Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en indelning av nya fordon i miljöklasser och att ekonomiska styrmedel införs för att påskynda introduktionen av fordon med goda miljöegcnskaper.

Bilavgaslagen (1986: 1386) föreslås ändrad så att nya personbilar. last- bilar och bussar som omfattas av krav på avgasgodkännande skall delas in i miljöklasser. Miljöklass 3 motsvarar de grundläggande avgaskraven. medan miljöklasserna 1 och 2 motsvarar högre krav; Tillverkare och importörer kan välja att certifiera nya fordon i valfri miljöklass.

Lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon föreslås ändrad så att skatten för sådana personbilar och lätta lastbilar och bussar som nu är försäljningsskattepliktiga differentieras till förmån för miljöklasserna 1 och 2. Vidare föreslås att försäljningsskatt införs för nu ej försäljningsskat- tepliktiga lastbilar och bussar, om de tillhör någon av miljöklasserna 2 eller 3.

För lastbilar och bussar föreslås att kilometerskattcn enligt vägtrafik- skattelagen (1988: 327) sänks så att de samlade effekterna blir statsfinan- siellt neutrala. En motsvarande sänkning av kilometerskatten görs även för utländska fordon som används i Sverige.

Ändringarna i bilavgaslagen bör träda i kraft den ljanuari 1992 och tillämpas fr.o.m. 1993 års bilmodeller. Ändringarna när det gäller försälj- ningsskatten bör träda i kraft den 1 juli 1992 såvitt avser 1993 års bilmo-

• Sida 2
•  Original

deller, och i övrigt den 1 januari 1993. Ändringarna i kilometerskatten bör Prop. 1990/91: 156 träda i kraft den ljanuari 1993.

Denna proposition har utformats och skrivits på det nya sätt som första gången användes under riksmötet 1989/90 i propositionen om forskning (prop. 1989/90: 90). Den nya utformningen syftar till att vinna erfarenheter för en eventuell övergång till en ändamålsen- ligare utformning av regeringens förslag m.m. till riksdagen. Bl.a. skall propositioner med förslag som har beretts inom flera departe- ment bli mer lättöverskådliga och lättlästa.

Det regeringen vill att riksdagen skall ta ställning till återfinns under rubriken Ärendet till riksdagen, vilket således motsvarar den annars använda rubriken Hemställan.

lx)

• Sida 3
•  Original

Proposition om miljöklasser för nya fordon, m.m.

1. Inledning

Miljöavgiftsutredningen har i betänkandet (SOU 1989:83—84) Ekono- miska styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik. bl.a. föreslagit ett system för indelning i miljöklasser av nya fordon i kombination med ekonomiska styrmedel. ] propositionen (1990/91:90) En god livsmiljö, som nyligen överlämnats till riksdagen, har regeringen uttalat att ett miljöklassystem av det slag som utredningen föreslår bör genomföras och

tillämpas fr.o.m. 1993 års modeller av personbilar, lastbilar och bussar. [ '

det följande lämnas förslag till utformningen av miljöklassystemet.

En sammanfattning av miljöavgiftsutredningens förslag på trafikområ- det och ett utdrag ur utredningens lagförslag återfinns i bilagorna I och 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansema finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i miljödepanementet. dnr 6— 3177/89.

Lagrådet har granskat flertalet av lagförslagen i denna proposition. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. De till lagrådet remitterade lagförslagen finns i bilaga 4 och lagrådets yttrande i bilaga 5 till propositio- nen.

2. Miljöklasser 2.1 Bakgrund

Luftföroreningar i tätorterna påverkar miljön och människors hälsa. En- ligt vissa beräkningar orsakar föroreningarna 700—1 100 nya cancerfall per år. Föroreningama medför även andra negativa effekter i tätortsområ- dena. Exempelvis leder utsläppen av bl.a. svavel till att kulturföremål bryts ned. Huvudorsaken till problemen i dessa områden är utsläppen från trafiken.

Allmänt sett hör försurning och övergödning av mark och vatten till de allvarligaste miljöproblemen. Utsläpp av svavel och kväveföreningar är den främsta orsaken till försumingen. Nedfallet av försurande ämnen överstiger i stora delar av landet de kritiska belastningsgränserna och förorsakar därmed skador på skog, mark, sjöar och vattendrag. Trafikens andel av utsläppen är betydande.. Ungefär två tredjedelar av de svenska kväveoxidutsläppen kommer från trafiken.

Riksdagen uttalade våren 1985 (prop. 1984/85: 127, JoU 28, rskr. 275) att de svenska utsläppen av kväveoxider skall minska med 30% till år 1995, räknat från 1980 års nivå. Naturvårdsverket har i det nyligen fram- lagda aktionsprogrammet mot luftföroreningar och försurning (Luft 90) visat att ytterligare åtgärder behövs för att nå detta mål.

Trots en fortlöpande utveckling mot lägre utsläpp från motorfordon minskar således inte utsläppen i den takt som behövs med hänsyn till hälsa och miljö. Utsläppen av kväveoxider, kolväten och andra föroreningar från trafiken måste reduceras ytterligare. Erfarenhetsmässigt vet man att

• Sida 4
•  Original

ett kostnadseffektivt sätt att minska föroreningarna är att skärpa kraven på bilarnas avgasrening. De nya personbilskraven har medfört att utsläppen från nya fordon är väsentligt lägre än utsläppen från de äldre.

Enligt bilavgaslagen (1986: 1386) och bilavgasförordningen (1987: 586) gäller avgaskrav för personbilar, lastbilar och bussar. Kravnivåerna har skärpts betydligt genom denna lagstiftning. Nya avgaskrav gäller för per- sonbilar fr.o.m. 1989 års modeller och för lätta lastbilar och bussar fr.o.m. 1992 års modeller. Nya krav för tunga lastbilar och bussar kom- mer att gälla fr.o.m. 1993 års modeller.

Enligt 25 bilavgaslagen skall motordrivna fordon vara så konstruerade och utrustade att de inte släpper ut avgaser och andra ämnen i större mängd än vad som kan godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt. Utgångspunkten för bedömningen skall således vara omsorgen om hälsan och miljön. De skärpningar av kraven som genomförts sedan bilavgaslagen tillkom har utformats så att den bästa teknik skall användas som de tillverkare som säljer bilar i Sverige har tillgång till. Samtidigt har behovet av internationell samordning beaktats. bl.a. genom det arbete som bedri- vits i den s.k. Stockholmsgruppen.

Internationellt sker också en utveckling i riktning mot strängare avgasre- ningSkrav. Det finns tekniska lösningar för att tillverka fordon med myc— ket låga utsläpp av luftföroreningar. Vidare visar mätningar att vissa av de nya bilar som säljs i Sverige i dag ger upphov till betydligt mindre utsläpp av framför allt kväveoxider än vad som för närvarande tillåts enligt bilav- gasförordningen.

Det är dock inte möjligt att skärpa de grundläggande kraven, som enligt bilavgasförordningen gäller som en förutsättning för att fordonen skall få användas, utan att ge alla biltillverkare tid att anpassa sin produktion till de strängare bestämmelserna. Bilindustrins ledtider för att utveckla moto- rer och avgasreningssystem som medför lägre utsläpp samt för att lägga om sin produktion kan uppgå till fyra till fem år eller mer. Vidare bör även i fortsättningen målsättningen vara att sådana avgaskrav som tar sikte på tillåtligheten att framföra fordonen skall utarbetas i internationellt samar- bete. För Sveriges del är utvecklingen i övriga EFTA-ländcr och inom EG särskilt viktig. [ propositionen om en god livsmiljö redovisar regeringen det fortgående arbetet för att i internationellt samarbete införa skärpta avgasreningskrav.

För att dra nytta av de tekniska möjligheterna till minskade utsläpp som finns med den teknik som redan nu är tillgänglig, innan skärpta krav av nyss nämnt slag införs, föreslår miljöavgiftsutredningen ekonomiska styr- medel grundade på en miljöklassindelning av fordonen. Utredningens förslag har i princip tillstyrkts av en enig remissopinion. Naturvårdsverket understryker i aktionsprogrammet Luft 90 att ett miljöklassystem är ett effektivt sätt att utnyttja de tekniska möjligheterna till lägre utsläpp innan kraven på fordonen generellt kan skärpas.

Ett miljöklassystem i kombination med ekonomiska styrmedel av det slag som utredningen föreslår erbjuder avsevärda fördelar. Genom ett sådant system kan introduktionen på den svenska marknaden av bilar med allt bättre miljöegcnskaper stödjas på ett effektivt och smidigt sätt. Ett

• Sida 5
•  Original

system med miljöklasser bör införas och tillämpas fr.o.m. 1993 års model- ler. I det följande lämnas förslag till de ändringar i bilavgaslagen och fordonsbeskattningen som behövs.

Miljöklassystemet kommer att ge betydande positiva miljöeffekter. De årliga kväveoxidutsläppen kan enligt miljöavgiftsutredningens beräkning- ar förväntas bli drygt 10000 ton lägre och kolväteutsläppen drygt 1000 ton lägre år 2000, jämfört med den annars förväntade utvecklingen. Utsläpp av hälsofarliga ämnen i tätorter kommer att minska kraftigt och bullerstör— ningarna reduceras.

