Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås dels ändringar i lagen (1975z88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (be- myndigandelagen) samt i yrkestrafiklagen (1988z263), dels ändringar i lagen (1982:821) om transport av farligt gods.

De förstnämnda ändringarna har samband med den svenska anpassningen till EG. Sålunda föreslås att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om kör- och vilotider vid vägtransporter samt förbud mot vissa typer av be- räkningar av lön till förare vid sådana transporter. Vidare föreslås att rege- ringen får bemyndigande att meddela föreskrifter om behörighet och utbild- ning för förare, förarbiträdcn och konduktörer vid vägtransporter av perso- ner eller gods. Dessutom föreslås att straffbestämmclserna i lagen om transport av farligt gods kompletteras med en bestämmelse om ringa brott med endast penning- böter i straffskalan. Detta gör det möjligt att vid mindre förseelser använda systemet med ordningsbot. Vidare föreslås att tulltjänstemän får rätt att bi- träda vid förundersökning av brott mot lagens bestämmelser och att själva vidta vissa förundersökningsåtgärder.

Lagändringama föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.

& wear w

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till .Lag om ändring i lagen (1975188) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer

Härigenom föreskrivs att 1 & lagen (1975z88) med bemyndigande att med- dela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer1 skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Regeringen bemyndigas att med- dela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 eller 55 regeringsformen, om före- skrifterna gäller

1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,

2. sådan befordran ivägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag, till komplettering av eller som ersätt- ning för järnvägsbefordran som av- ses under 1,

4. postbefordran eller telekom- munikationer,

5. rätt att driva sjöfart inom Sveri- ges sjöterritorium med utländskt fartyg,

6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafi- ken inom Sveriges sjöterritorium el- ler för sjötrafiken med svenska far- tyg, sjöflygplan och svävare utanför Sveriges sjöterritorium,

7. skcppsmätning,

8. trafik på väg eller i terräng,

9. fordons beskaffenhet och ut- rustning,

10. registrering eller annan kon- troll av fordon,

11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra uppgifter som rör förhållan- dena i trafiken, .

12. riksfärdtjänst, "

13. tillstånd att bruka svävare.

Föreslagen lydelse

')

Regeringen bemyndigas att med- dela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 eller Så regeringsformen, om före- skrifterna gäller

1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,

2. sådan befordran ivägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till komplettering av eller som ersätt- ning för järnvägsbefordran som av- ses under 1,

4. postbefordran eller telekom- munikationer,

5. rätt att driva sjöfart inom Sveri- ges sjöterritorium med utländskt fartyg.

6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafi- ken inom Sveriges sjöterritorium el- ler för sjötrafiken med svenska far- tyg, sjöflygplan och svävare utanför Sveriges sjöterritorium,

7. skeppsmätning,

8. trafik på väg eller i terräng,

9. fordons beskaffenhet och ut- rustning,

10. registrering eller annan kon- troll av fordon,

11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra uppgifter som rör förhållan- dena i trafiken,

12. riksfärdtjänst,

13. tillstånd att bruka svävare, 14. kör- och vilotider vid vägtrans- poner samt förbud mot vissa typer av beräkningar av [ön till förare vid så- dana transporter:

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för gransk- ning eller kontroll enligt bestämmelse som avses i första stycket 9, 10 eller

1Lagen omtryckt 1978z233. 2Senaste lydelse 1990:1159.

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1991/92:131 13. Regeringen bemyndigas också att besluta föreskrifter om' avgifter för far- ledsverksamheten samt om avgifter för skeppsmätning och avgifter för till- stånd enligt första stycket 5.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

• Sida 4
•  Original

2 Förslag till Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988z263) Härigenom föreskrivs att 245 yrkestrafiklagen (1988:263)3skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

245

Regeringen får föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag. Regeringen får också meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag och föreskrifter avseende yrkesmässig trafik till och från Sverige. Det- samma gäller i fråga om registrering av tillståndsinnehav och om avgifter för den kontroll som behövs.

