Märkning av textilier

Regeringens proposition

År

EYE

1992/93:33

es

Märkning av textilier

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Vid regeringssammanträdet har chefen för Civildepartementet varit föredragande.

Stockholm den 1 oktober 1992

På regeringens vägnar

Bengt Westerberg

Inger Davidson

"Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågan om att anpassa svensk rätt till tre EG-direktiv och två EG-rekommendationer om benämningar på textila fibrer och märkning av textilprodukter samt om metoder för kvantitativ analys av fiberblandningar. Det föreslås att EG-bestämmelserna införlivas med svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Det handlar främst om föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att vid marknadsföring av textilier ange vilka textila fibrer som textilierna består av. Nödvändiga bemyndiganden föreslås bli meddelade i en särskild lag, benämnd lag om märkning av textilier.

Den föreslagna lagen om märkning av textilier föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1¶Ärendet och dess beredning

Frågan om Sveriges och övriga EFTA-länders närmande till EG har varit föremål för diskussioner och överväganden en längre tid. I den s.k. Luxemburgdeklarationen år 1984 lades den politiska grunden för ett breddat och fördjupat samarbete mellan EFTA och EG i syfte att skapa ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, där det skall råda fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.

Under år 1990 inleddes formella förhandlingar mellan EFTA-länderna och EG för att förverkliga ett sådant samarbetsområde. Ett avtal om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) undertecknades den 2 maj 1992. Avsikten är att EES-avtalet, sedan det har godkänts av EG- och EFTA-ländernas respektive parlament, skall träda i kraft den 1 januari 1993, dvs. samtidigt som EG:s inre marknad fullbordas.

EES-avtalet innebär en i allt väsentligt fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital jämte en enhetlig konkurrenspolitik. Genom avtalet förbinder sig parterna också att utveckla och bredda samarbetet på angränsande politikområden, såsom miljö, forskning, utbildning och konsumentskydd. Enhetliga regler skall gälla inom hela EG-EFTA-området. Genom EES-avtalet förbinder sig EFTA-länderna således att införliva relevanta delar av EG:s regelverk (acquis communautaire) med sina respektive rättsordningar.

Regeringen har den 29 maj 1992 till riksdagen överlämnat proposition 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I propositionen föreslås bl.a. att riksdagen godkänner EES-avtalet och antager förslag till en lag om ett europeiskt samarbetsområde (EES-lagen) med grundläggande bestämmelser om införlivande av avtalsåtagandena med svensk rätt. De avtalsbestämmelser som upptas i bilagorna till EES-avtalet och de i dessa bilagor referade bindande rättsakterna avses däremot bli införlivade med svensk rätt genom författningar på respektive sakområde (prop. 1991/92:170 del I s. 129).

Till de EG-rättsakter som omfattas av EES-avtalet men som enligt det nyss sagda inte är tänkta att införlivas med svensk rätt genom EES-lagen hör tre EG-direktiv om benämningar på textila fibrer och märkning av textilprodukter samt om metoder för kvantitativ analys av fiberblandningar. Det

finns också två EG-rekommendationer på det textila området, vilka de av-

talsslutande parterna har åtagit sig att beakta.

Inom Civildepartementet har under våren 1992 upprättats en promemoria (Ds 1992:47) Märkning av textilier — en EG-anpassning till följd av EESavtalet (dnr C92/543/RÄ). Promemorians lagförslag framgår av bilaga I. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.

I denna proposition föreslår regeringen en lag om märkning av textilier. Lagförslaget innehåller bl.a. en bestämmelse om överklagande som formellt hör till Lagrådets granskningsområde. Lagförslaget är emellertid av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Den följande framställningen inleds med en kortfattad beskrivning av de i detta sammanhang relevanta delarna av EES-avtalet och berörda direktiv. I avsnitten 3 och 4 redogörs närmare för EG-reglerna om textilier. Våra överväganden om hur EG-reglerna skall införlivas med svensk rätt och kostnadskonsekvenserna av våra förslag redovisas i avsnitt 5. Lagförslaget kommenteras i avsnitt 7. |

2¶EES-avtalet

Nationella bestämmelser som rör varors benämningar och märkning kan försvåra ett fritt varuflöde över gränserna. Sådana bestämmelser brukar kallas tekniska handelshinder. Ett av EG:s mål är att söka undanröja sådana hinder. |

För detta ändamål har man på det textila området skapat för medlemsstaterna gemensamma regler om benämningar på textila fibrer och märkning av textilprodukter samt om metoder för kvantitativ analys av textilfiberblandningar. EES-avtalet omfattar tre direktiv och två rekommendationer som innehåller sådana bestämmelser (bilaga II, avsnitt XI). De är 1. rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 rörande tillnärmningen av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier (ändrat genom rådets direktiv 75/36/EEG av den 17 december 1974 och 83/623/EEG av den 25 november 1983 samt kommissionens direktiv 87/140/EEG av den 6 februari 1987), 2. rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning av vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar (ändrat genom kommissionens direktiv 79/76/EEG av den 21 december 1978, rådets direktiv 81/75/EEG av den 17 februari 1981 och kommissionens direktiv 87/184/EEG av den 6 februari 1987), 3. rådets direktiv 73/44/EEG av den 26 februari 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av ternära fiberblandningar, 4. kommissionens rekommendation 87/142/EEG av den 6 februari 1987 om vissa metoder för avlägsnandet av fiberfrämmande material före kvantitativ analys av fiberblandningar, 5. kommissionens rekommendation 87/185/EEG av den 6 februari 1987 om kvantitativa analysmetoder för identifiering av akryl- och modakrylfibrer, klorfibrer och trivynilfibrer. Rättsakterna finns fogade till denna proposition som bilagorna 3 - 7.

Ett direktiv är bindande för medlemsstaterna inom EG på det sättet att dessa är skyldiga att anpassa sin lagstiftning efter direktivet. Hur detta närmare skall gå till överlämnas åt medlemsstaterna att själva avgöra. Samma principer skall tillämpas när Sverige på grund av EES-avtalet skall anpassa sin lagstiftning till EG:s.

Rekommendationer är icke-bindande rättsakter. I propositionen om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (prop. 1991/92:170 del 1 s. 130) framhålls att sådana rättsakter i vissa fall dock kan utgöra riktlinjer för hur

EG-organen skall handla och som därför berör enskilda. Där sägs också att det framgår av EES-avtalet att avtalspartena skall beakta sådana icke-bind-

ande rättsakter. Såvitt gäller textilier innehållet avtalet en sådan bestäm-

melse.

3¶EG:s direktiv om märkning av textilier

3.1¶Allmänt

De flesta av EG:s medlemsstater hade tidigare bestämmelser för benämningar på och märkning av textilprodukter. Eftersom bestämmelserna skiljde sig åt ansågs de utgöra ett hinder för att den gemensamma marknaden skulle fungera tillfredsställande.

Genom direktivet 71/307/EEG om benämningar på textilprodukter, i fortsättningen kallat märkningsdirektivet, har medlemsstaterna ålagts att genomföra de åtgärder som behövs för att införa enhetliga regler när det gäller textila benämningar och beskrivningar på etiketter, märken och dokument som följer textilprodukter på olika stadier i produktion, beredning och distribution.

3.2¶Märkningsdirektivets närmare innehåll

3.2.1 Tillämpningsområde Märkningsdirektivet skall tillämpas på alla textilprodukter som marknadsförs inom gemenskapen, såväl före eller under tillverkningsprocessen som i varje annat distributionsled (artikel I).

Med textilprodukter avses alla varor i obearbetat, halvbearbetat, bearbetat, halvförädlat, förädlat, halvkonfektionerat eller konfektionerat tillstånd som uteslutande består av textila fibrer, oavsett vilket förfarande som har använts för deras blandning eller sammansättning (artikel 2, punkt 1).

Med textilprodukter i direktivets mening likställs även vissa material som inte är tillverkade av enbart textila material, men där textilier ingår som en väsentlig del eller där tillverkaren, beredaren eller försäljaren av varan särskilt har framhållit det textila inslaget. Hit hör produkter som består av minst 80 viktprocent textilfibrer samt möbel-, paraply- och markistyg som består av minst 80 viktprocent textila inslag. Med textilprodukter menas också textila inslag i flerlagrade golvbeläggningar, madrasser och campingartiklar samt värmande foder i fotbeklädnader, handskar och vantar, förutsatt att det

textila inslaget eller fodret i dessa produkter utgör minst 80 viktprocent. Tex-

tilier som ingår i andra produkter som en nödvändig del räknas också som textilprodukter i de fall textiliernas sammansättning särskilt anges (artikel 2, punkt 3).

Direktivet gäller dock inte textilprodukter som är avsedda för export till

tredje land eller som förs in i medlemsstaterna i gemenskapen efter tullkontroll för vidare transitering. Det gäller inte heller textilprodukter som importeras från tredje land för beredning inom marknaden eller som läggs ut på entreprenad till personer som arbetar i hemmet eller till fristående företag

som framställer produkter från tillhandahållet material utan att detta överlåts mot betalning (artikel 15).

3.2.2 Textila benämningar Bilaga 1 till märkningsdirektivet består av en förteckning med benämningar på olika textila fibrer och en beskrivning av varje namngiven fiber. Dessa benämningar får användas bara på fibrer som helt och hållet passar in på beskrivningen (artikel 3, punkt 2). Ingen av benämningarna får användas på någon annan fiber, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, oavsett vilket språk som används (artikel 3, punkt 3).

En textilprodukt får inte heller beskrivas som ”100 procentig”, ”ren” eller ”hel-” om den inte består av ett och samma fiberslag. Inte heller andra liknande ord får användas (artikel 4, punkt I).

En andel av främmande fibrer upp till 2 procent av varans vikt är dock tillåten om det är befogat av tekniska skäl och inte är rutinmässigt inblandat. För kardgarnsvaror kan tolereras en avvikelse på 5 procent (artikel 4, punkt 2).

Vidare anges i direktivet hur textilprodukter där två eller flera fiberslag

ingår skall benämnas (artikel 6).

När en textilvara innehåller olika fiberslag och man skall beräkna procentsatserna för de olika fibrernas andel, skall de olika andelarna beräknas på ett visst i artikel 12 angivet sätt. I bilaga 2 till direktivet finns en uppräkning av de fukttillägg på torrvikten av respektive fiberslag som skall användas vid denna beräkning.

Medlemsstaterna skall vidta alla de åtgärder som behövs för att säkerställa att ingen information som ges när textilprodukter bjuds ut på marknaden kan förväxlas med de benämningar och beskrivningar som anges i direktivet (artikel 11).

Om de i märkningsdirektivet angivna kraven är uppfyllda, får handeln med textilier inte förbjudas eller hindras av orsaker som har samband med benämningar eller specifikationer av textilvarors sammansättning (artikel 14, punkt 1).

Direktivets bestämmelser utesluter inte att medlemsstaterna tillämpar nationella bestämmelser till skydd för industriell och kommersiell egendom, ursprungsuppgifter och ursprungsmärkning samt mot illojal konkurrens (artikel 14, punkt 2).

3.2.3 Krav på märkning

Enligt märkningsdirektivet skall alla textilprodukter i direktivets mening förses med en etikett eller på något annat sätt märkas med uppgifter om det

textila fiberinnehållet så snart de släpps ut på marknaden i produktions- eller

kommersiellt syfte (artikel 8, punkt 1). Etiketteringen eller märkningen kan ersättas eller kompletteras med åtföljande affärshandlingar när produkterna inte avyttras till konsumenter (slutanvändare) eller när de efter beställning levereras till staten eller till något annat offentligrättsligt organ (artikel 8, punkt 1). 10

Under vissa angivna förutsättningar behöver dock inte etikettering eller annan märkning ske (artikel 10 a). Det gäller sådana textilprodukter som anges i bilaga 3 till direktivet med de tillägg som anges i rådets direktiv 83/623/EEG. Exempel på sådana produkter är ärmhållare och klockarmband av textilt material.

Bilaga 4 till märkningsdirektivet innehåller en uppräkning av textilprodukter för vilka gemensam etikettering eller märkning får användas (artikel J0 b). Exempel på sådana produkter är skurtrasor, skärp och strumpeband. Genom rådets direktiv 83/623/EEG har bilagan utökats med fler sådana textilprodukter.

4¶EG:s direktiv om kvantitativa analysmetoder

Enligt märkningsdirektivet skall kontrollen av att textilprodukters sammansättning stämmer överens med den information som lämnas ske med de analysmetoder som anges i separata direktiv (anikel 13, ändrad senast 83/623/EEG).

Ett sådant direktiv avser frågan hur man skall gå till väga för att analysera

textilprodukter där två olika fiberkomponenter ingår. Bestämmelser om

detta finns i rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar. Direktivet har ändrats vid tre tillfällen.

Ett annat sådant direktiv är direktivet 73/44/EEG av den 26 februari 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av ternära fiberblandningar innehåller bestämmelser som gäller textilprodukter med tre olika fiberkomponenter. Det ansluter i viss mån till det nyss nämnda direktivet om binära fiberblandningar.

EG-kommissionen har härutöver utfärdat två rekommendationer

(87/142/EEG och 87/185/EEG) som kompletterar direktiven om binära och

ternära fiberblandningar. Dessa anvisar dels vissa metoder för hur fiberfrämmande material skall tas bort före analysen, dels analysmetoder för identifiering av akryl- och modakrylfibrer, klorfibrer och trivinylfibrer.

5¶Den svenska anpassningen

5.1¶Behovet av anpassning

Sverige och övriga avtalsparter på EFTA-sidan åtar sig enligt EES-avtalet att genomföra de författningsändringar som behövs för att överensstämmelse med syftet med och innehållet i de direktiv som omfattas av avtalet skall uppnås för svensk del.

Direktiven rörande textilier förutsätter därför att det skall finnas rättsligt bindande regler om märkning av och benämningar på textila fibrer samt om metoder för analys av fiberblandningar. I Sverige finns inga bindande regler. Förhållandena styrs i stället av standarder och riktlinjer.

Nomenklaturen för benämningar av textiler har fastställts av SIS — Stan- 11

dardiseringskommissionen i Sverige. En tidigare gällande standard ersattes år 1971 av en ny standard, SIS 25 10 12, ”Redovisning av fibermaterial”.

Standarden anger hur märkning av textilier skall vara utformad, om märkning förekommer. I dokumentet ges regler för redovisning av sammansättningen hos textilvaror och produkter jämställda med textilvaror. Av ingressen framgår att standarden — som således tillkom samma år som märkningsdirektivet — i allt väsentligt stämmer överens med detta.

Konsumentverkets riktlinjer på området ansluter också i hög grad till EGdirektiven, I Konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 1979:8) Textilier och beklädnadsskinn sägs inledningsvis att med begreppet textilier menas detsamma som i EG-direktiven. Enligt riktlinjerna skall information om material ges på alla textilvaror. Informationen skall beträffande textilier och tillbehör redovisas enligt Svensk standard SIS 25 10 12, ”Redovisning av fibermaterial”, eller enligt de direktiv som utfärdats av de europeiska gemenskaperna.

Riktlinjernas betydelse ligger i att de är myndighetsrekommendationer som är utarbetade efter överläggningar med branschen. Det anses därför vara god handelssed att följa dem. Efterlevnaden av standarden och riktlinjerna är i praktiken god.

Svensk standard SS-ISO 5089, ”Provberedning för kemisk analys av textilvaror”, från år 1990 motsvarar anvisningarna i bilaga 1 till direktivet om bi-

nära textilfiberblandningar i fråga om framtagning av analysprov och provkroppar.

Svensk standard SS-ISO 1833, ”Kvantitativ kemisk analys — Binära fiberblandningar”, också den från år 1990, motsvarar bilaga 2 i samma direktiv när det gäller den kemiska analysen.

För fiberblandningar med tre olika slags textila fibrer gäller för närvarande Svensk standard SS 25 12 21 ”Kvantitativ analys av ternära fiberblandningar”, som tillkom år 1981. Den motsvarar den internationella standarden ISO 5088 och stämmer i stort överens med de beskrivningar av analysmetoder som finns i bilaga 1 till direktivet om ternära textilfiberblandningar.

Svenska riktlinjer och standarder på det textila området stämmer alltså i huvudsak överens med EG-reglerna på området. De uppfyller emellertid inte syftet att vara bindande såvitt avser det resultat som skall uppnås. Därför måste det tillskapas bindande svenska regler.

Valet av form och metod för införandet av EG-bestämmelserna i svensk rätt är enligt artikel 7 i EES-avtalet däremot inte förutbestämt.

5.2¶Utformningen av svenska regler

Regeringens förslag: EG-reglerna om benämningar på och märkning av textila produkter samt om kvantitativa analysmetoder införlivas med svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. De bemyndiganden för regeringen som behövs meddelas i en särskild lag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Bl.a. Grossistförbundet Svensk Handel har påtalat att de svenska föreskrifterna inte får gå längre än EGdirektivens bestämmelser och att föreskrifterna måste kunna motiveras utifrån djupt kända konsumentkrav. Sveriges Industriförbund har krävt att lagen skall ange de EG-rättsakter som är berörda enligt EES-avtalet. Från några remissinstanser, bl.a. Sveriges Köpmannaförbund, har framförts att det är viktigt att föreskrifter på myndighetsnivå utarbetas i nära samråd med berörda branschorganisationer.

Skälen för regeringens förslag: Märkningsdirektivets krav på märkning av textilier innefattar sådana åligganden för enskilda som enligt 8 kap. 3 § regeringsformen skall meddelas genom lag. Enligt 8 kap. 7 § första stycket 3 får emellertid regeringen efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter om näringsverksamhet. Riksdagen kan också enligt 11 § samma kapitel bemyndiga regeringen att överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter t ämnet.

Som framgår av avsnitten 3 och 4 är regleringen i märkningsdirektivet och övriga aktuella rättsakter detaljerad och i stor utsträckning av teknisk karaktär. Det kan visa nödvändigt att efter hand justera föreskrifterna med hänsyn till utvecklingen inom EG och EES. Föreskriftsrätten bör därför så långt det är möjligt delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen be-

stämmer. |

En lämplig ordning är alltså att lagstiftningen utformas som en bemyndigandelag, genom vilken regeringen ges rätt att meddela föreskrifter om skyldighet att märka textilier med uppgift om innehåll av textila fibrer. Närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten liksom om undantag från denna bör kunna delegeras vidare till den myndighet som regeringen bestämmer, exempelvis Konsumentverket.

I fråga om föreskrifternas materiella innehåll gäller det att överföra reglerna i de aktuella direktiven till svensk rätt. Det innebär att reglerna måste stämma överens med EG:s regler på området och att de heller inte kan gå längre än dessa. Det är också naturligt och får förutsättas att detaljerade myndighetsföreskrifter utarbetas efter samråd med berörda branschorganisationer.

Eftersom lagstiftningen utformas som en bemyndigandelag, saknas det anledning att där göra en formell koppling till EES-avtalet. Däremot kan det vara lämpligt att göra en sådan koppling i de författningar som materiellt reglerar märkningen av textilier i enlighet med de aktuella direktiven (jfr prop. 1991/92:170 del 1 s. 187).

Sammanfattningsvis föreslås alltså att de aktuella direktiven införlivas med svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I en särskild lag - lag om märkning av textilier — ges de bemyndiganden för regeringen som behövs.

Regeringens bedömning: Konsumentverket bör ha hand om tillsynen över att förskrifterna följs.

Tillsynsmyndigheten bör i första hand genom information och råd söka åstadkomma rättelse av bristande efterlevnad av föreskrifterna. Om detta inte hjälper bör det finnas möjlighet att meddela förelägganden och förbud i förening med vite.

Överträdelser bör kunna lagföras straffrättsligt. En mera ingripande påföljd än böter bör emellertid inte komma i fråga.

Promemorians bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens. Frågan om förelägganden och förbud berörs emellertid inte i promemorian.

Remissinstanserna: Konsumentverket har anfört att verket inte har några möjligheter att kontrollera varutransaktioner som sker näringsidkare emellan. Sveriges Industriförbund konstaterar att Konsumentverket genom förslaget kommer att få tillsyn över ett väsentligt större område än konsumentområdet. Industriförbundet anser att en tillämpning av marknadsföringslagens sanktionssystem är den i praktiken enda framkomliga vägen för att upprätthålla respekten för reglerna i stället för straffrättsliga sanktioner, vilka är på avskrivning inom marknadsrätten. Industriförbundet ifrågasätter emellertid om det kan anses förenligt med grundlagen att Konsumentverket utövar tillsynen över föreskrifter som verket själv har meddelat. Sveriges Textilhandlareförbund anser att huvudansvaret skall åvila det första ledet inom ”näringsverksamheten” som saluför varan i landet, eftersom en annan ordning skulle medföra att samtliga detaljister för att gardera sig mot åtal måste utföra prov- och analystester.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt märkningsdirektivet (artikel 11) skall medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ingen information som ges när textilprodukter släpps ut på marknaden kan förväxlas med benämningar och specifikationer som fastställts i direktivet. Direktivet förutsätter alltså att medlemsstaterna aktivt övervakar att de textilprodukter som finns på marknaden uppfyller direktivets krav.

Tillsynsmyndighet Konsumentverket har till uppgift att bl.a. på det textila området övervaka marknadens utbud samt näringsidkarnas marknadsföring och säljvillkor samt att utarbeta riktlinjer för näringsidkarnas marknadsföring och utformning m.m. av varor, tjänster och andra nyttigheter. Verket som har erfarenhet och kompetens på området bör också i fortsättningen sköta marknadsövervakningen på det textila området och se till att reglerna om märkning av textilier efterlevs.

Märkningsdirektivet gäller inte bara för förhållanden i konsumentledet, utan även i tidigare distributionsled. Det innebär att tillsynen också kommer att omfatta märkningar m.m. av textilvaror vid transaktioner näringsidkare emellan. Konsumentverket, som är en central förvaltningsmyndighet för

konsumentfrågor, har sagt sig inte ha någon möjlighet att kontrollera varutransaktioner mellan näringsidkare. Även om den förutsatta tillsynen i viss utsträckning kommer att ligga utanför verkets normala arbetsfält, bör det enligt regeringens bedömning inte föreligga några svårigheter för verket att kontrollera att uppgiftsskyldigheten fullgörs på ett riktigt sätt. Kontrollen skiljer sig härvid inte i sak från den som avser konsumentprodukter. En annan sak är att resurser måste avsättas för ändamålet. Till denna fråga återkommer vi i avsnitt 5.4.

Sveriges Industriförbund har ifrågasatt om inte en sådan ordning som innebär att Konsumentverket som föreskrivande myndighet också skall utföra tillsynen över att verkets föreskrifter följs står i strid med regeringsformen. Inom svensk förvaltning är det emellertid inte ovanligt att en tillsynsmyndighet har denna dubbla funktion. Exempel på detta finns bl.a. inom de områden som regleras i livsmedelslagen (1971:511), arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (1985:426) om kemiska produkter och prisinformationslagen (1991:601). Ordningen är också praktisk eftersom de olika sektorsmyndigheterna har specialkompetens inom sina respektive områden, både att utfärda detaljsföreskrifter och se till efterlevnaden av regelverken. Tillsynsmyndighetens beslut och andra åtgärder enligt myndighetens egna föreskrifter kan dessutom efter överklagande prövas av domstol. Några konstitutionella hinder mot den föreslagna ordningen föreligger inte heller.

Åtgärder vid överträdelser För att åstadkomma en effektiv övervakning måste tillsynsmyndigheten i vissa fall kunna ingripa med tvingande åtgärder. Sveriges Industriförbund har i denna del förordat en anknytning till marknadsföringslagens regelsystem.

Marknadsföringslagen (1975:1418) innehåller generella föreskrifter om otillbörlig marknadsföring m.m. Lagen tar sikte på reklam och andra handlingar vid marknadsföring av en vara, tjänst eller en annan nyttighet. De aktuella föreskrifterna om märkning av textilier m.m. har ett delvis annat syfte än marknadsföringslagen. Bestämmelserna i märkningsdirektivet har tillkommit för att åstadkomma enhetliga regler om märkning och därigenom underlätta en fri rörlighet av textilier. Syftet med reglerna är alltså inte i första hand att komma till rätta med otillbörliga förfaranden vid marknadsföring av sådana varor. Det är därför inte möjligt eller lämpligt att använda marknadsföringslagens sanktionssystem vid alla överträdelser av märkningsföreskrifterna. Marknadsföringslagens generalklausul om informationsskyldighet kan t.ex. inte tillämpas gentemot en näringsidkare som brustit i sin informationsplikt mot en annan näringsidkare. Av det anförda följer alltså att det bör utformas särskilda regler som kan användas för att komma till rätta med överträdelser av märkningsföreskrifterna.

Vad som nu har sagts utesluter emellertid inte att marknadsföringslagens föreskrifter om otillbörlig marknadsföring i vissa fall ändå kan bli tillämpliga. Beträffande förhållandet mellan marknadsföringslagen och speciallagstifining om märkning kan hänvisas till uttalanden i prop. 1975/76:34 med förslag till marknadsföringslag, m.m., s. 113 f. a n

För att tillsynen skall kunna utövas på ett så effektivt sätt som möjligt, bör tillsynsmyndigheten (Konsumentverket) ha rätt att meddela de förelägganden och förbud som behövs. Sådana förelägganden och förbud bör också kunna förenas med vite.

I sammanhanget bör dock framhållas tillsynsmyndigheten i första hand bör försöka nå rättelse på frivillig väg genom att lämna information om reglernas innebörd och råd om hur näringsidkarna skall förfara för att uppfylla de föreskrivna kraven.

Vid sidan om vitesföreläggande eller vitesförbud bör som ett alternativ också finnas en möjlighet att straffsanktionera uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser av märkningsföreskrifterna. Strängare påföljd än böter bör därvid inte förekomma. För åtal bör krävas medgivande av tillsynsmyndigheten. När det gäller straffbelagda förfaranden bör vitessanktion inte tillämpas som ett alternativ när frågan lämpligen bör prövas i straffprocessuell ordning, t.ex. då någon oklarhet i skuldfrågan föreligger.

5.4¶Kostnadskonsekvenser

Regeringens bedömning: Kostnaderna för tillsyn över efterlevnaden av regler om märkning av textilier bör tills vidare kunna täckas genom en omfördelning av tillgängliga resurser.

En näringsidkare som har lämnat felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning bör kunna åläggas att betala kostnaderna för provtagning och analys.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Konsumentverket anser att nuvarande anslagsramar inte medger en tillräckligt stor beredskap. Landsorganisationen i Sverige betvivlar att att en omfördelning av tillgängliga resurser räcker för att klara av marknadsövervakningen. De remissinstanser som yttrat sig i frågan om betalningsskyldighet för provtagnings- och analyskostnader instämmer i att näringsidkare som medvetet brutit mot föreskrifterna bör kunna åläggas en sådan skyldighet. Några remissinstanser anser att detta bör framgå av lagen.

Skälen för regeringens bedömning: Märkningsdirektivet ställer inga konkreta krav på hur marknadsövervakningen skall bedrivas. Det sägs heller inget särskilt om omfattningen av kontrollen. Det torde dock stå klart att informationssatsningar och ökade kontrollinsatser i form av i första hand stickprovskontroller kommer att krävas.

En sådan övervakning förutsätter att nationella resurser sätts av för detta ändamål.

Konsumentverket har i en skrivelse till regeringen den 18 mars 1992 (dnr C92/263/FOK) försökt uppskatta behovet av centrala resurser på bl.a. områdena för produktsäkerhet och produktinformation. Verket kommer där fram till att en summa om cirka 3,5 miljoner kronor. Denna uppskattning avser 5 årsarbetskrafter för kontrollsystem med central samordning och systematisk lokal kontrollverksamhet, test- och analyskostnader avseende genomsnitt-

ligt 500 produktslag, bl.a. leksaker och textilier, konsult och experthjälp samt för resekostnader, datoruppkopplingar etc. Härtill kommer enligt verket i nuläget svåruppskattade kostnader för tillsyns- och föreskriftsansvar, som innefattar statistikinsamling och analys, information och utbildningav kontrollanter, kontakter med näringslivet, ärendehandläggning, bevakning av det internationella arbetet samt ändringar av föreskrifter och provningsbestämmelser.

Regeringen har under våren 1992 bemyndigat chefen för Civildepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en konsumentpolitisk översyn (Dir. 1992:63). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att undersöka hur marknadsövervakningen på konsumentområdet med anledning av EES-avtalet bör organiseras samt vilka finansieringsbehov och finansieringsalternativ som föreligger. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete bör verkets nya uppgifter på textilområdet tills vidare kunna klaras av genom en omfördelning av tillgängliga resurser.

Direktiven förutsätter att textilfiberblandningar analyseras enligt vissa särskilt angivna metoder. Konsumentverket har inte möjlighet att själv utföra sådana analyser. De kan i Sverige bara utföras av TEFO och kostar i dag ca 2 000 kr för binära blandningar och ca 2 700 kr för ternära blandningar. Dessa priser gäller enstaka provningar. En rimlig ordning är att Konsumentverkets kostnader för sådana textilanalyser i vissa fall får bäras av näringslivet. Således bör den näringsidkare som har lämnat felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning kunna åläggas att betala provtagningsoch analyskostnaderna. Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om detta.

En fråga som också bör tas upp i detta sammanhang är eventuella kostnadskonsekvenser för domstolarna. I avsnitt 5.3 har vi anfört att tillsynsmyn-

digheten bör ha möjlighet att meddela förelägganden och förbud förenade

med vite. Beslut om sådana åtgärder bör med hänsyn till rättsäkerheten få

överklagas hos domstol. De aktuella besluten bör kunna överklagas till kam-

marrätt. Instansordningen kan dock komma att ändras på grund av att Dom-

stolsutredningen i betänkandet (SOU 1991:106) Domstolarna inför 2000-talet har föreslagit att i princip alla förvaltningsbeslut skall prövas av länsrätt som första domstolsinstans. En föreskrift om överklagande har med hänsyn till lagkravet (jfr 11 kap 4 § regeringsformen) tagits in i den föreslagna lagen.

Enligt lagen (1985:206) om viten prövar länsrätterna frågor om utdömande av viten. När ett förelagt vite skall dömas ut tas således domstolsresurser också i anspråk.

Omfattningen av den nya ärendemängden kan på goda grunder antas bli marginell. Tidigare (avsnitt 5.1) har nämnts att i dag gällande standarder och riktlinjer på det textila området stämmer i stort överens med EG-direktivens krav och att efterlevnaden av dem i praktiken är god. På annan plats (avsnitt 5.3) har också nämnts att tillsynsmyndigheten i första hand bör försöka nå rättelse på frivillig väg. De kostnader som kan uppstå för domstolarna måste därför betraktas som försumbara.

2 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 33

6¶Upprättat lagförslag

I enlighet med förslag till vad vi nu har anfört har inom

Civildepartementet upprättats lag om märkning av textilier,

Som framgår av avsnitt 5.2 är lagförslaget utformat som en ren bemyndigandelag.

I den följande specialmotivering avser hänvisningarna inom parantes motsvarande bestämmelser i märkningsdirektivet.