De svenska tillverkarna av tunga fordon har inom vissa marknadsseg— ment en stark ställning på den inhemska marknaden. Det är bl. a. mot den bakgrunden viktigt att miljöklassystemet inte utformas så att ett intryck kan skapas av att de svenska tillverkarna gynnas på ett otillbörligt sätt. Detta skulle kunna medföra en risk för handelspolitiska åtgärder från andra länder. De förslag och bedömningar som redovisas i denna proposi— tion har givetvis utformats med utgångspunkten att svenska och utländska tillverkare skall likabehandlas. Regeringen följer noga den internationella utvecklingen på området och kommer självfallet att beakta denna aspekt vid utformningen av detaljreglerna om kravnivåer m.m. för de olika

miljöklasserna.

2.2. Miljöklassindelningen

Regeringens förslag: Bestämmelser om miljöklassindelningen införs i bil- avgaslagen. Nya personbilar, lastbilar och bussar placeras i samband med avgasgodkännandet i en av tre miljöklasser. Klass 3 avser fordon som endast uppfyller gällande avgaskrav. [ klass 2 placeras fordon som har väsentligt lägre utsläpp eller som uppfyller högre krav i fråga om avgasre- ningssystemens hållbarhet, medan klass ] avser fordon som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande hållbarhet eller som är särskilt lämpade för användning i tätortstrafik.

Miljöavgiftsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med re- geringens. Utredningen föreslår tre miljöklasser baserade på federala och delstatliga krav i USA samt med särskild hänsyn till tätortsmiljön.

Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser anser att förslaget bör kompletteras med ytterligare en miljöklass för fordOn med mer avancerad teknik, såsom fordon som drivs med el eller med bränslen som framställts ur biomassa.

Sveriges Industriförbund och Bilindustriföreningcn understryker vikten av att kraven i miljöklasserna anpassas till utvecklingen i övriga Europa, särskilt inom EG. Liknande synpunkter har framförts av företrädare för bilindustrin i samband med beredningen av ärendet inom regeringskans- liet. Även Svenska lokaltrafikföreningen pekar på betydelsen av interna- tionell samordning av miljöklasserna.

Skälen för regeringens förslag: För närvarande gäller krav på avgasgod- kännande för bilar. dvs. personbilar, lastbilar och bussar. Avgasgodkän- nandet utfa'rdas för en viss motorfamilj om kraven på avgasrening i bilav- gasförordningen är uppfyllda. I dessa krav ingår dels gränsvärden för utsläpp av olika föroreningar, dels ett tillverkaransvar i form av särskilda

• Sida 6
•  Original

krav på avgasreningssystemens hållbarhet. Ansvaret innebär bl.a. att till- verkaren med stöd av 7 & bilavgaslagen kan åläggas att vidta rättelse, om de föreskrivna kraven på begränsning av utsläpp inte uppfylls.

Regeringen finner att ett system med miljöklasser bör anknyta till det system som används i dag för godkännande och kontroll av nya fordons avgasegenskaper. Därigenom kan bilavgaslagens regler för certifiering och kontroll utnyttjas och kostnaderna för att administrera systemet hållas på en låg nivå. Varje miljöklass bör således innehålla en uppsättning gränsvärden för utsläpp av olika föroreningar. Till gränsvärdena knyts hållbarhetskrav. Tillverkaren bör vara fri att välja de tekniska lösningar vid utformningen av avgasreningssystemen som han finner lämpliga för att uppfylla de uppställda kraven.

Systemet bör omfatta tre miljöklasser. En av miljöklasserna bör motsva- ra nu gällande svenska avgasreningskrav eller därmed jämförbara EG- krav. De övriga klasserna bör så långt som möjligt anpassas till strängare krav som är beslutade eller som planeras utomlands. Biltillverkaren bör ha rätt att få bilen avgasgodkänd i en viss miljöklass, om de krav som gäller för klassen är uppfyllda.

Bestämmelser om en miljöklassindelning av fordon bör införas i bilav- gaslagen i huvudsak enligt utredningens förslag. De grundläggande före- skrifterna om de krav som skall vara uppfyllda i alla de tre miljöklasserna bör framgå av lagtexten. De närmare bestämmelserna om gränsvärden, provmetoder m.m. bör föras in i bilavgasförordningen.

En miljöklassindelning bör inte vara obligatorisk för andra fordonskate- gorier än personbilar, lastbilar och bussar. Om exempelvis krav på avgas- godkännande i framtiden införs för en ny typ av fordon—som traktorer, arbetsmaskiner eller dylikt—är det inte givet att det är motiverat att tillämpa en miljöklassindelning avjust den fordonstypen. Miljöklassyste— met bör inte heller omfatta tunga fordon med en totalvikt över 3500 kg med bensinmotorer. Sådana fordon förekommer i dag i mycket begränsad omfattning på den svenska marknaden. De omfattas inte av de nya avgas- reningskrav som kommer att tillämpas fr.o.m. 1993 års modeller. En miljöklassindelning av de bensindrivna tunga fordonen kan dock på sikt bli aktuell, om försäljningen av dem skulle öka.

Den miljöklass som en bil tillhör bör framgå av bilregistret. Miljöklass 3 bör motsvara de gällande svenska avgaskraven eller därmed jämförbara EG—krav och således omfatta fordon som är godtagbara från miljö- och hälsoskyddssynpunkt. 1 klass 2 bör ingå fordon som har väsent- ligt lägre utsläpp eller som uppfyller högre krav på avgasreningssystemens hållbarhet. Klass 1 bör reserveras för fordon som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande hållbarhet eller som är särskilt lämpade för användning i tätortstrafik.

Att begränsa bullerstörningar är en angelägen hälso- och miljöfråga, särskilt i tätortsmiljön. Regeringen föreslår därför att särskilda bullerkrav skall kunna ställas på fordon i miljöklass l.

I det följande redovisas hur de olika miljöklasserna mera i detalj bör avgränsas. De detaljerade bestämmelserna bör föras in i bilavgasförord- ningen.

• Sida 7
•  Original

För närvarande är det i USA, särskilt i Kalifornien, som de mest långt- gående kraven finns. Det är därför naturligt att miljöklasserna utformas med de amerikanska bilavgasbestämmelserna som förebild. Beslut om skärpningar av avgasreningskraven är också på väg inom EG. En västeuro- peisk samverkan på bilavgasområdet är angelägen. En anpassning av krav- nivåerna i de olika miljöklasserna till kommande EG-regler bör därför ske där så är möjligt med bibehållen miljöambition.

Inom EG diskuteras för närvarande skärpta avgaskrav för lätta och tunga fordon som skall införas år 1993. Vidare diskuteras ytterligare kravskärpningar kring år 1996. I propositionen om en god livsmiljö anges att regeringen kommer att verka aktivt inom ramen för EES-processen för skärpta avgaskrav för personbilar, lätta lastbilar och bussar. Skärpningen skall ske snarast men senast år 1996 till den nivå som införs federalt i USA med början från 1994 års modeller. Regeringen bedömer att det finns goda utsikter att införa sådana krav tillsammans med Övriga länder inom EF TA och EG senast år 1996.

För industrins utvecklingsarbete och framförhållning är det angeläget med tydliga signaler om innehållet i de avgasreningskrav som i framtiden skall gälla liksom tidtabellen för kravens införande. Miljöklass 2 för lätta och tunga fordon bör därför utformas så att den så nära som möjligt överenstämmer med de krav som kommer att införas senast år 1996. Det innebär att miljöklass 2 skall inrymma bilar som uppfyller EGs kommande krav 1996, om dessa krav från miljömässiga utgångspunkter motsvarar de som införs federalt i USA med början från 1994 års modeller. Genom en sådan anpassning till kommande EG-krav minskar risken för att bilindu- strins utvecklingsresurser splittras med sämre produkter som följd. Vid utformningen av kraven för miljöklass 1 är det också betydelsefullt att stor hänsyn tas till en framtida internationell samordning.

Beslut har dock ännu inte fattats inom EG i fråga om den detaljerade utformningen av de framtida, strängare avgasreningskrav som skall infö- ras kring år 1996 inom gemenskapen. Om dessa beslut inte fattas i tillräck- ligt god tid innan systemet med miljöklasser skall träda i kraft, kan det bli nödvändigt att inledningsvis utforma specifikationerna i bilavgasförord- ningen för de olika miljöklasserna'enbart med utgångspunkt i de ameri- kanska regler som redovisas i det följande. Så fort som beslut som innebär motsvarande krav på rening har fattats inom EG bör definitionerna av miljöklasserna kompletteras med de gränsvärden och provmetoder m.m. som kommer att tillämpas inom EG.

För personbilar och lätta lastbilar och bussar med en maximilast av högst 690 kg och en totalvikt av högst 3 500 kg bör miljöklass l i stort motsvara de krav som planeras i Kalifornien för 1993—95 års modeller. Det innebär för personbilar ca 60% lägre utsläpp av kväveoxider och ca 35% lägre utsläpp av kolväten än vad som för närvarande tillåts. Samtidigt bör kraven på avgasreningens hållbarhet skärpas och särskilda krav ställas på utsläppen vid kallköming, dvs. innan motorn har hunnit bli uppvärmd. För att klara sådana krav behövs för bensindrivna bilar bättre katalysato- rer och avancerade elektroniska styrsystem. Dct kan t.ex. innebära en ökad mängd ädelmetall i katalysatorn och individuell bränsleinsprutning i

• Sida 8
•  Original

varje cylinder. För att klara kraven på låga utsläpp vid kallkörning kan t.ex. system för förvärmning av katalysatorn, dubbla katalysatorer eller eluppvärmd syrgassensor behöva användas.

