Prop. 1990/91:160

om ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsikring, m.m.

Regeringens proposition % 1990/91:160 tia

om ändringar i lagen (1973: 370) om

arbetslöshetsförsäkring, m. m. PTOP-

Regeringen Föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991.

På regeringens vägnar

Odd Engström

Mona Sahlin

Lagrådet

Regeringen beslutade den 7 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande över inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till ändringar i lagen (19731370) om arbetslöshetsförsäkring. m.m. De till lagrådet remit— terade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Lagrådets granskning har lett till att vissa redaktionella ändringar har vidtagits.

2 Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter

Den Svenska arbetsmarknadspolitiken är inriktad på att göra det lättare för fler att få arbete och att öka utbudet av arbetskraft. Detta sker genom arbetsmarknadsutbildning. arbetsförmedling samt ett system med flytt- ningsbidrag. lnom arbetsmarknadspolitiken betonas arbetslinjen kraftigt. Den innebär bl.a. att aktiva åtgärder för att ge de arbetslösa arbete. utbildning eller andra arbetsförberedande åtgärder skall prioriteras före passiva utbetalningar av arbetslöshetsunderstöd.

Som komplement till de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna finns emellertid olika former av kontant stöd under arbetslöshet. Det kontanta arbetslöshetsstödet utgår i form av dagpenning från en arbetslös- hetskassa enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring (ALF-lagen) eller som kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371 ) om kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). KAS är avsett att vara ett komplement till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och ge ett ekonomiskt grund- skydd vid arbetslöshet. främst till olika grupper av nytillträdande på arbetsmarknaden.

Ersättning från en arbetslöshetskassa kan betalas till den som är försäk- rad enligt ALF-lagen, dvs. är medlem i en arbetslöshetskassa. För rätt till ersättning fordras bl. a. att den arbetslösc har varit medlem i arbetslöshets- kassan under viss tid (mcdlemsvillkoret) och att han eller hon förvärvsar- betat under viss tid (arbetsvillkoret). Ersättningsbeloppet (dagpenningen) relateras till medlemmens inkomst av förvärvsarbete.

Arbetslöshetskassorna erhåller statsbidrag för den arbetslöshetsersätt- ning som betalas ut. Arbetslöshetsförsäkringen finansieras huvudsakligen med arbetsgivaravgifter. Statsbidraget utbetalas av arbetsmarknadsstyrel- sen (AMS) samtidigt som arbetslöshetskassorna betalar ut arbetslöshetser- sättningen. Arbetslöshetskassans medlemmar bidrar genom medlemsav- gifterna till viss del av försäkringens finansiering. För budgetåret 1991/92 beräknas statsbidragen uppgå till 1 1 346 milj. kr.

Arbetslöshetskassorna har för närvarande ca 3.6 miljoner medlemmar.

2.1.1 Historik

Den första lagstiftningen i Sverige om frivillig, statsunderstödd arbetslös- hetsförsäkring trädde i kraft år 1935. Lagstiftningen knöt an till den

• Sida 39
•  Original

verksamhet som då förekom. Den innebar att vissa fackförbund lämnade ekonomiskt stöd till sina medlemmar vid arbetslöshet. När arbetslöshetsförsäkringen infördes gjordes också vissa ändringar i den då gällande lagen om understödsföreningar. I den lagen togs då bl. a. in bestämmelsen att med understödsförening även skulle förstås sådan för- ening för inbördes bistånd, som avsåg att utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse "bereda understöd vid arbetslöshet”.

Arbetslöshetskassorna knöts således i föreningsrättsligt hänseende till det system som gällde för understödsföreningar. I vissa hänseenden gällde emellertid speciella regler för kassorna. Som exempel härpå kan nämnas bestämmelser om medlemskap, understöd och avgifter.

För att en kassa skulle erkännas och få statligt stöd krävdes bl. a. att den stod fri från annan verksamhet och att den var registrerad som understöds- förening. Den skulle vara öppen för alla inom kassans verksamhetsområ- de. Det innebar att även personer utanför de fackliga organisationerna som arbetade inom det verksamhetsområde som angavs i arbetslöshetskas- sans stadgar hade rätt att vara medlemmar i kassan.

Det lagtekniska sambandet mellan bestämmelserna för understödsföre- ningar och för arbetslöshetskassor bestod även efter tillkomsten av lagen (1938196) om understödsföreningar (UFL). Den 1 juli 1972 trädde en ny lag (1972:262) om understödsföreningar i kraft. ] övergångsbestämmelser till den lagen uttalades, att UFL alltjämt skulle gälla ifråga om de arbetslös- hetskassor som hade registrerats före den nya lagens ikraftträdande.

UFL gällde alltså för arbetslöshetskassornas verksamhet fram till dess att den nya lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkring kom till stånd i mitten på 1970-talet. När ALF-lagen trädde i kraft den 1 januari 1974 anknöts bestämmelserna i stället till den numera upphävda lagen (19512308) om ekonomiska föreningar (EFL). Denna anknytning består alltjämt dels genom ALF-lagens systematiska uppbyggnad. dels genom talrika hänvisningar i lagens andra avdelning till EFL.

2.1 .2 Nuvarande ordning

1 ALF—lagen anges som förutsättning för att en arbetslöshetskassa skall kunna erhålla statsbidrag och därmed utöva sin verksamhet att arbetslös— hetskassan registreras hos AMS. Verksamheten skall bestå i att utge ersätt— ning till medlemmarna vid arbetslöshet. Före registrering kan en arbetslöshetskassa enligt ALF-lagen inte förvär- va rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. AMS kan vägra registrering bl. a. på den grunden att verksamhetsområdet för en kassa som söker registrering sammanfaller med verksamhetsområdet för en redan registre- rad arbetslöshetskassa. om olägenhet kan uppkomma därav. För arbetslös— hetskassa för företagare gäller särskilda bestämmelser. De grundläggande bestämmelserna om innehållet i en arbetslöshetskas- sas stadgar finns i 45 åALF—lagcn. På grundval av dessa skall AMS utarbe- ta normalstadgar (Ns). som skall följas i tillämpliga delar. Normalstadgar har fastställts av AMS senast år 1986. Enligt ALF-lagen skall en arbetslöshetskassas styrelse tillse att kassans

• Sida 40
•  Original

verksamhet organiseras och drivs på sätt som bäst tillgodoser medlemmar- nas och övriga förmånsberättigades intressen. att kassans bokföring full— görs i överensstämmelse med lag och givna föreskrifter samt att medels- lörvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt. Styrelsenskall vidare hålla sig fortlöpande underrättad om de förhållanden som kan ha betydelse för arbetslöshetskassans verksamhet och ekonomiska ställning.

Styrelsens förvaltning och arbetslöshetskassans räkenskaper skall grans- kas av minst två revisorer. AMS har under vissa förutsättningar möjlighet att föreskriva att minst en av revisorerna skall vara auktoriserad eller godkänd revisor.

Revisorerna skall för varje räkenskapsår granska arbetslöshetskassans årsredovisning. Styrelsen har därefter att för ordinarie föreningsstämma lägga fram årsredovisning och revisionsberättelse.

Föreningsstämman är arbetslöshetskassans högsta beslutande organ. Jag övergår nu till mina förslag till ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

2.2 Nya föreningsrättsliga bestämmelser

Mitt förslag: De föreningsrättsliga bestämmelser som skall gälla för arbetslöshetskassorna tas in i ALF-lagen och anpassas i tillämpliga delar till föreskrifterna i lagen (1987:667) om ekonomiska förening- ar (LEF). Föreskrifter av verkställighetsnatur slopas i ALF-lagen. ALF—lagens andra avdelning skall innehålla endast föreningsrättsli- ga bestämmelser.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erin- ran. Skälen för mitt förslag: LEF ersatte fr.o.m. den 1 januari 1988 EFL. Vid tillkomsten av LEF redovisade lagstiftaren ett flertal skäl för en ny lagstift- ning i fråga om ekonomiska föreningar. EFL var mer än 35 år gammal och ansågs lagtekniskt föråldrad. Den var svåröverskådlig och innehöll be- stämmelser av utpräglad detaljkaraktär. Lagstiftaren ansåg det också befo- gat med sakliga ändringar i den befintliga lagstiftningen. För det praktiska rättslivet var det en betydande lördel att lagstiftningen om ekonomiska föreningar anslöt till annan associationsrättslig lagstiftning. främst aktie- bolagslagen från år 1975.

Den nya lagen innebar framför allt en modernisering och förenkling av bestämmelserna i EFL. Bland nyheterna märktes regler om effektivare revision och att äldre bestämmelser om föreningsledningens medborgar- skap och bosättning mjukades upp när det gällde nordiska medborgare. En annan nyhet var regler om fusion mellan moderförening och dotteraktie- bolag.

Lagen omfattar föreningar av vitt skilda slag, komsumentkooperativa. lantbrukskooperativa och bostadskooperativa löreningar. För vissa ekono-

• Sida 41
•  Original

miska föreningar gäller särskilda lagregler. Så är fallet med bl.a. bostads- rättsföreningar. vilkas verksamhet regleras i bostadsrättslagen (1971:479) .

Vid införandet av LEF upphävdes EFL. 1 35 lagen (1987:668) om införande av LEF angavs dock att de hänvisningar till EFL som fanns i ALF-lagen fortfarande skulle gälla. Sådana hänvisningar finns intagna i föreskrifter under ett flertal rubriker i ALF—lagen. bl.a. avsnitten om styrelse och firmateckning. räkenskaper och årsredovisning. revision och föreningsstämma.

EFL innehöll åtskilliga detaljbestämmelser om förfarandet vid bl.a. registreringsanmälningar. Några motsvarigheter till dessa finns inte i LEF. Sådana detaljbestämmelser har i stället tagits in i den av regeringen utfär- dade förordningen (19871978) om ekonomiska föreningar.

Mina förslag har anpassats till den nya lagstiftning som gäller på det föreningsrättsliga området. Detta innebär att förarbetena till LEF bör kunna tjäna som vägledning vid tolkningar av de nu föreslagna nya be- stämmelserna i ALF-lagen. Jag vill dock erinra om, att arbetslöshetskas- sorna ijämförclse med ekonomiska föreningar har en speciell myndighets- utövande verksamhet helt reglerad i lag. förordning och av AMS utfärdade tillämpningsföreskrifter. vilket medför en möjlighet att begränsa antalet föreningsrättsliga bestämmelser i ALF-lagen jämfört med vad som före- kommer i LEF.

2.3 Arbetslöshetskassans beteckning

Mitt förslag: Beteckningen ”erkänd arbetslöshetskassa" byts ut mot

beteckningen ”arbetslöshetskassa”.

Arbetsgruppens förslag: Överensstäm mer med mitt förslag. Remissinstanscrna: Förslaget har inte närmare berörts av någon av remissinstanserna.

Skälen för mitt förslag: 1 ALF-lagen anges att erkänd arbetslöshetskassas firma skall innehålla orden "erkänd arbetslöshetskassa". Annan än erkänd arbetslöshetskassa får inte i sin firma eller annars vid beteckning av rörelsen använda ordet "arbetslöshetskassa" tillsammans med ordet ”cr- känd" eller på annat sätt i firman ta in något, som kan ge sken av att firman innehas av erkänd arbetslöshetskassa. Firman skall tydligt skilja sig från annan förut registrerad. ännu bestående erkänd arbetslöshetskassas firma. För registrering av erkänd arbetslöshetskassas firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (19741156). Registrering är vidare en förutsättning för att arbetslöshetskassan skall erhålla statsbidrag.

Benämningen "erkänd arbetslöshetskassa” används inte längre i dagligt tal, skriftväxling och undervisning. Den väcker snarare hos allmänheten frågan om det finns andra "icke erkända" arbetslöshetskassor som är i verksamhet. Jag föreslår därför att beteckningen "erkänd" utgår.

• Sida 42
•  Original

2.4 Bildandet av en arbetslöshetskassa

Mitt förslag: En nybildad arbetslöshetskassa skall ha minst 10000 medlemmar.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Svenska arbetsgiva- rcföreningen (SAF) har lämnat arbetsgruppens förslag utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler förutsätts för att en förening skall kunna registreras hos AMS som erkänd arbetslöshetskassa bl. a. att föreningen har minst 1 500 medlemmar.

Arbetslöshetskassornas verksamhet består i en myndighetsutövning som i sig kräver bl.a. administration. utbildning och tillgång till personal av sådan omfattning att den är svår att tillgodose i en liten organisation. Enligt min uppfattning bör därför den minimigräns som för närvarande gäller höjas till 10000 medlemmar. En förening vars medlemsantal under- stiger denna gräns bör inte kunna registreras som arbetslöshetskassa. Om medlemsantalet i en registrerad nybildad arbetslöshetskassa sjunkit under denna gräns bör kassan upplösas. Jag återkommer härtill i specialmotive- ringen.

2.5 Arbetslöshetskassans eget fria kapital

Mitt förslag: En arbetslöshetskassas eget fria kapital får inte översti- ga ett belopp som motsvarar 15% av den högsta dagpenning som gällde vid utgången av det senast förflutna verksamhetsåret multi- plicerat med antalet medlemmar i arbetslöshetskassan.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erin- ran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 5645 andra stycket ALF-lagen får en erkänd arbetslöshetskassas eget fria kapital inte överstiga ett belopp mot- svarande 50 kr. per medlem. Bestämmelsen infördes i samband med det nya finansierings- och statsbidragssystemet för arbetslöshetskassorna. I propositionen 1987/88: 1 14 med förslag till ändring i lagen om arbetslös- hetsförsäkring m.m. angavs att något direkt hinder inte borde ställas upp för att kassorna skulle ha kvar ett visst rörelsekapital för att klara utbetal- ningar och investeringar för dcn egna förvaltningen. Systemet medförde att någon fortsatt fonduppbyggnad hos kassorna inte längre behövdes.

Kritik har emellertid riktats mot regeln från arbetslöshetskassorna på grund av att regeln har utformats utan hänsynstagande till dagpenning- resp. kostnadsutvecklingen och att den således inte är anknuten till något index.

Jag anser att fog finns för den synpunkt som arbetslöshetskassorna haft

• Sida 43
•  Original

på utformningen av regeln. Jag föreslår därför att maximibeloppet för en arbetslöshetskassas eget fria kapital anges till 15% procent av den högsta dagpenning som gällde vid utgången av verksamhetsåret multiplicerat med antalet medlemmar i arbetslöshetskassan.

2.6 Arbetslöshetskassans ledning

Mitt förslag: Kravet att styrelseledamot skall vara svensk medborga- rc slopas.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Arbetsgrup- pen föreslår dessutom att kravet på bosättning i Sverige skall omfatta endast hälften av styrelseledamöterna.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inget att erinra mot förslaget. AMS anser emellertid att kravet på bosättning i Sverige bör gälla för styrelseledamot så länge de svenska arbetslöshetskassorna endast är öppna för den som arbetari Sverige. Enligt AMS uppfattning är det viktigt att kassornas styrelseledamöter väl känner till och följer den svens— ka arbetsmarknaden. AMS anser att det inte finns något behov eller någon fördel av att ha personer i styrelsen bosatta utomlands. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att kravet på medlemskap i en arbetslös- hetskassa för styrelseledamot som väljs av föreningsstämman bör utgå. TCO anser att också någon annan än medlem bör kunna ges uppdraget att företräda medlemmarna. t. ex. därför att vederbörande har sådan speciell kunskap om arbetslöshetsförsäkringen som kan gagna medlemmarnas in-

tressen.

Skälen för mitt förslag: Enligt huvudregeln fordras för ett styrelseupp- drag i en arbetslöshetskassa att styrelseledamoten är här i riket bosatt svensk medborgare. AMS kan medge dispens från både kravet på svenskt medborgarskap och kravet på bosättning i Sverige.

Genom bl. a. ändringar i aktiebolagslagen(1975: 1385) och LEF har dels kravet på svenskt medborgarskap för styrelseledamot slopats. dels kravet på bosättning i Sverige för styrelseledamot begränsats till att avse endast hälften av styrelseledamöterna. Ändringarna har motiverats med strävan- dena att skapa en ökad rörlighet för varor. tjänster. människor och kapital som ett inslag i det pågående europeiska integrationsarbetet (prop. 1989/902160, s. 33 ff).

[ fråga om arbetsgruppens förslag att kravet på svenskt medborgarskap för styrelseledamot skall bortfalla görjag följande bedömning. Borttagan- det av krav på svenskt medborgarskap har genomförts för en mängd olika associationer. bl.a. för ekonomiska föreningar. Mot bakgrund härav och vad som i övrigt har anförts i propositionen 1989/90:160 saknas skäl för att reglerna i ALF-lagen i den delen inte skulle harmonisera med övrig näraliggande lagstiftning. Den naturliga och starka anknytningen bör utgö- ras av medlemskapet i arbetslöshetskassan och inte av ett medborgarskap. Det ärju också en principiellt viktig fråga för de av våra invandrare. som

• Sida 44
•  Original

inte är svenska medborgare. Mitt förslag i denna del har därför utformats i enlighet med de av arbetsgruppen föreslagna reglerna, vilket innebär att kravet på svenskt medborgarskap slopas.

Beträffande frågan om bosättning i Sverige som förutsättning för styrel- seledamotskap i en arbetslöshetskassa delarjag emellertid AMS uppfatt- ning. Arbetslöshetskassornas verksamhet är i många stycken särskiljande i förhållande till övriga näraliggande verksamhetsområdcn. För att en för- säkrad skall ha rätt att erhålla ersättning finns olika kvalifikationsvillkor som, förutom medlemskapet i arbetslöshetskassa. förutsätter en nära an- knytning till den svenska arbetsmarknaden. Det är vidare mycket viktigt att arbetslöshetskassornas styrelseledamöter är väl förtrogna med och följer den svenska arbetsmarknaden. Bosättningskravet bör således kvar- stå som huvudregel med nuvarande möjlighet för AMS att meddela di— spens.

2.7 Beslut om medlemsavgift

Mitt förslag: Beslut om medlemsavgifter får fattas av förenings- stämman eller, efter stämmans bemyndigande. av arbetslöshetskas- sans styrelse.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erin- ran.

Skälen för mitt förslag: ALF-lagen innehåller för närvarande en bestäm- melse om att arbetslöshetskassas stadgar skall ange vad som skall gälla beträffande medlemmarnas förmaner och skyldigheter. Enligt min upp- fattning bör stadgarna innehålla endast föreningsrättsliga bestämmelser. Därtill kommer den fortgående förändringen av dagpenning och priser. Sedan den 1 januari 1989 gäller dessutom att regeringen fastställer en högsta dagpenning som skall tillämpas av alla kassor. Jag föreslår därför att kravet på att stadgarna skall innehålla bestämmelser om storleken av de fasta avgifter, som en medlem skall erlägga till kassan. slopas. Beslut om medlemsavgifter bör i stället fattas av föreningsstämman eller, efter stäm— mans bcmyndigande, av arbetslöshetskassans styrelse.

2.8 Föreningsstämma

Mitt förslag: Föreningsmedlemmarnas befogenheter vid förenings- stämma skall utövas av valda ombud. För den händelse ombud inte har hunnit utses vid nybildande av en arbetslöshetskassa får AMS medge att medlemmarna får besluta i kassans angelägenheter vid stämman.

AMS möjlighet att genom dispens tillåta arbetslöshetskassa att hålla ordinarie föreningsstämma endast vart tredje år begränsas till vartannat år.

• Sida 45
•  Original

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Vad gäller utseende av ombud vid nybildande av arbetslöshetskassa har arbetsgrup- pen inte avgett något förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Artis har dock påpekat att det i något fall när nybildning av arbetslöshetskassa skett inte funnits förutsättning att redan från starten åstadkomma en organisation som möjliggjort ombudsval. Styrelsen har därför föreslagit att en möjlighet införs för AMS att i undantagsfall ge dispens från kravet på ombud. Juridiskafakulteten vid Uppsala Universitet anser att det är olämpligt att kalla det högsta beslutande organet förenings- stämma när det "i verkligheten är fråga om en fullmäktigeförsamling”. Fakulteten anser att "fullmäktige” är korrekt beteckning.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser kan medlemmarna på föreningsstämma företrädas av valda ombud. Samtliga arbetslöshets- kassor tillämpar nu denna ordning. Eftersom detta system enligt samstäm- miga uppgifter fungerar väl. föreslårjag att en regel införs av innebörd att medlemmarna vid föreningsstämman skall företrädas av valda ombud. AMS har påpekat att det ibland vid nybildning av arbetslöshetskassor kan

-vara omöjligt att hinna verkställa ombudsval. För den händelse ombud inte hunnit utses vid nybildande av arbetslöshetskassa anserjag därför att AMS bör kunna medge att medlemmarna får besluta i kassans angelägen- heter vid stämman.

En arbetslöshetskassa kan enligt nuvarande regler. efter medgivande av AMS, hålla ordinarie föreningsstämma endast vartannat eller vart tredje år. Arbetslöshetskassorna har i vissa fall använt sig av möjligheten att hålla föreningsstämma vartannat år men inte visat intresse för möjligheten att hålla stämma endast vart tredje år. Med hänsyn härtill och då det från demokratisk synpunkt inte är tillfredsställande med alltför långa mellan- rum mellan föreningsstämmorna. föreslår jag att dispensmöjligheten be- gränsas till vartannat år.

