Prop. 1992/93:33

Märkning av textilier

Regeringens proposition

1992/93:33

Märkning av textilier prop,

1992/93:33

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Vid regeringssammanträdet har chefen för Civildepartementet varit före- dragande.

Stockholm den 1 oktober 1992

På regeringens vägnar

Bengt Westerberg

Inger Davidson

3 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. hur textila fibrer får benämnas och beskrivas,

2. vilka metoder för kvantitativ analys av textila fiberblandningar som skall användas vid provning och kontroll.

Tillsyn

4 & Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen. .

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som be- hövs för att se till att föreskrifterna följs.

5 & Regeringen får meddela föreskrifter om

1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtagning och undersökning av textilier,

2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar, hand- lingar, varuprov och liknande som behövs för att tillsynsmyndigheten skall kunna se till att de föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen.

Överklagande

65 Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kam- marrätten.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 1992/93:33

23

• Sida 24
•  Original

Promemorians förslag till

Lag om märkning av textilier Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 5 Denna lag skall tillämpas på varor som helt eller delvis består av textila fibrer (textilier) och som marknadsförs i näringsverksamhet.

Bemyndigande för regeringen

25 Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara märkta eller på något annat sätt försedda med uppgift om innehållet av textila fibrer.

3ä Regeringen får överlåta åt den myndig-het som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten och om undantag från denna.

4 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. textila benämningar och beskrivningar som får användas,

2. metoder för att bestämma sammansättningen av textila fibrer,

3. provning och kontroll av uppgifter om textila fibersammansättningar,

4. skyldighet för näringsidkare att betala kostnader för provtagning och undersökning av prov,

5. skyldighet för näringsidkare att lämna sådana upplysningar, hand- lingar, varuprov och liknande som behövs för att se till att föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag efterlevs.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 1992/93:33

Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över promemorian (DS 1992z47) Märkning av textilier — en EG—anpass'ning till följd av EES- avtalet samt en sammanställning av yttrandena

Remissinstanserna Efter remiss har yttrande avgetts av '

Konkurrensverket, .

SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige, Konsumentverket,

Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Textilforskningsinstitutet TEFO, Sveriges Industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Textilhandlareförbund,

Svenska Tekoindustriföreningen (Tekoindustrierna), Svenska Postorderföreningen,

Sveriges Handelsagenters Förbund, ' Tcxtilleverantörerna,

Sveriges Möbelhandlares Centralförbund, Konsumentgillesförbundet, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Kooperativa förbundet.

Grossistförbundet Svensk Handel och Textilleverantörerna har lämnat ett gemensamt yttrande.

Sammanfattning av remissutfallet

Samtliga remiSSinstanser tillstyrker att det införs svenska föreskrifter om märkning av och benämningar på textilier på sätt som föreslås i promemo- rian genom bl.a. en bemyndigandelag. Sveriges Industriförbund är dock kri- tisk till en ren bemyndigandelag och ser helst att lagen kompletteras med materiella föreskrifter genom en hänvisning till de materiella-reglerna i re- spektive EG-direktiv.

Sammanställning av remissyttrandena.

Föreskrifternas tillämpningsområde

EG-bestämmelserna om märkning m.m. gäller produkter som till väsentlig del består av textila fibrer och som förs ut på marknaden i kommersiellt syfte. Märkningdirektivet skall dock inte tillämpas på bl. a. sådana textilpro- dukter som av avsedda för export till tredje land.

I promemorians lagförslag sägs att lagen skall tillämpas på varor som helt eller delvis består av textila fibrer och som marknadsförs i näringsverksam-

Prop. 1992/93:33

Bilaga 2

het. I kommentaren sägs att avsikten med denna vida bestämning inte är att de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen skall ges ett vidare tillämp- ningsområde än EG—bestämmelsernas. Lagen i denna del gör det emellertid möjligt att snabbt anpassa de svenska föreskrifterna till eventuella föränd- ringar av EG-bestämmelserna.

Sveriges Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund anser att det bör anges i lagen att reglerna baseras på bestämmelserna i EES-avtalet och på innehållet i de aktuella direktiven. Köpmannaförbundet anser vidare att svensk rättsterminologi så långt som möjligt bör behållas när EG:s bestäm- melser överförs till svensk rätt.

Tekoindustriema anser att lagen bör ansluta närmare till EG-bestämmel- serna och föreslår därför att tillämpningsområdet för lagen bör vara varor som till väsentlig del består av textila fibrer och som inte är avsedda för ex- port.

Föreskriftsrätten

I promemorian föreslås att föreskriftsrätten så långt det är möjligt delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer samt att den myndigheten bör vara Konsumentverket.

Konkurrensverket anser det viktigt att regeringen eller myndighet vid utarbe- tande av nya eller ändrade regler beaktar vilken effekt på konkurrensen som reglerna kan få och att det därvid sker samråd med Konkurrensverket.

Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) anser" att Konsumentverket är den myndighet som lämpligen bör anförtros uppgiften att utfärda föreskrif- ter.

SIS framhåller att det ytterst angeläget att de föreskrifter som bedöms er- forderliga i största möjliga utsträckning hänvisar till europastandard eller, i förekommande fall, internationell standard, som fastställts som svensk stan- dard.

Sveriges Industriförbund konstaterar att den föreslagna ordningen med hän- syn till Konsumentverkets kompetens ligger nära till hands.

Några remissinstanser, däribland Grossistförbundet Svensk Handel och Sve- riges Textilhandlareförbund, anmärker att de svenska föreskrifterna inte får gå längre än EG-direktivens bestämmelser och att föreskrifterna måste kunna motiveras utifrån djupt kända konsumentkrav.

Sveriges Kbpmannaförbund anser att det är viktigt att berörda parter, bl.a. branschorganisationerna, får möjlighet att delta i utformningen av föreskrif- terna.

Sveriges Textilhandlareförbund instämmer i att Konsumentverket bör vara den myndighet som får till uppgift att meddela närmare föreskrifter etc. För- bundet framför också önskemålet att föreskrifter utarbetas i nära samråd med branschens intresseorganisationer.

Prop. 1992/93:33

• Sida 27
•  Original

Bilaga 2

Tillsyn

I promemorian föreslås att Konsumentverket skall ha hand om tillsynen. Där sägs också att textilanalyser för närvarande endast utförs av Svenska 'Textilforskningsinstitutet (TEFO). .

De ersta remissinstanserna tillstyrker att Konsumentverket blir tillsyns- myndighet.

Konkurrensverket anser det positivt att tillsynsmyndigheten inte själv utför textilanalyser, eftersom sådana är rent tekniska och inte innefattar någon myndighetsutövning. Verket menar att denna verksamhet bör bedrivas av behöriga provningsorgan. Verket pekar på att införandet av EG:s system för provning och kontroll ger förutsättningar för etablering av flera provningsor- gan i Sverige vid sidan av det som redan finns, nämligen TEFO. Verket stry- ker slutligen under värdet av förebyggande verksamhet i form av informa- tionsspridande åtgärder, vilka torde minska behovet av rena övervaknings- och kontrollåtgärder.

Konsumentverket framhåller att den tillsyn som verket utför i dag med stöd av marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen endast gäller varor som säljs till enskilda konsumenter. Verket anser sig inte ha några möjligheter att kontrollera varutransaktioner som sker näringsidkare emellan.

Sveriges Industriförbund framhåller att den föreslagna lagens tillämpnings- område innebär att tillsynsansvaret kommer att omfatta ett väsentligt större område än vad som är att hänföra till konsumentområdet, vilket Konsu- mentverket enligt sin instruktion skall verka inom. Med hänsyn till att ver- kets deklaration i denna del (se ovan) anser förbundet att kontrollen av texti- lier på andra områden än konsumentområdet måste lösas på annat sätt än det föreslagna.

Sveriges Köpmannaförbund framhåller att det åvilar en stor informations- uppgift såväl på regering och berörda myndigheter som på näringslivets olika organisationer. Förbundet har därför intensifierat sin service till sina med- lemsföretag.

Tekoindwtriema erinrar om att märkningskraven — och därmed också till- synsuppgiften — inte endast gäller när produkterna avyttras till konsumenter (slutanvändare) utan när produkterna över huvud taget saluförs i produk- tions- eller kommersiellt syfte, dvs. tillsynsuppgiften gäller ett eller flera handels- och produktionsled innan varan når konsumenten.

Svenska Postorderföreningen anser det ändamålsenligt att Konsumentverket som besitter särskild sakkunskap tilldelas tillsynsuppgifterna.

Sanktionsfrågan

I promemorian föreslås att det ytterst måste finnas en möjlighet att straffa näringsidkare som gör sig skyldiga till överträdelser av bestämmelserna och att böter vara en tillräcklig påföljd i sådana fall

Sveriges Industriförbund anser att ett straffrättsligt beivrande av överträdel-

Prop. 1992/93:33

• Sida 28
•  Original

Bilaga 2

ser kommer att vara mycket lågt prioriterat med hänsyn till polis- och åkla- rarmyndigheternas samt de allmänna domstolarnas arbetsbelastning. För- bundet menar att om respekten för reglerna skall upprätthållas så torde en tillämpning av 2 & marknadsföringslagen (1975:1418) var den i praktiken enda framkomliga vägen. Förbundet pekar också på att böter och fängelse som sanktion inom marknadsrätten iviss män kan sägas vara på avskrivning.

Sveriges Textilhandlareförbund anser att strängare påföljd än böter inte bör komma i fråga. Förbundet menar att huvudansvaret skall åvila det första le- det inom ”näringsverksamheten” som saluför varan i landet, eftersom en an- nan ordning skulle kunna medföra att samtliga detaljister nödgas utföra prov- och analystester på hela sitt varje säsong nyinköpta sortiment för att kunna gardera sig mot riskerna för eventuellt åtal.

Kostnadskonsekvenser

I promemorian sägs att de nya tillsynsuppgifter m.m. som läggs på Konsu- mentverket får klaras av genom en omfördelning av tillgängliga resurser. Det föreslås vidare i promemorian att den näringsidkare som medvetet lämnar oriktiga uppgifter om textiliers innehåll av fibrer får åläggas att betala kost- nader för provtagning och analys.

Kostnaderna för tillsynen

Konsumentverket anför att en effektiv tillsyn kräver stora resurser, dels till kostnader i samband med stickprovstagning och analys, dels till att upprätt- hålla en textilteknisk kompetens inom verket. Enligt verket kommer det inte att finnas en stor beredskap för detta ändamål med nuvarande anslagsramar.

Landsorganisationen i Sverige (LO) delar inte uppfattningen i promemorian att Konsumentverket kan klara marknadsövervakningen och andra nya upp- gifter med anledning av EES-avtalet genom en omfördelning av tillgängliga resurser. Enligt LO måste ytterligare medel ställas till förfogande och efter- lyser därför en plan för förstärkt marknadsövervakning och ökade konsu- mentpolitiska insatser inom ramen för anpassningen till den gemensamma europeiska marknaden enligt EES-avtalet. '

Tekoindustriema anser angeläget att-kostnaderna för tillsynsmyndighetens verksamhet inte övervältras på svensk tekoindustri eller näringslivet i övrigt.

Provtagnings- analyskostnader

Sveriges Industnförbund anser att det av lagtexten bör framgå att skyldighe- ten att betala kostnaderna är begränsad till näringsidkare som inte följt reg- lerna.

Sveriges Köpmannaförbund anser det viktigt att reglera vem som skall betala kostnaderna för en eventuell tilkommande provning av en produkt som re- dan finns på marknaden för att bedöma om produkten överensstämmer med EG-direktiven eller inte. Förbundet anser vidare att en första provning av

Prop. 1992/93:33

• Sida 29
•  Original

Bilaga 2

en vara skall betalas av tillverkaren/importören som först för in produkten på EES-marknaden, eftersom dessa är ansvariga för att produkten uppfyller bestämmelserna i direktiven. Om däremot tillsynsmyndigheten ingriper mot en vara på marknaden som av myndigheten misstänks inte uppfylla bestäm- melserna och det efter provning visar sig att produkten trots allt är förenlig med direktiven, skall kostnaderna för provningen betalas av myndigheten och skälig ersättning ges till näringsidkaren/detaljisten för åsamkad förlust t.ex. genom minskad försäljning under provningstiden, dålig publicitet och utebliven handelsvinst.

Sveriges Textil/landlareförbund tycker att det är rimligt att den näringsidkare som medvetet lämnar felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning bör kunna åläggas att betala provtagnings- och analyskostnader.

Tekoindustriema hemställer att skyldigheten att betala provtagnings- och analyskostnader begränsas till fall, då näringsidkare medvetet har lämnat felaktiga uppgifter.

Kooperativa förbundet anser att det i preventivt syfte måste finnas en möjlig- het att övervältra kostnaderna för provtagning och analys på den näringsid- kare som lämnat felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning. En sådan skyldighet gagnar enligt förbundet i första hand seriösa näringsidkare och i sista hand konsumenten.

Ikraftträdande

I promemorian föreslås att den föreslagna lagen skall träda ikraft den dag som regeringen bestämmer. Innebörden härav är att lagen skall träda i kraft när EES-avtalet träder i kraft.

Sveriges Köpmannaförbund föreslår att de nya reglerna om märkning av tex- tilier träder i kraft tidigast ett år efter EES-avtalets ikraftträdande. Förbun- det anför som skäl för detta förslag att det måste ges tillräcklig tid för infor- mationsinsatser och efterföljande anpassning.

Tekoindustriema hemställer om en realistisk respittid för industri och nå- ringsliv för anpassning till och efterlevnad av de detaljföreskrifter som lagen föranleder.

Svenska postorderföreningen hemställer om en övergångstid på 24 månader från lagens ikraftträdande. Anledningen härtill är enligt föreningen de speci- fika förhållanden som gäller för postorderbranschen. Katalogerna hos de företag, vilka saluför ett sådant sortiment som berörs av promemorians för- slag, utkommer i allmänhet två gånger per kalenderår som vår/sommar resp. höst/vinterkatalog. Upphandling görs 12-18 månader före katalogernas dis- tribution.

Övriga frågor

Sveriges Industriförbund har anfört principiella invändningar mot en ordning som innebär att Konsumentverket övervakar näringslivets efterlevnad av

Prop. 1992/93:33

29

• Sida 30
•  Original

Bilaga 2

föreskrifter som verket själv har meddelat. Förbundet ifrågasätter om Kon- sumentverkets dubbla roll är förenlig med grundlagen, t.ex när KO för talan hos Marknadsdomstolen i en fråga som regleras i en föreskrift som medde- lats av verket.

Tekoindustrierna anför att föreskrifterna måste reglera också på vilket språk eller vilka språk som en godkänd märkning av textilier skall vara avfattad.

Sveriges Möbelhandlares Centralförbund framhåller att ett växande antal al- lergircaktioner på i textilier ingående kemikalier, med ibland svårartade konsekvenser, motiverar en undersökning av och i förekommande fall för- bud mot användning av vissa kemikalier. Förbundet anser därför att att an- vända kemikalier skall deklareras.

Prop. 1992/93:33

• Sida 31
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3 694 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 37lL0307/S Nr L 185/I6 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING 16.8.71

RÅDETS DIREKTIV av den 26jiiIi [971

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier

(7I/307/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. särskilt artikel 100 i detta.

med beaktande av kommissionens förslag.

med beaktande av Europaparlamentets yttrande'.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande:. och

med beaktande av följande:

De flesta medlemsstntema har bindande bestämmelser för benämning, sammansättning och märkning av textilprodukter.

Dessa bestämmelser skiljer sig åt medlemsstatemaemcllan och utgör därför ett Iiindcr för den gemensamma marknaden och hindrar den från att fungera på rätt sätt.

Dessa hinder kan undanröjas genom att man fastställer enhetliga regler för saluförande av textilprodukter på den" gemensamma marknaden. Man måste därför harmonisera de olika benämningarna på textilfibrer och de beskrivningar pä etiketter. märken och dokument som åtföljer textilprodukter på olika nivåer i produktionen. beredningen och distributionen.

Bestämmelser bör också finnas för vissa produkter som inte är tillverkade av enbart textila material. men där textilier ingår som en väsentlig del eller där tillverkaren. beredarcn eller försäljaren av varan särskilt framhäver det textila inslaget.

' EGT nr C '_'. 8.I.1970. s. 41. : EGT nr C 10. 27.1.1970. s. 9.

För att uppnå syftet med de nationella bestämmelserna på området bör märkning vara obligatorisk.

Användningen av beskrivningar eller benämningar som ätnjuter särskild prestige bland användare och konsumenter bör underkastas vissa villkor.

På ett senare stadium kommer det att bli nödvändigt att fastställa metoder för provundersökningar av textilier och analysmetoder för att omöjliggöra alla invändningar mot de metoder som används. Det faktum att man provisoriskt behåller gällande nationella metoder hindrar emellertid inte att man tillämpar enhetliga regler.

Det vore inte tillrådligt att i ett särskilt direktiv för textilpro- dukter harmonisera samtliga bcstämmelser för sådana pro- dukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel I

Textilprodukter fär marknadsföras inom gemenskapen endast när sådana produkter följer bestämmelserna i detta direktiv. Detta gäller före eller under tillverkningsprocessen eller vid varje annat distributionssteg.

Artikel 2

1. I detta direktiv avses med textilprodukter: alla varor i obearbetat. halvbearbetat, bearbetat. halvförädlat. förädlat. halvkonfektionerateller konfektionerat tillstånd som uteslutan- de består av textila fibrer. oavsett vilket förfarande som använts för deras blandning eller sammansättning.

2. I detta direktiv avses med lexliljiber: en enhet materia som utmärks av att den är flexibel och tunn samt läng i förhållande till sin tjocklek. vilket gör den lämpad för textil användning.

aroma ? l

• Sida 32
•  Original

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 695

3. Följande artiklar skall behandlas som textilprodukter och skall falla under bestämmelserna i detta direktiv:

— Produkter som består av minst 80 viktprocent textilfibrer.

— Möbel-, paraply- och markistyg som består av minst 80 viktprocent textila inslag; även textila inslag i llerlag— rade golvbeläggningar. i madrasser och i eampingartiklar samt i värmande foder i fotbeklädnader, handskar. vantar och halvvantar. förutsatt att sådana delar eller foder utgör minst 80 viktprocent av hela artikeln.

— Textilier som ingår i andra produkter som en väsentlig del i de fall deras sammansättning deklareras.

Artikel 3

I. Namn och beskrivning på fibrer enligt artikel ?. återfinns i bilaga I. 2. Benämningamai bilaga I skall användas enbart för fibrer som motsvarar beskrivningen vid resp. benämning i tabellen i bilaga I.

3. Ingen av dessa benämningar får användas på någon annan fiber. vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn oavsett vilket språk som används.

4. Ordet "silke" får inte användas för att beteckna att en fiber till sin form eller sitt särskilda utförande är ett ändlöst lilament.

Artikel 4

1. Ingen textil produkt får beskrivas som 100 % "ren" (pure) eller "hel-" (all) om den inte består av ett och samma liber- slag; inget liknande ord får användas.

2. En textil produkt får innehålla upp till '.' viktprocent andra fibrer. förutsatt att denna kvantitet är befogad av tekniska skäl och inte är rutinmässigt iblandad. För kardgarnsvaror kan- tolercras en avvikelse på 5 %.

Artikel 5 I. En ullprodukt fär beskrivas som — "laine vierge" eller "laine de tonte" — "Schurwolle"

— "lana virgine" eller "luna di tosa"

— "scheerwol"

endast om den uteslutande består av fiber som tidigare aldrig ingått i en färdigvara och som tidigare varken genomgått någon annan än den för framställningen erforderliga spinn— och/eller filtningsprocessen eller någon fiberskadande be- handling eller användning.

2. Utan hinder av punkt 1 får beteckningen "ny uII" även användas på den i fiberblandningen ingående ullen om

a) all ull som ingår i blandningen uppfyller kraven i punkt 1. b) denna ull svarar för minst 25 % av blandningens hela vikt,

c) ifråga om grovkardad blandning. ullen är blandad med endast en annan fiber.

Hela den procentuella sammansättningen mäste anges i ovanstående fall.

3. En avvikelse berättigad av tekniska skäl i samband med tillverkningen skall inte överstiga 0.3 % fiberorenheter för produkter som beskrivs med något av uttrycken i punkt I och '.1. inklusive ullprodukter som genomgått en kardningsproeess.

Artikel 6

I. En textilprodukt där två eller flera fibrer ingår och där den ena står för minst 85 % av totalvikten, skall benämnas med

— den senare fibems namn följt av uppgift om viktprocenten. eller

—— den senare fibems namn följt av orden "minst 85 %". eller

— produktens fullständiga procentuella sammansättning.

2. En textil produkt som består av två eller flera fibrer, varav ingen ingar med så mycket som 85 % av totalvikten. skall namnges med beteckningarna på alla de viktigaste fibrerna och dessas viktprocent. följt av namnen på övriga ingående fibrer i fallande ordning efter vikt med eller utan angivande av deras viktprocent. Dock gäller följande:

a) Fibrer som var och en står för mindre än 10 % av en produkts totalvikt kan kollektivt betecknas med termen "övriga fibrer" följt av den totala viktprocenten.

b) Om namnet på en fiber som står för mindre än 10 % av en produkts totalvikt anges. skall produktens fullständiga procentuella sammansättning deklareras.

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

696 Europeiska gemenskapemas officiella tidning

3. Produkter med varp av ren bomull och vän av rent lin. där procentandelen lin är minst 40 % av totalvikten av den obehandlade (till ytan specificerade) vävnaden. får betecknas som "halvlinne" åtföljt av "varp av ren bomull - vält av rent

lin . 4. I fråga om textila produkter avsedda för en slutanvändare skall en avvikelse på 3 % tillåtas mellan den deklarerade och den verkliga viktprocentandelcn fibrer i förhållande till fibrernas totalvikt i den färdiga produkten i de procentuella blandningar som fastställs genom denna artikel. om inte

tillverkningsprocessen för en speciell produkt är sådan att en större avvikelse måste tolereras.

5. Beteckningarna "omarbetat material" eller "varor med obestämd sammansättning" får användas för sådana produkter vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas. oavsett beständsdelamas procentandelar efter vikt.

Artikel 7

Utöver avvikelserna angivna i artikel 4.2. artikel 5.4 och artikel 6.4 medges en ytterligare tolerans av 7 % uteslutande för synliga. urskiljbart! fibrer av rent dekorativ karaktär.

Arlikel 8

1. Textila produktcri detta direktivs mening skall förses med etikett eller märkas så snart de släpps ut på marknaden i produktions- eller kommersiellt syfte; denna etikettering eller märkning kan ersättas eller kompletteras med åtföljande affärshundlingar, när produkterna inte utbjuds till försäljning till slutanvändaren. eller när de levereras för att tillgodose en beställning från staten eller från annan offentligrättsligjuridisk person.

u ?. Namn. beskrivningar och specifikationerom fiberin— nehållet enligt artikel 3 - 6 och bilaga ?. skall klart och tydligt framgå av affärshandlingama. Detta krav skall göra det omöjligt att använda förkortningar i försäljningsavtal. på räkningar och fakturor; en mekaniserad processkod får emellertid användas. förutsatt att koden förklaras i handlingen ifråga.

b) Namn. beskrivningar och specifikationer om fiberin— nehållet enligt artikel 3 - 6 och bilaga 1 skall klart framgå i lättläslig och enhetlig trycks-til. när tex- tilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs till slutanvändare. Detta gäller i synnerhet för kataloger och annan reklam, för förpackningar, etiketter och märken.

Närmare beskrivningaroch upplysningar. utöver dem som faller under detta direktiv. skall presenteras separat. Denna bestämmelse gäller inte ett varumärke eller namn på ett företag. som kan stå omedelbart före eller efter de specificeringama. föreskrivna i detta direktiv. Om emellertid en textilprodukt utbjuds till försäljning eller säljs till en slutanvändare enligt punkt 2 a. och ett varumärke eller ett företagsnamn. vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn. innehåller ett av namnen som räknas upp i bilaga 1 eller ett namn som lätt kan förväxlas med detta, måste varumärket eller företagets namn omedelbart föregås eller följas av namn. beskrivning och specifikationer om fiberinnehållet enligt artikel 3 - 6 eller bilaga 1. tryckta med lättläsliga och tydliga bokstäver.

c) När textilprodukter uthjuds till försäljning eller säljs till en slutanvändare inom medlemsstaternas territo- rium får dessa kräva att även det egna språket används på de etiketter och märken som krävs enligt denna artikel.

d) Medlemsstaterna lär inte förbjuda användning av be- skrivningar eller specifikationer om olika produkters egenskaper utöver de som nämns i artikel 3 - 5. när sådana beskrivningar eller specifikationer överens- stämmer med god affärssed i det landet.

Artikel 9

1. Alla textilprodukter som består av två eller flera komva nenter med olika fiberinnehåll skall vara försedda med en etikett som anger fiberinnehållet i varje komponent. En sådan etikett skall inte vara obligatorisk för komponenter som ingår med mindre än 30 % av produktens totalvikt. exklusive fodret.

2. Två eller flera textilprodukter som har samma fiberinne- häll och normalt bildar en enhet behöver bara ha en etikett.

A rtikel [0

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 8 och 9 gäller följande:

a) I fråga om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 3 och som befinner sig i något av de stadier som nämns i artikel 2.1 behöver medlemsstaterna inte kräva någon etikett eller något märke med namn eller sammansättning. Bestämmelsema i artiklama 8 och 9 skall dock gälla när sådana produkter har en etikett eller märkning med namn eller sammansättning eller ett. varumärke eller namn på ett företag. som fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn. innehåller antingen en av benämningarna i bilaga 1 eller en benämning som lätt kan förväxlas med denna. 33

• Sida 34
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 697

b) Om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 4 är av samma typ och sammansättning kan de uthjudas lill försäljning gemensamt. försedda med samma etiketter med detaljerade upplysningar om sammansättning fastställda i detta direktiv.

Artikel I ]

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ingen infomation som ges när textilprodukter släpps ut på marknaden kan förväxlas med benämningarna och specifikationerna fastställda i detta direktiv.

A rtikel [2

1. De i artiklarna 5 och 6 angiVna procenttalen for I'threrna skall beräknas med användning av de i bilaga 2 nämnda och överenskomna fukttilläggen på tnrrvikten av respektive fiberslag.

2. Vid beräkning av procentsatsema for textilfibrer skall följande delar först borträknas:

a) Förstyvningar. förstärkningar, mellanfoder oeh mellanlägg av canvas, förbindelseträdar. syträdar, stadkanter. etiketter och märken, kantband, knappar och gamoringar som inte är beståndsdelar av varan. överdrag, tillbehör. dekora- liunsbesättningar. resårband och band samt, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 9, foder.

b) Bindevarp och -vält i liltar. binde— och fyllnadsvarp och vält i golvbeläggningar. möbeltyger och handkntttna tnattor.

c) Grundlagrcn i tyger med lugg och llerlagrade golvbelägg- ningar om dessa baksidor inte har samma fibersamman- sättning som luggen.

d) Fetter. bindemedel. förtyngningsmedel och andra textila appreturmedel samt färg- och tryckhjälpmedel och andra tcxtilbearbetningsprudukter.

3. Medlemsstaterna skall vidta alla niidvändiga åtgärder ftir att säkerställa att de detaljer som räknas upp i punkt 2 d inte finns med i mängder som kan Vilseleda konsumenten.

Artikel 13

Separata direktiv kommer att specificera de prov— och analys— metoder som skall användas av alla medlemsstater lör att bestämma fibersammansättningen i de produkter som omfattas av detta direktiv.

A rlt'kel [4

1. Ingen medlemsstat fär förbjuda eller hindra ttlsläppandet pä marknaden av textila produkter som lilljer bestämmelserna

i detta direktiv av orsaker som har samband med benämningar eller speeiftkationer av sammansättning.