Regeringen får föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag. Regeringen får också meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag, föreskrifter om behörighet och ut- bildning för fordonsbesättningar vid

vägtransporter samt föreskrifter av- -

seende yrkesmässig trafik till -och från Sverige. Detsamma gäller i fråga om registrering av tillståndsin- nehav och om avgifter för den kon- troll som behövs.

Regeringen får överlåta de nämnda befogenheterna åt förvaltningsmyn-

digheter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

3 Lagen omtryckt 1988:1499.

• Sida 5
•  Original

3 Förslag till -.

Lag om ändring i lagen (1982:821) Om tran5port av farligt

gods -

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:821) om transport av farligt

gods

dels att 165 och rubriken närmast före 165 skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 16 a 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Ansvar och sekretess

Föreslagen lydelse Ansvar; förundersökning och sek- retess '

16 å Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1. föreskrifter som meddelats med stöd'av 9 eller 10 5, 2. förelägganden eller förbud som meddelats med stöd av 13 &, dock inte om föreläggandet eller förbudet omfattas av ett vitesföreläggande döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Ansvar enligt första stycket inträ- der inte om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.

Är brott som sägs i första stycket '

med hänsyn till risken för skadorpå liv eller egendom eller i miljön och övriga omständigheter att anse som ringa döms till penningböter. Ansvar enligt första eller andra stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brotts- balken.

löaå

Vid förundersökning rörande brott som anges i 16.6 första eller andra stycket får åklagare eller polis- myndighet som leder undersök- ningen begära hjälp av en tullmyn- dighet samt ge en tulltjänsteman i uppdrag att genomföra en viss åtgärd under förundersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till omständig- hetema.

Om det finns anledning att anta att brott enligt första stycket har för— övats, har en tulltjänsteman samma befogenhet som tillkommer polisman att hålla förhör och vidta andra åt- gärder enligt 23 kap. 35 fjärde stycket rättegångsbalken.

En tulltjänsteman får företa tvångsåtgärder vid brott mot denna lag i samma utsträckning som gäller för polisman enligt 23 kap. 85 samt 24 och 26—28 kap. rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1992.

Prop. 1991/92zl31

• Sida 6
•  Original

2. Lagen (1982:821) om transport av farligt gods 2.1 Ärendet och dess beredning

En arbetsgrupp med företrädare för generaltullstyrelsen, rikspolisstyrelsen och riksåklagaren tillsattes i maj 1988 med uppgift att kartlägga problem kring tillsynen av transporter av farligt gods samt lämna förslag till åtgärder för att förbättra sanktions-, lagförings- och utredningsmöjligheterna i sam- band med brott mot reglerna om transport av farligt gods.

Arbetsgruppen inledde arbetet med en intervjuundersökning i Helsing- borgs och Göteborgs regioner, som är två regioner med hög frekvens av transporter av farligt gods. Intervjuerna genomfördes i januari 1991 vid po- lis-, tull- och åklagarmyndigheterna i Helsingborg och Göteborg. Svaren har

• Sida 9
•  Original

därefter sammanställts i en rapport ”TRANSPORT AV FARLIGT GODS Tillsyn, utredning, lagföring”.

I rapporten har arbetsgruppen också redovisat annat inhämtat material och de slutsatser man kommit fram till. Arbetsgruppen har bl.a. föreslagit att straffbestämmelsen i 165 lagen (1982:821) om transport av farligt gods (ändrad senast 1988:222) ändras på sådant sätt att den kommer att innehålla ett särskilt straffstadgande för de lindrigaste förseelserna med enbart pen- ningböter i straffskalan. Detta har som huvudsyfte att göra det möjligt att tillämpa systemet med ordningsbot på ett antal vanliga lindrigare förseelser. Arbetsgruppen har också föreslagit att ordningsbotskungörelsen (1968zl99) ändras så att tulltjänstemän får utfärda ordningsbot vid ifrågavarande för- seelser. Vidare har arbetsgruppen föreslagit vissa ändringar i förordningen (1982:923) om transport av farligt gods (ändrad senast 19901512).