Ordet "föreningsstämma" som beteckning på arbetslöshetskassans högs- ta beslutande organ är väl inarbetat. Beteckningen bör därför bibehållas.

2.9 Revision och redovisning

Mitt förslag: Minst en av arbetslöshetskassans revisorer skall vara auktoriserad eller godkänd revisor. Ett auktoriserat revisionsbolag eller ett godkänt revisionsbolag likställs med auktoriserad revisor resp. godkänd revisor. Kravet på svenskt medborgarskap och bo- sättning i Sverige i fråga om revisor som inte är auktoriserad eller godkänd revisor slopas.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Landsorganisationen i Sverige (1.0) och Arbetslös- hetskassornas Samorganisation (SO) anser att annan av AMS godtagen

• Sida 46
•  Original

revisor bör likställas med auktoriserad eller godkänd revisor. Riksrevi- sonsverket anser att minst en av revisorerna skall vara auktoriserad revi- sor.

Skälen för mitt förslag: Revisor utses på arbetslöshetskassans förenings- stämma. Revisor skall vara svensk medborgare och bosatt i Sverige om inte AMS för särkilt fall meddelar dispens. Är arbetslöshetskassans verk- samhet av stor omfattning eller föreligger annars särskilda skäl kan AMS föreskriva att minst en av revisorerna skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor. Är revisorn auktoriserad eller godkänd föreligger inte krav på svenskt medborgarskap. Kassastyrelsen skall underrätta AMS om val av revisor eller revisorssuppleant.

Arbetslöshetskassorna är anförtrodda myndighetsutövning i betydande omfattning. Statsbidragen till arbetslöshetskassorna uppgår till mycket stora belopp. Mot bakgrund härav föreslår jag att minst en av arbetslös- hetskassans revisorer skall vara auktoriserad" revisor eller godkänd revisor.

Frågor om auktorisation och godkännande prövas av kommerskollegi- um enligt bestämmelserna i förordningen (f9731221) om auktorisation och godkännande av revisorer. Enligt gällande bestämmelser skall en revi- sor för att erhålla auktorisation eller'godkännande vara bosatt i Sverige, dock med möjlighet för kommerskollegium att medge bibehållen auktori- sation vid bosättning utomlands under viss tid.

Vad som har anförts om Slopande av medborgarskaps— och besättnings- kraven i propositionen 1989/902160 om avskaffande av medborgarskaps- krav i aktiebolagslagen m.m. bör gälla även för arbetslöshetskassornas revisorer. Genom mitt nyss redovisade förslag om att minst en av reviso- rerna skall vara auktoriserad eller godkänd finns en garanti för att revi— sionen alltid genomförs av kvalificerad revisor. Mot bakgrund härav före- slår jag att kravet på svenskt medborgarskap och bosättning i Sverige i fråga om revisor som inte är auktoriserad eller godkänd revisor slopas.

2.10 Fusion, konkurs och likvidation m.m.

Mitt förslag: Fusionsförfarandet utvidgas.

Den särskilda regleringen i ALF-lagen om en arbetslöshetskassas konkurs slopas.

Bestämmelserna om likvidation och upplösning av en arbetslös— hetskassa ersätts med ett modifierat fusionsförfarande. Om en ar- betslöshetskassa önskar upplösas genom fusionsavtal men enighet om genomförande av fusionen eller om hur fusionen bör gå till inte kan nås med annan kassa. skall AMS fatta beslut härom. En arbets— löshetskassa skall upplösas genom fusion om kassans medlemsantal har nedgått under det minsta antal, som enligt denna lag eller kassans stadgar skall gälla för kassan, eller om annat särskilt skäl föreligger därtill. Beslut om fusion på denna grund fattas av AMS. AMS beslut om fusion skall kunna överklagas av berörda arbetslös- hetskassor.

• Sida 47
•  Original

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet anser dock att intresset av skydd för tredje man motiverar att en fusion bör godkännas av domstol. SAF finner det svårförståeligt att det just beträffande arbetslös- hetskassorna skall saknas regler om konkurs och upplösning.

Skälen för mitt förslag: Bestämmelser om fusion genom s.k. absorption finns för närvarande i 88-å ALF-lagen. Enligt detta lagrum får mellan arbetslöshetskassor träffas avtal om att en arbetslöshetskassa skall uppgå i en annan kassa på så sätt att dels medlemmar i den överlåtande kassan enligt avtalets närmare bestämmelser blir medlemmar i den övertagande kassan, dels att den överlåtande kassan utan likvidation upplöses samt att alla dess tillgångar och skulder övertas av den övertagande kassan. Fu- sionsavtal får inte verkställas förrän det har godkänts av AMS. Fusioner mellan arbetslöshetskassor har förekommit vid ett tjugotal tillfällen. Samt- liga fusioner har skett i total enighet mellan berörda arbetslöshetskassor och fackförbund. Det är antagligt att ytterligare fusioner kommer att aktualiseras under kommande år. Föreskrifter om fusion finns också i 12 kap. LEF. Förutom fusion genom absorption finns regler om fusion genom s.k. kombination. Förfarandet innebär att två eller flera föreningar (över- låtande föreningar) uppgår i en ny förening (den övertagande föreningen) som bildas i och med fusionen. En föreskrift av detta slag bör enligt min mening införas också i ALF—lagen.

Bestämmelser om konkurs finns i 86 och 87 % ALF-lagen. Dessa be- stämmelser innebär bl.a. att 93 och 94 55 EFL är tillämpliga vid en erkänd arbetslöshetskassas konkurs. I 87 g" ALF-lagen uttalas vidare, att ”utbetal- ning av dagpenning ej får ske innan konkursen avslutats".

Rätten till arbetslöshetsersättning är lagstadgad. En försäkrad ”tjänar in” sin rätt till arbetslöshetsersättning genom medlemskap och förvärvsar- bete. Rätten till ersättning kvarstår även om arbetslöshetskassan skulle tänkas gå i konkurs.

Det har inte hänt att en arbetslöshetskassa har gått i konkurs. Sedan den 1 januari 1989 gäller vidare ett nytt system för finansiering av arbetslös- hetsförsäkringen. Det nya systemet innebär bl.a. att kassorna inte längre behöver avsätta medel i särskilda fonder och att kassorna får statsbidrag för hela den utbetalade arbetslöshetsersättningen. Genom den nya stats- bidragskonstruktionen framstår det som uteslutet att en arbetslöshetskassa skulle kunna gå i konkurs. Härutöver skall tilläggas att allmänna konkurs- rättsliga regler enligt konkurslagen(1987:672) naturligtvis är tillämpliga. De särskilda bestämmelserna om konkurs i ALF-lagen saknar således praktisk betydelse och jag föreslår därför att de upphävs.

Det har såvitt jag vet inte heller förekommit att en arbetslöshetskassa har behövt likvideras eller upplösas. Såsom jag tidigare nämnt har där- emot fusioner mellan arbetslöshetskassor förekommit. De nämnda om- ständigheterna talar enligt min uppfattning starkt för att reglerna om likvidation och upplösning ersätts med regler om ett modiferat fusionsför- farande.

Jag gör bedömningen att fusion genom avtal i framtiden liksom tidigare

• Sida 48
•  Original

kommer att genomföras utan komplikationer och utan motsättningar mel- lan berörda arbetslöshetskassor och fackförbund. För det, enligt min me- ning tcoretiska, fallet att enighet om en fusion inte kan uppnås, föreslårjag följande system.

Kan i en viss situation enighet inte uppnås om vilka arbetslöshetskassor som bör fusioneras eller om hur fusionen bör gå till, skall AMS fatta beslut i frågan om fusion. En arbetslöshetskassa skall också upplösas genom fusion om kassans medlemsantal har gått ned under det minsta antal som enligt lagen eller kassans stadgar gäller för kassan eller om det föreligger något annat särskilt skäl för att upplösa kassan. Också vid sådan fusion bör det ankomma på AMS att fatta erforderliga beslut om fusionen. När det ankommer på AMS att fatta beslut i frågan om fusion skall AMS inhämta yttranden från samtliga arbetslöshetskassor.

Ett beslut av AMS om fusion bör kunna överklagas. Rätten att överklaga bör dock begränsas till de arbetslöshetskassor som berörs av fusionen. I sakens natur ligger att överklagandet bör ske hos regeringen.

Enligt 12 kap. 65 LEF skall såväl överlåtande som övertagande för- eningar ansöka hos rätten om tillstånd att verkställa fusionsavtalet. Be- stämmelsen syftar till skydd för borgenärsintresset. Mot bakgrund av att arbetslöshetskassorna står under AMS tillsyn samt med hänsyn till de särpräglade förhållanden som gäller för kassorna och som jag tidigare redogjort för, anser jag det inte föreligga något behov av ett motsvarande prövningsförfarandc hos domstol för en fusion som genomförs enligt ALF— lagen.

2.1 1 Överklagande av arbetslöshetskassas och AMS beslut

Mitt förslag: Tiden för överklagande av en arbetslöshetskassas bc- slut skall alltid vara två månader.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. .-f.-"f-I.S'. Försäkringsöverdomstolen (FÖD) och Sveriges Akademikers Cen- tralorganisation (SACO) är kritiska till förslaget. FÖD anför att förslaget innebär en risk för senareläggning av beslut, eftersom nästa instans erfa- renhetsmässigt drar sig för att avgöra ctt överklagande innan besvärstiden gått till ända. FÖD ifrågasätter om förslaget är till fördel för kassamedlem eller någon annan. SACO anför liknande synpunkter. AMS åberopar främst utredningsskäl för sin ståndpunkt. Enligt AMS medför förlängd överklagandetid att prövningen hos kassan och AMS av många ärenden kommer att ske längre från den tidpunkt då den händelse inträffade. sotn är utgångspunkten för överklagandet. Detta är till nackdel när det blir nödvändigt att fråga t.ex. arbetsgivare eller arbetsförmedlare om händel- scn_

Skälen för mitt förslag: Överklagande av beslut i ett ärende om arbetslös—

• Sida 49
•  Original

hetsersättning skall enligt gällande bestämmelser göras inom tre veckor. I övrig socialförsäkringslagstiftning är tiden för överklagande två månader. Det är enligt min mening önskvärt att uppnå överensstämmelse mellan reglerna i denna del. Den kritik som vissa remissinstanser riktat mot förslaget anserjag inte tillräckligt vägande för att behålla den särreglering av överklagandetidcn som finns inom arbetslöshetsförsäkringen. Jag före- slår därför en förlängning av överklagandetiden till två månader.

2.12 Upphävande av vissa föreningsrättsliga bestämmelser

Mitt förslag: Följande bestämmelser i ALF-lagen av föreningsrätts- lig natur upphävs:

. —- bestämmer om talan mot styrelseledamot. revisor. förenings- medlcm eller röstberättigad. — bestämmelser om skadestånd i fråga om styrelseledamot, revisor, likvidator och likvidationsrevisor. föreningsmcdlem eller röstbe- rättigad, som inte är medlem, — bestämmelser om straffansvar för bl.a. styrelseledamot. likvida- tor och revisor.

— arbetslöshetskassas rätt att i vissa situationer utesluta medlem-

mar.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet anser att den allmänna skadeståndsrättcns regler inte är tillräckliga beträffande det an- svar mot kassan som åvilar funktionärerna. Fakulteten ifrågasätter om det inte bör införas en reglering motsvarande den som finns i LEF.

Skälen för mitt förslag: Genom hänvisning i ALF-lagen till EFL finns bestämmelser om talan mot styrelseledamot. revisor, likvidator, likvida- tionsrevisor, föreningsmcdlem eller röstberättigad som inte är medlem. Bestämmelserna om talan har såvitt jag känner till aldrig tillämpats beträf- fande arbetslöshetskassorna. Enligt min uppfattning ger f. ö. allmänna rättsgrundsatser om skadestånd inom avtals- och avtalsliknande förhållan- den ett tillräckligt skydd för en eventuell skadelidande. Det finns således inte anledning att i ALF-lagen ha kvar speciella regler i dessa fall. På samma sätt som för ideella föreningar får alltså dessa frågor överlämnas åt den allmänna skadeståndsrätten att lösa.

l ALF-lagen finns en omfattande reglering av det straffansvar som kan åläggas bl.a. styrelseledamot eller revisor vid oegentligheter vid utövandet av sin funktion hos en arbetslöshetskassa. Straffet är i samtliga fall böter. Om gärningen är belagd med straffi brottsbalken skall inte straff ådömas enligt ALF-lagen. Såvitt jag har kunnat utröna har nämnda straffbestäm- melser inte behövt tillämpas. Eftersom arbetslöshetskassorna anförtrotts myndighetsutövning är de nya reglerna i 20 kap. brottsbalken om ansvar för tjänstefel tillämpliga vid denna tnyndighetsutövning. Enligt min upp-

• Sida 50
•  Original

fattning finns inte något behov av kompletterande straffbestämmelscr i ALF-lagen. Jag föreslår därför att nämnda bestämmelser upphävs.

I Sl & ALF-lagen finns en bestämmelse som ger en arbetslöshetskassa rätt att utesluta "den som underlåter att ställa sig till efterrättelse kassans stadgar eller styrelsens behörigen utfärdade föreskrifter". Såvitt jag har kunnat inhämta har den bestämmelsen aldrig tillämpats. Jag anser därför att den bör slopas.

2.13 Upphävande av vissa bestämmelser rörande ersättning m.m.

Mitt förslag: Följande bestämmelser i ALF—lagen upphävs: — arbetslöshetskassas rätt att efter AMS medgivande föreskriva att arbetsvillkoret skall vara uppfyllt endast genom arbete som ar- bctstagare.

— AMS möjlighet att vid arbetsinskränkning föreskriva att antalet

dagar under varje vecka för vilka försäkrad annars skulle haft rätt till dagpenning minskas med en. — lS-årskravct för medlemskap. — minimigränsen om tre timmars förvärvsarbete per arbetsdag som krav för medlemskap. — bemyndigande att meddela verkställighetsföreskrifter.

Arbetsgruppens förslag: Överensstäm mer med mitt förslag. Arbetsgrup- pen har dock inte föreslagit slopande av bemyndigandct att meddela verkställighetslörcskrifter. Arbetsgruppen föreslår vidare att arbetslöshets- kassornas och AMS möjligheter att "dra in ersättning för en arbetslös under dag i en vecka då den försäkrade har utfört arbete i sådan utsträck- ning att hcl dagpenning inte har kunnat utgå för någon av dagarna" skall upphävas.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. .*iii'lS och 50 har framhållit att bcstätntnelsen om möjlighe- ten att dra in ersättning för en arbetslös dag i en vecka då den försäkrade har utfört arbete i sådan utsträckning att hel dagpenning inte har kunnat utgå för någon av dagarna skall kvarstå eftersom den alltjämt tillämpas. SO tillstyrker alternativt arbetsgruppens förslag under förutsättning att AMS medges dispensrätt.

Skälen för mitt förslag: l 9 äALF-lagen anges att en arbetslöshetskassa får föreskriva att arbetsvillkoret skall vara uppfyllt endast genom arbete som arbetstagare. om AMS medger det. Det finns numera inte någon kassa som har AMS medgivande till sådan begränsning. AMS har inte heller tagit med denna möjlighet till begränsning i de för kassorna utfärdade normalstad- garna. Enligt min uppfattning finns det nutncra inte något motiv för bibe- hållande av en bestämmelse av denna innebörd. Den bör därför utgå. För- slaget medför också en följdändringi 10 & ALF-lagen.

Föreskrifter i 275 ALF-lagen innehåller bestätnmelser som ger arbets-

U. 0

• Sida 51
•  Original

löshetskassorna och AMS möjligheter att dra in ersättning för en arbetslös under dag i vecka. då den försäkrade har utfört arbete i sådan utsträckning att hel dagpenning inte har kunnat titgå för någon av dagarna. Av remiss- yttrandena och av vad jag själv erfarit framgår att bestämmelsen fortfaran- de tillämpas. Mot bakgrund härav anserjag att nämnda bestämmelse bör kvarstå i ALF-lagen.

l ALF-lagen undantas den som inte fyllt l5 år från medlemskap i arbetslöshetskassa. Med hänsyn till framför allt den allmänna skolplikten anser jag att regeln saknar praktisk betydelse och därför bör slopas såsom varande överflödig. Givetvis skall den främsta uppgiften och målsättning- en vara att ungdomar före 20 års ålder erhåller en grundutbildning på gymnasienivå. En generell bas av solida kunskaper underlättar också den specialisering och vidareutbildning som kommer att bli allt vanligare i arbetslivet. .

I 50,5 ALF-lagen föreskrivs att den som förvärvsarbetar mindre än tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt 17 timmar per vecka skall vägras inträde i kassan. Enligt min uppfattning bör den i ALF-lagen intagna minimigränsen om tre timmars förvärvsarbete per arbetsdag utgå. Jag anser det inte längre är motiverat att ställa något krav på hur de 17 timmarna förläggs under arbetsveckan.

Enligt 10559 ALF-lagen får regeringen eller. efter regeringens bestäm- mande, AMS. meddela de närmare föreskrifter som behövs för tillämp- ningen av lagen. lfrägavarande bestämmelse syftar endast på den restkom- petens som enligt regeringsformen ger regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. en underställd myndighet möjlighet att meddela verkstäl— lighetslöreskrifter. Som en regelförenklingsätgärd bör bestämmelsen utgå.

3 Upprättade lagförslag

] enlighet med vadjag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartemen- tet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetstörsäkring.

2. lag om ändring i lagen (1987:668) om inlörande av lagen (1987:667) om ekonomiska töreninga r.

Förslaget under 2 har upprättats i samråd med chefen lörjustitiedepar- tementet.

4 Speeialmotivering FÖRSTA AVDELNINGEN

De föreningsrättsliga bestämmelserna har samlats i lagens andra avdel- ning. Den i gällande lydelsen av 29" första stycket upptagna föreskriften om att en förening får registreras som arbetslöshetskassa. om föreningen har till ändamål att ge sina medlemmar ersättning vid arbetslöshet. har efter redaktionella ändringar lörts till 38 g". Den hänvisning till lagens

• Sida 52
•  Original

andra avdelning som finns i gällande lydelsen av 2 & andra stycket har förts Prop. 1990/91: 160 till ] Q'. 2 åhar med anledning av vad som nu sagts upphävts. ] lagens första avdelning har vidare 9 och 26 && upphävts. Bestämmelserna har ansetts vara obsoleta.

15

l paragrafen slås fast att arbetslöshetsförsäkringcn handhas av arbetslös- hetskassor som har registrerats enligt denna lag. Bestämmelser om bl.a. registrering av en förening som arbetslöshetskassa finns i lagens andra anelning.

105

Ändringen föranleds av att 9 & upphävs.

ANDRA AVDELNINGEN 39 &

Paragrafens andra stycke, första och andra meningarna, motsvarar i sak gällande lydelse av 385 andra stycket och Så förordningen (198811400) om arbetslöshetsförsäkring. l styckets tredje mening har tagits in den föreskrift om återbetalningsskyldighet som för närvarande finns i Bä nämnda förordning.

40ä

Paragrafen är i sak oförändrad. Den har i redaktionellt hänseende utfor- mats efter mönster av bestämmelsen i 1 kap. 3 & LEF.

415?

Paragrafen motsvarar i sak gällande lydelse av första stycket första me- ningen. En redaktionell omarbetning har gjorts efter förebild av 1 kap. 2 5 andra stycket LEF.

I 465 finns bestämmelser om vem som svarar för förpliktelser som uppkommit före registreringen. Av 98 & fjärde stycket framgår att styrelsen tillagts viss befogenhet redan före registreringen. Berörda paragrafer ersätter den reglering som för närvarande finns i förevarande paragrafs första stycke, andra meningen. och andra stycke.

42;

Frånsett höjningen av det minsta antal medlemmar som erfordras för att en förening skall kunna registreras som arbetslöshetskassa överensstäm- mer paragrafen i sak med gällande lydelse av lörsta stycket. Här hänvisas

'Jl TQ

• Sida 53
•  Original

vidare till andra punkten av ikraftträdande- och övergångsbestämmelser- na.

Den dispensmöjlighet som finns i andra stycket i gällande lydelse har tagits bort.

435

Paragrafen motsvaras av 45 å i det lagrummets gällande lydelse. I första stycket har gjorts ändringar i sak. I punkten 5 har föreskriften om att stadgarna skall innehålla vad som skall gälla beträffande medlemmarnas förmåner och skyldigheter i arbetslöshetsförsäkringen utgått. Ändringen bygger på synsättet att arbetslöshetskassornas stadgar skall innehålla en— bart föreningsrättsliga regler. Den grundläggande bestämmelsen om kas- sornas skyldighet att utge ersättning till medlemmarna vid arbetslöshet finns i 39 å och närmare bestämmelser om ersättning i lagens första avdel- ning.

Punkten 6 innehåller endast en bestämmelse om att stadgarna skall ange hur de fasta avgifterna skall betalas. Detta innebär att storleken av den fasta avgiften inte behöver anges'i en arbetslöshetskassas stadgar. För- eningsstämman kan själv besluta härom i enlighet med denna bestämmel- se eller uppdra åt kassans styrelse att besluta om detta enligt 72å fjärde stycket.

Som framgår av 725 skall arbetslöshetskassans medlemmars rätt att besluta i kassans angelägenheter utövas vid föreningsstämman genom ombud. I punkten 10 har därför lagts till att stadgarna skall innehålla bestämmelser om antalet ombud som skall utses till stämman. hur de skall utses och tiden för deras uppdrag.