Kraven i miljöklass 2 bör motsvara de som införs federalt i USA med början från 1994 års modeller eller framtida EG-krav på motsvarande nivå, som sannolikt införs år 1996. Detta innebär en kravskärpning beträf- fande kväveoxider med ca 60% jämfört med nuvarande svenska krav. Samma typer av tekniska lösningar krävs som för miljöklass l, dock av mindre avancerat slag. Särskilda krav ställs inte heller på utsläppen vid kallkörning.

Miljöklass 3 bör motsvara gällande svenska avgasreningskrav eller där- med jämförbara EG-krav.

För lätta lastbilar och bussar med en maximilasl över 690 kg och en totalvikt av högst 3 500 kg bör miljöklass 1 och 2 bestämmas med utgångs- punkt från de skärpta federala amerikanska krav som nyligen har beslutats eller motsvarande EG—krav. Fordon i klass 1 bör uppfylla särskilt stränga krav när det gäller avgasreningens hållbarhet. De tekniska lösningar som erfordras för att uppfylla kraven och de utsläppsminskningar som uppnås motsvarar i stort sett vad som gäller för personbilarna. Miljöklass 3 bör motsvara de svenska krav som tillämpas fr.o.m. 1992 års modeller eller jämförbara EG-krav.

För tunga fordon med en totalvikt över 3 500 kg är det särskilt angeläget att minska miljöstömingarna i tätorter. Miljöklass 1 bör därför anpassas till tätortsförhållanden. Kraven bör i stort motsvara den frivilliga norm för tätortsfordon som naturvårdsverket föreslår i Luft 90 (LETT l-normen), och som innefattar särskilda krav i fråga om buller. Särskilda krav på buller från stillastående fordon bör dock för närvarande inte ställas. Det innebär att kväveoxidutsläppen minskar med drygt 20%, kolväteutsläp— pen med ca 50% och partikelutsläppen med drygt 60%, jämfört med de svenska krav som kommer att gälla fr.o.m. 1993 års modeller. För de dieselmotorer som används i dessa fordon behövs andra tekniska lösning- ar än de som kan användas i de bensindrivna, lättare fordonen. Utsläppen kan minskas genom motortekniska åtgärder och användning av partikel- fallor eller oxiderande katalysatorer. Vidare måste åtgärder för buller- dämpning vidtas. De motortekniska åtgärderna kan innefatta elektroniska insprutningssystem eller en ökning av insprutningstrycket eller -hastighe- ten.

Kraven i miljöklass 2 bör för de tunga fordonen överensstämma med de amerikanska federala kraven fr.o.m. 1994 års modeller eller kommande EG-krav på motsvarande nivå. De tekniska lösningar som erfordras mot- svarar de som krävs i miljöklass l utom i fråga om de bullerdämpande åtgärderna. Miljöklass 3 bör motsvara de svenska avgasreningskrav som tillämpas fr.o.m. 1993 års modeller eller därmed jämförbara EG—krav.

] fråga om behovet av en särskild miljöklass för fordon med mycket låga utsläpp, som elbilar och fordon som drivs med bränslen som inte är av fossilt ursprung, bör följande överväganden göras. Regeringens förslag i propositionen (1990/91: 87) Näringspolitik för tillväxt innebär kraftfulla satsningar på en ny, miljöanpassad fordonsteknik. Förslagen baseras på

• Sida 9
•  Original

överenskommelser mellan staten och storstadskommunerna. Det kan sär- skilt nämnas att Göteborgs kommun uttryckt en ambition att skapa en garanterad marknad för 1000 elbilar i Göteborg år 1995. En satsning på kollektivtrafikfordon med avancerad teknik sker i Stockholms kommun. Vidare föreslår regeringen i den energipolitiska propositionen (prop. l990/9lz88) ett stöd till utvecklingsinsatser för motoralkoholdrivna for- don. Utformningen av de ekonomiska styrmedlen, som behandlas i nästa avsnitt, medför att elbilama hänförs till miljöklass ] och därmed erhåller en ekonomisk förmån. Något praktiskt behov av en särskild miljöklass för dessa fordon finns för närvarande inte mot den angivna bakgrunden. Teknikutvecklingen bör dock följas noggrant. Det kan inte uteslutas att miljöklassindelningen i framtiden kan behöva utökas.

3. Ekonomiska styrmedel 3.1 Allmänt

Regeringens förslag: Ekonomiska styrmedel införs för att påskynda intro- duktionen av fordon med goda miljöegenskaper. Styrningen skall ske genom att en skattedifi'erentiering till förmån för fordon i miljöklasserna 1 och 2 införs. Nivån på skattediäerentieringcn skall vara sådan att en utjämning kan ske av de extra kostnader som en förbättrad reningsutrust- ning medför. Systemet skall vara statsfinansiellt neutralt.

Utredningens förslag: Miljöavgiftsutredningen föreslog införande av ekonomiska styrmedel för fordon i olika miljöklasser genom ett system med avgifter och bidrag för fordon i de olika miljöklasserna.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har förordat att ekonomis- ka styrmedel används för att stimulera introduktionen av bättre avgasre- ningssystem. Bilindustriföreningcn framhåller att ekonomiska styrmedel är att föredra framför unika svenska lagkrav.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad som tidigare anförts skall nya personbilar, lastbilar och bussar av årsmodell 1993 och senare hänföras till endera av tre miljöklasser. Därvid svarar miljöklass 3 mot nuvarande avgaskrav, medan miljöklass 2 motsvarar högre krav och miljöklass l särskilt höga krav för fordon speciellt avsedda för tätorter. De närmare bestämmelserna om miljöklasser föreslås tas in i bilavgaslagen (1986: 1386) och i tillämpningsföreskrifter därtill.

Det skall i princip ankomma på tillverkare och importörer att bestämma vilken av de tre miljöklasserna som ett visst fordon skall certifieras för. Avsikten är dock att nya fordon i största möjliga utsträckning skall tillver- kas och utrustas så att de kan hänföras till någon av miljöklasserna ] eller 2. För att åstadkomma detta bör som utredningen föreslagit ekonomiska styrmedel användas.

När det gäller utformningen av de ekonomiska styrmedlen bör grund- principerna vara följande. Åtgärderna bör så långt möjligt anknyta till befintliga system för beskattning av fordon. Därigenom undviks att syste- met ger upphov till ökad administrativ belastning hos myndigheter och

• Sida 10
•  Original

skattskyldiga. Åtgärderna skall utformas så att det totala skattetrycket inte ändras. Det innebär att skattenivåema ändras så att skattesänkningar och skattehöjningar totalt sett går jämnt upp. Skattedifi'erentieringens storlek bör vara sådan att de merkostnader som uppstår för att tillverka och utrusta fordon för miljöklasserna 1 eller 2 jämfört med miljöklassen 3 helt eller i väsentlig män kan utjämnas. Därigenom bör det finnas goda förut- sättningar för att fordon i miljöklasserna 1 och 2 får en betydande mark- nad.

3.2. Personbilar samt lätta lastbilar och bussar

Regeringens förslag: Försäljningsskatten för personbilar i miljöklass 3 höjs med 2 000 kr. Försäljningsskatten för personbilar i miljöklass l sänks med 4000 kr. För sådana lätta lastbilar och bussar som är försäljningsskatte- pliktiga görs motsvarande differentiering. För sådana lätta lastbilar som nu inte är försäljningsskattepliktiga införs en försäljningsskatt med 6000 kr. i miljöklass 3 och med 4 000 kr. i miljöklass 2. För eldrivna fordon skall försäljningsskatten beräknas som för fordon i miljöklass 1. Miljöavgiftsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med re— geringens förslag vad gäller nivån på de föreslagna styrmedlen. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte kommenterat styr- medlens utformning i detalj. Bilindustriföreningcn anmärker att det inte

kan vara rimligt att en tillverkare skall behöva betala en avgift för att han _

uppfyller gällande lagkrav. Industriförbundet anför liknande synpunkter. Motormännens riksförbund anser att styrmedlen måste utformas så att de blir skatteneutrala i förhållande till nuvarande beskattning.

Skälen för regeringens förslag: Ekonomiska styrmedel på trafikområdet har tidigare tillämpats för sådana personbilar av årsmodellerna 1987 och 1988 som frivilligt utrustades med avgasreningsutrustning som uppfyllde de krav som gäller för 1989 och senare års modeller. För avgasrenade personbilar av 1987 och 1988 års modeller sattes skatten enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. LFM, ned med upp till 5200 kr. Samtidigt höjdes skattens generella nivå för att kompensera intäktsbortfallet (prop. 1985/86: 145, SkU 41, SFS 1986: 260). Beloppet 5 200 kr. avsågs motsvara den extra kostnad som uppstod när en personbil försågs med katalysatorrening. Skattenedsättningcn slopades fr.o.m. 1989 års bilmodeller, då sådan avgasrening blev obligatorisk.

Den nämnda skattenedsättningen för personbilar av årsmodell 1987— 1988 fungerade väl. Andelen bilar som försågs med katalysator blev stor, och miljöeffekterna därför betydande. Regeringen anser därför att motsva- rande ekonomiska styrmedel även nu bör användas när det gäller person- bilarna.

En differentiering av försäljningsskatten bör således användas för att påskynda introduktionen av bilar i miljöklasserna 1 och 2. Ändringarna i försäljningsskatten bör så långt möjligt vara intäktsmässigt neutrala. Kost- naderna för en sänkning av skatten för vissa fordon bör motsvaras av höjningar för fordon med sämre avgasrening. Vi förordar därvid att skat- ten för personbilar i miljöklass 3 höjs. att skatten i miljöklass 2 är oföränd-

• Sida 11
•  Original

rad jämfört med nuvarande skattenivå, medan försäljningsskatten i miljöklass 1 sänks. Skillnaderna i försäljningsskatt bör ungefärligen mot- svara skillnaderna i kostnader för den avgasreningsutrustning m.m. som bilar i de olika klasserna behöver.