18 Denna lag skall tillämpas på textilier som tillhandahålls i närings-

verksamhet.

Med textilier avses varor som helt eller delvis består av textila fib-

rer.

I denna paragraf anges lagens tillämpningsområde.

Märkningsdirektivets bestämmelser gäller textilprodukter som marknadsförs inom gemenskapen såväl före som under tillverkningsprocessen som i varje distributionssteg (artikel 1).

I paragrafens första stycke anges att lagen tillämpas på textilier som tillhandahålls i näringsverksamhet. Med tillhandahållande avses detsamma som i produktsäkerhetslagen (1988:1604), dvs. både försäljning och gratisutdelning.

Med näringsverksamhet förstås sådan verksamhet som drivs av näringsidkare. Näringsidkaren är var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, oavsett om verksamheten är inriktad på ekonomisk vinst eller ej. Begreppet har sammma innebörd som inom den marknadsrättsliga lagstiftningen i övrigt, exempelvis produktsäkerhetslagen.

I paragrafens andra stycke definieras begreppet textilier. Med textilier avses varor som uteslutande eller till viss del består av textila fibrer (jfr artikel

2). Lagens tillämpningsområde blir genom denna definition i och för sig nå-

got vidare än märkningsdirektivets tillämpningsområde, som omfattar produkter som till väsentlig del innehåller textila fibrer. Avsikten är dock inte att kraven i praktiken skall vara mera omfattande än märkningsdirektivets. Genom det vidare tillämpningsområdet lämnas öppet att justera reglerna med hänsyn till eventuella ändrade regler inom EG och EES.

I förordning respektive myndighetsföreskrifter får med utgångspunkt i direktiven närmare anges vilka textilier som omfattas av märkningsskyldigheten (jfr avsnitt 3.2.1)

28 Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara märkta med en uppgift om innehållet av textila fibrer eller att de på något annat sätt skall vara försedda med en sådan uppgift.

Närmare föreskrifter om detta får meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer.

I paragrafens första stycke ges regeringen rätt att meddela föreskrifter om att textilier skall vara märkta eller på annat sätt försedda med uppgift om de 19

textila fibrer som textilierna består av. Regeringens föreskriftsrätt avser alltså obligatorisk märkning (jfr artikel 8).

Enligt andra stycket får regeringen överlåta åt en myndighet att meddela närmare föreskrifter om märkningsskyldigheten. Också undantag från märkningsskyldigheten avses härmed. Härigenom öppnas möjligheter att på myndighetsnivå transformera de detaljerade direktivreglerna till svensk rätt.

I fråga om undantag från märkningsskyldigheten innehåller märkningsdirektivets bilaga 3 en uppräkning av sådana textilprodukter som inte behöver förses med uppgift om vilka textila fibrer som de består av. I ett senare rådsdirektiv (83/623/EEG) har bilagan utökats med fler sådana textilprodukter.

3§ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om

1. hur textila fibrer får benämnas och beskrivas,

2. vilka metoder för kvantitativ analys av textila fiberblandningar

som skall användas vid provning och kontroll.

Märkningsdirektivet innehåller enhetliga regler för vilka benämningar och beskrivningar av textila fibrer som får användas. Sådana föreskrifter, liksom föreskrifter av mer teknisk karaktär om analysmetoder skall enligt denna paragraf kunna meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. |

I punkt I lämnas således bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela förskrifter om vilka benämningar och beskrivningar på textila fibrer som får användas och hur de skall anges. Det är här fråga om att transformera märkningsdirektivets detaljerade bestämmelser till svenska föreskrifter. Bestämmelser om benämningar och beskrivningar finns främst i artiklarna 3-7. I artikel 8 finns närmare regler om hur namn, beskrivningar och mera detaljerade uppgifter om fiberinnehållet skall anges.

I punkt 2 lämnas bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i fråga om vilka analysmetoder som skall användas vid provning och kontroll.

I fråga om analysmetoder innehåller direktiven rörande kvantitativ analys av binära resp. ternära textilfiberblandningar bestämmelser som skall tillämpas vid alla officiella provningar för att bestämma textilprodukters fibersammansättning (artikel 3 i båda direktiven).

4§ Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de före-' skrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen.

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att se till att föreskrifterna följs.

I denna paragrafs första stycke bemyndigas regeringen att i en förordning

bestämma vilken myndighet som skall utöva tillsynen över märkningsföreskrifterna. I denna del kan hänvisas till avsnitt 5.3, där Konsumentverket anges som lämplig tillsynshavare.

Med hänsyn till att 8 kap. 3 § regeringsformen kräver lagform i fråga om föreskrifter om bl.a. åliggande för enskilda har i paragrafens andra stycke intagits en föreskrift om att tillsynsmyndigheten får meddela förelägganden och förbud.

5§ Regeringen får meddela föreskrifter om

1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtagning och undersökning av textilier,

2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar, handlingar, varuprov och liknande som behövs för att tillsynsmyndigheten skall kunna se till att de föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen.

I denna paragraf bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter i frågor som rör tillsynen. I motsats till vad som gäller för de frågor som anges i 4 § kan regeringen enligt denna paragraf inte vidaredelegera föreskriftsrätten. Punkt 1 handlar om föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att betala kostnaderna för provtagning och analys. Denna fråga har behandlats i avsnitt 5.4. Punkt 2 gäller föreskriftsrätten i vissa andra frågor av betydelse för att tillsynsmyndigheten skall kunna utöva tillsynen på ett effektivt sätt. En näringsidkare måste t.ex. kunna avkrävas uppgifter och varuprov. Det nödvändiga underlaget för tillsynsmyndighetens bedömning kan finnas i dokument och andra handlingar hos näringsidkaren. För att kunna utföra en analys av textilierna måste tillsynsmyndigheten också få tillgång till varuprov.

6§ Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.

I denna paragraf anges ordningen för överklagande av tillsynsmyndighetens beslut.

Enligt 4 § andra stycket får tillsynsmyndigheten meddela förelägganden och förbud. Sådana beslut får alltså överklagas hos kammarrätten. Andra beslut som får överklagas hos kammarrätten gäller frågor som regleras i föreskrifter som meddelats med stöd av ett bemyndigande i lagen, t.ex. beslut om att en näringsidkare skall betala kostnaden för en textilanalys.

Ikraftträdande Av EES-avtalet framgår att de nu berörda EG-rättsakterna skall implementeras utan övergångsarrangemang. Den nu föreslagna lagen om märkning av

textilier och nödvändiga följdförfattningar till lagen bör därför träda i kraft samtidigt med EES-avtalet.

Eftersom det är oklart om EES-avtalet kan träda i kraft den 1 januari 1993 bemyndigas regeringen att bestämma när den nya lagen om märkning av textilier skall träda i kraft.

8¶Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till

Jag om märkning av textilier

Förslag till Lag om märkning av textilier

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde 18 Denna lag skall tillämpas på textilier som tillhandahålls i näringsverk- : samhet.

Med textilier avses varor som helt eller delvis består av textila fibrer.

Märkningssskyldighet m.m. 28 Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara märkta

med en uppgift om innehållet av textila fibrer eller att de på något annat sätt

skall vara försedda med en sådan uppgift.

Närmare föreskrifter om detta får meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer. 38 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur textila fibrer får benämnas och beskrivas,

2. vilka metoder för kvantitativ analys av textila fiberblandningar som skall användas vid provning och kontroll.

Tillsyn 48 Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen. .

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att se till att föreskrifterna följs. 58 Regeringen får meddela föreskrifter om

1. atten näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtagning och undersökning av textilier,

2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar, handlingar, varuprov och liknande som behövs för att tillsynsmyndigheten skall kunna se till att de föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen.

Överklagande

68 Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Bilaga 1

Lag om märkning av textilier

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde 1§ Denna lag skall tillämpas på varor som helt eller delvis består av textila fibrer (textilier) och som marknadsförs i näringsverksamhet.

Bemyndigande för regeringen 28 Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara märkta eller på något annat sätt försedda med uppgift om innehållet av textila fibrer. 38 Regeringen får överlåta åt den myndig-het som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten och om undantag

från denna.

4§ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. textila benämningar och beskrivningar som får användas, 2. metoder för att bestämma sammansättningen av textila fibrer,

3. provning och kontroll av uppgifter om textila fibersammansättningar,

4. skyldighet för näringsidkare att betala kostnader för provtagning och undersökning av prov,

5. skyldighet för näringsidkare att lämna sådana upplysningar, handlingar, varuprov och liknande som behövs för att se till att föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag efterlevs.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig

Bilaga 2

över promemorian (DS 1992:47) Märkning av textilier — en EG-anpassning till följd av EES-

avtalet samt en sammanställning av yttrandena

Remissinstanserna Efter remiss har yttrande avgetts av ' Konkurrensverket, | SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige, Konsumentverket,

Landsorganisationen i Sverige (LÖ),

Svenska Textilforskningsinstitutet TEFO, Sveriges Industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Textilhandlareförbund, Svenska Tekoindustriföreningen (Tekoindustrierna), Svenska Postorderföreningen, Sveriges Handelsagenters Förbund, Textilleverantörerna, Sveriges Möbelhandlares Centralförbund, Konsumentgillesförbundet, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Kooperativa förbundet.

Grossistförbundet Svensk Handel och Textilleverantörerna har lämnat ett gemensamt yttrande.

Sammanfattning av remissutfallet Samtliga remissinstanser tillstyrker att det införs svenska föreskrifter om märkning av och benämningar på textilier på sätt som föreslås i promemorian genom bl.a. en bemyndigandelag. Sveriges Industriförbund är dock kritisk till en ren bemyndigandelag och ser helst att lagen kompletteras med materiella föreskrifter genom en hänvisning till de materiella-reglerna i respektive EG-direktiv.

Sammanställning av remissyttrandena. Föreskrifternas tillämpningsområde EG-bestämmelserna om märkning m.m. gäller produkter som till väsentlig del består av textila fibrer och som förs ut på marknaden i kommersiellt syfte. Märkningdirektivet skall dock inte tillämpas på bl.a. sådana textilprodukter som av avsedda för export till tredje land.

I promemorians lagförslag sägs att lagen skall tillämpas på varor som helt eller delvis består av textila fibrer och som marknadsförs i näringsverksam-

het. I kommentaren sägs att avsikten med denna vida bestämning inte är att de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen skall ges ett vidare tillämp- Bilaga 2 ningsområde än EG-bestämmelsernas. Lagen i denna del gör det emellertid möjligt att snabbt anpassa de svenska föreskrifterna till eventuella förändringar av EG-bestämmelserna. Sveriges Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund anser att det bör anges i lagen att reglerna baseras på bestämmelserna i EES-avtalet och på innehållet i de aktuella direktiven. Köpmannaförbundet anser vidare att svensk rättsterminologi så långt som möjligt bör behållas när EG:s bestämmelser överförs till svensk rätt. Tekoindustrierna anser att lagen bör ansluta närmare till EG-bestämmelserna och föreslår därför att tillämpningsområdet för lagen bör vara varor som till väsentlig del består av textila fibrer och som inte är avsedda för export.

Föreskriftsrätten I promemorian föreslås att föreskriftsrätten så långt det är möjligt delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer samt att den myndigheten bör vara Konsumentverket. Konkurrensverket anser det viktigt att regeringen eller myndighet vid utarbetande av nya eller ändrade regler beaktar vilken effekt på konkurrensen som reglerna kan få och att det därvid sker samråd med Konkurrensverket. Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) anser att Konsumentverket är den myndighet som lämpligen bör anförtros uppgiften att utfärda föreskrifter.

SIS framhåller att det ytterst angeläget att de föreskrifter som bedöms erforderliga i största möjliga utsträckning hänvisar till europastandard eller, i förekommande fall, internationell standard, som fastställts som svensk standard. Sveriges Industriförbund konstaterar att den föreslagna ordningen med hänsyn till Konsumentverkets kompetens ligger nära till hands. Några remissinstanser, däribland Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Textilhandlareförbund, anmärker att de svenska föreskrifterna inte får gå längre än EG-direktivens bestämmelser och att föreskrifterna måste kunna motiveras utifrån djupt kända konsumentkrav. Sveriges Köpmannaförbund anser att det är viktigt att berörda parter, bl.a. branschorganisationerna, får möjlighet att delta i utformningen av föreskrifterna. Sveriges Textilhandlareförbund instämmer i att Konsumentverket bör vara den myndighet som får till uppgift att meddela närmare föreskrifter etc. Förbundet framför också önskemålet att föreskrifter utarbetas i nära samråd med branschens intresseorganisationer.

Tillsyn I promemorian föreslås att Konsumentverket skall ha hand om tillsynen. Bilaga 2 Där sägs också att textilanalyser för närvarande endast utförs av Svenska

"Textilforskningsinstitutet (TEFO). .

De flesta remissinstanserna tillstyrker att Konsumentverket blir tillsynsmyndighet. Konkurrensverket anser det positivt att tillsynsmyndigheten inte själv utför textilanalyser, eftersom sådana är rent tekniska och inte innefattar någon myndighetsutövning. Verket menar att denna verksamhet bör bedrivas av behöriga provningsorgan. Verket pekar på att införandet av EG:s system för provning och kontroll ger förutsättningar för etablering av flera provningsorgan i Sverige vid sidan av det som redan finns, nämligen TEFO. Verket stry-

ker slutligen under värdet av förebyggande verksamhet i form av informa-

tionsspridande åtgärder, vilka torde minska behovet av rena övervakningsoch kontrollåtgärder. Konsumentverket framhåller att den tillsyn som verket utför i dag med stöd av marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen endast gäller varor som säljs till enskilda konsumenter. Verket anser sig inte ha några möjligheter att kontrollera varutransaktioner som sker näringsidkare emellan. Sveriges Industriförbund framhåller att den föreslagna lagens tillämpningsområde innebär att tillsynsansvaret kommer att omfatta ett väsentligt större område än vad som är att hänföra till konsumentområdet, vilket Konsumentverket enligt sin instruktion skall verka inom. Med hänsyn till att verkets deklaration i denna del (se ovan) anser förbundet att kontrollen av textilier på andra områden än konsumentområdet måste lösas på annat sätt än det föreslagna. Sveriges Köpmannaförbund framhåller att det åvilar en stor informationsuppgift såväl på regering och berörda myndigheter som på näringslivets olika organisationer. Förbundet har därför intensifierat sin service till sina med- Jemsföretag. Tekoindustrierna erinrar om att märkningskraven — och därmed också tillsynsuppgiften — inte endast gäller när produkterna avyttras till konsumenter (slutanvändare) utan när produkterna över huvud taget saluförs i produktions- eller kommersiellt syfte, dvs. tillsynsuppgiften gäller ett eller flera handels- och produktionsled innan varan når konsumenten. Svenska Postorderföreningen anser det ändamålsenligt att Konsumentverket som besitter särskild sakkunskap tilldelas tillsynsuppgifterna.

Sanktionsfrågan

I promemorian föreslås att det ytterst måste finnas en möjlighet att straffa

näringsidkare som gör sig skyldiga till överträdelser av bestämmelserna och att böter vara en tillräcklig påföljd i sådana fall

Sveriges Industriförbund anser att ett straffrättsligt beivrande av överträdel-

ser kommer att vara mycket lågt prioriterat med hänsyn till polis- och åklararmyndigheternas samt de allmänna domstolarnas arbetsbelastning. För- Bilaga 2 bundet menar att om respekten för reglerna skall upprätthållas så torde en tillämpning av 2 § marknadsföringslagen (1975:1418) var den i praktiken enda framkomliga vägen. Förbundet pekar också på att böter och fängelse som sanktion inom marknadsrätten i viss mån kan sägas vara på avskrivning. Sveriges Textilkandlareförbund anser att strängare påföljd än böter inte bör komma i fråga. Förbundet menar att huvudansvaret skall åvila det första ledet inom ”näringsverksamheten” som saluför varan i landet, eftersom cen annan ordning skulle kunna medföra att samtliga detaljister nödgas utföra prov- och analystester på hela sitt varje säsong nyinköpta sortiment för att kunna gardera sig mot riskerna för eventuellt åtal.

Kostnadskonsekvenser I promemorian sägs att de nya tillsynsuppgifter m.m. som läggs på Konsumentverket får klaras av genom en omfördelning av tillgängliga resurser. Det föreslås vidare i promemorian att den näringsidkare som medvetet lämnar oriktiga uppgifter om textiliers innehåll av fibrer får åläggas att betala kostnader för provtagning och analys.

Kostnaderna för tillsynen

Konsumentverket anför att en effektiv tillsyn kräver stora resurser, dels till kostnader i samband med stickprovstagning och analys, dels till att upprätt-

hålla en textilteknisk kompetens inom verket. Enligt verket kommer det inte

att finnas en stor beredskap för detta ändamål med nuvarande anslagsramar. Landsorganisationen i Sverige (LO) delar inte uppfattningen i promemorian att Konsumentverket kan klara marknadsövervakningen och andra nya uppgifter med anledning av EES-avtalet genom en omfördelning av tillgängliga resurser. Enligt LO måste ytterligare medel ställas till förfogande och efterlyser därför en plan för förstärkt marknadsövervakning och ökade konsumentpolitiska insatser inom ramen för anpassningen till den gemensamma

europeiska marknaden enligt EES-avtalet. |

Tekoindustrierna anser angeläget att'kostnaderna för tillsynsmyndighetens verksamhet inte övervältras på svensk tekoindustri eller näringslivet i övrigt.

Provtagnings- analyskostnader Sveriges Industriförbund anser att det av lagtexten bör framgå att skyldigheten att betala kostnaderna är begränsad till näringsidkare som inte följt reglerna. Sveriges Köpmannaförbund anser det viktigt att reglera vem som skall betala kostnaderna för en eventuell tillkommande provning av en produkt som redan finns på marknaden för att bedöma om produkten överensstämmer med EG-direktiven eller inte. Förbundet anser vidare att en första provning av

en vara skall betalas av tillverkaren/importören som först för in produkten på EES-marknaden, eftersom dessa är ansvariga för att produkten uppfyller Bilaga 2 bestämmelserna i direktiven. Om däremot tillsynsmyndigheten ingriper mot en vara på marknaden som av myndigheten misstänks inte uppfylla bestämmelserna och det efter provning visar sig att produkten trots allt är förenlig med direktiven, skall kostnaderna för provningen betalas av myndigheten och skälig ersättning ges till näringsidkaren/detaljisten för åsamkad förlust t.ex. genom minskad försäljning under provningstiden, dålig publicitet och utebliven handelsvinst. Sveriges Textilhandlareförbund tycker att det är rimligt att den näringsidkare som medvetet lämnar felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning bör kunna åläggas att betala provtagnings- och analyskostnader. Tekoindustrierna hemställer att skyldigheten att betala provtagnings- och analyskostnader begränsas till fall, då näringsidkare medvetet har lämnat felaktiga uppgifter. Kooperativa förbundet anser att det i preventivt syfte måste finnas en möjlighet att övervältra kostnaderna för provtagning och analys på den näringsidkare som lämnat felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning. En sådan skyldighet gagnar enligt förbundet i första hand seriösa näringsidkare och i sista hand konsumenten.

Ikraftträdande

I promemorian föreslås att den föreslagna lagen skall träda ikraft den dag

som regeringen bestämmer. Innebörden härav är att lagen skall träda i kraft när EES-avtalet träder i kraft. Sveriges Köpmannaförbund föreslår att de nya reglerna om märkning av textilier träder i kraft tidigast ett år efter EES-avtalets ikraftträdande. Förbundet anför som skäl för detta förslag att det måste ges tillräcklig tid för informationsinsatser och efterföljande anpassning. Tekoindustrierna hemställer om en realistisk respittid för industri och näringsliv för anpassning till och efterlevnad av de detaljföreskrifter som lagen föranleder.

Svenska postorderföreningen hemställer om en övergångstid på 24 månader

från lagens ikraftträdande. Anledningen härtill är enligt föreningen de specifika förhållanden som gäller för postorderbranschen. Katalogerna hos de företag, vilka saluför ett sådant sortiment som berörs av promemorians förslag, utkommer i allmänhet två gånger per kalenderår som vår/sommar resp. höst/vinterkatalog. Upphandling görs 12-18 månader före katalogernas distribution.

Övriga frågor

Sveriges Industriförbund har anfört principiella invändningar mot en ordning som innebär att Konsumentverket övervakar näringslivets efterlevnad av

föreskrifter som verket själv har meddelat. Förbundet ifrågasätter om Konsumentverkets dubbla roll är förenlig med grundlagen, t.ex när KO för talan Bilaga 2 hos Marknadsdomstolen i en fråga som regleras i en föreskrift som meddelats av verket.

Tekoindustrierna anför att föreskrifterna måste reglera också på vilket språk

eller vilka språk som en godkänd märkning av textilier skall vara avfattad. Sveriges Möbelhandlares Centralförbund framhåller att ett växande antal allergircaktioner på i textilier ingående kemikalier, med ibland svårartade konsekvenser, motiverar en undersökning av och i förekommande fall förbud mot användning av vissa kemikalier. Förbundet anser därför att att använda kemikalier skall deklareras.

Bilaga 3

694 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

371L0307/S

Nr L 185/16 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING 16.8.71

RÅDETS DIREKTIV

av den 26 juli 1971

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier

(71/307/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT För att uppnå syftet med de nationella bestämmelserna på DETTA DIREKTIV området bör märkning vara obligatorisk.

Användningen av beskrivningar eller benämningar som med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska åtnjuter särskild prestige bland användare och konsumenter ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta, bör underkastas vissa villkor.

med beaktande av kommissionens förslag, På ett senare stadium kommer det att bli nödvändigt att

fastställa metoder för provundersökningar av textilier och med beaktande av Europaparlamentets yttrande!, analysmetoder för att omöjliggöra alla invändningar mot de

metoder som används. Det faktum att man provisoriskt med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs behåller gällande nationella metoder hindrar emellertid inte att yttrande”, och man tillämpar enhetliga regler.

med beaktande av följande: Det vore inte tillrådligt att i ett särskilt direktiv för textilpro-

dukter harmonisera samtliga bestämmelser för sådana pro-

dukter. De flesta medlemsstaterna har bindande bestämmelser för benämning, sammansättning och märkning av textilprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Dessa bestämmelser skiljer sig åt medlemsstaterna emellan och Artikel I utgör därför eu hinder för den gemensamma marknaden och hindrar den från att fungera på rätt sätt. Textilprodukter får marknadsföras inom gemenskapen endast

när sådana produkter följer bestämmelserna i detta direktiv.

Detta gäller före eller under tillverkningsprocessen eller vid Dessa hinder kan undanröjas genom att man fastställer varje annat distributionssteg. enhetliga regler för saluförande av textilprodukter på den' gemensamma marknaden. Man måste därför harmonisera de Artikel 2 olika benämningarna på textilfibrer och de beskrivningar på etiketter, märken och dokument som åtföljer textilprodukter på 1. I detta direktiv avses med textilprodukter: alla varor i olika nivåer i produktionen, beredningen och distributionen. ubearbetat, halvbearbetat, bearbetat, halvförädlat, förädlat,

halvkonfektionerat eller konfektionerat tillstånd som uteslutan-

de består av textila fibrer, oavsett vilket förfarande som Bestämmelser bör också finnas för vissa produkter som inte är använts för deras blandning eller sammansättning. tillverkade av enbart textila material, men där textilier ingår som en väsentlig del eller där tillverkaren, beredaren eller 2. Il detta direktiv avses med textilfiber: en enhet materia som försäljaren av varan särskilt framhäver det textila inslaget. utmärks av att den är flexibel och tunn samt lång i förhållande

till sin tjocklek, vilket gör den lämpad för textil användning. V EGT nr C 2, 8.1.1970, s. 41. ? EGT nr C 10, 27.1.1970, s. 9. SLUTLIG

Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 695

3. Följande artiklar skall behandlas som textilprodukter och endast om den uteslutande består av fiber som tidigare aldrig skall falla under bestämmelserna i detta direktiv: ingått i en färdigvara och som tidigare varken genomgått

någon annan än den för framställningen erforderliga spinn- — Produkter som består av minst 80 viktprocent textilfibrer. och/eller filtningsprocessen eller någon fiberskadande be-

handling eller användning. — Möbel-, paraply- och markistyg som består av minst

80 viktprocent textila inslag; även textila inslag i flerlag-

rade golvbeläggningar, i madrasser och i campingartiklar 2. Utan hinder av punkt 1 får beteckningen "ny ull” även

samt i värmande foder i fotbeklädnader, handskar, vantar användas på den i fiberblandningen ingående ullen om

och halvvantar, förutsatt att sådana deltar eller foder utgör

minst 80 viktprocent av hela artikeln, a) all ull som ingår i blandningen uppfyller kraven i punkt 1,

— Textilier som ingår i andra produkter som en väsentlig del b) denna ull svarar för minst 25 96 av blandningens hela vikt,

i de fall deras sammansättning deklareras.

c) ifråga om grovkardad blandning, ullen är blandad med

endast en annan fiber.

Artikel 3

Hela den procentuella sammansättningen måste anges i 1. Namn och beskrivning på fibrer enligt artikel 2 återfinns ovanstående fall. | i bilaga 1.

2. Benämningarna i bilaga 1 skall användas enbart för fibrer 3. En avvikelse berättigad av tekniska skäl i samband med som motsvarar beskrivningen vid resp. benämning i tabelten tillverkningen skall inte överstiga 0,3 % fhiberorenheter för i bilaga 1. produkter som beskrivs med något av uttrycken i punkt 1 och

2, inklusive ullprodukter som genomgått en kardningsprocess. 3. Ingen av dessa benämningar får användas på någon annan fiber. vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som

Artikel 6 egenskapsnamn oavsett vilket språk som används.

1. En textilprodukt där två eller flera fibrer ingår och där den 4. Ordet "silke" får inte användas för att beteckna att en fiber till sin form eller sitt särskilda utförande är ett ändlöst ena står för minst 85 7 av totalvikten, skall benämnas med filament.

— den senare fiberns namn följt av uppgift om viktprocenten,

eller

Artikel 4

— den senare fiberns namn följt av orden "minst 85 96",

eiler 1. Ingen textil produkt får beskrivas som 100 & "ren” (pure) eller "hel-” (all) om den inte består av ett och samma fiberslag; inget liknande ord får användas. — produktens fullständiga procentuella sammansättning.

2. En textil produkt får innehålla upp till 2 viktprocent andra fibrer, förutsatt att denna kvantitet är befogad av tekniska skäl 2. En textil produkt som består av två eller flera fibrer, varav

ingen ingår med så mycket som 85 % av totalvikten, skall och inte är rutinmässigt iblandad. För kardgarnsvaror kan:

namnges med beteckningarna på alla de viktigaste fibrerna och tolereras en avvikelse på 5 Fe.

dessas viktprocent, följt av namnen på övriga ingående fibrer

i fallande ordning eRter vikt med eller utan angivande av deras

viktprocent. Dock gäller följande:

Artikel 5

1. En ullprodukt får beskrivas som a) Fibrer som var och en står för mindre än 10 % av en

produkts totalvikt kan kollektivt betecknas med termen — "line vierge" eller "laine de tonte" "övriga fibrer” följt av den totala viktprocenten.

— "Sehurwolle” b) Om namnet på en fiber som står för mindre än 10 % av

en produkts totalvikt anges, skall produktens fullständiga — ”"”lana virgine" eller "luna di tosa" procentuella sammansättning deklareras.

— "scheerwol"

Bilaga 3

696 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

3. Produkter med varp av ren bomull och väft av rent lin, Närmare beskrivningaroch upplysningar, utöver dem där procentandelen lin är minst 40 % av totalvikten av den som faller under detta direktiv, skall presenteras obehandlade (till ytan specificerade) vävnaden, får betecknas separat. Denna bestämmelse gäller inte ett varumärke som ”halvlinne” åtföljt av "varp av ren bomull - väft av rent eller namn på ett företag, som kan stå omedelbart lin”. före eller eRer de specificeringarna, föreskrivna i detta direktiv. Om emellertid en textilprodukt utbjuds 4. I fråga om textila produkter avsedda för en slutanvändare till försäljning eller säljs till en slutanvändare enligt punkt 2 a, och ett varumärke eller ett företagsnamn, skall en avvikelse på 3 0 tillåtas mellan den deklarerade och vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som den verkliga viktprocentandelen fibrer i förhållande till egenskapsnamn, innehåller ett av namnen som räknas fibrernas totalvikt i den färdiga produkten i de procentuella upp i bilaga 1 eller ett namn som lätt kan förväxlas blandningar som fastställs genom denna artikel, om inte med detta, måste varumärket eller företagets namn tillverkningsprocessen för en speciell produkt är sådan att en omedelbart föregås eller följas av namn, beskrivning större avvikelse måste tolereras. och specifikationer om fiberinnehållet enligt artikel 3 - 6 eller bilaga 1, tryckta med lättläsliga och tydliga bokstäver. 5. Beteckningarna "omarbetat material” eller "varor med obestämd sammansättning” får användas för sådana produkter e) — När textilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas, till en slutanvändare inom medlemsstaternas territooavsett beståndsdelarnas procentandelar efter vikt. rium får dessa kräva att även det egna språket används på de etiketter och märken som krävs enligt denna artikel.

Artikel 7 d) Medlemsstaterna får inte förbjuda användning av beskrivningar eller specifikationer om olika produkters Utöver avvikelserna angivna i artikel 4.2, artikel 5.4 och egenskaper utöver de som nämns i artikel 3 - 5, när artikel 6.4 medges en ytterligare tolerans av 7 7 uteslutande sådana beskrivningar eller specifikationer överensför synliga, urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär. stämmer med god affärssed i det landet.

Artikel 9 Artikel 8 1. Alla textilprodukter som består av två eller flera komponenter med olika fberinnehåll skall vara försedda med en 1. Textila produkter i detta direktivs mening skall förses med etikett som anger fiberinnehållet i varje komponent. En sådan etikett eller märkas så snart de släpps ut på marknaden i etikett skall inte vara obligatorisk för komponenter som ingår produktions- eller kommersiellt syfte; denna etikettering eller med mindre än 30 % av produktens totalvikt, exklusive fodret. märkning kan ersättas eller kompletteras med åtföljande affärshandlingar, när produkterna inte utbjuds till försäljning 2. Två eller flera textilprodukter som har samma fiberinnetill slutanvändaren, eter när de levereras för att tillgodose en håll och normalt bildar en enhet behöver bara ha en etikeut. beställning från staten eller från annan offentligrättslig juridisk person.

Artikel 10 tv a) Namn, beskrivningar och specifikationer om fiberin- Utan hinder av bestämmelserna i artikel 8 och 9 gäller nehållet entigt artikel 3 - 6 och bilaga 2 skall klan följande: och tydligt framgå av affärshandlingarna, Detta krav skall göra det omöjligt att använda förkortningar i a) I fråga om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 3 försäljningsavtal, på räkningar och fakturor; en och som befinner sig i något av de stadier som nämns i mekaniserad processkod får emellertid användas, artikel 2.1 behöver medlemsstaterna inte kräva någon förutsatt att koden förklaras i handlingen ifråga. etikett eller något märke med namn eller sammansättning. Bestämmelserna i artiklarna 8 och 9 skall dock gälla när b) Namn, beskrivningar och specifikationer om fiberin- sådana produkter har en etikett eller märkning med namn nehållet enligt artikel 3 - 6 och bilaga 1 skall klart eller sammansättning eller ew varumärke eller namn på ett framgå i lättläslig och enhetlig tryckstl, när tex- företag, som fristående eller som ordförbindelse eller som tilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs till egenskapsnamn, innehåller antingen en av benämningarna slutanvändare. Detta gäller i synnerhet för kataloger i bilaga 1 eller en benämning som lätt kan förväxlas med och annan reklam, för förpackningar, etiketter och denna. 33 märken.