'_'. Bestämmelsema i detta direktiv utesluter inte att man tillämpar gällande bestämmelser i de olika medlemsstaterna om skydd av industn'ell och kommersiell egendom, om tlppgilter beträffande ursprung, ursprungsmärkning och förhindrande av otillbörlig konkurrens.

A rlikel 15

Bestämmelserna i detta direktiv skall inte gälla textilprodukter S(lln

1. är avsedda för export till tredje land,

t.) lörs in i medlemsländerna i gemenskapen efter tullkontroll lör vidare transitering.

3. importeras från tredje land lör beredning inom markna- den.

4. läggs ut på entreprenad till personer som arbetar i hemmet eller till fristående företag som framställer produkter från tillhandahållet material utan att detta överlåts mot be— talning.

Artikel 16

l . Medlemsstaterna skall besluta om de åtgärder som är nöd- vändiga for att lölja detta direktiv inom 18 månader eller dagen for anmälan och skall genast underrätta kommmtssionen om detta.

2. Varje medlemsstat får bestämma att nationella bestämmel- ser som gäller innan nationella åtgärder vidtas för att lölja detta direktiv fortfarande får gälla under 24 månader efter det att sådana atgärder trätt i kraft för textilprodukter som inte uppfyller kraven i detta direktiv.

3. Medletnsstatema skall se till du till kommissionen liver- lämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstilt- ning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel [ 7

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 26 juli 1971. På rådets vägnar A. MORO Ordjörande

• Sida 35
•  Original

698

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Nr

1

h)

10

ll

13

13

14

IS

16

17

18

BUGA ]

FÖRTECKNING öven TEXTILFIBRER

alpacka. lama, kamel. kash- mir. mohair, angora, vicuna, jak, guanaco'. följt eller icke följt av ordet "ull" eller "här"

djur- eller hästhår, med eller utan medgivande av djurslag (t ex nöthär. vanligt gethår, hästhår)

bomull

kapock

äkta hampa

jute

abaca (Manillahampa)

alfa

kokosfiber

kenaf (Hibiscushampa)

acetat

Beskrivning fiber från fär- eller lammfällar (Ovis aries)

här från följande djur: alpaeka. lama, kamel, kash- mirget, angoraget, angorakanin. vicuna, jak, guanaco

här från olika djur, ej omnämnda under 1 eller 2

fiber som uteslutande utvunnits ur kokongcn från silkeavsöndrande insekter

fiber från bomullsplantans frökapslar (Games)-phim) fiber från insidan av kapockfrtikten (Ceiha penlandra) bastliber från stjälken på lin (Liniun iuilalissiinum) bastliber frän stjälken på hampa (Cannabis sativa)

bastftber frän stjälken på Cnrcliorits alituriits och Corclmrits L'tI/JJlllarlJ

.fiber från skyddsbladet på Musa iextilis

fiber från bladen på Slipa lenacissiina fiber från Cocos niiciferas' frukt

bastliber från stjälken på C_vtisus scapuriiu och/eller Spariiiim Jiincemn

bastliber från stjälken på Hibiscus cunnabinus

bastliber från stjälken på Bocluneria nivea och Boc/i- meria tenucissiina

fiber från bladen på Agave sim/una

cellulosaacetatliber i vilken mindre än 92 % men minst 74 % av hydroxylgruppema är acetylerade

fiber från metalliska salter i alginicsym

b.) Ut

• Sida 36
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3 Europeiska gemenskapemas officiella tidning 699 19 cupro regenererad eellulosafiber framtagen med hjälp av

(cuprammoniumrayon) euprammoniumproeessen

regenererad cellulosafiber framtagen genom processer som ger hög hållfasthet och hög elasticitet i vått tillstand. Dessa fibrer skall i vått tillstånd kunna stå emot en belastning av 22.5 k per tex. Vid denna belastning skall sträckningen inte överskrida lS %

21 proteinJ fiber från naturliga proteinsubstanser som regenere- rats och stabiliserats på kemisk väg

.... triaeetat eellulosaacetatfiber i vilken minst 92 % av hydrox- ylgruppema är acetylerade

23 viskosz regenererad eellulosafiber framtagen med hjälp av viskosprocessen for fintrådig och diskontinuerlig fiber

24 akryll fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar minst 85 % volymprocent i kedjan i det akrylonitriliska mönstret

klorfiber fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har mer än 50 volymprocent vinylenheter eller klori- ncrade vinylmonomeriska enheter

26 fluorfiber fiber bildad av linjära makromolekyler. gjorda av fiuorkarbonalifatiska monomerer

27 modakryl fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har mer än 50 % och mindre än 85 volymprocent av det akrylonilriliska mönstret

28 nylon) fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har den återkommande amid-funktionella gruppen

29 polyesterJ fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar minst 85 volymprocent i kedjan av en ester av en diol- och tereflalisk syra

30 polyeten fiber bildad av icke-substituerade alifatiska mättade liydrokarhoniska linjära makromolekyler IJ LA

31 polypropylen fiber bildad av en alifatisk mättad hydrokarbonlinjär makromolekyl där en kolatom av två har en metylsi— dokedja i isotaktisk dispostion och utan vidare sub- stitution

31 polykarbamid fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har den återkommande urea-funktionsgruppen

utgörs av poly(vinylalkohol) med olika nivåer av

33 polyuretan fiber bildad av linjära makromolekyler bestående av kedjor med den återkommande uretan-funktions- gruppen

34 fiber bildad av linjära makromolekyler vars kedja

acetalisation

• Sida 37
•  Original

700

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Beskrivning

fiber bildad av akrylonitril tcrpolymer, en klorinerad vinylmonomer och en tredje vinylmonomer av vilken ingen utgör så mycket som 50 % av totalvolymen

elastisk fiber som består av naturlig eller syntetisk polyisopren eller som består av en eller flera diener. polymerade med eller utan en eller fiera vinylmono- merer och som. när den sträcks till tre gånger sin ur- sprungliga längd och när den sedan släpps, snabbt och i stort sett äter—tar sin ursprungliga längd

elastisk fiber som består av minst 85 volymprocent segmenterad polyuretan och som, när den sträcks till tre gånger sin ursprungliga längd och när den sedan släpps, snabbt och i stort sett återtar sin ursprungliga längd

fiber gjord av glas

glas fiber

beteckning som motsvarar fibrer från diverse eller nya material som inte är material som fibrerna består medtagna på ovanstående lista av, t ex metall (metallisk. metalliserad). asbest. papper. följt eller icke följt av ordet "träd" eller "fiber"

När du giller blandinpr IV I'int d_iurHr mh mm från ri, eller laman..— ri. am.. ,men. imam-ting: lnhirxlu nam cui de utan. » 'lnrthålbåekhni'umr enligt magi 6.1 eller a:.

Unit en period IV fem lr efter lmiilln (In detta direktiv I'll fihem som faller order puih 23 (Viskan) även hfl-u "nyt-i" iir &I är frln mi filmnlel eller 'supelrlyon' ifrlp om indlön fiber. ord:! 'in'sku' HI linn till i fine fallen.

' om: man' i. underförstått.

37

• Sida 38
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 701

BILAGA .?

KONVENTIONELLA ÅTERVINNINGSIFAKTORl-IR ANVÄNDA FÖR ATT BERÄKNA riiiERvou'MEN 1 EN TEXTILPRODUKT

Bcnämnina

Fiber nr Procentsatser

1-2 Ull och djurhär: kammade fibrer 18,25 kardade fibrer 17.00 3 Djurhår: kammade fibrer 18.25 kardade fibrer 17.00 Hästhår: kammade fibrer 16.00 kardade fibrer 15.00 4 Silke 11.00 5 Bomull: staiidardfibrer 8.50 mereiserade fibrer 10.50 6 Kapock 10.90 7 Lin 12.00 8 Äkta hampa 12.00 9 Jute 17.00 10 Abaca 14.00 11 Alfa 14.00 12 Kokosfiber 13.00 13 Ginst 14.00 14 Kenaf 17.00 15 Rami (blekt fiber) 3.50 16 Sisal 14.00 17 Acetat 19.00 18 Alginat 20.00 19 Cupro 13.00 20 Modal 13.00 21 Protein 17.00 22 Triacetat 7.00 23 Viskos 13.00 24 Akryl 2.00 25 Klorofiber 2.00 26 Fluorofiber 0.00 27 Modakryl 2.00 28 Polyamid (6—6): stapelfiber 6.25 filament 5.75

• Sida 39
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

702 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Beiiämnin Procentsatser

28 Polyamid 6:

stapelfiber 6.25 filament 5.75

Polyamid 11:

stapelfiber 3.50 filament 3.50 29 Polyester:

stapelfiber 1.50 filament 3.00 30 Polyetylen 1.50 31 Polypropylen 2.00 32 Polykaibamid 2.00 33 Pnlyuretan:

stapelfiber 3.50 filament 3.00 34 Viiiylal 5.00 35 Trivinyl 3.00 36 Elastodien 1.00 37 Elastan 1.50

38 Glasfiber: filament med en diameter över 5 mikron 2.00 filament med en diameter på 5 mikron eller mindre 3.00

39 Metallfiber 2.00 Metalliserad fiber 2 .00 Asbest 2 .00

Pa

39

• Sida 40
•  Original

IJ

OP”>'P*.*"PP*

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 703 BILAGA 3 PRODUKTER FÖR VILKA iNTE KAN FÖRESKRIVAS ETiKETTERiNG ELLER MARKNING

(Artikel 10 a)

ärmhållare

klockannband av textila material etiketter och emblem

vadderade grytlappar av textila material tehuvar

ka l'fehuvar

ärmskydd

muffar. ej av plyscli

konstgjorda blommor

nåldynor

. målad kanvasduk . vävda tyger för stoffering och mellanlägg

. filtar

gamla. omgjorda textilprodukter där detta särskilt anges

. dainasker

iiid ustritextilier

. emballage. inte nytt och sålt som sådant

. filihauar

. mjuka behållare/kärl utan bottenplatta och sadetumkcri av textilt material

reseeff'ekter av textila material

. liandbrnderier . glidbam spännen i kjollinningar

. knappar och spännen. Överklädda med textila material

bokomslag i textila material

. leksaker . textila delar av fotbeklädnader utom värmande foder

. smådukar som har flera beståndsdelar och en yta som inte överstiger 500 cm2

• Sida 41
•  Original

704 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

BILAGA 4

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

PRODUKTER FÖR VILKA EN GEMENSAM ETIKETTERING ELLER MÄRKNING

!J

29.09.4939."

10. 11.

13. 14.

KAN ANVANDAS (Artikel 10 h)

skurtrasor

dammtrasor

kantband och gameringar garneringsband, spetskragar o.dyl. skärp

hängslen

strumpeband

sko- och kängsnören

band

resarband

nya förpackningar. sålda som sådana paketsnören

bordstabletter

näsdukar

41

• Sida 42
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

20.1.75 Europeiska gemenskapernas ol'liciella tidning Nr L 14/15

375L0036/S

RÅDETS DlREKTIV av den 17 december 1974

sotn kompletterar direktiv 71I3tl7/EEG om tillniirmning av medlemsstaternas lagstiftning om benänmingar på textilier

t75/36iEEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETI'A DlREKTlV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens liirslag.

med beaktande av Europaparlamentets yttrandel,

med beaktande av Ekunnniiska och sociala knnunitténs yttrande). och

med beaktande av Följande:

Artikel 5.1 av rådets direktiv 7l/307/EEG3 av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier maste kompletteras genom tillägg av den danska motsvarigheten till termerna i den punkten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel ! En sjätte strecksats skall läggas till artikel 5.1 i direktiv 71/307/EEG:

"— friskklippct uld".

Al'likt'l 2 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 17 december l974.

På råde/s vägnar M. DURAFOUR Ordförande

* EGT nr c 93. 7.8.1974. s. 36. 1 EGT nr c 125. 16.10.1974. s. 52. 42 —' EGT nr L 185. 16.8.1971. s. 16.

• Sida 43
•  Original

383L0623/S

Nr L 353/8 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3 15.12.2514

RÅDETS DIREKTIV av den 25 november 1983

om ändring av direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier

(83/623/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag'. med beaktande av Europaparlamentets yttrande:.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrandel. och

med beaktande av följande:

Vissa bestämmelser i direktiv 7l/307/EEG' har gett upphov till skillnader i tolkning och tillämpning i medlemsstaterna till forfång för textilvarors fria rörlighet och for konsumentin— formation i direktivets mening. Dessa bestämmelser måste därför ändras eller kompletteras och all bristande överensstäm- melse i terminologin i direktivets olika språkversioner måste avlägsnas.

Termen "textilfiber" maste utvidgas till att omfatta remsor. flata eller rörformade. med en uppskattad bredd av 5 mm eller smalare. som skärs ut från folier som tillverkas genom

' EGT nr C 63. 13.3.1980. s. 3. 2 EGT nr C 197. 4.8.1980. s. 66. 3 EGT nr C 230. 8.9.1980. s. 22. ' EGT nr L 185, 16.8.1971. s. 16.

strängsprutning av de polymerer som räknas upp under punkt 17—36 och 39 i bilaga 1. och därefter dras ut på längden.

Den avvikelse gällande "övriga fibrer" som redan har fast- ställts för oblandade produkter måste också tillämpas på blandningar.

1 de fall där det är tekniskt svårt att ange en produkts sam- mansättning vid tillverkningstillfället. kan de fibrer man då vet ingär anges på etiketten. förutsatt att de svarar för en viss procentsats av den färdiga produkten.

För att undvika de skillnaderi tillämpningen som har uppstått i detta sammanhang inom gemenskapen, är det lämpligt att i detalj ange metoderna För märkning av vissa textilprodukter som har två eller flera beståndsdelar. Det är också lämpligt att ange de beståndsdelar i textilprodukter som man kan bortse från när det gäller märkning och analys.

Textilprodukter som endast behöver ha en gemensam märk- ning och sädana som säljs metervis eller i avklippta längder. maste saluföras på ett sådant sätt att konsumenten kan få fullständig information om vad som står på ytterförpackningen eller på rullen. Det ankommer på medlemsstaterna att be- ståmma vilka åtgärder som skall beslutas för att detta syfte

k II & . s ” "pp" s sto-rowsmo

43

• Sida 44
•  Original

383 L0623/S

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

15.12.83 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 353/9

När direktiv 7 l /307/EEG antogs föreskrev rådet att direktivets bilaga 3 och 4 skulle kunna ändras. Dessa bilagor bör därför ändras med hänsyn till den speciella beskaffenheten hos de produkter som omnämns där. Andra produkter som undantas från märkning. särskilt engängsartiklar eller artiklar som bara behöver en gemensam märkning. skall läggas till.

De bestämmelser som är nödvändiga för fastställandet av analysmetoder och dessas anpassning till den tekniska ut- vecklingen. är genomförandebestämmelser av rent teknisk ' natur. I samband med dessa bestämmelser och de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa direktivets bilaga I och 2 till den tekniska utvecklingen. bör det förfarande som tidigare fastställts i artikel 6 i direktiv 72/276/EEG' tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel [

Direktiv 71/307/EEG ändras på följande sätt:

1. I artikel 2 skall punkt 2 ersättas med följande:

"2. I detta direktiv används lexliljiher med de betydel- ser sorn här anges:

— en enhet materia som utmärks av att den är flexibel och tunn samt lång i förhållande till den maximala genomskärningen. vilket gör den lämpad för textil användning.

— elastiska remsor. flata eller rörformade, där den uppskattade bredden inte överstiger 5 mm. in— klusive remsor som skärs till av bredare remsor eller folier. framställda av substanser som används för tillverkningen av de fibrer som räknas upp under punkt I7—39 i bilaga I och som lämpar sig för textil användning. Med den uppskattade bred-' den avses bredden på remsan eller bandet när den/det viks. stryks ut. pressas ihop eller vrids eller. när bredden varierar. genomsnittsbredden."

IJ [ artikel 6 skall punkt 2. 4 och 5 ersättas med följande:

"2. En textilprodukt som består av två eller fiera fibrer. varav ingen ingär med så mycket som 85 % av totalvik- ten. skall anges med namn och viktprocent for åtmin- stone två av de viktigaste fibrcma. följt av namnen

' EGT nr L 173. 31.7.I972.s.1.

på övriga ingående fibrer i fallande ordning efter vikt med eller utan angivande av viktprocent. Dock gäller att

a) fibrer, som var och en står tör mindre än 10 % av en produkts totalvikt kollektivt kan betecknas med termen "övriga fibrer" följt av den totala viktpro- centen

h) om namnet på en fiber som står för mindre än 10% av en produkts totalvikt anges. produktens fullstän- diga procentuella sammansättning skall deklareras. "

"4. [fråga om textilprodukter avsedda för en konsument med de procentsatser som anges i punkt I. 2. 3 och 5 i denna artikel gäller följande:

&) Främmande fibrer skall godtas med upptill 2 % av textilproduktens totalvikt. förutsatt att denna kvanti- tet är berättigad av tekniska skäl och inte blandats in rutinmässigt. Denna avvikelse skall ökas till 5 % för produkter som har genomgått en kardningspro- cess och skall inte påverka den avvikelse som anges i artikel 5.3.

b) En avvikelse om 3 % skall tillåtas mellan de dekla- rerade procentsatsema fibrer och de procentsatser man får fram vid en analys i förhållande till total- vikten fihrer angiven på etiketten. En sådan av- vikelse skall också gälla sådana fibrer som enligt punkt 2 uppräknas i fallande ordning efter vikt utan angivande av procentsats. Denna avvikelse skall också gälla artikel 5.2 b.

Vid en analys skall dessa avvikelser beräknas separat. När man utgår från avvikelsen enligt a. skall den totalvikt man skall ta hänsyn till vid beräkningen av avvikelsen enligt b vara totalvikten för fibrerna i den färdiga produkten minus—vikten på alla främmande fibrer som påträffas.

Det skall vara tillåtet med avvikelser enligt a och b endast om någon främmande fiber. som påträffas vid en analys där man utgår från avvikelsen enligt a. visar sig vara av samma kemiska typ som en eller flera av de fibrer som anges på etiketten.

Endast i undantags fall och om tillverkaren anger godtag- bara skäl. kan för speciella produkter där till— verkningsprocessen kräver detta. större avvikelser än

• Sida 45
•  Original

Nr L 353/10

383L0623/S

de som anges under a och b vara tillåtna i de fall produkten kontrolleras enligt artikel 13.1. Medlemssta- terna skall omedelbart underrätta kommissionen om detta.

5. Beteckningarna "blandade fibrer" eller "ospecifice- rad sammansättning" tär användas för alla produkter vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas vid tillverkningstillfa'llet."

Artikel 7 skall ersättas med följande: "Artikel 7

Utan att det påverkar tillämpningen av avvikelserna enligt artikel 4.2. 5.3 och 6.4 behöver i fiberdek- larationen enligt artikel 4 och 6 inte anges synliga. urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär. som inte utgör rner än 7 % av den färdiga produktens vikt. Detsamma skall gälla för fibrer (t.ex. metalliska fibrer) som har blandats in för att uppnå en antistatisk effekt och som inte överstiger '.7 % av den färdiga produktens totalvikt. Vad gäller de produkter som omnämns i artikel 6.3, skall sådana procentsatser inte beräknas efter-materialets vikt utan efter vikten på varpen och väflen var för sig."

Följande stycke skall läggas till i artikel 8.2 c:

"När det gäller spolar. trädrullar. gamhärvor, nystan eller andra sömnads-. lagnings- och brodergameri små kvantiteter. skall den möjlighet som anges i föregående stycke tillämpas av medlemsstaterna endast vid gemen- sam märkning pa förpackningar eller i skyltningar. Utan att de fall som täcks av punkt l8 i bilaga 4 påverkas kan enskilda artiklar märkas med valfritt gemenskapsspräk."

Artikel 9 skall kompletteras med liiljande punkt 3:

"3. Utan att det päverkartillärnpningen av bestämmel- serna i artikel 12 skall Etijande gälla:

a) Fibersammansättningen i följande korsettartiklar anges genom en materialbeskrivning av hela pro- dukten eller för de delar som räknas upp nedan. antingen i sin helhet eller separat:

— för bysthallare: kupomas och bakstyckets inre och yttre tyg,

— for korsetter: framstycket. bakstycket och sid- styckenas styva delar.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

b)

d)

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3 15.12.33

— för korseletter: kupornas inre och yttre tyg, fram- och bakstyckenas styva delar och sidosv tyekena.

Fibersammansättningen i andra korsettartiklarän de som räknas upp i Föregående stycke skall anges genom en materialbeskrivning av hela produkten eller lör dess olika delar. antingen i sin helhet eller separat. Sådan märkning skall inte vara obligatorisk för delar som svarar for 10 % eller mindre av produktens totalvikt.

Den separata märkningen av de olika delarna av en korsettartikel enligt ovan skall vara sådan att konsumenten lätt kan förstå vilken produktdel informationen på etiketten avser.

Fibersammansättningen i etsningstryckta textilpro- dukter skall redovisas lör produkten i dess helhet och får anges genom separata materialbeskrivningar dels av bastyget. dels av de etsningstryckta delarna. Dessa komponenter måste namnges.

Fibersammansättningen i broderade textilier skall redovisas för produkten i dess helhet och kan anges genom separata malerialbeskrivningar av bottenty- get. respektive brodergamet. Dessa komponenter mäste namnges. Om de broderade delarna täcker mindre än 10 % av produktytan behöver bara bottentygets sammansättning deklareras.

Fibersammansättningen i gamer. som består av en kärna omspunnen med olika fibrer och som saluförs på detta sätt till konsumenten. skall anges lör produkten i dess helhet. Den får även anges genom separata materialbeskrivningar av den inre delen och höljet. varvid dessa båda beståndsdelar uttryck- ligen måste nämnas.

Fibersammansättningen i sammet och plysch eller i textilier som liknar sammet eller plysch skall anges för produkten i dess helhet. När produkten består av en tydlig baksida och en framsida av olika fibrer lär sammansättningen anges separat för dessa båda biståndsdelar som uttryckligen mäste nämnas.

45

• Sida 46
•  Original

15.12.83

383 L0623/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3 Nr L 353/11

6.

f) Sammansättningen av golvbeläggningaroch mattor. vilkas undersida eeh ovansida består av olika sorters fibrer, behöver anges endast för ovansidan som uttryckligen skall nämnas.

Artikel IO ändras på följande sätt: — ] punkt 1 skall ett nytt stycke. c, läggas till:

"c) Sammansättningen av textilprodukter som säljs i metervara behöver endast anges på den saltl— forda tyglängden eller rullen.".

— Följande punkt '.' skall läggas till:

"Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga atgär- der för att se till att produkterna under b och e i punkt 1 saluförs på sådant sätt att konsumenten kan få fullständig information om sammansättningen av dessa produkter."

Artikel 12 skall ersättas med följande: "Ani/(t'! 12

Vid tillämpningen av artikel 8.1 och de övriga bestäm- melserna i detta direktiv gällande märkningen av tex— tilprodukter skall procentsatscma för fibrer enligt artikel 4, S och 6 bestämmas utan hänsyn till produkterna i punkt 1, 2 och 3 nedan:

l. För alla textilprodukter:

icke-textila delar. stadkantcr, etiketter och märk- ningar. kantband och garnering-ar som inte är en väsentlig del av produkten, knappar och spännen överklädda med textilt material, tillbehör, dekora— tioner, band som inte är elastiska, elastisk tråd och rcsärband anbringade på speciella och avgränsade- ställen pä produkten samt synliga, urskiljbara och rent dekorativa eller antistatiska fibrer som är underkastade bestämmelserna i artikel 7.

|)

a) För golvbeläggningar och mattor: alla delar bortsett från slitytan.

b) För rnöbcltyger: binde- och fyllnadsvarp ucn d:o väft som inte ingår i slitytan.

För draperier och gardiner' binde— och fyll- nadsvarp och d:o väll som inte ingår i tygets rätsida.

c) För övriga textilprodukter: lörstyvningar eller tyg som tjänar som underlag, mellanlägg och förstärkning, mellanfoder och canvasstoffe- ring, sytråd och förbindelseträd, om de inte ersätter varpen och/eller vä Ren i tyget, vadde- ringar som inte fyller någon isolerande funk- tion och, om inte annat följer av artikel 9.1, foder.

För denna bestämmelse gäller att

— materialet i textilprodukter som tjänar som underlag lör rätsidan, särskilt i filtar och dubbelvävda tyger och baksidan pa sammet och plysch och besläktade pro- dukter, inte skall betraktas som underlag som skall avlägsnas,

— "förstyvningar och förstärkningar" är de gamer eller tyger som anbringas på speciella och avgränsade ställen på tex— tilprodukter för att förstärka dem eller göra dem styva eller tjocka.

3. Fcttsubstanser, bindemedel, fortyngningsmedeloL'h andra appretyrmedel. impregneringsmedel, hjälp- medel vid inlärgning och tryckning och andra medel för beltandling av textilprodukter. l avsaknad av gemenskapsbestämmelser skall medlemsstatcma vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att dessa medel inte- ingäri mängder som kan vilseleda konsumenten."

Artikel l3 skall ersättas med följande: "Artikel 13

l. Kontrollen för att utröna om tcxtilprodukternas sammansättning stämmer med den information som lämnas enligt detta direktiv skall ske med de analysme- toder som finns i de direktiv som anges i punkt 2 nedan.

Vid kontrollförfarandet skall procentsatsen fibrer i anikel 4. 5 och 6 bestämmas genom att på varje fibers vattenfria massa tillämpa respektive överenskomna tolerans. angiven i bilaga 2 sedan man först avlägsnat de delar som anges i artikel lll-3.

2. De metoder för stickprov och analys som skall användas i medlemsstaterna för att bestämma fibersam— mansättningen i produkter som faller under detta direk—

• Sida 47
•  Original

Prop. 1992/93:33

383L0623/S Bilaga 3 Nr L 353/12 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15.12.83 tiv kommer att anges i detalj genom särdirektiv." "bastl'tbrer frän stjälken pä Corchorus olitorius och

Corchorus capsularis. Vid detta direktivs tillämpning

9. Följande artikel lSa skall införas-. "Arlikel l5a

[. Tilläggen till bilaga 1 och tilläggen och ändringarna i bilaga 2 till detta direktiv, som är nödvändiga för att anpassa dessa bilagor till den tekniska utvecklingen, skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 6 i direktiv 72/276/EEG', senast ändrat genom direktiv 81/75/EEGI.

'_'. De nya metoderna för kvantitativ analys av binära och ternära blandningar förutom dctn man refererar till i direktiv 72/276/EEG och 73/44/EEG' skall också bestämmas med hjälp av ovanstående förfarande.

3. Den kommitté man hänvisartill i artikel 5 i direktiv 72/276/EEG skall heta "Kommittén för direktiv om benämningen och märkningen av textilier".

10. Bilaga 1 ändras på följande sätt:

a) Följande ändringar skall införas:

[och 2: En fotnotshänvisning "1" skall införas efter texten som hänför sig till dessa beteckninguri den andra kolumnen tried rubriken "Beteckning".

IJ Fotnotshänvisningen " l", som liir närva- rande'stär efter ordet "guanaco" i andra kolumnen med rubriken "Beteckning", skall utgå.

Under rubriken "Beskrivning" skall ordet "ntohair" ersättas med följande:

— | den franska texten med "chevre an-

gora".

— | den italienska texten med "capra angora". — I den tyska texten med "Angorazie- ge".

l den danska texten skall ordet "angora- ged" läggas till efter ordet "Kashmirged".

I den holländska texten skall ordet "mo- hair" utgå.

9 jule:

BeskriVningen av tibern skall ersättas med följande: 47

• Sida 48
•  Original

383 L0623/S

15.12.83 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

Nr L 353/13

skall bastlibrcr från stjälken på följande arter behandlas på samma sätt som jute: Hibiscus eannabinus, Hibiscus sah- darifla. Abultilon avicennae. Urena lobata. Urena sinuata".