En tulltjänsteman saknar i dag rätt att inleda förundersökning i fråga om brott mot lagen om transport av farligt gods. Det finns inte heller någon reg- lerad möjlighet för polis eller åklagare att anlita biträde av tullmyndighet beträffande undersökning rörande brott mot denna lag. Arbetsgruppen har därför funnit att en hel del praktiska skäl talar för att utvidga möjligheten att anlita biträde av tullen vid förundersökning till att även gälla brott mot lagen om transport av farligt gods.

I samband med att en bestämmelse av denna innebörd införs bör enligt arbetsgruppen tulltjänstemans befogenhet att använda tvångsmedel såsom beslag, medtagandc till förhör m.m. vid brott mot nämnda lag regleras ge- nom en hänvisning till rättegångsbalken.

Arbetsgruppens rapport har remissbehandlats. En förteckning över re— missinstanserna och en kort sammanfattning av svaren bör fogas till proto- kollet som bilaga. Alla remissinstanser har tillstyrkt förslagen eller har läm- nat dem utan erinran.

2.2. Allmän motivering

Mitt förslag: I lagen om transport av farligt gods kompletteras nuva- rande straffbestämmclse med en bestämmelse om ringa brott med en- dast penningböter i straffskalan. Vidare ges tulltjänstemän rätt att bi- träda vid förundersökning av brott mot lagens bestämmelser och att själv vidta vissa förundersökningsåtgärder.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i sak med mitt förslag. Skälen för mitt förslag: Genom lagen om transport av farligt gods tillkom

en gemensam och enhetlig reglering för olika transportmedel av vad som '

från säkerhetssynpunkt skall iakttas vid transport av farligt gods. Regle- ringen grundas i huvudsak på internationella överenskommelser.

Genom den nämnda arbetsgruppens rapport har den första större under- sökningen av tillämpningen av lagen redovisats. Arbetsgruppen har kommit fram till att det finns ett behov av smärre justeringar av såväl lagen (1982:821) om transport av farligt gods som av förordningen (1982:923) med

• Sida 10
•  Original

samma rubrik samt ordningsbotskungörelsen (1968:199). I detta samman- hang behandlar jag endast de föreslagna lagändringarna.

Brott mot reglerna om tranSport av farligt gods kan i många fall vara all- varliga både för samhället och miljön, för trafikanter i transportens närhet och för den som utför transporten. Det finns ingen anledning att mildra straf- fen för sådana allvarliga brott. Den genomgång arbetsgruppen har gjort av domar har emellertid visat på en förhållandevis hög förekomst av smärre brott och förseelser som föranlett endast ett måttligt antal dagsböter. Om man för sådana smärre förseelser inför ett ringa brott med enbart penningbö- ter i straffskalan kan systemet med ordningsbot utnyttjas. Detta skulle bl.a. medföra att den administrativa omgången minskar och besparingar i tid och pengar kan göras både för staten och för den berörde misstänkte. Som några remissinstanser påpekat kan även reaktionen mot förseelser som begås av utländska personer därigenOmbli effektivare.

Arbetsgruppen har inte haft underlag för någon systematisk genomgång av domstolspraxis på området. Genom de intervjuundersökningar gruppen gjort och av vad som framkommit av den domssamling på området som sta- tens räddningsverk påbörjat en sammanställning av, har gruppen funnit att böter är den påföljd som nästan undantagslöst dömts ut vid överträdelser mot lagen om transport av farligt gods. Antalet dagsböter har varierat ut- ifrån de olika förseelsernas farlighetsgrad. Det förekommer domar på mel- lan tio och åttio dagsböter med en tyngdpunkt någonstans i mitten och nedåt i denna skala. Någon praxis som visar utvecklingen vid återfall i brott mot lagen finns inte än. Med hänsyn till brottets art och de bötespåföljder som i praktiken förekommer i dag, är det inte orimligt att anta att återfall i brott på detta område kan komma att leda till annan påföljd än böter samt ingripande enligt yrkestrafiklagen eller körkortslagen.

Jag delar därför arbetsgrUppens slutsats att det bör införas ett särskilt stad- gande' | 16 5 lagen om transport av farligt gods om ansvar vid ringa brott.