3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33

Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 697

b) Om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 4 är av i deta direktiv av orsaker som har samband med benämningar samma typ och sammansättning kan de utbjudas till eller specifikationer av sammansättning. försäljning gemensamt, försedda med samina etiketter med detaljerade upplysningar om sammansättning fastställda i 2. Bestämmelserna i detta direktiv utesluter inte att man detta direktiv. tillämpar gälande bestämmelser i de olika medlemsstaterna

om skydd av industriell och kommersiell egendom, om

Artikel 11 uppgifter beträffande ursprung, ursprungsmärkning och

förhindrande av otillbörlig konkurrens. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ingen information som ges när textilprodukter släpps ut på marknaden kan förväxlas med benämningarna och Artikel 15 specifikationerna fastställda i detta direktiv.

Bestämmelserna i detta direktiv skall inte gälla textilprodukter

Artikel 12 söm

1. De i artiklarna 5 och 6 angivna procenttalen för fibrerna 1. är avsedda för export till tredje land, skall beräknas med användning av de i bilaga 2 nämnda och överenskomna tukwlläggen på torrvikten av respektive ta förs in i medlemsländerna i gemenskapen eler tullkontroll fiberslag. för vidare transitering,

2. Vid beräkning av procentsatserna för textilfibrer skall 3. imponeras från tredje land för beredning inom marknaföljande delar först borträknas: den,

a) Förstyvningar, förstärkningar, mellanfoder och mellanlägg 4. läggs ut på entreprenad till personer som arbetar i hemmet av canvas, förbindelsetrådar, sytrådar, stadkanter, etiketter eller till fristående företag som framställer produkter från och märken, kantband, knappar och garneringar som inte tillhandahållet material utan att detta överlåts mot beär beståndsdelar av varan, överdrag, tillbehör, dekura- talning. tionsbesättningar, resårband och band samt, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 9, foder.

Arukel 16 b) Bindevarp och -väft i filtar, binde- och fyllnadsvarp och väl i golvbeläggningar, möbeltyger och handknutna 1. Medlemsstaterna skall besluta om de åtgärder som är nödmattor. vändiga för att följa detta Jirektiv inom 18 månader efter

dägen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen ec) Grundlagren i tyger med lugg och flerlagrade golvbelägg- om detta. ningar om dessa baksidor inte har samma [ibersammansältning som luggen. 2. Varje medlemsstat får bestämma att nationella bestämmel-

ser som gäller innan nationella åtgärder vidtas för att följa d) Fetter, bindemedel, förtyngningsmedel och andra textila detta direktiv forfarande får gälla under 24 månader efter det appreturmedel samt färg- och tryckhjälpmedel och andra att sådana åtgärder trätt i kraft för textilprodukter som inte textilbearbetningsprodukter. uppfyller kraven i detta direktiv.

3. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för 3. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överatt säkerställa att de detaljer sor räknas upp i punkt 2 d inte lämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftfinns med i mängder som kan vilseleda konsumenten. ning som de antar inom det område som omfattas av delta

direktiv.

Artikel 13

Separata direktiv kommer att specificera de prov- och analys- Artikel 17 metoder som skall användas av alla medlemsstater för att bestämma fibersammansättningen i de produkter som omfattas Dutta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. av detta direktiv.

Utfärdat i Bryssel den 26 juli 1971.

Artikel 14

På rådets vägnar

I. Ingen medlemsstat får förbjuda eller hindra utsläppandet A. MORO på marknaden av textila produkter som följer bestämmelserna

Ordförande

Bilaga 3

698 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER TEXTILFIBRER

Nr Beteckning Beskrivning 1 ull fiber från får- eller lammfällar (Ovis aries) 2 alpacka, lama, kamel, kash- | hår från följande djur: alpacka, lama, kamel, kash-

mir, mohair, angora, vicuna, | mirget, angoraget, angorakanin, vicuna, jak, guanaco

jak, guanaco!, följt etler icke |

följt av ordet "ull" eHer

"hår" 3 djur- eller hästhår, med elter | hår från olika djur, ej omnämnda under 1 eller 2

utan medgivande av djurslag

(t ex nöthår, vanligt gethår,

hästhår) 4 silke fiber som uteslutande utvunnits ur kokongen från

silkeavsöndrande insekter 5 bomull fiber från bomullsplantans frökapslar (Gossypiun) 6 kapock fiber från insidan av kapockfrukten f(Ceiba penlandra) 7 lin bastfiber från stjälken på lin (Limwn usitatissimin) 8 äkta hampa bastfiber från stjälken på hampa (Cannabis sativa) 9 jute bastfiber från stjälken på Corchorus olitorius och

Corchorus capsularis 10 | abaca -fiber från skyddsbladet på Musa textilis

(Manillahampa) 1 alfa fiber från bladen på Stipa tenacissima 12 kokosfiber fiber från Cocos nuciferas"' frukt 13 ginst bastfiber från stjälken på Cytisus scoparius och/eller

Spartiwm Junceum 14 | kenaf bastfiber från stjälken på Hibiscus cannabinus

(Hibiscushampa) 15 | rami bastfiber från stjälken på Boc/uneria nivea och Boch-

meria tenacissima 16 | sisal fiber från bladen på Agave sisalana 17 | acetat cellulosaacetatfiber i vilken mindre än 92 men

minst 74 90 av hydroxylgrupperna är acetylerade 18 | alginat fiber från metalliska salter i alginicsyra

fo in

Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 699

Beteckning Beskrivning cupro regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av

(cuprammoniumrayon) cuprammoniumprocessen

modal regenererad cellulosa fiber framtagen genom processer som ger hög hållfasthet och hög elasticitet i vått tillstånd. Dessa fibrer skall i vått tillstånd kunna stå

emot en belastning av 22,5 k per tex. Vid denna

belastning skall sträckningen inte överskrida 15 &

protein? fiber från naturliga proteinsubstanser som regenererats och stabiliserats på kemisk väg

triacetat cellulosaacetatfiber i vilken minst 92 2 av hydroxylgrupperna är acetylerade

viskos? regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av

viskosprocessen för fintrådig och diskontinuerlig fiber

akryl? fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar minst 85 Z& volymprocent i kedjan i det

akrylonitriliska mönstret klorfiber fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan

har mer än 50 volymprocent vinylenheter eller klori-

nerade vinylmonomeriska enheter fNuorhiber fiber bildad av hnjära makromolekyler, gjorda av fluorkarbonalifatiska monomerer

modakryl fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan

har mer än 50 7 och mindre än 85 volymprocent av det akrylonitriliska mönstret nylon? fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har den återkommande amid-funktionella gruppen

polyester? fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar

minst 85 volymprocent i kedjan av en ester av en diol- och tereftalisk syra 30 polyeten fiber bildad av icke-substituerade alifatiska mättade hydrokarboniska linjära makromolekyler

31 polypropylen fiber bildad av en alifatisk mättad hydrokarbonlinjär makromolekyl där en kolatom av två har en metylsidokedja i isotaktisk dispostion och utan vidare substitution

polykarbamid fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har den återkommande urea-funktionsgruppen 33 polyuretan fiber bildad av linjära makromolekyler bestående av kedjor med den återkommande uretan-funktions-

gruppen

34 vinylal fiber bildad av linjära makromolekyler vars kedja utgörs av poly(vinylalkohol) med olika nivåer av acetalisation

Bilaga 3

700 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr Beteckning Beskrivning

35 trivinyl fiber bildad av akrylonitril terpolymer, en klorinerad

vinylmonomer och en tredje vinylmonomer av vilken

ingen utgör så mycket som 50 % av totalvolymen

36 elastodien elastisk hber som består av naturlig eller syntetisk

polyisopren eller som består av en eller flera diener,

polymerade med eller utan en eller flera vinylmono-

merer och som, när den sträcks till tre gånger sin ur-

sprungliga längd och när den sedan släpps, snabbt

och i stort sett återtar sin ursprungliga längd

37 elastan elastisk fiber som består av minst 85 volymprocent

segmenterad polyuretan och som, när den sträcks till

tre gånger sin ursprungliga längd och när den sedan

släpps, snabbt och i stort sett återtar sin ursprungliga

längd

38 glasfiber fiber gjord av glas

39 beteckning som motsvarar fibrer från diverse eller nya material som inte är

material som fibrerna består medtagna på ovanstående lista av, tex metall (metallisk, metalliserad), asbest, papper, följt eller icke följt av ordet ”tråd” eller "fiber"

När det gäller blandingar av fint djurhår och fibrer från får eller lamafätlar får dessa speciella henämninger användas endast om de

iföljs av innehållåeklarmioner enligt Anilel 6.1 eller 6.2.

Under en period av fem år cfier anmälen om deta dircktiv får fbem som faller under punkt 23 (viskos) även kallas ”rayon” när

det är fråga om filamentet eller ”stapelrayon” ifråga om ändlös fiber; ordet "viskos" får läggas till i bägge fallen.

Ordet "fiber" är underförstått.

Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 701

BILAGA 2

KONVENTIONELLA ÅTERVINNINGSFAKTORER ANVÄNDA FÖR ATT BERÄKNA

FIBERVOLYMEN I EN TEXTILPRODUKT

Fiber nr Benämning Procentsatser

1-2 Ull och djurhår:

kammade fibrer 18,25

kardade fibrer 17,00

3¶Djurhår:

kammade fibrer 18,25 kardade fibrer 17,00 Hästhår: kammade fibrer 16,00 kardade fibrer 15,00

4¶Silke 11,00

5 Bomull:

28 Polyamid (6-6):

stapelfiber 6,25

filament 5,75

Bilaga 3

702 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Fiber nr Benämning Procentsatser 28 Polyamid 6:

stapelfiber 6,25

filament 5,75 Polyamid 11:

stapelfiber 3,50 filament 3,50

29 Polyester:

33 Polyuretan:

38 Glasfiber:

filament med en diameter över 5 mikron 2,00

Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 703

BILAGA 3

PRODUKTER FÖR VILKA INTE KAN FÖRESKRIVAS ETIKETTERING ELLER

MÄRKNING

(Artikel 10 a) ärmhållare klockarmband av textila material etiketter och emblem vadderade grytlappar av textila material tehuvar kaffehuvar ärmskydd muffar, ej av plysch konstgjorda blommor

. nåldynor .- målad kanvasduk . vävda tyger för stoffering och mellanlägg .- filar . gamla, omgjorda textilprodukter där detta särskilt anges . damasker | « industritextilier - emballage, inte nytt och sålt som sådant . filthattar - mjuka behållare/kärl utan bottenplatta och saudelmakeri av textilt material . reseeffekter av textila material . handbroderier . glidbara spännen i kjoltlinningar .« knappar och spännen, överklädda med textila material . bokomslag i textila material . leksaker . textila delar av fotbeklädnader utom värmande foder . smådukar som har flera beståndsdelar och en yta som inte överstiger 500 cm?

Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

BILAGA 4 PRODUKTER FÖR VILKA EN GEMENSAM ETIKETTERING ELLER MÄRKNING

KAN ANVÄNDAS

(Artikel 10 b)

skurtrasor dammtrasor kantband och garneringar garneringsband, spetskragar o.dyl. skärp hängslen strumpeband sko- och kängsnören band

. resårband . nya förpackningar, sålda som sådana . paketsnören » bordstabletter . näsdukar

375L0036/$

Bilaga 3

20.1.75 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 14/15

RÅDETS DIREKTIV

av den 17 december 1974 som kompletterar direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lupstiftning

om benämningar på textilier

(75/36/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande! , med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande?, och med beaktande av följande: Anikel 5.1 av rådets direktiv 71/307/EEG? av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier måste kompletteras genom tillägg av den danska motsvarigheten till termerna i den punkten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel I En sjätte strecksats skall läggas till artikel 5.1 i direktiv 71/307/EEG:

"— friskklippet uld”.

Artikel 2 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 17 december 1974.

På rådets vägnar

M. DURAFOUR

Ordförande

Y EGT nr C 93, 7.8.1974, s. 86.

2¶EGT nr C 125, 16.10.1974, s. 52. 42 Y EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

SLUTLIG

383L0623/S

Bilaga 3

Nr L 353/8 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15.12.83

RÅDETS DIREKTIV

av den 25 november 1983

om ändring av direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om

benämningar på textilier

(83/623/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT strängsprutning av de polymerer som räknas upp under punkt DETTA DIREKTIV 17—36 och 39 i bilaga 1, och därefter dras ut på tängden.

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

Den avvikelse gällande "övriga fibrer" som redan har fastmed beaktande av kommissionens förslag!, ställts för oblandade produkter måste också tillämpas på

blandningar. med beaktande av Europaparlamentets yttrande?,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande!, och I de fall där det är tekniskt svårt att ange en produkts sam-

mansättning vid tillverkningstillfältet, kan de fibrer man då vet med beaktande av följande: ingår anges på ctiketten, förutsatt att de svarar för en viss

procentsats av den färdiga produkten. Vissa bestämmelser i direktiv 71/307/EEG' har gett upphov till skillnader i tolkning och tillämpning i medlemsstaterna till förfång för textilvarors fria rörlighet och för konsumentinformation i direktivets mening. Dessa bestämmelser måste För att undvika de skillnader i ullämpningen som har uppstått därför ändras eller kompletteras och all bristande överensstäm- i detta sammanhang inom gemenskapen, är det lämpligt att i melse i terminologin i direktivets olika språkversioner måste detalj ange metoderna för märkning av vissa textilprodukter avlägsnas. som har två eller flera beståndsdelar. Det är också lämpligt att

ange de beståndsdeiar i textilprodukter som man kan bortse

från när det gäller märkning och analys. Termen ”textilfiber” måste utvidgas till att omfatta remsor, fiata eller rörformade, med en uppskattad bredd av 5 mm eller smalare, som skärs ut från folier som tillverkas genom

Textilprodukter som endast behöver ha en gemensam märk-

ning och sådana som säljs metervis eller i avklippta längder,

måste saluföras på ett sådant sätt att konsumenten kan få

fullständig information om vad som står på ytterförpackningen "EGT nr C 63, 13.3.1980, s. 3. ? EGT nr C 197, 4.8.1980, s. 66. eller på rullen. Det ankommer på medlemsstaterna att be- 3 EGT nr C 230, 8.9.1980, s. 22. stämma vilka åtgärder som skall beslutas för att detta syfte + EGT nr L 185, 16.83.1971, s. 16. kall Ås.

Skal uppnås SLUTGRANSKAD

383L0623/S

Bilaga 3

15.12.83 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 353/9

När direktiv 71/307/EEG antogs föreskrev rådet att direktivets på övriga ingående fibrer i fallande ordning efter vikt bilaga 3 och 4 skulle kunna ändras. Dessa bilagor bör därför med eller utan angivande av viktprocent. Dock gäller att ändras med hänsyn till den speciella beskaffenheten hos de produkter som omnämns där. Andra produkter som undantas a) fibrer, som var och en står för mindre än 10 % av från märkning, särskilt engångsartiklar eller artiklar som bara en produkts totalvikt kollektivt kan betecknas med behöver en gemensam märkning, skall läggas till. termen "övriga fibrer” följt av den totala viktprocenten De bestämmelser som är nödvändiga för fastställandet av analysmetoder och dessas anpassning till den tekniska ut- b) om namnet på en fiber som står för mindre än 1090 vecklingen, är genomförandebestämmelser av rent teknisk ' av en produkts totalvikt anges, produktens fullstännatur. I samband med dessa bestämmelser och de åtgärder diga procentuella sammansättning skall deklareras.” som är nödvändiga för att anpassa direktivets bilaga I och 2 till den tekniska utvecklingen, bör det förfarande som tidigare fastställts i artikel 6 i direktiv 72/276/EEG! tillämpas. "4. Ifråga om textilprodukter avsedda för en konsument med de procentsatser som anges i punkt 1, 2, 3 och 5 i denna artikel gäller följande:

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. a) Främmande fibrer skall godtas med upp till 2 6 av textilproduktens totalvikt, förutsatt att denna kvantitet är berättigad av tekniska skäl och inte blandats Artikel I in rutinmässigt. Denna avvikelse skall ökas till 5 Fo för produkter som har genomgått en kardningspro- Direktiv 71/307/EEG ändras på följande sätt: cess och skall inte påverka den avvikelse som anges i artikel 5.3.

1. I artikel 2 skall punkt 2 ersättas med följande: b) En avvikelse om 3 7 skall tillåtas mellan de deklarerade procentsatserna fibrer och de procentsatser "2. I detta direktiv används textilfiber med de betydel- man får fram vid en analys i förhållande till totalser som här anges: vikten fibrer angiven på etiketten. En sådan avvikelse skall också gälla sådana fibrer som enligt — en enhet materia som utmärks av att den är flexibel punkt 2 uppräknas i fallande ordning efter vikt utan och tunn samt lång i förhållande till den maximala angivande av procentsats. Denna avvikelse skall genomskärningen, vilket gör den lämpad för textil också gälla artikel 5.2 b. användning,

— elastiska remsor, flata eller rörformade, där den Vid en analys skall dessa avvikelser beräknas separat. uppskattade bredden inte överstiger 5 mm, in- När man utgår från avvikelsen enligt a, skall den klusive remsor som skärs till av bredare remsor totalvikt man skall ta hänsyn till vid beräkningen av eller folier, framställda av substanser som används avvikelsen enligt b vara totalvikten för fibrerna i den för tillverkningen av de fibrer som räknas upp färdiga produkten minus :vikten på alla främmande under punkt 17—39 i bilaga I och som lämpar sig fibrer som påträffas. för textil användning. Med den uppskattade bred-' den avses bredden på remsan eller bandet när den/det viks, stryks ut, pressas ihop eller vrids Det skall vara tillåtet med avvikelser enligt a och b eller, när bredden varierar, genomsnittsbredden.” endast om någon främmande fiber, som påträffas vid en analys där man utgår från avvikelsen enligt a, visar sig vara av samma kemiska typ som en eller flera av de 2. — lanikel 6 skall punkt 2, 4 och 5 ersättas med följande: fibrer som anges på etiketten.

"2. En textilprodukt som består av två eller flera fibrer, varav ingen ingår med så mycket som 85 2 av totalvik- Endast i undantagsfall och om tillverkaren anger godtagten, skall anges med namn och viktprocent för åtmin- bara skäl, kan för speciella produkter där tillstune två av de viktigaste fibrerna, följt av namnen verkningsprocessen kräver detta, större avvikelser än

44¶HEGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.

383L0623/S

Bilaga 3

Nr L 353/10 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15.12.83

de som anges under a och b vara tillåtna i de fall — för korseletter: kupornas inre och yttre tyg, produkten kontrolleras enligt artikel 13.1. Medlemssta- fram- och bakstyckenas styva delar och sidosterna skall omedelbart underrätta kommissionen om tyckena. detta.

5. Beteckningarna "blandade fibrer" eller "ospecifice- Fibersammansättningeni andra korsettartiklar än de rad sammansättning” får användas för alla produkter som räknas upp i föregående stycke skall anges vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas genom en materialbeskrivning av hela produkten vid tillverkningstillfället." eller för dess olika delar, antingen i sin helhet eller

separat. Sådan märkning skall inte vara obligatorisk

för delar som svarar för 10 2 eller mindre av

produktens totalvikt. Anikel 7 skall ersättas med följande:

"Artikel 7 Den separata märkningen av de olika delarna av en

korsewtartikel enligt ovan skall vara sådan att Utan att det påverkar tillämpningen av avvikelserna konsumenten lätt kan förstå vilken produktdel enligt artikel 4.2, 5.3 och 6.4 behöver i fiberdek-

informationen på etiketten avser. larationen enligt artikel 4 och 6 inte anges synliga, urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär, som inte utgör mer än 7 2 av den färdiga produktens vikt. Detsamma skall gälla för fibrer (t.ex. metalliska fibrer) b) Fibersammansättningen i etsningstryckta textilprosom har blandats in för att uppnå en antistatisk effekt dukter skall redovisas för produkten i dess helhet och som inte överstiger 2 % av den färdiga produktens och får anges genom separata materialbeskrivningar totalvikt. Vad gäller de produkter som omnämns i dels av bastyget, dels av de etsningstryckta delarna. artikel 6.3, skall sådana procentsatser inte beräknas Dessa komponenter måste namnges. efter materialets vikt utan efter vikten på varpen och väften var för sig.”

ec) Fibersammansättningen i broderade textilier skall

redovisas för produkten i dess helhet och kan anges

genom separata materialbeskrivningar av bottenty- Följande stycke skall läggas till i artikel 8.2 c:

get, respektive brodergarnet. Dessa komponenter

måste namnges. Om de broderade delarna täcker "När det gäller spolar, trådrullar, garnhärvor, nystan

mindre än 10 2 av produktytan behöver bara eller andra sömnads-, lagnings- och brodergarner i små

bottentygets sammansättning deklareras. kvantiteter, skall den möjlighet som anges i föregående stycke tillämpas av medlemsstaterna endast vid gemensam märkning på förpackningar eller i skyltningar. Utan att de fall som täcks av punkt 18 i bilaga 4 påverkas kan d) Fibersammansättningen i garner, som består av en enskilda artiklar märkas med valfritt gemenskapsspråk.” kärna omspunnen med olika fibrer och som saluförs

på detta sätt till konsumenten, skall anges för

produkten i dess helhet. Den får även anges genom Anikel 9 skall kompleueras med följande punkt 3:

separata materialbeskrivningar av den inre delen

och höljet, varvid dessa båda beståndsdelar uttryck- "3. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmel-

ligen måste nämnas. serna I artikel 12 skall följande gälla:

a) Fibersammansättningen i följande korsettartiklar

anges genom cen materialbeskrivning av hela pro- Fibersammansättningen i sammet och plysch eller

dukten eller för de delar som räknas upp nedan, 1 textilier som liknar sammet eller plysch skall

antingen i sin helhet eller separat: anges för produkten i dess helhet. När produkten

består av en tydlig baksida och en framsida av

— för bysthållare: kupornas och bakstyckets inre olika fibrer får sammansättningen anges separat för

och yttre tyg, dessa båda beståndsdelar som uttryckligen mäste nämnas.

— för korsetter: framstycket, bakstycket och sid- 45

styckenas styva deltar,

383L0623/S

Bilaga 3

15.12.83 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr C 353/11

fj Sammansättningen av golvbeläggningar och mattor, c) För övriga textilprodukter: förstyvningar eller vilkas undersida och ovansida består av olika tyg som tjänar som underlag, mellanlägg och sorters fibrer, behöver anges endast för ovansidan förstärkning, mellanfoder och canvasstoffesom uttryckligen skall nämnas. ring, sytråd och förbindelsetråd, om de inte ersätter varpen och/eller väften i tyget, vadderingar som inte fyller någon isolerande funktion och, om inte annat följer av artikel 9.1, Artikel 10 ändras på följande sätt: foder.

— I punkt I skall ett nytt stycke, c, läggas till: För denna bestämmelse gäller att

"e) Sammansättningen av textilprodukter som säljs — materialet i textilprodukter som tjänar i metervara behöver endast anges på den salu- som underlag för rätsidan, särskilt i filar förda tyglängden eller rullen.”. och dubbelvävda tyger och baksidan på sammet och plysch och besläktade pro- — Följande punkt 2 skall läggas till: dukter, inte skall betraktas som underlag som skall avlägsnas, "Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att produkterna under b och c i — "förstyvningar och förstärkningar” är de punkt 1 saluförs på sådant sätt att konsumenten kan garner eller tyger som anbringas på få fullständig information om sammansättningen av speciella och avgränsade ställen på texdessa produkter.” tilprodukter för att förstärka dem eller göra dem styva eller tjocka.

Anikel 12 skall ersättas med följande: 3. Fettsubstanser, bindemedet, förtyngningsmedeloch "Artikel 12 andra appretyrmedel, unpregneringsmedel, hjälpmedel vid infärgning och tryckning och andra Vid tillämpningen av artikel 8.1 och de övriga bestäm- mede) för behandling av textilprodukter. I avsaknad melserna i detta direktiv gällande märkningen av tex- av gemenskapsbestämmelser skall medlemsstaterna tilprodukter skall procentsatserna för fibrer enligt artikel vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att 4, 5 och 6 bestämmas utan hänsyn till produkterna i dessa medel inte ingår i mängder som kan vilseleda punkt 1, 2 och 3 nedan: konsumenten.”

1. För alla textitprodukter: Artikel 13 skall ersättas med följande: icke-textila delar, stadkanter, etiketter och märkningar, kantband och garneringar som inte är ena "Artikel 13 väsentlig del av produkten, knappar och spännen överklädda med textilt material, tillbehör, dekora- 1. Kontrollen för att utröna om textilprodukternas tioner, band som inte är elastiska, elastisk tråd och sammansättning stämmer med den information som resårband anbringade på specietla och avgränsade: lämnas enligt detta direktiv skall ske med de analysmeställen på produkten samt synliga, urskiljbara och toder som finns i de direktiv som anges i punkt 2 nedan. rent dekorativa eller antistatiska fibrer som är underkastade bestämmelserna i artikel 7. Vid kontrollförfarandet skall procentsatsen fibrer i artikel 4, 5 och 6 bestämmas genom alt på varje fibers tä a) För golvbeläggningar och mattor: alla delar vattenfria massa tillämpa respektive överenskomna bortsett från slitytan. tolerans, angiven i bilaga 2 sedan man först avlägsnat de delar som anges i artikel 12.1-3. b) För möbelyger: binde- och fyllnadsvarp och d:o väft som inte ingår i slitytan. 2. De metoder för stickprov och analys som skall användas i medlemsstaterna för att bestämma fibersam- För draperier och gardiner binde- och fyll- mansättningen i produkter som faller under detta direknadsvarp och dJ:o vält som inte ingår i tygets rätsida. 46

383L0623/S Bilaga 3

Nr L 353/12 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15.12.83

tiv kommer att anges i detalj genom särdirektiv.” "bastfibrer från stjälken på Corchorus olitorius och

Carchorus capsulans. Vid detta direktivs tillämpning 9. — Följande artikel 15a skall införas:

"Artikel 15a

1. Tilläggen till bilaga 1 och tilläggen och ändringarna i bilaga 2 till detta direktiv, som är nödvändiga för att anpassa dessa bilagor till den tekniska utvecklingen, skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 6 i direktiv 72/276/EEG', senast ändrat genom direktiv

81/75/EEG?.

2. De nya metoderna för kvantitativ analys av binära och ternära blandningar förutom dem man refererar till i direktiv 72/276/EEG och 7?3/44/EEG" skall också bestämmas med hjälp av ovanstående förfarande.

3. Den kommitté man hänvisar till i artikel 5 1 direktiv 72/276/EEG skall heta ”Kommittén för direktiv om benämningen och märkningen av textilier”.

10. Bilaga 1 ändras på följande sä:

a) Följande ändringar skall införas:

I och 2: En fotnotshänvisning "1" skall införas

efter texten som hänför sig till dessa

beteckningar i den andra kolumnen med

rubriken "Beteckning".

[a Fotnotshänvisningen "LU". som för närva-

rande: står efter ordet ”guanavo” i andra

kolumnen med rubriken "Beteckning",

skall utgå.

Under rubriken "Beskrivning" skall ordet

”mohair” ersättas med följande:

— I den franska texten med ”chevre an-

gora".

— I den italienska texten med "capra

angora".

— I den tyska texten med "Angorazie-

ge".

I den danska texten skall ordet ”angora-

ged" läggas ull efter ordet ”Kashmirged".

I den holländska texten skall ordet ”mo-

hair” utgå.

9 jute: Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande: 47

383L0623/S

Bilaga 3

15.12.83 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr £ 353/13

skall bastfibrer från stjälken på följande arter behandlas på samma sätt som jute: Hibiscus cannabinus, Hibiscus sabdariffa, Abultilon avicennae, Urena lobata, Urena sinuata”.

14 kenaf:

Utgår.

20 modal:

Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:

"en fiber av regenererad cellulosa som har hög clasticitet i vått tillstånd. Hållfastheten (Bö) i konditionerat provningstillstånd och den dragkraft (By) som krävs för att åstadkomma en förlängning om 5 2 i vått tillstånd är:

Be (CN) 2 L3VT + 2T B,, (CN) 2 O,5/T

där T är den gepomsnittliga linjära tätheten i decitex". LEGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.

2E&Piben, 4.3.1981, s. 23.

> EGT nr L 83, 30.3.1973, s. 1. Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:

”fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har mer än 50 7 massa av klorinerad vinyl eler klorinerad vinylidenmonometriska enheter”.

28 nylon:

Beteckningen skall vara "polyamid" eiler "nylon".

32 polykarbamid:

Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:

”Fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har den återkommande ureylen (NH-CO-NH) funktionella gruppen”.