Bestämmelsen om hur man vid en arbetslöshetskassas upplösning skall förfara med kassans tillgångar har utgått såsom en följd av de ändrade och utvidgade reglerna om fusion. Till den allmänna motiveringen hänvisas ( avsnitt 2.10 ).

4445

Paragrafen har utformats efter förebild av 14 kap. 1 och 3 55 LEF.

I paragrafens första stycke slås fast att en arbetslöshetskassas firma skall innehålla ordet "arbetslöshetskassa".

Andra stycket motsvarar gällande lydelsen av 46 & tredje stycket första meningen.

Av tredje stycket framgår att benämningen ”arbetslöshetskassa" eller förkortning därav endast får användas av en arbetslöshetskassa.

Bestämmelser om firma finns också i firmalagen(1974: 156). Som framgår av straffbestämmelsen i l04ä får endast förening som är registrerad som arbetslöshetskassa driva verksamhet som avses i denna lag.

455

Bestämmelserna i paragrafen överensstämmer i sak med gällande rätt.

• Sida 54
•  Original

46%

Paragrafen har utformats efter förebild av 2 kap. 45 andra stycket LEF. Den innehåller bestämmelser om ansvaret för en förpliktelse som upp- kommer genom åtgärd på en förenings vägnar före registreringen såsom arbetslöshetskassa. De som har deltagit i åtgärden eller som har beslutat åtgärden svarar solidariskt för förpliktelsen. När föreningen har registre- rats som arbetslöshetskassa övergår ansvaret för förpliktelsen på kassan. om förpliktelsen har tillkommit efter det att föreningen bildats.

47å

Paragrafen motSvaras av 505 i lagrummets gällande lydelse. Förslaget innebär i sak följande. Den i andra stycket punkten 2 intagna åldersgrän- sen (15 år) har tagits bort eftersom den med hänsyn till framlör allt skolplikten har saknat all praktisk betydelse. Vidare har den i andra stycket punkten 4 intagna minimigränsen om tre timmar utgått. Denna spärregel har tillämpats i fråga om inträde i arbetslöshetskassan. Den som har blivit medlem i kassan och därefter begränsat sitt arbetsutbud har däremot inte kunnat uteslutas därför att han inte längre uppfyllt villkoret. Föreskriften har slopats därför att det ansetts att förläggningen av de 17 timmarna inte bör tillmätas någon betydelse. Genom ändringen uppnås vidare kongrucns mellan rätten att bli medlem i kassan och rätten att kvarstå som medlem. 1 paragrafen har vidare gjorts ändringar av redaktio- nell natur.

48 &

Paragrafen innehåller bestämmelser om uteslutning. Den motsvaras när- mast av 51 5 i dess nu gällande lydelse. Som framgår av den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.12 ) har möjligheten att utesluta en medlem som inte har följt stadgarna eller styrelsens föreskrifter tagits bort.

I första stycket. första punkten. av 51 å i nuvarande lydelsen föreskrivs att från medlemskap får undantas den som ej uppfyller och ej heller under minst sav av de senaste tolv månaderna uppfyllt föreskrift i kassans stadgar om arbete inom visst verksamhetsområdc. Vid tillämpningen har emeller- tid frågan om uteslutning enligt denna punkt prövats mot bakgrund av förhållandena endast under de senaste sav månaderna. Första punkten i första stycket av förevarande paragraf har utformats i enlighet härmed.

49.5

Paragrafen innehåller bestämmelser om kommunicering i ett ärende om uteslutning av medlem enligt 48 &. Bestämmelsen ger uttryck för den grundläggande förvaltningsrättsligaprincipen att ingen får dömas ohörd. Det är självfallet av särskilt stor betydelse i ärenden av så genomgripande slag som uteslutning av medlem.

Av andra meningen framgår att medlem skall anses ha fått underrättelse

• Sida 55
•  Original

som nu sagts om uppgiften har avsäntsi;rckommenderat brev under medlemmens vanliga adress. Regeln beskriver 'det krav som ställs på arbetslöshetskassan för uppgiftsskyldighetens fullgörande. Med'medlem— mens vanliga adress bör normalt förstås den postadress som förekommer i medlemsförtcckningen (jfr 52 5). Därmed bör emellertid kunna förstås också den adress som medlemmen själv uppgett vid kontakter med arbets- löshetskassan i ärendet om uteslutning eller i något annat sammanhang. Om uppgifter som nu sagts saknas bör med medlemmens vanliga adress förstås den adress där denne är folkbokförd. Detsamma bör gälla om uppgift om adress enligt vad som nu sagts visserligen finns hos arbetslös- hetskassan men det är känt eller framgår av omständigheterna att uppgif- ten är felaktig eller inaktuell.

Av 51 å andra stycket framgår att medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning den dag då medlemmen fyller 65 år. Någon kommunicering i det fallet är självfallet inte erforderlig.

50;

Paragraf—ens första stycke innebär att arbetslöshetskaSsan i sitt beslut om uteslutning av medlem skall klargöra från och med vilken dag uteslutning- en gällcr. Denna bestämmelse motiveras av önskvärdheten av klara beslut i syfte. att undvika onödiga överklaganden.

Paragrafens andra stycke motsvarar i sak gällande lydelse av 52 å andra stycket.

Slå

l paragrafens första stycke slås fast att en medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur arbetslöshetskassan när han så önskar. Som framgår av andra meningen i samma stycke förutsätter detta emellertid att vissa formkrav iakttas. Uppsägningemskall.sålunda ske i skriftlig form och innehålla uppgift om fr. o. m. vilken dag utträdet skall ske. Denna bestäm- melse motiveras av intresset att i möjligaste mån förhindra oklarhet och undvika tvister.

Av paragrafens andra stycke framgår att medletnskapct i en arbetslös- hetskassa upphör utan uppsägning när medlemmen fyller 65 år. 1 den situationen behöver några särskilda åtgärder inte företas från kassans eller medlemmens sida.

525

Paragrafen innehåller föreskrifter om arbetslöshetskassas skyldighet att föra medlemsregister och om de uppgifter som. registret skall innehålla. Skyldigheten att föra registret åvilar styrelsen. I förhållande till gällande reglering — 495 — innehåller förevarande lagrum främst den nyheten att i registret skall finnas uppgift om de avgifter och andra belopp som medlem- men har betalat in. Därjämte bar ändringar av redaktionell natur gjorts.

• Sida 56
•  Original

Såsom för närvarande avses arbetslöshetskassa kunna ha medlemsregis- ter gemensamt med ett eller flera fackförbund. vilkas medlemmar även är medlemmar i kassan (Jfr prop. 1973: 56 s. 241).

Sö

1 paragrafen har i sak gjorts den ändringen att första stycket i lagrummets gällande lydelse har förts till 51 5 första stycket.

545

1 paragrafen har tillfogats ett tredje stycke som innebär att kassans beslut om avgifter skall godkännas av AMS. Tillägget är en följd av att kassans stadgar enligt 43 & inte längre behöver ange storleken av de fasta avgifter som skall erläggas.

568

Föreskriften i andra stycket om en arbetslöshetskassas eget fria kapital har ändrats. Innebörden av ändringen och motiven för denna framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) Bestämmelser om högsta dagpenning finnsi 17 5.

589"

Paragrafen motsvarar gällande rätt.

595

Enligt huvudregeln i paragrafens första stycke skall styrelseledamöterna vara bosatta i Sverige. Av andra meningen i samma stycke framgår emel— lertid att regeringen eller AMS kan meddela dispens från detta krav. Ett bemyndigande för AMS att meddela sådan dispens avses tas in i förord- ningen (1988: 1400) om arbetslöshetsförsäkring. Det krav på svenskt med- borgarskap som för närvarande gäller för styrelseledamot har utgått.

Bestämmelserna i andra meningen i samma stycke har utformats efter förebild av 6 kap. 4 5 första stycket fjärde meningen LEF.

Av paragrafens andra stycke framgår att de styrelseledatnöter som väljs av föreningsstämman skall vara medlemmar i arbetslöshetskassan. Som framgår av 58 å andra stycket utser AMS en styrelseledamot och en supple- ant för denne. Enligt 60 å andra stycket skall vidare lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda tillämpas i fråga om arbetslös- hetskassorna. För nu nämnda kategorier gäller självfallet inte något krav på medlemskap.

En styrelseledamots uppdrag gäller enligt tredje stycket för den tid som anges i stadgarna. Efter mönster av 6 kap. 1 5 tredje stycket LEF har föreskrivits att tiden för uppdraget inte får omfatta mer än fyra räken- skapsår. Tiden skall också bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet

• Sida 57
•  Original

av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas. Maximi- tiden gäller för alla styrelseledamöter och inte bara för dem som har valts av föreningsstämman (jfr även 105 lagen (1987:1245) om styrelserepre- sentation för de privatanställda).

605

Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 1 & fjärde och femte styckena LEF. Första stycket i förevarande paragraf innehåller en föreskrift om att be- stämmelserna om styrelseledamöter i tillämpliga delar skall gälla även suppleanter. Skall styrelsesuppleanter finnas. måste enligt 43 å andra styc- ket punkten 8 uppgift om antalet anges i arbetslöshetskassans stadgar.

Genom hänvisningen i paragrafens andra stycke klargörs att förevaran- de lags föreskrifter om styrelsen inte är heltäckande utan att bestämmelser härom finns också i lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

61å

Av paragrafen framgår att en styrelseledamot har rätt att efter anmälan avgå i förtid. En styrelseledamot kan också när som helst skiljas från uppdraget genom beslut av den som har utsett honom. dvs. föreningsstäm- man. AMS eller arbetstagarorganisation.

Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen. Vill en styrelseledamot som inte är vald på föreningsstämman — dvs. av AMS eller av arbetstagar- organisation utsedd ledamot — avgå, skall anmälan göras även hos AMS.

62;

Paragrafen överensstämmer helt med 6 kap. 2 & andra stycket LEF. Upp- hör ctt styrelseuppdrag i förtid eller blir en styrelseledamot försatt i kön- kurs eller får förvaltare enligt 11 kap. 79" föräldrabalken eller uppfyller ledamoten annars inte kvalifikationskraven enligt 59 5 och finns det ingen suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny ledamot utses för den återstående mandatti- den. Styrelsen skall i en sådan situation sammankalla föreningsstämman, om valet ankommer på stämman, eller anmoda AMS att fullgöra denna uppgift, om den myndigheten skall tillsätta ny ledamot. De kvarvarande styrelseledamöterna är dock enligt andra meningen inte skyldiga att vidta åtgärder när den förutvarande styrelseledamoten var arbetstagarledamot. 1 ett sådant fall ankommer det i stället på vederbörande fackliga organisa— tion att ta ställning till om en ny ledamot skall utses.

Beträffande en ledamot som skall väljas av föreningsstämman får enligt tredje meningen valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelse- val förrättas. om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter. Detta innebär att styrelsen vid inträffad vakans interimistiskt

• Sida 58
•  Original

kan fungera med två ledamöter, om inte stadgarna föreskriver att flera ledamöter skall vara närvarande för att styrelsen skall vara bcslutför (jfr 66 å).

ess

Paragrafens första stycke motsvarar 21 g" i AMS normalstadgar för arbets- löshetskassorna (NS).

Som framgår av paragrafens andra stycke avgörs vid konstituering ett val genom lottning om det föreligger lika röstetal. I enlighet med vad som redan för närvarande gäller får den som är anställd hos arbetslöshetskassan inte vara styrelseordförande.

I likhet med vad som gäller för styrelseledamot får en kassaförcståndare inte vara underårig. i konkurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 & föräldra- balken. Nu nämnda bestämmelse framgår av den hänvisning till 595 första stycket andra meningen som tagits in i tredje stycket av förevarande paragraf.

64 &

Paragrafen har utformats med 6 kap. 6 & LEF såsom förebild. Kassaföre- ståndaren har getts en funktion som delvis överensstämmer med den funktion som en verkställande direktör har i en ekonomisk förening. Allmänt gäller att styrelsen och kassaföreståndaren är skyldiga att i sitt handlande ta ansvar för och främja arbetslöshetskassans verksamhet med beaktande av gällande lagstiftning och kassans stadgar. Även av förenings- stämman uttalade riktlinjer skall beaktas.

Styrelsen är enligt första stycket ansvarig för arbetslöshetskassans orga- nisation och förvaltningen av kassans angelägenheter. Kassaföreståndarcn har enligt andra meningen hand om den löpande förvaltningen. Till denna hör alla åtgärder som inte med hänsyn till arten eller omfattningen av kassans verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse.

Den löpande förvaltningen skall kassaföreståndaren ha hand om i enlig- het med riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Styrelsen kan alltså ge kassaföreståndaren bindande anvisningar om hur löpande förvalt- ningsåtgärder skall handläggas eller beslutas. Styrelsen kan själv avgöra ärenden som ingåri den löpande förvaltningen. Kassaföreståndarens befo- genhet att sköta den löpande förvaltningen upphör alltså. om styrelsen tar sin bestämmanderätt i anspråk.

Styrelsen har att besluta i frågor som inte faller inom den löpande förvaltningen.

659'

Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 8 5 andra och tredje styckena LEF.

Det ankommer enligt första stycket på styrelsens ordförande att se till att sammanträden hålls när det behövs. För en styrelseledamot eller kassafö- reståndaren är det angeläget att diskutera viktiga angelägenheter med

• Sida 59
•  Original

styrelsen i dess helhet. Om en styrelseledamot eller kassaföreståndaren begär det. skall därför styrelsen sammankallas.

Första stycket innehåller också en bestämmelse om att kassaförestånda- ren har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Detta gäller även om han inte. är styrelseledamot. Styrelsen får dock i ett särskilt fall besluta att kassaföreståndaren inte skall få närvara.

1 andra stycket finns bestämmelser om protokollföring. om rätt för styrelseledamöter och kassaföreståndaren att få en avvikande mening an- tecknad i protokollet samt om hur protokoll skall förvaras.

66;

Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 9 & första och andra styckena LEF.

Enligt första stycket är styrelsen beslutför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande. Med hela antalet styrelseledamö- ter menas det antal som skall finnas enligt stadgarna. l stadgarna kan föreskrivas ett högre antal närvarande för beslutförhet än vad lagen kräver.

Styrelsen får inte fatta beslut. om inte kallelse-har skett i behörig ord- ning. Styrelseledatnöterna skall ha fått någon tid för samråd och möjlighet att infinna sig. Dessutom fordras för att ett beslut skall kunna fattas att styrelseledamöterna har fått tillfredsställande underlag för att avgöra ären- det. Är någon styrelseledamot förhindrad och har han en suppleant. skall suppleanten beredas tillfälle att delta i sammanträdet. Att särskilda regler i detta hänseende gäller i fråga om suppleant för arbetstagarledamot fram- går av fjärde meningen.

Enligt andra stycket skall styrelsebeslut fattas med enkel majoritet om inte annat framgår av stadgarna. Ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. Om styrelsen inte är fulltalig. måste mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter enas för att ett giltigt styrelsebeslut skall komma till stånd. Stadgarna kan dock föreskriva andra bestämmelser i detta hänseende. Även en lindrigare röstetalsregel än den lagen innehåller kan föreskrivas.

675

Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 10 Q' LEF.

l paragrafen finns bestäm melscr om jäv för styrelseledamöter och kassa- föreståndaren.

Enligt den första jävsregeln i paragrafen får en styrelseledamot eller kassaföreståndaren inte handlägga en fråga rörande avtal mellan honom och arbetslöshetskassan. Det är därvid att märka att med frågor rörande avtal avses inte bara den direkta handläggningen av ett avtal utan också sådana ensidiga rättshandlingar som har betydelse för ett avtals uppkomst. förändring eller upphörande. Jävsreglerna skall ses i sammanhang med den allmänna lojalitetsplikt och vårdplikt som åvilar styrelseledamöter och kassaföreståndaren. Denna skyldighet att tillgodose arbetslöshetskas- sans intresscn kan ibland vara ett hinder för en funktionär att företa rättshandlingar som formellt faller utanför jävsregeln men där likartade

• Sida 60
•  Original

överväganden gör sig gällande. Jävsreglerna hindrar inte styrelseledamot eller kassaföreståndare att delta i överläggningar och beslut i egenskap av föreningsmcdlem.

685

Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 1 l & LEF.

Firmateckningsrätten enligt denna paragraf medför behörighet att repre- sentera arbetslöshetskassan vid avtal och rättshandlingar samt företräda kassan inför domstolar och andra myndigheter. Ställföreträdarskapet kan utövas inte bara genom skriftlig firmateckning utan också muntligt. exem- pelvis vid ingående av muntliga avtal. Bestämmelserna om firmatecknare gäller bara vissa funktionärer hos kassan, nämligen styrelseledamöter. kassaföreståndaren och särskilt utsedda firmatecknare. Regler om andra representanter, t. ex. personer som har befullmäktigats av ställföreträdar- na. anställda med ställningsfullmakt m.m. finns i annan lagstiftning.

l paragrafens första stycke anges att styrelsen alltid är ställföreträdare för arbetslöshetskassan. Med styrelsen menas den beslutande styrelsen. Detta innebär att om styrelsen har fattat ett majoritetsbeslut om t.ex. ingående av ett avtal för kassans räkning kan majoriteten också representera kassan vid ingående av avtalet.

Enligt andra stycket kan styrelsen bemyndiga firmatecknare. Vem som helst kan i princip utses till firmatecknare. om stadgarna inte föreskriver annat. Den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 75 föräldrabalken får dock inte vara firmatecknare. Detta framgår genom hänvisningen till 63 & tredje stycket. Jävsregeln i 67 & gäller även en särskild firmatecknare.

Av andra stycket framgår vidare att styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda arbetslöshetskassan och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. s.k. kollektiv firmateckning. Styrel- sen får visserligen föreskriva även andra begränsningar i en ti rmateeknares befogenheter än förbehåll om kollektiv firmateckning, exempelvis en be- gränsning till vissa slag av rättshandlingar. Sådana begränsningar får emel- lertid inte registreras. Detta framgår av fjärde meningen i andra stycket. Begränsningar av detta slag får därmed närmast karaktären av interna föreskrifter om kompetensfördelning. Inte ens om sådana bestämmelser har tagits in i stadgarna. kan de åberopas av kassan mot en tredje man som är i god tro.

Ett bemyndigande att teckna arbetslöshetskassans firma kan enligt para- grafens tredje stycke återkallas när som helst.

695

Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 13 & LEF.

Bestämmelsen i första stycket innehåller ett förbud mot åtgärder som medför otillbörliga fördelar. Enligt bestämmelsen får styrelsen eller annan ställföreträdare inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till

• Sida 61
•  Original

nackdel för arbetslöshetskassan eller annan medlem. Denna regel är ett uttryck för principen om medlemmarnas likställighet. vilken innebär att föreningsorganen är skyldiga att handla lojalt mot en medlemsminoritet. Bestämmelsen i andra stycket behandlar frågan om lydnadsplikt mot överordnade organ i arbetslöshetskassan. Kassans ställföreträdare får inte följa en föreskrift av föreningsstämman eller något annat organ. om före- skriften inte är gällande till följd av reglerna i denna lag, stadgarna eller med stöd av denna lag utfärdade föreskrifter. t.ex. av AMS meddelade föreskrifter. Andra stycket blir inte tillämpligt. om töreningsstämmans beslut till följd av klanderpreskription enligt 79 5 har blivit gällande.

705

Paragrafen överensstämmer med 6 kap. 14 & LEF.

Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en rättshandling för arbetslöshetskassan. gäller enligt första meningen inte rättshandlingen mot kassan. om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds, dvs. var i ond tro.

De nya bestämmelserna i förevarande lag bygger liksom LEF på att det finns en viss funktionsfördelning mellan arbetslöshetskassans olika organ, t.ex. mellan styrelsen och föreningsstämman. Denna funktionsfördelning innebär en begränsning av de olika organens behörighet att företräda kassan. Om exempelvis styrelsen skulle vidta en åtgärd med överträdande av de gränser som funktionsfördelningen innebär, medför åtgärden inte rättsverkan gentemot kassan alldeles oavsett huruvida tredje man var i god tro eller inte. .

Har en ställföreträdare för arbetslöshetskassan däremot handlat inom ramen för sin behörighet men överskridit sin befogenhet. blir rättshand- lingen bindande för kassan om tredje man var i god tro. Som exempel på fall av sådant befogenhetsöverskridande kan nämnas att en ställföreträda- re vidtar en åtgärd som strider mot en av föreningsstämman eller styrelsen meddelad föreskrift eller instruktion.

[ andra meningen har tagits upp en bestämmelse för det fall att kassafö- reståndaren vid företagande av en rättshandling överskrider den behörig- het som han har enligt 649" att vidta åtgärder på kassans vägnar. I ett sådant fall blir rättshandlingen bindande för kassan, om tredje man var i god tro. Regeln innebär ett undantag från den annars gällande principen att rättshandlingar som någon företar utanför ramen för sin behörighet aldrig binder huvudmannen. Denna regel hänger samman med att vad som hör till löpande förvaltning för den utomstående kan vara svårbe- stämbart på ett helt annat sätt än t.ex. gränsen mellan styrelsens och föreningsstämmans funktioner och behörighetsområden.

7lä

Paragrafen överensstämmer i sak med 6 kap. 15 & LEF.

