/88: 165

Bilaga 2

Vegetabiliebyrån STATENS PRIS- OCH KARTELLNÄMND

13 Principer för SSA:s kostnadskampensation inom ramen för

sockerregleringsavtalet 14 Frågor att behandla vid överläggningarna med Socker-

bolaget 15 Kompensation för kapitalkostnader inom sockerregler-

ingen 16 SSA:s fodertillverkning 17 Analys av SSA:s ekonomiska situation 18 Sockerbolagets kostnadsutveckling för reglerad verk-

samhet, beräkning inför 1987/88 (exkl energikostnadsberäkning)

19 Beräkning av Sockerbolagets kompensation för ökade

kostnader för eldningsolja och gas 20 Raffineringsersättning för importerat råsocker 21 Beräkningar över ersättning för merkostnader för

Öö-bruken

1988-02-23 Bilaga 2 Prop. 1987/88: 165 Bilaga 2

KONSUMENTDELLGATIJONEN

SÄRSKILT YTTRANDE

KD biträder förslaget till sockerreglering men vill beträffande beloppet till betudlingen, 23 Mkr, lämna

kompletterande uppgifter. Nämnda belopp fördelar sig

enligt KDs uppfattning på följande kompunenter:

Koustnadsökning enligt s k tillämpad index 22,32 Mkr Juslering för att betfrö inte ingår i index 0,52 Justering för lejt arbete enl SPK och regeringens direktiv - 0,64

Summa kostnader 22,00 Mkr

Inkomstföl jsamhet (4 4) 2,94 Mkr

Justering för definitiv beräkning av

ändrade egenavgifter 0,15

Pruduktivitetsavdrang = 1,69 "

Summa inkomst följsamhet 1,00 Mkr

fotalt 23,00 Mkr

Bilaga 3 Prop. 1987/88: 165 a Bilaga 2 1988-02-23

Statens Jordbruksnämnd

551 82 JÖNKÖPING

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på

sockerbetor och socker 1988/89

Betodlarna accepterar i stort nämndens förslag men vill till detta göra följande kommentarer och klarlägganden.

Nämnden anför i anslutning till förslaget om betprishöjning att "vid överläggningarna inför 1989 års betodling bör parterna kunna få aktualisera frågor kopplade till utfallet av överläggningarna 1 juli 1988 avseende övriga jordbruket". Till detta vill vi reåan nu säga att vi inte kan ansluta oss till den tolkning av regeringens riktlinjer beträffande kompensation för lönekostnadshöjningar under 1987 som konsumentdelegationen framförde i de nu avslutade överläggningarna. Lantarbetarlönerna hade redan i början av 1986 fastställts i kollektivavtal gällande för perioden 1 april 1986 - 31 jan 1988. Lönekostnadsökningen under perioden okt 1986 - okt 1987 hade alltså lagts fast ca ett år före prisstoppets ikraftträdande. Att i efterhand sätta ett tak för kompensationen - som parterna vid fastställandet av lantarbetaravtalet inte hade någon kännedom om - framstår som orimligt. Dessutom avser regeringens riktlinjer kalenderåret 1987, dvs en annan period än den vårt kompensationskrav gällt för. Slutligen anger riktlinjerna utfästelser till utgången av jan 1988 medan den nya

sockerregleringen gäller från 1 juli 1988. De åbero-

pade riktlinjerna kan sålunda enligt vår uppfattning inte tillämpas på sockeravtalet.

Vad beträffar formerna för framtida överläggningar vill vi framföra följande synpunkter.

Enligt vår uppfattning bör hittillsvarande förhand-

lingsordning behållas. Eftersom jordbruksnämnden

föreslår fortsatta separata överläggningar med sockerbolaget skulle betydande praktiska nackdelar uppstå om samtidigt överläggningarna med odlarna bryts ut enligt nämndens förslag och inordnas i de stora jordbruksförhandlingarna. Allt för många frågor är av gemensamt intresse för odlarna och bolaget särskilt rörande odlingens omfattning och regleringsekonomin.