För närvarande utgår försäljningsskatt enligt LFM med 6 kr. 40 öre per kg tjänstevikt. Det innebär att försäljningsskatten för den genomsnittliga personbilen, med tjänstevikt ca 1 150 kg, är drygt 7000 kr. Om försälj- ningsskatten bör i övrigt nämnas att skatten vanligen erläggs av tillverka- ren eller registrerad importör. 55 LFM, och skattskyldigheten inträder då vanligen när fordonet levereras till köpare, 7å LFM. Riksskatteverket är beskattningsmyndighet. Särskilda regler finns om hur skatt skall betalas vid privatimport resp. icke yrkesmässig tillverkning i landet, 3 och 555 tredje stycket LFM.

För personbilar i miljöklass 3 bör skatten lämpligen höjas med 2 000 kr.. medan bilar i miljöklass 2 får oförändrad skatt. Därigenom torde ett tillräckligt incitament skapas för att fordon i största möjliga utsträckning skall kunna certifieras i denna avgasklass. För personbilar i miljöklass l bör skatten sänkas med 4000 kr., dvs. skatten för sådana bilar blir 6000 kr. lägre än för bilar i miljöklass 3. Effekterna av de föreslagna skillnaderna i försäljningsskatt förstärks genom att mervärdeskatt tillkommer på belop— pen.

Förutom för personbilar tas försäljningsskatt ut också för lätta lastbilar med skåpkarosseri och för lätta bussar. Detta gäller fordon med en to- talvikt om högst 3 500 kg. Skattesatsen är densamma som för personbilar— na. De ekonomiska styrmedlen för dessa lastbilar och bussar bör utformas på samma sätt som för personbilarna, dvs. som en förhöjd försäljnings— skatt med 2 000 kr. i miljöklass 3 och med en sänkning av försäljningsskat— ten i miljöklass 1 med 4000 kr.

För sådana lätta lastbilar (totalvikt högst 3 500 kg) som är försedda med fiak tas för närvarande någon försäljningsskatt inte ut. En differentiering på samma sätt som för de andra lätta fordonen kan därför inte ske. Nivån på styrmedlen bör dock vara densamma. Detta uppnås bäst genom att försäljningsskatt tas ut för dessa fordon om de tillhör miljöklasserna 2 eller 3, samtidigt som fordon i miljöklass 1 förblir inte skattepliktiga. I miljö— klass 3 bör försäljningsskatten vara 6000 kr., medan den i miljöklass 2 bör vara 4000 kr. Som framgår i det följande bör det också införas styrmedel utformade på motsvarande sätt för tunga fordon. Vidare bör kilometer— skatten enligt vägtrafikskattelagen (1988: 327) sänkas för att göra systemet intäktsmässigt neutralt.

Den föreslagna miljöklassindelningen enligt bilavgaslagstiftningen avser endast fordon med förbränningsmotor. Eldrivna fordon omfattas således inte. Skattedifferentieringen bör dock komma även elfordonen till del. För eldrivna fordon bör således när det gäller försäljningsskatten skatten bc- räknas efter reglerna för miljöklass 1. Det bör tilläggas att enligt 25 andra stycket LFM redan gäller att försäljningsskatten för elfordon beräknas utan att batterivikten inräknas. Elfordon är vidare sedan den 1 juni 1986 undantagna från kilometerskatt enligt vägtrafikskattelagen.

Förslagen föranleder ändringar i 2, 4 och 8 åå LFM.

• Sida 12
•  Original

Regeringen bedömer att den föreslagna differentieringen av försäljnings- skatten blir intäktsmässigt neutral vad avser de tre första årsmodellerna efter det att miljöklassystemet införs, dvs. för årsmodellerna 1993—1995. För senare årsmodeller måste frågan om de ekonomiska styrmedlen ånyo övervägas.

3.3. Tunga lastbilar och bussar

Regeringens förslag: För lastbilar och bussar med en totalvikt som översti- ger 3 500 kg och som tillhör någon av miljöklasserna 2 eller 3 införs bestämmelser om försäljningsskatt. Detta skall dock endast gälla för såda- na fordon som är försedda med dieselmotorer. I miljöklass 2 utgör skatten 6000 kr. om fordonets totalvikt är högst 7000 kg, och annars 20000 kr. I miljöklass 3 utgör skatten 20000 kr. om fordonets totalvikt är högst 7000 kg, och annars 65000 kr. De ökade skatteintäkterna används för en gene- rell sänkning av kilometerskatten för lastbilar och bussar.

Miljöavgiftsutredningens förslag: En avgift tas ut vid inköp av tunga fordon i miljöklass 3 på 10000—20000 kr. Ett bidrag ges vid inköp av tunga fordon i miljöklass 1 på 10000—50000 kr.

Remissinstanserna: Lantbrukarnas riksförbund anser att avgifter för fordon i miljöklass 3 inte bör tas ut inom utpräglade landsbygdsområden. Svenska lokaltrafikföreningen anser att en försäljningsskatt på fordon inte bara bör baseras på fordonens miljöpåverkan utan att också andra faktorer bör beaktas.

Skälen för regeringens förslag: Även för tunga lastbilar och bussar bör ekonomiska styrmedel användas för att främja introduktionen av fordon i miljöklasserna 1 och 2. Försäljningsskatt enligt LFM tas emellertid för närvarande inte ut för sådana lastbilar och bussar som har en totalvikt som överstiger 3 500 kg. Några tekniska hinder mot att införa försäljningsskatt även för dessa fordon finns dock inte. och detta torde vara det administra- tivt enklaste sättet att åstadkomma en styrning mot en ökad andel miljövänliga tyngre fordon.

En försäljningsskatt bör således införas för tunga lastbilar och bussar som tillhör miljöklasserna 2 eller 3. Fordon i miljöklass ] gynnas genom att alltjämt vara skattefria. Försäljningsskattens belopp i miljöklasserna 2 och 3 bör avvägas så att en utjämning kan ske av kostnaderna för att inköpa fordon i de olika miljöklasserna. Av de bedömningar som gjorts av utredningen, och som sedan kompletterats av ytterligare beräkningar av naturvårdsverket, framgår att en skillnad bör göras i skattenivåer mellan fordon i totalviktsintervallet 3,5 till 7 ton och de tyngsta fordonen med totalvikt överstigande 7 ton.

För fordon med totalvikt över 3,5 ton men högst 7 ton bör försäljnings- skatten i miljöklass 3 bcstämmas till 20 000.kr. och i miljöklass 2 till 6000 kr.

För fordon med totalvikt över 7 ton bör försäljningsskatten i miljöklass 3 bestämmas till 65 000 kr. och i miljöklass 2 till 20000 kr.

Ifrågavarande skattebelopp motsvarar den extra kostnad som tillverkare eller försäljare tar på sig för den extra avgasreningsutrustning m.m. som

• Sida 13
•  Original

erfordras för ett fordon i miljöklass ! jämfört med fordon i miljöklasserna 2 och 3.

Enligt vad som tidigare anförts bör miljöklassindelningen inte omfatta tunga fordon som är bensindrivna. De nya reglerna om försäljningsskatt bör därför endast avse fordon som är försedda med dieselmotorer. En motor som i grunden är konstruerad för dieseldrift kan ofta alternativt drivas med andra drivmedel. t.ex. andra oljeprodukter eller alkoholer, ibland efter smärre tekniska justeringar. Ett fordon med en sådan motor bör i fråga om miljöklassindelning och försäljningsskatt behandlas som dieselfordon oavsett vilket bränsle som faktiskt används i fordonet.

Försäljningsskatten för tunga fordon i miljöklasserna 2 och 3 bör tas ut på samma sätt som försäljningsskatten för personbilar och andra lätta fordon. Reglerna har tidigare i korthet beskrivits. Förslagen föranleder ändringari 4 och 8 åå LFM. Med hänsyn till att ett relativt stort antal olika skattesatser skall gälla bör 8å LF M lämpligen utformas så att skattesatser- na för personbilar, lastbilar och bussar anges i tabellform.

De nya reglerna om försäljningsskatt för tunga fordon kommer i viss mån att komplicera beskattningsförfarandet. Särskilt vid sådan bilimport där tullen skall ta ut skatten i samband med förtullningen kan vissa nya gränsdragningsproblem uppkomma. Det är fråga om privatimport eller annan import av enstaka fordon, och ibland torde därvid fullständiga uppgifter om fordonsvikter. miljöegenskaper m.m. saknas. Det bör i dessa fall åligga importören att tillhandahålla de uppgifter som erfordras för förtullningen. I vissa fall kan det bli nödvändigt att fatta ett preliminärt tulltaxeringsbeslut. som får korrigeras sedan uppgifter från registreringsbe- siktning erhållits.

Införandet av den föreslagna försäljningsskatten för tunga lastbilar och bussar, liksom försäljningsskatten för lätta flaklastbilar, kan sammantaget väntas öka intäkterna av försäljningsskatten med sammanlagt ca 600 milj. kr. under den första treårsperioden efter det att systemet införs. Bedöm- ningen av skatteintäkterna är dock något osäker. dels därför att den totala försäljningen av lastfordon varierar med bl.a. konjunktursvängningar. dels därför att andelen fordon i olika miljöklasser endast ungefärligen kan bedömas.