14 kenq/f'

Utgår.

20 modal:

Beskrivningen av libem skall ersättas med Följande:

"en liber av regenererad cellulosa som har hög elastici- tet i vått tillstånd. Hållfastheten (BC) i konditioneratprnv- ningstillständ och den dragkraft (BM) som krävs liir att åstadkomma en förlängning om 5 % i vått tillstånd är:

BC (CN) 2 13,/? + 2T B,, (CN) z os./T

MWOmsnittliga linjära tätheten i decitex". 'EGT nr L 173. 31.7.1972. 5. l. äåwmbn; 4.3.1981. s. 23. ) EGT nr L 83. 30.3.1973. s. [. Beskrivningen av libem skall ersättas med liiljande:

"liber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har mer än 50 % massa av klorinerad vinyl eller klnrinerad vinylitlcnmtmnmetriska enheter".

28 nylon:

Beteckningen skall vara "polyamid" eller "nylon".

32 palt'karhamid: Beskrivningen av libem skall ersättas med Följande:

"Fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan har den återkommande ureylen (NH-CO-NH) funktio- nella gruppen".

37 elastan:

| den holländska texten skall namnet ändras till "Elas- taan".

b) Fotnot 1 skall lyda som följer:

"' Beteckningen "ull" i nr l i denna bilaga tär också användas För att beteckna en blandning av lihrcr från får- eller lamml'allar samt håren som räknas upp i tredje kolumnen för nr 2. Denna bestämmelse är tillämplig på de textilprodukter som räknas upp i artikel 4 och 5 och på dem som omnämns i artikel 6. Förutsatt att de senare till en del är sammansatta av l'tbrema under nr l och '.'."

• Sida 49
•  Original

Nr L 353/14

383L0623/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3 15.12.83

6)

Fotnotshänvisningcn och fotnot : skall utgå.

Fotnotshänvisningen och fotnot 3 som finns i vissa språkversioner ändras till ""2.

11. Bilaga ?. ändras på löljande sätt:

a)

b)

Rubriken skall lyda:

"TILLÅTNA AVVIKELSER FÖR ATT..."

Följande ändringar skall göras:

nr 14:

nr 28:

nr 29:

nr 37:

skall utgå.

orden "polyamid (6—6)". "polyamid 6" och "polyamid 11" skall alltid följas av orden "eller nylon".

procentsatsen lör polyestertilament skall fastställas till "1.50" istället för "3.00".

i andra kolumnen i den holländska texten skall namnet på libem ändras till "Ela— sman".

12. Bilaga 3 ändras på löljande sätt:

a)

b)

Följande ändringar skall göras:

nr 3:

nr 12:

nr 16:

nr 21:

skall på tyska lyda "Etiketten und Ab- zcichen" och på italienska "Etichette e contrassegni".

skall lyda "tyg som tjänar som underlag samt lörstyvningar".

skall utgå.

skall lyda "färdiga och icke färdiga hand— broderade väggprydnaderoch material lör framställning av dessa. inklusive broder- gam som säljs separat från stramaljen och som saluförs enbart för att användas till sådana väggprydnader".

skall på holländska lyda "knopen en ge-- spen met stol bekleed" och på tyska "mit Textillen äberLogene Knöpfe und Schnal- len".

Följande skall läggas till:

"nr 36: Bcgravningsartiklar.

nr 37: Engångsartiklar med undantag lör vadd av cellulosamaterial.

För detta direktivs ändamål skall textilar- tiklar betraktas som engångsartiklar. om de är avsedda för engångsbruk eller för en begränsad tid. och om deras normala

4 Riksdagen 1992/93. ] saml. Nr 33

13.

nr 38:

nr 39:

nr 40:

nr 41:

nr 42:

nr 43:

nr 44:

användning utesluter varje återställande lör senare användning för samma eller liknande ändamål.

Textilartiklar som är underkastade regler— na i den europeiska farmakopén och som omfattas av en hänvisning till dessa reg- ler. bandage av icke—engångstyp lör med- icinskt och ortopediskt bruk samt ortope- diska artiklar i allmänhet.

Tcxtilartiklar. inklusive tågvirke. rep och snören (om inte annat följer av nr 12 i bilaga 4). som normalt är avsedda

&) att användas som delar av utrustning vid tillverkning och beredning av varor.

b) att införlivas med maskiner. med in- stallationer (t.ex. lör uppvärmning. luftkonditionering eller belysning). med hushållsapparater och andra liknande apparater. med fordon och andra transportmedel eller lör att driva. underhålla och utrusta desam- ma, med undantag för presenningar och motorfordonstillbehör av textilt material som säljs separat från fordo- net.

Textilartiklar lör skydd- och säkerhetsän— damål som t.ex. säkerhetsbälten. fallskär— mar. llytvästar, fallskärmar lör nödsitua- tioner. brandbekämpningsapparater.skott- säkra västar och särskilda skyddskläder (t.ex. lör skydd mot eld. kemiska sub- stanser eller andra säkerhetsrisker).

Uppblåsbara tält o.dyl. (t.ex. sponhallar. utställnings- eller lagerlokaler). liirutsatt att infomation om prestanda och teknisk specifikation lör dessa artiklar lämnas.

Segel. Klädesplagg lör djur.

Flaggor och standar."

Bilaga 4 ändras på följande sätt:

a) Rubriken skall lyda:

"PRODUKTER FÖR VlLKA ENDAST EN GEMEN- SAM ETIKE'ITELLER MÄRKNING ÄR OBLIGATO- RISK

(Artikel 10.1 b)". 49

• Sida 50
•  Original

383L0623/S

15.12.83 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3 Nr L 353/15

b) Nr 12 skall lyda: "paketsnören och tvinnat garn för jordbruksändamäl. snören. tågvirke och rep lör- utom de som omfattas av nr 39 i bilaga 3 "'.

c) Följande skall läggas till: "nr 15: Nät för härknutar och här. nr 16: Slipsar och flugor för barn. nr 17: Haklappar. tvättvantar och tviittlappar.

nr 18: Sömnads-. stopp- och brodergamer som säljs i små kvantiteter (1 gram eller min- dre) i detaljhandeln.

nr 19: Band for gardiner och rullgardiner och jalusier."

d) Följande fotnot 1 skall läggas till:

"' För de produkter som omfattas av detta num- mer och som säljs i tillskuma längder skall den gemensamma märkningen vara den som gäller för rullen i dess helhet. Ttlgvirke och rep som faller ttnder denna punkt innefattar sådant som används inom bergklättrings- och vattensporterna."

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall ittom 24 månader eller dagen för anmälan anta. offentliggöra och tillämpa de bestämmelser som

är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall tilläta utsläppande! på marknaden av textilprodukter som uppfyller kraven i direktiv 71/307/EEG men som ännu inte är märkta i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv under 42 månader efter dagen för anmälan av detta direktiv.

3. Mcdlemsstatcma skall se till att till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel .?

Detta direktiv riktar sig till medlemsstatema.

Utfärdat i Bryssel den 25 november 1983. På råde/s vägnar

G. MORAlTlS Ordeirarule

• Sida 51
•  Original

387L0140/S

Nr L 56/24

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3 26.187

KOMMISSIONENS DIREKTIV av den 6 februari 1987

om ändring av bilaga 2 till rådets direktiv 7l/JO7/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier

(87/140/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

med beaktande av rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstatemas lagstillning nm benämningar pa textilier'. senast ändrat genom direktiv 83/623/EEGÄ särskilt artikel 15a. 1 i detta, och

med beaktande av löljande:

Bilaga 2 till direktiv 71/307/EEG. som bestämmer den godtagna toleransen för varje tibers torrvikt vid analysunder- sökningen av fiberinnehållet i textilprodukter angeri punkt l-2 oelt 3 två olika. gndtagna toleransviirdcn liir beräkning av sammansättningen av kardade eller kammade librer som innehåller till och/eller djurhår. Laboratorier katt inte alltid avgöra om en produkt är kardad eller kammad. och li'iljaktli- gen kan motstridiga resultat uppnås när man tillämpar denna bestämmelse vid kontroller av likfonnigheten av textilproduk- ter i gemenskapen. Laboratorier bör därl'dr fä rätt att tillämpa ett enda godtagct tnleransvärde i tveksamma fall.

Beträffande punkt 28 i ovannämnda bilaga behöver man inte skilja mellan de olika typerna polyamid eller nylon. och därför bör de godtagna toleransvärdena lör dessa samordnas.

Ordet "filament" i punkt 38 (glasfiber) bör utgå då denna liber "GKS-'t kan finnas i icke ändlös form.

' EGT nr L 185. 16.8.1971. s. 16. 1 EGT nr L 353. l5.l2.l983. s. 8.

Bestämmelsema i detta direktiv överensstämmer med den uppfattning som Kommittén för direktiv om benämningar på textilier och deras märkning har.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1

Punkt l-2. 3. 28 och 38 i bilaga 2 till direktiv 7I/307/EEG ändras härmed i enlighet med bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

l. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga liir att [Tilla detta direktiv senast den I septem- ber l988 och skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. S.t snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna iiven underrätta kommissionen i så god tid att den kan avge sitt utlåtande om alla förslag till lagar och andra lörfattningar som de avser att anta inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstatema.

Utfärdat i Bryssel den 6 februari 1987. För kmnerJin/ten Grigoris VARFIS

Ledamot av kommissionen

SLIPFLIG

• Sida 52
•  Original

26.187

387L0l40/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 3

Nr L 56/25

BILA GA

]. Nedanstående punkter ändras på Filjande sätt:

I—20eh3:

28:

38:

En fotnotsreferens ""' skall sättas in efter siffran 17.00 mittemot kardade fibrer under rubrikerna "Ull oeh djurhär" och "Djurhär". Texten i spalterna med rubriken "Fibrer" och "Procentsatser" skall lyda: "Polyamid eller nylon:

ieke ändlös liber 6.25 filament 5 ,75

Texten i spalterna "Fibrer" och "Proeentsatser" skall lyda som följer:

"Glasftber: Med en genomsnittlig diameter av (iver 5 pm 2.00 med en genomsnittlig diameter av 5 pm eller mindre 3.00".

:. Fotnot ' skall lyda:

Den godtagna toleransen om l7.00 % skall även tillämpas när det är omöjligt att utröna huruvida en textilprodukt som mnehäller tlll och/eller d_iurhär är kammad eller kardad."

'Jl lx)

• Sida 53
•  Original

Europeiska gemenskapemas officiella tidning 749

372L02 76/5

31.7.72 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L [73/1

RÅDETS DIREKTIV av den 17 juli 1972

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar

(72/276/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RAD HAR ANTAGIT DE'ITA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag. och med beaktande av följande:

Rädcts direktiv av den 26 juli 1971' om tillnännning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier fastställer bestämmelser om märkning som grundar sig på textilvarors fibersammansättning.

De metoder som används vid officiella provningar i med- leistatema lör att bestämma fibersammansättningen liir textilvaror bör vara enhetliga både vad beträffar förbehand- lingen av provet och den kvantitativa analysen.

Artikel 13 i ovannämnda direktiv löreskriver att den provtag- ning och de analysmetoder som skall användas i medlemssta— terna för att bestämma fibersammansättningen i varor skall anges i särdirektiv.

Inledningsvis bör metoder lör provning av vissa binära textilliberblandningar fastställas. Dessa bör löljas av direktiv som anger metoder för blandningar där mer än två fibrer ingår eller för fibrer med samma kemiska sammansättning (särskilt mikroskopisk analys).

Den tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att med täta mellanrum anpassa de tekniska specifikationer som detinieras i särdirektiven om metoder för analys av textilier. För att underlätta genomförandet av de åtgärder som krävs för detta

' EGT nr L 185. 16.8.1971, s. 16.

bör ett Rirfarande fastställas som upprättar ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. Detta bör ske i en kommitté lör anpassning av metoder för analys av textilier till den tekniska utvecklingen.

I fråga om binära blandningar för vilka det inte finns någon enhetlig analysmetod på gemenskapsnivå. får det laboratorium som ansvarar lör provningen bestämma sammansättningen av sådana blandningar. De får därvid använda någon vedertagen metod och ange resultateti analysrapporten samt hur tillförlit— lig den använda metoden är i den mån detta är känt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1

Detta direktiv gäller metoder för kvantitativ analys av vissa binära textilliberblandningar. inklusive framtagning av analysprov och provkroppar.

Artikel 2

Analys/nav avser ett med hänsyn till analysen lämpligt stort prov, som tas ut från laboratorieprovet. som in sin tur tagits ut från ett varuparti lör analys.

Prov/trapp avser den del av analysprovct som behövs lör ett enskilt provningsresultat.

Artikel 3

Medlemsstatema skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att i enlighet med direktivet av den 26 juli 1971 säkerställa att bestämmelserna i bilaga 1 och 2 om metoder lör den kvantita- tiva analysen av vissa binära blandningar. inklusive fram— tagningen av analysprov och provkroppar. tillämpas vid alla officiella provningar for att bestämma sammansättningen av de textilvaror som släpps ut på marknaden.

SLUTLIG

53

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

750 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Artikel 4

Det laboratorium som ansvarar för provningen av binära blandningar för vilka det inte finns någon enhetlig analysme- tod på gemenskapsnivå skall bestämma sammansättningen av sådana blandningar genom att använda en vedertagen metod och ange resultatet i analysrapporten och hur tillförlitlig den använda metoden är i den mån detta är känt.

Artikel 5

1. Härmed inrättas en kommitté för anpassning av metoder för analys av textilier till den tekniska utvecklingen (nedan kallad 'kommittén'). Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

3. Anpassning av metoderna för kvantitativ analys till den tekniska utvecklingen enligt bestämmelserna i bilaga 2 skall ske i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.

Artikel 6

1. När det förfarande skall tillämpas som anges i denna artikel skall ärendet hänskjutas till kommittén av ordföranden, antingen på hans eget initiativ eller på begäran av en före- trädarc för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall till kommittén lämna ett förslag om åtgärder som skall beslutas. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brädskandeärendet är. Kommitténs beslut skall fattas med en majoritet av tolv röster. varvid med- lemsstaternas röster skall vägas enligt artikel 148.'.7 i för- draget.

Ordföranden fär inte rösta.

3. a) Kommissionen skall anta förslaget. om det har tillstyrkts av kommittén.

b) Om förslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller om den inte avger något yttrande, skall kommissio- nen utan dröjsmål föreslå rådet åtgärder. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet.

c) Om rådet inte fattar beslut inom tre månader efter det att Eirslaget har lämnats. skall kommissionen besluta att de föreslagna åtgärdema skall vidtas.

Artikel 7

1. Medlemsstaterna skall sätta i kralt de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom arton månader eller dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis- sionen om detta.

2. Medlemsstatema skall se till att texterna till centrala

bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv överlämnas till kom— missionen.

Artikel 8 Detta direktiv riktar sig till medlemsstatema.

Utfärdat i Bryssel den 17juli 1972. Fd rådets vägnar P. LARDINOIS Ordförande

54

• Sida 55
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

BILA GA I

FRAMTAGNING AV ANALYSI'ROV ()Cll I'ROVKROI'I'AR FÖR BESTÄMNING AV

FlBERSAMMANSÄ'FI'NINGEN [ TEX'I'ILVAROR

[. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna bilaga anger förfaranden for framtagandet av analysprov av lämplig storlek för förbehandling avseende kvantitativ analys (t.ex. av en mängd om högst 100 g) från laborato- rieprov samt för urval av provkroppar från de analysprov som har förbehandlats för att avlägsna fiberfrämmande ämnen'.

IQ

2.1.

2.4. DEFINITIONER

Parti - Den materialmängd som skall bedömas på grundval av en serie provnings— resultat. Det kan till exempel omfatta allt material i en tygleverans: allt tyg som är vävt vid en särskild bom; en gamleverans. en bal eller en grupp balar av räfiber.

Labaraforieprnv - del av parti som kan antas vara representativt för hela partiet och som finns tillgängligt i laboratoriet. Det skall ha en storlek och beskaffenhet som är tillräcklig för att utjämna variationer i partiet och för att underlätta hanteringen i laboratorietz.

Alialysprov — del av laboratorieprovet som är föremål för förbehandling för att avlägsna liberfrämmande ämnen och från vilket provkroppar tas. De skall ha en storlek och beskaffenhet som är tillräcklig för att utjämna variationer i laboratorie- provetJ.

Pravkropp - del av materialet som erfordras fiir en enskild provning och som valts ut från analysprnvet.

3. PRINCIP

Analysprov tas på sådant sätt att det år representativt för laboratorieprovet.

Provkroppar tas från analysprovet på sådant sätt att var och en är representativ för analysprovet.

4. PROVTAGNING AV LÖSA FIBRER

4.1. Oorienterat fibermaterial - Analysprnvet erhålls genom att man slumpvis tar knippen från laboratorieprovct. Blanda noga hela analysprovet med hjälp av en laboratoriekardare'. Lat floret eller blandningen. även läsa fibrer och de fibrer som fastnat på utrustningen som använts vid blandningen. genomgå en förbehandling. Välj sedan ut provkroppar i proportion till respektive massa från floret eller fiberblandningen. från de lösa fibrerna och från fibrerna som fastnat på ut— rustningen.

Om kardfloret inte förändrats under förbehandlingen väljs pruvkroppama ut på det sätt som beskrivs i 4.2. Om kardfloret har förändrats under förbehandlingen väljs provkroppama ut genom att slumpvis avlägsna minst 16 små knippen av lämplig och ungefär samma storlek och massa som sedan kombineras.

Orienterat fibermaterial (kardfior. fiberband. lörgam) - Ur slumpvis valda delar av laboratorieprovet tas minst tio tvärsnitt. vardera ca 1 g. Lat detta analysprov genomgå förbehandling. Sätt ihop tvärsnilten igen genom att placera dem sida vid sida. En provkropperhälls genom att ett tvärsnitt tas ut av de tio samlade längderna.

' I vissa fall är det nödvändigt att liirbehandla den enskilda provkroppen. : För färdigtillverkade och bearbetade artiklar. se avsnitt 7. 3 Se 2.1. ' Laboratoriekardaren kan ersättas med en fiberblandare. eller också kan fibrerna blandas enligt delnings- och kasseringsmetoden.

751

• Sida 56
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4 752 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 5. PROVTAGNING AV GARN 5.1. Garn i förpackning eller härvor - Tag prov från samtliga förpackningar i

labo ratorieprnvet.

Tag ut lämpliga. lika långa. löpande längder från varje förpackning antingen genom upphaspling' av härvor med samma antal trådar eller på annat sätt. Förena längderna antingen till en härva eller en fibersträng så att ett analysprov erhålls varvid tillses att längderna från varje förpackning i härvan eller fibersträngen är lika långa.

Förbehandla analysprovet.

Från analysprovet tas provkroppar genom att en bunt trådar med samma längd skärs ut från härvan eller fibersträngen varvid man ser till att bunten innehåller samtliga trådar i provet.

Om garnets tex är t och antalet förpackningar som tagits ur laboratorieprovet år n. blir längden på garnet från varje förpackning

1_l06. cm för att erhålla ett analysprov om 10 g. n

Om nt är stort. t ex över '.! 000. görs en tyngrehärva vilken skärs av på två ställen så att en libersträng med lämplig massa bildas. Andama på en libersträng bör knytas ordentligt fore fiirbehandlingen och provkroppar bör tas på visst avstånd från ändarna.

5.2. Garn i varp — Tag analysprov genom att från slutet på varpen klippa av en minst 20 cm läng längd. innehållande samtliga trådar i varpen utom stadkantsträdama. Bind ihop trädbunten i ena ändan. Om provet är för stort för förbehandling. delas det i två eller flera delar. Varje del knyts ihop fiirc förbehandlingen och förbehand- las var för sig. Delarna läggs sedan ihop igen. Frän analysprovct tas en provkropp ut genom att en lämplig längd innehållande alla trådarna skärs ut från den ände som inte är hopbunden. För varp med N trådar med längdvikten t tex blir längden på en provkmpp med massan

lg—llgmm.

6. PROVTAGNING AV TYGER 6.1. Ur ett laboratorieprov bestående av ett enda stycke av tyget:

— Klipp en diagonal remsa från höni till hörn. Avlägsna stadkantema. Denna remsa är analysprovet. För ett analysprov med massan X g krävs en remsa med ytan

x .GIO. cm: där G är remsans areara vikt i g/mz.

Förbehandla remsan och skär den sedan i hela sin längd i fyra lika stora bitar. vilka läggs ovanpå varandra.

Provkroppar tas ut genom att.man skär genom alla lagren. så att varje provkropp innehåller ett lika långt stycke från varje lager.

Om tyget har ett invävt mönster skall analysprovet vara brett nog. mätt parallellt med varpen. for att innehålla minst en mönsterrapport. Om detta villkor uppfylls och remsan då är för stor för att behandlas i ett stycke klipps hela remsan i lika stora bitar som förbehandlas separat och sedan läggs ovanpå varandra innan provkroppen tas ut varvid tillses att identiska mönsterinslag inte sammanfaller.

6.2. Ur laboratorieprov bestående av flera stycken: — Behandla varje stycke enligt 6.1 och ange resultaten för varje stycke separat.

7. PROVTAGNING AV FÄRDIGTILLVERKADE OCH BEARBETADE VAROR

Laboratorieprovet består vanligtvis av en komplett färdigtillverkad eller bearbetad vara eller en representativ del av en sådan.

' Om förpackningama kan monteras i en lämplig ram kan flera avhasplas samtidigt.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

l fall då alla delarna av varan inte har samma sammansättning bestäms de olika delarnas procentandel för att kontrollera överensstämmelse med artikel 9 i direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.

Tag ut ett analysprov som är representativt för den del av den lärdigtillverkade eller bearbetade varan vars sammansättning mäste framgå av märkningen. Om varan har flera märkningar tas de analyspmv ut som är representativa för varje del med en viss märkning.

Om den vara vars sammansättning skall bestämmas inte är enhetlig kan det bli nödvändigt att ta analysprov från varje del av varan och att bestämma de relativa proportionerna för de olika delarna i relation till hela varan.

Procentandelama beräknas sedan varvid hänsyn tas till de relativa proportionerna av de provade delarna.

Förbehandla analysproven.

Tag sedan ut provkroppar som är representativa för de förbehandlade analysproven.

753

57

• Sida 58
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

754 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

EUGA 2

METODER FÖR KVANTITATIV ANALYS AV VISSA BINÄRA FIBERBLANI)NINGAR

1. ALLMÄNT Inledning

Metoderna för kvantitativ analys av fiberblandningar baseras på två grundprocesser: manuell och kemisk separation av fibrer.

När så är möjligt bör den manuella separationsmetoden användas. eftersom den i allmänhet ger exaktare resultat än den kemiska metoden. Den manuella metoden kan användas för alla textilier där de ingående fibrerna inte bildar en intim blandning. t.ex. för gamer med flera ingående komponenter som vardera består av endast en fibertyp. eller för tyger där fibem i varpen och väflen inte är densamma. eller för trikåväv som kan repas upp och som tillverkats av olika typer av garn.

Metoderna för kemisk kvantitativ analys är i allmänhet baserade på selektiv upplösning av de enskilda komponenterna. När en komponent lösts ut. vä ' :iterstoden och mängden upplöst material beräknas sedan på förlusten av massa. Allmänna anvis ingar för analysmetoderna, oavsett fibersammansättning. ges i bilagans första del. Denna del bör därför användas tillsammans med den för varje särskild fiberblandning detaljerade beskrivningen av metoderna i bilagan. När analysmetoder som inte är baserade på selektiv upplösning används. ges en fullständig beskrivning i aktuellt avsnitt.

Fiberblandningar under tillverkningsprocessen och. i mindre utsträckning färdiga textilvaror. kan innehålla fiberf'rämmande ämnen. t.ex. fetter. vaxereller appreturer eller vattenlösliga ämnen, som antingen är naturligt förekommande eller har tillsatts för att underlätta tillverkningen. Fiberfräm— mande ämnen måste avlägsnas fore analysen. Av denna anledning finns också en metod medtagen för avlägsnandet av oljor, fetter. vaxer och vattenlösliga ämnen.

Textilvaror kan dessutom innehålla hartser eller andra ämnen för att ge varan vissa speciella egenskaper. Sådana ämnen, inklusive i vissa fall färgämnen. kan hindra reagensens inverkan på den komponent som skall lösas ut och/eller kan helt eller delvis försvinna med reagensen. Denna typ av tillsatta ämnen kan också [örn 'aka fel och bör därför avlägsnas innan provet analyseras. Om det är omöjligt att avlägsna dessa ämnen är metoderna för kvantitativ kemisk analys enligt denna bilaga inte längre tillämpbar.

Färgämnen i färgade tyger anses vara i tyget ingående beståndsdelar och avlägsnas inte. Analysema utförs på basis av ton' massa och ett sätt att bestämma torrvikten beskrivs.

Resultatet erhålls genom att pä torrmassan tillämpa de ätervinningsfaktorer som anges i bilaga 2 till direktivet om tillnärmning av medlemsstatemas lagstiftning om benämningar på textilier.

lnnan en analys påbörjas måste alla i blandningen ingående fiberslag identifieras. Med vissa metoder kan den olösliga komponenten i en blandning delvis ha upplösts i reagensen som använts för att lösa upp den lösliga komponenten. När så är möjligt har sådana reagenser valts som har liten eller ingen effekt på olösliga fibrer. Om det är känt att massaförlust inträffar under analysen bör resultatet korrigeras. Korrektionsfaktorer för detta ändamål finns angivna. Dessa faktorer har bestämts genom försök vid flera laboratorier med den för metoden lämpliga reagensen. Dessa korrektionsfaktorer är endast tillämpliga på opåverkade fibrer. varför andra korrektionsfaktorer kan behövas om fibennaterialet har påverkats före eller under behandlingen. De angivna 58 metoderna gäller för enstaka bestämningar.

• Sida 59
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 755

Minst två bestämningar bör göras på separata provkroppar. både vid manuell oeh kemisk separation. Som bekräftelse. såvida det inte är tekniskt omöjligt. rekommenderas användning av alternativa metoder. varigenom den komponent som skulle bli återstoden enligt standardmetoden löses ut först.

1. Allmänt om meladerna för kvanlilaliv kemisk analys av lexlilfiberblandm'ngar Anvisningar som är gemensamma för metoderna för kvantitativ kemisk analys av fiberblandningar.

1.1. Räckvidd och Iillämpningswnråde

Tillämpningsområdet för varje metod anger på vilka fibrer metoden är tillåmpbar.

1.2. Princip Efter identifiering av komponenterna i en blandning avlägsnas dct fibcrfrämmande materialet med hjälp av lämplig förbehandling och därefter en av komponenterna, vanligen genom selektiv upplösning'. Sedan vägs den olösta återstoden och andelen löslig komponent beräknas på viktförlusten. Utom när detta möter tekniska svårigheter är det att föredra att först avlägsna det liberslag som överväger. Det fiberslag som ingår i mindre del bildar återstod.

1.3. Malerial och utrustning

1.3.1. Utrustning

1,3.1.1. Filterdeglar och Vägglas som är stora nog att hålla sådana deglar eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.

1.312. Filtcrkolv.

1.3.1.3. Exsickator med fuktindikerande hlagel.

1.3.1.4. Ventilerad ugn för torkning av provkroppar vid 150" i: 3 "C.

1.3.l.5. Analysvåg med största f'el j: 0.0002 g.

1.3.1 .6. Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat. 1.3 .2. Reagens'er

1.3.2.1. Petroleurneter, redestillerad, kokintervall 40 till 600C.

13.22. Övriga reagenser anges i aVsnittet för aktuell metod. Samtliga reagenser skall vara kemiskt rena.