Då sockerbetorna är en kontraktsgröda bör prisför- Prop. 1987/88: slaget vara fastställt vid tidpunkten för kontrakts-

Bilaga 2

teckningen, dvs den 15 feb. Möjligheten därtill försvåras ytterligare om sockerbetsöverläggningarna samordnas med övriga grödor. Arealen måste vara fast-

ställd senast i början av mars då arbetet med areal-

tilldelningen till de enskilda odlarna inleds. Om arealen då inte är känd föreligger risk för försenad sådd med synnerligen olyckliga konsekvenser för skördeutfallet. I vissa lägen kan en koppling före-

ligga mellan areal och betpris, dvs båda måste be-

stämmas samtidigt. I en sådan situation kan överläggningarna dra ut på tiden redan vid nuvarande förhandlingsordning och en samordning med övriga grödor skulle sannolikt ytterligare försena proceduren. I

övrigt får vi hänvisa till vårt brev till jordbruks-

ministern 1987-08-19 ang tidpunkten för överläggningar om sockernäringens villkor.

Med hänsyn till ovannämnda faktorer kan vi inte biträda jordbruksnämndens förslag avseende de framtida formerna för sockeröverläggningarna.

SVERIGES BETODLARES CENTRALFÖRENING

/

Poor Ad re 07

Hans Ramel

Prop. 1987/88: 165

Bilaga 2

Bilaga 4

(SA Sockerbolaget = pan

BG/gn 1988-02-02

Statens Jordbruksnämnd

552 82 JÖNKÖPING

Förhandlingsuppdrag socker

I regeringens uppdrag åt statens jordbruksnämnd angående utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden 1 juli 1988 - 30 juni 1989 anges att de s k prisstoppsreglerna skall tillämpas. Från Sockerbolagets sida kan vi inte acceptera dessa förutsättningar och skälen till detta är bl a följande:

1. Sockerverksamheten i bolaget består av en prisreglerad och en pris-

övervakad del. För den prisövervakade delen har tillämpats de regler

angående allmänt prisstopp som gällt enligt regeringens beslut 30 januari 1987. För den prisreglerade delen gäller prisstopp under varje regleringsperiod. F n har således ett pris på socker fastställts av-riksdagen för perioden 1 juli 1987 - 30 juni 1988 (för Övrigt innebar priset fr om 1 juli 1987 en prissänkning).

Sockerbolaget har således aldrig möjlighet att kompensera sig för höjda kostnader inom den reglerade delen på samma sätt som andra företag i tider då allmänt prisstopp inte gäller.

2. De förestående överläggningarna gäller sockerpriset från 1 juli 1988

medan prisstoppet successivt avvecklats för andra företag sedan ut-

fästelser om prissättningen gjorts till och med utgången av januari

1988.

3. En tillämpning av prisstoppsreglerna innebär även att de hittills-

varande "principerna för Sockerbolagets kostnadskompensation inom

ramen för sockerregleringsavtalet" inte längre ligger till grund för

överläggningarna, vilket strider mot vad parterna kommit överens om.

Förutsättningarna för överläggningarna har således förändrats, eftersom det gällande regelverket åsidosatts.

Prop. 1987/88: 165 Bilaga 2

4. Sockerbolaget erhåller kostnadskompensation i efterhand. För den

period, för vilken Sockerbolagets kompensation nu skall överenskommas genom ett nytt pris från 1 juli 1988 har riksdagen bestämt att samtliga sockerbruk skall vara i drift. Detta har inneburit att

Sockerbolaget inte haft möjlighet till den kostnadsanpassning som en

strukturrationalisering skulle inneburit utan tvärtom tvingats till högre kostnader. Mot denna bakgrund kan en tillämpning av prisstoppsreglerna inte anses relevant. Dessutom förutsätts i uppdraget att samtliga bruk skall vara i drift även under den kommande perioden.

Med hänvisning till ovanstående synpunkter anhåller vi att statens

jordbruksnämnd tar upp diskussioner med regeringen så att en justering av förhandlingsuppdraget beträffande tillämpningen av prisstoppsreglerna åstadkommes.