Skatteintäkterna bör användas för att generellt sänka beskattningen av buss- och lastbilstrafiken. Därigenom hålls skattetrycket oförändrat. Rege- ringen förordar därvid att kilometerskatten enligt vägtrafikskattelagen (1988: 327) sänks med ett belopp som motsvarar 200 milj kr. per år. Detta motsvarar en sänkning av kilometerskattesatserna med ca 10%. Sänkning- en bör avse lastbilar och bussar. utom de allra lättaste fordonen. Förslaget föranleder ändringar i bilaga2 till vägtrafikskattelagen. Dessutom bör motsvarande justeringar av skattenivån göras i kilometerskatten för ut- ländska fordon, bilaga 2 till lagen (1988: 328) om vägtrafikskatt på utländs- ka fordon. Av internationella hänsyn kan nämligen kilometerskatten för utländska fordon inte bestämmas till högre belopp än kilometerskatten för motsvarande svenska fordon.

På sikt kan det antas att andelen fordon i miljöklasserna 1 och 2 ökar. medan andelen fordon i miljöklass 3 minskar. Eftersom intäkterna från

• Sida 14
•  Original

försäljningsskatten då minskar, skulle nedsättningen av kilometerskatten komma att bli otillräckligt finansierad. Mot denna bakgrund är det nöd- vändigt att följa försäljningsntvecklingen, och vid behov vidta ändringari regelsystemet. Kilometerskattesänkningen innebär att det totala skatte- trycket för ifrågavarande fordon inte ändras. Totalt sett innebär den ökade avgasreningsnivån på svenska fordon ändå en viss ökad ekonomisk belast- ning för trafik med svenskregistrerade tunga fordon. Den konkurrenssitua- tion som den svenska transportnäringen utsätts för genom den ökade internationaliseringen gör det viktigt att noga följa kostnadsutvecklingen. De svenska beskattningsreglerna för särskilt den tunga fordonstrafiken kan därför komma att fordra en översyn när reglerna för en friare transport- marknad i Europa läggs fast. Regeringen avser att noga följa denna fråga.

4. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Systemet med miljöklasser införs fr.o.m. 1993 års modeller, och ändringarna i bilavgaslagen träder i kraft den 1 januari 1992. De nya reglerna om försäljningsskatt träder i kraft den 1 juli 1992. För fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1992 års modell eller tidigare tillämpas de äldre bestämmelserna intill utgången av år 1992. Därefter beskattas fordon av dessa årsmodeller efter skatteregler- na för miljöklass 3. Nedsättningen av kilometerskatten för tyngre fordon bör gälla från den 1 januari 1993.

Skälen för regeringens förslag: Som angetts i propositionen om en god livsmiljö bör systemet med miljöklasser införas fr.o.m. 1993 års modeller. Ändringen i bilavgaslagen bör träda i kraft den 1 januari 1992. När det blir aktuellt att skärpa de grundläggande kraven på avgasrening enligt 2å bilavgaslagen för någon fordonskategori bör de krav som gäller för miljö- klass 1 och 2 omprövas. Därmed kvarstår incitamentet för tillverkarna att sälja fordon med allt bättre miljöegenskaper.

Personbilar och andra lätta fordon av 1993 års modell börjar säljas på eftersommaren eller hösten 1992. För att de nya reglerna om försäljnings- skatt i sin helhet skall kunna tillämpas på alla fordon från och med 1993 års modell bör därför ändringarna i LFM när det gäller denna årsmodell träda i kraft redan den 1 juli'1992.

1992 års modell, och även tidigare års modeller, kan emellertid säljas lång tid efter det att 1993 års modeller har introducerats. Detta kan bli särskilt tydligt när en ny eller höjd försäljningsskatt införs från och med 1993 års modeller. Det kan då framstå som förmånligt att även en längre tid framöver tillhandahålla fordon av 1992 års modell. De nya bestämmel- serna om försäljningsskatt bör därför tillämpas generellt från den 1 januari 1993, oavsett vilken årsmodell ett fordon har. Därigenom motverkas att de nya reglerna försenar införandet av de nya årsmodellerna. För årsmodeller tidigare än 1993 års modeller, där miljöklassindelning saknas, bör skatten tas ut efter skattesatserna i miljöklass 3.

De lägre kilometerskattesatserna bör också gälla från den 1 januari 1993, och avse fordon oavsett årsmodell.

• Sida 15
•  Original

5. Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom regeringskansliet upprättats förslag till

1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986: 1386).

2. lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfor- don.

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988z327),

4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, '

5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975: 343). Lagförslagen 1 och 5 har upprättas inom miljödepartementet och lagför- slagen 2 —4 inom finansdepartementet.

6. Specialmotivering 6.1 Förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen (1986: 1386) 2 aå

Paragrafensförsta stycke innehåller de grundläggande bestämmelserna om miljöklassindelningen av fordon. En sådan indelning skall ske för person- bilar, lastbilar och bussar som omfattas av krav på avgasgodkännande. I fråga om tunga lastbilar och bussar (med en totalvikt över 3 500 kg) skall indelningen bara omfatta fordon med dieselmotorer. Ett fordon skall vid avgasgodkännande hänföras till den miljöklass som anges av tillverkaren, om bilen uppfyller utsläppskraven för den angivna miljöklassen. Pröv- ningsmyndigheten kan således inte hänföra fordonet till en bättre miljö- klass än den som motsvarar minimikraven på avgasrening (miljöklass 3) om inte detta uttryckligen begärs av tillverkaren. Av 2å bilavgasförord- ningen (1987: 586) framgår att avgasgodkännande meddelas för en motor- familj.

Enligt andra stycket skall miljöklass 3 avse fordon som uppfyller de minimikrav som följer av 2å första stycket bilavgaslagen. Dessa krav framgår av bilavgasförordningen. Miljöklass 2 skall avse fordon som har väsentligt lägre utsläpp eller uppfyller högre krav i fråga om avgasrenings— systemens hållbarhet. Vad som avses med väsentligt lägre utsläpp kan variera för olika fordonskategorier. Det kan t.ex. vara tillräckligt att utsläppen av endast en förorening är väsentligt mindre än enligt minimi- kraven, för att ett fordon allmänt sett skall anses ha väsentligt lägre utsläpp. Miljöklass 1 skall omfatta fordon som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande hållbarhet eller som till följd av sina låga avgasut- släpp eller låga bulleremissioner är särskilt lämpade för användning i tät- ortstrafik. De gränsvärden för utsläpp m.m. som skall gälla för miljöklass 1 och 2 bör föras in i bilavgasförordningen. Något särskilt bemyndigande krävs inte för detta.

• Sida 16
•  Original

75

Genom den ändrade lydelsen kommer det ansvar som tillverkaren har för att avgaskraven är uppfyllda att knytas till den miljöklass till vilken fordo- net har hänförts i samband med avgasgodkännandet. Detta innebär att tillverkaren kan föreläggas att vidta rättelse, om det visar sig att fordonet inte uppfyller de krav som gäller för klassen. En annan konsekvens kan vara att avgasgodkännandet återkallas.

Bestämmelserna om miljöklasser innebär inte någon ändring när det gäller bilägarens skyldigheter att vidmakthålla avgasreningens funktion. Bestämmelserna innebär inte heller att det i samband med kontrollbesikt- ning eller vid flygande inspektion kan utkrävas något ansvar av bilägaren för avgasreningens funktion utöver vad som följer av 2å första stycket i lagen.

6.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon

25

I det nya andra stycket definieras den miljöklassindelning, som sedan läggs till grund för beskattningsnivåema enligt 8å. Miljöklassindelningen grun- das på reglerna i 2aå bilavgaslagen (1986: 1386). Indelningen införs från och med 1993 års bilmodeller. Av övergångsbestämmelserna framgår dock att även äldre fordon, för vilka skatteplikt inträder den 1 januari 1993 eller senare, kommer att beskattas som om de tillhör miljöklass 3.

Av tredje stycket framgår att fordon som är inrättade för drift med elektricitet från batterier i fordonet skall beskattas enligt reglerna för miljöklass 1. Dessa fordon omfattas inte av krav på avgasgodkännande enligt bilavgaslagstiftningen. Den förmånliga beskattningen gäller såväl för fordon som enbart framdrivs med elektricitet från batterier i fordonet, som för s.k. hybridfordon som omväxlande drivs från batteri och med annat drivmedel. För att regeln skall vara tillämplig krävs dock att fordo- net är inrättat för att åtminstone delvis möjliggöra ren batteridrift.

45 För bussar med en totalvikt om högst 3 500 kg föreligger alltid skatteplikt.

För en tung buss, dvs. för en buss med en totalvikt överstigande 3 500 kg, skall försäljningsskatt tas ut enligt skattetabellen i 8å om bussen hänförs till någon av miljöklasserna 2 eller 3, under förutsättning dessut— om att bussen är försedd med dieselmotor. Om en tung buss hänförs till miljöklass 1 utgår ingen skatt. Skatt utgår inte heller för en tung buss som är konstruerad för bensindrift.

För en lastbil med skåpkarosseri med en totalvikt om högst 3500 kg föreligger alltid skatteplikt.

För en lastbil utan skåpkarosseri, dvs. med flak eller annan kaross, och med en totalvikt om högst 3 500 kg, omfattar skatteplikten fordon i miljö- klasserna 2 och 3.