1.3.2.3. Destillernt eller dejoniserat vatten.

1.4. Kondilinnerings- och pravningsännas/ä'r Eftersom det är torrvikter som bestäms är det onödigt att konditionera provmaterialet eller att utföra analyser i konditionerad atmost'ar.

1.5. Analys-prov

Ta ut ett analysprov som är representativt för laboratorieprovet och tillräckligt stort för att räcka till erforderlrgt antal provkroppar, vardera om minst 1 g.

1.6. Förbehamllr'ng av analys/novel”z När det ingår ett ämne som inte skall medtas vid procentberäkningar (se artikel 12.2 d i direktivet om benämningar på textilier) bör detta avlägsnas Före behandlingen med lämplig metod som inte påverkar några av de övriga librema.

' Metod l3 iir ett undantag. Den grundar sig på bestämning av förekomsten av ett ingående ämne i en av de två komponenterna. 59 1 Se bilaga 1 punkt 1.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

756 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

1 detta syfie avlägsnas fiberfrärnmande ämnen som kan extraheras med petroleumeter och vatten genom att behandla det lufttorra provet 1 timme i en Soxhlet extraktionsutrustning med pctrolcumeter med en minsta hastighet av 6 cykler per timme. Låt petroleumetem avdunsta frän provmaterialet som sedan extraheras genom direktbehandling som innebär att provkroppen blötläggs i vatten i ntmslempcratur i 1 timme och sedan blötläggs i vatten i 65 i 5"C i ytterligare 1 timme under omröming då och då. Badförhållandet vätska: provkropp skall vara 100: 1. Avlägsnaiiverf'lödigt vatten från provkroppen genom urkramning, avsugning eller centrifugering och lät den lufttorka.

Om fiberfrämmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod som inte väsentligt förändrar någon av fiberkornponcntema. Vad gäller vissa oblekta vegetabiliska fibrer (t.ex. jute. kokos) bör det noteras att normal förbehandling med petroletrmeter och vatten inte avlägsnar alla naturligt förekommande fiberfrämmande ämnen. Trots detta görs ingen ytterligare förbehandling. såvida provet inte innehåller appretur som är olöslig i både petroleumetcr och vatten.

Analysrapportema bör innehålla fullständiga upplysningar om de förbehandlingsmetoder som använts.

1.7. Prorningsjörfarande 1.7.1. Allmänna anvisningar

1.7.1.1. Torkning

Torka i minst 4 timmar. dock högst 16 timmar. vid 105 i 3"C i en ventilerad ugn med ugnsluckan stängd hela tiden. Om torkperioden är kortare än 14 timmar måste provkroppen vägas för att kontrollera att massan har blivit konstant. Massan kan anses konstant om variationen är under 0,05 % efter ytterligare 60 minuters torkning.

Undvik att hantera deglar och vägglas. provkroppar eller äterstoder med bara händer vid torkning. kylning och vägning.

Torka provkroppama i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och placeras snabbt i exsickatom.

Torka filterdegeln i ett vägglas mcd locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidcns slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och placeras snabbt i exsickatom.

När annan utrustning ån filterdeglar används bör torkningen i ugnen ske på sådant sätt att fibrernas torrmassa kan bestämmas titan viktförlust.

1.7.1.2. Kylning

Kyl tills fullständig avkylning uv vägglasen har uppnåtts. dock minst 2 timmar och med exsickatom placerad bredvid vägen.

1.7.1.3. Vägning

Efter kylning vägs vägglaset inom 2 minuter från det att det avlägsnats ur exsickatom. Väg med en noggrannhet av 0.0002 g.

1.7.2. Tillvägagångsxält

Ta från det förbehandlade nnalysprovet ut en provkropp på ungefär 1 g. Skär garn eller tyg i ca 10 mm längder och skilj dem åt så mycket det går. Torka provkmppcn i ett vägglas. lät den svalna i exsickator samt väg den. Flytta över provkroppen i aktuellt kärl enligt tillämpligt avsnitt av relevant gemenskapsmetod och väg därefter åter vägglaset _ omgående. Provkroppens tnrrvikt erhålls som mellanskillnaden. Slutför analysen enligt 60 tillämpligt avsnitt av relevant metod. Undersök återstoden i mikroskop, eller på annat

• Sida 61
•  Original

1.8.

1.8.1.

1.8.2.

Prop. "1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

lämpligt sätt. för att kontrollera att det fiberslag som skulle avlägsnas verkligen har lösts ut.

Beräkning och redovisning av rem/lat

Den olösta komponentcns massa uttrycks i procent av den totala blandningens massa. Procent löslig komponent erhålls som mellanskillnaden. Resultatet beräknas på ren. torr ntassa somjusterats med hänsyn till a) relevanta återvinningsf'aktoreroeh b) nödvändiga korrektionsfaktorer för att den mussaförlust som uppstår under för-behandlingen och analysen skall beaktas.

Beräkningarna bör utföras med användande av formeln i 1.8.2.

Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan att beakta förlust av fibertnassa under fiirbehandlingen.

100 rd »:

plit =

där

Pl är den procentuella andelen ren. torr olöslig komponent. m är provkroppens torrvikt efter förbehandling.

r är äterstodens tnrrvikt.

d är korrektionsfäktom för viktförlust hos den olösliga komponenteni reagensen under analysen.

Lämpliga värden på d ges i aktuella avsnitt under varje metod.

Dessa värden för d är naturligtvis de nonnalvärden som gäller för kemiskt opåverkade fibrer.

Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent baserad på ren. torr massa justerad med hänsyn till konventionella :'itcrvinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för inassaförlust under liirbehandlingen.

PM är den procentuella andelen olöst komponentjustcrad med hänsyn till konventionella återvinningfaktorer och massaförlust under förbeltandlingen.

Pl är den procentuella andelen ren. torr. nlöst komponent som beräknats enligt formeln i 1.8.1.

a, är den konventionella äten'inningsf'aktorn för den olösta komponenten (se bilaga 2 till direktivet om benämningar på textilier).

a: är den konventionella '.'ttervinningsfaktorn för den utlösta komponenten (se bilaga '.' till direktivet om benämningar pci textilier).

b. är den procentuella förlusten av den olösta komponenten som erhålls genom förbehandling.

bl är den procentuella förlusten av den utlösta komponenten som erhålls genom förbehandling.

Den procentuella andelen av den andra komponenten ngA%) är lika med 100 — PM%.

Där en speciell förbehandling har använts. skall värdena för bI och h: om möjligt bestämmas genom att var och en av de enskilda tiberslagen förbehandlas enligt tillämpad analysmetod. Rena fibrer är fibrer som är fria från liberfrämmande ämnen. förutom ämnen som de nonnalt innehäller (antingen naturligt förekommande eller genom tillverkningsprocessen). i det tillstånd (oblekta. blekta) de befinner sig i hos det material som skall analyseras.

757

6'1

• Sida 62
•  Original

Prop. "1992/93:33 Bilaga 4

758 Europeiska gemenskapcmas officiella tidning

Om det inte finns några rena separata iiherbestandsdelar. som använts vid tillverkningen av det material som skall analyseras. skall man använda sig av de genomsnittsvärden för bI och bZ som erhållits vid de provningar som utförts på sådana rena fibrer som liknar dem som finns i den blandning som skall undersökas. Om den normala Förbehandlingen genomförs genom extraktion med petroleumeter och vatten kan man i allmänhet bortse från korrektionsfaktorn b, och b; utom ifråga om oblekt bomull. oblekt lin och oblekt hampa. diir Förlusten på grund av förbehandlingcn är konventionellt fastslagen till 4 % och ifråga om polypropylen till 1 %. Vad beträffar andra fibrer har man konventionellt fastslagit att man kan bortse från förluster på grund av lörbehandlingen vid beräkningen.

ll. Melodjär kvantitativ una/ys genom manuell separation

ll, l . Tillämpning Denna metod är tillämplig på alla typer av textilfibrer lörutsatt att de inte bildar en intim blandning och att det är möjligt att skilja dem åt för hand.

ll . 2 . Princip Efter identifiering av komponenterna i tcxtilvaran avlägsnas det fiberfrämmande

materialet genom lämplig förbehandling och sedan separeras fibrerna för hand, torkas och vägs varpå varje libers andel i blandningen beräknas.

ll.3. Utrustning

l|.3.1. Vägglas eller annan utrustning som ger motsvarande resultat. ll.3.2. Exsickator med fuktindikerande blågel.

"3.3. Ventilerad ugn liir torkning av provkroppari l05 i PC. ll.3.4. Analysvåg med största fel 0.000! g.

ll.3.5. Snxhlet extraktinnsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.

ll.3.6. Nål.

l|.3.7. Torsionsprovare eller liknande utrustning.

ll.4. Reagenser

ll.4_l_ Petroleumeter. redestillcrad. kokintervall 40 till 60"C.

ll.4.2. Destillerat eller dcjoniserat vatten.

ll-5. Kom/irizmzrings- och pravniugsalnm.»;/är Se 1.4

H.G. Analysprov Se 1.5

11.7. Färbehandling av unulysprov Se l.6

[1.8 . Tilll-ägaga'ngssäll

H.B. 1. Analys uv garn Ta ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Om garnet är mycket fint kan analysen göras på en längd som är minst 30 m lång oavsett massa. Klipp garnet i lämpligt stora bitar och skilj libertyperna åt med en nål och om så krävs med en tnrsionsprovare. De lihertyper som erhålls på detta sätt placeras i förvagda vägglas och torkas vid 105 i 3"C tills man får en konstant massa enligt beskrivningen i |.7.l 62 och 1.7.2.

• Sida 63
•  Original

ll.8.2.

ll.9.

ll.9.l.

ll.9.2.

lll.l.

lll.'.'. lll.'_'.. l. lll.2.2.

lll.2.3.

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Analys av tyg

Ta ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Inga stadkanter får ingå och kanterna skall vara noggrant putsade for att undvika fransning. Fihrema skall löpa parallellt med väft- eller varpträdama eller. i trikåväv parallellt med längs— eller tvärgående maskrader. Skilj de olika libertypcma åt. samla ihop dem i förvägda vägglas och förfar i enlighet med ll.8.l.

Beräkning och rednvaning av resulta!

Valje fiberkomponents massa uttrycks i procentav blandningens totala massa. Resultatet beräknas på ren. torr rn: ! som justerats med hänsyn till &) relevanta återvinnings- faktorer och b) erforderliga korrektionsfaktorer för den massalörlust som uppstår under förbehandlingen.

Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan att beakta förlust av fibermassa under förbehandlingen.

E%: loomt : 100 ”'+'"7 1+å "'i där

PI är den procentuella andelen ren, torr olöslig komponent.

m, är den första komponentens tnrrvikt.

m: är den andra komponentens torrvikt.

För beräkning av den procentuella andelen av varje komponent somjusterats med hänsyn till konventionella återvinning Iaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för massaforlust under förbehandlingen. sc |.8.2.

Meladernas precisinn Precisionen som anges i de olika metoderna avser reproducerbarhetcn.

Reproducerbarheten syfiar pa tilltiirlitlighcten. dvs. den inbördes överensstämmelsen mellan experimentellt framtagna värden. erhållna vid olika laboratorier eller vid olika tillfällen. vid användning av samma analysmetod på provkroppar från en identiskt överensstämmande blandning.

Reproducerbarheten anges av kon lidensintervallet för resultaten vid 95 % konfidensnivå.

Detta innebär, förutsatt att metoden tillämpats på en identiskt överenss"mmande blandning. att skillnaden mellan två resultat i en serie analyser. gjorda vid olika laboratorier, kommer att överskridas endast i 5 fall av 100.

Prm'ningsrupparl Ange att analysen har utförts i enlighet med denna metod. Redovisa alla detaljer som rör någon speciell förbehandling. (se 1.6).

Redovisa de enskilda resultaten ueh det aritmetiska medelvärdet. samtliga med noggrannheten 0.1.

759

63

• Sida 64
•  Original

760 Europeiska gemenskapemas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

2, SPECIALMETODER — SAMMANFATTANDE TABELL

Vissa proteinftbrer

Viskos. kupro eller

vissa typer av modal

Polyamid 6 eller polyamid 6.6

Acetat Triacetat

Vissa cellulosafibrcr

Akryl, viss modak—

ryl eller vissa klor-

lib rer

Vissa klorfibrer

Acetat

Silke

Vissa cellulosalibrer

Vissa andra fibrer

Vissa andra [ihrer

Vissa andra fibrer

Triacetat Vissa andra fibrer

Polyester

Vissa andra fibrer

Vissa andra fibrer

Vissa klorlibrer

Ull eller här

Ull eller här

Vissa djiirlibrer

Alkalisk natrium-

hypoklorit

Zinkklorid Myrsyra

Myrsyra 80 % tn/m

Bensylalkohol Diklormctan

Svavelsyra, 75%

m/m

Dimctylformamid

Karbumdisulfidace- ton. SiS/44.5 v/v

lsättika

Svavelsyra 75 %

m/m

Svavelsyra 75 %

m/m

Kvävcinnchallsmeto—

den

• Sida 65
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 761

METOD Nr [ ACETAT ()CII VISSA ANDRA TYGER

(Acetonmetoden)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är. efter avlägsnande av liherfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

1. acctat (17)

med

I.) ull (I). djurhår ('.' och 3), silke (4), bomull (5). lin (7). äkta hampa (8). jute (9), manillahampa (10). alla (11), kokos (12). ginst (13). kenaf(14). rami (15). sisal (16), kupro (19). modal ('.'0), protein (21). viskos (23). akryl (24). nylon (28) och polyester (29).

Under inga förhållanden f'år metoden användas för acetatfibrer som har avacetylerats på ytan.

!») PRINCIP Acctatfibrema löses ut med aceton från en känd. torr massa av blandningen. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess massa. korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av hlandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr aeetat erhålls som mellanskillnaden. 3. UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1 Utrustning

Erlenmeyerkofv med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml. 3.2 Reagans

Aeeton.

4. UTFÖRANDE

Följ rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan: Tillsätt 100 ml aceton per gram provmaterial till provkroppen i Erlenmeyerkolven. Kolven skall ha minsta kapacitet '.'00 ml. Skaka kolven och lät den stå 30 minuter i rumstemperatur. Rör om då och då. Häll därefter vätskan genom den vägda fifterdegeln. Upprepa behandlingen ytterligare två gånger (totalt tre gånger) men nu endast under 15 minuter, så att den totala behandlingstiden med aceton blir en timme. Skölj ur återstoden av provmaterialeti filterdegeln med aceton och avvattna genom avsugning. Fyll filterdegeln med aceton och låt den avvattnas under självtryck. Avvattna slutligen genom avsugning. torka. avkyl och väg.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningama. Värdet på d är 1.00.

6. PRECISION

För en homogen lexlilbehandling skall konfidcnsintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än i 1 vid 95 % konfidensnivå.

65

• Sida 66
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bäaga4

761 Europeiska gemenskapemas officiella tidning

METOD Nr 2 VISSA PR(')'I'EIN”I'YI'I-ZR ()CII VISSA ANDRA FIBI—ZRSIAG (Metod med användande av alkalisk natriumhypoklorit) 1. TILLAMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är. eller avlägsnande av fiberfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

1. vissa proteintyper. nämligen: till (1). djurhår (2 och 3). silke (4). regenererade proteintyper baserade på kasein (21)

med

IJ bomull (S). kupro (19). modal (20). viskos (23). akryl (24), klorfibrer (25). nylon (28). polyester (29). polypropylen (31) och glasfiber (38).

Om flera slags proteintyper förekommer. ger metoden den totala mängden men inte de enskilda kvantiteterna.

IJ PRINCIP

Proteinfibrema löses ut med alkalisk natriumhypoklorit från en känd torr massa av blandningen. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess massa. korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen proteinfiber erhålls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning Glasbägarc. minsta kapacitet 500 ml. 3.2. Reagenser

i) l—b-pakIru'iIreugr/u Delta reagens består av en nyblandad. approximativt molar lösning (33 till 37 g aktivt klor per liter) till vilken tillräcklig mängd natriumhydroxid tillsatts så att man erhåller en koncentration av natriumhydroxid på 5 g/l (10.5 g/l). Kontrollera lösningens koncentration jodometriskt före varje analys.

ii) Äiiiks'yra, utspädd [läsning Späd 5 ml isattika till 1 1 med vatten.

4. UTFÖRANDE

Följ rekommendationcma i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml hypokloritreagens per gram provmaterial till provkroppeni glasbägaren med minsta kapacitet 500 ml. Rör om kraftigt så att provmaterialet blöts ordentligt. Låt stå 40 minuter i rumstemperaturoch rör om kraftigt med jämna mellanrum. Filtrera innehållet i bägaren genom den vägda filterdegeln. För att allt fiberinaterial skall överförastill filterdegeln sköljs bägaren med lite hypokloritreagens. Avvattna filterdegeln genom avsugning och skölj återstoden med i tur och ordning vatten. utspädd ättiksyra och till sist vatten och avvattna genom avsugning efter varje sköljning. Lät varje sköljvätska självrinna fore avsugning. Avvattna slutligen genom avsugning. torka. låt degeln svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00. utom för oblekt bomull där (1 är 1.03.

6. PRECISION

För en homogen textilbfandning skall konfidensintervaffet (är de erhzllfna resultaten inte vara större än i 1 vid 95 % kontidensnivä.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 763

IJ

METOD NR 3

VISKOS, KUI'RO ELLER VISSA TYI'ER AV MODAI. OCII BOMUIL (Metod med användande av myrsyra och zinkklorid)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är. efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

1. viskos (23) eller kupro (19). inklusive vissa typer av modalfiber (20). med 2. bomull (5).

Om modal ingår bör en förberedande provning göras för att kontrollera om detta fiberslag löses av reagensen.

Metoden är inte tillämplig på blandningar där bomullen har utsatts för omfattande kemisk nedbrytning. inte heller då komponenten av viskos eller kupro på grund av förekomst av vissa färgämnen eller appreturer vilka inte helt kan avlägsnas. bara delvis upplöses.

PRINCIP

Viskos-. kupro- eller modalfibrema löses ut från en känd torr massa av blandningen med en reagens sammansatt av myrsyra och Zinkklorid. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess korrigerade massa anges som procentuell andel av blandningens tnrrvikt. Den procentuella andelen viskos. kupro eller modal erhålls som mellanskillnaden.

UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolvar med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml.

ii) Utrustning för att hälla kolvarna vid en temperatur av 40 ;t 2"C. 3.2. Reagenser

i) Lösning innehållande 20 g vattenfri Zinkklorid och 68 g vattenfri myrsyra som späds med vatten tills massan blir 100 g. d.v.s. 20 delar Zinkklorid till 80 delar 85 % tn/m myrsyra.

ii) Ammoniakhydroxidlösning: Späd 20 ml koncentrerad ammoniak (specifik Vikt 0.880 g/ml) till 1 liter med vatten.

UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: placera provkroppen omedelbart i kolven som förvärmts till 400C. Tillsätt 100 ml myrsyra/zinkklorid-reagcns. som förvärmts till 400C. per grain provmaterial. Sätt i proppen och skaka kolven kraftigt. Håll kolven med innehåll vid konstant 400C i två och en halv timme och skaka kolven en gång i timmen. Filtrera innehållet i kolven genom den vägda filterdegeln. För att allt fibermaterial skall överföras till filterdegeln sköljs kolven ur med reagenslösningen. Skölj med ytterligare 20 ml reagenslösning.

Skölj återstoden i degeln grundligt med 40-gradigt vatten. Skölj med 100 ml ammoniaklös- ning och sedan med vatten tills alla spår av ammoniak har försvunnit. Slutligen avvattnas den återstående vätskan genom avsugning och torkas. Låt dcgcln svalna och väg den med innehåll. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d för bomull är 0.96.

PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än i 2 vid 95 % konfidensnivå.

67

• Sida 68
•  Original

IJ

Prop. 1992/93:33. Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

METOD NR 4

P()LYAMII) 6 ELLER 6.6 ()CII VISSA ANDRA FIIIERSLAG (Metod med användande av 80 % myrsyra)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är. efter avlägsnande av liberfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

[. polyamid 6 eller 6.6 (28) med

2. till (I). djurhår (2 och 3). bomull (5). kttpro (19). modal (20). viskos (23). akryl (24), klorfiber (25). polyester (29). polypropylen (31) och glasfiber (38).

Som nämnts ovan är metoden också tillämplig på blandningar med ull. men om ullinnehållet är mer än 25 % skall metod nr 2 användas (utlösning av ull i en alkalisk natrium- hypokloritlösning).

PRINCIP

Polyamiden löses ut från en känd torr tnassa av blandningen med myrsyra. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess tnassa. korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen polyamid 6 eller 6.6 crhälls som mellanskillnaden.

UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

Erlenmeycrkolv med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml. 3.2. Reagenser

i) Myrsyra (80 % m/m. relativ densitet vid 20"C: 1.186): späd 880 ml 90 % tIl/lI'l myrsyra (relativ densitet vid 20” C: 1.204) till 1 liter med vatten. Alternativt kan 780 tnl 98-100 % myrsyra (relativ densitet vid 200C: 1.220) spädas till 1 liter med vatten.

Lösningens koncentration är inte kritisk inom intervallet 77-83 % m/m myrsyra.

ii) Ammoniak. utspädd losning: späd 80 ml koncentrerad ammoniak (relativ densitet vid ?.OGC: 0.880) till 1 liter med vatten.

UTFÖRANDE '

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml myrsyra per gram provmaterial till provkroppen i kolven som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen. skaka kolven så att allt provmaterial blir genomblott. Lat kolven stå 15 minuter i rumstemperatur. Skaka då och dä. Filtrera innehållet i kolven genom den vägda filter- degeln. För att allt libermaterial skall överlöras till filterdegeln sköljs kolven ur med litet mer myrsyra. Avvattna genom avsugning och skölj återstoden med i tur och ordning myr- syra. hett vatten. utspädd ammoniak och slutligen kallt vatten. Avvattna filterdcgcln genom avstigning efter varje sköljning. Ldt varje sköljning självrinna innan avstigning sker. Avvattna slutligen genom avsugning. torka. lät degeln svalna och väg den med innehåll.

BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00. PRECISION

För en homogen textilhlandning skall konfidcnsintervallet for de erhållna resultaten inte vara större än 3: 1 vid 95 % konfidensnivä.

• Sida 69
•  Original

EJ

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas oflieiella tidning

METOD NR 5 ACE'FAT ()Cll TRIACETAT (Metod med användande av hensylalkohol)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE Denna metod är. efter avlägsnande av liberl'rämmande ämnen. tillämplig på blandningar av 1. acetat (17) med 2. triacetat (22 PRINCIP

Aeegatlihrema löses ut från en känd torr massa av blandningen med bensylalkohol vid 51 2 C.

Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess korrigerade massa anges som procentuell andel av blandningcns tnrrvikt. Den procentuella andelen acetat erhålls som mellanskillnaden.

UTRUSTNlNG OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

i) Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.

ii) Mekanisk skakapparat.

iii) Termosåat eller annan utrustning lämplig| liir att hälla kolvcn vid en temperatur av 52+ 2 C.

3.2. Rragenser i) Bensylalkohol. ii) Etanol. UTFÖRANDE Fiilj de allmänna anvisningarna och Fortsätt sedan som Följer: Tillsätt lOO ml hensylalkohnl per gram provmaterial till provkroppen i kolven.

Sätt ij proppen och sätt Fast kolven | skakapparaten så att den sänks ner i vattenbadet. som skall hålla 52 + ZOC. Skaka ll: |sk.|n i _0 minuter vid denna temperatur.

([ stället För att använda en mekanisk skakapparat kan kolven skakas kraftigt manuellt.)

Häll innehållet "enom den vägda lilterdegelm Tillsätt ytterligare en dos bensylalkohol till kolven och skaka som Förut vid 52 j: ZOC | '_'0 minuter.

Häll innehållet genom filterdegeln och upprepa proceduren en tredje gång.

För slutligen över innehållet i liltcrde'geln. För att allt libermaterial skall överföras till lillerdegeln sköljs kolven med en extra omgång hensylalkohol vid 52 + ZOC, Avvattna liltrct genom avsuuning.

För över det återstående libermaterialet till en kolv och skölj med etanol och skaka manuellt. Häll innehållet genom tilterdegeln.

Upprepa denna sköljning två eller tre gånger. ÖverFör sedan hhermaten'alet till lillerdegcln och avvattna grundligt. Torka, lät degeln svalna och Väg den med innehåll.

BERÄKNlNG OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på (! är l.00. PRECISION

För en homogenitextilblandning skall konlidensintervallet För de erhållna resultaten inte vara större än i l v|d 95 % konhdensnivå.

765

69

• Sida 70
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

766 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

METOD NR 6 TRIACETAT ()Cll VISSA ANDRA FIBERSLAG

(Metod med användande av diklormetan)

|. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är. etter avlägsnande av Fibert'rämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

1. triacetat (22

med

2. U" (1). djurhär ('.! och 3). silke (4), bomull (5). kupro (19). modal (20). viskos (23). akryl (24). nylon (28). polyester (29) och glasfiber (38).

Amnärkning:

Triacetat som delvis hydrolyserats genom efterbehandling kan inte utlösas helt i reagensen. I dessa fall är metoden inte tillämplig.

2. PRINCIP

Triacetatfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med diklormetan. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess massa. korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens tnrrvikt. Den procentuella andelen triacetat erhälls som mellanskillnaden.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning Erlenmeyerkolv med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml. 3.2. Reagens Diklormetan.

4. UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som Följer:

Tillsätt 100 ml diklormetan per gram provmaterial till provkroppen i kolven. som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen och skaka kolven var tionde minut sa att provmaterialet genomväts. Lät kolven stå i 30 minuter och skaka med jämna mellanrum. Häll av vätskan genom den vägda filterdegeln. Tillsätt 60 ml diklormetan till Iibermaterialet i kolven. skaka manuellt och filtrera över allt genom filterdegeln. För att allt fibennaterial skall kunna överForas till filterdegeln sköljs kolven med ytterligare diklormetan. Avvattna degeln genom avsugning fiir att avlägsna överflödig vätska. Fyll äter filterdegeln med diklormetan och lät självrinna. Låt slutligen återstoden genomgå behandling med kokande vatten. För sedan över återstoden till filterdegeln och avvattna genom avsugning. Torka, avkyl och väg filterdegeln.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1.00 utom For polyester. där d är 1.01.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallct För de erhållna resultaten inte vara större än i 1 vid 95 % kontidensniva.

• Sida 71
•  Original

I.)

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

METOD NR 7 VISSA CE1.l.Ul.()SAl-'l"RER (')Cll l'OLYESTER

(Metod med användande av 75 % |||/m svaveLsyra)

TILLÄMPNINGSOMRÄDE

Denna metod är. efter avlägsnande av lihcrfrämmandc ämnen. tillämplig på binära blandningar av

t. bomull (5). lin (7), äkta hampa ("8). rami ("15). kupro (19). modal (20), viskos (23) med

?.. polyester (29).

PRINCIP

Cellulosafibgema löses ut från en känd torr massa av blandningen med 75 % tnlm svavelsyra. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess massa anges som procentuell andel av hlandningenstorrvikt. Den procentuella andclcn cellulosatibcr erhålls som mellanskillnaden.

UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna instruktionerna)

3.1. Utrustning

i) Erlenmcyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 500 ml.

ii) Termostat eller annan utrustning liir att hälla kolven vid en temperatur av 50 3; SGC.

3.2. Rcagenser i) Svuvelsyru, 75 i 2 % m/m

Tillsätt Försiktigt under kylning 700 ml svavelsyra (relativ densitet vid ZOOC: 1.84) till 350 ml destillerat vatten. När lösningen svalnat till rumstemperatur späds med vatten till 1 liter.

ii) Ammoniak, utspädd lösning Späd 80 ml ammoniak (relativ densitet vid 20"C: 0.88) till 1 liter med vatten.

UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som Följer:

Tillsätt 200 ml 75 % svavelsyra per gram provmaterial till provkroppeni kolven. som skall ha minsta kapacitet 500 ml. Sätt i glasproppen och skaka kolven Försiktigt så att provmaterialet genomväts ordentligt. Lät kolven stå en timme i 50 i 50C OCh skaka den regelbundet ungeFar var tionde minut. Filtrera återstoden genom den vägda Iilterdegeln med hjälp av avsugning. För att allt fibennaterial skall kunna överföras till filterdegeln sköljs kolven ur med 75 % svavelsyra. Avvattna filtret genom avsugning och skölj återstoden en gång genom att fylla filterdegeln med en ny portion svavelsyra. Låt självrinna innan avsugning sker.

Skölj återstoden med i tur och ordning flera omgångar kallt vatten. två gånger med utspädd ammoniak och sedan grundligt med kallt vatten. Avvattna genom avsugning efter varje omgång. Avvattna slutligen genom avsugning. Lät varje sköljning självrinna innan avsugning sker. Torka. låt degeln svalna och väg den med innehåll.

BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00.

PRECISION

För en homogen tcxtilhlandning skall kon lidensintervallet För de erhållna resultaten inte vara större än i 1 vid 95 % konfidensnivä.

767

7I

• Sida 72
•  Original

768

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

METOD NR 8

AKRYL, VISSA MODAKRYLTYI'ER ELLER VISSA KLORFIBERTYI'ER ()CII VISSA

[0

ANDRA FIIIERSLAG (Metod med användande av ditnetylformmnid) TILLÄMPNINGSOMRÄDE

Denna metod är. efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

1. akryl (24). vissa rnodakryltyper (27) eller vissa klorfibertypcr (25), med

2. ull (1). djurhär ('.' och 3). silke (4). bomull (5). kupro (19). modal (20). viskos (23). polyamid (28) och polyester (29).

Metoden är tillämplig även på akryl och vissa modakrylfibrer som färgats med metallkom— plcxfärgämnen. men inte på de fibrer som färgats med efterkrontbara färgämnen.

PRINCIP Akryl-. modakryl- eller klorlibrerna löses ut från en känd torr_ massa av blandningen med dimctylformamid som värmts upptill kokpunkteni vattenbad. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess massa. korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr akryl. modakryl eller klorfiber erhålls som mellanskillnaden. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning i) Erlenrneyerkolv med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml. ii) Vattenbad vid kokpunkten. 3.2. Reagens Dimetylfonnamid (kokintervall 153 & IOC) som inte innehåller mer än 0.1 % Vatten. Denna reagens är giftig och hör hanteras i dragskap. UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt följande: Tillsätt 80 ml dimetylforrnamid per gram provmaterial. som förvärmts i kokande vattenbad. till provkroppen i kolven. som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen. skaka kolven sa att provmaterialet genomväts och viinn i kokande vattenbad 1 timme. SkakL försiktigt för hand fem gånger under behandlingstiden. Häll av vätskan genom den vägda filterdegeln. men lät fibermaterialet vara kvar i kolven. Tillsätt ytterligare 60 ml dimetyllormarnid till kolven och värm kolven ytterligare 30 minuter med försiktig skakning för hand två gånger under behandlingstiden. Filtrera över innehållet genom den tidigare använda filterdegeln med avsugning. För över allt fibermaterial till lilterdegeln genom att skölja kolven med dimetylformamid. Skölj återstoden två gånger med vatten genom att fylla filterdegeln med vatten som får självrinna innan avvattning sker genom avsugning.

Om återstoden består av polyamid eller polyester torkas den. avkyls och vägs.

' Möjligheten att lösa ut sådana modakryl- eller klorfibertyper i reagensen bör kontrolleras innan

analysen påbörjas.

• Sida 73
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapemas officiella tidning 769 Om återstoden består av naturlig eller regenererad cellulosa. silke eller ull överlörs den med hjälp av pincett till en 200 ml kolv med glaspropp. Tillsätt 160 ml vatten och låt kolven stå 5 minuter i rumstemperatur. Skaka den kraftigt då och då. Häll av vattnet genom den tidigare använda filterdegeln och upprepa sköljningen ytterligare tre gånger. Efter sista sköljningen överförs återstoden till lillcrdegeln och avsugs. För att allt fibermaterial skall kunna överföras till degeln sköljs kolven med vatten. Avvattna genom avstigning. torka. låt dcgeln svalna och väg den med innehåll. 5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultatet enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är enligt nedan: silke 1.00 polyamid 6. 6.6 eller 11 1.01 ull 1.01 kupro modal ) 1.01 viskos polyester 1.02 6. PRECISION För en homogen tcxtilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än 3; 1 vid 95 % krmlidensnivå. METOD NR 9 VISSA KI,()RI'"|IIERTYI'I-ZR ()CII VISSA ANDRA FIIIERSLAG (Metoder med användande av SÄS/44.5 blandning av koldisnlfid och aceton) 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE Denna metod är. etter avlägsnande av liberfrämmandc ämnen. tillämplig på binära blandningar av I. vissa klorfihertyper (25). nämligen vissa polyvinyla klorfibrer. vare sig de är efter— kloreradc eller inte' med 2. ull (1). djurhår (2 och 3). silke (4). hl'lII'IUII (5). kupro (19). modal (20). viskos (23). akryl (24). polyamid (28). polyester (29). glasfiber (38). Om innehållet av ull eller silke i blandningen överstiger '.'5 % skall metod nr 2 användas. Om innehållet av polyamid 6 eller 6.6 i blandningen överstiger 25 %. skall metod nr 4 användas. 2. PRINCIP Klorfihrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med en azeotropisk blandning av koldisulftd och aceton. Aterstoden sköljs. torkas och vägs. Dess massa. korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens tnrrvikt. Den procentuella andelen klorfibrer erhålls som mellanskillnaden. 73 l Möjligheten att lösa ut klorolibrerna i reagensen bör kontrolleras innan analysen påbörjas.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1992/93:33 BHaga4

770 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning ]) Erlenmeyerkolv med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml. ii) Mekanisk skakapparat. 3.2. Reagenser

i) Azeotropisk blandning av koldisulfid och aceton (55.5 volymprocent koldisulfid till 44.5 volymprocent aceton).

Denna reagens är giRig och bör hanteras i dragskäp. ii) Etanol (92 volymprocent) eller metanol. 4. UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Tillsätt 100 ml av den azeotropiska blandningen per gram provmaterial till provkroppen i kolven. som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Tillslut kolven noggrant och lät den skaka i skakapparaten eller skaka deti kralligt manuellt 20 minuter i rumstemperatur. Häll av det översta klara vätskeskiktet genom den vägda filterdegeln.

Upprepa proceduren med ytterligare 100 ml reagens. Fortsätt denna behandling till dess en droppe av extraktionsvätskan vid avdunstning på urglaset inte lämnar någon avlagring. För Över återstoden frän kolven till Iilterdcgeln med hjälp av mer reagens. avvattna genom avsugning och skölj dcgeln och återstoden med 20 ml alkohol och sedan tre gånger med vatten. Låt varje sköljning självrinna innan avsugning sker. Torka degeln med innehåll. låt den svalna och väg den.

Anmärkning: Hos vissa blandningar som har en stor andel klorfibrer kan provkroppen krympa kraftigt under torkbehandlingen och som cn följd härav hämma upplösandet av klorlibcrn. Detta påverkar emellertid inte lösningsmedlets Firmaga att slutligen upplösa klorfibrema.

5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall knnlidensinten'allet för de erhållna värdena inte vara större än i 1 vid 95 % knntidensnivå.

METOD NR ll)

ACI'Z'I'A'I' OCII VISSA KLURFIIIERTYPER

(Metod med användande av isättika)

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är. efter avlägsnande av liberfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

I. acetat (17)

med 2. vissa klorfibertyper (25). nämligen polyvinylklorid. vare sig de ehcrklorinerats eller inte, 2. PRINCIP

Acetatfibrcrna löses ut frän en känd torr massa av blandningen med isätlika. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Denna massa. som korrigeras om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens tnrrvikt. Den procentuella andelen torr acetat erhålls som mellan- 74 skillnaden.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1992/93:33

' Vildsilke. t.ex. tussah. löses inte fullständigt i 75 % m/m svavelsyra.

Bilaga 4 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 771 3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning i) Erlenmcyerkolv med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml. _ii) Mekanisk skakapparat. 3.2. Reagens Isättika (över 99 %). Denna reagens bör hanteras varsamt eftersom den är mycket frätande. 4. UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml isättika per gram provmaterial till provkroppen i kolven. som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Tillslut kolven noggrant och skaka den i den mekaniska skakapparaten eller skaka den kraftigt manuellt 20 minuter i rumstemperatur. Häll av det översta klara vätskeskiktet genom den vägda filterdegeln. Upprepa behandlingen två gånger med 100 ml ny reagens varje gång till totalt tre gånger. Ovcrför återstoden till filterdegeln. avvattna genom avsugning, skölj med 50 ml isättika och sedan tre gånger med vatten. Låt vätskan självrinna efter varje sköljning innan avsugning sker. Torka degeln. lät den svalna och väg den med innehåll. 5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00. 6. PRECISION För en homogen textilblandning skall konfidensintervallct for de erhållna resultaten inte vara större än 3; 1 vid 95 % konfidensnivä. METOD NR ll SILKE ()Cll ULL ELLER IIAR (Metod med användande av 75 % ni/m svavelsyra) 1. TILLÄMPNINGSOMRÄDE Denna metod är. efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av 1. silke (4) med 2. uII(1) eller djurhär (2 och 3). 2. PRINCIP Silket löses ut från en känd torr massa av blandningen med 75 % m/m svavelsyra'. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess massa. korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torrt silke erhälls som mellanskillnaden. 75

• Sida 76
•  Original

772

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

UTRUSTNING OCH REAGENSER (om andra än de som anges i de allmänna an— visningarna)

3.l. Utrustning

Erlenmeyerkolvar med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml. 3.2. Reagenser

i) Svuvefaj'ra (75 3; 2 % lu/ln)

Bered denna reagens genom att lörsiktigt under kylning tillsätta 700 ml svavelsyra (densitet 1,84 vid ZO'C) till 350 ml destillerat vatten.

Efter kylning till rumstemperatur späds till 1 liter med vatten.

ii) Svuvefsyra. utspädd läsning'. Tillsätt långsamt 100 ml svavelsyra (densitet 1.84 vid ZOOC) till I 900 ml destillerat vatten.

iii) A/nmaniuk, ulspädd läsning: Späd 200 ml koncentrerad ammoniak (densitet 0.880 vid ZOOC) till I 000 ml med vatten.

UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Tillsätt 100 ml 75 % m/m svavelsyra per gram provmaterial till provkroppen i kolven. som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen. skaka kraftigt och lät st!) 30 minuter i rumstemperatur Ska igen och lät stä 30 minuter. Skaka en sista gäng och lillrera innehållet genom den la filterdegeln. För att allt ("thermaterial skall kunna överGiras till lilterdegeln sköljs kolven med 75 % svavelsyra. Skölj återstoden med i tur och ordning 50 ml utspädd svavelsyra. 501111 vatten och 50 ml utspädd ammoniak. Lät varje gäng filtermaterialet vara i kontakt med sköljvätskan ca 10 minuter innan avsugning sker. Skölj slutligen med vatten och lät Iihcrmalerialct vara i kontakt med vattnet ca 30 minuter. Avvattna genom avsugning. torka degeln. lät den svalna och väg den med innehåll.

BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 0.985 för ull.l PRECISION

För en hnmogentextilhlandning skall konfidensintcrvallet lör de erhällna resultaten inte vara större än ;t 1 vid 95 % kon I'tdensnivä.

METOD NR 12

VISSA CELLULOSAFIIIRER ()CII ULL ELLER IIÄR

(Metod med användande av 70 % i'n/m svavelsyra)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna metod är. efter avlägsnande av l'therfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

I. bomull (5). lin (7). äkta hampa (8). rami (15). kupro (19). modal (20), viskos (23) med 2. ull (I) eller djurhär (2 och 3).

Om ullinnehallet överstiger 25 % är metod nr 2 som använder alkalisk natriumhypoklorit att föredra.

' Vildsilke. t.ex. tussah. löses inte fullständigt i 75 % m/m svavelsyra.

• Sida 77
•  Original

ls)

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

PRINCIP

Cellulosafibem löses ut från en känd torr massa av blandningen med 70 % m/m svavelsyra. Återstoden skölj s. torkas och vägs. Dess massa anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Andelen torr cellulosatibcr erhålls som mellanskillnaden.

UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1. Utrustning

i) Bägare. minsta kapacitet 300 ml. och Erlenmeyerkolv med glaspropp. minsta kapacitet 300 ml.

ii) Termostat eller annan utrustning lämplig att hälla kolven vid en temperatur av 38 + 1 C.

3.2. Reagenser i) Svavelsyra (70 i '.' % m/m).

Bered denna reagens genom att under avkylning firsiktigt tillsätta 500 ml svavelsyra (relativ densitet vid ZOOC: I .84) till 380 ml destillerat vatten.

Eller kylning till zone hör hlandningens relativa densitet vid 20"C vara 1.62. ii) Svavclsyra (I % m/m).

Till 'itt försiktigt (: ml svavelsyra med relativ densitet 1.84 vid ZOOC till 1 liter vatten.

iii) Lösning som innehäller '.10 g natriumbikarbonat per liter. iv) Etanol (% volymprocent).

UTFÖRANDE

Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:

Häll 100 ml kokande 1 % :n/in svavelsyra pä provkroppen i bägaren. som skall ha minsta kapacitet 300 ml.

Lät blandningen koka 10 minuter och rör om med en glasstav.

Filtrera innehället i bägaren genom en vägd filterdegcl genom avsugning. För över äterstoden genom att skölja h ren med vatten och avvattna degeln genom avsugning.

För över filtermaterialet | Erlenineycrkolven. som skall ha minsta kapacitet 300 ml. Tillsätt 200 ml 70 % m/m svavelsyra. uppvärmd till 38 + 1"C per "rain provkmpp.

Sätt i glasproppen och skaka. Sätt kolven i termostaten inställd på 38 i IOC 15 minuter och skaka ungefär var femte minut.

Filtrera innehället i kolven genom samma vägda filterdegel med hjälp av avsugning. För över återstoden genom att skölja kolven med litet 70 % |||/m svavelsyra. Avvattna degeln genom avsugning och skölj restprodukterna pä filtret första "a' gen genom att fylla filtret med ytterligare 70 % m/in . avelsyra. Gör ingen avstigning förrän svavelsyran självrunnit genom filtret. Skölj återstoden tl" gånger med kallt vatten och se .in med 100 ml natriuinbikarhmiatlofsning som fär. ilvrinna. Ski j noga med kallt vatten och häll slutligen litet etanol pä aterstoden och avvattna sedan genom avsugning.

Torka degeln. lät den svalna och väg den med innehäll. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet pä d är 1.00 för ull och här som inte behandlats pä kemisk väg. Värdet kan överstiga 1.00 för kemiskt behandlad ull eller här.

PRECISION

För en homogen textilblandning skall kontidcnsinten'allct för de erhällna rcstiltaten inte vara större än i 1 vid 95 % konfidensnivä.

773

77

• Sida 78
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

774 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

METOD NR 13 JUTE ()CII VISSA ANIMALISKA FIBERSLAG (Metod varigenom kväveinneltilllct bestäms)

1. TILLÄMPNlNGSOMRÄDE

Denna metod är, efter avlägsnande av tiberfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

I. jute (9) med 2. vissa animaliska fiberslag. Den animaliska komponenten kan bestå enbart av har (2 och 3) eller ull ('1) eller en blandning av dessa två. Metoden är inte tillämplig på textilblandningar som innehåller fiberfräminande material (färgämnen. appreturcr etc.) som innehåller kväve.

IJ PRINCIP

Blandningens kväveinnehall bestäms och från detta och de två komponenternas kända eller antagna kvävcinnehäll beräknas andelen av varje komponent.

3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningama)

3.1. Utrustning

i) Kjeldahlkolv. kapacitet '_'00 - 300 ml.

ii) Kjeldahl destilleringsapparat med :lngtillliirsel.

iii) Titreringsapparat som medger noggrannheten 0.05 ml. 3.2. Rcagenscr

i) Toluen.

ii) Metanol.

iii) Svavelsyra. relativ densitet vid 20”C: 1.84'.

iv) Kaliumsulfat'.

v) Selendioxid'.

vi) Natriumhydroxidlösning("400 g/l). Lös 400 g natritunhydroxid i 400-500 ml vatten och späd till 1 liter med vatten.

vii) Blandad indikator. Lös 0.1 g metylrött i 95 ml etanol och 5 ml vatten. Blanda sedan denna lösning med 0.5 g brontkresolgrönt löst i 475 ml etanol och 25 ml vatten.

viii)Borsyralösning. Lös 30 g horsyra i 1 liter vatten. ix) Svavelsyra. 0.001-molar standardlösning. 4. FÖRBEHANDLING av PROVET Följande liirhehandling ersätter den lörbehandling som beskrivs i de allmänna anvisningarna:

Extrahera det I11 fttorra provmaterialet i Soxhletapparat med en blandning av 1 del toltten och 3 delar metanol i 4 timmar med en minsta hastighet av 5 cykler per timme. Lat lösnings- medlet avdunsta l'rän provmaterialet i luft och avlägsna de sista resterna i tign vid 105 i 3"C. Extrahera därefter provmaterialet i vatten (50 ml per g provmaterial) genom kokning med äterloppskylare i 30 minuter Filtrera och för över provet till kolven och upprepa extraktioiien nted samma volym vatten. Filtrera och avvattna provmaterialet genom urkratnning. avsugning eller centrifugering och lät det lufttorka.

' Denna reagens skall vara kvävefri.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 775

Anmärkning:

Toltien och metanol är giftiga och bör hanteras i dragskäp. 5. UTFÖRANDE

5.1. Allmänna anvisningar

Följ de allmänna anvisningarna vad gäller provtittag samt torkning och vägning av provkroppen.

5.2. Detaljerat förfarande

Överför provkroppen till en Kjeldahlkolv. Till provkroppen. som skall väga minst 1 g. ] kolven tillsätts i följande ordnin": '.'..5 g kaliumsulfat. 0.1 till 0.2 g selendioxid och 10 ml svavelsyra (relativ densitet 1.84). Värm kolven. först försiktigt tills macrmaterialet är sönderdelat. därefter kraftigare tills lösningen blir klar och nästan färglös. Värm ytterligare 15 minuter. Låt kolven svalna. späd innehället försiktigt med ]0-20 itil vatten och lät det svalna. Överför innehället till en graderad 200m1 kolv och späd med vatten till 200 ml för att erhälla uppslutningslösningen.

Häll ca 20 ml borsyralösning i en 100 ml Erlenmeyerkolv (mottagarkärl) och placera kolven under destillationsapparatens kylare så att avrinningsröretjust sänks ner under ytan i borsyralösningen. Överför exakt 10 itil av uppslutningslosningentill destillation- skolven. tillsätt minst 5 ml natriumhydroxidlösning till tratten. lyft proppen något så att natriumhydroxidlösningen längsamt rinner ner i kolven. Om uppslutningslösningen och natriumhydroxid ningen förblir två separata fraktioner. blanda dem genom försiktig skakning. Värm dcstillationskofven försiktigt och för in ånga frän generatom. Samla ca 20 ml destillat. sänk mottagarkärlet (E-kolven). så att spetsen pä avrinnings- röret är ca '.'0 mm ovanför vätskans yta. Destillcra ytterligare i 1 minut. Skölj spetsen pä avrinni sröret med vatten sä att sköljvattnet samlas i mottagarkärlet. Avlägsna mottagarkärlet och ersätt det med ett annat innehällande ca 10 ml borsyralösning och samla ca 10 ml destillat.

Titrcra de båda destillaten separat med 0.001-molar svavelsyra med hjälp av den blandade indikatom. Notera den totala titcrn för de två destillaten. Om litern för det andra destillatet är mer än 0.2 ml upprepas provningen och destillationen pähörjas igen med en ny omgång av uppslutningslösningen.

Gör ett nollprov. dvs. uppslutning och destillering med enbart rettgenserna.

6. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT

6, [, Beräkna det procentuella kväveinuelu'tllet pä den torra provkroppen enligt nedan:

28(V-b)N

ut: , W

A% är det procentuella kväveinnehället hos den rena torra provkroppen.

V är den totala volvmcn i ml svavelsyra (0.001-mn1ar standardlösning) som ätgätt vid nollprovbe amningen.

b är den totala volymen i ml svavelsyra (O.COl-molar standardlösning) som ätgätt vid blindprovet.

N är svavelsyras (0.001-molar standardlösning) koncentration uttryckt som normalitet,

79

W är provkroppens torrvikt i g.

• Sida 80
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

776 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

6.2. Beräkna hlandningens sammansättning med hjälp av följande värden på kväveinnehäll: jute 0.22 % och animalisk fiber 16.2 %. häda beräknade pä torrvikt. Blandningcns sammansättning blir dä

där

PA% är procentuella andelen animalisk fiber hos den rena torra provkroppen.

7. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervalfet för de erhållna resultaten inte vara större än i 1 vid 95 % kontidensnivä.

• Sida 81
•  Original

379L0076/S

24.1.79 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4 Nr L 17/17

KOMMISSIONENS DIREKTIV av den 2! december 1978

om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar

(79/76/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DE'I'I'A DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. särskilt artikel 100 i detta.

med beaktande av rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder fiir kvantitativ analys av binära textilfiberbland- ningar'. och

med beaktande av följande:

Ovannämnda direktiv fastställde enhetliga metoder som är tillämpliga på vissa binära textilfiberblandningar for att vid officiella provningar i medlemsstaterna bestämma sadana textilvarors sammansättning. både vad avser provets förbe- handling oeh den kvantitativa analysen av provet.

Det har visat sig nödvändigt att anpassa analysmetodcrna nr 3 och 6 i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG till den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Det är väsentligt för utförandet och användningen av sådana metoder att ändringar föreskrivs i detta syfte.

Bestämmelserna i detta direktiv har tillstyrkts av den i anikel 5 i rådets direktiv 72/276/EEG föreskrivna Kommittén för anpassning till teknisk utveckling av metoder för analys av textilier.

Det är nödvändigt att ange ett tidigt datum för ikraftträdantlet av de bestämmelser i nationell lagstiftning som är nödvändiga fiir att genomäira direktivet. lkraftträdandet bör därför äga_ rum inom sex månader efter dagen för anmälan av detta direktiv.

, EGT an 173.31.7.l972.s. l.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Metod nr 3 och 6 i bilaga 2.2 till rådets direktiv 72/276/EEG ändras i enlighet med bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom sex månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis- sionen om detta.

.)

_. Sä snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstatema även se till att kommissionen underrättas i sä god tid att den kan lägga fram sina synpunkter på föreslagna lagar och andra författningar som de avser att anta inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 1978. På kommissionen; vägnar

Richard BURKE

Ledamot av kommissionen

SLU'il'llJlG

81

• Sida 82
•  Original

NrL l7/18

379L0076/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

BILA GA

Ändring av bilaga 2.2 till rådets direktiv 72/276/EICG av den l7juli 1972

METOD NR 3

Punkt 3: UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna an- visningarna); 3.2 Reagenser. punkt i skall lyda som löljer:

"Lösning innehällande 20 g smält vattenfri Zinkklorid och 68 g vattenfri myrsyra som späds med vatten tills massan blir 100 g (dvs 20 viktdelar smält vattenfri zinkklnrid till 80 viktdelar 85 % m/m myrsyra)".

I del/u samman/lang hänvisar lill bilugu 2.1. punk! l.3. 2.2, som jön/skriver all sam/liga 'reugwu'er mås/e varu kanin/u rena. Dessutom är de! av största vik! al! använda endas! smäll vattenfri :inkklorizl.

Punkt 4: UTFÖRANDE: andra meningen i andra stycket skall lyda som Följer:

"Skölj det återstående lihermaterialet med cirka lOO ml kall ammoniaklösning (3.2.ii) och se till att lihermaterialet är fullständigt nedsänkt i lösningen i 10 minuterl. Skölj däreller grundligt med kallt vatten.”

' För att säkerställa att det återstående l'ihermaterialet är fullständigt nedsänkt i ammoniaklt'isningen i 10 minuter kan tilterdegeln liirses med en kran med hjälp av vilken tillliirseln av ammoniaklösning kan regleras.

Punkt S: BERÄKNING AV RESULTAT skall lyda: "Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningama. Värdet på "d" lör bomull är 1.02."

METOD NR 6

Punkt 4: UTFÖRANDE: sista meningen skall lyda:

"Avvattna slutligen genmn avsugning. Behandla sedan återstoden med knkandc vatten liir att avlägsna allt lösningsmedel. Avvattna genom avsugning. anka. avkyl och väg lillerdegeln med innehåll."

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

24.1.79

• Sida 83
•  Original

381L0075/S

4.3.81 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4_ Nr L' 57/23

RÅDETS DIREKTIV av den 17 februari I981

som lindrar avsnitt 2 i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa nwtoder För kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar

(81/75/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. särskilt artikel 100 i detta.

med beaktande av kommissionens förslag'. med beaktande av Europaparlamentets yttrande).

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande). och

med beaktande av följande:

Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om till- närmning av medlemsstaternas lagstiltning om benäinni'ngarpå textilier' föreskriver obligatorisk märkning av fiberinnehållet i textilprodukter.

I enlighet med artikel 13 i direktiv 71/307/EEG fastställer rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om till- nännning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar' 13 enhetliga analysmetoder för de flesta på marknaden läre— kommande textilvaror som består av binära blandningar.

Textilvaror som består av polypropylenfibrer och vissa andra fibrer samt varor som består av klorfibrer baserade på homopulymerer av vinylklorid och vissa andra fibrer som även är underkastade märkningstvång enligt direktiv 71/307/EEG omfattas inte av direktiv 72/176/EEG. Enhetliga analysmeto- der for dessa varor bör fastställas.

EGT nr C 283. 13.11.1979. s. 4. EGT nr C 117. 12.5.1980. s. 80. EGT nr C 113. 7.5.1980, s. 35. EGT nr L185.16.8.1971. s. 16. , EGT an l73.31.7.1972.s. 1. '

u... _

d-

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Arlikel !

Specialmetodema nr 14 och 15. som redovisas i bilagan till detta direktiv, skall läggas till i avsnitt 2 i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom ett år efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

'.'. Så snart detta direktiv anmälts skall medlemsstaterna även se till att kommissionen underrättas i så god tid att den kan lämna synpunkter på de förslag till lagar och andra för— fattningar som de avser anta inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 februari 1981.

På rådets vägnar D.F. van der MEI Ordförande

SLUT!..IG

• Sida 84
•  Original

Nr L 57/24

381L0075/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

4.3.81

IJ

BILA GA

METODER FÖR KVANTITATIV ANALVS Av VISSA BINÄRA ' I=IIn-zaInAIanINGAR

METOD NR [4

I'OLYI'ROI'YLEN ()CII VISSA ANDRA FIBRER

(Xylenmetoden)

TILLÄMPNING

Denna metod är. eller avlägsnande av fiberfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

1. polypropylenlihrer(31)

med

!J ull (1). djurhar (2 och 3). silke (4). bomull (5). aeetat (17). kupro (19). modal (20). triacetat (22). viskos (23). akryl (24). polyamid eller nylon (28). polyester (29) och glasliher (38).