Tulltjänstemän har redan i dag befogenhet att inleda förundersökning och vidta åtgärder under undersökningen när det gäller utredning av brott mot lagen (1960:418)lom straff för varusmuggling. Vissa tulltjänstemän får också utfärda ordningsbot vid brott enligt 2 5 nämnda lag.

Den föreslagna rätten för tulltjänsteman att biträda vid förundersökning av brott mot lagen om transport av farligt gods innebär därför' mga mera dra- matiska förändringar.

Sjöfartsverket har satt i fråga om inte kustbevakningens möjligheter att medverka vid kontroller av transporter av farligt gods bör övervägas. Trafik- säkerhetsverket har berört bilinspektörers möjlighet att utöva tillsyn av transporter av farligt gods när fordon ändå stoppats för kontroll av beskaf- fenhet och utrustning.

Jag är för närvarande inte beredd att lägga något förslag i enlighet med vad nämnda remissinstanser har förordat. Dessa frågor måste-föregås av mera ingående överväganden innan de kan bli föremål för lagstiftningsåtgärdcr.

Jag biträder sålunda också förslaget att en tulltjänsteman skall få rätt att biträda åklagare eller polismyndighet vid förundersökning och i vissa fall självständigt kunna vidta vissa utredningsåtgärder.

• Sida 11
•  Original

3. Upprättade lagförslag

] enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommunikationsdepartemen- tet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1975188) med bemyndigande att meddela före- skrifter om trafik, transporter och kommunikationer,

2. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),

3. lag om ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt gods. Lagförslagcn är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I

4 Specialmotivering till ändringarna i lagen om transport av farligt gods.

4.1165

Paragrafen har tillförts ett nytt andra stycke om ringa brott.

Straffbestämmelsen i 165 gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som meddelats med stöd av 9 eller 105 eller mot före- lägganden eller förbud som meddelats med stöd av 13 5, med visst undantag. Enligt 95 får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om klassificering av farligt gods, om transportmedel och andra transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrust- ning, lastning, lossning, förvaring och annan hantering av farligt gods samt om försiktighetsmått och åtgärder i övrigt. 105 ger regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer befogenhet att förbjuda vissa slag av transporter eller föreskriva att vissa slag av transporter får ske endast efter tillstånd eller förhandsanmälan.

I enlighet härmed har i förordningen om transport av farligt gods medde- lats vissa bestämmelser i de hänseenden som anges i 9 5. Transportmyndighe- terna har vidare bemyndigats att meddela ytterligare föreskrifter.

Bestämmelsen i 2 5 lagen om transport av farligt gods anger vad som i la- gen förstås med farligt gods. Det är således gods som har ett visst angivet innehåll och som på grund därav vid transport kan medföra skador på männi- skor, egendom eller i miljön eller påverka transportmedlets säkra framfö- rande. Mot den bakgrunden är det naturligt att vid bedömningen av om ett brott skall anses ringa eller inte se på om överträdelsen kan anses ha medfört någon fareökning av betydelse. Härvid är det inte bara fråga om att före- skrifter om t.ex. godsets lastning, förvaring eller hantering har överträtts utan också om t.ex. utmärkningen är felaktig. Osäkerhet om vad godset be- står av kan ju medföra fördröjning av räddningsinsatser eller sanering efter en olycka. Smärre brister i utmärkningen som saknar egentlig betydelse vid en räddningsinsats kan å andra sidan som regel anses som ett ringa brott, ' om inte kännedom om godsets egenskaper är-viktig för att man skall kunna förebygga långsiktiga skador i miljön vid en eventuell olycka.

En transport blir självfallet mindre riskabel ju mindre mängd av det farliga godset som transporteras. För små mängder gäller lättnader i reglerna. För dessa ”frimängder” gäller att dessa får fraktas utan att reglerna tillämpas,

Prop. 1991/922131

• Sida 12
•  Original

och för ”begränsade mängder” krävs endast att vissa av reglerna skall tilläm- pas. För exempelvis bensin ligger frimängden vid vägtransport på 50 liter. Ett obetydligt överskridande av gränsvärdet för en frimängd kan i många fall bedömas som ett ringa brott.