• Sida 17
•  Original

För en tung lastbil, dvs. för en lastbil med en totalvikt överstigande 3500 kg, föreligger oavsett karosseriutförande skatteplikt om lastbilen tillhör någon av miljöklasserna 2 eller 3. förutsatt att lastbilen är konstru- erad för drift med dieselolja.

6.3. Förslaget till lag om ändring i bilskrotningslagen (1975: 343)

Ändringen i 9å innebär att skyldigheten att erlägga skrotningsavgift be- gränsas till de fordon som för närvarande är skattepliktiga enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Skyldighet att erlägga skrotningsavgift skall således inte föreligga för de fordon i miljöklasserna 2 och 3 för vilka försäljningsskatt föreslås införd.

7. Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986: 1386).

2. lag om ändring i lagen (1978169) om försäljningsskatt på motorfor- don,

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327),

4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,

5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975: 343).

• Sida 18
•  Original

Propositionens lagförslag 1 Förslag till

Lag om ändring i bilavgaslagen (1986: 1386)

Härigenom föreskrivs i fråga om bilavgaslagen (1986: 1386) dels att 7å skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a å, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 aå'

Bilar som omfattas av krav på av- gasgodkännande skall delas in ! miljöklasser. I fråga om lastbilar och bussar med en totalvikt över 3500 kilogram skall indelningen endast omfatta bilar som är försed- da med dieselmotor. En bil hänförs i samband med avgasgodkännandet till den miljöklass som anges av till- verkaren. om bilen uppfyller ut— släppskraven för den angivna miljöklassen.

Indelningen i miljöklasser skall omfatta

a) bilar som uppfyller de krav i fråga om utsläpp av avgaser och andra ämnen som avses i 25 första stycket (miljöklass 3).

b) bilar som har väsentligt lägre utsläpp eller uppfyller högre krav i fråga om avgasreningssystemens hållbarhet (miljöklass 2),

c) bilar enligt b) som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträ/Å fande avgasreningssystemens håll- barhet eller som till följd av låga utsläpp av avgaser och andra ämnen eller låga bulleremissioner är sär- skilt lämpade för användning i tät- ortstrajik (miljöklass I ).

71?

Visar det sig beträffande avgas- godkända fordon av viss typ att de krav på begränsning av utsläpp som har föreskrivits med stöd av 35 inte uppfylls i godtagbar utsträckning, skall den myndighet som regering- en bestämmer förelägga tillverka- ren att vidta de åtgärder som be- hövs för att bristerna skall avhjäl-

Visar det sig beträffande avgas- godkända fordon av viss typ att de krav på begränsning av utsläpp som har föreskrivits med stöd av 3å el- ler som gäller för den miljöklass som fordonen tillhör inte uppfylls i godtagbar utsträckning, skall den myndighet som regeringen bestäm- mer förelägga tillverkaren att vidta

Propositionens lagförslag

• Sida 19
•  Original

Nuvarande lydelse F o'reslagen lydelse Prop. 1990/91: 1 56 Propositionens pas. Föreläggandet får förenas med de åtgärder som behövs för att bris- lagförslag vite. terna skall avhjälpas. Föreläggan- det får förenas med vite.

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1992.

2. Bestämmelserna i 2 aå tillämpas på fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknas som 1993 eller senare års modell.

• Sida 20
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs att 2, 4 och 855 lagen (1978: 69) om försäljnings- skatt på motorfordonl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2552

Beteckningar som används i denna lag har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972: 595). Med motorfordon avses i denna lag även sådana inkompletta fordon för vilka skatteplikt föreligger enligt 45 andra

stycket.

1 fråga om fordon. som är inrät- tat för drift med elektricitet från batterier, skall vid beräkning av tjänstevikten avdrag göras för vik- ten av batterierna och de särskilda anordningar som fogar samman battericellerna.

453

Försäljningsskatt utgår för

1. personbil med en tjänstevikt av mer än 400 kilogram,

2. buss med en totalvikt av högst 3 500 kilogram,

3. lastbil med skåpkarosseri och med en totalvikt av högst 3 500 ki- logram.

4. motorcykel, om fordonet inte är eller inte har varit registrerat som fordon av an-

' Lagen omtryckt 1984: 159. 1 Senaste lydelse 1989: 196. 3 Senaste lydelse 1989: 1031.

Med miljöklasserna ], 2 eller 3 avses i denna lag de miljöklasser som anges i 2a_é' bilavgaslagen ( 1986: 1386).

I fråga om fordon, som är inrät- tat för drift med elektricitet från batterier, skall vid beräkning av tjänstevikten avdrag göras för vik- ten av batterierna och de särskilda anordningar som fogar samman battericellerna. Personbilar, last- bilar och bussar som är inrättade för drift med elektricitet från batterier i fordonet skall vid tillämpningen av

denna lag hänföras till miljöklass 1.

Försäljningsskatt utgår för

1. personbil med en tjänstevikt av mer än 400 kilogram,

2. buss med en totalvikt av högst 3500 kilogram samt övriga bussar om de ärförsedda med dieselmotor och om de hänförs till miljöklass 2 eller 3,

3. lastbil med skåpkarosseri och med en totalvikt av högst 3 500 ki- logram, övriga lastbilar med en to- talvikt av högst 3500 kilogram om de hänförs till miljöklass .? eller 3. samt lastbilar med en totalvikt som överstiger 3 5 00 kilogram, om de är försedda med dieselmotor och om de hänförs till miljöklass 2 eller 3. 4. motorcykel. om fordonet inte är eller inte har varit registrerat som fordon av an-

Propositionens lagförslag

• Sida 21
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse PTOP- 1990/ 91 1 1 56

_ _ _ . Propositionens givet slag eller har varit registrerat givet slag eller har varit registrerat lagförslag endast i förening med avställning. 1 endast i förening med avställning. 1 fall som avses i 165 tredje stycket fall som avses i 165 tredje stycket skall skatt dock utgå även om for- skall skatt dock utgå även om for- donet är eller har varit registrerat. donet är eller har varit registrerat.

Skatteplikt enligt första stycket föreligger även vid införsel till landet av ett fordon som är isärmonterat eller annars inkomplett, om det kan antas att fordonet efter införseln skall iordningställas till ett fordon av skatte- pliktigt slag. Vad nu sagts gäller inte om fordonet förs in av den som har registrerats som importör enligt 6é andra stycket.

8 & Nuvarande lydelse

Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 6 kronor och 40 öre per kilogram tjänstevikt. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att över- skjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 1340 kronor om tjänstevikten inte överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 4480 kronor.

Föreslagen lydelse

Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med belopp som framgår av _följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutandc krontal bortfaller.

I-brdonsslag miljöklass 1 miljöklass 2 miljöklass 3

1 . personbil 6 kronor 40 6 kronor 40 6 kronor 40 öre per kilo- öre per kilo— öre per kilo— gram tjänsle— gram tjänste- gram tjänste- vikt. minskat vikt vikt. ökat med 4 000 med 2 000 kronor kronor

2. buss

med en total- 6 kronor 40 6 kronor 40 6 kronor 40 vikt av högst öre per kilo— öre per kilo- öre per kilo— .? 5 00 kilo- gram tjänste- gram tjänste— gram tjänste- gram vikt, minskat vikt vikt, ökat

med 4 ()()0 med 2 000 kronor . kronor

med en total— — 6 000 ' 20 000 vikt översti— kronor kronor

gande 3 500 kilogram men högst 7000 kilogram

med en total- - 20000 65 000

vikt översti— kronor kronor gande 7000 kilogram ** Senaste lydelse 1989: 1031. 21

• Sida 22
•  Original

Fordonsslag

3. lastbil med skåpkarosseri med en total- vikt av högst

miljöklass !

6 kronor 40 öre per kilo—

miljöklass 2

6 kronor 40 öre per kilo-

miljöklass 3

6 kronor 40 öre per kilo

Propositionens lagförslag

3 5 00 kilo- gram tjänste— gram tjänste— gram tjänste- gram vikt, minskat vikt vikt, ökat med med 4 000 2 000 kronor kronor med en total— — 6 000 20 000 vikt översti- krattor kronor gande 3 5 00 kilogram men högst 7 000 kilogram med en total— — 20000 65 000 vikt översti— kronor kronor gande 7 000 kilogram 4. lastbil utan skåpkarosseri med en total— — 4 000 6 000 vikt av högst kronor kronor 3 5 00 kilo- gram med en total- — 6 000 20 000 vikt översti— kronor kronor gande 3 5 00 kilogram men högst 7000 kilogram med en total— — 20 000 65 000 vikt översti- kronor kronor gande 7 000 kilogram

Skatten utgår för motorcykel med 1340 kronor om tjänstevikten inte överstiger 75 kilogram, med 1760 kronor om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 4 480 kronor.

1. Denna lag träderi kraft den ljuli 1992.

2. För fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1992 eller tidigare års modell tillämpas de äldre bestämmelserna till och med utgången av december 1992. Därefter skall sådana fordon vid tillämp- ningen av 85 anses tillhöra miljöklass 3. -

• Sida 23
•  Original

3. Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327)

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1988:327) skall ha följande lydelse.