37 elastan:

I den holländska texten skall namnet ändras till ”Elastaan"”.

b) — Fotnot I skall lyda som följer:

"! Beteckningen ”ull” i nr 1 i denna bilaga får också användas för att beteckna en blandning av fibrer från får- eller lamm fällar samt håren som räknas upp i tredje kolumnen för nr 2. Denna bestämmelse är tillämplig på de textilprodukter som räknas upp i artikel 4 och 5 och på dem som omnämns i artikel 6, förutsatt att de senare till en del är sammansatta av fibrerna under ar 1 och 2.” 48

383L0623/S

Bilaga 3

Nr L 353/14 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15.12.83

c) Fotnotshänvisningen och fotnot 2 skall utgå. användning utesluter varje återställande

för senare användning för samma eller Fotnotshänvisningen och fotnot 3 som finns i vissa liknande ändamål. språkversioner ändras till "?".

nr 38: — Textilartiklar som är underkastade regler-

na i den europeiska farmakopén och som 11. Bilaga 2 ändras på följande sätt: omfattas av en hänvisning till dessa reg-

ler, bandage av icke-engångstyp för meda) Rubriken skall lyda: icinskt och ortopediskt bruk samt ortope-

diska artiklar i allmänhet. "TILLÅTNA AVVIKELSER FÖR ATT..."

nr 39: — Textilartiklar, inklusive tågvirke, rep och b) Följande ändringar skall göras: snören (om inte annat följer av nr 12 i

bilaga 4), som normalt är avsedda or 14: — skall utgå.

a) att användas som delar av utrustning nr 28: orden "polyamid (6-6)", "polyamid 6”

vid tillverkning och beredning av och "polyamid 11” skall allud följas av

varor, orden "eller nylon”.

b) att införlivas med maskiner, med innr 29: procentsatsen för polyesterfilament skall

stallationer (t.ex. för uppvärmning, fastställas till "1,50" istället för "3,00".

luftkonditionering eller belysning),

med hushålisapparater och andra nr 37: i andra kolumnen i den holländska texten

liknande apparater, med fordon och skall namnet på fibern ändras till ”Ela-

andra transportmedel eller för att staan”.

driva, underhålla och utrusta desam-

ma, med undantag för presenningar 12. Bilaga 3 ändras på följande sätt:

och motorfordonstillbehör av textilt

material som säljs separat från fordoa) Följande ändringar skall göras:

net.

nr 3: skall på tyska lyda "Etiketten und Abzeichen"” och på italienska "Etichette e contrassegni". nr 40: — Textilartiklar för skydd- och säkerhetsän-

damål som t.ex. säkerhetsbälten, fallskärnr 12: skall lyda "tyg som tjänar som underlag mar, flytvästar, fallskärmar för nödsituasamt förstyvningar”. tioner, brandbekämpningsapparater,skott-

säkra västar och särskilda skyddskläder nr 16: — skall utgå. (t.ex. för skydd mot eld, kemiska sub-

stanser eller andra säkerhetsrisker). nr 21: — skall lyda "färdiga och icke färdiga handbroderade väggprydnader och material för framställning av dessa, inklusive broder- nr 41: Uppblåsbara tält o.dyl. (t.ex. sporthallar, garn som säljs separat från stramaljen och utställnings- etter lagerlokaler), förutsatt som saluförs enbart för att användas till att information om prestanda och teknisk sådana väggprydnader". specifikation för dessa artiklar lämnas.

nr 22: skall på holländska lyda "knopen en ge-: nr 42: Scgel spen met stof bekleed” och på tyska "mit Textilien uberzogene Knöpfe und Schnal- nr 43: Klädesplagg för djur. len".

nr 44: — Flaggor och standar." b) Följande skall läggas till:

"nr 36: Begravningsartiklar. Bilaga 4 ändras på följande sätt:

nr 37: Engångsartiklar med undantag för vadd av a) Rubriken skall lyda: cellulosamaterial.

"PRODUKTER FÖR VILKA ENDAST EN GEMEN- För detta direktivs ändamål skall textilar- SAM ETIKETT ELLER MÄRKNING ÄR OBLIGATOtiklar betraktas som engångsartiklar, om

RISK de är avsedda för engångsbruk eller för en begränsad tid, och om deras normala

(Artikel 10.1 b)". 49

4 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 33

383L0623/S

Bilaga 3

15.12.83 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 353/15

b) Nr 12 skall lyda: "paketsnören och tvinnat garn för är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast jordbruksändamål, snören, tågvirke och rep för- underrätta kommissionen om detta. utom de som omfattas av nr 39 i bilaga 3 !".

ce) Följande skall läggas till: 2. — Medlemsstaterna skall tillåta utsläppandet på marknaden av textilprodukter som uppfyller kraven i direktiv 71/307/EEG "nr 15: Nät för hårknutar och hår. men som ännu inte är märkta i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv under 42 månader efter dagen för anmälan av or 16: Slipsar och flugor för barn. detta direktiv.

ar 17: Haklappar, tvättvantar och tvättlappar. 3. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen nr 18: - Sömnads-, stopp- och brodergarner som överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell säljs i små kvantiteter (1 gram eller min- lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av dre) i detaljhandeln. detta direktiv.

nr 19: Band för gardiner och rullgardiner och Jalusier.” Artikel 3 d) Följande fotnot 1 skall läggas till: Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. "! För de produkter som omfattas av detta nummer och som säljs i tillskurna längder skall den gemensamma märkningen vara den som gäller för rullen i dess helhet. Tågvirke och rep som faller under denna punkt innefattar sådant som används inom bergkläurings- och Utfärdat i Bryssel den 25 november 1983. vultensporterna.”

Artikel 2 På rådets vägnar G. MORAITIS 1. Medlemsstaterna skall inom 24 månader efter dagen för anmälan anta, offentliggöra och tillämpa de bestämmelser som Ordförande

387L0140/S

Bilaga 3

Nr L 56/24 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 26.2.87

KOMMISSIONENS DIREKTIV

av den 6 februari 1987

om ändring av bilaga 2 till rådets direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier

(87/140/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR Bestämmelserna i detta direktiv överensstämmer med den ANTAGIT DETTA DIREKTIV uppfattning som Kommittén för direktiv om benämningar på

textilier och deras märkning har.

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel I med beaktande av rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om Punkt 1-2, 3, 28 och 38 i bilaga 2 till direktiv 71/307/EEG benämningar på textilier', senast ändrat genom direktiv ändras härmed i enlighet med bilagan till detta direktiv. 83/623/EEG?, särskilt artikel 15a, 1 i detta, och

med beaktande av följande: Artikel 2

Bilaga 2 till direktiv 71/307/EEG, som bestämmer den 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som godtagna toleransen för varje fibers torrvikt vid analysunder- är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 septemsökningen av fiberinnehållet i textilprodukter anger i punkt 1-2 ber 1988 och skall genast underrätta kommissionen om detta. och 3 två olika, godtagna toleransvärden för beräkning av sammansättningen av kardade eller kammade fibrer som 2. Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna innehåller ull och/eller djurhår. Laboratorier kan inte alltid även underrätta kommissionen i så god tid att den kan avge avgöra om en produkt är kardad eller kammad, och följaktli- sitt utlåtande om alla förslag till lagar och andra författningar gen kan motstridiga resultat uppnås när man tillämpar denna som de avser att anta inom det område som omfattas av detta bestämmelse vid kontroller av likformigheten av textilproduk- direktiv. ter i gemenskapen. Laboratorier bör därför få rätt att tillämpa ett enda godtaget toleransvärde i tveksamma fall.

Artikel 3

Beträffande punkt 28 i ovannämnda bilaga behöver man inte Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. skilja mellan de olika typerna polyamid eller nylon, och därför bör de godtagna toleransvärdena för dessa samordnas. Utfärdat i Bryssel den 6 februari 1987.

För kommissionen Ordet "filament" i punkt 38 (glasfiber) bör utgå då denna fiber Grigoris VARFIS också kan finnas i icke ändlös form. Ledamot av kommissionen

EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16. > EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8. SLUTLIG

387L0140/S Bil 2 taga s

26.2.87 Europeiska gemenskapernas offietella tidning Nr CL 56/25

BILAGA

1. Nedanstående punkter ändras på följande sätt: LI — 2 och3: En fotnotsreferens "skall sättas in efter siffran 17,00 mittemot kardade

fibrer under rubrikerna "Ull och djurhår” och ”Djurhår”.

28: Texten i spalterna med rubriken "Fibrer" och "Procentsatser” skall lyda:

”Polyamid eller nylon:

icke ändlös fiber 6,25 filament 5,75".

38: Texten i spalterna "Fibrer" och ”Procentsatser” skall lyda som följer:

"Glasfiber:

Med en genomsnittlig diameter av över S um 2,00 med en genomsnittlig diameter av 5 um eller mindre 3,00".

2. Fotnot "| skall lyda:

"to Den godtagna toleransen om 17,00 Z skall även tillimpas när det är omöjligt att utröna huruvida en textilprodukt som imnehåller ull och/eller djurhår är kammad eller kardad.”

An [NO

Bilaga 4

Europeiska gemenskapemas officiella tidning 749

372L0276/S

31.7.72 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 173/1

RÅDETS DIREKTIV

av den 17 juli 1972

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys

av binära textilfiberblandningar

(T2/276/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT bör ett förfarande fastställas som upprättar ett nära samarbete DETTA DIREKTIV mellan medlemsstaterna och kommissionen. Detta bör ske i en

kommitté för anpassning av metoder för analys av textilier till

den tekniska utvecklingen. med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta, I fråga om binära blandningar för vilka det inte finns någon

enhetlig analysmetod på gemenskapsnivå, får det laboratorium med beaktande av kommissionens förslag, och som ansvarar för provningen bestämma sammansättningen av

sådana blandningar. De får därvid använda någon vedertagen med beaktande av följande: metod och ange resultatet i analysrapporten samt hur tillförlit-

lig den använda metoden är I den mån detta är känt. Rådets direktiv av den 26 juli 1971! om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier fastställer bestämmelser om märkning som grundar sig på HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. textilvarors fibersammansältning.

Artikel I

De metoder som används vid officiella provningar i med- Detta direktiv gäller metoder för kvantitativ analys av vissa lemsstaterna för att bestimma fibersammansättningen för binära — textilfiberblandningar, inklusive framtagning av textilvaror bör vara enhetliga både vad beträffar förbehand- analysprov och provkroppar. lingen av provet och den kvantitativa analysen.

Artikel 2

Artikel 13 i ovannämnda direktiv föreskriver au den provtag- Analysprov avser eu med hänsyn till analysen lämpligt stort ning och de analysmetoder som skall användas i medlemssta- prov, som tas ut från laboratorieprovet, som in sin tur tagits terna för att bestämma fibersammansättningen i varor skall ut från ett varuparti för analys. anges i särdircktiv.

Provkropp avser den del av analysprovet som behövs för ett

enskilt provningsresultat. Inledningsvis bör metoder för provning av vissa binära textilfiberblandningar fastställas. Dessa bör följas av direktiv Artikel 3 som anger metoder för blandningar där mer än två fibrer ingår eller för fibrer med samma kemiska sammansättning (särskilt Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att i mikroskopisk analys). enlighet med direktivet av den 26 juli 1971 säkerställa att

bestämmelserna i bilaga I och 2 om metoder för den kvantita- Den tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att med täta tiva analysen av vissa binära blandningar, inklusive frammellanrum anpassa de tekniska specifikationer som definieras tagningen av analysprov och provkroppar, tillämpas vid alla i särdirektiven om metoder för analys av textilier. För att officiella provningar för att bestämma sammansättningen av de underlätta genomförandet av de åtgärder som krävs för detta textilvaror som släpps ut på marknaden.

SLUTLIG I EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.

'n3

Bilaga 4

750 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Artikel 4 Ordföranden får inte rösta.

Det laboratorium som ansvarar för provningen av binära 3. a) Kommissionen skall anta förstaget, om det har blandningar för vilka det inte finns någon enhetlig analysme- tillstyrkts av kommittén. tod på gemenskapsnivå skall bestämma sammansättningen av sådana blandningar genom att använda en vedertagen metod b) Om förslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller och ange resultatet i analysrapporten och hur tillförtitlig den om den inte avger något yttrande, skall kommissioanvända metoden är i den mån detta är känt. nen utan dröjsmål föreslå rådet åtgärder. Rådet skall

besluta med kvalificerad majoritet.

Artikel 5 ce) Om rådet inte fattar beslut inom tre månader efter

det att förslaget har lämnats, skall kommissionen 1. Härmed inrättas en kommitté för anpassning av metoder besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas. för analys av textilier till den tekniska utvecklingen (nedan kallad 'kommittén'). Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande. Artikel 7

2. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning. 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som

är nödvändiga för att följa detta direktiv inom arton månader 3. Anpassning av metoderna för kvantitativ analys till den efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommistekniska utvecklingen enligt bestämmelserna i bilaga 2 skall sionen om detta. ske i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.

2. Medlemsstaterna skall se till att texterna till centrala

bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det

Artikel 6 område som omfattas av Jetta direktiv överlämnas till kom-

missionen. 1. När det förfarande skall tillämpas som anges i denna artikel skall ärendet hänskjutas till kommiuén av ordföranden, antingen på hans eget initiativ eller på begäran av en företrädare för en medlemsstat. Artikel 8

2. Kommissionens företrädare skall till kommittén lämna ett Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. förslag om åtgärder som skall beslutas. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer Utfärdat i Bryssel den 17 juli 1972. med hänsyn till hur brådskande ärendet är. Kommitténs beslut

På rådets vägnar skall fattas med en majoritet av tolv röster, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt artikel 148.2 i för- P. LARDINOIS draget. Ordförande

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 751

BILAGA 1

FRAMTAGNING AV ANALYSPROV OCH PROVKROPPAR FÖR BESTÄMNING AV

FIBERSAMMANSÄTTNINGEN I TEXTILYAROR

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna bilaga anger förfaranden för framtagandet av analysprov av lämplig storlek för förbehandling avseende kvantitativ analys (t.ex. av en mängd om högst 100 g) från laboratorieprov samt för urval av provkroppar från de analysprov som har förbehandlats för att avlägsna fiberfrämmande ämnen!.

2. DEFINITIONER

2.1. Parti - Den materialmängd som skall bedömas på grundval av en serie provnings-

resultat. Det kan till exempel omfatta allt material i en tygleverans: allt tyg som är

vävt vid en särskild bom; en garnleverans, en bal etler en grupp balar av råfiber.

2.2. Laboratorieprov - del av parti som kan antas vara representativt för hela partiet och

som finns tillgängligt i laboratoriet. Det skall ha en storlek och beskaffenhet som är

tillräcklig för att utjämna variationer i partiet och för att underlätta hanteringen i

laboratoriet?.

2.3. Analysprov - del av laboratorieprovet som är föremål för förbehandling för att

avlägsna hberfrämmande ämnen och från vilket provkroppar tas. De skall ha en

storlek och beskaffenhet som är tillräcklig för att utjämna variationer i laboratorie-

provet”.

2.4. Provkropp - del av materialet som erfordras för en enskild provning och som valts

ut från analysprovet. :

3. PRINCIP

Analysprov tas på sådant sätt att det är representativt för laboratorieprovet.

Provkroppar tas från analysprovet på sådant sätt att var och en är representativ för analysprovet.

4. PROVTAGNING AV LÖSA FIBRER

4.1. Oorienterat fibermaterial - Analysprovet erhålls genom att man slumpvis tar

knippen från laboratorieprovet. Blanda noga hela analysprovet med hjälp av en

laboratoriekardare". Låt floret eller blandningen, även lösa fibrer och de fibrer som

fastnat på utrustningen som använts vid blandningen, genomgå en förbehandling.

Välj sedan ut provkroppar i proportion till respektive massa från floret eller

fiberblandningen, från de lösa fibrerna och från fibrerna som fastnat på ut-

rustningen.

Om kardfloret inte förändrats under förbehandlingen väljs provkropparna ut på det

sätt som beskrivs i 4.2. Om kardfloret har förändrats under förbehandlingen väljs

provkropparna ut genorn att slumpvis avlägsna minst 16 små knippen av lämplig och

ungefär samma storlek och massa som sedan kombineras.

4.2. Orienterat fibermaterial (kardflor, fiberband, förgarn) - Ur slumpvis valda delar

av laboratorieprovet tas minst tio tvärsnitt, vardera ca 1 g. Låt detta analysprov

genomgå förbehandling. Sätt ihop tvärsnilten igen genom att placera dem sida vid

sida. En provkropp erhålls genom att ett tvärsnitt tas ut av de tio samlade längderna.

1 vissa fall är det nödvändigt att förbehandla den enskilda provkroppen. 2 För färdigtillverkade och bearbetade artiklar, se avsnitt 7.

3 Se 21.

Laboratoriekardaren kan ersättas med en fiberblandare, eller också kan fibrerna blandas enligt 55 delnings- och kasseringsmetoden.

Bilaga 4

752 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

5. PROVTAGNING AV GARN

5.1. Garn i förpackning eller härvor - Tag prov från samtliga förpackningar i laboratorieprovet.

Tag ut lämpliga, lika långa, löpande längder från varje förpackning antingen genom upphaspling! av härvor med samma antal trådar eller på annat sätt. Förena längderna antingen till en härva eller en fibersträng så att ett analysprov erhålls varvid tillses att längderna från varje förpackning i härvan eller fibersträngen är lika långa.

Förbehandla analysprövet.

Från analysprovet tas provkroppar genom att en bunt trådar med samma längd skärs ut från härvan eller fibersträngen varvid man ser till att bunten innehåller samtliga trådar i provet.

Om garnets tex är t och antalet förpackningar som tagits ur laboratorieprovet är n, blir längden på garnet från varje förpackning

26 cm för att erhålla ett analysprov om 10 g. n

Om nt är stort, t ex över 2 000, görs en tyngre härva vilken skärs av på två ställen så att en fibersträng med lämplig massa bildas. Andarna på en fibersträng bör knytas ordentligt före förbehandlingen och provkroppar bör tas på visst avstånd från ändarna.

5.2 Garn i varp - Tag analysprov genom att från slutet på varpen klippa av en minst 20 em lång längd, innehållande samtliga trådar i varpen utom stadkantstrådarna. Bind ihop trådbunten i ena ändan. Om provet är för stort för förbehandling, delas det i två eller flera delar. Varje del knyts ihop före förbehandlingen och förbehandlas var för sig. Delarna läggs sedan ihop igen. Från analysprovet tas en provkropp ut genom att en lämplig längd innehållande alla trådarna skärs ut från den ände som inte är hopbunden. För varp med N trådar med längdvikten t tex blir längden på en provkropp med massan

1g td om.

6. PROVTAGNING AV TYGER

6.1. Ur ett laboratorieprov bestående av ett enda stycke av tyget:

— Klipp en diagonal remsa från hörn till hörn. Avlägsna stadkanterna. Denna remsa är analysprovet. För ett analysprov med massan X pg krävs en remsa med ytan

ket em? där G är remsans areara vikt i g/m?.

Förbehandla remsan och skär den sedan i hela sin längd i fyra lika stora bitar, vilka läggs ovanpå varandra.

Provkroppar tas ut genom att.man skär genom alla lagren, så att varje provkropp innehåller ett lika långt stycke från varje lager.

Om tyget har ett invävt mönster skall analysprovet vara brett nog, mätt parallellt med varpen, för att innehålla minst en mönsterrapport. Om detta villkor uppfylls och remsan då är för stor för att behandlas i ett stycke klipps hela remsan i fika stora bitar som förbehandlas separat och sedan läggs ovanpå varandra innan provkroppen tas ut varvid tillses att identiska mönsterinslag inte sammanfaller.

6.2. Ur laboratorieprov bestående av flera stycken:

— Behandla varje stycke enligt 6.1 och ange resultaten för varje stycke separat,

7. PROVTAGNING AV FÄRDIGTILLVERKADE OCH BEARBETADE VAROR

Laboratorieprovet består vanligtvis av en komplett färdigtillverkad eller bearbetad vara eller en representativ del av en sådan.

! Om förpackningarna kan monteras i en lämplig ram kan flera avhasplas samtidigt.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 753

I fall då alla delarna av varan inte har samma sammansättning bestäms de olika delarnas procentandel för att kontrollera överensstämmelse med artikel 9 i direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier. Tag ut ett analysprov som är representativt för den del av den färdigtillverkade eller bearbetade varan vars sammansättning måste framgå av märkningen. Om varan har flera märkningar tas de analysprov ut som är representativa för varje del med en viss märkning. Om den vara vars sammansättning skall bestämmas inte är enhetlig kan det bli nödvändigt att ta analysprov från varje del av varan och att bestämma de relativa proportionerna för de olika delarna i relation till hefa varan. Procentandelarna beräknas sedan varvid hänsyn tas till de relativa proportionerna av de provade delarna. Förbehandla analysproven. Tag sedan ut provkroppar som är representativa för de förbehandlade analysproven.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas offiviella tidning

BILAGA 2

METODER FÖR KVANTITATIV ANALYS AV VISSA BINÄRA FIBERBLANDNINGAR

1. ALLMÄNT

Inledning

Metoderna för kvantitativ analys av fiberblandningar baseras på två grundprocesser: manuell och kemisk separation av fibrer.

När så är möjligt bör den manuella separationsmetoden användas, eftersom den i allmänhet ger exaktare resultat än den kemiska metoden. Den manuella metoden kan användas för alla textilier där de ingående fibrerna inte bildar en intim blandning, t.ex. för garner med flera ingående komponenter som vardera består av endast en fibertyp, eller för tyger där fibern i varpen och väften inte är densamma, eller för trikåväv som kan repas upp och som tillverkats av olika typer av garn.

Moctoderna för kemisk kvantitativ analys är i allmänhet baserade på selektiv upplösning av de enskilda komponenterna. När en komponent lösts ut, vägs återstoden och mängden upplöst material beräknas sedan på förlusten av massa. Allmänna anvisningar för analysmetoderna, oavsett fibersammansättning, ges i bilagans första del. Denna del bör därför användas tillsammans med den för varje särskild fiberblandning detaljerade beskrivningen av metoderna i bilagan. När analysmetoder som inte är baserade på selektiv upplösning används, ges en fullständig beskrivning i aktuellt avsnitt.

Fiberblandningar under tillverkningsprocessen och, i mindre utsträckning färdiga textilvaror, kan innehålla fiberfrämmande ämnen, t.ex. fetter, vaxer eller appreturer eller vattenlösliga ämnen, som antingen är naturligt förekommande eler har tillsatts för att underlätta tillverkningen. Fiberfråmmande ämnen måste avlägsnas före analysen. Av denna anledning finns också en metod medtagen för avlägsnandet av oljor, fetter, vaxer och vattenlösliga ämnen.

Textilvaror kan dessutom innehålla hartser eller andra ämnen för att ge varan vissa speciella egenskaper. Sådana ämnen, inklusive i vissa fall fårgämnen, kan hindra reagensens inverkan på den komponent som skall lösas ut och/eller kan helt eller delvis försvinna med reagensen. Denna typ av tillsatta ämnen kan också förorsaka fel och bör därför avlägsnas innan provet analyseras. Om det är omöjligt att avlägsna dessa ämnen är metoderna för kvantitativ kemisk analys enligt denna bilaga inte längre tillimpbar.

Färgämnen i färgade tyger anses vara i tyget ingående beståndsdelar och avlägsnas inte.

Analyserna utförs på basis av torr massa och ett sätt att bestämma torrvikten beskrivs.

Resultatet erhålls genom att på torrmassan tillämpa de återvinningsfaktorer som anges i bilaga 2 till direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.

Innan en analys påbörjas måste alla i blandningen ingående fiberslag identifieras. Med vissa metoder kan den olösliga komponenten i en blandning delvis ha upplösts i reagensen som använts för att lösa upp den lösliga komponenten. När så är möjligt har sådana reagenser valts som har liten eller ingen effekt på olösliga fibrer. Om det är känt att massaförlust inträffar under analysen bör resultatet korrigeras. Korrektionsfaktorer för detta ändamål finns angivna. Dessa faktorer har bestämts genom försök vid flera laboratorier med den för metoden lämpliga reagensen. Dessa korrektionsfaktorer är endast tillämpliga på opåverkade fibrer, varför andra korrektionsfaktorer kan behövas om fibermaterialet har påverkats före eller under behandlingen. De angivna 58 metoderna gäller för enstaka bestämningar.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 755

Minst två bestämningar bör göras på separata provkroppar, både vid manuell och kemisk separation. Som bekräftelse, såvida det inte är tekniskt omöjligt. rekommenderas användning av alternativa metoder, varigenom den komponent som skulle bli återstoden enligt standardmetoden löses ut först.

IL Allmänt om metoderna för kvantitativ kemisk analys av textilfiberblandningar

Anvisningar som är gemensamma för metoderna för kvantitativ kemisk analys av

fiberblandningar.

L1. Räckvidd och tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för varje metod anger på vilka fibrer metoden är tillämpbar.

1.2. Princip

Efter identifiering av komponenterna i en blandning avlägsnas det fiberfrämmande

materialet med hjälp av lämplig förbehandling och därefter en av komponenterna,

vanligen genom selektiv upplösning!. Sedan vägs den olösta återstoden och andelen

löslig komponent beräknas på viktförlusten. Utom när detta möter tekniska svårigheter

är det att föredra att först avlägsna det fiberslag som överväger. Det fiberslag som ingår

i mindre del bildar återstod.

L3. Material och utrustning L3.1. — Utrustning L3.1.1. Filterdeglar och vägglas som är stora nog att hålla sådana deglar eller annan utrustning

som ger motsvarande resultat. 1.3.1.2. Filterkolv. 1.3.1.3. Exsickator med fuktindikerande blågel. 1.3.1.4. Ventilerad ugn för torkning av provkroppar vid 150& + 3 "C. L.3.1.5. Analysvåg med största fel + 0,0002 g. 1.3.1.6. Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat. 1.3.2. Reagenser 1.3.2.1. Petroleumeter, redestillerad, kokintervall 40 till 607C. 1.3.2.2. Övriga reagenser anges i avsnittet för aktuell metod. Samtliga reagenser skall vara

kemiskt rena. 1.3.2.3. Destillerat eller dejoniserat vatten.

1.4. Konditionerings- och provningsatmosfär

Eftersom det är torrvikter som bestäms är det onödigt att konditionera provmaterialet

eller att utföra analyser i konditionerad atmosfär.

1.5. Analvysprov

Ta ut ett analysprov som är representativt för Iaboratorieprovet och tillräckligt stort för

att räcka till erforderligt antal provkroppar, vardera om minst I g. 1.6. Förbehandling av analysprovet?

När det ingår ett ämne som inte skall medtas vid procentberäkningar (se artikel 12.2 d

i direktivet om benämningar på textilier) bör detta avlägsnas före behandlingen med

lämplig metod som inte påverkar några av de övriga fibrerna. ! Metod 13 är ett undantag. Den grundar sig på bestämning av förekomsten av ett ingående ämne

i en av de två komponenterna. 59

? Se bilaga I punkt 1.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

I detta syfte avlägsnas fiberfrämmande ämnen som kan extraheras med petroleumeter och vatten genom att behandla det lufttorra provet I timme i en Soxhlet extraktionsutrustning med petroleumeter med en minsta hastighet av 6 cykler per timme. Låt petroleumetern avdunsta från provmaterialet som sedan extraheras genom direktbehandling som innebär att provkroppen blötläggs i vatten i rumstemperatur i I timme och sedan blötläggs i vatten i 65 + 5”C i ytterligare I timme under omrörning då och då. Badförhållandet vätska: provkropp skall vara 100:1. Avlägsna överflödigt vatten från provkroppen genom urkramning, avsugning etter centrifugering och låt den lufttorka.

Om fiberfrämmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponenterna. Vad gäller vissa oblekta vegetabiliska fibrer (t.ex. jute, kokos) bör det noteras att normal förbehandling med petroleumeter och vatten inte avlägsnar alla naturligt förekommande fiberfrämmande ämnen. Trots detta görs ingen ytterligare förbehandling, såvida provet inte innehåller appretur som är olöslig i både petroleumeter och vatten.

Analysrapporterna bör innehålla fullständiga upplysningar om de förbehandlingsmetoder som använts.

1.7. Provningsförfarande

1.7.1. Allmänna anvisningar

L7.1.1. Torkning

Torka i minst 4 timmar, dock högst 16 timmar, vid 105 + 3"C i en ventilerad ugn med ugnsluckan stängd hela tiden. Om torkperioden är kortare än 14 timmar måste provkroppen vägas för att kontrollera att massan har blivit konstant. Massan kan anses konstant om variationen är under 0,05 § efter ytterligare 60 minuters torkning.

Undvik att hantera deglar och vägglas, provkroppar eller återstoder med bara händer vid torkning, kylning och vägning.

Torka provkropparna i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och placeras snabbt i exsickatorn.

Torka filterdegeln i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut tillsluts vägplaset innan det tas ut ur ugnen och placeras snabbt i exsickatorn.

När annan utrustning än filterdeglar används bör torkningen i ugnen ske på sådant sätt att fibrernas torrmassa kan bestämmas utan viktförlust.

[.7.1.2. Kylning

Kyl tills fultständig avkylning av vägglasen har uppnåtts, dock minst 2 timmar och med exsickatorn placerad bredvid vågen.

L7.1.3. Vägning

Efter kylning vägs vägglaset inom 2 minuter från det att det avlägsnats ur exsickatorn. Väg med en noggrannhet av 0,0002 g.

1.7.2. Tillvägagångssätt

Ta från det förbehandlade analysprovet ut en provkropp på ungefär 1 g. Skär garn eller tyg i ca 10 mm längder och skilj dem åt så mycket det går. Torka provkroppen i ett vägglas, låt den svalna i exsickator samt väg den. Flytta över provkroppen i aktuellt kärl enligt tillämpligt avsnitt av relevant gemenskapsmetod och väg därefter åter vägglaset a omgående. Provkroppens torrvikt erhålls som mellanskillnaden. Slutför analysen enligt 60 tillämpligt avsnitt av relevant metod. Undersök återstoden i mikroskop, eller på annat

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 757

lämpligt sätt, för att kontrollera att det fiberslag som skulle avlägsnas verkligen har lösts ut. Beräkning och redovisning av resultat Den olösta komponentens massa uttrycks i procent av den totala blandningens massa. Procent löslig komponent erhålls som mellanskillnaden. Resultatet beräknas på ren, torr massa som justerats med hänsyn till a) relevanta återvinningsfaktorer och b) nödvändiga korrektionsfaktorer för att den massaförlust som uppstår under förbehandlingen och analysen skall beaktas. Beräkningarna bär utföras med användande av formeln i 1£.8.2. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan att beakta förlust av fibermassa under förbehandlingen.

PR = 100 rd

där P, är den procentuella andelen ren, torr olöslig komponent, m är provkroppens torrvikt efter förbehandling, r är återstodens torrvikt, d är korrektionsfaktorn för viktförlust hos den olösliga komponenten i reagensen under analysen. Lämpliga värden på d ges i aktuella avsnitt under varje metod. Dessa värden för d är naturligtvis de normalvärden som gäller för kemiskt opåverkade fibrer. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent baserad på ren, torr massa justerad med hänsyn till konventionella återvinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för inassa förlust under förbehandlingen.

a + b,

100 Py [E+ PAR =

PI + — a + b, I + (100 - P) 1 + a, + b,

100 100 där Pi, är den procentuella andelen olöst komponent justerad med hänsyn till konventionella återvinningfaktorer och massaförlust under förbehandlingen, P, är den procentvella andelen ren, torr, olöst komponent som beräknats enligt formeln i 1.8.1, a, är den konventionella återvinningsfaktorn för den olösta komponenten (se bilaga 2 till direktivet om benämningar på textiler), av är den konventionella återvinningsfaktorn för den utlösta komponenten (se bilaga 2 till direktivet om benämningar på textilier), by är den procentuella förlusten av den olösta komponenten som erhålls genom förbehandling, b, är den procentuella förlusten av den utlösta komponenten som erhålls genom förbehandling. Den procentuella andelen av den andra komponenten (PA 7) är lika med 100 - P., 96. Där en speciell förbehandling har använts, skall värdena för bj och b; om möjligt bestämmas genom att var och en av de enskilda fiberslagen förbehandlas enligt tillämpad analysmetod. Rena fibrer är bbrer som är fria från fberfrämmande ämnen, förutom ämnen som de normalt innehåller (antingen naturligt förekommande eller genom tillverkningsprocessen), i det tillstånd (oblekta, blekta) de befinner sig i hos det material som skall analyseras.

Bilaga 4

758 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Om det inte finns några rena separata fiberbeståndsdelar, som använts vid tillverkningen

av det material som skall analyseras, skall man använda sig av de genomsnittsvärden för

b, och b, som erhållits vid de provningar som utförts på sådana rena fibrer som liknar

dem som finns i den blandning som skall undersökas.