• Sida 62
•  Original

729'

Föreningsstämman är arbetslöshetskassans högsta beslutande organ. Stämman har beslutanderätt rörande kassans organisation och sådana inre förhållanden som tillsättande. och entledigande av styrelsen och revisorer. fastställande av årsredovisning. ändring av stadgarna samt godkännande av avtal om fusion: i sistnämnt hänseende om kassan är den överlåtande kassan. Vissa åtgärder beträffande kassans organ ankommer emellertid på styrelsen. nämligen att tillsätta och entlediga kassaföreståndarc och firma— tecknare. Som framgår vid 5939 ovan utses styrelseledamöter också av AMS och av arbetstagarorganisation.

Förvaltningen hör till kassaledningens kompetensområde. men stäm- man kan ge kassaledningen direktiv även i förvaltningsfrågor.

Paragraf—ens första stycke motsvarar i allt väsentligt gällande rätt. Av andra stycket framgår att medlemmarnas rätt att besluta i kassans angelägenheter utövas vid föreningsstämman genom valda ombud. Varje ombud har en röst. Från regeln om att endast valda ombud har rätt att rösta vid stämman finns ett undantag av begränsad räckvidd. Av paragra- fens tredje stycke framgår sålunda att AMS får medge att medlemmarna själva får besluta vid föreningsstätnman. Förutsättningen härför är att det är fråga om en nybildad kassa där val av ombud inte har hunnit ske. Vid sådan medlemsröstning skall föreskrifterna om ombud i 74 och 75 ä;" i stället gälla i fråga om medlem.

Av paragrafens fjärde stycke framgår att stämman får uppdra åt styrel- sen att fatta beslut om medlemsavgiftcns storlek. l-lur avgiften skall betalas skall emellertid. som berörts vid 43 & ovan, framgå av stadgarna. Beslut i den delen ankommer därför på stämman.

73%

Gällande lagstiftning innehaller inte några föreskrifter om sättet för utse- ende av ombud. deras antal. mandattid eller behörighet. Dessa frågor regleras för närvarande i arbetslöshetskassas stadgar. vilka enligt 4559 i lagrummets gällande lydelse skall fastställas av AMS. AMS har i anslut- ning till Normalstadgarna föreskrivit bl.a. att kallelserna till val av ombud vid föreningstämmor skall utfärdas så att det framgår att samtliga kassa- medlemmar har rätt att delta i valen.

l förevarande paragraf har samlats de bestämmelser av lags karaktär som gäller val av ombud.

l fjärde stycket andra meningen har tagits in ett bemyndigande för regeringen eller AMS att meddela närmare föreskrifter om vad som skall gälla vid val av ombud. Sådana föreskrifter avses reglera distriktsindelning och andra valbestämmclser. Liksom hittills avses dock arbetslöshetskassan i sina stadgar reglera själva valproceduren.

749'

Paragrafens första stycke innehåller en bestämmelse att ett ombud vid föreningsstämman inte får rösta genom ett annat ombud. Denna bestäm—

• Sida 63
•  Original

melse motiveras med det demokratiska intresset av bredaste möjliga repre- sentation vid föreningsstämmorna.

Paragraf'ens andra stycke motsvarar i sak 7 kap. 3 & första stycket LEF. Jävsfallen har tagits upp i följande tre punkter.

Första punkten avser det fall att det är fråga om att väcka talan mot ombudet.

Andra punkten avser frågor om befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot arbetslöshetskassan. Av denna punkt följer bl. a. att ett ombud som är styrelseledamot inte får rösta när det gäller att bevilja honom ansvarsfrihet. Till området för jäv bör enligt denna punkt också frågor om befrielse från andra förpliktelser mot kassan.

I tredje punkten har tagits upp det fall att det är fråga om samma slag av åtgärder som avses i första eller andra punkten. men åtgärden riktar sig mot någon annan. .läv föreligger då för ett sådant ombud som i den aktuella frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot arbetslöshets- kassans.

Jävsbestämmelserna gäller endast själva omröstningen på förenings— stämman. Anledningen härtill är att det kan vara lämpligt att den jävige deltar i behandlingen av ärendet på stämman så att han får tillfälle att utveckla sina synpunkter i frågan.

75s

Denna paragraf motsvaras av 7 kap. 9 & LEF. En viss anpassning har gjorts med hänsyn till de för arbetslöshetskassorna rådande förhållandena.

Paragrafen innehåller bestämmelser om i vad man en föreningsstämma kan med giltig verkan fatta beslut trots att föreskrifterna i lagen eller stadgarna om kallelse och tillhandahållandc av handlingar m.m. inte har iakttagits.

Bestämmelserna om kallelse är av central betydelse föratt medlemmar- na genom ombuden skall kunna utöva sin rätt att delta i arbetslöshetskas- sans förvaltning. Reglerna kan också ses som ett slags minoritetsskydd. Åsidosätts regler rörande de åtgärder som styrelsen skall vidta föratt kalla ombuden till föreningsstämman och ge dem information om ärenden på stämman. medför det därföri regel att föreningsstämmans beslut inte kan anses ha tillkommit i behörig ordning. Det kan därför genom klander bli upphävt enligt 79 &.

Ett åsidosättande sker naturligtvis även när kallelsen eller handlingarna inte har det erforderliga innehållet. Av lagens syfte får anses följa att stämman inte med anledning av ett ärende som anges i kallelsen kan fatta beslut om något som inte rimligen kunde förutses rymmas inom det angivna ärendet. Har i kallelsen t. ex. tagits tipp frågan om fusion med en viss arbeslöshetskassa. får det inte anses tillåtet att stämman i stället fattar beslut om fusion med en annan kassa.

l paragrafens första mening uppställs som en undantagsregel att för- eningsstämma trots fel av ifrågavarande slag kan fatta giltigt beslut. om samtycke till det ges av alla närvarande ombud. Det är också en allmän regel att formella felaktigheter i fråga om kallelse eller i annat avseende

• Sida 64
•  Original

inte gör ett föreningsstämmobeslut ogiltigt, om det är tydligt att felet inte har inverkat på beslutets innehåll.

Enligt paragrafens andra mening kan föreningstämman vidare avgöra ett ärende trots att ärendet inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman. De praktiska fall som här avses är sådana ärenden som skall behandlas på ordinarie stämma och som skall vara angivna i stadgarna. Med ärenden som enligt stadgarna skall före- komma på stämman likställs ctt ärende som ”omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras”. Om stämman fattar beslut i en fråga och beslutet som en mer eller mindre nödvändig eller självskriven följd kräver beslut i ett därmed sammanhängande ärende eller om frågorna annars står i så nära samband med varandra att de rimligtvis bör behandlas och avgöras samtidigt, bör de i förevarande avseende normalt betraktas som en enhet, dvs. som ett ärende.

Såsom framgår av tredje meningen i paragrafen får föreningsstämman också besluta att en extra stämma skall sammankallas för behandling av ärendet.

765

Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 105 första stycket första och andra meningarna LEF. Föreskrifterna reglerar vem som skall öppna föreningsstämman och val av ordförande på stämman. AMS förutsätts utfärda bestämmelser av detaljkaraktär rörande handläggningsordningen vid stämman (jfr 43 å).

77ä

Paragrafen överensstämmer i sak med 7 kap. 13 5 första stycket LEF.

Paragrafen innehåller huvudregeln om vilken röstmajoritet som krävs för ett giltigt föreningsstämmobeslut. Bestämmelsen innebär att i andra frågor än sådana som rör val ställs det krav på absolut röstmajoritet för beslut. [ fall där fler än två förslag har väckts kan det således bli nödvän- digt att ställa voteringsproposition med kontraproposition så att vid den slutliga omröstningen endast två förslag står mot varandra.

I fråga om ordförandens röstning bör framhållas att en ordförande som inte är vald till ombud vid stämman givetvis inte får delta i själva omröst- ningen. Om lika röstetal förekommer i denna. avgör han däremot med sin utslagsröst hur beslutet skall falla.

Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottdragning. Detta innebär att man vid val inte skall tillämpa systemet med voteringsproposition och kontraproposition. Om valet står mellan fler än två, kan därför en av dem få de flesta rösterna och därvid bli vald även om han inte får mer än hälften av samtliga avgivna röster (relativ majoritet). Såsom framgår av sista ledet i tredje meningen kan föreningsstämman emellertid innan valet har påbörjats besluta hur man skall förfara vid lika röstetal.

• Sida 65
•  Original

785

Paragrafen innehåller regler om ändring av en arbetslöshetskassas stadgar. Första stycket innehåller huvudregeln. Där föreSkrivs att beslut om ändring av stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt. om minst tre fjärdedelar av samtliga röstberättigade vid stämman har förenat sig om det. Det bör strykas under att det i förevarande sammanhang är antalet röstberättigade och inte antalet röstande som är avgörande.

Som framgår av andra stycket — som i sak motsvarar 7 kap. 14 å andra stycket LEF — kan i stadgarna ställas villkor som går längre än lagens huvudregel. Ett villkor som dethär kan bli fråga om är en bestämmelse om större majoritet räknad efter huvttdtalet än den av lagen fordrade.

Paragrafens tredje stycke motsvarar 7 kap. 145 fjärde stycket LEF.

79ä

Paragrafen motsvaras närmast av 7 kap. 175 första, andra och fjärde styckena LEF.

Talan mot ett beslut av en föreningsstämma går ut på att beslutet skall förklaras ogiltigt eller ändras på grund av att det inte har tillkommit i laga ordning eller på grund av att det till sitt innehåll är rättsstridigt. Liksom enligt gällande lag dras en gräns mellan å ena sidan de fall då klandertalan mot stämmans beslut måste väckas inom viss tid för att klanderrätten inte skall upphöra och beslutet därigenom blir giftigt och å andra sidan de fall då lagen inte fastställer någon tid för talan mot beslutet. De sistnämnda fallen brukar betecknas som nullitetsfall. Inte heller i sådana fall kan emellertid ogiltighetcn alltid göras gällande hur länge som helst. Längre tids passivitet kan enligt allmänna rättsregler ha den verkan att rätten att föra talan mot beslutet går förlorad.

Om ett beslut av föreningsstämman inte har tillkommit i behörig ord- ning eller annars strider mot lagen eller mot stadgarna. kan enligt paragra- fens första stycke talan föras mot arbetslöshetskassan om upphävande eller ändring av beslutet. En förutsättning är att ett föreningsstämmobeslut föreligger. även om det är behäftat med fel i formellt eller materiellt avseende.

Berättigade att föra talan är medlemmar. styrelsen. styrelseledamöter och kassaföreståndaren. När lagen säger att talan kan föras av en medlem är förutsättningen att han är medlem när talan utförs. Däremot krävs inte att han var medlem när beslutet fattades. Även beträffande styrelseleda- möter och kassaföreståndaren gäller att de måste inneha sitt uppdrag när de väcker talan och så länge de för talan. Vid avgörande om talan skall väckas eller inte handlar de under samma skyldighet mot arbetslöshetskas- san att iaktta dennas intressen som annars vid utövande av sitt uppdrag som styrelseledamot eller kassaföreståndare. De har alltså talerättcn fram- för allt i kassans intresse. Detta innebär bl.a. att de i vissa fall kan anses skyldiga att väcka klandertalan (jfr. vid 69 5 ovan).

Talan skall enligt paragrafens andra stycke. första meningen. väckas inom tre månader från dagen för beslutet. I andra meningen samma stycke

• Sida 66
•  Original

sägs att rätten till talan är förlorad. om talan inte väcks inom denna tid. Denna tidsfrist gäller självfallet inte de s.k. nullitetsfallen. [ 7 kap. 175 tredje stycket LEF har tagits in en föreskrift som uttryckligen anger att talan får väckas även efter utgången av tremånadersfristen. om beslutet genom sitt innehåll eller tillkomstsätt innefattar ett så allvarligt åsidosät— tande av lagen eller stadgarna att det anses som en nullitet. Denna regel ger endast uttryck för vad som följer av allmänna rättsgrundsatser och behö— ver därför inte lagtästas för att gälla. Med hänsyn till den fortlöpande tillsyn av arbetslöshetskassornas verksamhet som AMS utövar har det inte ansetts föreligga något behov av att i ALF—lagen bekräfta principen. ' Enligt paragrafens tredje stycke gäller en dom varigenom töreningsstäm- mans beslut upphävs eller ändras även för dc medlemmar som inte har fört talan. Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är törenings- stämmans beslut sådant som enligt denna lag skall anmälas för registrering och har det upphävts eller ändrats genom dom som vunnit laga kraft eller har genom beslut under rättegången förordnats att föreningsstämmans beslut inte får verkställas, skall rätten underrätta AMS för registrering.

805

Paragrafen motsvarar i huvudsak 7 kap. 18 & LEF.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som skall ske. om styrelsen vill väcka talan mot arbetslöshetskassan, samt bestämmelser om verkan av skiljedomsklausul i en kassas stadgar.

Om styrelsen vill väcka talan mot kassan. skall enligt första stycket en föreningsstämma sammankallas för val av ställföreträdare att föra kassans talan i tvisten. Stämning delges den på töreningsstämman särskilt valde ställföreträdaren.

Av andra stycket framgår att ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan arbetslöshetskassan och styrelsen. styrelseledamot. kassaföreståndaren el- ler kassamedlem skall hänskjutas till skiljemän har samma verkan som skiljeavtal. Om styrelsen begär tillämpning av förbehållet, tillämpas lörsta stycket. Det innebär att en föreningsstämma skall sammankallas för val av ställföreträdare att föra kassans talan vid tvisten. Är det fråga om klander- talan av styrelsen mot en föreningsstämmas beslut. gäller tidsfristen i 79 å andra stycket. Enligt nämnda stycke skall ansökan om stämning göras hos rätten inom tre månader från dagen för beslutet. Denna regel kan inte tillämpas i fråga om skiljemannatörfarande. I stället föreskrivs i andra stycket tredje meningen att när det gäller klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut styrelsen har bevarat sin talan, om den inom den klandertid som avses i 79 å andra stycket har kallat till töreningsstäm- ma enligt första stycket.

815

Av paragrafens första stycke framgår att en arbetslöshetskassa alltid skall ha minst två revisorer och personliga suppleanter för dessa. Revisorerna

• Sida 67
•  Original

skall i normalfallet väljas av föreningsstämman. Av sista ledet i andra meningen framgår emellertid att arbetslöshetskassan i stadgarna kan före- skriva annat förfarande. I denna del hänvisas vidare till 43 Q'.

Andra stycket i paragrafen motsvarar 8 kap. 35 första stycket tredje meningen LEF.

Av tredje stycket framgår att minst en av revisorerna alltid skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor. Bestämmelser om auktorisa- tion och godkännande fmns i förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer samt i kommerskollegiets revisorskungörel- se (KFS 1973:6). Till revisor kan utses även auktoriserat eller godkänt revisionsbolag.

825

_Paragrafens första stycke överensstämmer med 8 kap. l å andra stycket LEF. Någon maximitid anges inte för revisorernas uppdrag. utan reviso- rerna utses för den tid som anges i stadgarna. Ett revisorsuppdrag kan gälla tills vidare eller för viss tid. I det sistnämnda fallet skall bestämmas att uppdraget skall upphöra vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval skall hållas.

Andra stycket motsvarar i sak 8 kap. 85 ljärde stycket LEF. Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer hinder för honom enligt 81 eller 83 5 eller enligt stadgarna och det inte finns någon suppleant för honom. skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden. Detta innebär att styrelsen kan behöva utlysa extra föreningsstämma för val av en revisor eller att i förekomman- de fall anmoda utomstående att utse en ny revisor.

835

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 8 kap. 7 _5 första stycket LEF.

Av första punkten i paragrafen framgår att den inte kan vara revisor som är styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan eller biträ- der vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller kassans kontroll däröver. Enligt andra punkten gäller detsamma den som är anställd hos kassan. I tredje punkten anges de släkt-, svåger- och närståendeband som konstituerar revisorsjäv.

845

Paragrafen motsvaras närmast av 505 EFL — till vilket lagrum 625 förevarande lag i dess nuvarande lydelse hänvisar — samt av 531 Nor- malstadgarna.

Av första stycket framgår att revisorerna när som helst får gå igenom arbetslöshetskassans tillgångar och bokföring. Deras granskning är alltså inte begränsad till årsredovisningen.

Enligt andra stycket skall styrelsen och kassaföreståndaren lämna de

• Sida 68
•  Original

upplysningar och det biträde som revisorerna begär. Detta innebär bl.a. att ledningen för arbetslöshetskassan inte har rätt att hemlighålla någon- ting rörande kassans angelägenheter i förhållande till revisorerna.

859"

Paragrafens första stycke överensstämmer med 8 kap. 10 & första stycket LEF. Stycket innehåller allmänna bestämmelser om en revisors åliggan- den. En revisors uppdrag omfattar alltså tre delar: löpande granskning av arbetslöshetskassans räkenskaper. granskning av bokslut och årsredovis- ning samt vad som brukar kallas förvaltningsrevisionen. Den sistnämnda granskningen går främst ut på att upptäcka eller förebygga olagliga eller i övrigt olörsvarliga förvaltningsåtgärder. Vägledande för granskningens omfattning är god revisionssed. Föreningen Auktoriserade Revisorers FARs rekommendationer samt kommerskollegiums uttalanden utgör rikt- linjer vid tillätnpningen av begreppet god revisionssed.

Andra stycket motsvarar i tillämpliga delar 8 kap. 12% LEF. För att identifiera årsredovisningen såsom den vilken har granskats vid revi- sionen skall revisorerna skriva en hänvisning till revisionsberättelsen se- dan de har slutfört granskningen av redovisningen. Om revisorerna anser att balansräkningen eller resultaträkningen inte bör fastställas. skall de på sedvanligt sätt anteckna detta på årsredovisningen.

86 #

Paragrafen har med utgångspunkt i vad som enligtå3l andra stycket Normalstadgarna gäller för arbetslöshetskassorna utformats efter mönster av 8 kap. 13 & LEF.

Revisorerna skall enligt första stycket för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till löreningsstämman. Berättelsen skall innehålla utta— lande om årsredovisningen har gjorts upp enligt gällande lag och stadgar och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna samt ett förslag i fråga om fastställande av balansräkning och resultaträkning. Eftersom resultaträk— ningen och balansräkningen enligt 88 å andra stycket skall upprättas enligt bokföringslagens bestämmelser. skall revisorernas uttalanden göras också med beaktande av den lagens regler.

Revisionsherättelsen skall enligt paragrafens andra stycke överlämnas till arbetslöshetskassans styrelse senast en månad efter det att revisorerna har erhållit redovisningshandlingarna. Enligt 89% andra stycket skall ar— betslöshetskassans ledning senast den 31 mars avlämna redovisningshand- lingarna för det förflutna räkenskapsåret till revisorerna. Revisorerna skall återlämna redovisningshandlingarna samtidigt som de lämnar revisions- berättelsen.

8738

Paragrafen överensstämmer med 8 kap. 15% LEF. Revisorn har rätt att närvara vid Rireningsstämmorna. Han har även rätt att yttra sig på stäm-

• Sida 69
•  Original

man i angelägenheter som hör under hans granskning. Han är skyldig att närvara vid en föreningsstämma. om ärendenas beskaffenhet gör det på- kallat. I många fall är emellertid förhållandena sådana att revisorn inte behöver närvara.

88å

Paragrafens första stycke överensstämmer i sak med 9 kap. 15 första stycket LEF. Arbetslöshetskassorna skall för varje räkenskapsår avge årsre- dovisning. Den skall bestå av resultaträkning. balansräkning och förvalt- ningsberättelse. Redovisningen skall alltså innehålla dels en redogörelse för intäkter och kostnader under räkenskapsåret, dels en redogörelse för kassans ställning vid räkenskapsårets slut och dels en berättelse om verk- samheten under räkenskapsåret.

Av andra stycket i paragrafen följer att bokföringslagens bestämmelser skall iakttas när resultaträkningen och balansräkningen upprättas. Andra meningen i detta stycke överensstämmer med 9 kap. 95% första stycket LEF. Förvaltningsberättelsen skall i enlighet med denna bestämmelse upprättas med iakttagande av god revisionssed (jfr. vid 85 & ovan).

899"

Paragrafens första stycke överensstämmer med 9 kap. 29" andra stycket LEF.

Andra stycket motsvarar i sak en regel i Normalstadgarna 525. Årsre- dovisningshandlingarna för det gångna räkenskapsåret skall lämnas till revisorerna senast den 31 mars. Eftersom räkenskapsåret enligt 905 sammanfaller med kalenderåret skall räkenskaperna alltid avse den 31 december.

Föreskriften i tredje stycket överensstämmer med 9 kap. 35 andra stycket första meningen LEF.

9053

Till denna paragraf har överförts de bestämmelser som finns i 61 5 i det lagrummets nuvarande lydelse. Paragrafen är i sak oförändrad. En språklig redigering har verkställts.

91;

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 12 kap. 1 _5' första stycket och 3 & första stycket LEF.

Första stycket innehåller bestämmelser om fusion mellan arbetslöshets- kassor genom absorption. Förfarandet innebär att en arbetslöshetskassa (den överlåtande kassan) upphör genom att gå upp i en annan kassa (den övertagande kassan). Den överlåtande kassans medlemmar blir medlem- mar i den övertagande kassan. Denna övertar samtidigt den överlåtande kassans tillgångar och skulder. Fusionen grundas på ett avtal mellan de

• Sida 70
•  Original

båda kassorna.