Bilaga 2 till vägtralikskattelagen (1988: 327)'

Nuvarande lydelse Kilometerskatt Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre kilogram för 10 kilo- meter grund tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen ] Personbil O— 900 165 0 901 — 183 18 2 Buss med två 0— 1 600 170 0 hjulaxlar 1601 — 172 1.60 med tre eller 0— 1 600 170 0 flera hjulaxlar 1601- 171 1,10 3 Lastbil 3.1 med anordning för påhängsvagn med två 0— 1 600 240 0 hjulaxlar 1 601 — 243 3.10 med tre eller 0— 1 600 240 0 flera hjulaxlar 1601 — 242 2.30 3.2 annan lastbil med två 0— 1 600 170 0 hjulaxlar 1601— 173 2,50 med tre 0— 1 600 170 0 hjulaxlar 1 601— 172 1,60 med fyra 0— 1 600 170 0 eller flera ] 601— 171 1.30 hjulaxlar 4 Släpvagnar med skatte- vikt över 3000 kilo- gram, som dras av ett kilometerskatteplik- tigt fordon. om det är fråga om 4.1 styraxel för på- hängsvagn med en hjulaxel 3001 — 100 4.30 med två eller flera hjulaxlar 3 001 — 100 2,30

' Senaste lydelse 1989: 1030.

Prop. 1990/91: 156 Propositionens lagförslag

• Sida 24
•  Original

F—T—ig—m—T— Prop- 1990/912156 kilogram för 10 kilo- Propositionens

meter . lagförslag

grund tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram övcr den lägsta vikten

i klassen 4.2 annan släpvagn

med en hjulaxel 3001— 100 2,00 med två 3 001—11000 100 0,70 hjulaxlar 11001 — 156 2.90 med tre 3001—20000 100 0.80 hjulaxlar 20001 — 236 3,40 med fyra 3 001 — 20000 100 0.50 eller flera - 20 001 — 185 1,80 hjulaxlar

• Sida 25
•  Original

Föreslagen lydelse Prop. 1990/ 9 l : 156

Pro osit' Kilometerskatt [? lonens lagförslag Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre kilogram för 10 kilo- meter grund tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 1 Personbil 0— 900 165 0 901 _- 183 18 2 Buss med två 0— 1 600 170 0 hjulaxlar 1601— 17] I.40 med tre eller 0— 1 600 170 0 flera hjulaxlar 1 601 — 171 (), 90 3 Lastbil 3.1 med anordning för påhängsvagn med två 0— 1 600 240 0 hjulaxlar 1601— 243 2,60 med tre eller 0— 1 600 240 0 flera hjulaxlar 1 601— 242 2,00 3.2 annan lastbil med två 0— 1 600 170 0 hjulaxlar 1601— 172 2,10 med tre 0— 1 600 170 0 hjulaxlar 1601— 171 1.40 med fyra 0— 1 600 170 0 ller flera 1601— 171 1.10 hjulaxlar 4 Släpvagnar med skatte- vikt över 3000 kilo- gram. som dras av ett kilometerskatteplik- tigt fordon, om det är fråga om 4.1 styraxel för på- hängsvagn med en hjulaxel 3001— 100 4,30 med två eller flera hjulaxlar 3 001— 100 2,30 4.2 annan släpvagn med en hjulaxel 3001 — 100 2.00 med två 3 001—1 1000 100 0.70 hjulaxlar 11001— 156 2.90 med tre 3001—20000 100 0.80 hjulaxlar 20001— 236 3,40 med fyra 3 001 — 20000 100 - 0,50 eller flera 20 001 — 185 1,80 hjulaxlar

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1993.

• Sida 26
•  Original

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988: 328) om vägtrafikskatt på utländska fordon

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1988: 328) om vägtrafikskatt på utländska fordon skall ha följande lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1988: 328) om vägtrafikskatt på utländska fordon'

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

l. Dieseldrivna lastbilar

1.1 med anordning för påhängs- vagn

1.2 Övriga

2. Dieseldrivna bussar

3. Släpvagnar kopplade till eller avsedda att kopplas till dieseldrivna last- bilar eller diesel- drivna bussar 3.1 Styraxel för på- h_ängsvagn 3.2 Ovriga

' Senaste lydelse 1990: 1152.

Totalvikt, kilogram

6001—10000 10001—15000 15001—

6001—10000 10001—15000 15001—

6001—10000 10001—15000 15001—

6001—

10001—15000 15001—20000 20001—

Skatt. kronor för 10 kilometer

4,00 5,50 7,00

2,50 4,00 5.00

2,00 3.25 4.00

3,25

2,00 3,25 4,00

Prop. 1990/91:156 Propositionens lagförslag

• Sida 27
•  Original

Föreslagen lydelse PTOD— 1990/91 2 156

1. Denna lag träderi kraft den 1 januari 1993.

2. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning- en av fordon som har förts in i landet före ikraftträdandet.

Proposrtionens Kilometerskatt lagförslag Fordonsslag Totalvikt, Skatt, kilogram kronor för 10 kilometer 1. Dieseldrivna lastbilar 1.1 med anordning 6 001— 10000 3,60 för påhängs- 10001 — 15000 4. 90 vagn 15 001- 6,30 1.2 Övriga 6001— 10000 2,20 10001—15000 3.60 15 001 - 4,50 2. Dieseldrivna bussar 6001 — 10000 1,80 10001—15000 2.90 15 001 — 3,60 3. Släpvagnar kopplade till eller avsedda att kopplas till dieseldrivna last- bilar eller diesel- drivna bussar 3.l Styraxel för på- 6001— 3,25 h_ängsvagn 3.2 Ovriga 10001—15000 2.00 15001—20000 3,25 20001 — 4,00

• Sida 28
•  Original

5. Förslag till

Lag om ändring i bilskrotningslagen (1975: 343)

Härigenom föreskrivs att 95 bilskrotningslagen (1975: 343) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

95'

Skrotningsavgift skall erläggas för personbil, buss och lastbil i de fall försäljningsskatt skall erläggas för sådant fordon enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Skrotningsavgift skall även erläggas i de fall försäljnings- skatt skall tas ut med stöd av be- stämmelserna i 45 andra stycket nämnda lag.

Föreslagen lydelse

Skrotningsavgift skall erläggas för personbil, buss med en totalvikt av högst 3500 kilogram och lastbil med skåpkarosseri och med en to- talvikt av högst 3500 kilogram i de fall försäljningsskatt skall erläggas för sådant fordon enligt lagen (1978z69) om försäljningsskatt på motorfordon. Skrotningsavgift skall även erläggas i de fall försäljnings- skatt skall tas ut med stöd av be- stämmelserna i 45 andra stycket nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

' Senaste lydelse 1989: 198.

Prop. 1990/91: Propositionens lagförslag

• Sida 29
•  Original

Bilaga I

Sammanfattning av miljöavgiftsutredningens förslag på trafikområdet

Trafikområdet

Nya fordon placeras i en av tre miljöklasser. Miljöklassen bestäms av bl. a. fordonets utsläpp av kväveoxider, kolväten och koloxid. Miljöklass 1 innebär långtgående avgaskrav. bl.a. anpassade till tätortsförhållanden. Miljöklass 2 motsvarar för personbilar, lätta lastbilar och bussar de krav som för närvarande gäller i Kalifornien och för tunga fordon de krav som införs i USA fr.o.m. 1991 års modeller. Miljöklass 3 motsvarar de lagstad- gade minimikraven.

Ett miljöbidrag betalas för fordon i klass 1 för att gynna fordon som har särskilt låg miljöpåverkan. En miljöavgift tas ut för de fordon som tillhör miljöklass 3. Avgiften tas ut i samma ordning som försäljningsskatten på motorfordon. För miljöklass 2 utgår varken avgift eller bidrag. Miljöavgif- ten används för att finansiera miljöbidragen för fordon i klass 1. Systemet införs fr.o.m. 1992 års modeller. För tunga lastbilar och bussar föreslås vissa övergångsregler för 1992 och 1993 års modeller.

Bidraget till eftermontering av bl. a. katalysatorer höjs till 4000 kr. per bil för personbilar av 1985 års modell och senare. Det höjda bidraget betalas ut under åren 1991 och 1992. Även skrotningspremien höjs under en tidsbegränsad period för bilar av 1975 eller tidigare års modeller.

En koldioxidavgift som motsvarar 25 öre per kg koldioxid läggs på bensinen. Samtidigt sänks punktskatten på bensin. Nettohöjningen blir 34 öre per liter. Mervärdeskatt tas ut på drivmedel. Sammantaget innebär kommitténs förslag en ny höjning av bensinpriset med ca 1,50 kr. per liter blyfri bensin. Kommittén föreslår att skatteskillnaden mellan blyad och blyfri bensin ökar från ca 20 öre per liter till ca 30 öre per liter (inkl. moms). Därmed blir höjningen ca 1,60 kr. per liter blyad bensin. För motorbrännolja (diesel) blir nettohöjningen på grund av koldioxidavgift och minskad energiSkatt 18 öre per liter. Med mervärdeskatt på diesel blir höjningen ca 75 öre per liter.

Miljöskatten på inrikes flygtrafik höjs. Höjningen motsvarar en avgift på 25 öre per kg utsläppt koldioxid. Samma koldioxidavgift tas ut på motor- brännolja som används i spårbunden trafik.

Beskattningen av motorbrännolja dilferentieras mellan tre bränslekvali- teter—standardbränsle, normal lättdiesel och tätortsdiesel. För de två från miljösynpunkt bästa kvaliteterna sänks skattesatsen.

Värdet vid inkomstbeskattningen av bilförmån höjs till 35 procent av nybilspriset för de tre senaste årsmodellerna. Motsvarande höjning ge- nomförs för äldre bilar.

Kilometerskatten för dieseldrivna fordon höjs, så att dess miljödel ökar från motsvarande 15 kr. per kg kväveoxider till 25 kr. per kg. Det innebär en höjning av kilometerskatten med ca 10%.