PRINCIP

Polypropylenfibrerna läses ut från en känd. torr massa av blandningen med kokande xylen. Återstoden sköljs. torkas och vägs. Dess massa. korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen polypropylen erhålls som mellanskillnaden. UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1 Utrustning

i) Erlenmeyerkolvar med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml.

ii) Återloppskylare (lämplig For Vätskor med hög kokpunkt) som passartill kolvarna (i). 3.2 Reagens

Xylen. knkintervall 137 - 142'C.

Obs!

Denna reagens är mycket lättantändlig och avger giltiga ängor. Den bör hanteras i

dragskåp.

UTFÖRANDE Fiilj lbrfarandet i de allmänna anvisningarna och fonsätt sedan enligt nedan:

Tillsätt 100 ml xylen (3.2) per gram provmaterial till provkroppen i kolven (3.1 i). Sätt på kylaren (3.1 ii) och lät innehället koka 3 minuter. Häll omedelbart av den Varma vätskan genom deti vägda tiltcrdegeln (se anm.1). Upprepa behandlingen ytterligare två gånger, varje gång med 50 ml nytt lösningsmedel.

Skölj återstoden. fortfarande i kolven. med i tur och ordning 30 ml kokande xylcn (två gånger). sedan med 75 ml petroleumeter (1.321 i de allmänna anvisningama; två gånger). Efter den andra sköljningen med petroleumeter filtreras innehållet genom filterdegeln. Sedan överförs återstående fibrer till degeln med hjälp av en liten mängd petroleumetcr vai-pä lösningsmedlet lär avdunsta. Torka. kyl och vag degcln och återstoden.

• Sida 85
•  Original

Prop. 1992/93:33

381L0075/S . BIlaga 4 4.3.81 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 57/25 Anmärkningar: 1. Förvärm degeln genom vilken xylenet skall tiltreras. 2. Efter behandlingen med kokande xylen är det Viktigt att kolven avkyls ordentligt innan petroleumetem tillsätts. 3. För att begränsa den brand- och giftfara som operatören utsätts för kan man använda en extrahcringsapparat. som vid lämplig användning ger identiskt resultat'. 5. BERÄKNING AV RESULTAT Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00. 6. PRECISION För en homogen tcxtilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än ;t 1 vid 95 % konfidcnsnivå. METOD NR [5 BLANDNINGAR AV KLORFIIIRI'ZR (Il()b-I(')I'()I,Yh'II'IRER AV VINYI.KI,()RII)) OCII VISSA ANDRA FIIIERSIAG (Metod med användande av koncentrerad svavelsyra) I. TILLÄMPNING Denna metod är. efter avlägsnande av liberfrämmande ämnen, tillämplig på binära blandningar av 1. klorfibrer (25) baserade på homnpolymerer av vinylklorid (vare sig de är efterklnrerade eller inte) med 2. bomull (5). aeetat (17). kupro (19). modal (20). triacetat (22).viskos (23). vissa akryltypcr (24). vissa modakryltyper (27). polyamid eller nylnn (28) och polyester (29). De modakryltyper som avses är de som ger en klar lösning när de doppas i koncentrerad svavelsyra (relativ densitet 1.84 vid 20"C). Denna metod kan användas i stället för metod nr 8 och 9. 2. PRINCIP Ingående komponent. annan än klorfiher (d.v.s. de fibrer som omnämns under 2 i punkt 1). löses ut från en känd. torr massa av blandningen med koncentrerad svavelsyra (relativ densitet 1.84 vid 200C). Aterstoden. som består av klorliber. sköljs. torkas och vägs. Dess massa. korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens tnrrvikt. Den procentuella andelen annat fiberslag erhälls som mellanskillnaden. 3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1 Utrustning i) Erlenmeyerkolvar med glaspropp. minsta kapacitet 200 ml. ii) Glasstav med tillplattad ände. I 85

Se t.ex. den apparat som beskrivs i 'Mcilliand Textilherichte' 56 (1975). sid. 643 — 654.

• Sida 86
•  Original

Nr L 57/26

381L0075/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

43.81

3.2 Rengenser

i) Svavelsyra. koncentrerad (relativ densitet 1.84 vid ZO'C).

ii) Svavelsyra. ca. 50 % (In/m) vattenhaltig lösning. Tillred lösningen genom att törsiktigt under avkylning tillsätta 400 ml svavelsyra (relativ densitet 1.84 vid 200C) till 500 ml destillerat eller dejoniserat vatten. Efter nedkylning till rumstemperatur späds lösningen med vatten till 1 liter.

iii) Ammoniak. utspädd lösning. Späd 60 ml koncentrerad ammoniak (relativ densitet 0.880 vid '.'OUC) med destillerat

vatten till 1 liter.

UTFÖRANDE Följ förfarandet i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan: Tillsätt 100 ml svavelsyra (3.2 i) per gram provmaterial till provkroppen i kolven (3.1 i).

Lät kolven stå i rumstemperaturi 10 minuter. Rör undertiden om då och då med glasstaven. Om ett vävt eller stiekat tyg behandlas. tryck det mot kolvväggen med glasstaven så att det material som lösts upp av svavelsyran avskiljs.

Häll vätskan genom den vägda filterdegeln. Tillsätt 100 ml ny svavelsyra (3.2 i) till kolven och upprepa behandlingen. Överför innehället i kolven till filterdegcln med hjälp av glasstaven. Om nödvändigt. tillsätt litet koncentrerad svavelsyra (3.2 i) till kolven för att fibrer som klibbar fast vid kolvväggen skall kunna överföras till filterdegeln. Töm filterdegeln genom avsugning och ta bort filtratet genom att tömma eller byta ut filterkolven. Skölj med. i tur och ordning. 50 % svavelsyrelösning (3.2 ii). destillerat eller avjoniserat vatten (1.323 i de allmänna anvisningarna). ammtmiaklösning (3.2 iii) och skölj slutligen noggrant med destillerat eller dejoniserat vatten och avvattna degeln genom avsugning efter varje påfyllning. (Lät sköljvätskan självrinna löre avsugningen.)

Torka degeln. lät den svalna och väg den med innehåll.

BERÄKNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00.

PRECISION

För en homogen blandning av textilmaterial skall konfidensintervallct liir de erhållna resultaten inte vara större än :l: 1 vid 95 % konfidensnivä.

• Sida 87
•  Original

387L0184/S

17.3.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4 Nr L 75/21

KOMMISSIONENS DlREKTlV av den 6 februari 1987

om ändring av bilaga 2 till rådets direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfibcrhlantlningar

(87/184/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

med beaktande av rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier'. senast ändrt genom direktiv 83/623/EEGZ. särskilt artikel 15 a.2 i detta. och

med beaktande av följande: Direktiv 71/307/EEG föreskriver märkning för att ange vilka fibrer som ingår i textilvaror. Att mårkningama överenstäm- mer med innehållet i varorna kontrolleras genom analyser.

I enlighet med artikel 13.2 i ovannämnda direktiv fastställs i bilaga 2 till rådets direktiv 72/276/EEG). senast ändrad genom direktiv 81/75/EEG'. 15 enhetliga analysmetoder för. de flesta på marknaden förekommande textilvaror som består av binära blandningar.

Mot bakgrund av gradvis vunna erfarenheter i nationella laboratorier och resultaten av likartade prov som utförts i flera laboratorier under kommissionens överinseende är det nöd— vändigt att

EGT nr L185,16.8.1971.s. 16. EGT nr L 353. 15.12.1983, s. 8. EGT nr L 173. 31.7.1972. s. 1. EGT nr L 57. 4.3.1981. s. 23.

.nu...

Sista sidan som består av en bild har uteslutits.

— omarbeta metod nr 2 genom att lägga till användningen av ytterligare en reagens som är stabil och lätt att tillreda,

—- ändra vissa moment i metod nr 8 för att förenkla prov- ningsförfarandet och säkerställa enhetliga resultat,

—— att stryka metod nr 12 vars noggrannhet visat sig vara otillräcklig.

Textilvaror som består av blandningar av klorfiber. vissa modakryltyper. vissa elastantyper. acetat. triacetat och vissa andra fibrer som också är underkastade märkningstväng enligt direktiv 71/307/EEG omfattas inte av direktiv 72/276/EEG. Enhetliga analysmetoder för dessa varor bör därför fastställas.

Bestämmelserna i detta direktiv överensstämmer med det

yttrande som avgivits av Kommittén för direktiv om be-

nämningen och märkningen av textilier.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel I

AVsnitt 2 av bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG ändras på följande sätt:

1. Specialmetoderna nr 2. 8 och 12 skall ändras i enlighet med bilaga 1 till detta direktiv.

IJ Speeialmetod nr 16 i bilaga '.! till detta direktiv skall läggas till. SLU'I'LIG

87

• Sida 88
•  Original

Prop. 1992/93:33

387L0184/S . Bilaga 4 Nr L 75/22 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 17.3.87 Ani/ul 2 Artikel 3 l. Medlemsstaterna skall sina i kraR de bestämmelser som Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

är nödvändiga För att följa detta direktiv senast den [ septem- ber 1988 och skall genast underrätta kommissionen om detta.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 1978 2. Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna iven se till att kommissionen underrättas i så god tid att den .. . . På kommissionens vägnar kan lamna sina synpunkter på föreslagna lagar och andra lörfattningar som de avser att anta inom det område .som Grigoris VARFIS omfattas av detta direktiv. Ledamot av kommissionen

• Sida 89
•  Original

17.3.87

387L0184/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bdaga4

Nr L 75/23

BIMGA I Ändringar till avsnitt 2 ("Specialinetoder") i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG

Metod nr 2:

Texten skall ersättas med följande:

IJ

"METOD NR 2 VISSA PROTEINFIHRER ()CH VISSA ANDRA FIBERSLAG (Metod med användande av hypoklorit) TILLÄMPNING

Denna metod är. efter avlägsnande av fiherfra'mmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av

I. vissa proteinfibrer. nämligen ull (l). djurliår (2 och 3). silke (4). protein (21) med

bomull (5). ku ro (19). modal (20). viskos (23 . akryl (24). klorfibrer (25). pol amid eller nylon (28 . polyester (29), polypropylen ( l). e astan (37) och glasfiber (38%.

lx)

Om olika proteinfibrer förekommer. ger metoden den totala mängden men inte de enskilda kvantitetema.

PRINCIP

Eroteinfibrema i en känd ton massa av blandningen löses ut med en hypokloritlösning. Återstoden sköls. torkas _och vägs. Dess massa. korn-'erad om så kravs. anges som procentuell ande av blandningens torrVikt. Den procentiielG andelen torr proteinfiber erhälls som mellanskillnaden.

För beredning av hypokloritlösningen kan antingen litiumhypoklorit eller natriumhypoklorit användas.

Lititimhypnklorit rekommenderas när endast ett mindre antal analyser skall utföras eller för analyser som utförs med ganska län a intervaller. Anledningen till detta är att_den rocentuella andelen livpoklorit i litium ypoklorit i fast form - till skillnad mot natnum- liy oklorit - iir praktiskt _taget konstant. Om den procentuella andelen hypoklorit är känd be iöver hypoklorithalten inte kontrolleras Jodometriskt för varje analys eftersom en konstant vägd del av litumhypoklont kan utnyttjas. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) Utrustning i) Erlenmeyerkolv med glaspropp. minsta kapacitet 250 ml, ii) Termostatreglerad behållare. inställbar till 20 (i 2)"C. Reagenser i) Hypokloritreagens &) Litiumhypoklontlösning Denna består av en nytillredd lösning som innehåller 3511 2) g/l aktivt klor (ca 1 M) till vilken tillsätts 15 (i 0.5) g” i förväg upplöst natriumh droxid. _Upplös 100 " litiumhypoklorit som iiinehaller'35 % aktivt klor (eller 1 5 g-som innehåller 35 % aktivt klor i ca 700_ml destillerat vatten. tillsätt 5 g natnum- hydroxid upplöst i ca. 20 ml destillerat vatten till en liter med destillerat vatten. Den nytillredda lösningen behöver inte kontrolleras Jodometnskt. b) Natriumliypokloritlösning

Denna består av en nytillredd lösnin" som innehåller 35 (i 2) g/l aktivt klor (ca. 1 M) till vilken tillsätts 5 (i 0.5) g/l i förväg upplöst natriumhydroxid.

Kontrollera lösningens innehåll av aktivt klnrjodomctriskt före vaije analys. ii) Ättikrvra, utspädd Iäming.

5 ml isättika späds med vatten till 1 liter.

UTFÖRANDE

Föll rekommendationcrna i de allmänna anvisningarna och fonsätt sedan som faller: blanda ca g av rovet med ca 100 ml Iiypokloritlosniiig (litiim— eller natriumliypoklorit) i 250 ml- kolven oc skaka kraftigt sa att provmaterialet hlots ordentligt. Häll sedan flaskan varm Vid

89

• Sida 90
•  Original

Nr L 75/24

387L0l84/S

Europeiska gemenskapcmas officiella tidning

en temperatur av 20”C i en terinostatreglcrad behållare i 40 minuter och skaka kraftigt hela tiden eller åtminstone med jämna mellanrum. Eftersom utlösningen av ull försiggår exotcrmiskt maste reaktionsvärmcn med denna metod fördelas och avlägsnas. Annars kan betydliga fel uppstå p.g.a. den begynnande utlösningcn av de olösliga fibrerna.

Filtrera innehållet i kolven efter 40 minuter genom en Vägd filterdegel och för över allt återstående fibennaterial till filterdegeln genom att skölja kolven med en liten mängd hypokloritrcagens. Avvattna degeln genom avsugning och skölj återstoden med i tur och ordning vatten. utspädd ättiksyra och till sist vatten. Avvattna genom avsugning efter vaije sköljning. Lät vaije sköljvätska självrinna fore avsugning.

Avvattna slutligen genom avsugning. torka. lät degeln svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00 utom för bomull. viskos och modal där d = 1.01 och för oblekt bomull där (| = 1.03.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara större än i 1 vid 95 % konfidensnivå.

Metod nr &

Texten ändras på följande sätt:

Under punkt 4 ("Utförande") skall femte. sjätte och sjunde stycket lyda som följer:

"För över allt återstående fibennaterial till filterdegcln genom att skölja bägaren med dimetylforv mamid. Avvattna degeln genom avsugning. Skölj återstoden med ca 1 liter varmt vatten (70 - 80"C) och fyll degeln varje gång. Efier varje tillsats av vatten gör man en snabb avsugning men inte förrän vattnet självrunnit. Om sköljvätskan rinner genom degeln för långsamt kan den avsugas nagot.

Avvattna slutligen filterdegeln. lät den svalna och väg den med innehåll."

Punkt 5 ("Beräkning av resultat") skall lyda som följer:

"Beräkna resultatet enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1.00 utom i följande fall:

ull l.Ol bomull 1.01 kupro l.Ol modal 1.01 polyester 1.01 . "

Metod nr 12.

Denna metod skall utgå.

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

17.3.87

• Sida 91
•  Original

Prop. 1992/93:33

387L0l84/S . Bilaga 4 17.3.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 75/25 BILAGA 2 METOD NR 16 KLORFIBER, VISSA MODAKRYLTYI'ER. VISSA ELASTAN'I'YI'ER, ACETAT, TRIACE'I'AT ()CII VISSA ANDRA FIBERSLAG (Metod med användande av cyklohexanon) [. TlLLÄMPNlNG Denna metod är. efier avlägsnande av fiberfrämmande ämnen. tillämplig på binära blandningar av t. acetat (17). triacetat (22). klorfiber (25). vissa modakryltyper (27). vissa elastantyper (37) med 2. ull (l). djurhär (2 och 3). silke (4). bomull (5). kupro (19). modal (20). viskos (23). polyamid eller nylon (28). akryl (24) och glasfiber (38). Vid förekomst av modakryl- eller elastantyper måste ett. prov först utföras for att utröna om fibem kan utlösas helt i reagensen. Det är även möjligt att analysera blandningar som innehåller klorfibrer genom att använda metod nr 9 eller 15. 2. PRINCIP Acetat- och triacetatfibrema. klortihrerna. vissa modakryltyper och elastantyper löses ut från en känd. torr massa med cyklohexanon vid' en temperatur nära kokpunkten. Återstoden skölj s. torkas och vägs. Dess vikt korrigerad om så krävs. anges som procentuell andel av blandningens torrv'ikt. Den procentuella andelen klorfiber. modakryl. elastan. acetat och triacetat erhälls som mellanskillnaden. 3. UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna) 3.1 Utrustning i) Utrustning för extrahering under värme som lämpar sig för användning vid provningsför— farandet enligt avsnitt 4 (se figur: detta är en variant av den apparat som beskrivs i Mel/land Texli'lheri'chie 56 (1975) 643.645). ii) Filterdegel för provkroppen. iii) Poröst mellanlägg (porositctsgrad I). iv) Återloppskylare som kan anpassas till destillationskolven. (v) - Uppvärmningsanordning. 3.2 Reagenser i) Cyklohexanon. kokpunkt 1560C. ii) Etylalkohol. 50 volymprocent. Obs! Cyklohexanon är brandfarligt och giftigt. laktta försiktighet vid användningen. 4. UTFÖRANDE Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml cykloliexanon per gram fibennaterial till provkroppen i dcstillationskolven. Sätt in extraheringsbehällarcni vilken placerats filterdegeln med provkroppen och det porösa mellanlägget i något lutande ställning. Sätt in aterloppskylaren. Värm upp till kokpunkten och fortsätt extraheringen i 60 minuter med en omloppshastighet om minst 12 cykler i timmen. Avlägsna extrahen'ngsbehällaren efter extrahering och avkylning, tag ut filterdegeln och avlägsna det porösa mellanlägget. Skölj innchällete' i filterdegeln tre eller fyra gånger med 50 9]

% etylalkohol som värmts upptill 60"C och därefter med 1 liter 60-gradigt vatten.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 4

Nr L 75/26 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 17.3.87

387L0184/S

Avsug inte under eller mellan sköljningarna. Lät sköljvätskan självrinna före avsugningen. Torka slutligen degeln. lift den svalna och väg den med innehåll.

5. BERÄKNING AV RESULTAT

Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 med följande undantag:

Silke 1.01. Akryl 0.98.

6. PRECISION

För en homogen textilblandning skall konfideiisintervallet För de erhållna resultaten inte vara större än :i: 1 vid 95 % konfidensnivå.

• Sida 93
•  Original

373 L0044/S

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5 Nr L 33/1

RÅDETS DIREKTIV av den 26 februari 1973

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av ternära fiberblandningar

(73/44/EEG)

EKONOMISKA GEMENSKAPERNAS RAD HAR AN- TAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. särskilt artikel 100 i detta.

med beaktande av kommissionens förslag. och

med beaktande av följande:

Rådets direktiv av den 26 juli 1971' om tillnärmning av medlemsstatemas lagstiftning om benämningar på textilier fastställer bestämmelser om märkning som grundar sig på textilvarors sammansättning.

De metoder som används vid officiella provningar i med- lemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i textilvaror bör vara enhetliga både vad beträffar förbehand- lingen av provet och den kvantitativa analysen av produkten.

Artikel 13 i rådets ovannämnda direktiv föreskriver att den provtagning och de analysmetoder som skall användas i medlemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i varor kommer att anges i särdirektiv. Under dessa omständig-

' EGT nr L 185. 16.8.1971. s. 16.

heter antog rådet i sitt direktiv den 17 juli 19722 om tillnärm— ning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar bestämmel- ser för framtagning av analysprover och provkroppar som även kan tillämpas på ternära textilblandningar.

Syftet med detta direktiv är att fastställa bestämmelser som reglerar kvantitativ analys av ternära fiberblandningar.

De speciella metoderna för analys av vissa binära blandningar beskrivs i detalj i direktivet av den 17 juli 1972. Nuvarande erfarenheter tillåter inte ännu detaljerade beskrivningar av en enda standardprocedur. Flera varianter av selektiv upplösning av komponentema måste läggas fram.

Allmänna regler för analys av samtliga ternära blandningar mäste emellertid utarbetas. Syftet med dessa anvisningar är att ange de olika metoder som lämpligen kan användas för beräkning av den procentuella sammansättningen av varje variant.

Tekniska specifikationer måste anpassas snabbt för att hälla takten med den tekniska utvecklingen. I detta syfte bör det förfarande som fastställs genom artikel 6 i direktivet av den 17 juli 1972 tillämpas.

: EGT nr L 173. 31.7.1972. s. 1.

SLUTEG 93

• Sida 94
•  Original

373 L0044/ S

Nr L 83/2 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

HÄRIGENOM FÖRESKRlVS FÖLJANDE. Artikel I

Detta direktiv rör den kvantitativa analysen av ternära fiberblandningar med användande av metoder för manuell separation. kemisk separation eller en kombination av dessa.

Artikel 2

Beträffande framtagningen av analysprover och provkroppar skall de bestämmelsertillämpas som anges i bilaga 1 till rådets direktiv av den 17 juli 1972 om tillnännning av medlems- staternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära fiberblandningar.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall vidta alla erforderliga åtgärder för att se till att de bestämmelser som fastställts - både i bilaga 1 till detta direktiv och i bilaga 1 till det direktiv som omnämns i artikel 2 - tillämpas vid officiell provning för att bestämma sammansättningen av de textilvaror som består av en tcrnär libetblandning som släppts ut på marknaden enligt rådets direktiv av den 26 juli 1971 om tillnärtnning av med- letttsstaternas lagstiftning om benämningar pä textilier.

Artikel 4 Varje laboratorium som ansvarar för provningen av ternära blandningar skall i sina provningsrapporter redovisa alla de omständigheter som omnämns i bilaga 1. avsnitt V.

Artikel 5

Alla nödvändiga ändringar för att anpassa de detaljerade bcskrivningama i bilaga 1. 2 och 3 till den tekniska utveck— lingen skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 6 i direktivet av den l7juli 1972.

Artikel 6

[. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis— sionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 7 Detta direktiv riktar sig till medlemsstatema.

Utfärdat i Bryssel den '_'6 februari 1973.

På rådets vägnar E. GLlNNE Ordförande

30.173

373 L0044/S

Europeiska gemenskapcmas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5

Nr L 8313

BIM GA I

KVANTITATIV ANALYS AV TERNÄRA FIBERBLANI)NINGAR

ALLMÄNT

Inledning

Metoderna för kvantitativ analys av fiberblandningar baseras på två grundprocesser: manuell och kemisk separation av librcr.

När så är möjligt bör den manuella scparationsmetoden användas. eftersom den i allmänhet ger exaktare resultat än den kemiska metoden. Den manuella metoden kan användas för alla textilier där de ingående librcma inte bildar en intim blandning. t.ex. för gamer med [lera ingående komponenter som vardera består av endast en libertyp. eller för tyger där fibem i varpen och vällen inte är densamma. eller lör trikäväv som kan repas tipp och som tillverkats av olika typer av garn.

Metoderna för kemisk kvantitativ analys är i allmänhet baserade på selektiv upplösning av de enskilda knmponentema. Det finns fyra varianter av denna metod:

1. Två olika provkroppar används varvid en komponent (a) löses ut från den första provkroppen och en annan komponent (bl från den andra provkroppen. Den olösliga återstoden i varje provkropp vägs och den procentuella andelen upplöst material beräknas sedan pä basis av viktförlusten. Den tredje komponentens procentuella andel (c) erhälls som mellanskillnaden.

(4 Två olika provkroppar används varvid en komponent (a) löses ut från den första provkroppen och två komponenter (b och c) från den andra provkroppen. Den olösliga återstoden i den Hirsta provkroppen vägs och komponentens (a) procentuella andel beräknas sedan på basis av viktförlusten. Den olösliga återstoden i den andra provkroppen vägs. Den motsvarar komponent (c). Den tredje komponentens (c) procentuella andel erhålls som mellanskillna- den.

3. Två olika provkroppar används varvid två komponenter (a och b) löses ut från den första provkroppen och två komponenter (b och c) från den andra provkroppen. Den olösliga återstoden motsvarar de två komponenterna (c och 3). Den tredje komponentens (b) procentuella andel erhålls som mellanskillnaden.

4. Endast en provkropp används och sedan en av knmponentema avlägsnats vägs den olösliga återstoden som bildats av de två återstående fibrerna och den procentuella andelen löslig komponent beräknas på basis av viktförlusten. En av de två librcma i återstoden löses ut. den olösliga komponenten vägs och den procentuella andelen av den andra lösliga komponenten beräknas på basis av viktförlusten.

När det är möjligt är det tillrådligt att använda en av de första tre varianterna.

Vid kemisk analys måste expert ansvarig For analysen se till att man väljer sådana metoder som bara löser ut rätt fiber och lämnar de övriga intakta.

] bilaga 3 finns som ett exempel en tabell som innehåller ett antal ternära blandningar samt metoder för analys av binära blandningar. Dessa metoder kan i princip användas Ear analys av ifrågavarande ternära blandningar.

• Sida 96
•  Original

Nr L 83/4

373 L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5

30.3.73

För att minimera felmöjlighetema rekommenderas att. där så är möjligt. en kemisk analys görs som använder sig av minst två av de fyra ovannämnda kemiska varianterna.

Fiberblandningar under tillverkningsprocessen och. i mindre utsträckning färdiga textilvaror kan innehålla fiberfrämmande ämnen. t.ex. fetter. vaxer eller appreturercller vattenlösliga ämnen, som antingen är naturligt förekommande eller har tillsatts för att underlätta tillverkningen. Fibcrfräm- mande ämnen mäste avlägsnas före analysen. Av denna anledning finns också en metod medtagen för avlägsnandet av oljor. fetter. vaxer och vattenlösliga ämnen.

Textilvaror kan dessutom innehålla hartser eller andra ämnen för att ge varan vissa speciella egenskaper. Sådana ämnen, inklusive i vissa fall färgämnen. kan hindra reagensens inverkan på den komponent som skall lösas ut och/eller kan helt eller delvis försvinna med reagensen. Denna typ av tillsatta ämnen kan också förorsaka fel och bör därför avlägsnas innan provet analyseras. Om det är omöjligt att avlägsna dessa ämnen är metoderna för kvantitativ kemisk analys enligt bilaga 3 inte längre tillämpbar.

Färgämnen i färgade tyger anses vara i tyget ingående beståndsdelar och avlägsnas inte. Analysema utförs på basis av torr massa och ett sätt att bestämma torrviktcn beskrivs.

Resultatet erhålls genom att på torrmassan tillämpa de återvinningsfaktorer som anges i bilaga 2 till direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.

Innan en analys påbörjas måste alla i blandningen ingående fiberslag identifieras. Med somliga metoder kan den olösliga komponenten i en blandning ha delvis upplösts i reagensen som användes för att lösa upp den lösliga komponenten. När så är möjligt har sådana reagenser valts som har liten eller ingen effekt på olösliga fibrer. Om det är känt att viktförlust inträffar under analysen bör resultatet korrigeras. Korrektionsfaktorer för detta ändamål finns angivna. Dessa faktorer har bestämts genom försök vid flera laboratorier med den för metoden lämpliga reagensen. Dessa korrektionsfaktorer är endast tillämpliga på opåverkade fibrer. varför andra korrektionsfaktorer kan behövas om fibcrmaterialet har pävcrkats före eller under behandlingen. Om man måste använda den fjärde varianten där en tcxtilliber underkastas successiv påverkan av två olika lösningsmedel. mäste korrektionsfaktorer användas för eventuella viktförluster som fibcrn utsatts för under de två behandlingama. Minst två bestämningar bör göras badc ifråga om manuell och ifråga om kemisk separation.

l. ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM METODERNA FÖR KVANTITA TIV KEMISK A NAL YS A V TERNÄRA F IBERBLANDNINGAR

Gemensamma anvisningar om metoderna för kvantitativ kemisk analys av fiberblandnin- gar.