En absorption kan också enligt paragrafens första stycke verkställas så att den överlåtande arbetslöshetskassan går tipp i två eller flera övertagan— de kassor.

Andra stycket behandlar fusion genom kombination. Detta slag av fu— sion innebär att två eller flera arbetslöshetskassor (överlåtande kassor) uppgår i en ny kassa (övertagande kassa) som bildas i och med fusionen. Medlemmarna i de överlåtande kassorna blir genom fusionen medlemmar i den nya kassan. De överlåtande kassorna upplöses och deras tillgångar Och skulder övertas av den nya kassan.

Av paragrafens tredje stycke framgår att ett fusionsavtal för att bli giltigt skall godkännas av föreningsstämman i den överlåtande arbetslöshetskas— san eller. i fall som avses i andra stycket, de överlåtande kassorna. Det finns däremot inget krav på att fusionsavtalet skall godkännas av för— eningsstämman i övertagande kassa. Från en övertagande kassas sida får fusionen betraktas i det närmaste som ett avtal av större betydelse. Styrel— sen i den övertagande kassan är därför behörig att på den kassans vägnar besluta om fusionen. I praktiken torde emellertid ett avtal om fusion anses så betydelsefullt att styrelsen inhämtar föreningsstämmans godkännande. Om fusionen gör det nödvändigt att ändra stadgarna, fordras dessutom medverkan av föreningsstämman i den övertagande kassan på den grun- den.

De ekonomiska frågor m.m. som följer med fusionen skall regleras i fusionsavtalet. Den överlåtande arbetslöshetskassans samtliga rättigheter och skyldigheter övergår genom fusionen på den övertagande kassan. Vid fusion mellan två kassor är det inte möjligt att begränsa transaktionen till att gälla endast vissa av den överlåtande kassans tillgångar och skulder. Vid fusion som verkställes i enlighet med första stycket tredje meningen skall det i fusionsavtalen ske erforderlig fördelning mellan de övertagande kassorna.

Av paragrafens tredje stycke framgår vidare att ett avtal om fusion skall godkännas — förutom av föreningsstämman i överlåtande kassa — också av AMS.

I tredje stycket andra meningen hänvisas till 78 g". Hänvisningen innebär att samtliga där angivna regler om majoritet resp. registrering är tillämpli- ga även vid kassans beslut om fusion

92g

Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.10) föreslås gällan- de regler om likvidation och upplösning av en arbetslöshetskassa ersättas av ett modifierat fusionsförfarande. Förevarande paragrafinnchåller före- skrifter om fusion av denna art. '

Paragrafen reglerar vidare den situationen då en arbetslöshetskassa öns- kar träffa avtal om fusion, men då enighet om genomförande av denna eller om hur fusionen skall gå till inte kan uppnås med annan kassa. AMS ' fattar efter hörande av samtliga arbetslöshetskassor beslut om fusion i ett sådant fall. '

• Sida 71
•  Original

Vidare föreskrivs i paragrafens andra stycke att en arbetslöshetskassa skall upplösas genom fusion i vissa fall. De fall som avses är bl.a. att medlemsantalet nedgått under det minsta tal som enligt lagen skall gälla. [ stadgarna kan även föreskrivas att kassan skall ha ett medlemsantal som överstiger det av lagen angivna. [ så fall skall kassan upplösas genom fusion om det talet underskrids. Beträffande de regler som skall gälla när medlemsantalet understiger den gräns som lagen ange'r hänvisas vidare till Övergångsbestämmelserna nedan. Som framgår av stycket skall fusion också ske i vissa andra fall.

Beslut om fusion enligt andra stycket fattas av AMS. Denna myndighet beslutar också om mellan vilka kassor fusionen skall ske och hur den skall gå till. Bestämmelsen är ett uttryck för den tillsynsfunktion som AMS har. Vid fusion enligt detta stycke ligger alltså den formella beslutanderätten hos AMS. Om enighet om fusion kan nås mellan arbetslöshetskassor bör självfallet fusionen genomföras i enlighet härmed. om inte särskilda skäl talar för motsatsen.

Av tredje stycket framgår att samtliga arbetslöshetskassor skall ges till— fälle att yttra sig i ärendet innan AMS fattar beslut om fusion. Detta gäller även fusion som avses i andra stycket.

AMS beslut i ett ärende om fusion kan enligt 98 5 tredje stycket överkla- gas hos regeringen av de arbetslöshetskassor som berörs av beslutet.

955

De bestämmelser som i denna paragraf tidigare har reglerat AMS möjlig- heter att ansöka om likvidation av en arbetslöshetskassa. dvs. viss del av tredje stycket och hela fjärde stycket, har utgått. Ändringen är en följd av att likvidationsinstitutet ersatts med nya regler om fusion (se vid 91 och 92 55 ovan). Resterande del av tredje stycket. som avser AMS möjlighet att förklara en arbetslöshetskassa förlustig statsbidrag, har flyttats till 96 5.

965

Denna paragraf motsvarar i sak gällande lydelse av 955 tredje stycket första meningen. Bestämmelsen reglerar förutsättningarna för ett beslut av AMS om att arbetslöshetskassa skall förklaras gå miste om rätt till statsbi- drag.

96 a 5 I tredje stycket har tagits in en hänvisning till bestämmelserna om överkla- gande. Föreskriften motsvarar i sak gällande lydelse av 99 5 tredje stycket.

985

I tredje stycket har tillagts att AMS beslut om fusion får överklagas endast av en arbetslöshetskassa som berörs av beslutet. Som sådan arbetslöshets- kassa räknas inte en kassa som bara har fått tillfälle att yttra sig på grund av bestämmelsen 92 5 tredje stycket. '

• Sida 72
•  Original

99—10155

Paragraferna har utformats efter förebild av 23—25 55 förvaltningslagen (1986:223). Den i förvaltningslagen använda termen ”myndighet" har emellertid ansetts passa mindre väl i förevarande sammanhang. I stället begagnas uttrycket "instans” genomgående. Med undantag av att tiden för överklagande är två månader för samtliga beslut motsvarar paragraferna gällande ordning.

1025

Denna paragraf motsvarar det tidigare fjärde stycket i 99 5.

1035

Paragrafen motsvaras närmast av 15 kap. 3 5 LEF.

Enligt gällande rätt anses att ett förhållande som inte har blivit kungjort inte heller kan åberopas mot annan än den som kan visas likväl ha känt till förhållandet. Genom förevarande paragraf likställs det som blivit infört i AMS register över arbetslöshetskassor med förhållande som kungjorts. Bestämmelsen har den verkan att tredje man skall anses ha kännedom om det som har blivit infört i AMS register över arbetslöshetskassorna. Un- dantag görs dock för det fall att det av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som registrerats.

1045

Bestämmelsen i denna paragraf motsvarar i allt väsentligt gällande lydelse av 101 5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av punkten 2 framgår att en arbetslöshetskassa som har registrerats före ikraftträdandet kan fortsätta sin verksamhet även om medlemsantalet vid ikraftträdandet understiger 10000 eller efter denna tidpunkt sjunker under detta tal. För en sådan kassa finns inte heller något hinder mot att inregi- strera ändringar i stadgarna. Den nya föreskriften i 42 5 om medlemsanta- let får alltså betydelse endast om beslut beträffande registrering fattas efter ikraftträdandet. Som framgår av 91 5 andra stycket kan fusion ske bl.a. genom att två eller flera arbetslöshetskassor uppgår i en ny kassa som bildas i och med fusionen (fusion genom kombination). Självfallet skall den nya regeln om medlemsantal tillämpas även på en arbetslöshetskassa som bildats på detta sätt. Detta medför att AMS inte skall godkänna fusionsavtalet om medlemsantalet i den nybildade kassan understiger 10000 medlemmar. Sjunker medlemsantalet i en sådan kassa under det angivna talet skall fusion ske enligt 92 5 andra stycket.

Enligt gällande ordning skall ett beslut av en arbetslöshetskassa överkla- gas inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. En

• Sida 73
•  Original

begäran om omprövning enligt 96 a 5 skall göras inom samma tid. Genom de nya föreskrifterna i 96 a och 99 55 förlängs tiden för begäran om omprövning och för överklagande av en arbetslöshetskassas beslut till två månader. Av tredje punkten övergångsbestämmelserna framgår att äldre bestämmelser om omprövning av beslut och om överklagande av beslut fortfarande skall gälla i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträ- dandet. Detta innebär att en arbetslöshetskassa som fattar ett beslut t. ex. den 20 december 1991 skall underrätta klaganden om att tiden för begäran om omprövning eller för överklagande är tre veckor.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring. 2. lag om ändring i lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram. _

• Sida 74
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändringi lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsför—

säkring'

dels att 2. 9. 26 och 105 55 skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 45. 49. 50. 60, 66. 67. 70. 89, 100 samt 101 åå skall utgå.

dels att i 20. 27. 28. 33. 55. 57. 93 och 94 åå orden "erkänd arbetslöshets- kassa” i olika böjningsformer skall- bytas ut mot "arbetslöshetskassa" i motsvarande form.

dels att 1. 3. 10, 34. 38—54. 56. 58—92. 95—96a, 97—10455. rubriken till andra avdelningen samt rubrikerna närmast före 38, 58, 88 och 104 55 skall ha följande lydelse.

dels att rubrikerna närmast före 62 och 64 åå skall sättas närmast före 81 respektive 72 &.

dels att det närmast före 42. 47 och 91 åå skall införas nya rubriker av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

lå

Arbetslöshetsförsäkring en hand— ' has av erkända arbetslöshetskassor. Dessa står under tillsyn av arbets- marknadsstyrelsen.

3ä

Försäkrad enligt denna lag är var och en som är medlem i erkänd ar- betslöshetskassa. '

F ärerlagen lydelse

Arbetslöshetsförsäkring en hand- has av arbetslöshetskassor som har registrerats enligt denna lag. Dessa står under tillsyn av arbetsmark- nadsstyrelsen. Närmare bestäm- melser om arbetslös/1etskassor finns i andra avdelningen.

Försäkrad enligt denna lag är var och en som är medlem i en registre- rad arbetslöshetskassa.

105

Försäkrad som omedelbart före inträdet i erkänd arbetslöshetskassa varit medlem i annan sådan kassa får för uppfyllande av medlems- och arbetsvillkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan. Vad nu har sagts gäller utan hinder av vad som kan lzaji'ireskri vits enligt 9 &.

Försäkrad som omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har varit medlem i annan sådan kassa får-för uppfyllande av medlems- och arbetsvillkoret tillgodoräkna sig tid iden kassan.

34ä

Finner erkänd arbetslöshetskassa

' Lagen omtryckt 1982z432.

Finner arbetslöshetskassa att för-

• Sida 76
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lvdelse

att försäkrad medlem, som medve— tet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för bedömande av hans rätt till er- sättning, icke bör uteslutas ur kassan enligt 5.15? denna lag, kan kassan i stället frånkänna honom rätt till ersättning för en tid av högst ett år.

l-"kireslagen lvdelse

säkrad medlem. som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för bedö- mande av hans rätt till ersättning. inte bör uteslutas ur kassan enligt 48 &" denna lag. kan kassan i stället frånkänna honom rätt till ersätt- ning för en tid av högst ett år.

Förekommer sannolika skäl att försäkrad gjort sig skyldig till förfarande som avses i första stycket. kan ersättning som tillkommer honom innehål- las i avvaktan på utredning i ärendet. Beslut enligt första eller andra stycket skall av kassan ofördröjligen. anmälas till arbetsmarknadsstyrelsen.

Bestämmelser om erkända ar- betslöshetskassor Allmänna bestämmelser

Bestämmelser om arbetslöshets- kassor Inledande bestämmelser

385

Erkänd arbetslöshetskassa regi- streras hos arbetsmarknadsstyrel— sen.

Med registreringen följer rätt till Statsbidrag enligt de bestämmelser som gäller därom.

Denna lag äger icke tillämpning på facklig organisation eller annan liknande förening för vårdande av yrkesangelc'igenheter av den anled- ningen att föreningen meddelar itn- derstöd vid arbetslöshet.

En förening får registreras som arbetslöshetskassa. om föreningen har till ändamål att ge sina med- lemmar ersättning vid arbetslöshet.

39 52

Erkänd arbetslöshetskassa skall till medlemmarna utgiva ersättning vid arbetslöshet enligt denna lag.

Kassan får ej utöva annan verk- samhet än sådan som avses i första

2 Senaste lydelse 1989z426.

En arbetslöshetskassa skall i en- lighet med bestämmelserna i denna lag till medlemmarna utge ersätt- ning vid arbetslöshet.

En arbetslöshetskassa har rätt till statsbidrag får ersättning som beta- las ut i enlighet med bestämmelser- na i denna lag. Om en arbetslöshets- kassa liar jätt statsbidrag utan att vara berättigad till det eller harfått när stort bidrag. skall kassan betala tillbaka bidraget.

En arbetslöshetskassa får inte ut- öva annan verksamhet än sådan

• Sida 77
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

stycket eller använda medel för än- damål som är främmande för sådan verksa m het. .4 rbetsmark nadsstvrel- sen får dock. om särskilda skäl före- ligger. medge undantag från denna regel.

Föreslagen lydelse

som avses i första stycket eller an- vända medel för ändamål som är främmande för sådan verksamhet. Regeringar; eller, efter regeringens bestämmande. arbetsmarknadsstv- relsen får medge undantag från denna föreskrift. om särskilda skäl föreligger.

405

För erkänd arbetslöshetskassas förbindelser svarar endast kassans tillgångar inbegripet förfallna men ej erlagda anif ter.

För en arbetslöshetskassas för- bindelser svarar endast kassans till- gångar. I tillgångarna inräknas av- gifter oeh andra belopp som harför- ,lallit till betalning. även om de ännu inte har betalts.

415

Innan erkänd arbetslöshetskassa registrerats, kan den ej förvärva rät- tigheter eller ikläda sig skyldigheter eller vara part inför domstol eller annan myndighet. Sedan styrelse utsetts. kan dock dennafära talan i mål rörande kassans bildande.

En arbetslöshetskassa som har re- gistrerats kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och and- ra nt_t-'ndiglteter.

Handlar medlemmar i kassan eller ledamöter av dess .t'l_l-'I'('l.$'£' eller andra på kassans vägnar. innan den registre- rats. svarar de som deltagit i åtgärden eller beslutet därom solidariskt för upp- kontna förbindelser.

43

För att förening skall kunna regi- streras som erkänd arbetslöshets- kassa fordras att föreningen

]. har minst 1500 medlemmar.

2. antagit stadgar och utsett sty- relse och revisorer enligt denna lag.

Om särskilda skäl föreligger kan arbetstnarknadsst_t-'relsen medge att _.lörening med mindre antal medlem- mar än som sägs iförsta stycket I får registreras.

435

Sammanf'aller det avsedda verk- samhetsområdet för kassa som sö- ker registrerin_1_.r helt eller till huvud- saklig del med verksanthetscmirädel

Bildandet av en arbets/('ishets-

kassa

tf./J

För att en förening skall kunna registreras som arbetslöshetskassa fordras att föreningen har minst [0000 medlemmar samt att deti i enlighet med bestämmelserna i den- na lag har antagit stadgar och utsett styrelse och revisorer.

En arbetslöshetskassas stadgar skall av/ltttas enligt norm('t/stadgar som fastställs av arbelsmarknads- styrelsen.

• Sida 78
•  Original

Bilaga 2

Nu va rande lydelse

för redan registrerad arbetslöshets- kassa och kan på grund härav vätt- tas uppkomma olägenheter med hänsyn till _lörsäkringsverksamhe- tens ändamålsenliga bedrivande. för registrering vägras.

[föreslagt-rn lydelse

Stadgarna skall ange

1. arbetslös/1etskassansfirma.

2. kassans verksamhetsomräde med uppgift om kassan är avsedd

för anställda. företagare eller båda dessa kategorier.

3. den ort 1" Sverige där kaSsans styrelse skall lta sitt säte.

4. de villkor som skall gälla för inträde i kassan och för uteslutning av medlem.

5. hur ersättning skall betalas,

6. hurfasta avgifter skall betalas,

7. påföljden av försummelse att till kassan betala-fäst avgift eller ut- taxerat belopp.

8. antalet .st_i--'re/seledamöter. revi- sorer och suppleanter för dem. hur de skall tillsättas och tiden för deras

. uppdrag.

9. bestämmelser om förenings- stämma.

10. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,

1]. tid för ordinarie förenings- stämma.

12. inom vilken tid och hur för- eningsstämman skall sammankal- las samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas el- ler ombudens kännedom. samt

13. inom vilken tid och hur en medlem. som vill få ett iirende be- handlat vid en Jörerzingsstätnma. skall begära det.

A rbetsmarknadsstyrelsenfär med- ge att en arbets/(fishetskassas stadgar innehåller annat än det som anges i andra stycket. om det föreligger sär- skilda skä/.

Bestämmelserna i andra stycket 8 gäller inte arlnf'tstagarrepresenttm- ter som har utsetts ett/igt lagen (1987: 1245) om styrelserepresenta- tionför de privatanställda.

445

För bildandet av erkänd arbets- löshetskassa för företagare _fördras tillstånd av regeringen.

En arbetslös/7etskassas hrma skall innehålla ordet "arbetslöshets— kassa".

Firman skall tydligt skilja sigfrän annan förut registrerad. ännu bestä—

• Sida 79
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen [_l-'delse

ende arbetslös/1etskassas firma.

Endast arbetslt'ishetskassa jär i sitt jirma använda benämningen ar- betslös/ietskassa eller jörkortning därav.

45 53

Erkänd arbetshfishetskassas stad- gar skall i tillämpliga delar och i enlighet med denna lag avla/tas en- ligt normalstadgar som jastställs av arbetsmarknadsst_1-'relsen.

Stadgarna skall ange

] . kassans jfr/na.

2. kassans verksamhetsomräde med uppgift huruvida kassan är av- sedd jör anställda eller jöretagare eller/ör bådadera kategorierna.

3. den art inom riket där kassans styrelse skall lta sitt säte.

4. de villkor som skall gälla jör inträde i kassan och för uteslutning av medlem.

5 . vad som skall gälla beträtjande med/emn'zarnas jörn-uiner och skyl- digheter i arbetslöshetsjl'irsäkringen samt ordningen jör utbetalning av ersättning.

6. storleken av de fasta avgi/ler. .som skall erläggas till kassan. och ordningen för avgijternas erläggan- de.

7. påjö/jden av försummelse att till kassan erlägga fast avgi/t eller titttt.x'erat belopp.

8. antalet st)-'relseledamöter, revi- sorer och suppleanterjör dent, sättet jör deras tillsättande och tiden jör deras uppdrag.

9. bestämmelser om jörenings- stämma och hur dess bejbgenhet ska/l utövas.

10. om jöreningsstärnmans bejb- genhet skall utövas av därtill utsed- da ombud. antalet ombud. hur de skall utses samt tiden jör deras tipp- drag.

II. tid jör ordinarie förenings- stämma.

I 2. det sätt varpå kallelse till för- eningsstämma skall ske och andra

3 Senaste lydelse l988:645.

En arbetslös/tetskassa registreras hos arhetsmarknadsstvrelsen.

Registreringen gäller från den dag då ansökan kom in till arbets- marknadsstvrelsen.

Samtnan/aller det avsedda verk- samhetsområdet för en arbetslös- hetskassa helt eller till huvudsaklig del med verksamhetsområdetför en redan registrerad arbetslöshetskas- sa, jär registrering vägras.

Prop. l990/911160

• Sida 80
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

meddelanden bringas till medlem- marnas eller ombudens kännedon'i samt den tid jöre stämman då jör- slag. som enskild medlem önskar få behandlat. skall vara styrelsen till- handa och den tid då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna.

13. har vid kassans upplösning skall jötjaras med kassans behållna tillgångar.

Stadgarna/är ei utan medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen inne- hålla annat än som angivits i andra stycket.

Bestämmelserna i andra stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentan- ter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelserepresenta- tion för de privatanställda.

F öres/(igen lydelse

465

Erkänd arbetslöshetskassas jirma skall innehålla orden "erkänd ar- betslös/tetskassa

Annan än erkänd arbets/c'ishets- kassa jär ej [ sinjirma eller eljest vid beteckning av rörelsen använda or- det ””arbetslös/zetskassa" tillsam- mans med ordet "erkänd" eller på annat sätt ijirman intaga något. som kan ge skett av attjirman inne- has av erkänd arbetslöshetskassa.

Firman skall I).-'dligt ski l/a sig från annan jö'rut registrerad. ännu bestä- ende erkänd arbet.s'löshetskassasjir— ma. För registrering av erkänd ar- betslös/zetskassas jirma gäller i öv- rigt vad som _ jöreskri ves i jirma/agcn (1974: 156).

Om ett jörpliktelse uppkommer genom en åtgärd på en förenings vägnar jöre registrering såsom ar- betslöshetskassa. svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden so- lidariskt för jörpliktelsen. Vid regis- treringen övergår ansvaret på ar- bets/("ishetskassan. om jörpliktelsen har tillkotnmit eller det attjörening— en bildats.

Arbetsläslletskassans medlemmar m. m.

479'

.—'tnsökan om registrering av er- känd arbetslt'ishetskassa göres skrift- ligen av kassans styrt-'lse.