Hushåll i norra glesbygden befrias från fordonsskatt. Frågan om for- donsskatten bör slutligt avgöras i en samlad prövning av miljöavgiftsutred- ningens och skatteutredningarnas förslag.

• Sida 30
•  Original

Bilaga 2 Prop. 1990/91: 156

Utdrag ur miljöavgiftsutredningens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i bilavgaslagen (1986: 1386)

Härigenom föreskrivs i fråga om bilavgaslagen (1986: 1386) dels att 75 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 aå, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a_é'

75

Visar det sig beträffande avgas- godkända fordon av viss typ att de krav på begränsning av utsläpp som har föreskrivits med stöd av 3,9" inte uppfylls i godtagbar utsträckning, skall den myndighet som regering- en bestämmer förelägga tillverka- ren att vidta de åtgärder som be— hövs för att bristerna skall avhjäl- pas. Föreläggandct får förenas med Vlte.

Motordrivnafordon som omfattas av krav på avgasgodkännande skall delas in [ miljöklasser. En av miljöklasserna skall avse fordon som uppfyller de krav på utsläpp av avgaser eller andra ämnen som an- ges i 25 första stycket. Övriga miljöklasser skall avse fordon som har väsentligt lägre utsläpp.

Närmare föreskrifter om indel- ningen i miljöklasser meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Ett fordon hänförs [ samband med avgasgodkännande till den miljöklass som anges av tillverka- ren. om de krav beträffande utsläpp som gällerför klassen är uppfyllda.

Visar det sig beträffande avgas- godkända fordon av viss typ att de krav på begränsning av utsläpp som gällerför den miljöklass som jordo- nen tillhör inte uppfylls i godtagbar utsträckning, skall den myndighet som regeringen bestämmer föreläg- ga tillverkaren att vidta de åtgärder som behövs för att bristerna skall avhjälpas. Föreläggandet får för- enas med vite.

1. Denna lag trädcri kraft den 1 januari 1991. 2. De nya bestämmelserna tillämpas inte på fordon som vid registre- rings- eller typbesiktning betecknats som 1991 eller tidigare års modell.

Utredningens lagförslag

• Sida 31
•  Original

Förslag till Prop. 1990/91: 156 . . . Utredningens Lag om miljöavgift på Vissa motorfordon lagförslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 & Avgift (miljöavgift) skall betalas till staten enligt denna lag för vissa motorfordon.

2 & Beteckningar som används i denna lag har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972: 595).

3 & Miljöavgift tas ut för personbilar, lastbilar och bussar, om fordonet inte är eller inte har Varit registrerat som fordon av angivet slag eller har varit registrerat endast i förening med avställning.

Avgift tas inte ut för

1. fordon som uppfyller krav som gäller för en sådan miljöklass som avses i 2 35 första stycket sista meningen bilavgaslagen (1986: 1386),

2. fordon som är konstruerade för en hastighet av högst 50 kilometer i timmen,

3. fordon som tillhör staten och är tillverkade för militära ändamål,

4. fordon som uteslutande används inom inhägnat järnvägs- eller fa- briksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat liknande inhägnat område.

4 & Miljöavgift tas ut med 2000 kronor för fordon med en totalvikt som inte överstiger 3,5 ton, med 10000 kronor om totalvikten är högre men inte överstiger 7 ton Och med 20000 kronor i annat fall.

Regeringen får föreSkriva att avgifter som tas ut enligt första stycket används för att lämna bidrag för nya fordon som tillhör sådan miljöklass som avses i 3ä andra stycket 1. Som en förutsättning för bidrag får föreskrivas att fordonen uppfyller strängare krav i fråga om buller än vad som följer av 9 ag fordonskungörelsen (1972: 595).

5 & Bestämmelsernailagen (l978:69) om försäljningsskatt på motorfor- don med undantag av 4, 8 och 1559” äger motsvarande tillämpning i fråga om miljöavgift. Vidare finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av avgiften i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

2. Avgift tas inte ut för fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1991 eller tidigare års modell.

• Sida 32
•  Original

Bilaga 3

Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över miljöavgiftsutredningens delbetänkande (SOU 1989: 83 — 84) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik

Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av trafiksäkerhetsver- ket, luftfartsverket. transportrådet, generaltullstyrelsen, riksskatteverket (RSV), statens industriverk (SlND), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV). statens naturvårdsverk (SNV), koncessionsnämnden för miljö- skydd. statens energiverk, Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, Sta— tens järnvägar (SJ ), Banverket. vägverket, sjöfartsverket, Statens väg— och trafikinstitut, Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), Styrelsen för teknisk utveckling (STU), boverket, Statens mät- och provstyrelse (MPR), näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris— och konkurrensverk (SPK), Statens vattenfallsverk (Vattenfall). länsstyrelsen i Gävleborgs län, länsstyrelsen i Västerbottens län, Stockholms stad, Göteborgs kommun, Vilhelmina kommun, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges_lndustriförbund, Lantbrukar- nas riksförbund (LRF), Svenska kraftverksföreningen (KVF), Tjänstemän- nens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), dele- gationen (ME 1989: 01) för miljöprojekt västra Skåne, storstadstrafikkom- mittén (K 1988201), utredningen (K l988:04) rörande översyn av trans- ponrådets verksamhet. Bilindustriföreningcn, Företagens Uppgiftsläm- nardelegation (FUD), Grossistförbundet Svensk Handel, Linjeflyg, Mo- tormännens Riksförbund, Scandinavian Airlines System (SAS), Stor- Stockholms Energi AB (STOSEB), AB Svensk Bilprovning, Svenska Bio- energiföreningen, Svenska Busstrafikförbundet, Svenska Elverksförening— en, Svenska Gasföreningen, Svenska Lokaltrafikföreningen, Värmeverks- föreningen (VVF), Svenska Åkeriförbundet, Torvproducentföreningen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas Riksför- bund.

Synpunkter har vidare lämnats av Sveriges Fastighetsägareförbund, Sve- riges Lantbruksuniversitet, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Stif- telsen Svensk Torvforskning, Sågverkens Råvaruförening. Malmö Energi AB, Swede Gas AB, Sala-Heby Energi AB. Uddevalla Energi AB, Svensk Energi Utveckling AB, Bergvik Kemi AB, AB Avesta Energiverk, Sandvi- ken Encrgi AB, Västerås kommun, Jönköpings Energiverk AB, Sveriges Redareförening. lgelsta Oljelager AB, Norrlandshandelskamramas Trafik- politiska Råd (NTR). Sydgas, Kungsörs kommun, Svenska Trädbränsle- förcningcn, Svenska Träskivor Service AB. Ångpanneföreningen — Kolsek- tionen, Mellansvenska Biobränsle AB, Sveriges energiföreningars riksorga- nisation, universitetet i Uppsala, Skogsindustrierna—Svensk Cellulosa— och Pappersbruksföreningen, Trädgårdsnäringens Riksförbund, Råsjö Torv AB, Svenska gruvförcningen och Kemikontoret, Drefvikens Energi AB. HSBs Riksförbund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Föreningen Sve-

• Sida 33
•  Original

riges Energirådgivare, Centrum för Ekologisk Teknik och Svenska Biogas- föreningen, Karl Persson, Kraftsam, Härjedalens Mineral AB, Södertörns Fjärrvärme AB och Telge Energi AB, länsstyrelsen i Skaraborgs län, Svens- ka kommunförbundet—Norrbottens länsavdelning samt Uppsala Energi AB.

3 Riksdagen 1990/91. ! saml. Nr 156

• Sida 34
•  Original

Avsnitt 1 Finansdepartementet Avsnitt 2 Miljödepartementet

Avsnitten 3 — 5 Finansdepartementet

Avsnitt 6.1 Miljödepartementet Avsnitt 6.2 Finansdepartementet Avsnitt 6.3 Miljödepartementet Avsnitt 7 Finansdepartementet Ur protokollet: Maud Melin

• Sida 46
•  Original

Innehållsförteckning Prop. 1990/91: 156

Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... 1 1 Inledning .......................................... 3 2 Miljöklasser ........................................ 3 2.1 Bakgrund ...................................... 3 2.2 Miljöklassindelningen ............................. 5 3 Ekonomiska styrmedel ................................ 9 3.1 Allmänt ........................................ 9 3.2 Personbilar samt lätta lastbilar och bussar ............... 10 3.3 Tunga lastbilar och bussar ........................... 12 4 Ikraftträdande ...................................... 14 5 Upprättade lagförslag ................................. 15 6 Specialmotivering ................................... 15

6.1 Förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen (1986: 1386) . . . 15 6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljnings- skatt på motorfordon .............................. 16

6.3 Förslaget till lag om ändring i bilskrotningslagen (1975: 343) 17

7 Arendet till riksdagen ................................. 17

Propositionens lagförslag ................................ 18

1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986: 1386) ................ 18 2. lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfor-

don .............................................. 20

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327) ............ 23 4. lag om ändring i lagen (1988: 328) om vägtrafikskatt på utländska

fordon ........................................... 26

5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975: 343). ............. 28 Bilaga 1 Sammanfattning av miljöavgiftsutredningens förslag på

traflkområdet ............................... 29

Bilaga 2 Utdrag ur miljöavgiftsutredningens lagförslag ....... 30 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser ................ 32 Bilaga 4 De till lagrådet remitterade lagförslagen ........... 34 Bilaga 5 Lagrådets yttrande ........................... 44

Utdrag ur regeringsprotokollet 1991-03-14

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991 46