Med vänlig hälsning

TPI AB

BertiZ Jarblom

st direktör

Kopia: Jordbruksdepartementet

Bilaga 5 Prop. 1987/88: 165

Bilaga 2

Särskilt yttrande av Eskil Arvidsson och Viggo Fringel

I regeringens direktiv till jordbruksnämnden angående förhandlingarna för sockerbetor och socker hänvisas till det under 1987 gällande allmänna prisstoppet. I direktiven anges beträffande prisstoppet att "motsvarande riktlinjer som gällt för prissättningen i allmänhet bör tillämpas också för jordbruksreglerade produkter". Vi vill här redovisa vår syn i denna fråga.

Regeringen beslutade den 30 januari 1987 om ett allmänt prisstopp. Prisstoppet och de med anledning av prisstoppet gjorda utfästelserna har sedan dess successivt avvecklats och helt upphört från den 31 januari 1988. Prisstoppet och gjorda utfästelser innebar för företag utanför jordbruksregleringen att prishöjningar fick ske med vad som motiverades av inträffade kostnadsökningar. För lönekostnadsökningar gällde därvid särskilda regler med maximerat procenttal och produktivitetsavdrag. Då prisstoppet och de utfästelser som företagen gjort angående prissättningen nu har upphört att gälla, finns inga formella hinder angående företagens möjligheter att via priserna nu kompensera sig för kostnadsökningar.

Företagen utanför jordbruksregleringen kan i tider utan prisstopp till fullo kompensera sig för kostnadsökningar samt även i övrigt anpassa priserna efter kostnads- och marknadssituationen.

Jordbruksregleringen innebär att priserna är fastlagda under avtalsperioden. De mätmetoder och den praxis som hittills gällt har inneburit att det fastställda kostnadskompensationsbeloppet inte ändrats i efterhand såvida inte detta särskilt angetts i avtarlet. I praktiken innebär detta att den kostnadskompensation som ges under en avtalsperiod även kommer att gälla framgent.

För att samma behandling av företagen inom och utom jordbruksregleringen skall ske måste företagen inom jordbruksreqleringen få rätt att på samma sätt som övriga företag höja priserna i syfte att kompensera kostnadsökningarna till fullo. Nivåbeloppet måste sålunda inkludera samtliga kostnadsökningar. I vissa situationer kan dock t ex tidpunkten för prishöjningarna påverkas men inte rätten att erhålla täckning för kostnaderna. Skulle beloppet till de jordbruksreglerade företagen påverkas av skrivningar i direktiven på så sätt att inte full kompensation ges sätts de jordbruksreglerade företagen i en sämre situation än övriga företag. Detta står i så fall i strid med direktivens skrivning om "motsvarande riktlinjer som gällt i allmänhet bör tillämpas också för jordbruksreglerade produkter".

Vi vill också kommentera jordbruksnämndens förslag Prop. 1987/88: 165 till ersättning för betodlarna. Förslaget innebär att Bilaga 2 betodlarna inte erhåller full kostnadskompensation. - Dessutom erhålls inget belopp för inkomstföljsamhet. Enligt beräkningsunderlaget ökade kostnaderna i betodlingen med 23,5 Mkr. Höjda sociala avgifter medförde vidare kostnader om 0,15 Mkr. Vi finner det otillfredsställande att jordbruksnämnåens förslag inte ens ger täckning för ökade kostnader inom odlingen. Prissättningen borde enligt vår uppfattning avvägas så att betodlingen får täckning för kostnadsökningen samt får del av den allmänna inkomstutvecklingen som tillkommer andra grupper i samhället. Det kan enligt vår uppfattning inte vara rimliqt att en grupp skall stå tillbaka. Vi vill i detta sammanhang också erinra om att förra årets gjordes ett schahblonavdrag om 20 Mkr från den framräknade ersättningen till hbetodlarna. Även detta fann vi helt orimligt.

Stockholm den 2 mars 1988 a CS tä | +

4 ja 2 gor fora kl sÅ JA Za ANN U-ZA

i

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 82