Vid ansökningshandlingen skall fogas

] . två avskri/ter av kassans stad— gar.

2. avskri/l av protokoll som jö'rts

Rätt att bli medlem i en arbetslös- ltetskassa ltar var och en som upp/yl- ler bestänune/serna i kassans stad— gar om arbete inom dess verksam- hetsomräde. Rätt att bli medlem har dock inte den som

]. är medlem i en annan kassa.

2. ltar_/_i-'llt 64 är. eller

• Sida 81
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

vid konstituerande sammanträde och som utvisar att stadgarna anta- gits.

3. avskrift av protokoll eller an- nan handling vara v framgår att sty- relse och revisorer utsetts.

4. skriftliga uppgifter rörande medlemmarnas antal och tilljörsäk- rade förmåner ävensom angående kassans tillgångar och skulder samt av samjund. inrättning eller annan gjord zttjästelse om bidrag till kassan.

De uppgifter som avses i andra stycket 3 skall avfattas enligt jor- mulär som fastställes av arbets- marknadsstyrelsen och skall vara styrkta med styrelse/edan:öternas egenhändiga. bevittnade namnnn- derskrifter.

Föreslagen lydelse

3. jörvärvsarbetar i genomsnitt mindre ätt I 7 timmar per vecka.

48 54

Ansökan om registrering skall också innehålla uppgtjter om kas- sans postadress. om st yrelseledamö- ters, revisorers och eventuella supp- leanters fullständiga namn. med- borgarskap och postadress samtför— klaring att dessa personer ej är underåriga eller har jörvaltare en- ligt I 1 kap. 7 åföräldrabalken.

Om en styrelseledamot eller supp- leant har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om stjfre/serepresenta- tion jör de privatanställda. skall det- ta anges i ansökningshandlingen.

I ansökningshandlingen skall an- ges av vilka och. httr kassans jirma skall tecknas. om ej denna befogen- het skall utövas endast av styrelsen. Skall firman tecknas av annan än styrelseledamot eller styrelsesupple- ant. gällerfi'irsta stycket även ifråga om sådan firmatecknare.

Har ej den som ensam eller ge- mensamt med annan får teckna kassans jirnta egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansöknings- handlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteck-

4 Senaste lydelse 1988: 1302

Arbetslöshetskassans styrelse får från medlemskap i kassan utesluta den som

]. inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna uppfyllt bestämmelse i kassans stad- gar om arbete irtom visst verksam- hetsontråde. eller

2. medvetet eller av grov vårdslös- het har lämnat oriktig eller vilsele- dande uppgift angåendeförhållande av betydelse för hans rätt till med- lemskap eller ensättni ng.

Vad som sägs i första stycket lfär inte tillämpas i fråga om försäkrad som inne/tar anställning enligt lagen (1989-125) om särskilda in- skolningsplatser ltos offentliga ar- bets gi va re.

• Sida 82
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

ningen fintts. Namnteckning skall vara styrkt av vittnen.

Föreslagen lydelse

49å

Över erkänd arbetslöshetskassas medlemmar skall finnas förteck- ning. Denna skall för varje n-zedlem innehålla uppgift om fullständigt natnn, personnummer. senast kän- da hemvist oclt tidett för inträdet [ kassan.

Förteckningen skall förvaras på betryggande sätt.

Ett ärende om uteslutning av en n-tedletn ett/igt 48 .l' . första stycket får inte avgöras utan att medlemmen har underrätta/s om en uppgift som har tillhör/s ärendet genom någon annan än ltonotn själv och ltan har fått tillfälle att yttra sig över den. Medlem skall anses ha fått under- rättelse som nu sagts om uppgiften ltar avsänts i rekommenderat brev ttndcr hans vanliga adress.

505

Rätt att bli medlem i erkänd ar- bets/(fishetskassa tillkommer var och en som uppfyllerföreskrift i kassans stadgar om arbete inorn dess verk- samhetsotnråde.

Från rätt att bli medlem i kassa skall uttdantagas _

1. den sotn är tnedlent i annan arbetslös/zetskassa.

2. den sotn icke fyllt 15 år,

3. den som jjfllt 64 år.

4. den som förvärvsarbetar mind- re äti tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt mindre ätt 1.7 timtnar per vecka.

I ett beslut om uteslutning _ft'ån medlemskap skall attgesfr. o. m. vil- ken dag avgången ur arbetsltft'shets- kassan skall ske.

Om ett uteslutningsbeslut som av- ses i 48 & jötsta stycket Ifa/tas un- der tid då medlemmen har rätt till dagpenning. skall beslutet träda i kraft när ltans rätt härtill upphör.

sig—*"

Från rätt att kvarstå som tnedletn [ kassa får uttdatttagas

] . den sotn ej ttppf_i--'llt.*t' och ej hel- ler tttider minst sex av de senaste tolv månaderna uppfyllt föreskrift i kassans stadgar om arbete inom visst verksattthetsomräde,

2. den som medvetet eller av grov vårdshft'shet län-mar oriktig eller vil- seledande uppgift angående förhål- lattde av betydelse för hans rätt till medlemskap eller ersättning,

3. ten som underlåter att ställa sig till efterrf'ittelse kassans stadgar eller .vt_t-'relsetts behörigen utfärdade föreskrifter.

Från rätt att kvarstå som medlem

5 Senaste lydelse l989z426.

En tnedletn har rätt till utträde ur arbetslöshetskassan efter uppsäg- ning. L.-'"pp.sägttittgett skall göras skriftligen och innehålla uppgift om när avgången/rån kassan skall ske.

Medlemskapet i en arbetslöshets- kassa upphör utan uppsägning den dag då medlemmenfyller ()5 år.

• Sida 83
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

i erkänd arbetslös/zetskassa skall undantagas den som fyllt 65 år.

Vad som sägs i första stycket 1 får inte tillämpas i fi'åga om försäkrad som innehar anställning enligt lagen ("19.99.425) om särskilda in- skolningsplatser hos offentliga ar- betsgi va re.

52

Inträffar omständighet som enligt 51 5 kan föranleda att nu'dlem ute- slutes ur erkänd arbetslöshetskassa. skall kassans styrelse genom rekom- menderat brev under medlemn-iens senast kända adress underrätta ho- nom därom samt utsätta skälig tid för förklaring. Vad som sagts nu gäller ej, om rätten att kvarstå som medlem upphör på grund av att medlemmen uppnått 65 års ålder.

Meddelas beslut om n-zedlems ute- slutning av annan anledning än som anges i 5 I ,9' första stycket 2 och andra stycket under tid då tried/em- men har rätt till dagpenning. skall beslutet träda i kraft när hans rätt härtill upphör.

Föreslagen lydelse

&

.4 rbets/öshetskassans stvrelse skall föra en medlentsft'irteckning. Denna

skall innehålla uppgift om _

I. varje medlems namn, person- nummer, postadress och tid för in- träde i kassan samt

2. de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in.

535

Medlems rätt att utträda ur er- känd arbetshfishetskassa får icke be- gränsas.

tlledlem som icke vid utgången av andra månaden efter den tid. på vilken fast medlemsavgift eller ut— taxerat belopp belöpcr. till kassan antingen erlagt avgiften eller belop- pet eller anmält förhållande. på vil- ket befrielse från betalningsskyldig- het kan grundas. skall anses ha ut- trätt ur kassan vid nämnda tid- punkt. 1 kassa med längre avgifts- period än kalendermånad skall medlem som icke inom tre måna- der från periodens början erlagt av- giften anses ha utträtt ur kassan ef- ter nämnda tid. Om särskilda skäl Föreligger. får arbetsmarknadssty- relsen medge, att utträdet skall an- ses äga rum vid en senare tidpunkt. dock senast vid utgången av sjätte månaden.

Den som inte vid utgången av andra månaden efter den tid. på vilken fast medlemsavgift eller ut- taxerat belopp belöpcr. till kassan antingen erlagt avgiften eller belop- pet eller anmält förhållande, på vil- ket befrielse från betalningsskvldig- het kan grundas. skall anses ha ut- trätt ur kassan vid nämnda tid- punkt. I en kassa med längre av- giftsperiod än kalendermånad skall medlem som inte inom tre månader från periodens början erlagt avgif- ten anses ha utträtt ur kassan efter nämnda tid. Om särskilda skäl fo- religger. får arbetsmarknadsstyrel- sen medge, att utträdet skall anses äga rum vid en senare tidpunkt. dock senast vid utgången av sjätte månaden.

• Sida 84
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kassans styrelse får medge, att den som underlåtit att inom föreskriven tid anmäla förhållande, på vilket befrielse från betalningsskyldighet kan grundas, ändå får bibehållas vid sitt medlemskap. Om särskilda skäl före- ligger. får styrelsen även i annat fall besluta, att medlem som underlåtit att inom föreSkriven tid erlägga fast avgift eller uttaxerat belopp skall få kvarstå i kassan.

54 ©”

EnLfrkäridarbetslöshetskassaskall ta ut fasta medlemsavgifter. Dessa skall vara så bestämda att de i förening med andra inkomster får antas förslå till betalning av kassans förvaltningskostnader samt den be- talningsskyldighet som kassan har enligt 57 ä och övriga utgifter.

Av en enskilt ansluten medlem får en erkänd arbetslöshetskassa i den fasta medlemsavgiften dessut- om ta ut ett belopp som täcker skä- liga extra administrationskostnader för medlemskapet.

En arbetslöshetskassa skall ta ut fasta medlemsavgifter. Dessa skall vara så bestämda att de i förening med andra inkomster får antas för- slå till betalning av kassans förvalt- ningskostnader samt den betal- ningsskyldighet som kassan har en- ligt 57 å och övriga utgifter.

Av en enskilt ansluten medlem får en arbetslöshetskassa i den fasta medlemsavgiften dessutom ta ut ett belopp som täcker skäliga extra ad- ministrationskostnader för med- lemskapet.

Arbetslöshetskassans beslut om avgifter enligt första eller andra stycket skall godkännas av arbets- marknadsstyrelsen.

56 57

En erkänd arbetslöshetskassas in- komster som inte har använts för löpande utgifter under verksam- hetsåret skall användas för sådana utgifter följande verksamhetsår.

En erkänd arbetslöshetskassas eget fria kapital får inte överstiga ett belopp motsvarande 50 kronor per medlem.

Styrelse och jirmateckning

En arbetslöshetskassas inkomster som inte har använts för löpande utgifter under verksamhetsåret skall användas för sådana utgifter följande verksamhetsår.

En arbetslöshetskassas eget fria kapital får inte överstiga ett belopp som motsvarar l/emton procent av den högsta dagpenning som gällde vid utgången av det senast förflutna verksamhetsäret multiplicerat med antalet medlemmar i kassan.

.ff rbetslöshetskassans ledning

58 &”

Bestämmelserna i 21—23 55, 25—309? och 32—3 7 ,é'sl' lagen (195 1:308) om ekonomiska jär- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbets/fishetskassa med jäliande avvikelser. nämligen

1. att styrelseledamot ej får utses

6 Senaste lydelse 1988:645. 7 Senaste lydelse 1988:645. ” Senaste lydelse l987: l255.

En arbetslös/zetskassa skall ha en styrelse med minst tre ledanu'iter.

En av SI_l-'l'€lS('/Z.S' ledamöter och suppleant jär denne skall utses av arhetsmarknadsstwelsen e/ler _tö'r- s/ag av arbetslös/ietskassan.

Övriga styrelse/edranöter och sup-

• Sida 85
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

för längre tid än ffvra år. dock att arbetsmarknadsstyrelsen får medge att mandattiden omfattar längre tid.

2. att anställd hos kassan ej får vara styrelseordförande.

3. att arbetsmarknadsstyrelsen efl ter förslag av kassan skall utse en styrelseledamot jämte suppleant för honom,

4. att sådan ledamot och supple- ant har rätt att för uppdragets full- görande uppbära ersättning med be- lopp som arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer.

Vid tillämpningen av 37 _é' nämn- da lag skall iakttagas att hänvis- ningen till 9,59 skall avse 48 g' i den- na lag. Bestämmelser om arbetstagar- representanter finns i lagen (1987: 1245 ) om st_t-'relserepresenta- tion för de privatanställda.

Föreslagen lydelse

pleanter för dem väljs av förenings- stämman.

Av arbetsmarknadsstyrelsen ut- sedd styrelseledamot eller suppleant för denne har rätt att för uppdragets fullgörande uppbära ersättning med belopp som regeringen eller. efier re- gerin, ens bestämmande, arbets- mark'nadsstyre/sen fastställer.

595

Styrelsen skall särskilt tillse att kassans verksamhet organise- ras och drives pä sätt som bäst tillgo- doser medlemmarnas och övriga ft'irmånsberättigades intressen.

att kassans bokföring fit/[göres i överensstämmelse med lag och giv- nafc'ireskrtfter samt

att medelsfi'irvaltningen är ord- nad pä ett betryggande sätt.

Stl-melsen skall hålla sig./Örtlöpan- de underrättad om de förhållanden som kan ha betydelse för kassans verksamhet och ekonomiska ställ- ning.

Finnes anledning antaga att kassan ej kan fullgöra sina utfästel- ser eller att kassans ställning kont- mer att fortgående försämras eller kan stadgarna av annan orsak ej längre anses svara mot de allmänna kraven enligt 45 59. åligger det styrel- sen att till föreningsstämman så snart det kan skejöreslå stadgeänd- ring eller annan lämplig åtgärd.

Styrelseledamot skall vara bosatt i Sverige, om inte regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. ar- betsmarknadsstyrelsen i särskilda fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 ,é'föräld- rabalken kan inte vara styrelseleda- mot eller kassa/öreståndare.

De styrelseledamöter som väljs av föreningsstämman skall vara med- lemmar i arbetslöshetskassan.

En styrelseledamots uppdrag gäl- lerför den tid som anges i arbetslös- hetskassans stadgar. Uppdragstiden får inte omfatta mer än f_"ttra räken- skapsår och skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vil- ken st)-'relsevaI förrättas.

605

Bestämmelserna i 38 5 första och Vad som sägs i denna lag om sty-

Prop. 1990/911160

• Sida 86
•  Original

Bilaga 2

.N'uvarande l_t-'delse

fjärde — sjätte st_t-=ckena lagen (195/:308) om ekonomiska för- eningar tillämpas också på erkänd arbetslös/tetskassa. Vad som sägs där om skyldighet att sända in ltandlingar till länsstyrelse gäller dock ej. Resultatrt'ikning och ba- lansräkrting i årsredovisning och årsbokslut enligt bokföringslagen(1976:125.) skall upprättas enligt beståturne/serna [ sistnämnda lag, om annat inte följer av 6] 9' denna lag eller avföreskrif't som har med- delats med stöd av nämnda para- graf

.l-'(.'ireslagen lydelse

relseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter. Bestämmelser om arbetstagar—

reprc-tsentar'ttcr finns i lagen

' (1 98 7: 1 24 5 ) om st_t-'relserepresenta-

tionför de pri vatanstc'illda.

6159

Räkenskapsavslutning skall ska för kalenderår.

Regeringen eller. efter regering- ens bemyndigande. arbetsmark- nadssttfrelsen får utfärda närmare föreskrtfter on-t arbetslös/zetskassas löpande bokföring. ' årsbokslut och årsredovisning samt därvid. om sär- skilda skäl föreligger. meddela reg- ler som avviker från bokföringsla- gen (1976: 125).

Ett uppdrag som st_t-*relseledamot upphör i förtid. om ledamoten eller den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos arbetslöshetskassans styrelse och. om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå, även Itos arbetsmarknadsstyrelsen.

625

Bestämmelserna": i 45 ,é' och 46 ,sf' ] mom. samt 49 — 51 55 lagen (1951 : 308) om ekonomiska för- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbetslös/ietskassa medföljande avvikelser. nämligen

]. att styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skall granskas av minst två revisorer.

2. att revisor får utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje räken- skapsåret efter det han utsetts.

” Senaste lydelse 19881645.

Om en st_t-'relseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 59,9" uppkom/nerför honom att vara st)-relseledamot och det inte finns någon suppleant som kan inträda i hans ställe. skall övriga st_vrt->lselt-*da- möter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den åter- stående. mandat/iden. Sådana åt- gärder behöver dock inte vidtas, om den förutvarande ledamoten var ar- betstagarrepresentant som avses i lagen (1987: I 24 5 ) om st)-'relserepre- serttation för de privatanstc'illda. Skall ledamoten väljas på förenings- stämma. katt utan hinder av 585 första stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrel- seval förrättas. om styrelsen är be- slut/ör med kvarstående ledamöter och suppleanter.

• Sida 87
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

63

Är erkänd arbetslös/zetskassas verksamhet av stor omfattning eller föreligger annars särskilda skäl till det, kan arbetsrnarknadssryrelsen föreskriva att minst en av revisorer- na skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

När revisor eller res-'isorssupleant utsetts skall anmälan därom oförd- röjligen göras till arbetsmarknads- styrelsen genom kassastyrelsens för- sorg, om han valts på förenings- stämma. Närmareföreskriher i frå- ga om sådan anmälan meddelas av arbetsmarknadsstvrelsen.

Föreslagen lydelse

(f./3

Styrelsen utser inom sig en ordfö- rande och en vice ordförande samt inom eller utom styrelsen kassafö- reståndare och sekreterare.

Vid lika röstetal avgörs valet ge- nom lottning. Den som är anställd hos arbetslöshetskassan får inte vara ordförande.

64;

Vid handhavandet av erkänd ar- betslöshetskassas angelägenheter kan medlemmarna företrädas av valda ombud.

Ombuden utövar sina befogenhe- ter vid ombudsmöte. Detta skall an- ses som föreningsstämma.

Ombud skall vara medlem i kassan. När särskilda skäl föreligger till det. får dock arbets/narknadssty- relsen medge att även annan än medlem får vara ombud.

Bestämmelserna om förenings— stämma i 53 — 60 5.6" och 61 5)” första och andra styckena lagen (1951.'3()c5',) om ekonomiska för- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbetslöshetskassa. Arbetsmarknadsstyrelsen får dock medge att ordinarie föreningsstäm- ma skall hållas vid annan tidpunkt än före den I juli. Vid tillämpning- en av bestämmelserna i nämnda lag skall iakttagas att vad där sägs om länssty-relsen i stället skall avse ar- betsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstwelsen kan medge. att kassa håller ordinarie föreningsstämma endast vartannat eller vart tredje år. och meddelar i sådant fall de föreskrifter som be- hövs med anledning dära v.

Styrelsen svarar för arbetslöshets- kassans organisation och förvalt- ningen av kassans angelägenheter. Kassaföreståndaren .skall ha hand om den löpandeförvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.

Surre/sen skall se till att organisa- tionen beträffande bokföringen och medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Kassa- föreståndaren skall sörja för att för- eningens bokföring fullgörs i över- ensstämmelse med lag och att med- elsförvaltningen sköts på ett betryg- gande sätt.

• Sida 88
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

655

Ärende, som ej angivits i kallelse till stämma och som ej särskilt med- delats medlemmarna enligt före- skrtflr i stadgarna. får avgöras på stämman endast om ärendet enligt denna lag eller stadgarna ska/[före- komma på stämman eller omedel- bart föranledes av ärende som skall avgöras där. .»tnnat ärende än som avses i 67, 71, 83 eller 88 _é'får dock utan att ärendet angivits i kallelse avgöras på ordinarie stämma, om tre fjc'irdedelar av de närvarande samtycker till det.

Utan hinder av första stycket kan på föreningsstämma beslutas att extra stämma skall utlysas för be- handling av visst ärende.

Styrelsens ordförande skall se till att sammanträden hålls när det be- hövs. På begäran av en styrelseleda— mot eller kassaföreståndaren skall styrelsen sammankallas. Kassafö— reståndaren har, även om lzan inte är styrelseledamot, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens samman— träden. om inte styrelsen bestäm- mer annat i ett särskiltfall.

Vid styre/sens sammanträden skall det föras protokoll som under- tecknas eller justeras av ordföran- den och den ledamot som styrelsen utser. Styrelseledamt'iterna och kas- saföreståndaren har rätt attfå avvi- kande mening antecknad till proto- kollet. Protokollen skall föras i nummerföde och förvaras på betryg- gande sätt.

665

Bestäninte/serna i 63 — 66 ss lagen (195 1:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande till- lämpning på erkänd arbetslöshets- kassa.

Stf-melsen är besluUör, om merän hälften av hela antalet styrelseleda- möter eller det högre antal som fö- reskrivs i stadgarna är närvarande. Beslut i ett ärende får dock inte-fat- tas. om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrel- seledamot inte. kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges tillfälle till det. Suppleant/ör ar- betstagarledamot, som har utsetts enligt lagen ("198 7:1245) om styrel— serepresentation för de privatan- ställda. skall dock alltidfå underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot.

Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut den mening för vil- ken mer än hälften av de närvaran- de röstar eller, vid lika röstetal. den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de

• Sida 89
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse F öres/agcn lydelse

som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet .styrelseledamöter. om inte annatfö— reskri vs i stadgarna.

675

Beslut om ändring av erkänd ar- betslös/7etskassas stadgar är giltigt endast om det vid föreningsstämma biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Innebär ändring av stadgarna att dessas innehåll anpassas till tving- ande bestämmelse i denna lag, för beslut om ändringen fattas av kas- sans st yrelse.