[. l . Onyiurn ing och tillämpning

Undertillämpningsomradet för varje metod för analys av binära fiberblandningar anges på vilka fibrer metoden är tillämpbar. (Sc bilaga '.! till direktivet om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar).

l.'_!. Princip

Eher identifiering av knmponentema i en blandning avlägsnas det fiberfrämmande materialet med hjälp av lämplig förbehandling och sedan tillämpas en eller flera av de fyra varianterna för det i inledningen beskrivna förfarandet vid selektiv upplösning. Utom när detta möter tekniska svårigheter är det att föredra att först avlägsna det fiberslag som överväger. Den fiber som ingår i mindre del bildar återstod.

• Sida 97
•  Original

Prop. 1992/93:33

373L0044/S . Bilaga 5 30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/5

l.3. Utrustning och reagens"

l.] . l . Utrustning

l.3.l.l. Filterdeglar och vägglas som är stora nog att hälla sådana deglar eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.

l.3.l.2. Filterkolv.

1.3. l .3. Exsickator med fuktindikerande blågel.

l.3.1.4. Ventilerad ugn för torkning av provkroppar vid 105 i BGC.

l.3.l.5. Analysvåg med största fel i 0.0002 g.

l.3. l .6. Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.

1.3.2. Reagenser

l.3.2.l. Petroleumeter. redestillerat. kokintervall 401ill 600C.

l.3.2.2. Övriga reagenscr anges i avsnittet för aktuell metod. Samtliga reagensmedel skall vara kemiskt rena.

l.3.'.'.3. Destillerat eller dejoniserat vatten.

l.4. It'wulitianerings- och prm'ningmtnmx a'r Eftersom det är torrvikter som bestäms är det onödigt att konditionera provmaterialet eller att utföra analyser i konditionerad atmosfär.

l .5 . Ana/_yaprov Ta ut ett analysprov som är representativt för laboratorieprovet och tillräckligt stort för att räcka till erforderligt antal provkrt'mpar. vardera om minst l g.

|.6. [förbehandling ut' rttttth's'provet När det ingår ett ämne som inte skall medtas vid procentberäkningen (se artikel 12.2 d i direktivet om benämningar på textilier) bör detta avlägsnas före behandlingen med lämplig metod som inte påverkar några av de övriga fibrerna. I detta syfte avlägsnas fibcrfrämmandeämncn som kan extraheras med petroleumeter och vatten genom att behandla det lufttorra provet 1 timme ien Soxhlet extraktionsutrustning med petroleumeter med en minsta hastighet av 6 cykler per timme. Låt petroleumetem avdunsta frän provmaterialet som sedan extraheras genom direktbehandling som innebär att provkroppen blötläggs i vatten i rumstemperaturi 1 timme och sedan blötläggs i vatten i 65 i SDC i ytterligare 1 timme under omrörning då och då. Badförhållandet vätska:provkropp skall vara lOO:l. Avl" 'ta överflödigt vatten frän provkroppen genom urkratnning. avsugning eller centrifugering och lät den lufttorka. Om fibcrfrämmande ämnen inte kan extraheras med pctroletnneter och vatten bör de avlägsnas genuin att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponentema. Vad gäller vissa obleku vegetabiliska fibrer (t. ex. jute. kokos) bör det noteras att normal förbehandling med petroleumeter och vatten inte avlägsnar alla naturligt förekommande'fibcrfrämmande 97

• Sida 98
•  Original

Nr L 83/6

373 L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5

30.3.73

l.7.

l.7.l.

l.7.l.l.

l.7.l.l.

l.7.l.3.

l.8.

l.8.l.

ämnen. Trots detta görs ingen ytterligare förbehandling, såvida provet inte innehåller appretur som är olöslig i både petroleumeter och vatten.

Analysrapporten bör innehålla fullständiga upplysningar om de förhehandlingsmetoder som använts.

Provningsprfumnde Allmänna anvisningar Torkning

Torka i minst 4 timmar. dock högst 16 timmar. vid l05 ;t; SGC i en ventilerad ugn med ugnsluckan stängd hela tiden. Om torkperioden är kortare än 14 timmar måste provkroppen vägas för att kontrollera att massan har förblivit konstant. Massan kan anses konstant om variationen är under 0.05 % efter ytterligare 60 minuters torkning.

Undvik att hantera deglar och vägglas. provkroppar eller återstoder med bara händer vid torkning. kylning och vägning.

Torka provkropparnai ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och snabbt placeras i exsickatom.

Torka filterdegeln i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och snabbt placeras i exsickatom.

När annan utrustning än filterdeglar används bör torkningen i ugnen ske på sådant sätt att fibrernas torrvikt kan bestämmas utan förlust.

Kylning

Kyl tills fullständig avkylning av vägglascn har uppnåtts. dock minst '.' timmar och med exsickatom placerad bredvid vägen.

Vägning

Efter kylning vägs vägglaset inom '1 minuter från det att det avlägsnats ur exsickatom. Väg med en noggrannhet av 0.0002 g.

Tillrågagångssätt

Ta från det förbehandlade analysprovet ut en provkropp på ungefär 1 g. Skär garn eller tyg i ca 10 mm längder och skilj dem åt sä mycket det går. Torka provkroppen i ett vägglas. lät den svalna i exsickator samt väg den. Flytta över provkroppen i aktuellt kärl enligt tillämpligt avsnitt av relevant gemenskapsmetod och väg därefter äter vägglaset omgående. Provkroppens torrvikt erhålls som mellanskillnaden. Slutlör analysen enligt tillämpligt avsnitt av relevant metod. Undersök återstoden i mikroskop eller på annat lämpligt sätt för att kontrollera att det fiberslag som skulle avlägsnas verkligen har lösts ut.

Beräkning och redovisning av resultat

Uttryck varje komponents vikt i procent av den totala blandningens vikt. Procent löslig komponent erhälls som mellanskillnaden. Resultatet beräknas på ren. torr massa som justerat—s med hänsyn till a) konventionella ätervinningsfaktorer och b) nödvändiga korrektionsfaktorer för att den viktförlust som uppstår under förbehandlingen och analysen skall beaktas.

Beräkning av den procentuella andelen rena torra fibrer skall göras med bortseende från förlust av fibermassa under törbehandlingen.

• Sida 99
•  Original

Prop. 1992/93:33

373L0044/S _ Bilaga 5 30.3.73 Europeiska gemenskapernasofficiella tidning Nr L 83/7 l.8.l.l. —VARlANT 1— Dessa formler skall användas när en viss komponent i blandningen avlägsnas från den första provkroppen och en annan komponent avlägsnas från den andra provkroppen: P.% = Qz—d2 xl'l +!z x(l —Qz)] )( 100 dl ml m] dl pzac :[ (_l-_a. xD +tfx(1—_4H x 100 (14 ml m, d, P,% = 100 —- (P.% + P1%) P. % är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent i den första provkroppen utlöst i den första reagensen). Pz% är deti procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent i den andra provkroppen utlöst i den andra reagensen). P,?E är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (den olösliga komponenten i båda provkroppama), m. är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling, rn; år den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling. rI är :lterstodens torrvikt sedan den Farsta komponenten från den första provkroppen avlägsnats med hjälp av den första reagensen, r, är återstodens torrvikt sedan den andra komponenten från den andra provkrop— pen avlägsnats mcd hjälp av den andra reagensen, dI är korrektionsfaktorn för viktförlust i den första reagensen hos den andra komponenten som inte löstes ut i den första provkroppen'. dz är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje komponenten som inte löstes ut i den första provkroppen'. clJ är kotTektionsfaktorn för viktförlust i den andra reagensen hos den första komponenten som inte löstes ut i den andra provkroppen'. d. är korrcktionslitktorn för viktförlust i den andra reagensen hos den tredje komponenten som inte löstes ut i den andra provkroppen'. l.8.l.2. —VARlANT 2— Dessa formler skall användas när en komponent (a) avlägsnas från den första provkroppen och lämnar kvar delöviga tvä knmponentema (b + c). och när tva komponenter (a + b) avlägsnas från den andra provkroppen och lämnar kvar den tredje komponenten som återstod (c): E% = 100 — (P1% + P,%) 15% = 100 )( Lit—rt _ £.- )( p37c m, d. 19,95 = 9.1: x 100 ml P.% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent i den första provkroppen som lösts ut i den första reagensen). ' Värdena för (1 anges i motsvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna 99

för analyser av binära blandningar.

• Sida 100
•  Original

Prop. 1992/93:33

373L0044/S . Bilaga 5 Nr L 83/8 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

P1% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent som lösts ut i den andra reagensen. samtidigt med den första komponenten i den andra provkroppen).

P,?» är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (komponent som är olöslig i båda provkropparna).

m[ är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling,

m2 är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling.

n är äterstodens torrvikt sedan den första komponenten i den första provkroppen avlägsnats med hjälp av den första reagensen.

": är återstodens torrvikt sedan den första och andra komponenten i den andra provkroppen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen.

(1' är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den andra komponenten som inte lösts ut i den första pmvkroppen'.

(12 är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen'.

d. är korrektionsfaktom för viktförlust i den andra reagensen hos den tredje komponenten som inte lösts ut i den andra provkroppen'.

l.8.l.3. —VARlANT 3—

Dessa formler skall användas när två komponenter (a + b) avlägsnas från provkroppen och lämnar kvar den tredje komponenten (e). och därefter två komponenter (b + e) avlägsnas från en annan provkropp och länmar kvar den första komponenten (a):

pig, : de!: x lOO m:

[71% = 100 —- (P,% + P,?é)

p,% = du. x 100

. ml

Pl% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent som utlösts med hjälp av av reagensen). '

[12% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent som utlösts med hjälp av reagensen).

R% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (komponent som utlösts i den andra provkroppen med hjälp av reagensen).

m. är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling.

rn, är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling.

rl är äterstodens torrvikt sedan den första och den andra komponenten i den första provkroppen avlägsnats med hjälp av den första reagensen.

H är äterstodens torrvikt sedan den andra och den tredje komponenten i den andra provkroppen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen,

d2 är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen'

' Värden för d anges i motvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna för 100

analyser av binära blandingar.

• Sida 101
•  Original

373 L0044/S

Prop. 1992/93:33 BHagaS

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83/9 d, är korrektionsfäktom för viktförlust i den andra reagensen hos den första komponenten som inte lösts ut i den andra provkroppen'.

|.8.l.4. VARIANT4 Dessa formler skall användas när två komponenter i följd avlägsnas från blandningen mcd användande av samma provkropp:

P.% = lOO— (595 + P,%)

p2 = 91.1, x 100—!.. x 15% m d2

P,% = d_t_rz x 100 m

R% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (första utlösta komponent).

P37o är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (andra utlösta komponent),

P,% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (olöslig komponent).

m är provkroppens torrvikt efter förbehandling.

rI är äterstodens torrvikt efter det att den första komponenten avlägsnats med hjälp av den första reagensen.

rg är äterstodenstorrvikt sedan den första och andra komponenten avlägsnats med hjälp av den första och andra reagensen.

d. är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den andra komponenten'.

d; är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje komponenten'.

d, är korrektionsfaktom för viktförlust i den första och andra reagensen hos den tredje komponenten?

13.2. Beräkning av den procenttlclla andelen av varje enskild komponentjusterad med hänsyn till konventionella ätervinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för viktförlust under förbehandlingen:

Förutsatt att: A=1+2|Lbn B=1+£:+_b= c=l+äLbJ lOO 100 100 så är: P.,.% = PIA x 100 P1A+PzB+P3C Phi, = ___—PeA— )( 100 P,A+P:B+P,C P,__% = ___P_.C )( 100 P.A +st +ch P,A% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten. inklusive fukthalt och viktförlust under förhehandlingen. ' Värden för d anges i motsvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna för analyser av binära blandningar. 101 : Där så är möjligt bör d, bestämmas i förväg med hjälp av experimentella metoder.

• Sida 102
•  Original

Nr L 83/10

373LÖO44/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5

30.3.73

l.8.3.

ll.l.

Phi.— är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten. inklusive fukthalt och viktförlust under förbehandlingen.

P,A% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten. inklusive fukthalt och viktförlust under förbeltandlingen.

P, är den första rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med hjälp av en av formlerna i l.8.l.

P2 är den andra rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med hjälp av en av formlema ] l.8.l.

P, är den tredje rena torra komponentens procentuella andel som erhällits med hjälp av en av formlerna i få. f.

31 är den konventionella återvinningsfitktorn för den första komponenten, az är den konventionella ätervinningsfakturn för den andra komponenten. a, är den konventionella återvinningsfaktom för den tredje komponenten,

b' är den procentuella andelen av den första komponentens viktförlust under förbehandlingen.

b2 år den procentuella andelen av den andra komponentens viktförlust under förbehandlingen.

b, är den procentuella andelen av den tredje komponentens viktförlust under förbehandlingen.

När en speciell förbehandling används bör om möjligt värdena b,. b: och b_' bestämmas genom att låta alla de ingående rena fibrerna undergå den förbehandling som används i analysen. Rena fibrer är sådana som är fria från alla fiberfrämmande material. utom sådant som normalt ingar (antingen därför att det är naturligt förekommande eller p.g.a. tillverkningsprocessen). i det tillstånd (oblekt. blekt) de befinner sig i i det material som skall analyseras.

När inga av de rena separata ingående fibrer som används vid tillverkningen av det material som skall analyseras står till förfogande. måste man använda de medelvärden för b,. b; och b, som erhållits genom provningar som utförts på rena fibrer som liknar dem i den blandning som skall undersökas.

Om vanlig förbehandling genom extrahering med petroleumeter och vatten används kan man normalt bortse från korrektionsfitktorema bl, bZ och b, utom ifråga om oblekt bomull. oblekt lin och oblekt hampa där en viktförlust på 4 % på grund av förbe- handlingen är allmänt godtagbar och motsvarande procentsats för polypropylen är f %. När det gäller andra fibrer bortser man vid beräkningar vanligen från förluster orsakade av förbehandling.

Obs!

Exempel på beräkningar återfinns i bilaga 2 till detta direktiv.

METOD FÖR KVANTITA TIVANÅL YS GENOM MA NUELL SEPARA TIONA V TERNÄRA FIBERBLA NDNINGAR

Tillämpning

Denna metod är tillämplig på alla typer av textilfibrer förutsatt att de inte bildar en intim blandning och att det är möjligt att skilja dent åt för hand.

Princip Efter identifiering av knmponentema i textilvaran avlägsnas det fibcrfrämmande

materialet genom lämplig förbehandling och sedan separeras fibrema för hand. torkas och vägs Varpa varje fibers andel i blandningen beräknas.

• Sida 103
•  Original

373 LOO44/S

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 83”!

11.3. Utrustning

11.3.1. Vägglas eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.

11.3.2. Exsickator med fuktindikerande blågel.

11.3.3. Ventilerad ugn för torkning av provkroppari 105 1: SGC.

ll.3.4. Analysväg med största fel 0.000”.1 g.

11.3.5. Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som'ger motsvarande resultat.

ll.3.6. Nål.

ll.3.7. Torsionsprovarc eller liknande utrustning.

11.4. Reugeruer

11.4.1. Petroleumetcr. redestillerad. kokintervall 40 — 60”C,

11.4.2. Destillerat och dejoniserat vatten.

11.5. Kandilionerings- och prnt'ningsalmus/"är Se 1.4.

11.6. Analys/amy Se 1.5.

11.7. Förhe'llum'lling uv unalu'pruv Se 1.6.

11.8. Ulli-ägrigångxsäll

11.8.1. Analys uv gurn Tag ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Om garnet är mycket fint kan analysen göras på en längd som är minst 30 m lång oavsett vikt. Klipp garnet i lämpligt stora bitar och skilj fibertypcrna åt med en nål och om så krävs med en torsionsprovare. De fibertyper som erhålls på detta sätt placeras i förvägda vägglas och torkas vid 105 %; 3"C tills man får en konstant vikt enligt beskrivningen i 1.7.1 och 1.7.2.

l1.8.'.'. Analys av tyg Tag ut en provkropp som väger minst [ g från ett förbehandlat analysprov. [nga stadkanter får inga och kanterna skall vara noggrant putsade för att undvika fransning. Fibrerna skall löpa parallellt med väfl- eller var-pträdama eller i trikäväv parallellt med längs- eller tvärgående tttaskrader. Skilj de olika fibertyperna åt. samla ihop dem i förvägda vägglas och förfar i enlighet med 11.8.1.

11.9. Beräkning och redovisning av resullal Varje fiberkomponents vikt uttrycks i procent av blandningens totala vikt. Resultatet beräknas på ren torr massa som justerats med hänsyn till at konventionella återvinnings- faktorer och b) erforderliga korrektionsfaktorer för den Viktförlust som uppstår under 103

förbehandlingen.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1992/93 :33

373LOO44/S . Btlaga 5 Nr L 83/12 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73 11.9.1. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan hänsyn till förlust av fibermassa under förbehandlingen. P|% : iOO m,_ : |OO m,+m1+m, l+m.+m, mI Pz% = 100 m.__ = 100 m.+m1+m, |+m|+m3 m, n.se = too — (P ,% + P%) P,% är den procentuella andelen av den första torra rena komponenten. P,% år den procentuella andelen av den andra torra rena komponenten. P,% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten. trtl år den första komponentens rena tnrrvikt efter förbehandling. m: är den andra komponentens rena torrvikt efter förbehandling. m, är den tredje komponentens rena torrvikt efter förbehandling.

”9.2. För beräkning av den procentuella andelen av varje komponent somjusterats med hänsyn till konventionella ätervinningsfaktorer och i tillämpliga f'all korrektionsfaktorer för viktförlust under förbehandlingen. se 1.8.2.

lll. METOD FÖR KVANTITATIV ANALYS AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR MED HJÄLP AV EN KOMBINA TION A V MANUELL OCH KEMISK SEPARA TION När så är möjligt bör manttell separation användas varvid hänsyn tas till andelen komponenter som separerats innan man går vidare med någon kemisk behandling av varje enskild kontponent.

lV. METODERNAS PRECISION Precisionen som anges i de olika metoderna avser reproducerbarlteten (se bilaga 2 till direktivet om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilblandningar). chroducetbarheten syftar på lilllörlitligheten. dvs. den inbördes överensstämmelsen mellan experimentellt framkomna värden. erhållna vid olika laboratorier eller vid olika tillfällen. vid användning av samma analystnetod pä provkroppar från en identiskt överensstämmande blandning. chroducerbarhetenanges av konfidensintervallet för resultaten vid 95 % konfidensnivä. Detta innebär. förutsatt att metoden tillämpats på en identiskt överensstämmande blandning. att skillnaden mellan tvä resultat i en serie analyser. gjorda vid olika laboratorier. kommer att överskridas endast i 5 fall av 100.

För att bestämma precisionen hns analysen av en ternär blandning tillämpar man på vanligt sätt de värden som anges i de metoder för analys av binära blandningar som har använts för att analysera även de ternära blandingarna.

Förutsatt att man i de fyra variantenta av kvantitativ kemisk analys av ternära blandningar bestämmer att tvä upplösningar skall utföras (med användande av två 104 separata provkroppar för de första tre varianterna och en provkropp för den fjärde

• Sida 105
•  Original

30.3.73

373L0044/S

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5

Nr L 83/13

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

V.3.

V.4.

varianten) samt förutsatt att E, och El anger precisionen for de två metoderna för analys av binära blandningar. visar nedanstående tabell resultatets precision för varje komponent:

Varianter

Komponent fiber

Om den fjärde varianten används kan man finna att graden av precision är lägre än den som beräknats med hjälp av ovanstående metod. vilket förklaras av den första reagensens möjliga påverkan på återstoden. dvs. komponenterna b och c. Detta skulle dock vara svårt att utvärdera.

PRO VNINGSRA PPOR T

Ange den variant eller de varianter som användes för att utföra analysen samt metodema. reagensema och korrektionsfaktorerna.

Redovisa alla detaljer som rör någon speciell förbehandling (se f.ö).

Redovisa de enskilda resultaten och det aritmetiska medelvärdet. samtliga med en decimals noggrannhet.

Redovisa om möjligt metodens precision. beräknad enligt tabellen i avsnitt lV. för varje komponent.

105

• Sida 106
•  Original

NrL 83/14

373L0044/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

BIMGA 2

EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV KOMPONENTERNAS PROCENTANDEL 1 VISSA 'I'ERNÄRA BLANDNINGAR MED ANVÄNIMNIHE AV NÅGRA AV DE VARIANTER SOM BESKRIVS ! I'UNK'I' 1.8.1 1 BILAGA 1

Tag fallet med en fiberblandning som vid den kvalitativa analysen visade sig innehålla följande komponenter: 1. kardull. '_'. nylon (polyamid). 3. oblekt bomull.

VARIANT NR [

Genom att använda denna variant. dvs. användande av två olika provkroppar och avlägsnande av en komponent (& = ull) genom att lösa ut densamma från den första provkroppen och en annan komponent (b = polyamid) från den andra provkroppen kan följande resultat erhällas:

1. Den första provkroppens tnrrvikt eller förbehandling (m.) = 1.6000 g 2. Återstodens tnrrvikt efter förbehandling med alkalisk natriumhypoklorit (polyamid + bomull) (r,) = 1.4166 g 3. Den andra provkroppens torrvikt efter förbehamlling (1119 = 1.8000 g 4. Återstodens tnrrvikt efter behandling med myrsyra (1111 + bomull) (rl) = 0.9000 g

Behandling med alkalisk natriumhypoklorit medför inte någon viktförlust för polyamid medan oblekt bomull tappar 3 % i vikt. därför är dl = 1.0 och d: = 1.03.

Behandling med myrsyra medför ingen viktförlust för ull eller oblekt bomull. därför är d, och d. = 1.0.

Om de värden som erhälls genom kemisk analys och korrektlonsfaktorerna byts ut i formeln under punkt 1.8.1.1 i bilaga 1 för man fram följande resultat:

P.% (ull) = _.Q _1.03 x LiLG_6 + (LM) )( ( 14.19) x 100 =10'30 1.0 1.6000 1.3000 1.0

15% (polyamid) = 1.2 _ 1.0 )( M + LM x( 14.19 ) x 100 = 5000 1.0 1.3000 1.6000 1.0

P,% (bomull) = 100 — (10.30 + 50.00) = 39.70

De olika rena torra fibremas procentandelari blandningen är som följer:

Ull 10.30 % Polyamid 50.00 % Bomull 39.70 %

Dessa procentandelar maste justeras enligt formlerna i punkt 1.8.2 i bilaga 1 för att även de konventionella ätervinningsfaktorerna och korrektionslitktnrema för viktförluster efter förbehandling skall beaktas.

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5

30.3.73

• Sida 107
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5

30.3.73 Europeiska gemenskapemas officiella tidning Nr L 83/15

373 L0044/S

Som anges i bilaga 2 till direktivet om benämningarpä textilier är de konventionella återvinnings- faktorema som följer: kardufl 17.0 %. polyamid 6.25 %. bomull 8.5 %. Aven oblekt bomull uppvisar en viktförlust på 4 % efter förbehandling med petroleumeter och vatten. Alltså är:

10.30x (1+170+001

P.,Jo (ull) = x 100 = 10.97

to.30xft+l70+00 +50.00x(1+å£5_+.Q.Q) +39_70x(1+85+40 100 100

50.00x f1+535+00) __|—_l” x 100 = 48.37 109.8385

PM% (polyamid) =

P,,.% (bomull) = 100 _ (10.97 + 48.37) = 40.66

Gamets sammansättning är därför som följer:

Polyamid 48.4 %

Bomull 40.6 % Ull 11.0 % 100.0 %

VARIANT 4

Tag fallet med en fiberblandning som vid den kvalitativa analysen visade sig innehålla följande komponenter: kardull. viskos. oblekt bomull.

Antag att följande resultat erhälls när variant 4 används. dvs. man avlägsnar två komponenteri följd från fiberblandningen i en enstaka provkropp:

1. Provkroppens torrvikt efter förbehandling (m )=1.6000 m

'.'. Återstodens torrvikt efter den första behandlingen med alkalisk

natriumhypoklorit (viskos + bomull) (r,) = 1.4166 g 3. Återstodcns torrvikt efter den andra behandlingen av återstoden rl med Zinkklorid/myrsyra (bomull) (rl) = 0.6630 g

Behandling med alkalisk natriumhypökforit medför ingen viktförlust för viskos medan oblekt bomull förlorar 3 %. därför är dI = 1.0 och" dZ = 1.03.

Som ett resultat av behandling med Zinkklorid/myrsyra ökar bomulls Vikt med 4 % så att d, = (1.03 x 0.96) = 0.9833. aerndat till 0.99. (där d, är korrektionsfaktom för den tredje komponentens viktförlust respektive viktökning i den första och andra reagensen).

Om de värden som erhållits genom kemisk analys och korrektionsfaktorema byts ut i formlerna i punkt l.8.l.4 i bilaga I får man fram följande resultat:

15% (viskos) = LMM x 100 __12 x 40.98 = 48.7575 1,6000 1,03

mt (bomull) = % x 100 = 41.017. 1.6000

107 mr. (ull) = 100 _ (43.75 + 41.03) = 10.332.

• Sida 108
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 5 Nr 1. 83/16 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.3.73

373 L0044/S

Som redan angetts i variant l måste dessa procentandelurjusteras med hjälp av formlerna i punkt 1.8.2 1 bilaga 1.

10.23x (1 + l70+00)

P.,.sz (ull) = x 100 = 10.57'76

10.23x(1+u.0_+2.9 +4s.75x(1+_3+_0.9 +41.02x1+M 100 100 100

48.75x(1+13+00) PM% (viskos) = ___—lL—löö )( 100 = 48.65% 113.1041

P,Å% (bomull)

100 —— (10.57 + 48.65) = 40.78%

Gamets sammansättning är därför som följer:

Viskos 48.6 % Bomull 40.8 % Ull 10.6 %

Tim—%

"I 08

• Sida 109
•  Original

109

Blandning

nr

(1

10 11

BILAGA 3

TABELL ÖVER 'l'Yl'lSKA 'I'ERNÄRA BLANDNINGAR SOM KAN ANALYSERAS MED IUÄLI' AV GEMENSKAI'SMETOI)ER FOR ANALYS AV HINARA BLANDNINGAR (som exempel.)