Om den normala förbehandlingen genomförs genom extraktion med petroleumeter och

vatten kan man i allmänhet bortse från korrektionsfaktorn b, och by, utom ifråga om

oblekt bomull, oblekt lin och oblekt hampa, där förlusten på grund av förbehandlingen

är konventionellt faststagen till 4 7 och ifråga om polypropylen till 1 26.

Vad beträffar andra fibrer har man konventionellt fastslagit alt man kan bortse från

förluster på grund av förbehandlingen vid beräkningen.

Metod för kvantitativ analys genom manuell separation

ILL. Tillämpning

Denna metod är tillämplig på alla typer av textilfibrer förutsatt att de inte bildar en intim

blandning och att det är möjligt att skilja dem åt för hand.

Princip

Efter identifiering av komponenterna i textilvaran avlägsnas det fiberfrämmande

materialet genom lämplig förbehandling och sedan separeras fibrerna för hand, torkas

och vägs varpå varje fibers andel i blandningen beräknas.

1.3. Utrustning H.3.1. Vägsglas eller annan utrustning som ger motsvarande resultat. H.3.2. Exsickator med fuktindikerande blågel. 1.3.3. Ventilerad ugn för torkning av provkroppar i 105 + 39C. 1.3.4. Analysvåg med största fel 0,0002 g. 1.3.5. Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat. IL.3.6. Nål. H.3.7. Torsionsprovare eller liknande utrustning.

I.4. Reagenser IL41. Petroleumeter, redestillerad, kokintervall 40 till 60"C. H.4.2. Destillerat eller dejoniserat vatten. I.S. Konditionerings- och provningsatmosfär

Se 1.4 H.G. Analysprov

Se L.5 1.7. Förbehandling av analysprov

Se 1.6 1.8. Tillvägagångssätt IRA. Analys av garn

Ta ut en provkropp som väger minst 1 g från eu förbehandlat analysprov. Om garnet är

mycket fint kan analysen göras på en längd som är minst 30 m lång oavsett massa. Klipp

garnet i lämpligt stora bitar och skilj Abertyperna åt med en nål och om så krävs med

en torsionsprovare. De fibertyper som erhålls på detta sätt placeras i förvägda vägglas

och torkas vid 105 + 3"C tills man får en konstant massa enligt beskrivningen i 1.7.1 62

och 1.7.2.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 759

1.8.2. Analys av tvg Ta ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Inga stadkanter får ingå och kanterna skall vara noggrant putsade för att undvika fransning. Fibrerna skall löpa parallellt med väft- eHer varptrådarna eller, i trikåväv parallellt med längs- eller tvärgående maskrader. Skilj de olika fibertyperna åt, samla ihop dem i förvägda vägglas och förfar i enlighet med I.8.1.

1.9. Beräkning och redovisning av resultat Varje fiberkomponents massa uttrycks i procent av blandningens totala massa. Resultatet beräknas på ren, torr massa som justerats med hänsyn till a) relevanta återvinningsfaktorer och b) erforderliga korrektionsfaktorer för den massaförlust som uppstår under förbehandlingen. IH.9.1. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan att beakta förlust av fibermassa under förbehandlingen.

På = 100 m, = 100

m > 2

m, där P, är den procentuella andelen ren, torr olöslig komponent, m, är den första komponentens torrvikt, m, är den andra komponentens torrvikt. 1.9.2. För beräkning av den procentuella andelen av varje komponent som justerats med hänsyn till konventionella återvinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för massaförlust under förbehandlingen, se 1.8.2. HI.1. Metodernas precision Precisionen som anges i de olika metoderna avser reproducerbarheten. Reproducerbarheten syftar på tillförlitligheten, dvs. den inbördes överensstämmelsen mellan experimentellt framtagna värden, erhållna vid olika laboratorier eller vid olika tillfällen, vid användning av samma analysmetod på provkroppar från en identiskt överensstämmande blandning. Reproducerbarheten anges av konfidensintervallet för resultaten vid 95 § konfidensnivå. Detta innebär, förutsatt att metoden tillämpats på en identiskt överensstämmande blandning, att skillnaden mellan två resultat i en serie analyser, gjorda vid olika laburatorier, kommer att överskridas endast i 5 fall av 100. HL.2. Provningsrapport HL2.1. Ange att analysen har utförts i enlighet med denna metod. "2.2. Redovisa alla detaljer som rör någon speciell förbehandling. (se 1.6). HE.2.3. Redovisa de enskilda resultaten och det aritmetiska medelvärdet, samtliga med noggrannheten OL.

Bilaga 4

760 Europeiska gemenskapernas officiela tidning

2. SPECIALMETODER — SAMMANFATTANDE TABELL

Metod Tillämpning Reagens Sida nr Nr 1 Acetat Vissa andra fibrer Aceton 761

Nr 2 Vissa proteinfibrer Vissa andra fibrer Alkalisk natrium- 762

hypokilorit Nr 3 Viskos, kupro eller Bomull Zinkklorid Myrsyra 763

vissa typer av modal Nr 4 Polyamid 6 eller Vissa andra fibrer Myrsyra 80 Z& m/m 764

polyamid 6,6 Nr 5 Acetat Triacetat Bensylalkohol 765 Nr 6 Triacetat Vissa andra fibrer Diklormetan 766 Nr 7 Vissa cellulosafibrer | Polyester Svavelsyra, 7590 167

mm/m Nr 8 Akryl, viss modak- Vissa andra fibrer Dimetylformamid 768

ryl eller vissa klor-

fibrer Nr 9 Vissa klorfibrer Vissa andra fibrer Karbondisulfidace- 769

ton, S5.5/44.5 v/v Nr 10 | Acetat Vissa klorlfibrer Isättika 770 Nr II Silke Ull eller hår Svavelsyra 75 5 771

m/m Nr 12 | Vissa ceeHulosafibrer | Ul eller hår Svavelsyra 75 Z 7N

m/m Nr 13 | Jute Vissa djurfibrer Kväveinnehållsmeto- 7714

den

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 761

METOD Nr I

ACETAT OCH VISSA ANDRA TYGER

(Acetonmetoden)

1. —- TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. acctat (17)

med ta ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), lin (7), äkta hampa (8), jute (9),

manillahampa (10), alfa (11), kokos (12), ginst (13), kenaf (14), rami (15), sisal (16),

kupro (19), modal (20), protein (21), viskos (23), akryl (24), nylon (28) och polyester

(29). Under inga förhållanden får metoden användas för acetatfibrer som har avacetylerats på ytan. 2. — PRINCIP Acctatfibrerna löses ut med aceton från en känd, torr massa av blandningen. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr acetat erhålls som mellanskillnaden. 3. UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1 Utrustning

Erienmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml. 3.2 Reagens

Aceton. 4. . UTFÖRANDE Följ rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan: Tillsätt 100 ml aceton per gram provmaterial till provkroppen i Ertenmeyerkolven. Kolven skall ha minsta kapacitet 200 ml. Skaka kolven och låt den stå 30 minuter i rumstemperatur. Rör om då och då. Häll därefter vätskan genom den vägda filterdegeln. Upprepa behandlingen ytterligare två gånger (totalt tre gånger) men nu endast under 15 minuter, så att den totala behandlingstiden med aceton blir en timme. Skölj ur återstoden av provmaterialet i filterdegeln med aceton och avvattna genom avsugning. Fyll filterdegeln med aceton och låt den avvattnas under självtryck. Avvaltna slutligen genom avsugning, torka, avkyl och väg. 5. - BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00. 6. - PRECISION För en homogen textilbehandling skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + I vid 95 § konfidensnivå.

5 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 33

Bilaga 4

762 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

METOD Nr 2

VISSA PROTFEINTYPER OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av alkalisk natriumhypoklorit)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, eRer avlägsnande av fberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av

1. vissa proteintyper, nämligen: ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), regenererade

proteimtyper baserade på kasein (21)

med

[ bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23), akryl (24), klorfibrer (25), nylon (28),

polyester (29), polypropylen (31) och glasfiber (38).

Om Nera slags proteintyper förekommer, ger metoden den totala mängden men inte de enskilda kvantiteterna.

LE PRINCIP

Proteinfibrerna löses ut med alkalisk natriumhypoklorit från en känd torr massa av blandningen. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen proteinfiber erhålls som mellanskillnaden.

UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

Glasbägare, minsta kapacitet 500 ml.

3.2. Reagenser

D -— Hypokloritreagens

Detta reagens består av en nyblandad, approximativt molar lösning (33 till 37 g

aktivt klor per liter) till vilken tillräcklig mängd natriumhydroxid tillsatts så att

man erhåller en koncentration av natriumhydroxid på 5 2/1(+0,5 g/1. Kontrollera

lösningens koncentration jodometriskt före varje analys.

") — Äniksyro, utspädd lösning Späd 5 ml isättika till I I med vatten.

UTFÖRANDE

Följ rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml hypokloritreagens per gram provmaterial vill provkroppen i glasbägaren med minsta kapacitet 500 mi. Rör om kraftigt så att provimaterialet blöts ordentligt. Låt stå 40 minuter i rumstemperatur och rör om kraftigt med jämna mellanrum. Filtrera innehållet i bägaren genom den vägda filterdegeln. För att allt fibermaterial skall överföras till fiterdegeln sköljs bägaren med lite hypokloritreagens. Avvanuna filterdegeln genom avsugning och skölj återstoden med i tur och ordning vatten, utspädd ättiksyra och till sist vatten och avvattna genom avsugning efter varje sköljning. Cåt varje sköljvätska självrinna före avsugning. Avvattna slutligen genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.

BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00, utom för oblekt bomull där d är 1,03.

PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + I vid 95 7 konfidensnivå.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 763

METOD NR 3

VISKOS, KUPRO ELLER VISSA TYPER AV MODAL OCH BOMULL

(Metod med användande av imnyrsyra och zinkklorid)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avläusnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. viskos (23) eller kupro (19), inklusive vissa typer av modalfiber (20),

med 2. bomull (5). Om modal ingår bör en förberedande provning göras för att kontrollera om detta fiberslag löses av reagensen. Metoden är inte tillämplig på blandningar där bomullen har utsatts för omfattande kemisk nedbrytning, inte heller då komponenten av viskos elter kupro på grund av förekomst av vissa färgämnen eller appreturer vilka inte helt kan avlägsnas, bara delvis upplöses. PRINCIP Viskos-, kupro- eller modalfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med en reagens sammansatt av myrsyra och zinkklorid. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess korrigerade massa anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen viskos, kupro eller modal erhålls som mellanskillnaden. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

i) — Erlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

i) Utrustning för att hålla kolvarna vid en temperatur av 40 + 29C. 3.2. Reagenser

i) Lösning innehållande 20 g vattenfri zinkklorid och 68 g vattenfri myrsyra som

späds med vauen tills massan blir 100 g, d.v.s. 20 delar zinkklorid till 80 delar

85 7 m/m myrsyra.

i) -Ammoniakhydroxidlösning: Späd 20 mi koncentrerad ammoniak (specifik vikt

0,880 g/ml) till i liter med vatten. .

UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: placera provkroppen omedelbart i kolven som förvärmts till 409C. Tillsäu 100 ml myrsyra/zinkklorid-reagens, som förvärmts till 409C, per gram provmaterial. Sätt i proppen och skaka kolven kraftigt. Håll kolven med innehåll vid konstant 4090 i två och en halv timme och skaka kolven en gång i timmen. Filtrera innehållet i kolven genom den vägda filterdegeln. För att allt fibermaterial skall överföras till fillerdegeln sköljs kolven ur med reagenslösningen. Skölj med ytterligare 20 ml! reagenslösning. Skölj återstoden i degeln grundligt med 40-gradigt vatten. Skölj med 100 ml ammoniaklösning och sedan med vatten tills alla spår av ammoniak har försvunnit. Slutligen avvattnas den återstående vätskan genom avsugning och torkas. Låt degeln svalna och väg den med innehåll. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d för bomull är 0,96. PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 2 vid 95 § konfidensnivå.

Bilaga 4

764 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

METOD NR 4

POLYAMID 6 ELLER 6,6 OCIE VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av 80 Z myrsyra)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av I. polyamid 6 eller 6.6 (28)

med [Od ull (1), djurhår (2 och 3), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23), akryl (24),

klorfiber (25), polyester (29), polypropylen (31) och glasfiber (38). Som nämnts ovan är metoden också tillämplig på blandningar med ull, men om ullinnehållet är mer än 25 2 skall metod or 2 användas (utlösning av ull i en alkalisk natriumhypokloritlösning). [DJ PRINCIP Polyamiden löses ut från en känd torr massa av blandningen med myrsyra. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen polyamid 6 eller 6.6 erhålts som mellanskillnaden. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

Erienmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml. 3.2. Reagenser

i) - Myrsyra (80 § m/m, relativ densitet vid 20C: 1,186): späd 880 ml 90 6 m/mn

myrsyra (relativ densitet vid 20". C: 1,204) till I liter med vatten. Alternativt kan

780 ml 98-100 § myrsyra (relativ densitet vid 209C: 1,220) spädas till I liter med

vatten.

Lösningens koncentration är inte kritisk inom intervallet 77-83 Z m/m myrsyra.

i) Ammoniak, utspädd lösning: späd 80 ml koncentrerad ammoniak (relativ densitet

vid 209C: 0.880) till I liter med vatten.

UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och försätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml myrsyra per gram provmaterial till provkroppen i kolven som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sän i proppen, skaka kolven så att allt provmaterial blir genomblöt. Låt kolven stå 15 minuter i rumstemperatur. Skaka då och då. Filtrera innehållet i kolven genom den vägda filterdegeln. För att allt fbermaterial skall överföras till filterdegeln sköljs kolven ur med litet mer Myrsyra. Avvattna genom avsugning och skölj återstoden med i tur och ordning myrsyra, hett vatten, utspädd ammoniak och slutligen kallt vatten. Avvattna filtertegeln genom avsugning efter varje sköljning. Låt varje sköljning självrinna innan avsugning sker. Avvattna slutligen genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00. PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 Z konfidensnivå.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 765

METOD NR 5

ACETAT OCIH TRIACETAT

(Metod med användande av bensylalkohol)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på blandningar av 1. acetat (17)

med 2. triacetat (22). [RJ PRINCIP Acetatfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med bensylalkohol vid 52 + ?C. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess korrigerade massa anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen acetat erhålls som mellanskillnaden. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml. 1) Mekanisk skakapparat.

til) Termostat eller annan utrustning lämplig för att hålla kolven vid en temperatur av

52 + 2C. 3.2. Reagenser

i) — Bensylalkohol.

ti) Etanol.

UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml bensylalkohol per gram provmaterial till provkroppen i kolven. Sätt i proppen och sätt fast kolven i skakapparaten så att den sänks ner i vattenbadet, som skall hålla 52 + 2C.Skaka flaskan i 20 minuter vid denna temperatur. (I stället för att använda en mekanisk skakapparat kan kolven skakas kraftigt manuellt.) Häll innehållet genom den vägda filterdegeln. Tillsätt ytterligare en dos bensylalkohol till kolven och skaka som förut vid 52 + 20C-i 20 minuter. Häll innehållet genom filterdegeln och upprepa proceduren en tredje gång. För slutligen över innehållet i filterdegeln. För att allt fibermaterial skall överföras till filterdegeln sköljs kolven med en extra omgång bensylalkohol vid 52 + 29C. Avvattna filtret genom avsugning. För över det återstående fibermaterialet till en kolv och skölj med etanol och skaka manuellt. Häll innehållet genom filterdegeln. Upprepa denna sköljning twå eller tre gånger. Överför sedan fibermaterialet till fiterdegelin och avvattna grundligt. Torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00. PRECISION För en homogen textilblandning skall kon fidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + I vid 95 Z konolhidensnivå.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officietta tidning

METOD NR 4

TRIACETAT OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod ined användande av diklormetan)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. triacetat (22

med 2. ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),

akryl (24), nylon (28), polyester (29) och glasfiber (38). Anmärkning: Triacetat som delvis hydrolyserats genom efterbehandling kan inte utlösas helt i reagensen. I dessa fall är metoden inte tillämplig. PRINCIP Triacetatfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med diklormetan. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen triacetat erhålls som mellanskillnaden. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml. 3.2. Reagens

Diklormetan. UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml diklormetan per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen och skaka kolven var tionde minut så at provmaterialet genomväts. Lät kolven stå i 30 minuter och skaka med jämna mellanrum. Häll av vätskan genom den vägda filterdegeln. Tillsätt 60 ml diklormetan till fihermaterialet i kolven, skaka manuellt och filtrera över allt genom filterdegeln. För att allt fibermaterial skall kunna överföras till filterdegeln sköljs kolven med ytterligare diklormetan. Avvattna degeln genom avsugning för att avlägsna överflödig vätska. Fyll åter filterdegeln med diklormetan och låt självrinna. Låt slutligen återstoden genomgå behandling med kokande vatten, För sedan över återstoden till filterdegeln och avvattna genom avsugning. Torka, avkyl och väg filterdegeln. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 utom för polyester, där J är 1,01. PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 70 konfidensnivå.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas offteiella tidning 767

METOD NR 7 VISSA CELLULOSAFIBRER OCH POLYESTER (Metod med användande av 75 7 m/m svavelsyra)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. bomull (5), lin (7), äkta hampa (8), rami (15), kupro (19), modal (20), viskos (23)

med 2. polyester (29). [ PRINCIP Cellulosafibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med 75 7 m/m svavelsyra. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen cellulosa fiber erhålls som mellanskillnaden. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna instruktionerna) 3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 500 ml.

ii) Termostat eller annan utrustning för att hålla kolven vid en temperatur av 50 +

sc. 3.2. Reagenser

nh Svavelsyra, 75 + 2 omm

Tillsätt försiktigt under kylning 700 ml svavelsyra (relativ densitet vid 209C: 1,84)

till 350 ml destillerat vatten. När lösningen svalnat till rumstemperatur späds med

vatten till I liter. wi) Ammoniak, utspädd lösning Späd 80 ml ammoniak (relativ densitet vid 20"C: 0,88) till 1 liter med vatten.

UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 200 ml 75 Z svavelsyra per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall ha minsta kapacitet 500 ml. Sätt i glasproppen och skaka kolven försiktigt så att provmaterialet genomväts ordentligt. Låt kolven stå en timme i 50 + 59C och skaka den regelbundet ungefär var tionde minut. Filtrera återstoden genom den vägda filterdegeln med hjälp av avsugning. För att allt fibermaterial skall kunna överföras till filterdegeln sköljs kolven ur med 75 § svavelsyra. Avvattna filtret genom avsugning och skölj återstoden en gång genom att fylla filterdegeln med en ny portion svavelsyra. Låt självrinna innan avsugning sker. Skölj återstoden med i tur och ordning flera omgångar kallt vatten, två gånger med utspädd ammoniak och sedan grundligt med kallt vatten. Avvattna genom avsugning efter varje omgång. Avvaltna slutligen genom avsugning. Låt varje sköljning självrinna innan avsugning sker. Torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00. PRECISION För en homogen textilblandning skall kon fidensintervaltet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 § konfidensnivå.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

METOD NR 8 AKRYL, VISSA MODAKRYLTYPER ELLER VISSA KLORFIBERTYPER OCH VISSA

ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av dimetylformamid)

1. —- TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. akryl (24), vissa modakryltyper (27) eller vissa klorfibertyper (25)!

med 2. ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),

polyamid (28) och polyester (29). Metoden är tillämplig även på akryl och vissa modakrylfibrer som färgats med metallkomplexfärgåmnen, men inte på de fibrer som färgats med efterkrombara färgämnen. 12 PRINCIP Akryl-, modakryl- eller klorfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med dimetylformamid som värmts upp till kokpunkten i vattenbad. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr akryl modakryl etter klorfiber erhålls som mellanskillnaden. 3. - UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

i) — Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml. i) Vattenbad vid kokpunkten.

3.2. Reagens

Dimetylformamid (kokintervall 153 + 19C) som inte innehåller mer än 0,1 % vatten.

Denna reagens är giftig och bör hanteras i dragskåp.

4. . UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt följande: Tillsätt 80 ml dimetylformamid per gram provmaterial, som förvärmts i kokande vattenbad, till provkroppen i kolven, som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen, skaka kolven så att provmaterialet genomväts och värm i kokande vattenbad 1 timme. Skaki försiktigt för hand fem gånger under behandlingstiden. Häll av vätskan genom den vägda filterdegeln, men låt fibermaterialet vara kvar i kolven. Tillsätt ytterligare 60 ml dimetylformamid till kolven och värm kolven ytterligare 30 minuter med försiktig skakning för hand två gånger under behandlingstiden. Filtrera över innehållet genom den tidigare använda filterdegeln med avsugning. För över allt fibermaterial till filterdegeln genom att skölja kolven med dimetylformamid. Skölj återstoden två gånger med vatten genom att fylla filterdegeln med vatten som får självrinna innan avvattning sker genom avsugning. Om återstoden består av polyamid eller polyester torkas den, avkyls och vägs.

! Möjligheten att lösa ut sådana modakryl- eller klorfibertyper i reagensen bör kontrolleras innan 72 analysen påbörjas.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 769

Om återstoden består av naturlig eller regenererad cellulosa, silke eller ull överförs den med hjälp av pincett till en 200 ml kolv med glaspropp. Tillsätt 160 ml vatten och låt kolven stå 5 minuter i rumstemperatur. Skaka den krafugt då och då. Häll av vattnet genom den tidigare använda filterdegetn och upprepa sköljningen ytterligare tre gånger. Efter sista sköljningen överförs återstoden till fillerdegeln och avsugs. För att allt fibermaterial skall kunna överföras till degeln sköljs kolven med vatten. Avvattna genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.

5. —- BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultatet enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är enligt nedan:

kupro modal | 1.01 viskos polyester 1.02

6. - PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 4 konfidensnivå.

METOD NR 9

VISSA KLORFIBERTYPER OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG (Metoder med användande av 55,5/44,5 blandning av koldisulfid och aceton)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillimplig på binära blandningar av 1. vissa klorfibertyper (25), nämligen vissa polyvinyla klorfibrer, vare sig de är efter-

klorerade eller inte!

med 2. ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),

akryl (24), polyamid (28), polyester (29), glasfiber (38). Om innehållet av ull elter silke i blandningen överstiger 25 96 skall metod nr 2 användas. Om innehållet av polyamid 6 eller 6.6 i blandningen överstiger 25 &, skall metod nr 4 användas. 2. PRINCIP Klorfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med en azeotropisk blandning av koktisulfid och aceton. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen klorfibrer erhålls som mellanskillnaden.

! Möjligheten att lösa ut kloro fibrerna i reagensen bör kontrolleras innan analysen påbörjas.

Bilaga 4

770 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

1) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

i) Mekanisk skakapparat. 3.2. Reagenser

i) Azeotropisk blandning av koldisulfid och aceton (55,5 volymprocent koldisulfid

till 44,5 volymprocent aveton).

Denna reagens är giftig och bör hanteras i dragskåp.

i) Etanol (92 volymprocent) eller metanol.

UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml av den azeotropiska blandningen per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Tillslut kolven noggrant och låt den skaka i skakapparaten eller skaka den kraftigt manuellt 20 minuter i rumstemperatur. Häll av det översta Klara vätskeskiktet genom den vägda filterdegeln. Upprepa proceduren med ytterligare 100 ml reagens. Fonsätt denna behandling till dess en droppe av extraktionsvätskan vid avdunstning på urglaset inte lämnar någon avlagring. För över återstoden från kolven till filterdegeln med hjälp av mer reagens, avvattna genom avsugning och skölj degeln och återstoden med 20 ml alkohol och sedan tre gånger med vatten. Låt varje sköljning självrinna innan avsugning sker. Torka degeln med innehåll, låt den svalna och väg den. Anmärkning: Hos vissa blandningar som har en stor andel klorfibrer kan provkroppen krympa kraftigt under torkbehandlingen och som en följd härav hämma upplösandet av klorfibern. Detta påverkar emellertid inte lösningsmedlets förmåga att slutligen upplösa klorfibrerna. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00. PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna värdena inte vara större än + 1 vid 95 0 kontidensnivå.

METOD NR I0

ACETAT OCH VISSA KLORFIBERTYPER

(Metod med användande av isättika) TILLÄMPNINGSOMRÅDE Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. acetat (17)

med 2. vissa klorfibertyper (25), nämligen polyvinylklorid, vare sig de efterklorinerats eller

inte. 2 PRINCIP Acetatfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med isättika. Återstoden sköljs, torkas och vägs, Denna massa, som korrigeras om så krävs, anges som procentuell andet av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr acetat erhålls som mellan- 74 skillnaden.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 771

UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

i) Mekanisk skakapparat. 3.2. Reagens

Isättika (över 99 96). Denna reagens bör hanteras varsamt eftersom den är mycket

frätande. UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml isättika per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Tillslut kolven noggrant och skaka den i den mekaniska skakapparaten eller skaka den kraftigt manuellt 20 minuter i rumstemperatur. Häll av det översta klara vätskeskiktet genom den vägda filterdegeln. Upprepa behandlingen två gånger med 100 ml ny reagens varje gång till totalt tre gånger. Överför återstoden till filterdegeln, avvattna genom avsugning, skölj med 50 ml isättika och sedan tre gånger med vatten. Låt vätskan självrinna efter varje sköljning innan avsugning sker. Torka degeln, låt den svalna och väg den med innehåll. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00. PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 § konfidensnivå.

METOD NR II

SILKE OCH ULL ELLER HÅR

(Metod med användande av 75 7 m/m svavelsyra)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. silke (4)

med 2. ull (1) eller djurhår (2 och 3). 1 PRINCIP Silket löses ut från en känd torr massa av blandningen med 75 6 m/m svavelsyra. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuetla andelen torn silke erhålls som mellanskillnaden.

| Vildsilke, t.ex. tussah, löses inte fullständigt i 75 § m/m svavelsyra.

Bilaga 4

772 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

UTRUSTNING OCH REAGENSER (om andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

Erlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml. 3.2. Reagenser

DD Svavelsyra (75 + 2 7 mm)

Bered denna reagens fenom att försiktigt under kylning tillsätta 700 ml svavelsyra

(densitet 1,84 vid 20"C) till 350 ml destillerat vatten.

Efter kylning till rumstemperatur späds till 1 liter med vatten.

i) Svavelsyra, utspädet läsning: Tillsätt långsamt 100 ml svavelsyra (densitet 1,84 vid

20?C) till I 900 ml destillerat vatten.

il) Ammoniak, utspädd lösning: Späd 200 ml koncentrerad ammoniak (densitet 0,880

vid 209C) till I 000 ml med vatten. UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 mi 75 4 m/m svavelsyra per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen, skaka kraftigt och låt stå 30 minuter i rumstemperatur Skaka igen och låt stå 30 minuter. Skaka en sista gång och filtrera innehållet genom den la Hlterdegeta. För att allt fbermaterial skall kunna överföras till filterdegeln sköljs kolven med 75 § svavelsyra. Skölj återstoden med i tur och ordning 50 ml utspädd svavelsyra, 50 ml vatten och 50 ml utspädd ammoniak. Låt varje gång fibermaterialet vara i kontakt med sköljvätskan ca 10 minuter innan avsugning sker. Skölj slutligen med vatten och låt fbermaternialet vara i kontakt med vattnet ca 30 minuter. Avvattna genom avsugning, torka degeln, låt den svalna och väg den med innehåll. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 0.985 för ull.! PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 7 konhidensnivå.

METOD NR 12

VISSA CELLULOSAFIBRER OCH ULL ELLER HÅR

(Metod med användande av 70 2 m/m svavelsyra)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. bomull (5), lin (7), äkta hampa (8), rami (15), kupro (19), modal (20), viskos (23)

med 2. ull (1) etter djurhår (2 och 3). Om ullinnehållet överstiger 25 7 är metod nr 2 som använder alkalisk natriumhypoklorit att föredra.

! Vildsilke, t.ex. tussah, löses inte fullständigt i 75 § m/m svavelsyra.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 773

[a PRINCIP

Cellulosafibern löses ut från en känd torr massa av blandningen med 70 72 m/m svavelsyra.

Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa anges som procentuell andel av blandningens

torrvikt. Andelen torr cellulosafiber erhålls som mellanskillnaden.

UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

3.1. Utrustning

i) Bägare, minsta kapacitet 300 ml, och Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 300 ml.

ii) Termostat eller annan utrustning lämplig att hålla kolven vid en temperatur av 38

3.2. Reagenser

i) — Svavelsyra (70 + 2 Ze m/m).

Bered denna reagens genom att under avkylning försiktigt tillsätta 500 ml

svavelsyra (relativ densitet vid 20C: 1,84) till 380 ml destillerat vatten.

Efter kylning till 209C bör blandningens relativa densitet vid 20"C vara 1,62.

i) Svavelsyra (1 Z m/m).

Tillsätt försiktigt 6 ml svavelsyra med retativ densitet 1,84 vid 209C till 1 liter

vatten.

ii) Lösning som innehåller 20 g natriumbikarbonat per liter. iv) Etanol (96 volymprocent).

UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och försätt sedan som följer:

Hätl 100 ml kokande I 2 m/mn svavelsyra på provkroppen i bägaren, som skall ha minsta

kapacitet 300 ml. Låt blandningen koka 10 minuter och rör om med en glasstav. Filtrera innehållet i bägaren genom en vägd filterdegel genom avsugning. För över återstoden genom att skölja bägaren med vatten och avvattna degeln genom avsugning. För över fibermaterialet i Erlenmeyerkolven, som skall ha minsta kapacitet 300 mi. Tillsätt

200 ml 70 § m/m svavelsyra, uppvärmd till 38 + 1"C per gram provkropp.

Sätt i glasproppen och skaka. Sätt kolven i termostaten inställd på 38 + 19C 15 minuter och skaka ungefär var femte minut.

Filtrera innehållet i kolven genom samma vägda filterdegel med hjälp av avsugning. För

över återstoden genom att skölja kolven med litet 70 Z m/m svavelsyra. Avvattna degeln genom avsugning och skölj restprodukterna på filtret första gången genom att fylla filtret med ytterligare 70 96 m/m s avekyra. Gör ingen avsugning förrän svavelsyran självrunnit genom filtret. Skölj återstoden fler gånger med kallt vatten och sedan med 100 ml natriumbikarbon: utlösning som får självrinna. Skölj noga med kallt vatten och häll slutligen litet etanol på återstoden och avvattna sedan genom avsugning. Torka degeln, låt den svalna och väx den med innehåll.

BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00 för ul! och hår som inte behandlats på kemisk väg. Värdet kan överstiga 1,00 för kemiskt behandlad utt

eller hår.

PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensinteryallet för de erhåltna resultaten inte vara

större än + 1 vid 95 § konfidensmyå.