För att beslut om stadgeändring skall bli giltigt fordras utöver vad som anges i. första och andra stycke- na att arbetsniarknadsstyrelsen god- känner beslutet.

Ärför giltighet av beslut om stad- geändring något ytterligare villkor bestämt i stadgarna. skall det också iakttagas.

En styrelseledamot eller kassafö- reståndaren får inte handlägga frå- gor rörande avtal mellan honom och arbetslöshetskassan. Harz får inte heller handlägga frågor om avtal mellan kassan och tredje man. om han i frågan har ett väsentligt intres- se som kan vara stridande mot kas- sans. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan.

68å

Bestämmelserna i 67 9” äger mot- svarande tillämpning på beslut om att erkänd arbetslt'ishetskassa skall träda i likvidation i annat fall än när förhållande inträffat som med- för att kassan enligt stadgarna skall upphöra med sin verksamhet eller när kassans medlemsantal nedgått under föreskrivet antal. Detsamma gäller beslut under likvidation, om överlåtelse av kassans rörelse eller beslut av överlåtande kassa om god- kännande av fusionsavtal enligt 883".

69"

Beslut om ändring av erkänd ar- betslöshetskassas stadgar ska/l ofördröjligen anmälas för registre-

Styrelsenföreträder arbetslöshets- kassan och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bem_1-'ndiga en sty- relseledamot, kassaföreståndaren eller någon annan att företräda ar- betslöshetskassan och teckna dess firma. om inte ett förbud mot så- dant bemyndigande har tagits in i stadgarna. Ifråga om den som inte är styrelseledamot eller kassaföre- ståndare gäller vad som sägs i 59 och 67 M om kassaföreståndare. Styrelser: kan föreskriva att rätten att företräda arbetslös/1etskassan och teckna dess firma får utövas en- dast av två eller flera personer i för- ening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Styrelsen kan när som helst åter- kalla ett bemyndigande som avses i andra stycket.

&

Styrelsen eller annan ställföreträ- dare för arbetslös/1etskassan får inte företa en rättshandling eller annan

• Sida 90
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande l vdelse

ring och får ej gå [ verkställighet innan registrering skett. Vid anmäl- ningen skallfogas två avskrifter av protokoll som förts i ärendet.

Beslut som avses i 67 eller 68,9" första punkten får ej underställas ar- betsmarknadsstyrelsen för godkän- nande annat än genmn beslutets an- mälan/ör registrering.

Beslut som avses i 68 _6' andra punkten skall genast underställas

Föreslagen lydelse

åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för arbets- löshetskassan eller artium medlem. En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av förenings- stämman eller annat organ hos ar- betslöshetskassan som inte är gäl- lande därför att de står i strid med denna lag. kassans stadgar eller med stöd av denna lag utfärdade fö-

arbetsmarknads.st_i-'relsen för god— .reskrifter. kännande. Vid anmälningen skall fögas avskrift av protokoll. som förts i ärendet. och av de på förenings- stämma i ärendet framlagda hand- lingarna. 70 &

Erkänd arbetslös/zetskassa skall träda i likvidation. när förhållande inträffar. på grund varav kassan en- ligt bestämmelse i stadgarna skall upphöra med sin verksamhet.

Nedgår erkänd arbetslöshetskas- sas medlemsantal under det minsta antal, som skall gälla för kassan. skall styrelsen omedelbart anmäla det till arbetsmarknadsstyrelsen. som prövar om kassan skall få fart- sätta sin verksam/utt. Lämnas med- givande härtill föreskriver arbets- marknadsstyrelsen de villkor .som skall gälla och bestämmer nytt minsta antal medlemmar för kassan. Beslutar arbetsmarknads- styrelsen att ej medge kassan att fortsätta verksamheten. skall kassan träda i likvidation.

Har en ställföreträdare överskri- dit sin befogenhet när han företog en rättshandling för arbetslöshets- kassan, gäller inte rättshandlingen mot kassan. om dtnz mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde lta insett att befogenheten överskreds. Detsamma gäller, om kassaföreståndaren då han företog en rättshandling överskred den be- hörighet att vidta åtgärder på ar- lwts/öshetskassans vägnar som till- kommer honom enligt 64 __é'.

715

Har erkänd arbetslös/tetskassa beslutat träda i likvidation eller skall likvidation ske av anledning som anges i 70 eller 8 7.6, skall en eller flera likvidatorer väljas på för- eningsstämma för att verkställa lik- vidationen. I stadgarna kan vara be- stämt att därutöver en eller flera likvidatorer skall tillsättas i annan ordning.

För registrering skall arbetslös- hetskassan anmäla vem som har ut- setts tiIl styrelseledamot, kassaföre- ståndare, suppleant, firmatecknare och revisor samt deras postadress och personnummer. Om en arbets- tagarrepresentant har utsetts enligt lagen ("I 98 7: 1 24 5 ) om styre/serepre— sentation för de privatanställda. skall detta anges. För registrering skall arbetslöshetskassan även an- mäla hur arbetslöshetskassans fir-

• Sida 91
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ma tecknas.

Anmälan görs första gången när arbetslös/zetskassan enligt 45 9" an- mälsför registrering och därefter ge- nast efter det att ändring har inträf- fat i ett förhållande som har an- mälts eller skall anmälas för regist- rering enligt första stycket. Rätt att göra anmälan til/kommer även den som anmälningen gäller.

Om arbetslöshetskassans post- adress ändras, skall kassan genast anmäla det för registrering.

725

Har sådant förhållande inträffat som påkallar likvidation enligt 70 eller 8 7 f och ltar ej inom sex veckor därefter i registret införts uppgift om att kassan trätt i likvidation, skall rätten på ansökan av styrelseleda- mot eller medlem eller på anmälan av arbetsmarknadsstyrelsen och ef- ter kassans hörande förklara att kassan skall träda i likvidation. Rätten ska/l därvid förelägga kassan att inom viss tid, ej understi- gande sex veckor. till rätten inge be- vis om registrering att kassan utsett en eller flera likvidatorer vid påföljd att annars en eller flera likvidatorer förordnas av rätten.

Ordinarie föreningsstärnma skall hållas före den I juli varje år. Ar- betsrnarknadsstyrelsen får medge att arbetslöshetskassan håller stäm- man vid senare tidpunkt. Arbets- rnarknadsstyrelsen får också medge att ordinarie föreningsstämma hålls endast vartannat år.

Arbets/öshetskassans med/em- rnars rätt att besluta i kassans ange- lägenheter utövas vid förenings- stämman genom valda ombud. Var- je ombud har en röst.

Är arbetsIös/ietskassan nybildad och har val av ombud inte hunnit anordnas får arbetsrnarknadsstyrel— sen medge att medlemmarna/är be- sluta i kassans angelägenheter vid föreningsstämrnan. Beslutar med- lemmarna vid stämman skall vad som sägs om ombud i 74 och 75 M gälla ifråga om medlem.

Föreningsstämman får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om med- lemsavglfter.

735

Saknar erkänd arbetslöshetskassa till registret anmäld behörig styrel- se, kan styrelseledamot, kassamed- lem eller borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda kassan. ansöka hos rätten att kassan skall förklaras skyldig att träda i likvidation. Arbetsmark- r'zadsstyrelsen kan hos rätten göra anmälan om sådant förhållande

Samtliga medlemmar i arbetslös- ltetskassan har rätt att delta i val av ombud.

Ett ombud får inte väljas för längre tid änfem år. Till ombud/år utses endast medlemmar [ arbetslös- hetskassan.

F öreni ngsstä rnman fastställer det antal ombud som skall väljas. Stämman kan bemyndiga sty-"relsen attfastställa antalet ombud.

• Sida 92
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande l vdelse

som nu sagts.

Bestämmelserna i 72 ,6' tredje och fjärde styckena lagen ('I95 1:308) om ekonomiska föreningar äger motst-*arandt.) tillämpning på ansö- kan eller anmälan enligtförsta styc- ket.

Föreslagen lydelse

Beslut enligt tredje stycket skall för att bli giltigt godkännas av ar- betsmarknadsstyrelsen. Regeringen eller. efter regeringens bemyndigan- de, arbetsmarknadsstyrelsen med- delar närmare föreskrlfter om vad som skall gälla vid val av ombud.

745

Utser erkänd arbetslöshetskassa ej likvidatorer. fastän sådant förhål- lande inträffat som enligt 70 eller 87 &" påkallar likvidation. är de .sorn med vetskap om förhållandet delta— ger i beslut om att fortsätta kassans verksarnltet eller handlar på dess vägnar solidariskt ansvariga för uppkommandeft'irbindelser.

Ett ombud får inte rösta genom annat ombud.

Ett ombud får inte själv rösta i en fråga om

]. talan mot ombudet.

2. ornbudets befrielse från skade- ståndsansvar eller annan förpliktel- se gentemot arbetslöshetskassan. el- ler

3. talan eller befrielse .sorn avses i I eller .? beträffande annan. om om- budet i frågan har ett väsentligt in- tresse som kan strida mot kassans.

755

Bestämmelserna i 76 och 7 7,93? lagen (I951.'308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande till- lämpning på erkänd arbetslöshets- kassa. Vid tillämpningen av 779” nämnda lag .skall iakttagas att vad där sägs om länsstyrelsen i stället skall avse arbetsmarknadsstyrelsen.

Om en bestämmelse i denna lag eller stadgarna rörande kallelse till föreningsstämma eller tillhandahål- lande av handlingar har åsidosatts i ett ärende. får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla om- bud. Stämman får dock även titan sådant samtycke avgöra ett ärende .som inte har tagits upp i kallelsen. om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller ome- delbart föranleds av ett annat ären- de som skall avgöras. Den får också besluta att en extra föreningsstäm- ma skall sammankallas för behand- ling av ärendet.

769'

l-"t'sar likvidator uppenbar motvil— ja eller försummelse vidfttllgörande av sitt uppdrag, kan rätten på art- mälan av arbetsrnarkrtadsstyrelsen och efter likvidatorns hörande entle— diga honom och förordna annan i hans ställe. Underrättelse om så- dant beslut skall ohirdröjligen ge— nom rättens försorg art vändas/ör re— gistrering.

Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har utsett.

Ordförande vid föreningsstäm- man utses av stämman.

• Sida 93
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

775

Bestämmelserna i 78 och 79 55 lagen ( I 951.308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande till- lämpning på erkänd arbetslös/tets- kassa. Vid tillämpningen av be- stämmelserna skall dock iakttagas att vad som i 78 ,9' nämnda lag sägs om länsstyrelsen i stället skall avse arbetsmarknadsstyrelsen och att hänvisningen i 7 9 59” nämnda lag till 9 5 skall avse 48 & denna lag.

Föreningsstämma/ts beslut utgörs av den mening som harfått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som stämmans ordförande biträder. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal av- görs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet förrättas.

785

Bestämmelserna i 80 9' lagen (195]: 308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande tillämp— ning pä erkänd arbetslöshetskassa med undantag av hänvisningen till 47 _é'.

Bestämmelserna i 63 &? denna lag om revisor äger motsvarande tillämpning på likvidationsrevisor.

Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt. om minst tre fiärdedelar av samtliga röstberättigade vid stäm- man ltar förenat sig om det.

Om det i arbetslös/u-dskassans stadgar har tagits in ytterligare vill- kor för ändring av stadgarna. gäller det villkoret.

Ett beslut om ändring av stadgar- na skal/ genast anmälasfifir registre- ring. Beslutet får inte verkställas förrän registrering ltar skett.

795

Bestämmelserna i 8] 55 lagen (1951.'308) om ekonomiska för- eningar tillämpas också på erkänd arbetslöshetskassa med undantag av hänvisningen till 38,6 andra. tredje och sjunde styckena .samt till 39 — 43 ss.

Bestämmelserna i 61 ,9' denna lag om årsredmisning tillämpas också på slutredovisning.

Ont ett beslut av föreningsstäm- man inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag eller mot stadgarna, kan talan mot arbetslöshetskassan om att beslutet skall upphävas eller änd- ras föras av föreningmedlem, styrel- sen. slyrelseledamot eller kassa/ö- reståndare.

Talan skall väckas inom tre mä- naderfrån dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid. är rätten till talan för/(vad.

En dom varigenom förenings- stämmans beslut upphävs eller änd- ras gäller även för medlemmar som inte har.-fört talan. Rätten kan änd- ra _föreningsstäinmans beslut endast om det kan fastställas vilket inne- håll beslutet rätteligen borde ha haft. Är _h'ireningsstämmans beslut sådant som enligt denna lag ska/! anmälas för registrering. skall rät- ten underrätta arbetsmarknadsva-

• Sida 94
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande l_1-'delse 1—2."ircslagcn lydelse

relsen för registrering. om beslutet ltar upphävts eller ändrats genom en dom som ltar vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rätte- gången har fö'rordnat att förenings- stämmans beslut inte får verkstäl- las.

805

Bestämmelserna i 83 _é'. 84 ,é'förs— ta stycketfi'irsta och andra punkter- na. andra och tredje styckena samt 85—87, 89 och 90 få lagen (195]:308) om ekonomiska för- eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om erkänd arbetslös/tetskassa. Vid til/('in'zpningcn av bestämmel- serna skall dock iakttagas att hän- visningen i 84 58 andra stycket nämnda lag till 73 _55' skall avse 95 9' denna lag och att, i samband med anmälan enligt 90 58 nämnda lag. till arbetsnzarknadsstyrelsen skall lämnas avskrifter avförvaltnings/.te- rättelsen jämte redovisningshand— lingar/za och revisionsberättelsen.

Om styrelsen vill väcka talan mot arbetslös/1etskassan. skall styrelsen sammankalla en föreningsstäntma för val av ställföreträdare att föra arbetslöshetskassans talan i tvisten. Stämning delges med den valde stälUöreträdaren.

Ett förbehåll i stadgarna att tvis- ter mellan arbetslöshetskassan och styrelsen. st_1-'r'els'cledamot, kassafö- reståndaren eller medlem skall hän- skjutas till skiljemt'in har .samma verkan som ett skiljeavtal. Om sty- relsen begär skiljemannaförfarande mot arbetslös/zetskassan. tillämpas första stycket. Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot för- eningsstän'ztnans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 7 9,8 andra stycket, om styre/sim inom den klandertid som anges där har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.

815

Under tid då erkänd arbetslös- hetskassa är i likvidation får ej ny medlem antagas eller förskott på framtidaförmåner lämnas. Rättför medlem att vid avgång ur kassan få ut del av dess tillgångar gäller en- dast om medlemmen avgått innan likvidationsbeslttt fattats av kassan eller meddelats av dot-nstol.

Linder likvida!ionenfår ej defasta avgifter och tlttaxcrade belopp ut- krävas eller deförsäkrings/örmäncr utges, som förfallit till betalning sc- dan beslutet om likvidationenfatta- des av kassan eller meddelades av domstol.

.4rbetsn-zarknadsstj'relscn kan medge att kassans verksamhet får fortsättas under likvidationen. om

En arbetslöshetskassa skall ha minst två revisorer samt personliga suppleanter för dessa. Rm'ism'crna väljs av föreningsstämman. om det inte_fi'ireskrivs i stadgarna att en el- ler flera revisorer skall utses på an- nat sätt.

Den sotn är underårig, i konkurs eller underkastad tu'iringsförbud el- ler som harft'irvaltare enligt 1 ] kap. 7 ,é'fl'iräldrabalkenfår inte vara revi- sor.

tl-t'inst en av revisorerna skall vara auktorisercul revisor eller godkänd revisor. Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionslwlag. Vid til/('impningen av bestämmelserna i denna lag lik- ställs ett auktcn'iserat rcvisicmslmlag

• Sida 95
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande [_l-'delse

det kan atttagas främja en ända- målsenlig avveckling av kassan. Så- dant medgivande får förenas med föreskifter.

Föreslagen lydelse

med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag. med god- känd revisor.

Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleattter.

825

Vid erkänd arbetslöshetskassas likvidation får överlåtelse av kas- sans tillgångar ej ske. förrän den i kallelsen på kassans okända borge- närer utsatta i nställelsedagen ärför- bi och alla kända sku/der betalats. Till sådana skulder räknas försäk- ringsförmån. som förfallit till betal- ning innan likvidationsbeslutet fat- tats av kassan eller meddelats av domstol. samt sådan obetald andel i kassans tillgångar som enligt stad- gartta tillkommer medlem. som av- gåttföre beslutet. eller dennes rätts- innchavare. Är skuld till någon del -- tvistig eller ej förfallen och kan be- talning där/ör eller av annan orsak ej ske. skall medel som fordras för betalningett hållas inne.

En revisors uppdrag gällerför den tid som anges [ stadgarna. Om upp- draget inte skall gälla tills vidare. skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval förrättas.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppkommer hin- der för honom enligt 8] eller 83,6 eller enligt stadgarna att vara revi- sor och finns det inte någon supple- antför honom. skall styre/sett vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandat! iden.

835

Om förslag till överlåtelse av kas- sans rörelse på annan erkänd ar- betslös/tetskassa kan åstadkommas. skall likvidatorerna utlysa för- eningsstämma för behandling av förslaget och på stämman lägga fram anbud som lämnats på rörel- sens övertagande.

Arbetsmarknadsstvrelsen skall Q/i'irdröjligen registrera beslut. var- igenom styrelsen godkänt beslut om överlåtelse av kassas rörelse. När re- gistrering skett, skall kassa som (fivertager rörelsen anses ha inträtt i den likviderande kassans rättigheter och skyldigheter. Sistnän-znda kas- sas återstående tillgångar och hand- lingar skall överlämnas till överta- gande kassa.

Sker ej överlåtelse av kassans rö- relse, skall stadgarnas bestämmel- ser om _ftfir/ärandet med kassans be- hållna tillgångar vid dess upplös- ning tillämpas.

Den kan inte vara revisor som 1 . är styrelseledamot eller kassa- föreståndare i arbetslöshetskassan eller biträder vid kassans bokföring eller nmlelsfä'rvaltning eller dess kontroll däröver.

3. är anställd ltos arbetslöshets- kassan. eller .

3. är gift eller sambo med eller syskon eller släktingi rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses under I eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller ned- stigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon.

• Sida 96
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

84ä

Har vid erkänd arbetslöshetskas- sas likvidation tillgångarna förde- lats eller överlämnats till någon som enligt stadgarna är berättigad att övertaga dem. utan att betalning/ör skuld erlagts eller innehållits. eller förslår ej innehållna medel till att betala skuld. är den som uppburit något till förfång för borgenär sky-'l- dig att återbära vad ltan sålunda fått. om kassan ej katt fullgöra sitta förpliktelser. För brist som kan upp- komma ttär belopp skall återbäras är likvidatorerna ansvariga efter de grunder för skadeståndsskyldighet som anges i 106. 108 och 109 55? lagen (1951.'308) om ekonomiska föreningar.

Anser tnedlem eller annan för- månsberättigad att han vid fördel- ning a v kassans tillgångar ej fått vad som belöper på honom. skall han väcka talan mot kassan inom tre månader efter det slutredovisning framlades på föreningsstämma vid påföljd att han annars förlorar sin talan. I fråga om återbäringsskyd- dig/tet och om likvidators ansvarig- het ägerförsta stycket motsvarcmde tillämpning.

Har medlem eller annan _för- månsberättigad ej inom fetn år efter det slutredovisn ing ladesfram påfö- reninggsstämma anmält sig för att lyyta vad han fått vid fifirdelningen, har hänför/oral sin rätt.

Revisorerna får när som helst in- ventera arbetslöshetskassans till- gångar samt granska dess böcker. räkenskaper och andra handlingar.

A rbetslöshetskassans styrelse och kassaföreståndaren skall lämna de upplysningar och det biträde som re- visorerna begär.

855

Kan det antagas att erkänd ar- betslöshetskassa som trätt i likvida- tion saknar tillgångar eller att dessa ej förslår till betalning av likvida- tionskostnaderna, katt rätten på an- mälan av likvidatorerna och efter arbetsmarknadsstvrelsens hörande förklara att likvidationen skall läg- gas ned och kassan anses upplöst. När sådan förklaring meddelats. gäller cy" 78 — 84316. Tillgång som ett/igt vad nu sagts ej skall ingå i likvidation skall efter rättensförord- nande tillfalla allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål.

Revisorerna skall i den omfatt- ning som följer av god revisionssed granska arbetslös/tetskassans årsre- dovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och kassaförestån— darensfi'irvaltning.

Sedan revisorerna har slutfört granskningen. skall de skriva en lu'invisning till revisionsberättelsen pa' ätsredovisningen. Finner reviso- rerna att balansräkningen eller re- sultaträkningen inte bör fastställas. skall de anteckna även detta.

• Sida 97
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

..:l-Iea'delande om förklaring enligt första stycket skall afördrc'ijligen ge- nom rättens försorg användas för re- gistreri ng.

Föreslagen lydelse

865

Bestämmelserna i 933c och 94 ,é' första stycket lagen ( 1951:308) om ekonomiska föreningar äger mot- svarande tillämpning på erkänd ar- bets/(fishetskassa.

Revisorerna skall för varje räken- skapsår tillföreningsstämman avge en revisionsberc'ittelse son-1 skall itt- nehålla

]. ett uttalande om årsredovis- ningen har gjorts upp, ett/igt gällan- de lag och stadgar.