Vid transporter av farligt gods finns det föreskrifter om särskilda utrust- ningsdetaljer som skall finnas tillgängliga för att kunna användas vid en eventuell incident. Vissa överträdelser av enklare utrustningsbestämmelser kan ofta betraktas som ett ringa brott när det finns godtagbara substitut lätt tillgängliga. Jag tänker då exempelvis på att någon eller några bromsklossar saknas, vilka kan ersättas med andra föremål som finns tillgängliga i fordo- net eller i dess närhet.

Enligt 155 förordningen om transport av farligt gods skall märkning av- lägsnas eller täckas över när ett transportmedel eller enhetslastanordning inte längre innehåller farligt gods. En försummelse i detta hänseende inne- bär knappast någon ökad risk för omgivningen, utan torde i många fall kunna betraktas som ett ringa brott. Detsamma kan gälla i vissa fall då en felaktig information lämnas om godsets farlighetsgrad som kan komma att medföra för stora säkerhetsåtgärder under transporten eller insatser vid en olycka.

Andra sådana situationer kan föreligga vid smärre brister i transporthand- lingarna och i den säkerhetsutrustning som skall finnas tillgänglig vid trans- porten. Underlåtenhet att medföra befintliga förarbevis och fordonseertifi- kat bör också kunna ses som ringa brott.

Däremot bör det inte normalt sett betraktas som ett ringa brott om det helt saknas en godsdeklaration enligt 11 5 förordningen om transport av far- ligt gods eller det saknas föreskrivna skriftliga instruktioner enligt 125 samma förordning.

Den närmare gränsdragningen mellan normalbrottet och ringa brott får överlämnas till rättstillämpningen.

Av 48 kap. 145 andra stycket rättegångsbalken, RB, följer att riksåklaga— ren i samråd med rikspolisstyrelsen skall välja ut de brott för vilka ordnings- bot skall bestämmas. Enligt tredje stycket samma lagrum är det riksåklaga- ren som bestämmer de belopp som skall upptagas som ordningsbot.

4.2 16215

I första stycket ges åklagare eller polismyndighet som leder förundersökning av brott mot lagen om transport av farligt gods rätt att anlita biträde av tull- myndighet vid förundersökningen. En sådan förundersökningsledare får också uppdra åt en tulltjänsteman att själv genomföra en förundersöknings- åtgärd. Förutsättningen för att befogenheten skall få utnyttjas är att det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. I praktiken torde bestämmel- serna komma att tillämpas då tullen på ett eller annat sätt redan är inkopplad t.ex. därför att fordonet har stoppats i samband med en tullkontroll eller att förundersökningsledaren känner till att fordonet är på väg mot en tullsta- tion.

Andra och tredje styckena tar sikte på den situationen att en tulltjänste- man får kännedom om en misstänkt överträdelse av transportbestämmel-

• Sida 13
•  Original

serna innan åklagaren eller polismyndigheten hunnit inleda förundersök- ning. Han får då själv hålla förhör med den misstänkte och vidta andra åtgär- der i syfte att utreda brottet som inte kan uppskjutas utan olägenhet (23 kap. 3 5 fjärde stycket RB). Han får också medta någon till förhör (23 kap. 85 RB), gripa den misstänkte när det finns skäl till anhållande och saken bråds- kar (24 kap. 75 RB), ta lös egendom i förvar eller i beslag i vissa fall (26 kap. 35 och 27 kap. 4 5 RB) samt företa husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning om det är fara i dröjsmål (28 kap. 5 och 13 55 RB).

Det bör i sammanhanget påpekas att de befogenheter som tillkommer en tulltjänsteman enligt tredje stycket inte är lika vidsträckta som enligt varu- smugglingslagen.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändringi lagen (1975z88) med bemyndigande att meddela före- skrifter om trafik, transporter och kommunikationer,

2. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),

3. lag om ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt gods.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 14
•  Original

REMISSAMMANSTÄLLNING— Rapporten ”TranSport av FARLIGT GODS Tillsyn, utredning, lagföring”

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över de i rapporten föreslagna författningsänd- ringarna avgetts av statens räddningsverk, statens järnvägar, trafiksäker- hetsverket, sjöfartsverket, luftfazrtsverket, statens naturvårdsverk, länssty- relsen i Malmöhus län, Svenska TranSportarbetareförbundet, Svenska Åke- riförbundet och Sveriges Industriförbund.