Bilaga 4

774 Europeiska gemenskapernas officielta tidning

METOD NR 1l3

JUTE OCH VISSA ANIMALISKA FIBERSLAG

(Metod varigenom kväveinnehållet bestäms)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är, etter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av jute (9) med vissa animaliska fiberslag. Den animaliska komponenten kan bestå enbart av hår (2 och 3) eller ull (1) eller en blandning av dessa två. Metoden är inte tillämplig på textilblandningar som innehåller fiberfrämmande material] (färgämnen, appreturer ete.) som innehåller kväve. [a PRINCIP Blandningens kväveinnehåll bestäms och från detta och de två komponenternas kända eller antagna kväveinnehåll beräknas andelen av varje komponent. UTRUSTNING OCH REAGENSER fandra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning i Kjeldahlkolv, kapacitet 200 - 300 ml. u) Kjeldahl destilleringsapparat med ångtillförsel. it) Titreringsapparat som medser noggrannheten 0,05 ml. 3.2. Reapenser i) Toluen. ii) Metanol. iii) Svavelsyra, relativ densitet vid 20"C: 1,84". iv) Kaliumsulfat!. v) Selendioxid!. vi) Natriumhydroxidlösning (400 g/1). Lös 400 g natriumhydroxid i 400-500 ml vatten

och späd till I liter med vatten. vii) Blandad indikator. Lös O.t g metylrött i 95 mi etanol och 5 mi vauen. Blanda

sedan denna lösning med 0,5 g bromkresolgrönt löst i 475 ml etanol och 25 ml

vatten. vili)Borsyralösning. Lös 20 g borsyra i 1 liter vatten. ix) Svavelsyra, 0.001-imolar standardlösning. FÖRBEHANDLING AV PROVET Följande förbehandling ersätter den förbehandling som beskrivs i de allmänna anvisningarna: Extrahera det lufitorra provmaterialet i Soxhletapparat med en blandning av I del toluen och 3 delar metanol i 4 timmar med en minsta hastighet av 5 cykler per tumme. Låt lösningsmedlet avdunsta från provmiaterialet i luft och avlägsna de sista resterna i ugn vid 105 + 3C. Extrahera därefter provmatenalet i vatten (50 ml per g provmaterial) genom ee kokning med återloppskylare i 30 minuter Filtrera och för över provet till kolven och upprepa extraktionen med samma volym vatten. Filtrera och avvattna provmaterialet genom urkramning, avsugning eller centeifogering och låt det lufttorka.

! Denna reagens skall vara kvävefri.

Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 715

Anmärkning:

Toluen och metanol är giliga och bör hanteras i dragskåp.

UTFÖRANDE

5.1. Allmänna anvisningar

Följ de allmänna anvisningarna vad gäller provuttag samt torkning och vägning av provkroppen.

5.2. Detaljerat förfarande

Överför provkroppen till en Kjeldahlkolv. Till provkroppen, som skall väga minst 1 g. I kolven tillsätts i följande ordning: 2.5 &g kaliumsulfat, 0,1 till 0,2 g selendioxid och 10 ml svavelsyra (relativ densitet 1,84). Värm kolven, först försiktigt tills fibermaterialet är sönderdelat, därefter kraftigare tills lösningen blir klar och nästan färglös. Värm ytterligare 15 minuter. Låt kolven svalna, späd innehållet försiktigt med 10-20 ml vallen och låt det svalna. Överför innehållet till en graderad 200 mt kolv och späd med vatten till 200 ml för att erhålla uppslutningslösningen.

Häll ca 20 ml borsyralösning i en 100 ml Erlenmeyerkolv (mottagarkär!) och placera kolven under destillattonsapparatens kylare så att avrinningsröret just sänks ner under ytan i borsyralösningen. Överför exakt 10 ml av uppslutningslösningen till destitlationskolven, tillsätt minst 5 ml natriumhydroxidlösning till tratten, lyft proppen något så att natriumhydroxidlösningen långsamt rinner ner i kolven. Om uppslutningslösningen och natriumhydroxidlösningen förblir två separata fraktioner, blanda dem genom försiktig skakning. Värm destillationskolven försiktigt och för in ånga från generatorn. Samla ca 20 ml destillat, sänk mottagarkärlet (E-kolven), så att spetsen på avrinningsröret är ca 20 mm ovanför välskans yta. Destillera ytterligare i I minut. Skölj spetsen på avrinningsröret med vallen så alt sköljvattnet samlas i mottagarkärlet. Avlägsna montagarkärlet och ersätt det med ett annat innehållande ca 10 ml) borsyralösning och samla ca 10 ml destillat.

Titrera de båda destillaten separat med 0,001-molar svavelsyra med hjälp av den blandade indikator. Notera den totala titern för de två destiltaten. Om titern för det andra destillatet är mer än 0,2 ml upprepas provningen och destiltationen påbörjas igen med en ny omgång av uppslutningslösningen.

Gör ett nollprov, dvs. uppslutning och desuillering med enbart reagenserna.

6. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

6.1. Beräkna det procentuella kväveinnehållet på den torra provkroppen enligt nedan:

28 (V - b) N

AR = HA VR

där

AZ är det procentuella kväveinnehålltet hos den rena torra provkroppen,

Vär den totala volymen i ml svavelsyra (0,001-molar standardlösning) som åtgått

vid nollprovbestämningen,

b är den totala volymen i ml svavelsyra (0.001-molar standardlösning) som åtgått

vid blindprovet,

N är svavelsyras (0,001-molar standardlösning) koncentration uttryckt som

normalitet,

79 W är provkroppens torrvikt i g.

Bilaga 4

776 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

6.2. Beräkna blandningens sammansättning med hjälp av följande värden på kväveinnehåll: jute 0,22 § och animalisk fiber 16,2 Z, båda beräknade på torrvikt. Blandningens sammansättning blir då A - 0,22 PAR = 16.2 - 0,22 där PA 70 är procentuella andelen animalisk fiber hos den rena torra provkroppen.

7. PRECISION För en homogen textilblandning skall kon fidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 7 konfidensnivå.

379L0076/S

Bilaga 4

24.1.79 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 17/17

KOMMISSIONENS DIREKTIV

av den 21 december 1978

om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära

textilfiberblandningar

(79/76/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska Artikel I ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

Metod nr 3 och 6 i bilaga 2.2 till rådets direktiv 72/276/EEG med beaktande av rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli ändras i enlighet med bilagan till detta direktiv. 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningaf!, och Artikel 2

med beaktande av följande: 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som

är nödvändiga för att följa detta direktiv inom sex månader Ovannämnda direktiv fastställde enhetliga metoder som är efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommistullämpliga på vissa binära textilfiberblundningar för att vid sionen om detta. officiella provningar i medlemsstaterna bestämma sådana textilvarors sammansättning, både vad avser provets förbe- 2. Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna handling och den kvantitativa analysen av provet. även se till att kommissionen underrättas i så god tid att den

kan lägga fram sina synpunkter på föreslagna lagar och andra Det har visat sig nödvändigt att anpassa analysmetoderna nr 3 författningar som de avser att anta inom det område som och 6 i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG till den senaste omfattas av deua direktiv. vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Det är väsentligt för utförandet och användningen av sådana metoder att ändringar föreskrivs i detta syhte. Artikel 3

Bestämmelserna i deua direktiv har tillstyrkts av den i artikel Deua direktiv riktar sig till medlemsstaterna. 5 i rådets direktiv 72/276/EEG föreskrivna Kommittén för anpassning till teknisk utveckling av metoder för analys av textilier.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 1978. Det är nödvändigt att ange ett tidigt datum för ikraftträdandet av de bestämmelser i nationell lagstiftning som är nödvändiga

På kommissionens vägnar för att genomföra direktivet. Ikraftträdandet bör därför äga rum inom sex månader efter dagen för anmälan av detta Richard BURKE direktiv. Ledamot av kommissionen

! EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1. SLUTLIG

6 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 33

Bilaga 4

Nr L 17/18 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 24.1.79

BILAGA Ändring av bilaga 2.2 till rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 METOD NR 3 Punkt 3: UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna); 3.2 Reagenser, punkt i skall lyda som följer: ”Lösning innehållande 20 g smält vattenfri zinkklorid och 68 g vattenfri myrsyra som späds med vatten tills massan blir 100 g (dvs 20 viktdelar smält vattenfri zinkklorid till 80 viktdelar 85 7 m/m myrsyra)”. I detta sammanhang hänvisas till bilaga 2.1, punkt 1.3.2.2, som föreskriver att samtliga reagenser måste vara kemiskt rena. Dessutom är det av största vikt att använda endast smält vattenfri zinkklorid. Punkt 4: UTFÖRANDE: andra meningen i andra stycket skall lyda som följer: ”Skölj det återstående fbermaterialet med cirka 100 ml kall ammoniaklösning (3.2.1) och se till alt fbermateriatet är fullständigt nedsänkt i lösningen i 10 minuter! Skölj därefter grundligt med kallt vatten!"

För att säkerställa att det återstående fibermaterialet är fullständigt nedsänkt i

ammoniaklösningen i 10 minuter kan filterdegeln förses med en kran med hjälp

av vilken tillförseln av ammoniaklösning kan regleras. Punkt 5: BERÄKNING AV RESULTAT skall lyda: "Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på ”d" för bomull är 1.02."

METOD NR 6 Punkt 4: UTFÖRANDE, sista meningen skall lyda: ”Avvallna slutligen genom avsugning. Behandla sedan återstoden med kokande vatten för all avlägsna allt lösningsmedel. Avvattna genom avsugning. Torka, avkyl och väg filterdegeln med innehåll.”

381L0075/S

Bilaga 4

4.3.81 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 57/23

RÅDETS DIREKTIV

av den 17 februari E981

som ändrar avsnitt 2 i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära

textilfiberblandningar

(81/75/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. DETTA DIREKTIV

Artikel I med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta, Specialmetoderna nr 14 och 15, som redovisas i bilagan till

detta direktiv, skall läggas till i avsnitt 2 i bilaga 2 till dircktiv med beaktande av kommissionens förslag!, TYT6/EEG.

med beaktande av Europaparlamentets yttrande?,

Ariikel 2 med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande?, och I. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som

är nödvändiga för att följa detta direktiv inom ett år efter med beaktande av följande: dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen

om detta. Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas fagstiftning om benämningar på 2. Så snart detta direktiv anmälts skall medlemsstaterna även textilier? föreskriver obligatorisk märkning av fiberinnehållet se till att kommissionen underrättas i så god tid att den kan i textilprodukter. lämna synpunkter på de förslag till lagar och andra för-

faltningar som de avser anta inom det område som omfattas av I enlighet med artikel 13 i direktiv 71/307/EEG fastställer detta direktiv. rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar" 13 Ariikel 3 enhetliga analysmetoder för de flesta på marknaden förekommande textilvaror som består av binära blandningar. Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Textilvaror som består av polypropylenfibrer och vissa andra Utfärdat i Bryssel den 17 februari 1981. fibrer samt varor som består av klorfibrer baserade på homopolymerer av vinylklorid och vissa andra fibrer som även är underkastade märkningstvång enligt direktiv 71/307/EEG På rådets vägnar omfattas inte av direktiv 72/276/EEG. Enhetliga analysmeto- D.F. van der MEI der för dessa varor bör fastställas.

Ordförande

o- EGT nr C 283, 13.11.1979, s. 4.

EGT nr C 117, 12.5.1980, s. 80. sm

EGT nr C 113, 7.5.1980, s. 35. .

EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16. 3 EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1. 7 SLUTLIG

381L0075/S

Bilaga 4

Nr L 57/24 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 4.3.81

BILAGA

METODER FÖR KVANTITATIV ANALYS AV VISSA BINÄRA | FIBERBLANDNINGAR

METOD NR 14

POLYPROPYLEN OCH VISSA ANDRA FIBRER

(Xylenmetoden) TILLÄMPNING Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfräimmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. polypropylenfibrer (31)

med LJ ull (1), djurhår (2 och 3), silke (3), bomull (5), avetat (17), kupro (19), mudal (20),

triacetat (22), viskos (23), akryl (24), polyamid eller nylon (28), polyester (29) och

glasfiber (38). PRINCIP Polypropylenfibrerna löses ut från en känd, torr massa av blandningen med kokande xylen. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens törrvikt. Den procentuella andelen polypropylen erhålls som mellanskillnaden.

UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1 Utrustning

i) Ertlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

i) Återloppskylare (lämplig för vätskor med hög kokpunkt) som passar till kolvarna (i). 3.2 Reagens

Xylen, kokintervall 137 - 1420C.

Obs!

Denna reagens är mycket lättantändlig och avger giftiga ångor. Den bör hanteras i

dragskåp. UTFÖRANDE Följ förfarandet i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan: Tillsätt 100 ml xylen (3.2) per gram provmaterial till provkroppen i kolven (3.1 1). Sätt på kylaren (3.1 ii) och låt innehållet koka 3 minuter. Häll omedelbart av den varma vätskan genom den vägda hherdegeln (se anm. b). Upprepa behandlingen ytterligare två gånger, varje gång med 50 ml nytt lösningsmedel. Skölj återstoden, fortfarande i kolven, med i tur och ordning 30 int kokande xylen (två gånger), sedan med 75 ml petroleumeter (1.3.2.1 i de allmänna anvisningarna; två gånger). Efter den andra sköljningen med petroleumeter filtreras innehållet genom filterdegeln. Sedan överförs återstående fibrer till degela med hjälp av en liten mängd petroleumeter varpå 84 lösningsmedlet får avdunsta. Torka, kyl och väg degeln och återstoden.

381L0075/S

Bilaga 4

4.3.81 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 57/25

Anmärkningar: 1. Förvärm degeln genom vilken xylenet skall filtreras. 2. Efter behandlingen med kokande xylen är det viktigt att kolven avkyls ordentligt innan

petroleumetern tillsätts. 3. För att begränsa den brand- och giftfara som operatören utsätts för kan man använda en

extraheringsapparat, som vid lämplig användning ger identiskt resultat!.

S. BERÄKNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.

6. PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 § konfidensnivå.

METOD NR I5 BLANDNINGAR AV KLORFIBRER (HOMOPOLYMERER AV VINYLKLORID) OCH

VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av koncentrerad svavelsyra)

1. TILLÄMPNING

Denna metod är, efter avlägsnande av Bberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. klorfibrer (25) baserade på homopolymerer av vinylklorid (vare sig de är eRerklorerade

eller inte) : med

2. bomull (5), acetat (17), kupro (19), modal (20), triacetat (22),viskos (23), vissa

akryltyper (24), vissa modakryltyper (27), polyamid eller nylon (28) och polyester (29).

De modakryltyper som avses är de som ger en klar tösning när de doppas i koncentrerad

svavelsyra (relativ densitet 1,84 vid 20?C).

Denna metod kan användas i stället för metod ar 8 och 9.

2. PRINCIP Ingående komponent, annan än klorfiber (d.v.s. de fibrer som omnämns under 2 i punkt 1), löses ut från en känd, torr massa av blandningen med koncentrerad svavelsyra (relativ densitet 1,84 vid 202C). Återstoden, som består av klorfiber, sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen annat fAberslag erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.£ Utrustning

1) Erlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml. ii) Glasstav med tillplattad ände.

85 Se t.ex. den apparat som beskrivs i "Mcilliand Textilberichte” 56 (1975), sid. 643 - 654.

381L00?5/S

Bilaga 4

Nr L 57/26 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 4.3.81

3.2 Reagenser

i) Svavelsyra, koncentrerad (relativ densitet 1,84 vid 20?C). ii) Svavelsyra, ca. 50 & (m/m) vattenhaltig lösning.

Tillred lösningen genom att försiktigt under avkylning tillsätta 400 ml svavelsyra

(relativ densitet 1,84 vid 20?C) till 500 mi destillerat eller dejoniserat vatten. Efter

nedkylning till rumstemperatur späds lösningen med vatten till 1 liter.

ii) Ammoniak, utspädd lösning.

Späd 60 ml koncentrerad ammoniak (relativ densitet 0.880 vid 20?C) med destillerat

vatten till 1 liter.

4. UTFÖRANDE

Följ förfarandet i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan: Tillsätt 100 ml svavelsyra (3.2 1) per gram provmaterial till provkroppen i kolven (3.1 i). Låt kolven stå i rumstemperatur i 10 minuter. Rör under tiden om då och då med glasstaven. Om ett vävt eller stickat tyg behandlas, tryck det mot kolvväggen med glasstaven så att det material som lösts upp av svavelsyran avskiljs. Häll vätskan genom den vägda filterdegeln. Tillsätt 100 ml ny svavelsyra (3.2 i) till kolven och upprepa behandlingen. Överför innehållet i kolven till filterdegeln med hjälp av glasstaven. Om nödvändigt, tillsätt litet koncentrerad svavelsyra (3.2 i) till kolven för att fibrer som klibbar fast vid kolvväggen skall kunna överföras till filterdegeln. Töm filterdegeln genom avsugning och ta bort filtratet genom att tömma eller byta ut filterkolven. Skölj med, i tur och ordning, 50 7 svavelsyrelösning (3.2 ii), destillerat eller avjoniserat vatten (1.3.2.3 i de allmänna anvisningarna), ammoöniaklösning (3.2 ii) och skölj slutligen noggrant med destillerat eller dejoniserat vatten och avvattna degeln genom avsugning efter varje på fyllning. (Låt sköljvätskan självrinna före avsugningen.) Torka degeln, låt den svalna och vär den med innehåll. 5. BERÄKNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.

6. PRECISION För en homogen blandning av textilmaterial skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 § konlhidensnivå.

387L0184/S

Bilaga 4

17.3.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 75/21

KOMMISSIONENS DIREKTIV

av den 6 februari 1987

om ändring av bilaga 2 till rådets direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära

textilfiberblandningar

(87/184/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR — omarbeta metod nr 2 genom att lägga till användningen ANTAGIT DETTA DIREKTIV av ytterligare en reagens som är stabil och lätt att tillreda,

— ändra vissa moment i metod nr 8 för att förenkla provmed beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ningsförfarandet och säkerställa enhetliga resultat, ekonomiska gemenskapen,

— att stryka metod nr 12 vars noggrannhet visat sig vara med beaktande av rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli otillräcklig. 1971 om tillnärmning av medliemsstaternas lagstikning om benämningar på textilier', senast ändrt genom direktiv Textilvaror som består av blandningar av klorfiber, vissa 83/623/EEG?, särskilt artikel 15 a.2 i detta, och modakryltyper, vissa elastantyper, acetat, triacetat och vissa

andra fibrer som också är underkastade märkningstvång enligt med beaktande av följande: direktiv 71/307/EEG omfattas inte av direktiv 72/276/EEG.

Enhetliga analysmetoder för dessa varor bör därför fastställas. Direktiv 71/307/EEG föreskriver märkning för att ange vilka fibrer som ingår i textilvaror. Att märkningarna överenstäm- Bestämmelserna i detta direktiv överensstämmer med det mer med innehållet i varorna kontrolleras genom analyser. yttrande som avgivits av Kommittén för direktiv om be-

nämningen och märkningen av textilier. I enlighet med artikel 13.2 i ovannämnda direktiv fastställs i bilaga 2 till rådets direktiv 72/276/EEG?, senast ändrad genom direktiv 81/7S/EEG', 15 enhetliga analysmetoder för. de flesta på marknaden förekommande textilvaror som består HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. av binära blandningar.

Mot bakgrund av gradvis vunna erfarenheter i nationella Artikel 1 laboratorier och resultaten av likartade prov som utförts i flera laboratorier under kommissionens överinseende är det nöd- Avsnitt 2 av bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG ändras på vändigt att följande sätt:

I. Specialmetoderna nr 2, 8 och 12 skall ändras i enlighet

med bilaga 1 till detta direktiv. EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16. EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.

who [TD Specialmetod nr 16 i bilaga 2 till detta direktiv skall

EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1. =

EGT nr L 57, 4.3.1981, s. 23. läggas till.

SLUTLIG

87 Sista sidan som består av en

bild har uteslutits.

387L0184/S

Bilaga 4

Nr L 75/22 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 17.3.87

Artikel 2 Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den I september 1988 och skall genast underrätta kommissionen om detta.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 1978 2. Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna även se till att kommissionen underrättas i så god tid att den

På kommissionens vägnar kan lämna sina synpunkter på föreslagna lagar och andra förfaltningar som de avser att anta inom det område .som Grigoris VARFIS omfattas av detta direktiv. Ledamot av kommissionen

387L0184/S

Bilaga 4

17.3.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 75/23

BILAGA I

Ändringar till avsnitt 2 ("Specialmetoder") i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG Metod nr 2: Texten skall ersättas med följande:

"METOD NR 2

VISSA PROTEINFIBRER OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av hypoklorit) TILLÄMPNING Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfräimmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. vissa proteinfibrer, nämligen ult (1), djurhår (2 och 3), silke (4), protein (21)

med Le bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23), akryl (24), klorfibrer (25), polyamid

eller nylon (28), polyester (29), polypropylen (31), elastan (37) och glasfiber (38). Om olika proteinfibrer förekommer, ger metoden den totala mängden men inte de enskilda kvantiteterna.

a PRINCIP Proteinfibrerna i en känd torr massa av blandningen löses ut med en hypokloritlösning. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentwella andelen torr proteinfiber erhålls som mellanskillnaden. För beredning av hypokloritlösningen kan antingen litiumhypoklorit eller natriumhypoklorit användas. Litiumhypoklorit rekommenderas när endast ett mindre antal analyser skall utföras eller för analyser som utförs med ganska, långa intervaller. Anledningen till deua är att den rocentuella andeten hypoklorit i litiumhypoklorit i fast form - till skillnad mot natriumhy oklorit - är praktiskt taget konstant. Om den procentuella andelen hypoklorit är känd behöver hypoklorithalten inte kontrolleras jodometriskt för varje analys eftersom en konstant vägd del av litumhypoklorit kan utnyttjas.

UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)

Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 250 ml,

ii) Termostatreglerad behållare, inställbar till 20 (+ 2)"C.

Reagenser

i) — Hypokloritreagens

a) Litiumhypokloritlösning

Denna består av en nytillredd tfösning som innehåller 35-(+ 2) g/l aktivt klor

(ca I M) utt vilken tillsätts 5 (+ 0,5) g/i i förväg upplöst natriumhydroxid.

Upplös 100 § litiumhypoklorit som innehåller 35 96 aktivt klor (eller 155 g som

innehåller 30 Z aktivt klor) i ca 700 ml destillerat vatten, tillsätt 5 g natrium-

hydroxid upplöst i ca. 200 ml destillerat vatten till en titer med destillerat

vatten. Den nytillredda lösningen behöver inte kontrolleras jodometriskt.

b) Natriumhypokloritlösning

Denna består av en nytillredd lösning som innehåller 35 (+ 2) g/l aktivt klor

(ca. I M) till vilken tillsätts 5 (+ 0,5) g/l i förväg upplöst natriumhydroxid.

Kontrollera tösningens innehåll av aktivt klor jodometriskt före varje analys.

ii) Ärtiksyra, utspädd lösning.

S ml isättika späds med vatten till I liter.

UTFÖRANDE

Följ rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: blanda ca I g av provet med ca 100 ml hypokloritlösning (litum- eller natriumhypoklorit) i 250 mlkolven och skaka kraftigt så att provmaterialet blöts ordentligt. Håll sedan fluskan varm vid 89

387L0184/S

Bilaga 4

Nr L 75/24 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 17.3.87

en temperatur av 20”C i en termostatreglerad behållare i 40 minuter och skaka kraftigt hela

tiden eller åtminstone med jämna mellanrum. Eftersom utlösningen av ull försiggår

exotermiskt måste reaktionsvärmen med denna metod fördelas och avlägsnas. Annars kan

betydliga fel uppstå p.g.a. den begynnande utlösningen av de olösliga fibrerna.

Filtrera innehållet i kolven efter 40 minuter genom en vägd filterdegel och för över allt

återstående fibermaterial till filterdegeln genom att skölja kolven med en liten mängd

hypokloritreagens. Avvattna degeln genom avsugning och skölj återstoden med i tur och

ordning vatten, utspädd ättiksyra och till sist vatten. Avvattna genom avsugning efter varje

sköljning. Låt varje sköljvätska självrinna före avsugning.

Avvattna slutligen genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00 utom för bomull,

viskos och modal där d = 1,01 och för oblekt bomull där d = 1,03. 6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara

större än + 1 vid 95 § konfidensnivå.

Metod nr 8 Texten ändras på följande sätt: Under punkt 4 ("Utförande") skall femte, sjätte och sjunde stycket lyda som följer: "För över allt återstående fibermaterial till fillerdegeln genom att skölja bägaren med dimetylformamid. Avvattna degeln genom avsugning. Skölj återstoden med ca 1 liter varmt vatten (70 - 80” C) och fyll degeln varje gång. Efter varje tillsats av vatten gör man en snabb avsugning men inte förrän vattnet självrunnit. Om sköljvätskan rinner genom degeln för långsamt kan den avsugas något. Avvattna slutligen filterdegeln, låt den svalna och väg den med innehåll.”

Punkt 5 ("Beräkning av resultat”) skall lyda som följer: "Beräkna resultatet enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 utom i följande fall:

Metod nr 12. Denna metod skall utgå.

387L0184/S

Bilaga 4

17.3.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 75/25

BILAGA 2

METOD NR 16

KLORFIBER, VISSA MODAKRYLTYPER, VISSA ELASTANTYPER, ACETAT,

TRIACETAT OCII VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av cyklohexanon) TILLÄMPNING Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. acetat (17), triacetat (22), klorfiber (25), vissa modakryltyper (27), vissa elastantyper

(37)

med ta ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),

polyamid eller nylon (28), akryl (24) och glasfiber (38). Vid förekomst av modakryl- eller elastantyper måste ett prov först utföras för att utröna om fibern kan utlösas helt i reagensen. Det är även möjligt att analysera blandningar som innehåller klorfibrer genom att använda metod nr 9 eller 15.

PRINCIP Acetat- och triacetatfibrerna, klorfibrerna, vissa modakryltyper och elastantyper löses ut från en känd, torr massa med cyklohexanon vid en temperatur nära kokpunkten. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess vikt, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen klorfiber, modakryl, elastan, acetat och triacetat erhålls som mellanskillnaden. UTRUSTNING OCH REAGENSER tandra än de som anges i de allmänna anvisningarna) vw - Utrustning i) — Utrustning för extrahering under värme som lämpar sig för användning vid provningsför-

farandet enligt avsnitt 4 (se hgur: detta är en variant av den apparat som beskrivs i Melliand Textilberichte 56 (1975) 643.645).

i) Filerdegel för provkroppen. iii) Poröst mellanlägg (porositetsgrad 1). iv) Återloppskylare som kan anpassas till destillationskolven. (v) - Uppvärmningsanordning. Reagenser i) — Cyklohexanon, kokpunkt 156”C.

ii) — Etylalkohol, 50 volymprocent.

Obs! — Cyklohexanon är brandfarligt och giftigt. laktta försiktighet vid användningen.

UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml cyklohexanon per gram fibermaterial till provkroppen i destillationskolven. Sätt in extraheringsbehållareni vilken placerats filterdegeln med provkroppen och det porösa mellanlägget i något lutande ställning. Sätt in återloppskylaren. Värm upp till kokpunkten och fortsätt extraheringen i 60 minuter med en omloppshastighet om minst 12 cykler i timmen. Avlägsna extraheringsbehållaren efter extrahering och avkylning, tag ut filterdegeln och avlägsna det porösa mellanlägget. Skölj innehållet i filterdegeln tre eller fyra gånger med 50 91 70 etylalkahol som värmts upp till 60?C och därefter med 1 liter 60-gradigt vatten.

387L0184/S

Bilaga 4

Nr L 75/26 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 17.3.87

Avsug inte under efler mellan sköljningarna. Låt sköljvätskan självrinna före avsugningen. Torka slutligen degeln, låt den svalna och väg den med innehåll. BERÄKNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 med följande undantag:

Silke 1,01. Akryl 0,98.

PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än + 1 vid 95 § konfidensnivå.

373L0044/S

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/1

RÅDETS DIREKTIV

av den 26 februari 1973

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av ternära

fiberblandningar

(73/44/EEG)

EKONOMISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR AN- heter antog rådet i sitt direktiv den 17 juli 1972? om tillnärm- TAGIT DETTA DIREKTIV ning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för

kvantitativ analys av binära textilliberblandningar bestämmel-

ser för framtagning av analysprover och provkroppar som med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska även kan tillämpas på termära textilblandningar. ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, och Syftet med detta direktiv är att fastställa bestämmelser som

reglerar kvantitativ analys av ternära fiberblandningar. med beaktande av följande:

De speciella metoderna för analys av vissa binära blandningar

beskrivs i detalj i direktivet av den 17 juli 1972. Nuvarande Rådets direktiv av den 26 juli 1971! om tillnärmning av erfarenheter tillåter inte ännu detaljerade beskrivningar av en medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier enda standardprocedur. Flera varianter av selektiv upplösning fastställer bestämmelser om märkning som grundar sig på av komponenterna måste läggas fram. textilvarors sammansättning.

Allmänna regler för analys av samtliga ternära blandningar De metoder som används vid officiella provningar i med- måste emellertid utarbetas. Syftet med dessa anvisningar är att lemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i ange de olika metoder som lämpligen kan användas för textilvaror bör vara enhetliga både vad beträffar förbehand- beräkning av den procentuella sammansättningen av varje lingen av provet och den kvantitativa analysen av produkten. variant.

Artikel 13 i rådets ovannämnda direktiv föreskriver att den Tekniska specifikationer måste anpassas snabbt för att hålla provtagning och de analysmetoder som skall användas i takten med den tekniska utvecklingen. I detta syfte bör det medlemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i förfarande som fastställs genom artikel 6 i direktivet av den 17 varor kommer att anges i särdirektiv. Under dessa omständig- juli 1972 tillämpas.

I EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16. ? EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.

373L0044/S

Bilaga 5

Nr L 83/2 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 5

Artikel I Alla nödvändiga ändringar för att anpassa de detaljerade

beskrivningarna i bilaga 1, 2 och 3 till den tekniska utveck- Detta direktiv rör den kvantitativa analysen av ternära lingen skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs fiberblandningar med användande av metoder för manuell i artikel 6 i direktivet av den 17 juli 1972. separation, kemisk separation eller en kombination av dessa.

Artikel 6

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som Beträffande framtagningen av analysprover och provkroppar är nödvändiga för at följa detta direktiv inom 18 månader skall de bestämmelser tillämpas som anges i bilaga I till rådets efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommisdirektiv av den 17 juli 1972 om tillnärmning av medlems- sionen om detta. staternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära fiberblandningar.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen

överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell

Artikel 3 lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av

detta direktiv. Medlemsstaterna skall vidta atla erforderliga åtgärder för at se till att de bestämmelser som fastställts - både i bilaga 1 till detta direktiv och i bilaga I till det direktiv som omnämns i Artikel 7 artikel 2 - tillämpas vid officiell provning för att bestämma sammansättningen av de textilvaror som består av en ternär Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. fiberblandning som släppts ut på marknaden enligt rådets direktiv av den 26 juli 1971 om tillnärmning av med- Utlärdat i Bryssel den 26 februari 1973. lemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.

Artikel 4

På rådets vägnar Varje laboratorium som ansvarar för provningen av ternära blandningar skall i sina provningsrapponer redovisa alla de E. GLINNE omständigheter som omnämns i bilaga 1, avsnitt V. Ordförande

373L0044/S

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/3

BILAGA I

KVANTITATIV ANALYS AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR

ALLMÄNT

Inledning

Metoderna för kvantitativ analys av fiberblandningar baseras på två grundprocesser: manuell och kemisk separation av fibrer.