2. ett uttalande ifråga om att- svarsfrihet för stt'relseledamöterna och

3. ett fiiirslag ifråga om faststäl- lande av balansräkning och resultat- räkning.

Revisionsberi'ittelsen skall avläm- nas till arlu'tslöshetskassans st)-"relse senast en månad efter det att reviso- rerna har erhållit redovisningshand- lingarna. Revisorerna skall samti- digt till styrelsen återlämna de re- dovisningslzatid/ingar som har (iver- lätnnats till dem.

87å

Är erkänd arbetslös/tetskassa ej i likvidation när dess egendom avträ- des till konkurs. äger 81 .é' motsva- rande tillämpning ti/ls konkursen avslutats eller kassan trätt i likvida— tion enligt andra stycket. lf'ad där sägs om likvidationsbes/ut skall i stället gälla beslutet om egendom- savträde. Vidare skall iakttagas att utbetalning av dagpenning ej,/år ske innan konkursen avslutats.

Finns överskott när kassas kon- kurs avslutas och var kassan ej i lik- vidation då dess egendom avträddes till konkurs. skall kassatt träda i lik- vidation. Vad i 8] och 81 5,6 sägs om likvidationslwslut skall därvid i stål- let avse beslutet om egendonzsavträ- de.

Fusion

Revisorerna har rätt att närvara vid föreningsstämmortta. De är skyldiga att närvara vid en stämma. om det med hänsyn till ärendena

. kan anses påkallat.

Redovisning

885

titel/an erkända arbetslös/tetskas- sor får avtal träffas om att den ena

För varje räkenskapsår skall sty- relsen avge årsredovisning. Denna

• Sida 98
•  Original

Bilaga 2

Navara/nie I ydelse

kassan (överlåtande kassan) skall uppgå i den andra kassan (överta— gande kassan) på så sätt att dels medletntnarna i den överlåtande kassan ett/igt avtalets närmare be- stämmelser blir medlemmar i den Övertagande kassan. dels den överlå- tande kassan utan likvidation upp- löses samt alla dess tillgångar och skulder övertages av den övertagan- de kassan (fusion). 1-'usionsavtalfår ej verkställas förrätt det godkänts av arbets/narkttadsst_1-'rels'ett. Sedan av- talet godkänts, skall det registreras. Fusionen anses genomförd. när t'e- gistreri ng skett.

F (fires/agen ivf/else

består av resttltaträkttittg, balans- räkning och förval tni n gsi.)erättelse. Resultaträknittgen och balansräk- ningen skall upprättas i enlighet med bestämmelserna i bokförings- lagen ( 1976: 125). li'örvaltttingsbe- rc'ittelsen skall upprättas med iaktta- gande av god redovisttittgssed.

895

Hos arbetsntarkt-tadsstyrelsen skall föras register över erkända ar- betslös/zetskassor för inskrivning av de uppgifter, vilka ett/igt detttza lag skall attntälas för registrering eller i övrigt tas in i registret.

Ansökan om erkänd arbetslös- hetskassas registrering och anmälan för registrering skall inges eller i be- talt brev med posten insändas till arbetsmat'kttadsstyrelsett. Ansök- nings- och anmälningsskriften med därvid fogade ltat'tdlingar skall för varje kassa förvaras som bilagor till registret.

Ärsredo visningen skall skrivas utt- der av samtliga st)-n'elseledamöter och av kassa/öreståndarett. Har en avvikande mening beträffande års- redovisningen antecknats till st)-'rel- sens protokoll. skall den avvikande menittgenfogas till redovisningen.

..flrsredovisningshandlittgarna för det förflutna rc'ikenskapsåret skall avlämnas till revisorerna senast den 3] mars.

Senast en mättad efter det att re- sultaträkningen och balansräkning- en ltar blivit fastställda. skall av- skrift av årsredovisning och revi- sionsberättelse hållas tillgängliga hos arbetslöshetskassatt för alla som är intresserade.

%&

Bestämmelsernai 100s'första — fjärde och sjätte styckena, ]0/ och 102 ss samt 103 s 1 mom. lagen (195 1:308) om ekonomiska för- eningar äger motsvarande tillämp- ning på erkänd arbetslös/tetskassa. Vid tillämpnittgen av bestämmel- serna skall iakttagas att vad där sägs om länsstyrelsen i stället skall avse arbetstt1arknads.s't_1-'relsett. Vi- dare gäller att registrering skall väg- ras. "förutom ifall som anges i [00,59 tredje stycket nämnda lag. även när medgivande eller godkännande som krävs ett/igt denna lag ej lämnas.

Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.

Regeringen eller, efter regering- ens bentyndigande. arbetsmark- ttadsstyrelsen får utfärda närmare fiiireskrtfter om arbetslöshetskassas bokföring. årsbokslut och årsredo- visnit-tg. Om detföreligger särskilda skäl. för det vid utfärdandet av såda- na föreskrifter meddelas bestäm- melser som avviker/rån bokförings- lagen (1976: 125).

• Sida 99
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande [_l-delse Föreslagen lydelse

Fusion

915

Vid registreringsanmälan som av- ser beslut om stadgeändring skal/fo- gas två avskrifter av protokoll som förts i ärendet.

Vid registrering av erkänd arbets- löshetskassa förses det etta exempla- ret av stadgarna nted bevis om regis- trerit-tgett och återstå/les till kassatt.

Registreras stadgec'indring. förses det etta exemplaret av det protokoll sotn innehåller beslutet med bevis om registreringen och återstå/les till kassan.

Genom ett avtal om fusion katt en arbetslöshetskassa ('den överlåtande kassan) gå upp i en annan arbetslös- hetskassa (den övertagandt-t kassan). En sådan fusion innebär att med- lemmarna i den överlåtande kassan blir medlemmar i den (')"vet'tagattde kassatt. att" den överlåtande kassan upplöses samt att dess tillgångar och skulder övertas av den övertagande kassan. En fusion kan också verk- ställas så att en överlåtande kassa går tipp i två eller flera övertagande kassor.

Genom ett avtal om fusion katt två eller flera arbetslöshet.vkassor (de överlåtande kassorna) förenas genom att bilda en ny arbetslöshets- kassa (den övertagande kassan). En sådan fusion innebär att medlem- marna i de överlåtande kassorna blir n'tedlemmar i den nya kassan. att de överlåtande kassort'ta upplö- ses samt att deras tillgångar och skttlder övertas av den nya kassatt.

Avtal om fusion skall för att bli giltigt godkännas avföreningsstäm- man i den överlåtande arbetslös- hetskassan samt av arbetsmark- nadsstv-wlsen. Bestämmelsertut i 78,39 tillämpas ifråga om kassans beslut om godkättnattde av fitsion.

925

ll-Iot den som inhämtat känne- dont om vad registret beträffande visst förhållande innehåller vid den tidpunkt varom är fråga. katt änd- rittg i samma förhållande med laga verkan åberopas endast om han vi- sas lta ägt vetskap om ändringen.

En arbetslt'ishetskassa upphör ge- nomfitsion.

Om en arbetslöshetskassa önskar upplösas genom fitsiottsavtal. men enighet om genomfi't'rande av fit- sionen eller om httrfusionen bör gå till inte kan uppnås vid överläggttittg med annan kassa, får arbetsmark- nadsstyrelsen beslttta om mellan vil- ka kassor fttsionen skall ske och om hurfitsiotten skall gå till.

En arbetslöshetskassa skall upplö- sas genom fusion om kassans med- lemsantal har nedgått ttnder det minsta atttal. som ett/igt dentta lag eller kassans stadgar skall gälla för

• Sida 100
•  Original

Bilaga 2

tN'uvarande l_t-'delse F öres/agen lydelse

kassan eller om attttat särskilt skäl fi't'religgerför att upplösa kassan ge- nom fusion. .4rbetstttarknadsstyrel— sett beslutar om fusion som avses i detta stycke. Styrelsen beslutar ock- så om mellan vilka kassor fusionen skall ske och om ltttrfitsionett skall gå till.

Samtliga arbetslt't'sl-tetskassor skall beredas tillfälle att yttra sig i sådattt ärettde som avses i andra el- ler tredie stycket innan arbetsmark- nadsstyrelsen fattar beslut om fit- sionen.

955

Arbetsmarknadsstvrelsen kan mcddcla dc crinringar i fråga om erkänd arbetslöshetskassas verk- samhet som styrelsen finner påkal- lade.

Arbetsmarknadsstyrelsen skall förelägga erkänd arbetslöshetskassa att inom viss tid vidtaga dc åtgär- der som behövs för rättelse. om

Arbetsmarknadsstyrclscn kan meddela de crinringar i fraga om en arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner påkallade.

Arbotsmarknadsstvrelsen skall förelägga en arbetslöshetskassa att inom viss tid vidtaga de åtgärder som behövs För rättelse. om

1. avvikelse skott från denna lag eller de för kassan gällande stadgarna eller de lörfattningar eller Föreskrifter i övrigt som gäller för verksamheten.

2. stadgarna ej längre uppfyller de i 45 ;" angivna kraven.

2. stadgarna ej längre uppfyller de i 4.3 Q' angivna kraven.

3. kassans tillgangar ej är tillräckliga. eller 4. annan allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksamhet. Ilar film/liggande ett/igt andra stt-'cket tj clterkonmzits ittom be- stämd tid och har det anmärkte/för- hållandet ej heller på attttat sätt utt- dt'tnrt'ijts. katt arbetstnarknadsstyrel- sett förklara kassan för viss tid för- lustig rättett till statsbidrag helt eller delvis. Om skäl därtill föreligger. katt arbetsnrarknadsstj"relsen också ltos rätten ansöka om att kassatt skul/förtslat-as skyldig att träda i lik- vidation. Har sådan ansökan skett. äger bcstämntelsernt't i 72 ,é' tredje stycket lagen ( I 95 I : 308) om ekono- miska föreningar motsvarande til/ätttpning.

Styrkes ei innan rätten avgör ärendet att nu.-'ddr-fat fine/äggande efterkommits. skall rätten förklara. att kassan skall träda i likvidation.

• Sida 101
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

ochlhiirora'na en eller/lera likvidato- rer.

Föreslagen lydelse

965

Har erkänd arbetslt'ishetskassa trätt i likvidation. kan arbetstttark- nadsstyrc/senförordna likvidator att tillsatntm'tns med (ivriga likvidato- rer verkstc'i/la likvidationen. Kas- satts firma tecknas därvid av denne likvidator ifiirening med den eller dem som annars är berc'ittigade att teckna firman.

Under kassas likvidation har ar- betsmarknadsstj-trelsen samma be- fogenheter beträ/jande likvidatorer- na sotn ifråga om kassans styrelse.

.4 rbetstnarknadsstyrelsen katt fär- ordna likvidationsret'isor att jämte ("ivriga likvidationsrevisorer granska likvidatorernas förvaltning och kas- sans räkenskaper uttder likvida- tionen.

Likvidalor och likvidationsrevisor som _fi'irordnats enligt detttta para- graf' kan utlysa fifirettingsstämma. Sådan likvidator och likvidations- revisor skall iakttaga defi't'reskrifter. som arbetsmarknadsstyrelsen med- delar. Arvode till likvidatorn och likvidationsrevisot'n betalas av kassan med belopp som arbets- tnarkttadsst_i-'t'elsett bestämmer. Ar- betstttarkn(alsstyrelsett kan när sotn helst återkalla uppdraget.

Har ett föreläggande ett/igt 95 9" andra stycket inte efterkontn-tits inom bestämd tid och ltar det an- märkta förbli/landet inte heller på annat sätt undanräjts, katt arbets- marknadsstyrelsen förklara arbets- lt't'shetskassan för viss tid förlustig rätten till statsbidrag helt eller del- vis.

9öasm

Beslut av en erkänd arbetslös— hetskassa i ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av kassan. om det begärs av en försäk- rad som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 96b &.

Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av kassan. om det begärs av en försäkrad som be- slutet angar och beslutet inte har meddelats med stöd av 96b &.

Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den försäkrades nackdel.

”' Senaste lydelse 1984: 5l3.

Vad som sägs i 99—101535' om överklagande skall tillämpas på motsvarande sätt ifråga om en be- gäran om omprt'ivning.

• Sida 102
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

975”

Beslut av en erkänd arbetslös- hetskassa får överklagas hos arbets- marknadsstyrelsen genom besvär. Kassans beslut får dock inte över- klagas innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 963 &. Överklagas ett beslut innan det har omprövats skall överklagandet anses som en begäran om omprövning enligt de paragrafen. '

Beslut av en arbetslöshetskassa får överklagas hos arbetsmarknads- styrclscn. Kassans beslut får dock inte överklagas innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 96aä. Överklagas ett beslut innan det har omprövats skall överklagandet an- ses som en begäran om omprövning enligt den paragrafen.

98 512

Talan mot arbetsmarknadsstyrel- sens beslut i ärende angående mcd- lems rätt till ersättning eller med- lemskap i erkänd arbetslöshetskas- sa enligt denna lag föres genom be- svär hos försäkringsöverdomstolen. om ej annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av sam- hällsstöd vid arbetskonflikt.

Talan mot arbetsmarknadsstyrel- sens beslut i ärende angående med- lems rätt till ersättning eller med— lemskap i en arbetslöshetskassa en- ligt denna lag överklagas hos för- säkringsöverdomstolen, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid ar- betskonflikt.

Beslut som avses i första stycket och som ej innebär tillämpning av sistnämnda lag får av arbetsmarknadsstyrelsen underställas försäkrings- överdomstolens prövning. om det för enhetlig lagtolkning eller rättstill- lämpning är av synnerlig vikt att saken prövas av domstolen eller annars särskilda skäl finns för sådan prövning.

Mot arbetstnarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än som avses i första eller andra stycket föres talan hos regeringen genom besvär.

Arbetsmarknaa'sstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än som avses i första eller andra stycket överklagas hos regeringen. Arbets- marknadsstyrelselsens beslut om fit- sion fär överklagas endast av sådan arbetslöshetskassa som berörs av be- slutet.

Utan hinder av vad sattt sägs i 41 ,é' första stycket fär styrelsen för en förening som vägrats registrering såsom arbetslöshetskassa överklaga arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ärendet om registrering.

99 &”

Bestämmelserna i 23 — 25 Mjör- valtningslagen ('1986.'223) om hur beslut överklagas skall tillämpas också ifråga om beslut av erkända

" Senaste lydelse 1948:513. ” Senaste lydelse 1982: 1220. ” Senaste lydelse 1986:1168.

Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vil- ket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär.

• Sida 103
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

arbetslöshetskassor.

Ett beslut av arbetsmarknadssty- relsen om att vägra registrering fär överklagas inom två månader från beslutets dag.

Vad som sägs i denna paragraf om överklagande skall i tillämpliga delar gälla en begäran om ompröv- ning enligt 96 a _é'.

lin. kassas eller arbetsmarknads- styrelsens beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har angetts [ beslutet eller bestäms av den myndighet som skall pröva beslutet.

Föreslagen lydelse

Skrivelsen ges in till den instans som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom två mä- nader f'rän den dag klaganden hek del av beslutet eller. i fråga om be- slut av arbetsmarknadsstyrelsen om att vägra registrering och omfusion. inom två månader från beslutets dag.

Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regerittgsfbrmen och som inte delges räknasfrån den dag då beslutet gavs till känna. IIar be- slutet getts till känna vid mer än ett till alle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivan- det.

1005

Bestämmelserna i 106 — 109339 lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning på erkänd arbetslös- hetskassa.

Den instans som ltar meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent. skall den avvi- sas, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Skrivelsen skall inte avvisas. om förseningen beror pä att den instans som ltar fattat det överklagade be- slutet har lämnat klaganden en fel- aktig underrättelse om ltur man överklagar.

Skrivelsen skall inte heller avvi- sas. om den inom överklagandeti- den har kommit in till den instans som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna instans vi- darebefordra skrivelsen till den in- stans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.

1015

Driver arbetslöshetskassa utan att vara registrerad verksam/tet som av- ses i denna lag. dömes den som på kassans vägnar deltar i åtgärd eller bes/itt som rör verksamheten till bö- ter eller fängelse i högst sex måna- der.

Om skrivelsen inte avvisas enligt 100,59. skall den instans som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagandet.

• Sida 104
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

10

Till böter dömes I. st)relseledamot. likvidator eller annan som i ansökan om eller en- n-tälan för registrering eller i därvid fogade handlingar eller i annan en- ligt denna lag till arbetsmarknads- styrelsen ingiven hand/ing eller vid lämnande av begärd upplysning till stt-"relsen uppsåtligen eller av grov vårtlvltfishet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift.

3. stt-'relseledamot eller likvidator som uppsåtligen eller av grov värds- lt'ishet meddelar oriktig eller vilsele- dande uppgi/i i handling som hålles tillgängligtör medlemmar eller röst- berättigade eller_li'an-iliigges på om- budsmöte.

3. revisor eller lik vidationsrevisor som i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges pä om- budsnufite eller på annat sätt hålles tillgänglig./ör n-zedlemmar eller röst- bert'ittigade. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet Int-'ddelar oriktig el- ler vilseledande uppgift om kassans angelägenheter eller uppsåtligen el- ler av grov vårdsltfishet underlåter att göra anmärkning beträffande för- valtningen. fastän anledning därtill föreligger,

4. revisor. revidationsrevisor eller revisors eller likvida!itnisrevisors medhjälpare som. oaktat han insett eller bort inse att skada kitnnatfölja därav. yppar något som kommit till hans kännedom vid verkställd granskning utan att det varit nöd- vändigt för att fullgöra hans upp- drag.

5. st_t'relseledamot. revisor. likvi- dator eller annan som ej iakttar el— ler fitl/gör vad som åligger honom ett/igt 52 (s första stycket. 58 ,6' så vi tt därigenom hänvisas till 3 7 _é' lagen ("195 1:308) om ekonomiska för- eningar, (it) 59 såvitt därigenom hän- visas till 38 gj/emte stycket nämnda lag. 62,55” såvitt därigenom hänvisas till 50 ,51' tredje stycket och 5 I .9' första stycket samma lag. 63 s' andra styc- ket, 64 _Q' såvitt därigenom hänvisas

2

Föreslagen lydelse

5!!!

[in arbetslöshetskassas eller ar— bets/narknadsstjfrelsens beslut en- ligt denna lag gäller omedelbart. om inte annat ltar angetts i beslutet eller bestäms av den myndighet som skall pröva beslutet.

• Sida 105
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

till 55 .é' tredje stycket samma lag. 69.3” första eller tredje stycket. 70 .é' andra stycket första punkten. 7 7 _é' såvitt därigenom hänvisas till 79 9' fifirsta eller andra stycket samma lag. 78 '#' första stycket sävitt därige- nom hänvisas till 80 5 tredje stycket. _jäm_ fört med 50 # tredje stycket sam- ma lag. 79 _é' första stycket sävitt därigenom hänvisas till 819" andra stycket första punkten samma lag. 80,6 såvitt därigenom hänvisas till 895 första stycket och 90 &” första stycket samma lag. 93 ,9' eller 95 9".

Föreslagen lydelse

1035

Är gärning som avses i 10] och 102.916 belagd med stray'i brotts/Jal- ken, dömes ej till ansvar enligt den- na lag.

Särskilda bestämmelser

Det som har blivit infört i arbets- marknadsstyrelsens register över ar- betslös/ietskassor skall anses ha kommit till tredje mans kännedom om det inte av omständig/ieterna framgår att han varken kände till eller borde känt till det som registre- rats.

Straffbestämmelse

1045

Bestämmelserna i 114 och 115 326 lagen ( 195 1:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande till- lämpning på erkänd arbetslöshets- kassa.

Driver förening eller annan insti- tution utan att vara registrerad som arbetslöshetskassa verksam/tet som avses i denna lag. döms den som på föreningens eller institutionens väg- nar deltar i åtgärd eller beslut som rör verksam/teten till böter eller fängelse i högst sex månader.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1992. 2. Aldrc föreskrifter om minimiantalet medlemmar i en arbetslöshets- kassa gäller fortfarande i fråga om en kassa som har registrerats före

ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser om omprövning av beslut och om överklagande av beslut gäller fortfarande beträffande beslut som har meddelats före ikraftträdandet

4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till bestämmelse som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall i stället den nya bestäm- melsen tillämpas.

• Sida 106
•  Original

2 Förslag till Prop. l990/9l:160 Lag om ändring i lagen (1987:668) om införande av lagen Bilaga 2 (1987: 667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar att Bä skall ha följande lydelse.

Nuvarande l ydelse Föreslagen lydelse

3 5 Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har ersatts genom bestämmelser i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar eller i denna lag. tillämpas i stället de nya bestämmelserna.

De hänvisningar till lagen De hänvisningar till lagen (1951:308) om ekonomiska för- (1951:308) om ekonomiska för- eningar som finns i lagen eningar som finns i lagen (19721262) om understödsföre- (19721262) om understödsföre- ningar oeh !" lagen (1973:370) om ningar skall dock fortsätta att gälla. arbetslös/letsfömäkring skall dock fortsätta att gälla.

Denna lagträderikraft den ljanuari 1992.

• Sida 107
•  Original

Lagrådet Prop. l990/9l: 160

Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl. regeringsrådet Bertil Werner, justitierådet Ulf Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991 har regering- en på hemställan av statsrådet Sahlin beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1973z370) om arbetslöshetsförsäk- ring. m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Manne Pavön.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

• Sida 108
•  Original