Yttranden har dessutom avgetias av Bilspedition Inrikes AB och Sveriges Speditörförbund.

Sammanfattning av remissvaren

Införande av ringa brott

Statens jänzvägar, SJ stödjer rapportens förslag om införande av ett ringa brott med enbart penningböter i straffskalan.

Sjöfartsverket delar arbetsgruppens uppfattning att en förändring i straff- skalan i sådan riktning att ordningsbot eller strafföreläggande kan tillämpas torde medföra en enklare och effektivare handläggning av denna kategori ärenden.

Luftfartsverket: Luftfartsinspektionen har inget att erinra mot de änd- ringar som föreslagits, med syfte att förbättra sanktions-, lagförings- och ut- redningsmöjlighcterna.

Länsstyrelsen iMalmö/zus län tillstyrker den i rapporten föreslagna änd- ringen beträffande straffskalan till ordningsbot för mindre förseelser.

Svenska transportarbetareförbundet välkomnar utredningens förslag om ordningsbot samt sanktionsmöjligheter mot utländska näringsidkare och för- utsätter att nödvändiga författningsändringar görs. Vi är övertygade om att sanktioner och böter kommer att skärpa efterlevnaden av lagstiftningen.—

Ett fortfarande olöst problem är hur man kan komma tillrätta med företag med en hög frekvens småförseelser. Förbundet anser det därför angeläget att berörda myndigheter fortsätter utreda hur man kan komma tillrätta med näringsidkare som man kan misstänka systematiskt nonchalerar gällande be- stämmelser även om dessa är av :mindre art.

Sveriges åkenförbund tillstyrker innehållet i rapporten i sin helhet. Sveriges speditörsförbund och Bilspedition Inrikes AB: Ordningsbotssys- temet skulle säkert vara ett praktiskt och effektivt instrument, men vissa tveksamheter har redovisats i rapporten. Begreppet ”ringa brott” måste defi- nieras, d.v.s. vilka förseelser som skall omfattas av ordningsbotssystemet.

Tulltjänstemans rätt att utfärda ordningsbot m.m.

SJ finner inga betänkligheter mot att tulltjänsteman ges rätt att förelägga ordningsbot.

Prop. 1991/92:131 Bilaga

• Sida 15
•  Original

Trafiksäker/zetsverket vill i sammanhanget framföra som sin mening att i Prop. 1991/92:131 en framtida ny organisation för kontroll av fordon på väg bör det övervägas Bilaga att tillsyn av transporter av farligt gods även bör utföras av bilinspektörer.

Från effektivitetssynpunkt torde betydande vinster kunna göras när for- don som ändå stoppats för kontroll av beskaffenhet och utrustning i före- kommande fall även kan kontrolleras med avseende på efterlevnaden av la— gen om transport av farligt gods.

Sjöfartsverket: Vid en ändring av lagstiftningen i syfte att möjliggöra för tullen att medverka i förundersökningen bör enligt verket även kustbevak- ningens möjligheter att medverka övervägas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har ingen erinran mot förslagen rörande tul- lens och tullpersonalens medverkan i förundersökningar m.m.

Sveriges speditörsförbund och Bilspedition Inrikes AB: Förvarstagande el- ler beslag är synnerligen kraftfulla åtgärder som måste hanteras med stor för- siktighet och som endast får tillgripas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller an- nat motstående intresse. Beslut om tillgripande av sådana åtgärder måste enbart fattas av åklagare eller domstol, inte av den enskilde polis- eller tull- tjänstemannen vid kontrolltillfället. Det förvarstagande eller beslag, som görs får inte drabba andra ”oskyldiga” intressen.

• Sida 16
•  Original