När så är möjligt bör den manuella separationsmetoden användas, eftersom den i allmänhet ger exaktare resultat än den kemiska metoden. Den manuella metoden kan användas för alla textilier där de ingående fibrerna inte bildar en intim blandning, t.ex. för garner med flera ingående komponenter som vardera består av endast en fibertyp, eller för tyger där fibern i varpen och väften inte är densamma, eller för trikåväv som kan repas upp och som tillverkats av olika typer av garn.

Metoderna för kemisk kvantitativ analys är i allmänhet baserade på selektiv upplösning av de enskilda komponenterna. Det finns fyra varianter av denna metod:

1. Två olika provkroppar används varvid en komponent (a) löses ut från den första provkroppen

och en annan komponent (b) från den andra provkroppen. Den olösliga återstoden i varje

provkropp vägs och den procentuella andelen upplöst material beräknas sedan på basis av

viktförlusten. Den tredje komponentens procentueta andel (c) erhålls som mellanskillnaden.

LO Två olika provkroppar används varvid en komponent (a) löses ut från den första provkroppen

och två komponenter (b och c) från den andra provkroppen. Den olöstiga återstoden i den

första provkroppen vägs och komponentens (a) procentuella andel beräknas sedan på basis av

viktförlusten. Den olösliga återstoden i den andra provkroppen vägs. Den motsvarar

komponent (c). Den tredje komponentens (c) procentuella andel erhålls som mellanskillna-

den.

3. Två olika provkroppar används varvid två komponenter (a och b) löses ut från den första

provkroppen och två komponenter (b och ce) från den andra provkroppen. Den olösliga

återstoden motsvarar de två komponenterna (c och a). Den tredje komponentens (b)

procentuella andel erhålls som mellanskillnaden.

4. Endast en provkropp används och sedan en av komponenterna avlägsnats vägs den olösliga

återstoden som bildats av de två återstående fibrerna och den procentuella andelen löslig

komponent beräknas på basis av viktförlusten. En av de två fibrerna i återstoden löses ut, den

olösliga komponenten vägs och den procentuella andelen av den andra lösliga komponenten

beräknas på basis av viktförlusten.

När det är möjligt är det tillrådligt att använda en av de första tre varianterna.

Vid kemisk analys måste expert ansvarig för analysen se till att man väljer sådana metoder som bara löser ut rätt fiber och lämnar de övriga intakta.

1] bilaga 3 finns som eu exempel en tabell som innehåller ett antal ternära blandningar samt metoder för analys av binära blandningar. Dessa metoder kan i princip användas för analys av ifrågavarande ternära blandningar. 95

373L0044/S

Bilaga 5

Nr L 83/4 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

För att minimera felmöjligheterna rekommenderas att, där så är möjligt, en kemisk analys görs som använder sig av minst två av de fyra ovannämnda kemiska varianterna.

Fiberblandningar under tillverkningsprocessen och, i mindre utsträckning färdiga textilvaror kan innehålla fiberfrämmande ämnen, t.ex. fetter, vaxer eller appreturer eller vattenlösliga ämnen, som antingen är naturligt förekommande eller har tillsatts för att underlätta tillverkningen. Fiberfrämmande ämnen måste avlägsnas före analysen. Av denna anledning finns också en metod medtagen för avlägsnandet av oljor, fetter, vaxer och vattenlösliga ämnen.

Textilvaror kan dessutom innehålla hartser eller andra ämnen för att ge varan vissa speciella egenskaper. Sådana ämnen, inklusive i vissa fall färgämnen, kan hindra reagensens inverkan på den komponent som skall lösas ut och/eller kan helt eller delvis försvinna med reagensen. Denna typ av tillsatta ämnen kan också förorsaka fel och bör därför avlägsnas innan provet analyseras. Om det är omöjligt att avlägsna dessa ämnen är metoderna för kvantitativ kemisk analys enligt bilaga 3 inte längre tillämpbar.

Färgämnen i färgade tyger anses vara i tyget ingående beståndsdelar och avlägsnas inte.

Analyserna utförs på basis av torr massa och ett sätt att bestämma torrvikten beskrivs.

Resultatet erhålls genom alt på torrmassan tillämpa de återvinningsfaktorer som anges i bilaga 2 till direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.

Innan en analys påbörjas måste alla i blandningen ingående fiberslag identifieras. Med somliga metoder kan den olösliga komponenten i en blandning ha delvis upplösts i reagensen som användes för att lösa upp den lösliga komponenten. När så är möjligt har sådana reagenser valts som har liten eller ingen effekt på olösliga fibrer. Om det är känt aut viktförlust inträffar under analysen bör resultatet korrigeras. Korrektionsfaktorer för detta ändamål finns angivna. Dessa faktorer har bestämts genom försök vid flera laboratorier med den för metoden lämpliga reagensen. Dessa korrektionsfaktorer är endast tillämpliga på opåverkade fibrer, varför andra korrektionsfaktorer kan behövas om fibermaterialet har påverkats före eller under behandlingen. Om man måste använda den fjärde varianten där en textilfiber underkastas successiv påverkan av två olika lösningsmedel. måste korrektionsfaktorer användas för eventuella viktförluster som fibern utsatts för under de två behandlingarna. Minst två bestämningar bör göras både ifråga om manuell och ifråga om kemisk separation.

I ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM METODERNA FÖR KVANTITATIV KEMISK ANALYS

AV TERNARA FIBERBLANDNINGAR

Gemensamma anvisningar om metoderna för kvantitativ kemisk analys av fiberblandnin-

Kar.

11. Omfattning och tillämpning

Under tillämpningsområdet för varje metod för analys av binära fiberblandningar anges

på vilka fibrer metoden är tillämpbar. (Se bilaga 2 till direktivet om vissa metoder för

kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar).

12 Princip

Efter identifiering av komponenterna i en blandning avlägsnas det fiberfrämmande

materialet med hjälp av lämplig förbehandling och sedan tillämpas en eller flera av de

fyra varianterna för det i inledningen beskrivna förfarandet vid selektiv upplösning.

Utom när detta möter tekniska svårigheter är det att föredra att först avlägsna det

fiberslag som överväger. Den fiber som ingår i mindre del bildar återstod. 96

373L0044/S .

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/5

13. Utrustning och reagenser

1.3.1. — Utrustning L3.1.1. Filterdeglar och vägglas som är stora nog att hålla sådana deglar eller annan utrustning

som ger motsvarande resultat. 1.3.1.2. Filterkolv. 1.3.1.3. Exsickator med fuktindikerande blågel. 1.3.1.4. Ventilerad ugn för torkning av provkroppar vid 105 + 3"C. 1.3.1.5. Analysvåg med största fel + 0,0002 g. 1.3.1.6. Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.

1.3.2 Reagenser 1.3.2.1. Petroleumeter, redestillerat, kokintervall 40 till 609C. 1.3.2.2. Övriga reagenser anges i avsnittet för aktuell metod. Samtliga reagensmedel skall vara

kemiskt rena. 1.3.2.3. Destillerat eller dejoniserat vatten.

1.4. Konditionerings- och provningsutmosfär

Eftersom det är torrvikter som bestäms är det onödigt att konditionera provmaterialet

eller att utföra analyser i konditionerad atmosfär.

LS. Anahysprov

Ta ut ett anälysprov som är representativt för laboratorieprovet och tillräckligt stort för

att räcka till erforderligt antal provkröoppar, vardera om minst 1 g.

1.6. Förbehandling av analysprovet

När det ingår ett ämne som inte skall medtas vid procentberäkningen (se artikel 12.2 d

i direktivet om benämningar på textilier) bör detta avlägsnas före behandlingen med

lämplig metod som inte påverkar några av de övriga fibrerna.

I detta syfte avlägsnas fiberfrämmande ämnen som kan extraheras med petroleumeter och

vatten genom att behandla det lufttorra provet I timme i en Soxhlet extraktionsutrustning

med petroleumeter med en minsta hastighet av 6 cykler per timme. Låt petroleumetern

avdunsta från provmaterialet som sedan extraheras genom direktbehandling som innebär

all provkroppen blötläggs i vatten i rumstemperatur i 1 timme och sedan blötläggs i

vatten i 65 + 5PC i ytterligare 1 timme under omrörning då och då. Badförhållandet

vätska: provkropp skall vara 100:1. Avlägsna överflödigt vatten från provkroppen genom

urkramning, avsugning eller centrifugering och låt den lufttorka.

Om fiberfrämmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de

avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod

som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponenterna. Vad gäller vissa oblekta

vegetabiliska fibrer (t. ex. jute, kokos) bör det noteras att normal förbehandling med

petroleumeter och vatten inte avlägsnar alla naturligt förekommande 'fiberfrämmande 97

7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33

373L0044/S

Bilaga 5

Nr L 83/6 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

ämnen. Trots detta görs ingen ytterligare förbehandling, såvida provet inte innehåller appretur som är olöslig i både petroleumeter och vatten.

Analysrapporten bär innehålla fullständiga upplysningar om de förbehandlingsmetoder som använts.

LT. Provningsförfarande

1.7.1. — Allmänna anvisningar

I.7.1.1. Torkning

Torka i minst 4 timmar, dock högst 16 timmar, vid 105 + 3"C i en ventilerad ugn med ugnsluckan stängd hela tiden. Om torkperioden är konare än 14 timmar måste provkroppen vägas för att kontrollera att massan har förblivit konstant. Massan kan anses konstant om variationen är under 0,05 § efter ytterligare 60 minuters torkning.

Undvik att hantera deglar och vägglas, provkroppar eller återstoder med bara händer vid torkning, kylning och vägning.

Torka provkropparna i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och snabbt placeras i exsickatorn.

Torka filterdegeln i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och snabbt placeras i exsickatorn.

När annan utrustning än flterdeglar används bör torkningen i ugnen ske på sådant sätt att fibrernas torrvikt kan bestämmas utan förlust.

L7.A.2. Kylning

Kyl tills fullständig avkylning av vägglasen har uppnåtts, dock minst 2 timmar och med exsickatorn placerad bredvid vågen.

1.7.1.3. Vägning

Efter kylning vägs vägglaset inom 2 minuter från det att det avlägsnats ur exsickatorn. Väg med en noggrannhet av 0,0002 v.

1.7.2. Tillvägagångssåätt

Ta från det förbehandlade analysprovet ut en provkropp på ungefär I g. Skär gam eller tyg i ca 10 mm längder och skilj dem åt så mycket det går. Torka provkroppen i ett vägglas, låt den svalna i exsickator samt väg den. Flytta över provkroppen i aktuellt kärl enligt tillämpligt avsnitt av relevant gemenskapsmetod och väg därefter ner vägglaset omgående. Provkroppens torrvikt erhålls som mellanskillnaden. Slutför analysen enligt tillämpligt avsnitt av relevant metod. Undersök återstoden ti mikroskop eller på annat lämpligt sätt för att kontrollera att det fiberslag som skulle avlägsnas verkligen har lösts ut.

1.8. Beräkning och redovisning av resultat

Uttryck varje komponents vikt i procent av den totala blandningens vikt. Procent löslig komponent erhålls som mellanskillnaden. Resultatet beräknas på ren, torr massa som justerats med hänsyn till a) konventionella återvinningsfaktorer och b) nödvändiga korrektionsfaktorer för att den viktförlust som uppstår under förbehandlingen och analysen skall beaktas.

1.8.1. — Beräkning av den procentuella andelen rena torra fibrer skall göras med bortseende från förlust av fibermassa under förbehandlingen. 98

373L0044/S

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/7

1.8.1.1. —VARIANT 1— Dessa formler skall användas när en viss komponent i blandningen avlägsnas från den första provkroppen och en annan komponent avlägsnas från den andra provkroppen: P, = | bd, Xx + D x (1 -&)| x 100

d, m, m d;

P,& =[ de — dy xD + DX (! -2)] x 100

dy m, m, dy P,7o = 100 — (P,7o + P,76) P,7 är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent

i den första provkroppen utlöst i den första reagensen), P,7 är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent

i den andra provkroppen utlöst i den andra reagensen), P,97 är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (den olösliga

komponenten i båda provkropparna), m, är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling, m, är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling, nr är återstodens torrvikt sedan den första komponenten från den första

provkroppen avlägsnats med hjälp av den första reagensen, r är återstodens torrvikt sedan den andra komponenten från den andra provkrop-

pen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen, d är korrektionsfaktorn för viktförlust i den första reagensen hos den andra

komponenten som inte löstes ut i den första provkroppen!, d, är korrektionsfaktorn för viktförlust i den första reagensen hos den tredje

komponenten som inte löstes ut i den första provkroppen!, dy är korrektionsfaktorn för viktförlust i den andra reagensen hos den första

komponenten som inte löstes ut i den andra provkroppen", dy är Korrektionsfaktorn för viktförlust i den andra reazensen hos den tredje

komponenten som inte löstes ut i den andra provkroppen!. 1.8.1.2. —VARIANT 2— Dessa formler skall användas när en komponent (a) avlägsnas från den första provkroppen och lämnar kvar de öviga två komponenterna (b + c), och när två komponenter (a + b) avlägsnas från den andra provkroppen och lämnar kvar den tredje komponenten som återstod (c): P,2 = 100 — (P, + P,90)

P,50 = 100 x Hl — Åh ox PX

Mm, dy

P,5o = Lit x 100

m P7 är den procentuella andelen av den första rena torra Komponenten (komponent

i den första provkroppen som lösts ut i den första reagensen), ! Värdena för d anges i motsvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna 99 för analyser av binära blandningar.

373L0044/S .

Bilaga 5

Nr L 83/8 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

P,” är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent

som lösts ut i den andra reagensen, samtidigt med den första komponenten i

den andra provkroppen), P,7o är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (komponent

som är olöslig i båda provkropparna), Mm, är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling, ma är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling, nn är återstodens torrvikt sedan den första komponenten i den första provkroppen

avlägsnats med hjälp av den första reagensen, rn är återstodens torrvikt sedan den första och andra komponenten i den andra

provkroppen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen, d, är korrektionsfaktorn för viktförlust i den första reagensen hos den andra

komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen!, d, är korrektionsfaktorn för viktförlust i den första reagensen hos den tredje

komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen!, d, är korrektionsfaktorn för viktförlust i den andra reagensen hos den tredje

komponenten som inte lösts ut i den andra provkroppen!. 1.8.1.3. —VARIANT 3— Dessa formler skall användas när två komponenter (a + b) avlägsnas från provkroppen och lämnar kvar den tredje komponenten (ce), och därefter två komponenter (b + c) avlägsnas från en annan provkropp och lämnar kvar den första komponenten (a):

Pp, = hb x 100

m; P, = 100 — (P, + P,9)

P,7o = I x 100 k m,

P,7 är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent

som utlösts med hjälp av av reagensen), ” P,X är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent

som utlösts med hjälp av reagensen), P,x är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (komponent

som utlösts i den andra provkroppen med hjälp av reagensen), m, är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling, m; är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling, rn är återstodens torrvikt sedan den första och den andra komponenten i den

första provkroppen avlägsnats med hjälp av den första reagensen, nr. är återstodens torrvikt sedan den andra och den tredje komponenten i den

andra provkroppen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen, dy är korrektionsfaktorn för viktförlust i den första reagensen hos den tredje

komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen!

! Värden för d anges i motvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna för 100 analyser av binära blandingar.

373L0044/S .

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/9

dy är korrektionsfaktorn för viktförlust i den andra reagensen hos den första

komponenten som inte lösts ut i den andra provkroppen!'. 1.8.1.4. VARIANT 4 Dessa formler skall användas när två komponenter i följd avlägsnas från blandningen med användande av samma provkropp:

P,$6 = 100 — (P,& + P,)

P,& = Dt x 100 — Li x PR

m dy

PP, = Ål x 100

m PP, är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (första

utlösta komponent), P.5o är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (andra

utlösta komponent), P,z är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (olöslig

komponent), m är provkroppens torrvikt efter förbehandling, r, är återstodens torrvikt efter det att den första komponenten avlägsnats med

hjälp av den första reagensen, rn är återstodens torrvikt sedan den första och andra komponenten avlägsnats med

hjälp av den första och andra reagensen, d, är korrektionsfaktorn för viktförlust i den första reagensen hos den andra

komponenten!,

d, är korrektionsfaktorn för viktförlust i den första reagensen hos den tredje

komponenten!, d; är korrektionsfaktorn för viktförlust i den första och andra reagensen hos den

tredje komponenten?. Beräkning av den procentuella andelen av varje enskild komponent justerad med hänsyn till konventionella återvinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för viktförlust under förbehandlingen: Förutsatt att:

A=1+24+55 B=1+2+tb C=1 + tb;

100 100 100 så är:

P5 = — PA x 100 PA +P,B+P,C

P5 = P-A x 100

P.A +P.B+P,C

Pe = — PC x 100

P.A +P,B+P,C

P2 — är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten, inklusive

fukthalt och viktförlust under förbehandlingen,

! Värden för d anges i motsvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna

för analyser av binära blandningar. 101

? Där så är möjligt bör d; bestämmas i förväg med hjälp av experimentella metoder.

373L0044/S

Bilaga 5

Nr L 83/10 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

PR är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten, inklusive

fukthalt och viktförlust under förbehandlingen,

P2 — är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten, inklusive

fukthalt och viktförlust under förbebhandlingen,

P, är den första rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med

hjälp av en av formlerna i 1.8.1,

P, är den andra rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med

hjälp av en av formlerna i 1.8.1,

P, är den tredje rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med

hjälp av en av formlerna i 1.8.1,

a; är den konventionella återvinningsfaktorn för den första komponenten,

a, är den konventionella återvinningsfaktorn för den andra komponenten,

a; är den konventionella återvinningsfaktorn för den tredje komponenten,

b, är den procentuella andelen av den första komponentens viktförlust under

förbehandlingen,

b, är den procentuella andelen av den andra komponentens viktförlust under

förbehandlingen,

b, är den procentuella andelen av den tredje komponentens viktförlust under

förbehandlingen.

När en speciell förbehandling används bör om möjtigt värdena bj, b; och by bestämmas genom att låta alla de ingående rena fibrerna undergå den förbehandling som används i analysen. Rena fibrer är sådana som är fria från alla fiberfrämmande materiat, utom sådant som normalt ingår (antingen därför att det är naturligt förekommande eller p.g.a. tillverkningsprocessen), i det tillstånd (oblekt, blekt) de befinner sig i i det material som skall analyseras.

När inga av de rena separata ingående fibrer som används vid tillverkningen av det material som skall analyseras står till förfogande, måste man använda de medelvärden för by, b; och b, som erhållits genom provningar som utförts på rena fibrer som liknar dem i den blandning som skall undersökas.

Om vanlig förbehandling genom extrahering med petroleumeter och vatten används kan man normalt bortse från korrektionsfaktorerna bj, by och by utom ifråga om oblekt bomull, oblekt lin och oblekt hampa där en viktförlust på 4 § på grund av förbehandlingen är allmänt godtagbar och motsvarande procentsats för polypropylen är 1 96.

När det gäller andra fibrer bortser man vid beräkningar vanligen från förluster orsakade av förbehandling.

Obs!

Exempel på beräkningar återfinns i bilaga 2 till detta direktiv.

METOD FÖR KVANTITATIV ANALYS GENOM MANUELL SEPARATION AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR

Tillämpning

Denna metod är tillämplig på alla typer av textilfibrer förutsatt att de inte bildar en intim blandning och att det är möjligt att skilja dem åt för hand.

Princip

Efter identifiering av komponenterna i textilvaran avlägsnas det fiberfrämmande materialet genom lämplig förbehandling och sedan separeras fibrerna för hand, torkas och vägs varpå varje fibers andel i blandningen beräknas.

373L0044/S

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/11

IH.3. Utrustning IL3.1. —- Vägglas eller annan utrustning som ger motsvarande resultat. I.3.2. — Exsickator med fuktindikerande blågel. 1.3.3. Ventilerad ugn för torkning av provkroppar i 105 + 39C. 1.3.4. — Analysvåg med största fel 0,0002 g. 1.3.5. — Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat. 1.3.6. Nål 1.3.7. Torsionsprovare eller liknande utrustning.

14. Reagenser H.4.1. — Petroleumeter, redestillerad, kokintervall 40 - 609C. 1.4.2. Destillerat och dejoniserat vatten.

U.S. Konditionerings- och provningsatmosfär

Se 1.4.

[1.6. Analysprov

Se 1.5.

1.7. Förhehandling av anahsprov

Se 1.6.

1.8. Tillvägagångssätt

[1.8.1. — Analys av garn

Tag ut en provkropp som väger minst I g från ett förbehandlat analysprov. Om garnet

är mycket fint kan analysen göras på en längd som är minst 30 m lång oavsett vikt.

Klipp garnet i lämpligt stora bitar och skilj fibertyperna åt med en nål och om så krävs

med en torsionsprovare. De fibertyper som erhålls på detta sätt placeras i förvägda

väpglas och torkas vid 105 + 3"C tills man får en konstant vikt enligt beskrivningen i

1.7.1 och 1.7.2. 1.8.2. Analys av tyg

Tag ut en provkropp som väger minst I g från ew förbehandlat analysprov. Inga

stadkanter får ingå och kanterna skall vara noggrant putsade för att undvika fransning.

Fibrerna skall löpa parallett med väft- eller varptrådarna eller i trikåväv parallellt med

längs- elter tvärgående maskrader. Skilj de olika fibertyperna åt, samla ihop dem i

förvägda vägglas och förfar i enlighet med II.8.1.

1.9. Beräkning och redovisning av resultat

Varje fiberkomponents vikt uttrycks i procent av blandningens totala vikt. Resultatet

beräknas på ren torr massa som justerats med hänsyn till a) konventionella återvinnings-

faktorer och b) erforderliga korrektionsfaktorer för den viktförlust som uppstår under 103

förbehandlingen.

373L0044/S

Bilaga 5

Nr L 83/12 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

1.9.1. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan hänsyn till förlust av fibermassa under förbehandlingen. P,x = 100 mm, = 100

m, tm, +m, 1 +MNtM;

m, P,& = 100 m, > = 100

m, tm, +m;3 p+MN&TM3

mn, P,Z = 100 — (PR + P.A) P7 är den procentuella andelen av den första torra rena komponenten, PP, är den procentuella andelen av den andra torra rena komponenten, P,7o är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten, m, är den första komponentens rena torrvikt efter förbehandling, ms är den andra komponentens rena torrvikt efter förbehandling, m, är den tredje komponentens rena torrvikt efter förbehandling. 1.9.2. För beräkning av den procentuella andelen av varje komponent som justerats med hänsyn till konventionella återvinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för viktförlust under förbehandlingen, se 1.8.2.

ut. METOD FÖR KVANTITATIV ANALYS AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR MED HJÄLP AV EN KOMBINATION AV MANUELL OCH KEMISK SEPARATION När så är möjligt bör manuell separation användas varvid hänsyn tas till andelen komponenter som separeras innan man går vidare med någon kemisk behandling av varje enskild komponent.

IV. METODERNAS PRECISION Precisionen som anges i de olika metoderna avser reproducerbarheten (se bilaga 2 till direktivet om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilblandningar). Reproducerbarheten syftar på tillförlitligheten, dvs. den inbördes överensstämmelsen mellan experimentellt framkomna värden, erhållna vid olika laboratorier eller vid olika tillfällen, vid användning av samma analysmetod på provkroppar från en identiskt överensstämmande blandning. Reproducerbarheten anges av konfidensintervallet för resultaten vid 95 50 konfidensnivå. Detta innebär, förutsatt att metoden tillämpats på en identiskt övervasstämmande blandning, att skillnaden mellan två resultat i en serie analyser, gjorda vid olika laboratorier, kommer att överskridas endast i 5 fall av 100. För att bestämma precisionen hos analysen av en ternär blandning tillämpar man på vanligt sätt de värden som anges i de metoder för analys av binära blandningar som har använts för att analysera även de ternära blandingarna. Förutsatt att man i de fyra varianterna av kvantitativ kemisk analys av ternära blandningar bestämmer att två upplösningar skall utföras (med användande av två 104 separata provkroppar för de första tre varianterna och en provkropp för den fjärde

373L0044/S

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/13

varianten) samt förutsatt att E, och E, anger precisionen för de två metoderna för analys av binära blandningar, visar nedanstående tabell resultatets precision för varje komponent:

Varianter

i 2 och 3 . 4

Komponent

fiber

a E, E, E,

b E, E, + E, E, + E,

[4 E, + E, E, E, + E,

Om den fjärde varianten används kan man finna att graden av precision är lägre än den som beräknats med hjälp av ovanstående metod, vilket förklaras av den första reagensens möjliga påverkan på återstoden, dvs. komponenterna b och oc. Detta skulle dock vara svårt att utvärdera.

Vv. PROVNINGSRAPPORT

VI Ange den variant eller de varianter som användes för att utföra analysen samt metoderna, reagenserna och korrektionsfaktorerna.

v.2 Redovisa alla detaljer som rör någon speciell förbehandling (se 1.6).

Vv.3. Redovisa de enskilda resultaten och det aritmetiska medelvärdet, samtliga med en decimals noggrannhet. Vv.4. Redovisa om möjligt metodens precision, beräknad enligt tabellen i avsnitt IV, för varje komponent.

8 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 33

373L0044/S

Bilaga 5

Nr L 83/14 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

BILAGA 2

EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV KOMPONENTERNAS PROCENTANDEL I VISSA TERNÄRA BLANDNINGAR MED ANVÄNDANDE AV NÅGRA AV DE VARIANTER

SOM BESKRIVS I PUNKT 1.8.1 I BILAGA 1

Tag fallet med en fiberblandning som vid den kvalitativa analysen visade sig innehålla följande komponenter: 1. kardull, 2. nylon tpolyamid), 3. oblekt bomull.

VARIANT NR I Genom att använda denna variant, dvs. användande av två olika provkroppar och avlägsnande av en komponent (a = ull) genom att lösa ut densamma från den första provkroppen och en annan komponent (b = polyamid) från den andra provkroppen kan följande resultat erhållas:

1. Den första provkroppens torrvikt efter förbehandling (m,) = 1,6000 g 2. Åtlerstodens torrvikt efter förbehandling med alkalisk

natriumhypoklorit (polyamid + bomull) (r,) = 1,4166 g 3. Den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling On) = 1,8000 g 4. Återstodens torrvikt efter behandling med myrsyra (ull + bomull) (r.) = 0,9000 g Behandling med alkalisk natriumhypoklorit medför inte någon viktförlust för polyamid medan oblekt bomull tappar 3 9 i vikt, därför är dy = 1,0 och då = 1,03. Behandling med myrsyra medför ingen viktförlust för ull eller oblekt bomull, därför är d; och d, = 1,0. Om de värden som erhålls genom kemisk analys och korrektionsfaktorerna byts ut i formeln under punkt 1.8.1.1 i bilaga I får man fram följande resultat:

P,> (ull) = | 103 >= 1,03 x LIGG + 09000 x ( 1—L223] x 100 = 10,30

1.0 1,6000 — 1,8000 1,0

P,Z (polyamid) = | LI — 1,0 x 0.9000 + 13166 < ( 1—L2 ) x 100 = 50,00

1.0 1.8000 — 1,6000 1.0

P,7o (bomull) = 100 — (10,30 + 50,00) = 39,70

De olika rena torra fibrernas procentandelar i blandningen är som följer:

Ull 10,30 Zz

Polyamid 50,00 Zz

Bomull 39.70 2 Dessa procentandelar måste justeras enligt formlerna i punkt £.8.2 i bilaga 1 för att även de konventionella — återvinningsfaktorerna och — korrektionsfaktorerna för — viktförluster efter 106 förbehandling skall beaktas.

373L0044/S .