Komponcnn "

ull eller här ull eller här

ull. har eller silke

ull eller här

ull. har eller silke

polyamid 6 eller 6—6

vissa klorfibrer

_

vissa klorfibrer

Ingående fibrer

viskos. kupro eller vissa typer av modal

polyamid 6 eller 6-6

vissa klorfibrer

polyamid 6 eller 6-6

vissa klorfibrer

ull eller har

polyamid 6 eller 6—6 polyamid 6 eller 6—6 polyamid 6 eller 6—6

akryl

_

bomull. viskos. kupro eller modal viskos, kupro. modal eller bomull

polyester. polypropylen. akryl

sfiher

polyester. akryl. polyamid eller

glasfiber

polyester

bomull. viskos. kupro eller ' modal

bomull.viskos. kupro eller modal

_

viskos. bomull, kupro eller modal

polyamid

Variant'

l och/eller 4 ¹ och/eller 4 l och/eller 4

OCh/eller 4 _

l [ och/eller 4

och/eller 4

1 l och/eller 4

² och/eller 4

Nr på binär gemenskapsmetod och rea-

rim

och

räv

och

FIG .: 0 O

och 4 och 4 och 4 och 8

gens

(alkalisk natiumhypoklorit) (Zinkklorid/myrsyra)

(alkalisk natriumhypoklorit) (myrsyra 80% m/m) (alkalisk natriumhypoklorit) (koldisulfidlaceton SSJ/44.5 m/m) (alkal'sk natriumhypoklorit) (myrsyra 80% m/m) (alkalisk natriumhypoklorit) (koldisullid/aeeton 55,5/44.5 m/m)

(svavelsyra 75% m/m) (alkalisk natriumh klorit)

(myrsyra 80% mlm) (dimetylformamid)

(dimetylformamid) (myrsyra 80% m/m) eller

(koldisulflid/aceton SSJ/44.5 m/m)

(m rs ra 80% m/m)

(dimetylformamid) (myrsyra 80% m/m)

(aceton) (myrsyra 80% m/m)

(koldisulfid/aceton 55.5/44,5 m/ rn) (dimetylformamid)

30.3,73

373L0044/S Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93 Bilaga 5

Nr L 83/17

33

• Sida 110
•  Original

Bilaga 5

Blandning nr

13 14 15

16 17 19

vissa klorfibrer

polyamid 6 eller 6—6

_ _

triacetat

_ _ _

ull. här eller silke

viskos. kupro eller vissa typer av modal

vissa klorfibrer

. kupro

Ingående fibrer

Komponent 2

plyamid 6 eller 6-6

viskos. kupro. modal eller

bomull

viskos. kupro. modal eller

bomull

viskos. kupro modal eller bomull

ull. här eller silke ull. här eller silke ull. har eller silke

silke

ull. här eller silke

bomull. viskos. modal.

viskos. kupro eller vissa typer av modal viskos, kupro eller vissa

typer av modal

Variantl

_ _ _ _

bomull

¹ och/eller 4

viskos. kupro. modal. polyamid. polyester. akryl bomull viskos. kupro

polyamid, polyester. akryl

. modal.

polyester I och/eller 4

ull eller här

bomull modal

viskos. kupro eller ] och/eller 4

polyester

polyester 2 och/eller 4

¹ och/eller 4

Nr på binär gemenskapsmetod och rea-

och 4 och 7 och 7 och 7

v—fl

och

Oti

och

wti

och

g.—

och

Nr"!

och 3 och 3

gens

(koldisulfid/aceton 55.5/44.5 m/m) (myrsyra 80% m/m)

(myrsyra 80% m/m) (svavelsyra 75% m/m)

(aceton) (svavelsyra 75% m/m)

(dimetylfonnamid) (svavelsyra 75 % m/m)

(aceton) (alkalisk natriumhypoklorit)

(diklormetan (alkalisk natriumhypoklorit)

(dimetylformamid) (alkalisk natriumhypoklorit) (dimetylformamid) (svavelsyra 75% m/m) (dimetylf'ormamid) (alkalisk natriumhypoklorit)

(alkalisk natriumhypoklorit) (svavelsyra 75% m/m)

(Zinkklorid/myrsyra) (svavelsyra 75 % m/m)

(dimetylfonnamid) (zinkklorid/myrsyra)

(koldisulfid/aceton 55,5/44.5 m/m)

(Zinkklorid/myrsyra)

eller

(dimetylformamid) (Zinkklorid/myrsyra)

NrL83/18

373 L0044/ S Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

30.3.73

• Sida 111
•  Original

Blandning nr

30

31

33 34 35

_ _ _ _ _

___

vissa klorfibrer

Ingående fibrer

m

viskos. kupro eller vissa typer av modal viskos. kupro eller vissa typer av modal

ull eller här

bomull. viskos. kupro eller modal bomull. viskos. kupro eller mndal

polyamid 6 eller 6-6

bomull. viskos. kupro eller modal

polyamid 6 eller (';—6

bomull. viskos. kupro eller modal

bomull. viskos. kupro eller modul

polyester

polyester eller akryl

polyester

' Nar variant 4 används. tag då Först bort den Forsta komponenten med hjälp av den första reagensen.

ii1

VariantI

Nr på binär gemenskapsmetod och rea-

och 3

och3

och 11 och 11 och 8

och8

och 4

och7

och 4 och 8

och7

och 7

gens

(aceton) (Zinkklorid/myrsyra)

(diklonnelan) (zinklorid/my rsyra)

(aceton) (svavelsyra 75% m/m)

(diklonnelnn) (svavelsyra 75% m/m)

(aceton) (dimetylfonnumid)

(diklormetan) (dimetyll'onnamid) (diklormetan) (myrsyra 80% m/m) (diklonnetan) (svavelsyra 75% m/m)

(aceton) (myrsyra 80% m/m) (aceton) (dimetyll'ormamid)

(dimetylformamid) (svavelsyra 75% m/m)

eller

(koldisulftd/aceton 55 .5/44.5 m/m)

(svavelsyra 75% m/m)

30.3.73 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

ilaga 5 Prop. 1992/93

Nr L 83119

373 L0044/S

33

• Sida 112
•  Original

387X0142/S

Nr 1. 57/52 Europeiska gemenskapernas ofliciella tidning

t..—u»-

KOMMISSIONEN

KOMMISSIONENS REKOMMENDATlON av den 6 februari 1987

om vissa metoder- för avlägsnandet av tiberfrämtnande material före kvantitativ analys av fiberblandningar

(871 142/EEG)

EUROPElSKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördragd om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. särskilt den andra strecksatsen i artikel 155 i detta. och

med beaktande av följande:

Rädets direhiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om till- närmning av modlemtstatemas lagstiftning om benämninglrpå textilier' i den senaste lydelse enligt direktiv 831623I1'5EG1 töreskriver obligatorisk märkningav textilvaror vara liberinner häll mäste analysen: lör att kontroUera om innehället över- ensstämmer med informationen pt etiketten.

Rädda direktiv m76/EEG' i dess senaste lydelse enligt direktiv BIHSIEEG' och rädets direktiv BIM/EEG, fast- lägger de analyskrav som mäste uppfyllas (ör att vid kontroller inom gemenskapen bestämma Eber—innehället i de textilvaror som bestär av binära och teman blandningar. Dessa krav omfattar bide lörbdiandlingen av provet och själva den - kVantitativa analysen.

Rädda direktiv 721276/EEG och 73/44/EEG iöreskriver att det iiberfrämmande ämnen som tilliörts textilvaror mlste avtägsnas innan provets liberinnehäll analyseras. Dessa direktiv fastlägger en standardmotod som är tillämplig lör avlägrnandet enbart lör sadana liberirämmande ämnen som kan extraherar med paroleumder och vatten. Direktiven anger andlenid inte nägot förfarande baräfl'ande de mänga olika slagavtillsattamaterialsomintelösesutideua substanser. Under detta lörhlllsnden lär de laboratorier som

EGT nr L 185. 16.8.1971. a. 16 EGT nr L 353. 15.12.1983, |. 8. EGT nr L 173. 31.7.1972. s. 1. EGT nr L 57. 4.3.1981. s. 73. EGT nr L 83. 30.3.1973. s. 1.

utlör de ovannämnda kontrollerna av textilvaror använda olika metoder som kan ge skiljaktiga resultat.

Fä teknikens nuvarande utvecklingsstadium är det i praktiken omöjligt att fastlägga bindande och detaljerade metoder lör avlägsnandet av sädant tilllört material som inte löses ut i petroleumeter och vatten p.g.a. materialets komplexitet och varierande sammansättning.

För att sl längt möjligt säkerställs den nÖdVindiga enhetlig- heten i resultaten vid de kontroller av textilvaror som utlörs inom gemenskapen är det trots detta lämpligt att laboratorierna lär tillgång till lämpliga metoder _so_m de bör använda lör att avlägsna de vanligaste typerna av tillan material som inte kan extrahera: med petroleumeter och vatten. Metoder som äterger dessa kännetecken anges i ISO teknisk rapport 5090 av den 15 februari 1977 och UNl standard 8046 frän juni 1980. Dessa metoder har godkänts av experter frän de nationella laboratori- erna vid ett möte med kommissionens arbetsgrupp för analy- ser. Det är önskvärt att man vidtar Åtgärder lör att dessa metoder används i tillämpliga fall och att tillämpningen av dem därlör rekommenderas. Hänvisning kan därför ske till DVI-nnämnda dokument som anger de erforderliga varianterna och de inneboende begränsningar som vidläder dessa metoder.

Dessa slutsatser överensstämmer med de synpunkter aom uttalats av kommittén lör direktiv _som rör benämningar pä och märkning av textilier.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Artikel I

Härmed rekommenderas att de laboratorier som utlör kontrol- ler av textilvarors sammansättning vid förbehandlingen av provet (öre analysen använder de metoder lör avlägsnandet av fiberfrämmande ämnen som anges i bilagan till denna rekom- mcndation.

• Sida 113
•  Original

Prop. 1992/93:33_ Bilaga 6 27.2.87 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 57/53

387X0141/S

Artikel 2

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de Åtgärder som vidtagits pA grundval av denna rekommendation.

Artikel 3 Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna. Utlärdad i Bryssel den 6 februari 1987. På konunLrsionens vagnar

Grigoris VARFIS

Komisslormnedlem

113

• Sida 114
•  Original

Nr L 57/54

387X0142/S

Europeiska gemenskapernas oflieiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 6

27.2.87

BILA GA

REKOMMENDERADE TODER FÖR AVLÄGSNANDET av HBERFRÄMMANDE

N F RE DEN KVANTITATIVA ANALYSEN AV TEXTILFIBERBLANDNINGAR

(Punkt 1.6. tredje stycket, första menin en i biläa 2. avsnitt 1 till direktiv 72/276/EEG

2.1.

2.2.

2.3.

2.4.

och dir tiv 73/ IEEG)

INLEDNING

Med 'fiberfrämmande ämnen' avses inom textilindustrin de naturligt förekommande eller syntetiska substanser som tillförs textilvaror vid nägot ste i tillverkningsprocessen. Dessa substanser tjänar mänga olika ändamål beroende på den i dgavmnde textilvarana typ och avsedda användning.

Fiberfrämmande ämnen är indelade i flera klasser. nämligen: - Smörj- och f'uktningsmedel.

— Limämnen. — Appretyrer.

BESTÄMMELSER AVSEENDE AVLÄGSNANDET av TlLLFÖRDA ÄMNEN

När det gäller blandningar eller när ovidkommande fibrer plträf'fas i textilvaror som pästäs vara 'rena' är du nödvändigt att öra en kvantitativ analys av fibersammansättmn en.

vanligen genom att upplösa en e er flera av vanns beständsdelar, för att kontro era Gberinnehället.

Före själva analysen mäste emellertid alla fiberfrämmande ämnen avlägsnas i enlighet med den n insatta artikeln 12.3 i direktiv 71/307/EEG om benämningar pä textilier. Denna artike fastställs iartikel 1.7 i direktiv 83/623/EEG.

Detta krav lterf'utns även i en nägot annorlunda form i direktiv 72/276/EEG (bilaga 2. avsnitt 1 . fjärde och femte stycket) och i 73/44/EEG (bilaga I. inledningen, Inonde och nionde stycket) om kvantitativ analys av binära och ternära fiberblandningar.

Binta; och 2 till de ovannämnda direktiven om kvantitativ analys fastställer i punkt 1.6. 'Fö andling av analysprovet'. en standardmetod som innebär extrahering med petroleumeter och därefter blötläggning, först i kallt och sedan i varmt vatten för att avlägsna vissa typer av fiberfrämmande ämnen, särskilt sädana som kan extrahera: med petroleumeter och vatten (oljan-"fetter, vaxer, vattenlösliga produkter m.m.)

Ingen mdod för att avlägga andra fiberfrämmande ämnen anges utan det tredje och fjärde stycka i punkt 1.6 föres 'ver följande:

'Om fiberfrämrnande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod som inte vasentligt för-ändrar nägon av fiberkomponentema...

Analysrapportema bör innehälla fullständiga upplysningar om de förbehandlingsmetoder som använts.'

De ämnen som tillförs textilvaror uppvisar stor variation och komplexitet i samman- sättningen. Den tekniska utvecklingen av sådana substanser fortglr ständigt och deras kännetecken och i synnerhet dens lösningsförmäga varierar frän tid till annan. Detta innebär att avlägsnandet av dessa substanser är en ytterst komplicend process som ger varierande resultat.

Följaktligen förefaller det praktiskt taget omöjligt att före analysen ange exakta och mömmande standardmetoder för avlägsnandet av alla typer av tillförda ämnen.

Av denna anledning anger inte direktiven nlgn sädana metoder utan överlämnar ät laboratoriema att i och för analys välja lämpliga tillvägaglngasän att avlägsna de tillförda ämnen som kan finnas i textilvaror.

REKOMMENDERADE METODER

. Trots att du är omöjligt att utforma metoder som kan användas för alla tillförda ämnen skulle det ändä innebära en hjälp för analyslaboratorierna att ha till lng till metoder som anger ett exakt tillvägagängssätt som kunde användas när sä är lämp "gt | de olika fall som uppstär och i synnerhet för utlösning av de vanligaste tillförda substanserna.

Utan sädsna metoder kan avlägsnandet av dessa substanser före analysen av textilvaror ake pl olika sätt i Olika llborlloricr. och detta kunde leda till varierande analysresultat.

Följaktligen är det tillrädligt att föreslå lämpliga metoder för avlägsnandet av de viktigaste, till textilvaror tillförda substanserna för att uppnå en viss enhetligha i förbehandlingen av de provkroppar som skall undersökas.

• Sida 115
•  Original

27.2.87

387X0142/S . Bilaga 6 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33

Nr L 57/55

3.2. Följande metoder anses lämpliga för avlägsnandet av liberfrämmande ämnen, särskilt appretyrer. och de kan därför användas:

De som anges i 150 teknisk rappon 5090 av den 15 februari 1977, tabell och bilaga.

De som anges i UNl' standard 8046 frän juni 1980 och som äterfinns i kapitel 4. punkt 4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 4.7, 4.8, 4.9, 4.11 om de tillförda substanser som anges i kapitel 5. serienummer 5.4, 5.8, 5.10, 5.17. 5.19. 5.21. 5.22, 5.73, 5.28 och 5.29.

VARNlNG

Följande omständighaer. som även anges i den andra meningen i första stycket i ISO rapport 5090, bör beaktas:

De föreslagna metoderna är ibland bristfälliga och kan inte förbättras pä nuvarande utvecklingsstadium.

För ett avliglna vissa tiberfrämmande ämnen saknas metoder.

Det är inte möjligt att avgöra om alla fiberfrimmande ämnen avlägsnats helt eftersom det f.n. saknas mander för identifiering av samtliga nu förekommande fiberfrämmande ämnen.

Vissa metoder kan lkada textilfrbrema utan att det f.n. är möjligt att bedöma skadans omfattning.

UM = Ente Nationale Italiano di Unificazione.

115

• Sida 116
•  Original

387X0185/S

Nr L 75/28

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

KOMMISSlONENS REKOMMENDATlON av den 6 februari 1987

om kvantitativa analysmetoder för identifiering av akryl— och modakrylfibrer, klorfibrer och trivinyll'rbrer

(87/lBS/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMlSSlON UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenakapen, särskilt den andra sueeksatsen i artikel 155 i detta. och

med beaktande av Eljande:

Bilaga 1 till rädadirektiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om tillnämrning av medlemutatemas lagstiftning om benämningar pä textilier' i dess senaste lydelse atligt direktiv 83/623/EEGI, som föreskriver obligltorisk märkning av textilvaror, anger fibrernas benämningar och beskrivningar av desamma. De tibrer som ingär i desa: varor och som namnges pä etiketten mäste överensstämma med dessa beskrivningar.

Bilagan föreskriver att de fibrer som anges i punkt 24. 25, 27 och 35 mäste i kedjan innehälla vissa procentandelar av en given monomer sammansättning som är det enda kriteriet som gör det möjligt att identitäera dem och i vissa fall skilja dem ät frän varandra.

När man kontrollerar att textilvarors sammansättning över- ensstämmer med den som anges pä etiketten kan det visa sig nödvändigt att kontrollera dessa procentandelar för att identifiera de ovannämnda fibrerna. ] detta ayfte mäste analysisbontorierna ha tillgäng till lämpliga metoder för kvantitativ bestämning av det kväve och klor som bildar den monomera sammansättningen i dessa kemiska librer.

Pä teknikens nuvarande tttvccklingsstadium är det inte alltid möjligt att enbart bestämma de ingäende kvantitetema kväve eller klor i de ovannämnda monomera sammansättningama ettersom sädana kvantiteter kan bestämmas endast för produkten i sin helhet, inklusive viss procentandel av sub- stanaema. p.g.a. i fibem förekomminde material, t.ex. färgämnen eller tillsatser som innehäller kväve och klor. Under dessa förhällanden är det inte möjligt att fastställa bindande analysmetoder.

För att sä längt möjligt säkerställa den nödvändiga enhetlig- haen i resultaten vid de kontroller av textilvaror som utförs inom gemenskapenärda trots data lämpligt att laboratorierna

' EGT nr L185,16.8.1971, :. 16. ' EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.

får tillgäng till metoder för kvantitativ bestämning av kväve och klor som är sä exakta tom möjligt med hänsyn till teknikens nuvarande utvecklingsstadium och som laboratorier- na fär använda. Sädana mander har utarbetats pä basis av ett flertal prov som utförts under kommissionens överinseendevid flera olika laboratorier. Användningen av dem bör därför rekommenderssi enlighet med de synpunkter som uttalats av kommittén för direktiv iom rör benämningarpä och märkning av textilier.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Artikel I Härigenom rekommenderas de laboratorier som genomför kontroller att textilvarors sammansättning överensstämmer i avaikt att identiliera de fibrer aom anges under punkt 24, 7.5, 27 och 35 i bilaga 1 till direktiv 71/307/EEG använder de metoder för kvantitativ analys som anges i bilagan till denna rekommendation.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de ätgärder som vidtagits pä grundval av denna rekommendation.

Artikel 3 Denna rekommendation riktar sig till medlemsstatema.

Utfärdad i Bryssel den 6 februari 1987. På konvnässionens vagnar

Grigoris VARFlS

[mission-median

17.3.87

387X0185/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 7

Nr L 75129

BIZAGA

REKOMMENDERADE KVANTITATIVA ANALYSMETODER FOR lDENTlFlERING— EN AV AKRYL- OCH MODAKRYLFIBRER OCH KUORFIBRER OCH TRlVlNYLFlBRER

Obs!

Metoderna enligt A och 8 nedan gör det möjligt att verifiera de tillåtna procentandelama monomcra lammansättningar för 1 och mod lfibrer samt klorfibrer och trivinylfibrer enligt punkt 24 och 27 respektive och 35 i bilaga 1 till direktiv 71/307/EEG.

Dessa metoder skall emellertid inte betraktas som det enda sättet att verifiera att de ovanstäende Ebrema' överensstämmer med beskrivningen. Om nägon tvekan uppstär kan de resultat som erhälls med dessa metoder kontrolleras med andra lämpliga tekniker. särskilt när resultaten ligger pa gränsen för det godtagbara för den berörda fibem.

a. METOD FÖR KVANTITATIV BESTÄMNING av KVÄVEHALTEN FÖR ATr

lDENTl'FlERA DE AKRYL- OCH MODAKRYLFIBRER SOM ANGES UNDER PUNKT 24 OCH 27 | BILAGA 1 TlLL DIREKTIV 71/307/EEG

l. Tillämpning

Denna metod" ar, efter avlägsnandet av fiberfrämmande' amncn. tillämplig på akryl- och modskrylerer 1 rent tillständ och sedan de avskiljts från en blandning.

Denna metod kan endast tillämpas när tillsatser, särskilt kvävesubstanser. kan avlägsnas helt före analysen. i detta sammanhang betraktas färgämnen som tillsatser trots gräds- direktiv 72/276/EEG' om analys av binära blandningar.

2. Princip Kvävchalten bestäms och den viktprocent akrylonitrilenhet som finns i fibem beräknas med hjälp av en konverteringsfaktor. 3. Utrustning och reageusér 3.1 Utrustning i) Kjeldahlkolv. kapacitet 500 ml. ii) Kjeldahl destilleringsapparat. iii) Titreringsapparat som medger noggrannheten 0,05 ml. 3.2 Reagans" Samtliga reagenser mäste hälla analytisk kvalitet och vattnet mäste vara destillerat. i) Vattenfritt. kaliumsulfat. ii) Koppsrsulfat (CuSO. 5H,O) iii) Koncentrerad svavelsyra. (d = 1,84 vid 20'C). iv) Svavelsyra 0.1 N (standardlösning).

v) Natriumhydroxidlösning 400 g/l. Lös upp 400 g natriumhydroxid i 400 - 500 till vatten och späd med vatten till 1 liter.

Vi) Nauiumhydroxidlörning 0.1 N (standardlösning). viii) Fenolftaleinlösning som indikator.

4. Utförande

Följ janvisningama i avsnitt 1 'Allmänna anvisningar för kvantitativ kemisk analys av tcxtilfiberblandnin g'ar i direktiv 72/276/EEG i fråga om provuuag, torkning, vägning och förbehandling.

' EGT nr L 173, 31.7.1972.

• Sida 118
•  Original

17.3.87

387X0185/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1992/93:33 Bilaga 7

Nr L'75/31

3.1.

3.2

Utrustning och reagenser

”matning

i) Förbränningskolv av borosilikatglas eller liknande material med vid hals och ca. 500

ntl kapacitet försedd med glaspropp av slipat borosilikatglas pä vilken en ca 100 mm läng platinumträd (diameter 0.5-0,7 mm) svetsats fast (fig. 1).

Kolven och proppen mäste vara försedda med en anordning som förhindrar att proppen rubbas ur sitt läge och att gas slipper ut under förbränningsproeessen.

ii) Anordning för tjärnändning av materialet (infraröd rekommenderas).

iii) Filterpapper med läg klor- och asklialt.

Rsagenur

Samtliga reagenser mäste hälla analytisk kvalitet och vattnet mäste vara destillerat.

i) Natriumhydroxid 0,01 N (standardlösning).

ii) 30 % väteperoxid (in/m).

iii) Syrgastub.

iv) Överklorsyra (70 % m/m; d = 1,67).

V) 0.1 % difenylkarbazonalkohollösning (m/m).

vi) Kvicksilver (H)—perklorat 0.01 N standardlösning med natriumklorid, stamlösning. Lösningen tillreds genom att 1,1 g kvicksilveroxid (gul) blandas med 800 ml vatten och skakas. Därefter tillsätts 1,54 ml 70 % överklorsyra. Denna lösning späds till 1 000 ml och standardiseras med natriumkloridlösning av bestämd koncentration.

Utförande

Följ anvisningarna i avsnitt 1 'Allmänna anvisningar för kvantitativ kemisk analys av textilfiberblandningar i direktiv 72I276/EEG i fräga om provuttag, torkning, vägning och förbehandling.

Väg noga ett torrt prov om ca 30 mg och placera det pä filterpappret som vikts (i de streckade linjerna enligt figur 2) och rullats nedifrån och upp.

Vira den platinumtrld som sitter fast i proppen hitt runt papperspaketet med provkroppen sä att tändningspappret sticker ut.

Häll 10 ml vatten, 20 ml natriumhydroxid 0,01 N lösning och 3 - 4 droppar väteperoxid i kolven.

Fyll kolven med syre under ett par sekundertills den blir full. Antänd ländningspappret, sätt omedelbart i glasproppcn och skruva fast den ordentligt.

Ut kolven med innehäll svalna. Skaka kolven kraftigt flera gänger under 15 - 30 minuter för att påskynda upptagningar av förbränningsproduktema.

Fyll flaskhalaen med nägra rnl destillerat vatten och avlägsna sedan proppen. Skölj platinumträden och flaskan: sidor med 50 - 60 ml vatten.

Lät alkalinlöaningen koka 3 - 5 minuter och se till att lösningen fär ett pH-värde pä ca- 3.5 med hjälp av 70 % överklorsyra.

Tillsätt 2 ml difenylkarbazonindikator och titrat med 0,01 N kvicksilverperkloratlösningtills färgen övergär frän neutral till lila.

Utför kontrolltitrering med hjälp av samma mängder reagens och fillerpapper som använts i provet.

(I stället för titrering med kvicksilver (H)-perkloral och kromatisk indikator-kan man göra en potentiomelrisk titrering med hjälp av en silverelektrod med en silvemitratlösnmg av bestämd koncentration.)

• Sida 119
•  Original

Prop. 1992/93:33 Bilaga 7 Nr L 75/30 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 17.3.87

:

387X0185/S

Ca. 0,5 g av det tom provmaterialet vägs noga och överförs till Kjeldahlkolven. Tillsätt 10 g kaliumsulf'al, 1 g kopparsulfat och 25 ml koncentrerad svavelsyra (densitet: 1,84). Skaka innehället i flaskan försrktigt tills alla fibrerna är ordentligt genomfuktade av syran.

Placera kolven i lutande ställning i ett dragskäp och värm upp den igen län samt och försiktigt över en bunsenbrännare eller annan uppvärmningsanordning tills ibrerna ir upplösta. Höj sedan värmen sä att lösningen sjuder (ca. JSO'C) i 30 minuter, d.v.s. tills lösningen blir nästan färglös.

Lät kolven svalna och späd innehället försiktigt med 150 ml vatten.

Häll ca. 100 ml 0,1 N svavelsyrelösningi en 250 ml kolv som är placerad under destilleringa- apparatens kylare sä att avrinningsröret befinner sig just under vätskeytan.

Ko la ihop Kjeldahlkolven med destilleringsapparaten och tillsätt 120 rrtl natrium- hy roxidlösning (400 g/l) längsamt och försiktigt.

Höj värmen lä att lösningen sjuder och samla upp minst 100 ml av destillatet sä att hela mängden ammoniak ätervrnns.

Sänk ner Erlenmeyerkolven sä an utsidan pä kylaren befmner rig ca. 200 mm ovanför vätskeytan och destillera i ytterligare en minut.

Skölj avrinningsröret med destillerat vatten och samla upp sköljvätskan i Erlenmeyerkolven.

Titrera destillatet med standardiserad 0.1 N natriumhydroxidlösning och använd därvid fenolftaleinlösning som indikator.

s. Beräkning av resultat

Beräkna det procentuella kväveinnehället i den torra provkroppen enligt nedan: A % : 14(Vini _ valla)

10.m där A % = det procentuella kviveinnehället i den rena, torra provkroppen. V' = den totala volymen. i ml, svavelsyrelösning 0.1 N. n' = avavelsyrelösningens koncentration, uttryckt som normalitet. V, = den totala volymen, i ml, natriumhydroxidlösning 0,1 N.

n, = natriumhydroxidlösningens koncentration, uttryckt torn normalitet.

rn = ir den förbehandfade torkade provkroppens vikt i gram.

Beräkna akrylnitrilmonomerenhetcn med en decimal med hjälp av denna formel: _ Akrylnitrilenhet % = A % x 3.783.

6. Precision

Konfidensintervallet för de erhällna resultaten med denna metod skall inte vara större än i 1 vid 95 % konfidensnivä.

B. METOD FÖR KVAN'ITI'ATIV BESTÄMNlNGAV KLORHAL'ITEN FÖR A'lTlDENTlFlE- RA DE KLORFlBRER OCH TRlVlNYLFlBRER som ANGE UNDER PUNKT 25 OCH 35 | BILAGA 1 TILL DIREKTIV 71/307IEEG

1. Tillämpning

Denna metod kan, efter avlägsnandet av fiberfrimmande ämnen, användas för all identifiera klorfibrer och trivinylfibrer 1 rent tillst och ledan de avskiljts frän en blandning.

Denna metod kan endast tillämpas när tillsatser. särskilt klorater. kan avlägsnas helt före analysen. ! detta sammanhang betraktas färgämnen som tillsatser trots rädsdtrektrv 72I276/EEG om analys av binära blandningar.

2. Princip Klorhalten bestäms och viktprocentcn vinyl eller vinylidenklorid beräknas med hjälp av en 119 konvertenngsfaktor sedan provkroppen förbränts i syre.

• Sida 120
•  Original

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdc den 1 oktober 1992 Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig- gebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinken-

spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unc- kel, P. Westerberg, Ask

Statsrådet Davidson anmäler fråga om en lag om märkning av textilier.

Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om märkning av textilier i enlighet med bilagan till detta protokoll.

Ur protokollet: Gunnel Strinde

gotab 42047. Stockholm 1992

Prop. 1992/93:33