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L£ 83/15

Som anges i bilaga 2 till direktivet om benämningar på textilier är de konventionella återvinningsfaktorerna som följer: kardull 17,0 96, polyamid 6.25 7, bomull 8,5 %. Aven oblekt bomull uppvisar en viktförlust på 4 4 efter förbehandling med petroleumeter och vatten. Alltså är:

10,30 x (1 + 17.0 120200]

P,, 70 (ull) = x 100 =

10,30 > [1 + 1194-0.0] + 50,00 x [ 1 + £254-0.9] + 39,70 x (1 + £5+480

100 100 100

50,00 Xx ( 1 + 625 + 09)

P,, Re (polyamid) = | 00 x 100 = 48,37

109,8385

P,,950 (bomull) = 100 — (10.97 + 48,37) = 40,66

Garnets sammansättning är därför som följer:

Polyamid 48,4 Z

Bomull 40,6 %

vil 11.0 7

100,0 5

VARIANT 4 Tag fallet med en fiberblandning som vid den kvalitativa analysen visade sig innehålla följande komponenter: kardull, viskos, oblekt bomull. Antag att följande resultat erhålls när variant 4 används, dvs. man avlägsnar två komponenter i följd från fiberblandningen i en enstaka provkropp: 1. Provkroppens torrvikt efter förbehandling (m,) = 1,6000 m 2, Återstodens torrvikt efter den första behandlingen med alkalisk

natriumhypoklorit (viskos + bomull) (r,) = 1,4166 g 3. — Återstodens torrvikt efter den andra behandlingen av återstoden

r, ned zinkklorid/myrsyra (bomull) (r) = 0,6630 g Behandling med alkalisk natriumhypoklorit medför ingen viktförlust för viskos medan oblekt bomull förlorar 3 7, därför är d, = 1,0 och d, = 1,03. Som ett resultat av behandling med zinkklorid/myrsyra ökar bomulls vikt med 4 § så att d, = (1,03 x 0,96) = 0,9888, avrundat till 0,99, (där d, är korrektionsfaktorn för den tredje komponentens viktförlust respektive viktökning i den första och andra reagensen). Om de värden som erhållits genom kemisk analys och korrektionsfaktorerna byts ut i formlerna i punkt 1.8.1.4 i bilaga I får man fram följande resultat:

P,5o (viskos) = LO X 1,4166 Xx 100 -H x 40,98 = 48,75& 1

P,50 (bomull) = 9:99 X 0.6630 < 109 = 41,02

1,6000

107 P,52 (ull) = 100 — (48,75 + 41,02) = 10.237

Bilaga 5

Nr L 83/16 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

Som redan angetts i variant I måste dessa procentandelar justeras med hjälp av formlerna i punkt 1.8.2 i bilaga 1,

10,23 x bh + ne + 17.9.+ 0.0]

P,,20 (ull) = x 100 = 10,57K

10,23 x (1 + 1L0+0.0] äras v| 14100] + 41,02 x fa + 85 + 40

100 | 100

48.75 x (1 + 13.490]

Py, 6 (viskos) = 100 x 100 = 48,6596 113,2041

P3, (bomull) = 100 — (10,57? + 48,65) = 40,787

Garnets sammansättning är därför som följer:

Viskos 48,6 7

Bomull 40.8 &

ull 10.6 &

—100.0 &

Prop. 1992/93 33

373L0044/S

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/17

-Ba1 S'bb/S' S'yb/S' S'tv/S'SS 430 (mopjodkuwunnru QuopyodkAyuwniureu OuopjodAyunuieu Ouopjodkyumureu QuopyodAyquniueu (110pyodAyYywununevu

porjatusdeysuawa? (WW SS (FJÄSJÄL/pUuoPPuIzZ) (WyW (Wu! SS (ww (WW (W/W (wW/wW (w/w UOIade/PINSIPION) UOISE/PljINsIPION) (prwueuuojkpunp) (piweuuoj[kRunp) VORSe/pyJInstpIoN) (prwewsorkRunp) uotdefpInstipIoR) (prureuuojjkrsunp)

(WW 245

sus? 2408 2408 2608 2608 2408 2408 2408

BJÄSJJARAS) eJÄsIÄwW) S"yp/5tsS eJÄSIÄW) BIÄSIÄUN) BJÄSJÄW) BJÄSJÄW) eIÄssÄW) BJÄSIÄWU) xsqeye) xsqexe) ystyexe) ysyreype) ysgexe) ysgeyje) (uopae) (ww JC (ww (yu seurq

pd = II T z € z H T 6 cz b c 6 y 8 8 p 6 g 8 H I p 6 8 IN Y3O YIO Y5O Y50 Y3O Yo use 430 YO YJO Y3O 4so

AV + FEET + bay $ + Pb + VUELURA JaAMYLO0 JAY 13 § sala/yo 12113/Q20 INU 03/4

JIVIH EJ T + RR I I I I I I I c CIN UVININGNVIS

SVYISATYNYV 2 Are

29N9

12113 219 Jaa 12113 piwrkjod 'uajkdosdkjod € osdny Oadnay Osdny uSucduoy [epow oIdny

VYVNIS "TAnpe "soxysta "soysta "soysta'fInuog "J]]Inuoq NYX "osday sagqsejå

"snsskjod "asakjod IAasjod 1nsa£jod pnwe£jod aaqusel? WOS unwuog "fnwoy "soYstA [inwoq "Hnwog 'soysta AV IFpow Iepow IBpow ITpOow 2aa (j3Auaxd E€ HVDNINGNVTS SATYNY

VOVTIE

UIOSy BSSIA HOJ JAQU T 9-9 9-9 9-9 9-9 9-9 Wauodwoy Jajja FIGOLIWSIVYSNIWGID apudgBuj Jaa saa Jajja Jajja Jaja Tepow JAIQUIOIY 44QUIOJY VUVNYISLL o1dny 9 9 P4 9 9 9 Ar pruesfod pirwuekjod prusekjod prumAjod prwekjod 'SOystA Lä IX ESSIA ESSTA Än JÄTye

[Nn VMSIIAL

I3AQ 1 1uavoduoy 9

Rs M:s 1AP JASQLUIONY 2IIQUIOPY] TTA9VvL Jey 224 JA SeY IN

9¶Jajja Lal? JAJA prurkjod ICY ey ESSTA Are 187258 BSSIA Mats fn In tjn fin ja

Rurupurjg

Au T € v S 9 8 6 [| Lä

[ L

373L0044/S

Bilaga 5

Nr L 83/18 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

-Bar S'bb/S'SS S'bb/S' OuopjodAyquwunineu (sojpyodAyuinteu (1sopjodAyuwuninev (uoryodkuywunineu O4orjodkuwnuneu 430

pojawusdeysuawsd (W/W (WW (WW (WU (w/W (WW (W/W (I/W (erÄsIÄw/puoppjurz) (erASIÄW/pioPNIurz) 55 (erÄssÄw/puoppurz) (esÄsiÄwypuoppjurz) uolae/pUInstpIoN) (prweuuoj[kraunp) (prweuwsojjkruwp) (pruseussojtkraunp) (piwruuojjkraup) (prweunuojjkruwp) UOPSL/PUINSIPION) (prueuuojkrunp) 3654 95 2 96 2 3, sus3 2608 2408 G4 Gp Gf Gp Gi uPPUUJOjNpP) EJÄSJJAEAS) BIÄSJJABAS) BIÄSJAABAS) BLÄSIJIALAS) BJÄSJJALAS) EIÄSJDARAS) eIÄSJÄW) BJÄSJÄW) (uorde) (UOIE) ysgqenge) ysnfexe) ysyrye) xsteye) ysgexte)

(ww (wu Ja]? evig

Bd — 6 py y / I / 8 / I z 9 zz 8 co 8 I 8 T T £ € £ 8 € 6 € 8 € IN YIO Y3O YIO UJO uro Yo Yo 430 ydo UDO YdO 430 yo y9o

:

$ $ + » +P DUELIeA JA/YIO LI/YPO 12113/450 Jal2/430 12/UY3JO

v + v + vb v v bv

I I I T I

"Iepow "[FPOLu ye 433 TÄLYNER

£ 'osdny "OJAÄNY OIÄNY JUIUOdwoYg tunsakjod "JarsaAjod

'SoystA 'SOYSIA 'SOYsIA

184 J2saÅjod 121sa4jod 2215aÅjod 'pruekjod "prwesjod 19saKjod 221sa41od 1AsIjod 'J[nwoq "[JInwWog Aa "fInwog nnuwog [nwog

ÄR Tepow

fn

Jaj[3 Jaj]3 J21]3 ESSIA esSTA J31Q "Tepoww T [epow [Ppow [EPOW Mauodwoy 99 Jaffa Jajja apuagsuj PS SYNS IRS NS sal 'osÄdnY 'otdny "soysta 1epow Iepour OIÄNY saga OJÄNY Oldny Jaga LAI JAA 9 pruvkjd Igy 1gu IGY spy "inwoq ar Ar 'SoxStA [Inwoq 'soysrA nnwoq 'sOYSIA nnwog nwWog "SONSIA "soysta oxdny sad; 1adé7 Rs [Nn Jen "TIN "TIN

. |

esstA

1 9-9 2uuodwoy Jaja Ls Jaja 131QUIOPYE [epow 121QJIOJY Jaga osdny 9 prwrAjod YRdeN seu ar 121558 11338 'SOYsIA BSSTA lÄYe Are fÄrye TAÄINe Jada lÄNNe ESSIA in

Fuupuejg

Ju ca £1 vl SI 91 LI 8 61 Oc tc te €T vc

Prop. 1992/93 33

373L0044/S

Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/19

-Bar

S'pp/S'SS

porwusdeysuawa? (W/W (WW (W/W (WU (WU (e1ÄsJÄwW/puoppjurz) (WW (W/U (eIAsIÄW/piuoyuz) (pruwunojjkmunp) (pruteuuojjkrunp) (prueuwsoj[krauwp) (piweunojjkawp) HOISSL/PIINSIPION) 3457 2467 92457 24 24 sua3 (ueruvopngp) (uenmuwJoppp) (ueruuojPp) (uPIULONIP) 208 (uemuuoppp) 2408 Sf Sf PJÄSISABAS) PJÄSJAARAS) PJÄSJSABAS) BIÄSJFAPAS) BJÄSJAABAS) FPJÄSJÄW) BJÄSJÄW) (uojade) (uoraae) (uoyaar) (uopae) (uojaXr) BJC (ww reuiq

ed 9 [1 IT 9 8 9 py 9 y 8 8 £ /£ I € £ I 9 I 8 L I I 6 IN Yo 420 420 Y3O Yao y2o 430 430 430 y2o YIO YdO

VJUELIPA + + v LÅ v v v [Å v + v

Jå 211 JAI "uasuagrar

€£ OIÅRA OsdnyY OIdnY UuSuodwoy Ae

"SONSIA 'soystia 'SoysSIA ns1oj saa 84 274 sAnsakjod sANsaAjod 1215a41od Asaod uap nwoq Ja Ja "[[nWOGq "[Inuog "TINWoy nnwoq 1epow iepotw Irpout Ar in Un djefy

paw Jaja Jalla BSSIA eSStA Jarqu uauauodwuox oJÄNY ordny T 9-9 9-9 Uuduodwoy Ja] Jajja apuseduj Jaa Jaja Lepow [epow 'soystA 'soysta OIÄNY OIdny 9 9 piwrAjod piwesjod PIsI0j Ar AB "fInwWwoq '[[nwoq 'SORSIA "SOystA Tepow tad Jadkr ILL Ane [epow IAI Ms As ap

Mod

1SI0j

I ep UIUOdwWoy Jv3 JIJQUJOTY 'SpurAU”

Plachldgg Tee) 1ERIRU1 IRPdeLN TENIdBLN uopae uojpae JeYade Mlupkld Blas ESSIA y JUTLIEA

Buupurjg JEN Ju Sc 9c Le 8 6C of I€ TE £€ vt SE

387X0142/S

Bilaga 6

Nr L 57/52 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 21.2.87

KOMMISSIONEN

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 6 februari 1987

om vissa metoder för avlägsnandet av fiberfrämmande material före kvantitativ analys av

fiberblandningar

(87/142/EEG)

EUROPEISKA = GEMENSKAPERNAS KOMMISSION utför de ovannämnda kontrollerna av textilvaror använda olika

UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION metoder som kan ge skiljaktiga resultat.

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska På teknikens nuvarande utvecklingsstadium är det i praktiken

ekonomiska gemenskapen, särskilt den andra strecksatsen i omöjligt att fastlägga bindande och detaljerade metoder för artikel 155 i detta, och avlägsnandet av sådant tillfört material som inte löses ut i

petroleumeter och vatten p.g.a. materialets komplexitet och med beaktande av följande: varierande sammansättning.

Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om till- För att så långt möjligt säkerställa den nödvändiga enhetlignärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på heten i resultaten vid de kontroller av textilvaror som utförs textilier! i dess senaste lydelse enligt direktiv 83/623/EEG? inom gemenskapen är det trots detta lämpligt ati laboratorierna föreskriver obligatorisk märkning av textilvaror vars fiberinne- får tillgång till lämpliga metoder som de bör använda för att håll måste analyseras för att kontrollera om innehållet över- avlägsna de vanligaste typerna av tillfört material som inte kan ensstämmer med informationen på etiketten. extraheras med petroleumeter och vatten. Metoder som återger

dessa kännetecken anges i ISO teknisk rapport 5090 av den 15 Rådets direktiv 72/276/EEG" i dess senaste lydelse enligt februari 1977 och UNI standard 8046 från juni 1980. Dessa direktiv 8B1/75/BEG" och rådets direktiv 73/44/EEG? fast- metoder har godkänts av experter från de nationella laboratori-

lägger de analyskrav som måste uppfyllas för att vid kontroller ema vid ett möte med kommissionens arbetsgrupp för analy-

inom gemenskapen bestämma fiberinnehållet i de textilvaror ser. Det är önskvärt att man vidtar åtgärder för att dessa som består av binära och ternära blandningar. Dessa krav metoder används i tillämpliga fall och att tillämpningen av omfattar både förbehandlingen av provet och själva den dem därför rekommenderas. Hänvisning kan därför ske till - kvantitativa analysen. ovannämnda dokument som anger de erforderliga varianterna

och de inneboende begränsningar som vidlåder dessa metoder. Rådets direktiv 72/276/EEG och 73/44/EEG föreskriver att det fiberfrämmande ämnen tom tillförts textilvaror måste Dessa slutsatser överensstämmer med de synpunkter som avligsnas innan provets fiberinnehåll analyseras. Dessa uttalats av kommittén för direktiv som rör benämningar på och

direktiv fastlägger en standardmetod som är tillämplig för märkning av textilier.

avlägsnande enbart för sådana fiberfrämmande ämnen som

kan extrah med petrol och vatten. Direktiven

anger emellertid inte något förfarande beträffande de många

olika slag av tillsatta material som inte löses ut i dessa HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

substanser. Under dessa förhållanden får de laboratorier som

Artikel I

EGT nr L 185, 16.8.1971, 8. 16 Härmed rekommenderas att de laboratorier som utför kontrol-

EGT nor L 353, 15.12.1983, s. 8. ler ev textilvarors sammansättning vid förbehandlingen av wHhoeooso

EGT nar L 173, 31.7.1972, 8. 1. provet före analysen använder de metoder för avlägsnandet av

EGT nr L 57, 4.3.1981, s. 23. fiberfrämmande ämnen som enges i bilagan till denna rekomwa

EGT nr L 83, 30.3.1973, s. 1.

mendation.

387X0142/S .

Bilaga 6

27.2.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 57/53

Artikel 2 Medl na skall till | issi anmäla de åtgärder som vidtagits på grundval av denna rekommendation.

Artikel 3 Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdad i Bryssel den 6 februari 1987.

På kommissionens vägnar

Grigoris VARFIS

Kommissionsmedlem

387X0142/S

Bilaga 6

Nr L 57/54 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 27.2.87

BILAGA

REKOMMENDERADE. M TODER FÖR AVLÄGSNANDET AV FIBERFRÄMMANDE

RE DEN KVANTITATIVA ANALYSEN AV TEXTILFIBERBLANDNINGAR

(Punkt 1.6, tredje stycket, första meningen i bilaga 2, avsnitt 1 till direktiv 72/276/EEG och direktiv 73/44/EEG)

INLEDNING

Med 'fiberfrämmande ämnen" avses inom textilindustrin de naturligt förekommande eller syntetiska substanser som tillförs textilvaror vid något steg i tillverkningsprocessen. Dessa substanser tjänar många olika ändamål beroende på den ifrågavarande textilvarans typ och avsedda användning.

Fiberfrämmande ämnen är indelade i flera klasser, nämligen: — Smörj- och fuktningsmedel. — Limämnen

BESTÄMMELSER AVSEENDE AVLÄGSNANDET AV TILLFÖRDA ÄMNEN

När det gäller blandningar eller när ovidkommande fibrer påträffas i textilvaror som påstås vana "rena" är det nödvändigt att göra en kvantitativ analys av fibersammansättningen, vanligen genom att upplösa en eller flera av varans beståndsdelar, för att kontrollera

fibennachålla.

2.1. Före själva analysen måste emellertid alla fiberfrämmande ämnen avlägsnas i enlighet med den nyinsatta artikeln 12.3 i direktiv 71/307/EEG om benämningar på textilier. Denna artikel fastställs i artikel 1.7 i direktiv 83/623/EEG.

2.2. Detta krav återfinns även i en något annorlunda form i direktiv 72/276/EEG (bilaga 2, avsnitt 1, fjärde och femte stycket) och i 73/44/EEG (bilaga 1, inledningen, åttonde och nionde stycket) om kvantitativ analys av binära och ternära fiberblandningar.

2.3. Bilaga I och 2 till de ovannämnda direktiven om kvantitativ analys fastställer i punkt 1.6, ”Förbehandling av ansalysprovet', en standardmetod som innebär extrahering med petroleumater och därefter blötläggning, först i kallt och sedan i varmt vatten för att avlägsna vissa typer av fiberfrämmande ämnen, särskilt sådana som kan extraheras med petroleumeter och vatten (oljor;-fetter, vaxer, vatténlösliga produkter m.m.)

24. Ingen metod för att avlägsna andra fiberfrimmande ämnen anges utan det tredje och fjärde stycket i punkt 1.6 föreskriver följande:

"Om fiberfrimmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeater och vatten bör de avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmeoden med annan lämplig metod som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponenterna...

Analysrapporterna bör innehålla fullständiga upplysningar om de förbehandlingsmetoder som använts.

De ämnen som tillförs textilvaror uppvisar stor varistion och komplexitet i samman-

sättningen. Den tekniska utvecklingen av sådana substanser fortgår ständigt och deras kännetecken och i synnerhet deras lösningsförmåga varierar från tid till annan. Detta innebär att avlägsnandet av dessa substanser är en ytterst komplicerad process som ger varierande

resultat.

Följaktligen förefaller det praktiskt taget omöjligt att före analysen ange exakta och uttömmande standardmetoder för avlägsnandet av alla typer av tillförda ämnen.

Av denna anledning anger inte direktiven några sådana metoder utan överlämnar åt Isboratorierna att i och för analys välja lämpliga tillvägagångssätt at avlägsna de tillförda ämnen som kan finnas i textilvaror.

REKOMMENDERADE METODER

. Trou att det är omöjligt att utforma metoder som kan användas för alla tillförda ämnen

skulle det ändå innebära en hjälp för analyslaboratorierna att ha tillgång till metoder som

anger ett exakt tillvägagångssätt som kunde användas når så är lämpligt i de olika fall som uppstår och i synnerha för utlösning av de vanligaste tillförda sub nå.

Utan sådana metoder kan avlägsnandet av dessa substanser före analysen av textilvaror ske

på olika sätt i olika laboratorier, och detta kunde loda till varierande analysresultat.

Följaktligen är det tillrådligt att föreslå lämpliga metoder för avlägsnandet av de viktigaste, 114 till textilvaror tillförda substanserna för att uppnå en viss enhetlighet i förbehandlingen av de provkroppar som skall undersökas.

387X0142/S

Bilaga 6

27.2.87¶Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 57/55

di 3.2. Följande metoder anses lämpliga för avläg av fiberfrämmande ämnen, särskilt appretyrer, och de kan därför användas: — De som anges i ISO teknisk rapport 5090 av den 15 februari 1977, tabell och bilaga. — De som anges i UNI' standard 8046 från juni 1980 och som återfinns i kapitel 4, punkt

4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 4.7, 4.8, 4.9, 4.11 om de tillförda substanser som anges i kapitel 5,

serienummer 5.4, 5.8, 5.10, 5.17, 5.19, 5.21. 5.22, 5.23, 5.28 och 5.29.

5. VARNING Följande omständigheter, som även anges i den andra meningen i första stycket i ISO fapport 5090, bör beaktas: — De föreslagna metoderna är ibland bristfälliga och kan inte förbättras på nuvarande

utvecklingsstadium. — För att avligsna vissa fiberfräömmande ämnen saknas metoder. — Det är inte möjligt att avgöra om alla fiberfrämmande ämnen avlägsnats helt eftersom

det f.n. saknas metoder för identifiering av samtliga nu förekommande fiberfrämmande

ämnen.

— Vissa metoder kan skada textilfibrerna utan att det f.n. är möjligt att bedöma skadans

omfattning.

1¶UNI = Ente Nationale Italiano di Unificazione. 115

387X0185/S

Bilaga 7

Nr L 75/28 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 17.3.87

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 6 februari 1987

om kvantitativa analysmetoder för identifiering av akryl och modakrylfibrer, klorfibrer och trivinylfibrer

(87/185/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION får tillgång till metoder för kvantitativ bestämning av kväve UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION och klor som är så exakta som möjligt med hänsyn till teknikens nuvarande utvecklingsstadium och som laboratoriermed beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska na får använda. Sådana metoder har utarbetats på basis av ett ekonomiska gemenskapen, särskilt den andra strecksatsen i flertal prov sorn utförts under kommissionens överinseende vid

artikel 155 i detta, och

flera olika laboratorier. Användningen av dem bör därför rekommenderas i enlighet med de synpunkter som uttalats av med beaktande av följande: kommittén för direktiv som rör benämningar på och märkning Bilaga 1 till rådsdirektiv 71/307/EEG av den 26 juti 1971 om av textilier. tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier! i dess senaste lydelse enligt direktiv 83/623/EEG?, som föreskriver obligatorisk märkning av HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE. textilvaror, anger fibrernas benämningar och beskrivningar av desamma. De fibrer som ingår i dessa varor och som namnges på ctiketten måste överensstämma med dessa beskrivningar. Artikel I

Bilagan föreskriver att de fibrer som anges i punkt 24, 25, 27 Härigenom rekommenderas de Iaboratorier som genomför och 35 måste i kedjan innehålla vissa pr delar av en kontroller att textilvsrors sammansättning överensstämmer i

given monomer sammansättning som är det enda kriteriet som

avsikt att identifiera de fibrer som anges under punkt 24, 25, gör det möjligt att identifiera dem och i vissa fall skilja dem åt från varandra. 27 och 35 i bilaga 1 till direktiv 71/307/EEG använder de

metoder för kvantitativ analys som anges i bilagan till denna

När man kontrollerar att textilvarors sammansättning över- rekommendation. ensstämmer med den som anges på etiketten kan det visa sig nödvändigt att kontrollera dessa procenatandelar för att identifiera de ovannämnda fibrerna. 1 detta syfte måste Artikel 2 ansalysiaboratorierna ha tillgång till lämpliga metoder för

kvantitativ bestämning av det kväve och klor som bildar den

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de åtgärder monomera sammansättningen i dessa kemiska fibrer. som vidtagits på grundval av denna rekommendation.

På teknikens nuvarande utvecklingsstadium är det inte alltid

möjligt att enbart bestämma de ingående kvantiteterna kväve eller klor i de & ämnd a, ättningarna Artikel 3 eftersom sådana kvantiteter kan bestämmas endast för produkten i sin helhet, inklusive viss procentandel av sub- Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna. stänserna, p.g.a. i fibern förekommande material, t.ex. färgämnen eller tillsatser som innehåller kväve och klor. Utfärdad i Bryssel den 6 februari 1987.

Under dessa förhållanden är det inte möjligt at fastställa

bindande analysmetoder. På kommissionens vägnar För att så långt möjligt säkerställa den nödvändiga enhetlig- Grigoris VARFIS heten i resultaten vid de kontroller av textilvaror som utförs inom gemenskapen är det trots detta lämpligt att laboratorierna Konmmissionsmedlem

! EGT nr L 185, 16.8.1971, 3. 16. 2 EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.

387X0185/S

Bilaga 7

17.3.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 75/29

BILAGA REKOMMENDERADE KVANTITATIVA ANALYSMETODER FÖR IDENTIFIERING- EN AV AKRYL- OCH MODAKRYLFIBRER OCH KLORFIBRER OCH

TRIVINYLFIBRER

Obs!

Metoderna enligt A och B nedan gör det möjligt att verifiera de tillåna procentandelarna monomera sammansättningar för l och modakrylfibrer samt klorfibrer och trivinylfibrer enligt punkt 24 och 27 respektive 25 och 35 i bilaga 1 till direktiv 71/307/EEG. Dessa metoder skall emellertid inte betraktas som det enda sättet att verifiera att de ovanstående fibrerna överensstämmer med beskrivningen. Om någon tvekan uppstår kan de resultat som erhålls med dessa maoder kontrolleras med andra lämpliga tekniker, särskilt när resultaten ligger på gränsen för det godtagbara för den berörda fibern.

A. METOD FÖR KVANTITATIV BESTÄMNING AV KVÄVEHALTEN FÖR ATT IDENTIFIERA DE AKRYL- OCH MODAKRYLFIBRER SOM ANGES UNDER PUNKT

24¶OCH 27 I BILAGA 1 TILL DIREKTIV 71/307/EEG

Tillämpning Denna metod är, efter avlägsnandet av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på akryl- och modakrylfibrer i rent tillstånd och sedan de avskiljts från en blandning. Denna metod kan endast tillämpas när tillsatser, särskilt kvävesubstanser, kan avlägsnas helt före analysen. I detta sammanhang betraktas färgämnen som tillsatser trots rådsdirektiv 72/276/EEG! om analys av binära blandningar.

Princip

Kvävehalten bestäms och den viktprocent akrylonitrilenhet som finns i fibern beräknas med hjälp av en konverteringsfaktor.

Utrustning och reagensér Utrustning i) Kjeldahlkolv, kapacitet 500 ml. ii) Kjeldahl destilleringsapparat. ii) — Titreringsapparat som medger noggrannheten 0,05 mi. 3.2 Reagenser Samtliga reagenser måste hålla analytisk kvalitet och vattnet måste vara destillerat. i) Vattcafritt kaliumsulfat. ii) Kopparsulfat (CuSO, 5H,0) ii) Koncentrerad svavelsyra, (d = 1,84 vid 20”C). iv) — Svavelsyra 0,1 N (standardlösning). v) — Natriumhydroxidlösning 400 g/l. Lös F UPP 400 g natriumhydroxid i 400 - 500 mi

vatten och spåd med vatten till 1 li vi) — Natriumhydroxidlösning 0,1 N (standardlösning). viii) Fenolfialeinlösning som indikator.

4. Utförande Följ anvisningarna i avsniu 1 "Allmänna anvisningar för kvantitativ kemisk analys av textilfiberblandningar' i direktiv 72/276/EEG i fråga om provuttag, torkning, vägning och förbehandling.

! EGT nr L 173, 31.7.1972.

387X0185/S

Bilaga 7

17.3.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 75/31

Utrustning och reagenser

3.1. Utrustning i) Förbränningskolv av borosilikatglas eller liknande material med vid hals och ca. 500 ml kapacitet försedd med glaspropp av slipat borosilikatglas på vilken en ca 100 mm lång platinumtråd (diameter 0,5-0,7 mm) svetsats fast (fig. 1). Kolven och proppen måste vara försedda med en anordning som förhindrar att proppen rubbas ur sitt läge och att gas slipper ut under förbränningsprocessen. ii) Anordning för fjärrtändning av materialet (infraröd rekommenderas). ij) Filterpapper med låg klor- och askhalt.

3.2 Reagenser Samtliga reagenser måste hålla analytisk kvalitet och vattnet måste vara destillerat. i) Natriumhydroxid 0,01 N (standardlösning). i) 30 § väteperoxid (m/m). iii) Syrgastub. iv) Överklorsyra (70 § m/m; d = 1,67). v) 0,1 % difenylkarbazonalkohollösning (m/m). vi) Kvicksilver (II)-perklorat 0,01 N standardlösning med natriumklorid, stamlösning. Lösningen tillreds genom att 1,1 g kvicksilveroxid (gul) blandas med 800 ml vatten och skakas. Därefter tillsätts 1,54 ml 70 § överklorsyra. Denna lösning späds till 1 000 ml och standardiseras med natriumkloridlösning av bestämd koncentration.

Utförande Följ anvisningarna i avsnitt 1 "Allmänna anvisningar för kvantitativ kemisk analys av textilfiberblandningar' i direktiv 72/276/EEG i fråga om provuttag, torkning, vägning och förbehandling. Väg noga ett torrt prov om ca 30 mg och placera det på filterpappret som vikts (i de streckade linjerna enligt figur 2) och rullats nedifrån och upp. Vira den platinumtråd som sitter fast i proppen hårt runt papperspaketet med provkroppen så att tändningspappret sticker ut. Häll 10 ml vatten, 20 ml natriumhydroxid 0,01 N lösning och 3 - 4 droppar väteperoxid i kolven. Fyll kolven med syre under ct par sekunder tills den blir full. Antänd tändningspappret, sätt omedelbart i glasproppen och skruva fast den ordentligt.

Låt kolven med innehåll svalna. Skaka kolven kraftigt flera gånger under 25 - 30 minuter för

att påskynda upptagningen av förbränningsprodukterna. Fyll flaskhalsen med några ml destillerat vatten och avlägsna sedan proppen. Skölj

platinumtråden och flaskans sidor med 50 - 60 ml vatten.

Låt alkalinlösningen koka 3 - 5 minuter och se till att lösningen får ett pH-värde på ca. 3,5

med hjälp av 70 § överklorsyra. Tillsätt 2 ml difenyIkarbazonindikator och titrat med 0,01 N kvicksilverperkloratlösning tills fargen övergår från neutral till Lila. Utför kontrolltitrering med hjälp av samma mängder reagens och filterpapper som använts i prova. (I stället för titrering med kvicksilver (I1)-perklorat och kromatisk indikator kan man göra en potentiometrisk titrering med hjälp av en silverelektrod med en silvernitratlösning av 118 bestämd koncentration.)

387X0185/S

Bilaga 7

Nr L 75/30 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 17.3.87

Ca. 0,5 g av det torra provmaterialet vägs noga och överförs till Kjeldahlkolven. Tillsätt 10 g kaliumsulfat, 1 g kopparsulfat och 25 ml koncentrerad svavelsyra (densitet: 1,84). Skaka innehållet i flaskan försiktigt tills alla fibrerna är ordentligt genomfuktade av syran. Placera kolven i lutande ställning i ett dragskåp och värm upp den igen långsamt och försiktigt över en bunsenbrännare eller annan uppvärmningsanordning tills fibrerna är upplösta. Höj sedan värmen så att lösningen sjuder (ca. 350"C) i 30 minuter, d.v.s. tills lösningen blir nästan färglös. Lit kolven svalna och späd innehållet försiktigt med 150 ml vatten. Häll ca. 100 ml 0,1 N svavelsyrelösning i en 250 ml kolv som är placerad under destilleringsapparatens kylare så att avrinningsröret befinner sig just under vätskeytan. Koppla ihop Kjeldahlkolven med destilleringsapparaten och tillsätt 120 ml natriumhydroxidlösning (400 g/l) långsamt och försiktigt. Höj värmen så att lösningen sjuder och samla upp minst 100 ml av destillatet så att hela mängden ammoniak återvinns. Sänk ner Prlenmeyerkolven så att utsidan på kylaren befinner sig ca. 200 mm ovanför vätskeytan och destillera i ytterligare en minut. Skölj avrinningsröret med destillerat vatten och samla upp sköljvätskan i Erlenmeyerkolven. Titrera destillatet med standardiserad 0,1 N natriumhydroxidlösning och använd därvid fenolftaleinlösning som indikator.

Beräkning av resultat Beräkna det procentuella kväveinnehållet i den torra provkroppen enligt nedan: A & = 14(Vjnj — Vänd

10.m där A & = det procentuella kväveinnehållet i den rena, torra provkroppen. Vv, = den totala volymen, i ml, svavelsyrelösning 0,1 N. n, — = svävelsyrelösningens koncentration, uttryckt som normalitet. V, = den totala volymen, i ml, natriumhydroxidlösning 0,1 N. n, = natriumhydroxidlösningens koncentration, uttryckt som normalitet. m = är den förbehandlade torkade provkroppens vikt i gram. Beräkna akrylnitrilmc heten med en decimal med hjälp av denna formel: — Akrylnitrilenhet & = A & x 3,788.

Precision Konfidensintervallet för de erhållna resultaten med denna metod skall inte vara större än + 1 vid 95 § konfidensnivå.

METOD FÖR KVANTITATIV BESTÄMNING AV KLORHALTEN FÖR ATT IDENTIFIE- RA DE KLORFIBRER OCH TRIVINYLFIBRER SOM ANGES UNDER PUNKT 25 OCH

35¶I BILAGA 1 TILL DIREKTIV 71/307/EEG

Tillämpning Denna maod kan, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, användas för att identifiera klorfibrer och trivinylfibrer i rent tillstånd och sedan de avskiljts från en blandning. Denna metod kan endast tillämpas när tillsatser, särskilt klorater, kan avlägsnas helt före analysen. I detta sammanhang betraktas färgämnen som tillsatser trots rådsdirektiv TU276/EEG om analys av binära blandningar. Princip

Klorhalten bestäms och viktprocenten vinyl eller vinylidenklorid beräknas med hjälp av cn 119

konverteringsfaktor sedan provkroppen förbränts i syre.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkenspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask Statsrådet Davidson anmäler fråga om en lag om märkning av textilier. Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om

märkning av textilier i enlighet med bilagan till detta protokoll.

Ur protokollet:

Gunnel Strinde

gotab 12047, Stockholm 1992 120